Arkitektur 6/2013

2013

ARKITEKTUR · NR 8 · 2013 · HEMLIKA INREDNINGAR · Maria Park Helsingborg · Hornsbergs strandpark · Mood ARKITEKTUR · NR 7 · 2013 · HEMLIKA INREDNINGAR · Maria Park Helsingborg · Hornsbergs strandpark · Mood ARKITEKTUR · NR 6 · 2013 · STADENS PAVILJONGER · Hotell och Abbamuseum · Älvstaden Göteborg · Fritiden ARKITEKTUR · NR 5 · 2013 · DE NYA STÄDERNA · Kiruna · Vallastaden · H+ Helsingborg · Söderstaden · IBA Hamburg ARKITEKTUR · NR 4 · 2013 · TIDEN · Tillägg och ändringar · Brigadmuseum · Pagoden · Borgholms slottsruin · Jürgen Mayer H ARKITEKTUR · NR 3 · 2013 · SYSTEM · Prefabhus · Christian Kerez · Framtidsplaner för Lund · Årsta ARKITEKTUR · NR 2 · 2013 · NATUREN · Naturum Kosterhavet och Vänerskärgården · Sommarhus Lagnö · Möbelmässan ARKITEKTUR · NR 1 · 2013 · HEMLIKA INREDNINGAR · Maria Park Helsingborg · Hornsbergs strandpark · Mood Stockholm

25/02/13 13.18 130282_Ann. Arkitektur SE AJ Eklipta.indd 1

Celsings ask med ABBA-museum

AJ

Därför är stadsfesten demokratisk

STADENS ENDA FRIZON

Så blev de nya kioskerna promenadstadens älsklingar

Tjänstemännen som säger vad dom vill

HÖGT I TAK I GÖTEBORG Design: Arne Jacobsen. AJ Eklipta sprider ett mjukt diffust ljus. Glaset är konstruerat för att ge en homogent belyst yta. Den munblåsta glasskärmen i tre lager med opal kärna har en klar kant som ger armaturen en klar avgränsning.

www.louispoulsen.com

THE NAME OF THE GAME

De små nöjena eklipta

G OTL ÄNDSK T FOLKHEM DA L A R N A S L LOY D W R I G H T Z A H A H A D I D S VÄ N G E R H E D O N I S M PÅ B O R N H O L M 6/2013 SEK 97 EUR 13 BYG G N A D INTERIÖR PLAN LANDSKAP

o b j e k t: V i l l a s a n d h a m n / a b e l a r d o G o n z a l e z a r k i t e k t b y r å

Keramiska plattor serie Nolita

hajom architect series Genom hajom architect series ger vi dig unika möjligheter att skapa ett upplöst förhållande mellan inne och ute. kombinera hajoms ytterdörrar, skjutdörrar och fasta- samt öppningsbara glaspartier i udda och unika format – och upptäck möjligheterna att skapa ett eget uttryck genom omfattande materialval och ytbehandlingar.

Svenska Kakel Kvalitet • Kunskap • Service

Malmö Tel 040-685 34 00 • Helsingborg Tel 042-400 57 00 • Halmstad Tel 035-21 24 10 f• öGöteborg • tStockholm 00 n s t e r • Tel d ö031-86 r r a r • 64s 40 kju d ö r r a r Tel | h08-520 a j o m .260 com

www.svenskakakel.se

Kontakta vår projektavdelning

fönster •

dörrar •

skjutdörrar

|

hajom.com

Ett industriellt hantverk för nästa århundrade. Och nästa.

GR AND PUBLIC FOTO SA M SYLVÉN

På Byarums Bruk ser vi saker på lite längre sikt. Det gäller såväl våra produkters framtid som vår tillverknings historia.

Vi gjuter enbart i återvunnen aluminium – ett material som kan återanvändas gång på gång, generation efter generation.

Tidsrymder som ger perspektiv på tillvaron och sätter sin prägel på våra produkter.

pa p p e r s korg b ya r u m

f o r m g i va r e

Björn Alge

www.byarumsbruk.se

si

s11 Ledare. För fler demokratiska gester i staden.

N R 6 · 2 0 13

INN E H ÅLL

s94

FRITIDSHUS PÅ GOTLAND Ett streck på en äng av Enflo Arkitekter/ DEVE Architects

s28

NY T T O M ARKITEK TUR s18 ”Reducera inte naturen till en kuliss”. Debatt. s21 Höga hus som är banala objekt. Spårat. s22 Klassvandringar och flippade visioner för 2063. Jargong. s25 Bygg ensamma rum! Vad bör göras med Elin Karlsson. s26 Han byggde Berlins tunnelbana. Vinkel.

TEMA: FRITIDEN s28 Intro. Nya möjliga vägar för fritidsarkitekturen. s30 Kioskernas återkomst.

Lena From ser tre välplanerade paviljonger i Stockholm. s44 Nöjesasken. Johan Celsing trollar fram en träbyggnad vid Gröna Lund. s50 Fritiden – alltings mått?

Rasmus Wærn ser en endimensionell stad växa fram. s54 Festivalen som fristad.

Johanna Karlsson rapporterar från undantagstillståndet Sommarsverige. s60 Havsbadsmästaren. Fredrik Pettersson i dialog med Katarina Rundgren om Hasle Hamnbad på Bornholm.

TEMA: GÖTEBORG s68 Intro. Göteborg växer med behöver inte kopiera internationella klichéer. s70 Arkitekterna tar över igen.

Dialog med tre nya tjänstemän som ser taket höjas i Göteborg. s75 Älvstaden 1975–2021. Claes Caldenby tecknar historien om stadsdelens framväxt.

SEKTION s89 Fritidshus Mattsarve, Gotland. LLP arkitektkontor. s94 Fritidshus Nabben, Gotland. Enflo Arkitekter/DEVE Architects. s98 Studentbostad, Virserum/ Lund. Tengbom/OpenStudio

TEMA: *FRITIDEN Arkitektur för flanörer och turister har blivit viktigare i städer. Vi har besökt tre nya paviljonger i Stockholm, ett museum för popgruppen ABBA och ett bad på Bornholm.

ARKITEKTURKULTUR s101 Sverigeporträttet. Klassiska Fritidsbadet i Ystad förfaller. s102 Recenserat. Zaha Hadid svänger på DAC, Haga möter Christiania och holländsk IKEA-klassicism. s107 Platsens musik. Om åtta år är Göteborgs shoreline inte indie längre. s113 Nästa nummer. s114 Åsiktsmatrisen. Var hamnar Lars Norén och hur bra är Cate Blanchett?

OMSLAG: Terminalbyggnader, Stockholm av Marge Arkitekter.

FOTO JOHAN FOWELIN

TEMA: GÖTEBORG I Älvstadsutbyggnadens fotspår och samtal med de nya arkitekterna på stadsbyggnadskontoret som vill ge Göteborg dess storhet tillbaka.

sXX

5 6/13 · ARKITEKTUR

Adress: Box 4296 (Fiskargatan 8, 2 tr) SE-102 66 Stockholm

BYG G N A D INTERIÖR PLAN L ANDSKAP

Telefon: +46 (0)8 702 78 50 E-post redaktion: redaktionen@arkitektur.se fornamn.efternamn@arkitektur.se

www.arkitektur.se

S V E NS K ARKITEKTUR S E DA N 1 9 0 1

Webb: www.arkitektur.se Arkitektur utges av: Arkitektur Förlag AB Verkställande direktör: Tommy Rundqvist tommy.rundqvist@arkitektur.se Annonser: Isa Ekstedt, isa.ekstedt@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 58

REDAKTION

I DETTA NUMMER ÄVEN

Dan Hallemar chefredaktör

Tomas Lauri redaktör

Julia Svensson redaktör

Medarbetare i detta nummer: Josephine Askegård Meta Berghauser Pont Kasper Dudzik Krister Engström Signe Find Larsen Johan Fowelin Lena From Johan Janssen

Elin Karlsson Johanna Karlsson Tomas Lewan Bert Leandersson Martin Nordahl Eva Paulsen Katarina Rundgren Elisabeth Toll Rasmus Wærn Johanna Wallin

Johan Janssen är arkitekt på Nyréns Arkitektkontor och har under en längre tid intresserat sig för efterkrigstidens inhemska arkitektur.

Marianne Lundqvist koordinator, layout

Redaktionskommitté: Love Arbén, arkitekt, inredningsarkitekt Mikael Bergquist, arkitekt Catharina Gabrielsson, arkitekt och forskare Per Haupt, arkitekt Susanne Ingo, arkitekt, regionplanerare Bengt Isling, landskapsarkitekt Anders Johansson, arkitekt Pia Kjellgren Schönning, arkitekt Johan Mårtelius, arkitekt, professor i arkitekturhistoria vid KTH Matilda Stannow, arkitekt Malin Zimm, arkitekt, sakkunnig på Arkitekturmuseet Kritikergruppen: Mikael Bergquist, arkitekt Per Bornstein, arkitekt Lena From, projektsamordnare, skribent Ulrika Karlsson, landskapsarkitekt Anders Kling, landskapsarkitekt Tomas Lewan, arkitekt, skribent Helena Mattsson, arkitekt, lektor KTH Katarina Rundgren, arkitekt Rasmus Wærn, arkitekt, skribent Johan Örn, arkitekturhistoriker, skribent Korrektur: Josephine Askegård Lokalombud: Malmö: Katarina Rundgren, arkitekt Göteborg: Per Bornstein, arkitekt

Försäljning: Erica Enwall, erica.enwall@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 57 Ekonomi: Eivor Boérius,eivor.boerius@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 55 Plusgiro: 473 93 01-2 Priser/Subscription rates: 8 nummer per år/8 issues SVERIGE (inkl 6% moms) Helår Helår + klotband Helår + halvfranskt band Studerandeprenumeration Lösnummer Övriga Norden/Nordic countries: Inkl 6% moms För momsregistrerade (Obs: ange ert VAT-nr) UTLANDET/ABROAD: EU COUNTRIES (VAT 6% included) For those VAT registered (Please state your VAT-number) OTHER COUNTRIES

TE

2 0 13

KS FÖ ST OC RSÄ KR K SI IN GU HO GS RD LM AN LE ST W AL SV ER TE EN EN N, TZ ST SK A OC AK K SI TI EB GU HO OL RD LM AG LE ET W KO ER PH NS EN IL IP E T SV Z R S, EN TH US M I H AR KE ÄL TÄ LI VL US SIN GB IN M OR ED GE N G OM ST BID RA OL M T G A Z, ÄR L DA FR Å M Ö LA N: VI M OC ND D U H NO DA C AR SEU RÉ LHL LE LEI AX M F N, W , RE ER H AN EL IN SVE EN IU S N TZ W S .

SÖ E SA M. BA STM DE M T R FÖ SI CKS AN M , A GU R T LM F RD RÖM S DA LI C KO H Ö VI D GR DA R E HL LÄ RO AN ST AL T

PROJEKT I NR 6 · SEPTEMBER

RI

Tidskriften Arkitektur har som uppdrag att dokumentera svensk arkitektur. Sedan 1901.

ÅKESSON

YCKERI TR

MILJÖMÄ

R

KT

S

PROJ EK T I NR 11 · 1932

LIC

ÅKESSON

YCKERI TR

MILJÖMÄ

R

3 09 EN SNUMMER 341

S

KT

LIC

09 EN SNUMMER 341

KT

3

ÅKESSON

YCKERI TR

R

MILJÖMÄ

S

Grafisk form: Tobias Berving/ETC Kommunikation Repro och tryck: Elanders Fälth & Hässler, Mölnlycke 2013 LIC

6 ARKITEKTUR · 6/13

SEK 660 1660 2175 395 97 944 890 1219 1150 1218

ISSN 0004-2021 För ej beställt insänt material ansvaras ej.

Arkitekturs upplaga kontrolleras av TS. Medlem i Sveriges Tidskrifter och Sveriges Kulturtidskrifter. © Arkitektur Förlag AB

RM ST INA OC LB YG K M G AR HO GE LM NAD ER AR ST KI ST TE RÖ RÖ KT M ER KA D I M PA JE NE RT N, LL ER JO RE HA N, KO NS S RV SO TO CK KI N LL O HO P AR SK LM HO KI TE RN KT S HO TU KO TE LL NT LL ST OR , S OC OC TO CK H JO KH HO AB HA OL BA M LM N M CE US LS E UM HA IN G SL , AR E W H KI HI TE TE AMN KT AR B KO K I A D, NT TE FR OR KT BO IT R ER I NH LL DSH O P LM AR US M KI AT TE KT TSA FR KO R IT NT VE, ID EN S OR GO FL HU TL S O AN AR NA D B KI TE BEN ST KT UD , GO ER E N TE TL NG TBO AN BO ST D ÄD M /O ER PE , VI NS TU RSE DI RU O M /L AR U KI TE ND KT ER

Johanna Karlsson är journalist bosatt i Malmö. I somras tilldelades hon Röda Korsets journalistpris hedersomnämnande och Wendelapriset.

Claes Caldenby redaktör

Prenumeration/Subscription: Prenumerationsärenden kan göras på nätet: arkitektur.prenservice.se Ha prenumerationsnumret till hands!

För personlig service: Tel +46 (0)770 45 71 27, 8.30–16 arkitektur@titeldata.se

3 09 EN SNUMMER 341

[Steel] ABBA-Museet, Stockholm Kv. Lindgården, Djurgården Fönster och skjutdörrar av oljad ek.

Kopparbeklädda i entréplan.

Arkitekt: Johan Celsing Arkitektkontor, Stockholm

a different type of wood Pre-painted or film-laminated sheet steel at its best.

Metalcolour Laminated - the best of Scandinavian Design.

Metalcolour Paint - when Quality exceeds Quantity.

Hundreds of Colours. Quantity of Surfaces. Millions of Opportunities.

We make it possible for you to Season the Design.

www.metalcolour.com

Havneholmen, Köpenhamn Furufönster med obehandlad teak utvändigt.

Specialframtagna smala fönsterprofiler för att få så stor glasyta som möjligt.

Stora fasta fönster, vissa med steppad hörna, utåtgående fönster och skjutdörrar.

Arkitekt: Lundgaard & Tranberg Arkitekter, Köpenhamn

SEB, Köpenhamn Furufönster med kopparbeklädnad utvändigt.

Stora fasta fönster som följer fasadens kontur.

Isolerglasfönster med solskyddsglas och blindfönster med grafikfolie.

Arkitekt: Lundgaard & Tranberg Arkitekter, Köpenhamn

FÖNSTER & SKJUTDÖRRAR I SPECIALUTFÖRANDE

info@fonsterspecialisten.se • www.fonsterspecialisten.se

Arkitektur_MC_94x133.indd 1

2013-01-09 17:32:03

Grafisk betong Slät mot form

Matrisgjuten betong

Kalla oss gärna ytliga.

Betong ger dig mängder med möjligheter till estetiska uttryck. En fasadyta ska hålla länge och samtidigt bidra till byggnadens karaktär. Vissa faller för den råa känslan, andra faller för grafisk betong. Abetong erbjuder allt från klassisk rollad betongyta till avancerade former av matrisgjuten betong. Så vill du skapa byggnader med möjligheter är valet enkelt – betong.

Läs mer om oss och vår passion för det vi gör på abetong.se

Telefon 0470-965 00 •

www.abetong.se

En byggnad för framtiden...

...byggd med “Technology for Ideas” WICONA presenterar nu flertalet nyheter. Nyheter som höjer nivån för energieffektivt byggande och sätter nya standarder på marknaden.

Du bestämmer nivån, vi står för lösningen! För mer information eller rådgivning, kontakta gärna vår designservice: 0770-825 000 eller wiconasupport@hydro.com

Villa Lystrum, Göteborg

www.wicona.se

Annons okt.indd 1

2013-09-04 14:59:58

by JAFO

Det ideala golvavloppet

för hotell Vem har inte bott på hotellrum där golvfallet varit fel och man har fått lägga ut handdukar för att suga upp vatten som inte runnit ner i golvavloppet? unidrain® golvavlopp löser detta alltför vanliga problem. Golvfallsbyggnaden utförs enkelt endast i en riktning in mot väggen.

Detta säkrar vattenavrinningen och ger totalt en torrare badrumsmiljö. Med unidrains unika konstruktion med metall i golv/väggvinkeln får man en trygg och vattenskadesäker installation.

Hotellet spar pengar i sin driftekonomi med enklare städning och färre handdukar att tvätta. unidrain® är det perfekta golvavloppet för både privata- och hotellbadrum. unidrain® finns också för spa, gym etc. upp till 7 meters längd.

Läs mer på www.unidrain.se

Bild: unidrain® installation på det vackra hotell Dorsia i Göteborg. Ett hotell byggt i La belle époque stil. www.dorsia.se

by JAFO

JAFO_Arkitektur_Nr_1306_225_297_+3mm_unidrain_Dorsia.indd 1

www.unidrain.se | unidrain by JAFO | 046 33 39 00 | www.jafo.eu

2013-09-09 08:14:08

Njut av höstens starka färger genom Pilkington Anti-condensation Glass Hösten bjuder i vanlig ordning på kall natthimmel och hög luftfuktighet. Utvändig kondens på våra fönster är ett naturligt fenomen som bildas när glasets temperatur sjunker under daggpunkten. Pilkington Anti-condensation Glass är rätt glasval eftersom beläggningen minimerar och fördröjer förekomsten av utvändig kondens, imma och frost.

Pilkington Anti-condensation Glass ger maximal ljustransmission då beläggningen alltid görs på Pilkington Optiwhite™.

Rätt glas på rätt plats: Pilkington Anti-condensation Glass.

För mer information ring 035-15 30 00 eller besök www.pilkington.se

Companies News & Events Product News Personalities Shop Online News & Events Books Product News Awards Companies Books &Newsletter Magazines & Magazines Museums & Schools Personalities Infor mation Search

Anti Copy

Besök vårt nya showroom! www.parans.com 031-20 15 90

SOLLJUS I ALLA RUM! Parans för in naturligt ljus till ytor dit ljus från fönster aldrig kan nå.

Arkitektur nr 2 liggande halvsida Parans.indd 1

2013-05-07 11.55

Ren form och exklusiva material Gira Esprit Rena former, hög kvalitet och exklusiva material förenas i Gira Esprit med ny teknik: från vanliga strömbrytare till smarta hus-system.

Snygga designramar i kombination med strömbrytare och vägguttag: Glas vit/vit, glas svart/alufärg, aluminium/antracit.

Ytterligare elva olika material och färger finns i sortimentet.

Besök oss på Hem&Villa i Stockholm den 3-6 oktober eller gå in på: www.eurocontact.se

EuroContact AB A Odhners Gata 43 S-42130 Västra Frölunda Tel +46 31 - 706 75 10 info@eurocontact.se

203177_Anz_Esprit_Schalterprogramm_225x147_S.indd 1

28.08.13 14:07

ÄNTLIGEN HÄR!

Guiden till

Svensk landskapsarkitektur!

Rabatt till Arkitekturs prenumeranter!

Här presenteras för första gången Sveriges landskapsarki-

48

49

Linnéträdgården, Växjö

tektur i helbild! Mer än 200 miljöer beskrivs med nytagna

Ulf Nordfjell, 2007

fotografier, ritningar och texter. Boken är en ovärderlig

Linnéträdgården är utställningsträdgården som vann guldmedalj vid Chelsea Flower Show 2007 och sedan exporterades till Göteborgs Botaniska trädgård, för att slutligen hamna och permanentas i Växjö, vid Trummens strand. Uppdraget till Chelsea Flower Show var att förmedla arvet efter Carl von Linné och hans 1700-tal i modern anda. Den 230 kvadratmeter lilla trädgården är stramt byggd av stål, granit och timmer, på ett sätt som är typiskt för den tillfälliga trädgården. Rumsligheter som växtligheten inte kan skapa formas av trä-

vägvisare för trädgårds- och landskapsturisten, men också en källa till kunskap om landskapsarkitekturens historia.

Ringhals kärnkraftverk, Varberg Gunnar Martinsson, 1965

plank och stenbänkar. Allt kompletterat med växter ur Linnés fatabur, som smultron, linnea, krollilja och äppelträd. En romantisk offentlig trädgård.

Ulf Nordfjell har gjort sig ett namn som utställningsträdgårdens svenske mästare. En annan av hans trädgårdar kan ses i Wij Trädgårdar i Ockelbo. DH

Gunnar Martinsson såg sig gärna som rationalist med nära samband mellan den färdiga gestalten och problemformuleringen. I den andan är markutformningen runt Ringhals löst. Vad göra med över 3 miljoner kubikmeter sprängmassor efter anläggandet av ett kärnkraftverk. Köra till stenkrossen?

Nej använda på plats som ett slags stiliserade klapperstensfält. Terrasserade volymer som svarar upp mot kärnkraft-

verkets tunga kropp och fungerar som en övergång till det flacka, storskaliga halländska kustlandskapet. Anläggningen ska betraktas från norr, här är samspelet tydligast. Oljekrisen, den framväxande staten, tron på framtiden, på tekniken: Kärnkraften var svaret och landskapsarkitekten en bricka i det moderna projektet, i skala och funktion fjärran från skråets tidigare uppgifter. AK

Bland projekten märks allt från ståtliga slottsparker, till mindre bostadsgårdar, via torg, stadsparker och miljön kring ett kärnkraftverk. Landskapsarkitekturen må ha börjat i Sverige för omkring 400 år sedan med slutna slottsparker för kungar och adel, men ganska snart blev den en konstform som skapar miljöer och platser som berör alla.

En bok i Arkitektur Förlags serie med uppmärksammade och användbara guideböcker, som inleddes redan 1998 med Guide till Stockholms arkitektur.

FAKTA: Utkommer september 2013, flexoband, 130 * 230 mm, 272 sidor, ISBN 978 91 86050 84 9. Boken ges ut av Arkitektur Förlag i samarbete med Formas.

Pris: Arkitekturs prenumeranter 234 kr. Ordinare pris 286 kr.

Priser inkl frakt inom Sverige.

BESTÄLL BOKEN HÄR: Webb: webbshop.arkitektur.se/nyheter Telefon: 08-702 78 57

112

113

Glasbruksklippan, Stockholm

Mosebacke torg, Stockholm

Stockholms parkavdelning, Erik Glemme, 1953 Restaurering Stockholms stads Gatukontor, 2000

Stockholms Parkavdelning, 1852 Ombyggnad, 1941

Glasbruksklippan är en undangömd liten park med en detaljrikedom som hos en trädgård. Platsen vilar som sig bör på en klippa, höjd över Renstiernas gata på Söder i Stockholm. Parken är uppdelad i tre terrasser med olika temperament och kompositionen visar Erik Glemme på sitt mest lekfulla humör. Den nedersta terrassen är en formell häckparterr med tre små cirkelrunda fontäner, och i en av dem simmar en svan i trä, utförd av konstnären Ivan Jacobsson. På den mellersta terrassen finns ett lusthus, grovt tillyxat och med en ornamentik som leder tan-

ken till Maori-kulturen i Söderhavet.

På den översta terrassen formar sig den oregelbundna stenbeläggningen till en källa. På en natursten invid ligger Kalle Lodéns ormskulptur i brons, stolt kallad Midgårdsormen, och väser fram en tunn stråle vatten. Brandväggar från tidigare bebyggelse på nedre terrassen har fått målade skuggor som av tänkta träd. Erik Glemmes infallsrikedom och eklektiska blandning av allt som intresserade honom framgår tydligt här, liksom hans och Holger Bloms ambition att arbeta tillsammans med konstnärer. TA

Mosebacke torg är en sådan där plats i staden man kommer till, stannar upp vid och tänker: Oj, här var fint. Möjligen sätter man sig en stund men mer troligt fortsätter man vidare, kanske upp på den anslutande terrassen eller vidare i de småputtriga kvarteren ovanför Katarina Kyrka. Nästa gång ni passerar förbi där ber jag er stanna upp en litet längre stund och studera hur olika nivåer i en stad kan hanteras. Mosebacke är på många sätt ett ganska typiskt stadsrum i 1800-talets stenstad.

En ursparing i stadsväven med en krans av imposanta fasader och några

fina detaljer. Men Mosebacke torg är något mer, det är ett torg som ligger i en backe, inte många torg i Stockholm gör det. Själva torgytan är en horisontell cirkel där den övre delen, torgets entré, omärkligt glider in i den omgärdande stensatta gatan och den nedre halvan, vilken är grön med gräs och träd, möter den sluttande gatan i formen av en mur. Balansen mellan den inre cirkeln och det kvadratiska stadsrummet, mötet mellan den vågräta och sluttande planet, gör Mosebacke torg till en av Stockholms mest välproportionerade platser. AK

Studio B3 Barnhusgatan 3 Stockholm Tel 08 - 21 42 31

www.studiob3.com info@studiob3.com

Bruno Mathsson International Byarums Bruk CC Höganäs Byggkeramik Ceos Elmo Sweden Formica Skandinavien Givarps Glimakra of Sweden Karl Andersson & Söner Ljusgruppen Nevotex Norell Skandilock Tarkett Tegelmäster Örsjö Belysning

Net Effect™ Kollektionen som tar hållbarhet och produktdesign till en ny nivå. Lanseringen av Net EffectTM kollektionen är en gripande påminnelse om att vacker design sträcker sig bortom produkten, till historien bakom den.

Bolon Bruno Mathsson International Byarums Bruk création baumann CC Höganäs Byggkeramik Formica Skandinavien Glimakra of Sweden Karl Andersson & Söner Källemo Luxaflex Norell Officeline / Höganäsmöbler Skandiform Swedese Targetti Poulsen

info@studiol6.se www.studiol6.se

Studio L6 Lasarettsgatan 6 Göteborg Tel 031-13 83 90

För mer information kan du ringa till oss på 020 801 801 eller följa oss på: www.interface.com, #IFneteffect

www.interface.com Tel: 020 801 801 interface.se@interface.com Showroom: Stockholm, Maria Bangata 2 Malmö, Norregatan 13

Hansen Millennium® – ett unikt fönstersystem För både renovering och nybyggnation. Uppfyller energikraven, de smala och smäckraprofilerna ger liten profilyta och lågt U-värde. Fasta fönster, dolda integrerade öppningsbara fönsterbågar, dolda gångjärn. Runda fönster, valvbågade fönster samt fönster utförda med ej räta vinklar. Enkelglas, 2-glas och 3-glas.

Se alla spännande projekt med Hansen Millennium på

www.preconal.se

Preconal Fasad AB Peter Tervahauta Teknisk support – Hansen profilsystem Tel. 0346-554 50, 070-208 30 61

Höger. Planteringar på Quai d'Orsay i Paris. I lådorna växer brännässlor.

FOTO DAN HALLEMAR

LEDARE

Demokratiska gester i staden I Paris, staden som gav oss Versailles, Eiffeltornet och La Defense, själva definitionen av storslagenhet och storskalighet, öppnade i sommar en förnyad kajpromenad. Den går från Quai Branly till Quai d'Orsay.

Men den har inte det storslagna Solkungs- eller Mitterand-tilltalet. I vanliga containrar uppradade längs stödmuren ligger små serveringar, ute i vattnet guppar pontoner, på pontonerna gräs, hängmattor och växthus.

Längs kajpromenaden sittplatser misstänkt lika brädupplag och klätterväggar. Man planterade till och med brännässlor.

Samtidigt i Göteborg och Stockholm, stora trummor, applåder, för två nya skyskrapor (sid 21).

Det ena utesluter så klart inte det andra. Men man kan fråga sig: Hur manifesteras välstånd? Vad blir resultatet av tillväxt? Hur syns det i våra attraktiva städer att det finns pengar att investera i markköp och bostadsbyggande?

I dagarna ger Arkitektur förlag ut boken Guide till svensk landskapsarkitektur. Den är, förutom en guide till den intressantaste landskapsarkitekturen under 400 år, också en illustration till vad som betraktats som värt att satsa på under olika tider. Man kan se ett samhälle som i slutet av 1800-talet och under efterkrigstiden väljer att investera enorma pengar i till exempel offentliga parker.

Man kan bli stående på den öppna stora platsen, tallriken, mitt inne i Pildammsparken i Malmö och undra hur det var möjligt. Varför valde man att uttrycka det storskaliga på det här sättet? Som en omfamning. ”Storslagen, tuktad och demokratisk”, med parkhistorikern Per Jan Pehrssons ord.

Det där med att använda ordet demokratisk om en plats kan tyckas lite märkligt. Hur ser en odemokratisk plats ut? Men om man ser på det som en gest, en demokratisk gest. Paris igen, man står vid foten av Champs-Élysées och på båda sidor har man enväldets gester. Storslagenhet som ville förminska medborgarna.

Den demokratiska gesten ska inte underskattas när man bygger städer.

Den kommer i olika skalor, de nya kajerna i Paris är perfekta exempel, den bygger förtroende och på sätt och vis band mellan medborgarna och offentligheten. När städer växer måste utrymme ges för de här gesterna.

En gång var det stadsparker och monumentala skolor. Vad är det i dag?

Vad får växa i skuggan av de nya bostadsskraporna? o

DA N H A L L E M A R Ä R C H E F R E DA K TÖ R

+ -

+ På dagensarena.se skrev KTH-forskaren Jonathan Metzger om hur Stockholms hållbarhetsarbete mest är marknadsföring: ”Att ge sken av att de lösningar man för närvarande erbjuder leder till genuint hållbar utveckling kan nästan vara värre än att inte göra någonting alls”. 2014 ger han tillsammans med Amy Rader Olsson ut boken Sustainable Stockholm: Exploring urban sustainability in Europe’s greenest city (Routledge).

Bra granskat!

Stefan Attefall fortsätter sin linje för mer industriellt byggande. Senast på DN Debatt. Arkitektur är i hans värld ett särkrav. o

17 6/13 · ARKITEKTUR

deBat t

→Naturen är inte en kuliss!

