Grönt Samhällsbyggande 4/2023 by Stordåhd Kommunikation AB

Grönt

Samhällsbyggande Miljöcertifieringar och Bedömningssystem

Nr 4 2023

Biologisk mångfald på

SKANSKAS INSPIRATIONSDAG Mycket tänkvärt på

ÅRETS BASTA-DAG

NYA SVANEN

– med portaler för helt digitalt flöde

KULTURBYGGNADER 2.0

– lyckat arrangemang av Realstad och Stordåhd Kommunikation Allmännyttans Klimat- och energikick

– EN VERKLIG KICK FRAMÅT CASTELLUM

– mätbara hållbarhetsmål möjliggör uppföljning

SCANDIC

I VÄRTAHAMNEN FOKUSERAR PÅ ÅTERBRUK OCH HÅLLBARHET

GRÖNT BYGGANDE UTAN BRUKSKLASS -är inte ett hållbart beslut!

I denna debattartikel berättar vi för varför brandimpregnerat trä som inte uppfyller bruksklasskraven inte är ett grönt alternativ!

Att upphandla brandimpregnerat trä är ett stort ansvar och det viktigt att inköpare har tillräcklig kunskap att bedöma om produktens brandskyddsmedel uppfyller lämplighetskravet att använda i exteriör miljö.

Du känner väl till att brandklass är en sak medan bruksklass en helt annan. Brandklassen är inte beroende av bruksklassen, men bruksklassen har en direkt koppling till brandklassens långtidsbeständighet även om antal år inte definieras. Byggandet av bostäder i massivträ eller byggnader med träfasad växer stadigt och trenden är densamma över hela Europa. I takt med ökad användning av träpanel som fasadbeklädnad kommer frågor som monteringsförhållanden, brandklass och beständighet upp på bordet. Det senare, det vill säga beständighet, är en frågeställning som skapar stor förvirring då standarden är relativt ny i Europa även om begreppet varit känt i Storbritannien och USA i ett halvt sekel. Beständighet har en direkt koppling till produktens brandklass sett till användningsområde, men tvärtom är prestandakravet för att uppnå en brandklass inte kopplad mot bruksklass. Det är alltså helt möjligt att uppnå en brandklass exempelvis fasadbeklädnad enligt SP-Fire 105 utan beständiga egenskaper.

“Här ser vi en tydlig trend att upphandling oftast sker mot en specifik brandklass, inte kombinationen av brandklass och bruksklass, berättar Thomas Bengtsson, VD Woodsafe Timber Protection”

Typgodkännandebevis underlättar för inköpare. Det finns egentligen bara ett sätt som är tillräckligt enkelt att tillämpa i valet av brandimpregnerat trä och det är typgodkännandebevis! Detta dokument utfärdas av oberoende certifieringsorgan och är ett bevis att brandskyddsmedlet som träprodukten behandlats med uppfyller bruksklasstandarden EN16755 INT1, INT2 samt EXT. Typgodkänd fasadbeklädnad med SP-Fire 105 godkända egenskaper har alltid godkänd bruksklass. Utöver godkända egenskaper intygar typgodkännandebeviset att produkten uppfyller kraven i 8 kap, 4§ 2 och 3PBL: ekonomisk rimlig livslängd 2:2, emissioner 6:21 enligt Boverkets BBR. Låt oss förklara mer om bruksklassens betydelse. Brandimpregnering innebär att träprodukten tillhörs brandhämmande ämnen, i klartext kemikalier. Dessa ämnen har alla som syfte att förbättra träets reaktion mot brand oavsett användningsområde. Det som skiljer olika brandskyddsmedel från varandra är bland annat hygroskopiska egenskaper vilket innebär att vissa ämnen absorberar fukt från omgivningen som aktivt bidrar till att träpanelen bryts ned men också att brandskyddsmedlet löses upp och lakas ut från träpanelen. En annan aspekt är ökad risk för mögelpåväxt om brandskyddsmedlet har egenskaper som ger näring till mögelpåväxt. I bruksklassen finns INT1 och INT2 som definierar om produkten uppfyller kraven för hygroskopiska egenskaper, men dessa är för interiör applikation, inte exteriör. Därför är det viktigt att känna till och förstå skillnaden mellan olika brandskyddsmedel för impregnering.

DEBATTARTIKEL SKRIVEN AV THOMAS BENGTSSON, WOODSAFE TIMBER PROTECTION AB

Viktigt att förstå skillnaden mellan olika system Bara för att en produkt har godkända bruksklass egenskaper innebär inte att det är fritt att välja mellan om produkten skall vara omålad eller målad. Det handlar helt enkelt om en panel är godkänd målad, då skall den målas. Svårare än så är det inte. Däremot om produkten har godkända egenskaper utan ytbehandling så kan den användas med infärgning eller täckande färg förutsatt att brandklassen uppfylls. Bild 1 visar en brandimpregnerad träpanel med godkända bruksklass egenskaper för exteriör montering utan krav på täckande målning. Bild 2 visar en brandimpregnerad träpanel utan godkända bruksklass egenskaper. Bilden visar tydliga spår där brandskyddsmedlet urlakats på grund av hygroskopiska egenskaper.

Ett växande problem är att allt fler inköpare stödjer sina beslut på dokument som inte är tredjepart utställda, det vill säga, utfärdande av ackrediterat institut samt att kunskapen om grundläggande skillnad mellan olika system och lämplighet för aktuell applikation saknas. Vad lär vi oss av dessa exempel? Även om bruksklasstandarden inte sätter fingret på brandskyddets livslängd så är vi helt övertygade över att det borde vara en självklarhet att kräva att produkten måste uppfylla bruksklass kraven enligt EN16755 EXT där egenskaperna skall vara

Bild 3 visar en brandimpregnerad träpanel utan godkända bruksklassegenskaper. Bilden visar tydliga spår av mögelpåväxt orsakat av konstant fuktupptagning. Bild 4 visar en brandimpregnerad träpanel med godkända bruksklass egenskaper för exteriör miljö. Godkännandet gäller med krav på täckande målning.

5 2 6

Bild 5 visar en brandimpregnerad träpanel med godkända bruksklass egenskaper för exteriör miljö med krav på ytbehandling. Bild 6 visar en brandimpregnerad träpanel utan godkända bruksklassegenskaper för exteriör miljö. Kombinationen av hygroskopiska egenskaper med konstant fukt i träpanelen så syns både urlakning som vita fält och träsvamp som gulaktig beläggning.

fastställda av tredjepart ackrediterat organ. Men tyvärr är så inte fallet, det används i allt större omfattning produkter som inte har godkända bruksklass egenskaper för applikationen och det måste branschen ta ansvar för att rätta till, säger Thomas Bengtsson, VD Woodsafe Timber Protection AB.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

INNEHÅLL 5

Ledare

Återbruk skapar nytt av det gamla i Värtahamnen

Nyheter

Kungshuset i Lund – återbruk och renovering

Projektverktyget Prodikt – rejält utökad användbarhet

Krook & Tjäder Kristianstad tecknar nytt klimatkontrakt

Nasdaq gör hållbara företag synliga

Alfons Signum visar vägen till byggets cirkulära affärsnytta

Indu-Zero energirenovering till halva kostnaden

Vinning återvinner och gör metallskrot cirkulärt

Castellum – mätbara hållbarhetsmål

Materialåtervinning kan bidra avsevärt till att minska

Fritzoe Eiendom bygger i Nässjö

Ecophon – transparens och innovation

Scandic i Värtahamnen – en del av ett hållbart Stockholm

Garanterat jobb inom plåt- och ventilationsbranscherna

Återbruk – en lågt hängande hållbarhetsfrukt

Biologisk mångfald på Skanskas inspirationsdag

Site Zero sorterar och inspirerar

Bonum – hållbarhetsboende för Sundsvalls seniorer

Allmännyttans klimatoch energikick

Hållbar Tekniks keramiska golvlack saknar motsvarighet

SGBC – Building Sustainability

Kulturbyggnader 2.0 – lyckad konferens

106 Anpassningsbarhet en viktig del i Almnäs

Nya Svanen – med portaler för digitalt flöde

Ronnebyhus – Svanen för renovering

108 Klimatsmarta lägenheter i Vännäs

Hemsö – äldreboende i Täby kyrkby

109 Kvartetten – klimatkompenserade kontorslokaler i Malmö

Årets Basta-dag

110 Skanska Hållbar Hyresbostad i Barkarby

CMB-grupp ska ta fram färdplan för klimatledarskap

112

Hållbara hyresrätter i Vikaholm

Gårda Johan lanserar hållbart, biologiskt, nedbrytbart

113

Stenvretens industriområde – hållbarhet för miljö

klimatpåverkan

infill för konstgräs

App från Prezero – inventeringshjälpmedel för en nationell återbruksmarknad

hållbarhetssatsning

och människor

Rival – river, miljöinventerar och återbrukar

Ny handlingsplan för att skapa cirkulära materialflöden

114 Byggelement storsatsar på automatiserad produktion

för installatörer

26 32 39

88 4

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

REDAKTION UTGIVARE: Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Växel: 08-501 08 71

PÅ HÖGSTA NIVÅN

ANSVARIG UTGIVARE/CHEFREDAKTÖR: Jan Åström jan.astrom@storkom.se REDAKTÖR: Kjell-Arne Larsson REDAKTION: Gösta Löfström ART DIRECTOR: Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se MARKNAD: Noah Åström Marin noah@storkom.se

EN M ÄR

TRYCK: Exakta Print AB, Malmö 2023 N VA

HÅLLBARHETEN

Trycksak 3041 0417

OMSLAGSBILD: Scandic I Värtahamnen. Niam AB certifierar byggnaden enligt BREEAMnivå Very good samtidigt som Scandic följer Svanens högt satta miljökrav. Bild: Olle Nordell

EN STOR DEL av dagens klimatoch miljöarbete faller tillbaka på ”Vår gemensamma framtid” – ofta kallad Brundtlandrapporten – som etablerade begreppet ”hållbar utveckling”. Rapporten låg klar inför FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio 1992. Under denna konferens antogs klimatkonventionen. Idag tänker vi kanske mest på Parisavtalet från 2015, och detta är en utveckling av konventionen. I sammanhanget får vi inte glömma att miljöarbete är mycket mer än klimat. Förutom att bekämpa klimatförändringarna räknas sexton andra miljömål upp i FN:s Agenda 2030. Många stora företag hänvisar till alla mål i agendan och vissa arbetar strategiskt med flera av målen. EU:s klimatoch miljöarbete är mycket ambitiöst. ”The European Green Deal” har bland annat som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030 (med 1990 som basår) – Fit for 55. Ett av EU:s grepp för klimatoch miljöarbetet är Taxonomin. Den har sex miljömål, förutom bekämpning av klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar, handlar det om skydd av vatten och marina resurser, cirkulär ekonomi, skydd mot föroreningar samt bevarande av biologisk mångfald. Hur företagen i detalj ska leva upp till de

sex målen beskrivs i de så kallade tekniska granskningskriterierna. Gällande klimat (första och andra målet) är kriterierna fastslagna och inom kort väntas kriterierna för de övriga fyra bli klara. Taxonomin ska i slutänden underlätta för finansiärer och bolag att styra kapital mot hållbara investeringar. EU ställer samtidigt allt högre krav på transparenta hållbarhetsredovisningar från företagen. Under ett hundra år eller så har vi varit duktiga på att planera, redovisa och följa upp ekonomi. Framöver blir detta lika viktigt vad gäller hållbarhet. Därmed kommer klimatoch miljöarbetet upp på allra högsta nivå i bolagen, hos vd och i styrelserummet. De mindre bolagen får inte dessa krav direkt på sig, men eftersom exempelvis större byggbolag köper byggprodukter från mindre bolag, måste även dessa arbeta ambitiöst för att de tekniska granskningskriterierna och kraven på hållbarhetsredovisningarna slutligen ska klaras. Hållbarhetsarbetet kommer därmed att nå de allra högsta nivåerna och dessutom överallt. God läsning!

Jan Åström, Kjell−Arne Larsson Grönt Samhällsbyggande

FÖLJ OSS PÅ: www.grontsamhallsbyggande.se www.issuu.com Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa. ISSN: 2004-3856

Grönt

Samhällsbyggande Miljöcertifieringar och Bedömningssystem

Nr 4 2023

Biologisk mångfald på

VI ÄR MED PÅ OMSTÄLLNINGSRESAN! www.grontsamhallsbyggande.se

SKANSKAS INSPIRATIONSDAG Mycket tänkvärt på

ÅRETS BASTA-DAG

NYA SVANEN

– med portaler för helt digitalt flöde

KULTURBYGGNADER 2.0

– lyckat arrangemang av Realstad och Stordåhd Kommunikation Allmännyttans Klimat- och energikick

– EN VERKLIG KICK FRAMÅT CASTELLUM

– mätbara hållbarhetsmål möjliggör uppföljning

SCANDIC

I VÄRTAHAMNEN

We bring projects to stories

FOKUSERAR PÅ ÅTERBRUK OCH HÅLLBARHET

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

TÄBY KOMMUNS

Wallenstam tillämpar både Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift.

första NollCO2-certifierade projekt

Fler miljöcertifieringar och omfattande energieffektivisering hos

WALLENSTAM UNDER BÖRJAN AV 2023 har Wallenstams fastighet på Östra Hamngatan 23-27 i Göteborg certifierats till nivå Guld enligt Miljöbyggnad iDrift. Utöver det har kvarteret Väven i Mölnlycke

samt Kompositören i Uppsala, två nyproducerade fastigheter, certifierats enligt Miljöbyggnad nivå Silver. Samtidigt pågår en rad energieffektiviseringsprojekt i befintliga fastigheter i båda regionerna.

CLARION HOTEL DRAKEN I GÖTEBORG har nu öppnats

DEN 1 OKTOBER öppnade Clarion Hotel Draken sina 474 rum i den nybyggda 33-våningsskrapan vid Järntorget i Göteborg. På uppdrag av entreprenören K21 har PE Teknik & Arkitektur varit huvudkonstruktör i projektet hela vägen från programhandling till färdig byggnad. Dessutom har PE konstruerat byggnadens prefabstomme på uppdrag av UPB samt varit ansvarig akustiker. Fastighets AB Balders nybyggnation, som miljöcertifieras enligt LEED Gold, kompletterar klassiska biograf Draken och är med sina drygt 100 meter Göteborgs högsta hotell. Den K-märkta biosalongen har bevarats i hjärtat av byggnadskomplexet och lever vidare som en del i en världsunik mötesarena med kulturevenemang, konferenser och alla former av nöjen. Högst upp i huset möts besökare av en spektakulär mötes- och eventvåning med restaurang och takbar som bjuder på magnifik utsikt över staden och hamninloppet. (Källa: PE Teknik & Arkitektur) 6

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

KVARTERET GULLVIVAN, som byggs med massivträstomme och en utemiljö skapad med klimatneutralitet i åtanke, banar väg för att nå kommunens klimatmål. White har arbetat nära både beställaren och konsultgruppen, och även utvecklat det kreativa samarbetet ihop med företagets landskapsarkitekter. I dialog med Täby kommun lyckades man utnyttja fastighetens lite svåra mått på ett sätt som gav både en grönskande gård och fina hörnlägen till samtliga lägenheter. Projektet certifieras med Svanen och med NollCO2. (Källa: White)

MG REAL ESTATE

uppför logistikanläggning i närheten av E20

I FOLKESTA i utkanten av Eskilstuna anläggs en byggnad med lager och kontor. Projektet genomförs på spekulation och lokalerna från 144 kvadratmeter och uppåt inreds enligt hyresgästernas önskemål. Läget är perfekt med närhet till E20 och järnvägsförbindelse. Byggherren uppger att solceller ska installeras och att byggnaden ska certifieras.

Boverkets personal till

NYTT KONTOR

Det har funnits många tekniska utmaningar, inte minst komplexa grundläggningsförhållanden, och kring vindlastens påverkan på en så hög byggnad.

BOVERKET KOMMER att flytta till ett nybyggt huvudkontor våren 2025. Det nya kontoret byggs vid Skeppsbron på Trossö i centrala Karlskrona. Bygget påbörjades våren 2023. Skanska är byggherre, där Boverket blir hyresgäst och Vacse AB hyresvärd. Viktiga ledstjärnor för kontoret är god gestaltning, lågt klimatavtryck och en sund och trivsam arbetsmiljö för alla Boverkets anställda. Målsättningen är att uppnå WELL nivå Platinum, BREEAM nivå Outstanding och Energiklass A och att eftersträva noll CO2.

CMY

El-komponenter för ett hållbart samhälle I mer än 25 år har EEC framgångsrikt levererat högkvalitativa produkter, tjänster och konceptlösningar inom el, elsäkerhet och energi. Tillsammans med våra kunder tar vi fram produkter och lösningar som leder till tidsbesparingar vid konstruktion & montering av ställverk & centraler. Därtill erbjuder Euro Energy smarta produkter så att ni som kund kan arbeta säkert med spänning (AMS) upp till 800kV.

euroenergy.se

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

De gamla bankpalatsens arkitektur i jugendstil har varit viktiga att bevara. Bild: Åke E:son Lindman

Förnybar energi, välisolerat klimatskal, väl övervägda materialval, återbruk och genomtänkta lösningar för hela livscykeln krävs för att klara certifieringarna Svanen och NollCO2. Bild: Liljewall

FISKARHEDENVILLAN BOSTAD & LILJEWALL ARKITEKTER

– Sveriges första NollCO2-certifierade småhusgrupp I SAMARBETE MED Fiskarhedenvillan Bostad har Liljewall Arkitekter tagit fram förslaget till Sveriges första NollCO2-certifierade småhusgrupp i Nyköping. Projektet ska bidra med karaktärsfulla bostäder som underlättar ett hållbart liv i ett centralt och vattennära läge. En grupp av tio småhus kompletterar bebyggelsen på Arnö-Rosenhill och formas i trädgårdsstadens anda med både gröna och sociala ambitioner. Här skapas goda förut-

sättningar för gemenskap och möjligheter till delningsekonomi genom fordons- och redskapspool. Planlösningen med flexibla 3–7 rum och kök ger möjligheter för utveckling i livets olika skeden. Hemarbete och hemester, odling och vattenskörd är några av de aktiviteter som bostäderna ska underlätta för, och här planeras trädgårdar med artrikedom och biologisk mångfald. (Källa: Fiskarhedenvillan)

NYRUSTAT ROSENBAD RENOVERINGEN AV kvarteret Rosenbad i centrala Stockholm är klar. Regeringskansliet har flyttat tillbaka efter att ha varit evakuerat i drygt fyra år. – Efter 40 år var Rosenbad i stort behov av upprustning. Byggnadens installationer hade uppnått sin livslängd. I hela projektet har vi strävat efter hållbarhet i alla led. Målet var redan från början att uppnå Miljöbyggnad nivå Silver för renoveringsarbetet, berättar Peter Wallin, fastighetsdirektör vid Statens fastighetsverk. (Källa: SFV)

Sveriges första

KLIMATSMARTA

CAMPUS HÅLLBARA ENERGILÖSNINGAR för Tamarinden i Örebro Genom en rad lösningar för en effektiv och hållbar energianvändning är E.ON med och driver utvecklingen när Tamarinden växer fram. Tamarinden är den nya energismarta stadsdelen där husen delar energi. Här byggs ett lågtempererat fjärrvärmenät och i ett pilotprojekt planeras ett likspänningsnät för 8

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

delning av energi mellan fastigheterna i området. Ett av målen är att plana ut effekttoppar. Idén är byggnader utformade för att: • Minska energibehovet • Producera energi • Dela energi (Källa: E.ON)

ALBANO ÄR STOCKHOLMS nya campusområde och Sveriges första klimatsmarta campus, miljöcertifierat enligt Citylab. Det som från början var ett industriområde vid Roslagsvägen har förvandlats till en levande stadsdel med universitetslokaler, bostäder, grönytor och restauranger. För att göra universitetslokalerna så energieffektiva som möjligt har ett bergvärme- och bergkylsystem installerats och solcellspaneler har monterats på taken. (Källa: Kyla & Värme)

Grönare logistikbyggnader. Oavsett färg på fasaden.

Som byggentreprenör har vi ett ansvar. Och en fin möjlighet. Genom medvetna val av resurser, metoder och material kan vi tillsammans uppföra mer hållbara projekt; och bana väg för grönare logistikbyggnader. Oavsett färg på fasaden.

olofssonbygg.se

Hållbar utveckling inom bygg, fastigheter och stadsutveckling

• Projektledning och projektstöd • Utbildningar • Forskning och utveckling • Verksamhetsutveckling • Partnering och samverkan • Nätverk • Miljö- och hållbarhetscertifieringar • Klimatdeklarationer • Diplomerad fuktsakkunnig www.sustainacon.se

Leksand Bandreklam 2800x740mm

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Att huset är byggt i trä innebär dessutom avsevärt lägre klimatutsläpp från byggfasen än en traditionell byggnad i stål och betong. Bild: Daniel Larsson

Läget med närhet till Köpenhamn och resten av kontinenten är väldigt attraktivt.

MVB OCH PANATTONI

i gemensamt projekt i Åstorp I JUNI I ÅR gjorde Panattoni det första markförvärvet i Skåne på 77000 kvadratmeter och nu har spaden satts i marken för projektet i Åstorp utanför Helsingborg. På platsen bygger MVB en toppmodern 46000 kvadratmeter stor industri- och logistikfastighet där omtanken om miljön är en viktig faktor. Panattoni, som är Europas största utvecklare av logistik- och industrifastigheter, har sedan sitt inträde på den svenska marknaden haft ambitiösa målsättningar om att blir marknadsledande på antalet utvecklade kvadratmeter, och just nu har bolaget flera byggprojekt i gång, framför allt i Mälardalen, men även Göteborg. Det är glädjande att Panattoni nu även är i gång med projekt i södra Sverige där företaget ser en stor efterfrågan på industri- och logistikfastigheter. Fastigheten som ligger med skyltläge utmed E4 kommer att certifieras enligt BREEAM Excellent och bli klar för inflyttning i september 2024. (Källa: MVB)

HÅLLBAR BYGGNATION hos Arkadia

ARKADIA ARBETAR med miljömärkningarna Miljöbyggnad och Svanen. Företaget bygger i trä där trämaterialets egenskaper i kombination med teknisk utveckling gör det möjligt att bygga upp till sex våningar. Fonden Arkadia Bostad förvaltas av SEB Investment Management AB, som har internationella åtaganden att arbeta efter de olika hållbarhetsmål som sätts upp av bland annat FN och EU. Som konkret exempel har SEB Investment Management satt upp som delmål att minska utsläppen från sina fondinvesteringar med 50 procent till 2025 och med 75 procent till 2030, jämfört med utgångsåret 2019. Ett led i att uppnå detta är att investera i fastighetsfonder med hållbart byggda hus, såsom den egna fonden Arkadia Bostad. (Källa: Arkadia Bostad) 10

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

PLUSENERGIHUS I TRÄ DE FÖRSTA HYRESGÄSTERNA har flyttat in i K2A:s nybyggda plusenergihus Generatorn i Linköping. Huset beskrivs som unikt i sitt slag och sannolikt det största plusenergihuset i trä som har byggts i Sverige. Huset har 90 studentlägenheter och 22 trygghetsbostäder. En av nyckelfaktorerna är särskilda lösningar för bergvärme och värmeåtervinning från utgående vatten. (Källa: Cision)

– Jag är stolt över hur vi dagligen bidrar till en hållbar utveckling. Inom det här projektet ligger stort fokus på minskat klimatavtryck genom cirkularitet och återbruk samt en ännu lägre energiprestanda, berättar Mia Häggström, hållbarhetschef på Fabege. Bild: Jeanette Hägglund

BREEAM IN-USE på Solna Strand

PRECIS VID VATTNET i Solna Strand utvecklar Fabege ett kvarter på cirka 66 000 kvadratmeter med flexibla kontorsytor och direkt närhet till strandpromenad, natur och kommunikationer. Vid förädlingen av fastigheten Nöten 4 i Solna Strand kommer Fabeges ambitiösa hållbarhetsarbete till uttryck på flera sätt. Företaget har sedan starten i projektet haft stort fokus på hållbarhet och klimatsmarta lösningar. Fastigheten kommer att restaureras med största hänsyn till miljön utifrån miljöcertifieringen BREEAM In-Use vars primära syfte är att minska befintliga byggnaders miljöbelastning. Klimatpåverkan från produktion av byggmaterial är hög. För att minska miljöpåverkan både på kort och lång sikt säkerställs redan i tidigt skede att man för projekten väljer rätt material och använder rätt metoder för att skapa förutsättningar för cirkulära materialflöden. (Källa: Fabege)

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

BIDRAG AV MSB för förebyggande av naturolyckor UNDER TVÅ ansökningsperioder per år kan kommuner ansöka om MSB:s statsbidrag för förebyggande av naturolyckor. Bidraget kan sökas för åtgärder som minskar sannolikhet eller konsekvens av att befintlig bebyggelse drabbas av ett förändrat klimat. PE:s experter inom klimatriskanalys och klimatanpassning hjälper till med såväl bidragsansökan och utredning som projektgenomförande. Hantering och förebyggande av klimatrisker blir en allt viktigare punkt på samhällsagendan. För kommuner kan det handla om att till exempel identifiera risker för översvämning från skyfall, hav eller vattendrag för att kunna genomföra och planera åtgärder som förebygger riskerna. En kommun kan få bidrag av MSB för en anpassningsåtgärd som är noggrant utredd och ordentligt underbyggd. Trots de senaste årens ökade fokus på klimatrisker är det hittills bara ett fåtal av Sveriges kommuner som har sökt och fått detta bidrag för något eller några projekt. PE kan bidra med analys av risker och identifiera behov i kommunens bebyggda miljö, ge stöttning under hela ansökningsförfarandet samt även genomförande av bygg/anläggningsprojekt. PE har stor erfarenhet av att arbeta mot statliga myndigheter i denna typ av processer och är vana vid att utföra klimatriskanalyser. PE erbjuder sig att stötta en kommun i hela kedjan från analys av

Det finns många risker att hantera.

möjliga översvämnings- och skyfallsrisker och framtagning av genomarbetade förslag på lämpliga åtgärder, via genomförande och vidare till uppföljning och avrapportering efter åtgärdens färdigställande till MSB i enlighet med de villkor som gäller för att få bidrag. (Källa: PE Teknik & Arkitektur)

Omsorgsfullt byggande. Att mäta hur stor andel av den CO2 som avfallsförbränningsanläggningen släpper ut som är fossil och icke fossil, börjar bli mer och mer intressant i Sverige och Europa. För detta ändamål har Envea GmbH tagit fram långtidsprovtagningssystemet AMESA B. Systemet följer standarden EN ISO 13833, vilket borgar för att det även är OK att använda i framtiden. Systemet är mycket automatiserat, och kräver sällan ingrepp från någon operatör. Systemet bygger till viss del på deras QAL1certifierade dioxinprovtagningssystem AMESA D. Kontakta oss för att få hjälp med att hitta rätt analysator till rätt jobb! Tel: 040 - 664 28 50 www.palgo.se

Smarta fasadsystem för nyproduktion och renovering. Kreativa möjligheter för ytor: puts, innovativa färger, glas, tunt tegel. www.sto.se

Omsorgsfullt byggande.

Ett glasklart leverantörsval sedan mer än 100 år • Isolerglas • Laminerat glas • Härdat glas • Bullerdämpat glas • Screentryckt glas 0471-188 00 • info@emmabodaglas.se

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Den nya terminalen på Helsingfors-Vanda har fått

BREEAM-CERTIFIKAT FINAVIA HAR FÅTT BREEAM-certifikat som bevis på det omfattande ansvarsarbetet för terminalutbyggnaden som ingår i Helsingfors-Vanda utvecklingsprogram. Finavias terminalutbyggnad nådde den höga nivån – Excellent – särskilt tack vare

ansvarsfull markanvändning och ekologi, transportlösningar samt avfallshantering. Materialvalen, energianvändningen och hänsynen till välmående fick också höga poäng i utvärderingen. (Källa: Finavia)

ÅRETS LEED-BYGGNAD DET BLEV MAGASIN X i Uppsala som vann Sweden Green Building Awards i kategorin Årets LEED-byggnad. Kontorsbyggnaden som har uppnått LEED Platinum är ritad av White åt Vasakronan. Sweden Green Building Awards är Sveriges välkända pris inom hållbart byggande och delas ut till personer och projekt inom samhällsbyggnadssektorn, som inspirerar och visar vägen till hållbarhet. För andra året i rad vinner White och Vasakronan Årets LEED-byggnad med ett kontorshus som har Anders Tväråna som ansvarig arkitekt. Juryns motivering: ”Byggnaden är en kraftfull representation av världsklassig hållbarhetsprestanda, med exceptionellt låg klimatpåverkan. Som ett av de största kontorshusen i Sverige som har uppförts med modern träbyggnadsteknik, banar detta projekt vägen för hela branschen och visar att hållbarhet och högklassig arkitektur kan gå hand i hand. Genom att sätta skyhöga hållbarhetsmål har byggnaden blivit en förebild, där hållbarhetsprofilen genomsyrar allt från innovativa tekniska energilösningar och 12

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Lumi är ett av Sveriges mest ambitiösa återbruksprojekt och förutom att cirka 80 procent av stommen samt hela grundläggningen sparas så återanvänds allt som är praktiskt genomförbart. Bild: Vasakronan/Walk The Room

LUMI I UPPSALA NÄR LIVSMEDELSVERKET flyttade ur sina skräddarsydda lokaler i 70-talskomplexet Hugin i centrala Uppsala var konsensus att det inte gick att anpassa för nya hyresgäster och behövde rivas. Men genom att tänka utanför ramarna kunde White Arkitekter visa hur det gick att bygga om och spara stora delar av byggnaden, vilket minskat kostnader, utsläpp och byggtid. Nu har huset som ingen trodde skulle gå att rädda fått ett nytt liv som Lumi – en modern kontorsbyggnad med en levande bottenvåning. (Källa: White)

BOKEN BYGGEKOLOGI I Magasin X tillämpas modern träbyggnadsteknik. Bild: White/Måns Berg

noggrant utvalda material till klimatvänliga pendlingsalternativ. Byggnaden har uppnått den prestigefyllda LEED Platinum-certifieringen med högsta poäng i norra Europa. Den har byggts med en vision om framtiden och en känsla av stolthet, och den erbjuder hyresgästerna en miljö där de känner stolthet över att vara en del av detta enastående projekt.”

SAMHÄLLET STÅR INFÖR en stor omställning och för att kunna nå klimatmålen måste byggandet bli mer hållbart. Hur det ska ske i praktiken beskrivs i boken ”Byggekologi – kunskaper för ett hållbart byggande” som finns i ny upplaga. Författare är arkitekterna Maria Block och Varis Bokalders som har samlat kunskaper och erfarenheter inom hållbart byggande. Med den nya utgåvan så täcker man allt från den senaste forskningen om material och metoder till den aktuella lagstiftningen. Boken är utgiven av Svensk Byggtjänst.

Klimatsmart från familjeskogsbruken

Vi förädlar den hållbara skogsråvaran från familjeskogsbrukens ansvarsfullt brukade skogar till förnybara, klimatsmarta produkter och lösningar som skapar värde för många människor i ett naturligare samhälle. Södras korslimmade trä (KL-trä) kan sänka byggnadens klimatpåverkan med upp till 80 procent. En effekt möjlig tack vare våra fossilfria plantskolor, hållbart brukade skogar, transporter med biodrivmedel och fossilfria produktionsanläggningar.

Läs mer om oss genom att skanna QR-koden

Med vår träkunskap kan vi vara ett stöd i materialval och säkerställa korrekt användning av trä i ditt projekt. Vi kan tillhandahålla smarta och snabbt monterade massiva träelement i korslimmat trä (KL-trä) och limträ, samt trä för fasader och invändig beklädnad, tillsammans med andra kompletterande produkter, behandlingar och systemlösningar. Med rötterna i skogen skapar vi framtiden!

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 Next Generation av Prodikt får kraftigt utökade möjligheter.

PROJEKTVERKTYGET PRODIKT – rejält utökad användbarhet

Under första kvartalet nästa år lanseras en ny kraftfull uppdatering av databasen och projektverktyget Prodikt. Med optimerad byggnads-LCA, AI-förstärkt import av 3D-modeller, energimodul och sömlös hantering av produktspecifikationer, blir Prodikt ett verktyg för hela projektet, från förstudier till färdigt bygge. Dessutom blir det nu möjligt att smidigt få en överblick av hela sin projektportfölj. AV KJELL-ARNE LARSSON PRODIKT ÄR REDAN i dag en mångsidig plattform för byggbranschens aktörer. I databasen samlas produktdata gällande klimat, hälsa, cirkularitet och tekniska prestanda. Projektverktyget medger aktiva val av produkter, ger kontroll över vilka val som har gjorts och möjliggör avvägningar mellan produkt- och systemval; allt för ett byggande med höga hållbarhetsmål som samtidigt möter tekniska krav. 14

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Den digitala hållbarhetsplattformen Prodikt är noden för produktdata mellan byggmaterialproducenterna och byggbranschens aktörer. Produktdata bearbetas ner till produktnivå (artikelnivå) och innehåller bland annat information från EPD:er (Environmental Product Declarations) och andra dokument samt tekniska data. Systemet gör ingen bedömning av produkterna, utan på ett enkelt

och överskådligt sätt redovisas informationen för användaren. Leverantörer av byggprodukter tillgängliggör sina produktdata i Prodikt. Sedan används Prodikt av fastighetsutvecklare, entreprenörer, konsulter, med flera. Prodikt kommer bäst till sin rätt som projektverktyg, och i detta görs valet av produkter till bygget. Allt eftersom mängderna av produkterna läggs in summeras hållbarhetsdata för varje produkt

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

“

Innan Prodikt fanns krävdes väldigt mycket arbete för att ta fram och utvärdera dokumentation.

Snabbt och bra beslutsfattande underlättas både i design- och konstruktionsfasen.

/Daniel Olausson, chef för innovation och medgrundare

/Rasmus Ekberg, vd för Carbonzero AB som utvecklar Prodikt

respektive för hela byggnaden. Hållbarhet beaktas inom områdena klimatpåverkan, cirkularitet (exempelvis andel återvunnet material, återvinningsbarhet) och potentiell hälsopåverkan (exempelvis kemiskt innehåll). Prodikt är dynamiskt, om användaren ändrar sitt produktval uppdateras samtliga siffror. Det går att jämföra summor för hela produktgrupper och för hela byggsystem. Siffrorna ger underlag för bland annat klimatberäkning, certifieringar och i Prodikt kan man smidigt generera en helt färdig klimatdeklaration. – Innan Prodikt fanns krävdes väldigt mycket arbete för att ta fram och utvärdera dokumentation. Prodikt möjliggör nu hållbara val utan allt detta arbete, säger Daniel Olausson, chef för innovation och medgrundare. Nu kan även små och medelstora företag bygga hållbart. – Vi är lyhörda för intressenterna och kända för att snabbt utveckla och anpassa funktioner och nu breddar vi användningen och gör det möjligt att använda Prodikt från programhandlingsfas tills att byggnaden står redo för förvaltning, förklarar Rasmus Ekberg, vd för Carbonzero AB som utvecklar Prodikt. Next Generation av Prodikt blir därför ännu mer kraftfull. Möjligheten att göra LCA blir optimerad. Hela livscykeln inkluderas, det vill säga byggskede, drift och slutskede. Funktionen

använder en specifik och uppdaterad databas, med klimatdata för olika byggprodukter, energikällor och andra faktorer som påverkar analysen. Precision och kvalitet i denna ökar. – Många fastighetsutvecklare har högre ambitioner än lagkrav och får nu ett bra verktyg att arbeta med för att nå egna mål, säger Daniel Olausson. Sedan tidigare ger Prodikt möjlighet till loggbok respektive att importera en A- eller K-modell i 3D. Nu blir det mindre manuella ingrepp och mer automatik i importfunktionen, och dessutom förstärks den med AI. – 3D-modellen visualiseras i Prodikt. Det går att arbeta med sina produktval i modellen. Samtidigt uppdateras loggboken så man kan jobba med listor och mängder i den. Snabbt och bra beslutsfattande underlättas både i design- och konstruktionsfasen, förklarar Rasmus Ekberg. Nytt för Next Generation blir en automatiserad energimodul som integreras i Prodikt. Detta möjliggör en energisystembedömning i tidigt skede, vilket gynnar tvärdisciplinärt samarbete. Överväganden och olika val vävs sömlöst in i projektet. En bättre helhetsbedömning kan göras av flera discipliner inför val av energisystem och övrigt som påverkar byggnadens energiprestanda. Energimodulen är ett betydande hjälpmedel, den levererar en energikalkylering enlig BBR29 eller BBR27.

Nya versionen av Prodikt medger också ett sömlöst uppfyllande av projektets specifikationer. Idag är problemet att det som byggs inte alltid är det som har designats eller beställts. Prodikt möjliggör nu effektiv specifikationsuppfyllnad, datatillgänglighet i realtid, förbättrad projekthantering och analys i tidiga skeden för sömlös integrering av tekniska krav, vilket förbättrar projekteffektiviteten och kvaliteten. – Med full spårning och dynamiska upphandlingskrav med automatisk uppfyllnadsanalys har upphandling och projektsammanställning aldrig varit enklare, menar Daniel Olausson. Man ser idag en kraftig ökning av antalet projekt i plattformen Prodikt. Detta skapar också behov av en utökad förmåga till överblick. Detta behov möter nu Prodikt upp med en visuell översikt i realtid över hela portföljen eller utvalda projekt. Detta kommer att möjliggöra en helt ny nivå av uppföljning och utöka en aktörs förmåga att utifrån projekt skapa erfarenheter för att effektivt kunna förbättra sig framöver. Idag vill många reducera sin klimatpåverkan, men har betydande problem med att möta det. Det kommer Prodikt nu att möjliggöra. – Dashboarden underlättar också noggrann rapportering exempelvis av Scope 3-utsläpp och hållbarhetsrapportering enligt CSRD, berättar Rasmus Ekberg. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Att kunna grönmärka aktier underlättar för kapital att styra in på hållbara investeringar. Nasdaq hjälper företag att flagga för sin gröna aktie, som här på Nasdaqtornet på Times Square.

Nasdaq gör hållbara företag och företag i transition

SYNLIGA FÖR INVESTERARE Hållbara företag kan synliggöra sina aktier som gröna tack vare den gröna märkningen Nasdaq Green Equity Designation. Bolagen granskas av en tredje part och varje år måste granskningen förnyas för att få behålla märkningen som grön, eller som bolag i grön transition. AV KJELL-ARNE LARSSON FÖR ATT UPPFYLLA kraven för Nasdaqs gröna märkning måste bolaget ha omsättning och investeringar som till minst 50 procent bedöms som gröna och att mindre än 5 procent av omsättningen är knuten till fossilt bränsle. Flera svenska fastighetsbolag – nämligen Platzer, K2A, Wästbygg Group, Annehem Fastigheter och Castellum har fått sin aktie godkänd som grön. Hittills är det två typer av bolag, fastighetsbolag och Clean Tech-företag, som ansökt och fått märkning. – Hållbarhetsarbete är utmanande och komplext. När det gäller fastighetsbranschen har det hittills mest handlat om att miljöcertifiera enskilda projekt eller byggnader. Med grön märkning av aktier vill vi hjälpa duktiga hållbara bolag att synliggöra sitt hållbarhetsarbete på ett transparent sätt, berättar Adam Kostyál, europeisk noteringschef på Nasdaq och ytterst ansvarig för drygt tusen bolag 16

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

som är listade på Nasdaqs börser i Norden och Baltikum, dessutom för europeiska bolag som är listade på Nasdaq i USA. Nasdaqs koncept för gröna aktier har funnits i ungefär ett och ett halvt år och flera av bolagen har hunnit med både det initiala godkännandet och omprövningen efter ett år, bland andra Castellum. – Möjligheten att märka sin aktie som grön underlättar för företagen att jobba med hållbarhet, pushar på arbetet och synliggör det för investerare och för bolagens kunder, fortsätter Adam Kostyál. Vid granskning av bolagen använder vi oss av externa parter, som S & P Global Shades of Green. Vi är mycket måna om att motverka så kallad greenwashing. Företagen måste vara transparenta med sina fastställda miljömål och hur de lever upp till dem, såsom Science Based Targets och klimat KPI enligt Parisavtalet.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • D E N N A A RT I K E L P R E S E N T E R A S AV A LG E C O – Granskningen sker också i linje med EU-taxonomin, som bolagen måste vara transparent med hur de uppfyller. Allt detta skapar trygghet för investerare och för bolagens kunder. Det finns två alternativ för gröna aktier, beroende på hur långt bolaget kommit i sitt hållbarhetsarbete: Nasdaq Green Equity Designation och Nasdaq Green Equity Transition Designation. Den senare, märkningen för grön transition, ställer krav på att minst 50 procent av investeringarna ska bedömas som hållbara, med avsikten att gröna investeringar ska bidra till att den gröna andelen av bolagets omsättning blir allt högre. Högst 50 procent av omsättningen får vara knuten till fossila bränslen. Märkningen för grön transition är avsedd för bolag som jobbar ambitiöst med sitt hållbarhetsarbete och har målet att bli allt mer gröna. Även onoterade bolag kan erhålla en grön märkning. Exempelvis tekniska utvecklingsbolag under expansion har behov att synliggöra sitt hållbarhetsarbete för att locka investerare.

Handel med negativa utsläpp

Nasdaq går långt i sitt hållbarhetsengagemang. Man är majoritetsägare i Puro.earth, som utfärdar certifikat för koldioxidinfångning, så kallade negativa utsläpp. Dessa kan åstadkommas genom att fånga in koldioxid exempelvis från värmeverk och lagra koldioxiden i havsbotten, eller att producera biokol som lagras i marken. Många företag, både i fastighetssektorn och i andra sektorer, har mål om klimatneutralitet. Att eliminera samtliga utsläppskällor kommer att bli svårt och därför kommer bolagen att behöva köpa negativa utsläpp för att balansera ner sina utsläpp till netto noll. Puro.earth utfärdar CO2 Removal Certificates (CORC), som garanterar att koldioxiden verkligen har samlats in och lagrats och att

– I och med möjligheten till grön aktie och sedan att kunna certifiera handel med negativa utsläpp gör vi vårt för att stödja bolagen i sin hållbarhetsresa, säger Adam Kostyál, europeisk noteringschef på Nasdaq och ytterst ansvarig för drygt tusen bolag som är listade på Nasdaqs börser i Norden och Baltikum.

leverantören av negativa utsläpp inte säljer samma post till någon annan. Allt säkras på vetenskaplig basis. Den som behöver handla negativa utsläpp kan vända sig till Puro. earth för att hitta leverantör och köpa där, alternativt komma med en förfrågan om en viss leverantör kan prövas för att få certifikat. – Vi var väldigt tidigt ute med detta och sätter en standard för certifiering och sådan handel, eftersom vi ser ett behov hos företagen. Ha gärna en dialog med oss om hur det fungerar och prova sedan att göra inköp av negativt utsläpp. Vi är mer än gärna med och bidrar till kompetensen på området, avslutar Adam Kostyál.

