Nordiska Projekt 3/13

15

SÖDRA STÄRKER KOMBINATSFÖRDELAR I VÄRÖ VOLVO BYGGER NY KAROSSFABRIK KARLSTADS ENSKILT STÖRSTA ENERGISATSNING FORSMARK HÖJER SÄKERHETSARBETET MED FOSH

Historiskt underhållsevenemang

Större utskov i Höljesdammen

SCA investerar i projektet Biocoop

Mariebergs sågverk saneras

AESSEAL NORDIC #(

4 3

E-,+./ '0*".#-1&!# #..# ( .# 222 #..# ( .# & % - ,#-.+* ( & Sk6*# - #-$ 7/# +-$ Stockholm, WWW AESSEAL SE +--'7,&*$ -(./ " 5-*7. *" Oslo

!, 37%$%. !"

Industry, Service & Repair

Kardanaxlar fÜr industri Teknisk rüdgivning Kundanpassade lÜsningar Service & Reparationer GKN Driveline Service Scandinavia AB Box 71, Alfred Nobels AllÊ 110, 14621 Tullinge 7HO ‡ )D[ ‡ ZZZ JNQVHUYLFH FRP VH 3 NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

LEDARE

Gör småskalig elproduktion attraktiv Svensk Energi har sedan flera år velat se en lösning som gör det enkelt för kunderna att sälja sitt överskott av egenproducerad el.

Detta utan att motverka marknadens funktion. Nettodebiteringsutredningens förslag är en rimlig kompromiss som tack vare sin fokus på enkelhet gör att det blir ekonomiskt intressant.

Anders Richert, Svensk Energis nätchef, är glad över att utredningen lagt ett förslag som enkelt kan börja tillämpas och som samtidigt kan ge en positiv ekonomisk effekt för kunden. Enligt honom är det en viktig grund är att förslaget bygger på likabehandling och på samma definitioner som de befintliga regelverken. Det, tillsammans med en förståelse för att det inte får bli för mycket administrativt jobb eller krångel för vare sig kund eller elnäts- respektive elhandelsföretag, gör att det kan vara attraktivt för fler kunder att också bli producenter.

Förslagets relativt enkla modell där kunden bara behöver anmäla två extra uppgifter till elnätsföretaget – innehavet av en anläggning som berättigar till avdrag och sedan själva begäran om avdrag i självdeklarationen – innebär att gränsen för lönsamhet flyttas radikalt. Det kan leda till ett ökat intresse i en bredare krets utanför kärnan av entusiaster. Samtidigt innebär upplägget inte heller att övriga kunder i elnätsområdet berörs då det handlar om en skatteåterbäring och inte en subvention från elföretaget på övriga kunders bekostnad.

I detta nummer av Nordiska Projekt belyser vi bland annat förutsättningarna för den småskaliga vattenkraften. Vi möter Gunvor Axelsson, Svensk Vattenkraftförenings nya ordförande. Hon tycker om och tror på småskalig vattenkraft. Vi människor har omvandlat rörelseenergin i vattnet mycket länge, så en mer långsiktigt hållbar, robust och förnyelsebar energikälla är svår att hitta, hävdar hon.

Då bildade Föreningen Underhållsteknik, UTEK, och Underhållsföretagen, UHFG, Riksorganisationen Svenskt Underhåll hölls.

Visionen är tydlig: Svenskt underhåll ska bli bäst i världen och ska senast år 2020 vara en naturlig del av kärnverksamheten.

Kopplingen mellan underhåll, driftsäkerhet och kapitalvård ska vara självklar, liksom kopplingen mellan underhåll och lönsamhet.

Underhåll ska vara ett självklart ämne i styrelserum och politiska sammanhang.

I denna utgåva av Nordiska Projekt tittar vi närmare på hur underhållsarbetet går till vid bland annat BillerudKorsnäs kartongbruk i Frövi. Genom att investera 250 miljoner kronor är avsikten att ytterligare höja kvaliteten på producerad kartong samt öka tillgänglighet och produktivitet på kartongbrukets enda maskin KM 5. Huvuddelen av åtgärderna genomfördes vid ett underhållsstopp vecka 21-22.

Vid Hallsta Pappersbruk pågår en rejäl omstrukturering och en av tre pappersmaskiner stängs. Holmen satsar samtidigt 200 miljoner kronor främst på energieffektivisering i hela bruket inklusive TMP-fabrik och pappersmaskiner. Samtidigt förbättras operatörsfunktioner och underhållssystem. Sättet att köra fabriken optimeras.

Produktionen inriktas helt på magasin och bokpapper.

SCA satsar 384 miljoner kronor vid Ortviken i Sundsvall och Östrand i Timrå. Projektet omfattar bland annat hanteringsutrustning och kvarn för träpellets samt ombyggnad av två pannor. Avsikten är att öka värmeleveranserna till Sundsvalls Energi som samtidigt investerar i fjärrvärmeledningar. All ny utrustning ska komma på plats under året och driftstart är planerad till november för Östrand och december för Ortviken.

Något mer storskaliga är våra kärnkraftverk. I vårt kärnkraftstema berättar vi mer om vad som händer på Forsmark, Ringhals och Oskarshamn, inte minst inom säkerhetsområdet och effekthöjningen.

Vi träffar också några intressanta aktörer på marknaden. Det händer mycket inom kärnkraftssektorn just nu, eller som Anders Hallgren, vd för Nuvia Nordic AB, utrycker det: ”Kärnkraftsbranschen är spännande just nu, det händer mycket och även i Sverige finns planer, bland annat från Vattenfall, på nya reaktorer. Det finns fortfarande mycket att förändra och förfina i branschen”.

Ytterligare något vi som tar upp är invigningen av Uno Lamm HVDC Center vid ABB i Ludvika. De toppmoderna lokalerna får med sin LEED Gold-certifiering en mycket tydlig miljöprofil. För ABB var det självklart med någon typ av miljöcertifiering av den nya byggnaden, valet föll på LEED, som är ett av världens ledande system för miljöklassning av byggnader.

Allmänhetens intresse för Hissmofors IV har varit stort redan från byggstart. Hittills har 1300 personer besökt den publika vattenkraftstationen. Nu är statorer på plats och installationer är påbörjade för att kraftverket skall kunna vara i kommersiell drift i slutet av oktober. Överbyggnaden på den nya visningsstationen Hissmofors är klar och NCC håller på att bygga taken. Samtidigt lyfts de 102 ton tunga statorerna på plats. Det finns inte så många pågående vattenkraftverksbyggen vilket gör att intresset inom branschen är stort. Mer om detta finns att läsa i det här numret av Nordiska Projekt.

Jan Åström Chefredaktör Nordiska Projekt

Vi bevakade också det historiska underhållsevenemanget som hölls på Friends Arena i slutet av maj.

4

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Nu väntar många sköna och lediga dagar för de flesta - förhoppningsvis med värme och sol.

Med hopp om en riktigt skön sommar!

Juni INNEHÅLL 20

4

Ledare

51 TEMA KÄRNKRAFT

6

Nyheter

11

Leverantörsguiden

52 Stora betongarbeten i kylvattenvägarna på Ringhals 3

12

UTEK + UHFG går samman – Riksorganisationen Svenskt Underhåll bildad

16 19 20

51

23 25 26

67

Intensivt arbete under stopp i Iggesunds kartongbruk Södra stärker kombinatsfördelar i Värö Total omstrukturering hos Holmen i Hallstavik SCA investerar för ökat samarbete om fjärrvärme BillerudKorsnäs satsar för framtiden i Frövi Minskade serviceintervaller för kardanaxlar

54 Vattenfall inleder dialog om markköp vid Ringhals 56 Nash vakuumpumpar används vid moderniseringar av kärnkraftverk 58 Med FOSH höjs säkerhetsarbetet ytterligare på Forsmark 60 Nukleär specialistkompetens hos Nuvia Nordic 61 ONE Nordic storsatsar på kärnkraftsteknik 62 Längre stillestånd än planerat när O2 säkerhetsmoderniseras 67 Volvo PV bygger karossfabrik i Torslanda 71 Bästa logistikläget i Jordbro

27

Småskalig vattenkraft viktig del av vår historia

72 Torkhuset rivs och saneras på Mariebergs gamla sågverk

30

Midskogs vattenkraftverk säkrar elproduktionen

31

Alstoms innovativa teknik bidrar till större effektvinst

76 Hjortsberga fd sågverk först i landet med in-situsanering för pentaklorfenoler

33 36 41

Renovering av Skedvi vattenkraftverk Statorena på plats vid Hissmofors vattenkraftverk Större utskov i Höljesdammen underlättar vattenflödet

43

Hedenverket - Karlstads enskilt största investering

46

Uno Lamm HVDC Center invigt vid ABB Ludvika

50

Lidl Sverige bygger nytt centrallager

UTGIVARE: ljungåfors media ab Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710 Fax: 08-5010 8719 CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Jan Åström, jan.astrom@ljungaforsmedia.se SKRIBENTER: Marie Louise Aaröe Björn Asplind Kim Hall Kjell-Arne Larsson Anders Eriksson

78 Industriområde blir rekreations område efter omfattande sanering 80 Förpackningsföretaget Boxon bygger ny lagerbyggnad 82 Tvättanläggning med lager för returlådor byggs i Helsingborg 84 Nytt reningsverk i Sandviken 86 Ny vågbrytare i Trelleborgs hamn 88 AP&T Sweden först ut på Rönnåsen i Ulricehamn 89 Kalendarium

FÖRSÄLJNINGSCHEF: Mattias Andersson, mattias@nordiskaprojekt.se

GRAFISK FORMGIVARE: Gabriella Lilliesköld, gabriella.lillieskold@jntpublishing.se

MARKNAD: Ulrika Stjärna ulrika.stjarna@nordiskaprojekt.se

OMSLAGSBILD: Modern fabriksbyggnad Foto: Bim/ Maciej Noskowski

Jonatan Lundqvist, jonatan@nordiskaprojekt.se

www.energikanalen.se www.industrikanalen.se

PRENUMERATION/ WEBANSVARIG: Jonas Andersson, jonas@nordiskaprojekt.se

Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer.

Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.

TRYCK: Exakta, Malmö 2013

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

5

NYHETER

SEKAB välkomnar SP:s satsning på Biorefinery Demo Plant SEKAB E-Technology välkomnar SP Sveriges Tekniska Forskningsinstituts satsning på Biorefinery Demo Plant, tidigare Etanolpiloten i Örnsköldsvik. SP och SEKAB har tecknat ett avtal som innebär fortsatt verksamhet i anläggningen. SP kommer att bredda verksamheten för utveckling av fler hållbara produkter från olika typer av biomassa. Kunderna är företag, universitet och institut som utvecklar framtidens gröna kemikalier och bränslen. Etanolpiloten har haft en stor betydelse för SEKAB E-Technologys utveckling av den avancerade processteknologin CelluTech™ som fraktionerar biomassa och omvandlar den till bioetanol, biogas och fast biobränsle. Från och med april i år har SP det övergripande verksamhetsansvaret för anläggningen. SEKAB E-Technology kommer på uppdrag av SP att ansvara för planering och genomförande av demonstrationsförsök samt underhåll och anpassning av anläggningen till nya tillämpningar.

– Vi är mycket glada över satsningen på Biorefinery Demo Plant. Den ger SEKAB E-Technology en unik möjlighet att erbjuda våra kunder värdefulla tester i demoskala och fortsatt utveckling av vår teknologi CelluTech™. Den innebär även att Örnsköldsvik stärker sitt varumärke som bioraffinadericentrum, säger Thore Lindgren, vice VD på SEKAB E-Technology.

Efterfrågan på att testa avancerade bioraffinaderitekniker i demoskala för att producera sockerlösning, etanol och andra gröna kemikalier av lignocellulosa ökar stadigt, och kräver en avancerad anläggning. SEKAB E-Technology bedriver ett avancerat forsknings- och utvecklingsarbete med stöd från Energimyndigheten och har erfarenhet från över 38 000 timmars drift i det som nu blir Biorefinery Demo Plant.

SMURFIT KAPPA Kraftliner i Piteå investerar i nytt portabelt instrument för tillståndskontroll Företaget bygger vidare med SPMs produkter för lönsam tillståndskontroll och köper det nyligen lanserade mätinstrumentet Leonova Diamond® för ronderingsmätning.

Sedan tidigare har man installerat det multifunktionella onlinesystemet Intellinova med mättekniken SPM HD® på brukets fyra tvättpressar samt två enheter av Intellinova för vibrationsanalys på en av två pappersmaskiner.

Leonova Diamond® innehåller bl a den prisbelönta och patenterade mätmetoden SPM HD®, speciellt lämpad för detektering av nedsatt maskinkondition vid låga varvtal. Instrumentet har även kraftfulla funktioner för vibrationsanalys. Håkan Sirkka, underhållstekniker på Smurfit Kappa, motiverar investeringen: ”Mättekniken SPM HD har visat sig vara ett utmärkt sätt att på ett tidigt skede detektera lagerskador. När det gäller övervakning av långsamtroterande utrustning är tekniken överlägsen traditionell vibrationsmätning. Inköpet av Leonova Diamond kommer att ge oss ett utmärkt verktyg för att bättre kunna planera underhållsinsatser och hålla koll på vår utrustnings status.”

Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är Europas största kraftlinerbruk med årskapacitet 700 000 ton. Kraftliner är ett baspapper som tillverkas av nyfiber och det används för tillverkning av högklassig wellpapp. Produkterna har god tryckbarhet, god styrka i fuktiga miljöer och är kemiskt och biologiskt rena.

DEN FÖRNYBARA ENERGIN FÖRVÄNTAS ÖKA MEST I VÄRLDEN Bloomberg New Energy Finance (BNEF) förutspår i en ny studie att de årliga investeringarna i förnybar energi kommer att öka med 230 procent fram till och med 2030.

Detta är 35 procent högre än vad Bloomberg trodde för ett år sedan. Fram till år 2030 förväntas 70 procent av all nyinstallerad elproduktion vara förnybar. Förklaringen är de sjunkande kostnaderna för förnybar energi.

– Detta är en glädjande nyhet som visar att vindkraft och annan förnybar elproduktion är konkurrenskraftigt gentemot de traditionella kraftslagen såsom kol och olja, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi.

6

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

NYHETER

CHARLOTTE BERGQVIST NY ORDFÖRANDE FÖR POWER CIRCLE Charlotte Bergqvist har valts till ny ordförande för Power Circle, elkraftbranschens intresseorganisation.

Hon har också utsetts till ordförande i föreningen El-kraftringen.

Charlotte arbetar med havsbaserad vindkraft på wpd Offshore, och är också ledamot i styrelsen för Svensk Vindenergi.

Vid Power Circles och Elkraftringens årsmöte i Göteborg valde ett enhälligt årsmöte Charlotte Bergqvist till ordförande för verksamheten.

Charlotte är utbildad civilekonom och har de senaste sju åren arbetat på wpd, ett företag med tyska rötter som projekterar vindkraft till havs och på land i Sverige. Charlotte har tidigare bland annat arbetat med den globala vindkraftsmarknaden som underleverantör på SKF, och är engagerad i styrelserna för Svensk Vindenergi och wpd Offshore.

- Det känns fantastiskt bra och ärofullt att få driva vidare utvecklingen i Power Circle, som jag tror är en betydelsefull aktör i dessa tider då mycket förändras i branschen. Min förhoppning är att jag, och övriga styrelsen, ska kunna vara ett bra stöd för kansliet. Jag ser fram emot att få sprida Power Circles budskap om el som en möjliggörare för hållbar utvecklig, i nära samverkan med våra partnerföretag, säger Charlotte Bergqvist.

På årsmötet valdes också Eva Kvist Östgren (ABB), Göran Hult (Fortum) samt Lina Bertling Tjernberg (Chalmers) till att ingå i styrelserna för Power Circle och Elkraftringen. Övriga ledamöter i styrelserna är Per Laurell (Gävle Energi), Ulf Moberg (Svenska Kraftnät), Johan Söderbom (Vattenfall) samt Håkan Brynielsson (Regionförbundet i Kalmar Län).

