Nordiska Projekt 1/13

Page 1

NR 7 2012

NORDISKA PROJEKT

NR 1 2013

MAGASINET FÖR DIG INOM ENERGI & INDUSTRI

www.nordiskaprojekt.se

Leverera solvärme till när- och fjärrvärmenät Domsjö 2012 –Finishen möjlighet på medprojekt stor potential Nytt världsunikt kraftvärmeblock i Västerås

Ny allians i automationsbranschen hittar de rätta kunderna Rökgasrening - Svensk tradition som vidareutvecklas

Block - för baslast i nätetupp hosfjärrvärmen Fortum Täby2kommun bygger

– med hjälp av E.ON SAMS Ny samlande kraft för underhåll

Nordens största ultrafilteranläggning Nya kraftvärmeverket i Tranås har passerat ytterligare en milstolpe

Unikt energisamarbete i Gävle

Förstärkt reservkraft på S:t Görans sjukhus

Varbergs fjärrvärmeanläggning snart klar

Vetlandas nya kraftvärmeverksanläggning trimmas in

Stort och litet underhåll hos Munksjö Paper

Mycket positivt för Skoghalls nya renseri

Stort projekt på PM5 i samband med underhållsstopp

Effektiva lösningar för bergs- och gruvindustrin

ViaCon levererar effektiva lösningar för bergs- och gruvindustrin. Korta byggtider i kombination med styrka och flexibilitet har resulterat i många framgångsrika kundprojekt både i Sverige och internationellt. Vi bygger matartunnlar under malmlager, rörbroar för extrema belastningar, siloanläggningar, höga stödmurar och mycket mera. Vi kommer ofta in i tidiga skeden i projekten och stöttar byggherrens konsulter med egen expertis.

Kontakta oss - så berättar vi mer!

Ring oss! 0771-640040

E-post: viacon@viacon.se Webb: www.viacon.se

Lidköping Gävle Stockholm

Lycksele Kungälv Göteborg

Luleå Eslöv Malmö

Bara vind och vatten Vårt klimat och miljön runt omkring oss är lika viktigt för oss alla. Vi väljer smarta lösningar för miljön och säljer bara el som kommer från vind och vatten. Så när du väljer el från oss har vi redan tänkt på miljön åt dig. Att ha omtanke om miljön är ett sätt att leva. VIVA!

FJÄRDE PLATS - SKI - ELBOLAG MED FLEST NÖJDA KUNDER 2011 FÖRNYBAR EL - INGÅR ALLTID I VÅRT ERBJUDANDE TILL DIG

varbergenergi.se

telefon 0340-62 88 00

CONFERENCE & EXHIBITION

6th Annual

E V A S Y B 0 â‚Ź30 A27 0 < 5 1 uote: NP Q

Â’ <TTc cWT \^bc X]U[dT]cXP[ UXVdaTb in cWT BRP]SX]PeXP] B\Pac 4]TaVh mix – learn, connect and network with 250+ experts on market forces, efficiency, sustainability and innovation, and what makes the region the undisputed global leader in ‘smart’ Â’ 6Tc QTWX]S cWT bRT]T on cWT RdaaT]c _^[XRh P]S \PaZTc STbXV] P]S cWT [PcTbc in b\Pac STeT[^_\T]cb – from renewable integration, responsive networks and technology, to symbiotic energy efficient communities and empowered consumers Â’ >_T] SXP[^VdT fXcW our b_TPZTab - Key organisations who already confirmed their participation include Vattenfall AB, Fortum Distribution, E.ON Sweden, DONG Energy, Dansk Energi, Energinet, SINTEF Norway, MVV Energie AV, European Commission, European Network for Cybersecurity and many more‌

17-18 April 2013 Stockholm, Sweden

’ <TTc cWT TgWXQXc^ab – from technology giants to smart energy entrepreneurs displaying some of the most innovative and cutting edge technologies and services to the mature energy sector

Organised by

Gold Sponsor

Silver Sponsors

Bronze Sponsors

www.therecorporation.com

4

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Supporting Associations

Smart Energy Demand Coalition

www.smartutilitiesscandinavia.com www smartutilitiesscandinavia com

Organised by

LEDARE

Ă–ver 100 miljoner till forskning om el och bränsle frĂĽn solenergi Energimyndigheten har fĂśrdelat 108 miljoner kronor till nĂĽgra av landets bästa forskargrupper. Sverige har genom sitt unika innovationsklimat potential att leda nästa steg i utvecklingen av solenergi. I fem av forskningsprojekten som Energimyndigheten nu beviljat stĂśd till utvecklas teknik fĂśr nya typer av solceller, och i det sjätte ska omvandling av solenergi till bränsle demonstreras. Samtliga forskningsprojekt bedĂśms kunna Ăśka andelen fĂśrnybar energi i det svenska energisystemet. Solceller och solbränsle är viktiga framtidsomrĂĽden där svenska forskare kan bidra till energiomställningen bĂĽde lokalt och globalt, samtidigt som teknikutvecklingen kan ge arbetstillfällen i Sverige. )XQJHUDQGH VROFHOOHU Ă€QQV UHGDQ L GDJ RFK Q\D RFK XW|NDGH DQYlQGQLQJVRPUnGHQ |SSQDU VLJ RP GH NDQ EOL ELOOLJDUH PHU Ă H[LEOD HOOHU PHU HIIHNWLYD $SSDUDWHU VRP RPYDQGODU VROHQHUJL WLOO EUlQVOH Ă€QQV LQWH Sn PDUNQDGHQ lQQX PHQ GHW SURMHNW VRP QX InU Ă€QDQVLHULQJ NDQ fĂśra forskningen närmare detta mĂĽl. Gensvaret pĂĽ den fĂśrsta utlysningen inom forskningsprogrammet â€?El och bränsle frĂĽn solenâ€? har varit stort. Energimyndigheten har efterlyst projekt där forskningsresultat omsätts i tillämpningar och det handlar om forskning av absolut hĂśgsta klass. FĂśr att vi ska kunna ställa om energisystemet behĂśvs inte bara bra forskning, utan även att forskningen leder fram till utveckling av faktiska produkter genom tillämpning och samarbete med näringslivet. Inom programmet planeras en andra utlysning under 2013, där Energimyndigheten vill knyta ihop industri och forskning ytterligare L VDPĂ€QDQVLHUDGH SURMHNW 6ROHQHUJLWHNQLN RPIDWWDU GHVVXWRP PRGXlutveckling, kraftelektronik och andra kringkomponenter. Inte minst pĂĽ dessa omrĂĽden kan utveckling inom solteknikomrĂĽdena bidra till WLOOYl[W RFK DUEHWVWLOOIlOOHQ L 6YHULJH .DQVNH KDU GX QnJRQ EUD LGp VRP kan fĂśrverkligas? Färska siffror frĂĽn Tyskland om landets produktion av fĂśrnybar el är mycket positiva. Sol-elen har Ăśkat kraftigt och svarade fĂśr 14 TWh under fĂśrsta halvĂĽret 2012. FĂśr att fĂĽ grepp om storleksordningen kan det jämfĂśras med Sveriges användning av el inom hela bostadsRFK VHUYLFHVHNWRUQ VRP lU FLUND 7:K SHU KDOYnU .DQVNH GH svenska energiaktĂśrerna skulle behĂśva en knuff framĂĽt och inspireras av tyskarna? Här i Sverige är det hittills kanske framfĂśrallt de mindre fastighetsäJDUQD VRP LQWUHVVHUDW VLJ I|U VROYlUPH RFK VRO HO 'HW Ă€QQV VHGDQ H[HPSHO Sn IUDPV\QWD HQHUJLI|UHWDJ PHQ PHUSDUWHQ W\FNV lQ Vn OlQJH ligga lĂĽgt. Flera typer av drivkrafter kan behĂśvas. Nationella mĂĽl kan bli en sĂĽdan kraft. MĂĽlet är att inom 10-20 ĂĽr nĂĽ upp till 4 TWh solvärme och 4 TWh sol-el. PĂĽ längre sikt kan solvärme täcka 10 procent av vĂĽr värmeanvändning i bostäder och service; och sol-el täcka 10 procent av vĂĽr totala elanvändning. 4 TWh solvärme kan produceras med cirka 1 kvm solfĂĽngare per invĂĽnare. 4 TWh sol-el motsvarar cirka 500 W installerad effekt per invĂĽnare. Ă…r 2011 hade Tyskland 300 W per invĂĽnare. – Vi ser gärna att Energimyndigheten fĂĽr i uppdrag av Regeringen att utreda vad som praktiskt behĂśvs fĂśr att nĂĽ mĂĽlen, säger Lars $QGUpQ L HQ DUWLNHO RP VROHQHUJL L GHWWD QXPPHU nUHWV I|UVWD DY Nordiska Projekt.

Vi belyser ocksĂĽ den nya alliansen i automationsbranschen som ska hitta de rätta kunderna och Ăśka svenska industrins internationella konkurrenskraft. Svenska Automationsgruppen ska verka fĂśr investeringar i nya konkurrenskraftiga produktionsprocesser med hĂśgt I|UlGOLQJVYlUGH GlU Ă H[LELOLWHW HQHUJLHIIHNWLYLWHW RFK PLOM|KlQV\Q lU FHQWUDOD 0HU RP GHWWD Ă€QQV DWW OlVD L GHW KlU QXPUHW DY 1RUGLVND Projekt. Vi tar er ocksĂĽ med till Värmland och Stora Enso Skoghall där den nya vedlinjen hos Stora är i full drift sedan ett par mĂĽnader. Andelen HJHQSURGXFHUDG Ă LV |NDU RFK GHVVXWRP |NDU VDQQROLNW YHGXWE\WHW Qngot pĂĽ inkĂśpt massaved. Anläggningen lägger grunden fĂśr vidareutveckling av bruket. Investeringsprojektet kostar 850 miljoner kronor och kallas Wood 2012. 9HUNVDPKHWHQ KDU QX LQOHWWV YLG 1RUWKODQGV DQOlJJQLQJ L .DXQLVYDDUD i Pajala kommun. Produktionslinjen har i det stora hela fungerat mycket bra frĂĽn start och fĂśretaget producerar nu hĂśgvärdigt järnmalmskoncentrat. Till en bĂśrjan tas malm frĂĽn norra fyndigheten Tapuli och malmen anrikas i den fĂśrsta av anrikningsverkets tvĂĽ processlinjer. HĂśsten 2014 ska andra linjen vara färdigställd fĂśr att anrika mer malm frĂĽn Tapuli och sedan även frĂĽn Sahavaarafyndigheten i sĂśder. 9nU UHSRUWHU .MHOO $UQH /DUVVRQ KDU EHV|NW .DXQLVYDDUD GlU GHW I|Usta järnmalmskoncentratet producerades den 4 december i fjol. FrĂĽn mitten av januari produceras cirka 3000 ton koncentrat per dygn. När bĂĽde Tapuli och Sahavaara är igĂĽng planerar Northland att hĂĽlla en produktionstakt pĂĽ drygt 4 miljoner ton koncentrat per ĂĽr. Därmed blir Northland näst stĂśrsta järnmalmproducenten i Europa efter /.$% 9HUNVDPKHWHQ lU HWW VWRUW O\IW I|U UHJLRQHQ LQWH PLQVW I|U Pajala kommun som under lĂĽng tid haft ett vikande näringsliv. Med tanke pĂĽ den senaste tidens utveckling i Northland fĂĽr man verkligen fĂśr Pajalas och alla de inblandades skull hoppas att det ordnar upp sig pĂĽ nĂĽgot vis. Dagarna blir allt längre och ljuset har ĂĽtervänt. VĂĽren bĂśrjar anas och pĂĽsken är snart här. En intensiv tid väntar när naturen vaknar pĂĽ nytt efter denna lĂĽnga och kalla vinter. Passa pĂĽ och njut! Trevlig läsning!

J Ă… Jan Ă…strĂśm ChefredaktĂśr Nordiska Projekt

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

5

! " #$ %%%

Mars INNEHÅLL 15

5

Ledare

8

Nyheter

14

Leverantörsguiden

15

Ny allians i automationsbranschen hittar de rätta kunderna Svensk industris internationella konkurrenskraft ska öka. Svenska Automationsgruppen är en allians mellan Transmissionsgruppen i Sverige och Swedish Industrial Robot Association.

38

20

Automatisk ändlägesdämpning hos cylindrar från Festo

21

Solenergin gynnas av nationella mål och pådrivande kunder

24

Solvärme till när- och fjärrvärmenät har stor potential

27

31 33

51

42

Vetlandas nya kraftvärmeverksanläggning trimmas in

44

Nordens största ultrafilteranläggning Göteborgs stad satsar 700 miljoner kronor för att få hälsosamt vatten.

47

Akkats G2 skulle köras igång under våren 2012, men vattenvirvlar har sugit in is mot vattenvägarnas isgrindar och bildat isproppar. Förhållandet mellan hålet i botten av sjön och djupet har gjort att det bildades vattenströmningar som inte var önskvärda.

51

Täby kommun bygger upp fjärrvärmen med hjälp av E.ON

54

Würth bygger huvudkontor och centrallager i Örebro Satsar på ett framtidssäkert och effektivt logistiksystem.

Utveckling av solceller i Sverige kan bli avgörande

56

Spar energi med Fortums nya solkraftslösningar

Moderniserad och förstärkt reservkraft på S:t Görans sjukhus

58

Produktionsstart för gruvan i Kaunisvaara

Mycket positivt för Skoghalls nya renseri

Verksamheten har inletts vid Northlands gruvanläggning. Produktionslinjen har fungerat bra från start och företaget producerar nu högvärdigt järnmalmskoncentrat.

Grunden lagd för vidare-utveckling av bruket. Investeringsprojektet Wood 2012 kostar 850 miljoner kronor.

38

Spontvägg i sjön hindrar is från att fastna i Akkats isgrindar

Ytterligare milstolpe för nya kraftvärmeverket i Tranås

65

Kalendarium

66

Bixia driftsätter fem vindkraftverk

Huvuddelen av byggnaden är på plats och monteringen av panna och ugn är färdig.

UTGIVARE: ljungåfors media ab Box 14530, 113 46 Stockholm Telefon: 08-5010 8710 Fax: 08-5010 8719

MARKNAD: Niklas Dahlgren, niklas@nordiskaprojekt.se

TRYCK: Exakta 2013

Tomas du Rietz, tomas@nordiskaprojekt.se

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Jan Åström Jan Åström, janne@ljungaforsmedia.se

Said Samea, said@nordiskaprojekt.se

GRAFISK FORMGIVARE: Gabriella Lilliesköld, gabriella.lillieskold@jntpublishing.se

SKRIBENTER: Marie Louise Aaröe Björn Asplind Kim Hall Kjell-Arne Larsson

Mattias Andersson, mattias@nordiskaprojekt.se

OMSLAGSBILD: Solpaneler under ett molnlandsskap

Jonathan Lundqvist, jonathan@nordiskaprojekt.se

www.energikanalen.se www.industrikanalen.se

PRENUMERATION/WEBANSVARIG: Jonas Andersson, jonas@nordiskaprojekt.se

Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa. NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

7

NYHETER

Vindkraften fortsätter att växa under 2013

Lanforslyftet

Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi.

Svensk Vindenergi spår i en ny prognos en fortsatt stark tillväxt av vindkraften under 2013. Årsproduktionen förväntas öka med 36 procent till 9,7 TWh el, trots rådande lågkonjunktur. – Den fortsatt goda utvecklingen för vindkraften visar att marknaden bedömer att vindkraften har en långsiktig potential och kommer få en central roll i det framtida energisystemet. Den ökande vindkraftsproduktionen bidrar till ett lägre elpris, att ägandet av elproduktionen sprids samt att vi ökar försörjningstryggheten. Dessutom bidrar vindkraften till att minska klimatutsläppen från kolkraftverk i våra grannländer, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. År 2012 blev ett nytt rekordår för vindkraften med 846 MW installerad effekt, motsvarande 12 miljarder kronor i investeringar. Den goda utvecklingen ser ut att fortsätta även under 2013. Redan i dag har investeringsbeslut fattats om 345 nya vindkraftverk med en samlad effekt om 825 MW med beräknad driftstart 2013. Det finns också ett stort antal projekt med tillstånd klara, eller under prövning, som kan komma att installeras under året. Drygt en femtedel av det som driftsätts i år skulle egentligen ha kommit in sista kvartalet 2012 men försenades av olika anledningar. Samtidigt har orderingången ökat med 281 MW mellan tredje och fjärde kvartalet. – Den ökade orderingången visar att det fortfarande tas investeringsbeslut trots långkonjunktur, låga priser på el och elcertifikat. En viktig förklaring är att vindkraften har blivit billigare och att man ser det som en långsiktig investering, säger Mattias Wondollek, Svensk Vindenergi. Svensk Vindenergi bedömer att det är möjligt att nå den så kallade planeringsramen om 30 TWh vindkraft till 2020 bara utifrån alla i dag tillståndsgivna projekt. Däremot finns det begränsningar i elcertifikatsystemet och elnäten som kommer att avgöra hur mycket vindkraften kommer att kunna byggas ut till 2020. – Sverige står inför ett viktigt vägval då det kommer behövas stora investeringar i ny elproduktion när den befintliga kärnkraften pensioneras.Vindkraftsbranschen står beredd att fortsätta utbyggnaden för att säkerställa tillgången på el, men det krävs beslut från regeringen om att öka ambitionen för den förnybara elen i samband med kontrollstationen år 2015, avslutar Annika Helker Lundström.

8

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Lanforsens kraftverk genomgår en omfattande uppgradering för att trygga driften de kommande 15 åren. Framförallt byts elutrustning, kontrollutrustning och kylsystem ut. Andra åtgärder är att se över intagsgaller och utrustningen för att ta bort skräp vid intagen. Lanforsens kraftverk ligger utmed Dalälven nära Älvkarleby. Kraftverket som stod klart 1930, byggdes av Stockholm stad tillsammans med Sandvikens Jernverksaktiebolag, producerar i dagsläget cirka 215 GWh om året. ”Vi gör uppgraderingarna för att trygga driften för den kommande femtonårsperioden. En stor fördel i projektet är att vi inte förlorar någon produktion eftersom Lanforsen har mer installerad effekt än vad som motiveras av vattenföringen. Med andra ord vi förlorar inget på att ställa av en turbin i taget av de totalt fyra”, berättar projektledaren Markus Johnsson. 9RHIV QMXXIR EZ XEPIR ½GO OVEJXZIVOIX IXX nytt styrsystem, men nu är det åter dags att göra större uppdateringar. Utöver den elektriska utrustningen ser man bland annat över intagen för att bättra ta till vara fallhöjden genom att minska förekomsten av bråte som dämmer upp vattnet. Enligt planen ska alla arbeten vara slutförda före årsskiftet.

Åtgärder att se över är bland annat intagsgaller och utrustningen för att ta bort skräp vid intagen.

REKORDĂ…R FĂ–R LKAB:S LEVERANSER Statliga LKAB levererade 26,3 miljoner ton järnmalmsprodukter under 2012, de hĂśgsta leveranserna i modern tid. Det tidigare rekordet frĂĽn ĂĽr 2010 slogs med 0,3 miljoner ton. r 5SPUT PSPMJHB UJEFS IBS WJ MZDLBUT TĂ…MKB IFMB -,"# T produktion och lite till, säger Markus Petäjäniemi, marknads- och logistikdirektĂśr. r 7J IBS PDLTÇ MFWFSFSBU SFLPSENZDLFU QFMMFUT miljoner ton och slog det tidigare rekordet frĂĽn 2011 med en miljon ton, säger han. Det är främst kunder i MellanĂśstern och Asien som efterfrĂĽgat mer järnmalm under andra delen av 2012. Europa har varit tudelat. LKAB har noterat bĂĽde Ăśkningar och minskningar av inkĂśpen frĂĽn LKAB:s kunder. Drygt 80 procent av LKAB:s fĂśrsäljning bestĂĽr av nischprodukten järnmalmspellets och stĂśrsta delen gĂĽr till Europa. r -,"# T KĂ…SONBMNTQFMMFUT Ă…S LWBMJUFUTQSPEVLUFS som Ăśverlag mĂśter stark efterfrĂĽgan.Vi hade kunnat sälja ännu mer om vi haft hĂśgre produktionskapacitet, säger Markus Petäjäniemi. r &GUFSGSÇHBO WBS TPN TWBHBTU VOEFS TPNNBSFO men har sedan september fĂśrbättrats väsentligt. Fjärde kvartalet blev ocksĂĽ rekord, det hĂśgsta i modern tid med drygt 7,5 miljoner ton i leveranser, säger han. LKAB stĂĽr idag fĂśr 90 procent av järnmalmsproduktionen i EU, och planerar att Ăśka kapaciteten med 35 procent till ĂĽr 2015 genom att Ăśppna tre nya dagbrottsgruvor i Svappavaara i Kiruna kommun. Ca tvĂĽ tredjedelar av leveranserna fraktas med tĂĽg till LKAB:s hamn i Narvik fĂśr vidare transport med bĂĽt ut i världen, medan en tredjedel skeppas via hamnen i LuleĂĽ. MiljĂśtillstĂĽnd fĂśr nya gruvor och en utbyggd kapacitet pĂĽ järnvägen i bĂĽde Sverige och Norge är en fĂśrutsättning fĂśr den planerade produktionsĂśkningen.

LKAB stür idag fÜr 90 procent av järnmalmsproduktionen i EU, och planerar att Üka kapaciteten med 35 procent till ür 2015.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

9

NYHETER

ANSVARSFULL MINERALPROSPEKTERING - NY GUIDE NU PÅ ENGELSKA Nu blir det lättare för utländska aktörer att få en överblick över vad som gäller vid ansvarsfull mineralprospektering i Sverige. SveMins sammanställning av gällande lagar och riktlinjer finns nu på engelska. Utgångspunkten för prospekteringsprojekt i Sverige är att de bör ha liten eller ingen varaktig påverkan på miljön. För att på bästa sätt möta uppsatta miljönormer, reglerande krav och minimera inverkan på andra markanvändare har SveMin tagit fram Vägledning för prospektering i Sverige. Eftersom gruv- och prospekteringsområdet är en internationell marknad med många utländska aktörer verksamma i Sverige har SveMin nu låtit översätta sin skrift. Sammanställningen ger en god vägledning om hur prospekteringsarbete kan och bör genomföras i Sverige. Den riktar sig främst till prospektörer och sakägare, men är också relevant för lagstiftare, tillsynsmyndigheter och andra rättighetshavare och organisationer som kan påverkas av prospekteringsaktiviteter.Vägledningen är en bilaga till SveMins etiska regler som alla medlemsföretag förbinder sig att följa.Vägledningen får endast ses som ett stöd och en hjälp i arbetet och gäller inte som en heltäckande redovisning av de krav som enligt lag ställs på prospektörer i Sverige. Det åligger alla prospektörer att i varje situation förvissa sig om vilka lagar och regler som gäller.Vägledningen har tagits fram av SveMins prospekteringskommitté och baseras på den svenska minerallagen (1991:45).Vägledning för prospektering i Sverige, på svenska och engelska, finns att ladda ner från SveMins hemsida.

HALMSTAD AVANCERAR PÅ TOPP TIO-LISTAN ÖVER BÄSTA LOGISTIKLÄGEN Snart får Sverige en ny hamn. En hamn med två anläggningar – en i Varberg och en i Halmstad – men med en enda vision och en enda agenda. Den nya hamnen, som ska heta Hallands hamnar, blir en av Sveriges tio största hamnar och kommer kunna erbjuda ett i princip komplett utbud av hamntjänster – från roVS SGL FMPEV XMPP GSRXEMRIVW SGL JEWX SGL ¾]XERHI FYPO (IX mV MRXI ZEV HEK HIX startas en ny hamn. Detta är en chans att tänka om och tänka nytt. En chans att ifrågasätta allt det där som tidigare uppfattats som självklart. En chans att bryta ny mark i en traditionell bransch. 1 januari 2013 slås portarna upp, just nu har projektet en del att stå i.

Hantering av sågade trävaror för export av Timberbridge i Varbergs hamn Fotograf/Källa:Timberbridge / Mikael Pilstrand

SKB tecknar avtal med Elajo om lagringskassetter för använt kärnbränsle Det nya avtalet innebär att Elajo ska tillverka och leverera 304 lagringskassetter av typen kompaktkassetter till SKB:s mellanlager för använt kärnbränsle i Oskarshamn. – Vi ser fram emot att fortsätta vårt samarbete med Elajo, som är ledande inom sitt område. Elajo har den spetskompetens och kvalitet som krävs för att SKB skall kunna hålla högsta säkerhet, säger Christopher Eckerberg, vd för SKB. Avtalet med SKB innebär att Elajo bygger ut sin verksamhet i Oskarshamn och anpassar den till tillverkningen av de nya kassetterna. – Vi är mycket glada för att SKB har gett oss förnyat förtroende och att de valde oss som partner för tillverkningen av de nya kassetterna. Genom avtalet säkrar vi befintliga arbetstillfällen fram till och med 2019. Det kan också bli aktuellt med nyanställningar. Även om det inte varit avgörande gläder det oss också att SKB valt att vända sig till en lokal tillverkare, säger Anders Lindh, vd för Elajo.

