Pixar's Inside Out and its role for child psychiatry, for Modern Psykologi

Känslorna är de

GLÄDJE Den positiva Glädje har mest att säga till om, i alla fall i filmens början.

VEMOD Psykologen Dacher Keltners forskning har bidragit till karaktären Vemod.

rädsla Hans jobb är att skydda elvaåriga Jenny från faror.

Rädsla är alltid på sin vakt.

nya hj

42 Modern Psykologi

I Pixars senaste långfilm har känslorna huvud­ rollen. Vi diskuterar Insidan ut med filmteamet och en barnpsykiater. t e x t E rik Au g u s t i n Pa l m

vänd.

ILSKA På sidan 47 kan du läsa producentens förklaring till att Ilska fick bli en man.

BILD: PIX AR

AVsky Forskaren Paul Ekmans studier av känslouttryck hjälpte filmskaparna.

ältarna Modern Psykologi 43

S eda n animationsstudion Pixars

första långfilm Toy Story kom 1995, har ribban för kommer­ siell animerad långfilm höjts något oerhört, såväl tekniskt som berättarmässigt. I dag har biopubliken vant sig vid ett tilltal, där barns intelli­ gens inte underskattas och där vuxenreferenser på ett smidigt sätt placeras sida vid sida med fantasivarelser.

Bioaktuella Insidan ut har en lika bokstavlig som mångbott­ nad titel. Filmen handlar om elvaåriga Jenny, som plötsligt måste lämna hockeyträning­ 44 Modern Psykologi

arna och sin fridfulla små­ stadstillvaro i Minnesota, för att flytta till storstaden San Francisco med sina föräldrar, eftersom hennes pappa har fått ett nytt jobb. I staden väntar ett nytt hus, en ny skola och en ny värld av intryck och utma­ ningar, som Jenny försöker att parera och anpassa sig efter.

Där har vi berättelsens utsida.

Men den egentliga handlingen

utspelar sig inne i Jennys hjärna. I Huvudkontoret försöker Glädje, Rädsla, Ilska, Avsky och Vemod samsas om att styra Jenny. För dessa per­ sonifierade känslor resulterar minsta händelse och stimulus i stor dramatik. Blotta åsynen av en ekologisk hippie-pizza med broccoli (en av många träffan­ de San Francisco-referenser),

utlöser tumult, eftersom Jenny avskyr den järnrika växten.

På detta intrikata men lättsmälta sätt växlar per­ spektivet mellan Jennys inre och yttre värld, där den största utmaningen blir den påbörjade resan mellan barndom och vuxenliv.

Regissören och manusför­ fattaren Pete Docter kom på idén till filmen, då han för fem år sedan såg sin tolvåriga dot­ ter genomgå hastiga beteende­ förändringar.

– Jag som förälder kände att hon nyss satt på golvet och lekte med dockor, medan hon nu plötsligt befann sig i en ny, mycket mer komplicerad och tung fas, berättar Pete Docter när jag träffar honom och delar av filmteamet i Los Angeles.

– Trots att filmen mest ut­

BILD: PIX AR

kontrollRUM Från Huvudkontoret reagerar känslorna på Jennys upplevelser.

känslostyrd En kritik som barnpsykiatern Karen Mu har av filmen är att hjärnans rationella exekutiva system saknas.

spelar sig inne i Jennys huvud, så är den egentligen berättad utifrån ett föräldraperspektiv.

Glädje fungerar som ett slags surrogatförälder, som vill hålla kvar Jenny i barndomen, och allt som gör den så speciell, förklarar Pete Docter.

– Men i förlängningen inser hon såklart att det inte går, och att hon behöver sin kollega Ve­ mod, eftersom ledsamhet är en nödvändig del av vuxenlivets känslospektrum.

I den engelskspråkiga ver­ sionen av filmen, som visas i Sverige både på svenska och engelska, tillhör Glädjes röst humordrottningen Amy Poehler, som också är på plats.

Amy Poehler blev positivt överraskad när hon förstod att hennes karaktär inte var konstant maniskt glad.

– I filmens början ser Glädje strävan efter lycka som vik­ tigare än allt annat. Men allt eftersom blir hon mer efter­ tänksam, med hjälp av Vemod.

Budskapet att man som män­ niska inte ständigt måste vara glad är märkligt nog revolu­ tionerande inom amerikansk animation.

Barnpsykiatern Karen Mu, vid

universitetssjukhuset UCSF i San Francisco, uppskattar att Insidan ut i så pass stor utsträckning handlar om am­ bivalensen i att vi ofta känner två eller fler känslor samtidigt.

– De kan vara helt motsatta eller samverka på olika sätt, som upplevelsen av att vara glad och ledsen samtidigt.

Förmågan att acceptera att livet inte måste vara antingen

eller är avgörande, både för barn och vuxna när det gäller att kunna acceptera känslor och därför bättre kunna förstå dem.

Karen Mu är dock i viss mån kritisk mot hur filmen visuali­ serar hjärnan och tänkandet.

