Clone of Arkitektur 1/2014 by Arkitektur

ARKITEKTUR · NR 8 · 2013 · BOSTAD · Social housing · Renovering av miljonprogrammet · Diebedo Francis Kéré · Finanskrisens USA ARKITEKTUR · NR 7 · 2013 · MODERNA MÅLTIDER · Saluhall Kvillebäcken · Ung svensk arkitektur · Campus Novartis ARKITEKTUR · NR 6 · 2013 · STADENS PAVILJONGER · Hotell och Abbamuseum · Älvstaden Göteborg · Fritiden

MÖTEN I TRÄLÅDOR

ARKITEKTUR · NR 2 · 2013 · NATUREN · Naturum Kosterhavet och Vänerskärgården · Sommarhus Lagnö · Möbelmässan

ARKITEKTUR · NR 3 · 2013 · SYSTEM · Prefabhus · Christian Kerez · Framtidsplaner för Lund · Årsta

ARKITEKTUR · NR 4 · 2013 · TIDEN · Tillägg och ändringar · Brigadmuseum · Pagoden · Borgholms slottsruin · Jürgen Mayer H

ARKITEKTUR · NR 5 · 2013 · DE NYA STÄDERNA · Kiruna · Vallastaden · H+ Helsingborg · Söderstaden · IBA Hamburg

1/2014 SEK 97 EUR 13 BYG G N A D INTERIÖR PLAN LANDSKAP

Ryska Postens känsla för det tillfälliga

ARKITEKTUR · NR 1 · 2014 · KONTOR · Ryska Posten · Mojang · AMF Fastigheter · Framtidens arbetsplats · Nya Krematoriet Skogskyrkogården

C E L S I N G S K R E M AT O R I U M A L T E R N AT I VA TÄV L I N G A R ! E N K E L LY X I S K Ä R G Å R D S Å S K A PA S C Y K E L S TA D E N

Så formas framtidens arbetsplats

ADJÖ AKTIVITETSKONTOR

Brittisk pubstil där Minecraft utvecklas

AFTER WORK-KÄNSLAN

Personliga platser

Jakten på kontorens nya uttryck

OÄNDLIGA MÖJLIGHETER

”Magin

ligger i kontrasterna” Svante Pettersson, Creative Director på Philips Lighting

När Philips skulle inreda sitt nya kontor i Stockholm ville man inte ha en monoton kontorsmiljö, utan en dynamisk ljusmiljö med varierat ljus. Alla på kontoret skulle mötas av en känsla av exklusivitet varje dag de kommer till jobbet. Att våga arbeta med varierat ljus och främst med 4000K var ledordet vid ljussättningen. Alla arbetsområden har kalla blåaktiga ytfärger – som plommon och aubergine – på inredningsdetaljerna och ett ljus med 4000K. I caféet är ljuset däremot varmare, 2700K, och även ytfärgerna – rött golv, röda soffor och röda inredningsarmaturer. Magin ligger i kontrasten mellan de något svalare arbetsområdena och det varmare caféet.

Golven i korridorer och gångstråk är tydligt accenPrisbelönt designFör somatt förverkligats med hjälp av innovativa tuerade med ljuskäglor. ljuskäglorna verkligen ska man vågat släppa in mörker i ljus™upplevas ochhar kostnadseffektiva byggnadskomponenter som utvecksättningen. lats speciellt för moderna byggnader. PAROC® sandwicheleI receptionen bjuder ljudabsorberande ljuspaneler i ment är obrännbara och lätta i sin konstruktion med mycket textil på dynamiska ljusupplevelser. Panelernas levande höga hållfasthetsegenskaper. ljusspel skapar en ständigt föränderlig tavla som skiftar färg och ger rörelse i rummet. En källa till inspiration och Tele2 Arena i centrala Stockholm är en arena i världsklass ökad trivsel. med en arkitektoniskt helt unik form där fasaden är utforAll belysning på kontoret är LED och styrs automatiskt madstyrsystem som en flätad med korg i dagsljusreglering metall, som sveper in hela arenan. av ett centralt och PAROC sandwichelement i högsta brandklass tillsammans tidsbaserad närvarokontroll. Kontoret har fått en variemed stenullsisolering ger arenan såväloch ett tätt rad ljusmiljö, bra arbetsplatsbelysning enklimatskal energi- som en hög brandsäkerhet. effektiv belysningslösning.

med PAROC Built-On fasadlösning

www.philips.se/lighting Läs mer om projektet och PAROC Built-On™ på paroc.se/tele2

PAROC PANEL SYSTEM AB 541 86 Skövde Tel. 0500 46 90 00 Fax 0500 48 63 03

adARKITEKTUR Philips kontor 450x297.indd 1

2013-12-18 19:49

Golven i korridorer och gångstråk är tydligt accentuerade med ljuskäglor. För att ljuskäglorna verkligen ska upplevas har man vågat släppa in mörker i ljussättningen. I receptionen bjuder ljudabsorberande ljuspaneler i textil på dynamiska ljusupplevelser. Panelernas levande ljusspel skapar en ständigt föränderlig tavla som skiftar färg och ger rörelse i rummet. En källa till inspiration och ökad trivsel. All belysning på kontoret är LED och styrs automatiskt av ett centralt styrsystem med dagsljusreglering och tidsbaserad närvarokontroll. Kontoret har fått en varierad ljusmiljö, bra arbetsplatsbelysning och en energieffektiv belysningslösning. www.philips.se/lighting

foto Jann Lipka ÂŠNola

s17 Ledare. För fler lokala utopier.

N R 1 · 2014

INNEH Å LL

s58

”Du är inte instängd i någon scenografi eller roll”. Lene Tranberg om drivkrafterna bakom SEB Bank & Pension i Köpenhamn.

s34

NY T T O M ARKITEK TUR s18 Per Bornstein: ”Förenkla allmänna tävlingar!”. Debatt. s27 DJ-bås som altare. Spårat. s29 Jämställ cykeln med bilen. Vad bör göras? s31 Ord i tiden: Arkitektad, pärt och lokalism. Jargong. s31 Kirunas nya stadshus med eko från 1970-talet. Vinkel. TEMA: KONTOR s34 Intro. Verklighetsflykt och återbruk på det personliga kontoret. s38 Godset som centrum. Budfirman Ryska Postens kontor är en tillfällig stad. s42 Second hand-eklekticism. På AMF Fastigheter har man fyndat i andra hand. s46 After work på Mojang. De bygger Minecraft hemma hos en brittisk adelsman. s54 Skrivmaskinen ledde in i männens värld. Julia Svensson om kvinnor på kontor. s58 Dialogen.”Vi utmanar hierarkier”. Lene Tranberg berättar om det hyllade SEB-huset i Köpenhamn. s66 Essä. Morgondagens kontor inget aktivitetstivoli. Camilla Schlyter söker efter framtiden i historien. OBJEKT s72 Mörkt tegel med ett ljust inre. Tomas Lauri har besökt Johan Celsings Nya Krematoriet.

TEMA: *KONTOR

Vi ser ett gryende uppror mot kontorets opersonlighet. Receptet är återbruk, verklighetsflykt och känslan av tillfällighet.

s72

SEKTION s84 Rustik romantik. Hamra nationalpark i Ljusdal av White arkitekter är nutida nationalromantik. s88 Inne i vildmarken. Max Holst fritidshus på Vindö är arkitektur i Elsa Beskow-land. s92 Välfunna spån. Vasco Trigueiros Cone House är en smart form som följer landskapet. ARKITEKTURKULTUR s95 Sverigeporträttet. Nya Triangelns köpcentrum. s96 Recenserat. Jan Jörnmark på spaning efter den ekonomiska krisen, Axel Larsson möbelformgivare och Fredric Bedoires bok om restaureringskonstens historia. s101 Platsens musik. Always on my mind i Bobergs posthus. s105 Nästa nummer. s106 Åsiktsmatrisen. Lars von Trier, Ronaldo och Hedvig Eleonora i Arkitekturs guide till nutidskulturen. OMSLAG: Ryska Posten, Stockholm, VIDA Arkitektkontor. F O T O R O B I N H AY E S

Nya Krematoriet av Johan Celsing på Skogskyrkogården är koncentrerad arkitektur med många valörer.

5 1/14 · ARKITEKTUR

Adress: Box 4296 (Fiskargatan 8, 2 tr) SE-102 66 Stockholm

BYG G N A D INTERIÖR PLAN L ANDSKAP

Telefon: +46 (0)8 702 78 50 E-post redaktion: redaktionen@arkitektur.se fornamn.efternamn@arkitektur.se

www.arkitektur.se

S V E NS K ARKITEKTUR S E DA N 1 9 0 1

Webb: www.arkitektur.se Arkitektur utges av: Arkitektur Förlag AB Verkställande direktör: Tommy Rundqvist tommy.rundqvist@arkitektur.se Annonser: Isa Ekstedt, isa.ekstedt@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 58

REDAKTION

I DETTA NUMMER ÄVEN

Dan Hallemar chefredaktör

Tomas Lauri redaktör

Julia Svensson redaktör

Medarbetare i detta nummer: Karin Arbsjö Per Bornstein Lena From Per Haupt Michael Koucky Tomas Lewan

Ioana Marinescu Katarina Rundgren Camilla Schlyter Ingrid Sommar Rasmus Wærn Malin Wester Johan Örn

Camilla Schlyter är arkitekt med egen verksamhet. Engagemang för arkitektur och formgivning i alla skalor, hur det påverkar oss och vår omgivning.

Marianne Lundqvist koordinator, layout

Redaktionskommitté: Love Arbén, arkitekt, inredningsarkitekt Mikael Bergquist, arkitekt Catharina Gabrielsson, arkitekt och forskare Per Haupt, arkitekt Susanne Ingo, arkitekt, regionplanerare Bengt Isling, landskapsarkitekt Anders Johansson, arkitekt Pia Kjellgren Schönning, arkitekt Johan Mårtelius, arkitekt, professor i arkitekturhistoria vid KTH Matilda Stannow, arkitekt Malin Zimm, arkitekt, sakkunnig på Arkitekturmuseet Kritikergruppen: Mikael Bergquist, arkitekt Per Bornstein, arkitekt Lena From, projektsamordnare, skribent Ulrika Karlsson, landskapsarkitekt Anders Kling, landskapsarkitekt Tomas Lewan, arkitekt, skribent Helena Mattsson, arkitekt, lektor KTH Katarina Rundgren, arkitekt Rasmus Wærn, arkitekt, skribent Johan Örn, arkitekturhistoriker, skribent Korrektur: Josephine Askegård, arkitekt, journalist Lokalombud: Malmö: Katarina Rundgren, arkitekt Göteborg: Per Bornstein, arkitekt

Försäljning: Erica Enwall, erica.enwall@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 57 Ekonomi: Eivor Boérius,eivor.boerius@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 55 Plusgiro: 473 93 01-2 Priser/Subscription rates: 8 nummer per år/8 issues SVERIGE (inkl 6% moms) Helår Helår + klotband Helår + halvfranskt band Studerandeprenumeration Lösnummer Övriga Norden/Nordic countries: Inkl 6% moms För momsregistrerade (Obs: ange ert VAT-nr) UTLANDET/ABROAD: EU COUNTRIES (VAT 6% included) For those VAT registered (Please state your VAT-number) OTHER COUNTRIES Digital prenumeration enbart

SEK 660 1 660 2 175 395 97

A SK

2 0 14

A SM AD ALH US SM SPL AN . F AL Ö EL KV HU ÖS RSÖ S E A K N ST KTE T SO IN T GA ILL OC RS M UT R M NY SV KHO PEG A EN LM ELN GÅN ED BA GR GS CK ÖN PU S ST TR DA NK AD T ÖM L, TA S P L OC TT AN H BY E LE F SU , IF NE SA ÖRS RE LT LA GU LI S IN NN ND JÖB G I IU S NE AD AR STR G E Ö N LI LI M N N BI OC G D LL E M AN H OC I ST GAR H AT E LI B OS SE G RI TA UT ET DS IL RED PR LV OD ER NIN IN G U KN BJ OM KT IN IO U G D VA N AV RM EN HU B A TÄV FÖ DH SE LI RS NG LE KL L AG US M OM EN AS I L A T AN V H INK ID KJ ÖP RO SE EL AN TT IN S GA L Ö LM, SW G DE TE G ES OC OC EN, UNN TM H H ST AR AN IG ST O W EN CH AN EJ KE LI C ND KE OC EG R, BE H RE NG N T

PROJEK T I NR 1 · FEBRUARI

ÅKESSON

YCKERI TR

MILJÖMÄ

Tidskriften Arkitektur har som uppdrag att dokumentera svensk arkitektur. Sedan 1901.

P R O J E K T /A R T I K L A R I N R 1 0 – 1 1 1 9 4 5

LIC

ÅKESSON

YCKERI TR

MILJÖMÄ

3 09 EN SNUMMER 341

LIC

09 EN SNUMMER 341

ÅKESSON

YCKERI TR

MILJÖMÄ

Grafisk form: Tobias Berving/ETC Kommunikation Repro och tryck: Elanders Fälth & Hässler, Mölnlycke 2014 LIC

6 ARKITEKTUR · 1/14

967 912 1 250 1 179 1 218 440

ISSN 0004-2021 För ej beställt insänt material ansvaras ej. Arkitekturs upplaga kontrolleras av TS. Medlem i Sveriges Tidskrifter och Sveriges Kulturtidskrifter. © Arkitektur Förlag AB

ST E KI N, S TE AM K T TO C KO K F NT HO C O FA S OR LM TI DE SI GH GN ET ER , M ST OJ OC AN BS KH G, K OL ST AR M OC KI TE KH KT OL NY ER M A GÅ KRE M RD AT E JO OR N HA , S T O I E T, N C S CE L S K H O KO G HA IN SK LM G M YR R A KO A W RK HI NA IT TE EK TI O TK AR N O AL KI N T PA TO FR EK RK IT R TE ID , R M LJ A X SHU US DA HO S, L LS VIN DÖ T CO , NE VÄ RM ST H OC OU DÖ TR KH SE, O IG TR UE LM AN IR HO OS LM AR EN CH , IT EC TS

Malin Wester är arkitektstuderande, frilansskribent samt DJ som arrangerar klubbar i Malmö och Köpenhamn.

Claes Caldenby redaktör

Prenumeration/Subscription: Prenumerationsärenden kan göras på nätet: arkitektur.prenservice.se Ha prenumerationsnumret till hands! För personlig service: Tel +46 (0)770 45 71 27, 8.30–16 arkitektur@titeldata.se

3 09 EN SNUMMER 341

När vi möts händer det stora saker. Vi lär oss. Arbetar. Skapar. Blir inspirerade. Ser saker ur andra perspektiv. Delar med oss av tankar och idéer. Hjälper varandra att lösa problem. Samarbetar. Kommunicerar. Lyssnar. Och lär. Oavsett hur mötena ser ut är de viktiga. Ett möte med dig själv, där du fokuserar på arbetet. Ett inspirerande samtal med en kollega. Sätta upp nya mål och visioner med din arbetsgrupp. Utbildning med avdelningen. Eller få reda på det senaste över en kopp kaffe. Varje möte är viktigt. På sitt eget sätt. Och sker av en anledning. För kreativitet Ny kunskap. Intryck. Vänskap. För att gå vidare. Och skapa värde. Besök oss på Stockholm Furniture Fair 4-8 Februari. A27:30.

Ett industriellt hantverk för nästa århundrade. Och nästa.

Nyhet 2014 Premiärvisas i samband med Stockholm Furniture Fair 2014. Monter A27:41

GR AND PUBLIC FOTO SA M SYLVÉN

pa p p e r s k o r g m o n o l i t

f o r m g i va r e

Jesper Ståhl

På Byarums Bruk ser vi saker på lite längre sikt. Det gäller såväl våra produkters framtid som vår tillverknings historia. Vi gjuter enbart i återvunnen aluminium – ett material som kan återanvändas gång på gång, generation efter generation. Tidsrymder som ger perspektiv på tillvaron och sätter sin prägel på våra produkter.

www.byarumsbruk.se

vi presenterar spännande nyheter för arkitekter på stockholm furniture & light fair 4–8 februari 2014. monter a 07:23. välkommen in! string.se

Come closer.

HAGS Spin är utformad för en paus med en vän, för nära samtal och vardagliga funderingar. Stativet snurrar runt sin egen axel så att ni kan följa solen, utsikten eller vinden. www.hags.se Besök oss på Stockholm Furniture Fair 4-8 februari. Monter A04:49. SPIN LARS VEJEN/SHL DESIGN

GRAND PUBLIC FOTO: SAM SYLVÉN STYLING: SOFIE LAWETT

S E F I LMEN OM FREE Scanna QR-koden, se filmen och läs mer om Free.

Varför är vår nya badrumsserie Free så typiskt Vedum? Därför att den har en självklar och tidlös design. Många fina och praktiska detaljer. Kvalitet i allt från materialval och tillverkning till leverans och montering. Och gott om alternativ, varianter och kulörer, så att du alltid hittar det du söker. Frihet och enkelhet, det är vad Free handlar om. Ett val. Massor av möjligheter. Typiskt Vedum. W W W. V E D U M . S E / F R E E

Soundlight Comfort Ceiling Världsnyhet - ljudabsorption och LED-belysning i ett!

Komfort där ljud möter ljus Ecophon och Philips presenterar Soundlight Comfort Ceiling (SLC) - ett akustiktak med inbäddad energieffektiv LED-belysning. Det unika är att LED-plattorna fungerar som effektiva ljudabsorbenter, med samma ytskikt och utseende som akustiktaket i övrigt. Med SLC utnyttjar du hela takytan akustiskt samtidigt som du får ett jämnt, vitt och behagligt ljus. Belysningen styrs beroende på mängd dagsljus samt närvaro. Målet är att efterlikna den naturliga ljus- och ljudmiljön som finns utomhus i vilken vi människor mår och fungerar bäst. Läs mer på vår hemsida, www.ecophon.se

Soundlight Comfort är resultatet av nära samarbete och partnerskap mellan Philips och Ecophon, två företag för vilka miljön och välbefinnande är hjärtat i allt de gör.

Centro Presenterar MEWS Av BarberOsgerby för Mutina Oglaserade keramiska plattor för golv och vägg i åtta färger och fem format. Varje färg levereras blandad i femton olika nyanser. En blandning av gammalt och nytt. Precis som vi.

Stockholm Furniture Fair 4-8 feb 2014 Monter A40:11 centro.se

1700

framtida arkitekter väntar på er!

VälkomnA TIll Vårens mässor! Arkipelago Sverige bjuder nu, i samarbete med Sveriges Arkitekter, in till våra arbetsmarknadsdagar i mars 2014. Arkipelago är den i särklass viktigaste mötesplatsen mellan Sveriges arkitekturstuderande och näringslivet. Ett forum som länge efterfrågats av studenter, skolor, företag och organisationer!

Efter föregående års framgångar hoppas vi att ni vill vara med och bidra till att göra mässorna ännu bättre. Ta chansen att träffa engagerade studenter och knyt personliga kontakter med framtidens arkitekter! För mer information om respektive mässa kontakta arrangör enligt mailadress nedan eller besök oss på arkipelago.nu.

Stockholm 13 marS

lund 7 marS

umeå 12 marS

göteborg 6 marS

Stockholm@arkipelago.nu

lund@arkipelago.nu

umea@arkipelago.nu

goteborg@arkipelago.nu

4 - 8 februari Besรถk vรฅr monter

AG:30

Elegant golvavlopp by JAFO

HighLine Panel Elegant golvavlopp www.unidrain.se

Companies News & Events Product News Personalities Shop Online News & Events Books Product News Awards Companies Books &Newsletter Magazines & Magazines Museums & Schools Personalities Infor mation Search

Anti Copy

Vi på Folksam engagerar oss i det som våra kunder bryr sig om. Och en sak har vi lärt oss genom åren: försäkringar är, precis som arkitektur, så mycket mer än siffror i ett Excelark. Det handlar om känslor. Om allt du håller kärt och bryr dig om i livet – ditt hem, dina ägodelar, dina intressen, din familj och din framtid. Därför är det extra roligt att vi är Sveriges Arkitekters nya samarbetspartner. Det innebär att vi kan erbjuda dig försäkringar till ett fördelaktigt pris, men också att vi utvecklat och finslipat våra produkter och tjänster så att de passar just dig. Vi vet att du har annat att göra på dagarna än att grubbla över dina försäkringar. Men nästa gång du tänker på allt det du bryr dig om, som du älskar och vill skydda – då vet du vem du kan prata med. Vi finns på tel 020-21 00 40. Varmt välkommen!

Ren form och exklusiva material Gira Esprit Rena former, hög kvalitet och exklusiva material förenas i Gira Esprit med ny teknik: från vanliga strömbrytare till smarta hus-system. För mer information: www.eurocontact.se Snygga designramar i kombination med strömbrytare och vägguttag: Glas vit/vit, glas svart/alufärg, aluminium/antracit. Ytterligare elva olika material och färger finns i sortimentet.

EuroContact AB A Odhners Gata 43 S-42130 Västra Frölunda Tel +46 31 - 706 75 10 info@eurocontact.se

NY BOK! Bygga och befästa

Bygga och befästa Svensk försvarsarkitektur under fyra sekel

Ett kulturarv i text och bild

Försvarets arkitektur Arkitektur förlag

Sedan 1600-talet har Fortifikationsverket – och dess före-

Rabatt till tidskriften Arkitekturs prenumeranter!

tre seklers svensk fästningsbyggnadskonst

gångare – byggt och förvaltat fastigheter för Sveriges för-

na inom landets nya gränser i bristfälligt skick och krävde upprustning och underhåll. Flera av dem hade dessutom blivit omoderna. Det är därför knappast förvånande att man förordade att flera fästningar skulle avskaffas, även om några alltjämt bedömdes vara viktiga. Dit hörde Nya Älvsborg utanför Göteborg som i varje fall skulle underhållas medan stadsfästningen Göteborg däremot skulle läggas ned. Vidare prioriterades Carlstens fästning, Kungsholms fort utanför Karlskrona, där den norra redutten i början av 1840-talet försågs med en för svenska förhållanden unik vinklad donjon i tre våningar med en cirkulär sluphamn efter ritningar av fortifikationsofficeren Baltzar Cronstrand. Även Vaxholms kastell och redutt hörde till de fästningar som ansågs viktiga. Under 1800-talets första hälft kom den att byggas ut efter de nya fästningsprinciper som utvecklats av de båda franska befästningsingenjörerna René Montalembert och Lazare Nicolas Carnot där torn och byggnader i flera våningar och bombsäkra kasematter blev ett utmärkande drag. Generellt gällde dock att fästningarna inte längre räknades som huvudmedel för landets försvar. Däremot ansågs de viktiga som hjälpmedel för arméerna som agerade i fält och sådana huvudfästningar borde enligt samtida militär expertis förläggas i landets inre delar. Och det är bland annat mot denna bakgrund som 1800-talets största och mest kända fästningsbygge i Sverige så småningom sattes igång: centralfästningen Karlsborg vid Vättern.

svar. Allt ifrån tidiga borgar, befästa städer och regementen till dagens högteknologiska anläggningar. Boken beskriver en tidsresa från stormaktsfästningen i Marstrand över de omfattande byggprojekten i Sveaborg, Karlsborg och Boden, 1800-talets militära lägerplatser samt

Kungsholms fästning kom under 1800talets första hälft att bli huvudfästning i inloppsförsvaret till Karlskrona. Här ses den halvcirkelformade båthamnen som skyddas av en mäktig donjon (ej synlig på bilden). bildkälla. foto clas tillander, fortifikationsverket, arkivet.