10

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Elajo ska tillverka och leverera kompaktkassetter till SKB:s mellanlager för använt kärnbränsle i Oskarshamn. Illustration: SKB

NYHETER

Ruukki får entreprenad på stålkonstruktioner till Mälarenergis värmekraftverk Ruukki levererar stom- och fasadkonstruktioner samt grundelement för Mälarenergis värmekraftverk i Västerås till Metso, som svarar för leveransen av den största återvinningsbränslepannan i sitt slag i världen. Det sammanlagda värdet på Ruukkis leverans är cirka 12 miljoner euro. Ruukki svarar för leverans och installation av stålstomme, vägg- och takkonstruktioner samt i nybyggnaden. Stålstommen tillverkas på Ruukkis fabrik i polska Oborniki och fasadpanelerna vid produktionsanläggningen i Alajärvi i Finland.Värmekraftverket får en mosaikmönstrad fasad. Mönstret bildas med hjälp av Ruukki sandwichpaneler i olika färger. Panelerna ger på ett kostnadseffektivt sätt en modern och vacker fasad på byggnaden. - Lång erfarenhet och ett nära kundsamarbete samt en bred och tydlig leveranshelhet är oerhört viktiga förutsättningar för att ett krävande kraftverksprojekt ska lyckas, säger Sami Eronen, ansvarig direktör för Ruukkis projektverksamhet. Ruukkis andel av leveranserna till Mälarenergis värmekraftverk varar från årets början till fjärde kvartalet 2013. Som bränsle till kraftverket används huvudsakligen återvinningsbränsle som tillverkas av kommunalt avfall, men det går också att använda biobränsle. När kraftverket är färdigt täcker det fjärrvärmebehovet i Västerås och Hallstahammars kommun.

Lyckade uppdrag med Wassaras vattendrivna borrteknik Svenska LKAB Wassara visar företagets vattendrivna borrteknik som borrar med hög precision och minimal miljö-påverkan på Bauma 2013. Ett exempel på krävande applikationer där den vattendrivna borrningen har varit överlägsen är tätningen av den stora dammen Wolf Creek i USA.

Byggnad: 60 meter lång, 32 meter bred och 55 meter hög. Kapacitet: 167 MW tillfört bränsle max 60 ton bränsle per timme. Effekt: 150 MW ångenergi som i turbinen omvandlas till runt 50 MW el till elnätet och 100 MW till fjärrvärmenätet. Illustration: Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB

Hållbara lösningar för rent processvatten Vi löser och bygger tekniken kring processvatten Vår specialitet omfattar lösningar för processvatten inom industrin och pappersindustrin. Erfarenhet, kompetens och noggrannhet gör att just vi valdes av t.ex Frövianläggningens blandbäddsfilter som ses på bilden. Med drygt 1400 medarbetare och ca 2,2 miljarder SEK i omsättning är Goodtech en betydande nordisk systemleverantör och entreprenör inom el, automation och miljö- och industriteknik.

Wassara erbjuder gruv- och anläggningsindustrin kompletta system för effektiv borrning i jord och berg, baserat på kärnkompetensen inom vattendriven borrning.

Vill du veta mera? Kontakta oss på www.goodtech.fi Goodtech Environment AB Gamla Godbyvägen 2, AX-22100 Mariehamn, Åland Telefon: +358 18 23100 office@goodtech.fi www.goodtech.fi

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

11

NYHETER

ASFALTVERK I ESKILSTUNA FÖRST MED HISTORISKT BRÄNSLESKIFTE SOM MINIMERAR UTSLÄPPEN NCC Roads har hittat ett sätt att tillverka asfalt med minimala koldioxidutsläpp. Om Nordens alla asfaltverk börjar eldas med träpellets istället för olja, kan branschens koldioxidutsläpp minska med motsvarande 217 000 bilars utsläpp per år. Första asfaltverket att skifta till träpellets ligger i Eskilstuna. En viktig fördel med träpellets är att den går att använda i stor skala, utan att påverka produktionen av livsmedel. Konkurrensen om odlingsyta för matproduktion är annars ett vanligt problem vid biobränsleproduktion. Råvaran finns dessutom på nära håll, vilket gör att NCC och branschen på sikt kan undvika långa transporter ifrån oljeproducerande länder. Idag tillverkas totalt 21 miljoner ton varmasfalt i Norden årligen, varav NCC står för ungefär en tredjedel. För NCC skulle det innebära en reduktion av utsläppen i

Det första asfaltverket som skiftar till den nya tillverkningsprocessen ligger i Eskilstuna. Under våren kommer ytterligare asfaltverk att driftsättas i Sverige.

12

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

tillverkningsprocessen med 154 000 ton CO2 per år, vilket motsvarar utsläppen från 73 000 bilar årligen. Initiativet till träpellets markerar ett skifte i branschen. Metoden ger en mer hållbar och energieffektiv tillverkningsprocess. Tekniken är specialutvecklad och patentsökt av NCC. Det första asfaltverket som skiftar till den nya tillverkningsprocessen ligger i Eskilstuna. Under våren kommer ytterligare asfaltverk att driftsättas i Sverige. NCC har sedan tidigare flera gröna lösningar inom asfalt, bland annat återvinning och lägre temperaturer vid tillverkning. Träpellets är ytterligare ett steg mot den långsiktiga målsättningen att bli en utsläppsfri asfaltproducent.

NYHETER

NY VD FĂ–R SKELLEFTEĂ… KRAFT

Skellefteü Krafts styrelse har utsett Hans Kreisel till ny vd och koncernchef fÜr Skellefteü Kraft med tillträde 1 april 2013.

SkellefteĂĽ Krafts styrelse har utsett Hans Kreisel till ny vd och koncernchef fĂśr SkellefteĂĽ Kraft med tillträde 1 april 2013. ÂŻ .EK LEV XEGOEX NE XMPP XNmRWXIR WSQ ZH To 7ZIVMKIW ½REWXI IRIVKMFSPEK efter att ha imponerats av fĂśretagets insatser de senaste ĂĽren, i synnerhet inom vindkraftomrĂĽdet. SkellefteĂĽ Kraft har med sin breda portfĂślj av fĂśrnybar kraftproduktion: vatten, vind och bioenergi, en mycket stark ställning. Jag ser SkellefteĂĽ Kraft som hela Sveriges energibolag, säger Hans Kreisel. Vi kommer fortsätta utveckla bolaget inom fĂśrnybar produktion och med den marknads-orientering som vi pĂĽbĂśrjat. – Det är glädjande fĂśr oss i styrelsen att vi efter en intensiv rekryteringsprocess kunnat utse Hans till ny vd. Han är en affärsdriven person med en gedigen bakgrund inom energibranschen. Hans starka resultatorientering, utvecklingsfokus och ledaregenskaper ser vi i styrelsen som viktiga fĂśr att kunna fortsätta SkellefteĂĽ Krafts utveckling, säger Alf Marklund, styrelseordfĂśrande pĂĽ SkellefteĂĽ Kraft. Hans Kreisel är 48 ĂĽr och utbildad jurist. Han kommer närmast frĂĽn egen verksamhet med inriktning pĂĽ biogas, LNG och fĂśretagsfĂśrvärv. Han har tidigare varit vd fĂśr E.ON Gas Sverige AB och har en mĂĽngĂĽrig fĂśretagsledande erfarenhet pĂĽ hĂśgsta chefsnivĂĽ inom E.ON koncernen i Sverige och Tyskland.

Metalldetektorer QSDM104 och QSDM111L är utrustning av hĂśgsta kvalitet som utvecklats RFK I|UĂ€QDWV XQGHU nU KRV $6($ $%% 6HGDQ nWWD nU WLOOEDND VWnU MEDETEC AB som ägare och vi strävar efter fortsatt utveckling och expansion med hĂśg kvalitet RFK VHUYLFH I|U YnUD NXQGHU AnvändningsomrĂĽdena innefattar; 0('(7(& JDUDQWHUDU DWW OHYHUHUD NRPSOHWW VHUYLFH PHG K|J NRPSHWHQV I|U GH YlO HWDEOHUDGH RFK SnOLWOLJD SURGXNWHUQD

FÜrsäljning och information:

%LRPDVVD ‡ Värmeverk ‡ Ă…tervinning ‡6nJYHUN RFK PDVVDIDEULNHU ‡ Gruva ‡ Cement och stenkross

7HO

www.medetec.se NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

13

All byggledning inom anläggning

Engineering Management

luco.se

-Skräddarsydd reservkraft

cQJWXUELQHU

526/$*(16 9b50(0217$*( $% %R[ ‡ -lUIlOOD 7HO ‡ ZZZ UYPDE VH

12 - 3300 kVA i singeldrift Motor och generator efter applikation Egenutvecklat styrsystem, Magic Touch

1RUGDQVM| ,QGXVWULDJHQWXU $%

%R[ 6( +HOVLQJERUJ 6ZHGHQ PDLO QRUGDQVMR FRP ZZZ QRUGDQVMR FRP info@attacuspower.se | www.attacuspower.se 3KRQH ZZZ ÂżQFDQWHUL FRP ZZZ ÂżQFDQWLHUL FRP

%UDQGVlNUD VDQGZLFKHOHPHQW 3$52& 3$1(/ 6<67(0 $%

6N|YGH 7HO

ZZZ SDURF VH

Ny allians i automationsbranschen en hittar de rätta kunderna och Ükar svenska a industrins internationella konkurrenskraftt AV KJELL-ARNE LARSSON

Svenska Automationsgruppen bildades fĂśr tre ĂĽr sedan som en allians mellan Transmissionsgruppen ionsgruppen i Sverige och Swedish Industrial Robot Association. Svenska Automationsgruppen är ingen en branschfĂśrening i vanlig mening, utan ett samarbete mellan leverantĂśrer av automationsprodukter, er, systemintegratĂśrer och konsulter. Syftet är att Ăśka affärerna gentemot den svenska stycketillverkande kande tillverkningsindustrin. MĂĽlet är att genom Ăśkad automation hĂśja industrins internationella konkurrenskraft. BranschfĂśreningarna Transmissionsgruppen i Sverige och Swedish Industrial Robot AssoFLDWLRQ 6:,5$ NRPPHU DWW Ă€QQDV NYDU VRP tidigare. Vad var dĂĽ syftet med att bilda en ny sammansättning? Styrelsen inom respektive branschfĂśrening upplevde svĂĽrigheter med att skapa tydliga marknadsplatser och kontaktytor till de rätta kundgrupperna. Det geniala greppet blev att inrikta sig enbart pĂĽ stycketillverkning – eller som det heter pĂĽ engelska discrete manufacturing. Stycketillverkningen omfattar främst verkstadsindustri, fordon och fordonskomponenter, gjuterier, plĂĽtbearbetande och träbearbetande industri samt tillverkning av plastdetaljer. Automation fĂśr processindustri som kemi, papper & massa, petrokemi och läkemedel omfattas inte, och inte heller fastighetsautomation. Alliansens inriktning är svenska fĂśretag med verksamhet i Sverige.

Svenska Automationsgruppen ska verka fÜr investeringar i nya konkurrenskraftiga produktionsprocesser med hÜgt fÜrädlingsvärde där à H[LELOLWHW HQHUJLHIIHNWLYLWHW RFK PLOM|KlQV\Q lU centrala. Gruppen har tillsammans med Elmia arbetat fram mässan Elmia Automation, som genomfÜrdes fÜrsta güngen 2012. Vidare planeras ett antal aktiviteter riktade till industrin bl.a. en konferens om hüllbar produktionsteknik och automation, seminarier, frukostoch kvällsmÜten. Svenska Automationsgruppen är en heltäckande allians fÜr automation inom den stycketillver kande industrin och en given business-tobusiness mÜtesplats fÜr leverantÜrer och slutanvändare. KONKURRENSKRAFT Sverige har haft en jämfÜrelsevis hÜg internationell konkurrenskraft och har varit ett fÜregüngs-

land inom automation och i att effektivisera produktionsprocesser. Det gäller att behĂĽlla och helst vidareutveckla den positionen sĂĽ att fĂśrädlingsvärdet Ăśkar. – Sverige är idag ett hĂśgkostnadsland, men med hjälp av automation kan vi Ăśka konkurrenskraften, säger Ove Leichsenring, vice ordfĂśrande i Svenska Automationsgruppen och även vice ordfĂśrande i SWIRA. Med Ăśkad automation kan styckkostnaden minska och produktionen Ăśka. Fler anläggningar kan kĂśra obemannat kvällar och nätter. Den svenska industrin kan Ăśverleva. – Med hjälp av automation som är hĂĽllbar Ăśver tid kan jobben i den svenska industrin säkerställas, fortsätter Ove Leichsenring. UndersĂśkningar har visat att efter en utĂśkad automation sjunker antalet arbetstillfällen i bĂśrjan. Därefter Ăśkar antalet arbetstillfällen igen tack vare fĂśretagens Ăśkande konkurrenskraft och mĂśjligheten att ta Ă HU DIIlUHU Manne Seifter

FĂśr att minska tillverkningskostnaden per styck behĂśver automationsgraden hĂśjas. Foto: Kjell-Arne Larsson

Manne Seifter, ordfĂśrande i Svenska Automationsgruppen.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

15

Spar energi och pengar

BUSCK IE3

Därmed Ăśkar även produktionsvolymen. Med andra ord Ăśkar industrins globala konkurrenskraft och detta är viktigaste mĂĽlet fĂśr Svenska Automationsgruppen. Vissa politiker och vissa grupperingar tycker att svenska industrin är ett särintresse. Industri jobben och industriutbildningarna behĂśver värderas hĂśgre anser Svenska Automationsgruppen. Vissa menar att industrin tillhĂśr gĂĽrdagen. Det är grovt felaktigt. TjänstefĂśretagen är beroende av industrin liksom industrin är beroende av de kunskapsintensiva tjänstefĂśretagen. Svenska Automationsgruppen arbetar bland annat fĂśr att fĂśrbättra attityden till industrijobben och industriutbildningarna. – Vi mĂĽste visa att det är â€?häftigtâ€? att jobba med automation, menar 2YH /HLFKVHQULQJ 'HW Ă€QQV VWRUD OLNKHWHU PHOODQ DWW SURJUDPPHUD HWW GDWRUVSHO RFK SURJUDPPHUD URERWDU , 6YHULJH EHK|YV Ă HU DXWRPDWLRQV WHNQLNHU RFK Ă HU SURGXNWLRQVWHNQLNHU 8WELOGQLQJVP|MOLJKHWHUQD KDU JnWW QHU XQGHU VHQDUH nU RFK YL PnVWH MREED I|U Ă HU NXUVHU Sn J\PQDVLHU RFK yrkeshĂśgskolor och som separata kurser. ELMIA AUTOMATION Svenska Automationsgruppen har mer än 130 medlemsfĂśretag. De utgĂśrs av enskilda fĂśretag – bĂĽde leverantĂśrer, konsulter och systemintegratĂśrer – samt representanter fĂśr forskning och akademi. Det som medlemmarna levererar till industrin är bland annat konsulttjänster, servicetjänster, komponenter, delsystem och hela lĂśsningar. Att leverera hela lĂśsningar blir allt viktigare fĂśr att stärka automationsbranschens affärer och det nya mässkonceptet bygger pĂĽ denna avgĂśrande tanke. – Tidigare mässor fungerade inte riktigt bra, eftersom de var alltfĂśr inriktade mot olika branscher och breda mĂĽlgrupper. Mässorna blev därfĂśr otydliga fĂśr bĂĽde besĂśkare och utställare berättar Manne Seifter, ordfĂśrande i Svenska Automationsgruppen.

& ! " ! !% $ ! &

Stort lager av 500-voltsmotorer

BU US SC CK & CO O AB Ga G am mlla Ri R ksvä kssvvä äge en 1 14 4 42 428 28 32 32 Kül Kü üller ler ered ed d T l.l.:: 03 Te 0311 87 8 09 0 00 0 Fax Fa axx:: 031-8 31-8 31 -87 27 7 12 E--po E post sstt: t: info in nfo o@b @bussck ck.se .s se ww www. ww. wb bu usc sck. k.se k. se e

16

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

" "!# ! # % ! ! " ! $ ! $ "! " ! ! ! !

" *n LQ Sn ZZZ PKPRGXOHV VH GlU O|VQLQJDUQD ÂżQQV

AUTOMATION Tillsammans med Elmia skapade vi en helt ny mässa – Elmia Automation som är en renodlad fackmässa för automation inom den stycketillverkande tillverkningsindustrin. Detta budskap går vi ut med tydligt både till ut-ställare och besökare. Vi håller stenhårt på principen att mässan ska ha en tydlig inriktning mot den stycketillverkande tillverkningsindustrin. Målet är att Elmia Automation är den självklara automationsmässan som alla i branschen måste besöka. Elmia Automation arrangeras parallellt med branschmässor inom svetsning, plast- och träbearbetning och andra stycketillverkande industrisektorer. Det ger automationsbranschen mycket bättre möjlighet att fokusera på bestämda kundgrupper. Effekten blir mycket bättre än med en generell ”teknisk mässa” där ett företag ställer ut motorer och ett annat visar robotar, utan att ha en bestämd målgrupp i sikte. På Elmia Automation presenteras teknik som representerar konkreta automationslösningar för olika industriapplikationer. Den mässa som genomfördes 2012 var därför mycket robot-tät. Mässan återkommer 2014. – Automation går som en röd tråd genom hela mässan och många gånger görs det affärer direkt på mässgolvet, säger Ove Leichsenring.

Ove Leichsenring – Sverige är idag ett högkostnadsland, men med hjälp av automation kan vi öka konkurrenskraften, säger Ove Leichsenring, vice ordförande i Svenska Automationsgruppen och även vice ordförande i SWIRA.

Mässan ger oss bra möjligheter att visa hela system och vad en högre automationsgrad och effektivare automation verkligen ger för kunden. TANKESMEDJA Svenska Automationsgruppen har startat tankesmedjan ”Automathink” tillsammans med bland andra Fordonskomponentgruppen, Sveriges Industriförbund, Gnosjö Industriförening, Västsvenska Handelskammaren och representanter från Akademin.

Syftet är att främja utvecklingen av den svenska tillverkningsindustrin. Utbildning, arbetsmarknad och forskning är viktiga områden. Att även samarbeta med forskning och akademi är betydelsefullt på sikt. Ove Leichsenring välkomnar regeringens plan att satsa två miljarder för att Sverige ska bli bättre på innovationer. – Jag hoppas att den produktionstekniska forskningen med inriktning på små och medelstora tillverkningsföretag får en rejäl andel av dessa medel. Forskningen måste vara mycket tillämpnings orienterad och ska leda till banbrytande innovativa produktionstekniska lösningar som även utprovas på verkstadsgolvet. Ett ökat samarbete med svenska systemintegratörer är också önskvärt eftersom de har ett mycket stort automationskunnande. 9L NDQ H[HPSHOYLV WD OlUGRP DY 7\VNODQG VRP nationellt har implementerat kraftfulla program för små och medelstora företag, berättar Ove Leichsenring. Svenska Automationsgruppen har i sammanhanget en mycket stor roll genom sitt arbete med nätverksbyggande och att utveckla affärer. Affärerna stärker ömsesidigt. De gynnar både leverantörer av automation och deras kunder inom den stycketillverkande svenska industrin.

ELJĐŬĞůĨćƌĚŝŐĂ ůĞǀĞƌĂŶƐĞƌ ŵĞĚ ƚŽƚĂůͲ ĂŶƐǀĂƌ ĨƌĊŶ ŝĚĠ ƚŝůů ƉƌŽĚƵŬƚŝŽŶƐƐƚĂƌƚ͘

Robotbaserade automationslösningar för den tillverkande industrin.

sŝ ŚĂƌ ŝŶƐƚĂůůĞƌĂƚ ƂǀĞƌ ϴϬϬ ƌŽďŽƚͲ ĂƉƉůŝŬĂƚŝŽŶĞƌ ƐĞĚĂŶ ϭϵϵϱ͘

Artech Automation AB Tel. +46 584 444480 www.artechautomation.se NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

17

AUTOMATION SAG – Svenska Automationsgruppen är en allians mellan Transmissionsgruppen i Sverige och SWIRA – Swedish Robot Industrial Association Medlemmar i SAG erbjuds: ‡ en aktiv och attraktiv fĂśrening fĂśr automationsfrĂĽgor och teknikutbyte ‡ HWW IRUXP I|U QlWYHUNVE\JJDQGH RFK VRFLDO VDPYDUR PHG intressanta mĂśten och aktiviteter ‡ LQIRUPDWLYD I|UHGUDJ VWXGLH RFK I|UHWDJVEHV|N ‡ % % P|WHQ L IRUP DY NRQIHUHQVHU RFK WHNQLNGDJDU PHG NXQGHU DQYlQGDUH I|U DWW E\JJD QlWYHUN RFK XWYHFNOD DIIlUHU ‡ (Q VW|UUH DXWRPDWLRQVNRQIHUHQV YDUWDQQDW nU VRP EHU|U KHOD 6YHQVND $XWRPDWLRQVJUXSSHQ ² EnGH PHGOHPPDUQD RFK NXQGHUQD DQYlQGDUQD ‡ UDEDWWHU RFK DQGUD I|UPnQHU Sn PlVVRU ‡ DIIlUVP|MOLJKHWHU SAG är en stark part som: ‡ LQIRUPHUDU RFK GULYHU EUDQVFKJHPHQVDPPD IUnJRU RFK lU UHPLVVLQVWDQV PRW PDUNQDGHQ RFK P\QGLJKHWHU ‡ XWYHFNODU VDPDUEHWHQ PHG RUJDQLVDWLRQHU EnGH LQRP RFK XWDQI|U JUXSSHQ Transmissiongruppen i Sverige arbetar med: ‡ PDUNQDGVVWDWLVWLN ‡ PDUNQDGVWUHQGHU ‡ NRQMXQNWXUEDURPHWHU ‡ I|UKDQGODU PHG EO D PlVVDUUDQJ|UHU ‡ XWELOGQLQJ LQIRUPDWLRQ LQRP EUDQVFKHQ JHQRP I|UHGUDJ RFK VWXGLHEHV|N , 7UDQVPLVVLRQVJUXSSHQ Ă€QQV VH[ DUEHWVJUXSSHU som arbetar med var sin produktgrupp: ‡ RFK IDVPRWRUHU ‡ NRSSOLQJDU EURPVDU ‡ IUHNYHQVRPULNWDUH RFK VHUYR ‡ NRPSRQHQWHU ‡ NXJJ RFK VQlFNYl[ODU ‡ OLQMlUSURGXNWHU

SWIRA – Swedish Industrial Robot Association SWIRA är ett samlande forum fĂśr intressenter inom svensk industrirobotik och arbetar med att: ‡ 6W|GMD XWYHFNOLQJ RFK DQYlQGQLQJ DY Ă H[LEHO DXWRPD WLRQ EDVHUDGH Sn URERWDU ‡ 6SULGD LQIRUPDWLRQ RP LQWHUQDWLRQHOO URERWXWYHFNOLQJ L 6YHULJH ‡ )|UPHGOD EUDQVFKVWDWLVWLN RFK PDUNQDGVWUHQGHU WLOO VLQD PHGOHPPDU 6:,5$ lU PHGOHP L ,)5 ,QWHUQDWLRQDO )HGHUDWLRQ RI 5RERWLFV PHG PHGOHPVOlQGHU Mer information: www.elmia.se/sv/automationsgruppen/ www.transmissionsgruppen.se www.swira.org PRAKTISK BOK Transmissionsgruppen har tillsammans med Elektriska InstallatĂśrsorganisationen, Elsäkerhetsverket, och med stĂśd av Energimyndigheten utarbetat boken â€?Energieffektivisering av elmotordrifterâ€?. Den innehĂĽller fĂśrklaringar, rĂĽd och â€?lathundarâ€?. Boken riktar sig till industrielektriker, underhĂĽlls- och driftpersonal, elinstallatĂśrer och elektriker. Ă„ven projektansvariga och projektĂśrer bĂśr skaffa boken. Nästan hälften av elen som används i Europa fĂśrbrukas av industrin. 60-70 % används i HOPRWRUHU 6WRU HO VOXNDUH lU SXPSDU RFK Ă lNWDU , SURFHVVLQGXVWULHU Ă€QQV In PHQ VWRUD PRWRUHU L IRUGRQVLQGXVWULHU PnQJD RFK VPn 3n GH Ă HVWD KnOO Ă€QQV SRWHQWLDO DWW HIIHNWLYLVHUD Att spara el är en frĂĽga bĂĽde om kostnad, miljĂś och beredskap fĂśr en framtid med energibrist.

Bland annat fordonsindustrin är mycket betjänt av lüngtgüende automation.

18

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Drivsystem med lĂĽg energieffektivitet kännetecknas av: ‡ |YHUGLPHQVLRQHULQJ ‡ NRPSRQHQWHU PHG GnOLJ YHUNQLQJVJUDG ‡ RNRQWUROOHUDG GULIW ‡ XWVOlSS DY EURPVHQHUJL VRP YlUPH Drivsystem med hĂśg energieffektivitet kännetecknas av: ‡ EHKRYVEDVHUDG GLPHQVLRQHULQJ ‡ YDUYWDOVVW\UQLQJ ‡ HQHUJLHIIHNWLY U|UHOVHNRQWUROO ‡ NRPSRQHQWHU PHG K|J YHUNQLQJVJUDG ‡ HQHUJLXWE\WH PHOODQ GULYHQKHWHU ‡ WLOOIlOOLJ ODJULQJ DY EURPVHQHUJL ‡ WLOOEDNDPDWQLQJ DY EURPVHQHUJL %ODQG P\FNHW DQQDW L ERNHQ Ă€QQV HQ FKHFNOLVWD fĂśr energianalys. Boken kan beställas frĂĽn Transmissionsgruppen, www.transmissionsgruppen.se

Sverige är ledande inom robotteknik.Tillverkningsindustrin behÜver ta fasta pü denna och stärka sin konkurrenskraft internationellt. Foto: Kjell-Arne Larsson.

SEW-EURODRIVE – Driving the world

Energieffektiva automationslösningar med MOVIGEAR® Verkningsgradsklass IE4. Vill du veta mer om våre energieffektiva lösningar Kontakta oss på: effidrive@sew.se

Liten, lätt och stark!

