Arkitektur 8/2013 by Arkitektur

2013

ARKITEKTUR · NR 8 · 2013 · BOSTAD · Social housing · Renovering av miljonprogrammet · Diebedo Francis Kéré · Finanskrisens USA ARKITEKTUR · NR 7 · 2013 · MODERNA MÅLTIDER · Saluhall Kvillebäcken · Ung svensk arkitektur · Campus Novartis ARKITEKTUR · NR 6 · 2013 · STADENS PAVILJONGER · Hotell och Abbamuseum · Älvstaden Göteborg · Fritiden ARKITEKTUR · NR 5 · 2013 · DE NYA STÄDERNA · Kiruna · Vallastaden · H+ Helsingborg · Söderstaden · IBA Hamburg ARKITEKTUR · NR 4 · 2013 · TIDEN · Tillägg och ändringar · Brigadmuseum · Pagoden · Borgholms slottsruin · Jürgen Mayer H ARKITEKTUR · NR 3 · 2013 · SYSTEM · Prefabhus · Christian Kerez · Framtidsplaner för Lund · Årsta ARKITEKTUR · NR 2 · 2013 · NATUREN · Naturum Kosterhavet och Vänerskärgården · Sommarhus Lagnö · Möbelmässan ARKITEKTUR · NR 1 · 2013 · HEMLIKA INREDNINGAR · Maria Park Helsingborg · Hornsbergs strandpark · Mood Stockholm

Följsam förbättring i Fittja

Design: Mikkel Beedholm/KHR Arkitekter A/S. LP Circle ger ett mjukt ljus via en högeffektiv skärm i akryl. Skärmen omgärdas av en voluminös färgad eller vit ring och är dold när man tittar från lägre vinklar. Fås i färgerna vit, blå, röd eller svart. LED 3000K eller 4000K.

07/11/13 08.38 1311033_LP_LP Circle Ann SE Arkitektur.indd 1

DET MEST FÖRBJUDNA Att bygga social housing

Så bygger man i bostadsbristens tid

www.louispoulsen.com

Någonstans att bo

PALATS FÖR FOLKET

Circle

FINANSKRISENS RUINER I TA L I E N S K A M O D E R N I S T E R U G LY C U T E I K I R U N A DIEBEDO FRANCIS KÉRÉ 8/2013 SEK 97 EUR 13 BYG G N A D INTERIÖR PLAN LANDSKAP

Elvefors_225x297_225x297 02.04.13 14:33 Seite 1

Strukturmatrizen Abformtechnik Formen- und Modellbauharze Betonveredelung

DESIGN YOUR CONCRETE

THE TRIBOO RANGE OFFERS SUITABLE SIZES FOR FLOOR AND WALL.

HIGH PERFORMANCE PORCELAIN STONEWARE, SUITABLE FOR PUBLIC AREAS.

Strukturmatriser för attraktiva betongytor. Beställ vår nya katalog nu! B.Elvefors Marketing AB Leijons Kåseväg 18 · S-263 73 ARILD Tel. +46 42 352100 · Fax +46 42 352040 info@elvefors.se · www.elvefors.se

Keramiska plattor serie Triboo

Svenska Kakel Kvalitet • Kunskap • Service

Malmö Tel 040-685 34 00 • Helsingborg Tel 042-400 57 00 • Halmstad Tel 035-21 24 10 • Göteborg Tel 031-86 64 40 • Stockholm Tel 08-520 260 00

www.svenskakakel.se

Kontakta vår projektavdelning

På Baseco har vi lång erfarenhet av träförädling. Grunden för oss är en bra norrländsk råvara kombinerat med omsorg och kvalitet i vår produktion. Yrkeskunskap och tradition är viktigt, men också att vara nyfiken och låta sig inspireras av vår omvärld. Med all vår tradition och kunskap i ryggen känns det både spännande och naturligt för oss att blicka söderut. Där hittar vi andra tåliga träslag som ek, ask och björk. Alla med sina unika egenskaper och uttryck. Beställ provbitar på baseco.se Baseco Golv AB, Box 86, 924 21 Sorsele. Tel 0952-550 10, 0910-560 70, info@baseco.se, www.baseco.se

www.krux.se

ek björk ask

nytt golvsortiment

Ett industriellt hantverk för nästa århundrade. Och nästa. GRAND PUBLIC FOTO SA M SYLVÉN

På Byarums Bruk ser vi saker på lite längre sikt. Det gäller såväl våra produkters framtid som vår tillverknings historia. Vi gjuter enbart i återvunnen aluminium – ett material som kan återanvändas gång på gång, generation efter generation. Tidsrymder som ger perspektiv på tillvaron och sätter sin prägel på våra produkter.

S O F FA J O Y

F O r m g i vA r e

Mårten Cyrén

www.byarumsbruk.se

0 10,4

7,60

s98

INN EH Å LL

Berlinbaserade Diébédo Francis Kéré ritar och bygger flera av sina projekt i hembyn Gando i Burkina Faso.

s30

TEMA: *BOSTAD

De intressantaste projekten i bostadsbristens tid. Från Malmö till Örnsköldsvik via Botkyrka. När arkitekten får tillgång till ekonomiska beslut och en tillitsfull beställare blir det som bäst.

Spridd vill skapa en modell för framtida följsamma renoveringar av hus i miljonprogrammet.

s84

s76

NY T T O M ARKITEK TUR s18 ”För fler alternativa bostadsformer”. Debatt. s21 Disco på balkongfronten. Spårat. s22 Svällningstal och långa önskelistor. Jargong. s26 Italienskt ikoniskt 1950-tal. 9 italienska inspiratörer. s28 Utgrävd hållbarhetshistoria på triennal i Oslo. Vinkel. TEMA: BOSTAD s30 Intro. Bort från massproduktion och maktkoncentration. s34 Utropstecken i färg. Ting1 Örnsköldsvik, Wingårdh Arkitektkontor. s40 Smalhus i corten Främlingsvägen, Stockholm. Brunnberg & Forshed Arkitektkontor. s44 Urbaniserat villaområde. Kåbo park, Uppsala, Christensen & CO Arkitekter. s50 Nio våningar i massivträ. Strandparken, Sundbyberg, Wingårdh Arkitektkontor. s56 Tegel i många former. Kullavägen, Helsingborg, Johan Celsing Arkitektkontor. s60 Socialt gemyt i Limhamn. Tegnergatan 27, Malmö, Lindvall A&D s66 Småstadsliv på Ön. Sundholmen, Malmö, Stadstudio och Metro Arkitekter. s70 1950-talet revisited. Brf Vitsippan, Tuve, Göteborg, Malmström Edström Arkitekter. s74 Punkthus i skogen – rätt hus på fel plats. Perspektiv. s76 Dialogen. Fittja behöver inte en stor lösning. Igen. Arkitektkontoret Spridd renoverar fram kvaliteter. s84 Essä. Dags för social housing i Sverige? s90 Ruinlandskap byggt på kredit. Reportage från den amerikanska bostadsbubblan. s98 Scen. Diébédo Francis Kéré ritar för byborna som bygger. ARKITEKTURKULTUR s105 Sverigeporträttet. Fåglar i förorten. s106 Recenserat. En fresh Wingårdh, naturen som spinndoktor, Uglycute lurar kring Kiruna, Hedvalls gedigna och infallsrika 1930-tal och avhandling om konflikter i stadsrummet. s111 Platsens musik. Längtan efter mångfald i Limhamn. s113 Nästa nummer. s114 Åsiktsmatrisen. Best of åsiktsmatrisen 2013. OMSLAG: Ting1, Örnsköldsvik, Wingårdh Arkitektkontor. FOTO TORD RIK ARD SÖDERSTRÖM

32 procent av lägenheterna i Holland är social housing. Det är dags för Sverige att tänka den förbjudna tanken. 5 8/13 · ARKITEKTUR

3,20

N R 8 · 2013

4,70

s17 Ledare. Mod att ändra det jag kan.

4,00

16,3

Adress: Box 4296 (Fiskargatan 8, 2 tr) SE-102 66 Stockholm

BYG G N A D INTERIÖR PLAN L ANDSKAP

Telefon: +46 (0)8 702 78 50 E-post redaktion: redaktionen@arkitektur.se fornamn.efternamn@arkitektur.se

www.arkitektur.se

S V E NS K ARKITEKTUR S E DA N 1 9 0 1

Webb: www.arkitektur.se Arkitektur utges av: Arkitektur Förlag AB Verkställande direktör: Tommy Rundqvist tommy.rundqvist@arkitektur.se Annonser: Isa Ekstedt, isa.ekstedt@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 58

REDAKTION

I DETTA NUMMER ÄVEN

Dan Hallemar chefredaktör

Tomas Lauri redaktör

Julia Svensson redaktör

Medarbetare i detta nummer: Rahel Belatchew Lerdell Ola Broms Wessel Agneta Cederström Ulf Celander Håkan Forsell

Mark Isitt Gunilla Kronvall Åke E:son Lindman Klas Ruin Katarina Rundgren Tord-Rikard Söderström Claes Sörstedt

Moa Karlberg är frilansfotograf och bildredaktör för tidskriften RE:public. Första pris för årets nöjesbild i tävlingen Årets bild 2012.

Marianne Lundqvist koordinator, layout

Redaktionskommitté: Love Arbén, arkitekt, inredningsarkitekt Mikael Bergquist, arkitekt Catharina Gabrielsson, arkitekt och forskare Per Haupt, arkitekt Susanne Ingo, arkitekt, regionplanerare Bengt Isling, landskapsarkitekt Anders Johansson, arkitekt Pia Kjellgren Schönning, arkitekt Johan Mårtelius, arkitekt, professor i arkitekturhistoria vid KTH Matilda Stannow, arkitekt Malin Zimm, arkitekt, sakkunnig på Arkitekturmuseet Kritikergruppen: Mikael Bergquist, arkitekt Per Bornstein, arkitekt Lena From, projektsamordnare, skribent Ulrika Karlsson, landskapsarkitekt Anders Kling, landskapsarkitekt Tomas Lewan, arkitekt, skribent Helena Mattsson, arkitekt, lektor KTH Katarina Rundgren, arkitekt Rasmus Wærn, arkitekt, skribent Johan Örn, arkitekturhistoriker, skribent Korrektur: Josephine Askegård Lokalombud: Malmö: Katarina Rundgren, arkitekt Göteborg: Per Bornstein, arkitekt

Försäljning: Erica Enwall, erica.enwall@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 57 Ekonomi: Eivor Boérius,eivor.boerius@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 55 Plusgiro: 473 93 01-2 Priser/Subscription rates: 8 nummer per år/8 issues SVERIGE (inkl 6% moms) Helår Helår + klotband Helår + halvfranskt band Studerandeprenumeration Lösnummer Övriga Norden/Nordic countries: Inkl 6% moms För momsregistrerade (Obs: ange ert VAT-nr) UTLANDET/ABROAD: EU COUNTRIES (VAT 6% included) For those VAT registered (Please state your VAT-number) OTHER COUNTRIES

ÅKESSON

S YCKERI TR

P R O J E K T /A R T I K L A R I N R 8 · 1 9 8 8

MILJÖMÄ

Tidskriften Arkitektur har som uppdrag att dokumentera svensk arkitektur. Sedan 1901.

2 0 13

US , AO N O C M KE RÅ AR B D E Y. KI FÖ TE ST K RT AD TK ÄT ON NI AV S K V TO NG A SE RT R K E SÖ EL R DE VÄ SK RG IF ST ER RU TE Å PP SK V EN EN AR S. F ER ÖR TE G R TÄ I S IH TN US OL IN I D K R BY G N. IS AL TE B Y. R W HY IB RE PA ER SH RH G US HU US, S SA I NY E X LT S RÉ JÖ K NS US BJ IV BAD UR A T EN G ST RKI . TE R A RÖ NN EXK KT M LU KO SK VI & SI DA A N BR VA O D T O R P. AN RKL IN IN OC TR I A O K H ER RK EN PO IK IT , SO EK JÄ AS R TE M FSK R US OL NA . SE A ST N ÅT HÖ AN TR GA SK ER OP OL OS IK A, O AS N M FSK US OL OR RK SE A ÖP N IN G.

PROJEKT I NR 8 · DECEMBER

LIC

ÅKESSON

YCKERI TR

MILJÖMÄ

3 09 EN SNUMMER 341

LIC

09 EN SNUMMER 341

ÅKESSON

YCKERI TR

MILJÖMÄ

Grafisk form: Tobias Berving/ETC Kommunikation Repro och tryck: Elanders Fälth & Hässler, Mölnlycke 2013 LIC

6 ARKITEKTUR · 8/13

SEK 660 1660 2175 395 97 944 890 1219 1150 1218

ISSN 0004-2021 För ej beställt insänt material ansvaras ej. Arkitekturs upplaga kontrolleras av TS. Medlem i Sveriges Tidskrifter och Sveriges Kulturtidskrifter. © Arkitektur Förlag AB

NG 1, W IN ÖR GÅ NS R D KÖ LD H SV AR FR IK ÄM KI TE LI BR KT N UN GS KO VÄ NT AR NB GE E OR KI N, TE RG & KT ST FO KO OC RS NT KÅ KH OR HE BO OL D M CH PA RK RI ST , EN UP SE PS N AL ST & RA A CO N W I N D PA GÅ RK RD EN , H AR SU KU N KI LL T E D BY J O AVÄ KT B HA GE KO E R N N NT G CE , H OR E LS TE IN LSIN GN G G AR B É LI KI ORG ND RGA TE TA VA KT N LL KO 2 L NT A & 7, L SU OR IM D ND HA HO M M ET N, LM RO E M AL AR N, LI M KI Ö BR TE MH AM KT F ER N, M VITS AL O M CH AL M I P PA ST M ST RÖ N, AD Ö TU M ST FI V ED E, TT UD ST J IO RÖ GÖ AR A P TE E M KI B TE OPL OR AR KT E' G KI KO S P TE KT A NT ER O R L AC E ET SP RI DD

Agneta Cederström är fil dr i matematik med en bakgrund som riskanalytiker. Claes Sörstedt är arkitekt och undervisar på KTH. Hösten 2011 gjorde de en fältstudie i krisens USA.

Claes Caldenby redaktör

Prenumeration/Subscription: Prenumerationsärenden kan göras på nätet: arkitektur.prenservice.se Ha prenumerationsnumret till hands! För personlig service: Tel +46 (0)770 45 71 27, 8.30–16 arkitektur@titeldata.se

3 09 EN SNUMMER 341

M5 Konferens

M Box Förvaring

www.lintex.se

Stockholm Furniture & Light Fair 2014 Ny design, starka idéer och lönsamma möten Nyanlända möbler, den senaste belysningsdesignen, färska trender, nytänkande lösningar och viktiga möten. Missa inte när 750 företag presenterar sina nyheter – årets chans att inspireras, träffa nya kontakter och göra bra affärer. Vi ses på Stockholm Furniture & Light Fair 2014 – världens största mötesplats för skandinavisk möbeloch belysningsdesign 4–8 februari. Välkommen till Stockholmsmässan under Stockholm Design Week.

stockholmdesignweek.com

northernlightfair.com

stockholmfurniturefair.com

4-8 februari 2014

Klimatsmarta karuselldörrar från

• Sparar energi & pengar • Är alltid öppna, alltid stängda • Reducerar CO2-utsläpp t

ätte ste s a g i änl ggnad” iljöv by m t i en “de n i å att g

www.boonedam.se info@boonedam.se 08-753 60 30

• Finns som 3D-modeller (BIM Revit-familjer)

Besök vårt nya showroom! www.parans.com 031-20 15 90

SOLLJUS I ALLA RUM! Parans för in naturligt ljus till ytor dit ljus från fönster aldrig kan nå.

Härmed vill vi bjuda in Er till

LANDSKAPS

ARKITEKTURDAGEN 2014 Som en av Sveriges största branschdagar inom landskapsarkitektur syftar dagen till att stärka samarbetet mellan företag, yrkesverksamma och blivande landskapsarkitekter. Aktiviteter som föreläsningar och diskussioner varvas med workshops och mingel.

25.04.2014 |

| ALNARP

VILL NI VARA MED?

VI SÖKER NU UTSTÄLLARE OCH SPONSORER. KONTAKTA larkdagen@stud.slu.se

www.landskapsarkitekturdagen.se

AV VEM OCH FÖR VEM?

ÅRETS TEMA

CLAIMING LANDSCAPE

HUR KAN LANDSKAPET ANVÄNDAS FÖR ATT IFRÅGASÄTTA NORMER?

Sapa Thermo 86 Patentsökt konstruktion Förbättrat U-värde Bättre vattentäthet Bättre lufttäthet Större dimensioner Brandskydd Rökgastäthet

Ny generation byggsystem för dörrar, fönster och glaspartier Ett redan starkt och isolerat system har blivit ännu bättre. I början av 2014 lanserar vi en helt ny generation byggsystem i aluminium med ännu bättre prestanda, större mått, förbättrat U-värde samt luft- och vattentäthet. Systemet kommer även finnas i brandskyddsutförande och med rökgastäthet. Ett nytt byggsystem utvecklat för de nordiska förhållandena! Håll utkik efter Sapa Thermo 86 och kontakta gärna vår arkitektsupport för rådgivning på 020-74 20 60.

Sapa Building System AB 574 81 Vetlanda Tel. 0383-942 00 www.sapabuildingsystem.se

RE JULE BES KT NS TÄ FR B LL ÅN ÖC FÖ KER RL AG ET ! Bygga och befästa

NY BOK! Bygga och befästa Svensk försvarsarkitektur under fyra sekel

Ett kulturarv i text och bild

Försvarets arkitektur Arkitektur förlag

Sedan 1600-talet har Fortifikationsverket – och dess före-

Rabatt till tidskriften Arkitekturs prenumeranter!

tre seklers svensk fästningsbyggnadskonst

gångare – byggt och förvaltat fastigheter för Sveriges för-

na inom landets nya gränser i bristfälligt skick och krävde upprustning och underhåll. Flera av dem hade dessutom blivit omoderna. Det är därför knappast förvånande att man förordade att flera fästningar skulle avskaffas, även om några alltjämt bedömdes vara viktiga. Dit hörde Nya Älvsborg utanför Göteborg som i varje fall skulle underhållas medan stadsfästningen Göteborg däremot skulle läggas ned. Vidare prioriterades Carlstens fästning, Kungsholms fort utanför Karlskrona, där den norra redutten i början av 1840-talet försågs med en för svenska förhållanden unik vinklad donjon i tre våningar med en cirkulär sluphamn efter ritningar av fortifikationsofficeren Baltzar Cronstrand. Även Vaxholms kastell och redutt hörde till de fästningar som ansågs viktiga. Under 1800-talets första hälft kom den att byggas ut efter de nya fästningsprinciper som utvecklats av de båda franska befästningsingenjörerna René Montalembert och Lazare Nicolas Carnot där torn och byggnader i flera våningar och bombsäkra kasematter blev ett utmärkande drag. Generellt gällde dock att fästningarna inte längre räknades som huvudmedel för landets försvar. Däremot ansågs de viktiga som hjälpmedel för arméerna som agerade i fält och sådana huvudfästningar borde enligt samtida militär expertis förläggas i landets inre delar. Och det är bland annat mot denna bakgrund som 1800-talets största och mest kända fästningsbygge i Sverige så småningom sattes igång: centralfästningen Karlsborg vid Vättern.

svar. Allt ifrån tidiga borgar, befästa städer och regementen till dagens högteknologiska anläggningar. Boken beskriver en tidsresa från stormaktsfästningen i Marstrand över de omfattande byggprojekten i Sveaborg, Karlsborg och Boden, 1800-talets militära lägerplatser samt

Kungsholms fästning kom under 1800talets första hälft att bli huvudfästning i inloppsförsvaret till Karlskrona. Här ses den halvcirkelformade båthamnen som skyddas av en mäktig donjon (ej synlig på bilden). bildkälla. foto clas tillander, fortifikationsverket, arkivet.

Generalplan över alla förrättade arbeten på Sveaborg mellan åren 1771 och 1791. På planen markerar bokstaven A anläggningar efter Ehrensvärds ritningar, B efter Sprengtportens, C efter af Chapmans och D efter general von Arbins. bildkälla. krigsarkivet, stads- och fästningsplaner, finland, sveaborg översiktsplaner nr. 58.

den stora regementsutbyggnaden i början av 1900-talet och landar i nutida avveckling, konvertering till andra ändamål och träningsanläggningar för dagens försvar. Varför byggde

all rätt kan betraktas som dess skapare: överstelöjtnanten vid artilleriet Augustin Ehrensvärd. Fästningen var från början tänkt att anläggas på fyra av Vargskärens holmar, som en sluten fyrkant med fyra bastioner. Den skulle kontrollera de två seglingsbara sunden i norr och söder, men dess främsta syfte var att trygga gränsen mot öster samt att fungera som depå för flottan och armén. Under byggnadsarbetet fick Ehrensvärd revidera byggnadsplanerna vid flera tillfällen, men vi kan dock konstatera att fästningen fick få likheter med såväl kontinentens månguddade bastionanläggningar som Dahlberghs tornförsedda och höga fästningsverk. Sveaborg uppfördes som flottbas och depåfästning. Det utmärkande draget blev dess oregelbundna form där inget verk var det andra likt. Fästningsgördeln anpassades efter öarnas oregelbundna form och terräng och försågs med låga och lodräta försvarsmurar, vilket låg helt i strid med traditionella fortifikatoriska principer. Först under det fortsatta arbetet under senare delen av 1700-talet kom de nya fästningsverken på bland annat Svartö att få en utpräglad höjdmarkering, som vi känner igen från 1600-talets befästningskonst. Efter förlusten av Finland 1809 förlorade Sverige praktiskt taget alla fästningar på andra sidan Östersjön. Samtidigt befann sig fästningar-

8 • bygga och befästa

bygga och befästa • 9

man? Och vad kan vi se av det idag? Det är den ganska okända historien som berättas här. Boken är rikt illustrerad med såväl nya som gamla foto-

befästningar under kriget och k alla kriget

grafier och kartor. Huvudredaktör är Johan Mårtelius, som även skrivit ett par texter. Övriga textförfattare är Lars Ericson Wolke, Bo Lundström, Louise Nyström, Kolbjörn Wærn, Kristina Allpere, Thomas Roth och Lena From. p

Inslag (ingång) till anläggningen på Landsort. foto: ingela andersson, fortV

FAKTA: Utgivning december 2013, hårda pärmar med skyddsomslag, 210 * 260, Ca 252 sidor, ISBN 978-91-86050-82-5. Boken ges ut av Arkitektur förlag i samarbete med Fortifikationsverket. Pris för Arkitekturs prenumeranter 269 kronor. Ordinarie pris 319 kronor. Priser inkl frakt.

BESTÄLL BOKEN HÄR: webbshop.arkitektur.se

www.arkitektur.se tel 08-702 78 57

kationskåren blev en personalkår med officerare och underofficerare i fortifikationstjänst. Kåren skulle innehålla sammanlagt 40 personer på aktiv stat. Kårchefen, en generalmajor, blev samtidigt chef för Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse och inspektör över rikets befästningar. Marinförvaltningens fortifikationsavdelning och Flygförvaltningens byggnadsavdelning tilldelades även fortifikationsofficerare. Av rikets tre fästningar (termen befästningsområden beskriver förhållandena på ett bättre sätt) lydde Boden under armén, medan Vaxholm och Karlskrona tillhörde marinen. De tre förvaltningarna kom att verka parallellt till 1948 då det nya ämbetsverket Kungl. Fortifikationsförvaltningen bildades. Detta kapitel beskriver befästningarnas utveckling, men i bilden ingår även civila skyddsanläggningar. Tillsammans med de militära anläggningarna som underjordiska ledningscentraler, berghangarer och förrådsrum i urberget bidrog dessa till att Sverige under kalla kriget allt mer fick likhet med en schweizerost.

Kanonerna på skären Redan innan 1936 års försvarsbeslut hade regeringen fattat beslut om utbyggnaden av den så kallade havsbandslinjen i Stockholms skärgård. Syftet var att flytta kustartilleriets batterier från de inre delarna av den 66 • bygga och befästa

centrala skärgården, främst Rindö och Värmdö, ut i havsbandet för att bättre kunna skydda flottans basområden samt inloppen till Stockholm. De platser som skulle befästas var enligt regeringens beslut 1933 Landsort, Mällsten, Sandhamn och Söderarm. Arbetena startade 1934 på Landsort och fortsatte på Korsö vid Sandhamn. De var i huvudsak klara 1937. Man hade i regel återanvänt pjäser, i några fall inklusive pansartorn och helt enkelt flyttat ut dem i havsbandet. Kalibern på pjäserna var i regel 15 cm, vilket gav en skottvidd på drygt en mil. Efter krigsutbrottet ökades utbyggnadstakten. Huvuddelen av det fasta kustartilleriet i Stockholms skärgård var utbyggt 1941 men kompletterande arbeten fortsatte. Det gällde inte bara att bygga ställningar för kustartilleriets pjäser. Varje batteri skulle dessutom förses med mätstationer, observationsplatser, ställningar för luftvärnsartilleri och förläggningsutrymmen. Som exempel kan nämnas Batteri Korsö som kompletterades med två kanoner i öppna värn 1942. Därefter bestod batteriet av fyra 15 cm pjäser, fem luftvärnsautomatkanoner, fyra mätstationer och sex observationsplatser samt byggnader för förläggningar och förråd. Alla batterier var inte försedda med tungt eller medeltungt artilleri. Det fanns också ett stort antal lätta batterier med två-tre kanoner med kalibern 57 mm. Dessa skyddade främst olika minfält. Vid krigsslutet bestod Stockholms kustartilleriförsvar av inte mindre än åtta

15,2 cm-batteriet vid Landsorts fyr på Öjas södra udde i Stockholms södra skärgård. Batteriet var i bruk från 1938 till slutet av 1960-talet. foto: ingela andersson, fortV

Batteri på Korsö i Stockholms skärgård foto: fortV bygga och befästa • 67

Mer öppenhet, Mer design Vill du kombinera elegansen från högklassigt rostfritt stål med öppenheten du får av glas i balkonger, trappor och räcken i dina projekt? Då är Easy Glass® Slim lösningen. Kolla in CAD ritningar, specifikationer och våra inspirerande foton på Easy Glass® Slim och fler av Q-railings designade räcke system på www.q-designs.com.

q-designs by q-railing www.q-designs.com

Utomhusarmaturer - Identitet, miljö och trygghet

Det finns många aspekter att ta hänsyn till när det gäller utomhusbelysning. Det är viktigt att skapa ett belysningsscenario som återspeglar byggnadens eller områdets identitet. Besök www.glamoxluxo.se för att ta del av vårt utökade sortiment av utomhusprodukter - eller beställ vår nytryckta broschyr genom att skicka ett mail till utomhusbroschyr@glamoxluxo.com

Alla våra produkter omfattas av fem års garanti. Mer information finns på våra webbsidor.

Arkitektur 194x133 Ad_Sep13 13/09/2013 13:21 Page 1

Insulated Roof & Wall Panels Upptäck den optimala sandwichpanelen IPN-panelen från Kingspan är unik. Den har ett av marknadens bästa u-värde och erbjuder flexibla lösningar som hjälper dig att bygga efter dagens- och morgondagens energikrav och den är brandsäker (B-s1,d0 samt FM godkänd). Läs mer om möjligheternas panel på: www.kingspanpanels.se

Kingspan Ltd Kråketorpsgatan 10 C, 431 53 Mölndal, Sweden t: +46 (0)31 760 2699 email: info@kingspan.se www.kingspanpanels.se

Vi på Folksam engagerar oss i det som våra kunder bryr sig om. Och en sak har vi lärt oss genom åren: försäkringar är, precis som arkitektur, så mycket mer än siffror i ett Excelark. Det handlar om känslor. Om allt du håller kärt och bryr dig om i livet – ditt hem, dina ägodelar, dina intressen, din familj och din framtid. Därför är det extra roligt att vi är Sveriges Arkitekters nya samarbetspartner. Det innebär att vi kan erbjuda dig försäkringar till ett fördelaktigt pris, men också att vi utvecklat och finslipat våra produkter och tjänster så att de passar just dig. Vi vet att du har annat att göra på dagarna än att grubbla över dina försäkringar. Men nästa gång du tänker på allt det du bryr dig om, som du älskar och vill skydda – då vet du vem du kan prata med. Vi finns på tel 020-21 00 40. Varmt välkommen!