Generalplan över alla förrättade arbeten på Sveaborg mellan åren 1771 och 1791. På planen markerar bokstaven A anläggningar efter Ehrensvärds ritningar, B efter Sprengtportens, C efter af Chapmans och D efter general von Arbins. bildkälla. krigsarkivet, stads- och fästningsplaner, finland, sveaborg översiktsplaner nr. 58.

den stora regementsutbyggnaden i början av 1900-talet och landar i nutida avveckling, konvertering till andra ändamål och träningsanläggningar för dagens försvar. Varför byggde

all rätt kan betraktas som dess skapare: överstelöjtnanten vid artilleriet Augustin Ehrensvärd. Fästningen var från början tänkt att anläggas på fyra av Vargskärens holmar, som en sluten fyrkant med fyra bastioner. Den skulle kontrollera de två seglingsbara sunden i norr och söder, men dess främsta syfte var att trygga gränsen mot öster samt att fungera som depå för flottan och armén. Under byggnadsarbetet fick Ehrensvärd revidera byggnadsplanerna vid flera tillfällen, men vi kan dock konstatera att fästningen fick få likheter med såväl kontinentens månguddade bastionanläggningar som Dahlberghs tornförsedda och höga fästningsverk. Sveaborg uppfördes som flottbas och depåfästning. Det utmärkande draget blev dess oregelbundna form där inget verk var det andra likt. Fästningsgördeln anpassades efter öarnas oregelbundna form och terräng och försågs med låga och lodräta försvarsmurar, vilket låg helt i strid med traditionella fortifikatoriska principer. Först under det fortsatta arbetet under senare delen av 1700-talet kom de nya fästningsverken på bland annat Svartö att få en utpräglad höjdmarkering, som vi känner igen från 1600-talets befästningskonst. Efter förlusten av Finland 1809 förlorade Sverige praktiskt taget alla fästningar på andra sidan Östersjön. Samtidigt befann sig fästningar-

8 • bygga och befästa

bygga och befästa • 9

man? Och vad kan vi se av det idag? Det är den ganska okända historien som berättas här. Boken är rikt illustrerad med såväl nya som gamla foto-

befästningar under kriget och k alla kriget

grafier och kartor. Huvudredaktör är Johan Mårtelius, som även skrivit ett par texter. Övriga textförfattare är Lars Ericson Wolke, Bo Lundström, Louise Nyström, Kolbjörn Wærn, Kristina Allpere, Thomas Roth och Lena From. p

Inslag (ingång) till anläggningen på Landsort. foto: ingela andersson, fortV

FAKTA: Utgivning december 2013, hårda pärmar med skyddsomslag, 210 * 260, Ca 252 sidor, ISBN 978-91-86050-82-5. Boken ges ut av Arkitektur förlag i samarbete med Fortifikationsverket.

kationskåren blev en personalkår med officerare och underofficerare i fortifikationstjänst. Kåren skulle innehålla sammanlagt 40 personer på aktiv stat. Kårchefen, en generalmajor, blev samtidigt chef för Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse och inspektör över rikets befästningar. Marinförvaltningens fortifikationsavdelning och Flygförvaltningens byggnadsavdelning tilldelades även fortifikationsofficerare. Av rikets tre fästningar (termen befästningsområden beskriver förhållandena på ett bättre sätt) lydde Boden under armén, medan Vaxholm och Karlskrona tillhörde marinen. De tre förvaltningarna kom att verka parallellt till 1948 då det nya ämbetsverket Kungl. Fortifikationsförvaltningen bildades. Detta kapitel beskriver befästningarnas utveckling, men i bilden ingår även civila skyddsanläggningar. Tillsammans med de militära anläggningarna som underjordiska ledningscentraler, berghangarer och förrådsrum i urberget bidrog dessa till att Sverige under kalla kriget allt mer fick likhet med en schweizerost.

Kanonerna på skären

Pris för Arkitekturs prenumeranter 269 kronor. Ordinarie pris 319 kronor. Priser inkl frakt.

BESTÄLL BOKEN HÄR: Webb: webbshop.arkitektur.se Telefon: 08-702 78 57

Redan innan 1936 års försvarsbeslut hade regeringen fattat beslut om utbyggnaden av den så kallade havsbandslinjen i Stockholms skärgård. Syftet var att flytta kustartilleriets batterier från de inre delarna av den 66 • bygga och befästa

centrala skärgården, främst Rindö och Värmdö, ut i havsbandet för att bättre kunna skydda flottans basområden samt inloppen till Stockholm. De platser som skulle befästas var enligt regeringens beslut 1933 Landsort, Mällsten, Sandhamn och Söderarm. Arbetena startade 1934 på Landsort och fortsatte på Korsö vid Sandhamn. De var i huvudsak klara 1937. Man hade i regel återanvänt pjäser, i några fall inklusive pansartorn och helt enkelt flyttat ut dem i havsbandet. Kalibern på pjäserna var i regel 15 cm, vilket gav en skottvidd på drygt en mil. Efter krigsutbrottet ökades utbyggnadstakten. Huvuddelen av det fasta kustartilleriet i Stockholms skärgård var utbyggt 1941 men kompletterande arbeten fortsatte. Det gällde inte bara att bygga ställningar för kustartilleriets pjäser. Varje batteri skulle dessutom förses med mätstationer, observationsplatser, ställningar för luftvärnsartilleri och förläggningsutrymmen. Som exempel kan nämnas Batteri Korsö som kompletterades med två kanoner i öppna värn 1942. Därefter bestod batteriet av fyra 15 cm pjäser, fem luftvärnsautomatkanoner, fyra mätstationer och sex observationsplatser samt byggnader för förläggningar och förråd. Alla batterier var inte försedda med tungt eller medeltungt artilleri. Det fanns också ett stort antal lätta batterier med två-tre kanoner med kalibern 57 mm. Dessa skyddade främst olika minfält. Vid krigsslutet bestod Stockholms kustartilleriförsvar av inte mindre än åtta

15,2 cm-batteriet vid Landsorts fyr på Öjas södra udde i Stockholms södra skärgård. Batteriet var i bruk från 1938 till slutet av 1960-talet. foto: ingela andersson, fortV

Batteri på Korsö i Stockholms skärgård foto: fortV bygga och befästa • 67

Studio B3 Barnhusgatan 3 Stockholm Tel 08 - 21 42 31

www.studiob3.com info@studiob3.com

Bruno Mathsson International Byarums Bruk CC Höganäs Byggkeramik Ceos Elmo Sweden Formica Skandinavien Glimakra of Sweden Karl Andersson & Söner Lindhs of Sweden Ljusgruppen / Luceplan / Modular Nevotex Norell Skandilock SMD Design Tarkett Tegelmäster Örsjö Belysning

Bolon Bruno Mathsson International Byarums Bruk création baumann CC Höganäs Byggkeramik Formica Skandinavien Glimakra of Sweden Karl Andersson & Söner Källemo Luxaflex Norell Officeline / Höganäsmöbler Skandiform Swedese Targetti Poulsen

Diagram Design: Pontus Ny ”Jag vill att Diagram skall upplevas som ett verktyg eller instrument för att rikta ljus. Målet har varit att arbeta fram en ton av konstruktivism på ett elegant och lågmält vis.” Se mer av Diagram på byrydens.se

info@studiol6.se www.studiol6.se

Studio L6 Lasarettsgatan 6 Göteborg Tel 031-13 83 90

Circle

Höger. Tel Avivs centrala delar är byggda med trädgårdsstaden som ideal. FOTO DAN HALLEMAR

LEDARE

För fler lokala utopier Det är ett nytt år och dessutom valår. Det faller sig helt naturligt att börja söka efter nya tankar. Utopin knackar på. Det finns en lockelse i utopin, den stora idén om ett annat liv eller ett annat samhälle. När vi lade vårt förra nummer om bostäder till handlingarna så var frågan som surrade: Varför fanns det inte fler bostadsprojekt som ville något nytt? Jag tänkte på byggmästaren Olle Engkvist, som tillsammans med olika arkitekter låg bakom hustyper som smalhusen i Hjorthagen, stjärnhusen i Gröndal och kollektivhus i Hässelby, alla i Stockholm. Helt nya hustyper, nya otänkta tankar. Var finns utrymmet för det i vår tid? Jag reste till Tel Aviv nyligen. Tel Aviv döptes efter en utopisk roman, Altneuland av Theodor Herzl, byggdes för det hemvändande judiska folket i början av 1900-talet och växte till stor stad mellan 1925 och 1950. Inför den stora utbyggnaden efter första världskriget, när det Ottomanska riket hade fallit, formulerades en idé om vad Tel Aviv skulle vara. Den skotske självlärde stadsplaneraren och biologen Patrick Geddes gjorde stadsplanen. Hans modell var trädgårdsstaden, hämtad från Ebenezer Howard. Det här har skapat en stadskärna som är både urban, med boulevarder och offentliga byggnader, och extremt mjuk, med återvändsgränder för fågelkvitter. Mer än många andra städer är Tel Aviv just en byggd utopi, en idé. Den israeliska nationalskalden Naomi Schemer menade att staden var byggd av ”havsskummet och molnen”. Det är en vacker tanke, men helt osann. Tel Aviv byggdes på ruinerna av ett flertal tusenåriga arabiska byar. Här någonstans börjar vi närma oss utopins problem. Idén, visionen, är så stark att den riskerar att ödelägga verkligheten. Men kanske har det med skala att göra. Och drivkrafter. Att hitta den mindre skalan där stadsbyggandets och arkitekturens uppgift inte blir att tvinga på staden ideal uppifrån utan snarare att lokalisera lokala drivkrafter och idéer och sedan bli medlet att förverkliga dem. I den nyutkomna boken Handmade Urbanism läser jag om lokala initiativ i megastäder som blivit till konkreta projekt. Samma sak i dokumentärserien Urban future som gått på SVT under vintern. Många av projekten är kooperativa och påminner på sätt och vis om den rörelse som man porträtterade i SVTs juldrama Fröken Frimans krig. En blandning av idealism, entreprenörsskap och utopi. o

DA N H A L L E M A R Ä R C H E F R E DA K TÖ R

+ - +Temat på Tempo Dokumentärfestival, 4–9 mars i Stockholm, är just Utopia. I en text skriven för festivalen argumenterar Nina Björk för utopin som politisk färdriktning. Även arkitektur och inte minst bostadsdiskussionen måste komplettera plånboksfrågor med idédebatt.

Trafikverket. Den en gång storslagna utopin om rikets jernbana lagd i spillror. o RÄTTELSER I NR 8/13: Mart Uusma heter en av arkitekterna till Tingshuset i Örnsköldsvik från 1967. Kv 1 och 2 på Sundholmen i Limhamn ritades av Metro arkitekter. Arkitekten Björn Hedvall ska associeras med arkitekten Gustaf Clason (1893–1964). Felet i recensionen var helt och hållet vårt och inte Rasmus Wærns.

23 1/14 · ARKITEKTUR

deBat t

→Förenkla allmänna tävlingar Per Bornstein vill se en ny tävlingskultur med fler alternativ växa fram. När jag studerade på 90-talet tävlades det regelbundet även om mindre byggnader. I dag ser situationen annorlunda ut. Konkurrensutsatta uppdrag genomförs som regel i form av inbjudna tävlingar eller parallella uppdrag. De få allmänna tävlingar som har arrangerats på senare år har i flera fall varit misslyckade. Stockholms Stadsbibliotek, Glashuset i Borås, Hudiksvalls badhus och Visans Hus i Västervik har alla det gemensamt att det vinnande förslaget hittills inte genomförts.

per och -projekt, certifieringar och avsiktsförklaringar representerar en arbetsinsats fullt jämförbar med att ta fram ett enklare tävlingsförslag. Så hur kommer det sig att byggherrar och kommuner hellre väljer ett litet antal på förhand kända aktörer, än att öppna dörren för ett fritt flöde av idéer och förslag? Är det verkligen så enkelt att de bästa och mest nyskapande lösningarna alltid kommer från den som gjort samma sak flest gånger tidigare? Claes Larsson, tävlingsansvarig på Sveriges arkitekter, tror att politiker och tjänstemän Politiker och tjänstemän har helt enkelt inte har råd med några skandalprojekt. Operahuhelt enkelt inte råd med några set i Sydney försenades med tio år och kostade 14 gånger mer skandalprojekt. än budgeterat. I det perspektivet representerar den inbjudna Flera arkitekter jag talar med upplever tävlingen ett attraktivt alternativ. Processamtidigt de inbjudna tävlingarna som sen blir överskådlig och kvalitetssäkrad, ett problem. Man menar att dessa gynnar LOU kan hanteras och risken för överklastora etablerade kontor med resurser att gande minskar. En annan orsak till färre författa de omfångsrika ansökningarna. öppna tävlingar är att de stora beställarorI tävlingen om ny Göta Älvbro i Göteborg ganisationerna hos kvalificerade byggherrar förväntades de sökande ha genomfört fem som Byggnadsstyrelsen och landstingen öppningsbara broar för spårvagns-, bil-, nu är borta. På kommunerna sitter i dag gång- och cykeltrafik, eller motsvarande. slimmade team med liten erfarenhet av Prekvalificeringarna flyttar på så vis arkitekturprojekt och tävlingar. För dem fokus från vad som ska ritas till vem som är utsikten att få in hundratals anonyma gjort samma sak tidigare. För ett ungt förslag ett mardrömsscenario. nystartat kontor är möjligheten att komma Claes Larsson tror inte på någon återgång med i en sådan tävling i princip noll. Att till fler allmänna tävlingar. Snarare ser han producera en vinnande ansökan, med de nu en utveckling med olika tävlingsformer för nödvändiga olika ändamål. Han lyfter fram tvåstegstävteamen av lingen som en möjlighet, en allmän skisskonsulter, tävling med efterföljande urvalsprocess och experter, refortsatt bearbetning, eller att bereda plats 24 ferensgrupför ”wild cards” i inbjudna tävlingar. arkitektur · 1/14

→

Cecilia Strömer, tidigare på Älvstranden Utvecklings AB i Göteborg, som ansvarade för den allmänna tävlingen om Kville saluhall menar att den, som gav Gustav Apell en Kasper Salin-nominering, var en del av marknadsföringen av området. Det fanns också en medvetenhet om att de största arkitektnamnen sällan ställer upp i allmänna tävlingar och att man öppnade dörren för unga aktörer. Genomförandet var speciellt även på andra sätt. Hyreskontraktet var redan påskrivet och planlösningen klar när tävlingen utlystes och bara en A1-plansch begärdes in från deltagarna. Genom att reducera tävlingens omfattning och fokusera på det man var ute efter – gestaltningen – blev tävlingen hanterbar för såväl deltagare som organisatör. Få är emot tävlandet och de flesta vill att det blir fler olika tävlingar. Frågetecknen kretsar mycket kring hur LOU ska hanteras och hur urvalskriterierna i inbjudna tävlingar ska kunna breddas. Det stora hindret tycks dock vara den stora arbetsbördan som tävlingarna för med sig, för organisatörerna. Om tävlandet ska kunna öka på allvar i framtiden är detta en nyckelfråga. Kanske kan kommuner och andra tävlingsorganisatörer stimuleras att i större utsträckning etablera permanenta team som arbetar kontinuerligt med frågorna? Sveriges arkitekter har en nyckelroll i sammanhanget för att arbeta fram och kommunicera alternativen, samt inte minst för att förenkla hanteringen för tävlingsorganisatörerna. Med det intresse som finns nu, finns möjligheten att sätta en ny standard för framtidens arkitekturprojekt. o Pe r B o r n s te i n

MODULOR new 2014 design CLAessOn KOiVisTO RUne

WELCOME TO STOCKHOLM 4 - 8 FeBRUARY A 27:14

skandiform.se

På Baseco har vi lång erfarenhet av träförädling. Grunden för oss är en bra norrländsk råvara kombinerat med omsorg och kvalitet i vår produktion. Yrkeskunskap och tradition är viktigt, men också att vara nyfiken och låta sig inspireras av vår omvärld. Med all vår tradition och kunskap i ryggen känns det både spännande och naturligt för oss att blicka söderut. Där hittar vi andra tåliga träslag som ek och ask. Båda med sina unika egenskaper och uttryck. Baseco Golv AB, Box 86, 924 21 Sorsele. Tel 0952-550 10, 0910-560 70, info@baseco.se, www.baseco.se

www.krux.se

ek furu ask

Överst. Den resande klubben Watergate besöker klostret i El Poble Espanyol i Barcelona. Mitten. Future Browns Sunday Session i VW Globe utanför MoMA PS1 i Queens. Nederst. En labyrint leder in i klubben Wilde Renate i Berlin. F o t o S A M A n t h A M A R B l E (M i t t E n)

spår at

MaliN Wester

dans i det flyktiga Dansgolv, bar och med upphöjt dj-bås utgör den rumsliga typologi som sedan 1960-talet etablerat sig som begreppet klubb. nattklubben är ett flyktigt rum vars atmosfär omformas vid varje tillfälle. Det kan liknas vid en interaktionsperformance med kvällens event som scenografi. På detta projiceras arrangörernas visioner med hjälp av en DJ som bygger upp ett ljudlandskap och till det en ljussättning som förhöjer stämningen. På gården utanför MoMA PS1 i Queens, new York ligger en vit halvglob, VW Dome kallas den och är konstruerad som en sfär täckt av tältduk. Den innehåller ett enkelt, snabböverskådligt och lättorienterat rum som kan transformeras med ljud och ljus. Vi kan likna det vid en blank canvas. i paviljongen håller museet olika former av event och däribland klubbprojektet Sunday Sessions. i november bjöd man in musikprojektet Future Brown för just ett sådant. De gjorde om rummet till en basketplan och tog in basketspelare som utförde en koreografi där de dribblade i takt med musiken. Dansen blandat med referenser till gymnastiksalar och sporthallar projicerades på sfärens inre ytor. Kanske var där någon som förflyttades tillbaka till gympan i grundskolan men nu med ett helt annat självförtroende. i Berlin erbjuder klubben Wilde Renate i Friedrichshain mellan onsdag och lördag en alternativ entré in till klubben i form av en labyrint. Du leds in i ett mörkt rum varifrån du kanar rutschbanan ned till de klaustrofobiska utrymmen som klätts in i återanvänt material. Färden kantas av ljud och (om än väldigt lite) ljus som intensifierar den skräckingivande upplevelsen. när du väl tagit dig igenom har du förmodligen fått en del nya intryck och efterföljande det upphöjda klubbupplevelse lär bli speciell. Referenser till kyrkor är inte sällan födJ-båset får rekommande och det upphöjda DJ-båset får ofta symbolisera kyrkans altare. när ofta symbolisera den ständigt turnerande klubben Watergate besökte den historiska byn Poble kyrkans altare. Espanyol i Barcelona under Sonarfestivalen 2012 skedde detta både i och utanför byns kloster. Den här trenden har satt sina spår även i Sverige. i Malmö har Frälsningsarméns tidigare lokaler på Spångatan blivit klubben Babel – och passande nog kallas den stora scenen för just ”kyrkan”. o

→

M a li N W e s te r ä r a r k ite k t s tu d e r a N d e o ch fr i l a N s s k r i b e Nt.

27 1/14 · arkitektur

Lokalism JARGO N G

DAN HALLEMAR

Arkitektkontor som slår upp kontor och engagerar sig lokalt, arkitekt som verb, det norrländska ordet pärt och urbana food-trucks.

Arkitektad I ett uppmärksammat tal i november på Harvard Graduate School of Design sade hiphop-stjärnan Kanye West att ”I really do believe that the world can be saved through design, and everything needs to actually be ’architected’.” Världen måste bli arkitektad. Många gjorde sig lustiga i sociala medier över Wests användning av ordet arkitekt som adjektiv. Det lät löjligt och okunnigt, menade man. Men som Lian Chikako Chang påpekade i en text på Archdaily så avslöjade det bara en fördomsfull sida av arkitekturen. Hade en professor rest sig upp och sagt samma sak hade ingen reagerat, menar hon. Det finns en sida av arkitekturkulturen, skrev Chang, som diskvalificerar vissa att prata om arkitektur. Men, hävdade han: ”Vi behöver inte färre röster utan fler.” o

Food truck Food truck-rörelsen växer i våra städer. Dessa samtidens korvgubbar på gathörnet. I USA börjar de enligt en ny rapport från The NPD Group redan ersätta de traditionella snabbmatsställena som folks förstahandsval på lunchen. Anledningen sägs vara matens originalitet och dess tillgänglighet. I Stockholm beslutade Trafik- och renhållningsnämnden i december 2013 att efter stor efterfrågan utöka det man kallat ”mobila matförsöket” med ytterligare 80 tillstånd utöver de tidigare 20. En orsak till den här förändringen kan man hitta i sociala medier. Att platser dyker upp och försvinner har blivit lättare att kommunicera. På Facebook eller Twitter kan vi snabbt få veta när ett favoritgathörn för dagen 28 återfinns på en ny plats. o ARKITEKTUR · 1/14

Den brittiske arkitekten John McAslan öppnade i januari i år kontor på Tottenham Court Road i London. I en nedlagd sportbutik, mellan en tvättomat och en begravningsbyrå, mitt emot den polisstation där de stora upploppen 2011 började. Hyran betalas av stadsdelen. Hans vision är enligt The Guardian att anlita unga som bor i området som lärlingar och ge dem möjlighet att få inflytande över sin närmiljö. Vi kan kalla det lokalism, att arkitekter slår sig ned lokalt, i det grannskap de vill förändra. En av följderna av det här, hoppas McAslan, är att hjälpa till att motverka obalansen i arkitektyrket, där till exempel bara 2 procent av landets arkitekter har utländsk bakgrund, i jämförelse med 40 procent av dem som bor i området kring Tottenham Court Road. I Sverige har man i Tensta i Stockholm under ett antal år haft en arkitekturskola i samarbete med KTH, just för att locka fler med olika bakgrund till utbildningen. Men kanske behövs det en tydligare arkitektnärvaro på platser som står inför förändringar. I så fall kan det stora projektet, att renovera våra miljonprogramsområden, i framtiden bli den händelse då arkitektbranschen öppnas mot helt nya grupper. Intressant att konstatera är att en av McAslans förebilder är 100-årsjubilerande Ralph Erskine som inordnade sitt kontor i Byker i Newcastle, inför förändringen och byggandet av nya Byker. o

Pärt Pärt är ju långtifrån något nytt ord. Rentav ålderdomligt och dialektalt. Men eftersom användningen av det som i södra Sverige, alltså Sverige söder om Dalälven, kallas stickspån tycks ha exploderat så har också det stundom vackrare norrländskt klingande ordet pärt kommit till heders. Som ännu en del i arkitekturens hemlängtan och längtan efter autenticitet, som vi sett den senaste tioårsperioden, har pärt kommit att komplettera det brända teglet och kärnfurun. Senast och mest spektakulärt i Wingårdh Arkitektkontors åttavånings trähus i Sundbyberg (Arkitektur nr 8/2013) men också i ett av det här numrets sommarhus, Cone house av Vasco Trigueiros (sid 92). o

„Fantasin har inga gränser. Inte möjligheterna till omsättning heller.“

Schücos fönster, dörrar och fasader ger dig obegränsade möjligheter att förverkliga dina idéer! Vi hjälper dig att finna din unika lösning och lägger stor vikt vid energieffektivitet, smarta och väldesignade tillbehör samt säkerhet. Besök vår monter C09:31 på Nordbygg i Älvsjö 1-4 april så berättar vi mer! www.schueco.se

SPISA Matbar i Göteborg har 3 st EW160 i olika storlekar. Glaspartiet på bilden har karmyttermått: 3500x3500 mm

Vill du vara ute eller inne? Med det vertikalgående glaspartiet EW160 spelar det ingen roll. Produktens flexibilitet skapar rymd och

gemenskap alternativt avgränsning mellan ute- och innemiljö. EW160 är glaspartiet som genom sin smidighet öppnar upp fasaden för affärerna. Produkten är en sammansmältning av ErgoSafes innovativa teknik samt

WICONAs profilsystem. Kombinationen ger en produkt som uppfyller framtidens krav på funktion, energi och design. Till exempel klarar glaspartiet ljudisolering upp till 40dB. Produktionen sker hos ErgoSafe i Halmstad som erbjuder kundanpassade lösningar och ett stort personligt engagemang. Läs mer om oss och våra produkter på www.ergosafe.se

elohwijk.se

Möt oss i monter C10:45 den 1-4 april.

ErgoSafe AB Trönningevägen 9, Box 10069, 300 10 Halmstad Telefon +46 35-411 70 Fax +46 35-411 77 www.ergosafe.se

Nedan. Cyklars hastighet i Ljubljana, inhäm tade med appen BikeRoute, som ska ge kommuner analysunderlag för att utveckla cykelstaden. Framtaget inom CyCity med Trafikutredningsbyrån AB, Koucky & Partners, VTI och WSP.

vad b ö r g ö r a s?

Michael Koucky om att skapa en cykelstad:

→Jämställ cyklarna med bilarna. En bilist upptar 100 kvadratmeter i staden, en cyklist bara 10. Ska städer bli cykelstäder måste de fördela utrymmet annorlunda.

