Dagens Infrastruktur 6/2016 by Stordåhd Kommunikation AB

#6 • 20 1 6 • Stängsel vid järnvägar

ska rädda liv

• Borås jättesatsning på

energi och miljö tar form

• Hållbarhetsindex kollar

kommuners vattentjänster

• Ny standard ger robusta

och driftsäkra fibernät

• Nya slussar krävs i Trollhättan

CYKLING

BLIR SÄKRARE FÖR 100 MILJONER

NY BRO

ÖVER GÖTA KANAL

NY DEPÅ VÄSSAR TUBEN

Upplev utvecklingen.

Upplev utvecklingen. Upplev utvecklingen. Nu kan vintern komma • Liebherr mobil hamnkran, en kombination av kraft och miljövänlighet • Liebherr mobil hamnkran, multifunktionsdriftens mästare Rostock (Tyskland), november 2016 – Liebherr Maritime Crane har nyligen levererat en ny mobil hamnkran av typen LHM 550 till Helsingborgs Hamn. Kranen är försedd med elektriska drivmotorer. Helsingborgs Hamn I slutet av augusti anlände Helsingborgs Hamns senaste investering – en ny Liebherr mobil hamnkran av typen LHM 550 – till Västhamnen. Kranen skickades fullt monterad med pråm från Liebherrs anläggning i Rostocks hamn. “Kranen var driftklar omedelbart efter att ha rullats av pråmen och över på vår nya kaj. Tillsammans med den nya piren utgör denna toppmoderna mobila hamnkran grunden för ytterligare ökning av containerverksamheten i Helsingborgs Hamn. Containerkapaciteten kommer att öka med 50% innan slutet av året”, uttalar Niels Vallø, verkställande direktör för Helsingborgs Hamn. Kranen är försedd med ett twinlift-containerok som kan hantera två 20’-containrar samtidigt. Utöver containerhanteringen kan kranen anpassas till projektlast och olika speciallyftanvändningar. “Den mest avgörande faktorn för att välja en LHM 550 har varit Liebherrs drivsystemarrangemang. Den nya kranen kan köras på antingen el eller diesel, något som är väldigt värdefullt för oss. Dieselmotorn ger oss friheten att flytta och placera kranen på vilken pir vi vill. När den väl är på plats, ansluter vi kranen till huvudströmförsörjningen, slår på e-drevet och driver kranen med miljövänlig energi”, avslutar Niels Vallø, VD för Helsingborgs Hamn.

Vi gratulerar Helsingborgs Hamn. Tack för förtroendet.

Vi gratulerar Helsingborgs Hamn. Tack för förtroendet. Liebherr-Danmark ApS Marsalle 38A DK-8700 Horsens Tel.: +45 7579 0445 E-Mail: info.ldk@liebherr.com www.liebherr.com

Liebherr-Danmark ApS Marsalle 38A DK-8700 Horsens Tel.: +45 7579 0445 E-Mail: info.ldk@liebherr.com www.liebherr.com

den erfarna leverantören av värme & kyla för både stora & små fastigheter... - Projektering - TRT / DTRT - EED & Flödesberäkningar - Borrning - Installation

www.sturesbrunnsborrningar.com 08 - 510 234 45 | info@sturesbrunnsborrningar.com

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

LEDARE

Ny teknik gör transportbranschen transparent Svenska åkerier som följer arbetsmiljölagar, skatteregler och miljöavtal har svårt att överleva på en marknad där de olagliga transportaktörerna kan utföra samma tjänster mycket billigare. Med en ny blockkedjeteknik som synliggör hela transportkedjan finns det nu förhoppningar om att få bort den olovliga körningen. – Det måste bli mycket tydligare vilka åkerier som kör med bra villkor och lagliga metoder. Det är en överlevnadsfråga för transportföretagen att kunna visa för slutkunder och omvärlden att de följer regler och avtal, säger Henrik Sternberg, docent i förpackningslogistik vid LTH, Lunds universitet. Henrik Sternberg har tillsammans med forskningsinstitutet Viktoria Swedish ICT tagit fram appen ”Transparent transport” som gör att man digitalt

kan följa en varas resa från leverantör via åkare och speditörer till slutkonsument och få säker information om att transporterna genomförts hållbart och med bra villkor. Tekniken är den samma som ligger bakom den digitala valutan bitcoin och bygger på ”blockkedjor” som innebär att varorna lämnar ifrån sig digitala spår vid varje stopp de gör på vägen till konsumenterna. Många konsumenter köper idag miljömärkta produkter för att de vill göra en skillnad. Men en vara med miljömärkning kan fortfarande vara transporterad med olagliga och ohållbara metoder och med dåliga arbetsförhållanden för chaufförerna. Med appen får både åkerierna och transportköparna bekräftelse för att de använder sig av lagliga och hållbara metoder. Årets sista nummer av Dagens Infrastruktur spänner över en rad ämnen, här är ett urval: * Om inte slussarna i Trollhättan ersätts av nya slussar inom en 15-årsperiod kommer Vänersjöfarten på sikt att

tvingas till nedläggning. Det är Trafikverkets slutsats efter stråkstudien Göta Älv – Vänerstråket. * Borås Energi och Miljö bygger nytt avloppsreningsverk och ett kraftvärmeverk på Sobacken. Här finns sedan många år avfallshantering och biogasutvinning. Projektet innebär en investering på 3,2 miljarder kronor. * Kapacitet, tillgänglighet och säkerhet är nyckelorden när SL bygger ut och rustar upp Roslagsbanan. Det krävs för att behålla och helst öka andelen resande med hänsyn till den regionala utvecklingen i Stockholms läns nordöstra kommuner. Nu är det dags för jul- och nyårshelger och en välförtjänt ledighet väntar de flesta. Vi passar på att ladda batterierna och kommer tillbaka i januari nästa år med ny energi. Trevlig läsning, God Jul och Gott Nytt År! Jan Åström

”As one of the leading companies within industrial surface treatment in Europe, we at FSP want to be the industry’s most valued and reliable partner now and in the future in all of our business areas.”

Innehåll

#6 • 20 16

4 Ledare 5 Innehåll 6 Nyheter

UTGIVARE Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710 Fax: 08-5010 8719

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Jan Åström jan.astrom@storkom.se

ART DIRECTOR Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se

SKRIBENTER Marie Louise Aaröe, Thomas Andersson, Kim Hall, Kjell-Arne Larsson, Gösta Löfström

FÖRSÄLJNINGSCHEF Erik Eklund erik.eklund@dagensinfrastruktur.se

MARKNAD Anders Johansson anders.johansson@dagensinfrastruktur.se

PRENUMERATION Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se

TRYCK Exakta tryck

FOTON OCH ILLUSTRATIONER Tomas Sangheim,Tomas Ärlemo, Gösta Löfström, Mattias Delin, Johanna Holmin, Marie Louise Aaröe, Ultra Design, Topas Vatten, Johnas Nordlund, DenCity, Geotec, Stefan Prochazka, Trafikverket, Vivab, Helsinge Vatten

OMSLAGSBILD Norsborgsdepån Foto: Erik Mårtensson

#6 • 2016 5

• Stängsel vid järnvägar ska rädda liv

DAG ENS INFR ASTUK TU R #6 • 2 0 16

• Borås jättesatsning på

TRANSPORTER 13 Nya slussar krävs i Trollhättan JÄRNVÄG 16 Roslagsbanan rustas och byggs ut med dubbelspår 18 Ny underjordisk Norsborgsdepå förbättrar Stockholms tunnelbana SÄKERHET 20 Stängsel vid järnvägar ska rädda liv 22 Cykling blir säkrare för 100 miljoner 24 Uppmärksammad svensk studie om utrymning 26 TMA skyddar servicearbetare på väg 28 Trafikverket kan rädda fler liv VA 31 Ledningsägare vill samverka med tillverkare 32 Hållbarhetsindex kollar kommuners vattentjänster 33 Isovarm – Världens första isolerade dagvattenledningssystem 34 Högmoravägens fritidsområde i Huddinge blir permanent 35 Unik VA-lösning på Gotland ger tillväxt 36 Borås jättesatsning på energi och miljö tar form 40 Häggesta reningsverk rustas upp 42 Vägbreddning och förstärkning kombineras med VA-arbete 43 Ny avloppsledning mellan Bua och Varberg DIGITAL INFRASTRUKTUR 45 Svenska stadsnät fortsatt stark fibernätsutbyggnad 47 Ny standard ger robusta och driftsäkra fibernät 50 Stadsplanerare och arkitekter glömmer citylogistiken 51 Norrsken –tv utnyttjar fibernätet 52

Nya transportlösningar för framtidens städer

62 63 64 65

MÄSSOR MalmöMässans nya P-hus RÄDDNINGSTJÄNST Ny brandstation i Ullared Leverantörsregister Kalendarium

TRANSPORTER 66 WSP säkrar och utvecklar Göta kanal

16 45 46

energi och miljö tar form

• Hållbarhetsindex kollar

kommuners vattentjänster

• Ny standard ger robusta och driftsäkra fibernät

• Nya slussar krävs i Trollhättan

CYKLING

BLIR SÄKRARE FÖR 100 MILJONER

NY BRO

ÖVER GÖTA KANAL

NY DEPÅ VÄSSAR TUBEN

GEOENERGI 55 Geoenergi är huvudsakligen solenergi 56 Flera tänkbara områden för geoenergi VÄGAR 58 Ny bro byggs över Puckdalen 59 Ny bro över Göta kanal 60 Annorlunda gång- och cykelramp

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

NYHETER

"Årets Laddplats 2016"

Bengt Östling, VD Dala Energi mottar priset. Foto: Tomas Sangheim

Efter nominering och noga urval har föreningen Elbil Sverige beslutat att utnämna Dala Energis nya snabbladdningsstation i Rättvik till "Årets Laddplats 2016". – Det är fantastiskt roligt. Tack för utnämningen, vi är mycket glada för att ni uppmärksammat det vi gör. Vi har jobbat aktivt med laddinfrastrukturfrågan en längre tid ihop med Malungs Elnät och Dalakraft i vårt tidigare projekt Elbil Dalarna. Extra roligt är att det är användarna som använder laddplatsen som har nominerat Dala Energi, säger Kent Byman, marknadschef på Dala Energi.

Det var under eCar Expo i Stockholm som Elbil Sverige utsåg Årets elbil, Årets elbilsförare och sist men inte minst Årets Laddplats 2016. Utdelningen skedde under eCarExpo i Stockholm den 19 november. Utdrag ur nomineringen: Dala Energis snabbladdare i Rättvik kan tack vare sin effekt på 100kW ladda upp till tre elbilar samtidigt vilket minimerar risken för laddkö när elbilarna snart blir fler på vägarna. Framtidssäkrad och utrustad med väderskydd samt placerad i närhet till restauranger och affärer gör att Dala Energis snabbladdstation i Rättvik tillgodoser laddbehovet för både dagens och morgondagens elbilsförare.

Grön finansiering av infrastrukturprojekt

ABB tar hem order på 1 600 transformatorer ABB har vunnit en order från Alstom för att leverera 1 600 traktionstransformatorer för 800 nya ellok för godstrafik i Indien. De nya loken utökar Indian Railways kapacitet och minskar trängseln på livligt trafikerade linjer för både gods- och passagerartjänster. Transformatorerna ska tillverkas lokalt i ABB:s anläggning i Vadodara i delstaten Gujarat i västra Indien, som stöd för det statliga initiativet ”Make in India” för att uppmuntra inhemsk tillverkning. Indian Railways driver det största järnvägsnätet i Asien och är det näst största järnvägsnätet i världen som sköts av en enda förvaltning. Företaget kör över 12 500 tåg och 23 miljoner passagerare dagligen, vilket motsvarar Australiens befolkning. ABB levererar 25 kilovolt (kV)/50 hertz (Hz) traktionstransformatorer för underredesmontering för de 800 loken (2 enheter per lok). De kompakta transformatorerna är utformade för de mest krävande förhållandena, däribland extrema temperaturer och spänningsfluktuationer. De ska kunna bära tunga laster för långa transporter under svåra förhållanden, till exempel branta sluttningar. Traktionstransformatorer matar ström med säker spänning till viktiga tågfunktioner som traktion, bromsar, belysning, värme och ventilation, samt passagerarinformation, signaler och kommunikation. ABB:s traktionstransformatorer används av tågoperatörer världen över och tillverkas vid ABB:s fabriker i Schweiz, Indien och Kina. De ger de högsta nivåerna av tillgänglighet och tillförlitlighet för oavbruten tågservice.

Skanska har tillsammans med Jämtkraft tecknat ett grönt lån om 820 miljoner kronor för finansiering av Mullbergs Vindpark i Jämtland. Lånet tillhandahålls av SEB, som också varit rådgivare i transaktionen. Kreditfaciliteten är kvalificerad inom kategorin Vindkraft enligt SEB:s ramverk för grön utlåning. Ramverket för gröna lån har verifierats av Centre for International Climate and Environmental Research (CICERO), ett oberoende forskningscenter knutet till Universitetet i Oslo. – Vi välkomnar att bankerna nu kan erbjuda miljöverifierade gröna lån och är väldigt glada att ha fått vår första gröna finansiering på plats för ett infrastrukturprojekt, säger Thomas Rywe, Head of Treasury & Project Finance, Skanska Infrastructure Development. Mullbergs Vindpark, som Skanska och Jämtkraft äger till 50 procent vardera, omfattar 26 vindkraftverk och ligger i Rätan, Bergs Kommun. Vindkraftverken har en sammanlagd effekt på 78 MW. Årsproduktionen uppgår till cirka 245 GWh, vilket kan försörja cirka 50 000 hushåll med el. – Jämtkraft har, tillsammans med sina ägare Östersund, Åre och Krokoms kommuner, ett stort fokus på miljö och hållbarhetsfrågor, säger Jan-Åke Sjölund, CFO, Jämtkraft. Skanska har tillsammans med SEB sedan tidigare emitterat en grön obligation för finansiering av kommersiella fastigheter samt även tagit upp ett grönt lån för bostadsbyggande.

NYHETER

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

NCC vinner miljardkontrakt på Färöarna NCC har tecknat kontrakt om att bygga två vägtunnlar på Färöarna. Kontraktet är uppdelat i två delprojekt och är villkorat av att finansieringen av projektet godkänns av Färöiska landsstyret. Värdet på den första tunneln uppgår till cirka 1,5 Mdr SEK. Värdet på den andra tunneln uppgår till cirka 1,2 Mdr SEK med en option för kunden att inte genomföra projektet. – Vi har stor erfarenhet av att bygga tunnlar i NCC, med spetskompetens inom vår norska verksamhet. Det känns tillfredställande att kunna erbjuda ett totalkoncept som ger trygghet för kunden när det gäller genomförande, säger Svante Hagman affärsområdeschef för NCC Infrastructure. Uppdraget omfattar två tunnlar med en längd av 11,2

respektive 10,5 kilometer. Arbetetet omfattar också vägar och cirkulationsplatser för anslutning till befintlig infrastruktur. NCC har stor erfarenhet av tunnelbyggnation på Färöarna då NCC i början av 2000-talet byggde Vagatunnilin och Nordoyatunnilin. Flera av de nyckelpersoner som arbetade i dessa projekt kommer att ingå i projektteamet för de nya tunnlarna. Kunden är P/F Eystur- och Sandoyartunlar (EST), som till 100 procent ägs av Färöiska landsstyret. Projektstart för den första tunneln –Eysturoyartunnilin sker i december 2016. För den andra tunneln – Sandoyartunnilin har beställaren en option att välja att inte genomföra projektet, senast den 30 juni 2018.

Inspira i partnerskap med Stockholms Spårvägar Inspira har tecknat ett 6-årigt avtal med option på förlängning med Stockholms Spårvägar. – Uppdraget avser lokalvård i deras lokaler och spårvagnar samt skötsel av samtliga perronger på Lidingöbanan. Vi är mycket glada och ser fram emot detta långsiktiga samarbete. Inspira kommer bidra till att erbjuda välkomnande och trevliga lokaler och tåg till såväl resenärer, kunder som anställda, säger Per Karlsson, Operativ chef Inspira Öst. Inspira har i upphandlingen visat hur de genom proaktivitet i metoder, kvalitetssäkring och partnerskap kommer att arbeta, vilket känns positivt för vårt samarbete, säger Magnus

Braxell, VD Stockholms Spårvägar. Stockholm Spårvägar bedriver på Trafikförvaltningens uppdrag modern linjetrafik på spårvägslinje 7 med reguljära spårvagnar. Dessutom museal linjetrafik med museala spårvagnar (Linje 7N, Djurgårdslinjen). På den senare rullar en populär cafévagn på helgerna. Den 24 oktober 2015 inledde de på Trafikförvaltningens uppdrag även modern linjetrafik på spårvägslinje 21, Lidingöbanan. Vid frågor kontakta Per Karlsson, Inspira AB, 08-505 53 704 eller Magnus Braxell, Stockholms Spårvägar, 08-506 67 626.

VI NÅR LÄNGRE 7

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

NYHETER

Västtrafik accelererar utvecklingen av digitala lösningar Västtrafik har sedan 2014 på uppdrag av regionfullmäktige i Västra Götaland arbetat med att förenkla sortimentet och göra det lättare att köpa biljett. Fyra av sex delområden är i dagsläget avslutade eller delvis levererade. Nu ändras inriktningen på resterande projekt för att accelerera utvecklingen av Västtrafiks digitala tjänster. Den förändrade inriktningen innebär att arbetet med att förändra kortläsarna och att ta bort kontoladdningens check-ut avbryts. I stället läggs all kraft på att utveckla nya digitala tjänster. – Framtidens biljettsystem är digitalt och vi vet att det finns en stor efterfrågan på digitala tjänster bland våra kunder. Genom att accelerera utvecklingen av appen Västtrafik To Go kan vi erbjuda både bättre service och enklare sätt att betala för fler kunder, säger Lars Holmin, styrelseordförande Västtrafik. Västtrafik To Go har på kort tid blivit en stor framgång. Appen har laddats ner 600 000 gånger och står redan för cirka tio procent av Västtrafiks totala biljettförsäljning. Utvecklingen förväntas fortsätta och inom fem år beräknas cirka 90 procent av kunderna köpa sin biljett digitalt. Vid sidan av utvecklingen av Västtrafik To Go pågår arbetet med att upphandla en tjänst för kombinerad mobilitet. Målet är att erbjuda attraktiva resor från dörr till dörr där kollektivtrafiken kan kompletteras med till exempel hyrbil eller lånecykel.

Snabbladdar elbilar vid Lidls butiker När Lidl inför snabbladdare vid sina butiker används laddteknik från ABB. Placeringen av snabbladdare visar vägen för framtidens förenklade användning av förnybara energikällor. I november invigde Göteborgs miljö- och stadsutvecklingskommunalråd Ulf Kamne den nya laddstolpsanläggningen på Lidls butik i Västra Frölunda i Göteborg. Lidls kunder kan nu ladda sina elbilar och elcyklar gratis när de handlar. ABB står nu redo att installera fler snabbladdare i Sverige. DC-tekniken som används kan ladda ett bilbatteri på 20-30 minuter, något som förväntas accelerera satsningen på laddinfrastruktur i samhället. Ordern från Lidl visar också för andra, liknande kedjor, att det stora genombrottet för elbilar är nära. – Lidl växer i Sverige och vi ser hur allt fler kunder vill göra ekonomiska och miljömässigt smarta val. Detta är ett av flera steg vi tar för att utveckla våra hållbara livsmedelsbutiker och i förlängningen bidra till hållbara stadsmiljöer, säger Johan Augustsson, Lidls fastighetsdirektör. ABB har redan levererat över 5 000 snabbladdare runt om i världen. Omkring 120 av dem finns i Sverige, och lika många är på väg ut.

Första spadtaget för Sveriges största sjöfartsprojekt i modern tid Den 22 november var det dags för första spadtagsceremonin för Sveriges största sjöfartsprojekt i modern tid, Mälarprojektet. Slussen i Södertälje, som redan idag är nordens största, ska breddas och förlängas. Södertälje kanal samt farleden i Mälaren ska muddras. När arbetena är avslutade i slutet av 2019 kommer farleden vara dimensionerad för fartyg som är 160 meter långa och 23 meter breda istället för dagens 124 x 18 meter. – Projektet är nödvändigt för att öka säkerheten i Södertälje kanal och Mälaren, säger Marielle Svan, chef för infrastrukturenheten på Sjöfartsverket. Arbetet innebär förutom en kapacitetshöjning för vattenvägen på Mälaren även ökad säkerhet och förbättrad framkomlighet för sjöfarten mot Västerås och Köpings hamnar. Mälarprojektet leds av Sjöfartsverket och beräknas kosta cirka 1,45 miljarder kronor (prisnivå 2009). Finansieringen kommer från Trafikverket (1,089 miljarder varav 22 miljoner är EU-anslag), Sjöfartsverket (200 miljoner), Västmanlands län

(100 miljoner), Västerås stad (70 miljoner), Köpings kommun (20 miljoner) och Mälarenergi (2 miljoner). – Mälarprojektet leder till ökad kapacitet och förbättrar Mälarhamnars konkurrensfördelar. I en region med stark tillväxt, där vi redan idag har stora andelar av Sveriges konsumtion och produktion, är projektet ett välkommet bidrag för ett fungerande trafiksystem, säger Carola Alzén VD Mälarhamnar AB. Parallellt med Mälarprojektet ska Västerås och Köping förbättra sina respektive hamnar för att kunna ta emot fler och större fartyg och godsmängder. I Västerås och Köpings hamnar kommer åtgärder att göras i hamnbassänger, kajer och för anslutande infrastruktur. Den första fasen av arbetena i hamnarna beräknas vara klar 2020. En förutsättning för Mälarprojektet är att sjötrafiken ska kunna vara i drift under byggtiden. Det kommer att förekomma ett antal planerade avstängningar i Södertälje sluss upp till en max en vecka åt gången.

Porjus vattenkraftverk i Luleälven, 2016. Foto Tomas Ärlemo

Vattenkraftens reglerbidrag kan säkras Energimyndigheten har tillsammans med Svenska kraftnät och Havs- och vattenmyndigheten kartlagt vattenkraftens betydelse och framtida möjligheter i elsystemet. I en gemensam rapport anger de tre myndigheterna hur bibehållen reglerkraft kan upprätthållas i samverkan med höga miljöhänsyn. Myndigheterna har gemensamt arbetat fram en rapport som beskriver vattenkraftens relativa reglerbidrag, alltså hur elproduktionen i ett specifikt vattenkraftverk följer nettoanvändningen, det vill säga skillnaden mellan elanvändning och elproduktion från väderberoende elproduktion som vind- och solkraft. Rapporten innehåller även beräkningar av det relativa reglerbidraget från vattenkraften och en klassificering av svenska vattenkraftverk för att bedöma dess samhällsnytta. – Vattenkraften är en grundpelare för omställningen av energisystemet. Rapporten är en fortsättning på förslaget

till en nationell strategi för vattenkraft och vattenmiljö som vi gemensamt tagit fram, och jag ser fram mot den fortsatta dialogen i den här viktiga frågan, säger Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma. Omkring 2 000 svenska vattenkraftverk har delats in i tre klasser, beroende på sitt relativa reglerbidrag, vilket utgör en viktig samhällsnytta. Av dessa har 255 vattenkraftverk, eller omkring 13 procent av det totala antalet vattenkraftverk i Sverige, placerats i klass 1 i vilket det högsta bidraget till reglering av elsystemet uppnås. Tillsammans står dessa kraftverk för cirka 98 procent av reglerbidraget i Sverige. – Genom den här klassificeringen tydliggör vi behovet av de viktigaste anläggningarna och deras reglerbidrag. Det är inte minst viktigt i ett kraftsystem som förändras med ökad andel väderberoende elproduktion och där all reglerkapacitet spelar roll, säger Svenska kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg.

