Fängslande fångenskap
”Orange is the new black” är den popu läraste reinkarnationen av en tidlös t vgenre – fängelsedramat. På fredag startar andra säsongen av Netflix-dramat. Text ERIK AUGUSTIN PALM
D
Piper Chapman (Taylor Schilling) efter närkampen med antagonisten Tiffany ”Pennsatucky” Doggett. FOTO: JOJO WHILDEN
et här är inte ”Oz”. Kri min alvårdaren Sam Healys replik till huvud personen Piper Chap man i första avsnittet av ”Orange is the new black” är lika mycket riktad till oss tittare. Healy syftar på HBO:s klassiska tv-serie, som mellan 1997 och 2003 grävde sig djupt ner i USA:s dysfunk tionella fängelsesystem. ”Oz” var det första amerikanska fängelse-tv-dramat i sitt slag, där frågeställningar kring rasism, homosexualitet, religion, drog beroende och socioekonomiska skill nader undersöktes i en extremt våld sam, manlig miljö. I dag är det ”Orange is the new black” som är fängelseserien med stort F. Och ja, Netflix-serien kontrasterar onek ligen mot testosteronstinna ”Oz”, efter som den handlar om ett kvinnofängelse. Konflikterna tenderar dessutom att utspela sig på en mer psykologisk än fysisk nivå. Men Healys kommentar är också en påminnelse om att ”Orange is the new black” inte hade existerat utan ”Oz”. HBO plöjde upp ett spår i tv- landskapet som Netflix värdigt förval tar – och vidgar. ”Orange is the new black” är skapad av Jenji Kohan, manus- och producent geniet bakom dramakomedin ”Weeds”, som också den fokuserar på en vit, väl beställd kvinna i en kriminell kontext. Skillnaden är att berättelsen om Piper Chapman och de andra på anstalten Litchfield har sin grund i en sann histo ria. I boken med samma namn som serien skriver Piper Kerman om hur hon, en välutbildad Brooklyn-hipster, dömdes till ett års fängelse. Detta sedan hon elva år tidigare fört en väska med drogpengar från USA till Europa, som en tjänst åt sin dåvarande flickvän. Tv-serien bygger bara delvis på Kermans upplevelser, men korsstygnen mellan den verkliga och den fiktiva Piper är många. Båda är bisexuella och kommer till den hårda fängelsevärlden från gynnsamma sociala förhållanden. Inför den andra säsongen av serien, som har premiär på Netflix nu på fre dag, träffar jag skådespelarna i New York och får följa inspelningen av en scen. De spartanska korridorerna och cellerna på Litchfield är inrymda i Kaufman Astoria Studios i stadsdelen Queens, där även tv-serier som Cosby och Sesam har spelats in. Byggnaden, med sin kargt fängelseliknande exteriör, ser mer ut som en riktig anstalt än k ulisser. Den minutiöst inredda studion har varit en stor hjälp för skådespelarna i anpassningen till sina roller. Och arbe tet med serien har påverkat flera av dem på djupet. Nykomlingen Taylor SVD KULTUR SÖNDAG 1 JUNI 2014
15
Våra fängelser är det amerikanska samhällets största skamfläck sedan slaveriet. Innan jag fick rollen som Piper visste jag inte hur stora problemen var.
Schilling, som spelar Piper Chapman, säger att hon under arbetet har fått en bättre förståelse för det amerikanska fängelsesystemet. – I USA fängslas människor praktiskt taget för att de råkar vara fattiga. När man inser att det är så det går till, kan man inte annat än erkänna att våra fängelser är det amerikanska sam hällets största skamfläck sedan slave riet. Innan jag fick rollen som Piper visste jag inte hur stora problemen var. ”Oz” bar på en stark kritik av fängelse systemet i USA, men det grova våldet och den höga spänningsnivån stod ofta i vägen. I ”Orange is the new black” är kritiken mer lättillgänglig, inte bara för att man undviker sensationalistiskt våld, utan också för att många av de svåraste delarna av fängelsetillvaron skildras med en empatisk humor och kryddas flitigt med vass satir. Serien har haft en större inverkan på debatten om fängelsesystemet än n ågon av sina före gångare. Transpersonen Laverne Cox spelar Sophia Burset, som hamnat i fängelse efter att ha begått ett kreditkortsbedrä geri för att betala sin könskorrigering. – Utifrån den research jag har gjort och de samtal jag haft med kvinnliga fångar, verkar våldet på manliga och kvinnliga fängelser fungera väldigt olika. Att vi har mindre våld än ”Oz” beror även på att Litchfield inte är en helt sluten anstalt. Sedan visar vi också alla möjliga lustigheter som sker på ett fängelse. Allt det där bisarra och udda är högst realistiskt. Vår tv-serie är som om ”Oz” och den lesbiska tv-serien ”The L word” skulle få ett barn ihop, skrattar Laverne Cox. Alla dagens fängelseserier står i tack samhetsskuld till ”Kvinnofängelset”, den australiensiska såpoperan som bör jade sändas 1979. Den lade grunden för det moderna