Strandparken, Sundbyberg. Med sina åtta våningar är Strandparken Stockholmsområdets högsta bostadshus byggda helt i trä. Miljöaspekten och de många byggfördelarna var avgörande faktorer för materialvalet.

Det naturliga sättet att bygga

Att förverkliga visioner om hållbarhet. Vi på Martinsons har länge haft ambitionen att bygga framtiden i trä och har satsat stenhårt på utvecklingen inom industriellt byggande. Det har gett oss en viktig roll inom allt ifrån höga bostadshus och limträbyggnader, till träbroar med full trafikkapacitet. Självklart är vi stolta över att kunna driva den utvecklingen. Och ärligt talat känns det helt naturligt.

Martinsons är en norrländsk familjeägd träförädlingsindustri. Vi är Sveriges största producent av limträ, träbroar och byggsystem i trä för flerbostadshus och hallar. Martinsons 937 80 Bygdsiljum Tel: 0914-207 00 www.martinsons.se

En naturlig del av framtiden

* Plats för dina idéer Vid utvecklingen av nya ytor arbetar vi gärna tillsammans

våra fabriker dit vi gärna bjuder in så att vi tillsammans kan ta

med våra kunder för att skapa unika fasader som passar

fram prover och prototyper tidigt i projektet. Våra kunder är ofta

varje specifik byggnad. I Stockholm och Herrljunga har vi

de som driver utvecklingen framåt. Gå in på strangbetong.se/

showrooms där vi kan visa upp det mesta som går att göra

fasadytor och inspireras av fasader vi har tillverkat och ring oss

med en betongfasad. Vi har också laboratorier i anslutning till

gärna när det är dags för nästa projekt.

strangbetong.se/ fasadytor

Smartare byggande

Höger. Kulturhuset Cyklopen i Hallunda. Arkitekt Victor Marx. FOTO DAN HALLEMAR

LEDAR E

Mod att ändra det jag kan Det var arkitekturgala i november. Jag fick ett pris, det så kallade Kritikerpriset. Jag blev uppriktigt överraskad och ramlade fram på scenen och hade ingenting annat att säga än tack. Vilket i och för sig är ett bra ord, men möjligen lite tunt eftersom jag just fått en fin motivering uppläst om hur bra jag formulerar mig. Så i eftertanken, här är mitt tacktal: Jag ser priset som en bekräftelse på att det förnyeslearbete som vi drivit på tidskriften Arkitektur de senaste åren är uppskattat och viktigt. Och det är ett arbete som man sannerligen inte utför ensam. Tack alla, ni vet vilka ni är. Men ett tacktal är inte komplett om man inte tar tillfället i akt att också hävda något. Så därför Sveriges alla arkitekter, det här är till er: Det är otroligt inspirerande att gång på gång få höra om era projekt och presentera dem i tidskriften. Jag hör när ni talar om projekten hur mycket tid och engagemang ni investerat i dem. Ibland med något uppgivet i rösten efersom ni inte nått ända fram. Och det där känner jag igen, man vill så mycket. Men nu vill jag ge er råg i ryggen. Jag tycker att ni ska resa er upp och gå ut förändra världen. Ni har kunskapen och verktygen. Det är upp till er. Jag såg och hörde under hela den dag som utgjorde arkitekturgalan en mängd projekt och idéer som pekar på möjligheter. Jag hörde Pam Warhurst om sitt projekt The incredible edible, urban odling, upproriskt hävda att ”be inte om lov om ni tror att ni får ett nej”. Jag hörde Victor Marx berätta om kulturhuset Cyklopen i Högdalen, Stockholm, och hur det föddes ur en mängd projekt som inte bad om lov. Jag hörde Diébédo Francis Kéré (intervjuad på sid 98) berätta om hur han lärde byborna i sin födelseby i Burkina Faso bygga skolor. Jag hörde Okidoki Arkitekter tala om att dela på kunskapen för att alla ska bli bättre. Den gamla sinnesrobönen kan fungera som drivkraft: ”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden”. Jag tror vi är många som längtar efter en arkitektur som formuleras ur arkitektens vilja; inte bara ur bostadsbyggarnas eller beställarnas färdiga fördomar om det möjliga. Längtar efter ett stadsbyggande som formulerar en vision om ett samhälle som är större än marknaden för bostadsrätter. o

DA N H A L L E M A R Ä R C H E F R E DA K TÖ R

+ - +I den nyligen klubbade strategin för Stockholm kallad Arkitektur Stockholm står att ”Tillfällig arkitektur, konst och aktivt involverande stadsplaneringsprocesser kan ge möjlighet att arbeta med oprövade lösningar”. Det innebär, kan man välja att tolka det, som att initiativ som inte ber om lov nu kommer att omfamnas av staden. Gatukonst, fröbomber, medborgarinitiativ. Men det innebär också att staden nu måste acceptera att allt tillfälligt inte kan formaliseras. Ska man omfamna något oprövat får man vidga sitt tolerensbegrepp.

Boverket pekar i en rapport ut bruksvärdessystemet som boven bakom bostadsbristen. Borde de inte peka ut den låga fastighetsskatten och de höga markpriserna i stället? o

17 8/13 · ARKITEKTUR

FoTo C AMILL A LInD qVIST

d eBat t

→För fler alternativa bostadsformer För större mångfald och bättre kvalitet i bostadsbyggander krävs att arkitekter lyfter blicken och blir byggande arkitekter, skriver Rahel Belatchew Lerdell.

Dagens bostadsbrist är en het politisk frå ga. I media och i debatter lyfter man fram det stora underskott i antalet bostäder som finns redan i dag men som kommer att bli än större framöver. Den lösning som förs fram av såväl stora byggbolag som ansva riga politiker är en standardiserad byggpro cess med produktion av så många enheter som möjligt på kortast möjliga tid. Men den som värnar om bostaden och den byggda miljön vet att det inte går att likställa bostadsproduktion med ett indu

håll efterfrågar generella rum vars använd ning kan variera över tiden, och det klarar inte dagens standardiserade bostadsmark nad att svara upp mot. På senare år kan man dock se en föränd ring hos beslutsfattare och aktörer i bygg branschen, där insikten om behovet och mervärdet av god arkitektur börjat gro. Ett exempel på detta uppsving för arkitekturen uttrycktes av en tjänsteman häromdagen som menade att arkitekturen är på en helt annan nivå i dag än för några årtionden sedan då bostadsproduktionen präglades av en kranbana som Det finns fler målgrupper än monterade ihop identiska hus. Ingen vill tillbaka till den tiden, den traditionella med mamma inte ens vår bostadsminister. För att svara upp mot en mer pappa och två barn. heterogen efterfrågan och kra ven på bättre arkitektur behövs striellt löpande band. Ett av motiven till fler aktörer på bostadsmarknaden. I en en standardiserad byggprocess handlar om situation där såväl mängden bostäder som effektivitet; och en effektiv process borde en mångfald i utbudet efterfrågas, öppnas leda till lägre kostnader vilket inte alls är ett ypperligt tillfälle för fler byggande fallet i Sverige som tvärtom ligger i topp arkitekter att äntra marknaden och påvisa sett ur ett europeiskt perspektiv. Vi får allt att kvalitet och kostnadseffektivt byggande så bostäder av låg arkitektonisk kvalitet för är förenliga. För det finns redan flera goda pengarna jämfört med våra grannländer. exempel även om arkitekter som bygger En standardiserad bostadsproduktion har i egen regi ännu är få till antalet. brister även på andra sätt. I ett föränder Med fler arkitekter som developer kan ligt samhälle som präglas av en akut bostadsmarknaden få den mångfald som bostadsbrist i storstadsregionerna finns fler i dag saknas. Arkitektkontoren bygger målgrupper än kärnfamiljen och ett hushåll i mindre skala än de stora byggbolagen kan bestå av vuxna vänner, generationsbo och kan också välja att vända sig till en ende eller singlar med barn för att nämna smalare målgrupp än de stora aktörerna. några andra konstellationer än den tradi För den som producerar flera hundra lägen tionella med heter per år blir det viktigt att attrahera mamma, breda målgrupper där kärnfamiljen fort pappa och farande ses som typkunden medan den två barn. byggande arkitekten kan erbjuda alter 18 Dessa hus nativa boendeformer. arkitektur · 8/13

→

I dagsläget är det många arkitekter som driver mer eller mindre stora affärs verksamheter i form av arkitektkontor. Projektutveckling kan ses som ytterligare ett steg i den affärsverksamheten. Risken i att driva en verksamhet som byggande arkitekt är högre än vid konsultverksam het, å andra sidan verkar arkitekten i en extremt konjunkturkänslig bransch och få andra konsulter drabbas lika hårt vid en lågkonjunktur. Risk är således något arki tekter lever med redan i dag. Att utveckla projekt i egen regi står heller inte i konflikt med konsultverk samheten. Tvärtom torde den byggande arkitekten blir en åtråvärd konsult för vilken byggherre som helst då arkitekten blir införstådd med projektekonomin och de olika riskmomenten i ett projekt. Arkitekter ägnar redan i dag mycket tid och resurser åt att leta byggrätter och har därför ett försprång. Hos kommunerna där det redan finns höga ambitioner att höja kvaliteten inom bostadsbyggandet finns här en öppning att aktivt bjuda in byggande arkitekter. Genom att variera storleken på bygg rätter så att det alltid finns även mindre enheter och låta kvalitet och mångfald snarare än pris styra markanvisning, kan kommunerna på ett konkret sätt aktivt bidra till en positiv utveckling av bostads produktionen. Till skillnad från den rådande normen med en standardiserad produktion har den byggande arkitekten alla förutsättningar att låta arkitekturen vara en bärande del av ett vinnande konceptet. o R a h e l B e l atch e w le R d e ll ä R a R k ite k t sa R /m sa , v d på B e l atch e w a R k ite k te R o ch Byg ga n d e a R k ite k t på B e l atch e w Fa s ti g h e te R.

Air Skrivtavla

M Box Förvaring

www.lintex.se

Prestanda, funktionalitet och design …

...‘Technik für Ideen’ Frihet i skapande är ett byggande där ideér blir verklighet. Med vår kunskap, högpresterande produkter med banbrytande tysk teknologi, och vår projektfokuserade service, stödjer vi dig från första skiss till slutligt genomförande. Upptäck det mest omfattande och högpresterande WICONA sortimentet någonsin - för alla lösningar inom fasadsystem i aluminium.

Teknologi för dina ideér: www.wicona.se www.wiconafinder.com

Arkitektur_november_wicona_.indd 1

2013-11-15 09:40:42

Överst. Kv Gotska Sandön, Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. Arkitekt Equator, 2013. Mitten. Äldreboende i Ørestaden Syd. JJW Arkitekter, 2012. Nederst. Kv Helix och kv Innova tionen i Hagastaden, Stockholm. Arkitekt OMA, byggstart 2015. f O t O A N D E r S K l I N G (ö v E r S t ), D A l I b O r S A N D I c (M I t t E N), O S c A r P r O P E r t I E S /O M A (N E D E r S t )

spår at

aNDers kliNg

Disco på balkong De började dyka upp någon gång i början av 00talet. balkongerna med avvikande uttryck. först ut var de perforerade plåtarna som stansades i olika dekorativa mönster. Kort därpå kom de screentrycka glasskivorna, också de i fantasifulla kreationer. till en början var det lite uppiggande med blommönstren och det kulörta. trots sin ringa storlek och sin obetydlighet bar balkongerna på en slags förväntan. På nyfunkisfasaderna stack de ut som små tomtebloss av uppror, ett svagt rop som tycktes vilja säga: ”trots att huset ser ut som en sämre kopia från 1950 så är vi något annat”. Men ganska snart trängde sig en känsla av olust på. balkongen som typologi var för liten för att göra uppror och uttrycken kändes, trots sin vilja att vara personliga, som enformiga, tråkiga. över det hela vilade en föreställning om att byggherren dikterat villkoren: ”Okej, balkongen då, gör vad du vill med den, men hitta inte på något bus med vårt byggsystem”. Nu, 15 år senare, har de screentryckta balkongerna nått vägs ände. Men balkongerna som meningsbärare lever vidare. Det har blivit tydligare att det är balkongen som ger huset form, att arkitektur och balkong behandling hänger väldigt nära samman. balkongen är inte längre bara en accessoar. I projekt som till exempel fyrtornet i Köpenhamn (lundgaard & tranberg), OMAs projekt i Hagastaden eller Wingårdh Arkitektkontors bostadshus i örnsköldsvik (sid 34) är balkongen en del av husets totala uttryck. I Hagastadens två torn ligger loggior och utskjutande balkonger staplade på varandra och bildar en egen skulptural form som kännetecknar själva arkitekturen. Det räcker inte med screentryck längre. Det räcker inte I Norra Djurgårdsstaden har något som liknar en avancerad form av graffiti dykt med ett screenupp som balkongräcke på en fastighet. På ett högblankt svart skivmaterial teck tryck längre. nar sig sprayade streck i rött och turkost. tankarna vandrar iväg. Ett discogolv från Här syns en åttitalet, roxy Musics ”viva”. Hur känns det att bo bakom en sådan där skiva? Det avancerad form krävs ganska mycket för att manövrera de förväntningar som sätts i rullning vid av graffiti. blotta åsynen. Kan den miljömedvetna småbarnspappan – eller vem det nu är – bära upp paljettkavajen? o

→

21 8/13 · arkitektur

Svällningstal JARG O N G

DAN HALLEMAR

Höga svällningstalens inverkan på bostadsbyggare, orealistiska önskelistor i huvudstaden och nyrealismens återkomst.

Önskelista Det är snart jul och man får skriva långa önskelistor. Men det brukar också heta att man ska vara försiktig med vad man önskar sig. Det fick nu Liljevalchs konsthall och Stockholms stad erfara under arkitekttävlingen om en tillbyggnad till den klassiska konsthallen av Carl Bergsten. Tävlingen fick göras om sedan önskelistan för lokalprogrammet, utarbetat som ett samarbete mellan Liljevalchs och Fastighetskontoret, blev så lång att arkitektförslagen blev för stora. För platsen och för staden. En bra genomlysning av projektet tyckte Stockholms stad om de fem förslagen som nu fick skrotas när arbetet fick börja om. Staden förklarade: ”Ett reviderat tävlingsprogram utarbetas med nya förutsättningar baserat på värdefulla insikter som juryn fått i tävlingens första skede och som de tävlande bidragit till”. Det kan man så klart tycka, men frågan är också om det är någon idé att först ge någon i uppdrag att försöka uppfylla orealistiska drömmar och sedan be dem korrigera sig till verkligheten. Vad var det för fel på verkligheten i första skedet? Arkitektkontoren får betala för att Stockholms stad agerat som en arkitekturtävlingarnas motsvarighet till curlingföräldern. o

22 ARKITEKTUR · 8/13

Ett högt svällningstal låter misstänkt likt en oroande diagnos, och är det också om man är en byggherre som vill hyra ut så mycket av sitt hus som möjligt. Allt fler bostadsbyggare talar i sin jakt på uthyrningsbar yta om svällningstal. Svällningstalet är en sorts Arkimedes princip för hus om man vill räkna ut hur mycket yta som är, så att säga, onödigt vatten över kanten. Svällningstalet beskriver hur mycket större den totala ytan blir om man till de uthyrningsbara ytorna lägger trapphus, cykelrum och andra gemensamma, icke debiterbara ytor. Svällningstalet ska ge en uppfattning om yteffektivitet. Det är ett rimligt tal att fundera kring, yteffektivitet ingår ju i arkitektuppgiften. Drivkraften är att bygga billigt. Men här finns också till exempel i punkthus ett problem när effektiviteten innebär till exempel ett minimalt trapphus som servar fyra eller fler lägenheter och samtidigt innebär långa korridorer i lägenheten som hyresgästen får betala för. När ytan puttas in i lägenheten och blir debiterad utan att det tillför någon kvalitet i lägenhetsplanen. När girigheten bedrar visheten. o

Nyrealism Förvisso uppvisade Stockholms stad en smula önsketänkande när det gäller vad man kunde få plats med i tillbyggnaden till Liljevalchs konsthall (se ordet Önskelista intill) men när förslagen till ett nytt NobelCenter intill Nationalmuseum skulle väljas ut vann i stället en avvägd nyrealism. Bland de tolv förslagen valdes de nedtonade och lite mer konservativa förslagen ut. Stockholm är kanske en gång för alla inte staden som svarar ”Ja och mycket” på frågan som Tomas Lauri ställde i förra numret av Arkitektur: ”Hur angelägna är de att sätta Sverige på den arkitektoniska världskartan?”. De två förslag som Tomas Lauri pekade ut som revolutionära visade sig vara ritade av Lundgaard Tranberg och SANAA. Kontor som inte är kända för att befinna sig i det blå utan har för vana att förverkliga sina stora visioner. Men än är det inte revolution på gång i huvudstaden. o

Mood Golvskärm Glas

Mood Bordskärm Glas

www.lintex.se

10% rabatt innan 20/12

1700

framtida arkitekter väntar på er!

VälkomnA TIll Vårens mässor! Arkipelago Sverige bjuder nu, i samarbete med Sveriges Arkitekter, in till våra arbetsmarknadsdagar i mars 2014. Arkipelago är den i särklass viktigaste mötesplatsen mellan Sveriges arkitekturstuderande och näringslivet. Ett forum som länge efterfrågats av studenter, skolor, företag och organisationer!

Efter föregående års framgångar hoppas vi att ni vill vara med och bidra till att göra mässorna ännu bättre. Ta chansen att träffa engagerade studenter och knyt personliga kontakter med framtidens arkitekter! Anmäl er via mail till adresserna nedan senast måndagen den 20 januari 2014.

Stockholm 19 marS

lund 7 marS

umeå 12 marS

göteborg 6 marS

Stockholm@arkipelago.nu

lund@arkipelago.nu

umea@arkipelago.nu

goteborg@arkipelago.nu

Esencia

Serie[f] city

Trixagon Pall

Multicom

Trixagon Förvaring

Serie[p]

Trixagon Bord

Serie[e]

HÖSTENS NYHETER Nu lanserar Kinnarps en rad intressanta produktnyheter. Väldesignade och genomtänkta lösningar som kombinerar form och funktion. Med ergonomiska fördelar och tilltalande detaljer. Esencia är en användarvänlig och elegant arbetsstol. Designad med individen i fokus. Trixagon är möjligheternas bord, förvaring och pall. Baserad på naturens unika hexagonform. Bland våra nyheter hittar du även funktionella arbetsbord. Smarta förvaringsmöjligheter. Och flexibla mötesbord anpassade för dagens teknik. Innovativ inredning för en kreativ och funktionell arbetsmiljö.

www.kinnarpsinterior.se

1. angelo Mangiarotti + Bruno Morassutti: Bostadshus, Via Quadronno 24, Milano (1960–62) 2. angelo Mangiarotti + Bruno Morassutti: Chiesa Nostra Signora della Misericordia,

claes sörstedt oM

italienska inspiratörer En bortglömd del av italiensk modernism väcker allt större intresse. En exklusiv och samtidigt socialt orienterad fåra, som överraskar med experimentella geometrier.

Avståndet mellan Milano och grannländerna Schweiz och Österrike är inte långt. Det inte så märkligt att intresset för italiensk – mer exakt norditaliensk – efterkrigsarkitektur har varit stort där de senaste tio åren, men fokus sätts inte på redan kanoniserade arkitekter som Carlo Scarpa och Carlo Mollino. Intresset har i stället gällt en mindre välpublicerad och känd sida av en rik och dynamisk modernism. Luigi Caccia Dominioni (1913–) är det typiska exemplet; en arkitekt med en stor produktion av bostäder för Milanos mer välbeställda. Hans geometriskt progressiva planer och taktila rum för en högborgerlig beställarkrets, var precis vad Reyner Banham på 1950-talet avfärdade som avvikande neo-liberty. Men det är just den avvikelsen från den ortodoxa modernismen som lockar samtida arkitekter – som schweizarna Miroslav Šik och Christ & Gantenbein. Den italienska modernismen var delvis socialt aspirerande och exklusiv, men ändå undersökande, och omfattar konstruktiv minimalism som Angelo Mangiarottis och Bruno Morassuttis förortskyrka i Milanos periferi, Nostra Signora della Misericordia i Baranzate. Det finns också överraskningar som Vittorio Giorginis experimentellt geometriska sommarhus i Baratti, där hexagonen utgör utgångspunkten i ett projekt och den dubbelkrökta ytan i ett annat. Ivrea, norr om Turin, utvecklades under perioden till ett experimentfält genom industrialisten Andriano Olivetti. Det blev platsen för Olivettis huvudkontor där bland annat Iginio Cappais och Pietro Mainardis ritade företagets eget hotell där. Konstsamlaren Giobatta Meneguzzo byggde på 1960-talet först Giò Pontìs typhus i Domus och lät sedan på 70-talet Nanda Vigo gestalta en lämplig miljö, helkaklat med en pälsklädd spiraltrappa. o

26 arkitektur · 8/13

cl a e s s ö r s te dt

5. luigi caccia dominioni: Convento di San Antonio Frati Minori, Via Carlo Farini 10, Milano (1960–63) 6. Iginio cappai + Pietro Mainardis: Olivetti Hotel, Corso Botta 30, Ivrea (1967–75)

Via Della Conciliazione 22–24, Baranzate, Milano (1956–57) 3. luigi caccia dominioni: Piazza Carbonari, Milano (1960–61) 4. Vittorio Giorgini: Hexagon/ Sommarhus, Baratti (1957)

7. Giò Ponti + Nanda Vigo: Casa Sotto Una Foglia, Via Raffaello 36, Malo (1964–69) 8. luigi carlo daneri: Forte Quezzi, Via Loria, Via Fea, Via Midiglioni, Genua (1956–68)

9. luigi Moretti: kontors- och bostadshus, Corso Italia 13 / Via Rugabella, Milano (1949–56) FOTO MARTIN & WERNER FEIERSINGER / I TA L O M O D E R N (1, 4 – 9)

9 5 2 1 3

4 9

Mer: Martin och Werner Feieringer, Italomodern: Architektur in Oberitalien 1946–1976, (2011)

27 8/13 · arkitektur

Höger. Oslotriennalens huvudutställning på DogA, en hållbarhetens arkeologi med vårt enda jordklot som fond. Höger nederst. Projektet Barcode i Björvika vid Oslofjorden. FOTO OSLO ARKITEK TURTRIENNAL

VINKEL

CL AE S CALDENBY

Hållbarheten blottlagd Hållbarhetstänkandet har en historia. Det visar höstens arkitekturtriennal som visas på flera platser i Oslo till den 1 december. Men den lämnar efter sig en undran om var politiken finns, menar Claes Caldenby. Den femte arkitekturtriennalen i Oslo har temat Bak den grønne dør och handlar om hållbarhet, sustainability, som ju sedan Brundtlandkommissionen på 1980-talet nästan är ett norskt begrepp. Över huvudutställningen i designmuseet DogA svävar NASAs bild av jorden sedd från rymden. Det är en bild som också återkommer i Arkitekturmuseets utställning Far out Voices, om den amerikanska alternativkulturen på 1960- och 70-talen. Stewart Brand använde bilden som blickfång och symbol för sin Whole Earth Catalogue, ”vi har bara ett jordklot”. Tanken bakom har i ett helt annat sammanhang formulerats vackert av författaren Claudio Magris från gränsstaden Trieste: ”Resan är framförallt ett återvändande och den lär oss att bebo vårt eget hus på ett friare sätt, mer poetiskt”. Om det vore så väl, kan jag tänka inför triennalens dokumentation av hållbarhetens moderna historia. Huvudutställningen på är curerad av Brysselbaserade kollektivet ROTOR. Dess idé ligger helt i tiden. Den är en arkeologi eller utgrävning av artefakter som har med ett drygt halvsekels hållbarhetsarbete att göra. På låga bord ligger hundratals ting: byggnads28 material, ARKITEKTUR · 6/13

verktyg, modeller, videor, böcker, tidskrifter, ritningar. Det är utställningsmässigt effektfullt och en närmast outsinlig källa för reflektion. Men reflektionen överlämnas till besökaren. Även den lilla utställningen Custom Made på arkitekturskolan AHO är ett slags arkeologi. På diagonalen genom rummet går en 165 000 sidor tjock ”bok” som dokumenterar allt som skrivits om norsk arkitektur på norska sedan 1945. Efter en svacka kring 1965 har ökningen av textmängden varit närmast exponentiell. De senaste åtta åren har det skrivits mer än de första 30. På väggen hänger arkitekturprojekt som illustrerar den norska traditionen, ”custom”, att förhålla sig till naturen, alltid anpassat till situationen, ”custom made”. På Arkitekturmuseets utställning kommer några amerikanska drop outs från 68generationens motkultur till tals, också här förankrade i hemmagjorda böcker och tidskrifter med mycket tidskänsla. Verktyg, tools, är ett handlingsinriktat nyckelbegrepp. Inledningen till utställningen formulerar frågan om när de radikala tankarna blev till ”dagens konforma miljömedvetenhet”, när blev samhällsomstörtandet politiskt korrekt? Ena långväggen fylls av Viktor Papaneks ”Neon Blackboard” från 1971 där klassiska frågor om vad folk verkligen behöver och vad de intalas behöva ställs. Och Robert

F Kennedy, död 1968, citeras: ”It is not enough to allow dissent. We must demand it. For there is much to dissent from”. Arkitekturtriennalens rubrik, Bakom den gröna dörren, förklaras vad jag kan se aldrig. Är den grönmålade dörren ett löfte om en annan värld? Eller är den bara ”greenwashing”? Och står dörren på glänt? Eller är den stängd och vem har i så fall stängt den och var finns nyckeln? Det lämnar triennalen, lite väl fegt kan jag tycka, åt besökarna att fundera över. Den bild av Oslo som sitter kvar när bussen hem dyker in i tunneln är det nya prestigeprojektet Barcode, en vägg av höghus nära vattnet med hisnande klyftor mellan de smala husen, ett projekt som 70 procent av Osloborna lär tycka illa om och en arkitektur som lever på ett kommersiellt symbolspråk, streckkoden. Ett pro-

→ Var är de politiker som kräver oenighet? jekt som dessutom, visserligen bakom ett litet norskt naust eller båthus, lyfts fram som illustration till ministrarnas förord i utställningskatalogen. Dilemmat är att norrmännen, liksom vi, lever med ett alldeles för stort ekologiskt fotavtryck, i Norges fall dessutom baserat på oljepengar. Det ger resurser att ordna fina utställningar om hållbarhet men det duger förstås inte. I längden är det också otillräckligt med Per Olof Enquists tröstande ord som citeras i katalogen: ”men vilka vore vi, om vi inte försökte”. Vissa har ju faktiskt försökt, med berömvärd envishet men ganska måttlig framgång, sedan 70-talet, det är en slutsats av triennalen. Frågan kvarstår, var har vi de politiker i dag som kräver oenighet och avvikande meningar? CL A E S C A LD E N BY

29 6/13 · ARKITEKTUR

* BOst a tema

30 arkitektur 路 7/13

t ad

Vänster. En av takterrasserna Zeltergasse 5 i Berlin, arkitekt Zanderroth Architekten, 2010. Foto simon mEngEs

Det är tillgången till de ekonomiska besluten som är viktigast för arkitekturens form och kvalitet. inte storleken på plånboken. intrO

tOmas lauri

det är en tidig Berlinmorgon. Sascha Zander ser lite trött ut när han öppnar dörrarna på Zelterstrasse 5 i utkanten av Prenzlauer Berg. Bostadsområdet, som hans kontor Zanderroth Architekten ritat, själva byggt och där han bor, har just varit på omslaget till Architectural Review. Vi är en grupp förväntansfulla arkitekturturister. Är det lika bra som det ser ut? Området består av ett antal etagelägenheter eller hus staplade ovanpå varandra runt en långsmal innergård. På bilderna har vi sett de väl tilltagna rumshöjderna, luftigheten, gården som påminner om landskapskonst, detaljfinishen och inte minst takterrasserna som framställts som en oas i stadslandskapet. Visst kan jag konstatera att några boende har fått sina entré förhållanden nedvärderade till en lång korridor. Men där slutar min → Kontrakten är så kritik. Det mesta vittnar om en säker hand med ett urbant tillstånd. skrivna att arkitekterna Resultatet är långt över förväntan. Bara det att alla bostäder är i etage själva sätter standarden och anpassade för att ge en speciell upplevelse baserad på läget i huset. och tar byggbesluten. Längst ned är det exempelvis över fyra meter i takhöjd för att få till en känsla av ett ljust trädgårdshus. På samma gång pareras insynen genom en lite indragen undervåning; du är på tillräckligt avstånd från din granne, skyddad. För varje steg växer insikten om att jag är långtifrån ett standardiserat byggande. Volymbehandlingen, fönsterpartierna, golven, snickerierna. Det mesta är finjusterat, kalibrerat. det hör till saken att Zelterstrasse 5 är en byggemenskap. Sascha Zander beskriver ägandeformen som en finansierings modell. Han upprepar att poängen för dem som arkitekter är kontrollen över projektet, att vara den som avgör vad som är måsten och vad som inte är det. Kontrakten är så skrivna, be rättar han, att de själva sätter standarden och tar byggbesluten. Ekonomin som en frigörande faktor för arkitektur med andra ord. Inte för att slösa mer, utan för att ar kitekten ska få bestämma sig för vad som verkligen betyder något i ett projekt. Det hade inte hänt om de låtit någon annan ta ansvaret över ekonomin.