EN REJÄL BIKUPA KAN ÖKA LÖNSAMHETEN I ALLA PROJEKT. Redan vår grundare Lars Jorstadius visste att en rejäl bikupa ökade kundernas lönsamhet. Han kallade det förstås inte för bikupa, utan för diskussion. Inte heller pratade han om samverkan eller partnering, trots att det var precis så han arbetade, redan för 40 år sedan. Begreppen må ha förändrats sedan dess, men betydelsen är densamma: ju tidigare vi börjar arbeta tillsammans, desto mer värde kan vi tillföra. Oavsett om det handlar om större hållbarhet, ökad lönsamhet eller trevligare stämning på projektmötena. Det är vårt samverkansprojekt Arvid Nordquist ett bra exempel på. Läs mer om vår modell för samverkan på ro-gruppen.se

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

INDU-ZERO bygger på måttanpassade standardrenoveringspaket – industriellt tänkande för smarta energirenoveringar. Bilden från Enschede i Nederländerna. Till vänster – före renovering. Till höger – efter.

INDU-ZERO

– energirenovering till halva kostnaden Ett EU-projekt har tagit fram en helt ny metod att energirenovera bostäder. Prefabricerade väggar och tak monteras utanpå befintliga väggar och tak. Sol-el integreras på taket. Värmepump, ventilation och övrig energiteknik ryms i en standardiserad ”skid”. Konceptet har provats i full skala i Nederländerna och kan nu anpassas till Sverige. AV KJELL-ARNE LARSSON UNDER 2020 presenterade EU-kommissionen ”En renoveringsvåg för Europa” med avsikt att energirenovera äldre byggnader. De boende ska också få bättre inomhusmiljö, växthusgasutsläppen ska minska, digitaliseringen främjas och återvinningen förbättras. Behovet av energirenoveringar i Europa är enormt. Enbart i Nordsjöregionen finns 22 miljoner bostadshus uppförda 1950–85 som årligen släpper ut 79 miljoner ton CO2e. Ser man till hela EU handlar det om 152 miljoner hem som behöver renoveras. En del av dem har visserligen hunnit renoveras, men det som görs är alltför begränsat: 18

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

• Takten är för låg • Kostnaden för hög • Hus som inte renoveras till nollenergibyggnader, fortsätter att släppa ut CO2 Detta rimmar illa med EU:s och enskilda staters klimatmål. Därför anslog EU medel till InterReg-projektet INDU-ZERO. Fjorton organisationer och företag från sex länder deltog. – Att få fram kostnadseffektiva lösningar för mycket energieffektiva renoveringar baserade på cirkulär ekonomi är helt avgörande

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 om branschen ska kunna lyckas med sina målsättningar inom energi och klimat, säger Per Andersson, som varit engagerad i INDU-ZERO och för närvarande är koordinator för INDU-ZERO Scandinavia. Konceptet baseras på effektiv tilläggsisolering och radikalt förbättrat energisystem för huset. Detta kan vara ett radhus, parhus, 2–4 våningars flerbostadshus eller högre hus. Prefabricerade ytterväggar och tak monteras utanpå befintliga väggar och tak. Ytterväggselementen har nya fönster och takelementen har integrerade solpaneler. Energilösningen för övrigt tillsammans med ventilationstekniken ryms i en ”skid” som installeras i huset. Konceptet täcker in även underhåll och förvaltning, utan gömda kostnader, en total leverans med andra ord. I ett av Nordsjöländerna – Nederländerna – har konceptet til�lämpats i ett radhusområde i orten Enschede. Väggpanelerna har tillverkats av det nederländska företaget RC Panels. Deras fabrik producerar cirka tusen paket per år till olika renoveringsprojekt. Inom INDU-ZERO vidareutvecklades konstruktionen av väggpanelerna. Dessa baseras på HD EPS – expanderad polystyren med hög densitet som isolering.

Arbetsgång

INDU-ZERO har tagit fram en arbetsgång för hur ett renoveringsprojekt ska genomföras. Först fotograferas huset från olika håll och en ungefärlig modell tas fram, tillsammans med tekniska data om huset. Detta ligger till grund för ungefärlig kalkyl och energiberäkning. När fastighetsägaren väl bestämt sig, laserskannas huset för en noggrann modell, som styr måtten på de vägg- och takelement som ska tillverkas i fabrik. Montage på och i fastigheten utförs sedan av specialutbildade montörer. Radhusens tak har solcellspaneler integrerade vilka levererar el till bland annat tekniksystemets värmepump. Denna finns i husets ”skid” tillsammans med ventilationsteknik, expansionskärl med mera. Tilläggsisolering i kombination med förnyat energioch ventilationssystem, gör att energiprestanda förbättras radikalt. Energikalkyler som har gjorts för ett nederländskt fall visar att husen kommer att klara kraven för nära-noll-energibyggnad – nZEB. För energisystemet finns ett flertal möjliga varianter. Solpanelerna på taken kan vara antingen för solel, eller för både solel och solvärme. Värmepumpen kan nyttja utomhusluft, frånluft eller annan energikälla. Placeringen av den nya tekniken kan givetvis anpassas beroende på hus. För att det hela ska bli kostnadseffektivt är tanken att varje land sätter upp minst en fabrik för tillverkning av renoveringspaket. Dessa innehåller skräddarsydda vägg- och takelement, allt som sitter i ”skidden” och alla övriga komponenter. Kapaciteten är tänkt att bli ungefär 15 000 paket per år per fabrik i en högautomatiserad massproduktion. Både paketen och utformningen av fabriken ska befrämja återbruk, återvinning och cirkulär ekonomi.

Nationell fortsättning

InterReg-projektet INDU-ZERO avslutades sommaren 2022 och har redovisat flera framgångar, bland annat: • Tilläggsisolering på nytt sätt • Arbetsflöde, från förprojektering till driftsfas • Givande detaljlösningar Till de senare går det att räkna båglösa fönster, med välisolerat glas, mycket låg underhållskostnad och hög livslängd. Konceptet använder också fasadankare på ett nytt sätt. Som nya lösningar kan vi eventuellt också räkna vägg- och takelementen som baseras på högdensitets EPS. Nu får varje land för sig tillsammans med företag ta över stafett-

– Att handla upp varje renovering för sig och basera denna på platsbyggda lösningar är alldeles för dyrt. Med ett standardiserat arbetsflöde och industriell tillverkning kan kostnaderna minskas till hälften. Det är kontentan av INDU-ZERO, säger Per Andersson, koordinator för INDU-ZERO Scandinavia.

pinnen. I Sverige pågår ”INDU-ZERO Scandinavia – förstudie för etablering av en smart och högautomatiserad fabrik för hållbara renoveringspaket för den nordiska marknaden” som finansieras av Energimyndigheten. Workshops i energirenoveringar enligt INDU-ZEROs metod har genomförts. Förstudien pågår nu och ska redovisas efter nyår. Viss anpassning av konceptet behövs för skandinavisk och svensk tillämpning. Energikalkyler bör göras för våra klimat och vi kanske bör bestämma vilka energiprestanda vi ska ta sikte på. Att prefabelementen baseras på EPS bör utredas bland annat brandskyddsmässigt. Eventuellt behöver vi ett annat material i elementen och kanske anpassningar till olika typer av befintliga ytterväggar. Det kan noteras att HD EPS visat bra resultat i livscykelanalyser, eftersom det går att återbruka två gånger (3 x 60 = 180 år) och därefter kan återvinnas. Det finns även motsvarande biobaserat material. Även vissa andra tekniska frågor kring INDU-ZERO-konceptet återstår.

Angeläget

I ett första skede behövs ett demonstrationsprojekt i Sverige. Och i ett andra skede intressenter som vill bygga en fabrik. – Vi behöver hitta industripartners som kan bygga fabriken och etablera hela affärskonceptet, säger Per Andersson. Kostnaden för en fabrik blir cirka 800 miljoner kronor. Den ska kunna producera 15 000 renoveringspaket per år. – Det är verkligen ett stort behov av energirenoveringar i Sverige och för övrigt i Europa. Möjligheterna är fantastiska med INDU-ZEROkonceptet, men också utmaningarna. Den största är kanske att det handlar om helt nya sätt att jobba. Fastighetsägarna ska beställa renoveringarna på ett helt nytt sätt. Nu väntar vi på investerare som inser marknadsmöjligheterna och satsar på en fabrik i stor skala, avslutar Per Andersson. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 Ett löpande mål är nettopositiv ökning av ekosystemtjänster.

CASTELLUM – mätbara hållbarhetsmål möjliggör uppföljning

Ända sedan mitten av 1990-talet, det vill säga nästan så länge som Castellum har funnits, har företaget arbetat med hållbarhet. I början var inriktningen huvudsakligen på energieffektivisering för att få ner driftkostnaderna. Under årens lopp har arbetet med klimatåtgärder, miljöfrågor och andra hållbarhetsaspekter blivit allt mer uttalat. AV KJELL-ARNE LARSSON IDAG ÄR CASTELLUM en av de allra mest ambitiösa fastighetsägarna i Norden och har fått en rad hållbarhetsutmärkelser, samt är enda bolag i Norden som är invalt i Dow Jones Sustainability Indices. Castellum har målet att tillhöra de mest hållbara fastighetsbolagen i Europa. Hållbarhetsarbetet har tilltagit i intensitet under de senaste 6–7 åren. Castellum har satt upp strategier och mätbara mål. Strategin benämns ”Den hållbara staden” och har fyra fokusområden: • Planeten • Framtidssäkring • Välbefinnande • Uppförande Områdena ska bidra till att nå både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. För att konkretisera och följa upp strategin finns 25 mätbara mål. Mätbarheten är oerhört viktig för att kunna förbättra kontinuerligt och redovisa resultaten. Uppsatta mål delas i löpande mål, mål till 2025 och mål till 2030. 20

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

– Samtliga våra mål är mätbara och vi följer upp dessa bland annat inom respektive färdplan som vi upprättat, berättar Filip Elland, Castellums hållbarhetschef. Ett av målen är att uppnå netto noll koldioxidutsläpp år 2030, godkänt enligt Science Based Targets initiative. Detta ska förverkligas genom tre färdplaner: • Netto noll i fastighetsförvaltning • Netto noll i projektutveckling • Netto noll i kundresan

Hållbarheten rapporteras i likhet med ekonomin

Castellum ägde 749 fastigheter vid utgången av 2022, inklusive de som tidigare tillhörde Kungsleden. Nyckeltal för hållbarhet följs upp för varje fastighet och KPI:er för hållbarhet används. Detta sker automatiskt i ett system som varit i bruk för samtliga fastigheter sedan 2020. Uppföljning sker kvartalsvis, på motsvarande sätt som för ekonomin. – Förvaltningsorganisationen får feedback

från systemet via styrkort. Det sker en ständig optimering av fastighetsdriften, främst med avseende på styrning av fastigheterna, och vi ger support till personalen, fortsätter Filip Elland.

Miljöcertifiering viktigt

Ett av Castellums löpande mål är att all nyproduktion och större ombyggnader ska miljöcertifieras. Vid utgången av 2022 var följande 249 certifieringar på plats: • Green Building 37 • Miljöbyggnad 59 • BREEAM 105 • LEED 46 • WELL 1 • NollCO2 1 Hela 2 591 000 kvadratmeter var certifierade, motsvarande 45 procent av lokalarean. Nyproduktion av kontor certifieras med Miljöbyggnad nivå Guld i Sverige och Danmark, och i Finland med BREEAM nivå Excellent. Logistikbyggnader certifieras med

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 Castellum bygger för bland annat hållbara och trivsamma arbetsplatser.

Miljöbyggnad nivå Silver. Andra certifieringssystem kan användas enligt önskemål från kund. För närvarande finns inga planer att följa upp med Miljöbyggnad iDrift eller motsvarande, detta främst mot bakgrund av att man har egna rutiner för uppföljning varje kvartal av nyckeldata avseende respektive fastighet. För befintliga byggnader som aldrig varit certifierade används LEED for existing buildings.

– Certifieringssystemen är mycket viktiga, bland annat mot bakgrund av att EU:s taxonomi bara täcker in vissa miljöaspekter, säger Filip Elland. Det räcker i princip med att tillhöra top 15 procent i energianvändning och ha gjort klimatriskinventering. Certifieringsorganen har en betydelsefull roll framåt för att på riktigt bygga mer hållbart. Certifieringar spelar också in för finansieringen, bland annat genom att bankerna

För åttonde året i rad utsågs Castellum av Global Real Estate Sustainability Benchmark till världens mest hållbara kontorsutvecklare: – Ett kvitto på att vår strategi fungerar, men det visar också att många gör för lite. Möjligheten att minska sina utsläpp, bland annat genom bättre materialval och smartare konstruktion är fortsatt väldigt stor, säger Castellums hållbarhetschef Filip Elland. Bild: Jesper Orrbeck

frågar efter tredje-parts-certifieringar. Parallellt med att taxonomin börjar gälla och tillämpas, är det samtidigt bra att respektive certifieringssystem anpassas för att linjera med taxonomin.

Kontinuerlig energieffektivisering

Ett mål är att Castellums alla fastigheter har energiprestanda lägre än 50 kWh/kvm och år, detta långsiktigt utan bestämd tidsram. I dag ligger energiprestanda i genomsnitt på 99 kWh/kvm och år. Redan idag ligger en fjärdedel av fastigheterna under 50 kWh/ kvm och år. Varje år satsas över 100 miljoner kronor per år i energieffektiviseringsåtgärder, och medlen för dessa kommer sannolikt att öka. Trots att räntorna har stigit under senare tid, är sådana åtgärder ekonomiskt försvarbara även i dag. Ett grepp är att installera solel för att minska mängden energi som köps in. Programmet ”100 på sol” har målet om 100 solcellsanläggningar till 2025. Vid årsskiftet 2022/23 var total installerad effekt 11 939 kWp i 76 anläggningar. Under 2022 producerades 7 339 MWh, motsvarande 7 procent av bolagets totala elbehov. Till i dag är 87 anläggningar på plats. Det är en lönsam investering och nu är Castellum det fastighetsbolag som har störst sammanlagd area av solceller på tak. Nu funderar man även på solcellsanläggningar med markplacering, förutom tak och fasad som det handlat om hittills. Fysiska åtgärder görs också i form av >> STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Förändrat klimat innebär risker för samhällen och fastigheter. Under 2022 gjordes riskanalyser för Castellums alla fastigheter.

tilläggsisolering, tätning av fastigheterna, förnyelse av ventilation och i viss mån fönsterbyten. Man installerar också alltfler sensorer, och med avancerade styrsystem optimeras energianvändningen. De nya systemen kräver mer av driftpersonalen. Centralt har Castellum en avdelning som är uppkopplad mot systemen och ger utbildning och vägledning för personalen lokalt. Detta medger en nästan ständig optimering av värme- och ventilationssystemen.

Gröna avtal och hyresbilaga

Castellum erbjuder sedan flera år alla nya hyresgäster att teckna grönt hyresavtal. Nu tas detta ett steg längre genom möjligheten att lägga till en bilaga för klimatneutralitet. Först mäts och beräknas koldioxidutsläppen. Därefter bestäms ett basår och ett år då utsläppet ska vara nere på netto noll. Hyresvärd och hyresgäst ska arbeta tillsammans för att nå målet. Beräkningen för netto noll täcker in både Scope 1, 2 och 3; allt som hyresvärd och hyresgäst råder över. Under 2022 tecknades det första avtalet, och då med hyresgästen PE Teknik & Arkitektur. – Planen är att om några år gå ut med detta brett till både nya och gamla hyresgäster, framförallt våra stora kunder, berättar Filip Elland. Det tar tid att jobba sig ner till netto noll. Att använda bilagan blir ett viktigt sätt för oss att samarbeta med våra kunder.

Ner till netto noll

Castellums hållbarhetsstrategi och tillämpning av mätbara mål för hela bolaget, har gett bra utfall hittills. Hållbarhetsredovisningen för 2022 visar fler lovande nyckeltal: • 9 % minskad energianvändning per kvm, 2021 till 2022, jämförbar portfölj • 63 % minskat koldioxidutsläpp (Scope 1 och 2) 2007 till 2022 • 95 % icke-fossil energi Minskningen i koldioxidutsläpp gäller för Scope 1 och 2, det som Castellum har rådighet över. Företaget redovisar också utsläppen i Scope 3, det som rör indirekta utsläpp (övriga indirekta utsläpp förutom Scope 2) uppströms och nedströms. För Scope 1 och 2 finns detaljerat och specifikt underlag, i form av data om bland annat inköpt energi. Beträffande Scope 3 är beräkningen mycket svårare. (Osäkerhet i metoder gäller generellt i branschen, eftersom beräkningen måste utgå från antaganden.) Castellum följer en beräkningsmetod enligt Science Based Targets. Castellum är ett av få fastighetsbolag som redovisar utsläppen både för Scope 1+2 och för Scope 3. – År 2017 satte vi upp det mycket tuffa 22

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

målet att ha netto noll koldioxidutsläpp 2030, berättar Filip Elland. Det svåraste blir att minska utsläppen i Scope 3, där de i huvudsak härrör från projektutvecklingen, det vill säga nybyggnationer och ombyggnationer där användningen av byggmaterial och byggprodukter orsakar utsläpp. Hela 65 procent av utsläppen hänförs till byggproduktion, medan 24 procent ligger hos hyresgästerna. Resterande 11 procent är Castellums egna utsläpp i Scope 1 och 2, i huvudsak energi som köps in till fastigheterna, men även exempelvis användning av egna fordon och köldmedieläckage. För att kunna minska utsläppen från byggproduktionen blir Castellum, precis som andra fastighetsbolag, beroende av klimatarbetet hos leverantörer av byggprodukter. Snart behövs det klimatneutrala isoleringsmaterialet, den fullt klimatanpassade betongen och det fossilfria stålet. Hela byggoch fastighetsbranschen måste driva sitt klimatarbete parallellt och i samverkan, för att även ett så ambitiöst bolag som Castellum ska lyckas med sina klimatmål. Dessutom måste man ha i åtanke att möjligheterna att köpa klimatkompensering för att komma ner till netto noll är begränsade. Castellums klimatmål är godkänt av Science Based Targets initiative och enligt detta får högst 10 procent av utsläppen minskas med klimatkompensation. Castellum skriver i sin hållbarhetsrapport att ”Trots att vi ser goda möjligheter att ställa

om utsläppen från fastighetsförvaltning (Scope 1 och 2) är det stora utmaningar att nå klimatneutralitet i Scope 3. Vi är i dag långt ifrån alla lösningar på hur vi ska nå klimatmålet till 2030. Men vi vet att tuffa mål driver innovation.”

Klimatrisker

Förändrat klimat innebär risker för samhällen och fastigheter. Under 2022 gjordes riskanalyser för Castellums alla fastigheter. Simuleringar utfördes dels för ett nutidsscenario, dels för ett scenario 2100. Följande risker identifierades som relevanta: • Översvämning från hav • Översvämning från sjöar och vattendrag • Översvämning vid skyfall • Värmestress • Markstabilitet (skred, erosion) • Snöfall – Dels kan vi nu se vilka fastigheter som klarar klassning som gröna enligt taxonomin avseende klimatrisker, dels har vi ökat förståelsen för vilka risker som förekommer, fortsätter Filip Elland. För fastigheter som har hög risk går vi vidare med djupanalyser av risk och sårbarhet. Vad gäller åtgärder, finns vissa saker som vi fastighetsägare kan göra, men ofta är det i respektive stadsdel som åtgärder behövs och då faller det på kommunerna. Där Castellum vidtar åtgärder, kommer dessa också att följas upp. Inför investeringar i nyproduktioner görs

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 en värdering av klimatriskerna för byggnadens hela tekniska livslängd, med tyngdpunkt på nederbörd, extremt väder och översvämningsrisk. I värderingen används tre av IPCC:s scenarier: • Parisavtalet uppnås • Mellanscenario med ökande utsläpp till 2040 och därefter avtagande • I gamla fotspår Inför beslut om investeringar bedömer hållbarhetschefen investeringen ur ett hållbarhetsperspektiv, där klimatförändringen är en viktig aspekt. Ett av de hållbarhetsmål som sorterar under fokusområdet Planeten handlar om biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Ett löpande mål är nettopositiv ökning av ekosystemtjänster i större projekt. Under 2022 kravställdes på ekosystemtjänster i samtliga projekt. När företaget bygger ”brownfield” både återställer man och skapar nya naturmiljöer. Biologiska mångfalden ökas genom Sedum, gröna tak, parker och växter på terrasser exempelvis. Fågelholkar och bikupor kan bidra till ekosystemtjänster och mångfald. När det byggs ”greenfield” kan det bli fråga om mer komplexa åtgärder, som slutligen kommer att ge nettoökning av ekosystemtjänsterna. För att mäta områdets naturvärde före och efter ett projekt, har Castellum utvecklat ett särskilt verktyg, framtaget just för bolagets projektverksamhet. Castellum pekar på att det finns flera fördelar med att tillföra ekosystemtjänster. Grönska hjälper till att reglera temperaturen, dämpa buller, binda koldioxid och fördröja dagvatten. Pollinerande insekter, som bin, pollinerar grödor och andra växter, och bidrar på så sätt till livsmedelsproduktionen.

Väsentliga hållbarhetsfrågor för fokusområde Planeten:

Växthusgasutsläpp med flera perspektiv – olika Scope

• Miljö- och klimatrisker • Förnybar energi • Minimera klimatpåverkan • Effektiv resursanvändning • Mer hållbara byggmaterial och installationer • Samarbete med hyresgäster för ökad hållbarhetsprestanda, genom t.ex. avfallshantering och grön mobilitet • Anpassa fastigheterna till klimatförändringarna • Ökad cirkularitet • Biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Scope 1, 2 och 3 handlar om hur ett företag redovisar utsläppen. Enligt Greenhouse Gas Protocol GHG delas ett företags utsläpp upp i tre Scope:

Till Castellums löpande mål räknas bland annat: • 1 % vattenbesparing per år • 2,5 % energieffektivisering per år • All nyproduktion och större ombyggnader ska hållbarhetscertifieras • Ökning av ekosystemtjänster i större projekt • Återbruk i alla projekt

Styrning: Castellum hänvisar till 29 regelverk och dokument som styr hållbarhetsarbetet. Ett urval: • GRI standards, Global Reporting Initiative • FN:s globala hållbarhetsmål 2030 • Parisavtalet • Sveriges färdplan för ett fossilfritt Sverige • Science Based Targets • EU:s taxonomiförordning • Internt miljöledningssystem

Castellums mål till 2030: • Netto noll växthusgasutsläpp • 100 % icke-fossil energi • Återbruk och förnybart material ska vara betydande inslag i alla projekt Dessutom finns ett långsiktigt mål (utan årtal) att alla fastigheter ska ha energiprestanda < 50 kWh/kvm och år.

Scope 1 De utsläpp som sker direkt i den egna verksamheten, och som företaget själva står för och kan påverka. Exempelvis från bränsle i egna pannor, produktion i egna fabriker och från fordon som företaget äger eller kontrollerar. Läckage av köldmedia och ev. andra växthusgaser. Scope 2 Scope 2 omfattar indirekta utsläpp från produktion av köpt el, ånga, värme och kyla som förbrukas av företaget. Detta har möjlighet att välja klimatvänliga leverantörer. Scope 3 Scope 3 omfattar alla andra indirekta utsläpp som sker i ett företags värdekedja, men som företaget inte äger eller kontrollerar. Det handlar om utsläpp från inköpta material, varor och tjänster, produktanvändning, avfallshantering, transporter, affärsresor, anställdas pendling, hyrda tillgångar etc. Även investeringar och Franchiser. Både uppströms och nedströms. Det är i Scope 3 som många företag har mycket svårt att få en heltäckande bild och möjligheter att minska utsläppen. För de flesta företag är det också härifrån som majoriteten av utsläppen kommer. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

CEOS Fritzoe samlar produktion, lager och kontor i ett nybygge i Nässjö.

FRITZOE EIENDOM BYGGER för systerbolaget i Nässjö

Det norska fastighetsbolaget Fritzoe Eiendom bygger en ny anläggning i Nässjö åt systerföretaget CEOS Fritzoe, specialiserade på träbaserade skivmaterial och massivträ. Avsikten är att bygget ska miljöcertifieras enligt BREEAM. AV GÖSTA LÖFSTRÖM BYGGET I SMÅLÄNDSKA Nässjö är Fritzoe Eiendoms första investering i Sverige. Det är stort fokus på miljö- och energilösningar. Byggnaden är på 22 000 kvadratmeter med en produktionsdel som rymmer produktion, lager och logistik samt en utstickande kontorsdel i tre våningar där bottenplanet rymmer teknisk utrustning. Det hela bygger på platta på mark och stålstomme, betongsocklar, sandwich-väggar som är extra tjocka för värmehushållningens skull. Tak bygger på TRP-plåt, isolering och papp. Taket är försett med en rejäl solcellsanläggning. Produktionsanläggningen ska klassas enligt certifieringssystemet BREEAM nivå Exellent med syftet att få en certifiering enligt svenska regler och standarder samtidigt som byggnaden kommer att kunna jämföras internationellt. Särskilt hårda krav ska ställas på byggnadens miljöprestanda inom områden som energianvändning, inomhusklimat, vattenhushållning och avfallshantering. Totalentreprenör är Ulricehamnsföretaget ByggArvid. – Det har naturligtvis varit mycket fokus på miljöåtgärderna, där vi under resans gång hittat och föreslagit ett antal förbättringsåtgärder som ger bättre lösningar och fler poäng. Till exempel när det gäller ljudkrav, dagvattenutredning, luftkvalitet och förbättring av vatten, värme och ventilation. Men också bättre logistiska lösningar med fokus på brandkrav, utnyttjande av stålkonstruktionen och bättre förutsättningar för framtida utbyggnad, 24

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

säger ByggArvids entreprenadchef Emanuel Elofsson. – I övrigt har de största utmaningarna varit en sen vårvinter 2023, tidplanen samt de stora förändringarna som skett under projekteringsfasen. Detta har byggt på en väldigt god dialog mellan oss och vår beställare. Vi är stolta över slutresultatet och resan med samtliga av våra samarbetspartners. Projektet hamnade på ByggArvids bord före julen 2022. Det handgripliga bygget startade i april och lagom till julen i år var det slutbesiktning av produktionsdelen. Kontorsdelen ska vara klar i mars 2024. Tomten, som ligger i Norrboda med synlighet från riksväg 40 i norra delen av Nässjö, är på 80 000 kvadratmeter och det finns möjlighet att bygga till anläggningens 22 000 kvadratmeter med ytterligare 15 000 kvadratmeter. Hyresgästen CEOS Fritzoe är specialiserat på träbaserade skivmaterial och massivt trä till svensk snickeri-, inrednings- och möbelindustri. Med satsningen i Nässjö samlokaliseras företagets produktion, som flyttar från näraliggande Forserum, lagerhantering från Forserum, Göteborg och Norrköping och huvudkontor.

Nässjö är hemmaplan

– Ur ett logistiskt perspektiv är Nässjö mycket bra beläget. Rent geografiskt når vi nära på optimal närhet till vår sammantagna marknad. Dessutom ger närheten till järnväg goda möjligheter till

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 hållbara och effektiva transporter både nu och framgent, säger Carl-Johan Dalin, vd på CEOS Fritzoe. – Här kommer vi att kunna öka vår produktion och säkra företagets framtida utveckling, säger han och understryker den goda support som företaget fått från Nässjö kommun, tillgången på bra tomter att välja mellan samt snabb och positiv hantering av etableringsfrågan. – Det här är en stor investering och satsning från våra ägare. Att det blev på ”hemmaplan” i Nässjö känns extra roligt. Företaget är nära 100 år gammalt, startat i just Nässjö av Carl-Oskar Karlsson, och det har i närtid en positiv utveckling när det gäller såväl omsättning som resultat. – Det har varit en fin process med Nässjö kommun, som vi köpt tomten av, och vi har ett samarbete med entreprenören ByggArvid som varit uteslutande positivt. Det blir en god etablering, säger Petter

Falkgård Andersen, vd i Fritzoe Eiendom AB. Fastighetsbolaget finns i Larvik, någon timmas resa sydväst om Oslo och har ett fastighetsbestånd värderat till 1,5 miljarder norska kronor inom kontor, logistik och bostäder med huvudsakligt fokus på Norge. En fastighet finns i Köpenhamn. Nybygget i Nässjö är bolagets första investering i Sverige.

FAKTA Nybyggnad av produktionslokaler i Nässjö Tidplan: februari 2023–mars 2024 Byggherre: Fritzoe Eiendom AB Totalentreprenör: ByggArvid AB Kostnad: 150-200 Mkr

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Tavastehus Lyseo skola i Finland med Ecophon Solo™ Baffle akustiklösning. Bild: Studio Juha Sarkkinen

ECOPHON

– transparens och innovation i målmedvetet hållbarhetsarbete Ljudmiljön har avgörande betydelse för hälsa och välmående. God ljudmiljö i utbildningslokaler förbättrar prestationerna hos elever och studenter. Samma sak gäller alla som arbetar på kontor, i sjukhus, industrier; ja på flertalet arbetsplatser. Rätt projekterade och rätt valda ljudabsorbenter i tak och på väggar är vägen till hållbar och bra akustik. AV KJELL-ARNE LARSSON ECOPHON SVARAR inte enbart för utveckling och tillverkning av ljudabsorbenter. Företagets inriktning är att också ge brett stöd till kunderna, och dessutom sprida kunskap om akustik. Företagets vinnande formel är: akustikkunskap + design = god ljudmiljö Ecophon är ett innovativt företag med omfattande forskning och utveckling som bas för sina produkter, vilka inkluderar tak- och väggabsorbenter, bärverk och tillbehör, men även akustikputs, bafflar, tyg och 26

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

skärmar. Med andra ord kompletta lösningar. Inriktningen är främst kontor, utbildningslokaler och sjukhus. Företagets helhetsansvar visar sig inte minst genom att man generöst delar med sig av kunskap, dels generell akustikkunskap via sin webb, dels genom teknisk support till kunderna, deras arkitekter, akustiker och andra konsulter. – Vi har en akustikexpert för utbildningslokaler och en för kontor. De kan ge detaljerad support för ditt projekt, även i tidigt skede, be-

rättar Erika Edlund, hållbarhetsspecialist och Team Leader teknisk support, hos Ecophon. Företaget erbjuder dessutom flera digitala verktyg, bland annat Acoustic Calculator. Ett annat är Mängdkalkylator som kan användas av kund eller återförsäljare i tidigt skede eller senare, för att uppskatta mängder. Drawing Aid används då projektritningar tas fram. Ecophon har sedan ett stort utbud av BIMobjekt som är tillgängliga i Revit och ArchiCad. – God ljudmiljö kräver också god design. Här har vi det nya Färginspirationsverktyget

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 där ni kan designa med färger och former, för att enkelt kunna modellera fram en målbild för den lösning ni önskar. Ett av de viktigaste verktygen är produktväljaren på företagets webb där man genom val av parametrar som projekttyp, kulör och form, blir guidad till relevanta produkter. Utbudet är stort, med sexton olika produktfamiljer. Ecophon har redan hunnit en bra bit på hållbarhetsresan. Företaget ingår i SaintGobain och har klimatneutralitet som mål till 2050. Senast 2030 ska Ecophon ha minskat sina direkta utsläpp med 33 procent (CO2eq Scope 1+2) med 2017 som basår. Fossila bränslen på produktionsanläggningarna ska fasas ut senast 2025. – Vi arbetar kontinuerligt för att minska klimatpåverkan och jobbar mot vårt mål mot nettonoll till 2050 med noll kompromisser, betonar Erika Edlund. För att nå dit tillämpar vi transparens och utvecklar innovationer. Företaget satsar mycket på miljöinformation för produkterna. Redan 2004 inleddes arbetet att ta fram EPD:er, standardiserade miljövarudeklarationer. Idag finns produktspecifika EPD:er som täcker 85 procent av försäljningen. – Därmed är det möjligt för kunderna att jämföra klimatpåverkan och andra miljödata för produkterna och göra aktiva val. Detta är viktigt, i synnerhet om kundens projekt ska certifieras med NollCO2. Angående emissionsdata för produkterna, det vill säga. vilka gasformiga ämnen de kan släppa ut, följs detta kontinuerligt genom Eurofins Indoor Air Comfort, som utfärdar emissionscertifikat.

Kunskapshuset i Gällivare med Ecophon Focus™ E akustiklösning. Bild: Anders Bobert Fotograf AB

För den som miljöcertifierar sitt projekt med BREEAM, LEED, WELL eller DGNB finns lättanvända Scorecards för respektive system och avseende Ecophons produkter. Det går lätt att se vilka poäng som Ecophon kan bidra med i certifieringssystemen. – Ett gediget jobb är redan gjort för att presentera transparent miljöinformation. Ecophon har sina produkter bedömda i alla större miljödatabaser såsom Byggvarubedömningen, SundaHus, Prodikt, Basta och Svanens Husproduktportal. Detta är något vi fortsätter med som helt självklart i vårt hållbarhetsarbete.

Återbruk och återvinning

I byggbranschen har det varit konvention att vid avveckling av fastigheter eller hyresgästanpassningar, så har det gamla rivits ut, kastats i en container och gått till deponi – längst ner på ”avfallstrappan”. Nya inriktningen är att i stället börja från toppen: minimera användning, sedan återbruka och därefter välja att återvinna. Akustikplattor är exempel på produkter som har mycket längre livslängd än vad de vanligtvis får. Hyresgästanpassningar i synnerhet på kontor har varit obarmhärtiga i detta avseende. – Om akustikplattorna har underhållits rätt är de demonterbara och lätta att återmontera. Vi tar tillbaka absorbenterna, identifierar dem och säkerställer att de är rena och hela för att sedan erbjuda dem till marknaden igen. Konceptet för återbruk heter Reuse och testas nu i ett pilotförsök. Planen är att lansera en återbrukstjänst. Material som inte kan återbrukas, ska återvinnas och här heter konceptet SoundCircularity Recycling. Man tar vara på spill från installationer eller från nedmonteringar. Materialet används för tillverkning av nya byggprodukter. Projektägaren kan få certifikat på mängden material som har undvikit deponi samt vilken klimatbesparing som gjorts. – Återbruk och återvinning har blivit högaktuella och vi ser ett mycket stort intresse. Ecophon har redan idag en stor andel återvunnet glas i sina produkter, det kommer till exempel från planglas samt glasflaskor och brukar som vi källsorterar hemma. Företaget siktar på att senast 2025 ha i genomsnitt 55 procent återvunnet innehåll i absorbenterna. För flera av produkterna har detta mål redan uppnåtts. – Ecophon är en helhetsaktör engagerad i allt från forskning och utveckling, till kunskapsförmedling, har stark kundsupport och är extremt kunnig i akustik. Strategin är att erbjuda hållbara produkter som utvecklas

– Ecophon är en helhetsaktör engagerad i allt från forskning och utveckling, till kunskapsförmedling, har stark kundsupport och är extremt kunnig i akustik, säger Erika Edlund, hållbarhetsspecialist och Team Leader teknisk support hos Ecophon.

för att ge allt mindre klimatavtryck. Både vi och kunderna verkar i en alltmer hållbar riktning, och samtidigt bidrar vi till goda ljudmiljöer, avslutar Erika Edlund, hållbarhetsspecialist och Team Leader teknisk support hos Ecophon.

Lansering av CarbonLow – produkter som i genomsnitt har 35 procent lägre klimatpåverkan jämfört med standardutförande. I denna första lansering handlar det om akustiktaken Focus A och B, samt Master A, B, E och SQ.

NYHET Akusto vägglösning, komplement till akustiktak, ger nya visuella möjligheter. Nytt i Akusto-sortimentet är absorbenter utformade som hexagoner, trianglar eller har en fri form. 22 kulörer. Montage med distanser som har olika storlek kan skapa väggar med varierande ”djup”. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Niam AB certifierar byggnaden enligt BREEAM nivå Very good samtidigt som Scandic följer Svanens högt satta miljökrav. Bild: Olle Nordell

SCANDIC I VÄRTAHAMNEN – en del av ett hållbart Stockholm

Den omfattande renoveringen av Scandic i Värtahamnen närmar sig sitt slut. I sommar kan gäster återigen besöka hotellet som förutom nya miljöcertifieringar, även har utökats med en skybar, en wellnessavdelning på 17:e våningen och hela 40 nya rum. AV HÉLEN KATZMAN DET 24-ÅRIGA hyresavtalet mellan Scandic och Niam, som under senhösten 2022 resulterade i att E.Novogruppen fick kontraktet på 150 miljoner kronor, ska se till att Scandic i Värtahamnen blir en del av Stockholms hållbara innerstad. Niam AB certifierar byggnaden enligt BREEAM, nivå Very good samtidigt som Scandic följer Svanens högt satta miljökrav. – Vi miljöcertifierar alltid fastigheterna vi köper och renoverar, det är vår policy, Scandic är inget undantag. Entreprenörerna måste följa de hållbarhetsmål som Niam har satt upp. Vi ska inte

riva för att bygga, säger Ola Kolmert, affärsutvecklare på Niam AB. Hela projektet andas återbruk. De ordinarie 283 hotellrummen förblir samma format med befintliga badrumsmoduler. Undantaget för återbruk av rumsbildning är de 40 nya rummen som förr var konferensrum, matsal och storkök. Förutom över 200 tvättställsblandare, har hotell- och badrumsdörrar renoverats. Även fönster i fasaden, badrumsstommen, hissar och schakt återanvänds. – Det är avgörande för projektets framgång att vi följer kundens miljöstandard och delar samma ambition. Vi jobbar konstant med att hitta nya arbetsmetoder med hög hållbarhet för att säkerställa bästa kvalitet utifrån ett livscykelperspektiv, säger Viktor Edler, vd på E.Novogruppen.

Höga inköpskrav och smarta driftlösningar

Allt material granskas i Byggvarubedömningen och det som inte godkänns ersätts med mer miljövänliga materialval. Som fastighetsägare kräver Niam även att de träprodukter som köps in följer EUs timmerförordning. – Avveckling måste ha skett rätt och enligt lag. Vi har en policy för samtliga av våra inköp, oavsett om det gäller social, ekonomisk eller miljömässig hållbarhet, säger Ola Kolmert. Fler miljöinitiativ är att kyla tas via havsvatten, så kallad sjökyla, direkt från Värtan, fjärrvärme med roterande växlare med hög återvinningsgrad och de 343 hotellrummen är utrustade med behovsstyrt värmesystem samt snålspolande toaletter. 28

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Men att bygga en skybar och wellnessavdelning på sjuttonde våningen har haft sina utmaningar både ut- och invändigt. Bild: Olle Nordell

Ola Kolmert menar att hotellets höjd även spelar en avgörande roll. – I samband med fasadrenoveringen har vi monterat en vattenoch vindtät duk som förbättrar energiprestandan i byggnaden. Samt att det nya glastaket med inbyggt solskydd sparar energi. Med en bättre energiprestanda minimerar vi värmeförluster på vintern och minskar kylbehovet på sommaren. Men att bygga en skybar och wellnessavdelning på sjuttonde våningen har haft sina utmaningar både ut- och invändigt. – Att få upp material när det blåst har varit tufft. Dessutom kräver duschar, pool och bastu korrekt hantering av klimatförutsättningar. Värmen får inte sprida sig och skapa problem i huset, säger Ola Kolmert. Förutom materialval menar Viktor Edler att det även är avgörande att personalen har insikt i ambitionen bakom hållbarhetsarbetet. – När alla förstår målsättningen och varför vi eftersträvar längre livscykler, skapar vi en större förståelse i projektet. På så vis motverkar vi slit-och-släng och applicerar hållbarhet inifrån organisationen varpå kunder får en hållbar produkt. Vi måste lämna efter oss något av värde för generationer framåt.

FAKTA Renovering av Scandic i Värtahamnen, Stockholm Tidplan: november 2022–maj 2024 Beställare: Niam AB Byggherre: Niam AB Totalentreprenör: E.Novogruppen i Stockholm AB Arkitekt: Krook & Tjäder i Stockholm AB och Doos Arkitekter

ML DEMO AB är din partner i byggbranschen. Vi utför det mesta inom områden som rivning, sanering, diamanthåltagning, pann- och tankdemontering samt projektsamordning.

ML DEMO AB, Värmdövägen 730, S-132 35 Saltsjö-Boo +46 8 556 615 60 • www.mldemo.com STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

GARANTERAT JOBB inom plåt- och ventilationsbranscherna Plåt & Ventföretagens stora rekryteringssatsning, Garanterat jobb, med syfte att locka fler till plåt- och ventbranscherna, är nu i full gång. Och intresset från målgruppernas sida är mycket stort. GARANTERAT JOBB är en rikstäckande rekryteringskampanj med budskapet att alla som väljer en framtid som plåtslagare eller ventilationsmontör går en ljus och jobbsäker framtid till mötes. Målet med Garanterat jobb-kampanjen är att öka antalet sökande till gymnasieprogrammen, samt andra utbildningsformer, med 25 procent till den 1 januari 2025. – Kampanjen handlar till stor del om att vi först måste synliggöra branscherna och yrkena inom plåt och ventilation. Som det ser ut i dag är det knappt någon som vet att yrken som plåtslagare eller ventilationsmontör ens finns. Om fler hade känt till att det här är välbetalda framtidsyrken skulle intresset varit betydligt större, säger Tomas Skagerlind, kommunikationschef på Plåt & Ventföretagen. Kampanjen delas upp i två olika spår. Det ena är ett internt arbete med information riktad mot Plåt & Ventföretagens medlemsföretag. Det andra spåret är en extern och rikstäckande kampanj och här ingår tre reklamfilmer som just nu visas på YouTube, Facebook, Instagram och TikTok. – Till detta har vi adderat en kampanjsajt, garanteratjobb.se, som hela tiden uppdateras med intervjuer, filmer, informationsmaterial med mera. Innehållet riktar sig mot både unga och deras föräldrar. En framtid utan plåtslagare och ventilationsmontörer skulle på sikt kunna liknas vid ett samhällsproblem. – Om den här utvecklingen fortsätter kommer många fastigheter att ha omfattande brister när det gäller ventilationen och renoveringsbehovet då det gäller tak, fasader 30

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Sanna Skyttborn spelar huvudkaraktären i Garanteratjobb-filmerna. Bild: Tomas Skagerlind/Plåt & Ventföretagen

och avvattningssystem kommer bara att öka. Bristen på arbetskraft leder också till färre affärer och indirekt till en sämre samhällsekonomi. Redan i dag vet vi att vi har medlemsföretag som tvingas tacka nej till jobb, eftersom de inte haft tillräckligt med utbildad personal, säger Annika Brännmark, branschchef på Plåt & Ventföretagen. Men kan ni verkligen garantera jobb efter utbildningen? – Visst sticker vi ut hakan lite med det namnet, men vår erfarenhet visar att det ändå stämmer med verkligheten. För om du genomför och klarar av en utbildning till plåtslagare eller ventilationsmontör, så får du också ett jobb inom dessa branscher, fortsätter Annika Brännmark. En viktig del i arbetet med kampanjen sker i samarbete med innehållsbyrån Starlings. De har tagit fram den rikstäckande kampanjen som berättar att alla som väljer en framtid som plåtslagare eller ventilationsmontör

går en ljus och jobbsäker framtid till mötes. – Vi är jätteglada för det här samarbetet med Plåt & Ventföretagen. Inte minst för att jag tycker vi har fått ihop ett fungerande budskap och en riktig bra lösning med filmerna och kampanjsajten, som efter bara några veckor har fått stor spridning, säger Kajsa Ericson, vd på Starlings. Andreas Bergius, producent och projektledare på Starlings, har hunnit sätta sig in i hur plåt- och ventbranscherna fungerar och har därmed fått en större förståelse för hur bristen på personal kan få samhällskritiska konsekvenser. – Jag har själv barn som inte har valt yrkesbana än och jag känner att Garanterat jobb är ett koncept som många föräldrar kan ta till sig. Budskapet är väldigt konkret och direkt, då vi är mycket tydliga med att alla som väljer att göra karriär som ventilationsmontör eller plåtslagare garanterat får jobb efter utbildningens slut, säger Andreas Bergius.