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

Assemblin El levererar fast infrastruktur till svenska försvaret

NYHETER

Svevia sköter även vägunderhållet i Bjästa

Tre Vapen i Stockholm där FMV:s huvudkontor och även delar av Försvarsmaktens produktionsledning finns.

Assemblin El blir den enda leverantören av fast infrastruktur för data och tele till det svenska försvarets alla anläggningar över hela landet. Det är innebörden av ett ramavtal som nu tecknats mellan Assemblin El och Försvarets Materielverk (FMV). Ramavtalet ska användas av FMV och Försvarsmakten över hela landet för att avropa materiel och lokala installationstjänster inom data- och teleområdet vid garnisoner, flottiljer och baser. Avtalet gäller till och med den 7 mars 2019 med möjlighet till ytterligare två plus två års förlängning. – Vi har arbetat för försvarsmakten med denna typ av installationer sedan 2011. Att vi nu får fortsatt förtroende och dessutom blir deras enda leverantör på området är mycket glädjande, säger Fredrik Allthin, VD på Assemblin El. I Assemblin El:s åtagande ingår projektering, material, installationsarbete, driftssäkring, tester/verifieringar, dokumentation, tekniskt stöd och underhåll. Assemblin El är redan igång med projekt för FMV och Försvarsmakten. Flera nya insatser inom ramen för avtalet är under planering och kommer att genomföras kontinuerligt.

Svevia har vunnit ett nytt uppdrag i Bjästa för underhåll av kommunens gator, vägar och fastighetsytor. Uppdraget gäller från 1 oktober. Området Bjästa omfattar samhällena Bjästa, Köpmannholmen och Sidensjö. Tidigare har kommunen själv skött om området men har i år valt att upphandla en entreprenör för uppdraget. – Vi sköter sedan tidigare om området Björna-Bredbyn för Örnsköldsviks kommun och ser fram emot att göra vägarna säkra och framkomliga även i den här delen av kommunen, säger Kenneth Thörn, Svevia. Uppdraget omfattar 42 kilometer gator, 93 kilometer enskilda vägar, gångoch cykelbanor samt ytor vid de kommunala fastigheterna i området som skolor, servicehus och idrottshallar. Kontraktet är värt 9,6 miljoner och sträcker sig över 3 år med möjlighet till ett års förlängning. Kontraktet började gälla den första oktober i år.

Tar över parkeringsdriften i NACKA FORUM

225 ton Plexiglas Soundstop till Silkeborg Under hösten invigdes ett av Danmarks mest spektakulära och största motorvägsprojekt någonsin. Totalt är det 29 kilometer motorväg som i ett slag underlättar genomfarten betydligt för boende i Silkeborg med omnejd. Längs motorvägen har man monterat hela 225 ton Plexiglas Soundstop från gop för att minimera störande trafikbuller för både boende i området och dess rika fauna. Projektets arkitekter har arbetat med olika slags uttryck för att skapa en design som följer motorvägens färd genom natur och stadsmiljö. Längs naturområden används skogsgröna bullerdämpande skivor som smälter in i barrskogens omgivningar. De delar av motorvägen som istället letar sig längs stadens bebyggda områden låter istället trafikanterna följa stadens puls genom de transparenta skivorna i grönt eller orange.

I mitten av november började parkeringen i Nacka Forums att drivas i Parkmans regi. För bästa kundupplevelse väljer även Nacka Forum, precis som Täby Centrum, att installera det kamerabaserade parkeringssystemet AUTOPAY. AUTOPAY som är det modernaste bomfria systemet på marknaden gör det smidigare för kunderna att parkera. Kameror läser av registreringsskylten vid in och utfart och på så vis loggas parkeringstiden. Kunden får nu flera olika sätt att betala för sin parkering på, men en stor fördel är framför allt att man inte kan få några parkeringsböter. I och med att bommarna nu försvinner så blir det mindre köer in och ut ur garaget. Även månadsparkörer som hyr plats i garaget får en smidigare upplevelse då tillståndet blir elektroniskt och är kopplat till registreringsnumret.

NYHETER

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

Vi vill förstärka leverantörssidan inom järnvägsförnyelse och underhåll, säger Strukton Rails vd Robert Röder.

Skanska uppgraderar järnvägsnät i södra England Skanska har, i samarbete med Aecom, Colas Rail och Mott MacDonald, tecknat avtal med Network Rail om att designa och bygga Waterloo and South West Upgrade på South West Trains järnvägsnät i södra England. Det totala kontraktsvärdet är GBP 453 M. Skanska kommer inkludera sin del av kontraktet, värd GBP 165M, cirka 1,9 miljarder kronor, i orderingången för Skanska UK i det fjärde kvartalet 2016. Projektet omfattar design och konstruktion för att åter ta Waterloo International Terminal i bruk, plattformsmodifieringar vid Waterloo station, förbättringar av andra stationer längs sträckan samt järnvägssystem. Wessex Route är en del av järnvägsnätet South Western, som ansluter terminalen på Waterloo station – en av Storbritanniens mest trafikerade stationer – med sydkusten, vilket kommer att bidra till bättre förbindelser för miljontals passagerare. Med fokus på innovation, hållbarhet och samarbete har konsortiet, tillsammans med Network Rail, samlat internationell expertis för att leverera en förbättrad järnväg som kommer att öka kapaciteten med 30 procent och stärka järnvägsnätet inför framtiden. Arbetet påbörjades i november och projektet kommer att vara slutfört i april 2019.

Norconsult ökar säkerheten på Mittbanan Mittbanan har idag ett antal brister som gör att tågens hastighet är låg och det är svårt att utveckla trafiken med ett stort antal plankorsningar. Mittbanan mellan Storlien och Sundsvall, är en äldre bana med låg och ojämn standard. Regionen genomför nu tillsammans med Trafikverket ett större projekt ”Funktionella mittstråket” med stora satsningar på att öka kapaciteten och att korta restiderna. Detta ska främst ske genom olika trimningsåtgärder, nya stationer, bortplockade plankorsningar m.m. En ny station planeras också i Nälden. Projektet ska genomföras fram till 2019. Som en del av detta har Norconsult vunnit uppdraget att ta fram förfrågningsunderlag för utförandeentreprenad och byggplatsuppföljning för sträckan Stöde och Sundsvall V. När säkerheten höjts kommer hastigheten höjas på sträckan mellan Stöde och Sundsvall V och det blir möjligt att framföra tåg med överhastighet på sträckan. Uppdraget kommer att pågå mellan november 2016 och december 2017.

Strukton ökar närvaron i järnvägsbranschen Den svenska järnvägsbranschen står inför resursbrist de närmaste åren. Spåren på svensk järnväg är i stort behov av förnyelse, samtidigt har bolagen allt svårare att bemanna planerade arbeten med rätt kompetens. Som en dellösning stärker Strukton Rail resurserna genom ett nytt dotterbolag, RBS AB. RBS är ett nybildat bolag som kommer att arbeta med upprustningsoch förnyelsearbeten. Fokus blir bland annat spårförnyelser, kontaktledningsbyten och upprustning av signalsystem. Geografiskt verksamhetsområde blir Skandinavien. RBS AB startar i litet format och kommer att arbeta i egna entreprenader, men också vara underentreprenör åt andra järnvägsföretag. – Vi har tittat på branschföretagens möjligheter och insett att kvalitet och säkerhet kan bli lidande om vi inte hittar nya lösningar för kompetensförsörjning. Det planeras stort för satsningar på järnvägen vilket är väldigt bra, men då gäller det att branschen har människor som kan genomföra arbetena på ett bra sätt. Med RBS utvecklar Strukton några av våra specialistkompetenser på järnvägsunderhåll, samtidigt som vi slår ett slag för kraven om god kvalitet och arbetsmiljö hos branschens leverantörer av personalresurser. Kraven behöver höjas säger Robert Röder, vd Strukton Rail och ordförande i järnvägsentreprenörernas branschförening FSJ. Under kommande veckor inleds rekryteringar till RBS, därefter börjar företagets operativa arbete.

VÄRLDSLEDANDE LASTFÖRANKRING PÅ VÄG OCH RÄLS ExTe TU™ Fallande längder Standardlängder

Kortvirke

Com 90™

Stödbankar SR6™

Sågat virke D-serien™

SR8 Timber Bunk™ Extrema dimensioner S-serien™

A-serien™

Fastening Systems™

Sågat virke

System 180™

E-serien™

System 144™

Helstam

Fallande längder

ExTe TL™

ExTe Multi™

Styckegods Fällbanke Autonordic™ SR6 Timber Bunk™

Kortvirke

ExTe TL™

Com 90™

Autonordic™ D-serien™

D-serien™ Support Bolsters and Grip Protextions

Fallande längder 20’ Cassette™

SR12™ Sågat virke

A-serien™

Stödbankar ExTe TU™ A-serien™ Styckegods

Stakar och hylsor för flakmontering

Specialanpassningar Com 90™

SR6 Timber Bunk™

Sågat virke

System 180™

Standardlängder

Fällbanke

SR6+ Timber Bunk™

ExTe Maxi™

LANDSVÄG

JÄRNVÄG Personliga kontakter med tusentals kunder över hela världen och rötterna i den svenska skogen är hemligheterna bakom våra framgångar. Det skapar idéer och resurser för ständig utveckling av nya produkter. Därför är vi världens ledande tillverkare av timmerbankar och automatiska spännare för landsväg och järnväg. Läs mer på www.exte.se

Lastförankring är ett begrepp. Vi uppfann det.

Nyttotrafiken på Göta Älv från Göteborg till Trollhättan och Vänern hotas om slussarna inte ersätts av nya. Foto: Gösta Löfström

JÄRNVÄG

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

Nya slussar krävs i Trollhättan

Utan politiska beslut om miljardinvestering hotas Vänersjöfarten Om inte slussarna i Trollhättan ersätts av nya slussar inom en 15-årsperiod kommer Vänersjöfarten på sikt att tvingas till nedläggning. Det är Trafikverkets slutsats efter den trafikslagsövergripande stråkstudie Göta Älv – Vänerstråket som gjorts och en strategi för val av åtgärder som presenterats i höst. AV GÖSTA LÖFSTRÖM

De gamla slussarna i Lilla Edet och Trollhättan är otillräckliga och i så dåligt skick att det inte är aktuellt med upprustning, enligt Trafikverket. Det är heller inte möjligt att renovera eller bygga om befintliga slussar utan att hela Vänersjöfarten äventyras.

En investering i helt nya slussar, en parallell slusstrappa i Trollhättan, beräknas uppgå till mellan 2,5 och 3,6 miljarder kronor. Slussarna blir färre och större. Då räknar man med att bygga en ny sluss i Lilla Edet i Göta Älv nedströms Trollhättan och ersätta nuvarande fem slussar i Trollhättan med

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

fyra nya och stora nog att kunna öka kapaciteten per fartyg med 20 – 25 procent. Dagens fartygsbredd på max 13,4 meter skulle då kunna ökas till drygt 15 meter. Samtidigt efterfrågar Sjöfartsverket större marginal, bland annat för att enklare kunna sköta ishanteringen. Alternativet att stänga nyttotrafiken och endast rusta upp nuvarande slussar för den lättare turisttrafiken till Vänern skulle kosta 650 miljoner kronor enligt studien. – Vi har gjort en åtgärdsvalsstrategi, ett beslutsunderlag för regeringens infrastrukturplan till våren 2018 som ska gälla för tiden fram till 2029, säger Trafikverkets projektledare Bertil Hallman. Vi hoppas förstås på ett positivt beslut och att få komma igång så snart som möjligt.

SÄMRE SKICK ÄN VÄNTAT

För att behålla Vänersjöfarten i framtiden krävs alltså nya slussar och att medel beviljas i infrastrukturplanen 20182029. I sin ”Trafikslagsövergripande stråkstudie Göta älv–Vänerstråket”, konstaterade Trafikverket att slussarna är i sämre skick än man först trodde. – Detta med bäst före år 2030 har bara förstärkts när vi gjort den här åtgärdsvalsstudien över Göta Älv och Vänersjöfarten, säger Bertil Hallman, som vill börja bygga 2026. – Många delar i slussarna är i så dåligt skick så vi ser inte renovering som ett alternativ. En renovering av befintlig led skulle också innebära för stora störningar i trafiken.

TVÅ SCENARION UTREDS FÖR GÖTA ÄLV–VÄNERSTRÅKET: 1. Nybyggnad av slussled i ny sträckning. Nya slussar byggs i Trollhätte kanal. Godstransporter till och från Vänern sker med sjöfart. Slussarna kan dimensioneras för större fartyg än idag, vilket stärker sjöfartens konkurrenskraft. Detta alternativ möjliggör en utveckling av sjöfarten samt möjliggör samordning med skredsäkringsåtgärder i Göta älvdalen. 2. Avveckling av befintlig slussled. Dagens slussled i Trollhätte kanal, den 100 år gamla tredje generationens slussar, avvecklas för handelssjöfart senast år 2030. Godstransporter till och från Vänerområdet sker främst med lastbil till hamnar på västkusten. Åtgärder vidtas i 1916 och 1844 års slussleder för att bibehålla turistsjöfarten. Enligt Sjöfartsverket är slussen i Lilla Edet i sämst skick, vilket gör det befogat att påbörja arbetet där. – Jag skulle tro att man parallellt börjar ta ut berget i Trollhättan eftersom det är en längre process. Målet bör vara att i stor utsträckning ha delar av projektet klara till 2030, säger Bertil Hallman.

HÅRD KONKURRENS

Även om Bertil Hallman utgår från ett besked våren 2018 som innebär en tryggad framtid för Vänersjöfarten så är det fler infrastrukturprojekt som slåss om pengarna. Men ett negativt besked skulle innebära dödsstöten för sjöfarten i området. – Blir det inga pengar så säger Sjöfartsverket att man tänker förbereda en nedläggning. Godset får då i stället hanteras med lastbil i första hand och sedan järnväg. Enligt infrastrukturpropositionen, som regeringen presenterat i höst ska ”slussar finansieras via den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet”. – Ska man tolka den så är det positivt. Det negativa är att enligt modellen som vi använt för samhällsekonomiska kalkylen så kan vi inte räkna hem det här projektet. Därför blir

TRANSPORTER

Att främja kustsjöfarten och utveckla en svensk modell för inlandssjöfart är en del av regeringens politik för att stärka sjöfarten. En ökad andel gods med sjöfart kan avlasta både väg och järnväg och bidra till regeringens arbete för hållbara transporter och fler jobb. /Anna Johansson, infrastrukturminister

det ytterst en politisk bedömning. Men det finns också många effekter som inte ingår i modellen, som till exempel arbetstillfällen i framför allt Karlstadsregionen.

HOPPFULLT TECKEN

Ett tecken på att regeringen är positiv till en satsning på nya slussar i Trollhättan är att den i höst gett Sjöfartsverket i uppdrag att analysera möjligheten att öka andelen kust- och inlandssjöfart i Sverige. Sedan över ett år tillbaka är inlandssjöfart tillåten på Vänern via Göta älv ner till Göteborg samt på Mälaren ut till Stockholm respektive Södertälje kanal. Dock finns ännu enligt definitionen ingen inlandssjöfart i Sverige. På den Europeiska kontinenten är inlandssjöfart ett vanligt godstransportmedel. Inlandssjöfart präglas av fartyg som är byggda för just inlandssjöfart och inte tillåts gå ute på haven. – Att främja kustsjöfarten och utveckla en svensk modell för inlandssjöfart är en del av regeringens politik för att stärka sjöfarten. En ökad andel gods med sjöfart kan avlasta både väg och järnväg och bidra till regeringens arbete för hållbara transporter och fler jobb, säger infrastrukturminister Anna Johansson.

FAKTA VÄNERSJÖFARTEN • • • • • • • • • •

Total godsmängd 2014: Cirka 1,6 miljoner ton gods. Dominerande godsslag: Papper, pappersmassa, trävaror, malm och jordbruk. Bulkbetonat gods, begränsad containertrafik Omkring 650 fartygsanlöp 2014 i Vänern. 1 000 lastfartyg och 2 500 fritidsbåtar passerade Klaffbron i Trollhättan. 90 procent utrikestrafik utan ingen omlastning i Göteborg. Export och import, främst till och från Värmland. Till/från hamnar främst i: Danmark, Holland, Belgien, Tyskland, Storbritannien, Finland och Baltikum. Större hamnar i Vänern: Lidköping, Otterbäcken, Gruvön, Kristine hamn och Karlstad. Ett fullastat Vänermax-fartyg (4 000 ton) motsvarar 5-6 fullastade godståg eller uppemot 175 lastbilstransporter. Dagens slussar i Trollhätte kanal är: 89 m långa, 13,4 m breda och 5,4 m djupa.

JÄRNVÄG

Det är trångt för de största fartygen i nuvarande slussar. Foto: Gösta Löfström

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

Dubbelspår för ökad kapacitet och bullerskydd för närboende är viktiga delar i utbyggnad och upprustning av Roslagsbanan.

JÄRNVÄG

Roslagsbanan rustas och byggs ut med dubbelspår Kapacitet, tillgänglighet och säkerhet. Det är nyckelorden när SL bygger ut och rustar upp Roslagsbanan. – Det krävs för att behålla och helst öka andelen resande med Roslagsbanan med hänsyn till den regionala utvecklingen i Stockholm läns nordöstra kommuner, säger Joacim Öhman, programledare på SL för Roslagsbanans utbyggnad. AV THOMAS ANDERSSON

Mer än 45 000 resenärer per dygn använder Roslagsbanan. De flesta är jobbpendlare mellan Stockholm och kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna och Österåker. På 1960- och 70-talen var det kanske främst utbyggnadsplanerna för tunnelbanan som gjorde Roslagsbanans framtid osäker. Kommunala folkomröstningar 1980 i Täby och Vallentuna med starkt stöd för att bevara banan blev en vändpunkt. Den Roslagsbana som idag är Sveriges enda smalspåriga järnväg med reguljär trafik – och som sedan dess underhållits och även försetts med nya fordon – är nu föremål för en betydligt mer omfattande upprustning. – Vi ger oss in i en befintlig anläggning som vi bygger ut och moderniserar. Att få de här tekniska systemen att fungera ihop är en väldigt stor utmaning, säger Joacim Öhman. En för kapaciteten avgörande del är utbyggnaden med dubbelspår. Arbeten som sedan 2010 pågått på vissa delsträckor, bland annat Rydbo-Åkers Runö, Åkersberga mot Österskär samt Visinge-Täby Kyrkby mot Kårsta. Efter årskiftet 2017 fortsätter kompletteringen med dubbelspår på den 3,2 kilometer långa sträckan mellan Hägernäs-Arninge mot Österskär. Dubbelspårens betydelse för kapaciteten resulterar i punktligare och mindre störningskänslig trafik. De möjliggör också ökad turtäthet för flertalet resenärer.

BULLERSKYDD

Nya spår betyder att mer mark måste tas i anspråk. Många gånger med bostadsområden

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

JÄRNVÄG strax intill och nutida miljönormer och regler, framförallt när det gäller buller, att ta hänsyn till. – Där vi har tät bebyggelse från båda håll så är det också så klart en stor utmaning. Samtidigt som det visar på infrastrukturens betydelse. Banan har ofta varit där från början och skapat förutsättningar för bebyggelsen som sedan kommit, konstaterar Joacim Öhman. Under 2017 fortsätter arbetet med bullerskydd med uppsättning av bullerskyddsskärmar längs nya dubbelspår vid Bråvallavägen och Djursholms Ekeby söder om Roslags Näsby. I Täby och Vallentuna har fastigheter nära spåren redan försetts med skärmar för uteplatser och bullerdämpande fönsteråtgärder. I upprustningen av Roslagsbanan ingår även inköp av 22 nya 60-meters fordon. Motordrivna tågvagnar som jämfört med de gamla tågsätten motsvarar tre vagnar, inklusive en motorvagn. De nya fordonen, med beteckningen X15p, ska parallellt med redan upprustade äldre vagnar succesivt sättas in i trafik med början 2020. Vilket även det bidrar till ökad kapacitet och möjlighet till tätare trafik. Bekvämare och säkrare, med bland annat insteg i höjd med perrongen, plus moderna informationssystem, är ytterligare bonuspoäng för Roslagsbanans resenärer när de nya tågsätten börjar rulla.

TILLGÄNGLIGHET OCH SÄKERHET

Ökad tillgänglighet är ett annat viktigt inslag i utbyggnad och upprustning. Åtgärder som berör banans alla 38 stationer och där mycket redan är gjort. Här handlar det bland annat om att nya ramper byggs och att befintliga förses med kontrastmarkeringar, handledare, räcken och avåkningsskydd. Perronger som utrustas med orienteringsplattor för synskadade och plattformsändar som får nedfallningsskydd är andra åtgärder bland många andra för ökad tillgänglighet. Som att den nu färdiga upprustningen av banans 101 tågvagnar resulterat i tågsätt där mellanvagnarna fått bredare dörröppningar och bättre utrymme för resenärer med rullstol och barnvagn. När det gäller ökad säkerhet är även där i slutet av 2016 en rad åtgärder avklarade. Ett antal plankorsningar med allmänna bilvägar har försvunnit och hinderdetektorer – som stoppar tåget om en bil är instängd mellan bommarna – är installerade vid samtliga kvarvarande plankorsningar med biltrafik. Halvbommar har ersatts med helbommar och i projektplanerna ingår att bygga planskilda korsningar vid Frescati, Enebybergs station samt vid Ullna Kvarnväg norr om Arninge. Några delprojekt sticker ut.

– Med de tekniska system som vi nu installerar har vi en riktning där Roslagsbanan håller på att bli väldigt modern, säger Joacim Öhman, SL:s programledare för Roslagsbanans utbyggnad.

Ett helt nytt resecentrum Arninge planeras på linjen mot Österskär. Ombyggnaden av Roslags Näsby station som ska vara klar 2017 inkluderar nya mittplattformar, vänthallar, hissar och rulltrappor. I anslutning till stationen byggs gångoch cykelbanor. De nya tågen på Roslagsbanan kräver ny infrastruktur för service och logistik. Därför börjar 2017 de förberedande arbetena med att uppföra en ny depå i Molnby i Vallentuna kommun. Anläggningen med bland annat uppställningshall, verkstad och kontor ska stå klar 2019.

KULTURLANDSKAP

Utbyggnaden av Roslagsbanan är en mångmiljardsatsning på en framtida infrastruktur med rötterna i 1800-talet. Men de arkeologiska utgrävningarna som föregått kommande depåbygge i Molnby visar att tågresenärerna i Roslagen färdas i ett rikt uppländskt kulturlandskap med betydligt äldre och vidsträcktare anor än så. I november 2016 lyfte arkeologen Elin Säll på en sten i en 3 000 år gammal bronsålders grav i Vallentuna. Fyndet en gömd skatt med 163 silvermynt från 900-talet med arabisk skrift från det fjärran Samarkand, dagens Uzbekistan och Iran.

