Nordiska projekt 2/13

15

Vindkraft växer till ett tredje ben i elförsörjningen EON BYGGER OFF-SHORE MED MODERN TEKNIK

Svenska stamnät står inför omfattande ombyggnad

Växjö Energi bygger nytt kraftvärmeverk

Vattenfall investerar för en smartare framtid

Nytt block byggs i Torsviks kraftvärmeverk

Lunds Energis nya biokraftvärmeverk

Bara vind och vatten Vårt klimat och miljön runt omkring oss är lika viktigt för oss alla. Vi väljer smarta lösningar för miljön och säljer bara el som kommer från vind och vatten. Så när du väljer el från oss har vi redan tänkt på miljön åt dig.

Att ha omtanke om miljön är ett sätt att leva. VIVA!

TREDJE PLATS - SKI - ELBOLAG MED FLEST NÖJDA FÖRETAGSKUNDER 2012 FÖRNYBAR EL - INGÅR ALLTID I VÅRT ERBJUDANDE TILL DIG

varbergenergi.se

telefon 0340-62 88 00

VÅRA KOMPETENSOMRÅDEN:

ELDISTRIBUTION

FÖRNYELSEBAR ENERGI

INFRASTRUKTUR

INDUSTRI

ABEKA Šr ett fšretag som tillvaratar kraften i varje projekt. Oavsett om du anlitar ABEKA fšr att bygga ett stŠllverk, ta en transformatorstation i drift eller bygga en vindkraftpark har vi kraften och kompetensen inom fšretaget.

Kontakta oss fšr mer information hur vi kan ge dig kraft!

ABEKA Norrkšpingsv 5A 611 38 Nykšping 0155-29 10 20 info@abeka.se www.abeka.se

Välkommen till

Asset Management Expo & Conference 16 –17 oktober 2013

Den nya mötesplatsen för Asset Management med fokus på industri, infrastruktur och energi Ɣ Två intensiva dagar Ɣ Konferens och utställning Ɣ Ett tillfälle du inte vill missa

www.amecsweden.se

Arrangörer:

Parallella arrangemang

Industri Ind Indu In dust du stri st trii &Teknik

4

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Vi ses på Stockholmsmässan!

LEDARE

Långsam nätutbyggnad är ett hinder för förnybar energi Försenade investeringar i nätutbyggnad och långsamma tillståndsprocesser har lett till bristande anpassning av näten till utbyggnaden av förnybar elproduktion. Det framgår av en ny rapport från Riksrevisionsverket.

Enligt Annika Helker Lundström, vd för Svensk Vindenergi, måste elnät både inom landet och till våra grannländer prioriteras högt de kommande åren för att inte bli ett hinder för utbyggnaden av den förnybara elen.

Riksrevisionsverket pekar bland annat på att nödvändiga investeringar i stamnätet fördröjts på grund av långsamma tillståndsprocesser. Verket föreslår att regeringen ger ansvarig myndighet i uppdrag att utreda hur tillståndsprocesserna för stamnätskoncessioner kan snabbas upp.

Att lyckas korta ned tillståndsprocesserna för stamnätet är en direkt nödvändighet för att möjliggöra en storskalig utbyggnad av förnybar elproduktion i Sverige. Detta anser Mattias Wondollek, elnät och marknad, Svensk Vindenergi.

Svenska Kraftnät har nyligen tagit fram en omfattande utvecklingsplan för det svenska stamnätet, Perspektivplan 2025. Ett bra första steg som välkomnas av Svensk Vindsenergi, men den baseras på ett framtidsscenario med högst 20 TWh vindkraft i Sverige år 2025. Svensk Vindsenergi efterlyser nu en konkret handlingsplan som även visar hur riksdagens planeringsram om 30 TWh vindkraft år 2020 kan klaras.

I detta nummer av Nordiska Projekt tittar vi på hur utbyggnaden av vindkraften i Sverige fortskrider i ett antal artiklar.

Hittills har svenska elproduktionen vilat på två ben, vattenkraft och kärnkraft. Om utvecklingen går som branschorganisationen Svensk Vindenergi önskar växer nu ett ytterligare ben ut som kan ersätta den ena kärnkraftreaktorn efter den andra. Vindkraftutbyggnaden i Sverige har under 2012 pekat kraftigt uppåt. I resten av Europa är det också uppåt. Vindkraften framstår idag som ett fullt realistiskt alternativ för stadigvarande elproduktion. Det här något av det vi belyser i den här utgåvan av Nordiska Projekt.

Statkraft och SCA:s vindkraftsprojekt blir en av landets största industriinvesteringar.

Ett av motiven till samarbetet som sker i företaget Statkraft SCA Vind AB är att SCA är en stor elförbrukare. Affärsområdet papper och massa med bland annat Ortvikens pappersbruk är stora elanvändare. SCA vill även i fortsättningen ha tillgång till el med rimliga priser. Samtidigt har SCA ett stort skogsägande, i många fall på marker som passar för vindkraftsetablering. Läs mer om detta jätteprojekt i det här numret av Nordiska Projekt.

E.ON bygger en vindkraftpark i havet utanför Ölands östkust.

Vindkraftverken beräknas att tas i drift under året. I Sverige var det senast 2007 som en vindkraftpark byggdes off-shore. Tillskottet i Kårehamn är välkommet särskilt som det bidrar stort till att täcka el-behovet på Öland. För E.ON har det varit en lång resa med bland annat tillståndsprocesser innan bygget kunde inledas. Vindkraftparken placeras cirka 5 kilometer från det gamla fiskeläget Kårehamn.

Det blir 16 turbiner med en sammanlagd max effekt på 48 MW. Årsproduktionen bedöms till 180 GWh. Det innebär 3.75 GWh per installerad MW. Detta är bara ett exempel på att havsbaserad vindkraft producerar mer än landbaserad, vilket bland annat beror på att det blåser mer till havs.

Nära Öland, på fastlandet, har Kalmar Lantmän ökat leveransvolymen till 230000 ton av fyra olika foderslag. När de för snart fem år sedan gjorde en förstudie med olika alternativ för att blicka fram 20 år i tiden, kom de snart fram till att den nuvarande anläggningen inte räckte till. Därför bygger man nu en helt ny foderfabrik med fem presslinjer med en möjlighet till sex linjer.

Logistic Contractor har uppdraget av Tingstad Papper att bygga ett nytt centrallager på cirka 32 000 kvadratmeter vid E6:an i Hisings Kärra i norra Göteborg. Byggstarten var på senhösten 2012 och allt skall vara färdigt i januari 2014. Speciellt grundläggningen och markens brist på bärighet i området är utmanande i projektet.

Läs mer om detta intressanta projekt i det aktuella numret av Nordiska Projekt.

I Västerås satsar maskintillverkaren Liebherr 50 miljoner kronor på en ny anläggning med strategiskt läge vid E18 och nära Västerås flygplats. Investeringen omfattar 25000 kvm mark och här ska rymmas nytt huvudkontor för Liebherr-Sverige, utbildningscenter samt en utrustnings- och serviceanläggning. Här ska också rymmas ett centralt reservdelslager. Det kommer att bli en imponerande anläggning och det är tydligt att Liebherr-Sverige spänner bågen högt.

Jönköpings kommun tog ett stort steg när man i början av 2000-talet satsade på ett helt nytt kraftvärmeverk i Torsvik, ett par mil söder om centralorten. Det är en anläggning som levererar värme och el baserat på eldning av avfall. Alternativet var att vidareutveckla på det befintliga verket vid Munksjö AB på attraktiv mark vid Munksjön mitt i staden.

Vid Skärblacka bruk ersätts befintliga indunstningsanläggningar med en enda. Sodapannan ges högre kapacitet. Elfilteranläggningen byggs ut för lägre emissioner. Nytt styrsystem installeras för indunstning, sodapanna och anslutande enheter. Mer om detta finns att läsa i ett utförligt reportage av Nordiska Projekt.

Våren tar nya steg varje dag, sommaren börjar anas så smått, extra skönt i år när vintern på många platser har varit så ihärdig.

Med hopp om trevlig läsning!

Jan Åström Chefredaktör Nordiska Projekt

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

5

Vi levererar morgondagens optimala lösningar för rent vatten och biogas redan idag!

Purac har utfört över 4 000 entreprenader för vattenrening och biogasframställning i över 70 länder.

Som totalentreprenör besitter vi kompetensen att vara med hela vägen från projektering till genomförandet och efterföljande driftsoptimering och support.

Vår långa erfarenhet i branschen kombinerat med ett nära samarbete med uppdragsgivaren ger oss en djup förståelse för varje projekts unika behov och ser till att lösningen alltid blir den optimala. .

www.purac.se

PURAC Box 1146, 221 05 Lund Tel: 046 -19 19 00, Fax: 046 -19 19 19 e-mail: info@purac.se

Maj INNEHÅLL 20

5

Ledare

8

Nyheter

16

Applikationskunskap i kombination med automationsutrustning säkrar driften

17

Leverantörsguiden

18

Made in Sweden – framtidens textilier och papper

19

46

35

Miljardinvesteringar präglade E.ON i Norden under 2012

20

Holländskt energinätverk på besök för att ta intryck av Sverige

21

Ny avancerad oförstörande provningsteknik

43

Kalendarium

43

Växellådor från Moventas

44

En av Sveriges största industri investeringar

46

Amec är basindustrins nya arena

48

NSC får ökad kapacitet

50

Nytt block byggs i Torsviks kraftvärmeverk

56

Säkra kraftförsörjningsarbeten sparar pengar

57

Stort allmänintresse när Filbornaverket hade öppet hus

60

Teknik för framtidens energiverk

63

Nytt biokraftvärmeverk i Lund byggs för framtiden

22

Svenska stamnät står inför omfattande ombyggnad

66

Växjö Energi bygger nytt kraftvärmeblock

26

Kunderna är i centrum av morgondagens energisystem

74

Rosenholms avloppsreningsverk bygger om

30

Vattenfall investerar för en smartare framtid

76

Kalmar Lantmän bygger ny foder-fabrik

80

Uppgradering i Skärblacka

33

Nytt verktyg effektiviserar besiktning av distributionsnät

83

Jernhusen bygger ny depå för service och tvätt

Korta beslutsvägar och hög kompetens utmärker Linjemontage

84

Nytt huvudkontor och verkstad

86

Depå för biogasbussar i Hammarby Sjöstad

87

Statsministerbesök på Väderstadverken

88

Påkostat centrallager för Tingstad Papper

90

Färre störningar med ny teknik

34

35

Vindkraft växer till ett tredje ben i elförsörjningen

38

Vattenfall – viktigt med arbetsmiljö och säkerhet

41

Kårehamn – E.ON bygger off-shore med modern teknik

UTGIVARE: ljungåfors media ab Box 14530, 113 46 Stockholm Telefon: 08-5010 8710 Fax: 08-5010 8719

MARKNAD:

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Jan Åström, janne@ljungaforsmedia.se

Jonathan Lundqvist, jonathan@nordiskaprojekt.se

SKRIBENTER: Marie Louise Aaröe Björn Asplind Kim Hall Kjell-Arne Larsson Tomas Tränkner

Said Samea, said@nordiskaprojekt.se Mattias Andersson, mattias@nordiskaprojekt.se

PRENUMERATION/ WEBANSVARIG: Jonas Andersson, jonas@nordiskaprojekt.se TRYCK: Exakta, Malmö 2013

GRAFISK FORMGIVARE: Gabriella Lilliesköld, gabriella.lillieskold@jntpublishing.se OMSLAGSBILD: Thanet vindkraftpark avslutades september 2010 och består av 100 Vestas V90 vindkraftverk och har en total kapacitet på 300 MW. Fotograf / Osiris / Vattenfall www.energikanalen.se www.industrikanalen.se Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer.

Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

7

NYHETER

Lidköpings Värmeverk samarbetar med Vänerhamn Lidköpings Värmeverk kommer att påbörja import av avfallsbiobränsle från England. Detta är ett bränsle där återvinningsbart material är utsorterat och det som kvarstår grovmals med kvarnar. Produkten som skapas är ett avfallsbiobränsle som lämpar sig väl för energiåtervinning. Bränslet är till största delen biogent, till exempel träavfall från byggentreprenader. Detta bränsle är en utökning av mottaget bränsle vilket inryms i den nya miljödomen. Avfallsbiobränslet kommer i huvudsak ersätta eldning med fossil olja och bio olja i samband med att den nya pannan tas i drift. Utökningen av mottaget bränsle i samband med ökad förbränningskapacitet borgar för att fjärrvärmen i Lidköping kommer vara ett miljövänligt och konkurrenskraftigt alternativ för framtiden. I samarbete med Vänerhamn kommer bränslet att fraktas med fartyg direkt till Lidköpings hamn, belägen bara cirka 200 meter från Värmeverket. Att transportera bränslet sjövägen är miljövänligare och minskar trycket från lastbilstransporter på våra vägar.Varje fartyg med bränsle motsvarar ca 100 lastbilar och volymerna biobränsle beräknas fylla 6-7 fartyg per år.

-Tillsammans med Lidköpings Värmeverk har vi utvecklat ett öppet och bra samarbete där hamnens unika läge intill Värmeverket skapat förutsättningar för en effektiv och miljöriktig logistikkedja, säger Tobias Uhn,Vänerhamns Marknads- och försäljningschef.

INVENTERING AV ENSKILDA AVLOPP FÖR BÄTTRE MILJÖ I Alvesta kommun togs ett långsiktigt beslut 2008 gällande de lokala miljömålen. En del av det beslutet säger att 80 procent av de enskilda avloppen ska vara inventerade och i möjlig mån åtgärdade 2015. Ett led i arbetet för att långsiktigt och hållbart främja en bättre miljö, nu och i framtiden.

Enligt ett princip-beslut som Nämnden för myndighetsutövning tagit ska inventeringen av avlopp fortsätta. Det innebär att det i dagarna går ut ett utskick till ägarna av drygt 120 bostadshus i kommunen. I utskicket ingår en inventeringsenkät som ska besvaras och sändas tillbaka till Alvesta kommun. Utifrån enkäten får sedan respektive fastighetsägare besked om deras avlopp är godkänt eller om det behöver åtgärdas. Om ett avlopp skulle YRHIVOmRREW LEV JEWXMKLIXWmKEVIR M HI ¾IWXE JEPP XZo år på sig att åtgärda det. Alvesta kommun ligger långt fram när det gäller uppföljning och inventering EZ FI½RXPMKE IRWOMPHE EZPSTT M OSQQYRIR 1572 avlopp har inventerats så här långt och i genomsnitt underkänns 70 procent av avloppen enligt Miljöbalkens reningskrav. Enligt Havs- och vattenmyndigheten är ombyggnadstakten av avlopp på nationell nivå för låg. Därför har myndigheten nu lyft frågan om det är möjligt att lägga en miljöskatt på avloppsanläggningar som inte uppfyller kraven enligt Miljöbalken.

8

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

NCC grundar för tryggare eltillförsel i Sydsverige NCC ska bygga fundamenten till 170 stolpar som ska bära en ny kraftledning mellan Hallsberg och Motala. Kraftledningen nästan fördubblar elöverföringen och bidrar till en tryggare elförsörjning till Sydsverige. Ordern från VLB Leitungsbau är värd 70 MSEK. NCC förbereder för nya luftledningar på Sydvästlänkens nordligaste sträcka i Sverige, cirka 51,5 kilometer mellan Hallsberg och Motala. Dagens högspänningsledningar på 220 kilovolt byts ut mot nästan dubbelt så kraftfulla ledningar på 400 kilovolt. För elkunderna i södra Sverige kommer Sydvästlänken enligt Svenska Kraftnät att innebära en minskad risk för skillnader i elpriset jämfört med resten av landet.

Sydvästlänken ska förstärka det nationella stamnätet – det svenska elnätets ”motorväg”. Den kommer bland annat öka överförningskapaciteten av el till södra Sverige och öka driftsäkerheten.

– De 170 stolparna väger 8,5 ton vardera och ska bära 50 kilometer kraftledning. För det behöver vi bygga rejäla fundament. Stolparna ersätter tidigare stolpar på i stort sett samma sträckor och ledningsgator som idag, säger Fredrik Skiöld, affärschef på NCC Construction, region Syd. För att bygga fundament och för att stolparna ska kunna transporteras på plats bygger NCC cirka 50 kilometer arbetsvägar i ledningsgatan. En stor del av dessa vägar tas bort när arbetet är klart. I uppdraget ingår även att montera jordlinor. Det innebär att fundament och stolpar jordas liksom en jordad kontakt. NCC:s har påbörjat sitt uppdrag och beräknas vara klara i juni 2014. NCC utför arbetet på uppdrag av österrikiska VLB Leitungsbau, som med sitt systerföretag SPL Powerlines Group bygger förbindelsen mellan Hallsberg, Östansjö och ner till norr om Motala. SPL Powerlines Group har fått uppdraget av Svenska Kraftnät. NCC bidrar sedan tidigare till Sydvästlänken genom att lägga en 200 kilometer lång landkabel mellan Hurva i Skåne och Barkeryd i Småland - Sydvästlänken sydligaste del, på uppdrag av ABB.

Bästa årsbokslutet någonsin för Höganäs Energi När Höganäs Energi stänger böckerna för 2012 kan man konstatera att det kommunala bolaget gjort sitt bästa resultat någonsin. Med ett plus på 9.636 tkr har man ökat vinsten med nästan 1 600 tkr jämfört med föregående år. Huvudförklaringarna till det goda resultatet är en högre energiomsättning, lägre kostREHIV J}V RmXJ}VPYWXIV ¾IV ½FIVERWPYXRMRKEV SGL PmKVI pensionsskuld. Höganäs Energi har för avsikt att återinvestera en stor del av vinsten. Under 2012 uppgick investeringarna till 19 Mkr. För 2013 har man budgeterat ett belopp av 27 mkr. En stor del av dessa kommer att TP}NEW RIV M HIR JSVXWEXXE YXF]KKREHIR EZ ½FIVRmXIX Höganäs Energi är ett samhällsnyttigt företag. Ett av bolagets mål är att göra Kullabygden attraktivare, både J}V FI½RXPMKE SGL TSXIRXMIPPE MRZoREVI (IR WXSVE WEXWRMRKIR ²½FIV XMPP EPPE² mV IXX YXQmVOX I\IQTIP To HIXXE Under våren är en kampanj inplanerad då samtliga ZMPPEmKEVI WSQ LEV ½FIV JVEQHVEKIR XMPP XSQXKVmRWIR kommer att kontaktas med ett attraktivt erbjudande. En annan lyckad satsning är den billiga fjärrvärmen som erbjuds till fastighetsägare i centralorten. Denna produceras genom att ta hand om spillvärmen från Höganäs AB och innebär därigenom stora miljövinster varje år.

Rekordproduktion ger bra resultat för Jämtkraft Anders Ericsson, vd för Jämtkraft.

Under 2012 fortsatte priserna att falla på elmarknaden. Jämtkraft gör trots detta ett bra resultat, mycket tack vare den rekordstora egna produktionen av el från förnybara källor.

- Vi har lyckats bra under 2012 och gör en vinst på 300 miljoner kronor, vilket är glädjande. Koncernen är inne i en kraftig investeringsperiod, samtidigt som elpriserna är historiskt låga.Välvårdade kassaflöden är därför en förutsättning för vår fortsatta satsning på elproduktion från förnybara källor, säger Anders Ericsson, vd för Jämtkraft. Det affärsområde som varit mest lönsamt är Elkraft, som står för Jämtkrafts produktion av förnybar el från vatten- och vindkraft.Vattenkraften producerade under året 1124 GWh och vindkraften 80 GWh. Tillsammans med 201 GWh från kraftvärme och biogas blir detta mer än Jämtkraft producerat någonsin. Återbäringen till våra kunder i ägarkommunerna Östersund, Krokom och Åre, genom låga priser på el, elnät och fjärrvärme, hade under 2012 ett sammanlagt värde av 252 miljoner kronor, jämfört med genomsnittliga priser i Sverige.

Klart för bygge av underhållsdepå för tåg i Hässleholm Detaljplan för bygge av underhållsdepå för tåg i Kärråkra vann den 11 januari laga kraft och nu kan Jernhusen planera vidare för bygget så fort ett hyresavtal med en kund skrivits. Jernhusens förslag för underhållsdepå i Kärråkra har utvecklats i nära samarbete med Hässleholms kommun och det lokala byalaget i Hässleholm. Förslaget bygger delvis på åsikter från kringboende och andra intressenter på orten som presenterats vid flera samrådsmöten. Jernhusen och kommunen presenterade 2012 det förslag som nu vunnit laga kraft.Vid besvärstidens utgång den 11 januari hade inga överklaganden lämnats in.

- Vi är mycket nöjda med utfallet. Behovet av underhållsverkstad är stort i regionen och en strategisk placering och utformning av depå gör arbetet mer effektivt och bidrar därmed till att tågen kommer ut i tid, säger Charlotte Törsleff, kommunikatör på Jernhusen.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

9

NYHETER

BRAVIDA FÖRLÄNGER RAMAVTAL MED VATTENFALL Ramavtalet innebär att Bravida utfÜr nyinstallation, service och ombyggnation av fjärrvärmecentraler hos Vattenfalls fjärrvärmekunder samt i Vattenfalls egna anläggningar i Uppsala, Storvreta och Knivsta.Vattenfall AB Heat Sweden Operations levererar fjärrvärme till Uppsala och Knivsta kommuner samt fjärrkyla i Uppsala kommun. Bravida har sedan tidigare ett müngürigt samarbete med Vattenfall när det gäller stÜrre undercentraler och har ocksü installerat varmvattens- och värmeväxlare fÜr villabruk (villaväxlare) sedan maj 2008.

- Vi är mycket glada Üver att fü fortsätta vürt samarbete.

Vi har alla rutiner pü plats vilket underlättar fÜr büda parter att gÜra ett bra jobb, säger Per-Olov Pettersson, avdelningschef Vs-service Uppsala och Stockholm. Avtalet lÜper Üver tvü ür frün fÜrsta februari 2013 med mÜjlighet till fÜrlängning till utgüngen av 2017.

BOMBARDIER ETABLERAR SIG I LULEÅ JärnvägsfÜretaget Bombardier etablerar en underhüllsdepü i Luleü och fortsätter därmed sin expansion i norra Sverige.

Den 10 juni inviger Bombardier sin nya underhüllsverkstad i Notviken utanfÜr Luleü. Anläggningen har tre spür och omfattar 3 300 kvadratmeter. Ett 30-tal medarbetare kommer att rekryteras till verksamheten, som für ansvar fÜr Üversyn och service av 72 vagnar och 12 lok.

- Service och underhüll är en viktig verksamhet inom Bombardier och det är glädjande att vi nu kan etablera oss även i Luleü, säger Klas Wühlberg, vd, Bombardier Transportation Sweden.

Satsningen är den senaste i en rad leveranser frün Bombardier till Norrland pü senare tid. I augusti 2012 invigde Trafikverket Ådalsbanan, som ger 20 mil kortare resväg mellan Üvre Norrland och Mellansverige, med signal- och säkerhetssystem frün Bombardier. I Kiruna togs den nya bansträckningen runt staden i drift, även den med signalinstallation och ställverk frün Bombardier.

RambÜll vinner ännu ett omfattande VA-processuppdrag Avloppsreningsverket Himmerfjärdsverket pü SÜdertÜrn i Botkyrka kommun ska genomgü en omfattande ombyggnad fÜr att minska belastningen till ÖstersjÜn. Syvab, som äger och driver Himmerfjärdsverket, har utsett RambÜll till huvudkonsult och samarbetspartner fÜr genomfÜrandet av ett av de viktigaste och mest omfattande vattenmiljÜprojekten i landet. Totalt beräknas investeringen till ca en miljard kronor och ska ge resultat i Syvabs vision om ett renare hav till 2021.

ZENERGY AB FÅR ORDER FRÅN NORSK OFFSHORE INDUSTRI Zenergy AB har tecknat en fÜrsta order med ett Norskt offshore fÜretag i Stavanger. Ordern omfattar leverans till en av plattformarna i NordsjÜn. HÜgsta brandsäkerhet, fuktokänslighet och formstabilitet gÜr att Zenergy´s moduler är speciellt väl lämpade fÜr offshore industrin i NordsjÜn.Süväl till sjÜss som till land.

Zenergy AB har pü kort tid fütt offertfÜrfrügningar frün Norsk offshore industri till ett värde av 50 MNOK. 7XEZERKIV LEV WIHER XMHMKX XEP ZEVMX FoHI 2SVKI SGL LIPE 2SVHIRW TVSGIRXYIPPX WREFFEWX Zm\ERHI WXEH Orsaken är att staden blivit bas fÜr Norges oljeproduktion i NordsjÜn. Statoil, Nordens stÜrsta fÜretag, har WMXX LYZYHOSRXSV M 7XEZERKIV )JXIVJVoKER To žI\MFPE FSWXEHWP}WRMRKEV mV WSQ J}PNH EZ WXEHIRW WREFFE XMPPZm\XXEOX IRSVQ

10

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

NYHETER NYHETER

Minikontakt för fasadintegrerade solpaneler &Ƃƌ ĂƩ ƵŶĚĞƌůćƩĂ ŝŶŬŽƉƉůŝŶŐĞŶ Ăǀ ĨĂƐĂĚŝŶƚĞŐƌĞƌĂĚĞ ƐŽůƉĂŶĞůĞƌ ŚĂƌ WŚŽĞŶŝdž ŽŶƚĂĐƚ ƚĂŐŝƚ ĨƌĂŵ ĞŶ ƐĞƌŝĞ ^ƵŶĐůŝdž ŵŝŶŝŬŽŶƚĂŬƚĞƌ ƐŽŵ ŵŽŶƚĞƌĂƐ ŽƐLJŶůŝŐƚ ŝ ĨĂƐĂĚĞŶƐ ƌĂŵǀĞƌŬ ŵĞĚ ĞŶĚĂƐƚ ĞŶ ƐŬĂůƚĊŶŐ ƐŽŵ ǀĞƌŬƚLJŐ͘ 'ĞŶŽŵ ĂƩ ǀćůũĂ ŬŽŵƉŽŶĞŶƚĞƌ ŵĞĚ ŽŵƐŽƌŐ ŬĂŶ ĚĞŶŶĂ ƉƌŽĚƵŬƚƐĞƌŝĞ ĞƌďũƵĚĂ ƟůůĨƂƌůŝƚůŝŐ ŬŽŶƚĂŬƚ ƵŶĚĞƌ ůĊŶŐ ƟĚ ʹ ćǀĞŶ ƵŶĚĞƌ ƚƵīĂ ŵŝůũƂĨƂƌŚĊůůĂŶĚĞŶ͘ DŝŶŝŬŽŶƚĂŬƚĞŶ ŚĂƌ ĞŶ LJƩƌĞ ĚŝĂŵĞƚĞƌ ƉĊ ϭϭ ŵŵ ŽĐŚ ćƌ ƐƉĞĐŝĞůůƚ ůćŵƉůŝŐ ĨƂƌ ƚƵŶŶĮůŵƐƉĂŶĞůĞƌ ŽĐŚ ĨĂƐƟŐŚĞƚƐŝŶƚĞŐƌĞƌĂĚĞ ƐŽůƉĂŶĞůĞƌ ;BIPVͿ͘ DĞĚ ĞŶ ƐŬLJĚĚƐŶŝǀĊ ƉĊ IP 67 ŽĐŚ ƚĞŬŶŝƐŬĂ ĚĂƚĂ ŵĞĚ ǀćƌĚĞŶ ƉĊ ϭϱ ŽĐŚ ϭϬϬϬ s ćƌ ĚĞƐƐĂ ŬŽŶƚĂŬƚĞƌ ĞdžƚƌĞŵƚ ŵĊŶŐƐŝĚŝŐĂ ƐĂŵƚ ƚĂƌ ƵƉƉ ĞƩ ůŝƚĞƚ ƵƚƌLJŵŵĞ͘ ĞŶ ƐŝůǀĞƌƉůćƚĞƌĂĚĞ ŬŽŶƚĂŬƚĞŶ ĨƂƌŚŝŶĚƌĂƌ ĨƌŝŬƟŽŶƐŬŽƌƌŽƐŝŽŶ ŽĐŚ ƐćŬĞƌƐƚćůůĞƌ ĞůĞŬƚƌŝƐŬ ƐƚĂďŝůŝƚĞƚ ƵŶĚĞƌ ůĊŶŐ ƟĚ ŐĞŶŽŵ ĚĞŶ ƚĊůŝŐĂ ŵĞƚĂůůĞŶƐ LJƚĂ͘ &ƂƌƵƚŽŵ Ɵůů ƐŽůĞŶĞƌŐŝ ćƌ ĚĞƐƐĂ ŬŽŶƚĂŬƚĞƌ ŽĐŬƐĊ ůćŵƉůŝŐĂ ĨƂƌ ĂƉƉůŝŬĂƟŽŶĞƌ ŝŶŽŵ ƚ͘Ğdž͘ ŵĂƐŬŝŶͲ ŽĐŚ ĂŶůćŐŐŶŝŶŐƐŬŽŶƐƚƌƵŬƟŽŶ͕ ŵĂƌŝŶƚĞŬŶŝŬ͕ ƉĂƌŬĞƌŝŶŐƐƉůĂƚƐĞƌ ƵŶĚĞƌũŽƌĚ ƐĂŵƚ ǀćdžƚŚƵƐ͘ WŚŽĞŶŝdž ŽŶƚĂĐƚ ĞƌďũƵĚĞƌ ŽĐŬƐĊ ĞŶ ĚŝŽĚͲďŽdž ;ƐƚƌćŶŐ ĚŝŽĚͿ ĨƂƌ ĂƩ ƵŶĚǀŝŬĂ ďĂĐŬƐƉćŶŶŝŶŐ ƐŽŵ ŬĂŶ ĨƂƌĞŬŽŵŵĂ ŝ ƐŽůƉĂŶĞůĞƌ Ɵůů ĨƂůũĚ Ăǀ ƉůƂƚƐůŝŐ ƐŬƵŐŐŶŝŶŐ͘ Ğƚ ƌŽďƵƐƚĂ ŬŽŶƚĂŬƚŚƂůũĞƚ ŽĐŚ ĚĞŶ ůĊŐĂ ĚĞƐŝŐŶĞŶ ƐćŬĞƌƐƚćůůĞƌ ƐƚĂďŝůŝƚĞƚ ŽĐŚ ƟůůĨƂƌůŝƚůŝŐŚĞƚ͘ ŽdžĞŶ ćƌ ŬůĂƐƐĂĚĞ ĨƂƌ ƵƉƉ Ɵůů ϱ ŽĐŚ ƐLJƐƚĞŵƐƉćŶŶŝŶŐĂƌ ƵƉƉ Ɵůů ϭϬϬϬ s͘ WƌŽĚƵŬƚůŝŶũĞŶ ćƌ ŬŽŵƉĂƟďĞů ŵĞĚ ƐƚĂŶĚĂƌĚĞŶ ŽĐŚ ĞƌďũƵĚĞƌ ĂŶǀćŶĚĂƌŶĂ ĞƩ ƐƚĂŶĚĂƌĚŝƐĞƌĂƚ ƐLJƐƚĞŵ ĨƂƌ ŬĂďĞůĚƌĂŐŶŝŶŐ ŝ ĞƩ ƐŽůĐĞůůƐƐLJƐƚĞŵ͘

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

11

NYHETER

LKAB och Swerea MEFOS skrev nytt avtal Ett nytt samarbetsavtal om LKAB:s experimentmasugn har undertecknats i Luleå av Per-Erik Lindvall, LKAB och Göran Carlsson, vd samt Peter Samuelsson, ordförande i Swerea MEFOS. Avtalet löper på tre år.

– LKAB:s experimentmasugn erbjuder unika möjligheter till metallurgiska försök i pilotskala. Under femton år har den spelat stor roll i både produkt- och processutveckling hos LKAB och hos våra kunder. Med det nya avtalet tar vi ett nytt steg i samarbetet med Swerea MEFOS, säger Per-Erik Lindvall.