– Det så kallade exekutiva systemet saknas tyvärr. Det innefattar förmågor som planering, omdöme, besluts­ fattande och självkontroll.

Känslokaraktärerna i filmen är egentligen bara en aspekt av vad som leder fram till vissa beteenden hos Jenny.

Jag tycker att det finns något i berättelsen som går förlorat där, säger Karen Mu. Men det var ett medvetet val, förklarar Pete Docter.

– Om varje aspekt av Jennys hjärna skulle utgöra en egen Modern Psykologi 45

karaktär eller ett eget föremål i hennes huvud, så skulle hon nästan framstå som lite av en robot eller en docka, som styrs av alla dessa små varelser.

Dessutom var det nödvändigt att låta Jenny ha förmågan att även kunna bestämma och agera helt och hållet på egen hand, för att det skulle kunna finnas en kärleksfull relation mellan Glädje och Jenny. Det är skälet till att frontalloben, med det exekutiva systemet, inte personifierats i filmen.

Mycket i filmen har dock sin grund i forskning om käns­ lor, framför allt de rön som psykologerna Paul Ekman och Dacher Keltner är mest kända för. Det var när Pete Docter var med och animerade Toy Story som han upptäckte Paul Ekman.

46 Modern Psykologi

– Under 1960- och 70-talet kartlade han alla muskler i ansiktet, och upptäckte att det fanns särskilda kombinationer av dem som vi skulle kunna använda ihop, utan att göra det, samt att specifika känslor är länkade till specifika subtila uttryck i ansiktet. Det var för­ stås väldigt intressant för mig som animatör.

– Inför Insidan ut kontakta­ de vi honom igen, och han gav oss verkligen en grundkurs i vilka syften känslorna har, och vad de egentligen gör.

Filmens producent, Jonas Rivera, flikar in: – Och Dacher Keltner vägledde oss väldigt mycket i arbetet med Vemod, trots att hans forskning är inriktad på positiv psykologi, som kärlek och medkänsla.

Ett bra tag planerade man även att ta med känslor som Förvåning, Hopp, Stolthet och Leda, men de valdes bort.

Varför valde man då just de som blev kvar? Jonas Rivera förklarar: – Det finns ingen riktig konsensus gällande hur många känslor vi har. Vissa forskare påstår att det är 27, andra att det bara är tre, och många lan­ dar någonstans däremellan.

Paul Ekman har identifierat 16 olika känslor, och skämtade med oss om att vi genom att bara välja fem har ogiltigför­ klarat hans livsverk som fors­ kare. Men det här antalet och dessa känslokaraktärer blev bäst. Till viss del anpassade vi oss även efter vilka röstskåde­ spelare vi lyckades anlita.

Valet av röstskådespe­

BILD: PIX AR

personlig utveckling Huvudpersonen Jenny byter skola och genomgår utmaningar som aktiverar hela hennes känslospektrum.

samtalsguide Insidan ut kan fungera som underlag för att prata med barn om självacceptans.

lare kom även i viss mån att slumpmässigt styra filmens könsuppdelning av känslorna.

Glädje, Vemod och Avsky klas­ sades som kvinnliga, medan Rädsla och Ilska blev manliga.

För Jonas Rivera stämmer den sistnämnda kombinationen särskilt väl.

– Kanske är det fel, men jag ser ilska som främst manligt.

Att Jenny har både kvinnliga och manliga känslokaraktärer inom sig visar dock också att vi alla bär på maskulina och feminina sidor.

Glädje är Amy Poehlers för­ sta genomgående dramaroll, även om den innehåller mycket humor. Men det är filmens tyngre delar som hon är mest stolt över att ha bidragit till.

– De flesta Hollywoodberättelser handlar om det som

drabbar karaktären utifrån, och inte hur detta får karak­ tären att känna sig. Men Pixar har vågat göra en film med ett avancerat koncept och ett allvarligt grundtema, som undersöker ett område vi lever genom varje dag, men som vi inte vet mycket om – våra tankar och känslor.

Vilken roll kan då Insidan

ut spela för barnpsykologi?

Karen Mu tror att filmen kan vara användbar i till exempel diskussioner mellan föräldrar och barn, i fråga om självac­ ceptans.

– Insidan ut förmedlar två jätteviktiga saker, nämligen att vi måste hjälpa barn att identifiera sina känslor och att bli bekväma med sina och andras negativa känslor, för

de är helt okej. Många studier visar att detta förhållningssätt kan förebygga andra nega­ tiva känslor, som till exempel depressioner. Och i slutänden är allt detta nödvändigt för att vi ska se oss själva som hela människor, säger hon.

Den som går in i biosalongen för att se Insidan ut kan dock vänta sig att skratta mer än att gråta. I filmen blandas univer­ sella sanningar och bitterljuva ögonblick med absurdistisk situations­komik, bisarra drömscener och träffsäker satir av populärkulturella fe­ nomen. Det är Pixar i högform.

Insidan ut har svensk biopremiär den 28 augusti.

På sidan 56 skriver Erik Augustin Palm om sexualitet i Japan.

Modern Psykologi 47