I den ensidiga idé om tillväxt och avreglering som driver stadsbyggandet i dag reduceras naturen till en overksam kuliss, menar Meta Berghauser Pont.

Efter grönytefaktor och Breeam-certifiering har begreppet ekosystemtjänster blivit populärt i stadsbyggandet. Enkelt uttryckt är ekosystemtjänster den mångfald av tjänster och funktioner som naturens olika ekosystem och organismer tillhandahåller oss människor. Exempel på detta är fåglarnas förmåga att sprida frön mellan olika platser, insekternas pollinering av grödor och växternas förmåga att minska buller, svalka vid hetta och buffra fukt vid torka.

Frågan är om intresset för naturens tjänster i stadsbyggandet kommer att bidra till en riktig omställning eller om det snarare

diversitet i Jane Jacobs anda; men människan står fortsatt ensidigt i planeringens centrum vilket gör att vi glömmer att lära av de naturliga systemen. Det viktiga med ekosystemtjänster är att vi får ett verktyg som kan hjälpa oss att planera för samverkan mellan människor och natur. Parker finns inte bara för att ge oss utrymme att grilla och spela fotboll, de spelar också en viktig roll för biologisk mångfald, rening av luft och vattenreglering. En roll som kommer att bli än viktigare i framtiden.

Att det kan uppstå konflikter mellan de olika delarna i stadsbyggandet är självklart.

Mindre självklart är att vi i högre grad borde acceptera dem utan Ta ansvar och anställ en att prioritera det ena över det andra. Vi behöver nya lösningar stadsekolog med samma status som förser staden med en mångfald av olika funktioner. Det betysom stadsarkitekten. der att vi måste acceptera röriga delar i en park för att bin och anhandlar om ännu en modetrend som snart dra djur ska gynnas, plantera olika sorters ebbar ut. träd på en och samma gata för att det är Om vi tar ekosystemtjänster seriöst en mer motståndskraftig lösning, och ani planeringen är det första som behöver lägga odlingslotter mitt i staden även om diskuteras konflikten mellan ekosystemdet blir ruffigt, oförutsägbart och inte alltid tjänster och förtätning. De två behöver inte så perfekt. Varför? För att det ger mycket motsäga varandra, men i den nya rapportillbaka: pollinering, mat, skugga, hälsa osv. ten Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen Men hur kan vi genomföra de nya idéerna får villaträdgårdar ett tydligt högre ekosysom en både tätare och grönare stad med tem-betyg än vad den täta staden får. Vi hjälp av begreppet ekostystemtjänst när vi måste hitta sätt att både bygga tätt och samtidigt håller på att frånta kommunerna bevara och öka grön- och vattenytor. flera viktiga planeringsverktyg? Regeringens Vi behöver kombinera så många ekosysutredare Björn Hedlund föreslog nyligen att temtjänster som möjligt när vi bygger om kommunerna inte ska kunna ställa hårdare och ut våra städer, men i praktiken gör vi miljökrav än vad lagen säger. Stefan Atteinte det. Funktionalistisk zonering må ha fall hoppas att detta ska leda till fler och bytts ut mot billigare bostäder. en sträVisst behövs nya bostäder i storstäderna, van efter men frågan är om vi inte snarare skulle beekonomisk höva ställa högre krav på (stads)byggandet, 18 och social nu när vi vet att två tredjedelar av jordens arkitektur · 6/13

→

ekosystemtjänster redan är hotade. Det är politikerna som står inför ett val: prioritera kortsiktig produktion och avreglering eller ge kommunerna möjligheten att verka offensivt för att styra i en mer hållbar riktning.

Men även om kommunerna på lokal nivå tillåts ställa sådana krav är frågan om det räcker med att introducera lite ekosystemtjänster här och där. Det behövs en större omställning i stadsbyggandet som vi bara kan åstadkomma genom en diskussion om planeringens värdegrunder. Ekonomisk tillväxt kanske inte uttalas som planeringens drivkraft. I alla fall inte i planerarnas självbild, men i praktiken är den fortsatt A och O. Är vi äntligen redo att komma med något annat? Mitt förslag är att sätta de så kalllade permakulturella principerna i centrum för modernt stadsbyggande. Det innebär att kretslopp ska slutas och biologiska självreglerande system användas för att skapa ett organiskt växelspel mellan människa och natur. De är grundade i ett såväl antropocentriskt som ett ekocentriskt perspektiv, med naturen som förebild.

Rapporten Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen är bra och viktig, men våra städer kommer inte att bli mer hållbara utan en politisk diskussion om värdegrunderna för planering. Jag hoppas att den tar fart, hellre nu än i morgon. I dag prioriterar politikerna fortfarande tillväxt och avreglering, med en rejäl portion green-washing, kosmetisk miljöhänsyn som marknadsföring. För att ställa om snabbt uppmanar jag kommunerna att ta ansvar och anställa en stadsekolog med samma status som stadsarkitekten. Tillsammans kan de börja diskutera den nya urbana gröna vågen och utveckla staden på ett socialekologiskt mer hållbart sätt.

M e ta B e rg h au s e r P o nt ä r a r k ite k t o ch te k n d r.

INSPIRERANDE DETALJER

med PAROC Built-On fasadlösning

™

“Utformningen av den långa fasaden med högkvalitativa detaljer var möjlig tack vare PAROC® sandwichelement.

Skarvarna mellan elementen syns knappt. Elementen är innovativa och kostnadseffektiva byggnadskomponenter som utvecklats speciellt för den här typen av moderna byggnader.”

PAVE MIKKONEN, HUVUDARKITEKT, ARCHEUS LTD

Europcars nya finska huvudkontor och logistikcenter i Helsingfors, är ett fräscht och uppseendeväckande landmärke som är enkelt att känna igen tack vare den identitetstrogna fasaden. Genom att komplettera de unikt starka PAROC® elementen med en grön beklädnad har man lyckats åstadkomma en vacker och uttrycksfull fasad.

Läs mer om projektet och PAROC Built-On™ på

paroc.se/europcar

PAROC PANEL SYSTEM AB 541 86 Skövde Tel. 0500 46 90 00 Fax 0500 48 63 03

THE WORK SPACES OF THE FUTURE ARE ALREADY HERE

Främja effektivitet, kreativitet och nöjda kollegor med Next Office™– Activity Based Working.

Med teknikens hjälp kan vi idag arbeta när och var som helst. Forskning visar att behovet av personliga arbetsplatser minskar och istället ökar för flexibla, aktivitetsbaserade miljöer. Tillsammans skapar vi miljöer där du på bästa sätt hittar balansen mellan det privata och sociala, mellan möten och individuellt arbete, mellan koncentration och dialog. Med Kinnarps Next Office – ABW hjälper vi din verksamhet att blomstra. www.kinnarpsinterior.se

Överst närmast. Lindholmen, Göteborg av Okidoki arkitekter. Överst längst bort. Tellus tower vid Telefonplan i Stockholm av Wingårdh Arkitektkontor.

Mitten. Helix och Innovationen i Hagastaden, Stockholm av OMA. Nederst. Strawscraper, påbygg­ nad av Söder torn i Stockholm av Rahel Belatchew.

spår at

tOMas LaUrI

Höjdartävlingen Det blev en smått parodisk dragkamp när först Göteborg häromsistens konstaterade att de skulle bygga Sveriges högsta bostadshus och Stock­ holm några dagar senare kontrade med samma idé. Det var mycket tjat om att höjden har betydelse och att folk vill ha alternativ. Politikersvada.

Frågan varför det ska upp ett höghus just där undveks. Kanske för att ingen kan motivera nödvändigheten i någon av städerna. En annan fråga som ogillades var hur husen påverkar sin omgivning. Man pladdrade om hur roligt det är att bo högt och se långt. Få talade om kvaliteten på det Wingårdh Arkitektkontor hade åstadkommit vid Telefonplan i Stockholm och Okidoki arkitekter skissat fram på Lindholmen i Göteborg.

Jag har full förståelse för de som tycker att ett högt hus liknar ett övergrepp av de folkvalda snarare än en lustfylld arkitekturbragd. När en skyskrapa ska upp i lågmäld svensk kontext blir den en totempåle, eller ett Babels torn. De territoriella anspråken handlar inte bara om höjden utan i hög grad om alla de kilometrar som huset är synligt ifrån.

Turning Torso i Malmö kan tjäna som referens. Den märks på långt håll, innan staden ens går att uppfatta. Men där någonstans börjar problemen.

Kanske är det lyckat som landmärke, men lägenheterna imponerar föga.

En svensk skyskrapa blir lätt en dominant med en symbolisk sprängkraft som få andra byggnader. Så varför inte komma längre än att bara ge några boende en utsikt? Det borde rim­ ligen ställas högre krav. Det enkla svaret Varför inte är att varje offentlig byggnad borde ge tillbaka lika mycket som de tar. I detta komma längre fall oerhört mycket.

Goda idéer är därför viktiga att få än att bara ge fram. Rahel Belatchew lanserade för ett tag sedan en påbyggnad av Söder torn några boende i Stockholm med ett skal av strån som ger vindkraft. Kjellgren Kaminskys Tower en utsikt? of Nests, med bostäder för människor och djur, är heller inte att förglömma.

Men för att verkligen kunna förankra idéer är nog tävlingar ett av de bästa instrumenten för att slå vakt om luftrummet. Tävlingen om Törn­ rosen tower i Malmö, som Lundgaard & Tranberg vann, är ett kvitto på det.

Och likaså den tonartshöjning som OMAs segrande förslag för Tors torn i Hagastaden, Stockholm, innebär.

Visst kan det bli lyckat med ett annat förfarande. Herzog & de Meurons bostadsskrapa i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm skvallrar om det. Men tävlingar är säkerligen ett bättre alternativ än att plötsligt lägga fram förslag där höjden är enda och bästa argument. Göteborg säger att de ännu bara är på ett idéstadium. Att de ska hålla en tävling så småningom.

Det låter förnuftigt. Kommer Stockholm att följa exemplet? o

→

21 6/13 · arkitektur

JARG O N G

DAN HALLEMAR

Den generösa staden vill ge mer än den tar och den visionära vill ha mer än vad den kan drömma om. Klassvandringar kommer sedan att döma dem.

Podd Tidskriften Arkitektur har tillsammans med Sveriges Arkitekter startat en så kallad podd. Ett egenproducerat radioprogram. Podden heter Staden, handlar om städer och görs av mig, Dan Hallemar, och vår medarbetare urbanhistorikern Håkan Forsell. Vi skrapar på städernas fasader, lodar i deras historia och spanar ut över deras möjliga framtider. Podden kan hittas på ITunes och på www.staden. arkitekt.se o

Klassvandring Det började nog med att några av urbansociologerna i Göteborg (Håkan och Catharina Thörn, Ove Sernhede) anordnade klassresor i ABF:s regi med buss och berättade om det segregerade Göteborg. Sedan har det utvecklats till en hel serie stadsvandringar på temat klass. I början av september arrangerade ABF Göteborg en klassvandring i bostadsområdet Pennygången, med undertiteln ”från familjens bästa till marknadens bästa?”.

Klassvandring är en finurlig svensk överföring av det som i Storbritannien har kallats ”political walks”, politiska promenader. Ett sätt att betrakta staden och arkitekturen som en ständigt pågående förhandling mellan olika intressen. I Pennygångens fall ”en berättelse om arkitektur, familjepolitik och klassmedveten stadsplanering”. För en annan klassvandring eller politisk promenad, se Claes Caldenbys text om Älvstaden på sid 78. o

Vision 2063 Städernas visioner sträcker sig längre och längre. En kapprustning om vem som har den längsta visionen pågår i svenska städer. Landskrona tog rygg på Kirunas vision 2100 med sitt ambitiösa Vision 2063, då de eventuellt skulle ha ”ett pärlband av konstgjorda öar”. Fördelen med de riktigt långsiktiga visionerna är ju att de kan bli riktigt utflippade. Det är väl ett sätt att komma ur mandatperiodernas tvångströja. Och en flykt från den statliga politikens allt hårdare tumskruvar för uppsnabbade plan- och byggprocesser. Än så länge håller sig Göteborg till 2021, Stockholm till 2030 och Malmö-Lund också till 2030. Avlägsna årtal har länge varit förknippade med dystopiska filmer. Men nu när verkligheten tycks ha kommit ikapp dystopierna så kan visionerna boka datumen långt in i framtiden och lova guld och gröna skogar. o

22 ARKITEKTUR · 6/13

Generös Generøs by heter en nyutkommen bok (Gyldendal 2013) av arkitekturkritikern Karsten R S Ifversen och fotografen Jens Markus Lindhe. Den har undertiteln ”Københavns nye arkitektur”. I förordet skriver Ifversen att om man bygger ny arkitektur så bör man ”ge mer än man tar”. Så formuleras den generösa staden.

Om man återvänder till Sverige så kan man ibland drabbas av den nostalgiska känslan av att det fanns en tid när städer gav, gav parklekar, gav lekskulpturer av konstnärer, byggde nya kulturhus som inte var sponsrade av varuhuskedjor. Men att det inte är så längre. Kanske kan man lära av Paris.

På den nyinvigda Place de la Republique står det i hörnet en liten kiosk. Där lånar man ut lådor med lego, brädspel och allehanda leksaker. På de röda flyttbara stolarna på torget, eller på lånefiltarna, kan sedan barn och vuxna slå sig ned och börja leka och spela. Sensommarkvällar var det nya torget fullsatt och ingen ville gå hem. o

32 mm

Minimala glashållare Sapa Fasad 5050 SG har exteriöra glashållare med endast 32 mm bredd.

Glashållarna Optima erbjuder olika designmöjligheter med synliga eller dolda infästningar. Systemet tillåter isolerglasrutor i standardutförande, vilket är smidigare och medger större dagmått än structural glazing.

Lämpligt även för 3-glas isolerrutor.

Kontakta gärna vår arkitektsupport för rådgivning på 020-74 20 60.

Sapa Building System AB 574 81 Vetlanda Tel. 0383-942 00 www.sapabuildingsystem.se

Elvefors_225x297_225x297 02.04.13 14:33 Seite 1

Strukturmatrizen Abformtechnik Formen- und Modellbauharze Betonveredelung

DESIGN YOUR CONCRETE

Strukturmatriser för attraktiva betongytor.

Beställ vår nya katalog nu!

B.Elvefors Marketing AB Leijons Kåseväg 18 · S-263 73 ARILD Tel. +46 42 352100 · Fax +46 42 352040 info@elvefors.se · www.elvefors.se

Nedan. I flera av Paris parker kan besökarna själva välja var de placerar sin stol. Här i Tuilerierna.

FoTo DAN HAllEMAR

vad b ö r g ö r a s?

Elin Karlsson om hur städerna bör förändras:

→Bygg fler rum för ensamhet!

Svenska städer satsar i dag på sociala mötesplatser.

Arkitekten Elin Karlsson har studerat människors behov av ensamhet och anser att städer bör satsa på fler stadsdelsbibliotek och andra rofyllda rum. ”De flesta har ett behov av att vara ensamma ibland. Självvald ensamhet kan innebära att man behöver tid för eftertanke eller koncentration, något som kan vara svårt att finna rum för i våra städer. Fokus ligger mycket på interaktiva mötesplatser och utåtriktade aktiviteter. Vi borde se värdet i att skapa rum för ensamhet i staden för att skapa en dynamik och ett välbefinnande hos invånarna. Rum för ensamhet bör ses som en del av en levande stad.

Förtätning och trångboddhet är två aspekter som kan innebära ett ökat behov av offentliga platser som lämpar sig för ensamhet. En mötesplats ska även kunna vara en plats där man möts i sin ensamhet, där man kan vara ensam tillsammans. Att få vara ensam men ändå delaktig och figurera i ett sammanhang är viktigt.

Historiskt sett är den klassiskt manliga flanören ett exempel där ensamheten utstrålar självständighet medan kvinnan haft svårare att figurera ensam i staden, då det ansetts olämpligt eller förknippats med skam. Många kan fortfarande känna sig obekväma i att vara ensamma i offentliga rum, särskilt om man inte har något specifikt syfte med sin närvaro.

Kyrkan är ett exempel där önskan om att vara ensam respekteras, dock kan den religiösa kopplingen verka uteslutande. Andra mer vardagliga rum kan vara en park eller ett kafé utformat efter den ensamme besökaren. Men framförallt anser jag att biblioteket bär en stor roll som rum för ensamhet.

Att utforma platser och rum för ensamhet handlar mycket om att skapa trygghet. Att skapa fler och mindre platser för ensamhet skulle innebära en lokal trygghet. Det är

också viktigt att skapa alternativ för besökaren för hur man kan befinna sig i rummet.

Ensamhet kan innebära både ett långt uppehåll eller en väldigt kort paus.

Behovet av ensamhet är universellt och sträcker sig över alla gränser.

Därför är det viktigt med platser som är tillgängliga och öppna för alla stadens invånare. Det bör vara gedigna och långsiktiga platser snarare än tillfälliga projekt.

Man borde se på möjligheten att skapa fler stadsdelsbibliotek och filialer samt se möjligheterna i små parkrum som är utformade på ett sätt som skapar en paus och avskärmning.

Biblioteket är en välkänd institution som många känner till och förstår. Det är också en ickekommersiell plats vilket är väldigt viktigt för att vara inkluderande. Nuvarande fokus på kommersiella rum inkräktar på invånarens rätt till staden och försvårar därför tillgången till bra platser att vara ensam på.

Därför anser jag biblioteket vara ett av våra viktigaste offentliga rum. I den utveckling som biblioteken genomgår fokuserar man mycket på att vara utåtriktad, något som inte bör ske på bekostnad av den avskilda läsplatsen. På ett bibliotek kan du använda redskap för att vara ensam. Att gömma sig bakom en bok är en klassisk strategi att

rättfärdiga sin ensamhet i det offentliga rummet.

Rum för ensamhet bör vara platser som blir ett slags andrum i vår vardag. Bibliotekshaven är en innesluten park mitt i centrala Köpenhamn som karakteriseras av sin intimitet och kontrast till övriga staden, vilket gör den till ett bra exempel. Ett annat är Jardin du luxembourg i Paris, en stor park, men där man med hjälp av lösa stolar kan positionera sig utifrån sitt eget behov, något som är viktigt i sammanhanget då vi har olika kriterier för hur vi känner oss som mest trygga och avslappnade i vår ensamhet.” o BER äT TAT FöR JulIA SVENSSoN.

25 6/13 · arkitektur

Höger. U-Bahnstation Märkisches Museum, invigdes 1913, då med namnet Inselbrücke.

Höger nedan. Station Wittenbergplatz från 1902.

FOTO THOMAS OL SEN

VINKEL

E VA PAU L S E N

Tunnelseendet Han har hyllats som den store förnyaren av tysk konst. I år är det 150 sedan Alfred Grenander föddes, svensken som ligger bakom nära hälften av Berlins tunnelbanestationer.

I Sverige är Alfred Grenander, trots utställningen på Arkitekturmuseet 2007, något av en doldis. Inte heller i Tyskland, där han tillbringade största delen av sitt yrkesliv, brukar Alfred Grenanders namn mötas av något större igenkännande. Detta trots att den svenske arkitekten och formgivaren haft en avgörande roll i Berlins utveckling till den världsstad och moderna arkitekturmetropol den är i dag.

Den 26 juni 1863 föddes Alfred Frederik Elias Grenander i Skövde, som den förste i en syskonskara på nio. Som artonåring skrev han in sig på arkitekturprogrammet vid Polyteknikum Stockholm men beslöt efter några år att fullfölja studierna i Berlin, vid Tekniska Högskolan i Charlottenburg.

Väl utexaminerad gjorde Grenander snabb karriär i den tyska huvudstaden.

Han arbetade för en rad framstående arkitekter på olika byråer, bland dem riksdagens eget byggkontor och drev under flera år egen verksamhet tillsammans med sin svåger Otto Spalding.

Grenander arbetade med Svenska kyrkan i Berlin, möbler till den tyska avdelningen vid världsutställningen 1904 i St. Louis, USA, fabriker, privata villor, anstalter, broar och kyrkogårdar. Av alla de avtryck som han gjorde i sitt nya hemland är det dock de 70 tunnelbanestationer i klassisk modern och 26 jugendstil ARKITEKTUR · 6/13

som uppfördes i Berlin mellan år 1900 och 1931 som måste sägas vara Grenanders livsverk. Idén till det enorma projektet kläcktes i slutet av 1800-talet som ett svar på den snabbt växande industristadens omoderna image som en planlös, pretentiös och asocial stad. En tunnelbana, beslöt man, skulle binda samman Europas största industricentrum genom underjordiska spår och högbanor och ge Berlin en helt ny prägel.

Tillsammans med ingenjörerna Johannes Bousset och Hermann Zangemeister tog sig Alfred Grenander med karaktäristisk perfektionism och sinne för detalj an det prestigefyllda uppdraget att bygga världens mest tekniskt avancerade och arkitektoniskt innovativa tunnelbana.

Ingen detalj var för liten för att förtjäna Grenanders uppmärksamhet – han utformade biljettluckor och ingångar, tunnelbanevagnar och bänkar och bestämde typsnittet på stationsskyltarna. Till och med tidningskiosker fick bära hans signatur och förseddes med vackra koppartak och tidstypiska fjärranöstliga inslag.

Men det var inte bara formgivning som dekoration. För Grenander gick funktion och design hand i hand, med utgångspunkt i användarens upplevelse. Stor vikt lades vid att ge intryck av ljus och öppenhet och orädd inför djärva färgkombinationer utvecklade svensken den princip med igenkänningsfärger för varje station som ännu i dag kan beskådas på delar av linjerna U2, U5, U6 och U8.

Under projektets första år influerades Grenander fortfarande starkt av jugendstilen, vilket i dag främst visar sig genom de ornament som pryder flera av Berlins högbaneviadukter. Ett fint exempel är Eberswalderstrasse. Senare tog den svenske stjärnarkitekten i allt större utsträckning riktning mot nyklassicismen och byggde 1913 det som oftast nämns som hans mästerverk, stationen på Wittenbergplatz. I mitten av 1920-talet, när projektet med Berlins tunnelbanestationer började lida mot sitt slut, hade Grenander utvecklat ett relativt sakligt formspråk. I allt större utsträckning använde han sig av stora, färgglada kakelplattor och pelare klädda med byggkeramik.

Trots att Alfred Grenander spenderade större delen av sitt liv i sitt nya hemland förblev hans huvudsakliga hemvist Tångval-

→Ingen detalj var honom för liten len, familjens rosa sommarvilla i jugendstil i Skanör, och efter sin död år 1931 i Berlin gravsattes hans urna i Falsterbo kyrka.

2003 utfäste staden Berlin en Grenander Award och arkitekten från Skövde har även tillägnats ett alldeles eget torg. Inte minst är det för en Berlinflanör bara att kasta en blick omkring sig för att beskåda Grenanders arv. De stationer han skapade för över 100 år sedan står huvudsakligen kvar i originalskick – en oskiljaktig del av dagens Berlin. o E VA PAU L S E N FR I L A N S J O U R N A LI S T B O SAT T I B E R LI N.

TRE GRENANDERMÅSTEN I BERLIN: Stationen i jugendstil på Wittenbergplatz.

Alexanderplatz-stationen, i skuggan av tv-tornet.

Vackra högbanestationen Eberswalder Straße.

27 6/13 · ARKITEKTUR

tema

* fritiden 28 arkitektur 路 6/13

Vänster. Hasle Hamnbad, av Fredrik Pettersson/White arkitekter, på Bornholm.

Presentation på sid 60.

Foto Signe Find L arSen

Fritidens arkitektur kan vara på väg in i en ny tid, där småskalighet och lekfullhet ersätter den turistkultur som präglat städerna.

Intro

dan hallemar

I den nyutkomna boken Att sälja en stad (Stockholmia 2013) av Karin Ågren citeras Stockholms Vattenfestivals generalsekreterare Caj Malmros om den första festivalen i augusti 1991 där man bjöd på en kräftfest på Gustav Adolfs torg för 20 000 personer: ”Du får inte glömma att vi hade en tid som var ganska konservativ. Man fick inte sitta ute och käka. Och så var det plötsligt långbord på Gustav Adolfs torg. Folk stod och käkade kräftor och hade snaps med sig.”

Det var 1991 och en ny tid var kommen. En ny stad klädd i fritidskläder. Det skulle bjudas på fest, fyrverkeri och stora gester.

Sedan dess har fritidens arkitektur, från den tillfälliga i form av uteserveringar och stadsfestivaler (sid 54) till den permanenta som hotell, restauranger och museer, exploderat. En del skulle hävda att det inte oväntat sammanfaller med att investeringar i den offentliga arkitekturen har minskat och att den statliga bostadspolitken gjort halt.

Sociologerna Richard Lloyd och Terry Nichols Clark har beskrivit våra städer som ”underhållningsmaskiner”, där stadsborna kan uppleva ”sina egna urbana platser som om de var turister, där de estetiska övervägandena väger tyngst”. Joel Kopkin och Nali Modarres analyserade det i City Journal i somras som att ”skolor, kyrkor och grannskap inte längre är en del av samhällets grund. I stället kretsar staden runt rekreation”.

De mindre kiosker i Stockholm som vi presenterar i det här numret är både en illustration av den här nöjes- och fritidskulturen i staden och en möjlig framtida väg för den. En gryende småskalighet, en annan generositet än att ge den största kräftskivan.

För kanske är medborgarna mätta på kalas. I Paris är den flyttbara stolen de senaste årens stora framgångssaga i parkerna (sid 25). Om fritiden ska fortsätta prägla våra städer kommer den att behöva anta fler gestalter.

Som det lilla bad som Fredrik Pettersson just nu färdigställer i Köpenhamn. ”Just det lekfulla är gåvan här”, säger han till Katarina Rundgren (sid 60). Många mindre saker som ges till fler. o da n h a lle m a r

29 6/13 · arkitektur

*FrItIDen

ProJek t

kioskernas återkomst Som små välplanerade tillägg dyker arkitektritade kiosker och paviljoner nu åter upp i Stockholm. Lena From ser hur deras formspråk ändå ger känslan av hägringar i stadsrummet. terminalbyggnader . Marge arkitekter Strömparterren . DinellJohansson Korvkiosk hornstull . llP arkitektkontor

PaV I L J o n G e r

31 6/13 路 arkitektur

*fritiden

ko MMentar

Lena FroM

De nya paviljongbyggnaderna knyter an till en tradition av trans­ parens och flyktighet.

Så här skriver Dan Graham då han i boken Two-Way Mirror relaterar sina skulpturala glas- och spegelpaviljonger till paviljongbyggnadens arkitekturhistoria: ”I västvärlden placeras den först i renässansens trädgårdar, där den ofta används för att uppnå Disney-liknande specialeffekter. På 1800-talet växer den i storlek till exempelvis Crystal Palace på 1851 års världsutställning i London. I dag används den mest kvasifunktionellt för moderna ’icke-platser’, som busskur eller telefonkiosk”.

När han som konstnär i mitten av 1970-talet bygger sina första reflekterande paviljonger, är paviljongbyggnaden med andra ord ordentligt på dekis.

I dag är läget ett annat. Paviljongen (av latinets papillo för fjäril/tält) är åter i ropet. Världsutställningarnas roll som motor för dess utveckling har minskat. Men den har axlats av konstinstitutionerna med PS1 i Queens, New York, och Serpentine Gallery i London som främsta exempel.

Serpentine Gallery låter sedan år 2000 en kändisarkitekt (Zaha Hadid, Peter Zumthor, SANAA med flera) uppföra en sommar-

32 arkitektur · 6/13

Föregående uppslag. Strömkajen i Stockholm där Marges pavil­ ^ jonger står framför Grand hotel.

nedan. DinellJohansson har ritat ett kafé som står på Strömparterren i Stockholm.

foto Johan fowelin

foto eliSabeth toll

paviljong. PS1 driver sedan 1999 YAP, Young Architects Program, som i någon mån kan jämföras med tidskriften Arkitekturs debutpris, dock med skillnaden att förstapriset är att få rita en temporär paviljong på museets gård.

Betydelsen av experimentell och tillfällig arkitektur har efter millennieskiftet lyfts på fler håll i världen, men få städer har lyckats realisera något. Det har visat sig svårt att finansiera tillfälliga arkitekturprojekt.

I Europa finns flera exempel på hur städerna därför i stället låter namnkunniga arkitekter ta sig an tidigare föraktade funktionsbyggnader med Rem Koolhaas och fotografen Erwin Olafs offentliga pissoar i holländska Groningen som tidigt exempel (1996). Och nu har turen kommit till Sverige. Inte minst Stockholm där paviljongens status som både tillfällig och permanent struktur fått ett rejält lyft under året.

Med stadsarkitekt Karolina Keyzer och Fastighetskontoret som drivande krafter avgjordes i våras en allmän arkitekttävling om utformning av mobila paviljonger för flexibelt bruk. De omkring 150 inlämnade förslagen bedömdes utifrån kriterier som transformerbarhet, mobilitet, estetik med flera och intentionen är att samtliga tre vinnare ska förverkligas.

Men de paviljonger som under sommaren tagit plats i stadsrummet är alla permanenta, med Marges terminalbyggnader för skärgårdstrafiken på Strömkajen, DinellJohanssons kafé

nederst. en av tre små pavil­ jonger av Marge för Stockholms skärgårdstrafik på Strömkajen.

nedan höger. llP har ritat en korvkiosk för hornstulls nya torg i Stockholm.

foto Johan fowelin

f o t o r o b i n h ay e S

på Strömparterren och LLPs korvkiosk på Hornstull som karaktärsfyllda exempel.