– Det är roligt att kunna teckna ett nytt samarbetsavtal.

Att få förtroendet att gemensamt driva och underhålla LKAB:s experimentmasugn är en viktig länk i utvecklingen av LKAB:s spetsprodukter. Samtidigt får Swerea MEFOS en möjlighet att stärka sin position som världsledande inom pilotförsök och att genomföra unika masugnsförsök, säger Göran Carlsson i en kommentar.

Det nya avtalet löper på tre år och innebär att Swerea MEFOS skall driva och underhålla LKAB:s experimentanläggningar på Swerea MEFOS anläggningsområde i Luleå gemensamt med LKAB. LKAB äger anläggningarna och bestämmer försöksprogram och forskning. LKAB:s experimentmasugn byggdes 1997. Sedan dess har 28 kampanjperioder genomförts och inte mindre än 60 000 ton försöksjärn har producerats. Experimentmasugnen är 8,5 meter hög och har en invändig volym om 8,2 kubikmeter. Experimentmasugnen används både för att utveckla och testa LKAB:s produkter och för gemensamma försök med LKAB:s kunder som kan testa pellets och driftpraxis i pilotskala innan man inför LKAB:s pellets i full produktion. LKAB:s experimentmasugn används också för att utveckla nya processmetoder, som ULCOS, den europeiska stålindustrins initiativ för att uppnå en ståltillverkning med ultralåga utsläpp av koldioxid.

Ny vår för samarbete mellan LKAB och Swerea MEFOS, fr v: Mats Sundgren, Swerea MEFOS, Nicklas Eklund, LKAB, Göran Carlsson, vd Swerea MEFOS, Anna Dahlstedt, LKAB, Peter Samuelsson, ordförande Swerea MEFOS, Anna Sivlér, LKAB, Per-Erik Lindvall, LKAB, direktör, teknik och affärsutveckling. Foto: Maria Åsén

12

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Ebeco hettar upp industrisverige Ebeco lanserar nu ett nytt produktsortiment av självreglerande och extremtåliga värmekablar för industrimiljöer.

Det är högkvalitativa kablar för industriella processer.

Kablarna har många applikationsområden och passar bland annat inom process- och livsmedelsindustrin. Process och petrokemiindustrin.Värmelösningar för industrin är inget nytt för Ebeco men området får ett ökat fokus i och med de nya produkterna som kommer att ingå under det egna affärsområdet Ebeco Industri. Förutom tillökning i produktsortimentet innebär lanseringen också att göteborgsföretaget kommer bygga upp en dedikerad organisation för affärsområdet som ska arbeta hand i hand med kunderna. Försäljningsansvarig blir nygamlingen Magnus Johansson som tidigare varit säljare för Ebeco i väst men som senast prövat vingarna på annat håll.

– Vi kan nu erbjuda kunderna en verklig helhetslösning, med ett komplett sortiment av värmekablar och kompetens för att hjälpa till att identifiera problemet, hitta den bästa lösningen, presentera ett förslag och komma igång med installationen, säger Martin Larsson, vd på Ebeco.

Till sin hjälp i denna satsning har Ebeco den tyska kabeltillverkaren Eltherm som man ingått ett partnerskap med.

Ebeco är ett familjeföretag med lång erfarenhet av att leverera värmelösningar för både små och stora projekt. Under åren har företaget byggt upp en gedigen erfarenhet och kunskap om hur man levererar den bästa lösningen utifrån kundens behov.

– Satsningen på industri är ett naturligt steg i företagets utveckling och vi kommer att bli en mycket konkurrenskraftig aktör även på detta område. Nu tar vi våra kunskaper om värmelösningar och applicerar dem på ett nytt område.

Principerna är desamma även om tillämpningen av produkterna skiljer sig åt.Vi har jobbat med värmelösningar i 35 år.Vi vet att industrikunderna kommer vara nöjda med det vi levererar, avslutar Martin.

NYHETER

VATTEN SÄKRAR DATORDRIFTEN GENOM NY IT-CHILLER Operatörer av IT-hallar med behov av effektiv kylning får nu en ny möjlighet. Rittal har designat en chiller speciellt för ändamålet. Med den kan kylsystemet anpassas efter önskad drift och hög energieffektivitet.Kylning med kylenheter ur 6MXXEPW 0'4 4PEXXJSVQ KIV ¾I\MFPE O]PP}WRMRKEV M ERXMRKIR slutna rack eller i öppna rack med kalla och varma gångar.

Kylenheterna kan nu kombineras med Rittals nya IT-Chiller som förser systemet med kylt vatten som återcirkuleras.

Det ger en driftsäker lösning. Chillern är designad för drift till IT-hallar. Den kan anpassas till den bästa lösningen för }RWOEH HVMJX QIH XMPP I\IQTIP HYFFPE ZEVZXEPWVIKPIVEHI TYQpar, inbyggd frikylning, övervaknings–kommunikation med mera. Grundutförandet på IT-Chillern kan kompletteras med optionen frikylning. Chillern utnyttjar då den lägre utomhustemperaturen för att kyla kylvattnet istället för att använda kylkompressorer som drar mer energi. På detta sätt kan operatören få en stor energibesparing i förhållande till komTVIWWSVHVMJXIR 6MXXEP -8 'LMPPIV ½RRW M WXSVPIOEV JVoR O; YTT XMPP O; (IR OER SGOWo OSQFMRIVEW QIH ¾IVE EKKVIgat som delar på belastningen och där man kan ha aggregat som ger n+1 redundans i systemet. Aggregaten kopplas samman för att fördela belastning och drifttid mellan aggregaten för att få den effektivaste driften. Aggregaten är också designade för att ha en så låg ljudnivå som möjligt för att kunna monteras utan störning för omgivningen.

Elnät och fiber i gemensamt projekt på Hammarö Nästan 500 kunder på Hammarö får ett mer tillförlitligt elnät när Fortum nu investerar 3 miljoner kronor. Samtidigt samarbetar Fortum med Hammarö kommun som J}VFIVIHIV J}V EXX PmKKE RIV ½FIV - Vi fortsätter att investera i vårt elnät för att få färre strömavbrott för våra kunder. Det är också jättekul när vi får till samarbeten av den här typen, säger Anders Öberg som är ansvarig för Fortums lokalnät på landsbygden.

Det är elnätet på Tynäsudden som ska vädersäkras. 6,7 kilometer oisolerad luftledning byts ut mot kabel i marken och luften. Bygget startade i mitten av mars och pågår fram till juli. Samtidigt som vi bygger om elnätet lägger Hammarö Stadsnät ner en slang för att förbereda för ½FIVHVEKRMRK *SVXYQ J}VW}OIV EPPXMH XE OSRXEOX QIH OSQmuner och andra aktörer för att erbjuda samarbete kring I\IQTIPZMW ½FIV - På Hammarö har samarbetet fungerat bra och det känns kul att kunna ge kunderna mervärde, säger Anders Öberg.

Fortums satsning på Hammarö är en del av SäkraNätprogrammet som inleddes 2005. Sedan dess har Fortum investerat omkring sju miljarder kronor i elnätet. I Värmland har Fortum sedan 2005 investerat över en miljard kronor och vädersäkrat omkring 1 250 kilometer ledning.

Nästan 500 kunder på Hammarö får ett mer tillförlitligt elnät när Fortum nu investerar 3 miljoner kronor. Samtidigt samarbetar Fortum med Hammarö kommun som förbereder för att lägga ner fiber.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

13

NYHETER

TESTSYSTEM FÖR STÄLLVERKSAPPLIKATIONER 9XJ}VPMKE XIWXIV SGL QmXRMRKEV To X I\ VIPmWO]HH SGL QmX omvandlare kan nu snabbt och säkert utföras med de nya provHSRIR *%1) JVoR 4LSIRM\ 'SRXEGX 8MPPWEQQERW QIH TVSZHSRIX WSQ QSRXIVEW M WOoTH}VVIR ½RRW HIX J}VYXSQ XIWXLERHWOIR SGOWo drift-, service- och blindkontakter för att täcka alla applikationer.

Det utmärkande draget hos detta system är den automatiska kortslutningen av transformatorn när någon kontakt tas ur provdonet, detta tillsammans med en pet-säker design ger högsta säkerhet.

Modulsystemets struktur möjliggör också en kostnadseffektiv testlösning där varje provdon och testhandske kan anpassas till rätt poltal.

Alla kopplingsfunktioner för mätning av ström- och spänning transformatorer kan genomföras mycket snabbt tack vare det mångsidiga bryggsystemet. Dessa ger klar och enkel kopplingsstatus genom att kortslutningsbryggor monteras på utsidan av skåpdörren. 4 mm testsladdar från instrument ansluts enkel även av sökerhetstyp.

För mer permanent anslutning kan också gaffelkabelskor anslutas.

Tillbehör från CLIPLINE complete systemet förenklar handhavandet och minskar lageromkostnader.

På Boxholms Depå kommer tåg avisas och tvättas med förnybar fjärrvärme .IVRLYWIR &S\LSPQW OSQQYR SGL ) 32 samarbetar för att skapa en anläggning med bästa möjliga energilösning. Detta innebär att depån får värmeleveranser från den biobränsleeldade pannan vid Rörviks Timbers sågverk. Det ger direkta miljövinster i förhållande till andra uppvärmningsJSVQIV WoWSQ WmROXE OSPHMS\MHYXWPmTT - Hållbart byggande är viktigt för Jernhusen samt att vi använder miljövänlig el till våra fastigheter, säger Charlotte Törsleff, kommunikatör på Jernhusen.

- Tack vare vårt samarbete med kommunen och E.ON kan vi nu uppfylla energikraven på ett mycket bra sätt.

Avtalet med Jernhusen visar att förnybar fjärrvärme inte enbart är en bra källa för uppvärmning, utan också kan vara basen för nya, smarta värme- och kyllösningar. I depån kommer tvättoch avisning ske med hjälp av fjärrvärmen. ,mV M &S\LSPQ OER ZM ZMWE ZMPOIR FVIHH JNmVVvärme har. Nya lösningar kopplade till fjärrvärme vinner mark; som vitvaror kopplade till fjärrvärmen, markvärme och andra spännande produkter, säger Peter Jonsson, chef för region Syd på E.ON Värme.

E.ON och Jernhusen har tecknat ett 15-årigt avXEP SQ JNmVVZmVQIPIZIVERWIV To +;L TIV oV Underhållsdepån ska stå klar hösten 2013, men redan till våren räknar E.ON med att koppla in kunden på fjärrvärmenätet. Fram till dess levereras byggvärme från en mobil panna.

Preem raffinaderiets räddning-stjänst går avancerad utbildning Rope Access Sverige AB utbildar Preemraffs räddningstjänst i avancerad räddning på hög höjd och i slutna utrymmen. Under den första utbildningsfasen ingår repetitionsövningar och i den WIREVI YXFMPHEW R] TIVWSREP )YVSTEW QSHIVREWXI VEJ½REHIVM 4VIIQVEJJ M 0]WIOMP mV 7OERHMREZMIRW WX}VWXE SGL IXX EZ )YVSTEW QSHIVREWXI VEJ½REHIVMIV :MH VIZMWMSRW WXSTT OER HIX XSXEPE ERXEPIX entreprenörer uppgå till 1 500 personer. Preemraff är ledande på säkerhet i petrokemisk industrimiljö och har egen räddningstjänst på området.

14

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

NYHETER

Moelven Notnäs får högre sågverksutbyte Moelven Notnäs AB och Heinola Sahakoneet OY undertecknade i februari ett affärsavtal om att bygga om delningslinjen på Notnäs sommaren 2013. Investeringen ska ge ett högre sågutbyte och optimera centrum och sidbräder på ett bättre sett.

Affären uppgår till ca 13.5 miljoner SEK och omfattar en HIPRMRKWQEWOMR QIH HYFFIPE\PEH OPMRKSV MRPmKKEVI M VIHYGIrar två med aktiv kurvsågning, brädavskiljare med ny kedjetranportör, samt styrning av linjen från RemaSawco som är underleverantör till Heinola. - Leveransen är en ”turnkeylösning” vilket innebär att leverantören har uppdraget att montera, installera och styra den inköpta utrustningen enligt det undertecknade kontraktet, säger VD Peter Broberg i Moelven Notnäs AB Moelven Notnäs har under 2012 tagit fram olika koncept och omfattning från ett antal leverantörer där företaget slutligen föll för Heinola som projektgruppen anser har det bästa konceptet och de garantier Moelven har ställt på leveransen.

Högre sågutbyte - Orsaken till att Moelven Notnäs byter ut delningslinjen är att den nuvarande linjen från 1991 inte uppfyller de kvalitetskrav som ställs på slutprodukten. Dessutom så kommer vi att kunna sönderdela med tunnare sågsnitt som kommer att förbättra volymbalansen som ger ett högre sågutbyte.Vi kommer även att kunna optimera både centrum och sidbräder på ett bättre sätt. Dessutom kommer vi att ha en bättre verkningsgrad på linjen eftersom vi har haft tekniska problem på nuvarande anläggning som kommer att förbättra produktiviteten, säger Broberg.

Efter Brobergs bedömning och de teoretiska beräkningar Moelven Notnäs har gjort, kommer sågutbytet jämfört med idag blir ca 1,5 % bättre. Hela projektet beräknas kosta 16 miljoner kronor.

Less is more Automatisk ändlägesdämpning har revolutionerat världen inom pneumatiska standardcylindrar.

Läs mer: www.festo.se/PPS

www.festo.se

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

15

AUTOMATION

Applikationskunskap i kombination med automations-utrustning säkrar driften AV KIM HALL Tidsplan och budget är viktiga delar i ett projekt. Väljer beställaren att koppla in automationsleverantören i ett tidigt stadium i projekteringen kan systemlösning och val av fältinstrumentering optimeras innan utrustning köps in. Kopplat till processkunskap innebär det även ökad driftsäkerhet.

Traditionellt överlåter beställaren inköp av automationsutrustning till leveratörerna för de olika anläggningsdelarna (panna, turbin, etc.). Växjö Energi (VEAB) valde automationsleverantör och styrsystemutrustning själva när de nu skall bygga sitt tredje kraftblock i Sandviksverket.

– Det innebär att vi också programmerar och integrerar applikationen så att det passar både pannleverantör och turbinleverantör på ett för VEAB ändamånsenligt sätt, säger Ulf Hamrin, Senior Advisor Operations, North East Europe.

AUTOMATION Emerson Process Management är en stor koncern inom automation. De har fyra huvudinriktningar; processinstrumentering, reglerventiler, automationslösningar samt tillståndskontroll. Det innebär att Emerson kan det mesta när det gäller alla typer av mätningar av processer som t.ex. tryck, flöde, nivå och analys. De är dessutom duktiga på reglering, som innebär att t.ex. anpassa flödet genom att reglera ventiler så att de öppnas och stängs så att önskad produktion uppnås.

Emerson har lång erfarenhet av automationssystem, vilket är själva hjärnan i anläggningen och som styr verket och är direkt avgörande för att den tillgänglighet och tillförlitlighet som eftersöks uppnås och att miljökraven som ställs uppfylls.

Till denna process-styrning har Emerson även lösningar för tillståndskontroll (Asset Management) för såväl instrument och ventiler som för övrig processutrustning (t.ex. vibrationsövervakning av turbiner).

– Utöver det kan vi erbjuda applikationskunskap, d v s erfarenhet av hur anläggningar skall styras, vilket hjälper bl.a. kraftindustrin att tillvarata applikationslösningarna på ett optimalt sätt, förklarar Ulf Hamrin.

16

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Produkt- och applikationskunskap är ett viktigt komplement till Emersons utrustningar och lösningar. Kunden kan naturligtvis välja delar av vårt sortiment och använda sina egna kunskaper i projekten, men enligt studier utförda av Construction Industry Institut(CII) kan en besparing av 10 – 15 procent av projekttiden och 4 – 8 procent av kostnaden uppnås genom att ta vara på automationsleverantörens specialistkunskap i ett tidigt stadium av projekteringen.

– Vi bygger upp vårt kunnande ihop med våra kunder när vi får ett helhetsansvar. Vi blir därmed attraktivare på marknaden.

Kunden väljer automationsleverantör istället för automationssystem, tillägger Ulf Hamrin.

Detta är en trend som Ulf Hamrin tror kommer att bli allt vanligare i framtiden. När Sandviksverkets tredje block står klart har VEAB möjlighet att ta del av våra lösningar och kunnande vid moderniseringen block ett och två.

– Är man tidig med mycket som VEAB har varit historiskt blir också styrsystemen omoderna och då kan vi även hjälpa till med ombyggnad av turbinernas hydraulik-system, något vi genomfört vid mordernisering av ett flertal kraftverksanläggningar . Valet av Emerson som automationsleverantör för block tre ger en värdevinst i affärsrelationen när det gäller möjligheten till modernisering av de befintliga anläggningarna, säger Ulf Hamrin.

REFERENSER När Emerson 2006 började modernisera Karlshamns Krafts block tre och därefter block två nådde ryktet till Växjö och Emerson fick uppdraget att automatisera block 3 med goda referenser och erfarenheter.

– Referenser och kundanpassade applikationslösningar är ett sätt att sprida vår

Produkt- och applikationskunskap är ett viktigt komplement till Emersons utrustningar och lösningar.

Enligt studier utförda av Construction Industry Institut(CII) kan en besparing av 10 – 15 procent av projekttiden och 4 – 8 procent av kostnaden uppnås genom att ta vara på automationsleverantörens specialistkunskap i ett tidigt stadium av projekteringen, menar Ulf Hamrin, Senior Advisor Operations, North East Europe. Foto: Jenny Hamrin

kunskap, tillägger Ulf Hamrin.

Emerson har hög prestanda på sin instrumentering. Deras slogan ”Set and forget” lever de högt på, och lämnar upp till 12 års garanti på sina trycktransmittrar.

– Vi fokuserar på att våra lösningar ska hålla tidsplan och budget. Då blir det besparingar i projektfasen (CAPEX). Efter projektfasen är det lågt behov av underhåll och att undvika driftstopp som blir det viktigaste. Detta ger reduserade produktionskostnader (OPEX), konstaterar Ulf Hamrin.

TILLSTÅNDSKONTROLL Med hjälp av Emersons lösningar för tillståndskontroll, kan man fastställa vilka fältapparater som har behov av förebyggande underhåll och vilka man kan bortse ifrån.

Detta ger en optimal planering av underhållsstopp och ökar driftstillgänglighet.

– Om du har problem i en reglerkrets kan du dessutom se vilka instrument och ventiler som är hela och du slipper lägga ned onödig tid i felsökningen, säger Ulf Hamrin.

Wireless fältinstrumentering är den senaste teknologin för kunden att spara pengar på.

Då kan kunden i samråd med Emerson välja lämpliga placeringar och på så sätt spara pengar i projektering och dragning av kablar. Samtidigt blir mätningar som traditionellt inte varit möjligt att genomföra p.g.a för höga installationskostnader tillgängliga så att en effektivare övervakning av processen kan ge högre kvalitet och produktion.

All byggledning inom anläggning

Engineering Management

luco.se

-Skräddarsydd reservkraft

cQJWXUELQHU

526/$*(16 9b50(0217$*( $% %R[ ‡ -lUIlOOD 7HO ‡ ZZZ UYPDE VH

12 - 3300 kVA i singeldrift Motor och generator efter applikation Egenutvecklat styrsystem, Magic Touch

1RUGDQVM| ,QGXVWULDJHQWXU $%

%R[ 6( +HOVLQJERUJ 6ZHGHQ PDLO QRUGDQVMR FRP ZZZ QRUGDQVMR FRP info@attacuspower.se | www.attacuspower.se 3KRQH ZZZ ÂżQFDQWHUL FRP ZZZ ÂżQFDQWLHUL FRP

%UDQGVlNUD VDQGZLFKHOHPHQW 3$52& 3$1(/ 6<67(0 $%

6N|YGH 7HO

ZZZ SDURF VH

FOU

MADE IN SWEDEN – framtidens textilier och papper Den svenska skogsindustrin och textil- och modebranschen planerar gemensamma satsningar för att möta en hårdnande global konkurrens. Ett hundratal ledande svenska forskare har under ledning av Mittuniversitetet utarbetat en strategi för omställning till en biobaserad samhällsekonomi.

Hoten mot dessa svenska basindustrier är av flera slag i den globala konkurrensen.

På spel står över 260 000 svenska arbetstillfällen och produktionsvärden på över 200 miljarder kronor årligen. Om inte positionerna bevakas och utvecklas så hotas sysselsättningen i många bruksorter såväl som i större och mindre högteknologiska företag.

GEMENSAMMA SATSNINGAR Ett hundratal företrädare för skogsindustrin och textil- och modebranschen har under hösten och vintern identifierat förutsättningarna för gemensamma satsningar.

– Den svenska skogsindustrin ska tillsammans med textil- och modebranschen bli den ledande kraften i omställningen till en biobaserad svensk samhällsekonomi, säger Per Edström, professor vid Mittuniversitetet.

Det skapar samtidigt möjligheter att utveckla konkurrensfördelar med fokus på hållbarhet och energieffektivitet.

Ett hundratal företrädare för skogsindustrin och textil- och modebranschen har under hösten och vintern identifierat förutsättningarna för gemensamma satsningar.

Listan med exempel på nya metoder, produkter och värden kan göras lång.

Tydliga exempel är textilproduktion i pappersmaskiner, biobaserade Vi har skapat en kompositer, produkter för att gemensam forsk- skörda och lagra energi på nings- och innova- papper eller textil, bio baserade antibakteriella ytor, och protionsagenda dukter med integrerade sensoroch kommunikationssystem.

– Branscherna behöver ställa om affärsmodeller och produktsortiment för att inte tappa exportvärden och arbetstillfällen, tillägger Ola Toftegaard, ordförande för Smart Textiles.

– Vi beskriver en svensk väg till den biobaserade samhällsekonomin. En beskrivning som nu lämnats in till Vinnova, den svenska innovationsmyndigheten, avslutar Per Edström.

Omställningen kräver helt nya idéer och måste ske snabbare än hoten utvecklas!

Vi har skapat en gemensam forsknings- och innovationsagenda för att skynda på den industriella omställning som kommer, säger Anders Pettersson, forskningsdirektör på Innventia. Vi vill ge svensk industri en chans att utveckla internationella konkurrensfördelar och samtidigt ha en positiv inverkan på klimat och miljö Listan med exempel på nya metoder, produkter och värden kan göras lång.

18

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

ENERGI

MILJARDINVESTERINGAR PRÄGLADE E.ON I NORDEN UNDER 2012 Under 2012 har E.ON Sverige investerat 7,2 miljarder kronor i bland annat ny elproduktion och säkrare elleveranser.

Investeringarna ingår i ett övergripande investeringsprogram som omfattar över 60 miljarder kronor för perioden 2006 till 2013.

Jonas Abrahamsson, koncernchef för Eon Sverige.

- Från 2006 till och med utgången av 2012 har E.ON Sverige investerat 59,5 miljarder kronor, vilket gör oss till en av de större investerarna i Sverige, säger Jonas Abrahamsson.

Under året har E.ON ytterligare ökat sitt fokus på kunderna.

Genom ”Sveriges största energisparexperiment” har 10 000 kunder testat hur mycket el och värme de sparar när de ser sin egen förbrukning via appar och internet.

- Deltagarna har utmanats av oss och av varandra, säger Jonas Abrahamsson, koncernchef E.ON Sverige, och konstaterar att med ökad kunskap kan fler göra aktiva val och påverka såväl användning som energikostnad.

E.ONs nettoomsättning uppgick under 2012 till 38 721 Mkr, vilket är en minskning jämfört med förra året då nettoomsättningen uppgick till 41 392 Mkr. - Vi har haft en lägre omsättning under 2012 jämfört med 2011, men med tanke på den allmänna ekonomiska turbulensen i Europa ligger den i linje med vad vi förväntade oss, säger Jonas Abrahamsson.

Trots minskningen redovisar E.ON Sverige ett högre rörelseresultat för 2012 än för 2011. Rörelseresultatet blev 1 671 Mkr högre jämfört med föregående år och uppgick till 8 715 Mkr. Förbättringen i rörelseresultatet kommer huvudsakligen från poster som marknadsvärdering av orealiserade derivat inom koncernens hedgeportföljer. Det justerade resultatet före avskrivningar minskade däremot till 13 030 Mkr vilket ska jämföras med 14 366 Mkr under 2011.

Den minskade omsättningen beror framförallt på en minskad elproduktion i koncernen.

Under 2012 har E.ON investerat cirka en miljard kronor i svensk vindkraft på land och till havs. En av dessa satsningar är 16 vindkraftverk i Kårehamn utanför Öland som ska vara i drift i år.

Dessutom har E.ON byggt en ny fjärrvärmeanläggning i Täby och ett nytt fjärrvärmeverk i Sveg där en ny biobränsleeldad panna togs i drift vid årsskiftet. E.ON är också med och bygger Sveriges största

rötningsanläggning för framställning av biogas på Jordberga i södra Skåne. E.ON äger 20 procent av anläggningen som beräknas stå klar i januari 2014.

I juni 2012 sålde E.ON Sverige samtliga aktier i det helägda dotterbolaget SAKAB. Köpare var det finska företaget Ekokem.

Avyttringen är i linje med E.ON Sveriges strategi att fokusera på sin kärnverksamhet inom energiområdet.

Under oktober offentliggjorde E.ON att samtliga verksamheter i Finland avyttras. Detta för att prioritera verksamheterna i Sverige och Danmark.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

19

ENERGI

Holländskt energinätverk på besök för att ta intryck av Sverige Ett trettiotal politiker, investerare och energibolagsrepresentanter besökte nyligen Danmark och Sverige på en tre dagar lång studieresa för att lära mer om hur de båda länderna lyckats komma dit de är idag när det gäller förnyelsebar energiproduktion.

Grontmij Sverige, som stod för en programpunkt, arrangerade en workshop i Malmö där deltagarna fick ta del av svenska erfarenheter inom bioenergi.

2009 satte EU upp en energi- och klimatpolicy, där ett av de ingående målen är att tjugo procent av energiförbrukningen ska komma från förnyelsebara energikällor 2020. För Sveriges del har vi redan närmat oss 50 procent, mycket tack vare vår utveckling mot bioenergi. I Holland står dock andelen förnyelsebar energikonsumtion för enbart fyra procent och man har mycket att lära och inte minst göra för att lyckas uppnå kraven.

– Hela syftet med den här studieresan har varit att förstärka vårt nätverk genom att bygga upp en gemensam vision för framtiden. Att få se goda skandinaviska exempel där man verkligen har lyckats utgör en viktig inspiration, säger Herman Postma, Grontmijs holländska representant i nätverket, som också varit en av initiativtagarna till resan.

GRONTMIJ Workshopen i Turning Torso den 27 mars inleddes med en kort genomgång av Grontmij Sveriges verksamhet inom

affärsområdet Water & Energy.

Därefter följde presentationer om biobränsleutvecklingen i Sverige, andra generationens biobränsleteknik och referensuppdrag såsom det biobränsleeldade kraftvärmeverket VEAB i Växjö.

– Det var en positiv stämning och en mycket engagerad deltagarskara.

Det uppstod intressanta diskussioner kring både ekonomi, politik och teknik, säger Per-Anders Tauson, chef över Grontmij Sveriges division Energi & Elkraft.

Herman Postma var imponerad över utvecklingen i Sverige och hur man genom målmedveten lagstiftning framför allt lyckats komma längre än i Holland.

– De politiska förutsättningarna i Holland skiljer sig totalt från det man ser i Sverige och Danmark. Jag är övertygad om att vi behöver snegla på skandinaviska lösningar och där har vi i Grontmij en fördel att kunna dra nytta av gedigen erfarenhet inom vår egen koncern. Vi ska definitivt arbeta tätare tillsammans.

Ett trettiotal politiker, investerare och energibolagsrepresentanter besökte nyligen Danmark och Sverige på en tre dagar lång studieresa för att lära mer om hur de båda länderna lyckats komma dit de är idag när det gäller förnyelsebar energiproduktion. Grontmij Sverige, som stod för en programpunkt, arrangerade en workshop i Malmö där deltagarna fick ta del av svenska erfarenheter inom bioenergi.

20

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Herman Postma är grundare av och chef över energisektionen i Grontmij i Holland. Han fokuserar i sitt arbete mycket på energihushållning i byggnader, energiinfrastruktur (gas, värme, kraft) och industriprojekt. Herman Postma är Grontmijs representant i det energinätverk som besökte Danmark och Sverige den 25-27 mars och en av initiativtagarna till studieresan.

FAKTA OM NÄTVERKET Nätverket som besökte Sverige och Danmark har totalt cirka 50 medlemmar, där 50 procent utgörs av politiker, 25 procent av konsulter och 25 procent av energibolag och andra små teknikinriktade företag. Även universitetsvärlden är representerad på ett hörn. Gruppens mål är att få till stånd en förändring när det gäller andelen förnyelsebar energiproduktion i Holland, eftersom den holländska regeringens mål för nationen är att gå från fyra till sexton procent till år 2020.

Den 25-27 mars besökte ett trettiotal medlemmar i nätverket Danmark och Sverige för att få kunskap om ländernas arbete med förnyelsebar energiproduktion och göra studiebesök på ett urval platser, bland annat den havsbaserade vindkraftparken Middelgrunden ute i Öresund, som konsulter från Grontmij varit engagerade i. Nätverket har funnits i cirka fem år.

OFP

NY AVANCERAD OFÖRSTÖRANDE PROVNINGSTEKNIK – mirakelmedicin för industrin?

AV TOMAS TRÄNKNER Oförstörande provning (OFP) har funnits i 150 år. Den första metoden var en föregångare till penetrantprovning, som användes för att kontrollera tryckkärl. För cirka 90 år sedan uppfanns industriell röntgen. Och för cirka 60 år sedan utvecklades ultraljudsprovning. Även idag är det dessa två metoder, radiografi (RT) och ultraljudsprovning (UT) som dominerar. Globalt sett står UT för 35 % av intäkterna och RT för cirka 24 %. Övriga metoder som ytprovning, virvelströmsprovning och visuell provning dock är mycket vanligt förekommande.

Regelverken och traditionen att använda oförstörande provning är väl etablerade.

Det är också ett av skälen till att den industriella tillämpningen av ny OFP-teknologi sker relativt långsamt inom process och energibranschen. Den tekniska utvecklingen har dock gått i rasande fart. Det finns idag möjlighet att kontrollera anläggningar på ett sätt som tidigare inte var möjligt. Detta ställer krav på ett nytt sätt att se på oförstörande provning från ett kvalitetsperspektiv.

DIGITAL RADIOGRAFI Inom RT har t.ex. digital RT tagit allt mer plats. Fördelarna är att man slipper hantera film, framkallning och kemikalier. Det finns även stora tidsvinster att hämta då tiden från exponering till färdig bild är kortare.

Digital RT medger även nya möjligheter till bildbehandling, spara och dela bilder med andra. Nackdelen är att den initiala investeringskostnaden för digital RT är flera gånger högre än för ett filmbaserat RT system. Återhållsamhet och försiktighet med ny teknologi inom bl.a. energi och flyg är en

faktor som gör att traditionell filmbaserad RT fortfarande kommer att spela en viktig roll. Att ta fram gällande standarder för metoden är också tidskrävande. Övergången till digital RT sker därför långsamt och gradvis.

PHASED ARRAY ÄR FRAMTIDEN Inom UT anser många att framtiden heter Phased Array för ultraljudsprovning. Phased Array är helt enkelt en mer avancerad ultraljudsmetod. Man kan söka i flera vinklar, undersöka mer komplexa geometrier, snabbare och mer noggrant.

Det är också möjligt att spara data för framtida användning. Både i 2D och 3D. Det som begränsar en snabb ökning av denna metod är hög utrustningskostnad och krav på mer kompetent personal.

