Clone of Arkitektur 2/2014

ARkITEkTuR ·· NR NR 88 ·· 2013 2013 ·· BosTAd BosTAd ·· Social Social housing housing ·· Renovering Renovering av av miljonprogrammet miljonprogrammet ·· diebedo diebedo francis francis Kéré Kéré ·· finanskrisens finanskrisens USa USa ARkITEkTuR ARkITEkTuR ·· NR NR 77 ·· 2013 2013 ·· ModERNA ModERNA MÅLTIdER MÅLTIdER ·· Saluhall Saluhall Kvillebäcken Kvillebäcken ·· Ung Ung svensk svensk arkitektur arkitektur ·· Campus Campus novartis novartis ARkITEkTuR ARkITEkTuR ·· NR NR 66 ·· 2013 2013 ·· sTAdENs sTAdENs PAvILJoNGER PAvILJoNGER ·· hotell hotell och och abbamuseum abbamuseum ·· älvstaden älvstaden göteborg göteborg ·· fritiden fritiden ARkITEkTuR ARkITEkTuR ·· NR NR 55 ·· 2013 2013 ·· dE dE NYA NYA sTÄdERNA sTÄdERNA ·· Kiruna Kiruna ·· vallastaden vallastaden ·· h+ h+ helsingborg helsingborg ·· Söderstaden Söderstaden ·· iBa iBa hamburg hamburg ARkITEkTuR ARkITEkTuR ·· NR NR 44 ·· 2013 2013 ·· TIdEN TIdEN ·· tillägg tillägg och och ändringar ändringar ·· Brigadmuseum Brigadmuseum ·· pagoden pagoden ·· Borgholms Borgholms slottsruin slottsruin ·· Jürgen Jürgen mayer mayer h h ARkITEkTuR ARkITEkTuR ·· NR NR 33 ·· 2013 2013 ·· sYsTEM sYsTEM ·· prefabhus prefabhus ·· Christian Christian Kerez Kerez ·· framtidsplaner framtidsplaner för för lund lund ·· årsta årsta ARkITEkTuR

skjutdörrar.

Jonas Lindvall Lindvall ·· Mikroboende ARkITEkTuR ·· NR NR 22 ·· 2014 2014 ·· vILLoR vILLoR ·· Tham Tham & & Videgård Videgård ·· Elding Elding Oscarson Oscarson ·· Jonas Mikroboende ·· Asplunds Asplunds okända okända hus hus ·· Valerio Valerio Olgiati Olgiati ARkITEkTuR

SKJUTDÖRRAR DÖRRAR •

22//22001144 SSEEKK 9977 EEU URR 1133 bbyyg gg gn naad d iin ntteerriiö örr ppllaan n llaan nd dsskkaapp

ARkITEkTuR ·· NR NR 11 ·· 2014 2014 ·· koNToR koNToR ·· Ryska Ryska Posten Posten ·· Mojang Mojang ·· AMF AMF Fastigheter Fastigheter ·· Framtidens Framtidens arbetsplats arbetsplats ·· Nya Nya Krematoriet Krematoriet Skogskyrkogården Skogskyrkogården ARkITEkTuR

TEL 010-451 47 00 W W W. H A J O M . C O M

HAJOM.COM

| SKJUTDÖRRAR DÖRRAR • FÖNSTER • FÖNSTER •

SERIES HAJOM

I konceptet IQ integreras innovativ teknik med fönster, dörrar och

LYXvILLoRNAs LYXvILLoRNAs LANd LANd IQ ger dig fullständig kontroll och ökar trygghetskänslan i

sverige sverige tillbaka tillbaka på på 1800-talet 1800-talet

VÅ R S M A R TA S T E LANSERING H I T T I L L S : I Q.

vILLoR vILLoR soM soM sTIckER sTIckER uT uT Tham Tham & & videgård videgård ·· Jonas Jonas Lindvall Lindvall ·· Elding Elding oscarson oscarson

Se mer på www.hajom.se.

ditt hem. IQ ger bättre energibesparing, ökad integritet och tar

hälsa på ett nytt sätt. Smartare än någonsin.

vi synar de exklusiva husen

EXPERIMENT EXPERIMENT PÅ PÅ LITEN LITEN YTA YTA Tre Tre nya nya små små hus hus att att bo bo ii

Retreat

SS U Uv v EE RR ä än na a va va ll EE RR ii o o o o llg g ii at at ii EE tt tt KKU U lltt U U RR h hU USS ii pp ll a a SStt a a SS pp llU Un nd d SS o o KK ä än nd da a h hU USS m mä ä SSta ta RRv v ii ll llo o RR ff RR å ån n ff ö ö RR RR

välbefinnandet till en helt egen nivå. IQ är säkerhet, komfort och

Enjoying the outdoors since 1947

Svenska Kakel har jobbat med projekt i över 30 år och anser oss vara mycket rutinerade på detta område.

Våra säljare är välutbildade och har lång erfarenhet från branschen.

Vi arbetar för Dig som är arkitekt, projektör eller byggentreprenör. Vi besöker Er, oavsett geografisk placering, i hela landet för att presentera och informera om såväl tekniska lösningar som olika typer av keramiskt material.

Vi har gedigen kunskap när det gäller applicering av byggkeramik i alla typer av utrymmen samt specialkompetens när det gäller keramiska fasader och bassänger.

LOOPER

Välkommen att höra av Dig till vår Projektavdelning.

nedfällbart cykelställ Design: Verde / Ngo-Aandal

NYHETER 2014

BUZZ bänkbord Design: Voll / Borgersen / Olofsson

AIR sittgrupp Design: Tveit

MOVE bänk Design: Hagerup Fasad i blankpolerad granitkeramik serie Time

Kontakta vår projektavdelning

Svenska Kakel

DIALOG papperskorg

Kvalitet • Kunskap • Service

Design: Hagerup / Smette

vestre.se 0560 688877

Malmö Tel 040-685 34 00 • Helsingborg Tel 042-400 57 00 • Halmstad Tel 035-21 24 10 Göteborg Tel 031-86 64 40 • Stockholm 08-520 260 00 • Luleå 0920-45 56 00

www.svenskakakel.se

Sapa Thermo 86 Patentsökt konstruktion Förbättrat U-värde Bättre vattentäthet Bättre lufttäthet Större dimensioner Brandskydd Rökgastäthet

Ny generation byggsystem för dörrar, fönster och glaspartier Ett redan starkt och isolerat system har blivit ännu bättre. På Nordbygg 2014 lanserar vi en helt ny generation byggsystem i aluminium med ännu bättre prestanda, större mått, förbättrat U-värde samt luft- och vattentäthet. Systemet kommer även finnas i brandskyddsutförande och med rökgastäthet.

Ett nytt byggsystem utvecklat för vårt nordiska klimat!

Kontakta gärna vår arkitektsupport för rådgivning på 020-74 20 60.

Sapa Building System AB 574 81 Vetlanda Tel. 0383-942 00 www.sapabuildingsystem.se

Ett industriellt hantverk för nästa århundrade. Och nästa.

GR AND PUBLIC FOTO SA M SYLVÉN

Nyhet 2014

På Byarums Bruk ser vi saker på lite längre sikt. Det gäller såväl våra produkters framtid som vår tillverknings historia.

Vi gjuter enbart i återvunnen aluminium – ett material som kan återanvändas gång på gång, generation efter generation.

Tidsrymder som ger perspektiv på tillvaron och sätter sin prägel på våra produkter.

pa p p e r s k o r g m o n o l i t

f o r m g i va r e

Jesper Ståhl

www.byarumsbruk.se

si

N R 2 · 2014

INNEH Å LL

s90

Valerio Olgiati menar att hans arkitektur är som matematiska uträkningar.

Mölle by the Sea av Elding Oscarson.

s34

Atelier Bardill / Section / 1:250 File: "BA_section_250"

TEMA: *EXKLUSIV

Mecenaten med exklusiv smak präglar åter arkitekturhistorien. När ett hem skall bli till efterfrågas mästerverk.

s82

s17 Ledare. Tät stad ur tidsaspekt.

NY T T O M ARKITEK TUR s20 jagvillhabostad.nu: ”Unga utan chans att bilda ett hem”.

Debatt. s23 Moskéboom. Spårat. s24 Ord i tiden: välmåendekvarter, goggleurbanism, naturaxel. Jargong. s27 Sparsamhet – ett arv efter Erskine. Vad bör göras? s30 Megakyrkor i USA. 9 från.

TEMA: EXKLUSIV s34 Intro. De exklusiva villornas viktiga roll. s38 Murat i det gröna. Creek House av Tham & Videgård Arkitekter. s50 Cocktailglasat. Villa Mölle by the sea av Elding Oscarson. s58 Volymkontroll. Villa S2 av Lindvall A & D. s64 Perspektiv. Så hamnade vi tillbaka i 1800-talet. Katrine Kielos om det nyrika Sverige och deras villor. s68 Utvalt. En exklusiv historia.

Arkitektur som beställningverk. s72 Projekt. Tre små hus som bryter ny mark. s80 Perspektiv. Det minimala är ett stråk i det moderna. s82 Essä. Eva Erikssson om varför Gunnar Asplunds första hus inte är hans första. s90 Scen. Valerio Olgiati. Huset som självständigt objekt.

DIALOGEN s98 Victor Marx, arkitekten bakom det prisade Kulturhuset Cyklopen i Högdalen.

ARKITEKTURKULTUR s105 Krönikan. Julia Svensson om varför Lina Bo Bardi behövs just nu. s106 Recenserat. Rapporter från nya Sverige, Stockholms ritningsarkiv som ett världsminne och Möbelmässan. s112 Vinkel. Arabisk vår på Louisiana. s115 Platsens musik. Arkitektur förlag flyttar till Ison & Fille. s121 Nästa nummer. s122 Åsiktsmatrisen. Därför är Melodifestens misslyckande bra och så bra är Malmö just nu.

OMSLAG: Kameleonthuset av Mattias Lind på White på Tjolöholms slott.

FOTO R ASMUS NORL ANDER

Det som ansetts som Gunnar Asplunds första hus är inte hans första hus. Det är Lars Israel Wahlman som ritat det.

5 2/14 · ARKITEKTUR

Adress (Obs Ny adress): Box 19 575 (Birger Jarlsgatan 110) SE-104 32 Stockholm

BYG G N A D INTERIÖR PLAN L ANDSKAP

Telefon: +46 (0)8 702 78 50 E-post redaktion: redaktionen@arkitektur.se fornamn.efternamn@arkitektur.se

www.arkitektur.se

S V E NS K ARKITEKTUR S E DA N 1 9 0 1

Webb: www.arkitektur.se Arkitektur utges av: Arkitektur Förlag AB Verkställande direktör: Tommy Rundqvist tommy.rundqvist@arkitektur.se Annonser: Isa Ekstedt, isa.ekstedt@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 58

REDAKTION

Dan Hallemar chefredaktör Medarbetare i detta nummer: Mikael Bergquist Per Bornstein Eva Eriksson Ylva Frid Robin Hayes Vanda Kehr Katrine Kielos Åke E:son Lindman

I DETTA NUMMER ÄVEN

Tomas Lauri redaktör

Julia Svensson redaktör

Victor Marx Johan Mårtelius Rasmus Norlander Irma Ortega Ingrid Sommar Claes Sörstedt Johannes Tovatt Rasmus Wærn

Eva Eriksson är fil dr i arkitekturhistoria och författare.

Tidigare redaktör för tidskriften Arkitektur och har verkat som arkitekturkritiker i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Marianne Lundqvist koordinator, layout

Försäljning: Erica Enwall, erica.enwall@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 57

Redaktionskommitté: Love Arbén, arkitekt, inredningsarkitekt Mikael Bergquist, arkitekt Catharina Gabrielsson, arkitekt och forskare Per Haupt, arkitekt Susanne Ingo, arkitekt, regionplanerare Bengt Isling, landskapsarkitekt Pia Kjellgren Schönning, arkitekt Johan Mårtelius, arkitekt, professor i arkitekturhistoria vid KTH Matilda Stannow, arkitekt Malin Zimm, arkitekt, sakkunnig på Arkitekturmuseet

Ekonomi: Eivor Boérius,eivor.boerius@arkitektur.se tel +46 (0)8 702 78 55 Plusgiro: 473 93 01-2 Priser/Subscription rates: 8 nummer per år/8 issues SVERIGE (inkl 6% moms) Helår Helår + klotband Helår + halvfranskt band Studerandeprenumeration Lösnummer Övriga Norden/Nordic countries: Inkl 6% moms För momsregistrerade (Obs: ange ert VAT-nr) UTLANDET/ABROAD: EU COUNTRIES (VAT 6% included) For those VAT registered (Please state your VAT-number) OTHER COUNTRIES Digital prenumeration enbart

Kritikergruppen: Mikael Bergquist, arkitekt Per Bornstein, arkitekt Lena From, projektsamordnare, skribent Ulrika Karlsson, landskapsarkitekt Anders Kling, landskapsarkitekt Tomas Lewan, arkitekt, skribent Helena Mattsson, arkitekt, lektor KTH Katarina Rundgren, arkitekt Rasmus Wærn, arkitekt, skribent Johan Örn, arkitekturhistoriker, skribent Korrektur: Josephine Askegård, arkitekt, journalist

SEK 660 1 660 2 175 395 97

EE

TH

CR

2 0 14 BA SS AD LS AH AN RB L ÄG OM GN NA OC ING CK ST H PE A HA I PE TE K R ND KIN CE YRK G O A, LS KA IN SU TO SK G ND M AS S NI VA LS KYR LL K TE SC AN, H VÄ VI ST LL ER A ÅS JA DR N A KE GE , ZE B LI US ORL HA ÄN RN GE CA ÄS 2, RL NY SK U RÉ TS N KÄ ST R AD C A SÄG A RL 3 63 NY RÉ 4, UP N VI PS LL AL A NI A ST LS RÖ TE M GÅ SC RD H KO EN M , FA ”O M EN GE M T RS LY A R TA TI X” L L AV DE JO HN F YR SJ A V ÖS IL LO TR ÖM RN A

:

PROJEKT I NR 2 · MARS

NI

R

ÅKESSON

S

KT

YCKERI TR

MILJÖMÄ

AM

Tidskriften Arkitektur har som uppdrag att dokumentera svensk arkitektur. Sedan 1901.

P R O J E K T /A R T I K L A R I N R 3 1 9 7 2

LIC

ÅKESSON

YCKERI TR

MILJÖMÄ

R

3 09 EN SNUMMER 341

S

KT

LIC

09 EN SNUMMER 341

KT

3

ÅKESSON

YCKERI TR

R

MILJÖMÄ

S

Grafisk form: Tobias Berving/ETC Kommunikation Repro och tryck: Elanders Fälth & Hässler, Mölnlycke 2014 LIC

6 ARKITEKTUR · 2/14

967 912 1 250 1 179 1 218 440

ISSN 0004-2021 För ej beställt insänt material ansvaras ej.

Arkitekturs upplaga kontrolleras av TS. Medlem i Sveriges Tidskrifter och Sveriges Kulturtidskrifter. © Arkitektur Förlag AB

Lokalombud: Malmö: Katarina Rundgren, arkitekt Göteborg: Per Bornstein, arkitekt

K H AM OU SE & , VI DE SÖD VI GÅ R LL RD A S A VE EL M AR ÖL DI RI KI GE NG LE TE BY OS KT ER C T HE AR VI LL SO SE A N A, LI S ND 2, M H ÖL VA LE LL ALM ST A AD PA & D PP ER M SH AT US TI AS CH LI ND AM ER / W EL EM HI EO N S E I TA TE G PT AR EM E, T KI RO BR TE SS E KT TR Ö ER E HU TO S , VE K FO AG GE GE B LS TR O DA ÖM

Katrine Kielos är författare och skribent bosatt i London.

Hennes senaste bok, Det enda könet, nominerades till Augustpriset 2012.

Claes Caldenby redaktör

Prenumeration/Subscription: Prenumerationsärenden kan göras på nätet: arkitektur.prenservice.se Ha prenumerationsnumret till hands!

För personlig service: Tel +46 (0)770 45 71 27, 8.30–16 arkitektur@titeldata.se

3 09 EN SNUMMER 341

Vi har kommit på nya idéer i över 80 år.

På Nordbygg vill vi höra om dina.

Ett sortiment som låter dig tänka fritt. Här finns alltifrån brokonstruktioner för tung fordonstrafik, till trästommar för höga flerbostadshus och byggsystem för arenor. Dessutom omfattar Martinsons erbjudande mycket mer än så, i form av enskilda byggdelar som spar lika mycket tid, huvudbry och miljö. Limträ och skivor i KL-trä, färdiga att använda för att underlätta dina projekt. Byggklara bjälklag.

Balkar och väggar, som du gärna lämnar synliga för att lyfta känslan av trä. Och det bästa av allt är att du kan vara precis så kreativ som din egen hjärna tillåter.

Vill du veta mer om hur våra produkter kan förverkliga dina idéer? Kom förbi med dina skisser, tankar eller ritningar. Då kan vi sätta oss ner och prata om framtida projekt. Som vanligt finns våra experter inom olika områden på plats i montern.

Vi finns i monter C16:50.

Välkommen!

Martinsons är en norrländsk familjeägd träförädlingsindustri. Vi är Sveriges största producent av limträ, träbroar och byggsystem i trä för flerbostadshus och hallar. www.martinsons.se

En naturlig del av framtiden

© SATOSHI SHIGETA. FOREST VIEW HOUSE. SHINICHI OGAWA.

The PanoramAH! minimal frame system – created to be perfect Architectural Solutions is the exclusive Scandinavian agent for the top quality Swiss window

and weighing more than 1 ton. The slenderness of profiles, combined with the extreme

manufacturer, PanoramAH! The PanoramAH! high-tech system explores the self-supporting

dimensions of glass brings exceptional transparency and luminosity to any project.

characteristics of glass. The combination of a large glass area with a minimal aluminium The PanoramAH! system of fixed and sliding windows offers extraordinary flexibility. From

profile creates a seamless relationship between interior and exterior.

vertical opening guillotine systems to pivot doors, PanoramAH! windows offer the possibility The PanoramAH! system is available in a variety of combinations for endless possibilities, and

of the opening of angles without the need for residual structural elements.

to create individual solutions to fit each project. Profiles constructed from aluminium and structural binding polyamides offer the best aesthetic and technical solution, as well as excellent

The Architectural Solutions team, consisting of architects, experts and engineers, provides

thermal and acoustic properties. Lightweight, thin profiles of 20 mm to 50 mm and a proven

a personalised service. Our products are measured and fitted on site, guaranteeing the best

ball bearing system ensure perfect movement of glass panes up to a maximum surface of 18 m²

possible result for your project.

WWW.ARCHISOLU.COM

O

U

R

I

N

S

P

I

R

I

N

G

R

A

N

K I N N A R P S

L A U N C h

G

E

O

F

C O

I N

F

A

B

R

I

C

S

L O U R

M A R C h

A

N

D

M

A

T

E

R

I

A

L

S

S T U D I O

2 0 1 4

w w w . k i n n a r p s i n t e r i o r . s e / k c s

Varför finns det så lite konst i badrummet?

Därför att det är först nu som Vedum lanserar Art. En badrumsmöbel med konstnärliga kvaliteter, ett konstverk med möbelfunktioner. En serie som sticker ut med virvlande detaljer och en personlig historia. Ett stycke badrumskonst med både distinkta och organiska former. En naturlig del av inredningen. Signerad Jesper Ståhl.

Tillverkad av Vedum. För ditt badrum. Upplev Art på www.vedum.se/art v e d u m – e t t p e r s o n l i g t o c h t r y g g t va l

En ny visuell verklighet…

...WIC3D WIC3D är ett nyutvecklat och enkelt ritningsverktyg utformat speciellt för arkitekter och konsulter. Programmet revolutionerar projektering och skapande av komplexa glasfasadlösningar med dörr- och fönsterpartier.

■ Skapa ...

Arkitekten kan nu redan i ett inledande projektskede enkelt forma ett slutligt resultat av fasadens utseende. Med ett komplett system av fasader, fönster, dörrar och solskydd erbjuder WICONAs system full frihet.

■ Visualisera ...

Genom att skapa 3D eller 2D modeller erbjuds en interaktiv verklighet som låter modellen formas och färgläggas. Modellen visualiserar interiör och exteriör samt öppningsbara element i sin öppningsfunktion.

■ Kommunicera ...

För bästa tillgänglighet är WIC3D utvecklat för att kommunicera och samspela med de på marknaden förekommande CAD-verktygen

1-4 april 2014 Hall C / Monter 11:41

www.wicona.com

Vi gĂĽr mot ljusare tider, grĂśnska och lusten till att sitta ute...

Pl 2010, 520 24 Blidsberg. 0321-316 60. info@blidsbergs.se. www.blidsbergs.se

Eleganta karuselldörrar för sänkta energikostnader

Med 140 års erfarenhet är vi experter på entrélösningar. Vi vet vad som krävs för att skapa entrélösningar som är vackra, funktionella och hållbara. Våra karuselldörrar hjälper dig att skapa ett behagligt inomhusklimat samtidigt som de minskar energiförlusterna och sänker energikostnaderna. Med våra BIM-modeller kan du enkelt visualisera och välja en lösning som passar dina behov. Läs gärna mer på www.boonedam.se eller kontakta oss på info@boonedam.se eller 08-753 60 30.

BESAB_Advert_225x145mm_Utkast.indd 1

13/02/14 14:21

Ren form och exklusiva material Gira Esprit Rena former, hög kvalitet och exklusiva material förenas i Gira Esprit med ny teknik: från vanliga strömbrytare till smarta hus-system.

För mer information: www.eurocontact.se Snygga designramar i kombination med strömbrytare och vägguttag: Glas vit/vit, glas svart/alufärg, aluminium/antracit. Ytterligare elva olika material och färger finns i sortimentet.

EuroContact AB A Odhners Gata 43 S-42130 Västra Frölunda Tel +46 31 - 706 75 10 info@eurocontact.se

Det ideala golvavloppet

för hotell

Vem har inte bott på hotellrum där golvfallet varit fel och man har fått lägga ut handdukar för att suga upp vatten som inte runnit ner i golvavloppet?

Unidrain golvavlopp löser detta alltför vanliga problem. Golvfallsbyggnaden utförs enkelt endast i en riktning in mot väggen. Detta säkrar vattenavrinningen och ger totalt en torrare badrumsmiljö. Med Unidrains unika konstruktion med metall i golv/ vägg-vinkeln får man en trygg och vattenskadesäker installation.

Hotellet spar pengar i sin driftekonomi med enklare städning och färre handdukar att tvätta.

Unidrain är det perfekta golvavloppet för både privata- och hotellbadrum.

Unidrain finns också för spa, gym etc. upp till 7,5 meters längd.

Läs mer på www.unidrain.se

Elegant golvavlopp

by JAFO

HighLine Panel Elegant golvavlopp www.unidrain.se

www.rappgo.se

ARKiTEKTENs VAL douglasgran lut och vitolja

BREDA PLANKGOLV småsKALiGT HANTVERK sEDAN 1967

KVALITET FÖR GENERATIONER Med RHEINZINK kan du skapa en bättre bostad Det är massivt och patinerar i symbios med naturen. Zink är en naturlig beståndsdel i vår miljö. Det är ett tidlöst material som ger skydd åt din bostad i många generationer. Med titanzink kan du sätta din personliga prägel eller stil på bostaden.

Få mer inspiration om taktäckning, fasadbeklädnad, takavvattning eller andra arkitektoniska detaljer genom att ladda ner vår nya broschyr: KVALITET FÖR GENERATIONER på www.rheinzink.se eller beställ den på info@rheinzink.se Nu även Cradle to Cradle certifierat

mörkaskog collection

RHEINZINK Sverige · Tillfällavägen 15 · 43363 Sävedalen · Sverige Tel.: +46 31 755 45 00 · Fax: +46 31 755 45 01 · info@rheinzink.se

www.rheinzink.se

RZ_4632-4C-S

Vi möts i Stockholm NORDBYGG 01.-04.04.2014, monter C 20:51

Höger. Den 1,7 mil långa supercykelvägen från Albertslund in mot Köpenhamn.

FOTO DAN HALLEMAR

LEDAR E

Tät stad – inte bara hus Förtätning är ett av det nutida stadsbyggandets mest använda ord.

Staden ska byggas inåt heter det. Luckor ska fyllas igen. Det finns ett rum som är staden som har tomrum som ska täppas till. Så förtätar man. Men tänk om det finns andra sorters täthet?

Kulturgeografen Torsten Hägerstrand har formulerat en beskrivning av världen som ett tidsrum. Hans vetenskap heter tidsgeografi. Enkelt uttryckt vill tidsgeografin förstå individens möjligheter att genomföra projekt i till exempel en stad och vad som händer med den här genomförbarheten om man förändrar till exempel teknik eller organiserar världen annorlunda. En fråga man ställer är: Vad begränsar oss i vår användning av tiden och rummet, eller tidsrummet då? Som till exempel i våra resor mellan skola, förskola, jobb eller försök att besöka andra platser i staden.

När alla står och stirrar på en fysisk förtätning, som är fullt rimlig på grund av till exempel bostadsbrist, kanske man missar förtätningarna i tid. När tunnelbanesystemen stod klar i stora städer innebar det förtätningar i tiden, staden kom närmare, staden drogs ihop i tiden. Platser som legat långt borta kom närmare.

Låt mig uppehålla mig i min vardagliga tidsgeografi för en stund. Jag tror den påminner om mångas. Runt omkring mig finns minst sex större centrum inom en radie på en mil, inget av dem är stadens stora centrum. Jag skulle i teorin kunna cykla till dem på en halvtimme. Men ingen av de platserna kan jag på något rimligt sätt nå med cykel. Det blir krångliga vändor fulla av hinder. Jag är begränsad, rummet är stängt.

Medan stadsbyggare sitter och tittar på hur de ska bygga ihop stadsdelar med hus där människor ska promenera mellan husen och mellan stadsdelarna ligger platser och bara väntar på att förtätas i tiden. Ett av de bästa sätten skulle vara med tydliga, enkla, breda cykelvägar.

Tillräckligt breda så att en fyraåring kan vingla på dem utan att bli påkörd – det vill säga fyra meter. Med cykelvägar mellan de här platserna så är staden förtätad.

Jag cyklade sex mil i Köpenhamn nyligen. Mellan olika glest belägna förorter på ett system som var uppbyggt kring en supercykelväg. Ut från den strålade lokala vägar till ett nät. Man korsade sällan bilvägar, skyltningen var i motorvägsklass. Få skulle säga att de trafikseparerade platser jag rörde mig på var en förtätad stad. Men det skulle bara bero på att de inte hade tittat in i dess tidsgeografi. o

DA N H A L L E M A R Ä R C H E F R E DA K TÖ R

+ - +

Malmös Bike & Ride-anläggning i Hyllie öppnade i december. Plats för 1 000 cyklar. Här finns butik och bemannad information, förvaringsboxar, gör-detsjälv-platser för reparation och tvätt, toalett, dusch och lounge. Det är som VIPavdelningen på en flygplats.

Norman Fosters förslag på en upphöjd inglasad supercykelbana i London är så löjligt att pendlarklockorna stannar. Pornografi för prylgalna lycracyklister. 2,3 miljarder kronor för sex kilometer cykelväg. ”För samma peng skulle hela staden kunna få en oslagbar transportplan implementerad och färdig”, skriver bloggen Copenhaganize. Cyklar hör hemma på gatan, cyklar är gångtrafikanter med hjul.

Staden kan med fördel frodas av cyklisternas närvaro.

Att kasta upp dem i luften med dyra lösningar från 1966 är poänglöst. o

19 2/14 · ARKITEKTUR

höger. Irma Ortega och Vanda Kehr efterlyser bättre villkor för unga. f O T O j A G V I l l h A B O S TA D. N U

debat t

→Unga utan chans att bilda ett hem Bostadsbranschen tävlar om att bygga litet och billigt när den borde ta ett ansvar för behovet av mångfald och variation.