Alla tre kontoren har haft att bemästra stadsbyggnadsmässiga utmaningar. På Strömparterren och Strömkajen handlar det om att samtidigt underordna sig och våga ta plats med ett eget nutida uttryck mitt i kulturarvet. Korvkiosken i Hornstull har det dubbla uppdraget att brygga mellan stadsdelens gamla och nya identiteter: De boende har kämpat för och fått behålla sin gamla korvmoj när kvarteret förnyats till stadsdelscentrum med en omstridd shoppinggalleria och ett nytt T-format utomhustorg. Alla tre har också medvetet valt att behandla taken som en byggnadernas femte fasad.

I sammanhanget särskilt intressant är också att alla i sina svar på vad en paviljong kan vara, så tydligt knyter an till paviljongbyggnadens tradition av transparens och flyktighet. Genom att (i likhet med Dan Graham för övrigt) på olika sätt luckra upp fasaderna ter sig de nya byggnaderna stundtals som hägringar i stadsrummet. De rimmar därmed väl med de nomadiska tält och öppna, föränderliga strukturer som västerlandets handelsmän och kolonisatörer på 1500- och 1600-talen mötte i Asien, Afrika och på Arabiska halvön och tog med sig tillbaks till Europa.

I LLPs mörkt chokladfärgade korvkiosk är det enfärgade, printade glasskivor som återspeglar omgivningen och gör kvarteret större, tätare och livligare än vad det egentligen är. Formen,

pav i l j o n g e r

*fritiden

stallgatan

5

ku

ng

3 st

rä

2

4 dg

år

ds

ga

ta

6

skep

1

n

psho

st rö

salts jön

mb ro n

34 arkitektur · 6/13

situationspl an 1:2 500 1. strömma k anal 2. wa xholmsbol aget 3. utsik tstr appan

4. handel sbanken ^ 5. gr and hotel 6. nationalmuseum

lmsb

ro n

pav i l j o n g e r . t e r m i n a l byg g n a d e r

nederst. en av paviljongerna på strömkajen har en utsikts­ trappa att sitta på och betrakta båtarna från.

vänster. marges paviljonger är sammansatta av prismatiska lådor klädda med kopparplåt. foto johan fowelin

foto johan fowelin

enkel och rättfram, pockar inte på någon särskild uppmärk­ samhet och skymmer med sin placering inga vyer för den som kommer ut från tunnelbanan eller gallerian.

Att omgivningen reflekteras gör också att byggnaden inte är i vägen på samma sätt som den skulle ha varit, klädd i till exempel trä eller metall. Trots sin på torget förhållandevis dominerande volym blir kiosken en diskret byggnad att upp­ täcka, snarare än en allom överrumplande form.

DinellJohansson har för sin kafébyggnad på Strömparterren haft ett mer komplext program som lösts genom att funktio­ nerna fördelats på flera volymer. Här är det glas och kanalplast bakom ett träribbverk av varierande täthet som får fasaderna att luckras upp.

Ljusskimret genom de bruna ribborna gör att byggnaderna naturligt blandar sig med parkens träd. De välgestaltade taken med sina takfönster krymper nivåskillnaden till Norrbro och minskar motståndet för den som tvekar att gå nedför trapporna till parken. Frågan om det kommande glastaket över serverings­ delen kommer att gynna eller missgynna denna tilltalande » effekt, kan i nuläget inte besvaras.

^

stÅende dubbelfal s, 0,6mm tombak nordic br ass helklistr ad yep 2500 60 sk yddsbetong 160 gr afitcellpl ast membr anisolering yep 4000 200/260 betong

4

1 2

3

pl an strömma k anal 1:300 1. pentry 2. entré 3. expedition 4. gl asskiosk

k asset t aV 1mm tombak nordic br ass helklistr ad yep 2500 45 trp-pl Åt 0,6mm sl ät rf-pl Åt he a 120

6

1 2

1

5 3

2

4 3

4

pl an Wa xholmsbol aget 1:300 4. kontor 1. kiosk 5. personal 2. Vänthall 3. expedition 6. Varumot tagning

1

1. demonterbar a undertaksk asset ter aV 40x40 ekribbor 2. insynssk ydd 3. ekpanel 70x16, bandsÅgad 4. gl asparti med luckor 5. markk asset ter

4 3

5

2

pl an utsiktstr appan 1:300 1. k afé 2. utsik tstr appa 3. ÅterVinning 4. Varul ager

detal jsnitt 1:40

35 6/13 · arkitektur

vänster och nederst. Varje paviljong innehåller olika funktioner, som exempelvis biljettkassa för båttrafiken.

*FrItIDen

höger. fasaden är präglad med olika grafiska budskap i guld, av Charlotte hansson. foto Johan fowelin

foto Johan fowelin

Marge, slutligen, har haft den svåraste uppgiften. Programmet för de tre paviljongbyggnaderna på inalles blott 322 kvm BTA var fullspäckat med olika funktioner: vänthall, biljettförsäljning, förvaringsboxar, kafé, varulager och soprum. Kontoret har lyckats bereda plats för allt – och mer därtill. En trapetsoid solbrygga för väntare har skapats, vänd mot slottet i kajens soligaste läge.

Allt utan att byggnaderna skymmer flanörsikten till det riksintressanta vattenrummet, och trots trängseln på kajen framför Grand Hotel.

Kontoret har inspirerats av turisterna som med sina kameror (!) tar bildsikte mot Stockholms slott. Ett trattformat seende, som gav just tratten som grundform för det kommande paviljongpusslet. Genom att vrida, vända och kombinera den på olika sätt har interiörerna fått spännande rumsligheter att upptäcka för dem som står i biljettkö (både Waxholmsbolagets passagerarbåtar och Strömma kanalbolagets sightseeingbåtar avgår härifrån).

Samtidigt ökar paviljongbyggnaderna den rumsliga dynamiken även på kajen och i luftrummet, där de blir former att slinka in i, emellan eller förbi för både kropp och blick.

De nya byggnaderna hålls samman av sina uppbrutna former och enhetliga materialbehandling där fasadernas brunerade mässingsplåt dominerar. Men till skillnad från LLPs och DinellJohanssons blandar sig inte Marges paviljonger med staden genom att återspegla den. Snarare blir de ett med staden genom att försvinna i den. På håll förvandlar mässingsplåtens schatteringar paviljongerna till klipphällar i ett Stockholmskt skärgårdslandskap. De blir en del av landskapet självt, först när man kommer nära upptäcker man deras kraftfulla uttryck som arkitektur. »

Fak ta

terminalbyggnader, Stockholm

36 arkitektur · 6/13

adress: Strömkajen, Stockholm. arkitekt: Marge arkitekter genom Pye aurell ehrström, katarina Grund­ sell, louise Masreliez och Susanne ramel (ansvariga). Jennie enwall och erik hökby (handläggare).

Medarbetare: Cecilia nilsson, linda björn, robert Petrén, Veronica abrahamsson, Mårten nettelbladt, Mårten leringe, Magnus björkman.

byggherre: Stockholms hamnar genom projektledare irene lindbäck.

Landskap: Grontmij genom Christina Sellberg (ansvarig), tora bärnarp, Johanna rydberg, Martin Palmlund, Johanna Dehlin. övriga konsulter: k: byggnadstekniska byrån i Stock­ holm, Peter Skoglund. v: itecon, eskil Stenstrand. e: reijlers Sverige, Jonas holmstedt. belysning: tyréns,

eva Persson, robert rehn. brandkonsult: brandskyddslaget, Staffan bengtsson. tillgänglighet: urban Pihl arkitektkontor. Skyltprogram och grafisk form: Charlotte hans­ son Design. Illustrationer: beata boucht. Gatestolpar: taf, Gabri­ ella Gustafson, Mattias Ståhlbom, lisa Sterner. Projekteringsledare: röda tråden genom ulf liliefeldt.

Detaljplan: Stockholms stad, karl Gylje, britt­Marie Salmén, koki hjelmström. bygglovshandläggare: Stockholms stad, ulf Melander. entreprenadform: Generalentrepre­ nad. byggnadsentreprenör: Sh bygg. byggledning: rockstore engineering, lennart Gimbergsson. bruttoarea: 322 kvm. byggnadsår: 2011–13.

arkitekten beskriver: från Strömkajen utgår waxholmsbolagets skärgårds­ båtar och Strömmas sightseeing­ båtar. Det centrala läget mittemot Slottet, intill Grand hôtel, national­ museum och närheten till Skepps­ holmen med dess museer, resulterar i att stora turistströmmar rör sig i området. landhöjningen har medfört att kajens rustbädd har ruttnat, vilket ledde till att beslut togs om att Ström­ kajen skulle renove­ ras, tillgänglighets­ anpassas och förses

med ny teknisk infrastruktur. Marge arkitekters uppdrag var att rita nya terminalbyggnader som kunde svara mot Stockholms stads visioner kring båttrafiken i Stockholm. i uppdragsförutsättningarna var det prioriterat att hålla vyerna mot slottet från Stallgatan och Grev­ gränd fria. rederiernas närhet till båtarna var viktig, likaså att blasie­ holmens monumentalbyggnader skulle behålla en överordnad roll. byggnadernas gestaltningskoncept bygger på en grundform – en tratt, som antingen är öppen och ramar in en vy över vattenrummet alterna­

tivt är sluten och då bär trafikin­ formation. trattarna kombineras på olika sätt för att möta verksam­ heternas programkrav. resultatet är byggnader utan specifika fram­ och baksidor. Varje byggnad är unik, men tillsammans skapar de ett gemensamt uttryck för båttrafiken på Strömkajen. exteriört är fasaderna klädda med brunerad tombak, en mäss­ singslegering. interiörerna är utförda i råsågad ek. Glaspartier vid vänthall och försäljning är indragna för att ge väderskydd samt ytor för fasad­ skyltning. tack vare konstruktionen

kan ett precist uttryck skapas där takrännor och stuprör undviks. närmast Strömbron ligger Strömma. waxholmsbolaget har behållit sin placering utanför Grand hôtel. Den tredje, nya byggnaden – utsiktstrappan, innehåller varulager och miljöstation för båtarna. för att ge även denna byggnad en publik användning har den kompletterats med caféverksamhet och en utsikts­ trappa. från trappan kan man ta en perfekt bild av slottet eller bara sitta i solen och njuta av utsikten mot Gamla Stan.

M a rG e a r k Ite k te r

P a v I L j o n G e r . t e r M I n aPLabvyIGL G jo nn aG Der

37 6/13 路 arkitektur

höger. tehuset i Kungsträdgården och koppartälten i Hagaparken var återkommande referenser för dinelljohanssons

*Fritiden

»

kafépaviljong på strömparterren. i bakgrunden slottet.

Foto eLisabetH toLL

Den nymorgnade, svenska paviljongvurmen gör det motiverat att ställa frågan om allt i en stad alltid måste vara väldresserat välordnat. Dan Grahams 1970-talskonstaterande av att paviljongen används mest för kvasifunktionella strukturer må fortfarande vara sant, men i dag är de arkitektritade. DinellJohansson får till exempel en offentlig toalett uppförd i ett första exemplar i Humlegården, Stockholm, i september. I takt med att städernas offentliga rum alltmer anpassats för en aktiv fritid, till ett slags nöjesfält om man så vill, har paviljongen dessutom delvis återfått den Disney-liknande karaktär Dan Graham ser hos renässansens paviljonger.

Ett ryggradssvar på frågan blir självklart nej: i riktiga städer finns plats också för det oordnade; en grundmurad tillit till att människor utan att dirigeras klarar av att fylla de offentliga rummen med liv och rörelse.

Men paviljongbyggnader som inte minst Marges leder samtidigt i bevis att det väldresserat välordnade ibland faktiskt också kan vara välgörande. Det ska bli spännande att se dem i vinter! Nu, under sin första sensommar, glöder de som brinnande granit i den varma soledgången. Frostnupna av vinterns köld kan de anta en annan gestalt; bli till prismatiskt brutna isberg på drift bland isflaken i Stockholms ström. le n a Fro M

norrbro

4 1

2 3

situationspl an 1:600 1. PaviL jong K aFé 2. FR amtida taK 3. PL anteRing 4. teKniKHus

38 arkitektur · 6/13

p a v i l j o n g e r . s t r ÖpM ap va i lrjtoe n rr g ee n r

39 6/13 · arkitektur

*Fritiden

40 arkitektur 路 6/13

vänster. dinelljohanssons kafébyggnad har funktionerna uppdelade i två kroppar. ett fristående tak ska tillkomma.

nedan. en utgångspunkt har varit att stärka kontakten upp mot norrbro. därför har taken fått ett eget uttryck.

Foto eLisabetH toLL

Foto eLisabetH toLL

pav i l j o n g e r . s t r Ö M pa rt e r r e n

nedan höger. Fasadernas ribbor är behandlade med linoljefärg.

Foto eLisabetH toLL

taKFÖnsteR

FasadPL åt

FuRuPLy wood

LucK a K anaLPL ast RibbveRK 34X70

HeX agonKLinKeR seKtion 1:50

FaK ta

Paviljonger, strömparterren, stockholm adress: strömparterren, stockholm. arkitekt: dinelljohansson. stadsplan

(parkplan): LoLa Landskap genom johanna jarméus. Övriga konsulter:

K: Konkret. Byggherre: trafikkontoret. Byggnadsentreprenör: arcona/

Kenneth andersson bygg. Bruttoarea: 18+18 kvm. Byggnadsår: 2012–13.

arkitekten beskriver: strömparterren anlades som stockholms första offentliga park 1832. det är en helt unik plats. mitt i strömmen mellan slottet och operan och ändå helt vid sidan om. strömparterrens stämning bygger på dess avskilda karaktär. men avskildheten har även varit ett problem och platsen har stundtals hamnat i glömska och förfallit.

2008 beslöts om en upprustning och LoLa landskap vann det parallella uppdraget. deras utvecklade förslag ligger till grund för upprustningen som genomfördes 2010–12. i upprustningsprojektet fanns idén

om en cafépaviljong och ett teknikhus med. när vi kontaktades av trafikkontoret var grundplattorna till dessa redan gjutna. teknikhuset innehåller pumpanordning till dammen, Rwc samt kylt soprum. Kafépaviljongen innehåller ett enkelt serveringskök för beredning av smårätter och är tänkt att kunna samverka med en framtida restaurang i brovalven under norrbro. utformningsidén till paviljongbyggnaderna har varit att stärka kontakten upp mot norrbro. taken är hanterade som en femte fasad –

intresseväckande och utförda med samma omsorg som fasaderna.

Kafépaviljongen och teknikhuset har var sitt takfönster som fångar in himmelsljuset och som lyser upp mot norrbro när mörkret har lagt sig. under utformningsprocessen fördes intensiva samtal med bodil Hammarberg på trafikkontoret om vilken typ av byggnad en plats som strömparterren tål. särskilt tehuset (Kungsträdgården) och Koppartälten (Hagaparken) var återkommande referenser. i ett tidigt skede övervägdes falsad plåt som alternativ fasadbekläd-

nad. i respekt för platsens historiska omgivning har fasaderna fått ett ribbverk av trä som målats med traditionell linoljefärg. belysningskonceptet ”skimmer” som utvecklats för strömparterren har arbetats in i paviljongbyggnaderna via spegelrespektive kanalplastytor bakom ribbverket. ett planerat glastak kommer uppföras under 2013/2014. glastakets takform är besläktat med paviljongerna men har ett fönster mot jorden. taket samlar in regnvattnet till planteringsytan som det spänner över. d i n e ll j o h a n s s o n

41 6/13 · arkitektur

*Fritiden

FaK ta

Kioskbyggnad, Hornstull, stockholm adress: Långholmsgatan 17–25, stockholm. arkitekt: LLP arkitektkontor ab genom mattias Palme (ansvarig kiosk), underkonsult till nivå landskap genom veronica

abrahamsson (handläggande). medverkande LLP arkitektkontor: joel jouannet. landskapsarkitekt: nivå landskap genom jonas berglund, (ansvarig torgprojektet), elsa uggla

(handläggande). Övriga konsulter: K: stefan tyrbo wsP. stadsplan: stadsbyggnadskontoret nina åman och Karl gylje (handläggare).

Byggherre: exploateringskontoret,

stockholms stad. entreprenadform: generalentreprenad. Byggnadsentreprenör: Zengun ab. bruttoarea: 35 kvm. Byggnadsår: 2013.

arkitekten beskriver: Hornstulls korvkiosk har blivit till genom ett medborgerligt engagemang för att ha kvar en korvkiosk vid planeringen av det nya torget vid Hornstull. en

samlad platsbildning har blivit möjlig genom att en angöringsgata lagts igen. Projektet innefattar även ombyggnad av delar av tunnelbanans undre plan, en handelsplats och en fondbyggnad.

Kiosken är placerad centralt snett framför uppgången från tunnelbanan, med ryggen mot Långholmsgatan. Placeringen låstes tidigt genom att kiosken också inrymmer

en utrymningstrappa från underliggande parkeringsgarage. byggnadsvolymen har lutats framåt för att ge regnskydd under tak för serveringsdisken. skyltning och serveringsnisch har kunnat inkluderas i och med det större djup som lutningen ger. byggnaden är klädd med glasskivor printade på baksidan med uv-beständig färg. den dova vinröda nyansen gör att byggnaden reflekte-

rar omgivningen. ovan serveringsdisken är glasskivorna bakgrundsbelysta och fungerar som en ljuslåda för skyltning möjlig att byta ut. nischen för den infällda serveringsdisken är klädd med oljad ek. vintertid finns möjlighet att ha en invändig serveringsdisk. sockel i platsgjuten betong, plåtarbeten i rostfritt stål.

42 arkitektur · 6/13

llp a r K ite K tKo nto r

vänster. LLPs korvkiosk är klädd med brunt glas som speglar omgivningen.

höger. Kioskens övre belysta del är tänkt att fungera som skylt även för korvmenyn.

F o t o R o b i n H ay e s

F o t o R o b i n H ay e s

pav i l j o n g e r . h o r n s t u l l

sedumtaK

10 mm KL aRgL as 3 mm oPaL aKRyLPL ast L jusL åda PL åt med Led-PaneLeR

vinKeL i RostFRi PL åt

LucK a beLysning

40 mm stavLimmad eK

40 mm stavLimmad eK disK i RostFRit t ståL

vinKeL i RostFRi PL åt

10 mm HäRdat gL as, PRintad På baKsidan med uv-beständig FäRg

socKeL i PL atsgjuten btg

hornsbruksgatan

detal jsnitt 1:30

4 3

2

5

1 l ångho lmsgatan

6

pl an 1:100 1. entRé 2. KiosK 3. disKbänK 4. wc

7

5. FL äK tK åPa 6. uv-soPRum 7. utRymning gaLLeRia

situationspl an 1:1 500

Plan 1 1 : 50

43 6/13 · arkitektur

*FRITIDEN

PROJEK T

Nöjesasken Det har kommit att kallas ABBA-museet, men är egentligen mest ett vanligt hotell. Johan Celsing har ritat ett träskal kring en kärna av upplevelsearkitektur.

Hotell och Abbamuseum, Stockholm · Johan Celsing arkitektkontor

HOTELL OCH MUSEUM

45 6/13 路 ARKITEKTUR

*FRITIDEN

KO MMENTAR

TO MA S LE WAN

Med en viss pragmatism har Johan Celsing skapat ett milt besjälat hus som låtsas att det är en solid träbyggnad.

46 ARKITEKTUR · 6/13

Det går att luras med arkitektur, det som synes äkta är ibland något annat. Låt mig ta tre exempel. Ferdinand Bobergs NK-byggnad i Stockholm, är den byggd av tegel eller betong?

Asplunds Villa Snellman, är det en sten- eller träbyggnad?

Johan Nyréns kontorshus åt J&W vid Globen i Stockholm, är det betongbrutalism eller imitation? De rätta svaren är att Bobergs NK är ett tidigt exempel på stålbyggande – graniten hänger utanpå. Villa Snellman är en putsad träbyggnad men den ritades även i sten och kunde lika gärna varit puts på tegel. J&W-huset (numera WSP) är ritat som en betongbyggnad men byggd med stålpelare. Det som ser ut som betong är inte stommen utan en beklädnad av fibercementkåpor.

Många kollegor blir förvånade när jag berättar att Johan Celsings hotell på Djurgården i Stockholm, som även inrymmer ABBA-museet, inte är en träbyggnad. ”Limträstommen är ju det första man lägger märke till”, säger de. Men jag har faktiskt inte hört några fördömanden eller ifrågasättanden av att det inte främst är en träbyggnad. Jag tror inte

heller att Johan Celsing är en arkitekt som är betjänt av att ”tas i försvar”. Men det finns ändå orsak att diskutera just den egenskapen i den nyuppförda hotellbyggnaden, att den mer än något annat signalerar trästomme och ändå inte är det.

Celsing tar nämligen genren träbeklädd pelardäcksbyggnad ett steg längre än kända exempel som Etnografiska museet i Stockholm, Kalmar konstmuseum eller för den delen den tillbyggnad han själv ritat på Millesgården. Han gör det genom att inte stanna vid att redovisa trä som beklädnad eller yta. Den nya hotellbyggnaden har i stället ett yttre som tydligt kan läsas som grova träpelare och mellan dem balkar med förband av galvat smide. Hur har arkitekten tänkt? frågar jag mig. Men låt oss nu ändå släppa frågan om sant eller falskt i arkitekturen för ett ögonblick.

Tillskottet vid Djurgårdsvägen bör främst betraktas i ett större sammanhang. Lindgården, en byggnad (arkitekt Arre Essen) som uppfördes till Stockholmsutställningen 1930 låg på platsen tidigare. Dess förfall och rivning var en tragedi. Ambitionen att reparera skadan, inte minst från stadens sida, har varit tydlig. Flera förslag och arkitekter avverkades under resans gång och det vi ser är en totalentreprenadversion av något som varit mer skärpt i förfrågningsskedet. Här, vid Djurgårdsvägen och invid Carl Bergstens Liljevalchs, hade man kanske mer än någon annan stans hoppats på generalentreprenad och trogenhet mot

Föregående uppslag. På platsen låg tidigare Lindgården som byggdes till Stockholmsutställningen 1930, intill ligger Gröna Lunds tivoli.

Vänster. Utgångspunkterna för den grova träfasaden var närheten till varven vid vattnet.

Nedan. Byggnaden mot kaféet Blå Porten.

FOTO JOHAN FOWELIN

FOTO JOHAN FOWELIN

HOTELL OCH MUSEUM

1

2 3 4 5 3

1

6

7

2

SEKTION HOTELLRUMMEN MED TERR ASSER 1:120 1. DÖRR I EK SECTION, HOTEL ROOMS WITH TERRACES 2. BALUSTR AD, GALVANISER AT STÅL SCALE 1:60 3. PL ANTERINGSL ÅDA 4. FASADELEMENT I LIMTR Ä 5. FASADELEMENT I LIMTR Ä 6. ENTRÉDÖRR I KOPPAR 7. SOCKEL I KOPPAR

2m

4

SITUATIONSPL AN 1:4 000 1. LIL JEVALCHS KONSTHALL 2. GRÖNA LUND 3. AQUARIA VAT TENMUSEUM 4. DJURGÅRDSFÄRJAN

4

3

3

2

2 1

SEKTION A–A 1:400 1. ABBA-MUSEET 2. SWEDISH MUSIC HALL OF FAME 3. HOTELLRUM 4. HOTELL SVIT

47 6/13 · ARKITEKTUR

*FRITIDEN

PL AN 7 HOTELL SVITER 1:600

det ambitiösa bygglovet. Så blev det inte. Vi vet inte fullt ut hur exteriören var tänkt även om Johan Celsing ändå säger sig stå för projektet och byggnaden fungerar fint i sin kontext.

Exteriören inbjuder inte till mångordighet. Skalan modererades i Johan Celsings variant mot tidigare inriktning genom att volymen och totalytan minskades och genom den successiva indragningen av våningsplanen – den trappstegsformade sektionen ger både karaktär och samtidigt ett funktionellt tillskott till hotellarkitekturen genom att varje våning kan erbjuda rum med terrass och glasparti ned till golv utan att kraga ut över nedanförliggande våning. Proportioneringen och skalan är välavvägd.

Trots att byggnaden inte är en hundraprocentig Celsingbyggnad, så som det krematorium som just är under uppförande vid Skogskyrkogården, uppnår han sin typiskt vänliga och milt besjälade gestaltning.

Situationsplanen medför en förändring i Djurgårdsvägens karaktär genom att den slutenhet som kännetecknar Liljevalchs och muren mot Galärvarvet nu bryts tydligare än med den gårdsutformning Lindgården hade. Det kunde ha varit en medveten gest men förefaller snarare, tyvärr, vara en slumpartad konsekvens av planprocessen som arkitekten inte kunnat styra.

Det vi ser är en träffsäker gestaltningsidé och en volymbehandling där främst skalan kunnat påverkas i det skede arkitektarbetet tog sin början.

48 ARKITEKTUR · 6/13

Och, till slut, hur ska vi se på frågan om fasad och stomsystem? Limträstomme hade varit intressant och lite provokativt vid Djurgårdsvägen och i ett hållbarhetsperspektiv angeläget.

Personligen hade jag kanske valt bort risken att väcka de känslor av besvikelse som nu lätt uppstår genom att utsidan andas träkonstruktion. Men med distans motiveras ändå utförandet av det goda resultatet och av hur bjälklagsdetaljen med planteringslådorna enkelt låter sig lösas i samverkan med de smäckra fasadbalkarna. Utan den sortens pragmatism klarar man sig tyvärr dåligt i Byggsverige för närvarande.

TO M A S LE WA N

PL AN 5 HOTELL 1:600

5

4 1

3

PL AN 4 1:600 1. RESTAUR ANG OCH BAR 2. HOTELLFOA JÉ 3. KÖK

2

4. UTSTÄLLNING LOBBY, SHOP 5. UTESERVERINGEN

A

1

2

PL AN 2 UTSTÄLLNINGAR 1:600 1. ABBA-MUSEET 2. SWEDISH MUSIC HALL OF FAME

A

Vänster. I källaren inryms ett ABBA-museum.

F O T O Å K E E: S O N L I N D M A N

Nedan. Byggnadens terrasserade fasader var ett sätt att ge hotellrummen en liten uteplats.

HOTELL OCH MUSEUM

FOTO JOHAN FOWELIN

FAK TA

Hotell Melody, Abbamuseet, Swedish Music Hall of Fame, Stockholm Adress: Djurgårdsvägen 68, Stockholm. Arkitekt: Johan Celsing arkitektkontor AB: Johan Celsing (ansvarig), Göran Marklund (handläggande), Eyvind Bergström,

Elisabet Bernsveden, Emma Carlbom, Kristina Dalberg, Sven Etzler, Thomas Marcks, Anna Ryf. Övriga konsulter: K: KE-gruppen AB genom Jimmy Jakobsson, Karl-Ragnar Sassner, Linda

Lacker. V: Exengo Installationskonsult AB genom Henrik Karlsson, Thomas Adermark, Wojtek Banda.

E: Ramböll genom Peter Bergman.

Brand: Briab genom Fredrik Hiort,

Martin Johanson. Byggherre: Arcona AB. Entreprenadform: Totalentreprenad. Byggnadsentreprenör: Arcona AB. Bruttoarea: 5 300 kvm.

Byggnadsår: 2011–13.

Arkitekten beskriver: Projektet har en lång besvärlig historia där kafébyggnaden Lindgården (som tidigare ägts av Stockholms stad) tilläts förfalla för att till sist rivas så att en ny byggnad skulle kunna uppföras inom fastigheten. Den uppförda byggnaden är resultatet av ett parallellt uppdrag vid årsskiftet 2010/2011.

Utgångspunkterna för gestaltningen var snarare närheten till det marina, till varven och till slupskjulen vid Galärvarvet än till den mer finlemmade villabebyggelsen på övriga Djurgården. Vi fann det lockande att sammanföra något av sorten och skalan i det förindustriella träbyggeriet med den rationella och industrialiserade byggprocess som hör till vår egen tid. Jämte träfasaden var även vår förhoppning

att byggnadens stomstruktur skulle utföras i trä.

Det ursprungliga förslaget visade en djup u-formad entrégård öppen mot gatan. Den tidigare byggnadens långsida utmed tomtgränsen mot Blå Porten kompletterades med en parallell skänkel utmed gårdens sydsida. Byggherrens förprojekt innehöll ett källarplan med ett mindre garage som vi föreslog kanske bättre kunde nyttjas för någon form av utställningsverksamhet vilket sedan genomfördes.

Byggnadens terrasserade fasader var ett sätt att ge hotellrummen en liten uteplats där räcke och längsgående planteringslådor med växtlighet skulle ge rummen bakom skjutglaspartierna en viss avskildhet från omgivningen. Terrasseringen föreföll dessutom ha viss resonans

i nöjesetablissemangens formvärld.

Terrassernas balustrader är projekterade som 78 mm massiva korslaminerade bjälkar av fabrikat Binderholz. Fasaderna projekterades för 43 mm korslaminerade stora skivor. Avfärgningen av fasaderna syftar till att med olja och pigment ge skydd mot sol och väta. Samtidigt är avsikten att färgskiktet ska vara genomsiktligt så att träkaraktären framträder. Skjutglaspartier i hotellrum är projekterade i ek under det att glaspartier och entrédörrar i gatuplanet är kopparklädda.

Gårdens markbeläggning är tillvaratagen kalksten från den ursprungliga kafébyggnaden som kompletterats med ny snarlik sten.

Inför bygglovsprövningen genomfördes fasadprototyp i full skala på fastigheten vid Djurgårdsvägen.

Prototypen visade projekterade avfärgade fasadelement, stålräcken, kopparklädda detaljer samt skjutglaspartier i ek och redovisades för Byggnadsnämnden innan den tillstyrkte ärendet.