Det saknas också ofta en gällande standard för denna metod.

SAMHET Ökade krav på säkerhet och lönsamhet leder till att befintliga anläggningar används längre. Internationellt har olyckor som

Kostnadsjakt och lönsamhetsfokus hos OFP-köpare leder till ökad konkurrens och prispress hos OFP-inspektionsföretagen.

Deep Water Horizon i Mexikanska Gulfen (2010) och kollapsen av Mississippi River Bridge (2007), har ökat medvetenheten om värdet med OFP. Mer fokus läggs idag på tillståndskontroll, reparationer och livslängdsförlängning. Därmed kommer även behovet av OFP att öka inom dessa områden. I befintliga anläggningar kontrolleras framförallt förekomsten av korrosion och utmattning, till skillnad mot produktionskontroll där t.ex. svetsfel kontrolleras i högre utsträckning.

Kostnadsjakt och lönsamhetsfokus hos OFP-köpare leder till ökad konkurrens och prispress hos OFP-inspektionsföretagen.

Mot detta står önskemål om krav på mindre redundans i metoder och bättre, mer omfattande och rationell/snabbare provning vilket kräver dyrare utrustningar och mer kompetent personal. En väg runt detta är att den nya tekniken medger nya sätt att kommunicera på. Resultat från OFP kan t.ex. skickas vidare till en expert som sitter och utvärderar, så att inte personalen på plats behöver ha samma kompetens. Ett system som redan är etablerat inom sjukvården. Det bli även möjligt att i högre utsträckning jobba med ”on site” utvärdering av provningsresultat.

INTE BARA TEKNIK Men OFP är inte bara teknik. Det är handlar också om förberedelser, provningsplanering, projektledning och kommunikation med uppdragsgivaren. För att ny avancerad OFP skall bli mirakelmedicinen måste rätt provningsmetod väljas, metoderna skall vara enkla att handha, intuitiva och kvalitativa. Inom kärnkraftsindustrin finns t.ex. en kvalificeringsprocedur för nya metoder.

I grunden bygger allt på fysikens lagar och matematik. Och detta kommer att kräva mer av våra OFP-tekniker, högre teoretiska krav, samtidig som de skall vara kommunikativa och kunna driva projekt. Och tillgången på, och utbildning av, dessa tekniker är en framgångsfaktor för användningen av ny avancerad OFP. Vi skall dock komma ihåg att de som beställer OFP vill ha en lösning på sitt problem, inte i första hand ny teknologi. Och ett misslyckande med en ny teknik kan ge den dåligt rykte, och därmed en broms för vidare utveckling.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

21

ELDISTRIBUTION

Svenska stamnät står inför omfattande ombyggnad AV KIM HALL Under kommande år står det svenska stamnätet inför en period av mycket omfattande utbyggnad.

Förstärkningarna behövs för att omhänderta ny elproduktion, fördjupa marknadsintegrationen med omvärlden och bidra till skapandet av en gemensam Europeisk elmarknad. Samtidigt finns det ett mycket betydande återinvesteringsbehov.

Det byggs upp nya nätplaneringsprocesser på europeisk nivå inom ramen för samarbetsorganisationen European Network of Transmission System Operators för Electricity (ENTSO-E).

Vart annat år tar ENTSO-E fram en tioårig europeisk nätutvecklingsplan och det är mot den bakgrunden som Svenska Kraftnät nu för första gången presenterar ett mer långsiktigt plandokument om utvecklingen av det svenska stamnätet. I Perspektivplan 2025 beskriver Svenska Kraftnät sin syn på utmaningar under de kommande ca 15 år och prioriteringar som bör göras. ÖKA TRANSPARENSEN – Detta har vi gjort för att öka transparensen i Svenska Kraftnäts nätplanering och för att ge elmarknadens olika aktörer en möjlighet att påverka denna, säger Mikael Odenberg, generaldirektör för Svenska Kraftnät.

Samhället blir allt mer beroende av el samtidigt som toleransen för elavbrott minskar.

El är en del av vardagen och långvariga elavbrott anses därför oacceptabelt.

Detta ställer allt högre krav på framtidens överföringsnät vad gäller ökad driftsäkerhet och kapacitet.

– En kvarts miljard investeras om året av elberedskapsmedel för att branschen ska göra elförsörjningen mer robust.

Utifrån övergripande analyser av elförsörjningens styrkor och svagheter försöker vi att styra investeringarna dit där de gör mest nytta, förklarar Mikael Odenberg.

22

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Integrerad med omvärlden Om tio år kommer samhällets beroende av el snarare att ha ökat ytterligare än att minskas.

Elförsörjningen blir också allt mer integrerad med omvärlden.

– Det förstärker vår Under de kommande tio åren investeras mer än 100 miljarder euro i försörjningssäkerhet Europas elnät för att ersätta åldrande infrastruktur, anpassa näten till och förbättrar våra en elproduktion med låga koldioxidutsläpp och bygga en gemensam möjligheter att ta europeisk elmarknad. Foto: Svenska Kraftnät hand om en ökande andel volatil vindSverige har ytterligare höjt ambitionen till kraftsproduktion, menar Mikael Odenberg. att andelen förnybar energi ska uppgå till minst 50 procent av den totala energianFrån att tidigare investerat ca 350 miljoner vändningen och att de svenska utsläppen av kr per år är verket nu på väg in i en fas med växthusgaser ska minska med 40 procent till femtonfaldigade investeringsvolymer. Med 2020 jämfört med 1990. Visionen för 2050 Perspektivplan 2025 tydliggör Svenska är att Sverige inte längre ska ha några netKraftnät sina prioriteringar och intentioner toutsläpp av växthusgaser till atmosfären. för utvecklingen av stamnätet under de kommande 10 à 15 åren.

För att nå dessa mål finns vissa styrmedel; Elcertifikatsystemet utvecklas och – En ledstjärna i arbetet med perspektivatt målnivån höjs. Produktionen av planen har varit transparens. Vi har haft förnybar el ökas med 25 TWh till 2020 workshops och remisser med aktörer i jämfört med 2002 års nivå. En nationell elbranschen, liksom samråd i Svenska Kraftplaneringsram för vindkraft fastställs där näts branschråd, berättar Mikael Odenberg. produktionskapaciteten motsvarar 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land och 10 ENERGISAMARBETE TWh till havs. Villkoren för anslutning av Den svenska energipolitiken bygger på förnybar elproduktion till elnätet förbättras samma tre grundpelare som energisamaroch utvecklingen av biogas för fordon betet i EU, d v s miljömässig hållbarhet, stimuleras. konkurrenskraft och försörjningstrygghet.

På lågfjället Sjisjka i Gällivare kommun reser sig 30 stycken 130 meter höga vindkraftverk.

I direkt anslutning ligger den helt nya fördelningsstationen som Goodtech byggt.

Ett gott exempel på hur Goodtech gör skillnad och tar helhetsansvar.

Din kompletta kraftpartner Goodtech arbetar med det mesta inom el- och kontrollutrustningar upp till 400 kV. Våra cirka 100 kraftingenjörer och tekniker har resurser att ta ansvar för helhetslösningar inom områden som

Transmission Distribution

Vatten- och Vindkraft Kraftförsörjning till basindustrin

Visste du att... ...Goodtech med sin kompetens och erfarenhet kan medverka hela vägen från förstudie – via utredning & analys, projektering och konstruktion – till drifttagen anläggning och slutligen service och underhåll.

www.goodtech.se NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

23

ELDISTRIBUTION

Svenska Kraftnät har en viktig roll för att en storskalig utbyggnad av vindkraften ska vara möjlig. En sådan utbyggnad förutsätter ett flexibelt och starkt stamnät.

Vindkraftsexploatörernas utbyggnadsplaner är i ständig förändring. Svenska Kraftnät har tagit emot formella ansökningar om anslutning av vindkraft som överstiger 20 000 MW, vilket är dubbelt så mycket som all svensk kärnkraft och motsvarar nästan 75 procent av landets maximala effektbehov.

Svenska Kraftnät har alltid förordat att ny elproduktion, som i princip utgörs av förnybar energi, bör etableras så nära kunderna som möjligt.

Lägger man till de ansökningar som finns hos landets tre största nätbolag motsvarar det 140 procent av Sveriges maximala effektbehov.

– Alla dessa projekt kommer inte att realiseras men ställer stora krav på Svenska Kraftnäts nätplanering. Att bygga ut stamnätet tar också väsentligt mycket längre tid än att bygga själva vindkraftsanläggningarna, förklarar Mikael Odenberg. Tillståndsprocesserna är komplicerade och drar ut långt på tiden.

Målet för den svenska elmarknadspolitiken är att åstadkomma en effektiv elmarknad med väl fungerande konkurrens som ger säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser. Därför bedöms en nordisk elmarknad som nödvändig för ett effektivt utnyttjande av gemensamma produktionsresurser i Norden.

MINSKA ANTALET FLASKHALSAR Riksdagen anger att det är nödvändigt att ytterligare öka överföringsförmågan i det nordiska kraftsystemet och på så sätt minska förekomsten av flaskhalsar såväl i det nordiska elnätet som mellan Norden och kontinenten. Riksdagen anser det som angeläget att öka överföringskapaciteten för att möta dagens och morgondagens efterfrågan på överföring av el och nyanslutning av förnybar elproduktion.

Elcertifikatsystemet som infördes 2003 skulle främja förnybar elproduktion. Det är ett marknadsbaserat stödsystem där handel sker mellan producenter av förnybar el och kvotpliktiga. Målet är att öka produktionen av el från förnybara källor med 25 TWh från 2002 till26,4 TWh år 2020, vilket motsvarar ca tio procent av elproduktionen i de länderna; Sverige och Norge.

2011 delade Svenska Kraftnät in den svenska elmarknaden i fyra elområden. Norge har fem, Danmark två och ett i delområde vardera Finland, Estland och Litauen. Beslutet att införa elområden ingår i en strävan att skapa en gemensam europeisk elmarknad.

– Vi investerar mycket i nätutbyggnader för att integrera elmarknaden; lokalt, regionalt och internationellt. Under de kommande 15 åren investerar vi ca 60 miljarder kr i bl a nya ledningar och stationer, säger Mikael Odenberg.

SJÖKABLAR Investeringarna omfattar luftledningar men också förbindelser till omvärlden i form av likströms sjökablar. Baltikum, Tyskland, Danmark och Polen kommer att vara de största potentiella importörerna av elproduktion från Norden. Samtidigt pågår snabba variationer i effektflödena i Europa där framför allt andelen vindkraft och solkraft ökar. En ny förbindelse till Tyskland ingår i Svenska Kraftnäts planering.

På tio års sikt är det mer än 100 miljarder euro som ska investeras i Europas elnät för

24

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

ELDISTRIBUTION

att ersätta åldrande infrastruktur, anpassa näten till en elproduktion med låga koldioxidutsläpp och bygga en gemensam europeisk elmarknad.

I ENTSO:s senaste tioårsplan uppskattas kostnaden för kraftledningar av europeisk betydelse till 104 miljarder euro, varav 23 miljarder euro för sjökablar.

Stärka interna nätet Även om behovet av en utlandsförbindelse från Sverige till kontinenten ökar måste Svenska Kraftnät också stärka det interna nätet. Sedan Barsebäck stängdes finns det ett ökat behov av el till Sydsverige.

Svenska Kraftnät investerar i nätutbyggnader för att integrera elmarknaden; lokalt, regionalt och internationellt. Målet för den svenska elmarknadspolitiken är att åstadkomma en effektiv elmarknad med väl fungerande konkurrens som ger säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser, förklarar Mikael Odenberg generaldirektör för Svenska Kraftnät.

Foto: Peter Knutson

– Vi förstärker nu överföringsförbindelserna inom Sverige så att efterfrågan i Sydsverige kan tillgodoses, utan att elpriset ökar där.

För vi kan inte minska exporten för att tillgodose den inhemska efterfrågan. Alla potentiella kunder måste behandlas lika på den europeiska elmarknaden, tillägger Mikael Odenberg.

www.e-karlstroms.se

Nätförstärkningar som Svenska Kraftnät genomför kan delas upp i två huvudgrupper.

Den ena är de förstärkningar som följer av den tvingande skyldigheten för nätbolag att ansluta ny produktion. Den andra är de nätförstärkningar som kommer ur verkets egna analyser av överföringsbehovet i stamnätet och till grannländerna.

UPPLÅNING Investeringar som görs finansieras i huvudsak genom upplåning och med internt genererande medel. Dessutom har affärsverket ytterligare två viktiga finansieringskällor; investeringsbidrag och kapacitetsavgifter. De kostnader som genereras av Svenska Kraftnät betalas ytterst av slutkunderna.

– Svenska Kraftnät har alltid förordat att ny elproduktion, som i princip utgörs av förnybar energi, bör etableras så nära kunderna som möjligt. Som systemansvarig myndighet har vi det övergripande ansvaret för att de elektriska anläggningarna samverkar driftsäkert i det nationella elsystemet, säger Mikael Odenberg avslutningsvis.

Vår huvudinriktning inom E. Karlströms AB är entreprenader där el- och tele förläggs i mark och luft.

Arbeten inom allt från tele-/fiberkabel, låg- och högspänning upp till 400 kV arbeten vid kraftledningar.

Inom företaget finns kompetenser som: BB 3, EBR-kompetens, ESA, Trafikverkets alla kravkurser, Heta Arbeten och HLR med mera.

Vi vill tacka för förtroendet att vi fick vara med och göra fundamentsarbeten på Stackbo – Hamra ledningen.

E. Karlströms AB, Ullevivägen 17, 197 40 BRO, Tel +46 (0)8-584 809 43

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

25

ELDISTRIBUTION

KUNDERNA ÄR I CENTRUM AV MORGONDAGENS ENERGISYSTEM AV KIM HALL Hela elbranschen fick ögonen på sig när stormen Gudrun 2005 drog över södra Sverige. Både politiker och kunder ställde krav på driftsäkerheten och E.ON lanserade det största investeringspaketet inom branschen under namnet Krafttag. E.ON såg över hela sitt distributionsnät och ca 17 000 km luftledning ersattes med nedgrävd kabel eller isolerad luftledning.

E.ON är en av Sveriges största investerare.

Mellan 2006 och 2013 investeras 58 miljarder kr till nytta för kunderna, leveranssäkerheten och miljön. 12 miljarder kr avsattes i investeringsprogrammet Krafttag.

Ett projekt som pågick fram till 2011 och som idag ingår det i ordinarie arbetet.

– Vi skulle vädersäkra en sträcka som kan jämföras med Stockholm-Rio De Janeiro tur och retur. Det handlade i huvudsak om att gräva ner kabel, men också om att och att bredda ledningsgator så att träden inte kunde falla ned och orsaka strömavbrott.

Störningar i paritet med Gudrun var oacceptabelt och skulle bli ett minne blott, berättar Jakob Holmström, informationschef på E.ON Distribution.

VÄDERSÄKRAD LEDNING Projektet avslutades formellt 2010 och övergick till att bli en del av det ordinarie underhållsarbetet.

26

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Idag är E.ON uppe i 23 000 km vädersäkrad ledning sedan 2006.

Målsättningen är väldigt tydlig; kunderna ska få färre och kortare avbrott än tidigare.

Och investeringarna har gett resultat.

Den senaste tolvmånadersperioden visar de lägsta siffrorna i modern historia vad gäller antal strömlösa minuter per kund.

– Av våra en miljon kunder har vi en leveranssäkerhet på 99,98 procent. Men fortfarande motsvarar 0,02 procent ett antal kunder som drabbas av avbrott och därmed mycket väl kan vara besvikna på vår leveranssäkerhet. Dessa försöker vi att tillfredsställa men med en miljon kunder, 128 000km ledning, vädrets makter och den mänskliga faktorn, kommer vi dessvärre aldrig kunna komma upp i 100 procent, säger Jakob Holmström.

Även om det finns förhoppningar om att en storm som Gudrun aldrig skall återkomma finns det inga garantier. Därför är det bättre att förbättra och säkra nätet redan nu.

På E.ON har man sedan en tid instiftat en annan organisation som står bättre rustade för stormar och dess konsekvenser.

VERKTYG FÖR HANTERING – Vi har lärt oss vår läxa. Förutom att vädersäkra en betydande del av nätet har vi byggt upp en organisation som ska klara större störningar. Vårt tredje ben är att vi har tagit fram verktyg för att hantera detta.

Då talar jag om att förse våra strömlösa kunder med aktuell och träffsäker information via såväl webben som SMS. Har strömmen gått är det ganska meningslöst om informationen endast finns på hemsidan när kunderna inte ens kan öppna sin dator, förklarar Jakob Holmström.

ELDISTRIBUTION

Till skillnad från tidigare börjar inte montörerna att direkt återställa nätet, utan man börjar med att skaffa sig en överblick för att snabbt komma med en mer träffsäker prognos som man kan informera till kunderna.

– Kunderna har lättare att acceptera strömlöshet om de vet ungefär hur lång tid de måste vara utan ström. SMS är då ett bra sätt att informera kunderna på, säger Jakob Holmström.

En av energibranschens stora utmaningar är elbilarna.

Bilbranschen räknar med att 2020 har elbilen etablerat sig.

Frågan är vad som händer när 100 000 bilar skall laddas varje natt. Foto: E.ON

SMS-information började E.ON med 2011 medan avbrottskartan som startades 2006 har uppgraderats successivt. Organisatoriskt arbetar E.ON med lokala storstörningsstationer som finns utspridda i olika regioner mellan Skåne och Sundsvall. ÖVERSIKTSBILD – När det blir en störning har de en naturlig fördel i den geografiska närheten, entreprenörer kommer snabbt till plats och vi får snabbare en översiktsbild om hur situationen ser ut. Detta är en förändrad metodik som vi ser som framgångsrik, säger Jakob Holmström.

9@;,9

9PR[PN[ IYH [LRUPR TpYRZ PU[L

,305:;(33(;065 c ,329(-; c 6--,5;30. ),3@:505. c ;,3,*64 c (<;64(;065 c 4(92 (53f..505.

=P OHY ZLKHU Wr \WWKYHN H] :]LUZRH 2YHM[Up[ NQVY[ ]HYKHNLU P :[VJROVST SP[L Ip[[YL NLUVT WYVQLR[LYPUN WYVQLR[ I`NNSLKUPUN VJO ILZPR[UPUN H] RHILSM YIHUK P THYR VJO [\UUSHY

1\Z[ NVVK LUNPULLYPUN c ^^^ HS[LJV ZL

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

27

ELDISTRIBUTION

Stora utmaningar väntar branschen, menar Jakob Holmström.

– Vi kan inte längre använda energin så som vi har gjort historiskt. Vi måste leva efter devisen att all energi skall göra nytta.

Det tillkommer allt mer förnybar energi som måste tillvaratas, för att i andra änden få bort fossila bränslen.

Klimatutmaningen har försatt energibranschen i ett dilemma där leveranssäkerhet måste säkerställas, utan att kostnaderna för kunden skjuter i höjden samtidigt som miljöaspekten måste beaktas. Och dessa tre delar skall leva i harmoni.

– Distributionen måste vara effektiv, leveranssäker och flexibel, tillägger Jakob Holmström.

SLÖSA ENERGI För att kunna tillvarata all energi måste konsumtionen vara betydligt mer effektiv.

Det går inte att slösa energi. Med kundernas hjälp kan belastningen spridas under dygnets alla timmar.

– Genom Smart Elnät, får kunden veta när på dygnet det är mest fördelaktigt att konsumera el så att belastningen blir så jämn som möjligt under dygnets alla timmar.

Klimatutmaningen har försatt energibranschen i ett dilemma där leverans-säkerhetmåste säkerställas, utan att kostnaderna för kunden skjuter i höjden samtidigt som miljöaspekten måste beaktas.

Och dessa tre delar skall leva i harmoni, menar Jakob Holmström, informationschef på E.ON Distribution. .

28

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Kunden måste bli mer aktiv och kan själv mäta och styra sin konsumtion, men också producera el som de säljer ut på nätet.

Det ställer ytterligare krav på oss energibolag, säger Jakob Holmström.

Ur distributionsperspektiv måste energibolagen kunna erbjuda pålitligt elsystem och samtidigt tillvarata lokala energisystem.

Eftersom vindproduktion och solcellesenergin inte är tillförlitligt årets alla dagar måste energibolagen kunna säkerställa elproduktionen med basproduktion.

– Nätet måste vara flexibelt så att det kan ställas om till tvåvägsproduktion och säkerställa tillgång och efterfrågan på el.

Få nätet att kommunicera med slutkonsumenten eller maskiner när elen är som billigast så att belastningen på nätet sprids, säger Jakob Holmström.

BILBRANSCHEN UTMANAR En annan intressant parameter inom ramen för framtidens utmaningar, är elbilarna. År 2020 räknar bilbranschen med att elbilen har etablerat sig. Frågan är vad som händer när 100 000 bilar skall laddas varje natt.

Hur det kommer att påverka elnätet har elbranschen gjort analyser om, som pekar på olika scenarier där man måste ta hänsyn till olika aspekter.

– Det en angenäm utmaning att tillfredsställa en estimerad fordonsflotta med 100 000 elbilar utan att elpriserna skjuter i höjden. Ett alternativ är att få elbilar att bli energilagringsenheter där batterierna laddas som förnybara elproduktionsenheter.

Kan vi tanka in och ut i systemet har vi en energireserv som vi kan utnyttja, säger Jakob Holmström.

EXPERIMENTBOENDE Ett exempel på där framtiden finns redan idag är Hållbarheten, ett experimentboende bestående av åtta lägenheter som E.ON låtit bygga i Västra Hamnen i Malmö. Som hyresgäst i Hållbarheten är man en del av energisystemet. Här producerar de sin egen energi, mäter och styr energianvändningen utan att minska på komforten. Dessutom har lägenhetsinnehavarna även tillgång till el- eller biogasbil.

Allt ska utvärderas. De boende delar med sig av sina erfarenheter, så att E.ON kan utveckla lösningar som sedan kan användas i många fler bostäder.

– För en sak är säker. För att vi ska lyckas ställa om till ett mer hållbart samhälle, måste vi göra det tillsammans, avslutar Jakob Holmström.

dpPower Kartbaserat nätinformationssystem för eldistributionsnät Digpro utvecklar och levererar dpPower, en webbaserad lösning för design, dokumentation och drift av eldistributionsnät. Över 2 000 000 av Sveriges elkunder servas av nät dokumenterade i dpPower. Användarna sträcker sig från elnät med 1 500 mätare till elnät med 1 000 000 mätare. Lösningen har helt inbyggda, webbaserade och kartbaserade moduler för: › Projektering/beredning (t ex EBR) › Underhåll/besiktning (t ex EBR) › Drift och avbrottshantering (inklusive koppling till mätare) › Kundtjänst/ärendehantering › Nätberäkning

Väl mött i vår monter A01:66 på Elfack 2013 i Göteborg den 13-17 maj!

Ledande innovationer inom geografisk informationsteknik Digpro | Ulriksborgsgatan 5 | 112 18 Stockholm | 08-506 326 00 | info@digpro.se | www.digpro.se

ELDISTRIBUTION

INVESTERAR FÖR EN SMARTARE FRAMTID AV KIM HALL Sårbarheten i samhället blir sällan så tydlig som när infrastrukturen trasslar och strömmen uteblir. För de flesta är el en självklarhet och acceptansen för elavbrott hos allmänheten är låg.

Dessutom ska Vattenfalls elnät klara av att ta emot både stor- och småskalig elproduktion från t ex vindkraft och solceller. För att klara dagens och morgondagens kundförväntningar behöver elnäten både vara robusta och smarta.

– Kundernas förväntningar är självklart mycket höga. Som en del av en allt högre levnadsstandard ställs ökade krav på att all elektronik ska fungera oavsett var i landet kunden bor. Det är låg acceptans när infrastrukturen inte fungerar, säger Annika Viklund, vd på Vattenfall Eldistribution AB. Oavsett om det gäller privatpersoner eller företag är det viktigt med en trygg och säker elförsörjning. Företagskunder vill köra sina produktionsanläggningar så mycket det bara går, vilket kräver att eldistributionen fungerar dygnets alla timmar.

VÄDERFAKTORER Eftersom många luftburna elledningar är känsliga för vind, snö och is ökar också risken för elavbrott vid påverkan av dessa väderfaktorer. Av denna anledning fortsätter Vattenfall att isolera luftledningar så att de klarar träd som faller på ledningar bättre samt med att förlägga kabel i marken där så är lämpligt. Det optimala är naturligtvis en jämn elförsörjning.

– Människor märker inte när elen fungerar och allt är som det ska vara. Det är först när det blir elavbrott som reaktionerna kommer.

Många och långa elavbrott anses tillhöra det förgångna och vi som eldistributionsbolag måste lägga örat mot marken och lyssna till kunderna för att genomföra ombyggnationer av elnätet på bästa sätt.

Utöver ombyggnationer så genomför vi underhållsåtgärder så våra anläggningar fungerar som avsett, säger Annika Viklund.

Av denna anledning har Vattenfall tagit fram tio kundlöften till både privata och företagskunder. Som enda elnätsbolag i Sverige har de beskrivit i ett antal kundlöften vad kunderna ska kunna förvänta sig av dem.

– Med våra kundlöften utmanar vi både 30

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Det optimala är en jämn elförsörjning.

oss själva och branschen då våra löften sträcker sig längre än de allmänna villkoren.

Tufft för oss och bra för kunderna.

Den återkoppling vi fått är att kunderna värdesätter tydligheten vad man ska kunna förvänta sig, berättar Annika Viklund.

UTÖKA KAPACITETEN Vattenfall Eldistribution investerar ca tre miljarder kr per år i att bygga om gamla anläggningar och utöka kapaciteten i elnätet, men också för att ansluta nya kunder och konsumenter. Vattenfall ser ett fortsatt stort investeringsbehov under de kommande åren för att klara ökade krav på elnätet.

Utbyggnaden av vindkraften, som är en del av EU:s klimatmål, kräver också utbyggnad av ledningar och att nya nätstationer tas i bruk.

– Vi ska distribuera el till konsumenterna, men också ta hand om el från småskalig elproduktion, exempelvis från solceller eller mindre vindkraftverk. Denna utveckling

med allt mer förnyelsebar energi ser vi mycket positivt på, och det gäller också för oss att säkerställa en god elkvalité till kunderna, menar Annika Viklund.

Samtidigt som gamla anläggningar behöver renoveras läggs det mycket arbete på att bygga ny infrastruktur och att bygga in automation som ska effektivisera driften av elnätet.

Exempel på detta är fjärrstyrda elbrytare för att koppla från elledningar.

I samtliga Vattenfalls elnätsområden genomförs investeringar för att förstärka och vädersäkra elnäten. Kapacitetshöjningar genomförs också för att kunna nyansluta gruvor och ny vindkraft samt för att kunna förse planerade bostadsområden med el.

GRUVLEDNINGAR Ett stort projekt som nyligen genomförts är en utbyggnad av 8 mil nya ledningar till Bolidens gruva i Aitik utanför Gällivare som är Europas största koppargruva.

ELDISTRIBUTION

Annika Viklund är vd på Vattenfall Eldistribution AB.

Nyckeln till att bygga bra elnät är att vara både kundfokuserad och omvärldsfokuserad men också att tillämpa ny teknik för att kunna erbjuda ny funktionalitet. Man ska förstå omvärldens och kundernas förväntningar, och ha en god överblick var och när behoven kommer och samtidigt ta hänsyn till miljöaspekterna.

Några av Vattenfalls kommande milstolpar är att fortsätta vädersäkra elnätet. År 2003 startade Vattenfall med vädersäkring av el-nätet i Västsverige, gick vidare i södra området och nu arbetar Vattenfall kring Stockholmsområdet. Efter det kommer Vattenfall att genomföra större projekt i norra Sverige där elnäten ska förstärkas och vädersäkras.

– Våra kunder ska kunna lita på oss oavsett om man är privatkund eller företagskund.

Vi investerar för en smartare framtid där elnätet ska bli mer motståndskraftigt mot störningar och där kunderna får mer information om sin elkonsumtion.

Kunderna kan få informationen enkelt via appar och web – kanaler där våra kunder idag föredrar att hämta information.

juniorosd.se – Foto: Sandra Pettersson

Gruvan expanderar och behöver mer effekt och av den anledningen har Vattenfall byggt om sina ställverk i närliggande Messaure och Gällivare för att öka kapaciteten. Och under byggtiden etablerades provisoriska lösningar för att kunna tillgodose kundens behov av expansion i väntan på att den slutliga utbyggnaden var klar. Totalt investerade Vattenfall cirka 160 miljoner kronor i projektet och Bolidens investering i sin kapacitetsutbyggnad var i storleksordningen 6-7 miljarder kronor.

– Ett nära samarbete med kunden är en förutsättning för att driva ett sådant här projekt framgångsrikt, poängterar Annika Viklund.

På vindkraftsidan har Vattenfall bidragit till att möjliggöra anslutning av förnyelsebar produktion genom att bygga nya ledningar till vindparken Jädraås, väster om Gävle.

Vindkraftsparken består av 66 verk med en total effekt på nästan 200 MW. För att ansluta parken har Vattenfall byggt 3,7 mil ledning varav 3 mil i befintliga ledningsgator för att minimera påverkan på miljön.

De sista delarna av projektet utförs i månadsskiftet mars/april.

– Vi bygger successivt ut delar i elnätet och många delar av elnätet räcker inte till för den ökande utbyggnaden av vindkraften och när gruvindustrin expanderar. Båda har behov av ett väl fungerande elnät och det gäller för oss att lyssna på kundens förväntan och ta reda på vilka översiktsplaner kommunerna har. Om det t ex ska byggas fler vindkraftverk, säger Annika Viklund.

Reservkraft —där den behövs, när den behövs.

www.attacuspower.se

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

31

ELDISTRIBUTION

Både företag och privatpersoner ska kunna vara energieffektiva och få tillgång till den information de behöver för att arbeta med detta - det är en av de viktiga ambitionerna som EU uttalat, summerar Annika Viklund.

NY INFRASTRUKTUR Ett annat av de större projekten är Stockholms Ström där Vattenfall tillsammans med Svenska Kraftnät och Fortum ser till att elnätet ska kunna försörja stockholmarna med el många år framöver i en ny och modern infrastruktur.

– När vi planerar om- och tillbyggnationer är säkerhetsaspekten oerhört viktig. Våra anläggningar ska självklart vara personsäkra så kunder och tredje man inte riskerar att ta skada av dem, men även när vi bygger och arbetar i anläggningarna har vi höga säkerhetskrav, säger Annika Viklund.

Säkerhet är ett av kärnvärdena inom Vattenfall. Säkerhetsaspekten är också anledningen till att det ibland kan ta lite tid innan felen kan åtgärdas när det blir elavbrott p g a svåra väderförhållanden.

– Säkerheten kommer först och om vår

fältpersonal och våra entreprenörer inte kan arbeta säkert eftersom träd faller kring dem får man avvakta lite. Därför är det också viktigt att vi investerar i automation så att elnätet kan kopplas om effektivt från driftcentralen. Om strömmen kan matas via andra vägar kan kunderna få elen tillbaka snabbare, säger Annika Viklund.

Kompetensväxlingen är ytterligare ett spännande område tycker Annika Viklund.

Vattenfall står precis som många andra företag inför att kunniga medarbetare lämnar företaget för att gå i pension, och under senaste året har Vattenfall Eldistribution anställt många nya medarbetare som ska planera om- och utbyggnad av elnätet.

LÅNGA PLANERINGSCYKLER Vattenfall köper upp samtliga projekt och byggnation i elnätet genom upphandlingar ute på marknaden. Planeringscyklerna är långa och därför är goda och långsiktiga relationer med leverantörerna nödvändiga.