KTR har kopplingen för ert behov y Minikopplingar för alla ändamål y Elastisk, spelfri eller vridstyv y Högsta prestanda till minsta utrymme och låg vikt

KTR Sverige AB Tel. 08-626 0290 Info.se@ktr.com

www.sew-eurodrive.se

EAF El & Automation AB är ett heltäckande företag som erbjuder såväl konsult- som installationstjänster inom el, automation samt styr- och reglerteknik

EAF El & Automation AB Tellusborgsvägen 69 126 29 Hägersten

Tel vxl: 08-65 65 665 E-post: info @eaf-elautomation.se Web: www.eaf-elautomation.se

www.ktr.com

AUTOMATION

Automatisk ändlägesdämpning hos cylindrar frün Festo $9 .-(// $51( /$56621

Det är svĂĽrt att fĂĽ en snygg optimerad inbromsning av rĂśrelsen hos en luftcylinder. Men nu presenterar Festo en lĂśsning, genom en patenterad självjusterande ändlägesdämpning. I en undersĂśkning i Tyskland konstaterades att 80 % av de luftcylindrar som levererades aldrig blev justerade! Den automatiska ändlägesdämpningen hos cylindrar frĂĽn Festo är revolutionerande. Tänk om du skulle slippa justera in dämpningen pĂĽ din cylinder vid ett maskinmontage, hur mycket tid skulle du spara? En erfaren montĂśr uppskattar tiden till ca 4 min per cylinder. 15 injusteringar tar sĂĽledes en hel timme! En annan fĂśrdel är att du slipper efterjustera dämpningen när maskinen kĂśrts in, den ställer in sig själv i takt med att maskinen fĂĽr Ăśkat slitage! En annan mycket värdefull egenskap är att en levererad maskin som behĂśver en ny cylinder alltid fĂĽr rätt justerad dämpning, vilket betyder att den levererade maskinen även efter XWE\WH NDQ SURGXFHUD VRP WLOOYHUNDUHQ VSHFLĂ€FHUDW 7LOO DWW E|UMD PHG Ă€QQV DXWRPDWLVN lQGOlJHVGlPSQLQJ Sn F\OLQGUDU L VHULHUQD '618 PP '6%& '6%) '6%* PP RFK $'1 PP $QYlQGDUQD VSDU SHQJDU Sn Ă HU sätt, bl.a. har den självjusterande ändlägesdämpningen ett lägre pris än den gamla manuella varianten.

Ingen skruvmejsel behÜvs längre! Justeringen av ändlägesdämpningen gÜrs av cylindern själv.

Less is more Automatisk ändlägesdämpning har revolutionerat världen inom pneumatiska standardcylindrar. Läs mer: www.festo.se/PPS 20

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

www.festo.se

SOLENERGI

SOLENERGIN – gynnas av nationella mül och püdrivande KUNDER AV KJELL-ARNE LARSSON

Färska siffror frĂĽn Tyskland om landets produktion av fĂśrnybar el är mycket positiva. Sol-elen har Ăśkat kraftigt och svarade fĂśr 14 TWh under fĂśrsta halvĂĽret 2012. FĂśr att fĂĽ grepp om storleksordningen kan det jämfĂśras med Sveriges användning av el inom hela bostads- och servicesektorn, som är cirka 35 TWh per halvĂĽr. Kanske de svenska energiaktĂśrerna skulle behĂśva en knuff framĂĽt och inspireras av tyskarna. Här i Sverige är det hittills kanske framfĂśrallt de mindre fastighetsägarna som intresserat sig fĂśr VROYlUPH RFK VRO HO 'HW Ă€QQV VHGDQ H[HPSHO Sn framsynta energifĂśretag, men merparten tycks än sĂĽ länge ligga lĂĽgt. Flera typer av drivkrafter kan behĂśvas. Nationella mĂĽl kan bli en sĂĽdan kraft. ² 6YHQVN 6ROHQHUJL RFK Ă HUD EUDQVFKRUJDQLVDtioner arbetar fĂśr nationella mĂĽl och vi sprider vĂĽrt fĂśrslag till bland andra EnergimyndigheWHQ EHUlWWDU /DUV $QGUpQ RUGI|UDQGH L 6YHQVN Solenergi. MĂĽlet är att inom 10-20 ĂĽr nĂĽ upp till 4 TWh solvärme och 4 TWh sol-el. PĂĽ längre sikt kan solvärme täcka 10 % av vĂĽr värmeanvändning i bostäder och service; och sol-el täcka 10 % av vĂĽr totala el-användning. 4 TWh solvärme kan produceras med cirka 1 kvm solfĂĽngare per invĂĽnare. 4 TWh sol-el motsvarar cirka 500 W installerad effekt per invĂĽnare. Ă…r 2011 hade Tyskland 300 W per invĂĽnare. – Vi ser gärna att Energimyndigheten fĂĽr i uppdrag av Regeringen att utreda vad som praktiskt EHK|YV I|U DWW Qn PnOHQ IRUWVlWWHU /DUV $QGUpQ Det kan behĂśvas politiska styrmedel, ekonomisND YLOONRU lQGULQJDU L %%5 RFK 3%/ VDPW PHU samordnad forskning. Det är sedan viktigt att fĂĽ till ett regelverk fĂśr nettodebitering. Det behĂśvs när smĂĽproducenter ska sälja sin Ăśverskotts-el till elhandelsbolag. Ă–verskotts-elen bĂśr dĂĽ kunna kvittas mot mottagen el. Idag gĂśrs det i vissa fall pĂĽ eget initiativ frĂĽn bolagen. Ett regelverk skulle gĂśra det enklare och tydligare. Nettodebitering är nu fĂśremĂĽl fĂśr en statlig utredning som ska bli klar i juni 2013. – Regler är viktiga fĂśr att Ăśka intresset och klargĂśra villkoren fĂśr smĂĽhusägare och andra mindre abonnenter att installera sol-el. Samtidigt fĂĽr el-handelsbolagen och energibolagen nya afIlUVP|MOLJKHWHU VlJHU /DUV $QGUpQ

Solfüngare och solceller gür bra att bygga in i färdiga byggelement, som här i balkongfronter. Fullriggaren i Gävle.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

21

SOLENERGI Tekniken med â€?smarta nätâ€? som utvecklats XQGHU VHQDUH nU RFK VRP Sn Ă HUD KnOO L ODQGHW QX testas i full skala, är konstruerade bland annat fĂśr att ta hand om el frĂĽn â€?mikroproducenterâ€?. ENERGIBOLAGEN Vad kan dĂĽ gĂśras fĂśr att Ăśka intresset fĂśr sol-el hos de energiproducerande bolagen? NĂĽgra KnOOHU VLJ YlO IUDPPH ² GlU H[HPSHOYLV 5RQQHE\ 0LOM| 7HNQLN $% KDU E\JJW HQ VWRU VROFHOOVDQOlJJQLQJ ² PHQ Ă HUWDOHW W\FNV OLJJD JDQVND OnJW – Vi ser dock ett Ăśkat intresse hos energibolagen. I nuläget behĂśver de fĂĽ mer information bĂĽde om teknik och andra frĂĽgor. Information mĂĽste nĂĽ bĂĽde bolagen och konsumentledet, PHQDU /DUV $QGUpQ %\JJKHUUDU GHW YLOO VlJD IDVWLJKHWVERODJ VRP bygger nytt och bygger om samt industrier som behĂśver nya lokaler, Ăśkar nämligen kunskapsbehovet infĂśr arkitekter, andra konsulter och installatĂśrer. Det Ăśkade intresset fĂśr fĂśrnybar energi hos beställarna Ăśkar kraven pĂĽ utfĂśrarna. I detta sammanhang kan energibolagen passa pĂĽ att ta vara pĂĽ helt nya affärsmĂśjligheter. 6RO HO NRPPHU WUROLJHQ DWW H[SDQGHUD OlQJV Ă HUD utvecklingslinjer. De nämnda smarta näten och mikroproducenter utgĂśr en linje. Fastighetsägare och industrier som installerar solceller fĂśr att använda elen själva, utgĂśr en annan linje, med bra ekonomiska fĂśrutsättningar. FĂśrutsättningarna är helt annorlunda fĂśr aktĂśrer som planerar bygga stora solcellsanläggningar fĂśr att producera och sälja el.

Solenergi kan ofta kombineras med bra arkitektur.

22

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

– Svensk Solenergi och flera branschorganisationer arbetar fĂśr nationella mĂĽl när det gäller bĂĽde solvärme och sol-el, berättar Lars AndrĂŠn, ordfĂśrande i Svensk Solenergi.

Staten har beslutat om nya regler fĂśr investeringsstĂśd till sol-el. FrĂĽn 1 februari 2013 ges stĂśd med 35 % av de godkända kostnaderna. Detta gäller bĂĽde fĂśretag, offentliga organisationer och privatpersoner. 210 miljoner kronor är avsatta fĂśr 2013-2016. – StĂśdet hjälper fĂśrstĂĽs och pĂĽ sikt kommer solelen dessutom att Ăśka sin konkurrenskraft i och med den allmänna stegringen av el-priset, säger /DUV $QGUpQ EfterfrĂĽgan pĂĽ el kan stiga kraftigt pĂĽ grund av HQ |NDQGH Ă RWWD DY HO ELODU %LODUQD EOLU VDPWLGLJW en buffert i el-näten, eftersom de lagrar el i sina batterier.

Troligen utvecklas ocksĂĽ andra lagringsmĂśjligheter, som underlättar fĂśr bĂĽde mer fĂśrnybar el och Ă HU PLNURSURGXFHQWHU – Energibolagen bĂśr nog vara uppmärksamma pĂĽ teknikutvecklingen och dessutom lyhĂśrda fĂśr deras kunder som efterfrĂĽgar fĂśrnybar el eller själva producerar den. Intresset hos kunderna GULYHU Sn XWYHFNOLQJHQ DYVOXWDU /DUV $QGUpQ ordfĂśrande i Svensk Solenergi. Svensk Solenergi arbetar huvudsakligen med RSLQLRQVELOGQLQJ /DUV $QGUpQ KDU RFNVn HQ egen verksamhet där han genomfĂśr kurser och fĂśredrag om solenergi, bland annat ute hos energifĂśretagen.

DIMPLEX SOLCELLSPAKET Dimplex solcellspaket bestĂĽr av hĂśgeffektiva solcellsmoduler med inverters, takmonteringssystem, elmätare, strĂśmbrytare och tillhĂśrande kablar – en lĂśsning som är perfekt fĂśr bostäder och kommersiella fastigheter.

Det ďŹ nns olika paket att tillgĂĽ. Alla komponenter är speciďŹ cerade fĂśr att fungera problemfritt tillsammans och de är noggrant utvalda fĂśr sin kvalitet samt fĂśr att passa det nordiska klimatet. Systemen är utformade fĂśr att passa bĂĽde äldre byggnader och nyproduktioner, och stĂĽr upp mindre än 200 mm frĂĽn taket. FĂśr konďŹ gurationer som inte fĂśljer standard och system som är stĂśrre än 5,52 kW tillhandahĂĽller vi en tjänst som du kan använda fĂśr att designa ditt system sĂĽ att alla krav uppfylls. Dimplex solceller och tillbehĂśr levereras genom elinstallatĂśrer i Sverige. GODKĂ„NNANDEN

GARANTI

š 9[hj_Ăƒ [h_d] [db_]j ?;9,'('+ š 9[hj_Ăƒ [h_d] [db_]j ?;9,'-)& š 9[hj_Ăƒ [h_d] [db_]j ?;9,'-&' š 9[hj_Ăƒ [h_d] [db_]j ?;9,(-', š 9;#c haj š C9I š ?IE /&&'0(&&. š ?IE '*&&'0(&&*

Dimplex solcellspaket levereras med '&  hi fheZkaj]WhWdj_ eY^ ^Wh [d ]WhWd# j[hWZ fh[ijWdZW f /& [\j[h '&  h eY^ .& [\j[h (+  h$ :[d X[h adWZ[ b_li# b d]Z[d h Y_haW )&  h$ ?dl[hj[hd b[l[h[hWi c[Z '&  hi ]WhWdj_$

VĂĽrt kompletta sortiment hittar du pĂĽ www.glendimplex.se

SOLENERGI

Leverera SOLVĂ„RME till när- och fjärrvärmenät – mĂśjlighet med STOR POTENTIAL AV KJELL-ARNE LARSSON EnergifĂśretagen med fjärrvärme i affärskonceptet har gjort stora miljĂśmässiga framsteg, framfĂśrallt kanske genom Ăśkad användning av biobränsle och avfall. Men tyvärr tycks fĂśretagen ha glĂśmt sol-värmen. Kanske ser vi en ljusning om deras kunder i stĂśrre utsträckning efterfrĂĽgar solvärme och lĂśsningar där solvärme ansluts till när- och fjärrvärmesystem. Nu pĂĽgĂĽr ett EU-samarbete fĂśr Ăśkad användning av SDH – Solar District Heating. Himlakroppen solen är en ofattbart stor energiNlOOD 'HQ DQGHOHQ VWUnOQLQJ VRP WUlIIDU -RUGHQ PRWVYDUDU HQ HIIHNW Sn [ H[S :DWW Delar av strĂĽlningen absorberas i atmosfären HOOHU UHĂ HNWHUDV WLOOEDND PHQ GHW VRP QnU -RUGHQV yta motsvarar 170 W/kvm (genomsnitt fĂśr helt nU G\JQHQ UXQW RFK DOOD SODWVHU Sn -RUGHQ (Q solfĂĽngare – fĂśr värmeproduktion – i Sverige kan momentant ge upp till 700 W/kvm. Ă…rsproduktionen kan variera frĂĽn 200 kWh/kvm upp till som bäst 700 kWh/kvm.1 OLIKA KONFIGURATIONER , 6YHULJH Ă€QQV XQJHIlU VROYlUPHV\VWHP installerade. Varje ĂĽr tillkommer omkring 2000.

, GH Ă HVWD IDOO lU GHW V\VWHP WLOO VPnKXV 'HW Ă€QQV RFNVn DQOlJJQLQJDU H[HPSHOYLV Sn WDNHQ DY Ă HUbostadshus eller separata solvärmeanläggningar som ansluts till fastigheter eller till fjärrvärmenät. 6\VWHPHQ NDQ YDUD NRQĂ€JXUHUDGH Sn ROLND VlWW ‡ 6ROInQJDUH RFK HQ DFNXPXODWRUWDQN DQVOXWV WLOO sekundärkretsen fĂśr att fĂśrvärma varmvatten i HJQD IDVWLJKHWHQ 2P PDQ GLPHQVLRQHUDU I|U DWW täcka 30-40 % av ĂĽrliga värmebehovet fĂśr varmvatten, blir värmeutbytet i storleksordningen 400 kWh/kvm och ĂĽr. ‡ $OWHUQDWLYW DQVOXWV VROInQJDUQD WLOO SULPlUNUHWsen – direkt till fjärrvärmesystemet – fĂśr att leverera värme till detta.

I Graz i Ă–sterrike har man byggt en solfĂĽngaranläggning pĂĽ taket till en ĂĽtervinningsanläggning; ett smart sätt att använda annars onyttiga fula ytor.

24

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Solvärmeanläggningen dimensioneras dĂĽ efter tillgänglig (tak)area samt efter fjärrvärmeledningarnas dimension till aktuella byggnader. ‡ 'HVVXWRP XSSI|UV VHSDUDWD VROYlUPHDQOlJJningar där värmen levereras till när- eller fjärrvärmenät. Dimensioneras utifrĂĽn tillgänglig (mark)area och fjärrvärmeanslutningens dimension. I Sverige var vi tidiga med att bygga stora solvärmeanläggningar. Redan pĂĽ 80-talet hade vi de stĂśrsta i världen. Tekniken utvecklades här hemma och används nu ute i världen. Merparten av de stĂśrsta anläggningarna idag baseras pĂĽ svensk teknik.

SOLENERGI -DQ 2ORI 'DOHQElFN SURIHVVRU YLG ,QVWLWXWLRQHQ I|U HQHUJL RFK PLOM| Sn &KDOPHUV SURMHNWOHGDUH YLG &,7 (QHUJ\ 0DQDJHPHQW $% RFK VW\UHOVHOHdamot i Svensk Solenergi. Danmark har idag 250 000 kvm solfĂĽngararea (175 MWth). Planen är att närmaste ĂĽren tillfĂśra 300 000 kvm (210 MWth). Dagens kapacitet ger drygt 0,1 TWh/ĂĽr. Danmarks mĂĽl är att bygga ut WLOO 7:K nU , (XURSD Ă€QQV LGDJ XSSVNDWWQLQJVvis 40 miljoner kvm som ger drygt 15 TWh/ĂĽr. ,QRP (8 Ă€QQV XQJHIlU VWRUD DQOlJJQLQJDU2. Mindre än 1 % av solvärmen i Europa har anslutits till när- och fjärrvärmesystem. Enligt -DQ 2ORI 'DOHQElFN Ă€QQV SRWHQWLDO I|U solvärme i fjärrvärmesystem ĂĽr 2030. Det skulle motsvara 20-60 TWh/ĂĽr. – Den svenska fjärrvärmebranschen är i allmänhet inte intresserad av solvärme, säger Jan-Olof Dalenbäck.

, YnUW QlURPUnGH OHGHU GHĂ€QLWLYW GDQVNDUQD PHG mĂĽnga markplacerade solfĂĽngarfält. 9DUI|U OLJJHU LGDJ 6YHULJH OnQJW HIWHU 'DQPDUN" – Den främsta anledningen är nog en lĂĽngvarig positiv utveckling fĂśr biobränsle i Sverige, medan de använder mycket naturgas i Danmark, PHQ GHW Ă€QQV RFNVn DQGUD RUVDNHU VlJHU

DE SVENSKA ANLĂ„GGNINGARNA -XVW QX SnJnU HQ PLQGUH XWYlUGHULQJ DY VYHQVND VROYlUPHDQOlJJQLQJDU 8WYlUGHULQJHQ UHGRYLVDV inom ett Fjärrsynprojekt. RapportfĂśrfattare lU -DQ 2ORI 'DOHQElFN *XQQDU /HQQHUPR 3HU (ULN $QGHUVVRQ -HVVHQ RFK 3HWHU .RYDFV 8WYlUGHULQJHQ JlOOHU GH VROYlUPHV\VWHP VRP anslutits direkt till fjärrvärmesystem och tagits i drift sedan ĂĽr 2000. 8WYlUGHULQJHQ IRNXVHUDU Sn V\VWHPXWIRUPQLQJ

installation, driftuppfĂśljning och värmeutbyte. Det är 22 anläggningar som utvärderas. Nio hĂśr WLOO %R L 0DOP| )HP DQGUD Ă€QQV L VDPPD VWDG och sju ute i landet frĂĽn Helsingborg till TimrĂĽ. Anläggningarna har ungefär samma systemuppbyggnad: en solfĂĽngarkrets med tre eller fyra temperaturgivare, en pump och en trevägsventil I|U IU\VVN\GG HQ YlUPHYl[ODUH RFK HQ IMlUUYlUmekrets med tvĂĽ eller tre temperaturgivare, en SXPS RFK HQ HOOHU Ă HUD YHQWLOHU Den kommande rapporten frĂĽn Fjärrsyn visar att ĂĽrliga värmeutbytet varierar mellan 113 och 324 kWh/kvm solfĂĽngare (aperturarea). – Sammantaget har anläggningarna, främst pĂĽ grund av dĂĽlig orientering och lutning, väsentligt lägre värmeutbyte än vad som bĂśr vara mĂśjligt DWW XSSQn VlJHU -DQ 2ORI 'DOHQElFN 6RP HQ jämfĂśrelse ger merparten av de solvärmeanläggningar som installerats i danska fjärrvärmesystem i storleksordningen 400 kWh/kvm och ĂĽr eller mer, tack vare att de är stĂśrre och har bra lutning och orientering, sannolikt bättre styrning, lägre returtemperaturer, och bättre driftĂśvervakning. , GH GDQVND H[HPSOHQ lU RIWD UDGLDWRUHUQD GLUHNWanslutna, vilket ger lägre returtemperaturer. Det innebär hĂśgre värmeutbyte i solfĂĽngarna.

Producera din egen solel Nu erbjuder vi pü Fortum fÜretag att kÜpa solkraftslÜsningar fÜr produktion av el. Vi erbjuder nyckelfärdig lÜsningar där du kan minska dina elkostnader och därmed dina driftskostnader. Dessutom minskar du även din miljÜpüverkan. Välkommen att kontakta oss pü 08-671 70 70 eller solkraft@fortum.com. Mer information hittar du även pü www.fortum.se/solkraft.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

25

SOLENERGI – De utvärderade anläggningarna i Sverige bĂśr fĂśljas upp under 2013 sĂĽ att alla fĂĽs att fungera pĂĽ ett relevant sätt utifrĂĽn deras fĂśrutsättningar. Sedan bĂśr erfarenheterna sammanställas i en enkel projekteringsmall som kan användas i framWLGD DQOlJJQLQJDU EHUlWWDU -DQ 2ORI 'DOHQElFN – Generellt sett är kunskaperna om solvärme lĂĽga hos fastighetsägare, konsulter och fjärrvärPHOHYHUDQW|UHU PHQDU -DQ 2ORI 'DOHQElFN

baseras numera pĂĽ kĂśpt energi, vilket gĂśr det fĂśrdelaktigt fĂśr fastighetsägaren att (delvis) producera egen. FĂśr en fastighetsägare som vill bygga en egen solvärmeanläggning kan det därfĂśr vara intressant att ansluta den till fjärrvärmenätet om GHW Ă€QQV P|MOLJKHW DWW NYLWWD JHQHUHUDG VROYlUPH mot mottagen fjärrvärme genom ett avtal med fjärrvärmefĂśretaget.

Det är heller inte lätt fĂśr fastighetsägarna att själva satsa pĂĽ teknik som man är osäker pĂĽ. Ett P|MOLJW DIIlUVXSSOlJJ EDVHUDV Sn (6&2 ² (QHUJ\ 6HUYLFH &RPSDQ\ ² HQ W\S DY I|UHWDJ VRP Ă€QDQVLHUDU E\JJHU RFK VN|WHU DQOlJJQLQJDUQD 6HGDQ VlOMHU (6&2 YlUPH WLOO IDVWLJKHWVlJDUH RFK HQHUJLI|UHWDJ ([HPSHO Ă€QQV L gVWHUULNH – Den svenska fjärrvärmebranschen är i allmänhet inte intresserad av solvärme, men känner ett Ăśkat intresse frĂĽn fastighetsägare som vill kombinera fjärrvärme och solvärme. En anledQLQJ lU GH (8 NRSLHUDGH E\JJUHJOHUQD VRP JHU byggnaderna bättre energiprestanda om de fĂśrses PHG VROYlUPH EHUlWWDU -DQ 2ORI 'DOHQElFN En av mĂĽnga drivkrafter fĂśr mer solvärme är (3%' ² (QHUJ\ 3HUIRUPDQFH DQG %XLOGLQJ 'LUHFWLYH IUnQ (8 %\JJQDGHUV HQHUJLSUHVWDQGD

,QRP (8 SnJnU RFNVn DUEHWH I|U DWW |ND E\Jgandet av stÜrre solvärmesystem och dü särskilt i QlU RFK IMlUUYlUPH -DQ 2ORI 'DOHQElFN lU PHG L (8 SURMHNWHW 6'+ ² 6RODU 'LVWULFW +HDWLQJ (Q fÜrsta konferens kommer att hüllas i MalmÜ 9-10 april. Dü tar man upp büde teknik, affärsmodeller och stadsplanering. 1 Solvärme kan ocksü användas fÜr att producera kyla, dü i absorptionskylmaskin eller i luftbehandlingsaggregatmed sorptiv kyla. 2 Med stor avses >500 kvm / >350 kWth.

Ingelstad utanfÜr VäxjÜ var en av de tidiga anläggningarna i Sverige som betytt mycket fÜr teknikutvecklingen.

SolenergilÜsningar med värmepumpar & bioenergi fÜr värme, varmvatten & el Vi säljer, projekterar & installerar stÜrre solenergianläggningar i hela sÜdra Sverige. Vüra huvudleverantÜrer:

HEMENERGI AB 0300-707 46 - www.hemenergi.se Box 10308, 434 24 KUNGSBACKA

26

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

SOLENERGI

Solceller – forskning och utveckling i Sverige kan bli AVGĂ–RANDE AV KJELL-ARNE LARSSON Att använda solen fĂśr att producera el har fortfarande ganska exklusiva eller begränsade användningsomrĂĽden. Givetvis är sol-el mycket användbart pĂĽ platser där bĂĽde el-nät och stora el-aggregat är otänkbara eller otympliga, pĂĽ satelliter respektive fyrar. Att använda solen fĂśr att producera el har fortfarande ganska H[NOXVLYD HOOHU EHJUlQVDGH DQYlQGQLQJVRPUnGHQ *LYHWYLV lU VRO HO mycket användbart pĂĽ platser där bĂĽde el-nät och stora el-aggregat är otänkbara eller otympliga, pĂĽ satelliter respektive fyrar. Där har solceller använts länge och kostnaden fĂśr dem är inte kritisk. Solceller kan ocksĂĽ användas fĂśr elproduktion till system som Ăśvervakar de vanliga el-näten. Däremot har sol-el inte slagit igenom fĂśr

storskalig el-produktion. Allt eftersom efterfrĂĽgan pĂĽ el Ăśkar, bland DQQDW JHQRP HQ VW|UUH IRUGRQVĂ RWWD VRP JnU Sn HO RFK RP HOSULVHUQD skjuter i hĂśjden, kan ocksĂĽ storskalig produktion bli aktuell. Men dĂĽ krävs att solcellerna blir betydligt billigare än idag. Hittills har de hĂśga LQYHVWHULQJVNRVWQDGHUQD EURPVDW VDWVQLQJDUQD 'HW Ă€QD lU DQQDUV DWW när investeringen väl är betald är själva â€?drivmedletâ€? gratis.

