Tema
Att möta misstag med acceptans Vi gör alla fel ibland, men vissa yrkesgruppers misstag vill allmänheten inte ens föreställa sig – läkare förväntas ofta vara felfria. I ett antal föreläsningar arrangerade av organisationen TED diskuteras just misstag i relation till medicin och vetenskap. Text Erik Augustin Palm Foto Michael Polito
"Wrongologist" Kathryn Schulz citerar Molière: It infuriates me to be wrong when I know I'm right 8
Tema
Ännu en föreläsning arrangerad av organisationen TED (Technology, Entertainment, Design) drar igång och det vankas visdom och förundran i den mörka salen. Den amerikanska journalisten och författaren Kathryn Schulz kommer in på scen och frågar publiken hur det känns att ha fel. ”Fruktansvärt!” ropas det, ”Pinsamt!” är det någon som säger. ”Nej”, kontrar Kathryn, ”det är så det känns ATT INSE att man har fel”. För den smärtsamma sanningen är – att ha fel känns för det mesta nästan exakt som att ha rätt. Som tecknade figurer som springer rakt ut över ett stup är det så att vi faller först när vi tittar ner. Teoretiskt vet vi att alla gör fel ibland, men det är ofta chockerande att inse att det är man själv som har begått misstaget. Wrongology Kathryn Schulz är en så kallad ”wrongologist”; en självutsedd expert på misstag. I sin bok ”Being wrong: adventures in the margin of error”, går hon utifrån flera perspektiv igenom det mänskliga varandets paradoxala inställning till att misslyckas, där vi å ena sidan är fullt medvetna om att felsteg krävs för att uppnå framsteg, men där vi å andra sidan gör allt för att undvika misstag i nuet. I två TED-föreläsningar, kallade ”On being wrong” och ”Don't regret regret”, tar Schulz upp ämnet misstag bland annat i förhållande till vetenskap och medicin. Schulz argumenterar för en öppnare, ärligare hållning i frågan, som kräver att vi kliver utanför det ”lilla, skräckinjagande utrymmet av korrekthet” och erkänner att vi eventuellt kan ha fel. Det är nämligen först då vi till fullo kan överblicka den väldiga rymd av kunskap som finns där ute, som kan föra oss framåt. Att ha fel behöver inte ens vara av ondo. Vetenskapen vilar på principen att en hypotes prövas och får representera sanningen tills en mer fulländad modell tas fram. Inom sjukvården skulle denna hållning kräva att läkare oftare utgår från att de kan ha fel – vilket alldeles för få gör. Alla vårdtagare vet hur vanligt det är med besserwisserläkare. Känslan av att ha rätt Schulz berättar om en kvinna som tar in på Beth Israel Deaconess Medical Center i Boston, ett universitetssjukhus kopplat till Harvard University och därmed ett av de bästa i sitt slag i USA. Kvinnan har problem med benet och tas till operation. Kirurgen genomför operationen, syr ihop henne och därefter skickar henne vidare till uppvaket. Allt verkar ha gått bra, men när kvinnan vaknar upp och tittar ner mot sina ben, utbrister hon: ”Varför är fel sida av min kropp bandagerad?” Det enkla svaret på det var att läkaren i fråga hade utfört den omfattande operationen på hennes vänstra ben istället för hennes högra. När vice vd:n för sjukvårdskvalitet på Beth Israel sedan kommenterade händelsen, sa han: ”Av någon anledning kände kirurgen helt enkelt att han opererade på rätt sida av patienten.”
Hans intension var alltså rimligtvis god, men det duger inte för läkare att tro att de gör rätt, de måste försäkra sig om det. Schulz utvecklar exemplet vidare. Frågar man någon om de kan berätta om sina misstag får man nästan alltid samma svar, menar hon: ”Åh, visst gör jag en massa misstag… men just nu kan jag inte komma på några.” I bästa fall får man höra om enstaka dramatiska misstag, men de hundratals missar som vi gör dagligen har vi nästan inget minne av, då man så snart man inser ett sådant snabbt rättar till det. Tänk dig exempelvis att du kommer fram till en tung dörr i en offentlig byggnad där du har aldrig varit förut. Du trycker, rycker, förflyttar dig och letar efter knappar tills dörren öppnas. Det enda du är intresserad av är att pröva dig fram tills något fungerar. När lösningen plötsligt uppenbarar sig är det svårt att ens komma ihåg alla de misslyckade dörröppningsförsöken dessförinnan. Vi tror på oss själva tills motsatsen är bevisad. Och när ett misstag upptäcks korrigeras det reflexmässigt, så att vi åter kan vila i övertygelsen om att vi har rätt. De flesta av oss utgår sällan ifrån att vi kan ha missbedömt något.