”I Sverige har vi gott om utrymme i våra städer, men vi använder ytan för transporter ganska ineffektivt. Här kanske det inte ens behövs en ny stor investering och nya, väldigt dyra lösningar, eftersom vi har investerat miljarder under många år i ett vägtransport system. Om vi pratar om cykeltrafik så är den befintliga infrastrukturen fullt användbar rent tekniskt. Problemet är att den är upp tagen. Om man hårdrar det så försöker man i dag att klämma in cykeln med ett skohorn i de utrymmen som finns utan att våga störa biltrafiksystemet. Då flyttas konkurrensen och cyklarna konkurrerar med de gående, vilket är det sista man vill. Vi måste frångå tanken att se gående och cyklister som en enhet. I staden är det ofta större hastighetsskillnad mellan gång och cykel än mellan cykel och bil. Att lägga ihop gång och cykelbanor är därför ingen bra ide. Huvudförklaringen till att konflik ten mellan gående och cyklister finns är att man slåss om det lilla utrymme som blir över efter bilen. Man bör i stället relatera cykeln till bilen och ge den plats i staden i relation till den. Vill man ha en förändring mot mer cyk lande så måste man få ett långsammare tempo i staden. Höghastighetsstaden på marknivå kräver för mycket plats. En bil tar ungefär 100 kvadratmeter utrymme i staden. En cykel kräver 10 kvadratmeter, kollektivtrafiken ungefär detsamma per person. En gångtrafikant ungefär tre. Då är det givet att om man vill förflytta en halv miljon människor dagligen, som i Stockholm, på en given yta måste man fundera på hur man gör det. I slutänden handlar det om en kamp om stadsutrymmet, en fördelningsfråga. Hur

många procent av befolkningen använder hur många procent av ytan och av inves teringarna? En sak som inte kräver någon investering är att sänka hastigheten på biltrafiken. Från de 50 km/h man har i tätort i dag ner mot 20 km/h. Det gör det lättare att utnyttja det befintliga gatunätet. Om du har låga hastigheter kan du ha gator som tryggt kan användas av både bil och cykel och även korsningspunkter förenklas. Följden blir också att cykelåkandet ökar och då ökar utrymmet. För varje bilförare du tar från bil till cykel eller kollektivtrafik frigör du 90 kvadratmeter stad. Sedan ska man så klart investera i speci fika cykelstråk, även om de inte som i Foster & Partners förslag för London, behöver ligga i luften. Då handlar det om att se var folk rör sig, det skiljer sig inte från hur man planerar kollektivtrafik eller biltrafik. Stråk, med en minimering av antalet stopp, som gör att man vinner tid på att cykla. Vi har funderat en del på väderskyddade cykelbanor men forskning visar att väder inte är ett så stort hinder för att cykla som man kan tro. Det är däremot is och snöröj ning. Också där handlar det om status. Om du låter cyklarna ta plats tillsammans med bilarna så kommer de också bli en del av den snöröjning som bilarna får och som i dag är prioriterad framför den på gång och cykelbanor. Det finns dock goda exempel på städer som röjer cykelbanorna före bilvägarna. Nederländerna har inte ett perfekt cykel väder, men runt 30 procent av alla resor där görs med cykel, nästan lika många är det i Köpenhamn. I Göteborg är andelen runt 9 procent, i Stockholm runt 7–8 procent och i Malmö runt 23 procent. När minst

20 procent av alla resor sker med cykel kan man kalla sig en cykelstad tycker jag. Man bör alltså placera in cykeln jämställt med bilen. I Köpenhamn och på flera platser i Nederländerna har man kommit över trös keln där man inte längre är en cyklist för att cykla. Det är inget som definierar dig. Du behöver inte köpa prylar eller en stil. Även människor med högprestigejobb kan ses på cykel. Se bara på exemplet av den danska regeringen som vid sin installation cyklar till drottningen.” o M i ch a e l Ko u cK y h a r e N M s c i N o M M i l j öve te N s K a p, ä r s e N i o r Ko N s u lt på Ko u cK y & pa rtN e r s a b o ch h a r a r b e tat M e d h å llba r a tr a N s p o rte r o ch cy K li N g i M e r ä N 15 å r. b e r ät tat fö r da N h a lle M a r.

31 1/14 · arkitektur

Höger. Överst en sektion, i mitten östra fasaden mot torget och längst ned södra fasaden mot stationen. BILD HENNING L ARSEN ARCHITEC TS

VINKEL

TO MA S LE WAN

Hårt stadshus I Henning Larsen Architects vinnande förslag till nytt stadshus i Kiruna ser Tomas Lewan spår av 1960och 70-talens kontorsoch varuhusarkitektur.

Kirunas nya stadshus kommer att vara en av de första byggnader som uppförs när staden flyttar. Stationstorget, där det ska ligga, är centralt beläget i stadsplanen vid huvudstråket Malmvägen. Byggnaden blir därför en symbol och ännu tydligare än Artur von Schmalensees nuvarande stadshus från 1963 en geografisk centralpunkt. Henning Larsen Architects vinnande tävlingsförslag bygger på en serie säkra och tydliga ställningstaganden. Byggnadens storlek och form reflekterar stadsrummets storlek och form. Stationstorget är en vidsträckt plats – större än det Sergels torg som presentationsplanscherna anspelar på. Det nya stadshuset är följaktligen stort. Storleken gör den cirkulära formen attraktiv. Den fritt stående volymen ansluter till omgivande bebyggelse utan att helt ställa sig i vägen. I förslaget framhålls att cirkeln dessutom ger ett effektivt förhållande mellan volymen och den omslutande ytan och därigenom god ekonomi och energiförbrukning. Det generösa inre rummet, eller rymden, är en bra ansats till remake av det nuvarande stadshusets uppskattade innandöme. Valet med ett vitt yttre och ett vitt inre ur vilket ett gyllene torn av terrasser och utblicksplattformar reser sig är läckert. Konceptet är dessutom enligt juryn enkelt att bearbeta så att formatet helt stämmer med stadens behov. Men ska vi därför vara nöjda och lyckliga? Det nya stadshuset ska inte bara symbolisera både Kiruna och Norrland utan också malmproduktionen och en nationell industritradition. Det ligger nära till 32 hands att ARKITEKTUR · 1/14

jämföra med det stadshus Kiruna har. Skillnaderna i arkitektonisk strategi är stora. Det nuvarande stadshuset parafraserar exempelvis kända förebilder som Blå hallen i Stockholms stadshus och även kontinentala, äldre förebilder med sin gjutjärnskampanil och sin trägesims – men gör det utan att frångå sin egen tids modernitet. Dess planlösning balanserar skickligt mellan atriumbyggnadens och kontorsarbetsplatsens. Det nu vinnande förslaget i tävlingen om att nybygga ett stadshus framstår som obearbetat och aningen tungt och oprecist i sin uppsyn. Det är inte heller lika säkert balanserat mellan funktionen som arbetsplats och den som vardagsrum för Kirunaborna. Kontorsplanen ter sig lite väl utdragna och enformiga. Man kan ana förebilder som Sejimas konstmuseum i Kanazawa. Men greppet att lägga sig nära nutida kända förebilder kan ifrågasättas, speciellt när ett större kontor ägnar sig åt det. Redan i det byggda Bildmuseet/Arkitekturskolan i Umeå, som Henning Larsen Architects ritat tillsammans med svenska White, skiner förebilden Sejima igenom, men då i stället designskolan i Zollverein. Vill man se en relevant historisk förebild för tävlingsvinnaren i Kiruna ska man nog snarare leta i 1960- och 70-talens kontorsoch varuhusarkitektur – en tid som liksom vår egen kännetecknades av tendenser till byråkratisk maktfullkomlighet. Parallellerna med IKEAs möbelvaruhus i Kungens Kurva är exempelvis slående. Faktum är att dess kända cirkelrunda varuhusdel är på metern lika stor som tävlingsvinnaren i Kiruna. Även måtten utanför och innanför omgången kring det öppna inre planet känns igen som likartade i projekten. Varuhuset i Kungens kurva ritades av

Claes Knutsson som även var stadsarkitekt i Ljungby. Förebilden, Guggenheim i New York, kanske är gemensam med Kirunaprojektet och förklarar måhända likheten. Men syftet med varuhusets plan var dessutom ett slags rationalitet och överblickbarhet som stämde med dess kommersiella ändamål. I detta senare avseende känns kopplingen mellan Kirunavinnaren och det Knutssonska varuhuset mindre komisk eller till och med oroande. Byggnaden ser inte ut som en symbol för en mindre svensk stad vilket Kiruna ju faktiskt är. Det går snarare att se likheter mellan fasadernas höga bröstningar/samtidigt låga fönsterband och ett storskaligt 1970-talsprojekt som Garnisonen i Stockholm. ”Kristallen”, som vinnarförslaget till nytt stadshus i Kiruna föga originellt heter, är imponerande och skickligt utfört, men väcker frågan om ifall vår tids professionalism och analysmedel ibland förbiser väsentligheter. Det här med att förvalta en tradition och en kultur kanske inte är så enkelt som vi tror? Tävlingsvinnaren placerar Bror Marklunds kända gjutjärnskampanil som ett dekorativt element på torgets ”golv”. Är det vackert? Är det konsthistoriskt rimligt, eller rent av i stället makabert och förvirrat? Sanningen att säga vet jag inte. Men jag tror mig veta att de som föreslår detta, och de som ska fatta beslut om det, heller inte vet det – och det känns fel! Det är inte självklart att en ny stad ska symboliseras av en återstod av en demonterad arkitekturbyggnad. En så viktig plats som en stads centrala torg förtjänar nog dessutom en gest av större värme och livfullhet än vinnarprojektets stränga uppsyn! o TO M A S LE WA N

→Det går att se likheter med Garnisonen

33 1/14 · ARKITEKTUR

*kont tema

34 arkitektur 路 7/13

Vänster. Arkitektkontoret Selgas Canos egna kontor i Madrid, 2009. Inte mycket mer än ett rör ställt på marken med ett långsmalt fönster på ena sidan. F o t o I wA n b A A n

Det personliga kontoret kommer tillbaka och receptet är verklighetsflykt, återbruk och det tillfälliga.

intro

dan hallEMar

Enligt ett pressmeddelande från designbyrån Lots som nyligen genomförde två inredningar för Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Göteborg med begagnade möbler utropade en av de anställda efter invigningen: ”Jag vill bo här!” Medarbetarna uppmuntrades också själva bygga vidare på återbrukstemat för en ännu mer personlig koppling. I en essä i det här numret skriver Camilla Schlyter (sid 66) om olika tiders visioner om det nya kontoret. Ett av exemplen hon tar upp är Herman Hertzbergers kontorshus för Centraal Beheer i Holland på 1970-talet med en ”ofärdig struktur” där ”personalen uppmuntrades att själva personifiera och dekorera sin arbetsmiljö vilket ledde till att många tog med möbler och föremål från hemmet, till och med akvarier och fåglar”. Det var ett uppror mot idén om kontoret som en avpersonifierad plats. Olikheter och skevheter omfamnades. Ett uppror som kom av sig, men kanske är på väg tillbaka. När det återkommer i dag blir det en reaktion mot dagens avpersonifierade kontor, det allt annat än skeva, om än färgglada, aktivitetskontoret format kring en idé om den kreativa människan. Recepten är återbruk men också ren verklighetsflykt och känslan av det tillfälliga. Spelutvecklingsbolaget Mojangs kontor (sid 46) är storytelling i form av ett anti-kontor som snarare ser ut som en plats dit man går för after work. Fastighetsbolaget, Sveriges näst största, AMFs nya huvudkontor (sid 42) är skapat av second hand-möbler för en tredjedel av vad det brukar kosta att inreda ett innerstadskontor i Stockholm. Återbruket som idé är provocerande eftersom så många av inte minst de aktivitetsbaserade inredningarna bygger på att arkitektkontoren själva skapar nya behov som kräver nya möbler. På tidigare budfirman men numera allt i allokonceptet, Ryska Posten (sid 36), har hela inredningen drag av en tillfällig etablering i plywood kring en gul stålbur för gods. Verklighetsflykt, återbruk och tillfällighet. På bilden här intill av arkitektkontoret Selgas Canos kontor i Madrid, ser vi ett kontor som tycks predestinerat att så småningom försvinna ned under marken och begravas, och som innan dess framstår som en enastående idé om flykt från den höga kontorsskrapan som en gång i Chicago kom att definieras som själva ur-kontoret. o

35 1/14 · arkitektur

*ko nto r

projek t

f o t o r o b i n h Ay e s

Allt händer på lagret ryska posten är en budfirma som växt till en modern problemlösare som erbjuder många tjänster. Deras nya kontor påminner om en stad till planen med godsavdelningen i gul sträckmetall som centrum. ryska posten, stockholm · Vida Arkitektkontor

ry s k A p o s t e n

37 1/14 路 arkitektur

föregående uppslag. Vy från ett mötesrum mot loungen med baren. Stol Cyborg Club av Marcel Wanders och bordet Steelwood table av bröderna Bouroullec.

*ko nto r

ko mmentAr

höger. Vy från loungen mot trafikledningen. Stol Folding Air-Chair av Jasper Morrison. nedan. Mötesrummen är placerade i fristående kuber täckta med plywood.

johAn örn

På Ryska Posten är tanken att skrivbordsfolk och cykelbud ska kunna mötas spontant. förespråkarna av dagens aktivitetsbaserade arbetssätt framstår ibland nästan som predikanter. Ingen kan missa att det handlar om något mycket större än skrivbord, konferensrum och fikaplatser. Anpassar vi oss till den nya ordningen kommer vi inte bara att bli kreativare och effektivare, utan också ha roligare, trevligare och lättare få ihop våra ”livspussel”. Kort sagt bli bättre människor! På Ryska Posten, ursprungligen en renodlad budfirma, tycks man se saken från ett annat håll. Mantrat om att jobba ”var och när du vill” är i första hand inte riktat till den anställde, utan till kunden. ”Doers” kallar de sig själva på hemsidan – äventyrslystna problemlösare som hjälper till med allt från att fixa fester till att sjösätta båtar. Denna förankring i världen bortom datorskärmarna har gjorts till en huvudpoäng i det nya kontor som Vida inrett åt Ryska Posten i en äldre kontorsbyggnad vid kanten av Gärdet. Företaget sysslar i dag inte enbart med hanteringen av gods, utan har växt och gett sig in på andra områden. Här ingår en revisionsbyrå, bemannings- och eventverksamhet, modedesigners och ett retailbolag. Den konventionella lösningen vore att låta kontoret vara kontor och förlägga godsavdelningen till en annan plats. Men på Ryska Posten är den sistnämnda placerad mitt i lokalen i en bur av gul sträckmetall. Det är en markering av vad som är själva kärnan i verksamheten, men också en påminnelse om

38 arkitektur · 1/14

företagets ursprung. Tanken är dessutom att arrangemanget ska möjliggöra spontana möten mellan skrivbordsfolk och bud. Det tema som slås an av godsavdelningens gallerbur genomsyrar hela lokalen. Undertaket är bortplockat och lednings- och ventilationssystemet är exponerat och målat grått. Det slipade betonggolvet – som tillåter att buden tar med sig cykeln in – förstärker ytterligare känslan av att detta är en miljö som i sin materialkänsla befinner sig närmare lagret än det traditionella kontoret. Mot det gråa står obehandlad furuplywood, röd MDF och grönmålade väggar. Trots de hårda materialen och avsaknaden av textilier är akustiken förvånansvärt god. Arkitekterna har på konceptstadiet betraktat den 45 x 45 meter stora lokalen som en stad med gator, kvarter och publika platser. Tre sidor av kvadraten utgörs av ytterfasader och utmed dessa ligger kontorsrummen på rad. Egentligen är det ett kontorslandskap som kompletterats med näst intill rumshöga glasväggar för att skapa en bättre ljudmiljö. Glasväggarna medger genomblickar och tillåter ljuset att leta sig in i de inre delarna av lokalen. Som kontorsplanering betraktat är det ett traditionellt upplägg där alla har sin fasta plats – med vd:n i eget rum på hörnet. Mer spännande än kontorsrummen är den inre delen av lokalen med det sociala ”torget”, som får merparten av sitt ljus

x rbyCsbk Ab C pb oC sb t ebn b

pL An 1:400 1. BESÖKSENTRÉ 2. MÖTESRUM 3. KONTOR 4. TR AFIKLEDNING 5. GODSHANTERING 6. BAR /PENTRY 7. MATSAL 8. LOUNGE 9. HUVUDSTR ÅK 10. REL A X /BASTU 11. GODSENTRÉ

3 3

9 2

11 5

5 2

9 3

3 7

39 1/14 · arkitektur

*ko nto r

överst. Godsavdelningen i gul sträckmetall är placerad som ett torg i kontorets mitt.

nederst. Det slipade betonggolvet tillåter att cyklar tas in i lokalen.

från taklanterniner. Här finns en långsträckt bar, som bildar avskärmning mot entrén, och som i sin gestaltning tar upp temat från godsavdelningens bur. Baren är tänkt att fungera för fester och events, men skapar också – tillsammans med saccosäckar och pingisbord – ett intryck av att detta är en arbetsplats där jobb och fritid flyter samman. Några i väggen infällda mikrovågsugnar bryter mot den ruffa materialpaletten och skvallrar om att vardagen inte alltid är lika häftig.

40 arkitektur · 1/14

i anslutning till torget finns ett antal mindre fristående huskroppar, med utvändig beklädnad av furuplywood, som tjänar som mötesrum. Vart och ett av dessa tar en lanternin i anspråk vilket skapar goda ljusförhållandena trots placeringen intill den inre fönsterlösa väggen. Greppet att genom val av inredning ge varje mötesrum en egen prägel är bra, men genomförandet är väl schablonmässigt. Den lösa inredningen väcker överlag en del frågor. Möbleringen kring torget består som så ofta i dagens inredningar av ett antal tydliga individer, åtskilda både vad gäller material och uttryck. Brokigheten skulle kunna sägas stämma överens med konceptet om staden, men det blir lätt lite väl mycket möbelutställning. Miljön hade tjänat på ett något större mått av enhet-

nedan. Ryska Posten är ritad som en stad med gator, kvarter och platser.

ry s k A p o s t e n

lighet. De möbler som arkitekterna själva ritat – bland annat ett bord, en lysrörsarmatur och en bokhylla – har en stark karaktär och är mycket mer integrerade i helheten. förutom de egenritade möblerna finns flera karaktärsfulla detaljlösningar, men det är själva helhetsanslaget som är inredningens största styrka. Idén att placera godsmottagningen mitt i kontoret är ett smått genialt svar på frågan om hur Ryska Posten kan bevara sin gamla identitet när företaget utökats med nya verksamhetsområden. o johAn örn

konferensbox Ar 1:200

fAk tA

Ryska Posten, Stockholm Adress: Sandhamnsgatan 63, Stockholm. Arkitekt: VIDA Arkitektkontor genom Leonardo Beccari (ansvarig), Erik Berndtsson (handläggande). Medverkande: Mathias Wagmo, Ellen Westerin och Victoria Söderlindh. fastighetsägarens arkitekt: GWSK

genom Timo Karasalo. byggherre: Fastighets AB Stettin. entreprenad form: Generalentreprenad. bygg nadsentreprenör: FSG Entreprenad. bruttoarea: 2 015 kvm. byggnadsår: 2012–13.

41 1/14 · arkitektur

*ko nto r

projek T

foto per r anung

Tillfälligt spel Med andrahandsmöbler och stilblandning har Codesign för AMF Fastigheter kombinerat en känsla av 1800-talets svulstiga stileklekticism och samtidens krav på hållbarhet. AMF Fastigheter, Stockholm · Codesign

Nedan. Köket ”Huvudroll” med Siljan slipgolv, lamell, andrahandssortering i fyra nyanser. Snickaren fick fria händer att lägga golvet med målet att det skulle inge känslan av trasmatta.

Vänster. Styrelserummet ”Chansen” som uppkallats efter sällskapsspelet Monopol. framför spelplanen, som förstorats till tapet, syns en begagnad gallerianskylt och en 1950-talsstol.

ko MMeNTAr

A M F FA S T I G H e T e r

leNA FroM

Det tillfälliga kontoret byggdes djärvt av loppisfynd. Vågar man prova det också i den framtida mer permanenta? Återanvändning, långsiktig hållbarhet och miljö. Koncepten bakom AMF Fastigheters nya kontorslokaler i Stockholm är lika oantastliga som genuint sympatiska. Codesign visste redan från början att fastighetsbolaget och dess cirka 80 anställda bara skulle sitta tillfälligt i lokalerna. Associationer kring detta tillfälliga ledde snart till teatern, där uppdragsansvariga Linda Fredén och Linda Tufvasson båda har ett förflutet. Inom teatern är man expert på kreativt återbruk. Och här har de tillsammans använt kunskaperna för att åstadkomma en visuellt övertygande iscensättning av arbetsplatsen som just teater: e tt sällsamt mellanrum där vi samtidigt utövar rollspel och – i bästa fall – kan känna oss som hemma. Det är skickligt gjort. Planen gav programmet – inte tvärtom. Det befintliga har utnyttjats maximalt med smärre ombyggnader för bättre flöden och funktioner. För inredningen har arkitekterna dammsugit loppmarknader och second hand-affärer på fynd, men också shoppat inredningar billigt på till exempel mässor och haft tillgång till AMFs möbelförråd. Det enda icke återbrukade nyinköpet är Jonas Bohlins lampa Liv (1997), där second hand-belysningen var i för dåligt skick för att användas.

pl AN 1:400 1. entrÉ 2. foa JÉn 3. SaLongen 4. grYnIngen 5. CHanSen 6. par aDen 7. DrÖMreSan 8. enSeMBLen

Stilepoker och material blandas här lika svulstigt bejakande som någonsin under 1800-talet och återbrukseklekticismen ska nog även i vår tid läsas som en reaktion mot en tidigare mer avskalad stilriktning. Till skillnad från under 1800-talets stilpluralism är rekvisitan, som framgått, inte nytillverkad. Men trots sitt loppisförflutna känns den ny för sin kontorsmiljö, inte minst för att den så medvetet använts för att skapa många

17. MorMor 18. tILL SaMManS 19. KoSt YMfÖrr ÅDet 20. MonoLogen 21. HuVuDroLL 22. fLe XIBeL arBetSpL atS 23. pICKup 24. tr ÄDgÅrDen

9. Lugnet 10. SK YMnIngen 11. puBLIK 12. BerSÅn 13. repetItIonSSaLen 14. ManuS 15. touCH DoWn 16. faSt arBetSpL atS

4 3

24 1

23 19

7 17

11 8 9

43 1/14 · arkitektur 0

SKALA 1:400 (A3)

10 m

*ko nto r

Nedan. I turkosgröna ”Salongen” med ”foajén” i fonden bryts nyrokoko mot neofunktionalism.

Höger närmast. ”Kostymförrådet” med loppisfyndade, exklusivt valda galgar där kunderna hänger sina ytterplagg.

olika stämningslägen där legio annars är att förmedla en enda, dominerande känsla. Små och större rum har komponerats till ett dynamiskt spel mellan intima vrår, sammanträdesrum och öppna flexiarbetsplatser. De mindre rummen har efter funktion och inredning fått karaktärsgivande namn som ”Mormor”, ”Manus” och ”Balett”. De större, helöppna grupparbetsplatserna kallas ”Fast” och är gestaltningsmässigt stramare, men varieras ändå rumsligt genom bland annat nedpendlad armatur av nyare Tom Dixonsnitt. Anslaget av informalitet och lekfullhet förmår alltså inte helt dölja arbetsplatsens hierarkier, vilket väcker frågor bland annat om hur val- och varierbara våra yrkesroller egentligen är. 44 arkitektur · 1/14

Höger längst bort. ”Skymningen” med återbrukat bord och stolar från MooD-gallerian, tom Dixons etCH-armaturer och Benedetta Mori ubaldinis Clouds, fyndade i monter på Möbelmässan.

Höger mitten. Mötesrummet ”ensemblen” får karaktär bland annat av tyget CItY 751, mörkblå, från Kvadrats andrahandslager i Danmark.

Och hur de styr vilka rum vi får och kan vistas i. Hur många gäller ”Chansen” i styrelserummet som uppkallats efter sällskapsspelet Monopol? ombyggnaden har gått snabbt, på 3,5 månader från idé till inflyttning. Därtill har ombyggnad, inklusive inredning, skett till en kostnad av blygsamma 2 500 kronor per kvadratmeter att jämföra med de cirka 6 000 som är ”normalt” i Stockholms innerstad: ett upplyftande exempel på att det med medvetet återbruk går att spara både miljö och pengar. För framtiden blir det spännande att se om AMF fullföljer den inslagna ambitionsnivån också när kontoret flyttar till mer permanenta lokaler. Här gäller långsiktigheten, trots allt, kortvarigt bruk. o le N A Fro M

Höger nederst. ”Drömresan” med begagnade resväskor, kartböcker, jordglob med mera. Monterfyndad tom Dixon-armatur igen, denna gång fin Light round. Begagnat pS-skåp från IKea.