Byggnadens exteriör har projekterats i alla detaljer. Under genomförandet har byggherren valt nya tillverkare och entreprenörer vars avsikt varit att i väsentligheterna ansluta till den projekterade gestaltningen. Interiörer och inredning i hotell, restaurang och utställning har utförts av andra arkitekter på uppdrag av hyresgästerna.

J O H A N CE L S I N G

49 6/13 · ARKITEKTUR

Höger. Stadsparken i Örebro. Under förra sekelskiftet skapades parker för de nya stadsbornas fritid.

Längst till höger. Debaser Slussen, en hotad urban oas i Stockholm.

*fritiden

F o t o o l a Ö S t E R l i n g (h Ö g E R ), D a n h a l l E m a R (l ä n g S t b o R t )

pEr spEk tiv

r a s m u s wæ r n

→Fritidsstadens idé kommer inte att vara för evigt.

↘

Städer och stadsliv mäts i dag med fritiden som mått. En endimensionell stad växer fram, konstaterar Rasmus Wærn. En tillrättalagd plats driven av bostadsköparens investeringsvilja.

50 arkitektur · 6/13

En stads kvalitet mäts i dag snarare utifrån dess förutsättningar för fritid än för arbete. Det betyder att trottoarer bedöms utifrån deras möjligheter att slå sig ned på framför uppgiften att förflytta sig på, men framför allt att staden först och främst ses som en bo-stad. Att kommunerna, från stora Stockholm till lilla Visby flyttar sina förvaltningar från innerstaden till ytterstaden beror till största delen på pengarna de sparar, men bortom ekonomin finns känslan av att vanligt arbete inte riktigt hör hemma i fritidens räjonger.

Idén att landets eller stadens centrala funktioner är ett uttryck för vår civilisation och därför ligger i centrum har förlorat kraft.

Av sådana funktioner, som skolor, förvaltningar, militära anläggningar och kulturens hus, finns snart bara de som kan associeras med kaffe kvar centralt.

Det finns sådant som är berikande i denna förskjutning, men också mycket som utarmar. I alla händelser säger det något om livet vi lever. Sätten vi delar upp vår tid speglas i hur vi delar upp våra rum. Förutom kopplingen mellan natt och vila, vilket förmodligen är husbyggandets grund, så har regleringen av veckan, dagen och året alltid satt spår i byggandet.

Tidens mått har ett slags motsvarighet i åtgärdernas skala – större tidsrymder kräver en mer storskalig planering. Dygnsrytmen avspeglas i bostaden, veckorytmen i staden och årsrytmen i relationen mellan stad och land.

Att ta igen sig var sjunde dag var kanske främst en arbetsfrämjande princip, men för de som inte var helt utmattade av veckans slit var söndagen en tid som kunde fyllas med innehåll.

Det hela förde så småningom med sig institutioner som museer och stadsparker. Regleringen av dygnet var också en förutsättning för att kunna separera arbetsplatser och bostäder, och på uppdelningen av året följde byggnadstyper som sportstugor och semesterhotell.

Fritidens intåg i var mans liv markerades av utställningen ”Fritiden” i Ystad 1936. Som privilegium hade den naturligtvis en urgammal historia, men nu hade den också blivit massornas rättighet. Helgen blev så småningom en tid för friluftsliv. Man skulle ut ur staden, ut på landet till ett slags ideal vardag, för att återkomma till verkligheten så sent som möjligt på söndag kväll.

Med nästa stora utställning, H55, tog visionen om livet utan gränser mellan arbete och fritid ett steg längre i och med all-

↘ rummet. Den uppdelning i tjänande och betjänade ytor som var basen också i planeringen av medelklassens bostäder fram till kriget gav vika för allt öppnare planlösningar. Vår tids bostadsplaner, där gränsen mellan kök och vardagsrum är borta, och slutna stadsplaner kan ses som ett resultat av samma syn på arbete och fritid. Alla rum finns till för umgänge.

Synen på förhållandet mellan arbete och fritid speglas också i konsten. Bellman såg med stolthet på blandningen av skrik och prål. Carl Larsson gjorde en stor affär av familjens gränslösa liv på Sundborn., men det var typiskt att detta utspelade sig utanför staden, vilken allt mer sågs som en maskin; ”den hemskt främmande, iskalla, dånande staden”, som Harry Martinson såg i det glorifierade 1920-talets New York. Att exploatera, eller idyllisera, sitt eget stadsliv har varit ett sällsynt tema. De som illustrerat sin stad ställde sig snarare en bit bort från det egna livet, som Svenolov Ehrén gjorde i sina sakliga träsnitt från 1970-talet.

Hans bild över Stockholm från 1974 markerar vändpunkten.

Nu föll industrierna och med dem tanken på den svenska staden som en produktionsort. När stadens, och stadslivets, kvaliteter började mätas med fritidens mått blev vatten nästan ovärderligt.

Så har det inte alltid varit. I 1700-talets ”Stolta Stad” var vattnen

i första hand arbetsplatser, fulla av båtar som inte förknippades med varken lust eller lyx. I dag finns förmodligen inget landskap som förknippas med ledig tid så som vattnets. Det har gett vattenstäder ett övertag framför torra metropoler. Men eftersom produktionsstäderna ofta vände de skitiga vattnen ryggen och byggde inre stadsrum i stället för vyer, har omställningen tvingat dem att försöka vränga sig ut och in i jakten på sjön.

Ambitionerna att bygga staden utåt har gjort övergivna hamnar och varv omöjliga att undvika.

Denna omvandling – insidan ut – har nu blivit en egen stadsbyggnadstradition, där Oslo, Malmö, Stockholm och Hamburg följt London och Boston i spåren. Göteborg var en stad som helt byggdes på ett slags interiörtänkande. Stadens viktigaste gator och platser skapades inåt, ett faktum som gjort att alla stora planer på att vända staden mot älven fått svårt att lyfta. men nordens storstäder utmärker sig som fritidsplatser också på ett annat sätt. Ländernas, i synnerhet Sveriges, extrema position i World Values Surveys kartering av värderingar, som världens mest sekulära och samtidigt mest

51 6/13 · arkitektur

*fritiden

→ när bilden av staden förenklas blir den precis som andra monokulturer också mer sårbar.

52 arkitektur · 6/13

fokuserade på självförverkligande och livskvalitet, vittnar om en tillvaro där fritiden är viktigare än någon annan stans. Den fritid där vi kan sätta sprätt på vårt ökade välstånd, alltså. Naturen, den tidigare självklara spelplatsen för fritid, är i sammanhanget ingen tung utmanare. Trots att landets 28 naturum har ungefär en miljon besökare om året kan detta ställas mot kaféernas drygt 170 miljoner besök. De omsatte 5,3 miljarder förra året och är den i särklass starkast växande sektorn inom hotell- och restaurangbranschen. att staden blivit en nöjesplats beror både på dess kapitalisering – det är många som lagt mycket pengar i sina bostäder, och för dem blir en ständigt växande attraktivitet en värdesäkring – men också på k-samhällets struktur. När kunskaper, kreativitet, kommunikation, kultur och konsumtion står som stöttepelare svarar städerna med att överträffa varandra i befolkade stadsrum. Trots att vi lever nittio procent av våra liv inomhus har diskussionen om den byggda miljön, både här och utomlands, under de senaste decennierna till stor del handlat om den yttre miljön.

Vänster. Nya Hornstull, Stock­ holm. Bonnier fastigheter har skapat en handelsplats och ett torg. I fonden det nya Hornhuset, BAU Arkitekter.

nedan. ”Mellan Stadshuset och Klara kyrka”. träsnitt av Svenolov ehrén för Konst främ­ jandet 1974. Staden sedd som lager på lager av strukturer.

nederst. Sporthallen Bollen i ystad av Hans Westman. ritning ur Byggmästaren 1936.

F o t o r o B I N H Ay e S

Det aldrig så viktiga livet mellan husen har fått sådant fokus att husens roll reducerats till siffror. Med hur många människor kommer dessa bostäder mata det offentliga rummet?

När bilden av staden förenklas blir den precis som andra monokulturer också mer sårbar. I översiktsplanen för Stockholm – ”Promenadstaden” – ställs boendet före verksamheter också i ytterstaden som inte riktigt räknas in i fritidens territorier.

Många på sitt sätt fungerande verksamhetsområden får maka på sig för bostadsbehovet. Det är inte bara kritiskt för de vitala verksamheter som finns där, men också för städernas tålighet.

Det moderna samhället kännetecknas mer än något annat av att allt som är fast förflyktigas. Inte heller fritiden är ett stabilt fundament att bygga på. Fritidsstadens idé kommer inte att vara för evigt. Städernas förtätning har visserligen gett ett ökat fokus på boendet, men också ett sug efter det vilda. Som New Yorks ordnade oordning High Line. Bland Slussenkramarna finns en falang som haft ett särskilt gott öga till dess kaosromantiska sida. Denna reaktion på den postmoderna ordningsamheten och

den städade fritidsstaden vittnar om ett behov av att se staden på annat sätt än med solglasögon. En ny typ av blandstad. En bullrig och rå collagestad.

Men steget dit från den charmiga kafégatans ideal är kanske inte så långt. Båda sidor delar ett intresse för det faktiskt upplevda, till skillnad från det fokus på särskilda, namnkunniga hus och platser som kulturmiljövården alltid haft lättare att försvara.

Tendensen är densamma som i naturvården där upplevelser börjat jämställas med specifika skydd för de platser där särskilt hotade arter finns.

Det finns i slutändan ingen konflikt mellan att bevara enskildheter och att bejaka en dynamik. Däremot mellan att lägga tillrätta och att acceptera tillfälligheter. Den dagen asfalten åter börjar vältas ut över omsorgsfullt stensatta gator, finns det skäl att skriva artiklar om fritidsstadens hotade kvaliteter. Den har sina underliga egenheter, men det är också särarter som skapar karaktärer.

R a s m u s Wæ R n

53 6/13 · arkitektur

*fritideN

rep o rtage

j o h a N N a k a r l s s o N . foto m o N tag e e tc

Stadsfestivalen som f Var och varannan ort firar numera sig själv i explosivt påkostade cityfester. Vi kryssar mellan svenska sommarnätter i jakt på kultur, marknadsföring och en dröm om fri rörlighet.

54 arkitektur · 6/13

m frizon

55 6/13 路 arkitektur

föregående uppslag. Stadfest­ affischer. Festernas namn är ofta föremål för diskussion. ”Viva!

Karlskrona” blev i år ”Karlskrona skärgårdsfest”.

*fritideN

det är torsdag och landets krona fyller 600 år. Kommunfullmäktiges ordförande är på skämthumör.

– Hur många karnevaler har du varit på? ropar han på ingrodd västkustsskånska och pekar ut i folksamlingen framför sig.

Mikrofonen riktas mot en ung kille i publiken som blygt visar upp två fingrar.

– Två? Och hur många av dem minns du? Kommer du ihåg båda är det en bedrift!

Ordföranden skrattar. Han står på en scen. Framför honom trängs tusentals kroppar på väg att slå Landskronakarnevalens besöksrekord. Åtta dagar senare är 500 av dem uppklädda och redo. 500 sambainspirerade dräkter har sytts upp och trätts på 500 dansare, 100 fler än förra sommaren. En av kropparna tillhör 22-åriga Nilo Amin. Gymnasiet gick hon inne i Helsingborg genom att pendla med de gula bussarna men nu är hon tillbaka på heltid hemma i LA, som Landskrona kallas av stadens unga.

Vänner till henne har köpt lägenhet i stan, investerat i ett långt liv här, återvänt efter år i Australien och slagit sig till ro.

– Vet du att Landskrona skulle blivit huvudstad. På 1400-talet så…

Jag ler, jo, du är den tredje som nämner det i dag, jag vet. Ni skulle ha blivit huvudstad. LA-bor nämner ständigt den gamla planen från 1400-talet. det blev inte så. I Sverige har få orter kvar någon konkurrenskraft gentemot storstäderna. Landet har inte fler kronor än tre. Alla ören är avskaffade. Däremot har varje kommun värd namnet numera ett eget firande där en stolthet → det kyliga trelleborg skulle kring orten ska byggas.

Medan huvudstadens vara palmernas stad, vilka pionjärfest Vattenfestiva­ len i dag mest är hågkominsatser det än krävdes. men för nedlagda bolag och störtade uppvisningsplan växer antalet stadsfestivaler bortom Stockholm. Just karnevaler är ett ord som ibland används för att skilja ut ortsfester från de mer renodlade musikfestivalerna med sina campingplatser och band-t-shirts och det är också en bra beskrivning av vad stadsfesten ofta är.

Arenaversionen av den lilla marknaden som med tillhörande tivoli, kringresande försäljare och extrainsatta regionbussar gått samman för att ha råd med ett par liveartister. Även om mellanting så klart finns kvar. Rena kulturinitiativ som Fryks­ 56 dalsdansen i Sunne, Kammarmusikfestivalen arkitektur · 6/13

höger. Högsta Förvaltnings­ domstolen slog fast att syftet med stadsfester är att skapa mervärde för kommuner.

i Båstad och Alingsås Jazzfestival med uppdrag att värna om ”den äldre jazzen”. till skillnad från de stabilt årsåterkommande marknaderna är stadsfesterna ett riskspel. Vilken lokaltidning du än söker igenom på ordet stadsfest kommer att redovisa turer efter turer av kraschade eventbolag, konkurser och nystarter, ideella föreningar med kommunen som delaktig part, politiska diskussioner om stadsfestens riktning, innehåll och syfte.

Vem som egentligen driver ortens flaggskepp verkar alltid vara under förhandling. Namn och läge är alltid högpolitiska orsaker till slagsmål. Karlstad har tagit över vårdnaden om Karlskogas kärleksbarn Putte i parken. Karlskrona har transformerats till Viva! Karlskrona som i sin tur blev Sail Karlskrona som blev Karlskrona skärgårdsfest. När Göteborgskalaset blev Göteborgs kulturkalas var det just för att Göteborgskalaset blivit kritiserat. Namnet ansågs då ha dåligt rykte och en så liten korrigering som den som gjordes hade ett stort symbolvärde.

När Mikaeli marknad i Trelleborg funnits i 30 år togs ett kontroversiellt beslut. Marknaden skulle byta namn till Palm­ festivalen. I Trelleborg var palmbegreppet inte vad som helst.

De utplacerade importplantorna längs en väg, som på vintern varsamt måste plockas in i särskilda växthus för att inte självdö i hamnkylan, hade växt till något av en symbol för envist imagebyggande i motvind. Det kyliga Trelleborg skulle vara palmernas stad, vilka insatser som än krävdes. Ett exempel på vad en kommun kunde göra för att förknippas med någonting fullständigt påhittat.

En dag har lagts till i Landskronakarnevalens schema.

Arrangörerna har velat se till att festen säkert är regionens längsta det här året. Min unga guide Nilo Amin tar med mig till Zara Larssons spelning. Hon har visserligen bara en känd låt. Men fyller ut speltiden med covers som Beyoncés Halo.

14 stycken festivalspelningar har Zara inbokade i sommar, de flesta av dem i mindre orter som Grebbestad och Uddevalla.

Nilos kompisgäng har egentligen inga speciella känslor inför konserten men när sångerskan kommer ned framför scenen tar en av dem ändå upp sin mobil och uppdaterar Instagram.

– Jag tror jag mest ville att hon skulle känna sig välkommen.

Så att artister vill komma tillbaka och så, säger kompisen med mobilen som om hon bär ett sorts lokalt ansvar.

Zara larsson är som skapad för stadsfestivalssäsongen.

En talangjaktstonåring vacklandes på gränsen till att vara en etablerad popstjärna – men som fortfarande inte skulle kunna genomföra en storsäljande turné i eget namn.

Både kommersiella debutanter och veteraner på dekis från sin egen storhetstid har sommarfesterna som hävstång mot försörj-

ning. Den med hyfsat anseende hos en svensk småstadspublik eller en nyligen släppt sommarhit kan dra in hela sin årsinkomst genom spelningar i juni, juli och augusti.

Det finns också fall där festivalbokningar dröjer kvar i en hel stads rykte. Östersunds Storsjöyran bokade Lady Gaga sommaren 2008 innan mer än en enda begynnande radiohit fanns.

Efterkonstruktion eller ej, arrangörerna säger sig ha googlat liveklipp på den oprövade debutanten och sett att hon hade något speciellt. den jämtländska storsjöyran är en rest från Hultsfredseran där seriösa musikexperter gifte sig med kommunens respekt.

40 procent av besökarna reser in till festivalen från andra landskap, vilket också är närmare ett Hultsfredbeteende än stadsfestivalernas aura av lokalt stormöte. Med bakgrund i en pro jämtländsk rörelse som på 1960-talet vände sig emot utflyttningen ur länet genom den påhittade republiken Jamtland, representerad av en blå-, vit- och grönrandig flagga, får den sägas ha stått upp för marknadsföring genom kreativa näringar långt innan begreppet fanns. 2010 ingick Storsjöyran Evenemang AB, Syre Reklambyrå och Östersunds kommun ett avtal där Östersunds kommuns logotyp klistrades in i Storsjöyrans logo. För evigt förenade.

En oväntad konsekvens kom av det → den med hyfsat anseende hos nya sättet att motivera stadsfester. en svensk småstadspublik eller I våras kom domen för ett i många led en nyligen släppt sommarhit kan överklagat besked från Högsta Förvaltdra in hela sin årsinkomst genom ningsdomstolen.

Det gällde hur pospelningar i juni, juli, augusti. lisen i Västra Götaland börjat ta betalt för sina insatser vid vinstdrivande arrangemang, som de menade att utomhusfestivaler och konserter är. Första året gav polisen en rabatt på 75 procent när en nota på 100 000 kronor skickades till Kultur­ kalaset i Göteborg som kommunen och regionen driver tillsammans. Tvistens kärna blev att reda ut om då en stadsfestival verkligen kan räknas som ett vinstdrivande projekt. svaret från högsta förvaltningsdomstolen var som om Richard Floridas tes om kulturen som marknadskraft slutligen bevisats. Det övergripande syftet med att anordna Kulturkalaset måste enligt Högsta Förvaltningsdomstolens bedömning anses vara att skapa ett mervärde för kommunen och regionen i ekonomiska termer, skrev domstolen.

57 6/13 · arkitektur

höger. Storsjöyran är en rest från Hultsfredseran, där seriösa musikexperter gifte sig med kommunens respekt.

*fritideN

Följden blir att kommunen får betala fullt pris till Polisen.

Kulturkalaset fick alltså anses ha anordnats i vinstsyfte. Att ”skapa mervärde” var inte längre något flummigt och ogreppbart. framför det stora vallgravsinringade slottet spelar ett uteställe hits upp mot himlen. Citykärnan Örebro har, som så många svenska medelstora centrum, organiserat samarbete för att utelivet aldrig ska dö. Frisörer, butiker, barer ska finnas kvar – inte flytta till Marieberg Galleria vid Vivalla. Ändå lyckades organiserade citybevarare inte rädda kärnans yttersta marknadsföringsfest där bland annat mattävlingar mellan ledande kommunpolitiker varit huvudinslag. Nu klarar sig → han betonar hur viktigt slottet utan sitt party. I två år har Örebrofesten varit kommunalt stöd är för inställd, arrangörerna har sagt att festen återuppstår stadsfesternas hälsa. när politikerna vill. En av dem är solbrända Magnus Sjögren. Han promenerar kring vallgraven och hejar ständigt på bekanta, ”i Örebro är jag världskändis”, som han själv beskriver det, efter en lång karriär som både projektledare och sångare i partyband.

Han betonar hur viktigt kommunalt stöd är för alla lättdöende stadsfesters hälsa. Den politiska viljan. Magnus jämför med det stöd som ges kulturinstitutioner.

– Men folkets kultur? Ska den bara komma av sig självt?

Magnus sjögren saknar en kommunal hållning där de institutioner som finns också stöttar folkets underhållning ibland.

Men festivalerna är ofta en institution i sig. Det menar Calle Nathanson, nytillträdd vd för organisationen Folkets Hus och Parker och med en bakgrund som sakkunnig i kulturfrågor.

– Det finns en idealbild av hur 15-åringar gick upp till kommunen med en idé och Hultsfredsfestivalen kom till. Men ideella aktörer märker snabbt att festivaler blir till en jättestor ekonomi i slutändan.

58 arkitektur · 6/13

folkets hus och parker har en särskild sektion för festivaler som funnits i 13 år och jobbar med både ideella föreningar, kommunala arrangörer och kommersiella aktörer, som till exempel Luger och deras Way Out West. Framförallt kan FHP jobba med frågor som alla festivaler möter gemensamt. Det kan vara det nyaktualiserade problemet med polisnotor eller förhållandet till STIM, som i kölvattnet av skivbolagskrisen lanserade en ny prissättningsmodell för festivaler.

på det julivarma tåget ned från Örebro och Stockholm ringer plötsligt en syrisk musiker jag följt i ett tiotal intervjuer.

Det är Damaskusrapparen Yaser Jamous och jag blir förvånad att se honom höra av sig från ett svenskt mobilnummer. Hans nuvarande visum som fransk asylsökande satt i lång kö till Paris migrationsmyndigheter tillåter knappast resor inom Europa.

Men Yaser lugnar mig.

– Jag fick höra att det är fest, säger han. I mina släktingars stad. Och då kan alla vara där. Polisen har inte tid att kolla id. Yaser Jamous har åkt till Helsingborg, där både han och jag har släkt och dagen efter ska den stora Helsingborgsfestivalen sätta igång. Jag bestämmer mig för att möta honom.

Norra delen av västra Skåne cirkulerar på stora trafikavstängda gator, Eric Saade dansar på en scen och langosskal sprids över havet.

– Nästa år när vår visumprocess kommit igång kanske vi kan spela här? säger Yaser och syftar på sin rapgrupp Refugees of Rap. Hans bussbiljett tillbaka till Frankrike avgår innan festivalhelgen är över.

Jag hade faktiskt inte sett det här i stadsfesterna. Att just det skyddande och anonyma under festivalen är något våra städer annars aldrig erbjuder längre.

Jag minns att Malmö känts likadant under sina festivaldagar.

Malmöfestivalen, den långa, utdragna, bandfyllda veckan som drar en och en halv miljon besök till världens mest kulturkramande kommun där till och med små konsertarrangörer och nattklubbsägare går ut i gemensamma utspel mot stadens många gratisarrangemang. För hur ska några aktörer kunna mäta sig med kommunens styrka som kvalitativ kulturleverantör?

En gång i tiden jobbade jag året runt i Malmös restaurangvärld utom just för en liten festivalstund. Som svartarbetare hade vi ledigt en dag om året. Julafton, midsommar och nyårsafton var jobbdagar. Men under en vecka fick alla välja: Malmöfestivalens första eller sista. Vi slogs med varandra om att välja avslutningsdagen. Den med de största fyrverkerierna. Som blixtrade lilagrönt över varenda invånare. o j o h a N N a k a r l s s o N ä r fr i l a N s j o u r N a li s t b o sat t i M a lM ö.

fak ta Till organisationen Folkets Hus och Parker är ett 30­tal svenska festivaler listade. Samlingssidan festivalinfo.se listar däremot 110 aktiva svenska festivaler under 2013. 2009 uppskattade kultur­ och ekonomiforskaren Tobias Nielsén att den svenska konsert­ och festivalsommaren omsätter 4–6 miljarder kronor i biljettintäkter och turistkonsumtion.

59 6/13 路 arkitektur

Höger. Fredrik Pettersson på danska White har blivit något av en specialist på hamnbad efter framgången med Kastrup Søbad, som fick Arkitekturs Debutpris 2005.

*fritiden

F o t o K A S P e r D u Dz i K

d ialo gen

K AtA r i n A ru n D g r en

Fredrik Pettersson:

→Just det lekfulla är gåvan här.

Badandet har gjort en lång resa. Från att en gång i tiden ha ansetts direkt skadligt är det nu något som gärna exponeras mitt i stan, vid nya spektakulära badplatser skräddarsydda för en urban livsstil. Hamnbadet, som har blivit stort inte minst i Danmark, handlar lika mycket om att locka besökare och investerare eller att befästa sin rankning på Monocles Most Livable Cities index som att bada. efter framgången med Kastrup Søbad är Fredrik Pettersson på White återigen aktuell med ett hamnbad i Hasle på Bornholm. Katarina rundgren har pratat med honom om hamnbadet som byggnadstyp och hur man upprepar en succé.

60 arkitektur · 6/13

Kastrup Søbad stod klart 2005 och fick mycket uppmärksamhet. nu är White aktuella med ännu ett bad. Man pratar ofta om artisters svåra andra skiva, där pressen att upprepa succén kan kännas låsande. Hur var det, kändes Hasle som ”det svåra andra hamnbadet”?

– Sedan Kastrup Søbad har vi tävlat om flera bad i bland annat i Aalborg och på Fyn, och nu gjorde vi projektet i samarbete med land­ skapsarkitekterna This & Weinø, vilket också påverkat processen. Så nej, badet i Hasle känns inte som en andra skiva. Kanske mer som att fortsätta utvecklas inom en genre vi jobbat i rätt länge.

– Att förnya sig är självklart viktigt, samti­ digt finns ju vissa konstanter att förhålla sig till. Vi har några rätt grundläggande idéer vi försöker checka av. Först platsen. Vattennära lägen är öppna och ofta har vi använt ganska enkla rena former för att spela upp mot vatt­ nets stora format. Hur kommer man till badet, genom vilka sekvenser av rörelse? Sedan offent­ ligheten. Att skapa publika platser där man vill stanna upp och känner sig bekväm kan locka de msom bara passerar förbi. Att förlänga säsongen är viktigt. Sommaren är kort och platsen ska gärna kunna användas hela året. Och till sist klimatet. Vid kusten behöver man som bekant gärna sol och skyddande lä för att trivas, både vid sommarens bad eller om man kollar utsik­ ten på vintern.

61 6/13 路 arkitektur

*tiden

62 arkitektur 路 6/13

Vänster. Läktardelen fungerar också som hopptorn.

nedan. Badet från landfästet. foto Signe find L arSen

foto Signe find L arSen

pl an 1:200

ElEvation mot vä stEr 1:300

– Mest överraskande med Kastrup Søbad är att det faktiskt används mycket även under hösten och vintern. Det hade vi inte förutsett, men så fort det finns en gnutta sol så sitter folk där ute. Annat, som till exempel omklädningsrummen, har varit mindre använt än vi trott.

Sådana erfarenheter, plus den materialkännedom vi arbetat upp, gör ju att vi kan finjustera det andra hamnbadet.

Kan man släppa tyglarna lite i arkitektur för fritidsliv och badande? Kan hedonismen bli en arkitektonisk drivkraft, eller är det motsatsen, hård tvagning och renlevnadskänsla som gäller?

– I grunden är det ju som vilken annan uppgift som helst. Om den är annorlunda är det för att det är lustfyllt och lekfullt att bada. Vattnet är själva lekytan, och beställningen är att ge

människor fler möjligheter att använda den – en rätt härlig uppgift att lösa. I de projekt jag har jobbat med har beställarna inte haft en absolut kravlista, utan låtit formgivningen få vara med och påverka funktionen.

→ som tur är, är det inte nödvändigt Ett bad ska gärna vara på samma gång lekfullt och med färgglada rutschkanor för att funktionellt. Det ska tilltala alla åldrar och typer av få fram leklusten i gamla och unga. badare. Hur gör man?

– Som tur är, är det inte nödvändigt med färgglada rutschkanor för att få fram leklusten i gamla och unga – vi har ju vattnet. Just det lekfulla är gåvan här. Vi anstränger oss för att skapa massor av olika typer av hopp-, sitt- och liggplatser plus flexibla uppehålls- och använd63 ningsmöjligheter som i sin tur kan bli lekbara.

6/13 · arkitektur

*fritiden

Höger. Badet från piren – solnedgång.

Foto Signe FinD L ArSen

1

5

2

4

7 3

6

8

12 10

9

11

Pl an 1:500 1. BASSäng MeD FASt Bot ten, 74 K VM 2. BArnBASSäng MeD FASt Bot ten, 17 K VM 3. BetongBryggAn 4. SoLterr ASS 5. L äK tAre

6. HoPP 2 M 7. HoPP 4 M 8. MotionSSiMning 9. Förr åD 10. HWC 11. BAStu 12. oMKL äDning

Den lustfyllda funktionen tror jag gör att baden lätt får en plats i människors hjärtan.

64 arkitektur · 6/13

de senaste årens danska hamnbad framstår som en byggnadstyp utan någon tydlig motsvarighet i Sverige. de är urbana, finns i omvandlade hamnar och lockar andra grupper än de klassiska kallbadhusen gör. är hamnbad den nya – än så länge danska – signaturtypologin?

– De klassiska kallbadhusen, badanstalterna som de heter här, lever kvar i Danmark men är inte så offentliga, de bygger på medlemskap

och inträdesavgifter. Och visst, de senaste åren har det blivit som en egen liten genre av de här nya hamnbaden, med Islands Brygge av PLOT först ut 2003. Mycket handlar väl populariteten om att baden stämmer i tiden med urbaniseringen av de gamla hamnarna och att man vill satsa på aktiva offentliga rum där rekreation, motion och friskvård finns med.

– Det kan också ha med finansieringsformerna att göra. Badet i Hasle hamn är delvis finansierat av Lokale- og Anlægsfonden, som jobbar aktivt med att bredda begreppet sportanläggningar till att handla om mer än

bara handbollshallar. Man vill utforska hur de kan bli en del av samhället på ett mer inkluderande sätt, med fokus på både hur de används och vilka som använder dem. Hamnbaden är ju en sådan typ av nytänkande sportanläggning.

