Stockholms Auktionsverk Magasin nr1 2014

Stockholms Auktionsverk Magasin

Nr 1, 2014

Ropa in Försäkra Njut Vi utmärker oss gentemot traditionella försäkringsbolag då vi delar våra kunders passion för konst och antikviteter.

För mer information Ingalill Iselius Senior Underwriter, Art & Collectables Tel: +46 8 5454 5352 Ivana Lazarov Underwriting Assistant, Art & Collectables Tel: +46 8 5454 5366 www.markelinternational.se/konst

Collage design Folkform 2 998.Concept Store, Grev Turegatan 18 www.skultuna.com

Postadress Box 5274, 102 46 Stockholm Besöksadress Nybrogatan 32, Stockholm Tel: 08-453 67 50 Magasin 5, Frihamnen Tel: 08-453 67 00 E-post: info@auktionsverket.se Hemsida: www.auktionsverket.se Filialer Engelbrektsgatan 7, Malmö Tel: 040-611 20 26 Geijersgatan 14, Göteborg Tel: 031-20 6110 Ansvarig utgivare Niclas Forsman, VD Redaktör Anna Hamilton anna.hamilton@auktionsverket.se Grafisk form Anette Frejd FOTO När inget annat anges Daniel Wahlberg/Hanna Meijer/ Gunnar Bergkrantz AnnonsBOKNING Anna Hamilton 08-453 67 84 Repro och Tryck Lenanders Grafiska AB, Kalmar Stockholms Auktionsverk Magasin utkommer i mars och oktober.

Upplagan är 20.000 exemplar och ­t idningen distribueras kostnadsfritt till kunder och auktionsintresserade.

ISSN 1401-7784 Citera oss gärna, men ange källan.

Marino Marini Gentiluomo a cavallo Säljs på Moderna april 2014.

Sälja internationell konst i Stockholm Vi har under många år medvetet arbetat för att etablera Stockholms Auktionsverk som en marknadsplats även för de riktigt stora internationella konstnärsnamnen. Via internet nås kunder effektivt i alla världens hörn. Av största betydelse för att skapa ett förtroende för att vi kan genomföra framgångsrika försäljningar av de främsta internationella objekten är att vi lyckats etablera samarbeten med flera av de främsta konstexperterna inom en rad områden, t ex Cabinet Turquin i Paris (äldre mästare) och Ivan Samarine i London (rysk konst). Deras expertis borgar för trygghet åt alla parter. Även inom vår egen expertstab finns flera medarbetare som har internationell bakgrund och som haft mångåriga kontakter med kollegor på de stora välkända konstinstitutionerna. Våra representanter i Europa och USA har till uppgift att utveckla kontakterna med kunder och experter som finns lokalt och tillsammans bildar de ett viktigt stöd i försäljningsprocessen.

Italiens store skulptör Marino Marini, känd för sina häst- och ryttarskulpturer. Konstverket är enastående och av största intresse för en internationell marknad. Flera högintressanta samlingar har redan lämnats in till kommande försäljning, t ex de unika samlingarna från fideikommisset Biby och Herta Hillfons kvarlåtenskap av hennes fantastiska skulpturer.

Under förra säsongen fick vi i uppdrag att sälja konstverk utförda av flera av de största namnen i konsthistorien såsom t ex Wassily Kandinsky, Lucio Fontana och Alfred Sisley. Målningen Le Parc av impressionisten Sisley såldes efter en gastkramande budgivning med många internationella budgivare för 16,6 miljoner kronor och blev därmed årets högst betalda verk på auktion i Sverige.

För precis 340 år sedan tog Claes Rålamb initiativ till att starta Stockholms Auktionsverk och grundidén var densamma som idag – ”att varor uti hastighet vända till reda penningar”.

Jubileumsåret till ära har vi låtit Dina el Midani Architect omforma vår entré på Nybrogatan och vi hoppas att vi ses där många gånger under våren. Varmt välkommen!

Till vårens moderna auktion har vi fått förtroendet av Folksam att sälja en stor skulptur av

Niclas Forsman VD

Vi har beslutat att namnet Stadsauktion upphör. Våra onlineauktioner går ­hädanefter under namnet Stockholms Auktionsverk Magasin 5.

Begreppet stadsauktion har spelat ut sin roll och är idag inte ett adekvat begrepp för auktionsformen. Det är viktigt att vi framöver kan samla all vår verksamhet under ett och samma varumärke – Stockholms A ­ uktionsverk. Våra olika verksamheter har olika underrubriker som t ex Klassiska, Moderna, Nutida, Fashion, Dryckesauktion, Antikskolan och nu även Magasin 5.

nummer 1 2014 . 5

I år firar Stockholms Auktionsverk 340 år som auktionsföretag. Åtskilliga är föremålen som passerat huset och alla har dokumenterats i form av en beskrivning eller en fylligare katalogtext. Från början med handskrift och från tidigt 1990-tal med hjälp av datorer. Detta gör att alla handlingar, det vill säga mellan Stockholms Auktionsverk och dess köpare och säljare, finns bevarade.

”Wahrur uthi hastigheet til reda penningar wenda” av: u l l a- k a r i n wa r b e rg , i n t e n d e n t s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k

År 1674 då Stockholms Auktionsverk, eller Auctions- och Address-Cammaren i Stockholm som det hette i de första urkunderna, grundades skrevs också en Auktionskammarordning, att jämföra med våra dagars sälj- och köpevillkor. Det intressanta är att de flesta av paragraferna i auktionskammarordningen är gällande än idag, om än anpassade till vår tid. Så här lät det när den för första gången lästes upp och godkändes av magistraten den 27 februari 1674: Såsom iblandh andra nyttige Ordningar / som til een Stadz wältrefnat / sampt dess Handels och Wandels befremjande inrättas / icke hastigheet / doch medh godt tå man kan sina Wahrur / enär om så omtränger / uthi hastigheet / doch medh godt fogh / til reda Penningar wenda / ..../

Ägendom som offta mäst uthi förwandelbare Huusgerådz saker bestå / ofruchtsamme liggia / och kan skie förderfwas.

I paragraf 2 beskriver ordningen hur företagets organisation skall se ut med en direktion bestående av tre rådmän, en bokhållare, en notarie, en edsvuren mäklare, en kassör, en vaktmästare och ett antal betjänter, som kan variera i antal beroende på det föreliggande behovet.

Bokhållaren, kassören och vaktmästaren skall befinna sig i huset mellan 8 till 11 på förmiddagen samt mellan 2 och 5 på eftermiddagen, antingen på kontoret eller ta emot varor när någon vill lämna in föremål.

Något som förändrats radikalt till våra dagar var hur informationen och marknadsföringen av varorna och auktionerna skedde: Upphå dhe förnembste Orther i Staden an­slåes bilietter och kungiöres Auctions Dagen och ­Tijman samt Orthen och Pertsedlerne...

När det sedan gäller förättandet av auktionen är det inget som känns främmande, även om allt idag är datoriserat, dock har vi auktionsklockan kvar och traditionsenligt rings fortfarande varje kvalitetsauktion in: Enär auctions Tijman (som aff en wiss Betient medh uthringande på dhe förnemste Orther uti Staden / om Morgonen klockan 8 ankundigas) förhanden är och åthskillige Personer sigh infunnit / frambärs ett stycke i sender / hwilket aff Folcket besichtigas / och sedan upropes hwars och eens bodh aff Mäcklaren / hwilka bodh een Edhsworen Notarius antecknar / så wäl som Wahran / dess Numer, hwad endteligen dhet högsta bodet har warit / och aff whem / dhet skedt är. År 1674 års provision var olika stor beroende på vilka varor säljaren sålt. På fast egendom samt delar av skeppslaster gällde 1,5%, medan det för salt, vin, spannmål, guld, silver och juveler gällde en provision om 2%. Dyrast var att sälja husgeråd och böcker, då 3% togs i provision på försäljningen. Vid tidpunkten var det endast säljaren som betalade kommission eller provision, inte köparen.

Auktionsprotokoll från den 13 mars 1690, Stockholms Stadsarkiv.

6 . n u m mer 1 2014

Porträtt av Anna Margareta Holmer tillskriven Martin Meijtens d.ä.

Att få ta del av de äldsta källorna är på samma gång en ynnest och ett äventyr. Det blir en tidsresa som berättar om Stockholm och dess innevånare, deras liv och leverne. Här följer några axplock ur 1690 års auktionsprotokoll.

Den 13 mars 1690 finns ett antal föremål tillhöriga Maria de la Gardie som säljs på auktion med beskrivningar och slutpriser som följer: Kgl: Slåtzh att Fru Maria de la Gardie till haffvetz comiss: betal: • Post 1 4 st: ljuisplåtar ell:r Tableter ­tillsammans för 10 RD • Post 2 5 st: Taflo sombliga medh förgylte ramar tillhopa 36 RD • Post 4 1 Schatoll af Ebenholtz med förgylt beslagg 136,16 RD • Post 5 1 Stort Bords Tappet för 108 RD • Post 6 6 Ljuisplåtar medh speijgell glaas höra tillhopa 144 RD • Post 10 1 Cabinet Laquerat medh förgylt beslagg 181 RD Maria de la Gardie är med största sannolikhet bruks­ ägarinnan och överhovmästarinnan, grevinnan Maria Sofia de la Gardie (1627–94), dotter till Jakob de la Gardie och Ebba Brahe, syster till Magnus Gabriel de la Gardie. Gift år 1643 med Axel Oxenstiernas brorson Gustaf Gabrielsson Oxenstierna. Maria Sofia de la Gardie var en Sveriges första kvinnliga storföretagare

som av Bookhållaren eller Casseuren konsekvent skrivs in som Mårten Meijtens när han säljer och köper på Auktionskammaren, som då låg på Skärgårdsgatan 100 i Gamla Stan, nuvarande Tyska Brunn 19.

Martin Meijtens d.ä. (1648– 1736) kom till Stockholm på 1670-talets slut, dock blev han inte bofast i staden förrän år 1681. Framförallt kom han att verka som conterfejare och bland de mest kända målningarna finns ett porträtt av Olof Rudbeck d.ä., idag på Uppsala Universitet, liksom tavlan på Skokloster med Nils Bielke och Eva Horn avporträtterade i landskapet.

med bland annat textilindustri på Tyresö, det slott hon också bebodde. Här skedde tillverkning av kläde som hon sålde vidare till armén. År 1667 köpte hon Krapperups slott i Skåne samt stenkolsbrott i närheten.

Stenkolen såldes till fyrar men gick också på export. Även ett tegelbruk vid Farstas vik, sedermera Gustafsberg, ingick i hennes företagskonglomerat. I och med Karl XI:s reduktion skingrades större delen av hennes förmögenhet på ålderns höst, vilket hon kallade för ”orättvist och obarm­ härtigt”.

En annan person som figurerar i 1690 års auktionsprotokoll är den ­nederländske konstnären och conterfejaren Martin ­Meijtens d.ä. (Martin Meytens/Mijtens d.ä.)

Den 27 mars 1690 står Martin Meijtens som köpare av: • Post 53 1 Ring medh een oächta sten för 13,24 RD Medan han den 3 april 1690 inhandlar: • Post 64 1 Commendeur Wärija liksom en hel post med olika persedlar och knappar.

Kanske var föremålen tänkta att ingå som rekvisita till de porträtt han målade i sin ateljé.

För den som är intresserad av att närmare studera auktionerna på Stockholms Auktionsverk rekommenderas varmt den bok som just utkommit med titeln ”Den glömda konsumtionen. Auktionshandel i Sverige under 1700- och 1800-talen”. n

nummer 1 2014 . 7

Parken vid Biby med Johan Niclas Byströms monumental­ skulptur föreställande jaktgudinnan Diana, som funnits på gården sedan 1800-talets första hälft.

8 . n u mmer 1 2014

Huvudbyggnaden på Biby har under mer än två sekler varit sätesgård för familjen von Celsing och det fideikommiss som instiftades 1788.

För många har Biby blivit synonymt med den unika turkiska tavelsamling som bröderna Gustaf och Ulric Celsing införskaffade under tjänstgöring som sändebud i Konstantinopel ­under 1700-talets andra hälft. Förutom denna fantastiska konstskatt har generationer av fideikommissarier förvaltat ett omfattande herrgårdshem med rara ting som är ytterst sällsynta i våra dagar.

Biby Fideikommiss av: m a r k u s a n d e r z o n , i n t e n d e n t s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k f o t o: d i c k n o r b e rg

Familjen von Celsing har efter försäljningen av Biby gård 2013 beslutat att avveckla i princip hela det befintliga lösöre som funnits på herrgården under flera generationer. Egendomen har sedan 1788 varit fideikommiss, då presidenten friherre Gustaf Celsing och hans bror envoyén Ulric Celsing träffade en överenskommelse att för all framtid bevara egendomen och dess lösöre intakt. Efter att den siste fideikommissarien, ryttmästare Fredrik von Celsing avled 2008, inleddes avvecklingen av Biby fideikommiss.

I samband med vårens Klassiska kommer större delen av det antika lösöret att säljas på auktion, med undantag för den turkiska tavelsamlingen. Försäljningen har en sådan dignitet och är av så stort kulturhistoriskt intresse att samlingen kommer att presen-

teras i en särskild katalog som säkerligen kommer att bli ett viktigt dokument för framtiden.

Biby har anor från medeltiden men framträder under 1500-talets slut ur historiens dunkel, då gården ägdes av riksrådet Claes Göran Stiernsköld. Det var under ätten Stiernskölds tid på Biby som grunden lades för den herrgårdsbyggnad som idag står på platsen. Utan tvekan tillhör Biby ett av de äldsta boningshusen i trä som bevarats i Mälarregionen från äldre vasatid. Den rödfärgade huvudbyggnaden är imponerade i sitt format och interiören präglas av alla de ingredienser som man förväntar sig av ett gammalt herrgårdshem. I matsalen tronar den praktfulla renässansspisen daterad 1606, omgiven av svenska regenter från Gustav Vasa till Karl XII från hovmålarna

Ehrenstrahls och Kraffts ateljéer. Det är ju onekligen något visst att ströva omkring i salar som upplevt så mycket under mer än 400 år, historiens vingslag finns närvarande i alla de föremål som brukats i generationer.

Genom fideikommisset har miljön fredats och beståndet av framför allt 1700-tals– föremål är betydande. Under årens lopp har gårdens ägare satt sin prägel och tillfört avtryck från sin egen samtid, vilket skapat ett personligt och spännande herrgårdshem.

Bland de föremål som kommer att säljas i samband med Klassiska tillhör den ”turkiska byrån”, av Christian Linning, forts. på nästa sida nummer 1 2014 . 9

Herrgårdsvinden ruvar på underbara skatter som stoppats undan och glömts bort genom århundradena. I koffertar och kistor har karolinska uniformer, rokokoklänningar och sidenskor förvarats och vårdats kärleksfullt.

Ett av de mest fascinerande föremålen på Biby är en bordspendyl i yppig rokoko, signerad Nils Berg, med bronsmonteringar av Simon Pantaleon.

I det intima förmaket samsas kungliga porträtt ur den svenska historien med Ephraim Ståhls sengustavianska sittmöbler.

forts. från föregående sida en av de högklassiga möbler som under århundradena ingått i samlingarna på Biby.

Byrån har sedan 1700-talet härbärgerat den praktfulla kaftan som Gustaf Celsing fick i gåva av sultan Ahmed III år 1711 som tack för en tjänst. Denna händelse skildras av Verner von Heidenstam i Karolinerna. Få svenska möbler i privat ägo kan berätta en så spännande historia som sträcker sig tillbaka till karolinsk tid.

En av de verkliga praktmöblerna på Biby är utan tvekan det kabinettskåp som pryder omslaget till södermanlandsdelen ur serien Slott och Herresäten i Sverige. Kabinettskåpet är tillverkat i England under 1600-talets 10 . n u mmer 1 20 14

andra hälft och har vackra japaniserande lackmotiv på såväl exteriör som interiör.

Ovanpå skåpet har en fantastisk rokoko­ pendyl haft sin placering. Uret har ett underbart fodral i brännförgylld brons, signerat av Simon Pantaleon, Stockholm.

Far och son Pantaleon kallades till Sverige i samband med det stora slottsbyggnads­ projektet under 1750-talet.

Bland måleriet märks framförallt en stor samling av svenska regentporträtt från hovmålarna Ehrenstrahl, Krafft och Schröders ateljéer. Ett helfigursporträtt i naturlig storlek av den mytomspunna drottning Kristina kommer att inkluderas i försäljningen på Klassiska, vilket senast visades på Livrustkammarens utställning Bilder

av Kristina. I naturlig storlek är också den underbara skulptur i cararramarmor föreställande jaktgudinnan Diana, som inköptes från skulptören Johan Niclas Byström, att pryda parken och skapa ett blickfång från herrgårdsbyggnaden på Biby.

Utöver alla de föremål som kommer att säljas i samband med Klassiska så kommer gårdens vagnar och övriga inventarier att säljas på onlineauktion, Magasin 5, huvudsakligen parallellt med Klassiska.

Till ­hösten kommer också det herrgårdsbibliotek som funnits på Biby att säljas i samband med auktionen Böcker, Kartor & Handskrifter. n

nummer 1 2014 . 11

Du har inte rätta knycken!

Vi vill att fler ska vilja minnas sin barndom. Stöd vårt arbete för utsatta barn genom att köpa vårt armband på childhood.se

12 . n ummer 1 20 14

Bankgiro: 909 - 0036. Plusgiro: 90 90 90 - 3. Childhood kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll och är 90-kontoinnehavare.