Tänk er ett Sverige i framtiden där människorna bor i rymliga, funktionella bostäder till en rimlig kostnad. Ett land där medborgarnas behov och efterfrågan av boende styr utbudet av bostäder. Ett land där det finns olika men rättvisa möjligheter att bilda ett hem.

I dag är bristen på bostäder som unga kan efterfråga akut. 2013 fick endast 40 personer under 25 år lägenhet via Stockholms stads bostadskö. 86 000 unga väntar fortfarande på sin tur. Även studenter drabbas, de hinner utbilda sig i fem år innan de erbjuds en studentbostad.

till utbildning och jobb. De lösningar som presenteras för dem innefattar att bo i en friggebod, mini-lägenheter om 8,9 kvm, bo dyrt i andra hand eller bo kvar hos föräldrarna. Bostadsbristen gör att de inte kan påbörja ett eget vuxet liv.

Ränteavdrag, Rot-avdrag, slopad fastighetsskatt, avdrag för att hyra ut sin bostad och nu möjligheten att tjäna extra pengar genom att hyra ut friggebodar är resultat av dagens bostadspolitik. En politik som endast gynnat dem som redan har det gott och tryggt på bostadsmarknaden.

Unga bostadssökande i dag består inte av en homogen grupp som alla har likadana boendebehov, livsArkitekter och planerare bör stilar eller resurser. Ändå pratas det om att bygga bostäder som ta reda på vilket boende som är anpassade till en föreställd bild av hur denna grupp ”vill bo”. verkligen efterfrågas.

Det räcker inte enbart att bygga bort bristen, vi måste även bygga Detta är inte bara ett storstadsproblem, värdiga hem med mångfald. När arkitekter 56 procent av alla landets kommuner uppoch planerare ritar och tar fram bostäder ger att de har brist på bostäder som unga anpassade till den orättvisa bostadspolitik kan efterfråga. I hela landet saknar nästan som förs i dag bidrar de till att begränsa 300 000 unga vuxna mellan 20 och 27 år ungas liv då alla tvingas in i samma en egen bostad. En av fyra av dem bor just trånga mall. nu hos sina föräldrar, de flesta ofrivilligt.

Bostadsbristen är ett samhällsproblem Vad händer med ett land som saknar som berör oss alla. Det är många olika realistiska möjligheter för unga människor grupper som tvingas stå utanför bostadsatt skaffa sig ett eget hem? marknaden. Bland dem finns en stor andel Unga i dag bor trångt, flyttar ofta, pensionärer som konkurrerar med unga betalar ockerhyror, har långt till kommuom samma typ av yteffektiva, tillgängliga, naltrafiken, billiga bostäder i områden med god tillgång kan inte till kommunikationer och service. bilda familj Vi vill att fler engagerar sig i att lösa och tvingas denna kris. Till att börja med vill vi ha en 20 säga nej bostadspolitik som tar ansvar för att ge arkitektur · 2/14

→

alla medborgare bostäder, oavsett ålder eller tjocklek på plånboken. Vi vill även att kommunerna ska föra en aktiv markpolitik och utnyttja planmonopolet bättre.

Byggindustrin måste ta sin del av ansvaret genom att produktutveckla, öka konkurrensen, pressa byggkostnaderna och bygga upp sin kapacitet. Även arkitekter och planerare har ett ansvar och bör engagera sig i att ta reda på vilken typ av boende som verkligen efterfrågas i stället för att okritiskt anpassa sig till en politik som inte tillåter mångfald och valmöjligheter.

Branschen måste ta ett ansvar för vilken typ av samhälle de är med och bidrar till när de i stället för att ta fram vettiga hem tävlar om att bygga så litet och billigt som möjligt.

Vi vill att det läggs minst lika mycket kraft och omtanke på personer utan bostad som det läggs på dem som redan har boende, trygga arbetsvillkor och kapital.

Utmana er själva och branschen genom att tänka om och nytt. Inkludera unga i olika delar av byggprocessen och använd deras expertis i form av kunskap och perspektiv. Det är dags att bryta de maktstrukturer som utestänger och marginaliserar unga från att forma sina egna liv.

Det är dags att göra bostadsbristen till en samhällsfråga som berör oss alla. Tillsammans kan vi skapa en framtid där det finns olika men rättvisa möjligheter för alla att bilda ett hem. o I r m a O rtega ä r V e r k sa m h e t s ch e f.

Va n da k e h r ä r PrOj e k tle da r e.

Genom jagvillhabostad.nu, SSCO och Arkitektstudenterna finns ekonomiskt stöd om 50 miljoner kronor att söka för innovativt byggande åt unga.

Grafisk betong Slät mot form

Matrisgjuten betong

Kalla oss gärna ytliga.

Betong ger dig mängder med möjligheter till estetiska uttryck. En fasadyta ska hålla länge och samtidigt bidra till byggnadens karaktär. Vissa faller för den råa känslan, andra faller för grafisk betong. Abetong erbjuder allt från klassisk rollad betongyta till avancerade former av matrisgjuten betong. Så vill du skapa byggnader med möjligheter är valet enkelt – betong.

Läs mer om oss och vår passion för det vi gör på abetong.se

Telefon 0470-965 00 •

www.abetong.se

Möt oss i monter C10:45 och fira lanseringen av

ClickitUp®

det höj- och sänkbara glasräcket SPISA Matbar i Göteborg har 3 st EW160 i olika storlekar.

Glaspartiet på bilden har karmyttermått: 3500x3500 mm.

Vill du vara ute eller inne?

Med det vertikalgående glaspartiet EW160 spelar det ingen roll. Produktens flexibilitet skapar rymd och gemenskap alternativt avgränsning mellan ute- och innemiljö. EW160 är glaspartiet som genom sin smidighet

öppnar upp fasaden för affärerna. Produkten är en sammansmältning av ErgoSafes innovativa teknik samt

WICONAs profilsystem. Kombinationen ger en produkt som uppfyller framtidens krav på funktion, energi och design. Till exempel klarar glaspartiet ljudisolering upp till 40dB. Produktionen sker hos ErgoSafe i Halmstad som erbjuder kundanpassade lösningar och ett stort personligt engagemang.

Läs mer om oss och våra produkter på www.ergosafe.se

ErgoSafe AB Trönningevägen 9, Box 10069, 300 10 Halmstad Telefon +46 35-411 70 Fax +46 35-411 77 www.ergosafe.se

Överst. Göteborgs moské från 2011, Arkitektstudion.

Mitten. Moské Borlänge, Tina Wik Arkitekter.

Nederst. Moské Rinkeby, Johan Celsing Arkitektkontor. f o T o B e R T l e A n d e R s s o n (ö v e R s T ), I l lu s T R AT I o n e R (M I T T e n o C h n e d e R s T ) Av A R k I T e k T e R n A

Spår at

r a S M u S wæ r N

Moskéboom I glappet mellan tomma kyrkor och fulla källarmoskéer händer intressanta saker. det fanns, enligt en undersökning som ekot gjorde, omkring 120 provisoriska moskéer i sverige år 2005. I dag är de knappast färre. kyrkan sitter både på templen och på förmögenheterna, medan musli­ merna som regel är utan pengar, om de inte söker sig till kassakistorna i saudi eller Quatar. Men då blir det också moskéer under deras ledning, en inte särskilt populär allians. kyrkan ser, inte utan självrannsakan, att moskéerna erbjuder just den form av kontemplativa andningshål som de sent om sider insett är mer attraktiva än högmässor. någon form av utbyte tycker en ogudaktig åskå­ dare som jag kunde vara rimligt. det hör till arkitekturens realiteter att byggnadsarvet alltid befinner i sig i någon form av otakt med nutiden, men husen skall ju användas så vettigt det går. hagia sofia är långt från den enda kyrkan som konverterat, och någon gång kommer något lik­ nande också att hända här. förmodligen i fisksätra. där har man i flera år laddat för att bygga samman kyrkan med en moské. Men även om kyrkan har en öppen in­ ställning till att låta tomma kyrkorum få en annan riktning – i norden handlar det ju praktiskt nog ungefär om 90 grader – så finns det imamer som är mer skeptiska. Inte för gränsöverskridandet, utan snarare tvärtom; så länge hatbrott mot islam är en realitet, är det dumt att bjuda på bensin till brasan.

Rimligare att bygga, eller bygga om, hus med färre inbyggda konflikter. också här händer saker. sverige har, sedan Whites moské byggdes i Göteborg 1976, fått ytterligare sex hus i genren: I Malmö 1984 (bränd och återbyggd 2003), uppsala 1995, Trollhättan 1985 (bränd och återbyggd 1993), stockholm 2000, fittja 2008 och Göteborg igen 2011. samtidigt med Whites numera tillbyggda hus i högsbohöjd byggdes också en stor moské centralt i oslo, men redan 1967 kunde hvidovre i köpenhamn ståta med ett turbanliknande tempel. första moskén i norden byggde dock finska tartarer i Träskända utanför helsingfors 1942. Ganska okontroversiellt.

På håll skulle man kunna ta huset för en liten skola med klocktorn och i litauen, där tartarerna funnits sedan medeltiden, kan man ännu finna flera gamla trämoskéer. sverige dominerar den nordiska scenen, och det är minst elva projekt på gång. Tina Wik har till exempel ett på gång i Borlänge och Johan Celsing ett i Rinkeby. I dessa ser man också två skilda attityder till kvin­ nans plats i rummet. en av flera frågor som visar att moskén ännu har en bit kvar till att bli en nordisk klassiker, som kåldolmar med lingon. o

→ Sverige dominerar den nordiska scenen med elva moskéer på gång.

23 2/14 · arkitektur

JARGO N G

DAN HALLEMAR

Välmåendekvarter

En distanserad och en närgången googlestad, en motionspark i Helsingfors välmåendekvarter samt natur i barock dräkt längs en naturaxel i Malmö.

Googleurbanism Olika prefix till ordet urbanism är en egen genre. Nyurbanism, landskapsurbanism, gerillaurbanism, bingourbanism för att nämna några. Till dessa kan vi nu lägga googleurbanism. Egentligen ett uttryck som återkommer i två olika skalor. Dels som det som Claes Caldenby beskriver på sid 112 som ett sätt att betrakta världen från en satellit, vilket då innebär att man kan modellera världen som någon sorts gud och bygga konstgjorda öar som de välkända utanför Dubai. Men också som den urbanism som den personliga google-kartan skapar. I en intervju med bloggen TechCrunch ställde en google-vd en fråga som placerade också kartorna i den postmoderna världen: ”Om du tittar på en karta och om jag gör det, ska det alltid vara samma karta för oss båda?”. När kartor blir personliga, kopplas till sociala medier eller platser som du brukar besöka kommer vissa platser att sjunka in i kartans bakgrund och andra att framträda. Här finns ju också annonsering som en given följd. Kartor påverkar hur vi ser på världen, det kommer också de här smarta google-kartorna att göra.

I en text om fenomenet på Slate skriver Evgeny Morozov att ”Space, for Google, is just one more type of information that ought to be organized so that the company can move closer to accomplishing its bold mission of “organizing all of the world's information”. Det de två olika google-urbanismerna har gemensamt är att de är en kontrollerad urbanism utan 24 överraskningar. o ARKITEKTUR · 2/14

I ett av de nya kvarteren i stadsdelen Busholmen i Helsingfors gamla hamn har man tagit samtidens fixering av hälsa ända ned på detaljplanenivå och kallat kvarteret för ett välmåendekvarter. Det finns något närmast folkhemskt i tonen när Helsingfors stad presenterar sina nya kvarter intill välmåendekvarteret: ”På Busholmen byggs en cirka fem hektar stor motionspark söder om Bunkern.

Tillsammans med motionshuset i Bunkern bildar den en betydande och mångfasetterad helhet, som intill goda kollektivtrafikförbindelser kommer att betjäna alla helsingforsare”. o

Naturaxel I det samrådsunderlag för den fördjupade översiktsplanen för Hyllie som kom i februari dyker ordet naturaxel upp. Ett ord som knyter ihop två till synes motstående sidor av landskapsarkitekturens historia. Den strama barockens räta axlar och den romantiska parkens löngtan till naturen. Men i Hylliefallet är det kanske snarast ett möte mellan två sidor av den samtida urbanismen. Kärleken till 1800-talets ”traditionella kvartersstad” och det hållbara samhällets vilja att söka sig tillbaka till naturens processer. Malmö ska, står det i planen, ”bli en förebild för hållbar stadsutveckling genom anläggandet av en naturaxel i södra Hyllie”. o

LP

Circle

Design: Mikkel Beedholm/KHR Arkitekter A/S. LP Circle ger ett mjukt ljus via en högeffektiv skärm i akryl. Skärmen omgärdas av en voluminös färgad eller vit ring och är dold när man tittar från lägre vinklar. Fås i färgerna vit, blå, röd eller svart.

LED 3000K eller 4000K. www.louispoulsen.com

Hansen Millennium® – ett unikt fönstersystem För både renovering och nybyggnation. Uppfyller energikraven, de smala och smäckra profilerna ger liten profilyta och lågt U-värde. Fasta fönster, dolda integrerade öppningsbara fönsterbågar, dolda gångjärn. Runda fönster, valvbågade fönster samt fönster utförda med ej räta vinklar. Enkelglas, 2-glas och 3-glas.

Preconal Fasad AB Peter Tervahauta Teknisk support – Hansen profilsystem Tel. 0346-554 50, 070-208 30 61

Se alla spännande projekt med Hansen Millennium på

www.preconal.se

Nedan. Urban Think Tank genomför nu projektet Reactivate Athens, ett förebildligt förändringsprojekt. menar Johannes Tovatt.

vad b ö r g ö r a s?

Johannes Tovatt om arvet efter Erskine:

→Vi måste våga sparsamheten.

Världen blir mer och mer sammansvetsad, men arkitekter är samtidigt experter på att köra vidare i mallar. Vi måste våga avstå och få nya impulser.

I år skulle Ralph Erskine ha fyllt 100 år. ”Vad skulle man göra i dag om man tog på sig den förändringsvilja som präglade många under efterkrigstiden, inte minst Ralph Erskine? Vilken är nästa brännpunkt?

I ett historiskt perspektiv är frågan spän­ nande. Erskines generation befann sig mitt i välfärdsstaten. I en djupare mening var förändringsviljan inriktad på individens frigörelse – att forma det drägliga och att manifestera moderniteten. Motsättningen är slående – att den individuella frigörelsen paras med det generella, det storskaliga och det industriella. Det var gripbara fysiska behov som tillgodosågs. Vilka kan då vara vår tids utmaningar?

Jag ser framför mig tre teman under de kommande årtiondena som balanserar mellan det idémässiga och det konkreta: 1. Den globala frågan. 2. Den tredje platsen. 3. Att avstå.

Den första punkten, det globala, utgår från upplevelsen av hur vi i världen blir mer och mer sammansvetsade, att vi snabbt närmar oss världsmedborgarskapet och att vi i egentlig mening inte kommer vara lyck­ liga så länge det finns stora olyckor – att vi alla delar samma kropp.

Jag har jobbat en hel del med Urban Think Tank de senaste åren och jag märker vilken kraft den urbana olyckan väcker och vilka prioriteringar som skapas hos oss som yrkesmänniskor.

Nu genomför dom ett program som heter Reactivate Athen där dom gör stora saker.

De driver en stor workshop med bland andra Onassis Foundation och Världsbanken – ett program för att få fart på delar av

centrala Aten som har ödelagts av krisen och dålig styrning.

Vi arbetar med ett liknande program i Ryssland där vi vänder oss till civilsam­ hället och försöker få i gång medvetandet om stadsförnyelsens möjligheter, det är en ren politisk aktivitet som vi hoppas kunna sjösätta 2014. Det här är ett ideologiskt och idébaserat arbete, men samtidigt oerhört pragmatiskt. Ingen idé utan materia, ingen kropp utan själ. Det stannar inte vid tanken.

Min andra punkt, den tredje platsen, är mer svårgripbar. Det är till exempel platsen mellan två individer, en plats som ofta är ganska förorenad av värderingar, av kor­ rekthet och brist på öppenhet. Här bryts sambandet mellan människor.

Jag tror att den här tredje platsen är helt central för starkt individualiserade människor i framtiden, när vi innesluts i allt för mycket introvert teknik, i en artificiell värld av färdiga bilder. Inte sällan är det en plats på gränsen mellan olikheter. Det kan gälla två olika kommuner eller platser, med olika förutsättningar, föreställningar om dem på andra sidan.

Det är i det gränssnittet vi måste börja se och höra – en stark kontrast till mo­ dernismens föreställning om grannskapet, den generella planen, det avgränsade, det konfliktfria. Här handlar det om att våga se konflikterna, söka upp dem och förstå dem.

Det tredje punkten, att avstå, var en sak som Ralph Erskine pratade mycket om på slutet. Han tvivlade starkt på föreställ­ ningen om teknik och konsumtion som en lösning, hur välriktad och miljömedveten

områdena än är. Just detta tror jag kom­ mer ifatt oss, vi måste våga avstå. Det ser man tydligt på unga i dag. Ägandet är inte lika intressant, det är inte så viktigt längre.

Byggandet är ju i konsumtionens framkant, exploateringen av mark, energi och råvaror.

Vi som är äldre måste följa den impuls som den nya generationen kommer med, här gäller det att ha ett öppet sinne, vi måste hänga på. ’Do more for less.’ Våga sparsamheten. Inte ’business as usual’. Vi är experter på att köra vidare i mallar. Det är så vi bygger en stor del av vår profession.

Vi tar sällan de djupare tagen och stannar upp – frågar vad som egentligen händer och kommer att hända. Att våga avstå ger ofta en ny impuls, man visar sig orädd, säkrar inte upp för egen del, man riskerar och agerar.” o J o h a N N E s TovaT T a r k iTE k T o ch vd fö r TovaT T a rch iTEc T s & pl a N N E r s. b E r äT TaT fö r da N h a llE m a r.

27 2/14 · arkitektur

pa ro c. se å me rp Lä s

C05:39

1-4 april 2014

Välkomna till vår monter C05:39 på Nordbygg där vi visar nyheter ur vårt breda sortiment för hållbart byggande och renovering. De nya produkterna i renZERO™ konceptet finns givetvis på plats!

Vi bjuder på energirenoVering Det krävs mycket energi för att gå på mässa! Många montrar skall beskådas, nyheter skall utvärderas och dokumenteras, nya och gamla kontakter hälsas på. Tanka ny energi i vår monter C05:39. Vi bjuder på smoothies! Energirenovering the Paroc way, så att säga.

VOLA komplett perfektion I den prisvinnande serien Round Series finns redan inbyggd papperskorg och dispenser för pappershanddukar.

Med VOLA nya inbyggda tvåldispenser och spolknapp tillsammans med den klassiska elektroniska tappventilen kan, kontor, restauranger, hotell foajéer, museum, gallerier eller konserhallar ge gäster och kunder en komplett VOLA miljö.

Celebrating continuity.

Celebrating change

VOLA ab - Ruddammsgatan 14, 2 - S-803 20 Gävle - Tel.: 026-140230 - sales@vola.se - www.vola.se VOLA SHOWROOM - Storgatan 24 - S 144 55 Stockholm

9

1. Lakewood Church, Houston, Texas. 43 500 besökare/vecka 2. Church of the Highlands, Birmingham, Alabama. 22 184 besökare/vecka

CLAeS SörSTedT om

megakyrkor i USA De framgångsrika kyrkorna i USA blir allt större.

Gamla arenor blir kändispastorernas nya scen och ofta med en hel livsstil på köpet. Lättillgängliga ligger de som stora lådor intill motorvägar, bara att parkera och konsumera religion.

1

Drygt 40 procent av amerikanerna besöker varje vecka någon typ av religiös ceremoni. En internationellt hög och stabil nivå. Men något som drastiskt har ändrats är hur och var vita protestanter med evangelikal läggning går i kyrkan. Allt fler går till samma kyrka och de blir allt större. Med fler än 2 000 kyrkbesökare i veckan kallas fenomenet en Megachurch. 1980 fanns det 50 megakyrkor och i dag är de runt 1 800. Arkitektoniskt har typologin mer gemensamt med konferensanläggningar, arenor och terminalbyggnader än med traditionella kyrkorum. Megakyrkan har blivit ett av många gränssnitt parallellt med en hemsida, en tv-kanal, en pod, en app och ett biblezine för barnen. Störst av alla är Lakewood Church i centrala Houston, Texas, som rymmer 16 800 människor, 800 fler än ett utsålt Globen.

Varje vecka passerar ungefär 43 500 deltagare för att höra kändispastorn Joel Osteen.

Tidigare var byggnaden – ritad av Lloyd Jones Brewer & Associates 1975 som The Summit – hemmaarena för Houston Rockets och känd konsertlokal. Nu är den kyrkoanpassad av Studio Red Architects som har placerat en roterande jordglob i guld på altaret – eller scenen – vilket ersätter korset. Lakewood är typisk genom att vara en om- och tillbyggnad av en äldre byggnad belägen intill en motorväg med ett stort antal parkeringsplatser. Karakteristiskt för många kyrkor är också användandet av högteknologisk scenteknik med jätteskärmar och projektorer, perfekt ljud, elgitarrbaserade band och en social infrastruktur som erbjuder allt från zumbaworkout, café, bokhandel till föreläsningar och 30 ungdomsverksamhet. o arkitektur ·2/14

2

3

3. North Point Community Church, Alpharetta, Georgia.

30 629 besökare/vecka 4. Willow Creek Community Church, South Barrington, Illinois. 25 743 besökare/vecka

5. LifeChurch.tv, Edmond, Oklahoma. 30 000 besökare/ vecka 6. Southeast Christian Church, Louisville, Kentucky. 21 764 besökare/vecka

4

4

9

7 8 1

5

9. Solid Rock Church, Monroe, Ohio. 4 000 besökare/vecka

4

9 6

6 5

7. Woodlands Church, The Woodlands, Texas. 18 385 besökare/vecka 8. Second Baptist Church, Houston Texas. 20 656 besökare/ vecka

2 3

9 6

5

2 3

2 3

7 8 1

7 8 1 9

8

6

4

7

5

31 2/14 · ARKITEKTUR

På Baseco har vi lång erfarenhet av träförädling. Grunden för oss är en bra norrländsk råvara kombinerat med omsorg och kvalitet i vår produktion.

Yrkeskunskap och tradition är viktigt, men också att vara nyfiken och låta sig inspireras av vår omvärld.

Med all vår tradition och kunskap i ryggen känns det både spännande och naturligt för oss att blicka söderut. Där hittar vi andra tåliga träslag som ek och ask. Båda med sina unika egenskaper och uttryck.

Baseco Golv AB, Box 86, 924 21 Sorsele. Tel 0952-550 10, 0910-560 70, info@baseco.se, www.baseco.se

www.krux.se

ek furu ask

„Spitzenqualität hela vägen från idé till färdigt montage.“

Schüco satsar på Spitzenqualität hela vägen från idé till slutmontage! Våra fönster, dörrar och fasader ger dig obegränsade möjligheter att förverkliga dina planer. Vi hjälper dig att finna din unika lösning och lägger stor vikt vid energieffektivitet, smarta och väldesignade tillbehör samt säkerhet.

Besök vår monter C09:31 på Nordbygg så berättar vi mer! www.schueco.se

tema

*exklusiv

34 arkitektur 路 2/14

Vänster. Sunken house, London från 2007. Arkitekt David Adjaye.

Foto ©eD ree ve

De exklusiva privatvillorna har en viktig roll att fylla.

Det finns mycket att lära av deras sätt att ta plats i sin omgivning, inte minst för en stadsbyggare.

Intro

tomas laurI

Giovanni Boccaccios Decamerone (1353) är ett av den moderna littera­ turens första mästerverk. Den är till formen en novellsamling med en ramberättelse. Tio personer (tre män och sju kvinnor) flyr det pesthärjade Florens ut på ett lantgods där de varje kväll berättar en historia. De flesta om kärlek – svek, lust, begär och allt annat som hör till relations­ draman mellan vuxna.

Verket kan ibland tyckas ålderstiget, till exempel är kvinnan lite inskränkt skildrad. Men det är inte svårt att relatera till flykten från staden, dragningen till ett överskådligt, säkert, tryggt och lugnt sammanhang där en → utan den gode distans till urbanitetens myller och kaos blir möjlig. mecenaten hade Boken utspelar sig på 1300­talet och är jämngammal med städer­ arkitekturhistorien nas framväxt under medeltiden.

Då som nu föder staden vissa varit fattigare. tankar. Städer är stundvis mer än vad invånarna mäktar med.

De vill ibland vila från infernot.

Det är ett privilegium att kunna dra sig tillbaka från det ur­ bana. Den grupp som flyr den pesthärjade staden i Decamerone är uppenbarligen välbärgad. De kan låta tiden stå still och ägna sig åt historieberättande, en nöjesaktivitet, på en stor lantegen­ dom. Inte många hade den möjligheten på medeltiden.

I dag ser det lite annorlunda ut. Fler kan ta de här pauserna från det urbana. Katrine Kielos essä (sid 64) beskriver de nyrika i det nyliberalt frälsta Sverige som en köpstark målgrupp som kan unna sig ett varierat boende och alltid försäkra sig om ett balanserat förhållande till staden. De har också blivit allt duktigare på att söka arkitektens tjänster, att göra väldesignade hem.

De bemedlade har haft en speciell roll i arkitek­ turhistorien. Utan den goda privata mecenaten hade

35 2/14 · arkitektur

* B o s ta D

Höger. Sunken house, London från 2007. Arkitekt David Adjaye.

Interiör.

Foto ©eD ree ve

det varit en fattigare historia. Exemplen är otaliga på hur pri­ vata hem kan vara en spelplats för forskning och utveckling av arkitekturen. På sid 68 hittar ni en genomgång av några av dessa villor. Oftast rymliga, överdådiga och pompösa.

De flesta kom till i en exklusiv anda. Beställare vänder sig till den bästa arkitekt de känner för att skapa ett hem som inte liknar någon annans, som är höjt över det mediokra, och som skyr standard och vanlighet. men kanske ska man inte alltför hårt betona en god ekonomi. Vad som krävs är insikten, en beställarvilja att skilja ut sig, att med arkitekturens hjälp personifiera det annor­ lunda. Tham & Videgård är ett av de svenska arkitektkontor som gjort mycket av det lilla och enkla formatet. Få, även internationellt sett, har en lika experimentell portfölj när det kommer till småhus. Deras sommarhus på Lagnö (Arkitektur nr 2/2013) är ett slående exempel på att stor budget inte avgör. Viktigare är att åstadkomma det extrema under omständigheterna, att kunna få beställaren med på det. Medvetenheten föregår husen.

Skillnaden mellan nu och då kan beskrivas utifrån hur beställarnas medvetenhet skiftat. Definitionen av det ex­ klusiva har inte alltid varit densamma. Många av de äldre historiska exemplen handlar mer uttalat om att manifestera sin makt, slå vakt om sin samhällsposition och förmedla den. Pompa och ståt.

Dagens extrema bostäder har ett tydligare frånvänt drag.

Hemligheten uppskattas. Världen formuleras lätt som ett hot.

Att bygga ett så kallat panic room är standard. Men kanske framför allt figurerar eremiten som förebild. Drömmen om ensamhet mitt i naturen. Där finns ofta primitiva tecken, som en sparsmakad kall utedusch. Jakten på ett unikt hem som det enda i sitt slag bortom alla officiell smak har också intensifierats. I många fall är arkitekturen en fortsättning på ett konstintresse. Att få leva undandragen från världen i lugn och ro med sin konstsamling i ett hus som även det kan beskrivas som konst är eftersträvansvärt.

36 arkitektur · 2/14

Helt frånvänd kan nu ingen vara i vår mediala och över­ vakade tid. Vad man ofta hamnar i är ett läge där villaägarna markerar en slutenhet, ett undandragande från världen, men husen är ofta fullt synliga. Resultatet blir motsägelsefullt.