PREFA ALUMINIUM FÖR TAK OCH FASAD OÄNDLIGA MÖJLIGHETER

Produkt: Romb 44 × 44 Färg: P.10 renvit Plats: Österrike Arkitekt: Oliver Kupfner, INNOCAD architecture, Graz

Produkten bedömd i SundaHus

WWW.PREFA.SE

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Biologisk mångfald på

SKANSKAS INSPIRATIONSDAG I början av oktober genomfördes för sjunde gången Skanskas inspirationsdag. Temat var den hållbara framtiden, närmare bestämt utmaningarna med klimatet, cirkulariteten och den biologiska mångfalden. AV KJELL-ARNE LARSSON FÖRSTA PRESENTATÖR var Magnus Persson, som från 1 januari i år är vd för Skanska Sverige. Han förklarade varför klimatutmaningen är så avgörande. – Hållbarhet är vår generations viktigaste fråga. Jag tar denna på största allvar. Vilken påverkan har vi på miljön? Vi sitter på nycklarna själva. Vi måste ta ansvar och se möjligheterna. För Skanskas del har det med affärsmässighet att göra. Om företaget inte är hållbart har man inte på marknaden att göra. Sedan 32

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

några år är hållbarhet helt enkelt en del av affären. Klimatmålen är tuffa. Från 2020 till 2030 ska klimatpåverkan halveras, och 2045 ska klimatneutralitet uppnås. Sverige har färdplaner för fossilfri konkurrenskraft till 2045. Planer finns sedan för varje bransch, bland annat bygg och anläggning. Många städer, kommuner och regioner går före. Flera av Skanskas kunder gör stora framsteg och accelererar utvecklingen. Magnus Persson fick frågan vad han ser som den största utmaningen:

– Uppskalning! Vi genomför redan många bra spetsprojekt, men lyckas inte skala upp dessa än. För att klara 2030-målet sitter vi ju redan på svaren. Sedan gäller att få fram innovationer för att klara 2045. Detta får vi inte missa. Skanska och andra aktörer måste synka för att gå i takt och klara omställningen. Samverkan mellan branscher är viktig, liksom mellan näringsliv och det offentliga. – Partnership is the new leadership! avslutade Magnus Persson.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

– För oss gäller det att skapa hållbara affärer framåt. Om vi inte är hållbara har vi inte på marknaden att göra, säger Magnus Persson, vd, Skanska Sverige. Bild: Birgersdotters AB

Detta tillsammans med andra uttryck som signalerade samarbete för att klara hållbarhetsutmaningarna, återkom i flera presentationer under dagen.

Hållbarhetsresan – utmaningar och framgångar

Markku Rummukainen som är professor i klimatologi vid Lunds universitet gav en översikt över globala klimatmål och berättade att läget idag visserligen inte ser så bra ut, men att det finns tekniska lösningar vad gäller energibehov, transporter, markanvändning och byggnader. – De nya lösningarna kostar inte mer än de gamla, betonade han. Se på vad det kostar att klara 2-gradersmålet, med tanke på att vi samtidigt undviker en hel del åtgärder för att anpassa oss till klimateffekter, så blir det inte dyrare netto att åtgärda problemen nu. Det har hänt massor av positivt vad gäller sol och vindkraft, men utvecklingen i Sverige går för långsamt nu. Rummukainen menade att omställningen inte ska ses som en pålaga, utan som utveckling. Om vi lyckas infria klimatmålen, blir en bonus att det blir lättare att klara av andra mål i Agenda 2030 och bland annat minska konflikterna i världen. – Klimatomställning är att välja utveckling. De företag och länder som inte utvecklar, kommer att se andra göra det. Vi bör avmystifiera omställningen, avslutade Markku Rummukainen.

Positivt för Fossilfritt Sverige

För en mycket positiv presentation om framgångarna hittills, svarade sedan Svante

Axelsson, som är nationell samordnare för fossilfritt Sverige, ett uppdrag som han haft sedan 2016. Fossilfritt Sverige ska göra oss till ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det finns 22 olika färdplaner för olika branscher. Skanska hade uppdraget att projektleda framtagandet av färdplanen för bygg och anläggning. Denna plan blev klar 2018. En förnyad version kommer förhoppningsvis före jul i år. Svante Axelsson nämnde först att han tidigare tyckte att näringslivet hade en mörk uppfattning om möjligheterna att lösa vår tids utmaning, men att det idag är helt andra tongångar. I Sverige går det faktiskt lättare att ställa om än vad många tror. – Färdplanerna är narrativet för vad som händer i Sverige, betonade Svante Axelsson. Vi skapar välstånd med hjälp av fossilfrihet. Vi kan ställa om vårt land. Men nu är näringslivet trötta på en regering som inte kan leverera snabbare. Idag står näringslivet närmare miljörörelsen än politikerna. Näringslivet är otåligt. Det är snarast en kapplöpning om vilka företag som först kommer ut ur fossilsamhället. Sverige måste ta vara på att vi har billig el, fackföreningar och näringspolitik. Allt detta drar företag till Sverige, företag som vill agera hållbart. Axelsson refererade till alla innovativa investeringar som satts igång sedan 2016: fossilfritt stål i HYBRIT-projektet, Cementas anläggning för klimatneutral cement, Northvolts batterifabriker, fordonstillverkarnas elfordon, med mera. – Vi får nu inte tappa klimatmålet 2030. Visserligen är det turbulent i politiken som just

– Ordets makt är enormt stark. Vad ni säger och vad ni berättar bidrar till att skapa framtiden, anser Svante Axelsson, nationell samordnare för fossilfritt Sverige.

nu går åt fel håll, och en turbulent omvärld. Men i detta har vi tack och lov EU. EU har aldrig varit bättre än nu och är säkerhetsbältet, menade Svante Axelsson. Många bra initiativ tas också i kommunerna, som ofta har skarpare mål än staten. Och företagen blir allt mer måna om att inte sälja produkter som inte är hållbara. ”Dom kommer att säga, vi vill inte sälja gammalt skit till er.” Medvetna företag är angelägna att så snart det går erbjuda klimatneutrala produkter framför konventionella fossilbaserade.

Innovativa energilösningar – för besparing och klimatneutralitet

Den övergripande frågeställningen för temat var hur vi skapar cirkulära energisystem med lokal energiproduktion och lagring. Sigfrid Lindén Johansson, som är energiingenjör hos Skanska Sverige, berättade om tekniker som kan användas i sådana energisystem, och hänvisade till flera projekt som Skanska är engagerat i. Förnyelsebara hållbara energisystem kan baseras på markenergi (värmepump), biobränsle, solceller, hybridpaneler (sol-el + solvärme), lokal vindkraft, vätgas-produktion/ lagring, batterilagring, annan energilagring och inte minst avancerade styrsystem. Fokusord för lösningarna: • Flödande energisystem • Flexibilitet • Kolsänka (biokol) • Nya affärsmodeller • Branschöverskridande samarbeten Sigfrid Lindén Johansson refererade till Norra Vitsippan, ett färdigt bostadsprojekt med sju hyreshus i utkanten av Stockholm. Projektet har utvecklats av Skanska och NREP. Här används Hybrid Solar System (HYSS) som kombinerar de lokalproducerade energislagen solenergi och bergvärme med ett smart styrsystem. Solpaneler levererar varmvatten som används till att effektivisera en värmepump och återladda borrhålen med värme under sommarhalvåret. HYSS minskar behovet av köpt energi för värme och varmvatten med 80 procent jämfört med konventionell uppvärmning av flerbostadshus. Årsverkningsgraden för värme och varmvatten är 5 (SCOP-Combi). Kompletterande solceller alstrar den el som husen behöver under ett år och överskottsel skickas ut till andra användare på elnätet. Resultat: netto noll energianvändning, dvs. det produceras minst lika mycket energi som husen använder. Att det är möjligt att gå ännu längre visas i plusenergipiloten Grönhult i Sege Park i Malmö. Här samarbetar Skanska med byggherren BoKlok och uppför 20 lägenheter i ett >> STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 hus som ska stå inflyttningsklart i slutet av nästa år. Mer isolering i väggarna ska hushålla med energin och ge högre termisk komfort i lägenheterna. Men detta är det ”lilla”. Taket är fyllt med solcellspaneler och små vindkraftverk. Dessutom hybridpaneler som producerar både el och värme. Den senare skickas till det 200 meter djupa borrhålet och hjälper till att få högre effekt på bergvärmen. El kan lagras i ett fastighetsbatteri. Lösningarna bidrar till att dagens krav för nybyggda bostäder underskrids med nästan 90 procent och att huset blir ett plusenergihus. Det klarar också målgränsvärdet för klimatneutralitet enligt LFM30. Grönhult används som ett testlabb för innovativa bostadslösningar. IMD kommer att finnas för alla flöden i lägenheterna och energikällorna kommer att mätas individuellt. Huset/boendet karaktäriseras också av vattenbesparande tekniker (bl.a. samling av regnvatten i tank), odlingsmöjligheter, delningshubb och mobilitetshus. Sigfrid Lindén Johansson refererade även till Gottorps hage (Skanska Bostad) i Malmö. Där ingår Alva som är de första klimatneutrala radhusen i Sverige. Taken är fyllda av solcellspaneler som producerar mycket mer el än vad husen använder. Därför kan klimatpåverkan från byggmaterial/produkter och från byggproduktionsskedet balanseras ner till noll. – Visserligen finns utmaningar, men jag tror verkligen att med den teknik som vi redan har i dag, kan vi skapa framtidens energisystem, avslutade Sigfrid Lindén Johansson. Han hänvisade också till och rekommenderade samarbete med elmarknadsaktörer och andra energibolag. Bland mycket annat berättade han också om flera fördelar med att använda biokol.

Energigemenskap

Ulrika Jardfelt med företaget Conatus Energy representerade ElectriCITY som är ett innovationskluster. Det har som mål ett klimatneutralt Hammarby Sjöstad. Sju bostadsrättsföreningar går ihop om initiativet Energigemenskap Hammarby Sjöstad. Brf:erna samarbetar genom att dela på det lokala elnätet. Solceller installeras på tak och energilagring (batterier) i fastigheterna. Målen är: • Mer förnybar elproduktion • Arbeta tillsammans för minskad energianvändning • Totalt sett, lägre använd effekt i Hammarby Sjöstad • Minska kostnader genom att flytta energianvändning till timmar med lägre pris – För att kunna göra skillnad krävs teknik 34

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Samtliga presentationer under dagen berörde klimatproblemen.

som stöttar det som medlemmarna vill göra, säger Ulrika Jardfelt. För solcellspaneler på tak är det möjligt att en förening hyr takyta av en annan. Detta skapar affärer. Enligt lag är det numera tillåtet att dela el mellan fastigheter. Gemensamma upphandlingar kan vara ett bra grepp, vid inköp av solcellspaneler, IMD och batterier.

Cirkulärt byggande

Pär Larshans är hållbarhetschef på RagnSells. Att företaget gör affärer på att hantera, behandla och delvis lagra avfall, hindrar inte att man stödjer omställning till cirkulär ekonomi, som ju går ut på att minimera avfallsmängderna i samhället. Hans företag erbjuder exempelvis konceptet RentBygge för byggarbetsplatser, en bra källsortering för bästa återvinning. När det gäller exempelvis glas, är det viktigt att ta tillvara detta, och lämna till Saint-Gobain för återvinning. Sanden som glas tillverkas av håller nämligen på att ta slut. Tänk på att även gipsskivor går att återvinna, och håll isär gips och betong i avfallscontainrarna, för bästa återvinning. Pär Larshans nämnde ett par intressanta återvinningskoncept som Ragn-Sells är engagerat i, exempelvis utvinning av fosfor från avloppsslam och tillverkning av byggprodukter, också från slam, som kan ersätta cement. – Vi måste ställa om, från att ta hand om massa avfall, till att återbruka och återvinna och få ner avfallsmängderna, säger

Pär Larshans. EU visar vägar framåt för cirkularitet. De byggföretag och byggmaterialleverantörer som inser fördelarna kommer att göra bra affärer. FN:s klimatpanel har berört betydelsen av cirkulär ekonomi.

Elektrifiering av byggprocessen – uppskalning och innovation av fossilfria och utsläppsfria arbetsmaskiner

Kajsa Hedskog, distriktschef för väg och anläggning Stockholm, visade en film från Skanskas byggarbetsplats i Slakthusområdet. I samarbete med bland andra Stockholms Stad och Volvo CE, realiseras Sveriges största entreprenad och testbädd för emissionsfria maskiner. Bergborr-riggen går på el. Scania tillhandahåller en lastbil som går på el. Kompressorer och mindre maskiner går på el. – Detta hade vi inte gjort om inte kunden hade ställt tuffa krav i upphandlingen, säger Kajsa Hedskog. Det är viktigt med kontrakt som inspirerar till innovation. Det skapar en bra konkurrenssituation. Karl Jonasson Collberg, som är entreprenadupphandlare på Stockholms Stad och ansvarig för bland annat upphandlingen i Slakthusområdet, berättade att stadens klimatmål kräver nya upphandlingsformer för att få tag på de ledande aktörerna inom hållbarhet. Det gäller att hitta upphandlingsformer som genom dialog och samarbete möjliggör nya grepp på byggarbetsplatserna. Skanskas pågående arbeten i Slakthusområdet

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 är ett bra exempel. Området utgör testbädd för en fossilfri entreprenad. Karl Jonasson Collberg berättade om stadens tuffa mål, särskilt klimatmålet till 2030. Gamla sätt att upphandla fungerar inte i dag. Man vet inte exakt vad som ska upphandlas och det går heller inte att berätta vad man behöver. Bättre att agera katalysator och fråga ”Vi ska bli fossilfria till 2030. Är det någon av er som vill komma och prata om detta?” Staden bjuder då in några utvalda aktörer till det som enligt LOU heter Konkurrenspräglad dialog. Dialogen går i detta fall ut på hur man gemensamt kan realisera hållbarhet i byggprojektet, och då både miljömässigt, ekonomiskt och socialt. – På detta sätt kan vi hitta vår roll och hitta leverantörerna som har bästa lösningarna, säger Karl Jonasson Collberg. Under temat elektrifiering talade också Mikael Hjort som är vd för Electrification Hub, Mälardalens universitet. Denna hub driver på utvecklingen inom energi, elektromobilitet och elektrifiering, med fokus på tunga fordon. Man stöttar uppskalning av innovationer och demonstratorer. Målet är att accelerera elektrifieringen. För projekt gör hubben allt från förstudier till detaljprojektering och framåt. Projekten karaktäriseras av bredare samarbete än vanligt och med aktörer som vanligtvis inte finns med i branschen. Affärsutvecklingen inom elektrifiering kännetecknas av att helt nya typer av företag dyker upp på scenen, och som griper in där de gamla inte hinner med i utvecklingen. Electrification Hub är experter på att knyta ihop spetskompetenser globalt och att ta med även helt nya aktörer.

Mätning av biologisk mångfald

Sista passet på inspirationsdagen ägnades åt biologisk mångfald. Ju mer artrik och varierad naturen är desto högre är mångfalden, eller med andra ord biodiversiteten. Tim Krone Schnoor, som är hållbarhetsspecialist ekologi hos Skanska Sverige, pekade inledningsvis på sambanden mellan biologisk mångfald och klimat. Klimatförändringarna leder till förlust av biologisk mångfald. De två växelverkar, genom att biologisk mångfald är en del av lösningen på klimatproblemen. Tänk på att det levande gör att Jorden andas och att koldioxidhalten regleras av ekosystemen. Således är det viktigt att jobba parallellt med biologisk mångfald och klimat. Josefin Blanck, som är Director environmental strategic projects hos Vattenfall, berättade om att bedriva affärsverksamhet i samklang med naturen. Vattenfalls mål är att vara fossilfri inom en generation. År 2020 tog företaget fram en hel miljöhandlingsplan.

Josefin Blanck, som är Director environmental strategic projects hos Vattenfall, berättade om att bedriva affärsverksamhet i samklang med naturen.

Enligt den ska Vattenfall på sikt bland annat bidra till en nettopositiv inverkan på biologisk mångfald, genom att de projekt som genomförs tillför positiva värden och att man återskapar natur. Vattenfall ser tre nyckelområden för att bli framgångsrika i biodiversitetsarbetet: • Projekt & åtgärder ( från banbrytande forskningsprojekt till mindre, lokala åtgärder) • Forskning & utveckling • Mätbarhet

Verkligt avgörande

Josefin Blanck och Tim Krone Schnoor presenterade något verkligt avgörande, nämligen en ny metod att mäta biologisk mångfald. Metoden som heter CLIMB (Changing Land use Impact on Biodiversity) baseras på brittiska DEFRAS Biodiversity Metric, men har anpassats till nordiska förhållanden. Projektet som utvecklat CLIMB har ett tiotal partners som tagit fram verktyget, varav Skanska och Vattenfall är två. Sedan har ett par hundra personer från företag, organisationer och myndigheter deltagit i någon form i arbetet. Tänk på att för klimat finns internationellt vedertagna sätt att mäta och redovisa bland annat CO2e, men för biologisk mångfald har vi hittills inte haft någon allmängiltig metod. CLIMB är som en motsvarighet till KPI, men mäter alltså naturens kvalitet och redovisar denna i siffror. Användande av CLIMB ger bra underlag för en transparent rapportering och uppföljning samt underlättar beslut om lokalisering och biodiversitetsåtgärder. CLIMB har provats i praktiken, med bra utfall, och finns nu tillgänglig för alla aktörer att använda. CLIMB är en modell för att bedöma nuläge samt positiv och negativ påverkan på biologisk

mångfald i samband med exploateringar och i övrigt ändrad markanvändning. – Värdet är att siffror på biologisk mångfald blir tillgängliga och möjliga att förhålla sig till, säger Josefin Blanck. CLIMB kan hjälpa till att främja hållbarhet i verksamhet och i projekt. Exempel på tillämpningar: • Kartlägga biologisk mångfald i ett visst markområde • Jämföra lokaliseringar och utformningar • Bedöma påverkan före och efter ändrad markanvändning • Ö verblicka och värdera effekter av investeringar • Planera och genomföra restaurering och kompensation • Bättre förutsägbarhet i miljöprövning • Möjliggöra uppföljning mot mål • Rapportera effekter på biologisk mångfald • Utveckla nya nyckeltal för biologisk mångfald Man får underlag för trovärdig och transparent rapportering. Det går att kommunicera om naturens kvalitet på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. – Planen är att CLIMB blir industristandard, eftersom metoden har ett gemensamt språk för att redovisa biologisk mångfald på plats, säger Tim Krone Schnoor. Vi kommer att använda det i vår anläggningsverksamhet. För ett bygge i Kista Parkstad är avsikten att mäta med CLIMB före och efter. Skanska började med att mäta och målsätta. Hur minimerar vi påverkan? Hur mycket skyddsåtgärder behövs? För ett 6 kilometer långt kabelschakt med Svenska Kraftnät som beställare, mättes biologisk mångfald för två alternativ; enbart gräsmatta gav 4,5 biodiversitetspoäng och äng 14,4. Ett järnvägsprojekt vid Kattarps backar i Skåne omfattar bland annat hantering av stora mängder massor. Dessa ska inte köras bort, utan istället byggs landskap av dem. Man planerar att mäta biologisk mångfald, i så fall både före och efter. Tim Krone Schnoor refererade också till Hammarängen, där Skellefteå kommun bygger ett industriområde med hjälp av Skanska. Projektet ska certifieras med BREEAM Infrastructure. Han påminde om att BREEAM har ett helt kapitel om biologisk mångfald. Hammarängen ingick som referensprojekt vid utvecklingen av CLIMB. Frågeställningarna där projektet har hjälp av det nya verktyget gäller inte minst vilka åtgärder man får ut mest biologisk mångfald av. – CLIMB kommer att hjälpa oss framåt, där biologisk mångfald också lämnar bidrag till att lösa klimatproblematiken, avslutade Tim Krone Schnoor, hållbarhetsspecialist avseende ekologi hos Skanska. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

BONUM

– hållbarhetsboende för Sundsvalls seniorer Snart är de 31 bostadsrättslägenheterna på Västermalm i Sundsvalls första Bonumförening redo för inflytt. Bonum är Riksbyggens miljöcertifierade seniorboendekoncept för personer från 55 år som vill bo modernt, bekvämt och hållbart. AV HÉLEN KATZMAN DET ÄR INTE bara det centrala läget vid Grönborgsgatan och Dalgatan som lockar till Riksbyggens seniorlägenheter i Sundsvall. Bonum är steg i rätt riktning för att lösa boendebristen för äldre genom att erbjuda bekväma lägenheter med god tillgänglighet. – När barnen har flyttat ut och villan är för stor, är det viktigt att erbjuda bra alternativ för resten av livet. Vi främjar hållbarhet, och Bonumkonceptet är en viktig del av det arbetet. Därför miljöcertifierar vi byggnaden genom Miljöbyggnad på nivå silver, säger Tim Eriksson, projektledare på Riksbyggen. Att ta tillvara stadens fördelar som infrastruktur, handel, fjärrvärme, vatten och avlopp är avgörande hållbarhetsaspekter i effektivt byggande. Men utmaningar presenterade sig tidigt. – Då vi rivit den gamla byggnaden med bostäder, insåg vi att markförhållandena var sämre än förväntat, och tidplanen försköts, berättar Mats Håkansson, arbetschef och ombud på Contractor Bygg i Sundsvall. För att säkerställa hög hållbarhet, genomförde Riksbyggen även ekosystemtjänstanalys för att se vilka miljömässiga värden de själva kunde tillföra. – Vi behövde skapa en bra utomhusmiljö med stark miljöprofil. Använda hållbara och underhållsfria material samt ta tillvara på solenergi genom solceller, säger Tim Eriksson.

Material ingående i byggnaden bedöms genom SundaHus för att klara miljöcertifieringen Miljöbyggnad Silver, samt säkerställa att produkterna inte är miljöfarliga. – På så sätt har vi kontroll på vilka produkter vi bygger in i byggnaden. Samtidigt försöker vi att minimera materialspill under produktionen, förklarar Tim Eriksson, och tillägger: Huset är robust med en tegelfasad och målsättningen är att det ska stå i hundra år. Lång teknisk livslängd är en del av den klimatsmarta ekvationen. Mats Håkansson menar att en löpande dialog med Riksbyggen kring hållbarhetsarbetet, samt att följa deras krav är avgörande för projektets framgång. – Miljökraven blir fler och lagstiftningar för energioch koldioxidutsläpp skärps i takt med dem. Det är ett viktigt arbete och en positiv förändring inom branschen. Boende kan förvänta sig ljusa lägenheter med högt tak och stora uteplatser och balkonger. Laddplatser för elbilar, lådcykelparkering, solceller på taket, närvarostyrd belysning och behovsstyrd ventilation med värmeåtervinning samt lokalt omhändertagande av dagvatten. Dessutom mäts värme och varmvatten för att kontrollera förbrukning och förse boende med ekonomiska incitament att spara energi. – Vi satsar också på social hållbarhet och främjar gemenskap hos de boende med en god utomhusmiljö och en gemensamhetslokal. Dessutom minskar behovet att förflytta sig tack vare närheten till kommunikationer och service, förklarar Tim Eriksson. Byggnadens design knyter an till Sundsvalls kulturarv och den gamla stenstadens stadsbild. – Att hitta en estetiskt tilltalande byggnad som uppfyller alla miljö- och ekonomikrav är både en kompromiss och en utmaning, säger Tim Eriksson.

FAKTA Bostadsrättslägenheter på Västermalm i Sundsvall Tidplan: augusti 2022– maj/juni 2024 Byggherre: Riksbyggen, Bonum BRF Grönbodal Generalentreprenör: Contractor Bygg i Sundsvall Arkitekt: Sweco Sverige AB, Elisabet Bergman 36

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Låt oss hjälpas åt att

bygga ett hållbart samhälle !

Betong har många egenskaper som är en förutsättning för hållbart byggande. Det är ett mycket beständigt material som varken möglar eller brinner. Det absorberar koldioxid och är 100 procent återvinningsbart. Betong är också ett närproducerat och energieffektivt material. Vi levererar betong med upp till 50 procent lägre klimatpåverkan. Tillsammans kan vi

bygga ett hållbart samhälle.

Specialisterna på betong thomasbetong.se

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • D E N N A A RT I K E L P R E S E N T E R A S AV H Å L L B A R T E K N I K

Hållbar Tekniks

KERAMISKA GOLVLACK

saknar motsvarighet saknar motsvarighet Varje år byts många golv ut helt i onödan. Inom några år kommer renovering att vara ett förstaval. FÖR G R UN DARN A av Hållbar Teknik är det en självklarhet att jobba med golvrenovering i stället för att bra material hamnar på soptippen. När det norrländska bolaget grundades i Umeå år 2015 var cirkularitet ett vedertaget begrepp, men tanken på återbruk av golvytor var banbrytande! Fast beslutna att hitta en teknik och produkt för att ersätta traditionell golvhantering kom grundarna i kontakt med en keramisk de rätta egenskaperna. lack som hade dom Lacken fungerar på alla typer av ytor; linoleum, plastmatta, trä och gummigolv. Keramiken i lacken skapar en unik slittålig yta och förlänger livslängden på det befintliga golvet. – Det är hemligheten att våra golv håller så bra. Därför är vi de enda som lämnar en genomnötningsgaranti på tio år, säger Andreas Bodén, vd på Hållbar Teknik och 38

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

tillägger att de flesta golv kommer att hålla betydligt längre än de utlovade tio garantiåren. Med tiden har bolaget utvecklat en unik kunskap om hur ett tillsynes slitet golv förvandlas till en snygg, funktionell och hållbar yta. Ett hantverk som har tagit många år att bygga upp. Idag jobbar Hållbar Teknik med ett nittiotal kommuner, regioner och statliga bolag i Sverige. Förutom den ekonomiska vinsten genererar den här metoden cirka 90 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med ett golvbyte. För vd Andreas Bodén är utvecklingen när det gäller golvhantering glasklar. – Inom några år kommer renovering att vara alternativ ett, och golvbyte alternativ två. Så ser trenden ut. Varje år byts många golv ut helt i onödan. Vår metod gör att du praktiskt taget aldrig behöver byta golv.

Andreas Bodén, vd på Hållbar Teknik.

www.hallbarteknik.se

Hållbar stadsutveckling förutsätter bevarande samtidigt som bevarande förutsätter hållbar stadsutveckling. Bild: Kjell-Arne Larsson

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

KULTURBYGGNADER 2.0 – lyckat arrangemang av Realstad och Stordåhd Kommunikation

Temat för konferensen var renovering av byggnader med högt kulturhistoriskt värde. Generellt ska även sådana byggnader energieffektiviseras, men bevarandekrav står ofta i motsättning till långt gående energirenovering. Hur ska intressena avvägas? AV KJELL-ARNE LARSSON KONFERENSENS MODERATOR Ivana Kildsgaard – till vardags hållbarhetschef hos Tengbom – betonade att temat är extremt intressant, inte minst med tanke på hållbarhetsperspektiven. Under dagen fick vi höra om olika projekt som gäller kyrkor, ståndsmässiga byggnader och andra fastigheter av stort värde, men även om livscykelanalyser, simuleringar och flera nya tekniker. Inledningsvis talade Karin Svanborg-Sjövall, stadssekreterare på Kulturdepartementet, om politikens hantering av kulturarvet och vilka

stöd som regering och riksdag kan erbjuda, samt vilka extra anslag som regeringen ger nu. – Kulturvärden har stor betydelse, säger Karin Svanborg-Sjövall. Kulturmiljöer bidrar till platsidentitet, för att vi ska trivas i den gemensamma miljön och för att skapa attraktiva platser för bland annat näringslivet. – En hållbar stadsutveckling förutsätter bevarande. Och bevarande förutsätter hållbar stadsutveckling. Hon refererade avslutningsvis till det aktuella betänkandet från Kultursamverkans-

utredningen, som överlämnades i september. Tunga roller inom förvaltning av fastigheter med kulturhistoriskt värde innehas givetvis av Svenska Kyrkan och Statens Fastighetsverk. Under konferensen företräddes SFV av generaldirektör Ingrid Eiken. – Vi som är här idag delar kärleken till kulturhistoriskt värdefulla byggnader. De är väldigt betydelsefulla för Sverige. För egen del handlar det om respekt för något större än oss själva, säger Ingrid Eiken. Statens Fastighetsverk är en ung inrättning. >> STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

– Det vi gör är en grundbult för att vårt lands gemensamma historia ska stå kvar, säger Ingrid Eiken, generaldirektör för Statens Fastighetsverk. Bild: Melker Dahlstrand

År 1993 delades statliga Byggnadsstyrelsen upp i flera enheter. SFV fick bland annat ta hand om de ur historisk synvinkel särskilt värdefulla fastigheterna. Myndighetsrollen går dock mycket långt tillbaka, över fem århundraden, då det exempelvis var slott och ståndsmässiga byggnader som förvaltades. Idag förvaltas regeringsbyggnader, länsresidens, ambassader och vissa muséer, men även fyrar och renbetesland. SFV är landets största besöksmålsförvaltare – med bland annat Kalmar slott – och är med i förvaltningen av åtta av femton svenska världsarv. SFV förvaltar 2300 fastigheter med över 4 000 byggnader, 190 byggnadsminnen och 1 700 öar/fyrplatser. I och med att renbetesland innefattas berör verksamheten ungefär en sjundedel av Sveriges areal. Verket har drygt 500 medarbetare inom 80 yrkesgrupper. Tanken bakom bildandet av Statens Fastighetsverk var att ta hand om fastigheter som ska behållas i evig tid. Detta enligt instruktion, vilket inte vill säga lite. – Vår byggnadsverksamhet har en särskild karaktär. En del av det vi gör är ett uttryck för gamla tiders hantverkskonst. Vi satsar mycket på eget kunnande kring äldre hantverk och sätt att bygga. Men lika angeläget som att bevara och återställa, är våra hyresgästers krav på sin arbetsmiljö och önskemål om anpassningar för sin verksamhet. Det gamla ska samsas med det nya, med dagens regelverk för byggande och helt modern teknik, vilket kan vara en stor utmaning. Dessutom är det inte alltid lätt att i början av ett renoveringsprojekt avgöra vad som är kulturhistoriskt intressant. 40

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Man kan också tänka på att perspektivet under senare år har breddats en del, från byggnader till hela miljöer.

Smart på flera sätt

Ingrid Eiken poängterade att staten alltid varit duktig på att återbruka, under SFV:s tid och långt före denna. Fästningar har gjorts om till fängelser, Vasaslott till arkiv och exempelvis Kalmar slott har blivit museum. Vi ser idag hur smart detta återbruk är, både för att bekämpa klimatförändringarna och för andra hållbarhetsaspekter. Idag har SFV bland

annat ett stort återbruksförråd i Vallentuna. Där finns exempelvis stenmaterial som gjort sitt jobb som konstruktionselement konsekutivt i flera byggnader, och som nu väntar på nästa uppdrag. På SFV ser man både bakåt och framåt, och är inte främmande för ny teknik. Vi tänker här exempelvis på drönarfotografering och laserskanning för att framställa noggranna 3D-modeller av befintliga byggnader, men även att byggnadernas skick kan inspekteras med helt ny teknik. Databaser gör det lättare att hålla reda på dokument och uppgifter om fastigheterna. Gamla värmesystem konverteras för att nyttja bättre energikällor, och solcellspaneler installeras för egen produktion av el. – Vi är mycket stolta att få jobba med våra fastigheter, och gör det med stor varsamhet och kärlek. Det vi gör tillsammans med våra entreprenörer är en grundbult för att vårt lands gemensamma historia ska stå kvar, avslutar Ingrid Eiken, generaldirektör för Statens Fastighetsverk.

Transformationen

Torun Widström berättade hur vi kan övergå från rivningsstrategin till att bevara på ett smart sätt – med andra ord en transformation av synsätt och metodik. Torun Widström har lång erfarenhet som arkitekt och är numera forskare på KTH, Byggvetenskap/Hållbara byggnader. Hon är specialiserad på hållbart byggande och kulturhistoriska byggnader, och har doktorerat på byggnadssimuleringar av sådana byggnader, energianvändning och skaderisker.

I exempelvis en gammal stenkyrka kan byggnad, föremål och brukare ha skilda krav på innemiljön, vilket är en stor utmaning. Bild: Kjell-Arne Larsson

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 Kort sagt är det dumt att riva – i de allra flesta fall. Resurser – inbyggd energi och material – går förlorade. Om det gäller kulturhistoriska hus förloras samtidigt historia och utan minne av denna går det inte att skapa ny framtid. (Jämför med en person som tappar minnet, och ständigt gör om samma misstag.) Och att bygga nytt innebär en klimatbelastning och resursutnyttjande i sig. Alla kvadratmetrar som inte behöver byggas är miljömässigt mer hållbara än de som nybyggs. När vi ska energieffektivisera och åtgärda inneklimatet för att klara dagens krav på vistelse/arbetsmiljö i en historisk byggnad står vi inför en rad utmaningar, bland annat bristfällig dokumentation och skador av tidens tand. Se exempelvis på en gammal stenkyrka. Där kan byggnad, föremål och brukare ha skilda krav på innemiljön. Oisolerade väggar drabbas av kondens vid fuktbelastning och hög innetemperatur. Föremål, till exempel statyetter och inredning av trä, är känsliga för svängningar i temperatur och fuktighet. Detta samtidigt som kyrkobesökarna önskar jämn termisk komfort. Vad har vi då för strategier att jobba med? Särskilt vad gäller energieffektivisering: • Öka isolering • Se över ventilation och läckflöden • Se över kriterier, arbeta med olika kriterier i olika zoner • Byt till mer klimatvänlig värmekälla • Mät, använd smarta digitala kontrollfunktioner • Kunskap Simuleringsmodeller kan lyfta kunskapen. Det går att simulera alternativa lösningar, se in i framtiden om vad som händer byggnaden efter den eller den åtgärden. Men det är svårt att simulera bland annat specifika förhållanden vid köldbryggor och självdrag. – Tänk generellt på att simuleringar kan

Ett nu pågående projekt anpassar Dicksonska Palatset i Göteborg till modern kontors- och restaurangverksamhet samtidigt som ursprungliga värden bevaras. Bild: Liljewall

påverkas av begränsningar i tillgängliga data, betonar Torun Widström. Det blir större osäkerhetsmarginal på grund av variation i materialens kvaliteter eller andra okända faktorer. Men samtidigt kan just diskrepanser mellan simulering och uppmätt verklighet avslöja sådant som man inte visste att man inte visste om byggnaden! Givetvis är det stort intresse för att göra simuleringar där temperatur och fuktighet ingår som parametrar, och där man i slutänden kan tolka risker för fukt- och mögelskador – en av många önskvärda tillämpningar – men komplexiteten i beräkningarna gör att verktygen behöver avstå från vissa funktioner.

– Simuleringar kan också försvåras av andra begränsningar i simuleringsverktygen, eftersom de oftast är anpassade till moderna byggnader och kan sakna flexibilitet för specialfall.

Hur görs det i verkligheten?

Torun Widströms forskning, finansierad av Energimyndighetens forskningsprogram Spara & Bevara, handlar för närvarande om inverkan av val av vindtryckskoefficienter samt om hur simuleringsverktyg används i praktiken när det gäller kulturhistoriska byggnader. Bland annat körs modeller av kyrkor i vindtunnel. Bakgrunden är att vindtryckskoefficienter som inte är korrekta är en stor felkälla i byggnadssimuleringar. Det andra projektet handlar om hur simuleringar av historiska byggnader sker i verkligheten – skarpt ute i fastighetsbranschen – och vad som kan göras för att underlätta och kvalitetssäkra simuleringarna. Det är öppet för var och en som har erfarenheter och idéer att höra av sig till Torun Widström, och att ta del i de workshops som arrangeras den närmaste tiden.

Dicksonska Palatset återställt och anpassat

Sicka industriområde i Stockholm tillhör de stadsdelar som har omvandlats. Idag finns här bland annat kulturhuset Dieselverkstan. Bild: Kjell-Arne Larsson

Higab som ägs av Göteborgs Stad renoverar och utvecklar Dicksonska Palatset. Byggnaden är från 1862. Under 1950-talet skedde en stor renovering, som delvis förstörde ursprungliga värden. Fasaden, trapphuset och stora >> STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 salen byggnadsminnesförklarades 1973. Men huset var en dold skatt som användes alldeles för lite. – Vår vision var att levandegöra, öppna upp, få hit en hyresgäst för en restaurang, festvåning och vinkällare, samt inrätta kontor på plan 3 och på vinden, berättar Ulf Bengtsson, projektledare hos Higab. Nytt trapphus görs iordning samt hiss, inte minst för att klara brandkrav och tillgänglighet. Taket tilläggsisoleras. Det görs åtgärder för ventilation, kyla och värme. Inget krav finns på energiberäkning, men krav på en beskrivning som visar vad som görs. Stor del av interiör och exteriör återställs och konserveras. Takkupor som togs bort på 1950-talet återskapas, men istället för fönsterrutor får fyra av dem galler för tilloch frånluft. Projektet innebär att Dicksonska Palatset anpassas för modern kontors- och restaurangverksamhet, samtidigt som ursprungliga värden bevaras eller återställs. – Personligen kan jag tycka att det mest hållbara vi gör är att byggnaden kommer att användas och allmänheten ges tillträde till den, i stället för att den står tom, avslutar Ulf Bengtsson.

Hur förvalta gamla industriområden?

Berättelserna om transformationer fortsatte, närmare bestämt om hur före detta industriområden kan omvandlas till nya stadsdelar, då Anna Karin Fallan, som är affärschef arkitektur, arkitekt SAR/MSA och Urban Nilsson, som är affärschef kulturmiljö, byggnadsantikvarie och certifierad sakkunnig kulturvärden (KUL 2), båda från Nyréns, inledningsvis refererade till transformationerna av Sickla (Nacka), Havrekvarnen (Kvarnholmen) och Slussholmen (Södertälje) innan de presenterade planarbetena med Lövholmen, som är ett gammalt industriområde nära Liljeholmen vid Liljeholmsviken (Stockholm), vilket var ett önskeuppdrag för ett arkitektkontor som står till tjänst med både byggnadsantikvarier och landskapsarkitekter. Uppdragen gällande Lövholmen inleddes med att Urban Nilsson för närmare 20 år sedan fick ett uppdrag för flera byggnader som enskildheter (inte området som helhet). Området präglas av övergivna industribyggnader, Cementas anläggning ännu i drift, berg i dagen, sunkiga platser och en industrikaj. Sedan 2020 har Nyréns kulturmiljö gjort "Come back" som aktivt kulturmiljöstöd i planarbetet och uppdragen har sedan blivit allt mer omfattande. – Vi tycker det är för lätt att riva, för även gamla industribyggnader är viktiga att värdera, 42

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Planprocessen för Lövholmen är som förväntat lång, från översiktsplan till detaljplan. Inom ramen för uppdraget som kulturmiljöstöd har Nyréns gjort en kulturmiljöutredning. Sedan fördjupningar och konsekvensanalyser. Bild: Kjell-Arne Larsson

och vi är gärna med och identifierar kvaliteter, säger Anna Karin Fallan.

Kulturmiljöutredning

Planprocessen för Lövholmen är som förväntat lång, från översiktsplan till – förhoppningsvis inom kort – detaljplan. Inom ramen för uppdraget som kulturmiljöstöd har Nyréns gjort en kulturmiljöutredning. Sedan fördjupningar och konsekvensanalyser. – Det är glädjande att vi i våra uppdrag fått arbeta med helhet och strategier för att ta platsens historia in i framtiden, menar Urban Nilsson. Planprocessen är utmanande för att så många intressen – förutom planer och inventeringar av värden, även behov av bostäder, platsmark, förskola och parker med mera – är involverade. Planprocessen är både ett pussel och ett grupparbete. – En del av detta är att vi presenterar några principiella spår, en kritisk massa av fysiska uttryck för att det ska vara möjligt att läsa av Lövholmen som före detta industrimiljö, även då all nybebyggelse kommer på plats, fortsätter Urban Nilsson. Givetvis finns mycket mer att berätta om denna transformationens planprocess, som ännu inte nått fullbordan. Bland annat kan nämnas att workshops har genomförts och att Nyréns tog fram en så kallad ”bygglåda” med sju byggstenar – stadsbild, återbruk, industrigolv 3D, slingan, verksamhet efter industri, berggrund/vegetation samt innovation – för att lättare förstå varandras roller i processen. Under den efterföljande frågestunden

Under arbetet med stadsdelen Lövholmen har Nyréns bland annat ordnat workshops.

kommenterade Ivana Kildsgaard att för Lövholmen har Nyréns haft den rådgivande roll som många arkitekter mycket gärna vill ha, dessutom i en stadsdel med hög exploateringsgrad.

Restaurering av Storkyrkan

Max Laserna, som är byggnadsantikvarie från Laserna Restaurering AB, berättade om restaureringen av Storkyrkan – domkyrkan i Stockholms stift. Putsen har återfått sin ljust gammalrosa kulör. Många fullskaleprov utfördes för att bedöma kulören och hur den förhöll sig till omgivningen. En stor mängd natursten lagades av konservatorer och andra byttes innan allt målades med linoljefärg. När plåten på lanterninen avlägsnades för byte framkom >>

15 – 16 maj Mötesplats | Konferens | Mässa

RENOVERINGSDAGARNA 2024 Teknik – Energi – Hållbarhet

Grönt

Samhällsbyggande Miljöcertifieringar och Bedömningssystem

1 5 – 16 maj • Stockholm • www.realstad.se

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

omfattande skador på den underliggande trästommen. En modell togs fram för att förstå träkonstruktionen. Som nytt trä användes vinterfälld kärnfuru. Spik drogs ut och återanvändes. Vi fick se foton före och efter restaureringen som visade att projektet fått fram alla detaljer mycket bra och att kyrkan nu har återfått sitt gamla kraftfulla uttryck.

Bevara kyrkor och samtidigt inrymma ny verksamhet

Klas Ruin, arkitekt på Spridd AB, tillsammans med Erik Palmbäck, vice vd på KFS, Kyrkans FastighetsSamverkan samt Max Laserna, presenterade projektet som har omvandlat S:t Paulskyrkan på Söder i Stockholm. Kyrkan ägs av Stockholms Stadsmission. I december 2022 öppnades den som "En plats för alla" med ett brett socialt och kulturellt program, särskilt för socialt utsatta personer. Målet för ombyggnadsprojektet var att tillföra arbetsplatser, mötesrum, utökad matservering och uppnå 44

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

full tillgänglighet. Åtgärderna skulle ha ett 100-årigt perspektiv. Projektet har under året vunnit ROT-priset samt nominerats till både Kasper Salin-priset och det europeiska Mies van der Rohe-priset. Ingreppen blev mycket omfattande. Det stora kyrkorummet omvandlades till ett inre torg omgärdat av gallerivåningar. Andra stora rum delades i flera mindre. Planlösningens orientering vreds genom att sidoingången blev huvudingång. Återbruk skedde av bland annat kapitäl i trä, armaturer och delar av altaruppsats. Projektet i S:t Paulskyrkan utgör referens för många församlingar inom Svenska Kyrkan som står inför transformation av kyrkor inne i städer för att bli öppna "citykyrkor". På detta tema fortsatte sedan Erik Palmbäck när han presenterade exempel på anpassning av kyrkor till nya behov. Heliga Trefaldighets kyrka i Gävle har målet att bli just en citykyrka, med tillägg som påminner om de i S:t Paulskyrkan. Heliga Trefaldighets kyrka ska få två nya kapell för

Det stora kyrkorummet i S:t Paulskyrkan omvandlades till ett inre torg. Andra rum delades i flera mindre.

flexibel användning, samt uppgradering av klimat, energi och tillgänglighet. Under Staffans kyrka, även den i Gävle, grävdes krypgrunden ur och en församlingssal inrättades. Och under Högalidskyrkan i Stockholm schaktades och sågades berg för att ge plats för ett personalpentry. I S:t Johannes kyrka i Göteborg inreddes en ny församlingssal under trappan och med entré i gravkoren. Salen fungerar som mötesrum och för dopkaffe samt går också att hyra ut. Erik Palmbäcks sista exempel var från Gustav Vasa kyrka i Stockholm. Här har två rum i rummet skapats i form av Matteusoch Markuskapellen. De presenterade exemplen visade på mer eller mindre omfattande nydaningar som genomfördes med mindre eller mer hänsyn till de kulturhistoriska värdena.