A M F FA S T I G H e T e r

FAk TA

aMf fastigheter, Stockholm Adress: regeringsgatan 29, Stockholm. Arkitekt: Codesign genom Linda fredén (ansvarig/handläggande arkitekt, både bygg och inredning). Medarbetare: Linda tufvasson (creative director).

Byggherre: aMf fastigheter. entreprenadform: totalentreprenad. lokalyta: 1 216 kvm. Byggkostnad: ca 3,9 mkr. Inredningskostnad: ca 1,9 mkr. Byggnadsår: 2013.

45 1/14 · arkitektur

*KO NTO R

En annan PROJEK T

FOTO PER KRISTIANSEN

På väggarna hänger porträtt i oljemålningsstil av de som arbetar på kontoret. Spelföretaget Mojangs kontor är en lägenhet där en fiktiv engelsk adelsman bor. Mojang, Stockholm · BSK Arkitekter

MOJANG

v盲rld 47 1/14 路 ARKITEKTUR

*ko nto r

Föregående uppslag. Loungen med tavelväggen där tio av kontorets anställda porträtterats.

Ko mmentar

nedan. Arbetsplatserna är den enda delen av kontoret som har kontakt med dagsljuset. höger. Konferensrum i en box klädd i redwoodfaner.

Dan hallemar

Mojangs kontor präglas av en ovilja att vara kontor. Ett kontor som ett stort hittepå. Det är som en plats som skulle kunna ligga bakom en dörr på ett vanligt kontor. Där man börjar viska, där kontorsstolarna rullar på en rutig heltäckningsmatta, där man slår sig ned i de stora skinnsofforna. Det är på sätt och vis den perfekta idén för ett kontor för ett spelföretag som Mojang. Kontoret som hittepå, kontoret som en värld bakom den verkliga världen. Förebilden är en viktoriansk herrklubb, BSK formulerade en påhittad story om den adlige Sir Mojang, ”belevad, stilig och doftar svagt av cigarr och fransk eau de Cologne, en attraktiv ungkarl, som valt att leva sitt liv på sina egna villkor”, med eget familjevapen och allt. Här hänger fejkade oljemålningar av företagets tio viktigaste personer, brittiskt kakel på toaletten, windsorstolar, ett konferensbord av äkta mahogny, vaxat och polerat 18 gånger, står inne i en mötesrumslåda klädd i finaste faner. Kontoret utstrålar klassresa. Markus Persson som skapade Mojang och spelet Minecraft i sin lägenhet i Kärrtorp 2009 står i köket och fixar med kaffebryggaren. Han har en sliten t-shirt och jeans. Det finns ingenting som utstrålar att han bor i en 200 kvadratmeter stor lägenhet på Villagatan på Östermalm. Det ser faktiskt inte alls ut som om han har gått till jobbet, om man med det menar att klä sig annorlunda än man skulle

48 arkitektur · 1/14

gjort om man stannat hemma. Markus Persson utstrålar en ovilja att alls vara kontorsarbetare och en vilja att utstråla underground och oberoende. Vi som gör som vi vill. Kontoret ser ut som den dröm man skulle kunna tänkt fram om man hade obegränsat med pengar, vilket Mojang har, de omsatte 1,5 miljarder 2012. Som en lek med pengar och sådant som pengar kan köpa. Men samtidigt är det en protest mot att alls gå till ett kontor, ett anti-kontor, eller kontoret som flykt. Som platsen du går till när du inte vill vara duktig och gå till kontoret. I en utredning som fastighetsföretaget DTZ gjorde om spelbolagens önskemål och drivkrafter för sina kontor skriver man att de här ofta ganska unga och snabbväxande bolagen anser sig stå närmare media, mode och film än andra it-konsulter (många av Mojangmedarbetarna berättade i den enkät som BSK gjorde när de skulle hitta en idé för kontoret att de gillade gamla brittiska filmer). Annat som kom fram i DTZs undersökning: de åker inte bil till jobbet, två av tre har matlåda (på Mojang finns ett enormt långt matbord) och att ”det gärna får vara lite hemligt var man har kontoret”. Långtifrån den där corporate-tanken om kontoret som ett varumärke utåt. Det introverta kontoret. Ljuset är en intressant sak med det här kontoret. De popu-

X BCB

mCoBJCaBnBGB B

7 13 16

6 8

13 11

14 1

4 5 3

entrÉPl an 1:300 1. ENTRÉ MOJANG 2. ÖPPET ARBETSL ANDSK AP 3. SAMTAL SRUM 4. ÖPPET MÖTESRUM 5. KOPIERING 6. BIBLIOTEK 7. KRE ATIV CHEFS KONTOR 8. MATSAL

9. PENTRY 10. BAR 11. BIL JARDBORD 12. LOUNGE 13. KONFERENSRUM 14. GAMINGRUMMET 15. FÖRR ÅD 16. ÖPPET MÖTESRUM

49 1/14 · arkitektur

*ko nto r

50 arkitektur 路 1/14

Vänster. Samtalsrum med handgjorda engelska möbler. höger. Handgjort matsalsbord och windsorstolar. Accessoarer

från diverse vintageaffärer. Mojangs handgjorda vapensköld i ek och mässing sitter på en vägg med ytskikt av wengefaner.

nederst. Lounge och kök. Specialframtagen matta i tar tanmönster. nästa uppslag. I gamingrummet råder nedsutten soffa-stämning.

mojang

läraste platserna är de mörkaste, berättar arkitekten. Dunklet är eftertraktat, dagsljuset ointressant. På så sätt påminner det om casinon, platser som varken har fönster eller klockor. Längst inne i mojangkontoret bakom en dörr ligger en plats som klär av den tjusiga pojkdrömmen den påhittade engelska herrklubben och tar en tillbaka till spelandets grotta. Sex nedsuttna soffor på en grå heltäckningsmatta framför en stor platttv. Här har allt förvandlats till den lägenhet där den speltokiga pojken bodde när han flyttade hemifrån. Satt i relation till den bollhavs- och aktivitetsestetik som blivit det samtida kontorets gemensamma nämnare så är Mojangs kontor en välbehövlig flykt till kontoret som en plats där man tänker bäst när känslan av ett tillbakalutat exklusivt lugn infinner sig. o da n h a LLe m a r

fak ta

Mojang, Stockholm adress: Maria Skolgata 83, Stockholm. arkitekt: BSK Arkitek ter genom Marco Checchi (ansvarig), Boel Allende (produktansvarig), Cilla

Pettersson, Ulrika Tjernström, Nuno Azevedo och Pernilla Köhlberg. Uppdragsgivare: Mojang. area: 550 kvm. färdigställt: 2012.

51 1/14 · arkitektur

*ko nto r

52 arkitektur 路 1/14

mojang

53 1/14 路 arkitektur

*KO NTO R

Nedan. Facit Electric, skrivmaskin av Bernadotte & Björn, 1960. Längst bort. Feminister kritiserade sexualiserande och köns-

PER SPEK TIV

JULIA SVENSSON

→Ett verktyg för kvinnans frigörelse. Skrivmaskinen var kvinnornas färdmedel in i männens värld. Julia Svensson har följt kvinnans historia på kontoret och konstaterar att dagens kontor fortfarande skapas efter en stereotyp mansstyrd mall.

54 ARKITEKTUR · 1/14

Under en vistelse i San Francisco 1887 träffade den brittiske författaren Rudyard Kipling för första gången en självförsörjande kvinna. En maskinskriverska. Han blev både förskräckt och fascinerad när hon insisterade på att hon var som gjord för jobbet. Men när Kipling sedan frågade om hon skulle arbeta livet ut, svarade hon: ”Ja… om inte… ibland gifter vi oss med våra arbetsgivare. Det är i alla fall vad som står i tidningarna.” Skrivmaskinen, som lanserades på 1870-talet, markerar starten för kvinnans frigörelse. Kipling var en av de första författare som skrev om det. Att det plötsligt fanns användning för kvinnor på kontoren var en stor förändring. Före sekelskiftet hade banker, företag och tidningsredaktioner varit praktfulla platser för herrar med vacker handstil. Nu blev kontorsarbetet i stället ett utmärkt sätt för de övre samhällsskiktens döttrar att förbereda sig för äktenskapet. Förändringen innebär dock en hel del rumsliga besvär. Fram till i början av 1900-talet ansågs det skadligt för mäns moral att arbeta bredvid maskinskriverskorna. Ett kontor i slutet av 1800-talet kunde därför ha två entréer, en för män och en för kvinnor. Kvinnorna hade separata matsalsrum, och arbetade till exempel bakom skärmar eller på vindsvåningar så att ingen man skulle kunna se dem. Ofta hade kvinnorna också andra arbetstider. För att undvika faran i att ha maskinskriverskor springandes lösa höll många arbetsgivare dem också instängda under lunchrasten.

stereotypa bilder av kontorspersonal. Här en annons i Business Week 1967. F O T O H A N S T H O RW I D/ N AT I O N A L M U S E U M

↘

En fördel med att anställa kvinnor, förutom att skrivmaskinens tangenter beskrevs av John Harrison i en skrivmaskinsmanual 1888, som ”anpassade för feminina fingrar/…/ och maskinskrivande inte kräver annan kunskap än att spela piano” var dock att de var billigare än män och inte behövde befordras. Trots att de ofta hade hög akademisk utbildning fanns ett glastak. I handledshöjd. I Sverige tredubblades antalet kontorsanställda mellan 1910 och 1930. I takt med kvinnorörelsens framsteg accepterades kvinnorna efterhand i kontorsmiljön. När fler kom att jobba på kontor rationaliserades arbetet och banade väg för de större kontorslandskapen. Kontorsarbete var inget tjusigt längre, och maskinskriverskorna dväljdes i ett öronbedövande skrivmaskinsknatter. Liksom skrivmaskinen och maskinskriverskan var även kontorslandskapen en amerikansk export. Våningsplanen i kontorsskyskraporna byggdes utan innerväggar, endast med pelare – och de kala jätterummen kunde möbleras efter behov. Före 1950-talet bestod inredningen oftast av långa rader av skrivbord, enligt industrialismens effektivitetsmodell. De riktigt stora kontorslandskapen slog aldrig igenom i Sverige. Men i USA skapades olika lösningar med mellanväggssystem, i enlighet med modernistiska ideal. En av dessa var kontorsmöbeljätten Herman Millers kontorskuber Action Office från 1960-talet. Kuberna skapades för att dela av de gigantiska

↘ trälhaven då man hade förstått att den hårda miljön behövde delas upp i mindre enheter för att personalen skulle trivas. På Youtube kan man se en reklamvideo för Action Office. Maskinskriverskan beskrivs här som en uppskattad medarbetare, företagets hjärta. Hon är mänsklig, och hon behöver trivas för att nå sin fulla kapacitet. Så de flyttbara väggarna dekorerades med glada färger, blommor och fåglar. De öppna planlösningarna påverkade sättet att arbeta på kontor. Men också hierarkierna på kontoret – och därmed könsrollerna. I populärkulturen förvandlades kontoren till erotiska mötesplatser. Ett typiskt scenario är det som utspelar sig i boken Skyscraper (1931) av romantikförfattaren Faith Baldwin. Bankmagnaten David Dwight, som äger Dwight Building, betalar sin frus räkningar, medan sekreteraren Sarah försöker få honom att skiljas. Andra begrepp är ”weekend marriage” eller ”matinékvinna”, hon som lever som en man, det vill säga fokuserar på sig själv och nöjer sig med en gift man på eftermiddagarna. Att unga ogifta kvinnor fick egna pengar och en ny rörelsefrihet i staden innebar också problem för männen och i populärkulturens berättelser togs oftast männens parti. Arbete var, och är fortfarande, skriver Julie Berebitsky i studien Sex and the office (2012), i hög grad en del av maskulin fulländning, ett ideal som är kompatibelt med och stärks av sexuella erövringar. I annonser från 1940-, 50- och 60-talen för kontorsutrustning skildras kvinnan som en sexsymbol som piffar upp en alldaglig

hurts. Eller så kunde hon finnas med på bilden okommenterad, som vore hon en del av en möbel eller maskin. Hur kontorens till synes självklara inredning är väl genomtänkt rekvisita skildras skarpt i tv-serien Mad Men (2008-), som utspelar sig på reklambyråer i New York under 1950-, 60- och 70-talen. Hierarkier signaleras genom rummens storlek, funktion, utseende och vem som har tillgång till dem. Kontoret framstår som en lekplats för vuxna män, en lång pendlingsresa bort från familjeliv och försörjningsplikt i förorten. Chefernas skrivbordslådor med rena skjortor att plocka fram efter en natt med älskarinnan. De ständigt påfyllda flaskorna i spritskåpet. Glasväggarna som lämnar fri sikt mot sekreterarens kurvor. Soffan att slumra på när det blivit för många glas. Motsatsen till det gigantiska egna rummet är sekreterarens lilla skrivbord, som i princip är en förtrolig vaktpost utanför chefens kontor. Unga Peggy Olsen är en av mycket få kvinnor i Mad Men som till ett högt pris lyckas avancera. Men ett lika tjusigt kontor som de manliga kollegorna får hon inte. Den något äldre Joan, reklambyråns sekreterare, är också målmedveten, men vinner sitt delägarskap genom att på chefernas beordran ha sex med en klient. I säsong 6, när serien går in på 1970-talet, har hon fått ett litet rum men hon ska alltid vara tillgänglig. Att kvinnor behöver egna pengar och ett eget rum för att kunna skriva skönlitterärt i en kultur som hittills dominerats av män, är

55 1/14 · ARKITEKTUR

*ko nto r

Höger. Bonniers förlag, Sveavägen 56 i Stockholm, 1960. foto herBert lindgren/StockholmS S ta d S m u S e u m

→ Skrivmaskinen var ett verktyg för kvinnans frigörelse – men kontoret har samtidigt varit och är ett hinder för den.

56 arkitektur · 1/14

en sanning som inte blivit mindre giltig sedan Virginia Woolf formulerade den i essän Ett eget rum (1928). Kontorsarbete är givetvis inte skönlitteratur. Men skönlitteratur kan definitivt översättas till självförverkligande. Tidigare forskning visar att kontorslandskap är sämre än både cellkontor – egna rum – och flexkontor, eftersom det ger anställda mindre frihet och färre valmöjligheter. Men enligt kontorsforskaren Christina Bodin Danielsson, verksam på Stressforskningsinstitutet och Brunnberg & Forshed Arkitektkontor, är det främst män som behöver ett eget rum för att inte bli stressade. Det har bland annat visat sig i en studie där 468 personer i Stockholmsområdet deltagit. I egna rum kan män, som är mer uppgiftsorienterade, vilket annan forskning visat, koncentrera sig på en sak i lugn och ro. En hypotes för att eget rum verkar ha en sådan positiv inverkan på stress för män kan även vara kopplat till status, då det finns mycket som tyder på att status i traditionell mening betyder mer för män än kvinnor generellt. Cellkontoren ses fortfarande som en statussymbol. Kvinnor är visserligen generellt mer stressade än manliga kollegor, oavsett kontorsmodell. Men de flesta kvinnor mår bäst om de bara får ett eget skrivbord. Kvinnor blir stimulerade av att vara en del av ett större sammanhang. Att sitta isolerat i eget rum stressar dem mer än pratiga kollegor. De har det därför bättre i små eller stora kontorslandskap – där de är del av en social gemenskap. Så kallad psykosocial spilltid är ett av de största effektivitetsproblemen i 2010-talets slimmade kontorsmiljöer. Den som har uppgif-

ter han eller hon är genuint intresserad av behöver ett eget rum att dra sig tillbaka till. I ett kontorslandskap, det kvittar med hur trevliga kollegor, blir han eller hon störd och stressad av att ständigt bli avbruten. Den som har tråkiga och enahanda arbetsuppgifter däremot – vilket är en genus- och klassfråga – vill åtminstone ha människor omkring sig att prata med. Att den fysiska miljön tycks ha större betydelse för kvinnor, är även det en symbol för en ojämlik struktur. Miljön är nämligen mindre viktig för den som har större möjlighet att påverka sin situation, som kanske kan komma och gå som den vill. Skrivmaskinen var ett verktyg för kvinnans frigörelse – men kontoret har samtidigt varit och är ett hinder för den. Under 1970-talet blev sexuella trakasserier visserligen ett vedertaget begrepp, men enligt Julie Berebitsky är det fortfarande vedertaget att se på kvinnor som känslomässiga, hämndlystna och falska (uppfattningar som nu även kombineras med föreställningar om etnicitet och klass). Det är godtyckligt hur utgången blir av olika fall av sexuella trakasserier. Frågan om vad man ska ha på sig utan att varken vara för sexig eller för manlig är en gåta för många. Och ännu skildras det samtida kontoret som en erotisk mötesplats; så sent som för ett par år sedan handlade ett avsnitt i tv-serien Entourage om mäns oförmåga att koncentrera sig om det finns vackra kvinnor på jobbet. Att den manliga livsstilen fortfarande dominerar på de flesta kontor är inte så konstigt. Män var först i arbetslivet och satte ramarna. De kvinnor som får vara med i leken har sedan tagit

nedan. ett manligt rum. ovala rummet i Vita huset, var plat sen för en av 90talets stora skandaler – den mellan Bill clinton och den då 22åriga

monica lewinsky. clinton har fortfarande tillgång till ovala rummet. medan lewinsky har flyttat till london för att und slippa uppmärksamheten i uSa.

över männens normer, regler, värderingar, språk och synsätt, skriver Barbro Holm-Löfgren i sin avhandling Ansvar, avund, arbetsglädje (1980). Rädsla, komplex och kärlek har stor inverkan på arbetsmiljön. Symbolspråket, ord, klädsel, ritualer och möblering används fortfarande för att markera status och prestige. Trots att det gått över 30 år är många av Barbro Holm-Löfgrens iakttagelser välbekanta för dem som någon gång arbetat på kontor. Kontorskulturen präglas av en kulturell slentrian, där ojämlika mönster imiteras och går i arv. Till och med rutinerna kring kaffedrickandet avslöjar strukturer; vem som plockar undan, vem som pratar med vem kring kaffeautomaten. Och porträtt av äldre män vakar över alltsammans, porträtt vars närvaro sällan ifrågasätts. Den svenska designern Monica Försters kontorsstol Lei, som lanserades häromåret, är en av de första som skapats specifikt för mindre kvinnokroppar. Den bygger på forskning om att kvinnors kroppar belastas och tröttas på ett annat sätt än mäns. En tämligen unik produkt – och ett rent fysiskt bevis på att kontorsvärlden fortfarande är standardiserad för män. Men också en signal om en ny medvetenhet om ojämlikheterna som fortfarande finns. I dag jobbar en betydande del – mellan 50 och 80 procent – av västvärldens arbetsstyrka på kontor. Kontorskulturen måste fungera och optimera de anställdas prestation. Eller som Barbro Holm-Löfgren uttrycker det: Kontoret är jämförbart med ett förindustriellt bysamhälle. Om man inte arbetar i samma riktning utvecklas inte samhället, utan går under. En arbetsplats där allas, mäns som kvinnors, potential utnytt-

nederst. herman millers action officekuber från 1960talet. Höger. kontorsstolen lei av monika förster är anpassad efter kvinnors ergonomi.

jas till fullo blir givetvis i längden både mer välmående och mer framgångsrik. Men frågan är om det går att designa sig fram till ett mer jämlikt kontor? På många håll i dag byggs kontorslandskapen om, inte minst för att spara in på lokalytan. Till exempel har så kallade flexkontor, utan fasta arbetsplatser, nått framgång. Ofta betonar de samarbete men är också mer individorienterade.

→ vad händer när man plockar bort hierarkin i möbleringen och ingen har en fast plats som de kan markera sin status med? Vad händer när man plockar bort hierarkin i möbleringen och ingen har en fast plats som de kan markera sin status med? Intressant nog är kvinnor nästan dubbelt så stressade som män i de här kontorsmiljöerna, enligt Christina Bodin Danielsson. Både team och ökat individfokus är enligt hennes undersökningar mer påfrestande för kvinnor. Kontorsmiljön var ett sätt att imitera världen utanför, hävdade Herman Miller i sin manual för Action Officekuben 1964. En nedslående sanning. Råder en ojämlik hierarki utanför kontoren, finns det också en på insidan, oavsett möblering. o j u li a S v e n S S o n

57 1/14 · arkitektur

Höger. Lene Tranberg i entrén till SEB Bank & Pensions huvudkontor i Köpenhamn. Hon hävdar att arkitekturen kan fungera som ett framkallningsbad för en plats.

*ko nto r

foTo HEnriK roSEnqviST

d iaLo gen

i n t e r vj u k ata r i n a r u n d g r e n

Lene Tranberg:

→Du är inte fastlåst i någon scenograﬁ eller någon roll. En enad kritikerkår har hyllat Lundgaard & Tranbergs huvudkontor för SEB Bank & Pension sedan det stod klart i slutet av 2010. Katarina rundgren har träffat Lene Tranberg för att prata om kontorshusets innersta kärna.

58 arkitektur · 1/14

Jag träffar Lene Tranberg en tidig morgon i november utanför en av SEB Domicilets två huvudentréer – bara att ha två sådana är oortodoxt för ett bankpalats. Vi står på det hon kallar James Bond-rampen, en utkragande höjdkurva i ljus betong, perforerad med de för projektet så karakteristiska runda hålen. På den kan man köra utmed den kurvade glasfasaden ända fram till entrédörren. Känslan av att stå där upphöjd över den sexfiliga Bernstorffsgades intensiva morgontrafik är underligt rofylld. Lene Tranberg hävdar att arkitektur kan fungera som ett framkallningsbad för en plats, att det rätta tillägget får platsens kvaliteter att träda fram. Just här känns det väldigt sant. Inne i den stora byggnaden möts man av nio olika stora siloliknande strukturer i rå betong. Dessa kärnor innehåller hissar, trappor, toaletter och teknik, en tydlig uppdelning mellan

service och det som servas. Kärnornas placering dramatiserar och organiserar våningsplanen på ett flexibelt sätt. Hål i bjälklagen runt kärnorna skapar ett spektakulärt atrium, där våningsplanens svepande linjer på olika nivåer ger vyn en kalejdoskopisk effekt. SeB domicilet är en byggnad som omtolkar bankpalatset som ikon, bland annat genom att bryta med många förväntade rumsliga avgränsningar och hierarkier. Hur kan arkitekturen förmedla att alla är viktiga? – Rörelsen mellan det gemensamma och det enskilda har ritat uppgiften. De öppna sambanden i huset skapar kontakt och relationer mellan människor, rum och våningar. Det känns, både fysiskt och mentalt, att denna stora verksamhet hänger samman. Att alla delar på rummet blir ett sätt att dagligen förmedla att alla är betydelsefulla för företaget, och utvidgar SEBs dröm om att samla sina anställda under ett och samma tak. – Vi tror att arbetskultur och arkitektur hänger tätt samman, att arkitektur kan leda till att hierarkier och förhållningssätt utmanas och förändras. I SEB-huset kan just avsaknaden av barriärer mellan dig och rummet stärka förmågan till närvaro och nyfikenhet, och du

59 1/14 路 arkitektur

*ko nTo R

60 arkitektur 路 1/14

Vänster. Entrén till SEB Bank & Pension. Det trappade betonglandskapet utanför fortsätter på insidan.

Nedan. Våningsplanen har fått en karaktär av trädlandskap där möbleringen skapar olika fält. FOTO ADAM M ØRK

FOTO ADAM M ØRK

DRAWINGS

| ELEVATION 1:500

ELEVATION 1:500

upplever dig själv som friare och mer autentisk. Du är inte inställd i en låda, inte fastlåst i någon scenografi eller roll. Vad har varit viktigt för gestaltningen av den enskilda arbetsplatsen, och hur relaterar den till huset som helhet? – Kärnan när du ska göra en arbetsplats är ju dagsljus, utsikt och att organisera rummet på ett sätt som säkrar flexibilitet och dynamik. Det är nödvändigt eftersom vi inte vet vad morgondagens arbetsplats kräver. Här prövar vi att erbjuda många olika möjligheter. Vi har inte gjort byggnaderna helt organiska, utan etablerat vissa linjer att förhålla sig till om man har behov av mer traditionella kontorsmiljöer. På andra ställen kan man skapa friare möbleringar. Huset är ritat inifrån och ut men även den enskilda arbetsplatsens rumslighet relaterar till ett större skeende: det stora öppna landskapet.

ARD & TRANBERG ARCHITECTS

Hur kan man undvika att kontorsmiljöer blir för tillrättalagda scenografiskt? – Alltså, det fenomenologiska tänkandet tycker jag är intressant här. Att gå helt tillbaka och fråga: Vad är en kantin? En skola? Ett hus? Vi ville använda de funktioner som skulle in – kantin, dealer-floor, mötesrum och så vidare – som ett slags punkter för aktivitet och gemenskap. Kantinen landade i entréplanets landskap i kontakt med lobbyn och stråket

DRAWINGS

61 1/14 · ARKITEKTUR

Nedan. Materialen är en kombination av fint behandlade och råa ytor. Höger. Kantinen i entréplanet.