Funderar ni pü att kÜpa solfüngare eller ett solvärmesystem? $ ! U

FÜrstudie (hur ser fÜrutsättningarna ut)

U

Dimensionering (hur münga solfüngare är lämpligt)

U

Projektering (val av system)

U

Upphandlingsunderlag (hur skall vi früga fÜr att fü en bra solvärmeanläggning)

U

Upphandling (vilken offert är fÜrmünligast och uppfyller kraven)

U

Projektledning (hjälper beställaren eller entreprenÜr sü att det blir rätt)

U

Besiktning (har vi fĂĽtt det vi har betalt fĂśr)

U

UppfÜljning (är funktionen den rätta)

Energianalys AB SĂśdra strĂśmgatan 9 441 30 AlingsĂĽs Gunnar Lennermo 0322-61 17 54 / 0708-335 434 gunnarl@energianalys.net

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

27

SOLENERGI 'HW Ă€QQV WYn VlWW DWW SURGXFHUD HO IUnQ VROVWUnOning. Antingen produceras elen direkt i solceller eller pĂĽ termisk väg. I det senare fallet koncentreras strĂĽlningen med speglar eller linser och fĂĽr sedan värma vatten till ĂĽnga. Denna driver sedan en turbin eller en stirlingmotor som i sin tur driver en generator. Solceller fungerar pĂĽ de Ă HVWD SODWVHU L YlUOGHQ PHGDQ WHUPLVN VROHQHUJL kräver mycket solinstrĂĽlning.

En solcell fungerar ungefär som en diod. Den har en pluskontakt (baksidan) och en minuskontakt (framsidan). När cellen träffas av solljus uppstür en spänning mellan kontakterna. Det är likstrÜm med ungefär 0.5-1 V spänning. FÜr att fü hÜgre spänning seriekopplas cellerna. FÜr att Üka strÜmstyrkan gÜrs parallellkoppling. En komplett uppsättning serie- och parallellkopplade celler kallas solcellsmodul.

En anläggning med solceller kan antingen installeras fÜr att producera el som används ORNDOW H[HPSHOYLV L HQ VRPPDUVWXJD HOOHU I|U DWW leverera el till nätet. En lokal anläggning bestür av solcellspanel, batteri och laddningsregulator. En nätansluten anläggning är betydligt dyrare RFK EHVWnU DY VROFHOOVPRGXOHU NDEODJH Yl[HOULNtare och dataÜvervakning. Generellt kan sägas att solceller momentant kan ge upp till 150 W eleffekt per kvm och frün 50 till 150 kWh per kvm och ür.

'HW Ă€QQV L SULQFLS WYn W\SHU DY VROFHOOHU NULVWDOOLQD NLVHOVROFHOOHU RFK WXQQĂ€OPVVROFHOOHU De kristallina bestĂĽr av kisel som dopats med olika ämnen. De kristallina utgĂśr merparten av de celler som har installerats hittills. Problemet är att verkningsgraden är lĂĽg, det vill säga bara en mindre del av solenergin tas tillvara. Ett enda material har nämligen svĂĽrt att ta upp en stor del av solstrĂĽlningens spektrum. Dessutom gĂĽr det ĂĽt mycket material fĂśr att tillverka de kristallina cellerna.

Solceller pĂĽ Arenastadenkontorets tak. Foto: Hans Blomberg

28

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

SOLENERGI 'lUI|U VDWVDV GHW P\FNHW Sn DWW XWYHFNOD WXQQĂ€OPV VROFHOOHU VRP EHVWnU DY Ă HUD VNLNW PHG KDOYOHGDUH Totala tjockleken pĂĽ de aktiva skikten är bara omkring 3 mikrometer, en tjugondel av ett hĂĽrstrĂĽ. 'H YDQOLJDVWH NRQFHSWHQ lU WXQQĂ€OPVNLVHO 7) 6L NDGPLXP WHOOXULG &G7H RFK NRSSDU LQGLXP JDOOLXP GLVHOHQLG &,*6 9LGDUH Ă€QQV NRQVWUXNWLRQHU VRP baseras pĂĽ koppar-zink-tenn och svavel eller selen &=76 'HVVXWRP IlUJVHQVLWHUDGH VROFHOOHU *UlWzelceller) som utnyttjar färgämnen i en elektrolyt och QDQRSDUWLNODU DY WLWDQR[LG

Mület är att inom 10-20 ür nü upp till 4 TWh solvärme och 4 TWh sol-el. Foto: Ivo Hutten

Solcellernas fysiska prestanda mäts främst i form av YHUNQLQJVJUDG 3n cQJVWU|PODERUDWRULHW L 8SSVDOD KDU PDQ WLOOYHUNDW HQ &,*6 PRGXO PHG YHUNQLQJVJUDG RFK VWRUOHNHQ [ NYDGUDWFHQWLPHWHU )|U &=76 KDU PDQ LQWH KXQQLW OLND OnQJW XWDQ lU XSSH L %. Världsrekordet fÜr en cell är frün EMPA i Schweiz PHG YHUNQLQJVJUDGHQ %lVWD VWRUD PRGXOHQ lU WLOOYHUNDG DY 0LDVROp L 86$ RFK KDU YHUNQLQJVJUDGHQ 15.7 % pü ytan 9703 kvadratcentimeter. Avancerade solceller baseras pü lager av halvledare som läggs ovanpü varandra. Problemet är att tekniken är svür eftersom lagrens placering i fÜrhüllande till varandra är kritisk.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

29

Solceller i Zoneiland Almer, Holland. Foto: Ivo Hutten

Solcellerna blir därför dyra. Hos avknoppningsföretaget Sol Voltaics arbetar man med ett helt annat koncept. Cellerna bygger på ”nanotrådar”, som är trådstrukturer med diameter på några tiotal nanometer. Trådbaserade celler kan ta upp en mycket stor del av ljusets spektrum jämfört med hos kristallina celler. Nanotrådarna tillverkas DY LQGLXPIRVÀG Fyra miljoner trådar packas på varje kvadratmillimeter. Diametern på trådarna är kritisk för att de ska fånga upp så många fotoner som möjligt. Forskarna vid Voltaics tillsammans med Lunds tekniska högskola har lyckats hitta lämpliga dimensioner. Jämfört med celler EDVHUDGH Sn ÁHUD KDOYOHGDUVNLNW VND FHOOHU baserade på nanotrådar kunna bli betydligt billigare. Nyligen har man lyckats nå upp till verkningsgraden 13.8 %. De nya cellerna kan eventuellt kombineras med plastlinser och speglar för att öka verkningsgraden ytterligare. Om tekniken kan bli så billig som det är tänkt kan den bli avgörande för att bygga stora elproducerande anläggningar och då kommer det troligen att gälla riktigt soliga länder.

30

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

SOLENERGI

Industri och byggfÜretag sparar energi med Fortums nya solkraftslÜsningar AV KIM HALL Solceller fÜr villaägare har funnits länge. Nu har industrin, fastighetsägare och byggfÜretag mÜjlighet att satsa pü miljÜvänliga och fÜrnyelsebara energilÜsningar genom solkraft.

Trenden i samhället är att gü mot hüllbar utveckling där energibesparing är en stor del. Fortum har utvecklat solcellsmodeller anpassade fÜr fÜretag inom fastighets och byggbranschen samt industri.

Fortum har tagit fram en solkraftslĂśsning fĂśr fĂśretag i fĂśrsta hand inom Stockholmsregionen som vill satsa pĂĽ egenproducerad el frĂĽn solen. – Vi har tagit fram en helhetslĂśsning där vi utgĂĽr frĂĽn kundens behov och den aktuella fastighetens fĂśrutsättningar. Som ett fĂśrsta steg genomfĂśr vi en fĂśrstudie, och resultatet av fĂśrstudien kan bli att vi fĂśreslĂĽr en lĂśsning som integreras i fastigheten. Integrationen kan vara i fasaden, taket, balkongen, eller helt enkelt som en standardlĂśsning. Allt ut ifrĂĽn vad som är optimalt och ekonomiskt fĂśrdelaktigt fĂśr kunden, säger Per Harsem, affärsutvecklare pĂĽ Fortum. SOLENERGI Som nästa generations energibolag vill Fortum gĂĽ i bräschen fĂśr utvecklingen av fĂśrnyelsebara energilĂśsningar. Visionen är att all energi framtiden ska vara baserad pĂĽ solen, antingen direkt, eller indirekt via vattenkraft, vĂĽgkraft, vindkraft, biomassa eller jordvärme. Man har därfĂśr en VlUVNLOG DYGHOQLQJ 1HZ %XVLQHVV VRP WLOOK|U divisionen ESD (Electric solution and distribution) vars uppdrag är att arbeta med affärsutveckling och att ta fram nya produkter och tjänster fĂśr att bland annat mĂśta framtidens miljĂś- och energikrav. Solcellsmodeller anpassade fĂśr fĂśretag inom fastighets och byggbranschen samt industri, är en produkt som lanseras just nu och som skulle kunna ge kunden fĂśrtjänster genom att själv kunna producera el.

– VĂĽr ambition är att gĂśra det sĂĽ enkelt som det bara gĂĽr genom att hjälpa bland annat industriella fastighetsägare, fastighetsbolag och byggbolag att fĂĽ tillgĂĽng solcellsmoduler fĂśr att själva kunna producera el, säger Per Harsem. Ă–KA DRIFTNETTOT Fastighetsägarna ges här en mĂśjlighet till att Ăśka driftsnettot, vilket i sin tur Ăśkar fastighetsvärdet. Särskilt intressant är det fĂśr fastighetsbolag och LQGXVWULHU PHG VWDUN PLOM|SURĂ€O ² 'HW Ă€QQV HQ KHO GHO YlUGHQ L GHWWD %ODQG DQQDW ELGUDU PDQ PHG DWW PLQVND NROGLR[LGXWVOlSSHQ samtidigt som man inte blir sĂĽ beroende av elpriset. FĂśr fastighetsbolagen sĂĽ tror vi pĂĽ samma sätt att det ger marknadsmässiga fĂśrdelar, säger Per Harsem och tar satsningarna pĂĽ HĂĽllbart VDPKlOOH VRP H[HPSHO En stor fĂśrmĂĽn i Sverige är att staten via Energimyndigheten subventionerar investeringar av solceller med 35 procent av investeringskostnaden. Taket är 1,2 miljoner kr per projekt eller DQOlJJQLQJ %LGUDJHW JlOOHU EnGH I|U SULYDWSHUVRner som fĂśretag. FĂ„RDIGPAKETERADE PANELER – Nu är vi inne i steg tvĂĽ. Vi startade projektet vĂĽren 2012 med att erbjuda färdigpaketerade solcellspaneler till villaägare. Detta mottogs enormt bra, och nu satsar vi pĂĽ att gĂśra samma resa mot fĂśretagen, fĂśrklarar Per Harsem.

Per Harsem, affärsutvecklare pü Fortum, arbetar fÜr fortsatt utveckling av fÜrnyelsebara energilÜsningar där all energi i framtiden ska vara baserad pü solen.

Trenden i samhället är att vi gür mot hüllbar utveckling där energieffektivisering och solceller är en del av utvecklingen. Frün Fortums sida handlar det mycket om att vara med att driva denna utveckling som nästa generations energibolag. INVESTERING Ser man till marknadsutvecklingen pü solceller de senast üren sü har marknadspriserna gütt ner mycket och nu bÜrjar üterbetalningstiden pü investeringen bli väldigt intressant, säger Per Harsem och informerar om att energiminister $QQD .DULQ +DWW XQGHUV|NHU P|MOLJKHWHUQD WLOO att infÜra nettodebitering i Sverige fÜr solceller och fÜr de som säljer sitt Üverskotts el pü samma sätt som i Danmark. Sedan den 17 januari erbjuder Fortum solkraftslÜsningar fÜr fÜretag i Stockholmsregionen, www.fortum.se/solkraft.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

31

Rexel är en global ledare inom distribution av elartiklar och tjänster och tjänar i huvudsak tre slutmarknader; den kommersiella, industriella samt bostäder. Koncernen har verksamhet i 37 länder. För mer information om Rexel i världen, besök www.rexel.com.

VI KAN SOLENERGI VI HAR KUNSKAPEN, PRODUKTERNA OCH SAMARBETE MED PROFESSIONELLA INSTALLATÖRER Vi ordnar allt till färdig installation. Kontakta oss idag, så berättar vi mer. solenergi@rexel.se eller 08-556 213 36 Produkter inom solenergi finns i lager och kan beställas via våra säljkanaler Selga och Storel från och med den 1 mars.

PAPPER OCH MASSA

Ett av silotaken ska lyftas pĂĽ plats.

Mycket positivt fĂśr Skoghalls nya renseri AV KJELL-ARNE LARSSON Nya vedlinjen hos Stora Enso Skoghall är i full drift sedan ett par mĂĽnader. Man kan Ăśka andelen egenproducerad flis och dessutom sannolikt Ăśka vedutbytet nĂĽgot pĂĽ inkĂśpt massaved. Anläggningen lägger grunden fĂśr vidareutveckling av bruket. Investeringsprojektet kostar 850 miljoner kronor och kallas Wood 2012. Skoghalls bruk tillverkar vätskekartong och &.% NDUWRQJ 8QGHU WLOOYHUNDGHV ton kartong pĂĽ brukets tvĂĽ kartongmaskiner. Man använder bĂĽde sulfatmassa (gran och tall) RFK &703 JUDQ )|UXWRP HJHQSURGXFHUDG massa kĂśps bjĂśrk- och eukalyptusmassa. Till den egenprodu-cerade massan gĂĽr det ĂĽt cirka 2 miljoner kbm fub per ĂĽr i form av rundved och VnJYHUNVĂ LV Den gamla vedlinjen producerade cirka 65 % av Ă LVEHKRYHW %UXNHW SODQHUDGH DWW PHG HQ Q\ OLQMH Ăśka andelen till drygt 80 %. Med stĂśrre egenproGXNWLRQ |NDU P|MOLJKHWHQ DWW VlNUD Ă LVNYDOLWpQ vilket är gynnsamt fĂśr kokeriet. Ă…LDERSSKĂ„L Gamla renseriet hade till viss del utrustning frĂĽn 1971. Tillgängligheten var ganska hĂśg, men en reinvestering var motiverad av en rad skäl. Man bestämde att bygga helt nytt. Med modern utrustning kunde tillgängligheten säkras och arbetsmiljĂśn fĂśrbättras avsevärt.

'HW IDQQV LQWH OlPSOLJ PDUN\WD Sn EHĂ€QWOLJW bruksomrĂĽde. DärfĂśr placerades nya renseriet pĂĽ VidĂśn pĂĽ andra sidan Anholmsviken. Stora Enso kĂśpte mark av Akzo Nobel. Den gav plats fĂśr vägar och järnvägar, vedupplag, vedhantering, renseri och mellanlager. Det behĂśvdes ocksĂĽ en 750 meter lĂĽng bandgĂĽng fĂśr att WUDQVSRUWHUD Ă LV RFK EDUN WLOO EUXNHW VedgĂĽrden rymmer 45 000 kbm ved. Den hĂĽlls XSSGHODG L YHG I|U VXOIDWPDVVD UHVSHNWLYH &703 Personsäkerheten är mycket hĂśg pĂĽ vedgĂĽrden. Vid renseriet lägger stora truckar upp veden pĂĽ inmatningsbord. I en upptiningstransportĂśr EHJMXWV VWRFNDUQD PHG YDUPW YDWWHQ %DUNHQ mjukas upp. Grus och sten tvättas bort. Längden pĂĽ inmatningsbord och upptiningstransportĂśr är 59 meter och transporttiden fram till barkningstrumman är cirka 20 minuter. SVĂ„NGBAR TRANSPORTĂ–R Stockarna tummelbarkas i en barktrumma. TvĂĽ motordrifter roterar trumman som vilar

– Barkningen startar direkt och upptiningen ger ocksĂĽ jämnare drift av trumman, berättar Eva Reiner, projektledare fĂśr Wood 2012.

Sn HQ YDWWHQĂ€OP 6WRFNDUQDV WLOOnWQD OlQJG lU 2.5 – 5.7 meter. Efter trumman transporteras stockarna pĂĽ en kedjetransportĂśr och vidare till en rullbana. Där sprayas stockarna med färskYDWWHQ 0HOODQ UXOODUQD Ă€QQV YDWWHQI\OOGD stenfällor. Sten tillsammans med barkrester fĂĽngas upp. (IWHU UXOOEDQDQ Ă€QQV HQ VYlQJEDU WUDQVSRUW|U som matar stockarna till den ena av tvĂĽ alterneUDQGH KXJJDU HQ I|U VXOIDWPDVVDĂ LV RFK HQ I|U &703 Ă LV +XJJDUQD lU KRULVRQWDOPDWDGH WLOO skillnad frĂĽn det gamla renseriets stuphuggar. 6XOIDWĂ LV KXJJV WLOO PP OlQJG &703 Ă LV till 23 mm. )|U PHOODQODJULQJ DY Ă LVHQ Ă€QQV WUH VLORV Sn vardera 25 000 kbm. Det motsvarar ungefär fyra G\JQV GULIW (IWHU PHOODQODJULQJ JnU Ă LVHQ L bandgĂĽng 750 meter Ăśver till nya sĂĽllhuset pĂĽ bruksomrĂĽdet. I skivsĂĽll sĂĽllas spĂĽn och SLQQĂ LV ERUW

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

33

PAPPER OCH MASSA

8SSWLQLQJVVWHJHW I|UH KXJJ lU HWW EUD NRQFHSW som inte fanns i gamla renseriet. När stockarna nür barktrumman har de en temperatur pü minst 15 grader pü ytan som gÜr att barken släpper lättare. ² %DUNQLQJHQ VWDUWDU GLUHNW RFK XSSWLQLQJHQ ger ocksü jämnare drift av trumman, berättar Eva Reiner. Energin till varmvattnet i upptiningen tas frün brukets sekundärvärmesystem. 2PVWlQGLJKHWHQ DWW GHW JnU nW YlUPHHQHUJL PnVWH vägas mot fÜrdelen att barken efter barkpress für hÜgre torrhalt. Dess energivärde är süledes bättre när den eldas i brukets fastbränslepannor. Allt südant har betydelse när energianvändningen pü bruket optimeras.

Barktrumman fĂśre montering.

gYHUVWRU |YHUWMRFN Ă LV PDWDV WLOO HQ Ă LVNRQGLWLRQHUDUH VRP WDU QHU VWRUOHNHQ 6SnQ SLQQĂ LV RFK IRUWIDUDQGH |YHUVWRU Ă LV DQYlQGV L EUXNHWV fastbränslepannor. UPPSTART Nya sĂĽllhuset togs i drift 5 november 2012 och 8 november kunde renseriet startas. Tre dygn seQDUH PDWDGHV GHQ I|UVWD Ă LVHQ XW IUnQ VLOR (IWHU en period av provdrift tog beställaren Ăśver hela anläggningen och under vĂĽren gĂśrs garantiprov. – Vi är fortfarande i en uppstartsfas och hittills ser det lovande ut, säger Eva Reiner, projektledare fĂśr Wood 2012.

I bandgĂĽngen gĂĽr flis och bark till bruket.

34

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Efter barkningstrumman gĂĽr stockarna pĂĽ en rullbana där sten och barkrester avskiljs. Sten och bark separeras sedan och även denna bark tas tillvara. – De nya huggarna med horisontell matning i stället fĂśr matning i stup fungerar mycket bra med väldigt lite stĂśrningar, berättar Eva Reiner. Detta gynnar tillgängligheten och fĂśrbättrar arbetsmiljĂśn. ² 9L XWYlUGHUDU GHQ SURGXFHUDGH Ă LVHQ QlU GHW JlOOHU Ă LVELWDUQDV JHRPHWUL RFK |YULJD NYDOLWpHU och hittills ser det mycket lovande ut. Flisprov analyseras pĂĽ labb med avseende pĂĽ längd, tjocklek med mera. Hittills är det bara en parameter som mäts on-line och det är barkhalt Sn VWRFNDUQD (Q Ă LVDQDO\VDWRU NRPPHU GRFN DWW installeras inom kort.

%HWUlIIDQGH Ă LVODJULQJHQ lU HQ I|UElWWULQJ IUnQ WLGLJDUH DWW DOO Ă LV ODJUDV L VLORV -lPI|UW PHG ODJULQJ L VWDFNDU EOLU RPVlWWQLQJHQ Sn Ă LVHQ MlPQ RFK IXOOVWlQGLJ GYV LQJHQ JDPPDO Ă LV OLJJHU NYDU RFK PDQ YHW DOOWLG YLONHQ YRO\P GHW Ă€QQV L silorna. Investeringen har ocksĂĽ omfattat nytt sĂĽllhus. Nytt, jämfĂśrt med gamla sĂĽllhuset, är bland anQDW Ă LVNRQGLWLRQHUDUHQ VRP WDU KDQG RP |YHUVWRU Ă LV RFK WDU QHU GHQ WLOO UlWW PnWW ² .RQGLWLRQHUDUHQ J|U DWW XWE\WHW |NDU nĂĽgot. Dessutom kan det ge hĂśgre kapacitet och jämnare gĂĽng i kokarna. Man slipper den â€?ballastâ€? som annars orsakas av kvistnĂśtter, fĂśrklarar Eva Reiner. Vi kommer att utvärdera detta. Uppstarten gick i huvudsak bra.

YIT Sverige AB utfรถr rรถrentreprenad fรถr Stora Enso.

www.yit.se

PAPPER OCH MASSA

De prestanda som moderna renseriet och nya sållhuset har torde överhuvudtaget innebära högre utbyte, det vill säga att en större andel av YHGHQ EOLU ÁLV WLOO PDVVDSURGXNWLRQHQ MATERIALHANTERING Investeringen omfattade också nya vägar och ny vedgård med tre höglyftare– truckar som lyfter 30 ton vardera. För ved som kommer med tåg anlades nya järnvägsspår. – Leveranserna med tåg har fungerat bra. Ambitionen var att öka andelen som kommer hit på järnväg och den har redan ökat, berättar Eva Reiner. Inledningsvis uppstod en del störningar i bandtransportörer. Denna ”prövotid” präglades av mycket varierande väder under november med frysningsproblem. Transportörerna har efterhand trimmats in och långsiktigt kommer allt att fungera. Personalstyrkan i renseriet är oförändrad och om renseriet uppnår den planerade kapaciteten innebär det högre produktion per person. Vedgårdens maskiner lyfter 30 ton.

:RRG

(QWUHSUHQDGHQ XWI|UHV DY ,QGXVWUL RFK $QOlJJQLQJVJUXSSHQ L 9lUPODQG

ZZZ QFF VH

36

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

PAPPER OCH MASSA

'HQ EHUlNQDGH PD[LPDOD nUVNDSDFLWHWHQ I|U Q\D anläggningen är 1.9 miljoner kbm fub. UNDERHÅLL OCH TILLGÄNGLIGHET .QLYDUQD L KXJJDUQD E\WV HIWHU EHKRY $WW GHW ÀQQV WYn KXJJDU lU HQ I|UGHO E\WHW VNHU L GHQ som för tillfället inte körs. En gång per vecka görs ett stopp i renseriet för översyn. Det stora förebyggande underhållet görs under brukets årsstopp på hösten. För att registrera produktionsstörningar med avvikelser från nominell produktionsnivå används ”verktyget” PLA. Det loggar tidpunkt och varaktighet för störningar. Felorsaker matas in. – Vi kan bland annat få ut statistik över avvikelserna och PLA är faktiskt driftingenjörernas bästa verktyg, berättar Eva Reiner. Vad kommer sedan att hända med gamla renseriet? Det kommer att rivas och man ska snygga upp ytorna där vedgård och gamla sållhus fanns. Det blir en rymlig och användbar tomt nära infarten till bruksområdet. Vi ser med spänning fram mot vad mer bruket ”hittar på”. Eva Reiner, projektledare för Wood 2012.

ENRICHING

WOOD 2012

Ibland utvecklar vi en eko-stad i Kina, ibland en ny vedhantering för Stora Enso. I över hundra år har vi tillsammans med våra kunder skapat hållbara lösningar som skapar ett säkrare, mer miljövänligt och växande samhälle. Då var det få som lyssnade, idag är det få som pratar om något annat. Boka gärna ett möte med någon av Swecos ingenjörer miljöexperter. Tillsammans hittar vi hållbara lösningar för dig och ditt företag. Se sweco.se för de senaste nyheterna.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

37

KRAFTVERK

Nya kraftvärmeverket i TranĂĽs har passerat ytterligare en milstolpe AV KIM HALL Den hĂĽrda vintern med minus 15-20 grader fĂśrra ĂĽret fĂśrsenade gjutningsarbetet vid det nya kraftvärmeverket som byggs i TranĂĽs. Nu är huvuddelen av byggnaden pĂĽ plats och monteringen av panna och ugn är färdig. Ă„ven pannans tryckkärlskontroll är godkänd och klar. Tak och väggar pĂĽ bränslehallen finns nu, det enda som saknas där är taktäckning med isolering och papp. – Vi har passerat ytterligare en milstolpe, säger 0DWV /LQGURWK SURMHNWOHGDUH Sn .0: (QHUJL Leveranserna av de stĂśrsta komponenterna frĂĽn .0: lU L SULQFLS XWI|UGD 3URYWU\FNQLQJHQ DY pannan är utfĂśrd och det arbete som ĂĽterstĂĽr nu är bl.a. att slutfĂśra byggarbetet samt att genomfĂśra kvarvarande entreprenader fĂśr luftkanaler, processrĂśr, el, styrning, ventilation, VS, isolering samt murning av panna och ugn.