Hur gör vi LCA – livscykelanalyser – till ett 500-årigt byggnadsarv?

Med den tänkvärda frågan som rubrik presenterade danska Realdania By & Byg sitt

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Realdanias metod för livscykelanalys avseende klimatpåverkan, som den används för renoverade byggnader. Bild: Realdania

arbete med LCA tillämpat på kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Realdania äger fler än 60 fastigheter. De har byggår mellan 1504 och 1967. De representerar ganska bra utvecklingen av byggandet i Danmark. Dessutom, företaget deltar i utvecklingen av fyra stadsdelar. Realdania tar också fram innovativa och experimentella nya byggnader. Vidare arbetar man med testning av material och samarbetar med forskare vad gäller byggteknik och energifrågor. Företaget köper fastigheter, rustar upp och renoverar, för att sedan hyra ut eller sälja dem. Realdania arbetar sedan 2020 intensivt med livscykelanalyser (LCA) avseende sina byggnader – dels för renoveringsåtgärder och dels för driften. Som verktyg används LCAbyg, men avgränsningen är lite annorlunda jämfört med lagkrav, eftersom rivning inkluderas i Realdanias beräkningar, liksom modul B2 (underhåll), men inte B4 (ersättning). Företagets metod finns beskriven i boken ”Life cycle assessment for historic buildings”. Fokus hittills har varit utsläpp av CO2 och andra växthusgaser under byggnadernas livscykel eller del där av. Därför kan LCA även benämnas klimatkalkyl i denna tillämpning. Data hämtas från miljövarudeklarationer (EPD). Där sådana saknas används generiska data. Svårigheten att göra LCA på gamla byggnader är givetvis att data saknas för många av materialen och komponenterna. Realdania har gjort det bästa som hittills är möjligt för att få fram underlag. Naturligtvis är insamlade data om energiförbrukningen i respektive byggnad viktiga indata för LCA avseende driftsfas. Dessa tillsammans med en mängd nyckeldata och uppgifter om byggnaden samlas in tillsammans med EPD:er och motsvarande, innan

den slutliga LCA/klimatkalkylen görs.

Flera praktikfall

Kalkylerna ledde fram till en rad intressanta resultat med skilda avgränsningar. Ett resultat gällde alla fastigheter med följande moduler inkluderade: inledande rivning, A1–A3 (material) och C3–C4 (påverkan mot slutet). Eftersom energikällorna för uppvärmningssystemen skilde sig åt, exkluderades energianvändningen. För respektive kategori byggnader; restaurerade, transformerade och nybyggda byggnader; redovisades utsläppen för rivning, A1-A3 (material) och C3–C4 (påverkan mot slutet). Resultaten visade att de nybyggda släppte ut mycket mer på grund av mycket större materialförbrukning. Samma kalkyl utfördes sedan för de

byggnader som var anslutna till fjärrvärme och då inkluderades denna (dvs. modul B6, dessutom inkluderades inledande rivning). Totala utsläppet från restaurerade, transformerade respektive nybyggda byggnader skiljde sig inte särskilt mycket åt. Betecknande var att de nybyggda hade förbrukat mycket mer i form av material och de andra två kategorierna desto mer i energi. Den generella slutsatsen är som väntat att gamla hus släpper ut mer från driften och nya hus mer från produkterna. Värdena för fjärrvärmens klimatpåverkan i förra exemplet var en prognos som utarbetades 2020. Därefter uppdaterades värdena för klimatpåverkan enligt en ny prognos 2023, som har mycket lägre emissionsfaktorer, mycket mer klimatsmart fjärrvärme. Resultatet blev ett helt annat. De restaurerade byggnaderna och de transformerade hade inte ens hälften så stor klimatpåverkan som de nybyggda byggnaderna. Några av företagets fastigheter tjänar som intressanta exempel. Rådhuset i Meldahl uppfördes 1860 och renoverades 2005. CO2utsläppen från materialen i renoveringen var 41 ton. Per kvadratmeter 28 kg/kvm. Och per år 0,56 kg/kvm och år (50 års perspektiv används). Utsläppen från driften är 504 ton, 373 kg/kvm och 7,47 kg/kvm och år. Sistnämnda värde kan jämföras med danska nybyggnadskrav på 12 kg/kvm och år (2023) och 7,5 kg/kvm och år (2029). Realdania studerade också utsläppen fördelade på olika byggdelar och material, såsom elinstallationer, golv, betong, trä etc. Ett annat intressant exempel är Skagens fyr, vilken kan betecknas som en extrem byggnad i sammanhanget. Den uppfördes >>

Klimatpåverkan för restaurerade, transformerade respektive nybyggda byggnader. Realdanias beräkning. Uppvärmning sker med fjärrvärme med klimatsmart val. Mörkgrönt: rivning. Ljusgrönt: produkt. Rött: användning. Grått: påverkan mot slutet. Bild: Realdania

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Några av Realdanias fastigheter tjänar som intressanta exempel. Rådhuset i Meldahl uppfördes 1860 och renoverades 2005. CO2-utsläppen från materialen i renoveringen var 41 ton. Per kvadratmeter 28 kg/kvm. Och per år 0,56 kg/kvm och år (50 års perspektiv används). Utsläppen från driften var 504 ton, 373 kg/kvm och 7,47 kg/kvm och år.

1858 och renoverades 2016. Utsläppen av CO2 från materialen i renoveringen var 52 ton, vilket var 77 kg/kvm och 1,5 kg/kvm och år. Utsläppen från driften är 1334 ton, vilket motsvarar 1959 kg/kvm och 39,2 kg/kvm och år.

Full koll

Vad gäller energianvändning i respektive fastighet i beståndet har Realdania full kontroll och kan från huvudkontoret följa varje fastighet. Trimning görs mer eller mindre kontinuerligt, långt ifrån mottot ”Plug and play”. Kvartalsvis görs benchmarking. Dessutom byts dåliga energikällor, exempelvis från oljepanna till luft-vatten-värmepump. Man har exempelvis beräknat vad byte till värmepump i Skagens fyr ger för minskning i CO2-utsläpp. Det blir en minskning från 47 kg/kvm och år, till 14 kg/kvm och år. Företagets erfarenheter av energieffektivisering finns samlade i rapporten ”Energiforbedring i historiska bygninger”. Se även ”Klimapåvirkning fra 60 bygninger: Opdaterede værdier baseret på nyere data og danske branche EPD:er. Aalborgs universitet 2021.” Företaget har också bland annat utfört klimatkalkyler på alternativa ytbehandlingar på fönster. Fönsterfärg orsakade 0,94 kg/kvm och linoljefärg 0,75 kg/kvm och år.

Kan digitalisering hjälpa oss?

Camilla Berggren-Tarrodi, som är arkitekt och projektledare på RISE inom samhälls46

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

byggande och digitalisering, berättade om digitala tvillingar av fastighetsbestånd. Det är inte glasklart vad som avses med digital tvilling. Inom byggoch fastighet refereras ofta till en 3D-modell även om det egentligen skulle kunna vara vilken typ av virtuell representation som helst. Vanligtvis menar man också att det finns en realtidskoppling mellan tvillingen och den verklighet som representeras. Grunddata för byggnadens fysiska representation i en digital tvilling kan vara fotogrammetri (med allt från mobilbilder till drönarbilder som primärdata) eller laserskanning som ger ett punktmoln vilket skapar en modell. Denna kan förses med alla tänkbara data. Tillämpningarna har släktskap med Internet of Things. Tänk på att i flertalet byggnader finns redan flera system för registrering av data som skulle kunna skickas till tvillingen. – Från att ha enskilda byggnader uppkopplade går det att utvidga till stadsdelar och hela samhällen, säger Camilla. Det mesta kan i princip kommunicera med modellen uppe i molnet. Den nytta som digitala tvillingar kan erbjuda – vare sig det handlar om nya fastigheter i en stadsdel eller ett enskilt kulturhistoriskt objekt – är exempelvis smart förvaltning. Optimerad, energieffektiv, resursbesparande. Förvaltaren får hjälp att styra vad i huset som ska förbruka el/energi när, och

när egen el ska produceras/lagras. – Digital tvilling kan vara till hjälp för att utnyttja husets ytor bättre, exempelvis genom ett smart bokningssystem, fortsätter Camilla. Med digital hjälp kan vi kanske spåra upp lokalytor som är kraftigt underutnyttjade eller inte används alls. När det handlar om återbruk har White utvecklat verktyget ReCapture som bygger på 3D-teknik för att kartlägga en byggnads karaktär och återbrukspotential. Insamlade data görs direkt tillgängliga i BIM-modell. Med finansiering från Smart Built Environment svarar RISE för projektet ”Digital vision Sverige” som driver frågor kopplade till digitala tvillingar i samhällsbyggarsektorn. Hur vi som förvaltar historiskt värdefulla byggnader kan använda digitalisering och 3D-modeller är upp till oss själva. – De bästa tillämpningarna tas fram när behovsägarna själva utvecklar lösningar tillsammans med systemutvecklare och programmerare, avslutade Camilla Berggren-Tarrodi.

Renovering, utveckling och nyttiggörande av miljonprogramsbyggnader

Transformering återkom i flera av de praktikfall som presenterades under konferensen, även i det avslutande föredraget som handlade om Campus Tensta. Hemsö, som är inriktat på samhällsfastigheter, har förvärvat byggnaderna för Tensta Gymnasium och Tensta Träff. Stockholms Stad ansåg det inte motiverat att fortsätta med gymnasieutbildningen här och stängde skolan 2019. Hemsö investerade 150 miljoner kronor i fastighetsköpet och satsar nu ytterligare 300 miljoner kronor i upprustning och anpassning. – Vi transformerar skollokalerna, från att 700-800 elever gått här till ungefär 1 500 elevplatser i 50 skolsalar, berättar Johan Einarsson, projektutvecklare hos Hemsö. Tanken är att rymma både gymnasium, vuxenutbildning och högskoleutbildning. Byggnaderna ska även ge plats för kulturaktiviteter, innovation och entreprenörskap. Det kan bli så många som åtta hyresgäster, där den första – Järva Gymnasium – kommer att flytta in höstterminen nästa år.

Blåklassade

De blåklassade byggnadernas arkitektur är en blandning mellan modernism och traditionell asiatisk stil, med inslag av brutalism. Den stora skolgården är kulturklassad. Gymnasiebyggnaden har 24 konstverk. Området har stora bevarandevärden, både

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Både skolbyggnader och parkmiljöer vid Tensta gymnasium är kulturklassade.

Hemsö jobbar även med mjuka värden vid Tensta gymnasium och bidrar till gemenskap och samhörighet.

exteriört och interiört. Hemsö står därför inför ett antal antikvariska knäckfrågor. Johan Einarsson listar viktiga punkter: • Ventilationskrav, plats för kanaler m.m. • Brandkrav, entréer, utrymning m.m. • Tillgänglighet, plats för nya hissar • Modern teknik, undertak i klassrum • Arkitektoniska krav vs ljudklasser, stegljud etc. • Bevarande av befintliga byggnadsdelar vs nyproduktion • Armaturer • Energiåtgärder • Renovering av parkmiljö, val av trädslag – Det är viktigt att ha med antikvarie redan tidigt i denna typ av projekt, betonar Johan Einarsson. För övrigt vill han trycka på betydelsen av medborgardialog, samverkan med lokala entreprenörer och aktivering av platsen. Det senare visar Hemsö i form av stort socialt engagemang. – Med Campus Tensta vill vi visa Stockholm och andra kommuner att vi har förmågan att ta oss an utsatta områden. Och den negativa bilden av Tensta i massmedia är kraftigt överdriven. Det finns kvaliteter som vi tar tillvara, avslutar Johan Einarsson, projektutvecklare hos Hemsö. Beträffande miljöprestanda använder Hemsö som standard Miljöbyggnad, med nivå Silver och energiprestanda i nivå Guld. Dock certifieras inte Campus Tensta, men klarar ungefär 97 procent av kraven. Och det kan sägas att man inte gjort allt som är strikt bäst med tanke på miljökrav.

De många konstverken vid Tensta gymnasium bidrar till kulturvärdet.

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

För de licensinnehavare som idag har pågående projekt som certifieras med generation 3 finns övergångsbestämmelser, så ingen behöver vara orolig inför den nya generationen.

NYA SVANEN – med portaler för helt digitalt flöde

I maj introducerades en ny generation av Svanen för miljömärkning av byggnader. Då släpptes kriteriedokument generation 4, det vill säga nya kriteriedokumentet för alla som vill certifiera sitt bygge med Svanen. AV KJELL-ARNE LARSSON GENERATION 4 ÄR uppdaterad och skärpt på många punkter. Klimatkraven – energikraven inkluderade – har blivit strängare. Dessutom linjerar kriteriedokumentet med EU-taxonomin. Inriktningen på cirkularitet, med återbruk och återvinning, är mer uttalad. Det har sedan tillkommit en hel del vad gäller biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Svanen är en mycket välkänd miljömärkning på konsumentprodukter. En enkätundersökning visade att 97 procent av de 48

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

tillfrågade kände till Svanen. Denna märkning har sedan många år även kunnat användas för byggprodukter. Märkningen av byggvaror, byggmaterial och kemiska byggprodukter är mestadels inriktad på kemiskt innehåll, hälsa och yttre miljö. Väldigt många produkter är redan Svanenmärkta och därmed färdiga att använda i byggnader som ska Svanenmärkas. Sedan länge är det ju också möjligt att Svanenmärka byggnader, närmare bestämt småhus, flerbostadshus, förskolor och skolor.

Med nya kriteriedokumentet även kontorsbyggnader. Svanen tillämpar ett helhetsperspektiv som omfattar många miljö- och hälsoaspekter. Till stor del baseras kriterierna på livscykelanalyser. Att en byggnad är Svanenmärkt innebär: • låg energianvändning • hälsosam innemiljö • stränga kemikaliekrav • hårda krav på hållbarhet (bl.a. certifierat virke)

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 • goda möjligheter för återbruk och återvinning • hänsyn till yttre miljö • kvalitetssäkrad byggprocess Svanenmärkning har stort fokus på byggmaterialens kemiska innehåll, sammansättning och risken för utsläpp till luft, vatten och mark. Skadliga och olämpliga ämnen får inte byggas in i byggnaden. Samtidigt befrämjas innemiljön för hälsa och välmående hos de som vistas i byggnaden. Svanenmärkning innebär därmed omsorg om både människor och omgivande miljö.

Licensinnehavare

Huvudman för ett byggprojekt som ansöker om Svanenmärkning kan vara en byggentreprenör, ett byggföretag, en fastighetsägare eller en hustillverkare (även tillverkare av modulhus). Denna huvudman benämns licensinnehavare. Denne måste se till att ett antal roller besätts i byggprojektet för att klara insatserna fram till färdig licens. Svanens organisation rekommenderar att använda en Diplomerad Svanensamordnare. Sedan tillhandahåller organisationen alltid en personlig rådgivare som är med under hela processen. Bland annat mot den bakgrunden byggs en relation mellan licensinnehavaren och Svanens organisation. Denna har hög kompetens inte minst vad gäller kemiskt innehåll samt hälso- och miljörisker. För att byggnaden så småningom ska kunna klara godkänt måste ett antal krav uppfyllas. För det första måste den leva upp till 42 obligatoriska krav. Dessutom ska ett visst antal poäng samlas från 23 poängkrav. Hur många poäng som behövs beror på vilken typ av byggnad och i vilket land byggnaden finns (Svanenmärkning går att tillämpa i hela Norden). I generation 4 av kriteriedokumentet har antalet obligatoriska krav sedan generation 3 ökat med 1 och antalet poängkrav med 9. Slutbetyget för byggnaden blir antingen godkänd eller icke godkänd. Huvudmannen för byggprojektet – licensinnehavaren – måste i tidigt skede planera för obligatoriska krav och poängkrav, speciellt rutiner för information och utbildning, samt för inköp av material.

Svanenmärkta och icke Svanenmärkta byggprodukter

En lång rad produkter är redan Svanenmärkta och klara att använda i byggnationer. Produkter som inte är märkta hanteras tidigt i respektive projekt. Man skickar in de dokument som Svanens organisation kräver. Dokumenten granskas och produkterna blir deklarerade i Svanens nya leverantörsportal Supply Chain Declaration Portal (SCDP). I samband med lanseringen av kriteriedokument generation 4, öppnades också två nya portaler hos Svanen, som medger att all hantering sköts digitalt. Supply Chain Declaration Portal (SCDP) används av de producenter som tillverkar byggprodukter som ska användas i Svanenmärkta byggprojekt. Den dokumentation som licensinnehavaren utför sköts via Nordic Ecolabelling Portal(NEP). Tack vare de nya portalerna kommer man bort helt från pappershantering.

Nya tider – nya krav

I och med tydlig inriktning på kemiskt innehåll följer Svanen givetvis krav enligt REACH, men även svenska SIN-listan och flera andra rekommendationer. I nya generationen av kriteriedokumentet har Svanen skärpt kraven på kemikalier och kemiskt innehåll. – Bland annat inom detta område är det viktigt att Svanen följer utvecklingen och bidrar till skärpningar. Byggproduktion har ju långa ledtider och det dröjer därför innan nya krav verkställs fullt

“

Även i de kärva tider som vi är inne i just nu, visar det sig dels att hållbarhetstänket består och utvecklas, dels att intresset för Svanen är fortsatt starkt. Tillsammans kan vi bygga allt mer hållbart. /Stefan Björling, affärsområdeschef, Svanen Bild: Svanen

ut. Och generellt vad gäller Svanens krav tittar vi redan framåt mot nästa generation som planeras till 2026, berättar Stefan Björling, affärsområdeschef för hus och renoveringar på Svanens svenska kontor och dessutom koordinator för Norden. Generation 4 har skärpts även vad gäller exempelvis klimatkraven. Ett obligatoriskt kriterium för byggnader med inomhusarea större eller lika med 5000 kvadratmeter är att klimatberäkning måste göras. Till klimatfrågan får vi nog också räkna krav på energiprestanda. För Sveriges del måste bostäder ligga åtminstone 15 procent under BBR-krav och för utbildningslokaler och kontor 20 procent under BBR. Skärpningen gör sig gällande framförallt genom att BBR har blivit strängare. >> STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 bevaras och utvecklas på byggnadens tomt, men även genom att kräva att trämaterial kommer från certifierat skogsbruk. Ett av poängkraven är ”Biologisk mångfald och ekosystemtjänster” med möjlighet att få upp till 6 poäng. Här kan det handla om gröna tak, hantering av ytvatten, urban odling, livsmiljöer för fåglar, insekter och däggdjur, fågelvänliga glasfasader och åtgärder för att minska ljusföroreningar. I ett av de obligatoriska kraven förtecknas vilka träslag som inte får användas i byggnaden, och i ett annat krav hur dokumentation om spårbarhet och certifiering av skogsbruk ska uppfyllas. Nya kriteriedokumentet har gjorts kompatibelt med EU-taxonomin. En tabell visar hur de så kallade tekniska granskningskriterierna i taxonomin har beaktats och tagits med i kriteriedokumentet. Och det finns en översikt över vilka DNSH-kriterier i EU-taxonomin som omfattas av Svanens nya kriteriedokument. (DNHS = Do No Significant Harm.)

Gröna lösningar och innovationer

Ett obligatoriskt krav i Svanen är avfallssortering för brukarna i den färdiga byggnaden.

Beträffande energikrav har Svanen gjort en avvägning mellan ambitionen att minska energianvändningen (och därmed klimatbelastningen) och vad som är rimliga åtgärder. – Vi har valt nivåer som är tekniskt, praktiskt och ekonomiskt möjliga, betonar Stefan Björling. Förhållningssättet är likartat när det gäller återbruk och återvinning. Där finns oerhört stor förbättringspotential och byggbranschen har inte riktigt mognat. Dessutom – vid återbruk och återvinning – krävs stor respekt för att miljö- och hälsoskadliga ämnen kan finnas inbyggda i gamla produkter. Nya generationen av Svanens nybyggnadskriterier inspirerar dock på flera sätt till cirkulärt tänkande. Exempelvis gynnas återbruk av betongelement och ståldelar. Konstruktion av byggnaden som gör den anpassningsbar, flexibel och underlättar demontering premieras. Ett obligatoriskt krav är avfallssortering för brukarna i den färdiga byggnaden. För varje byggnation ska en loggbok tas fram. Denna kan skapas med hjälp av en tjänst från tredje part som är godkänd. Loggboken ska minst innehålla information om produktnamn, produkttyp, producentens namn och var i byggnaden produkten sitter. Även återanvända produkter ska registreras. 50

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Ekologirapport och förvaltningsplan för tomten

I nya generationen finns flera skrivningar om biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det är obligatoriskt krav på att tomten ska bedömas i en Ekologirapport och att det ska finnas förvaltningsplan för biologisk mångfald. Svanen gynnar att biologisk mångfald

Svanen gynnar återbruk av exempelvis tegel.

Alla som är Svanen-byggare borde i ett tidigt skede överväga poängkravet under rubriken ”Innovation och andra gröna initiativ”. Här finns möjlighet att ta poäng om tegelfasader muras så att tegelstenarna blir lätta att ta ner (då husen så småningom ska demonteras) eller om grundläggning görs med markskruv eller plintar, istället för betongsula. Användning av virke från naturnära skogsbruk/hyggesfritt skogsbruk kan ge 1–2 poäng. Notera också punkten ”Andra åtgärder …” vilket innebär att andra innovationer eller andra gröna lösningar kan ge poäng, efter dialog och godkännande av Svanen.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Nya version 4 av Svanen gör det möjligt att certifiera även kontorsbyggnader.

– Kom med förslag! Allt nytt som är bra vill vi premiera och sedan sprida idéerna till andra, säger Stefan Björling.

Bra tider trots lågkonjunkturen

Den rådande lågkonjunkturen drar förstås ner på byggtakten. Positivt är, att trots detta tyder mycket på att byggherrars, fastighetsägares och entreprenörers ambitioner inom hållbarhet håller i sig och till och med stärks. Och bland annat Svanenmärkningen är framgångsrik härvidlag. – Under årets första halva hörde drygt tio byggbolag av sig och ville Svanencertifiera, och skickade in sin första ansökan, berättar Stefan Björling. De börjar alltid med ett projekt och sedan blir det ytterligare. Flera byggbolag använder Svanen konsekvent för all nyproduktion. Även i de kärva tider som vi är inne i just nu, visar det sig dels att hållbarhetstänket består och utvecklas, dels att intresset för Svanen är fortsatt starkt. – Tillsammans kan vi bygga allt mer hållbart, avslutar Stefan Björling.

Svanen-byggen i siffror För närvarande är 459 bostadsrättsbyggnader Svanenmärkta, medan 818 är pågående. Motsvarande siffror för hyresrättsbyggnader är 257 respektive 202. Bland småhusbyggnader är redan 2279 Svanenmärkta. För skolor och förskolor är redan 36 uppförda enligt Svanens kriterier och 39 är under uppförande.

Att en byggnad är Svanenmärkt innebär bland annat att den har låg energianvändning. I bild en förskolebyggnad med extremt bra isolering.

Även renovering

Utbildningsinsatser

Det är bra att känna till att Svanen har ett särskilt kriteriedokument för att kunna Svanenmärka byggnader som renoveras. Tack vare den märkningen garanteras att byggnaden har: • låg energianvändning efter renoveringen • god innemiljö och låga emissioner av farliga kemikalier • inventerats innan renoveringen och att hälso- och miljöfarliga ämnen och farligt avfall har omhändertagits korrekt Och att: • byggprodukter, material och kemiska produkter uppfyller höga miljö- och hälsokrav • renoveringen har främjat återbruk av byggprodukter och material De byggnadstyper som kan vara aktuella att Svanenmärka vid renoveringar är småhus, flerbostadshus, byggnader för skola och förskola samt kontorsbyggnader.

Under hösten har Svanen breddat och fördjupat utbildningsinsatserna. Det går att utbilda sig till Diplomerad Svanensamordnare, generation 4. Man kommer även att möta behovet hos de som varit diplomerade för generation 3 och nu behöver uppdatering. Här finns mer info och anmälan: www.svanen.se/hus/diplomerad-svanensamordnare-i-byggprojekt/ Organisationen tar också fram ett antal nya filmer om Svanenmärkning och arrangerar webbinarier för alla intresserade. För de licensinnehavare som idag har pågående projekt som certifieras med generation 3 finns övergångsbestämmelser, så ingen behöver vara orolig inför den nya generationen. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Svanenmärkning för en renoverad byggnad gör bland annat att den får låg energianvändning. Bild: Ronnebyhus

RONNEBYHUS – Svanen för renovering

Miljömärkning med Svanen är möjlig även för renoveringar. Först i Sverige med att ansöka om sådan märkning är Klövern med Kista Square Garden och Ronnebyhus med Peder Holmsgatan 11. Sistnämnda objekt kommer sannolikt bli det första att klara de kriterier som krävs. AV KJELL-ARNE LARSSON KISTA SQUARE GARDEN i utkanten av Stockholm är ett större projekt som tar flera år att genomföra. Det allmännyttiga Ronnebyhus satsar däremot på Svanenmärkningen av ett relativt litet projekt, som omfattar renovering av 27 lägenheter i en huskropp. Renoveringsarbetena pågår nu och fram till februari nästa år. På Peder Holmsgatan i Ronneby finns hus uppförda 1950 i typisk ”funkisstil”, och som har ritats av Wolter Gran. Fasaderna var ursprungligen putsade, men efter något tiotal år kläddes de med fasadtegel. 52

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Under senare år har man i Ronneby kommun diskuterat vad som kan eller borde göras med Peder Holmsgatan 11 som var i medfaret skick invändigt och hade dålig energiprestanda. Rivning av huset övervägdes och Ronnebyhus fick också tillstånd till detta. Företaget valde efter noga kalkylerande och övervägande att ändå renovera husen då man ansåg att det blev mer ekonomiskt fördelaktigt samt att miljöaspekten vägde tung. – Betongstommen och annat var bra och vi tyckte det var värt att bevara huset, berättar Ida Karlsson, fastighetschef för Ronnebyhus. Nu genomförs därför en renovering. Denna har betoning på

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 återbruk. Balkongerna renoveras och får nya fronter i sinusplåt. Fönstren är likaså tidstypiska med urfräsning på insidan och breda fönsterbrädor i sten. Fönstren tas ut, renoveras och förses med pålimmad isolerruta på insidan. Det är viktigt att behålla de stora glasytorna. Huvudentréernas dörrar behålls och renoveras, liksom ledstänger i trapphusen. Däremot blir det nya lägenhetsdörrar. Inne i lägenheterna behålls de platsbyggda garderoberna, liksom de lutande överskåpen i köken. Handtagen och beslagen som även de går i 50-talsstil behålls. Parkett i vardagsrum blir kvar och slipas om. I några slitna lägenheter läggs ny parkett. – Vi återbrukar så mycket som möjligt. I några fall, som med delar av parketten, går den inte att återanvända och då köper vi nytt med samma utförande, det gäller också beslag och liknande, fortsätter Ida Karlsson. Elsystemet blir helt nytt, med en jordfelsbrytare per lägenhet. Även avloppsstammarna blir nya. Beträffande stammarna i bottenplattan var planen att genomföra relining, men detta är inte tillåtet enligt Svanens kriterier. Bland annat mot bakgrund av att dräneringen runt huset görs om, kommer stammarna att läggas där, alltså utanför byggnaden. Detta är en lösning som även tillämpas i ett annat renoveringsprojekt (ett projekt som inte Svanen-märks). Husen på Peder Holmsgatan värms även fortsättningsvis med fjärrvärme. Nytt blir FTX-ventilation som ersätter självdrag. Några nya schakt tas upp, men merparten får plats i tidigare skorstensstockar. Ett teknikrum ryms på vinden. Ventilationssystemet blir förberett för markkyla; dvs. kyla från marken ska sommartid kunna kyla till-luften. Dessutom blir det solcellspaneler på taket för produktion av el. Ny tvättstuga inreds i källarvåningen tillsammans med förråd. I övrigt blir det få ändringar i planlösningarna. Undantaget är att det blir större badrum och smärre förändringar i sex lägenheter som blir mer handikappvänliga. – Svanen-märkningen har många krav, men alla utmaningar löser sig efterhand. Det är lite nytt arbetssätt, där vi måste se till att varje byggprodukt klarar Svanens krav. – Projektet genomförs i partnering med entreprenören Peab och vi har projekterat tillsammans. Peab har erfarenhet av Svanen från nyproduktion och deras Svanen-expert är engagerad i vårt projekt. Liksom att vi får stöd av rådgivaren från Miljömärkning Sverige, avslutar Ida Karlsson.

– Peab har erfarenhet av Svanen från nyproduktion och deras Svanen-expert är engagerad i vårt projekt. Vi får också mycket stöd av rådgivaren från Miljömärkning Sverige, berättar Ida Karlsson, fastighetschef för Ronnebyhus. Bild: Ronnebyhus

Miljömärkning med Svanens kriterier

Märkningen utförs enligt kriteriedokumentet ”Svanenmärkning av renovering” kriterieversion 1. Att märka med Svanen är alltså möjligt även vid renoveringar för att säkra att dessa blir utförda med skarpa miljökrav, med kvalitetssäkring och för en mycket bra inomhusmiljö. Med den aktuella versionen av kriteriedokumentet (manualen) är det möjligt att miljömärka småhus, flerbostadshus, förskolor, skolor och kontorsbyggnader. För att ett projekt ska kunna kandidera till Svanen-märkning krävs att renoveringens omfattning (exklusive rivning) ska uppgå till minst 25 procent av byggnadens värde (exklusive markvärde) eller beröra minst 25 procent av klimatskalets area. Kriteriedokumentet omfattar 46 obligatoriska krav. I motsats till kriteriedokumentet för nybyggnationer, finns för renoveringar inga poängkrav. Svanenmärkning av renoveringsobjekt ställer krav bland annat på energilösningar, kemiska produkter, byggprodukter, avfallshantering och flera innemiljöaspekter. Det finns också krav på kvalitetssäkring av renoveringsprocessen och på överlämnandet till fastighetsägaren. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 Märkningsprocessen tar fasta på bland annat att öka energiprestanda, förebygga hälso- och miljöfarlig påverkan, samt främja återbruk. Den som ansöker om miljömärkning (licensinnehavaren) kan vara en byggherre, byggentreprenör, renoveringsentreprenör eller annan part som tar fullt ansvar för samtliga krav. För Peder Holmsgatan är Ronnebyhus licensinnehavare. Rådgivare och handläggare är Kirsikka Englund från Svanen (Miljömärkning Sverige). Hon granskar också slutdokumenten. Från Svanen deltar ytterligare en person som gör en slutlig granskning. För att klara olika moment i processen behöver licensinnehavaren se till att det finns sakkunniga, däribland fuktsakkunnig, miljöinventerare, innemiljösakkunnig och energikonsult. Slutbesiktning av byggnaden sker på ordinarie sätt enligt lagkrav. Miljömärkningsarbetet vid renovering ska bland annat omfatta tillståndsanalys av den befintliga byggnaden. Analysen kartlägger vad som går att återbruka, i vilka kvantiteter och skicket på det som kan återbrukas. Man kan bestämma vad som går att återbruka i projektet och vad som kan erbjudas till återbruk externt. I det aktuella projektet återbrukas bland annat köksskåp, garderober och parkettgolv. Balkonger och räcken renoveras och målas om. Fönstren renoveras och förses med extra ruta för isolering. Allt återbruk sker inom fastigheten, dvs. inga komponenter erbjuds externt och heller inga ”importeras” till projektet. Krav på miljöinventering av fastigheter som renoveras är lagkrav och beskrivs dessutom i Svanens kriterier. I det aktuella projektet hittades ingen PCB eller asbest. Kyl- och frys med köldmedia, liksom dörrstängare som innehåller olja, tas omhand av rivningsföretag och hanteras som farligt avfall.

Förbättrad energiprestanda

Förutom att isolera fönstren görs flera åtgärder med mål att förbättra energiprestandan för huset, som för övrigt värms med fjärrvärme. Nytt tak får bättre isolering och källaren tilläggsisoleras. Ventilationen som tidigare baserades på självdrag, ersätts med aktiv ventilation, som innebär dragning av nya kanaler. Värme återvinns i FTX. Kalkyl visar att energianvändningen minskar med 38 procent och att huset klarar Boverkets byggregler för nybyggnader (BBR 29). För att uppfylla Svanens krav måste ett projekt genomföra ett eller flera fördefinierade så kallade Hållbarhetsgrepp. Det alternativ som har valts är att installera solcellspaneler på tak. Som nämnts omfattar Svanens system 46 olika krav, som beskrivs noggrant i kriteriedokumentet. Värda att notera är exempelvis också kraven på dokumentation riktad till förvaltnings- och driftsfasen. FDU-kravet nämner specifikt drift- och skötselinstruktioner, samt

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

att syftet är att fastighetsägare, förvaltare, boende och brukare ska känna till byggnaden och de tekniska installationernas drift och behov av service och underhåll, samt vilka åtgärder som är lämpligast ur miljösynpunkt. Sammanfattningsvis omfattar Svanens krav vid renovering både hänvisningar till ordinarie regelstadgade krav (t.ex. om miljöinventering) och krav specifika för Svanen. – Svanen är ett väldigt användbart och effektivt sätt att miljömärka sin renovering, säger Kirsikka Englund. Men det är viktigt att i tidigt skede i ett projekt sätta sig in i samtliga krav. Flera av dem kan vara nya för licensinnehavaren och andra tunga parter i projektet. Därefter måste man stämma av alla krav för att kontrollera om projektet har förutsättningar att klara dem. Precis som vid nybyggnationer gäller att samtliga obligatoriska krav måste klaras för att bli godkänd. Och vid Svanenmärkning av renoveringar förekommer enbart obligatoriska krav. Peder Holmsgatan är som nämnts ett av landets första renoveringsprojekt som ansöker om Svanenmärkning. I Danmark och på Island finns en rad klara projekt och för Norges del väntar de första ansökningarna.

FÖRDELAR Svanenmärkning gör att en renoverad byggnad: • Får låg energianvändning • Byggnaden får bra innemiljö och låga emissioner av farliga kemikalier • Byggnaden har inventerats, hälso- och miljöfarliga ämnen och farligt avfall har omhändertagits korrekt • Byggprodukter, material och kemiska produkter uppfyller höga miljö- och hälsokrav • Renoveringen har främjat återbruk

FAKTA Peder Holmsgatan 11, renovering av bostadshus, Ronneby Byggtid: januari 2023–februari 2024 Byggherre: Ronnebyhus AB Byggentreprenör: Peab Kostnad: ca 40 Mkr

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Anläggningen är stjärnformad med ett gemensamt trapphus i mitten. Moderna, funktionella och trivsamma lokaler är viktiga i kvalitativ vård. Bilder: Peter Bartholdsson

HEMSÖ SPÄNNER BÅGEN HÖGRE för energiprestanda och mot legionella

I Täby kyrkby har Hemsö färdigställt Johannas Trädgård äldreboende. På fastigheten finns sedan tidigare ett hem för vård i livets slutskede. Det aktuella projektet utgör en förtätning som gör att fastigheten nyttjas bättre. AV KJELL-ARNE LARSSON HEMSÖ ÄR ETT FÖRETAG som bygger och förvaltar för både offentliga och privata hyresgäster. Det aktuella bygget av vård- och omsorgsboendet görs för Täby kommun som hyr byggnaden på långt kontrakt. Bakgrunden till projektet var kommunens ökade behov av vård- och omsorgsboende. Befolkningen som är 80+ ökar markant i kommunen. – Vi såg möjlighet att utveckla denna fastighet där vi redan ägde en byggnad, och erbjöd kommunen att inrätta ett äldreboende. Ett bra sätt att nyttiggöra tomten i stället för att bygga på ny mark, säger Robert Astrologo, projektchef hos Hemsö. Nya äldreboendet Johannas Trädgård (Bylegård) omfattar 86 bostäder på de tre våningarna över mark. Det är totalt nio avdelningar för demensvård, alternativt somatisk vård. I suterrängvåningen finns personalutrymmen och logistik. Huset är utformat som en stjärna med tre flyglar som har ett gemensamt trapphus i mitten. Hemsö har ett internt krav att certifiera alla nybyggnationer med

Samordnande konstruktör i projektet Bylegårds vård- och omsorgsboende

minst Miljöbyggnad nivå Silver. Beträffande indikatorerna legionella och energianvändning spänner företaget bågen högre och ska alltid klara nivå Guld. Johannas Trädgård värms med bergvärme. För bra energiprestanda valdes väl isolerade ytterväggar och fönster, värmeåtervinning i ventilationen och solceller på taket. – Den preliminära certifieringen är klar och pekar på att vi kommer att klara våra ambitioner för Miljöbyggnad vid den kommande verifieringen, som vi brukar göra två år efter att fastigheterna tagits i drift, fortsätter Robert Astrologo. De indikatorer som var mest utmanande att klara var Termiskt klimat sommar och Dagsljus. Miljösamordnare var Anna Sundbaum, som vid tiden för projektet arbetade på företagets hållbarhetsavdelning. Som Diplomerad miljöbyggnadssamordnare anlitades Johnny Nybacka från Newsec. För byggmaterial och produkter användes SundaHus som miljöbedömningssystem. – Vi introducerade miljöarbetet tidigt i projektet. Exempelvis under byggmöten stämde vi av val av material och SundaHus kom att påverka vilka val vi gjorde, vilket också är en avsikt med systemet, säger Robert Astrologo. Han betonar att Hemsö är en långsiktig förvaltare av fastigheter och därför lägger stor ansträngning på att byggnationerna ska nå höga prestanda och lång hållbarhet.

FAKTA Vi är en nordisk expertaktör inom byggnation, installation och digitala lösningar.

Sitowise - tidigare BTB

Stockholm Helsingborg Lund Norrtälje Jönköping Uppsala Göteborg Södertälje Mölndal Örebro Falun Malmö Sundsvall

Johannas Trädgård (Bylegård), nybyggnad, vård- och omsorgsboende, Täby Byggtid: mars 2021–oktober 2022 Byggherre: Hemsö Fastighets AB Byggentreprenör: MVB Öst AB Arkitekter: A-sidan Arkitektkontor AB, JH Arkitektkontor AB Kostnad: ca 140 Mkr STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

För klimatberäkningar är det viktigt att även rapportera bränsleanvändningen vid transporter till byggplatsen, dvs. modul A4 i byggnadens livscykel.

Mycket tänkvärt på

ÅRETS BASTA-DAG BASTA är ett av de i Sverige tillgängliga miljöbedömningssystemen för att bedöma byggmaterial och byggprodukter. Syftet är att fasa ut särskilt farliga ämnen med tanke på risker för hälsa och miljö. BASTA är vetenskapligt baserat. AV KJELL-ARNE LARSSON FÖR NÄRVARANDE finns cirka 180 000 miljöbedömda artiklar i BASTA:s databas. När det gäller kriterier för hälso- och miljöfarlighet, granskas produkternas innehåll med avseende på CMR (cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande 56

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

ämnen), hormonstörande, PBT (persistenta, bioackumulerbara och toxiska), särskilt farliga metaller, ozonnedbrytande ämnen samt fluorerade växthusgaser. De produkter som bedöms får som b e t yg a n t i ngen BA STA , B ETA el ler

“

Det kommer också nytt på artikelsidorna där vi ytterligare ska tydliggöra produkternas relevans vid certifieringar och med avseende på EU:s krav i taxonomin. /Pehr Hård, vd, BASTAonline Bild: Christin Philipson

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

På IVL:s eget kontor återbrukas dörrar, glaspartier, undertak och möbler.

Koppling till andra system DEKLARERAD. Elektronik klassas som ELEKTRONIK. Pehr Hård, vd för BASTAonline, redogjorde för vilket utvecklingsarbete som har utförts sedan förra BASTA-dagen och vad som väntar härnäst. Väldigt mycket – från logotypernas design till funktioner hos BASTA-baserade verktyg – har förnyats till funktion och utseende. Kriterierna har uppdaterats med bland annat emissionskriterier. Man har också lagt till de valfria kriterieområdena cirkularitet och förbarhet. För registrering av artiklar har förfarandet förtydligats. Registreringen följer nu samma struktur som i kriteriedokumentet. Importfunktionen har uppdaterats och ny exportfunktion har lagts till. BASTA:s artikeldatabas är öppen för alla

att ta del av och använda. Sökfunktionen har breddats, bland annat till att omfatta företagssidor. Företagssidor är helt nytt hos BASTA. Varje anslutet företag (nu nästan 500 stycken) har en sida. Man kan nu gå in och kolla ett enskilt företag, vilka artiklar de har och hur många i respektive betygsnivå. Data om produkter i BASTA som är öppna för alla ta del av, ligger framförallt på artikelsidorna. Där syns direkt vilket betyg produkten har, och ifall vissa kriterier inte har uppfyllts, vilka dessa är. Om produkten har en EPD, finns länk till denna, likaså om den har en eBVD. Det går även att se produktens relevans för krav enligt Trafikverket, Kemikalieinspektionen och certifieringssystem som Miljöbyggnad och BREEAM.

BASTA:s loggbokstjänst är mycket användbar för att registrera vad som byggs in i byggnaden. Nu är det också möjligt att exportera data till verktyg som BM och Prodikt (för klimatberäkning) eller till ett eget Excel-ark. En mycket viktig tillgång är BASTA:s öppna API som gör det möjligt att utbyta data med andra system. Det är kostnadsfritt för alla att använda detta API. Informationen i BASTA kan därmed kopplas till exempelvis webbhandel, egna verktyg eller till de system som förser bygghandeln med information. Till sådana som hämtar data från BASTA hör bland andra FINFO, Trafikverket, Svensk Byggtjänst och HBV. Förnyelsen av BASTA:s API fortsätter och härnäst kommer vi att få en helt ny generation. >> STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

“

Kemikalielagstiftningen är till nästan hundra procent driven av EU. Vi är med i utvecklingen av denna.

taxonomi listar nio ekonomiska sektorer, där en är ”byggoch fastighetsverksamhet”. Sektorn delas i olika aktiviteter, och av dessa är det uppförande av nya byggnader, renovering av befintliga byggnader respektive installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning, som berör byggmaterial och byggprodukter. Beträffande taxonomins specifika krav kommer förhoppningsvis beslut om dem innan årets slut. Förslag finns, med bland annat emissionskrav för material inomhus, vad gäller formaldehyd och cancerogena ämnen. Beträffande kvicksilver och kvicksilverföreningar hänvisas till att följa lagkrav enligt EU. Även för andra ämnen finns hänvisningar till lagkrav. BASTA tillsammans med bland andra SGBC samarbetar både för att påverka och tolka EU:s detaljkrav. När dessa kommer på plats ska taxonomikraven implementeras i BASTA. Produkter som kan komma i kontakt med byggnadernas användare ska förutom krav på kemiskt innehåll även klara emissionskrav enligt taxonomin. Uppfyllnad av dessa och andra krav kommer att visas på artikelkorten. I vissa fall kan betyg på en produkt behöva uppdateras för att visa uppfyllnad mot taxonomin. Om ni är byggherrar eller byggare som ska klara taxonomins krav måste ni kunna förvissa er om att de produkter ni väljer lever upp till kraven.