- Jag ser mycket fram emot ett fortsatt samarbete med Charlotte. Hon representerar den nya generationen i vår bransch, med stort engagemang och drivkraft. Detta passar väl in i vår organisation som aktivt försöker driva frågor i framkant av utvecklingen i branschen, säger Bo Normark,VD på Power Circle.

9@;,9

9PR[PN[ IYH [LRUPR TpYRZ PU[L

,305:;(33(;065 c ,329(-; c 6--,5;30. ),3@:505. c ;,3,*64 c (<;64(;065 c 4(92 (53f..505.

=P OHY ZLKHU Wr \WWKYHN H] :]LUZRH 2YHM[Up[ NQVY[ ]HYKHNLU P :[VJROVST SP[L Ip[[YL NLUVT WYVQLR[LYPUN WYVQLR[ I`NNSLKUPUN VJO ILZPR[UPUN H] RHILSM YIHUK P THYR VJO [\UUSHY

1\Z[ NVVK LUNPULLYPUN c ^^^ HS[LJV ZL

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

7

NYHETER

CORALLENS EXPANSION FORTSÄTTER I JÖNKÖPING Corallen slår inte av på expansionstakten i Jönköping. Utöver Atollen-projektet i centrala Jönköping så bygger man även nytt för befintliga hyresgäster. Dessutom tar man ytterligare ett steg genom att klassa samtliga nybyggnadsprojekt som Miljöbyggnad.

–Vi är glada att kunna vara med och lösa våra långsiktiga hyresgästers lokalbehov. Skeppsbrons Lastbil och Bussverkstad tillhör denna kategorin. När de behövde utöka och utveckla sina befintliga lokaler så har vi gemensamt skissat på en lösning som ledde fram till en helt ny buss- och lastbilsverkstad om 3 100 kvm på Ljungarums industriområde, säger Peder Karlén fastighetschef i Jönköping.

Skeppsbrons Lastbil och Bussverkstad som etablerades redan 1984 har idag vuxit till en stor fristående aktör för tunga fordon. Företaget har idag ca 30 anställda med en årlig omsättning om ca 40miljoner kronor och sedan januari 2013 ägs företaget av Bengt Hestner och Daniel Svensson.

–Våra nya miljöklassade lokaler är verkligen ett lyft för vår verksamhet och för vår personal. Det gör att vi kan utveckla företaget ytterligare samtidigt som vi kan erbjuda en miljösäker service av tunga fordon, säger Bengt Hestner, VD Skeppsbrons Lastbil och Bussverkstad. I och med flytten har Skeppsbrons kunnat utöka verksamheten med en ny modern smörjhall, ”Dieseltapp” från HGL med AdBlue (en tillsats till moderna dieselmotorer för att minska utsläppen av skadliga kväveoxider) samt investerat i en miljövänlig tvätt där 80% av vattnet återvinns och med en reningsgrad på över 99% på det vatten som släpps ut i kommunens avloppssystem.

www.e-karlstroms.se

Vår huvudinriktning inom E. Karlströms AB är entreprenader där el- och tele förläggs i mark och luft.

Arbeten inom allt från tele-/fiberkabel, låg- och högspänning upp till 400 kV arbeten vid kraftledningar.

Inom företaget finns kompetenser som: BB 3, EBR, ESA, Bas-P/Bas-U, Trafikverkets alla kravkurser, Heta Arbeten och HLR med mera.

Sellicha certifierade E. Karlströms AB, Ullevivägen 17, 197 40 BRO, Tel +46 (0)8-584 809 43

8

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

NYHETER

VATTENFALL PLANERAR ATT DRIVA KĂ&#x201E;RNKRAFTEN I UPP TILL 60 Ă&#x2026;R Den omfattande moderniseringen av kärnkraftreaktorerna i Forsmark och Ringhals gĂśr att Vattenfall nu kan planera fĂśr en drifttid pĂĽ upp till 60 ĂĽr fĂśr fem reaktorer och 50 ĂĽr fĂśr tvĂĽ reaktorer. Den tidigare planerade drifttiden fĂśr Vattenfalls reaktorer var minst 50 ĂĽr.Vattenfall är majoritetsägare av kärnkraftverken Forsmark och Ringhals. De sju kärnkraftreaktorerna togs i drift under ĂĽren 1975-1985.Vattenfall har nyligen genomfĂśrt en

Vattenfall genomfÜr fÜr närvarande det stÜrsta moderniseringsprogrammet i svensk kärnkraft sedan den byggdes, säger TorbjÜrn Wahlborg, chef Business Division Nuclear Power.

3RO\SURMHFW WDFNDU /XQGV (QHUJLNRQVFHUQHQ $% I|U I|UWURHQGHW DWW OHYHUHUD VSLOOYDWWHQUHQLQJHQ WLOO gUWRIWDYHUNHW

fÜrnyad bedÜmning av fÜrutsättningarna fÜr kärnkraftreaktorernas drift pü lüng sikt.

- Vattenfall, Forsmark och Ringhals kommer nu att se Üver vilka investeringar som krävs fÜr att kunna driva säker och lÜnsam kärnkraft i upp till 60 ür. Detta innebär inte ett beslut om stängning vid en viss tidpunkt, det handlar om planering, ett underlag fÜr att beräkna investeringsbehovet under en tänkt total drifttid, säger TorbjÜrn Wahlborg, chef Business Division Nuclear Power.

Vattenfall gÜr idag bedÜmningen att det finns tekniska och ekonomiska fÜrutsättningar att driva Ringhals 1 och Ringhals 2 i 50 ür och Üvriga svenska kärnkraftreaktorer som togs i drift under 1980-talet: Ringhals 3 och 4 samt Forsmark 1, 2 och 3 i upp till 60 ür.

- Vattenfall genomfÜr fÜr närvarande det stÜrsta moderniseringsprogrammet i svensk kärnkraft sedan den byggdes och fÜr femürsperioden 2013-2017 planerar bolaget att investera 16 miljarder kronor. Moderniseringen gÜr det mÜjligt att tekniskt sett driva anläggningarna i flera decennier till, säger TorbjÜrn Wahlborg.

Returnerat fjärrvärmevatten fÜr en bättre miljÜ och ett isfritt centrum FÜr ett tag sedan bÜrjade Eskilstuna Energi och MiljÜ gräva och ansluta fjärrvärmeledningar pü Fristadstorget. De fÜrsta omläggningarna gjordes redan under hÜsten 2012 och nu jobbar man fÜr fullt med att fü ner fjärrvärmerÜr i marken sü att det blir miljÜvänlig markvärme till centrum i vinter. Under hÜsten 2012 gjordes omläggningar av fjärrvärme pü fristadstorgets norra delar. Eskilstuna Energi och MiljÜ flyttade och bytte ut gamla rÜr fÜr den kommande ombyggnationen av Fristadstorget, bland annat fÜr att rÜren lüg under den kommande dammen pü torget.

- Vad som är nytt och ganska unikt är att vi kommer använda returnerat fjärrvärmevattnet frün alla kunder i Eskilstuna fÜr uppvärmning av Fristadstorget. Det bidrar till bättre utnyttjande i vür produktion, bra miljÜ och ett isfritt centrum, säger Per Axelsson projektledare Värme, Eskilstuna Energi och MiljÜ.Vi gräver upp kammare och ansluter under cirka fem veckor pü Fristadstorget. Själva inkopplingen av stadshuset skedde tisdagen 7/5.

TorbjĂśrn Wahlborg, chef Business Division Nuclear Power.

3LOXP 3RO\SURMHFW $% HUEMXGHU HJHQWLOOYHUNDGH V\VWHP RFK SURGXNWHU I|U

9DWWHQUHQLQJ I|U HQHUJL RFK LQGXVWUL 6NUXEEHUWHNQLN <WEHKDQGOLQJ 9L HUEMXGHU lYHQ VHUYLFH RFK UHVHUYGHODU I|U EHILQWOLJD DQOlJJQLQJDU

3LOXP 3RO\SURMHFW $% .RSSDUJDWDQ 6( 1RUUN|SLQJ 7HO

( SRVW ZHOFRPH#SRO\SURMHFW FRP +HPVLGD ZZZ SRO\SURMHFW FRP

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

9

NYHETER

NU ERBJUDER VATTENFALL TIMMÄTNING FÖR ALLA Nu kan alla Vattenfalls elnätskunder se sin elförbrukning per timme.

Vattenfall Eldistribution är först bland de stora elnätsbolagen i Sverige att erbjuda alla sina kunder timmätning utan extra kostnad.

– Du kan inte ta på elen, men se den.Vi tror att möjligheten att enkelt kunna följa sin förbrukning, timme för timme, ska öka kundernas kunskap och intresse för den egna elanvändningen. Samtidigt hoppas vi att det ska ge kunden större motiv och insikter för att energieffektivisera och utnyttja elmarknadens möjligheter att sänka elkostnaderna, säger Lars Edström, lokalnätschef vid Vattenfall Eldistribution.

Från och med den 1 oktober 2012 har alla elnätskunder i Sverige kunnat begära avläsning av timbaserade förbrukningsvärden genom att välja ett timbaserat elavtal.

VINDKRAFTVERK PÅ VÄG TILL E.ONS VINDKRAFTPARK I KÅREHAMN Fartyget MPI Discovery lastat med 8 av 16 vindkraftverk på väg till E.ONs vindkraftpark vid Kårehamn utanför Öland. Igår eftermiddag passerade båten Öresund.

Vindkraftparken ska stå klar i höst. I Kårehamn kommer upp emot 180 gigawattimmar förnybar elektricitet att produceras varje år. Detta motsvarar hushållsel till cirka 28 000 hem eller halva Ölands elförbrukning. Energin som produceras i Kårehamn kan ersätta fossil energi och på så vis minska utsläppen av koldioxid med cirka 100 000 ton årligen. Denna minskning motsvarar de totala utsläppen från omkring 25 000 bilar under ett år.

– Nu får Vattenfalls elnätskunder automatiskt och utan extra kostnad möjlighet att följa sin elförbrukning timme för timme, antingen på ”Mina sidor” på vår hemsida eller via vår app med samma namn i en smartphone, säger Lars Edström.Våra elnätskunder behöver inte teckna ett timbaserat elhandelskontrakt för att använda denna tjänst.

För att sänka elkostnaderna med denna typ av avtal måste kunden ha intresse och kunskap att förlägga en större andel av elförbrukningen till tider då elpriset normalt är lägre.

Timvärden på ”Mina sidor” ger kunden möjlighet att följa den totala förbrukningen och i viss mån även analysera förbrukningen för enskilda elutrustningar. Flera elhandelsföretag erbjuder också produkter med vars hjälp det går att i detalj analysera elförbrukningen i ett hem och fjärrstyra elutrustning som är ansluten till stickkontakter.

– Med denna nya tjänst ger vi våra kunder en utökad service som går längre än vad lagstiftningen av elnätsbolag kräver, säger Lars Edström.

Att gå från avläsning av dygnsvärden till timvärden innebär att Vattenfall Eldistribution går från att hantera 850 000 mätvärden till 19 miljoner mätvärden per dygn. Det omfattande arbete som detta innebär gör att det kan dröja någon vecka för vissa områden i Bergslagen och norra Roslagen innan funktionen med timmätning blir synlig på företagets hemsida.

Dragtraktor utvecklad tillsammans med SSAB visades på MaskinExpo Styrka och smidighet. Det kännetecknar Bell 2806D – en dragtraktor som utvecklats tillsammans med SSAB i Oxelösund. Dragtraktorn visades av Cordestam på årets MaskinExpo, Nordens största maskinmässa.

Bell 2806D drivs av en Steg 3B-motor på 240 kW. Den har ett 25-tonschassi med 40tons bakaxel.

Vändskivan har en kapacitet på 35 ton. De specialtillverkade trestjärniga däcken är försedda med snö-mönster och klarar 16 ton.

Dragtraktorns bredd är 2 550 millimeter.

FÖR MER INFORMATION, KONTAKTA:

Robert Cordestam Cordestam Maskin AB Tel: 0660–22 82 05, 070–300 43 25 E-post: robert@cordestam.se Hemsida: www.cordestam.se 10

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

UNDERHÅLL

Jan Frånlund, ordförande i UTEK och Bo Hägg, tidigare ordförande för Underhållsföretagen, skakar hand efter det historiska mötet då Föreningen Svenskt Underhåll bildades på Friends Arena den 28 maj.

Foto: Anders Elerud

Historiskt underhållsevenemang hölls på Friends Arena AV BJÖRN ASPLIND Föreningen Underhållsteknik, UTEK, och Underhållsföretagen, UHFG, har under det senaste året kommit fram till att gemensamt bilda den nya riksorganisationen inom underhåll.

Detta skedde vid en sammankomst på Friends Arena i Solna den 28 maj, då det första mötet med Riksorganisationen Svenskt Underhåll hölls. En interimsstyrelse valdes och föreningens mål och visioner presenterades.

Strax innan hade årsmöten inom UHFG och UTEK sagt ja till samgåendet och därmed öppnat dörrarna till det nya Underhålls-Sverige.

– Det här är en milstolpe när det gäller svenskt näringsliv. Det är väldigt spännande och roligt att vi har lyckats med detta. Rätt hanterat kommer detta att leda till en effektivare produktion i Sverige. Det har varit roligt att få vara med och jobba med samgåendet. Lycka till! förklarade Bo

12

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Hägg, tidigare ordförande för Underhållsföretagen.

TYDLIGA MÅL Den nya riksorganisationen har tydliga mål för sin verksamhet.

– Vi bygger en starkare organisation för framtiden. Vi vill skapa attraktiva arbetsplatser för talanger. Målet är att öka antalet industrijobb i Sverige från 16 till 23 procent. Vi vet också att det finns en möjlighet att höja produktivitetsutvecklingen från 5 till 10 procent genom att frigöra potentia-

len hos redan gjorda investeringar. Vi vill öka konkurrenskraften inom företagen. Vi ser människor och miljö som en tillgång. Är man i världsklass arbetar man smartare, sade Jan Frånlund, som är ny ordförande för Riksorganisationen Svenskt Underhåll och även ordförande i UTEK. – Att attrahera investerare och kompetens är nyckelord och ryggraden för oss. Att öka produktionseffektiviteten från 60 till 85 procent skulle ge 200 miljarder kronor och då når man också målet för World Class Maintenance. Självklart ska vi i Sverige kunna klara detta, betonade Jan Frånlund.

485 FÖRETAG Den nya riksorganisationen har 485 företag som medlemmar inom industrin samt från myndigheter, högskolor och universitet.

Totalt omfattas 100000 individer inom driftsäkerhet och underhåll. SAMS AB ska sköta den operativa verksamheten.

UNDERHÅLL

– Jag blev riktigt glad när den sista pusselbiten i sammanslagningsprocessen äntligen blev av, säger SAMS AB:s VD Matti Tuikkanen, som i över 30 år har arbetat med verksamhetsutveckling och underhållsutveckling.

mässan i mars 2014 gör att man kommer att kunna lyfta underhållsfrågornas betydelse för allas vår välfärd och förhoppningsvis även kunna attrahera nya talanger till en bransch som har utvecklats ordentligt på senare tid.

– Vi är många som under en längre tid önskat en sammanslagning av dessa anrika organisationer som funnits sedan 1969 (UTEK) och 1986 (UHFG), vilka båda arbetat seriöst med att lyfta underhållsfrågornas betydelse för lönsamhet, men på var sitt håll.

– Ny teknik och nya möjligheter till kompetensutveckling, validering och certifiering underlättar för en internationell karriär inom underhåll. Certifierade experter inom underhåll är nämligen högvilt för verksamheter som upptäckt potentialen inom underhåll, avslutar Matti Tuikkanen.

NYTTAN Sammanslagningen blev möjlig till stor del på grund av att båda organisationer lagt prestige och annat åt sidan och i stället koncentrerat sig på medlems- och samhällsnyttan.