– Att genren blivit så stor just i Danmark kan bero på att det funnits några bra exempel man kunnat spinna vidare på. Här tror man på att skapa platser med arkitektur och inte bara med funktion. En anledning till att Kastrup Søbad kom till var ju att lilla Tårnby kommun ville skapa identitet åt sin del av den outnyttjade strandmarken vid Öresund, kant i kant med

Köpenhamns påkostade Amager strandpark. Det var inte så att man saknade badplatser innan, men man ville kanalisera folk just hit, och badet blev en katalysator för ett nytt urbant → att genren blivit strandliv.

så stor just i danmark

kan bero på att det funnits några bra

i Hasle hamn är det kanske samma sak? exempel man Hamnbadet som både en manifestation av och en katalysator för förändring?

– Jo, absolut är det så. I Köpenhamn är man

kunnat spinna vidare på.

65 6/13 · arkitektur

*fritiden

nedan. Badet har två bassänger och många ytor att sitta och ligga på. nederst. Bastubyggnad och hamn från bassängerna.

Foto Signe FinD L ArSen

väldigt stolt över att det går att bada i hamnen, man har använt stora pengar på sanering och att ta bort avlopp, något som inte alls skulle synas lika bra utan hamnbadet. I Hasle är badet en tidig del i en större förändring av hamnen, man planerar bostäder och handel och vill locka fler investerare. Att fisket minskat och färjetrafiken försvunnit är inte bara ett problem, det gör också att det nu går att bada i hamnen.

66 arkitektur · 6/13

er gestaltning av hamnbadet utgör ett markant nytt tillskott i lilla Hasle på

Bornholm. Hur är utformningen tänkt att skapa liv i hamnen?

– Bornholm är känt i Danmark för sin granit, som finns runt om i hamnen i form av stora sprängstensvallar. I det ursprungliga tävlingsförslaget har vi draperat de grova stenytorna med mattor av trä som lagts ut fläckvis kring den nya badviken.

– Den största mattan ute på vattnet har vikts upp och blivit den flygande – och flytande – mattan. Att folk kan simma mellan ”mattorna” blir ett sätt att aktivera och binda samman hela hamnbadet. En begränsad budget har gjort

nedan. Hamnbadet från Strandvejen till Allinge.

Foto Signe FinD L ArSen

att vi nu realiserat den flytande delen plus en bastubyggnad. Draperingen av vågbrytarna ingår i nästa etapp, men man kan redan nu simma mellan den flytande plattformen och land.

– Hasle ligger rakt mot väster och är kända för sin fantastiska solnedgång. Tyvärr gör de stora vågbrytarna att man knappt ser horisonten från kajkanten. Men nu kan man sommar som vinter klättra upp i vårt kombinerade hopptorn/solterrass/utsiktsplats och njuta av solnedgången på första parkett. o

FaK ta

Hasle Havnebad, Bornholm adress: Hamnen, Hasle, Bornholm. arkitekt: White arkitekter genom Fredrik Pettersson (ansvarig), Katrine Hvidt, Martin Münter, Mikkel olsen, Signe Find Larsen (foto). landskapsarkitekt: thing & Wainø Landskabsarkitekter. vattenbyggnadsingenjör: nirAS. Byggherre: Bornholms regionskommune. entreprenadform: Delad entreprenad.

Byggnadsentreprenör: PL entreprise, nordbornholms Byggeforretning, PHByg, FL. Svendsen VVS, thiesen el-service.

Bruttoarea: 560 kvm.

Byggnadskostnad: 8,5 M DKK. Byggnadsår: 2013.

67 6/13 · arkitektur

tema

g枚tebo * 68 arkitektur 路 6/13

o rg

Vänster. Bockkranen över stora dockan på Eriksbergs varv är arbetslös sedan många år. Vid kajen här byggs nu de sista bostadshusen på Eriksberg.

Foto kristEr Engström

När Göteborg nu planerar det sista stora greppet om älven finns möjligheten att göra det unikt i stället för att kopiera internationella klichéer. iNtro

daN hallemar

När man i dag går längs kajen vid de första etapperna av Norra Älvstranden, vars första visioner tog form 1985, är det slående hur trevande, närmast blygsamt, staden närmar sig vattnet. Trots ambitionerna att skapa en helt ny typ av stad för det goda livet vid vattnet, syns mycket lite av den oförblommerat hedonistiska kajkultur som skulle ta fart under 1900-talets sista decennier.

Det säger en del om den resa som städer generellt gjort under den tid som Älvstaden i Göteborg växt fram. Claes Caldenby ser i sin historiska text (sid 78) om Älvstadens framväxt, från 1977 till 2013, hur de ekonomiska argumenten successivt givits en allt större tyngd i byggandet av staden. En förändring som Rasmus Wærn också beskriver i en text om staden som fritidsrum i det här numrets andra tema (sid 50). Upplevelsestaden har knuffat undan arbetsstaden.

Det är fortsatt så att stadsbyggare och politiker betraktar upplevelseekonomin som städers främsta framtidsnisch. Vilket också präglar de nya visonerna för Älvstaden. Men det finns en ny tid, bortom de senaste decenniernas monokulturella kajkantsbyggande. Det finns blindskär och klichéer i snart sagt varenda svensk och europeisk stad som Göteborg nu kan styra förbi, på jakt efter något eget.

Vad ska då detta göteborgska vara? ”För 100 år sedan skapades Avenyn, Götaplatsen och Liseberg, något som alla Göteborgare är stolta över i dag. Den prestationen ska vi göra om, men för vår tid”, säger den nya stadsbyggnadsdirektören Agneta Hammer kaxigt till Claes Caldenby.

Det är en rimlig, och lockande, ambition. Men kan det vara så att ambitionen har andra än rent estetiska följder? Hur ser ideologin om den där samtida versionen av Götaplatsen ut? Inte mecenater som bekostar konstmuseer, utan vad?

I filmen Känn ingen sorg leder Älvsborgsbron till Rio de Janeiro.

En bra illustration av förväntningarna på förnyelsen av hamnstäder de senaste 20 åren. Längtan bort. I Göteborgs egen historia finns andra saker att hämta. I bästa fall en respektlöshet inför skenet, en uppriktighet inför verkligheten, en vilja att vara en rättvis stad som inte accepterar ett eskalerande klassamhälle. da N h a lle m a r

69 6/13 · arkitektur

Höger. Planering pågår för att rusta upp Avenyn, Göteborgs stolthet från utställningsåret 1923.

*göteborg

BilD White Arkitekter

d iALo Gen

cL Ae S cALdenBy

Agneta Hammer . Björn Siesjö . Lena Jacobsson

→Det är stor skillnad med arkitekter i ledningen.

Göteborgs stadsbyggande står inför stora utmaningar det närmaste decenniet. Claes Caldenby har samtalat med nya stadsbyggnadsdirektören, stads­ arkitekten och en av de erfarna medarbetarna om visioner och framdrift.

Våren 2012 fick Göteborg, med några få månaders mellanrum, ny stadsarkitekt, Björn Siesjö, och ny stadsbyggnadsdirektör, Agneta Hammer. Siesjö kom från arkitektpraktiken, senast göteborgska Kanozi som han var med och startade 2002. Hammer hade en bakgrund inom kommunal planering som stadsarkitekt i Malmö och närmast som stadsbyggnads­ direktör i Helsingborg.

70 arkitektur · 6/13

Är det en välbehövlig nystart för stadsbyggandet i Göteborg?

– Politikerna gav ett förändringsuppdrag till Bengt Delang, kortvarig stadsbyggnadsdirektör och senare stadsdirektör i en turbulent politisk situation våren 2012. Vi har en ung ambitiös byggnadsnämnd och ett bra samarbete, menar Hammer.

Hammers uppgift är strategisk: priorite­ ringar, relationer och rutiner i arbetet med byggnadsnämnden, samt ansvar för lednings­ och styrsystem för att få stadsbyggnadskontoret

att fungera väl och bli en attraktiv arbetsplats.

Siesjös är främst att debattera och kommuni­ cera stadsbyggnadsfrågorna, både utåt och inåt.

Hammer är eftertänksam medan Siesjö gärna framträder i media.

När han fick jobbet varnade kollegor honom för att det är vanskligt att säga vad man tycker i en politiskt styrd organisation. Därför begärde han den friheten för att ta jobbet och fick okej från politikerna. Samtidigt tar det naturligtvis tid att förändra en stor organisation, men det finns redan tydliga tecken på att vi är på rätt väg, menar Hammer.

Både Hammer och Siesjö är försiktiga med att påstå sig ha fått till en nystart för kontoret och de varken kan eller vill uttala sig om hur det var tidigare. Många ärenden är långt gångna och det gäller att välja sina strider.

– Ja, jajamensan, absolut är ofta de svarsal­ ternativ vi har i planfrågor, säger Siesjö. Det är ett arv från tidigare. Hade vi haft ett vitt papper hade vi kanske gjort annorlunda. Väst­ länkens dragning är en given förutsättning för vårt arbete även om en massa uppfinnarjockar nu kommer med andra förslag.

Kan ni ge något exempel på en förändring i kontorets arbetssätt?

– Det är en stor och positiv skillnad med arkitekter i ledningen, säger Lena Jacobsson, ti­ digare översiktsplanechef och nu projektledare

71 6/13 路 arkitektur

Från vänster. Björn siesjö, Agneta hammer, lena Jacobsson.

*göteborg

kåren: ”En person som gör anspråk på att veta bäst i utformningsfrågor upplevs som ett hot från den politiska nivån”. Av någon politiker beskrevs arkitektur som ”persiljekvisten på skinkmackan”.

– Ett stort antal infrastrukturprojekt kring älven i centrala Göteborg driver stadsbyggan­ det framför sig, enligt Siesjö. Det har varit för lite illustrationer och visionsbilder i den här processen och det bildmässiga är viktigt i en förändringstid. Nu är det som det är. Det har inte blivit gjort tidigare. Många initiativ har inte lyfts. Stadsbyggnadsfrågor shuntades förbi stadsbyggnadskontoret. Men det finns en förändringsvilja i dag.

Hur ser er historieskrivning av vad som lett fram till den situationen ut?

– Under Kjell­Ove Eskilssons tid som stads­ byggnadsdirektör (fram till 2005) hade kontoret en platt organisation där enskilda medarbe­ tare kunde få stort utrymme och ibland även drev en egen linje vid planering och byggande, berättar Jacobsson. Det medverkade till att beslutsfattare uppfattade kontoret som spretigt och ostrukturerat. Förtroendet var lågt och vi fick ofta oförtjänt rollen som Svarte Petter när något hakade upp sig i exploateringsprocessen.

Eskilssons efterträdare Lars Ivarsson och Anna Bertilsson införde en stram linjeorganisation.

I dag är strukturen inte lika entydig, menar Jacobsson. Det positiva intresset från omvärlden är kul och politikerna uppskattar att stads­ byggnadskontoret är mera synligt.

Hur ska Göteborg bygga denna blandade kvartersstad för gående?

– Tät, sammanhängande, dynamisk, grön, in­ kluderande är det första, inövade svaret på den direkta frågan. När jag efterlyser konkretion blir det att det inte ska vara en bilstad men att

foto sBk GöteBorG

Arvet från Göran Johansson svävar över våra samtal om nystart och skillnad. Förre kommunstyrelseordföranden var tydlig, det verkar alla man talar med vara ense om.

Jacobsson understryker också att Johansson var mycket engagerad i stadens och regionens utveckling. Redan för drygt tio år sedan ställde han frågan om hur de centrala förnyelseom­ rådena längs älven kan utvecklas till nytta för hela staden. Han stödde översiktsplanens arbete med regional tillväxt, utveckling av en attraktiv och tillgänglig kärna, ökad andel kollektivtrafik och ny bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen.

Men han hördes även irriterat tala om ”det där jävla stadsbyggnadskontoret” om de vågade sätta sig på tvären. Under Johanssons andra ämbets­ period sade stadsarkitekten Gunnar Jansson upp sig 1999, i protest mot politikernas bristande respekt för stadsbyggnadsfrågor, och fick alltså inte någon efterträdare förrän 13 år senare.

Mot slutet av 00­talet, efter att Johansson avgått, kom detta att diskuteras allt mer, också politiskt. I Arkitekten i mars 2009 presenterades ett nyinrättat Forum för stadsbyggnad med fyra erfarna handläggare på stadsbyggnadskontoret.

Dåvarande ledningen för stadsbyggnadskonto­ ret, som inte var arkitekter, ansåg inte att det behövdes en stadsarkitekt. Anders Svensson, en av de fyra, menade i Arkitekten att detta forum där han ingick inte var ett alternativ och att stadsar­ kitektrollen behövde diskuteras 72 i arkitekt­ arkitektur · 6/13

foto AnnA von Brömssen

foto ulf Cel AnDer

för Centralenområdet med tolv års erfarenhet från stadsbyggnadskontoret. Den nya ledningen går in med stora ambitioner men det handlar om många komplexa projekt som ska ut i linjen och det har inte riktigt formats nya rutiner.

Höger överst och nederst. området ”bakom” Centralstationen ska bli en utvidgad citykärna med två nya broar, täta kvarter och ett grönt stråk mot skansen lejonet. Parallell idéstudie White arkitekter, West8, spacescape.

denna annorlunda typ av stad ännu inte har ett bra namn. 15­minutersstaden (med 15 minuters gångväg till all service) citerar de från Mats Olsson i Malmö, promenadstaden har Stock­ holm lagt beslag på. Ett bra begrepp och en bra bild för detta står på önskelistan. Mera i förbifarten använder Hammer och Siesjö också begreppen kvartersstad och blandstad.

Vilken typ av stadsbyggande behöver Göteborg?

– Vi behöver ett sammanhållet stadsbygg­ nadstänkande som bygger på både innehåll och struktur. Göteborg upplevs av många som en stad som länge satt trafiksystemen i första rummet, säger Hammer. Det gäller att lösa många frågor samtidigt, inte suboptimera.

I Malmö arbetade vi med att få Citytunnel­ uppgångarna vid Triangeln och Centralen att gynna staden och utvecklingen av stadskärnan.

Det kräver lite längre planeringstid men är avgörande för resultatet. Detta är en av de stora utmaningarna i Göteborg just nu – att den nya infrastrukturen ska hela staden i stället för att ge nya sår.

Vilka verktyg behövs för att denna goda stad ska bli verklighet?

– Samarbetet mellan stadsbyggnadskontor, fastighetskontor och trafikkontor måste påbör­ jas tidigare i processen om vi vill bygga stad i denna mening, fortsätter de. För området kring Centralstationen, och Västlänkens två andra stationsområden, Haga och Korsvägen, har kontoret utvecklat en ny arbetsform för att fånga de övergripande frågorna. Den liknar den gamla stadsplanen men utan dess juridiska ver­ kan. Vi kallar det för stadsutvecklingsprogram.

– Det är långt från ord till handling när det gäller att ”civilisera trafiken”, säger Lena Jacobsson. Mycket resurser läggs på trafikut­

nedan. a,mdvnm,v xmvn x,mv,xmv,xmvxv foto x x x x x

redningar. Stadsmiljön, de offentliga rummen där den gående människan rör sig och vistas, har hittills kommit i andra hand. Det är stora summor som avsatts för de olika komplexa infrastrukturprojekten och arbetet med dem har pågått i många år. Viljan och möjligheten att i grunden ompröva principerna och priorite­ ringarna möter motstånd.

Göteborg är en gles och splittrad stad, det är både en utmaning och en möjlighet, enligt Siesjö.

– Vi bygger 1 procent ny stad per år. Det gäl­ ler att använda denna enda procent i nyckel­ lägen till att länka ihop staden. Det finns olika glesheter, både industriella brownfields och förorter. Kontorets uppgift är att stötta en ut­ veckling, inte bara producera planer. Men hind­ ren är många. Lagstiftningen är otydlig och rikspolitiken har inte förståelse för detta. På många ställen kan man inte bygga på grund av bullernormer och därför stoppar Länsstyrelsen planförslag. Byggarna har skiftande intresse av att bygga funktionsblandning.

– Sociala konsekvensanalyser är något som Göteborg är bra på, menar Siesjö. Inte minst har barnkonsekvensanalyser utvecklats till ett eget verktyg. Om staden är bra för barnen kan man också undvika att de utbildade flyttar ut till kranskommunerna, nog så strategiskt viktigt.

Och den stora frågan är förstås hur man bygger en icke­segregerad stad, tillägger Siesjö, och lämnar den frågan hängande i luften över vad

→ Vi bygger 1 procent ny stad per år. det gäller att använda denna enda procent i nyckellägen.

73 6/13 · arkitektur

*göteborg

strategierna för Göteborg håller nu på att omsättas i planer för olika delar av staden, dels i periferin, dels i centrum.

4 GAmLeStAdS torG torget är en viktig nod i kollektivtrafiken med både järnväg och spårväg och har pekats ut som en strategisk knutpunkt i kollektivtrafikplanen k2020. Det ska förtätas med både verksamheter och bostäder. Den ligger 3 km från centrala Göteborg och har en ovanligt komplex historia. Den gamla staden är det senmedeltida Nya Lödöse vid Säveåns mynning i Göta älv. Här utvecklades tidiga industrier som Gamlestadens fabriker och SkF med arbetarbostäder i landshövdingehus. Över de osynliga lämningarna av Nya Lödöse går en ovanligt brutal betongviadukt för biltrafiken. Här har nyligen öppnats en pendeltågstation för järnvägen till trollhättan och Oslo med anslutning till spårväg och buss. Denna strategiska knutpunkt ska enligt detaljplanen bli en ”levande blandstad av innerstadskaraktär”. i etapp 1, närmast kollektivtrafiken, ska till 2016 byggas 200 lägenheter och 30 000 kvm lokaler. i etapp 2 rivs viadukten och ersätts med ”stadsmässigt gatunät” och kvartersbebyggelse. Ledorden för att åstadkomma en levande blandstad är variation och funktionsblandning. eftersom man inte menar sig kunna säkra uppdelningen på flera små byggherrar får man även styra med formen. Bottenvåningarna ska innehålla ”centrumfunktioner” som inte är en del av ovanpåliggande kontor.

5 ÖStrA BerGSJÖn Östra Bergsjön byggdes strax före miljonprogrammet i oländig bergsterräng i nordost och räknas i utbyggnadsplaneringen som mellanstad med trafikseparerade bostadsområden.

Fastighetsägarna här vill förtäta med bostäder till jubileums­ året 2021. Det finns en brist på arbetsplatser som gärna kunde koncentreras till de två torgen rymdtorget och komettorget för att förstärka dem. Den starkt kuperade terrängen delar upp området och spårvägen går delvis i tunnlar. Fastighetsägarna har gått samman om en idé till en bomässa 2021. tanken är att utgå från de fyra torgen med varsin spårvagnshållplats. torgen ska förstärkas och profileras och knytas samman med bebyggelse. Överhuvudtaget vill man länka ihop bebyggelsen, som är uppdelad i enklaver inte bara av terrängen utan också av den tidsenliga trafiksepareringen. Den dramatiska naturen ska också göras mer tillgänglig.

6 BrottKÄrr Brottkärr ligger utanför mellanstaden och är en stadsmässig förtätning på obebyggd mark i en villaförort i sydväst, nära havet. Närmaste granne är Hovås, ett av Göteborgs mest segregerade (villa)områden. Vid Brottkärrsmotet på Särövägen, intill Origohuset (f d kodakhuset, se arkitektur nr 1/1984, som byggts om från kontor till centrumfunktioner) finns plats för ett närcentrum med blandad, tät bebyggelse och en möjlig bytespunkt för kollektivtrafiken i ett annars i hög grad bilförsörjt område. ”Social tillgänglighet” anges i planen som viktigt. Genom att bygga flerbostadshus, i fyra– fem våningar, vilket saknas i omgivningen, ”är förhoppningen att bidra till en ökad integration i stadsdelen”. ambitionen är en blandning av bostäder och ”icke störande verksamheter”.

Det finns en potentiell konflikt mellan den täta bebyggelsen nära genomfartsgatan och gällande bullernormer.

Hastighetssänkning till 40 km är en möjlig lösning. inne i kvartersstrukturen ska det vara gångfartsgator, med biltrafik på de gåendes villkor. Gårdarna är till för ”spontana möten”. ”Det fysiska rummet är väl definierat och upplevs intimt men inte trångt” förutsäger planen. ”Stor variation i uttryck och fasader” liksom i skala föreskrivs. Mot en torgyta intill Origohuset ges plats för ”kulturhus/kunskapsgalleria” (”en innovativ plats för lärande med skola på dagtid och studiecirklar och kurser på kvällstid”).

74 arkitektur · 6/13

5

4

3 1 2

1 – 3 centrum: exemplen i centrum ingår alla i visionen om Älvstaden som presenterades för ett år sedan, och som beslutades av kommunfullmäktige i oktober 2012. Visionen omsätts nu till verklighet vartefter. Området vid Centralstationen 1 är ett område med både svåra och komplexa stadsbyggnadsfrågor.

Där finns brofästet till den nya bro som måste byggas som ersättning för Göta Älvbron, en stålbro från 1930­talet som anses ha tjänat ut. Här möter vi hela komplexet av krävande trafikplanering och önskan om att bygga stad. Det är också området ”bakom” Centralstationen som ska förvandlas från baksida till framsida och bli en utvidgad citykärna. För andra delar inom Älvstaden pågår eller startas planarbete. Det är Södra Älvstranden 2 med flera olika stadsutvecklingsprojekt, som bland annat kommer att göra vattennära offentliga platser tillgängliga för alla göteborgare. Det är Frihamnen 3 , den i dag tommaste delen av fyrklövern kring Göta Älvbron. Här finns, menar man, potential för att bygga attraktiv blandstad och samtidigt knyta samman staden över Älven på ett sätt som inte tidigare gjorts i Göteborg.

Här ska kunna byggas en tät stad men samtidigt skapas nya attraktiva offentliga rum – torg, boulevarder och parker. Och de ska från början ha sådan kvalitet att ”hela” Göteborg tjänar på denna stadsförnyelse. ett problem är att det är gammal utfyllnadsmark med dåliga grundförhållanden och stor översvämningsrisk. att klara ny stadsbebyggelse här och samtidigt säkra den redan bebyggda staden är en avgörande utgångspunkt.

6

75 6/13 · arkitektur

Överst. frihamnen med myllrande fritidsliv. idéskiss White arkitekter och West8. nederst. södra Älvstranden med ny spårväg, bebyggelse och utbyggnad i vattnet.

*göteborg

B i l D A n D r e A h u lt i n G G u s tA f s o n , e r s é u s A r k i t e k t e r

dem först, berättar Jacobsson. Att gå direkt ut till medborgarna är ett annorlunda arbetssätt som blivit accepterat. Vision Älvstaden, som kommunfullmäktige tog beslut om i oktober 2012, framhåller att stadsutveckling måste ske i öppen dialog med medborgarna. Byggnads­ nämnden visar stort intresse för planeringen och är naturligtvis den som tar de politiska besluten.

som brukar beskrivas som en av Sveriges mest segregerade städer.

76 arkitektur · 6/13

Kan ni ge något konkret exempel på hur ert nya sätt att arbeta ser ut?

– På Avenyn, där det pågår ett förnyelse­ och förtätningsarbete, har vi arbetat med vand­ ringar med krogägare för att få synpunkter från de närmast berörda, fortsätter Siesjö. På Heden, där parallella uppdrag arbetar med förtätning fram till årsskiftet, har vi varit ute i tält på platsen.

– Parallella idéstudier för Centralenområdet har tagits fram av tre internationella team.

Program och inriktning hade stämts av med byggnadsnämnden men idéskisserna presen­ terades sedan för allmänheten i informations­ byggnaden Älvrummet utan att politikerna sett

det täta, gröna, kollektivtrafikförsörjda Göteborg har formulerats i tre strategiska do­ kument i samarbete mellan fyra förvaltningar, påbörjade före Siesjö och Hammer och under remissbehandling 2013. ”Göteborg går från att vara en stor småstad till att bli en storstad” är en utgångspunkt och uppenbarligen en viktig självbild. Man understryker samtidigt att pla­ neringen ska vara viljestyrd och inte prognos­ baserad.

Utbyggnadsplanering visar var Göteborg ska växa (med 150 000 fram till tidshorisonten 2035). ”Koncentrera och kraftsamla, samordna bebyggelse och trafik samt blanda och komplet­ tera” är nyckelorden. Förtätning av ”mellansta­ den”, mellan centrum och villabebyggelsen, är huvudstrategin, även om nästan hälften av de nya bostäderna ska byggas i centrala Göteborg, inte minst i det som kallats Älvstaden.

Grönplan betonar det gröna i staden ur tre hållbarhetsperspektiv: det sociala som rekreationsområden, det ekologiska som ekosystemtjänster och kulturlandskapet som historiebärare. Trafikstrategi för en nära storstad beskriver tydligt en ”stad där många fler klarar vardagsärendena utan bil” och där gång, cykel och kollektivtrafik är ”basfärdmedel”.

Resor ska underlättas, stadsrum göras mer att­ raktiva och godstransporterna samtidigt utvecklas för att ”befästa Göteborg som Nor­ dens logistikcentrum”. Alla uppgrävda gator i centrala Göteborg under det senaste året är en tydlig markering av att det pågår en omlägg­ ning som prioriterar kollektivtrafiken.

Strategierna för Göteborg håller nu på att omsättas i planer för olika delar av staden och Hammer och Siesjö lyfter fram ett antal exem­ pel, dels i periferin, dels i centrum. Gamlestads torg är en viktig nod i kollektivtrafiken med både järnväg och spårväg och har pekats ut som en strategisk knutpunkt i kollektivtrafikplanen K2020. Det ska förtätas med både verksamheter och bostäder.

Bergsjön byggdes strax före miljonpro­ grammet i oländig bergsterräng i nordost och

Nedan. Översikt av Gamlestadstorg, en ny viktig knutpunkt i Göteborgs kollektivtrafik, plankonsult White arkitekter.

räknas i utbyggnadsplaneringen som mel­ lanstad med trafikseparerade bostadsområden.

Fastighetsägarna här vill förtäta med bostäder till jubileumsåret 2021. Det finns en brist på arbetsplatser som gärna kunde koncentreras till de två torgen Rymdtorget och Komettorget för att förstärka dem. Det tredje exemplet i perife­ rin är närcentrum Brottkärr som ligger utanför mellanstaden och är en stadsmässig förtätning på obebyggd mark i en villaförort.

Investeringar i storleksordningen 50 mil­ jarder under de närmaste 20 åren är på gång i centrala Göteborg. För att förstå förutsätt­ ningarna och inse möjligheterna, som man erkänner är svåra att överblicka, har Lena Jacobsson och Sten Imberg sammanställt plane­ ringsläget för Centralenområdet våren 2013.

Hundratals personer i olika organisationer inom staten, regionen, kommunen, fastighets­ ägarna, övriga intressenter och konsulter behö­ ver ha en gemensam bild av ”det som kommer att bli Göteborgs Citys kanske största samlade omvandling genom tiderna”.

Beslut efter beslut har fattats och det pågår planering för olika delar, utan klart samman­ hang. Det handlar om segelfri höjd på den nya bron och dess anslutning på båda sidor, om järnvägsslingan Västlänkens sträckning, höjd­ läge och stationsuppgångar, om en viadukt över bangården och hur den ansluter till bron och bebyggelsen, om hur höga vattennivåer och dag­ vatten ska hanteras, om befintliga verksamheter under en femtonårig byggtid och inte minst om stadsmiljön och stadslivet som ”ännu inte blivit föremål för tillräckligt ingående studier”.

– Som stadsbyggnadsdirektör kan man inte själv driva en egen stadsbyggnadslinje, menar Jacobsson. Uppgiften är att vara coach, att kanalisera kontorets stora kompetens i en gemensam strategi tillsammans med stadens politiker, förvaltningar och bolag, byggare och allmänhet. Ledningen måste också säkra det som på byråkratiska kallas ”framdrift”, att se till att det blir planer och att det byggs. Stads­ byggnadskontoret måste hävda en övergripande struktur och ge bra förutsättningar för att ska­ pa offentliga rum. Vi måste passa på så att vi inte bygger för möjligheterna. Det är egentligen inte kontroversiellt men det måste få utrymme i processen. Och hon menar att man må vara kritisk mot visionen för Älvstaden men att där formuleras strategiska inriktningar som man kan stödja sig på i den fortsatta planeringen, till exempel i mötet med Trafikverket. Visionen

har en särskild tyngd då kommunfullmäktige beslutat att den ska ligga till grund för all pla­ nering i centrala Göteborg.

Framtidens Göteborg, i era huvuden, vad är det för stad?

– Vi ska både bygga tätt och grönt, skapa traditionella stadskvaliteter och överraska, sä­ ger Hammer. För 100 år sedan skapades Avenyn, Götaplatsen och Liseberg, något som alla Göteborgare är stolta över i dag. Den prestatio­ nen ska vi göra om, men för vår tid, samtidigt som vi bygger en livsbejakande vardagsmiljö.

Hur ska det bli verklighet?

– Genom ett målmedvetet och metodiskt arbete där vi förklarar hur frågor hänger ihop kommer vi att lyckas med våra uppgifter, poängterar Hammer. Det räcker inte med pekpinnar om vad som är vackert eller fult, rätt och fel. Här har förvaltningen en av sina stora utmaningar. Policys, strategier och handlings­ program måste hänga ihop. I Göteborg som i alla andra städer görs det jobbet inte under ett nattskift. Vi har avgörande prioriteringar och flera års spännande jobb framför oss. En lika viktig utmaning är självklart den direkta dialogen med göteborgarna utifrån vissheten att de kan och gillar sin stad – även i den nya kostymen som storstad. Många hävdar och slåss för ”sitt” Göteborg. Kontorets roll är att agera professionellt och att förklara, förankra och driva stadsbyggnadsfrågor i detta breda spek­ trum av intressen och opinioner.

– Utmaningen är att få politikerna att se de strukturella frågorna, understryker Siesjö.

