C12
Fredag 2 oktober 2015
KULTUR FILM & TV TV · EMPIRE
TV · MODUS FOTO: TV4
Melinda Kinnaman i ”Modus”.
Flummig spänning
E Taraji P Henson och Terrence Howard i hiphopsåpan ”Empire”. Andra säsongen har precis börjat i Sverige.
Fängslande såpa om hiphopboss CHICAGO
■ Hiphopsåpan ”Empire” har blivit en
enorm succé i USA. Nästan två tredjedelar av alla tittare är afroamerikaner, vilket ingen annan primetime-tv-serie har kommit i närheten av. Vi besökte inspelningen av den andra säsongen i Chicago. – Jag har sträckkollat på ”Orange Is the New Black” för inspiration, säger Taraji P Henson och skrattar. Klädd i designerjeans och en överdådig vit topp täckt av vita fjädrar, sitter hon mitt i kulissbygget av den nyrikt glimrande nattklubben Leviticus – en central plats för många av intrigerna i hiphopsåpoperan ”Empire”, som spelas in här i Chicago. Hensons extravaganta utstyrsel påminner om hennes rollfigur i tv-serien, den obevekliga ghettodivan Cookie Lyon. I säsong ett – efter 17 år i fängelse – dyker hon plötsligt upp och kräver sin del av det lukrativa hiphop- och underhållningsföretaget Empire Entertainment, uppbyggt med Cookies knarkpengar av hennes ex-man Lucious Lyon (Terrence Howard). I säsong två får tittarna se återblickar till Cookies fängelsetid, vilket är skä-
let till Hensons förkovran i den kritikerrosade serien om ett kvinnofängelse. – Det var jag som bad om att få föra in det i säsong två. Jag ville få veta vad som hände med henne där inne, varför hon inte bröt samman totalt, säger Henson. Det är högst troligt att fängelsemiljöns intrigpotential kommer att utnyttjas maximalt av skaparen Lee Daniels. Den extremt populära ”Empire” når ofta nästintill parodiska nivåer av såpoperaberättande. Men samtidigt bär den på så många innovativa och intressanta aspekter att man som tittare mest har överseende med skavankerna som ofta är väldigt underhållande. Utöver att vara en återspegling av dagens musikbranschklimat (förstås med vissa överdrifter), är det den första tv-serien med afroamerikanska huvudpersoner sedan ”Cosby”
som har slagit stort på internationell nivå. Och i USA utgörs två tredjedelar av tittarna av afroamerikaner, vilket är historiskt för en tvserie på bästa sändningstid på en ”vanlig” tv-kanal som Fox. Man har även konfronterat homofobin inom hiphopvärlden genom rollfiguren Jamal Lyon (Jussie Smollett), r’n’b-sångare och son till den ultrahomofobiske hiphopmogulen Lucious. – Det ämnet tog vi upp på ett väldigt direkt sätt under säsong ett, säger Smollett. – Och jag är väl medveten om den positiva effekt min karaktär har haft på många tittare, både föräldrar och ungdomar. Men i säsong två kommer homosexualiteten att vara en rätt självklar sak. Han är bög och så är det bara. Smollett är extatisk över att så många stora namn från musikvärlden bidrar till musiken i tv-serien och dyker upp i gästroller. För säsong ett skrev Timbaland musik, medan bland andra Gladys Knight, Snoop Dogg och Mary J Blige gjorde gästroller. Nu kommer vi att få höra låtar skrivna av exempelvis Swizz Beats och Ne-Yo, medan Alicia Keys och Common dyker upp i rutan. ”Empire” be-
höver inte längre truga och be om samarbeten, menar Smollett – Tidigare behövde vi bevisa oss på olika sätt, men vi har blivit så oerhört omfamnade av musikindustrin vid det här laget. De skulle förstås lätt kunna säga ”Ni är inte på riktigt, ni är bara ett gäng skådespelare”. Men flera av oss är faktiskt artister, som också råkar kunna skådespela. Jag tror att det var viktigt för Lee Daniels att försäkra sig om att det var just så. ERIK AUGUSTIN PALM
EMPIRE Säsong två har rullat igång
■ Lee Daniels och Danny Strong
har skapat tv-serien ”Empire”, som skildrar intrigerna runt ett familjedrivet hiphop- och underhållningsföretag. Huvudrollerna spelas av bland andra Terrence Howard, Taraji P Henson, Jussie Smollett, Gabourey Sidibe och Trai Byers. Kändisar som Snoop Dogg, Mary J Blige och Naomi Campbell gör gästroller. ■ Pilotavsnittet sågs av 17,6 miljoner tittare i USA, den största tittarsiffran på ett decennium för en amerikansk tv-serie. ■ Säsong två av ”Empire” hade svensk premiär Viaplay den 24 september.
n flicka råkar se ett mord. Mördaren ser barnet. Men flickan är autistisk och har svårt att berätta om vad hon varit med om. Är hon då ett vittne – eller inte? Det är den intresseväckande upptakten till TV4-deckaren ”Modus” som baserar sig på norska Anne Holts romaner enligt Beck-modellen. Frågan är om flickan kommer att kunna förmedla till någon vad och vilka hon sett, med eller utan ord, och hjälpa till att lösa fallet. Och dessutom: befinner hon sig i fara? Mördaren såg ju att hon såg. Hon skulle kunna vara ett potentiellt hot mot honom. Hittills, efter två avsnitt, är detta en ganska rörig och flummig serie. Det finns så många ”mörka hemligheter” hos persongalleriet att hälften hade varit nog. Musiken förstärker denna känsla – ibland tror man att Ödessymfonin ska dyka upp i soundtracket. TV4 noterar dessutom stolt att rollfigurerna är rekordmånga – 56 i åtta avsnitt – och det märks. Men eftersom serien har bäddat in både aktuella och intressanta frågor ”Det finns så kan jag inte riktigt avfärda många ’mörka den rakt av. Det krävs dock en fördjupning för att jag ska hemligheter’ härda ut sex avsnitt till.
hos person galleriet att hälften hade varit nog.”
Mördaren detaljstyrs av något slags moraliserande sällskap och efter första offret – en tv-kock som lever i ett lesbiskt förhållande – är det en biskop i Uppsala som stödjer könsneutrala vigslar och kämpar för aborträtten som blir mördad en julnatt. Det är en ganska stjärnspäckad serie. Huvudrollen görs av Melinda Kinnaman. Hon är kriminalpsykolog och profilerare och har egentligen lämnat polisväsendet för att föreläsa och skriva böcker. Eftersom det är hennes dotter som är vittne till det första mordet så dras hon ofrivilligt in i fallet, både privat och via yrket. Simon J Berger är hennes exman, den mördade biskopens man spelas av Krister Henriksson och som deras son ser vi Johan Widerberg. Även Magnus Roosman och Peter Jöback finns med på rollistan, och Henrik Norlén. ■ Modus, TV4 onsdagar 21.00 och på TV4 Play.
KRÖNIKA
MARIA G FRANCKE
maria.g.francke@sydsvenskan.se