Det innebär att det är viktigt att samarbetet fungerar bra och att säkerhet och professionalism sätts i första rummet. Arbetet ska gå snabbt, göras rätt och vara säkert.

– Vi gör inga egna byggjobb. Däremot lägger vi ut stora upphandlingar just nu när stora delar av elnätet börjar nå slutet på sin livstid. Det känns legendariskt att få vara med om att bygga framtidens smarta elnät, tycker vi som arbetar med eldistribution, tycker Annika Viklund.

ERFARNA MEDARBETARE – Nyexaminerade och de av våra medarbetare som arbetat med elnät i många år samarbetar idag på ett bra sätt. Som nyexaminerad är det värdefullt att få ta del av den mångåriga elkraftskompetensen som våra mer erfarna medarbetare har. I framtiden kommer det att bli de nya medarbetarnas viktiga uppgift att i sin tur föra kunskapen vidare, säger Annika Viklund och tillägger avslutningsvis.

– Under 2012 har vi anställt 90 personer och det känns roligt att vi attraherar både nyexaminerade såväl som mer erfaren personal till företaget – det blir en bra blandning av erfarenheter på vår arbetsplats.

KRAFTFÖRSÖRJNING FÖR FRAMTIDEN

Linjemontage AB startades 1993 och har sedan dess stadigt expanderat. I takt med en växande marknad och ökande krav på oss som leverantör har flera kompetenta medarbetare anställts.

Vi ligger i framkanten av den tekniska utvecklingen och följer de snabba förändringarna på elmarknaden.

Det har för oss inneburit nya möjligheter att i än högre grad öka vår kompetens och det har gett oss många nya, intressanta elkraftsprojekt.

Våra verksamhetsområden:

΄ Kraftanläggningar på upp till 400 kV ΄ Distributionsanläggningar/Regionledningar upp till 400 kV ΄ Elnätsservice och elnätsdistributionsprojekt ΄ Reservkraft/UPSanläggningar för ljusanläggningar för flygplatser ΄ Elförsörjning och för järnväg Besök vår hemsida och läs mer om oss:

I dagsläget är vi 120 medarbetare i koncernen. Vi har fasta kontor i Grästorp, Mölndal, Västerås, Mariestad, Linköping, Örebro och Munkfors. Vi har även etablerat oss i Norge.

Linjemontage AB

32

Box 134

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

467 22 Grästorp

www.linjemontage.se

Telefon växel: 0514-587 30

kundtjanst@linjemontage.se

ELDISTRIBUTION

Nytt verktyg effektiviserar besiktning av distributionsnät AV KIM HALL Snabb information direkt på fältet sparar både tid och kostnader när besiktning skall göras av elnätet. Med dpFieldmap Maintainer samlas information om samtliga delar av nätet när besiktningsmannen är ute och arbetar på plats. Verktyget förenklar planeringen och ger en tydlig överblick av processen.

Tilläggsmodulen Maintainer är ett kartbaserat underhållsverktyg som har alla de viktiga funktioner som krävs när en besiktningsman skall planera, genomföra och följa upp besiktningar på ledningsstolpar och stationer ute på fältet. I dagens samhälle där distributionsnäten är så viktiga för att samhällets elförsörjning skall fungera, ställs det också allt högre krav på snabba åtgärder från elbolagen.

I samband med stormen Gudrun 2005 drabbades många ledningar av träd som föll över linorna och besiktningsmännen hade ett enormt arbete med att kartlägga skadorna och återställa strömmen.

Digital information saknades Många av stolparna var byggda på 1960och 70-talet och det saknades digital information om dem. E.ON efterfrågade då bättre stöd vid arbete i fält och Digpro Solutions, som levererat E.ONs nätinfor-

Den mobila tilläggsapplikation dpFieldmap Maintainer för fältpersonal hanterar kartvisning,anläggningsinformation och besiktningar. Daniel Hagström och Jesper Andersson på Hagström i Nås AB tycker att systemet underlättar arbetet. Foto: Kim Hall

mationssystem dpPower, fick uppdraget att utveckla det nya verktyget.

Arbetet startade hösten 2010 tillsammans med konsulten Roland Hagström, arbetsområdeschef på Hagström i Nås AB, som utför besiktningar åt E.ON..

Tillsammans utvecklade de programvaran dpFieldmap Maintainer som är en mobil tilläggsapplikation för fältpersonal som hanterar kartvisning, anläggningsinformation och besiktningar. Den har funktioner för planering och schemaläggning samt uppföljning av anmärkningar från utförda besiktningar. Programmet är baserat på Windows operativsystem och går att köra både på vanliga och ruggade enheter.

Tog fram verktyg – Med Rolands erfarenheter kunde vi ta fram ett verktyg som är anpassat för besiktning i fält. När elbolagen underhåller sina

Besiktningsmännen Daniel Hagström och Jesper Andersson på Hagström i Nås AB har hunnit med 800 nätstationer runt om i Malmö, kabelskåp, stolpstationer och inmätning av ca 60 000 gatubelysning åt Vägverket och kommunen.

nät i Maintainer har varje enskilt objekt sin egen besiktningsplan, besiktningar på en grupp objekt planeras genom att koppla objekten till ronder. Vilka objekt som skall tillhöra en viss rond kan bestämmas utifrån spårningar i nätet, sökningar inom grafiska områden eller genom att välja ut enskilda objekt, förklarar Mats Jonas Danielsson, produktchef på Digpro Solutions.

Systemet använder GPS för att hela tiden i kartan visa aktuell position samt avstånd till stolpar och stationer som skall besiktigas.

Genom att markera ett objekt i kartan visas direkt aktuell information om objektet. All information som finns i dpPower online finns även offline.

UPPDATERAS – Alla förändringar som görs på besiktningsobjektet uppdateras när vi levererar tillbaka filen till exempelvis E.ON som uppdaterar det i databasen, säger Roland Hagström.

Den som postar filen i dpPower online får snabbt en överblick över anmärkningarna i kartan, vilket gör att felen snabbt kan åtgärdas på plats. Samtidigt håller systemet reda på statistiken och ger bättre helhetssyn när det ligger i samma system.

För de 40-talet kunder som använder applikationen innebär det stor tidsbesparing.

– Om du kan reducera fem sekunder på varje stolpe sparar man både tid och pengar.

Tänk dig sju månader gånger tolv besiktningsmän som besiktigar 100 000 stolpar.

Det blir timmar. Programmet anpassas till hur man jobbar på fältet och då blir det också mycket roligare att jobba, säger Roland Hagström.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

33

ELDISTRIBUTION

Korta beslutsvägar och hög kompetens utmärker Linjemontage AV KIM HALL Hög kompetens och att själva driva projekten är några av de styrkor som utmärker Linjemontage i Grästorp. Även om medelåldern är låg i företaget behövs det fler unga för kraftledningsmontage.

Endast en tredjedel av vindkraftsutbyggnaden är uppnådd och fler regionnätledningar kommer att behövas, främst i Norrland.

– Vi har just nu ett stort arbete för E.ON i Ramsele Vindkraft där vi bygger 2,5 mil långa kraftledningar. Och även om vi för tre år sedan övertog personalen efter förvärv i Munkfors så behövdes det fler som kan utföra montagearbete. För öka montagekapaciteten hämtar vi nu denna från en Bosnisk firma med hög kompetens, säger Henrik Höglund, vd på Linjemontage i Grästorp AB. Namnet Linjemontage kan lätt förknippas med att de enbart jobbar med att ”göra montage av linjer”. Men egentligen är deras största verksamhet att leverera och bygga kompletta transformatorstationer.

STADIG EXPANSION Linjemontage har sedan starten 1993 stadigt expanderat till att nu vara ett av de ledande företagen i elkraftsbranschen i Sverige. Som leverantör har företaget i takt med den växande marknaden och ökade krav, öppnat fler kontor i Sverige och nyligen även i Norge.

Linjemontage, som firar 20 år, finns nu etablerade i Grästorp, Linköping Mariestad, Karlstad, Mölndal, Västerås, Örebro och Moss i Norge.

Med de senaste årens expansion har Linjemontage kunnat förstärka sin affärsidé om att vara kompetensoberoende med i huvudsak egen personal som levererar märkesoberoende kundanpassade kraftförsörjningslösningar inom spänningsområdet 0,4-400 kV, vilket ger konkurrenskraft, komfort och trygghet åt kunden.

– Våra åtaganden gör vi snabbt, flexibelt, inom överenskommen tid och med stort engagemang. Genom att vara kompetensoch märkesoberoende kan vi alltid erbjuda ett fritt och flexibelt val bland marknadens produkter och utrustning.

34

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Linjemontage ligger i framkant av den tekniska utvecklingen och följer de snabba förändringarna på elmarknaden. Deras ökade kompetens har lett till många nya elkraftsprojekt. Foto: Linjemontage

I varje projekt använder vi de mest optimala lösningarna för drift, miljö och ekonomi.

Flexibilitet betyder också anpassning för att kunna hålla fastställda planer, förklarar Henrik Höglund.

SÄKERSTÄLLA TIDSPLAN Med smidig organisation stödjer de enkelt varandra och tillföra extra kompetens eller resurser till ett prioriterat projekt eller ett projekt som oväntat behöver mer resurser än beräknat. Allt för att säkerställa och hålla projektens tidplan samt övriga ramar.

– Flexibilitet innebär också närhet och gott samarbete med våra kunder, leverantörer och även skolor. Vi finns alltid nära våra kunder, med god insikt i problem och möjligheter idag och i framtiden. En anläggning eller en lösning som levereras ska vara i drift i många år och vi kan tillsammans se till att den redan idag är anpassningsbar för de nya utmaningar som elnäten står inför, tillägger Henrik Höglund.

BRED KOMPETENS Kompetensen inom Linjemontage är bred och har mångårig erfarenhet av transformatorstationer av alla typer, 0,4 kV–400 kV, i distributionsnät och regionnät. Den samlade kompetensen omfattar alla moment i projektarbetet. Man har egna resurser för projektledning, el- och mekanikkonstruktion, verkstadsmontage, anläggningsmontage och drifttagning, vilket medför att erfarenheter från projekten tillvaratas, vilket också ger en naturlig, verksamhetsanpassad grund för deras arbete med ständiga förbättringar och ännu bättre anläggningar i framtiden.

– Vi ligger i framkant av den tekniska utvecklingen och följer de snabba förändringarna på elmarknaden, som för oss har inneburit nya möjligheter att i högre grad öka vår kompetens som i sin tur gett oss många nya elkraftsprojekt och förhoppningsvis ännu fler i framtiden, säger Henrik Höglund.

EXPANDERAR Linjemontage är duktiga på kraftledningar i samband med kraftanläggningar, såsom ställverk och kraftstationer, men också på regionnät och lokalnät. För tre år sedan expanderade företaget från 58 anställda till 120, men fler unga medarbetare behövs.

Eftersom Linjemontage utför montagearbeten i egen regi är det just den yrkeskategorin som behövs mest. Linjemontage har ett bra samarbete med sina leverantörer och medverkar till att utveckla deras produkter.

– Till skillnad från många konsulter som måste gå omvägar för beslut, har vi korta snabba beslutsvägar och kan därför värva folk genom enkel hantering. Vi har friare händer och lättare för att hitta folk, säger Henrik Höglund.

PRAKTIKPLATSER För att trygga tillväxten av duktiga medarbetare samarbetar de med flera skolor i ibland annat Arboga, Trollhättan och Göteborg där de erbjuder elever praktikplats i företaget för eventuellt anställning i närheten av deras kontor och arbetsplatser.

– Förhoppningen är att få fler ungdomar intresserar sig för elkraftsbranschen, tillägger Henrik Höglund.

VINDKRAFT

Både kapacitet och ”intelligens” i nätet måste förbättras.

Vindkraft växer till ett tredje ben i elförsörjningen AV KJELL-ARNE LARSSON Hittills har svenska elproduktionen vilat på två ben, vattenkraft och kärnkraft. Om utvecklingen går som branschorganisationen Svensk Vindenergi önskar växer nu ett ytterligare ben ut som kan ersätta den ena kärnkraftreaktorn efter den andra. Vindkraftutbyggnaden i Sverige har under 2012 pekat kraftigt uppåt. I resten av Europa är det också uppåt. Vindkraften framstår idag som ett fullt realistiskt alternativ för stadigvarande elproduktion.

Hittills har svenska elproduktionen vilat på två ben, vattenkraft och kärnkraft. Om utvecklingen går som branschorganisationen Svensk Vindenergi önskar växer nu ett ytterligare ben ut som kan ersätta den ena kärnkraftreaktorn efter den andra. Vindkraftutbyggnaden i Sverige har under 2012 pekat kraftigt uppåt. I resten av Europa är det också uppåt. Vindkraften framstår idag som ett fullt realistiskt alternativ för stadigvarande elproduktion.

Under 2012 installerades i EU vindkraft med effekt på 11.9 gigawatt. Det är 13 procent mer än under 2011. Detta efter decennier av ”motvind” för branschen.

Exempelvis år 2000 investerades i endast 3.2 GW. Under 2012 installerade Tyskland mest med 2415 MW (29 W/capita) och Sverige 846 MW (89 W/capita).

– Omställningen till förnybar energi är en av de viktigaste åtgärderna i det globala klimatarbetet, säger Annika Helker Lundström, vd för Svensk Vindenergi. Det är därför glädjande att de europeiska investeringarna i vindkraft fortsätter att slå nya rekord, trots det ansträngda ekonomiska läget som Europa befinner sig i just nu.

Kapaciteten i EU är nu 231 TWh och det motsvarar 38 kärnkraftsreaktorer. Branschen förväntar att elanvändningen i EU år 2020

till 14 procent kommer att baseras på vindkraft. Förhoppningsvis når också Sverige till den andelen eller högre. Investeringarna har nämligen tagit ordentlig fart senaste åren. År 2006 producerades 1 TWh, vilket var en viktig milstolpe. Förra året var motsvarande siffra 7.2 TWh, en ökning med 18 procent från 2011. Om vi ska nå 30 TWh år 2020 bör ungefär ett vindkraftverk installeras varje arbetsdag fram till dess. Under 2012 installerades en sammanlagd effekt på 846 MW i 366 vindkraftverk, dvs. ett per kalenderdag.

Energimyndigheten har tidigare gjort bedömningen att 11 TWh uppnås år 2020, och detta byggde på den befintliga ambitionen i elcertifikatssystemet. På Svensk Vindenergi menar man att ambitionsnivån i systemet nu måste höjas. Annars finns risk för inbromsning. Tillsammans med andra förutsättningar bäddar detta för 30 TWh till 2020. Siffran kan jämföras med Sveriges elkonsumtion som är 140 TWh per år.

– Vindkraftens elproduktion under 2012 bidrog till att både pressa elpriset och minska klimatutsläppen från kolkraftverk i våra grannländer, säger Annika Helker Lundström. Vindkraften skapar försörjningstrygghet och ger möjligheter för den enskilde att äga sin elproduktion.

– Vindkraftens elproduktion under 2012 bidrog till att pressa elpriset, säger Annika Helker Lundström, vd för Svensk Vindenergi.

Det är därför viktigt med en ambitionshöjning i elcertifikatssystemet.

Just för innevarande år ser läget bra ut, med projekt omfattande 345 nya vindkraftverk, med beräknad driftstart i år. Det är möjligt att fler tillkommer. Årsproduktionen förväntas öka med 36 procent till 9.7 TWh under 2013.

– En ökad orderingång visar att det fortfarande tas investeringsbeslut trots lågkonjunktur, låga priser på el och elcertifikat, säger Mattias Wondollek, ansvarig för elnät och marknad på Svensk Vindenergi. En viktig förklaring är att vindkraften blivit billigare och att man ser det som en långsiktig investering.

Branschorganisationen bedömer att det är möjligt att nå 30 TWh bara utifrån alla idag tillståndsgivna projekt. Däremot finns det begränsningar i elcertifikatssystemet och distributionsnäten som kommer att avgöra hur mycket vindkraften kommer att byggas ut till 2020.

– Sverige står inför ett viktigt vägval då det kommer att behövas stora investeringar i ny elproduktion när den befintliga kärnkraften pensioneras, säger Annika Helker Lundström.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

35

VINDKRAFT

Om ambitionen i elcertifikatssystemet hÜjs samtidigt som EU:s samarbetsmekanismer utnyttjas finns chans att nü Svensk Vindenergis vision. Samarbetsmekanismerna innebär att länder som ligger efter i utbyggnad av fÜrnybar el kan kÜpa fÜrnybarhetsvärden frün länder som ligger fÜre. Att vindkraftens produktionskostnader sjunker kan ocksü driva pü utbyggnaden. Men risken är att distributionsnäten blir begränsande.

Svenska Kraftnät har presenterat en perspektivplan till 2025 fĂśr att se vilka investeringar som kan behĂśvas fram till dess. Scenarierna fĂśr vindkraften är i planen tyvärr lĂĽgt räknade och utgĂśr endast 17-20 TWh till ĂĽr 2025. Energimyndigheten har tidigare formulerat planeringsramen 30 TWh till 2020, men i Svenska Kraftnäts perspektivplan finns inget fĂśrslag till hur man ska vara med och skapa fĂśrutsättningar att nĂĽ dit. â&#x20AC;&#x201C; FĂśrstärkningar frĂĽn norr till sĂśder och en ny fĂśrbindelse till Tyskland är schemalagda sĂĽ pass lĂĽngt fram i tiden att kraftproduktionen riskerar att bli inlĂĽst, säger Mattias Wondollek. Om inte stamnätet är tillräckligt rustat riskerar elĂśverfĂśringen att bli den begränsande faktorn och det tror jag varken Svenska Kraftnät eller vĂĽr regering vill.

DET KOMMUNALA VETOT MĂĽnga projekt stoppas av det kommunala â&#x20AC;?tystaâ&#x20AC;? vetot. Den lag som kom 2009 och gällde prĂśvning vindkraftsetableringar var avsedd att fĂśrenkla processen, men det har blivit tvärt om. Utformningen av lagen ger utrymme fĂśr kommunerna att tillämpa regelverket som ett â&#x20AC;?tyst vetoâ&#x20AC;?, och ha mĂśjlighet till fĂśrhandlingar om ekonomiska krav som saknar stĂśd i lagstiftningen. Kommunerna kan när som helst i processen säga nej, eller vara tyst, utan motivering, och sedan stĂĽr ärendet still. Svensk Vindenergi anser att lagstiftningen mĂĽste ändras sĂĽ att ansĂśkningarna kan prĂśvas enligt gängse rättsprinciper. En aktĂśr mĂĽste ges rimlig chans att fĂśrutsäga om en ansĂśkan kommer att godkännas eller inte. Lagen som den ser ut idag riskerar medfĂśra att vindkraftsparker fĂśrpassas till sämre vindlägen. Det ger hĂśgre kostnader och i slutänden hĂśgre elpriser fĂśr konsumenterna.

HAVSBASERAD Investeringskostnaden fÜr vindkraft pü land är cirka 10-13 miljoner kronor/MW. FÜr havsbaserad är den dyrare cirka 20-30 miljoner kronor/MW.

36

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Men den havsbaserade producerar mer, 3.3 - 4.3 GWh/ĂĽr per installerad MW, jämfĂśrt med cirka 2.8 fĂśr den landbaserade. Det har gĂĽtt trĂśgt i starten fĂśr de havsbaserade projekten. Vid utgĂĽngen av 2012 fanns 3580 MW installerat pĂĽ land och 164 MW till havs. Räknar man ihop kontrakterade och planerade projekt (med tillstĂĽnd samt under prĂśvning, status 2012-12-31) är siffrorna 15687 MW fĂśr landbaserade och 6378 MW fĂśr havsbaserade, vilket innebär att de senare bĂśrjar â&#x20AC;?ta markâ&#x20AC;?.

fĂśrnybart energisystem inte behĂśver utredas, eftersom â&#x20AC;&#x2122;kärnkraften kommer att svara fĂśr en viktig del av den svenska elproduktionen inom ĂśverskĂĽdlig tidâ&#x20AC;&#x2122;. Men det gĂĽr inte att blunda fĂśr att de fĂśrsta kärnkraftreaktorerna närmar sig ĂĽldersstrecket. Ă&#x201E;ven om man politiskt tillĂĽter kärnkraft är det hĂśgst osäkert om nĂĽgon vill investera. Färska siffror frĂĽn projekt i flera länder visar att nya reaktorer blir allt dyrare. Vindkraft är nu sannolikt det billigaste alternativet fĂśr en klimatmässigt hĂĽllbar ny elproduktion.â&#x20AC;?

HELT FĂ&#x2013;RNYBART I en rapport frĂĽn Svensk Vindenergi menar man att det är fullt mĂśjligt med helt fĂśrnybar elproduktion 2030. Vindkraft är viktig, men ocksĂĽ kraftvärme. Man formulerar bland annat fĂśrslag till energipolitiska ĂĽtgärder:

POTENTIAL Enligt Vindforsk är vindkraftens potential i Sverige sü stor som 510 TWh pü land. Det är givetvis inte realistiskt att bygga ut allt detta. Ett bra exempel är dock att enligt en kartläggning som Boverket har gjort skulle enbart Västerbotten kunna producera en üttondel av Sveriges elbehov pü 140 TWh.

t &MDFSUJĂŤLBUTZTUFNFU Ă&#x160;S J EBH FO GĂ&#x161;SVUTĂ&#x160;UUning fĂśr utbyggnaden av fĂśrnybar el. FĂśr att inte bromsa utbyggnaden behĂśver justeringar gĂśras i samband med den sĂĽ kallade kontrollstationen 2015. t %FO CFĂŤOUMJHB BNCJUJPOTOJWĂ&#x152;O GĂ&#x161;S GĂ&#x161;Snybar el till ĂĽr 2020 bĂśr tidigareläggas till 2017. En ny ambitionsnivĂĽ bĂśr fastställas till 2020 som mĂśjliggĂśr att 30 TWh vindkraft kan nĂĽs. t 3FHFSJOHFO CĂ&#x161;S TOBSBTU LPNNB NFE besked om en fĂśrlängning av elcertifikatsystemet efter 2020. MĂśjligheten att utvidga elcertifikatsystemet till att omfatta samtliga nordiska länder bĂśr ses Ăśver. t &6 T TBNBSCFUTNFLBOJTNFS TLBQBS OZB mĂśjligheter fĂśr Sverige att bygga ut fĂśrnybar el och exportera fĂśrnybarhetsvärden till andra EU-länder. Regeringen bĂśr därfĂśr verka fĂśr Ăśkat samarbete med andra EU-länder.

Med tillräcklig ĂśverfĂśringskapacitet kan vindkraftsel bli Sveriges nästa stora grĂśna exportvara. t 3FHFSJOHFO CĂ&#x161;S HF 4WFOTLB ,SBGUOĂ&#x160;U J VQQdrag att ta fram en handlingsplan fĂśr vad som krävs av elnäten fĂśr att vi, i ett fĂśrsta steg, ska kunna nĂĽ planeringsramen om 30 TWh till 2020 och Ăśka marknadsintegrationen med resten av Europa. Detta bĂśr även inkludera frĂĽgor om kostnader fĂśr balanskraft samt mĂśjligheter till effektutjämning och energilagring.

PĂĽ Svensk Vindenergis hemsida skriver man att â&#x20AC;?Nyligen ansĂĽg allianspartierna i Riksdagen att mĂśjligheterna fĂśr ett

AKTUELLA OCH ANGELĂ&#x201E;GNA FRĂ&#x2026;GOR Vi ställde nĂĽgra aktuella frĂĽgor till Monica Bracco, ansvarig fĂśr kommunikation och media pĂĽ Svensk Vindenergi:  VarfĂśr har havsbaserad vindkraft haft sĂĽ lĂĽngsam start i Sverige? â&#x20AC;&#x201C; I Sverige har nästan all utbyggnad hittills skett i form av landbaserade vindkraft. Det svenska stĂśdsystemet ger inte tillräcklig ersättning fĂśr att mĂśjliggĂśra utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Sverige.  VarfĂśr byggs inte riktigt stora landbaserade verk i Sverige, med effekt pĂĽ kanske 5 MW? â&#x20AC;&#x201C; De flesta vindkraftverk som etableras i Sverige idag har turbiner pĂĽ 2-3 MW. De stĂśrre turbinerna är oftast tänkta att placeras i havet.  FĂśrekommer det att svenska fĂśretag, fĂśrutom Vattenfall, investerar stort i utlandet? â&#x20AC;&#x201C; Inte i nĂĽgon stor utsträckning, ännu. Men flera svenska projekteringsfĂśretag är aktiva i vĂĽra grannländer Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen.

Tried and tested ENERCON technology Higher yield LQ WKH SDUWLDO ORDG UDQJH

I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I

II IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII IIII

E-115 2,500 kW

(1(5&21 LV DGGLQJ DQRWKHU HIÊ&#x2013; FLHQW ZLQG HQHUJ\ FRQYHUWHU IRU VLWHV ZLWK less wind, the new E-115 / 2.5 MW, to its VXFFHVVIXO ( DQG ( SURGXFW OLQHV 7KH ( LV WKH RSWLPDO FKRLFH IRU PDQ\ ZLQG HQHUJ\ SURMHFWV LQ 6ZHGHQ VLQFH LWV SRZHU RSWLPL]HG URWRU EODGH SURÊ&#x2013; OH DQG LWV URWRU GLDPHWHU RI PHWHUV SURYLGH IRU KLJK \LHOGV DOVR LQ WKH SDUWLDO ORDG UDQJH

www.enercon.de NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

37

VINDKRAFT

VATTENFALL – viktigt med arbetsmiljö och säkerhet AV KJELL-ARNE LARSSON

Att värna om arbetsmiljön är viktigt både när vindkraftverk byggs och under driftfas i samband med service och reparationer. Dessutom finns det säkerhetsaspekter för övriga som vistas i närheten av vindkraftparker under drift. Vi ställde ett antal frågor till Claes Frisk som är Health & Safety Specialist på Vattenfall.

Drar ni nytta av det branschråd som bildades för 1 ½ år sedan och har fokus på arbetsmiljö och säkerhet?

– Vi får löpande information om olyckor och svårare tillbud som har inträffat. Inte bara i Sverige utan även ifrån andra delar från vindkraftsvärlden. Vi har inom Vattenfall Vindkraft ett eget informationssystem.

Här får vi ta del av ”safety alert” får andra delar av Europa. Vår HS-specialist analyserar och för frågorna vidare ut i verksamheten.

Behöver branschen göra mer för att sammanställa regelverk och rekommendationer?

– Det är alltid bra att få information om hur andra inom vindkraftbranschen arbetar med arbetsmiljöfrågor samt hur olyckor och tillbud undviks. Det kan finnas en viss konkurrenssituation att vara för öppenhjärtig. Branschrådet kallar till olika seminarier. Där kan miljö- och arbetsmiljöfrågor behandlas.

– För att tolka Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan det behövas något slags vindkraftsråd. Med representanter från de olika vindbolagen. Arbetsmiljöverket bör inte vara den enda som kan tolka föreskrifterna (AFS).

Hur bör rapporter om incidenter samlas in och utvärderas?

– Arbetsmiljöverket sammanställer arbetsmiljöstatistik för olika branscher, däribland vår inom vindkraften.

Av varje företag eller centralt för branschen?

– Ingen åsikt, kan vara svårt för en branschorganisation.

38

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Det första spadtaget togs den 6 februari 2013, av markägare Anders Treschow, kommunrådet Marie-Louise Wernersson (C) och Hillevi Priscar från Vattenfall.

Vilket avvikelserapporteringssystem använder ni?

– Vattenfall Vindkraft Generation har inom sitt ledningssystem (se sista frågan), en observationsportal. I denna portal kan varje medarbetare registrera olyckor, tillbud, miljöhändelser eller kvalitetsfrågor. Förslag på förbättringar av de dagliga rutinerna och arbetet kan också registreras här. Vår HS-specialist granskar dessa observationer och eventuella förbättringar genomförs så olyckor och tillbud undviks.

Hur arbetar ni med säkerhet för driftsfas, angående besökare i närheten (iskast) o angående servicepersonal?

– I de vindkraftparker som är placerade i sådana områden, där det finns risk för nerisning och iskast, arbetar vi enligt våra rutiner, som är anpassade för dessa förhållanden. En del i dessa rutiner är att om servicepersonalen inte kan se nacellen eller bladen, för att göra en okulär besiktning, ska de avbryta arbetet.

– Andra rutiner är, om det finns risk för snöras eller iskast sätter vi vägbommar över tillfartsvägarna. På bommarna finns varningsskyltar att isras kan förekomma.

Vi har även satt upp varningsskyltar längs vägen upp i vindkraftparken; skyltar som påminner om snöras och iskast. Detta gäller framför allt för besökare.

Hur påverkar säkerhetstänkandet planeringen av periodiskt underhåll?

– Allt arbete som bedrivs i närheten eller i en vindmölla har kartlagts och genomgåtts av riskbedömningar. Utifrån dessa riskbedömningar har nya arbetsrutiner upprättats. Riskbedömningarna är ständigt under uppgraderingar.

Vilka krav ställer ni på att säkerhet ingår i utbildningen av tekniker m.fl.

– Vi har ett ledningssystem Generation Wind Management System som är certifierat enligt OHSAS 18001:2007. I vårt ledningssystem bestäms hur ofta och vilka utbildningar våra tekniker ska ha. Vi arbetar även enligt GWO (Global Wind Organisation standard).

VINDKRAFT

VATTENFALL – satsar även på land AV KJELL-ARNE LARSSON Vattenfall har vindkraftparker med totalt cirka 900 vindkraftverk med en kapacitet på cirka 3.8 TWh. Till havs är företaget näst största energibolaget i världen.

Arbete uppe på verken kräver stort säkerhetstänkande.

I Sverige byggs nu parken i Hjuleberg, i trakten av Falkenberg.

Det blir Vattenfalls största anläggning på land i södra Sverige. Bygget pågår under hela 2013. Det handlar om 11 turbiner med en tornhöjd på 92.5 meter och där rotordiametern är 113 meter.

Leverantör är Siemens. Enligt tillverkaren är vindkraftverken optimerade för svenska vindförhållanden på land. Konstruktionen baseras på direktdrift, utan växellåda.

Detta betyder bara hälften så många rörliga delar jämfört med motsvarande verk med växellåda.

Hjuleberg ligger inom elområde fyra som kommer att få ett värdefullt tillskott av förnybar el. Årsproduktionen bedöms bli cirka 100 GWh. Ursprungligen planerades 22 verk, men Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen samt Miljödomstolen sade nej till sex av dem, eftersom de låg i ett av Hallands viktigaste övervintringsområden för örnar. Vattenfall bantade sedan projektet med ytterligare fem.

Nu har man planer på en park även vid Juktan i Sorsele kommun. Området runt Blaiksjön och Blaiken har av Energimyndigheten utsetts till område av riksintresse för vindbruk. Företaget har fått Miljötillstånd för vindpark i Juktan.

Där finns också Juktans vattenkraftverk som drivs av Vattenfall.

JUKTANS VINDKRAFTPARK I norra delen av Sverige har Vattenfall byggt vindkraftpark i Stor-Rotliden.

Stora potentiella arbetsmiljörisker finns i montagefasen.

40

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

VINDKRAFT

KÅREHAMN – E.ON bygger off-shore med modern teknik AV KJELL-ARNE LARSSON

E.ON bygger en vindkraftpark i havet utanför Ölands östkust.

Vindkraftverken beräknas tas i drift under året. I Sverige var det senast 2007 som en vindkraftpark byggdes off-shore. Tillskottet i Kårehamn är välkommet särskilt som det bidrar stort till att täcka el-behovet på Öland.

Kostnaden inklusive nätanslutning beräknas För E.ON har det varit en lång resa med till 1200 miljoner kronor, dvs. 25 miljoner bland annat tillståndsprocesser innan per installerad MW. bygget kunde inledas.