*ko nto r

7 7

2 4 4

2 3

4 4

→ Utemiljöns rörelsemöjligheter återfinns i interiören, där vi jobbar med gradienter i stället för gränser.

NormalPl aN 1:500 5. toalet t 1. atriuM 6. pentry 2. förruM 7. MötesruM 3. Kopiering 4. teKniK

utanför, och används även som fika-, mötesoch samlingsrum, det är fint. Människors drömmar om vad något kan vara hålls så ofta tillbaka av det där att det är så svårt att föreställa sig det man inte är van vid. Men bör inte saker och ting se annorlunda ut i dag med våra nya samhälleliga parametrar? Där har vi arkitekter ett ansvar att tänja lite på verkligheten, göra den lite intressantare.

62 arkitektur · 1/14

I SEB Bank & Pension är landskapet det överordnade greppet som byggnaderna underordnar sig. Lene Tranberg beskriver gestaltningsprocessen som att man först byggde upp markens nivåkurvor och vid en viss punkt lyfte på delar av dessa och stoppade in människor mellan nivåerna. När byggnaden stiger upp ovanför landskapet blir den också mer

distinkt och stadsmässig. Skillnaderna mellan ute och inne är upplösta, glasfasaden bara en klimatskärm, vilket känns allra tydligast i bottenvåningen. Men att möblera ett landskap är inte helt lätt, skalan på stolar och bord har ibland svårt att matcha rummet. Vad har byggnaden som landskap fört med sig för rumsgestaltningen och an vändningen? – Sammansmältning mellan byggnad och landskap gav oss en annan utgångspunkt för att tänka hus, även konstruktivt. Utemiljöns rörelsemöjligheter återfinns i interiören, där vi jobbar med gradienter i stället för gränser. Att röra sig i byggnaden präglas av ”compression and release”, du passerar betongcylindrarnas förtätningar men har hela tiden en utkik ut till

ett större sammanhang. Precis samma kontrast mellan täthet och öppenhet som finns i naturen. Våra rumsliga undersökningar drivs mycket av relationer till naturen och kroppen, och våningsplanen har fått en karaktär av trädlandskap där möbleringen kan skapa olika fält. Jag tycker att huset funkar även med mer traditionella kontorsuppställningar, precis som det går att ställa in ortogonala former i naturen utan att det krockar. Hur har processen med SeB sett ut? – Processen med SEB har varit superpositiv och öppen. Efterhand som de fick tillit till oss kunde vi våga visa tvivel och erkänna att en del saker vet vi faktiskt inte på rak arm. Vissa insikter kom sent i processen, som att behålla servicekärnorna i glidgjuten betong skrovliga

63 1/14 · arkitektur

*ko nto r

Överst. Lobbyn där landskapet letar sig in och ger upphov till ett auditoriumliknande utrymme.

nederst. Byggnaden växlar mellan tätt och slutet. Betongcylindrarna skapar förtätningar i det öppna landskapet, samtidigt som det går att blicka ut till ett större sammanhang.

som klippväggar. Hade vi spacklat och målat dem hade hela huset fått en totalt annan karaktär. Det kunde SEB själva se, även om de var vilt provocerade av tanken i början. Och kombinationen med handledaren i lindat kalvläder skapar en kontrast som övertygar betraktaren om att den råa betongen är ett medvetet val och inte något som blivit fel. För varför måste en byggnad vara helt perfekt, det är det ju inte någon av oss som är? Att tillåta spår av att människor varit där visar att huset används och är i rörelse. Jag ser fram emot patinan som framkallas allteftersom lädret i handledarna blankas till och gångstråken träder fram som mörkare fält i golven.

64 arkitektur · 1/14

du beskriver sammansmältningen mellan landskap och byggnad som en under sökning ni varit igång med i flera olika

Nedan. Genom alla våningsplan går ett atrium. Kärnornas placering dramatiserar och organiserar våningsplanen på ett flexibelt sätt. Hål i bjälk

lagen skapar ett spektakulärt atrium, där våningsplanens svepande linjer på olika nivåer ger en kalejdoskopisk effekt.

projekt. Hur ser det tematiska arbetet ut, och hur har ni arbetat med det i ert förslag till Nobelcenter i Stockholm? – Redan med Copenhagen Business School 2005 började vi integrera landskapets former och rumsligheter i byggnaden. Det är så spännande när man får fatt i någon princip eller möjlighet som är så stark att den nästan övertar. Kanske kan det likna en musikalisk improvisation, både formell och intuitiv samtidigt. Det gäller att försöka pröva, lyssna och förstå vad det är man har hittat. – Det kanske tydligaste exemplet på denna sammansmältning är just vårt Nobelförslag Archipelago, där vi verkligen försöker röra oss ut i en annan typ av rum. – Platsen är väldigt speciell, vi tvivlade från början på om vi alls kunde göra ett hus där. Byggnaden måste bli en gest mot hela Stock-

holm men också mot omvärlden. Vi menade att det inte kunde bli ett ”vanligt” hus och valde att ta fatt i det rekreativa som programmet tryckte mycket på. Jag tycker detta förslag är det bästa vi någonsin gjort! Det bor verkligen i både hjärtat och hjärnan hos mig, och det känns tråkigt att vi inte blev inbjudna att undersöka det vidare i nästa fas. Archipelago representerar ett helt annat tillvägagångssätt än de tre utvalda, en helt annan tolkning av platsen som skapar starka relationer mellan offentligt rum, natur och byggnad. Det samlar människor och ger plats till så mycket mer än sig själv. Man ser att detta kunde bli fullständigt fantastiskt. Vi är inte helt säkra på att juryn riktigt har förstått förslaget, vissa kommentarer i utvärderingen på en halv sida vi fått tyder på det. Eller så har man kanske inte riktigt önskat förstå det. o

fAk tA

SEB Bank & Pension, Köpenhamn Adress: Bernstorffsgade 44, Köpenhamn. Arkitekt: Lundgaard & Tranberg Arkitektfirma. Landskaps arkitekt: SLA/Lundgaard & Tranberg Arkitektfirma. Ingenjör: Rambøll A/S. Byggherre: SEB Bank & Pension. Rådgivare till byggherren: EMCON A/S. Bruttoarea: ca 27 000 kvm. Byggnadsår: 2011. Se Lundgaard & Tranbergs förslag till Nobelcenter på nobelcenter.se/sv/tavling/tavlingsbidrag/

65 1/14 · arkitektur

*ko nto r

E ssä

c a m i l l a s c H ly t E r

Respektera rum I dag planeras många kontor där arbetet inom en organisation står i centrum. Men i framtiden kommer komplexiteten att kräva större fokus på hur rummen hjälper de anställda att konfrontera nya situationer, skriver Camilla Schlyter.

66 arkitektur · 1/14

En dag på kontoret 131011 kl 14.05: Jag har flera programvaror öppna samtidigt, CAD, bildbearbetning och kommunikationsverktyg, jag pratar i en mobiltelefon, nickar till min kollega mittemot och dricker te. Multitasking blev snabbt vardag i en stressig samtid. Det nya kontoret finns i många rum och gränserna mellan dem är ytterst oklara. Arbetet pågår varhelst jag befinner mig mellan nio och fem. Kontoret har blivit strukturerat på ett liknande sätt som många digitala spellandskap, miljöer i vilka vi leker oss fram tillsammans med andra medspelare och söker efter mening och strukturer i en mängd parallell information. Men hittills har mycket handlat om hur kontorsarbetsplatsen förändras genom den snabba tekniska utvecklingen som gör att vi kan arbeta och kommunicera var vi än befinner oss, förutsatt att vi har tillgång till el och nätverk. Det har lett till en stor förändring av kontorsarbetsplatsen rent fysiskt, som ett minskat behov av kontorsyta, minskat antal enskilda arbetsplatser eller i extrema fall ingen alls, minskad förvaringsyta men en ökad yta för möten och projektarbete. Inget talar för att påverkan från de digitala rummen kommer att minska framöver. De kommer att påverka formgivningen av våra kontorsmiljöer. I kombination med en fortsatt sömlös integration av tekniska lösningar kommer antagligen ett antal rumsliga och sociala gränser att rivas. Mycket kretsar kring det som i Sverige kallas aktivitetsbaserade kontorsmiljöer. I korthet innebär aktivitetsbaserade kontorsmiljöer att mer eller mindre öppna zoner skapas för olika arbetssituationer efter en analys kring hur arbetet bedrivs inom en organisation eller ett företag. Den sociala tanken är att medarbetarna ska ges möjlighet att välja var de vill arbeta och med vem, den ekonomiska att kontorsytan totalt kan minska. Den enskilda arbetsplatsen ersätts ofta av gemensam avdelnings- och/eller skåpförvaring. Längs detta spektrum av rumsligheter finns ofta en mängd formella och informella utrymmen för

individuellt arbete eller grupparbete, för planerat eller oplanerat samarbete. Kontorsarbetsplatsen är en social plats som konkurrerar med kaféet, hemmiljön, eller varför inte en parkbänk? Kontoret ses som ett centrum för samarbete och ersätter kontoret som en plats där personalen fysiskt samlats för att arbeta individuellt. Insikten om att medarbetarnas kunskap är viktigaste faktorn i ett företags eller en organisations framgång växer sig samtidigt allt starkare. Arkitekten kan sägas arbeta som scenograf eller regissör av en sorts tablåer för tänkta arbetsmoment och möten där gränser mellan rumsligheter suddas ut. Bilden av ett zonindelat landskap i vilket kreativa möten äger rum framträder på näthinnan där varumärke och värdeord gärna får sippra ut i den fysiska formgivningen på olika sätt, i syfte att visa ”ansiktet” utåt och inåt. Tankarna kring aktivitetsbaserade kontorslandskap är inte nya. I den bästa av världar handlar det om ett verkligt nytt sätt att se på arbete, på företagande och i ett större perspektiv på hela vårt samhälle. Men känslan smyger sig på att det teoretiska underarbetet fortfarande är grunt. Utvecklingen går lite för fort och förståelsen för konsekvenserna kommer först när projektet är färdigt. Det hela får konsekvenser. Mycket pengar finns att tjäna på trenden för konsulter och företag som levererar kontorsinredningar. Kontorsmöbler ritas också ofta specifikt för ett projekt eftersom det på marknaden inte alltid finns möbler som anses lämpliga. Möbler som ger arkitekterna inkomster, men som inte alltid når upp till de krav som ställs på produkter som finns på marknaden. Det blir dessutom, vilket kanske är det mest problematiska, svårare och svårare att finna exempel på kontorsmiljöer som fokuserar på klassiska arkitektoniska utgångspunkter som ljus, ljud, skala, volym, rörelse, tektonik, innerlighet, respekt, kort sagt en djupare förståelse och respekt för interaktionen mellan människa, rum och arkitektur! På många seminarier och föreläsningar om aktivitetsbaserade kontor visas ofta vackra bilder på inredningar som har drag

av tivolimiljöer. Starka fysiska sinnesintryck med former och färgskalor i upptempo som levereras som svar på organisationsförändringar. På dessa seminarier är det heller inte ovanligt att det raljeras kring de medarbetare som är kritiska till förändringarna. Få vågar i dag säga emot ledningsgruppen och ifrågasätta målen och kostnaderna som kontorsombyggnader ger. Det borde vara tvärtom. De som är kritiska är en av nycklarna till att förstå hur vi kan utforma framtidens kontorsrum på ett demokratiskt inkluderande sätt. Till och med en av de mest grundläggande frågorna hoppas över. Varför vill ett företag organisera om sin arbetsmiljö? Vad är avsikten? Om vi vänder blickarna mot forskning kring våra kontorsmiljöer kan vi se att det är ett växande forskningsfält. En av dessa forskare i Sverige är Susanna Toivanen, Centre for Health Equity Studies, CHESS, Stockholms universitet/Karolinska Institutet, som fokuserar på de öppna kontorsmiljöernas konsekvenser för medarbetares hälsa. Hennes forskning visar bland annat att enskilda medarbetares välmående ofta får minst utrymme när nya arbetsplatser byggs. Det generella är fortfarande norm. Självklart finns det undantag, vilket visas upp i reportage i olika tidskrifter, där tid och möda har lagts ned på både analys av arbetsmetoder, organisation och i nästa fas formgivningen. men det är inte lätt att ens i reportagen förstå hur bra eller dåligt kontoren i praktiken fungerar, allt låter för positivt, alla trivs och allt fungerar, kanske har de medarbetare som varit kritiska sagt upp sig för länge sedan eller så håller de helt enkelt tyst? Det är skönt att det finns forskare. Jungsoo Kim och Richard de Dear på University of Sydney forskar kring hur vi mår i öppna kontorslandskap. Deras forskning som baserar sig på data från 42 700 amerikanska kontorsmedarbetare presenterades i Journal of Environmental Psychology (december 2012). I korthet visar den att det inte är frånvaron av eget skrivbord eller ljudnivå

som stör oss mest, utan att vi överhör varandras konversationer samt inte minst vetskapen att andra kan höra våra. Deras forskning visar även att olika varianter av öppna planlösningar varken ökar kommunikation mellan kollegor eller gör att vi känner oss mer tillfreds med våra arbetsplatser – även om det fanns personer i undersökningsgruppen som ansåg att öppna lösningar något underlättade kommunikation men att detta, i det stora hela, helt underminerades av begränsningen av vår privata zon. Det är ett oroväckande resultat. Hur ser vi på varandra? Är vi bara utbytbara kuggar i ett ständigt förändringsbenäget maskineri utan mål? av den övergripande utveckling, som EU-finansierade Work in net och Workplaces of the future tar upp, framgår det att i framtiden kommer våra kontorsmiljöer tydligare spegla de stora samhällsfrågorna. Arbetsmiljön kommer att präglas av kraven på hur företag, kommuner och institutioner förhåller sig till: 1. Europas förändrade demografi 2. Omställningen mot ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet 3. Resursfördelningen mellan olika grupper i samhället Vi vet att arbetsstyrkan kommer att bli mer varierad än någonsin, med fler generationer, kulturer och etniciteter sida vid sida. Vi kommer att ta betydligt större hänsyn till en större variation i individuella krav och behov. Denna utveckling kommer också att stödjas av europeisk och nationell lagstiftning. Efter den senaste finanskrisen kan vi se hur det i olika delar av världen diskuteras hur framtidens företagande kan se ut. Diskussionerna landar oftast i behovet av fler värdemätare på framgång än vinst. Hur vi skapar ett framtida lönsamt företagande, där social rättvisa, meningsfullhet i produkter och tjänster kopplas ihop med ett starkt miljöansvar kommer att förändra vårt samhälle i grunden. I dag har företag, kommuner och institutioner ofta mycket olika syn på CSR, Corporate social responsibility, sina medarbetare och deras arbetsmiljö, på miljöfrågor och kulturarvet. Det spretar. Arkitektens uppgift att balansera samhällsansvaret med bestäl-

→Kontorsarbetsplatsen är en social plats som konkurrerar med kaféet, hemmiljön, eller varför inte en parkbänk?

67 1/14 · arkitektur

*ko nto r

Kontorens formhistoria Kontoren föds. De första kommersiella kontoren dök upp i slutet av 1800-talet. Banker och försäkringsbolag var först ut. Men uppfinningar som telefon och telegraf var också avgörande för att kontor kunde flytta ut ur fabrikerna. Chicago blev höghuskontorens epicentrum.

1900

taylorismen i Europa 1920-tal. taylorismkontoren kom till Europa med skyskrapor som följd i stadsmiljön.

Funkiskontoret 1930-tal. thulehuset på Sveavägen i Stockholm av gustaf Clason. Det rationella kontoret. Flyttbara mellanväggar och glasväggar.

1920

1950

Företagsamerika 1950-tal. Med flourescerande ljus och luftkonditionering kunde man bortse från naturligt ljusinsläpp. Kontoren slöt sig inuti byggnaderna.

1960

Kontorslandskapet på 1950-talet kom ur en tanke på mer mänskliga faktorer än taylorismens effektivitet samt det faktum att kontor innefattade olika typer av arbete.

Foto WIllEM DIEpR a aM

taylorism ca 1900. anställda i rader. Inspiration från fabrik. Den amerikanske ingenjören Frederick taylor sägs vara en av de första som utformade ett kontor. anställda i rader i ett öppet landskap. Chefer i stora avskilda rum.

I 1950-talets tyskland skapade Quickborner en ny kontorsdesign: kontorslandskapet eller Bürolandschaft. Möbler som spreds ut i ett öppet rum som bara avdelades av möbler eller växter.

Det öppna kontorslandskapet etableras. Buch und ton office, München, Eberhard och Wolfgang Schnell, 1962.

68 arkitektur · 1/14

Strukturalistkontoret 1960–70-tal. Kontoret som en by. Herman Hertzbergers kontor för försäkringsbolaget Centraal Beheer i apeldoorn, Holland. Den anställde en del i ett ”arbetssamhälle utan att försvinna i mängden”. Små plattformar. Socialt tänkande.

1970

Willis Faber & Dumas av Norman Foster. luckrar upp gränsen mellan arbetsplats och lokalsamhälle med swimmingpool för Ipswichbor. Öppet trapphus med rulltrappor i stället för hiss. Ett av de tidiga energieffektiva kontoren.

Den ekonomiska krisen 1973. Många övergav dyra öppna landskapsmodeller. Nya regler för vad varje anställd skulle ha i form av ljus, utrymme, öppningsbara fönster. Resultatet blev smala hus med cellkontor längs en korridor.

1980

1980-tal, inomhusgata och atrium. Kanske tydligast i SaS huvudkontor Frösundavik av Niels torp som utvecklades 1984–85 och stod klart 1988.

lean-kontoret. optimera arbetsflödet, minska effektivitetsförluster. Mindre egna arbetsplatser, mer av teamarbete. Kontoret skulle ockå vara en bild av företagets värderingar. ordet värdeskapande blev vanligt.

2000

Det virtuella kontoret. Digital teknik. Det flexibla arbetet. ”Hot-desk”, att inte ha en egen arbetsplats, introducerades.

Det otvungna kontoret. google-kontoret, plats för lek och familjär stämning, roliga platser. Det aktivitetsbaserade kontoret får genomslag, en idé som introducerades som ”action office” redan på 1960-talet.

Framtidens kontor? Vänster och nedan vänster. Kait workshop på Kanagawa Institute of technology i Japan av Junya Ishigami architects, 2008. Nedan. arkitektkontoret Selgas Cano i Madrid, 2009. F o t o I Wa N B a a N

”the Cubical”, action office /aktivitetskontor. Flexibelt system där komponenter var utbytbara, standardiserade och enkla att montera – men använt på ett kreativt sätt gav möjlighet att skapa en mängd olika lösningar.

69 1/14 · arkitektur

*ko nto r

larens krav kommer förhoppningsvis att bli lättare i takt med att hela vårt samhälle ställs om till ett hållbart sådant. Allt pekar på en tydligare fokusering på kvalitet, spårbarhet och miljömärkta produkter där sociala frågor kring hälsa och arbetsmiljö bättre kommer fram. Det finns all anledning att se bakåt i tiden och leta fram klassiska exempel för att finna stöd i en komplex samtid. När jag för drygt tio år sedan utvecklade Audumbla Pilots kontor använde jag flera utgångspunkter som påminner om dagens aktivitetsbaserade kontor. Men där fanns också i dag många bortglömda tankar som var påverkade av 1950-, 60- och 70-talets syn på kontorsarbete. För att fräscha upp minnet läste jag om en artikel om projektet av Thomas Eklund (Rum, augusti 2002). Enligt honom struntade jag helt i varumärke, branding och hur företaget önskade gestalta sig inför sig själva och kunder. I stället hade jag gått helt in på kundens krav på funktioner, arbetssätt och rumsliga lösningar för att medarbetarna skulle få en lugn och samtidigt kreativ arbetsplats. Ett av ledorden var landskap. Förutom ett separat rum för stängda möten, samsades arbete, möten och avslappning i samma sömlösa rumslighet där medarbetare kunde välja sin arbetsplats. Vi testade olika arkitektoniska metoder, som möjligheten att både fysiskt och visuellt röra sig fritt, att alla möten som det mellan vägg och tak mjukades upp för att inte stoppa blicken och tanken, att det fanns återkommande horisontella linjer för att skapa lugn, att små skevheter, som krökta väggar och lutande skjutdörrar, byggdes in med tanken att hålla intresset och nyfikenheten för miljön öppen. Valet av färgskala var avgörande. De gråa och beige färgtonerna i olika glansvärden kanske verkade tråkiga men de ändrade kulör från en dag till en annan genom dagsljusets skiftande karaktär! Personalen kom till en ny arbetsplats varje dag. En annan oväntad följd av formgivningen var att ljudnivån blev mycket låg tvärt emot alla förväntningar. Den blev så låg att Audumbla Pilots till sist köpte in en ljudanläggning. Färgskalan och den rumsliga strukturen var inspirerad av några visionärer under 1950-, 60- och 70-talen. Det gemensamma för dessa visionärer är den omtanke de visar för den enskilda medarbetaren, gruppdynamiken och inte minst den starka kopplingen till samhället utanför kontorsrummen.

70 arkitektur · 1/14

Vi börjar med att förflytta oss tillbaka till en annan tid av ekonomisk omställning och krav på ökad demokrati. I 1950-talets Tyskland skapade Eberhard och Wolfgang Schnelle en alternativ geografi för kontorsarbete genom Quickborner team som de startade i förorten Quickborn utanför Hamburg. De reagerade kraftfullt på den tidens rigida öppna planlösning där kontorsanställda satt i stela rader, influerade av taylorismens tankar kring effektivitet, kontroll och inte minst hierarkisk struktur. Quickborner team ansåg att denna typ av struktur försvårade kommunikation, diskussion och på ett djupare plan – ett demokratiskt samhälle. Genom att studera kommunikationsmönster i befintliga kontorsmiljöer tog de fram helt nya kontorslayouter. Eberhard och Wolfgang Schnelle blev upphovspersoner till den moderna tolkningen av begreppet kontorslandskap, på tyska Bürolandschaft.