Villor som både drar sig undan och står ut. Få hus förklarar det här bättre än David Adjayes många Londonhus. Som Dirty House (2002) och Sunken house (2007). De är anpassade efter stadens skala, men är extremt slutna, privatsfären isoleras, samtidigt som fasaderna mot gatan är anslående, som mål­

ningar. Det uppstår en tät och suggestiv spänning mellan hus och stad, mellan det privata och det offentliga.

I sin bok The possibility of an absolute architecture lyfter Pier Vittorio Aureli den här spänningen till ett idealtillstånd för staden i stort. Inte för att han hyllar en stad full av privata tillknäppta hus. Det är snarare husets förmåga att bygga upp och definiera en stad han ser. Huset som det formelement som avgör hur bra staden fungerar. Han har inte särskilt mycket över för ikonarkitekturen som i hans ögon bara är en tröttsam förlängning av en kommersialiserad värld, ett ekonomiskt ställningstagande. Det han är ute efter är huset som en politisk handling, en stad uppbyggd av enskilda delar som på ett medvetet sätt kommunicerar, tar hänsyn, relaterar till helheten.

Pier Vittorio Aurelis bok borde vara ett standardverk för alla nyfikna stadsbyggare. Precis som för många andra framstår Mies van der Rohe som en ledsagare för honom. Ett av exemplen är Toronto-Dominion Centre (1963–69). Mies van der Rohes sex torn sätter en gräns mot omgivningen. En gräns som bygger på ett hänsynstagande till vad som behövs på denna plats och vad som gagnar staden i stort. Den gränsen bygger upp staden.

I vår tid, när städerna mer eller mindre är färdigbyggda och egentligen bara kan byggas till, är det här synsättet kanske mer relevant än någonsin. Det Pier Vittorio Aureli sätter fingret på är att stadsbyggandet ofta blir ett närsynt fokuserade på antingen helheten eller enskildheter. Sällan tänks dessa två sidor som förutsättningar för varandra, som en nödvändig dualism.

Antingen jagar stadsbyggarna ikoner som höjer sig över mängden eller så odlar de en tuktad och inskränkt syn på huset som en anonym skärm med butiker som servar gaturummen.

Vid skapandet av ett retreathus i Norden är det en självklarhet att beakta landskapet, att rita något anpassat efter det. Men

att också låta huset i lika hög grad definiera landskapet, är lite ovanligare.

Etienne-Louis Boullée är ett annat av Pier Vittorio Aurelis exempel. Trots det monumentala i hans arkitektur introducerar den en för sin tid ny sorts offentlig miljö. Målet är att främja staden, att vara publika monument. Husen adresserar staden så att den påverkas och förändras.

Samma sak som mecenatvillorna oftast har gjort. De spelar en viktig roll som formobjekt för staden, omgivningen, platsen, landskapet. I bästa fall når de symboliska höjder och tar plats i arkitekturhistorien. Som Andrea Palladios villor. Också de upprättar det autonoma huset, framhåller Pier Vittorio Aureli. Inte → Husen är ett form­ minst är det hela tydligt i hur villa Rotundas fyra lika sidor bjuder in element som avgör hur den omgivande grönskan och samtidigt transformerar den. bra en stad fungerar.

Det är talande att Elding Oscarson ser sin internationellt stilorienterade villa som en del av ett förlorat Mölle, ett sätt att återknyta till en tradition där husens individualitet hade ett egenvärde på orten. Likaså är det slående hur Tham & Videgårds intrikata tegelform svarar upp mot platsens träd och buskar och låter en bäck rinna rakt igenom huset. I den vita villa Jonas Lindvall ritat utanför Halmstad är det uppdelningen i flera lådor som står upp mot landskapet, för en dialog med det.

Det finns i det här sättet, att genom gestaltningen vara en aktör i sin omgivning, mycket för en stadsbyggare att lära av mecenatvillorna, av det skrytsamma, upphöjda och exklusiva. o to m a s l au r I

37 2/14· arkitektur

*EXKLUSIV

PROJEK T

FOTO ÅKE E:SON LINDMAN

Murat i det Ovanpå en bäck och inkilade mellan träden ligger tolv husvolymer. En pastoral idyll möter handslaget tegel.

Allt formar en egen värld mitt i en uppvuxen trädgård.

Creek house, Södra Sverige · Tham & Videgård Arkitekter

CREEK HOUSE

gr枚na 39 2/14 路 ARKITEKTUR

Föregående uppslag. Huset är placerat ovanpå den bäck som rinner genom tomten.

*exklusiv

ko mmeNtar

Nedan. De många volymerna skapar utblickar i flera riktningar i många av rummen, som från det centralt placerade köket.

per borNsteiN

Med Creek House fortsätter Tham & Videgård att närma sig en totalarkitektur. sedan starten i slutet av 1990-talet har Bolle Thams och Martin Videgårds gemensamma verksamhet präglats av en starkt kreativ integritet. Arkitekturen hämtar näring från traditionellt svenskt byggande, som får nytt liv genom inter­ nationella influenser. I efterhand är det enkelt att se hur varje projekt fått sitt egen visuella uttryck. De tidiga projektens svarta paneler av plywood, Tellusskolans gula ribbor och Trädhotellets speglar. Enkla grundformer prövas i nya arrangemang, detaljer och material.

Ska jag kritisera Tham & Videgårds arbeten för något är det att den visuella ordningen sällan tyckts korrespondera med någon motsvarande ordning i byggnadernas struktur och uppbyggnad. Framför allt de tidiga projekten framstår i dag som tämligen ordinära, om än med ytterligt omsorgsfullt gestaltade inneslutningar.

Det intressanta är hur detta tycks avta alltmer. Det är som

40 arkitektur · 2/14

att arkitekturen gradvis nästlat in sig i byggnadernas inre, i pro­ jekt efter projekt. Nu, efter 15 års sökande, träder allt fram som det ska vara, en totalarkitektur som omfamnar varje liten del av byggnaden. En arkitektur där gränsen mellan det gestaltade och det på platsen funna suddats ut. platsen vid kusten i södra Sverige ger goda förutsättningar med horisonten, vinden, havet och ängarna som närmaste grannar. Det stod ett hus här tidigare och det mesta av tomtens karaktär har bevarats. De stora lövträden, den vindlande bäck­ fåran, den gamla stenmuren med sin trasiga grind, allt bidrar till att underbygga husets provinsialism.

Tilläggen är små och få, som de nätta gångbroarna i rostigt stål, och stenbumlingarna som blir till trappor mot husets altandörrar. Detaljer som ytterligare raderar gränsen mellan nytt och gammalt och får huset att verka äldre än det är.

creek house

11 9 8 7

5

10 8 6

7 B

B

7 7

5

6

2

a

a

1

3 4

pl aN 1:600 1. EnTréHall 2. KöK /MaTpl aTs 3. VarDagsruM 4. allruM 5. Hall 6. WC/DusCH

12

7. soVruM 8. BaDruM 9. BasTu 10. Kl äDK aMMarE 11. Förr åD 12. ElDsTaD

sektioN a–a 1:600

sektioN b – b 1:600

41 2/14 · arkitektur

*exklusiv

42 arkitektur 路 2/14

vänster. Tomtens träd och buskar har så långt som möjligt lämnats orörda.

nedan. Interiören präglas av golv och snickerier i ask, vita välvda tak och teglade fönsterinfattningar.

ett av de tidigare förslagen, som ritades 2006, det så kallade Botanic Garden House var snarast en antites till det nu byggda, en amöbaformad vit glaspaviljong placerad vid sidan om bäcken, mer besläktad med Saanas paviljong för Serpentine Gallery i London, än med platsen. Huset är nu väl infogat på platsen.

Det liksom ruvar diskret bakom trädridåerna och får de nästan 300 kvadratmetrarna att försvinna bland lövverken.

De uppbrutna tegelvolymerna, utan markerade entréer, samt gångbroarna och trädridåerna, ger samtidigt byggnaden en starkt privat karaktär. Integriteten är påtaglig från alla håll och några avvisande skyltar lär sannolikt inte behövas.

Mellan huskropparna, alldeles vid bäckfåran, finns en enkel utedusch. Här är avskildheten total och duschen blir en påminnelse om det enkla sommarnöje som huset någonstans ändå aspirerar till.

Husets exteriör väcker annars associationer till Mies van der Rohes tidiga tegelvillor och till Lewerentz. Materialvalen är robusta och ytterst konsekventa. Teglet med sina strukna fogar bildar både golv, väggar, yttertak och fönsteromfattningar. Svarta stålpartier och trädetaljer av ask bidrar till helheten. Invändiga

creek house

väggar är av putsad betongsten. Detaljeringen är utsökt på ett sätt som är ovanligt i svenskt byggande och hela huset formligen osar av perfektion. Samtidigt präglas det av en lekfull saklighet, inte minst genom den uppbrutna planlösningen.

Husets tolv sammanflätade volymer skapar en labyrintisk plan med fyra flyglar. Rummen är konsekvent sammankopplade i hörnen vilket ger rörelsen genom huset en flödande karaktär.

Varje rumsvolym har fått sin storlek och sina ljusinsläpp och merparten av rummen har fönster mot tre håll, vilket adderar till planens dynamik. De välvda taken väcker associationer till Le Corbusiers Maisons Jaoul i Paris, medan de teglade fönsteromfattningarna ramar in utsikten.

Visst kunde man önska att takvalven i husets alla rum varit av tegel i stället för gips. Och visst känns de fanerade träpanelerna som pryder flera av rummen lite väl simpla i ett hus som detta. Men detta är randanmärkningar på ett hus som tillhör det bästa som byggts i landet på denna sidan millenniet. o Pe r B o r n s te i n

43 2/14 · arkitektur

*exklusiv

44 arkitektur 路 2/14

creek house

45 2/14 路 arkitektur

*exklusiv

46 arkitektur 路 2/14

Föregående uppslag. Tomten var sedan tidigare planterad som en botanisk trädgård.

+

vänster. Passage mellan vardagsrum och kök.

creek house

t r e d e ta l j e r

Flödigt med bruk tham & Videgård skriver om tre detaljer som präglar villan. en bäck, ett tyskt hårdbränt tegel och ett utglesat förband.

Bäcken Bäcken letar sig diagonalt genom platsen och delar tomten och huset i två delar. Entrén är utformad som en upplyft bro som spänner över vattnet så att de två sidorna binds samman.

Konstruktivt övergår betongplatta på mark till att bli ett fribärande bjälklag med anslutande rumsvolymer som fundament. o

Murning Under projekteringen utfördes ett antal provmurar där tegelsort, förband, fogbredd och murteknik prövades. Valet föll på ett tyskt hårdbränt, handslaget och frostbeständigt tegel med viss färgvariation. En 3 cm bred fog och flödigt med naturgrått bruk som delvis rår över stenarna bidrar till en varierad yta. o

vädringslucka Genom utglesning av förbandet formas ett raster i tegelmuren som silar luft och ljus.

Integrerade i bakomliggande mur skyddas vädringsluckorna mot väder och vind, och kan även lämnas öppna för genomluftning när huset är tomt. o

vädringsluck a 1:20

47 2/14 · arkitektur

*exklusiv

nedan. Hallen som bildar en bro över tomtens bäck har ett murat golv.

nederst. Fönsteröppningarna i vardagsrummet ramar in det omgivande landskapet.

Pl åTsarg

30 sedum 25 dr änmaT Ta PaPP yeP 2500 100 Foamgl as i luTning 1:45 100 Foamgl as 200 Pl aT Tbärl ag

Tegelbalk

115 Tegel 20 FingersPalT 100 sTenull 250 leca 15 PuTs

sTålregel sTomme 12mm böJd giPs PuTs

vaT TenuTledande rosTFri Pl åT

bock ad Pl åT

isolering

FörsPänd balk

20 massiv T askgolv golvPaPP 18 golvPly wood ångsPärr 135 beTong Pl asTFolie 3x100 exTruder ad cellPl asT

isolering FörsPänd Tegelbalk bock ad Pl åT

väggsnitt 1:25

48 arkitektur · 2/14

nedan. det växer sedum på taken, förutom på vardags­ rummets tak där en teglad terrass ligger.

creek house

Fak ta

villa, södra sverige arkitekt: Tham & videgård arkitek­ ter genom bolle Tham och martin videgård (ansvariga), konrad krupin­

ski (handläggande), eric engström, carmen izquierdo, lukas Thiel, mår­ ten nettelbladt. Övriga konsulter:

k: ke gruppen, olle claesson, linda lacker, eva bodén, outi Päivärinne. el: Projektel, ola burlin. va/vvs: Po

andersson, martin eriksson. Byggher­ re: Privat. Bruttoarea: 285 kvm (boa 203 kvm). Byggnadsår: 2008–13.

arkitekten beskriver: Platsen är södra sverige vid kusten, en äldre jordbruksbygd klassad som naturre­ servat av riksintresse. Fritt placerad i det stora och öppna odlingsland­ skapet utgör tomten, som sluttar svagt ned mot havet, ett undantag eftersom den planterats med en va­ riation av trädarter och blommande buskar, vilket gett den karaktären av en liten botanisk trädgård. de stora träden står tätt och solljuset filtreras genom ett tak av bladverk. en liten bäck slingrar sig genom trädgården och förstärker ytterligare den idylliska inramningen. bäcken som regelbundet orsakar översvämningar krävde en robust byggnadsteknik. detta tillsammans med områdets tradition av murverk

och tegel inspirerade till väggkon­ struktionen, skalmurar av mörkt tegel i löpförband med bred fog. murarnas textur och materialitet bi­ drar till att förankra huset på plat­ sen, tåligt för klimat och åldrande. arbetet pågick i sju år och två förslag fick överges. länsstyrelse och byggnadsnämnd kunde endast godkänna ett enplanshus. med ett relativt stort program på en liten tomt prövade vi att dela upp huset i mindre volymer för att sedan infoga dessa mellan trädstammarna på båda sidor om bäcken. en plan­ lösning anpassad till naturen, vilket också möjliggjorde att spara grönska som naturligt skydd mot kustens starka vindar. arkitekturen är uppbyggd av

tegelblock i olika skala och höjd, fritt sammanfogade för att skapa inre och yttre rum och kopplingar, vilket ger tomten – trots dess be­ gränsade storlek – en mängd olika små platser. resultatet är en organisk ordning med stor variation, vindlande rörelser och samband där komplexet av rum inte kan överblickas från en enda punkt. det framstår som större, en egen värld. den lilla bäcken passerar genom huset och överbryggas av entrérum­ met. invändigt separerar några trappsteg gemensamma och privata delar i olika nivåer. varje rums position i landskapet förstärks yt­ terligare av takvalv som ger riktning åt interiören.

Huset vilar på en betongplatta

med ytterväggar utförda som skalmur; invändigt murade med lecablock som vitputsats och ut­ vändigt med hårdbränt handslaget tegel i bred naturgrå fog. Takvalven är av platsgjuten betong och täckta med foamglass och sedumväxter. uteplatserna, den utvändiga trappan och takterrassen har en beläggning av tegel. interiört är golv och snickerier genomgående i askträ. o B o lle th a M M a rti n v i d egå r d

49 2/14 · arkitektur

*exklusiv

projek t

Foto åke e:son lindman

cocktailglasat mölle var en gång i tiden syndens näste. med hjälp av trä och glas återknyts bekantskapen med en tid när arkitekturen vågade ta plats i den skånska badorten. mölle by the sea, mölle · elding oscarson

m 枚 lle bY the se a

51 2/14 路 arkitektur

Föregående uppslag. Villan ligger på en avstyckad tomt mitt i Mölles klassiska bebyggelse.

*exklusiv

ko mmentar

julia svensson

Med en vänlig och naturanpassad variant av OMAs Villa Dall'Ava uppdateras Mölles excentriska rykte.

Förra sekelskiftet förvandlades mölle från fiskeläge till populär badort, av vissa kallad syndig, då män och kvinnor badade tillsammans i randiga baddräkter.

Povel Ramels låt Gräsänkling blues från 1951 handlar om en äkta man som slår klackarna i taket när hans hustru åkt till Mölle by the Sea för att bada och förlusta sig. Förmodligen visste inte Povel att villor sedermera skulle namnges med inspiration från hans låt. Även Mölles arkitektur var i begynnelsen excentrisk. I byns sluttande landskap tornar pampigt sirliga villor från förra sekelskiftet upp sig. Alpstil, snickarglädje och ett anrikt bad­ hotell – allt finns representerat.

I det här sammanhanget utgör Elding Oscarsons svävande villa ett kaxigt tillägg. På en relativt liten och terrasserad tomt sticker den upp, som en svensk liten Villa Savoye. En kapsel klädd med grånande douglasgran och ett underrede av glas. De väl tilltagna glaspartierna kan ses som 2010­talets oblyga sätt att återuppta badortens extravagans från förra sekelskiftet.

Skyltfönstereffekten som uppstår kan givetvis ifrågasättas

i ett så tättbebyggt område, även om trädgårdens murar av sten och tegel mildrar det avklädda intrycket genom att bilda alter­ nativa väggar kring huset. En annan bieffekt av glaset är att det enda sättet den konstsamlande klienten kan exponera tavlor i bostaden på är att luta dem mot glasväggarna.

Men det okonventionella och bristen på ”praktiska lösningar” är mer befriande än störande. enligt arkitekterna själva var avsikten att göra huset i Mölle lika lämpligt för cocktailpartyn som någonsin Le Corbusiers villa. Och sällskapsrummet är ett mingelparadis med direkt tillgång till trädgården, kvällssolen och utsikten mot havet.

Bottenvåningen domineras av en flytande rumslighet. Med tre flyglar: en för kök, en för sällskapsrum och en för entré samt ett smart arbetshörn med inbyggd bokhylla.

Rummen skärmas av med badrum och förråd. I mitten leder en vit spiraltrappa med täckta räcken upp till ovanvåningens samlingspunkt, ett asymmetriskt vardagsrum. Det stora sov­ och badrummet har hotellkänsla med en vit skjutvägg som skärmar

3

11

2

12

1 10

4

5

2 9 3

8

4 2

13 4 3

6

7 1

14

pl an 2 1:300 1. AllruM 2. sOVruM 3. bADruM 4. kl äDk AMMAre

2

2

10

9 1

3

9

4 5

bottenvåning och tr ädgård 1:300

52 arkitektur · 2/14

1. entré 2. kök /MAtsAl 3. k AppruM 4. k ylruM 5. VArDAgsruM 6. wc 7. bibliOtek

8. jOrDk äll Are, unDer MArk 9. stenMur 10. grönsAksl AnD 11. tegelMur 12. rOsengårD 13. terr Ass 14. bef isk äll Are

7

8

6

k äll arpl an 1:300 1. hAll 2. gästruM 3. bADruM 4. kl äDk AMMAre 5. k yl Ar

6. sk Afferi 7. t Vät t 8. teknik 9. jOrDk äll Are 10. l jusgårD

»

nedan. Alla bottenvåningens ytterväggar är i glas. glasfasaden har få indelningar och rutor på upp till sju meters

m ö lle bY the se a

bredd. övre planet vilar på tunna vita stålpelare. golvet är i glättad betong.

5

4 1

sektion 1:300 1. l jusgårD 2. hAll 3. gästbAD

2

3

4. VArDAgsruM 5. AllruM

53 2/14 · arkitektur

*exklusiv

höger. träfasaden är en regnskärm vilket möjliggör ett direkt och skarpt möte mellan plankor och glas.

+

t r e d e ta l j e r

Skarpa möten elding Oscarson berättar om tre detaljer som kännetecknar villan i Mölle. Dubbelsteppat glas, breda douglasplank och infällda snickerier.

10MM härDAt järnfrit t 16MM DistAns/ArgOn 12MM l AMiner At järnfrit t

screentryckt dubbelsteppat hörnmöte Genom att hålla nere höjden på glasfasaden kan byggnaden få mycket breda glasrutor utan att varje rutas area blir orimligt stor. Kortare fasader har bara en ruta, längre fasader delas av en skjutdörr. Det finns därmed inga möten mellan två fasta glasrutor, förutom vid husets hörn. Båda rutorna steppas där vinkeln är oregelbunden. För att matcha det helt ofärgade järnfria glaset med ett lätt uttryck maskas de steppade glasens svarta försegling med grått screentryck och mötet fogas med grå silikonmassa. o

hörnmöte gl a s 1:3

tvärt möte mellan glas och trä För att betona kontrasten mellan de stora glasytorna och de ramsågade douglasgranplanken ligger alla glaspartier innanför fasadlivet. Träfasaden är en regnskärm med öppen fog monterad utanpå en luftad fasad. Aluminiumpartier och plåtarbeten i titanzink både vid glaspartier och vid kröndetalj täcks av träplanken för ett tvärt möte där uttrycket reducerats till glas och trä. Träfasadens 420 mm breda plank på upp till 11,5 m längd är snedsågade för att få en droppkant. I en gest åt några av den omkringliggande sekelskiftesbebyggelsens rustika träfasader är fasadens hörnmöten sinkade. o

5

1

2

3

wc-dörr panelkl ädd box 1:10 1. snickeritillVerk AD k ArMprOfil, b jörk 2. bOltgångjärn siMOnswerk tectus AluMiniuM nAtur AnODiser AD 3. snickeritillVerk At Dörrbl AD l Ack AD ply wOOD 4. rOstfrit t bleck 1MM 5. DörrsMyg l Ack AD MDf

54 arkitektur · 2/14

4

1

2

3

gl asparti övervåning –tr äFasad 1:20 1. 35 r AMsågAD DOugl Asgr An b = 420MM 2. rf skruVinfästning Djupförsänk t, pluggAD 3. 10MM härDAt järnfrit t 16MM DistAns/ArgOn 12MM l AMiner At järnfrit t

dörr i bottenplanets inklädda volymer Husets form ger tillsammans med inställda volymer en öppen sekvens av rum på bottenplanet. Volymernas uttryck är skarpskuret genom inklädnad av lackade MDF­paneler med gerade hörn, infällda specialsnickrade dörrar och bibliotekets helt integrerade bokhylla. Detaljen visar dörren till bottenplanets RWC, där trycket är det enda som skvallrar om att det är en dörr. Karmen är profilerad för att täckas av intilliggande paneler helt i liv med dörrbladets utsida. Karmen saknar överstycke och tröskel för att ge en överluftsdetalj med samma spalt mot golv och undertak som volymens lackade paneler. o

rY s k a p o s t e n

55 2/14 路 arkitektur

*exklusiv 5

6

1

17

2

16

15

14

3

13

»

av sängen från badet. Det är nästan helt glasat mot utsikten; skillnaden mot nedervåningen är liten. I övriga rum ramar utskurna fönster in utsikten, det ger ett mer ombonat och traditionellt uttryck. Interiört bildas rejäla låga fönsterkarmar, exteriört ett direkt möte mellan trä och glas. stålkonstruktionen är synlig både in­ och utifrån, med smäckra kryss och bara balkar. Utsidan präglas, förutom av fasaden i glas och trä, av fina detaljer. Så som de i hörnen snyggt saxade träplankorna. Detta skapar en helhet som på en gång är ruff och finlemmad.

En av Elding Oscarsons inspirationskällor är OMAs Villa Dall’Ava utanför Paris. Den är i sin tur en uppdatering av Villa Savoye. Grundidén är ungefär densamma, men OMAs hus är mer experimentellt och särpräglat till både form och karaktär.

Husets baksida är en betongvägg med ett stort glasparti, och de ovanpåliggande huskropparna, där sovrummen bland annat finns, har klätts i korrugerad aluminium och skjuter ut över undervåningen.

Den glasade bottenvåningen, som liksom Möllevillan rymmer ett sällskapsrum i direkt anslutning till trädgården, har även inslag som ett skyddat utomhusrum med en ”skog” av tunna pelare. En exklusiv komponent är den uppgraderade takterras­ sen. Den har en avlång swimmingpool med utsikt över Eiffel­ tornet i fjärran.

56 arkitektur · 2/14

möllevillan är mer minimalistisk, försiktigare. Stor hänsyn tas till tomten, och tack vare husets asymmetriska form skapas möjlighet till flera trädgårdsrum av olika karaktär. Hänsyn visas också gentemot bakomliggande hus. Taket är täckt av sedum och smälter samman med grönskan i landskapet omkring.

Mölle by the Sea kan inte sägas vara innova­ tiv på samma sätt som Villa Dall’Ava var 1991.

Men både form och detaljer är omhändertagna på ett imponerande sätt. o j u li a s v e n s s o n

12

4

11

10

7

8

väggsnitt 1:20 1. 35 r AMsågAD DOugl Asgr An 22x70 gles 8 Minerit 22x70 gles VinDDuk 2. gl As upp till 6,7M breDD screentryck ViD steppAD k Ant 3. pl åt titAnZink 4. ut VänDig sOl AVsk ärMning 5. pl åt titAnZink 6. 30 seDuM 25 nOphADr Ain tätskik t yep6500 23 r åspOnt i fAll 0-150 fAlluppbyggnAD/luf tning 4,8 hDf 315 liMtr äbAlk, Miner Alull ångspärr 22x70 gles 12 Osb 12,5 gips

9

7. s jösten 8. fOAMgl As 9. 80 betOng, stålgl ät tAD, gOlV VärMe 50 cellpl Ast 200 betOng 10. stålpel Are DiAMeter 82,5MM 11. AerOgelisOlering 12. stålbAlk upe360 13. liVpl åt 14. 18 OregOn pine, MAssiVA til jOr 22 gOlVspån, gOlV VärMe 315 liMtr äbAlk 45x70 gles 12 Osb 12,5 gips 15. gAller, AnODiser AD AluMiniuM 16. sMygbekl äDnAD l Ack AD MDf 17. inVänDig sOl AVsk ärMning

vänster. husets baksida med trappa ner till källaren.

m ö lle bY the se a

nedan. husets form delar upp tomten i olika uterum, som ett entrérum.

Fak ta

Villa, Mölle adress: Mölle, sverige. arkitekt: elding Oscarson genom jonas elding och johan Oscarson (ansvariga), yuko Maki och gustaf karlsson (medverkande). underkonsulter:

k: konkret, christian hoffman. v: klimatteknik, e: Accendo. entreprenadform: Delad entreprenad. byggentreprenad: Dan Olsson bygg, ulf bengtsson. glasentreprenad:

Architectural solutions, torgny fernegård. vs-entreprenad: nVs imtech. vent-entreprenad: Ventilationsteknik. el-entreprenad: total el. inredningssnickeri: gröt-

lingbo Möbelfabrik. byggherre: privat. bruttoarea: 300 kvm. byggnadsår: 2013.

arkitekten beskriver: Mölle är en unik plats, till topografi och natur liksom historia och aura. till ”syndens Mölle”, där män och kvinnor fick bada på samma plats, vallfärdade nordeuropéer vid förra sekelskiftet. en excentrisk och experimentell arkitektur följde i deras spår under 1900-talets första hälft. Därefter har experimenten och festligheterna fått gett vika för en mer konserverande utveckling. Vår och beställarens ambition i Mölle har varit att återuppväcka platsens insomnade arkitekturtradition och föra den vidare i vår tid.

projektet började redan på 1980-talet, då beställarens föräldrar kom så långt som till sprängning och schaktning efter att tomten styckats av från en större grannfastighet. tomten skiftade så småningom ägare inom familjen och 2007 påbörjades vår uppgift – att skapa en byggnad anpassad till en historisk kontext såväl som till en mycket färgstark beställare och till hans familj som bildades under projektets gång. byggnaden visar både kontrast och följsamhet i relation till tomt och kontext. Volymen har hållits låg utan sockel och takresning. Den terras-

serade tomten vetter mot öresund, men byggnaden skyr konventionen att vända alla rum mot en och samma utsikt. här finns flera kvaliteter runt om, som sten- och tegelmurar, växtlighet och en gammal iskällare. byggnadsformen delar upp tomten i olika uterum och ger en mjukt avdelad rumssekvens interiört. formen bryter också upp byggnadsvolymen och gör den till en svåröverblickbar helhet – från vissa vinklar anslående, från andra vinklar nätt. på det helt glasade bottenplanet, ett pilotisrum med skjutdörrar och odelade rutor på upp till nästan

7 meters bredd, bildar trädgården och stenmurarna rummet. Den övre volymen är lyft på slanka stålpelare och har en fasad i ramsågad douglasgran i jumboformat som är den första i sitt slag, liksom Mölles mest namnkunniga hus villa italienborgs schackrutiga eternitfasad var på sin tid. o j o n a s e ld i n g johan oscarson

57 2/14 · arkitektur

*exkLuSiV

projek t

Volymkontroll Barocken har varit en inspirationskälla. Få saker är normala. Det mesta har förvrängda proportioner eller är i en skala utöver det vanliga.