FYRA FRONTER Primärt under 2013 ska Svenskt Underhåll satsa på fyra fronter: 1. Stärka underhållets betydelse genom bättre kontakter med beslutsfattare inom politik och näringsliv genom att involvera dessa i aktiviteter som konferenser och seminarier 2. Säkerställa ett kostnadseffektivt utbyte av medlemskapet genom att kartlägga medlemmarnas önskan om projekt och kommittéer och genomföra tre seminarier inom aktuella områden 3. Vidareutveckla det nationella och internationella samarbetet med andra organisationer genom att samarbeta med till exempel Industriarbetsgivarna, SSG, SOLE och SRE, öka samordningen av det nordiska samarbetet samt behålla och utveckla det europeiska nätverket 4. Förbättra svenskt nätverkskunnande genom att anordna arbetsmarknadsdagar och kartlägga nuvarande kompetenser genom validering.

– Detta hedrar samtliga inblandade parter och jag vill speciellt tacka Jan Frånlund och Bo Hägg som aldrig gett upp hoppet om ett samgående trots att detta kanske dröjt längre än vad man hoppats på, betonar Matti Tuikkanen.

– Sammanslagningen kommer att gagna såväl svensk exportindustri som medlemsföretag, akademi, forskning och andra organisationer. Nu kan äntligen flera hundra leverantörs- och industriföretag samlas i en och samma organisation med det gemensamma målet att genom ökad kunskap

– Jag tror att det är bra för branschen att samla krafterna och enas kring kärnfrågan underhåll. Man blir starkare tillsammans, hävdar Anna Jarnö, mässansvarig för Underhåll 2014 på Svenska Mässan.

om underhållets betydelse för lönsamhet öka den svenska exportindustrins globala konkurrenskraft!

– Detta kommer att gagna utvecklingen mot hållbar utveckling och minska utslagningen av verksamheter, individer och hela samhällen. Att Svenskt Underhåll genom SAMS AB dessutom tillsammans med Svenska Mässan arrangerar Underhålls-

Ett bättre underhåll inom industrin ger bättre förutsättningar för internationell konkurrenskraft, högre lönsamhet, bättre miljö, säkerhet och hållbarhet, vilket också gynnar den totala produktionen i Sverige.

Foto: Arctos

ENKEL BEVISFÖRING – Att synliggöra underhållets betydelse är viktigt. Vi vill utveckla en enkel bevisföring. Vi vet hur bra vi är inom underhåll, hur viktigt det är och att det hjälper svenskt näringsliv. Vi måste bli bättre på att förklara det! betonade Jan Frånlund.

Ett bättre underhåll inom industrin ger bättre förutsättningar för internationell konkurrenskraft, högre lönsamhet, bättre miljö, säkerhet och hållbarhet, vilket också gynnar den totala produktionen i Sverige.

– Vår vision är tydlig. Svenskt underhåll ska bli bäst i världen och ska senast år 2020 vara en naturlig del av kärnverksamheten.

Kopplingen mellan underhåll, driftsäkerhet och kapitalvård ska vara självklar, liksom kopplingen mellan underhåll och lönsamNORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

13

UNDERHÅLL

het. Underhåll ska vara ett självklart ämne i styrelserum och politiska sammanhang, avslutade Jan Frånlund.

UTVECKLAD SYN Några röster om den nybildade föreningen: – Sverige är för litet för alldeles för många organisationer. Här måste vi komma samman och driva åt samma håll. Det finns många gemensamma nämnare om hur vi utvecklar vårt underhåll.

Oberoende om vi är leverantörer eller köpare av underhållstjänster har vi ett ge-

mensamt sätt att förhålla oss till underhåll.

Kan man med hjälp av Svenskt Underhåll och SAMS AB få till en utvecklad syn på underhåll är det väldigt bra. Vi har en hög ambitionsnivå med att få ut budskapet, öka förståelsen för underhåll och framför allt leverera mervärde till medlemmarna.

Det är en riktigt stor utmaning, säger Henning Ekström, teknikchef vid Stora Enso Kvarnsveden och suppleant i den nya föreningen.

– Jag tror att det är bra för branschen att samla krafterna och enas kring kärnfrågan underhåll. Man blir starkare tillsammans.

Branschen förväntar sig att det blir en förändring och att den nya föreningen lyckas med att uträtta mer som en starkare aktör, säger Anna Jarnö, mässansvarig för Underhåll 2014 på Svenska Mässan.

KRAFTSAMLAR – Jag tror det är bra att man kraftsamlar alla goda krafter inom svensk industri. Det behövs i det läget vi befinner oss i. SSG ägs av de sex största skogsindustrikoncernerna och jobbar med standardiseringslösningar för industrin. Sverige är unikt genom att vi har kulturen och öppenheten för att kunna nyttja den kollektiva intelligensen mellan olika företag på ett smart sätt. Genom samarbete för industrins bästa kan vi nå komparativa konkurrensfördelar, vilket kan skilja oss från andra länder. Underhåll är en fråga där företag kan samverka i nätverk

– Jag tror det är bra att man kraftsamlar alla goda krafter inom svensk industri, hävdar Jonas Berggren,VD för SSG Standard Solutions Group AB.

Ny teknik och nya möjligheter till kompetensutveckling, validering och certifiering underlättar för en internationell karriär inom underhåll.

14

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Matti Tuikkanen är VD för SAMS AB, som har det operativa ansvaret för verksamheten inom nybildade Riksorganisationen Svenskt Underhåll.

utan att konkurrera, säger Jonas Berggren, VD för SSG Standard Solutions Group AB, ett av medlemsföretagen i Svenskt Underhåll.

AMEC 2013 SAMS AB kommer att arrangera Asset Management Expo & Conference, Amec 2013, tillsammans med Stockholmsmässan. Där tar man ett helhetsgrepp över tillgångars livstidscykel och intäkt genom införandet av Asset Management strategi och system. Premiär för Amec är den 16-17 oktober 2013.

Amec 2013 blir både en konferens och en utställning med syfte att belysa industrins utmaningar och presentera lösningar för bättre produktivitet och konkurrenskraft.

Amec skall även omfatta infrastruktur, akademi och forskning samt övergripande områden som energi, miljö och hållbarhet.

– Målet är att bli Nordens ledande mötesplats för driftsäkerhet, kapitalvård och hållbar utveckling. Vi kommer också att instifta ett nytt pris, Amec Award, som ska uppmärksamma företag som genom nytänkande och positiv utveckling av produktivitet och konkurrenskraft har bidragit till en långsiktig och hållbar utveckling av industrin och Sveriges globala konkurrenskraft, förklarade Gunnar Iggendal från Stockholmsmässan, när han presenterade Amec 2013 vid sammankomsten på Friends Arena.

NYHETER

PAPPER & MASSA

Intensivt arbete under stopp i Iggesunds kartongbruk

Sista etappen på den stora investeringen var bygge av svaggassystem som kopplades in under stoppet i början av maj.

AV KJELL-ARNE LARSSON I början av maj genomfördes ett åtta dygn långt stopp. Efter ett år med nya sodapannan var det dags för revision. Dessutom utförde leverantören kompletterande planerade åtgärder. Under stoppet hann man också med att koppla in svaggassystem, modifierat ångsystem och ny kemikalieberedning.

ner i fabrikens återvinningsdel, och även lut- och massacisterner på oblekta sidan av massalinjerna. Gaserna skrubbras och leds till nya sodapannan för förbränning via den sekundära förbränningsluften.

Underhållsorganisationen vid Iggesunds kartongbruk har fem sektioner: produktion underhåll cellulosafabriken, produktion underhåll kartongmaskinerna, central verkstad, allmänt underhåll av fastigheter (produktionslokaler samt externa fastigheter) och projektavdelning. Samtliga sektioner var engagerade i det aktuella stoppet.

VECKOLÅNGT STOPP 1-8 maj genomfördes ett underhållsstopp på bruket. Efter ett års drift krävdes revision av sodapannan. Dessutom gjorde leverantören Andritz vissa planerade kompletteringar till sin leverans.

– Målet på sikt är att kunna förlänga stoppintervallet från ett år till arton månader och sedan kanske till två år, berättar Bo Larsson.

I samband med stoppet passade man också på att koppla in det nya svaggassystemet.

För blekning av massan har man bytt från att använda svaveldioxid till klordioxid.

Därför har ny kemikalieberedning byggts. Även denna kopplades in under stoppet.

Sedan har ångnätet modifierats och där har bland annat reducerstationer byggts om. På bruket förekommer fem olika ångtryck: 3, 8, 12, 65 respektive 110 bar. Ny ångnätsstyrning har också installerats. Tack vare åtgärderna är flexibiliteten bättre i ångsystemet.

– Det genomförda stoppet innebar ett mycket intensivt arbete. Jag är förstås samtidigt glad att Iggesund kan göra så stora investeringar som skett under senare år.

Bruket har hela tiden jobbat mycket med att förbättra produkterna till toppklass och det är ett arbete som också måste fortgå, avslutar Bo Larsson.

Tidigare fanns inget omhändertagande av svaggaser på bruket. Nu har man byggt långa rörsystem som samlar in gaser på ett fyrtiotal punkter, bland annat lutcister-

YTBEHANDLING Under projektet utförde Plast & Målningsteknik AB ytbehandlingsarbeten på bl.a rörbryggor och rökgaskanaler, miljö-

Iggesund har länge använt IFS som affärssystem. En uppdaterad version har varit i bruk sedan hösten 2011. Holmens samtliga bruk använder samma affärssystem. Man har försett systemet med moduler för ekonomi, förråd, underhåll och projekt.

– Det är en fördel med den långtgående kontroll man får med systemet, säger underhållschefen Bo Larsson. Exempelvis måste varje felanmälan matas in systemet, som genererar arbetsorder, annars kan inte arbetet utföras.

De order som skapas relateras alltid till ett platsnummer i anläggningen.

16

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Tack vare systemet höjs planeringsgraden avsevärt, med andra ord blir varje jobb bättre planerat. Genom underhållssystemet har produktionslinjerna fått högre tillgänglighet och bättre produktivitet.

!

Din totalleverantÜr av kedjeprodukter och tjänster sedan 1912

Undvik kostsamma produktionsstopp, lĂĽt oss ta hand om service, underhĂĽll och montage.

Vi är det enda kedjetillverkande fÜretaget i Sverige och har ett brett sortiment av süväl standard som specialkedjor. FÜr optimal driftslÜsning anpassar vi kedjorna utifrün era behov.

Vür serviceavdelning ger snabb och effektiv hjälp.

Rätt kunskap spar tid och pengar!

www.fbkedjor.se FB KEDJOR AB s Sättargatan 4, 632 29 Eskilstuna s Växel: 016-15 33 00 s Fax: 016-14 27 57 s E-post: info@fbkedjor.se

PAPPER & MASSA

blästring i pannorna samt brandtätningar.

Under stoppet utförde Plast & Målningsteknik även GAP-arbeten och beläggningar av industrigolv samt ytbehandling av traversbalkar och maskinstativ. Även komposit- och epoxibeläggning av massatorn utfördes.

STÅLKONSTRUKTIONER, SVETS OCH SMIDE Sjölins Smide AB i Hudiksvall har stora resurser i form av svetsverkstad och plåtverkstad, med svetsutrustningar, saxar, bockningsverktyg, borrar och fräsar. Alla svetsare har godkänd prövning enligt Europastandarden. Kunderna finns inom industri och husbyggnad.

– I verkstäderna kan vi tillverka stora enheter som sedan monteras på plats, berättar Pär Skoglund, en av företagets tre projektledare.

Iggesund Paperboard har länge varit kund till Sjölins Smide. Företaget levererade konstruktioner till brukets kausticering för tio år sedan.

Uppdragen har sedan fortsatt och man

kontrakterades för stål till nya sodapannan.

– När den byggdes gjorde vi stålkonstruktioner till rörbryggor och skywalks och levererade även traversbalkar till nya driftcentralen, berättar Pär Skoglund, som är projektledare för deras åtaganden i Iggesund.

Totalt rörde det sig om ungefär 2000 ton stål. Sky-walks konstruerades i form av enheter som gjordes färdiga med golv och väggpaneler. Enheterna lyftes sedan på plats. Sjölins Smide levererade stål till åtskilliga nya rörbryggor inom projektet. Det gällde både kolstål och rostfritt. Dessutom levererades räcken och handledare. Kunskaperna att bearbeta och svetsa rostfritt kom väl till pass.

Efter att sodapannan blev klar har åtagan dena fortsatt bland annat med rörbryggor på andra håll i fabriken.

– Inför sodapannaprojektet byggde vi

transporter från Hudiksvall till Iggesund.

Enligt plan övertogs sedan verkstaden av Iggesund. Den används idag även av smidesföretaget. Uppdragen för kartongbruket tycks nämligen fortsätta och en man finns på plats kontinuerligt sedan en tid. Sjölins Smide rycker ut också när akut hjälp behövs.

– Vi har nästan som jour dygnet runt, även helger, och en egen personal som ställer upp på ett fantastiskt sätt. Genom tidigare uppdrag i industriprojekt är vi också vana att jobba i samband med stopp och med de deadlines detta innebär. Uppdrag för industrin är utmanande. Samtidigt är det mycket intressant att ha kunder som Iggesund, avslutar Pär Skoglund, projektledare på Sjölins Smide AB.

upp en väl utrustad verkstad hos Iggesund, fortsätter Pär Skoglund.

Det var mer rationellt att beställa stål dit och arbeta på plats. Vi undvek behov av

Det är vi som har isolerat rörledningarna i Turbinhallen, SP5 Iggesund!

18

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

– Målet på sikt är att kunna förlänga stoppintervallet från ett år till arton månader och sedan kanske till två år, berättar underhållschefen Bo Larsson.

PAPPER & MASSA

Södra stärker kombinatsfördelar i Värö AV KJELL-ARNE LARSSON I Värö finns både sågverk och massafabrik. Tillsammans utgör de ett kombinat som drar fördelar av varandra. Under drygt tio år har en rad energiprojekt genomförts som höjt energieffektiviteten.

Nu pågår två nya projekt, dels bygge av ny mesaugn, dels en fabrik som ska tillverka pellets, samt bränsle till mesaugnen. Råvaran blir sågspån och kutterspån från sågverket. Satsningarna kommer att ge ytterligare energivinster och att en ny produkt i form av pellets kan säljas.

Södra Cells styrelse har beslutat att investera i en ny mesaugn och en ny pelletsfabrik i Värö. Den befintliga mesaugnen byggdes ursprungligen 1972. Kapaciteten var från början 225 ton kalk/dygn. Vid en ombyggnad 1990 höjdes kapaciteten till 300 ton/dygn.

– Detta räcker inte till vid nuvarande nivå på massaproduktionen. Vi behöver cirka 340 ton kalk per dygn och idag måste vi komplettera med köpt kalk för att klara fabrikens nuvarande produktionstakt, berättar Hans Andersson, chef för brukets projektavdelning och chef för det pågående investeringsprojektet.

Arbetsmiljön kommer att förbättras väsentligt med den nya mesaugnen, vilket är en viktig parameter i projektet.

NY MESAUGN Ugnsröret blir 110 meter långt och med diameter 4.75 meter. Ugnen utrustas med en Duoflex-brännare, för olja och träpulver. Olja ska användas vid start. Vidare får ugnen en separat lans för destruktion av fabrikens starka gaser. Mesaugnen kommer att utgöra ett backup-system för destruktion av dessa gaser, vilket är en väl beprövad tillämpning.

Från Södra Timbers sågverk kommer det att gå en 607 meter lång transportör – Tubulator – med torkat sågspån fram till en bränsleberedningsanläggning i anslutning till nya mesaugnen. I en hammarkvarn

Mer av biobränsle tas tillvara för eget energibehov.

krossas spånet till pulver. Detta måste ha rätt partikelstorleksfördelning för att skapa bra förbränningsförhållanden. Träpulvret buffertlagras i en 250 kbm silo.

Mesaugnen förses i nederänden, där den färdiga brända kalken kommer ut, med en Compaxcooler kylare. Den kyler genom att rökgasfläkten suger luft genom kylaren.