Lagar på kemikalieområdet

I likhet med under tidigare BASTA-dagar upplyste Erik Gravenfors oss om nyheter på kemikalieområdet. – Kemikalielagstiftningen är till nästan hundra procent driven av EU med lagar och regelverk på EU-nivån. Vi är med i utvecklingen av detta, berättade Erik Gravenfors som är strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen. CLP-förordningen – Classification, Labelling and Packaging – omarbetas. Förslaget är inte fullt klart; dock har fyra nya faroklasser tidigare beslutats av Kommissionen via delegerad akt: • Hormonstörande – hälsa • Hormonstörande – miljö • PBT (Persistent, Bioaccumulative and Toxic)/ vPvB (very Persistent, very Bioaccumulative) • PMT (Persistent, Mobile and Toxic)/vPvM (very Persistent, very Mobile) Kriterierna i varje faroklass omfattar klassificering och märkning för ämnen och blandningar. CLP kommer att bli den dominerande akten för kemikaliers farlighet. ESPR – Ecodesign for Sustainable Products Regulation – kommer att ersätta nuvarande ekodesigndirektiv. I ESPR blir det mer betoning på vissa aspekter, bland annat cirkularitet, samt vissa kopplingar till byggproduktförordningen CPR – Construction Products Regulation. Vi

/Erik Gravenfors, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen Bild: Liselotte van der Meijs – Det kommer också nytt på artikelsidorna där vi ytterligare ska tydliggöra produkternas relevans vid certifieringar och med avseende på EU:s krav i taxonomin. Loggboken kommer att förbättras ytterligare med fler funktioner. Och givetvis så uppdaterar vi återkommande kriterierna för produkterna gentemot nya krav. Min uppmaning särskilt till er som inte har använt BASTA, att titta in i databasen, sök på företag och artiklar. Och till er alla, kom gärna med förslag till hur vi kan utveckla BASTA ytterligare, avslutade Pehr Hård.

Hur påverkar taxonomin?

I nästa presentation berättade Pehr Hård hur EU:s taxonomi kan komma att inverka på bedömningarna i BASTA och den information som ges av BASTA. Av de sex miljömålen i taxonomin är det ”pollution prevention and control” som har störst bäring på val av byggprodukter. EU:s 58

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

– Det behövs mer kunskap, det får ni bland annat med hjälp av våra publicerade guider och genom de återbruksinventerare som ni kan anlita, säger Carina Loh Lindholm, verksamhetsledare för CCBuild. Bild: Philip Liljenberg

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Akzo Nobel har 699 artiklar bedömda i BASTA.

vet ännu inte vilka produkter som kommer att omfattas. Förhandlingar pågår om ESPR och CPR. Det finns förslag på informationskrav för att spåra alla ämnen betecknade som SoC – Substances of Concern. Förslag finns om vad som ska tillhöra SoC, däribland luftvägssensibiliserande, kroniskt farliga för vattenmiljöer, farliga för ozonskiktet och organtoxiska ämnen. Det är intressant att det också tas med ämnen som inverkar negativt på återanvändningen och återvinningen av material i den produkt där ämnet finns.

Referensprojekt visar vägen

I byggbranschen talas alltmer om återbruk, men återbruk i praktiken är fortfarande en underutnyttjad möjlighet. Mer ”verkstad” och bra exempel behövs. CCBuild – Centrum för cirkulärt byggande – har samlat på sig mer än hundra referensprojekt från de aktörer som använder samverkansarenan och vill dela sina erfarenheter. Inspireras gärna av dessa case. Använd också de guider som finns, kanske framförallt Byggåterbruksguiden. Carina Loh Lindholm, som är verksamhetsledare för CCBuild, berättade bland annat 60

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

om den app som erbjuds för att inventera byggnader som ska rivas (demonteras) eller byggas om. Det som går att återanvända kan antingen användas i den egna organisationen (företaget) eller läggas ut på CCBuilds öppna marknadsplats. – Det behövs mer kunskap, det får ni bland annat med hjälp av våra publicerade guider och också genom de återbruksinventerare som ni kan anlita, säger Carina Loh Lindholm. Sedan är marknaden inte riktigt mogen än. Det behövs fler aktörer och fler återbruksprodukter på marknaden. Hinder för återbruk kan vara kostnader, men även osäkerhet om det kemiska innehållet. Här kan uppgifter om när huset är byggt vara till nytta, information om när vissa giftiga ämnen slutade användas i vissa produkter finns i Byggåterbruksguiden. När har asbest använts? Vilka ämnen i plast har använts under vilka tidsperioder? För att samhället ska gå mot cirkularitet är det viktigt att också ställa krav på produkter som inhandlas och upphandla projekt på ett sätt som gynnar cirkularitet. Kräv hög andel återbrukat/återvunnet och bygg på ett sätt som underlättar återbruk/återvinning när det hela en dag ska demonteras.

Margareta Melander från Akzo Nobel berättade om företagets perspektiv på BASTA som man har använt sedan 2005.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 BASTA blivit en del i företagets miljöarbete. När nya produkter tas fram är målet att de ska de klara betyget BASTA.

En byggvaruhandels perspektiv

“

Miljödata är otroligt viktigt, även internt för vår egen hållbara utveckling och mot bakgrund av olika hållbarhetsmål och krav, som exempelvis Science Based Targets. /Alexandra Rosenqvist, miljö- och hållbarhetschef hos Beijer

– Med samverkan och erfarenhetsutbyte ställer vi snabbare om tillsammans, menar Carina Loh Lindholm. Länkar: www.ccbuild.se Referensprojek t : https://ccbuild.se/ kunskapsbank/referensprojekt/ Kunskapsbank, guider: https://ccbuild.se/ kunskapsbank/guider/

En tillverkares perspektiv

Vad tycker då tillverkare av byggprodukter om BASTA? Margareta Melander från Akzo Nobel berättade om deras perspektiv. Företaget har använt BASTA sedan 2005 och har 699 artiklar inlagda. Det mest kända varumärket är Nordsjö. – BASTA är en seriös aktör som har tydliga kriterier som är lätta att tolka och de linjerar med kemikalielagstiftningen. Vi får kontroll och överblick över våra produkter. Det är lätt att lägga in information, uppdateringar och kompletteringar. Vi ser till att den aktuella informationen alltid finns tillgänglig i BASTA. Den nya utformningen på artikelsidorna uppskattas. Planen framåt är att lägga in mer information: • Säkerhetsdatablad • eBVD • EPD • Emissionsdata – Vi uppskattar att det är ett öppet system så att hela kundkedjan kommer åt data. Tack vare API kan även våra återförsäljare visa informationen från BASTA. Margareta Melander säger att över tid har

Beijer med 117 filialer lagerhåller över 65 000 artiklar. Dessutom erbjuds ett brett anskaffningssortiment, tillsammans är det mer än en miljon artiklar. Det innebär krav på ett enormt stort flöde av data. BASTA:s API är en tillgång som möjliggör för Beijer att i sin tur informera sina kunder. – Digitalt hanterad masterdata är en möjliggörare för hållbar utveckling, anser Alexandra Rosenqvist, miljö- och hållbarhetschef hos Beijer. Miljödata är otroligt viktig, även internt för vår egen hållbara utveckling och mot bakgrund av olika hållbarhetsmål och krav, som exempelvis Science Based Targets. Kunderna kan behöva klimatdata av precis samma skäl. De kan efterfråga uppgifter på CO2e-utsläpp för att ha möjlighet att räkna på sina utsläpp i Scope 3. Vissa kommer att behöva leva upp till EU:s taxonomi och CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Data krävs dessutom för att göra klimatdeklarationer, alternativt som underlag för certifieringar som Miljöbyggnad och NollCO2. Lagstiftaren har också sagt sitt och det finns en informationsplikt, exempelvis gällande innehåll av kandidatämne, att leva upp till. En kundundersökning som frågade vilka trender som kommer att påverka affärerna framöver visade att 54 procent ansåg att hållbarhet är den parameter som kommer ha störst påverkan på deras verksamhet.

Krångligt blir enkelt

– Det är ofta administrativ tungt att bygga hållbart och vi i byggmaterialhandeln har ett viktigt uppdrag i att underlätta och göra det krångliga enklare. På så sätt kan vi få fler att bygga mer hållbart. Att försöka få flödena av data smidiga och göra data tillgängliga genom till exempel digitala verktyg är nyckeln för att lyckas. Ett exempel är arbetet med att göra viktig information i PDF:er tillgänglig på ett digitalt strukturerat sätt så att informationen kan användas. Säkerhetsdatablad har historiskt bara funnits som PDF:er och främst använts för att läsas manuellt. Genom att också ha data digitalt kan Beijer använda informationen på ett strukturerat sätt och till exempel skapa kvalitetsregler. Det ökar kvaliteten och hjälper Beijer med mer kunskap om sina produkter, vilket i sin tur ger stora möjligheter. >> STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

BASTA är den kompletta tjänsten för att bedöma byggproduker och byggmaterial. Bild: BASTA

– Det blir allt större behov av digitala verktyg för att hantera och flytta data på ett smidigt sätt, säger Alexandra Rosenqvist. Hon liksom flera presentatörer under dagen gjorde en liknelse med ekonomisk redovisning. Där har vi under mycket lång tid haft metoder för planering, kontinuerlig uppföljning och redovisning av data och nyckeltal. Nu behövs en parallell när det handlar om miljö och andra hållbarhetsaspekter. Där måste nu även byggbranschen arbeta upp rutiner som håller i längden. – Det vi inte kan mäta och redovisa, det kan vi inte hantera, avslutade Alexandra Rosenqvist.

Stor potential för digital följesedel

Lars Redzler, chef branschutveckling hos Byggföretagen och Jeanette Green, gruppchef affärsutveckling hos IVL, presenterade resultatet så här långt, av projektet Miljödata NU, nämligen ett förslag till en digital följesedel som blir en viktig pusselbit i digital branschgemensam miljörapportering. Projektet engagerar bland andra Byggföretagen, IVL, Trafikverket, Byggvaruhandeln samt ett antal stora byggentreprenörer och byggproduktleverantörer. Arbetet har tagit fasta på kravet på klimatdeklaration. Byggherren ansvarar för att lämna deklaration för varje byggprojekt (vissa byggnadstyper är undantagna) och därmed visa klimatpåverkan av den färdiga byggnaden. Boverket är tillsynsmyndighet och gör kontroller. Resultatet registreras i ett klimatdeklarationsregister. Boverket kräver att 50 procent av klimatpåverkan verifieras avseende byggprodukter, 62

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Boverket har en ganska vid syn på vad som tillåts utgöra verifikat, här är följesedlar tillräckliga. Idén hos Miljödata NU är att en digital följesedel ger verifikat. En digital följesedel kan inkludera transportklimatdata, GTIN (eller annat ID som kan länka till miljödata), logistikinformation, produktklimatdata med mera. (Om GTIN finns för produkten är mycket vunnet. Om inte något ID finns, försvåras länkning till annan miljödata.) Följesedeln som leverantören lämnar till köparen ska följa formatet BEAst 4.0 som i sin tur är en anvisning för byggbranschen kring tillämpning av internationella standarder för affärsmeddelanden. Leverantörer kommunicerar till köparen genom att skicka BEAst (4.0) följesedeln via Peppol, ett system för överföring av affärsmeddelanden. Peppol används sedan 2019 av offentlig sektor för att skicka digitala fakturor. Kommunikationsnätverket gör det möjligt att koppla upp sig en gång och nå alla i nätverket. Det finns olika sätt att kommunicera Klimatdata i följesedeln: • Följesedel med Boverks-ID • Följesedel med GWP samt länk till digital EPD • Följesedel med GWP samt länk till analog EPD-data • Följesedel med enbart GTIN Hittills har Miljödata NU inriktats på direkthandel med de tunga klimatpåverkande produkterna betong, armering och gips. Nu tittar utvecklarna även på när handeln sker via byggvaruhandeln och underentreprenörer vilket kommer att inkludera fler material. Även att rapportera bränslen för att beräkna exempelvis transporternas klimatpåverkan i modul A4 kommer bli en viktig fråga framöver.

“

Förbered er för att begära in och vara mottagare av klimatdata via Peppol-nätverket, och sedan kunna aggregera datan på byggnadsnivå. /Jeanette Green, gruppchef affärsutveckling hos IVL

– Nu gäller det att skapa marknadstryck för att använda digitala följesedlar. Ställ krav i förfrågningsunderlag och i affärsavtal, säger Jeanette Green. Och förbered dig för att begära in och vara mottagare av klimatdata via Peppol-nätverket, och sedan att kunna aggregera datan på byggnadsnivån. Jag uppmanar också alla leverantörer att börja titta på hur man strukturerar sin miljödata och hur man ska kunna förmedla den via den digitala följesedeln i Peppol. Vägledning finns på Byggföretagens hemsida: • Så rapporterar du som leverantör • Så ställer du krav som beställare • Teknisk vägledning till branschstandarden BEAst Supply 4.0

STEPISOL LJUDGOLV

NYBYGGNATION

Stepisol läggs direkt på underlaget, därefter pumpas avjämningsmassa direkt på Stepisol för att uppnå bästa resultat. Stepisolgolv i kombination med golvbeläggning av plast eller linoleum, uppfyller konstruktionen luft- och stegljudsklass B i SS 01 52 67 på träbjälklag och klass A på betongbjälklag.

GYMGOLV

Stepisol Silence 300, 60 mm i kombination med 30 mm gummimatta för bästa resultat, fungerar utmärkt för att dämpa ljudet av tunga hantlar och stänger som släpps ner i golvet.

BVD

Produkterna är byggvarudeklarerade.

EPD

Stepisol är EPD-deklarerad enligt ISO 14025 och EN 15804 + A2.

”Stepisol är registrerad i Basta-registret”. ”BASTA-registreringen innebär att vi kan styrka att denna produkt klarar BASTA-kriterierna avseende miljö- och hälsofarliga egenskaper. Se www.bastaonline.se” 2018

Stepisol

SVENSK EMBALLAGETEKNIK AB Åkervägen 15, 177 41 Järfälla 08-580 940 00 • sales@stepisol.se • www.stepisol.se

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

CMB-grupp ska ta fram

FÄRDPLAN FÖR KLIMATLEDARSKAP Alla som har ledande befattningar inom byggsektorn behöver ha kunskaper för att deras arbete ska kunna leda till att branschens uppsatta klimatoch hållbarhetsmål uppnås. En kunskapsgrupp för klimatledarskap har bildats vid kunskapsforumet CMB i Göteborg. AV GÖSTA LÖFSTRÖM GRUPPEN HAR SKAPATS för att stötta utvecklingen av en klimatneutral värdekedja i byggoch anläggningssektorn fram till 2045. Utgångspunkten är ambitionen att ta fram en lokal klimatfärdplan för Göteborg med fokus på ledarskap. – Vi är ett forum för reflektion och diskussion utifrån ledarskapets perspektiv kopplat till hållbarhet. Vi har fokus på klimatledarskap, styrning och management, hur vi får till ett bra ledarskap som kan skapa möjligheter till måluppfyllelse, säger Johanna Hector Lund, hållbarhetsstrateg från konsultföretaget Akuro. Hon är en av tre ordföranden för ”Kunskapsgrupp för klimatledarskap” vid Centrum för Management i Byggsektorn, CMB. CMB är en samverkansorganisation, ett kunskapsforum där byggoch fastighetsbolag medverkar. Man kallar sig en ”prakademi” och har i 25 år varit verksamt i mellanrummet mellan samhällsbyggandet i praktiken och akademin i form av forskare, lärare och studenter vid Chalmers. Kunskapsgruppen för en dialog med den nationella färdplanen för en fossilfri byggoch anläggningssektor, då denna färdplan har pekat ut just ledarskap som en nyckelfaktor för att nå en klimatneutral värdekedja i byggoch anläggningssektorn. Man riktar också sina blickar mot förebilder i bland annat Malmös, Umeås, Stockholms och Region Östergötlands motsvarande processer. – Det är ett branschproblem att hållbarhetsfrågorna ofta drivs av specialister, medan många i ledande positioner, inte minst projektledare, saknar kunskapen för att omsätta frågorna och få ekonomi och effektivitet i arbetet. Det är ofta beställarna som sätter förutsättningarna för klimatoch hålbarhetsmålen. Även till exempel företagsledningar, affärschefer och projektledare behöver känna ett ägandeskap och driva arbetet. 64

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Ledarskapet måste vara med på banan om byggnadssektorn ska kunna nå sina uppsatta klimatoch hållbarhetsmål.

Om kommande konkreta och praktiska resultat av gruppens arbete uttrycker Johanna Hector Lund en förhoppning: – Ett konkret resultat skulle kunna bli vägledande principer för hur man med hjälp av ledarskapet i en organisation driver ett effektivt och framgångsrikt klimatarbete, som aktivt bidrar till en framtida klimatneutralitet inom samhällsbyggnadsbranschen. Kunskapsgruppen består av ett 20-tal företrädare för företag, organisationer, förvaltningar och institutioner. Den påbörjade sitt arbete hösten 2022 och har lyssnat brett kring erfarenheter och kunskaper som intresserade partnerföretag och organisationer har. Man vill förstå hur goda exempel och aktuella forskningsperspektiv diskuteras och används för att bygga ett dedikerat klimatledarskap. Gruppens arbete ska bli en del av en kommande bok om klimatledarskap som författas av bland andra Joakim Forsemalm vid CMB.

Johanna Hector Lund är hållbarhetsstrateg och en av tre ordföranden i Kunskapsgruppen för klimatledarskap.

AVE SGÅRDA Byggtidning G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A NDENNA D E • DARTIKEL E N N A PRESENTERAS A RT I K E L P R E N T E JOHAN R A S AVSvensk G Å R DA J O H A N 59

GÅRDA JOHAN LANSERAR hållbart, biologiskt, nedbrytbart infill för konstgräs Gårda Johan ligger i startgroparna för att leverera miljövänligt komposterbart infill som ska ersätta de traditionella gummigranulaten som i dag används på konstgräsplaner. – VÅRT INNOVATIVA material säkerställer högklassig spelupplevelse och spelarsäkerhet samtidigt som det inte lämnar några permanenta mikroplaster och CO2-utsläpp efter sig, säger Mats Gren, säljare på Gårda Johan. Från 2030 förbjuds med stor sannolikhet all installation av gummigranulat i konstgräsmattor. Branschen letar efter ersättningsmaterial till gummi-infillet. Gårda Johan har sin produkt klar och den är beprövad i praktiska test och är även certifierad. Den är också godkänd och accepterad av Byggvarubedömningen. – Vår nya produkt är en bioplast som är biologiskt nedbrytbar, komposterbar och fri från mikroplaster och som därför kan ersätta gummi-infillet. Infillmaterialet ger en utmärkt spelupplevelse såväl ute som inne året om. Infillet är dessutom UV-tåligt, dammfritt, vintervänligt, har hög densitet och lång livslängd. Materialet har en stor flexibilitet och mjukhet vilket innebär att mindre infill-material krävs på varje plan. Materialet ger en jämn yta som skyddar spelare från skrubbsår och brännskador vid fall. Det är beständigt och tåligt under användning, men också komposterbart och

biologiskt nedbrytbart över tid. Tyngden och densiteten i varje granulat gör att materialet ligger kvar och inte blåser bort eller flyter bort vid kraftiga regn. Det förblir elastiskt även vid temperaturer under noll grader. Det är slittåligt och hållbart och kan både återanvändas, återvinnas, industrikomposteras eller förbrännas vilket gör att kretsloppet kan fullbordas på olika sätt. – För att passa olika kundbehov erbjuder vi infill-produkter med olika andel biomaterial. Vår sammansättning resulterar alltid i granulat som inte lämnar permanenta mikroplaster efter sig, säger Mats Gren. Materialet har utvecklats i samarbete mellan Gårda Johan och företaget A Good Choice som grundads 2018 och är baserat på Hönö, i Göteborgs norra skärgård. Det är certifierat i enlighet med FIFA Quality Pro och det finns en första konstgräsplan i Göteborg, som är öppen för alla åldrar att få en känsla för hur en hållbar framtid för fotboll kan vara. Gårda Johan Sport är en del av det Göteborgsbaserade familjeföretaget Gårda Johan AB som grundades redan 1892. Gårda Johan var bland de första aktörerna

att förse den svenska marknaden med konstgräs och utförde sina första installationer redan i slutet av 90-talet. – Gårda Johan Sport vill bidra till ett sundare samhälle med fokus på fysisk hälsa. Det gör vi med vår breda kompetens och genom att erbjuda kompletta anläggningar som stimulerar till rörelse och en aktiv fritid. Det handlar om allt från föreningsägda/allmänna konstgräsplaner till multiarenor i socioekonomiskt utsatta områden och fantasifulla leklandskap i skolmiljö. Konstgräset har hyllats som Allsvenskans bästa och i dagsläget tränar flera allsvenska lag på vårt konsteller hybridgräs, däribland IFK Göteborg, Malmö FF, GAIS och BK Häcken.

SPORT www.gardajohansport.se STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

EU har beslutat att 70 % av allt byggavfall ska återbrukas/återvinnas. Genom att minska avfallet bland annat genom smart återbruksinventering främjar Rival den cirkulära ekonomin och spar på våra begränsade naturresurser. På bilden lossknackat tegel lastat på pall. Bild: Rival

RIVAL

– river, miljöinventerar och främjar återbruk Företaget Rival drivs av en initiativkraftig trio som har drygt 80 medarbetare. Rival svarar för komplett service när det handlar om rivning och demontering. Att underlätta återbruk av byggmaterial och inventarier blev en självklar del av verksamheten långt innan ordet ”återbruk och återbrukande” blev etablerade i byggbranschen. Idag har man en särskild avdelning för just återbruk. AV KJELL-ARNE LARSSON RIVAL JOBBAR I huvudsak med rivning och demontering, även med håltagning och sanering. I tidigare skeden erbjuds tjänsterna miljöinventering och återbruksinventering. Krav 66

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

på inventering av miljöfarliga material och ämnen har funnits under lång tid, medan kravet på återbruksinventering är relativt nytt. Det är fastighetsägaren (byggherren) som har ansvar för att inventeringarna görs

och är huvudmannen som äger resultaten av inventeringarna. Rival har resurser för provtagning på asbest, PCB och alla andra material som kan förekomma. Asbest och PCB hittas ibland

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 först när rivningen pågår. I vilket fall har Rival behörighet att sanera byggnader från dessa ämnen. Rival har sedan 2022 en särskild avdelning för återbruk. Då värvades Tommy Nilsson till företaget, och han är nu chef för hållbarhet och återbruk. Återbruksinventering utförs oftast som ett separat uppdrag åt fastighetsägaren. Inventeringen omfattar gips, tegel, stål, glas, textilier och möbler, men även kontorsinventarier, material och utrustning i utemiljöer samt allehanda andra byggprodukter och bärande konstruktioner. – Vi registrerar och förtecknar det som kan återbrukas, och kontrollerar också kondition och kvalitet. Det är viktigt att titta på infästningar och annat som påverkar möjligheten att kunna demontera utan att skada, betonar Tommy Nilsson. Här kan man också tänka på hur respektive del kan återbrukas och hur lång livslängd som krävs i tillämpningen, om det blir i ett permanent eller i ett temporärt bygge.

Olika inventeringsplattformar

Vid inventeringen beaktas återbrukspotential och kostnadsnyttoanalys. När det handlar om mindre lokaler och mindre byggnader, kan redovisningen göras i form av en enkel pdf-fil. Vid omfattande inventeringar, där ofta även stommar och installationer tas med, används ett hjälpmedel, exempelvis appen från CCBuild eller Palats. Varje material och inventarie kan märkas med QR-kod, för att identifiera och spåra material från ursprungsplatsen till platsen där de återbrukas. Rival kan sedan ställa upp som återbrukssamordnare, bland annat med uppgiften att matcha säljare och köpare av det som kan återbrukas, men bäst är om fastighetsägaren kan återbruka på plats, kanske i samma hus, eller i något annat av fastighetsägarens byggprojekt. Annars läggs det ut på CCBuilds marknadsplats. Rival har sedan ett stort kontaktnät och kan hjälpa till att hitta köpare. Företaget har också lager för att kunna mellanlagra byggprodukter och möbler. Huvudinriktningen är att hålla nere transportsträckor och lageringstider, därmed även klimatpåverkan och kostnader, därav ovanstående prioritering.

Allt mer återbruk

Viljan att återbruka och kompetensen för detta har verkligen ökat de allra senaste åren, inte minst bland flera större byggherrar. Vi tänker kanske i första hand på möbler och inventarier, men även tekniska installationer går att återbruka i hög grad. Betong och stenmaterial samt stål är

På bilden är Tommy med och tar vara på stålbalkar. Bild: Rival

“

I branschen önskar vi en standard för vad återbruksinventeringar ska omfatta. Idag säger visserligen regelverket att inventering ska göras, men det saknas krav på innehåll. Formellt räcker det att fastighetsägaren uppger att inventering utförts och att inget återbrukbart hittades. Inget tillfredställande krav. /Tommy Nilsson, chef hållbarhet och återbruk, Rival

Ventilationskanaler och andra installationer kan gå utmärkt att återbruka. Bild: Rival

mycket klimatbelastande och därför extra viktiga att återbruka. – I en rivning kunde vi ta hand om sammanlagt 114 meter HEA 300 stålbalkar. De kunde lossas genom mutterknackning av bultarna, berättar Tommy Nilsson. Stålpelarna var däremot av olika längd och svåra att återanvända, och därför gick de till materialåtervinning. Vi hade också ett intressant uppdrag att knacka loss fasadtegel, som var murat med kalkbruk. Varje enskild sten kunde tas bort. Rival är verksamt i Storstockholm, från Uppsala ner till Södertälje. Till kunderna hör både stora och små fastighetsägare

och byggbolag. Bland stora kunder märks Zengun och Fabege. Man har ett nära samarbete med NCC. – En av omständigheterna som driver på i vissa projekt är att återbruk tas med som krav i förfrågningsunderlaget. Återbruk har verkligen tagit fart, dagligen får vi förfrågningar från byggare som letar material, avslutar Tommy Nilsson. Som även berättar att företaget utbildar sin personal i demontering, hantering och även källsortering. Allt för kontinuerlig utveckling av kompetensen inom återbruk och återvinning. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Först i Sverige med att i realtid beräkna

EXAKT KLIMATAVTRYCK FÖR INSTALLATIONER Som det första företaget i Sverige har Bengt Dahlgren utvecklat och implementerat en avancerad verktygslösning för att exakt beräkna klimat-avtryck vid installationer. Detta initiativ, som drivs av teknologisk innovation och ansvar i klimatfrågan, stärker företagets ambition att vara en föregångare inom klimatsmart design av fastighetsinstallationer. Peter Lappalainen, Ebba Gipperth, Patrick Liljeroth och Jonas Elgblad presenterar verktyget. Bild: Bengt Dahlgren

– T I L L S K I L L N A D från andra områden inom byggsektorn saknas det för närvarande lagstiftning och riktvärden för installationsprodukter. Därför tog vi beslutet att själva utveckla detta verktyg. Vi ville inte vänta på lagstiftningen, säger Henrik Jönsson, hållbarhetsansvarig på Bengt Dahlgren Göteborg. Idag står installationsbranschen för uppskattningsvis 10-15 procent av klimatavtrycket inom byggsektorn. Bengt Dahlgren har därför utvecklat ett verktyg för att visa miljöberäkningar i realtid direkt i konstruktionsprogramvaran. Det eliminerar överlämningar mellan avdelningar och möjliggör 68

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

istället att alla konstruktörer vara med att ta datadrivna designbeslut och göra skillnad varje dag. Anna Nivala, vd på Bengt Dahlgren Göteborg understryker vikten av detta initiativ. – Vi tar den här investeringen för att låta hållbarhet ytterligare genomsyra alla delar av Bengt Dahlgren. Det gör oss ännu bättre på att hjälpa våra kunder och beställare att bli ledande inom hållbarhet” Bengt Dahlgrens nya verktyg, en add-in till Revit, bygger på en avancerad databas och förändrar spelreglerna för miljöberäkningar vid fastighetsinstallationer. Istället för att använda schablonsiffror erbjuder

verktyget en lösning som beräknar miljöeffekten av olika installationsmaterial ända ned på produktnivå. Det innebär att exakta siffror på koldioxidavtrycket blir en ny, avgörande parameter i konstruktionsprocessen. – Vårt team har varit frustrerat över att tvingas använda grova schablonsiffror för att beräkna installationsmaterialets koldioxidutsläpp. Med vårt nya verktyg hamnar informationen nu där den hör hemma – i händerna på konstruktörerna, kommenterar Robert Persson, Team Manager på Bengt Dahlgren.

Går det att skapa installationer utan avfall, där allt återgår till att bli en resurs i en cirkulär process?

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Ny handlingsplan för att skapa

CIRKULÄRA MATERIALFLÖDEN FÖR INSTALLATÖRER Hur skapar vi förutsättningar för återbruk och cirkulära materialflöden inom installationsbranschen? Allt fler beställare frågar efter cirkulära installationer av till exempel el, värme- och ventilationssystem i byggnader. GÅR DET ATT SKAPA installationer utan avfall, där allt återgår till att bli en resurs i en cirkulär process? Det har IVL och Bengt Dahlgrens undersökt och presenterar nu tretton steg för att öka återbruket inom installationsbranschen. – Vi ser en tydlig trend att beställare ställer krav på återbruk och klimatsmarta lösningar som tar hänsyn till installationens hela livscykel. Så det här projektet har varit ett viktigt steg för att identifiera vad aktörer i branschen kan göra för att öka återbruket, säger Johanna Andersson, projektledare på IVL. I rapporten listas tretton aktiviteter som installatörerna själva kan genomföra för att nå mer cirkularitet på kort och lång sikt. Det handlar till exempel om att öka efterfrågan på cirkulära och återbrukade produkter, minimera spill vid installation och sortera

för återvinning, och lite mer långsiktigt att utveckla cirkulära tjänster, som till exempel effektiv demontering för återbruk. Samarbeten och kunskapsdelning längs hela värdekedjan är också viktiga faktorer för att komma framåt. – Vi hoppas att handlingsplanen kan bidra till att vi vänder de hinder som finns idag till möjligheter vad gäller återbruk. Sen behöver branschen fortsätta att utvecklas, och samarbeta i dessa frågor för att få till en omställning från linjära till cirkulära flöden, säger Johanna Andersson. – Under framtagning av denna handlingsplan har vi sett ett stort behov av fortsatt arbete som stöttar branschen i den cirkulära resan, säger Helen Aristondo Magnusson på Installatörsföretagen. Tillsammans med IVL, CCBuild och Bengt Dahlgrens spånar

vi nu därför på en vidareutveckling av återbruksguiden för installationer riktad mot entreprenörer med en tanke om att även inkludera demonteringsguider och kvalitetssäkring i arbetet.

Deltagare efterlyses Deltagare till vidareutvecklingen efterlyses – är du entreprenör eller annan aktör som är intresserad av att medverka vid framtagning av tester och framtagning av demonteringsguider och kvalitetssäkring? Hör av dig till Johanna Andersson på johanna.andersson@ivl.se STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 Elin Westergren, Asset manager på Areim. Bild: Värtahamnen

ÅTERBRUK SKAPAR NYTT av det gamla i Värtahamnen

Som en del av Norra Djurgårdsstaden – ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsprojekt, har Stockholms hamnkvarter Värtahamnen högt uppsatta miljömål. Här växer en hållbar stadsdel fram, där fastighetsutvecklarna spelar en central roll. Ett exempel på detta är fastighetsutvecklaren Areim som moderniserar sin fastighet bland annat med hjälp av återbruk. ELIN WESTERGREN, Asset manager på Areim, som är med och utvecklar Värtahamnen, svarar på frågor om dess fastighet T.31 och hur återbruk hjälper till att skapa en hållbar stadsdel.

Vad är det Areim gör i Värtahamnen? – Vi äger fastigheten T.31 som ursprungligen byggdes på 1980-talet. Nu utvecklar vi den till ett kontorshus med kvaliteter som framtidens arbetsplatser kräver. Bland annat bygger vi ett gemensamt gym och omklädningsrum för hyresgästerna, ett stort fint cykelrum som ska göra det enklare att cykelpendla, fina balkonger runtom huset och en takterrass med utsikt över Värtahamnen och havet. – Vår ambition är också att göra gaturummet mer inbjudande genom att utveckla gatuplanets tidigare industrilokaler till en plats för kommersiell verksamhet. Vår nya stora inglasade entré öppnar också upp framsidan av huset och suddar ut gränsen mellan de 70

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

som rör sig i och utanför fastigheten. Vi tror att det kommer göra gatan mer levande och öka känslan av trygghet. Ni har något ni kallar Återbruket i T.31 – vad är det? – Planlösningen i T.31 bestod till stor del av många små kontorsrum och långa korridorer. En av de första åtgärderna vi behövde göra för att modernisera fastigheten var att riva invändigt. För oss var det viktigt att detta gjordes på ett hållbart sätt för att kunna återbruka så mycket material som möjligt. I T.31 har vi sedan skapat ett rum som vi kallar Återbruket, där vi visar exempel på det återbrukade materialet. – Det vi inte kan använda själva säljer eller skänker vi bort för att se till att så lite material som möjligt går till spillo. Vi har till exempel i samarbete med Tarkett tagit hand om 25 ton utrivet linoleumgolv. Med den åtgärden sparade vi över 37 ton koldioxid vilket motsvarar cirka 5 personers

totala koldioxidutsläpp under ett helt år. Vad bidrar ni med i utvecklingen av Värtahamnen? – Vår fastighet T.31 ligger i ett spännande område av Södra Värtahamnen, precis vid Gärdet, och är ingången för många boende, arbetande och passerande människor. Där utgör den en tydlig länk mellan de två områdena och blir en viktig pusselbit i utvecklingen av hela området. – Med den omställning vi gör i fastigheten skapar vi förutsättningar för fler spännande företag att upptäcka området och verka här redan nu. Genom att öppna upp fastighetens bottenplan och tillföra kommersiell verksamhet bidrar det också till att göra hela området mer levande för de som bor och arbetar här. Med den stora utveckling som sker kommer Värtahamnen att vara en fantastisk plats att arbeta och bo i, centralt placerad mellan staden och havet, med närhet till natur och grönområden.

Gör som över 30 000 andra företag – sälj på Klaravik! Har något gjort sitt hos ditt företag? Då kan du enkelt och tryggt cirkulera det begagnade vidare med hjälp av Klaravik. Stora maskiner eller mindre byggartiklar och redskap? Allt passar på klaravik.se som lockar över 100 000 besök varje dag. Använd branschens största skyltfönster och bidra till återbruket med Klaravik. Vi finns i hela landet – kontakta oss för nästa försäljning!

Skanna QR-koden för att läsa mer om att sälja på Klaravik!

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 Bild: RSA

KUNGSHUSET I LUND – återbruk och omfattande renovering går in i slutfasen

RSA-gruppen lämnar snart över arbetet med att uppdatera el och VVS i en av Lunds äldsta byggnader mitt i Lundagård. Allt arbete i den omfattande renoveringen är gjort med varsam hand för att värna om de gamla miljöerna samtidigt som toppmoderna detaljer installerats – som en hiss i mitten av byggnaden. Malmö Byggcenter håller i ombyggnaden och Kungshuset, som kommer fortsätta inhysa personal från Lunds universitet, förvaltas av Statens Fastighetsverk.

CIRKULÄR STADSBYGGNAD Läs mer på mareldlandskap.se

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

EN DEL DETALJER saknas i det över årslånga arbetet med att renovera Kungshuset, men väggar och golv och de flesta inredningsdetaljer börjar komma på plats. I dag är det full aktivitet med installation av armaturer och speciallösningar för upphängning. Utrymmen som förr var mörka är nu fullt upplysta och tillgängliga – som trapphuset som från slutet av 1500-talet har sett tusentals människor ta sig upp och ner i huset. – Husets ålder har gjort att vi fått hitta kreativa tekniska lösningar för att värna om det gamla och samtidigt bygga ett modernt kontorslandskap, berättar Marcus Prumell, projektledare vid RSA-gruppen. För att installera el och teknik drogs nya moderna ledningar och ett stort antal varierande armaturer installerades, med den senaste tekniken. Mycket av arbetet har handlat om att bevara väggar och golv från tidigare ombyggnader och renoveringar och att få till modern

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Fakta Kungshuset

Allt arbete i den omfattande renoveringen är gjort med varsam hand och återbruk för att värna om de gamla miljöerna samtidigt som toppmoderna detaljer installerats – som en hiss i mitten av byggnaden. Bilder: RSA

teknik i stommarna. Samtidigt har VVS-teamet arbetat med rördragning i den uråldriga byggnaden och nya fräscha badrum. – Det har varit ett riktigt roligt projekt och jag kommer att sakna det! Det finns inte många raka linjer i den gamla byggnaden och det har handlat mycket om att hitta kreativa lösningar som passar in i stilen, berättar Philip Jacobsson som är ledande montör för elektrikerna på plats. Stor omsorg har lagts i materialval och man har valt återbruk och restaurering av till exempel möbler när det har funnits möjlighet. Samtidigt är de nya lokalerna fräscha och moderna samt uppdaterade med säkerhet och teknikförsörjning. En hiss har installerats för ökad tillgänglighet liksom en ny entré till byggnaden.

Byggnaden mitt i Lundagård är uppförd på 1580-talet som ett residens för den danske kungens länsmän och blev senare Lunds universitets första huvudbyggnad. Under 1700-talet rymde Kungshuset bland annat ett astronomiskt observatorium i tornet och även en anatomisk teater för operationer och obduktioner inför publik. Att kung Karl XII ska ha ridit uppför trätrappan till häst är tyvärr bara en populär myt eftersom trappan byggdes efter hans död. Renoveringen syftar dels till att huset ska uppfylla gällande krav på tillgänglighet, brandskydd och ventilation, dels att skapa nya kontor och kontorslandskap för delar av universitetsledningen. Ett 40-tal arbetsplatser skapas i den kulturhistoriskt viktiga byggnaden och man räknar med inflyttning någon gång efter sommaren 2024.

SVERIGES STÖRSTA RIVNINGSAKTÖR

GOLVRENOVERING - ge ditt golv nytt liv!

Genom att renovera era befintliga golv, främjar vi cirkulärt byggande och skapar vackra , långvariga, resultat för alla typer av golv. Kontakta oss idag och ta det första steget mot att förvanda just era golv. Be om din kostnadsfria offert nu! UTREDNING – UPPSTYRNING – UPPFÖLJNING UTBILDNING

www.angtvattbilen.se

marianne@mhmbygge.se

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Kristianstads kommun har nu vässat sitt nationella klimatkontrakt med tre skarpa åtaganden för kommande år för att driva på arbetet med en snabbare klimatomställning. Bild: Krook & Tjäder

Krook & Tjäder Kristianstad

TECKNAR NYTT KLIMATKONTRAKT I december skrev Krook & Tjäder Kristianstad, tillsammans med fler aktörer inom det lokala näringslivet i Kristianstad på ett uppdaterat klimatkontrakt med åtaganden för 2024. KLIMATKONTRAKTET ÄR en del inom innovationsprogrammet Viable Cities och Kristianstad är en av 23 svenska kommuner som tillsammans med sex myndigheter antagit utmaningen om klimatneutrala städer till 2030. – Vi ser detta som en självklarhet i vårt dagliga arbete, menar Jerker Edfast, arkitekt och kontorschef på Krook & Tjäder Kristianstad. Tillsammans kan vi skapa ett tydligare driv och verka för att kontinuerligt och långsiktigt höja ambitionerna för klimatomställningen på såväl nationell som lokal nivå. Kristianstads kommun har nu vässat sitt 74

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

nationella klimatkontrakt med tre skarpa åtaganden för kommande år för att driva på arbetet med en snabbare klimatomställning. Aktörer som anslutit sig och nu skrivit på en ny omgång av det lokala klimatkontrakt är: Skånemejerier, The Absolut Company, Lyckeby, Krook & Tjäder, Malmberg och T-kartor. – Konkret innebär detta för oss på Krook & Tjäder Kristianstad att vi åtar oss att göra förenklade klimatberäkningar i tidiga skeden för våra lokala projekt, berättar Jerker. Vi kommer även att bidra till pågående initiativ för hur en modell omkring ett lokalt branschinitiativ skulle kunna se ut (dvs samla alla

lokala bygg/arkitektföretag för att ta fram ett klimatprotokoll med erfarenhetsåterkoppling omkring hållbarhet, likt LFM 30 eller Uppsala klimatprotokoll). Inom koncernen har vi stor kunskap och erfarenhet av att driva detta arbete, vilket känns tryggt. Utöver detta åtar vi oss även att tillsammans med Renhållning Kristianstad och/eller andra aktörer/intressenter att se vad som krävs inför inventering och projektering av cirkulära flöden, så att vi kan upprätta en lokal återbruksdepå för byggmaterial. Uppföljning kommer att ske årligen via redovisning av resultat kopplat till respektive åtagande.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • D E N N A A RT I K E L P R E S E N T E R A S AV A L F O N S S I G N U M

Aqua Villan en möjlig grund för flytande klimatneutrala stadsdelar.