FAKTA ROSLAGSBANAN Invigd: 1885. Spårlängd: 65 kilometer. Linjer: Nr 27, 28 och 29 från Stockholm Östra mot Kårsta, Österskär och Näsbypark nordost om Stockholm. Utbyggnad, upprustning: Dubbelspår, om- och nybyggnad av stationer och depå, upprustade och nya tåg, ökad säkerhet och tillgänglighet m.m. Färdigt: År 2023, enligt nu beslut program. Kostnad: 9,6 miljarder kronor

COWI projekterar dubbelspårsutbyggnaden för sträckan Hägernäs – Ullna kvarnväg på Roslagsbanan i syfte att höja kapaciteten och tillgodose tillgängligheten för resenärer. Läs mer på: www.cowi.se

Den nya, till större delen underjordiska, Norsborgsdepån är avgörande för uppgraderingen den Röda linjen i Stockholms DAGENS avINFRASTRUKTUR #6 •tunnelbana. 2016 Foto: Erik Mårtensson

JÄRNVÄG

Ny underjordisk Norsborgsdepå

förbättrar Stockholms tunnelbana Norsborgsdepån vid Eriksbergsåsen är färdig. Nu väntar den på de nya vagnar som ingår i uppgraderingen med fler tåg och tätare trafik på den Röda linjen i Stockholms tunnelbana. – Då krävs det också mer garage och verkstad, säger Stefan Lindqvist, projektledare för Storstockholms Lokaltrafik. AV THOMAS ANDERSSON

Den nu färdiga Norsborgsdepån ligger på SL:s spårområde, alldeles intill Norsborgs tunnelbanestation. Depån med verkstäder, tvätthall och åtta kilometers spårlängd, mestadels under jord, är till stor del resultatet av ett samverkansprojekt mellan SL och NCC. Entreprenören Skanska har stått för omfattande sprängningsarbeten. Större delen av Norsborgsdepån ligger under jord i Eriksbergsåsen. Depåns placering i Norsborg betyder att den är placerad i anslutning till den Röda linjens södra ändstation. En naturlig lokalisering när det inte var möjligt att bygga ut den gamla Nybodadepån i Liljeholmen. – Då var det bättre att bygga den nya depån vid någon av ändstationerna och det blev Norsborg. När vi ändå bygger

nytt så ser vi till att avlasta den gamla depån i Liljeholmen. Det sistnämnda innebär en logistisk vinst. När den nya Norsborgsdepån tas i bruk – enligt planeringen mot slutet 2017 – kommer inte längre tomma vagnar, som idag, att köras utan resenärer från Liljeholmen till ändstationerna innan de sätts in i passagerartrafik. I Norsborg är nu depåns tre underjordiska bergtunnlar med sammanlagt åtta kilometer spår på plats. Resultatet av prisbelönta sprängningsarbeten som entreprenören Skanska utförde åren 2013-2014. Hallar för uppställning och tvätt, liksom provspår, är förlagda under jord. Tunnelbanetågens väg ner till den underjordiska delen av

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

JÄRNVÄG Norsborgsdepån går genom en 320 meter lång betongtunnel. Verkstäderna för underhåll av tåg och vagnar ligger ovan jord på Hallundavägen vid tunnelbanestationen.

KOMPLEXT PROJEKT

Den nya Norsborgsdepån är en del av upprustningen av Röda linjen där även nya tunnelbanetåg, plus ett nytt trafikstyrningssystem, ingår. Samverkansprojektet mellan SL och NCC – tillsammans med Skanska och övriga inblandade entreprenörer – har rott ett komplext infrastrukturprojekt i hamn med hjälp av exempelvis ledarskapsutbildningar och workshops. – Vi har hanterat i stort sett alla discipliner som du kan ha i ett byggprojekt. Att koordinera allt det här har varit en utmaning! Utöver sådant som konstruktionslösningar och kostnadseffektivitet har även andra viktiga omständigheter penetrerats i samverkansformerna. Som en strävan att minimera störningarna för närboende. Ett 40-tal meter rakt ovanför Norsborgdepåns underjordiska del i Eriksbergsåsen ligger bostadshus. – Den här depån är faktiskt byggd på ett ställe där den inte riktigt får plats. Vi har fått spränga oss in och göra tunnlar under Eriksbergsåsen, där det ovan jord bor drygt ett par tusen människor eller så, säger projektledare Stefan Lindqvist. Sprängningsarbeten som för övrigt förlades till tider som inte sammanföll med den närliggande förskolans vilostunder … – Det organisatoriska är oftast den största utmaningen vid stora miljardprojekt, även här. Att bilda rätt organisation och få alla inblandade att dra åt samma håll. Det har vi bevisligen lyckats med. Vi har levererat i tid och under budget, summerar affärschef Matti Virkki, Avdelning Hus Stockholm på NCC Building Sweden.

FAKTA, NYBYGGNAD TUNNELBANEDEPÅ, NORSBORG Kommun: Botkyrka Byggherre: AB Storstockholms Lokaltrafik Totalentreprenör: NCC Sverige AB Sprängningsentreprenad: Skanska Sverige AB Färdigt: Januari 2017 Värde: 2 Mdkr

WINDHOFF Bahn- und Anlagentechnik GmbH Hovestraße 10 48431 Rheine - Germany www.windhoff.com Undergolvslyftare för alla tågtyper.

Rangerfordon i alla storlekar, rälsgående och som 2 vägs-fordon.

UTRUSTNINGAR FÖR VERKSTÄDER

WINDHOFF JÄRNVÄGSFORDON

/ Lyftbockar, fasta och mobila

/ Konstruktion och underhåll av kontaktledningar

/ Undergolvlyftanläggningar / Svängbord och traverser

/ Konstruktion och underhåll av spår och spåranläggningar

/ Teletrac fordon

/ Transportfordon

/ Boggi mätningssystem

/ Järnvägsfordon

/ Arbetsplattformar, fasta och

/ Tillbehör

mobila

Mobila lyftbockar anpassningsbara efter alla tågtyper och teknisk anpassning till er verkstads behov.

C.I.PIHL Töpelsgatan 5A SE-416 55 Göteborg Tel +46 31 703 34 40 www.ci-pihl.com 19

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

SÄKERHET

40 mil stängsel längs järnväg har byggts de senaste två åren, här av typ stålnätspanel. Foto: Johanna Holmin

Stängsel vid järnvägar ska rädda liv Trafikverket investerar runt 30 miljoner kronor om året på nya stängsel som ska rädda liv vid järnvägar. Framför allt Stockholm, Göteborg och Malmö har fått stängsel tidigare och nu satsas det runt om i hela landet på stängsel som stänger ute obehöriga från järnvägsspåren. Men även kameraövervakning av spårområden behövs. AV GÖSTA LÖFSTRÖM

Varje år omkommer i Sverige runt 100 personer som blir påkörda av tåget. Upp emot 80 procent av dem är människor som tar livet av sig, resten är rena olyckor. För att minska dödsfallen satsar nu Trafikverket på ytterligare instängsling av järnvägsspår. Tidigare har särskilt storstadsområdena, där påkörningarna varit flest fått denna form av säkerhetshöjande installationer och nu satsar man bredare. Även om järnvägen är mycket säker för de som åker med tågen så är det alldeles för många utomstående som blir påkörda av tågen. Många människor som genar över spåren där banvallen ligger helt öppen för att vinna tid på väg till skolan eller jobbet missbedömer riskerna. Tågen har ofta mycket hög fart och de hörs ofta inte förrän det är för sent att reagera. De har heller ingen möjlighet att stanna för hinder på spåren. Dessutom är det absolut förbjudet att vistas på spåren.

HÖGRE OCH STARKARE

De nya staketen är så höga att man inte kan ta sig över dem och de är tillräckligt kraftiga för att det inte ska gå att klippa upp dem. – Vi arbetar med en typ av stängsel som vi kallar Stålnätspanel som finns utmed utsatta sträckor och säkra bangårdar, säger Helena Rådbo, som är sakkunnig inom trafiksäkerhet och Trafikverkets samordnare mot obehörigt spårbeträdande. – Vi följer en lista över platser där det varit personpåkör-

ningar. Många av de utpekade platserna har åtgärdats. Hittills har vi satt stängsel på närmare 40 mil järnväg under de senaste två åren. – Även kameraövervakning används. Ett antal platser ligger i planen. Vi har haft ett pilotprojekt runt Malmö och Lund som fallit väl ut. Kameraövervakning kan korta ledtiderna när det gäller att ta reda på hinder som uppstår och få igång trafiken igen efter larm.

MÅSTE ÖKA TAKTEN

I Trafikverkets rapport ”Åtgärder mot personpåkörningar på järnväg” från 2016 konstateras att utbyggnadstakten måste öka. De åtgärder som genomförts till och med år 2015 har en teoretisk effekt motsvarande 18 sparade människoliv. För att kunna nå målet om 55 sparade liv till år 2020 måste åtgärdstakten öka. Det har tagit lång tid att få igång de åtgärder som behövs för att kunna nå halveringsmålet. Framtagande av stängselstandard och kameraöver- vakningskoncept, genomförande av behovsinventering i fält samt upphandling av genomförande av åtgärder (som även försenats av överklaganden) har tagit betydande tid i anspråk, står det i rapporten. Då dessa delar nu i stort sett är på plats finns det fortfarande förutsättningar för att kunna nå halveringsmålet till år 2020. Detta förutsätter dock att utbyggnaden av kameraövervakning kan ske som planerat eftersom det är denna åtgärd som (i kombination med stängsling) förväntas ge de största effekterna.

extends road safety

www.bluesystems.se info@bluesystems.se +46 31 29 72 16

Vi utvecklar och säljer vägräcken, broräcken, mitträcken och bullerskärmar.

Saferoad Birsta AB är ett verkstadsföretag som i över 50 år har utvecklats till att bli ett av de ledande företagen när det gäller trafiksäkerhet. Vi utvecklar produkter som klarar högt ställda krav till lägsta kostnad. Vi tillhandahåller även montage och ger tekniska förslag till lösningar inom våra produktområden.

Vill du veta mer om bro- och vägräcken? Kontakta oss. Saferoad Birsta AB · Telefon: 060 527200 · Mail: order.birsta@saferoad.se

saferoadbirsta.se

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

SÄKERHET Regeringen och Trafikverket satsar på ökad och säkrare cykling.

Cykling blir säkrare för 100 miljoner Säkerhetsnivån för cyklister är en av de största utmaningarna på trafiksäkerhetsområdet. Trafikverket vill göra det möjligt för allt fler att välja cykeln i stället för bilen vid kortare resor. Framför allt handlar det om att fler ska kunna cykla till och från jobbet eller skolan. 100 miljoner kronor har avsatts i regeringens budget för 2016 och 2017. AV GÖSTA LÖFSTRÖM

Det ska kännas tryggt att följa sina barn till skolan på cykel eller att låta barnen cykla själva till skolan. Trafikverkets mål är att antalet cyklister ska öka. Därför samarbetar verket med kommuner och andra aktörer om åtgärder som leder till ökad och säker cykeltrafik. Det krävs till exempel fler cykelvägar och säkrare trafikmiljö för gång- och cykeltrafikanter. En annan av verkets uppgifter är att informera om lagar och regler så att det blir tydligare och enklare att förstå hur man cyklar säkert. Det kan till exempel vara att informera om vilken utrustning en säker cykel ska ha och hur viktigt det är att använda hjälm. Det finns många vinster med arbetet med att skapa bra förutsättningar för att cykla i stället för att köra bil. Folkhälsan blir bättre, eftersom cyklister får en naturlig vardagsmotion, och både miljön och framkomligheten vinner på att fler väljer cykel i stället för bil för korta resor. Arbetet grundar sig på nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik från 2014 och har mynnat ut i en gemensam strategi för år 20142020. – Cykelstrategin och de frågor som hanteras inom denna bereds för närvarande i Regeringskansliet, säger infrastrukturminister Anna Johansson, som betonar att regeringen har ambitioner att bidra till ökat cyklande.

75 MILJONER NÄSTA

I 2016 års regeringsbudget föreslogs en tvåårig cykelsatsning och under 2016 har summan uppgått till 25 miljoner kronor. Under 2017 avsätts 75 miljoner kronor.

Medlen för 2016 används bland annat till nya och kompletterande cykelvägar samt cykelbefrämjande åtgärder exempelvis i form av planskilda korsningar för gång- och cykeltrafik i anslutning till resecentra. Regeringens avsikt med strategin och anslagen har varit att få olika aktörer, till exempel landets kommuner, intresseorganisationer och myndigheter, att ta sin del av ansvaret för att öka cyklandet. Cyklister beskrivs som en heterogen grupp av människor, kvinnor och män i olika åldrar och faser av livsskedet. De har olika resvanor, behov och förutsättningar. För att cykling ska bli ett mer attraktivt transportmedel behöver det bli säkrare att cykla. Regeringen beskriver rent av cyklisters säkerhet som en av sina största utmaningar när det gäller trafiksäkerhet.

MEST SKADADE TRAFIKANTGRUPPEN

Cyklister utgör cirka 40 procent av alla allvarligt skadade i trafiken, vilket innebär att cyklister är den mest utsatta trafikantgruppen. Historiskt har trafiksäkerhetsarbetet när det gäller cyklister i första hand inriktats mot att minska antalet omkomna i kollision med motorfordon. Användningen av cykelhjälm och säkra passager för cyklister har därför varit i fokus. Men en ny problembild har vuxit fram. Åtta av tio som skadas allvarligt skadas i singelolyckor. Resterande 20 procent skadas i kollisioner med andra trafikanter, främst bilister, men även med andra cyklister och fotgängare. Halka är orsaken till närmare hälften av alla cykelolyckor.

För en säkrare arbetsmiljö Vi hittar odetonerat sprängmedel För din säkerhet i arbetet! Dolhund® by Dsec

Dsec Sverige AB - info@dsec.se - 0709-99 11 24 Formbetong annons 1/4 Dagens Infra nr 06-2016_orig.indd 1

2016-12-14 11:58

I studien gjordes mätningar av upplevd ansträngning, syreförbrukning med mera vid utrymning uppåt. Bilden är från Ideon Gateway. Foto: Mattias Delin

Uppmärksammad

SVENSK STUDIE OM UTRYMNING De publika underjordiska rummen och tunnlarna blir fler och allt djupare. Underjordiska garage, bussterminaler och järnvägsstationer innebär särskilda risker i händelse av brand. En försvårande omständighet är att utrymningen måste ske uppåt, i fasta trappor eller rulltrappor som stannat på grund av strömavbrott. AV KJELL-ARNE LARSSON

I en ny svensk studie om fysisk ansträngning, gånghastighet och beteende, presenteras resultat som kan användas vid design av trappor och rulltrappor.

FYSISK ANSTRÄNGNING

Studien har finansierats av Brandforsk och Trafikverket, med DeBrand AB och Briab brand & riskingenjörerna AB som bidragande finansiärer. Arbetet har utförts av Briab, Debrand och forskare från Lunds universitet (Division of Fire Safety Engineering, Ergonomi och Aerosolteknologi). Bland annat ville man undersöka om fysisk ansträngning är en beskrivande parameter och hur den påverkar gånghastighet, personflöde och beteende. En fråga var dessutom hur trappors design påverkar utrymningsförloppet vid utrymning uppåt i långa trappor. Forskarna anlade ett holistiskt perspektiv och gjorde först en litteraturstudie. Denna följdes av laboratorieförsök i en trappmaskin samt fältförsök i två trapphus och en stillastående rulltrappa. Litteraturstudien visade att den forskning som har gjorts huvudsakligen är från 1960- och 70-talen och utförd i utlandet. Delar av resultaten är inte aktuella idag, på grund av den utveckling som varit av människors fysiska förmåga med stor diversifiering,

VA-ledningar ger Norrlandet rent vatten

SÄKERHET

från vältränade till passiva och överviktiga. Den nyare forskning som har gjorts gäller nästan uteslutande utrymning nedför trappor.

ENSKILDA OCH GRUPPER

TEMA VA

DAGE N S IN FRA STRU K TU R #5 • 2 0 1 5

I den aktuella svenska studien gjordes försök i fält, dels i trapphus (Ideon Gate höjd 48 meter) och Kista Science Tower (109 m). Dessutom i en stillastående rulltrappa. Här valdes tunnelbanestationen Västra Skogen. Med en höjd av 33 meter och längd på 66 meter, är det Sveriges längsta rulltrappa. Föroch mätningarna gjordes både med personer som gick AVsöken KIM HALL en och en, samt med grupper. Syreförbrukning och hjärtrytm mättes hos och dei utkanten fick ocksåav uppge sin Sommarochförsökspersonerna villaidyllen Norrlandet Gävle subjektiva upplevelse av ansträngning. Utöver detta får rent vatten och bättre avloppsförhållanden när gjordes labbförsök i en bygger trappmaskin. Gästrike Vatten nya ledningar i området. En 13 km Till syftena med studierna hörde att få fram en metod att lång huvudledning har grävts ner i marken och från den mäta det fysiska arbetet under utrymning uppåt. Genom att ettjämföra antal områdesledningar till husen resultaten av mätningar på eni området. grupp i ettArbetet fältförsök, har föranletts med digert informationsarbete från enskilda individer i fältförsök och individer i trappmaskin, Gästrike Vattens sida. att, utifrån laboratorietester och skulle det vara möjligt kunskap om en populations fysiska förmåga, beräkna hur den Norrlandet som även är benämningen på Gävlebuktens norra fysiska ansträngningen påverkar gånghastigheten och således kust är känt för sina stora sommarvillor, sommarhem och även uppskatta utrymningstiden. fiskelägena Bönan Utvalnäs. Med anor drottning – Resultaten avoch studien kan användas avfrån bland annat branKristinas tid på 1600-talet blev Norrlandet ett kulturområde dingenjörer och byggnadskonstruktörer för dimensionering för allt grosshandlare. avframför utrymningsvägar och vid konstruktion av trappor avsedda På senare har allt fler sommarhus omvandlats primärt för tid uppåtgående förflyttning, berättar Johantill Norén permanent och därför har stugornas egna brunna och från Briab boende och en av forskarna bakom studien. Trappornas avlopp inte räckt till för det moderna hushållet. geometri, med steghöjd, steglängd och bredd har givetvis bety– Vi har lagt ner mycket på att ijusamråd medman de boende delse. Handledare blir allttid viktigare högre upp kommer enas om att detta är et viktigt miljöprojekt där man vill förhindra övergödning och föroreningar av marken som sedan leder ut i Östersjön, säger Stefan Hedström, projektledare på Gästrike Vatten. Hitintills har drygt 20 km av totalt 46 km grävts upp för att ge plats åt de nya dricksvatten- och VA-ledningarna. – Vårt arbete består i huvudsak av förläggning av spill- och vattenledningar. I samma schakt förläggs även elledningar och fiberoptiska kablar. VA-ledningarna ligger på frostfritt djup, ca två meter, och utgörs av plaströr, förklarar Thomas Wallentin, arbetschef för Peab anläggning Gävleborgs län. Projektet är indelat i fyra etapper varav etapp ett som inleddes våren 2014 och omfattade 13 km huvudledning inklusive åtta pumpstationer, utförda av Strabag är färdigbyggt. Etapp två som omfattar 13 km områdesledningar där W W . iUdecember PPLAN D Soch ST A N G Svara E Lklart . S Evåren arbetetW startade 2014 beräknas 2016, utförs av Peab. Områdesledningarna är lika många små

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

ledningar som huvudledningen är lång. Etapp tre som omfattar ca 15 km områdesledningar påbörjades i september 2015 och utförs av NCC. Den etappen beräknas vara klar i november 2016. Den sista etappen, etapp fyra, omfattar fem km områdesledningar och utförs av Berg & Byggteknik i Norberg. Samtliga områdesledningar ansluts lokalt till huvudledningen. – Vi har idag sju bandburna grävmaskiner i 25 tons-klassen och fyra hjulburna grävare engagerade på arbetsplatsen. Till största del sker ledningsdragningen i befintliga gator. Vi har bra dialog med de boende så att de vet vad som är på gång. Acceptansen blir större med information, säger Thomas Wallentin. Jehander Sand & Grus har levererat ca 30 000 ton bergmaterial som fyllnadsmassa i etapp två. Ramudden har tagit hand /Johan Norén om trafikavstängningar och Gävle Mätkonsult har satt ut och mätt in koordinaterna på marken. – Med tanke på att kommunfullmäktige i Gävle kommun beslutade 2012 att ledningsarbetet skulle utföras skyndsamt vid utrymningen. Storlek och placering av vilplan har också p g a förtätning av det gamla sommarstugeområdet har betydelse. projektet löpt på bra, tycker Stefan Hedström. – Iakttagelser av en grupps beteende vid utrymning uppåt visar att gruppdynamik kan öka motivationen, vilket påverkar FAKTA förflyttningshastigheten positivt och att man håller ihop och hjälper varandra uppåt, berättar Johan Norén.

Iakttagelser av en grupps beteende vid utrymning uppåt visar att gruppdynamik kan öka motivationen, vilket påverkar förflyttningshastigheten positivt och att man håller ihop och hjälper varandra uppåt.

norrlandet gävle Vad: Ny huvudledning och områdesledningar Referens: Byggtid: våren 2014- våren 2016 Forskningsrapporten heter ”Ascending evacuation in long Byggherre: Gästrike Vatten AB stairways: Physical exertion, walking speed and behaviour”, är Generalentreprenörer: Strabag, Peab, NCC, Bergav & Avdelningen Byggteknik för brandteknik vid Lunds universitet utgiven

och utgör den största och mest aktuella studien i världen när det handlar om utrymning uppåt.

tel 026-400 56 50

www.jehander.se

Spara tid och kostnader med simuleringsprogramvaran LS-DYNA® vid utveckling Vi CE-märkning utför alla typer mätningsuppdrag och av av vägräcken och stolpar inom bygg anläggning. enligt EN 1317 och och EN 12767

www.dynamore.se www.gmk.se

TMA-bilar eller populärt DAGENS INFRASTRUKTUR ”skyddseller kuddbilar” tar upp stora krafter och gör väg- och räddningsarbete tryggare.

#6 • 2016

TRANSPORT

Björn Wallin Transport AB

TMA skyddar servicearbetare på väg

Vi utför både akuta och planerade arbeten Jour TMA-bil dygnet runt t.ex. vid bärgning 070-471 10 82

Bokning

08-121 328 10

Arbete på trafikerade vägar är farligt. Men det finns många sätt att skydda dem som arbetar på väg. TMA eller populärt ”kuddbil” är ett sätt. I Örebro län är det exempelvis lag på att bilbärgare på skyddsklassade vägar ska täckas upp av TMA-bil vid bärgningsarbete. Men den regeln gäller inte i alla län. AV GÖSTA LÖFSTRÖM

TMA är en förkortning som står för Truck Mounted Attenuator, Det är ett arbetsfordon eller vanligare en särskild lastbil som är utrustad med påkörningsskydd och som står bakom de som arbetar oskyddat och täcker upp för påkörningar. Man talar populärt om skyddsbil eller kuddbil. Sådana bilar används framför allt vid vägarbeten. Skyddet består av ett deformationsblock som monteras

www.bwt.se info@bwt.se

SÄKERHET baktill på fordonet som står bakom eller följer efter dem som utför vägarbetet, klippning av gräs på vägslänten, beläggnings-, räckes- och belysningsarbeten till exempel. Mindre utbrett är att TMA regelmässigt används vid tillfälliga räddningsinsatser såsom trafikolyckor. Men i Örebro län är det sedan ett par år belagt med vite att inte skydda räddningsarbetare på detta sätt. Just när det gäller TMA-skydd vid bärgningsarbete gör Arbetsmiljöverket än så länge olika bedömningar på olika håll i landet. Region Öst har infört kravet på TMA-skydd.