Därefter får den uppvärmda luften tjäna som sekundärluft i ugnens tilluftssystem.

Rökgaserna från ugnen kommer att renas i elektrofilter. De avskilda partiklarna består mest av kalk och återförs därför till mesaugnen.

– En fördel med nya mesaugnen är att vi också får bättre arbetsmiljö, både i torroch våtänden med bland annat mindre damning, säger Hans Andersson. Vi planerar att köra igång ugnen under första halvan av februari nästa år.

NY PELLETSFABRIK Vid Värö har nytt sågverk byggts som ersätter det gamla. Produktionskapaciteten har därmed fördubblats upp till 600000 kbm fub per år. Mängden biprodukter ökar i ännu högre grad. I gamla sågverket användes bandsågar, i det nya enbart klingor.

Dessa sågar bredare och ger mer spån.

Mängden sågspån blir upp till 444000 kbm och kutterspån 17600 ton per år (vid 60-70 % hyvlat). Flisen som har upphov i sågningen till rätblock kallas cellulosaflis och går till massafabrikens kokare.

Flisen som bildas i justerverket är torr och kallas torrflis. Denna går till också till kokaren.

– Allt spån och kutterspån från gamla sågverket såldes externt. Men nu bygger vi en fabrik som ska producera torrt sågspån för mesaugnen samt pellets, berättar Christan Lyckehed, som är ansvarig för projektet och även avdelningschef för nya fabriken.

Tre fjärdedelar av året har massabruket överskott på energi och den kommer att användas för att torka sågspånet från 50 till 90 procents torrhalt.

Ett delflöde av torkat spån går på en 607 meter lång transportör fram till bränsleberedning med hammarkvarn i direkt anslutning till mesaugnen. Förbrukningen i denna blir cirka 45 000 ton per år, motsvarande 220 GWh. Övrigt spån blandas i kontrollerad proportion med kutterspån (som redan är torrt) för att malas i en hammarkvarn. Därefter går materialet till en pelletspress som följs av en pelletskylare.

– Pelletsen siktas sedan för att säkerställa storleken. Kunderna har höga krav på produktens jämnhet i storlek och även densitet. En stabil process är viktig både för produkten och för driftförhållandena i fabriken. Efterfrågan på pellets ökar och Sverige har för närvarande nettoimport.

Vi räknar med att starta vår pelletsproduktion i mitten av oktober, berättar Christian Lyckehed.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

19

PAPPER & MASSA

Total omstrukturering hos Holmen i Hallstavik

Holmen satsar 200 miljoner kronor främst på energieffektivisering i hela bruket inklusive TMP-fabrik och pappersmaskiner.

AV KJELL-ARNE LARSSON Nu genomförs omstrukturering vid Hallsta Pappersbruk. En av tre pappersmaskiner stängs.

Holmen satsar 200 miljoner kronor främst på energieffektivisering i hela bruket inklusive TMP-fabrik och pappersmaskiner. Samtidigt förbättras operatörsfunktioner och underhållssystem. Personalen minskas och omorganiseras. Sättet att köra fabriken optimeras. Produktionen inriktas helt på magasinoch bokpapper.

Under 2012 minskade efterfrågan på tryckpapper i Europa med 9 procent. Runt om i vår världsdel avvecklas pappersmaskiner. Att en pappersmaskin i Hallsta nu stängs är ett led i Holmens utveckling mot ett specialpappersföretag. Från att Hallsta på 80-talet var en tidningspappersproducent har det skett en total omvandling, för produktion av enbart förbättrade produkter. Idag måste siktet vara helt inställt på kvalité om företaget ska ha en chans på marknaden.

– PM 3 är inte konkurrenskraftig längre, säger Göran Starck, projektchef vid Hallsta Pappersbruk. I oktober förra året gav Holmen Paper oss i uppdrag att utreda hur fabriken skulle kunna drivas utan PM 3.

PM 3 försörjs med slipmassa, medan PM 11 och PM 12 försörjs med massa från tre linjer i TMP-fabriken. Den ånga som behövs, framförallt i maskinernas torkpartier, produceras i två fastbränslepannor.

20

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Dessutom återvinns ånga från TMPfabriken. Ånga kan också produceras i två el-ångpannor på 40 respektive 60 MW. – Vår utredning visade att det är möjligt att stänga ner slipmassalinjen, PM 3 samt båda fastbränslepannorna, fortsätter Göran Starck. Genom att samtidigt energieffektivisera kan vi få en fabrik i energibalans och med ångproduktion som täcker behoven.

Fastbränslepannorna var ålderstigna och skulle behöva renovering. Alternativt skulle en ny panna byggas. Nämnda utredning visade att dessa åtgärder inte behövdes, tack vare el-ångpannorna och energieffektivisering. Fastbränslepannorna eldas huvudsakligen med bark. Pannorna kommer att stängas och säljas. Barken blir en ny produkt för Hallsta, med fjärrvärmeproducenter som kunder.

I det aktuella projektet genomförs ett femtontal åtgärder för att återvinna energi och höja energieffektiviteten.

Bland annat förbättras återvinningen av värme från pappersmaskinernas torkpartier och TMP-fabrikernas processystem. Idag används i bruket ånga på 2.5, 10, 25 samt 80-90 bar. Högtrycksångan används enbart för att värma oljan i en kalander och kommer där att ersättas av el-värme. Högtrycksångsystemet avvecklas därför.

De två el-ångpannorna producerar ånga på 25 bar som tas ner till 2.5 respektive 10 bar i befintliga reducerstationer. Ett viktigt delprojekt är att åstadkomma en ren struktur i ångcentralen. Redan innan det aktuella projektet startade hade en ny ångnätsstyrning tagits i drift och den drar man nytta av nu.

En avgörande förutsättning för den totallösning som valts – och den relativt låga investeringskostnaden – är de två befintliga elpannorna. Den nyaste togs i drift så sent som 2011. Motivet då var att den skulle parera för produktionsbortfall på andra håll.

PAPPER & MASSA

kvaliteter. Papper från PM 11 används i magasin, bilagor, direktreklam och produktkataloger. Största produkten på PM 12 är Holmen BOOK, ett bokpapper som vunnit stort uppskattande på marknaden för pocketböcker och andrautgåvor. Här körs även fortsättningsvis också varumärkena Holmen TRND (främst för magasin) och Holmen PLUS (främst för bilagor och direktreklam). Slutkunder för BOOK är europeiska tryckerier och förlag. Där tycks efterfrågan öka exponentiellt, vilket är lägligt med tanke på strategin bakom Hallstas aktuella omstruktureringsprojekt. Detta omfattar för övrigt inga åtgärder som direkt har att göra med produkternas egenskaper eller produktionskapaciteten. Den är 330 000 ton/år på PM 11 och 220 000 ton/år på PM 12.

– Vi kommer att radikalt förbättra sättet att köra hela fabriken, bland annat med bättre synkronisering mellan TMP-fabriken och pappersmaskinerna, fortsätter Göran Starck. Det blir större krav på samordning av hela bruket också genom att vi även ska producera bränsle för försäljning.

STYRSYSTEM För delar av bruket finns nytt styrsystem installerat sedan tidigare. I återstående delar kommer det att uppgraderas och hela norra delen av bruket får samma plattform. Fem av dagens kontrollrum kommer att samlas till ett enda för norra delen av fabriken. I kontrollrummet blir det plats för samtliga operatörer som sköter massatillverkning, media, färskvattensystem och avloppsrening.

– Det blir ett nytt arbetssätt där operatörerna hjälper varandra, säger Johan Abrahamsson, teknisk chef på bruket. I denna miljö ska vårt nya sätt att köra fabriken utvecklas med inriktning på bland annat effektiv användning av energi.

UNDERHÅLL Bruken i Braviken och Hallsta har satsat på ett nytt affärssystem från IFS. För Hallstas del var det hela på plats nu i mars. Det innehåller inköps-, förråds-, underhållsoch projekt-moduler.

– Underhållsmodulen hanterar både avhjälpande och förebyggande underhåll, berättar Johan Abrahamsson. Vi jobbar nu med att få in rutinerna. För övrigt kommer vi att göra om hela underhållsorganisationen. Det ska ske i linje med Holmens gemensamma strategi som även det nya affärssystemet ska anpassas för. Allt ska vara på plats i höst.

Sedan en tid har operatörerna en roll även i underhållet. De ronderar med ett särskilt ”ronderingsverktyg” (datastöd), gör observationer och utför vissa delar av det förebyggande underhållet.

– Vi lägger alltmer fokus på planerat underhåll och försöker schemalägga så mycket som möjligt, fortsätter Johan Abrahamsson.

Den personal i underhållsorganisationen som utför de fysiska åtgärderna ska ägna mer tid åt dessa och mindre tid åt planering av det egna arbetet. Jobbet ska i så stor utsträckning som möjligt redan vara planerat när åtgärden påbörjas.

Vid Hallsta tillämpas inte några längre stopp. Underhåll på pappersmaskinerna 22

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

– Vi lägger alltmer fokus på planerat underhåll och försöker schemalägga så mycket som möjligt, säger Johan Abrahamsson, teknisk chef på bruket.

görs var 3:e eller 4:e vecka.

KVALITET Det aktuella projektet omfattar inte någon uppgradering av kvalitetskontrollsystemen på pappersmaskinerna. QCS med mätramar på PM 11 och PM 12 är redan mycket avancerade. Utvecklingen har gått mot att flera av de parametrar som tidigare mättes på labb, numera kan följas on-line i maskinerna.

– För ett bruk inriktat på nischade produkter är kraven mycket höga, säger Göran Starck. Den ständiga produktutvecklingen ställer höga krav på att kunna mäta kvalitetsutfallet. När standard tidningspapper tillverkades tänkte man kanske mest på producerat tonnage, idag måste siktet i stället vara inställt på jämn och hög kvalité.

PAPPERSMASKINERNA På PM 3 tillverkas produkten Holmen PREMIUM. Detta SC-papper försvinner ur produktionen när pappersmaskinen stoppas under tredje kvartalet. På PM 11 tillverkas MF Magasin-papper med varumärkena Holmen VIEW och Holmen XLNT. Så även i fortsättningen. Produkterna kännetecknas av hög bulk, vilket gör att kunderna kan välja en lägre ytvikt än med konkurrerande varumärken, och därmed sänka produktions- och portokostnader. Holmens papper ger ett intryck och en känsla av att vara bestrukna och därmed kan de konkurrera med lättbestrukna

DEN NYA PRODUKTEN Den nya produkten från Hallsta blir som nämnts bränsle, i form av bark. Investeringar görs i maskinutrustning, upplagsytor, silo och annan logistik. För denna nya verksamhet söks tillstånd från mark- och miljödomstolen. Barken kommer att säljas på den öppna marknaden. I Mälardalen råder nettounderskott på biobränsle. Det gör att energibolagen ropar efter nya leverantörer, helst i sitt närområde eller regionalt.

Eftersom Hallstas bark är pressad har den ett bra värmevärde. Transportkostnaderna ska optimeras genom att bilar som levererar sågverksflis, lastar bark för återfärden och därmed minskar tomkörningarna. Företaget gör bedömningen att barken kommer att ge större intäkter än papperet från PM 3.

PERSONALMINSKNINGAR När pappersmaskiner stängs ner påverkas oftast lokalsamhället. För sex år sedan hade pappersbruket cirka 1000 anställda. PM 2 stängdes 2008 och snart är det alltså dags för PM 3. Det aktuella projektet innebär personalnedskärningar. Idag har bruket 590 anställda. Den siffran minskar med cirka 230. Detta motsvarar mer än dagens arbetsstyrka på sliperiet och PM 3, vilket innebär att bemanningen minskas även på andra håll. Hallsta bruk har lagt sig vinn om att i god tid informera anställda och allmänhet om planerade förändringar.

Ingen nedskärning ska komma som en överraskning.

PAPPER & MASSA

SCA investerar för ökat samarbete om fjärrvärme – projekt Biocoop kommer ytterligare värme att utvinnas från torkmaskin, rökgaskylare, lutkylare och avloppsvatten. Det blir 90 ”nya” gigawattimmar som ska användas för att värma Sundsvall. Systemet på Östrand blir en ny krets som hämtar upp återvunnen processvärme i fabriken och växlar det mot SEAB:s nya anslutning som byggs in till fabriken.

– När allt det nya är på plats får vi större möjligheter att utnyttja vår uppsättning av pannor och samtidigt större volym värme som vi kan sälja, säger Per Asplund, chef för projektavdelningen inom SCA i Sundsvall.

AV KJELL-ARNE LARSSON SCA satsar 384 miljoner kronor vid Ortviken i Sundsvall och Östrand i Timrå.

Projektet omfattar bland annat hanteringsutrustning och kvarn för träpellets samt ombyggnad av två pannor. Avsikten är att öka värmeleveranserna till Sundsvalls Energi som samtidigt investerar i fjärrvärmeledningar.

Vid SCA finns gedigna erfarenheter av leveranser till fjärrvärmenäten. Redan 1980 inleddes nämligen de första leveranserna av värme från Ortviken och till Sundsvall. År 1984 var det dags för nästa projekt och då hos Östrand i Timrå. Man började återvinna processvärme samt ånga, upp till 60 respektive 30 GWh per år. Det räcker för att värma praktiskt taget hela Timrå, där nätet ägs av E.ON. År 2006 byggdes sedan en rökgaskondensor i Ortviken. Kondensorn utvinner upp till 35 MW värme ur rökgaserna från panna 1 och panna 3. Upp till 90 GWh per år kan skickas ut på fjärrvärmenätet. SCA har avtal med Sundsvall Energi AB om leverans till och med 2015.

Energimängden 90 GWh utgör 12 procent av Sundsvalls behov.

AVVECKLING AV OLJA När det under senare år stått klart att värmeproduktionen för Sundsvall behöver förnyas har olika alternativ diskuterats. Det var långt ifrån optimalt varken för ekonomi eller miljö att vintertid använda Sundsvalls

Energi AB befintliga oljeeldade kraftvärmeverk. SEAB ville avveckla oljan och få ner koldioxidutsläppen. Ett alternativ var att företaget investerade i en ny panna, men kommunstyrelsen nappade inte på förslaget. SCA tog då initiativ till ett utökat samarbete om värmeförsörjning och i juni 2012 undertecknades en avsiktsförklaring.

Både SEAB, Ortviken och Östrand fanns med i denna överenskommelse. Under hösten kunde ett avtal slutas mellan parterna och i december beslutade SCA att investera 384 miljoner kronor i projektet, som kallas Biocoop.

All ny utrustning ska komma på plats under året och driftstart är planerad till november för Östrand och december för Ortviken. Ordinarie leveranserna inleds i början av 2014. Östrand kommer även i fortsättningen att återvinna processvärme och ta vara på den lågtrycksånga som inte behövs på bruket. Som tidigare bidrar man med upp till 90 GWh som räcker för att värma Timrå. Tack vare investeringsprojektet och energieffektivisering på fabriken

PELLETSHANTERING För Ortvikens del blir det fortsatt leverans av värme från rökgaskondensorn, som ger samma energimängd som tidigare. Dessutom tillförs ny kapacitet för upp till 210 GWh per år, en värmeproduktion som ska baseras på pellets.

– Vi kommer att använda pellets från SCA:s egen fabrik BioNorr vid Härnösand, som idag producerar för mesaugnen i Timrå samt flera små och stora kunder, berättar Per Asplund, chef för projektavdelningen inom SCA i Sundsvall. Pelletsen tillverkas av spån från sågverken i Tunadal, Östrand och Bollsta samt köps in från andra sågverk.

– Det finns flera anledningar till varför vi inte kommer att använda spånen som de är i våra pannor. Kapaciteten att tillverka pellets är redan på plats. Logistiken blir bra med bilar som kör norrut till Härnösand med spån och sedan söderut med pellets.

Pannorna kräver bränsle med låg fukthalt – högst 6 procent – vilket i fallet spån skulle behöva torkning. Vi kommer att använda den högvärdiga pelletsen som på plats mals till pulver.

