VARFÖR MÅR VI DÅLIGT?

När saker händer i livet är det naturligt att vi reagerar. Din vän är inte konstig bara för att hen uppför sig på ett sätt som du kanske inte är van vid. När en kompis mår dåligt blir mycket annorlunda.

F R Ndringar

KAN VARA JOBBIGA

Ibland händer saker i livet som förändrar allt.

Många förändringar väljer vi inte själva, som att föräldrarna separerar, att familjen flyttar eller att pojk- eller flickvännen gör slut. Förändringar kan komma plötsligt eller smygande. En del kan vara riktigt jobbiga att ta sig igenom.

En del förändringar syns och andra sker på insidan.

Vi upptäcker kanske mer och mer av vilka vi är, vad vi gillar och tycker om. Det kan vara förvirrande och skapa oro. »Är jag okej som jag är?«

Det är lätt att jämföra sig med hur andra hanterar förändringar. Men vi reagerar inte alltid likadant på saker som händer. Det jag tycker är jobbigt kanske någon annan tar sig igenom utan större besvär, och tvärtom. För den ena i ett förhållande kan det vara skönt att det tar slut, men för den andre gör det så ont att hen inte vill leva längre.

Stress R En Naturlig Reaktion I Kroppen

När människan levde på savannen fanns hot överallt. Det var viktigt att i tid upptäcka farliga rovdjur. Därför har kroppen ett smart stressystem som fungerar som ett larm. Larmet ska hjälpa oss att upptäcka och undvika eventuella faror. Så när stressystemet drar i gång händer det mycket i kroppen. Hjärtat slår snabbare, andningen påverkas och kroppen gör sig redo att slåss eller fly.

I dag behöver vi inte vara rädda för farliga rovdjur, utan det är annat som triggar vårt stressystem. Men larmsystemet har inte hängt med i utvecklingen. Vi kan reagera på samma sätt som våra förfäder när vi behöver prata inför klassen, ska göra något för första gången eller inte vet hur vi ska lösa en uppgift. Även då ställer kroppen in sig på att slåss eller fly.

Alla har vi dagar då vi känner av press, stress och sånt som gör att livet känns tungt. Det är vanligt och helt normalt att ha dagar då vi sover dåligt och har svårt att koncentrera oss. Under en kortare period är detta inte farligt (men kan såklart vara jobbigt). Ett visst stresspåslag kan till och med hjälpa oss, till exempel inför en viktig presentation i skolan. Vi kan känna stressen som en stark oro, och kan till och med tvivla på om vi klarar av det, men stressen kan också göra oss mer fokuserade

Träning är bra mot stress, särskilt konditionsträning.

När vi tränar producerar kroppen hormoner av olika slag. Endorfiner är ett hormon som hjälper till att sänka stressen i kroppen, motverkar nedstämdhet/ depression och kan till och med minska smärta. så att vi gör bra ifrån oss. Tillfällig stress lugnar ofta ner sig när den intensiva perioden är förbi.

Stressystemet blir lugnare av att vi rör på oss.

Men det finns också stress som varar längre. Då blir det som att konstant bära på en ryggsäck med tungt bagage. Det kan handla om tankar på att inte duga eller inte känna sig fin, att ha höga krav på sig själv, att aldrig kunna slappna av. Ibland hänger det tunga vi bär på ihop med sånt som är komplicerat, som att det är svårt hemma eller att vi står inför något som ligger utanför vår kontroll. Långvarig press kan göra oss nedstämda och skapa ångest.

När vi känner press och stress är det vanligt att det känns i kroppen, till exempel som huvudvärk, illamående, hjärtklappning, trötthet, yrsel och magont.

Ofta går det över av sig självt, men om det inte blir bättre på någon vecka utan påverkar exempelvis skolan, då ska man söka hjälp.

Om din kompis ofta berättar att hen till exempel har huvudvärk kan du fråga om vännen känner sig stressad över något.

Sorg Beh Ver F Ta Tid

När någon blir sjuk, dör eller försvinner ur våra liv är det helt naturligt att vi mår dåligt. Efter en förlust kan vi känna sorg. Sorg kan kännas på många olika sätt. Vi kan vara ledsna och känna saknad, men samtidigt vara arga och besvikna. Sorgen kan också kännas som en tomhet och ge en overklighetskänsla. Det kan vara jobbigt att sörja, men sorg är inte farligt utan behöver få ta tid.

Sorgen är som ett kvitto på att det vi har förlorat var viktigt för oss. Det är viktigt att påminna både sig själv och sin kompis om att det är normalt att sörja, att vara ledsen, och att det så småningom går över.

F Rst Dina K Nslor

Känslor kan vara starka och svåra att hantera. Det vi känner hänger ofta ihop med våra tankar. Tankarna är som bränsle i en bil – de drar i gång känslorna. Våra tankar handlar ofta om oss själva, om andra, om hur vi upplever livet och framtiden. När vi tänker negativa tankar blir känslan i kroppen ofta tung och mörk. Om vi däremot tänker på något vi ser fram emot eller på någon vi älskar väcks kanske sköna känslor som lycka, nyfikenhet och pirr.

När man mår dåligt är det lätt att tänka att ingen förstår. Berätta för din kompis att hen inte är ensam, men undvik att berätta om för många av dina egna erfarenheter.

Det viktiga är att din kompis får vara i fokus en stund, att du lyssnar och låter din vän veta att det inte är konstigt att må dåligt ibland.

Ofta finns många olika känslor på samma gång och det kan vara förvirrande. Om någon som jag bryr mig om blir sjuk kommer rädsla och ledsenhet, men kanske också ilska över att det är som det är.

Ibland vet vi inte varför det känns som det gör. Om vi lyckas ta reda på vad vi känner kan det bli lättare att förstå vad vi behöver. Till exempel:

C Om du är rädd kan du känna dig orolig, osäker eller nervös. Då behöver du få känna dig lugn och trygg.

C Om du är arg kan du känna dig frustrerad, irriterad eller upprörd. Då behöver du få uttrycka detta på ett bra sätt.

C Om du är ledsen kan du känna dig nedstämd, ensam eller tom. Då behöver du bli tröstad och få tid att gråta klart.

Ngest R Som Ett Falsklarm

Ångest kan beskrivas som en stark oro och ett obehag som inte släpper taget. Ångest är ett ord för många olika känslor som jag ännu inte satt ord på. Ofta mår vi lite bättre då vi förstår det vi känner och att det är normalt.

När vi får ångest har vårt stressystem dragit i gång för kraftigt. Du kan tänka att det är som ett falsklarm. Det är vanligt att få katastroftankar och känna en stark önskan att fly. Ofta börjar vi undvika sånt som väcker ångest. Det kan bli en ond cirkel som till slut gör att vi slutar med sånt vi tidigare tyckte om eller mådde bra av. Om man känner mycket stress under lång tid ökar risken för ångest och panikattacker. Ångest kan begränsa oss i vardagen och då är det viktigt att be om hjälp.

En panikattack går alltid över. Även om det känns som om den bara blir värre, så klingar den av till slut. En panikattack är en obehaglig upplevelse, men den är ofarlig.

Första gången någon får en panikattack kan det vara bra att söka läkarkontakt. En undersökning på vårdcentralen kan vara lugnande och ett bra första steg till mer hjälp.

ÅNGEST ÄR ETT ORD FÖR

MÅNGA OLIKA KÄNSLOR

SOM JAG ÄNNU INTE SATT

ORD PÅ. OFTA MÅR VI LITE

BÄTTRE DÅ VI FÖRSTÅR

DET VI KÄNNER OCH ATT

DET ÄR NORMALT.