31 8/13 · arkitektur

* B O s ta d

Höger. Zeltergasse 5 i Berlin, arkitekt Zanderroth Archi tekten, 2010. Projektet är genomfört som en bygg

gemenskap och arkitekterna har haft full kontroll över de ekonomiska besluten. Foto dAn hAllEmAr

två år har gått sedan Berlinbesöket. Men gång på gång är jag tillbaka där i minnet. Tänk att få stå där på takterrassen igen och spana ut över takåsarna! Jag skulle vilja bo just så. Projektet har stor relevans för svenskt bostadsbyggande. Makten över ekonomin är en direkt avgörande fråga, blir allt viktigare. I de flesta fall är arkitekten alltför långt ifrån de ekonomiska besluten. De tas någon annanstans av ledningen i ett byggföretag, en projektledare eller en hantverkare när arkitekten tittar bort. Svagheten i bostadscirkusen, särskilt i tider när stora volymer och mängder ska fram, är att mycket fastnar i det storskaliga: massproduktion och maktkoncentration. Några få stora byggbolag bygger kopiösa mängder lägenheter för att de kan. Inte för inte talar många om kvalitetsproblem i dagens byggande. Men det finns naturligtvis många i byggledet som ser arkitekten som en resurs. Nej, arkitekten behöver inte ha det övergripande ansvaret för att det skall leda till god kvalitet. Egentligen behövs bara någon som förstår sig på att använda sig av arkitektens kun skaper. En uppskattande byggherre. Årets vinnare av ung svensk arkitektur 2013, tidskriften Arkitekturs pris, och Sveriges Arkitekters bostadspris, kvar teret Rosmarinen av Griab och Chahrour & Huhtilainen, har haft en sådan byggherre i HSB nordvästra Skåne. I grunden är förvisso projektet inte särskilt olikt annat som byggs. Vita prefabricerade betongväggar, fönster med aluminiumkarm, gipsväggar, trägolv. Skillnaden ligger i hur de olika elementen används. På de flesta punkter avviker projektet från stan dard, från det som vi brukar se av gårdsbildning, material och detaljering. Lyx är inget som präglar projektet. Väl valda insatser sätter ordningen. Som att snickerierna är specialtill verkade och att golvet är i helplank av lärk. Transparens är ett ord som arkitekterna själva återkommer till. Total transparens. De syftar på ekonomin. Att de har fått tillträde till detta heliga rum och kan vara med och styra. Till exempel är det väldigt lite lagt på markarbeten i området. En post som kunde undvaras tack vare en intrikat gårdsstruktur. De berättar också om hur de har bestämt en generell hög standard för alla och inte tillåtit individuella krångliga val.

32 arkitektur · 7/13

det finns mycket kunskap att inhämta från Spridd Arki tekters förslag till upprustning av miljonprogramsområdet Fittja (sid 76), ett förslag som tog hem Nordic Built Challenge. Hela deras idé går ut på att en hyreshöjning inte ska överstiga 10 procent, för att hyresgästerna inte klarar av mer. Inget påkostat lulllull. I stället många små åtgärder. Spridd talar om ett utvidgat formbegrepp. Det gäller att styra upp hur saker prioriteras ekonomiskt. Arkitekten behö ver vara med i de beslut där formen verkligen blir till. I presentationen av deras vinnande förslag finns en grafik

där arkitekten står i den innersta ringen tillsammans med byggherren. Grafiken illustrerar att arkitekten behöver vara med i processledningen. Det finns en rollfördelning att rätta till. En rollfördelning det går att fatta politiska beslut om.

arkitekten. Stefan Attefall gör mycket för att skapa lättnader för byggarna, producenterna. Han talar påfallande lite om inne håll, desto mer om mängd och volym. Han borde se bristen i kvaliteten också. Se hur den hänger ihop med ekonomin.

när punkthuset ting1 av Wingårdhs (sid 34) skulle invigas i Örnsköldsvik var bostadsministern Stefan Attefall på plats. Han beundrade naturligtvis verket. Men frågan var om han förstod vad byggherren Nicklas Nyberg respektive arkitekten Gert Wingårdh bidragit med, vad det var i deras rollfördelning som hade gjort huset möjligt och hur deras deltagande i proces sen påverkat resultatet. På många sätt är projektet en upphöjning av bostaden till ikon. Det mesta handlar om ett i hög grad påfallande yttre, ja nästan en vilja att närmast skrika i intensiva färger och med 78 utstickande balkonger. Larma och göra sig till så mycket det bara går. Mycket av detta är arkitektens förtjänst. Byggherren har inte tystat ned honom utan låtit honom go bananas. Men arkitekten har inte varit nära besluten hela vägen. Interi ören är en besvikelse. Där har byggherren själv påtat, utelämnat

Jag rekommenderar ett besök i limhamn i Jonas Lindvalls bostadshus (sid 60). Där är det frågan om en arkitekt med koll på projektets alla detaljer, ända ned på skruvnivå. Det är långt ifrån den standardisering som Ting1, eller för den delen kvarteret Embla i Helsingborg av Johan Celsing arkitektkontor (sid 56), skvallrar om i vissa led, trots att dessa projekt ritats av två av våra mest uppburna arkitekter. Dessutom är Jonas Lindvalls projekt inte dyrt i jämförelse med andra bostadsprojekt. Det håller sig inom ramarna. Jonas Lindvall har själv varit byggherre. Han har haft muskler att genomföra projektet. Fler arkitekter behöver få göra samma sak. Ta saken i egna händer. Stefan Attefall skulle behöva underlätta för ekonomiska initia tiv som Jonas Lindvalls. Han borde värna dem som har kunskapen att verkligen kunna öka kvaliteten inom bostadsbyggandet. o

faK ta

AntAl BostädEr BostAdsr ät tEr

B o s ta d s g r a f i ke n

Brut toArE A

EnErgi

BoArE A

ByggArE A

948 kvm

55 kWh/ kvm

925 kvm

4 4 4 kvm

till bostadsprojekten på kommande sidor finns en jämförande grafik. det grå visar det största fallet, det röda det aktuella projektet.

Exemplet ovan är hämtat från kv hämplingen i limhamn, arkitekt Jonas lindvall arkitektkontor (sid 60)

ExPloAtEringstAl *

1,0

Bruttoarea delat med tomtarea. kostnad inklusive byggherrekost nad, men exklusive tomt. Anger i de flesta fall bruttoarea/kvm. i vissa

tomtArE A

kostnAd **

930 kvm

32 000 kr/kvm

fall har siffrorna justerats för att bli jämförbara, bland annat på grund av omfattande biutrymmen.

An Bo

33 8/13 · arkitektur

* b o s ta d

projek t

Foto tord-rik ard sÖderstrÖm

Färgsättaren ovanpå ett av svensk modernisms brutalaste hus reser sig ett utropstecken som hämtat sina heta kulörer från en målning av bengt Lindström. ting1, Örnsköldsvik · Wingårdh arkitektkontor

34 arkitektur · 8/13

35 8/13 路 arkitektur

* b o s ta d

36 arkitektur 路 8/13

Föregående uppslag. ting 1 står på en central plats i staden och är synligt från alla håll. Vänster. ting 1 är byggt ovanpå det gamla tingshuset från 1967, ritat av Dick sjöberg och mats uusma.

ko MMentar

tinG1

nedan. huset har 78 inglasade balkonger fördelade på 51 lägenheter.

toMas lauri

Det expressiva huset faller förvånansvärt väl på plats i den lågmälda staden. redan i lobbyn till byggherren Nicklas Nybergs kontor är det tydligt varifrån idén till Ting 1 kommer. Fullt med verk av koloristen Bengt Lindström. Väl uppe på kontoret går det inte att undvika målaren. Hans breda penseldrag och groteska figurer i heta färger. Samma sak i Nybergs hem. Han är en byggherre som närmast dränkt sin tillvaro med en enda konstnär. Att Nybergs första flerbostadshus skulle utgå från ett verk av Lindström, ”Women´s dance”, känns i sammanhanget inte särskilt långsökt. Wingårdhs har pixlat det, och draperat huset med keramiska plattor i lindströmsk färgrikedom. Det börjar i grönt längst ner och fortsätter sedan uppåt i rött, orange och gult. Färgerna får huset att hoppa ut ur stadsväven i Örnsköldsvik. Men det är inte bara till färgen det avviker Till formen är det dessutom ett punkthus som reser sig tio våningar högre än de flesta hus i det

lågmälda Norrlandscentrumet. Lägg till det de 78 utstickande balkongerna, eller vinterträdgårdarna. Igelkotten är ett av husets smeknamn. Det är minst sagt ett spekulativt och aggressivt utropstecken och oundvikligt att inte bilda sig en uppfattning om och vara likgiltig till. i de flesta städer hade det varit ett omöjligt hus. Ett hus som helt skiljer ut sig och inte alls underordnar sig. Är det därför ett dåligt hus på platsen? Just där i Örnsköldsvik är det kongenialt. Läget är centralt, en slags stadsmässig mittpunkt, nära där E4:an skär genom staden, och mitt i den dalgång som staden ligger i. Det gör huset synligt från de flesta håll. Till en slags geografisk nod. En annan sak som är till husets fördel är att platsen redan är omdiskuterad. Byggnaden är rest ovanpå det kulturskyddade tingshuset från 1967 ritat av Dick Sjöberg och Mats Uusma. Ett av de brutalaste och ärligaste hus som svensk

Fak ta

ting1, Örnsköldsvik

adress: Köpmangatan 13 och 30, Örnsköldsvik. arkitekt: Wingårdh Arkitektkontor AB genom gert Wingårdh och fredrik Lyth (ansvariga), Per glembrandt och Lena fagle (handläggare). medverkande: tobias forsgren, Jonas Edblad, Aron fidjeland och tobias fasth. Färgkonsult: magnus Carlén. Övriga konsulter: k: tyréns genom fredrik nordin. VVs: Bravida. e: Abylunds El. Brand: nrA. akustik: Åf. Byggherre: nybergs AB och svensk fastighetsutveckling. entreprenadform: totalentreprenad. totalentreprenör: PEAB. Bruttoarea: 4 920 kvm. upplåtelseform: Bostadsrätt. antal lägenheter: 49–51. Byggnadsår: 2012–13.

AntAL BostäDEr BostADsr ät tEr

Brut toArE A

BYggArE A

4 920 kvm

818 kvm

EnErgi

52 kWh/ kvm

BoArE A

4 016 kvm

ortofoto över Örnsköldsvik. viken med hamnområdet i söder och järnvägsstationen i väster.

KostnAD E XPLoAtEringstAL

1,0

tomtArE A

32 000 kr/kvm

4 777 kvm

37 8/13 · arkitektur

* b o s ta d

modernism lyckades åstadkomma. Ett hus som knappast kan kallas för en skönhet, men som har en provokativ udd tack vare sin konsekvens. Rent visuellt nuddar inte de två byggnaderna varandra. Ting 1 ser ut att sväva ovanför det kulturskyddade tingshuset, som fortfarande är i bruk. En rigoröst armerad platsgjuten betongstomme gör tricket. Huset reser sig från den gamla innergården som ett träd med en bärande stam. Konstruktivt är det ett av de mest avancerade svenska bostadsprojekten på länge. Med tanke på det yttre är huset interiört lite väl torftigt. Som vilket annat flerbostadsprojekt som helst. Samma trestaviga ekparkett, mörka klinker, vita väggar och vitlackade standardkök. Varför inte mer än så? Behållningen ligger i det grundläggande arkitektoniska arbetet, som takhöjden på 2,75 meter och vällösta planer, där kök och vardagsrum blivit ett. Den största behållningen är ändå utsikten över vattnet och Höga Kusten som tar sin början där utanför. De stora fönstren och bitvis grunda rummen gör lägenheterna till en del av luftrummet. Det extrarum som de utskjutande balkongerna tillför förstärker intrycket. Att kliva ut i dessa glasskåp är inget för den höjdrädde. Det pirrar i magen. Först efter ett tag vågar jag mig ut till kanten. Det är en ovanlig bostadsupplevelse att stå där. Barnsligt underhållande. Som på tivoli. o

pl an 13 1:400

to M a s l au r i

t yppl an 1:400

2 3 4

sektion 1:600

38 arkitektur · 8/13

entrépl an 1:400 1. Entré 2. BEf tingshus 3. Atrium 4. KonstruK tiv K ärnA

Överst. De utstickande inglasade balkongerna förser lägenheterna med upp till två extrarum. i siktlinjen sandellsandbergs nya hotell. nederst. Örnsköldsvik sett från norr.

39 8/13 · arkitektur

* B o s ta D

pRoJEK t

F o t o R o B i N H aY E s

titta de snackar smalhusområdet i tegel har förtätats med sex friliggande flerbostadshus i corten. Gestaltning och material skapar dialog mellan gammalt och nytt. Främlingsvägen, stockholm Brunnberg & Forshed arkitektkontor

40 arkitektur · 8/13

Vänster. Brunnberg & Forshed har ritat fler familjshus i corten, som går i dialog med de befintliga smalhusen i tegel.

KO MMENTAR

F R Ä M L I N G S VÄG E N

Nedan höger. De nya husen har enhetsfönster. inspirerade av de gamla. De är uppdelade i fyra fält, fyllda med transparent eller svart glas beroende på rums- och fönstertyp.

JULIA SVENSSON

Aspudden och Midsommarkransen, arbetarförorter strax sydväst om Stockholms innerstad, är fina redogörelser över tidigt svenskt 1900-talsbyggande. Låga Bullerbykvarter, tjusigt 1920-tal, funkis, och inte att förglömma, LM Ericssons karaktärsfulla arbetarbostäder vid Telefonplan. Dessa tunnelbaneförorter kan nu i princip betraktas som förlängningar av Södermalm. Men på grund av trafiken och det satellitlika läget känns det mentala avståndet till innerstan längre än de 30 minuter till fots det faktiskt är. Främlingsvägen ligger på den höjd som separerar Aspudden och ”Kransen”. Den befintliga bebyggelsen är en enhetlig enklav av smalhus från 1940-talet, några av de sista barnrikehusen som byggdes i Sverige. Smalhus med genomgående och små lägenheter. De nya flerbostadshusen av Brunnberg & Forshed tar fasta på och vårdar områdets estetiska kvaliteter. Smalhusens rödbruna tegel och de nya fasaderna

i corten är den mest markanta dialogen. Båda får en glödande ton i kvällssol. En stor kvalitet är att husen är anpassade i skala. Våningarna ligger likadant i plan, och höjden går aldrig över takfoten på de befintliga husens sadeltak. Gavlarna är av ekonomiskäl inte riktigt lika slanka. Men alla balkongerna vetter ut från området och syns inte från själva gatan. Att bevara luftigheten i området är viktigt, så att inte husen bara ska upplevas som inkräktare som stjäl utsikten. De nya huskropparna är kortare, vilket skapar siktlinjer från gatan och ut. Balkongväggarna har klätts i granpanel. Det ger en retrokänsla som det nog kan ta lite tid för den ljust och fräscht-skadade att vänja sig vid. Men det vittnar om en ny generation arkitekter som gör upp med, och nytolkar, fjällstugevurmen i sin barndoms hem och gillestugor. Ibland kan man tycka att funktionen fått följa formen lite väl nitiskt. Att de trånga

FAK TA

Främlingsvägen, Stockholm

ANTAL BOSTÄDER HYRESR ÄT TER

Adress: Främlingsvägen 19A–C, 22A-B, 30, Midsommarkransen, Stockholm. Arkitekt: Brunnberg & Forshed Arkitektkontor genom Sören Eriksson (ansvarig), Rikard Hedin (handläggare), Anna-Kersti Palm (handläggare projektering), Micha Stosic (medarbetare). Stadsplan: Gustaf Schneidler (Exploateringskontoret), Torbjörn Johansson (Sbk)/Nyréns (konsult till Sbk). Landskap: Landskapslaget genom Bibbi Leine (ansvarig). Plåtkonsult och leverantör: WEPAB. E: Ljus & Kraft Installationer AB. VS: VVS-projektering i Linköping. Vent: Forell VVSingenjörer. K: Byggstatik i Strängnäs AB. KP: A-betong AB. Akustik: Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB. Brand: Brandskyddslaget. Byggherre: AB Stockholmshem genom Calle Wikerman (plan), Per-Eric Larsson (byggskedet). Entreprenadform: Partneringentreprenad. Byggnadsentreprenör: Skanska Sverige AB. Bruttoarea: 9 108 kvm. Byggnadsår: 2013–14.

BRUT TOARE A

BYGGARE A

9 108 kvm

2 315 kvm

ENERGI

58 kWh/ kvm

BOARE A

5 988 kvm

Ortofoto över Midsommarkransen och Aspudden. Hägerstensvägen i mitten av bilden.

KOSTNAD E XPLOATERINGSTAL

1,4

TOMTARE A

26 000 kr/kvm

6 476 kvm

41 8/13 · ARKITEKTUR

Nedan. För utseendets skull vetter alla balkonger ut från området. På utsidan av husen har den orörda naturen sparats, enligt detaljplan.

* b o s ta d

situatioNspl aN 1:3 000 hägerstensvägen

fr äm

bäc kvä gen

42 arkitektur · 8/13

l in g s

vä g e

F R Ä M l i N G s VÄG E N

Nedan. Husens tak är pulpettak med sarg på tre sidor. Det sluttar utåt nedåt för att leda bort dagvattnet.

ENtRÉpl aN 1:300

NoRMalpl aN 1:300

oMR ÅDEssEKtioN 1:1 000

trapphusen bara har fönster på bottenplan är ett sådant exempel. Men det är på det hela taget ett omsorgsfullt gestaltat projekt. Kommande plantering på gårdarna får också detaljer i corten. Merparten av parkeringsplatserna, 24 stycken, ligger i ett garage under ett upphöjt gårdsrum. Tyvärr har man också tagit ett fint gårdsrum i anspråk för parkering. Irriterande korttänkt. Med tanke på de relativt stora nya lägenheterna, en tvåa, en trea, och en fyra per plan, kommer det snart barn i området. Att kunna släppa ut barn direkt på en gård, som inte är en parkering, skulle öka områdets kvalitet betydligt. Totalt bidrar cortenhusen med 86 nya hyresrätter med bra läge och fantastisk utsikt. Lägenheterna är små med tanke på antal rum. Inga överytor. Sovrummen är generella, även i de små sovrummen ryms två 90-sängar. Tvåorna beskrivs för tillgänglighetens skull som enmanslägenheter, men kommer knappast att utnyttjas som det. En av besparingarna som gjorts, en tendens som märks allt mer, är att dra in på tvättstugan. De första hyresgästerna får tvättmaskin och torktumlare som gåva av Stockholmshem, som därmed slipper underhållet. Givmilt, men också en gradvis anpassning till europeisk standard med hyreslägenheter utan utrustning. J u li a s VE N s s o N

43 8/13 · arkitektur

* B O S tA D

prOjeK t

Urban trädgård Stadsvillor och radhus har förtätat det vildvuxna villaområdet intill Botaniska trädgården i Uppsala. Kåbo park, Uppsala · Christensen & CO

45 8/13 路 arkitektur

föregående uppslag. Burspråken i två våningar har dragits isär och knutits samman med omslu tande balkonger.

* B O S tA D

FoTo Per r anUnG

Höger ovan. Mot vägen löper ett staket. Innanför staketet ligger stadsvillan med två radhusflyglar. Höger nedan. Träden har sparats ända in mot fasaderna, som hus i park. FoTo dan halleMar

KO mmentAr

DAn HALLemAr

de nya husen leker med villaområdets egensinniga burspråk och vinklar. Villagatan ligger i en del av Uppsala där staden glesas ut i parker, universitetsbibliotek och akademikervillor. Det är en del av staden med stora träd, fallfrukt och trädgårdar med förfallna statyer, egensinniga hus, bersåer och plank. Allt alldeles intill Botaniska trädgården. Här har danska Christensen & Co arkitekter gjort en ganska brutal infill i de gamla trädgårdarna. Två stora stadsvillor med lägenheter och två mindre radhuslängor. Mot gatan löper ett vackert staket som ger känslan av att här ligger ännu en stor villa. Det ansluter till gatan på samma sätt som områdets villor gör med en rad med hästkastanjer och innanför staketet en vändplan där ett vårdträd skulle få plats (här är det ett ventilationsrör inklätt i trä i stället). På varsin sida om det stora huset två korta radhuslängor som flyglar. De här ”engelska radhusen” i tre våningar ger en lätt bismak av herrskap och tjänstefolk. Samtidigt som det stödjer upp de nya stadsvillorna

och skapar intressanta och mer intima platser. Stagar upp, adderar en täthet, urbaniserar villaområden. Det talas mycket nu om att det inte bara är de stora förorterna som ska få komplementbebyggelse för att skapa den där blandade staden alla längtar efter, utan även villamattorna. Det här projektet är inte innehållsmässigt ett svar på det, det är för exklusivt för det, men formmässigt har det en vilja att utmana och urbanisera villaförorten som är uppfriskande.

HUS 2

KåBO pArK

HUS 1

Idémässigt påminner de svarta husen en hel del om plåthusen i Enskede (Arkitektur nr 6/12). Det är samma sorts variant på stadsvillan, men här med fler egna knådningar. De stora husen är kuber som förskjutits i olika ledder. Husen har, liksom många av sina 100 år gamla grannar fått generösa burspråk. Tvåvåningsburspråk som dragits isär och knutits ihop med balkonger till ett saxande mönster. Det är en fin lek med grannhusens egensinniga villor som

reKtOrSVILLAn

HUS 4

HUS 3

vill avägen

SItUAtIOnSpL An 1:2 500

fAK tA

Kåbo park, Uppsala

ortofoto över Uppsala. Botaniska trädgården till höger i bild.

Adress: Villavägen 5, Uppsala. Arkitekt: Christensen & Co arkitekter aS (CCo) genom Mikael ahrbom (ansva rig), Tobias Wittenburg, håkan Sandhagen och Michael Christensen. Landskap: Tema landskap genom emelie arnoldsson, i samarbete med Gunnar Björkman och CCo. Byggherre: Kaborama aB genom Gorgen abrami, i samarbete med rosendal Fastigheter i Uppsala aB. entreprenadform: Totalentreprenad med egna under konsulter. Byggnadsentreprenör: Sh Bygg aB, Uppsala. Underkonsulter: Bjerking aB. Bruttoarea: 5 417 kvm. Byggnadskostnad: 145 mkr. Byggnadsår: 2011–12.

anTal BoSTäder BoSTadSr äT Ter

46 arkitektur · 8/13

BrUT Toare a

ByGGare a

5 417 kvm

1 378 kvm

enerGI

56 kWh/ kvm

Boare a

3 637 kvm

KoSTnad e xPloaTerInGSTal

0,7

ToMTare a

7 252 kvm

29 000 kr/kvm

K 氓 B O pA r K

47 8/13 路 arkitektur

f O t O p e r r A n U n G , j O H A n n e S r O U S S e AU, S e B A S t I A n t H O r É n OCH mIK AeL AHrBOm

nederst. husen står bland klassiska sekelskifts villor, här ”rektorsvillan” från 1885, vid sidan av Botaniska trädgården i Uppsala.

* B O S tA D

FoTo dan halleMar

pL An 2 HUS 1 1:400

entrÉpL An HUS 1 1:400

tAKpL An HUS 2 1:400

pL An 2 HUS 2 1:400

HUS 1, skala 1:400 (A4)

FASADER

48 arkitektur · 8/13

HUS 2, skala 1:400 (A4)

e AU, S e B A S t I A n t H O r É n

HUS 3, PLAN 02

nedan. radhusen är disponerade som engelska radhus i tre våningar, med stora glasade partier, ut till balkong och uteplatser.

K å B O pA r K

F o T o J o h a n n e S r o U S S e aU

HUS 3, PLAN 01

HUS 3, SEKTION

pL An3,3PLAN HUS 03 3 1:400 HUS

pL An 2 HUS 3 1:400

HUS 3, PLAN 02

HUS 3, skala 1:400 (A4)

pL An 1 HUS 3 1:400

HUS 3, PLAN 01

HUS 3, SEKTION

HUS 3, PLAN 03

excellerar i torn, kraftfulla burspråk, lustiga skorstenar, snickarglada verandor och spetsbågiga fönster. Även om man kunde ha önskat att leken kunde fått fortsätta i någon form som bröt med kuben. Det är 28 lägenheter fördelade på de två stora fyravåningshusen och de två mindre radhusen. Alla lägenheterna vänder sig mot minst två väderstreck och har generösa balkonger/ terrasser. Flera av lägenheterna löper över två till tre plan. Med massiva ekfönster och beklädnader av cederträ utstrålar det samma nutidslyx som till exempel Wingårdhs/Folkhems HUS 3, PLAN 02 höghus i trä i Sundbyberg (sid 50).

men mest slående är hur man gör en variant av den svenska paradgrenen hus, eller stadsvillor, i park. Hästkastanjer, lindar och ekar står kvar hela vägen intill husfasaderna. Arboristerna har firat triumfer, kanske för att man befinner sig intill det botaniska Sveriges hjärta. En lätt beskuren lind, annars tycks till och med hela grenverkens bredd fått vara kvar. Det är också ett fint bevis på att förtätning inte behöver betyda att man plockar bort de kvaliteter som finns på en plats, utan att man bara ger fler tillgång till dem. o

HUS 3, skala 1:400 (A4)

DA n H A LLe m A r

49 8/13 · arkitektur

* B o S ta d

pRojEk t

foto toRd-Rik aRd SÖdERStRÖm

Riviera i trä fyra niovåningshus med stomme i massivträ kantar Bällstaviken i Sundbyberg. Väldoftande byggen med både badbrygga och lysande utsikt från rejäla balkonger. Strandparken, Sundbyberg · Wingårdh arkitektkontor

51 8/13 路 arkitektur

föregående uppslag. Fasadmaterialet, kanadensisk ceder, kommer att åldras och bli grått.