Vid Ortviken uppförs en ny anläggning för hantering av pellets. Det blir ny byggnad och bland annat tippficka på 1200 kbm.

Kvarnen kommer att ha samma utrustning som finns hos Östrand för malning av bränslet till den nya mesaugnen. Kraven är höga på storleksfraktionerna. Hela 95 procent ska vara under 1 mm och 50 procent över 0,5 mm. En 250 kbm silo byggs för buffertlagring av pulver. Träpulvret doseras till respektive brännare med doserskruvar och transporteras sedan pneumatiskt till pannorna. Det blir sju doserare, för de sammanlagt sju brännarna i pannorna.

Pannornas effekt styrs genom att styra doserskruvarnas hastighet.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

23

PAPPER & MASSA

Vid Ortviken finns en bred uppsättning pannor för att klara egna behovet av ånga och värme. Ånga till lågtrycks-ångsystemet kommer också från TMP-fabriken och från turbinen. Normalt kopplas pannorna P2 och P3 in först när övriga energikällor inte räcker till.

– P2 eldas med olja och har hittills använts enbart som back-up, berättar Per Asplund. Vi kommer nu att förse den med fyra kombibrännare för att kunna använda träpulver. I P3 har vi hittills eldat bark. Där kommer vi att på motsvarande sätt komplettera med att montera in tre kombibrännare.

Kraven på storleksfraktionerna är höga.

Lågans längd och förbränningstiden påverkas av bland annat partikelstorleken.

Alltför stora partiklar kan ofullständigt förbrända slå i väggen och alltför små partiklar kan också orsaka problem. Med rätt partikelstorlek och med det högvärdiga pelletsbränslet som utgångsmaterial bildas endast 1,5 procent aska. P2 som idag saknar el-filter kommer att förses med ett

sådant och det kommer att reducera stoftutsläppen till godkända nivåer. El-filtret på P3 kommer att byggas ut för att klara den ökade mängden rökgaser.

Vid full effekt blir bränsleförbrukningen 11 ton per timme för varje linje, för båda linjerna drygt 500 ton per dygn. Lastbilarna tar runt 40 ton pellets.

– När allt det nya är på plats får vi större möjligheter att utnyttja vår uppsättning av pannor och samtidigt större volym värme som vi kan sälja, säger Per Asplund.

Genom byte av bränsle minskar vår egen oljekonsumtion med 40 procent, i absoluta tal 4500 kbm olja som motsvarar 13 000 ton koldioxid.

Regionalt blir investeringens miljöeffekt ännu större. Oljekonsumtionen i Sundsvall minskar med 30 000 kbm, vilket motsvarar 87 000 ton koldioxid, per år.

100 miljoner kronor. Bland annat läggs en ny ledning DN 600 från Bergtunneln (i Sundsvall) till Ortviken. Detta fördubblar kapaciteten mellan Sundsvall och Ortviken från 50 till 100 MW. Dessutom byggs två ledningar DN 500 mellan Timrå och Ljustadalen. Denna förbindelse är nödvändig för att den nya värmeproduktionen hos Östrand ska kunna överföras till Sundsvall.

När allt är klart innebär det att SCA som tidigare försörjer hela Timrå med fjärrvärme och dessutom täcker 52 procent av Sundsvalls behov.

Sundsvalls Energi AB kompletterar fjärrvärmenätet med ledning från Bergtunneln (i Sundsvall) till Ortviken (grön linje nedtill) samt två ledningar från Ljustadalen upp till SCA Östrand (utanför kartan).

NYA FJÄRRVÄRMELEDNINGAR Distributionskapaciteten i fjärrvärmenätet behöver samtidigt förstärkas. Sundsvalls Energi AB satsar därför cirka

www.pfindustriservice.se Fax 0650 - 224 17

Rengöring av pannor Högtrycksspolning Sandblästring Torr-isblästrin Industridammsugning mm.

Jour dygnet runt Mobil. 070- 275 29 50

Powertools säljer, servar och kalibrerar segdragande momentverktyg från 61 Nm till 185 000 Nm. Vår unika SV1000 (Super Velocity) pump gör att det går snabbare än någonsin att dra åt förband. Med sina fyra utgångar gör pumpen att du kan dra korsvis på en fläns utan att riskera snedställning i förbandet. Powertools säljer momentverktyg i fyra serier.

– TX, TU, JTI och den tryckluftsdrivna RP med upp till 8000 Nm. Kontakta oss för en demonstration!

powertools@powertools.se Powertools Sweden AB 24

Kvartsgatan 10 749 40 Enköping

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

www.powertools.se Tel: 0171-663 000

Fax: 0171-393 16

PAPPER & MASSA

BillerudKorsnäs satsar för framtiden i Frövi Hela 250 miljoner kronor investeras i Frövi kartongbruk.

AV KJELL-ARNE LARSSON BillerudKorsnäs investerar 250 miljoner kronor i kartongbruket i Frövi. Avsikten är att ytterligare höja kvalitén på producerad kartong samt öka tillgänglighet och produktivitet på maskinen.

Huvuddelen av åtgärderna genomfördes vid ett underhållsstopp vecka 21-22.

BillerudKorsnäs i Frövi har kapacitet för 430 000 ton kartong årligen. Bruket tillverkar upp till 300 000 ton sulfatmassa.

För att ge kartongen bulk används också CTMP. Denna produceras i närbelägna Rockhammars bruk som också ägs av BillerudKorsnäs. Detta bruk har kapacitet för 90 000 ton och det räcker för den CTMP som behövs i kartongbruket.

Kartongbruket har en maskin – KM 5 – som producerar Liquid Packaging Board och Cartonboard i ytviktsområdet 230480 gram/kvm. Bredden är 6,8 meter. I år investeras 250 miljoner kronor, huvudsakligen i kartongmaskinen.

– Vi satsar för framtiden med målet att den höga kvalitén ska utvecklas vidare, säger fabriksdirektör Håkan Krantz. De största åtgärderna görs i viraparti och pressparti.

I maskinens våtände byts två av de fyra inloppslådorna. Syftet är att förbättra formationen ytterligare. Delar av presspartiet uppgraderas också. Man sätter därmed in åtgärder i de partier där kartongens kvalité kan påverkas mest. Bland annat eftersträvas en ännu bättre tryckyta. I de fall slutanvändningen utgörs av förpackningar kan kunden göra dessa ännu mer attraktiva.

– De investeringar vi gör i år kommer att räcka ett bra tag, säger Håkan Krantz, fabriksdirektör i Frövi. Åtgärderna behövs inte bara för att hålla oss kvar på marknaden, utan också för att producera kartong som ger oss ännu mer nöjda kunder.

Utfallet av åtgärderna blev goda. I år var det dags att byta överhettare. Dessutom får HALV TRUMMA sodapannan ny skorsten. Den är 75 meter I massafabriken gjordes en intressant åtgärd hög och lyfts på i ett stycke. i renseriet. Barktrumman som har byggår 1986 var sliten närmast inloppet. Därför byttes den första halvan av trumman.

– De investeringar vi gör i år kommer Den väger 136 ton och att räcka ett bra tag, säger Den väger 136 ton transporterades i ett stycke Håkan Krantz. Åtgärderna och transporterades till bruket. behövs inte bara för att hålla Beträffande sodapannan i ett stycke till bruket oss kvar på marknaden, utan gjordes relativt många inockså för att producera karsatser under stoppet våren 2012, då bland tong som ger oss ännu mer nöjda kunder. annat tub-paneler byttes.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

25

PAPPER & MASSA

ABB svarar för ombyggnad av drivsystemet på en av torkgrupperna på KM 5. Det blir ny modern och energieffektiv drivutrustning för att öka tillgängligheten och produktiviteten på maskinen. ABB:s lösning ersätter mekanisk transmission. betydande minskningar av energiförbrukning- I stället blir det permanentmagnetmo– Det ger en och klimatpåverkande utsläpp möjlighet att torer och direktdrift. samtidigt som driftkostnaden kan planera och Tekniken möjliggör sänkas följa upp unbetydande minskningderhållet bättre, ar av enermen det gäller förstås att mata in rätt fakta giförbrukningen och klimatpåi systemet, säger Håkan Krantz. verkande utsläpp samtidigt som driftkostnaden kan sänkas. Även underhållskostnaden minskar KONSULTFÖRETAGET ÅF i och med att växellådor och ÅF uppger att företaget har ett uppdrag likströmsmotorer inte längre som omfattar all anläggningsprojektering behövs. för projektet på KM 5. Uppdraget är mycket omfattande och gäller projekteringsarbete inom samtliga aktuella VÄRMEVÄXLARE områden: mek- och rörkonstruktion, I ABB:s leverans ingår förutom beräkning, el och instrument. fem permanentmagnetmotorer Totalt rör det sig om mellan 10 000 och också vattenkylda frekvensom15 000 arbetstimmar. riktare som installeras för att Vid bruket i Frövi har man hittills gjort ett stort underhållsstopp varje år. Så blir det också i fortsättningen. Bruken i Frövi och i Gävle har tagit i drift samma underhållssystem, nämligen IBM Maximo. Man fick detta på plats under 2012.

Tekniken möjliggör

eliminera energikrävande kylanläggning som annars krävs för att få bort värme.

För att bli ännu mer energieffektiv finns också en värmeväxlare i ett av skåpen.

I stället för att kyla bort värmen kan den användas i smetköket. I ABB:s leverans ingår även konstruktion, installation och idrifttagning.

Kartongkvalitén kommer att höjas ytterligare

Minskade serviceintervaller för kardanaxlar GKN Driveline Service Scandinavia AB tillhör GKN:s europeiska Uni-cardan servicenätverk och specialiserat på kardanaxlar för industri, fordon och marin. Förtaget finns i Tullinge utanför Stockholm, Köpenhamn, och Oslo.

GKN Driveline Service utför nytillverkning, service och reparation för alla typer av kardanaxlar. Med gedigen erfarenhet och teknisk kompetens kan man skräddarsy efter kundens behov.

I Stockholm flyttade företaget 2009 in i nya lokaler i Tullinge som gav möjligheter att ytterligare öka servicegraden och man började resan med att bygga norra Europas största och bästa kardanaxelverkstad. Det innebär att GKN Driveline Service nu har kapacitet att hantera tunga stora axlar för industrin som inga andra i regionen klarar av.

– GKN har lång erfarenhet inom pappers- och stålindustrin. Våra tester har visat att vårt kommande servicekoncept ger 26

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

GKN Driveline Services lokaler i Tullinge ger möjligheter att ytterligare öka servicegraden och företaget har inlett resan med att bygga norra Europas största och bästa kardanaxelverkstad.

möjligheten att minska serviceintervallerna för kardanaxlar med mer än 50 procent.

Detta innebär inte bara stora besparingar för underhåll och ökad livslängd utan även en minskad risk för oplanerade stopp i produktionen. I vår strategi ligger att kontakta alla bruk runt om i Europa för att erbjuda vårt nya koncept, säger försäljningschef Patrik Saxman vid GKN Driveline Service Scandinavia AB.

GKN: GKN bildades i den industriella revolutionens vagga 1759 så framgången vilar på en över 250-årig tradition av tekniskt kunnande.

GKN är en av världens största originalleverantörer av drivline-komponenter.

All verksamhet bygger på följande fundamentala byggstenar: r IÕHU TQFDJàLU UFPSFUJTLU LVOOBOEF r BMMUJE NPEFSO UJMMWFSLOJOHTUFLOPMPHJ r FOEBTU PSJHJOBMEFMBS TPN JOHÇFOEF komponenter.

VATTENKRAFT

Småskalig vattenkraft är en viktig del av vår historia Det sammanlagda värdet av den småskaliga vattenkraften i Sverige är beräknad till 25 miljarder kronor.

AV KIM HALL Svensk Vattenkraftförening har fått ny ordförande, journalisten och juristen Gunvor Axelsson.

Uppväxten vid Klarälven, strax nedströms Dejefors kraftverk, lade grunden för hennes intresse för småskalig vattenkraft, som Gunvor Axelsson menar är en viktig del av vår historia.

Nordiska Projekt ställde några frågor till Gunvor Axelsson för att få en bild av hur hon ser på småskalig vattenkraft.

Varför är du engagerad i Svensk Vattenkraftförening?

Gunvor: Jag tycker om och tror på småskalig vattenkraft. Vi människor har omvandlat rörelseenergin i vattnet mycket länge, så en mer långsiktigt hållbar, robust och förnyelsebar - det som internationellt kallas resilient - energikälla är svår att hitta.

När började ditt intresse för småskalig vattenkraft som energikälla?

Gunvor: Vattenkraft har alltid varit ett naturligt inslag i vardagen. Jag är uppvuxen vid Klarälven, strax nedströms Dejefors kraftverk som är ett av landets äldsta sett till de stora kraftverken. Jag visste tidigt att det är tack vare elströmmen som gjorde att jag kunde läsa på kvällarna och på 50-talet kom elen alltid från vattenkraft. Även om Dejefors är stort är det i allt väsentligt ett strömkraftverk, precis som alla små kraftverk. Jag gillar historia och den småskaliga vattenkraften är en mycket viktig del av vår historia.

Hur viktigt tycker du det är med småskalig vattenkraft, varför?

Gunvor: Den småskaliga vattenkraften är viktig på många sätt: den är en levande och lättillgänglig del av vår kultur- och industrihistoria, den bidrar till landsbygdens och lantbrukens överlevnad och utveckling, de dammar som finns kan delvis kom-

pensera för den omfattande utdikningen som både tagit bort våtmarker och ökat översvämningsrisker. den ger nätnytta eftersom de småskaliga kraftverken ligger långt ut i elnätet och både minskar förlusterna och har möjlighet att balansera vindkraften en del.

Det sammanlagda värdet av den småskaliga vattenkraften i Sverige är beräknad till 25 miljarder kr.

Den småskaliga vattenkraften omsätter årligen 3 miljarder kr och statens skatteinkomster exklusive fastighetsskatt är ca 600 miljoner kr varje år.

Ca 4 000 personer i Sverige är beroende av den småskaliga vattenkraften för sin försörjning.

Det finns ca 2 000 småskaliga vattenkraftverk i Sverige. Vad tror du om dess utveckling?

Gunvor: Verkningsgraden i många små vattenkraftverk – om än långt ifrån alla – är ofta låg. Det skulle – enligt de som kan den tekniska biten - tämligen enkelt gå att fördubbla den totala produktionen utan att öka vattenuttaget och samtidigt titta över olika miljösatsningar. Det är ett mycket enkelt sätt att öka den förnybara energigenereringen. Dessutom har många av dessa kraftverk och alla de byggnader som oftast finns i omkring gott om tak. Där kan vi

sätta upp solelanläggningar! Det är enkelt och rationellt, nätanslutningar och annan infrastruktur finns redan och solen skiner mest när det är som minst vatten, vilket ger balans redan från början.

Behövs småskalig vattenkraft?

Gunvor: Ja, för dess resiliens, för kulturmiljövärdena, för att den finns i södra Sverige där efterfrågan på el är som störst och produktionen som minst.

Många småskaliga vattenkraftverk lades ner på 1950-60-talet p g a att de var olönsamma. Idag finns det knappt hälften kvar. Finns det någon tendens till att fler läggs ner idag?

Gunvor: Nedläggningar är inget vi hör om även om många upprörs av fastighetsskatten och av de försvunna elcertifikaten.

Vi upplever snarare motsatsen; att många gärna vill köpa och återstarta anläggningar som lades i malpåse när kärnkraften kom.

De som vill lägga ner den småskaliga vattenkraften är, som det verkar, vissa länsstyrelser och en del intresseorganisationer.

Vad vill du göra för att förhindra att inte småskaliga vattenkraftverk skall försvinna helt?

Gunvor: Tillsammans med andra som jobbar för den småskaliga vattenkraften vill NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

27

VATTENKRAFT

Gunvor Axelsson är ny ordförande i Svensk Vattenkraftförening.

vi i SVAF:s styrelse bland annat verka för konkurrensneutrala förutsättningar, för att ge en rättvisande bild av de små kraftverken och för att få alla de som stödjer oss att visa det.