De livsnödvändiga auktionerna av: g ö r a n u lvä n g , d o c e n t o c h m e d f ö r fat ta r e t i l l b o k e n ” d e n g l ö m da ko n s u m t i o n e n ”

Idag ses auktioner som ett komplement till den reguljära marknadens stormarknader och specialbutiker. För ett par århundraden sedan fyllde auktionerna en helt annan roll; de var livsnödvändiga. Här såldes och köptes allt man kunde tänka sig; husgeråd, kläder, tyger och redskap och här kunde varor omvandlas till kontanter.

och 1800-talen berodde på det allmänt ökade välståndet i samhället, som drev på efterfrågan på varor. Produktionen i jordbruket steg kraftigt och man anlade bruk och manufakturer. Sverige blev samtidigt mer integrerad med världsmarknaden.

Järn, timmer, fisk och spannmål fördes ut och salt, tyger, te, kaffe och socker importerades.

Den andra marknaden

Stockholms Auktionsverk grundades 1674 för att ge möjlighet att frigöra kapital från konkursbon.

Auktionsverket blev en succé och snart vände sig även andra för att sälja där. En marknad uppstod med andra ord vid sidan av den reguljära handeln i staden, som var reglerad av skrån och associationer.

På Auktionsverket kunde man sälja varor mer fritt.

Auktionsverk grundades i snart sagt varje stad under 1700-talet. Även på landsbygden bedrevs en livlig auktionshandel.

Välstånd och efterfrågan

Att auktionsmarknaden växte under 1700-

Det fanns dessutom en brist på tillverkare och säljare som kunde tillgodose den ökade efterfrågan. Auktionernas utbud fyllde helt enkelt gapet mellan tillgång och efterfrågan.

Auktionshandeln blomstrade. I Stockholm hölls över 200 auktioner årligen och 100.000-tals varor bytte ägare varje år.

kunde ropa in det de önskade. Att varor ärvdes i generationer tillhörde definitivt ovanligheten!

Varorna var överlag högt värderade eftersom de var produkten av en mycket arbetsintensiv process. Högst betalda var kläder och tyger, varor som sköttes väl och som återanvändes. Husgeråd av tenn, järn och koppar var tunga och ohygieniska, men hade lång livslängd.

Med industrialiseringen minskade auktionernas betydelse. Utbudet av varor ökade markant på den reguljära marknaden, varor av god kvalité och till låga priser vilket gjorde auktionernas begagnade varor mindre intressanta. …till drängar och pigor

Från grevar och borgare…

Auktionsverket var under 1700-talet borgerskapets och adelns marknadsplats. Här såldes grossistlager av tyger, livsmedel och porslin, men även sterbhus. I Sverige var det kutym att sälja ut hela bohag efter dödsfall. På så sätt fick man en marknadsmässig värdering av boet och arvingarna

Borgerskapet övergav nu auktionerna. Även här började utbudet bestå av masstillverkade varor. Den nya tidens porslin, glas och metall var mer funktionella och hygiensiska, men hade ofta en mycket kort­ are livslängd och var därför mindre attraktiva som begagnatvaror.

Istället blev auktionerna mer och mer de obesuttnas marknad. Redan under 1700talet förekom drängar och kuskar som köpare. Under 1800-talet blev de allt vanligare både som säljare och köpare. Antalet obesuttna växte starkt i Sverige och de fick större köpkraft.

Andra auktioner lockade

Adel och borgerskap övergav dock inte auktionerna helt. Ett växande antikintresse ledde till att kvalitetsauktioner etablerades och under sommarvistelserna på landsbygden besöktes bondauktioner med hopp om att göra fynd. Därmed togs klivet in i en ny era för auktionsverksamheten i Stockholm.

Men det är en helt annan historia. n Folksamling utanför Stockholms Auktionsverks lokal på Riddarholmen (i bakgrunden Wrangelska palatset). Efter G. Broling i Ny Illustrerad Tidning 1868. nummer 1 2014 . 13

C’è tutta la storia dell’umanità e della natura nella figura del cavaliere e del cavallo, in ogni epoca. È il mio modo di raccontare la storia. È il personaggio di cui ho bisogno per dare forma alla passione dell’uomo * – Marino Marini

Marino Marini – Gentiluomo a cavallo av: p i e r r e o l b e r s s t b e l l i e s , i n t e n d e n t s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k f o t o: da n i e l wa h l b e rg

Stockholms Auktionsverk har fått det stora förtroendet att på den Moderna auktionen i april bjuda ut till försäljning en betydande ryttarskulptur av en av Italiens absolut främsta modernistiska konstnärer.

Marino Marini är den suveräne skulptören och bildkonstnären från Toscana som huvudsakligen ägnade sitt skapande åt häst- och ryttartemat – från de stiliserade arkaiska mot de rent expressionistiska.

Född under nittonhundratalets första år skulle Marini bevittna och sedermera utgöra en del av en synnerligen omvälvande tid i den moderna konstens utveckling. I Italien utmärker den sig framför allt på skulpturens område och utöver Marini är Arturo Martini, Giacomo Manzù och Marcello Mascherini de så kallade ”stora M-en” i den moderna italienska skulpturkonsten.

lärde där känna flera av den moderna konstens företrädare, bland andra skulptörerna Fritz Wotruba, Otto Bänninger, Germaine Richier och den jämnårige Alberto Giacometti. Marini och Giacometti blev mycket goda vänner och tillsammans kom de att revolutionera den internationella skulpturen och utgöra en självklar del av den moderna konsthistorien.

Marino Marini föddes 1901 i Pistoia i Toscana. Endast 16 år gammal antogs han vid Accademia di Belle Arti i Florens där han inledde studier i teckning och måleri. Det var först fem år senare som han började arbeta med skulptur – ofta inspirerad av etruskisk konst, men även av Arturo Martinis skulpturala verk. 1929 flyttade han till Milano och blev blott 27 år gammal professor och huvudlärare vid Scuola d’Arte di Villa Reale i Monza.

Vid återkomsten till Italien bosatte sig Marini i Milano och deltog 1948 vid XXIV Venedig Biennalen, med en sal helt tillägnad hans konst. Samma år träffade han den legendariske amerikanske konsthandlaren Curt Valentin som bjöd över honom till New York. En större separatutställning arrangerades på Curt Valentin Gallery, vilken kom att skapa Marinis stora internationella ryktbarhet. Flera betydande utmärkelser följde, bland annat det stora skulpturpriset vid Venedig Biennalen 1952, och ett flertal viktiga utställningar runtom i världen arrangerades. Marini avled i Viareggio 1980 och han ligger begravd på Cimitero Comunale i Pistoia.

Mellan 1942–46 var Marini tillsammans med sin hustru, Mercedes ”Marina” Padrazzini, bosatta i exil i Schweiz och

Marini utforskade under hela sitt konstnärskap de tidiga kulturerna i konsthistorien. I unga år intresserade han sig för den

14 . n ummer 1 20 14

etruskiska konsten som har sitt ursprung i det Toscana han växte upp i. Han fann i denna tidiga kultur kärnan och ursprunget i konsten, och en del av hans livsgärning skulle komma att bli att förvalta och förnya detta konstarv. Även den egyptiska och den tidiga kinesiska konsten under Tang-dynastin inspirerade honom. Hästen och ryttaren är det återkommande temat i Marinis konstnärskap. Relationen mellan de båda är ett samspel baserat på förtroende, likväl som en dramatisk kamp dem emellan. I sitt uttryck strävade han efter ett stiliserat formuttryck, nära besläktat med det arkaiska, där den poetiska enkelheten tillåts dominera.

Det aktuella verket Gentiluomo a cavallo är en av konstnärens finaste och tidigaste exempel på temat ryttare på hästrygg, skapad 1937. Skulpturen i brons finns i ­ fyra exemplar varav denna är den första.

Konstnärens exemplar finns i Camera dei Deputati i Rom, den andra ingick tidi­ gare i en norsk samling och den tredje ingår i samlingarna på National Gallery of Canada i Ottawa. Originalgipsen förvaras på Museo Marino Marini, San Pancrazio i Florens. n

* Hela mänsklighetens och naturens historia återfinns i figuren av hästen och ryttaren, oavsett tid. Det är mitt sätt att berätta historien. Jag behöver denna gestalt för att ge liv åt människans passioner – Marino Marini

Den aktuella skulpturen har funnits i Folksams ägo sedan 1955 då den inköptes som en del av utsmyckningen till huvudkontoret i Skanstull som höll på att byggas.

Här har ryttarskulpturen prytt sin plats i entrén. Avsikten med försäljningen är att förnya konsten samtidigt som Folksams tradition att stödja konstnärer aktiva i Sverige, förs vidare.

nu m m e r 1 2 0 1 4 . 1 5

Erik Olson Förälskat par 1926, gouache på papper. Säljs på Moderna i april.

Halmstadgruppen – en självklar del av vår konsthistoria av: e b b a d e fa i r e , i n t e n d e n t s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k

16 . n ummer 1 20 14

Idag är deras konst en självklar del av vår svenska konsthistoria men när gruppen bildades ansågs de vara modernistiska revolutionärer. På vårens Moderna auktion presenteras en specialutställning med Halmstadgruppen.

Waldemar Lorentzon Fredsmorgon 1940, olja på duk. Säljs på Moderna i april.

och utgick från vissa gemensamma principer men samtidigt hade varje konstnär sin egen originalitet.

utan ceremonier, stadgar eller bestämmelser kring hur medlemmarna skulle måla, men deras samhörighet blev livslång.

Stockholms Auktionsverk har fått in fler­ talet verk av denna sextett till vårens Moderna auktion. De kommer att få en speciell presentation och en egen avdelning i katalogen.

Under trettiotalet lämnade gruppen gradvis sitt kubistiska språk för surrealismen.

Trots att de här båda konstriktningarna är väldigt olika ställdes de förvånande ofta ut sida vid sida vid den här tiden. Antagligen för att de båda rörelserna var avantgardistiska och med samma styrka utmanade det vedertagna konstbegreppet. För Halmstadgruppen innebar perioden en brytningstid och en gradvis övergång till surrealismen.

Halmstadgruppen deltog under 1930-talet i flertalet internationella surrealistutställningar tillsammans med konstnärer som Salvador Dalí, Max Ernst och Wilhelm Freddie. Men gruppens medlemmar skapade en säregen prägel på sin surrealism där det nordiska ljuset och motiv från den halländska kuststräckan ofta är närvarande.

Deras gemensamma produktion utvecklades parallellt genom gruppens olika faser.

Vem har inte förundrats över att de sex konstnärsvännerna höll ihop som konstnärsgrupp under en så lång tid?

Halmstadgruppens gärning som pionjärer i Sverige för en internationellt orienterad postkubism och surrealism är sedan länge ett etablerat konsthistoriskt faktum. Gruppen bestod av Axel och Erik Olson, Sven Jonson, Esaias Thorén, Waldemar Lorentzon och Stellan Mörner. De sex konst­ närerna arbetade i ett liknande bildspråk

Sommaren 1929 anordnades en utställning i Halmstad på initiativ av Hallands hantverksdistrikt. Sex konstnärsvänner anmälde sig som utställare men juryn stod handfallen inför en obegriplig grupp modernister. De fick tillkalla en opartisk sakkunnig professor från Göteborg för att godkänna konstverken. Utställningen väckte stor upprördhet hos allmänheten men den ledde framförallt till en gemensam utställning på Göteborgs konsthall. Deras starka vänskapsband och gemensamma bildspråk definierade deras samhörighet och de bild­ ade Halmstadgruppen. Det gjordes helt

De sex konstnärerna förblev en konstnärsgrupp genom hela livet. Först när ­Stellan Mörner gick ur tiden 1979 upplöstes gruppen efter att ha varit förenad i 50 år.

Därmed blev den en av de längst bevarade konstnärsgrupperna i hela konsthistorien. n nummer 1 2014 . 17

Inför Moderna 28 – 29 april

Einar Jolin Utsikt mot Stadshuset och Riddarholmen 1936, olja på duk, 74 x 100 cm.

Gösta Adrian-Nilsson Gränden 1919, olja på pannå, 70 x 44 cm.

En mindre samling med den kända keramikern Tyra Lundgrens keramik, måleri och glas. Proveniens: Tyra Lundgrens familj.

Sven Erixson Palmer och liljor 1929, olja på duk, 54 x 65 cm.

18 . n ummer 1 20 14

Jean Lurçat Paysage Algerien 1925, olja på duk, 81 x 116 cm.

Lindqvist Bygg_1_2_Layout 1 2011-05-02 15:32 Sida 1

Estrid Ericson och Josef Frank. Š Foto: Lennart Nilsson 1964/Svenskt Tenn

Svenskt Tenn 90 ĂĽr Firman Svenskt Tenn firar under 2014 flera jubileer.

Det är 120 ür sedan Estrid Ericson fÜddes i Hjo, VästergÜtland. Det är 90 ür sedan hon startade Svenskt Tenn tillsammans med tennkonstnären Nils Fougstedt. Det var dü en mindre verkstad med butik som snart skulle flytta in pü Strandvägen 5 A i Stockholm där den fortfarande ligger. F ­ irmans alster väckte snabbt uppmärksamhet och kom redan üret efter, 1925, att ställa ut pü världsutställningen i Paris. Estrid Ericson knÜt snabbt till sig formgivare som Anna Petrus, som ritade tennfÜremül. Redan tidigt pü 1930-talets bÜrjade Svenskt Tenn även inrikta sig pü heminredning och arkitektritade mÜbler av bland andra BjÜrn Trägürdh och Uno ÅhrÊn.

Nästa stora steg var att 1934 – fÜr 80 ür sedan – starta samarbetet med den Üsterrikiske arkitekten Josef Frank. Det blev ett fruktsamt samarbete som varade fram till Josef Franks dÜd 1967. Idag är dessa mÜbler, lampor, textilier och mattor formgivna av hans hand eftertraktade och säljs med framgüng pü vüra Moderna kvalitetsauktioner.

Josef Frank Flora Svenskt Tenn. Säljs pü Moderna i april.

nummer 1 2014 . 19

På vårens Moderna kommer vi att sälja ett av Bror Hjorths mest betydelsefulla verk.

Bror Hjorth – Vårkväll på Flustret av: s o f i e s e dva l l , i n t e n d e n t s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k

Det är en ljummen försommardag i student­staden Uppsala. Vid ett av uteserveringens bord har de båda väninnorna slagit sig ned och samtalar förnöjt över en kopp kaffe. I bakgrunden tronar scenen med sin effektfulla jalusi och de flankerande vackra kvinnoskulpturerna. Över de prunkande blomsterarrangemangen sprider sig musikernas ljuva toner och solens strålar förgyller denna nästintill molnfria dag där kvällen ännu är ung. Det är ett särdeles elegant sällskap vi betraktar – två synner­ ligen medvetna unga damer i sina bästa år. Studentskan i sin duvblå klänning och vita skor som matchar den lysande mössan över de gyllene lockarna. Den fashionabla väninnan i den midnattsblå dräkten med den bredbrättade hatten över det väl lagda håret. Dräktslaget som pryds av den gula blomman, den ena vita handsken har hon tagit av sig och i en elegant gest virvlar cigarettens rök – detaljens utsökta pregnans.

Det råder knappast någon tvekan om att det är en optimism som sprider sig över restaurangen. Den löftesrika framtiden ­ligger i luften, här samlas de livsbejakande, här stundar romantiken. Året är 1942 och platsen för skådespelet är den mytomspunna restaurangen Flustret vid Fyrisån i Uppsala. Denna en av stadens äldsta nöjesinstitutioner uppfördes ursprungligen exakt hundra år tidigare och fick namnet Strömparterrens Schweizeri som innan det ens hunnit etablera sig döptes om till Flustret av studenthumorn. Detta efter fluster, det bräde på bikupor där bina landar, eftersom studenterna svärmade som bin på paviljongens veranda. Här befinner vi oss alltså, mitt i romantikens och festligheternas högborg i framtidens stad.

2 0 . n u mmer 1 2014

Bakom den flärdfulla kompositionen finner vi den omutliga individualisten Bror Hjorth. Konstnären som genom sitt origi­ nella bildspråk fann sin egen genre, som suddade ut gränserna mellan vad som var måleri och vad som var skulptur, som lika mycket var den skulpterande målaren som den målande skulptören.

Efter att Hjorth under tiotalet år befunnit sig i den moderna konstens kärna, Paris, där han studerat för Bourdelle och fascinerats av mästare som Gauguin, Rousseau och Chagall, återvände han alltså slutligen till hemlandet. I den danska sjukgymnasten Tove hade han funnit kärleken, de gifte sig 1927 och väntade tre år senare sonen Ole varpå de flyttade till Stockholm. Här kom familjen aldrig riktigt till rätta utan fortsatte snart till Hjorths hemtrakter i Kambo i Uppland där han på faderns gård inredde en ateljé i den vackra sluttningen ner mot Långsjön. Men inte heller här fann den rastlösa konstnärssjälen vad han sökte, landsbygdens enformighet var föga inspirerande och staden lockade. Till Uppsala bar det alltså av omkring krigsutbrottet och med hjälp av fadern köpte familjen ett hus vid Sturegatan. Flytten var för­ lösande och äntligen började Hjorth återigen skapa: ”De hämningar jag hade under hela 30-talet för måleri upphörde.”

Bror Hjorths konstnärskap är särpräglat och epitet som primitivist, exotist och naivist används ofta för att karaktärisera hans gärning. Men något särskilt fack kommer han aldrig att höra hemma i, lika lite behövde han bege sig till främmande länder för att finna sitt kall. Istället var han konstnären som i det ursprungliga – i den svenska folksjälen – sökte och fann. Signifikant är berättarglädjen, den omutliga färg-

fantasin och uttryckets enkla uppriktighet.