38

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

.0: KDU WYn VW|UUH HQWUHSUHQDGHU GlU GHW L GHQ ena ingĂĽr alla processbyggnader frĂĽn sju meters hĂśjd och uppĂĽt samt alla Ăśvriga installationer H[NOXVLYH WXUELQ RFK JHQHUDWRU 1&& XWI|U DOOD markarbeten samt byggnaderna upp till sju PHWHUV K|MG L HJHQ HQWUHSUHQDG VHGDQ JnU 1&& |YHU WLOO DWW EOL XQGHUHQWUHSUHQ|U nW .0:

– Vi har nu byggt alla plattformarna runt pannan och hĂĽller just nu pĂĽ med att slutfĂśra de tvĂĽ Ăśversta. Vi kommer snart att bĂśrja mura och isolera pannan och ugnen. FĂśrberedelser fĂśr detta pĂĽgĂĽr fĂśr fullt och vecka sju startar vi vĂĽr rĂśrentreprenad som skall pĂĽgĂĽ fram till midsommar, berättar Mats Lindroth.

KRAFTVERK

I dagarna kommer det ocksĂĽ in underleverantĂśrer fĂśr Ăśvrig process utrustning, rĂśkgaskondensering och rĂśkgasrening, som utfĂśrs av Radscan frĂĽn Sverige respektive Filcon frĂĽn Danmark.

Leveranserna av de stÜrsta komponenterna frün KMW är i princip utfÜrda. Foto: Jan FranzÊ

Det är i stort sett ett ĂĽr sedan arbetet startade med att bygga den nya kraftvärmeanläggningen i TranĂĽs. De gamla byggnaderna pĂĽ omrĂĽdet revs. Men man behĂśll nĂĽgra byggnader som under byggnationen fungerar som projektkontor. Dessa kommer att rivas när projektet är avslutat. PROVYTOR – Den fĂśrsta tiden gick mycket arbete ĂĽt till att riva, spränga och schakta marken. Vi hade gott samarbete med Stiga GGP som hade vattensjuk mark som fylldes med fyllmassor fĂśr att sedan kunna användas som provytor fĂśr GGP/Stigas JU|Q\WHPDVNLQHU 1&& XWI|UGH PDUNDUEHWHW fĂśr oss bĂĽda och anlade även vĂĽr gemensamma infartsväg och staketet runt omrĂĽdet, berättar $QGHUV .lFN IMlUUYlUPHFKHI Sn 7UDQnV (QHUJL – Vi producerar kondensatsvatten som Stiga kan använda som bevattningsvatten till gräsmattor fĂśr test av deras grĂśnytemaskiner. Tillsammans fĂśrbereder vi även vĂĽra grĂśna ytor som skall kunna skĂśtas med stĂśrre ĂĽkgräsklippare.

Ett samarbete vi büda vinner pü, säger $QGHUV .lFN )|UXWRP PDUNDUEHWHQ XWI|U 1&& RFNVn formning och gjutning av anläggningen. I februari/mars ska gjutningarna och huskonstruktionen vara klara. Turbinhallen är dü i stort sett färdigbyggd.

, QRYHPEHU O\IWH .0: XJQ RFK SDQQD Sn SODWV d v s en rosterpanna med effekt pü ca 25 MW. 7XUELQHQ VRP WLOOYHUNDV L ,WDOLHQ KDU HQ PD[ effekt pü ca7 MW. Pannan har genomgütt provtryck och inget läckage fÜrekom, vilket gjorde att besiktningen godkändes fÜr pannan.

Din specialist inom kraftentreprenader. – Mellanspänningsställverk frĂĽn Schneider och Tavrida – Reläskydd, ljusbĂĽgsvakter och multiinstrument frĂĽn VAMP – LĂĽgspänningsställverk frĂĽn Elsteel Č‚ ‡”–‹Ƥ‡”ƒ†‡ ‡Â?Ž‹‰– ÍĄÍ˜Í˜Í™ ‘…Š ͙͙͘͘͜

www.eet-teknik.se NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

39

KRAFTVERK

3DUDOOHOOW SnJnU GHWDOMSURMHNWHULQJHQ IUnQ .0: 1&& RFK ((7 DY E\JJ SURFHVV RFK HODUEHWH samt styr- och mekanikarbeten. Där har ocksĂĽ TranĂĽs Energi tagit hjälp av en konsultgrupp fĂśr granskning av arbetena. I projektet har TranĂĽs Energi valt att lĂĽta driftWHNQLNHUQD In YDU VLWW DQVYDUVRPUnGH %UlQVOH RFK aska, panna, turbin, layout och logistik, fjärrvärmekulvert, interna anslutningar, styr och regler, el och instrument samt yttre bränslehantering. Elkraft är ocksĂĽ ett ansvarsomrĂĽde som skall hanteras. – Tanken bakom det är att varje drifttekniker skall känna ansvar fĂśr sitt omrĂĽde och vara den som kommer att ha detta som sitt ansvarsomrĂĽde framĂśver när anläggningen kommer att bĂśrja ÂľGULIWDVÂľ RFK XQGHUKnOODV WLOOlJJHU $QGHUV .lFN

Provtryckningen av pannan är utfÜrd och det arbete som üterstür nu är bl.a. att slutfÜra byggarbetet samt att genomfÜra kvarvarande entreprenader fÜr luftkanaler, processrÜr, el, styrning, ventilation,VS, isolering samt murning av panna och ugn. Foto: Jan FranzÊ

Tranüs Energi räknar med att under hÜsten 2013 kunna leverera värme och el. Foto: Jan FranzÊ

40

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

GJUTNINGSARBETEN AVSLUTADE 1X lU GH à HVWD JMXWQLQJVDUEHWHQD lU VOXWI|UGD och rÜr- och elinstallationer ska komma igüng. 8QGHU YHFND VMX NRPPHU LQVWDOODWLRQVDUEHWHQD igüng och Tranüs Energi räknar med att under hÜsten 2013 ska de kunna leverera värme och el.

KRAFTVERK

– Idag har vi en turbin frĂĽn 2001 som ger ca 1,8 MW. Med den nya turbinen som ska ge ca 7 MW Ăśkar vi elproduktionen frĂĽn ca 10 till ca 40 GWh Sn nUVEDVLV VlJHU $QGHUV .lFN TranĂĽs Energi var tidiga med infĂśrande av biopanna. Den äldsta biopannan är frĂĽn 1982 och eldas med grot. RĂśkgaskondenseringen kom ett par ĂĽr senare och tog plats där den tredje oljepannan var tänkt att byggas. 2002 byggde man en biokraftvärmepanna i ett led i att Ăśka andelen bio och att även fĂĽ elproduktion. SLIPPA OLJA – Vi använder inte mycket olja idag och ambitionen är att slippa använda olja helt i framtiden. 'HWWD OLJJHU L ERODJHWV PLOM|SURĂ€O PHG |NDG lokal och fĂśrnyelsebar el- och värmeproduktion, WLOOlJJHU $QGHUV .lFN Sedan 2011 är TranĂĽs Energis el- och värmeproGXNWLRQ PlUNW PHG %UD 0LOM|YDO RFK GHW NRPPHU den att fortsätta vara även med det nya verket i drift. DĂĽ kommer man även att gĂĽ Ăśver till 100 procent fĂśrnybart bränsle.

Man har nu byggt alla plattformarna runt pannan och hĂĽller just nu pĂĽ med att slutfĂśra de tvĂĽ Ăśversta. Foto: Jan FranzĂŠ

Box 115 • 374 22 Karlshamn • Tel 0454-142 40

EL & VVS TEKNIK AB är ett konsultfÜretag med verksamhet inom installations-, kraft-, energi- och miljÜsektorn. FÜrutom byggadministrativa arbetsuppgifter samordnar vi projekt och installationer samt utfÜr kontroll och besiktningar. I samarbete med vüra kunder utvecklar vi kostnadseffektiva och uthülliga lÜsningar. Vi har ett nätverk med specialister som samarbetspartners.

KVV TRANĂ…S Din partner hela vägen: Ĺś FĂśrfrĂĽgningshandlingar Ĺś Projektplan - Projektstyrning Ĺś MiljĂś- och Kvalitetssäkring Ĺś Upphandlingar – Kontrakt Ĺś Projektcontroller Ĺś Entreprenadbesiktning

Ĺ°

FÜretaget med samlad kompetens som ger kunden ett omfattande tjänsteutbud

Ĺ°

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

41

KRAFTVĂ„RME

Vetlandas nya kraftvärmeverksanläggning trimmas in

Anledningen till att Vetab bygger en ny kraftvärmeanläggning är att fjärrvärmeverksamheten i Vetlanda är frün 1980-talet.

AV KIM HALL Byggnationen av nya kraftvärmeanläggningen i Vetlanda lider mot sitt slut. Ett byggprojekt som pĂĽbĂśrjades i november 2008 dĂĽ närboende fick komma med synpunkter. Med 316 miljoner kr i total projektbudget skall nu Vetlandaborna fĂĽ el och värme frĂĽn en bioeldad kraftvärmeanläggning som gĂĽr pĂĽ skogsbränsle och RT-flis. – Vi satte igĂĽng projektet i november 2008 med att i samrĂĽd med vĂĽra grannar, närboende och andra som kunde tänka sig ha synpunkter ta fram de fĂśrsta planerna. 2009 gjorde vi en fĂśrstudie RFK L PDUV Ă€FN YL PLOM|WLOOVWnQG YLONHW YDU en viktig milstolpe fĂśr oss. Därefter kunde vi kĂśra igĂĽng upphandlingar parallellt med miljĂśtillstĂĽnd och detaljplanen, fĂśrklarar Peter Nilsson, VA och fjärrvärmechef pĂĽ Vetab. 8SSKDQGOLQJVDUEHWHW JLFN JDQVND IRUW PHQ 9HWDE Ă€FN YlQWD LQ PLOM|WLOOVWnQGHW LQQDQ GH kunde sätta igĂĽng.

42

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Man valde dock att fĂśrbereda fĂśr markentreprenaden Svevia med bland annat att dra ledningar och färdigställa ytan en meter under betongplattan som skulle gjutas. , PDUNHQ IDQQV RUJDQLVNW PDWHULDO VRP Ă€FN JUlvas ur innan gjutningsarbetet kunde pĂĽbĂśrjas. FĂ–RBRĂ„NNINGSPROCESS .0: (QHUJL Ă€FN VHGDQ WRWDOHQWUHSUHQDGHQ fĂśr hela fĂśrbränningsprocessen med turbin och U|NJDV VDPW KXVE\JJQDWLRQ 'HW Ă€QVND %0+ 7HFKQRORJ\ Ă€FN VHGDQ HQWUHSUHQDGHQ WLOO EUlQVOHhanteringsutrustningen. – Samordningen mellan bygg och process var ganska omfattande. DärfĂśr var vi glada Ăśver att det lades hos totalentreprenaden, tillägger Peter Nilsson. Anledningen till att Vetab bygger en ny kraftvärmeanläggning är att fjärrvärmeverksamheten i Vetlanda är frĂĽn 1980-talet, och fram till 2007 har gamla Vetlanda Energi kĂśpt in färdig värme lokalt. Samma ĂĽr kĂśpte man produktionsanläggningen av Vattenfall, som redan dĂĽ var gammal. – Vi har tvĂĽ biopannor i huvudproduktionsanläggningen som byggdes 1967 och 1984. I och med vi byggde ut fjärrvärmenätet Ăśkade ocksĂĽ intresset hos kunderna. Det resulterade i PD[I|UEUXNQLQJ YLONHW L VLQ WXU OHGGH WLOO P\FNHW oljefĂśrbrukning.

Det slog hĂĽrt mot vĂĽr ekonomi, berättarPeter Nilsson. ERSĂ„TTA GAMMAL ANLĂ„GGNING Dels behĂśvde de gamla anläggningarna ersättas, dels behĂśvde Vetab komma ifrĂĽn oljebehovet. Med en projektbudget pĂĽ 316 miljoner kr, inklusive panna, processpanna, ledningar och nytt personalkontor, sattes spaden i marken i augusti 2011 och sedan dess har byggnadsarbetet varit igĂĽng. TotalentreprenĂśr fĂśr pannhusbyggnaden KDU .0: (QHUJL YDULW – Vi har varit med frĂĽn fĂśrsta spadtaget. Det har varit ett pressat tidschema med mĂĽnga bitar som skall falla pĂĽ plats processmässigt. FĂśrsta ĂĽret hĂśll vi pĂĽ med projektering dĂĽ vi preciserade RFK VSHFLĂ€FHUDGH DOOD GHWDOMHU 6HGDQ SnE|UMDGH YL byggnationen av pannhuset hĂśsten 2011. Vi har haft ett samordningsansvar där vi koordinerade arbetet pĂĽ plats. En gĂĽng i veckan träffades vi pĂĽ samordningsmĂśten där vi gick igenom allt som hänt och eventuella hinder fĂśr att sedan gĂĽ vidare, fĂśrklarar Hans Ă–stlundh, projektledare pĂĽ .0: (QHUJL INSTALLATIONSARBETEN Den gjutna plattan till pannhallen kom pĂĽ plats samtidigt som ugnen monterades. Sedan dess har installationsarbetet och byggnadsarbetet lĂśpt pĂĽ parallellt.

KRAFTVĂ„RME

I Vetabs nya anläggning kommer büde skogsbränsle och RT-flis att användas som bränsle. Produktionsvolymen planeras till 27 GWh el och 106 GWh värme.Vetab har fortfarande kvar de gamla pannorna som reserv.

8SS WLOO SHUVRQHU DUEHWDGH LQQH L SDQQKXVHW och det blev en väldigt intensiv hĂśst fĂśr bĂĽde 9HWDE RFK .0: (QHUJL – Eftersom det är trĂĽngt och alla mĂĽste jobba tillsammans även om varje entreprenĂśr har sin uppgift att fylla, har vi varit noga med att diskutera eventuella kollisioner och turordning sĂĽ att alla har en samsyn sĂĽ att det inte skapar irritation pĂĽ byggarbetsplatsen, tillägger Hans Ă–stlundh.

² 'HW lU HQ NRPSOH[ SURFHVVLQGXVWUL RFK GHW gäller att hĂĽlla grejorna i trim. Vi har eldat upp till 2 000 kubikmeter olja per ĂĽr. Nu räknar vi med bara nĂĽgra fĂĽ kubikmeter olja, säger Peter Nilsson och tillägger att investeringen inte ska driva upp fjärrvärmepriset. NĂĽgot de fĂśrsĂśker fĂśrmedla till sina kunder. Ă… andra sidan fĂśrbättras konkurrenssituationen i och med elproduktionen fĂśr Vetab.

FĂśrbränningsprocessen startades i december 2012 och just nu pĂĽgĂĽr intrimningsprocessen och man hĂĽller pĂĽ med fĂśrberedelser fĂśr prestandaprov och provdrift. – Vi producerar värme och el i anläggningen, vilket har varit tacksamt med tanke pĂĽ vintern som varit, säger Peter Nilsson. Produktionsvolymen planeras till 27 GWh el och 106 GWh värme. Vetab har fortfarande kvar de gamla pannorna som reserv. Dessa är avstängda stĂśrre delen av ĂĽret och används endast när det är under noll grader eller när det är revision pĂĽ pannan sommartid.

Vetab Fjärrvärme har fyra olika produkter; Fjärrvärme som är stĂśrst, el, hetvatten (120 gradigt vatten som levereras till industrin), och ĂĽnga som levereras till tändsticksfabriken som ligger intill. – Det var ett av skälen till att etableringen blev pĂĽ den platsen det blev. Nu räknar vi med att bli klara med fĂśrberedelserna, prestandaproven och provdriften. VĂĽren 2013 sker slutbesiktningen och sedan tar vi Ăśver anläggningen, säger Peter Nilsson.

Upp till 130 personer arbetade inne i pannhuset och det blev en väldigt intensiv hÜst fÜr büde Vetab och KMW Energi Den gjutna plattan till pannhallen kom pü plats samtidigt som ugnen monterades. Sedan dess har installationsarbetet och byggnadsarbetet lÜpt pü parallellt. Foto:Vetab

I den nya anläggningen kommer bĂĽde skogsEUlQVOH RFK 57 Ă LV DWW DQYlQGDV VRP EUlQVOH 9HWDE VDWVDU P\FNHW Sn Ă H[LEHO EUlQVOHVSHFLĂ€NDtion, vilket tillstĂĽndet medger. RĂśkgasreningen är anpassad fĂśr avfallsfĂśrbränning. – Nu är anläggningen i drift och vi trimmar in den pĂĽ ganska lĂĽg last. I slutfasen utfĂśr vi installationsarbeten pĂĽ de smĂĽ detaljerna som lQQX LQWH lU Sn SODWV 'HWWD lU GHW PHVW NRPSOH[D projektet jag varit med om eftersom det är sĂĽ PnQJD LQWUHVVHQWHU LQEODQGDGH Ă HU lQ QRUPDOW och tidplanen har varit väldigt pressad. Men det är en utmaning som ger utveckling, summerar +DQV gVWOXQGK Sn .0: (QHUJL

Vi levererade dumpkondensor, ünggenerator och hetvattenvärmare 023-70 50 90

mail@gbtank.se

www.gbtank.se

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

43

VATTENRENING

Nordens STĂ–RSTA ultrafilte ranläggning $9 0$5,( /28,6( $$5g(

FÜr att skydda dricksvattenkonsumenterna hälsa är det viktigt att minimera risken fÜr vattenburen smitta. FÜr att säkerställa ett hälsosamt vatten till GÜteborgarna satsar GÜteborgs stad 700 miljoner pü en ultrafilteranläggning. Dessutom sker en kapacitetsutbyggnad av vattenverket i Lackarebäck med fÜrsta etappen klar 2014.

GĂśta älv är huvudvattentäkt fĂśr det vatten som efter beredning i vattenverken blir GĂśteborgarnas dricksvatten. – Investeringen är en del i satsningen pĂĽ ett säkert och gott vatten, säger Helena Almqvist, SURMHNWOHGDUH Sn *|WHERUJV 6WDG .UHWVORSS RFK vatten. Den nya anläggningen kommer att utgĂśra en ytterligare en barriär mot mikroorganismer som virus, parasiter och bakterier. TIDIGA ANALYSER – Det har gjorts omfattande riskanalyser om GĂśteborgs vattenfĂśrsĂśrjning sedan slutet pĂĽ 1980-talet och som har ringat in riskerna fĂśr leveransbrott och vattenburna sjukdomar. Det Ă€QQV ROLND PHWRGHU DWW WLOOJn 89 OMXV G|GDU PLNURRUJDQLVPHU RFK XOWUDĂ€OWHU WDU ERUW RUJDQLVPHUQD 9L NRP IUDP WLOO DWW GHW YDU XOWUDĂ€OWHU VRP passade bäst fĂśr GĂśteborg.

GĂśteborg har ytterligare ett vattenverk, Alelyckans vattenverk. Här har en utbyggnad av kapaciteten till 170 000 kubikmeter per dygn just IlUGLJVWlOOWV RFK 89 OMXV NRPPHU L YlQWDQ Sn XOWUDĂ€OWHU lYHQ KlU DWW YDUD HQ \WWHUOLJDUH PLNrobiologisk barriär. Produktionskapaciteten pĂĽ Lackarebäcks vattenverk utĂśkas med 40 procent till 186 kubikmeter per dygn. Detta innebär att respektive vattenverk, vid en medelfĂśrbrukning, pĂĽ egen hand kan fĂśrsĂśrja hela GĂśteborg med dricksvatten. POSITIVT KOMMUNBESLUT – GĂśteborgspolitikerna tog detta beslut innan de uppmärksammade cryptosporidiumutbrotten som vi har haft i Sverige skedde. ² %HVOXWHW lU WLOO VWRU GHO HQ DQSDVVQLQJ WLOO IUDPtida klimatfĂśrändringar, säger Helena Almqvist.

Flygfoto Üver vattenverket Lackarebäck.

44

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

'H LQQHElU |NDGH UHJQPlQJGHU RFK PHU H[WUHPW väder och dĂĽ kan de mikrobiologiska fĂśroreningarna i rĂĽvattnet Ăśka. 8QGHU nUHQ KDU UnYDWWQHW EOLYLW DOOW ElWWUH XWRP när det gäller mikroorganismer som tyder pĂĽ att GHW NDQ Ă€QQDV VPLWWlPQHQ 'HW Ă€QQV PlWVWDWLRQHU XWPHG lOYHQ PHG kontinuerlig mätning av vattenkvaliteten. Vid avvikande mätvärden och andra indikationer pĂĽ att rĂĽvattnet inte är bra kan intaget frĂĽn GĂśta älv stängas och bĂĽda vattenverken fĂśrsĂśrjas frĂĽn DelsjĂśarna. 'HQ Q\D XOWUDĂ€OWHUDQOlJJQLQJHQ lU IULVWnHQGH frĂĽn den Ăśvriga reningsprocessen och innebär en oberoende ytterligare barriär mot mikroorganismer. Den nuvarande konventionella reningen blir dĂĽ en fĂśrbehandling. SĂ… FUNGERAR ANLĂ„GGNINGEN Projektet är uppdelat i tvĂĽ etapper. DärutĂśver en pilotanläggning som installerades 2010. ,QWHUQDWLRQHOOW Ă€QQV GHQQD W\S DY DQOlJJQLQJDU L (XURSD RFK L 86$ 'HQ L *|WHERUJ NRPPHU DWW vara en av de 20 stĂśrsta. Anläggningen bygger pĂĽ en membranteknik med 10 600 sugrĂśr i 2 200 moduler. Vattnet skickas under tryck och pressas ut genom väggarna. Smutsen som fastnar i membranen backspolas en gĂĽng per timme i mellan 30 och 40 sekunder I membranen sker en gradvis igensättning. DärfĂśr stannas delar av processen en gĂĽng per dygn och rengĂśring kan ske med natriumhypoklorit, lut och/eller svavelsyra. LĂśsningen trycks in i membranmodulerna och fĂĽr verka i nĂĽgra minuter fĂśr att därefter tĂśmmas och backspolas med vatten och sedan sättas igĂĽng igen.

Vi levererar morgondagens optimala lösningar för rent vatten och biogas redan idag!

Purac har utfört över 4 000 entreprenader för vattenrening och biogasframställning i över 70 länder. Som totalentreprenör besitter vi kompetensen att vara med hela vägen från projektering till genomförandet och efterföljande driftsoptimering och support. Vår långa erfarenhet i branschen kombinerat med ett nära samarbete med uppdragsgivaren ger oss en djup förståelse för varje projekts unika behov och ser till att lösningen alltid blir den optimala. .

www.purac.se

PURAC Box 1146, 221 05 Lund Tel: 046 -19 19 00, Fax: 046 -19 19 19 e-mail: info@purac.se NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

45

Membranmodulerna beräknas ha en livslängd pĂĽ cirka 10 ĂĽr. PURAC FICK TEKNISKA UPPDRAGET 8QGHU XSSKDQGODGHV XOWUDĂ€OWHUOHYHransen som en totalentreprenad, vilken tilldelades 3XUDF $% – Vi angav kraven pĂĽ vad vi ville uppnĂĽ med anläggningen, en funktionsbeskrivning. Vi begärde ocksĂĽ att det var det svenska sprĂĽket VRP VNXOOH JlOOD 9L Ă€FN LQ I\UD DQEXG VlJHU Helena Almqvist. Purac vann entreprenaden med det holländska fĂśretaget Pentair X-Flow som underleverantĂśr. 8QGHU XSSKDQGODGHV DOOD XWI|UDQGH HQWUHprenader. Den nya byggnaden är en generalentreprenad där bygg, el, VVS, mark och yttre VA ingĂĽr.

Purac vann entreprenaden med det holländska fÜretaget Pentair X-Flow som underleverantÜr.

Helena Almqvist, projektledare pĂĽ GĂśteborgs Stad.

46

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

GRADVIS Ă–KAD KAPACITET – Vi har deltagit i en ovanlig upphandling. Tekniken valdes fĂśrst, fĂśr att därefter anpassas tillsammans med byggnaden, berättar Ingemar +HLGIRUV Sn 3XUDF $% RFK OHYHUDQW|U DY XOWUDĂ€Oteranläggningen. Vi kĂśper membranen frĂĽn det holländska fĂśretaget och gĂśr själva installationerna av maskin el samt styr & regler. – FĂśr ett par ĂĽr sedan installerade vi en pilotanläggning fĂśr att alla skulle lära om tekniken, kunna gĂĽ vidare och se att tekniken hĂĽller det som vi utlovade. – FrĂĽn bĂśrjan ville beställaren dela upp projektet i tre olika etapper fĂśr att kunna utvärdera hur projektet fungerade.