28

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Byråkratin kan ställa till det för småskarörelseenergi till den mest effektiva energiformen - elektrisk energi. lig vattenkraft. Finns det något ni kan göra för att underlätta? Är myndigheterna intresserade?

Vattenkraft i allmänhet och strömkraftverk Gunvor: Det finns som alltid olika intresi synnerhet förbrukar inget vatten, vi lånar det bara och lämnar tillbaka det i lite bättre senter, eftersom nya tillstånd kräver en skick eftersom det är mer syresatt nedmiljöprocess har alla berörda – myndigheter, grannar och olika intresseorganisatioströms anläggningen. ner – möjlighet att delta i processen. De senaste åren ”Det finns som alltid olika Hur påverkar småskahar det inneburit att prointressenter, eftersom nya lig vattenkraft fisken i vattendragen? Gör ni cesserna tar lång tid och tillstånd kräver en miljönågot för att underlätta blir mycket kostsamma för process har alla berörda” deras fortbestånd? den som söker tillstånd.

Gunvor: De små vatDomstolarna har i enlighet med gällande rätt börjat kräva samordning tenkraftverken är strömkraftverk och få har mellan myndigheter och begränsat ersättdammar. De ligger där gamla hammare, kvarnar och sågar låg, alltså vid naturliga ningar till motstående intressen till rimliga fallsträckor och företrädesvis vid det högsta nivåer, vilket förhoppningsvis kan lägga fallet. Det innebär att de oftast ligger där grund till kortare processer. det redan tidigare fanns vandringshinder. Äldre tiders lagstiftning tog stor hänsyn till Vilka miljöfördelar anser du det finns för fisket som var mycket viktigt för matförsmåskalig vattenkraft?

Gunvor: Den småskaliga vattenkrafsörjningen. Enligt exempelvis 1934 års lag tilläts man bara i undantag bygga över hela ten är ett bevis på långsiktigt hållbart, vattendraget. förnyelsebart sätt att omvandla

VATTENKRAFT

I breda vattendrag skulle man lämna ”kungsådran”, ca en tredjedel, fri i mitten och även i mindre skulle de fisk som kunde ta sig fram ha möjlighet att göra det.

Det finns mycket att göra i form av mer fiskvänliga turbiner, intagsgaller med flyktöppningar, ”fiskvägar”, ålsläpparnätter, nivåövervakning med mera som görs, men det ena vattendraget är inte det andra likt och allt måste skräddarsys.

Dessutom måste verksamhetsutövaren få tillstånd även för fiskvänliga åtgärder, så tyvärr fastnar man ofta i långa processer.

Personligen tror jag att det finns värre hot mot fisken än den småskaliga vattenkraften som ofta legat på samma plats i flera hundra år. Kvicksilver, DDT, besprutningar med växtgifter, med mera åstadkom mycket skada under andra halvan av 1900-talet.

Nu är det brandskyddsmedel, medicinrester, mjukgörare och mycket annat som, enligt både filmarna Folke Rydén och Mattis Klum och miljökemister, - ekologer, -limologer m fl, hotar livet i Östersjön – och i alla andra hav…

Vad tror du om den småskaliga vattenkraftens framtid?

Gunvor: Den har funnits i många hundra år, vi har använt den till djurs och människors fromma på olika sätt under olika perioder. Jag tror att den har goda möjligheter att vara till nytta även i framtiden.

Fakta om Gunvor Axelsson; Gunvor Axelsson är född 1952, jurist och journalist.

Utöver sin jur kand har hon två masters i juridik, en i immaterialrätt och en i miljörätt från Stockholms universitet, och en magister- och en masterexamen i samhällelig riskhantering från Karlstads universitet. Gunvor har huvudsakligen jobbat som journalist och tidningsmakare. Efter en tid vid Nya Wermlands-Tidningen jobbade hon i många år inom Svenska Arbetsgivareföreningen och förbunden. ”Juridik är min hobby, journalistiken ger mig utlopp för min nyfikenhet och ger mig möjlighet att ta kontakt med (nästan) vem som helst och ställa frågor. Jag gillar fakta och vetenskaplighet och vattenkraft är bådadera” säger Gunvor Axelsson.

GEA erbjuder certifierade svetsare och kvalificerade metoder för rörinstallationer till kraftverk, process- och pappersindustrin.

Lindvägen 17 864 92 Matfors

Tel 060-251 09

Mobil 070-541 45 58

geavvs@telia.com NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

29

VATTENKRAFT

Midskogs vattenkraftverk säkrar elproduktionen något, ca 1 procent, högre verkningsgrad.

En bonus med tanke på att vattenkraftverken ska köras i 40 år till.

ANALYSERAR – Vi analyserar och gör beräkningar på vad som behöver göras på vattenkraftverken.

Med tanke på att antalet turbintillverkare i världen är begränsat måste vi lägga beställningen 5-6 år innan aggregatet ska levereras. Det är en lång utdragen process som kräver detaljplanering, säger Peter Stedt, pressekreterare på Vattenfall.

Midskogs kraftstation är Vattenfalls nordligaste kraftverk i Indalsälven. Kraftverket togs i drift 1944 och har en installerad effekt på 150 MW. Det använder en Kaplan-turbin och utnyttjar en fallhöjd på 27 meter. Foto:Vattenfall

AV KIM HALL Midskogs kraftstation i Ragunda, några mil öster om Östersund, är en av de större kraftstationerna längs Inlandsälven som skall få en effektivare turbin. Samtidigt som elproduktionen säkras i minst 40 år till utökas den med tre procent per år.

NCC Construction river betongfundamenten efter den gamla turbinen och gjuter de nya fundamenten som skall ge plats åt den nya flera hundra ton tunga turbinen.

– Den nya turbinen ökar elproduktionen med ca 10,5 GWh (tre procent), vilket motsvarar en normal årsförbrukning av el hos ca 500 villor. Den 75 år gamla originalturbinen som har nått sin livslängd byter vi ut mot en ny Kaplan turbin med beräknad livslängd på 40 år, säger Hans Oskarsson, projektledare på Vattenfall.

För 20 år sedan gjorde NCC förberedande arbeten för bytet av den första av Midskogs tre turbiner. Detta blir den andra och den tredje beräknar Vattenfall byta om fyra år. NCC:s arbete startade i augusti 2012 och arbetet har pågått fram till maj 2013.

Vattenfall har investerat 17 miljoner kr i projektet.

STÄRKTA DAMMVÄGGAR Men det är inte bara vattenkraftverken som renoveras och får nya aggregat. Dammväggarna höjs och görs tjockare samtidigt som 30

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

dammluckorna blir större för att bättre kunna klara förväntade kommande klimatförändringar med mer nederbörd.

– Med ökad nederbörd förväntas det komma mer vatten i framtiden, vilket ställer krav på att våra dammar skall kunna ta emot den ökade mängden vatten. Även den årliga vårfloden innebär varje år en kraftig ökning av vattennivåer och då krävs säkra dammar, säger Peter Stedt, pressekreterare på Vattenfall.

Vattenfall utför renoveringsarbeten på tre aggregat om året. Turbin och generator renoveras eller byts ut där behoven är som störst. Detta för att säkra stationerna för ytterligare drift i 40 år. Kostnaderna för att renovera ett sådant aggregat kan uppgå till ca 250 miljoner kr.

Med tanke på att de flesta vattenkraftverken byggdes på 1950- och 60-talen innebär det att en del av dem som är inne på sitt 60:e år behöver förnyas. I och med nya aggregat sätts in får kraftverken även en

Aggregaten som tillverkas idag är större än de gamla och transporteras oftast med fartyg och sedan lastbil den sista biten till vattenkraftverket. Men innan de nya aggregaten kan monteras på plats måste de gamla tas bort. För att inte förlora allt för mycket elproduktion på grund av delar av vattenkraftverket måste stå still sker bytet i viss ordning.

– Idag är det stort fokus på ekologiska miljöer i vattnet. Sverige har inrättat fem vattenmyndigheter som ska se till att EUs Vattendirektiv genomförs på bästa sätt.

2015 ska vi komma in med våra synpunkter, säger Peter Stedt.

FISKTRAPPOR Ett av förslagen på åtgärder som finns från Vattenmyndigheterna sida är att bygga fler fisktrappor för öka uppvandringen av lax och havsöring i älvarna.

– Att få upp laxen i älven går givetvis att ordna med fisktrappor och andra fiskvandringslösningar. Däremot är det ett problem för laxen att reproducera i de reglerade vattendragen eftersom det inte finns någon lekplats kvar. Lekgruset, som var av en viss storlek och där laxen trivdes, är borta och vattendjupet har förändrats. Det går klart att återskapa i vissa delar av älvarna, men det skulle innebära enorma kostnader för vattenkraftproduktionen i Sverige. Vattenfall beräknar produktionsbortfallet till närmare 4 TWh. Man kan undra till vilken nytta man tar upp fisken om de inte kan reproducera, avslutar Peter Stedt.

VATTENKRAFT

Alstoms innovativa teknik bidrar till mer effektvinst när vattenkraftverk förnyas AV KIM HALL Vattenkraften befinner sig i en fas med stora ombyggnationer. Det gäller både vattenkraftverken och dammarna som behöver förstärkas.

Kraven på höjd driftsäkerhet och miljökrav har lett till att de gamla vattenkraftverken från 1940-60 måste ersättas med ny teknik för att klara ytterligare 40 års drift. Alstoms innovativa teknik gällande generatorer och turbiner kan bidra till mer effektvinst när Vattenkraftverk förnyas.

Alstom är en av de världsledande aktörerna som leverantör av maskiner, utrustning, service och reservdelar inom elkraftgenerering, kraftöverföring och järnvägsinfrastruktur.

Alstom Power i Sverige har ca 600 anställda med kontor i Norrköping, Västerås och Växjö. De har även en väl utbyggd serviceorganisation runt om i landet. Tillverkningen sker i Europa och Asien.

I Växjö driver de ett globalt forsknings- och utvecklingscenter och är ett av världens bäst utrustade lufttekniska laboratorier inom miljöområdet. Här utvecklas och testas nya teknologier, bland annat inom området koldioxidavskiljning.

HELTÄCKANDE LEVERANTÖR I Västerås finns den svenska delen av Alstoms nordiska enhet för vattenkraft.

Tillsammans med Alstom i Norge är de en heltäckande leverantör av produkter och tjänster anpassade för den nordiska vattenkraftmarknaden.

– För Alstom är vattenkraften en stor del av vår verksamhet både globalt och lokalt.

Vi i Alstom Hydro Sweden arbetar under kategorin service i Norden. För oss handlar service om att renovera gamla aggregat med helt eller delvis utbyte av maskindelar.

Våra kunder får sällan tillstånd att bygga nya kraftverk här i Sverige. Detta är vi konkurrenskraftiga på och faller helt i linje med vår satsning i Norden, säger Anders Jonsson, försäljningschef på Alstom Hydro Sweden AB. Det finns ganska många aktörer på

marknaden som tillverkar turbiner och generatorer till vattenkraftverk globalt sett och konkurrensen är hård, speciellt från öststaterna. Alstom Hydro är en OEM-leverantör, vilket betyder att de är originalleverantörer till ASEA, National Industri samt NEBB generatorerna som installerades då vattenkraftverken var nya.

För Alstom är vattenkraften en stor del av deras verksamhet, både globalt och lokalt, menar Anders Jonsson, försäljningschef på Alstom Hydro Sweden AB. Alstom Hydro Sweden arbetar under kategorin service i Norden och för dem handlar service om att renovera gamla aggregat med helt eller delvis utbyte av maskindelar.

ASEA-MASKINER 2001 köpte Alstom upp ABB Generation AB som i sin tur hade sitt ursprung i ASEA. Alstom Hydro Sweden sitter därför Vår styrka är att vi är en med alla ritningar till organisation som finns på samtliga ASEA-ma– Vår styrka är att plats både i Norden och globalt vi är en organisaskiner i hela världen.

– På så sätt är vi tion som finns på centrala på marknaden och känner oss plats både i Norden och globalt. Även om starka på generatorer. Vi har även spetsvi ibland kan uppfattas lite mer sparsamt organiserade lokalt jämfört med några av kompetens på turbinsidan med bland våra konkurrenter, finns vi globalt och har annat ett Kaplan löphjul som är fyllt med tillverkning av komponenter på bästa möjvatten istället för olja i syfte att minska miljöpåverkan i händelse av läckage, säger liga platser i världen, säger Anders Jonsson.

Anders Jonsson.

Ett vattenkraftverks effektgenererande TILLVERKAR MASKINDELAR huvuddel består av generator och turbin.

De har fabriker i Frankrike, Schweiz, Alstom levererar båda utan att dra paralIndien, Nord- och Sydamerika samt i Kina.

De kan därmed hitta bästa leverans inom leller, men är OEM när det gäller ASEAden egna koncernen. Kunden får fortfageneratorer i världen.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

31

VATTENKRAFT

förbättras. Att beställare och entreprenörer tillsammans arbetar mot gemensamma mål är jätteviktigt. Även om vi fick göra extraordinära insatser så kan vi konstatera att vi levererade en fungerande generator till E.ON utan miljöpåverkan eller personskador, säger Anders Jonsson.

rande en Alstom-produkt. Utöver egen produktion har de underleverantörer som tillverkar maskindelar i t ex Polen.

– Vi försöker få ihop en bra produkt av hög Alstom standard till ett bra pris. Därför köper vi även tillverkning, tillägger Anders Jonsson.

Det finns en lång svensk ingenjörstradition inom Alstom från 1800-talet. Än idag har de huvudkontoret i ASEA´s före detta lokaler på Finnslätten i Västerås.

– Vi vill leverera bra kvalitet på våra produkter och har samtidigt stort fokus på arbetsmiljö och säkerhet, inte bara ute på kraftverken utan även i vår verkstad där produkterna tillverkas. Kvalitetssäkringssystemet är exakt det samma oavsett var i världen tillverkningen äger rum, säger Anders Jonsson.

Fabrikerna är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och kvalitetscertifierade enligt ISO 9001. Det betyder att det inte finns någon skillnad mellan tillverkning i Schweiz och Indien exempelvis.

LJUS FRAMTID Framtiden för leverantörer till Vattenkraften ser ljus ut. Inom den närmaste tioårsperioden kommer det att vara många projekt igång där driftsäkerheten och miljöåtgärderna skall förbättras. Behovet av upprustning leder till stora insatser från alla inblandade parter.

– Vi ser med stor framförsikt på framtiden och kommer att jobba hårt för att stärka vår position på marknaden. Alstom Hydro Sweden har få men – Vi har väldigt få arbetsskador mycket värdefulla Dagens teknik har gjort och mycket lite miljöpåverkunder; Vattenfall, det möjligt att plocka ut Fortum, E.ON, kan. Vi begränsar utsläppen högre effekt per aggregat Jämtkraft, Skelså gott vi kan, understryker Anders Jonsson som tillägger lefteå Kraft och att Alstom dessutom är noga med att vara norska Statkraft som numera också är ärliga gentemot sina verksamma på den svenska marknaden och kunder. internationellt, säger Anders Jonsson.

Anders Jonsson är försäljningschef på Alstom Hydro Sweden AB.

När E.ON skulle 2010 utrusta G1 och G3 i Moforsens kraftverk, ca tre mil utanför Sollefteå, stötte Alstom på tekniska problem under tillverkningen av delar till den nya statorn. Man blev tvungen att göra vissa förändringar i planeringen för att arbetet med att byta ut den gamla statorn mot en ny skulle kunna utföras både säkert och i enlighet med den tidsplan som fanns.

Ett vattenkraftverks effektgenererande huvuddel består av generator och turbin. Alstom levererar båda utan att dra paralleller och är OEM när det gäller ASEA-generatorer i världen.

32

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

– Det är inte ovanligt att man stöter på problem under vägen.