→ Vi ska både bygga tätt och grönt, skapa tradi­ tionella stadskvaliteter och överraska.

En stadsarkitekt som sade ifrån till byg­ garna, noterades med förtjusning och inte så lite överraskning av inblandade konsulter i projektet för Gamlestads torg. Vad var det som hände?

– Gestaltningsprogrammet krävde aktiva bottenvåningar. Det ville PEAB pruta bort. Men då sa jag att det är de här dokumenten som gäl­ ler, berättar Siesjö. Marknaden rättar sig efter spelregler, inom rimliga gränser.

– Visst är det så, fortsätter Hammer, men det viktigaste är att skapa ett långsiktigt och starkt förtroende mellan alla inblandade, att bygga stad görs bäst när många bidrar med sin kom­ petens, känner engagemang och respekterar varandras roller. Den resan har vi börjat – och fått stark respons för.

Fakta I stadsbyggnadsledningen för Göteborg finns numera fem arkitekter. Förutom agneta Hammer och Björn Siesjö är det chefen för strategiska avdelningen Måns Werner, chefen för planavdelningen Gunnar Persson och chefen för bygglovsavdelningen Magnus Sigfusson. anders Svensson, erfaren arkitekt, har en processledarroll för visionen om Älvstaden.

77 6/13 · arkitektur

*göteborg

e s sä

cl ae s caldenby

Foto bert leandersson

Älvstaden

TM

Det har varit en krokig resa från varvskrisens 1970-tal över 80-talets ”goda stad” och 90-talets ”nya ekonomiska geografi” till dagens postindustriella stad. Claes Caldenby guidar oss på färden genom Göteborgs olika verkligheter.

78 arkitektur · 6/13

”Känn ingen sorg för mig Göteborg” sjunger den omåttligt älskade Håkan Hellström. I sommarens filmversion har låttiteln fått tillägget ”Man måste dö några gånger innan man kan leva”. Kanske kunde det fungera som tröst för Göteborgs politiker.

För de har inte haft det så lätt. Mutanklagelserna som en del av ”Göteborgsandan” har utretts, den kostsamma och långdragna järnvägstunneln Västlänken har ifrågasatts och mängder av alternativ har föreslagits av engagerade ”uppfin­ narjockar”, den lokala kvällstidningen har mobiliserat till krav på folkomröstning om trängselskatten. Till råga på allt har fullmäktige nu för besöksnäringens bästa föreslagit att riva populära Valhallabadet så att evenemangsgäster ska kunna gå torrskodda från mässan till en ny arena som kan konkurrera med Stockholm och Malmö. Varför ska det vara så svårt att älska stadens politiker?

Sjöfartsstaden överlevde varvskrisen och utrikeshandel och logistik visade sig vara en gångbar kombination i en globaliserad värld. Göteborg har beskrivits som den typiska postindustriella staden. Arvet från industrialismen är en tillgång i form av stora ytor med byggbar mark nära cent­ rum. Men den postindustriella staden i den ”nya ekono­ miska geografin” har också sina egna problem.

Göteborg har alltid varit en älvstad, Göta älv var från första början stadens själva existensberättigande. Älven, his­ torien och framtiden är temana för affischen till Göteborgs­ utställningen 1923: en ostindiefarare möter samtidens atlantångare, och befästningsstadens skansen Kronan står mot det nya landmärket, Masthuggskyrkan. Men det som så sent som 2012 kom att kallas Älvstaden och som började

med Norra Älvstranden på 1980­talet är en fyra decennier lång berättelse om industrialismens fall och sökandet efter nya näringar och en ny stad i en ny verklighet. Den histo­ rien kan vara värd att se tillbaka på nu när dess sista kapitel börjar ta form. Inte minst gäller det frågan om vem som definierar ”verkligheten”, ekonomerna eller stadsbyggarna.

Första decenniet av historien, 1975–85, präglades av varvskris och krympande befolkning. De tre varven på Hisingssidan av älven, Eriksberg, Lindholmen och Götaver­ ken, växte sig stora med den snabba ökningen av oljetrans­ porterna från mellankrigstiden och framförallt under den kvartssekellånga högkonjunkturen efter andra världskri­ get. På sin höjdpunkt, 1973, hade Göteborgsvarven 14 000 anställda och stod tillsammans med några andra mindre svenska varv för 10 procent av världsproduktionen. Fallet blev dramatiskt. Tio år senare återstod bara ett mindre reparationsvarv.

Oljekrisen var den utlösande faktorn men bakom låg också djupare strukturella förändringar av ekonomin och en ökande konkurrens från till exempel Japan. Även politiska beslut påverkade. I ett försök att rädda varven tog staten över det ena krisdrabbade varvet efter det andra. Statliga Svenska Varv bildades 1977 och gjorde omstruktureringar och sökte efter nya produkter, men utan riktig framgång. Slutsatsen blev att lägga ner varven, ett mera drastiskt, svenskt storska­ ligt beslut än i våra grannländer. Kvar stod Svenska Varv som ägare till en stor del av marken och de tomma fastighe­ terna längs älvstranden. 1985 ombildades det till fastighets­ bolaget Eriksbergs Förvaltnings AB under ledning av Bengt Tengroth, med en karriär bakom sig som fackordförande på SKF och vice vd på Götaverken.

1975–85

Nedan. Slottsbergets bostäder för varvsarbetare från 1800talet är en parentes mellan industrialismens Göteborg och den nya ekonomins. I det sena

1970-talets varvskris lyckades de boende få det fiskelägesliknande området mitt på Norra Älvstranden bevarat och fick också köpa husen för

att rusta upp dem med egna krafter och stöd från arkitekter på Chalmers. I bakgrunden Älvsborgsbron och pirarna på Eriksberg.

ä lv s t a d e n

79 6/13 · arkitektur

*göteborg

80 arkitektur · 6/13

1985–96

detta uppslag. Eriksberg var det första utbyggnadsområdet, präglat av tidens tankar om blandstad. Bostäderna öppnar sig mot den viktiga vattenutsikten med högre bottenvåningar för verksamheter. Spår av industri-

ä lv s t a d e n

alismen bevarades och på en av pirarna byggdes hemmahamnen för Röda Bolagets bogserbåtar.

Längs kajerna lät Bengt Tengroth, den konstintresserade vd:n för Eriksbergs Förvaltnings AB, placera skulpturer.

Varvskrisen syntes omedelbart i en minskande befolkning, även om fallet från 451 000 1970 till 425 000 1985 börjat redan några år tidigare. Det var första och hittills enda gången i sta­ dens snart 400­åriga historia som invånarantalet minskat. Det förskaffade också Göteborg en plats i en tyskproducerad Atlas of shrinking cities från 2006, dock ingalunda på någon framträ­ dande plats. Både Köpenhamn, Oslo och Stockholm minskade mer under samma tid, men mest på grund av utflyttning till kranskommuner.

Det tyska intresset för ”schrumpfende Städte” är ett undantag i en annars tillväxtfixerad tid. Skälen för befolkningsminskning genom historien är många: krig, naturkatastrofer och miljöför­ störing, men under andra halvan av 1900­talet framförallt indu­ strinedläggningar och ”suburbanisering”, två sammanhängande fenomen. Det tyska projektet handlade om att inte bara se detta globala fenomen som ett problem, vars enda lösning är tillväxt, utan också som en kulturell utmaning. Frågan har inte blivit mindre aktuell sedan det projektet avslutades 2008.

Gällande planer för älvstranden på 1980­talet angav verk­ samheter. I en situation med minskande befolkning och tomma lägenheter i det nyligen byggda miljonprogrammet hade kom­ munen inga starka motiv att ändra den planen. En markdispo­ sitionsplan från 1983 bibehöll användningen för verksamheter.

Samtidigt drev Svenska Varv på för att starta en annan utveck­ ling av området. Sten Samuelson anlitades för att göra en vision som presenterades på utställningen Eriksberg 85. Arkitektur nr 3/1982 var inte imponerade av Samuelsons renodlade bostads­ område med senmodernistiska höghus och terrasshus: ”Avmätt rör sig modedockorna från hösten 81 bland de cirkelrunda trä­ den. Arkitekturen försvinner bland det goda livets accessoarer: segelbåt och tennisracket”. Det var 80­tal, en epok var över och en annan sökte sin form.

Slottsberget­Lindholmen är på flera sätt en parentes i detta sammanhang. Slottsberget ligger som ett fiskeläge med småhus, mitt i det gamla industriområdet. Lindholmen är den lite större stadsdelen innanför med landshövdingehus och de karakteris­ tiska ”åttamannahusen”. Hit flyttade varvsarbetare under andra halvan av 1800­talet. De byggde själva husen med hjälp av inhyrt yrkesfolk. I det tomgångsläge som uppstod när varven lades ner lyckades en stadsdelsförening få kommunen att besluta att bevara området som bostadsområde och de boende fick även

möjlighet att köpa husen 1980. Något tryck på annan använd­ ning fanns inte. Med hjälp av arkitekter från Chalmers gjordes förslag till varsam ombyggnad som genomfördes med insatser av eget arbete från de boende, först i småhusen på Slottsberget och senare i några av de lite större husen på Lindholmen. Här fick Chalmersarkitekterna en av få möjligheter att i praktiken genomföra de idéer om en varsam, brukarstyrd förnyelse som man hade drivit i en rad olika projekt under 1970­talet. Birgitta Andersson/Holmdahl som var med om detta experiment i själv­ byggeri har sammanfattat det annars ofta resultatlösa motstån­ det mot storskaliga rivningar och ombyggnader: ”Vi vet nu att det hade varit möjligt att samla de boende kring ett gemensamt åtgärdsprogram, och ta tillvara den skaparkraft och arbetsglädje som finns. Om den bara tillåts komma fram”. Senare gjordes en upprustning av föreningshuset Aftonstjärnan på Lindholmen med liknande metoder. Det invigdes 1994 som en ficka av motstånd, ett Folkets hus som visade kvalitetsfilm och där Kent Andersson årligen spelade revyer. nästa decennium, 1985–96, såg inflationsekonomins bubbla blåsas upp och brista och idéerna om en blandstad ta form. Björn Elmbrant har i boken Så föll den svenska modellen från 1993 beskrivit hur Sverige genom ett antal politiska beslut under en socialdemokratisk regering i mitten av 80­talet ”snavade in” i en grundläggande förändring av samhället med ”de små stegens tyranni”. Värderingar försköts visserligen mot ökad valfrihet och skepsis mot makten, menar Elmbrant, i vissa avseenden fung­ erade inte modellen i en växande globalisering, och ideologiska impulser från Thatcher och Reagan spelade sin roll och främja­ des av inhemska aktörer. Men framför allt hävdar han att det i den svenska politiska kulturen rådde en kombination av ”ovilja att komma överens med andra/ängslig likformighet i förkun­ nelsen” i stället för ”stor beredskap att komma överens med andra/stor frimodighet och mångfald i debatten”. Modellens fall tycks, sorgligt nog, till stor del ha varit ett resultat av missgrepp och tillkortakommanden. Sverige blev kanske inte nyliberalt men kom att genomsyras av dess ”tre andliga kusiner, ekonomismen, elitismen och anti­ intellektualismen”.

Riksbankens avreglering av kreditmarknaden 1985 öppnade slussarna för en flod av kapital

81 6/13 · arkitektur

nedan. De centrala delarna av älvstaden Göteborg där sista etappen i den stora omvandlingen nu planeras.

*göteborg

ringön

back apl an

kvillestan

frihamnen

göta älvbron

gullbergsvass

lindholmen

slottsberget

södr a älvstr anden

staden inom vallgr aven

OMRÅDET CENTRALA ÄLVSTADEN

82 arkitektur · 6/13

som fick fastighetspriserna att skjuta i höjden och nybyggandet, framför allt av kommersiella fastigheter, att växa snabbt.

Befolkningskurvan i Göteborg vände uppåt och det var dags att börja planera för det som i översiktsplanearbetet 1986–87 till en början ännu kallades Norra Älvstranden/Hisingens sydstrand.

Eriksbergs Förvaltnings AB agerade aktivt för att på olika vis sätta området på kartan. Erskine gjorde skisser och Arkitektlaget blev ”husarkitekt” för Bengt Tengroth. En utställning 1986 presenterade visioner av ett annat slag än Sten Samuelsons, mera myllrande och varierade och i linje med stadsarkitekten Gunnar Janssons vision om ”Den goda staden”.

För att få göteborgarna att lära känna det tidigare slutna området ordnades också olika evenemang. U2, Rolling Stones och Madonna spelade på Eriksbergsområdet. Eriksbergshallen blev arena för Björn & Bennys Chess och en rad stora och välbesökta utställningar (sammanlagt 600 000 besökare). I en av varvets byggnader inrättades gourmetrestaurangen Westra Piren för att locka beslutsfattare till området. I en intervju i Arkitektur nr 4/1994 berättar Bengt Tengroth om hur han ”med bulldozer och pincett” både tog stora tag och gick ned på individnivå för att få in rätt verksamheter i husen. Tengroth var en engagerad och ”sträng” beställare med ett grundläggande förtroende för arkitekter. ”Det finns en obalans mellan arkitektrollen och insikten om dess betydelse i dag” menade han då.

– ”Den goda staden” låg i luften, säger Gunnar Jansson, stadsarkitekt 1988–99. Ekonomer hade tidigare styrt utbyggnadsplaneringen i Göteborg mot allt starkare funktionszonering. Idéer från Gehl om ett rikare stadsliv och tankar om en göteborgsk identitet fick stöd av socialdemokratiska politiker som Sören Mannheimer och Gunnar Larsson och man fick med sig Tengroth.

Kvalitetsprogrammet från 1991 för Sannegården Eriksberg, den första utbyggnadsetappen, anger den önskade inriktningen av varvs- och hamnområdets förnyelse. Blandstad, alltså både boende och verksamheter, och mellanstad, mera stad än förort, var begrepp som användes. Rötter i en göteborgsk tradition var viktiga, Albert Lilienbergs tankar från det tidiga 1900-talet om ”gatans konst” citerades. Ekologi och resurshushållning betonades liksom material som åldras vackert, däremot knappast social hållbarhet.

Hur ser då resultatet ut, så här 20 år efteråt? En summering kunde bli: blandstad nja, mellanstad ja, göteborgskt kanske, hållbart nej, inte tillräckligt. De befintliga industriella verksamheter på Eriksberg som omsorgsfullt bevarades har lagt ned: Kvarnen och Röda Bolagets bogserbåtar. En del kontor finns på Eriksberg och planbestämmelsen om högre bottenvåningar har gett utrymme för kaféer och konsulter. I den större skalan har Eriksberg blivit lite blandat, Sannegården renodlat bostadsområde och Lindholmen-Lundby Strand nästan lika renodlat verksamhetsområde. Mellanstad är det i meningen hus vid gata snarare än hus i park. Jag minns några arkitekter från Köpenhamn som vid ett studiebesök villigt erkände att husens förhållande till marken var bättre på Eriksberg än i deras egna Ørestaden, som de beskrev som ”döden mellan husen”.

En av de göteborgska traditioner som slog igenom i kvalitetsprogramarbetet var ”de små stadsdelarnas stad”. I stället för som tidigare tänkt en bandstad längs älven blev det nu ett antal delområden, så som Hisingen en gång koloniserats från Södra Älvstranden. Förutom rötterna i historien innebar det också en realism så som utbyggnaden kom att ske. Hållbarheten till sist lämnar en hel del övrigt att önska. Resurshushållningen ligger knappast i frontlinjen. Det statliga Miljöprojekt Göteborg som pågick under 90-talet var främst inriktat på industrins utsläpp på Hisingen. Och ur social hållbarhetssynpunkt, vilket inte var ett begrepp på 90-talet, tvingas man konstatera att Norra Älvstranden blivit en sydvänd, vattennära gräddhylla på Hisingen. Andelen höginkomsttagare är dubbelt så hög som i hela Göteborg, andelen födda utanför Europa och andelen arbetslösa är hälften och andelen socialbidragsunderstödda familjer en fjärdedel av genomsnittet i Göteborg.

Som arkitektur kan Eriksberg med sitt tidsenliga fokus på stadsgestaltning och variation närmast beskrivas som postmodernt. Den internationella teoridiskussionen gjorde ett direkt nedslag i arbetet med kvalitetsprogrammet. Ett av de allmännyttiga bostadsföretagen flög in Rob Krier, då etablerad som guru i urban design genom sin insats i IBA i Berlin. Som medverkande i processen kunde jag direkt följa trollkarlens trix i en workshop. Inspirationen från Sitte tog sig uttryck i att dra upp ett rutnät och sedan svänga till gatorna. Lilienbergs pragmatiska göteborgska version av Sitte, som utgår från terrängen och fastighetsgränserna och inte minst det låga solståndet, är långt borta i den sagostad kring Sannegårdshamnen som Krier levererade. Om den hade någon inverkan alls på det byggda var det att höja exploateringen.

Just Sannegårdshamnen kom än en gång att visa på byggandets konjunkturberoende. Det konsortium som skulle bebygga den tidigare kolhamnen upplöstes i samband med krisen 1992 och en ny plan gjordes först 1999. Den nordiska tävlingen 1992 om området

ä lv s t a d e n

→1990-tal och idén om blandstaden mötte den ekonomiska verkligheten. kring torrdockan på Västra Eriksberg kom också att följas av en långdragen process och det är först nu, 2013, som de sista delarna av det området byggs. Den långa processen behöver inte vara någon nackdel, den tillåter tankarna att mogna och få en mera komplex form.

Om man ska bedöma den första stora utbyggnadsetappen av Norra Älvstranden kan man utgå från den tidens intensiva idéutbyte med andra liknande projekt runtom i världen. Då måste det nog ändå hävdas att Älvstranden trots alla sina brister står sig ganska väl i jämförelse med andra ”waterfront cities” på gammal hamn- och industrimark. Men det säger då kanske framför allt hur svårt det blivit att bygga stad, alla goda intentioner till trots.

Och goda intentioner fanns det många, inte minst hos arkitekterna som under den här perioden fick ganska stort svängrum för att pröva ett stadsbyggnadstänkande. Det skulle förändras under den följande perioden.

Det tredje dryga decenniet, 1996–2008, kom att innebära en hårdnande global konkurrens och ett allt starkare behov av att ”sätta staden på kartan”. I ambitionen att driva en sammanhållen stadspolitik tog Göteborgs kommun över Eriksbergs Förvaltnings AB 1996. Tidigare socialdemokratiska politiker hade varit emot att bolagisera kommunal verksamhet men nu valde Göteborg i politisk konsensus att gå den vägen.

Ett nytt kommunalt bolag bildades, Norra Älvstranden Utveckling AB, där också Göteborgs Hamns fastigheter ingick. Detta kommunala bolag skulle exploatera hela området. Dess förste opolitiske styrelseordförande blev Mats Karlsson, tidigare vd för White. ”Poängen i det hela är att vi äger marken”, sade Karlsson i en intervju i Arkitektur nr 6/2003, ”Den goda staden, klustret och sprickorna”. Det gav möjlighet att integrera ekonomisk och fysisk planering, vilket annars är svårt. Det kommunala bolaget sålde ombyggda hus, nybyggda hus eller byggrätter, vartefter det lämpade sig.

– Det fanns inte längre någon efterfrågan på stadsarkitektens rådgivande kompetens, säger Gunnar Jansson som förklaring till varför han 1999 bad att få sluta. ”Kan själv” tänkte politikerna.

Jansson kan förstå det som en reaktion mot 60–70-talens tjänstemän som gjorde sina bedömningar och fick politikerna att bara skriva under. Men det gick för långt och blev i stället alltmer marknadstillvänt, menar han.

– Idén om blandstaden var aldrig borta men den mötte den ekonomiska verkligheten, hävdar Karlsson i dag. Ingen ville investera på Norra Älvstranden. Vi hade att välja mellan att inget händer eller att rucka på principerna. Det kommunala bolaget fick till investeringar på 30 miljarder under min tid. Och vi fick dit Backateatern.

Ett av de stora projekten som drevs fram av det nya bolaget var Lindholmen Science Park, ett samarbete mellan Ericsson, Volvo och kommunen. Med löftet att bygga upp ett ”IT-kluster” med 10 000 anställda fick man Ericsson att i början på 2000-talet flytta från Mölndal till ett läge på en av pirarna, granne med flera IT-företag och med IT-universitetet och Chalmers Lindholmens högskoleingenjörsutbildning. Teknikparken tillhandahåller konferenslokaler och numera också ett alldeles nybyggt hotell. De senaste tillskotten signalerar 2010 med utåtlutande och trekantmönstrade fasader. Torget, med stenläggning à la kretskort, blev för stort, lite som ett oönskat gap mellan Chalmers och teknikparken. Här lät Chalmersfastigheter Wingårdhs rita ”Kuggen” som en uttalad symbolhandling.

Dess främsta syfte var att markera kopplingen mellan högskola och näringsliv. Först i andra hand var det ett kontorshus.

I intervjun 2003 beskriver Mats Karlsson hur övertygelsen om att staden inte bara var ett resultat av den ekonomiska utvecklingen utan också dess motor växte fram genom inspel från näringslivet. Begrepp som kluster, triple helix (samverkan stad-näringsliv-högskola) och innovationssystem letade sig in i arbetet.

Låt oss stanna ett ögonblick vid denna managementjargong som nu ersatte arkitektspråket. Den nya ekonomin, den nya ekonomiska geografin, den kreativa klassen, besöksnäring, city branding var nyord i tiden, med betoning just på ny, i stället för det tidigare decenniets ”gammelord” som den goda staden, blandstaden, mellanstaden, med betoning snarare på arkitektoniska kvaliteter. Det finns förstås anledning att kritiskt granska arkitektspråket. Men det gäller i minst lika hög grad ekonomjargongen.

Ekonomhistorikern Jan Jörnmarks bok Göteborgs globalisering från 2005 är ett tecken i tiden på flera sätt. Det är en beskrivning bransch för bransch av Göteborgs ”imponerande återhämtning” efter krisen på 70-talet. En

83 6/13 · arkitektur

*göteborg

→Det göteborgska som fanns med på 80-talet nämns knappast längre.

84 arkitektur · 6/13

utgångspunkt är att hamnstäder med en tradition av ”öppenhet, tolerans och flexibilitet” gynnats av det sena 1900­talets globali­ sering. Till Göteborgs fördelar hör också, menar Jörnmark, stora ytor, korta beslutsvägar, tillräcklig storlek för att skapa institu­ tionell konkurrens, utmärkt läge, natur och livskvalitet. Hans perspektiv är ekonomens. Han återkommer gång på gång till Schumpeters idé om den ”skapande förstörelse” som han påstår präglat världen sedan 70­talet. Innovationer kräver att gamla strukturer bryts ned: ”Det är bara förändringen som är kon­ stant”. Något motsägelsefullt hävdar Jörnmark samtidigt att den bevarade gamla stadskärnan återfått sin betydelse. Slutkapitlet heter ”Platsens avgörande betydelse för ’den nya ekonomin’”.

För den som har sina tvivel på legitimiteten i ekonomernas anspråk på att förändra världen är det välgörande att läsa Paul Krugman. Krugman är den som 1991 lanserade begreppet ”den nya ekonomiska geografin”. I en föreläsning 2010, ”The New Economic Geography, now Middle­Aged” ger han bakgrunden till det som gav honom Nobelpriset i ekonomi 2008. Han inleder med att säga att ekonomer på 80­talet helt bortsåg från ekono­ mins rumsliga aspekt. För att övertyga dem om platsens bety­ delse lanserade Krugman några ekonomiska modeller som kunde förklara regional specialisering och utveckling av centrum och periferi. Modeller som lovar politikerna recept av typen ”what if”, vad händer om vi gör si eller så, har enligt Krugman sedan 1930­talet givit ekonomerna deras stora makt. Själv har han en välgörande distans till sin egen ”aggressively unrealistic model”, den förklarar nord kring 1900 och dagens utvecklingsländer bättre än nord i dag. Den nya ekonomiska geografin har inte hel­ ler någonting entydigt att säga om att större är bättre, än mindre vilken storlek en stad måste ha för att hävda sig i den globala konkurrensen, det är viktigt att tillägga. Den är på ekonomers vis en teoretisk modell. ”Göteborg – en halv miljon!” annonserade kommunen stolt hösten 2008, någon månad efter finanskrisen. Hur många gånger det än sägs att storleken har ingen betydelse tycks dess rubrik­ värde vara oemotståndligt. Och utan att förklara vad det skulle betyda talade man också om att 500 085 göte­ borgare ”placerar staden i samma storleksklass som Köpenhamn och Washington!”. Frågan svävar som ett ständigt lillebrorskomplex över Göteborg. ”Göteborg halkar efter” slår GP upp

som förstasidesrubrik sommaren 2013 – med någon halv procent mindre än Stockholm och Malmö i befolkningstillväxt visar det sig. Tillväxten får aldrig nog. det fjärde decenniet, 2008– 21, är vi mitt inne i. Det började med finanskrisen och tar sikte på fyrahundraårsjubileet 2021.

Kommunen fick en ny ledning när Anneli Hulthén från 2009 tog över efter Göran Johansson och gav bilstaden Göteborg en cyklande ordförande (i stället för en spårvagnsåkande). Och från 2012 hade Göteborg, efter nästan ett och halvt decennium utan, åter en stadsarkitekt. Frågan är om vi också ser en ny stadspolitik eller om trögheterna i systemet och dess omgivning är för stora?

Den politiska beställningen av en vision för Centrala Älv­ staden, den sista biten av älvstranden, formulerades parti­ övergripande hösten 2009. Utgångspunkten var ekonomisk: ”I Göteborgsregionens tillväxtstrategi är utvecklingen av kärnan en förutsättning för att regionen skall få den dragningskraft som är nödvändig för att attrahera fler branscher och arbetstillfällen”.

Området brukar beskrivas som en yta lika stor som Halmstad, i centrala Göteborg. Den vision som presenterades våren 2012 fick en ganska fluffig förpackning, lite à la Eriksberg 85 med det vackra folket som rör sig längs vattnet och reklamjargongens mål om allt gott för alla. Det triggade min kritik (Arkitektur nr 5/2012). Det är intressant att se att planerare på stadsbygg­ nadskontoret nu, enligt intervjun i detta nummer, ändå vill upp­ fatta det som att under denna yta ett antal grundläggande stads­ byggnadsmål har tagits av kommunstyrelsen och går att hänvisa till i fortsättningen. Det tycks som att här pågår en ny omgång av kraftmätningen mellan marknadsföring och arkitektur.

Ser man till den stadsbyggnadspolicy som nu formuleras av Agneta Hammer och Björn Siesjö så finns det många likheter med idéerna från 1980­talet, både att arkitekter nu återigen har ett ord med i laget och att det fortfarande är svårt att bygga stad.

Den täta staden går att planera fram medan det är svårare med blandstaden. Östra Kvillebäcken är ett exempel som nu håller på att flyttas in i. Det är en tät kvartersbebyggelse, i stort sett enbart med bostäder i fem till sexton våningar. Exploateringen är anmärkningsvärt hög, uppskattningsvis närmare 1,5, vilket inte diskuteras i detaljplanen. Intrycket är tät stenstad men utan dennas mångfald av verksamheter. Det ”göteborgska” som

Nedan. Lindholmen byggdes ut av det kommunala bolaget Norra Älvstranden Utveckling AB efter att kommunen tagit

över marken 1996. Här byggdes Lindholmen Science Park och ett ”IT-kluster” kring Ericsson och Chalmers enligt tidens

näringslivspräglade tankar om ”triple helix”, samverkan mellan kommun, näringsliv och högskola.

1996–2008

ä lv s t a d e n

85 6/13 · arkitektur

*göteborg

86 arkitektur · 6/13

2008–21

detta uppslag. Frihamnen, närmast centrum, är den sista delen av utbyggnaden av Norra Älvstranden. I väntan på det ligger här City Arena, ”Skandinaviens Monaco”, på

ä lv s t a d e n

det låglänta utfyllnadsområdet med dålig grund. Där körs STCC och hålls hårdrockkonserter.

Till 400-årsjubileet 2021 finns här planer både på stadspark och tät kvartersbebyggelse.

fanns med på 80­talet nämns knappast längre. Hållbarhet är eftertraktat, nu även social hållbarhet, men fortfarande svårt att åstadkomma.

Utredningen kring en ny arena visar samtidigt politikens prioriteringar. Göteborg vill se sig som en ledande evenemangs­ stad. Det har ”stärkt varumärket Göteborg samt bidragit till en stark region” och ”Scandinavium lever inte längre upp till marknadens krav” enligt en förstudie från intressenterna. Våren 2013 har stadsbyggnadskontoret med starkt insnävade direktiv gjort en utredning av tre lägen, alla nära Scandinavium och ”evenemangsstråket”. Slutsatsen blev att det minst dåliga är att riva 50­talsklassikern Valhallabadet. Det framgår dock med all tydlighet av utredningen att argumenten för denna lokalisering är näringsliv, turism och arbetsmarknad medan det ur sociala hållbarhetsperspektiv inte är en bra lösning vare sig för integra­ tion, jämställdhet eller folkhälsa. Ändå väljer kommunstyrelsen att förorda denna lösning. Det väcker frågor om vilket manöver­ utrymme politiken anser sig ha.

I ett samtal med fastighetsnämndens ordförande, miljöpartis­ ten Ulf Kamne, kom detta upp. Efter att han konstaterat att han inte såg någon lösning på det hotande problemet med en våg av ”renovräkningar” till följd av energirenoveringar och kraftigt höjda hyror undrade jag om inte politiken måste ta tillbaka åtminstone en del av makten från marknaden. Men det såg han som omöjligt. ”Det starka samhället” var en politiskt förbrukad modell. Men tydligen är dess motsats, 80­talets nyliberalism, ännu inte förbrukad, alla dess uppenbara problem till trots.