Quickborner team skapade fria strukturer med plats för enskild frihet och flexibilitet som underlättade för spontana möten, diskussioner och debatt. Alla medarbetare inklusive cheferna hade samma status på sin arbetsplats, genom att de yttre attributen helt enkelt byggdes och möblerades bort – en radikal åtgärd i 50-talets Europa. Genom att alla respekterades och lyssnades på skapades en betydligt mer jämlik och mänskligare arbetsmiljö. För att skapa rumsligheterna använde sig Quickborner team av vad som fanns att tillgå på marknaden i form av möbler, skärmar och växter. Planritningarna hade oftast en oregelbunden geometri som bildade en närmast ”stökig” struktur i vilken medarbetaren navigerade sig fram för att hitta sin ”stig” och plats. Naturlandskapsstruktur i kontorslayout! På andra sidan Atlanten, i USA, utvecklades i slutet av 1960talet ”Action Office 1”-serien av George Nelson (Nelson avslutade samarbetet innan uppföljaren Action Office 2-serien var färdig) och Robert Probst för kontorsmöbelföretaget Herman Miller. De arbetade med stora öppna organiskt formade kontorslayouter möblerade med kontorsmöbler anpassade för behoven hos dem som använde dem, vilket gjorde att en mängd möbler utformades för olika typer av arbetsmoment. Med devisen att ”one size fits all” passar ingen. Probst hade utgångspunkten att varje företag, organisation och individ var unik, en organisk gemenskap av individer med individuella preferenser. Det fanns enligt honom ingen universallösning. Tid och energi behövde läggas på att skapa ett interaktivt och öppet kontor genom att planera för användaren i första hand. Probst hade många tankar gemensamt med Quickborner team vad gäller demokratifrågor, bland annat hur viktigt det är att fysiskt bygga in nedbrytningen av hierarkin mellan ledning och medarbetare för att den sociala arbetsmiljön ska bli god. med action Office 2-serien skapade Probst prototypen till ”the cubical”, en två- eller tresidig vertikal avskärmning som skapade ett visst mått av privat zon. Det var ett flexibelt system där komponenter var utbytbara, standardiserade och enkla att montera – men använt på ett kreativt sätt gavs det möjlighet att skapa en mängd olika lösningar – vilket också var intentionen. Herman Millers system var av mycket hög kvalitet både designoch hållbarhetsmässigt. Det visade sig bli en stor kommersiell framgång för företaget. Systemet påverkade kontorsmiljöer över hela världen på gott och ont, uppföljarna höll sällan Action Office 2-seriens höga nivå och ambitioner, vilket ledde till starka aversioner mot ”the cubical” särskilt i USA. Ett annat visionärt kontor uppkom i Storbritannien. Mitt i Ipswich gamla centrum ritade Norman Foster huvudkontoret åt försäkringsbolaget Willis Faber & Dumas 1971–75. En låg oregelbunden byggnad som anpassar sig i skala och form till den medeltida planstrukturen men som samtidigt bryter av mot den med en bågformad innovativ glasfasad som utvecklades tillsammans med glasföretaget Pilkington. Kontorshuset var långt före sin tid – både socialt, byggtekniskt och ur hållbarhetsaspekter. Det kanske mest intressanta var den sociala ambitionen i vilken Foster sökte luckra upp gränsen mellan privat arbetsplats och lokalsamhälle. Han ritade bland annat in en swimmingpool som kunde brukas av Ipswichbor samt skapade en hel flora av kommunikationsmöjligheter för de anställda. På taket skapades en restaurang och trädgård

→De skapade tillåtande miljöer grundade på en demokratisk syn på samhället. med tanke på att arbete inte bara handlar om att vara produktiv. Kommunikationen i byggnaden sker i huvudsak via ett stort öppet trapphus med rulltrappor, synliga från många punkter i huset – en nyhet i ett kontorshus på den tiden. Kontorshuset var mycket energieffektivt bland annat genom sin djupa plan och sitt isolerade gröna tak. Ljusföringen från fasad in i kärnan löstes arkitektoniskt via ljusreflekterande blanka nedpendlade undertak. Foster ritade in installationsgolv, en innovation som har visat sig fungera utmärkt när Willis senare under slutet av 1980-talet anpassades för digital teknik. Strukturen och arkitekturen har visat sig fungera genom alla förändringar av både arbetsredskap och omorganisationer. Vi har mycket att lära av att studera Willis Headquarters än i dag! Vid samma tid ritade Herman Hertzberger ett innovativt kontorshus för Centraal Beheer i Apeldoorn, Nederländerna. Även här ser vi en social utgångspunkt. Den drivande kraften bakom byggnaden var bolagets beslut att värdera personalen högre, än frågor kring effektivitet och ekonomi. Strukturen och interiören känns än i dag tillåtande, allt från den ”ofärdiga” materialiteten på väggar till Hertzbergers arkitektoniska grepp att använda sektionen för att skapa en mångfald av visuell och fysisk kommunikation. Bland annat genom att han ritade in en mängd små plattformar som rymde runt åtta till tio medarbetare. Hertzberger byggde med andra ord in möjligheter till förändring och tillägg i både strukturen, arkitekturen och materialen. Personalen uppmuntrades att själva personifiera och dekorera sin arbetsmiljö vilket ledde till att många tog med möbler och föremål från hemmet, till och med akvarier och fåglar! Familjemedlemmar och vänner till personalen var också välkomna att besöka och ”hänga” på kontoret. Arbetsplatsen blev en sorts experimentell blandning av hem och arbetsmiljö. Dessa fyra exempel visar på några av många vägar att utveckla kontorsmiljöer i en kombination av social och arkitektonisk vilja. Quickborner Team och Probst genom sökandet efter en demokratisk struktur, Foster och Hertzberger genom att i byggnadens struktur underlätta interaktionen mellan medarbetare, möjliggjord genom ledningens inställning till personalen.

De skapade alla tolkningsbara, tillåtande och inkännande miljöer som grundade sig på en demokratiskt respektfull syn på samhället! De arbetade också med en sorts flödestypologi som känns väldigt modern och intressant, Quickborner och Probst genom flödet i möbleringen, Foster och Hertzberger genom flödet i byggnadernas struktur. Vi vet att komplexiteten i arbetslivet och i företag och organisationer kommer att öka. Detta måste framtidens kontorsmiljöer vara beredda på. Vi behöver skapa arbetsplatser som kan hjälpa till att bygga en kultur som är flexibel och öppen för förändringar och – och inte minst det oväntade. Vi behöver utforma miljöer som erbjuder möjligheter till samarbete, enskilt arbete, som ger oss tillfällen att fly in i tysta skrymslen och vrår, och som i sin fysiska utformning skapar möjligheter för att oväntade möten med oförutsedda konsekvenser kan uppstå. Tillfällen till insikt och perspektivbyten! Att skapa dessa viktiga gränsöverskridande ögonblick kräver noggrann planering och ett kreativt tänkande. Hur planerar och skapar vi arkitekter rumsligheter för att hjälpa människor att konfrontera nya krav och möjligheter i sina arbetsmiljöer? Men hur framtidens kontorsmiljöer än kommer att gestalta sig så är en sak säker: allt som är viktigt tar tid, vare sig det handlar om det arkitektoniska arvet, bevarande av jämvikt i naturen eller att förstå och ge praktiska uttryck åt enskilda personers behov. Och för att lösa dessa komplexa uppgifter behövs framför allt arkitektens rumsgestaltande förmåga. Och framför allt den klassiska bortglömda arkitektoniska kunskap som innebär en djup och innerlig förståelse och respekt för interaktionen mellan människa, rum och arkitektur. o C a m i ll a S Ch ly te r ä r a r k ite k t m e d eg e n v e r k Sa m h e t.

referen Ser Christina Bodin Danielsson, the Office – an exploratory Study (diss, KTH 2010). Francis Duffy, the new Office, 1997.

Helena Jahncke, Cognitive performance and restoration in open-plan office noise (diss, Luleå Tekniska Universitet 2012)

71 1/14 · arkitektur

o b jek t

Naturlig död Ett bränt mörkt tegel draperar Nya Krematoriet exteriört medan interiören är lätt och ljus, och full av utblickar mot tallarna och den omgivande naturen. Huset tilldelades 2013 års Kasper Salin-pris. Nya Krematoriet, Skogskyrkogården, Stockholm Johan Celsing Arkitektkontor

72 arkitektur · 1/14

73 1/14 路 arkitektur

Koncentrationen på det väsentliga lyfter Skogskyrkogårdens senaste tillägg.

lingen hade det namnet En sten i skogen. I det är det väldigt traditionellt nordiskt och svenskt, en tolkning av vårt vurmande sedan länge för det lyriska bland tallarna i skogen. Ett hedniskt muller där natur och religion blir ett.

En bit in i sjätte delen av Karl Ove Knausgårds epos Min Kamp beskriver han en skolavslutning. Det skira och förväntansfulla i den tidiga sommaren. Talen som ska leda till kärlek och broder skap. Det är en kultur med en utsida, officiellt sammansvuren. Han ser också den övertydliga könsrollsindelningen och ett för ment hyllande av elitism. Det är bara de duktiga som får sjunga, som prisas för sina prestationer. En kultur som under ytan är en annan, där de dolda finmaskiga koderna verkar och skiljer den ene från den andre. Jag kommer att tänka på den där scenen när jag besöker Johan Celsings Nya Krematoriet. På ett liknande sätt undersöker det vår kulturs dubbelhet; det har en officiell sida för alla och en för de införstådda. På ett sätt är det en ultimat representant för ett sekulariserat samhälle. Det är allas. Det har ingen hemvist i någon reli gion. Inga kors eller andra tecken avslöjar det. Det lutar sig samtidigt mot naturen. I täv

Dubbelhet är något som genomgående präglar Nya Krematoriet. Johan Celsing har framhållit bunden poesi som en inspirationskälla. Hur dess versmått håller allt samman, men samtidigt ger upphov till en rik variation. På ett liknande sätt har Nya Krematoriet sin utgångspunkt i en ordning som är generell och strikt och som genom sin gestaltning får indi vidualitet och egensinne. Utifrån planen är det inte lätt att föreställa sig hur det ser ut. Det skulle kunna vara planen till ett historiskt palats, ett rutnät med små och stora rum och innergårdar logiskt ordnat för sitt sammanhang. I den stora ugnshallen är det tydligt att det är genom gestalt ningen som rummen preciseras. Det är en öppen sal med en allmängiltig storlek. Men materialen är förfinade. Den diamant frästa b rännlyckemarmorn på golvet. Det glaserade teglet och den platsgjutna släta vitbetongen med sin marmorkross på väggar och i tak. Mitt i det sex meter höga rummet står ugnarna som fyra väldiga svarta skulpturer. Placeringen tillför högtidlighet och

ko mmEntar

74 arkitektur · 1/14

tomas lauri

Föregående uppslag. entré gårdens baldakin har ett släpp mot fasaden där ljuset faller ned. Vänster. entréfasaden med baldakinen över entrégården.

nedan. Flygvy med Nya Krematoriet närmast och Gunnar Asplunds kapell och krematorium på andra sidan skogspartiet.

Foto ioANA mAriNeScu

Foto eriK huGoSoN

n ya k r E m at o r i E t

situationsPl an 1:10 000 1. troNS, hoppetS och heliGA KorSetS K Apell 2. SKoGSK Apellet 3. uppStåNdel SeK Apellet 4. ViSitor ceNter, F d eKoNomibyGGNAd 5. NyA KremAtoriet

1 5

allvar. Rummet är precist formulerat; ugnarna är där de ska vara och kan inte stå någon annanstans. Ljuset letar sig in i salen med samma känsla av precision. Öppningarna sitter inte på måfå. De representerar något. Johan Celsing tolkar döden. Den som besökt Årsta kyrka känner igen sig. Ett ljust och lätt inre. Förlåtande. Men ljuset i Årsta är direkt och överväldigande och mer melerat och mystiskt i krematoriet. Det har många valörer och är olika från rum till rum. Besökarna får ta del av en sekvens av rum där de stora livsfrågorna tar plats. Det pendlar mellan döden som en del av naturens gång och människans kulturella vilja att hela tiden stå upp mot förgängligheten. Det är en försoningsresa som beskrivs, ett närmande till döden. Placeringen av nya krematoriet var inte given i tävlings programmet. Praktiskt hade det nog varit lättare att lägga sig närmare det befintliga krematoriet. Nu står det lite undandraget, i skymundan, i den del av Skogskyrkogården som tydligast är en tallskog och längst ifrån en konventionell kyrkogård med uppradade gravar. Det skiljer ut sig, markerar en egenart. En bit in i skogen, som i en glänta ligger det. Bilvägen viker av alldeles framför, vilket gör att besökarna kan vandra de sista metrarna upp till det genom glesa tallar på en stenklädd stig. Där drabbar den tegeldraperade formen. Det mörkt brända

75 1/14 · arkitektur

Nedan. Expeditionen med utblick mot tallarna framför entrén.

PL ATSGJUTEN VIT BETONG AV VITCEMENT OCH DOLOMITKROSS

FOTO IOANA MARINE SCU

TAKBEKL ÄDNAD AV TEGEL AV FORMAT 528X108X37 L AGT I BRUK

B GESIMSR ÄNNA I ROSTFRIT T STÅL

TEGEL AV FORMAT 528X108X37, MUR AT I VILT FÖRBAND

6 7 STÅLGL ASPARTI MED BEKL ÄDNAD AV BRUNOXIDER AD KOPPARPL ÅT

12 7 5

GOLV AV PÅGJUTEN BETONG

PL ATSGJUTEN VIT BETONG AV VITCEMENT OCH DOLOMITKROSS

Sektion A-A 1:200

15 16

STENHÄLL AR AV GR ANIT

B N

VÄGGSNITT UTANFÖR EXPEDITIONEN 1:40

KREMATORIET ON EXPEDITION OCH GÅRD A 1:50 (A4)

Sektion A-A 1:200 Sektion B-B 1:200

Plan 1:200 PL AN 1:400 1. ENTRÉGÅRD 2. VÄNTRUM 3. E XPEDITION 4. ANHÖRIGRUM 5. UGNSHALL 6. KONTROLLRUM

Sektion C-C 1:200

SEKTION A–A 1:400 Sektion B-B 1:200

76 ARKITEKTUR · 1/14

Sektion C-C 1:200

SEKTION B – B 1:400 Sektion E-E 1:200

10 m

7. K YLRUM 8. TEKNIK 9. LUF TINTAG 10. GAR AGE, FÖRR ÅD 11. VINDFÅNG 12. MOT TAGNINGSHALL

13. URNL AGER 14. GÅRD 15. OMKL ÄDNINGSRUM 16. PERSONALRUM 17. CHEFSKONTOR

10 m

Nedan. Vy från ugnshallen in till anhörigrummet. FOTO IOANA MARINE SCU

Höger. Personalutrymmena ligger runt en innergård. Höger nederst. Entrén är helt glasad mot entrégården.

N YA K R E M AT O R I E T

FOTO IOANA MARINE SCU

danska teglet gör huset bastant, till en del av skogen. Det är svårt att inte tänka: Av jord är du kommen, jord ska du åter bli. Mycket fokus är lagt på entrén med sin överdimensionerade baldakin helt täckt med tegel och infälld i huskroppen. Ett smått ödesmättat rum bildas av den. En övergång mellan ute och inne, livet före och efter. Mitt i baldakinen står en rund pelare som en blinkning till en antik föreställningsvärld. Ett släpp mot fasaden låter ljuset leta sig effektfullt ned över en svart reslig port som leder rakt in i ugnshallen. Är det porten till Hades? Det går inte att värja sig mot något symboliskt. Betydelsen av entrégården förtydligas av ett litet, lite grunt och stramt entrérum som är helt glasat mot den. Känslan av att inte riktigt ha trätt in i det inre, att vackla på gränsen, finns där. Vägen till den stora salen med brännugnarna går via anhörigrummet. Ett koncentrerat ceremonirum, knappt ljussatt. Ljuset sipprar bara in från ett dolt takfönster, ner över en vägg klädd med vitglaserat håligt tegel. Där finns ingen relation till det yttre och naturen. Att därefter komma in i ugnshallen är på sätt och

vis en lättnad. Allt är större, ljusare, mindre instängt och det är möjligt att se ut. Döden känns plötsligt mindre tung. Den går att distansera sig ifrån. Att ta sig igenom sekvensen av rum är som att föra en dialog med arkitekturen om döden. Just det är Nya Krematoriets kanske största förtjänst. Inget effektsökeri. Bara de väsentliga frågorna. Det svåra har varit balansen mellan det kulturellt allmängiltiga och det kulturellt särskiljande. Att bara göra det förstnämnda hade varit att skapa en rätt så intetsägande arkitektur, att bara hävda att alla från alla religioner är lika inför döden. Det är genom att hitta ett språk på samma sätt som god litteratur gör det, i det finstilta, i nyanser, tolkningar och inte minst accepterandet av ett mänskligt behov som något starkt uppstår. Vi lever i en kultur som knappast är religiös, närmast helt avsekulariserad, men behovet av andliga upplevelser, av att förstå den andra sidan, har därför inte minskat. Nya Krematoriet har ett språk för dessa frågor. o TO M A S L AU R I

77 1/14 · ARKITEKTUR

78 ARKITEKTUR 路 1/14

Vänster. I anhörigrummet faller ljuset in från en dold slits över en vägg med glaserat håltegel.

nedan. ugnshallen med stora fönster mot skogen utanför.

n yA k r E M At o r i E t

F o t o j o h a n c e l s I n g a r k I t e k t ko n t o r

Foto Ioana marIne scu

LUTANDE TAKFOT AVSLUTAS YTA MED EN RAD ELSTEN MED LÖPSIDA I NING MED TAKFALLET.

t r E D E tA L j E r

Tegel i vilt förband

NCIP FÖR AVSLUTNING AV TEGELBALK. ÖTFOG I LÄGSTA SKIFTET SKALL I SIDLED LIGGA MINST MM INDRAGEN FRÅN ÖPPNINGKANT. VID UPPLAG ALL LIGGFOG FÖRSES MED ROSTFRI GLIDPLÅT

Johan Celsing skriver om tre saker som präglar Nya krematoriet. teglet på taket, gjutningen av stommen i vitbetong och anhörigrummet där en sista ceremoni kan hållas.

PRINCIP FÖR DILATATIONSFOG VID HUSHÖRN, UTFÖRANDE ENL A-40.3-11

Hörndetalj taket Taket kan i teknisk mening beskrivas som en terrass där det synliga teglet som lagts på flatan är ett översta slitskikt. Tegelytan vilar på skikt av murbruk, överbetong, membranisolering och foamglas ovan den platsgjutna betongstommen. Längs takfoten finns en infälld öppen rostfri ränna som avvattnas med vertikala rör innanför tegelfasaden. Liksom fasaderna är takets tegel lagt i ett vilt förband. För att undvika att såga teglet diagonalt har mötena mellan de olika takfallen utförts som breda bårder av murbruk. o

TAKFALL

BruksFog I takets BrY tlInje BYggs uPP tIll sk arP rYgg

S FLÄNS

HÖrnDEtAL j tAkEt 1:30

P+FOG+LÖP) 528 (LÖP)

AD MUR

120

Vitbetongen Vitbetongen består av dansk vitcement med dolomitkross som ballast. Vitbetong KONTREFOR har valts då materialet och utförandet uppfyller verksamhetens önskemål om oömma material och dessutom ger arbetsmiljön det ljus och värdighet som tävlingsprogrammet SKIFT 1 SKIFT 2 efterfrågade. Betongen har gjutits mot plywoodformar vars SKIFT 3 SKIFT 4 skarvar och formstag ritats i rumselevationer. För precisionen i interiörerna har gjutningarna i hörnen gjorts utan trekantlister. Utförandet fordrade noggranna förberedelser då inget efterarbete KONTREFOR I PERFORERAD MUR skulle göras när gjutformarna tagits ned. Avsikten har varit SKALA 1:10 (A3 1:20) att låta formskarvarnas mönster och betongens variationer i ytstruktur och kulör ge dem som vistas i lokalerna förnimmelse SKIFT 4 av byggnadens tillblivelseprocess. o

F o t o j o h a n c e l s I n g a r k I t e k t ko n t o r

BRUKSFOG I TAKETS BRYTLINJE BYGGS UPP TILL SKARP RYGG

ÖR

SKIFT 3

Anhörigrummet Ett flertal funktioner har medverkat till rummets slutliga utförande. Anhöriga kan här hålla en ceremoni kring kistan med den avlidne. En ceremoni kan också hållas vid urnan placerad på ett postament vid rummets glaserade fondvägg. Ovan väggen finns en ljusslits mot himlen. Rummet är dubbelriktat då det också ska tjäna som lokal från vilken anhöriga kan följa hur kistan förs in i ugnen i den intilliggande ugnshallen. För att avskilja lokalen finns ett rörligt linnedraperi. Det öppningsbara glaspartiet i gränsen mellan rummen har en ansenlig dimension då ett lastfordon ska kunna passera med en kista. o

SKIFT 2

SKIFT 1

PLAN KONTREFOR I PERFORERAD MUR SKALA 1:10 (A3 1:20)

NYA KREMATORIET AnHÖrigrUMMEt ANHÖRIGRUMMET SKALA 1:50 (A4)

L ÄngDSEktion 1:150

79 1/14 · arkitektur

Vänster. Baldakinen över entrégården.

Mitten. luftintagen till fläkt anläggningen är infällda i taket.

Foto Ioana marIne scu

F o t o j o h a n c e l s I n g a r k I t e k t ko n t o r

Höger. Övergången mellan tak och vägg sker skarvlöst utan plåtarbeten. F o t o j o h a n c e l s I n g a r k I t e k t ko n t o r

80 arkitektur · 1/14

Arkitekten beskriver: Planen och interiörens karaktärer har varit tongivande i gestaltningen av krematoriet. Den kompakta planens figur ger den fåtaliga personalen överblick, är praktisk för verksam heten, men syftar också till att göra intrånget i skogen så begränsat som möjligt. Inom byggnadens planmönster ryms lokaler för personal och kre meringsverksamhet; fordon, inlast ning, kylrum, ugnshall, urnlager och teknik. Vägg i vägg med dessa

ligger rum där sörjande kan samlas och där ceremonier kan hållas kring kista eller urna. För att ge interiörerna och arbetsmiljön en såväl tålig som mild atmosfär har den platsgjutna stommen utförts i vitbetong. I variationen av rum har några, ugnshallen, atriet och arbetsrum men, en profil som följer yttertaket under det att mindre rum som ceremonirummet har en form fri kopplad från detta. Yttertaket som famnar hela

Vänster nederst. Baksidan av byggnaden där taket exponeras som en fasad. Foto Ioana marIne scu

nedan. ugnshallen med de fyra brännugnarna (på bilden på väg att packas upp) och den stora öppningsbara porten ut mot entrégården.

n yA k r E M At o r i E t

Foto Ioana marIne scu

fAk tA

nya krematoriet, skogskyrkogården, stockholm Adress: sockenvägen 492, stock holm. Arkitekt och generalkonsult: johan ceslsing arkitektkontor genom johan celsing (ansvarig), stefan andersson (handläggare tävlingsske de), göran marklund (handläggare projektering), elisabet Bernsveden (bitr handläggare projektering).

medverkande arkitek ter: sven etzler (även handläggare inredning), eyvind Bergström, Ibb Berglund, tommy carlsson, kristina Dalberg, marcus eliasson, milo lavén, sabina liew, thomas marcks, anna ryf, carl toråker, carl Wärn. konsulter: Landskap: müller Illien landschafts

architekten gmh genom rita Illien (ansvarig), emmanuel tsolakis. konstruktion: tyréns aB genom hans lanevik, Pontus rydstern/torbjörn Ädelkvist (handläggare). VVS: anders Dahlbeck VVs konsult aB genom anders Dahlbeck (ansvarig/handläg gare). El: sonny svenson konsult aB

byggnaden har vid några lägen perforerats med öppningar och slitsar som lokaliserats för att ge passande dagsljus till lokalerna. Inom byggnadsblocket finns ett atrium öppet mot himlen. här kan personalen vistas vid pauser utan att möta besökare i sorg. I atriet finns två återbördade stenar som tidigare legat där byggnaden nu uppförts. om byggnadens yttre kan tyckas lapidariskt så är detta inte i avsikt att den ska framträda som en kärv

tegelmonolit utan ett sätt att tona ned byggnaden som i själva verket har en begränsad publik roll. Valet av tegel motiverades av hur det fin fördelar byggnadsvolymen och möter furorna i den omgivande skogen. Placeringen i tävlingsområdets bortre del syftar till att, med en kort vandring upp genom skogen, ge besökare möjlighet till förbere delse inför besöket i krematoriet. medan anhöriga rör sig över stenhäl lar mellan furorna till den publika entrén passerar begravningsbilarna

över asfalt till byggnadens bortre sida för inlastning av kistor. Vid den publika entrén kan sör jande i skydd av taket samlas eller vistas i kontakt med den omgivande skogen och dess ljud och läten. rummet befolkas av ett taktilt och bärande stycke Bohusgranit. De omgivande ytorna är samtliga i tegel. I vilt förband på murarna, på kant på markytorna, på flatan ingjutet i taket och flytande i jorden under slitsen mot himlen. o j o H A n cE L S i n g

genom sonny svenson (ansvarig), sebastian johansson. Akustik: akustikon aB genom gunilla sundin. Byggherre: stockholms kyrkogårds förvaltning. Entreprenadform: generalentreprenad. Byggnadsentreprenör: skanska. Bruttoarea: 3 000 kvm. Byggnadsår: 2011–13.