DĂĽ pilotanläggningen fungerade sĂĽ pass bra slog man ihop de tvĂĽ fĂśrsta etapperna till en, som innebär tillbyggnad nord och kommer att stĂĽ färdig 2014. Nästa etapp är syd. Purac har option pĂĽ denna och den beräknas stĂĽ klar under 2016. – Vi har garanterat en virusavskiljning pĂĽ 4 log. Det innebär en reduktionsgrad av virus pĂĽ 99,99 procent. Dessutom 6 log fĂśr parasiter och bakterier, som innebär en avskiljningsgrad pĂĽ 99,9999 procent. SAMHĂ„LLET Ă„R EN VINNARE – När vi presenterade projektet fĂśr kommunstyrelsen i GĂśteborg ville de gärna ha en samhällsekonomisk analys, berättar Helena Almqvist. Det visade sig att nyttan blir mer än dubbelt sĂĽ hĂśg som kostnaden. – Vi räknade pĂĽ ett utbrott ĂĽr 2038, dĂĽ skulle cirka 264 000 sjukdomsfall inträffa, vilket skulle leda till sju sjukdagar, och 2,5 dagars bortfall frĂĽn arbetet samt 0,5 vĂĽrddagar. Detta skulle sammantaget innebära totala kostnader per sjukdomsfall i genomsnitt med 12 950 kronor, vilket innebär cirka 1 400 000 vĂĽrddagar och 290 000 dagar bortfall i arbetet. – Vi känner att vi är pĂĽ rätt väg och vi vet att LQYHVWHULQJHQ L XOWUDĂ€OWHUDQOlJJQLQJHQ L /DFNDUHbäck är ett prioriterat projekt fĂśr GĂśteborg, säger Helena Almqvist. GĂśteborgs stad satsar 700 miljoner pĂĽ en ultrafilteranläggning. Foto: Anne Lundgren

VATTENKRAFT

Spontvägg i sjĂśn hindrar is frĂĽn att fastna i Akkats isgrindar AV KIM HALL Det var tänkt att Akkats G2 skulle kĂśras igĂĽng under vĂĽren 2012, men vattenvirvlar har sugit in is mot vattenvägarnas isgrindar och bildat isproppar. FĂśrhĂĽllandet mellan hĂĽlet i botten av sjĂśn och djupet har gjort att det bildades vattenstrĂśmningar som inte var Ăśnskvärda. När istäcket brutits upp har isen fastnat i grindarna i vattenintaget. – Nu har vi kunnat motverka strĂśmningsproblematiken med hjälp av en undervattenvägg, vilket gĂśr att vattnet är lugnare och vi slipper virvlar. ,VWlOOHW InU YL QX Ă€Q RFK MlPQ VWU|P LQ L YDWtenvägen, precis som vi vill ha det, säger Rickard Strand, projektledare pĂĽ Vattenfall. Ă„ven om det bara är viss tid pĂĽ ĂĽret som islossningen äger rum sĂĽ vĂĽllar det ganska stora problem fĂśr vattenkraftstationerna i Sverige. Den mest gynnsamma situationen är när vattenstrĂśmmarna är jämna under hela ĂĽret. STRĂ–MNINGAR – Vi byggde upp en modell av Akkats, sjĂśn och dammen i skala 1:30 fĂśr att simulera olika strĂśmningar och strĂśmningssituationer. PĂĽ sĂĽ sätt kunde vi se vilken lĂśsning vi skulle arbeta med fĂśr att fĂśrhindra isproppar i vattenvägarna, fĂśrklarar Rickard Strand. ModellfĂśrsĂśken pĂĽgick en längre tid tills vi kom fram till att en vägg under vattnet skulle bromsa upp vattenstrĂśmningarna och fĂśrhindra virvelbildning. Den stora vattenmassan som kommer mot intaget frĂĽn huvudfĂĽran i älven roterar när den kommer fram till dammen. Rotationen har fĂśrstärkts vid intaget och skapat virvlar och ogynnsamma vattenstrĂśmningar. Genom att Peab nu har byggt en vägg bestĂĽende av stĂĽlspont som sitter fast ordentligt med stĂĽlrĂśr som är borrade i sjĂśbottnen, bromsar det upp vattnet och stĂśr ut strĂśmningen sĂĽ att det EOLU OXJQW RFK Ă€QW YDWWHQ VRP VXJV QHU L KnOHW – Vi har kĂśrt maskinen nu och det ser positivt ut. Men vi har inte testat klart ännu, säger Rickard Strand. BROMSEFFEKT Väggen som är 24 meter lĂĽng och 6-7 meter hĂśg är uppdelad i partier fĂśr att ge bromsningseffekt mot strĂśmmen. Men att bygga upp väggar i vattendrag kräver viss teknik och erfarenhet. ² 1lU YL Ă€FN EHVNHG RP DWW HQ YlJJ VNXOOH E\Jgas diskuterade vi olika lĂśsningar under modellfĂśrsĂśken fĂśr att i november och december 2012 XWI|UD DUEHWHW Sn SODWV 8QGHU VMlOYD E\JJDQGHW DY spontväggen anlitade vi ett dykarlag som tog reda pĂĽ hur det sĂĽg ut nere pĂĽ sjĂśbottnen, berättar -RQDV +DDSDQLHPL SURMHNWFKHI Sn 3HDE

Akkats nya aggregat i G2 für inte komma till skada under rivningsarbetet i G1. DärfÜr utfÜrs sprängningarna skonsamt med hjälp av en vibrationsmätare. När rivningsarbetet är klart drar byggjobbet igüng nügon güng under 2014.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

47

VATTENKRAFT

Med dykare frĂĽn Dykab, Peabs grundläggningsfĂśretag, Peabs eget folk och HQ VPLGHVĂ€UPD O\FNDGHV PDQ E\JJD GHQQD XQGHUYDWWHQYlJJ 6WDWLRQHQ VWlQJdes av och vattnet var stilla under arbetet. Detta fĂśr att fĂśrhindra arbetsmiljĂśrisker fĂśr bĂĽde dykare och byggare. – Vi hade en prĂĽm som stod ute i sjĂśn och vi hade pumpar som rĂśrde om i vattnet fĂśr att fĂśrhindra isbildning i det kalla vädret. Dessutom hade vi en PLQGUH EnW VRP N|UGH UXQW I|U DWW U|UD RP L YDWWQHW I|UNODUDU -RQDV +DDSDniemi. FASTBORRADE I SJĂ–BOTTNEN Väggen stĂĽr lite vid sidan om hĂĽlet och är färst med 300 mm tjocka stĂĽlrĂśr VRP lU IDVWERUUDGH L EHUJHW L VM|ERWWHQ , VWnOU|UHQ Ă€QQV VWnOEDON VRP J|WV L med betong.

Med dykare frün Dykab, Peabs grundläggningsfÜretag, Peabs eget folk och en smidesfirma lyckades bygga en 24 meter lüng och 6-7 meter hÜg undervattenvägg, uppdelad i partier fÜr att ge bromsningseffekt mot strÜmmen. Stationen stängdes av och vattnet var stilla under arbetet. Foto: Peab

48

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

AvstĂĽnden mellan pelarna som hĂĽller väggen pĂĽ plats varierar. Man byggde även en stĂśdmur i olika sektioner. – Det var kallt. Man kunde inte vara i vattnet fĂśr länge. Som kallas var YDWWQHW PLQXV JUDGHU EHUlWWDU -RQDV +DDSDQLHPL Nu testas det nya aggregatet som VG Power har tillverkat. Det gamla aggregatet pĂĽ 150 MW byggdes som en-aggregats station, vilket var ganska vanligt pĂĽ 1970-talet dĂĽ man räknade med att en sĂĽdan investering var mer NRVWQDGVHIIHNWLY lQ DWW E\JJD Ă HU DJJUHJDW 0HQ VHGDQ KDU GHW YLVDW VLJ L mĂĽnga fall att driftstoppen blir mycket dyra när hela stationen stĂĽr still och LGDJ Ă€QQHU PDQ GlUI|U PHU HNRQRPL DWW GHOD SURGXNWLRQHQ Sn WYn DJJUHJDW DärfĂśr byts nu det gamla ut mot tvĂĽ mindre aggregat pĂĽ vardera 75 MW.

Din naturliga partner - inom kraftgenerering VG Power AB består för närvarande av drygt 100 medarbetare med mycket lång samlad erfarenhet av vattenkraft. Sedan starten 2002 har vi vuxit rejält och omsätter nu närmre 400 Msek.

Sedan början av 2011 har vi också etablerat oss i Kristinehamn med specialister inom turbiner. Vi har också startat VG Power Turbo AB med inriktning på service och retrofit av luftkylda turbogeneratorer.

Vi är verksamma inom upprustning och service av generatorer och turbiner samt leverans av magnetiseringsutrustningar till kunder inom hela Europa.

Vi är idag en av de största aktörerna i Norden och vi arbetar även internationellt i många projekt tillsammans med Voith Hydro.

VG Power AB Kopparlundsvägen 7 721 30 Västerås www.vgpower.com +46 21 38 25 60 A Voith Hydro Company

VATTENKRAFT

– Provdriften startade för en vecka sedan och skall gå i 14 dagar. I stort sett har allt gått bra även om det ju alltid under resans gång inträffar problem i sådana här stora projekt. Men fördelen med två mindre aggregat än ett stort är att produktionssårbarheten blir mindre och man får ökad driftsäkerhet, säger Magnus Wenna, marknadschef på VG Power. RIVNINGSARBETE Nästa steg är rivningsarbetet av G1 som beräknas gå igång när G2 fungerar tillfredsställande. – Rivning är alltid farligare än att bygga nytt. Det gäller att göra saker i rätt ordning så att inga verktyg, maskiner eller rivningsavfall faller ner på dem som arbetar under dig. Av arbetsmiljöskäl börjar man uppifrån och går ner, VlJHU -RQDV +DDSDQLHPL Rivningsmassorna läggs upp på ett upplag där stålet separeras från EHWRQJHQ I|U DWW VHGDQ nWHUYLQQDV Sn DQQDW KnOO (Q VSHFLHOO ÀUPD NURVVDU betongen och stålet och säljer till skrothandlare för att sedan smälter ner stålet och användas på nytt. – Vi måste mest troligt spränga en del för att kunna bygga nya vattenvägar uppströms och nerströms samt bygga ny maskinstation. Vi börjar med att riva turbinen och generatorn under våren och sommaren. Sedan fortsätter vi med övrigt rivningsarbete resten av året, berättar -RQDV +DDSDQLHPL

– Rivningsarbetet i vattenvägarna är komplicerat. De stålinklädda vattenvägarna är som en jätte-tub som skall skäras loss och rivas ner. Ett svårt jobb som kommer ett pågå dygnet runt alla dagar under ett halvt år, tillägger Rickard Strand. Då skall man komma ihåg att detta grova jobb skall utföras i en miljö som inte får vara allt för skitig. Det nya aggregatet som står vid sidan om är Akkats mycket beroende av. Driften fortlöper nämligen som vanligt parallellt med byggarbetet. SPONTVÄGG – Detta är oprövad mark. Det har aldrig rivits ett så stort aggregat som man nu gör i G1-anläggningen. Leveransen på G2 blev försenat på grund av spontväggen. Men vi har redan förberett det nya aggregatet till Vattenfall, säger Magnus Wenna. .RPSRQHQWHUQD WLOO GHW Q\D DJJUHJDWHW WLOOYHUNDV L 9* 3RZHUV HJQD YHUNVWlGHU 9RLWK +\GUR L EnGH %UDVLOLHQ RFK (XURSD VDPW KRV HQ KHO GHO OHYHUDQtörer i Sverige. Det hela sätts på plats i Akkats när rivningen är klart. – Vi räknar med att komma igång under våren 2014 med installation och PRQWHULQJ Sn SODWV 1lU GHW lU Vn KlU VWRUD NRPSOH[D SURMHNW G\NHU GHW DOOWLG upp något. Men det är väldigt viktigt att det nya aggregatet som är i drift inte kommer till skada under rivningen av G1. Fungerar allt som det skall kommer aggregaten i G1 och G2 att fungera tryggt i minst 40-50 år, avslutar Magnus Wenna.

Det nya aggregatet får inte komma till skada. Därför utförs sprängningarna skonsamt och man ser till att hålla sig inom givna värden med hjälp av en vibrationsmätare. När rivningsarbetet är klart drar byggjobbet igång någon gång under 2014.

Vi har fått förtroendet att för VG Powers räkning leverera och montera kylvattenssystemet i Akkats Kraftverk GEA erbjuder certifierade svetsare och kvalificerade metoder för rörinstallationer till kraftverk, process- och pappersindustrin Lindvägen 17 .864 92 Matfors

Tel 060-251 09 50

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Mobil 070-541 45 58

geavvs@telia.com

Täby kommun bygger upp fjärrvärmen – med hjälp av E.ON AV KJELL-ARNE LARSSON Täby kommun i nordöstra delarna av Storstockholm har varit mycket eftersatt på fjärrvärmeområdet. Med undantag av några mindre ”fjärrvärmeöar” har inte marknadskrafterna kunnat åstadkomma att produktionsresurser och distributionsnät kommit på plats. Kommunen tog därför beslut att i egen regi se till att det byggs ut kraftigt och att man också äger nätet.

, VMlOYD 7lE\ WlWRUW ÀQQV VHGDQ WLGLJDUH HWW SDU mindre hetvattencentraler och ett nät som ägs av )RUWXP 'HVVXWRP lJHU ( 21 VHGDQ WLGLJDUH HWW mindre system i Hägernäs. Fortfarande baseras fastigheternas värmebehov till största delen på egna lokala anläggningar. – När jag kom till Täby la jag märke till ovanligt många skorstenar som rykte, berättar Magnus Lundberg, som har en bakgrund i Gävle Energi, men sedan 2007 arbetat på uppdrag av Täby .RPPXQ 5|NHQ NRP IUnQ DOOD VPn ORNDOD pannor. Täby kommun är känd i energibranschen för sin mycket begränsade användning av fjärrvärme. Ingen aktör har satsat på rejäl utbyggnad här. .RPPXQHQ EHVWlPGH GlUI|U DWW WD VDNHQ L HJQD händer, men ville inte starta ett eget energibolag som svarade för produktionen. ² -DJ EOHY HQJDJHUDG P\FNHW WLGLJW VRP UnGJLYDre i deras arbete och vi skissade på olika upplägg, fortsätter Magnus Lundberg, vars egna företag KHWHU /XQGEHUJ (QHUJL $% RFK GlU GHW I|UVWD uppdraget faktiskt gjordes för Täby kommun. UPPHANDLING Det fanns en utmärkt industritomt i Hagby ungefär 5 km nordväst om Täby centrum.

.RPPXQHQ V|NWH HQ KnJDG DNW|U VRP VNXOOH In bygga en kraftvärmeanläggning där om aktören också åtog sig att bygga distributionsnät i Täby. .RPPXQHQ JLFN XW PHG HQ RIIHQWOLJ XSShandling. Men ingen aktör var hågad för precis GHWWD XSSOlJJ 8SSKDQGOLQJHQ DYEU|WV GlUI|U .RPPXQHQ OHWDGH Gn HIWHU HQ SDUWQHU RFK I|UKDQGODGH PHG ( 21 RFK )RUWXP 6OXWOLJHQ YDOGH NRPPXQHQ ( 21 VRP SDUWQHU RFK HWW OLWH annorlunda upplägg med en byggkoncession. Magnus Lundberg fanns hela tiden med som rådgivare, tillsammans med jurister, och hjälpte kommunen att ställa de rätta kraven i samband med försök till upphandling och senare I|UKDQGOLQJ 0DQ WRJ KlQV\Q WLOO GH (8 UlWWVOLJD principerna för transparens och lika behandling. Det koncessionsavtal som parterna skrev under LQQHElU EODQG DQQDW DWW ( 21 VYDUDU I|U E\JJH DY SDQQRU RFK QlW 1lWHW VND Qn PLQVW VH[ DY nWWD prioriterade områden. Till år 2018 ska man bygga I|U PLQVW *:K ( 21 VYDUDU I|U GULIWHQ XQder de 15 år som koncessionstiden löper – från 2012 till 2026. Täby kommun ska successivt ta över ägandet av nätet. Därefter kommer 7lE\ JHQRP VLWW ERODJ 7lE\ 0LOM|YlUPH $% att äga hela nätet. NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

51

FJĂ„RRVĂ„RME

.RPPXQHQ KDU GRFN HQ VlOMRSWLRQ VRP LQQHElU DWW GH NDQ VlOMD GHWWD WLOO ( 21 (WW VPLGLJW upplägg, dĂĽ kommunen inte behĂśver sätta upp nĂĽgon egen organisation fĂśr drift och underhĂĽll. – Efter 2026 ska nätet vara Ăśppet att släppa in andra fĂśretag som fĂĽr sälja till slutkund, berättar Magnus Lundberg. Vilka mĂśjligheter som erbjuds i framtiden, bestäms fĂśrstĂĽs ocksĂĽ av hur lagstiftningen fĂśrändras. LĂ„GLIGT FĂ–R E.ON )|U ( 21 SDVVDU NRQFHVVLRQVDYWDOHW RFK XSSOlJget i Ăśvrigt mycket bra. – Vi har ju redan verksamhet i Vallentuna, cNHUVEHUJD RFK 9D[KROP 'HVVXWRP lJHU YL VHdan tidigare hetvattencentralen i Hägernäs, berätWDU 7HUHVD 0DWWLVVRQ SURMHNWFKHI Sn ( 21 'HW är naturligt att fĂśrstärka vĂĽr närvaro i nordĂśstra delen av Storstockholm. Hetvattencentralen i Hägernäs har ställts av och NRPPHU DWW Ă \WWDV WLOO DQQDQ SODWV cYD QlUD 7lE\ centrum). I Arninge, som tidigare saknade fjärrYlUPH KDU PDQ E\JJW WYn ELRSDQQRU ² [ 0: – som eldas med pellets. Denna anläggning blir troligen en halvpermanent lĂśsning tills en ny stor anläggning fĂśr baslasten uppfĂśrs. SĂĽ lĂĽngt arbetet hunnit hittills har man byggt distributionsledningar mellan Arninge och Hägernäs. Dessutom frĂĽn Ă…va till Täby centrum, frĂĽn Näsbydal till Täby centrum och i Roslags1lVE\ 8QGHU E\JJV I|U GLVWULEXWLRQ IUnQ Arninge till Täby centrum. TomrĂśr fĂśr bredband läggs samtidigt ner. ( 21 KDU HQ VWRU SURMHNWRUJDQLVDWLRQ PHG projektledare, samt personer som arbetar med planering av produktionsanläggningar respektive nät. Distributionsnätet i Täby centrum kompletteras.

– Efter 2026 ska nätet vara Ăśppet att släppa in andra fĂśretag som fĂĽr sälja till slutkund, berättar Magnus Lundberg, rĂĽdgivare ĂĽt Täby kommun.

Dessutom säljare. Hur omfattande utbyggnaden blir beror givetvis pĂĽ värmeunderlaget, men som nämnts minst fĂśr 100 GWh/ĂĽr senast ĂĽr 2018. Efterhand som man kontrakterar nya fjärrvärmekunder kan nätet byggas ut mer. – Vi har ocksĂĽ planer pĂĽ en stor kraftvärmeanläggning i Hagby. Detta fĂśr att mĂśjliggĂśra HQ \WWHUOLJDUH H[SDQVLRQ L 7lE\ 9DOOHQWXQD RFK Ă…kersberga och kunna erbjuda miljĂśvänlig fjärrvärme, avslutar Teresa Mattisson, projektchef pĂĽ ( 21

( 21 SODQHUDU lYHQ DWW OHYHUHUD IMlUUN\OD L 7lE\ men detta projekt svarar de fĂśr i helt egen regi. MILJĂ–SKĂ„L Precis som alla andra kommuner strävar Täby efter att bidra till de svenska miljĂśmĂĽlen, bland annat beträffande klimatpĂĽverkan. I kommunen är utsläppen frĂĽn energiproduktion fĂśr fastigheWHU WRQ NROGLR[LG SHU nU RFK IUnQ WUDĂ€N 70 000 ton per ĂĽr. En fjärrvärmeutbyggnad kan komma att omfatta ett värmeunderlag pĂĽ 200 GWh per ĂĽr. Det skulle dĂĽ gĂśra att utsläppen PLQVNDU IUnQ WLOO WRQ SHU nU %HUlNningen grundas pĂĽ att betydligt mer än hälften av värmeproduktionen baseras pĂĽ biobränsle och att oljeanvändningen minskar drastiskt. Alla fastighetsägare kommer inte att ansluta sig till fjärrvärme. MĂĽnga har redan tidigare investerat i värmepumpar, bergvärme eller andra klimatsmarta alternativ.

Frün Arninge dras ledningar till Hägernäs och Täby centrum. 52

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

SOM ETT LOKALT BOLAG ├ДR VI STOLTA k=,9 (;; -рал <;-k9( 9k9465;(.,; (= -1f99=f94,5f;,; рал; , 65 6*/ ;f)@ 2644<5

ROSLAGENS V├ДRMEMONTAGE AB #09 t +├КSG├КMMB 5FM t www.rvm.nu

LOGISTIK

WĂźrth bygger huvudkontor och centrallager i Ă–rebro $9 %-g51 $63/,1'

WĂźrth Svenska AB fortsätter sin satsning i Ă–rebro. Ă„garen Reinhold WĂźrth har investerat i ett nytt huvudkontor och ett nytt centrallager som kommer att ligga i korsningen E20/ E18, vid Berglunda industriomrĂĽde strax utanfĂśr Ă–rebro. – Vi är mycket glada Ăśver att Reinhold WĂźrth tror sĂĽ starkt pĂĽ oss att han investerar i ett helt nytt huvudkontor. Ă–rebro är en optimal plats ur ett logistiskt perspektiv, eftersom vi levererar produkter Ăśver hela Sverige. Det kombinerat med att vi fĂĽr ett supermodernt lagersystem gĂśr att vi kan hĂĽlla en mycket hĂśg leveranssäkerhet, VlJHU 7RUEM|UQ 6HJHU YG I|U : UWK 6YHQVND $% WĂźrth har kĂśpt 29000 kvm mark, varav kontoret är cirka 2100 kvm och lagret cirka 9600 kvm. Ă„VEN BUTIK WĂźrths lager stĂĽr klart under det fĂśrsta kvartalet L nU 8QGHU NYDUWDO SnJnU XWELOGQLQJ RFK LQWULPQLQJ DY V\VWHPHW , MXQL MXOL L nU Ă \WWDV DOOD SURdukter Ăśver till det nya lagret. FrĂĽn den 1 augusti är det full drift pĂĽ det nya lagret och dĂĽ har även den gamla lagerbyggnaden tĂśmts. FĂśrutom kontor och lager kommer byggnaden att innehĂĽlla en WĂźrthbutik, som med sin närhet till lagret ger tillgĂĽng till hela sortimentet, samt

en fullt inredd verkstad fĂśr kundutbildningar och produktdemonstrationer.

inom 24 timmar, det vill säga att allt fungerar som vanligt, säger TorbjÜrn Seger.

Wßrth har valt Peab som totalentreprenÜr och VDPDUEHWVSDUWQHU )|U <,7 6YHULJH $% gUHEUR som är underleverantÜr till Peab och som levererar VS, ventilation, el/tele, sprinkler samt automation, är detta projekt ganska unikt med ett totalütagande av installationer üt en betydelsefull NXQG VRP : UWK 6YHQVND $% YLONHQ GH VMlOYD använder som leverantÜr. YIT har sysselsatt cirka 25 personer i projektet där man har levererat installationer, projektering av installationer samt installationssamordning.

SPARA TID ² 9nU DIIlUVLGp KDQGODU RP DWW HIIHNWLYLVHUD hanteringen av fÜrbrukningsmaterial och spara tid üt kunderna.

Totalkostnad är cirka 100 miljoner kronor. – Generellt är de stĂśrsta utmaningarna att hĂĽlla tidplan och budget fĂśr hela projektet. 8W|YHU GHWWD lU GH WXIIDVWH XWPDQLQJDUQD DWW E\WD logistiksystem i skarp miljĂś och säkerställa att kunderna fĂĽr en leveransprecision pĂĽ 98 procent

WĂźrth har valt Peab som entreprenĂśr och samarbetspartner fĂśr det nya huvudkontoret och lagret.YIT levererar och installerar alla tekniska installationer. Illustration:White

54

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Wßrth Svenska AB grundades 1967 och är idag en av Sveriges ledande leverantÜrer av fÜrbrukningsmaterial, verktyg och maskiner till bygg, fordons-, hantverks- och verkstadsindustrin.Wßrth har 28 butiker i Sverige. Foto:Wßrth

LOGISTIK

Det har därfĂśr varit oerhĂśrt viktigt att bygga ett framtidssäkert och effektivt logistiksystem, sĂĽ vi kan fortsätta att hĂĽlla en hĂśg leveransprecision, VDPWLGLJW VRP YL H[SDQGHUDU YnU YHUNVDPKHW Detta har varit vägledande tillsammans med att KD HQ Ă H[LEHO NRQWRUVE\JJQDG RFK DWW YL NDQ H[SDQGHUD lYHQ KlU – Logistiken är och kommer bli den stĂśrsta utmaningen tillsammans med en tillgänglig ITmiljĂś. Det är ocksĂĽ utmanande fĂśr vĂĽra medarbetare att hantera detta stora projekt VDPWLGLJW VRP YL H[SDQGHUDU RFK KDU YnUD RUGLQDrie arbetsuppgifter. – Lagerbyggnaden är formad som ett â€?Lâ€? – det beror pĂĽ att kemiartiklarna har en egen sektion. Det blir ocksĂĽ enklare att bygga ut lagret i takt PHG DWW YL H[SDQGHUDU 9L I|OMHU XSSVDWW WLGSODQ och hĂĽller oss till planerad budget. Samarbetet PHG 3HDE RFK H[WHUQD SDUWQHUV KDU IXQJHUDW utmärkt, avslutar TorbjĂśrn Seger. KAN EXPANDERA .RQWRUVE\JJQDGHQ lU IRUPDG VRP HWW Âľ&Âľ RFK bestĂĽr av tre plan med en länk Ăśver till lagerbyggnaden, utbildningscentret och butiken.

bYHQ NRQWRUVE\JJQDGHQ NDQ H[SDQGHUD Sn HWW Ă H[LEHOW VlWW DQWLQJHQ PHG HQ IMlUGH YnQLQJ HOOHU genom en fĂśrlängning av byggnaden. Lagerbyggnaden har en frihĂśjd pĂĽ cirka 11 meter. Stomme och väggar bestĂĽr av betongelement. )|U DWW SHUVRQLĂ€HUD NRQWRUVE\JJQDGHQ KDU DUNLtekten ritat en rĂśd lamellfasad som ger intryck av fart och dynamik. Dessa bestĂĽr av aluminiumlameller som även fungerar som solskydd. FAKTA WĂœRTHS HUVUDKONTOR OCH CENTRALLAGER Nytt huvudkontor, butik och centrallager byggs i Ă–rebro fĂśr Svenska WĂźrth AB TotalentreprenĂśr: Peab Tekniska installationer: YIT Arkitekt: White AfĂ›qllfaf_2 I etapper i ĂĽr. FrĂĽn den 1 augusti är det full drift pĂĽ det nya lagret. Kostnad: Cirka 100 miljoner kronor

FAKTA WĂœRTH: WĂźrth Svenska AB grundades 1967 och är idag en av Sveriges ledande leverantĂśrer av fĂśrbrukningsmaterial, verktyg och maskiner till bygg, fordons-, hantverks- och verkstadsindustrin. FĂśretaget har cirka 375 anställda, varav 300 personer arbetar i en säljande befattning inom de fem divisionerna; Fordon, Industri/Hantverk och Bygg, Cargo och Installation. WĂźrth har 28 butiker utspridda frĂĽn Kiruna i norr till MalmĂś i sĂśder och planerar fĂśr en fortsatt butiksexpansion under de närmaste ĂĽren. WĂźrth Svenska AB omsatte cirka 600 miljoner kronor 2012 och ingĂĽr i den internationella koncernen Adolf WĂźrth GmbH & Co.KG.