Det är dyrare att bygga till havs Vindkraftparken placeras cirka Det blir 16 än på land. Bland annat krävs 5 kilometer från det gamla turbiner med en betydligt mer av vindkraftverkens fiskeläget Kårehamn. Det blir sammanlagd fundament.

16 turbiner med en sammanmax effekt på lagd max effekt på 48 MW. Arbetet under byggfas och vid Årsproduktionen bedöms till 48 MW 180 GWh. Det innebär 3.75 service är också mer krävande.

GWh per installerad MW. Detta är bara Kårehamnsprojektet kommer att bidra med ett exempel på att havsbaserad vindkraft ungefär hälften av Ölands el-behov. producerar mer än landbaserad, vilket bland Tillsammans med annan vindkraft på ön annat beror på att det blåser mer till havs. kommer Öland att helt kunna försörjas med

Här transporteras fundamenten ut till Kårehamns vindpark.

Foto: Lars Owesson.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

41

VINDKRAFT

vindkraft från 2014. Den nya parken är strategiskt placerad med tanke på anslutning till nätet. E.ON äger redan ledningar från Öland till fastlandet.

Det som behövs är en 20 kilometer lång kabel från vindkraftparken till Öland.

På land krävs inga nya ledningar.

Man kommer nämligen att tillämpa en smart teknik för att utnyttja befintlig kapacitet. Överföringskapacitet begränsas generellt av hur mycket luftledningarna tillåts hänga ner mot marken. Ju varmare det är ute och ju större strömstyrkan är desto mer hänger ledningarna. Normalt beräknas detta ingenjörsmässigt och en viss säkerhetsmarginal läggs till. Beräkningen ger ett statiskt värde.

E.ON kommer i stället att tillämpa DLR – Dynamic Line Rating – som hittills använts i USA och på Orkneyöarna.

Styrsystemet baseras på mätare som mäter hur varm linan faktiskt är. Dessutom placeras mätare för temperatur, vindstyrka och vindriktning både i de minst blåsiga lägena och på vindkraftparkens station.

E.ON har inte byggt vindkraft i Norge, men är nu på god väg. De norska vindlägena är sannolikt något bättre än de svenska. Numera har Sverige och Norge gemensamt el-certifikatsystem, med ett gemensamt mål på 26.4 TWh före 2020.

De kraftiga fundamenten lägger grunden för vindkraftverken utanför Kårehamn. De kommer att ha 80 meters tornhöjd. Illustration: E.ON.

När temperatur och andra parametrar indikerar risk att linan hänger ner för mycket, då stoppas vindkraftturbinerna och tillförseln av elkraft bryts. DLR är förutsättning för att 48 MW kan installeras, annars hade begränsningen varit 30 MW. Detta är ett utmärkt exempel på hur smart teknik kan användas för att utnyttja kapaciteten hos ett kraftnät.

EN GOD INVESTERING: UPP TILL 31% HÖGRE PRODUKTION MED GENERATION DELTA.

Med större rotorer och en högre märkeffekt i varje vindklass, kan N117/3000 och N100/3300 ge upp till 31% högre produktion från IEC-2 och IEC-1 platser.

Generation Delta. Beprövad teknik i en ny utvecklingsfas. www.nordex-online.com/delta-generation

42

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

– Vi ser goda möjligheter i Norge och har nyligen ansökt om tillstånd för två vindparker och flera är under förstudier, berättar Lise Toll, manager för projektutveckling av E.ON:s vindkraftsatsningar i Norge.

Tillstånds ansökningarna gäller en park på 80 MW i Marker kommun (Østfold) och en på 150 MW i Nord Odal kommun (Hedmark). I Norge har ingen rikstäckande inventering av vindlägena skett, utan varje fykle har undersökt delar av terrängen.

Förutom E.ON är ytterligare energiaktörer på gång i Norge.

VINDKRAFT

VÄXELLÅDOR FRÅN MOVENTAS – ÄVEN SERVICE PÅ EGNA OCH ANDRA FABRIKAT Moventas Gears levererar växellådor för den tunga industrin samt till vindkraftverk. Tillverkning av växlar för vindkraftverk sker i Finland.

Till kunderna hör bland annat Vestas, Acciona och Suzlon.

Det svenska företaget Moventas AB utför service på eftermarknaden. Det handlar om förebyggande underhåll, avhjälpande underhåll på plats och reparationer i egen verkstad.

Till kunderna hör Triventus, Vattenfall och Skellefteå Kraft.

Moventas AB har ett tiotal servicetekniker. Ett typiskt upplägg är att vindkraftsbolaget tecknar kontrakt med en serviceleverantör för totalservice och Moventas anlitas av dem för växellådorna. Företaget har kompetens både för Moventas växellådor och andra på marknaden förekommande märken.

Exempel på arbetsinsatser som kan göras på plats i vindkraftverket är lagerbyte och byte av hastighetsgående axel.

Möjlighet finns även att provköra växlarna med full last vid fabriken i Jyväskylä.

KALENDARIUM

MAJ ELFACK 2013 - 13–17 maj SVENSKA MÄSSAN

Nordens största mötesplats inom elteknik,elkraft och belysning.

Läs mer på: www.elfack.com

SCANPLÅT - 28 - 30 maj SVENSKA MÄSSAN

ScanPlåt riktar sig till alla som är verksamma inom den svenska och skandinaviska plåtbranschen. Med ett nytt koncept, och med en skandinavisk marknad som målgrupp, satsar ScanPlåt på att återetablera de tidigare succémässorna i Göteborg för plåt- och plåtbearbetningsbranschen.

Läs mer på: www.scanplat.se

LOGISTIK & TRANSPORT 10–11 maj SVENSKA MÄSSAN

Logistik & Transport är Nordens ledande mässa och konferens inom logistik & transport. Läs mer på: www.logistik.to

STOCKHOLM TRUCK MEET 2013 29–30 maj SVENSKA MÄSSAN

JUNI ELMIA WOOD - 5-8 juni ELMIA

Världens största internationella skogsmässa. Läs mer på: www.elmia.se/wood

AUGUSTI EL I NORRLAND - 28-29 augusti GÄRDEHOV, SUNDSVALL

Norrlands största el-mässa Läs mer på www.elinorrland.se

OKTOBER BILAR SOM JOBBAR-16-17 OKTOBER STOCKHOLMSMÄSSAN Mässan för alla som använder arbetsfordon av olika slag. Fordon, tillbehör och all tänkbar utrustning för dig som har bilen som arbetskamrat.

Läs mer på: www.bilarsomjobbar.se

Tusentals lastbilsintresserade människor kommer för att se lastbilar i alla dess former.www.sthlmtruckmeet.se

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

43

VINDKRAFT

EN AV SVERIGES STÖRSTA INDUSTRIINVESTERINGAR – Statkraft SCA Vind bygger i Jämtland och Västernorrland

Foto:Torbjörn Bergkvist AV KJELL-ARNE LARSSON Statkraft och SCA:s vindkraftsprojekt blir en av landets största industriinvesteringar. Ett av motiven till samarbetet som sker i företaget Statkraft SCA Vind AB är att SCA är en stor elförbrukare.

Affärsområdet papper och massa med bland annat Ortvikens pappersbruk är stora elanvändare. SCA vill även i fortsättningen ha tillgång till el med rimliga priser. Samtidigt har SCA ett stort skogsägande, i många fall på marker som passar för vindkraftsetablering.

Planer finns på sex stora vindparker i Jämtland och Västernorrland, för sammanlagt cirka 16 miljarder kronor. Ungefär 136 kvadratkilometer mark berörs och totalt planeras 360 vindkraftverk. Total beräknad produktion för dessa är cirka 1,5 TWh/år, dvs. cirka 1 % av Sveriges energiförbrukning.

– Investeringsbeslut finns för fyra av parkerna och de befinner sig nu i olika projektfaser, berättar Urban Blom, projektledare hos Statkraft SCA Vind AB. Tillsammans investeras cirka åtta miljarder kronor i de fyra parkerna. De kommer att ha sammanlagt 186 vindkraftverk.

MÖRTTJÄRNBERGET För parken vid Mörttjärnberget fattades investeringsbeslut i juni 2011. Tidpunkten för byggstart kom att styras av när Svenska Kraftnät kunde garantera att elen kunde 44

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

tas emot i anslutningspunkt. Till denna har nu Statkraft SCA Vind AB låtit bygga en kraftledning. Nu står det klar en 11 km lång 220 kV ledning från vindparken till anslutningen vid Gråssjön. Att det blev 220 och inte 130 kV berodde på anpassning till huvudledningens spänning. Byggherre och beställare var Statkraft SCA Vind Elnät AB, ett bolag som bildades därför att det inte gick att få tag på elnätsbolag som ville bygga. De fysiska arbetena utfördes av One Nordic AB. INTERNT ELNÄT Inom vindkraftparkens område har man byggt cirka 27 km vägar och kranplatser för samtliga verk. I marken längs vägarna förlades kabelrör. Allteftersom de fem sektionerna av vindparken görs klara ”trycks” kablarna på plats.

Detta interna nät har designspänning 36 kV och nominell spänning 33 kV. När detta skrivs pågår arbeten med tranformatorstationen som innehåller ställverk med transformator. Den har levererats av ABB och har nominell kapacitet på 85 MVA.

Leverantör av vindkraftverken är Siemens Windpower. Det blir 37 verk på sammanlagt cirka 85 MW, som årligen i snitt ska producera 210 GWh. Av de 37 verken blir hela 35 säkrade i berggrund. Därmed återstår endast två där man behövde gjuta gravitationsfundament. Hela parken tar 13 kvadratkilometer i anspråk.

– I början av mars tog vi emot de första delarna av vindkraftverken, nämligen bottensegmenten, berättar Urban Blom.

Det här året kommer att kännetecknas av monteringsfas, installationer, utcheckning och driftsättning.

– Den ursprungliga tänkta tidplanen fick vi justera innan projektet kunde komma igång.

Nya ledningar byggdes för anslutning till befintligt kraftnät. Foto:Torbjörn Bergkvist

VINDKRAFT

Total beräknad produktion för de planerade 360 verken är cirka 1,5 TWh/år, dvs. cirka 1 % av Sveriges energiförbrukning. Foto:Torbjörn Bergkvist

Det gav dock fördelen att de tunga lyften av vindkraftsdelar kan göras under sommaren med behagliga arbetsförhållanden. Att det blåser mindre på sommaren underlättar också eftersom vindstyrkan sätter gränser för när lyft är möjliga.

– Vi räknar med att alla fem sektioner av vindkraftparken med samtliga 37 verk ska ha tagits i drift under året. Varje sektion går

i provdrift under 120 drifttimmar innan vi tar över sektionen, därefter görs garantitester under en tre månader lång period, berättar Urban Blom.

Områdets servicebyggnad är klar.

Dagtid under ordinarie drift blir den bemannad av servicetekniker. Där kommer kontrollrumsfunktioner att finnas vilket innebär att vindparken kan köras därifrån. Ordinarie driften ska dock skötas från ett centralt kontrollrum i Sollefteå, med personal dygnet runt. Alla sex parker ska köras därifrån är det tänkt. Statkraft SCA Vind AB har ett avtal med leverantören Siemens om drift och underhåll under de första två åren. Under den tiden lämnas ansvaret successivt över till Statkraft Sverige AB som därefter svarar för drift och underhåll.

Statkraft SCA planerar för en andra etapp intill den första vid Mörttjärnberget.

Det projekteras för sex vindkraftverk med cirka 3 MW vardera. Området för etapp 2 är 3,5 kvadratkilometer och här finns höjderna Alaberget, Bodberget, Lillskallen och Storskallen. Vindkraftverkens navhöjd kommer att vara cirka 140 meter, rotordiametern cirka 120 meter. Totalhöjden beräknas bli cirka 200 meter. Samråd för detta projekt pågår.

Projektet krävde omfattande byggen av vägar och kranplatser. Foto:Torbjörn Bergkvist

En 11 km lång ledning byggdes för att nå befintligt kraftnät.

Foto:Torbjörn Bergkvist.

Projektet omfattar 136 kvadratkilometer skogsmark. Foto:Torbjörn Bergkvist

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

45

UNDERHÅLL

Amec är basindustrins nya arena För ökad produktivitet och global konkurrenskraft genom bättre hantering av tillgångar

AV KIM HALL Amec blir den nya arenan för Asset Management i Sverige.

Tillsammans med Stockholmsmässan arrangerar riksorganisationen SAMS en ny mötesplats där Nordens industriledare, politiker och samhällsutvecklare diskuterar hur den globala konkurrenskraften för den Svenska exportindustrin kan förbättras.

SAMS har bildat riksorganisationen för Asset Management för att motverka utslagning av industrier, individer och hela samhällen.

– Jag brinner för industrins globala konkurrenskraft genom höjning av engagemang och ökad produktivitet. SAMS vill frigöra potentialen hos människor och fysiska tillgångar. Det är också viktigt att få med inköps- och projektorganisationer eftersom det är inom projektfasen som de största och dyraste misstagen görs, vilket i många fall leder till en fördubbling av livstidskostnader, säger Matti Tuikkanen, vd för SAMS (The Swedish Asset Management Society).

YTTERLIGARE ETT STEG Underhållsföretagen och UTEK har sedan 1984 haft ett samarbete med Svenska Mässan i Göteborg med fokus på underhåll. Nu vill branschorganisationen för Svenskaunderhållsleverantörer och användare ta ytterligare ett steg och bildade 46

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

därför SAMS, som tar ett helhetsgrepp om driftsäkerheten i tekniska anläggningar.

Målet är att öka lönsamheten och konkurrenskraften i produktionsindustrin genom att följa upp så att driftsäkerhet beaktas vid anskaffning, drift och underhåll av tekniska anläggningar.

Basen för den nya riksorganisationen utgörs av hundratals företag inom tillverkningoch transportindustrin, infrastrukturverksamheter, myndigheter samt högskolor och gymnasier. Den svenska riksorganisationen Underhållsteknik (UTEK) och branschorganisationen Underhållsföretagen (UHFG) samordnar sina verksamheter i den nya organisationen.

– Basindustrin är en viktig del för oss och genom att gå samman blir vi starkare.

Genom att bjuda in ledningen för basindustrin, politiker och samhällsutvecklare vill vi få till en ändring. Vi vill försöka hjälpa den svenska exportindustrin som i dag lider av

Matti Tuikkanen,VD för SAMS (The Swedish Asset Management Society).

bristerna som finns inom infrastrukturen, vilket har lett till ökad kapitalbindning, leveransproblem och i de värsta fallen förlorade kunder, säger Matti Tuikkanen.

PRODUKTIVITETSFRÅGOR När Matti Tuikkanen diskuterade Asset Management med miljöpartiet på riksdagen var intresset stort för hållbar utveckling av den svenska industrins globala konkurrenskraft där produktivitetsfrågor är en viktig del och där Sverige har svårt att hänga med.

– Till detta finns det flera anledningar.

En av dem är att vi sedan länge har haft alldeles för lågt intresse för människan som en värdefull tillgång och produktionsfaktor samt på avkastningen och totaleffektiviteten

UNDERHÅLL

hos de fysiska tillgångarna inom industrin.

Inget av detta hanteras på ett hållbart sätt idag. Utan vi fortsätter att köpa till lägsta pris och säger upp anställda så fort marknaden vänder, vilket leder till en fördubbling av livstidskostnader och till att man blir av med värdefull kompetens som man har byggt upp under flera år. Det i sin tur leder till att man får svårare att leverera när marknaden vänder. Vi har helt enkelt för låg kompetens kring ROA (Return on Assets) eller ROI (Return on Invests), säger Matti Tuikkanen.

Produktiviteten är helt enkelt för låg jämfört med våra konkurrenter. En stor del utav detta ligger i det låga engagemanget hos anställda, vilket lett till att Sverige har färre antal genomförda förbättringar per anställd och år än andra industriländer.

FACKET KRÄVER BELÖNING – Historiskt hänger det samman med problemet att fackföreningsrörelsen krävde belöning av förslagslämnaren, vilket har hämmat utvecklingen av såväl kvalitén som antalet förbättringar. Man har velat de anställda väl, men istället har det blivit tvärtom. Förslagskraven har lett till ökad arbetslöshet och t o m utslagning av hela industrisamhällen, menar Matti Tuikkanen.

Svenska industrier använder osthyvlingsmetoden när de drar ner på antalet anställda.

Men effekten blir den motsatta. Det bromsar utvecklingen då man inte hinner med förbättringar som är det mest värdedrivande man kan ägna sin tid åt enligt flera studier inom området.

– Hur ska anställda få tid till förbättringar när de redan har för mycket att göra? På

Konkurrenskraft handlar om kortast möjliga väg och tid från beställning till leverans

Så som det är idag är kapitalbindningen i färdigvarulager onödigt hög på grund av brister inom infrastruktur.

Scania, där jag har arbetat i tio år, har man överanställt 10-15 procent för att få tid över till förbättringar. Dessutom har man integrerat förbättringsarbetet i vardagen.

Det är så man borde ha gjort från början, säger Matti Tuikkanen.

På Scania ägnar man sig åt Real Time Management, som går ut på att man går genom alla problem efter två timmars drift för att sedan lösa dem systematiskt.

– Konkurrenskraft handlar om att fokusera först på flödeseffektiviteten och först när det är löst så kan man ägna sig åt resurseffektivisering. Det gäller med andra ord att ta vara på våra tillgångar. Men idag mäter många inte ens totaleffektiviteten (OEE/ TAK). TAK är resultatet av tillgänglighet, anläggningseffektivitet och kvalitetsutbyte. Ännu färre vet på vilken optimal nivån man borde ligga på när det gäller TAK-talet.

Frågan är hur vi skall kunna bli bättre om vi inte ens vet var vi är. Det är som orientering; du måste veta var du är och vart du ska och samtidigt förvissa dig om att du är på rätt väg, säger Matti Tuikkanen.

Denna problematik och infrastrukturens roll i att verka för basindustrins globala konkurrenskraft vill SAMS få upp på agendan på Amec, som äger rum den 16-17 oktober 2013 och återkommer 2015 och 2019.

– Så som det är idag är kapitalbindningen i färdigvarulager onödigt hög på grund av brister inom infrastruktur. Detta i sin tur beror på att olika regeringar under en längre tid har använt anslagen till underhåll av infrastruktur som en budgetregulator, och som resulterat i en underhållsskuld som tar 10-15 år att åtgärda med nuvarande investeringstakt. Ledtider har blivit alldeles för långa och osäkra, säger Matti Tuikkanen.

Konkurrenskraft handlar om kortast möjliga väg och tid från beställning till leverans.

Då får man ner kapitalbindningen. Från skog till konsument på kortast möjliga tid.

Hela livstidscykeln – På Amec-mässan kommer vi att hantera allt från förprojekteringsfasen till återvinning, m a o hela livstidscykeln med fokus på livstidsintäkten (LCP). Det blir en mycket bredare mässa än allt annat som någonsin gjorts tidigare inom industrin.

Vi kommer att ha flera talare från samhället, politiker, industriledare inhemska och utländska experter från SAMS globala nätverk. Från Global Forum kommer t ex ordföranden och från EFMNS som är ensammanslutning av nationella europeiska underhållsorganisationer. Och där Sverige representeras av SAMS kommer det flera representanter, som t ex ordföranden för SIS ISO 55 000 tekniska kommitté, som är den nya ledningssystemstandarden för Asset Management, avslutar Matti Tuikkanen.

SAMS har bildat riksorganisationen för Asset Management för att motverka utslagning av industrier, individer och hela samhällen.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

47

DATA

NSC FÅR ÖKAD KAPACITET AV BJÖRN ASPLIND Nationellt superdatorcentrum, NSC, utökar sin datorhallskapacitet för att möjliggöra en fortsatt expansion av sina världsledande datorsystem.

Kärnhuset är namnet på den nya datorhall som Akademiska Hus bygger på Campus Valla i Linköping. Nu har Triolith, Sveriges snabbaste superdator installerats och satts i drift.

I sommar står det nya Kärnhuset på Campus Valla klart. I samband med flytten dit utökas superdatorn Triolith med 25 procent så att den blir ännu kraftfullare.

NSC vid Linköpings universitet utvecklar, driver samt underhåller datorsystem för storskaliga beräkningar och datalagring. Centrets datorresurser används för akademisk forskning över hela landet,

Triolith, Sveriges mest kraftfulla superdator. Foto: NSC

utvecklingsprojekt vid SAAB, SMHI:s väderprognoser och klimatsimuleringar samt i internationella samarbetsprojekt.

Behovet av att växa har under de senaste åren blivit allt mer påtagligt på NSC. GENERALENTREPRENÖR Åhlin & Ekeroth i Linköping Byggnads AB är generalentreprenör och ansvarar för bygg, fasad, grund/mark samt stommen. − Behovet av beräkningskapacitet för forskare både i Sverige och utomlands tilltar med extrem hastighet.

Samtidigt har SMHI startat ett samarbete med sin norska motsvarighet Met.no, där de gemensamma parallellberäkningarna och simuleringarna av väderprognoser komplett ska samköras hos oss, berättar Niclas Andersson, teknisk chef på NSC. Superdatorn Triolith har en maximal kapacitet på hela 338 teraflops, det vill säga maximalt 338 biljoner beräkningsoperationer per sekund.

Triolith består av inte mindre än 1200 noder eller beräkningsservrar, som var och en innehåller 16 kärnor.

Stålkonstruktioner Svets & rep.

Byggnadssmide Arbeten i rostfritt Licenssvetsning

48

Tel

013-14 20 46

Fax

013-14 87 45

E-mail

info@lkpgsmide.se

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

FYRA CELLER Idag består NSC:s datorhallskapacitet av två hallar: Bunkern och Hangaren. Med

2800 kvadratmeter blir Kärnhuset fem gånger större än Hangaren. Huset gör skäl för sitt namn med tanke på den mängd servrar och processkärnor som ska inhysas här.

Den nya datorhallen ryms i en enplansbyggnad som kopplas samman med Bunkern och Hangaren. Datorhallen kommer att bestå av fyra celler, där varje cell har plats för datorer, elektricitet, reservkraftverk vid elavbrott samt kylsystem som kontrollerar värmen som alstras av maskinerna. Lösningen av det stora behovet av el och kyla har stått i fokus i byggnationen av Kärnhuset.

Taket har förstärkts och det förbereds för en eventuell installation av solceller. Förutom ett eget vattenlager i det nya huset satsar man dessutom på samarbete med närliggande aktörer vad gäller fjärrkyla.

INVIGNING I januari i år invigdes Triolith. − Vi är glada att Vetenskapsrådet har en sådan tillit till oss att vi fått möjlighet att hysa Sveriges kraftfullaste superdator. Det innebär att vi kan erbjuda en excellent miljö för de forskargrupper som arbetar med HPC (high performance computing) och ett drivhus för utbildning av nya unga forskare, sade Helen Dannetun, rektor vid Linköpings Universitet.

Patrick Norman, föreståndare för NSC, liknade Triolith vid en Formel 1-bil. − Det är föraren, forskaren, som får ta emot hyllningarna och priserna för de goda resultaten, men de skulle inte haft en chans att lyckas om inte bilen, superdatorn, var i topptrim och om det inte fanns ett team runtomkring som såg till att allt fungerade perfekt.

Servrarna kommer från HP och har levererats av Go Virtual Nordic AB. Hela satsningen finansieras av Vetenskapsrådet genom deras satsning på SNIC, Swedish National Infrastructure for Computing.

FAKTA NY DATORHALL VID NSC Nybyggnad av datorhall vid NSC, Nationellt superdatorcentrum i Linköping.

Byggherre: Akademiska Hus Öst AB Generalentreprenör: Åhlin & Ekeroth i Linköping Byggnads AB Färdigt: Sommaren 2013 Investering: 69 miljoner kronor.

Stomentreprenör: Linköpings Smidesservice AB

”Varför bygger inte alla med PAROC® -element?”

A2-s1,d0

PAROC®-elementen är obrännbara (A2), de alstrar mycket litet rök och giftiga produkter (s1) och bildar inga brinnande droppar (d0).

Intresserad av att höra mer om de brandsäkra PAROC®-elementen? Logga in på www.paroc.se/panelsystem för mer information.

REKOMMENDERAR PAROC SANDWICHELEMENT

PAROC PANEL SYSTEM AB 541 86 Skövde Tel. 0500 46 90 00 Fax 0500 48 63 03 www.paroc.se

KRAFTVÄRME

Nytt block byggs i Torsviks kraftvärmeverk

MONTAGE: Liljewall / Tomas Hago

AV MARIE LOUISE AARÖE Jönköpings kommun tog ett stort steg när man i början av 2000-talet satsade på ett helt nytt kraftvärmeverk i Torsvik, ett par mil söder om centralorten. Det är en anläggning som levererar värme och el baserat på eldning av avfall. Alternativet var att vidareutveckla på det befintliga verket vid Munksjö AB på attraktiv mark vid Munksjön mitt i staden.

Torsvik är ett industriområde som ligger mellan Taberg och Barnarp i Jönköpings kommun vid motorvägen E4 söder om centralorten Jönköping. Utöver kraftvärmeverket, som färdigställdes år 2006, är Torsvik mest känt för att vara ett av Sveriges största logistikcentrum.

OLIKA BRÄNSLEN – Nu utvecklar vi vidare på samma site som tidigare med block två som ska leverera värme och el utifrån biobränsle, berättar Ingemar Granberg, projektchef, Jönköping Energi. Block ett handlar fortfarande om att elda med avfall.

Tillståndet från miljödomstolen för att genomföra projektet fick man under 2012, vilket innebar att man direkt kunde börja 50

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

med upphandlingarna för den nya anläggningen. Avtal har tecknats med fem stora entreprenörer.

– Vi arbetar nu med att få ihop hela processen. Produktionen kommer att ske genom BFB-förbränning, som innebär bubblande fluidiserad bädd, en panna och en teknik som levereras av det finska företaget Metso Power AB och har en termisk effekt på 100 MW. BFB-förbränning kan tillämpas på en stor mängd bränslen, från torrt trä och torv till fuktiga trärester från skogsindustrin, slam och även fasta återvunna bränslen.

Pannorna är lätta att sköta och har hög användbarhet.

Den nya anläggningen kommer att leverera 65 MW värme och 35 MW el. Även ur rökgaserna kommer värmen att tas tillvara.

Foto: Leif Gustavsson

Totalleverantˆren Totalleverantörenav avbr‰nslehanteringar bränslehanteringar BMH levererar bränslehantering till Torsvik

Kalmar Energi 2009

BMH Technology levererar kompletta bränslehanteringar till kraftvärmeverkens biobränsle eller avfallseldade FB-pannor.

Bränslemottagningssystem Bränsleberedning: sållning, krossning & magnetavskiljning Mellanlager av bränsle Bränsletransportörer Inre bränslehantering Botten- och flygaskhantering Sandhantering El- och automationssystem Montage & idrifttagning

© Lars Wikman- Ume¬ Energi

Fortum Czestochowa, Czestochowa, PolenPolen 2010 2010

BMH Service ansvarar för eftermarknaden.

BMH Technology Oy

Kontakt i Sverige:

Sinkokatu 11 Box 32 FI-26101 Rauma Tlf +358 20 486 6800 Fax +358 20 486 6990

Tlf 0171-243 74 BMH Service Tlf 0171-243 70

Stora Enso Langerbrugge, Belgien 2010

www.bmh.fi

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

51

KRAFTVÄRME

Därför är den utökade produktionsutvecklingen viktig för att få ut så mycket värme som möjligt.

FÖRDUBBLING Ett nytt kontor byggs också i Den nya anläggningen kommer Torsvik. Personalen som i dag Därför är att leverera 65 MW värme och 35 den utökade sitter i centrala Jönköping på MW el. Även ur rökgaserna komMunksjöverket kommer att flytta produktionsmer värmen att tas tillvara. Det till Torsvik och Munksjöverket utvecklingen innebär en större effekt i proceskommer i första hand att förse sen och 30 MW ytterligare värme. viktig för att få Munksjö pappersbruk med energi Projektet handlar inte bara om och fungera som en reserv vid ut så mycket en bränslemottagning, en panna köldtoppar. värme som och en rökgasrening. I projektet – Vi gör en investering på 1, 2 möjligt ingår också att förstärka försörjmiljarder kronor i det nya blockningen österut från Torsvik till et, berättar Ingemar Granberg.

Processen genererar 100 MW vilket innebär Huskvarna.

Avgasemissionerna är låga tack vare den effektiva tekniken.

att den är nästan dubbelt så stor som den första anläggningen.

STORT INTRESSE Intresset för fjärrvärme är stort och kundunderlaget är stabilt både från företag och privatpersoner.

– Vi behåller värmeunderlaget som tidigare.

Samtidigt ansluter vi nya kunder hela tiden och har en bra balans.

Det har varit en stabil efterfrågan på värme under de senaste 20 till 30 åren. Sedan får framtiden visa på om tekniken fortfarande håller eller om nya dyker upp.

Jönköpings kommun tog ett stort steg när man i början av 2000-talet satsade på ett helt nytt kraftvärmeverk i Torsvik, ett par mil söder om centralorten.

Foto: Leif Gustavsson 52

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Ett steg fram för förnybar energi

A step forward for sustainable Metso är stolt leverantör av Jönköping Energis nya panna på Kraftvärmeverket Torsvik. Detta är energy generation ytterligare ett steg fram för förnybar energi.

We deliver plants with cutting edge Metsocomplete levererarpower kompletta anläggningar förbioenergy energi från biomassa, inklusive pannor, solutions, including fuel handling, boilers, automation flue gas Vi hjälper också till att öka andelen automationssystem, rökgaskondensering ochsystems, rökgasrening. condensation and flue gas cleaning.

Our experts help to reconstruct förnybar energi och minska utsläpp av koldioxid från befintliga anläggningar. Ett exempel här your är plant greater invigda availability and efficiency. denfornyligen 140 MW förgasare som vi byggt i Vaskiluoto i Finland. Här kan upp till We share 40 %the av green kolet challenge. till pannan ersättas med förnybart bränsle. Metsos teknik bidrar till produktion av

förnybar energi i hela världen. Vi är med i den gröna utmaningen. www.metso.com m www.metso.com/energy

KRAFTVĂ&#x201E;RME

Vi arbetar hela tiden med fĂśrtätning inom befintliga omrĂĽden, men det mĂĽste finnas lĂśnsamhet och att vi garanterat har intresserade kunder när vi gĂĽr in i ett nytt omrĂĽde. Ă&#x201E;ven denna gĂĽng är det arkitektkontoret Liljewall i GĂśteborg som stĂĽr fĂśr gestaltningen. Tillbyggnaden kommer, som den fĂśrsta, att ha glasytor mot motorvägen. Det är en ny Ăśgonblicksbild som man kommer att upptäcka.

Projektet flyter pĂĽ som det ska med markarbeten och efterfĂśljande betongarbeten kommer att vara klara under detta ĂĽr.

Kring ürsskiftet 2013/2014 väntas leveransen av all utrustning fÜr installation under vürvintern och färdigställande sommaren 2014.

I november 2014 planeras anläggningen att provkĂśras och intrimning av utrustning samt testning av elproduktionen att ske. â&#x20AC;&#x201C; Ă&#x2013;vertagandet av anläggningen planeras ske under vintern 2015, berättar Ingemar Granberg.

Intresset fÜr fjärrvärme är stort och kundunderlaget är stabilt büde frün fÜretag och privatpersoner. Foto: Leif Gustavsson

54

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

FAKTA OM TORSVIK Ă&#x2026;ngpannan fĂśrbränner 20 ton avfall varje timme (tillfĂśrd effekt 61 MW) och har en verkningsgrad pĂĽ 92%. Den kostade 275 Mkr och kĂśptes av FISIA BABCOCK ENVIRONMENT GmbH. Ă&#x2026;ngturbin och generator kĂśptes av MAN Turbo AB fĂśr 100 Mkr. Generatorn har en effekt pĂĽ 14 MW, sĂĽ varje timme producerar vi 14 000 kWh el. Elverkningsgraden är 25% (eleffekt/panneffekt). RĂśkgasreningen kostade 115 Mkr och levererades av Alstom.