81 1/14 · arkitektur

VOLA Rund huvuddusch Uppfriskande unik. Konsekvent VOLA Se den live i vårt nyöppnade showroom på Storgatan 24 i Stockholm

VOLA SHOWROOM Storgatan 24 S 144 55 Stockholm

VOLA AB Ruddammsgatan 14, 2 S-803 20 Gävle Tel.: 026-140230 sales@vola.se www.vola.se

sektion

s84

s88

s92

Hamra nationalpark Ljusdal White arkitekter #naturum #hantverk #romantik #pedagogik

Fritidshus Vindö Värmdö Max Holst #vildmark #japansk #asketiskt #beskow

Cone House Tranholmen, Stockholm Trigueiros Architecture #spånpanel #erskine #lutning #skärgård #båtkänsla

83 1/14 · arkitektur

Nedan. Huvudentréplatsen med spången till urskogen. Höger ovan. entréplats Svartåmyran, sedd från myren. Höger nedan. Huvudentréplatsen ”landgången” med vindskyddade rastbord i söderläge. F o t o H e n r i k l i n dva l l (n e d a n), t o m a S a r l e m o (H ö G e r )

rustik romantik Trovärdighet och ändamålsenlighet. Det är ord som kommer för en när man går in i en nationalpark. Det är nu inte ord som får en att tänka på arkitektur som något häpnads väckande eller oväntat. Det är snarare arkitek tur som, för att använda Claes Caldenbys ord i boken Sveriges naturum (Arkitektur Förlag 2013), ett snitt mellan natur och kultur. Den roll som arkitekturen spelar här gör det ibland svårt att bedöma och avgöra dess kva litet. Den säregna naturens dragningskraft är så stark att man är tacksam över att bara få gå torrskodd genom detta fantastiska. Så också över mossarna, kärren och skogsholmarna i Hamra nationalpark, en av Sveriges första nio parker, skapad redan 1909. Det är därför som materialen spelat en så stor roll i de flesta av de här anläggningarna, det är genom förmågan till detaljer och hant verksmässighet som trovärdigheten kommer och i förlängningen känslan, den taktila käns

lan, av arkitektur i naturen. När man lägger handen på handledaren, ställer termosmuggen på det tunga träbordet, trampar Lundhags stövlarna på spången. Då är det där finhuggna laxknutet rustika som är så väl genomfört i Hamra helt centralt. White arkitekter som tillsammans med Sweco genomfört entréplatsbygget i Hamra var också de som, tillsammans med designbyrån Happy och reklambyrån Forsman Bodenfors, tog fram det identitetsprogram för nationalpar ker som Naturvårdsverket beställde 2009. Bland idéerna finns bland annat nationalparkernas symbol, guldstjärnan, som dyker upp i Hamra. En identitet som valdes med motiveringen att det ”kommunicerar med glädje och ett engagemang som smittar av sig”. Hamra är ett pilotprojekt för det programmet. Det här är alltså landskapsarkitektur som kommunikation. Pedagogisk men också

SITUaTIONSPl aN HUVUdeNTrÉN 1:1 000 1. SPÅnG till UrSkoG 2. GUldStJÄrna 3. StUGa 4. Bord 5. UtStÄllninG 6. inFormation 7. Grill 8. vindSk Ydd 9. BÄnk 10. SPÅnG över mYren 11. mYr 12. SPÅnG till ParkerinG oCH toa

12 11

6 5 4 3 2 1

Hamra nationalpark, huvudentré

FaK Ta

Hamra nationalpark, ljusdal

84 arkitektur ·1/14

adress: Hamra, ljusdal. arkitekt: entreprojekt: White arkitekter aB genom landskapsarkitekt martin ehn Hillberg (ansvarig). medarbetare: arkitekt anders tväråna, landskapsarkitekt kerstin lagnefeldt, landskapsarkitekt mattias nordström. Identitetsprojekt: Happy F&B genom anders kornestedt och White arki-

tekter genom mattias lind och Ulla antonsson (ansvariga), magnus Bunner (handläggande arkitekt), magnus Gustavsson (handläggande byggnadsingenjör). medverkande: moa Wendt och Björn Bondesson, mattias nordström (rådgivande expert naturrelaterad arkitektur). Beställare: naturvårdsverket genom länsstyrel-

sen i Gävleborg, projektledare rie Stagegaard. entreprenör: Holmgren bygg aB genom daniel Holmgren. Projektering: SWeCo genom landskapsarkitekt mathias ahlgren, arkitekt klas vrange, byggnadsingenjör Hans Persson. Beställarstöd: Håkan Palmgren, Palmgren Bygg. Färdigställt: 2011.

85 1/14 路 arkitektur

Höger. Fågeltornet vid Svartåmyran. Överst. Utsiktsplats vid Svansjön, cirka 1,5 km från platsen för huvudentrén. Nederst. Huvudentréplatsen, utställning under tak. Höger nederst. Guldstjärnan, nationalparksymbolen. F o t o t o m a S a r l e m o (H ö G e r , ö v e r S t ), H e n r i k l i n dva l l (n e d e r S t, HöGer nederSt)

86 arkitektur · 1/14

känslomässig. Och en sak som är en tydlig del av de nya entréplatserna i Hamra är just det fotogeniska draget. Det är en sak man inte ska underskatta med arkitektur i natur, att man hela tiden ägnar sig åt inramning och förstärk ning. Nationalparkerna är utvalda platser, utpekade som värdefulla, arkitekturens roll blir då att göra detta begripligt och i viss mån förstärka det. I Hamra har man bland annat gjort detta ge nom några platser där man kan stå, kliva ut och bli ensam med naturen. Som utsiktsplatsen vid Svansjön (!), entréplatsen vid Svartåmyran som på pålar svävar ut i naturen, och fågeltornet vid

Svartåmyran. Det är det kojbyggande draget, den häpna inställningen hos landskapsarkitek terna. Som förstärks med anslaget att lägga parkeringen en bit bort så att man får vandra in i naturen. När naturen drar en in i sin trollsfär och inte bara blir pedagogik och tillgänglighet, trovärdighet och ändamålsenlighet, närmar den sig den förstärkta natur som var landskaps parkens ideal på 17 och 1800talen. Det är närmare än man kan tro mellan broarna och de små öarna i Drottningholms konstruerade slottspark och spängerna i Hamra. Vi bygger

inte landskapsparker längre men har sedan länge gjort upplevelseekonomin till en av den lokala ekonomins viktigaste drivkrafter. Förstärkning och historieberättande är centralt i den arkitektur som formas kring upplevelse ekonomin. Och man tar tacksamt emot de statliga satsningar på kvalitet, som i Hamra, i den genren. För det här är högklassig (national)roman tisk landskapsarkitektur. Det är inte bara ett klassrum och utflyktsmål klätt i funktions kläder utan också vägen in i ett drama i den storslagen naturen. o da N H a lle m a r

87 1/14 · arkitektur

88 arkitektur 路 1/14

Vänster ovan. Interiört ligger husets tyngdpunkt på en öppen planlösning med veranda under tak. Vänster nedan. Innerväggarna är klädda med furu, som behandlats med matt uv-beständig lack.

FRITIDSHUS

Nedan. Det ljusa korrugerade plåttaket skjuter ut så att man kan gå torrskodd även utomhus. SAMTLIGA FOTON HANNES SÖDERHOLM

Inne i vildmarken Känslan som kommer vid fritidshuset på Vindö är en urkänsla. Den sitter djupt i den svenska själen och finns där i Elsa Beskows bilder av björnar och blåbärsris. Den mäktiga tomt huset ligger på bidrar till dramatiken. Naturen har bestämt hur huset ska stå. Inga sprängningar har gjorts. Det falusvarta trähuset står på plintar högst upp på en klippa. Nedanför störtar en tio meter hög ravin. Bortom tallarna, ett par hundra meter bort, skymtar sjön. Det går att ana en japansk modern tradition av att bygga lätta hus mitt i skogen som en inspiration för huset. Ett modernistiskt asketiskt lugn råder, i det yttre uttrycket såväl som inomhus. Men det strama är inte renodlat. Den genomgående panelen av furu interiört, som behandlats för att inte gulna, är lätt att förknippa med svenska enplansvillor och fri-

tidshus från 1970-talet. Synliga bjälkar, och ett tak som går upp i nock. En ombonad och varm stämning, minst lika rotad i folksjälen som Elsa Beskow. Planlösningen är enkel men omsorgsfull. En stadsbo på semester behöver känna sig omhändertagen i det vilda. I stället för att slentrianmässigt glasa hela väggar i allrummet, skapar fönstren väl uttänkta inramningar av skogen och himlen. Du är inte utelämnad till skogen, du betraktar den. Den varma asketismen återkommer även i det rymliga sovrummet. Två panoramafönster, ett högt beläget på gaveln, ovanför den tänkta platsen för en dubbelsäng. De små sovrummen har gjorts minimala till förmån för en större genomgångshall, tänkt som lekyta för barn. Det utskjutande sadeltaket av galvad plåt är en perfekt anpassning till det lömska svenska

SITUATIONSPL AN 1:1 000

FAK TA

Fritidshus, Vindö, Värmdö Adress: Abborrkroken, Vindö, Värmdö. Arkitekt: Max Holst. Byggherre: Strömma Projekt AB genom Deniz Bulus. Bruttoarea: 109 kvm. Byggnadsår: 2013.

89 1/14 · arkitektur

Höger. Husets olika övergångar till den omgivande naturen i form av terrasser och gångar med eller utan tak. nedan. Berget har fått bestämma husets läge.

sommarvädret. På den smala träverandan runt huset kan man i skydd från taket röra sig utan att bli blöt. Liksom på den större verandan i kvällssolsläge skapas en funktionell övergång mellan inne och ute; ett extra rum. Den vedeldade bastun, som står en bit ifrån huset, är komplett med sjöutsikt och utomhusdusch för oblyga. Men det är inte sjöglimten som är poängen. Det är en utomordentligt regisserad upplevelse av det förmoderna, det primitiva ”badar, det gör man för att bli ren”. Att stå naken under strilande vatten mitt i den svenska skogen, är en bra bild av vad sommarhuset Vindö lyckas med. Att iscensätta det kittlande förbundet mellan enkelhet och lyx. o j u li a s ve n s s o n

sektion 1:200

!"#$%&'())* 90 arkitektur · 1/14

4 1

3 1. ENTRÉ 2. KÖK 3. STORSTUGA 4. TERR ASS UNDER TAK 5. BAD 6. LEKRUM 7. SOVRUM

2 5

4 MaRkPl an 1:200

91 1/14 · arkitektur

Höger överst. Cone House har en taklutning som följer landskapet. Höger nederst. Entréfasaden. Husets tak och väggar är i cederspån. nedan. Huset har tre våningar i bakkant tack vare ett nedsänkt kök. S A M T l i G A f o T o n å k E E: S o n l i n d M A n

Välfunna spån tranholmen är en skärgårdsö mellan Lidingö och Stocksund. Eller något som påmin ner om en skärgårdsö. Läget gör ön attraktiv för villaköparna, inte minst för att en gångbro förbinder den med fastlandet. Det som hindrar ön från att helt förändras är de små byggrätterna. Många av husen tänjer på möjligheterna. Det hela ger en känsla av sommarstugeområde på steroider. Cone House av Vasco Trigueiros tangerar på många sätt andra hus. Såväl spånpanel som okonventionella husformer finns representerat på ön. Men där slutar likheterna. Till skillnad från de flesta andra hus har det en välfunnen form som är smart anpassad efter landskapet. Till exempel följer taklutningen den brant sluttan de tomten så att huset alltid är lika högt över mark. Samtidigt ger taklutningen möjligheter. Tack vare en delvis nedsänkt bottenvåning får

två övre våningar plats, på samma gång som en stor interiör rymd skapas i bottenplanet. Det är ett konceptuellt drivet projekt. Fram för allt exteriört. Väggar och tak är täckta med samma cederspån. Snittytor är vitputsade. Fönstersättningen är oregelbunden, utan att fastna i effektsökeri och manierism. Det enda som bryter av lite är ett takfönster ovanför entrén. Ett mer konventionellt takföns ter, som ligger nära alla andra fönster, hade varit en klarare markering av att ingen skillnad är gjord i behandlingen av tak och vägg. interiört går det att associera till Ralph Erskine. En närmast båtliknande känsla av däck ger sig tillkänna i de trappade våningsplanen. Som volym har det däremot lite med skärgårds båtar att göra. Det är mer av en weekendbunga low med fokus på glasytor mot vattnet. o to m a s l au r i

fak ta

Cone House, Stockholm adress: Tranholmen, Stockholm. arkitekt: Trigueiros Architecture genom Vasco Trigueiros. Byggnadskostnad: 8 mkr. Entreprenadform: Generalentreprenad. finsnickerier: BJM Productions. Byggherre: Privat. Bruttoarea: 200 kvm. Byggnadsår: 2012.

pl an 3 1:300

situationspl an 1:1 500 pl an 2 1:300

l ängdsEktion 1:300

92 arkitektur · 1/14

pl an 1 1:300

93 1/14 路 arkitektur

I samarbete med Tyska Svenska Handelskammaren. Guldpartner: BASF Silverpartner: Siemens

TYSK ARKITEKTELIT VISAR FRAMTIDEN Ta del av de mest framgångsrika och avancerade projekten man genomfört i Tyskland. Tysklands stora omställning till förnybar energi har gjort dem ledande på området energieffektivt

NORDBYGG SUSTAINABLE DAYS 2014 kommer att bli fyra mötesdagar med både svenska och tyska

byggande. Nu kommer några av toppnamnen inom tysk arkitektur, byggnadsfysik och stadsplanering till Nordbygg. Hör dem prata om framtiden, sina visioner, tankar, idéer och framgångsrika projekt.

företag i internationell anda. En unik möjlighet till kunskapsutbyte, att presentera ditt företag och knyta nya affärskontakter. Välkommen till Nordbygg – Nordens största bygg- och fastighetsmässa.

SÄKR A DIN PL ATS PÅ NORDBYGG SUSTAINAB LE DAYS, 1–4 APR I L PÅ NORDBYGG .SE .

Nedan. Ställbergs gruva byggdes 1922. Den ägdes av Kinnevik och var under långa perioder Sveriges näststörsta malmexportföretag. FOTO JAN JÖRNMARK

UT VALT

Ingrid Sommar väljer tre

KULTUR Upp till kamp Den nya boken Krisen, av ekonomihistorikern Jan Jörnmark, visar hur arkitektur manifesterar den politik och ekonomi som dominerar i samhället. Hus byggs och förfaller i takt med konjunkturerna, och ur resterna reser sig något nytt. Men arkitekturen kan också ha en mer aktiv roll i samhället, menar den nya danska tidskriften Twentyfirst som vill att den åter blir en välfärdsbyggare. Även i Umeå arkitekthögskolas bok Intravention, Durations, Effects syns det här engagemanget. Här anar man, skriver Per Haupt, en progressiv offensiv mot vår tids kapitalistiska baksmälla. Tendensen bådar gott inför valåret 2014. Att arkitekturen tar plats bland de stora frågorna.

J U LI A S V E N S S O N Ä R A R K ITE K TU R S KU LTU R R E DA K TÖ R.

# sverigeportrattet #triangeln #hottauppett gammaltköpcenter #minarbetsplats

Instagrammare: @arbsjo Karin Arbsjö Journalist Plats: Triangelns köpcentrum, Malmö Tidpunkt: 14/1 kl 12.10

Utställning. 2012 års satsning på nordisk identitet i samtida byggande följs upp i vårens Det arabiske nu med fokus på denna Nordens arkitektur och kulturella särart. Finns släktskap mellan vitt skilda arabiska länder? Och vilken roll spelar alla nybyggen av stjärnarkitekter från Väst? Louisiana, Humlebæk, till 4 maj. Inredning. Konstnären Ann Edholms förarbeten till nya draperiet Dialogos för FNhögkvarterets ECOSOC-sal, ritad av Sven Markelius, kan nu studeras i detalj. Även historiskt material kring salens ursprungliga ridå. Skissernas museum, Lund, till 21 april. Virtuella vernissager. Plötsligt finns all legendarisk design på nätet. Både Röhsska museet och Designarkivet i Pukeberg har öppnat sina alltmer digitaliserade arkiv. Objekt, designers, tillverkare – allt är snart sökbart. www.rohsska.se respektive databas.designarkivet.com o

Vill du ta ett porträtt av ditt Sverige via Instagram? 1. Ta ett foto på en plats som du tycker berättar något om Sverige och vårt arkitektoniska klimat. 2. Ladda upp bilden till Instagram och tagga den med #sverigeportrattet 3. Lägg till dina egna hashtaggar till bilden.

95 1/14 · ARKITEKTUR

BOK

UT VALT kä

Julia Svensson väljer tre Utställning. Den italienska arkitekten Lina Bo Bardi (1914–92) var främst verksam i Brasilien och skapade en arkitektur som använde kollektiva processer och lokala material. Utställningen Together är en hyllning till hennes verk och filosofi. Den visas på Arkitektur- och designcentrum i Stockholm, 4/2–2/3. Samt seminariet ”True freedom can only be collective” den 3/2. Film. Den hyllade USA-aktuella filmen If you build it av Patrick Creadon följer designaktivisterna Emily Pilloton och Matthew Miller i det fattiga North Carolina, där de jobbar med lokala highschoolstudenter som vill för vandla sitt grannskap och sina liv. Jag hoppas att den kommer att visas av någon i Sverige som känner sig manad. Bok. Danska konstnärer var bland de första att anamma den japanska kulturen och skapa något eget. I boken Influences from Japan in Danish Art and Design 1870–2010, analyserar Mirjam Gelfer-Jørgensen den danska japanismen. o

96 ARKITEKTUR · 1/14

Vänster. Workshop med tyska arkitekterna Raumlabor på Umeå Arkitekthögskola. FOTO LIAI FILES

Mot en friare vardag Intravention, Durations, Effects: Notes of Expansive Sites and Relational Architectures Alberto Altés Arlandis och Oren Lieberman (red) UMEÅ SCHOOL OF ARCHITECTURE, SPURBUCHVERLAG

Här kommer en tröst för alla som är obekväma med vår tids neoliberala och kapitalistiska baksmälla: man anar en progressiv offensiv, även inom arkitektur och stadsbyggnad. Inom allt fler områden ifrågasätts marknadens polariserande logik och den eviga tillväxtens religion. Den första internationella publikationen från avdelningen Laboratory of Immediate Architectural Intervention (LIAI) i Umeå kan ses som ett bidrag till en sådan offensiv. Intravention, Durations, Effects demonstrerar ett slags motståndets estetik och etik inom arkitektur. Boken beskriver strategier för ett kritiskt ”arkitektande”, ett görande av arkitektur där formskapandet är satt inom parentes. Boken består av essäer som kombinerar internationella erfarenheter med lokala studentexperiment. Här beskrivs strategier för att intravenera i vardagssituationer och platser. Det anarkistiskt inspirerade arkitektandet strävar efter att emancipera inifrån, att frigöra vardagslivets och kroppens etik av omsorg och samexistens. Strategin har dock sina begränsningar. Risken finns att den stannar vid en fascination för vardagslivets (skenbara) autenticitet, att den nöjer sig med att skapa tillfälliga zoner av kortvariga fickor av ”genuin samexistens”. Det finns också en motsägelsefullhet i bokens resonemang. Den förespråkade strategin grundar sig på argument som känns igen från anarkis-

tiska och postmoderna diskussioner: mot hierarkiskt tänkande, mot övergripande förklaringsmodeller och för ett värnande av skillnader. Samtidigt är just förklaringsmodeller och hierarkier en förutsättning för att kunna peka ut neoliberalismen och kapitalismens destruktiva karaktär som grundläggande problem, något man gör på flera ställen i boken. Man önskar att det fanns ett större mod att lämpa den postmoderna ängsligheten överbord och intervenera med tydligare fokus på övergripande maktstrukturer. En annan begränsning hos boken – och kanske också skolan – är att den präglas av alliansen mellan arkitektur, konst och filosofi (hälften av författarna är knutna till konst(teori) och filosofi). Visst, skolan är medvetet nischad och konstens strategier är värdefulla för arkitekturen, men ett kritiskt motstånd som gör skillnad behöver expanderas bortom det omedelbara; bortom mikroskalan, händelsen och platsen. Motståndsstrategierna behöver lyftas upp till skalan där de sociala och rumsliga ramarna konstrueras. Till processer där lagar stiftas, budgetar sätts och ekonomiska beslut tas. Om konstens strategier förenas med intrång i den ekonomiska och byråkratiska rationaliteten, då borde det vara möjligt att expandera arkitektandet till samhällsbyggande. En uppskalning av LIAIs laboratorium skulle med andra ord kunna skapa välbehövliga allianser mellan konstnärer, arkitekter, stadsbyggare och planerare. o PE R H AU P T

BOK

Vänster. Bodafors tryckte 1930 sin första katalog med ”Rationella vardagsmöbler” med bilder från Stockholmsutställningen, där Axel Larsson framgångsrikt hade medverkat. Nedan. Inför utställningen hade Svenska Slöjdföreningen anordnat en tävling om enkla bostadsmöbler. Axel Larsson vann pris med bidraget Furu.

→ I Sverige har vad som kallas möbelklassiker nästan uteslutande skapats av designers som drivit egen möbeltillverkning.

Så blir en möbelklassiker till Axel Larsson – Möbelformgivare och inredningsarkitekt under fem decennier Sigrid Eklund-Nyström CARLSSONS 2013

Carl Malmsten, formgivare och pedagog Daniel Prytz (red) CARLSSONS 2013

forna verkstadsskolan har numera höjts till akademisk utbildning vid Linköpings universitet. Till Malmstensbokens förtjänster hör också stiliga, nytagna bilder av fotografen Lars Engelhardt från de många ännu intakta interiörerna. Gärna hade jag sett motsvarande i boken om Axel Larsson. Särskilt som Sigrid Eklund-Nyström nämner

F O T O K Ä L L G R E N S AT E L J É

Varför är Carl Malmsten så känd och Axel Larsson förhållandevis bortglömd? Beror det bara på konstnärlig överlägsenhet? Nej, ett krasst men enkelt konstaterande är att Malmstens möbler fortfarande efter nästan ett sekel hela tiden nyproduceras. Medan Larssons modernistiskt balanserade folkhemsklassiker visserligen kan hittas på auktionssajterna, men i övrigt är försvunna från dagens kommersiella utbud. Jämförelsen aktualiseras av att de bägge möbelskaparna just ägnats nya böcker, och Carl Malmsten dessutom är aktuell på en utställning på Waldemarsudde (till och med 2/3). Bägge verkade i samma epok – Larsson var tio år yngre och jobbade medan han ännu gick på Högre konstindustriella skolan en kort tid som ritare hos Malmsten. De hade uppdrag av liknande karaktär. Förutom omfattande produktion av möbler också prestigefyllda inredningar. Malmsten förstås av Stockholms stadshus och Konserthuset, liksom Tändstickspalatset och Ulriksdals slott, för att nämna några. Larsson – ofta i samarbete med arkitekten Nils Einar Eriksson – av Göteborgs konserthus, kryssningsfartygen Stockholm och Kungs-

holm, liksom av Folksams nya kontorsskrapa vid Skanstull 1960. Också ideologiskt hade de förvånansvärt likartade utgångspunkter. Hyllade hantverk och god funktion. Även om Malmstens glödande engagemang för naturinspirerad rationalitet i opposition mot funktionalisternas mest avancerade stålrörsestetik hos Larsson snarare motsvarades av en dämpande ambition. Att anpassa den nya tidens serieproducerade möbler till så väl traditionella tekniker och material som till den ännu rådande folkliga smaken. Men Malmsten var också entreprenör, det var inte Larsson. För i Sverige är det en realitet – till skillnad mot exempelvis i Danmark – att vad som numera kallas ”möbelklassiker” nästan uteslutande skapats av designers som också drivit egen möbeltillverkning. Carl Malmsten, Bruno Mathsson, Yngve Ekström – alla såg de till att via egna producerande företag ta kontroll över hur deras möbler kom till. Så att klassiker som Lilla Åland, Eva och Lamino ännu produceras. Axel Larssons mångåriga verksamhet hos Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors, länge en av landets mest framträdande, illustrerar motbilden – hur designern utan egen kontroll tenderar att försvinna. Sigrid Eklund-Nyströms bok om Larsson kastar därför välkommet ljus över en gedigen men numera föga känd möbelarkitekt. Medan Daniel Prytz tillsammans med tiotalet skribenter bidrar till en elegant uppdatering av kunnandet om den allestädes närvarande giganten Malmsten. Inte minst fokuserar boken på hans unika insatser för att utbilda och föra idéerna vidare, den

hur välbevarad inredningen av Folksamhuset är. Både för eftervärlden och för bokens läsare i dag hade det varit fint med en dokumentation av det. Orörda arkitektoniska inredningar är som bekant en ständig bristvara. o INGRID SOMMAR

97 1/14 · ARKITEKTUR

BOK Höger. Stålverket i Fagersta. FOTO JAN JÖRNMARK

Krisen Jan Jörnmark TANGENT FÖRLAG 2013

Det är mycket lätt att fascineras av det som stått orört och stilla till synes utan att en mänsklig hand varit och pillat på bra länge. I Europa finns en mängd övervuxna industriområden där nedrasade murar, trasiga fönster fått stå i fred i decennier. Jan Jörnmark har i en rad böcker fotograferat och rört sig kring dessa platser, succén för särskilt Övergivna platser i två delar har bekräftat törsten efter den starka känsla som dessa utstrålar. I Krisen väver författaren och fotografen samman platserna med detaljrika historier, där männen som initierade och satsade energi och pengar i industrier och bostadsområden framträder som karismatiska magiker, kungar över industri eller av ett helt lands explosiva framgångar. Metaforerna är inte en slump – Jörnmark älskar dem. När helst han får tillfälle citerar han målande omdömen som när New York Times i början av 1960-talet beskriver