SKYDDAR BÄRGARE

TMA Örebro AB är ett företag som sedan ett och ett halvt år arbetar med trafiksäkerhet både genom tre egna TMA-bilar på vägarna och med säkerhetsutbildning av yrkesförare och vägarbetare. – Alla bärgare i länet har samma krav på sig. Vi har totalt fyra bärgningsföretag här. I vårt företag servar vi framför allt Assistanskåren och Falck, säger Håkan Lundgren, vice vd på TMA Örebro. – Vi har tre bilar i ständig beredskap. I många fall är TMAchauffören på plats innan bärgaren hinner fram och kan förbereda bärgningsplatsen, skydda det drabbade fordonet, skylta ner hastigheten osv. – I början var det väldigt mycket motstånd mot nyordningen, idag tror jag inte någon bärgare vill vara utan det här skyddet, säger Håkan Lundgren, som påpekar att om polisen snabbt är på plats och kan spärra av området så är det jämställt med TMA-skydd.

TMA-BILEN Din TMA-Partner i Stockholm 070-777 99 91

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

Om en drabbad bil är minst halvförsäkrad omfattar försäkringen också TMA-assistansen.

SAKNAR SAMLAD SYN

– Vi i branschen ser problem i att Arbetsmiljöverket inte har en samlad syn i den här frågan, säger Håkan Lundgren och berättar att de själva under ett och ett halvt år drabbats av fyra påkörningar, tre av personbilar och en av lastbil. – Men vi har incidenter dagligen, konstaterar han. Pernilla Niia på Arbetsmiljöverket region Väst anser att en enhetlig regel för hela landet, som att begära TMA överallt, är fel väg att gå. ”Det är arbetsgivaren som ansvarar för att undersöka de arbetsrelaterade riskerna på aktuell arbetsplats. Riskerna som uppstår vid servicearbete på väg varierar från jobb till jobb”, har hon uttalat. Och hon har pekat på alternativa åtgärder, utrullbara vägbulor/farthinder, skyltning, påkörningsskydd till exempel TMA och avstängda vägbanor.

SKYDDAR INOM RIMLIGA GRÄNSER

Håkan Lundgren tror dock att TMA är en metod som kommit för att stanna. TMA-skyddet är gjort för att klara en påkörning med en bil på upp till tre ton och en hastighet på upp till 90 kilometer i timman. Efter en sådan påkörning ska bilens dörr gå att öppna utan verktyg. – För en personbil som kör på är TMA ett bra skydd. Mot en lastbil på 50 – 60 ton i hög fart hjälper ingenting, säger Håkan Lundgren.

Vi tar hand om er utbildning Allt för lager & Transport

AVTALSLÖSNINGAR, TMABILAR, YKB, ADR, TRUCK, MASKIN, D-HLR, Vi tar hand om er HLR, 1:a HJÄLPEN, ARBETE PÅ VÄG, utbildning Allt för lager & HETA ARBETEN, Transport SÄKRA LYFT, AVTALSLÖSNINGA ARBETSMILJÖ, TMABILAR, YKB, 019-103600 VALIDERING, mm www.tmaorebro.se ADR, TRUCK,

019-103600

www.tmaorebro.se

MASKIN, D-HLR, HLR, 1:a HJÄLPEN ARBETE PÅ VÄG, HETA ARBETEN, SÄKRA LYFT, ARBETSMILJÖ, VALIDERING, mm 27

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

SÄKERHET

Trafikverket kan rädda fler liv Sverige har under flera decennier gjort sig känt som ett land med fantastisk trafiksäkerhet, världsledande faktiskt. De senaste tio åren har dock allt för mycket hänsyn tagits till en liten grupp trafikanter när Trafikverket tappat fokus och istället lyssnar för mycket på Sveriges Motorcyklister. Det anser Håkan Nilsson, på vägräckesleverantören Blue Systems, som hävdar att det satsas på onödigt dyra lösningar utan att det ger någon ökad trafiksäkerhet tillbaka. – Låt trafiksäkerheten för alla trafikanter få avgöra valet av vägräckestyp. Trafikverkets produktstandard måste ställa krav på funktion, inte på produkt, säger Håkan Nilsson. Han vänder sig bland annat mot Trafikverkets skrivningar i VGU 2015 (om Vägars och gators utformning) som gör att entreprenörer vid vägbyggen måste välja onödigt dyra lösningar. I VGU 2015 ändrades reglerna för vilka krav som ska ställas på räckens släthet på TEN-T-vägnätet i Sverige. Ett vajerräcke uppfyller enligt Trafikverket inte kraven på släthet. – Trafikverket bör inte styra produktutvecklingen utan

låta företag utveckla form, material och design på en öppen marknad. Det leder till bättre, säkrare och mer kostnadseffektiva vägräcken, säger Håkan Nilsson och hävdar att det hela är ganska enkelt, samlade kunskaper kring trafiksäkerhet, ekonomi och miljö ger följande övergripande tumregler: *Betongbarriärer bör monteras i tät stadsmiljö, där hastigheten är relativt låg, trafikflödet jättestort och reparationsinsatser på vägräcken måste uteslutas så långt som möjligt. *Balkräcken och rörräcken monteras kring infartsleder med högt trafikflöde på relativt liten yta och i små radier.

SÄKERHET *På motorväg och landsväg är stållineräcket än så länge oslagbart räknat på trafiksäkerhet och kostnader inklusive den tätare reparationsfrekvens som de svagare stolparna kräver.

SVERIGE ÄR ETT FÖREGÅNGSLAND

Sverige har länge, för att inte säga alltid, varit ett framgångsrikt föredöme när det gäller trafiksäkerhet. Receptet har varit att få varje satsad skattekrona att skapa så mycket trafiksäkerhet som möjligt. Det har handlat om bland annat omläggning till högertrafik och informationskampanjer men också genom att bygga bort trafikfaror genom att skapa förlåtande vägmiljöer där motorvägar och 2 +1-vägar med stållineräcken har visat sig vara väldigt kostnadseffektiva lösningar. – Rätt räcke på rätt plats ökar trafiksäkerheten för alla trafikanter. Redan år 2000 presenterade NTF och Folksam ett gemensamt projekt som mynnade i att 125 liv om året kunde räddas enbart genom rätt räcke på rätt plats. Utvecklingsarbetet bör fortsätta och en viktig framgångsfaktor är att hela branschen deltar i den processen. Vi är beredda att vara delaktiga i processen och har försökt framföra vår syn på trafiksäkerhet.

RÄDDA SÅ MÅNGA SOM MÖJLIGT

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

och betongräcken gör. – Sedan starten 1992 har vi levererat ca 230 mil av vår produkt till det svenska vägnätet och totalt finns i Sverige cirka 600 mil stållineräcke. Kostnaden för Trafikverket inklusive alla reparationer över 30 års tid är ca 275 kronor per meter stållineräcke mot 590 kronor för motsvarande stålbalksräcke och 1 125 kronor för betongräcke som SMC vill ha. För dessa högre kostnader får vi inte någon som helst ökad trafiksäkerhet, säger Håkan Nilsson.

TESTADE PRODUKTER

Blue Systems AB är ett trafiksäkerhetsbolag med specialisering på vägräcken. Företaget levererar sido-, mitt- och slänträcken. Produkterna är testade för olika kapacitetsklasser inom såväl europeiska som amerikanska krockstandarder. – Så mycket trafiksäkerhet som möjligt för varje satsad skattekrona måste få styra. Det handlar fortfarande om en kombination av områden som lagar, regler, informationskampanjer, fordonsteknik och att bygga bort trafikfaror. Då skulle vi få rätt räcke på rätt plats, och då skulle vi rädda ännu fler liv, avslutar Håkan Nilsson. För att utveckla svenskt trafiksäkerhetsarbete krävs mer kunskap inom trafiksäkerhet, ekonomi och miljö, det räcker inte att lyssna på den som ropar mest.

Alltför stor hänsyn tas till en liten grupp trafikanter. Det finns i Sverige över nio miljoner trafikanter, men bara 70 000 är medlemmar i Sveriges Motorcyklister (SMC). Håkan Nilsson reagerar mot att Trafikverket, trots avsaknad av trovärdigt underlag, missgynnar stållineräcken i nya VGU 2015, väldigt mycket bygger istället på krav från SMC. – Varje år omkommer 250-300 människor på våra svenska vägar, samtidigt skadas nästan 3 000 personer svårt. Vi måste fokusera på att rädda så många människor som möjligt för varje satsad skattekrona. Svårast och dyrast är det att rädda oskyddade trafikanter och absolut svårast är det att rädda en motorcyklist som inte följer lagar och regler. – Varje år dör i snitt fyra till fem motorcyklister och uppemot tio skadas svårt i räckesrelaterade olyckor, alltså där vägräcken överhuvudtaget är inblandade i olycksbilden säger Håkan Nilson och förklarar att det inkluderar alla typer av vägräcken och det finns inget som tyder på att den ena eller andra typen av räcke skulle vara mer eller mindre farlig för motorcyklister. I själva verket visar det sig att en övervägande andel av dessa individer gör sig skyldiga till grova brott som föranleder olyckan, det handlar om alkohol- och drogpåverkan, vansinniga fortkörningar och annan grov vårdslöshet i trafik. Inte sällan saknas giltigt körkort och dessutom är motorcykeln ibland stulen. Håkan Nilsson menar att för den motorcyklist som följer lagar och regler så är vägräcket inte särskilt farligt. Samtidigt räddar vägräcken mängder av liv varje år, Trafikverket säger, enligt Håkan Nilsson, att stållineräcket räddar ca 80 liv varje år. Det har visat sig att även motorcyklisters liv räddas varje år just tack vare stållineräcket, konstaterar Håkan Nilsson.

KORT OCH DYRT ELLER LÅNGT OCH BILLIGT

Trafiksäkerhetsbudgeten är begränsad. Ett val när det gäller vägräcken står enligt Håkan Nilsson mellan att bygga kort och dyrt eller långt och billigt. – Sveriges framgångar inom trafiksäkerhet kommer sig mycket av att vi satsat på att få ut så mycket trafiksäkerhet som möjligt över så stora områden som möjligt, och stållineräckets egenskaper bygger just på att skapa hög grad trafiksäkerhet med små resurser, både ekonomiskt och miljömässigt. Materialåtgång och totalvikt är liten och räcket sätter, trots högre reparationsfrekvens, mindre än hälften så stora avtryck på miljön sett över 30 år som motsvarande stålbalks-

Intelligent systemövervakning iQS Trådlös signalinsamling i distribuerade nätverk

Vad är iQS™? iQS är ett system för intelligent övervakning av distribuerad elkraft. Det medger kontroll av ett teoretiskt sett obegränsat antal förbrukare eller sensorer via individuella styrenheter inom spänningsområdet upp till 24 kV och högre. Systemet nyttjar be�intligt eller dedikerat �i�i för rapportering av signalvärden och förenklar på så sätt larmgivning, utlösning eller kontroll av kritiska värden via dator, laptop, läsplatta eller smarttelefon. � miljöer där �i�i av olika anledningar inte �inns tillgängligt kan olika enheter inom iQS-systemet skapa sina egna lokala nät för kommunikation. Alternativt kan signalöverföring ske genom utnyttjande av be�intligt eller upprättat radionät.

Enkel installaƟon, enklare utbyggnad – Industry 4.0 är här

När en ny enhet behöver inkopplas är det bara att ansluta den till relevant nätspänning. Enheten kommer själv att rapportera sin existens till iQS-systemet och den är därefter en del av strukturen och färdig att leverera aktuella data.

Ta kontakt med oss redan idag för en nogrann genomgång av hur iQS kan förenkla och effektivisera inom er verksamhet.

Boliden Electro AB | Tel: 0910-69 94 00 | www.bolidenelectro.se | info@bolidenelectro.se

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

VA Rörarbeten som inte blir bra kan stå kommuner dyrt efter många år när leverantörers och entreprenörers garantiåtaganden har gått ut. Foto: Marie Louise Aaröe

Ledningsägare vill samverka med tillverkare Den kommunala samarbetsorganisationen 4S Ledningsnät vill samverka med tillverkare om framtidens produkter, men saknar en riktig plattform där till exempel kommuner och rörtillverkare kan mötas på lika villkor. AV GÖSTA LÖFSTRÖM

– Vi arbetar inte direkt med utveckling men deltar och initierar projekt som vi tror bidrar till att få fram kravställningar som rimmar med vår önskan och vision, säger Johan Hultén, enhetschef vid Kretslopp och vatten, Göteborgs stad, och engagerad i 4S Ledningsnät. Organisationen anser att ledningsägarna med erfarenhet av 150 års drift och underhåll kan komma utvecklingsprocesser till godo hos tillverkarna. – En plattform för samverkan och diskussion kring ett framtida PE-rörsystem är självklart en utmaning för 4S. En annan utmaning vi arbetar på är att ta fram en gemensam 4S AMA (allmän material- och arbetsbeskrivning). Men vi vill på sikt hitta plattformar för samverkan inom flera områden, samt förstås att få vårt nätverk att växa med fler medlemmar, säger Johan Hultén. – Jag hoppas att det är ett gemensamt intresse även från våra tillverkare att hitta former för hur dels olika tillverkare samverkar och tar fram produkter som kommunicerar med varandra och som är både användarvänliga ur ett anläggningsoch driftperspektiv. Resultat kan bli att den sammansatta anläggningen uppfyller våra krav och inte enbart den enskilda komponenten.

KUNSKAP, SÄKERHET OCH LIVSLÄNGD

4S Ledningsnät är sedan 2012 en samarbetsorganisation för ledningsnätsägare eller offentligt ägda förvaltare av offentliga

vattenoch avloppsledningsnät. I huvudsak är 4S en kommunal samarbetsorganisation, som verkar för ökad kunskap, säkrare produkter och arbetsmiljö, längre livslängd på VA-material, möjlighet att påverka marknaden. Organisationen startades av svenska kommuner som upplevde stora problem med VAmaterial och nyanlagda ledningsnät, ett antal haverier som krävde svar på orsak och verkan. En grundläggande problematik upplever organisationen är en marknadssituation med ett bristfälligt informationsutbyte mellan beställare/förvaltare, entreprenör och tillverkare. Det finns i också dagsläget begränsade resurser hos ledningsnätsägarna för metod- och materialvalsfrågor.

OLIKA ANSVARSTIDER

Arbets- och ansvarsfördelningen kontra garantiåtaganden är också ett oklart område. Rörtillverkarnas ansvar är två år, entreprenörens fem och ledningsnätsägarnas 150 år. Misslyckade fogningar av PE-rör måste exempelvis inte nödvändigtvis uppkomma under garantitiden. Ledningsnätsägarna riskerar att ensamma få bära de stora kostnaderna när kvaliteten sjunker. 4S står för Skapa (utvecklingsprocesser hos producenter till förmån för VA-huvudmän), Sprida (arbetsgruppens slutsatser), Starta (dialoger mellan branschorganisationer och producenter) och Systematisera (kravställningar för VAmaterial och användningen av dessa).

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

Hållbarhetsindex kollar kommuners vattentjänster Svenska kommuner klarar generellt sin uppgift att leverera bra dricksvatten och ta hand om avlopp och dagvatten på ett bra sätt. Men de behöver bättre framförhållning på sikt. Det är en slutsats som kommer att dras i årets rapport från Hållbarhetsindex för effektiv samverkan mellan kommuner. AV GÖSTA LÖFSTRÖM

Strax före jul kommer årets rapport om hur kommunerna klarar sina vattentjänster. 2016 är det andra av tre försöksår med den här verksamheten. 141 av landets 290 kommuner deltar i årets mätning. De var 124 stycken förra året. Intresset att använda förbättringsverktyget för att utveckla vattenoch avloppsverksamheten ökar. Organisationen Svenskt Vatten har, i nära samarbete med sina medlemmar, tagit fram verktyget hållbarhetsindex. Syftet är att ge de kommunala VA-organisationerna ett verktyg att analysera och förbättra sin verksamhet kontinuerligt på fem till tio års sikt. Men redan i förra årets mätning visade flera kommuner snabba förbättringar. Resultatet ska kunna tjäna som underlag för dialog mellan kommunernas verksamhetsansvariga och deras politiska beslutsfattare i diskussioner kring förbättringar, prioriteringar och investeringar.

VISAR STARKA OCH SVAGA SIDOR

Bakgrunden till tillkomsten av ett hållbarhetsindex för samverkan mellan kommuner i glesbygd är viljan att med stöd av varandra klara en säker VA-försörjning. Det så kallade VASS-Hållbarhetsindex har utvecklats och ägs av organisationen Svenskt Vatten och syftar till att visa på kommunernas starka och svaga sidor inom VA-verksamheten. VASS står för Svenskt Vattens Statistik System. Ett bra samarbete mellan kommuner kräver att man vet vad var och en har behov av samt var man kan hitta kompetens för ett förbättringsarbete. Indexet ska ge underlag för diskussioner om möjliga samverkansområden inom en grupp av kommuner. Bland annat dokumenteras VA-anläggningarnas ålder och status med hänsyn till förnyelsebehov. Vidare beräknas anläggningarnas värde och kostnaderna för framtida återinvesteringar. Utvecklingen av VA-taxor hänger nära samman med framtida investeringsbehov.

ANONYMISERADE UPPGIFTER

Rapportens index utgår från 14 olika parametrar. Under varje parameter ligger i sin tur ett antal frågor som utgör indata i undersökningen. Frågorna ger upphov till ett färgindex grönt (bra), gult (bör förbättras) eller rött (måste åtgärdas). Parametrarna värderas utifrån samma färgindex genom en sammanvägning av underliggande frågor. Kommuner som deltar i undersökningen kan se sitt eget resultat i VASS. I sammanställningar av resultatet är dock deltagande kommuner anonymiserade. Det är endast respektive kommunen själv som kan se sitt resultat. Syftet är att kommunerna ska få ett verktyg för sitt eget utvecklingsarbete, inte att jämföra kommuner. Efter den 14 december kommer årets rapport att finnas på www.svensktvatten.se

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV ISOTERM

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

Isovarm är ett isolerande dagvattenrör som används i förbindelse med infrastrukturutbyggnad där man tillvaratar värmen i dagvatten som skall ledas bort. Foto: Ultra Design

Isovarm – Världens första isolerade dagvattenledningssystem Isovarm DVO är en helt ny isolerande dagvattenledning som används i samband med infrastrukturutbyggnad; såsom i grunda miljövänliga schakter, broövergångar, ytligt förlagda rörledningar och andra ledningar som inte kan läggas på frostfritt djup. AV KIM HALL

Isovarm-rör består av medierör, isolering och mantelrör. Efter stor succé på den norska marknaden lanserar nu Isoterm den nya produkten Isovarm på den svenska marknaden. Den isolerande dagvattenledningen Isovarm DVO består av ett dubbelt dagvatten rör av kategori X-stream från Wavin. Röret är placerad inuti ett större yttre skal, PE-rör. Utrymmet mellan dessa rör är fylld med polystyrenskum. Rören är förenade med en expansionshylsa i skarven och med krympslangsyta. Rörsystemet är utvecklat av Isoterm i samarbete med Wavin. Medierör kan vara PP/PVC avloppsrör, PE tryckrör, PVC tryckrör eller duktilt gråjärns rör. Medierör finns i dimensioner från 63 - 710 mm där isoleringen består av miljövänlig Polyuretanskum. Mantelrör finns i dimensioner från 90- 900 mm. Isovarmrör kan levereras med tomrör för värmekabel. Värmekabeln har anläggningslängder på 15 - 700 meter.

INFRASTRUKTUR

– Isovarm är ett isolerande dagvattenrör som används i förbindelse med infrastrukturutbyggnad där man tillvaratar värmen i dagvatten som skall ledas bort. Rören finns i dimensionen 300-1000 millimeter. Produkten har blivit väl mottagen på den norska marknaden, säger Aksel Ruud, VD och marknadschef på Isoterm. I samband med utbyggnaden av E18 mellan Winton och Örje i Norge används Isovarm som dagvattenledning. Ledningen grävs ner cirka en meter under mark under frostskyddsskiktet, vilket anses som grunt. – Anledningen till att dagvattenrören installeras på så grund nivå är på grund av topografin i området. Hela området kring

Winton är platt. Delar av rörledningen läggs så högt upp för att få rätt fall. Så grunda vägkonstruktionen klarar inte frosten. Därför är de isolerade, förklarar Aksel Ruud. I många fall skulle den problematiken lösas med XPS-paneler. Men det medför utmaningar under byggtiden eftersom de är sårbara. Tung trafikbelastning, höga grundvattennivåer och klimatförändringar ställer ytterligare krav på infrastrukturen.

NY LÖSNING

– Multi skickade en förfrågan till oss i samband med att vägen planerades där vi föreslog denna lösning istället för traditionell lösning med isolerad platta ovanpå. Dessa rör är känsliga för både last och frost, säger Aksel Ruud. Den isolerade dagvattenledningen påminner om fjärrvärmeledningar, med skillnaden att det är bara plast. Isovarm DVO har fått sitt namn av att Isovarm är en isotermisk term för alla typer av rör med denna typ av isolering, medan OMO står för dubbel dagvattenrör. – Isovarm DVO har utvecklats speciellt för detta projekt och går snabbt att lägga. Produkten kommer vi att lansera på den Skandinaviska marknaden och finnas tillgängligt för alla som har behov av dagvattenledningar. Inledningsvis har vi ett projektorienterat system som tillverkas på beställning, tillägger Aksel Ruud.

Högmora DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

Högmora är ett naturskönt fritidshusområde i östra Huddinge, mitt bland Stockholms södra förorter, som nu får permanent standard för VA, el och tele.

Fritidsområde i Huddinge blir permanent med VA, el och tele Högmora är ett fritidshusområde i östra Huddinge vid sjön Trehörningen. Med utbyggnad av gator, VA samt el- och teleledningar skapar Huddinge kommun nu förutsättningar för permanentboende i området. AV THOMAS ANDERSSON

Skala 1:51200

Fritidshusområdet Högmora ligger bara några minuters bilväg från Rågsved, Högdalen och Farsta i Stockholms södra förorter. Precis som i många andra fritidshusområden sker på de enskilda fastighetsägarnas egna initiativ en utbyggnad och förtätning av området. Tomter styckas av och bebyggs, och önskemålen om bygglov för permanentboende växer i omfattning. Huddinge kommun är endast markägare för allmänna platser som gator och en del grönområden. Kommunen har antagit en detaljplan som genom en utbyggd infrastruktur skapar förutsättningar för permanentboende kring Högmoravägen. Det som nu sker är att det befintliga vägnätet byggs om och utökas. Väg- och vattenentreprenören MarkTema ansvarar på upp-

drag av Huddinge kommun för att utreda gatornas utformning med hänsyn till fastighetsintrång. MarkTema undersöker också hur dagvattenhanteringen ska tas om hand lokalt. Planeringen omfattar cirka 8 000 meter gator i befintliga bostadsområden, med delvis permanentboende. Gatorna planeras för utbyggnad till kommunal standard. MarkTema har även gjort beräkningar av flöden och föroreningar i dagvattnet.