Här, i den okonstlade världen, förenas den starka formkänslan med den rytmiska kraften och nästintill monumentala bilduppbyggnaden. Det är här som Bror Hjorth vill leva och det är här vill han verka.

Fyrtiotalet innebar inte bara en förlösande skaparglädje utan var också då som intresset från publiken började ta sig. Gösta Olson på Svensk-Franska Konstgalleriet visade intresse vilket ledde till flera års gott samarbete. För första gången i sitt liv sålde, och tjänade, Hjorth något på sin konst.

Han bestämde sig så för att satsa på att bygga ett eget hus med en riktig ateljé som uppfördes i stadsdelen Kåbo, det vi idag känner som Bror Hjorths Hus. ”Huset blev romantiskt och trivsamt och vackert”, som konstnären själv uttryckte det. Samtidigt blev det allt mörkare ute i världen varför behovet att måla någonting från de lyckliga dagarna ökade och auktionens målning tillkom.

Vårkväll på Flustret är en av Bror Hjorths främsta och mest fullödiga kompositioner, han spelar här ut hela sitt konstnärliga spektra. Primitivisten har flyttat in till staden, har fängslats av det sorglösa skåde­spelet och den förföriska stämningen.

Med de uppdrivna oblandade färgackorden, vilka grundar sig i Hjorths tre livfärger gult, blått och rött – måleriets grundläggande treenighet, skapas ett storartat festligt resultat där samklangen mellan rytmen och koloriten fullkomligen exploderar i en samstämmig färgfanfar. Med intensitet, karaktär, ärlighet och personlighet, det som han själv skattade högst, fångar han det skimrande och levande och suger ur en av de vackraste dagarna livets honung. n

nummer 1 2014 . 21

Fredrik Fellbom

Upptäck grafiken! av: f r e d r i k f e l l b o m , i n t e n d e n t s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k

Så länge vi har kunnat trycka och mångfaldiga bilder har konstnärer använt och utvecklat den befintliga tekniken. Många av de verkligt stora konstnärerna har använt grafiken som en konstnärlig uttrycksform och förädlat den. Kopparstick, torrnål, etsning, träsnitt, akvatint, litografi och serigrafi är exempel på de vanligaste teknikerna som vuxit fram de senaste 600 åren.

På Stockholms Auktionsverk har grafiken alltid haft en framstående plats. I perioder har vi haft separata grafikauktioner, senast åren 2008-2012. Men sedan auktions­formen Nutida lanserats samt att onlineauktioner i Magasin 5 erbjuder en fantastisk marknadsplats är behovet inte lika stort för egna auktioner. Därför inkluderas den bästa grafiken i samtliga kvalitetsauktioner, Moderna, Nutida, Klassiska och Böcker, Kartor & Handskrifter. Störst i grafiksammanhang är Moderna med 1900-talets mest berömda konstnärer som Chagall, Miró, Matisse och Picasso. På Nutida återfinns popkonstnärer som Jasper Johns, Roy Lichtenstein och Andy Warhol till vår samtids stjärnor som Banksy och Damien Hirst. På Klassiska 2 2 . n ummer 1 2014

kan man till exempel finna Anders Zorns finaste etsningar och även äldre mästare som Albrecht Dürer och Rembrandt.

Att köpa, äga och vårda vackra och intressanta grafiska blad är fantastiskt spännande. Grafik är på samma gång konstupplevelse, samlarobjekt och värdepapper. Och tänk att få äga ett konstverk signerat av en av de allra största konstnärerna och det till en mycket rimlig prisnivå.

Många konstnärers grafiska produktion finns samlad i referenslitteratur ofta med mycket detaljerade beskrivningar. Här finns det verkligen utrymme att fördjupa sig. Konst på papper åldras på olika sätt vil-

ket ofta inverkar på värdet. Inte sällan blir grafiska blad påverkade av inramningar och ljus. Men en papperskonservator kan ofta göra underverk. Med rätt information, kunskap och känsla kan det också bli en bra affär att köpa grafik.

Grafikmarknaden är en synnerligen internationell företeelse. Handeln sker till stor utsträckning på auktioner världen över.

Slutpriser på motsvarande verk kan jäm­ föras med noteringar från andra platser och ställas i relation till konditionen för det aktuella bladet, trender och förändringar i efterfrågan. Stockholms Auktionsverk har gott renommé och köpare från hela v ­ ärlden återkommer regelbundet. Ofta uppnås höga noteringar, men det finns alltid fynd att göra. Att det finns så pass bra utbud av internationell grafik i Sverige beror på att mycket förutseende gallerister gjort en stor insats genom att importera och sälja grafik av hög kvalitet till en intresserad publik.

Vårens auktioner innehåller många fantastiskt fina grafiska verk. Upptäck grafiken om du inte redan gjort det! n

1.

Grafik på vårens Moderna

1. Joan Miró Dormir sous la Lune, etsning och akvatint, 1969, 60–80.000 kr 2. Marc Chagall Carmen, färglitografi utförd av Charles Sorlier, 1967, 200–250.000 kr Grafik på vårens Nutida

3. Bruce Nauman Shit and Die, torrnål, 1983, 125–150.000 kr 4. Andy Warhol Sarah Bernhardt, serigrafi, 1980, 80–100.000 kr

4.

3.

Tips för blivande samlare:

• Läs på om grafiska tekniker och den grafiska konstens historia.

• Skaffa referenslitteratur för de konstnärer du är intresserad av.

• Följ auktionsmarknaden för grafik. Auktionshusens utbud och resultat finns tillgängliga online.

• Kontakta en papperskonservator om det finns behov.

• Fråga om råd under auktionsvisningarna.

• Bygg upp en levande samling. Köp, byt och sälj efter hand.

Handeln i sig är en spännande dimension i grafiksamlandet.

2. nu m m e r 1 2 0 1 4 . 2 3

2 4 . n ummer 1 2014

Otte Sköld Tropiskt landskap 1920.

Säljs på Moderna i april.

Känd som grundaren av Moderna Museet och den stora organisatören av svenskt konstliv, men Otte Sköld räknas framför allt till en av de mest fullödiga och gedigna representanterna för måleriet under 1900-talets första hälft.

Djungelnaivism av Otte Sköld av: e b b a d e fa i r e , i n t e n d e n t s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k

Hans rika konstnärskap tog sitt avstamp i kubismen och övergick kring 1920-talet till en föreställande stil som man brukar kalla nysaklighet. I en sensationell utställning på Svensk-Franska Konstgalleriet 1921 fick han sitt stora genombrott och det blev hans första och enda separatutställning.

blickar ut över bukten, oanat bevakade av en lurande fara. Det fantasifulla motivet bär associativa kopplingar till allegorin och för tankarna till Henri Rousseaus naivistiskt målade djungler. Målningen var en gåva till den legendariska galleristen Gösta Olsons dotter Suzanne.

den starkt drivande person han var blev han med tiden en central figur i svenskt konstliv. Som överintendent för National­ museum fick han under 50-talet uppdraget att ut­reda och genomföra uppbyggandet av ett separat museum för den nutida konsten, Moderna Museet.

Målningen Tropiskt Landskap var ett centralt verk på den hyllade utställningen och uttrycker hela den kontinentala fräschör som Otte Sköld representerade. Med en djup och mustig kolorit i svartgrönt, chokladbrunt och engelskt rött skapar Sköld guldklanger som illustrerar den sjunkande solens sista glödande strålar över en tät djungel vid en tropisk strand. Exotiska djur

Otte Sköld föddes i Kina och kom till moderlandet först som 11-åring. Under större delen av sitt vuxna liv bodde han i Köpenhamn och sedan i Paris vilket gav honom en internationell tillhörighetskänsla, något som avspeglas i hans konst. I Paris undervisade han på Académie Mont­parnasse och därefter på Académie Scandinave i Maison Watteau. Som

Bara ett halvår efter invigningen gick Otte Sköld bort. Året efter satte Moderna Museet ihop en minnesutställning över Otte Sköld som sedan fortsatte som vandringsutställning i ett tiotal svenska städer.

Hans livsgärning som konstnär, pedagog och organisatör av det svenska konstlivet ger honom en särskild position i svensk konsthistoria. n nu m m e r 1 2 0 1 4 . 2 5

Axel Einar Hjorth är sedan ett decennium en av 1900-talets mest betydande möbelarkitekter. Nu säljs en av hans sällsynta utställningsmöbler på Moderna i vår.

Excellent formspråk och mästerligt hantverk av: c h r i s t i a n b jö r k , d e s i g n h i s t o r i k e r o c h m e d f ö r fat ta r e t i l l b i o g r a f i n ”a x e l e i n a r h jo rt h m ö b e l a r k i t e k t ”

Primitivmodernistiska furumöbler, exklusiv radikalfunkis, klassisk elegans och sober borgerlig modernism – Hjorth var ­banbrytande i hela skalan av inredningstrender under mellankrigstiden. Som chefsarkitekt på Nordiska Kompaniet var han Sveriges mest betydande möbel­ arkitekt under 1900-talets första hälft.

Många av hans samtida kollegor arbetade i en återhållsam tradition. Hjorth drog ut svängarna och skapade ett unikt och kompromisslöst formspråk som tilltalade samtidens ekonomiska och kulturella elit.

Hjorth formspråk har överlevt och är internationellt vilket uppskattas av samlare och inredare i alla världsstäder.

NK tillverkade möbler i långa serier men också unika utställningsmöbler. På vårens Moderna auktionerar Stockholms Auktionsverk ett unikt skåp, ett av Hjorths mest påkostade under hela hans karriär.

Skåpet ritades och ställdes ut vid Världs­ utställningen i Paris 1937 – Exposition Internationale des arts et techniques dans la vie moderne. Skåpet är märkt med ritningsnummer R 40231, vilket dateras till den 19 januari 1937 och hänvisar till skåpet som ställdes ut i Paris 1937. NK:s arkiv och försäljningsstatistik visar inga uppgifter om att ytterligare skåp utfördes efter samma ritning.

2 6 . n u mmer 1 2014

NK och Hjorth hade lång erfarenhet att ställa ut sina mest påkostade möbler på internationella och nationella utställningar. Världsutställningen i Paris 1925, Barce­lonautställningen 1929, Stockholmsutställningen 1930, utställningar som satte svensk formgivning på värdskartan. Perioden präglades av förändrade stilideal. Luxuös klassicism avlöstes med stram funktionalism. Axel Einar Hjorth var banbrytande i den estetiska utveckling och hade en unik känsla för hantverk, detaljer och proportioner, egenskaper som gjort att hans ibland säregna formspråk är åtråvärda och lätt­ placerade i dagens moderna inredningar.

­ ildar ett tilltalande kontrasterande mönsb ter i grönt och rött.

Åtta år tidigare hade Hjorth ritat ett praktskåp till Barcelonautställningen 1929, ett skåp som är den hittills dyraste 1900-talsmöbeln som sålts på auktion i Sverige.

Skåpet till Parisutställnigen 1937 är en av få möbler i Hjorts karriär som närmar sig samma kvalitet.

Betydande utställningsmöbler blir sam­ tidigt allt mer sällsynta på marknaden.

Auktionens skåp blev det sista praktskåp som Hjorth ritade för NK. Hjorth avslutade sin anställning året efter utställningen i Paris för att övergå till egen verksamhet.

Efter andra världskriget blev NK:s produktion enklare och mer återhållsam.

Hjorth blandade här exotiska träslag med silverinläggningar i en saklig stiliserad geometri som bildade ett intrikat samspel mellan hantverk och moderna ornament.

Skåpets exteriör är i jakaranda med stilis­ erade växter och geometriska figurer i silver som är lagda i en effektfull relief ett par millimeter ovanför träytan. Insidan är klädd i mahogny och pockenholz som

Skåpet var inte bara en uppvisning i ett excellent formspråk och mästerligt hantverk. Utställningens syfte var att skryta.

Den påkostade utställningstradition som NK och Hjorth arbetat med under drygt ett decennium handlade om att ställa ut det mest påkostade och exklusiva som NK överhuvudtaget kunder åstadkomma. Skåp tillverkades inte i första hand av kommersiella skäl utan för att marknadsföra NK. Hantverksskickligheten är av ett sådant slag som i dag inte går att köpa för pengar.

Hjorths utställningsmöbler från sent 1930tal kantades av otur och flera modeller förstördes. Skåpet till Paris 1937 har betraktats som en av dessa förstörda möbler. Att skåpet nu ropas ut på auktion 77 år senare är inte bara en sensation utan visar också att Hjorths formspråk inte åldrats under dessa år. n

nummer 1 2014 . 27

Intendenterna Per Ahldén och Pauline Forsman står i Estrid Ericsons egna rum där allt är bevarat till eftervärlden precis som det var på hennes dagar. Rummet finns att beskåda en trappa upp på Strandvägen.

Samtidskonsten möter den traditionella helboaserade miljön på Savile Row med verk av konstnärerna Matias Faldbakken, Sebastian Helling och Gardar Eide Einarsson.

Carl Kostyál – på ständig jakt efter nya impulser av: e b b a d e fa i r e , i n t e n d e n t s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k

Carl Kostyál är svensk-ungraren som lämnade sitt jobb i finansvärlden för att jobba heltid med sitt stora konstintresse. Sedan början av 00-talet driver han konsthandel på Savile Row i London. Men med ett eget utställningsprogram liknar det mer en galleriverksamhet. Hans egen konstsamling innehåller mer än 500 verk av samtida konstnärer. Hur blir man en träffsäker konstsamlare? Vi frågade Carl Kostyál vad han har för recept.

boomen på sjuttio- och åttiotalen. Min far var väldigt duktig och satt bland annat i styrelsen för Gucci. Det var en spännande uppväxt... klasskamrater och lärare diskuterade lunchmenyn i timmar... folk ägnade sig åt det vackra med en otrolig precision – det kan man aldrig ta ifrån italienarna.

samma skärpa och måste köpa allt dyrare och senare. Att köpa mycket tidigt innan någon annan tror på det är nog det som är roligast. Detta är en bransch där pengarna inte alltid är avgörande, jag skall inte gå in i detalj, men idag finns många dåliga samlingar som dessutom varit mycket dyra att förvärva. Sammanhängande samlingar byggs med ”ögat” och över tid, dessa två saker är de största bristvarorna idag.

Jag tog en grupp svenska samlare till Piemonte för att äta tryffel och träffa Bruna och Matteo Viglietta (Gaia Collection).

Sådana raffinerade samlingar finns över hela Italien. Den traditionen har vi bara inte i Sverige, inte i dagsläget.

Du är både samlare och handlare – vilken roll identifierar du dig ­starkast med?

Handlare definitivt, men då menar jag inte gallerist – det är egentligen ett postmodernt påhitt. Vi har handlat konst i tusentals år.

Det är bara under de senaste tio åren som det blivit ett negativt begrepp att handla konst. Detta tycker jag är fel. Man utvecklar ögat genom att köpa och ta engagerade beslut. De bästa samlarna är oftast handlare. Se vad samlingen Berggruen gav Berlin! De som endast är förmögna har sällan 2 8 . n ummer 1 2014

Var kommer ditt konstintresse ifrån?

Jag växte upp i Milano under italienska

Beskriv tjusningen med samtidskonst?

Samtidskonsten innebär ett ständigt resande på jakt efter nya impulser. Jag var just i New York i två veckor och besökte ateljéer.

Man lär sig att inte planera någonting. Man går till rätt bar på Lower East Side och så

Carl Kostyál framför ett verk av Wade Guyton. Foto: Åsa Westerlund

sätter kedjeeffekten igång. Konst­ närerna känner en vid det här laget, uppdaterar en och rekommenderar vänner, utställningar etcetera. Jag var en usel banker, och jag trivs som fisken i vattnet på Beverly’s på Lower East Side. Helt enkelt tur att man sadlade om i god tid.

Du har en stor samling internationell samtidskonst, samlar du även på svenska konstnärer?

Min samling bygger uteslutande på min generations samtidskonstnärer oberoende av nationalitet, allt från Wade Guyton, Joe Bradley, Matias Faldbakken, Klara Lidén, Darren Bader, Alex Israel till den så kallade post-internet generationen som är aktuell nu.

Det finns en grupp duktiga unga svenskar, som Emanuel Röhss och Alfred Boman, som håller på att lyckas internationellt.

Av det något äldre svenskarna samlar jag Nathalie Djurberg och Klara Lidén förstås.

Klara är enormt uppskattad internationellt och även en otroligt rolig konstnär att jobba med.

Vad är det som gör en bra konstnär?

Vad tittar du efter när du bedömer?

Ibland kan jag samla på konstnärer för att det helt enkelt har ”anima” som Eddie Peake eller för att de är konceptuellt intressanta. Hantverksfärdigheten är viktig och utvecklar sig över tid. Helen Marten, som just öppnade en fantastisk utställning hos Sadie Coles i London, var inte alls lika bra när jag ställde ut henne först.

Jag var nyligen på Wanås och såg på skulpturparken, och där har Marika Wachtmeister lyckats med konststycket att stimulera fram några av konstnärernas starkaste verk.

Du var tidig med att samla kinesisk samtidskonst. Berätta, hur kom det sig att du började samla på detta och hur gick du tillväga?

Kina var en fantastiskt rolig engångsföreteelse. Ateljébesök innebar ofta 40 koppar

te och lika många kinesiska cigaretter, man förstod inte varandra. Om man pekade på rätt verk så förstod de att man kanske var ”the genuine article” och ingen amatör. De viktiga människorna som kom med olika västerländska museigrupper till ateljéerna kom ingenstans och de reste ofta hem och bekräftade att de föredrog västerländsk konst. Konst är ingen gruppsport!

Vad rekommenderar du i dagsläget?