* b o s ta d

ko mmEntar

Höger. Wingårdhs har ritat fyra nya flerfamiljshus i Sundbyberg, helt i trä. nedan. Kring husen rör sig COMBINEs följsamma landskap.

jULia SVEnSSon

Bostadsrätterna är exklusiva. Men den speciella trästommen är tyvärr osynlig. En ny riviera håller på att växa fram vid Bällstaviken i Sundbyberg. Wingårdhs fyra lamellhus, nästan helt i trä, får både sjöglimt och badbrygga. Husen är en oas i ett industrilandskap. Fasaderna med spån i cederträ sticker ut. Likaså de branta sadeltaken. Vad har den här estetiken att göra på en plats som faktiskt har urban potential? Sundbyberg har ju i övrigt utvecklat sina gamla industriytor på ett mer traditionellt innerstadsmässigt vis med Marabouparken och Annedal som exempel. Men Strandparken är ett slags återtåg till det lantliga ursprunget. Staplade lyxtorp med badbrygga. Fast med Ulvsunda industriområde i horisonten. Det märkvärdiga med huset är stommen i massivträ. En teknik som både är dyr och svår att hantera. Ett trähus väger en tredjedel av ett hus i stål och betong. Lättheten gör att det måste spännas fast i grunden med hjälp av me-

tallstänger som når upp till sjunde våningen. Vilket gör att byggprocessen blivit 15 procent dyrare än med vedertagen teknik – dock kostar de tre följande husen mindre att producera. Trästommen syns tyvärr ingenstans; på grund av brandsäkerhet har man inte kunnat behålla träets råa känsla på insidan. Lägenhetsväggarna är i stället klädda med gips – vilket kan betraktas som lite av ett nedköp. Gert Wingårdh kläckte idén om ett ekologiskt flerfamiljshus helt i trä redan på 1990-talet, tillsammans med Folkhems vd Arne Olsson, då på Skanska. Huset byggs under tak, skyddat mot väta, och har därför en gemytlig trädoft. Något som är relativt unikt för ett industriellt producerat typhus. Förmodligen hoppas de samarbetande bolagen att Strandparken ska få efterföljare på andra ställen. Det får den säkert. Men fasadernas ekologiska och närproducerade

fak ta

Strandparken Hus B, Sundbyberg

adress: Hamngatan 17, Sundbyberg. arkitekt: Arkitekt kontor AB genom Gert Wingårdh och Anna Höglund, Hanna Samuelson och Andreas Stålberg (handläggare). Medverkande: Rikard Petterson, Paula Stenqvist, Pilutaq Larsen Ström, Emma Lindegård Holmström, TordRikard Söderström och Camilla Maruyama. Övriga konsulter: Landskap: COMBiNE genom Anders Mårsén. k: Martinssons (trä vån 2–9) och Tyréns (betong vån 1 och geoteknik). VVS, V, E, sprinkler: NVS. Brand: WSP Malmö. Byggherre och totalentreprenör: Folkhem Produktion AB. Entreprenadform: Totalentreprenad. Bruttoarea: 4 300 kvm exkl parkering. Upplåtelseform: Bostadsrätt. antal lägenheter: 31. Byggnadsår: 2011–13.

ANTAL BOSTädER BOSTAdSR äT TER

52 arkitektur · 8/13

BRuT TOARE A

ByGGARE A

4 337 kvm

540 kvm

ENERGI

75 kWh/ kvm

BOARE A

2 740 kvm

KOSTNAd ExPLOATERINGSTAL

2,7

TOMTARE A

1 598 kvm

35 000 kr/kvm

Ortofoto över norra Sundbyberg. E18 syns i mitten av bild och Bällsta viken går in nedanför husen.

53 8/13 路 arkitektur

CEdErspån spikl äk t ströl äk t undErl agspapp plY Wood Massiv tr ästoMME isolEring diffspärr glEspanEl br andgips

* b o s ta d prEfabriCEr adE takElEMEnt av skivor oCh balk ar av Massiv tr ä. isolEring MEll an balk arna

uttryck är en falsk signal. Huset är inte energi snålt (75 kWh per kvm / år). Och cederträet i fasaden är importerat från Kanada. Allt i projektet andas exklusivitet. Stenlägg ningen på den omgivande gården. Entréernas panelklädda väggar och vidsträckta svarta stengolv. I lägenheterna ger de rejäla balkon gerna verandakänsla, för att uttrycka det på mäklarprosa. Tack vare att de är byggda i massivt trä har de ingen insyn. Men de gla sade sidorna samt helglasade balkongdörrar tar hand om ljusinsläppet. Fina detaljer så som ljust brädgolv, och valv och fönsteromfattningar i ask. Våningarna har väl tilltagna ytor, som en extrahall med gott om svängrum. Även köket, som är en öppen planlösning tillsammans med vardagsrummet, är spatiöst. Det finns alltså, med råge, plats för ännu ett sovrum. Husen har två till femrums lägenheter. De översta två våningarna är etage lägenheter, där innertaket går upp i nock. Husen är flerfamiljshus. Men stora ytor – och bara små antydningar till trösklar – skvallrar om att det här är en lägenhet också avsedd för dem eller den som sålt villan och kan kosta på sig ett bekvämt boende bland likasinnade. o

tr ägolv på spår adE golvspån skivor MEd golv värMEslingor upprEgl at install ationsgolv

prEfabriCEr adE väggElEMEnt MEd Massivtr ästoMME oCh fasad av CEdErspån

detAl jsnitt 1:80

pl An 7 1:400

j u li A s ve n s s o n

t yppl An 1:400

5 2 6

6 1

2 1

sektion 1:400

54 arkitektur · 8/13

entrépl An 1:400 1. Entréhall 2. tr apphus 3. lok al brf

4. förr åd 5. åtErvinning 6. l ägEnhEt

nedan. Entrén är rymlig och har trätema. Höger. Balkongerna, också i massivträ, är väl tilltagna och har ljusinsläpp på sidorna. nederst. Lägenheterna har öppen planlösning och väl tilltagna ytor.

s t r a n d pa r k e n

* B O S TA D

PROJEK T

Hög på tegel Teglet används som ett mångsidigt material i projektet. Det gör bostadskvarteret tåligt. Men teglet har också en dekorativ roll - som glaserat, målat och mönstrat. Kullavägen, Helsingborg · Johan Celsing Arkitektkontor 56 ARKITEKTUR · 8/13

K U L L AVÄG E N

Vänster. Mot innergården löper balkongerna över hela fasaden och teglet är målat. S A M T L I G A F O T O G R A F I E R J O H A N C E L S I N G A R K I T E K T KO N T O R

KO MMENTAR

TOMAS LAURI

När det gäller bostadshus finns det ofta skäl att fråga sig var arkitektens ansvar börjar och slutar. Många gånger är det lika mycket stadsbyggarens och byggherrens signum som framkommer som arkitektens. Arkitektens roll blir att fylla i de konturer som projektet redan har. Jag tänker på det när jag besöker kvarteret Embla i Helsingborg, ritat av Johan Celsing och uppfört av Riksbyggen. Mycket är bestämt redan i stadsplanen, som den möjliga volymens skiftande höjd (lägre mot söder) och den öppna gården. Riksbyggen har sedan satt sin prägel med sin verktygslåda och profil. Resultatet är en standard som känns igen; de flesta stora bostadsbyggare levererar den i parti och minut. Att gestaltningen av kvarteret Embla faller tillbaka på ett antal detaljer kan visserligen ses som ett utfall av arkitektens längtan efter

skarp detaljering. Men det kan också ses som en beskrivning av arkitektens krympande roll i sammanhanget, neutraliseringen av denne. Även när Johan Celsing själv beskriver projektet talar han om begränsning. Ett fåtal speciella detaljer blir i slutändan det som är möjligt. Ett av greppen är större fönster än vanligt. Ett annat är en mer generös balkongyta. Det som ändå präglar projektet är teglet. Det bruna danska teglet på de övre våningarna tillför tålighet och beständighet. Men teglet har också en dekorativ roll. Bottenvåningen har fått ett glaserat vitt tegel och den balkonglösa fasaden mot gatan har ett storskaligt rutmönster som bryter upp en yta där de vita fönstren upprepas regelbundet. Där finns en vilja att också tillföra ruffighet, att komma åt känslan som tiden skänkt tegel-

KULL AVÄG EN

ENTRÉPL AN 1:2 000

FAK TA

Kullavägen, Helsingborg

ANTAL BOSTÄDER BOSTADSR ÄT TER

Adress: Kullavägen 33–35, Västra Tvärgången 2 samt Fänriksgatan 1–3, Helsingborg. Arkitekt: Johan Celsing Arkitektkontor genom Johan Celsing (ansvarig), Stefan Andersson (handläggare gestaltning), Emma Carlbom (handläggare projektering). Medverkande: Sabina Liew, Marcus Eliasson, Jens Ekander. Landskap: Ateljé Landskap, Lund, genom Charlotte Lund och Viveca Sennmalm. Övriga konsulter: K: Åkermans Ingenjörsbyrå, Helsingborg. E: JSAB Elkonsult, Helsingborg. VVS: Bengt Dahlgren, Malmö. Brand: Bengt Dahlgren, Malmö. Akustik: Tyréns genom Clara Göransson. Detaljplan: Helsingborgs Stad. Byggherre: Riksbyggen genom Elijah Hamilton och Bonum genom Jon Ossler. Entreprenadform: Utförandeentreprenad, delad upphandling. Bruttoarea: 9 700 kvm. Byggnadsår: 2013.

BRUT TOARE A

BYGGARE A

9 691 kvm

1 555 kvm

ENERGI

77 kWh/ kvm

BOARE A

5 060 kvm

Ortofoto över Ringstorp i nordöstra Helsingborg. Ängelholmsvägen centralt i bild.

KOSTNAD E XPLOATERINGSTAL

2,5

TOMTARE A

33 000 kr/kvm

3 830 kvm

57 8/13 · ARKITEKTUR

Höger. Projektets balkonger är både breda och djupa. Höger nedan. Kvarterets flygel mot söder är lägre. Nedan. Mot gatan används teglet både glaserat och mönstrat.

* B O S TA D

SEKTION E

SEKTION A

SEKTIONER 1:600

10 m

bostäder i många av Europas norra metropoler. Teglet har en flammighet i sig; det skiftar från det mörka och brända till det torkat rödbruna. Balkongerna i rå betong med rationella räcken i galvat stål bättrar på stämningen. Mot gården har teglet helt frankt målats vitt i stället för att vara glaserat. Jag tänker på alla spontana försök av invånare som själva piffar upp nedsolkade och smutsiga fasader. Det hela ger projektet en tydlig kontrastverkan. En ljus insida till ett mörkt skal. Det är på gården det händer, där det sociala och gemensamma uppstår, eller är tänkt att uppstå. Balkongerna löper över hela fasaden där. De blir en yta som förbinder flera rum i de genomgående spatiösa och ljusa lägenheterna och även länkar de inre rummen till den yttre gården.

10 m

PL AN 11 T YPPL AN 1:600

1:600

Mycket fokus är lagt på gården, ritad av kontoret själva i samarbete med Ateljé Landskap. Den är uppdelad i flera små utrymmen och skyddade uteplatser med pergolor. I dess mitt ligger bouleplaner. Ambitiös, idyllisk och klassicerande, visst. Men smått daterad. Som en kvarleva från ett postmodernistiskt 1980-tal. Den är ambivalent i sammanhanget, inte riktigt i harmoni med det rättframma och rationella som de noga utvalda detaljerna skvallrar om. o TO M A S L AU R I

58 ARKITEKTUR · 8/13

59 8/13 路 ARKITEKTUR

* b o s ta d

projek t

foto åke e:son lindman

Vid poolkanten De sju bostäderna i Limhamn vill främja ett socialt liv. Arkitekten har själv varit byggherre och excellerar med en ovanligt hög detaljfinish. Tegnérgatan 27, Malmö · Jonas Lindvall Arkitektkontor

t e g n é r g ata n 27

Vänster. Mot gården med poolen har de fem lägenheterna och de två radhusen stora skjutpartier.

ko MMentar

toMas Lauri

det hör inte till vanligheterna att det går att besöka ett flerbostadsprojekt ett år efter att alla flyttat in och få se det som det var i sin rena form. Det hela är möjligt tack vare att arkitekten själv, Jonas Lindvall, låtit alla ytskikt vara orörda i sin egen bostad. Inga tavlor, inga mattor, inga prydnader. Men därför är det inte ett kalt hem. Hela projektet utstrålar sociala ambitioner. Det är gemytligt och behändigt; sju bostäder samlade runt en gemensam gård. Jonas Lindvall har också skapat lugna och ombonade rum. Alla har sin precisa form. redan i entréplanet i arkitektens egen lägenhet är det tydligt hur lägenheterna utvecklar sig som en serie av skilda och koncentrerade uttryck. Den avlånga hallen, det spatiösa köket,

arbetsrummet eller galleriet bakom trappan där den dubbla takhöjden i det höga galleriet kröns med ett glastak. Även trappan är en sluten och samlad enhet. Rummen präglas i hög grad av ljus. Aldrig har de mer än en öppning. Oftast är den stor. Men placeringen skiftar. Ibland ramlar ljuset in från ovan, ibland smiter ett sidoljus in, i ett annat fall är en hel vägg glasad mot en sluten innergård. Det hela ger en basal arkitektur. Få svenska projekt låter volym och ljus tala lika definitivt. Lägg därtill en detaljering och materialbehandling som är asketisk och generell. Bland annat är det samma gråa sandsten på bottenplanens golv som på hela innergården. Alla tak och väggar är dessutom vita, likaså alla infällda skåp. Bara vissa fristående snickerier, vilka kan räknas som möbler, står ut i ek.

te G N Ér

G ata N

situationspL an 1:2000

fak ta

Tegnérgatan 27, Limhamn, Malmö

Ortofoto över Limhamn med hamnen och Öresund i öster.

adress: Tegnérgatan 27, Limhamn. Arkitekt: Lindvall A&D genom Jonas Lindvall (ansvarig), Björn Förstberg (handläggande). Medarbetare: Mikael Ling. stadsplan: Malmö kommun. Landskap: Lindvall A & D. Övriga konsulter: k: Istvan Szlavy Ingenjörskontor. VVs: KK Konsult. e: Larsson EL. brand: P & B brandkonsult. byggherre: Brf Tegnerlunden. entreprenadform: Totalentreprenad. byggnadsentreprenör: Wilhelmsson Bygg i Skanör AB. bruttoarea: 444 kvm. byggnadsår: 2012.

ANTAL BOSTÄDER BOSTADSR ÄT TER

BRUT TOARE A

BYGGARE A

948 kvm

4 4 4 kvm

ENERGI

55 kWh/ kvm

BOARE A

925 kvm

KOSTNAD E XPLOATERINGSTAL

1,0

TOMTARE A

32 000 kr/kvm

930 kvm

61 8/13 · arkitektur

* b o s ta d

nedan. Vardagsrum på våning två i gårdshuset. Golv i vitad ek. nästa uppslag. På gården ligger två radhus, varav det ena är arkitektens bostad.

Jonas Lindvall har själv varit byggherre i projektet. Det har i hög grad påverkat finishen. Det mesta utstrålar kontroll. Arkitektens röst har fått gälla, ingen har avbrutit honom och lagt sig i. Även som stadsbyggnadsprojekt är det avvägt och balanserat. Det består av två volymer. En mot gatan i fyra våningar och en längst in på gården i tre våningar. Mot gatan gör projektet inget onödigt väsen av sig, faller självklart in, anammar omgivande skala. Dess vita puts och aluminiumfönster är ett lågmält tillägg. Anspråken skruvas visserligen upp på den öppna innergården, där en pool upptar en del av ytan och höga skjutpartier ger lägenheterna en monumental touche. Fast inte heller där överröstas omgivningen. Att sticka ut är inte viktigt. Mer märkbar är den sociala idén. Modernismens dragning till totala, anonyma och kolossala strukturer är långt borta. Projektet opererar på så vis på helt motsatt sida jämfört med danska kollegor som BIG. I stället är det en småskalig och idyllisk stämning som dominerar. De som bor där är en del av en tät gemenskap. De känner varandras svagheter, lever liv som ständig korsas och kolliderar. det är en självklarhet att ingen lägenhet eller hus är identisk med någon annan. Individuella skillnader är norm och utgångspunkten även i de olika lägenheterna är att varje rum representerar skilda upplevelser. Men inget är längre bort än att det passar in i den hårt sammanhållande estetiken. I den bemärkelsen är allt och alla lika. o

gårdshus pL an 3 1:400

gatuhus pL an 4 1:400

gårdshus pL an 2 1:400

gatuhus pL an 2 1:400

gårdshus entrépL an 1:400

gatuhus entrépL an 1:400

to M a s L au r i

62 arkitektur · 8/13

sektion 1:600

höger. Kök i gatuplan på gatuhuset. Golv i grå indisk sandsten. nedan. Trappa i vitad ek i gårdshuset. nederst. Mot gatan är huset anpassat efter gatubilden.

63 8/13 · arkitektur

* b o s ta d

64 arkitektur 路 8/13

* b o s ta d

projek t

foto r a fa e l pa lo m o

Småstaden som ideal Området Sundholmen speglar vår samtids bostadsideal med fokus på brokighet och variation inom tre småskaliga kvarter. Sundholmen, Limhamn, Malmö Stadstudio och Metro Arkitekter

SUNDHOLMEN

Vänster. Fasad i betongelement med inslag av träskivor. Höger. De fristående kajhusen är områdets högsta hus.

KO MMENTAR

K ATA R I N A RU N D G R E N

Hej då, Betong-Malmö! hälsar NCCs byggskyltar på väg ut till den halvö som helt sonika kallas Ön i Limhamn i västra Malmö. Det som försvinner är Skånska Cementgjuteriets fabriksbyggnader som ska ge plats åt vad man i kampanjen kallar ”ett attraktivt område, i en attraktiv del av Limhamn, i en attraktiv del av Malmö, i en attraktiv del av Öresundsregionen”. Det är svårt att missa nyckelordet här. Den attraktivitet man refererar till är främst kopplad till det faktum att området har hög status och bra skolor. Varför skapa attraktivitet genom nytänkande stadsutveckling när man har kortet havsutsikt att spela med? Under de senaste 20 åren har Öns befintliga industriarkitektur kompletterats med en mängd byggda varianter av just begreppet attraktivitet. I detta lapptäcke är samtidens rådande stadsbyggnadsmodell representerad i form av en liten bit rutnätsstad, där området Sundholmen är det färskaste bidraget. På Ön är det lätt att se hur idealen förskjutits från säckgata till stadsgata, från glest till tätt, från

markparkering till garage, från homogenitet till påbjuden variation. Området Sundholmen speglar vår tids ideal med sina ambitioner att bygga urbant, varierat och stadsmässigt inom en tydlig struktur med gamla Limhamns gaturum och brokighet som förebild. Många av dessa ambitioner har genomförts. Greppet att dela upp det stora området i tre mindre delar genererar tydliga kvarter där byggnader i olika våningshöjder och färger ger intryck av variation. De upphöjda gårdarna ger fina utblickar mot hamnbassängen och höjdskillnaderna blir naturliga snitt mellan privat och offentligt. Det gröna är ambitiöst och vackert, planteringslådor i corten fyllda av höstanemoner ordnar gränserna på de gemensamma gårdarna. Klängande vildvin väntar på att få bädda in de murar, staket, räcken och grindar som höjdskillnaderna ger upphov till. Kvarteren har påtagligt olika urbana kanter mot gata och kaj. Mot Sundholmsgatan vetter stora glasade trapphus, en gest som än så länge väntar på något urbant

FAK TA

Sundholmen kv 1 och kv 2, Limhamn, Malmö

Ortofoto över Ön i Limhamn. Öresund i öster.

ANTAL BOSTÄDER BOSTADSR ÄT TER+ HYRESR ÄT TER

158

Adress: Sundholmsgatan, Ön, Limhamn, Malmö. Arkitekt: Metro arkitekter genom Alexander Lenre Simittchiev (ansvarig, numera Stadstudio), Jörgen Åkerlund (handläggare), Josefin Klein och Alberto Tenti. Stadsplan: Malmö Stad genom Sofia Öreberg i samarbete med Metro arkitekter. Landskap: Cowi/Tengbom genom Malin Ingemarsdotter Jönsson. Övriga konsulter: K: Ramböll. E: LMT Elteknik. VVS: VVS gruppen i Lund. Akustik: Tyréns. Brand: Tyréns. Mark: Cowi/Tengbom. Byggherre: Sundprojekt AB. Kv 1 har byggts i egen regi som bostadsrätter. Kv 2 har byggts för MKB Fastighets AB som hyresrätter. Entreprenadform: Totalentreprenad. Byggnadsentreprenör: Thage Andersson Byggnads AB. Bygghandlingar genom Arkitektgården. Bruttoarea: 18 370 kvm. Byggnadsår: 2010–13.

BRUT TOARE A

BYGGARE A

16 265 kvm

4 250 kvm

ENERGI

98 kWh/ kvm

BOARE A

12 780 kvm

KOSTNAD E XPLOATERINGSTAL

1,2

TOMTARE A

31 000 kr/kvm

9 907 kvm

67 8/13 · ARKITEKTUR

Höger. stenlagd gata mellan kvarteren. Höger nederst. bostadsgården delas upp av planteringsbäddar i corten och trädäck.

* b o s ta d

mästerlotsgatan

sundsk a jen

sundholmsgatan

t yppL an 1:300 kronolotsgatan

situationspL an 1:1 000 1. k v 1 bostadsr ät ter sundprojek t 2. k v 2 hyresr ät ter Mkb 3. koMMande k v 3 bostadsr ät ter sundprojek t

68 arkitektur · 8/13

sammanhang att spela mot. Kajhusen har fått lokaler i bottenvåningarna, inte ett krav i detaljplanen, men viktigt för kajen som stadsrum. Här motiveras ett mer storskaligt byggande med kopplingen till Cementas silos på andra sidan hamnbassängen, och sexvåningshusens fasadelement skvallrar om att det där med att betongen skulle försvinna inte var helt sant. Gårdsgatorna ned mot vattnet och gränderna genom kvarteren – de gaturum som tydligast har gamla Limhamn som förebild – kantas på grund av parkeringsgarage i källaren av en hög sockelvåning som ger dem få möjligheter att bli mysiga och trygga stadsrum.

argumentationen för projektet är påtagligt samtida. En småskalig kvartersbebyggelse står modell för tre stora prefabricerade kvarter av samma arkitekt. Bilden av variation är viktigare än variationen själv. Kanske måste vi snart utveckla fler modeller för ett modernt urbant sätt att bygga. Att modellera moderna kvarter på en långsamt sedimenterad småstadsbebyggelse är riskabelt. För även om vi kan sörja det förflutna och längta efter att återskapa det är risken stor att vi bara upplever känslan av förlust än starkare när vi ser resultatet. o k ata r i n a ru n d g r e n

* B O S TA D

PROJEK T

FOTO ULF CELANDER

Cover på klassiker I Tuve på Hisingen i Göteborg har Malmström Edström gjort en välritad cover på 1950-talets punkthus på Södra Guldheden. Men det är arkitektur för bilburna konsumenter, konstaterar Claes Caldenby. Brf Vitsippan, Göteborg · Malmström Edström Arkitekter 70 ARKITEKTUR · 8/13

B R F V I T S I P PA N

Vänster och nedan. Det röda snittet lyser upp. Överst en lägenhet med takterrass.

KO MMENTAR

CL AE S CALDENBY

Tuve är ett miljonprogramsområde mitt på Hisingen. Andelen egnahem och bostadsrätter är ganska hög, utrikes födda och högskoleutbildade relativt få, medelinkomst och sysselsättning strax över genomsnittet i Göteborg. Här bor skötsamma arbetare med nära till Volvos fabriker. Och med stora skogsområden runt hörnet. Så ser merparten av det svenska miljonprogrammet ut, välfungerande och långt från braskande krisrubriker. I brynet med den bebyggda slättmarken nedanför bygger HSB en rad nya hus. Utsikten är ståtlig och terrängen vresig, vilket drivit upp exploateringen. Efterfrågan på smålägenheter talade också för punkthus. De högre husen med bostadsrätter är en cover på en av den svenska bostadsarkitekturens klassiker, Brolid och

Wallinders punkthus i Södra Guldheden från 1951. Två lätt förskjutna skivor kring ett öppet trapphus ger goda ljusförhållanden i lägenheterna och en spänst åt husvolymerna. Det är frestande att jämföra närmare med originalet. Hur klarar sig marknadssamhället mot folkhemmet? Tuve är lite tjockare och längre än Guldheden. I stället för en tvåa, två treor och en fyra per våningsplan rymmer Tuve två fyror, en trea, en tvåa och en etta på en totalyta som i stort sett bara är den där ettan större. Det säger alltså att lägenhetsytorna är något mindre än på 1950-talet, vilket är en prestation med tanke på hur kök och bad har svällt. Det går förstås inte helt utan avkall på 1950-talets kvaliteter. Om man jämför fyrorna

FAK TA

Brf Vitsippan, Tuve Göteborg

Ortofoto över Tuve och Glöstorp i Göteborg.

Adress: Glöstorps Röseväg, Tuve, Göteborg. Arkitekt: Malmström Edström Arkitekter Ingenjörer AB genom Christer Malmström (ansvarig), Andreas Norrman (handläggande). Medverkande: Robert Grandin, Ingrid Blomdahl, Maria Sondén. Landskapsarkitekt: Chris Delisle. Konstnärlig utsmyckning: Karin Westlund. Övriga konsulter: K: Byggnadstekniska Byrån i Göteborg AB. V: Canmera Comfort AB. VS: KmK engineering AB. E: BA Elteknik AB. Ljudkonsult: WSP Sverige AB. Brandkonsult: COWI AB. Markkonsult: Norconsult AB. Byggherre: HSB Göteborg. Entreprenadform: Totalentreprenad. Totalentreprenör: Skanska Sverige AB. Bruttoarea HSB Brf Vitsippan: ca 6 190 kvm. Bruttoarea HSB Hyresrätter: ca 3 820 kvm. Byggnadsår: 2010–12.

ANTAL BOSTÄDER BOSTADSR ÄT TER

BRUT TOARE A

BYGGARE A

5 352 kvm

873 kvm

ENERGI

75 kWh/ kvm

BOARE A

4 349 kvm

KOSTNAD E XPLOATERINGSTAL

1,2

TOMTARE A

28 000 kr/kvm

4 326 kvm

71 8/13 · ARKITEKTUR

Nedan. Brf Vitsippan med skogen i ryggen och HSB:s vita hyresrätter nedanför. Stora asfaltytor för bilarna.