ALFONS SIGNUM

VISAR VÄGEN

till byggets cirkulära affärsnytta Alfons Signum hjälper dig som vill att ditt byggprojekt ska motverka resursslöseriet i byggbranschen och gagna en cirkulär samhällsutveckling. Avfallsminimering och återbruk är centrala begrepp, både i praktisk handling och på rådgivningsbasis. ALFONS SIGNUM är en återbrukskonsult som bidrar till cirkularitet, brinner för det och kan visa dig affärsnyttan med det. Vi stödjer byggprojekt med cirkulära upphandlingskrav. – Vi återbrukar byggmaterial, återvinner material och tillhandahåller klimatberäkningar, säger Daniel Högström, vd i Alfons Signum AB och därtill projektledare i Aqua Floating Group AB, ett företag med stort återbruksfokus. Alfons Signums tjänster: • Återbruksinventering. Vi inventerar byggnader inför ombyggnation och rivning, erbjuder digitala och fysiska lager och försäljningsytor för återbruksartiklar. – En tidig inventering ger försäljningen de bästa förutsättningarna. Tid, samverkan och planering är avgörande faktorer för att sluta cirkulär ekonomi, säger Daniel Högström. • Rekonditionering. Vi rekonditionerar återbruksartiklar på plats i fastigheten, i våra lokaler eller köper dem för att erbjuda dem åter ut på marknaden. Så sparar vi på våra resurser tillsammans. • Samordning. Vi samordnar gärna återbruks-

affären och kan erbjuda en avfalls- och återbruksplan så att demonteringen flyter med övriga aktiviteter i projektet. • Omställningslyftet – CCBuild. Genom omställningslyftet får Alfons Signum både coachning av IVL och tillgång till Centrum för cirkulärt byggande och deras affärssystem, inventeringsverktyg och marknadsplats. Alfons stöter också på för att nå en tilläggstjänst som rör märkning i lite tuffare miljöer. • Miljöberäkning. Vi upprättar och hanterar cirkulära resurs- och avfallshanteringsplaner för bygg och anläggningsbolag, för hela eller delar av bolaget eller projektet, så kallade LCA ´livscykelanalyser´. • Resurs- och avfallshanteringsplan. – Detta kan bli mer eller mindre komplext, men det börjar alltid med att vi möts och talar med varandra, säger Daniel Högström. – Det här med återbruk i byggsektorn är fortfarande en omogen marknad, men vi vill bidra och gärna samordna kommuner och andra aktörer som var för sig jobbar med idéer om återbruk. Att samverka genom digitala lagerytor

inom kommuner och regioner skulle kunna ge en stor återbrukseffekt och just det engagerar vi oss i och kommer erbjuda några nyheter till tjänster under 2024. Exempelvis bedömningsstöd för återbruk. Vilket broder Simon är drivande i när Daniel försöker ställa om en redan, ur flera perspektiv, hållbar husproduktion till åtminstone klimatneutral. Och få produktionen att se avfall som den resurs det är. Företaget Aqua Floating Group AB är i slutskedet av byggprocessen med en ny produktionslokal i Västervik, Ett STORT återbruk i sig. Produkten Aqua Villan genomsyras av hållbarhet utifrån bland annat katastrofperspektiv. Nu vill Daniel gärna addera klimatavtryck zero som mål under kommande projekt. – Flytande klimatneutrala stadsdelar vore väl något. Snacka om nedströmslösning utifrån avfallsperspektiv, avslutar Daniel Högström.

www.alfonssignum.se www.aquavilla.se STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • D E N N A A RT I K E L P R E S E N T E R A S AV V I N N I N G

VINNING ÅTERVINNER och gör metallskrot cirkulärt Vinning är en koncern i Sverige inom återvinning. Här agerar 10 mångsidiga återvinningsanläggningar inom metallåtervinning och flera andra tjänster som tillgodoser det totala återvinningsbehovet hos ett företag. VINNING DRIVER ÄVEN SkrotSmart, en kedja för smidig och citynära insamling med just nu 16 anläggningar i Sverige. Hållbarhet och lönsamhet är en viktig harmoni för Vinning. Allt metallskrot har ett värde – men behöver även tas om hand så hållbart som möjligt för att bidra till cirkulär ekonomi på riktigt. Vinning har förvärvat många duktiga lokala återvinningsanläggningar i Sverige med stor kompetens och lång erfarenhet. Severin Återvinning i Töreboda är ett fint exempel. Anläggningen i Töreboda startades 1923 som Töreboda Skrotaffär av Vitalis Severin Karlsson och drivs nu av fjärde generationen Severin. – Vi är stolta över att ha 100 år erfarenhet i branschen via Severin Återvinning. Johan Severin med hans team i Töreboda och Mariestad är av stor betydelse för vår kvalitetssäkring av tjänster och påvisar att en stark lokal närvaro och hög service ger hållbara resultat, som alla vinner på, säger Maria Knutsson, marknadschef på Vinning. Huvudfokus är på hållbar och lönsam insamling och förädling innan skrotet och annat avfall kommer till ny nytta. Vinning finns med certifierad verksamhet runt om i landet. – Järn- och metallskrot är cirkulära material som i princip kan återvinnas hur många gånger som helst. Våra anläggningar från Trelleborg i söder till Sundsvall i norr, tar dagligen hand om stora volymer järn- och metallskrot med stort ansvar inom miljö och kvalitet för alla. 76

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

– Vi vänder oss till industrin, mindre företag och även privatpersoner som får betalt för sina bidrag till det cirkulära flödet. Vi sorterar efter olika material och låter det gå vidare i olika avsättningskanaler så lokalt som möjligt. Vi förädlar även det insamlade materialet, till exempel i Katrineholm hos Svensk Kabelåtervinning där vi granulerar kabelskrot och säljer granulat vidare till smältverk. Målet är att sälja allt material vidare till smältverk och gjuterier. Ju bättre man sorterar sitt metallskrot före inlämning desto mer får man betalt, men det går också att låta SkrotSmart eller våra återvinningsanläggningar sköta sorteringen. I takt med den globala omställningen kommer efterfrågan på återvunnet stål och metaller öka för nyproduktion. Alla våra lokala återvinningsanläggningar och SkrotSmart är att räkna med, och jobbar omsorgsfullt för att grönt stål ska produceras av så grönt skrot som möjligt. Det blir spännande att se vilka innovationer som krävs framåt för att

kunna plocka ur mer komplexa material ur uttjänta produkter för att kunna återvinna än mer för elektrifieringens behov. – Vi rustar oss för att fortsätta modernisera branschen. Men tillgänglighet, hög service och trevligt kundbemötande har vi redan säkrat hos alla våra anläggningar. – Det är väldigt trevligt, hållbart och lönsamt att återvinna hos oss. En vinst för alla, avslutar Maria. Koncernen omsätter 650 miljoner kronor och samtliga anläggningar är certifierade enligt ISO 14001 (miljöledning), ISO 9001:2015 (kvalitetsledning) och ISO 45001:2018 (arbetsmiljö). Vinning har valt Svensk Certifiering som certifieringsorgan.

www.vinning.se

Den svenska byggsektorn ger årligen upphov till cirka 14 miljoner ton avfall.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

MATERIALÅTERVINNING Mycket att vinna på

ÅTERVINNING kan bidra avsevärt till att minska klimatpåverkan

Materialåtervinning av byggmaterial för användning i nya byggprodukter kan bidra ganska avsevärt till att minska klimatpåverkan, hur mycket beror på typ av material. Detta framgår av en utredning som IVL har gjort på uppdrag av branschorganisationen Återvinningsindustrierna. AV KJELL-ARNE LARSSON BETRÄFFANDE avfallsproblematik hänvisar både EU och svenska myndigheter till prioritetsordningen i Avfallstrappan. Bäst är att förebygga och minimera avfall, därnäst kommer återanvändning, återvinning och energiutvinning. Sist och därmed sämst är deponering. Återanvändning (återbruk) har äntligen gjort insteg i byggbranschen, inte minst tack vare initiativ som CCBuild, ett nätverk som drivs av ett dotterbolag till IVL. Det återstår ändå mycket att göra bland annat för att få riktig fart på återbruksmarknaden.

För byggbranschen gäller detta i ännu större utsträckning inom materialåtervinning; alternativet när återbruk inte är möjligt. – Mycket avfall, exempelvis från rivningar av byggnader, går idag till energiutvinning. Potentialen att spara resurser och minska klimatpåverkan tack vare återbruk och återvinning är mycket stor i byggbranschen, säger Ellen Einebrant, vd för Återvinningsindustrierna. D en n a br a n schor g a n is at ion h a r finansierat studien ”Klimatnyttan med

materialåtervinning av byggavfall” som har utförts av Jurate Miliute-Plepiene, Hanna Unsbo och Jan-Olov Sundqvist, alla tillhöriga IVL. För närvarande pågår en separat studie om återvinning av schaktmassor. Även denna studie är beställd av Återvinningsindustrierna och genomförs av IVL.

Stora tonnage

Den svenska byggsektorn ger årligen upphov till cirka 14 miljoner ton avfall. En stor andel av detta förbränns (energiutvinns) >> STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

31 77

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 medan en mindre andel deponeras. Svenska regelverk har som avsikt att driva på en bättre hantering. Enligt 3 kap 10 § i Avfallsförordningen ska byggoch rivningsavfall sorteras i minst sex fraktioner, därav en plastfraktion. De övriga fraktionerna ska vara trä, mineraler (betong, tegel, klinker, keramik och sten), metall, glas och gips. Hela 29 procent av det brännbara avfall som samlas in från byggoch rivningsverksamhet utgörs av plast. Det är viktigt att sortera ut plast och den bör helst delas upp i flera underfraktioner, som exempelvis krympplast, rör av HDPE och så vidare. Ju mer enhetliga och ju renare fraktionerna är desto lättare blir de att återvinna. Målet med den nämnda studien ”Klimatnyttan med materialåtervinning av byggavfall” var att ta fram nyckeltal för klimatpåverkan – utsläpp uttryckt som koldioxidekvivalenter CO2e – för sjutton fraktioner av byggavfall. Klimatpåverkan under processen för avfallshantering/materialåtervinning jämfördes med klimatpåverkan under processen för att tillverka samma material av jungfruliga råvaror. För några av fraktionerna undersöktes klimatpåverkan vid energiutvinning av materialen. Data om klimatpåverkan hämtades från litteraturen, alternativt utfördes dedicerade beräkningar på klimatpåverkan med IVL:s digitala verktyg WAMPS. Klimatnytta/klimatpåverkan vid avfallsbehandlingen beräknades som: (CO2e avfallshantering/materialåtervinning) minus (CO2e ersatt produkt baserad på jungfruliga råvaror). Det vill säga CO2e återvunnen produkt – CO2e jungfrulig produkt. Ett minusresultat innebar därmed klimatnytta och ett plusresultat en klimatpåverkan. Resultaten presenterades på tre sätt: • TOTALT, ton CO2e/ton avfall (inklusive transport av avfallet, beräkning baserades på schablon för transportsträcka) • UTAN AVFALLSTRANSPORT, ton CO2e/ ton avfall • VÄRDEN PÅ UTSLÄPP UNDER TRANSPORT, gram CO2e per ton och per km under transport, för bil på 20–26 respektive 34–40 bruttotonnage Värdena under andra och tredje punkten kan användas för att själv kalkylera klimatnytta/klimatpåverkan för egna case. Rapporten har en mycket pedagogisk graf som visar TOTAL för respektive fraktion. Materialåtervinning av aluminium ger störst klimatnytta, -5.3 ton CO2e/ton avfall. Motsvarande värde för koppar är -2.8 och för stål -1.5. Materialåtervinning av träavfall före32 78

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

“

återvinna mer mer Att återvinna byggavfall bidrar bidrar stort stort byggavfall resurseffektivitet till resurseffektivitet samtidigt som som klimatklimatsamtidigt påverkan minskar. minskar, Nu påverkan säger. Numarknaden behöver fler behöver marknaden aktörer aktörer som fler sätter fokus som sätter fokus på på återvunnet material. material. Ellen Einebrant, vd, /återvunnet /Ellen Einebrant, vd, Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna

kommer inte i Sverige och därför användes en teoretisk modell. Om trä återvanns till träskivor som fick ersätta spånskivor blev klimatnyttan -0.1, om den ersatte gipsskivor -0.07. Återvinning av gipsskivor gav, i jämförelse med andra material, begränsad klimatnytta med -0.05. (En kompletterande beräkning visade dock att det är meningsfullt att transportera gips tilltill 1 200 km. Vi detta avstånd portera gipsupp upp 1 200 km. Vid detta släcker släcker utsläppen från från transporterna ut avstånd utsläppen transporterna nyttan avavåtervinning. ut nyttan återvinning.Motsvarande Motsvarande siffra för trä är 1300–2000 km.) Energiutvinning av en blandad fraktion (papper, trä och plast) gav 0.7 ton CO2e/ton avfall i klimatbelastning, medan motsvarande siffra för blandad plast (PVC, PET m.fl.) var 2.3. (Samtliga beräkningar i rapporten baserades på mer eller mindre approximativa antaganden.)

Mer än klimatnytta

Författarna till studien påpekar att resultaten inte ska användas för rivningsmaterial, utan främst för rena eller ganska rena fraktioner av spill.

– Men för aluminium och andra metaller fungerar det i praktiken att återvinna dem från rivningsavfall, påpekar Jurate Miliute-Plepiene. Och gips går att återvinna både från spill och från rivning om det sorteras och hanteras rätt. Men exempelvis för isoleringsmaterial accepterar befintliga anläggningar mestadels bara mycket rent material. För att kvantifiera klimatnytta/klimatpåverkan rekommenderas att själv räkna ut denna genom att använda värdet UTAN AVFALLSTRANSPORT tillsammans egna uppgifter om den sträcka som materialet transporteras i ens eget case. Studien har enbart tagit fram nyckeltal för klimatnytta/klimatpåverkan som snarare illustrerar storleksordningen än är resultat av en fullständig livscykelanalys. Tänk också på att materialåtervinning ofta ger andra fördelar, framförallt resursbesparing och minskad påverkan på luft och vatten. Ett bra exempel är gipsåtervinning som inte innebär särskilt stor klimatnytta, men som med tanke på resursbesparing och miljöpåverkan är fördelaktig. Annars kan deponering av gips slösa med resurser och orsaka försurning.

Bättre källsortering

– För att underlätta materialåtervinning måste källsorteringen vid byggplatser bli mycket bättre och gärna med uppdelning i fler än sex fraktioner, anser Ellen Einebrant. Kommuner och andra som upphandlar bör ställa krav på sortering, att det ska återvinnas och med vilken kvalitet. Helst bör beställaren också få ett kvitto på vad och hur mycket som sedan återvanns. Kommuner och det offentliga i övrigt kan gärna visa vägen vid upphandlingar. Att exempelvis alltid gå på lägsta priset för en rivning är inte hållbart för miljön. Ställ miljökrav i förfrågningsunderlaget och beskriv hur anbuden kommer att utvärderas. Upphandlingsmyndigheten ger råd och vägledning. Myndigheten har bland annat utformat upphandlingskriterier för cirkulär hantering av plast. Samtidigt är det viktigt att marknaden växer, det vill säga att mer avfall går att återvinna och att byggprodukter baseras på återvunnet material. Många av Återvinningsindustriernas medlemsföretag är aktiva här. Flera är duktiga och kan göra insatser i samband med miljöinventeringar och återbruksinventeringar av byggnader som ska demonteras (rivas). – Jag tror det är bra om både byggvaruhandeln och byggmaterialtillverkare engagerar sig som köpare och säljare av återvunnet material för att stärka återvinningsmarknaden,

Sätt hållbarhet i förarsätet med Novoplast! Minska ert klimatavtryck genom ansvarfull hantering av plastavfall. Vår avancerade plastfilmåtervinning skapar cirkulära lösningar.

www.novoplast.se

Besök www.novoplast.se för mer information.

recycling plastics

Van Werven Sweden AB

Alwex Recycling din framtida partner för ett livslångt kretslopp.

Tel.0470-727185

www.alwex.se

Van Werven materialåtervinner rigida plaster från kommunala återvinningscentraler, bygg/ riv/anläggningssektorn samt från en mängd andra verksamheter. Vi producerar stora volymer av högkvalitativ återvunnen råvara som används av plastindustrin för att tillverka nya produkter. Plastavfallet som samlats in av våra leverantörer och upparbetats av Van Werven till återvunnen råvara kommer under 2022 att generera en besparing på över 30.000 ton CO2 (i jämförelse med produktion av ny plastråvara alternativt att plasten enregiåtervinns). En stor eloge till alla våra fantastiska samarbetspartners; ni gör ett storartat arbete.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 Vid källsortering får inte betong och gips blandas.

Avfall med aluminium bör alltid samlas in och källsorteras.

samt genom business to business, menar Ellen Einebrant. Att införa en kvotplikt för de som bygger kan bli ett incitament, det vill säga att vissa byggmaterial måste innehålla en viss andel återvunnet. Detta kan vara något för EU att driva. – Byggbranschen ger upphov till mycket stora flöden med avfall. Möjligheterna är betydande för materialåtervinning av st or om fat t n i ng, avslu t a r E l len Einebrant, vd för branschorganisationen Återvinningsindustrierna.

Viktig samverkan och ökad medvetenhet

Återvinning – och för all del också återbruk av byggavfall och produkter – kan ge stor miljönytta. Bland de största hindren är brist på kunskap, medvetenhet och att fokus ofta ligger på kortsiktiga lösningar. Bra resultat kräver också att många parter agerar tillsammans. Till exempel är det viktigt att avfallet sorteras och demonteras rätt redan på byggarbetsplatsen för att erhålla hög och rätt renhet på materialet för kvalitet i vidareförädling. Det bör finnas materialåtervinnare eller Second Hand-aktörer som tar emot materialet och att skalan blir tillräckligt stor för ekonomisk bärighet samt att det finns efterfrågan på cirkulära produkter. Tur då att vi ser ett ökat intresse för att återvinna och återbruka, även i byggoch fastighetssektorn. – Byggbranschen ofta nämner tidsåtgång, kostnader och komplexa utmaningar. Men 80

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

isoleringsmaterial. Även för vissa plaster finns utvecklade återvinningssystem. –Men det gäller att jobba på, finna fler möjligheter och få dem på plats, avslutar Jurate Miliute-Plepiene.

Även studie för schaktmassor

– Vi kan visa att företagen tar stort ansvar för att optimera sina materialflöden och att det ger effekter, både i form av minskad klimatpåverkan, ekonomiska besparingar och ökad resurseffektivitet, säger Anders Wijkman, ordförande för Circular Sweden.

främst handlar det att våga och vilja göra skillnad. Medvetenhet och kunskap bör höjas ännu mer, menar Jurate Miliute-Plepiene. Kvaliteten på återvunna produkter är förstås också en viktig aspekt. Byggprodukter har hög livslängd och redan förbjudna och farliga ämnen får inte följa med det återvunna eller återanvända och byggas in i husen. Därför är kunskap om till exempel innehåll, korrekt sortering och demontering vid källan otroligt viktigt för ökad cirkulär hantering. I Sverige har vi flera lyckade exempel på materialåtervinning, bland annat av metaller, gips, installationsspill från plastgolv och

Hon och Jan-Olov Sundqvist har dessutom startat en studie om schaktmassor. Även denna finansieras av Återvinningsindustrierna. Studien blir i viss mån en parallell till ”Klimatnyttan med materialåtervinning av byggavfall”. Klimatpåverkan i CO2e per ton avfall ska beräknas för olika hanteringsscenarios av massor. Förorenade massor tas inte med i bedömningen. Studien är efterlängtad i byggoch anläggningsbranschen och planeras bli klar under sommaren.

Dagens materialåtervinning i Sverige

Ett av de mest matnyttiga kapitlen i ”Klimatnyttan med materialåtervinning av byggavfall” handlar om hur återvinning av respektive återvinningsråvara går till, och där några av aktörerna sätts i sitt sammanhang. Inte minst här framgår att ju renare och ju bättre källsorterat avfallet är, desto lättare är det att återvinna.

Gips

Gipsskivor går att återvinna. Skivorna slipas, kartongskivorna avlägsnas och gipsen mals till pulver. Vanligtvis blandas detta >> STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

AA MH L LI K S BYG A A RT L P R E S E N T E R A S AV P R E Z E RO G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N DGERÖ • NDTE NS N AÄ RT E L PGRA E SNEDNET •E RDAE SN N AV PR E ZI KEERO Med appen klarar du allt från inventering till att söka efter artiklar.

Med appen klarar du allt från inventering till att söka efter artiklar.

APP FRÅN PREZERO – inventeringshjälpmedel för en nationell återbruksmarknad

Med appen GoZero inventerar du inventarier, produkter och material som du vill sälja externt eller återbruka internt inom ditt företag. Med hjälp av AI klassificeras och beskrivs sakerna som läggs i eget register hos företaget eller på en öppen rikstäckande digital marknadsplats. FÖRETAGET PREZERO har bred och lång erfarenhet från avfallshantering och återvinning. Bland 32 000 kunder finns ett 40-tal kommuner. PreZero hämtar, transporterar, separerar och återvinner alla typer av avfall, från hushållsavfall till farligt avfall och olika spill från industriföretag. Varje minut hanteras 25 containrar. PreZero utför också miljötjänster av konsultkaraktär. – Vi ger avfallet nytt liv genom att förädla det, genom materialåtervinning och om det inte är möjligt går avfallet till energiutvinning, berättar Mårten Widlund, vd för PreZero. Hittills har företaget varit engagerat på alla steg i avfallstrappan – EU:s avfallshierarki – med undantag av återbruk. Men nu görs insatser även där genom lansering av appen GoZero. – Det känns bra att vi nu också möter utmaningen om ökat återbruk i samhället, menar Mårten Widlund. GoZero används av både säljare och köpare av det som återbrukas. Sakerna och materialen fotograferas och bilderna analyseras av AI. De läggs direkt in i ett register, med den 30

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

klassificering och beskrivning som AI hjälper till med. Så enkelt som möjligt för användaren, som dock har möjlighet att redigera beskrivningen. – Återbruksartiklarna kan läggas ut internt inom det egna företaget. Avvecklade kontorsmöbler exempelvis kanske kan användas på en annan ort där företaget är etablerat. Om det inte finns avsättning internt, läggs artiklarna på GoZero market, den öppna marknadsplats som vi skapat, säger Andreas Kviby, vd, GoZero Sverige AB. Säljaren sätter ett pris. Köparen kan antingen acceptera detta eller buda. Vid avslut visas även transportkostnaden. Det är gratis att lägga ut artiklar på marknadsplatsen, medan köparen betalar en förmedlingsavgift. – Appen GoZero är unik i sin enkelhet, sina AI-funktioner och att marknadsplatsen täcker hela Sverige, till skillnad från andra lokala initiativ, fortsätter Andreas Kviby. Dessutom är den inte begränsad till en bransch utan omfattar alla branscher. Alla företag kan lägga ut artiklar för återbruk. För att värna om sunda affärer kan enbart

företag – inte privatpersoner – vara aktiva på GoZero market. – Det är lika enkelt att söka efter artiklar som att registrera dem. AI hjälper till att matcha utbud med efterfrågan, så att köpare och säljare hittar varandra snabbt. Därför elimineras behovet att mellanlagra det som finns på marknaden, tillägger Andreas Kviby. PreZero varken lagrar eller transporterar något, utan begränsar sig till att stå till tjänst med appen och dess funktioner inklusive GoZero market, ett virtuellt lager. Verksamheten hos PreZero drivs med visionen ZeroWaste, att allt avfall ska användas. I och med GoZero lyfter företaget fram återbruket. ZeroWaste-tanken återkommer även här; för de artiklar som inte finner någon köpare kan assistenten Mr Recycle gripa in och erbjuda materialwww.prezero.se återvinning. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 med jungfruligt gipspulver och nya skivor tillverkas. Det är viktigt att källsortera gipsskivor korrekt. Felsortering kan ha negativa konsekvenser för återvinning av andra avfall. Gipsavfall ska inte blandas med betongavfall. Gips ska heller aldrig slängas i den brännbara fraktionen, eftersom gipsen orsakar försurande utsläpp vid energiutvinning.

Stenull

Stenull som värme- och ljudisolering är tillverkad av vulkanisk sten. Spill av ull går att återvinna till lösull eller nya isoleringsskivor. För återvinningen krävs alltid rena och torra material. PAROC:s insamlingssystem heter Rewool och av spillet tillverkas nya skivor i företagets fabriker i Hällekis och Hässleholm. Ett annat tillvägagångssätt används av företaget Sprutab som samlar in spill och river detta till lösull.

Trä

I huvudsak uppstår två typer av träavfall: från byggnation och rivning (formvirke, tillfälliga konstruktioner, rivningsvirke) samt träförpackningar (mest lastpallar som inte ingår i retursystem). Impregnerat virke utgör farligt avfall och ska hanteras för sig. I Sverige fanns inte (när rapporten skrevs) någon fullskalig återvinning av trä, utan merparten gick till energiutvinning. Återvinningsmöjligheter finns dock. Isoleringsmaterial som kutterspån och sågspån utgör råvara för att tillverka fiberskivor. Dessa kan bland annat ersätta isolering med glasull eller mineralull. Konstruktionsskivor tillverkas, dels spånskivor av kutterspån och lim, dels OSB (Oriented Strand Board) av spill från sågverk

Byggsektorn Byggsektorn är är dålig dåligtpå påatt attkällsortera. källsortera.

34 82

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

och snickerier. Spånskivor kan i vissa fall ersätta gipsskivor.

Stål

Både låglegerat stål (kolstål) och rostfritt bör samlas in. Absoluta merparten av stålskrotet smälts om till nytt stål av nästan alla de slag. Exempel är armeringsjärn och konstruktionsstål.

Aluminium

Primäraluminium är kostsamt att tillverka med stor energiförbrukning och höga utsläpp av koldioxid. Avfall med aluminium bör alltid samlas in och källsorteras. I Sverige sker omsmältning hos Stena Aluminium i Älmhult.

Koppar KOPPAR

Även här är energiförbrukningen hög vid produktion av jungfrulig koppar. Koppar bör alltid samlas in och skrotpriset kan vara högt. Kopparskrot kommer från kablar, rör och rördelar, mässing i dörrhandtag, karmar med mera. Metallen återvinns i smältverk. För att få ut mesta möjliga skrotvärde bör låglegerade stål, rostfritt, aluminium och koppar källsorteras och hållas isär. Företag som återvinner metaller kan annars separera dem med hjälp av magneter, virvelströmsseparatorer och vattenbäddar.

Plaster

Plaster är utmanande som återvinningsråvara. Enligt avfallsförordningen måste en av sex obligatoriska fraktioner utgöras av plast. Denna bör med fördel i sin tur delas i flera typer. Av det brännbara avfallet från byggoch rivningsplatser består hela 29 procent av plast, en andel som kan sänkas rejält

“

handlar det det om Främst handlar och vilja vilja göra göra att våga och Medvetenhet skillnad. Medvetenhet kunskap bör bör höjas höjas och kunskap ännu mer. /Jurate Miliute-Plepiene, forskare vid IVL med bra källsortering. Plasterna kan då delas upp i framförallt: • HDPE-rör • PVC-rör och -profiler • Blandad hårdplast • LDPE Krymp- och sträckfilm, emballageplast • EPS • Plastgolv Företag som återvinner plaster och tar emot blandade fraktioner kan sortera, dels för hand, dels genom sjunk- och flytmetoder, alternativt basera sorteringen på NIR-sensorer (nära infrarött ljus). Nordiska Plaströrsgruppen har en frivillig insamling av plaströr från ny- och ombyggnationer. Van Werven återvinner hårdplasterna PP, HDPE, ABS, PS och PVC. Mjukplast som LDPE återvinns genom sortering, malning, tvättning och regranulering. Granulatet används i nya produkter. EPS – expanderad polystyren – som används i isolering och som förpackningsmaterial, går att återvinna, vilket har studerats i Vinnovaprojektet ”Sluta cirkeln för industriell plast”. Företaget BEWI driver initiativet Use-ReUse >>

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

FAKTA

CIRKULÄRT NÄTVERK

Isoleringsmaterial är möjliga att återvinna.

för insamling och återvinning av EPS. Plasten mals och regranuleras. Materialet används till ny isolering och nya förpackningar. Alternativt tillverkas EPS-pärlor för lös isolering och EPS-betong.

Mjukplast: plastgolv

Av de golvmattor som installeras uppstår cirka 10 procent spill. Årligen blir det 1800–2 000 ton. Det finns ett nationellt system för insamling och materialåtervinning av plastgolv – GBR Golvåtervinning. Golvtillverkare inom systemet återvinner installationsspill av egna produkter. Materialet sorteras manuellt och granuleras. Mixning sker med jungfruligt material. Efter laboratorieprov tillsätts råvara, färg och mjukgörare för att nå önskad kvalitet och färg i de återvunna produkterna. Trots golvbranschens 4Trots golvbranschensinitiativ initiativ går cirka 4/5 av installationsspillet till spillo, så återvinningen kan bli betydligt mer omfattande än idag.

Glas

I kommunerna och hos flera företag sker insamling av glas. Swede Glass United och Glasbranschföreningen samlar in bil- och planglas. I återvinningen krossas glaset och siktas för att separera föroreningar som metaller och trä. Glaset används för att tillverka nytt glas eller glasull för isolering. Årligen deponeras upp emot 35 000 ton planglas i Sverige så återvinningen kan bli betydligt mer omfattande än idag. Referens: Klimatnyttan medmaterialåtervinning materialåtervinning av bygKlimatnyttan med av byggavfall. Rapport C 694. © IVL gavfall. Rapport C 694. © 2022. IVL 2022. 84 36

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

FAKTA

ÅTERBRUKSGUIDE IVL har bland annat tagit fram ”Byggåterbruksguiden – En vägledning för att underlätta återbruk av byggprodukter i bostäder”. Den är finansierad av IVL och Avfall Sverige och författad av bland andra Jurate Miliute-Plepiene och Carina Loh Lindholm. Guiden är riktad till privatpersoner och i viss mån mindre byggföretag och hantverkare, kategorier vars avfall lämnas hos kommunernas återvinningscentraler. Guiden används främst för att få indikationer om riskerna för farliga ämnen i byggprodukter. Emojier i grönt, gult och rött visar vägen för användaren. Ungefärligt tillverkningsår för det som är tänkt att återbrukas utgör ofta indikation på potentiella miljöoch hälsorisker. Guiden omfattar ett 70-tal produkter som disponeras enligt husets olika delar. Man får tips på hur farliga material kan kännas igen och hur avfall ska sorteras. Guiden omfattar 26 sidor. Det finns också en mer utförlig rapport på 86 sidor och som har litteraturreferenser.

Circular Sweden är ett nätverk som driver på utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Återvinningsindustrierna är medlemmar tillsammans med en rad företag som har stora möjligheter att påverka materialflöden. Medlemmar som närmast verkar i byggoch fastighetsbranschen är NCC, White Arkitekter, IKEA och Tarkett. Inom Circular Sweden samverkar företagen bland annat kring återvinning. Ambitionerna är breda och nätverket bjuder in både näringsliv och politik för att diskutera hinder och möjligheter för ökad cirkularitet. Målet är att Sverige 2030 utgör ett internationellt föredöme och att vi 2040 har ett samhälle utan stort behov av ändliga råvaror. Nätverket driver teknikutveckling och politik inom fyra områden: • Design för cirkulär ekonomi • Hållbar konsumtion • Ökad tillgång och användning av återvunnet material • Cirkulära värdekedjor – Det behövs ett samlat tryck från näringslivet, säger Anders Wijkman, nätverkets ordförande. Vi kan visa att företagen tar stort ansvar för att optimera sina materialflöden och att det ger effekter, både i form av minskad klimatpåverkan, ekonomiska besparingar och ökad resurseffektivitet. Det är önskvärt att fler företag än de nämnda inom byggbranschen engagerar sig i den cirkulära omställningen. Företag som puschar utvecklingen har också bäst odds på de nya marknader som växer fram som en följd av cirkulära strategier.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • D E N N A A RT I K E L P R E S E N T E R A S AV N G M E TA L L

NG METALL TRYGG PARTNER för cirkulär elektronik Hållbarhet och cirkularitet kring elektronik handlar inte bara om återvinning och återbruk. Minst lika viktigt är säkerhetsfrågorna, att man kan lita på att gammal data inte får fötter och hamnar i orätta händer. – MÅNGA KANSKE inte vågar lämna ifrån sig gammal it-utrustning av rädsla för att information ska komma i orätta händer och så blir datorer och telefoner liggande i något förråd istället för att återvinnas och återbrukas, säger Mattias Kovacs, försäljningschef vid NG Metall AB. – På grund av rädsla blir vi därför ofta inte så cirkulära som vi skulle kunna vara. Men man kan känna sig trygg med våra processer, att vi på ett tryggt och säkert sätt tar hand om allt från rådgivning och utbildning till logistik, hantering, försäljning av produkter och returmaterial. NG Metall arbetar främst mot producentansvar, företag och organisationer och hanterar såväl elektronikåtervinning som återbruk. Företaget har en central mottagningsanläggning i Katrineholm och därtill effektiva logistiklösningar som täcker stora delar av landet. Företaget är behandlare till El-Kretsen som hjälper producenter att uppfylla sitt producentansvar genom att erbjuda ett rikstäckande insamlingssystem.

När det gäller elektronik verkar NG Metall sedan 1990-talet med återvinning, sekretesshantering och återbruk under ett och samma tak. – Vi hjälper företag och organisationer att hantera elektroniskt avfall. Vår hantering av elektronikavfall inkluderar sortering och avlägsnande av exempelvis farligt avfall och batterier. En maskinell process storleksreducerar och sorterar materialet i olika fraktioner inför vidare förädling och återvinning av metaller som järn, aluminium, kopparbärande material och plast. På så sätt minskar vi behovet av gruvbrytning. Vid återbruk raderas all information enligt hög branschstandard med hjälp av Blancco inför återbruk av it-utrustning. – En av våra tjänster, utöver att på ett tryggt sätt radera data, är att destruera och återvinna även våra kunders topphemliga prototyper och produkter, så att inte heller dessa kommer i orätta händer. – Vi tummar aldrig på säkerheten, då HMS frågor alltid står högst på vår agenda. Alla våra möten startas med säkerhetssamtal och NG

vill vara pionjärer med full regelefterlevnad, säger Mattias Kovacs. NG Metall är certifierat enligt CENELEC, den europeiska standarden för elektronik, och certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001, ISO 45001 samt kring informationssäkerhet ISO 27001. Processer och metoder uppfyller de krav som ställs av svensk miljölagstiftning och EU:s WEEE-direktiv. NG Metall erbjuder också ett eget Hållbarhetscertifikat som kunderna får som trygghetsbevis till sina kunder NG Metall AB ingår sedan två år i den norska ledande återvinningskoncernen NG Group (Norsk Gjenvinning).

www.ngmetall.se STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Omställningen av samhället till en hållbar utveckling som G RÖ N T S Aoch M H Ä L L S BYG G A N D E minskar klimatutsläppen uttaget av resurser medför stora krav på förändring. Bild: PE Teknik & Arkitektur

• 2023

ÅTERBRUK

– en lågt hängande hållbarhetsfrukt Cirkularitet och ökat återbruk blir en av nycklarna för att klara klimatmålen. För byggoch fastighetssektorn ändrar det förutsättningarna för planering, projektering och genomförande av såväl ny- som ombyggnation. Samtidigt finns starka incitament för förnyelse inte bara miljömässigt, utan också ekonomiskt. Det rör sig nu snabbt i branschen på området. INTERVJU MED RAGNAR SKARE, ARKITEKT SAR/MSA PÅ PE TEKNIK & ARKITEKTUR OMSTÄLLNINGEN AV samhället till en hållbar utveckling som minskar klimatutsläppen och uttaget av resurser medför stora krav på förändring. En viktig del i detta handlar om cirkularitet, vilket innebär att produkter och material behöver återbrukas i mycket högre grad än tidigare. PE verkar aktivt för samverkan, 86

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

kunskapsdelning och förändrade arbetssätt som kan möjliggöra den nödvändiga omställningen inom byggoch fastighetssektorn, bland annat genom medlemskap i den gemensamma arenan för cirkulärt byggande CCBuild. Arkitekten Ragnar Skare har erfarenhet av flera projekt där återbruk utgjort en viktig

del och är nu, för PEs räkning och via CCBuild, involverad i ett forsknings- och utvecklingsprojekt som drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet med syftet att underlätta projektering med återbruk. Vi bad honom berätta om utvecklingen på området och vilka utmaningar och möjligheter som finns.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Till att börja med, varför är det så viktigt att arbeta med återbruk? – Klimatfrågan är en gigantisk samhällsutmaning som måste angripas från alla möjliga håll. EUs så kallade gröna giv innefattar till exempel att ekonomin måste bli cirkulär i mycket högre grad. Återbruk inom byggnation är helt enkelt en naturlig del av det stora arbete som måste till för att klara klimatmålen och leva upp till Parisavtalet. Särskilt som potentialen är stor att minska koldioxidutsläpp, avfall och – glädjande nog – även kostnader. – I en IVL-studie från 2017-18 påvisades till exempel att återbruk av inredning och interiöra byggprodukter vid ombyggnation av kontor i Sverige skulle kunna stå för en årlig besparing på 25 000 ton avfall, 43 000 ton koldioxidekvivalenter och 1,3 miljarder kronor i kostnader inklusive transporter, mellanlagring och inventering. Det motsvarar cirka 30 procents reduktion av utsläpp respektive 60 procent lägre inköpskostnad jämfört med att köpa in allting nytt. Så det handlar egentligen om lågt hängande frukt? – Precis, i grund och botten är återbruk attraktivt för branschen. Man vinner trefalt,

i minskade klimatutsläpp, i minskat avfall och i reda pengar. Därför borde det vara lätt att få med alla parter i arbetet. Jag skulle också påstå att branschen i stort har greppat detta. Intresset växer hela tiden, utvecklingen går fort och på bara några år har vi gått ifrån att det här var något mycket speciellt till att återbruksfrågor dyker upp i stort sett i varenda projekt. Samtidigt gäller det att förstå omfattningen av det arbete som behöver läggas på att få till detta på ett bra sätt. Det krävs tydliga målsättningar från början i projekten och att man tar höjd för arbetet i sin tidplan.

exempel inklusive beräkningar av klimatoch kostnadseffekter, guider med mera. De har även tagit fram en inventeringsapp och en marknadsplats. – Samtidigt tror jag att de allt vanligare miljöcertifieringarna som Miljöbyggnad, Svanen, BREEAM och LEED ökar intresset och incitamenten bland byggherrar och fastighetsägare eftersom det ger möjligheter till förmånligare finansiering, lägre driftskostnader och större attraktivitet på marknaden. För oss arkitekter och installationsprojektörer gäller det att hitta fram till nya processer som blir en effektiv basstandard att utgå ifrån.

Vilka är då utmaningarna i att projektera med återbruk? – Även om det finns stor sparpotential i att slippa köpa nya produkter och material, så innebär återbruk samtidigt visst merarbete vad gäller inventering och projektering. Man behöver ju noggrant gå igenom vad som kan återbrukas eller ej, med hänsyn tagen till kvalitet, tekniska krav enligt olika regelverk och eventuell förekomst av olämpliga ämnen. Produkter och material behöver också mellanlagras och hanteras med försiktighet under hela processen. I och med att det inte funnits någon verklig praxis och standardiserade arbetsmetoder att utgå ifrån, har vi i de projekt jag jobbat i varit tvungna att vara innovativa i projekteringen. Vi har själva fått hitta fram till bra processer, sätt att dokumentera och olika parametrar att fånga upp.

Hur ligger Sverige till internationellt? – Tittar man generellt på hur vi står oss vad gäller den cirkulära ekonomin så ligger vi i ett europeiskt perspektiv någonstans i mitten, även om det globalt sett innebär en bra placering. Länder som Tyskland, Nederländerna och Frankrike, men även Danmark, slår oss. Jag tror det är viktigt att blicka så brett som möjligt och även snappa upp innovationer från utlandet, trots att våra byggregler och arbetsmetoder förstås skiljer sig åt en hel del. Genom sin gröna giv och taxonomin skulle jag säga att EU också spelar en väldigt positiv roll i hela klimatomvandlingen, inklusive ökat återbruk.

Men samtidigt sker det framsteg? – Ja, i dag ser vi en snabb utveckling på flera fronter inom återbruk. Innovation pågår på många områden. Arbetet effektiviseras, det finns mer av standardisering och det tillkommer hela tiden fler goda exempel att inspireras av. Det dyker också upp företag specialiserade på hanteringen av mellanlagring, marknadsplatser där det går att köpa och sälja begagnade produkter och appar som gör det möjligt att inventera mycket effektivare och snabbare. Branschen driver dessutom på för att lagsstiftning och regelverk ska utvecklas för att underlätta återbruk. Sedan ska man heller inte glömma att projektering kan vara nog så snårigt även när allt är nytt, så man ska inte överdriva den extra bördan. Vad är nyckeln till framgång? – Samverkan i branschen är jätteviktigt. Initiativ som CCBuild samlar många stora aktörer och spelar en stor roll för att bygga upp en gemensam kunskapsbank och förenkla för alla som vill återbruka. Genom dem tillhandahålls mängder av rapporter, goda

Vad är det PE gör i IVL-projektet? – FoU-projektet är en del i ansträngningarna att hitta standardiserade och smarta sätt att jobba. Dess syfte är att ta fram metoder och digitala verktygskopplingar som underlättar att projektera med återbruk. Tanken är att återbrukade produkter ska integreras i samma arbetsflöde som vid projektering av nyproducerade och därmed ska arbetssätten bli enklare och mer kostnadseffektiva. Vår roll på PE är att genomföra fallstudier, delta löpande i diskussioner och möten samt utvärdera de metoder som tas fram.

VÄGEN TILL ÖKAT ÅTERBRUK • Samverkan och kunskapsdelning i branschen • Anpassning av regelverk och lagstiftning • Utveckling av nya processer och effektiv basstandard • Miljöcertifieringar, samt EU-taxonomi och andra EU-initiativ driver på STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

SITE ZERO sorterar och inspirerar Den 15 november invigdes Site Zero i Motala, världens största sorteringsanläggning för plast. Nu är förhoppningen att inspirera andra länder att ta efter Sveriges exempel för en hållbar framtid. AV HÉLEN KATZMAN FÖRETAG SOM säljer plastförpackningar på den svenska marknaden har producentansvar. Det innebär att de är skyldiga att samla in och återvinna förpackningarna. Innan 2017 hade Sverige låg sorteringskapacitet, varpå den mesta av plasten skickades till Tyskland. Bristen på kontroll och spårbarhet tillsammans med en enormt hög förbränningsandel, blev startskottet för Site Zero. – Det var inte cirkulärt. Vi kontaktade återvinnare i Europa, och då förstod vi att det fanns intresse för att återvinna fler plastsorter. 88

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Plastproducenterna är våra kunder och ägare. Vårt jobb är att hjälpa dem uppfylla sitt producentansvar, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning AB. Sedan deras första anläggning öppnade 2019 i Motala, har sorteringskapaciteten ökat från fyra plastsorter till tolv, vilket gör Site Zero till världens största och mest effektiva sorteringsanläggning för plastförpackningar. Mattias Philipsson menar att en högre återvinningsgrad ökar producenternas konkurrenskraft och ekonomi.

– Vi får betalt för plast som sorteras och skickas till återvinnaren, men plast som går till förbränning måste betalas. Det finns alltså ekonomiska incitament att sortera bättre. När kunderna förstod det, beslutade vi att investera en miljard kronor för att bygga Site Zero. Anläggningen är helt automatiserad och digitaliserad. Den använder sensorer, infrarött ljus, laser och kamerateknologi för att identifiera och sortera plasten rätt. Varje sekund sorterar sensorerna ut tusen förpackningar i realtid, och med

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 en årskapacitet på 200 000 ton rymmer Site Zero hela Sveriges årskonsumtion av hushållsförpackningar i plast. – Vi har skapat förutsättningarna, men alla måste bli bättre på att sortera. Medborgarna har ett ansvar likaså producenterna. De måste designa förpackningar som går att återvinna, inte blanda plastförpackningar med pappersetiketter. Dessa kan inte sorteras och går till förbränning som ökar koldioxidutsläpp, förklarar Mattias Philipsson. 99 procent av alla plastförpackningar består av olja. En bättre sortering och återvinning kan minska behovet av fossil olja och förbränning, och därmed Sveriges koldioxidutsläpp. Plastförbränning utgör hela 6 procent av Sveriges totala utsläpp. – Vi vill inspirera och vara en blueprint för andra länder. Plaståtervinning kan inte lösa allt, men Sverige har goda förutsättningar sett till system och miljömedvetna medborgare. Det planeras redan fler anläggningar i Europa som Site Zero, säger Mattias Philipsson. Idag finns inga lagar eller krav på att återvinnare ska sortera plasten. Olika sorter smälts ihop till lågkvalitativa produkter som förbränns då de inte kan återvinnas igen. Mattias Philipsson menar att lagstiftningen måste skärpas.

Site Zero i Motala, världens största sorteringsanläggning för plast.

– Avfallsbranschen behöver mogna. Det krävs transparens för att öka trovärdighet och kunskap hos konsumenter. Vi satsar hårt på spårbarhet och jobbar ideellt med länder inom EU för att sätta högre krav. Ambitionen är att förbättra plaståtervinningen i Europa. Det är möjligt att inkludera plasten i den cirkulära ekonomin, det har vi bevisat.