Det är en vüttorr reningsprocess, med en NID-reaktor fÜljd av ett skrubbersteg.

Sist kommer rÜkgaskondenseringen där ca 10 MW värme kan tas ut genom att kyla rÜken.

Värmeproduktion: 350 GWh/ür Elproduktion: 100 GWh/ür :q__cgklfY\2 ) )-( Ecj

WORLD LEADER IN REFRACTORY MATERIAL AND INSTALLATION

NORDISKA PROJEKT nr t

55

www.calderys.com

www.nordiskaprojekt.se

UNDERHÅLL

Säkra kraftförsörjningsarbeten utan strömavbrott sparar pengar och liv i samhället AV KIM HALL Strömavbrott i samband med underhållsarbeten på t ex transformatorstationer kan bli dyrt för nätägarna som får ilskna kunder som kräver skadestånd. Även om det handlar om bara några sekunder kan strömavbrott påverka verksamheter i samhället negativt.

Attacus Power i Östersund är specialister på att utföra underhållsarbeten utan att eldistributionen bryts eller att elverken hörs.

Eftersom slutkunderna inte påverkas, kan arbetet utföras dagtid.

Strömförsörjningen i samhället är en nödvändighet för att samhället skall fungera.

Blir det strömavbrott kan det få förödande konsekvenser, både ekonomiskt och säkerhetsmässigt. Reservkraftanläggningar måste därför vara pålitliga i alla lägen.

Attacus Power är ett lokal ägt företag baserat i Östersund som under många år levererat till den Engelska marknaden, som ligger lång framme när det gäller reservkraftanläggningar. Företaget ingår i en mindre koncern med ett antal mindre företag och har arbetat med säker kraftförsörjning i mer än ett kvarts sekel.

RESERVKRAFTAGGREGAT – Med vår produktserie Genetech´s reservkraftaggregat kan vi säkerställa våra kunders behov av säker kraftförsörjning.

Säkerhetskraven på elförsörjning som ställs på bl a sjukhus, banker, kärnkraftverk, Skattemyndigheten, CSN och andra stora globala företag med affärssystem som inte

Med Attacus Power produktserie Genetech´s reservkraftaggregat kan kraftförsörjningen säkras. Nätägarna som idag jobbar allt mer med elsäkerhet har insett hur lite denna teknik påverkar slutkunden. Den stora ekonomiska vinsten är att driftunderhållet kan göras dagtid. Foto: Claes P Hull

får ligga nere kan vi möta med vår teknik, säger Claes P Hull, försäljningsingenjör på Attacus Power AB. Attacus Power har ett brett kundsegment, allt från vattenfall, Fortum, E.ON till små elkraftleverantörer som har kanske 4 000 kunder. Gemensamt för dem alla är att samtliga påverkas när elförsörjningen försvinner.

– Förr i tiden lade man en lapp i brevlådan om att det skulle bli strömavbrott under en viss tid och dag.

I dagens samhälle där vi är så beroende av att elförsörjningen inte störs kan vi med vår teknik hjälpa nätägarna med att utföra underhållsarbeten så att det inte orsakar elavbrott för slutkunden mer än absolut nödvändigt. Som nätägare måste man kunna göra översyn av distributionsnätet och utföra förebyggandeunderhåll, säger Claes P Hull.

EGENUTVECKLAT STYRSYSTEM – Våra reservkraftaggregat och maskiner är utrustande med ett av oss egenutvecklat styrsystem som styr våra maskiner.

Man kopplar in aggregatet mot elnätet, startar aggregatet och fasar in det mot elnätet och på så sätt tar över lasten från transformatorFörr lade man en lapp i brevlådan när strömförsörjningen skulle brytas. Idag stationen. Under går det att använda Genetech´s reservkraftaggregat i omedelbar närhet till slutkunden utan att denna berörs. tiden för under-

56

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

hållsarbetet får kunden sin elförsörjning från reservelverket och transformatorstationen som behöver underhållsarbeten är då helt strömlöst, förklarar Claes P Hull.

När arbetet är slutfört läggs spänningen tillbaka på transformatorstationen, men för att kunna göra detta måste man göra en återinfasning så att aggregatet ställs in mot nätet igen. Det krävs mycket av styrsystemet för att det skall fungera på ett bra sätt. Om styrsystemet har för höga toleranser kan det bli spänningsskillnader och bilda strömspikar, vilket är farligt.

KOMPETENS – Vi har utvecklat tekniken tillsammans med kunder i England under många år där kompetensen ligger långt framme.

Vi ser att allt fler nätägare även i Sverige får upp ögonen för denna teknik eftersom det finns många fördelar med det, säger Claes P Hull.

Nätägarna jobbar idag allt mer med elsäkerhet och har sett hur lite denna teknik påverkar slutkunderna. Den stora ekonomiska vinsten är att driftunderhållet kan göras under dagtid och man slipper utföra arbetet nattetid då t ex kontoret i fråga är stängt.

Dessutom är aggregaten från Attacus Power mycket tysta. De går att använda aggregaten i omedelbar närhet till slutkunden utan att denna berörs.

– Vi ser att behovet finns och att det ökar i Sverige. Men det ställer också krav på att utbilda nätägarna eftersom vi går mot minskade elavbrott i samhället, säger Claes P Hull.

KRAFTVÄRME

Stort intresse för Filbornaverket AV KIM HALL Närmare 1300 helsingborgare med omnejd kom till Filbornaverket när de hade öppet hus inför invigningen av det nya kraftvärmeverket. Vanligaste frågan handlade om sopsortering och restavfall. Den unika utformningen på byggnaden smälter väl in i den omgivande topografin och nattetid tänds ljusbågen upp med LED-belysning.

Det finns all anledning för Helsingborgs stad att vara stolta över det ganska unika kraftvärmeverket på den gamla soptippen mellan E6:an och tätbebyggelsen. På samma område ligger NSR, Nordvästra Skånes Renhållning AB, som transporterar och sorterar hushållsavfallet som skall fungera som bränsle i det nya kraftvärmeverket.

– Den unika utformningen på Filbornaverket har sin historiska förklaring i de runda kullarna som bildades när helsingborgarna slängde sopor här på 1950-talet.

I vanliga fall brukar kraftvärmeverken byggas som vanliga lådor.

Men när vi 2009 presenterade förslaget på byggnad för stadsarkitekten och Köerna ringlade sig långt ut på gården när Öresundskraft öppnade portarna till Filbornaverket i samband med invigningen i mars. Foto:Timo Julku

Öresundskraft gillade de utformningen, berättar Per- Anders Tauson, divisionschef på Grontmij.

STÖRSTA INVESTERINGEN Filbornaverket är Europas modernaste avfallseldade kraftvärmeverk och Helsingborgs största investering någonsin. Med god planering och gott samarbete har man klarat både tid och budget på 1,85 miljarder kr. Öresundskraft som till 100 procent ägs av Helsingborgs stad, äger, driver och finansierar Filbornaverket som ligger på NSR:s återvinningsanläggning i Helsingborg.

Provdriften av verket startades under hösten 2012 och det invigdes den 13 mars 2013.

Men redan under hösten 2012 började Filbornaverket producera och sälja fjärrvärme, dvs. kommersiell drift.

Byggnaden är 155 meter långt, 50 meter högt med en skorsten på 85 meter.

Ackumulatortanken är 60 meter hög.

Den hög-effektiva rökgasreningen ger utsläpp långt under myndighetskraven.

Nominell effekt beräknas till 18 MW el, vilket motsvarar årsförbrukningen av 6000 villor, samt 60 MW fjärrvärme.

PLANERINGSARBETEN – Det har varit en gedigen process med koordinering av all utrustning och alla rum inom den givna byggnadsformen.

Det har krävts omfattande planeringsarbeten mellan de olika leverantörerna och entreprenörerna. Vi hade nog inte räknat med att integrering av allting inom ett skal skulle bli så komplicerat och pressa tidplanen så pass hårt.

Men vi löste det genom att detaljplanera kritiska aktiviteter noggrant och hela tiden driva på de olika parterna att prioritera enligt våra prioriteringar, säger Per-Anders Tauson.

Ytterligare en av anledningarna till att genomförandet har gått så bra är att Grontmij med sin breda tekniska kompetens tillsammans med Öresundskraft har lagt stort fokus på att etablera en bra organisation med rätt bemanning som ska driva verket tillsammans med den övriga organisationen på Filbornaverket.

Filbornaverket är 155 meter långt, 50 meter högt med en skorsten på 85 meter. Ackumulatortanken är 60 meter hög och smälter väl in i omgivningen.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

57

KRAFTVÄRME

Öresundskrafts projektchef för Filbornaverket, Jesper Baaring, hälsade besökarna välkomna.

– Öresundskraft eldar sedan tidigare med biobränsle. Men att elda med restavfall är lite annorlunda. Vi har haft processutbildning och jobbat nära varandra i driftsättning och i att stödja leverantörerna, säger Per-Anders Tauson.

DETALJPROJEKTERING Grontmij har ansvarat för mark och bygg, men även gjort all detaljprojektering.

De har offererat processkonsulter och haft hand om projektledning som handlat upp allt på processdelen. Byggdelen, installation och stålkonstruktion samt fjärrvärmesidan med alla rör och elinstallationer är också delprojekterat av Grontmij.

– Nu håller vi på med att avsluta Filbornaverket och det ser ganska bra ut.

Tiden för bygget blev något försenad, men vi fick igång processen i tid. Vi har jobbat intensivt med att få det hela att fungera.

Byggnaden var lite osäker eftersom den var ganska komplicerad. Men vi är nöjda med vår insats och vi har haft en god dialog med kunden, summerar Per-Anders Tauson.

Unikt med Filbornaverket är deras rökgaskondensering som Götaverken Miljö har levererat. Med deras teknik utvinns den sista värmen av rökgasen genom att rökgaserna kyls ner till 30 grader.

ABSORPTIONSVÄRMEPUMP – För att komma ner till 30 grader kyler vi i två steg. I det första steget kyler man direkt mot fjärrvärmenätets inkommande retur från Helsingborgs stad. I andra steget använder vi en värmepump och kyler ännu lägre, d v s ända ner till 30 grader.

Värmepumpen är en absorptionsvärmepump som drivs med ånga från en avtappning i ångturbinen.

På detta sätt drivs värmepumpen med lågvärdig energi och har väldigt lite elbehov, säger Lennart Gustafsson, vd på Götaverken Miljö AB, som är ett renodlat Cleantech företag med produkter för rening av miljöfarliga utsläpp och energiåtervinning.

Förutom att kondensera och återvinna energi i skrubbersystemet görs det även en del rening i systemet. På det sättet optimeras förbrukningen av kemikalier i anläggningen.

En del av reningen sker i textilfiltret och en del rening sker i skrubbens två första steg av tre.

– Slutreningen av rökgaserna görs i vår skrubber där vi tvättar ut ammoniak, tungmetaller, svaveldioxid och saltsyra innan rökgasen släpps ut i skorstenen. Det gör att man ligger långt under gällande miljökrav.

På det sättet har Öresundskraft gjort en investering för framtiden. Tack vare den goda gasreningen klarar man redan idag ytterligare skärpta miljökrav, säger Lennart Gustafsson.

En annan unik egenskap är att dioxiner kan avskiljas i skrubbern genom att fyllkroppar som innehåller aktivt kol i skrubben tar upp dioxinerna.

Helhetslösningar inom energi Grontmijs konsulter besitter en konkurrenskraftig kombination av erfarenheter och expertis som ger oss förmågan att kostnadseffektivt driva energiprojekt utifrån ett helhetsperspektiv.

Filborna kraftvärmeverk i Helsingborg Grontmij är generalkonsult och bistår Öresundskraft med erfarenhet och kunnande inom samtliga teknikområden.

www.grontmij.se/energi

58

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

KRAFTVÄRME

– Vi har patent på att göra dessa fyll-kroppar i plast som innehåller aktivt kol.

Det säkerställer att man alltid har lågt utsläpp av dioxiner, tillägger Lennart Gustafsson.

Filbornaverket hade lite svårt att få uppmärksamhet när det första spadtaget togs.

Men nu när det är färdigt har intresset från helsingborgarna varit över förväntan.

– Vi hade närmare 1300 besökare, vilket var mycket mer än vi hade räknat med. Vi fick beställa extra fika två gånger. Men det är roligt att intresset är så stort och att det var så många som passade på att ställa frågor, säger Göran Skoglund, kommunikationsansvarig för Filbornaverket vid Öresundskraft.

STORT ALLMÄNINTRESSE Köerna fyllde trapphuset och ringlade sig långt ut på gården. Den vanligaste frågan handlade om sopsortering och restavfall.

– I vårt område är det NSR som ansvarar för insamlingen av avfall. Det åttafacksystem som används vid källsorteringen kommer att fortsätta som idag.

Skrubberkondensor med rening, kondensering och ADIOX® dioxinavskiljning

Enligt en undersökning som gjorts med 200 slumpmässigt utvalda helsingborgsbor visar att 85 procent anser att kommunens hantering av återvinning och miljöfrågor fungerar bra.

Det betyder till exempel att matavfallet går till rötning och blir biogas. Restfraktionen kommer till oss, förklarar Göran Skoglund.

Enligt en undersökning som gjorts med 200 slumpmässigt utvalda helsingborgsbor visar att 85 procent anser att kommunens hantering av återvinning och miljöfrågor fungerar bra. Samtidigt ökar viljan att källsortera.

77 procent håller med om att sopsortering måste ske mer noggrant vid förbränning.

Öresundskraft har en vision som lyder ”Energi för en bättre värld. Kraft för regionen”. Övergången till biobränsle mar minskat koldioxidutsläppen med 300 000 ton per år.

Fordonsgas i stadsbussarna har förbättrat luften för Helsingborgarna och med det nya kraftvärmeverket kommer fjärrvärme och el av restavfall göra Helsingborg ännu mer livskraftig i Öresundsregionen.

– Intresset är fortsatt stort. Vi har ett 30-tal studiebesök inbokade fram till semestern, allt från branschorganisationer och grannkommuner till lokala Rotary-klubbar. Jag tror att byggnadens utformning är en del av förklaringen; den syns på långt håll och väcker nyfikenhet.

Och vi utvinner energi ur sådant som blir över för att få värme och ljus.

Det sätter fingret på frågor som berör många människor, avslutar Göran Skoglund.

Götaverken Miljö installerar f.n. utrustning för energiåtervinning till Landskrona KVV och Filbornaverket/Öresundskraft i Helsingborg.

Hösten 2012 ska vi leverera anläggningar för rökgasrening med integrerad rökgaskondensering till Ekokem i Finland, Eksjö Energi och Tekniska Verken i Linköping. Anläggningarna utrustas med bästa tillgängliga g teknik för att garantera minsta möjliga belastning på miljön.

Götaverken Miljös leverans till Landskrona KVV.

– en hållbar och högeffektiv lösning Utsläppen av föroreningar minskar till nivåer långt under gällande miljökrav.

Dioxiner tas bort ur kretsloppet.

Energiåtervinningen optimeras och minskar därmed koldioxidutsläppen från annan energiproduktion (kol, olja).

Restprodukter till deponi minimeras.

Ekonomiskt konkurrenskraftig teknik som säkrar hög verkningsgrad.

Rökgasrening Energiåtervinning | www.gmab.se

- a Babcock & Wilcox Vølund company

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

59

KRAFTVÄRME

TEKNIK FÖR FRAMTIDENS ENERGIVERK

AV MARIE LOUISE AARÖE Opcon Bioenergy bygger Sveriges första hetolje-ORC anläggning i Falköping. En satsning på ett nytt energiverk, Marjarp 2, som ett komplement till det första Marjarp 1. Projektet är en del i Falköpings miljösatsning för den hållbara miljöstaden.

Genom Marjarp 2 får man möjligheten att elda med skogsflis, bioolja samt briketter.

Det innebär att de fossila bränslena fasas ut.

kostnadsfördel att under exempelvis helger inte behöva ha personal på plats.

– Detta är den första anläggningen i sitt slag i Sverige, berättar Martin Östlind, marknadsansvarig på Opcon. För elproduktion bygger man traditionellt en ångpanna i kombination med en ångturbin. Här handlar det om ett hetoljesystem som är kopplat till en sluten ORC-modul.

ORC står för Organic Rankin Circle och beskrivs som en organisk högmolykelär vätske- och ångfasändring och där kokpunkten uppträder vid en lägre temperatur än vid vatten-ånga fasändringen.

VÄL ETABLERAD TEKNIK – Falköpings energi är först i Sverige att pröva denna teknik, berättar Martin Östlund. Den är inte ny i Europa utan väl etablerad. Vi har från Opcon levererat en systeranläggning till Girvan, Skottland.

Den har varit i drift sedan sommaren 2012. Skillnaden mellan anläggningarna är att man i Falköping producerar fjärrvärme och el.

I Skottland handlar det om produktion av pellets och el.

Systemet är mycket driftsäkert med ett i princip underhållsfritt system. Anläggningen är utrustad för att köras i 72 timmars övervakningsintervaller. Det innebär en

Intresset för termisk olja ökar.

Den beprövade tekniken med hetolja i kombination med ORC passar för många kraftvärmeverk i Sverige.

60

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

KRAFTVÄRME

Det är framförallt i mindre kraftvärmeverk som just denna teknik gör sig gällande. För el handlar det om intervallerna 1 till 3 MW per enhet, vilket motsvarar 5 till 15 MW termisk värme per enhet.

För detta spann passar denna teknik utmärkt.

Falköpings energi är först i Sverige att pröva ORC-tekniken.

Eftersom värmen/energin till ORC-enheten levereras i form av het olja uppstår inget ångtryck i pannan eller hetoljesystemet.

Oljan har dessutom fördelen att den kan distribueras som ett vanligt flytande media med en temperatur på 350 grader. Elproduktionen sker i en sluten och separat ORC-enhet

Vi är stolt leverantör av Falbygdens Energis nya kraftvärmeanläggning Saxlund och SRE har mer än 50 års erfarenhet och över 100 referensanläggningar i mer än 30 länder. Vi levererar effektiva, tillförlitliga och högkvalitativa produktionsanläggningar inom ɒ.UDIWY¦UPH ɒ)M¦UUY¦UPH §QJD ɒ3HOOHWVWLOOYHUNQLQJ ɒ%U¦QVOH RFK DVNKDQWHULQJ ɒ.RQGHQVHULQJ RFK UHQLQJ DY U¸NJDVHU Välkommen att kontakta oss!

SAXLUND

Originalet sedan 1958

SVENSK RÖKGASENERGI Originalet sedan 1992

Opcon AB ɒ tel: 08-580 873 00 ɒ e-post: info@opcon.se ɒ www.opcon.se NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

61

KRAFTVÄRME

Tekniken är mycket väl känd inom boardindustrin, där hetolja är vanlig som uppvärmning av pressar för tillverkning av olika trämaterial. Eftersom tekniken drivs med silonconolja finns ingen risk för korrosion och anläggningen kan startas, stoppas eller ställas av utan problem.

– Anläggningen i Falköping är vår första i Sverige, säger Martin Östlund, men vi ser en stor potential för andra kraftvärmeverk.

Den småskaliga kraftvärmen efterfrågas alltmer och till dem kan vi leverera innovativa lösningar.

Anläggningen är utrustad för att köras i 72 timmars övervakningsintervaller.

ORC står för Organic Rankin Circle och beskrivs som en organisk högmolykelär vätskeooch ångfasändring och där kokpunkten uppträder vid en lägre temperatur ään vid vatten-ånga fasändringen.

62

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

KRAFTVÄRME

Minskat koldioxidutsläpp när Lunds Energikoncernens nya biokraftvärmeverk byggs för framtiden Örtoftaverket utanför Lund är den största investeringen i Lunds Energikoncernens historia. Den årliga förbrukningen beräknas till ca 310 000 ton bränsle, bestående av 55 procent skogsavfall, 30 procent returträ i form av rivningsvirke och 15 procent torv.

AV KIM HALL Den hårdnande konkurrensen på energimarknaden och kraven på hållbart samhälle fick Lunds Energikoncernen att investera 1,8 miljoner kr i att bygga Örtoftaverket. Det är den största investeringen i företagets historia. Det nya kraftvärmeverket kommer att producera el och värme till ca 50 000 hushåll i Lund, Eslöv och Lomma.

Med ett år kvar tills invigningen har man kommit halvvägs i byggprojektet – skorstenen har nu monterats.

Visionen om att bygga ett nytt biokraftvärmeverk började egentligen i 2000-talets början. Någonting behövde göras för att effektivisera och modernisera produktionen av fjärrvärme i kommunerna Lund, Eslöv och Lomma, och öka elproduktionen i södra Sverige. I visionen ingick även att bidra till att uppnå regionens högt satta klimatmål genom en årlig global sänkning av koldioxidutsläppen med 205 000 ton motsvarande utsläpp från 150 000 bilar.

2006 lämnade Lunds Energikoncernen in de första bygglovsansökningarna till kommunen. Parallellt skulle Miljödomstolen ge sitt godkännande. Tillståndsprocessen skulle ta sex år innan spaden kunde sättas i marken den 15 mars 2012. Sedan dess har arbetet med att bygga den 50 meter höga pannbyggnaden, som i huvudsak består av stålkonstruktion och vit fasad i parockelement, pågått för fullt.

Till detta byggs även byggnader för bränslehantering. Den årliga förbrukningen beräknas till ca 310 000 ton bränsle, bestående av 55 procent skogsavfall, 30 procent returträ i form av rivningsvirke och 15 procent torv.

Rökgaskondensering och kontor tillkommer också. Just nu syns ett färgglatt bygge när man åker förbi med tåget; orange balkverk och lyftkranar i blått, gult och grönt.

Men slutresultatet blir betydligt mer diskret i vitt och grafitgrått.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

63

KRAFTVĂ&#x201E;RME

2016 ansluts den nya järnvägen som gĂĽr via ett stickspĂĽr till stambanan rakt in i Ă&#x2013;rtoftaverket, där 30 procent av bränsletransporterna kommer att gĂĽ. PĂĽ sĂĽ sätt kommer järnvägen att stĂĽ fĂśr en tredjedel av transporterna vilket motsvarar ett godstĂĽg per dag (ca 800 ton bränsle). Bränslet kĂśps upp frĂĽn lokala och regionala leverantĂśrer inom 20 mils radie. â&#x20AC;&#x201C; FĂśr Lunds Energikoncernen är det bioeldade Ă&#x2013;rtoftaverket ett nyckelprojekt i vĂĽrt arbete att skapa hĂĽllbar energi och tillväxt.

Här bygger vi framtidens hüllbara kretslopp

som driver turbinen via en generator som producerar elektricitet. Via kondensorer kyls üngan ner till en lägre temperatur och den üterstüende värmeenergin leds ut till fjärrvärmenätet som fÜrsÜrjer hushüllen med värme.

fĂśr regionen där fjärrvärme är en viktig del, bĂĽde ekonomiskt och miljĂśmässigt, säger Richard Bengtsson, projektchef fĂśr Ă&#x2013;rtoftaverket i Lunds Energikoncernen.

Foster Wheeler levererar pannan, vars fÜrbränningsteknik är noga utvald fÜr att klara bränslemixen och är av typ CFB (cirkulerande fluidicerande bäddteknik).

Torven tillsätts fÜr att den innehüller svavel som motverkar korrosion i pannans varmaste delar. Vattnet i pannan kokas upp till 540 grader fÜr att omvandlas till ünga

SKORSTENEN PĂ&#x2026; PLATS Häromveckan kom den 80 meter hĂśga skorstenen pĂĽ plats. Nu har bygget av rĂśkgasrenings- och rĂśkgaskondenseringshusen bĂśrjat. Här passerar rĂśkgaserna fĂśr att renas och utnyttjas till ytterligare energi genom

Nu är den 80 meter hĂśga skorstenen pĂĽ plats vid Ă&#x2013;rtoftaverket.

Bygget av rĂśkgasrenings- och rĂśkgaskondenseringshusen har pĂĽbĂśrjats.

3RO\SURMHFW WDFNDU /XQGV (QHUJLNRQVFHUQHQ $% I|U I|UWURHQGHW DWW OHYHUHUD VSLOOYDWWHQUHQLQJHQ WLOO gUWRIWDYHUNHW

3LOXP 3RO\SURMHFW $% HUEMXGHU HJHQWLOOYHUNDGH V\VWHP RFK SURGXNWHU I|U

9DWWHQUHQLQJ I|U HQHUJL RFK LQGXVWUL 6NUXEEHUWHNQLN <WEHKDQGOLQJ 9L HUEMXGHU lYHQ VHUYLFH RFK UHVHUYGHODU I|U EHILQWOLJD DQOlJJQLQJDU

3LOXP 3RO\SURMHFW $% .RSSDUJDWDQ 6( 1RUUN|SLQJ 7HO

( SRVW ZHOFRPH#SRO\SURMHFW FRP +HPVLGD ZZZ SRO\SURMHFW FRP

HĂ&#x2026;LLBAR PROJEKTERING

HELHETSĂ&#x2026;TAGANDE INOM INFRASTRUKTUR COWI är ett ledande teknikkonsultfĂśretag som tillhandahĂĽller tjänster Ăśver hela världen inom industri, infrastruktur, byggnad & fastighet samt miljĂś.

COWI Sverige ingĂĽr i COWI koncernen med 7000 medarbetare internationellt. Vi ďŹ nns representerat med 14 kontor runt om i Sverige och är ca 900 personer som arbetar med lĂĽngsiktiga kundrelationer.

Vi ďŹ nns helt enkelt där du behĂśver oss.

COWI har utfĂśrt projektstĂśd, projektering och byggledning fĂśr markentreprenaden ĂĽt kraftvärmeverket i Ă&#x2013;rtofta. www.cowi.se

64

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

KRAFTVÄRME

att kylas ner och kondenseras innan de släpps ut i luften.

Kondenseringen blir till varmt vatten i fjärrvärmenätet, och miljöpåverkan ligger långt under kravnivåerna.

Foster Wheeler levererar pannan, vars förbränningsteknik är noga utvald för att klara bränslemixen och är av typ CFB (cirkulerande fluidicerande bäddteknik).

– Varje detalj i pannan och rökgaskondensering är optimal för att utvinna maximal effekt ur bränslet som eldas.

Det innebär en verkningsgrad på 100 procent vilket betyder att all bränsle kommer till användning, förklarar Richard Bengtsson.

I juni spänningsätts elsystemet och i oktober premiär eldas pannan. I december startar man fastbränsleeldning och generatorn ska leverera el till elnätet. Den 31 mars 2014 ska det nya biokraftvärmeverket vara i drift.

TYDLIG KONKURRENS – Vi bygger detta för att stärka konkurrenskraften för bolagets framtid. Både på el- och fjärrvärmesidan råder det tydlig konkurrens. I förhandlingar med fastighetsägare märker vi att det finns intressen för egna lösningar. Värmepumpar har länge varit konkurrerande, men vi märker också att hela energibranschen är utsatt för hård konkurrens. För oss blir elproduktionen ett viktigt tillskott, säger Richard Bengtsson.

akea startade sin verksamhet inom anläggning- kabel och gasrelaterade arbeten i södra och västra Sverige år 2008. akea har idag ca 120 medarbetare och en omsättning på 240 milj. akea har sitt huvudkontor i Malmö och platskontor i Helsingborg och Göteborg. <WWHUOLJDUH LQIRUPDWLRQ nWHUÀQQV Sn

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

65

KRAFTVÄRME

Växjö Energi bygger nytt kraftvärmeblock för framtidens kretsloppssamhälle AV KIM HALL Växjös expansion kopplat till att vara ett hållbart samhälle med miljön i fokus, fick kommunfullmäktige i juni 2012 att besluta om en investering på 1200 miljoner kr i ett nytt kraftvärmeblock, Sandvik 3.

Med den nya pannan kan Sandviksverket producera motsvarande 40 procent av Växjös elbehov och fler invånare kan ansluta sig till det miljöanpassade fjärrvärmenätet. Utbyggnaden av Sandviksverket är Växjös Energis största investering hitintills.

Tvärs över sjön från Linnéuniversitetet ser man Växjö Energis nuvarande kraftvärmeverk Sandviksverket sticka upp bland trädtopparna. Ett kraftvärmeverk som redan idag ligger i framkanten, men som nu tagit steget vidare in i kretsloppssamhället genom att bygga framtidens produktion av fjärrvärme och el med skogsflis som bränsle.

Redan 2007 fick Växjö kommun priset ”Sustainable Energy Europé Awards” för sitt övergripande klimatarbete med politisk enighet och bra samarbete med lokala aktörer. Växjö Energi har en stor bidragande del i att Växjö fick priset.

66

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Växjö Energi AB är en del av Växjö kommun och är ett av världens äldsta energibolag (1887). Under 1970 började man bygga ut fjärrvärmen i kommunen och 1974 byggdes kraftvärmeverket Sandvik I som ett oljeeldat kraftvärmeverk.

MINSKA CO-HALTEN 1980 investerade man i en bioeldad hetvattenpanna och blev på så sätt pionjärer inom energibranschen med hela försörjningskedjan gentemot skogen. 1996 byggdes Sandvik II med baslastpanna som till 95 procent eldades med biobränsle och som har väsentligt bidragit till att minska CO-halten.

Under perioden 1993 fram till idag har COutsläpp minskats med ca 50 procent. Sedan 2011 har Sandviksverket även producerat fjärrkyla, där kylan hämtas från sjöbotten.

– Sandviksverket är ett komplett kraftvärmeblock. 1996 byggde vi en utrustning som har rönt stort internationellt intresse. Tack vare duktiga medarbetar och kloka ägare har vi kunnat ligga i framkanten som pionjärer, säger Björn Wolgast, affärsområdeschef för Kraft och värme på Växjö Energi (VEAB).

Du strävar efter att producera grön energi med högsta effektivitet, för en bättre värld Så vart har ägarna av de senaste byggda Energianläggningarna vänt sig?

Att möta behovet på ökad uteffekt och att snabbt möta förändringar i efterfrågan tillhör vardagen. Då kan du lita på Emerson. Våra förstklassiga automationslösningar finns på 910 Gw av den globala kapaciteten, från fossileldade till vattenkraft och förnyelsebara anläggningar. Vår globala erfarenhet är baserad på OvationTM automationssystem, som är utvecklat just för energianläggningar. Ovation-systemet, med SCADA-funktionalitet, optimerar prestanda hos den utrustning som används i energianläggningar, som turbiner, transformatorstationer, meteorologiska torn och ställverk. Ovation är en väsentlig del av Emersons PlantWebTM-arkitektur. Som bland annat omfattar smarta trådlösa självorganiserande nätverk, Wireless HART och stöd för diagnostik i intellegent fältutrustning som kan maximera en anläggnings lönsamhet.

Läs mer på www.Emersonprocess-Power.com

Emerson och Ovation logotyper är varumärken tillhörande Emerson Electric Co. @2013 Emerson Electric Co.

NORDISKA PROJEKT nr t

www.nordiskaprojekt.se

67

KRAFTVÄRME

2004 byggde VEAB en ackumulatortank med plats för 40 000 kubikmeter vatten.

Under kalla nätter och varma dagar laddar man upp för att under natten och kalla dagar kunna ladda ur, vilket göra att de inte behöver köra spetspannor som annars körs på olja.

– Vi har beredskap vid störningar som snabbt kan reparera medan vi har fortfarande har energin kvar. Sandvik III är en naturlig förlängning på det vi har hållit på med i ett antal år, säger Björn Wolgast.

Det är flera faktorer som gör att Sandviks kraftvärmeverk nu bygger ut med en biobränsleeldad panna. De nuvarande pannorna börjar bli gamla och värmebehovet ökar när glasrikets huvudstad Växjö växer med ca 1000 nya invånare per år. ÖKAT BEHOV Inte minst kan de nu öka produktionen av grön el till 100 procent och ta oljepannan från 1974 ur drift. 90 procent av alla fastigheter, industrier och bostäder i Växjö har fjärrvärme och den oljeeldade och den biobränsleeldade ångpannan täcker inte dagens behov.