Jag rekommenderar att ambitiösa svenska samlare fångar upp och stödjer de otroligt duktiga svenska och skandinaviska konst-

närerna som är så etablerade utomlands, som Klara Lidén och Matias Faldbakken, Gardar Eide Einarsson och Fredrik Vaerslev.

Av de riktigt unga skall man titta på svenskar som Alfred Boman och Emanuel Röhss samt titta lite generellt på det som uppmärksammas som post-internet generationen. Utställningar på Fredricianum i Kassel och Ullens Museet i Peking. Här utmärker sig konstnärer som Parker Ito, Artie Vierkant, Rafael Rozendaal, Petra Cortright och många fler. n nu m m e r 1 2 0 1 4 . 2 9

Utanförskapets mästerlige skildrare av: e b b a d e fa i r e , i n t e n d e n t s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k

Multibegåvningen Peter Weiss är känd som utanförskapets mästerliga skildrare. Under vårens Moderna auktion presenteras verket Staden från 1940. Ett verk som inspirerats av de stora renässansmästarna.

Peter Weiss föddes 1916 i Berlin och avled i Stockholm 1982. Vid Hitlers maktövertagande emigrerade Peter Weiss familj.

Han växte upp i Tyskland, England och Tjeckoslovakien. När kriget bröt ut 1939 slöt familjen upp i Sverige där han sedan levde och verkade i 42 år. En känsla av utanförskap förföljde honom hela livet och präglade i hög grad allt han skapade.

Tidigt visade sig Peter Weiss lika begåvad på att skriva som att måla. Hans första 30 . n u mmer 1 20 14

konstutställning ägde rum i London 1936 och han hade redan då ett mycket utvecklat måleri. I en brevväxling med Herman Hesse ville Peter Weiss ha råd om vilken disciplin han skulle satsa på – måleriet eller skrivandet. Dialogen resulterade i att Hesse blev hans mentor och han rekommenderade Weiss till Konstakademien i Prag. I två år följde Weiss undervisningen där. På samma skola gick även Endre Nemes och Jan Brazda och de tre skulle senare återses som flyktingar i Stockholm.

Att förhålla sig till ett av nazisterna förgiftat språk och till det trauma som uppstod efter andra världskriget har varit ett centralt tema för konsten och litteraturen efter 1945. Peter Weiss har beskrivit det som en slags språklig isolering som gjorde att han under en period i huvudsak ägnade sig åt bildkonst. Med en tidigt utvecklad mångsidighet vandrade han fritt mellan disciplinerna i ett brett verksamhetsområde både som konstnär, filmskapare, dramatiker och romanförfattare.

Hans konstnärskap kan delas in i tre faser med olika förebilder. Till den första perioden räknas trettiotalsverken med komposi-

Gunilla Palmstierna minns Peter Weiss

­– Konsten var kärnan i våra samtal tionslösningar som påminner om de gamla renässansmästarnas, såsom ­ P isanello, Bosch, Bruegel, Grünewald och Altdorfer. Motiven var samtida och beskriver på ett hårresande sätt stämningen i Tyskland under trettiotalet. De nästan förutspår den annalkande katastrofen. Ett återkommande tema i de här målningarna är människan i intrikata stadsbildningar – metaforer för känslan av utsatthet. I verket Staden från 1940 syns en tankfull kvinnogestalt i förgrunden, bakom henne tornar den kompakta staden ut sig. Ett elektriskt sken strålar ut i den bäcksvarta rymden.

Målningen är typisk för perioden och om man låter ögat vandra bland detaljerna upptäcker man hur kraftledningar och träd bygger upp axialitet och djup i motivet.

Målningen skildrar ett tillstånd snarare än verkligheten.

Under fyrtiotalet blir färgskalan i Weiss konst ljusare och motiven skildrar ofta cirkus- och teatervärlden. Gycklare och cirkusfolk var ett vanligt inslag på marknaderna i uppväxtstaden och fascinationen av dessa följde honom livet igenom. Målningarna i den här perioden är fulla av symboler och metaforer och rymmer ofta porträtt.

Målningen Musikanterna till exempel är ett självporträtt tillsammans med konstnärskollegan Endre Nemes.

Den tredje perioden är en övergång till surrealismen och han hämtade inspiration särskilt från Max Ernst och Man Ray. Surrealismen fick så småningom Weiss att övergå till den rörliga bilden. Med inspiration från Bunuel och Dali skapade han allkonstverk med samtliga element som han arbetat med: bilden, orden, musiken, ljuset och rörelsen.

Efter 1960 blev Peter Weiss produktion mer och mer inriktad på skrivandet. Hans dramer och romaner blev internationellt uppmärksammade och i Tyskland betraktas Peter Weiss som en av deras klassiker.

Som konstnär kommer vi alltid att minnas honom som den mästerliga skildraren av utanförskapet. n

Peter Weiss var en mångsysslare utrustad med outtömlig energi. Hans hustru Gunilla Palmstierna minns en man som var fyllda 65 men som ändå aldrig blev gammal.

PW var en otroligt produktiv person oavsett uttrycksform. Hur skulle du bäst beskriva honom?

Han var en multibegåvning! Han arbetade hårt med att utveckla sina olika fält och såg sitt konstnärskap som hela sin existens.

Vi träffades på Kiviks Marknad lustigt nog. Och i konsten började vår dialog och förblev kärnan i våra samtal och umgänge.

Vi umgicks mycket med andra konstnärer och diskussionen rörde sig mellan politiska idéer till psykologiska diskurser. I sitt måleri lyckades han förena skarp samhällskritik med inre psykologiska iakttagelser.

Du har beskrivit honom som utanförskapets mästerliga skildrare?

Han betraktades länge som en outsider som fick slita hårt för att komma in i det svenska etablissemanget. Det var egentligen framgångarna med texter som slutligen förlöste honom.

Lejonet var ofta ett alter-ego. En sak som har slagit mig är att han aldrig målar löv på träden, de är alltid kala. De ingår i målningens konstruktion på samma sätt som de elektriska stolparna.

Hur gick han tillväga när han ­målade?

Han hade en studio och han förberedde alltid sina målningar. Det finns anteckningar och små skisser till i princip alla verk.

Dessa finns nu tillgängliga för forskare på Akademie der Künste i Berlin.

Varför slutade han måla? Var hans intention att ta en paus eller var det ett medvetet avslut?

Han gjorde ett långt uppehåll. Skrivandet tog all hans tid. En månad innan Peter avled tog han upp collaget som konstform igen. Men i stort övergick hans måleri i rörlig bild. Kanske, om han hade fått möjlighet att utveckla denna konstform, så hade filmen möjligtvis blivit hans medium. Film kan innehålla bild, rörelse, ljus, ljud, färg, musik, teater och mer därtill. Hans sista projekt, romanen i tre band – Motståndets Estetik – innehåller på sätt och vis samtligt.

Tiden räcker inte alltid till, till allt man vill skapa… n

Vilket uttryckssätt låg närmast – skrivandet eller bildkonsten?

Det var för honom två olika sätt att uttrycka sig som konstnär, ett i bild och ett i ord. Peter Weiss måleri är ett litterärt måleri och hans författarskap är ett måleriskt bildbeskrivande.

PW var så mycket – vad identifierade han sig som enligt dig?

Han var en oerhört kreativ person som ständigt förnyade och utvecklade sitt konstnärskap. Allra bäst var han när han förenade de bägge formerna vilket han gjorde när han arbetade med rörlig bild och film.

Hur uppfattar du symboliken i verket ”Staden”?

Staden fascinerade honom. Han har beskrivit den i så många konstverk och i många av sina böcker. Staden betraktas av en ensam person, ofta i gestalt av honom själv. nummer 1 2014 . 31

Märthaskolan, Stockholm, aftonklänning, utrop 3.000 kr Alaïa, kappa, utrop 50.000 kr Hermès, Paris, slipsar, 2 st., foulardsiden, utrop 1.000 kr Fendi, mössa, utrop 2.000 kr Signaltrumpet, utrop 1.000 kr Sabel, utrop 2.000 kr Häst, patinerad metall, utrop 2.500 kr

Att handla på auktion har många fördelar. För det första är det väldigt prisvärt. För det andra innebär det att sakerna återanvänds vilket är mycket bra ur miljösynpunkt.

För det tredje följer med föremålen en historia och patina som är unik. För det fjärde går det alltid att sälja objektet i fråga om du vill förnya dig.

Magasin 5 – en god affär! av: l e n a ry d é n , s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k

Jag har svårt att förstå att inte alla handlar på auktion! I dag när de flesta mindre auktioner erbjuder onlineauktioner, det vill säga att budgivningen endast sker via nätet, har vi tillgång till ett utbud som är enormt. Jag kan sitta hemma i min soffa en fredagskväll, titta på På spåret och sam­tidigt bjuda på ett soffbord av Bruno Mathsson eller en chanelkjol.

När det gäller köp på auktioner talas det ofta om det stora FYNDET. Vem vill inte hitta en okänd Picasso på vinden och göra ett snabbt klipp på många miljoner? Men 32 . n ummer 1 20 14

ett fynd kan lika gärna vara att hitta en perfekt, antik matta som gör hela vardagsrummet levande till ett alldeles överkomligt pris. Får man sedan dessutom tag på en bok om antika mattor där man kan lära sig mer så kommer denna förnyade och fördjupade kunskap att ge ett mervärde till inköpet som inte går att mäta i pengar.

auktionerna, där prisnivån är något lägre än på kvalitetsauktionerna, behöver man inte bry sig om priset så mycket. Tycker man om något riktigt mycket kan man utan större betänkligheter köpa föremålet i fråga. Skulle man ångra sig går det alltid att sälja igen, kanske med lite förlust eller förhoppningsvis med lite vinst.

Det går trender i auktionsvärlden precis som i andra sammanhang och det är svårt att sia om vad som kommer att så i framtiden. Detta gäller kanske främst den samtida konsten och designen. På online-

Det är vanskligt att ge köpråd men skall jag tipsa om prisvärda områden på online­ auktioner så vill jag slå ett slag för silver, 1800-talsmöbler, skulptur, äkta mattor och fashion. Silver tycker vi idag är lite

omständligt att använda eftersom det inte går att köra i diskmaskinen. Tänk bort bekvämligheten för en stund och duka middagsbordet med äkta silver. Håll dig inte bara till besticken utan ös på med vaser och skålar också! Jag lovar att maten dessutom kommer att smaka så mycket bättre.

Länge har 1800-talet inte ansetts lika fint som 1700-talet utan möbler och konsthantverk från den förra epoken anses vara massproducerade stilmöbler. Tvärtom är 1800-talet ett utomordentligt intressant århundrade, som lade grunden för hela modernismen under 1900-talet. Massproduktion i egentlig mening kommer inte förrän på 1940-talet. Detta innebär att fram till dess är i princip alla möbler handsnickrade och ofta av mycket hög kvalitet. Ändå är priset en bråkdel av vad en gustav­ iansk dito skulle kosta.

Ett relativt nytt fenomen på onlineauktionshimlen är fashion, dvs vintagekläder och accessoarer. Om man inte har möjlighet att resa till Paris och klä sig i haute couture går det nu bra att via en app i sin telefon medelst ett knapptryck bli ägare till en fantastisk kreation av exempelvis Balenciaga. Du kommer dessutom garanterat vara ensam om detta plagg!

Emilio Pucci, Florens, scarf, utrop 1.200 kr Silverbägare, utrop 2.000 kr Hermès, Paris, armband, utrop 2.000 kr Céline, Paris, armband, utrop 2.000 kr Hermès, Paris, kavaj, utrop 2.000 kr Oscar de la Renta, blus, utrop 2.000 kr Yves Saint Laurent, Paris, halsband, utrop 2.000 kr Hermès, Paris, handväska ”Kelly 32”, utrop 20.000 kr Tubkikare, utrop 1.000 kr Nina Ricci, Paris, paraply, utrop 1.000 kr Christian Dior, Paris, beautybox, utrop 2.000 kr

Det kräver ingen större kunskap att köpa på en mindre auktion utan du kan helt enkelt bara följa ditt hjärta och förälska dig i de unika föremålen. Skulle du ångra dig är det bara att sälja igen! n

Magasin 5 onlineauktioner Onlineauktioner 24 timmar om dygnet. www.magasin5.auktionsverket.se Visning i Magasin 5, Stockholms Frihamn fashion Visning 6-10 mars på Nybrogatan 32 Onlineauktion 11 mars

Foto: Elisabeth Toll / Lundlund Set design: Mattias Nyhlin / Lundlund Hår: Carina Finnström / MikasLooks Makeup: Kristina Kullenberg / Lundlund Assistent och retusch: Per Lundström Modeller: Emilie and Olivia / Stockholmsgruppen nummer 1 2014 . 33

Gösta Adrian-Nilsson Färghandel, olja på duk, 92 x 65 cm.

Säljs på Moderna i oktober

34 . n ummer 1 20 14

2013 var ett lyckat år för designduon FOLKFORM och kröntes av att Drottning Silvia fick lampan Suburban Skyline som gåva på 70-årsdagen.

Lampan, som formgavs av duon 2011, var svenska folkets gåva, genom riksdagen och regeringen, till drottningen och överlämnades av Sveriges statsminister. Till vårens Nutida auktion är vi stolta att meddela att Stockholms Auktionsverks kunder kommer ha möjlighet att bjuda hem en Suburban Skyline-lampa, ur samma serie som drottningen fick i gåva.

Suburban Skyline lyser upp Nutida av: jo n ata n ja h n , i n t e n d e n t s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k f o t o: f o l k f o r m

Designduon FOLKFORM är några av de intressanta samtida formgivarna som Stockholms Auktionsverk har samarbetat med och som visats på vår Nutida auktion sedan 2013. Anna Holmquist och Chandra Ahlsell har sedan 2005 arbetat tillsammans som FOLKFORM efter studier på Konstfack i Stockholm. Deras design ifrågasätter förutfattade meningar om materialitet, vad vi värderar som fint och fult, värdefullt och äkta och har inte bara gått hem hos det svenska kungahuset utan även hos drottningen av Jordanien och andra kunglig­ heter i Mellanöstern.

Anna och Chandra har fram till nu själva producerat lampan. Efter stor efterfrågan ska i år belysningsföretaget Örsjö ta över produktionen och därmed blir de tidiga exemplaren än mer unika. Den egenproducerade lampan finns i ca 10 exemplar, varav

drottningen äger en. FOLKFORM har valt att producera och sälja ett av de sista egenproducerade exemplaren på vår Nutida auktion, våren 2014.

Hej Anna och Chandra! Grattis till ett lyckat 2013. Berätta om lampan och Drottning Silvia?

– Lampan formgavs från början för en utställning i samarbete med modeföretaget Whyred 2011. Skultuna började samma år serietillverka vår ljusstake Candle Collage vilket ledde till att även Suburban Skylinelampan blev marknadsförd via Skultunas kanaler. När Drottning Silvia fyllde år i december 2013 fick hon en specialversion av en Suburban Skyline, gjord i ett samarbete mellan oss och Skultuna. Vi blev mycket glada av att få representera svenska folket i gåvan till drottningen. Vi tycker att det sänder positiva signaler om att ledande politiker vill stötta ung svensk design. Vi känner oss därför väldigt hedrade över att regeringen och riksdagen valde att ge ett objekt som vi formgivit som gåva till drottningen, säger Anna.

Hur representerar lampan er tanke om design?

– I vårt formspråk har vi länge försökt utmana materialhierarkier.

Lampan representerar

en urban förortsmiljö och nu finns lampan på det kungliga slottet i Stockholm, det är ett spännande möte. Flera av våra objekt där vi utforskat hierarkier har visat sig tilltala kungligheter och nu finns vi representerade i flera hov runt om i världen. Svensk design är mycket omtyckt utomlands. Lampan representerar ett av våra mål; att ta till vara på och visa upp delar av vårt svenska industriarv. n

Foto: Charles Hammarsten/IBL

nu m m e r 1 2 0 1 4 . 3 5

På Nutida 14–15 maj

Ulf Rollof – RBR

2008, triptyk, totalt 99 x 207 cm.

Mot den perfekta ytan har konstnären riktat sin revolver. Skotten har fyrats av, kulorna har splittrat glasen och kvar finns endast spåren av vad de åsamkat. Kulorna har varit välriktade – de har inte förstört, utan endast perforerat ytan. Från de kvarvarande hålen sprider sig ett strålande mönster över det som tidigare var felfritt vackert. Här visar sig ett mörker, ett tomrum, ett djup – en ytterligare dimension.

Ulf Rollof strävar i sitt konstnärskap efter att utforska gränserna. Motsatsförhållan­den som mjukt och hårt, livet och döden, är ständigt återkommande. Utgångspunkten är ofta de personliga upplevelserna.

Ulf Rollof rör sig fritt över gränserna. Han arbetar i en mängd olika material och tekniker och skapar såväl installationer som måleri, skulptur, fotografi och video. Tidigt blev Rollof internationellt omtalad och han har representerat Sverige på såväl Documenta som Venedigbiennalen. Verk av Rollof finns representerade på en mängd museer världen över och senast har han haft uppmärksammade utställningar på Millesgården och Moderna Museet.

36 . n ummer 1 20 14

Dick Bengtsson Utan titel, olja på pannå, 139 x 158 cm.

Jens Fänge Spirit of the Sitter I, 2002, olja på duk, 112 x 102 cm.

Linn Fernström Mesfångsten, 2005, olja på duk, 120 x 190 cm.