* B O S TA D

SITUATIONSPL AN 1:3 000 1. BRF VITSIPPAN 2. HSB HYRESR ÄT TER I TUVE 3. BRF BL ÅSIPPAN (UNDER UPPFÖR ANDE)

LÖ

72 ARKITEKTUR · 8/13

RÖ

VÄ

B R F V I T S I P PA N

OMR ÅDESSEKTION 1:600

så har dagsljus i badrummet, separat wc och den dubbla rundgången försvunnit. Vardagsrummet har krympt något men å andra sidan har Tuve faktiskt ljus från tre håll och dubbla balkonger. I treorna får det nog sägas vara fördel Guldheden även om man kan undra över den estetik som gav helt slutna gavlar. Tuve är okej, men klassikern står sig. Elementbyggnadstekniken hanterar Tuve väl genom särskilda bjälklagselement och våningshöga fönster och fasadelement, som ger en stadig rytm. Tidsandan har fått sitt i den svarta färgen och förskjutningen av fönstren mellan våningarna. Snittet kring trapphuset lyser starkt rött och skiljer också ut sig genom fönsterband och att elementen har en randad yta som döljer skarvarna. Högst upp i ena flygeln ligger en lägenhet med takterrass i bästa villa Savoye-stil. Behärskningen av volymerna ned till detaljer som räcken och annat visar på en säker hand hos arkitekten som skiljer ut det här området från rutinproduktionen. Men på en annan nivå, över arkitektens handlag, finns allvarliga problem. Förtätning av mellanstaden och en stad där många fler klarar vardagsärendena utan bil är grundläggande strategier för Göteborgs utbyggnad. Tuve uppfyller inte de kraven. Det är visserligen nybyggande i miljonprogrammets mellanstad men långt ifrån service och med brant väg till en busshållplats. Stora asfaltytor mellan husen visar att det är bilen som bestämmer. Fast man har förstås en gångbro från det öppna trapphuset till skogsbacken. ”20 minuter till city och 20 steg till naturen” som marknadsföringen säger. Hus i park alltså. o CL A E S C A LD E N BY

T YPPL AN BOSTADSR ÄTTERNA 1:300

T YPPL AN PUNKHUS SÖDR A GULDHEDEN FR ÅN 1951 AV BROLID OCH WALLINDER 1:300

73 8/13 · ARKITEKTUR

Närmast. Höjpunkten i Lerum av Nordmark & Nordmark, byggherre Förbo, 2013. Längst bort. Danviksklippan av Backström & Reinius arkitekter 1940–45. En punkthuspionjär.

* b o s ta d

F o t o M i k a E L o L s s o N (N ä R M a s t ), u R Byg g M ä s ta R E N N R 2 / 194 6 (L ä N g s t B o R t )

per Spek tiv

cL ae S caLdeNby

→Punkthus i skogen – rätt hus på fel plats.

↘

Punkthusen är en överlevare i svenskt bostads byggande. De tycks av flera skäl ha fått förnyad aktualitet. Men vad betyder det att ”litet fotavtryck” i dag står för något annat?

74 arkitektur · 8/13

”Hus i park” är ett behändigt svenskt begrepp för modernismens stadsplaneideal. Den engelska, lite smalare motsvarigheten är ”towers in a park”. Ofta då med hänvisning till Le Corbusier, även om själva begreppet inte verkar finnas hos honom. Däremot är ju önskan om den individuella bostadens tillgång till sol och grönska modernistiskt allmängods. Punkthuset är så mycket hus i park som det kan bli. Det har beskrivits som en uppfinning av 1940-talets svenska typologiska nyskapande. Det är knappast meningsfullt att hävda upphovsrätt till en hustyp men sant är väl ändå att punkthuset passade väl in i efterkrigstidens förortsutbyggnad. Det lilla fotavtrycket var dess stora fördel, det gjorde hustypen lättmanövrerad i den besvärliga terräng man ofta var hänvisad till. Därtill hade det ljus från fyra håll och i åttavåningsvarianten med fyra lägenheter fick det också god hissekonomi. Men det mötte även kritik som ”människosilos”. Nils Ahrbom är inte direkt entusiastisk över punkthuset i ”Några anteckningar till bostadsplanerna” i Fyrtiotalets svenska bostad från 1950. Han börjar med dess största nackdel ur dagsljusperspektiv: En av fyra lägenheter hamnar i nordost och får för få soltimmar, även om detta kan

lösas med T- eller Y-formade punkthus. Å andra sidan har det smalhusets fördel med ”genomluftbara lägenheter”. Det större antalet lägenheter per plan ger tjockhusets goda hissekonomi. Det har därför byggts ”där markvärdet varit för högt för att tilllåta ett enbart lågt byggeri”, vilket hade varit att föredra, låter det som. ”Det har också, ehuru med växlande framgång, använts som accent i stadsbilden” avslutar Ahrbom lakoniskt. Erling Langkilde skrev i Byggmästaren nr 2/1946 om svenska ”Punkthuse”. För en besökare från ”det flade Danmark” framstod de som en ”djærv og forfriskende oplevelse”. Men det räcker förstås inte, det viktiga är bostadskvaliteterna, menar han. Och han ser problem med överutnyttjande av tomten, lägenheter längst ned utan utsikt och brister för barnfamiljerna. Så långt 1940-talet. Vad har hänt mellan då och nu? Smålägenheter (tvåor och treor) är i dag vad ”världens ensammaste folk” behöver mest. Förtätning på små resttomter, ofta i svår terräng, söker kommunerna med ljus och lykta. Bra svällningstal intresserar de stora bostadsbyggarna som tagit fram typpunkthus. Samtidigt vill vi bygga stad. För lobbygrupper som Yimby som propagerar för "tät stad", är ”hus-i-park” rentav ett ”typologiskt trauma” som arkitekter inte förmår skaka av sig. Typologi

↘ är fysik, menar Yimby, det är värderingen av konsekvenserna som är viktig. Solvinklar eller funktionsblandning, det är det enkla alternativet. Ska vi fortsätta ”rulla ut” hus-i-park eller ska vi, eftersom det redan finns så mycket förort, i stället börja ”rulla ut” kvartersstad? Så tycks Yimbys tänka. Problemet är det retoriska ”rulla ut”. Yimby påminner i sin förkortningsargumentation om Thatchers TINA, ”there is no alternative”. Men arkitektur är alltid en dialog mellan system och situation, utrullning och underlag. Några färska punkthus från Göteborg visar på spännvidden. Kring stora dockan på Eriksberg byggs en rad 14-vånings punkthus som avslutning av Norra Älvstrandens utbyggnad mot parken i Färjenäs. Husen har mest smålägenheter och ger genomblickar mot parken och mot vattnet för de mer kompakta bostadsblocken runt omkring, ett rimligt val kan tyckas. På Inägogatan en bit inåt land på Hisingen har QPG ritat två punkthus på platsen för en tidigare värmecentral, en förtätning med referenser till kringliggande 1940-talsbebyggelse i Kyrkbyn. Husen tillför befolkning i en utglesad äldre stadsdel men i närskala ger de inte mycket, eftersom de står på ett slutet p-däck. Josefina Nordmarks bostadsprisnominerade Höjdpunkten

i Lerum är det senaste tillägget i kommunala Förbos massivt marknadsförda satsning Norra Hallsås. Läget är perifert, inte bara i Göteborgsregionen utan också i det glest bebyggda Lerum. Servicen består av en förskola och en enslig busshållplats uppe i skogen. Med all respekt för de arkitektoniska ambitionerna måste detta beskrivas som ännu en förort byggd för bilen. Samma problem gäller HSBs projekt i Tuve som presenteras i detta nummer (sid 70). Det lilla fotavtrycket i landskapet var punkthusets argument. I dag lever vi i ett globalt landskap och fotavtryck har kommit att betyda något mycket större. Några av de fyra exemplen kan få visa att punkthus visst kan tillhöra repertoaren också i dag och att bristen på funktionsblandning är ett större problem än val av hustyp. Det handlar också om handelns struktur, nybyggnadshyrorna och att bilen tar så mycket plats. Men att förtäta med punkthus ute i skogen förefaller ändå vara rätt hus på fel plats, ett ohållbart sätt att använda den enda procenten årligt nybyggande som står till förfogande. I varje fall om vi tror på en stad där vi inte är inlåsta i bilismens återvändsgränd. o cl a e s c a ld e N by

75 8/13 · arkitektur

Höger. Klas Ruin och Ola Broms Wessel från arkitektkontoret Spridd.

* b o s ta d

d ialO gen

i n t e r vj u d a n h a l l e m a r f oto m o a k a r l b e r g

Ola Broms Wessel · Klas Ruin

→Fittja behöver inte en stor lösning. Igen. Arkitektkontoret Spridd vann den svenska delen av tävlingen Nordic Built Challenge med sitt förslag Fittja People's Palace som vill se helheten och renovera fram kvaliteterna i den befintliga miljön i Fittja.

Juryn skrev att det här var tävlingens ”modigaste förslag”. Vad tror ni var det modiga? ola broms wessel: När man går in som ar kitekt och ska omgestalta en byggnad förväntas något som signalerar något nytt. Det krävdes ett visst mod för att säga att vi inte ville göra det. Vi tror inte att husens karaktär är ett problem. Vi ställde i stället frågan: Vad är det för behov av renovering som finns i den lilla skalan? Det som man kan ta på med handen. klas ruin: Vårt förslag är inte innovativt i meningen att det har några radikala och kostsamma ingrepp. Tillsammans med alla små förändringar och renoveringar blir det nytt men vi vägrade lösa det med de stora innovationerna som har varit det vanliga när man närmat sig miljonprogramsområden.

76 arkitektur · 8/13

inget nytt och inget innovativt alltså? klas: Behovet av innovativa lösningar är en riskabel utgångspunkt. Miljonprogrammet har ofta fungerat som en fritt laboratorium, som

en försökskanin för tillfälliga estetiska eller tekniska lösningar med radikala och kostsam ma ingrepp som följd. Ett förhållningssätt som applicerat på många andra områden aldrig vore möjligt. Det är lätt att se paralleller till detta förhållningssätt inom andra samhällsområden där utsatta fenomen, miljöer eller människor blir föremål för illa underbyggda experiment just på grund av sin försvarslöshet. ola: I det ligger också att vi ville motverka radikala hyreshöjningar, vi ville ligga på en höj ning på 10 %. Då måste vi göra det nödvändiga och samtidigt anstränga oss för att hitta och tala om befintliga kvaliteter. Till exempel så river vi inte ut köken utan renoverar skåp och stommar. Vilket både gör att hyresgästerna kan bo kvar och att kostnaden blir hälften så stor. Vi vill ta det som finns på allvar, vilket också är givet i den hållbarhetsdiskussion som finns. Hur har ni hittat det viktiga, det som ni vill förändra och det som ni vill behålla? klas: Vi har gjort en noggrann genomgång

77 8/13 路 arkitektur

* B O S Ta d

Architecture

Infastructure Infas Inf tructure

Nature

Topogr T aphy Topography

Water

78 arkitektur · 8/13

av huset. Vi har använt våra arkitektoniska redskap för att göra det. Vi har gjort 3Dmodel ler för att komma in i materialet. Ritat alla planlösningar och sektioner på nytt. Vi har wallraffat med arkitektverktygen. För att känna kvaliteterna och förstå, men också för att analysera dem. Annars fastnar man i den ytliga omläsningen. ola: Det är ju något som skulle vara själv klart om man renoverade vilken byggnad som helst som är minst 100 år gammal. klas: Vi har sett och hävdat behovet av en djupgående och tidig analys. Annars kommer man att hamna i investeringar som nya dyra

ventilationssystem eller andra tekniska lösning ar. Eftersom man inte har argumenten för att det befintliga fungerar. Det är klart att man kan spara energi här och vi har förslag på framför allt tätningar som kan sänka energikostnaderna med 25%, men i jämförelse med en villa i Bromma eller ett sekelskifteshus i en inner stad så är de här husen bra ur energisynpunkt. Fixar man fönstren här kommer man långt. ni har för projektet skapat något som ni kallar miljonprogramsklockan. Vad är det? ola: Det är en lista av punkter (se sid 81) som ska hjälpa oss till ett holistiskt angrepps

Vänster. Fittjas dramatiska naturlandskap med stora höjdskillnader, infrastruktur och byggnadsmassa bildar en sammanhållen helhet. Projektet föreslår nya lager som stärker det befintliga och adderar nya kvalitet: � Park och djurliv med förstärkning av grönstruktur. � Regnvattenpark. Öka markens genomsläpplighet. � Odling som optimering av grönområden. � Byggskola för de boende i ett lokalt utbildnings och sysselsättningsprogram. � Teknisk uppgradering som hantering av dagvatten, VVS och fönsterbyte. � Nya funktioner på marknivå in- och utvändigt.

Park and wildlife

Strengthening of green structure

Rainwater park

Improved pourosity of the ground

Cultivation

Optimization of green areas

Construction school

Education and employment program

Technical upgrade

Sewage,, plumbing, window window replacement

New social space

Spatial reprogramming of ground floors

längst till vänster och nedan. Krögarvägen. Arkitekt Höjer-Ljungqvist arkitektkontor, 1968–72.

Krögarvägen built 1968-1972

Metro line completed 1972

sätt. Med hjälp av de här tolv punkterna vill vi komma ifrån våra förutfattade meningar om platsen. Den är länken mellan det konkreta och det övergripande, som en sorts docknings stationer som vi kan prova alla förslag emot. Klockan ger en enkel form och benämning av kravet på en omfattande analys. Även detta är ju ett diagrammatiskt välkänt redskap inom arkitektyrket historiskt. Att samla ett komplext innehåll under ett tydligt paraply. Till exempel Le Corbusier tog ständigt fram nya listor, pro grampunkter och manifest för att sammanfatta en vision, en bedräglig men också användbar sorteringsmetod. Exemplen är många på andra

sammanfattande programförklaringar. Dock är det mer sällsynt att de används när det berör ombyggnad. Programförklaringen och manifes tet är ofta tätt sammankopplat med nybyggnad. Hur märks det här i era konkreta förslag? klas: Det är väldigt lite form i vårt förslag. Det handlar om aktivitet. Dels den tekniska aktivite ten, hur det fungerar. Hur material och infra struktur fungerar, hur fungerar det när man går ner i trapphuset, det är mörkt. Där hittade vi en svaghet och föreslår en glasdörr till trapphuset, för ökad trygghet. Vi kunde se hur marknivån är illa utnyttjad kring huset. Då kan vi aktivera det

79 8/13 · arkitektur

Nedan och motstående sida. Tre nivåer av renovering föreslås. Liten, medel och stor. De tre nivåerna tar hänsyn till befintliga kvaliteter. I till exempel kök renoveras stommar och luckor i stället för att ersättas.

* B O S Ta d

liten Fönsterbyte Köksrenovering Badrumsrenovering och stambyte Byte / tätning av fogar i fasad mellan betongelement ( 5 ) Individuell mätning av energi- och vattenförbrukning, visualisering ( 6 ) Ny VVS i köket ( 7 ) Finjustering av anläggningen (1) (2) (3) (4)

80 arkitektur · 8/13

(8) (9) ( 10 ) ( 11 ) ( 12 ) ( 13 ) ( 14 )

Medium Lägenhet entrédörr Hissrenovering Renovering av ytskikt korridorer och entréer Renovering av ytor i lägenhet Renovering av ytor hall Byte / tillägg av armaturer hall Elektricitet. Uppgradering till aktuell standard

Stor ( 15 ) Prognoskontrollerad uppvärmning ( 16 ) Tvättstuga renovering ( 17 ) Entréer, tak, passersystem med nya Aptussystemet ( 18 ) Solfångare ( 19 ) Utvändiga markåtgärder Radiatorer ( 21 ) Balkong renovering ( 22 ) Ny elcentral ( 23 ) VVS-system ( 25 ) Nya fläktar ( 26 ) Nya ventilationsdon i lägenheterna ( 27 ) Tilläggsisolering tak

och ge förslag för det och se en potential. Det lig ger en helt tom lokal i källaren som kan öppnas upp mot vägen vid centrum. Det kan bli en serie fönster som ser ut som om de alltid legat där. Det finns en matbutik vid en bottenvåning intill garagen. Det finns ett behov för en återvinnings station i området. Garaget intill matbutiken, där det redan rör sig mycket folk, skulle vara en utmärkt plats för en sådan. Då kan vi ta det till

diskussionen med de som bor här. Hur skulle man bemanna återvinningscentralen? Ur den där möjligheten kommer sedan formen. Är ni de osynlige arkitekterna? Vi tror ju att det syns. Även om det är en protest mot viljan att ”det måste synas”. Vi väljer att arbeta med noggrannhet och tillsammans kommer den här noggrannheten att ge en

Holistisk renovering Projektet Fittja People's Palace har konstruerat tolv punkter för att hitta ett helhetsgrepp för renoveringen. det kopplar samman den stora skalanden med den enskilde hyresgästen.

Ägande och ansvar. Hitta ge mensamma mål och intressen för alla de som äger och förvaltar bo städer och lokaler i området. Även centrumanläggningen måste vara en del i det långsiktiga arbetet och inte utsatt för kortsiktiga investeringar av privata ägare.

använd befintlig kunskap. Mängder av undersökningar och rapporter har gjorts i Fittja. Man behöver inte börja från noll.

Rörelse och trafiksepareringens topografi. Trafik separeringen är miljon programmets ryggrad. Det fungerar och är uppskattat. Utveckla de mötesplatser som finns i anslutning till den be fintliga trafiksepareringen.

Miljonurbanitetens natur och rekreation. Naturen är ingen barriär utan en del av miljonprogrammet. Låt den förbli komplicerad och varie rad. Tillför urbant odlande och förstärk den upplevda trygg heten i naturområdena.

Transparent samarbete. Invol vera de boende. Öppenhet, ärlig het och respekt kring projektet, de gemensamma målen, organi sationen och intressena.

Förändring och rumslig omprogrammering. Nya planlösningar i den flexibla planen med bärande ytterväggar. Det finns förtät ningsmöjligheter i många lägen, just nu byggs terrass radhus ner mot Albysjön. Bottenvåningarna kan utvecklas (se s 83), det gäller så väl befintliga bottenvåningar som garage och källare. Det öppnar upp för initiativ och handel.

2 1

81 8/13 · arkitektur

* b o s ta d

Nedan. I bottenvåningen på Krögarvägen 2 i Fittja ligger en tom källarlokal som kan öppnas upp mot centrum och gångvägen och skapa en aktiv yta.

större effekt. Och också en sammanläsning av det nya och det gamla. ni kallar ert projekt för Fittja → Vi behöver vara med i centrala beslut People's Palace. Vad i projektet för att nå väl underbyggda betyder det? klas: och optimerade lösningar. Palatset pekar på kvaliteten med den sam manhållna an läggningen. Miljön kan jämföras med Campus miljön inom utbildningsväsendet med fria hus i natur. I detta finns en exklusivitet som i ett välskött sammanhang kan blomstra men sam tidigt är extra utsatt för bristande underhåll. Och de här byggnaderna kommer ju ur ett 82 strukturalistiskt ideal, det finns en inneboende arkitektur · 8/13

rationalitet i dem som är som gjorda för för ändring. Det är extrem topdownarkitektur, det är rationellt men den där rationaliteten gör det möjligt att utveckla. Det är också därför vi kallar det Fittja People's Palace. Palatsidén har en plats i det strukturalistiska tänkandet. Ett palats som en plats där rummen innanför det tydliga rationella systemet kan föränd ras. Som i Cedric Price Fun Palace. Det här är Folkets palats. ola: Miljonprogrammen öppnar för en fort sättning inom det givna systemet, en möjlig het att växa. Vi tänker att våra små ingrepp i husen kommer att färga av sig på hela miljön och också på hur man ser på sin egen miljö. Om någon tar sig an och renoverar ditt kök och inte bara byter ut det, om någon behåller fasaderna och öppnar upp på sina ställen så är det ett sätta att säga att det har ett värde. klas: Det är ju också därför som planer på renoveringar ofta leder till protester. Man

Nedan. Ett av förslagets viktigaste delar är de förnyade bottenvåningarna, där garage, källare eller i vissa fall lägenheter kan bli en del av den offentliga miljön.

Nedan höger. Ett glasparti mellan trapphus och våningsplan ökar tryggheten och är ett litet ingrepp som ger stora kvaliteter.

FaK Ta

Fittja People's Palace, Botkyrka kommun adress: Krögarvägen 2, Fittja, Botkyrka kommun. arkitekt: Spridd genom Ola Broms Wessel, Ylva Frid och Klas Ruin. Ursprungsarkitekt: Höjer-Ljungqvist Arkitektkontor, 1968–72. Samarbetspartner: NCC Construction Sverige AB. Uppdragsgivare: AB Botkyrkabyggen. genomförandeår: 2014–15.

misstänker helt befogat att det ska leda till stora hyreshöjningar, uppemot 50–60 procent är inte ovanligt. ola: Det här är ju en enormt bra plats i Stockholm. Det uppfyller egentligen alla drömmar om vad stadsbyggandet ska vara i dag. Så som lågt antal kvm/person, låg ener gianvändning/person trots brister i klimatskal, god kollektivtrafik, närhet till grönområden och rekreation, säkra miljöer för barn, ljusa och välplanerade lägenheter. I ljuset av dessa kvaliteter kan man anta att attraktiviteten framöver kommer att öka, vilket stödjer idén om att värna de kvaliteter som redan finns. Men detta förhållningssätt kräver också lokal förankring och ett arbete som inte syns i det byggda, vilket är centralt i vårt förslag. De som bor här känner den här platsen utan och innan. Åtgärderna måste ske på deras premisser.

en sådan sak är också det som Botkyrkabyggen såg som en av förslagets stora kvaliteter att folk kan bo kvar under renoveringen. klas: Vi har ju frågat oss, tillsammans med NCC, om vi inom deras system kan renovera ett badrum på sju dagar? Kan vi byta ut fönstren medan de bor kvar? Det går men det krävs att vi som arkitekter är med i processledningen från början och argumenterar för att det är där de viktigaste insatserna kan göras. Vi har velat utvidga formbegreppet. Det handlar om att strukturera arbetsprocessen, hur saker blir till. Det är arkitektens ansvar. Hur prioriterar vi ekonomiskt? Ska man ha en tekniklösning som dominerar totalt eller kan vi argumentera för att byta ut fönstren och täta? Vi behöver vara med i de besluten om formen ska bli bra. o 83 8/13 · arkitektur

höger. Herzberg public housing i Wien, 120 bostäder av Alles wird gut Architektur 2011.

* b o s ta d

F O t O H e R t H A H u R n Au S

e s sä

håkan forsell

Rätten till bostad Allmännyttan i sin traditionella form är död. Privata byggherrar bygger bara för medelklassen. Håkan Forsell ser ett Sverige som måste hitta tillbaka till en social bostadspolitik. Och inte minst våga omvärdera sin bild av social housing.

det är lättare att göra fisksoppa av ett akvarium än tvärtom, yttrade Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund under en kärnkraftsdebatt i riksdagen nyligen. Den drastiska liknelsen skulle även kunna sammanfatta svensk bostadspolitik. En ”monstruös hybrid” dikterar i dag villkoren för många svenska städers bostadssituation. En offentlig allmännytta har parat sig med en avreglerad marknad. I en artikel i New Political Economy tidigare i år uppmanade forskaren Brett Christophers internationella experter på bostadsfrågor och bostadspolitik att upphöra att slentrianmässigt referera till Sverige som en framgångsrik tredje väg, där bostadsmarknaden har många starka, icke-vinstdrivande aktörer och där både privat och offentlig sektor genererar produkter som alla har tillgång till, oavsett inkomst och tillgångar. Vid närmare anblick finner man i stället en ensidig bostadsmarknad som just genom rationella, vinstinriktade beslut har kommit att präglas av dyrlägen och utestängningar. Akvariet har mixats ned till en överprisad soppa som inte alla kan avnjuta.

84 arkitektur · 8/13

allt fler grupper i samhället står utan möjlighet att skaffa bostad, särskilt unga och människor som inte har etablerat sig på arbetsmarknaden i storstäderna. Bara för 10–15 år sedan kunde många i liknande situation skaffa sig ett eget boende, men i dag har de knappast en chans. Privata byggherrar bygger bara för medelklassen. Kostnaderna för bostadsrätter och hyresrätter är höga. Allmännyttan i sin traditionella form är avliden och ska numera skötas enligt affärsmässiga principer. Därtill finns färre lägenheter i omsättning och det ställs höga krav för att få hyra. På pappret finns visserligen ett socialt ansvar fortfarande kvar för de kommunala bolagen, men i takt med att upprustningsbehoven och kostnaderna för 1960- och 1970-talsbestånden ökar, finns det knappast någon plats för dessa hänsynstaganden. I flera kommuner är socialtjänsten den näst största hyresvärden efter allmännyttan. Situationen ger anledning till att se över de bostadspolitiska formerna och kanske omvärdera en del förutfattade meningar. Alla större

städer i Sverige har blivit polariserade. Det finns en låsning mellan utanförskapets förorter och ”fina” medelklassområden som har skapat spänningar och oförståelse mellan befolkningsgrupper. Samtidigt finns en bred önskan att bryta trenden och i stället bygga stads- och boendemiljöer som är omväxlande, levande och blandade både funktionellt, socialt och ekonomiskt. Det etablerade sättet att skapa blandade stadsmiljöer i Sverige har varit att planera för olika upplåtelseformer. Denna politik är inte framgångsrik längre. I de flesta europeiska länder finns i stället en social bostadspolitik med riktade åtgärder och subventioner för bostäder åt låginkomsttagare och andra som inte kan uppfylla marknadens krav för att få tillgång till ett eget boende. ”social housing”, som man numera oöversatt benämner formen, har varit tabu inom den svenska bostadspolitiska debatten i decennier. Utifrånperspektivet av en generell bostadspolitik, med allmänna hyresbostäder öppna för alla oavsett inkomst som länge varit den svenska välfärdsstatens signum, förknippas det som utpekande och förnedrande att öronmärka bostäder för mindre inkomststarka hushåll och individer. Det har ansetts stigmatiserande att uppföra ”kategoriboende” och att människor som är åsidosatta på bostadsmarknaden skulle få bo i särskilda områden eller bostadshus. Men social housing är ett mångfasetterat fenomen, och det ser högst olika ut i Europa. Andelen behovsprövade och subventionerade lägenheter ligger runt 20 procent av beståndet i många storstäder i Storbritannien och Tyskland. Men vissa andra städer har en häpnadsväckande hög andel: Amsterdam 47 procent, Wien har 25 procent inkomstprövade och subventionerade bostäder. Här får en mycket större del av befolkningen sin bostadssituation ordnad genom offentliga insatser. Innan vi går vidare med att titta närmare på Wiens sociala bostadssektor kan man fråga sig två saker utifrån ett svenskt perspektiv: är en bostadspolitik och ett bostadsbyggande som bara riktar sig mot en ekonomisk medelklass – kanske även en

* b o s ta d

→ Omvärlden har sprungit ifrån den svenska modellen och dess bostadspolitik. övre medelklass – hållbart? Och vet de som värjer sig mot ”social housing” egentligen hur denna subventionerade och inkomstprövande boendepolitik faktiskt fungerar i andra länder? I Göteborgs stads kunskapsöversikt om bostäder för låginkomstagare från 2012 tittade forskare och tjänstemän på hur europeiska länder och städer har försökt skapa bostadsområden som är ekonomiskt och befolkningsmässigt blandade och en urban politik som är socialt integrerande. Översikten konstaterade att Sverige i jämförelse i stort sett inte hade några verktyg för liknande insatser, eller inte kunde använda de verktyg som fanns. Däremot var den politiska självbilden den motsatta och följaktligen tämligen verklighetsfrämmande. Först bör man påpeka att det knappast finns någon bostadspolitisk regim i Europa som inte skyr det nedsättande i begreppet social housing. Oftare talar man i stället om ”affordable housing”. Den sociala bostadspolitiken har också i flera europeiska länder varit långt mer medvetet gestaltande och med fler kvalitativa aspekter än vad den svenska schablonbilden visar. En planerad social blandning i städer har varit ett sätt att komma tillrätta med en redan existerande segregation. En segregation som är resultatet av det ensidiga gynnandet av den ägda bostaden från 1990-talet och framåt. En politisk prioritering av äganderättsformer i boendet gjorde att nästan alla länder i Europa skar ned på sina sociala bostadssektorer. Men i exempelvis Österrike existerar fortfarande en aktiv organisering för att få utveckla bostadsformer som kan omfatta stora grupper av medborgare. Inom det sociala bostadsbyggandet finns en strävan efter att skapa områden som står för god design och kvalitet och ett marknadsalternativ som fysiskt blandas med de övriga bostadsmiljöerna.