Villa S2, Halmstad · Lindvall A & D

Vill a s2

59 2/14 路 arkitektur

*exklusiv

Föregående uppslag vänster.

Genom de fem volymerna löper en sammanbindande axel.

Föregående uppslag höger. huset mot gården med sina olikstora glaspartier.

foto R achael Smith

foto chRiStoffeR lomfoRS

ko mmentAr

3

mik Ael bergquist

Detaljeringen är vågad på det vita huset ett stenkast från det salta vattnet.

4 1 2

några kilometer väster ut från Halmstads centrala delar ligger Tylösand och Frösakull. Platsen är berömd för sina vidsträckta sandstränder. Den soliga vinterdag jag är där känns det som att vara förflyttad till sydligare breddgrader och en annan årstid.

I Frösakull ligger Bruno Mathssons glashus och i Haverdal, nästa område i norr, finns mer svensk arkitekturhistoria i den så kallade Ancker-byn, med Stig Anckers små sommar-kedjehus.

Båda dessa exempel framstår i dag som sympatiska men också exotiska i sin småskaliga anspråkslöshet. Bebyggelsen i Tylösand och norrut längs kusten har på senare tid börjat omvandlas från ett sommarbostadsområde till en villaförort till Halmstad. De relativt stora byggrätterna utnyttjas maximalt. Staket och murar omgärdar nu tomterna som tidigare saknade tydliga gränser mellan det privata och allmänna.

3

övre Pl An 1:300 1. kontoR 2. SovRum 3. teRR aSS 4. baDRum

c

D

12 a

11

a

8

6

1

2

b

b

7 10 9

4 5

10

c

entréPl An 1:300 1. entRé 2. kök 3. föRR åD/ teknik 4. baStu/Spa 5. matSal 6. kök

3

D

7. föRvaRinG 8. bibliotek 9. vaRDaGSRum 10. SovRum 11. baD/ wc 12. t vät tStuGa

På en tomt, ungefär mitt emellan Mathssons hus och Ancker-byn, där det tidigare låg ett sommarhus, har Jonas Lindvall ritat en stor villa. Den tar inte intryck av husen runt omkring med sina valmade sadeltak och träfasader, utan består av fem vitputsade lådor symmetriskt placerade bredvid varandra.

Två mindre envåningsvolymer i var ända och tre volymer med dubbel våningshöjd där emellan. Det är inte så överväldigande från utsidan som man skulle kunna tro. Uppdelningen av huset i de olika volymerna bryter ner intrycket. Det ser ut som en liten by snarare än som en stor samlad villa.

sektion A–A 1:300

sektion c– c 1:300

sektion b – b 1:300

sektion d – d 1:300

60 arkitektur · 2/14

nedan. De fem volymerna får villan att framstå som en liten by utifrån.

VILL A S2

foto chRiStoffeR lomfoRS

Genomgående i husets fasadutformning och fönstersättning finns en skalförskjutning och förvrängning av normala proportioner och mått. Som den ovanligt höga och breda entrédörren till exempel. Dörren är också pivothängd så när den öppnas rör sig en del av dörrbladet inåt och en del utåt. Samma förvrängning av det normala finns i de fem meter höga skjutglaspartierna i huvudvolymerna mot trädgårdssidan. Glasstorleken är på gränsen för det som är tekniskt möjligt att tillverka.

Som besökare gör man entré genom den speciella entrédörren och in i en 5,5 m hög rektangulär hall. Rummet får dagsljus från ett takfönster. Man möts av en vägg av smala abstrakta takhöga dörrar. Med en lätt tryckning öppnar de sig. På andra sidan finns en bastuavdelning. Går man till höger passerar man trappan till övervåningen och sedan kommer man in till köket.

Matsalen ligger i samma volym några trappsteg lägre ned.

I nästa volym finns vardagsrummet och sedan följer badrum, gästrum och tonårsrum i den sista lägre husvolymen. I anslutning till sovrummet på övre våningen finns en privat badavdelning, som är en av husets vackraste delar, där naturmaterialen

MÅ

NS

tiG

eN

SItuAtIonSpL An 1:800

61 2/14 · arkitektur

*exklusiv

bidrar till den speciella atmosfären. Hela huset präglas av en enorm omsorg om byggdetaljer, glaspartier, dörrar och fast inredning. Köket, badrumsinredningarna och det mesta av den fasta inredningen är specialritade.

62 arkitektur · 2/14

Det jag har problem med är hur detta stora hus ändå känns statiskt när det borde vara öppet och generöst. Jag tror det har att göra med en kombination av proportionerna på rummen och hur man rör sig genom huset. Vissa av rummen är helt enkelt för höga medan golvytan paradoxalt nog – som i entréhallen – inte känns tillräckligt stor i förhållande till det höga rummet. Men det handlar också om att man rör sig genom huset i en tydlig axel som sammanbinder de höga husvolymerna. Det leder till att varje rumsenhet bildar en avskild återvänds-

Vänster överst. handfaten med tillhörande skåp är specialritade som det mesta av husets fasta inredning.

Vänster nederst. badrummet på övre plan. nedan. 5,5 meter högt skjutglas­ parti i vardagsrummet.

foto R achael Smith

foto R achael Smith

gränd utan visuell kontakt med intilliggande rum. Huset har inte den dynamik som man skulle kunna förvänta sig av det okonventionella upplägget. Samtidigt kan jag fascineras av det orädda genomförandet av projektet med de överstora glaspartierna, platta tak och dold takavvattning, minimala krönplåtar på ett vitmålat putsat hus som ligger ett stenkast från det salta havet. En arkitektur som bygger på en utpräglad estetik som beställaren och arkitekten verkar överens om. Men ett hem ska ju också fungera på ett vardagligt plan över lång tid.

Runt matsalsbordet står Jonas Lindvalls egenritade pinnstolar.

Stolarna har en rundning i sitsen för att vara bekväma. De är nästan lite sentimentala i sin uppdaterade folkhemsform. Det vore intressant att se Lindvall plocka fram samma mångbottnade känslighet i utformningen av nästa villaprojekt.

M I k A e L B e rg q u I S t

nedan. matsalen med möbler av Jonas lindvall själv.

VILL A S2

foto R achael Smith

fAk tA

villa S2, halmstad Adress: månstigen 12, halmstad.

Arkitekt: lindvall a & D genom Jonas lindvall (ansvarig), mikael

ling (handläggare). underkonsulter: VA: limmareds Rör ab. el: k axelssons el. AV: atle ab. Bygg-

herre: privat. entreprenadform: Generalentrepre nad. Byggnadsentreprenör: Jan lundgren bygg ab.

Bruttoarea: 405 kvm. Byggnadsår: 2013.

Arkitekten beskriver: bakgrunden var ett uppdrag från en familj med två barn i övre tonåren. familjen hade införskaffat tomten för snart 10 år sedan. förebilderna har för oss varit en vanlig blandning av modernistiska stilideal blandat med tankar om barockt rumsförlopp, tydlighet och möjlighet till samvaro likväl som platser för avskildhet. Då huset ligger på en plats som har ett förflutet som sommarnöjesparadis, ville vi även att det skulle vara lätt att insupa naturen utanför.

en inspirationskälla var även ett fint projekt som lars asklund arbetade med under min praktiktid där för snart 25 år sedan. Det var ett villaprojekt som aldrig byggdes och som utgjordes av ett antal paviljonger på en stor tomt. vi har försökt att göra ett projekt som harmonierar och reflekterar den mångfald av byggnadsstilar och skala som fanns och framförallt finns i området. Då våra uppdragsgivare önskade ett förhållandevis stort hus, både yt­ och volymmässigt, blev en av målsättningarna att skapa ett hus

som exteriört upplevs som mindre än vad det är. vårt sätt att lösa detta var att bryta upp huset i fem volymer med en inbördes rytm, som med tiden är tänkta att visuellt se­ pareras med hjälp av den planterade murgrönan. Den exteriöra rytmen återfinns till viss del interört med en blandning av rum med enkel eller dubbel takhöjd.

Gatufasaden mot norr har ett mer slutet uttryck medan fasaderna mot trädgården och söder är mer öppna för att möjliggöra en uppbrytning av den inre och yttre miljön, så att

trädgården blir en del av rumsupple­ velserna. interiört är huset planerat med umgängesytorna nära entrén och de privata delarna mer perifert placerade på bottenplanet eller en våning upp. vi har försökt att använda så bra material som budgeten medgav för att skapa ett hus som kan stå kvar i många år. huset är en murad konstruktion med sand­ sten och alla snickerier är specialtillverkade för projektet. o j o n A S LI n DVA LL

63 2/14 · arkitektur

*ExkluSiv

pEr SpEk tiv

k at r i n E k i E lo S

→ Så hamnade vi tillbaka i artonhundratalet.

På 20 år har den rikaste promillen i Sverige tredubblat sin andel av landets samlade inkomster. Familjer är åter intresserade av att bygga monument över sig själva. Katrin Kielos söker historien bakom en arkitektur för rika som inte fanns för 20 år sedan.

Specialtillverkade snickerier, barocka rumsförlopp, terrasse­ rade tomter, helglasade bottenplan och pilotisrum med skjut­ dörrar. Den svenska lyxvillan verkar vara här för att stanna.

Våren 1996 höll arkitekten Mikael Askergren en kurs på Arkitekturskolan vid KTH. ”Rik arkitektur – arkitektur för rika”, hette den. Syftet var att hitta en ny marknad för den svenska arkitektkåren. Folkhemmets bostadssubventions­era var över.

Det var dags att få loss andra typer av kapital.

Idén var att privatisera.

Det gällde att få den svenska ekonomiska eliten att sluta köpa gamla slott från varandra och i stället börja bygga. Detta var enda sättet att rädda den svenska arkitektkåren, resonerade Mikael Askergren. Och varför inte? Arkitekten är en konstnär som måste bygga för att utöva sin konst.

64 arkitektur · 2/14

Från det gamla Egypten till Trump Tower på Manhattan har arkitekten alltid tjänat de makter som haft möj­ lighet att bygga i samhället. Det har varit pyrami­ der, kyrkor eller järnvägsstationer som i olika eror fått arkitekternas uppmärksamhet. De har blivit sin tids arkitektoniska frontlinje och kvar

står de som monument över tiden när vi byggde för att fira Farao, Gud eller den av järnvägsnätet nyligen sammankopplade världen.

När den ekonomiska makten i Sverige har rört sig bort från staten och in händerna på privata individer är det inte konstigt att lyxvillorna poppar upp. Det är i dessa projekt som svenska arkitekter får möjlighet att vara kreativa och utvecklas – men vad säger lyxvillorna om samhället?

För tio år sedan kunde 10 000 svenskar leva enbart på räntor och aktieutdelningar. I dag är siffran 28 000, enligt statistiska centralbyrån SCB. De senaste tio åren har antalet personer som kan leva på bara kapitalinkomster med andra ord nästan tredubblats.

På 20 år har den rikaste promillen i Sverige samtidigt tre­ dubblat sin andel av landet samlade inkomster, enligt The World TopIncome Database. Sveriges rikaste procent står i dag för ungefär 9 % av inkomsterna jämfört med 4 % år 1980. Deras skatt har under samma period sjunkit till 39 % jämfört med 49 % 1970. Arvs­ och gåvoskatten har avskaffats och hela samhället har gått igenom ett systemskifte.

Ojämlikheten har ökat i nästan hela världen de senaste

30 åren. 1900­talet ser enligt många analytiker ut att bli en jäm­ lik parentes i en världshistoria av klyftor. När en allt större del av rika länders välstånd varken skapas genom nya uppfinningar eller hårt arbete är vi tillbaka i 1800­talet. Förmögenheter läggs på hög och går i arv mellan generationer och familjer är åter intresserade att bygga hus som monument över sig själva.

En viss del av de ökade klyftorna är en naturlig konsekvens av globaliseringen. När hela världen läser Harry Potter via en global bokmarknad kommer JK Rowling också att bli mycket rikare än forna tiders bästsäljande författare som Charles Dickens eller Leo Tolstoj. Men detta räcker inte som förklaring.

Omfördelningen har helt enkelt varit för stor.

Fram tills finanskrisen 2008 fanns det inom ekonomkåren inflytelserika teorier om hur rikedomen från den rikaste pro­ centen skulle ”sippra ned” och gynna resten av samhället. I dag talar man mer om hur det är deras konsumtionsdrömmar – inte pengar – som ”sipprat ned”.

I stället för att jämföra vår villa med grannens jämför vi oss i dag med idealen i tidningarnas bostadsbilagor. Det får konsekvenser. Vi vill ha en lyx som vår löneutveckling ensam inte kan betala för.

Det svenska folket har på tio år ökat sina bostadslån med 1 500 miljarder. 2 400 miljarder kronor står vi i skuld med.

Samtidigt är vi sämst på att amortera i hela Europa enligt Internationella valutafonden IMF. 125 år tar det en svensk i snitt att betala av sitt bolån. Det hade varit helt otänkbart i de flesta andra länder. Där be­ → Det svenska folket har på talar man av på 20 år.

Svenska politiker tio år ökat sina bostadslån talar i kör om vikten av stabila statsfinanser, med 1 500 miljarder. den som är satt i skuld är inte fri. Men när det gäller våra hus har vi inga problem med att vara skuldsatta för miljoner och samtidigt prioritera nya kök och badrum framför amorteringar. Att den svenska medelklassen inte betalar av sina huslån är också förutsättningen för att den kan lägga så mycket pengar på heminredning. I dag spenderar vi nästan lika mycket på inredning som på mat och livsmedel: 21 miljarder varje år.

Och ingen verkar egentligen vilja ändra 65 på systemet.

2/14 · arkitektur

*EXKLUSIV

100 %

87 %

Fördelning av tillgångar Den rikaste delen av Sveriges befolkning (1 %) äger 23 % av landets alla tillgångar.

Tillsammans med den näst rikaste femtedelen äger de totalt 87 %. Den fattigaste delen (10 %) av befolkningen har bara skulder. Resten (70 %) av befolkningen äger 13 % av tillgångarna.

K ÄLL A: OECD

23 %

L ANDETS SAML ADE TILLGÅNGAR (%) 0% SKULDER

De svenska bankerna tjänar stora pengar på våra räntebetalningar. De vill i många fall hellre att vi lägger våra sparpengar på att köpa deras fonder än betalar av på lånen. Politikerna vill i sin tur hålla igång ekonomin. Skulle svenskarna börja amortera som an→ I dag spenderar vi dra européer skulle de konsumera mindre – vilket skulle få konsenästan lika mycket på kvenser för tillväxten. Den enda institution som försöker bromsa inredning som på mat. utvecklingen är riksbanken.

66 ARKITEKTUR · 2/14

Under lång tid har banken legat under sina inflationsmål, trots att en lägre ränta skulle sänka arbetslösheten i Sverige. Men lägre ränta skulle också uppmuntra medelklassen att låna mer och det vill riksbanken förhindra. Den oroar sig i dag mer för en bostadsbubbla. Detta trots att förre vice riksbankschefen Lars E O Svensson argumenterat för att den förda räntepolitiken har lett till att 60 000 svenskar blivit arbetslösa i onödan.

Svenskarnas riskfyllda bostadsbeteende har fungerat historiskt eftersom de sociala skyddsnäten är starkare i Sverige än i andra länder. Även om man förlorar jobbet eller blir sjuk klarar man av sitt bolån tack vare a-kassa och sjukförsäkring. I dag är detta inte lika säkert. Den svenska a-kassan räknas som en av Europas sämsta och skräckhistorierna om folk som faller ur sjukförsäkringen fyller tidningarna.

Det politiska tonläget i dessa frågor är högt och polariserat.

Men debatten leder sällan vidare till en diskussion om våra bostäder. Ränteavdrag och rot-avdrag kostar runt 40 miljarder om året, men det uppfattas aldrig som ”bostadspolitik” eller ”bostadssubventioner”. Trots att det är just vad det är. En subvention för att stimulera en viss typ av byggande framför andra.

Pengarna hade kunnat läggas på att bygga nytt – men nu får svenskarna nya badrum och kök i redan befintliga hus i stället.

Det är en politisk prioritering.

I Storbritannien har de senaste åren förts en diskussion om det som kallas för ”banker style”. Rika människor som med sina inredningsdrömmar skapar hus så överstylade och överrrenove-

inkomstspridning i Sverige Andel av befolkningen som tjänar 50 % under medianlönen.

2011 var den 269 726 kr/år, enligt SCB. I dag är den andelen mer än dubbelt så hög som den var 1995. Från att ha varit det land där inkomstspannet varit mest sammantryckt har Sverige rasat från första till fjortonde plats när länderna rangordnas.

11,1 % OECD-snitt 2010

k ÄLL a: OeCD

9,4 % 8

8

OECD-snitt 1995

6

6

4

4

2

2

9,1 %

3,7 %

0 1995

96

97

98

99

00

01

02

rade att de inte går att skilja från varandra. Det överdrivna in­ tresset för boendedetaljer skapar paradoxalt nog miljöer som alla liknar varandra, den översta procentens alldeles egna ghetton.

Där man i Sverige pratar om ”gentrifiering”, pratar man i Storbritannien om ”plutokratifiering”. Superrika som tar över gamla hus och områden och tror att de gör historien och arki­ tekturen en välgärning genom att installera golvvärme, lyxiga badkar och walk­in­closets.

Platser som Notting Hill i västra London har förvandlats till oavbrutna byggarbetsplatser. Ständiga renoveringar och sammanslagningar av lägenheter är ljudet framför andra och eftersom utrymmet i centrala London är begränsat bygger man nedåt. Tre eller fyra våningar under jord läggs till. Garage, swimmingpool, spa och bioanläggningar. Pressen kallar det för ”isbergsarkitektur”. Det klassiska lyxrenoverade viktorianska fyravåningshuset är bara toppen. Under marken finns ett underland lika stort. Och ibland rentav större.

Det skapar förstås problem av rent fysisk karaktär. Betong avleder inte vatten på samma sätt som jord och där den under­

03

04

05

06

07

08

0 09

2010

jordiska världen visserligen kan stabilisera grunden för ett gammalt hus, kan det samtidigt få grunden till grannens hus att rasa. Symboliken när Goldman Sachs chef började gräva under sitt 160­åriga hus så att fasaden sjönk och drog med sig grannarnas undgick ingen.

I Sverige må våra ideal vara annorlunda. Våra inkomstklyftor är – trots att de ökar snabbare än de flesta – fortfarande betydligt mindre. Vår idé om vad som är ett prestigeboende är en annan och i Sverige finns det plats att bygga ovan jord – inte bara under.

Men även den svenska lyxbostaden får konsekvenser.

De offentliga pengarna går i dag till badrumsrenoveringar i allt mer skuldsatta medelklasshushåll samtidigt som den rikaste procenten bygger lyxvillor.

Vem vi bygger för och varför visar vad vi värderar som samhälle. Och arkitektur är ett språk som kom­ mer att kunna läsas i generationer. o k atrinE kiEloS Är SkriBEnt oCH SaMHÄllSDEBattÖr.

67 2/14 · arkitektur

*exklusiv

ut valt

En exklusiv historia Arkitekturhistorien är full av villor med rika beställare. Inte sällan har de blivit framåtblickande mästerverk. Vi har listat 22 viktiga genom historien. Och graderat deras nyskapande egensinne och lyx.

Villa Medici

Red House

Poggio a Caiano, Prato

Bexleyheath, sydöstra England

arkitekt: År: Byggd åt: Egen: lyx:

arkitekt: År: Byggd åt: Egen: lyx:

Giuliano da Sangallo 1492 Lorenzo de Medici 7 10

Philip Webb 1860 William Morris 9 7

1492

Villa Barbaro Maser Treviso arkitekt: Andrea Palladio År: 1558 Byggd åt: Bröderna Daniele och Marc Antonio Barbaro Egen: 8 lyx: 8

68 arkitektur · 2/14

Villa Almerico, ”La Rotonda” Valmarana arkitekt: Andrea Palladio År: 1569 Byggd åt: Paolo Almerico, en medlem av det högre prästerskapet Egen: 9 lyx: 8

Villa Merlo Timrå

Hill House Helensbourgh, Skottland

Palais Stoclet Bryssel

arkitekt: Isac Gustaf Clason År: 1885 Byggd åt: Sågverkspatronen Fredrik Bünsow Egen: 5 lyx: 7

arkitekt: Charles Rennie Mackintosh År: 1904 Byggd åt: Förlagschefen Walter Blackie Egen: 8 lyx: 9

arkitekt: Josef Hoffmann År: 1905 Byggd åt: Bankiren Adolphe Stoclet Egen: 8 lyx: 10

Palau Güell

Homewood

Thielska galleriet

Barcelona

Knebworth

Stockholm

arkitekt: Edwin Lutyens År: 1901 Byggd åt: Aktivisten och författaren Jane Warton Egen: 7 lyx: 7

arkitekt: Ferdinand Boberg År: 1905 Byggd åt: Bankiren och konst­ samlaren Ernest Thiel Egen: 6 lyx: 8

arkitekt: År: Byggd åt: Egen: lyx:

Antoni Gaudi 1890 Eusebi Güell 8 8

69 2/14 · arkitektur

*exklusiv

Villa Tugendhat

Villa Beer

Villa Geber

Brno

Wien

Stockholm

arkitekt: Ludwig Mies van der Rohe År: 1930 Byggd åt: Fabrikören Fritz Tugendhat Egen: 9 lyx: 10

arkitekt: Josef Frank, Oscar Wlach År: 1931 Byggd åt: Bankmannen Julius Beer Egen: 8 lyx: 7

Haus Müller

Villa Savoye

Prag

Poissy, Paris

arkitekt: Adolf Loos År: 1930 Byggd åt: Byggmästaren František Müller Egen: 8 lyx: 8

arkitekt: År: Byggd åt: Egen: lyx:

arkitekt: År: Byggd åt: Egen: lyx:

Ragnar Östberg 1913 Bankiren Philip Geber 7 8

Haus Wittgenstein Wien arkitekt: Paul Engelmann och Ludwig Wittgenstein År: 1928 Byggd åt: Margarethe Stonborough­ Wittgenstein Egen: 10 lyx: 7

70 arkitektur · 2/14

Le Corbusier 1931 Familjen Savoye 10 8

Falling Water Bear Run, Pennsylvania

Philadelphia, Pennsylvania arkitekt: Louis Kahn År: 1961 Byggd åt: Bokhandlaren Margaret Esherick Egen: 8 lyx: 4

Villa i Bordeaux Bordeaux arkitekt: OMA/Rem Koolhaas År: 1998 Byggd åt: Författaren och tidningsägaren Jean Francois Lemoîne Egen: 10 lyx: 7

F O T O R A S M U S Wæ R N

arkitekt: Frank Lloyd Wright År: 1939 Byggd åt: Familjen Kaufmann, som hade Kauffman­ varuhuset i Pittsburgh Egen: 10 lyx: 6

Esherick House

F O T O R A S M U S Wæ R N

2002

Villa Mairea Norrmark arkitekt: Alvar Aalto År: 1939 Byggd åt: Maire Gullichsen, delägare i Ahlström­ koncernen Egen: 9 lyx: 10

Urval: Mikael Bergquist, Claes Caldenby, Tomas Lauri, Johan Mårtelius, Rasmus Wærn.

Farnsworth House

Dirty House

Plano, Illinois

London

arkitekt: Ludwig Mies van der Rohe År: 1951 Byggd åt: Läkaren och medicine professorn Edith Farnsworth Egen: 10 lyx: 6

arkitekt: År: Byggd åt: Egen: lyx:

David Adjaye 2002 Privat 7 8

71 2/14 · arkitektur

*exklusiv

Höger. Kameleonthuset. Ett pappershus med tryckta bilder av svart och vit marmor på fasaden. Mattias Lind/White Arkitekter. foTo r AsMus norL AndEr

projek t

dan hallemar

Det lilla huset bryter ny mark Mikrohuset kan vara en prototypverkstad för boende. Tre nya projekt undersöker enkelheten. Men kommer det lilla husets sökande efter det nödvändiga nå våra städer?

1926 frankfurterkök av Margarete schütteLihotzky

1942

72 arkitektur · 2/14

f o T o å K E E: s o n L i n d M A n

Lådan av ralph Erskine.

Förra sommaren föreslog Boverket att nya student- och ungdomsbostäder skulle kunna vara så små som 20 kvadratmeter.

Efter en remissrunda under hösten krympte de ytterligare fyra kvadratmeter: – De skulle kunna bli runt 16 kvadratmeter genom att man kan utnyttja samma yta för olika funktioner, sade Yvonne Svensson, rättschef vid Boverket, till TT. Det pågår en jakt på kvadratmeter i de höga kvadratmeterprisernas tid. Boverket vill också göra lättnader i regelverket för bostäder under 35 kvadratmeter samt till sommaren införa en ny bygglovsbefriad bostad på 25 kvadratmeter, en uppdaterad friggebod.

Vi lever i en tid där omåttliga summor finns samlade för stora villor, sommarhus eller vindsvåningar. Samtidigt pågår jakten på det lilla, det begränsade, för att ge fler möjlighet att bo i städer med bostadsbrist. Om man vill vara mer cynisk så är det en återkomst för industristadens klyftor mellan de trångbodda och de välbärgade. Men då bodde de trångbodda vägg i vägg med dem i de stora våningarna. Nu sitter fyrtiotalister kvar i sina 200 kvadratmetersvillor medan deras barn flyttar in i mikrobostäder på övergivna industritomter i bullerutsatta lägen. Men att experimentera med det lilla behöver inte vara en väg tillbaka, det kan också vara ett sätt att få nya insikter om vad det är att bo.

Mikroarkitekturen har drag av prototyp-byggande och kräver att man identifierar det nödvändiga. Det kan på så sätt vara ett sätt att minska resursslöseriet. Det svenska folkhemsbygget var en studie i begränsningens arkitektur. Det kunde uppfattas som en trång kostym, med sina mått och studier, men när det gäller boende så är de grundläggande mänskliga behoven trots allt gemensamma. Den lilla arkitekturen kräver ett absolut gehör för den mänskliga rörelsen. Mått och studier är helt nödvändiga.

Av vad vi gör och hur vi gör det.

Men att minimera kan också förändra hur vi beter oss. Man

behöver bara tänka smart-phone för att förstå det. Eller återvända till Margarete Schütte-Lihotzkys Frankfurterkök från 1926. Ett arbets- eller konceptkök för arkitekten Ernst Mays social housingprojekt New Frankfurt. Det 1,9x3,4 meter lilla köket, kopplat till vardagsrummet med en skjutdörr, kom så småningom att byggas i tiotusentals och inspirera nya former. Kärnan i idén var att köket är en arbetsplats. Inspirerad av tidens taylorism formades det kring ett arbetsflöde. I mikroarkitekturen försvinner buffertzonerna. En av utmaningarna blir därför själva gränsdragningarna. Var börjar något, var slutar något annat, hur ser övergången ut, hur länkas de ihop? Kärnan i den lilla arkitekturen, när den är bra, är att alla delar förhåller sig till varandra. Som en skulptur, där man har reducerat allt till det allra nödvändigaste. Piloten och författaren Antoine de Saint-Exupéry skrev följande om kompression: ”Det verkar som om perfektion inte uppnås när inget mer kan läggas till, utan när inget mer kan tas bort”.