Geraldine Swayne, Untitled, 2013

nummer 1 2014 . 37

En resa i bildens tecken av: s o f i e s e dva l l , i n t e n d e n t på s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k f o t o g ö t e b o rg s ko n s t m u s e u m : s o f i e s e dva l l f o t o a rt i p e l ag: j e a n - b a p t i s t e b e r a n g e r

Ena dagen sätter jag mig på tåget från Stockholm till Göteborg. Resan tar mig genom ett Sverige som personifierar det som vi kallar det gråaste grått. Regnet strilar mot fönsterrutan, timme läggs till

timme och mörkret sänker sig sakta över landskapet. Nästa dag är jag tillbaka i huvudstaden. Jag sätter mig i bilen och styr färden mot Värmdö. Mitt mål är två utställningar som belyser de senaste decenniernas svenska fotografi.

De båda utställningarna har en gemensam nämnare vid namn Niclas Östlind.

Han är kurator och doktorand vid Akademi Valand och lägger i juni fram sin avhandling Performing history. Fotografi i Sverige från 1970–2014. Den första egentliga historie­ skrivningen som tar ett helhetsgrepp om det svenska fotografiets senaste halvsekel. Att vi under de senaste åren genomgått något av en fotografiets renässans är knappast något som behöver förtydligas. Inte behöver vi heller på samma sätt argumentera för fotografins plats på de stora scenerna.

Niclas, varför upplever vi idag ett så stort intresse för fotografi?

Joakim Geiger, konsthandlare och Niclas Östlind, kurator och doktorand vid Akademi Valand.

38 . n u mmer 1 2014

Det beror på en rad samverkande faktorer som jag snart återkommer till, men först

kan det vara belysande att jämföra med hur det ser ut i andra länder. Inte minst i USA och Frankrike finns sedan flera decennier ett brett intresse för och kunskap om den fotografiska bilden. Inte bara som konst utan också genrer som modefotografi och reportage. Här i Sverige har intresset kommit och gått – en storhetstid var slutet av sjuttio- och början av åttiotalet – och skälet är som jag ser saken både bristen på kunskap och att de fotografiska institutionerna varit förhållandevis få och svaga. Man kan konstatera att det till exempel aldrig har funnits en kontinuerlig och välfungerande galleriscen för fotografiska bilder, vilket har inneburit att utbudet stundtals inte varit särskilt stort. En annan orsak till att vi idag ser ett uppblommande intresse, tror jag är att fotografi i så hög grad är en del av våra dagliga liv. Det handlar både om att vi har kameror i mobilerna och att vi via nätet kan dela bilderna med andra i ett ständigt pågående socialt flöde. Uppenbarligen har lusten att också ta del av andra typer av fotografier vuxit av det egna fotograferandet.

Bilder från utställningen Mellan verkligheter. Fotografi i Sverige 1970-2000 i Göteborg.

Tåget når sitt mål och jag beger mig till Götaplatsen. Det är förhandsvisning för utställningen Mellan verkligheter. Fotografi i Sverige 1970-2000 som är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Göteborgs konstmuseum och Hasselblad Center. Här ges för första gången ett samlat grepp kring Sveriges fotografiska historia i en om­fattande utställning som rymmer verk av fler än 50 fotografer ur olika generationer. En pedagogisk och kronologiskt arrangerad utställning som för besökarna från de små, svartvita dokumentära och politiskt inriktade bilderna till det konceptuella fotografiet i stora format.

Vad har varit er intention med utställningen i Göteborg?

Kort sagt att gestalta fotografins förvandlingar under tre mycket händelserika decennier. Att historieskrivning tar sin början 1970 har att göra med Fotografiska museet i Moderna museet grundande 1971, som den första permanenta platsen med uppdrag att visa och samla fotografi.

Under decenniet tillkom flera betydelse­ fulla forum där fotograferna kunde ställa ut sina arbeten, inte minst Fotograficentrum och Camera Obscura. Urvalet bygger i hög grad på vad som har ställts ut och/

eller publicerats i Sverige mellan 1970 och 2000. Det är inte bara fotografin som ändrats från svartvita dokumentärfotografier till konstbilder, utan också de sammanhang där den presenterats och sättet på vilket utställningarna har genomförts. För att besökaren ska bli medveten om kontextens betydelse har vi valt att visa installationsbilder från tidstypiska utställningar från de olika decennierna. En central aspekt är att vi på samma gång betonar de brott som skett – dels runt 1980 när den konstnärliga fotografin etablerades, dels i samband med det postmoderna genombrottet åren kring 1990 – och visar att fotografin också utmärks av en stark kontinuitet.

Det senare gäller inte minst närvaron av ett samhällsengagerat och politiskt perspektiv. Att fotografi är ett medium som kan mång­faldigas och att samma bild ofta finns i olika varianter exemplifierar vi genom att låta fotoboken ta en stor plats i utställningen.

Samtidigt i Stockholm visas den parallella utställningen Det synliga. Samtida svensk fotografi på Artipelag – konsthallen som sedan knappa två år tillbaka blivit en självklar del av vår svenska samtidskonst. Här, mitt i den storslagna naturen, reser sig

den imponerande konsthallens nyskapande arkitektur ur det vackraste av landskap och erbjuder sina besökare inte bara överdådiga naturscener utan likaså initierade konstupplevelser. Utställningen har sin utgångspunkt i arbeten utförda under de senaste fem åren av 21 svenska fotografer. Samtliga är kvinnor utom en.

Hur kommer det sig att ni valde att göra en utställning som nästan uteslutande är inriktad på kvinnliga fotografer?

En av de stora och viktiga förändringar som skett inom fotografin när man tittar tillbaka är den ökade närvaron av kvinnliga utövare. För att tydligt manifestera denna strukturella förskjutning valde vi att lyfta fram tre generationer som bröt igenom vid olika tillfällen, dels i början av 80-talet (Tuija Lindström, Denise Grünstein, Stina Brockman och Catharina Gotby), dels tidigt 90-tal (bl.a. Annica Karlsson Rixon, Annika von Hausswolff, Lotta Antonsson, Maria Miesenberger) och avslutningsvis de som kommit fram under 2000-talet (bl.a. Pernilla Zetterman, Jenny Källman och Linda Hofvander). Även om den fotografiska bilden och traditionen forts. på nästa sida nu m m e r 1 2 0 1 4 . 3 9

Serien More than Violet av Julia Peirone på Artipelag.

forts. från föregående sida spelar en framträdande roll är det riktigare att tala om konstnärer som arbetar med fotografi än om renodlade fotografer. Det ska också sägas att det här är personer som har nyckelpositioner inom den svenska samtidskonsten – något vi har velat lyfta fram med Det synliga. Självklart finns det flera manliga fotografer/konstnärer som är

viktiga och intressanta och valet av Dawid som den ende mannen i sällskapet får ses som ett retoriskt grepp. Att det just blev honom beror inte minst på att han ända sedan 70-talet undersökt fotografin som ett språk.

Hur har ni tänkt vid urvalet till utställningarna, vilka fotografer är det som besökarna möter?

Mellan verkligheter syftar till en flerstäm-

mig och representativ tolkning av fotografins historia 1970–2000. Med kombinationen utställning och bok täcker den in väldigt många av de fotografer som på olika sätt har lämnat avtryck. Det synliga har en annan karaktär. Den är ett curatoriellt statement som Magnus Jensner, ­Jessica Höglund och jag har utformat. Vi har valt att lyfta fram fotografer och inte minst verksgrupper som vi menar är intressant och relevanta i samtiden. Det gemensamma är att verken som visas har tillkommit de senaste fem åren. Självklart finns i båda fallen fotografer och bilder som skulle kunnat vara med och som vi varit tvungna att välja bort av utrymmesskäl. För oss har det varit angeläget att göra en presentation som ger utrymme åt de arbeten som visas, vilket inte alltid är fallet när det gäller utställningar med fotografi. har det varit viktigt för er att visa signifikanta/banbrytande bilder eller bilder som presenterar en viss fotograf/konstnärs gärning?

Lotta Antonsson Arrangements XI på Artipelag.

4 0 . n u mmer 1 2014

Det är en bra fråga och svaret är att vi både har med bilder som fått en närmast ikonisk status och betydligt mindre kända arbeten.

Gemensamt för de båda utställningarna är att det inte är de enskilda fotograferna som står i fokus, utan de större rörelser som

deras bilder ingår i och har bidragit till att forma. När det gäller Mellan verkligheter förekommer dessutom flera av fotograferna på olika platser i utställningen, vilket är ett sätt att visa att deras sätt att arbeta har förändrats över tid. Den som var dokumentärfotograf på 70-talet kan några år senare skapa lyriska landskapsskildringar, vilket är fallet med till exempel Ann-Christin Eek. De båda utställningarna presenterar det senaste halvseklets svenska foto­ grafi, vilka har varit de ­tydligaste trenderna?

Man skulle lite förenklat kunna dela upp det i tre större tendenser som varit dominerande vid olika tillfällen. Under 70-talet fanns en starkt dokumentär och samhällsorienterad fotografi som visades i skärmutställningar på bibliotek och arbetsplatser. Mot slutet av decenniet gjorde sig en mer estetiskt orienterad fotografi sig gällande och åren runt 1980 utspelades strider mellan de två olika fraktionerna.

Scenen delade sig mellan dels en dokumentärfotografi som blev mer subjektiv och bildmässigt experimenterande, dels en konstfotografi som lade stor vikt vid det fotografiska uttrycket och bildens poetiska dimensioner. Gränserna var dock inte enty-

diga. Med 90-talet och det postmoderna genombrottet förändras utseendet på ett iögonenfallande sätt. Formaten blev större och från att tidigare nästan uteslutande varit svartvit kom färgen att dominera.

Det är också nu som man börjar iscensätta motiven och med en teoretiskt färgad blick rikta uppmärksamheten mot fotografins roll i det moderna samhället och hur den via mode, reklam och nyheter formar identiteter och verklighetsuppfattningar.

Göteborgs konstmuseum Mellan verkligheter. Fotografi i Sverige 1970-2000.

Pågår fram till 11 maj Artipelag Det synliga. Samtida svensk fotografi.

Pågår fram till 11 maj

hur tror du att utvecklingen för fotografi kommer att se ut framöver?

En önskan är att intresset både breddas och fördjupas och att kunskapen om såväl äldre som nutida fotografi blir mer allmänt spridd. Att SAK har valt boken Mellan verkligheter. Fotografi i Sverige 1970–2000 till sin årsbok 2014 är en bra början.

Man brukar säga att besöket till en restaurang som förärats med tre stjärnor i Guide Michelin är värd själva resan i sig.

Ni förstår själva vad som komma skall. Så, kära vänner, oavsett som resan innebär en färd till Stockholms skärgård eller Götaplatsen, eller allra helst till båda två, måste min enda rekommendation bli – gör den!

Ni kommer inte att bli besvikna. n

Kataloger från utställningarna. nummer 1 2014 . 41

Damien Hirst The Hours Spin Skull. Såld på Nutida 2013.

Vackra, gåtfulla och tvetydiga är dödssymbolerna som går under benämningen vanitas.

Man brukar bland annat se dem i konsten i form av timglas, såpbubblor, levande ljus, och inte minst som dödsskallen. Om man tar en titt på konstscenen i dag upptäcker man snabbt att de fortfarande är omåttligt populära. Två exempel är Julia Hetta och Damien Hirst.

Vanitassymboler – dödssymbolik i konsten består av: m a l i n e b b i n g , s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k

Julia Hetta studerade fotografi vid konstakademin i Amsterdam och blev där väldigt intresserad av äldre holländskt måleri.

– Jag är romantiskt lagd som person, och jag eftersträvar att få fram samma måleriska ljus i mina fotografier som i äldre måleri. Jag arbetar medvetet med mörker och ljus och försöker få fram samma känsla av stillhet.

modefotograf, så finns vanitassymboler och andra detaljer från äldre måleri i hennes bakhuvud.

– De finns i mitt undermedvetna. Jag jobbar på känsla, och ofta halkar de in i bilderna. Jag jobbar mycket med symbolik, jag vill försöka berätta någonting och göra någonting mer med en modebild än bara kläder och yta.

Även om Julia Hetta i första hand är

Hon har bland annat gjort en serie bilder

4 2 . n ummer 1 2014

för Hermès tidning, Le Monde d’Hermès, där hon fritt fick tolka temat tid. I en av bilderna håller en flicka på att bygga upp ett korthus, där korthuset ska ge en känsla av att saker och ting lätt kan raseras. Andra symboler som de använder sig av i Hermès fotografierna är såpbubblor, som ska anspela på flyktighet och bräcklighet, samt en dagslända, vilken är en symbol för att tiden är dyrbar.

Ovan: Carel Fonteyn (1640-1665) Vanitasstilleben med spelkort. Såld på Klassiska 2010.

T v: På ELLE-galan 2013 fick Julia Hetta priset som årets fotograf. En del av motiveringen löd ”Hon har ett sällsynt måleriskt sätt att fånga det frusna ögonblicket”.

Foto: Julia Hetta, taget för Hermès tidning Le Monde d’Hermès.

Vanitassymbolerna från barocken skulle stämma betraktaren till eftertanke och göra denne uppmärksam på livets förgänglighet och alltings fåfänglighet. Många stilleben skulle även ha en moralisk innebörd. Många målningar varnar för högmod genom lärdom. Enligt Marc Maurie, intendent för internationellt äldre måleri på Stockholms Auktionsverk, är målningar från den här perioden fortfarande heta objekt på auktionsmarknaden i dag.

– Ett fin vanitasmålning med musikinstrument av Peter Cleasz, signerad och daterad 1655 såldes för 406.000 euros på Sotheby’s i New York för några år sedan.

Hans förklaring till varför vanitasstilleben från 1600-talet fortfarande är så efterfrågade är att de oftast är estetiskt utförda med både klara och symboliska tecken som man kan försöka tolka. Hans personliga favoriter är de stilleben med dödsskallar och ljus som nästan brunnit ut.

Sofie Sedvall som är intendent för modernt och samtida måleri på Stockholms Auktions­ verk är mycket intresserad av vanitassymbolik i foto och måleri.

– Jag tror att döden alltid har varit, och i alla tider kommer att vara, en stor källa till inspiration för konstnärer, eftersom det ju är någonting påtagligt och oundvikligt för alla oss människor.

Som exempel på influenser från vanitasmåleriet tar hon ett fotografi taget av den världskända fotografen Hans Gedda.

För Sofie Sedvall är detta ett samtida fotografi som på ett spännande sätt kommunicerar med äldre tiders stilleben och vanitasmotiv. Tydligast tycker hon att man kan se det i den exakta uppbyggnaden och komponerandet av själva stillebenet. Även om den här är något mer minimalistiskt och nutida betonat. Precis som de äldre mästarna fäster fotografen också synner­ ligen vikt vid den exakta precisionen i varje liten detalj.

– Se hur perfekt fågelns fjädrar ter sig, ljuset och skuggornas betydelse. Hur den mörka bakgrunden står i kontrast till de ljusare objekten i förgrunden är likaså någonting som återfinns i äldre tiders vanitas.

I Hans Geddas fotografi tror inte Sofie Sedvall att de enskilda beståndsdelarna har någon särskild symbolik i bilden. Snarare att det här handlar om att skapa en spännande och dynamisk komposition som förmedlar ett tidlöst uttryck.

– För Gedda handlar det också mycket om att i sina bilder skapa magi och har han gjort det, då har han lyckats! n

Men har de olika symbolerna fortfarande samma innebörd som under 15- och 1600talet? Enligt Sofie Sedvall är symboliken i dag mer diffust identifierad och olika beståndsdelar av motiven används på nya sätt.

– Idag kan ju exempelvis en döskalle ta sig in i ett konstverk och symbolisera någonting helt annat än vad det tidigare gjort.

Titta bara på Damien Hirsts kranium som täckts med alla diamanter!

Hans Gedda Utan titel. Såld på Nutida 2013. nu m m e r 1 2 0 1 4 . 4 3

Axel Petersson hann bli fyrtio år innan han 1909 debuterade på en karikatyrutställning i Stockholm. Med denna slog han igenom och blev känd som Döderhultarn. På vårens Klassiska auktion presenterar Stockholms Auktionsverk kännetecknande verk från en av Sveriges finaste privata samling av Döderhultarn.

Döderhultarn, särlingen som blev geni av: e b b a d e fa i r e , i n t e n d e n t s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k f o t o: h a n n a m e i j e r

Den provinsiella träskulptörens originella karaktärsskildringar av småländsk allmoge är lätta att känna igen och de är skapade med stor känsla och skicklighet. Vem har inte slagits av hans blandning av rå humor och djupa allvar. De expressiva träskulpturerna gestaltar olika arketyper i Döderhultarns omgivning och föreställer ofta personer ur hans förflutna såsom den argsinte skolmagistern, den fromme prästen, den auktoritära kavalleristen eller hans högt dyrkade moder. Utan att vara politiska ger gestaltningarna syrliga kommentarer till samhällsinrättningar som äktenskapet och häradsrätten eller den prostituerade kvinnans utsatthet.

Döderhultarns hade förmågan att förena 4 4 . n ummer 1 2014

cynism med en instinktiv och rent makalös förtrogenhet med sitt trä och han högg, sågade och täljde tills statyetten stod där förlöst ur blocket. För att förtydliga karakteristikan i blickar och anletsdrag färgsatte han ibland sina gestalter men han var också mycket skicklig på att framhäva materialets egna cellstruktur så att träet framstod som hud eller tygtextur. Om sin praktik sade han själv ”jag kom underfund med att mina gubbar inte gjorde sig om jag inte skar dem grovt. Ett ansikte skall inte vara bokmärkes­sött, om det skall ha karaktär”.