Det viktigaste är att man lär sig av dem och tar fram åtgärder så att procedurer och arbetssätt hela tiden

Dagens teknik har gjort det möjligt att plocka ut högre effekt per aggregat, mycket tack vare stora ansträngningar inom forskning och utveckling. Alstoms Research and Development (RnD) avdelning ligger i framkant när det gäller teknologi och det kostar enorma pengar att ta fram den mest avancerade och hållbara lösningen.

– Vi vill kunna erbjuda våra kunder det allra bästa när det gäller teknik. Idag närmar man sig gränsen till vad som är långlivat respektive effektivt. Vi försöker ligga på en nivå där vi kan ta ut maximal effekt och samtidigt maximera livslängden på aggregaten. Detta för att våra kunder ska få så hög avkastning på sina investeringar som möjligt, säger Anders Jonsson avslutningsvis.

VATTENKRAFT

Renovering av Skedvi vattenkraftverk är en av Fortums största investeringar AV KIM HALL Skedvi vattenkraftverk är en av Fortums största investeringar som görs i den svenska vattenkraftparken. Projektkostnaden beräknas till totalt 340 miljoner kr, vilket innefattar både G1 och G2. När renoveringsarbetet är klart under senare kvartalet 2015 beräknas de nya aggregaten producera två-tre procent mer tack vare den högre verkningsgraden.

Skedvi vattenkraftverk har varit i drift sedan 1949 och är ett av de 45 kraftverk som Fortum har i Dalarna. Fallhöjden vid Skedvi vattenkraftverk är 10,7 m och medelvattenföringen 315m3/s. Förutom nya turbiner och generatorer omfattar investeringen ny el- & kontrollanläggning, kontrollrumsbyggnad, nytt kylvattensystem med värmeåtervinning, renovering av själva kraftstationsbyggnaden samt renovering av de inre vattenvägarna. Dammsäkerheten höjs och kraftverket blir mer driftsäkert, effektivare och mer miljövänligt.

– Renoveringen av Skedvi vattenkraftverk ligger helt i linje med Fortums tioåriga investeringsprogram på 80-100 miljoner euro årligen för att förbättra produktionen, effektiviteten och säkerheten i vattenkraftstationerna. Investeringsprogrammet kommer år 2020 att ha gett en effekthöjning på ca 100-150 MW, säger Jens Bjöörn, kommunikationschef för Fortums kraftproduktion i Sverige.

BÄTTRE VERKNINGSGRAD Vattendomen tillåter 400 kubikmeter vatten per sekund. Med de nya enheterna förbättras verkningsgraden och de två nya vertikala Kaplan-aggregaten kommer att ge 23 MVA vardera.

Hålet där generatorn på Skedvi Vattenkraftverk har suttit. Fjädrar till lager håller på att plockas bort.

Bågsättsläggning framför intaget till G1 på Skedvi vattenkraftverk. Foto: Fortum

– Vi började redan 2010 med förprojektering. I maj 2011 beslutade vi att dra igång projektet och köpte utrustning under försommaren samma år. Vi gör en fullständig förnyelse av generator och turbin i både G1 och G2, säger Roine Söderström, projektledare för Skedvi vattenkraftverk som ägs av Fortum Generation AB. Fortum har tecknat totalentreprenad med VG Power, en av Nordens ledande aktörer inom vattenkraft, värt runt 8 miljoner euro, vilket omfattar en totalentreprenad för renovering av en av kraftverkets två generatorer plus leverans av ett helt nytt kaplanlöphjul inklusive löphjulskammare. Dessutom renoveras övriga delar i generatorn och turbinen.

– Vi har ganska nyligen påbörjat demonteringsarbetet på första aggregatet, G1, som nu är tagen ur drift. Större delen av generatorn har demonterats och snart lyfter vi ur gamla turbinen och påbörjar arbetet med löphjulskammaren, säger Magnus Wenna marknadsansvarig på VG Power.

MASKINERI En stor del av maskineriet återanvänds som exempelvis generatorrotorn, generatoraxel, lager och polerna som omisoleras. Den gamla statorn och turbinhjulet skrotas. Eftersom löphjulskammaren byts ut görs det ett ganska stort ingrepp i byggnaden.

– Vi genomför omfattande kontroller och beräkningar av det som återanvänds för att säkerställa livslängden för de kommande 50 åren som kraftverket beräknas till innan nya bedömningar måste göras, säger Magnus Wenna.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

33

VATTENKRAFT

Borttransport av demonterade delar i maskinsalen. Rotorn syns stående på en ställning bakom lastbilen.

VG Power har under våren 2012 verifierat prestandan på det nya löphjulet i ett modellprov på en testanläggning i York i USA. Konstruktion och dimensionering av de nya detaljerna har delvis utförts av kollegorna inom Voith Hydro i Heidenheim, Tyskland, men också till stor del av personalen på VG Powers kontor i Kristinehamn.

– Konstruktionen för renoveringarna av de befintliga turbindetaljerna har utförts av vår turbinavdelning i Kristinehamn medan konstruktion och tillverkning av den nya generatorn utförs i Västerås där även projektledningen finns samlad, säger Magnus Wenna.

TURBINHJUL En stor del av de viktigaste komponenterna är tillverkade och står lagrade på Fortums intilliggande anläggningar. Nya turbinhjulet står t ex uppställt i Avestaforsens kraftverk.

– Detta gör vi för att säkerställa att de är färdiga att installeras under sommaren och hösten. Vi använder de gamla traverserna i stationen för att lyfta de tunga komponenterna på plats. Den nya statorn väger 66 ton, nya löphjulet som har en diameter på drygt 6 m väger ca 50 ton och rotorn som är den tyngsta delen väger ca 160 ton, säger Magnus Wenna.

34

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Generatorn är ursprungligen tillverkad av ASEA och turbinen av KMW. Generatorn förses med ny stator. Polerna isoleras om och borstlös magnetisering sätts in. Löphjulet byts ut till nytt modernt utförande och för att minska risken för oljeläckage går man över till högtryckshydralik vilket ger betydligt mindre oljevolymer.

– Vi höjer inte effekten nämnvärt men eftersom verkningsgraden förbättras med det nya aggregatet får man ändå ut högre produktion med samma mängd vatten som tidigare, tillägger Magnus Wenna.

KONTROLLRUM Byggpartner AB har byggt det nya kontrollrummet och personalbyggnaden. Det nya huset sitter ihop med kraftstationen via en glasgång. Nu blir både arbetsmiljön bättre och även brandskyddet. Gammalt kablage kommer att bytas ut och nya installationer göras av ABB. – Kontrollrummet var byggt 1949 och kompletterades med fjärrkontroll 1989.

Med nya kontrollutrustningen får vi bättre reglermöjligheter och kan vi stoppa och starta på distans. Vi får bättre kontroll och kan låta en maskin gå på fullt och stanna den andra istället för att båda skall gå på halvfart, säger Roine Söderström.

Roine Söderström är projektledare för Skedvi vattenkraftverk, som utför en fullständig förnyelse av generator och turbin i både G1 och G2.

Det har byggts nytt tak på Skedvi vattenkraftstation vilket samtidigt har fått bättre isolering, intagsluckorna målas om och falsarna rostskyddas för att bättre klara frostskador. Hela kylvattensystemet byts ut och man installerar värmeåtervinningssystem för att minska behovet av extra elvärme.

Istället utnyttjar man förlustvärmen, vilket blir en energibesparing.

GENERATORSTÄLLVERK – Vi byter också aggregattransformatorerna som höjer spänningen från 12 kV till 130 kV. Hela generatorställverket i kraftstationen byts ut, tillägger Roine Söderström.

Den 22 maj stoppades G1 och arbetet pågår fram till den 23 januari 2014. Sedan stoppas G2 i slutet av maj 2014 och arbetet pågår fram till januari 2015.

Just nu har Fortum ca tio personer involverade i projektet och VG Power har 8-10 man på plats som utför demontaget.

De blir något fler när installationsarbetet skall utföras. Totalt är ett 40-tal entreprenörer involverade. Som mest lär de bli ca 80 personer som arbetar med projektet.

I januari 2015 skall driftsättningen vara igång för fullt och ett år senare genomgår aggregaten på Skedvi vattenkraftverk en garantibesiktning.

Din naturliga partner - inom kraftgenerering VG Power AB består för närvarande av drygt 100 medarbetare med mycket lång samlad erfarenhet av vattenkraft. Sedan starten 2002 har vi vuxit rejält och omsätter nu närmre 400 Msek.

Sedan början av 2011 har vi också etablerat oss i Kristinehamn med specialister inom turbiner. Vi har också startat VG Power Turbo AB med inriktning på service och retrofit av luftkylda turbogeneratorer.

Vi är verksamma inom upprustning och service av generatorer och turbiner samt leverans av magnetiseringsutrustningar till kunder inom hela Europa.

Vi är idag en av de största aktörerna i Norden och vi arbetar även internationellt i många projekt tillsammans med Voith Hydro.

VG Power AB Kopparlundsvägen 7 721 30 Västerås www.vgpower.com +46 21 38 25 60 A Voith Hydro Company

VATTENKRAFT

Statorerna på Hissmofors vattenkraftstation är på plats AV KIM HALL Allmänhetens intresse för Hissmofors IV har varit stort redan från byggstart. Hitintills har 1300 personer besökt den publika vattenkraftstationen som designats av den jämtländske arkitekten Åke Månsson. Nu är statorer på plats och installationer är påbörjade för att kraftverket skall kunna vara i kommersiell drift i slutet av oktober.

Överbyggnaden på den nya visningsstationen är klar och NCC håller på att bygga taken.

Överbyggnaden på den nya visningsstationen Hissmofors är klar och NCC håller på att bygga taken. Samtidigt lyfts de 102 ton tunga statorerna på plats. Statorn är 8,2 meter lång i diameter och har tillverkats av Andritz Hydro i Nälden, endast ett par mil från vattenkraftstationen.

– Vi är mitt uppe i monteringsarbetet av de två aggregaten som kommer att pågå ända fram till driftstart. I dagsläget följer vi tidsplan, säger Anna Fahlén, projektledare på Andritz Hydro.

VÄGTRANSPORT Ett löphjul samt båda statorerna är levererade till Hissmofors. Under juni och juli månad levereras det andra löphjulet samt rotorerna. De stora delarna transporteras från Nälden till Hissmofors med stor vägtransport mitt på dagen då trafiken är mindre. De två aggregaten, som väger ca 400 ton vardera och där statorn, rotor och löphjul är de tyngsta delarna, ska tillsammans generera 33 MW el.

Hissmofors som är Jämtkrafts största vattenkraftverk har en sammanlagd årspro36

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

duktion på 310 GWh. Delar av anläggningen är över 70 år och behövde ersättas med en ny station som kan säkra tillgångarna på förnybar elproduktion i framtiden.

Den gamla kraftstationen kommer att rivas med början första halvåret 2014.

– Det går inte att bara ställa av den gamla stationen när den nya går i kommersiell drift. Första halvåret måste vi utföra städningsjobb innan vi kan riva de två gamla aggregaten som är i drift under tiden vi bygger den nya anläggningen, säger Franz Birkl, projektledare på Jämtkraft.

Det mesta av den gamla anläggningen går till skrot. Stålet går till skrothandlare och den krossade betongen kan återanvändas medan resten går till deponi.

FINJUSTERINGAR Men just nu pågår som sagt finjusteringar och inkopplingar av de nya generatorerna.

Vattenfall Service sätter kablarna på plats medan Andritz installerar komponenterna. Återstående större byggarbeten är uppförande av en betongdamm och en fyllnings-

damm som förbinder kraftstationen med höger strand.

Stålluckor på intag och utlopp håller på att monteras. De stora stålkomponenterna monterar leverantörerna under ledning av NCC, som innehar bygg- och mekanikentreprenaden.

– Luckorna finns där och ska installeras.

Dessa kopplas upp elektriskt under augusti månad, då arbetet skall vara klart, säger Franz Birkl.

För att förhindra att vatten skall forsa in i anläggningen under byggnadstiden har man byggt upp en fångdamm uppströms och nedströms. När dammkonstruktionerna är färdigställda och luckorna installerade kan fångdammarna tas bort. Därefter kan drifttagningsprocessen starta på allvar. Den består av omfattande tester och prover för att se så allt fungerar som det ska.

– Vi har inlett processen för drifttagning och förberett allt så att det skall gå lugnt och säkert till väga. Säkerheten är första prio på dagordningen. Ännu så länge har

G N I L K EC V T U R BA L L Å H N DA E M L R L I Ä T V P A P R U D I H B C L EO D VI VIL A L P P O K P P FÖR U

n med lite r i N e pa l t f a ingar fö r n k s n vatte klar lö v c a e v d t a u n h ll både öker oc . Utbygg änsyn ti givare s ördning h s b r g v a a a t r e d m r p a o våra up rojek t s för säkr n s me d utföra p eforsen a t g t r m a e r m B a i fö s v m krävs weco till tt utsko p p et s o r vi på S fors. Ny e r u o g h m s å t s e p is l co.se.

H e elh f tverk i ww.swe r exemp r at t t a h ä w e a å d s p n s r u e k Ny t t k r a te a s n. D sulttjän lper vår på miljö åra kon e. Vi hjä v ll ä m inverkan h o m r a e s i. Läs m hållbar t ekonom et t me r h c o jö kor, mil männis

VATTENKRAFT

Utrymmet är trångt eftersom arbetena måste utföras innanför fångdammen och det gäller att anpassa logistik och teknik.

– Vi har analyserat de scenarier brister som kan uppstå och haft dialog och gett förslag på hur man ska kunna göra detta på ett säkert sätt. Man måste veta att det fungerar, inte att man tror att det fungerar.

Dammsäkerhetsrisker får bara inte uppstå, säger Jörgen Dath, uppdragsledare på Sweco.

vi inte haft några allvarliga tillbud trots att vi stundtals varit uppe i 150 personer samtidigt på betongsidan dygnet runt. Vi gör skyddsronder med skyddsombud för att se så allt är intakt och ingen kommer till skada, säger Franz Birkl.

Arbetsmiljöfrågor står som en standardpunkt på arbetsmötena. Eftersom det finns en del utländsk arbetskraft har det funnits tolkar som översätter både vad som sägs och texter på föreskrifterna som sitter uppe på arbetsplatsen.

– Det behövs resurser när man bygger så stora projekt på så kort tid som i detta fall.

Dessutom har vi redan från start haft 1300 besökare från företag och allmänhet som följt byggprojektet, och nu när vi närmar oss slutet så ökar intresset ytterligare. Vi har en guide som visar runt och förklarar vad som pågår, berättar Franz Birkl.

Det finns inte så många pågående vattenkraftverksbyggen vilket gör att intresset inom branschen är stort. I detta läge är all

De två aggregaten som ska generera 33 MW på Hissmofors vattenkraftverk tillverkas av Andritz Hydro.

Aggregaten väger ca 400 ton styck, de tunga delarna är stator, rotor och löphjul.

projektering i stort avslutad och under det senaste halvåret har det utöver byggledning mest rört sig om byggplatsfrågor. De stora byggkonstruktionerna och montagen av mekanisk utrustning är på plats i kraftstationen. Även om de största byggnadsarbetena är utförda så återstår en byggnadsmässig- och teknisk utmaning att färdigställa dammarna mellan kraftstationen och höger strand.

Även om projekteringen i huvudsak är avslutad och de stora byggarbetena är avslutade så återstår mycket arbete vad gäller installationer, stomkomplettering och utvändigt arbete. Det har varit en utmaning att hinna med att projektera allt eftersom man bygger. Tack vare ett stort engagemang från alla parter kan vi nu andas ut, säger Jörgen Dath.

En erfarenhet som Jörgen med flera tar med sig efter projektet är nyttan av projektering i 3D. Även om projektering i 3D funnits länge så har det i Hissmofors getts en möjlighet till vidareutveckling.

var grunden med och till lade grunden till BanaVäg i Väst ViVilade nya kraftverket i Hissmofors

erbjuder grundläggning för alla typer av byggande. har stor kunskap och yrkesskicklighet. är marknadsledande.