TIDSKRIF T

Twentyfirst 2013:01. Rebuilding welfare ARKITEKTENS FORLAG 2013

Den danska tidskriften Arkitektur DK byter namn till Twentyfirst. Projektpresentationerna flyttar till tidskriften Arkitekten och Twentyfirst tar vid där Arkitektur DK slutade, i vad arkitekturen kan göra för världen i det tjugoförsta århundradet. Tonen sätts redan när chefredaktören Sanne Wall-Gremstrup skriver i ledaren att bara ”det, som pekar mot ljusare tider, intres98 serar oss”. ARKITEKTUR · 1/14

industrimannen Enrico Mattei som ”den mest inflytelserike italienaren sedan kejsar Augustus”, eller spanska kommuner efter Francos död som den fattiga Askungen i spelet mellan regering och län. Språket glimrar och för läsaren i en karusell genom 1900-talets dramatiska uppgång och fall. Foton som ofta är fantastiska illustrerar enbart det senare. De som drar igång projekten är män som ofta blir utskrattade i början, innan de med hjälp av en karisma som bereder plats hos hungriga politiker och finansiärer, och känselspröt så fininställda att man häpnar, blir sin egen lyckas smed – under några intensiva år. För allt tar slut

och blir monument över hur haussen äter sina egna barn. Jan Jörnmark skriver att han vill skildra slumpens betydelse, men visar själv att slumpen betyder ingenting utan någon som fångar tillfället och placerar det i rätt händer. Upptäckten av energikällor, behov och resurser som går att utvinna ur flyktingströmmar efter krig, rivalitet eller revanschbehov hos makthavare är avstampen – någon måste dra upp ritningarna och skaffa finansiärer. Det är inte nya historier men presenterade på ett nytt sätt med stark förankring i vår egen nya sköna värld. o

Twentyfirst är en reaktion mot de senaste 30 årens nyliberalisering av samhället. För en svensk läsare kan uppmaningen, att återvända till 1960-talets idéer om samhällsbyggeri, möjligen te sig provocerande. Men trots olikheterna mellan länderna skadar det inte att tänka i de banorna även i Sverige. Det innebär fokus på idéer som faktiskt var lyckade, om man, som Twentyfirst, förespråkar ett återuppbyggande av välfärden. I den första utgåvan är huvudnumret en lång intervju med sociologerna Saskia Sassens och Richard Sennet. De anser att arkitekter och andra som arbetar med stadsplanering ska skärpa sin förståelse för städers komplexitet. Ett annat tema är Köpenhamns cykelkultur, och hur den kan förbättras. Stadens rykte som cykelvänlig bygger delvis på felaktiga antaganden, eftersom bilismen fortfarande prioriteras. Tidskriften har också fått ett mindre

format och spiralrygg; praktisk när man läser, men otymplig i väskan och i bokhyllan. Tonvikten ligger på text snarare än bild. Vilket ger intrycket av en smal satsning, som vänder sig till dem som redan är djupt engagerade i hur form kan påverka samhället i en positiv riktning, snarare än till en större läsekrets. Ambitionerna är stora: med utgångspunkt i det danska blickar Twentyfirst ut över världen. Mycket går emot rådande medietrend. Det är uppfriskande och lärorikt. Jag ser fram emot nästa nummer. o

J O S E PH I N E A S K EGÅ R D

J U LI A S V E N S S O N

BOK

Höger. Nunnekapellet i Åbo slott. När Erik Bryggman restaurerade slottet på 1950-talet återskapades de på 1700-talet rivna gotiska valven. I stället för att bära taket hängdes de nya valven och pelaren dock in under en bärande betongkonstruktion. Det eleganta, men funktionalistiskt oortodoxa resultatet, inspirerade till liknande lösningar också i Kungssalen. F O T O KO N S T H Ö G S KO L A N (N Ä R M A S T ), F R E D R I C B E D O I R E (L Ä N G S T B O R T )

Vördnaden för originalet Restaureringskonstens historia Fredric Bedoire NORSTEDTS 2013

Bilden av vår historia är byggd på restaureringar. Få, om ens några, historiska miljöer är inte tillrättalagda, arrangerade eller förbättrade. Så snart ursprunget fallit i glömska, står den nygamla sanningen som huggen i sten. Bokstavligt. Trots alla försök att kontrastera ursprung och tillägg väver tiden snart nog samman de båda. Inte ens ruinen är att lita på. Det krävs en specialist för att skilja på fragmenten av ursprung från deras anpassning. Fredric Bedoire är en sådan specialist. I Restaureringskonstens historia visar han hur varje tid lagt, eller skalat av, lager på lager till de gamla husen i syfte att rädda dem till eftervärlden. Det är en viktig kunskap, central rent ut av, för alla som på något vis kommer i kontakt med befintliga miljöer. Vilket alla arkitekter gör. Många av dem som i dag går i tätast närkamp med de historiska husen har gått genom Konsthögskolans restaureringsutbildning, där Bedoire varit verksam sedan början av 90-talet till pensioneringen härom året. Han har producerat många böcker under åren, men Restaureringskonstens historia är den stora summeringen av denna lärargärning. Detta sätter bokens ramar. Den rymmer utblickar över stora delar av den europeiska restaureringshistorien, men utgångspunkten

förblir Stockholm. Andra kunskapscentra, som till exempel Chalmers i Göteborg, observeras på distans. Det ändrar kanske inte så mycket i huvudfrågan – hur har olika epoker hanterat gamla hus och miljöer? – men präglar likafullt framställningen. Det är författarens resor och erfarenheter man får följa, vilket betyder att bilderna som

→ Trots alla försök att kontrastera ursprung och tillägg väver tiden snart nog samman de båda.

regel också är hämtade ur den egna kameran. De är inte bokens största förtjänst. Det är i stället den raka och helt igenom byggnadsknutna berättelsen om hur skiftande värderingar klätt historien i olika kläder. Krönikan är inte ny; för den med baskunskaper i arkitekturens teori och historia bör huvuddragen inte vara några nyheter. Här rekapituleras naturligtvis de turbulenta turerna kring domkyrkorna i Lund och Uppsala, vilka snarare står som monument över rivningar och ombyggnader än över den medeltid då de båda en gång tillkom. Likaså beskrivs vilka krafter som mejslade

fram den europeiska restaureringskonstens stora ideologier: Viollet-le-Ducs idealism mot Ruskins realism och deras svenska konsekvenser, men också några mindre ofta refererade historier, som Aarno Ruusuvuoris makeover av Helsingfors stadshus. Eftersom detta är en bok om restaureringens teorihistoria är det tyvärr ont om byggnadstekniska förklaringar till historiens skiften. Med tanke på att Bedoires tes är att all restaurering speglar en ideologi, övertygar inte bokens credo om ideologiernas död. Mellan raderna går det också att läsa nutidstendenser, vilka i framtiden också kommer tolkas politiskt. Den fokusering på tillgänglighet, såväl fysiskt som kulturellt, vi har lagt på oss i dag betecknar ett förhållningssätt till kulturarvet som varit tidigare perioder främmande. Den ger för all del alibi för både radikal kirurgi som för retromode. Ideologierna lär nog aldrig spela ut sin roll, men de tar sig ständigt nya uttryck. I den verkliga författningen i sammanhanget, lagtexten om varsamhet och hänsyn till stadsbilden, framstår respekten för originalet ännu som norm. Men också denna värdegrund kan komma att diskuteras. När Kungliga Operan nu skall stöpas om kommer pieteten att bli hårt prövad. Men att platsen betyder mer än insidan är naturligtvis en ideologi det också. o R A S M U S WÆ R N

99 1/14 · ARKITEKTUR

HORNSBERGS STRANDPARK. NYRÉNS ARKITEKTKONTOR. FOTO ÅKE E:SON LINDMAN

Nu får du Arkitektur både digitalt och på papper Vi har satt arkitekturen på papper i 112 år, men nu får du som är prenumerant också en digital utgåva anpassad för din telefon eller läsplatta. Gå in på www.arkitektur.se och logga in med ditt prenumerationsnummer, som finns på betalningsavin och på omslagsplasten till tidningen.

pl aTsen s musik foto felix gerl ach

www.catalano.se lars@catalano-se.com

Plats: Brasserie KP, Malmö låt: You were always on my mind artist: Pet Shop Boys Jag började praktisera yrket med att rita en modebutik och en restaurang. Modebutiken försvann med åren men restaurang rolfs Kök i Stockholm står kvar. Ungefär samtida med dessa projekt kom journalisten på Smash Hits Neil tennant och arkitektstudenten chris lowe under namnet Pet Shop Boys ut med singeln You were always on my mind. en cover av Brenda lees original från 1972. Jag dansade runt till den här skickligt producerade låten. en taktfast basgång där lätta melodislingor och Neil tennants knivskarpa röst lyfter tanken. en sorts drömsk tillvaro av perfektion. att gestalta en restaurang är för mig att förmedla ett minne av egna upplevelser. att kliva in i ferdinand Bobergs posthus i Malmö med uppgiften att rita in en restaurang i den gamla postsalen väckte minnet. Brasserie KPs inredning har fått en klassisk taktfast bas som underordnar sig rummet och åldras med värdighet och flyger drömskt iväg med sina ballonglampor. Ungefär som de samplade flygande rytmpinnarna i Pet Shop Boys version. o Th o m a s sa n d e ll ä r a r k iTe k T.

BOKEN OM

Sveriges naturum!

• Abisko

• Ammarnäs • Hemavan

• Höga Kusten • Vålådalen • Ånge

• Fulufjället

• Dalarna

Rabatt till Arkitekturs prenumeranter!

• Färnebofjärden

• Värmland • Nationalparkernas hus • Kosterhavet

Hornborgasjön •

• Stendörren • Vänerskärgården • Tåkern

• Sommen • Västervik • Fjärås Bräcka • Store Mosse

Getterön •

• Trollskogen • Gotland

• Kronoberg Kullaberg • Blekinge • Söderåsen • Vattenriket • Skrylle •

Sedan 1970-talet har Naturvårdsverket byggt besökscentra, så kallade naturum, i anslutning till några av det svenska landskapets pärlor. Som Abisko, Hemavan, Fulufjället, Höga Kusten, Tåkern, Hornborgasjön, Kosterhavet, Stenshuvud och Store Mosse. Det har blivit en unik satsning på arkitektur som saknar motstycke i Sverige. Avancerade utställningsbyggnader och det bästa av Sverige i förening. 13 av sammanlagt ett 30-tal naturum presenteras ingående i boken med nära 150 nytagna fotografier av Åke E:son Lindman, ett rikt ritningsmaterial och texter av Claes Caldenby, Mark Isitt och Tomas Lauri. Parallella texter på svenska och engelska.

• Stenshuvud

Vattenriket

Naturum Vattenriket Size: 1,050 m 2 Completed: 2009 Architect: Fredrik Pettersson, for White Arkitekter AB

The vital importance of water is made abundantly clear by the

Naturum Vattenriket

Kristianstads Vattenrike Biosphere Reserve. In a manner of

Storlek: 1050 m 2

speaking, water is everything. Or rather, water functions in a

Färdigt: 2009

very special kind of way round about the Helge Å river. It is

Arkitekt: White arkitekter AB genom Fredrik Pettersson

one of those well-functioning ecosystems, a wetland which gives far more than it takes.

Vattens betydelse för liv är självklart i Kristianstads vatten-

People living here have for centuries derived great

rike. På sätt och vis är vattnet allt. Utan det finns ingenting.

benefit from the wetland. It nourishes banks and fields. The

Eller rättare sagt: vattnet fungerar på ett alldeles speciellt

wetland flanking Helge Å is so low-lying in relation to sea

sätt runt Helge å. Det är ett av dessa väl fungerande ekosys-

level, indeed partly below it (the lowest point in Sweden, 2.41

tem, en våtmark som ger mycket mer än vad den tar.

metres below sea level, is located here). The breadth of the

Även de boende runt om har under många hundra år

river varies enormously in the course of a year. The water level

haft stor nytta av våtmarken. Den skänker näring till stränder

fluctuates by something like 2 metres. In winter and spring

och åkrar. Våtmarken runt Helge å ligger så pass lågt i förhål-

the river bursts its banks, drying out as summer approaches.

lande till havet, bitvis under det (Sveriges lägsta punkt, 2,41

Helge Å can shift from a few metres in breadth to several

meter under havsytan, finns där). Ån växlar kraftigt i bredd

kilometres.

under ett år. Vattenflödet varierar uppemot två meter i höjd.

This wetland is full of life. This is the sole Swedish habi-

Under vinter och vår svämmar det över, för att torka ut framåt

tat of fen ragwort, a small but bright yellow flower which sets

sommaren. Helge å kan skifta från några meter i bredd till

the watermeadows a-shimmering. There is a great deal of bio-

flera kilometer.

diversity and variety here, ranging from the white-tailed eagle

I våtmarken frodas livet. Där finns den för platsen unika blomman Gullstånds, liten men intensivt gul, som får strand-

circling overhead to an unusual multitude of dragonflies and microscopic molluscs.

ängarna att skimra. Artrikedomen och variationen är stor, allti-

Building in a wetland, now matter how well-functioning

från havsörnen som slår sina lovar i skyn till ovanligt många

ecologically, is no easy matter. Wetlands and buildings don’t

trollsländor och mikroskopiska mollusker.

belong together.

Att bygga i en våtmark är, hur bra den än fungerar

When building work was due to start on the Vattenriket

ekologiskt, inte enkelt. Våtmarker och byggnader hör inte ihop. När naturum Vattenriket, som White vann den inbjudna

Naturum, for which White had submitted the winning entry in an invited competition, firm ground proved to be further down

tävlingen om, skulle börja byggas visade det sig vara längre

than had been supposed. At the point where they wanted to

ned till fast mark än vad man tänkt sig. Där man ville placera

the building to be, the mud was 30 metres thick, so the Natu-

byggnaden var det 30 meter dy innan man nådde botten. Man

rum was moved nearer one of the banks and its footprint

flyttade därför naturumet närmare ena stranden och minskade dess fotavtryck. Men stadiga långa betongpålar gick inte att undvika. Det fanns inte många byggnadsverk att relatera till, ingen byggnadskultur att ta fasta på. Naturum Vattenriket sätter sina egna gränser för vad en byggnad är. White har

Naturum Visitor Centres in Sweden | 145

FAKTA: Utgivning juni 2013, schweiziskt hårdband, 240 * 275 mm, 190 sidor, ISBN 978 91 86050 80 1. Boken ges ut av Arkitektur Förlag i samarbete med Naturvårdsverket. Pris: Arkitekturs prenumeranter 345 kr. Ordinare pris 395 kr. Priser inkl frakt inom Sverige.

Ottenby

Sveriges naturum | 74

Sektion och plan 1:300

Section and floor plan 1:300

Telefon: 08-702 78 57

Site plan 1:4000

Webb: webbshop.arkitektur.se

Situationsplan 1:4000

BESTÄLL BOKEN HÄR:

Naturum Visitor Centres in Sweden | 75

• Ottenby

ISBN 978-91-8605

9 789186 0508

Skönhet

Mera Skönhet

Mahattan finnS i forMaten 333x333, 333x500, 500x500 & 500x1000 MM

alla våra italienSka plattor är var för Sig ett naturligt kvalitetS konStverk. få beSök av en av våra arkitektSäljare eller hitta dina favoritplattor på w w w. c c h o g a n a s . s E

Är det inte dags att se saker på ett nytt sätt? Hållbarhet är grunden för klimatsmarta bygglösningar Hålbarhet är överlägsen livslängd

Kvalité

Hållbarhet är lägre miljöpåverkan Hållbarhet uppnås när mindre transporteras samma resultat

Livslängd

Hållbarhet är långsiktig kvalitetssäkring Hållbarhet är energieffektiva lösningar Miljö

Hållbarhet är när materialet har en sund livscykel Hållbarhet är när material återanvänds istället deponi

Trygghet

Hållbarhet kräver att material, energi och byggteknik hushåller med naturens resurser

Hållbarhet är enkelt sagt hög kvalité, funktionssäkerhet och minimal miljöpåverkan. Resitrix är tätskiktet som överträffar kraven på hållbart byggande www.takcentrum.se

www.epdmtak.se

Resitrix marknadsförs av Takcentrum i Sverige

Härmed vill vi bjuda in Er till

LANDSKAPS

ARKITEKTURDAGEN 2014 Som en av Sveriges största branschdagar inom landskapsarkitektur syftar dagen till att stärka samarbetet mellan företag, yrkesverksamma och blivande landskapsarkitekter. Aktiviteter som föreläsningar och diskussioner varvas med workshops och mingel.

25.04.2014 |

AV VEM OCH FÖR VEM?

| ALNARP

VILL NI VARA MED?

VI SÖKER NU UTSTÄLLARE OCH SPONSORER. KONTAKTA larkdagen@stud.slu.se

www.landskapsarkitekturdagen.se

ÅRETS TEMA

HUR KAN LANDSKAPET ANVÄNDAS FÖR ATT IFRÅGASÄTTA NORMER?

CLAIMING LANDSCAPE

+46 435 40 01 10 sweden@flowcrete.com www.flowcrete.se @flowcretesweden

Högpresterande ocH dekorativa golvbeläggningar för kommersiella miljöer. Möt Flowcrete Sweden på Nordbygg 2014 1–4 april 2014 Monter C03:59, Stockholmsmässan

För mer information om Flowcrete Swedens utbud av golvbeläggningar, besök

www.flowcrete.se

I Arkitektur nr 2/14 presenterar vi tre lyxvillor. Vi har letat upp villor där arkitekten inte behöver N Ä S TA N U M M E R kompromissa: En villa i Mölle av Elding Oscarson, en på Bjärehalvön av Tham & Videgård och en på Värmdö av John Pawson. Vi har också träffat en av den schweiziska arkitekturens främste utövare, SVENSK A R K I T E K T U R Valerio Olgiati. Eva Eriksson har sökt i arkiven och S E D A N 1 9 0 1 hittat den villa som egentligen var Gunnar Asplunds www.arkitek tur.se första, en nästan opublicerad pärla i Karlskrona. Som motvikt har vi också letat upp de riktigt små husen som bara vill uppfylla basbehoven: Ett hus i papper av Mattias Lind på White och en Ermitage Cabin av Septembre. Vi har dessutom intervjuat Victor Marx som står bakom gör-det-självkulturhuset Cyklopen i Högdalen i Stockholm. 105 1/14 · ARKITEKTUR

å sik tsmatris

Leonor Fini. konstnär. ingick i surrealisternas krets i Paris. inviger kulturhuvudstadsåret på bildmuseet i Umeå. Frida kahlo. konst. en otrolig utställning på arken i köpenhamn avslutades just. en konstnär som aldrig slutar vara relevant.

Hedvig Eleonora (1636–1715). avhandlingen Material worlds visar på hennes betydelse för svensk konst- och byggnadshistoria.

Fa N ta s t i s k t

arkitekturs guide till kulturen.

Dont Wait. Låt. den svenska hiphopar-tis ten Mapei är tillbaka. Umeå. stad. annika norlin och klungan är som jenny Wilson och ensembleteatern i Malmö på 1990-talet. båda prisar Umeås kreativa miljö och annorlundahet.

Breaking bad. tv-serie. golden globe-prisad. skådespeleri när det är som bäst.

WH auden. Poet. Hyllad i Morrissey-bio och av johan Celsing. revival-dags.

Wolf of Wall street. Film. den onda kapitalismen i dicaprios utsökta fårakläder lagom till valåret.

Blå är den varmaste färgen. Film. abdellatif kechiches mästerverk om kärlek mellan två unga kvinnor. komma och gå. roman. taiye selasis debutroman kan inte hyllas nog. starkt och nyskapande om hur kolonialismen påverkar en nigeriansk medelklassfamilj i dag.

Vegetarisk mat. god, vänlig, härlig och nyttig. våga skippa köttet.

Yahya Hassan. Poesi. digter är boken som lärt danskarna vad ghetton verkligen är.

Girls säsong 3. tv-serie. våra girls är tillbaka. fortfarande roliga. en modern seinfeld, som fortsätter ta autenticitetsbegreppet till en ny nivå.

the Circle. Bok. i dave eggers variant på 1984 är det du och jag som är storebror. facebook-backlashen har bara börjat.

Fröken Frimans krig. tv-serie. en bra idé, som skulle varit ännu bättre med fler avsnitt. ett svenskt downton abbey. ronaldos tårar. det portugisiska fenomenet har framställts som känslokall. Men när han fick guldbollen dog den myten. Livet är en dröm. Bok. alexandra Charles självbiografi om hur hon grundade alexandra, och framväxten av nöjes- och nattliv i sverige.

DaV i D C H i P P E r F i E L D

mVrDV

taktilt finlir.

vardagens bejakare.

Ett möte. Bok. Milan kundera får inte till romaner längre och skriver in sig i återvändsgränder i sina essäer.

Nymphomaniac. Film. lars von trier balanserar som vanligt på gränsen.

Drunk in love. Låt. stönig privatlivssoul utan själ av beyoncé.

Jan Guillou. ibland gör man fel, ”förargligt, men shit happens i vårt jobb”, skrev han (aftonbladet 6/10 2013). då fanns det viktigare saker att prata om, menade han. som granskning i allmänhet.

106 arkitektur · 1/14

sveriges mästerkock. Dokusåpa. Underhållande spänning men den här gubbigheten. Mannerström excellerar i ”lilla flicka”kommentarer.

Feminismen – min kamp. tv-serie. varför man måste göra ned andra kvinnor för att få uppmärksamhet är oklart?

Lågprisflygen. tar gör-det-själv-kulturen till en ny nivå när det inte ens behövs personal vid incheckningsdiskarna längre. arlanda – det nya ikea. true detective. tvserie. Hyllad i Usa. lite fånig, tycker åsiktsmatrisen.

Emil och ida i Lönneberga. Film. kul att ida får hänga på i Hysshult. Men all möjlig bildmässig lekfullhet har ersatts av ängslighet inför originalet.

mördade kvinnor. kan ingen gubbe dö någon gång i tv-serierna?

Bokbål. Okej att ogilla knausgårds Min Kamp, men inte okej att bränna den som en man gjorde i en Malmöbokhandel. samtidens intolerens eskalerar.

Black panties. skiva. varken låtarna eller soundet håller för r. kelly.

Fö r Fä r Li Gt

återträffskritik. kritiken mot anna Odells film bortser från en sak: det är en film.

malmö. stad. både köpenhamn och Umeå är intressantare. alternativstaden Malmö har blivit tv4-kompatibel. så mycket sämre.

High Hopes. skiva. Hårt och hopplöst av springsteen.

Bolibompabarnen. sVt. barn som inreder, lagar mat, slår ut varandra och pratar som små vuxna. låt barn vara barn.

OÄNDLIGA MÖJLIGHETER

”Magin

ligger i kontrasterna” Svante Pettersson, Creative Director på Philips Lighting

med PAROC Built-On fasadlösning

www.philips.se/lighting Läs mer om projektet och PAROC Built-On™ på paroc.se/tele2

PAROC PANEL SYSTEM AB 541 86 Skövde Tel. 0500 46 90 00 Fax 0500 48 63 03

adARKITEKTUR Philips kontor 450x297.indd 1

2013-12-18 19:49

MÖTEN I TRÄLÅDOR

ARKITEKTUR · NR 4 · 2013 · TIDEN · Tillägg och ändringar · Brigadmuseum · Pagoden · Borgholms slottsruin · Jürgen Mayer H ARKITEKTUR · NR 3 · 2013 · SYSTEM · Prefabhus · Christian Kerez · Framtidsplaner för Lund · Årsta ARKITEKTUR · NR 2 · 2013 · NATUREN · Naturum Kosterhavet och Vänerskärgården · Sommarhus Lagnö · Möbelmässan

Ryska Postens känsla för det tillfälliga

GR AND PUBL IC

PHOTO mikkel raHr mOrTensen sTyling lOTTa agaTOn

ARKITEKTUR · NR 1 · 2014 · KONTOR · Ryska Posten · Mojang · AMF Fastigheter · Framtidens arbetsplats · Nya Krematoriet Skogskyrkogården

cajal DESIGN GUNIlla allaRD, 2014

1/2014 SEK 97 EUR 13 BYG G N A D INTERIÖR PLAN LANDSKAP

Personliga platser Jakten på kontorens nya uttryck We Will alWays be modern, our design alWays essential

C E L S I N G S K R E M AT O R I U M A L T E R N AT I VA TÄV L I N G A R ! E N K E L LY X I S K Ä R G Å R D S Å S K A PA S C Y K E L S TA D E N

Så formas framtidens arbetsplats

ADJÖ AKTIVITETSKONTOR

Brittisk pubstil där Minecraft utvecklas

AFTER WORK-KÄNSLAN