PROVISORISKA LEDNINGAR

08-732 58 00 • www.marktema.se 34

500 1000

2000m

Samtidigt dras ledningar för ett utbyggt, gemensamt och kommunalt vattenoch avloppssystem. Ledningsarbeten som Stockholm Vatten AB ansvarar för. Att det gamla fritidshusområdet förses med en ny infrastruktur innebär också att ledningsnäten för el och tele byggs ut. De här arbetena utfördes våren 2016 och gjorde det nödvändigt att dra ett provisoriskt ledningsnät under tiden. De provisoriska ledningarna lades i rör ovan mark, och in till några fastigheter i nedgrävda rör. Birka Markbyggnad med kontor i Upplands Väsby har varit general- och markentreprenör för infrastrukturprojektet i Högmora fritidshusområde i Huddinge.

FAKTA

Utredning – Projektering – Besiktning Väg-Mark-VA-Dagvatten

Utbyggnad av gator och ledningar för VA, el och tele Byggherre: Huddinge kommun Byggherre: Stockholm Vatten AB Generalentreprenör: Birka Markbyggnad AB Markentreprenör: Birka Markbyggnad AB

Det modulbyggda reningsverket kan lätt byggas ut vid behov

Bevattningsdammen gör det möjligt för lantbrukare på östra Gotland att öka sin tillväxt när det gäller odling av bland annat potatis och morötter. Foto: Topas Vatten

Unik VA-lösning på Gotland ger tillväxt När vattenbristen blev för stor för lantbruket på östra Gotland utvecklades ett helt nytt angreppssätt i ett VA-projekt där avloppsvatten återanvänds som bevattning av grödor. AV KIM HALL

Normalt måste avloppsvatten lagras i sex månader innan vattnet kan återanvändas. I projektet Nyhagen har Topas Vatten tagit fram ett sätt att säkerställa att det renade vattnet som ska användas för bevattning inte blandas med bräddat eller vatten som inte har genomgått alla reningssteg. – Vi är ensamma om att uppgradera biokemiska reningsverk på marknaden, där vi helt kan undvika så kallad slamflykt på grund av inläckage och att det renade vattnet kan lämna processen via en patenterad dekanteringsutrustning. Eventuellt flytslam följer inte med ut med det renade vattnet, förklarar Hanna Karlsen, ansvarig för projektering och leverans på Topas Vatten. Idén med att använda denna reningsteknik började 2005 då utvecklingsbolaget Nygarn Utveckling AB bildades för att utveckla och skapa förutsättningar för näringslivet på östra Got-

land. Där såg man att VA-problematiken var en viktig fråga och där man ville avsalta saltvatten från Östersjön för att använda som dricksvatten.

BRIST PÅ DRICKSVATTEN

Herrvik på Östergarnslandet har historiskt sett haft stora problem med tillgång på dricksvatten och brist på godkända avlopp. Området är relativt glesbebyggt vilket skulle medföra stora kostnader för ledningsdragning, som normalt sett är den stora kostnaden vid byggnation av VA-lösningar. Region Gotland bidrog till att bygga ett stort vattenreningsverk som avsaltar vatten från Östersjön och som nu försörjer hela Östergarnsområdet med vatten. Topas Vatten levererade all teknik, skötte teknisk projektering och byggde avloppsreningsverk för motsvarande 500 pE (personekvivalenter) och 40 pumpstationer till LTA-nätet. – Kunskapen från detta projekt tog vi med oss när vi började diskutera ett nytt kretsloppssystem för Nyhagen. Vi har haft olika arbetsgrupper som jobbat med detta och vi har jordbrukare som planerar att utveckla sin verksamhet och då behövde han vatten till sina morötter och potatisodlingar, berättar Gunnar Bendelin, projektsamordnare på Nyhagen Vatten & Avlopp. Istället för att lastbilar ska behöva köra med vatten till området varje sommar återanvänds avloppsvattnet efter att det har renats i det nya reningsverket för bevattning av grödorna. – För att undvika inblandning av eventuella störningar i reningsprocessen skiljer man helt det renade vattnet som gått igenom alla reningssteg för att på ett säkert sätt kunna använda det som bruksvatten i jordbruket, säger Hanna Karlsen.

LAGRINGSDAMM

Topas Vatten – en–komplett systemleverantör Topas Vatten en komplett av avloppslösningar samhällen systemleverantörför avmindre avloppslösningar

för mindre samhällen

Topas Vatten har en teknisk organisation som är anpassad för att ta ett helhetsgrepp kring infrastruktur av avlopp för mindre samhällen. Vi erbjuder lösningar som vi tar ansvar Vatten har en teknisk organisation som för efterTopas fullgjord leverans i riktiga driftförhållanden. är anpassad för att ta ett helhetsgrepp kring

infrastruktur av avlopp för mindreoch samhällen. Topas Vatten projekterar avloppsnät reningsverk för att fungera på bästa sätt även under verkliga förhållanden Vi erbjuder lösningar som vi tar ansvar för efter d v s i drift. Topas Vattens verksamhet baserar sig på komfullgjord leverans i riktiga driftförhållanden. petens och utvalda tekniker som vi kan ta ansvar för efter fullgjord leverans. Topas projekterar avloppsnät och reningsverk för att fungera på bästa sätt även under verkliga

Kontakta oss gärnad.v.s. för mer förhållanden i drift.information.

Topas Vatten AB Telefon: 08-767 00 30 | Adress: Vasavägen 82, 181 41 Lidingö E-post: info@topasvatten.se | www.topasvatten.se

TOPAS VATTEN AB Telefon: 08-767 00 30 | Adress: Vasavägen 82, 181 41 Lidingö E-post: info@topasvatten.se | www.topasvatten.se

En lagringsdamm på 46 000 kubikmeter gör det möjligt för lantbrukaren att vattna sina grödor på sommaren och därmed få större skörd. Vattnet renas genom det modulbyggda avloppsreningsverket med efterbehandlingssteg som har både partikelrening och UV-behandling. Endast färdigbehandlat vatten pumpas ut till bevattningsdammen. Det finns en separat damm för eventuella avvikelser i funktionen och kan återföras till reningsverket efter att funktionen är återställd. TOPAS har ansvarat för underlag för tillstånd och ledningsprojektering. Nyhagen vatten och avlopp AB har varit projektägare och haft ansvar för byggande av reningsverk, damm, och all ledningsdragning. Anlitad entreprenör för detta har varit OSAB (Östra Gotlands schakt AB). TOPAS har ett funktionsansvar för hela anläggningen. – Topas reningsverk har extremt högpresterande rening och professionell drift gör att det går att upprätthålla utgående vattenkvalitet. Anledningen till att vi blir anlitade är att vi agerar som en kommunal aktör och erbjuder jämförbar nivå på service och säkerhet, tillägger Hanna Karlsen.

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

Här visas de inkommande rören.

BORÅS JÄTTESATSNING

på energi och miljö tar form Borås Energi och Miljö fick i mars 2015 klartecken av kommunfullmäktige i Borås att bygga ett nytt avloppsreningsverk och ett nytt kraftvärmeverk på Sobacken sydväst om centrala Borås. Här finns sedan många år avfallshantering och biogasutvinning. Projektet innebär en investering på 3,2 miljarder kronor. AV MARIE LOUISE AARÖE

Markarbetena har pågått sedan i början av förra sommaren. För att få en jämn yta har 30 hektar skog tagits ned samt sprängningsarbeten genomförts. – Vi är i princip klara med alla markarbeten, berättar Jonas Holmberg, kommunikationschef på Borås Energi och Miljö. Nu är det fokus på alla gjutningar för avloppsreningsverket. Det är entreprenören Veolia Water Technologies som sedan tre månader har installerat sig på siten och börjat med platsgjutning av bassängerna, bottenplattan för cirkulation samt gjutformar för de rektangulära bassängerna. Det är cirka 30 betongleveranser per dag just nu. Byggkonstruktionerna är mycket speciella och går inte att gjuta samtidigt. Slamfickor, och kanaler måste gjutas i etapper.

INTENSIV AKTIVITET

Anläggning för avloppsrening byggs efter en beprövad teknik, berättar Anders Fransson, projektledare på Borås Energi och Miljö. Avloppsrening, rötningsanläggning och slambehandling byggs efter samma koncept som den tidigare anläggningen i centrala Borås som nu kommer att rivas. Vi planerar också för att anläggningen ska kunna utvecklas med framtida teknologier för att ständigt nå den bästa miljöklassen. Den beprövade tekniken går ut på att slammet från avloppet rötas genom termofil rötning som håller en temperatur på 55 grader. Det innebär att en stor andel organiskt material

omvandlas till metan som ger biogas som sedan kan uppgraderas till fordonsgas. – Byggnationen av kontrollrums- och personalbyggnad har påbörjats och våningsplanen håller på att monteras. Kontrollrummet är specifikt utformat efter våra behov och modifierat med det senaste när det gäller övervakningssystem. Det innebär både högre prestanda och flexibilitet. ABB kommer att levererar det övergripande styr- och reglersystemet för det gemensamma kontrollrummet och Veolia Water Technologies levererar styrsystemet Star Utility Solutions till avloppsreningsverket. Ett styrsystem som baseras på onlinelösningar och som säkrar den optimala driften utifrån en mängd parametrar. Den kommer att installeras under 2017. Första etappen genomförs på Sobacken. Nästa etapp är Gässlösa, den gamla centralt belägna avloppsreningsanläggningen som nu frigörs för exploatering som exempelvis bostäder och företag. Men också för en unik pumpstation. – Pumpstationen på Gässlösa kommer att bli en av Norden största, berättar Anders Fransson. Den kommer att pumpa avloppsvatten från centrala Borås ut till Sobacken. Byggnadsmässigt är den störst men även pumpkapaciteten med pumpar som ska klara tryckhöjden som är på cirka 25 meter statisk höjd. Under hösten har man påbörjat ledningsarbetet genom skogen från Sobacken ner till den nya pumpstationen i Gässlösa. Ledningsdragningen går genom fortifikationsverkets

Framtidens avloppsreningsverk byggs i Borås 9 oktober 2016 Projektet tar form!

WATER TECHNOLOGIES VA-Ingenjörerna har tillsammans med sitt danska systerbolag Krüger fått i uppdrag att utforma ett nytt och modernt avloppsreningsverk åt Borås Energi och Miljö för att hjälpa staden nå sin dröm, en fossilbränslefri stad. Det nya avloppsreningsverket för 210.000 pe har ett särskilt fokus på: • Utnyttjande av resurserna på ett optimalt sätt • Minimering av el- och kemikalieförbrukning med bibehållen reningsgrad • Flexibilitet genom dynamisk processanpassning för alla driftsituationer Avloppsreningsverket kommer att leva upp till utsläppskraven 8 mg/l BOD7, 8 mg/l totalkväve och 0,2 mg/l totalfosfor som kvartalsmedelvärde på ett mycket mer hållbart och säkert sätt än tidigare. www.vaing.se 046-18 21 50 | info@vaing.se

Översiktsbild av siten.

DAGENS INFRASTRUKTUR #5 • 2016

AVLOPP

mark där tidigare regementet I15 låg. Extra markundersökning har genomförts för att hitta eventuell osäkrad ammunition. Det grävs för två 1000-ledningar för avloppsvatten, två 700ledningar för fjärrvärme och en 400-ledning för dricksvatten samt därutöver ledningar för el och fiber. Purac är under hösten på gång att etablera sig för att bygga den nya rötningsanläggningen. Den kommer att kunna ta emot

drygt 8 300 ton avloppsslam per år, dels från den nya avloppsreningsanläggningen på Sobacken och dels från andra reningsverk. Slammet kommer att producera ca 3 200 000 Nm3 biogas per år, vilket motsvarar samma energivärde som cirka 22 miljoner liter diesel. – Ett viktigt arbete för oss under hösten är också att granska alla bygghandlingar och funktionsbeställningar. Det

Uponor Infra 360° Projektservice Avloppslösningar till Sobacken i Borås Avloppsreningsverket kräver säkra rör och kopplingar mellan bassängerna där rening av avloppsvattnet sker. Entreprenörens val föll på Weholite som systemlösning. Uponor Infras bidrag till den komplexa och prestigefulla byggnationen är inte endast leverans av Weholite. Uponor Infra Projektservice står för fältservice, projektledning, design, beräkningar, teknisk support och skräddarsydda produkter. Där det finns infrastrukturutmaningar - där finns vi. Ingenting är omöjligt för oss.

Läs mer om Uponor Infra! www.uponor.se/infra

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

VA är en stor granskningsapparat där samtliga discipliner ska kontrolleras, säger Anders Fransson.

NATIONELLT INTRESSE

Samlokaliseringen av personalen för drift och övervakning skapar ett stort intresse nationellt. Personalen ska kunna styra både ett kraftvärmeverk och ett avloppsreningsverk samt även ha kunskap om det som sker på fältet i pumpar och övriga system. Att utbilda personalen till att få denna kunskap ger viktiga synergieffekter som många aktörer inom kraftvärme och vattentjänster är mycket intresserade av. – Det innebär ett helhetstänk när det gäller drift och underhåll med successiva övergångar och med målsättningen att samverka så mycket som möjligt, säger Jonas Holmberg. Det har varit ett stort nationellt intresse för studiebesök på anläggningen. Hittills i år har vi haft 1 600 besökare. Borås stad har alltid haft stort fokus på miljön och var tidigt ute med möjligheten för hushållen att sortera hushållsavfallet. 1991 tog man ställning till viktiga frågor som insamling av avfall, behandling och att göra det lätt för hushållen att sortera. Det ledde fram till några viktiga punkter; biologisk behandling, källsortering och avfallförbränning. Året efter, 1992, öppnade Sobacken deponi. Modellen att sortera påsar efter färg utvecklades i Borås för att få in det biologiska avfallet och det brännbara separat. Sorteringsanläggningen Sobacken stod klar 1995 och invigdes av dåvarande miljöminister Anna Lindh. Ur matavfallet tas näringen om hand, ur denna påse har även fordonsgasen utvecklats, vilket har medfört att både bussar, taxi och sopbilar körs på biogas i Borås. – Den största utmaningen handlar om transportsektorn för

att nå målet som vi har om en fossilbränslefri stad. Den andra delen handlar om mer förnybar el och vår elproduktion kommer fördubblas genom det nya kraftvärmeverket. Den tredje viktiga delen är ett nytt avloppsreningsverk med teknik som uppfyller de skarpa EU-kraven, berättar Jonas Holmberg. – Det är angeläget att kommunicera med berörda och det görs kontinuerligt genom informationsmöten och nyhetsbrev. Web-kameror finns också uppsatta på flera platser för att kunna följa arbetet. 2017 kommer att bli ett intensivt år, säger Jonas Holmberg. Det är många på plats just nu cirka 150 personer. Som mest kommer det att vara 500 personer som kommer att arbeta här. Vi siktar på idrifttagning 2018 för ett övertagande 2019.

HUVUDENTREPRENÖRER Avloppsreningsverket Veolia Water Technologies Rötningsanläggningen Purac AB Överföringsledningarna Veidekke Entreprenad Pumpstationen Veidekke Entreprenad Personal- o kontrollrum, ställverk Serneke Bygg AB Biopanna Valmet AB Turbin TGM Kanis Bränsleberedning BMH Technology OY Överordnat processystem ABB

VI SÄK RAR FRAM TIDEN FÖR B ORÅS

Vi tackar för att ha fått förtroendet att vara leverantör av konsulttjänsterna inom VA i det unika projektet Sobacken ARV. Vi har varit delaktiga i hela processen, från upprättande av förfrågningsunderlag till projektledning under hela entreprenadtiden. Vi levererar allt från förstudie till projektledning. Kontakta oss så hjälper någon eller några av våra 250 VA-medarbetare er!

Samhällsbyggaren med helhetssyn Norconsult är en av Nordens största rådgivare inom samhällsplanering och projektering. I vårt arbete har vi ett helhetsperspektiv där vi knyter ihop enskilda expertkunskaper till en komplett lösning. Vi anser att det är viktigt att värna om miljön och arbetar därför med en tydlig miljöprofil i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Vill du veta mer? Kontakta Jan-Olof Nilsson, Uppdragsledare Team VA-teknik/Process, på 031-50 71 01 eller besök oss på: ww.norconsult.se

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

Bassänger genomgår vattentäta gjutningar och vanlig betonggjutning. En stor del av arbetet handlar om att minska svängytorna och att förbättra processen.

Häggesta reningsverk rustas upp Efter fem års konstaterade brister är arbetet igång med att rusta upp reningsverket i Häggesta i Bollnäs. En investering på cirka 80 miljoner kronor som skall inte bara skapa bättre reningsprocess, utan också bli en trivsam arbetsmiljö för de anställda. AV KIM HALL

Första etappen av projektet är redan klar. Här har man valt att inleda byggprojektet med att uppföra en ny personalbyggnad för att senare övergå till upprustning av reningsverket i etapp två. Hela projektet beräknas spänna över tre år. Reningsverket som renar avloppsvatten från tätorten, Lottefors och Freluga har länge varit i behov av renovering. Redan 1991 konstaterades att själva slamhanteringen behövde förbättras. De äldsta delarna av reningsverket är 50 år gammalt och arbetsmiljön var inte den bästa för de anställda och det var flera tekniska delar som behövde åtgärdas för att reningsverket skulle klara de nya EU-kraven.

VENTILATION

Ventilation dömdes ut som undermålig, grovreningshuset var omodernt, renseri, sandhantering, rötkammare, slammottagning, avvattning och förbättring av biostegsprocessen var bara några exempel som behövde rustas upp för att uppnå optimal rening. – Vi rustar upp och förbättrar de primära delarna i reningsverket. Under hela 2017 kommer vi att bygga i den stora bassänghallen och driftutrymmena. Det blir ett helt nytt grovrenshus.

Vi kommer successivt att flytta över driften till de ombyggda delarna. Reningsverket kommer att vara igång under hela byggprojektet, förklarar Ylva Jedebäck Lindberg, VD på Helsinge Vatten. Som många andra reningsverk var det tvunget att bygga om och rusta upp för att klassas som ett mer miljömässigt bygge. Det gamla reningsverket uppfyllde inte miljöbalkens nya krav. Gränsvärdena har blivit strängare för både gödningsämnet fosfor och andra organiska ämnen, som kräver syre för att brytas ner. – När avloppsvattnet kommer in är det cirka 15-17 grader varmt. Här finns en energiresurs som man inte tillvaratagit tidigare. Med ny ventilation och värmesystem samt bättre egen elproduktion med hjälp av en gasturbin kan vi minska behovet av att köpa in energi med en tredjedel. Metangas har vi producerat länge, och vi har haft en gammal gasturbin som inte fungerat optimalt. Nu får vi ny värmeväxlare så vi kan tillvarata värme och elförbrukning, säger Ylva Jedebäck Lindberg.

PROCESSLÖSNING

Konsultbolaget ProVAb har projekterat anläggningen och tillsammans med driftpersonalen jobbat fram utformning av

VI KAN VATTENVI KAN VATTEN VI KAN VATTEN VI KAN VATTEN VA

VI KAN VATTEN VI KAN VATTEN

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

Reningsverket i Häggesta i Bollnäs rustas upp och förbättrar de primära delarna i reningsverket. Foto: Helsinge Vatten

anläggnings- och processlösning för att klara framtida reningskrav och skapa en bra arbetsmiljö för driftpersonal. – Vi har tagit fram förfrågningsunderlag och bygghandlingar som kommunen sedan jobbat efter. Eftersom kraven har hårdnat gällde det för oss att ta fram kompletterande reningssteg som förbättrar reningsresultaten. Vi har haft en projekteringsgrupp bestående av oss, kommunens driftpersonal, processexperter med flera, som gemensamt utformat processtegen som ska ge ett bra resultat både ur teknisk- och ekonomisk synvinkel, säger Ulf Andersson, VD på ProVAb. Byggtec Gävleborg som håller i byggentreprenaden och har samordningsansvaret för de övriga entreprenörerna, påbörjade sitt arbete i september med pålning och schaktningsarbeten innan grovrensbyggnaden kunde påbörjas. – Nu fortsätter vi och gjuter bassänger, som i mångt och mycket innebär vattentäta gjutningar, men även vanlig betonggjutning. Stor del av arbetet handlar om att minska svängytorna

och att förbättra processen. Ett nytt renshus och en liten tillbyggnad på befintlig reningslinje tillkommer. Reningsprocessen är vägledande, inte själva bygget, säger Jan Karlsson, arbetschef på Byggtec Gävleborg. Våren 2018 beräknas projektet vara klart, en ombyggnadstid på cirka 1,5 år.

