Food Manga and Shimokitazawa for Vi Läser

på d r i f t | t o k y o

Mat-manga säljer som smör i Japan Serietidningar om mat kanske låter udda, men i Japan är det en jätteindustri. Vi reste till Shimokitazawa för att försöka förstå varför. av erik augustin palm foto said karlsson

E

står böjda över en papp­ tallrik med takoyakibollar på Dogenzaka, huvud­ gatan i stadsdelen Shibuya. På ett izakaya-värdshus i en gränd intill jublar några berusade affärsmän över kvällens femte beställning av sashimi. Och på det enkla ramenstället mittemot sitter en elegant dam med en skål färska nudlar.

När man går runt på Tokyos gator – ett urbant landskap insvept i bilder på mat: annonstavlor, tv-skärmar, reklampelare, löp­sedlar, flygblad – blir det tydligt att besatthet av mat är en central del av den japanska folksjälen.

Förutom att ståta med flest trestjärniga Michelinrestauranger i världen är Japan också världens främsta serietidningsnation. Här läser människor i alla åldrar manga – som serier heter på japanska.

Man ser dem på tunnelbanan, i rökrutorna, på kaféerna. Det finns manga om det mesta, och en av de folkkäraste genrerna är gurume manga (en japanifiering av gourmet manga) – »matmanga« på svenska.

Stadsdelen »Shimo« har seglat upp som en av Tokyos mest kreativa och inspirerande.

68

n grupp tonårsflickor

vi läser nr 4 2014

vi läser nr 4 2014

Vid en kort beskrivning kan feno­ menet vara svårt att fullt begripa.

Serietidningar och serieromaner som kretsar runt mat – kan det verkligen vara intressant läsning?

Och hur kan det vara så populärt? för att få svar på frågorna tar jag

Keio Inokashira Line till Shimo­ kitazawa. Stadsdelen – som ligger tio minuters tunnelbanefärd från nöjesmeckat Shibuya – har seglat upp som ett av de trendigaste kvar­ teren i jättemetropolen.

– Atmosfären här i Shimo­ kitazawa är inspirerande. Platser som »Shimo« behövs för att Tokyo ska fortsätta vara Tokyo, säger Yuka Uchida.

Hon är redaktör för den japanska utgåvan av Vice Magazine, och tycker mycket om både matmanga och Shimokitazawa. Det är här vi ses, över en skål soba-nudlar på nyöppnade Aburamen. Vi kommer snabbt in på varför det japanska folket är så matintresserat. Mycket har att göra med geografi, tror hon.

– Japan är en relativt liten önation, och vi har varit välsignade med en lika rik som snabb tillgång på fisk ➸ 69

på d r i f t | t o k y o

» Vi japaner tenderar att bli fixerade av det vi tycker om, och vi tycker alla om mat.« hjälte. En brutalt ärlig pessimist med svart humor, en medelmåttig journalist, men närmast en över­ människa när det gäller mat.

Utifrån detta byggs en fängslande berättelse som löpt i över 30 år.

Village Vanguard rymmer allt från matmanga och samlarleksaker till skönlitteratur.

och skaldjur från havet, liksom fräscha råvaror från landsbygden och bergen häromkring. Detta till skillnad från exempelvis Kina, där fisk, skaldjur och andra råvaror ofta måste transporteras långa sträckor.

Efter middagen tar vi oss till Village Vanguard, ett varuhus i Shimokitazawa som samlar allt i den japanska nördkulturfloran.

Här finns en av Tokyos bästa avdel­ ningar för matmanga.

– När den allra bästa maten är ens utgångspunkt, är det inte så konstigt att man blir matsnobb, säger Yuka Uchida. Man kan nästan säga att vi japaner föds som matkritiker. Även Sverige-inriktade mode­ importören Maiko Katsui ser Shimo­kitazawa som en viktig del av den japanska huvudstaden. Hon bodde under flera år i området, som delvis påminner henne om Berlin.

– Det är en plats för drömmare och folk besatta av sina hobbyer.

Matmanga-genrens enorma popularitet kopplar hon samman 70

med premiärminister Shinzo Abe kände sig nödgad att kommentera de »rykten« som han anser att Tetsu Kariya har spridit genom serien. Denne har i sin tur försvarat sig med att hans påståenden om de negativa hälsoeffekterna för boende i Fukushimaregionen baserades på den första utpräglade mat­mangan gedigen research och att han »bara är Totsugeki Ramen av Mochizuki säger sanningen«. Förlaget har Michiya, som kom 1970. Sedan dock efter påtryckningar valt att ta dess har genren exploderat i Japan. en tillfällig paus i utgivningen.

Den mest kända titeln är Oishinbo Grundpremissen i Oishinbo är att av författar- och tecknarduon Tetsu de två dagstidningarna Tozai News Kariya och Akira Hanasaki. Del ett och Teito Times tävlar om att i den fortfarande pågående följe­ upprätta en meny som bäst fångar tongen kom 1983, och hittills har kärnan i det japanska köket. förlaget Shogakukan gett ut över Tävlingen kompliceras av att de hundra Oishinbo-samlingsvolymer, ansvariga för tidningarnas menyer som har sålts i fler än hundra miljo­ är en far och son som är bittra fien­ ner (!) exemplar. I Japan har serien der; patriarken Yuzan Kaibara – en fått ett så stort inflytande att den fruktad kock och gourmand vars sätter sin tydliga prägel på restaurang Gourmet Club anses samhällsdebatten. I maj vävdes vara den bästa i landet, samt hans Fukushimakatastrofen in i berät­ son Shiro Yamaoka, kulturreporter telsen, vilket orsakade ett ramaskri på Tozai News. Shiro är seriens bland politiker i regionen. Till och underhållande huvudperson och

med att många japaner tar sina intressen på blodigt allvar.

