Black Jack and medical manga, for Moderna Läkare

Reportage

Osamu Tezuka spetsar till det med mindre k채nda sjukdomar.

Dramatiken ligger p책 topp...

20

Reportage

Serietidningsdoktorn ritar om medicinsk verklighet

Läkaryrket återkommer ständigt i populärkulturen. I serietidningslandet Japan finns det en hel genre av mangaserier ägnad åt medicin och läkarvetenskap. Största bästsäljaren är läkarföljetongen Black Jack.

Text Erik Augustin Palm Illustrationer Osamu Tezuka Var man än slår på en tv och bläddrar igenom kanalerna, är sannolikheten stor att man stöter på en film eller en tv-serie som utspelar sig på ett sjukhus, eller där någon av huvudrollerna är läkare.

Inom litteraturen har den medicinska världen fungerat som ramverk ett oändligt antal gånger. Den är ett idealiskt filter för dramatik, den rymmer längtan och fruktan, kärlek och hopp, och – självklart – liv och död. Men något vi inte är särskilt vana vid i västvärlden, är serietidningar som kretsar runt medicin och läkarvetenskap. I serietidningslandet Japan är detta däremot vardag, då det finns en hel genre av manga – japanska serier – ägnad åt området. Tilläggas bör att det görs manga om nästan vilka intressen som helst: från matlagning och bollsporter, till specifikt japanska områden som pachinkospel. Detta beror på att serier i Japan är ett lika utvecklat och brett medium som film och litteratur. Och medicinmanga har länge varit en av de mest populära genrerna, där nya titlar ständigt dyker upp i tidningsbutikerna.

Antihjältekirurg saknar leg.

Störst inom medicinmanga är följetongen Black Jack (på japanska Burakku Jakku), av den framlidne animations- och serietidningsgiganten Osamu Tezuka, ofta kallad "mangans fader". Den mest kända av Tezukas skapelser är Astro Boy – robotpojken med superkrafter – som har blivit en symbol för japansk manga och animation, och är något av Japans motsvarighet till Musse Pigg. Men nästan lika stor är Black Jack, som först publicerades veckovis mellan 1973 och 1983, och sedan dess har kommit i en mängd nyutgåvor. Det är först relativt nyligen som Black Jack har getts ut på engelska i 17 samlingsvolymer, så att även icke-japansktalande kan få ta del av dessa spektakulära berättelser.

Titelkaraktären Black Jack, alias Kurō Hazama, är en antihjältekirurg som på grund av sina konflikter med läkaretablissemanget aldrig har fått sin läkarlegitimation. Han praktiserar därför globalt på svarta marknaden, beryktad för sin enorma skicklighet.

Ingen operation nekas av Black Jack, oberoende av svårighetsgrad, så länge han får ta ut sina hutlösa arvoden. Men bakom den hårda och till synes giriga fasaden döljer sig ett empatiskt hjärta, och hans tjänster är gratis för de vars situation berör honom känslomässigt.

Att Osamu utbildade sig till läkare innan han på heltid blev tecknare, har gjort ett tydligt avtryck i Black Jack-serierna

Att Osamu Tezuka utbildade sig till läkare innan han på heltid blev tecknare, har gjort ett tydligt avtryck i Black Jack-serierna, och varit helt avgörande för deras grad av trovärdighet. Det menar den amerikanske japanologen och Osamu Tezuka-experten Frederik L. Schodt. ″Det är också skälet till att berättelserna om Black Jacks äventyr är fulla med exempel på ovanliga sjukdomar. Jag är ingen läkare, så jag kan inte på ett kvalificerat sätt bedöma i vilka fall den medicinska informationen är korrekt. Men Osamu Tezuka får åtminstone de olika begreppen och tillstånden att verka autentiska, vilket är fullt tillräckligt ur berättarsynpunkt.″ Det har dock på andra håll bekräftats att Osamu Tezuka har tagit sig väldiga friheter kring flera aspekter av existerande kirurgiska ingrepp. Att Black Jack i största allmänhet är full av fantasiscenarier råder det ingen tvekan om. Till exempel är Black Jacks assistent och styvdotter Pinoko ett teratom – en tvillingcysta – som har växt i en av hans patienters kroppar i 18 år, innan den opererades bort av Black Jack och därefter får fått en artificiell kropp. Men att låta medicin möta vild fantasi är 21

Reportage

Black Jack tar itu med sina existensiella funderingar.

Vilken läkare har inte frågat sig "What are we doctors for?"

naturligtvis tillåtet i en mangaserie. I Japan är Osamu Tezukas klassiker därtill oerhört omtyckt inom läkarväsendet.

Nyligen avslutades en utställning om Black Jack på Kyoto International Manga Museum – det största muséet av sitt slag i världen – där sexton av Japans mest framstående läkare hade valt ut sina favoritavsnitt av Black Jack.

En av dessa är cancerläkaren Kyoichi Takaori vid Kyotos Universitetssjukhus.

Intervjuad per mejl om hans intresse för Black Jack, svarar han med en stor entusiasm: ″Black Jack riskerar ständigt sitt liv för att genomföra väldigt komplicerade operationer, som i verkligheten inte alltid är lika framgångsrika. Men han visar att kirurgi existerar för att rädda människors liv, och 22

att svåra situationer då måste övervinnas även om det utgör en risk för läkaren i fråga. Jag tror att Black Jack är en kirurg som inspirerar läsare att studera medicin.″ Medicinskt dramaturgi Arvtagarna till Black Jack är många.

Ibland är det rena medicinhistorier, som följetongen Saijō no Meii; The Best Skilled Surgeon – om en ung läkare vars hjärta opererades som barn, och som visar sin tacksamhet genom att bli bäst i Japan inom barnkirurgi, till samhällskritiska serier som Team Medical Dragon – som visar upp svagheter i det japanska sjukvårdssystemet.

Då många av dessa mangaserier är betydligt mer ingående gällande medicinsk terminologi och läkarvetenskap än

tv-serier som Greys Anatomy eller House, kan det för en icke-japan vara svårt att förstå hur det finns ett sådant enormt intresse för dem bland allmänheten.

Men Frederik L. Schodt tycker inte alls att det är märkligt och pekar på ämnets universella aspekt. ″Alla människor är intresserade av medicin i någon mån, även om de inte vet mycket om det. Vi blir alla sjuka någon gång, och vi kommer alla att dö. Därför kan dessa serietidningar läsas av vem som helst, utan några förkunskaper. Genom att skapa en excentrisk kirurg som står utanför samhället, och som sitter på unika helande kunskaper, kunde Osamu Tezuka göra dramaturgi av den cykeln som insjuknande och tillfrisknande innebär. Det är fascinerande läsning.″

•