Från idé till fä FAKTA Från idé tillFrån färdig anläggning idé till färdig Vi strävar alltid efteran u Från idé tillViidé färdig anläggning Från till färdig anläggning optimala strävar alltid efter utveckling ochlösningar att finnaför Vi strävar alltid efter utveckling o Från idé till färdig anläggning FrånVi idé till färdig anläggning industriella vattenoc optimala lösningar för finna kommunala och strävar alltid efter utveckling och att optimala lösningar för kommuna Upprustning av Häggesta reningsverk, Bollnäs

Byggperiod: juli 2016 till juni 2018 Byggherre: Helsinge Vatten AB Byggnadsentreprenör: Byggtec Gävleborg AB Arkitekt: ProVAb AB

Vi strävar alltid efter utveckling och att finna Från idé till färdig anläggning VI KAN VATTEN industriella vattenoch avloppsanläggningar. industriella vattenoch avloppsa optimala lösningar föratt kommunala och optimala lösningar för kommunala och Vi strävarVialltid efter utveckling och finna strävar alltid efter utveckling och att finna

VI KAN VATTEN industriella vattenoch avloppsanläggningar. vattenoch lösningar föratt kommunala och Vi kan vatten helt enke optimala lösningar för kommunala ochavloppsanläggningar. Vi strävar alltidoptimala efterindustriella utveckling och finna industriella vattenoch kan vatten helt enkelt! optimala lösningar för kommunala ochavloppsanläggningar. industriella vattenoch avloppsanläggningar. Vi kan vatten heltVienkelt! industriella vattenoch avloppsanläggningar. Vi kan helt enkelt! Vi kan vatten heltvatten enkelt! Vi kan vatten helt enkelt! Vi kan vatten helt enkelt! Vi kan vatten helt enkelt!

www.pro

idé tillanläggning färdig anläggning www.provab.se Från idéFrån till färdig

www.provab.se •• SUNDSVALL HÄRNÖSAND• ARVIKA • SUN Det går bra för oss! www.provab.se Det går bra för oss! www.provab.se STOCKHOLM• KRISTIA • LINK UMEÅ • KRAMFORS • HÄRNÖSAND • SUNDSVALL • ARVIKA • STOCKHOLM •• LINKÖPING Vi söker nu ingenjörer Vi söker nu ingenjörer för: för: Vi strävar alltid efter utveckling och att finna www.provab.se

Vi strävar alltid efter utveckling och att finna UMEÅ KRAMFORS optimala förUMEÅ kommunala och •• HÄRNÖSAND • KRAMFORS optimala lösningar förlösningar kommunala och industriella vattenoch avloppsanläggningar. industriella och avloppsanläggningar. UMEÅ vatten• KRAMFORS • HÄRNÖSAND • SUNDSVALL • ARVIKA

kan • KRAMFORS • HÄRNÖSAND • SUNDSVALL •STOCKHOLM ARVIKA • •STOCKHOLM LINKÖPING • KRISTIANSTAD Vi kan vattenVihelt enkelt! UMEÅ • UMEÅ KRAMFORS • HÄRNÖSAND • SUNDSVALL • vatten ARVIKAhelt• enkelt! LINKÖPING • • KRISTIANSTAD - Projektering - Projektering UMEÅ UMEÅ • KRAMFORS HÄRNÖSAND • SUNDSVALL • ARVIKA • STOCKHOLM • LINKÖPING •• LINKÖPING KRISTIANSTAD • KRAMFORS • HÄRNÖSAND • SUNDSVALL ARVIKA • STOCKHOLM • KRISTIANSTAD - Projektledning - •Projektledning - Byggledning - Byggledning Kontaktuppgifter och information: Kontaktuppgifter och information: Ulf Andersson tfn 070-265tfn 34 10 Ulf Andersson 070-265 34 10 Ansökan skickas till: ulf.andersson@provab.se

Ansökan skickas till: ulf.andersson@provab.se

www.provab.se

UMEÅ • KRAMFORS • HÄRNÖSAND • SUNDSVALL • ARVIKA • STOCKHOLM • LINKÖPING • KRISTIANSTAD

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

Vägbreddning och förstärkning kombineras med VA-arbete

Den tio kilometer långa vägsträckan, Väg 120, mellan Älmhult och Delary har öppnats för trafik efter en längre tids bräddnings- och förstärkningsarbeten. Parallellt med vägarbetet har även ett omfattande VA-arbete pågått samt tre mindre grodbarriärer under vägen. Foto: Trafikverket

I samband med att Väg 120 mellan Älmhult och Delary breddas och förstärks för att öka trafiksäkerheten utför Trafikverket ett VA-projekt i form av en utförandeentreprenad åt Älmhults kommun. I projektet byggs även tre grodtunnlar med tillhörande barriär under vägen. AV KIM HALL

– Framkomligheten och trafiksäkerheten på vägen mellan Älmhult och Delary har länge varit undermålig. Vägen var smal och sikten dålig. Ett antal tunga fordon har åkt av vägen på grund av att vägkanten varit för smal. Nu breddar vi vägen med 1,5 meter så att den blir 7,5 meter bred samtidigt som vi utför profiljustering genom att minska krön och svackor. Vi rätar ut vägen och sätter upp räcken samtidigt som vi mjukgör sidoområdena, säger Mattias Eriksson, projektledare på Trafikverket-

BEGRÄNSAD HASTGHET

De flesta arbetena med vägen och VA-ledningarna är klara. Vissa arbeten med ledningar och sidoområden kvarstår, men påverkar inte trafikanterna som nu kan köra på vägen förbi arbetsplatsen i begränsad hastighet. Under nästa år kommer översta asfaltslagret att läggas och samtliga arbeten kommer att vara klara till slutet av juni 2017. Då skall den cirka tio kilometer långa sträckan vara klar för trafik med hastighet på 80 km/h. Mellan den förste april till den 31 oktober 2016 var väg 120 mellan Delaryd och Älmhult avstängd för genomfartstrafik. Trafiken som kom söder ifrån leddes om till en tvärled via Osby och Markaryd, medan de som kom norr ifrån körde Väg 24 mellan Ljungby och Liaryd. – Sju månader är en lång avstängningsperiod och det krävdes en del planerings- och informationsarbeten från vår sida. Den första november kunde vi öppna för trafik igen. Nu är de alla största delarna färdiga. Toppbeläggning och iordningsställande av sidoområdet kommer till våren, säger Mattias Eriksson. Den totala investeringen i projektet omfattar cirka 120

miljoner kronor. Vissa delar av VA-ledningen har inte gått att bygga utan att gå in i vägen, som i snitt trafikeras av 2 500 fordon per dygn. – Vi har utfört en hel del bärighetsåtgärder, antingen utgrävning där det funnits mycket torv eller fräst in makadam i överbyggnaden för att stabilisera vägen, förklarar Mattias Eriksson. I utförandeentreprenaden ingick förutom vägombyggnaden att säkra den kommunala vattenförsörjningen för Älmhults kommun. Ny intagspunkt för råvatten i Delarymagasinet och nya överföringsledningar för råvatten, renvatten och spillvatten mellan Delaryd och Älmhult har Trafikverket utfört. I samband med detta kommer vattenoch avloppsreningsverken i Delary att läggas ner och ersättas med pumpstationer. Den nya råvattenledningen från Delaryd till Älmhult ska användas som reservvattentäkt till Älmhult. – VA-åtgärderna motsvarar cirka hälften av budgeten. Med tanke på att vissa delar av ledningen går under vägen var det praktiskt att lägga allt arbete under samma entreprenad och tidsperiod. Annars hade vi varit tvungna att gräva upp vägen igen för att dra VA-ledningarna, säger Mattias Eriksson.

GRODTUNNLAR

Samtidigt som väg- och VA-arbetet har pågått sedan september 2015 har Trafikverket även byggt tre grodbarriärer som grodorna ska kunna ta sig igenom till andra sidan vägen utan att bli påkörda. – Vi har satt upp trummor under vägen där grodorna kan krypa igenom. Så det är inte bara bilisterna som fått en ny väg utan även grodorna, säger Mattias Eriksson avslutningsvis.

Vivab dimensionerar VA för framtiden. Den ena änden av den 18 kilometer långa överföringsledningen är 450 mm i diameter (polyeten) och ökar successivt till 800 mm ju närmare reningsverket ledningen kommer. Där är ledningen 1 000 mm och består av en betongtrumma. Foto: Vivab

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

Ny avloppsledning byggs mellan Bua och Varberg Den 18 kilometer långa överföringsledningen mellan Bua och Varberg möjliggör för Varberg att växa. Med ny avloppsledning utmed kusten kan det gamla reningsverket i Bua läggas ner på sikt och Varberg planer att exploatera mer än 4 000 nya bostäder längs kusten kan genomföras. AV KIM HALL

Den kraftigt utökade kapaciteten kommer innebära en minimering av risken för bräddningar vid regnperioder då avloppsvattnet rinner ut i havet. – Det är ett mycket omfattande och komplext projekt, som började utredas redan 2009 då planerna på en modernisering av Bua reningsverk avbröts. Istället startade vi utredningar

som innebar att vi valde att lägga en överföringsledning som gick till Varbergs huvudreningsverk, säger Michael Fransson, projektledare på Vatten & Miljö i Väst (Vivab). Ledningen är dimensionerad för att avlasta befintligt VA-nät och möjliggöra ny exploatering längs kusten. I dagsläget råder en överbelastning samtidigt som det behövs miljöförbättrande åtgärder. – Kommer det för stora flöden till våra pumpstationer klarar de inte pumpa vattnet vidare, förklarar säger Michael Fransson. Upphandlingsarbetet påbörjas 2015, där Styrud Ingenjörsfirma AB utsågs till totalentreprenör. De medverkade under hela projekteringsfasen vilket underlättade hela planeringsarbetet. Nuvarande projekt är en total investering på cirka 180 miljoner kronor. – Vi valde att upphandla i Partnering eftersom vi ville tillvarata entreprenörens kunskap, eftersom det är en lång sträcka med många hinder såsom vattendrag, naturreservat och förorenade områden (deponi), säger Michael Fransson. I mars 2016 gick projektet över från projektering till att borra i backen. Av de 18 kilometer har redan 11 kilometer ledning förlagts under mark. Tack vare det långa arbetsområdet har upp till sju olika arbetslag kunnat arbeta utmed sträckan.

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

VA Framdriften har fungerat väl och arbetet kunnat planeras för att anpassa efter restriktioner och andra önskemål från markägare. – När vi stött på problem har vi kunnat anpassa projektet efter de förutsättningar vi har och gemensamt kunnat gå tillbaka till ritbordet för att komma fram till lösningar på problemen, säger Michael Fransson.

PUMPSTATIONER

För att spillvattnet ska kunna transporteras till reningsverket i Varberg byggs utmed sträckan sju pumpstationer. Av dessa är fyra färdigställda och tre under produktion. Innan mars utgång ska alla pumpstationer vara färdigställda. Varberg och Bua reningsverk har funnits ungefär lika länge och är gamla anläggningar. Reningsverket i Varberg har moderniserats efter hand och dimensionerat upp, medan belastningen i Bua har inte ökat lika mycket. Projektet innebär totalt sett att vi minskar bräddningarna till havet och ökar reningsgraden. I båda ändar blir det en förbättrad effekt på havet. Bua reningsverk kommer med tiden att läggas ner, tillägger Michael Fransson.

NYBYGGNAD AV ÖVERFÖRINGSLEDNING MELLAN BUA-VARBERG Byggherre: Vatten & Miljö i Väst AB Nordens största leverantör av Totalentreprenör: Styrud Ingenjörsfirma AB Pumpstationer och Pumplösningar Byggperiod: februari 2016- juni 2017

Ledningen är dimensionerad för att avlasta det befintliga VA-nätet längs Varbergs norrakust. Det ökar också möjligheterna för exploatering av fler bostäder i framtiden. Nuvarande projekt är en total investering på cirka 180 miljoner kronor.

Nordens största leverantör av

NordensNordens största leverantör av största leverantör av Pumpstationer och Pumplösningar Pumpstationer och Pumplösningar Pumpstationer och Pumplösningar

WWW.NORVATEK.SE

WWW.NORVATEK.SE 44

DIGITAL INFRASTRUKTUR

Utmaningar i fortsatt stark fibernätsutbyggnad

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

Mikael Ek är vd för Svenska Stadsnätsföreningen.

– Det råder fiberfeber på den svenska bredbandsmarknaden. Vi har fortfarande en tydligt befäst ställning i världstoppen vad gäller utbyggd bredbandsinfrastruktur och efterfrågan är fortsatt stor på att ansluta sin fastighet till ett fibernät. Det säger Mikael Ek, vd vid Stadsnätsföreningen, som poängterar att det samtidigt finns stora utmaningar de kommande åren: Att komma tillrätta med den tröga digitaliseringen av den offentliga sektorn och ett växande digitalt utanförskap. Det är framförallt mediekonsumtionen som driver behovet av ny kapacitet. – Det har skett en dramatisk förändring de senaste åren gällande sättet vi lyssnar på musik och tittar på film, säger Mikael Ek. Konsumenterna vill själva bestämma när det passar bäst att exempelvis titta på en TV-serie och betalningsviljan för att dra in fiber i sin villa för att få tillgång till streamingtjänster är stor.

DIGITALISERING AV OFFENTLIG SEKTOR TAR TID

Samtidigt som tjänster som Netflix, HBO, SVT Play och Spotify driver utvecklingen och utbyggnadstakten av fibernätet framåt, halkar Sverige efter i statistiken jämfört med exempelvis våra grannländer vad gäller utnyttjande av den digitala tekniken inom den offentliga sektorn. – Det handlar exempelvis om att det i undervisningen i skolan hålls utbildningar på nätet, eller att besök hos primärvården görs via videolänk, säger Mikael Ek. Enligt Mikael Ek beror trögheten i den digitala omställningen på att många av landets 290 kommuner är för små för att kunna inleda arbetet med en så pass stor digital fråga. – Det finns ett tydligt behov av att Regeringen tar flera olika stafettpinnar när det gäller att skapa förutsättningar för kommunerna att utnyttja möjligheterna som ett utvecklat fibernät erbjuder, säger Mikael Ek. Kommunerna hjälp med tydliga riktlinjer och processer för att komma igång med arbetet. – Jag upplever att en diskussion har kommit igång nu. Tekniken som behövs finns redan idag. Det gör att departementen och kommunerna i allt mindre utsträckning ser en digital omställning som en IT-fråga, för att istället behandla den som en strategisk fråga och demokratisk fråga om hur välfärdstjänsterna ska kunna nå ut till medborgarna.

DIGITALT UTANFÖRSKAP

Inom projektet Kunskapslyftet gör stadsnätsföreningen informations- och påverkansprojekt för att öka kunskapen om fiberinfrastrukturens betydelse för samhällsutvecklingen. Detta

görs genom att ha en ständig dialog med föreningsmedlemmarna och landets beslutsfattare och genom att publicera rapporter om läget i branschen. Den senaste studien publicerades i oktober och handlade om att ett stort antal människor idag befinner sig i ett digitalt utanförskap i Sverige. – Det finns ingen exakt siffra om hur många det rör sig om, men olika undersökningar har slagit fast att det rör sig mellan 700 000 och 1,5 miljoner människor, berättar Mikael Ek. Ungefär 10 procent av befolkningen. Enligt rapporten är de som oftast hamnat i ett digitalt utanförskap äldre, låginkomsttagare och invandrare. – När vi tittade på orsakerna till utanförskapet kunde vi identifiera fem olika barriärer som hindrar personerna från att ta del av det digitala samhället fullt ut: tillgång till bredband, utbildning, motivation och förmåga hos användaren samt själva tillgången till exempelvis dator eller surfplatta.

DIGITALISERINGSSTRATEGI I BÖRJAN AV 2017

Stadsnätsföreningen har presenterat studien för digitaliseringsminster Peter Eriksson som medger att det finns utmaningar i att exempelvis snabbt ge nyanlända svenskar tillgång till det digitala samhället. I rapporten föreslår SSNf ett antal åtgärder för att komma tillrätta med utanförskapet. – Vi upplever att det inte finns någon tydlig forskning i den här frågan idag, säger Mikael Ek. Samhället måste ta sitt ansvar och se till att arbetet inleds med att systematiskt identifiera vilka grupper som behöver stöd och ta fram lösningar för att göra det enkelt att kunna ta del av de lösningar dom finns. Ett annat förslag är att modernisera försörjningsstödet så att också en bredbandsuppkoppling ingår. Regeringen arbetar nu med en digitaliseringsstrategi som ska vara klar i i början av 2017. – Vi hoppas att en del av de frågeställningar vi arbetar med kommer att beröras i den strategin, avslutar Mikael Ek.

Ställ krav på kunskap och kvalitet vid etablering av fiber - Eltel har ett stort ansvar att bidra till en positiv och kvalitetssäkrad utveckling inom fibernät. Felaktiga och slarvigt gjorda installationer kostar stora pengar i form av reparationer och driftsstopp. Än allvarligare är de störningar som kan inträffa i viktiga samhällsfunktioner, som idag är helt beroende av säker och snabb internetuppkoppling. Därför är det glädjande att det nu finns ett certifikat som beställare kan efterfråga, säger Tony Soffiantini. Helhetsansvar Eltel är ledande i Sverige och installerar fiber till fler hushåll och företag än någon annan leverantör. Företaget tar ansvar för hela processen, vilket även innefattar ett långsiktigt åtagande för drift och underhåll.

Sverige har högt ställda mål om bredbandstäckning och idag pågår en kraftfull satsning på att bygga fibernät. Men etablering av fiber är mer än en tråd i marken. - Bredband är en livsviktig samhällsfunktion. Utbyggnaden kräver kunskap, säkerhetstänkande och förståelse för lokala förutsättningar. Det finns inga genvägar. Det säger Tony Soffiantini, Sverigechef för FTTH-enheten på Eltel, en av Europas ledande leverantörer inom el, telekom och IT-nätverk. Regeringen har satt som mål att 90 procent av Sveriges hushåll ska ha bredbandsanslutning 2020 och det ställer stora krav på kommuner och andra beställare. Sverige ligger långt fram jämfört med andra länder och idag har cirka 70 procent av hushållen tillgång till bredband. Detta är en förutsättning för det smarta hemmet, där olika enheter är sammankopplade och kommunicerar med varandra. Snabbt bredband med hög kapacitet är också alltmer av en självklarhet för moderna människor, som tillbringar en stor del av sin tid uppkopplade till internet. Ställ certifieringskrav på din leverantör av fibernät Fiberanläggningar representerar höga värden och felaktiga installationer kan förorsaka stora ekonomiska förluster, dels för reparationer och dels för driftavbrott. Som en av de största aktörerna inom detta centrala infrastruktursegment har Eltel varit pådrivande i arbetet att tillsammans med bland annat Post- och telestyrelsen ta fram en gemensam branschstandard för anläggning av robusta fibernät. Leverantörer som uppfyller kraven får ett certifikat, som garanterar att de följer de framtagna riktlinjerna. Det ger trygghet för beställare, som genom att anlita ett certifierat företag får en garanti på att installationen håller hög kvalitet och är utförd av behöriga och kunniga leverantörer. Syftet är att Sveriges fibernät ska vara driftssäkra, ha hög kapacitet och lång livslängd.

- Långsiktigheten och helhetsperspektivet är grundbultar. Dessa nät ska fungera under mycket lång tid och är helt centrala i det moderna samhället. Vår mission på Eltel är att säkra samhällets tillgänglighet till livsviktiga el-, tele- och IT-nät och vi har en lång erfarenhet och bred kompetens, fortsätter Tony Soffiantini. Säkerheten först En av de viktigaste ledstjärnorna för Eltel är säkerheten, av omtanke såväl för de egna medarbetarna som för kunderna. - En absolut hörnsten är att arbeta på ett systematiskt och metodiskt sätt, där varje arbetsmoment utförs korrekt. På så sätt kvalitetssäkrar vi varje led i arbetet, vilket ger trygghet för våra anställda och är en garanti för beställaren. Vi tummar aldrig på denna viktiga princip, framhåller Tony Soffiantini. Lokal närvaro Eltel har kontor på ett 50-tal platser i hela landet, från norr till söder. Detta ger en flexibilitet, där olika lokalkontor kan hjälpa varandra vid oförutsedda händelser under såväl installation som vid färdig drift. Den utbredda närvaron ger också en unik kännedom om lokala förhållanden och beställarnas behov. Det är skillnad på att bygga ett stadsnät i en av våra storstäder och att bygga små områdesnät i glesbygden. Eltel har den lokala förankringen i alla delar av Sverige. - Vi har det stora bolagets kraft, men med det lokala perspektivet. Det garanterar en hög standard i hela landet och ger trygghet, fortsätter Tony Soffiantini. Läs mer om fiber i allmänhet, om fiber som teknik, om installationsprocessen. Och om glädjen av att leva uppkopplad på www.fiberboken.se

Eltel är en ledande europeisk leverantör av tekniska tjänster för kritiska infrastrukturnätverk – Infranets – inom segmenten Power, Communication och Transport & Security, med verksamhet i Norden, Baltikum, Polen, Tyskland, Storbritannien och Afrika. www.eltelnetworks.se

Metoden Infratrenching som Nordlund Entreprenad AB och JLM Scandinavia utvecklat, blev en början för den Svenska marknaden när det gäller att få robusta och driftsäkra fibernät under mark. Nu står även i startgroparna för den utländska marknaden. Foto: Johnas Nordlund

Ny standard ger robusta och driftsäkra fibernät Det har länge varit ett bekymmer att Sverige inte har enats om en gemensam nivå när det gäller förläggning av fibernät För att underlätta för beställare, nätägare, fiberägare, projektörer och entreprenörer har Svenska Stadsnätsföreningen och Skanova tillsammans med ett 30-tal företag inom branschen tagit fram en ny standard för mer robusta och driftsäkra fibernät där Post- och telestyrelsen (PTS) har varit finansiär av projektet. AV KIM HALL

– Det handlar om att komma överens om lägsta nivå. Vi vill att alla som jobbar med fiber och bredband ska använda och följa anvisningarna vid förläggning. Det reglerar allt från rör i backen till skåp, noder, dokumentation till hur man besiktigar. Standarden är ganska heltäckande, säger Jimmy Persson, produktchef på Svenska stadsnätsföreningen. Målgruppen är allt från beställare, nätägare, fiberägare, projektörer för dem som äger stadsnätet, entreprenörer som utför arbetet och inte minst handläggare på kommunen. – Vi vill knyta till oss utbildningsplatser, allt från enstaka kurser till längre utbildningar på gymnasium och yrkeshögskola.

ROBUST FIBER

Det går att certifiera sig på tre nivåer; för det första företag som håller på med robust fiber och som sedan kan informera

sin personal att de följer anvisningarna, för det andra enskilda personer som kan studera på en enklare nivå via webben och sedan få ett utbildningsbevis. Där får man en allmän orientering kring vad det innebär. Den tredje nivån är en mer djup utbildning där besiktningsmän, arbetsledare, projektörer och specialister blir certifierade med ID-handling och ”Robust fiber/anläggning certifikat. För att få detta måste deltagarna genomgå ett skriftligt prov. En av dem som genomgått detta test och innehar certifikatet är Johnas Nordlund, VD och ägare till Nordlund Entreprenad med 18 anställda och kontor i Sävedalen i Göteborg. – Vi certifierade oss som bolag och är personligt certifierade. Den stora fördelen med att vara certifierade är förtroendet som kunden har. De kan lita på oss att vi kan våra saker. Infrastruktur, trygghetstjänster och trygghetslarm är

Vi levererar infrastruktur för bredbandsnät och stadsnät

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

JÄRNVÄG

framtiden därför är det bra att alla följer samma regelverk så att kunder och beställare kan lita på att vi levererar vad vi lovar, säger Johan Nordlund.

tillsammans med Ledningskollen möjliggör detta. De nya anvisningarna lanserades i oktober 2016.

TILLSTÅND

– Vi har haft ett antal seminarier som beskriver den nya standarden och ett 30-tal företag som certifierat sig på kort tid. Det har gjort att entreprenad och tillverkningsföretag har tagit fram koncept som är anpassade för detta. Vi har metoder och anvisningar som visar hur man gräver och schaktar på rätt sätt i olika miljöer, tillägger Jimmy Persson. Förhoppningen är att anvisningarna och standarden ska bli en defacto-standard, det vill säga de är inte påtvingade men alla inser fördelen med att följa dem. Nu arbetar Svenska stadsnätsföreningen, som förvaltar detta för hela branschen och ser till att ändringar görs samt anordnar kurser, med att lansera certifieringarna som beräknas vara klara senast mars 2017. Certifieringen med diplom samt ID-handling gäller i fem år.

För att lägga fibrer i marken krävs det tillstånd av markägaren, kommunen, Trafikverket eller vägföreningar. För att gräva ner en fiberkabel på cirka 30 centimeters djup krävs det flera maskiner. Nordlunds Entreprenad har tillsammans med JLM Scandinavia tagit fram en speciell maskin som är anpassad för den svenska marknaden. – Vi har utvecklat bra metoder med Infratrenching. Den stora utmaningen blir att bygga ut i Tyskland, England och Norge som bett oss om hjälp eftersom vi i Sverige är duktiga på detta, tillägger Johnas Nordlund. Post- och telestyrelsen (PTS) har uttryckt att de vill ha robustare nät som med högre tillgänglighet. Robust fiber

METODER

Nordlund Entreprenad AB är specialiserade på området Infratrenching som är en snabb och kostnadseffektiv förläggningsmetod för stadsmiljö och landsbygd. 48

CORE TO EDGE OPTICAL SOLUTIONS

Er personliga och engagerade leverantör av ﬁberoptiska lösningar

Beställ gärna vår produktbroschyr Vi erbjuder: Optiska Transceivrar CWDM / DWDM Multiplexers Fiber Patchkablar MPO / MTP Lösningar Test & Mätinstrument

+46 (0)8-120 477 50 | sales@prooptix.se | www.prooptix.se

VI UTBILDAR FÖR ROBUSTA FIBERNÄT Med lång erfarenhet och hög kompetens genomför IFTAC och ICT Education utbildningar inom fiber och förläggning enligt konceptet Robust Fiber. Vi erbjuder: •

kundanpassade utbildningar inom fiberteknik, mätteknik och förläggningsmetoder

•

professionella och engagerade utbildare

•

högkvalitativa utbildningar på våra utbildningscentra i Hudiksvall, Stockholm och Göteborg eller hos dig som kund

ICT EDUCATION

Mer info på: iftac.se och icteducation.se

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

DIGITAL INFRASTRUKTUR

Stadsplanerare och arkitekter glömmer citylogistiken Kraven på mindre trafik i city och i nya stadsdelar kommer allt mer. Men stadsplanerare och arkitekter glömmer ofta bort godset, till exempel lastzoner och möjlighet för varuleveranser. AV KIM HALL

I Göteborg har det sedan länge funnits ett godsnätverk som diskuterar hur logistiken ska fungera när varor skall in och sopor ska ut från handelsstråk och innerstad. – Vi vill ha en levande stad utan bilar. Men en levade stad har butiker och restauranger som måste få varuleveranser och möjlighet att bli av med sopor och återvinning. När kommun och fastighetsägare planerar nya stadsdelar borde de ha med detta i planeringen. Det saknas till stor del idag i de nya stadsplaner som jag har läst, säger John Wedel, ansvarig för infrastruktur och logistik på Business Region Göteborg AB, som ansvarar för näringslivsutvecklingen i Göteborgs Stad och 13 kommuner i regionen. Arkitekter, byggherrar och de som arbetar med stadsplanering generellt har låg kunskap om betydelsen av logistik. Man vill inte ha bilar in i centrum, men ingen vill ge avkall på god service. – Vi tycker det är viktigt att man tänker logistik också i stadsplaneringen. Här i Göteborg såväl som på andra ställen, där man bygger tätt och med låg tillgänglighet för bilar, skall bostäder och verksamheter blandas. Men problemet med framkomligheten för logistiken finns ofta inte medräknad, menar John Wedel. Blandstäder har ingen tung industri, utan det handlar mest om hur restauranger ska få in in livsmedel, kontor sina leveranser och privatmänniskor sina paket och möbler. Då måste vi ha in trafik i områden. – Vi vill ha en miljövänlig och säker stad. Då går det inte att köra in stora lastbilar som tidigare. Men att lösa problematiken är inte lätt. Många små handlare sköter också varuförsörjningen med egna bilar. Alltså är det viktigt med uppställningsmöjlighet för dessa. Många är emot bil i staden generellt, men ibland är bilen nödvändig och vi kan inte räkna bort bilarna helt, tillägger John Wedel. Man får försöka hitta andra möjligheter att få in varor på ett miljövänligt och småskaligt sätt. Ett sätt är modern citylogistik, till exempel genom att använda små eldrivna distributionsfordon. Det finns verksamhet i både Göteborg och Stockholm som jobbar med samleveranser i små elfordon. De samlar upp varor på en plats och kör sedan ut dem på ett hållbart sätt till butikerna. I Göteborg finns en köpmannaförening som driver en verksamhet där de stora transportföretagen levererar sina varor till en terminal i utkanten av centrum och därifrån kör små miljövänliga fordon, modell golfbil med vagnar, till ett

John Wedel, ansvarig för infrastruktur och logistik på Business Region Göteborg AB, vill höja kunskapen bland arkitekter, byggherrar och de som arbetar med stadsplanering om betydelsen av logistik.

stort antal butiker i innerstaden. Det finns också flera liknade upplägg i staden. – Stadsleveransen kallas upplägget som startades för flera år sedan i en mindre skala och som sedan har skalats upp. Initiativet togs för att man inte ville få in stora lastbilar bland gående. Det är både en miljö- och säkerhetsfråga, säger John Wedel. I Stockholm testar man off-peak-leveranser, det vill säga att man levererar på andra tider än rusningstid. Detta innebär klockan 22 – 06. – I Göteborg har vi mycket vatten och här pratar man även om att utnyttja vattenvägarna i distributionssyfte. Mycket spännande, men ännu har inget projekt påbörjats, tillägger John Wedel.

DIGITAL INFRASTRUKTUR

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

Dockab utvecklar och producerar dockningssystem för skandinaviska krav, klimat och förutsättningar. Snabbhet och säkerhet är grunden för framtidens godshantering. Detta är tanken bakom våra dockningsystem, vars uppbyggnad och sammansättning minimerar energiförluster, förhindrar dramatiska temperaturförändringar och skapar en god arbetsmiljö. Dockningssystemet kan anpassas till samtliga förekommande portfabrikat, vilket gör att hela dockningsprocessen kan samköras från ett och samma manöverskåp. Det är Dockabs policy att marknadsföra endast produkter och tjänster som är av sådan kvalitet att de förtjänar och vinner kundens fulla tillfredställelse. Kvaliteten skall vara så hög och jämn att den utgör en väsentlig anledning till köp för kunderna. Denna policy gäller för alla produkter, system och tjänster oavsett om den framställs av Dockab AB eller av extern leverantör. Vi tillverkar även efter kundens önskemål och speciella förutsättningar.

0582-61 14 00

info@dockab.se

www.dockab.se

Bättre effektivitet när tv-produktionen utnyttjar fibernätet Tv-produktion är en bransch som på senare tid insett potentialen i ett väl fungerande fibernät.Vid exempelvis ett idrottsevenemang kan videoinformationen skickas via fiber till mediehusen istället för att använda en så kallad OB-buss. Det innebär stora besparingar för produktionsbolagen. Fiberkabeln ger också möjlighet till avsevärt högre bandbredd än exempelvis satellitöverföring, vilket möjliggör att fler kameror används och att bildkvalitén blir avsevärt högre. Till tidningen Stadsnätet säger Urban Björklund, sälj- och marknadsansvarig vid Norrsken AB, att leverera bilder via fibernät kommer att öka i Sverige och att kommunerna har möjligheter att profilera sig genom att ha digitala förbindelser till sina arenor via stadsnätet.

STOR POTENTIAL

Två aktuella exempel där Norrsken levererade fiberkommunikation till det Tv-bolag som direktsände är längdskidtävlingarna från Bruksvallarna och skidskyttets världscuptävlingar i Östersund. Till tidningen Stadsnätet säger Urban Björklund att allt fler produktionsbolag

bestämt sig för en teknikövergång till fiberöverföring då fler insett potentialen. Kommunikationen sker med ljusets hastighet, produktionskostnaderna blir mindre och arbetet effektivare.

SAMARBETE MED STADSNÄTEN

Norrsken AB är en rikstäckande leverantör av fiberbaserad datakommunikation med nära samarbete med ett stort antal svenska stadsnät. De erbjuder kommunikationslösningar med hög bandbredd i hela Sverige – samlat i ett enda avtal. För kunderna betyder det bland annat en enda kontaktväg för kommunikationen och ett nät som når längre – anpassat för just ert företag och dess tjänster. Norrsken AB ägs av ett flertal stadsnät i södra och mellersta Norrland.

Kommuner som har fiberanslutning till sina idrottsanläggningar kommer att ha en fördel då fler TV-produktionsbolag framöver kommer att använda sig av fiberöverföring av TV-bilderna. Foto: Håkan Blidberg, Svenska Skidskytteförbundet.

DenCity arbetar med hela den urbana logistikkedjan från effektiva inleveranser av varor till city som sedan lastas om på mindre elfordon för vidare leverans inom stadsdelen. Det innebär ett DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016 nytt tänkande för stadens planerare, entreprenörer, arkitekter, transportörer och forskare. Illustration: DenCity

JÄRNVÄG

Nya transportlösningar för framtidens städer Framtidens tätbebyggda stadsmiljöer kräver nya innovativa lösningar för gods- och persontransporter. Just nu pågår därför ett samverkansprojekt mellan näringsliv, akademi och samhälle kallat DenCity. AV KIM HALL

Projektet utvecklar innovativa lösningar och processer för att tillhandahålla hållbar person- och godsmobilitet i stadsdelar med begränsat utrymme för fordon och höga krav på attraktivitet, tillgänglighet och hållbarhet. Projektet leds av CLOSER, en nationell arena för samverkan inom transporteffektivitet vid Lindholmen Science Park. I projektet, som finansieras av VINNOVA, deltar 21 partners från akademi, näringsliv och samhälle. Det startade den första december 2015 och ska pågå till och med 2018 Syftet med DenCity är att hitta innovativa lösningar och tjänster som kan minska trängsel, miljöpåverkan och öka livskvalitén för boende och verksamma i täta stadsdelar. Unikt med DenCity är att städerna står inför stora utmaningar i samband med förtätning av bebyggelse både i befint-

liga stadskärnor men också i tidigare hamn- och industrimark. – Godsfrågor kommer sällan med i stadsplaneringen, det är detta som vi tittar på för att se hur vi kan lyfta upp frågan i ett tidigt skede, säger Lina Olsson, projektledare för DenCity på CLOSER.

MOBILITETSLÖSNINGAR

– I DenCity projektet jobbar vi till exempel nära utvecklingen av Frihamnen i Göteborg där det ska byggas ett tätt bostadsområde. Här finns ingen plats för privata bilar, därför gäller det att hitta andra mobilitetslösningar – man kan inte bara ersätta privat bil med bilpool. Det krävs också leveranslösningar så infrastrukturperspektivet måste finnas med tidigt i planering, säger Lina Olsson.

DIGITAL INFRASTRUKTUR

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

Hela vägen till ett tryggt bussköp Snart m3ed5 plats för rare passage

RAPIDO Flera utförande. 29+1 sittpl. Nordiskt klimatanpassad.

Lina Olsson, projektledare för DenCity på CLOSER.

DenCity arbetar med hela den urbana logistikkedjan från effektiva inleveranser av varor till city som sedan lastas om på mindre elfordon för vidare leverans inom stadsdelen. Under 2018 kommer Volvo att testa en nollemitterande distributionslastbil i samarbete med COOP och DB Schenker för tempererade livsmedelstransporter i Göteborg. Lastbilen rymmer 18 pallar och är max tio meter lång. En annan transportlösning som testas är urbana vattenvägarna som leveransvägar. Här har många svenska städer en outnyttjad resurs som kan användas både under byggtiden och efteråt. Men det krävs förankring för att dessa tankar ska komma med i planeringen. I framtiden kan det också bli tal om digitala lösningar och paketboxar dit varor levereras och som gör att man inte måste vara hemma när leveransen kommer. Bland andra Ericsson och PostNord är involverade i denna utveckling. Vi försöker integrera olika mobilitets- och leveranstjänster som finns på marknaden. I detta arbete är det viktigt med kundinvolvering och just nu utvecklas tjänster för hemleverans tillsammans med riktiga kunder i Stockholm.

SPRINTER Upp till 23 sittande. Byggs efter önskemål.

CITY MAX Smidig låggolv. 15 sittpl el 11 sittplatser & 1 rullstol.

EN KOMPLETT OCH TRYGG BUSSPARTNER!

HEMLEVERANSER

– Privatpersoner köper allt mer på nätet och då måste man vara beredd på att det blir fler godsleveranser hem istället för att man kör med egen bil. Det krävs radikala förändringar i planeringen för att vi ska klara av att förtäta städerna hållbart. Ska vi minska privatbilismen måste vi hitta andra lösningar, säger Lina Olsson. Det innebär ett nytt tänkande för stadens planerare, entreprenörer, arkitekter, transportörer och forskare. Dessa grupper sitter sällan vid samma bord för att planera lösningar. Detta vill DenCity-projektet ändra på. – Vi utgår från framtidens boende och verksamheter i tät bebyggelse. De som planerar för framtidens stad har många olika krav och aspekter att väga in som hållbarhet, attraktivitet och livspusslet för boende och verksamma. Det gör att projektet är komplext. Vi utvecklar nya lösningar så att man inte ska fastna i gamla spår, avslutar Lina Olsson.

• Upp till 53 platser • Handikappanpassning • Speciallösningar • VIP, Turist, City, Skol • Egen verkstad

Försäljning 0383-523 111 | Verkstad 0383-523 115 | Växel 0383-523 110 Stålvägen Vetlanda | info@eabussar.se | www.eabussar.se

V I N Å R LÄ N G R E I stadens myller är full bandbredd en självklarhet. Men på kobben i skärgården eller vid stugan i skogen finns inte lika många valmöjligheter. Det ville vi ändra på. Därför satsade vi allt på att erbjuda vårt nät längre ut, längre ifrån städerna än någon annan. Möt oss på www.norrsken.se

GEOENERGI

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

Geoenergi är huvudsakligen solenergi I motsats till vad många tror utgörs geoenergi i huvudsak av solenergi, som passivt lagras i mark och berg. Solenergin når tack vore direktinstrålning, nederbörd och vind ner till cirka tio meters djup, där temperaturen är ungefär lika hög som årets medeltemperatur i luften. På större djup fås en gradvis ökning av temperaturen tack vare värmen som alstras i jordens inre och som strömmar upp mot markytan – så kallad geotermisk värme. Geoenergi är samlingsnamnet för bergvärme, jordvärme, sjövärme och annan energilagring i jord och berg. Med hjälp av geoenergianläggningar kan vi utvinna geoenergi för att både värma och kyla våra hus. När vi vintertid utvinner värme, kyls jord/berg något för att under sommaren åter värmas upp (återladdas) med hjälp av hjälp av solvärme (ovanifrån) och en del geotermisk värme (underifrån). I de vanligaste geoenergianläggningarna är dock det geotermiska värmebidraget mindre än 5% av det totala värmeinflödet.

BORRHÅLSLAGER

Borrhålslager används till större fastigheter och industrier som både behöver värme och kyla. Det är i princip samma teknik som bergvärmen, men med tätt sittande borrhål vilket skapar förutsättningar för aktiv säsongslagring av värme och kyla genom att en större bergsvolym värms eller kyls. Under vintern tas värme ur berget som då kyls ned. Det nedkylda berget används sedan under sommaren för produktion av komfortkyla. Vid uttag av kyla återvärms berget till

I ett akviferlager lagras energin i ett grundvattenmagasin, en akvifer. Både värme och kyla kan lagras in i akviferen som då får en varm och en kall sida. Detta gör system en extremt effektiva. Metoden används oftast till större offentliga byggnader, fjärrvärme och fjärrkyla.

ursprunglig temperatur. På så sätt utnyttjas energin mer än en gång. Lagret blir effektivare ju större det är. I de flesta fall är lagervolymen större än 100 000 m3 med ett 30-tal borrhål. Avståndet mellan borrhålen är oftast 4 - 6 meter eftersom man vill att borrhålen skall samverka och påverka varandra. Antalet hål, håldjup och avstånd beror, förutom energilastens storlek, främst på geologin och bergets termiska egenskaper. Borrhålslagren kräver förhållandevis liten yta och oftast går det att utnyttja parkeringsplatser, grönområden och liknande. Det finns också exempel på lager som ligger under byggnader. Borrhålslagren innehåller inga rörliga delar och kräver därför ett minimum av tillsyn och underhåll. Dessa lager har en mycket lång livslängd och kan i princip avskrivas i samma takt som de fastigheter de betjänar. Tillståndsprocessen är vanligen enkel.

AKVIFERLAGER

• Geotekniska undersökningar • Utredningar • Miljötekniska undersökningar • Kärnborrning GEO-gruppen AB Marieholmsgatan 122 415 02 Göteborg

Tel: 031 - 43 84 50 www.geogruppen.se info@geogruppen.se

Akviferlager används mest i storskaliga tillämpningar, från större offentliga byggnader till fjärrvärme och fjärrkyla. Solenergin lagras i marken och är denna beskaffad så att grundvatten lätt kan röra sig i marken kallas den akvifer (grundvattenmagasin). Ett brunnssystem använder grundvattnet som energibärare. Grundvattnet pumpas upp ur och återförs tillbaka till akviferen. I de allra flesta fallen lagras både värme och kyla på olika ställen i akviferen. Uppdelningen gör dessa system ytterst effektiva. Temperaturen på den varma sidan är vanligen 12 – 15 °C, och på den kalla sidan 5 – 7 °C. Tillståndsprocessen kan vara både tidskrävande och komplicerad. I vissa fall har man avstått från denna teknik trots att förutsättningarna i övrigt varit gynnsamma.

KÄLLA: Geotec

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

JÄRNVÄG

Flera tänkbara områden för geoenergi Geoenergi bär på en enorm potential för samhället. Tekniken som sådan är väl utvecklad och marknaden på vissa områden mogen, men nya samhällsområden skulle också kunna tillgodogöra sig den förnyelsebara tekniken. Bland annat skulle trafiksektorn kunna rädda liv med geoenergi. Men då krävs ett aktivt intresse från myndigheter och politiker. AV GÖSTA LÖFSTRÖM

– Jag efterlyser ett politiskt intresse för ökad användning av geoenergi, säger Johan Barth, geolog och vd för Geotec, Svenska Borrentreprenörers branschorganisation, och Svenskt Geoenergicentrum. – Den svenska marknaden för geoenergi är mycket mogen och vi är väldigt duktiga på området. Mellan 20 och 25 procent av alla enfamiljsbostäder i Sverige utnyttjar någon form av geoenergi. Det finns inte mindre än 500 000 anläggningar i Sverige. Villamarknaden är relativt mättad, men också många stora företag, varuhus etc använder sig av geoenergi. Geoenergi är samlingsnamnet för berg-, sjö- och markvärme respektive kyla. Framför allt är det solenergi som är lagrad i marken. Men också en del värme från jordens inre. I Sverige är geoenergi mest känt genom det användningsområde som kallas bergvärme. Detta är vårt fjärde största men trots det kanske mest okända förnyelsebara energislag. – Ett bekymmer är att många, inte minst kommuner och kommunala energibolag, låser fast sig i föreställningen att geoenergi ökar vår elanvändning.

NYTT INTRESSANT OMRÅDE

– Nu börjar också transportinfrastrukturen intressera sig. Det kan handla om halkbekämpning. Det är enormt intressant att utnyttja lokalt lagrad solenergi för olika ändamål, säger Johan Barth, som tipsar om att Trafikverket och Chalmers är på gång med ett forskningsprojekt på området.

Grävfri teknik

Effektiva och miljövänliga maskiner för grävfri installation av fiber, kabel och rör. Vibratorplog, kedjegrävare, styrbar borrning, jordraket, m.m. www.jlm.se

jlm@jlm.se

Tel 040 – 671 14 80

GEOENERGI

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

I Sverige är det här området relativt outvecklat, men exempelvis i Därlingen i Schweiz förekommer ett broprojekt där geoenergi framgångsrikt används för halkbekämpning och på Hamburgs bangårdsområde hålls växlar isfria med hjälp av geoenergi. – Här finns en enorm potential, men det krävs också ett politiskt intresse för de här frågorna. I Japan, Norge, Argentina, USA och flera andra länder används samma teknik för att hålla trottoarer och parkeringsytor is- och snöfria. Halkolyckorna uteblir och det medför minskad belastning på akutsjukvården.

SÅ KAN DET FUNGERA

Asfalterade ytor är som gjorda för att vara solfångare. Stora svarta ytor kommer sommartid upp i höga temperaturer. I asfalten kan slangar gjutas in i vilka vatten cirkulerar och tar upp solvärmen. Värmen växlas sedan över till en bergmassa via ett antal borrade hål i berget intill. Berget är termiskt trögt vilket gör att det tar lång tid för värmen att avklinga. På så sätt kan värmen hämtas tillbaka under vintern för att hålla exempelvis ett halkkänsligt parti av en väg eller bro is- och snöfri. – Dessa system behöver i regel ingen värmepump utan drivs av små energisnåla cirkulationspumpar, säger Johan Barth. Branschen, som består av borrare, installatörer, tillverkare, leverantörer och konsulter med flera stöttar forskningen och ger utrymme åt resultaten dels i egna tidskrifter, dels i debattartiklar, vid utbildningar och seminarier.

Johan Barth är vd för branschorganisationen Geotec. Foto: Geotec

REFLEX ACT III Snabb och pålitlig kärnorientering.

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

VÄGAR

Ny bro byggs över Puckdalen I det natursköna Puckdalen bygger Trafikverket en ny bro för väg 363 i syfte att säkerställa vägens funktion och öka trafiksäkerheten. Bron utformas som en samverkansbro med fri brobredd på 8,6 meter och en brolängd på 120 meter. I september 2017 planeras bron vara färdigställd. En total investering på cirka 40 miljoner kr. AV KIM HALL

– Vi bygger vid sidan om den gamla sträckan och gör nya anslutningsvägar till den gamla vägen. När vi högg bort en del av skogen såg vi hur mäktig ravinen är, säger Marie Stenman, projektledare på Trafikverket. Puckdalen ligger cirka 2,5 kilometer sydost om Vindeln i Rosinedalsområdet. Vägen ligger i en svacka med branta lutningar på båda sidorna och sikten är dålig. Bäckravinen är ca 23 meter djup och just nu grundlägger NCC Sverige, som är generalentreprenör i projektet, bron så det blir höga stöd upp. – Vi utför riskreducerande åtgärder eftersom den befintliga vägen går i en svacka. Lågpunkten ligger på en hög bank med trumma i botten på ravinen. Vägbanken består till större del av löst lagrade material detta gör att banken är instabil. Står man där upplevs bron högre i förhållande till ravinen, förklarar Marie Stenman och tillägger att man måste tänka lite extra på säkerheten även för dem som jobbar där.

MINIMERA RAS

Trafikverket genomför geotekniska undersökningar i hela Region Nord med syfte att systematiskt identifiera och minimera risken för skred och ras i anslutning till vägarna, vilket innebär att de utför allt från mindre ingrepp som stabilisering av slänter och trumbyten, till större insatser som nya vägdragningar eller som i Puckdalen anläggning av ny bro. Väg 363 är en viktig väg för inlandet. Det finns inte så många vägar att välja på. Varje dygn trafikeras vägen av 1 460 fordon av blandad karaktär, av dem är 170 tung trafik. Eftersom att ny bro anläggs på sidan av befintlig väg kan trafikering ske på väg 363 med endast mindre störningar. – Vi har gjort grundläggningen med pålade bottenplattor och stöd för järnbalkarna som skall vara till stöd för bron. Det är en

Väg 363 vid Puckdalen är en viktig väg för inlandet. Här bygger Trafikverket en ny bro i syfte att säkerställa vägens funktion och öka trafiksäkerheten över ravinen. Foto: Trafikverket

samverkan mellan stål och betong. Det är ett 106 meter långt spann mellan stålbalkarna som vilar på fyra stöd, förklarar André Persson, platschef på NCC. På landfästet finns två 14 meter höga pelare som stålbalkarna vilar på. Ovanpå stålbalkarna är betongfarbanan gjuten och ovanpå det lägger man asfalt som ytbeläggning. Stor del av markarbetet har Bilfrakt Bothnia utfört som underentreprenörer till NCC.

TILLFARTSVÄGAR

– Vi har gjort alla markjobben så att NCC kan bygga bron under vintern. Till våren ansluter de nya tillfartsvägarna till den nya bron och återställa omgivningen så att det blir snyggt som möjligt. Allt från den gamla vägen skall schaktas bort våren och sommaren 2017, säger Ingemar Bjöörn, arbetsledare på Bilfrakt Bothnia. Även om det är ett ganska svårt uppdrag har arbetet flutit på bra. Det har varit en del planeringsarbeten vilket underlättar samarbetet mellan entreprenörerna och beställaren. Nu är det vinter och arbetet pågår för fullt. Pålgrundläggning och gjutningen av plattorna till stöden beräknas vara klara till jul.

FAKTA Riskreducerande åtgärder vid Puckdalen väg 363 Byggperiod: sommaren 2016-sommaren 2017 Byggherre: Trafikverket Region Nord Generalentreprenör: NCC Sverige AB

VÄGAR

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

Ny bro över Göta kanal vid Snövelstorp Bygget av den nya bron över Göta kanal vid Snövelstorp i Östergötland beskrivs som ett roligt, spännande och litet annorlunda projekt. Bron stod klar till båtsäsongen 2016 och innebär en förbättrad och säkrare framkomlighet för alla trafikanter. AV GÖSTA LÖFSTRÖM

Det handlar om en lyft- och vridbro över Göta kanal vid östra ändan av sjön Asplången, strax väster om Söderköping. Vägen mellan Norrköping och Västra Husby går över bron. Den nya bron väger cirka 100 ton och levererades i två delar och ersatte en uttjänt svängbro från 1941. Det enda som återstår av den gamla brokonstruktionen är grundläggningen av mittpelaren, som ligger på norra sidan av kanalen. Den gamla bron hade ursprungligen två körfält, men var på grund av skador begränsad till ett körfält och hade därmed begränsad kapacitet för landtrafiken. Den nya bron har ett körfält i vardera riktningen för bilar och därtill ett avgränsat utrymme för cykeloch gångtrafik. – Det som var litet speciellt med det här projektet var att vi byggde en provisorisk bro, en fackverksbro som ombesörjde trafiken under bygget som pågick under vinterhalvåret, berättar Trafikverkets projektledare Kjell Jansson. Bygget skedde ju också i en underbar miljö vid den vackra kanalen.

BYGGDES NÄR KANALEN VAR STÄNGD

Arbetet påbörjades förra hösten med att den provisoriska bron byggdes öster om befintlig bro. När kanalsäsongen var slut revs befintlig bro utom mittstödet och sedan byggdes den nya bron under vintersäsongen och den var klar tills kanalsäsongen började i maj i år. Utöver själva bron med tillhörande maskineri för öppning har ingått nya landfästen, anläggning av ny gc-bana till den nya bron, trafikanordningar samt bygget av den tillfälliga bron under byggtiden.

FAKTA Ombyggnad av bro över Göta kanal vid Snövelstorp väster om Söderköping Byggherre: Trafikverket Distrikt Öst - Stockholm Generalentreprenör: Peab Sverige AB Konstruktör: Svenska Teknikingenjörer AB Kostnad: Cirka 35 Mkr

Sting har projekterat el & styr och stål & mekanik på den nya bron i Snövelstorp. Sting är ett ingenjörsföretag med stor erfarenhet öppningsbara broar och liknande konstruktioner. Vi har kontor i Göteborg, Trollhättan och Linköping. Läs mer om oss på www.sting.nu 59

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

VÄGAR Arbetet med att bygga den nya gång- och cykelbron vid E18-bron vid Borgmästarholmen i Karlstad pågår för fullt. Iden att bygga en ramp kom från ett medborgarförslag. Foto: Stefan Prochazka

Annorlunda gång- och cykelramp Ett medborgarförslag fick kommunen att bygga en annorlunda gång- och cykelramp vid E18-bron vid Borgmästarholmen i Karlstad. Många springer och promenerar i området och tyckte det var olustigt att behöva passera denna hårt trafikerade väg. AV KIM HALL

Den cirka 80 meter långa gång- och cykelbron är en investering på cirka 11 miljoner kronor. Den ligger inte långt från Klarälven. – Många drog sig för att korsa den trafikerade Sandbäcksgatan och släpade släpat sina cyklar och banvagnar upp för trapporna för att komma över på andra sidan vägen. Vi ville inte sätta upp ett övergångsställe eftersom det hade ingett falsk trygghet med tanke på att bilarna kör i 70 kilometer i timmen, säger Stefan Prochazka, gatuingenjör på teknikoch fastighetsförvaltningen, trafik- och gatuenheten i Karlstad kommun.

MEDBORGARFÖRSLAG

För att göra bron tillgänglig valde kommunen att bygga en

rampbro. När den nya rampen är i bruk river man den gamla rampen och platsen återställs till grönyta. – Det var ett medborgarförslag som kom in till kommunen 2014 där man föreslog att en bro skulle hängas fast i bron. Förslaget utreddes och vi arbetade vidare på förslaget. Under tiden som projekteringen gjordes kom ytterligare synpunkter in på den befintliga rampen och trappan. Men att hänga på en bro på befintlig bro hade varit dyrare samtidigt som det hade hindrat motorbåtar från att köra under bron på grund av att den hade hängt för långt ner. Då blev det detta som vi bygger nu det bästa alternativet, säger Stefan Prochazka. Billigaste alternativet hade varit att bygga en hiss. Men med tanke på att området ligger lite avlägset från annan bebyggelse och är ganska folktomt skulle det bli förödande konsekvenser

VÄGAR

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

om någon skulle råga sitta fast i hissen. Det skulle kunna ta timmar innan någon ens såg att det fanns en person som satt fast i hissen. Dessutom måste hissen underhållas regelbunden.

EVENEMANGSOMRÅDE

– Man har pratat om ett evenemangsområde i närheten av Södra Råstorp, som är ett relativt nytt bostadsområde och som beräknat att utökas. Med den nya rampen kan detta bli en möjlighet, säger Stefan Prochazka. Bron har en lite annorlunda form. Den består av platsgjuten betong med asfalt som slitlager samt ett broräcke enligt Trafikverkets normer. Den gamla eken har gjort att formen på bron svänger runt om trädet så att den kan stå kvar på sin plats. – Eken anses värdefull för Karlstad och man ville inte fälla eken för att ge plats åt en ramp. Därför löste man problemet genom att bygga runt stammen. För att inte rampen skulle få för brant lutning lät man dra ut på brosträckningen, säger Stefan Prochazka. Man har satt stöd och fyllning mot Sandbäcksgatan för att kunna ta upp höjden. Annars hade gång- och cykelrampen blivit väldigt lång. Nu går den i nivå med Sandbäcksgatan fram till eken och sen stiger den upp strax innan triangeln där den egentliga höjdpunkten är och sedan går den ner igen. Där bron går upp 1,20 meter finns stödmuren.

FAKTA NY GC-RAMP VID BORGMÄSTARBRON I KARLSTAD Byggperiod: maj-december 2016 Byggherre: Karlstad Kommun Generalentreprenör: Skanska Sverioge AB

WSP HAR PROJEKTERAT BORGMÄSTARRAMPEN I KARLSTAD

Kontakt: Tord Wiker, 010-722 57 25, tord.wiker@wspgroup.se www.wspgroup.se Illustration: Carl Ewensson, WSP

Fasaden till MalmöMässans parkeringshus smälter väl in i den övriga byggnaden. Hela byggnaden är formgiven av arkitekten Eric Giudice.

Från MalmöMässans nya parkeringshus där Mikael Strand, verksamhetsområdeschef, och Lina Brömer, projektchef på Midroc Property Development, står går det att blicka över Öresund till Danmark. Parkeringshuset har 353 parkeringsplatser och 15 MC-platser fördelade på nio plan. Foto: Kim Hall

För att utställarna lättare skall kunna leverera material till MalmöMässan har Midroc låtit bygga en smidig logistikväg som går till de tre portarna där godset levereras.

MalmöMässans nya P-hus i snygg design Det är nu fem år sedan MalmöMässan flyttade in i den arkitektritade mäss- och eventbyggnaden i Hyllie, formgiven av arkitekten Eric Giudice. AV KIM HALL

I takt med att området växer och parkeringsbehovet ökar har Midroc byggt till ett parkeringshus och en leveransbyggnad som både är funktionell och väldesignad. – Vi lägger mycket vikt vid arkitekturen för att på så sätt ge tillbaka till staden. Förutom att MalmöMässan behövde parkeringsplatser för sina besökare hade de också behov av en smart lösning för utställarna som snabbt och smidigt skall kunna leverera gods till mässor och event, säger Mikael Strand, verksamhetsområdeschef på Midroc Property Development. Midroc var tidiga med att bygga MalmöMässan samtidigt som Percy Nilsson byggde Malmö Arena i Hyllie, som blivit Malmös nya metropol. Det var dessa båda aktörers förtjänst som gjorde det möjligt att arrangera Eurovision Song Contest i Malmö 2013.

KLIMATSMART

Nu har området utvecklats i snabb takt och blivit en symbol för ett klimatsmart utvecklingsområde med Citytunneln som går som en nerv genom området och transporterar människor med Öresundsbron till Köpenhamns internationella flygplats på endast tolv minuter. MalmöMässans nya P-hus har byggts för att ge plats åt 353 bilar, 15 MC fördelade på nio plan som går i zigzac samt en in och utfart för lastbilsleveranser i bottenplan samt 400 kvm yta för butiker. Mässbyggnaden värms upp av bergvärme och har en energiförbrukning på ca 30 kWh per kvm och år. Taket är täckt med sedum som dels tar hand om regnet dels skapar en utopisk miljö. – Vi ritade det första parkeringshuset 2011. Men då fanns det andra tankar i leveransflödet. Men istället för att bilarna skulle vända inne i byggnaden kör de idag igenom och ut på andra sidan. Det blev en smidigare logistiklösning och bättre för mässan, förklarar Lina Brömer, projektchef på Midroc Property Development.

MÄSSA OCH EVENT

Hela projektet delades upp i två etapper eftersom byggprojektet skulle hindra mässans högsäsong. Det ställdes även krav på takhöjd, vilket blev 4,5 meter, och pelarnas placering. Det är 17 meter från port till första pelaren, vilket ger gott utrymme åt större fordon. – För att vi inte skulle bygga fel hade vi en drönare i luften som filmade de färglagda pelarna och den 24 meter långa lastbilens färd genom byggnaden. På så sätt kunde vi beräkna byggnadens konstruktion, säger Mikael Strand.

Muren utmed Annetorpsleden fick pålas och förstärkas så att byggnaden inte flyttade på sig. När man hunnit montera upp prefabstomme till 3-4 våningen var man tvungen att pausa byggprojektet eftersom Malmömässan hade högsäsong. Under 8-10 veckor sommaren 2015 kunde arbetet utföras. Vi förberedde för alla holkar och pelare innan vi kunde gå på igen och sommaren efter kunde vi slutföra det sista. Totalt har cirka 400 personer involverats i projektet på grund av att arbetet fick utföras vid olika tillfällen, säger Lina Brömer.

LJUST OCH TRYGGT

Nu är parkeringshuset slutbesiktigad och parkeringsplatserna snart klara att användas. Det är ett ljust och öppet parkeringshus som inger trygghet. Står man högst upp på plan nio kan man se över mot Öresundsbron och Danmark. Midrocs nästa steg är att uppföra The Edge, ett 8 000 kvm stort kontorshus i tio plan, ritad av samma arkitekt Eric Giudice. Byggnaden ska stå klar januari 2019.

FAKTA Nybyggnation av parkeringshus och butikslokaler vid MalmöMässan Byggperiod etapp 2: maj-november 2016 Byggherre: Midroc Property Development Totalentreprenör: Midroc Construction Arkitekt: Eric Giudice, EG Architects/ Panorama Arkitekter

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

RÄDDNINGSTJÄNST

Ny brandstation i Ullared Falkenbergs kommun satsar på en ny brandstation i Ullared. Platsen är en viktig strategiskt och geografiskt med en växande bofast befolkning och många besökare som rör sig i området. AV MARIE LOUISE AARÖE

Projektet omfattar nybyggnad av en brandstation på 530 kvadratmeter. Byggnationen startade i januari 2016 och kommer att pågå till februari 2017. – Den gamla brandstationen har under en längre tid inte uppfyllt de krav som Arbetsmiljöverket ställer. De har vid besiktning dömt ut stationen, berättar Robert Rickskog, byggprojektledare på Falkenbergs kommun. Ventilationen är exempelvis inte bra i vara sig personalrum eller i fordonshallen. Dessutom är fordonshallen för liten och portarna för trånga med följden klämrisk. Placeringen utmed väg 153 är heller inte bra då vägen är mycket trafikerad och ytan för uppställning alldeles för liten.

PLATSEN BLEV AVGÖRANDE

När påpekandet kom från Arbetsmiljöverket diskuterades frågan om det eventuellt skulle vara en lösning att kosta på en upprustning av den befintliga byggnaden. Samtidigt började man att fundera över att bygga en helt ny station. Tanken hade funnits tidigare. – Det avgörande för att bygga nytt var att man behövde en större tomt och som kommun är det viktigt att förvalta en byggnad som ska hålla för framtiden och det är alltid lättare

med en ny fastighet, säger Robert Rickskog. Ullared är mest känt för det populära lågprisvaruhuset Gekås, som under 2015 hade 4,8 miljoner besökare. Den 21 juli 2015 slog Gekås besöksrekord, då 28 900 kunder besökte varuhuset under dagen. Dagar med många besökare till varuhuset kan det bildas långa köer för att komma in. Den längsta kön hittills var den 30 oktober 2010, då var kön 1,4 kilometer lång. Alla dessa turister och besökare till Gekås medför även att andra företag växer upp i området och intresset för att bosätta sig i Ullared ökar kontinuerligt.

TIDSENLIGA LOKALER

Den nya brandstationen kommer att ligga utmed väg 153 mitt emot Sönnerängssjön. Man ser fram emot nya moderna lokaler som är anpassade för alla. Man hoppas också på att det kommer att bli lättare att rekrytera både kvinnliga och manliga brandmän. Förberedelserna inför bygget av brandstationen har gått smidigt. Projektets totala budget är 18,2 miljoner kronor. Det första spadtaget togs i februari 2016 och ett år senare står den nya brandstationen klar. – Vi fick uppdraget som generalentreprenör genom en offentlig upphandling, berättar Kaj Andersson, på MTA Bygg & Anläggning. Det innebär att vi har det överordnade samordningsansvaret över de entreprenörer som Falkenbergs kommun har handlat upp. Här byggs en vagnhall för två brandbilar. Hallen är traditionell med en stålstomme och parocelement och fribärande plåt på taket, isolering och papp. Personaldelen är i trä. I övrigt är det inga speciella byggkrav. Däremot kommer reservkraft att installeras samt andra specifika installationer som är nödvändiga när larmet går.

FAKTA, NY BRANDSTATION I ULLARED

Tel. 010-450 03 15 • www.stallningsbyggarn.nu

Byggherre: Falkenbergs kommun Arkitekt: Fredblad Arkitekter AB Byggnadsentreprenör: MTA Bygg & Anläggning i Halmstad AB

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

VI BYGGER INFRA-SVERIGE BEST-ARBETEN HANELL ENTREPRENAD www.hanelle.se

Hanell Entreprenad AB är ett nytänkande företag inom järnvägssektorn som utför byggnationer, underhåll och besiktning av trafikverket, SL och privata aktörers fasta anläggningar.

r stolt leverantör av tformsutrustning till Saltsjöbanan. k SL!

UTEMÖBLER TEAM TEJBRANT mmen att se hela vårt utbud på www.teamtejbrant.se

.teamtejbrant.se. Kontakta oss på 08-505 230 00 Team Tejbrant är ett ledande internationellt nativt maila företag oss på för info@teamtejbrant.se produkter med framstående form och funktion för det offentliga rummet.

Möjligheternas utemöbler

LYFTUTRUSTNING SVERO LIFTING AB

LEVERANTÖRSREGISTER

GODSHANTERING SMÅLANDSHAMNAR AB HAR BILDATS! www.port.oskarshamn.se

I linje med det planerade övertagandet av hamnen i Västervik byter Oskarshamns Hamn AB nu namn till Smålandshamnar AB. Att driva de båda hamnarna, Oskarshamn och Västervik i ett bolag skapar stordriftsfördelar och även förutsättningar för att möta konkurrens från andra hamnar/hamnoperatörer.

VÄGMÅLNING NORDIC ROADS www.nordicroads.se

Nordic Road Marking AB, eller Nordic Roads som vi kallar oss, är en ny aktör i vägmålningsbranschen men med gedigen, samlad kunskap och erfarenhet. Tillsammans utför vi målningsentreprenader av högsta kvalitet till våra kunder i Sveriges norra delar. Vår målsättning är att medarbetare och kunder ska få den högsta tänkbara servicen och vi strävar alltid efter långsiktiga relationer.

SOPKÄRL EWF.SE www.ewf.se

BigBelly Solar är ett solcellsdrivet sopkärl som återanvänder sin energi till komprimering av sopor för att reducera antalet tömningar. Systemet gör stora besparingar för kommuner, skolor och verksamheter i hela världen via insamlingskostnader som minskas radikalt. Systemet är utrustat med fyllnadsnivåer som meddelar när tunnan bör tömmas.

BLÄSTRING SVB – SAND & VATTENBLÄST AB www.svb-tyringe.com

Sand & Vattenbläst AB levererar ett omfattande utbud av sanerings-, bygg- och måleriarbeten med material från ledande leverantörer. SVB arbetar med en modern maskinpark och samtliga anställda är utbildade och certifierade inom sina respektive arbetsområden.

KALENDARIUM

DAGENS INFRAST RUK TUR #6 • 2016

MaskinExpo 2017.

Vatten Avlopp Kretslopp 2017.

Stockholm Furniture & Light Fair.

JANUARI 2017

MARS 2017

AUTOMÄSSAN 2017

PÅ VÄG

BILAR SOM JOBBAR

VATTEN AVLOPP KRETSLOPP 2017

På Automässan visar tillverkare, leverantörer, agenter och återförsäljare det senaste av produktutbud och teknikutveckling. Detta är Skandinaviens största mötesplats för fordons- och verkstadsbranschens eftermarknad. 18-21 januari Svenska Mässan Bilar som jobbar är den etablerade mötesplatsen för leverantörer och användare av lätta arbetsfordon. Här får du som har bilen som arbetsplats möjlighet att träffa representanter från såväl nybilssidan som tillbehörs- och utrustningssidan. 26-29 januari Stockholmsmässan

På Väg blir en viktig mötesplats för alla som arbetar ute på vägarna med vägarbeten, omledning av trafik och andra moment där säkerheten och framkomligheten är i fokus. Elmia 7-8 mars Den årliga mötesplatsen för alla som arbetar med dagvatten, VA-planering och små avlopp. 16-17 mars Norrköping

MAJ 2017 FEBRUARI 2017 STOCKHOLM FURNITURE & LIGHT FAIR

Under Stockholm Furniture & Light Fair är hallarna fyllda till bristningsgränsen med de senaste innovationerna inom inredning och belysning för både hem- och offentlig miljö. Nya produkter, nya material, ny kunskap, nya trender, nya miljöer och nya tekniska lösningar kommer att visas upp i 2017 års montrar på ett inspirerande och informativt sätt. 7-11 februari Stockholmsmässan

ELMIA NORDDRILL

Sveriges Avanti-Borrare Förening, Avanti, och Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation, Geotec i gemensam satsning av Elmia NordDrill - en mässa för hela den nordiska borrbranschen. 11-12 maj Elmia

MASKINEXPO 2017

Nordens största maskinmässa med de hetaste av årets nyheter från världens bästa bransch. Hjullastare, grävmaskiner, liftar, plogar, klippare och bilar. 18-20 maj STOXA, Märsta

DAGENS INFRASTRUKTUR #6 • 2016

UNDERHÅLL

Göta kanal, Forsvik slussområde. Göta kanal är i stort behov av underhåll och det omfattande renoveringsprogram som har tagits fram ska förbereda kanalen för framtiden och den ökande turistströmmen.

WSP säkrar och utvecklar Göta kanal för nästkommande 200 år Göta kanal är i stort behov av underhåll och det omfattande renoveringsprogram som har tagits fram ska förbereda kanalen för framtiden och den ökande turistströmmen. WSPs uppdrag är att hjälpa till att återställa, bevara och utveckla det kulturhistoriska byggnadsverket och skapa förutsättningar för turism på och vid kanalen. Tidigare i år tecknade WSP, som ett av två konsultföretag, ramavtal med AB Göta kanalbolag gällande upprustningen av kanalen. Avtalet gäller upp till fem år och WSP kommer att leverera ett brett utbud av konsulttjänster inklusive projektledning, geotekniska undersökningar, projektering, hydraulisk modellering, anläggnings- och tillståndsförfaranden och ansökningar avseende arbeten i vatten. – Vårt uppdrag för Göta kanal ligger i linje med WSP:s globala kraftsamling inom det maritima området där vi bara i Norden de senaste fem åren har utfört över 1500 uppdrag. Det bygger på att vi har alla de kompetenser inom företaget som krävs för att klara dessa omfattande maritima uppdrag, säger Johnny Wulcan, projektledare WSP. Tilldelning av de första uppdragen gjordes i oktober och

för WSPs del handlar det om tekniktunga projekt i närheten av Norrköping och Linköping. Det största projektet i paketet avser att säkra kanalbanken mellan Söderköping – och Mem. En kanalsträcka med svåra geotekniska förhållanden.

OM KANALEN • • • •

I 200 år har Göta kanal bundit samman Sveriges öst- och västkust. Total längd inklusive sjöar är 20 mil, varav 9 mil är handgrävd. Göta kanal är med sina 58 slussar ett av Sveriges mest attraktiva turistmål. Runt 3 miljoner besökare och 3 000 fritidsbåtar gästar kanalen varje år.

Vi är det lilla företaget med de stora resurserna och 20 års erfarenhet. Vi levererar helhet och kompletta system inom: BORRNING GRUNDLÄGGNING KÄRNBORRNING MILJÖBORRNING FILTERBRUNNAR FJÄRRMÄTNING, LOGGNING OCH ÖVERVAKNING FILMNING AV BORRHÅL

Vår egen utrustning för: FJÄRRMÄTNING, LOGGNING OCH ÖVERVAKNING

Kontaktuppgifter: 08-4497112 www.alverdens.se

POSTTIDNING B STORDÅHD KOMMUNIKATION AB BOX 451 30, 104 30 STOCKHOLM

Genom innovativa och kreativa lösningar hjälper vi dig att lyckas med dina underjordsprojekt

www.orica.se

Orica Sweden AB Gyttorp 713 82 Nora

Tel. 0587-85000 Fax 0587-253 45 info.gyse@orica.com www.orica.se