86 arkitektur · 8/13

Wien har en lång tradition av reglering inom bostadssektorn. Österrikes första socialistiska regering efter första världskriget satte lösningen på bostadssituationen i huvudstaden som en av sina första prioriteringar. Hyrorna skulle hållas låga, men bostäderna skulle också vara attraktiva och visa på hög arkitektonisk kvalitet. Wien är en av Europas största hyresvärdar. Under 1980-talet köpte staden upp allt större delar av bostadsmarknaden och staden har fortfarande i stort sett monopol på mark för bostadsändamål.

Eftersom den sociala bostadssektorn är så expansiv i Wien har den även tvingat privata byggföretag att hålla lägre marknadspriser för att vara konkurrenskraftiga. Men systemet hotas av förändrade ekonomiska villkor. 2008 beslutades att intäkter från de kommunala bostadshyrorna fick användas för att täppa till budgethål i annan offentlig verksamhet. Ansvariga för de sociala bostadsprogrammen i Wien ser här orsaken till den negativa utvecklingen de senaste åren. Wiens bostadspolitiska budget skars till exempel ned med 25 procent för år 2012 och köerna till de kommunala lägenheterna växer nu snabbt. Wien har valt en bostadspolitisk riktning som har inneburit subventioner till byggföretag som uppför ”betalbara” lägenheter. Bostadsbidrag till enskilda hushåll fungerar som komplement. Man har däremot valt att inte ge ränteavdrag till villa- eller bostadsägare. Vid sidan av en önskan att stadens bostadsmarknad ska vara öppen för olika människor i olika inkomstlägen finns ett socialt ansvarstagande och starkt offentligt grepp om den storskaliga planeringspolitiken möjliggör hållbara lösningar och en högre ”grön” standard i nya bostadsprojekt. Bostadspolitiken har också ambitionen att fungera som en broms för suburban utspridning av stadsmiljön. en angiven inkomstgräns i europa för rätten till social housing är att man tjänar under 60 procent av landets medianinkomst. Det skulle innebära att cirka en miljon svenskar i arbetsför ålder skulle ha rätt till subventionerade bostäder i dag. Till största delen inbegriper denna grupp ungdomar, invandrare och nyblivna pensionärer som kommer ut i det nya pensionssystemet utan substantiella tjänstepensioner. För att Sverige ska kunna bygga social housing krävs dock att staten begär undantag för tjänster av särskild ekonomisk betydelse (SGEI, Service of General Economic Interest) av EU, som upphäver konkurrenslagstiftningen inom en del av bostadsmarknaden. Men regeringen har inte begärt något sådant undantag. Sverige är ett av de länder som mest motståndslöst anpassat sin bostadssektor till EU:s marknadsliberala normer. Faktum är att delar av omvärlden har sprungit ifrån den svenska modellen och dess bostadspolitiska transformationer. Den soppa som skulle bli så smaklig består just nu mest av en massa döda fiskar. h å k a n fo r s e ll ä r U r b a n h I s to r I k e r o ch fö r fat ta r e tI ll b o k e n b e b o d da pl at s e r , s o m Utko m på a r k Ite k tU r fö r l aG 2013.

32 % av totala bostadsbeståndet i Holland är social housing

Social housing Så funkar det i Holland, Frankrike och Wien.

holland Det holländska social housing-systemet definieras som bostäder under marknadspris till en målgrupp bestående av låginkomsttagare, socialt missgynnade samt vissa kategorier av offentligt anställda. Målgruppen definieras av offentliga myndigheter.

Hur? Holland har 425 registrerade social housingorganisationer, som tillhandahåller bostäder. De är de viktigaste aktörerna på den holländska bostadsmarknaden. Dessa så kallade Woningcorporaties, privata icke vinstdrivande organisationer (sammanslutningar

och stiftelser) arbetar utifrån ett ramverk som staten bestämt. Men de är självständiga organisationer, som sätter egna mål och bär sitt eget finansiella ansvar. Social housing-organisationerna har varit oberoende av stöd från staten sedan 1993.

Finansiering Den holländska strategin är att bostadsorganisationer agerar som en självständig kropp, men med garanterade Capital Market Loans och hyresreglering. De understöds av en säkerhetsstruktur i tre nivåer: – Den centrala social housing-fonden (CFV), ett självständigt offentligt organ, som kontrollerar organisationens ekonomiska situation och ingriper när organisationen får ekonomiska svårigheter – Waarbaorgfonds sociale woningbouw (WSW) är en privat organisation skapad av bostadsorganisationerna själva, som en solidaritetsfond dem emellan. Denna fond gör det möjligt för social housing-organisationer att åtnjuta gynnsamma villkor och räntenivåer om de finansierar sin verksamhet på den öppna kapitalmarknaden. – Om dessa två instrument inte är nog för att klara ekonomiska svårigheter kan stat eller kommun ingripa som sista instans.

Om Vem? Det varierar utifrån den lokala/regionala situationen. Generellt fanns fram tills nyligen inga restriktioner baserade på inkomst. Men det färska beslutet hos europeiska kommis-

sionen utmanade detta förhållningssätt, genom att definiera en mer specifik målgrupp för sociala bostäder, främst låginkomsttagare.

Social housing utgör 32 % av totala bostadsbeståndet, 75 % av hyresbeståndet i Holland och 47 % av amsterdams bostäder. Dutch Housing act (1901) ger ett lagligt ramverk för hur tillhandahållandet av sociala bostäder organiseras.

87 8/13 · arkitektur

* b o s ta d

fak ta

Vad är social housing?

17%

av totala bostadsbeståndet i Frankrike är social housing

• Hyreslägenheter som genom lagar är undantagna från den ordinarie bostadsmarknaden. • De får ett offentligt finansiellt stöd. • De ägs av icke vinstdrivande företag. • Det är en samhällelig insats riktad mot vissa grupper, som resurssvaga. Det finns olika kategorier, och ett sätt att fördela bostäderna mellan dessa. • I Europa är det bara Sverige, Tjeckien och Lettland som saknar ett bostadssystem specifikt för låginkomsttagare. I Sverige finns visserligen sociala hyreskontrakt som kommuner kan erbjuda till personer med till exempel missbruksproblem. Men det rör sig endast om totalt 15 000 lägenheter.

Vem?

frankrIke Social housing är en specifik sektor på bostadsmarknaden. Den regleras av Byggoch bostadsbalken (Code de la Construction et de l’Habitation, CCH).

Hur? Social housing i Frankrike tillhandahålls av så kallade HLM-organisationer, Habitation à Loyer Moderé (bostäder till låga hyror). De är specifika aktörer med statligt uppdrag. Frankrikes social housing byggs och styrs av dessa HLM organisationer, samt i liten utsträckning av halvstatliga bolag (Société

d’économie mixte, SeM) och några icke vinstdrivande företag. Då HLM tillhandahåller den största delen av bostäderna inkluderar de både offentliga och privata företag som är icke vinstdrivande och ligger under Bostadsoch finansministeriet.

Finansiering Hyror baseras på nettokostnaden för konstruktion, som kan sänkas genom bidrag (från stat och lokala myndigheter) och skattesänkningar. Om ett hushålls inkomst ökar förbi inkomsttaket höjs hyran. Största delen av finansieringen för nybyggen kommer från finanslån, där den största utlånaren är Caisse des Dépôts et

88 arkitektur · 8/13

Vem som får tillgång till social housing regleras via inkomsttak. inkomsttaket bestäms på ett nationellt plan, men som varierar beroende på bostadsort och storleken på hushållet. inkomsttaken ligger på en nivå som i realiteten inkluderar en stor del av befolkningen, för att främja socioekonomisk mix i bostadsområdena. icke desto mindre, under de senaste tre decennierna har sektorerna sett en konstant ökning av fattiga hushåll. För närvarande har 35% av alla HLM-hushåll inkomster under fattigdomsgränsen. Lagen om rätt till bostad, som introducerades 2007, etablerar företräde för följande sex kategorier: hemlösa, personer som riskerar vräkning som inte har någon annan möjlighet att finna bostad, personer med tillfällig bostad, personer med ohälsosam eller opassande bostad, hushåll med barn i för trånga eller otillbörliga bostäder samt funktionshindrade.

Om Consignations (CDC) som har sparfonder med reglerad skattebefriad ränta. alla franska hushåll har rätt att öppna ett sådant konto på sin lokala bank. Besparingarna slås samman av CDC, som betalar en avgift till bankerna och en fast ränta.

Den sociala bostadssektorn i Frankrike står för ungefär 17 % av bostadsbeståndet. Provisionen för social housing inkluderar konstruktion, utveckling och för underhåll av både hyresbostäder och sociala ägarlägenheter. HLM planerar att renovera 800 000 social housing-lägenheter fram till 2020.

25%

av bostadsbeståndet i Wien är till för låginkomsttagare

Finansiering

WIen Wien är unikt för Österrike, där varje region har sin egen bostadspolitik. Wien har valt en bostadspolitisk riktning som har inneburit subventioner till byggföretag som uppför betalbara lägenheter. Staden äger närmast all sin mark, säljer den till ett förmånligt pris, och ger byggherren ett offentligt lån på cirka 35–40 procent av byggkostnaderna till en ränta under marknadsnivå.

Hur? Staden utlyser ofta tävlingar inför uppförandet av nya kommunala bostadsområden där fyra faktorer väger lika tungt i bedömningen: planering, kostnader, ekologisk och social hållbarhet. Byggherren som får erbjudandet

att bygga på stadens mark måste i gengäld reservera hälften av lägenheterna som hyreslägenheter till staden. Den andra hälften går till hyresgäster som byggherren själv väljer, oftast en mer välbeställd grupp.

Om 25 procent av stadens bostadsbestånd är till för låginkomsttagare. Vid sidan av en önskan att stadens bostadsmarknad ska vara öppen för olika människor i olika inkomstlägen finns en övertygelse att den storskaliga planerings-

Fram till 2009 existerade en stor statlig subventionering av Wiens bostadspolitik. Men därefter har ansvaret helt tagits över regionalt. Hälften av finansieringen kommer från den privata kapitalmarknaden. Staten har också skapat en särskild bostadsbank som har fått skattelättnader genom att ge ut obligationer. alla större banker i Österrike har skapat sådana bostadsutlåningssektioner (Wohnbaubanken) som lånar ut under marknadsränta. Denna lösning har gjort den sociala bostadssektorn mindre beroende av den offentliga ekonomin och sektorn kan också spela en så kallad motkonjunkturell roll när landet hamnar i ekonomiska lågkonjunkturer. idéerna har hämtats från den keyneska konjunkturpolitiken som även låg till grund för svensk bostadspolitik under 1930-talet.

Vem? politiken möjliggör hållbara lösningar och en högre ”grön” standard i nya bostadsprojekt. Bostadspolitiken har också ambitionen att fungera som en broms för suburban utspridning av stadsmiljön.

Bostäderna är behovsprövade men skulle hushåll börja tjäna mer än gränsen för social housing blir de för den skull inte tvungna att flytta ut. en ökad andel medelinkomsttagare ses snarare som en garanti att fastigheterna förblir blandade, sköts om och inte förfaller.

89 8/13 · arkitektur

* B O S TA D

REP O RTAGE

T E X T O C H FOTO C L A E S S Ö R S T E DT & AG N E TA C E D E R S T RÖ M

Ruinlandskap byggt på kredit Många amerikaner lockades att investera i den boomande husmarknaden i början av 2000-talet. 2008 kraschade allt. Claes Sörstedt och Agneta Cederström har rest runt i ruinerna av ett stadsbyggande på steroider.

* b o s ta d

Föregående uppslag. Klubbhus i Roripaugh Ranch, Temecula, Kalifornien. Vänster. Övergivet projekt, Homestead, Florida. Höger. Del av Tartesso West, Buckeye, Arizona. Satellitfoto 2011 (USGS).

“tyst – det är väldigt tyst här.” David försöka beskriva hur det är där han bor. Vi står tillsammans med honom framför ett tomt hus, ensamt beläget på en säckgata. I ett dammigt fönster är texten AVAILABLE upptejpad. Huset var det allra sista som byggdes i området innan all byggverksamhet avstannade efter krisen 2008 då bostadpriserna föll med 70 %. I den här hörnan av Tartesso West gjordes 94 villatomter redo, 52 blev bebyggda och av dessa hus står 30 % tomma i dag. David bor intill och är en av många i kvarteret vars hus har blivit utmätt, foreclosed. Situationen är vanlig för stora delar av de nya amerikanska förorterna. Tartesso är ett typexempel. Mitt i Sonoraöknen väster om fyramiljonersstaden Phoenix planerades ett enormt bostadsområde – den amerikanska termen är Master Planned Community – som skulle bestå av 49 000 bostäder, 20 skolor och ett sjukhus. Bara ett fragment av den första fasen, Tartesso West, blev klart. Men av dess 3 375 planerade enfamiljshus blev runt 25 % byggda. Utöver bostäder finns i dag endast en grundskola, som enligt avtal finansieras av exploatörerna. Annars får invånarna åka 18 km till närmaste butik, en bensinstation, och 22 km bort ligger den lokala matbutiken. Tartesso ligger i Buckeye, en ort bortom storstadens förorter, där befolkningen har växt med 678 % mellan 2000 och 2010. En typisk exurb, eller förförort, som har varit enormt tillmötesgående mot alla spekulativa bostadsbyggare med förhoppning om ökande skatteintäkter. Exurben är en ofta tät förortstypologi med betydligt längre avstånd till stadskärnan än de klassiska amerikanska förorter vi har lärt känna genom media, film och litteratur. Ursprunget är ett exklusivt på landet-boende som har produktualiserats och prispressats till en lågprisprodukt. År 2007 var 225 000 dollar fortfarande tillräckligt mycket av ett klipp för att David skulle lämna Kalifornien för att ta chansen att få en del av de kontinuerligt växande huspriserna, vacker natur och få bilköer. Därför kändes det relativt riskfritt att ta ett lån på 97 % av kostnaden, värdet skulle sannolikt öka snabbt. Men så blev det inte. I dag är huset värderat till runt 100 000 dollar, om banken som äger det kan hitta någon köpare. David vräktes tre veckor efter att vi mött honom. Han, som miljoner andra, hade tecknat ett lån med frestande låga ingångsräntor. När räntorna efter ett par år justerades till normala nivåer överraskades han av de höga boendekostnaderna, marginalen hade aldrig varit stor. Under tiden visade det sig att bara kyla ned det tunt isolerade trähuset i ett ökenklimat kunde kosta upp till 230 dollar i månaden. Och Tartesso var inte den där livliga, växande nya staden som broschyrerna påstod. Bägge husen står fortfarande tomma. anledningen till att de här och 16,4 miljoner andra amerikanska bostadshus står tomma är flera. Den främsta är de makroekonomiska och finanspolitiska reformer som initierades när kreditmarknaden avreglerades på 1980-talet och kulminerade när Glass-Steagall-akten upphävdes 1998. Lagstiftningen från 1931 skulle hindra en upprepning av 1920-talets Wall Streetkrasch genom att helt separera investmentbanker och sparban-

ker. 2000-talets bostadsbubbla, som orsakade den pågående globala finanskrisen, har sina direkta rötter i en annan spekulativ mani: 1990-talets it-bubbla. Efter det att den sprack våren 2000 sänkte Federal Reserve (den amerikanska centralbanken) styrräntan – Federal funds effective rate – för att få igång konsumtionsekonomin. Billig kredit gjorde det attraktivt att köpa hus som trots höga lån hade månadskostnader, vilket snabbt gjorde husen dyrare genom en accelererande prisökning. Flipping condos, att köpa billigt och snabbt sälja hus eller lägenheter dyrt, blev något av en folkrörelse där ett stort antal människor utanför den traditionella finans- eller byggindustrin → En ort bortom storstadens tjänade pengar på spekulation. Efter dotcom-kraschen blev förorter där befolkningen den fasta egendomen – ”safe as houses”– ett naturligt och växt med 678 procent. tryggt alternativ till de virtuella värden som försvann över en natt. När den monetära politiken avreglerades och blev mer tillåtande, exploderade utbudet på finansiella innovationer inom kreditmarknaden. En extremt stark politisk banklobby lyckades hålla marknaden avreglerad. Bolåneföretag började erbjuda helt nya typer av bostadslån där man kunde belåna upp till 125 % av husvärdet, NINJA-lån (no income no job or asset) till människor utan jobb eller pengar och lån som hade fantastiskt låga frestande räntor de två första åren men sedan blev dyra. Samtidigt började finansiella institutioner – främst investmentbanker och hedgefonder – att strukturera komplexa kreditderivat, vilket skapade en enorm efterfrågan på de nya och mer osäkra bolånen: subprime-marknaden. Även de statliga organen Fannie Mae och Freddie Mac som traditionellt emitterar bolåneobligationer med höga krav, började köpa de mer riskabla bolåneobligationerna för att uppfylla vissa politiska krav om 93 utlåning till utsatta grupper i samhället. Låga 8/13 · arkitektur

* b o s ta d

Överst. Amerikanska styrräntan 1998–2011 (Data: Fedral Reserve). Nederst. Emittering av bolåneobligationer 1998–2011.

6 5

4 3

2 1

1998

2000 01

RMBS

ABS: Home Equity

2011

MBS 3000

2500

2000

1500

Svart statliga, gul och grå representerar investmentbanker. (Data: SIFMA)

eller för dem med satellitnavigation. Även de enskilda husen präglas av en kvasivariation, där ett fåtal husmodeller med små tillval kan uppföras i en stor mängd variationer. I all sin olikhet är allt extremt likartat. Ideologiskt har begrepp som frihet och individualitet varit centrala i den amerikanska kulturen under 1900-talet. På dagens bostadsmarknad är det inte alls läsbart. Tvärtom har normen inom bostadsbyggande de senaste 20 åren varit att organisera bostadsområdet som en juridisk enhet, en Home Owner’s Association (HOA). Hela området definieras som ett privat område där särskilda lager gäller och andra upphävs. I bra fall kan det fungera som en svensk bostadsrättsförening. Meningen är att man över tid ska kunna implementera och förvalta områdets ursprungliga gestaltning. I praktiken ligger makten hos ett fåtal människor i en styrelse eller på entreprenad hos ett serviceföretag. Bygglov söker man inte hos någon myndighet utan hos styrelsen och förslaget måste noga följa instruktionerna i de ”Design Guidelines” som exploatören tillsammans med arkitekten etablerar. Vill man sätta upp en antenn eller basketkorg, plantera en växt, måla om sin ytterdörr eller spela musik utomhus måste särskilt tillstånd inhämtas. Gräset måste givetvis klippas kort.

1000

500

1998

2000 01

2011

räntor och nya finansiella produkter på bolånemarknaden ledde till stigande bostadspriser. Byggbolagen gjorde större vinster och husproduktionen ökade snabbt.

94 arkitektur · 8/13

I takt med att husproduktionen ökade på 2000-talet växte storleken på de planerade bostadsområdena. Nya områden var sällan under 16 hektar och ofta upp till 200, utan att vara ovanligt stora. Kopplingen är direkt till Thomas Jeffersons Land Ordinance, en lag från 1785, som delade in USAs nya territorier i delbara och säljbara enheter. Allt land blev indelat i ett rutnät med måttet 1 x 1 mile, och all senare fastighetsindelning utgår ifrån denna rumsliga logik och även en stor del av vägnätet följer fortfarande gränserna. Repetitionen, eller monotonin, finns i landets DNA. Denna upplysningsvackra idé kan skapa intressanta miljöer, som den motsvarande Commissioners' Plan för Manhattan 1811. Men den rektangulära indelningen slutade att implementeras som planeringsprincip under 1960- och 70-talen. I stället existerar i dag en närmast tvångsmässig planvariation som avviker maximalt från det givna rutnätet. Utgångspunkten för dagens planideal är säkerhet och barnvänlighet, inte faktiskt utan som en förmedlad känsla. Säkerhet upplevs som avskildhet och det ideala huset ligger vid en säckgata utan genomfartstrafik. Dagens områdesplan har ett minimalt antal infarter utan någon koppling till närliggande områden och ett maximalt antal återvändsgränder. Den har blivit ogenomtränglig och nästan autistisk, för alla utom för de boende

Efter en sandstorm i buckeye dog ett av två träd på Davids trädgård mot gatan. Eftersom träden var en del av områdets gestaltningsprogram började David snart få brev och påminnelser från Kinney Management Services som uppmanade till en nyplantering av samma trädsort, annars väntade extraavgifter. Även beteendet i bostadsområden regleras, som klädsel: inga bara överkroppar, riktiga skor. Allt från den privata sfären till landskapet i de nya förortsmiljöerna är noga kontrollerat av externa företag. Oerhört mycket arbete och pengar läggs på bostadsområdenas representativa ytor, oavsett om det är ett lågbudgetområde eller en samling palatsliknande villor. Palmer, dammar, fontäner, utsmyckade skyltar och gröna parker med kortklippta gräsmattor kantar viktiga bilvägar och infarter i områdena. Mycket av den här scenografin – ingen människa går till fots där – finansieras tillsammans med all nödvändig infrastruktur (avlopp, el, belysning) i förväg genom etableringen av en särskild skattezon, en CID (Common-Interest Development). Exploatören finansierar allt markarbete med en viss typ av obligation (municipal bond) som har samma status som en amerikansk kommunobligation, men där kommunens enda åtagande är att administrera pengaflöden. Risken säljs vidare till spekulanter, ofta pensions- eller försäkringsfonder vilka alltid letar efter långvariga jämna intäkter. En märklig bieffekt av finanskrisen och CID:erna är att det finns enorma områden med vägar, lyktstolpar och vägskyltar; men inga hus har eller kommer någonsin att byggas där. 51 miljoner dollar lånades upp med obligationer för anläggningsarbetet i Roripaugh Ranch, sydost om Los Angeles i Inland Empire. Planen var att bebygga ett 325 hektar stort område med 2 000 hus. I dag är infrastrukturen halvklar, elskåp och nyurbanistiska lyktstolpar i gjutjärn står utspridda i det torra landskapet och de asfalterade vägarna är breda. Infarten blev inte färdig utan hålls avstängd med delvis nedfallna staket.

Geografisk fördelning av bostadslån på Census Tractnivå i Phoenix 2000–11. Totalt lånades 474 miljarder dollar (3,3 biljoner SEK) fördelat på 2,8 miljoner lån. Area representerar lånebelopp, nyans antal lån. Allokeringen av resurser skedde främst i periferin, i förförorterna. (Data: Home Mortgage Disclosure Act/HUD)

I gruset vid den planerade huvudentrén står ett litet putsat När ett amerikanskt hus är rensat på utrustning finns inte hus med doriska kolonner, där säkerhetspersonal skulle kontrolmycket värde kvar, bara en betongplatta och begagnade gipslera besökare. I den här gated communityn blev bara vakthus och spånskivor. och ett enormt klubbhus byggda 2007. NO TRESPASSING – STAY Byggnadstekniskt är husen alltid väldigt enkla, oavsett prisOUT har någon sprejat på en betongklump framför det kvarter klass. Konstruktionsmässigt är reglade trähus standard, exteriört klubben upptar. Under svajande palmer och noggrant utvalda klädda med målad chipboard eller putsad frigolit och interiört buskar står en Winnebago Super Chief. Antagligen bor någon i helgipsade. De billigaste nybyggda husen säljs för runt 120 000 husbilen från 1980-talet och har vaktat klubbhuset de senaste dollar och det enda som skiljer dem från mångmiljonshus, är åren. Därför är allt kvar, byggnaden står oplundrad komplett ini princip bara storlek, ytskikt och tillval. Marknaden domineras redd med kontor och ett oanvänt gym. Poolen bakom klubbhuset av ett fåtal specialiserade aktörer – Lennar, Pulte, D R Horton, är tom, de två tennisbanorna står osopade men i perfekt skick, Beazer, KB Home – som skiljer sig mycket lite ifrån varandra precis som basketplanen, lekparken och planteringarna. annat än något olika kundgrupper och marknadsföring. 2000-talets blingkultur har gjort djupa intryck på nybygganHusbyggnadsindustrin har det. Känslan av grandiositet och överflöd är nästan obligatorisk totalt implementerat optimeoavsett om människor har råd eller inte. Utöver palmer, monuringsfilosofin lean production. → även beteendet i ment och fontäner kräver ofta självbilden ett klubbhus med tenHögst prioriterat är inköpspriset Loan Amount: $7634837000=$7.6 billion nisbana och pool, i andra områden en golfbana och i vissa delar (lägsta möjliga) och att maxibostadsområden regleras, av landet – som Florida – är det otänkbart att köpa ett hus över mera den byggda volymen (samt 60 000 dollar om det inte finns bommar och bevakade entréer. att minimera den beskattningsinga bara överkroppar. Namngivningen av områden, gator och husmodeller är del av bara ytan). Lägre prioriterat är samma kultur: Eagle Mountain View, King of the Hill, Patriot underhållskostnaden (husen Street, the Monarch. säljs vanligtvis med två års I bil körandes i 30 km/timme ser allt strålande ut, men garanti), läget (avstånd är aldrig framme vid husen krackelerar perfektionen snabbt. Området ett problem med bil) och driftskostnader (nedkylning, uppvärmThe Isles at Oasis ligger i Homestead, så långt söder om Miami ning). Den egentliga kostnaden är betydligt högre, för köparen. man kommer innan träskmarkerna börjar. Familjen Aguirre Och för resten av världen. köpte sitt hus nytt 2006 för 444 800 dollar i delområdet Wind20 år av finansiell innovation och husbyggande har lett till en ward, skyddat av säkerhetsbommar men utan vakter. märklig ansvarsfördelning. Ingen tar ansvar. Husköparen är inte personligt knuten till sitt lån (som i Sverige) utan det är kopplat När vi besöker området är säkerhetsbommarna uppfällda till fastigheten. Det går utmärkt att lämna hus och lån, med en och har slutat att fungera, gräsmattorna är kortklippta och på försämrad kreditbedömning under fem år som följd. Långivaren husens baksidor har den vita fasadfärgen blivit alggrön. Dörren säljer blixtsnabbt vidare lånet på den sekundära marknaden till Aguirres hus står halvöppen. När vi kliver in är det uppenoch blir snabbt av med sin risk. Bolåneinstitutet (Freddie Mac/ bart att familjen har lämnat hus och lån för länge sedan. Kvar Fannie Mae) eller investmentbanken (Lehman är läxböcker, vapentidningar, bollar och mjuka djur men någon Brothers, Goldman Sachs etcetera) som köper annan har plundrat huset på allt som kan ha ett värde: köksinhuslånet och ett hundratal andra, paketerar ihop redning, strömbrytare, stickkontakter och ventilation är utrivna alla lån till ett värdepapper: en bolåneobligation 95 från gipsväggarna. Banken försöker sälja det för 100 000 dollar. (MBS) eller kreditderivat (CDO). Sedan säljs delar 8/13 · arkitektur

AZ. Phoenix Total HDMA Loans 2000–2011 Diameter: Loan Amount Shade: Number of Loans Geographic Unit: US Census Tract

* b o s ta d

Vänster. Utmätt hus. Belmont, Moreno Valley, Kalifornien. Höger. Familjen Aguirres före detta hem. Windward, Homestead, Florida.