Detta är förstås en i grunden politisk fråga och borde diskuteras med stor ”frimodighet” och inte bli föremål för ”ängslig likfor­ mighet”, för att återvända till Björn Elmbrant. ”som en hamn- och varvsstad var Göteborg en av de första svenska städer som på ett grundläggande sätt genomgick en strukturell förändringsprocess som ofta kallas ’postindustriell’”, skriver redaktörerna i inledningen till boken Göteborg utforskat: Studier av en stad i förändring 2010. Skribenterna är urbanforska­ re vid Göteborgs universitet. De menar att Göteborg legat steget före i avreglering, bolagisering av kommunens verksamhet och en framgångsrik satsning på evenemangskulturen. Staden upp­ fyller därmed två kriterier på en ”entreprenörsstad”: en histo­ riskt etablerad konsensuskultur och en politisk ledare med stark

legitimitet (Göran Johansson). Samtidigt tycker sig forskarna se nya problem i efterdyningarna till finanskrisen 2008.

Urbanforskarna avstår, till skillnad från politiker, ekonomer och arkitekter, från ”what if”­frågor. De tar sig akademikerns rätt att kritiskt betrakta världen på distans. Men byggandet av staden fortsätter och det kräver planering. Nu. Jag hör planerare bekymrat tala om ”regelinfarkt” och fråga sig om det alls är möjligt att planera i dag och om det i så fall kräver makt koncentrerad på några få händer. Framgångsrika städer, menar man, har visat sig ha en stark borgmästare och en stark stadsarkitekt. Göteborg hade under en lång period bara det ena och detta kom dessutom att ifrågasättas starkt.

Fyra decenniers planering av älvstaden Göteborg har sett en pendling mellan å ena sidan ekonomi, först som rationell plane­ ring och sedan som marknadsföring, och å andra sidan stads­ byggande som långsiktig kultur. Men ekonomi och stadsbyg­ gande behöver inte stå i konflikt med varandra. Det handlar om vem som har ”problemformuleringsprivilegiet”, ett begrepp som författaren Lars Gustafsson införde i början av 80­talet. Då var det socialdemokratins makt över sinnena som fick Gustafsson att lämna landet.

I dag ligger privilegiet att definiera ”verkligheten” hos mark­ nadsfundamentalismen. Ekonomin, det mest abstrakta man kan tänka sig vilket visades av finanskrisen 2008, står mot stadsbyg­ gandet, människans mest konkret materiella verksamhet. Men makten har förskjutits förr så ingenting annat än bristen på fantasi hindrar att det kan ske igen. Och marknadsföring behö­ ver inte bara handla om city branding­epokens ”croissant­ och cappuccinokultur”, som arkitekternas visionsbilder av Älvstaden ännu verkar ganska fast i.

Göteborg har en lång tradition av starka stadsbyggare, från Carlbergarna till Lilienberg och William­Olsson, snarare än enskilda monument. Varför då inte låta stadsplanen bli en ikon?

Och om Göteborg kan komma med bidrag till lösningar av segregation och hållbarhet så lovar jag att staden också kommer att sätta sig på kartan och marknadsföringsbolaget Göteborg & Co får mycket att göra. Hur svårt kan det vara? som stadsarkitekt Siesjö brukar säga. Nåja, lätt blir det kanske inte. Men hur svårt blir det inte med ”business as usual”? cl a e s c a ld e n by

87 6/13 · arkitektur

Skönhet

Mera Skönhet

Mahattan finnS i forMaten 333x333, 333x500, 500x500 & 500x1000 MM

alla våra italienSka plattor är var för Sig ett naturligt kvalitetS konStverk. få beSök av en av våra arkitektSäljare eller hitta dina favoritplattor på w w w. c c h o g a n a s . s E

s

sektion

s90

s94

s98

Fritidshus Mattsarve Katthammarsvik, Gotland LLP arkitektkontor #sportstuga #japan #natur #gråskala #50kvadrat

Fritidshus Nabben När Bomunds, Gotland Enflo Arkitekter #lada #konsekvent #raster #tjärat #faltak

Studentbostad, prototyp Virserum/Lund Tengbom #korslimmat #trä #modul #framtid #10kvadrat

89 6/13 · arkitektur

Nedan. Entrén med tak av korrugerad plast.

Höger överst. Huset har fasad av obehandlad lärk och tak av korrugerad plåt.

Höger nederst. Den södervända entréfasaden.

S A M T L I G A F O T O G r A F I E r r O B I N H AY E S

På pass i landskapet Svenskarna har ett speciellt förhållande till fritidshuset. 2007 hade 59 procent tillgång till och 22 procent ägde en fritidsbostad.

Siffror som få andra länder i världen rår på.

För de flesta svenskar innebär det en kontakt med ett sportstugearv. Ett friskt liv i naturnära områden där tomterna ligger tätt. Men också prefabricerade kataloghus och trånga funk­ tionella mått.

Sportstugearvet har ungefär lika många år på nacken som modernismen. Från början var den arkitektoniska uppfinningsrikedomen stor.

Eric Fribergers paviljong på fritidsutställningen i Ystad 1936 känns exempelvis fortfarande aktuell. Med tiden har det emellertid blivit svårt att skilja de olika hustillverkarna åt.

Samma formel överallt. På ett plan kan det skyllas på alltmer rationella produktionsformer, men också på att arkitekturen utgår från en begränsad verktygslåda. Det finns några få rätta mått och funktioner som styr och ställer.

Kanske är det mycket därför som det indi­

viduellt utformade fritidshuset vinner gehör.

Det behöver inte heller längre vara en dyr och exklusiv lösning med dagens produktions­ möjligheter. llP:s fritidshus Mattsarve är i den bemär­ kelsen lite av en motsägelse. På många sätt är det en flrrt med den generella sportstugan, särskilt om man ser till plan och funktion. Men det är samtidigt ett fritidshus som verkligen landat väl på platsen. Det flacka sadeltaket och den grå lärkträpanelen gör att det framstår som en grånad klenod bland lågväxta tallar på torr kalkrik hedmark under den stora gotländska himlen. LLP har använt sig av den gamla heder­ liga sportstugan som en arketyp och anpassat den till platsen, inte så mycket för att ta några expressiva eller konceptuella poänger, som för att förfina och förbättra genren och få hus och landskap att växa samman.

Det slår mig hur användbara många av de plangrepp som vanliga sportstugor inne­

SituatioNSPl aN 1:2 000

90 arkitektur · 6/13

F R i t i D S H u S M at t S a RV E

91 6/13 路 arkitektur

Nedan. Huset ser ut att huka sig i terr盲ngen, mycket tack var sitt flacka sadeltak.

92 arkitektur 路 6/13

F R i t i D S H u S M at t S a RV E

Nederst vänster. Vy mot entré och kök.

Nederst höger. Allrummet är helt glasat åt norr.

B

håller är. Fritidshuset Mattsarve är på dryga 50 kvadratmeter. Ändå är det en fyrarummare.

Det hela beror till stora delar på definitionen av sovrummen. De är till för att sova i och lite till för andra funktioner. Där finns också välstude­ rade mått när det gäller soffplats och köksbord.

Ursprungligen skulle huset varit mer genom­ siktligt från den södervända långsidan till den norrvända. Men som det till slut blev, ett hus som har sparsmakat med ljus från söder, väster och öster och är helt glasat mot norr och skogen ger en mystisk anstrykning. Det är som gjort för ljusstudier.

Jag tänker på många japanska hus i naturen där ljuset som silas genom vajande blad och bildar en slags rörlig tapet. Här är det tallarnas skuggor som kan studeras.

Det är som att sitta på pass i naturen, vänta och vila. Husets materialitet underbygger det hela. Den lite anonyma insidan med sitt furu­ golv och sina vita gipsväggar och tak konkur­ rerar inte med naturen utanför. Och utsidans genomgående gråskala med fin och enkel detaljering och den obehandlade lärkpanelen lyfter fram platsens betydelse.

A

6

4

5

6

3

2

1 7

B

6

A

Pl aN 1:100 1. ENTrÉ 2. K APPrUM 3. BAD 4. KÖK

5. ALLrUM 6. SOVrUM 7. TErr ASS

to M a S l au R i

SEKtioN a–a 1:100

SEKtioN B – B 1:100

FaK ta

Fritidshus Mattsarve, Katthammarsvik, Gotland adress: Ängmansvägen, Katthammarsvik, Gotland. arkitekt: LLP arkitektkontor AB genom Mattias Palme. Övriga konsulter: Konstruk-

tör: Björn Yttergren, Tyréns. Byggherre: Lisa och Martin Johansson.

Entreprenadform: Totalentreprenad genom Byggria/Laszlo Nemeth.

Bruttoarea: 62 kvm och 12 kvm terrass under tak. Byggkostnad: 1,55 mkr. Byggnadsår: 2012.

93 6/13 · arkitektur

NCBVXC CBNXBC

94 arkitektur 路 6/13

Vänster. skjutbara raster gör fritidshuset Nabben föränderligt. Huset ligger som ett smalt och långt streck i landskapet.

Nedan. Huset har en smal och hög gavel.

FritidsHus NaBBeN

saMtlIga Foto gr aFIer JoacHIM bel aIeFF

saMtlIga Foto gr aFIer JoacHIM bel aIeFF

strecket på ängen det finns en intressant bakgrundshistoria till fritidshuset Nabben. Först hade Enflo Arkitekter och Deve Architects ritat ett hus i en mer modernistisk och kantig form. Bu, sade lokalbefolkningen och stadsbyggnadskontoret.

Det blev en lada med ett tjärat faltak. Traditionens makt.

Det intressanta är att alla kan ställa sig bakom en lada. Ingen tar den som en kompromiss.

Projektet fungerar plötsligt på alla nivåer. En referens till kulturarvet öppnar dörrar och förankrar det demokratiskt. Att sedan det slutliga resultatet drar åt ett annat håll spelar lite roll.

På plats är det väsentliga inte att det är en lada utan hur det tänjer på ladan som form.

När man letar sig ned mot det havsnära läget i När på östra Gotland är det svårt att hitta en hårdare och mer konsekvent byggnad. Där står mestadels ljusa putsade stugor från nu och då. Eller faluröda ladugårdar. Fritidshuset Nabben avviker markant. Det tecknar ett svart kolstreck på ängen.

Det är ett mycket långsmalt hus. Inte mer än 4 meter brett och över 20 meter långt.

Förutom själva fritidshuset ryms också en skyddad uteplats och en gäststuga under samma branta sadeltak.

Det avlånga är en tvingande form. Riktningen är enahanda och tydlig. Rum följer på rum.

Livet levs längs en linje. Det är alltid nära ut på fälten mot norr eller den södervända tomten.

I det helt glasade allrummet är känslan av att gränsen mellan hus och omgivning löses upp uppenbar som i få andra hus.

Men det är mer en fråga om att insidan letar sig ut än tvärtom. Det är ett förhållandevis slutet hus. Mot norr och den grusväg som drar förbi kan det fungera som ett skyddande plank. Stora skjutbara raster gör att insynen är begränsad. Det är upp till de boende att själva avgöra hur mycket av privatlivet de bjuder på.

Konceptuellt är huset väl sammanhållet. Tajt.

Inte minst att fasad och tak är i trä och drar åt

Fak ta

Fritidshus Nabben, När bomunds, gotland adress: När bomunds i Hammaren 570. arkitekt: enflo arkitekter ab genom Jens enflo (ansvarig), Morten vedelsbøl från deve architects

situatioNspl aN 1:600

(medverkande), axel theman (medverkande). Byggherre: Niklas och Malin samuelsson. Övriga konsulter: k: algeba byggkonsulter. entrepre-

nör: Fide bygg & snickeri. Byggnadskostnad: 2,2 mkr. Bruttoarea: 104 kvm. Byggnadsår: 2012.

95 6/13 · arkitektur

Nedan vänster. Med upprepade strykningar får husets tjärade faltak samma nyans som den laserade fasaden.

Höger. Husets allrum är helt glasat mot omgivningen.

samma mörka håll gör att formen framhävs.

Som bäst är det på avstånd. Och på bild där den grafiska verkan av huset stärks och taktila nivåer suddas bort. Nära inpå kan man störas av utförande och detaljering. Bara att ge fasaden en panel som andas mindre av typhuskatalog hade varit välkommet och hade kunnat göra de skjutbara rastren, som är en konsekvens av fasaden, mindre rangliga.

Men saknad av detaljskärpa delar projektet med många fritidshus. Fritidshuset är i de flesta fall en genre där en ansträngd budget lämnar lite utrymme över till det specifika och omhändertagna. Hus hinner inte ritas igenom och totalentreprenader har en förmåga att göra allt lite för grovt tillyxat.

Det hindrar inte att det är en rätt stor skillnad mellan hus och hus, eller lada och lada.

Det fina med det här huset är att det lyckas frammana den där känslan som man kan ha på en höskulle där det skarpa solljuset letar sig in i springorna. Det är att komma en bra bit på väg. to M a s l au r i

sektioNer 1:200

5

1

3

6

Nedre pl aN 1:200 1. uteruM 2. allruM/kök /Matpl ats 3. badruM

96 arkitektur · 6/13

2

4. sovruM 5. gästruM 6. wc

4

4

H枚ger. smvnbcgv cbcbv

NCBVXC CBNXBC

Foto ccXMcNXMcNMXNcXMc

loF t 1:200

97 6/13 路 arkitektur

Höger. Från framsidan med fasad av behandlad korslimmat trä.

Samtliga Fotogr aFier Bertil HertzBerger

Träkoja söker studenter Tengbom har tillsammans med AF Bostäder i Lund och träförädlingsföretaget Martinsons Trä tagit fram en prototyp för en studentbostad på tio kvadratmeter. Det blev möjligt efter att Mark- & miljödomstolen har godkänt avsteg från Boverkets byggnadsregler. Prototypen ställs ut på Virserums konsthall till och med den 12 december.

Målet med projektet är att 22 studentbostäder ska stå färdiga under 2014 (då i ledning av OpenStudio arkitekter). I den lilla modulen vill man få in kök, sovloft, badrum och till det en täppa för odling. Åtta av de här modulerna ska sedan sättas ihop till ett studenthus.

Projektet är ett försök att förnya studentboendet, att skapa billiga, 2 500 kronor i månaden, och inte minst byggtidseffektiva, lösningar med ett material, trä, som uppfattas som hållbart.

Det är goda nyheter att Boverkets regler fått sig ett undantag. Det kommer att behövas fler sådana innovationer i framtidens bostäder och städer. Storlekar, buller och tillgänglighet behöver vridas och vändas på.

Det lilla studenthuset är fint utfört, man får sitt lystmäte av kreativ ytmaximering à la båtinredning. Även om man undrar lite över varför

fak Ta

Studentbostäder, prototyp, Virserum adress: Virserums Konsthall, Kyrkogatan, Virserum. arkitekt: tengbom genom linda Camara &

Pontus Åqvist (numera openStudio). medverkande: lina rengstedt, olof Nordenson, magnus Juhlin. Bygg-

herre: tengbom, aF Bostäder i lund & martinsons trä. Bostadsarea: 9,9 kvm. Byggnadsår: 2013.

pl an ocH sekTioner 1:100

98 arkitektur · 6/13

1960-talets framtidsformer, mjuka hörn, fortfarande signalerar framtid. Att allt måste göras i trä är en programmatisk poäng, delvis för att sälja in materialet trä såklart. Det blir ett tydligt projekt, som ett debattinlägg. Men gör det också ett viktigt referensprojekt för framtiden.

Det är intressant att se hur de olika materialproducenterna (trä, glas, betong, stål) marknadsför sina material i projekt och egna tidskrifter. Man tänker ibland att det kan bli kontraproduktivt. Vore det inte bättre för alla att särintressen läggs åt sidan och man gör gemensam sak för den där hållbarheten?

Da n H a lle m a r

nedan. arbetshörnan mot entrén. matbordet kan fällas upp och ge insynsskydd eller ned för att ge mer plats. nederst vänster. arbetshörna med arbetsbord som kan fällas upp eller ned.

nederst höger. Bostäder för 200 studenter, organiserade som villor med 8 bostäder i varje, ska byggas i lund, med början 2014.

s T U D e n T B o s TÄ D e r

99 6/13 · arkitektur

TACK!

100 år av hantverk, inredning, design, trä, akustik, paneler, montage och brandsäkerhet har gett oss enormt mycket erfarenhet och kunskap. Det tar vi med oss in i framtiden, satsar vidare, utvecklar, förädlar och ser fram emot nya innovationer inom inredning och beklädnad av väggar och tak. ”Tillsammans med er gör vi upplevelsen i stora rum större.”

PS. SE VÅR SENASTE NYHET, RIBBAN, PÅ WWW.GUSTAFS.COM

k

Nedan. Townhouses i Amsterdam av Atelier Kempe Thill.

F O T O U L R I C H S C H WA R Z

UT VALT

Tomas Lauri väljer tre

KULTUR Det moderna i varje tid I det här numret reser vi tillbaka till 1960-talet, bland annat genom arkitekten Jack Hanson. I sin nya bok skildrar Håkan Thörn stadsinvånarnas protester, i Köpenhamns Christiania och i Haga i Göteborg. I dag är blotta tanken på att riva stadsmiljöer från förra sekelskiftet bisarr. Däremot tillåts modernismens byggnader ofta förfalla.

Zaha Hadid är aktuell med en utställning på DAC i Köpenhamn. Hennes skyskrapor skapas genom en extremt modern datordesign, så kallad parametrisk design.

Men arkitekturens stora utmaning är att överleva tidens skiften. Frågan är om inte Atelier Kempe Thill, med sin arkitektur för låginkomsttagare, framstår som mer relevant.

J U LI A S V E N S S O N Ä R A R K ITE K TU R S KU LTU R R E DA K TÖ R.

# sverigeportrattet #Fritidsbadet #Ystad #1961 #funkis #stängs2014 #Svinalängorna Instagrammare: jowa Johanna Wallin fotograf, Ystad Plats: Fritidsbadet Ystad Tidpunkt: Kl 18.30 , fredag 6 september 2013

Museum. Det dröjer till 2015 innan Londons nya designmuseum signerat John Pawson slår upp dörrarna.

Men sedan den 22 september kan man besöka det virtuellt på designmuseum. stickyworld.com. Det går att vandra från museets ingång på Kensington High Street, ta sig via atriet med sitt skruvade pyramidtak ned till auditoriet, upp till restaurangen, eller se den permanenta utställningen i salarna.

Bok. Det pratas om behovet av nya former av boende.

Men lite görs. I Learning from Japan, som Birkhäuser ger ut i höst, introduceras framtidens boende med exempel av Shiguro Ban, Sou Fujimoto och SANAA. Många projekt är hybrider där gränsen mellan det privata och offentliga omdefinieras.

Betong. Ni som missade Brutala hus, kulturdokumentären på P1 om det formidabla materialet betong, har chans att reparera skadan på nätet. Skådespelaren Robert Fux och poeten och arkitekten Lars Mikael Raattamaa utreder varför alla antingen hatar eller älskar materialet, trots att det förknippas med ärligt och sant byggande. o

Vill du ta ett porträtt av ditt Sverige via Instagram?

1. Ta ett foto på en plats som du tycker berättar något om Sverige och vårt arkitektoniska klimat.

2. Ladda upp bilden till Instagram och tagga den med #sverigeportrattet 3. Lägg till dina egna hashtaggar till bilden.

101 6/13 · ARKITEKTUR

BOK

Nedan. Villa Hanson i Falun från 1963.

F O T O J A C K H A N S O N A R K I T E K T KO N T O R A B

UT VALT kän

Julia Svensson väljer tre Utställning. Titeln för Oslos femte triennal är Bak den Grønne Døren – Arkitektur og drømmen om bærekraft. Just nu vill alla vara hållbara. Huvudutställningen tar tempen på hållbarhetsdiskursen i stadsutvecklings- och arkitekturprojekt. Är hållbarhet viktigare än någonsin? Eller har begreppet spelat ut sin roll? Pågår till och med 1 december.

Roman. Den amerikanske författaren Teju Cole, även konstvetare och fotograf, har hyllats för sin debutroman Öppen stad, på svenska i oktober.

Den är en känslig Teju Cole. vandring genom vår tids globaliserade städer.

Missa inte heller Teju Coles framträdande på festivalen Stockholm Literature på Moderna Museet 26–27 oktober.

Konstutställning. Staden är en scen där människan är en aktör. Höstens stora konstutställning Acting in the City i Norrköping förhåller sig både till rummet och människan. Medverkar gör bland andra Gunilla Klingberg, Jeppe Hein och Viktor Rosdal. Norrköpings konstmuseum 28 september–5 januari 2014. o

102 ARKITEKTUR · 6/13

En arkitekts resa Jack Hanson Arkitekt Jan Raihle, Mats Persson, Jack Hanson DALARNAS MUSEUM, 2012

Monografier om svenska efterkrigstidsarkitekter med huvudsaklig verksamhet utanför storstadsregionerna hör inte till vanligheterna. Jack Hanson, någon gång kallad Dalarnas Frank Lloyd Wright, åtnjuter ett gott namn som arkitekt, baserat på en omfattande verksamhet från sent 1950tal till tidigt 1990-tal. Boken inleds med korta texter om Hansons yrkesbana och fortsätter sedan med projektredovisningar, ordnade efter plats.

Jack Hansons rykte som arkitekt är främst baserat på hans produktion under 1960-talet omfattande skolor, idrottsanläggningar, centrumbebyggelse med mera.

Den egna villan i Falun är här ett huvudnummer med sin horisontella skivarkitektur.

Jack Hanson är i denna period en både god och typisk representant för den ljusa International Style som präglade centrumomvandlingarnas första fas. Projekten från

den här tiden är presenterade med vackra svartvita bilder. Slutet av perioden markeras av märkesbyggnader som hopptornen i Falu skidcentrum och Storsäters utsökta lilla kapell, det senare i en enkel träarkitektur med närmast nationalromantiska referenser.

En bit in på 70-talet sker en omsvängning och ett uppbrott från modernismen och sökandet efter en ny arkitektur inleds.

Perioden innebar ingen storhetstid för svensk arkitektur och Jack Hanson utgör

→ Hansons rykte som arkitekt är främst baserat på hans produktion under 1960-talet. inget undantag. Problemen accentueras i boken genom ett svagt presentationsmaterial från denna period. Några verk höjer sig dock över genomsnittet; Storsjöteatern i Östersund är ett exempel. Hansons karriär fick sedan ett lyckligt slut med en avsevärd kvalitetshöjning på det sena 80-talet, med Vägverkets museum Pylonen i Borlänge som ett gott exempel.

Med ett mer begränsat urval kunde bokens författare ha lanserat Hanson som en förebild, till exempel genom ett fokus på hans tidiga produktion. Nu blandas i stället högt och lågt, och monografin får därmed andra kvaliteter, inte minst som ett historiskt dokument över de skeenden som har format våra småstäder till vad de är i dag. Vad gäller 70- och 80-talsarkitekturen är boken en intressant och osminkad redogörelse över en arkitekts resa genom postmodernismens sällsamma landskap. o J O H A N JA N S S E N Ä R A R K ITE K T.

UTSTÄLLNING

Ovan till vänster. 120 olika tolkningar av tornets möjliga form.

Ovan till höger. Modeller av skalkonstruktioner.

Nedan. En pedagogisk framställning av parametrisk design.

F O T O H A N N E H VAT T U M

Zaha designar smycken för städer Zaha Hadid World architecture Dansk Arkitekturcenter TILL OCH MED 29/9

120 modeller av skyskrapor fyller det första rummet på Dansk Arkitekturcenters stora utställning om Zaha Hadid.

80 av modellerna, alla placerade på podier, föreställer samma kinesiska torn, men i olika utföranden. Vilken form skrapan till slut fick är här ganska oväsentligt. Skulpturparken (för modellerna liknar faktiskt snarare skulpturer, eller prydnadsföremål för ett lagom futuristiskt vardagsrum) är ett pedagogiskt grepp. Tanken bakom utställningen är, förutom att presentera den enda kvinnan i arkitekturens världselit, att ge en bred publik insyn i vad arkitektur kan vara utöver färdiga byggnader. Hur en arkitekt arbetar, vilka processer som ligger bakom.

Zaha Hadid var tidig med att tillägna sig avancerad datorteknik och det tilllät henne att ta ut svängarna på ett sätt

som inte tidigare varit möjligt. Tack vare metoden parametrisk design, ett datorprogram som tar hänsyn till topografiska, sociala och kulturella parametrar, kan hon testa en mängd olika variationer på en och samma byggnad. När man ändrar värdena för landskap, människor, väder och vind, ändrar sig också formen på byggnader och rum. Detta går att testa på utställningen: metoden konkretiseras pedagogiskt i ett rum där jag själv blir en parameter; ett lysande tak buktar sig beroende av hur jag rör mig.

På skärmar visas hur projekt med avancerade skalkonstruktioner, som London Aquatics Centre och Serpentine Sackler Gallery blir till, från datorn till färdig byggnad.

Från taket hänger stora modeller av projektens skal. De är vita, blanka, påminner om havsdjur men är sensuella på samma gång. Som recensenten i danska tidningen Arkitekten skriver: ”Vem anade att forskning kunde vara såhär sexigt?”.

Det projekt som visas mest ingående är MAXXI, Roms nya museum för samtidskonst.

Här visas de vinnande teckningarna från 1998 och tidiga skisser där museets grundform knappt är mer än en bumerang av linjer som flyter parallellt. Man kan studera konstruktionsritningar och läsa om hur Zaha Hadid inspirerats av Frank Lloyd Wrights Guggenheimmuseum i New York.

Det är en ambitiös och välgenomförd utställning, som har något både för yngre och äldre, för en bred publik och för de mer insatta. Min enda invändning är känslan; trots sina organiska former har arkitekturen som presenteras här ett kyligt och omänskligt uttryck, den är oåtkomlig.

Vikt läggs på att visa hur byggnaderna noggrant har designats för att perfekt smälta in i sitt sammanhang.

→ Som om byggnader här snarare ska betraktas som perfekta utväxter på planeten Jorden.

Men utställningens fokus ligger på formen och inte på brukaren; trots datorprogrammets sociala parameter tycks det vara form och materia som räknas. Som om byggnader här snarare ska betraktas som perfekta utväxter på planeten Jorden.

Det gör att Zaha Hadids fulländade känsla för det estetiska uppfattas som motsägelsefull. Då DAC också visar delar av hennes smycke, möbel- och lampkollektioner, som även de kommer till genom formexperiment, reduceras även arkitekturen till att handla om vackra objekt. Smycken för städer. o J U LI A S V E N S S O N

103 6/13 · ARKITEKTUR

BOK

Oliver Thill, Andre Kempe HATJE CANTZ 2012

Drygt tio års produktion från Atelier Kempe Thill redovisas i kontorets första monografi. André Kempe och Oliver Thill är i 40-årsåldern, födda i DDR och nu med kontor i den modernistiska van Nellefabriken i Rotterdam. Boken i stort format, 392 sidor, silvrigt linneband, ingen bild på omslaget, bara namnet i linjärt typsnitt – arketypisk arkitektmonografi.

Inledningstexten av Kempe och Thill berättar att boken skulle hetat IKEA Classicism, men inte fick det för IKEA. Tanken var att fånga både den billiga massproduktionen och rötterna i 5 000 års yrkeskultur.

De vill skapa en arkitektur som ger väsentliga kvaliteter till låga kostnader. Rymd och ljus är en rättighet också för låginkomsttagare. Modellen är en kompakt och rationell arkitektur. Till förebilderna hör Schinkel och framförallt Mies ”man kan inte uppfinna en ny arkitektur varje måndag morgon” van der Rohe.

HipHouse i Zwolle i Holland från 2009 är

F O T O U L R I C H S C H WA R Z

Atelier Kempe Thill

ett exempel på kontorets strategi. I stället för den vanliga loftgångslösningen i socialt bostadsbyggande har man gjort ett extremt kompakt hus med helt uppglasade fasader, 23x32 meter i åtta våningar. Trapphuset är av peristyltyp med överljus. Åtta lägenheter per plan, fyra små ettor och i hörnen två treor och två fyror. Vardagsrummen är helt uppglasade.

Kempe Thill distanserar sig från arkitekter som tror att fasadens individualism är deras enda uttrycksmedel. Individualismen ska de boende stå för.

Samtidigt är detta boende för öppen ridå en mycket holländsk livsform. Den fungerar inte i de katolska delarna av Europa. Det vet de av erfarenhet eftersom de ser sig som ett europeiskt kontor med ett 20-tal anställda från många olika länder och språk. Att jobba i flera länder blev en nödvändighet när det holländska miljonprogrammet VINEX bromsade upp.

Nyliberalismen är den djupt problematiska ram Kempe Thill agerar inom. ”The necessity of being politically active”, som en text i boken heter, handlar för dem både om att rita värdiga sociala bostäder och att framgångsrikt mobilisera mot EU-styrda upphandlingsformer som är förödande för arkitekturen.

Ovan. Hiphouse Zwolle av Atelier Kempe Thill från 2009.

→ Rita värdiga sociala bostäder och mobilisera mot EU-styrda upphandlingsformer.

CL A E S C A LD E N BY

R AD IO

Fasad Katarina Bonnevier SVERIGES R ADIO P1

Arkitekturen har väntat länge på ett eget radioprogram; avundsjukt har jag lyssnat på när Susanne Ljung så briljant involverar lyssnarna i modevärlden i Stil. Så i somras kom äntligen Fasad; en programserie i gränslandet mellan arkitektur och psykologi, som leds av den kunniga arkitekten och akademikern Katarina Bonnevier.