Utbyggnaden av Sandviksverket är VEABs största investering hitintills. Liljewalls Arkitekter har ritat anläggningen. NCC Construction gör första delen genom att bland annat förbereda marken, gjuta kulvertar, fundament och grunder för verkets fyra delar; yttre bränslehantering, ångpanna, ångturbin med generator samt rökgasrening.

NCC startade sitt arbete i februari 2013 och anlägger just nu grunden för ångpannan, som levereras av Andritz. I juni månad beräknas pannstativet komma. Pannan levereras i delar och monteras samman på plats med start i juni 2013.

– Vi ska gjuta betonggrunder som klarar trycket från en ångpanna som väger 900 ton och en turbin och generator på ytterligare några hundra ton som dessutom vibrerar.

Därför gör vi t ex grundplattorna en meter tjocka, säger Janne Flink, avdelningschef på NCC Construction, region Syd. Janne Flink räknar med att projektet kommer att sysselsätta omkring 30 heltidsarbetande fram till sista december 2013 då NCC:s arbete beräknas vara klart. Verket beräknas vara i drift i november 2014.

68

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

NCC Construction gör första delen genom att bland annat förbereda marken, gjuta kulvertar, fundament och grunder för verkets fyra delar.

Eftersom Sandviksverket ligger tätortsnära ställer myndigheterna ganska hårda krav. De allmänna miljötillstånden är klara.

(huggrester av grenar och toppar), bark och spån. Bränsleförbrukningen vid full last blir ca 140 kubikmeter per timme.

Just nu spränger, formar och förnyar man grunden för att ge plats åt det nya kraftvärmeblocket. Anläggningen kommer att ligga ganska nära nuvarande turbinhus.

Därför har vibrationsmätare monterats upp på turbinfundamenten så att den inte skall komma till skada. Vid något tillfälle har turbinen även stängts av när sprängningen varit riktigt hård. Man har även monterat upp ljudmätningsutrustning för att kringboende inte skall få störande ljud.

GOTT OM SKOGSAVFALL Det finns god tillgång på skogsavfall i de småländska skogarna och VETAB kan därför köpa in råvara inom ca tio mils radie för att värma upp bostäder och producera ännu mer el än de redan gör idag. Kanske även producera fordonsbränsle i framtiden.

Med det nya kraftvärmeblocket blir man helt fossilfria.

– Vid ett tillfälle klagade en av de närboende på buller. Då kändes det skönt att kunna påvisa att vi var oskyldiga till bullret, säger Björn Wolgast.

VEAB räknar med att släppa ut drygt 30 000 ton mindre koldioxid per år när den nya pannan tas i drift i november 2014.

Pannhuset kommer att bli ungefär lika stort som nuvarande pannhus.

Kontrollrummet kommer att utvecklas i samband med att det nya kraftvärmeblocket byggs. Det kommer att krävas en hel del arbete med att dra in nya kablar och signaler från Sandvik III. Det nya kraftvärmeblocket Sandvik III kommer att innehålla yttre bränslehantering, ångpanna, ångturbin med generator samt rökgasrening. Den beräknade effekten blir 104 MW varav ca 39 MW el och 65 MW fjärrvärme. Biobränslet består av träflis, GROT Utbyggnaden av Sandviksverket är Växjös Energis största investering hitintills.

Kompletta materialhanteringssystem

Raumasters produkter täcker allt som behövs inom gp bioenergiprocess: w Bränslemottagning

w Hantering av flygaska

w Sållning och krossning av bränsle

w Hantering av bottenaska

w Bränslelagring

w Hantering av aska från sodapanna

w Transportörsystem

w Sandhantering

w Panninmatning

w Kalkhantering w Mottagning och krossning av avfall

Några av våra senaste e projekt proj pr ojek ekt i Sverige: Sver Sv erig ige: e Fortum Värme AB, Värtaverket Stockholm Växjö Energi AB, Växjö

Raumaster Oy Nortamonkatu 34 26100 Rauma, Finland Tel. +358 2 837 741 | www.raumaster.fi

Raumaster AB Fallhammargatan 8 721 19 Västerås, Sverige Tel. +46 21 300 750 | www.raumaster.se

Raumaster Group

Fotomontage Liljewall Arkitekter

SANDVIK Grontmij levererar helhetslösningar inom energiproduktionsområdet.

I Sandvik 3 projektet ansvarar Grontmij för projektledning av styrsystem och automation.

70

Läs mer om Grontmij Water & Energy på: www.grontmij.se www.nordiskaprojekt.se NORDISKA PROJEKT nr t

Tyréns har uppdraget att svara för utredningar, projektering och upphandlingar för all markanläggning och alla byggnader i projektet.

Vi anpassar då såväl markutformning som byggnaderna till de processpecifika kraven.

Läs mer om Tyréns på www.tyrens.se

Vi ingår i VEAB ’s projektorganisation för upphandling och genomförande av det nya kraftvärmeblocket Sandvik 3 i Växjö

MM ENERGY MM Energy har de senaste 10 åren medverkat i byggandet av 7 kraftvärmeverk i Sverige samt några utomlands.

Vanligtvis medverkar MM Energy i hela processen från förstudie till färdigställande såsom turbinansvarig och ibland även med anläggningens kringsystem.

Andra vanliga uppgifter är utbildningar, utredningar samt föreläsningar. mats@lsn.se

Ramböll har medverkat vid uppförande av ett 90-tal olika kraftverk globalt. Med vår samlade erfarenhet från inledande förstudier fram till och med daglig drift, hjälper vi våra kunder att bygga anläggningar som är bland de mest effektiva i världen. På Sandvik 3 har Ramböll ansvaret för projektledningen av ångpanneanläggningen och NORDISKA PROJEKT nr t rökgasrening. www.ramboll.se www.nordiskaprojekt.se

71

KRAFTVĂ&#x201E;RME

â&#x20AC;&#x201C; Vi har precis skrivit kontrakt med de tunga leverantĂśrerna och är igĂĽng med markarbeten. Vi spränger fĂśr närvarande berg fĂśr att ge plats ĂĽt bränslehantering, men ocksĂĽ panndelen där själva grundläggningen är väldigt viktig eftersom pannan väger 900 ton och turbinen väger 150 ton, säger BjĂśrn Wolgast.

Man satsar även pü att gÜra mottagningsomrüdet fÜr bränsle trevligt med fina grÜnytor.

Redan idag tar Sandviksverket emot ca 1400

besĂśkare ĂĽrligen och fler väntas komma när det nya kraftvärmeblocket stĂĽr klart. FĂśr att mĂśta besĂśkarna har en ny matsal kombinerat med hĂśrsal byggts. â&#x20AC;&#x201C; Det som är spännande med VäxjĂś är att man jobbar mycket mot ett hĂĽllbart samhälle där kretsloppstänkandet är centralt.

Vi pratar mycket om smarta lÜsningar fÜr uppvärmning av bostäder, produktion av el och även fordonsparken som ocksü gür mot fÜrnyelsebara lÜsningar, säger BjÜrn Wolgast.

Sandviksverket stür fÜr 80 procent av all värme och varmvatten och 40 procent el. Med det nya kraftvärmeblocket hoppas VEAB att elproduktionen kommer att Üka till 50-60 procent.

En annan intressant aspekt i projektet är att de fÜrbereder att ta ut en delstrÜm av energin frün den nya pannan som kan användas till att fÜrgasa biobränsle. Pü sü sätt für man fram syntesgas som innehüller kolmonoxid, vätgas och metan. Denna gas gür att raffinera vidare till fordonsbränsle.

I dagsläget transporterar en bil i timmen bränsle frün skogen. FÜr att trafiktrycket ska upplevas mer stillsamt fÜr kringboende har VEAB tillsammans med kommunen byggt fram Tingsrydsvägen till omrüdet med ny tillfartsväg frün Väg 27 och pü sü sätt avlastat Lant-mannavägen.

Mottagningen av biobränsle blir ocksü annorlunda. Flisen kÜper VEAB genom avtal. Flisen gür sedan via tvü markfickor vidare till tre silos som har visst lagringsutrymme sü att verket inte blir strandsatta om det skulle bli nügon form av stÜrning i transporten eller under lünghelger dü personalstyrkan är nügot mindre.

NCC startade sitt arbete i februari i ür och anlägger just nu grunden fÜr üngpannan, som levereras av Andritz.

72

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

KRAFTVÄRME

– Vi gör ytterligare två saker. Huvuddelen av askan återför vi till skogen som ger näring, vilket i sig bidrar till kretsloppet. Vi utnyttjar även värmen i absorptionskylmaskiner och leder ut kyla i ett nytt fjärrkylenät som leds ut till butiker, kontor och andra lokaler som kan ersätta air kondition på el med detta nya system. Dessutom är priset konkurrenskraftigt ställt mot alternativa lösningar, säger Björn Wolgast.

Därefter går flisen vidare på ett transportband in till pannan. Ångdata på pannan uppgår till 540 C° och 142 bar överhettad ånga leds sedan vidare till turbinen via en generator som levererar ström till elnätet.

Turbinkondensatet värmer fjärrvärmevattnet som i sin tur värmer bostäderna i kommunen.

I och med kylnätet bidrar det till ökad last på turbinerna sommartid.

Det ger bättre värmeunderlag på turbinen som gör att man kan köra hårdare och öka mängden förnyelsebar el i systemet. Sandviksverket har lagt ut ledningar i sjön där man drar nytta av kylan som sedan kan ledas vidare ut i kylnätet.

Vi står för projektledningen och har ett tätt samarbete med ett antal externa experter på varje delprojekt. Vi har också ett antal pensionsavgångar framför oss och har därför pågående internutbildningar av nya yngre medarbetare som skall driva kraftverket i framtiden. Internutbildningarna ingår i leveransen per delprojekt, tillägger Björn Wolgast.

Det nya kraftvärmeblocket Sandvik III kommer att innehålla yttre bränslehantering, ångpanna, ångturbin med generator samt rökgasrening.

– Jag vill passa på att berömma projektteamet för väl utfört arbete så här långt.

RAGN-SELLS MILJÖKONSULT ÖKAR KRAFTEN HOS VÄXJÖ ENERGI. Genom en rad funktioner och tjänster bidrar vi med att effektivisera arbetet hos Växjö Energi.

Våra roller i Sandvik 3-projektet omfattar Biträdande Huvudprojektledning, Projektledning av Yttre Bränslehantering och Balance of Plant samt Projektledarstöd för Panna, Rökgasrening, Turbin och Yttre Bränslehantering.

Vi säkerställer gemensam struktur och kravställning i

förfrågningsunderlag och kontrakt. Vi ombesörjer även projektsamordning och planering under genomförandet samt kontraktsuppföljning och dokumentationsgranskning. Mer om våra lösningar och tjänster berättar vi på ragnsellsmiljokonsult.se

Exempel på andra anläggningsprojekt vi arbetat med på motsvarande sätt är Umeå Energi (Dåva 2), Borlänge Energi (KVVP7) och Mälarenergi (Förnyelsen Block 6).

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

73

RENINGSVERK

BÄTTRE KVÄVERENING NÄR ROSENHOLMS AVLOPPSRENINGSVERK BYGGS OM

Svårigheten med att bygga om Rosenholm reningsverk är att det måste kunna ta emot ca 9 000 m3 avloppsvatten per dygn under ombyggnadstiden.

AV KIM HALL Ombyggnationen på Rosenholms avloppsreningsverk pågår för fullt. Den gamla avloppsbassängen från mitten av 1950-talet klarade inte av EU-kraven på kväverening. Katrineholm Vatten investerar 100 miljoner kr i ett modernt reningsverk som minskar kväve- och fosfor-utsläpp som orsakar övergödning i sjöar och hav. Övergödning och algblomning i vattenområden kostar samhället stora summor pengar.

Under 2009 fick haven ta emot 115 700 ton kväve och 3 360 ton fosfor från mark och mänsklig aktivitet i Sverige. Drygt hälften av det kommer från naturligt läckage från skog och mark. Av de mänskligt påverkade utsläppen kommer 43 procent av kvävet och 44 procent av fosfor från jordbruket, medan 39 procent av kvävet och 51 procent av fosforn kommer från punktkällor,

så som reningsverk, enskilda avlopp och industrier.

EU-KRAV Men alla svenska avloppsreningsverk levde inte upp till EU:s krav på kväverening.

Miljöminister Lena EK (c) hotade med att lägga över EU:s vite på 90 miljoner kr, för reningsverkens höga kväveutsläpp, direkt på de berörda reningsverken. Branschorganisationen Svenskt Vatten och Katrineholms kommunchef Mattias Jansson ställde sig

tveksamma till om det är förenligt med VA-lagstiftningen att skjuta över statens vite på ett kommunalt bolag.

I januari 2013 kallade Miljödepartementet till sig representanter från åtta kommuner där departementet saknade uppgifter om kvävereduktionen vid reningsverken.

Kil och Trollhättan kunde avföras direkt från listan eftersom de sedan 2012 uppfyller kraven.

Men i övrigt återstår Alingsås, som beräknar byggstart i vår för drift i oktober 2013, Håbo där utbyggnad pågår och

Ferroweld AB som är specialiserade på licenssvetsning och rörmontage inom industri och VA, tillverkning och montage av stålkonstruktioner. Maskinmontage, pump och lagerbyten. Utför maskinentreprenaden vid Rosenholms avloppsreningsverk

Vi tackar Sörmland Vatten AB för förtroendet

FERROWELD AB Hydraulvägen 15, 616 34 ÅBY, 011-130202, info@ferroweld.se, www.ferroweld.se

74

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

BREDDEN ÄR VÅR STYRKA

RENINGSVERK

steget göras, följt av återställande arbeten av bland annat mark under sommaren, säger Lotta Edström, VA-chef på Sörmland Vatten i Katrineholm.

driftstart beräknas till juni 2013, Karlskoga där ombyggnation pågår med drifttagning i juni 2013.

Nyköping där ombyggnation pågår med drifttagning i juni 2013 för att rena till gränsvärdet 15 mg per liter. Man beräknar även trimma anläggningen till att klara 10 mg per liter under augusti 2013. I Värnamo pågår också ombyggnation av kommunens gamla reningsverk med drifttagning den 15 april 2013. Parallellt pågår nybyggnation av ett helt nytt reningsverk som beräknas stå klart i januari 2015.

SJÖARNA FÖRBÄTTRAS – Vi har EU-direktiv som säger att avloppsreningsverk större än 10 000 PE (personekvivalenter) måste klara EU-direktivets kvävekrav. För att klara kvävekravet bygger vi om så att sjöar och hav får bättre vatten.

Statusen i sjöarna skall vara förbättrade 2020-2021. Det är kväve och fosfor som ger övergödning och som orsakar syrebrist i sjöarna, säger Lotta Edström.

Konsult- och ingenjörsföretaget VA-Ingenjörerna, som ansvarar för ombyggnationen av Rosenholms avloppsreningsverk, startade ombyggnationen i februari.

Till en början så har det varit mycket rivning och markarbeten. VA-Ingenjörerna är specialiserade på vatten- och avloppsrening från utredningar och projekteringar till genomförande.

– I stora drag bygger vi nu både ett helt nytt biologiskt reningssteg och ett nytt kemiskt reningssteg säger Leif Sildén,

HÅRD KRITIK Av de sex reningsverken som fick hårdast kritik var Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm. En av orsakerna till den höga kvävehalten menade man var Kronfågel, som överskridit gränsen på 75 mg kväve per liter, vilket också blev föremål för politisk debatt i fullmäktige.

– Vi investerar nu drygt 100 miljoner kr i en ombyggnation av Rosenholm avloppsreningsverk. Den 13 februari togs det första spadtaget och den 31 maj 2014 skall det första steget att släppa på vattnet i renings-

projektledare på VA-Ingenjörerna AB. Biosteget som är en s.k. bärarprocess kommer att bestå av en befintlig bassäng som byggs om och dels en helt ny bassäng uppdelad i olika zoner.

Den gamla lamelldimenteringen var i så dåligt skick att den inte var något att bygga vidare på. Därför byggs den nu med ett helt nytt kemsteg som placeras så att vattnet kan ledas med självfall från biosteget genom kemsteget, vilket inte var fallet förut.

Dessutom byggs ny slambehandling med slamlager och mekanisk slamförtjockare.

Kapacitetsmässigt dimensioneras Rosenholms avloppsreningsverk som tidigare, d v s 53 000 pe där nuvarande belastning är ca 25 000 pe. Det finns med andra ord möjlighet att ta emot en högre belastning och ändå klara kapaciteten.

er

vi ce

alu |V

e|

sp Re

VA-Ingenjörerna, tillsammans med AnoxKaldnes, Veolia Vatten och Hydrotech, ingår i Veolia Water Solutions & Technologies Sverige, som är ledande inom processtekniska lösningar för vattenbehandling. Tillsammans kan vi erbjuda en unik portfölj av hundratals egna teknologier, tusentals patent och våra ingenjörers och projektledares specialistkunskap. Varje dag antar våra 200 anställda i Sverige, verksamma både lokalt och globalt, utmaningen att rena vatten, tillsammans med våra andra 11000 kollegor som ingår i Veolia Water Solutions & Technologies världen över.

on

sib

ilit

y

Värdeskapande & innovativa lösningar med hållbara resultat Vi är funktionsleverantörer inom miljö och vattenrening, och arbetar såväl som konsulter som totalentreprenörer.

Vår kundnära organisation som består av c:a 60 anställda är fördelad på åtta orter över hela Sverige med huvudkontor i Stockholm. Vi tillhandahåller Processlösningar från Idé till Färdig anläggning, och arbetar med både Kommunala och Industri kunder.

www.vaing.se

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

75

PROCESSINDUSTRI

KALMAR LANTMÄN BYGGER NY FODERFABRIK MED FEM PRESSLINJER

Kalmar Lantmän bygger ny foderfabrik med fem presslinjer för 460 miljoner kr.

AV KIM HALL Kalmar Lantmän har ökat leveransvolymen till 230 000 ton av fyra olika fodersslag. När de för snart fem år sedan gjorde en förstudie med olika alternativ för att blicka fram 20 år i tiden, kom de snart fram till att den nuvarande anläggningen inte räckte till. Därför bygger man nu en helt ny foderfabrik med fem presslinjer med en möjlighet till sex linjer.

– Vi tog fram tre olika alternativ där foderfabriken var ett av alternativen, vilket nu också visar sig vara det rätta att satsa på. Styrelsen menade att någon form av förändring var vi tvungna att göra, säger Åke Karlsson, teknisk chef på Kalmar Lantmän.

Kalmar Lantmän är en ekonomisk förening vars huvuduppgift är att tillhandahålla medlemmarna utsäde, gödsel, växtskydd och foder samt att ta emot, lagra, förädla och sälja det som lantbrukarna odlar.

ELVA PLATSER Verksamheten är koncentrerad till Kalmar med foderfabriker, spannmålsanläggningar 76

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

samt lager i Kalmar Hamn. Administration, ville effektivisera verksamheten gjorde att serviceverkstäder och butik finns i Hagbyman nu bygger en ny foderfabrik med fem gärdeanläggningen. Butiksverksamhet finns presslinjer med en byggnad anpassad för även på elva platser inom Kalmarregionen sex linjer. samt tre serviceverkstäder på olika platser.

– Med nuvarande fabriker från 1966 och Totalt har man 195 årsanställda, varav mer1981 har vi nått kapacitetstaket på 230 000 parten har Kalmar som ton. Med fem linjer kan vi arbetsplats. öka till 265 000 ton per år Konstruktionen blir och med sex linjer uppemot renare invändigt och – De gamla anläggning400 000 ton. Vi har tillstånd byggnaden mer stabil arna är från 1980att producera 420 000 ton. och vi har kunnat bygga Tanken är att på sikt fylla talet och vi kan endast fabriken under vinterköra tre-skift i den ena fabriken med volym, säger och fem-skift i den andra halvåret Pontus Steinvall, projektlefabriken. dare på Kalmar Lantmän.

Nu gör vi rationaliseringsinvestering i effektivare produktion med lägre förbrukning och bättre energianvändning, säger Åke Karlsson.

Dessutom har myndighetskraven och kraven på hygien förändrats. Lagkravet HACCP som foderbranschen i Europa själva har tagit på sig måste de leva upp till. På senare år har det även tillkommit ett antal olika avstegscertifiering och klassificeringar som reglerar hur mycket som får släppas ut.

EFFEKTIVISERA VERKSAMHETEN Med dessa krav samtidigt som Lantmännen

PROCESSINDUSTRI

Byggnaden bestür av prefabricerad betong i bjälklag, pelare, tak, ytterväggar och fasad.

Byggnaden blir 60 meter hĂśg och stommen väger 24 000 ton. Detta fĂśr att klara laster fĂśr maskiner och utrustning. â&#x20AC;&#x201C; Betongen har mĂĽnga fĂśrdelar. Dels blir temperaturen inne i byggnaden jämn Ăśver ĂĽret eftersom betong är trĂśgt. Konstruktionen blir renare invändigt och byggnaden mer stabil och vi har kunnat bygga fabriken under vinterhalvĂĽret. Den kan bära upp tunga maskiner och silos, fĂśrklarar Pontus Steinvall.

GRAVITATION Gravitation är en viktig del i processkonstruktionen. Det finns ett processintag där tre lastbilar kan kĂśra in i taget och bakĂĽttippa av eller blĂĽsa upp rĂĽvaror i nĂĽgon av de 52 av de stĂśrre rĂĽvarubehĂĽllarna som finns i toppen av byggnaden och som är sammanknuten med befintliga siloanläggningen. â&#x20AC;&#x201C; RĂĽvarorna kan vi processa genom att krossa eller mala samt bearbeta rĂĽvarorna till

rätt struktur.

Därefter vägs det i det helautomatiska vĂĽgsystemet som klarar 120 ton i timmen, fĂśrklarar Ă&#x2026;ke Karlsson.

När rĂĽvaran sedan är uppvägd fortsätter det ut i en av de fem huvudblandarna som finns och som tar 8 000 liter i varje blandare. Efter torrblandningen tillsätts vätskor, melass och vatten, därefter tillsätts ĂĽnga fĂśr att bakterierna skall dĂś. FĂśr att skapa fĂśrklistring hettas de upp till 75 grader. â&#x20AC;&#x201C; Temperaturen bibehĂĽlls i en hygienisering.

Därefter gür det in till pelletspressen där det bildas pellets. Man kan även tillverka

värmebehandlat mjĂśl. Det kĂśr vi vid sidan om pressen, tillägger Ă&#x2026;ke Karlsson.

PELLETS KYLS NER När det är klart gür det ner i en motstrÜmskyl där pelletsen kyls ner med vanlig uteluft.

Vii är elinstallatÜr med egen V konstruktion ko o och tillverkning

EElinstallationer SStällverk och apparatskĂĽp M Maskinsäkerhet EEnergi optimering Automation A TTermograďŹ Drivsystem D

Elvägen 1, 384 30 Blomstermüla Tel: 0499-273 00 E-post: info@sse.se Internet: www.sse.se

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

77

PROCESSINDUSTRI

Byggnaden i Kalmars nya foderfabrik består av prefabricerad betong i bjälklag, pelare, tak, ytterväggar och fasad. Byggnaden blir 60 meter hög och stommen väger 24 000 ton.

Man har ett grovt och ett fint hepafilter.

Därefter går pelletsen över till utlastningsdelen av fabriksbehållarna. Efter det kan Lantmännen sikta och krossa pelletsen för att få finare struktur till en homogen blandning.

– Sedan kan vi tillsätta vätskor i form av fett och vitaminer enzymer i den färdiga produkten innan pelletsen går vidare till färdigbehållare med tre linjer där varje linje innehåller 32 behållare av totalt 96 behållare, berättar Åke Karlsson.

Under behållarna ligger robotvågar som hämtar foder. När lastbilen skall hämta pellets knappar han in och anger sin order vad han skall hämta och då startar utlastningen som dockas till respektive bil.

Allt bygger på slutet system, men helt dammfritt lär det inte bli.

Ur arbetsmiljösynpunkt försöker man få så slutet system som möjligt.

– Vi fick investeringsbeslutet i februari 2012 och handlade upp olika entreprenörer i mars. Marken sanerade vi i maj och strax efter påbörjade vi pålningen. Det var mycket jobb med projekteringen. Maskininstallationerna pågick i november parallellt med att alla tunga maskiner lyftes in medan bjälklaget fortfarande var öppet, förklarar Pontus Steinvall.

TESTA DRIFTEN I april 2013 påbörjas alla el- och rörinstallationer. Under vintern 2013-2014 beräknar man kunna testa driften för att i mars månad 2014 vara klar.

– Byggnaderna har vi handlat upp i 20 enskilda kontrakt och stommen i enskilt kontrakt. Vi håller själva i entreprenaddelen och samordningen med de 25 olika entreprenaderna. Vi har så långt vi har kunnat försökt använda lokala förmågor.

A-Betong ligger visserligen inte närmast

Lastbilar kan enkelt hämta pellets genom att knappar in och ange sin order vad som skall hämtas. Utlastningen som dockas till respektive bil startar.

Mörebyggen ebygge en h har ar e ett tt m modernt odernt system syst för att säkerställa kersttälla att alla kunder får f förväntad fö et på sitt specifika projekt. pr kvalitet Adress: Kulebo 103, 385 95 Torsås Telefon: 0486 -279 00 Fax 0486 - 279 05 78

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

PROCESSINDUSTRI

men nära ändü. Ställverk, pannanläggningar, ventilation och taktäckning har vi fÜrsÜkt vara sü lokala som mÜjligt, säger Pontus Steinvall.

Hela projektet är budgeterat till 460 miljoner kr. Detta blir den enskilt stĂśrsta foderfabriken i Europa som byggts under de senaste fem ĂĽren. Produkterna säljs inom Kalmar län, Ă&#x2013;land och lite i Kronobergs län. â&#x20AC;&#x201C; Vi har 6-7 lastbilar som kĂśr ut foder till vĂĽra kunder tillika ägare dygnet runt sex dygn i veckan, tillägger Pontus Steinvall.

www BWFOU TF

Vi utfĂśr: t ,POTVMUBUJPO t *OTUBMMBUJPO t %SJGUTĂ&#x160;UUOJOH t *OKVTUFSJOH

t 4FSWJDF t #PTUBETWFOUJMBUJPO t 3BEPOĂ&#x152;UHĂ&#x160;SEFS t 07, CFTJLUOJOH

t &OFSHJEFLMBSBUJPO

Avent installation

QSPKFLUFSBS LPOTUSVFSBS PDI JOTUBMMFSBS WFOUJMBUJPO PDI WĂ&#x160;SNFTZTUFN J BMMB UZQFS BW GBTUJHIFUFS. 7J GĂ&#x161;SWFSLMJHBS CFTUĂ&#x160;MMBSFOT JEĂ?FS PN LPTUOBETFGGFLUJWB UFLOJTLB JOTUBMMBUJPOFS NFE FUU MĂ&#x152;OHTJLUJHU UĂ&#x160;OLBOEF QĂ&#x152; FOFSHJ PDI NJMKĂ&#x161; AVENT ,BSMTUPSQTW ,BMNBS t

Vi tackar fĂśr fĂśrtroendet fĂśr att fĂĽ vara leverantĂśr av vs-, styrel- samt ĂĽnginstallationer till Er nya foderfabrik.

Kalmar VVS & EL montage AB Adress: Storgatan 70, 386 32 Färjestaden Tel: 0485-31670

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

79

PAPPER & MASSA

Investeringsprogram med många mål – uppgradering i Skärblacka AV KJELL-ARNE LARSSON

Vid Skärblacka bruk ersätts befintliga indunstningsanläggningar med en enda. Sodapannan ges högre kapacitet. Elfilteranläggningen byggs ut för lägre emissioner. Nytt styrsystem installeras för indunstning, sodapanna och anslutande enheter.

Investeringsprogrammet har flera målsättningar. Indunstning och sodapanna utgör idag flaskhalsar i produktionen. Nuvarande kapacitet på 330 000 ton massa per år ska höjas. Indunstning och sodapanna byggs för 400 000 ton/år. Vidare ska energieffektiviteten förbättras, framförallt i indunstningen där ångbehovet kommer att minska.

Projektet kan också ses som en reinvestering för att hålla ner underhållskostnaderna.

Bruket har dessutom ett nytt miljötillstånd.

Miljöförbättringar görs kontinuerligt vid Enligt detta ska energihushållningen bruket och sänkta energikostnader kommer förbättras och emissionerna att stärka vår konkurrenskraft.

Vårt ansvar minskas.

Vårt ansvar är nu att förvalta är nu att förvalta detta på bästa sätt.

– Att Billerud storsatsar på en detta på bästa sätt Idag finns fyra indunstningsmodernisering av bruket ser jag anläggningar. som ett gott tecken för framtiden, säger Tor Lundqvist, platschef för Skärblacka De ersätts med en enda, som har sju bruk. effekter, och indunstar till TS 74.

En indunstningsanläggning ersätter fyra gamla.

80

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

SEDAN 1962 Pöyry i Sverige Vår grundare, Dr. Jaakko Pöyrys första uppdrag utanför Finlands gränser gjordes för drygt ett halvt sekel sedan.

Det handlade om totalprojektering av sulfatfabriken till Fiskeby Fabriks AB i Skärblacka utanför Norrköping.

Där lades grunden till dagens Pöyry Group - och även grunden till Pöyry i Sverige. Nu ägs samma bruk av Billerud.

Idag utför vi som huvudkonsult projekteringen till den nya indunstningslinjen och ombyggnaden av sodapannan för Billerud i Skärblacka. Vi är mycket stolta över vår 50-åriga historia med detta bruk. I år firar vi i Sverige 50-årsjubileum och tusentals genomförda projekt till industrin. Och vi ser framåt mot en fortsatt utvecklande framtid med våra kunder. Med tjänster för hela livscykeln av en investering.

www.poyry.se www.poyry.com

PAPPER & MASSA

Tre elfilter minskar emissionerna från rökgaserna.

Överdimensionering gör att man räknar med att klara upp till TS 77-78.

Nya anläggningen klarar flöde på 2060 ton TS svartlut per dygn.

Indunstningen drivs med lågtrycksånga på 3.2 bar. Ångförbrukningen blir betydligt lägre än tidigare. Sodapannan moderniseras med nya startoljebrännare och nytt brännlutsystem. Luftsystemet får nya portar för sekundär- och tertiärluft.

Första primäröverhettaren byts. Den andra ersätts av en vattenscreen. Sekundäröverhettaren utökas för effektivare värmeupptagning. Alla taktuber i överhettarstråket byts.

Ekonomiser 5 byts till en större 5-6.

De utökade värmeytorna gör att temperaturen på rökgaser ut från pannan sänks och energieffektiviteten höjs. Sodapannan ska klara svartlutsflöde på 2060 ton per dygn.

STYRSYSTEM Nytt styrsystem Siemens PSC7 installeras och ersätter tidigare pulpetbaserat system.

82

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Ställverk och andra stödsystem byts och kompletteras. Kontrollrummet byggs om för bättre arbetsmiljö.

De nya miljökraven innebär också att emissionerna ska ner. Partikelhalten ska minskas från 150-200 till 30-50 mg/normal kbm.

De befintliga två elfiltren byggs om helt och kompletteras med ett tredje.

Skrubbern för rening av svavel i rökgaserna byts. Den får en packad bädd där värmeenergi utvinns.

Där produceras varmvatten med 65 graders temperatur och det används ute i bruket. Ett av många exempel på energieffektivitet.

Man bedömer att sammanlagt, som resultat av samtliga åtgärder, kommer oljeanvändningen vid bruket att minska med 5000 kbm årligen.