För arkitekter som ska praktisera det lilla är fritidshuset en bra prototypverkstad. Behoven kan minimeras, sommaren lägger till ett stort rum utanför huset. Inte sällan blir också det lilla fritidshuset en arkitekts första arbete. Som The Retreat i Pill Creek från 1963 av några som kallade sig Team 4 och bestod av Norman Foster, Richard Rogers, Susan Brumwell och Wendy Cheeseman. De blivande storarkitekterna skapade en nedsänkt retreat i skogen med ett glastak som sköt upp ur marken över den cockpit-liknande interiören. Glastaket som ett tält mellan träden. Foster utvecklade här den nedgrävda arkitektur som skulle bli hans genombrott. Ett av de svenska exemplen på det här är Ralph Erskines första projekt Lådan (1941–42), hans egenhändigt byggda lilla bostad i Lissma söder om Stockholm. På minimal yta ryms bostadens alla funktioner, dubbelsängen som hissas upp i taket och orientering för maximalt ljus, samt med den emblematiska vedväggen i tallskogen.

1963 The retreat av Team 4 (norman foster, richard rogers, susan Brumwell, Wendy Cheeseman).

→ Det verkar som om perfektion inte uppnås när inget mer kan läggas till, utan när inget mer kan tas bort.

73 2/14 · arkitektur

*exklusiv

Nedan. Kameleonthuset byggs ihop som ett legosystem, framför tjölöholm slott. f o t o H a s s e a xg r e n , g ö t e b o r g s t ryc K e r i e t

Höger. Kameleonthuset har två tryckta bilder på den korrugerade ytan, vit och svart marmor. foto r asmus norl ander

I boken Bygga och befästa (Arkitektur Förlag 2013) skriver Kolbjörn Wærn om det militära tältlägret: ”Lika fundamentalt i den militära byggnadshistorien är det militära lägret av lätta anordningar”. Han jämför det med den militära fästnings­ arkitekturens auktoritära dominanta uttryck och får syn på en diskret, kamouflerad och anonym motpol.

Så kan man se de små hus som vi visar här, som sparsamhet i en tid av excesser. Det är ingen slump att marknadsföringsbil­ derna av det sju kvadratmeter lilla pappershuset Kameleonthuset tas vid Tjolöholms slott. En mer auktoritär byggnad än slottet Tjolöholm av Lars Israel Wahlman är svår att hitta i landet, och den stod mycket riktigt som backdrop när Lars von Trier skulle gestalta jordens undergång i Melancholia.

ritNiNgar 1:100

74 arkitektur · 2/14

Kameleonthuset är ett samarbetsprojekt mellan White arkitekter, Göteborgstryckeriet och varumärkesbyrån F+B. Mattias Lind på White menar att ett förnyelsebart material som papper kommer bli lättare att använda i design med den digitala tekniken, där formgivningen kan definieras i digitala modeller och formas med nya skärverktyg. Pappershuset Kameleont änd­ rar, som namnet antyder, färg när man rör sig runt den. Huset låtsas också vara något annat än papper, det leker marmor.

Det är något särskilt med mötet mellan origami och arkitek­ tur – just Whites naturum i Kosterhavet är ett mer permanent nutida exempel på det – inte minst i själva experimenterandet fram till formen och funktionen. Arkitekturen raderar här ut gränsen mellan hus och produkt, i Richard Buckminster Ful­ lers anda. En arkitektur som lika gärna kan liera sig med flyg­ plansindustrin. Bli strömlinjeformad och massproducerad. Det

→ Huset låtsas också vara något annat än papper, det leker marmor.

här är arkitektur som inte bryr sig om sitt sammanhang, det är arkitektur som kan transporteras dit där det behövs.

Som i ett tältläger. I juni 2013 lanserade IKEA foundation i ett samarbete med UNHCR och SVID en prototyp för ny typ av bostad för de 3,5 miljoner människor som i dag lever i flyktingläger.

Den ska kunna ersätta de tält som används. Ett platt paket som byggs upp till ett 17 kvadratmeter stort hus, med solpaneler på taket och plats för fem sovande. Så kan den reducerade arkitekturen transporteras, vikas upp och göra stor skillnad.

75 2/14 · arkitektur

*exklusiv

Överst. Eremitage, sovrum med golv i gran och väggar och tak i plywood.

Nederst. Eremitage har ett sovrum och en bastu på sina 20 kvadrat.

foto Alfons sArthout

foto Alfons sArthout

PL AN 1:100

76 arkitektur · 2/14

Arkitektkontoret Septembres lilla Eremitage på Trossö i Karlskrona kastar en tillbaka till den svenska tidiga moder­ nismens kärlek till den lilla stugan i naturen. Det som skul­ le komma att bli idén om sportstugan när svensken fick fler semesterveckor. I Eremitage är det ett uppfinningsrikt hus som också är en bastu. Den smarta utdragbara sängen, och interiör­ ens bastuenkelhet. Naturen tar hand om allt annat.

Som Sven Backströms och Leif Reinius lilla fiskarstuga åt byggmästaren Olle Engkvist på Äppelgarn 1942. En tältlik byggnad med väggar och tak i samma furuparkett och yt­ tertak av spån. Eller Gunnar Asplunds sommarställe, med sitt tältformade dass, i Sorunda. Hus som lägger sig tillrätta i naturen utan att röra vid den. Den här lätta sommardrömmen är en alltmer säll­ synt syn. Höga tomtpriser gör små billiga hus onödiga. Har man lagt miljoner på en tomt

varför då ställa dit ett litet hus för några hundra tusen? Precis som Backström och Reinius lilla tälthus går interiören på Sep­ tembres Eremitage i samma färgton, som en ask. Eremiten var en populär karaktär i de landskapsparker med romantiska motiv som blev populära under 17­ och 1800­talen. En tid när naturen idylliserades i den framväxande industristadens skugga. Ser vi en liknande idyllisering av enkelheten i en tid där excesser och konsumtion tycks ha nått vägs ände? I Stockholm efterfrågar man nya små kioskbyggnader samtidigt som nya gallerior och köpcentrum slår upp varje år.

En sida av det här enkla som finns med i alla de här tre projekten är materialets betydelse. Det avvikande lilla huset som vill protestera mot lyx vill gärna ha ett avvikande material, som papper eller plast. Som kulturhuset Cyklopens plastskal (sid 98). Ett annat exempel är Tove Fogelströms Tre hus

3 Små huS

+

jämfÖr

fakta Chameleon

foto r AsMus norl AnDEr

Arkitekt: Mattias lind/White Arkitekter Beställare/Samarbete: Göteborgstryckeriet och varumärkesbyrån f+B Byggnadsår: 2013 Storlek: 7 kvadratmeter Arkitekten beskriver: huset är byggt av 95 moduler och väger cirka 100 kg. Golvytan är 7 kvadratmeter och takhöjden 3 meter. huset är byggt av ark av Miniwell, ett korrugerat papper som är 2 mm tjockt, i storleken 120 x 160 cm. taket och fasaden är upphängd i ett system som påminner om lego, vilket gör huset lätt att sätta ihop och anpassa. Designen är flexibel och möjlig att bygga ut till flera hundra meter. fasaden är en korrugerad yta, som gör att huset ändrar färg när du rör dig runt det, men också att det blir mer stabilt. Genom att trycka bilder av svart och vit marmor på fasaden har vi velat få det vardagliga materialet att bli vackrare. för interiören valdes en klar gul färg, för att skapa en varm känsla och kontrastera mot fasadens svart-vita.

fakta Eremitage

foto Alfons sArthout

Arkitekt: septembre. lina lagerström, Memia Belkaid, sami Aloulou, Dounia hamdouch, Emilia Jansson Adress: trossö, tanum Kommun, Bohuslän Byggnadsår: 2013 Storlek: 20 kvadratmeter Arkitekten beskriver: En liten sommarboning med bastu och rum för att sova. två stora öppningar ramar in det vilda och karga landskapet: havet på ena sidan, den vindpinade tallskogen på den andra. En skjutdörr sträcker sig ut över det framförliggande trädäcket. uppdraget var att rita ett enkelt rum med utsikt över havet, en minimal boyta som bara rymmer det väsentliga.

Bestyr och behov som disk, matlagning och toalett sker utomhus; vid en bänk med utsikt kan man diska, ett torrdass finns i närheten. Ytterväggarna är av stående furupanel, målad i svart slamfärg. taket är klätt med tjärpapp, inomhus är golvet i gran, väggar i plywood.

Bastun är klädd i granpanel med lavar i lärkträ och har en vedeldad spis.

fakta tre hus

f o t o t oV E f o G E l s t r Ö M

Arkitekt: tove fogelström Adress: Kaggeboda, norrtälje Byggherre: Monokon/ Erik Janouch Byggnadsår: 2013 Storlek: 60 kvadratmeter Arkitekten beskriver: På en bergsknalle intill några sportstugor från 1970-talet står tre små hus på en sockel. Insidan av huset är klätt i björkskivor; väggar, golv och tak. Platsbyggda möbler och fönstersmygar är byggda i samma ljusa trä. fasaderna är klädda med skivor av mörkbrun formplywood som normalt används vid betonggjutning eller i bruksbyggnader. Dessa har skruvats på plats med farmarskruvar. Panelerna som täcker skivornas skarvar är av lackad furu. taken är klädda med korrugerad pannplåt medan den platsbyggda skorstenen och detaljer kring fönstren är av planplåt som lackats i samma kulör som tak. Dörrarna är speciellt ritade och byggda för detta projekt, insidan är av björk och utvändigt är de klädda med pannplåt lika tak.

77 2/14 · arkitektur

*exklusiv

Nedan. tre hus i norrtälje. fasaderna är klädda med skivor av mörkbrun formplywood.

höger. tre hus i norrtälje. Kök av kvistfri björkplywood som behandlats med hårdvaxolja.

foto toVE fo GEl strÖM

foto toVE fo GEl strÖM

i Norrtälje. De tre svarta husen i ett sommarstugeområde är klädda i mörkbrun formplywood, som vanligen används vid betonggjutning. Skivorna har skruvats fast med farmarskruvar och fått tak och dörrar av korrugerad pannplåt. Här söker man den industriella känslan och närmar sig precis som pappershu­ set gränsen mellan objekt och hus. Mellan fabrik och arkitektur.

1960­talets förkärlek för industriell produktion, strukturalism, en idé om det generella lyser igenom. Ett hus som söker det ab­ strakta och enligt arkitekten vill vara rutigt och linjärt.

78 arkitektur · 2/14

Alla de här tre husen söker efter moduler att leva i. De blir prototyper och experiment med material. De skalar bort kost­ nader och letar tydlighet. De är egentligen perfekta idébärare av nya tankar, som Frankfurt­köket, som inte borde vara förbehållna romantiska tallskogar utan också städer. För det är ju i ett urbant sammanhang som den lilla bostaden kommer att kunna bli riktigt intressant. Urbana strukturer där det småskaliga, det mik­ robyggda, blir byggstenar. Som Capsule Tower av Kisho Kurokava från 1972, för att ta ett estetiskt snyggt, om än något extremt exempel, som bikupor staplade på varandra i oändlighet. Men om 1960­talet handlade om att i metabolismens namn multiplice­ ra små celler till megastrukturer, kan vår tid ha som utmaning att addera dem till befintliga platser. Ryggsäckshuset kallade konst­ nären Stefan Eberstadt sitt projekt i München, en liten låda som fästs på en befintlig byggnad skulle kunna vara den samtida stadens mer innovativa variant av de lyxbyggda vindsvåningsprojekt som präglar de samtida växande städerna. o

PL AN 1:200

79 2/14 路 arkitektur

Höger. Villa Savoye av Le Corbusier med sina stilbildande pelare.

Längst bort. Traditionella stolpburna hus i Burma. Hustypen gav Le Corbusier idébakgrunden. Illustration av Viollet-le-Duc.

*exklusiv

per spek Tiv

joHAn mårTeLius

→Det minimala är ett stråk i det moderna

↘

När världen är besatt av Babelstorn och andra överdåd är aldrig kontrasten – tältet eller hyddan – långt borta. Johan Mårtelius söker drivkrafterna i enkelhetens slitstarka utopi.

80 arkitektur · 2/14

Tävlan om överdådet – högst, störst, dyrast – har i den långa historien många gånger kontrats med det motsatta idealet.

Minsta möjliga. Omständigheter må ha tvingat fram städer och komplexa byggda strukturer för att hålla mänskligheten vid liv, men för civilisationens bästa bör vi med ett sådant synsätt fjärma oss så litet som möjligt från ursprunget. Med andra ord är de ideala tillhållen i så fall snarast grottan, hyddan eller det enkla tältet.

I de stora berättelsekulturerna har både Babelstornets varnande exempel och vildmarkens gynnsamma harmoni sin djupa förankring. I skyskrapornas tidsålder har visserligen storhetsvansinnet kunnat fascinera, men de reflekterande förhållningssätten har snarare framhållit nödvändighetens basala inramningar, människans mått, den effektiva minimalismen.

De stora religionernas dyrkan av elementära miljöer – stallet, krubban, grottan eller vassdungen – har för all del kunnat bli föremål för betydande hyckleri, men har ändå också understött ett återvändande. Det har också i nästa led kunnat inramas av radikalitet, holism eller hållbarhetsideologi.

Det minimala idealet har djupa rötter. Men

det går också som ett stråk genom moderniteten. Mest välbekant är förstås Jean-Jacques Rousseaus återvändo till naturen, och bland hans samtida arkitekturprofeter jesuit-abboten MarcAntoine Laugier, med sitt framlyftande av naturhyddan som templets sanna modell. De svenska spåren representeras mest uttrycksfullt av den tecknande, ritande och skrivande överamiralen Carl August Ehrensvärd.

Att den återhållsamma primitivismen blev ett ideal i 1700-talets upplysningsanda kan förklaras av tidens allmänna strävan efter att gå till botten med analyserna, men säkert också av de föregående generationernas arkitektoniska excesser.

1600-talets maximalism, i Versailles eller Taj Mahal, i Isfahan eller i Tessins Stockholm, understödde behoven av reduktion och att upphöja det minsta till föredöme.

I början av 1800-talet formulerade Parisakademikern Quatremère de Quincy uppfattningen om de tre arketyperna, grottan, hyddan och tältet. Med typisk etnocentrism såg han då hyddan och dess avläggare, det grekiska templet, som det balanserade idealet, mellan grottan som den fornegyptiska modellen och tältet som den östasiatiska. Men den moderna utopin tende-

↘ rade snarare att favorisera tältets ultimata lätthet, nomadbostadens mobila form. Som dessutom låter sig utvecklas och förfinas utan att förgripa sig på naturen. En arkitekt som medvetet bearbetade alla tre arketyperna var Frank Lloyd Wright. Och i slutändan favoriserade han just tältet.

Här medverkade förstås också den uppfattning om rummets moderna progression som hans generation utvecklade, och även om den hade en av sina utgångspunkter i 1910-talet hos Oswald Spenglers undergångsfilosofi, fick den lätt omvända förtecken.

Från egyptiska kamrar via grekisk, romersk och gotisk expansion till gränsupplösande barock utvecklades frihetens rike, det moderna paradiset, eller helt enkelt en skön återvändo till det obyggda fältet.

I en naturlig utveckling mot rummets totala öppnande blev idealet till sist en negation, en radikal anti-arkitektur. Det gamla, arkitekturens traditionellt fundamentala uppgift att underindela och avstänga, kunde då i stället tyckas ytterst representerat av fängelsets institution.

Hur det industriella flödet, eller överflödet, av massproducerade byggnadselement kunde samverka med ett ideal av, enligt Mies van der Rohes motto, ”almost nothing”, är naturligtvis en

svårsmält paradox. Och det upplösta rummet förverkligades onekligen oftare i kompromissform genom gigantiska glaskonstruktioner än som obyggda landskap eller småskaliga, mobila tältbyggen. Ändå fanns tältet, hyddan och det folkliga urhuset som återkommande ideal. Huset på stolpar, Le Corbusiers favoriserade modell, hade visserligen delvis sin upprinnelse i den nya betongtekniken, men ideologiskt starkare betydelse hade ändå nomadtält och traditionella styltburna bostäder i sydostasiatiska vattenbryn. visionerna av lågmäld återförening mellan natur och kultur tar sig varierande uttryck och ideologiska inramningar. Lokala stadsodlingar och naturnära trädkojor lär leva vidare, åtminstone som aktiva mementon bland destruerande överflöd. Att det skyddande hägnet av några staplade stockar, kvistar, kanske en eller annan stenbumling, är arkitekturens kärna och mening har formulerats med varierande förtecken.

Ingenting tyder heller på att det rådande tillväxtklimatet kommer att avliva enkelhetens slitstarka utopi. o j o H A n m å rTe Li u s

81 2/14 · arkitektur

höger. Gunnar Asplunds första egna verk: Villa för överban­ mästare Johansson, Övre Brunnsvägen 21 i Ronneby, 1908–09. Denna villa har

*exklusiv

e SSä

knappast alls uppmärksammats i Asplundlitteraturen, eftersom den felaktigt ansetts vara nummer två i hans verksför­ teckning.

e vA e R I K S S O N · fOtO h e N R I K RO S e N q u I S t

Det första huset I Ronneby har en gul villa ansetts vara Gunnar Asplunds förstlingsverk. Nu pekar Eva Eriksson ut en annan villa som det första. En arkitekts första verk får alltid en särställning.

Nu skrivs historien om.

”Asplund designed his first realized building in 1907, a small steep-roofed villa at Ronneby in south-west Sweden”, skriver Peter Blundell Jones i sin praktfulla biografi om den svenske arkitekten. Bilden av villan inleder kapitlet om Gunnar Asplunds första arbeten. Den var ett uppdrag han tycks ha fått av sin lärare Lars Israel Wahlman, skriver Blundell Jones.

Samma uppgifter förekommer på andra håll i Asplundlitteraturen. I några fall finns bild på villan, i andra fall är den bara nämnd i en verksförteckning. Där nämns då också en andra villa av Asplund i Ronneby. Det ska alltså enligt dessa uppgifter finnas två Asplundvillor i staden, men det är alltid den första som uppmärksammas. I en berömd arkitekts karriär har ju det allra första verket en särställning. Även om det inte är så märkvärdigt i sig, så markerar det ett slags startpunkt på ett livsverk.

Däremot finns ingen anledning att fästa sig vid det andra verket i ordningen, om det nu inte har några uppseendeväckande egna kvaliteter.

Det Blundell Jones skriver om Asplunds första byggnad är vad alla initierade Asplundkännare hittills trott. Problemet är bara att det är fel. Det är en så kallad faktoid – en samling uppgifter som kommit att uppfattas som fakta därför att de vandrat runt och upprepats många gånger i litteraturen, men som egentligen är felaktiga. Den villa som utpekats som Asplunds första egna projekt är i själva verket ritad av Lars Israel Wahlman. Den andra villan i Ronneby, som alltså förblivit mer anonym, är däremot Asplunds första egna verk.

82 arkitektur · 2/14

Någonstans har det uppstått ett missförstånd. Asplund själv har inte nämnt någon villa i Ronneby i sin verksförteckning. Inte heller i den biografi som gavs ut 1943 med text av Hakon Ahlberg nämns någon sådan. Exakt hur den felaktiga uppgiften kommit in i litteraturen vet jag inte. Den tidigaste förekomsten jag hittat är från en årsskrift för Blekinge museiförening 1975. Men mitt syfte har bara varit att reda ut hur det egentligen förhöll sig med de båda villorna utifrån de dokument jag kunnat finna nu.

Det har gett helt oväntade slutsatser.

En liten, men mycket tydlig skiss i Catharina Nolins bok om Wahlman som trädgårdsarkitekt satte mig på spåret. Överst på den lilla teckningen står det: ”Skiss till hem för öfverbanmästare Johanson”. Den visar två exteriörperspektiv och planritningar till en villa samt tomtens disposition och trädgårdens utformning. Enligt Nolin är skissen signerad L I Wahlman och daterad den 26 april 1906. Den finns i Nationalmuseums arkiv som för närvarande är stängt på grund av renoveringen. Men Nolin uppger att det inte finns någon korrespondens kring projektet bevarad där, förutom ett brev från Wahlman till beställaren, trafikchefen Fogelberg. Hon har därför naturligt nog utgått från att villabygget aldrig blev av.

Men själv kände jag igen projektet som en villa tillskriven Asplund, eftersom jag sedan några år arbetar på en bok om honom. Min första reflektion var att det måste handla om det uppdrag som han övertog från Wahlman. Jag visste också att Asplund ritat en villa för överbanmästare Johansson. Men det var något som inte stämde här. Om denna villa var avsedd för honom, vem var då denne Fogelberg och vad hade han med saken att göra? Framför allt förbryllade skissens tidiga datering.

Jag sökte vidare bland Lars Israel Wahlmans ritningar i före detta Arkitekturmuseum (nu Arkitektur- och designcentrum).

Mycket riktigt hittade jag fullständiga ritningar till villan som jag sett i den lilla skissen. De är daterade i maj 1906 och undertecknade Lars Israel Wahlman med signatur av den medarbetare som utfört renritningen. Två olika sådana signaturer förekommer, ingen av dem är Asplunds. Villans exteriör samt planlösningar för hus och trädgård förelåg alltså klara i en skiss redan i april 1906, fullständiga ritningar fanns i maj samma år. Gunnar Asplund inledde sina studier vid KTH höstterminen 1905, och hade i april året efter inte avslutat sitt första år på Teknis. Det är svårt att se vad han skulle ha haft med denna villa att göra.

Jag hade tidigare fotograferat av dokument i Arkitektur- och designcentrums Asplundsamling och dessa dokumentfoton gav nu fler ledtrådar. Av ett tjänstgöringsintyg från Wahlman framgår att Asplund varit anställd på hans kontor i två perio-

83 2/14 路 arkitektur

*exKluSIv

Detta uppslag. Lars Israel Wahlman: Villa vid Övre Brunns­ vägen 17 i Ronneby, 1906–07.

Denna villa har felaktigt tillskrivits Asplund som dennes första egna verk.

der, varav den första var juni-september 1908. Det finns också två handskrivna brevkoncept från Asplund till överbanmästare Johansson. De är odaterade men uppenbart skrivna sommaren 1908 då han arbetade hos Wahlman.

I det första konceptet uppger Asplund också sin sommaradress. Han skriver: ”Sedan ark L I Wahlman till undertecknad överlämnat att i eget namn utföra begärda ritningar till den tänkta byggnaden, får jag härmed sända Eder ett (överstruket: första) utkast.” I det andra konceptet tar Asplund upp frågan om sitt arvode. ”Priset för ritningarna till denna stuga torde bli desamma som för den ark. Wahlman levererade till den föreg. stugan, eller 125 kr”, skriver han. Vidare utfäster han sig att försöka leverera planritning i mitten av september. I Ronneby stadsarkiv finns en ritning med Asplunds namnteckning, daterad den 15 september 1908. Den föreställer den andra av de två villorna i Ronneby, på vilken det (i enlighet med Asplunds ritning) sitter en vindflöjel med årtalet 1909, det år villan byggdes. I detta arkiv finns däremot ingen ursprungsritning till villan från 1906-07.

Det stod alltså klart att Wahlman ritat den första villan och Asplund den andra. Men snart hopade sig nya frågor. Asplunds villa var otvetydigt beställd av överbanmästaren, men hur var det med Wahlmans villa och Fogelbergs roll? Och varför vände sig denne just till Wahlman? Vanligtvis var inte någon arkitekt överhuvudtaget inblandad i villaritningar vid den här tiden, särskilt inte i landets mindre städer. Sådant sköttes i regel av lokala byggmästare. Den som beställde en villaritning av Lars Israel Wahlman måste ha haft ambitioner långt utöver det vanliga.

Inom den svenska arkitekturen pågick åren efter sekelskiftet en stark uppgörelse med den ännu rådande ”stilarkitekturen”.

Många arkitekter sökte i stället enklare uttrycksmedel med inspiration från äldre svensk byggnadstradition. Wahlman var en av dessa unga oppositionella. Han hade vid den här tiden gjort sig känd som en ledande nydanare av den svenska villaarkitekturen, framför allt genom två uppmärksammade villor i Hedemora från 1901. Villan var en högaktuell byggnadstyp nu när villastäderna växte kring de flesta svenska stadskärnor. Och villaarkitektur handlade då inte bara om form, utan också om livsstil och om förhållandet mellan tradition och modernitet.

84 arkitektur · 2/14

Wahlman lyckades som få andra utnyttja traditionella mönster på personligt och nyskapande sätt. I en artikel i Ord och Bild 1902 hade han gett en levande beskrivning av sitt villaideal med praktiska råd för den som skulle bygga sig ett eget hus. Huset skulle vara enkelt, ändamålsenligt och trivsamt. Materialen skulle väljas efter den omgivande naturens karaktär och huset skulle vara väl integrerat i en omsorgsfullt planerad trädgård.

Wahlmans karriär skulle dock dramatiskt förändra riktning genom ett besked han fick den 12 maj 1906, nämligen att hans förslag i tävlingen om Engelbrektskyrkan i Stockholm hade vunnit första pris. Därmed inleddes arbetet på det som skulle bli hans livs stora verk. Detta besked kom alltså just vid den tidpunkt då han arbetade med ritningarna till villan i Ronneby.

→Det stod klart att det var Wahlman som ritat den första villan.

85 2/14 · arkitektur

*exklusiv

Hösten. Gunnar Asplund börjar på KTH.

1905

April–maj. På beställning av trafikchefen Fogelberg ritar Lars Israel Wahlman en villa i detta kvarter, avsedd för överbanmästare Johansson. Denna villa har senare i ett flertal publikationer om Asplund presenterats som dennes första egna verk.

1906 Mars. Tomtstyckning pågår efter ny stadsplan i Ronneby, tomter för de två villorna tillkommer i kvarter 74 (Ärlan) vid Övre Brunnsvägen.

Sommaren. Asplund har ett år kvar på KTH och praktiserar på Wahlmans kontor. Han får ta över ett uppdrag till en ny villa i Ronneby (villa 2) och korresponderar med beställaren, överbanmästare Johansson.

1907

Asplunds villa byggs. Några viktiga förändringar har skett i förhållande till ritningarna, främst att hörnfönstren flyttats in.

1908

Wahlmans villa (villa 1) byggs.

1909

September. Asplund signerar sina ritningar till villa 2.

1940. Asplunds villa byggs om, gatufasaden förvanskas med ett stort perspektivfönster m m.

1953. Wahlmans villa moderniseras.

Låt oss alltså återgå till historien om dess tillkomst. Men för att komma vidare med den behöver vi veta mer om situationen i staden under 1900-talets första decennium. Och kanske om trafikchefen Fogelberg.

86 arkitektur · 2/14

Efter sekler av stillestånd hade Ronneby fått ett uppsving under senare delen av 1800-talet. Det hängde bland annat samman med att Kockums etablerat en emaljeringsfabrik som försörjde landet med emaljerade kärl, oumbärliga i varje hushåll, alltså en lysande verksamhet. Uppsvinget berodde också på att järnvägsförbindelserna till staden byggts ut och samlats under Blekinge Kustbanor, där Carl Haqvin Fogelberg var verkställande direktör och trafikchef 1903–07. Ronneby brunn gick nu också in i en blomstringstid, som gjorde staden till en av landets mest eftersökta kurorter.

1900-talets första årtionde var alltså en expansiv tid i Ronneby. Genom inkorporeringar kring år 1900 hade stadens gränser utvidgats och nya områden öppnats för en stadsmässig exploatering, vilket krävde en ny stadsplan. För det uppdraget engagerades arkitekten Fredrik Sundbärg. Han var en av den nya tidens män inom stadsplaneringen, där det också pågick omvälvande förändringar. I en artikel i Ord & Bild 1897, hade Sundbärg gått till storms mot tidens rutnätsplaner och introducerat Camillo Sittes nya stadsplaneidéer i Sverige. Ronneby fick sålunda en för tiden mycket modern stadsplan. 1904 var Sundbärg klar med sin första version av den, men den fastställdes officiellt först 1909, efter justeringar.