(tranches) av värdepappret till investerare runt om i världen med olika risker och räntor beroende på hur den klassas. Suget efter räntebärande värdepapper med högre räntor men relativt liten risk var stort när de ”riskfria” räntorna från statsobligationer var (och är) låga. Komplexiteten i systemet gjorde att ingen kunde göra en egen bedömning av vad man köpte. I bästa fall kunde köparen av en tranche få lånen listade med endast postnummer och lånekvaliteten. Men följer man pengaflödet har en lång beslutskedja från låntagare till investerare finansierat ett bostadsområde, till exempel i en öken. 2007 började det visa sig att riskerna var helt felbedömda. Miljontals människor som inte hade råd att ta bostadslån hade ändå köpt hus men sedan misslyckats att betala räntan, och blev därför utmätta. Förtroendet för värdepapper och derivat kollapsade och med dem så småningom även världsekonomin. För att få en uppfattning om den ekonomiska skalan av handeln kan man jämföra USAs BNP som 2010 uppgick till 14,4 biljoner dollar, med bolåneobligationerna som emitterades mellan 1996 och 2010 till ett värde av 24,3 biljoner dollar. Antalet påbörjade utmätningar (foreclosures) som skedde mellan 2006 och 2012 var ungefär 20 miljoner och antalet fall där processen gick hela vägen och bostaden återtogs av banken var 5,4 miljoner. Många bara lämnade hus och lån bakom sig, anledningarna var ofta flera. Främst hade boendet blivit en dålig och dyr affär; bolånet kunde vara flera gånger högre än marknadsvärdet på huset. Själva bostaden var dessutom oftast generisk, kvaliteten låg och därför lätt att förhålla sig osentimental till. Huset är en förbrukningsvara bland andra. Men att människor lämnade sitt hus betydde inte alltid att banken återtog det i sin ägo. Många hus befinner sig fortfarande i ett tillstånd där ingen gör anspråk på fastigheten, de förblir tomma och i förfall. Det amerikanska bostadshusets primära funktion är inte längre att vara ett hem, utan har blivit en plattform för spekulation och finansiella produkter. Bostadsbyggandet sker främst för att skapa lån, långsiktiga ränteintäkter och generera vinster. En utveckling som visar hur värdepapperisering har kopplat ett spekulativt kapital till byggnadsprojekt. I dag stödköper den amerikanska centralbanken bolåneobligationer under programmet QE3 för 40 miljarder dollar varje månad för att ännu en gång få igång konsumtionsekonomin, stabilisera huspriser och – stimulera ytterligare bostadsbyggande. Räntorna är exceptionellt låga, pengar har aldrig varit så billiga som nu. Även Sverige har historiskt låga bolåneräntor. Frågan är om den svenska exceptionalismen – inga fallande bostadspriser – är reell. Inspirerad av USAs nyliberala finanspolitik avreglerades den svenska lagstiftningen och möjliggjorde emittering av svenska bolåneobligationer från 2004. Marknaden för svenska bolåneobligationer fyrdubblades mellan 2006 och 2011. Flera indikatorer visar att Sverige är i en prekär situation, inte olik

USA:s innan kraschen, där bland annat kvoten mellan bostadslån och disponibel inkomst samt amorteringstid är betydligt större respektive längre. Den nyliberala ideologin menar att en avreglerad finansmarknad är det mest effektiva sättet att allokera kapital, att marknaden är helt självreglerande och att konkurrens mellan privata aktörer optimerar resursanvändning. Här är det viktigt att skilja mellan partipolitiska åsikter och den nyliberala konsensus som har blivit standard efter Berlinmurens fall och i dag är den finanspolitik som förs över större delen av världen. Nyliberalismen har nu hunnit sätta – för många – överraskande spår i den byggda miljön. Inte bara i USAs förorter, utan även globalt: i Madrids periferier, på den irländska landsbygden, i Kairos ökenförorter och Kinas satellitstäder. Efter krisen 2008 ifrågasattes nyliberalismen från flera håll. Ekonomiska åtgärder och räddningspaket som akut sattes in har lett till att många företag som i en marknadsekonomi borde försvunnit fortfarande är verksamma och framgångsrika. → många hus befinner sig Federal Reserves stödköp har fått igång den amerikanska fortfarande i ett tillstånd bostadsmarknaden igen. Gamla projekt lämnas åt sitt öde och nya där ingen gör anspråk initieras. Norr om Tartesso West, 12 kilometer längre in i Sonorapå fastigheten. öknen, har arbetet med en ny och ännu större master planned community, Douglas Ranch, påbörjats: ”America´s most dynamic planned community; a model of bold design, environmental stewardship and extraordinary lifestyle”. Färdig ska den innehålla 100 000 bostäder och 300 000 invånare. Parallellt spenderar den amerikanska staten – genom Fannie Mae och Freddie Mac – 300 miljoner dollar om året bara på att klippa gräset i de tomma hus de äger och är tvungna att förvalta. Att underhålla den amerikanska förortens förväntade normalitet har blivit ohållbart på nästan alla plan. Den tillväxtekonomi allt baseras på kräver en exponentiellt växande konsumtion av kredit, energi och bensin. En brytpunkt kommer då förtroendet och resurserna är förbrukade. Frågan är när, inte om. o cl a E s s Ö r s tE dt ä r a r k ItE k t. ag N E ta cE d E r s trÖ m ä r FI l d r I m atE m atI k o cH a N a ly tI k E r.

97 8/13 · arkitektur

Höger. Lokala material och lokala traditioner är det som gäller för Diébédo Francis Kéré.

*scen

i L Lu s t r at i o n j e n n y Lu c a n D e r

scEn

i n t E rvj u m a r k i s i t t

Diébé Do Francis kéré Han är en pionjär inom den afrikanska arkitekturen och helt orienterad mot vad som kan ritas i sanden snarare än i datorn.

98 arkitektur · 8/13

Egentligen heter han inte Diébédo utan Guembedo men man hade inga födelsebevis i Burkina Faso 1965 och när han lärde sig skriva skrev han namnet som det lät, det var inte så noga. Däremot dess innebörd, ”Den som vänder dåligt till gott”, har han aldrig glömt. Aldrig tillåtits glömma, för som förste son till stammens ledare har man ögonen på sig. Särskilt om man är den i byn med en sol ärrtatuerad i ansiktet. Från sitt kontor i Kreuzberg, Berlins mest tätbefolkade stadsdel, arbetar Francis Kéré och hans nio anställda främst med Gando, hans hemby. Den ligger på savannen 200 kilometer sydöst om huvudstaden Ouagadougou och består främst av ett kluster av hyddor, separerade av ett och annat eukalyptusträd. Redan när han började vid Technische Universität 1998 klargjorde han att byns 3 000 invånare var hans främsta fokus. Något som mindre ädelmodiga kursare tyckte var irriterande, men som visat sig vara en framgångsformel. Hans första projekt, byns lågstadieskola, belönades med Aga Khan Award (2004) och mellanstadieskolan – som ligger intill hans lärarbostäder som ligger intill hans kvinnocenter som ligger intill hans skolbibliotek som ligger intill

skolträdgården – förärade honom Global Holcim Award (2012). Dessutom mottog han Leone d’Oro vid konstbiennalen i Venedig 2011. Han fick Guldlejonet för sin Opera Village, ett samarbete med nu avlidne tyske film- och teaterregissören Christoph Schlingensief. Operabyn, en timmes bilfärd nordost om Ouagadougou, har i dag bostäder, teater, skola, inspelningsstudio och sedan ett par veckor den klinik där cancersjuka Schlingensief skulle ha vårdats. Samtliga byggnader har byggts av lokalbefolkningen, i lokala material, enligt lokala traditioner. ”Jag har bara strukturerat arbetet”, förklarar Kére på enkel men tydlig engelska i en stämma så djup att de skira modellerna omkring oss tycks vibrera. kände du christoph schlingensief sedan tidigare? Nej, men jag kände till honom. Det gör alla i Tyskland. Han var en provokatör, en enfant terrible. När jag träffade honom var han redan sjuk och att rita åt en så kontroversiell konstnär, som vet att han snart ska dö, det ställde saker på sin spets. Men vi lyckades. Och han och jag blev goda vänner. Hans ursprungliga idé var att bygga ett operahus. Låter absurt där ute på savannen.

99 8/13 路 arkitektur

*scen

nedan. Lärarbostäderna i operabyn som är ritade i samarbete med tyske konst nären christoph schlingensief.

nederst. skolan i operabyn. Den byggs till stora delar av byborna själva med traditionella byggmaterial som lertegel.

samtLiga Foton DiébéDo Fr ancis Kéré

100 arkitektur · 8/13

Tyckte jag med i början, Burkina Faso är ju ett av världens fattigaste länder. Men så mindes jag att vi en gång varit centrum för Afrikas film- och teaterscen och insåg att det förstås var den kulturella identiteteten, den nationella stoltheten, som Christoph ville lyfta fram. Projektet växte när Burkina Faso 2009 drabbades av översvämningar. Byn där Christoph ville bygga sin opera spolades bort, folket som bodde där förlorade allt på bara några timmar. Då bestämde vi oss för att bygga en helt ny by i stället, och låta operateatern bilda nav. Just nu bygger vi tio gästbostäder som konstnärer från hela världen kan komma och bo i. Skolan är redan klar, den har 100 elever och kommer att ha 500 med tiden. Lärarbostäderna också. Liksom en inspelningsstudio. Och familjerna som bodde i den tidigare byn har fått nya hem, jag har ritat ett typhus. Och kliniken är precis färdigställd. Den innehåller också apotek och dagis och är en mötesplats för byns invånare, de kan sitta inne i skuggan på gården och prata. Christoph föreställde sig den som en borg, som ett magiskt sagoslott som skulle ge honom nytt liv. Han sade ”Francis, jag vill bo alldeles intill, uppe på en höjd, så att jag själv kan ta mig ned till läkarna även när jag knappt kan andas och efter behandlingen promenera tillbaka uppför slänten och titta ned på teatern och skriva en pjäs”. Han snackade så, lät munnen gå, och jag lyssnade och ritade och sedan satte vi igång att bygga. idéerna föddes ena stunden och realiserades i nästa? Ja, allt gick väldigt snabbt. Dels för att Christoph ville ha bilder att skicka till pressen, han betraktade hela processen som en form av performance. Allt dokumenterades. Och intresset var enormt, varenda tysk tidning ville plötsligt intervjua mig. På första byggdagen var samtliga länder med en ambassad i Burkina Faso representerade. Ambassadörerna själva var på plats. Mitt team och jag har lärt invånarna hur man bygger. Och vi använder bara material från platsen. Det man här i väst kallar ”sustainability”, men som i Burkina Faso är enda alternativet, man tager vad man haver. Ge ett exempel där ni praktiserat ”man tager vad man haver”. Jag har snart färdigställt skolbiblioteket i Gando och som ventilation och ljusinsläpp använder jag terrakottakrukor, sådana kvinnorna bär på huvudet, du vet. Jag bad kvinnorna ta med dem till byggplatsen och så sågade vi av botten så att kärlen var öppna i båda ändar och så göt vi ett tak i betong runt dem. Ovanför det taket ligger sedan ett yttertak av korrugerad plåt och när plåten blir varmt stiger luften från biblioteket uppåt och ut genom hål i plåttaket. Det ger ett bra inomhusklimat och ska studierna fungera är det viktigt, hettan kan vara förödande för motivationen. Eleverna i Gando har de bästa studieresultaten i regionen. Ett annat exempel är styltorna som plåttaket vilar på. Eukalyptusträd betraktas närmast som ogräs i Burkina Faso, de torkar ut jorden och ger nästan ingen skugga alls. Därför används träslaget mest som ved. Men jag använder det som byggmaterial. Jag har skapat en böljande vägg av eukalyptusribbor. Lite som Alvar Aalto. Och du menar att lokalbefolkningen faktiskt klarar av att bygga det? Ja, Gando-modellen har redan spridits till andra byar och republiker. Som till Togo där jag nyss färdigställt ett utbildningscenter där man undervisar i just husbyggnad. Där har man byggt

nedan. situationsplan operabyn. byn är ett pågående projekt i burkina Faso sedan 2009. skala 1:2 000.

allt själva och det är så jag vill att min arkitektur ska fungera. Jag förespråkar alltid enkla lösningar. Så enkla att jag kan rita dem i sanden. Till en början krävs det en liten delegation av hantverkare på plats, någon som kan tillverka tegelstenar, någon som kan svetsa och någon som kan snickra. Men sedan tar byborna över. Och så behöver du förstås någon som kan leda arbetet, någon som kan samla lokalbefolkningen. Och det kan jag. men har du tid med det? Inte alls i den utsträckning som jag önskar längre. Så vad jag nu försöker göra är att förenkla byggprocessen. I stället för tegelstenar, som ska tillverkas och fraktas och muras, en komplicerad process som måste överses, har jag börjat gjuta hela väggar i lera och grus. Och det fungerar? Det vann ju Holcimpriset! Hur många projekt arbetar du med för närvarande? Herregud, jag vet inte. Förutom Operabyn och tre projekt i Gando har vi blivit ombedda att rita en installation, som öppnar i januari, på Royal Academy of Art i London. Vi deltar i ett stadsutvecklingsprojekt i Mannheim, en nedlagd militärbas på runt 600 hektar ska konverteras och vi har i uppdrag att involvera medborgarna. Vi skissar på ett sjukhus i Léo i Burkina. Och så har vi nyss färdigställt ett hamnområde i Zhoushan i Kina och den permanenta utställningen för Röda Korset i Genève (i samarbete med Shigeru Ban, Japan, och Gringo Cardia, Brasilien). Hur ser en normal arbetsdag ut? För det mesta är jag först på plats, kommer runt sju eller åtta.

Och ibland går jag inte härifrån förrän ett eller två på morgonen. Det är förstås inte bra, men det går inte att undvika för de flesta av våra projekt är i Afrika och där jobbar man från dag till dag, man måste kontrollera varje steg. Plus att mina anställda förstås förväntar sig respons på det de gör. Förväntar du dig att de ska vara kvar lika länge på jobbet som du? Nej, nej, nej! Timmarna efter att de gått är de bästa, min chans att jobba ikapp. Du bor i en lägen het i Berlinstads → mitt team har lärt invånarna hur delen kreuzberg? Ja. Men i Burkina man bygger och vi använder bara Faso har jag en hel by! Min familj är släkt med material från platsen. byns traditionella ledare. kommer du att bli ledare en dag? Det är svårt att svara på, för i dag är jag en länk mellan min kultur och den västerländska och genom min position har jag möjlighet att bidra med saker som ingen annan kan. Det är redan en ledande position, ett stort privilegium. stämmer det att du var den förste i din familj som fick möjlighet att gå i skolan? Ja. Ingen i min familj har tidigare kunnat läsa eller skriva. Anledningen till att min pappa ville att jag skulle gå i skolan var att

→

101 8/13 · arkitektur

*scen

han som en av stammens ledare fick en hel del post från regeringen. Men på den tiden fanns det ingen skola i Gando, så jag var tvungen att lämna min familj och flytta in till en släkting inne i stan, i Tenkodogo. Det var tufft. Jag var sju och älskade mina föräldrar och mina bröder och systrar. Det var hårt. Och det var därför jag ritade skolan, skolan var mitt allra första projekt, jag hade inte gått mer än något år på arkitekthögskolan.

102 arkitektur · 8/13

när började du fundera på att bli arkitekt? Det drömde jag om redan när jag var liten.

Även om jag inte visste att det hette ”arkitekt” då. När jag lämnade mina föräldrar för att gå i skolan var jag tvungen att jobba. Jag var åtta när jag började. Och det var inte bara jag, det gjorde många barn. Vi reparerade hus som hade skadats under regnperioden. Vi kånkade byggnadsmaterial långa sträckor och jag tänkte: ”Varför måste jag reparera alla de här jävla husen varje år?”. Jag ville lära mig att bygga bättre hus, helt enkelt. Så efter sju år i skolan utbildade jag mig till snickare. Hur kommer det sig att du sedan flyttade till Berlin? Jag ville lära mig om hjälparbete. Så jag sökte ett stipendium. Min tanke var att jag skulle resa tillbaka till Burkina och ut-

vänster och nedan. cancerkliniken i operabyn.

bilda mitt folk i hur man bygger hus. Men så såg jag chansen att studera vidare. Jag tänkte att om jag var arkitekt kunde jag göra ännu större nytta. Så jag sökte. Men fick veta att jag behövde läsa in både högstadiet och gymnasiet om jag skulle ha någon chans. Det tog mig fem år. Jag gick i skolan på kvällarna och jobbade på byggarbetsplatser på dagarna, delade ut morgontidningen, gick intensivkurser i tyska. Först därefter kunde jag börja på Technische Universität. Som det heter inom min kultur: ”Bara de som genomgått svåra prövningar kan åstadkomma något utöver det vanliga”. var det svårt att anpassa sig? Att vara up to date med de andra studenterna var förstås extremt tufft. Mitt sätt att jobba är ju väldigt konkret, väldigt produktionsorienterat, helt anpassat efter vad som kan ritas i sanden snarare än på dator. Och estetiskt, lärde du dig något? Jag är en väldigt nyfiken person, mitt motto är att lyssna och lära. Men vissa saker struntade jag faktiskt i. Som att följa med till Versailles – hur kan Versailles trädgårdsarkitektur underlätta för mitt folk i Burkina? Förresten hade jag inte råd. tänkte du alltså hela tiden på hur du kunde hjälpa din by? Ja. Vissa av mina kursare blev irriterade på mig, ”Du tjatar om ditt folk hela tiden”. Det händer ibland när jag föreläser på någon exklusiv högskola (Kéré har nyss avslutat en professorstjänst på Harvard) att folk kommer fram: ”Francis, minns du mig, vi läste ihop, du gör precis vad du föresatte dig, vi trodde aldrig på dig, först nu förstår vi vad det handlade om.” allt fler arkitekturstudenter gör projekt i afrika. Det finns en stor vilja att hjälpa till. Hur ställer du dig till det? Det är en viktig diskussion, men känslig. Det är ju fantastiskt att unga arkitekter får en chans att rita och bygga och skapa något för dem som behöver det mest. Men när de gör sig till talesmän för byborna… Det är sådant jag varnar Aino Laberenz (Schlingensiefs fru) för, det är hon som basar över utvecklingen av Operabyn nu, ”Försök inte påverka den sociologiska och kulturella ordningen!” För det kan sluta i olycka. Jag skulle aldrig acceptera att du kom från Sverige till min by och försökte styra upp min tillvaro. Du får gärna komma för att lära, och sedan sprida kunskap och inspirera genom att berätta om min kultur. Men om du börjar hävda att du är expert… Det vore opassande. Och du har inte alls det problemet? Nej, för jag vet att om huset rasar kommer de bara att komma till mig och säga: ”Francis, vad var det vi sa, vi visste att det skulle rasa…”. vilka arkitekter beundrar du? Hur ställer du dig till ett tyskt nationalhelgon som mies van der rohe? Jag älskar Mies! Han är rationell. Men därmed inte sagt att jag känner en längtan efter att sticka till Chicago och bygga höghus. vilka andra? Louis Kahn. Älskar materialiteten i hans verk. Hur man närmar sig byggnaderna. Jag har sett de flesta av hans hus, även dem i Asien. Jag beundrar hans engagemang. Han var stark! Vågade satsa! Precis som Le Corbusier. Men jag bygger ju inte i betong, betong är dyrt och kräver elektricitet och betonghus blir ofantligt varma i ett klimat som Burkina Fasos. Jag föredrar lera. vad har alla priserna inneburit för ditt självförtroende? De har varit av grundläggande betydelse. Utan dem hade

nedan. skolbiblioteket i gando där traditionella krukor blir till ljusinsläpp sedan botten avlägsnats.

inte mina verk uppmärksammats. De har sporrat mig, ”Kom igen, keep it up!”. när du vann aga khanpriset gick du fortfarande i skolan. vad var din reaktion när du fick beskedet? Stiftelsens sekreterare ringde och sa: ”Vilken underbar fredag!”. Och jag bara tittade på min lärare, jag hade ju aldrig hört talas om priset. Jag hade ingen aning om hur stort det var. Det → jag reste dit med min far och var först när jag kom till prisutdelningen vi var på förstasidan av varenda i New Delhi som det gick upp för mig. Inindisk dagstidning. diens premiärminister var prisutdelare. Jag fick 70 000 dollar, en hel förmögenhet för mig. Jag reste dit med min far och vi var på förstasidan av varenda indisk dagstidning. Du är en av få afrikaner inom arkitekturen. Ja, att studera arkitektur är väldigt dyrt, få har råd. Men i takt med att skolorna förstår vad vi är kapabla till – titta bara på vad David (Adjaye) åstadkommer – kommer fler och fler av oss att ges en chans. Och framgångarna inspirerar förstås, att någon från ens egen kontinent lyckas gör ju att intresset växer. Det är som med de kenyanska och egyptiska löparna, de anses ju allmänt vara världens bästa. Men jag är övertygad om att det finns andra afrikanska nationer som är bättre ändå. Det gäller bara att någon visar vägen. o m a r k i s it t ä r a r k itE k tu r- O cH D E s i G n s k r i B E nt.

103 8/13 · arkitektur

INSPIRERANDE DETALJER

med PAROC Built-On fasadlösning

™

“Utformningen av den långa fasaden med högkvalitativa detaljer var möjlig tack vare PAROC® sandwichelement. Skarvarna mellan elementen syns knappt. Elementen är innovativa och kostnadseffektiva byggnadskomponenter som utvecklats speciellt för den här typen av moderna byggnader.” PAVE MIKKONEN, HUVUDARKITEKT, ARCHEUS LTD

Europcars nya finska huvudkontor och logistikcenter i Helsingfors, är ett fräscht och uppseendeväckande landmärke som är enkelt att känna igen tack vare den identitetstrogna fasaden. Genom att komplettera de unikt starka PAROC® elementen med en grön beklädnad har man lyckats åstadkomma en vacker och uttrycksfull fasad. Läs mer om projektet och PAROC Built-On™ på

paroc.se/europcar

PAROC PANEL SYSTEM AB 541 86 Skövde Tel. 0500 46 90 00 Fax 0500 48 63 03

Nedan. Norska TYIN Tegnestues Verktygslåda. Från utställningen Light houses – ung nordisk arkitektur. FOTO FINL ANDS ARKITEK TURMUSEUM/ I L A R I J Ä RV I N E N

UT VALT

Mark Isitt väljer tre

KULTUR Arenan och resurserna På Arkitektur- och designcentrum i Stockholm pågår just nu två utställningar. I det här numret recenseras den ena: Light houses – ung nordisk arkitektur. Den andra är Vem är staden? Möten med Nairobi och Stockholm. Det är trist att det märks att Light houses ingick i Venedigbiennalen medan Vem är staden? är hemmaproducerad. Dansk Arkitektur Center i Köpenhamn, till exempel, har ofta högre nivå på sina utställningar – men de finansieras genom fonder som Realdania. Kvalitetsglappet kan knappast Arkitektur- och designcentrum lastas för. Arkitekturfilmfestivalen i november var ett tydligt bevis på deras vilja och kompetens. Men om Sverige vill ha en värdig utställningsarena för arkitektur och design behövs mer resurser.

J U LI A S V E N S S O N Ä R A R K ITE K TU R S KU LTU R R E DA K TÖ R.

# sverigeportrattet #förort #torghandel #tyngdpunktfarsta #folkliv #shopping #fåglar #korvmoj Instagrammare: wilkewirenluhr Liselott Luhr, arkitekt Henrik Luhr, 1b i Enskede skola Plats: Farsta centrum Tidpunkt: Kl 13.11 , 10 augusti 2013

Podcast. Att göra radio om stadsplanering är på modet, på årets arkitekturgala fick både Katarina Bonnevier (Fasad i P1) och Dan Hallemar (Staden) välförtjänta pris. Sedan 2008 sänds The Kunstler Cast med forne Rolling Stone-skribenten James Howard Kunstler – argaste och fyndigaste urbankritikern i stan. Hisingsbron. Göteborg vill bygga ny, lägre bro över Göta älv. Men man behöver Mark- och miljödomstolens tillstånd, något man förvägrades förra gången man ansökte. Ändå har ”starchitects” som Zaha Hadid och Snøhetta bjudits in. Fem broförslag ställs ut i Älvrummet intill Operan till den 31 december i år. Bok. I november bjöd Svensk form förebildligt in International Herald Tribunes Alice Rawsthorne att föreläsa om sin nyutkomna bok Hello World: Where Design Meets Life. En initierad no-nonsense redogörelse om designens fundamentala påverkan. o

Vill du ta ett porträtt av ditt Sverige via Instagram? 1. Ta ett foto på en plats som du tycker berättar något om Sverige och vårt arkitektoniska klimat. 2. Ladda upp bilden till Instagram och tagga den med #sverigeportrattet 3. Lägg till dina egna hashtaggar till bilden.

105 8/13 · ARKITEKTUR

BOK

UT VALT kän

Vänster. Wingårdhs takinstallation på Stockholm Furniture Fair 2013 bestod av 11 000 A3-papper och är en bild av konstnären Kusta Saksi.

Julia Svensson väljer tre Utställning. ”Byg det op” kallas en tävling som Dansk Arkitektur Center och Dansk Radio inbjöd alla danskar att delta i; att förändra en plats i sitt lokalområde på fyra månader. De fyra vinnarna blev en skejtpark, ett församlingsFjelstervang uteförsamlingshus. hus, en ”Super F O T O H E N R I K W E D E L S I V E R T S E N Street” och ett fjordbad. Visas på DAC Köpenhamn till och med 12/1. Bok. ”We want to architect!”, skriver redaktörerna Alberto Altés Arlandis och Oren Liberman i den nya boken Intravention, Duration, Effects, som Umeås arkitekturskola ger ut. Arkitektur som verb alltså. En rad texter om arkitektens nya roll, att skapa rumslighet och vara medveten om den sociala, politiska och etiska innebörden av arbetet. Film. Rotterdams arkitekturfilmfestival pågick under tre intensiva dagar i oktober. Men deras webb är fortfarande en utmärkt källa för att hitta nya och äldre arkitekturfilmer online. Till exempel kortfilmen The absent column, om modern arkitektur i Chicago, från 2012. www.affr.nl o

106 ARKITEKTUR · 8/13

Han som inte fogar sig Fresh – the irresistible appeal of Gert Wingårdh’s architecture Tomas Lauri, Gert Wingårdh, Bjarke Ingels, Dirk Meyhöfer ARVINIUS + ORFEUS PUBLISHING 2013

”Jag blir obstinat”, står det. ”På pin kiv. Oomkullrunkelig.” Sådan är Gert Wingårdh. Och sådan är hans arkitektur. Oförutsägbar. Nästan förutsägbart oförutsägbar – är det något man kan lita på är det att man inte kan lita på Wingårdh. Det ena projektet är sällan det andra likt, variationsrikedomen översvallande. Kanske ”bara för att”, bara för att han faktiskt kan; ”Gert skulle egentligen aldrig behövt gå här på Chalmers, han behärskade det mesta redan från start”, som hans lärare Jan Wallinder uttryckte det när jag intervjuade honom i början av 1990-talet. Det är denna flyktighet som givit boken dess namn. Fresh. Skrivet i stora svarta blockbokstäver på vit botten som om det handlade om extrapris på äpplen på Ica snarare än byggnader som ska stå i decennier. En flyktighet som författaren Tomas Lauri tillskriver Wingårdhs respekt för platsen och dess förutsättningar men som jag tror springer ur motsatsen, ur just bristen på respekt, ur en tonårsenvis ovilja att foga sig. Än i dag, 25 år efter att han grävde ned Öijareds golfare, är trotsigheten Wingårdhs främsta drivkraft. Det är en tacksam position att ha i det konforma arkitektsverige. Wingårdh är undantaget som bekräftar regeln, skråets Ernst Billgren. Eller Liberace så som arkitekturen ter sig i dag, saklig och sträng, en trend som Wingårdh kritiserar i bokens

avslutande samtal med själsfränden Bjarke Ingels. Bokens huvudsyfte, förklarar han, är att ”föra in glädje i tristessen som jag ser komma tillbaka i svensk arkitektur”. Så passande då att boken bär namn efter en discohit från 1985 av Kool & The Gang. Och visst dansar man sig igenom boken – breakdancepopmoonwalkar över de 658 välredigerade sidorna, genom totalt 36 projekt, från 2008 fram till i dag. Från neobarocka mässmontern Hello via naturum Tåkerns laserskurna vassvolym genom Bruno Tautska shoppingcentret Emporia (hur kunde Kasper Salin-juryn abstrahera från det?) runt SvenHarrys guldskimrande museiskrin och in i ett par skräddarsydda villor som har en finish man inte trodde fanns. Slutackordet är Himlatrappan i Kivik (2013), svart och stram som ett tuschstreck, en skarp kontrast till allt glitter och glam. Som vill han säga: ”Ha! Där fick du! Mig ringar man inte in så lätt.” Wingårdh själv kommenterar varje objekt, personligt och kärnfullt, och visar att framgången inte bara beror på hans flyhänthet. Och Lauri fyller på med matiga analyser, vrider och vänder på byggnadstyperna, matchar Wingårdhs nyfikenhet mer än väl. Det är både fresh och exciting. So inviting to me. o M A R K I S IT T Ä R G ÖTE B O RG S-P O S TE N S A R K ITE K TU RK R ITI K E R.