FAKTA Invigning Site Zero i Motala, världens största sorteringsanläggning för plast Byggherre: Svensk Plaståtervinning i Motala AB Totalentreprenör: Gärahovs Bygg AB, SUTCO Recycling (sorteringsutrustning) Tidplan: september 2021–november 2023

RETHINK CONSTRUCTION. TOGETHER

Stolt samarbetspartner till Svensk Plaståtervinning och totalentreprenör för Site Zero.

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Sverige har bra förutsättningar för bio-CCS (Carbon Capture and Storage av biogen koldioxid). Vi har stora punktkällor av biogen koldioxid som tillsammans står för cirka 34 Mton.

ALLMÄNNYTTANS

KLIMAT- OCH ENERGIKICK – en verklig kick framåt

Sveriges Allmännytta arrangerade Klimat- och energikicken tillsammans med Stångåstaden, helt naturligt eftersom platsen var Linköping. Programmet bestod av presentationer med allt från övergripande miljöaspekter till bra referensprojekt. Det ingick också studiebesök i Gamla Linköping samt i Ebbe Park. AV KJELL-ARNE LARSSON ÅR 2015 ARRANGERADES Allmännyttans fastighetsdagar i Linköping och nu blev det samma stad igen, fast det gällde Klimat- och energikicken. Inriktningen hade givetvis tyngdpunkt på klimatfrågor, och närmare bestämt vägen dit, som stavas energieffektivisering, innovativt byggande, återbruk och cirkularitet. Vi fick också höra om flera konkreta koncept, och 90

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

två av presentationerna tog upp trädens betydelse för klimatet, biologiska mångfalden och miljön i övrigt. Hur kan cirkulär ekonomi bidra till en bostadssektor inom planetens gränser? Fredrik Moberg har en bakgrund som biolog, och är idag författare, forskare på Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet och chef för miljöorganisationen

Albaeco. Hans presentation inriktade sig mycket på cirkulärt tänkande inom byggoch fastighet, samt att härma naturen (biomimikry) för att lösa miljöproblem. Inom planetens gränser ja, inte bara bostadssektorn utan samhället som helhet har redan överskridit de flesta av dem. Det är bara beträffande ozonskiktet, luftpartiklar och havsförsurning som vi inte klivit över. >>

Gratis energikalkyl

Hållbart med gemensam tvättstuga Den gemensamma tvättstugan är en hållbar lösning med fördelar som gynnar fastighetsägare, de boende och vår planet. Professionell tvättstugeutrustning har lång livslängd och låga livscykelkostnader som ger stora kostnadsbesparingar. De är avsevärt billigare i inköp, drift och underhåll jämfört med alternativet med tvätt- och torkutrustning i varje lägenhet. Att dela på resurser är en viktig del i arbetet för att tillsammans lyckas nå FN:s klimatmål till 2030.

Besiktning & behovsanalys För att hjälpa er på bästa sätt börjar vi alltid med att ta reda på vilka behov ni har samt att besiktiga befintliga maskiner i tvättstugan. Vi ser vilken status er nuvarande maskinpark har, vad ni kan göra för energibesparingar och rekommenderar rätt produkter för er.

Kostnadsfri energikalkyl Vi inventerar, tar fram en energikalkyl och visar hur mycket ni kan spara i energioch vattenkostnader med ny tvättstugeutrustning. Bara genom att välja vattenoch energisnåla produkter kan man sänka kostnaderna med mer än 50 %. Skanna koden och boka rådgivning idag så gör vi er gemensamma tvättstuga mer ekonomisk, hållbar och användarvänlig.

Vår erfarenhet säger att tvättstugor med högre trivselfaktor används oftare och sköts bättre. Därför rekommenderar vi rätt produkter OCH skapar trivsel, funktion och tillgänglighet.

På PODAB skapar vi framtidens hållbara tvättstugor. Kontakta oss på 031-752 01 00 eller besök www.podab.se.

Specialister på professionell tvättstugeutrustning sedan 1945

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

/Fredrik Moberg forskare, Stockholm Resilience Center Bild: Maria Rosenlöf Vi har redan passerat planetens gränser för kemiska substanser, övergödning, ändrade vattenflöden, markanvändning, biologisk mångfald och klimatpåverkan. För att klara fortsatt existens räcker det således inte att enbart lösa klimatfrågan. All biomassa på Jorden väger 1120 miljarder ton. Av detta utgör människorna endast 0,01 procent, men vi har hunnit skapa 1 154 miljarder ton cement, betong, asfalt och andra material. För första gången i världshistorien väger alltså mänskligt skapat material mer än alla planetens växter, djur, svampar och mikroorganismer tillsammans.

Skördebaserat tänkande

Byggsektorn har stor påverkan genom markexploatering och materialanvändning, främst av betong och metaller. Lokalresurser måste nyttjas bättre, hus måste konstrueras så att de lätt kan byggas om och lätt demonteras. Mer måste återbrukas/återvinnas. Idag är endast 1 procent av råvarorna inom bygg cirkulära. Inför i stället ett ”skördebaserat tänkande”, det vill säga betrakta byggnader som materialbanker. – Byggsektorn och för övrigt hela samhället måste också leverera social hållbarhet, ett ”socialt golv” för alla, betonade Fredrik Moberg, och hänvisade till en ny bok ”Doughnut for Urban Development” som Stockholm Resilience Center tagit fram tillsammans med bland andra Kate Raworth. Det räcker således inte att klara de planetära gränserna. Boken hänvisar exempelvis till att lokalt ska energi vara prisvärd och globalt ska den vara rättvis. Fredrik Moberg har doktorerat på korallrev och senare skrivit boken ”Den uppfinningsrika planeten”. Korallrev är bara ett exempel på naturens kreativitet när det gäller att bygga resurssnålt och 92

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Sveriges första energigemenskap med ”frihetskablar”

Internetentreprenören Jonas Birgersson, som numera representerar ViaEuropa, berättade om framtidens elsystem, som nästan är här redan.

CLIMATE CHANGE CO2 concentration

BIOSPHERE INTEGRITY

NOVEL ENTITIES

Radiative forcing Increasi r s ng risk

“

Om ni inte får med det gröna och blå i byggoch stadsplaneringen kan det aldrig bli hållbart.

ta vara på allt. I ett korallrev finns inget skräp, allt återbrukas. När naturen bygger görs det långsamt men effektivt. Ett korallrev byggs upp molekyl för molekyl, och tar upp koldioxid, tills det består av i huvudsak kalciumkarbonat, samma material som är den viktigaste ingrediensen i cement. När vi människor tillverkar något så har vi haft en tendens att: slå sönder råvaror, hetta upp dem våldsamt och blanda massor av olika material. I stället kan vi härma naturen – en slags mimikry. Ett exempel är termitstackar som har inspirerat till mer energisnål luftkonditionering genom att ingenjörer har efterliknat deras system av inbyggda ventilationskanaler som gör att det hela tiden är cirka 30 grader inne i stacken. Han berörde också ekosystemtjänster. – Om ni inte får med det gröna och blå i byggoch stadsplaneringen kan det aldrig bli hållbart, menade Fredrik Moberg. Han visade bild på ett kanske något extremt exempel, nämligen bostadsskyskrapan Bosco Verticale i Milano. På fasaderna finns 15 000 växter. Vegetation, vatten och levande organismer i stadsmiljön ger fördelar: • Minskar föroreningar • Binder koldioxid • Cirkulerar näringsämnen • Reglerar temperatur • Minskar buller • Svalkar och värmer • Minskar skadan av skyfall • Ökar välmående • Ökar fastighetsvärdet Fredrik Moberg hänvisade också till skrifterna ”The Circularity Gap Report 2023”, ”Circular Materials in Infrastructure”, ”Ekosystemtjänster stadsplanering – en vägledning 2.0” och ”Betong & Burgare”.

Genetic

STRATOSPHERIC OZONE DEPLETION

rating sp e ope ace Saf

Functional

ATMOSPHERIC AEROSOL LOADING

LAND-SYSTEM CHANGE

Freshwater use (Blue water)

FRESHWATER CHANGE

Green water

OCEAN ACIDIFICATION P

BIOGEOCHEMICAL FLOWS

Planetens gränser har överskridits på de flesta områden. Det är bara beträffande ozonskiktet, luftpartiklar och havsförsurning som vi inte klivit över gränserna.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 Om några tiotal år sådär kommer det mesta att fungera annorlunda med produktion, distribution och debitering av el. Att vårt elbehov blir större står klar. Låt säga att det fördubblas till närmare 300 TWh per år. All el som produceras i dag distribueras i stam- och regionnät. Så kommer det inte att se ut i framtiden. Med lokalt producerad sol- och vindkraft blir också distributionen allt mer lokal. Om produktionen fördubblas behöver inte stamnätets kapacitet fördubblas. Många distributionsproblem kommer att lösas lokalt. Jonas Birgersson har nu fokus på elsystem och elmarknad. Av lätt insedda skäl drog han paralleller med utvecklingen av internet, från Telias monopol med ”en enda teknik och ett enda koncept” till dagens fasta låga priser på telefon, TV och bredband i samma nät. Fasta låga priser kommer det förhoppningsvis att bli även för elen. Fastigheter eller kluster av fastigheter bildar noder i ett lokalt nät som omfamnar lokal produktion (sol och vind), lagring (batterier, vätgas) och lokal distribution. Den nod som saknar el frågar de andra om någon har. De som har för mycket erbjuder andra. Om en kabel är för trång skickas elen i en annan kabel i ett omfattande lokalt nät. Detta skapar affärsmöjligheter lokalt för fastighetsägare. De kan också hyra ut mark och takytor till dem som vill sätta upp sol- och vindkraft. Denna framtid är delvis redan här, både i Lund och i Sjöbo.

Kostnadseffektiv energirenovering i Växjö

Martin Skoglund som är energiansvarig hos Vidingehem berättade om en pågående energirenovering i kvarteret Äpplet och Päronet. Projektet genomförs under 2021–2025. Vidingehem är anslutet till Allmännyttans klimatinitiativ. Företaget har energieffektiviserat med 16 procent sedan basåret 2007 och siktar på 30 procent till 2030. – Vid renovering är målet när det gäller energiprestanda att understiga BBR-krav för nyproduktion, berättar Martin Skoglund. I praktiken innebär det att ungefär halvera energianvändningen. Äpplet och Päronet djuprenoveras. Det mesta berörs utom stomme och fasad. Målet är att nå ner till högst 75 kWh/kvm och år, i specifik energianvändning. Erfarenheter från den tidigare renoveringen av kvarteret Alabastern kom till nytta för Äpplet och Päronet. Under förstudierna ingick man i LÅGAN-projektet ”Energirenovering – ett nytt affärskoncept för mindre företag”. Tänkesätt tillämpades enligt Beloks koncept Totalmetodiken, som bland annat går ut på att mindre lönsamma åtgärder kan bli möjliga om de genomförs samtidigt som mer lönsamma åtgärder, det vill säga energiberäkning och ekonomisk kalkyl görs för de sammanlagda åtgärderna. Energistatusen före renoveringen visade användning av 127,8 kWh/kvm och år i fjärrvärme, samt 8,1 kWh/kvm och år i fastighetsel. Sammanlagt 135,9 kWh/kvm och år (BBR 24). Energirenoveringen kan betraktas som i ett baspaket och ett finjusteringspaket. Baspaket: • Fönsterbyte U-värde från 2,8 till 1,1 • Ventilation F till FTX. SFP-tal 1,8. Verkningsgrad 80 % • Tilläggsisolering 400 mm lösull på vind • Installation av effektiva blandare Beräkning visar att med baspaketet minskar siffran 135,9 till 77,1. Finjusteringspaket: 1. FTX med förbättrat SFP-tal 2. Bättre fönster 3. Tilläggsisolering fönsterbröstning 4. Tilläggsisolering garage En internränteberäkning visade att punkterna 1–3 var lönsamma,

“

Vi påverkar leverantörer och medlemmar i hållbarhetsriktning. /Jörgen Ågren, hållbarhetsstrateg, HBV

men inte punkt 4. Därför valdes 1–3 och energiprestanda minskade ytterligare, från 77,1 till 71,7 kWh/kvm och år. – Nu har vi kunnat följa upp och energideklarera de tre byggnader som blev klara först, fortsätter Martin Skoglund. Den specifika energin minskade från cirka 133 kWh/kvm och år, ner till 59–69 kWh/kvm och år. Primärenergin minskade från cirka 99 kWh/kvm och år, till 49–56 kWh/kvm och år. Översatt till energiklasser, har byggnaderna gått från D till B (eller från C till A, enligt Boverkets remissförslag). – Vi har därmed fått det utfall som vi önskade och detta är vad vi kan mäkta med vad gäller energieffektivisering i ett renoveringsprojekt. Resultatet efter ett år är bra och vi fortsätter följa upp. Kommer det att kunna hålla låt säga i fem år till? En ungefärlig halvering av energianvändning tack vare den här typen av renovering är rimligt som mål och bör räcka för att leva upp till kommande krav från EU.

HBV:s arbete

Husbyggnadsvaror HBV Förening – i dagligt tal HBV – är allmännyttans inköpsfunktion. HBV:s affärsidé är att genomföra samordnade upphandlingar av varor och tjänster kopplade till byggnation, renovering och förvaltning av fastigheter, för långsiktigt hållbara affärer. Jörgen Ågren som är hållbarhetsstrateg hos HBV berättade om deras arbete med hållbarhet, klimatoch energifrågor. Här har HBV fyra fokusområden: cirkularitet/resurseffektivitet, klimat, hållbara leverantörskedjor och social hållbarhet (hos leverantörer). Områdena linjerar rätt bra med allmännyttans strategi för grön omställning 2023–2027 som är minskad klimatpåverkan, minskad energianvändning; klimatanpassning, biologisk mångfald, ekosystemtjänster; >> STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

farliga ämnen, byggmaterial med låg miljöpåverkan; hållbarhetsrapportering, taxonomin; cirkulär ekonomi, resurshushållning, minskade avfallsmängder samt grön mobilitet. – Våra avtal genererar ofta stora volymer och vi har närmare 200 avtal att erbjuda våra 390 medlemmar. Det gör att leverantörer kan våga investera – för att klara våra krav – om de vet att de kommer att sälja mycket på avtalet, förklarar Jörgen Ågren. Vi påverkar leverantörer och medlemmar i hållbarhetsriktning. Men om vi ställer för höga krav på leverantörer, är det risk att vi får inga eller få anbud. Men vi får heller inte vara för försiktiga. – I våras startades HBV:s Hållbarhetsråd som är en referensgrupp för hållbarhet. Syftet med rådet är att vi ska inhämta våra medlemmars åsikter och behov samt diskutera olika frågeställningar kopplat till hållbarhet. Många medlemmar önskar utsläppsdata i Scope 3 för olika varor. Detta är något som HBV jobbar med nu och kollar vilka data som behöver tas in i form av EPD:er, klimatdata med mera.

Allmännyttans klimatinitiativ

Magnus Ulaner från Allmännyttan och Annamaria Sandgren från IVL redogjorde för utfallet av Klimatinitiativet så här långt 94

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Hållbarhetsarbetet hos HBV har fyra fokusområden: cirkularitet/resurseffektivitet, klimat, hållbara leverantörskedjor och social hållbarhet.

och agendan framåt. Ett mål är fossilfrihet 2030 och resultatet 2022 är 97,5 procent. Ett återstående problem gällande utsläpp av fossil koldioxid är plasten i den värmeoch kraftvärmeproduktion som baseras på blandat avfall. Energieffektiviseringsmålet är minskning med 30 procent från 2007 till 2030, och här har -21 procent nåtts. Allmännyttan har en ny agenda för 2023– 2027, med ett kapitel om grön omställning – en agenda som utvecklas med bland annat avsikten att vidareutveckla Klimatinitiativet. Styrelsen har preciserat detta med: • Ett eller flera mål för minskning av växthusgaser bör adderas • Målen ska vara i linje med klimatvetenskapen • Gälla hela värdekedjan Nu rullar ett utvecklingsprojekt med 14 allmännyttiga företag i samverkan med IVL och Sveriges Allmännytta. Beräkning av klimatpåverkan ska gälla hela värdekedjan. Verktyg och arbetsprocesser ska tas fram. Klimatmålen ska vara tydliga, både kort- och långsiktiga och sikta på netto noll. Definition av netto noll behövs. Det behövs även enkla riktlinjer för hur handel med utsläppsrätter och negativa utsläpp ska hanteras. En vägledning för hantering av utsläpp i Scope 3 är viktig.

För åtgärder och färdplan ska allmännyttiga bolag dela erfarenheter och goda exempel med varandra. Arbetet som pågår nu leder fram till en ny version av Klimatinitiativet.

Klimatanpassning med naturbaserade lösningar

Klimatproblemen ska lösas längs två spår, där det första är att minska utsläppen av växthusgaser och det andra att mildra verkningarna av ett förändrat klimat. För bostadsområden tänker vi i främst på översvämningar och värmepåslag. Hela 87 procent av Sveriges befolkning lever i tätorter som upptar endast 1,5 procent av landets areal. Våra stadsdelar har bland annat mot den bakgrunden blivit känsliga. Thomas Stoll, som är gruppchef Stadsbyggnad hos IVL, berättade om den vägledning som IVL tar fram tillsammans med Sveriges Allmännytta och sex allmännyttiga bolag. Inledningsvis konstaterade han att ansvarsfrågorna är oklara. Oftast blir det fastighetsägaren (tillsammans med dess försäkringsbolag) som får ta kostnaderna för att återställa efter skador. Kommuner och länsstyrelser har mer övergripande ansvar. Kommunerna får väl ta en stor del av ansvaret

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 för hur stadsdelar och VA-struktur utformas. Den nämnda vägledningen ska visa på metoder för att: • Kartlägga klimatrelaterade risker • Kar tlägga ekologiska och sociala förutsättningar • Identifiera, utvärdera och prioritera åtgärder. – Vad ska ni då säga till er vd? Jo, bättre att ta kostnaderna nu, än när skadan redan är skedd. Hellre proaktiv än reaktiv alltså, säger Thomas Stoll. Vilka lösningar kan då bli aktuella för att motverka översvämningsskador och värmepåslag? Till naturbaserade lösningar hör parker/stadsträd, gröna tak och väggar, samt regnbäddar. Dessa medger reglering av dagvatten och bidrar till jämnare temperatur. Som bonus kan man få kolinlagring, biologisk mångfald, höjd vattenkvalitet samt hälsa/ rekreation. Tips går också att få i Blågröna Systemguiden, bluegreencitylab.se. IVL har också gjort en matris för att bedöma värden (stödjande, kulturella, reglerande och försörjande) av följande lösningar: parkmiljö, gräsmattor, urbana ängar, stadsträd, perennrabatter, sedumtak, biotoptak, levande väggar, regnbädd, svackdike och damm. Vägledningen planeras utkomma i mars eller april 2024.

Träd i klimatarbetet

Anne Heino som är teknisk specialist utemiljö hos AB Stockholmshem berättade att träd är centrala i arbete med biologisk mångfald och klimatanpassning. Träd är en viktig kolsänka. Träd ger åtskilliga bo- och häckningsplatser för många arter insekter och fåglar, och bjuder på många ekosystemtjänster. – Det kan finnas 3 000 arter på en ek. Träd erbjuder mat på våren, exempelvis när sälgarna blommar. Och jag vill slå ett slag för inhemska trädslag, det är dessa som drar till sig svenska arter. Japanska körsbär bidrar inte till biologisk mångfald, berättade Anne Heino. i-Tree är ett hjälpmedel för strategiskt arbete med ekosystemtjänster. Det visar kalkyler på olika nyttor från dina träd. Bland annat så renar träden luften, förbättrar dagvattenhanteringen och anpassar stadsdelar till klimatförändringen, bidrar till matförsörjning (pollinering) och ger oss bättre hälsa och välmående. Några tips är att städa mindre i utemiljön. Reduceras gräsmatteytorna, då minskar också buller och bensinångor från gräsklippare. Ge plats för träd när bostadsgårdar byggs eller byggs om! Flytta gärna träd i stället för att hugga ner och köpa nya. Det tar 20–30

år innan ett träd blir en viktig kolsänka. Ett träd binder 10–40 kg koldioxid varje år. IPCC pekar på detta som viktigt. Plantering/omplantering av träd kan kombineras med biokol i marken, då inlagas ännu mer kol. – I första hand bevara träd, i andra hand flytta dem och när du planterar nya träd, var inte rädd att placera dem tätt. Landskapsarkitekter har oftast för stora CC-avstånd, menar Anne Heino.

Återbruk – outnyttjad möjlighet

Kan återbruk vara lönsamt? var titeln på den presentation som Maria Eberhardsson från Mimer höll. Och svaret var definitivt ja, både i kronor och i CO2e. Avsikten med Mimers satsning som pågått sedan februari var att öka återbruket och minska avfallsmängden som en del av företagets mål att halvera sina utsläpp till 2030. – Fastighetsteknikerna hade var sina gömmor med grejer. Det är nästan värdelöst att de står där om inte andra känner till dem. Om man inte vet att materialet finns begagnat så köper man ju nytt, säger Maria Eberhardsson, kommunikations- och hållbarhetschef hos >> Bostads AB Mimer.

260 000 kr/år 4 300 m3 varmvatten/år 160 ton CO2/år kan en fastighet med 100 lägenheter spara genom att installera ELLESS® vattenoch energisparprodukter! Materialkostnad för besparingen är endast från 59 000 kronor (100 lägenheter). Hög komfort bibehålls med vår unika ejektorteknik. Effekten blir en kraftfull men mjuk och behaglig stråle, trots minskat vattenflöde.

Vi tar ansvar för vårt klimatavtryck! Nya ELLESS® Bio-serie är en unik serie hållbara produkter tillverkade av återvunnen plast med 65 procent lägre CO2-avtryck vid produktion än konventionella vattensparprodukter tillverkade av fossil plast utanför Sverige. ELLESS® strålsamlare tillverkas av blyfri mässing och ytbehandlas med icketoxiskt tre-värt krom. Alla ELLESS® produkter är i övrigt PVC- och ftalatfria, samt tillverkade i Sverige. Produkterna bedömda i SundaHus Miljödata

Kontakta oss för mer information elless.com • info@elless.com

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Med hjälp av appen Palats inventerades allt som fanns. Material såsom dörrar, vitvaror, köksluckor, fönsterbrädor med mera samlades i två hubbar, en för vitvaror och en för övriga. All servicepersonal vet nu vad som finns att återbruka. – Viktigast av allt, kolla i Palats först och handla där, innan ni eventuellt handlar nytt, säger Maria Eberhardsson och ger flera exempel på när stora besparingar har gjorts. – Efter att projektet startat och vi såg att det fungerade satte vi ett mål för 2024 som vi tyckte var djärvt och det var 1 miljon kronor och 10 ton. Men detta mål visade sig vara i lägsta laget eftersom vi uppnådde det redan efter 9 månader under 2023, berättar Maria Eberhardsson. Vitvaror representerar ett stort värde och Mimer har anställt två vitvarureparatörer för att reparera i stället för att slänga. För att nyttiggöra sådant som man på sikt får över, har Mimer startat en virtuell butik på Blocket.

Negativa utsläpp

Jenny Westerberg som är seniorkonsult och forskare hos Profu berättade dels om miljöprodukter i fjärrvärmebranschen, dels om bio-CCS (Carbon Capture and Storage av biogen koldioxid). 96

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Träd renar luften, förbättrar dagvattenhanteringen och anpassar stadsdelar till klimatförändringen samt ger oss bättre hälsa och välmående.

Energiforsk, Sveriges Allmännytta och Svenska Kyrkan har finansierat projektet ”Miljöprodukter för fjärrvärme i ett systemperspektiv”. Kartläggning har gjorts av vilka miljöprodukter som förekommer. Kunder (främst kommunala fastighetsägare) och fjärrvärmeleverantörer har fått svara på frågor. De 38 produkter som hittades var i huvudsak av två typer: ursprungsmärkt/allokerad fjärrvärme (ger ingen eller liten miljönytta) och klimatkompenserad fjärrvärme (ger viss miljönytta, lägre klimatbelastning jämfört med annan fjärrvärme). Slutsatserna är att det är liten additionalitet i produkterna (dvs. de ger ingen eller liten miljönytta) och här är varken kunder eller fjärrvärmeföretag nöjda. Undersökningen konstaterar lyckligtvis att det finns potential att utveckla miljöprodukter som ger miljönytta.

Bio-CCS

Presentationens andra del tog upp möjligheterna med bio-CCS i fjärrvärmebranschen. Negativa utsläpp som åstadkoms genom att tillämpa exempelvis avskiljning och lagring av biogen koldioxid är nödvändigt för att lösa klimatproblemet. Hur mycket alla samhällssektorer än anstränger sig kommer det att återstå växthusgasutsläpp (bland annat från jordbruk) som måste balanseras för att nå

netto noll utsläpp. Sverige siktar på netto noll utsläpp 2045 och därefter negativa utsläpp. Uppvärmningssektorns färdplan är likartad, noll till 2045 och därefter kolsänka. Det finns flera sätt att åstadkomma negativa utsläpp. Ett av dem är att fånga in koldioxid i rökgaserna från en biobränsleeldad panna – bio-CCS. Kolet som var bundet i biobränslet tas bort, transporteras (till exempelvis Norge eller Danmark) och pumpas ner djupt under havsbottnen. Tekniken att fånga in och lagra koldioxid har funnits länge. Sedan 1996 har till exempel koldioxid lagrats i Nordsjön. Det som är nytt är bland annat satsningen på bio-CCS för negativa utsläpp samt att få till hela kedjan att fånga in, transportera och lagra koldioxiden. Sverige har bra förutsättningar för bio-CCS. Vi har stora punktkällor av biogen koldioxid som tillsammans står för cirka 34 Mton. Fjärrvärmebranschen har konkreta projektplaner för >2,5 Mton/år i negativa utsläpp till 2030 och >3,5 Mton/år till 2035. Tyvärr är tekniken dyr. Dessutom, ägare av biobränslepannor saknar ekonomiskt incitament eftersom det ännu inte finns några intäkter för negativa utsläpp. Regeringen har beslutat om ett driftstöd för bio-CCS och frivilligmarknaden kan också bli viktig.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 – Nu väntar vi på att EU ska godkänna statsstödsregler innan driftstödet kan implementeras, berättar Jenny Westerberg. Sedan behövs regler för hur marknaden för negativa utsläpp ska fungera. Sannolikt behövs en kombination av finansieringslösningar. Andra möjligheter utöver driftstöd och frivilligmarknaden kan vara investeringsstöd eller styrmedel på EU-nivå. – Jag hoppas att Sveriges fantastiska möjlighet till bio-CCS kan realiseras, avslutar Jenny Westerberg.

Företagens klimatomställning

Att vara sista talare på en tvådagarskonferens brukar inte innebära de bästa förutsättningarna. Trots detta så utklassade Nina Ekelund alla andra, med en hänförande presentation bestående av både orosmoln och solstrålar. Problemen med klimat och miljö är djupgående, men ambitionerna att lösa dem har fått fäste hos snart sagt alla som har ledande ställningar, inte minst i näringslivet. Får sedan hoppas att vi får politikerna med oss. Nina Ekelund är grundare av Hagainitiativet och dess generalsekreterare. Hagainitiativet utgör kraften i näringslivets omställning och visar hur näringslivet kan

Allt flera aktörer har ambition att beräkna klimatpåverkan över hela eller en större del av livscykeln. Bild: IVL

bidra till att nå 1,5 gradersmålet. Omsättningen hos de företag som ingår utgör 7 procent av landets BNP. Till medlemmarna hör bland andra JM, Preem, Stockholm Exergi, Lantmännen och White. Under konferensens föregående dag kom uppgiften att den rapportering nationerna gjort på klimatområdet visade att tvärtom

vad vi vill ökar utsläppen med 9 procent till 2030, med 2010 som basår. Enligt Nina Ekelund måste vi göra allt för att ändå lyckas till slut och det finns allt flera aktörer som drar åt rätt håll. Hagainitiativet har frågat företag varför de arbetar med klimatoch miljöfrågor. Det vanligaste motivet var ”Varumärke och >>

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Mimer har inrättat två hubbar med material för återbruk.

kundlojalitet”. Sedan ”Employer branding”, det vill säga att behålla arbetskraft och attrahera ny. Sammantaget anser företagen klimatoch miljöarbete som allt mer lönsamt. Vidare frågade man de stora bolagen om planer på att halvera sina utsläpp var tionde år. År 2020 svarade 20 procent ja, och i år svarar närmare 72 procent ja. På sikt blir det 100 procent, när EU:s styrning blir gällande. (Avser växthusgasutsläpp Scope 1+2.) Hagainitiativet pekar ut fyra områden som avgörande för klimatomställningen: • Effektivare energioch resursutnyttjande • Storskalig fossilfri elektrifiering • De areella näringarna • Permanenta negativa utsläpp – Ska vi lyckas måste vi få politikerna med oss. Hagainitiativet driver på dem. Vi föreslår nio områden där näringslivet kan stärka sin konkurrenskraft, berättar Nina Ekelund. • Visa politiskt ledarskap • Förnybar el • Bioekonomi och livsmedelsförsörjning • Cirkularitet • Effektiva tillståndsprocesser • Grön industripolitik • Tekniska negativa utsläpp • Stärk Sveriges kompetens • Skapa brett samhällsstöd – Särskilt just nu blir det viktigt med Regeringens klimathandlingsplan som måste komma innan nyår, att den också säkerställer minskningar i närtid, fortsätter Nina Ekelund. Hon hänvisade bland annat till EU:s lagstiftning med Fit for 55 som ska minska utsläppen med 55 procent till 2030 (1990 är basår). – Vi har föreslagit till EU att målet 2040 bör ligga runt 90–95 procent samt att de också bör ha mål för tekniska negativa utsläpp. – Alla, inklusive alla företag, behöver lägga en strategi för 1,5 gradersmålet. Om jag får 98

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

önska en sak är det detta, säger Nina Ekelund.

Hållbarhetsredovisningar

Förutom EU:s klimatlagar så drivs klimatarbetet bland annat av kraven på redovisningar enligt CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive. Stora företag måste från 2025 rapportera dels vad de gör för att minska utsläppen, dels vilka åtgärder de vidtar för att parera mot klimatförändringen. Ända upp i styrelserna måste ledamöterna lära sig och förstå hållbarhet. I årsrapporterna blir hållbarhet lika viktigt som ekonomi. – Om vi läser larmrapporter och tänker negativt, tänk då på EU:s krav i Fit for 55, CSRD och inte minst att USA har världens tuffaste mål, fast de är formulerade i Inflation Reduction Act, som innebär enorma satsningar på fossilfri energi. Sedan kan vi peka på många goda svenska

– Särskilt just nu blir det viktigt med Regeringens klimathandlingsplan, säger Nina Ekelund, generalsekreterare för Hagainitiativet.

exempel. JM har målet netto noll till 2030 och redovisar klimatdata varje kvartal (inte alls att jämföra med det gamla uttrycket ”kvartalsekonomi”). White arbetar med biologisk mångfald och ljusdesign. Agroetanol tillverkar fordonsbränsle och proteinfoder. Dessutom satsar företaget på fossilfria transporter till 2030. Stockholm Exergi utvecklar bio-CCS och Preem raffinaderi kommer att ha en helt klimatneutral värdekedja till 2035. Nog finns det mörker, men det finns ljus också. – Vi försöker med alla medel nå 1,5 gradersmålet. Även om det inte lyckas måste vi göra allt för att motverka klimatförändringen. Och till er i Allmännyttan vill jag säga, att ni har ett finfint nätverk, ta fram goda framtidsbilder och dela med varann, för goda exempel sprider sig, uppmanade avslutningsvis Nina Ekelund.

Carbon Capture and Storage går ut på att först fånga in koldioxid, därefter vidtar transport och slutligen lagring, exempelvis under havsbottnen på Nordsjön.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Brett och smalt på

Konferensen avslutades med en framtidspanel som bestod av Karin Karlsbro (europaparlamentariker för Liberalerna), Hannes Morger (vd Byggvarubedömningen), Magnus Persson (vd Skanska Sverige), Åsa Lindell (nationell projektledare klimat Byggföretagen) och Lotta Werner Flyborg (vd SGBC).

BUILDING SUSTAINABILITY Senaste upplagan av SGBC:s arrangemang Building Sustainability var fullmatad från start till dagens slut. Ett fyrtiotal talare höll föredrag, hade seminarier eller deltog i paneldebatter. Det hela avslutades med presentation av vinnarna i årets hållbarhetspriser. AV KJELL-ARNE LARSSON KLIMATFRÅGAN VAR ständigt närvarande, men även andra miljöområden berördes återkommande, som resursutnyttjande, cirkularitet och biologisk mångfald. Konferensens faktadel inleddes med att Markku Rummukainen gav oss en konkret bild av klimathotet. Rummukainen är professor i klimatologi vid Lunds universitet och Sveriges kontaktperson för IPCC. – Det är ruskigt bråttom. Klimatet för-

ändras. Det är inte bara temperaturen i sig som ändras. Jordens olika system och därmed vi människor påverkas i hög utsträckning, betonade professorn. Jämfört med 1800-talet var den globala medeltemperaturen under 2010-talet 1,1–1,2 grader högre. Sveriges årsmedeltemperatur har under samma period ökat med 2 grader. Tidigare hade man inte klart för sig

kopplingen mellan temperaturökning och extremväder, men nu har forskningen visat på denna koppling som leder till extremer både gällande temperatur och nederbörd. Med staternas senaste rapporter (NDC) som grund bedöms utsläppen minska med 2 procent från 1990 till 2030. Minskningen skulle behöva vara 43 procent, och sedan 84 procent till 2050. Utsläppen måste ner och det snabbt. Samtidigt behöver byggnader >> STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Biologisk mångfald och ekosystem tillhör Taxonomins miljömål.

och anläggningar kompletteras för att motstå klimateffekterna. Lösningarna enligt Rummukainen är: • Hållbara material, byggnader och städer • Hållbart boende och beteende • Möjliggörande styrmedel

EU-taxonomin

Taxonomin är en del av EU:s Gröna Giv som bland annat har målet att minska växthusgasutsläppen med 55 procent till 2030, med 1990 som basår – Fit for 55. Taxonomin ställer bland annat krav på stora bolag att redovisa hållbarhet på ett transparent sätt. Kopplat till EU:s strategi för hållbar finansiering finns även andra regelverk, till exempel förordningen SFDR (SFDR — Sustainable Finance Disclosure Regulation) och direktivet (CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive) som båda redan påverkat företag och den finansiella marknaden. Taxonomin ska i slutänden bland annat underlätta för finansiärer och bolag att styra kapital mot hållbara investeringar. Linda Wäppling som är hållbarhetsstrateg på Hifab Advisory hade en presentation med titeln ”EU-taxonomin – från global omställningsagenda till konkret förflyttning i fastighets- och samhällsbyggnadsbranschen”. Hon hänvisade inledningsvis till bakgrunden för det globala miljöarbetet med FN:s 100 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

– Det är ruskigt bråttom. Det är inte bara temperaturen i sig som ändras. Jordens olika system och därmed vi människor påverkas i hög utsträckning, betonar Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Bild: Johan Persson

klimatkonvention 1992, Parisavtalet och de globala hållbarhetsmålen, båda 2015, fram till EU-taxonomin som har publicerats i delar sedan 2020. Taxonomin verkar för sex miljömål: 1. Begränsning av klimatförändringar 2. Anpassning till klimatförändringar 3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina miljöer 4. Övergång till cirkulär ekonomi 5. Förebyggande och kontroll av föroreningar

6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem För första och andra målet finns tekniska granskningskriterier som i detalj beskriver vad som måste uppnås för väsentligt bidrag. För de övriga målen väntas kriterier för väsentligt bidrag börja gälla 2024. Varje ekonomisk verksamhet ska väsentligt bidra till minst ett av områdena, utan att skada de övriga (DNSH – Do No Significant Harm). Dessutom ska man uppfylla så kallade

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

”Jannelösningen” som Jan Larsson på Wihlborgs utvecklat innebär att energin i fjärrvärme och fjärrkyla nyttjas flera gånger.

Linda Wäppling, hållbarhetsstrateg hos Hifab, uppdaterade oss kring EU-taxonomin.

minimiskyddsåtgärder, som handlar om mänskliga rättigheter. Vår bransch hör hemma i taxonomins kapitel 7 där bygg och fastighet finns. Här handlar det inte enbart om byggverksamhet och förvaltning utan även om bland annat energieffektiv utrustning, laddstationer för elfordon, instrument för mätning, reglering och kontroll av energiprestanda samt tekniker för förnybar energi.

Konkreta krav

Linda Wäppling tog några exempel på konkreta krav i de tekniska granskningskriterierna för de två första miljömålen. (Här är exemplen sammanfattade. För detaljer, se de tekniska granskningskriterierna.) Vid nyproduktion krävs energiprestanda som är minst 10 procent lägre än kravet på primärenergital enligt BBR. Kriterier tillkommer för byggnader större än 5 000 kvadratmeter. Nyproduktion får inte orsaka skada (DNSH), och beakta här det sjätte miljömålet, vilket innebär att byggnad ej får uppföras på åkermark/jordbruksbar mark, orörd mark med stor biologisk mångfald eller på skogsmark. Angående förvaltning och förvärv måste byggnader som är uppförda före 31 dec 2020 ha energiklass A eller tillhöra topp 15 procent. För byggnader uppförda senare gäller samma krav som för nyproduktion. För förvaltade och förvärvade byggnader gäller beträffande det andra miljömålet (klimatanpassning) att en klimatrisk- och sårbarhetsanalys ska upprättas, åtgärdsplan upprättas och att anpassningslösningar ska genomföras inom 5 år. För de stora bolagen och deras revisionsbyråer blir det mycket att sätta sig in i när de

tekniska granskningskriterierna ligger klara för alla sex miljömålen. För vår bransch ger Linda Wäppling slutligen några medskick: • Upprätta en roadmap för hur ni kan linjera med taxonomin • Arbeta långsiktigt och metodiskt • Harmonisera med övrigt hållbarhetsarbete För byggare och fastighetsbolag som använder certifieringssystem finns redan en del användbara rutiner på plats, särskilt som bland annat de senaste manualerna av Miljöbyggnad och BREEAM-SE har uppdaterats för att linjera med taxonomin på projektnivå. Vissa krav finns dessutom redan i svenska lagar och regelverk. Och exempelvis i BREEAM In-Use finns en del krav för linjering med Taxonomin.

Innovativa energilösningar

Jenny Wahl som är drift- och teknikchef hos Wihlborgs berättade bland annat om den så kallade Jannelösningen för att minska energianvändningen i fastigheterna. Företaget har en lång rad hållbarhetsmål. Inom energimålet gäller att från 2022 till 2025 minska energianvändningen med 10 procent, energieffektivisera bort energiklasserna F och G, samt ha minst 10 MWp installerad sol-el. Jannelösningen är utvecklad av Jan Larsson, teknisk projektledare hos Wihlborgs. Tekniken tillämpas för byggnader som samtidigt använder värme och kyla under uppvärmningssäsongen. En kylvärmepump överför värme från den utgående kylkretsen till värmen. Samtidigt tas kyla från den utgående värmekretsen för att kyla kylkretsen. Exempelvis används 40 kW el i kylvärme-

pumpen för att producera 145 kW kyla och 185 kW värme, det vill säga åtta gånger mer effekt. Genom en investering på 2 750 000 kronor sparas 550 000 kronor per år, vilket ger en återbetalningstid på 5 år. Totalt har lösningen installerats i sju fastigheter. En av dem gick från energiklass E till B på ett år och en annan från D till B. Jannelösningen går inte att köpa som en färdig produkt, men Wihlborgs delar gärna med sig av sina erfarenheter.

Hållbara leveranskedjor

För att bedöma byggprodukter har vi stor nytta av miljöbedömningssystemen Byggvarubedömningen, SundaHus, Basta och Svanen. Då handlar det framförallt om produkternas kemiska innehåll, bland annat hälso- och miljörisker med ingående ämnen men även livscykelaspekter. För ett brett ansvarstagande avseende hållbarhet ökar också behoven att säkra hållbara leveranskedjor, som tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljöskydd på de platser där produkterna tillverkas. Här kan vi fråga: vad har hänt uppströms med det som slutligen blivit produkter vi väljer till vårt bygge? Inte minst EU driver på företag att ta ansvar för leveranskedjorna. Det nya lagförslaget till CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) väntas klubbas inom kort. Generellt har byggbranschen dålig insyn i vilka risker leveranskedjorna för byggprodukter är associerade med, även om vissa rapporteringar har förekommit i media, till exempel när det gäller stenprodukter och undermålig arbetsmiljö. För solceller är läget problematiskt då nästan alla solceller har någon form av koppling till Xinjiang, en provins i Kina, som i sin tur associeras till misstänkt tvångsarbete. Hur kan vi då ta tag i arbetet med att få koll även på leveranskedjorna? Emelie Movin som är hållbarhetsspecialist på >> STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 101

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Skydd av vatten och marina miljöer ingår i Taxonomins miljömål.

Byggvarubedömningen presenterade deras metod. Den drivs i tre steg: Skapa insikt, Identifiera risker samt Krav & uppföljning. Sista steget leder i sin tur till större insikter – en positiv spiral. Steget Identifiera risker består av: • Kartlägg värdekedjan Identifiera aktiviteter i kedjan Identifiera länder • Identifiera risker Nyttja befintlig information • Prioritera risker

Utgå från allvarlighetsgrad

– En insikt vi måste ha är att vi är del av en global kedja där det finns hållbarhetsrisker, säger Emelie Movin. Kedjan måste kartläggas och länder behöver identifieras, detta då lagstiftning och arbetsvillkor ser mycket olika ut i olika länder och vissa är generellt kända som högriskländer. – Ställ krav på era leverantörer och följ upp kraven. I början kan ni inte ställa krav på alla produkter. Börja fokusera på några få, de med störst risk. Våga börja jobba med frågan, i liten skala. Och samverka med andra! Trots luckor i information om hur det ser ut i leverantörsleden för byggprodukter finns redan en del samlat, exempelvis Upphandlingsmyndighetens hemsida om Bygg- och anläggningsmaterial eller Swedwatch riskanalys av byggmaterial och byggprodukter. Byggvarubedömningen ordnar gratis digitala seminarier i ämnet och kan vara stöd i arbetet gällande krav och uppföljning. Förhoppningsvis kan CSDD-lagen driva på frågan så att byggbranschen säkerställer att de produkter och material som byggs in är producerade under ansvarsfulla förhållanden – något det är på tiden att vår bransch faktiskt tar ansvar för.