Det supermoderna lagersystemet gÜr att Wßrth kan hülla en mycket hÜg leveranssäkerhet. Foto:Wßrth

YIT är en av de ledande i Sverige inom service och installation av fastighetstekniska tjänster. Vi har Üver 4 700 medarbetare pü närmare 100 orter.

Teknisk totalinstallatĂśr Vi utfĂśr installationer inom el, tele, vs, sprinkler, ventilation och automation till WĂœRTH:s nya centrallager i Ă–rebro.

www.yit.se

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

55

RESERVKRAFT

S:t GĂśrans sjukhus: Moderniserad och fĂśrstärkt reservkraft pĂĽ sjukhuset FĂśr att säkra och fĂśrbättra S:t GĂśrans sjukhus strĂśmfĂśrsĂśrjning bygger Locum ut kraft- och reservkraftsfĂśrsĂśrjningen pĂĽ sjukhusomrĂĽdet. – Vi är klara med huset och installationsarbetena, säger Per KĂźgler, projektledare vid WSP. Nu är de tre dieslarna pĂĽ plats och ska kopplas ihop internt samt anslutas mot sjukhusetHĂśsten 2013 beräknas projektet bli klart. Projektet omfattar utbyggnad och nybyggnad av kraft- och reservkraftfĂśrsĂśrjning fĂśr de kommande 30 ĂĽren i enlighet med rekommendationerna i skriften â€?Robusta sjukhusâ€?. Detta fĂśr att mĂśjliggĂśra en hĂśg patientsäkerhet i vĂĽrden även under allvarliga händelser. Samt klara planerade XWE\JJQDGHU DY VMXNKXVHW ([HPSHOYLV VND VMXNhuset Ăśppna en helt ny helt ny 56

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

akutmottagning under 2015, med tillhĂśrande ambulanshall, fĂśr att hantera den Ăśkade patienttillstrĂśmingen som väntas de kommande ĂĽren. SAMLAD RESERVKRAFT 'HW EHĂ€QWOLJD UHVHUYNUDIWVV\VWHPHW lU XWVSULWW Ăśver hela sjukhusomrĂĽdet där varje byggnad i stort sett fĂśrlitar sig pĂĽ sin egen reservkraft. – De här lokala dieslarna är i väldigt varierande ĂĽlder och status. En del av dem är väldigt gamla och därfĂśr har beslutet fattats att bygga helt nytt och samla allt pĂĽ en plats i den nya reservkraftsbyggnaden. Den nya byggnaden blir fyra vĂĽningar hĂśg med en area pĂĽ 2065 kvadratmeter, innehĂĽllande tre kompletta reservkraftsaggregat pĂĽ 2,25MVa/ DJJUHJDW 'HW Ă€QQV GHVVXWRP UHVHUYSODWV I|U \Wterligare ett aggregat. BYGGNADENS UTFORMNING ² -DJ lU P\FNHW Q|MG PHG KXU YL O\FNDWV SDVVD LQ E\JJQDGHQ L WHUUlQJHQ VlJHU 3HU . JOHU När vi kom till platsen var det mycket skräpigt och ett omrĂĽde där ingen vistades.

Med den nya reservkraftsbyggnaden tycker jag sjukhusparket fĂĽr ett lyft. %\JJQDGHQV WDN OLJJHU L QLYn PHG GHQ EHĂ€QWliga matsalens uteterrass och blir en fĂśrlängning av denna yta. Taket beläggs med sedum och den nya takterrassen mĂśbleras som uteservering pĂĽ ett trädäck. Anläggningens fasader kläs med cemEHULWVNLYRU L HQ JUDĂ€WJUn WRQ RFK YLQGVYnQLQJHQ NOlV PHG DOX]LQNSOnW %\JJQDGHQ NOlV LQ L HWW \WWUH VNDO L IRUP DY YDMUDU GlU NOlWWHUYl[WHU VND Yl[D %\JJQDGHQ NRPPHU Sn GHWWD VlWW DWW XSSOHYDV som ett grĂśnskande inslag i sjukhusparken. DRIFTSĂ„TTNING EFTER SOMMAREN – Arbetet fĂśljer tidsplanen och vi räknar med att gĂĽ i mĂĽl den 6:e september. DĂĽ kommer vi att implementera det nya systemet i sjukhuset och när det fungerar avvecklas det gamla. Vi kommer inte att driva systemen parallellt. De gamla reservkraftsaggregaten kommer därefter troligtvis att säljas vidare.

RESERVKRAFT

FAKTA KOMMANDE UTBYGGNAD AV ST GÖRANS SJUKHUS Afn]kl]jaf_: 260 miljoner kronor, varav 35 mnkr är för patologi/obduktion. Bruttoarea: 5050 kvadratmeter (inbegriper akutmottagning, ambulanshall, akutentré, hiss och andaktsrum). Bruttoarean för patologi/obduktion är 1 300 kvadratmeter. Klart: Preliminärt hösten 2015. J]k]jncjY^lkYfd©__faf_k Zq__klYjl2 april 2011 Klart: hösten 2013 Afn]kl]jaf_2 206 miljoner kr (källa: Locum)

Den nya reservkraftsaläggningen kommer att passa in fint i sjukhusparken. Skiss: Nyréns Inför den expansion som St Görans sjukhus står inför moderniseras och förstärks reservkraften till sjukhusen.

KRAFTFÖRSÖRJNING FÖR FRAMTIDEN

Linjemontage AB startades 1993 och har sedan dess stadigt expanderat. I takt med en växande marknad och ökande krav på oss som leverantör har flera kompetenta medarbetare anställts. Vi ligger i framkanten av den tekniska utvecklingen och följer de snabba förändringarna på elmarknaden. Det har för oss inneburit nya möjligheter att i än högre grad öka vår kompetens och det har gett oss många nya, intressanta elkraftsprojekt.

Våra verksamhetsområden:

΄ Kraftanläggningar på upp till 400 kV ΄ Distributionsanläggningar/Regionledningar upp till 400 kV ΄ Elnätsservice och elnätsdistributionsprojekt ΄ Reservkraft/UPSanläggningar för ljusanläggningar för flygplatser ΄ Elförsörjning och för järnväg Besök vår hemsida och läs mer om oss:

I dagsläget är vi 120 medarbetare i koncernen. Vi har fasta kontor i Grästorp, Mölndal, Västerås, Mariestad, Linköping, Örebro och Munkfors. Vi har även etablerat oss i Norge.

Linjemontage AB

Box 134

467 22 Grästorp

www.linjemontage.se

Telefon växel: 0514-587 30

kundtjanst@linjemontage.se

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

57

GRUVA

Produktionsstart fĂśr gruvan i Kaunisvaara – hĂśgvärdigt malmkoncentrat

Det färdiga koncentratet demonstreras fÜr pressen.

AV KJELL-ARNE LARSSON Verksamheten har nu inletts vid Northlands gruvanläggning i Kaunisvaara i Pajala kommun. Produktionslinjen har i det stora hela fungerat mycket bra frĂĽn start och fĂśretaget producerar nu hĂśgvärdigt järnmalmskoncentrat. Till en bĂśrjan tas malm frĂĽn norra fyndigheten Tapuli och malmen anrikas i den fĂśrsta av anrikningsverkets tvĂĽ processlinjer. HĂśsten 2014 ska andra linjen vara färdigställd fĂśr att anrika mer malm frĂĽn Tapuli och sedan även frĂĽn Sahavaarafyndigheten i sĂśder. Det fĂśrsta järnmalmskoncentratet producerades den 4 december 2012 och sedan dess är anläggningen i sin drifttagningsfas. FrĂĽn mitten av januari produceras ca 3000 ton koncentrat per G\JQ 8SSVWDUWHQ KDU JnWW HQOLJW SODQHUQD RFK anläggningen har till vissa delar Ăśverträffat fĂśrväntningarna. Vid reporterns besĂśk pĂĽ plats hade produktionslinjen varit igĂĽng kontinuerligt elva G\JQ L VWUlFN .RQFHQWUDWHW KDU P\FNHW K|J MlUQhalt. När bĂĽde Tapuli och Sahavaara är igĂĽng planerar Northland att hĂĽlla en produktionstakt pĂĽ drygt 4 miljoner ton koncentrat per ĂĽr. Därmed blir Northland näst stĂśrsta järnmalmproducenten L (XURSD HIWHU /.$% 9HUNVDPKHWHQ lU HWW VWRUW lyft fĂśr regionen, inte minst Pajala kommun som under lĂĽng tid haft ett vikande näringsliv. – Vid full verksamhet kommer vi att ha ungefär 350 anställda i fĂśretaget, berättar Niclas DahlstrĂśm, informationschef pĂĽ Northland. Dessutom tillkommer ungefär 450 arbetstillfällen i fĂśretagen som skĂśter transporter och bland Ăśvriga underentreprenĂśrer. ² 8QGHU YDU GHW WUH DY IMRUWRQ NRPPXQHU L 1RUUERWWHQ VRP Yl[WH EHIRONQLQJVPlVVLJW QlPligen LuleĂĽ, PiteĂĽ och Pajala, fortsätter Niclas 58

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

DahlstrĂśm. Nu har Pajala en befolkning pĂĽ cirka .RPPXQHQV PnOVlWWQLQJ lU DWW GHQ VND VWLJD I|U DWW EOL XQJHIlU WLR WXVHQ WLOO nU -DJ kan ocksĂĽ nämna att sedan Northland inledde byggandet av gruvanläggningen har mer än 80 nya fĂśretag startats i Pajala. HISTORIA I historiskt perspektiv är det inte nytt med gruvYHUNVDPKHW L GHQQD GHO DY 1RUUERWWHQ .HQJLV gjuteri uppfĂśrdes i Pajala 1641 och fĂśrsĂĽgs med MlUQ VRP KDGH XUVSUXQJ L JUXYRU L QRUU %nGH VPlOWYHUN RFK VPHGMD KDU IXQQLWV L .HQJLV $WW GHW Ă€QQV PDOP L RPUnGHW lU NlQW VHGDQ OlQJH Ă…r 1918 gjordes prospekteringar norr om Pajala och de visade pĂĽ malmfĂśrekomster nära samhälOHW .DXQLVYDDUD 0DQ KLWWDGH PDOP L 7DSXOL 6DKDYDDUD RFK 3DORWLHYD 8QJHIlU HQ RFK HQ KDOY PLO PRW V\GYlVW Ă€QQV GHVVXWRP PDOPI\QGLJKHW L Pellivuoma. Prospekteringar gjordes ocksĂĽ under RFK WDOHQ DY 6*8 RFK /.$% FĂśr drygt tio ĂĽr sedan visade prospekteringsfĂśretaget Northland, med ursprung i Nordamerika, intresse fĂśr malmfyndigheter i Sverige och Finland. Ă…r 2005 inledde man gruvprospektering

i Tornedalen. Ă…ret därpĂĽ tecknade fĂśretaget optionsrätt fĂśr att kunna kĂśpa mark som inkluderade bland annat Tapuli, Sahavaara och Palotieva. 8QGHU I|UYlUYDGH PDQ HQ VWRU GHO DY PDUNHQ 8QGHU JMRUGHV HQ ')6 ² 'HĂ€QLWLYH Feasibility Study – som utfĂśll positivt och blev startskottet till investeringsprojektet. – Vi kunde ocksĂĽ teckna avtal med tre kunder och fĂĽr därmed avsättning fĂśr hela produktionsvolymen under de fĂśrsta ĂĽren, berättar Niclas DahlstrĂśm. Den 20 december 2010 kunde fĂśrsta spadtaget tas fĂśr projektet att bygga gruvanläggningen. Det är inte alls självklart att ett prospekteringsfĂśretag efter lyckad prospektering sätter LJnQJ JUXYYHUNVDPKHW 2IWDVW VlOMV L VWlOOHW projektet till ett annat och utpräglat gruvfĂśretag. Mot bakgrund av den goda malmfĂśrekomsten i .DXQLVYDDUD RFK fĂśrutsättningar fĂśr egen produktion valde Northland att själva gĂĽ vidare. Det är hittills det fĂśrsta projekt som fĂśretaget tagit till produktion. De prospekterade malmreserverna är 101 Mton i Tapuli och 75 Mton i Sahavaara. Mängden grĂĽberg är 296 Mton respektive 400 Mton.

XXX GJOFXFME TF

²/HGDQGH OHYHUDQW|U DY NRPSOHWWD SURFHVVU|UV\VWHP LQRP JUXYLQGXVWULQ³

.QHJDUHYlJHQ ), ² .DUOHE\ 7HO ZZZ ILQHZHOG VH

GRUVA

Tapulimalmen innehĂĽller ca 26 % järn, och dessutom bland annat 27 % silikat, 0.06 % fosfor, 0.09 % mangan och 0.23 % svavel. Sahavaaramalmen innehĂĽller ca 41 % järn, och dessutom bland annat 18 % silikat, 0.06 % fosfor, 0.11 % PDQJDQ VXOĂ€GPLQHUDOHU RFK KDU HQ VYDYHOKDOW Sn ca 1.9 %. BYGGPROJEKTET Tapulifyndigheten lĂĽg under myrmark. Det gjorde att omfattande avrymningsarbete krävdes och nära 5 miljoner kbm torv och morän är bortforslat till dags datum. Hela omrĂĽdet har stor del myrmark. Det innebar bland annat DWW PDQ Ă€FN E|UMD PHG DWW E\JJD YlJ IUnQ riksväg 99 ungefär en kilometer till platsen fĂśr industriomrĂĽdet samt väg till Tapulifyndigheten. 7XUVDPW QRJ IDQQV HWW EHUJ VRP Ă€FN WMlQD VRP bergtäkt, varifrĂĽn material kunde hämtas. Hela omrĂĽdet utgjordes frĂĽn bĂśrjan bara av myrar, lite WUlG RFK NXOODU 3URMHNWHW lU HWW JUHHQĂ€HOG SURMHNW i ordets tydligaste bemärkelse. En stenvall byggdes runt Tapulis myrmark fĂśr att inte vatten frĂĽn kringliggande mark skulle tränga ner i gruvan och innanfĂśr vallen grävdes nära 14 km diken genom torvlagret varifrĂĽn stora mängder vatten kunde pumpas bort, med start i april 2011, till en sedimenteringsbassäng. Torv och ytlig morän pĂĽ Tapuli togs bort ner till 5-15 meters djup.

Idag är fyndigheten delvis avrymd. Totalt kommer det att handla om cirka tio miljoner kbm. %\JJSURMHNWHW KDU RPIDWWDW DOOW VRP K|U WLOO en gruvanläggning, bland annat processvattendamm, pumpstationer, grĂĽbergsdeponier, truckverkstad och sprängmedelsfabrik. Nu är alltsĂĽ hela produktionsanläggningen fĂśr Tapuli klar, med brytning i gruvan, transportĂśrer, krossanläggning, anrikningsverk och fram till lastning DY IlUGLJW NRQFHQWUDW 'HVVXWRP Ă€QQV VDQGhantering med fĂśrtjockare, klarningsdamm och sandmagasin. Arbetena har pĂĽgĂĽtt dygnet runt hela ĂĽret. Som mest har cirka 1000 personer varit verksamma pĂĽ omrĂĽdet, som minst cirka 250. Den elektricitet som behĂśvdes under byggtiden till byggmaskiner levererades inledningsvis av ett dieselaggregat innan Vattenfall drog fram el och tog dit ett av Sveriges modernaste mobila ställverk. Därefter har Vattenfall byggt en 55 km lĂĽng 130 kV-ledning frĂĽn Ekorrbäcken till gruvomrĂĽdet fĂśr det lĂĽngsiktiga behovet av el. GRUVPRODUKTIONEN Produktionsstarten i gruvan skedde 18 oktober Gn GHQ I|UVWD VWRUD VDOYDQ VN|WV 8QGHU hĂśgtidliga former och med stort pressuppbĂĽd avfyrade Northlands vd och koncernchef .DUO $[HO :DSODQ WLOOVDPPDQV PHG 1RUU

Som borriggar används bland annat denna Smart ROCD65 frün Atlas Copco.

bottens landshĂśvding Sven-Erik Ă–sterberg en VDOYD PHG WRQ VSUlQJPHGHO VRP Ă€FN ORVV 000 ton med 90 000 ton malm i gruvan. Det blev ett bra â€?styckefallâ€?, det vill säga lagom storlek pĂĽ stenarna. Idag är som nämnts den ordinarie produktioQHQ LJnQJ L JUXYDQ %RUULJJDU DY PRGHOO 6PDUW 52&' IUnQ $WODV &RSFR DQYlQGV 0DQ WDU L GULIW RFNVn $WODV &RSFR 3LW 9LSHU ( HĂĽlen borras 13.5 meter djupa och man tillämpar HQ SDOOK|MG Sn PHWHU %ORFNVWRUOHNHQ lU XSS till 90 centimeter diameter. Flera grävare är pĂĽ SODWV 'HQ VW|UVWD ² &$7 ² WDU WRQ L skopan och är troligen den näst stĂśrsta grävare som används i Sverige idag. Som frontlastare används bland annat &$7 +

Konecranes har levererat alla traverser till Northlands anläggning Konecranes har i samarbete med PEAB levererat och monterat traverser med spännvidder Ăśver 35m och lyftkapaciteter Ăśver 60T. Vissa traverser är även gjorda fĂśr att fungera i –40 grader. Konecranes har även slutit ett serviceavtal med Northland som sträcker sig under en längre tid. Konecranes i Norrbotten bestĂĽr av Ăśver 30 tekniker med verksamheter pĂĽ fyra (4) olika orter.

Konecranes AB Tel. 044-188400 www.konecranes.se

60

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

GRUVA

Den har V16-motor med 79 liters cylindervolym och 1600 hk. I en fĂśrsta fas kommer man att ha tvĂĽ sĂĽdana. De väger 200 ton och lastar 15 kbm. Lastaren monterades pĂĽ plats, vilket var ett omfattande arbete. Enbart motorn väger 40 ton RFK HQ D[HO WRQ *XPPLKMXOHQ lU I|UVHGGD med kedjor fĂśr att minska slitaget pĂĽ gummit. En omgĂĽng däck kostar nämligen ca 2.5 miljoner kronor! Som truck fĂśr att kĂśra malmen till primärkross DQYlQGV &$7 1RUWKODQG KDU NRQWUDNW PHG Pon Equipment om leverans av totalt 23 maVNLQHU I|U .DXQLVYDDUD JUlYDUH ODVWDUH WUXFNDU väghyvlar och andra maskiner. Malmen kĂśrs till en primärkross ganska nära JUXYDQ 'lU W|PV PDOPHQ L Ă€FNDQ WLOO NURVVHQ som är placerad under jord. Det är en spindelkross – primary gyratory crucher – med kapacitet fĂśr 2000 ton per timme. Den minskar blockstorOHNHQ WLOO PD[ FHQWLPHWHU Efter krossen gĂĽr malmen via transportĂśr Ăśver jord, bort till industriomrĂĽdet där siktverket utgĂśr fĂśrsta steget. Malmblocken sorteras i storlekar: 15-30 centimeter respektive 0-15 centimeter. Avsikten är att fĂĽ en kontrollerad storleksfĂśrdelning i malmen infĂśr anrikningen. Meningen är ocksĂĽ att när bĂĽda malmladorna är drift ska malmen kunna styras till Ăśnskad lada.

Malmen buffertlagras i en lada som är 140 meter lĂĽng och 35 meter hĂśg. Det kommer ocksĂĽ att byggas en andra lada parallellt med den fĂśrsta. %\JJQDGHQ I|U DQULNQLQJVYHUNHW lU PHWHU lĂĽng och 150 meter bred. Processutrustningen fĂśr Tapuli-linjen är givetvis pĂĽ plats. Den parallella linjen fĂśr Sahavaara installeras VHQDUH 8WUXVWQLQJHQ L DQULNQLQJVYHUNHW OLNVRP den tidigare nämnda primärkrossen) levereras av 0HWVR 0LQLQJ DQG &RQVWUXFWLRQ Malmen blandas med vatten och blir till en slurU\ IUnQ NYDUQDUQD IUDP WLOO SUHVVĂ€OWUHQ 0DOPHQ processas fĂśrst i en semiautogen/autogen kvarn ² 6$* ,QVWDOOHUDG HIIHNW lU 0: .YDUQHQV GLPHQVLRQ lU [ IRW 1lVWD VWHJ XWJ|UV av tre vertikala kvarnar (Vertimill) VTM 3000. Effekten är 2.2 MW vardera. Malmen passerar VHGDQ VLNWDU PDJQHWVHSDUDWRUHU RFK SUHVVĂ€OWHU Det färdiga koncentratet har en partikelstorleksfĂśrdelning med 80 % mindre än 40 mikrometer. .RQFHQWUDWHW PDWDV XW Sn EDQG WLOO HQ ÂľVWDFNÂľ utomhus där frontlastare lastar pĂĽ bil. Restprodukten i form av sand gĂĽr till en fĂśrtjockare som ligger i direkt anslutning till byggnaden. Därefter pumpas sanden till sandmagasinet som ligger pĂĽ andra sidan av riksväg 99, det vill säga Ăśster om vägen.

LeverantĂśr av sandhanteringen med rĂśrledningar och pumpstationer, samt alla vattenledningar utanfĂśr fabriksbyggnaderna, är FineWeld. DEN ANDRA LINJEN FĂśr malmen frĂĽn Sahavaara kommer man att bygga motsvarande utrustningar med grovkross nära gruvan och bandtransportĂśr till det centralt belägna industriomrĂĽdet. Tapulimalmen transporteras sĂĽledes sĂśderut en knapp kilometer och Sahavaaramalmen tre kilometer norrut. FĂśr Sahavaaramalmen fĂĽr linjen i anrikningsverket ett lite mer komplicerat utfĂśrande, med fyra vertikala kvarnar i stället fĂśr tre. Den mest betydande skillnaden blir dock att denna malm kräver en Ă RWDWLRQVSURFHVV 2UVDNHQ lU LQQHKnOOHW DY VYDYHO och vilka mineraler det är bundet i. I Sahavaaramalmen fĂśrekommer svavel främst i magnetkis och pyrit. Magnetkis är besvärligt eftersom det är starkt magnetiskt och fĂśljer med magnetiten i magnetsepareringen. Flotation krävs efter de tvĂĽ fĂśrsta magnetseparatorerna fĂśr att minska svaYHOLQQHKnOOHW (IWHU Ă RWDWLRQHQ Ă€QQV HWW VOXWVWHJ PHG PDJQHWVHSDUHULQJ I|OMW DY Ă€OWUHULQJ PĂĽ den andra linjen kommer man därfĂśr att inVWDOOHUD VH[ Ă RWDWLRQVFHOOHU PHG YDUGHUD NEP volym. Ă„ven dessa levereras av Metso.

Gruvkonsulten i norr

WSP Byggprojektering Skeppsbrogatan 39 972 31 LuleĂĽ Tel: +46 920 23 83 00 www.wspgroup.se

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

61

GRUVA

I fÜrberedande studie bedÜmdes att var och en av de tvü linjerna behÜvde en kapacitet pü 761 ton per timme. När en linje nu är igüng fÜrefaller den klara mellan 800 och 900 ton per timme. Trots att malmen frün de tvü fyndigheterna KDU ROLND VDPPDQVlWWQLQJ NRPPHU .DXQLVYDDUDanläggningen att producera en enda produkt, ett järnmalmskoncentrat med minst 69 % järn och PD[ VYDYHO /nJD KDOWHU DY VLOLNDW RFK aluminium gÜr att stülverken kan minska sina tillsatser av slaggbildare. Verkens energifÜrbrukQLQJ PLQVNDU QnJRW RFK lYHQ NROGLR[LGXWVOlSSHQ .RQFHQWUDWHW KDU RFNVn OnJD KDOWHU DY R|QVNDGH ämnen som vanadin, fosfor, kalium och natrium.

När detta skrivs gÜrs den fÜrsta skeppningen med 40 000 ton frün Narvik och den gür till Holland. Stemcor som är världens stÜrsta oberoende trader av stül och rümaterial till stülindustrin har tecknat kontrakt pü ca 1 miljon ton per ür till och PHG 6WDQGDUG %DQN KDU JHQRP VLWW GRWWHUERODJ 6WDQGDUG 5HVRXUFHV &KLQD /WG WHFNQDW kontrakt fÜr üterstüende ca 60 % av planerad volym, fÜr 10 ür frün och med produktionsstart. Planen är att producera 1.5 miljoner ton koncentrat under 2013. FÜretaget räknar med att frün och med tredje kvartalet 2014 producera cirka fyra miljoner ton koncentrat. FÜr detta gür det üt cirka 12 miljoner ton rümalm.

PRODUKTIONSPLAN Northland har kontrakt med tre kunder och avsättning fÜr hela sin produktion de fÜrsta üren. 7DWD 6WHHO 8. KDU WHFNQDW NRQWUDNW I|U PLOMRQ WRQ SHU nU I|U VLWW VWnOYHUN L ,-PXLGHQ L +ROODQG till och med 2019.