UTSTÄLLNING

Light Houses – ung nordisk arkitektur Arkitektur- och designcentrum VISAS TILL OCH MED 16 FEBRUARI 2014

Utställningen, Light houses – ung nordisk arkitektur, på Arkitektur- och designcentrum skapades för fjolårets Venedigbiennal. 32 arkitekter från Norge, Sverige och Finland har gjort varsin installation på högst 1x1x1 meter som ska uttrycka dem som kontor. De har haft friheten att göra vad de vill. Men de landar nästan alla i samma sak. De relaterar arkitekturen till naturen. Att utställningen har fått en inramning av vad som påminner om trädstammar, som om den pågår i en tallskog, känns som ett förtydligande av det hela. En bit in i utställningen står en vit hare med tre jättekottar framför sig. Den står upprätt på bakbenen och skyler sina ögon med framtas-

F O T O F I N L A N D S A R K I T E K T U R M U S E U M / I L A R I J Ä RV I N E N

F O T O A R K I T E K T U R- O C H D E S I G N C E N T R U M

Spinndoktorn för det nordiska

Ovan. Finska JKMM Architects Light house är en urholkad trädstam. Höger. Finska Verstas Architects har gjort en studie av interiören i Tikkurila kyrka, av återvunnet wellpapp. Nedan. Norska Haugen/Zohar Arkitekters skulptur Adaptation.

F O T O T O M A S L AU R I

sarna. Det är lätt att ta installationen som symbolisk. Som en bild av en arkitekt som blundar för grundläggande mänskliga instinkter: intimitet, tillit, tillhörighet, konflikter, identitet och stolthet. Att glömma bort dessa i informationsåldern är inte bra, men lätt att göra, menar norska Haugen/Zohar Arkitekter som svarat för verket. Naturen smyger sig in överallt. Frågan är om det skulle ske någon annanstans i arkitektvärlden; att ett kontor urholkar en gammal trädstam och ställer ut den som JKMM architects gör? Grånade småkvistar blir en struktur hos Hollmén Reuter Sandman Architects, Space Group har låtit ett träd fångas i plexiglas, Sanaksenaho Architects minimodell av en fyr är i träslaget al, en grupp olikformade fågelholkar representerar Elding Oscarson. Stundvis uppstår en slags naturpoesi. Det är svårt att motstå Lunden Österlund Wikars modell av vad som liknar ett isberg i miniformat. Den syftar på hur framtidens arkitektur tillägnar sig naturens oregelbundna strukturer, helt enkelt blir organisk på riktigt, blir natur fullt ut. Men även där installationen är koncentrerad på rena arkitekturobjekt är naturen närvarande. Som hos Tham Videgård som gjort en stor abstrakt modell av sin koja till Trädhotellet,

en träkub i en bit skog. Eller i de mycket suggestiva rum i wellpapp som uppstår i Verstas Architects modellstudie av sin egen Tikkurila kyrka. Det är lite märkligt att utställningen fått underrubriken ”ung nordisk arkitektur”. Några av deltagarna har hunnit bli 50 år och för länge sedan passerat gränsen för vad som rimligen är ungt. Det går därför att ifrågasätta urvalet.

→ Skulle det ske någon annanstans i arkitektvärlden, att ett kontor urholkar en gammal trädstam och ställer ut den? Det hade varit tydligare att mer öppet lansera utställningen som den hyllning till jubilaren Sverre Fehn den är. Det flödande, svala ljusföringen i paviljongen i Venedig, som han ritade för 50 år sedan, är den gemensamma nordiska grund som utställningen fångar upp och formulerar sig om. Naturen är den nordiska arkitekturens spinndoktor. o TO M A S L AU R I

107 8/13 · ARKITEKTUR

BOK

Catrine Jurgander med biografi av Katarina Juvander. ARKITEKTURMUSEET OCH SIGNUM 2012

Många av 1900-talets arkitekter har nu fått biografier. Några, som Wahlman och Erskine, redan under sin livstid. Andra, som Boberg, Westman, Asplund, Almqvist och Åhrén med personen ännu i levande minne. Ytterligare luckor, som Tengbom, Hedqvist och nu Björn Hedvall har tätats med tiden. Hedvall? Jodå, han hör i högsta grad till denna parnass. Med mer än 600 projekt från 1910- till 60-talet har han satt verklig prägel på såväl huvudstaden som landsorten. Mängden har ropat efter en katalog och det är också där denna bok har sitt ursprung. Registerförfattaren Jurgander står som huvudförfattare, men det är Juvanders utförliga biografi som är ämnad till genomläsning.

KONSTFILM

ISO Uglycute, regi Fredrik Egerstad ARCTIC LIGHT FILMFESTIVAL, KIRUNA

Konstfilmen ISO, som premiärvisades på Arctic light filmfestival i Kiruna i november, handlar om flytten av Kiruna, och det nya stadhus som ska byggas när det befintliga rasar ned i gruvan. 56 arkitektteam visade intresse för tävlingen om Kirunas stadshus. Uglycute själva insåg snart att de inte kunde delta då de saknar ISO-certifiering. De producerade dock de delar som efterfrågades i tävlingen i samband med att filmen ISO tog form: en satir av den svenska ISOcertifieringen, samtida 108 arkitektur ARKITEKTUR · 8/13

och det godtyckliga i Kirunaprojketet. Går det att egentligen att skilja på fiktion och verklighet i en stadsflytt? Är planering en demokratisk process? Eller i vems händer ligger makten. Filmen är en fängslande fiktiv roadmovie, som börjar när Uglycutes Fredrik Stenberg och Jonas Nobel, under sina undersökningar i Kiruna, hittar en halv lysande sten i gruvan. De finner sedan den perfekt matchande halvan på ett berg i Montenegro. Montenegro och Kiruna fungerar, tror de, som ett slags kommunicerande kärl. De virar in de två halvorna i en handduk, som då den vecklas ut fått ett mystiskt svart mönster av stenarna. Mönstret överensstämmer med det så kallade Cartesiusmonumentet i Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. En ängel med vingar och en fackla i handen. Descartes dog i Sverige och hans skalle kom på villovägar när likdelarna skulle fraktas hem till Frankrike. Men Uglycute hör ett rykte om att Des-

FOTO B JÖRN WIKMARK

Renhårigt och enkelt. Om arkitekt Björn Hedvall och hans arbete.

Deras hängivenhet går inte att ta miste på. Samtliga byggnader har besökts i en landsvid odyssé. Entusiasmen har lett till en bristande distans till ämnet, men detta är ingen avhandling. Det är en svepande och engagerad berättelse som drar med sig läsaren. Till färgen bidrar också Hedvall själv, genom en mängd citat från tv-producenten Lars Säfströms intervju med honom 1975. Hedvall var då 86 år. Han var med andra ord i samma generation som till exempel Sven Markelius, men till skillnad från denne varken politiskt eller teoretiskt engagerad. Han var en utpräglad praktiker, som med ett litet men uppenbarligen effektivt kontor producerade mängder med bostäder, men också biografer som Royal, Park och Grand i Stockholm. Hedvalls arkitektur är av den sort vi saknar allra mest i dag. Gedigen, infallsrik och varierad i genuin mening inom ramen för det vanliga bostadsbyggandet. Boken präglas liksom Hedvall själv snarare av praktik än teori. En något vidare ramberättelse hade kunnat ge den ännu större värde. Hedvall var inte ensam med sin ”trettiotalsklassicism”. Han delade den med till exempel Isak Gustaf Clason, men också med många kolleger internationellt. Det vore värdefullt om denna del i Sveriges arkitekturhistoria någon gång också sattes in i sitt vidare sammanhang. Att Hedvall varit så underpublicerad beror förvisso på en oförmåga hos varje tid att

Ovan. Katarina Bangata 75 på Södermalm i Stockholm, 1930. ”Det är arkitekt Björn Hedvall som släppt ut denna första svala bland kåkarna på Söder, bådande den nya tidens byggnadsskick” (ur S Westholm, Stockholmsbyggen 1916–1940).

se och lyfta fram det typiska men kanske också på en, trots all elegans, begränsning i den hedvallska repertoaren. Hans oförtrutna durackord förmådde inte att gestalta de sidor av livet som bäst skildras i moll, något hans alltför rättframma Ängbykyrka i Bromma beskriver. Men det är inte den som stannar i minnet, utan storheten i verkliga klassiker som Hotell Eden. Odogmatiskt, men ändå så stringent. o R A S M U S WÆ R N.

cartes i stället ska ha flyttat till Norrland och ha blivit en samisk gud. Så kanske kan hans skalle ge en ledtråd? Ett drömskt detektivarbete tar fart. En resa, som via Paris tar dem till Jukkasjärvi och den franske filosofen Regnards inskription ”vid världens ände”. Tills de slutligen finner sig själva i skogen, berusade, utan kläder, vandrades i gryningen. Med schweiziska kontonummer skrivna på ryggen med stora svarta bokstäver. Filmen utmynnar i att Uglycute får avslag på sitt fiktiva stadshusförslag. Det går inte alltid att följa logiken i resans gång. Och det är inte meningen. Filmen, eller trippen kanske man kan säga, är en fascinerande och rolig metafor för det abstrakta i en planeringsprocess. Det svåra med att gestalta kultur, historia och minnen. O J U LI A S V E N S S O N

BOK Nedan. Stadsdelen La Mina i Barcelona. FOTO C AMILO C ALDERON

Kampen om staden Politicising participation (diss) Camilo Calderon UPPSALA, INSTITUTIONEN FÖR STAD OCH LAND 2013

Arkitekter och landskapsarkitekter har stort inflytande över utformningen av det offentliga stadsrummet. Fast utformningen av det kan också ses som ett arbete med en mängd inblandade aktörer: tjänstemän, konsulter, politiker, marknadsaktörer, medborgare – och som präglat av aspekter som inte i första hand har med arkitektur eller design att göra – samhällsekonomi, globalisering, mångkulturalism etcetera. En sådan komplex process är ofta konfliktfylld och riskerar att skapa både nöje och missnöje. Camilo Calderon pekar i sin avhandling

Politicising Participation – Towards a new theoretical approach to participation in the planning and design of public spaces på hur litteraturen ligger efter här, då den är för mycket fokuserad dels på form, estetik och stadsrummet som en designuppgift, respektive på goda exempel tagna ur sitt sammanhang, och en diskussion om planeringsprocessen som är alltför idealistisk. Således är en ambition med avhandlingen teoriutveckling, med hjälp av perspektiv från framför allt planeringsteori och geografi. Calderon redogör för processen kring två fall av utformning av det offentliga stadsrummet, ett i Medellin, Colombia och ett i Barcelona, Spanien, och han närmar sig dem som deltagandeprocesser snarare än som designprojekt. Han gör flera viktiga normativa påpekanden. Vi behöver hitta sätt att kritiskt utvärdera deltagandeprocessen, och inte förutsätta att deltagande alltid är gott, rättvist och lyckosamt. Vi behöver också en mer kritisk praktik och diskussionen om stadsrummets utformning och deltagandeprocesser behöver komplice-

ras. Han betonar betydelsen av kontexten i stadsutvecklingsarbete, det vill säga den ekonomiska, sociala och politiska situationen på platsen eller i staden – för att bredda synen på vad utformningen av stadsrummet handlar om och måste ta hänsyn till. Det är lätt att hålla med honom, men jag har samtidigt tyvärr svårt att få någon riktig känsla för kontexten i hans egna fallstudier, liksom i den litteratur han hänvisar till. Avhandlingens fall är hämtade från två olika städer, länder, till och med världsdelar, men det märks mycket lite. Det är svårt att få någon stark känsla för ekonomiska, sociala och politiska karakteristika i de två fallen, förutom i väldigt övergripande hänvisningar till exempelvis nyliberala strömningar och marknadisering. Detta gör dock samtidigt att jag kommer på mig med att genomgående tänka på Sverige och den svenska kontexten när jag läser. Även i Sverige betonas betydelsen av deltagande i planeringen och även här finns behov av en kritisk diskussion om detta. Man kan hoppas att Calderon dels på grund av det, och dels på grund av att avhandlingen i sin form (en så kallad sammanläggningsavhandling) är något svårforcerad som bok och berättelse, ger sig ut och pratar i ämnet – för planerare och arkitekter, studenter, politiker med flera. Jag tror också att för att politisera frågan om medborgardeltagande i stadsutvecklingsprocesser, och för att verkligen kunna uppfylla ambitionen att vara teoriutvecklande, så hade Calderon behövt ta hjälp av ytterligare andra vetenskapliga fält. Jag saknar till exempel en fördjupad diskussion om makt och politik som kanske hade kunnat komma ur till exempel demokratiteori eller filosofi. Det är ändå ett viktigt bidrag han gör genom att väcka frågan om behovet att kvalificera diskussionen om stadsrummets utformning och om deltagandeprocesser, och peka på att de behöver handla mer om kampen mellan motstående intressen och röster, om maktspel och osäkerheter snarare än om goda exempel och normativa utsagor om hur det bör gå till. o M OA TU N S TRÖ M Ä R KU LTU RG EO G R A F.

FILM

Plats och identitet Filmdagar på Arkitekturoch designcentrum 14–16 NOVEMBER 2013

Industriernas flykt från västvärlden är ett av samtidens stora trauman. Arkitekturen är denna omställnings visuella uttryck, den visar städers uppgång och förfall. Det märktes inte minst på Arkitektur- och designcentrums filmdagar den 14–16/11. Ett ambitiöst program med både spel- och dokumentärfilm. Detroit är industriflyktens mest extrema exempel. I After the Factory (2012) av Philip Lauri berättas den redan välkända historien om hur det går när man placerar alla ägg i samma korg. Det mest intressanta är dock jämförelsen med ´ En stad polska Łódz. i samma storlek, med nästan identisk utveckling. Fokus ligger på småföretag och livskvalitet och att lyfta fram det unika med platsen. Och en ny sorts människa premieras. Men det kan stundtals tyckas besynnerligt hur byggstenarna liknar varann vart man än vänder sig i västvärlden. Den i filmen intervjuade författaren Grace Lee Boggs ställer sig den adekvata frågan: Vad är egentligen en själ? Är det vår möjlighet att omskapa världen? o J U LI A S VE N S S O N

109 8/13 · ARKITEKTUR

RE JULE BES KT NS TÄ FR B LL ÅN ÖC FÖ KER RL AG ET ! DI

Rabatt till tidskriften Arkitekturs prenumeranter!

Svensk landskapsarkitektur! Här presenteras för första gången Sveriges landskapsarkitektur i helbild! Mer än 200 miljöer beskrivs med nytagna fotografier, ritningar och texter. Boken är en ovärderlig vägvisare för trädgårds- och landskapsturisten, men också en källa till kunskap om landskapsarkitekturens historia. Bland projekten märks allt från ståtliga slottsparker, till mindre bostadsgårdar, via torg, stadsparker och miljön kring ett kärnkraftverk. PRIS: Arkitekturs prenumeranter 234 kr. Ordinarie pris 286 kr. Pris inkl frakt inom Sverige.

Sveriges naturum! Sedan 1970-talet har Naturvårdsverket byggt besökscentra, så kallade naturum, i anslutning till några av det svenska landskapets pärlor. Som Abisko, Hemavan, Fulufjället, Höga Kusten, Tåkern, Hornborgasjön, Kosterhavet, Stenshuvud och Store Mosse – en unik satsning på arkitektur som saknar motstycke i Sverige. 150 nytagna fotografier, ett rikt ritningsmaterial och texter på svenska och engelska. PRIS: Arkitekturs prenumeranter 345 kr. Ordinarie pris 395 kr. Pris inkl frakt inom Sverige. • Abisko

BESTÄLL BÖCKERNA HÄR:

• Ammarnäs • Hemavan

webbshop.arkitektur.se/nyheter • Höga Kusten • Vålådalen

FYNDA BÖCKER TILL JULPRISER I VÅR WEBBSHOP!

• Ånge

webbshop.arkitektur.se/julerbjudande2013

• Fulufjället

• Dalarna

• Färnebofjärden

• Värmland • Nationalparkernas hus • Kosterhavet

Hornborgasjön •

• Stendörren • Vänerskärgården • Tåkern

Obs Vid beställning av fler än 5 exemplar ring på tel 08-702 78 57 eller mejla erica.enwall@arkitektur.se för info om våra mängdrabatter!

• Sommen • Västervik • Fjärås Bräcka Getterön •

• Store Mosse

• Trollskogen • Gotland

• Kronoberg Kullaberg • Blekinge • Söderåsen • Vattenriket • Skrylle •

• Stenshuvud

• Ottenby

ISBN 978-91-86050-80-1

9 789186 050801

siena 105x297_siena halvsida 2013-03-27 15:18 Sida 1

pl atsen s musiK f o t o g u n i l l a k r o n va l l

SIENA Har man fått sitt namn efter det världsberömda torget täckt av marktegel har man mycket att leva upp till. Och med ett stort antal olika format kan Siena enkelt varieras och anpassas precis som du vill ha det.

Läs mer om Siena-sortimentet och våra övriga produkter på starka.se

Plats: limhamn låt: opposite Day artist: andrew Bird limhamn är en segregerad del av Malmö. En stadsdel som upplevs som idyllisk men något tillrättalagd, enahanda i arkitektur och invånare, olika stilar på villor och lägenhetshus till trots. Malmö är en stad med många olikheter, där gränserna är tydliga men osynliga. Det som händer i Malmö, hur vi lyckas hantera att Sverige är en del av världen, kommer att påverka även långt utanför stadens gränser. tänk om man kunde få upptäcka något nytt i limhamn, något som bidrar till en ökad mix av folk, av stilar och kultur. tänk om egnahemsbebyggelsen från tidigt 1900-tal kunde kompletteras med hus där nya Malmöbor, de som i dag behöver komma in på den ekonomiska marknaden, får en finansiell plattform och ett hem. tänk om jag cyklar hit en annan solig dag och upplever att det är en annorlunda Dag. En opposite Day, när saker är upp och ned och fungerar på ett annat sätt än vanligt. när limhamn har fått en spännande arkitektur för nya kundgrupper på sina sista industriområden, och bidragit till den internationella stad som Malmö så gärna vill bli. o

Starka skapar i betong för hus och mark. Ända sedan 30-talet har våra ledord varit kvalitet, engagemang och ett gediget hantverkskunnande. Med ett naturligt och återanvändbart material med lång livslängd bygger vi en hållbar framtid för oss, våra barn och miljön. Det är vi stolta över.

G u n i ll a K ro nva ll ä r a r K ite K t på a K a d e m i s K a h u s i m a lm ö.

WWW.STAR KA.S E | I N FO@STAR KA.S E

FAC E B O O K.C O M /STAR KAB ETO N G

Är det inte dags att se saker på ett nytt sätt? • Hållbarhet är grunden för klimatsmarta bygg lösningar • Hålbarhet är överlägsen livslängd

Kvalité

• Hållbarhet är lägre miljöpåverkan • Hållbarhet uppnås när mindre transporteras till samma resultat

Livslängd

• Hållbarhet är långsiktig kvalitetssäkring • Hållbarhet är energieffektiva lösningar Miljö

• Hållbarhet är när materialet har en sund livscykel • Hållbarhet är när material återanvänds istället för deponi • Hållbarhet kräver att material, energi och byggteknik hushåller med naturens resurser

Trygghet

Hållbarhet är enkelt sagt hög kvalité, funktionssäkerhet och minimal miljöpåverkan. Resitrix är tätskiktet som överträffar kraven på hållbart byggande www.takcentrum.se

www.epdmtak.se

Resitrix marknadsförs av Takcentrum i Sverige

Funderar du på att ge ut en bok? Arkitektur Förlag har en lång tradition av utgivning av kvalitetsböcker om arkitektur. Ibland i samarbete med institutioner eller med olika uppdragsgivare. Då vi gärna vill ge ut fler titlar välkomnar vi bokmanus eller synopsis inom detta eller angränsande områden. Även andra typer av publikationer än böcker kan vara intressanta. Ta kontakt med förlagets vd Tommy Rundqvist. tel: 08-702 78 56, mejl: tommy.rundqvist@arkitektur.se

Kom ihåg att meddela

adressändring!

arkitektur.prenservice.se eller tel 0770 45 71 27

N Ä S TA N U M M E R

www.arkitek tur.se

Arkitektur nr 1/14 handlar om kontor. Många talar om det aktivitetsbaserade kontoret, vi har letat upp projekten som vill bryta med hela idén om vad kontor är. Som hittar sin inspiration i den lilla byn, i gillestugan och i second hand-butiken. Mojangs nya kontor i Stockholm av BSK arkitekter, AMFs återvunna möblemang av Codesign och Ryska postens kontorsby av Vida. Camilla Schlyter SVENSK ARKITEKTUR S E D A N 1 9 0 1 vänder tillbaka till det utopiska kontorslandskapets 1950-tal där de anställda blev människor och frågar sig vems aktivitet som ska forma kontoren. Och Katarina Rundgren har pratat kontor med Lene Tranberg. Dessutom stor intervju med den stillsamme humoristen Valerio Olgiati, en stor presentation av Kasper Salinvinnaren Nya krematoriet på Skogskyrkogården av Johan Celsing arkitektkontor. Debatt om arkitekttävlingar, en genomlysning av nya stadshuset i Kiruna, arkitekturkultur och mycket mer. 113 8/13 · ARKITEKTUR

å sik tsmatris

Fallet tomas Quick. Bok Hannes Råstam välter rättssverige över ända.

återträffen. Film. Alla som gått i en svensk skola känner igen sig.

Fa N ta s t i s k t

Vi klippte ihop det bästa från 2013 års åsiktsmatriser. Riv ut och ta med i julhandeln.

kulturhuvudstad marseille. Ett jippo – men det går bara att älska Marseille.

sharon Zukin. Forskare. NY-intellektuell. Måsteläsning för stadsplanerare. mad men, säsong 6. tv-serie. Det är 1967. The Summer of love?

steve mason. skiva. Nya Monkey Minds In the Devil's Time är mästerlig in i minsta detalj.

the National. skiva. Brooklyns stoltheter leverar finstämt på Trouble will find me.

Godheten. Film Stefan Jarls vidräkning med kapitalismen som praktisk verklighet.

Bakom det evigt vackra. Bok. New York-journalisten Katherines Boo brännande ord om urbaniseringen baksida.

Egenmäktigt förfarande. Bok. Lena Andersson har skrivit en roman där estetiken betyder mycket.

Love is a bourgeois construct. Låt. Pet Shop Boys perfekta break-up-låt för akademiker.

aleph. skiva. Gesaffelsteins techno är franskare och hårdare än det mesta.

stad i rörelse. Bok. Håkan Thörns porträtterar den danska fristaden Christiania.

Push the sky away. s Nick Cave med en lågmäld intensitet.

Va L E r i o o LG i at i 114 arkitEktur · 8/13

Demand the impossible. skiva. Jenny Wilson kräver sin plats och förändring och gör det till musik som dansar hårt.

reflektor. arcade Fire. skiva. 2000-talets bästa grupp, bara fortsätter att leverera.

80-tals nostalgi. Palmefilmen, En pilgrims död, Jan Stenbeck-dokumentären.

mad about the boy. Bok. Helen Fieldings karaktär Bridget Jones är äntligen tillbaka.

alice munro. Författare. Noveller om livet som ingen annan kan skriva dem.

Det enda könet. Pocket. Katrin Kielos i tillgängligt format. Den ekonomiske mannen styr också arkitektbranschen.

MINIMALISTISK HuMOR

sara Danius. Författare. Aktuell med boken Den blå tvålen. En blivande ständig sekreterare?

Äta sova dö. Film. Socialrealism i glesbygd. Med schvung. komma och gå. Bok. Briljant debutroman av Taiye Selasi om att vara afropolitan.

kanada. Bok. Klarsynt av Richard Crimson/red. skiva. Ford om familj Som att kliva tillbaka till i fritt fall. den gyllene kalven som var Prefab Sprouts 1990-tal.

Game of thrones, säsong 3. tv-serie. En riktigt bra högbudgetfantasy på tv. Öppen stad. Bok. Teju Cole skriver om en ung psykologs strövtåg i New York. Om hur en stad påverkar.

shere khan Xii. skiva. Stor: "Staden är min enda vän, den gör mig sällskap på vägen hem". How should a person be? Bok. Sheila Hetis fina roman ligger helt rätt i tiden.

Girls. tv-serie Trots framgången fortsatt träffande om 25-åringars urbana liv.

Frances Ha. Film. Noah Baumbach har gjort en perfekt fredagsfilm om en ung dansös med livskval. Lagom delar Girls och New York-neuros.

Bron säsong 2. tV-serie. Mord i Jonas Lindvall-villa.

in & ut. skiva. Svensk hip-hop har aldrig varit tyngre än med Abidaz.

Lilla Namo. musik Hård och lekfull hiphop-artist och stadsplaneingenjör.

Frälsningsarmén. Bok. Abdellah Taïa skriver känsligt om att växa upp i Marocko. kiss land. skiva. Weekends sammetslena röst glider mellan kärleksnästen. Väloljat.

sergels torg. singel. Man kan göra film på Veronica Maggios låtar.

magna Carta …Holy grail. skiva. Jay Z samlar konst och tvivlar över faderskapet.

artpop. skiva. Lada Gaga går i alla fall bra att dansa runt granen till.

mVrDV KITSCHIG HuMOR

Elvefors_225x297_225x297 02.04.13 14:33 Seite 1

Strukturmatrizen Abformtechnik Formen- und Modellbauharze Betonveredelung

DESIGN YOUR CONCRETE

THE TRIBOO RANGE OFFERS SUITABLE SIZES FOR FLOOR AND WALL.

HIGH PERFORMANCE PORCELAIN STONEWARE, SUITABLE FOR PUBLIC AREAS.

Keramiska plattor serie Triboo

Svenska Kakel Kvalitet • Kunskap • Service

Malmö Tel 040-685 34 00 • Helsingborg Tel 042-400 57 00 • Halmstad Tel 035-21 24 10 • Göteborg Tel 031-86 64 40 • Stockholm Tel 08-520 260 00

www.svenskakakel.se

Kontakta vår projektavdelning

2013

Följsam förbättring i Fittja

07/11/13 08.38 1311033_LP_LP Circle Ann SE Arkitektur.indd 1

DET MEST FÖRBJUDNA Att bygga social housing

Så bygger man i bostadsbristens tid

www.louispoulsen.com

Någonstans att bo

PALATS FÖR FOLKET

Circle

FINANSKRISENS RUINER I TA L I E N S K A M O D E R N I S T E R U G LY C U T E I K I R U N A DIEBEDO FRANCIS KÉRÉ 8/2013 SEK 97 EUR 13 BYG G N A D INTERIÖR PLAN LANDSKAP