– Vi japaner tenderar att bli fixe­ rade av det vi tycker om, och vi tycker alla om mat. Därför är den detaljrikedom som finns i mat­manga mycket tilltalande för oss.

Recept för succé.

Yuka Uchida på Village Vanguards matmangaavdelning.

vi läser nr 4 2014

den svenske serietecknaren Simon Gärdenfors är ett stort fan av matmanga, och han har flera gång­ er besökt matmangaavdelningen på Village Vanguard. Simon upptäckte genren redan på 1980talet, men det dröjde till 2009 innan han läste en matmanga själv, då Oishinbo började översättas till engelska. Han fastnade direkt.

– Jag hade varit i Japan och var intresserad av exotisk mat. Nu kunde jag läsa serier om det. Jag fångades av nördigheten kring maten. Att de tar den på så blodigt allvar.

Under sina Japanresor har han utforskat genren, och skapat en närbesläktad svensk version.

– När jag var i Tokyo på ett stipendium från Konstnärs­ nämnden 2012 tecknade jag en serie om de japanska fermenterade sojabönorna natto. Min plan är att göra en eller flera serieromaner om mat, men det kommer nog att dröja ett tag innan det sker.

Svenska motsvarigheter är det ont om, menar han.

– Jag köpte ett svenskt fanzine för ett par år sedan om några ungdomar som testade hamburgare i Malmö.

Den var charmig. Det finns någon receptbok med Bamse också.

Mat står givetvis i fokus i mat­­ manga, men den handlar om mer än så. Känslor, relationer och dagsaktu­ ella frågor lindas runt allt ätande.

Leyla Aker är förläggare på Oishinbos amerikanska förlag, San Francisco-baserade Viz Media, som även översätter många andra matmangatitlar till engelska. Hon vi läser nr 4 2014

grundkurs i matmanga  Yakitate!!

Japan av Takashi Hashiguchi Brödfetischism.

Följ den ambitiöse juniorbagaren Azumas äventyr och strävan efter att baka det perfekta japanska brödet.  Toriko av Mitsutoshi Shimabukuro Den våghalsige »gourmetjägaren« Toriko jagar farliga och sällsynta påhittade djur för tillagning, i den ogästvänliga gourmet­världen.  The Drops of God av Tadashi Agi och Shu Okimoto Son till vinkritiker tävlar med annan vinkritiker om vinsamlingsarv.

Nomi manga, »dryckesmanga«, en underkategori till matmanga.

Sam tliga titlar fin ns på engelska!

tror att skälet till att Oishinbo har blivit en sådan massiv succé beror på hur gedigen den här.

– Tetsu Kariya för in sin extremt noggranna research i en under­ hållande berättelse. Och Akira Hanasakis teckningar fungerar lite på samma sätt. Vid en första anblick ser de rätt enkla ut, men tittar man närmare blir det tydligt hur oerhört skickligt gjorda de är, allt återgivet så kristallklart att blicken flyger fram över sidorna.

Leyla Aker ser ett samband mellan det ökande internationella intresset för matmanga och den centrala roll som mat har fått i medielandskapet, med alla matlag­ ningsprogram och kändiskockar.

Och att även någon som varken är en foodie, japanofil eller en serie­ konnässör kan ha behållning av matmanga, tycker hon är självklart.

– De flesta är inte heller experter på arvtagerskor från 1800-talet, men det hindrar inte folk från att njuta av kärleksromaner från den eran. Matmanga har ofta ett beroende­framkallande, såpopera­ likande upplägg, eftersom de ges ut vecko- eller månadsvis.

Hittills har sju volymer av Oishinbo översatts till engelska, och de går att köpa via Viz Medias Ipadapp. Men även om den matmanga som säljs på Village Vanguard i Shimokitazawa är på japanska, bör man förstås helst ta sig dit och köpa den senaste veckans skörd för några få tusen yen. Därefter sätter man sig förslagsvis på gemytliga izakayan Shirube ett par minuter bort, bestäl­ ler in flamberad makrill, nigiri sushi, grönsakstempura och plommonvin, och slår upp första sidan. 

En dag i Shimokitazawa Village Vanguard. Utöver mat­manga och andra serier finns här film, konstböcker, musik, kläder, samlarleksaker, inredning, köks­ redskap och annat hipstervänligt. www.village-v.co.jp Aburamen Shimokitazawa.

All­deles intill Shimokitazawa station ligger nudelkedjan Yaros första ickesopp-baserade restaurang. Bra priser och genomgående delikat. www.yaroramen.com Free Factory. Det blir inte mer »Shimo« än Free Factory, ett kafé som i både inredning och namn hyllar Andy Warhol och hans 1960-talsateljé. Ett perfekt ställe för att spana på folk. www.a-works.gr.jp/freefactory/ New York Joe Exchange. Shimo­ kitazawa är ett himmelrike för second hand-kläder, och den elitis­ tiska butiken New York Joe Exchange tillhör gräddan. newyorkjoeexchange.com Toyo Department Store. En bohe­ misk indiegalleria med flera små pryl- och klädbutiker, med både nytt och second hand. För det mesta ett kvalitativt urval. www.toyo-dept.com Shirube. Avsluta din Shimokita­ zawa-dag med några glas av valfri dryck och en blandning av traditio­ nella och nymodigt experimentella japanska smårätter, på denna om­talade izakaya.

erik augustin palm är kulturjournalist. Hans matmanga-favorit är The Drops of God. 71