fängelse-tv-dramat och var på många sätt före sin tid. ”Kvinno fängelset” lät feminism och lesbiska relationer i viss mån få ta plats. I fjol premiärvisades ”Wentworth” – en ny version av ”Kvinnofängelset” som har hyllats av tv-kritikerna och vars första säsong v isades i Sverige på C More i fjol. Men serien har tyvärr hamnat i skuggan av succén för ”Orange is the new black”. HBTQ-frågorna är dock mer nyanse rade i ”Orange is the new black” och till skillnad från ”Wentworth” har serien lesbiska och b isexuella huvudfigurer i plural. Och det samkönade sexet har inte den förnedrande laddning som det ofta har i ”Oz”. – Att både homo- och transsexuella skildras så realistiskt är jättestort om man ser till dagens tv-klimat. I själva verket är det förstås ingen grej om någon är lesbisk eller transsexuell. 16
SVD KULTUR SÖNDAG 1 JUNI 2014
Andra fängelseserier Kvinnofängelset (1979–1986) Den kultförklarade austra liensiska såpoperan som startade genren på riktigt. Under 692 avsnitt får vi följa den grå vardagen för internerna på Wentworth Detention Centre. Oz (1997–2003) Betalkanalen HBO:s första egenproducerade dramaserie, om den råa och brutala tillvaron för de manliga fångarna på Oswald State Correctional Facilitys experimentella enhet. Tusenbröder (2002–2007) SVT:s samhällskritiska kriminaldrama om Ola Rapaces strävande olycks fågel Hoffa och hans två barndomsvänner. Den andra säsongen utspelar sig huvud sakligen på anstalten Hall. Prison break (2005–2009) Ingenjör ämnar befria sin oskyldigt dömde bror genom att se till att hamna i samma fängelse – som han själv har designat – med flyktplanen tatuerad på kroppen. Totalt orealistiskt, men kul. Wentworth (2013–) En sevärd nyversion av ”Kvinnofängelset”, där flera av originalkaraktärerna har uppdaterats. Konsekvent högkvalitativt, smart och rafflande.
Alex Vause (Laura Prepon) och Nicky Nichols (Natasha Lyonne) mellan tagningarna. FOTO: JESSICA MIGLIO
Nya säsongen av ”Orange is the new black” kommer att fokusera mindre på Piper och innehålla mer ensemblespel. FOTO: URSULA CAYOTE
Kate Mulgrew, som spelar Red, förlorade makten över köket. Men ännu är inte sista ordet sagt. FOTO: DAVID GIESBRECHT
Därför borde sådana personer heller aldrig skildras annat än på ett sakligt sätt, s äger Laverne Cox. En anledning till att ”Orange is the new black” har attraherat en bred pub lik är sannolikt att serien i så hög grad kombinerar allvar och underhållning, och humorn smittar av sig på atmo sfären i studion. Den scen som jag får se spelas in – en dialog mellan två fång vaktare och en överordnad – får tas om flera gånger eftersom skådespelarna har lite för r oligt. Men i jämförelse med exempelvis ”Prison break” – det mest kända e xemplet på en fängelseserie utan n ågra som helst ansatser till sam hällskritik – förlitar den sig inte på osannolika scenarion. Tvärtom lyfter man fram person ernas mänsklighet, menar Danielle Brooks, som spelar rollfiguren Taystee. – Laverne Cox roll är en transsexuell afroamerikansk kvinna som i första säsongen fortfarande har en relation med kvinnan hon var ihop med som man. Och frun accepterar att hennes man vill vara en kvinna. När har man sett något sådant på amerikansk tv? Den här berättelsen visar verkligheten som den är. Och därför tycker män niskor så mycket om den. Att serien bygger på Piper Kermans bok är inte heller den enda kopplingen till det verkliga fängelseväsendet. Roll figuren Nicky spelas av Natasha Lyon ne, som själv frihetsberövades flera gånger när hon var yngre och hade drogproblem. – Det jag på djupet tog med mig från mina egna erfarenheter av den här värl den, är att vi alla bara är vanliga män niskor. Oavsett hur långt ut i samhällets marginal man lever, så vill man fort farande ha samma saker som alla and ra. Kärlek, en ren säng, en kopp kaffe och någon sorts känsla av mening. Jag vet hur förkrossande det är att inte få de sakerna. Därför spelar jag min roll med vetskapen om att hon egentligen inte är annorlunda från mig på något sätt, s äger hon. En tredje säsong av ”Orange is the new black” har precis beställts. Serien har förädlat fängelsedramagenren och visat upp en unik mångfald av etnici teter, sexualiteter och identiteter. Ändå är det inget tvivel om att den först och främst är tänkt som populärkulturell förströelse. Realismen, representa tionen och de angelägna ämnesvalen kan förhoppningsvis bidra till en än mer högljudd diskussion om USA:s fängelse fiasko. Men mest kommer det få oss att längta efter nya intriger på Litchfield.
sondag@svd.se Erik Augustin Palm är frilansjournalist bosatt i San Francisco.
SVD KULTUR SÖNDAG 1 JUNI 2014
17