Omättlig cirkel förändrade spelvärlden Det har gått 35 år sedan historiens mest ikoniska dataspelsfigur såg dagens ljus. Hittills har Pac-Man varit harmlös, men i nya filmen ”Pixels” vänder han sig mot sin skapare. SvD har intervjuat Toru Iwatani som fick idén till den gula fruktätaren när han åt pizza. Text ERIK AUGUSTIN PALM
16
SVD KULTUR SÖNDAG 26 JULI 2015
D
en 22 maj 1980 fick allmänheten för första gången hålla i spakarna till Namcos nya experimentella arkadspel ”Pac-Man” på en biograf i Tokyos nöjessmecka Shibuya. Arkadspelsvärlden var då nästan en uteslutande manlig zon och primitiva rymdskjutarspel som ”Space invaders” och ”Asteroids” var de mest populära titlarna. Men denna dag kom att utgöra ett inkluderande skifte inom interaktiv digital underhållning. Både män och kvinnor tilltalades av det nya spelet där en gul cirkel med mun urskillningslöst äter pellets och frukt i en labyrint, medan den jagas av pastellfärgade spöken. Det enda som anger figurens kön är namnet, men detta tycktes alltså vara egalt för de unga japaner som tagit sig till premiären. Så minns ”Pac-Mans” skapare, 60-årige Toru Iwatani, spelets debut för 35 år sedan, när jag ber honom att blicka tillbaka. Hans syfte hade också varit just att tilltala både män och kvinnor och därför har det, lätt krystat, kommit att kallas det första feministiska dataspelet. Att ”Pac-Man” skulle vara särskilt passande för kvinnor, har dock ifrågasatts av den feministiska tv-spelskritikern Anita Sarkeesian, och då i synner-
het idén om att ätande av någon anledning skulle attrahera kvinnor mer än män. På sin Youtube-kanal ”Feminist frequency”, säger hon ”lyckligtvis är Iwatanis regressiva kulturella eller personliga idéer om kvinnor inte återspeglade i spelet”. Toru Iwatani, som i dag undervisar i spelteori och spelplanering vid dataspelsinstitutionen på Tokyo Polytechnic University, håller dock fast vid att hans spel är feministiskt. – Jag vände mig bort från det sena 1970-talets skjutbetonade koncept. Jag ville göra spelande till en ljus och rolig
aktivitet som båda könen kunde tycka om och valde den könsneutrala färgen gul, säger han. Idén till Pac-Mans form fick Toru Iwatani under en lunchpaus. – Under utvecklandet av det ännu namnlösa spelet med temat ätande, beställde jag en pizza och tog en slice från den. När jag sedan såg den kvar varande biten av pizzan tänkte jag ”det här är det jag letat efter”, vilket ledde vidare till ”Pac-Mans” design. Gällande spelets övergripande formspråk säger sig Toru Iwatani ha inspirerats av den uråldriga, minimalistiska japanska estetiska principen wabi-sabi, ”där djup söks i det enkla”. En som älskar ”Pac-Mans” visuella uttryck är serietecknaren Simon Gärdenfors, som har ”plagierat Pac-Manillustrationer skamlöst så ofta att jag inte minns alla gånger”. Bland annat till en helsida i hans serieroman ”Död kompis”. Det avskalade men effektfulla tilltalar honom. – En gång gick jag grundligt igenom vad jag tyckte var det estetiskt vackraste som har funnits genom alla tider, och jag kom fram till att ”Pac-Man-klistermärken och illustrationer på diverse ”Pac-Man”-produkter från 1980-talet, är det som faller mig mest i smaken form-
mässigt. Estetiken är fantastisk. Den där begränsade, men ändå glada färgskalan och enkelheten. Det är Simon Gärdenfors inte ensam om att tycka. Utöver att ha utvecklats till över 30 fler dataspel – där första uppföljaren var arkadspelet ”Ms PacMan” (1981), och det senaste är sommarens ”Pac-Man 256” för IOS – har den gula favoritcirkeln blivit till en populär-
kulturell arketyp. Från den breda mittfåran – som ölreklam på årets Super Bowl och Google-loggan utformad som en ”Pac-Man”-labyrint lagom till 35-årsjubiléet – till mer obskyra som en ”PacMan”-ep av electronica-artisten Aphex Twin, under pseudonymen Power-Pill (1992). Lägg därtill merchendise och uppföljare som tv-serien ”Pac-Man and the ghostly adventures”. Spelet har till och med gjort avtryck i finansvärlden, där begreppet ”Pac-Man-försvar” syftar till ett företag som köper upp sin potentiella uppköpare, för att skydda sig. Och nu har ”Pac-Man” även blivit skurk i en Hollywoodfilm. Bioaktuella ”Pixels” är en hyllning till 1980-talets arkadspel och sammanför ”Pac-Man” med andra ikoniska spel från den gyllene eran – däribland ”Donkey Kong”, ”Asteroids” och ”Galaga” – genom att låta dessa bli militära vapen i händerna på utomjordingar som attackerar jorden. Filmens producent och huvudrolls innehavare Adam Sandler berättar hur man i enkätundersökningar upptäckte att Pac-Man utan konkurrens var den mest kända av alla spelfigurer som förenas på vita duken: – Alla unga känner till Donkey Kong, men kännedomen om Pac-Man var hundra procent, oavsett om det var
barn eller tanter som fyllde i fråge formulären. En undersökning från 2011 visar också att Pac-Man mycket riktigt är den mest igenkända dataspelsfiguren i USA, med Nintendo-ikonen Mario strax efter. Filmens regissör Chris Columbus fick anstränga sig för att övertyga Toru Iwatani om att få gjuta nytt liv i PacMan. Det krävdes mängder av möten. – Toru Iwatani verkade nästan se Pac-Man som en verklig varelse, av kött och blod, och brydde sig verkligen om honom. Därför tog vi oss an spelfiguren med en väldig respekt, säger han. Vad tycker då Tori Iwatani om att hans gulliga fruktätande cirkel utgör ett hot mot jorden i ”Pixels” och dessutom biter av ena handen på sin skapare (Iwatani spelas av skådespelaren Denis Akiyama). – Pac-Man kontrolleras av utomjordingarna i filmen, därför förändras han egentligen inte. Han fortsätter att vara den där blyga killen som käkar allt i sin väg utan att tänka efter.
erik.augustin.palm@svd.se
Puck-Man blev Pac-Man När ”Pac-Man” först lanserades i Japan var det under namnet ”Puck-Man”, som är inspirerat av japanskans beskrivning av ljudet och rörelsen av att äta (”paku paku”). Namnet på originalarkadspelet var tänkt att följa med till den amerikanska utgåvan. Men då man insåg risken i att logotypen skulle ändras till ”FuckMan”, byttes det till ”Pac-Man” i USA. Det finns över 30 officiellt licensierade upp följare till det första ”Pac-Man”-spelet, och
många fler icke-licensierade. I dag är originalspelet upphöjt till en spel- och designhistorisk milstolpe och finns representerat både på The Smithsonian i Washington DC och Moma i New York. Originalet hade vid slutet av 1990-talet dragit in 2,5 miljarder dollar i quarter-mynt, vilket gör ”Pac-Man” till en av de mest inkomstbringande titlarna i dataspelshistorien.
SVD KULTUR SÖNDAG 26 JULI 2015
17