– Den första avgörande delen som togs i drift var nya elfiltret, berättar projektchef Kristian Lundberg. Det har fungerat mycket bra och nu går det i normal drift.

I början av april inleddes provdrift av det ena av de befintliga filtren och snart startar renovering av det andra.

– När det gäller indunstningen är all huvudsaklig utrustning på plats. Indunstningsanläggningen ansluts nu till det nya styrsystemet och i maj ska anläggningen tas i drift.

Hittills går allt enligt tidplan. Beträffande sodapannan pågår nu tillverkning av delar samt fortfarande en del projektering.

Nya skrubbern monteras i slutet av april och skorstenen ska vara klar i slutet av juli.

– Under fem veckor i höst stoppas sedan hela fabriken. Det blir en mycket intensiv fas. Utöver ombyggnationen av sodapannan görs också omfattande renovering av kontrollrummet. I början av oktober ska sodapanna, skrubber och skorsten tas i drift.

– Just nu planerar vi årets sommarsemestrar för att se till att vår personal är utvilad inför höstens kraftmätning, avslutar Kristian Lundberg.

DEPÅ

JERNHUSEN BYGGER NY DEPÅ FÖR SERVICE OCH TVÄTT

AV KIM HALL Det är inte helt ovanligt att Östgötatrafikens regionaltåg utsätts för graffitti-målarnas ”taggar” och att tågen ibland även behöver underhållsservice för att regionaltrafiken skall fungera.

Jernhusen investerar ca 200 miljoner kr i att bygga en helt ny depå i Boxholm med underhållsverkstad och tvätthall. Den stora fördelen är att hela tågsätt kan köra in i depån.

– Vi bygger en depå eftersom det finns ett behov av underhåll av regionaltågen i Östergötland. Anledningen till att vi valt just denna plats är att här fanns redan industrispår med anslutning till Boxholm station. Dessa spår ansluter vi nu till vilket blir mycket lättare än att ansluta till stambanan, säger Ulf Båvendal, projektledare på Jernhusen.

Arriva, som svarar för driften av tågtrafiken, blir hyresgäst. Östgötatågen trafikerar stationen i Boxholm och kan därför med lätthet åka in i depån som innehåller både en servicehall och en tvätthall.

SKOGSFASTIGHET – Vi bygger på en avstyckad skogsfastighet om ca 17 ha som tidigare har ägts av Boxholm Skogar. Tillfartsspåren gick till Rörverket Timber. Fastigheten är tillräckligt stor för att klara en utbyggnad av depån i framtiden säger Ulf Båvendal.

Den två-spåriga verkstaden gör att det går att ta in två hela tåg åt gången, lika långt

som ett helt regionaltåg. Där finns en städoch uppställningsperrong där ytterligare fyra tåg kan ställas upp. Det finns en tvätthall vid infarten strax efter inne på området där avisning och sanering av tågen kan göras.

– När tågen skall tvättas rena från graffitti-målningar eller om det är djur och i värsta fall människor som blivit överkörda av tågen måste de saneras på ett speciellt sätt med särskilda behållare som tar hand om alla kemikalier som det blir när tågen tvättas rena med medel, förklarar Ulf Båvendal.

Uppförandet av depån pågår för fullt.

I oktober kan anläggningen användas fullt ut.

LÖPANDE UNDERHÅLL Byggnaden består av en enkel industrihall som bärs upp av betongpelare och stålfackverksbalkar. Båda hallarna har prefabricerade parocväggar. Verkstadshallen innehåller all utrustning för att kunna utföra löpande underhåll. Däremot finns det inte utrustning för att utföra större reparationer. Där emot går det att byta boggi och komponenter, tvätta och städa tågen samt utföra annan service på tågen.

– Det finns en hel del nya komponenter på de nya tågen som ibland måste bytas ut eller kompletteras. Spåren är upphöjda i

hallen och det finns en grav där tågmekaniker lättare kommer åt under tågen samtidigt som det underlättar arbetsmiljön, förklarar Ulf Båvendal.

Anläggningen kommer att vara bemannad dygnet runt. Även om tågen går dagtid och står stilla nattetid så pågår mycket driftunderhåll och service på tågen nattetid. Bland annat städas alla tågen så att de är fina på morgonen när folk skall resa till jobb eller vart de nu ska.

– För oss på Jernhusen innebär denna depå att vi kan erbjuda våra kunder ett mervärde när de bedriver sin verksamhet.

På den tiden man byggde ånglok byggdes det lokstall som endast kunde ta en vagn i taget. Nu kan vi ta in hela tågset, säger Ulf Båvendal.

Byggnaderna är anpassade för ca 100 meter långa tåg. Anläggningen är utrustad och anpassad för att hantera denna typ av fordon som behöver effektivt underhåll.

– Det råder brist på denna typ av anläggning på den plats denna depå nu ligger.

Depån kan byggas ut till minst den tredubbla kapaciteten vilket är viktigt nu när den spårbundna trafiken ökar, säger Ulf Båvendal.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

83

BYGGINDUSTRI Första spadtaget för den nya anläggningen togs vid en invigning den 10 december i fjol.

Från vänster Göran Karlström, dåvarande vd för Liebherr-Sverige, Ulla Persson (S), kommunstyrelsens ordförande i Västerås stad och Kenneth Öholm, vd för totalentreprenören Byggmäster. Foto: Liebherr

NYTT HUVUDKONTOR

FÖR LIEBHERR AV BJÖRN ASPLIND Maskintillverkaren Liebherr satsar 50 miljoner kronor på en ny anläggning i Västerås med strategiskt läge vid E18 och nära Västerås flygplats.

– Den här satsningen betyder mycket för oss. Bygget är en tydlig markering som visar att vi nu satsar på allvar i Sverige och att vi är här för att stanna. Betydelsen av den nya anläggningen är enorm. Vi har ett läge centralt i Stockholm-Mälardalsregionen med god tillgång till kvalificerad arbetskraft och marknaden inom räckhåll, säger Göran Karlström, som var vd för Liebherr-Sverige fram till den 20 mars i år.

Investeringen omfattar 25000 kvm mark och här ska rymmas nytt huvudkontor för Liebherr-Sverige, utbildningscenter, utrustnings- och serviceanläggning och ett centralt reservdelslager. Det kommer att bli en imponerande anläggning med bra skyltläge precis vid E18 och det är tydligt att Liebherr-Sverige spänner bågen högt.

KLART I OKTOBER Första spadtaget togs vid en invigning 10 december förra året och den nya anläggningen ska stå klar i slutet av oktober i år.

– Byggnaden i tre våningar blir totalt på 3146 kvm där verkstaden på 716 kvm är den stora delen. Vi försöker att sträva efter kraven som gäller för Green Building och vi klarar alla krav med god marginal. Det blir en väldigt energieffektiv byggnad. Dessutom installeras bergvärme och verkstaden får golvvärme. Byggnaden får en stålstomme med sandwichelement i ytterväggarna.

En utmaning är att klara de höga lasterna i verkstadsdelen, säger projektledaren Jörgen Säll.

84

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Maskintillverkaren Liebherr satsar 50 miljoner kronor på en ny anläggning i Västerås med strategiskt läge vid E18 och nära Västerås flygplats. Illustration: Magnus Troedsson, Ettelva arkitekter AB

Cirka 650 kvm på den tredje våningen blir till att börja med oinredda, men kan framöver användas för till exempel fler kontorsutrymmen. Under april-maj inleds gjutningen av bottenplattan och stomresningen börjar.

GEDIGEN ERFARENHET – Det här projektet betyder mycket för oss och det finns en stolthet att få göra ett projekt för ett stort utländskt företag med huvudkontor i Västerås. Den senaste tiden har vi satsat hårt på entreprenadsidan. Vi är ett antal medarbetare som har gedigen erfarenhet av stora entreprenadprojekt. 2011 inledde vi ett par industriprojekt i Västerås, säger Kenneth Öholm, vd för totalentreprenören Byggmäster i Mälardalen AB. – Liebherr är ett projekt som ligger väl i linje med de tidigare väl utförda projekt som vi har gjort. Vi har skapat goda kontakter med både leverantörer och underentreprenörer och kan skapa synergier. Projektet passar oss väldigt väl med vårt arbetssätt där vi väver in våra medarbetare och underentreprenörer litet mer än man normalt gör för att lyckas med projektet.

– Alla inblandade ska få möjlighet att se helheten, kundnyttan och veta vad de andra gör i projektet. Vi står för ett utökat engagemang där man får ta mer ansvar och känna mer för projektet. I slutändan ger det här ett bra slutresultat som är till nytta för kunden, avslutar Kenneth Öholm. ÖKAD EFTERFRÅGAN Sedan etableringen av ett eget bolag i Sverige år 2006 har Liebherr haft en ständigt ökande efterfrågan på företagets produkter. Tidigare fanns Liebherr i Sverige med sina produkter, men då i form av olika privata återförsäljare. Ett problem under åren har varit att få den viktiga eftermarknaden att fungera bra.

– Idag är vi marknadsledande i Sverige inom industri- och materialhantering samt

band- borr- och pålkranar. Målet är att bli ett av de tre ledande företagen inom gruvoch anläggningsmaskiner, förklarar Göran Karlström.

Liebherr-Sverige AB är ett sälj- och servicebolag inom divisionen Earthmoving och Mining och förser den svenska marknaden med produktområdena hjul- och bandgrävmaskiner, hjullastare, bandtraktorer för planering och lastning, bandkranar, pålmaskiner samt industri- och materialhanteringsmaskiner.

EFTERKRIGSTIDEN Ingenjören Dr. Hans Liebherr startade företaget 1949 i efterkrigstidens Tyskland, då det fanns ett stort behov av uppbyggnad.

Den stora framgången med Hans Liebherrs första byggkran, vilken var lätt att montera och förflytta, resulterade i att företaget blomstrade kraftigt under 1950och 1960-talen. Hans Liebherr sökte tidigt underleverantörer, men det fanns väldigt få.

De som fanns servade i första hand befintliga kunder. Därför var Liebherr tvungen att samtidigt starta sin egen tillverkningsindustri och även producera produktionsmaskiner, vilket sedermera blev en affärslinje för företaget. Detta har sedan varit som ett signum och en röd tråd genom Liebherrs historia.

INGA UPPKÖP Tillväxten under bolagets 64 år har varit helt organisk, utan några uppköp av andra verksamheter.

Faktum är att företaget finns inom många olika sektorer, förutom de mer kända byggnadskranar, bandkranar, mobila kranar, skepps-, flyt- och offshorekranar, grävmaskiner samt olika former av lastare, även inom blandningsanläggningar, hamnutrustning, verktygsmaskiner, transportteknologi, kyl- och frysskåp, komponenter och flygteknologi.

Din entreprenör när det gäller -

Redan under 1950 sålde Liebherr 160 kranar, hade 110 anställa och omsatte motsvarande 10 miljoner kronor. Idag omsätter Liebherr-koncernen med cirka 130 bolag världen över cirka 38 miljarder kronor och har 35000 anställda. I Sverige omsätts cirka 210 miljoner årligen och företaget har 52 anställda.

Liebherr är fortfarande privatägt och Liebherr-International AG drivs nu av den tredje generationen Liebherr. Under åren har familjeföretaget vuxit till en hel företagsgrupp som verkar inom olika produktområden.

Liebherr-Sverige expanderar kontinuerligt och finns runt om i landet med försäljning, verkstäder, reservdelar och fältservice i form av 16 servicebussar.

– Under 2013 fortsätter vi att lansera den nya maskingenerationen med effektiva steg IIIB-miljömotorer och räknar med en fortsatt god tillväxttakt trots en något vikande totalmarknad. Med vår expansionstakt är den nya anläggningen ett måste. Den är också det slutliga beviset på att Liebherr på allvar har etablerat sig i Sverige och här för att stanna, avslutar Göran Karlström.

Stålbyggnader!

NYTT HUVUDKONTOR OCH VERKSTAD FÖR LIEBHERR Liebherr-Sverige investerar 50 miljoner kronor i ett nytt skandinaviskt huvudkontor, ett nytt utbildningscenter samt en ny utrustnings- och serviceanläggning i Västerås.

Byggherre: LiebherrSverige AB Totalentreprenör: Byggmäster i Mälardalen AB Projektledning: Jörgen Säll Byggkonsult AB Projektering: Ramböll Kvalitetskontroll: WSP Stomleverantör: Ranaverken AB Markarbeten: Bodén Mark & Anläggning AB El: 3EL AB Ventilation och rör: Installationsverken AB

I Västerås bygger vi nu det nya kontoret med tillhörande servicehall åt Liebherr Sverige AB. Beställare är Byggmäster i Mälardalen AB.

Ranaverken bygger allt i stål! Vår styrka är, all kompetens under ett tak vid vår fabrik i Tråvad, Västra Götaland.

Från konstruktion, tillverkning till färdig montering.

Många referensobjekt runt om i hela Norden. Tveka inte, tag kontakta våra säljare för en offert redan i dag!

Tel 0512 - 292 00 www.ranaverken.se

Nytt huvudkontor i Västerås

Byggmäster utför entreprenad och byggservice i Västerås, Enköping och Uppsala med fokus på bostäder, handel, kontor och industri.

Omsorg och empati - Hur kan det skapa ett bra resultat?

Vi tror att människor som är delaktiga och engagerade genom hela byggprocessen bidrar till utveckling, förbättring och bra resultat.

www.byggmaster.nu

DEPÅ

Ny bussdepå i Hammarby Sjöstad AV KJELL-ARNE LARSSON

Tomten utnyttjas mycket väl fram till Skanstullsbron. Båghuset och punkthusen tillhör inte projektet. Illustration: Brunnberg & Forshed Arkitektkontor.

SL:s nuvarande bussdepå på Söder i Stockholm kommer att avvecklas 2017. Redan nu har bygget av dess ersättning påbörjats.

Depån blir till största delen underjordisk med placering i Fredriksdal, Hammarby Sjöstad, nära Skanstullsbron och med kapacitet för 120 bussar. Byggherre är Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting.

– Stockholms stad ville använda marken för den befintliga depån i fastigheten Persikan, för att bostäder ska kunna byggas där. Vår flytt ger därmed förutsättningar för omkring 800 nya bostäder i Stockholm, säger projektchefen Maria Simonsen.

Hammarby Sjöstad har från början utvecklats som en stadsdel med höga miljövärden och ekologiska förtecken. Därför är det ”nästan logiskt” att lokalisera en depå för biogasdrivna bussar här. Biogasen ska levereras av Stockholm Gas AB från en anläggning på andra sidan Hammarby Allé.

SL kommer bygga och äga själva komprimeringsanläggningen.

– SL arbetar för att mer klimatvänliga bränslen används i trafiken. Nya depån kommer att användas uteslutande för biogasdrivna bussar, berättar Maria Simonsen.

GENIAL LAYOUT Anläggningen får en genial layout. Den byggs på höjden, eller snarare på djupet, eftersom merparten placeras under mark.

Längst ner blir ett garage där 105 bussar ryms i kolonner, resten på tvätt eller service.

Ovanför byggs ett vanligt personbilsgarage.

Planet ovan detta utgörs av markplanet. Där placeras två byggnader med verkstäder samt tvätthall och tankstation. Det blir också ett kontors- och servicehus.

– I husets källarplan blir det omklädningsrum och träningslokaler för trafikoperatörernas personal med mera. Över mark kommer vi att disponera två plan för kontor och för trafikoperatören, berättar Maria Simonsen.

De övre två planen kommer att säljas eller hyras ut.

Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB 86

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

har arbetat drygt fem år med projektet och plats med den omfattande anläggningen på tagit fram arkitekthandlingar, medan Rambegränsad yta. böll svarat för konstruktion. Hans BergDen kommer att smälta in diskret i ström har varit ansvarig arkitekt och Branko omgivningen som präglas av broar, traVukmirovic handläggande arkitekt. fikleder, Hammarbykanalen och Fortums – Det har handlat mycket om att tillgoanläggning. Hela nuvarande byggnationen i dose tekniska krav och klara logistiken, där kvarteret Fredriksdal blir i framtiden en del bussarna ska röra sig cirkulärt i anläggningav den nya utformningen av denna västliga en, säger Branko Vukmirovic. utpost av Hammarby Sjöstad som är under Uppdraget har varit mycket komplext och stor omvandling. Samtidigt har SL skaffat genomförts i tätt samspel med beställare och sig en depå som ligger nära bussnätet, vilket konstruktör. Det som har bidragit till komär ett miljöplus i sig. plexiteten kan som exempel nämnas långa spännvidder och omfattande ventilation.

– Både SL och Skanska värnar om hög miljöprofil, fortsätter Branko Vukmirovic. Ett exempel är att alla hus får Sedum-tak. Sedan ska en 400 kvadratmeters solpanel installeras.

SL:s kontorshus kläds med träpanel.

Man projekterar en energieffektiv anläggning och alla bussar har biogas som drivmedel, vilket i sig har stor betydelse för miljön. Färgsättning och utformning av exteriörerna ansluter till befintlig arkitektur i Hammarby Sjöstad.

Själva depåanläggningen kommer BUSSDEPÅ OCH KONTOR nästan inte att märkas i stadsbilden.

KV. FREDRIKSDAL När depån är klar HAMMARBY 2017 kommer säkert många att fascineras av att man lyckats få

VäderstadVerken bygger nytt logistikceter AV KIM HALL Väderstad-Verken, kända för att tillverka robusta jordbruksmaskiner med hög kvalitet, bygger nu ett nytt logistikcenter med kontorsdel i tre plan för att möta marknaden.

För 51 år startade familjen Stark ett av Europas ledande företag inom jordbearbetning och sådd. Väderstads lantbruksmaskiner och metoder har ofta varit epokgörande och de ligger ofta i frontlinjen när det gäller robusthet och kvalitet, design, effektivitet och nytänkande.

Huvudkontoret ligger i Väderstad i Östergötland och har cirka 900 anställda i Väderstad och cirka 200 ute i världen. År 2012 omsatte Väderstad-Verken cirka 2 miljarder kronor.

Andreas Stark, Annika Franzén, Johan Elmenius, Christina Stark, Fredrik, Roger Siljeholm, Bo Stark och Crister Stark visade upp Väderstad-Verken för statsminister Fredrik Reinfeldt.

– Vi har ambitionen att växa med 15 procent per år. Vi har många marknader runt om i världen, men vi livnär oss mest på Europa, säger Roger Larsson, byggprojektledare på Väderstad-Verken AB. Produktionen finns i Väderstad men de har också en montagefabrik i Ryssland som förser den ryska marknaden med maskiner.

– Nu bygger vi ett lite större logistikcenter som gör att vi kan flytta ut all logistik från fabriken, förklarar Roger Larsson.

Den nya logistikbyggnaden byggs på baksidan om fabriken och kommer att bestå av tre skepp som är sammanhängande i en enda byggnad. Fastigheten är 114 meter åt ena hållet och 48 meter åt det andra. Ena delen av byggnaden avsätts 300 kvm till kontorslokaler i tre plan.

Den första oktober i fjol kom arbetet med att bygga det nya logistikcentret igång, och det beräknas vara färdigbyggt i juni i år.

Efter att den 200 mm tjocka betongplattan var gjuten slipades golvet med en HTC-slip som gjorde ytan mycket fin.

– Betong är både slitstarkt och snyggt.

Det tål mycket pallställ och lagerställ. Dessutom får vi lagerautomater som gör att vi kan husera varor på mycket liten yta, säger Roger Larsson.

Stommen består av stål och de 2100 mm höga betongelementen ska tåla stötar från bland annat truckar. Ovanför betongelementen monteras prefabricerade sandwichelement i plåt. Kontorsdelen får gula burspråk och längst ner i byggnaden blir det gult tegel. Fasaderna har ett färgkoncept som går i vitt, gult och rött.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

87

LOGISTIK

Det 32000 kvm stora lagret får tre våningar i kontorsdelen, resten av byggnaden är ett höglager. Det blir till största delen ett traditionellt lager med truckhantering.

Foto: Robert Boman/www.rgbfotoifalkenberg.se

AV BJÖRN ASPLIND Logistic Contractor har fått uppdraget av Tingstad Papper att bygga ett nytt centrallager på cirka 32 000 kvadratmeter.

Centrallagret byggs på Tagenevägen vid E6:an i Hisings Kärra i norra Göteborg.

Byggstarten var på senhösten 2012 och allt skall vara färdigt i januari 2014.

Tingstad Papper grundades 1959. Under de första tio åren utgjorde majoriteten av försäljningen butiksemballage. I början av 1970-talet utökades verksamheten till att även omfatta distribution av engångs- och förbrukningsartiklar till restauranger, hotell och dagligvaruhandeln. Behovet av ett nytt centrallager var stort för Tingstad. Genom ett modernt centrallager och god kunskap om logistik ska Tingstad kunna tillgodose kundernas behov av helhetslösningar bestående av förbrukningsartiklar, kontorsmaterial, städmaterial, butiksemballage, matförpackningar och diverse andra produkter.

ANNORLUNDA – Det är ett något annorlunda projekt för oss och litet exklusivare för att vara en lagerbyggnad. Men det är ett spännande och mycket utmanande projekt, det största projekt jag har arbetat med, säger Patrik Mårtensson, projektledare på Logistic Contractor.

– Det byggs på en mark som är väldigt kostsam att bygga ett stort lager på. Det handlar om avancerade markförhållanden där det finns risk för vattenupptryckning.

I bakkanten på byggnaden har vi schaktat 88

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

sex meter neråt och då kommer man ner till områden som är litet komplicerade.

Markens brist på bärighet i området är geotekniskt utmanande i projektet.

– Att klara av markförhållandena med mark som knappt bär alls är definitivt den största utmaningen i projektet. Det råder inte samma markförutsättningar på alla platser på den stora ytan, säger Patrik Mårtensson.

SPECIALISTER Pålningen och spontningen är en stor del av entreprenaden och den utfördes av Aarsleff Grundläggnings AB, som är specialister inom grundläggning, pålning och spontningsarbeten.

Pålgrundläggning och stödkonstruktioner valdes för att möjliggöra önskad byggnad och rätt funktion. Aarsleffs åtagande innefattade pålning och uppförande av permanentspont.

– Det har varit många utmaningar i projektet som inte gick att förutse och som vi har fått lösa efter hand. Närheten till Göta Älv ger speciella markförhållanden och marken innehåller mycket lera. Det är stora variationer även på en liten yta. Det

var inte bara att sätta spaden i marken, till grund hade vi ett sort geotekniskt program för att kunna planera arbetet, säger Nicholas Lusack vid Aarsleff Grundläggnings AB. – Det geotekniska programmet täckte inte in allt, utan det visade sig variera ytterligare litet mellan de punkter som hade sonderats. Vi var igång på plats i oktober förra året, innan detta var det en omfattande projektering. Inom Aarsleff har vi en stor

Lägger grunden du behöver

.aarsleff.se

LOGISTIK

Tingstad Pappers befintliga lager ligger bara 500 meter från den byggnad som nu uppförs. För att den nya byggnaden ska smälta in bra i omgivningen med bostäder i närheten får hela långsidan en påkostad fasad med grafisk betong som växlas med glaspartier.

Foto: Robert Boman/www.rgbfotoifalkenberg.se

praktisk kompetens med mycket erfarenhet.

Det krävdes att binda ihop detta mot de inblandade konsulterna.

– Vi använde oss av en underkonsult för att dimensionera sponten. Vår uppgift har varit att tolka markförhållandena. Jag har till exempel arbetat med att tyda geotekniken utifrån Swecos förfrågningsunderlag. Vissa delar har fått justeras om och vi har fått räkna om en del spontlängder för att få en fullgod konstruktion. Till exempel kunde inte vinkeln för stagen vara för branta, då skulle sponten sjunka ner i den dåliga leran.

Det är något av den problematik vi har haft, förklarar Nicholas Lusack.

PERMANENTSPONT Permanentspont med stora dimensioner har använts, den kommer att vara kvar även efter färdigt bygge.

– Den största utmaningen var att kunna gå ut med de stora och tunga pålkranarna på den dåliga marken. Framkomligheten var väldigt dålig. Vi var proaktiva och föreslog tidigt för vår beställare att lägga ut nät för att öka bärigheten och fördela lasten över en större yta. Det hjälpte både oss och andra entreprenörer. Det blir en bättre logistik för alla. Hade vi inte gjort den här åtgärden i början av projektet skulle det ha varit väldigt svårt att utföra pålningen.

– Det är viktigt för oss att bidra med positiv energi i projekten. Det ska vara lätt att jobba med Aarsleff och kunderna ska vilja återkomma att arbeta med oss. Grundläggning ska inte vara jobbigt. Vi är med och förädlar mark som kan användas för andra företags verksamheter, tidigare hade man kanske inte kunnat bygga här, avslutar Nicholas Lusack.

Tingstad Pappers befintliga lager ligger bara 500 meter från den byggnad som uppförs nu. För att den nya byggnaden ska smälta in bra i omgivningen med bostäder i närheten får hela långsidan en påkostad fasad med grafisk betong som växlas med glaspartier, något som också är ovanligt för den här typen av byggnader. Detta var ett krav för att få igenom bygglovet.

Grafisk betong tar uttrycksmöjligheterna för betongfasader ytterligare ett steg. Mönster, tecken och rastrerade bilder kan appliceras på allt från enskilda element till en hel fasad för att förstärka en byggnads unika karaktär.

Bilden eller mönstret trycks på ett underlag, men istället för färg används en så kallad retarder, vanligtvis en socker- eller syrabaserad kemikalie som gör att betongen inte härdar just här.

Vid gjutning placeras dessa tryckta bilder i botten på formen, och sedan fylls formen med betong. När alltsammans härdat högtrycksspolas ytan och det yttersta lagret av betongen som varit i kontakt med retardern, och därför inte härdat, spolas bort. Bilden framträder då som en gravyr i betongytan.

Det 32000 kvm stora lagret får tre våningar i kontorsdelen, resten av byggnaden är ett höglager. Det blir till största delen ett traditionellt lager med pallställage som hanteras med truckar, men det blir även ett mindre helautomatiserat packlager för småprodukter.

– När vi monterar väggarna i byggnaden på norr- och östsidan görs detta inifrån, vilket också är annorlunda. Marken utanför byggnaden bär inte för de stora och tunga kranarna som lyfter betongväggarna på plats., avslutar Patrik Mårtensson.

– Min uppgift är att samordna och driva projekteringen. Det gäller att få fram svar på så många frågor som möjligt, ta fram ritningar och se till att alla har de ritningar som gäller. Det är en väldigt exklusiv lagerbyggnad med stor påverkan på de kringboende. Dessutom har vår kund Tingstad Papper, som också ska nyttja och äga den fastigheten, valt en hög svansföring när det gäller tekniska lösningar, säger Jonas Ganefalk, projekteringsledare vid Logistic Contractor.

GRAFISK BETONG – Den jättestora spontningen skiljer sig från andra projekt. För min del är de tekniska installationerna och arkitekturen med grafisk betong mest utmanande. Det gäller att få de linjeringarna i fasaderna att stämma överens med varandra i de olika partierna. Det stora glaspartiet på ena sidan måste också stämma överens med de delar som utgörs av betong, förklarar Jonas Ganefalk.

– Något som också är ovanligt är att vi har en ganska stor byggledarorganisation i form av Ramböll mellan oss och beställaren. Det finns stora fördelar att jobba mot en konsult som vet vad de pratar om. Det skapar en större förståelse för de byggproblematiska frågorna i projektet, avslutar Jonas Ganefalk.

FAKTA NYTT CENTRALLAGER TINGSTAD: Ett nytt centrallager på cirka 32000 kvm för Tingstad Papper byggs på Hisingen i Göteborg.

Byggherre: Tingstad Papper Projektledning: Ramböll Totalentreprenör: Logistic Contractor, en del av WästBygg Gruppen AB Arkitekt Tingstad: Ellsinger Arkitektkontor AB Arkitekt Logistic Contractor: Krook & Tjäder Pålning och spontning: Aarsleff Grundläggnings AB Markarbeten: Svevia Betongfasad: Larv Cementvaror AB Glasfasad: Lindelöfs Glas & Metall AB

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

89

NY TEKNIK

Färre störningar med ny teknik Vindkraft är en av framtidens stora energikällor - men det ställer också höga krav på de som äger elnäten. Nu testar Fortum, tillsammans med företaget Comsys AB, en ny teknik som bland annat ska ge färre störningar i överföringen till elnätet.

Det är vid vindkraftsparken Dingle-Skogen i Munkedal på västkusten som den nya teknologin installeras. Produkten som heter ADF Statcom genererar kompensationsströmmar som injiceras i elnätet. Strömmarna kan kompensera för reaktiv produktion från elnätet och neutralisera störningar som kan uppstå i överföringen från vindkraftverken till elnätet.

Tekniken som testas är avancerad – och ett intressant steg framåt.

– Vi tror att framtidens el kommer produceras från källor som kommer från solen, som vind-, våg- och solkraft. Men då måste vi också vara säkra på att elen som matas in i elnätet håller en hög kvalitet. Det här är ett intressant pilotprojekt, säger Per Bengtsson som är ansvarig för Fortums regionnät på västkusten.

– Vi kommer utvärdera testet och sedan se hur vi vill gå vidare i framtiden, säger Per Bengtsson. Comsys är relativt små på den svenska marknaden och riktar framför allt in sig på små och mellanstora vindkraftsparker.

– I Sverige vill vi gärna bygga ut med förnyelsebar energi, men det är inte alla som tänker på att många små energikällor kan skapa en del problem. Vi ligger ett steg före med lösningar så vi inte hotar utbygg-naden av exempelvis vindkraft, säger Marcus Löfgren som är vd på Comsys.

Vindparken Dingle-Skogen ägs av Rabbalshede Kraft. De två första verken togs i drift i december 2012. Hela parken med sina 14 verk beräknas stå klar under andra halvan av 2013 och då producera cirka 86 500 MWh. Tekniken som testas är avancerad – och ett ntressant steg framåt.

90

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Vindkraft är en av framtidens stora energikällor men det ställer också höga krav på de som äger elnäten. Nu testar Fortum, tillsammans med företaget Comsys AB, en ny teknik som bland annat ska ge färre störningar i överföringen till elnätet.

FAKTA OM FORTUM Fortums syfte är att skapa energi som gör livet bättre idag och för kommande generationer. Vi erbjuder hållbara lösningar som tillgodoser behoven av låga utsläpp, effektiv resursanvändning och en trygg energiförsörjning samtidigt som vi levererar ett förstklassigt resultat till våra aktieägare. Vår verksamhet omfattar produktion, distribution och försäljning av el och värme, samt experttjänster inom dessa områden. Fortums verksamhet är fokuserad på Norden, Ryssland, Polen och Östersjöområdet. I framtiden ser vi även att integrationen i Europa och de snabbt växande marknaderna i Asien ger ytterligare möjligheter för tillväxt. Under 2012 uppgick Fortums omsättning till 6,2 miljarder euro och rörelseresultatet var 1,7 miljarder euro. Vi sysselsätter cirka 10 400 personer. Fortums aktie är noterad på NASDAQ OMX Helsingfors.

VISSTE DU... ... att det nu går att plugga vindkraft i Uppsala på Gotland?

Sök till Uppsala universitet Campus Gotland.

På Gotland kan du studera vindkraft på grundoch avancerad nivå, på campus och på distans.

Nu förstärker vi kompetensen inom utbildning och forskning om vindkraft då Högskolan på Gotland går samman med Uppsala universitet sommaren 2013.

Du får det bästa av två världar.

www.uu.se/campusgotland www.geo.uu.se

gränslösa kunskaper TAR DIG DIT DU VILL

POSTTIDNING B LJUNGÅFORS MEDIA AB BOX 145 30 113 46 STOCKHOLM

NO PROBLEMS PÅ VÄG IN TILL NORGE

No Problems Industri & Fasadställningar Telefon nummer: (+46) 0302-259 00 Hemsida: www.noproblems.se