Axel Petersson växte upp på den småländska landsbygden i slutet av 1800-talet under strävsamma förhållanden. Han blev tidigt faderslös och efter några år tvingades

familjen lämna lantbruket och flytta in till Oskarshamn. Petersson var en särling och familjens svarta får. Han förmådde aldrig hitta någon yrkestillhörighet och han flyttade aldrig ifrån sin moders hem. Han fick en liten bod i uthuslängan där han satt och ”kretade i trä”. Han utvecklades snabbt till ett av stadens många original, med öknamnet ”Tolvskillingen” eftersom han gick runt och försökte sälja sina altster för en tjugofemöring.

Axel Petersson kändes lätt igen på sin fotsida vinterytterrock, galoscher och alldeles för stora plommonstop som han bar oberoende av säsong. Petersson hade ett livligt fantasiliv och hade stor respekt för naturens krafter. Han var till exempel

”Jag kom underfund med att mina gubbar inte gjorde sig om jag inte skar dem grovt.

Ett ansikte skall inte vara bokmärkessött, om det skall ha karaktär”.

– Döderhultarn

mycket åskrädd och trodde sig tekniskt skyddad av sina galoscher som han därför bar året runt – även inomhus. Hans fantasier i kombination med en stor impulsivitet fick honom ofta på resande fot. Målen för dessa resor kunde vara ett fantasieggande föremål såsom en historisk artefakt eller ovanlig uppfinning. Ibland gav han sig iväg till födelsebygden för att fiska eller vandra.

Och det var på dessa resor som han hämtade sin inspiration.

Döderhultarn debuterade och fick sitt genombrott på skämttidningen SöndagsNisses karikatyrutställning år 1909. Med verk som Begravning, Bröllop, Beväringsmönstring och Auktion blev han rikskänd.

Det var också nu som Tolvskillingen blev Döderhultarn.

Döderhultarns konstnärliga genombrott påverkade inte hans livsstil märkbart.

Framgången på Söndags-Nisses utställning ledde samma år till andra betydelsefulla framträdanden på bland annat Konstnärsförbundet och på Konst-industriutställningen i Friesens Park där paviljongen ritats av Ferdinand Boberg. Av alla köp som gjordes utmärks särskilt förvärvet av Beväringsmönstring till Göteborgs Museum. Detta var det första inköpet av ett ”Döderhultarverk” till ett svenskt museum och utgjorde det definitiva genombrottet. ­Priset – icke prutat – var 150 kronor.

Döderhultarn kan betraktas som en småstadskuf och apart konstnärsgestalt men framförallt som en av våra stora folklivsskildrare. Hans storhet ligger i hans djupa och tidlösa människokännedom och han betraktas alltjämt som en av de mest kända svenska skulptörerna. n nu m m e r 1 2 0 1 4 . 4 5

Ivan Aguélis Stadsbild II 1892, olja på duk.

Säljs på Klassiska i juni.

Ivan Aguélis Stockholm av: s o f i e s e dva l l , i n t e n d e n t på s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k

Varje auktionssäsong bjuder på några stunder som överträffar alla förväntningar. De där korta intensiva minuterna under vilka adrenalinet når sina högsta nivåer och siffrorna liksom fastnar i halsgropen under budgivningen för att det går så fort. Första, andra, tredje – klubban faller och ett nytt rekord har skrivits in i auktionshistorien.

När Ivan Aguélis Stockholmsutsikt såldes på höstens Klassiska auktion i december var just ett sådant magiskt ögonblick. Målningen som hade ”alla rätt” mer än tredubblade sitt utropspris och såldes för ­6,6 miljoner kronor. Ett sensationellt rekord med tanke på att Aguéli aldrig tidigare klivit över miljontröskeln. Den lyckosamma försäljningen följs under våren upp med ytterligare ett verk av Ivan Aguéli tillkommet under samma period – Stadsbild II som kommer att säljas på vårens Klassiska auktion i juni.

Mystikern Ivan Aguéli hör till våra mest säregna, egensinniga och begåvade konstnärer. När han 1890 reste till Paris och där genom Émile Bernard initierades i syntetismens och cloisonismens formspråk 4 6 . n u mmer 1 2014

stod han det franska avantgardet närmare än någon annan i den avlägsna svenska konstmiljön. Två år senare, 1892, återvände Aguéli till Sverige för att studera vid Konstnärsförbundets målarskola i Stockholm. Han bodde i Vasastaden, i hörnet där Norrtullsgatan möter Vanadisvägen, och befann sig således i den expanderande stadens periferi.

I dessa kvarter sökte Aguéli inspiration och fann sina målningars motiv vilket utmynnade i en serie stadsbilder. Målningarna präglas alla av ett renodlat, obefolkat stadslandskap där de moderna reducerade husgavlarnas komplex kontrasterar mot den omgivande grönskan och det framväxande vägnätet. Auktionens Stadsbild II visar ett

närmare släktskap med ytterligare en målning, Husgavlar, Stockholmsmotiv som 1920 inköptes av Prins Eugen och idag ingår i samlingarna på Waldemarsudde. Idag har Ivan Aguéli sin centrala plats i konst­ historien bland de konstnärer som bidragit till att introducera den moderna konsten i Sverige och vi betraktar honom som en av sin tids stora nydanare. n

Ivan Aguélis Stockholmsutsikt. Såld för 6,6 miljoner kr.

Tradition, kvalitet och personlig service sedan 1888.

Välkommen in!

Mån-Tors: 9.30-18.00 Fre: 9.30-19.00 Lör: 9.30-16.00 www.ostermalmshallen.se nummer 1 2014 . 47

4 8 . n ummer 1 2014

En ryttarskulptur från 1600-talets andra hälft föreställande Gustaf II Adolf, tillskriven Georg Schweigger (1613-90), kommer att säljas på vårens Klassiska auktion.

En synnerligen sällsynt ryttarskulptur föreställande Gustav II Adolf av: u l l a- k a r i n wa r b e rg , i n t e n d e n t s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k f o t o: h a n n a m e i j e r

När Gustav Adolfsdagen, den 6 november, infaller skyltar många av våra konditorier med Gustav Adolfsbakelser och vi låter oss väl smaka. Frågan är hur många av oss som tänker på att de symboliserar minnet av årsdagen då den svenske kungen Gustav II Adolf (1594-1632) stupade på slagfältet i Lützen. Han betraktades som en av sin tids största härförare, omgiven av en lysande krets av officerare, och protestantismens beskyddare i Trettioåriga kriget.

Under Gustav II Adolfs tid som regent (1611–32) omdanades och utvecklades den svenska statsapparaten och tillsammans med rikskanslern greve Axel Oxenstierna grundlade han den moderna svenska staten. Under deras era grundlades inte mindre än femton nya städer i Sverige, huvudsakligen i Norrland och Finland, men även Göteborg som fick sina stadsprivilegier 1621.

När Gustav Adolf som sjuttonåring kröntes var Sverige ett fattigt land med en svag armé som låg i krig med Danmark, Polen och Ryssland. Kungen kom att omvandla den svenska armén till en av Europas mest vältränade, moderna och fruktade arméer.

Gustav II Adolf besegrade Ryssland och Polen och med danskarna slöt han fred, men beslöt att gå med i Trettioåriga kriget på den protestantiska sidan mot den tyskromerske kejsarens katolska arméer. Protestantismen var i fara i och med att katolicismen och den tysk-romerska kejsaren blivit allt mer dominerande i Europa, vilket inte bara innebar ett hot mot religions­ friheten, utan även mot de protestantiska staterna.

medaljer, mynt och vaxreliefer där vi möter honom ansikte mot ansikte. Även skulptur i olika material som silver, brons och trä har fått göra honom rättvisa. Reser man genom Tyskland är de officiella minnes­ märkena många där hans namn nämns, ibland som fiende, ibland som protestanternas härförare och en hjälte. Minsta tyska stadsmuseum har något föremål med anknytning till Gustav II Adolf.

Gustav II Adolf vann vida berömmelse på slagfältet, inte minst efter slaget vid Breitenfeld 1631, och gick under namnet ”Lejonet från Norden” i den samtida krigspropagandan. Inte långt från Breitenfeld mötte kungen sitt öde den 6 november 1632 i slaget vid Lützen.

Gustav II Adolf till häst hör dock till sällsyntheterna när det gäller de skulpturala porträtten. Det är därför mycket hedrande för Stockholms Auktionsverk att denna vår ha fått förtroendet att på Klassiska auktionen sälja en snidad och bemålad ryttarskulptur föreställande ”Lejonet från Norden”.

I sorgetåget hem till Sverige fanns en gåva till kungen med, som givits av de protestantiska borgarna i Augsburg den 24 april 1632 som tack för att Gustav II Adolf tågade in i staden och bröt den katolska dominansen som rått, trots att katolikerna var i minoritet. Skåpet som idag går att beskåda på Museum Gustavianum går under namnet det ”Augsburgska konstskåpet” eller ”Hainhofers konstskåp” och är att betrakta som en världsunik möbel.

Den mycket välskurna och rara skulpturen har ingått i grosshandlare John E. Arfwedsons kända samling av Gustav II Adolf minnen, där tillskriven skulptören Georg Schweigger, vidare genom försäljning på auktion i Stockholm 1882, i brukspatron Knut Michaelssons samling, Stockholm, för att åter förvärvas av ätten Arfwedson på auktionen efter Michaelsson i Stockholm 1916. Därefter har skulpturen gått i arv inom familjen. n

Ingen svensk regent har blivit så flitigt avbildad som Gustav II Adolf. Otaliga är de oljemålningar, handteckningar, gravyrer,

nu m m e r 1 2 0 1 4 . 4 9

Att en av Danmarks främsta möbelsnickare genom tiderna, Mathias Ortmann, är svenskättad är få som känner till i vårt land. I samband med vårens Klassiska kommer en ytterst sällsynt praktmöbel att säljas i Stockholm av denna kungliga mästare.

Mathias Ortmanns Pièce de résistance av: m a r k u s a n d e r z o n , i n t e n d e n t s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k

Under 1700-talets första hälft föddes rokokon i Frankrike, vilken av fransmännen själva kallades för Louis XV, efter den kung som regerade under dess uppkomst. Denna lekfullt assymmetriska och av naturen inspirerade stil spreds runtom i Europa och blev populär då den var en reaktion mot den tunga barockens formspråk. Rokokon var inte bara ett konstnärligt uttryck utan

innebar även ett nytt sätt för aristokratin att umgås under mer lättsamma former.

Mathias Ortmann föddes kring år 1700 i Köpenhamn och var son till möbelsnickaren Niels Ortmann från Skåne. Familjen flyttade i början av 1700-talet till Köpenhamn och fadern öppnande en möbelverkstad i Nyhavn. Sonen blev lärling i den framgångsrika verkstaden och vid faderns död 1723 drev modern vidare verksamheten. 1725 kunde Ortmann avlägga mästarprov och två år senare tilldelades han burskap som möbelsnickare.

Ortmanns möbler figurerar ibland på den kontinentala marknaden, men det stora flertalet av de mest spektakulära exemplen ur hans produktion återfinns i de kungliga danska slotten. Mathias Ortmann var verksam som mästare under drygt 20 år fram till sin död 1757, genom sina högklassiga arbeten i rokoko stod han högt i gunst hos det danska kungahuset. Internationellt räknas Ortmanns namn till ett av de viktigaste inom den nordeuropeiska rokokon och kom att bli stilbildande för många möbelverkstäder under sin samtid.

Det exklusiva skrivskåp som kommer att säljas i samband med Klassiska är imposant i sitt format och dess uttryck är färgat av den kontinentala rokokons formspråk.

De förgyllda dekorerna av bly, brons och skulpterat trä avtecknar sig på ett utsökt sätt mot rokokons favoritträslag valnöt.

Möbeltypen var mycket populär inom såväl kungliga som adliga miljöer under 1700talet, i Grevinnans kabinett på Åkerö återfanns en svensk variant i senbarock, vilken förevigades i Olof Fridsbergs interiör från 1762. Skrivskåpet har under drygt 15 år varit i svensk privatsamling och är utan tvekan en Pièce de résistance! n

5 0 . n ummer 1 2014

Inför Klassiska 10 – 12 juni

Rosalba Carriera, efter, 1700-tal Venus med vit duva symboliserande oskulden (Donna con colomba). Pastell, 54 x 42 cm, skulpterad och förgylld ram i rokoko.

Proveniens: Stallmästare Gotthard Hildebrand, Stockholm David Beck, efter, 1700-tal Drottning Kristina i kröningsdräkt. Olja på duk, 205 x 130 cm. Proveniens: Biby Fideikommiss

En magnifik kandelaber tillverkad i S:t Petersburg under Alexander I:s epok. Modellen med den egyptiska prästinnan och den kraftfulla ljusringen tillverkades i Paris men togs upp i inhemsk tillverkning i Ryssland, sannolikt av bronsgjutaren Andrei Schreiber. Intresset för Egypten efter Napoleons fälttåg till det mångtusenåriga riket gav ett tydligt avtryck i konsthantverket från 1800-talets första hälft. I det kejserliga palatset Pavlovsk finns en mycket snarlik kandelaber.

Ett högklassigt salongsbord från den sengustavianska epoken var ett givet inslag i inredningen vid såväl kungliga som högadliga miljöer.

Materialet på modet var mahogny som samspelar vackert mot de brännförgyllda beslagen. Bordet har en lös bricka med pompeijanska motiv i sann sengustaviansk anda. Efter Gustav III:s italienska resa 1783-1784 slog den antikiserande stilen igenom på bredd front i Sverige. Mästaren som tillverkat bordet är Georg Haupts arvtagare, Gottlieb Iwersson, som blev slottssnickare från 1784.

Att resa till fjärran länder och upptäcka uråldriga kulturer blev högsta mode under 1700-talets slut och 1800-talets början. Att göra en Grand Tour var ett tecken på bildning inom såväl hoven som aristokratin, framförallt var Italien och de utgrävningar som pågick i Pompeji, Herculaneum och Rom något som fascinerade samtiden. För att manifestera sin Grand Tour inhandlades souvernirer, efter antika förebilder, som ett minne av upplevelser och platser. Ett par klassiska romerska kar från 1800-talets första hälft, i olikfärgad marmor och med förgyllda lejonmaskaroner. nu m m e r 1 2 0 1 4 . 5 1

Fit for a king

(By appointment to the Royal Danish Court since 1904)

Alkoholhalt 5,0% Carlsberg Sverige

5 2 . n ummer 1 20 14

På vårens Klassiska auktion har Stockholms Auktionsverk fått förtroendet att sälja en intressant samling med buddhor. Figurinerna avspeglar 700 år av konstnärlig, kulturell och religiös utveckling i ett flertal asiatiska länder.

Buddhistiska figuriner på Klassiska av: e l i s a b e t f e l l b o m , s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k f o t o: h a n n a m e i j e r

Juristen Sten Krooks passion för vackra föremål, däribland asiatiska bronsfiguriner, startade i unga år då han reste frekvent med sin mor Xenia Krook. De delade både intresset att utforska främmande länder och samlandet av orientaliskt konsthantverk. Under perioden 1930-80 gick färden ett flertal gånger till Kina, Indien, Nepal, Hong Kong, Thailand men också många länder i Europa besöktes.

Xenia Krook föddes i Danmark 1892 i en familj som präglades av ett stort intresse för arkeologi, vilket också influerade Sten Krooks samlarintresse. Hantverksskickligheten och den visuella kvaliteten var ledstjärnor i Xenia och Sten Krooks samling.

Föremålen är en spännande blandning av religiösa figuriner från olika århundraden, allt mellan 1400-1800 tal, olika material samt från ett flertal länder som Kina, Tibet, Nepal, Indien, Japan med mera.

områden och frågeställningar inom kultur, religion, historia och antropologi.

De första avbildningarna av Buddha/Siddhartha hittar vi i nordvästra Indien och Pakistan ca 100 e. Kr., vilket är 600 år efter hans död. Stilen var kraftigt påverkad av grekisk och romersk konst till följd av Alexander den Stores fälttåg men också av indisk skulpturtradition. Några hundra år senare får buddhabilden sin klassiska utformning med händerna i olika symboliska ställningar ”mudra”, som varierar beroende på vilken Buddha som avbildas. Vanligtvis återges Buddha sittande i meditation ”dhyana” på en lotussockel.

Den buddhistiska figurens funktion var att hjälpa betraktaren att visualisera vägen mot upplysning. Den buddhistiska kons­ ten spred sig med de missionerande munkarna och fick sin regionala särart beroende på hantverkstraditioner och utbudet av lämpligt material.

Den goda tillgången på träråvara i Japan resulterade i många fantastiska Buddhor i lackarbete. Samtidigt har träfattiga områden som Tibet och Nepal bjudit på religiösa figurer i olika metaller som till exempel brons. Inom buddhismen finns också ett stort antal andra manliga och kvinnliga religiösa figurer, Bodhisattvor, Taror och Lamor. Dessa heliga figurer går att identifiera genom att studera ikonografin, symboliken bakom utsmyckningar och kroppsställningar. n

De ca 50 orientaliska objekten är ett urval som återspeglar två generationers vetgirighet, nyfikenhet och känsla för kvalitet.

Samlingen ger oss ett ypperligt tillfälle att studera genuina föremål som är knutna till den buddhistiska konstens utveckling.

Infallsvinklarna är många, figurinerna öppnar dörrarna till många intressanta

nu m m e r 1 2 0 1 4 . 5 3

Konstnären och keramikern Hertha Hillfon avled 92 år gammal i oktober 2013. In i det sista arbetade hon med nya keramiska verk i sin kombinerade ateljé och bostad i Mälarhöjden där hon levt och verkat sedan 1940-talet.

Hennes hem var en kär lek-stuga av: m a l i n r e b e s s i , i n t e n d e n t på s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k f o t o: da n i e l wa h l b e rg

5 4 . n ummer 1 20 14

Hon lämnar efter sig ett stort antal verk, många monumentala, från de olika perioderna i det långa konstnärskapet. I september kommer Stockholms Auktionsverk bjuda på det unika tillfället att förvärva hennes verk då hela hennes egen samling kommer säljas på en specialauktion. Vi är oerhört stolta över att kunna presentera denna samling av en av 1900-talets främsta svenska kvinnliga konstnärer.