Ă–VRIGA RESURSER Hela processen fram till utmatning av färdigt koncentrat skĂśts frĂĽn ett centralt kontrollrum i en byggnad som ansluter med sky-walk anrikQLQJVYHUNHW 6W\UV\VWHP RFK 4&6 NRPPHU IUnQ $%% 1lUD DQULNQLQJVYHUNHW OLJJHU RFNVn ODERUDtoriet. Där utfĂśrs analyser av bland annat malm och koncentrat. En del av modulerna i byggetableringen kommer att behĂĽllas och användas som stadigvarande kontor. VattenfĂśrsĂśrjningen bygger pĂĽ en intressant lĂśsning. Allt processvatten tas frĂĽn Muonio älv. 6WUlFNDQ GLW lU NP 'HW Ă€QQV WYn PHU QlUOLJgande älvar, men det fanns risk att stĂśra deras vattenfĂśring. FineWeld svarade fĂśr rĂśrdragning till Muonio älv och pumpstationer. Vatten pumpas frĂĽn älven till gruvomrĂĽdet fĂśr användning i processen. Renat vatten pumpas tillbaka.

Transporterna pü vägen kÜrs pü dispens fÜr 90 tons fordon.

LOGISTIKEN – Vi bĂśrjade utreda mĂśjligheterna att skeppa ut koncentratet via nĂĽgon av hamnarna i LuleĂĽ, .HPL HOOHU 1DUYLN EHUlWWDU 1LFODV 'DKOVWU|P När Narvik stad och hamn visade stort intresse, och den vägen var mĂśjlig kapacitetsmässigt, satsade vi pĂĽ Narvik. FĂśrdelarna med isfri hamn ĂĽret runt tillsammans

med i princip obegränsat djup i sĂĽväl hamn som vid fortsatt transport pĂĽ vatten talade fĂśr detta alternativ. Den logistiklĂśsning som nu kommit pĂĽ plats är att koncentratet kĂśrs pĂĽ lastbil 150 km till Svappavaara. Där – närmare bestämt vid Pitkäjärvi – har man byggt en värmd terminal fĂśr omlastning till järnväg som gĂĽr 226 km till Narvik. Stadens tidigare containerhamn Fagernes KDU PRGLĂ€HUDWV RFK XWUXVWDWV PHG ORVVQLQJVVWDtion, lager fĂśr 210 000 ton, tiningsutrustning, ny kaj och skeppslastare. 1RUWKODQG DQOLWDU 6DYDJH 6HUYLFHV &RUSRUDtion fĂśr det Ăśvergripande logistikansvaret frĂĽn att koncentratet lastas vid anrikningsverket ända IUDP WLOO ODVWQLQJ Sn EnW &OLIIWRQ XWI|U WUDQVSRUWHUQD PHG ELO *UHHQ &DUJR VYDUDU I|U PDOPWnJHQ 0DOPYDJQDU E\JJV DY .LUXQD :DJRQ RFK totalt behĂśvs cirka 240 vagnar. Grieg Logistics A/S svarar fĂśr hantering och lastning av produkten i hamnen. Innan logistiklĂśsningen var klar utredde 7UDĂ€NYHUNHW ElULJKHWHQ Sn YlJHQ .DXQLVYDDUD till Svappavaara. En kritisk passage är bron Ăśver TärendÜälven. Mätningar har gjorts men ingen fĂśrstärkning av bron. Denna och vägen i Ăśvrigt KDU InWW GLVSHQV I|U IRUGRQ Sn WRQ 7UDĂ€NVLJnaler vid bron styrs av respondrar i lastbilarna, sĂĽ att Ăśvriga fordon fĂĽr rĂśtt ljus när lastbil passerar. &OLIIWRQ KDU LGDJ ELODU L WUDĂ€N 9LG IXOO produktion behĂśvs cirka 65 bilar som sysselsätter RPNULQJ FKDXII|UHU %LODUQD VRP ODVWDU WRQ OHYHUHUDV DY 6FDQLD 'UDJELOHQ KDU I\UD D[ODU RFK VOlSHW WUH 0HOODQ ELO RFK VOlS Ă€QQV HQ Vn NDOODG GROO\ PHG WUH D[ODU /lQJGHQ lU PHWHU vilket är normalt. Peab som svarar fĂśr allt anläggningsarbete vid gruvor och industriomrĂĽde, har ocksĂĽ byggt terminalen i Svappavaara samt gjort ombyggnaden av hamnen i Fagernes. Terminalen och PRGLĂ€HULQJHQ DY KDPQHQ KDU NRVWDW GU\JW HQ miljard kronor.

Intill Pitkäjärvi i Svappavaara har man byggt terminal. Här lastas malmen frün bil till tüg.

62

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

GRUVA Anrikningsverket har bland annat tre vertikala kvarnar frĂĽn Metso.

5HJHULQJHQ KDU YLVDW VWRUW LQWUHVVH I|U .DXQLVvaaragruvorna och diskuterat att anslĂĽ 1.3 miljarder kronor som gĂĽr till fĂśrbättring av vägarna. (YHQWXHOOW E\JJV Q\ YlJ Sn VWUlFNDQ .DXQLVYDDUD WLOO -XQRVXDQGR VRP Gn I|UNRUWDU WUDQVSRUWYlJHQ med 25 km. Riksdagen har beslutat att snabbutUHGD HQ MlUQYlJ PHOODQ .DXQLVYDDUD RFK 6YDSpavaara. Skulle en sĂĽdan realiseras ligger det dock ganska lĂĽngt fram i tiden. – En järnväg vore att fĂśredra, kostnadsmässigt och miljĂśmässigt, och dessutom skulle den stärka infrastrukturen i regionen, säger Niclas DahlstrĂśm.

DWW IlUGLJVWlOOD HQ 'HĂ€QLWLYH )HDVLELOLW\ 6WXG\ %ODQG DQQDW XQGHUV|NV ORJLVWLNO|VQLQJDU Det är inte säkert att bästa alternativet är att skeppa ut malmen via Narvik. Livslängden pĂĽ gruvan har tidigare bedĂśmts till minst 14 ĂĽr och det blir intressant att fĂślja vad den aktuella studien kommer fram till. SAMHĂ„LLSUTVECKLINGEN Northland banar väg fĂśr en samhällsutveckling och regional utveckling som var svĂĽr att fĂśreställa sig i Pajala kommun fĂśr bara nĂĽgra ĂĽr sedan. FĂśUHWDJHW MREEDU Sn Ă HUD VlWW DNWLYW PHG VLWW ÂľJUlQVVQLWWÂľ WLOO VDPKlOOHW (WW H[HPSHO lU GHNRUDWLRQHQ Sn GH PDOPELODU VRP N|UV PHOODQ .DXQLVYDDUD och Svappavaara. Flaken är prydda med porträttbilder av personer som bor efter vägen. Ett annat H[HPSHO lU I|UHWDJHWV VSRQVULQJ DY LGURWWHQ (WW av landets mest framgĂĽngsrika damlag i basket KDU E\WW QDPQ ² IUnQ /XOHn %DVNHW WLOO 1RUWKODQG %DVNHW 1DWXUOLJWYLV KDU PDQ Q\WW NOXEEHPEOHP som signalerar samverkan mellan fĂśretaget och regionen man verkar i. – FĂśr vĂĽr bransch och fĂśr länet är det viktigt att hitta nya ingĂĽngsvärden, säger informationschef Niclas DahlstrĂśm. FĂśr Pajala och regionen är det viktigt att det utvecklas utkomstmĂśjligheter fĂśr dem som

ZZZ UKU VH

FRAMTIDEN Den färdigprospekterade malmen i Tapuli och Sahavaara räcker med planerad produktionstakt

ungefär till ĂĽr 2030. Northland fortsätter kontinuerligt sin prospekteringsverksamhet Sn HWW Ă HUWDO VWlOOHQ L LQPXWDGH omrĂĽden runt Pajala. Geologerna som är verksamma L .DXQLVYDDUD DUEHWDU Sn Ă HUD fronter. I samband med brytningen fĂśljer man malmens utbredning och fĂśrekomst i gruvan. Det är viktigt fĂśr produktionen i synnerhet som PDOPHQ KDU Ă lFNYLV XWEUHGQLQJ Dessutom gĂśrs gruvnära prospektering samt fältprospektering pĂĽ andra hĂĽll. ² 9L RFK GH Ă HVWD JUXYERODJ KDU HQ IUDPI|UhĂĽllning pĂĽ 15-25 ĂĽr när det gäller produktionen, säger Niclas DahlstrĂśm. Det gäller att ligga fĂśre med prospektering. Sahavaarafyndigheten är â€?ĂśpSHQ QHUnWÂľ YLONHW EHW\GHU DWW GHW NDQ Ă€QQDV PHU malm under de 75 Mton som vi ska bryta. Vi fortsätter prospektera bĂĽde under och vid sidorQD DY EnGD I\QGLJKHWHUQD 2FK I|U 3HOOLYXRPD har vĂĽr prospektering kommit mycket lĂĽngt. 3n Ă€QVND VLGDQ OLJJHU I\QGLJKHWHQ +DQQXNDLQHQ 'lU KDU 5DXWDUXXNNL 2\ EUXWLW WLGLJDUH PHQ PDOP Ă€QQV NYDU 'HQ LQQHKnOOHU I|UXWRP 34 % järn bland annat ocksĂĽ 0.88 % koppar och 1 gram guld per ton. Northland kommer under

620 *-87(7 3n 6ZHURFN XWYHFNODU RFK WLOOYHUNDU YL EHWRQJ VRP DQSDVVDV HIWHU GLQD E\JJNUDY RFK VSHFLHOOD EHKRY )|U DWW YnUD SURGXNWHU DOOWLG VND XSSI\OOD K|JD NUDY Sn NYDOLWHW RFK PLOM| DUEHWDU YL DNWLYW PHG SURGXNWXWYHFNOLQJ RFK GHOWDU L SnJnHQGH IRUVNQLQJVSURMHNW 9L lU NYDOLWHWV RFK PLOM| FHUWLILHUDGH HQOLJW ,62 RFK 0HG PHU lQ EHWRQJIDEULNHU ² IUnQ *lOOLYDUH L QRUU WLOO <VWDG L V|GHU ² lU YL HQ DY 6YHULJHV VW|UVWD OHYHUDQW|U DY IDEULNVEHWRQJ 6H WLOO DWW GLWW QlVWD SURMHNW YLODU Sn VlNHU JUXQG .RQWDNWD RVV I|U UnGJLYQLQJ UHGDQ LGDJ ZZZ VZHURFN VH

%HWRQJ lU HWW RHUK|UW IRUPEDUW PDWHULDO <WDQV VWUXNWXU RFK IlUJ NDQ YDULHUDV L VWRU XWVWUlFNQLQJ 0HG KMlOS DY SODWVJMXWHQ EHWRQJ KDU PDQ JHQRP nUHQ NXQQDW VNDSD EnGH YDFNUD EURDU RFK |SSQD ELOWXQQODU 6RP WLOO H[HPSHO GHQQD VSlQQDQGH MlUQYlJVYLDGXNW XWDQI|U bQJHOKROP L 6NnQH

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

63

GRUVA

vill stanna här. Det kan ocksĂĽ handla om att fĂĽ WLOOEDND PlQQLVNRU VRP WLGLJDUH WYLQJDWV Ă \WWD V|derut. Eller varfĂśr inte värva personer som inte tidigare haft nĂĽgon anknytning till Norrbotten? Northland fĂśrefaller vara en god â€?ambassadĂśrâ€? i sammanhanget. – Vi behĂśver mycket duktiga och kompetenta personer. Nu är det ett unikt tillfälle fĂśr 1RUUERWWHQ DWW H[SDQGHUD RFK EOL DWWUDNWLYW Vn DWW PlQQLVNRU Ă \WWDU KLW DYVOXWDU 1LFODV 'DKOVWU|P GEOLOGIN Hela det omrĂĽde som var aktuellt under proVSHNWHULQJ LQI|U SURMHNWHW L .DXQLVYDDUD WlFNV DY PRUlQ JUXV RFK VDQG %HUJ L GDJHQ I|UHNRPPHU nästan inte. Stor del av arean är dessutom täckt av vĂĽtmarker med varierande tjocklek, upp till 8-10 meter. DärfĂśr baseras mycket av de geologiska tolkningarna pĂĽ information frĂĽn borrhĂĽl samt regionala och lokala geofysiska data. 0DOPUHVHUYHUQD L .DXQLVYDDUDSURMHNWHW Ă€QQV intill den västligaste fĂśrkastningen av Pajala 6KHDU =RQH HQ VWRUVNDOLJ VNMXY]RQ OlQJV NDQWHQ DY GHQ .DUHOLVND NUDWRQHQ %HUJJUXQGHQ L RPUnGHW EHVWnU DY .DUHOLVND *D JLJDDQnum, miljarder ĂĽr sedan)) kvartsiter, dolomitisk PDUPRU JUDĂ€WVNLIIHU JOLPPHUVNLIIHU RFK PDĂ€VND metavulkaniter med mindre Svekofenniska

(1.96-1.85 Ga) fylliter och kvartsitiska fylliter. Intrusivbergarterna i näromrĂĽdet är huvudsakligen gabbro och diabas och med relativt senorogena graniter (1,82.1,79 Ga) i väster. Malmmineralet i Tapuli är magnetit, som ibland bär spĂĽr av kopparkis. Pyrit, magnetkis och tochinilite fĂśrekommer i mycket lĂĽga halter i I\QGLJKHWHQ 1nJRW K|JUH KDOWHU Ă€QQV L GH OlJVWD skikten nära liggväggen i den centrala delen av fyndigheten samt i Palotieva. Generellt har fynGLJKHWHQ OnJD KDOWHU DY VXOĂ€GHU 2OLND VNDUQPLneral utgĂśr omgivande grĂĽberg. De huvudsakliga lU NOLQRS\UR[HQ GLRSVLG RFK DPĂ€EROHU , YLVVD delar och speciellt i de hĂśghaltiga magnetitskarnen sĂĽ är serpentin det vanligaste grĂĽbergsmineralet. Lokalt fĂśrekommer smĂĽ eller mycket smĂĽ mängder av biotit, klorit, kalcit och apatit. I Sahavaara bestĂĽr mineraliseringen av en stor linsformig malmkropp och mindre intilliggande linser. Sahavaara utgĂśrs av Stora, SĂśdra och Ă–stra Sahavaara. Stora Sahavaaras malmkropp VPDOQDU DY L VLQD QRUUD RFK V|GUD lQGDU 0D[Lmala bredden är 90 meter med en medelbredd pĂĽ ca 45 meter. De huvudsakliga mineralerna i Sahavaara är magnetit, serpentin, magnetkis, pyrit och tremolit. Magnetiten fĂśrekommer W\SLVNW VRP Ă€QNRUQLJ PP GLVVHPLnerad mineralisering. StĂśrre kornstorlek (0.8-1 mm) fĂśrekommer lokalt och är ganska vanlig.

Primärkvarnen i anrikningsverket har dimensionerna 34 x 18.75 fot.

InnehĂĽllet av svavel i huvudmineraliseringen är i medeltal 2.8 % med lite variation. Det vanligaste VXOĂ€GPLQHUDOHW lU PDJQHWNLV YRO\P I|OMW av pyrit (1.1 volym-%). FĂśrhĂĽllandet mellan halterna av magnetkis och pyrit varierar mycket inom mineraliseringen. BRA PRODUKT Vid reporterns besĂśk pĂĽ plats hade produktionsanläggningen varit i drift 11 dygn utan uppehĂĽll. Produktionstakten var hĂśg och jämn med 150 WRQ NRQFHQWUDW SHU WLPPH -lUQKDOWHQ lU PHOODQ 70 och 71 % (torrvikt). Detta kan jämfĂśras med att ren magnetit har järnhalten 72.36 %. Inslaget av andra ämnen än järn och syre är därmed mycket lĂĽgt. ([NOXVLYH WRUUYLNWHQ WLOONRPPHU YDWWHQ 9DWWHQhalten är mellan 6 och 7 vikt-%. Vattnet hindrar dammning och gĂśr slutprodukten lätthanterlig. Tillgängligheten pĂĽ linjen har hittills varit 94 SURFHQW 6RP VW\UV\VWHP KDU $%% ;$ LQVWDOOHUDWV VRP RFNVn LQNOXGHUDU 4&6 6RP XQGHUhĂĽllssystem används IFS 8. Färdigt koncentrat matas ut.

Lanseringar Bock och mastlyft Maskinflyttningar Maskinmontage Riggning Tunga lyft med stor precision och säkerhet

MalmÜ Hammarvägen 17 232 37 ArlÜv, tel 040-38 32 20 GÜteborg SÜdra Hildedalsgatan 11-13 402 77 Gbg, tel 031-65 61 70 Stockholm Skogängsvägen 3B 163 41 Spünga, tel 08-36 77 20

Karlstad Sügverksgatan 49 652 21 Karlstad Tel 054-10 05 40 Luleü Tel 0920-167 20 Fabriksvägen 10 972 54 Luleü Tel 0920-167 20

www.tungalyft.se 64

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

KALENDARIUM

MARS 2013

APRIL 2013

MAJ 2013

NORDBYGG ECOFORUM STOCKHOLMSMÄSSAN 12–13 mars Läs mer på: www.ecoforum.se

INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNALTEKNIK 2013 KISTAMÄSSAN 10–11 april Läs mer på: www.easyfairs.se

ELFACK 2013 SVENSKA MÄSSAN 13–17 maj Nordens största mötesplats inom elteknik,elkraft och belysning. Läs mer på: www.elfack.com

BYGGMASKINER SVENSKA MÄSSAN 12-15 mars Byggmaskiner 2013 blir en helt ny, renodlad byggmaskinmässa. Läs mer på: www.svenskamassan. se/sites/byggmaskiner

BYGGMÄSSAN ÖRESUND OCH VVS-MÄSSAN ÖRESUND MALMÖMÄSSAN 23–24 april Läs mer på: www.easyfairs.se

GIT-MÄSSAN SVENSKA MÄSSAN 19-21 mars GIT-mässan är Sveriges största konferens och mässa inom geografisk IT. Läs mer på: www.elmia.se/git

SCANPLÅT SVENSKA MÄSSAN 28 - 30 maj ScanPlåt riktar sig till alla som är verksamma inom den svenska och skandinaviska plåtbranschen. Med ett nytt koncept, och med en skandinavisk marknad som målgrupp, satsar ScanPlåt på att återetablera de tidigare succémässorna i Göteborg för plåtoch plåtbearbetningsbranschen. Läs mer på: www.scanplat.se

FASTIGHETSMÄSSAN 2013 KISTAMÄSSAN 20–21 mars Nordens största fastighetsmässa. Läs mer på: www.easyFairs.com/FASTIGHETSTHLM Foto: Svenska Mässan

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

65

Bixia driftsätter fem vindkraftverk Fyra av de fem verken är nu uppsatta i smĂĽländska Fredriksdal. TvĂĽ är redan i drift och testkĂśrs. Det femte verket är planerat att uppfĂśras inom kort. – I bĂśrjan av mars ska hela anläggningen vara igĂĽng, berättar TorbjĂśrn Tengstrand som är affärsomrĂĽdeschef fĂśr produktion pĂĽ Bixia och Bixia ProWin AB. Flemming Christoffersen, fĂśrsäljningschef fĂśr fĂśretagskunder pĂĽ Bixia.

Vindkraftverken har en total effekt pĂĽ 11,5 MW och fĂśrväntas generera drygt 30 GWh i ny fĂśrnybar kraftproduktion. Det motsvarar energianvändningen fĂśr cirka 1500 villor inkl. uppvärmning. ² 8QGHU nUHW NRPPHU YL DWW J|UD \WWHUOLJDUH investeringar i vindkrafts-produktion. Trots att elpriserna är fĂśrhĂĽllandevis lĂĽga just nu är vĂĽr EHG|PQLQJ DWW GHW Ă€QQV VXEVWDQV RFK EHKRY I|U fortsatt utbyggnad av ny fĂśrnybar kraftproduktion, säger TorbjĂśrn Tengstrand. FramgĂĽngsrikt delägarskap och nettodebitering %L[LD HUEMXGHU GHOlJDUVNDS L YLQGNUDIWVYHUN EnGH i ett helt verk eller genom delägarskap. FĂśrdelarna är mĂĽnga. – Genom att äga klimatriktig elproduktion fĂśr sin egen elanvändning, fĂĽr man inte bara lägre energikostnader. Genom vĂĽr nettodebiteringstjänst utgĂĽr energiskatten, sĂĽ länge det inte är frĂĽga om yrkesmässig leverans. Det vill säga sĂĽ länge man inte säljer sin egen el vidare utan enbart använder den fĂśr fĂśretagets bruk, berättar )OHPPLQJ &KULVWRIIHUVHQ I|UVlOMQLQJVFKHI I|U I|UHWDJVNXQGHU Sn %L[LD – Det är ett konkret sätt att tillsammans med kunderna gĂśra skillnad fĂśr minskad klimatbelastQLQJ XWDQ H[WUD NRVWQDGHU I|U VSHFLHOOD PLOM|WMlQVWHU VlJHU )OHPPLQJ &KULVWRIIHUVHQ LĂ…NGSIKTIGT PERSPEKTIV Investeringar i vindkraft ska ses i ett lĂĽngsiktigt perspektiv även om miljĂśfĂśrdelarna uppnĂĽs omedelbart. –Vi är med och bidrar till energimarknadens stukturomställning och vi ser det som naturligt att hjälpa kunderna i riktningen att kunna bli självfĂśrsĂśrjande. De stärker kundens egen PLOM|SURĂ€O RFK VNDSDU PHUYlUGHQ I|U VnYlO YnUD kunder och deras kunder i sin tur, säger )OHPPLQJ &KULVWRIIHUVHQ LOKALT ENGAGEMANG VIKTIGT %L[LD 3UR:LQ $% VRP lU HWW V\VWHUERODJ WLOO %L[LD arbetar fĂśr närvarande med projektering och byggnation av ett 50-tal vindkraftverk. Vi erbjuder delägande även lokalt och ser just det lokala engagemanget som viktigt i de omrĂĽden vi agerar i, säger TorbjĂśrn Tengstrand. 66

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Fakta Bixia AB:

Fakta Bixia ProWin AB

Bixia AB är ett fristĂĽende elhandelsbolag med tio delägare, Tekniska Verken i LinkĂśping, Alvesta Energi, Bjäre Kraft, Borgholm Energi, MjĂślby SvartĂĽdalen Energi, NässjĂś Affärsverk, OxelĂś Energi, Sandviken Energi, SĂśdra Hallands Kraft och VäxjĂś Energi. Tillsammans har vi 18 kontor och butiker i LinkĂśping, Alvesta, Borgholm, GĂśteborg, Laholm, Ljungby, MjĂślby, NässjĂś, OxelĂśsund, Sandviken, SjĂśbo, Stockholm, Trollhättan, Uddevalla, Västervik, Västra Karup/BĂĽstad, VäxjĂś, och Ă„ngelholm. Bixia har ca 300 000 kunder och omsätter ca 3,4 mdkr. Bixia arbetar aktivt fĂśr utvecklingen av smĂĽskalig energiproduktion och är ett av de elhandelsbolag som kĂśper in mest smĂĽskaligt producerad el i Norden. Cirka 2 TWh frĂĽn 750 anläggningar.

Bixia ProWin AB är ett systerbolag till Bixia och ägs av Tekniska Verken i LinkÜping, Alvesta Energi, Bjäre Kraft, Borgholm Energi, MjÜlby-Svartüdalen Energi, NässjÜ Affärsverk, OxelÜ Energi, Sandviken Energi, SÜdra Hallands Kraft och VäxjÜ Energi. Bixia Prowin AB verkar fÜr ny fÜrnybar elproduktion, främst vindkraft, fÜr att bidra aktivt till att skapa klimatneutralitet. Detta genom att integrera med kunder och tillsammans med dem medverka till energiomställningen

Tillsammans är vi en kraft som fÜrändrar! Läs mer pü www.bixia.se

Vindkraftverken har en total effekt pü 11,5 MW och fÜrväntas generera drygt 30 GWh i ny fÜrnybar kraftproduktion.

Kompletta materialhanteringssystem Bränslemottagning

Hantering av flygaska

Sållning och krossning av bränsle

Hantering av bottenaska

Bränslelagring

Hantering av aska från sodapanna

Transportörsystem

Sandhantering

Panninmatning

Kalkhantering Mottagning och krossning av avfall

Några av våra senaste projekt i Sverige Energi: Bomhus Energi AB, Gävle Ved: Stora Enso Skoghall ”Wood 2012", Karlstad

Raumaster Oy Nortamonkatu 34 26100 Rauma Finland Tel. +358 2 837741 www.raumaster.fi

Raumaster AB Fallhammargatan 8 721 19 Västerås Tel. 021 300 750

POSTTIDNING PO ST T I D N I N G B B LJUNGÅFORS L J U N GÅFO R S M EMEDIA D I A AB AB BOX 145 30 B O X 4513 0 113 46 STOCKHOLM 10 4 30 STO C K H O LM

Kontroll och planering är en förutsättning för att ett industriprojekt ska fortlöpa smidigt. Bygglet förenklar: • Planering • Kundservice

• Uppföljning

• Säkerhet

Vi bygger vår verksamhet kring din No Problems är ett unikt företag i byggnadsställningsbranschen. Vi anpassar alltid ställningarna efter kundens behov. Vi använder det bästa modulsystemet till industri och de modernaste aluminiumställningarna till fasader. No Problems har tillgång till alla de verktyg och den kunskap som behövs för att genomföra ett framgångsrikt projekt. De anställda ställningsmontörerna och arbetsledarna har mångårig erfarenhet från större projekt. Vår fokus ligger alltid på dig som beställare. Vi sätter alltid dina krav och förväntningar som kund främst.

vi håller ställningarna - No Problems INDustrI Ab - telefoN 031-795 02 52 - www.NoProblems.se

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.