Till de nya områden som nu införlivats i staden hörde ”Blekan”, som sträcker sig från stadskärnan till brunnsområdet och kringgärdas av Övre och Nedre Brunnsvägarna. Det är där de två villorna ligger. I mars 1906 upprättades tomtkarta för det nybildade kvarteret nr 74 (Ärlan) enligt Sundbärgs planförslag. Kvarteret fick nu tre tomter mot Övre Brunnsvägen, med gatunummer 17, 19, 21. På den mellersta tomten stod ett befintligt äldre hus, som senare revs. De båda villorna ligger på de omgivande hörntomterna. Wahlmans villa vid nr 17, Asplunds vid nr 21.

Trafikchefen Carl Haqvin Fogelberg satt i stadsfullmäktige i Ronneby, där stadspla-

nefrågorna och den pågående tomtstyckningen givetvis följdes noggrant. Men han var också en betydande man inom tidens järnvägsbyggande inte bara i Blekinge. Innan han kom dit hade han varit djupt involverad i utbyggnaden av järnvägsnätet i Gästrikland och Dalarna. Det ligger nära till hands att tro att han känt till Wahlman, som hade omfattande kontakter i Dalarna.

Mot den bakgrunden är det mindre förvånande att Fogelberg någon gång i mars–april 1906 vände sig till Wahlman för att beställa ritningar till en villa avsedd för en av hans underordnade, och kanske gode vän, överbanmästare Johansson.

Jag har dock inte lyckats utreda omständigheterna kring Wahlmans villabygge fullt ut. Det är fortfarande oklart vem som köpte tomten och bekostade villan från början, och om banmästaren någonsin bodde där. Däremot kan man lätt konstatera att Wahlmans lilla skiss till ”hem för överbanmästare Johansson” stämmer väl överens med hans fullständiga ritningar. Det är en tvåfamiljsvilla med fyra rum och kök på vardera planet.

I Ronneby liksom i andra städer var det vanligt att man vid den här tiden byggde en villa för att bo i själv, men med ytterligare en lägenhet för att hyra ut och på sätt få bidrag till ekonomin.

Bottenvåningens lägenhet var den finaste. Den fick en planlösning som var typisk för Wahlman vid den här tiden, mycket lik planen för hans kända villa Trotzgården i Hedemora.

Centrum i villan är ett stort vardagsrum, en typ av rum som Wahlman gärna benämnde ”stuga” i enlighet med gammal svensk tradition. Detta rum vidgas i två alkovliknande utbyggnader, en matvrå som ligger i anslutning till köket och en avbalkning för en sittgrupp vid ett brett burspråksliknande fönster. Vardagsrummet hade en öppen spis som ingick i den kakelkläda murstocken, vilken i sin tur är hela husets kärna.

Trappan till övre våningen ligger i en hög smal utbyggnad på baksidan av huset. Bad och toalett fanns inte i villan från början, men en uthuslänga ingår i ritningsmaterialet. Enligt en (något osäker) uppgift ska Ronnebyvillan ursprungligen ha varit brun, vilket i så fall bör ha gett den ett mer ”nationalromantiskt” uttryck. Den lilla skissen antyder att han även från början tänkt sig torvtak.

Wahlmans villa i Ronneby är reslig och påfallande stilig, med

Överst. Gunnar Asplunds ritningar till överbanmästare Johanssons villa, signerade 15 september 1908.

Nederst. Lars Israel Wahlmans ritningar till den första av de två Ronnebyvillorna, signerade i maj 1906.

87 2/14 · arkitektur

*exklusiv

88 arkitektur 路 2/14

vänster överst. Gunnar Asplunds villa, gårdsfasaden. vänster nederst. Lars Israel Wahlmans villa, gatufasaden.

→Det skulle vara en sensation att tillföra Asplundlitteraturen. sina rika detaljer och varierade fönsterformer. Den byggdes om till enfamiljsvilla vid en modernisering på 1950­talet, när bad­ rum inreddes på övervåningen. sommaren 1908, när Wahlmans villa stod klar sedan en tid, hade tydligen överbanmästare Johansson i alla händelser bestämt sig för att bygga en egen villa för sig och sin familj.

Han vände sig då till Wahlman, som han ju kände till från det tidigare villabygget. Men på arkitektkontoret i Stockholm rådde nu bråda tider på grund av den krävande projekteringen av Engelbrektskyrkan. Det kan ha varit skälet till att Wahlman överlät villan på sin begåvade elev Gunnar Asplund, som just då arbetade på hans kontor.

Tydligen hade överbanmästaren skickat med något slags skiss till hur han ville ha det. I sitt ovan citerade brev till honom bifo­ gar Asplund sitt eget första ritningsförslag och skriver: ”Såsom synes har jag vågat att betydligt förändra de av Eder sända ritningarna och hava dessa förändringar betingats av tomten, kostnadshänsyn och utseendeskäl”. Bland annat föreslog Asplund att förmak och matsal skulle slås ihop till ett större rum, ett vardagsrum (i realiteten behölls dock förmaket). ”En del av detta rum användes då till plats för matbordet, en del är sällskapsplats, arbetsplats för frun, plats för piano, skåp, stolar och bord m m i den större delen av rummet”. Som taktäckning föreslog Asplund torv och angående färgen ansåg han att den föreslagna rödfärgen gott kunde användas, men om det fanns ekar intill så trodde han att den gråbruna färgen carbolineum skulle passa bättre, med vita knutar och på ett par ställen några kraftigare färger.

Tydligen var överbanmästaren inte helt med på noterna, för Asplunds andra brev andas besvikelse. Han framhåller dock att han naturligtvis beredvilligt rättade sig efter önskemålen.

Asplunds ritning från september 1908 är idag ett ovärderligt dokument som visar hur han tänkte sig villan – efter de första synpunkterna från byggherren, men före ett par väsentliga förändringar i förhållande till hur villan faktiskt byggdes. Enligt ritningarna skulle förmaket och herrummet ha fönster i hörn, men de placerades i stället på konventionellt sätt i rumsväg­ garnas mitt. Vidare byttes ritningens runda tamburfönster mot ett kvadratiskt. Det här var troligtvis eftergifter för beställarens önskemål i ett sent skede. Den 5 oktober fick överbanmästaren lagfart på sin tomt. även om asplund vid denna tid gick i sin lärare Wahlmans fotspår finns en del särdrag i ritningen. Gatufasaden har en på­ fallande spänning mellan symmetri och asymmetri, mellan plan och fasadgeometri. Det dominerande stora fönsterpartiet, som

består av fyra symmetriskt grupperade fönster, ligger asymme­ triskt förskjutet mot vänster – som ett uttryck för planens inre disposition. Huset har en liggande panel, som i gavelfasadernas övre del byts till stående. I gatufasaden däremot skjuter den stå­ ende panelen upp redan från fönsterpartiet och fortsätter genom takfoten upp i frontespisen så det blir en kraftfull vertikal beto­ ning just där. Den förskjutna symmetrin och samspelet mellan en horisontell helhetsverkan och en vertikallinje som slutar i en hög, smal frontespis, är drag som man kan känna igen i en del andra Asplundbyggnader. Överbanmästare Edvard Johansson bodde kvar i sin villa till sin död. När även änkan dött såldes den 1939 av dödsboet till en ny ägare vid namn Söderberg. Tyvärr genomförde denne året därpå en ombyggnad som förvanskade villans gatufasad kraftigt.

Det dominerande fönsterpartiet med sina fyra fönster ersattes då av ett enda likformigt perspektivfönster. Takfoten gjordes nu obruten så att det tidigare vertikala sambandet mellan fönster och frontespis gick förlorat.

Båda villorna är likväl av mycket högt kulturhistoriskt värde.

Kunde Asplunds villa återställas till sitt ursprungliga skick, vilket ägarna gärna vill, skulle det vara en sensation att tillföra den internationella Asplundlitteraturen. Även Wahlmans villa är kulturhistoriskt högintressant. Wahlman är en arkitekt som av eftervärlden inte riktigt värderats efter förtjänst, men som jag tror står inför en renässans.

Båda villorna i Ronneby har försetts med ett visst kultur­ skydd genom de områdesbestämmelser som gäller för ”Blekan”, där de ligger. Men kunskaperna om dem och deras unika värden behöver uppdateras. I en broschyr om Blekan från Ronneby kommun nämns de båda villorna i ett stycke, där tyvärr inte så mycket blivit rätt: ”…Gunnar Asplund (Stockholms stadshus arkitekt) har ritat de två utmed Övre Brunnsvägen uppförda 1908.”

Det är alltså fråga om en villa av Wahlman, ritad 1906, byggd 1907 och en villa av Asplund, ritad 1908 och byggd 1909 (samt ombyggd 1940). Den häpnadsväckande uppgiften att Asplund skulle ha ritat Stockholms stadshus får vi väl betrakta som en ren felskrivning. o E va E R i k s s o n ä R fi l d R i a R k itE k tu R h i s to R i a o ch fö R fat ta R E. tid igaRE REdak tö R fö R tidskRif tEn aRkitEk tuR o ch haR vERk at so m aRkitEk tuRkRitikER i dagEns nyhEtER o ch svEnsk a dagB l adEt.

not. I den mån det inte framgår är arkivuppgifter hämtade i Arkitektur- och designcentrums arkiv samt Stadsarkivet i Ronneby.

89 2/14 · arkitektur

Höger. Den matematiskt influerade Valerio Olgiati flankerad av sina verk Bardill Studio, Museet för schweiziska nationalparken och konstmuseet i Perm.

*exklusiv

i l lu S t r at i O n k a j S a e l D S t e n

scEn

mikael bergquist

valerio olgiati Han ser sina projekt som självständiga objekt.

Idén bakom dem är det viktiga.

90 arkitektur · 2/14

En kall vinterdag i februari parkerar jag min hyrbil vid torget i den lilla vintersportorten Flims i hjärtat av Schweiz. Jag går en kort promenad längs huvudgatan och viker in på en tvärgata där Valerio Olgiatis kontor och bostad ligger.

Här var hans far tidigare bosatt och verksam som arkitekt.

Efter sin fars död flyttade Valerio Olgiati och hans fru Tamara hit. Själva arkitektkontoret är inrymt i en nybyggd svart träbyggnad bredvid det gamla bostadshuset. På kontoret arbetar 5–6 medarbetare. De svartmålade innerväggarna och golven tillsammans med den låga takhöjden på 2,15 meter ger rummet en koncentration och intimitet. Småskaligheten i Olgiatis verksamhet finns inbyggd i själva byggnaden genom att de relativt små måtten begränsar hur många som faktiskt kan arbeta här. Några modeller står på borden. En modell visar ett fantastiskt muromgärdat sommarhus i Portugal. På golvet ligger materialprover av pigmenterad betong. På ett annat bord en dummy till boken The Images of Architects med bilder valda av olika arkitekter, som var en del av Olgiatis bidrag till Venedigbiennalen 2012.

Ett ovanligt städat och sparsmakat arkitektkontor. Det är ingen verkstad. Inga upptejpade skisser på väggarna.

Valerio Olgiati är född 1958. Han studerade arkitektur vid ETH Zürich. Efter en tid i Los Angeles startade han 1996 kontor i Zürich och sedan 2008 bor och arbetar han tillsammans med sin fru i Flims.

Sedan 2002 är Olgiati professor vid arkitekturskolan i Mendrisio i södra Schweiz. Han har

undervisat vid Harvard och andra internationella universitet.

Han hör till en av de mest uppmärksammade och publicerade schweiziska arkitekterna i generationen efter Herzog & de Meuron, Roger Diener, etc.

Olgiati ställer arkitekturen i centrum. Det grundläggande är den bakomliggande idén. Kontext och program har en underordnad betydelse. I stället betonas projektet som arkitektoniskt självständigt objekt.

Ofta återkommer kvadraten i planfigurerna men också rytmiskt böljande former som i fasaden på det vinnande förslaget till konstmuseet i Perm. Det är en på samma gång omedelbar och gåtfull arkitektur som intar en egen position bland den schweiziska. Olgiatis arkitektur betonar helheten, även i projekt där programmet är sammansatt. Precisionen i själva utförandet är också en konsekvens av den grundläggande idéen. De flesta projekten är byggda i platsgjuten betong. På så sätt uppnås en sammanhållande helhet genom byggnadsmaterialet, till skillnad från olika mer moduliserade byggtekniker där delar adderas till varandra.

Olgiati avvisar arkitektur som bygger på komposition. Det vill säga arkitektur där olika delar adderas till varandra. Den skapas genom ett slags godtycke som bygger på arkitektens eventuella genialitet och konstnärliga förmåga. I stället förespråkar han ”an architecure of dividing”. En arkitektur som utgår från en geometrisk form som sedan delas upp i mindre delar tills den

91 2/14 路 arkitektur

nedan. Bardill Studio (2002–07) har ersatt en gammal lada i centrum av den byggnads­ minnesmärkta byn Scharans.

*exklusiv

f O t O a r c h i V e O l g i at i

sEktIOn 1:250

92 arkitektur · 2/14

pl an 1 1:250

Höger överst. Den nya byggna­ den är uppförd i rödpigmenterad platsgjuten betong, med hundratals rosetter i olika storlekar på fasaderna.

Höger nederst. Själva studion utgör bara en liten del av bygg­ naden. Största delen är en utomhusgård med en eliptisk öppning mot himlen. f O t O a r c h i V e O l g i at i

fungerar som en byggnad. I stället för att skissa fram projekten i en kreativ process diskuteras den grundläggande idéen och sedan undersöks alla konsekvenser av den. Olgiati säger i en intervju att hans arbetssätt är som matematiska uträkningar som bestämts av den grundläggande idén. Det finns en underliggande logik som är viktigare än lekfulla kompositioner.

Under det första intrycket av enkelhet uppenbarar sig många lager av betydelser i Olgiatis arkitektur. Utgångspunkten i de olika projekten är ett rationellt system, men ofta finns något element som motsäger systemet, som resulterar i en slags dialektik.

Genom att metodiskt arbeta igenom alla konsekvenser av konflikten mellan det grundläggande systemet och det som påverkar det, uppnås ett slutresultat som på ett paradoxalt sätt både framstår som rationellt och motsägelsefullt på samma gång.

Olgiati har ofta citerats när han säger att han inte ”tror på någonting”. Det nyligen utgivna monografinumret av a+u (2012:12/507) inleds med en fråga som får ett långt svar. Rubriken är: ”One Question for the Architect Who Does Not Believe in Anything” och frågan: ”How is it possible for a building to exist in only one particular way and no other way if the architect does not belive in anything?”. Valerio Olgiatis långa svar som upptar tre och en halv spalt av tätskriven text avslutas: ”...it is important to point out here that buildings can indeed be judged as good or not good without having an extra-architectural symbolic or historical dimension to them. If buildings are fundamentally architectural, if they are pure architecture in the sense that architecture itself provides the rules for architecture, then it is possible for a building to exist in only one particular way and no other way without the architect having to belive in something.”

Ingen arkitekt kan ha kontroll över vad de som upplever eller brukar arkitekturen faktiskt känner och upplever. Ofta ger Olgiatis byggnader och rum upphov till en slags upprymdhet som delvis har att göra med associationer men också med rent kroppsliga och sinnliga känslor. Trots att Olgiati tar avstånd från nutidens vurm för kontextualitet så är det lätt att uppleva flera av projekten som starkt rotade just där de ligger. studio åt musiker i scharans. Studion åt en välkänd schweizisk musiker ligger i bergsbyn Scharans, drygt 20 minuters bilfärd från Chur. Bakgrunden till projektet var att musikern, som bor i byn med sin familj, köpte en lada som han ville riva och ersätta med en ny byggnad. Byn Scharans har en mängd bestämmelser kring detaljplaner och byggnadssätt. Olika lösningar prövades men fick avslag. Till slut slogs det fast att om den befintliga byggnaden skulle rivas måste den nya byggnaden följa exakt samma utbredning i plan och höjd, ned på millimetern, som den ursprungliga ladan, inklusive alla skevheter.

Det grundläggande problemet med byggnadsbestämmelserna var att de föreskrev en byggnad av en storlek som beställaren inte hade råd med. Det ledde fram till lösningen med en utomhusgård som omgärdas av en oisolerad vägg och en studio i form av ett stort rum med isolerade väggar. Storleken på ytorna på respektive del bestämdes av budgeten. Genom den relativt stora gårdsytan, med billigare oisolerade väggar runt sig, gick det att hålla sig inom budgeten. Gårdsytan på knappt 150 kvadratmeter har nästan formen av en kvadrat. Så trots byggnadens oregel-

→ Ingen arkitekt kan ha kontroll över vad de som upplever eller brukar arkitekturen faktiskt känner och upplever.

93 2/14 · arkitektur

nedan. Studio Olgiati (2003–07) har svartmålade interiörer och en intim skala. träbyggnaden bärs upp av ett betongdäck på pelare med parkeringsytor under.

*exklusiv

Höger. Den nya studiobygg­ naden ligger i direkt anslutning till makarna Olgiatis bostad i vintersportorten flims. f O t O a r c h i V e O l g i at i

f O t O a r c h i V e O l g i at i

sEktIOn 1:250

pl an 2 1:250

Office of VALERIO OLGIATI / Section / 1:200 File: "DA_section_200"

bOttEnpl an 1:250

Office of VALERIO OLGIATI / Second floor / 1:200 File: "DA_second_floor_200"

94 arkitektur · 2/14

bundenhet, som kom av den gamla ladan, gick det för Olgiati att skapa ett rum med kontrollerad geometri inom den nästan slumpmässiga yttre formen.

Byggnaden är utförd i platsgjuten betong. Betongen har givits en rödbrun kulör. Hundratals större och mindre rosettformer pryder fasaderna vilket bidrar till att ge huset sin speciella karaktär. Det är på samma gång ett främmande och gåtfullt objekt i den lilla byn samtidigt som huset på ett naturligt sätt anpassar sig i skala till byggnaderna runt omkring. studio Olgiati i Flims. Liksom i Scharans fanns det också här en befintlig lada som skulle rivas och ersättas av den nya studiobyggnaden. Bestämmelserna föreskrev att den nya byggnaden skulle vara i trä. Också här var den utvändiga volymen i stort sett bestämd av ladan som låg på platsen.

Under studiobyggnaden finns en öppen garageyta i samma nivå som den befintliga trädgården. I direkt anslutning ligger makarna Olgiatis bostad. Träbyggnaden vilar på ett betongbjälklag som bärs upp av ett centralt betongfundament och fyra betongpelare. Pelarna är placerade mitt på varje långsida så att hörnen på bjälklagsplattan svävar fritt. Det går att passera under studiobyggnaden och in genom en smal dörr i det centrala betongfundamentet till en smal spiraltrappa som löper upp genom studiobyggnaden. En privat väg in till kontoret från bostaden.

Interiören i kontorsbyggnaden är genomskuren av två stora

ljusschakt som får dagsljus genom takfönster. Betongväggarna i garagevåningen under själva huset får också dagsljus genom smala släpp mellan stödmuren och träbyggnaden ovanpå. På så sätt når dagsljus ned genom hela husets sektion.

Också denna lilla byggnad ger vid första intrycket sken av att vara begriplig och utan hemligheter. Men det visar sig efter hand att den är mer sammansatt och komplex än vad man kunnat ana.

Museum för schweiziska nationalparken i Zernez. Den vita byggnaden ligger upphöjd på ett fundament som förstärker intrycket av ett objekt i förhållande till den traditionella och triviala arkitekturen runt omkring. Planen består av två identiska kvadratiska rum som skjuter in i varandra kring den centrala trappan. Alla rummen har likadana rektangulära liggande fönster i alla fyra väderstreck. På baksidan av byggnaden finns ett hisstorn och en utrymningstrappa som är osynliga för besökaren. Samma planfigur upprepas på alla tre våningarna.

Den spegelvända trappan och rummens identiska karaktär och geometri leder till att det till slut för en besökare är omöjligt att veta exakt var i huset man befinner sig.

Rummen som först uppfattas som helt rätvinkliga har i själva verket två väggar som viker in i dem och laddar dem med en viss dynamik som samtidigt är knappt avläsbar. Entrén är låg, bara 1,9 meter, vilket förstärker intrycket av det höga entrérum-

met man sedan kommer in i. Hela huset är gjutet i samma monolitiska betong utan några fogar eller silikon. Ytterväggarna är 55 centimeter tjocka.

Det är en byggnad som ger intryck av att vara förståelig från utsidan. Två kuber som är inskjutna i varandra med 25 identiska fönsteröppningar men den visar sig dölja en nästan labyrintisk värld på insidan.

Olgiati har själv, ofta → Vid första intrycket ger i samarbete med förläggaren och formgivaren Dino byggnaden sken av att vara Simonett, publicerat en lång rad böcker. Böckernas begriplig. Men att den är mer formgivning, typografi och tryck samverkar till att komplex än man kunnat ana. göra dem till unika objekt som anknyter till Olgiatis arkitektur. Den första boken var en monografi över skolbyggnaden i Paspels. Sedan har böcker om andra byggnader följt, som den lilla boken om musikstudion i Scharans. En annan bok är Plan 1:100 som innehåller, precis som titeln säger, ritningar av sju projekt i skala 1:100. Den är tryckt på vaxat tunt papper 95 och vikt som en dagstidning. Det stora formatet 2/14 · arkitektur

*exklusiv

pl an 3 1:500

96 arkitektur 路 2/14

pl an 1 1:500

Visiting Center Swiss National Parc / Second floor / 1:400

Vänster. Museet för schweizis­ ka nationalparken i Zernez (2003–08) har en strikt upp­ byggnad av identiska rum och fönsteröppningar staplade på

varandra. intrycket är en nästan labyrintisk interiör. Det enda som bryter av geometrin är utrymningstrappan på baksidan.

nedan. rendering av det vinnande förslaget i tävlingen om nytt konstmuseum i Perm, ryssland (2008).

f O t O j aV i e r M i g u e l V e r M e

i l lu S t r at i O n t O ta l r e a l

→ två kuber med 25 identiska fönsteröppningar visar sig dölja en nästan labyrintisk värld på insidan.

44,5 x 57 centimeter bestämdes av storleken på den största ritningen.

2008 gav Walther König ut monografin om Valerio Olgiati som i sig själv är ett objekt (se även recension i Arkitektur nr 1/2010).

Sidorna är tryckta på tjock kartong, och boken är en monolit som inte liknar någon annan arkitektmonografi. Den första upplagan är i dag ett högt värderat samlarobjekt.

2011 gav Birkhäuser ut en liten kvadratisk bok som återger en föreläsning av Olgiati med hans text och bilder. Boken gavs parallellt ut på sex olika språk.

För något år sedan kom boken Dado om Olgiatis fars bostad i Flims som i dag är Valerio och Tamara Olgiatis hem och kontor.

Fotografier och detaljerade ritningar visar hur det såg ut när hans far levde och hur det ser ut i dag. Boken är tryckt på vikta osprättade ark. Bakom sidorna vi ser och bläddrar genom, finns en andra dold bok.

I monografinumret om Olgiati av tidskriften 2G, från 2006, finns ett appendix i form av ett antal bilder och fotografier.

Olgiati kallar det ”Iconographic Autobiography”. Det är sammanlagt 55 bilder som han på olika sätt samlat på sig och som enligt honom utgör en inspirationskälla och referensram för hans egen arkitektur. Bland bilderna finns stenläggningen framför Taj Mahal, Palazzo Strozzi i Florens, Santa Catalinaklostret i Arequipa i Peru, Fathepur Sikri i Indien ”...the most beautiful object that I have ever seen.”. Bland bilderna finns också en vit målning av Robert Ryman, ”ingenting”, en guldmålning av Helmut Federle, ”allting”. Här finns också fem fotografier av fem villor, ”Houses I'd like to live in”. Villor av bland andra Paulo Mendes Rocha och Kazuo Shinohara. Ett annat foto visar en interiör av Lewerentz kyrka i Klippan och ett foto av ett märkligt shoppingcenter i Montevideo.

Några av bilderna står i ett mer direkt förhållande till Olgiatis egen arkitektur. En fasad- och planritning av en Schinkelbyggnad i Berlin. Elevationen har en central ingång som symmetriskt omfattas av likadana rektangulära fönsteröppningar i alla tre våningarna. Studerar man däremot planritningen visar den på en interiör som är oerhört komplex och nästan labyrintisk i sin karaktär, helt utan fasadens ordning.

En annan bild visar matbordet i makarnas Olgiatis hem. En sparsmakad måltid är uppdukad. ”My wife and I are very fond of Italian food, certainly more so than we are of French cuisine.

When you have Italian food in your mouth you experience a single taste, unlike French food, which involves many different flavours [...] In my opinion it is vital that an architect should know what food suits his or her taste.” på Venedigbiennalen 2012 ställde Olgiati ut en installation som hade sin utgångspunkt i hans egen Iconographic Autobiography. Han bad 44 kontor och enskilda arkitekter, ”the most

unique architects living today”, att välja ut tio bilder var.

Bilderna beskriver arkitekternas självbiografiska rötter och referensramar. I Venedig presenterades bilderna på ett stort ljusbord som en del i en arkitektonisk installation. Nyligen publicerades en vacker bok, The Images of Architects med omslag i lila klot, med alla bilderna samlade. (Ett av Atelier Bow Wows fotografier i boken visar Torben Gruts kallbadhus i Saltsjöbaden.) o M I k a E l b E RG Q U I s t

k ÄllO R the Images of architects, Valerio Olgiati (ed.), Quart Verlag, 2013. a+u, Valerio Olgiati, n. 507, 2012. ”System, gesture, unity: Baroque tendencies in the Work of Valerio Olgiati”, irana Davidovici, OasE #86, Baroque, 2011. a lecture by Valerio Olgiati, Birkhäuser, 2011.

El croquis, ”Valerio Olgiati 1996–2011: harmonized Discordances”, n. 156, 2011. the significance of the Idea in the architecture of Valerio Olgiati, Markus Breitschmid, Verlag niggli ag, 2008.

2G, Valerio Olgiati, n.37, 2006. för Valerio Olgiatis böcker med Dino Simonett se: www.simonett.com.

97 2/14 · arkitektur

Höger. Victor Marx, arkitekten bakom kulturhuset Cyklopen i Högdalen, som han kallar ”en stuga i ett växthus”.

d ialo gen

i n t e r vj u y lva f r i d · f o t o r o b i n h ay e s

Victor Marx:

→Vi ser det tillfälliga bygglovet som en väg framåt.

Kulturhuset Cyklopen är en byggnad av stål och kanalplast, belägen i Högdalen söder om Stockholm. Det är också ett svar på hur man bygger ett kulturhus för tre miljoner kronor, på en tomt utan bygglov, med människor som aldrig byggt något tidigare. Victor Marx har varit arkitekt för projektet under de tio år som gått sedan allting började.

Cyklopen beskrivs på er hemsida som ”en galleria fast tvärtom”. Vad betyder det?

– Om vi säger att ett köpcentrum är ett masskonsumtionens tempel, en sinnebild för en kulturfattig och passiv miljö där konsumtion har ett egenvärde och tillbes med offer av stora individuella resurser – då är Cyklopen motsatsen. Här måste besökaren vara aktiv, eftersom inte kultur säljs färdigförpackad.

98 arkitektur · 2/14

det har tagit tio år att förverkliga detta. Hur började alltihop?

– Allt började i SVTs gamla inspelningsstudio som låg vid Stadions tunnelbana på Östermalm.

Nu är den riven och ersatt av en parkeringsplats, men då stod den tom och hade gjort det i tio år. Av någon anledning, jag vet knappt hur, så uppstod idén att omskapa byggnaden till ett kulturhus. Det snabba ordet för att beskriva det är ”ockupation”, men jag gillar inte det ordet, det har en så aggressiv klang. Vi gick ju in i en tom byggnad som var statligt ägd – en byggnad vi per definition alltså var delägare i men som var dåligt förvaltad. Man kan väl

säga att vi gick in och ”omförvaltade” den.

