1 minute read

Emmanuel

vladimir solovjov (tolkad av marie tonkin)

In i tidsåldrarnas mörker sjönk natten när jorden, trött av ondska och omsorger, fann vila i himlens armar och Gud­med­oss föddes i stillheten.

Ja! Gud är med oss – men inte där i azurgrottan eller bortom de oräkneliga världarna. Inte i den onda elden, inte i flämtningen, inte i tidevarvens slumrande minne.

Mycket är nu inte möjligt: Inte längre ser kungar upp mot himlen eller lyssnar herdar i öknen till änglar som talar om Gud.

Men det eviga som uppenbarades den natten, kan inte tiden förstöra, och fött för länge sedan i krubban, har Ordet än en gång fötts i din själ.

Han är här och nu. Bland våra slumpartade fåfängligheter, i livsströmmens förvirrade oro äger du en hemlighet helt och hållet glädjefull: Ondskan är maktlös. Vi är eviga. Gud är med oss!

This article is from: