Nordiska Projekt 1/2024 by Stordåhd Kommunikation AB

NR 1 • 2024

Uppsala möter upp inför

NYA RENINGSKRAV

MÅNGA UTMANINGAR för vätgasens utveckling

ÅNGTURBINDAGARNA

– med fokus på säkerhet och utvecklad drift Kraftigt ökad kapacitet i

FORSLUNDA VATTENVERK

Mässa

UNDERHÅLL 2024 – Riksorganisationen Svenskt Underhåll

i samarbete med Svenska Mässan

PROCESSINDUSTRIDAGAR i Stenungsund

KO UNDERHALL.SE

#UNDERHÅLLSMÄSSAN

12–15 MARS 2024 | SVENSKA MÄSSAN | GÖTEBORG

Mötesplatsen för framtidens hållbara underhåll

 Utställning med 250+ medverkande

Möt branschens ledande aktörer och ta del av nya affärer, inspiration, spännande lösningar och nätverkande.  Konferenser

Underhållsstrategi, Skyddsombudsdagarna och Additive Intelligence 4.0

Hämta kostnadsfri entrébiljett här eller på underhall.se

 Stora scenen & Teknikscenen

Ta del av kompetenshöjande seminarier, kundcase, innovationer, forskning & utveckling.  Utbildningar

Ta del av kostnadsfria utbildningar under mässdagarna.

RÉ

FRAMTIDENS MOBILA VATTENRENING ÄR REDAN HÄR. Dynamiskt / Ekonomiskt / Miljövänligt Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten samt vatten från muddring och borrning.

• Kemisk flockning • Kemisk fällning • Lamellsedimentering • pH-justering • Slamförtjockning

• Mobila filterpressar • Kolfilter • Rening tungmetaller • Jonbytare • Onlinemätning

Kontaktuppgifter: 08-4497112 www.alverdens.se

• Övervakning • Loggning • Mobil vattenanalys • Recirkulering • Pumpar

INNEHÅLL

INNEHÅLL 4

Innehåll

Ledare

Nyheter

SK LICENSSVETS – den kompletta partnern

Fazer främjar den gröna omställningen med hjälp av E-Gas

Svenska företag investerar mindre i generativ AI jämfört med globalt

UNDERHÅLL 2024 – Riksorganisationen Svenskt Underhåll

i samarbete med Svenska Mässan 16

Uppsala möter upp inför nya reningskrav

Många utmaningar för vätgasens utveckling

Adven gör fjärrvärme av restvärme från Ovakos fossilfria framsteg

Stort intresse för Liquid Winds och Umeå Energis produktionsanläggning för elektrobränsle

Nanoteknik kan lösa problemet med att skala upp produktionen av fossilfri vätgas

Att främja vätgasflygutveckling i Sverige och Norge

Vätgassatsningar kräver rådighet över el och uthållighet

Processindustridagar i Stenungsund

Vattenfall går vidare med planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals

Ångturbindagarna – med fokus på säkerhet och utvecklad drift

Solör Bioenergi har byggt ny fjärrvärmepanna i Edsbyn

Kraftigt ökad kapacitet i Forslunda vattenverk

ABB levererar hybridkraftsystem till Nexans nya kabelläggningsfartyg

VI BYGGER INDUSTRISVERIGE

SSAB OCH COGIG i samarbete med fokus på jämställdhet inom teknik

14 NR 1 • 2024

Uppsala möter upp inför

NYA RENINGSKRAV

MÅNGA UTMANINGAR

CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Jan Åström jan.astrom@storkom.se

för vätgasens utveckling

ÅNGTURBINDAGARNA – med fokus på säkerhet och utvecklad drift

Kraftigt ökad kapacitet i

FORSLUNDA VATTENVERK

UNDERHÅLL 2024 – Riksorganisationen Svenskt Underhåll

i samarbete med Svenska Mässan

PROCESSINDUSTRIDAGAR i Stenungsund

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

PRENUMERATION Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se

OMSLAGSBILD Raffinaderi Bild: Satori13 BESÖK OSS ÄVEN PÅ: www.nordiskaprojekt.se facebook @nordiskaprojekt www.issuu.com/b2bnyheter.se/ stacks www.ocast.com/se/ stordahd-kommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/ stordaahd-kommunikation-ab

Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.

N VA

EN M ÄR

Trycksak 3041 0417

Mässa

ART DIRECTOR Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se

TRYCK Exakta Print AB, Malmö 2024

UTGIVARE Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710

LEDARE

SVERIGES TOPPOSITION hotas inom gröna investeringar SVERIGE ÄR MYCKET ATTRAKTIVT för gröna investeringar, visar en ny unik rankning beställd av Sveriges Ingenjörer. Men många andra länder satsar nu stort, vilket gör att Sveriges topposition hotas. – Om inte Sverige kan lansera en lika kraftig offensiv som konkurrentländerna kommer de gröna investeringarna att avta och leda till sämre tillväxt och färre nya jobb i landet, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer. Sammantaget hamnar Sverige på en femteplats och står sig starkt i den internationella konkurrensen. När det gäller forskning och utveckling ligger Sverige i topp, liksom vad gäller omställningen till ett hållbart energisystem. Swecos analys visar dock att flera länder nu växlar upp sina satsningar och det finns områden där vi redan hamnat i bakvattnet. I aktuellt nummer av Nordiska Industriprojekt man läsa mer om många utmaningar för vätgasens utveckling. Sverige beskrivs gärna som ett

föregångsland när det gäller vätgas, men långsamma tillståndsprocesser och brist på kapital för nysatsningar hämmar utvecklingen. Och inom transportsektorn finns fler som vill producera vätgas än vad som motiveras av den förväntade vagnparken på kort sikt. Underhåll 2024 – Riksorganisationen Svenskt Underhåll i samarbete med Svenska Mässan. I mitten av mars genomförs Underhåll 2024 – den självklara mässan och mötesplatsen för alla som arbetar med underhåll. Förutom det ordinarie programmet och utställningarna ägnas en hel eftermiddag åt konferensen Underhållsstrategi. Hela mässan präglas av fokus på aktuella ämnen och frågor som kommer till branschen. Nytt för denna upplaga av mässan blir specialsatsningen Lär känna din bransch. Processindustridagar i Stenungsund och Ångturbindagarna – med fokus på säkerhet och utvecklad drift

God läsning

Jan Åström

Chefredaktör, Nordiska Projekt

Följ oss på www.nordiskaprojekt.se

Vi speglar det som händer inom energi och industri. Vi bevakar spännande projekt, nya investeringar, konferenser, seminarier, aktuella mässor, nyheter samt mycket annat.

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

NYHETER

Bild: Varberg Energi

DIGITALISERING AV PROCESSINDUSTRIN – PROCESSINDUSTRIN STÅR inför stora utmaningar för att bibehålla konkurrenskraft och lönsamhet när andra delar av världen utvecklas och konkurrensen hårdnar. Mycket handlar om effektivisering och optimering av processen och för att kunna göra detta behöver mer data samlas in och analyseras, säger Johan Hedin, Area Sales Manager.

Varberg Energi blir

BALANSANSVARIGA IKEM: ”FÖRBJUD AVFALLSANLÄGGNINGARNA ATT ELDA PLAST” ENERGIMYNDIGHETEN HAR på uppdrag av regeringen föreslagit att en skatt på plastproducenterna ska finansiera CCS (Carbon Capture and Storage) och CCU (Carbon Capture and Utilization). Avfall Sverige välkomnar förslaget. Det gör inte IKEM – Innovations- och kemiindustrierna som i stället anser att det är dags att förbjuda plastförbränning.

DEN 1 FEBRUARI, klev Varberg Energi in i rollen som balansansvariga för att aktivt bidra till energisystemets balansering gentemot Svenska kraftnät med ett eget medlemskap på elbörsen, Nord Pool. Bolaget har redan tidigare, via tredje part, bidragit med flexibilitet och balansering till energisystemet. Tillsammans med partners har nu företaget tagit fram ett ekosystem för automatiserad handel och optimering på Nord Pools och Svenska kraftnäts marknader. Detta tack vare en satsning på flexibilitet som drogs i gång för tre år sedan. Exempel på flexibla resurser som Varberg Energi jobbar med är styrning av laddboxar, storskaliga batterilagersystem (BESS), hem-

batterier, vindkraft och solkraft. Inom kort kommer även värmepumpar, kraftvärmeverk och industriprocesser vara en naturlig del av det virtuella kraftverk som bolaget har valt att kalla för Nätflex. – Vår vision är att den praktiska hanteringen av balanseringen blir helt automatiserad, med hjälp av systemstöd, machine learning och AI. Vi kommer att utnyttja vår expertis och vår tillgång till flexibla resurser för att hela tiden finjustera parametrarna som styr optimeringen men det dagliga utförandet skall helst ske med ett minimalt inslag av den mänskliga faktorn, säger Jens Nordberg, energihandelschef på Varberg Energi.

NCC bygger Moelvens nya

PELLETSFABRIK I KARLSKOGA FIMPEC STARTAR KONTOR FÖR MALMFÄLTEN – DET FINNS JU hur mycket som helst att ta itu med här i Malmfälten. Den stora samhällsomvandlingen i det nya Kiruna, alla eftertraktade jordartsmetaller som finns i området och inte minst all infrastruktur som behövs till allt detta, säger Michael Uhland, team ledare Malmfälten, Fimpec AB. Läs mer på www.nordiskaprojekt.se 6

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

NCC SKA PÅ uppdrag av Moelven bygga en ny pelletsfabrik i Karlskoga. Affären är en utförandeentreprenad i samverkan och har ett ordervärde på cirka 100 miljoner kronor. NCC och Moelven har inlett arbetet med att bygga den nya pelletsfabriken vid Valåsen i Karlskoga. Arbetet omfattar två byggnader, åtta betongplattor, en sprinklertank samt samordning av sidoentreprenörer. Den nya pelletsfabriken ska integreras med sågverket och är en del av den kapacitetsutbyggnad som Moelven gör av sågverket

i Valåsen. Anläggningen får en modern och innovativ värmeåtervinningslösning anpassad för det vinterklimat som vi har i Sverige och är byggd för att eliminera risken för problem med frysning i värmeåtervinningssystemet. – Energiproduktionen ska byggas ut för att tillgodose det ökade behovet av biobaserad energi som efterfrågas. Vi ser fram emot att göra detta tillsammans med NCC som har stor erfarenhet och kompetens inom energisektorn, säger Lars Storslett, direktör för virkesförsörjning, fiber och bioenergi på Moelven Industrier ASA.

Leksand Bandreklam 2800x740mm

missa inga nyheter! Botanisera bland alla våra magasin. Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande. https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs

Det perfekta lyftet har många beståndsdelar Ergonomin. Flexibiliteten. Effektiviseringen. Tillsammans med en kättingtelfer ger våra lättraverser, lättportalkranar och svängkranar maximal rörelsefrihet för både produktion och personal. Se ABUS produktprogram inom lätta lyft på abus-kransystem.se

NYHETER

SÖDRA WOOD förändrar sin industristruktur

TAKET KLART

för Panattonis första logistikfastighet i södra Sverige I FJOL GJORDE PANATTONI, en av Europas största utvecklare av moderna logistikfastigheter, sitt första markförvärv i södra Sverige. Fastigheten på totalt 46 000 kvadratmeter ligger i Åstorp, strax utanför Helsingborg, och har nu firat projektets framgång med en taklagsfest tillsammans med samarbetspartners och potentiella hyresgäster. Panattoni har just nu flera pågående projekt på totalt 172 000 kvadratmeter runt om i Sverige. Projekten ligger främst i Mälardalen och Göteborg men nu närmar sig färdigställandet av den första fastigheten i södra Sverige. – Panattonis huvudfokus för den svenska marknaden är att skapa ett stort utbud av industri- och logistikfastigheter i attraktiva lägen inom den gyllene triangeln Stockholm,

Göteborg och Malmö. Från och med september kommer vi att kunna erbjuda en toppmodern anläggning i södra Sverige som knyter ihop triangeln och skapar tillgänglighet till Danmark och resten av Europa, säger Fredrik Jagersjö Rosell, Managing Director på Panattoni Sverige. Panattoni Park i Åstorp kommer att vara klar för inflyttning i september 2024 och gå att dela upp på flera ytor från cirka 4 500 kvadratmeter. Fastigheten har bästa skyltläge längs med E4 och kommer att certifieras enligt BREEAM Excellent. Några av byggnadens hållbara aspekter är att taket kommer vara förberett för solpanelsinstallation och laddstationer för elbilar kommer att gå att anpassa efter hyresgästens behov.

TALGA VÄLJER REJLERS som partner för digital utveckling i projekt för hållbar anodproduktion TALGA INVESTERAR i anodproduktion i norra Sverige, vilket har potential att väsentligt minska CO2-utsläppen vid tillverkning av elfordon och energilagringssystem. Rejlers har fått uppdraget att stödja Talga i den digitala utvecklingen av projektet, från förstudie till färdig produktionsanläggning, med tekniskt stöd och tjänster inom IT (Information Technology), OT (Operational Technology) och ET (Engineering Technology). Talga gör betydande 8

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

investeringar i anodproduktion, vilket kommer att ge möjlighet att väsentligt minska CO2utsläppen vid tillverkning av till exempel elfordon och energilagringssystem. Anoden utgör hälften av det aktiva materialet i ett modernt litiumjonbatteri. Processen inkluderar egen gruvdrift i Vittangi – där några av världens mest högkvalitativa grafitfyndigheter finns – samt materialförädling och tillverkning av anodprodukter vid en ny fabrik i Luleå.

FÖR ATT BIBEHÅLLA sin starka position och bygga en långsiktigt mer konkurrenskraftig industristruktur, genomför Södra Wood en konsolidering av verksamheten för sågade trävaror. Målsättningen är att uppnå stordriftsfördelar genom flytt av produktionsvolymer till Södra Woods större produktionsenheter.    För att stärka och framtidssäkra Södra Woods konkurrenskraft, genomförs under 2024 en förändring av industristrukturen som innebär att enheterna i Åtvidaberg och Ramkvilla stängs ner. Enheten i Klevshult blir en förädlingsenhet som vidareutvecklas mot hyvling och sågverksdelen stängs ner. Delar av Södras enhet i Torsås stängs ner och återstoden läggs ut till försäljning. Dessa förändringar kommer att göra 61 medarbetare övertaliga. – Vi verkar i en konkurrensutsatt bransch där det är viktigt att hålla blicken framåt och jobba med ständiga förbättringar. Det här beslutet handlar om att stärka vår position och bygga en långsiktigt än mer konkurrenskraftig verksamhet där Södra Woods kunderbjudande är minst lika attraktivt framåt som det är idag. Det är alltid tungt när en förändring påverkar medarbetare och vi kommer under processen att erbjuda bästa möjliga stöd till de som berörs, säger Södra Woods affärsområdeschef Marcus Åsgärde.

SCHNEIDER ELECTRIC OCH ELICOM skriver avtal för att bygga Okken i Sverige

NU BREDDAR Schneider Electric utbudet av kraftlösningar på den svenska marknaden. Det nya partneravtalet med Elicom innebär att ställverket Okken kan erbjudas till fler kunder inom en rad olika områden och möjliggöra en energieffektiv och hållbar prestanda genom smart mjukvara. Okken är ett högtillförlitligt lågspänningsställverk för kraftfördelning (PCC) och motorstyrning (MCC) upp till 7 300 A. Ställverket är även en del av EcoStruxure™-plattformen för uppkopplade lösningar inom energihantering. Detta gör att Okken erbjuder en högpresterande, energieffektiv och hållbar prestanda inom en rad olika områden som: stora industrier, sjukhus, kritiska processer, datacenter, papper och pappersmassa, gruvnäring och infrastruktur.

RÖRMÄRKNING MED KVALITET! Skyltar och dekaler – allt med snabba leveranser VITE VID FELAKTIG MÄRKNING Enligt CLP-förordningen skall alla rör märkas med faropiktogram enligt produktens säkerhetsdatablad. Vid utebliven/felaktig märkning kan vite utgå.

www.rörmarkning.se • 0303-74 99 50

RINGDAHL MASKINER AB Stockholm

Leverantör av utrustning TILL PAPPERS- OCH MASSAINDUSTRIN www.ringdahl-maskiner.se

SFW IZANATM Digital Solutions - clear actionable insights SFW’s Digital Solutions utilize a power plant’s process data 24/7, giving access to real-time analytics and expert advisory services for optimized performance and maximized profitability of your plant. Our analytics applications can: – Maximize boiler output and profitability with lower grade fuels – Help to avoid uncontrolled downtime due to bed material sintering – Optimize soot blowing and boiler cleaning cycles – Detect boiler leakages faster, minimizing secondary damage

Powering a decarbonized world for everyone shi-fw.com

NYHETER

CEO Group: Bild: Skanska

SKANSKA VÄRD FÖR CEO ALLIANCE MÖTE på European Spallation Source (ESS) i Lund, Sverige SKANSKA STOD DEN första februari 2024 värd för CEO Alliance mötet vid European Spallation Source (ESS) i Lund, Sverige. Under dagen samlades vd:arna från medlemsföretagen för att diskutera gemensamma strategier för hållbar affärsutveckling och innovation i syfte att öka takten i klimatomställningen och vässa Europas industrin konkurrenskraft. CEO Alliance samlar företag från en bredd av branscher. Det som för dem samman är ett dedikerat fokus på hur respektive industri kan minska sina koldioxidutsläpp i samtliga

scope samt skapa affärsmodeller som driver på omställning mot ett fossilfritt samhälle. – Vi på Skanska tror att visionen om ett mer välmående, hållbart och motståndskraftigt Europa, med fokus på minskade utsläpp, kommer att kräva en kollektiv insats från alla EU:s medlemsländer samt samarbete mellan den offentliga sektorn och industrin. CEO Alliance är ett konkret kliv för att driva på den utvecklingen. Utifrån respektive företags kärnverksamhet utvecklar vi tillsammans modeller för ett mer hållbart samhälle, säger Anders Danielsson, vd på Skanska AB.

CINIS FERTILIZER HAR ANSTÄLLT hela personalstyrkan till sin första anläggning

CINIS FERTILIZER HAR nu rekryterat den personalstyrka som krävs för att kunna ta produktionsanläggningen i Örnsköldsvik i drift i slutet av första kvartalet 2024. Arbetet med att färdigställa Cinis Fertilizers första produktionsanläggning för fossilfritt kaliumsulfat närmar sig slutet och bolaget förbereder sig för driftsättning i slutet av första kvartalet 2024 med produktionsstart någon vecka därefter. – Med alla befintliga industrier och nya etableringar längs Norrlandskusten är vi extra glada över att det funnits ett så stort intresse för att arbeta hos just Cinis Fertilizer. Jag vill hälsa alla nya medarbetare varmt välkomna till 10

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Medarbetare hos Cinis Fertilizer. Bild: Leif Wikberg

Cinis Fertilizer och vår resa mot att producera världens mest hållbara mineralgödsel, säger Jakob Liedberg, grundare och vd Cinis Fertilizer.

Bild: IBM

Nytt avtal ger svensk akademi och industri unik tillgång till

ÄNNU STÖRRE KVANTDATORER MED FINANSIERING från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse kommer svenska universitet och företag få möjlighet att utbilda sig i kvantteknologi i två steg. Utveckling och optimering sker först på kvanttestbädden på Chalmers. Tack var ett nytt avtal med IBM, blir fortsatt problemlösning i större skala möjlig på IBM:s kvantdatorer via molntjänster. Inom ramen för forskningsprogrammet Wallenberg Centre for Quantum Technology, Wacqt, pågår sedan 2018 ett arbete med att bygga en svensk kvantdator på Chalmers. Wacqt:s kvantdator är nu uppe i 25 kvantbitar, och målet till år 2029 är 100 kvantbitar. Det nya avtalet mellan Chalmers och IBM innebär att Wacqt kan erbjuda en ny möjlighet för akademin och svensk industri att ta nästa steg i att utforska och använda kvantdatorer. När algoritmerna har testats på Chalmers kvanttestbädd finns möjligheten att fortsätta arbetet på IBM:s kvantdatorer, som inkluderar 127-kvantbitars IBM Eagle-processorer och de senaste 133-kvantbitars IBM Heronprocessorerna. Avtalet med IBM finansieras med 50 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV SK LICENSSVETS

SK Licenssvets är specialiserat på rör, svetsning och installationer, ofta i tunga tillämpningar.

SK LICENSSVETS – den kompletta partnern

SK Licenssvets är en komplett och pålitlig partner för tunga rörentreprenader. Lång erfarenhet och en ambitiös satsning på kvalitet, effektivitet och hållbarhet borgar för goda resultat. SK LICENSSVETS utför rörentreprenader inom industri, kraft, värme, kyla, petrokemi, vatten och avlopp. Förtillverkning utförs i egna verkstäder samt tillverkning av tryckkärl, skiddar/unitar och transportabla pann- och kylcentraler i storlekar upp till 10 MW och vikter upp mot 50 ton. Därtill utförs service, reparation och underhåll. Företaget startades 1989 av Jarmo Suopanki med fokus på uthyrning av kompetent svetspersonal, men har utvecklats till att arbeta med egna kunder och entreprenader direkt mot slutkund och anläggningsägare. Idag sysselsätter företaget 100 personer inräknat inhyrd personal. Omsättningen uppgår till 140 miljoner kronor. – Vi befinner oss i en expansionsfas där vi nära dubblar vår omsättning på ett år med ett antal stora projekt inom industri, pappersbruk och energibolag. Vi investerar stort i vår organisation för att klara att arbeta med flera stora projekt parallellt, säger Christian Suopanki, vd i SK Licenssvets. – Vår vision och affärsidé är att vara specialister på rör, svetsning och installationer, där vår långa erfarenhet gör oss slagkraftiga. – Fokus för oss är att leverera hög kvalitet, att alltid fullgöra våra åtaganden och bli klara

i tid. Centralt är att hela tiden flytta fram gränserna för våra tjänster, utöka vårt utbud och hitta nya vägar att möta våra kunders behov. – Vår hållning att aldrig tumma på säkerhet och kvalitet har gjort det möjligt att etablera oss inom många olika anläggningar där vi tillverkat och installerat rörsystem med goda resultat. SK Licenssvets arbetar från sin bas i Göteborg över hela Sverige men också i både Norge och Danmark. Bland större referensobjekt i Sverige på senare tid kan nämnas Coops helautomatiska kyllager i Eskilstuna, där företaget byggt maskinrum och utfört rördragning och inkoppling av kylbafflar och rör till kyltorn. Bland referensobjekten i grannländerna kan nämnas nya värmepumpar i Vestforbranning i Glostrup i Danmark och bygget av en värmecentral och installation av rörsystem för Coop Norges centrallager i Jessheim. SK Licenssvets arbetar utifrån kärnvärden och uppförandekoder och svarar mot höga krav vad gäller kvalitet, effektivitet och hållbarhet. Företaget är kvalitetssäkrat och certifierat enligt EN1090-1 och ISO 3834-2.

SK Licenssvets investerar mycket i sin organisation och arbetar utifrån kärnvärden och uppförandekoder som svarar mot höga krav.

www.sklicenssvets.se NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

E-GAS

Samarbetsavtalet med Fazer är ett bra exempel på Gasums mål att vara en partner till sina kunder för att minska utsläppen av växthusgaser. Bild: Gasum

Fazer främjar den gröna omställningen

MED HJÄLP AV E-GAS Det nordiska energibolaget Gasum och Fazer Bageri Finland, Finlands ledande aktör inom bageribranschen, har undertecknat en avsiktsförklaring där målet är att skapa en plan för vilken roll förnybar gas kommer att ha när det gäller att minska utsläppen inom Fazers brödtransporter och produktion. Utöver utnyttjande av matsvinn och användning av biogas är målet att samarbeta inom e-metan som framställs med förnybar energi. FAZER BAGERI FINLAND planerar att frångå fossila bränslen som värmekälla för ugnarna senast 2030. Det planerade partnersamarbete stöder Fazer Bageri Finlands hållbarhetsstrategi vad gäller minskade CO2-utsläpp. Fazer har förbundit sig till vetenskapligt baserade mål för minskade utsläpp (initiativet Science Based Targets initiative) med målsättningen att minska sina utsläpp med 42 procent senast 2030. Redan för tillfället används allt matsvinn som uppstår i Fazer Bageris produktion, som inte som sådant lämpar sig som mänskoföda, till att framställa biogas i samarbete med Gasum. Den biogas som framställs av matsvinn från produktionen räcker till ungefär en femtedel av den energi som behövs för uppvärmning av ugnarna på bagerierna i Vanda, Lahtis och Villmanstrand. 12

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

– Vi arbetar redan nu långsiktigt med att minska matsvinnet och har nått goda resultat, säger Marko Bergholm, vd för Fazer Bageri Finland. Det är dock viktigt att fortsätta arbetet med att minska matsvinnet och att hitta nya sätt att utnyttja det. Det nya e-metanbränslet kommer att kunna användas på Fazers bagerier för uppvärmning av ugnar och som bränsle i lastbilar med släpvagn och distributionsbilar vid vägtransporter av bröd från och med 2026. – Gasums strategiska mål är att senast 2027 erbjuda sju terawattimmar förnybar gas om året på marknaden, vilket är upp till fyra gånger så mycket som i dag. En del av detta kommer att vara e-metan. När Gasum uppnår detta mål innebär det att Gasums kunder minskar sina utsläpp med totalt 1,8 miljoner ton koldioxid om året. Samarbetsavtalet med

Fazer är ett bra exempel på Gasums mål att vara en partner till sina kunder för att minska utsläppen av växthusgaser, bland annat genom att utveckla marknaden för e-metan, säger Tommy Mattila, chef för trafik- och industriverksamheten på Gasum. Gas spelar en viktig roll inom förnybar energi på områden som är svåra att elektrifiera. Till dessa hör bland annat tunga marktransporter och vissa industriella processer. Gas erbjuder också efterfrågeflexibilitet i energisystem där tillgången på el är väderberoende. Biogas är en form av ren energi som finns tillgänglig redan i dag. Tillgången på biogas är dock begränsad, och e-metan som är en syntetisk och förnybar gas bidrar avsevärt till att minska användningen av fossila bränslen.

MOBIL KVÄVGASCONTAINER

MOBIL VATTENRENINGSCONTAINER

VI BYGGER OM CONTAINRAR TILL KUNDUNIKA LÖSNINGAR Containertjänst erbjuder inte bara ett stort och brett sortiment av containrar som du kan hyra eller köpa. Vi tar även fram skräddarsydda containerlösningar som är anpassade efter just ditt behov.

CONTAINERTJÄNST – FÖR RIKTIGA BYGGARE Vår affärsidé är att vara bäst på containrar och säkra vägprodukter för byggrelaterad verksamhet. Vi levererar från våra depåer i Länna och Sollentuna i Stockholm, samt Göteborg. Med hög kvalitet och branschens bästa hyrespriser är vi alltid en riktigt bra affär. Några av våra kunder:

STOCKHOLM NORR: CONTAINRAR OCH VÄGPRODUKTER, KAPPETORPSVÄGEN 14, 192 77 SOLLENTUNA

TEL: 08-673 10 20

STOCKHOLM SÖDER: CONTAINRAR OCH VÄGPRODUKTER, LYFTKRANSVÄGEN 23, 142 50 SKOGÅS

MEJL: INFO@CONTAINERTJANST.SE

GÖTEBORG: CONTAINRAR OCH VÄGPRODUKTER, SKAGERACK 7, 418 34 GÖTEBORG

WEBB: CONTAINERTJANST.SE

KONTAKTA OSS FÖR EN RIKTIGT BRA BYGGAFFÄR

UNDERHÅLL

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

UNDERHÅLL

UNDERHÅLL 2024

– Riksorganisationen Svenskt Underhåll i samarbete med Svenska Mässan

I mitten av mars genomförs Underhåll 2024 – den självklara mässan och mötesplatsen för alla som arbetar med underhåll. Förutom det ordinarie programmet och utställningarna ägnas en hel eftermiddag åt konferensen Underhållsstrategi. Hela mässan präglas av fokus på aktuella ämnen och frågor som kommer till branschen. Nytt för denna upplaga av mässan blir specialsatsningen Lär känna din bransch. AV KJELL-ARNE LARSSON TIDNINGEN NORDISKA PROJEKT är mediapartner under mässan och nu ger vi en försmak på några av presentationerna under mässans konferenser. Men först går ordet till Maria Stockefors, vd på Riksorganisationen Svenskt Underhåll. Branschorganisationen har ett nära och bra samarbete med Svenska Mässan som partner till Underhållsmässan. – Riksorganisationen arbetar för hög tillgänglighet och hög driftsäkerhet i de verksamheter som berörs, och detta har vi förstås också med oss under mässan. Våra medlemsföretag jobbar verkligen i framkant med att utveckla och förbättra sina verksamheter. Och företagen har höga målsättningar. Målet för, inte minst det förebyggande underhållet, är hög tillgänglighet i produktionslinjerna, hög anläggningseffektivitet och hög kvalitet. – Det kan krävas investeringar i både utrustning, personal och utbildning, fortsätter Maria Stockefors. En utmaning för oss är att få företagsledningarna att förstå att sådana investeringar lönar sig i längden. Företagen får tillbaka mer än vad som har investerats. Vid installation av ny utrustning eller

utbyte av befintlig är det viktigt att beakta hela livscykeln, med livscykelanalys och livscykelkostnader – LCA och LCC. I förlängningen bidrar ett välplanerat underhåll till ett hållbart underhåll och hållbart samhälle. – Industrin förändras i och med mer digitalisering, AI, mer elektrifiering och automation. Och tillståndsbaserat underhåll blir allt vanligare. Därmed förändras också underhållsbranschen. Vi bidrar till att lyfta underhållet i detta nya sammanhang och inser att utvecklingen blir starkt kompetensdriven. Den kommande mässan bidrar till höjd kompetens, inte minst genom att visa många bra exempel på framgångsrikt underhåll, avslutar Maria Stockefors.

Tillsammans för effektivare underhåll i Oskarshamn – Med satsningen ”Lär känna din bransch” som får ett eget område och egen scen under mässan, vill vi få fler människor att se vår bransch och förstå dess betydelse, säger Maria Stockefors, vd för Riksorganisationen Svenskt Underhåll, som är partner till Underhållsmässan 2024.

En av presentationerna har rubriken ”Integrerat underhåll och hur det kan bedrivas ett underhåll tillsammans”. Talare blir Ardian Gashi som är verkstadschef för karosseriverkstaden vid Scania i Oskarshamn och Mats Erlandsson, som är chef för Industrial Maintenance, det vill säga >> NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

UNDERHÅLL

Jon Bokrantz, som är forskningsspecialist vid institutionen för industri- och materialvetenskap på Chalmers, kommer att göra en presentation med titeln ”Underhåll – en livsviktig pusselbit i den svenska batteriboomen”. I Sverige och på andra håll i Europa och i Nordamerika investeras enormt i fabriker som tillverkar battericeller och monterar batteripack. Det är en helt ny typ av industri som byggs upp, som hittills finns mestadels i Asien. Produktionsmetoderna är mycket komplexa, det är både kontinuerlig och diskret tillverkning. Till delar påminner produktionen om processindustrin, medan andra mer liknar en verkstad med enstyckstillverkning. Vissa moment utförs i renrum, som för tankarna till läkemedelsindustrin.

– Ett väl fungerande underhåll blir livsviktigt för batteriindustrin, säger Jon Bokrantz, forskningsspecialist vid Chalmers.

underhållsavdelningen för pressverkstad, karosseriverkstad och måleri vid samma fabrik, som tillverkar hytterna till lastbilarna. De senaste fyra åren har produktion och underhåll jobbat för att introducera ett nytt arbetssätt – Game Plan – med målet att skapa ett nära och integrerat arbetssätt för personalen inom produktion och underhåll. Arbetssättet har de senaste 1 ½ åren börjat sätta sig och ge frukt. Fabriken har planerade underhållsstopp fyra gånger per vecka, med en timme per tillfälle. Arbetssättet går ut på att operatörer och övrig produktionspersonal utför en stor del av det förebyggande underhållet. Det får flera fördelar. Underhållsavdelningen kan ägna sig mer åt utmanande uppgifter som rotorsaksanalyser, andra analyser, att utveckla underhållsåtgärder och övrigt utvecklingsarbete i anslutning till underhåll. Underhållavdelningen har samtidigt nytta av den respons och erfarenhetsåterföring 16

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

som kommer från produktionspersonalen. Integrationen ger ömsesidig nytta, vilket gynnar tillverkningslinjernas prestanda. – Vårt nya grepp på underhållet har mottagits väl av personalen, och vi är stolta över det som åstadkommits hittills, säger Mats Erlandsson och Ardian Gashi. De nya rutinerna som både produktion och underhåll har att följa, är inlagda i underhållssystemet IBM Maximo, på ett standardiserat sätt och med noggranna instruktioner. Efter ett och ett halvt år har resultatet redan visat sig som tydligt högre prestanda i produktionslinjerna. OPE (ett uttryck för tillgänglighet, prestanda och kvalitet) har ökat med 17 procent, vilket är klart över förväntan. Greppet att integrera produktion och underhåll, sprids nu till andra fabriker inom koncernen, samt på andra håll såsom på underhållsmässan.

Produktionsutrustning, liksom tillbehör och reservdelar handlas i stor utsträckning från Asien. Inte minst är det en utmaning att upphandla och kravställa så att beställaren får allt som behövs på plats i sin fabrik. Därtill krävs ett fungerande underhållssystem och underhållsorganisation. – I ett forskningsprojekt som stöds av Vinnova och berörda svenska industriföretag kartlägger vi de många utmaningar som finns, med tanke på både tekniska och andra aspekter. En förstudie är klar och sammanställd i en vetenskaplig artikel, där vi presenterar ett 40-tal utmaningar och föreslår lösningar, berättar Jon Bokrantz. D et treåriga forsk ningsprojek tet MATTER@SCALE ska utmynna i ett lättillgängligt arbetspaket med rekommendationer och typlösningar. Detta kommer att handla både om teknik (som att koppla upp maskinövervakningen till lämpliga sensorer), hur ett underhållssystem ska implementeras, hur en underhållsorganisation sätts upp, hur personalen ska rekryteras och utbildas med mera. – Ett väl fungerande underhåll blir livsviktigt för batteriindustrin. Målen är hög

UNDERHÅLL

tillgänglighet i produktionslinjerna, hög produktivitet och hög kvalitet på produkterna, fortsätter Jon Bokrantz. Att batteritillverkning också har stora ambitioner vad gäller att vara ”grön” ställer också krav på underhållssystemen att de understödjer höga förväntningar på hållbarhet, med låga utsläpp, små spill och stora möjligheter till återvinning bland annat.

Öresundsförbindelsen ska ges dubbel livslängd

Öresundsbron med tunnlar och övriga trafikanordningar är projekterad för en livslängd på 100 år. Förbindelsen finansieras med broavgifter, och intäktsströmmen är god. Affärsplan och underhållsplan har målen 100 procent tillgänglighet, 100 procent säkerhet och 100 procent koldioxidfritt. – Affärsplanen har fått ökat fokus på hållbarhet i flera aspekter, berättar Bengt Hergart, anläggningsdirektör för Öresundsbrokonsortiet. Nu kompletteras med målet att öka livslängden från 100 till 200 år. Delar av anläggningen är lätta att underhålla/byta, exempelvis asfaltbeläggningar. Andra delar är mycket svåra att byta, i alla fall skulle byten

– Affärsplanen har fått ökat fokus på hållbarhet i flera aspekter, berättar Bengt Hergart, anläggningsdirektör för Öresundsbrokonsortiet.

bli mycket kostsamma. Vissa element, som metallskarvarna i sänktunnlarna, kan förses med elektrokemiska korrosionsskydd som ökar livslängden. Betongdelar utsatta för bland annat kloridinträngning kan skyddas med coating.

Nu genomför konsortiet tillsammans med Lunds tekniska högskola en kartläggning av förbindelsens olika delar, deras respektive ”känslighet” och uppskattade livslängd, en slags kritikalitetsanalys. Denna kommer att ligga till grund för ny underhållsstrategi, där nuvarande underhållsplan utvecklas. Det senare arbetet ska konsortiet göra tillsammans med sina leverantörer. – Öresundsförbindelsen ska överlämnas till kommande generationer och här måste vi tänka även på ekonomin. Ett smart underhåll behövs för att detta över tid inte blir dyrare, utan ligger på en låg och konstant nivå, samtidigt som förbindelsen förhoppningsvis klarar lång livslängd. Förbindelsen måste ju också vara hållbar ur ett socialt och samhälleligt perspektiv, även på sikt, avslutar Bengt Hergart. Till den utveckling av underhållsplaneringen som ska göras hör bland annat att kontrollera statistik för trafik av godståg, det är nämligen dessa som betyder mest för belastningen på stålkonstruktionerna. Det kan sedan bland annat bli aktuellt med ytterligare övervakning och monitering av olika delar av förbindelsen, som om möjligt kan ges dubbel livslängd.

TRIMBLE SITEWORKS Trimble® Siteworks on Machine är en mångsidig, kostnadseffektiv lösning för maskinstyrning och utsättning. Utför en mängd olika uppgifter på arbetsplatsen, både i och utanför maskinerna. Läs QR-koden och se video. Kontakta oss för att ta reda på hur du får det bästa av två världar! SITECH, din långsiktiga partner som sätter kunden i fokus. 010 - 456 80 00 info@SITECH-Sverige.com www.sitechsverige.com

siteworksonmachine_190x125mm.indd 1

NORDISKA2024-01-29 PROJEKT15:35:24 17 www.nordiskaprojekt.se

Dels ska ett ökat inflöde klaras, dels ska verket klara de höjda reningskraven för att släppa renat avlopp till recipienten Fyrisån.

Uppsala möter upp inför

NYA RENINGSKRAV Uppsalas avloppsreningsverk på Kungsängen uppgraderas för ökad kapacitet och för att klara nya krav på rening. Förnyelse görs i en första etapp i grovrening och försedimentering. Samtidigt installeras nytt ställverk och reservkraftutrustning. AV KJELL-ARNE LARSSON I LIKHET MED andra avloppsreningsverk renas avloppet i flera steg, mekanisk, biologisk och kemisk rening. Först sker grovrening i flera silgaller av typen trappstegsgaller (2 mm spaltbredd) följt av ett sandfång. Grovrenset tvättas och pressas för att senare skickas vidare till energiutvinning. Material som tas ur sandfånget separeras i sandtvättar där sanden tas ut, övrigt material återcirkuleras till processen och sanden tvättas och torkas. Fällningskemikalien järnklorid tillsätts inför försedimentering med syfte att binda löst fosfor till partikulärt samt förbättra avskiljning av suspenderat material i försedimenteringarna. Fällningsdosen kan styras mot vattenflödet eller mot halten suspenderat material. 18

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Försedimenteringen sker i runda eller rektangulära bassänger där det sedimenterade materialet, så kallat primärslam, sedan går till rötning. I biosteget (inklusive mellansedimenteringen) fortsätter reningen, innan slutsedimenteringen (kemisk rening) tar vid. Reningsverket är dimensionerat för 200 000 personekvivalenter (PE). En inriktning är att klara 330 000 PE år 2035. I en första etapp pågår nu ett projekt för att modernisera delar av verket och klara ett högre flöde in. – Dels ska ett ökat inflöde klaras, dels ska verket klara de höjda reningskraven för att släppa renat avlopp till recipienten Fyrisån, berättar Martin Petersson, projektledare hos Uppsala Vatten AB.

I det aktuella projektet ersätts befintlig grovrening AB och försedimentering A. Den allra första delen i det aktuella projektet omfattar ledningar från gatan på norra sidan (Stallängsgatan) och in till grovreningen. Grovrening AB hade tidigare kapacitet på 5 000 kbm/tim för gallerfunktionen. Den nya grovreningen inklusive dess sandfång kommer att klara 9 000 kbm/tim samt den hydrauliska kapaciteten för grovreningen (inklusive galler) kommer att öka från 12 000 till 18 000 kbm/tim. Nya grovreningen har uppförts på en tidigare ledig markyta. Den befintliga utrustningen för tillsättning av fällningskemikalie behålls, endast smärre ny rördragning krävs. Vattnet efter grovreningen kan antingen ledas till försedimentering A eller försedimentering B. Gamla försedimentering A har

Experter på kameror för industri/processapplikationer/varma miljöer

rivits och två nya bassänger byggs i stället. I försedimentering A ökar kapaciteten från 2 000 till 5 000 kbm/tim. När hela projektet inklusive alla rördragningar är färdigställda, kommer överkapacitet att finnas i försedimentering A och B, det ger ett reservutrymme när skyfall inträffar. I det aktuella projektet ingår också om- och utbyggnad av ett av ställverken; det som levererar ström till bland annat grovrening, biosteg A, eftersedimentering och rötning. Ställverket byggs ut med ett rum och nytt skenstråk. – Det blir också ny transformator och inför framtiden får man kapacitet att mata ut mer el, fortsätter Martin Petersson. Samtidigt installeras också ett dieseldrivet reservkraftaggregat som startar automatiskt vid avbrott (UPS). Aggregatet och ställverket har upphandlats på totalentreprenad, medan övriga delar av projektet är på utförandeentreprenad. De slutliga delarna av hela det aktuella projektet planeras bli klara till september i år. – För närvarande ligger vi lite före tidplan så det har gått bra. Däremot har yttre händelser i omvärlden gjort att kostnaderna blir högre än den ursprungliga budgeten, berättar Martin Petersson. För att expandera kapaciteten till 330 000 PE år 2035 krävs givetvis fler åtgärder i Kungsängsverket. Inom en inte alltför avlägsen framtid väntar därför troligen ytterligare investeringsbeslut hos Uppsala Vatten. Byggentreprenör i det aktuella projektet är NCC Sverige AB.

FAKTA Byggarbetet i siffror: • Schaktmassor till deponi 28 000 kbm • Pålar 754 stycken, sammanlagt 22 685 meter • Spont 4454 kvm • Betong 3 500 kbm • Armering 500 ton • Stålrör i mark 1 224 meter DN600 • Djupast grävda hål 8 meter

FAKTA Kungsängsverket, ökad kapacitet, avloppsreningsverk, Uppsala Byggtid: 2021–2024 Byggherre: Uppsala Vatten AB Huvudentreprenör: NCC Sverige AB Huvudkonsult: Ramboll Kostnad: ca 400 Mkr

Foto: Joakim Kröger

Rätt från grunden På Hercules har vi egna geotekniker som hjälper dig att analysera platsen, välja optimal design och lösa oväntade problem på plats. Ett av våra uppdrag är Ångström. • Grundläggning, stödkonstruktioner, armering • Egen teknikavdelning löser oväntade problem direkt • Egen tillverkning med hög kvalitetskontroll

hercules.se NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

VÄTGAS

Cecilia Wallmark är verksamhetsledare vid CH2ESS vid Luleå Tekniska Universitet.

MÅNGA UTMANINGAR för vätgasens utveckling

Sverige beskrivs gärna som ett föregångsland när det gäller vätgas, men långsamma tillståndsprocesser och brist på kapital för nysatsningar hämmar utvecklingen. Och inom transportsektorn finns fler som vill producera vätgas än vad som motiveras av den förväntade vagnparken på kort sikt. AV GÖSTA LÖFSTRÖM D E T F I N N S M Å N G A intresserade aktörer i Sverige inom vätgasområdet och Vätgaskonferensen i Stockholm i december lockade 350 besökare och ett 20-tal utställare. – Vi är väldigt många som jobbar med vätgas i Sverige, det är många olika utvecklingsprojekt på gång. Syftet med konferensen 20

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

var att visa på bredden i det som händer. Det säger Cecilia Wallmark på Luleå Tekniska Universitet som stod som arrangörer jämte Energiforsk, Rise, Vätgas Sverige, Energigas Sverige och Energiföretagen. Fokus var vätgasens roll i energioch klimatomställningen. – Det är välkänt i världen att LKAB, SSAB

och Vattenfall har producerat världens första fossilfria stål i Sverige och att det unga bolaget H2 Green Steel bygger ny grön stålproduktion i Boden. Det är mer sällan som det framkommer hur mycket aktiviteter som pågår inom vätgasområdet i Sverige. Men under Vätgaskonferensen gjordes en ny paketering av aktuella budskap av nationella

VÄTGAS

vätgasaktiviteter, säger Cecilia Wallmark. Hon är verksamhetsledare vid CH2ESS, Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden i Luleå och tycker att man lyckats sprida kunskap om både teknik och samhällsfaktorer och noterar att intresset för bland annat utbildningar inom vätgas i Luleå har ökat. – Det finns en mycket stor bredd av aktörer och forskare som arbetar inom hela värdekedjan och i alla mognadsgrader av komponenter för vätgas i sina respektive steg för tillverkning, lagring, distribution och användning.

Många hinder på vägen

Tillståndsprocesserna beskrivs som enklare och smidigare i både Finland och Tyskland och i Tyskland utvecklas flottan av vätgasbilar på ett helt annat sätt än i Sverige. – Vi har många hinder som vi behöver ta hand om och arbeta med. En del viktiga aktörer på området vågar inte göra sina investeringar och får heller inte tillräckligt stöd. Sverige har två starka leverantörer av tunga fordon som arbetar med anpassning för vätgas som drivmedel. Men riktig lansering på marknaden väntas inte förrän 2027 till 2029. Över 60 vätgastankstationer finns i projekteringsskede, men frågan är hur många som

”Vi är väldigt många som jobbar med vätgas i Sverige, det är många olika utvecklingsprojekt på gång.” /Cecilia Wallmark, verksamhetsledare vid CH2ESS vid Luleå Tekniska Universitet

kommer att förverkligas i närtid. Fler aktörer vill producera vätgas än vad det finns vätgasdrivna fordon på väg in i fordonsparken. I dagsläget finns bara några tiotal vätgasfordon, nästan uteslutande personbilar. Från AB Volvo medverkade vid konferensen Staffan Lundgren, Senior Technical Advisor, som betonade att Volvos långsiktiga mål är helt fossilfria lastbilar, att ambitionerna efter den första elektrifieringen med batteridrift nu är vätgasdrift, men att det krävs en

infrastruktur för det. Ola Henriksson, Global Product Manager renewable fuels på Scania talade om en strategi där batteridriften fortfarande är huvudspåret, men att företaget till hundra procent är beroende av vad som händer inom energisektorn och politiken.

Komplexa utmaningar

– Att få igång fordonsparken till dessa tankstationer är en av de mest aktuella utmaningarna, parallellt med ett extremt behov av mer produktion och distribution av el, säger Cecilia Wallmark. För att inte tala om väl avvägda finansieringsmekanismer och kunskapshöjning för att påskynda omställningen. Om utmaningarna säger hon också att de är rätt komplexa. – Vår forskning utgår från de barriärer som vi och samarbetspartners inom näringsliv, offentlig sektor och andra inom akademin identifierar och listan över svåra frågor att lösa just nu sträcker sig från utmaningar inom materialteknik till energisystemfrågor och samhällsfaktorer. Vätgaskonferensen 2023 följs upp med ett nytt event på Stockholmsmässan i december 2024

Vi hjälper er med hela ert vätgasprojekt

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

VÄTGAS

Vid CH2ESS vid Luleå Tekniska Universitet bedrivs forskning kring vätgasanvändning i industriella processer och energisystem i nära samarbete med svensk industri.

VÄTGASKARTAN redovisar projekt i olika stadier

Cirka 9 olika vätgasprojekt är i drift i Sverige och cirka 6 befinner sig på första spadtagstadiet. Därutöver redovisas ett 30-tal projekt i ännu tidigare skeden. Antalet tankställen för vätgasbilar är blygsamt även om det finns många planer och ambitioner. AV GÖSTA LÖFSTRÖM EFTER VÄTGASKONFERENSEN i december redovisar CH2ESS vid Luleå Tekniska Universitet antalet aktuella vätgasprojekt i olika stadier. Totalt var 9 vätgasprojekt av olika slag i drift i Sverige mot slutet av 2023. Antalet projekt där första spadtaget var taget eller på gång till 6 stycken, medan antalet under projektering var cirka 16. Antalet projekt på förstudiestadiet cirka 21 och slutligen kända vätgasprojekt på idéstadiet var 0. Våren 2023 var antalet publika vätgastankstationer med olika huvudmän i landet 6 stycken. De fanns i Stockholm/Arlanda, Göteborg, Umeå, Sandviken, Mariestad och Älghult i Småland. Antalet planerade stationer var cirka 60. Men den siffran säger ingenting om hur många stationer som verkligen tillkommer i närtid. Allt beror på hur efterfrågan på vätgas som fordonsbränsle utvecklas och om de planerade stationerna får tillstånd och finansiering. 22

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

”För att vätgasbilar ska bli en verklig konkurrent till konventionella bilar och elbilar krävs det en kombination av tekniska framsteg, politiska insatser och förändrade konsumentattityder. För det första behöver tekniken bakom bränsleceller förbättras ytterligare, så att prestandan ökar och kostnaderna minskar. Detta kan uppnås genom att investera i forskning och utveckling samt genom att uppmuntra samarbeten mellan bilföretag, forskningsinstitutioner och teknikleverantörer”, skriver Vätgasbloggen. Samtidigt som det finns 6 tankstationer med vätgas i Sverige finns i Danmark 7 stycken och i Norge 9 stycken, enligt den ideella föreningen Vätgas Sverige, som bedömer att antalet bränslecellsfordon kommer att öka i Sverige de allra närmaste åren. Under lång tid har det rört sig om ett 50-tal personbilar och bara några enstaka tunga fordon i Sverige.

Tidigare förhoppningar och bedömningar om en svensk flotta av vätgasbilar har kommit på skam. För bara några år sedan förutspådde Sweco, Vätgas Sverige och dåvarande SP (Rise) att det skulle kunna finnas 100 000 vätgasbilar i Sverige till år 2030.

Flera forskningsprojekt

Vid CH2ESS i Luleå pågår forskning som täcker hela värdekedjan för vätgas, det vill säga elförsörjning, produktion, distribution, lagring och användning av vätgas. Bland ett tiotal pågående projekt märks sådana som handlar om vätgaslager i inklädda bergrum, olika projekt om innovativa material för säker kort- och långsiktig lagring och distribution av grön ammoniak som vätgasbärare, vätgas i den framtida ståltillverkningen (projekt FINAST) och en förstudie om vätgasinfrastruktur runt Bottenviken i samarbete med forskningsinstitutet Rise.

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS I SAMARBETE MED ADVEN

ADVEN GÖR FJÄRRVÄRME av restvärme från Ovakos fossilfria framsteg Energipartnern Adven tar vara på restvärme från elektrolys när Ovako i Hofors blir den första stålindustrin att producera fossilfritt med hjälp av vätgas. De båda företagens mångåriga samarbete tar därmed ytterligare ett steg i teknisk utveckling. ADVEN SPECIALISERAR sig på energiomställningen och samarbetar med drygt 15 industrier runt om i Sverige om förnybar och återvunnen energi och olika sorters effektivitetslösningar. Företaget är djupt involverat i utvecklingen av Ovakos anläggning i Hofors, där man under lång tid tagit vara på restvärme från olika processer för att omvandla till fjärrvärme. Framförallt produceras fjärrvärme för uppvärmning av Ovakos egna lokaler, men leverans sker också till hushåll och företag på orten. Adven levererar också ånga till Ovakos processer. I Hofors har Ovako såväl stål- som valsverk. När Ovako nu som första stålindustri ersätter

Precis intill Ovakos vätgasanläggning optimerar drift- och underhållstekniker Oliver Lunder Advens anläggning som omvandlar 3-9 GWh restvärme till fjärrvärme varje år.

Med rötter i mitten av 1500-talet tar Ovakos stålverk i Hofors nu ett stort kliv och ersätter den fossila gasen med vätgas för upphettning av stål före valsning.

fossila bränslen i sin process med upphettning av stål före valsning, sker det med vätgas från egen framställning. Efter ett gemensamt utvecklingsarbete tar Adven nu även till vara på restvärmen från Ovakos elektrolysanläggning, som är Sveriges största med en effekt om 20 MW. Många såg svårigheter att utnyttja restvärmen från elektrolysörerna, men tekniska experter från Adven och Ovako löste problemen. – Det handlade i huvudsak om att få restvärmen att uppnå tillräckligt höga temperaturer för att kunna kopplas ihop med fjärrvärmesystemet, säger Lars Sjökvist, Concept Development Manager, en av Advens ingenjörer, som var delaktig i utvecklingsarbetet. – Det gäller också att ha avnämare för den värme som tas till vara, men det har vi ju som fjärrvärmeleverantör även utanför stålverket. Utmaningarna är framför allt två. Vid vilken temperatur kan man få ut nyttan och hur matchar man restvärmen med det behov som kan finnas. Viktigast för oss är att få en win-win-situation med Ovako. Ovako använde tidigare fossil gasol i sina ugnar, men 2019 började man se över möjligheten att elda med vätgas och byggde därför en egen elektrolysanläggning. Elektrolysprocessens olika komponenter

behöver kylas. En del av den bortkylda värmen kan nu utnyttjas i fjärrvärmesystemet istället för att kylas bort i kyltorn. Utöver de 25 GWh restvärme som Adven tidigare återvunnit tas nu ytterligare 3-9 GWh per år om hand. Adven följer noga utvecklingen på vätgasområdet för att hjälpa fler anläggningar att tillvarata restvärme. – Samarbetet med Ovako går långt tillbaka i tiden och bolagen är tätt sammankopplade, både fysiskt och affärsmässigt. Frågan för oss är hur vi kan hjälpa andra kunder att nyttiggöra restvärme med hjälp av den teknik som utvecklats här. Vi för just nu en dialog med flera andra stålverk och industrier för att ta reda på det, säger Emil Wanngren, Strategic Investment and Business Manager på Adven. Utöver restvärmen från Ovako driver Adven även pannor som eldas med biobränslen respektive olja plus en elpanna i Hofors. Advenkoncernen med flera dotterbolag och närvaro på ett 50-tal platser i Sverige omsätter 370 miljoner euro och har drygt 500 anställda.

www.adven.se NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

VÄTGAS

Stort intresse för Liquid Winds och Umeå Energis

PRODUKTIONSANLÄGGNING FÖR ELEKTROBRÄNSLE Den 9 februari anordnade Liquid Wind och Umeå Energi ett studiebesök inför etableringen av en storskalig produktionsanläggning för elektrobränsle vid Dåva kraftvärmeverk i Umeå. FlagshipTHREE-anläggningen, som kommer att nyttja biogen koldioxid från kraftvärmeverket, projekteras av Liquid Wind i samarbete med Umeå Energi och siktar på att vara i drift 2027. Seminariet och frågestunden genomfördes med deltagare från politik och näringslivet. S T U D I E B E S Ö K E T bekräftade det stora intresset för elektrobränsle i Sverige och i Europa, där ledande aktörer nu går samman för att realisera planerna för att kraftigt öka produktionen av fossilfritt bränsle till sektorer som till exempel sjöfarten. FlagshipTHREE-anläggningen kommer att etableras i anslutning till Dåva kraftvärmeverk och blir en av flera satsningar inom Umeå Eco Industrial Park. Satsningen på en storskalig produktionsanläggning är ett viktigt steg i arbetet för att minska utsläppen i transportsektorn och att främja hållbara energilösningar i regionen. Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande, Umeå kommun, inleder: – Umeå kommun är stolta över att vara en del av denna banbrytande satsning på elektrobränsle med Liquid Wind och Umeå Energi. Vi ser fram emot att bidra till elektrifieringen av samhället och stärka vår position som en ledande miljökommun i Sverige. Jan Ridfeldt, vd för Umeå Energi, adderar: – Umeå Energi är glada över det goda samarbete vi har tillsammans med Liquid Wind och Umeå kommun i denna viktiga satsning. Tillsammans tar vi nu ett stort steg i den gröna omställningen och fortsätter att stärka Umeås position som en ledande region inom miljövänlig energi och nya teknologier. Claes Fredriksson, vd och grundare av Liquid Wind, avslutar: – Vi ser vårt samarbete med Umeå Energi och Umeå kommun som en fantastisk möjlighet för att driva utvecklingen av elektrobränsle framåt. FlagshipTHREE-anläggningen markerar en signifikant milstolpe i vår ambition att minska sjöfartens klimatpåverkan och skapa en mer hållbar framtid. 24

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Hans Lindberg S Kommunstyrelsens ordförande Jan Ridfeldt vd Umeå Energi Claes Fredriksson vd och grundare Liquid Wind. Bild: Liquid Wind

Jan Ridfeldt vd Umeå Energi Claes Fredriksson vd och grundare Liquid Wind 1. Bild: Liquid Wind

DENNA ARTIKEL PRESENTERAS I SAMARBETE MED SMOLTEK HYDROGEN

NANOTEKNIK

KAN LÖSA PROBLEMET med att skala upp produktionen av fossilfri vätgas

Nanoteknikbolaget Smoltek Hydrogen har den tekniska lösningen för att kunna skala upp produktionen av fossilfri vätgas. VÄTGASINDUSTRIN HAR som ambition att producera runt 40 miljoner ton fossilfri vätgas år 2030. För att det ska kunna ske behöver man skala upp tillverkningen av bland annat PEM-elektrolysörer, eftersom de anses vara den bästa tekniken i kombination med variabel el från vind och sol. En PEM-elektrolysör använder dock partiklar av den extremt dyra ädelmetallen iridium som katalysatorer på anodsidan i elektrolysörcellen. Iridiumbeläggningen är idag cirka 2,0 mg/cm2 och vätgasbranschen har som mål att, till 2030, minska beläggningen till endast 0,1 mg iridium per cm2. Annars blir kostnaden för PEM-elektrolysörer för hög. Mängden iridium i elektrolysören måste dessutom minska, eftersom det inte finns tillräckligt med iridium att bryta om man fortsätter med dagens beläggningsteknik. Enligt tyska Fraunhofers rapporter finns en förhoppning om att man framåt 2030 ska kunna komma ner till 0,8 mg iridium/cm2.

Men för att minska iridiummängden ytterligare – och nå målet om 0,1 mg/iridium/cm2 – krävs helt ny beläggningsteknik. Nanoteknikbolaget Smoltek Hydrogen har, genom att använda vertikala nanofibrer, utvecklat en ny beläggningsteknik för elektroden på anodsidan som kan minska iridiumbeläggningen markant tack vare att den nya tekniken skapar en, upp till 30 gånger, större beläggningsbar yta jämfört med dagens material. Smoltek Hydrogen har under 2023 gjort lyckade laboratorieförsök där man har producerat lika mycket vätgas med endast 0,5 mg iridium/cm2 jämfört med dagens materialteknik, och under 2024 räknar man närma sig vätgasbranschens dröm om 0,1 mg iridium/cm2. – Att kunna presentera en möjlighet för vätgasbranschen att skala upp tillverkning av PEM-elektrolysörer för fossilfri vätgasproduktion är en bedrift och ett bevis på vår innovationskraft. Detta kommer även gynna

Ellinor Ehrnberg, vd för Smoltek Hydrogen.

oss i våra dialoger med tänkta partners för tillverkning av vårt material för iridiumbeläggning, säger Ellinor Ehrnberg, vd för Smoltek Hydrogen. Genom att markant minska iridiumbeläggningen blir kostnaden för elektrodmaterialet tiotusentals kronor billigare per kvadratmeter. Dessutom kan Smoltek Hydrogens beläggningsteknik öka kapaciteten per yta i cellen genom att använda längre fibrer. Det kan låta paradoxalt, men med längre fibrer kan mer iridium beläggas och på så vis kan man minska antalet celler i elektrolysören. Och färre celler medför ytterligare en stor kostnadsbesparing för elektrolysörtillverkarna.

www.smoltek.com NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

VÄTGAS

Att ställa om till vätgasdrivet flyg är komplext och ställer krav på flygplatserna att ta hänsyn till nya procedurer kopplat till tankning, säkerhet och brandskydd samt hantering av flytande vätgas.

SWEDAVIA TECKNAR SAMARBETSAVTAL

att främja vätgasflygutveckling i Sverige och Norge Swedavia har tillsammans med Airbus, Avinor, SAS och Vattenfall undertecknat en avsiktsförklaring om att gemensamt arbeta för att utveckla infrastruktur för vätgasflyg på flygplatser i Sverige och Norge. Målet för samarbetet är att genom en förstudie om vätgas ta fram ramverk och se över förutsättningarna för en möjlig utrullning av vätgasdrivet flyg i de båda länderna. Ramverket ska innefatta hela kedjan från produktion, transport, förvaring samt tankning av vätgas på kommersiella flygplatser. Redan idag pågår försök med vätgasdrivna flygplan och målet är en kommersialisering av större vätgasflygplan från år 2035. ANVÄNDNINGEN AV VÄTGAS för framtidens flyg förväntas, tillsammans med biobränsle och batterielektriska plan, bidra till att avsevärt minska flygets totala koldioxidutsläpp och förstudien kring vätgasinfrastruktur för flyg är den första i sitt slag som omfattar två länder och över 50 flygplatser. Förstudien löper över ett år med möjlighet till förlängning och kommer bland annat undersöka hur snabbt utvecklingen av vätgasflyget kan ske, titta på scenarier för antal rörelser med vätgasdrivna flygplan och volymer för behov av vätgas som måste förvaras på flygplatserna. – Vi på Swedavia är väldigt glada över att ingå i ett större partnerskap om vätgasens roll inom flyget tillsammans med Airbus, Avinor, SAS och Vattenfall. Swedavia, Avinor och SAS har sedan tidigare etablerade och framgångsrika samarbeten inom fossilfritt flyg och därför är det glädjande att Airbus, med sin djupa kunskap om vätgasdrivna flygplan 26

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

genom sitt ZeroE-iniativ, och Vattenfall, med sin kunskap inom el- och energiproduktion, nu vill fördjupa sitt samarbete med oss. Vätgasen förväntas successivt utgöra en allt större del av flygindustrins bränslekälla i framtiden och kommer därmed i allt större grad påverka våra flygplatsers infrastruktur och planering. Detta partnerskap är ett stort i och viktigt steg mot ett fossilfritt flyg i Norden och kommer ytterligare stärka Swedavias roll som ”front-runner” inom fossilfritt flyg samtidigt som vi tar ytterligare ett viktigt steg i flygets omställning, säger Jonas Abrahamsson, Swedavias vd och koncernchef. Samarbetet tar sin utgångspunkt i samtliga fem aktörers expertis, kunskap och gemensamma strävan om mer fossilfritt flygande och ska leda till ett förbättrat ekosystem för vätgasflyg på svenska och norska flygplatser med fokus på förståelse för vad som krävs i form av drift, infrastruktur, underhåll samt tankningsbehov i en nordlig region med

stora avstånd där flyget är en väsentlig del för att möjliggöra arbete, pendling, resande och en tillgänglig infrastruktur. Genom att involvera aktörer från hela värdekedjan och med kompetenser som täcker alla aspekter kan det skapas en helhetsbild av de behov som finns för att möjliggöra omställningen till vätgasflyg. Som flygplatshållare arbetar Swedavia kontinuerligt med att anpassa våra flygplatser för det fossilfria flyget genom ny infrastruktur i form av bland annat laddstationer för elflyg. Vätgas är en avgörande del i flygets nödvändiga klimatomställning som ger noll koldioxidutsläpp om den produceras av förnybar el och där restprodukten också blir till vattenånga. Flyg drivet av vätgas har också potential att kunna ersätta fossilt flyg även på längre sträckor. Därför ingår vätgas naturligt i Swedavias strategi och projekt för hållbart flygande i syfte att uppnå klimatneutralitet.

VÄTGAS

Siemens Energys produktionsanläggning i Finspång som Euromekanik levererat vätgassystemet till.

VÄTGASSATSNINGAR kräver rådighet över el och uthållighet

Om man ska producera vätgas bör man ha god tillgång på elektricitet, vara rådig över elproduktionen och kunna utnyttja tillfällen då det är gott om el utan att vara beroende av priserna på spotmarknaden. AV GÖSTA LÖFSTRÖM DET RÅDET GER Peter Rydebrink, vd för Euromekanik AB, ett företag som har arbetat med lösningar för energiflöden - energigaser, ånga och petrokemiska vätskor - sedan 1970talet. Aktuellt inom vätgas arbetar man med oberoende tjänster inom systemintegration, från elektrolys via komprimering och lagring till tankställe. Vätgas är, precis som el, en energibärare och därmed inte en primär energikälla. Den kan användas för att lagra och transportera energi. Den produceras genom elektrolys, där vatten med hjälp av el spjälkas upp i väte och syre. Vätgasen komprimeras och lagras för att sedan kunna tankas och användas som drivmedel i en vätgasbil försedd med bränsleceller. Euromekanik är engagerat i flera projekt

kring vätgasproduktion, alltså inte bara utrullningen av ett antal nya tankstationer runt om i Sverige. – Det är projekt som är under projektering och åtminstone fem till tio projekt arbetar vi mycket aktivt med. I Finspång har vi levererat vårt första system för vätgasproduktion i forskningsprojektet ZEHTC (Zero Emission Hydrogen Turbine Center) som bland annat drivs av Siemens Energy. Det är ett komplett energisystem med integrerad vätgas som utan utsläpp av växthusgas kan användas i Siemens gasturbinverkstad. – I Rabbalshede i Bohuslän projekterar vi för Rabbalshede Kraft produktion av vätgas i större mängd i direkt anslutning till befintliga vindkraftverk. Där handlar det om hela kedjan från vindel via elektrolys, komprimering,

lagring och leverans ut till en tankstation i Göteborgsområdet. Euromekanik är också teknisk partner för vätgasprojektering vid energibolaget OX2:s planerade solparker på Åland. – En stor fördel om man ska producera vätgas är att man har tillgång till och rådighet över elproduktion, upprepar Peter Rydebrink, men också att man kan lägga produktionen där det finns avsättning för spillvärme och syrgas. Det kan vara i form av samlokalisering med kraft-/värmeproduktion och fjärrvärmesystem eller varför inte samlokalisera med fiskodling där behovet av syre är stort. – Min prognos är att det om ungefär två år finns flera produktionsanläggningar i Sverige. Vätgasmarknaden är en rörelse som är på gång, men det krävs uthållighet. NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

VÄTGAS

Holland beskrivs som ett föregångsland när det gäller utbyggnad av vätgastankstationer.

NYA VÄTGASSTATIONER är på väg att rullas ut

Det finns idag bara en handfull publika tankstationer för vätgas i Sverige, men fler är på gång. Inom drygt två år kan de vara uppe ett 30-tal. Men då krävs att många aktörer agerar, vågar gå före i övertygelsen att vätgas är ett alternativt fordonsbränsle för framtiden. AV GÖSTA LÖFSTRÖM FEM AV DE publika stationerna finns i Stockholm (Arlandastad), Göteborg, Sandviken, Mariestad och Älghult i Småland. Och det behövs förstås många fler för att vätgasen på allvar ska göra sig gällande i framför allt den tyngre delen av fordonsflottan. Det är litet som ”hönan och ägget”. Det 28

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

behövs ett utbud av tankstationer för att få igång försäljningen av vätgasbilar och det krävs efterfrågan från marknaden för att intressenter ska våga investera i vätgasproduktion, tankstationer och fordon. – Det som behövs för att tankstationerna ska kunna bli fler, öka kapaciteten och bli

lönsamma är förstås att vi får igång en marknad för vätgas som drivmedel, framför allt med tyngre fordon, tunga lastbilar, distributionslastbilar, sopbilar och bussar, säger Peter Rydebrink, vd för Euromekanik. Hans företag har arbetat med lösningar för energiflöden sedan 1970-talet och erbjuder

VÄTGAS

Peter Rydebrink hoppas bland annat på åkerier med en grön profil som föregångare på vätgasmarknaden.

oberoende tjänster som systemintegration och distribution av komponenter för produktionsanläggningar inom energigaser, ånga och petrokemiska vätskor. Genom sitt fokus på säkra anläggningar är Euromekanik också aktiva inom framtagningen av exempelvis Tankstationsanvisningarna för vätgas, H2-TSA. – Där tankstationer för vätgas finns kommer fler aktörer in på marknaden, säger Peter Rydebrink och nämner Tyskland och Holland som föregångare. Vätgas är precis som elektricitet en energibärare som kan användas för att lagra och transportera energi och användas för effektutjämning och lagring av överskottsenergi. Vill man köra på el kan man välja mellan batterielektriska bilar och vätgaselektriska. – Den ena har energin med sig i ett batteri, den andra i en vätgastank. Men båda är elektriska. Ju längre man ska köra och ju tyngre man ska dra, desto viktigare är det att inte bilen och bränslet i sig är för tunga. Där har vätgasen en stor fördel. Peter Rydebrink noterar att de svenska lastvagnstillverkarna visar intresse för både vätgasbilar och konvertering av dieselbilar till vätgasdrift.

Han är just nu involverad i etableringen av sju nya ganska stora vätgastankstationer genom några av sina kunder. Det är stationer som väntas kunna leverera 1 500 till 2 500 kilo vätgas per dag under olika varumärken, att jämföra med de första befintliga stationerna som bara har kapacitet för ett par hundra kilo. Två av de kommande stationerna planeras i Göteborg och en i vardera Ljungby, Oskarshamn, Uppsala, Umeå och Storuman. – De här aktörerna är modiga som investerar i stora stationer trots att det inte finns så mycket vätgas att tillgå eller så många vätgasfordon än. Men det krävs att några vågar gå före. – Energimyndigheten har stöttat ett antal tankstationer liksom Klimatklivet på Natur-vårdsverket. De har gjort helt rätt i att börja ge stora stöd till de som bygger tankstationer, för finns det inga tankstationer så köper ingen fordon och ingen producerar heller någon gas, för den investeringen är ännu större. – Jag tror att om dessa vågar gå före så kommer det att byggas ett 30-tal stationer i Sverige under de närmaste 1,5 till 2,5 åren. – Bland sådana som kan gå före att efterfråga vätgasfordon är åkerier som vill ha en

grön profil och som ser det som klokt att när de förnyar sin vagnpark vara förutseende och kanske inte bara köper dieselbilar utan inser att mycket kan hinna hända under de tio år som en lastbil håller. När det gäller produktion av vätgas bör det vara bolag som är rådiga över tillgången på el och som sitter på mycket egen energiproduktion.

En lång rad förutsättningar

– Det som behövs framåt är att få igång hela värdekedjan, investeringar i såväl produktion av grön vätgas som fordon som drivs av vätgas. Det behövs ekonomisk uthållighet. Flera aktörer som idag lever på fossila bränslen kommer kanske in på banan, säger Peter Rydebrink. Han lyfter också behovet av politisk långsiktighet, långsiktiga stödformer liksom teknisk utveckling (t ex en standard för 700 bar till tunga fordon och modularisering för lägre kostnadsbild). – En förutsättning är att fossila bränslen bär en större del av klimatkostnaden. Detta genom minskade subventioner i hela värdekedjan och högre skatter på fossila bränslen, dock inte på fordonen, säger Peter Rydebrink. NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

PROCESSINDUSTRI

Som brukligt genomfördes Processindustridagarna på Stenungsbaden vid Stenungsund. Bild: Kjell-Arne Larsson

PROCESSINDUSTRIDAGAR i Stenungsund

Stenungsbaden var som vanligt platsen för Kiwa:s processindustridagar. Dessa bjöd på allt från säkerhetsarbete med riskbedömningar och inspektioner – cyberhot inte att förglömma – till utvecklingsmöjligheter för Västsverige, AI som stöd i oförstörande provning och hantering av vätgas. Konferensen avslutades med en inspirationsföreläsning om flytten av Kiruna. AV KJELL-ARNE LARSSON KONFERENSENS MODERATOR Magnus Brattberg, som är regionchef för processäkerhet, inledde med att berätta att Kiwa under åren arrangerat processindustridagarna mer än tjugo gånger, kanske var årets den tjugofemte, ingen vet riktigt. Som första presentation fick vi lyssna till Klas Friberg – före detta anställd hos 30 50

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Säkerhetspolisen – som talade under rubriken ”Identifiera och hantera säkerhetshot”. Han nämnde bland annat att Säkerhetspolisen pekar ut tre länder som hot mot västvärlden: Ryssland, Iran och Kina. Kina har målet att 2049 ha världens starkaste ekonomi, mest omfattande försvar och vara helt självständigt. Se alltså upp för Kina. Här i väst använder

vi kinesiska drönare vilket känns osäkert, så en viktig detalj är att väst utvecklar och använder egna drönare. Klart är att vi måste skydda oss mot spionage från öst. Johan Trouvé som är vd för Västsvenska Handelskammaren berättade hur det går för Sverige, i synnerhet för västsvenska regionen, om vi ser till FoU, hög sysselsättning och

PROCESSINDUSTRI

Det går bra för industrin i Västsverige. Senaste kvartalsrapporten var Preems näst bästa på 15 år. Bild: Kjell-Arne Larsson

ekonomisk omsättning. Västsverige ligger bäst till på flera områden. – Är det kristider eller mjuklandning nu? frågade sig Johan Trouvé. Totalt sett går det hyfsat bra för Sverige. Det är en tydlig nedgång i konjunkturen, men den skiljer sig mellan olika branscher. Hittills har det gått bättre än vad många har förväntat sig. Den region som har gått bäst de senaste tio åren och som förmodligen kommer gå bäst ytterligare tio år är Västsverige. Regionen har dock tre gigantiska utmaningar framför sig: bristen på kompetens, ålderdomlig infrastruktur och behovet av regionalt producerad el före 2030. Komponentbristen för den svenska industrin har löst sig hyfsat okey. De stora börsnoterade bolagen i Sverige visar fina resultat. Volvobolagen omsatte över 800 miljarder kronor under 2022. Under 2023 ser det ut som att omsättningen närmar sig 900 miljarder kronor tillsammans. Media överdriver kriserna, vilket visas i en sammanställning från Erik Penser Bank & Macrobond. Marknaden var mer nervös än media fram till ungefär 2011, sedan

– Det är en tydlig nedgång i konjunkturen, men den skiljer sig mellan olika branscher. Hittills har det gått bättre än vad många har förväntat sig, säger Johan Trouvé, vd för Västsvenska handelskammaren.

har media varit mest nervös, framförallt för att få många ”klick”. Negativiteten har kryddats av chefekonomers pessimistiska prognoser. Sverige är bra och Västsverige är bäst. Åren 2010–2021 stod Västsverige för större tillväxt i bruttoregionalprodukt än Stockholm – respektive Malmöregionerna. Västra Götalands län hade 2021 ett varuexportvärde på 350 miljarder kronor, mest av alla län. Företagen anställer: 1 000 nya tjänster till GKN, 3 000 hos Northvolt o.s.v. Fordonsindustrin i Västsverige står verkligen ut, med personbilar, lastbilar, bussar, arbetsmaskiner, fartyg, flygplan och batterifabrik. – Men kompetensbrist råder i alla yrken. Därför säger jag: om ni kan något, flytta till oss! Den röda tråden i utvecklingen är den gröna omställningen. Klimatomställningen, elektromobiliteten inkluderad, gör Västsverige världsunikt, ingen annanstans i världen finns en region med så heltäckande branscher och specialister. – För att klara industrins behov krävs ökad elproduktion, ungefär 15 TWh/år ytterligare till 2030. Det motsvarar två kärnkraftreaktorer, men de tar för lång tid att bygga. Vi >> NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

31 51

PROCESSINDUSTRI

En uppstickare i Västsverige är Nilsson RE H2 som arbetar med vätgastankar. Bild: Kjell-Arne Larsson

måste troligen lösa detta i regionen genom havsbaserad vindkraft. Johan Trouvé nämnde satsningar på FoU och investeringar i produktion, inom petrokemisk och kemisk industri (t.ex. Borealis, ST1, Perstorp), men även inom Life Science, energiteknik (t.ex. vätgastankar), sjöfart och flyg. Visste du att det redan nu går att producera flygbränsle som till 100 procent består av förnybara råvaror?

lukt samt är mycket lättantändlig, måste riskerna för läckage och brott hållas mycket låga. Tre skademekanismer beaktas: • Utmattning (ej speciellt för vätgas) • HEE Hydrogen Environmental Enbrittlement (försprödning) • HTHA High-Temperature Hydrogen Attack I tryckkärl och rörledningar vill vi ha

material som är sega och den brott mod vi normalt räknar med är plastisk kollaps. Vätgas kan tränga in i stål och i stället orsaka försprödning, små sprickor och påföljande spröda brott. Vid högre temperaturer kan vätgas tränga in i stål och reagera med karbider och bilda metan. Detta tränger inte ut och kan orsaka mikrosprickor som växer till makrosprickor, med brott som följd. >>

Standardiseringsarbete för tryckkärl och rörledningar med vätgas

Tobias Bolinder från Kiwa:s bolag Technical Consulting arbetar i huvudsak med hållfasthet och brottmekanik. Frågeställningar kring dessa aspekter i anslutning till vätgas är aktuella mot bakgrund av allt fler tillämpningar med vätgas som energibärare och energilager. Ett fåtal företag har erfarenhet sedan länge och har utvecklat interna regelverk. Nu etablerar sig många nya aktörer vad gäller vätgas och de behöver regelverk och standarder. Vätgas är den minsta molekylen och den tränger in i många material, även stål. Unika skademekanismer kan bli följden. Inte minst mot bakgrund av att vätgas saknar färg och 52 32

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Klimatomställningen, elektromobiliteten inkluderad, gör Västsverige världsunikt. Bild: Kjell-Arne Larsson

As a plastic moulding company and contract manufacturer, Rosti sits at the centre of the supply chain and has a duty and an opportunity to make a positive environmental impact on the plastics industry.

Design

Recycling

R&D efforts to develop Design

All scrap recovered to Recycling re-grind andwhere re-used All scrap recovered to re-grind and re-used possible. where possible.

Re-usableConsumption packaging

Re-usable packaging solutions and serviceable products/spare parts solutions and serviceable that maximize product life cycles.

products/spare parts that maximize product life cycles.

Production Production

OVER

TECH NO L

Consumption

AL RCI ME M

Modern efficient

REC

manufacturing and Operation Clean Sweep machines ensuring (zero pellet loss).

ANNONS

Resin Use ofGreen bio based resins within our packaging business.

Y C OG DUCE & REUSE O

REPLACE &

Green Resin

Use of bio based resins within our packaging business.

lighter products minimizing resin inputs. Engagement in innovative products to replace single use packaging.

Engagement in innovative products to replace single use packaging.

C CY

E R ATI O N S Distribution

Recycle packaging used throughout the factory.

Distribution

Recycle packaging used throughout the factory.

sales@rosti.com • www.rosti.com

Service, tjänster och produkter för trycksatta system och utrustningar

btrindustry.se

energy efficient manufacturing and Operation Clean Sweep (zero pellet loss).

PROCESSINDUSTRI

För kolstål/ferritiska stål har vätgas stor påverkan på brottsegheten och beträffande utmattning ökar tillväxthastigheten i vätgasmiljö jämfört med luft. För rostfritt/austenitiskt stål är påverkan på brottsegheten beroende av nickelhalten. Högre halt innebär lägre påverkan. Beträffande utmattning varierar tillväxthastigheten från material till material.

För svetsat rostfritt/austenitiskt är problembilden komplex. Vid svetsning bildas ferrit och en viktig faktor är mängden av denna, då mer ferrit innebär högre risk. Det är många faktorer som styr effekten av vätgas: • Svetsmetod • Grundmaterial • Tillsatsmaterial • HAZ eller FZ

Svetsning förändrar stålets sammansättning. Mer ferrit bildas vilket kan göra materialet mer känsligt för vätgas.

Representanter från Sverige och fem andra länder ingår i en grupp som tar fram kompletteringar rörande vätgas, till standarderna EN 13445 och EN 13480. Undergrupper arbetar med respektive skademekanism. Tillagda delar av standarden kommer att gälla både materialval, design och tillverkning.

Regelverk, dokumentation och standarder för att lyckas med rör- och processmärkning

Ragn-Sells utvecklar teknik för cirkulära flöden, exempelvis att nyttja slam från reningsverk för att tillverka fosfor. 54 34

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Märkning är ett arbete som ofta faller mellan stolarna. Vid investeringsprojekt och ombyggnader är det viktigt att göra rätt från början. Clas Bergman, som är vice vd för C-con, redogjorde inledningsvis för flera olyckor som berodde på bristfällig eller felaktig märkning. Ett oljeutsläpp orsakades av att fel ventil dränerades. Många olyckor sker vid hantering av ventiler och pumpar. Clas Bergman redogjorde för säkerhetsmärkning och processmärkning samt vilka SIS- och SSG-standarder som finns. Alla företag har dessutom mer eller mindre omfattande interna regelverk. Vid beställning av utrustning är det viktigt att leverantören

PROCESSINDUSTRI

får krav på dessa egna regler, annars följer de enbart SIS och SSG. Anläggningsägaren bör planera märkningen noga från början och utse en person som har ansvar genom hela processen.

Från linjärt till cirkulärt

Ragn-Sells hämtar, transporterar, behandlar och deponerar avfall. Samtidigt med den linjära hanteringen av material sker ett utvecklingsarbete som transformerar företaget för att cirkulera allt mer material. – I framtiden finns det inget avfall. Vi kommer inom överskådlig tid att se en stor brist på råvaror. En utmaning bland annat för er i processindustrin blir att hitta råvaror, och i framtiden kommer ni att hitta dem på andra ställen än idag, säger Pär Larshans, hållbarhetschef hos Ragn-Sells. Vi hjälper till att skapa nya cirkulära processer och nya sätt att få fram råvaror. Företaget utvecklas inom tre affärsområden som kompletterar varandra: • Återvinning enligt dagens förfaranden • Behandling och avgiftning • Skapa nya värdekedjor, bl.a. genom att koppla samman branscher som hittills agerat på egen hand Ragn-Sells utvecklar flera nya teknikkoncept. Dessa befinner sig i olika utvecklingsstadier, allt från pilotstudier till fullskaliga anläggningar. Avloppsreningsverk kan kompletteras med kväveavskiljning i två steg. Tekniken är möjlig för avloppsvatten med höga halter av ammoniumkväve. Först fångas kvävet och i nästa steg omvandlas det. Fällningskemikalien cirkuleras i processen. Slutprodukten blir ammoniumsulfat, ammoniumnitrat, ammoniumfosfat eller ammoniumklorid, beroende på vilken syra som tillsätts processen. Världens behov av fosfor ökar, samtidigt som tillgången på fosfor i gruvor minskar. Det är möjligt att ersätta konventionella avloppsreningsverk med behandlingsanläggningar som utvinner fosfor. Ragn-Sells ska bygga fosforfabriker i både Helsingborg och i Tyskland där man förutom att producera en högkvalitativ fosforprodukt också kan tillverka byggmaterial som exempelvis ljudabsorbentskivor, där delar av cementen har ersatts med silika från fosforprocessen. Det skulle medge cirka 20 procent lägre CO2-belastning i den färdiga skivan. Det är också möjligt att exempelvis ta vara på fiskbajs från laxodlingar. Norska laxodlingar kan ge så mycket fosfor att det täcker behovet för flera små länder och dessutom förse 600 000 hushåll med energi. Ragn-Sells har uppfört en intressant och 56

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Märkning av rör och processer är ett arbete som ofta faller mellan stolarna. Vid investeringsprojekt och ombyggnader är det viktigt att följa både egna rutiner samt standard från SIS och SSG.

speciell anläggning i Upplands-Bro kommun, vid företagets verksamhet i Högbytorp. Anläggningen utvinner salter ur flygaska från rökgasreningen i värme- och kraftvärmepannor. Produkterna är kaliumklorid, kalciumklorid och natriumklorid. Även tungmetaller utvinns. Om vi ser till kaliumkloriden har den 90-94

procent lägre klimatbelastning är kaliumkloriden från vitryska gruvor. – Vi jobbar också för att återvinna glas och därmed lösa problemen med att silika av rätt kvalitet håller på att ta slut, fortsätter Pär Larshans. I samarbete med Saint-Gobain insamlas planglas för tillverkning av nya fönsterglas. >> NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

PROCESSINDUSTRI

som på längre sikt leder till sjukdomar och för tidig död, säger Elias Wiljeäng. En rik t ad inspek tionsinsats som Arbetsmiljöverket gjorde visade att 8 av 10 arbetsplatser har för dålig koll på farliga kemikalier. Det är viktigt att göra riskbedömning: 1. Undersök arbetsmiljön, gör en förteckning över hälsofarliga kemikalier och riskfyllda arbetsmoment. Läs säkerhetsdatablad, produktmärkningar och farosymboler. 2. Riskbedöm, dokumentera och prioritera. Separera acceptabla risker från de som måste åtgärdas. Upprätta en handlingsplan. 3. Åtgärda, följ handlingsplanen. Utgå från prioriteringstrappan. Åtgärda de som är tvingande på ett trappsteg, innan ni går till nästa. 4. Kontrollera resultatet av åtgärderna och upprepa med jämna mellanrum samt vid ändrade förhållanden. Tänk bland annat på att det är ganska lätt att ha koll på vilka kemikalier som företaget köper in och vilka risker som är förenade med dem. Men dessutom måste man ta reda på vilka ytterligare risker som kan uppstå vid hanteringen av kemikalierna. Damm, avgaser och gaser kan uppstå. Kemiska reaktioner kan ge upphov till nya ämnen som exempelvis kan utgöras av giftiga eller explosiva gaser. – Jag vill betona vikten av kunskap om kemiska riskkällor och hur kemikalier kan vara farliga på olika sätt, säger Elias Wiljeäng. Han hänvisade också till Beteendebaserad säkerhetskultur (BBS) – en metod som syftar till att förstå mer om mänskliga beteenden och därmed skapa säkrare arbetsplatser. Stor andel av personolyckorna inträffar vid arbeten med pumpar och ventiler.

Jämfört med att använda jungfrulig råvara är energiåtgången betydligt mindre och klimatavtrycket 54 procent lägre.

Carbon Capture and Utilization

Koldioxid är såsom växthusgas ett hot, men kan samtidigt utgöra råvara. Ett exempel är att omvandla kalciumoxid tillsammans med koldioxid. Resultatet blir kalciumkarbonat (kalksten) och därmed skapas en koldioxidsänka. I Narva i Estland finns enorma mängder aska från användning av oljeskiffer i energiproduktion, cirka en miljard ton. Askan har högt innehåll av kalciumoxid som kan omvandlas. Samtidigt kan metaller som magnesium och aluminium utvinnas. – Slutligen vill jag nämna att vi har en lösning för att med Chromaforas koncept rena från PFAS. Det går att rena processvatten från 36 58

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

industrier och lakvatten från deponier. Även PFAS-molekyler med korta kedjor renas. Idag har vi installationer på både egna anläggningar och hos industrier. Det är en containerbaserad Plug and Play-utrustning. Ni kan därmed få ett processvatten som inte utgör ett problem, avslutar Pär Larshans.

Kemiska riskkällor

Elias Wiljeäng som är arbetsmiljöingenjör hos Kiwa berättade om riskbedömning av kemiska riskkällor. Statistik från Arbetsmiljöverket visar att varje år dör 30-50 personer i arbetsolyckor (gäller samtliga branscher). Många fler, cirka 3 000, dör i förtid på grund av arbetsrelaterade sjukdomar. Av de 3 000 beror cirka 1 600 på kemiska riskkällor. – Det är viktigt att inte bara förebygga direkta olyckor, utan även arbetsmiljörisker

Inspirationsföreläsning

Processindustridagarna avslutades med en nypa inspiration, närmare bestämt hur driftig man kan vara, i detta fall en kommun. Göran Cars, tidigare professor i stadsplanering på KTH, berättade om uppdraget han fick att flytta Kiruna. Staden flyttas ungefär 3,5 kilometer österut. Flytten kostar cirka 20 miljarder kronor, betydligt mindre än värdet av den malm som säkras tack vare flytten. Från kommunförvaltningen krävdes helt andra grepp än normalt vid stadsplanering och handläggning av byggärenden. Politiska beslut lades fast för flera mandatperioder framåt, för att inte en ändrad majoritet skulle kunna upphäva beslut. Minimum av detaljreglering styr de byggherrar som nu bygger i Kiruna. Göran Cars menade att med mindre detaljreglering följer större kreativitet. För ungefär ett år sedan invigdes nya Kirunas stadskärna. Nu är det mest bostadsbyggande som återstår.

KÄRNKRAFT

Vattenfall går vidare med planeringen av

NY KÄRNKRAFT VID RINGHALS

Vattenfall tar nu nästa steg för att möjliggöra ny kärnkraft vid Ringhals. Under våren bjuder Vattenfall in till lokalt samråd som är en viktig del av processen för ansökan om miljötillstånd. VATTENFALL FORTSÄTTER planeringen av ny kärnkraft på Väröhalvön, väster om det befintliga kärnkraftverket vid Ringhals. I juni 2022 startade Vattenfall en förstudie för att utreda de tekniska, legala och kommersiella förutsättningarna för att ta minst två små modulära reaktorer (SMR) i drift vid Ringhals under första halvan av 2030-talet. – Förstudien har gett oss värdefulla insikter om förutsättningarna för att bygga nya reaktorer vid Ringhals. Tack vare att förstudien var inriktad på SMR kan vi nu jämföra denna nya teknik med storskaliga reaktorer som vi redan har god kunskap om, säger Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft vid Vattenfall. – Vi har landat i att vi ser goda möjligheter att bygga ny kärnkraft på Väröhalvön, men att det är för tidigt att välja reaktortyp. Det påverkar dock inte möjligheten att bjuda in till lokalt samråd, vilket vi planerar att göra inom kort. Ambitionen att ha en första reaktor i drift första halvan av 2030-talet kvarstår, säger Desirée Comstedt. Vattenfalls förstudie om nya reaktorer vid Ringhals blev som planerat klar vid årsskiftet. Förstudien är en del av det interna analysoch utredningsarbete som genomförts för att bedöma förutsättningarna för ny kärnkraft på platsen. Förstudier innehåller affärskritisk information, bland annat uppgifter från leverantörer som omfattas av sekretessavtal, och kommer därför inte att göras offentlig. En viktig slutsats i förstudien är att det krävs någon typ av statlig riskdelning för att det ska vara möjligt för affärsdrivande företag att investera i nya reaktorer. – I alla länder där det byggs kärnkraft delas riskerna med staten i syfte att minska de annars höga finansiella kostnaderna. I likhet med andra stora infrastrukturprojekt finns särskilda risker under byggfasen av de första reaktorerna innan lärandeeffekter

Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft vid Vattenfall. Bild: Vattenfall

realiseras. Ett kärnkraftverk har också en mycket lång exponering mot marknaden, säger Desirée Comstedt. – I ett kärnkraftsprogram där man bygger flera reaktorer i tät följd kan man dra nytta av erfarenheter, vilket minskar kostnaden för de efterföljande reaktorerna. Någon aktör behöver dock ta risken med de första reaktorerna, och risk kostar. För att det ska vara möjligt att bygga kärnkraft till en kostnad

kunderna är villiga att betala är det därför mycket positivt att regeringen utreder hur en riskdelningsmodell kan se ut, säger Desirée Comstedt. – En annan slutsats är att det krävs ett nationellt kärnkraftsprogram som omfattar flera reaktorer med sammanlagt minst 3-4 GW för att bland annat uppnå rimliga kostnader för ett nytt slutförvar av kärnavfall, säger Desirée Comstedt. NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

ÅNGTURBINDAGARNA

En bra målsättning är att bibehålla en hög verkningsgrad och öka tillgängligheten för att klara produktionstoppar. Bild: Kjell-Arne Larsson

ÅNGTURBINDAGARNA – med fokus på säkerhet och utvecklad drift Under Ångturbindagarna samlades för tolfte året representanter från drift och underhåll av kraftvärmeanläggningar. Det innebar två dagar med intensivt utbyte av erfarenheter och kunskaper. AV KJELL-ARNE LARSSON ÅNGTURBINDAGARNA arrangeras av Anders Linnakangas och Thomas Berglund, som också står bakom TurbinePro AB – ett konsultföretag som erbjuder inspektioner, utredningar och utbildningar, när det handlar om ångturbiner och synkrongeneratorer. Ångturbindagarna samlar deltagare som representerar både stora och små kraftvärmeanläggningar hos landets energiföretag och massabruk. Ångturbindagarna har utvecklats till det givna forumet för alla som driftar och underhåller turbinanläggningar, och dessutom 38

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

serviceföretag som anlitas av anläggningsägare. I år var representanter för 38 kraftvärmeverk och massa/pappers-bruk närvarande. Varje företag berättade hur det gångna året varit, störningar, framgångar och utmaningar. Därefter fick vi lyssna på aktuella föredrag. Gruppvis hade vi också diskussioner i ämnen som Brand och brandskydd, Byte styrsystem och Kompetensförsörjning. En gemensam målsättning för de anläggningar som finns representerade under Ångturbindagarna är att hålla hög elproduktion

och anpassa den genom att bibehålla en hög verkningsgrad och öka tillgängligheten. I vissa fall når man inte målen och varje år inträffar större eller mindre haverier i turbinanläggningar, med betydande produktionsbortfall som följd.

Siemens – livslängdsbedömningar och skademekanismer

Presentationerna inleddes med Siemens Energy, som tog upp livslängdsbedömningar, skademekanismer, reparation och underhåll av kondensorer, samt livslängdsbedömningar

ÅNGTURBINDAGARNA

utförs vanligen i samband med stor revision. Mätningar och undersökningar görs med bland annat ultraljud, sprickundersökning, boroskop, tjockleksmätning och virvelström (EC). Material kan analyseras på eget laboratorium i Finspång. – Tillsammans med kunden beslutas om åtgärder för LTE, övervakning, uppföljning genom ytterligare undersökningar, reparationer och utbyten. Kunden får ökad kunskap om sin anläggning, medvetenhet om risker och underlag för fortsatt drift och fortsatta åtgärder på ett väl planerat sätt, avslutar Malin Forsberg.

Erosion och korrosion

”Andra energigrenar kommer att försöka rekrytera personal från er. Ta redan nu höjd för detta! Ni måste se till att behålla personalen.” /Anders Linnakangas moderator, Ångturbindagarna

och uppgraderingar av kringsystem. Malin Forsberg som är Team Leader Engineering & Project, för stora industrianläggningar, berättade framförallt om skademekanismer och livslängdsanalyser på värmeväxlare. Drift efter att konstruktionlivslängden har uppnåtts innebär ökad risk för skador och stillestånd. Verkliga livslängden beror på design (varje enskild komponent måste beaktas), driftförhållande och underhåll. – Våra Life Time Assessment (LTA) och Life Time Extension-program (LTE) identifierar kritiska komponenter som genom att åtgärdas vid rätt tillfälle minskar risken för skador trots att anläggningen passerat sin designlivslängd, säger Malin Forsberg. Siemens Energy går bland annat igenom komponent för komponent, för först en preliminär LTA och senare en uppföljande. Respektive komponent klassificeras avseende risker, behövda åtgärder och bedömd återstående livslängd. Den uppföljande delen

Anders Olofsson, Senior Key Expert för Auxiliary System, berättade både om skademekanismer på värmeväxlare och underhåll av dem. Korrosion är normalt för att begränsa livslängden, det är hans erfarenhet från kraftvärmeverk och andra anläggningar. Av skademekanismerna berördes erosionskorrosion, galvanisk korrosion, dropperosion och gropkorrosion. – Det förekommer också utmattning, spänningskorrosion samt ytterligare skadeprocesser, och beträffande koppar även ammoniakkorrosion, berättade Anders Olofsson. Erosionskorrosion handlar normalt mer om korrosion än erosion. Egentligen borde det kallas strömningsinducerad korrosion. Av förekommande material är det kolstål som påverkas mest av erosionskorrosion. Krom – även i låga halter – gör stålet betydligt mer motståndskraftigt och austenitiskt rostfritt stål drabbas nästan inte alls. Erosionskorrosion i värmeväxlartuber påverkas av vattenhastighet, salthalt och fasta partiklar, samt för koppartuber även av sulfidhalt. Inloppshastigheten i tuberna är helt avgörande för skadebilden. Höga hastigheter orsakar erosion och låga hastigheter under 1,3 m/s kan orsaka uppbyggnad av beläggningar. Allmänt ökar erosionskorrosionen med temperaturen, med kraftig ökning från 50 till 150 grader C. Ökat pH sänker hastigheten, kraftigt från 8 till 9,5. Noterbart och överraskande är att mycket låg syrehalt ökar förloppets hastighet. Observerad angreppshastighet kan vara upp mot 0,2 mm/år. Om det inte går att byta material i en konstruktion – till exempel tryckbärande höljen – kan ett alternativ vara ytbeläggning med material som har högt krominnehåll.

Elektrokemi

Galvanisk korrosion uppstår i vattenmiljöer eller fuktiga miljöer, där material med olika normalpotential förekommer tillsammans.

Elektrokemin gör att mindre ädla ämnen oxideras och skadas, medan de mer ädla består. Den elektrokemiska spänningsserien visar ämnenas roll härvidlag. Ogynnsammaste fallet är en liten oädel yta i kontakt med en stor ädel yta, exempelvis kolstål och titan. Vätskans konduktivitet påverkar processhastigheten, och det gör också salthalten. Man kan få dessa problem i värmeväxlartuber av kolstål om ledningsförmågan är hög. Åtgärder kan utgöras av ytbehandling med ädlare material. Det går att minimera oxidationen, med hjälp av en offeranod som långsamt får brytas ner. Dropperosion drabbar ofta kondensorer, oftast i inloppet där hastigheten är som störst. Den beror på att ytan bombarderas med droppar och materialet får en rå och taggig yta. Om man går ner i temperatur och behåller trycket, kondenserar fukt och det blir mer droppar. Förloppet ökar med dropphastigheten (upphöjd till 5) och droppstorleken (upphöjd till 1,7), men även anslagsvinkeln. Åtgärderna kan utgöras av strömningsskydd eller användning av bättre material (kolstål < titan = koppar < rostfritt < höglegerat rostfritt). Gropkorrosion/avlagringskorrosion är mycket vanligt i kondensorer, som i sammanhanget är en smutsfälla. Det blir avlagringar i tuber, både av kolstål och rostfritt. Orenheter i fjärrvärmevatten/kylvatten är orsaken, avlagringar samlas, och under dem sker korrosion. Förloppet kan gå relativt fort. Hög kvalitet på fjärrvärmevattnet är viktigt. Skademekanismen beror på legeringsinnehåll av krom, molybden och kväve. Hastigheten beror också på temperatur, pH och kloridhalt. Allt som kan orsaka avlagringar, bland annat svetsning och rengöring efter svetsning kan förvärra skademekanismen. Observerade angreppshastigheter varierar stort: 0,02–0,2 mm/år med ett medelvärde på 0,06 mm/år.

Underhåll av värmeväxlare

Anders Olofsson gav också goda råd om underhåll och reparation av värmeväxlare. Beträffande oförstörande provning kan provtryckning vara lämpligt för att upptäcka skador som senare skulle kunna tillta och ge problem under drift. Han bedömer att provtryckning inte kan förvärra eventuella skador. För läcksökning går det i många fall ganska bra att använda såpvatten. Virvelström (EC) är givetvis en mer sofistikerad metod. Den ska användas väl planerad till tid och omfattning. EC kan kontrollera en mindre andel av eller samtliga tuber, även mitt i tubsatsen. Ger mycket bra koll på skadebilden, nuläge och bedömning för framtiden. För att NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

ÅNGTURBINDAGARNA

Siemens Energy arbetar med livslängdsbedömningar, skademekanismer, reparation, underhåll och uppgraderingar. Bild: Siemens

få referensvärde för EC-mätningen bör en tub dras för kontroll (förstörande provning). – Vår erfarenhet är att man vid bedömning av en EC-mätning måste ta hänsyn till viss onoggrannhet vid jämförande mätresultat. Avvikelser/tolerans i storleksordningen 0,2-0,3 mm bör inrymmas i en sådan utvärdering speciellt för ferritiska tuber, säger Anders Olofsson. Det är också viktigt att systematiskt mäta godstjocklek på höljen för att få en trovärdig uppföljning vid återkommande mätningar. Han gick också igenom viktiga aspekter att tänka på vid våt- respektive torrkonservering av värmeväxlare. Korrekt konservering och fortlöpande kontroll/övervakning av en värmeväxlare vid längre stillestånd är helt avgörande för dess livslängd. Beträffande reparationer är pluggning en vanlig åtgärd. Acceptabel pluggningsgrad kan i många fall vara upp till 5–10 procent. Pluggningsgrad upp mot 25 procent som nämndes från åhörarna är allvarligt och indikerar en skademekanism som måste åtgärdas. Erfarenhetsmässigt har vi aldrig sett den nivån på pluggningsgrad. Tänk över placeringen när tub ska pluggas, ibland bör man plugga preventivt innan skada sker, men plugga mycket restriktivt i kondensorns luftkylardel. Omtubning kan vara ett alternativ, komplett eller delvis. En komplett omtubning är mycket omfattande och tidskrävande. I båda fallen finns risk att orsaka skada i tubhål och att drabbas av orenheter. Bättre är helt ny värmeväxlare. Exempel finns på att en 30 år gammal växlare byttes och där turbin40

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

anläggningens prestanda höjdes. Fördelar är: • Bättre material i tuber, hölje och skydd • Förbättrad konstruktion av tubinfästning, stödplåt och skydd • Kort tid för demontage/montage • Minimerad risk för kontaminering av processen

Generatorns statorplåtkärna av stor vikt

Gabor Csaba som är Principal Generator Specialist på Fortum Turbine & Generator Services, berättade om en del av generatorn som förefaller ha blivit mer utsatt för problem under senare år.

Gabor Csaba som är Principal Generator Specialist berättade om skadebilder på generatorns statorplåtkärna. Bild: Fortum

– Historiskt har fel på statorkärnan varit ovanliga. Att de blivit mer frekventa kan kanske bero på ålder, slumpen eller att leverantörer blivit slarviga vid revisionsarbeten. Jag ska berätta hur skadorna kan upptäckas i tid för att undvika haveri och hur de kan repareras, förklarade Gabor Csaba. Först gick han igenom hur konstruktion och sammansättning av en stator går till på fabrik, både beträffande en konventionell stator och en Global VPI (Vacuum Pressure Impregnation). Statorkärnans uppgift är att sluta magnetfältet från rotorn. Kärnan består av flera tusentals ≈ 0,5 mm tjocka elektroplåtar som trycks ihop axiellt. Varje plåt är isolerad med lack. Plåtarna ska vara hoptryckta med 0,3 – 1 MPa, ryggen ska ha god kontakt med stommen och det ska inte förekomma kortslutningar mellan plåtarna. Med tiden kan olika typer av skador och fel uppstå. Det förrädiska med generatorer är att de kan gå länge utan att problem visar sig, innan man plötsligt får driftavbrott. För att detektera fel i tid behövs i de allra flesta fall diagnostik. Underhåll av en generator har ungefär fördelningen att 90 procent av resurserna läggs på diagnostik och 10 procent på rekonditionering. Fortum TGS kan utföra inspektioner. I samband med stor revision kan 95 procent av de cirka hundra felmoder som kan förekomma, upptäckas. Fortum utarbetar en rapport som visar varje komponent bedömd enligt fyra risknivåer: basrisknivå, tilltagande risk, medelhög risk respektive hög risk; samt rekommendationer om åtgärder. Diagnosmetoder som används: • Visuell inspektion • Ringprov, magnetiserar kärnan till fullt flöde, upptäcker varma punkter på ytan < 7° C är godkänt • ELCID (Electromagnetic Core Imperfection Detection) • “Knivprov” visar om kärnan tappat trycket vid luftgapet Vanligen görs undersökningen med rotorn demonterad. Visuell inspektion och ELCID kan utföras med robotverktyg utan rotordemontage. Visuell inspektion, ELCID och ringprov kan göras både för att detektera skador och verifiera efter reparation. Gabor Csaba visade flera typer av skador och hur de hade reparerats. Statorkärna på GVPI är svår att reparera eftersom lindningen normalt inte kan demonteras. – Min rekommendation är att göra diagnostik av plåtkärnan som del av Stor inspektion, menar Gabor Csaba. Och robotverktyg kan vara användbara för att följa upp en tidigare känd skada.

ÅNGTURBINDAGARNA

Lagerströmmar

Han tog också upp problemet med axelströmmar/lagerströmmar. Orsakerna kan vara: • Asymmetriskt effektuttag på faserna • Rotor-asymmetri • Rotor ej centrerad i luftgapet • Elektrostatiska effekter p.g.a. ånga eller tätningar För att hindra skadliga strömmar är alla lager på matarsidan isolerade och axeln på turbinsidan jordad. En rekommendation är regelbunden kontroll av detta. Fortum TGS och andra företag erbjuder övervakningssystem för axelströmmar. Men metoden är utmanande att arbeta med eftersom de spänningar och strömstyrkor som mäts är väldigt små. Det är betydligt svårare än exempelvis PD-mätning – Partial Discharges.

Uppgradering av styrsystem respektive turbin

Tyska MAN – närmare bestämt MAN PrimeServ Industries – hade en omfattade presentation av de tjänster företaget erbjuder beträffande uppgraderingar av styrsystem respektive ångturbiner. Branko Balaban, chef för försäljning och affärsutveckling vad gäller turbinanläggningar i Skandinavien, visade inledningsvis MAN-koncernens engagemang i flertalet förekommande industrisektor samt inom det marina området. Beträffande turbinanläggningar noterar vi företagets resurser för tillverkning och service i verkstäderna i Hamburg, Berlin och Oberhausen. Servicen för turbinanläggningar är framförallt knuten till Hamburg. Globalt finns mer än 100 servicecenters och cirka 400 servicetekniker bland annat i Skandinavien. För att klara sitt breda serviceutbud samarbetar MAN med andra leverantörer, framförallt ELIN Motoren och Generatortechnik Langen.

Bättre styrsystem

Därefter redogjorde Christoph Guhr för uppdatering av styrsystem, både delvis och fullständig uppdatering. Hårdvaran som kan levereras omfattar mellanspänningsställverk med skyddssystem, lågspänningsställverk och automationssystem. MAN levererar alla behövliga elektriska komponenter och datorkomponenter, även från andra tillverkare. Vid uppdatering erbjuder MAN alla tjänster, från projektledning, inklusive dokumentation, diagnostik, service, till leverans av hårdvara och mjukvara. – Det är många trender som driver utvecklingen av styrsystem, bland annat att klara nya lagkrav och standarder, samt dagens högre krav på datasäkerhet, säger Christoph Guhr. Det finns flera fördelar med att uppgradera styrsystemet: • Tillförlitlighet och prestanda hos turbinanläggningen ökar • Bra tillgång till komponenter och reservdelar • Minskad stilleståndstid om komponent fallerar • Överensstämmelser med nutida säkerhetskrav • Möjlighet att lagra och behandla mer data Den uppdatering som MAN utför inleds med omfattande kartläggning av turbinanläggningens grundläggande data och historik, samt att de undersöker komponenternas kondition och utför diagnostik i övrigt. Man identifierar och klassificerar varje berörd komponent. Detta leder fram till en detaljerad redovisning, komponent för komponent, med beskrivningar, riskanalyser, klassificering i olika prioritet och rekommendationer till åtgärder samt kostnad och tidsåtgång för respektive åtgärd. Olika risker för avbrott diskuteras med kunden. Denne har givetvis sedan frihet att välja vilka åtgärder som ska genomföras.

MAN kan utföra omfattande modernisering av ångturbiner.

Branko Balaban är MAN:s chef för försäljning och affärsutveckling vad gäller turbinanläggningar i Skandinavien.

Komponenter som kan komma i fråga är främst: • PLC och IO/s • Övervarvsskydd • Säkerhetssystem • Operatörsgränssnitt • Styrsystem turbin • Automatic Voltage Regulator • Generatorskydd Christoph Guhr gjorde sedan översiktliga jämförelser mellan delvis uppdatering och fullständigt byte av styrsystem, avseende föroch nackdelar. Slutligen fick vi se exempel på individuella komponenter som hade bytts ut i olika förnyelseprojekt.

Retrofitlösningar för turbin

Wulf-Christof von Karstedt från MAN berättade om företagets erbjudanden för att uppgradera ångturbiner. Det kan finnas flera orsaker till att en kund vill uppgradera, exempelvis att ångdata har ändrats och att turbinen inte körs på det sätt den var konstruerad för. Nya lagar och standarder kan ställa nya krav. Bränslepris och andra ekonomiska villkor kan ha ändrats. Inledningsvis inför ett uppgraderingsprojekt tar MAN reda på så mycket som möjligt om turbinens driftförhållanden. Ofta är inte de data som har lagrats i datalogger tillräckliga. MAN utvärderar data statistiskt och beaktar de mest förekommande lastfallen. Vidare bedöms hur nya scenarier med högre effektuttag kan påverka turbinen. Vad är det då i huvudsak som kan förbättras? • Optimera sättet att köra turbinen (utan att ändra något i hårdvaran) • Ändra ventilsekvens • Ändra till sliding-pressure operation NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

ÅNGTURBINDAGARNA

Statorplåtkärnan består av tusentals plåtar, isolerade från varandra. Bild: Fortum

• Mindre förändringar i ångans väg, utan att ändra turbinbladen • Byte av samtliga blad till blad med annan profil Wulf-Christof von Karstedt visade bland annat på skillnaden mellan 2D- och 3D-blad. De förra har samma geometri i tvärsnitten över bladets längd, medan de senare har varierande profil. Han visade också skillnader i anslagsvinkel beroende på hög eller låg last. Till slut fick vi se exempel på projekt, bland annat ett som inleddes med studie av driftparametrar från en sexmånadersperiod, och där helt ny konstruktion föreslogs med byte av samtliga turbinblad. Valet föll på en ny rotor med 3D-blad. I ett uppgraderingsprojekt kan också ingå att MAN gör prognoser för utfallet i form av energiproduktion och ekonomi.

Den välgörande oljan – ger också inneboende problem

En av de sista presentationerna hölls av Lars Arvidsson, som har mycket lång erfarenhet av oljor och andra smörjmedel, från anställningar inom ASEA, ABB och Vattenfall, och sedan 1994 med eget företag för analys och diagnos – VPdiagnose. Presentationen hade titeln ”Lite erfarenheter från ett liv i industrin som kemist” och där grundperspektivet baserades på oljors kemiska och fysikaliska egenskaper. Inom kemin är kunskaper med rötter hos de svenska kemisterna Scheele, Berzelius och Arrhenius grundläggande, men i allmänhet okända. Dessutom ryssen Mendelejev som skapade periodiska systemet. För att förstå oljors egenskaper är det viktigt att förstå villkoren för kemiska reaktioner. En oxidationsreaktion hos en olja går ungefär dubbelt så snabbt om temperaturen höjs 10° C. För olja brukar man säga att det räcker med 8 graders sänkning för att minska 42

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

oxidationshastigheten till hälften. Den helt överskuggande faktorn som orsakar försämring av oljor är närvaron av syre. Smörjmedel har många intressanta egenskaper, Lars Arvidsson listade 18 stycken och poängterade att viskositeten är absolut viktigast. Efter den bestäms valet av olja av specifika krav som ställs av kuggflankstryck, hydraulpumpar m.m. Viskositet mäts på två olika sätt: kinematiskt det vill säga på, i stort sett, stillastående olja och dynamiskt där olja är kraftigt i rörelse. Tyvärr är det den kinematiska mätningen som är förhärskande eftersom den är så enkel. Viskositetsindexet är också viktigt och sattes en gång i tiden till ”0” för en dålig olja, där viskositeten avtog brant med ökande temperatur, och till ”100” för marknadens bästa olja, där viskositeten avtog mer flackt. Senare har det kommit oljor med exempelvis ”-100” och ”500” i viskositet. Den dynamiska viskositeten är mer verklighetstrogen. Om man tänker sig en oljefilm på en metallyta och där oljan flödar, så är den still alldeles på gränsen till metallen medan oljan rör sig därovanför, med störst hastighet på ytan av filmen. Här inser vi att oljan är utsatt för skjuvspänningar. Detta kan i sin tur leda till elektrostatisk uppladdning av oljan. Risken för uppladdning – och därmed gnistor – beror på oljans konduktivitet och oljans flödeshastighet. Lägre konduktivitet och högre hastighet höjer risken. Denna ökar också om oljereceptet baseras på grupp II och grupp III basoljor, saknar polära additiv, rinner genom smala kanaler och innehåller luftbubblor. Risken ökar också om rör och annan utrustning inte är jordade, och om filtreringsutrustning är olämpligt utformad och ger stor friktion mellan olja och material. Lars Arvidsson tog upp flera fall då han upplevt urladdningar, exempelvis då olja filtrerades genom så smått filter som 0,2 µ. Dylika problem har förekommit på många håll; ett axplock handlar om en bränsletank i plast i en truck samt i en bilmodell där bensintanken inte var jordad med chassit. Gnistbildning kan i sin tur leda till: • Krackning (delning/sönderslagning) av oljemolekyler • Bildning av gaser, t.ex. vätgas • Bildning av omättade molekyler, som har dubbel- och trippelbindningar och därmed reaktiva • Bildning av sot • Bildning av vatten Krackade molekyler kan sedan i smörjsystem och i hydraulik orsaka lackbildning –varnish – det vill säga avlagringar som sätter sig som en lack på ytor i systemen. Detta kan leda till stora problem om det händer i reglersystem. Flera mer eller mindre betydelsefulla orsaker till att lackbildningen har tilltagit i ett historiskt perspektiv har framlagts. De gamla basoljorna i klass I innehöll aromater som hade överlägsen löslighet av lackerna. Oljebranschen har arbetat med att få bort aromater och svavel. I stället ska additiv motverka både oxidation i oljan och bildning av varnish. Oljor har blivit allt mer ”stressade”, närmare bestämt har flödeshastigheten ökat och tiden för ”vila” och avluftning har minskat. Ofta filtreras de i mycket fina filter med liten kontaktyta för oljan och därmed ökad risk för skjuvning och uppladdning. Lars Arvidsson avslutade med några råd, bland annat att inte filtrera oljan i finare filter än som behövs, och att sänka temperaturen. Oljans livslängd förlängs. Och som sagt om temperaturen sänks 8 grader, minskar oxidationshastigheten till hälften.

Kompetensförsörjning allt svårare

Presentationerna avslutades med att Anders Linnakangas reflekterade över energifrågan i nationellt perspektiv och funderade kring

ÅNGTURBINDAGARNA

framtida personalförsörjning och kompetensbehov inom energiområdet. Han hade också förslag till lösningar av kompetensbristen vad gäller kraftvärmeanläggningar. Inledningsvis visade han statistik över energiproduktionen i Sverige från 2001 och framåt fördelat på energislag. Lägg exempelvis märke till att 2009 sattes mål om 30 TWh vindkraft till 2020, och nu har vi det. Idag har vi en målsättning att öka elproduktionen till 300 TWh till 2045. Bidraget från kraftvärmen är för närvarande 13–17 TWh. För att kunna använda vindkraften i stor skala för elproduktionen måste vindkraftens svängningar kunna balanseras. Kärnkraft fungerar som baskraft, men är inte lämplig som balanskraft. Detta är en roll framförallt för vattenkraften, men kraftvärmen kommer att ha en otroligt viktig roll. Redan idag balanserar många kraftvärmeverk genom att producera mer under morgontimmarna, när både pris och efterfrågan är höga. Med fjärrvärmeackumulatorer blir möjligheterna ännu större. Kraftvärmen har stor betydelse på flera sätt. För leveranssäkerheten i eldistributionen är det viktigt med elproduktion i städer. Vidare har vissa kraftvärmeverk möjlighet till ö-drift, vid elavbrott kan de köras för att producera el till den egna anläggningen, kraftvärmeoch värmepannor, och fjärrvärmeleveranserna kan upprätthållas. – Framöver blir det stor efterfrågan på kunnig personal i energibranschen. Vattenkraften har liten personalstyrka och där finns inte många att rekrytera. Ni här, i processindustrin och i energiföretagen; ni har pannor och turbinanläggningar som kräver att ni har mycket personal med hög kompetens. Andra energigrenar kommer att försöka rekrytera personal från er. Ta redan nu höjd för detta! Ni måste se till att behålla personalen, menar Anders Linnakangas.

INTERTURBINE ÅNGTURBINER FRÅN KK&K OCH HOWDEN Inter-Turbine erbjuder ett fullt produktsortiment från Howden Turbo Technology. Alla ångturbiner utvecklas och produceras i Frankenthal, Tyskland, och kvaliteten på dessa produkter är mycket hög. Vi erbjuder även underhåll och försäljning av reservdelar.

www.interturbine.se

Dynamiska viskositeten hos oljor är mer verklighetstrogen än den kinetiska. I en oljefilm på en metallyta är oljan utsatt för skjuvspänningar. Bild: Wikipedia

TurbinePro engagerar sig bland annat genom konceptet ”Smygstart” som är en utbildningsmodell för nyanställd personal. Utbildningen inleds med handledarutbildning för den erfarna personalen. TurbinePro hjälper till att komma igång, sedan rullar utbildningen mer eller mindre av sig själv. De nyanställda lär sig i lugnt tempo bland annat genom att tyda och följa PI&D:s. Samtidigt blir den erfarne ännu duktigare. Det bygger delvis på en omvänd pedagogisk princip: ”Ny personal gör systemgenomgångar där de förklarar systemet för en erfaren handledare. De går igenom funktioner, risker, ronderingspunkter, avställning och återställning. Handledare ger återkoppling samt rättar eventuella fel eller missförstånd.” – Ute hos er kan vi också hjälpa till med kartläggningar och annan support för att utveckla och behålla erfaren personal. Målsättningar med utbildningsmodellen: • Höja person- och maskinsäkerheten • Minska personalomsättningen • Komplettera och kvalitetssäkra den befintliga introduktionen av nyanställd personal • Höja kunskapsnivån hos all personal – En finess är att inte bara stötta nyanställda. Handledarna hos er blir också mer kompetenta. Tillsammans entusiasmeras personalen så att engagemanget hela tiden ökar. Engagerad personal vill stanna hos er. Det här är ingen stor insats för mig – en Smygstart – sedan rullar det i er organisation, avslutar Anders Linnakangas.

Söderqvist Engineering Sweden AB erbjuder globala tjänster för er ångturbin inom alla segment av marknaden. Med vår omfattande kunskap och erfarenhet levererar vi lösningar för alla typer av projekt världen över. Söderqvist Engineering Sweden AB

info@soderqvisteng.se www.soderqvisteng.se +46 (0) 31 290930 NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

FJÄRRVÄRME

Solör Bioenergis nya fjärrvärmeanläggning i Edsbyn rymmer en rosterpanna som ger 6 MW. Bild: Maria G Nilsson

Solör Bioenergi har byggt ny

FJÄRRVÄRMEPANNA I EDSBYN Fjärrvärmeleverantören Solör Bioenergi har investerat i en ny anläggning i Edsbyn, en 6 MW hetvattenpanna från Saxwerk som har ersatt en gammal panncentral. AV GÖSTA LÖFSTRÖM DEN NYA FJÄRRVÄRMEANLÄGGNINGEN i Edsbyn i sydvästra Hälsingland har byggts intill Edsbyverken vid infarten från Bollnäshållet. Den ska säkra leveransen av fjärrvärme till abonnenterna, öka effektiviteten och verkningsgraden i verksamheten och den ska stå för merparten av Edsbyns fjärrvärmebehov. – Med denna moderna panna får vi ut mer värme per kubikmeter biobränsle än tidigare, säger Johan Nåbo, projektchef på Solör Bioenergi. Det handlar inte om en utökad verksamhet utan att vi ersätter en gammal panncentral som egentligen inte var byggd för fjärrvärme. Samtidigt kan vi leva upp till moderna krav på rening. 44

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

Den nya pannan är en rosterpanna som drivs med fuktiga biobränslen, främst restprodukter från närliggande skogsindustri i form av bark, träflis, toppar och grenar. Pannan har en effekt på 6 MW och därtill levererar en rökgaskondensor 1,5 MW. Anläggningen är utrustad med den senaste reningstekniken för minimal påverkan på miljön. I Edsbyn levererar Solör Bioenergi fjärrvärme till sammanlagt närmare 300 kunder, större industrier, en industripark, kontor, badhus, flerfamiljshus och villor. Totalt uppgår leveransen till cirka 38 000 MWh per år.

FJÄRRVÄRME

Beslutet om investeringen togs hösten 2021 efter flera års planeringsarbete, där utgångspunkten var att den befintliga pannan från 1977 behövde ersättas med en modern biopanna. I arbetet ingick bland annat att finna den lämpligaste placeringen av en ny anläggning och i samverkan med Ovanåkers kommun fann man platsen ganska nära den andra befintliga fjärrvärmepannan vid Edsbyverken

Tre olika entreprenader

Byggnationen påbörjades under 2022 med mark- och betongarbeten som en första entreprenad av tre. I april 2023 började Saxwerk installera pannan som en andra entreprenad och i mitten av maj började den tredje när Sidskogen Bygg byggde in pannan. I november var det slutbesiktning och sedan december är produktionen av fjärrvärme i full gång. Pannhallen är 13,5 meter hög och består av stålstommar och sandwichelement, en hall om 330 kvadratmeter med en bränslemottagning där bränslet lyfts in med hjälp av hjullastare. Därtill har det byggts en kontorsdel på 150 kvadratmeter i ett plan i trä vid sidan av, – En av utmaningarna var att vi började bygga ungefär när inflationen tog fart, vilket påverkade kostnadsbilden, säger Magnus Abrahamsson, inhyrd projektledare från FVB Sverige. – Jag har varit projektledare för många liknande byggen och detta är ett av de projekt som samordningsmässigt gått allra bäst med bra entreprenörer som jobbat bra ihop. Sidskogens platschef Joakim Jonsson ger en liknande bild: – Utmaningen för oss har varit att väldigt många entreprenörer har fått samsas på väldigt liten yta. Det har varit knivigt att få ihop, men det har funkat oförskämt bra.

Den nya fjärrvärmepannan står för merparten av ortens fjärrvärmebehov. Bild: Maria G Nilsson

Solör Bioenergy Group har verksamhet på 300 platser i Sverige och Norge med produktion av fjärrvärme, ånga och el för bostäder, företag, offentliga verksamheter och industrier. FAKTA Ny fjärrvärmecentral i Edsbyn Byggtid: juni 2022–november 2023 Byggherre: Solör Bioenergi Fjärrvärme AB General- och byggentreprenör: Sidskogen Bygg AB Pannleverantör: Saxwerk

Värmeväxlare & tryckkärl för energi & industri Design för nyinstallation eller skräddarsytt för utbyte.

El & larminstallationer — vi finns här för dig

www.ramab.se – 044-699 50

0271-58540 | info@elvida.se | www.elvida.se Armborstvägen 3, 828 34 Edsbyn NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

VATTENVERK

Per Wahlström, som är övergripande platschef NCC, Tomas Bandling, byggledare, Daniel Fredlander, Vakin och Lisa Linderström från Sweco, samlade på byggplatsen.

Kraftigt ökad kapacitet i

FORSLUNDA VATTENVERK Umeå försörjs med dricksvatten från Forslunda vattenverk som ligger ungefär sex kilometer nordväst om staden. Befolkningstillväxten gör att vattenförbrukningen ökar och därför pågår nu ett projekt som syftar till att höja produktionskapaciteten rejält. AV KJELL-ARNE LARSSON F O R S L U N DA VAT T E N V E R K invigdes 1953. Sedan skedde uppgraderingar 1972 och 1993. Vattenverkets kapacitet har varit densamma sedan 1993, ungefär 32 000 kubikmeter per dygn. Det aktuella projektet avser att höja denna till 50 000 kubikmeter per dygn. Grundvattentillgången förstärks genom konstgjord infiltration. Vatten från Umeälven pumpas till bassänger uppe på en grusås. Där får vattnet passera ner genom grus och sand. Det är därmed fråga om en konstgjord grundvattenbildning. Vattnet når grundvattenakviferen nere i åsen och där drygas det ut med naturligt grundvatten. På åsen finns tjugo produktionsbrunnar i vilka vattnet pumpas upp. Det pumpas vidare till ett antal steg i reningsprocessen. Vattnet luftas för att få framförallt järn, men även mangan, att oxidera. Inga blåsmaskiner behövs, det räcker att vattnet sprutar på väggarna i inloppet till luftarna. Därefter filtreras vattnet genom snabbfilter. Detta fångar upp flagor av framförallt järnoxider. Sandfiltret måste backspolas regelbundet och detta vatten leds till en spolvattendamm. Efter sandfiltret följer alkaliskt filter fyllt med kalciumkarbonat för att få upp pH-värdet och därmed inte minst förebygga korrosion i ledningarna. Även de alkaliska filtren måste backspolas. Slutligen sker desinfektion med hjälp av uv-ljus. Denna möjlighet har funnits på Forslunda vattenverk sedan 2016. Någon klorering av dricksvattnet behövs för närvarande inte, varken vid vattenverket eller ute i distributionsnätet. 46

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

– Nu bygger vi för ökad produktionskapacitet, mot bakgrund av det växande Umeå, berättar Daniel Fredlander, projektledare hos Vatten och Avfallskompetens i Norr AB (Vakin). Exempelvis under pandemin, när folk var hemma mycket, steg vattenanvändningen och vi kunde ha produktion upp till kanske 33000 kubikmeter per dygn. Sådana lägen kommer nog att komma tätare. I den aktuella utbyggnaden av verket är siktet inställt på att klara 50 000 kubikmeter per dygn. Råvattenledningarna till verket förnyas helt och en ny processbyggnad tillkommer. De befintliga råvattenledningarna från 1950och 1970-talen tas ur drift. De ersätts med två nya. För att förenkla rengöring/underhåll av ledningarna kommer de att förses med utrustning för piggrensning. Piggning innebär att en ”tvättsvamp” förs in i inloppet och kommer ut i en mottagningsstation vid utloppet.

Ytterligare processbyggnad

Nya processbyggnaden blir processmässigt i stora drag lika den befintliga. Byggnaden har två plan. Vattnet pumpas upp till övre planet där luftningen sker. Sedan sker flödet med självfall ner genom filtrerna. Det blir åtta snabbfilter (sandfilter) och åtta alkaliska filter. Sedan görs desinfektion med uv-ljus. För att vid framtida eventuellt behov kunna klorera vattnet, installeras ett kloreringsrum. Klor i form av natriumhypoklorit kommer i så fall att förvaras i två tankar i kloreringsrummet. Nytt blir också externa silos för kalciumkarbonat. Dessa blir väl tilltagna. Myndighetskrav statu-

VATTENVERK

erar att det ska finnas kemikalier för tre månaders drift utan påfyllningsleveranser. – I nya processbyggnaden inreder vi också ett pilotlaboratorium, fortsätter Daniel Fredlander. Dit dras ledningar från olika delar av processen. Avsikten är att underlätta för oss vid teknisk utveckling eller att erbjuda forskare att göra pilotstudier hos oss. Vid vattenverket förbättras också hanteringen av spolvatten från backspolningen av filtren. Idag finns en spolvattendamm och i det aktuella projektet byggs en ytterligare. – Dels får vi redundans och dels får vi möjlighet att låta den ena dammen torka upp innan den töms, förklarar Daniel Fredlander. Han berättar också att Vakin och kommunen har planer på ytterligare ett vattenverk på en annan plats. Med två verk på vardera 50 000 kubikmeter per dygn i kapacitet, skulle Umeå få hundraprocentig redundans.

Utförandeentreprenad

Byggentreprenör för Forslundaprojektet är NCC Sverige AB. Det hela genomförs i form av en utförandeentreprenad. NCC svarar för alla mark-, anläggnings- och byggarbeten. Bland annat de nya 800 meter långa råvattenledningarna, i form av polyetenrör PE 710. Nya processbyggnaden har grundlagts direkt i sandgrund, utan pålning. Byggnaden har sand- respektive alkali-filterbassänger i två etage à 925 kvadratmeter. För hela byggnaden har det gått åt 1 300 kubikmeter betong. – Vår största utmaning var att gjuta bassängerna och klara sprickfrihet, hållfasthetskrav och krav på ytfinhet, berättar Per Wahlström, övergripande projektchef hos NCC. Det blev omfattande byggen av formar som kläddes med duk för att få fina ytor. Efter gjutning

NCC svarar för alla mark-, anläggnings- och byggarbeten.

var vi tvungna att vänta 28 dygn innan vi kunde utföra motgjutningar. I delar av betongkonstruktionerna användes elslingor för att betongen skulle brinna jämnt. NCC:s entreprenad har ett värde på 185 miljoner kronor och omfattar råvattenledningarna, processbyggnaden samt bland annat rör och ventiler. FAKTA Forslunda vattenverk, uppgradering och förnyelse, Umeå Byggtid: januari 2023–maj 2025 Byggherre: Vatten och Avfallskompetens i Norr AB Byggentreprenör: NCC Sverige AB Huvudkonsult: SWECO Sverige AB Kostnad: ca 250 Mkr

UTBYGGNAD VATTENVERK I Umeå kommun byggs ett av de största vattenverken ut för att säkra kommunens behov av ökad kapacitet. Industriprojektbyrån i Norr AB (IPB Norr) har fått uppdraget att utföra styr, regler och övervakning av den nya processen. Projektet omfattar allt från konstruktion till idriftsättning och intrimning av de nya processdelarna. IPB Norr påbörjar projektet under 2024 och det beräknas vara klart under 2025. IPB Norr har mångårig kompetens inom VA och livsmedelsprojekt. Allt från konstruktion till programmering, idrifttagning och optimering. Vi har mångårig erfarenhet av SCADA-system och jobbar huvudsakligen med Aveva SystemPlatform/InTouch , GE Proficy iFix och Kentima. SCADA inkluderar HMI-applikationer, kommunikation, larmhantering, loggning mm. Det finns en uppsjö av olika styrsystem på marknaden. Vi har stor erfarenhet av Siemens, med utveckling i TIA-portal, och Mitsubishi styrsystem.

www.ipbnorr.se NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

KABELLÄGGNING

ABB ska leverera ett integrerat kraft- och framdrivningssystem till Nexans kommande kabelläggningsfartyg. Bild: Skipsteknik AS

ABB LEVERERAR HYBRIDKRAFTSYSTEM till Nexans nya kabelläggningsfartyg

ABB har tagit hem en order från det norska varvet Ulstein Verft för leverans av ett avancerat kraft- och framdriftssystem till ett kommande kabelläggningsfartyg från Nexans, en global aktör inom energiomställning med huvudkontor i Paris, Frankrike. Vid leverans 2026 blir fartyget tillsammans med Nexans Skagerrak och systerfartyget Nexans Aurora – som också är utrustade med ABB-teknik – det tredje och mest avancerade kabelläggningsfartyget i Nexans flotta. ETT INTEGRERAT SYSTEM med kraftgenerering och distribution, energilagring och elektrisk framdrift gör att det nya kabelläggningsfartyget kan utföra sina uppgifter inom kabelläggning, -återvinning och -reparation på ett säkert och effektivt sätt. Systemets elektriska design med så kallad ”sluten ring”, som ger en hög feltolerans och optimal motoranvändning vid dynamisk positionering, minimerar risken för strömbortfall vilket ger ökad säkerhet och tillförlitlighet samtidigt som den operativa flexibiliteten och bränsleeffektiviteten maximeras. Det inbyggda energilagringssystemet (Energy Storage System, ESS) kommer också 48

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

att minska motorns drifttimmar för att hålla slitaget på motorn till ett minimum. Dess-utom kommer ESS att tillhandahålla ”spinning reserve” och peak-shavingfunktioner, så att det kan fungera som en reservkraftkälla i händelse av motorhaveri och stödja fartygets mer energiintensiva operationer. – Efter framgången med Nexans Aurora är ABB stolta över att vara involverade i detta projekt för att leverera det nya systerfartyget, säger Rune Braastad, Global Business Line Manager, Marine Systems, ABB Marine & Ports. Nexans uppskattar de fördelar som vårt slutna ringsystem, ESS och RDS ger för att stödja en säker, effektiv och tillförlitlig

kabelläggning. Vi ser fram emot att stärka vår relation med både Nexans och Ulstein Verft. Utöver de viktigaste systemkomponenterna – generator, ställverk, transformatorer, frekvensomvandlare, motorer, DC-ställverk för batterier och ESS – omfattar ABB:s leverans Remote Diagnostic System (RDS) för framdrift, thruster-omriktare och likriktare samt cybersäkerhetskonfiguration för RDS. Genom att tillhandahålla exakt och snabb feldetektering och kontinuerligt övervaka utrustningens hälsostatus förbättrar RDS systemets prestanda och minimerar behovet av service på plats. Detta resulterar i betydande besparingar i stilleståndstid och underhållskostnader.

VI BYGGER INDUSTRISVERIGE LEDARE

HASTIGHETSDISPLAYER PACETELL HASTIGHETSDISPLAYEN 031-15 01 91, www.pacetell.se Vi finns för att ni skall kunna erbjuda er personal en säkrare och bättre arbetsmiljö. Pacetell gör stor nytta vid vägarbeten, byggarbetsplatser, industriområden och på de flesta områden där personer och bilister samsas om utrymmet. Ni kommer märka en stor skillnad då de flesta förare inte kör för fort med mening utan pga stress eller obetänksamhet. Vi utvecklar och tillverkar våra produkter i Sverige och har idag ett stort antal företag och vägföreningar som använder våra produkter med mycket goda resultat.

Hastighetsdisplayen MATERIALHANTERING NOXOR AB www.noxor.se Med ett brett och gediget kunnande förser Noxor, och syterbolaget Bameco, kunder inom olika typer av branscher med kundanpassade lösningar för materialhantering, såväl kompletta linjer som enstaka maskiner. Vi tillhandahåller även eftermarknadstjänster i form av förebyggande underhåll, service, utbyte av slitdelar, reparationer och modernisering av befintliga anläggningar.

UNDERHÅLLSYSTEM OCH SMARTA SENSORER IDUS AB 0611-275 30, www.idus.se Vi hjälper våra kunder stärka sin driftsäkerhet, motverka resursslöseri och tillämpa teknisk kompetens genom att göra rätt underhåll i rätt tid med hjälp av Idus underhållssystem. Koppla våra smarta sensorer med AI funktionalitet till systemet för ett förutsägbart underhåll eller ta in signaler från PLC, Scada mm. Vi erbjuder både moln- och serverbaserade lösningar.

KAMERAÖVERVAKNING

GASANALYSUTRUSTNING

CCVE SVENSKA AB +46 26 14 18 14, ccve.se Har sedan 1984 levererat kameraövervakning för varierande applikationer, både till den svenska och internationella marknaden. Vårt kunnande sträcker sig från den tidigare analoga tekniken till dagens IP-baserade system. Processbevakning i industriell miljö Kontrollrum Områdesbevakning Radar Mätande värmekameror Mobila lösningar Fordonslösningar Nummerplåtsläsning Bildanalys OCR Läsning Kameror som fungerar i ugnar och pannor med upp till 2 000˚c Med modern teknik och vår kunskap, löser vi våra kunders önskemål.

OPSIS AB www.opsis.se OPSIS AB är ett globalt företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför innovativa system för gasanalys. Systemen, som är internationellt testade och godkända, används bl.a. för kontinuerlig emissionsmätning. Tack vare att OPSIS-systemet kontinuerligt kan mäta flera gaser på flera mätsträckor samtidigt med låga drifts- och underhållskostnader, blir en OPSIS-installation både tekniskt och ekonomiskt effektiv. Vi tillhandahåller även mjukvarurelaterade tjänster och tjänster som kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning, övervakning av mätdata, mä tjänster, framtagning av emissionsdatabaser, dispersionsmodellering och studier av miljöpåverkan. Vi är certifierade enligt standarderna för ledni ngs sys t em ISO 90 01, ISO 14 0 01, ISO 27001 och ISO 45001 samt har ett ISO 17025-ackrediterat kalibreringslaboratorium.

##6% S V E N S K A

GASLARM PROREG CONTROL AB www.proregcontrol.se Vi har ett stort utbud av portabla och stationära gaslarm med sensorer för detektering av de flesta förekommande gaserna som är brandfarliga, giftiga, kvävande eller explosiva. Produkterna är robusta och fungerar bra i alla sorters miljöer så som industrier, garage, tunnlar, gruvor, laboratorier, kontorsmiljöer etc. Våra gaslarm håller hög kvalitet och kommer från tillverkare som har funnits länge på den svenska marknaden. Vi har egen serviceavdelning som ger er support, kalibrering och underhåll runt om i hela landet. Kontakta oss så hjälper vi er gärna med ert val av gaslarm!

SMARTA ELNÄT KL INDUSTRI AB 022-243 00, www.kl-industri.se Nordens ledande nätstationsleverantör skapar möjligheter för smarta elnät. Våra flexibla stationer möjliggör hantering av nya tekniska lösningar för olika typer av elproduktion där förändringar i förbrukningsmönster och produktion fortgår. Samhällets ökade krav på hela kraftsystemets effektivitet och tillförlitlighet behöver smarta stationer för sektionering av stads-, tätorts- och landsbygdsnät med lastfrånskiljare alternativt fulleffektbrytare. Dessa direktanpassas med utrustning för bland annat mätning, kommunikation och fjärrstyrning samt övervakning av till exempel över- och underspänning, jordfelsindikering, brytarindikering, överströmslarm, total förbrukning och skalskydd.

A B

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

JÄMSTÄLLDHET

Female Technical Engineer är ett talangprogram för kvinnliga och icke-binära ingenjörsstudenter i slutet av sin utbildning, med främsta syfte att inspirera studenter att arbeta med teknik. Bild: SSAB

SSAB OCH COGIG i samarbete med fokus på jämställdhet inom teknik

SSAB har valt att bli partnerföretag till talangprogrammet Female Technical Engineer som drivs av CoGig, i syfte att få fler kvinnor och icke-binära att arbeta i specialiserade tekniska roller och med teknisk innovation. Det är stora utmaningar med att dels hitta, dels attrahera en mångfald till teknikbranschen och basindustrin, och där kan CoGig bidra via sitt nätverk samt talangprogram och rekryteringstjänster. FEMALE TECHNICAL ENGINEER är ett talangprogram för kvinnliga och icke-binära ingenjörsstudenter i slutet av sin utbildning, med främsta syfte att inspirera studenter att arbeta med teknik. Programmet är en unik mötesplats för ingenjörsstudenter och svenskt näringsliv. Via ett digert program med bland annat exklusiva besök hos partnerföretagen får de 40 utvalda deltagarna en djupare förståelse för företagens verksamhet och utmaningar samt möjlighet att upptäcka den stora variationen av tjänster som finns inom teknik. 50

NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se

– På SSAB gör vi en otroligt spännande resa med att ställa om till fossilfri stålproduktion. Genom vårt engagemang i Female Technical Engineer kan vi bidra till att skapa intresse för teknisk innovation och samtidigt visa vilken attraktiv bransch som stålindustrin och SSAB representerar, säger Anders Storman, Group HR Development Specialist på SSAB. SSAB ansluter sig till programmet med de redan befintliga partnerföretagen Atlas Copco, Alfa Laval, Boliden, Epiroc, Holmen, LKAB, Rejlers, Schneider Electric och Xylem. Företagen representerar en bredd men har

gemensamt att de alla inser betydelsen av jämställdhet. – Jag ser fram emot fortsatt samarbete med SSAB och den påverkan vi tillsammans kommer att kunna ha på maktbalansen i näringslivet, säger Lena Larsson, vd på CoGig. Nästa omgång av programmet startar i början av 2024 och avslutas med en gala i maj då en av deltagarna koras till årets Female Technical Engineer. Vinnaren erbjuds ett personligt utvecklingsprogram via Anna Landegren och Nya Ledarskapet.

www.euromineexpo.com

EURO MINE EXPO Cutting edge innovations & the latest methods in mining 28 -30 MAY 2024 | SK ELLEF TE Å , S W EDEN

200

EXHIBITORS

>50% MANAGERS

>40

NATIONS

>30

LEARNING SESSIONS

GOLD SPONSORS:

PARTNER:

SILVER SPONSORS:

Euro Mine Expo is organized by Nolia AB

POSTTIDNING B NORDISKA PROJEKT / STORDÅHD KOMMUNIKATION AB Sveavägen 159, 113 46 Stockholm

Reducerad kostnad och miljöbelastning per producerat ton för filtrering? Job Group är ett svenskt företag som utvecklar världsledande processer och filterlösningar som sparar energi och miljö! Optimal funktion på reservdelar eller komplett ny anläggning? Vi löser allt från start till mål – när du vill ha filtrering som är framtid och grönt omställningssäkrad! Vi producerar in-house, från fibrer till färdig produkt, och finns dessutom på plats hos dig för installation och underhåll. Job Group | 0320 21 02 00 | job@jobgroup.se

jobgroup.se