Hertha Hillfon, som anses vara banbryt­ ande, var pionjär på keramikens område och verkade mer som skulptör än som

Hertha Hillfon. Foto: Arne Leeb

konsthantverkare. Hon debuterade på 1950-talet med abstrakta skulpturer av en sort publiken aldrig tidigare mött för att på 1960-talet göra de naturalistiska kopior av bruksvaror i lera som hon blivit så känd för; en barnskjorta, en ryggsäck, en brödkaka, en skurtrasa.

Under 1970-och 80-talen går hon över till att göra fler och fler porträtt och masker och hon går samtidigt upp i format. Hon skapar en mängd stora ansikten, många monumentala, som alla utstrålar samma stilla, meditativa känsla. En kritiker skriver: ”Just hennes människor hör till det märkligaste som görs just nu i svensk konst.

De rör sig genom seklerna, det är som om de stigit ned från någon sockel på Forum Romanum eller läsgjort sig från en grekisk gravstele. Tidlöshetens prägel vilar över deras nutidsdrag” (Stig Johansson, SvD 10.4 1976).

Hertha Hillfon använde under sina mest produktiva perioder ofattbara två ton lera per år(!) Den stora ateljén, verkstaden, hemmet och trädgården i Mälarhöjden är proppfull av hennes fantastiska skulpturer

och man har svårt att förstå att hon ensam kan ha skapat allt detta jämsides med den stora mängd verk av henne som finns på institutioner, företag och i det offentliga rummet. Hon har bland annat gjort den konstnärliga utsmyckningen vid tunnel­ banestationen Danderyds sjukhus, skulpturerna av Astrid Lindgren vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och utanför Junibacken i Stockholm, Trumslagaren på Hötorget i Stockholm och Frida på kanin i Rinkeby.

Hennes sista utställning, 2008 på Waldemarsudde, blev mycket uppskattad och i samband med denna gavs boken Minnenas vind av Majlis Stensman ut på Atlantis förlag. Boken fungerade som en sorts utställningskatalog och presenterar i fantastiska bilder många av hennes verk som finns kvar i ateljén och som nu kommer säljas.

Flera museer kommer under 2014 visa Hertha Hillfons verk. Större delen av samlingen visas och säljs i våra lokaler på Nybrogatan i september. Katalogen kommer att finnas på auktionsverket.se under sommaren och en tryckt katalog kommer även produceras. n nu m m e r 1 2 0 1 4 . 5 5

Händelserikt decennium med dryckesauktioner t e x t o c h f o t o: s y s t e m b o l ag e t

Det är snart ett decennium sedan Systembolaget i samarbete med Stockholms ­Auktionsverk arrangerade den allra första dryckesauktionen, i november 2004. Sedan dess har utvecklingen gått i rasande fart och inte mycket är sig likt.

Efter den fullsatta premiären hölls två slagauktioner per säsong. Intresset för auktionerna växte, likaså antal samlarobjekt, vilket gjorde att många objekt inte fick plats vid de två tillfällena.

– Vi var tvungna att tacka nej till många objekt, och tankarna på att utöka antalet auktioner föddes, säger Sören Nylund som är värderingsansvarig för dryckesauktioner på Systembolaget.

Hösten 2008 föddes den lilla dryckesauktionen som ett komplement till den större, avsedd för enstaka flaskor eller poster med 5 6 . n u mmer 1 20 14

få flaskor och lägre snittpriser. Samma höst kom även den första whiskyauktionen. Så rullade det på ett par år, lilla och stora auktionen, sida vid sida, två gånger per säsong.

Sedan oktober 2011 har dryckesauktionerna genomförts som auktioner på nätet.

– Det var läge då att låta dryckes­auktionerna flytta ut på nätet. Vi har blivit både mer tillgängliga och mer flexibla med nätauktioner.

Antalet utrop per auktion idag är mellan 400 och 500, vilket är ungefär detsamma

som för tio år sedan. Auktionerna hålls dock mer frekvent nu med fyra auktioner per säsong, under tre dagar vardera. Idag är det ungefär 4 000 utrop per år.

Genom åren har totalt runt 18 000 poster klubbats och över 100 000 flaskor bytt ägare.

Bordeaux dominerar

Röda viner från Bordeaux är det som omsätts mest, och det ser lika­dant ut på den internationella marknaden. Bordeaux står normalt för runt 60–70 procent av det totala utbudet, men övriga ursprung kapar åt sig allt större andelar. Objekt från Champagne, Bourgogne, Italien och Kalifornien har ökat i antal under de senaste åren.

I Sverige är intresset för champagne mycket stort och prisbilden är därefter. Att handla med vin har blivit en vanligare investeringsform. Prisnivån på auktionerna i Sverige har överlag varit stabil och i nivå med den internationella marknaden. I flera

fall har priserna till och med legat högre än på större internationella auktioner. Den svenska auktionsmarknaden för exklusiva viner växer för varje år som går men är i jämförelse med de stora utländska marknaderna fortfarande rätt liten.

som har samlat under flera år men insett omöjligheten i att dricka upp allt och beslutat sig för att sälja av en del. Vissa säljer för att ha en omsättning i sin vinkällare, det kan vara en handlare eller en restaurang som vill förnya vinlistan.

Den globala omsättningen för dryckesauktioner uppgår till runt 2,5 miljarder kr. Enbart de tre största internationella aktörerna står för drygt 1,5 miljarder kr. I Sverige ligger den årliga omsättningen på runt 20 miljoner kr.

Köparen är oftast en person med stort intresse för vin. Kunskapen om marknaden och vad som händer i vinbranschen är stor. Några har hållit på under många år, medan andra just börjat bygga upp en egen vinkällare. Tidigare var det mest män som var aktiva, idag handlar allt fler kvinnor på auktionerna.

Stor spännvidd i pris

På auktionerna finns utrop i allt från tusenkronorsklassen till sexsiffriga belopp. Det är dock vanligare med utrop i de lägre skikten – snittpriset ligger vanligtvis mellan 6 000 och 8 000 kr per auktion och utrop.

– Rekordpriser och toppnoteringar beror lite på hur man ser på det, säger Sören. En Montrachet 1983 i sexlitersflaska såldes 2007 för 210 000 kr. Men en flaska Spring­ bank 1919 i vanlig storlek gick för 125 000 kr för ett par år sedan. I våras såldes en Romanée Conti 1990 för 90 000 kr.

Säljaren kan vara en privatperson som kanske ärvt eller fått en eller ett par flaskor som han eller hon inte vill öppna och konsumera själv. Det kan också vara en person

Hur gör man om man vill sälja?

Dryckesauktionerna begränsar sig till värdefulla samlarobjekt.

På systembolaget.se finns ett värderingsformulär för dryckesauktionerna. Genom att fylla i det så kan man få besked om objektet uppfyller kraven för samlarobjekt och kan delta i auktionen. Inlämning kan ske i Malmö, Stockholm och Göteborg.

När flaskorna slutbesiktigats och katalogiserats, fotograferas de för att sedan publiceras på magasin5.auktionsverket.se en vecka före auktionen. Det är under denna tid som budgivningen kommer igång. Objekten klubbas sedan den åttonde dagen till högsta lagda bud.

Träffa Systembolagets medarbetare

Sören Nylund är värderingsansvarig för dryckesauktionerna.

Det enda som egentligen är sig likt sedan den första dryckesauktionen för tio år sedan är de krav som ställs för att dryckerna ska kvalificera sig till auktionerna. Till och med definitionen har ändrats något ­– numera är öl tillagt och definitionen för en dryck som samlarobjekt är; ”ett vin, starkvin, spritdryck eller öl som med kontinuitet omsatts och omsätts på internationella dryckes­auktioner och har en bred och väl dokumenterad efterfrågan”.

Under 2014 arrangeras dryckesauktioner vid åtta tillfällen. n

Tobias Axelsson är samordnare för dryckes­ auktionerna.

Att köpa – steg för steg Dryckesauktion på webben För att delta i budgivningen behöver du registrera dig som internetkund. Det gör du på magasin5.auktionsverket.se. Du är även välkommen att lämna skriftliga bud om så önskas.

Auktionen pågår mellan kl 13.00 och 23.00 på auktionsdagarna. Auktionen förlängs så länge flera budgivare bjuder på ett objekt.

Jakob Stenson, Systembolagets Kundtjänst.

1. Registrera dig som kund.

2. Se kalendarium för kommande auktioner.

3. Sju dagar före auktionen visas objekten med bild och beskrivning på nätet.

4. Du kan buda direkt på nätet eller via mobilen.

5. Du kan också lägga skrift­liga bud.

Bedömningskriterier Eftersom man inte kan öppna och prova innehållet är utseendet på flaskan det enda man kan utgå ifrån. Vid en vinauktion beskrivs därför vinerna utifrån den kondition flaskorna är i. Vi kontrollerar vätskenivån och beskriver etikettens utseende.

Johan Magnusson, samarbetspartner gällande värderingar samt av Sveriges Handelskamrar förordnad värderingsman för vin och destillat.

nu m m e r 1 2 0 1 4 . 5 7

reppet ”kulturarv” kan låta påskina att det handlar om en Sedan tre årvidare driver Stockholms Auktionsverk tillsameriell enhet som förvaltas och förs av legitima arvtagare i mans med Södertörns högskola ett forskningsprojekt stöd av KK-stiftelsen (Stiftelsen för kunskapsemenskap. Associationen tillmedgenetiska eller juridiskt bindande och kompetensutveckling). Vi har med utgångspunkt från Kulturmiljölagen undersökt hur väl vi De vårdar besläktade vårt eringsmönster kunde inte vara mer missvisande. ­kulturarv i Sverige. eppen ”fornminne” och ”kulturminne” har mindre materielonnotationer. Intressant nog så är ”kulturminne” det begrepp förekommer i svensk lagtext; både i ”lagen (1988:950) om kulminnen m. m.” och i ”förordningen (1988: 1188) om kulturminm. m.” I en text från 1887 använder Victor Rydberg begreppet turarv”, förmodligen hämtat från tyskans Kulturerbe. Rydbergs Vårt kulturarv n av de första belagda bruken av ordet i det svenska språket. I nska akademiens ordbok står: ”vad ett folk o. d. i fråga om (andintressant kulturarv att det inte får lämna kultur övertagit från tidigare generationer.”

Sveriges gränser. Kungliga Biblioteket (KB) och Riksarkivet har hand om alla ansökningar som rör böcker och manuskript, engelska använder man begreppet Cultural Heritage i kombiNordiska Museet ansvarar för möbler och andra typer av inventarier medan Nationalon med olika prefix som t. ex. national eller immaterial.

I Oxford museum med Prins Eugens Waldemarsudde beslut om olika sorters konstverk. ”valued objectsfattar and qualitiesär ansvarigt för lish Dictionary definieras begreppet: Riksantikvarieämbetet Lagen inleds med texten ”Det är en natiobland annat fornminnen och arkeologiska nell angelägenhet att skydda och vårda vår föremål. as historic buildings and cultural traditions that have been passed down kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av

alla”. Det är ord som säkert merparten av Ett av noun]: problemen med oss håller med om. Självklart vill vi skydda [mass previous generations: Europe’s varied cultural heritage theden nuvarande lagen är att det är många föremål som och bevara intressanta miljöer och föremål inte omfattas, som till exempel alla möbler för framtiden men hur ser detta lagskydd ut ry has a sense of history and heritage.”

Heritage är alltså något till­verkade efter årsom 1860. Denna datering i realiteten? utgår förmodligen från skråväsendets upp ett specifikt historiskt, arkitektoniskt eller miljömässigt värde. hörande 1846 och införandet av näringsfriStockholms Auktionsverk har bedrivit aukhet 1864. Det innebär att all modern form­ tionsverksamhet sedan 1674 då överståt­ givning och design från slutet av 1800-talet hållaren friherre Claes Rålamb väckte idén n det kan också vara en produkt, till exempel ost, som marknadsfram till idag, enligt lagen, inte anses som att inrätta en auktionskammare. ett viktigt kulturarv. på grund av att den tillverkasMånga, med ett särskilt hantverkskunnan många kulturföremål med intresEtt annat problem är att vissa föremål i santa historier och provenienser har passeHeritage roses avser i fallet med rosor att arten är ren, alltså lagen är skyddade inte utifrån ett fixerat ekorat revy under denna långa epok och listan nomiskt värde, oftast överstigande 50.000 på spännande kunder, som exempelvis Karl SEK. värde som avses är inte an­givet. dad med några andra arter.XI,Det ärVilket besläktat Gustav engelska III, Carl Michael heritage Bellman, Är det ett klubbat pris på auktion eller August Strindberg och Selma Lagerlöf, kan ett pris i en konst- eller antikhandel? Är görassom lång. avser både materiella objekt, det franska héritage, arvegods det ett pris i Sverige eller internationellt?

Det ekonomiska värdet är också beroende Inför våra kvalitetsauktioner går ansvaimmateriella värden. Det som avser kulturarv benämns dock som utbud av så många olika parametrar riga tillståndsmyndigheter igenom våra visoch efterfrågan, exponering, försäljningsningar för att kontrollera och ge förhandsranska som patrimonie culturel.

I ettdet ord får som man att sker i samband ställe och omom försäljningen besked om finns föremål skall besked med en uppmärksammad utställning. beläggas med så kallat utförselförbud, det

vill säga attur objektet ifråga anses som ett så ledet handlar om ägande som kommer det faderliga (från det ska patrimonium, faderns arv). Samma term används i alla de ska språken, liksom det tyska Kulturerbe influerar de germanska. av: l e n a ry d é n , r e k t o r a n t i k s ko l a n o c h u l l a- k a r i n wa r b e rg , i n t e n d e n t s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k

5 8 . n ummer 1 20 14

Vidare är det i dag problematiskt att övervaka att föremål som är belagda med utförsel­förbud inte lämnar landets gränser och att åtal för detta brott väcks, eftersom både tullen, polisen och åklagarmyndig­ heten vare sig har de kunskaper eller resurser som krävs.

Kanske är lagen förlegad? Kanske är ett förbud mot utförsel över Sveriges gränser inte vägen att gå för att bevara vårt kulturarv? För att ett föremål skall vara intressant som kulturarv måste det finnas en dokumenterad historia kring objektet som styrker dess identitet. Kanske är vägen att gå att se till att denna dokumentation följer med föremålet ifråga över Sveriges gränser för att på så sätt i stället sprida kunskapen om dessa objekt ut i världen? När det gäller kvalitetsauktioner så är denna handel transparent med kataloger där föremålen finns

dokumenterade både med text och bild.

Men vad händer med alla föremål som säljs på mindre auktioner eller hos konst- och antikhandlare utanför Stockholm?

Under vårt forskningsprojekt har vi arrangerat workshops och ett större seminarium där vi bland andra har samlat ansvariga institutioner, myndigheter, organisationer och politiker, som på olika sätt är ansvariga för vårt kulturarv, och diskuterat kring vårt kulturarv ur olika synvinklar. Resultatet av projektet kommer att redovisas i en antologi som ges ut under våren. n

Carl Bergsten var utställningsansvarig för den svenska paviljongen på världsutställningen i Paris 1925 där Sverige rönte stora framgångar och begreppet Swedish Grace myntades. Denna stol som Bergsten ritade för Restaurang Strömholmen omfattas inte av lagen om utförselförbud.

Antikskolan våren 2014

se alla kurser och resor på www.auktionsverket.se/antikskolan

nyhet! Onlinekurs i konsthistoria

Möt en + tre fantastiska konstsamlare!

Snart har du chansen att sitta hemma och lära dig mer om konst och antikviteter.

Under våren startar Antikskolan en första onlinekurs i konsthistoria bestående av fyra avsnitt som behandlar renässansen till dagens samtida konst.

Fem kurstillfällen

Nya onlinekurser kommer kontinuerligt att läggas upp. Håll utkik på www.auktionsverket.se/antikskolan!

Träffa fyra fantastiska samlare av samtida konst, en kvinna och tre män, och få en personlig introduktion till deras samlingar.

Hur började de att samla, hur utvecklar man en samling och vad bör man själv tänka på om man är intresserad av att samla konst?

Dessutom en specialvisning av konsten på Nutida samt tips och råd vad man skall tänka på som köpare och säljare.

De drogo till Paris – viktiga kvinnliga konstnärer i ­Norden kring förra sekelskiftet

Sex kurstillfällen Med utställningen De drogo till Paris uppmärksammade ­ Liljevalchs konsthall 29 nordiska kvinnor som runt 1880-talet bröt med konventionerna och for till konstens huvudstad Paris för att odla sina egna konstnärskap.

Gå på kurs och lär dig mer om dessa faschinerande kvinnor. nu m m e r 1 2 0 1 4 . 5 9

Mats Theselius Woodstockholm = en soffa av: jo n ata n ja h n , i n t e n d e n t s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k f o t o: wo o d s t o c k h o l m Mats Theselius i sin nya soffa under möbelmässan, februari 2014.

På vårens Nutida auktion finns en unik möjlighet att förvärva exemplar nr. 1 av Mats Theselius nya soffa, gjord i ett samarbete med Woodstockholm.

Mats Theselius har med sin pricksäkra och innovativa design skrivit in sig i svensk formhistoria som en av de mest inflytelse­ rika formgivarna i vår tid. Theselius inflytande från mitten av 1980-talets mitt och framåt bidrog i stora drag till att skriva om den svenska formkartan. Tillsammans med Sven Lund och Källemo har Theselius

producerat en rad möbler som har blivit designklassiker och som betingar ett högt värde på auktion. Hans inflytande har varit stort och år 2011 valdes han in i Konst­ akademien.