Bonnevier, känd för sin forskningsbakgrund inom feministisk teori och queermiljöer, har gjort ett program som medvetet lägger fokus utanför rådande arkitekturkanon. Le Corbusier och Rem Koolhaas 104 har bytts ut ARKITEKTUR · 6/13

mot ämnen som våtutrymmen, färgen vit, förklädnader, torn och gemenskap.

Programmet Ett eget rum, min egen favorit bland avsnitten, börjar med ett inslag om Virginia Woolfs essä med samma namn. Vidare till Katarina Bonneviers eget kollektivprojekt, sedan tillbaka till Woolf, Bloomsburygruppen och deras hus Charleston, och därifrån till det ovanliga galleriet Heat i Majorna i Göteborg.

Därefter ett spännande inslag om hur planlösningen formar människors liv, normer kring trångboddhet och den relevanta frågan varför barn behöver egna rum, men inte vuxna som lever i ett parförhållande?

Vilket följs av en mycket kort kommentar om lyxrenoveringar av miljonprogrammet, något jag gärna skulle höra mer om.

Men jag kastas in i ett både personligt och relevant reportage om romernas situation och vilka som får ett eget rum i nationsbygget Sverige. Sedan glider det över i att återskapa äldre miljöer på friluftsmuseer som Skansen. Och därefter

i människovärde respektive fastighetsvärde.

Intressefaktorn är hög, så upplevelsen av ett kulturprogram som flyter ut i kanterna beror nog mer på upplägget än innehållet. En timme är mycket radiotid; det skulle vara lättare att inte tappa tråden om programmet hade strukturerats tydligare, till exempel gränsats av till två–tre olika programpunkter.

Idén om att göra vår byggda miljö mer tillgänglig och begriplig via andra kulturföreteelser är det inget fel på; till exempel att inleda programmet om torn med Tove Jansson och fyrar. Men jag funderar över beröringsskräcken. Varför finns ingen tro på att arkitekturen kan vara intressant i sig själv, utan måste kamoufleras av författare och konstnärer? Jag tror att den svenska publiken är mer intresserad av både historisk och samtida arkitektur än många anar. O J U LI A S V E N S S O N

NOT: Fasad sändes under sommaren, men finns tillgängligt på SR Play.

BOK FOTO JOHAN WINGBORG

→ Gemensamt för ockupanterna var att det fanns en längtan efter en ”alternativ” livsstil, med produktion närmare konsumtion.

Ovan. Haga Nygata, 2012.

Nedan. Haga Nygata, 1970-tal.

Så blev kulturarvet urbant Stad i rörelse Håkan Thörn ATLAS AKADEMI 2013

I dag framstår stadsdelen Haga i Göteborg som en idyll, och något av det bästa som finns bevarat av 1800-talets charm.

Här finns den mest omsorgsfulla tegelarkitektur, blommande innergårdar och väldimensionerade hushöjder och gatubredder (även om vissa hus rivits och ersatts FOTO L ASSE MONGS

med en nybebyggelse gjord för att passa in). Samma sak gäller kvarteren kring Övre Slottsgatan i Uppsala; låga hus med små gårdar med kullersten, och kransförorten Aspudden i Stockholm med sina enkla men fina detaljer i 1910- och-20-talsbebyggelsen längs Hägerstensvägen. Dessa områden, i dag bostadsrätter, tillhörde dem som stod i tur att jämnas med marken i början av

1970-talet. De ansågs nedslitna, där ”misären satt i väggarna”.

Under 1960- och 70-talen förändrades Sverige genom enorma byggprojekt där stadskärnor revs och byggdes upp i ensartad form. Reaktionerna kom till sist, i form av demonstrationer, ockupationer och boendekamp som inte bara hindrade en del av de grövsta övertrampen att förverkligas utan också förändrade politikernas och arkitekternas syn på stadsplanering.

Håkan Thörn, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, berättar i Stad i rörelse om en urban planering och ”ingenjörskonst” som det hette, i fullt sken och den mödosamma processen att något hejda vågen av det storskaliga tänkandet för att ge tid att tänka efter före.

Thörn låter Haga och Fristaden Christiania i Köpenhamn stå som exempel på hur engagemanget kan ta sig konkret uttryck.

De är båda unika berättelser – Haga var en arbetarstadsdel där det handlade om att bevara och upprusta medan Christiania var ett tomt och ”bortglömt” gammalt militärområde som kunde tas över av nya invånare i ett hyresjuridiskt glapp mellan olika ägare.

Gemensamt för ockupanterna var att det fanns en längtan efter en ”alternativ” livsstil, med produktion närmare konsumtion, en gemenskap mellan generationer och ifrågasättande av konsumism och tillväxt som drivkraft för samhället. Thörn beskriver bakgrunden till de båda ”fallen” och respektive processer där Haga fick stå kvar men har gentrifierats, och christianiterna nu kanske tvingas köpa området av staten för marknadsvärdet, och bilda bostadsrätter.

Kritiken mot den urbana ingenjörskonsten i Skandinavien under 1960- och 70-talen kom inte minst från arkitekthåll.

Thörn skriver att den bestod av två delvis sammanhängande delar; dels programmen för totalsanering, alltså rivningar av hela stadsdelar i innerstaden. Den andra sidan av kritiken handlade om miljonprogrammets byggen i utkanten av städerna, massproduktion av lägenheter i höga hus.

Nya upptäckter från kåren var dels just vikten av kommunikation med brukarna, inte alltid understött av politiker och byggherrar. Men också idén om att ett kulturarv som en fungerande urban miljö. Att restaurera en sådan är en konst som visat sig mycket svår.

Inför utmaningen att nu ta hand om miljonprogrammets slitna bostäder, vissa av de tidigare områdena rentav byggda med omsorg och kvalitet, är Håkan Thörns bok en utmärkt planeringshistoria att ha som bredvidläsning.

J OSEPHINE A SKEGÅRD ÄR ARKITEK T O CH J OURNALIST.

105 6/13 · ARKITEKTUR

HORNSBERGS STRANDPARK. NYRÉNS ARKITEKTKONTOR. FOTO ÅKE E:SON LINDMAN

Nu får du Arkitektur både digitalt och på papper Vi har satt arkitekturen på papper i 112 år, men nu får du som är prenumerant också en digital utgåva anpassad för din telefon eller läsplatta.

Gå in på www.arkitektur.se och logga in med ditt prenumerationsnummer, som finns på betalningsavin och på omslagsplasten till tidningen.

Stödmurar 105x297_Stödmurar halvsida 2013-09-11 12:09 Sida 1

pl atsen s musik foto martin nordahl

STÖDMURAR Funktion du kan lita på i allt ifrån industriområden till trädgårdar. En flexibel produkt med varierande användningsområden. Med gediget hantverk och stark känsla för materialet har vi tillverkat stödmurar sedan början på 80-talet och är idag är marknadens ledande tillverkare.

Mer om vårt stödmurssortiment och vår tillverkning finns på starka.se

Plats: frihamnen, Göteborg låt: Shoreline artist: Broder daniel Ever since I was eight or nine I've been standing on the shoreline For all my life I've been waiting For something lasting Göteborg. inte bara Sveriges indie-huvudstad, utan också Sveriges största småstad. Känslan av allt händer någon annanstans. den sömniga tristessen och avsaknaden av liv. ingen annan stad i Sverige har ett oplanerat tomrum så centralt. och så stort. men stadens 400-års jubileum kommer allt närmre och minnet av Göteborgsutställningen, Götaplatsen och liseberg förpliktigar. förväntningarna är skyhöga. Plötsligt verkar allt vara möjligt. Bollplanen heden ska förtätas och Bananpiren omvandlas till våtmarkspark. Göta Älvbron ska ersättas. hisingen få Sveriges högsta hus. Säg 2021 och dörrarna öppnar sig. hur mycket som kommer realiseras är självklart ovisst, men att det kommer att förändra staden är givet. om åtta år är det troligen något annat än indie som definierar Göteborg. o

Starka skapar i betong för hus och mark. Ända sedan 30-talet har våra ledord varit kvalitet, engagemang och ett gediget hantverkskunnande.

Med ett naturligt och återanvändbart material med lång livslängd bygger vi en hållbar framtid för oss, våra barn och miljön. Det är vi stolta över.

m a rti n n o r da h l ä r a r k ite k t på o k i d o k i a r k ite k te r.

W W W. STAR K A. S E | I N F O @STAR K A. S E

FAC E B O O K . C O M / STA R K A B E TO N G

kom och möt sou fujimoto på sveriges arkitekters arkitekturgala 2013. hans arkitektoniska projekt är nytänkande och innovativa och fujimoto är känd för sina delikata och lätta strukturer. åRets tema är arkitekturens klimat. hur bygger vi hållbara samhällen? och hur ser det politiska klimatet ut? hur möter vi de utmaningar vi står inför idag? i vilket klimat arbetar arkitekter? forskare, politiker och arkitekter tar temperaturen på arkitekturen. missa inte när sveriges arkitekters PRiseR, tidskriften arkitekturs nya pris ung svensk arkitektur samt statens fastighetsverks arkitekturpris helgopriset delas ut under den stora galamiddagen.

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects

PaRtneR:

Sou Fujimoto, flerfaldigt prisbelönt japansk arkitekt. 2013 utformade han paviljongen vid Serpentine Gallery i London.

Pam Warhurst, grundare och ordförande i den brittiska organisationen Incredible Edible.

Foto: Regeringskansliet

Vi firar att Pecha Kucha fyller 10 år genom att bjuda in till jubileums-Pecha Kucha om ung svensk arkitektur.

Foto: Benjamin J Borley och TEDxExeter

Mark Dytham of Klein Dytham architecture.

PechaKucha was devised by Astrid Klein och

Diébédo Francis Kéré, arkitekt från Burkina Faso, nu stationerad i Berlin. Stark representant för hållbar arkitektur.

Foto: Patrick Miller

Enrique Peñalosa, colombiansk politiker, före detta borgmästare i Bogotá. Inflytelserik och omtalad stadsvisionär.

i samarbete med

SVERIGE Lyssna på den heta debatten om arkitekturens klimat som introduceras av Stefan Attefall.

Stefan Attefall, civil- och bostadsminister (KD). Ansvarig för plan- och byggfrågor.

Vi bjuder också på en spännande exposé av aktuella projekt i hela landet/ArkitekturSverige2013!

Konferencierer och värdar under dagen är Lydia Capolicchio, journalist och programledare, tillsammans med Jannika Hernelius, inredningsarkitekt, scenograf och stylist.

Foto: John Halsius

YtteRligaRe föReläsaRe och gästeR tillkommeR kontinueRligt! läs meR och anmäl dig På: www.aRkitekt.se/aRkitektuRgalan2013

Konferencier under galamiddagen och prisutdelningen är Erik Haag, programledare och komiker.

Stephen Simmonds, sångare och DJ står för musiken.

BEBODDA PLATSER HAKAN FORSELL

STUDIER AV VAR URBANA SAMTIDSHISTORIA

NY BOK!

Bebodda platser – Om vår urbana samtidshistoria

ARKITEKTUR TEXT BESTÄLL HÄR:

Håkan Forsell har i boken Bebodda platser samlat ett urval av sina essäer, artiklar, blogginlägg och fältstudier om den urbana värld som växt fram under efterkrigstiden, och särskilt efter 1989.

Texterna rör sig bland annat från stadsomvandlingar i Baltimore till förfallna flyktingbostäder i Aten, från hip-hop-scenen i Neubrandenburg till skolsegregationen i Berlin. Och däremellan: Irrfärder i Växjö. En cricketmatch vid Årstaviken.

Boken ställer viktiga stadsbyggnadsfrågor, som: Hur ser egentligen den urbana samtidshistorien ut? Vad berättar den byggda miljön om vilka val samhällen och enskilda har gjort? Hur tolkas stadslandskapet i olika tider och på olika platser?

Håkan Forsell är urbanhistoriker, docent i historia vid Stockholms universitet och forskare vid IRS/Center for Metropolitan Studies, TU-Berlin. Boken är den första i den nya serien Arkitektur Text.

Webb: webbshop.arkitektur.se/nyheter Telefon: 08-702 78 57

FAKTA: Utgivning i juni 2013, 150 * 225 mm, 320 sidor.

ISBN 978 91 86050 83 2. Pris: Arkitekturs prenumeranter 199:-.

Ordinarie pris 225 kr. Priser inkl frakt inom Sverige.

Funderar du på att ge ut en bok?

Arkitektur Förlag har en lång tradition av utgivning av kvalitetsböcker om arkitektur.

Ibland i samarbete med institutioner eller med olika uppdragsgivare.

Då vi gärna vill ge ut fler titlar välkomnar vi bokmanus eller synopsis inom detta eller angränsande områden. Även andra typer av publikationer än böcker kan vara intressanta.

Ta kontakt med förlagets vd Tommy Rundqvist. tel: 08-702 78 56, mejl: tommy.rundqvist@arkitektur.se

?

Dubbel lösning - maximal effekt Glamox C56-P är en pendelmonterad extremt funktionell armatur för olika applikationer inomhus. Med dess separat kontrollerade upp- och nedljus kan ljuset anpassas till olika arbetsuppgifter. Designen understryker funktionalitet och skapar en spännande linje i rummet. Även tillgänglig med högeffektiv LED med 60/40 eller 40/60 ljusfördelning upp/ner. LED versionerna är även de med separat kontroll för upp- och nedljus. www.glamoxluxo.se

Alla våra produkter omfattas av fem års garanti. Mer information finns på vår hemsida.

– KAN SJÄLVA. Precis så resonerade vi när vi startade 1955. Varför ska vi anförtro våra pensionspengar till någon annan, som i sin tur ska tjäna på dem? Och det har vi lyckosamt hållit fast vid sedan dess. Det innebär bland annat att vi inte befattar oss med säljararvoden eller mäklarprovisioner. Utan vi är en försäkringsförening där alla sparare är delägare som delar på hela vinsten. Och även du är välkommen som delägare – om du är arkitekt eller ingenjör förstås. www.aipension.se

Ad 5_194x65mm_Mag ARKITEKTUR_se_Ad 5_194 x 65 mm_Mag ARKITEKTUR 2/6/13 1:33 PM Seite 1

Ekologisk och fuktsäker isolering

Vilken isolering håller i minst 60 år ?

FOAMGLAS® Nordic AB, Telefon 0302-378 56 - www.foamglas.se

NOMINERAD TILL: SVENSKA DESIGNPRISET 2013

BOKEN OM

Sveriges naturum!

• Abisko

• Ammarnäs • Hemavan

• Höga Kusten • Vålådalen • Ånge

• Fulufjället

• Dalarna

• Färnebofjärden

• Värmland • Nationalparkernas hus

Rabatt till Arkitekturs prenumeranter!

• Kosterhavet

Hornborgasjön •

• Stendörren • Vänerskärgården • Tåkern

• Sommen • Västervik • Fjärås Bräcka Getterön •

• Store Mosse

• Trollskogen • Gotland

• Kronoberg Kullaberg • Blekinge • Söderåsen • Vattenriket • Skrylle •

Sedan 1970-talet har Naturvårdsverket byggt besökscentra, så kallade naturum, i anslutning till några av det svenska landskapets pärlor. Som Abisko, Hemavan, Fulufjället, Höga Kusten, Tåkern, Hornborgasjön, Kosterhavet, Stenshuvud och Store Mosse.

Det har blivit en unik satsning på arkitektur som saknar motstycke i Sverige. Avancerade utställningsbyggnader och det bästa av Sverige i förening. 13 av sammanlagt ett 30-tal naturum presenteras ingående i boken med nära 150 nytagna fotografier av Åke E:son Lindman, ett rikt ritningsmaterial och texter av Claes Caldenby, Mark Isitt och Tomas Lauri. Parallella texter på svenska och engelska.

Naturum Vattenriket Size: 1,050 m 2 Completed: 2009 Architect: Fredrik Pettersson, for White Arkitekter AB

The vital importance of water is made abundantly clear by the

Naturum Vattenriket

Kristianstads Vattenrike Biosphere Reserve. In a manner of

Storlek: 1050 m 2

speaking, water is everything. Or rather, water functions in a

Färdigt: 2009

very special kind of way round about the Helge Å river. It is

Arkitekt: White arkitekter AB genom Fredrik Pettersson

one of those well-functioning ecosystems, a wetland which gives far more than it takes.

Vattens betydelse för liv är självklart i Kristianstads vatten vatten-

People living here have for centuries derived great

rike. På sätt och vis är vattnet allt. Utan det finns ingenting.

benefit from the wetland. It nourishes banks and fields. The

Eller rättare sagt: vattnet fungerar på ett alldeles speciellt

wetland flanking Helge Å is so low-lying in relation to sea

sätt runt Helge å. Det är ett av dessa väl fungerande ekosys ekosys-

level, indeed partly below it (the lowest point in Sweden, 2.41

tem, en våtmark som ger mycket mer än vad den tar.

metres below sea level, is located here). The breadth of the

Även de boende runt om har under många hundra år

river varies enormously in the course of a year. The water level

haft stor nytta av våtmarken. Den skänker näring till stränder

fluctuates by something like 2 metres. In winter and spring

och åkrar. Våtmarken runt Helge å ligger så pass lågt i förhål förhål-

the river bursts its banks, drying out as summer approaches.

lande till havet, bitvis under det (Sveriges lägsta punkt, 2,41

Helge Å can shift from a few metres in breadth to several

meter under havsytan, finns där). Ån växlar kraftigt i bredd

kilometres.

under ett år. Vattenflödet varierar uppemot två meter i höjd.

This wetland is full of life. This is the sole Swedish habi-

Under vinter och vår svämmar det över, för att torka ut framåt

tat of fen ragwort, a small but bright yellow flower which sets

sommaren. Helge å kan skifta från några meter i bredd till

the watermeadows a-shimmering. There is a great deal of bio-

flera kilometer.

diversity and variety here, ranging from the white-tailed eagle

I våtmarken frodas livet. Där finns den för platsen unika blomman Gullstånds, liten men intensivt gul, som får strand-

circling overhead to an unusual multitude of dragonflies and microscopic molluscs.

ängarna att skimra. Artrikedomen och variationen är stor, allti-

Building in a wetland, now matter how well-functioning

från havsörnen som slår sina lovar i skyn till ovanligt många

ecologically, is no easy matter. Wetlands and buildings don’t

trollsländor och mikroskopiska mollusker.

belong together.

Att bygga i en våtmark är, hur bra den än fungerar

When building work was due to start on the Vattenriket

ekologiskt, inte enkelt. Våtmarker och byggnader hör inte ihop.

När naturum Vattenriket, som White vann den inbjudna

Naturum, for which White had submitted the winning entry in an invited competition, firm ground proved to be further down

tävlingen om, skulle börja byggas visade det sig vara längre

than had been supposed. At the point where they wanted to

ned till fast mark än vad man tänkt sig. Där man ville placera

the building to be, the mud was 30 metres thick, so the Natu-

byggnaden var det 30 meter dy innan man nådde botten. Man

rum was moved nearer one of the banks and its footprint

flyttade därför naturumet närmare ena stranden och minskade dess fotavtryck. Men stadiga långa betongpålar gick inte att undvika.

Det fanns inte många byggnadsverk att relatera till, ingen byggnadskultur att ta fasta på. Naturum Vattenriket sätter sina egna gränser för vad en byggnad är. White har

Naturum Visitor Centres in Sweden | 145

Ottenby

Sveriges naturum | 74

Sektion och plan 1:300

Situationsplan 1:4000

Ottenby

Section and floor plan 1:300

Pris: Arkitekturs prenumeranter 345 kr.

Ordinare pris 395 kr.

Priser inkl frakt inom Sverige.

Vattenriket

Site plan 1:4000

FAKTA: Utgivning juni 2013, schweiziskt hårdband, 240 * 275 mm, 190 sidor, ISBN 978 91 86050 80 1. Boken ges ut av Arkitektur Förlag i samarbete med Naturvårdsverket.

• Stenshuvud

Naturum Visitor Centres in Sweden | 75

Tåkern

BESTÄLL BOKEN HÄR: Webb: webbshop.arkitektur.se/nyheter Telefon: 08-702 78 57

Naturum Visitor Centres in Sweden | 137

• Ottenby

ISBN 978-91-86050-80-1

9 789186 050801

Är det inte dags att se saker på ett nytt sätt?

• Hållbarhet är grunden för klimatsmarta bygg lösningar • Hålbarhet är överlägsen livslängd

Kvalité

• Hållbarhet är lägre miljöpåverkan • Hållbarhet uppnås när mindre transporteras till samma resultat

Livslängd

• Hållbarhet är långsiktig kvalitetssäkring • Hållbarhet är energieffektiva lösningar Miljö

• Hållbarhet är när materialet har en sund livscykel • Hållbarhet är när material återanvänds istället för deponi • Hållbarhet kräver att material, energi och byggteknik hushåller med naturens resurser

Trygghet

Hållbarhet är enkelt sagt hög kvalité, funktionssäkerhet och minimal miljöpåverkan.

Resitrix är tätskiktet som överträffar kraven på hållbart byggande www.takcentrum.se

N Ä S TA N U M M E R

SVENSK ARKITEKTUR SEDAN 1901

www.arkitek tur.se

www.epdmtak.se

Resitrix marknadsförs av Takcentrum i Sverige

Arkitektur nr 7/2013 har temat arkitektur och mat.

I Kvillebäcken i Göteborg har en ny saluhall av Gustav Appell invigts. Vi har varit där och provsmakat den nya arkitekturen. Stadssociologen Catharina Thörn och fotografen Katarina Despotovic har dessutom granskat stadsomvandlingen i Kvillebäcken. Hur, och för vem, är den hållbar?

I två nya restaurangprojekt, Mr P i Göteborg och The Flying Elk i Stockholm ser vi hur jakt och lantlighet tar plats i stadens matutbud. Och så har vi gått på Oaxens nya krog på Djurgården i Stockholm, där upphovsmannen Mats Fahlander också restaurerat de gamla sjöbodarna i vattenkanten.

Catharina Gabrielsson har rest i antropologernas matlandskap i Järna. Johan Örn har återbesökt Operakällaren i Stockholm så som den såg ut på 1970-talet.

113 6/13 · ARKITEKTUR

å Sik tSmatriS

Frances Ha. Film. noah Baumbach har gjort en perfekt fredagsfilm om en ung dansös med livskval. lagom delar Girls och new York-neuros.

Cate Blanchett.

Skådespelare.

Gör en fantastisk insats som förljugen lyxhustru i Woody Allens nya film Blue Jasmine.

taiye Selasi. Författare. vass romandebutant, som snart är Sverigeaktuell. Håll ögonen öppna!

Stockholm literature. Festival. Äntligen får Stockholm en egen litteraturfestival på moderna museet. Glamourfaktorn troligen högre än på bokmässan i Göteborg. 26-27 oktober.

Fa N ta S t i S k t

Arkitekturs guide till kulturen.

malmö. Stad. vi litar på att malmö inte kommer att fortsätta den primitiva skyskrapetävlingen efter att torson fått stryk av tellus tower. malmö är smartare än så. och nu har de dessutom snott den stora prestigefulla modernautställningen från huvudstaden.

reflektor. arcade Fire. Singel.

2000-talets bästa grupp, bara fortsätter att leverera. Bonus: Bowie i kören. top of the lake. tv-serie. mörkt och obehagligt. twin peaks på nya Zeeland. elisabeth moss (mad men) briljant som kommissarie.

Jean Paul Gaultier. Utställning. Arkitekturmuseet har, trots allt spott och spe, visat en högklassig modeutställning. monica Z. Film. nostalgivågen fortsätter i filmsverige. edda magnason är strålande.

Sergels torg. Veronica maggio. Singel. man kan göra film på veronica maggios låtar. nya Sergels torg är en perfekt första scen.

Goldfrapp. tales of Us. Skiva. musik att välkomna hösten med.

marseille 2013. kulturhuvudstad.

Staden har visserligen putsat hårt på sin tuffa fasad. men stadens attityd går inte att putsa bort.

mitt liv med Liberace. Film.

Gränslöshet och kitsch. Bra inspiration.

Bokmässan. Spektakel. trängas på ett mässgolv med giganter som Guillou och leif GW. Bokbranschens krämaremarknad i Göteborg.

26–29 september.

Weekend. kiss Land. Skiva. en sammetslen röst glider mellan kärleksnästen. väloljat.

Hokus pokus alfons åberg.

Film. timbuktus ledmotiv plockar riedl på ett genialt vis. modigt projekt med klassiker.

a N N e L aC atO N SociAlt AnSvArSfull.

ZaHa HaDiD formexperimentell.

min kamp 6. Bok. ett romanbygge med bara sex stenar är inte nog. vi vill att han ska fortsätta sin kamp.

kungliga Opera. renovering. inget nybyggt operahus att visa upp för omvärlden.

Stockholm håller på att bli om- och tillbyggnadernas huvudstad.

Noma. restaurang.

Köpenhamns och den nordiska sparsmakade matkonstens flaggskepp inte längre bäst i världen. Hypen avtar.

114 arkitektur · 6/13

Saltad nota. Bok. mats-eric nilsson fortsätter sitt korståg mot smakförstärkarna. men vad vore livet utan smakförstärkare.

Los angeles-hypen nu är tydligen lA hippast i världen. Så alla svenskar åker dit. var Karl oskar och Kristina också hipsters på jakt?

Norge. Val. fremskrittspartiet skrider frem. Den europeiska trenden håller i sig. vi fasar redan för det svenska valet 2014.

Lars Norén. Dagbok. vi får på nytt följa den kände dramatikerns konsumtionsvanor och hämndbegär, men är trötta på självutlämnanden.

Babyshambles. Sequel to the prequel. Skiva, pete Doherty och co tappar det helt.

Jag, Bengt Ohlsson. Pjäs. en till bekännelse. Se norén.

Fö r Fä r Li Gt

Pappaledighet.

Bara 12 procent delar på föräldraledigheten. individualisera nu. inte för pappornas skull. för att stärka kvinnornas plats på arbetsmarknaden.

mauro Scocco. instagram. vi har vant oss vid att kunna följa artistens äventyr på instagram. nu stänger han sin profil. vi protesterar.

alla tiders hits. tv-program.

Svt:s svar på ”Så mycket bättre” lider av att ingen bryr sig om låtarna. och av tvformatens rundgång.

Bake off-croissanter De håller på att ta över Sverige. De måste bort.

iPhone. telefon.

Apple presenterar en ny billig telefon och en ny jättedyr. en gång ledande, nu ängsliga. och snart kommer filmen om Steve Jobs som salt i såren.

kanal 5:s Vm kvalsändningar. Fotbollstv.

Katastrofal fotbollstv över hela banan.

o b j e k t: V i l l a s a n d h a m n / a b e l a r d o G o n z a l e z a r k i t e k t b y r å

Keramiska plattor serie Nolita

hajom architect series Genom hajom architect series ger vi dig unika möjligheter att skapa ett upplöst förhållande mellan inne och ute. kombinera hajoms ytterdörrar, skjutdörrar och fasta- samt öppningsbara glaspartier i udda och unika format – och upptäck möjligheterna att skapa ett eget uttryck genom omfattande materialval och ytbehandlingar.

Svenska Kakel Kvalitet • Kunskap • Service

Malmö Tel 040-685 34 00 • Helsingborg Tel 042-400 57 00 • Halmstad Tel 035-21 24 10 f• öGöteborg • tStockholm 00 n s t e r • Tel d ö031-86 r r a r • 64s 40 kju d ö r r a r Tel | h08-520 a j o m .260 com

www.svenskakakel.se

Kontakta vår projektavdelning

2013

ARKITEKTUR · NR 8 · 2013 · HEMLIKA INREDNINGAR · Maria Park Helsingborg · Hornsbergs strandpark · Mood ARKITEKTUR · NR 7 · 2013 · HEMLIKA INREDNINGAR · Maria Park Helsingborg · Hornsbergs strandpark · Mood ARKITEKTUR · NR 6 · 2013 · STADENS PAVILJONGER · Hotell och Abbamuseum · Älvstaden Göteborg · Fritiden ARKITEKTUR · NR 5 · 2013 · DE NYA STÄDERNA · Kiruna · Vallastaden · H+ Helsingborg · Söderstaden · IBA Hamburg ARKITEKTUR · NR 4 · 2013 · TIDEN · Tillägg och ändringar · Brigadmuseum · Pagoden · Borgholms slottsruin · Jürgen Mayer H ARKITEKTUR · NR 3 · 2013 · SYSTEM · Prefabhus · Christian Kerez · Framtidsplaner för Lund · Årsta ARKITEKTUR · NR 2 · 2013 · NATUREN · Naturum Kosterhavet och Vänerskärgården · Sommarhus Lagnö · Möbelmässan ARKITEKTUR · NR 1 · 2013 · HEMLIKA INREDNINGAR · Maria Park Helsingborg · Hornsbergs strandpark · Mood Stockholm

25/02/13 13.18 130282_Ann. Arkitektur SE AJ Eklipta.indd 1

Celsings ask med ABBA-museum

AJ

Därför är stadsfesten demokratisk

STADENS ENDA FRIZON

Så blev de nya kioskerna promenadstadens älsklingar

Tjänstemännen som säger vad dom vill

HÖGT I TAK I GÖTEBORG Design: Arne Jacobsen. AJ Eklipta sprider ett mjukt diffust ljus. Glaset är konstruerat för att ge en homogent belyst yta. Den munblåsta glasskärmen i tre lager med opal kärna har en klar kant som ger armaturen en klar avgränsning.

www.louispoulsen.com

THE NAME OF THE GAME

De små nöjena eklipta

G OTL ÄNDSK T FOLKHEM DA L A R N A S L LOY D W R I G H T Z A H A H A D I D S VÄ N G E R H E D O N I S M PÅ B O R N H O L M 6/2013 SEK 97 EUR 13 BYG G N A D INTERIÖR PLAN LANDSKAP