Under de veckor vi hann vara därinne växte det fram en helt egen liten värld, byggd av gamla dörrar och byggnadsdelar vi hittade. Det fanns en otrolig frihetskänsla i det där, och en stark energi, som lade grunden till att vi fortsatt så länge. ni har gått från att leta efter övergivna, befintliga lokaler, via en slags readymadebyggnad av containrar, till att nu ha ett platsbyggt, specialritat hus. Hur har det gått till?

– Att bygga ett hus var ju inte alls något vi var intresserade av från början. Efter att SVTlokalerna revs så hade vi en lång dialog med Margareta Olofsson, som var socialborgarråd i Stockholm då. Hon hade lovat att hjälpa oss hitta en annan lokal, eftersom hon i grunden tyckte att vår idé var bra. Ganska snart började det dock heta att det inte fanns några lediga lokaler. Vi ägnade oss åt att fotografera mängder av tomma, kommunalt eller statligt ägda lokaler, och kom tillbaka med bilderna.

cyklopen

99 2/14 路 arkitektur

dbi a gd en olso ta *

100 arkitektur 路 2/14

Vänster. Kulturhuset Cyklopen ligger som ett tillfälligt bygglov i en glänta längs en befintlig gång- och cykelväg.

Nedan. Största delen av kulturhuset är ett ouppvärmt rum som publiken värmer upp.

cyklopen

magelungsvägen

situatiONspl aN 1:1 500

Myndigheterna svarade med att skicka oss åt tusen håll, för att prata med gatukontor, lokal­ förvaltningar eller vad det nu var. Till slut blev vi plötsligt erbjudna ett tillfälligt bygglov på en tomt i Högdalen, som ansågs vara mark ingen ville ha. Vi följde upp det spåret precis som vi följde upp alla andra spår, och det råkade vara det som ledde oss framåt.

– Att det första Cyklopen bestod av contain­ rar berodde ju till stor del på att vi inte litade på vår konstruktiva kunskap. Containrarna garanterade åtminstone att stommen skulle hålla. Men det var opraktiskt på många sätt, de var svåra att isolera, få täta och så vidare.

– Med tiden har vi vuxit i rollen som byg­ gare, och lärt oss vad som fungerar. Cyklopen som det ser ut i dag är dels ett resultat av att vi har lärt oss bygga, men lika mycket är det en struktur som är anpassad för en grupp som vill bygga själva, med väldigt små resurser.

Med tiden har arkitekturen optimerats för de förutsättningarna.

Om vi bortser från hela historien bakom huset och de människor som skapat den, vad är då Cyklopen för byggnad, i sig?

– Rent strukturellt, så är det en stuga i ett växthus. Vi hade helt enkelt större drömmar än vad vi hade möjlighet att bygga för hus. Genom att låta en stor del av byggnaden vara ett i prin­ cip kallt rum, och minimera den uppvärmda delen, så kunde vi bygga ett mycket större utrymme. 80 kvadrat var så mycket uppvärmd yta vi hade råd med, resten håller en lägsta­ temperatur på fem grader.

– Vid spelningar och större evenemang, så

värms det stora utrymmet upp av kroppsvär­ men under kvällens gång. När vi räknade på det visade det sig att den samlade värmeeffekten av en publik är större än effekten av att installera ytterligare en luftvärmepump.

– Det mesta kan sammanfattas med att det är en sorts ”fattigmansekologi”. Hela bygg­ processen bygger på ett omvänt ekonomiskt tänkande jämfört med resten av samhället, eftersom arbetskraften är det som varit gratis och materialet har varit det som kostat. Den principen skulle inte gå att tillämpa på ett kommersiellt bygge, då skulle det bli dyrare.

– Huset har två bärverk, ett i limträ, som bär andra våningen och taket, och utanpå det en stålstomme som bär fasaden och samtidigt utgör de → Hela byggprocessen bygger på ett invändiga kommu­ nikationslederna. En omvänt ekonomiskt tänkande jämfört av anledningarna till att det är så är att med resten av samhället. vi inte hade råd att hyra in en byggställ­ ning. I stället gjorde vi stålstommen först, av byggställningsplank och specialtill­ verkade grindar som ger rätt våningshöjder i strukturen. Från den restes limträstommen för hand, med olika rep och spel. Då fungerade den alltså som byggställning och väderskydd för bygget, nu är den kvar som en del av bygg­ naden – både rent konstruktivt och som en del av gestaltningen. Så det var ju en arkitekto­ nisk lösning på ett ekonomiskt problem, i vår 101 realitet.

2/14 · arkitektur

dialogen

öVre pl an 1:300 1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

METER

6

7

8

9

10

METER

l ängdsektion 1:300 1

2

3

4

5

6

8

7

9

10

METER

3an 41:300 5 1 2 entrépl

1

t Värsektion 1:300 2

3

4

5

6

7

8

→ prioriteten har varit att

9

10

METER

det är en ovanligt stram och färgglad byggnad inom kategorin självbyggeri.

– Prioriteten har varit att skapa en kontaktyta mot människor i området, att de som går förbi ska känna sig trygga och välkomna. Det har fungerat otroligt bra! Direkt när vi började sätta upp den färgade kanalplasten, det räckte med någon bit, så kom människor fram och var så glada över all färg, att det kom något fint! Det fick till följd att en massa nya människor skapa en i området ville vara med i bygget själva.

kontaktyta mot människor i området,

Vi är ju väldigt vana vid att läsa det kommersiella gränssnitt som definierar de flesta offentliga platser vi har i samhället i dag; vi vet hur man beter sig på kaféer, museer och butiker. ni har byggt ett kulturhus som inte är kommersiellt.

Vad händer när ni bryter mot det gränssnittet, hur tar sig människor an platsen?

– Det uppstår stor förvirring! Folk kommer och frågar vad det är för öppettider, och får svaret att det är upp till dem själva att skapa dem. Det fungerar mer som en öppen ateljé eller kulturverkstad som går ut på att folk ska skapa egen kultur. Om någon styr upp något, då uppstår en öppettid.

att de som går förbi ska känna sig trygga och välkomna.

102 arkitektur · 2/14

– Vi erbjuder inget färdigt program, och det är folk jätteförvirrade över. Men det sker en massa roliga möten i det där! Som exempel, så var det ett gäng barn som kom och knackade på en dag när det regnade. De hade varit i skejtparken mittemot, men eftersom det regnade kunde de inte åka skejtboard, och kom och undrade vad vi höll på med. Vi sa att vi byggde ett kulturhus.

Det visste de inte vad det var, så vi förklarade att det var en plats för att kunna göra sånt man tyckte om. Åka skejtboard också? undrade de.

Joo, det borde ju gå bra, med tanke på det stora betonggolvet, tyckte vi, och så röjde vi tillsammans halva lokalen på byggrejer som låg där.

Sen satte de igång att låna verktyg och byggde ett litet gupp av en lastpall och plywood, och har kommit tillbaka ofta sen dess, gjort huset till sitt. Så trots att den stora anlagda skejtparken finns alldeles intill, så kommer de till Cyklopen och åker.

För att det är roligare att snickra själv än att vara i den anlagda skejtparken?

– Ja, det verkar så. Det händer också att hemlösa romer besöker våra arrangemang – jag kan tänka mig att det är den enda verkliga interaktion de har med det svenska samhället. Jag tror att det här är människor som på dagarna sitter och tigger vid någon tunnelbana, men här finns en plats, förmodligen den enda, där de i stället spelar flipperspel och umgås med alla möjliga andra människor.

Nedan. På plan två ligger ett uppvärmt rum. Ett bärverk av limträ bär andra våningen och taket.

Fasaden bärs av en stålställning.

cyklopen

Varför finns det så få exempel på kooperativt byggande i Sverige i dag?

– I min mening så hänger det ihop med vår socialdemokratiska historia, och socialdemokratin har aldrig gillat alternativrörelsen. Den har velat skapa ett folkhem, där det uppstår moralpanik ifall folk tar ett halvt steg åt sidan från idén om en socialdemokratisk medborgare. Det var samma sak när jazzen kom eller kassettbandet. Det finns en tro om att det är dåligt för samhället med okontrollerbara zoner, och därför har allt som är oregerligt slagits ned eller planerats bort, av rädsla för vad det skulle kunna föra med sig. Ändå finns det ju stora likheter mellan er och till exempel Folkets Hus-rörelsen för snart ett sekel sedan, där den tidiga arbetarrörelsen drömde om en egen plats i det offentliga rummet, och byggde dem efter många år av pengainsamling och ofta med mycket motstånd från markägarna.

– För att vara okonventionell så liknar vi oss också vid frikyrkorörelsen som också byggde själva, eller egnahemsrörelsen med organiserad hjälp att bygga själv för arbetare. Så det finns många länkar långt tillbaks i historien, men det var längesen. Dels har folkrörelserna liksom institutionaliserats och självdött, kvävt sig själva, dels har möjligheterna att bygga själv lagstiftats bort. Efter miljonprogrammets tid så står vi också med enorma byggbolag som bygger upp stadsplaner tillsammans med politikerna nu, vilket är extremt odemokratiskt i mina ögon.

– Vi har ju lyckats hitta det här tillfälliga bygglovet som en väg för att komma framåt.

Det beror på att det inte fins någon detaljplan i Stockholm som skulle ge ett permanent bygglov för det vi vill göra – detaljplanerna ritas tillsammans med byggbolag, och det finns inga vinstintressen i att bygga ett ideellt kulturhus.

Så då ritas det inte in, och byggs inte heller.

Varför hamnade ni i Högdalen?

– Det är ett område med mycket sprickor i planeringen, och mycket mark som inte är detaljplanerad. Det är ingen slump att det finns så många hemlösa där också. Från början var det lite av ett ”white trash”-område, med gamla bilvrak runtom i skogen, men det har redan börjat gå åt andra hållet. Tyvärr så har vi använts som en metod i gentrifieringen av Högdalen, snarare än som ett motstånd mot den.

– Citycon, det stora riskkapitalbolaget som köpt centrumet i Högdalen och dubblat hyrorna där, länkade till oss från sin hemsida som ett

sätt att marknadsföra lokaler för affärsverksamhet i ett attraktivt område, och när folk säljer bostadsrätter så skriver de både om skejtparken och om Cyklopen. Det där är ett problem för oss, vi vill inte alls bidra till att de som bor i Högdalen byts ut.

Hur ser framtiden ut?

– Bygglovet gäller i ytterligare två år, så bara för att huset står där nu så är ingenting säkert.

Det vi måste göra nu är att skapa ett tillräckligt intressant socialt projekt för att det ska vara ett politiskt självmord att låta riva huset i framtiden. Det är lite som rysk roulette – insatsen är väldigt hög. Det kräver ju ett visst mått av galenskap att bygga ett hus för tre miljoner utan permanent bygglov. o

FAk tA

Kulturhuset Cyklopen Högdalen Adress: Magelungsvägen (inget gatunummer ännu) Fastighet: Örby 4:2 Arkitekt: Victor Marx (ansvarig) Byggnadskostnad: 3 mkr Byggherre: Victor Marx Bruttoarea: 400 kvm (+ vind 120 kvm, hälften lägre än 1 400 mm till tak) Byggnadsår: 2011–13

103 2/14 · arkitektur

SKÖNHET

MERA SKÖNHET

MANHATTAN FINNS I FORMATEN 333X333, 333X500, 500X500 & 500X1000 MM

ALLA VÅRA ITALIENSKA PLATTOR ÄR VAR FÖR SIG ETT NATURLIGT KVALITETS KONSTVERK. FÅ BESÖK AV EN AV VÅRA ARKITEKTSÄLJARE ELLER HITTA DINA FAVORITPLATTOR PÅ W W W. C C H O G A N A S . S E

k

Nedan. Lina Bo Bardi är en förebild för dagens arkitekter.

Utställningen visas till och med 23 mars på Arkitektur- och Designcentrum i Stockholm.

F O T O A R K I T E K T U R- O C H D E S I G N C E N T R U M

KULTUR KRÖ NIK A

Med kärlek till folket I april fyller den svensk-schweiziska arkitekten Léonie Geisendorf 100 år. I väntan på att en utställning om henne öppnar 10 april visar Arkitektur- och designcentrum en vandringsutställning om den jämnåriga men i Sverige mindre kända Lina Bo Bardi (1914–92). Den lilla exposén, som har producerats av Instituto Lina Bo e PM Bardi, handlar om en italiensk arkitekt som flyttade till Brasilien som 36-åring. Och som förälskade sig i landet till den grad att hon stannade kvar.

Tyngdpunkten ligger på det platsspecifika i Lina Bo Bardis verk. Ju längre hon stannade, desto mer fascinerades hon av den brasilianska kulturen, och desto mer expressiv blev hennes estetik. Hon ansåg att ett lands identitet skulle byggas genom att värdesätta den egna kulturhistorien.

Arkitekturen presenteras i tre filmer av konstnären Tapio Snellman. De visar gatornas balett i Saõ Paolo och folklivet i allmänna kulturhuset SESC Pompéia (1977). Huset är nästan alltid vaket. Byggnaden förändras allteftersom solen går upp, flyttar sig på himlen och går ner.

Utställningen lyfter särskilt fram att Lina Bo Bardi var en kvinnlig arkitekt, verksam på en annan kontinent. Men det som gör henne särskilt relevant just nu är inte att hon var kvinna, utan hennes arbetssätt, som har sin grund i hennes socialistiska hållning.

Utställningens paroll är ”sann frihet kan bara vara kollektiv”. Det man vill visa är Lina Bo Bardis designfilosofi: kultur, platser och människor verkar i gemenskap och på tvärs mot traditionella regler.

Hon ville göra något som från början var till för få tillgängligt för många. Hon arbetade med publika projekt.

Hon omvandlade befintliga byggnader. Hon lät en liten budget bli en källa till kreativitet i stället för att vara ett hinder. En sådan förebild behövs, kanske mer än någonsin.

Läs mer om hennes verk på linabobarditogether.com.

J U LI A S V E N S S O N Ä R A R K ITE K TU R S KU LTU R R E DA K TÖ R

Julia Svensson väljer tre: Diktsamling. Sanna Hartnors hyllade debutsamling Hamnen (Brombergs) utspelar sig på en plats som liknar Västra Hamnen i Malmö. Perfekta visioner, Arne Jacobsen-stolar och havsutsikt. Och strofer om hur arkitekterna inte kan kontrollera livet hos människorna som flyttar in.

Klassiker. Den som missade Auguste Perret-utställningen i Paris får en guidad tur i miniformat till åtta av hans mästerverk på www.expositionperret.fr.

Perret (1874–1954) är framför allt känd för sina konstruktioner i betong.

Hållbarhet. ”Kan det bære?” heter Dansk Arkitektur Centers stora vårsatsning.

I tre internationella utställningar skärskådas hållbarhetstankens paradoxer och dilemman. Med teman som stadsplanering, gröna lösningar och den ekonomiska krisens konsekvenser för arkitekturen. Till och med 25/5. o

105 2/14 · ARKITEKTUR

BOK

UT VALT

Ylva Frid väljer tre:

Bok. Att integrera ekosystemtjänster och biologisk mångfald med attraktiva urbana miljöer borde ses som en av de främsta uppgifterna för verksamma arkitekter av i dag. Principles of Social-Ecological Urbanism visar hur det skulle kunna tillämpas i praktiken. En redig handbok.

Utställning. Cecilia Ömalms verk Nocturne II /Rosersberg’s castle av fluorescerande ljus gör ett 1800-talsslott av ett soprum taget ur bruk. Visas helger i Kuben, Fittja, utanför Stockholm fram till 15 juni.

Tidskrift. Arkitekturtidskriften Conditions gör sitt sista nummer någonsin och överlåter åt 36 skribenter att fylla det tomrum tidningen lämnar efter sig. o Y LVA FR I D I NTE RVJ UA R VI C TO R M A R X O M KU LTU R H U S E T CY K LO PE N PÅ S I D 98.

106 ARKITEKTUR · 2/14

Nedan. Time - Space shuttle (Apollo pavilion), ursprungligen av Victor Pasmore 1969, i ny version av Thomas Elovsson och Peter Geschwindt.

F O T O T E N S TA KO N S T H A L L

Lapptäcket Sverige Koppling mellan den utrotningshotade fiskarten gröngöling som gömmer sig i dyn, hembygdsföreningens planscher, ett kurdiskt projekt och en brutalistisk paviljong som alla visas på Tensta Konsthall i utställningen Rapporter från Nya Sverige är inte självklar.

Samtidigt ger det hela en bild av det nya i Sverige. Det kollektiva minnet är splittrat i många nationaliteter och historier. Men frågan är om utställningens ovilja

→ Frågan är om utställningens ovilja att kommunicera också är en del av det nya. att kommunicera också är en del av det nya. Svårigheten att navigera i samtiden och att hitta det relativt sett dolda – gröngölingen – i det hela. Inga skyltar på väggen som berättar vad konsten, projekten, dokumentärerna är.

En rörig utställningskatalog guidar förvisso, men blicken famlar efter det viktiga.

Man kallar det ”ett kontrastrikt lapptäcke”. När man slår sig till ro med kaoset är det precis vad det är. Aktion, rörelse, förvirring. Kaffekoppar som ställs ner på köksbord, människor som minns i långa dokumentära intervjuer, dokument från utredningar. Mitt i allting berättelsen om 80 bostadskvarter döpta efter en revolution i Venezuelas Caracas, en modernistisk dröm (1950–57) som aldrig blev klar utan togs över av squatters. En annan modernism, men ändå på samma träd som Tensta.

Allt är under förändring. Man får plocka sina skärvor, lägga sitt pussel. Fragment, som de där projektionerna på den betonglika konstruktionen som heter ”Time – Space shuttle (Apollo pavilion)” och ursprungligen gjordes i Newcastle av Victor Pasmore 1969 men nu ommixats av Thomas Elovsson och Peter Geschwindt till ”Never mind the bollocks”, graffiti, abstrakta modernistiska skuggor.

Det hela är som en lägenhet, där många flyttat in och ut, men alla lämnat kvar sina möbler, fotoalbum och minnen. o DA N H A LLE M A R

BOK

Vänster längst bort. Tegelhus i Lärkstaden, Karlavägen 11 i Stockholm, 1913, ritat av Höög & Morssing.

Vänster närmast. Johan Eberhard Carlbergs ej utförda förslag till Storkyrkans tornkrön, ritning från 1736.

Ritningen som levande vision Stockholm ett världsminne.

Stadens byggnader i ritningar 1713–1913.

Per Kallstenius (f d stadsarkitekt), Lennart Ploom (stadsarkivarie) BOKFÖRLAGET MAX STRÖM 2013

Fastän Sverige kan verka snarast överrepresenterat på Unescos världsarvslista, och kanske även Stockholmsområdet med Drottningholm och Skogskyrkogården, kan det tyckas märkligt att inte Stockholms innerstad alls finns med. Varken Gamla Stan med Slottet, Observatoriekullen med Stadsbiblioteket, Djurgårdsmiljöerna eller Stadshuset, exempelvis. Som en logisk kompensation, om man så vill, har Unesco nu istället listat det kommunala ritningsarkivet som ”världsminne”.

Myndighetsutövningen som under tre århundraden samlat dokument kring stadens nybyggda och ombyggda fastigheter ger en plats som lyfter fram den strukturerade samhällsapparaten snarare än fysiska miljöer. Vilket ju också kan svara mot en ingrodd självbild. Men inte bara det. Om stadens gestalt är mer än summan av sina delar grundas det delvis på en fungerande byråkrati för samordning, eller överordning, och kontroll. Stockholm som arkitektoniskt världsarv, eller minne, kan då särskilt kopplas till de rutiner som framför allt byggdes upp av Johan Eberhard Carlberg, stadsarkitekt från 1727 och ända till sin död 1772.

Den digra ritningssamlingen har nu manifesterats i en praktfull bok, med läsvärd inledningstext, där Carlberg får vara en naturlig huvudperson. Men framför allt består

boken av ett urval högklassigt reproducerade och kommenterade ritningar. Kvaliteten i färgtryck och pappersark ger känslan av ritningen som ett påtagligt fysiskt objekt.

Den får vara en levande vision och ett embryo till den byggnad den representerar, alltså långt mer än bara ett instrument.

Bokens väl valda utgångspunkt är Tessin den yngres detaljrika situationsplan från 1713, alltså det ogenomförda projektet för Slottsomgivningen, där stadskontexten får vara ett huvudansvar, överordnat de

→ Om någon uppmuntras till att ta fram tuschpennan, akvarellerna och T-linjalen ur skåpet har den brutit en is. enskilda byggnaderna. Det var den tråden som Carlberg institutionaliserade och utvecklade, också genom att grunda den första civila arkitektutbildningen i Sverige.

Arkitekterna blev en yrkeskår, men som boken väl belyser fortsatte ändå murmästarnas betydelse i ritningssvängen långt fram i tiden. Den som trodde att byggmästarens och arkitektens professioner separerades under senmedeltiden blir här påmind om deras gemensamma grund ända fram mot 1800-talets slut. Och då, samtidigt som byggandet så smått började industrialise-

ras, aktiverade ju arkitekterna ett intresse för hantverk och synliga material. Mycket av detta hinner avspeglas i Stockholmsritningarna fram till bokens valda slutpunkt efter två sekel, 1913.

Den stora ritningssamlingen räddades vid två tillfällen undan förödelsen. År 1753 brandförstördes rådhuset i Bondeska palatset, där ritningssamlingen skulle ha installerats om den inte av omständigheter dröjts kvar i Carlbergs hemmakontor. 1977 var stora delar av arkivet på väg att rensas ut, med hänvisning till pågående digitalisering. Men ett engagerat debattinlägg av Fredrik von Feilitzen stoppade processen.

Och själva poängen med världsminnet är ju att ritningen, lika väl som en byggnad, just är något mer än vad som kan överflyttas till digital information.

Boken blir en välkommen påminnelse om detta, och om den dessutom uppmuntrar några till att ta fram tuschpennan, akvarellerna och T-linjalen ur skåpet har den brutit en is. Liksom byggindustrialiseringen för 150 år sedan lockade arkitekterna mot hantverksutförandets taktila kvaliteter, kan den digitala utvecklingen mana fram det handritade arket. Då kan världsminnet med sitt generösa avtryck i bokform skänka inspiration. o J O H A N M Å RTE LI U S

107 2/14 · ARKITEKTUR

UTSTÄLLNIN G

Vänster. Träull som ljuddämpande väggdekor.

Form Us With Love för nya (egna) varumärket Baux.

Nedan. Sy i trä. Fredrik Färg och Emma Marga Blanche, Färg Blanche, på hantverksnära äventyr.

Handens kraft består Stockholm Furniture Fair Stockholm Design Week 4-9/2 2014 ”Med hand och tanke” kallar textilstudenten Lisa Nilsson sin uppkäftigt långhåriga tillika snaggade matta i tuftad ull och lin inom ramen för Konstfack Collective, en av toppnoteringarna vid årets Stockholm Furniture & Light Fair.

Handledda av designern Ulrika Mårtensson och i samarbete med just i år 125-årsjubilerande mattillverkaren Kasthall har en handfull textilstudenter fått till uppgift att forma en ny generation av mattor. Att kombinera konstnärlig höjd och fräsch blick med kunnande om material och hantverk.

Lisa Nilssons ledord, berättar hon i presentationen av mattan, har varit litet mot stort och att utmana traditionen – ”i den mån det går inom produktionens ramar”.

Främst av allt har hon velat lyfta fram ”handens närvaro”.

Just de orden beskriver något högaktuellt. När gamla produktionsförhållanden ställts på ända – finns alls hantverk och fysiska objekt längre kan man undra när mediala tjänster och global, digitalt styrd tillverkning ständigt haussas – verkar allt ha förändrats.

Men handens kraft består. När 108 jag nyligen ARKITEKTUR · 2/14

hälsade på hos Massive Entertainment, ett av de stora spelföretagen i Malmö, slogs jag av hur ofta man i denna superdigitaliserade värld talade om speldesignernas jobb som ett hantverk. Och visst – varenda detalj i dataspelens fiktion ska ju formas från scratch. Även här är det handen som styr.

Danska designers har sen länge ett lika avspänt som självklart förhållande till hantverk. Stora mästare som Wegner, Mogensen och Juhl jobbade ofta i närkontakt med någon urskicklig snickarmästare, de ställde också ut tillsammans. Tills för något decennium sen verkade denna starka tradition snarast hämmande. Nya förmågor hade svårt att hävda sig i konkurrens med de gamle, vars tidlösa möbler fortsatte att dominera marknaden.

Men under senaste decenniet har förhållandet vänt. Peppade av unga uppstickarföretag som Muuto, Normann Copenhagen och Hay har även de mest traditionsrika danska möbeltillverkarna, som Fredericia, förvandlats till eldoradon av högkvalitativ samtidsdesign. Utan att släppa tråden bakåt. Fredericias senaste kollektion präglas av smarta inredningsarkitekterna Space Copenhagen, kända för inredningen av toppkrogen Noma, danskitalienska duon Gamfratesi, i år också Stockholmsmässans hedersgäster, och schweiziska eleganten Alfredo Häberli, ständigt stram och tät.

Och bidrar samtidigt till att gamla ikoner

som Mogensen transporteras raka vägen till dagens mest trendiga nu.

Två av de svenska klassikerföretagen – Swedese och String – visade liknande tänjbara, tidlösa samrören mellan nu och då.

På i fjol 100-åriga Yngve Ekströms domäner trängdes nu grundarens till synes odödliga Lamino med Gamfratesis senaste fåtölj Manga och soffa Madison, formgiven för Volvos utställningskoncept av Leila Atlassi, Wingårdhs. Hos String – Nisse Strinning kunde skatta sig lycklig som bara något år

innan han dog 2006 äntligen fick en producent som haft förmåga att hålla liv i hans geniala hyllsystem från 1940-talet – hade tagits det djärva steget att bygga vidare på ursprungskonceptet. Björn Dahlströms och Anna von Schewens kollektion String Works kompletterar intelligent den klassiska hyllan med nya funktioner, framför allt arbetsbord.

Också utanför mässan frodades varianterna av ”handens närvaro”. Oberoende, konstnärsstyrda Örnsbergsauktionen liknande i år mest en klassisk show av konsthantverk. Inspirerande och kul – men enbart individualistiska unikat. Medan John Löfgren, Petrus Palmer och Jonas Pettersson i Form Us With Love, FUWL, tagit ytterligare steg som industriella entreprenörer – à la en Ekström eller Strinning. Tillsammans med tidigare uppdragsgivaren Träullit i Österbymo har FUWL startat varumärket Baux som utgår från akustikplattan Hexagon, lanserad häromåret. Som delägare

Överst till vänster. Hög hantverksfaktor. Japansksvenska Matsuso T. Design: Claesson Koivisto Rune ihop med Jin Kuramoto. Överst till höger. Klassiska String kompletterad med arbetsmöbler. Design: Björn Dahlström och Anna von Schewen.

Mitten. Fåtöljen Manga för Swedese. Design: Gamfratesi.

Ovan. Pallar med läder- respektive näversits, design: Sophia Lithell, Örnsbergsauktionen.

Vänster. Handens närvaro. Mattdesign: Lisa Nilsson, Konstfack ihop med Kasthall.

och drivande satsar FUWL-designerna på en rejält breddad kollektion. I princip öppnar plattorna möjligheter som tapeter. ”Handens närvaro” gäller inte bara för djärva unikat, utan också för industriproduktion med hög kvalitet. o INGRID SOMMAR

109 2/14 · ARKITEKTUR

+46 435 40 01 10 sweden@flowcrete.com www.flowcrete.se @flowcretesweden

Högpresterande ocH dekorativa golvbeläggningar för kommersiella miljöer.