Eldrivna fordon och entreprenadmaskiner

Nästa presentation handlade också om värdekedjor, men då i form av ”Klimatneutrala 102 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

värdekedjor genom elektrifiering av tunga transporter”. Louise Alström som är affärsutvecklare hos Skanska berättade om elektrifierade lastbilar med totalvikt på upp till 74 ton och visade exempel på byggarbetsplatser där eldrift tillämpas. Med Stockholms Stad som beställare utför Skanska ett stort markarbete som fossilfri byggarbetsplats i Slakthusområdet. Minst 10 procent av maskintimmarna ska vara elektrifierade. Skanska har i samarbete med projektparter kunnat realisera eldrift på lastbil (Scania), grävmaskin (Volvo CE) och borr-rigg (Sandvik). LBC Frakt i Värmland använder eldrivna fordon för bygget vid regionsjukhuset i Karlstad och installerar egna laddstationer i regionen. Holmlunds Åkeri i Skellefteå använder lastbilar som drivs med el. I Östersund finns EU:s första elektrifierade byggarbetsplats vid bygget av en

– Om ni så bara byter ut ett fordon till eldrift har ni tagit ett steg framåt, kanske med en lastbil som ni laddar i en publik laddpunkt på natten, säger Louise Alström, affärsutvecklare hos Skanska.

förskola med Skanska som entreprenör. – Samverkan mellan beställare, byggare och maskintillverkare har varit avgörande för oss på Skanska, menar Louise Alström. Viktigt är också att brett bygga upp erfarenheter vid upphandling och genomförande. – Om ni så bara byter ut ett fordon till eldrift har ni tagit ett steg framåt, kanske med en lastbil som ni laddar i en publik laddpunkt på natten. Hela tiden sker mycket utveckling för eldrift med fler maskintyper och maskinleverantörer till den svenska marknaden. – Fördelarna med el, förutom vinsten för klimatet, är tystare i fordonets hytt och i omgivningen, inga avgaser från fordonen samt mindre vibrationer. Föraren slipper dieselspill på händer och kläder. I Stockholm, Göteborg och några andra orter går det att beställa betongleveranser med elbil. Betongen kan pumpas med eldriven pump. Liebherr har eldriven pålkran. Eldrift finns för bland annat stenkrossar, asfaltvältar och asfaltläggare. Elfordon är dyrare att köpa än dieselfordon, men i ett byggprojekt utgör merkostnaden för fordonen en mindre del av total byggkostnad. Det finns också lösningar med leasing och hyra.

Materialval och biodiversitet ur ett helhetsperspektiv

Många aktörer (främst konsulter) är numera duktiga på att göra LCA – livscykelanalyser – för sin byggnad eller byggprojekt. Men det är långt ifrån självklart att ta med den biologiska mångfalden – biodiversiteten – bland miljöpåverkanskategorierna. – Biodiversiteten påverkas av så många faktorer, nästan allt vi gör inverkar, säger Ulrika Engström Palme, universitetslektor vid avdelningen för Miljösystemanalys på Chalmers. Ändrad markanvändning är oftast den mest påverkande faktorn. De viktigaste orsakerna till förlust av biodiversitet är: • förändrad användning av mark och vatten • direkt överutnyttjande genom jakt och fiske • klimatförändringar • föroreningar • spridning av främmande arter – Hur kan vi då mäta biodiversitet? frågade sig Ulrika Engström Palme. Det finns många olika sätt att mäta biodiversitet, och de flesta relaterar till arter eller ekosystem, men det finns ytterligare värden: • Beståndens sammantagna genuppsättning. Får varken vara för liten, ha för liten variation eller vara för fragmenterad. • Evolutionärt släktskap • Funktioner (inklusive ekosystemtjänster) Ulrika Engström Palme presenterade

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 resultatet av en jämförelse mellan en byggnad med betongstomme och en med trästomme (examensarbete av Martin Christiansson och Theodor Roos). Husen var funktionellt likvärdiga i övrigt. Inverkan från respektive byggnad på biodiversiteten bedömdes med tre olika metoder: • ReCiPe 2016 • Chaudhary & Brooks 2018 • Kuipers et al. 2021 Alla tre metoderna uttrycker skada som PDF – Potentially Disappeared Fraction (of species). LCA:erna omfattade modul A1–A5 i byggnadernas livscykel. För betong respektive trä beräknades den totala arealen som hade behövts för att extrahera materialen. Resultatet visade att för markanvändningens påverkan på biodiversiteten hade trä större påverkan än betong, enligt samtliga tre beräkningsmetoder. Detta är inte förvånande eftersom stora arealer skog påverkas, och brukningsmetoden är trakthyggesbruk med väl dokumenterad negativ påverkan på biologisk mångfald. För andra miljöpåverkanskategorier (klimatpåverkan, fotokemiskt ozon, försurning, övergödning och försämring av vattenmiljöer) var betong sämst. Inom ett område bidrog trä till förbättring, nämligen genom att balansera ner klimatpåverkan.

Planetära gränser

Ulrika Engström Palme påminde om att biologisk mångfald är en av de planetära gränser som har passerats, men att detsamma gäller ytterligare fem av de totalt nio planetära gränserna. Mänskligheten står med andra ord inför en gigantisk utmaning när det gäller planetens

Helt eldrivna lastbilar används redan på några byggarbetsplatser, här hos LBC i Värmland.

hälsa och därmed vår egen överlevnad på sikt. – Slutsatsen är att vi måste minska energioch materialflödena. För att realisera detta i byggoch fastighetsbranschen måste vi satsa på långlivade ”cirkulära” byggnader. För att verkligen kunna bedöma vilket material som är mest hållbart behöver vi kunna räkna på återanvändnings- och återvinningsbarhet, och naturligtvis även bli bättre just på att återvinna och återanvända. För er som inte börjat: starta med att prova en metod, för att undersöka hur ert bygge påverkar biodiversiteten och hur den påverkas av era leveranskedjor. Det måste inte vara ett perfekt mått som ni använder, men vi i branschen måste lära oss mer och prata mer om effekterna på biologisk mångfald.

detta århundrade. Vi kommer att aldrig att nå noll, utan att behöva balansera ner med åtgärder. Hur mycket utsläppen än minskas och renas, kommer alltid en återstod att finnas kvar. I en cementfabrik som använder fossilt bränsle kan i bästa fall 95 procent av koldioxiden fångas in. Och det kan exempelvis bli svårt att ersätta naturgas som används vid läkemedelstillverkning. Jordbruket kommer alltid att orsaka utsläpp. För att åtgärda resterande utsläpp, måste vi fånga in koldioxid och lagra den, med andra ord skapa negativa utsläpp. Ett koncept är att använda biokol som kan bindas i marken. Olika sätt att använda biokol får olika värde som kolsänka. Vissa tillvägagångssätt är inte tillåtna att räknas >>

Negativa utsläpp med bio-CCS

Ett av målen med Parisavtalet är att nå netto noll utsläpp av växthusgaser under

Hållbara leveranskedjor innebär bland annat att virket har producerats på ett etiskt riktigt sätt.

– För oss är fokus att öppna marknaden för negativa utsläpp. Via marknaden vill vi erbjuda andra företag som har återstående utsläpp, att balansera dessa, säger Fabian Levihn, FoU-chef hos Stockholm Exergi.

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 103

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Att ta skogsmark i anspråk för att bygga innebär att en kolsänka försvinner, klimatpåverkan ökar och den biologiska mångfalden minskar.

som kolsänkor, medan andra får räknas exempelvis för att balansera ner till noll i certifieringssystemet NollCO2. Inlagring i produkter måste ha varaktighet på minst 50 år, annars godkänns de inte. Ett exempel på permanent lagring är att göra grafit av kolet, ett annat är att tillämpa bio-CCS. För presentationen om negativa utsläpp svarade Fabian Levihn, doktor i industriell ekonomi, docent vid KTH och FoU-chef hos Stockholm Exergi. Han berättade om företagets planer på en anläggning för bio-CCS (biogen Carbon Capture and Storage). Koldioxid ska fångas in från det biobränsleeldade kraftvärmeverket KVV8 i

– Det måste till slut bli netto noll om vi ska kunna kalla ett anläggningsprojekt för klimatneutralt, menar Stefan Uppenberg, expert carbon management hos WSP.

104 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Värtan. Planen är att få anläggningen klar 2027. För närvarande är läget att regelverket som behövs för projektet inte är klart. Framförallt väntar företaget på ett godkännande från EU:s konkurrensmyndighet, som måste godkänna det stödsystem som de svenska politikerna har tänkt sig för den eller de företag som bygger bio-CCS.

Permanent lagring

Infångad koldioxid från KVV8 ska gå till permanent lagring. Företaget förhandlar för närvarande med ett antal möjliga aktörer. En vanlig fråga som Stockholm Exergi får är om man kan vara säker på att koldioxiden lagras permanent. Svaret är ja, sedan mitten av 1990-talet har Norge lagrat koldioxid under havsbottnen och tillägnat sig tekniken för att lagra permanent. – För oss är fokus att öppna marknaden för negativa utsläpp. Via marknaden vill vi erbjuda andra företag som har återstående utsläpp att balansera. Bio-CCS är ingen ursäkt för oss att fortsätta med fossilt, därför att det är inget alternativ i vilket fall, säger Fabian Levihn. En anläggning vid KVV8 kan fånga in 800 000 ton CO2 per år. I Sverige finns ett antal biobränslebaserade punktkällor, hos energiföretag och skogsindustrier, som tillsammans har en potential på 32 miljoner ton per år. Det beräknade behovet för att hantera kvarvarande utsläpp 2045 för Sverige (alla samhällssektorer) är 3–10 miljoner ton per år. Sverige har därmed stor potential. Idag finns en internationell marknad för handel med negativa utsläpp, och nu håller EU dessutom på att ta fram ramverk för handeln, i form av CRC-F förordningen, som

– Vi på ICA Fastigheter börjar tänka hållbart redan vid förvärvet av en fastighet, berättar Christoffer Persson. Bild: Ola Högberg/ICA Reklamfoto

beräknas bli klar i april nästa år. Tanken är att detta ska gälla frivillighandel med certifikat. Sedan finns signaler att ambitionen på sikt är en reglerad handel. EU kan i så fall i praktiken komma att införa kvotplikt för negativa utsläpp innan början av 2039. Stockholm Exergi planerar också att installera CCS vid sina avfallseldade anläggningar i Högdalen och Brista. När dessa är åtgärdade kommer det att återstå bland annat utsläpp av köldmedium från värmepumpar och här behövs negativa utsläpp för att balansera.

Klimatneutrala anläggningsprojekt?

Bygg- och anläggningssektorn har i likhet med övriga Sverige som mål att bli klimatneutral senast 2045. Men studier visar att en del av utsläppen kommer att kvarstå efter 2045, till exempel utsläpp från förändrad markanvändning och utsläpp från en del av de produkter och material som används. För att nå målet om klimatneutralitet behöver branschen åstadkomma negativa utsläpp, exempelvis genom att skapa kolsänkor i anläggningsprojekt och genom att kompensera kvarvarande utsläpp genom köp av negativa utsläpp. Det är stor oklarhet om hur målet för klimatneutralitet ska nås i praktiken. Ett SBUF-projekt som snart redovisas skapar nytta genom att för hela leverantörskedjan – beställare, konsulter, entreprenörer och leverantörer – åstadkomma en ökad tydlighet om vad som kommer att krävas för att nå klimatneutralitet vid olika tidpunkter och utvecklingssteg i branschens och samhällets klimatomställning.

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Målet för ICA Fastigheters projekt vid Mobilia i Lund är att klara Miljöbyggnad nivå silver och för tillbyggnaden dessutom NollCO2. Bild: Wingårdhs

Initiativtagare till projektet har varit WSP tillsammans med Skanska och Peab. Stefan Uppenberg som är expert carbon management hos WSP visade hur arbetet för klimatneutralitet kan struktureras upp på olika skeden i byggprocessen och på involverade aktörer. – Vi måste också strukturera upp olika utsläppskategorier och särskilja olika metoder för att kompensera och balansera utsläpp, med bland annat negativa utsläpp, förklarade Stefan Uppenberg. När ett anläggningsprojekt tar mark i anspråk försvinner en kolsänka, i synnerhet om det handlar om skogsmark. Det finns idag ingen vedertagen metod att beräkna denna kolsänka. Inom SBUF-projektet räknade man på några case på prov. I nästan samtliga fall var klimatpåverkan från förändrad markanvändning större än den sammanlagda påverkan från byggmaterial och drivmedel. Ett kanske oväntat resultat.

Återstod av växthusgaser

För byggskedet A1–5 kommer troligen klimatpåverkan att kunna minskas snabbt gällande betong, armeringsstål, asfalt, konstruktionsstål, arbetsmaskiner och transporter. Men 2045 kommer det att vara en återstod av växthusgaser som måste kompenseras/ balanseras. I byggskedet kan det göras med biokol, biomassa i asfalt, inlagring av biomassa i träkonstruktioner, accelererad karbonatisering av betongkross med flera metoder. I förvaltningsskedet går det att kompensera med åtgärder inom fastigheten och genom att köpa negativa utsläpp. Men hur ska man värdera de olika typerna av åtgärder, exempelvis en extern åtgärd som att plantera skog någon annanstans? Det är också viktigt att definiera permanens. Ska vi räkna på 100 år för kolinlagring, kortare eller längre tid?

– Det måste till slut bli netto noll om vi ska kunna kalla ett anläggningsprojekt för klimatneutralt, säger Stefan Uppenberg. Den färdiga rapporten finns inom kort på SBUF:s hemsida.

I Norrköping byggs en före detta Coopbutik om för ICA. Inventering utfördes för att undersöka vad som kunde återbrukas. Bland annat stommen kunde behållas. Vad gällde installationer kunde ventilationskanaler återbrukas. Målsättningen är att certifiera med Miljöbyggnad Silver. Christoffer Persson avslutade med några råd till transaktions- och projektansvariga. – Ha tidig dialog med kommunen. Syna byggnadernas konstruktion och gör beräkningar på bärighet i platta och stomme. Låt inventeringen ta tid. Involvera förvaltning och eventuell hyresgäst tidigt i projektet. Sedan eftersträvar vi en hög förvaltningsbarhet. Förvaltningspersonalen får vara med från början. De ger kloka inspel, och för en byggnad som ska återbrukas kan de exempelvis granska och kommentera den inventering som konsulterna har gjort, avslutar Christoffer Persson.

Utveckling av butiksfastigheter

Christoffer Persson är transaktionsansvarig på ICA Fastigheter, vilket innebär att han handlar med fastigheter, köper och säljer mark, även mark för logistikanläggningar. – Varför ska jag som transaktionsansvarig tala om hållbarhet? Jo, vi på ICA Fastigheter börjar tänka hållbart redan vid förvärvet av en fastighet, säger Christoffer Persson. Målen är att skapa attraktiva butiker och fina platser, samt fastigheter som har hög förvaltningsbarhet. Många sådana lägen är bebyggda. Så om vi hade varit fyrkantiga och sagt att vi bara köper råmark så hade vi gett oss själva ett rött kort i många lägen. Generellt vill man minska resursuttaget genom att återbruka och återvinna mer. Nyproduktioner certifieras med Miljöbyggnad, nivå Silver eller Guld. I övrigt används Miljöbyggnad iDrift och BREEAM. En plan är att nå netto noll 2030. I den mån projektet tillåter är stomme i trä förstahandsvalet, exempelvis Lindvallen i Sälen samt Åkersberga och Östhammar. Vad gäller återbruk är framförallt två projekt aktuella. Vid Mobilia i Lund byggs ICA Kvantum ut för att bli ICA Maxi. Planen var att återbruka limträbalkar, men nytt strängare regelverk satte stopp för detta. Grundläggning och tak kunde återbrukas, vilket sparade in på klimatavtrycket. Solcellspaneler installeras på taket. Målet för projektet är att klara Miljöbyggnad Silver och för tillbyggnaden dessutom NollCO2.

HÅLLBARA VINNARE

Building Sustainability avslutades med att tillkännage årets vinnare inom hållbart byggande: Årets person inom hållbart byggande Anna Denell, hållbarhetschef, Vasakronan Årets BREEAM In-Use-byggnad Borgarnäs 1 – Kista NOD, Atrium Ljungberg Årets BREEAM-byggnad Ackordet 1, (Haga Norra 1), Fabege AB Årets utmärkelse för Hållbar infrastruktur Team E02 Centralen, Trafikverket och NCC Sverige Årets LEED-byggnad/projekt Magasin X, Vasakronan Årets LEED O+M Mimer 5, Castellum Årets Miljöbyggnad Landskrona Sockerbetan, Emrahus Projektutveckling AB Årets Miljöbyggnad iDrift Syret 5, Wihlborgs Fastigheter AB Årets NollCO2-projekt Space, Wihlborgs Fastigheter AB Årets Citylabpris Campus Örebro, Akademiska Hus STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 105

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Anpassningsbarhet en viktig del i

ALMNÄS HÅLLBARHETSSATSNING Nu är det inte lång tid kvar tills det sista av de två lättindustrihusen i Stendörrens projekt Almnäs i Stockholm syd står klart. Här utvecklar de moderna och anpassningsbara lokaler med fokus på funktion och hållbarhet i en av Stockholmsregionens största logistik- och industrisatsningar. SEDAN 2021 HAR Stendörren varit i framkant av Stockholmsregionens kanske absolut bästa logistiklägen. Tillsammans med Norra Stockholm Bygg, totalentreprenör i Almnäs, jobbar de utifrån ett flexibelt och långsiktigt hållbarhetsperspektiv. De två industrihusen i projektet ska certifieras enligt BREEAM In-Use Very Good och utgör cirka 4 700 av Stendörrens totalt planerade 80 000 kvadratmeter i området. – Hittills är nio av de tolv lokalerna uthyrda, och ett par hyresgäster har tecknat upp sig för fler lokaler, säger Fredrik Warsell, projektansvarig på Stendörren. Både han och Johan Larnesjö, projektchef på Norra Stockholm Bygg, är eniga om att limträstommen är avgörande för projektets hållbarhet. – Vi har satsat på material med lägst miljöpåverkan och gjort en analys av koldioxidbelastning för alternativa byggdelar, säger Johan Larnesjö. – Med limträ istället för konventionell stålstomme sänker vi koldioxidavtrycket med ungefär 30 procent, tillägger Fredrik Warsell. Förutom limträstomme utförs byggnaderna med träbjälklag och sandwichelement. Ingående material klassas enligt Byggvarubedömningen och projektet följer Stendörrens interna styrdokument Gröna Kartan som bland annat styr energikrav och materialval. – Det är ett viktigt projektkrav i våra nyproduktionsprojekt att analysera klimatpåverkan och optimera produkten för att 106 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

minska klimatavtrycket, förklarar Fredrik Warsell. Designen av byggnaderna tar avstamp i en grundprodukt med hög anpassningsbarhet. – Lokalerna kan anpassas till flera olika verksamheter och behov. Det är något vi satsat mycket på, säger Fredrik Warsell. Andra hållbara lösningar hyresgäster kan förvänta sig är solceller, el-laddplatser, fjärrvärme och behovsstyrd ventilation. – Ventilationen anpassar sig efter antalet människor i lokalen. De kan själva reglera temperaturen för respektive del utifrån typ av verksamhet, säger Johan Larnesjö. Totalt rör det sig om tolv lokaler á 360 kvadratmeter fördelat på de två lättindustrihusen. – Vi vill skapa en så energieffektiv och ändamålsenlig fastighet som möjligt. Det är viktigt att våra hyresgäster kan bedriva sina verksamheter effektivt, säger Fredrik Warsell. Hittills har projektet rullat på bra men

Fredrik Warsell ser en framtida utmaning. – Det var utmanande att utöka elkapaciteten under projektets gång. Efterfrågan på el kommer att öka framöver och vi vill förse våra fastigheter med lösningar för kommande laddningsbehov. Det ökar flexibiliteten av de verksamheter som kan bedrivas i våra lokaler, en säkerhet inför framtiden.

FAKTA Byggherre: Stendörren Fastigheter AB Generalentreprenör/Totalentreprenör: Norra Stockholm Bygg AB Arkitekt: Projektbyggaren Byggstart: November 2022 Färdigt: Januari 2024 Två hus: Hus 1, klart i oktober 2023. Hus 2, klart i januari 2024 Bruttoyta/BTA: 4700 kvm

NORRA STOCKHOLM BYGG AB Stockhomsvägen 26, 194 61 Upplands Väsby, 08- 590 720 01

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

KLIMATSMARTA LÄGENHETER i Vännäs redo för inflytt

I januari 2024 kan hyresgäster med gott samvete flytta in i de 23 nyproducerade och hållbara lägenheterna i Vännäs, Västerbotten. Här erbjuder Vännäs Fastigheter yteffektiva lägenheter av varierande storlek i en modern miljöbyggnad certifierad enligt Miljöbyggnad Silver. TREDJE JANUARI STÅR Kvarteret Tränaren 8 i Vännäs klart för inflyttning. Här kan hyresgäster som vill bo hållbart välja mellan ettor, tvåor och treor på upp till 67 kvadratmeter. Mattias Forsström, VD på Vännäs Fastigheter AB, berättar att de har satsat hårt på att hålla nere energiförbrukningen med ambitiösa krav mycket tidigt i processen. – Vi ligger på 56 procent av BBR-kravet. Målet var 42 kWh per kvadratmeter i energiförbrukning för att få investeringsbidraget från regeringen, och det har vi nått. Men det är synd att de valde att slopa bidraget. Förutom en extremt låg energiförbrukning, är fastigheten utrustad med en klimatsmart träfasad, solceller på taket, energifönster och fossilfri fjärrvärme. Dessutom listas och kravställs allt material enligt Byggvarubedömningen, något samtliga leverantörer måste rätta sig efter. – Hållbart byggande handlar om mer än materialval, däribland materialhantering. Att material levereras i tid för förvaring inomhus är avgörande. Likaså att material som förvaras utomhus täcks väl och placeras under tak. Ett av kriterierna i Miljöbyggnad Silver, förklarar Elin Rydh, projektingenjör på VNB Byggproduktion AB. För att säkerställa en hållbar och trygg boendemiljö efterföljs tydliga mätprocesser. Exempelvis har man installerat IMD för el. En individuell mätning och debitering för el i alla lägenheter. – Vi får en automatisk avläsning och kan följa fastighetens totala energiförbrukning. Med en ökad förståelse för sin egen elförbrukning, vill vi motivera de boende att sänka den i framtiden för en hållbar miljöutveckling, säger Mattias Forsström. Hyresgäster kan se fram emot fräscha moderna lägenheter med

ekparkett, badrum utrustade med snålspolande toaletter och blandare, samt inglasade balkonger. Även dimensionerad eldragning till parkeringen är på plats och laddboxar är planerade att installeras vid behov. I det stora hela har projektet flutit på bra, något både Mattias Forsström och Elin Rydh är överens om. Men de menar att branschen i sin helhet står inför andra typer av utmaningar. – Vi vill fortsätta att bygga, men de senaste åren har varit dyra. Att bidra till en växande kommun utan investeringsbidrag är tufft. Därför utvärderar vi nu delningstjänster i kommande projekt som bilpooler, kontors- och övernattningsrum för att erbjuda våra hyresgäster extra värde, förklarar Mattias Forsström. Enligt Elin Rydh är branschens stora utmaning materialoptimering och återbruk. Hon tror att byggindustrin skulle må bra av nya regelverk avseende garantier av återbrukat material samt de förväntningar man bör ha som kund. – Byggbranschen står för en femtedel av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Att optimera materialet i byggnaden men samtidigt uppnå låga U-värden skulle minska miljöpåverkan. Allt material vi kan spara in på gör en markant skillnad.

FAKTA Byggherre: Vännäs Fastigheter AB Tidplan: oktober 2022–december 2023 (inflyttning 3 jan 2024) Totalentreprenör: VNB Byggproduktion AB Arkitekt: ÅF-Infrastructure AB/AFRY

VENTILATION VENTILATION BYGGNADSPLÅT BYGGNADSPLÅT SERVICE KYLASERVICE

STOLT LEVERANTÖR AV BALKONGINGLASNING TILL KV TRÄNAREN. System WINDOOR 410-10. Balkongräcken WINDOOR 650-20. Profiler grålackerade i NCS S 4005-Y20R.

108 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N Namnlöst-1.indd 3

2023-11-16 16:36

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

KVARTETTEN – klimatkompenserade kontorslokaler i Malmö Kontorsbyggnaden Kvartetten i Hyllie, är en av Wihlborgs Fastigheters stora hållbarhetssatsningar. Trots en sen start har Wihlborgs tagit ett ambitiöst helhetsgrepp om klimatfrågan och lyckats uppnå flertalet miljöcertifieringar med höga klimatkrav. HÅLLBARHET OCH klimatkompensation har tveklöst varit de frågor som drivit projektet Kvartetten. Wihlborgs har satsat hårt på att minimera koldioxidutsläppen i allt från materialval till transporter och tillfällig byggström. Projektet ingår i det lokala miljöinitiativet Lokal Färdplan Malmö 2030, LMF30, med målet att skapa en klimatneutral bygg-och anläggningssektor, men Rickard Berlin, projektledare på Wihlborgs, menar att vägen dit inte varit spikrak. – Huset var långt projekterat och materialval redan satta när vi bestämde oss för att certifiera enligt NollCO2. Vi studerade förutsättningar och krav intensivt och fick direkt omvärdera val av byggoch installationsmaterial för att uppnå certifieringsmålen. Förutom de tre tillkännagivna miljöcertifieringarna Miljöbyggnad Guld, Well-certifiering nivå guld och NollCO2, anser Rickard Berlin att Wihlborgs interna miljöprogram har utgjort en lika viktig del i processen. Målet med NollCO2 är att minska fastighetens klimatpåverkan inom dess livslängd på 50 år, både i genomförande och via en klimatkompenserande förvaltning. Certifieringens övre gränsvärde för Kvartetten är 251 kilo koldioxid per kvadratmeter BTA. Det slutgiltiga resultatet hamnade på 246 kilo koldioxid per kvadratmeter BTA. – För att uppnå målen behövde vi tänka på allt. Därför består stommen av stål med hög grad av återvunnet skrot och klimat-

förbättrad betong. I källaren har vi platsgjutna konstruktioner, även armeringen består av 100 procent återvunnet material, säger Rickard Berlin. Genomgripande fokus i projektet har varit att minimera vikt och mängd material. Plåten i modulfasaden består i hög grad av återvunnen aluminium och fönsterkarmarna av hela 70 procent Glastaket har flyttats från bottenvåningen upp till det höga atriumet, vilket har omvandlat ytterväggen till en innervägg för att minska klimatavtrycket än mer. – Istället för traditionella innerväggar med gips och stål har vi använt Smartax system av special-träregel och fermacellskiva. Även textilmattor, undertak, byggoch installationsmaterial och flytspackel har noggrant valts utifrån miljöaspekt, teknik och ekonomi, säger Rickard Berlin. Kvartettens hyresgäster kan dra nytta av fördelar som solceller, förnybar el, ett hållbart ventilationssystem, ett egenutvecklat värmesystem som återvinner kylan från det propanbaserade kylsystemet och lågtempererad fjärrvärme gjord på spillvärme. På takterrassen finns, förutom träd och buskar, en tank som samlar in regnvatten för att inte belasta Malmö stads vattenresurser. Passande nog är en av Kvartettens hyresgäster den klimatsmarta restaurangen Spill, som tillagar luncher av varor som annars hade slängts. – Det har varit en fantastisk resa med exceptionella utmaningar och jättebra resultat. Jag är stolt över alla involverade. Vi ser fram emot att fortsätta minska klimatavtrycket och ta nästa steg i vårt hållbarhetsarbete, säger Rickard Berlin.

FAKTA Byggherre: Wihlborgs Fastigheter AB Tidplan: februari 2021–februari 2023 Totalentreprenör: Peab Sverige AB Arkitekt: Krook & Tjäder STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 109

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Parkkvarteret har ett fint läge intill Bällstaån. Under gångbron kommer ett ljuskonstverk att installeras. Bild: Varg Arkitekter

SKANSKA HÅLLBAR HYRESBOSTAD Barkarby nordväst om Stockholm är känt för sitt handelsområde med IKEA samt för Barkarby flygfält. Flygfältet är nedlagt, men i stället utvecklas Barkarbystaden till ett betydande bostadsområde som också rymmer verksamhet. En av fastighetsutvecklarna här är Skanska som nu färdigställer Parkkvarteret – ett bostadskvarter som kommer att säljas till NREP. AV KJELL-ARNE LARSSON PARKKVARTERET LIGGER nära Veddestabron mellan Barkarbystaden och Veddesta, och nära regionens knutpunkt för kollektivtrafik. Kvarteret har två huskroppar, men gestaltas faktiskt som fyra volymer. Tack vare skilda våningshöjder och olika fasadmaterial särskiljs volymerna för att uppfattas som individer. Två av dem har fasader med ramverk i betong, en i tegel och en i puts. Gården i kvarteret är noggrant utformad för att bli grön och inbjudande. Mot gården, längs loftgångarna har husen inslag av trä som ger ett varmt intryck. Gården kommer att bli en trygg och härlig mötesplats. Kvarteret inrymmer 220 hyreslägenheter i storlekar från 1 till 5 rum och kök. Arean varierar från 27 till 111 kvadratmeter. Lägenheterna har hög grundstandard med ekparkett och egen balkong, fransk balkong eller uteplats. Köken är av Marbodals tillverkning, och har varmluftsugn, induktionshäll, inbyggd mikrovågsugn och diskmaskin. Badrummen är helkaklade och utrustade med handdukstorkar, kommoder, glasade duschväggar samt tvättmaskin och torktumlare. För att ge förutsättningar för liv och rörelse i kvarteret har Skanska byggt sex kommersiella lokaler med sammanlagd LOA på ungefär 530 kvadratmeter. Total BTA i kvarteret är cirka 20 000 kvadratmeter. 110 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Allt byggs med hög hållbarhetsprofil. Byggherren använder Skanskas egenutvecklade plattform och certifiering Hållbar Hyresbostad (tidigare Grön Hyresbostad) för verksamhetsstyrning. Med hjälp av Hållbar Hyresbostad arbetar Skanska Hyresbostäder systematiskt igenom varje hållbarhetsaspekt i alla projekt. Arbetet pågår från tidig idé till färdigställt bostadskvarter och driver utvecklingen för hållbarhet. Skanskas Hållbar Hyresbostad medger idag gröna lån hos SEB. – Förutom arbetet med vår egen plattform har även noggranna klimatkalkyler gjorts, dels för byggskedet och dels för byggnadernas hela livscykel, berättar Pernilla Jarl, projektchef hos Skanska. Kalkylerna har sedan uppdaterats under produktionens gång. Klimatpåverkan har redovisats som CO2e – koldioxidekvivalenter. Stommen i husen baseras på betong, med platsgjuten betong i grundkonstruktion och plattor. Prefab i övrigt, filigranbjälklag med pågjutning. Skanskas gröna betong (klimatanpassad) har använts till grundläggning och platsgjutna konstruktioner. Stål har valts bort av klimatskäl, det finns således inget stål i exempelvis källarplan. Användningen av trä är sparsam, men det finns i takstolarna. – Under arbetena har vi tillämpat vårt koncept Grön arbetsplats,

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023 där vi agerar hållbart och exempelvis håller avfallsmängderna nere och undviker avfall som går till deponi, fortsätter Pernilla Jarl. Kvarteret kommer att säljas till NREP – även det ett företag med höga hållbarhetsambitioner – som kommer att teckna gröna avtal för leverans av el och fjärrvärme. För hållbar mobilitet finns, förutom närhet till pendeltåget, cykelförråd för cirka 440 cyklar och laddplatser i bilgarage. Boendet planeras också för att gynna delningsekonomi. På taket till bostadshusen monteras solceller som nyttjas till fastighetselen. Till hållbarhetsaspekterna hör också vattenhushållning och vattenhantering. Snålspolande armaturer har installerats. Gröna tak och en gård med icke-hårdgjorda ytor gör att dagvattnet fördröjs och översvämningsrisken minskar. – Parkkvarteret byggs också för social hållbarhet. Hela kvarteret utformas för trygghet med fönster ut mot allmänna ytor. Till exempel cykelförråden har glaspartier för god sikt, berättar Jessica Sundin, affärsutvecklare hos Skanska Hyresbostäder. Och bland annat är utomhusbelysningen viktig. Skanska finns också med för att tillföra konstnärliga värden till området. Företaget har haft en aktiv roll i ett konstråd tillsammans med Järfälla kommun och samfinansierar konstverk. Det blir bland annat en ljusinstallation under en av broarna där det är gångstråk. Projekt Parkkvarteret innefattar ett intressant pilotprojekt med bäring på klimatproblematiken. Försök görs att bygga en klimatneutral gård i kvarteret. I stället för betongplattor på innergårdens mark (hög klimatpåverkan), används stenmjöl (låg klimatpåverkan). Detta tillsammans med andra åtgärder ska åstadkomma klimatneutralitet. Pilotförsöket genomförs i samarbete med White som svarar för landskapsarkitekturen.

Gården kommer att bli en trygg och välkomnande mötesplats. Foto: Skanska

FAKTA Parkkvarteret, nybyggnad, bostäder, Barkarbystaden Byggtid: januari 2021–december 2023 Byggherre: Parkkvarteret Fastighets AB ett helägt bolag inom Skanska-koncernen, bolaget kommer att säljas till NREP Byggentreprenör: Skanska Sverige AB Arkitekt: Varg Arkitekter AB Kostnad: ca 400 Mkr

BSAB BRANDSKYDD

Förverkliga dina ljusa idéer. Skräddarsydda konstruktioner i glas, aluminium och stål. T: 08-544 709 50 www.scandifront.se

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 111

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

HÅLLBARA HYRESRÄTTER i Vikaholm, Växjö

Tre år efter att GBJ Bygg och Möller Arkitekter i Ängelholm vunnit Växjö kommuns markanvisningstävling i Vikaholm, är Kvarteret Dörren 3 snart klart med 50 nya miljöprofilerade hyresrätter. FRÅN OCH MED mars 2024 kan hyresgäster flytta in i Kvarteret Dörren 3, GBJ Bygg ABs senaste satsning på hållbara hyresrätter i samarbete med Växjö kommun. De 50 lägenheterna utgörs av ettor, tvåor och treor fördelade på två fyravåningshus, allt enligt Miljöbyggnad Silver. Något som Kristina Thorvaldsson, exploateringsansvarig på GBJ Bygg AB, ser mycket positivt på. – Vår hållbarhetsambition har höjts i samband med ökade kundkrav och förväntningar. För att vara framgångsrika i vårt arbete måste vi ställa högre krav och vara proaktiva istället för reaktiva. Med högre ställda miljökrav räcker det inte att endast se till kvaliteten av material som används och produkter som skapas. Det handlar även om att anpassa sig och applicera nya arbetssätt.

– Vi strävar efter hög kvalitet genom hållbarhet och ökad livslängd. Därför styr hållbarhetskraven allt från inköp och materialval till återvinning och underentreprenörers utförande, säger Mats Andersson, entreprenadingenjör och projektchef på GBJ Bygg AB. Solpanelerna på fastigheternas yttertak ska täcka effektbehov och energieffektiva fönster och ytterportar samt behovsstyrd belysning på allmänna ytor ska bidra till att reducera klimatavtrycket. Dessutom måste energiuttaget räknas in i energibalansrapporten, och fastighetsägaren kommer även att kunna mäta vattenoch värmeförbrukning per hyresgäst. En annan viktig del av hållbarhetsarbetet i Kvarteret Dörren 3 är väl omhändertagna gröna miljönära utomhusytor. – Det är viktigt att även växtligheten är framträdande. Med sedum på taken av kringbyggnader som parkeringsplatser och cykelgarage stärker vi den sociala hållbarheten genom att skapa en så bra utomhusmiljö som möjligt med lekredskap, utegym och lekplatser, säger Mats Andersson.

FAKTA Hyresrätter i Vikaholm, Växjö Byggtid: september 2022– mars 2024 Beställare: GBJ Bygg AB Byggherre: GBJ Bygg AB Totalentreprenör: GBJ Bygg AB Arkitekt: Möller Arkitekter i Ängelholm

Vi utför svets och smidesarbeten

0455-80860 info@ksmab.com www.stalmekaniska.se 112 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

STENVRETENS INDUSTRIOMRÅDE

– hållbarhet för miljö och människor

Genesta har tillsammans med Logistic Contractor skapat en produkt som motsvarar dagens och framtidens hållbarhetskrav. Snart kan hyresgäster flytta in i Enköpings logistikcenter och Stenvretens industriområdes miljöcertifierade lokaler. DEN 80 000 KVADRATMETER stora fastigheten har ett starkt miljöfokus sett både till material och människor. – Vårt ansvar är att erbjuda en attraktiv och energieffektiv produkt. Därför satsar vi på energiklass A och certifieringen BREEAM Excellent ihop med en rigorös mätpolicy, säger Alfons Rosendahl-Jagut, investment manager på Genesta. Allt från vattenoch elförbrukning till närvaro i lokalerna mäts. – Vi ligger 50 procent lägre än BBR-kraven som ska uppnås. Dessutom har vi utformat regler i samverkan med EU-taxonomimålen. Ett av kraven är att 70 procent av byggnationens avfall ska återvinnas, säger Alfons Rosendahl-Jagut. Ekologi, välmående och trivsel har tagits i beaktning från ett ESGperspektiv, och i det gröna hyresavtalet med Genesta ingår förutom ett utomhusgym även avfallssortering och energianvändning. – Målet är en energisnål produkt där hyresgästerna kan göra små förändringar i vardagen för ökad hållbarhet, säger Johan Hägg,

ESG analytiker på Genesta. På det 70 000 kvadratmeter stora taket installeras en solcellsanläggning på 2 000 kilowatt. Den kommer att producera 1,8 miljoner kilowattimmar, motsvarande hushållsel till 360 villor på ett år. – Ambitionen är att maximera egenproducerad el per fastighet, säger Alfons Rosendahl-Jagut. Snålspolande toaletter, batterilösningar med peak-shaving för att kapa effekttoppar och sandwichelement med mineralull som isolering, är några av de hållbarhetssatsningar Stenvretens hyresgäster kan se fram emot. – Det är dyrare men har högre isoleringsvärde än cellplast. Det är viktigare att komma ner i energiutsläpp än materialkostnad, menar Johan Hägg. Som en del av Genestas hyresgästprogram ingår inneklimatsensorer som mäter koldioxid, farliga partiklar och lukter. – Hyresgäster kommer att kunna rapportera solcellsproduktion och energiförbrukning samt läsa av klimatet via QR-koder, förklarar Johan Hägg. Enligt Alfons Rosendahl-Jagut handlar det om att tillgodose framtidens hållbarhetsbehov redan idag och stärka relationen mellan fastighetsägare, hyresgäst och anställda. – Genom att involvera de anställda känner de att de gör skillnad. Det ska finnas incitament från oss att ta elbil eller cykel till jobbet. De ska kunna flytta till våra lokaler med gott samvete.

FAKTA Logistikcenter och miljöcertifierade lokaler Byggtid: juni 2022–november 2023 Byggherre: Logistic Contractor Entreprenad AB/Genesta Property Nordic AB Totalentreprenör: Logistic Contractor Entreprenad AB Arkitekt: Krook & Tjäder STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 113

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2023

Byggelement storsatsar på

AUTOMATISERAD PRODUKTION Byggelement har invigt en ny fabrik i Ucklum i Bohuslän för högteknologisk tillverkning av klimatförbättrade, prefabricerade betongelement. Investeringen uppgår till drygt 200 miljoner kronor. Sammantaget med en liknande satsning i Hallstahammar investerar företaget just nu en halv miljard. AV GÖSTA LÖFSTRÖM INDUSTRIELLA LÖSNINGAR med prefabricerade betongelement blir allt vanligare och kraven på klimatförbättrad betong ökar även för prefab. Byggelements långsiktiga utveckling är en del av betongindustrins mål att all betong ska vara klimatneutral år 2045. – Vår ambition är att leda klimatomställningen i branschen och det kräver industrialisering, automatisering och robotisering, säger Carl Rülcker, styrelseordförande i Peabägda Byggelement. – Nu går vi i bräschen för klimatförbättrad produktion och drar igång den modernaste prefab-fabriken i Norra Europa, säger vd Tobias Rönje. Anläggningen i Ucklum nära Stenungsund och E6 har traditionellt varit en väggfabrik, men i den nya fabriksbyggnaden på 4 500 kvadratmeter tillverkas nu bjälklag i ECO 50, alltså det egna konceptet ECO-Prefab med minst 50 procent alternativa bindemedel. Det är masugnsslagg, en återvunnen restprodukt från ståltillverkning, som här ersätter upp till 60 procent av cementen som bindemedel i betong. Armeringen i byggelementen görs av återvunnet stål och produktionen använder grön el. Därtill transporteras de färdiga produkterna i mesta möjliga utsträckning med tåg. De senaste två åren har Byggelement för övrigt 114 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Företaget Byggelement har gjort ett tekniksprång med sin nya fabrik. Operatören Håkan Svensson ses här omgiven av fr v styrelseordförande Carl Rülcker, vd Tobias Rönje och platschef Mikael Olausson. Bild: Gösta Löfström

investerat 45 miljoner kronor i en logistiklösning som möjliggör leveranser långt upp i Sverige med tåg. Den nya fabriken gör det möjligt att tillverka upp till tre meter breda plattbärlag, armerade betongplattor, i högt automatiserat tempo, något som effektiviserar byggprocessen för många av marknadens aktörer. Bland annat minskar de stora elementen antalet lyft vid byggarbetsplatser. Åtta robotar används i en rad moment i tillverkningen, allt från bygget av armerings-

Betongfabriken har byggts ut med 4 500 kvadratmeter i två huskroppar.

stegar och nät till formtillverkning och gjutning. Vilket inte hindrar att det krävs industrioperatörer och en del manuella kompletteringar. – Vi har lång erfarenhet av väggtillverkning i Ucklum och utökar nu produktionen genom tillverkning av plattbärlag, en viktig service och en stor fördel för marknaden i södra och västra Sverige, säger Tobias Rönje. I den gamla fabriken tillverkades upp till 150 000 kvadratmeter väggelement. Vid full drift kan den nya fabriken producera 500 000 kvadratmeter betongelement. Trots att den nya fabriken är högteknologisk och i långa stycken robotstyrd ökar Byggelement personalstyrkan i Ucklum med ett 20-tal arbetstillfällen till 120. Totalt sysselsätter Byggelement med fyra aktiva betongfabriker 275 anställda och omsätter 850 miljoner kronor. Utöver Ucklum och Hallstahammar är fabriker igång i Katrineholm och Bjästa vid Örnsköldsvik I vår kommer även den nya fabriken i Hallstahammar att stå klar. Där har byggts 8 000 kvadratmeter fabriksyta.

GLASLINDBERG - ETT CIRKULÄRT VAL Med våra systemlösningar av glas och aluminium har du möjlighet att designa och konstruera dina byggprojekt med stor flexibilitet samtidigt som du minskar projektets klimatavtryck med koldioxidsnåla fasader, fönster, tak och dörrar. Våra system i aluminium har ett av marknadens lägsta koldioxidavtryck genom att de tillverkas av aluminiumet Hydro CIRCAL. Produkter tillverkade med CIRCAL innehåller minst 75% återvunnet aluminium från uttjänta konsumentprodukter – Ett klimatsmart val som gynnar en cirkulär bransch och därmed ett bättre samhälle. Genom att använda våra system i aluminium minskar du koldioxidavtrycket med 4 gånger jämfört med det Europeiska genomsnittet för förbrukad aluminium.

M A L MÖ | S T RÖM SN Ä SBRUK | ÖR E BRO | ÖR N S KÖ L DS VIK

POSTTIDNING B GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE / STORDÅHD KOMMUNIKATION AB Sveavägen 159, 113 46 Stockholm

Sol, tak, fasad och elteknik - vi gör din fastighet energieffektiv Vi är en solenergikoncern med fokus på alla delar som en fastighet, byggnad eller ett markområde behöver för att möta den gröna omställningen. Vi framtidssäkrar och transformerar Sveriges fastighetsbestånd med kunskap, ambitioner och stark tro på det vi gör. Det som driver oss är vår tids viktigaste fråga, att minska vårt klimatavtryck och öka andelen grön energi. För att lyckas åstadkomma förändring har vi tjänster för att hjälpa markägare, villaägare, offentlig sektor, bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare att ta steget mot hållbara lösningar.

Vi integrerar solen i vardagen, följ med oss på resan. www.soltechenergy.com

Soltechkoncernen är en samhällsbyggare med fokus på solenergi och hållbara, framtidssäkrade energilösningar. Vi är börsnoterade på Nasdaq First North Growth Market med ca 70 000 aktieägare.