2014 väljer Theselius att bryta ny mark genom ett samarbete med det kreativa designföretaget Woodstockholm. Den nya soffan lanserades på Möbelmässan 2014 och visar nya sidor av Theselius mångfaceterade formspråk. Soffan finns i en begränsad upplaga varav detta exemplar

är det första tillverkat av totalt tio exemplar. Soffan är hantverksmässigt tillverkad i ­speciellt utvalda naturmaterial.

Woodstockholm arbetar sedan tidigare med formgivare som Uglycute och Lars Stensö som båda är drivande krafter inom den samtida designkontexten. Theselius soffa är ett fint exempel på en mer rå och avskald formgivning som är symbolisk för sin samtid och för vad Woodstockholm representerar. n

Kendell Geers, Kannibale (Madonna) 11, 2007

60 . n ummer 1 20 14

Böcker våren 2014 När färgen kom till byn – målade allmogemöbler från norr till söder Ulla-Karin Warberg & Johan Knutsson Stockholms Auktionsverks medarbetare Ulla-Karin Warberg har tillsammans med professor Johan Knutsson skrivit boken När färgen kom till byn - målade allmogemöbler från norr till söder som utkommer i april på Bokförlaget Atlantis.

En bok om folkligt möbelmåleri är i första hand en bok om bondehemmets skåp, kistor och skrin som på ett helt annat sätt än bord, stolar och sängar erbjudit generöst med ytor för målad dekor. Det var i den målade ytan, som de olika folkliga ”målar”- eller ”bygdeskolorna” utvecklade sina specifika lokala särdrag på de mest tydliga och typiska vis. Landskap för landskap presenteras här en populär och färgrik men tidigare till stor del outforskad kultur­ skatt.

Den glömda konsumtionen Auktionshandel i Sverige under 1700- och 1800-talen Göran Ulväng, Sofia Murhem & Kristina Lilja I denna bok berättas för första gången historien om den svenska auktionshandelns historia och utveckling.

Under 1700- och 1800-talet omvandlades Sverige i grunden. Välståndet ökade i samhället och både rika och fattiga fick det bättre ställt. Efterfrågan på såväl basvaror som lyxprodukter steg kontinuerligt och tillgodosågs bland annat genom en växande import, reformerat jordbruk och vidgad industriproduktion.

En viktig, men vanligen helt förbisedd, del av handelsutbytet ägde rum på en andrahandsmarknad, på auktioner. Adelsmän, borgare, präster, bönder, drängar och pigor handlade regelbundet på auktioner, och för många var det länge det enda alternativet.

Författarna är forskare i ekonomisk h ­ istoria vid Uppsala universitet.

Den dolda kvinno­makten – 500 år på Skarhults slott Alexandra von Schwerin Vad gör en slottsfru? frågade sig Alexandra von Schwerin som nyinflyttad i det skånska renässansslottet Skarhult i Skåne.

Enligt traditionen har godset gått från far till son. När söner saknats blev äldsta dotterns man automatiskt ägare. Idel herrar.

Förutsättningarna för kvinnor var inte de bästa. De uteslöts från universitet, ämbeten och rösträtt. Men detta stoppade inte slottsfruarna på Skarhult. De visar här hur då­ tidens hinder kunde övervinnas.

I ett halvt årtusende driver de godset, ömsom i lyx, ömsom under stora personliga umbäranden. En rad kända historiker och författare gör deras medryckande öden, från utmobbad caféservitris till excentrisk drottning, levande igen. Tillsammans grusar de myten om att starka kvinnliga förebilder skulle saknas.

Samtidigt som boken kommer ut öppnar familjen von Schwerin sitt hem för första och sista gången för allmänheten. Under sommarhalvåret 2014 visas utställningen Den dolda kvinnomakten – 500 år på Skarhults slott där publiken i rik detalj får ta del av 15 slottsfruars liv på plats i de salar kvinnorna byggt, verkat och dött i. Dessa kvinnor har genom eget mod, handlingskraft och ambition avgjort slottets historia. nu m m e r 1 2 0 1 4 . 61

Prenumerera på katalogerna

Våren 2014 Fashion Onlineauktion Magasin 5 11 mars Visning 6–10 mars Nybrogatan 32

Böcker, Kartor & Handskrifter

Katalogen är en ovärderlig uppslagsbok med vackra bilder och viktig information. Du kan prenumerera på alla kataloger eller endast på en enstaka om det är något speciellt område du är intresserad av.

Följande kataloger är aktuella: Moderna, Nutida, Klassiska, Böcker, Kartor & Handskrifter Gå in på auktionsverket.se eller ring kundtjänst på 08-453 67 50 för mer information.

Auktion 1 april Visning 29–31 mars

Antikhandlarnas grand old man har gått ur tiden

Moderna

av: n i c l a s f o r s m a n , v d s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k

Auktion 28–29 april Visning 23-27 april

Nutida Auktion 14–15 maj Visning 9–13 maj

Klassiska Auktion 10–12 juni Visning 28 maj–8 juni

Dryckesauktioner Onlineauktion Magasin 5 3–5 mars, 7–9 april 12–14 maj, 9–11 juni

Antikhandlaren Jean Cederstrand föddes i Paris och växte upp i Köpenhamn. Hans farfar Bror Holger lämnade Sverige vid förra sekelskiftet för att bosätta sig i Köpenhamn där han startade en framgångsrik antikvitetshandel. Hans far bosatte sig i Paris och gifte sig med en fransyska, Jeans mor.

I början på 1950-talet öppnade fadern en antikhandel i Stockholm och firman döptes till Stopalo (Stockholm-Paris-London).

Jean hjälpte sin far med inköpen i London, bl a försågs den svenska marknaden med engelska möbler och blå-vitt porslin. På 1960-talet övertog Jean och hans bror Carsten firman. Bröderna var mycket intresserade av dekorativa och originella föremål som passade väl in att hyras ut som rekvisita till teatrar, filmer och framför allt till Sveriges Television. Merparten av inred-

ningen till filmen ”Fanny och Alexander” kom från Stopalo. Rekvisitörerna kunde nästan alltid finna vad de behövde till sina produktioner på det stora och innehållsrika lagret. Jean kom att arbeta som antikhandlare från mitten av 1950-talet fram till sin död.

Han slutade aldrig att fascinera sig över de antika tingen och han bibehöll sin nyfikenhet och sin lust att förkovra sig livet ut. En hel bransch kommer att sakna den vänlige, lågmälde och kunnige gentlemannen. n

Dela din passion Vänföreningen är en social mötesplats för dig som är intresserad av kulturhistoria och vill stödja museerna. Vi ordnar utflykter, visningar och sammankomster där du träffar likasinnade och får tillfälle att utbyta kunskap och erfarenheter, umgås och ha trevligt.

Nordiska Museets & Skansens vänner Box 27820, 115 93 Stockholm Tel 08–519 546 93 vanner@nordiskamuseet.se 62 . n u mmer 1 2014

Stina Rosenberg Frivilligt fast IV

Nytt på konstavdelningen

Stockholms Auktionsverk har förstärkt konstavdelningen med Ebba de Faire. Ebba kommer senast från Patriksson Communication, där hon arbetat med PR och kommunikation för bland annat Moderna Museet.

Åke Andrén Stiftelsens Konstnärsstipendium 2013 av: a n n a h a m i lt o n , s t o c k h o l m s au k t i o n s v e r k

Den 21 september 2011 sålde Stockholms Auktionsverk bankmannen Åke Andréns konstsamling, Åke Andrén Collection, en mycket personlig konstsamling till största delen bestående av svensk 1900-talskonst.

Auktionen inbringade totalt 3.300.000 kr och behållningen gick oavkortat till en stiftelse vars syfte är att varje år under 50 år utdela ett arbets- och resestipendium till en yngre konstnär i Sverige. Stiftelsens ändamål är ”att främja dels konstnärlig forskning, utbildning och utveckling främst genom att årligen utgiva stipendium till lovande konstnärer dels allmännyttig verksamhet av kulturell karaktär”.

2012 års pristagare var Carl Hammoud och 2013 utsågs Stina Rosenberg av juryn bestående av Mårten Castenfors, chef för Liljevalchs konsthall, Björn Springfeldt, f.d. chef för Moderna Museet samt John-E Franzén, konstnär och professor.

Priset, som är Sveriges största konstpris, innebär ett stipendium på 500.000 kr, en utställning på Liljevalchs konsthall och därefter på Jönköpings läns museum.

Ebba läste konstvetenskap vid Uppsala Universitet och på Sotheby’s Institute i London med inriktning på samtidskonst och har i hela sitt yrkesverksamma liv arbetat med konst. Hon har drivit tre gallerier i Stockholm; Wetterling Gallery, Christian Larsen och galleriet på Fotografiska. n

Ny medarbetare i Malmö

Delar av motivering:

”(..) Stina Rosenberg väljer att gå tillbaka till det mest ursprungliga i processen. Hennes bilder avbildar inte utan ställer oss inför verkligheten av färg och handens rörelse över den monokroma målningen.

Blicken lockas att vandra mellan den stora form som breder ut sig på ytan och förvandlar den till rymd och bärare av myriader små kroppar av färg, var och en med sin rumslighet och rörelseenergi.

Målaren är intensivt närvarande. Bilder av gestalter i verkligheten glimtar till och upplöses. Till sin verkan ligger detta måleri nära musikens förmåga att oförklarligt röra vid existensen. Själv nämner hon tilltro och tillit som drivkrafter och strävan att maximalt vidga spannet mellan olika innebörder.

Så bjuder Stina Rosenbergs bilder motstånd mot det snabba, tydliga och direkta, men desto mer av poesi och det utforskandets äventyr bara måleriet kan ge.” n

Stockholms Auktionsverk har förstärkt sin malmöfilial med en ny medarbetare, Sophie Lövenskiold Sperlich. Sophie är konsthistoriker och magister i marknads­ föring och kommer senast från Sony där hon arbetade med global marknadsföring inom reklamfilm och fotoproduktion.

– Min målsättning är att genom Stockholms Auktionsverks expertis och breda kontaktnät utöka filialernas aktiviteter, både som mötesplats mellan säljare och köpare såväl som genom events, föreläsningar och utställningar. n n u m m e r 1 2 0 1 4 . 63

Sålt hösten 2013 på Stockholms Auktionsverk

Chinese school Handelsfaktorierna i Kanton, tidigt 1800-tal. Såld för 1.600.000 kr på Klassiska.

Frank Lloyd Wrights möbelgrupp ritad för huset Tirranna i Connecticut 1955 delades upp i fyra auktionsposter och såldes för totalt 650.000 kr på Moderna.

Nils Dardels futuristiska och konsthistoriskt viktiga Transsibiriska expressen från 1918. Såld för 4.900.000 kr på Moderna.

Concetto Spaziale, Attese av Lucio Fontana med sex snitt.

Såld för 9.435.000 kr på Nutidas kvällsauktion.

64 . n u mmer 1 2014

Stort internationellt intresse för Lotte Lasersteins Paar auf der Heide resulterade i 1.450.000 kr på Moderna.

En av vår tids största och mest banbrytande konstnärer, Wassily Kandinskys målning Begräbnis från 1907. Såld för 5.200.000 kr på Moderna.

En blå/vit famillerose-vas från sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal. Såld för 2.400.000 kr på Klassiska.

Hans Geddas fina fotografi, Nelson Mandela från 1990.

Sålt för 395.000 kr på Nutida.

Totalt blev det 16 miljonnoteringar på höstens Klassiska. Målningen Le Parc av den store impressionisten Alfred Sisley såldes efter en gastkramande budgivning för 16.600.000 kr och blev därmed årets dyraste konstverk.

Förra årets vackraste möbel, ett utsökt konsolbord utfört av Jean Baptiste Masreliez, i närmast originalskick. Sålt för 1.180.000 kr på Klassiska.

Rekord för Ivan Aguélis Stockholmsutsikt med 6.600.000 kr på Klassiska.

n u m m e r 1 2 0 1 4 . 65

Experter

Stockholms Auktionsverk SVENSK klassisk & modern KONST, nutida KONST

INTERNATIONELL KONST

Svensk klassisk konst

Marc Maurie 08-453 67 56 marc.maurie@ auktionsverket.se

Pierre Olbers St Bellies 08-453 67 61 pierre.olbers@ auktionsverket.se

modern & nutida KONST, fotografi

Art adviser / Private Sales

modern & nutida KONST

Sofie Sedvall 08-453 67 54 sofie.sedvall@ auktionsverket.se

Lisa Ivemark 08-453 67 34 lisa.ivemark@ auktionsverket.se

grafik, INTERNATIONELL KONST

konst & skulptur Charlotte Kreuger Cederlund 08-453 67 50 charlotte.kreuger.cederlund@ auktionsverket.se

MODERN design, MÖBLER, GLAS & KERAMIK SAMT ÄLDRE GLAS

MODERN design, MÖBLER, GLAS & KERAMIK

ANTIKA MÖBLER & KONSTHANTVERK

ANTIKA MÖBLER & KONSTHANTVERK

Jonatan Jahn 08-453 67 31 jonatan.jahn@ auktionsverket.se

Markus Anderzon 08-453 67 48 markus.anderzon@ auktionsverket.se

Bertil Carlsson 08-453 67 37 bertil.carlsson@auktionsverket.se

ANTIKT KONSTHANTVERK, TEXTILIEr

ORIENTALISK KERAMIK & KONSTHANTVERK samt äldre europeisk keramik

ORIENTALISKA MATTOR

Andreas Rydén 08-453 67 62 andreas.ryden@auktionsverket.se

Fredrik Fellbom 08-453 67 59 fredrik.fellbom@ auktionsverket.se

Ulla-Karin Warberg 08-453 67 85 ulla-karin.warberg@ auktionsverket.se

SILVER & SMYCKEN Tomas Persson 08-453 67 60 tomas.persson@ auktionsverket.se

66 . n ummer 1 20 14

Elisabet Fellbom 08-453 67 32 elisabet.fellbom@ auktionsverket.se

Ebba de Faire 08-453 67 35 ebba.de.faire@ auktionsverket.se

Ulrika Ruding 08-453 67 57 ulrika.ruding@ auktionsverket.se

Ulrica Tillander 08-453 67 50 ulrica.tillander@ auktionsverket.se

Böcker, kartor & handskrifter

Böcker, kartor & handskrifter

Hans Larsson 08-453 67 47 hans.larsson@ auktionsverket.se

Katharina Fahlstedt 08-453 67 49 katharina.fahlstedt@ auktionsverket.se

FAshion

vapen & ordnar

Beata af Donner 08-453 67 63 fashion@ auktionsverket.se

Claes Andersson 08-453 67 25 claes.andersson@ auktionsverket.se

Dryckesauktion

Värderingar av hela hem för försäljning, arvsskiften mm

Värderingar av hela hem för försäljning, arvsskiften mm

Maria Granström 08-453 67 24 maria.granstrom@ auktionsverket.se

Mats Bergstrand 08-453 67 46 mats.bergstrand@ auktionsverket.se

Värderingar av hela hem för försäljning, arvsskiften mm

Värderingar av hela hem för försäljning, arvsskiften mm

Värderingar av hela hem för försäljning, arvsskiften mm

Roberto Rebessi 08-453 67 19 roberto.rebessi@ auktionsverket.se

Bo Tellström 08-453 67 12 bo.tellstrom@ auktionsverket.se

Malin Rebessi 08-453 67 36 malin.rebessi@ auktionsverket.se

äldre utländskt måleri

Rysk konst

fotografi

Stéphane Pinta Konsult 08-453 67 50

Ivan Samarine Konsult 08-453 67 50 ivan@russianartconsultancy.com

Leif Wigh Konsult 08-453 67 50

filialchef göteborg

filialchef malmö

antikskolan

Arne Pinéus 031-20 61 10 arne.pineus@ auktionsverket.se

Petri Heinonen 040-611 20 26 petri.heinonen@ auktionsverket.se

Lena Rydén 08-453 67 95 lena.ryden@ auktionsverket.se

Sören Nylund Konsult 08-503 303 97 auktioner@systembolaget.se

KLOCKOR & ARMBANDSUR, LEKSAKER, TECHNICA & NAUTICA Jan Wendin 08-453 67 29 jan.wendin@ auktionsverket.se

VD Niclas Forsman 08-453 67 50

num m e r 1 2 0 1 4 . 67

Nya BMW 4-serie Cabriolet

www.bmw.se

När du älskar att köra

ÖPPNA UPP FÖR VERKLIGA DAGDRÖMMAR. Känn dig fri. Fri att njuta av elegans och rörelse på en ny nivå. Fri att öppna upp sinnena för en mer intensiv upplevelse. Känn dig fri att ta plats i första BMW 4-serie Cabriolet någonsin. Upplev mer på bmw.se

FÖRSTA BMW 4-SERIE CABRIOLET NÅGONSIN. BEFRIA DINA SINNEN. PREMIÄR I MARS. Alltid med BMW Fri Service i 3 år/8.000 mil. Nya BMW 4-serie Cabriolet. Pris från 453.000 kr. Effekt från 184-306 hk.

Bränsleförbrukning vid blandad körning enl EU-norm från 5,1-8,1 l/100 km. Koldioxidvärde från 124-190 g/km. Miljöklass: EU6.

Billån från 3.715 kr/mån. Baseras på 5,25 % ränta (ränteläge februari 2014), 30 % kontantinsats, 50 % restskuld efter 36 månader.

Effektiv ränta 5,71 %. Uppläggningsavgift och administrationsavgift tillkommer. Finansiering via BMW Financial Services.