Frågar man någon får man nästan alltid samma svar:
Feltänkt Det ligger i läkaryrkets och sjukvårdens natur att även ”enkla misstag” kan ha livshotande konsekvenser. Detta berättar den kanadensiske läkaren Brian Goldman om i sin TED-föreläsning: ”Doctors make mistakes. Can we talk about that?” Efter att ha varit en exemplarisk läkarstudent och prickfritt tagit sig in i den medicinska yrkesvärlden fick Goldman genomgå något som för all framtid kom att förändra hans förhållningssätt till misstag. Fru Drucker dök en dag upp på akutmottagningen och träffade där doktor Goldman. Fru Druckers symptom fick Goldman att slå fast att hon led av hjärtsvikt, vilket han behandlade henne för – och därefter skickade hem henne från akutmottagningen.
"Åh, visst gör jag en massa misstag… men just nu kan jag inte komma på några." Allt detta gjorde den dåvarande underläkaren Gold-
man utan att vidimera sin diagnos med sin överordnade läkare. Varför det? Goldman kände viss oro över patienten och frågade till och med sköterskan på akuten om hon tyckte det var rimligt att fru Drucker – en självständig kvinna som just hade gått i pension – skulle hem. Kanske berodde det på viljan att imponera på sin överläkare, spekulerar Goldberg, för att därmed fortsätta sin fläckfria bana inom läkaryrket. Den molande oron fick Goldman att för ovanlighetens skull, på väg hem, gå igenom akutmottagningen. Där fick han veta att fru Drucker hade blivit intagen igen, bara en timme efter att hon skickats hem. Och denna gång blev hon kvar på sjukhuset. Hon fick en hjärnskada sekundär till hypoxi och efter nio dagars intensivvård somnade hon in. 9
Tema
Enligt Kathyyn Schultz känns det nästan exakt likadant att ha fel som att ha rätt. Som tecknade figurer som springer rakt ut över ett stup – vi faller först när vi tittar ner.
Detta är precis den typen av förhållningssätt som läkare bör ha för att den rådande perfektionskulturen inom den medicinska världen ska uppluckras. Erfarenheten med fru Drucker försatte Goldman i kris, både yrkesmässigt och existentiellt. Hur kunde han, som hade varit bland de bästa i sin klass, tillåta en sådan missbedömning?. Efter flera veckor drog han slutsatsen att han måste bli ännu kunnigare för att förhindra en liknande situation. Men några månader senare skedde ett till misstag. Och därefter igen. Det tog flera år som läkare innan Goldman förstod på allvar att det inte går att försäkra sig mot alla misstag. Misstag och misstro Att under en TED-föreläsning berätta om detta misstag, som sannolikt bidrog till fru Druckers bortgång, kräver mod – och är precis den typen av förhållningssätt som läkare bör ha för att den rådande perfektionskulturen inom den medicinska världen ska uppluckras. Varken Schulz eller Goldman menar i sina TED-föreläsningar att läkare ska ta lättare på misstagen. Det de främst syftar på är att systemet måste förändras, där man borgar för en öppnare dialog om 10
OM TED OCH TED-TALKS
risken att begå fel. Goldman anser att sjukvården idag fortfarande inte har gjort upp med sin hantering av misstag. De betraktas som smärtsamma karriärmisslyckanden som måste rättas till och läkare vill inte bli sedda som inkompetenta. Även kollegiala samtal om misstag styrs alltför ofta in på andra områden. Misstagen göms undan och utgör därför en ännu större risk. Hur ska vi då nå till en öppnare, ärligare hållning? Kathryn Schulz föreslår att vi ska luta oss mot misstagens allmänmänsklighet – i vetskapen om det universella i att göra fel. Ånger och felsteg kan därmed ses som något passerat, men därmed inte oviktigt. Att sträva efter förbättring bör alla inom sjukvården göra. Men om läkare i större utsträckning kollektivt kan arbeta för en mer prestigelös inställning, där de gemensamt kan skratta åt själva idén om att konstant vara felfria, är det hela på väg i rätt – och i en betydligt säkrare – riktning.
•
TED är en välgörenhetsorganisation som sprider idéer, vanligtvis i form av korta muntliga presentationer – så kallade TED-talks – av framstående personer inom sina respektive fält. TED startade 1984 som en konferens där Technology, Entertainment och Design ingick – därav namnet – men numera täcker man in så gott som alla tänkbara discipliner på fler än 100 språk. Självständiga TEDx-konferenser finns runt om i världen för lokal idéspridning. Kathryn Schulz två TED-föreläsningar, ”On being wrong” och ”Don't regret regret”, samt Brian Goldmans ”Doctors make mistakes. Can we talk about that?”, ingår i TED-spellistan ”How to learn from mistakes”. www.ted.com