Möt Flowcrete Sweden på Nordbygg 2014 1–4 april 2014 Monter C03:59, Stockholmsmässan

För mer information om Flowcrete Swedens utbud av golvbeläggningar, besök

www.flowcrete.se

Funderar du på att ge ut en bok?

Arkitektur Förlag har en lång tradition av utgivning av kvalitetsböcker om arkitektur.

Ibland i samarbete med institutioner eller med olika uppdragsgivare.

Då vi gärna vill ge ut fler titlar välkomnar vi bokmanus eller synopsis inom detta eller angränsande områden. Även andra typer av publikationer än böcker kan vara intressanta.

Ta kontakt med förlagets vd Tommy Rundqvist. tel: 08-702 78 56, mejl: tommy.rundqvist@arkitektur.se

?

Centro Presenterar QUARELLA Agglomerat av marmor och kvarts På Centro har vi sålt ytskikt och bänkskivor av agglomerat från italienska Quarella sedan 80-talet. Materialet upplever nu en renässans och används idag flitigt på stora golv, som bänkskivor och i exklusiva badrum.

Centro kakel och klinker AB Projektavdelningen 08-442 90 50 centro.se

Höger. Parasoller på platsen framför Al-Masjid An-Nabawi-moskén, Saudi Arabien, 2011.

Arkitekt: SL Rasch GmbH Special and Lightweight Structures, Tyskland.

Höger nedan. Darb al Mashaer, Makkah, Saudi Arabien. Masterplan av X-architects, 2013.

VINKEL

CL AES CALDENBY

Arabvärlden i vänteläge En värld som spänner från djup konservatism över extrem marknadslogik till en långsamt men envist växande frigörelse skildras i Det arabiske nu på Louisiana.

Årets stora arkitekturutställning på Louisiana, Det arabiske nu (fram till 4 maj), är en fortsättning på den undersökning av identitet som påbörjades med 2012 års nordiska utställning. Det är en överdådig utställning Louisiana i Humlebæk haft resurser att göra, utan nordisk konkurrens. Den har en starkare förening av konst, arkitektur och samhälle än den lite överlastade och alltför konfliktfria nordiska utställningen. Det är inget lyckliga Arabien, Arabia felix, som skildras, utan en ”värld i vänteläge”.

Som sig bör är kuratorerna noga med att understryka att identitet och kultur inte är några fasta värden utan en ”permanent process”. Den arabiska världen är 24 länder med olika språk, religion och landskap, om än dominerad av arabiska, islam och öken.

Till de gemensamma dragen hör en mycket stor andel unga människor. Gemensamt är också vänteläget i en stark polarisering mellan tradition och modernitet. ”Den arabiska våren”, som i sig förstärkte den gemensamma identiteten, blev en påminnelse både om moderniseringens styrka och den konservativa reaktionens kraft.

Utställningen inleds med installationer och videoverk som svarar på frågan ”Vad är arabisk identitet för dig?”. Temat är för många just tradition och modernitet.

Kvinnor är 112 här högst ARKITEKTUR · 2/14

närvarande, till skillnad från den annars mansdominerade arabvärlden. Marockanska Aziza Chaouni gör en majlis, ett arabiskt mottagningsrum med sittdynor flätade av återvunnen plast. Sarah Abu Abdallah från Saudi-Arabien skildrar unga kvinnors begränsade värld utanför hemmet i en video. Irakiska Adel Abidins video visar fyra allvarliga unga män som trummar intensivt på luftiga bröd med hård skorpa.

Två teman behandlar förhållandet till den arkitektoniska traditionen. ”Min faders hus” handlar om bostaden och den strikta åtskillnaden mellan privat och offentligt, kvinnans respektive mannens värld, symboliserad av mashrabiyan, den skärm i filigransarbete som ger utblickar men inte inblickar. Här lyfts också fram den kringbyggda gården som ger möjlighet både till privathet och utomhusvistelse i skugga. ”Ny [amerikanskinspirerad villa-]arkitektur har inte fått kvinnorna att solbada, men däremot gett dem mer inomhusliv och brist på D-vitamin”. ”Nya offentliga rum” diskuterar bristen på offentliga platser i traditionella arabiska städer. Souken som handelsplats fanns men inga offentliga stadsrum för rekreation.

Att Tahrirtorget, ”en överdimensionerad rondell”, fick en sådan betydelse för den egyptiska revolutionen är därför så mycket mer anmärkningsvärt. ”Transformation” visar arbeten av tre arkitektkontor. De utsocknes Henning Larsen och Jean Nouvel är elegant distanserade.

Så mycket intressantare med sin kritiska närvaro är X-architects från Dubai. De har gjort ett inlevelsefullt projekt för att hantera de tre miljoner pilgrimer som kommer till Makkah (som de föredrar att stava stadens namn). Och de analyserar den absurda ”Makkahattaniseringen” av området närmast Kabah. Här har byggts världens näst högsta höghus, ett hotell som är en sämre parafras på Stalinkrokanerna i Moskva, med ett torn som är en kopia av Londons Big Ben och sviter för 3000 dollar natten för rika araber som vill göra en Hajj light.

Temat ”Från genius loci till genius logo” lyfter fram motsatser. De fina platsförankrade projekten är tyvärr mest för ekoturism och i flera fall inte genomförda. Så mycket

→ En förening av konst, arkitektur och samhälle mer har byggts i Dubai, destination för 10 miljoner besök om året. Vi får en inblick i stadens ”bingourbanism” (med fastighetsspekulationens numrerade rutor), ”googleurbanism” (med konstgjorda öar som palmer eller världskartor) och ”flaskarkitektur” (förseglade fristående glashus).

Självaste Rem Koolhaas har beskrivit detta som ”en meningslös överdos av teman, extremer, egoer och extravagans” och efterlyst ”den kollektiva insats som krävs för att bygga städer”. Dubai är den banala rikedomen som inte heller stjärnarkitekterna, kanske allra minst de, förmår göra något meningsfullt av. Identitet kan inte köpas på katalog. o CL A E S C A LD E N BY

113 2/14 · ARKITEKTUR

Inbjudan till

2014 Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects

Har du projekterat årets svenska utemiljö?

Sienapriset är Sveriges Arkitekters officiella pris till årets svenska utemiljö. Syftet med denna hedersutmärkelse är att främja god utemiljö genom att sprida kännedom om väl utförda exempel, vad gäller såväl arkitektarbete som byggmästarutförande.

16 maj 2014. Prisutdelning sker under högtidliga former på Arkitekturdagen i november.

Ett nominerat objekt ska visa prov på hög gestaltningsmässig kvalitet samt gott tekniskt utförande. Det ska vara aktuellt och bör inte vara äldre än fem år. Sienapriset tilldelas objektet och dess arkitekt.

Skicka ditt tävlingsbidrag i ett slutet kuvert märkt ”Sienapriset” till Sveriges Arkitekter, Box 5027, 102 41 Stockholm.

Du bjuds härmed in att delta i årets upplaga av Sienapriset.

Tävlingen är öppen för alla, så du behöver inte vara landskapsarkitekt. Välkommen med ditt tävlingsbidrag senast den

Årets jury presenteras på www.sverigesarkitekter.se

Vänligen observera att vi inte automatiskt returnerar insänt material. Om du så önskar, skriv det på ditt tävlingsbidrag.

Ytterligare upplysningar lämnas av prissekretariatet 044-20 25 27 eller gå in på www.arkitekt.se/priser

Sienapriset har delats ut sedan 1992. Tidigare pristagare och objekt är: 2013: Martin Ehn Hillberg, Hamra Nationalpark, Ljusdal. 2012: Bengt Isling, Hornsbergs Strandpark, Stockholm. 2011: Anders Jönsson och Stina Elonsson, Stortorget, Gävle. 2010: Thornbjörn Andersson, Sandgrundsparken, Karlstad. 2009: Bengt Isling, Norra Bantorget, Stockholm. 2008: Thomas Bernstrand och Sylvia Kornstad-Eriksson, ”Stranden” i Rosenlundsparken, Stockholm. 2007: Anders Falk och Anders Kling, Vasaparken, Stockholm. 2006: Sylvia Kornstad-Eriksson och Gunilla Bandolin, Vassparken med Observatorium, Sickla Udde. 2005: Mattias Nordström, Östra Ågatan, Uppsala. 2004: Adam Caruso och Eva Löfdahl, Stortorget, Kalmar. 2003: Aleksander Wolodarski, Raoul Wallenbergs Torg, Stockholm. 2002: Mattias Nordström, Resecentrum i Norrköping. 2001: Agneta Persson/Gunnar Ericson, Framtidsstaden Bo01, Malmö. 2000: Jonas Berglund, Katarina Bangata, Stockholm. 1999: Bruno Östholm, Henry Dunkers Plats, Helsingborg. 1998: Jan Räntfors, Ryaverket, Göteborg. 1997: Sven-Ingvar Andersson, Förnyelsen av Stationsområdet, Lund. 1996: Ulf Nordfjell/Kerstin Fogelberg, Riddarparken, Jakobsberg. 1995: Tommy Nordström, Kvarteret Visenten, Malmö.

1994: Hasse Johansson, Hestra Parkstad, Borås. 1993: Ingbritt Liljekvist/Tomas Saxgård, Stumholmen, Karlskrona. 1992: Bengt Isling, Starrbäcksängen, Stockholm.

Officiell sponsor för Sienapriset är Starka Betongindustrier. Pristagaren bjuds att besöka det välkända torget i den italienska medeltidsstaden Siena.

Foto: Mats Persson

Veg Tech

pl atsen s musik

SEDUMTAK Veg Tech är störst leverantör av sedumtak i Skandinavien. Vi arbetar med smarta växtprodukter som hjälper till med omhändertagandet av dagvatten och som förskönar våra stadsrum. Grönt säljer!

Besök oss på: Nordbygg 1- 4 april. Monter: C16:63 Tel: 0472-363 00 • 08-669 48 00 • vegtech.se • gronarestader.se Vislanda • Stockholm • Köpenhamn • Helsingfors • Oslo

Plats: Arkitektur Förlag, Stockholm Skiva: Länge leve vi Artist: Ison & Fille Eftersom Ison & Fille skiva Länge leve vi kom samma vecka som vi flyttade in i våra nya lokaler på Birger Jarlsgatan 110 i Stockholm får skivan bli själva soundtracket till den här platsen, som ligger den del av Stockholm som kallas Sibirien.

En gång en avlägsen förort till staden. I romanen Pojke i Sibirien, teatermannen Per-Axel Branners memoarer, skildras 1910-talets Sibirien: ”Mitt hem är inget hem i vanlig mening ty jag har varken far eller mor. Mitt hem är en sovplats i ett kök hos min mormor.” Han skriver vidare: ”Det kallas Sibirien, därför att det ligger ’bortom all ära och redlighet’, men Sibirien är mitt hem”. Varje tid har sin periferi.

Numera kommer man hit lättast med röda linjen och kliver av vid Tekniska högskolan. Skivan Länge leve vi är en påminnelse om att den där röda tunnelbanelinjen som tar oss hit sitter ihop med hela staden, periferi med centrum, det ömsesidiga beroendet. I titelspåret sjunger Fille ”Det är ingen nyhet, du hittar mig som jämt, här på röda”.

Musik som det här minskar precis som tunnelbanan avståndet. I Någon annans fel står Ison & Fille inför dubbelheten i kravallerna i förorterna förra våren: ”Det är knas men det är mitt, jag vill dra, jag vill gitt, jag skäms varje gång jag tar en titt”. Bra musik kan vara uppmaningen att alltid se längre än platserna längs de egna upptrampade stigarna. o da n h a lle m a r ä r ch e fr e da k tö r på a r k ite k tu r.

VI har flyttat!

Ny adress: Arkitektur Förlag AB Tidskriften Arkitektur Box 19575 104 32 Stockholm Ny besöksadress: Birger Jarlsgatan 110, 1 tr T-bana Tekniska högskolan Tel: 08-702 78 50 www.arkitektur.se

I samarbete med Tyska Svenska Handelskammaren.

Guldpartner: BASF Silverpartner: Siemens

TYSK ARKITEKTELIT VISAR FRAMTIDEN Ta del av de mest framgångsrika och avancerade projekten man genomfört i Tyskland.

Tysklands stora omställning till förnybar energi har gjort dem ledande på området energieffektivt

NORDBYGG SUSTAINABLE DAYS 2014 kommer att bli fyra mötesdagar med både svenska och tyska

byggande. Nu kommer några av toppnamnen inom tysk arkitektur, byggnadsfysik och stadsplanering till Nordbygg. Hör dem prata om framtiden, sina visioner, tankar, idéer och framgångsrika projekt.

företag i internationell anda. En unik möjlighet till kunskapsutbyte, att presentera ditt företag och knyta nya affärskontakter. Välkommen till Nordbygg – Nordens största bygg- och fastighetsmässa.

SÄKR A DIN PL ATS PÅ NORDBYGG SUSTAINAB LE DAYS, 1–4 APR I L PÅ NORDBYGG .SE .

Vårt motto är ”skiffer på nytt” och med det vill vi visa hur man kan använda natursten och kvalitetsskiffer* på nya sätt, med nya metoder för att skapa gedigna byggen med lågt underhåll.Vi är specialister på skiffer och delar gärna med oss av vår kunskap till både proffs och privatpersoner. Vi hjälper dig att använda naturens eget material till golv, fasad, tak och mark. Ring oss för mer info eller boka in ett skifferseminarium.

Vi finns på Nordbygg den 1-4 april 2014 på Älvsjömässan. Monter C03:48. Välkommen! (*Vår sten är CE-märkt och frosttestad. Nordskiffer är med i Swedish Green Building Council och våra material är registrerade i SundaHus och Byggvarubedömnigen.)

www.nordskiffer.com Tel: 042-33 13 98

HORNSBERGS STRANDPARK. NYRÉNS ARKITEKTKONTOR. FOTO ÅKE E:SON LINDMAN

Nu får du Arkitektur både digitalt och på papper Vi har satt arkitekturen på papper i 112 år, men nu får du som är prenumerant också en digital utgåva anpassad för din telefon eller läsplatta.

Gå in på www.arkitektur.se och logga in med ditt prenumerationsnummer, som finns på betalningsavin och på omslagsplasten till tidningen.

Mieles nya generation professionella färskvattendiskar ger toppresultat på 5 min

Mieles nya färskvattendisk garanterar toppresultat.

Snabb – klarar disken på 5 min!

Slät panel gör maskinen lätt att hålla ren. Standarutrustad med två kraftiga trådkorgar. Går att extrautrusta med lavetter för 50x50 cm plastbackar.

LANDSKAPSARKITEKTURDAGEN 2014

CLAIMING LANDSCAPE 25.04 SLU ALNARP

FÖRELÄSNINGAR&PANELSAMTAL PECHAKUCHA&WORKSHOPS UTSTÄLLNING&INSTALLATIONER MEDVERKANDE: STADSJORD VICTOR MARX DAN HALLEMAR MOA BJÖRNSON JORUN KUGELBERG

EN BRANSCHDAG

FÖR STUDENTER OCH YRKESVERKSAMMA MER INFORMATION PÅ

WWW.LANDSKAPSARKITEKTURDAGEN.SE

Utställare och samarbetspartners: ®

.nl

w w w. s c a n c o r d . n e t

Är det inte dags att se saker på ett nytt sätt?

• Hållbarhet är grunden för klimatsmarta bygg lösningar • Hålbarhet är överlägsen livslängd

Kvalité

• Hållbarhet är lägre miljöpåverkan • Hållbarhet uppnås när mindre transporteras till samma resultat

Livslängd

• Hållbarhet är långsiktig kvalitetssäkring • Hållbarhet är energieffektiva lösningar Miljö

• Hållbarhet är när materialet har en sund livscykel • Hållbarhet är när material återanvänds istället för deponi • Hållbarhet kräver att material, energi och byggteknik hushåller med naturens resurser

Trygghet

Hållbarhet är enkelt sagt hög kvalité, funktionssäkerhet och minimal miljöpåverkan.

Resitrix är tätskiktet som överträffar kraven på hållbart byggande www.takcentrum.se

www.epdmtak.se

Resitrix marknadsförs av Takcentrum i Sverige

I Arkitektur nr 3/14 tecknar vi ett porträtt av arkitekten Léonie Geisendorf och hennes egensinniga N Ä S TA N U M M E R verk. En lång intervju med hundraåringen från hennes lägenhet i Paris, nytagna bilder och texter om projekt som blivit arkitekturhistoriska ikoner som S:t Görans Gymnasium och Villa Delin SVENSK A R K I T E K T U R i Stockholm. Léonie Geisendorf skriver själv om SEDAN 1901 åren hos Le Corbusier. Vi tittar på de ogenomförda www.arkitek tur.se projekten för ett Riksdagshus och Katolsk kyrka i Stockholm och planerna för en ny stad i Hansta vid Järvafältet. Numret samproduceras som katalog för en utställning på Arkitektur- och designcentrum som öppnar den 10/4. Utöver detta tre nya landskapsarkitekturprojekt som upptäcker glömda platser i staden och frågan ”Hur tänkte ni?” till Göteborgs stadsarkitekt om nya bron till Hisingen. Samt arkitekturkultur, 121 debatt och orden på allas läppar.

2/14 · ARKITEKTUR

Å SIK TSMATRIS FA N TA S T I S K T

Arkitekturs guide till kulturen.

Det förflutna. Film.

Fransk-iranskt relationsdrama där allt känns på riktigt.

Klas Östergren. Ny akademiledamot.

När briljans belönas med en stol.

Emmaar. Skiva.

Tinariwens ökenblues får en att längta till savannen och solnedgången.

Jennie Abrahamsson.

Gemini Gemini. Skiva Spår av kyla och spår av vår.

Perfekt mars.

Inger Christensen. Poet.

Så fort Kasper Salinvinnaren Johan Celsing får en chans berättar han om inspirationen från den bundna versen i Christensens Sommerfugledalen.

Nina Persson. Animal heart. Skiva.

Rösten lyfter låtar som inte alltid verkar vilja lyfta.

Länge leve vi. Skiva.

Ison & Fille lutar sig tillbaka, minns och påminner oss om att fortsätta drömma.

Liljevalchs.

Konsthall.

2 400 nya kvadratmeter är ett steg i rätt riktning.

Midnight. Låt.

Atmosfäriskt och vackert av Coldplay. Blir hela kommande fullängdaren lika bra?

Paco de Lucía. Gitarrist.

Legendens bortgång innebär inte glömska.

Fortsätt lyssna och dansa!

Her. Film.

Spike Jonze säger det alla tänker, men smartare och har byggt om det glesa Los Angeles till höghus-Shanghai.

Skalan. Tidskrift.

KTH:s arkitekturstudenter har smuts som tema i första numret.

Lovande skitigt! www.skalan.se.

Betongnatt. Film.

Kompakt finländskt mörker. Persona möter Dom kallar oss mods.

Ettor och nollor. SVT. Stakka Bos gansterdrama är en karbonkopia på så mycket att det går vilse.

Hallå, hallå. Film.

Jordade karaktärer i Maria Bloms återkomst till Dalarna.

JACO B + M ACFA R L A N E Umeå. Stad.

Boken om Refused ”Revolten, rörelsen, Refused” ger svår radikalnostalgi när invigningsröken lagt sig över isen.

INTELLEKTUELL KULTUR-CROSS-OVER.

Sherlock. TV-serie.

En tv-serie som till slut känns för snygg och dyr för sitt eget bästa.

Vilket den har gemensamt med staden London.

Tjockare än vatten. SVT. Ibland blir den där svenska DRAMATIKEN en boja som drar en ner i Östersjön.

Söder om Folkungagatan.

TV-serie.

Representationshumor när den är som tråkigast.

Humor utan känslor blir bara platt tv.

Vindflöjelstyckande.

Alla tycker kring samma ämne. Är det ingen av de stora mediernas tyckare som har åsikter kring något annat än Soran Ismail vecka ett och Jimmie Åkessons barndom vecka två?

Valbevakning. SVT. Inför en av de tydligast ideologiska valrörelserna på länge kör SVT hobby-psykologi och underhållning.

Starbucks. Kaffeställe.

Tänker expandera ännu mer i Sverige. Dags för lite hederliga antiamerikanska protester?

Ringa Carl Johan de Geer? Vi vill inte ha era stora muffins!

FÖ R FÄ R LI GT

122 ARKITEKTUR · 2/14

KONCEPTUELL LEKFULLHET.

Mauro & Pluras tågluff. TV4.

Hänga med kändisar är ett tv-format som karbonkopieras överallt. Det här är en av de slöare varianterna.

Sveriges Radio.

Mellanchefstäta SR navigerar oroligt i valvindarna. Samt stöper om klassiska format som Språket och Obs!

Lundsberg. Skola.

Kör ner huvudet i det nykrattade gruset och hoppas att världen ska glömma bort dem. Igen.

Malmö. Stad.

Inviger bike-and-ride parkering och uppfinner nya ord vid Hyllie vattentorn. Malmö reser sig igen?

Melodifestivalfiaskot. TV. Det fina i kråksången med fiaskot i årets Melodifestival är att vi kanske äntligen är på väg in i den postfestivala tidsåldern.

DILLER SCOFIDIO + RENFRO

Verkligheten tar över.

Teatrarna dammsuger dokumentärmarknaden efter pjäsmaterial. Sex av de nio filmer som nominerats till ”bästa film” på Oscarsgalan byggde på ”en sann historia”.

Att skiljas. Film.

Få spelfilmer har kommit närmre i den svenska specialgrenen relationsdrama än Karin Ekbergs dokumentär.

Ägd. Show.

Eftersom en del gör jämförelsen med Hasse och Tage är det värt att säga att man kan inte vara Hasse och Tage utan politik.

Let's dance. TV4.

Vill vi se Patrik Sjöberg göra bort sig går vi till Park Lane på Avenyn.

Kulturministern och kommunisten.

Hm, Lena Adelsohn Liljeroth. Sven Wollter hjälper hemlösa och det ska man inte gilla för han kallar sig kommunist? Kom igen, Lena.

Enjoying the outdoors since 1947

Svenska Kakel har jobbat med projekt i över 30 år och anser oss vara mycket rutinerade på detta område.

Våra säljare är välutbildade och har lång erfarenhet från branschen.

Vi arbetar för Dig som är arkitekt, projektör eller byggentreprenör. Vi besöker Er, oavsett geografisk placering, i hela landet för att presentera och informera om såväl tekniska lösningar som olika typer av keramiskt material.

Vi har gedigen kunskap när det gäller applicering av byggkeramik i alla typer av utrymmen samt specialkompetens när det gäller keramiska fasader och bassänger.

LOOPER

Välkommen att höra av Dig till vår Projektavdelning.

nedfällbart cykelställ Design: Verde / Ngo-Aandal

NYHETER 2014

BUZZ bänkbord Design: Voll / Borgersen / Olofsson

AIR sittgrupp Design: Tveit

MOVE bänk Design: Hagerup Fasad i blankpolerad granitkeramik serie Time

Kontakta vår projektavdelning

Svenska Kakel

DIALOG papperskorg

Kvalitet • Kunskap • Service

Design: Hagerup / Smette

vestre.se 0560 688877

Malmö Tel 040-685 34 00 • Helsingborg Tel 042-400 57 00 • Halmstad Tel 035-21 24 10 Göteborg Tel 031-86 64 40 • Stockholm 08-520 260 00 • Luleå 0920-45 56 00

www.svenskakakel.se

ARkITEkTuR ·· NR NR 88 ·· 2013 2013 ·· BosTAd BosTAd ·· Social Social housing housing ·· Renovering Renovering av av miljonprogrammet miljonprogrammet ·· diebedo diebedo francis francis Kéré Kéré ·· finanskrisens finanskrisens USa USa ARkITEkTuR ARkITEkTuR ·· NR NR 77 ·· 2013 2013 ·· ModERNA ModERNA MÅLTIdER MÅLTIdER ·· Saluhall Saluhall Kvillebäcken Kvillebäcken ·· Ung Ung svensk svensk arkitektur arkitektur ·· Campus Campus novartis novartis ARkITEkTuR ARkITEkTuR ·· NR NR 66 ·· 2013 2013 ·· sTAdENs sTAdENs PAvILJoNGER PAvILJoNGER ·· hotell hotell och och abbamuseum abbamuseum ·· älvstaden älvstaden göteborg göteborg ·· fritiden fritiden ARkITEkTuR ARkITEkTuR ·· NR NR 55 ·· 2013 2013 ·· dE dE NYA NYA sTÄdERNA sTÄdERNA ·· Kiruna Kiruna ·· vallastaden vallastaden ·· h+ h+ helsingborg helsingborg ·· Söderstaden Söderstaden ·· iBa iBa hamburg hamburg ARkITEkTuR ARkITEkTuR ·· NR NR 44 ·· 2013 2013 ·· TIdEN TIdEN ·· tillägg tillägg och och ändringar ändringar ·· Brigadmuseum Brigadmuseum ·· pagoden pagoden ·· Borgholms Borgholms slottsruin slottsruin ·· Jürgen Jürgen mayer mayer h h ARkITEkTuR ARkITEkTuR ·· NR NR 33 ·· 2013 2013 ·· sYsTEM sYsTEM ·· prefabhus prefabhus ·· Christian Christian Kerez Kerez ·· framtidsplaner framtidsplaner för för lund lund ·· årsta årsta ARkITEkTuR

skjutdörrar.

Jonas Lindvall Lindvall ·· Mikroboende ARkITEkTuR ·· NR NR 22 ·· 2014 2014 ·· vILLoR vILLoR ·· Tham Tham & & Videgård Videgård ·· Elding Elding Oscarson Oscarson ·· Jonas Mikroboende ·· Asplunds Asplunds okända okända hus hus ·· Valerio Valerio Olgiati Olgiati ARkITEkTuR

SKJUTDÖRRAR DÖRRAR •

22//22001144 SSEEKK 9977 EEU URR 1133 bbyyg gg gn naad d iin ntteerriiö örr ppllaan n llaan nd dsskkaapp

ARkITEkTuR ·· NR NR 11 ·· 2014 2014 ·· koNToR koNToR ·· Ryska Ryska Posten Posten ·· Mojang Mojang ·· AMF AMF Fastigheter Fastigheter ·· Framtidens Framtidens arbetsplats arbetsplats ·· Nya Nya Krematoriet Krematoriet Skogskyrkogården Skogskyrkogården ARkITEkTuR

TEL 010-451 47 00 W W W. H A J O M . C O M

HAJOM.COM

| SKJUTDÖRRAR DÖRRAR • FÖNSTER • FÖNSTER •

SERIES HAJOM

I konceptet IQ integreras innovativ teknik med fönster, dörrar och

LYXvILLoRNAs LYXvILLoRNAs LANd LANd IQ ger dig fullständig kontroll och ökar trygghetskänslan i

sverige sverige tillbaka tillbaka på på 1800-talet 1800-talet

VÅ R S M A R TA S T E LANSERING H I T T I L L S : I Q.

vILLoR vILLoR soM soM sTIckER sTIckER uT uT Tham Tham & & videgård videgård ·· Jonas Jonas Lindvall Lindvall ·· Elding Elding oscarson oscarson

Se mer på www.hajom.se.

ditt hem. IQ ger bättre energibesparing, ökad integritet och tar

hälsa på ett nytt sätt. Smartare än någonsin.

vi synar de exklusiva husen

EXPERIMENT EXPERIMENT PÅ PÅ LITEN LITEN YTA YTA Tre Tre nya nya små små hus hus att att bo bo ii

Retreat

SS U Uv v EE RR ä än na a va va ll EE RR ii o o o o llg g ii at at ii EE tt tt KKU U lltt U U RR h hU USS ii pp ll a a SStt a a SS pp llU Un nd d SS o o KK ä än nd da a h hU USS m mä ä SSta ta RRv v ii ll llo o RR ff RR å ån n ff ö ö RR RR

välbefinnandet till en helt egen nivå. IQ är säkerhet, komfort och