Rätt från grunden. www.hercules.se

38

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Statorn till aggregaten är 8,2 meter i diameter och levereras med vägtransport frün Andritz anläggning i Nälden till Hissmofors mitt pü dagen dü trafiken är mindre.

â&#x20AC;&#x201C; 3D kan man använda till mĂĽnga olika saker. I detta projekt har det varit ett stort stĂśd fĂśr byggentreprenĂśren och Ăśvriga deltagare i projektet samt fĂśr själva projekteringen. Vi har tagit lärdom och vet hur vi skall utveckla det vidare. Projekteringsprocessen befinner sig, genom användandet av 3D, i ett paradigmskifte och det kommer att fĂĽ betydelse även fĂśr projekt- och projekteringsgenomfĂśrandet i framtiden, säger JĂśrgen Dath.

Samarbetet mellan byggherrar, entreprenĂśrer, leverantĂśrer, installatĂśrer och konsulter pĂĽgĂĽr fĂśr hur man skall utveckla 3D projektering. Dels är 3D bra som illustration, men ocksĂĽ fĂśr bland annat byggplanering, mängduppfĂśljning och är framfĂśr allt värdefull fĂśr installationssamordning. â&#x20AC;&#x201C; Ă&#x201E;ven om det finns stor potential att utveckla 3D fĂśr att effektivisera byggprocessen kräver det att alla inblandade är med och att det finns en metodik sĂĽ att alla kan samverka i projekteringen. Det är den stora utmaningen, säger JĂśrgen Dath avslutningsvis.

0HNDQLVND $% UHVXUVSDUWQHU I|U YDWWHQNUDIWVWHNQLVND SURMHNW

9HUNVWDG %HPDQQLQJ 7UDQVSRUWHU 0RQWDJHI|UUnG

IOH[LEOD O|VQLQJDU I|U UHQRYHULQJ LQRP YDWWHQNUDIWYHUN DUEHWH XWI|UV L YHUNVWDGHQ RFK XWH Sn VLWH

Âą ZZZ GDQHV VH

Your partner for renewable and clean energy Svenska kraftverk blir genom ANDRITZ HYDRO effektivare, moder nare och miljÜvänligare. ANDRITZ HYDRO har kunskapen och tekniken som moderniserar vattenturbiner till att producera elbetydligt effektivare och miljÜvänligare.

We focus on the best solution â&#x20AC;&#x201C; from water to wire.

ANDRITZ HYDRO AB Box 1, 835 05 Nälden, Sweden Phone: +46 (0) 640 17700, Fax: +46 (0) 640 17780

contact-hydro.se@andritz.com www.andritz.com

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

39

High Pressure Welding Sweden AB

HP Welding Sweden AB HP Welding Sweden AB is a sales and service company in Sweden with location in Sundsvall.

The company specialize in welding and construction of boilers, piping and installation of process equipment.

The company and welders are qualified according to: AFS 1999:4 (PED 97-23-EG) bilaga 1, avsnitt 3.1.2 - With Welder Approval Test certificate EN 287-1 HP Welding has several cooperation partners throughout Europe and have the capability to supply several hundred welders and fitters if needed.

HP Welding have well equipped containers for breakdowns waiting in HP Weldings workshop in Sundsvall, Sweden.

Scope of works Construction and repairs of plants and powerstations Construction and repairs of power and recovery boilers Assembly of high pressure pipelines Delivery and installation of steel constructions: Production halls, tanks, stacks, silos.

We have agreements with big manufacturers for boiler parts and steelconstructions.

Contactinformation, phone +46 60 17 26 40 ove.samuelsson@hpwelding.se +46 70 637 76 43 jerker.sjostrom@hpwelding.se +46 73 184 74 48

VATTENKRAFT

Större utskov i Höljesdammen underlättar vattenflödet när vårfloden kommer

AV KIM HALL Med stort fokus på både dammsäkerhet och arbetsskydd pågår ombyggnationen av Höljesdammen i Värmländska Torsby för fullt. Fortum investerar ca 450 miljoner kr på att renovera och anpassa anläggningen i syfte att klara reglerna kring dammsäkerheten. När projektet är klart kommer dammen att klara det största vattenflödet som kan uppstå på tiotusen år.

Höljesdammen är en av landets största kraftverksdammar och den överlägset största i Värmland. Dammen är 400 meter lång och ca 80 meter hög. Foto: Fortum

Arbetet med att förstärka dammen och bygga ett nytt utskov som kan släppa igenom större mängd vatten när vårfloden kommer, påbörjades redan 2006. Men det var först 2012 när miljötillståndet var klart som de fysiska arbetena kunde påbörjas.

Projektet beräknas ta fyra år att genomföra och beräknas vara klart i slutet av 2015.

Höljesdammen är en av landets största kraftverksdammar och den överlägset största i Värmland. Från att dammen har kunnat tappas på 1 595 kubikmeter vatten per sekund ska kapaciteten höjas till 2 000 kubikmeter per sekund. Det motsvarar det flöde som beräknas bli verklighet en gång på tiotusen år. För att klara av de nya kraven måste dammen får en ny större utskovslucka utöver övriga utskov.

DAMMLUCKA För att kunna bygga ett nytt utskov och dammlucka när dammen fylls med vatten i samband med vårfloden, har NCC som har generalentreprenaden, byggt fångdammar som tar upp vattnet så att det inte flödar in på arbetsplatsen.

– Vi började med projekteringen redan 2006 och gjorde en modell av anläggningen i en mindre skala där vi kunde se hur vattnet betedde sig genom utskoven, ner till energiomvandlaren och vidare i älvfåran, så att vi redan innan arbetet påbörjades valde de rätta lösningarna. När miljödomen var klar drog vi igång arbetet i maj 2012. Nu pågår arbetet för fullt, säger Gunnar Henriksson, projektledare på Fortum.

Eftersom flottningen av timmer upphörde 1991 har timmerrännan rivits. Där rännan har funnits och på andra sidan dammen ska totalt 300 000 kubikmeter berg bort för att ge plats för en ny ränna till den nya utskovsluckan. Den nya luckan blir 17 meter bred, vilket gör den något större än de andra två.

– Så här långt har allt gått planenligt.

Det största orosmomentet tekniskt och tidsmässigt var att schakta bort berg i en mycket brant slänt utmed den gamla utskovsrännan. Nästa stora projekt är att gjuta 20 000 kubikmeter betong för den nya utskovsrännan och stomme för en ny dammlucka, säger Gunnar Henriksson.

Betongen till bygget produceras på plats för att säkra kvaliteten samtidigt som man minskar miljöpåverkan från transporter.

ARBETSMILJÖRISKER – Det finns stora arbetsmiljörisker i projektet. Men vi har aktivt analyserat och hanterat riskerna och ännu så länge har inga arbetsplatsolyckor noterats. Inte ens en blåslagen tumme. Alla som kommer till arbetsplatsen får genomgå arbetsplatsinstruktion, säger Gunnar Henriksson.

Det finns en fångdamm uppströms och en nedströms om utskovet. Fångdammen nedströms gör att vattnet i bottenskovet kan släppas på och går förbi dammen.

– Det är väldigt viktigt att ta hand om vattnet som kan komma genom arbetsområdet. Måste vi öppna ytterligare luckor har entreprenören tre dygn på sig att utrymma.

Anläggningen har samma kapacitet att släppa förbi vatten under byggtiden som tidigare. Just nu spiller vi i bottenutskovet och då passerar vattnet nedströmsfångdammens utsida och vi kan jobba på insidan, förklarar Gunnar Henriksson.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

41

VATTENKRAFT

Dammen är 400 meter lång och ca 80 meter hög. Idag består den av två utskovsluckor som är tio meter höga och 14 meter breda. Den nya luckan blir 17 meter hög och tio meter bred. Efter ombyggnaden ökar utskovskapaciteten till 2000 kubikmeter per sekund. Bottenskovet fanns sedan innan.

– Vi gräver djupt och vi får inte skapa några miljöeffekter. 200 000 kubikmeter har hittills sprängts och schaktats bort. I älvfåran tre kilometer nedströms går sedan vattnet ut från kraftstationen. Platsen i mitten av etableringsområdet ställer vi upp en betongstation så vi kan tillverka betong på plats. Närmaste betongstation ligger nämligen åtta mil bort. Det är för långt med tanke på kostnader, kvalitet och miljöaspekter säger Gunnar Henriksson.

Bakom luckorna i utskoven byggs en betongränna som leder vattnet ner till älvbottnen och i slutet av rännan finns en energiomvandlare.

Det är väldigt viktigt att ta hand om vattnet som kan komma genom arbetsområdet. Måste man öppna ytterligare luckor har entreprenören tre dygn på sig att utrymma. Anläggningen har samma kapacitet att släppa förbi vatten under byggtiden som tidigare.

När vattnet kommer ner landar det i energiomvandlaren, som på engelska kallas Stilling Bassin (stillande bassäng). Den måste också göras större för att kunna släppa förbi stora mängder vatten.

– Vi femdubblar storleken på energiomvandlaren.

UPPDRAG

Energin i vattnet måste dämpas på ett säkert sätt, säger Gunnar Henriksson.

Anledningen till att Höljesdammen byggs om är att den anpassas till dagens regelverk.

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet.

PRODUKTER

Mekaniska konstruktioner

Dammluckor

Hållfasthetsberäkningar

Transportörer

Dokumentation

Grindrensare

Riskanalyser

Tryckkärl

CE-märkning

Lyftutrustning

Deformationsanalyser Dammbesiktningar mekanik Teknisk kontroll/ konsultation

MecTech Borlänge AB Tunavägen 290 SE-781 73 Borlänge

Hanteringsutrustning Personkorgar/ plattformar Tel. 0243-25 46 40 Fax. 0243-25 46 41 info@mectech.se www.mectech.se

Övr. mekanisk utrustning

“The company with solutions”

42

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

KRAFTVÄRME

Karlstads enskilt största energisatsning blir både resurs- och energieffektivt AV KIM HALL Det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket vid Hedenverket är Karlstads enskilt största investering. För ca en miljard kr kommer Karlstad Energi att kunna leverera båda el och fjärrvärme med hjälp av regionens egna naturtillgångar. I samband med projektet har även elberedskapsmyndigheten på Svenska Kraftnät beslutat att lämna bidrag till att bygga en reservkraftanläggning som gör att elproduktionen kan startas upp och försörja delar av Karlstad även om landets elförsörjning skulle hamna i kris.

Jonas Haglund på Tengbom Arkitekter har ritat det nya kraftvärmeverket Hedenverket i Karlstad.

Pannbyggnaden är 43 meter hög och den gjutna bottenplattan exklusive filterinstallationen ca 2 050 kvm (82 m lång och 25 m bred).

Skissmontage;Tengbom

I september 2012 togs det första spadtaget till bygget av det nya kraftvärmeverket.

ByggDialog utsågs till mark- och byggentreprenör medan Andritz i Finland bygger pannan och det tyska företaget TGM Kanis levererar turbinen som ska producera el. Generatorn tillverkas av ABB i Västerås. Rökgaskondenseringen, som är den del som kramar ur det sista ur energin ur rökgaserna, levereras av de svenska specialisterna Radscan. Det finska Raumaster den utrustning som behövs för att ansluta det nya kraftvärmeverket till det befintliga bränslelagret.

– Det finns flera anledningar till att vi bygger ett nytt kraftvärmeverk. Dels kan vi minska behovet av fossila bränslen, vilket leder till bättre ekonomi och miljö. Men vi ser också att det finns en lönsamhet genom utökad elproduktion, säger Johan Thelander, övergripande projektledare för Hedenverket Etapp 3 som ägs av Karlstad Energi.

Den budgeterade elproduktionen fördubblas med den nya anläggningen, som tidigare var ca 100 GWh per år. Redan idag finns det två kraftvärmeverk i Karlstad. Karlstad var dessutom först i landet med att bygga ett fjärrvärmeverk 1948. På den tiden eldade man med spån och kol. Anläggningen uppgraderades 1970 då oljan var billig och man installerade två oljepannor.

Pannorna och turbinen som levererades då används idag som spetsanläggning och körs på tjockolja. Den 43 år gamla fjärrvärmeverket kommer att fungera som reservanläggning när det nya kraftvärmeverket tas i drift hösten 2014.

Den nya pannan i Hedenverket beräknas producera 88 MW, 140 bar.Vid 547 grader går ångan till turbinen.Vid 45 procent fukt i bränslet kan 32 MW el och 79,4 MW värme produceras. Av de 79,4 MW är 21,8 MW återvunnen energi från rökgaskondenseringsanläggningen.

Det andra kraftvärmeverket är från 1992 och byggdes för att kunna hantera bränsleförsörjning till två pannor Karlstad Energi var före sin tid. Det märks inte minst idag då gammal och ny teknik skall förenas.

– Med de nya och befintliga kraftvärmeverken kommer vi att kunna producera 480 GWh fjärrvärme och 195 GWh el, varav det nya då står för 365 GWh fjärrvärme och 165 GWh elproduktion, säger Johan Thelander.

AVFALLSVÄRMEANLÄGGNING Merparten av den totala värmeproduktionen på 675 GWh på året består 483 GWh av värme från de båda biobränsleeldade kraftvärmeverken på Hedenverket.

Till detta kan också tilläggas avfallsvärmeanläggning som står för 158 GWh. Dessutom köper Karlstad Energi spill- och processvärme från Skogshalsbruk som ger ca 27 GWh. Resten är bioolja som ger 2-3 GWh. – Det är särskilt positivt att vi kan utnyttja våra lokala resurser och dessutom utvinna värme från energiåtervinning som kommer från Karlstads kommun och kommuner runt omkring. Allt utsorterat brännbart avfall från hushållen, företagen och återvinningscentralerna omvandlas också till värme, förklarar Johan Thelander.

Träflis som grenar och toppar (GROT) samt ved som inte duger att används som sågtimmer eller massaved tillsammans med spån och bark från pappersindustrin och NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

43

KRAFTVÄRME

sågverken återanvänds också som biobränsle i kraftvärmeverket.

– Tittar man då på de 675 GWh värmeproduktion som vi är uppe i och lägger till 195 GWh elproduktion då har vi 870 GWh i lokal och regional mängd. Förutom detta använder vi ca 4 GWh träpellets, för ångproduktion till Centralsjukhuset i Karlstad. Den levereras idag från Stor Ensos fabrik vid Gruvöns sågverk i Värmland, säger Johan Thelander.

SJÄLVFÖRSÖRJANDE Inom en radie på ca tio mil är Karlstad Energi självförsörjande på bränsle, vilket också skapar både kretslopp och arbetstillfällen.

En entreprenör är anlitad för att återföra träaskan som bildas i kraftvärmeverket till skogen så att den kan göra nytta för växtligheten.

September 2012 inleddes arbetet med att bygga det nya kraftvärmeverket, som är designat av Jonas Haglund på Tengbom Arkitekter. Pannbyggnaden är 43 meter hög och den gjutna bottenplattan exklusive filterinstallationen ca 2 050 kvm (82 m lång

och 25 m bred).

Den nedersta delen av byggnaden består av en mörk sockel av pigmenterad betong som når ca två våningar upp och som ger intrycket av sammetskänsla när man tittar på håll. Den övre delen består av fasadelement i plåt med isolering emellan.

– Vi har valt Allt arbete på Hedenverket går enligt tidsplan. I augusti påbörjar Andritz sitt stålmontage. Större processdelar lyfts in i samband med stålmontaget och vid att handla upp byggentreprenaden årsskiftet läggs taket på. Sedan återstår installationer invändigt och idrifttagning. i partneringform vilket ger ett mycket I december stängs taket till pannhuset och flexibelt och kostnadseffektivt projektdå ska byggnaden vara tät. Turbin och gegenomförande. Pannleverantören, som nerator tas in genom en provisoriskt tätad bygger högdelen av byggnaden, kommer del av väggen till turbinhallen under slutet att lyfta in de stora delarna av processutav januari 2014.

– 1992 när vi byggde Etapp 2 var elrustningen i samband med stål och väggelementmontage, förklarar Johan Thelander. priserna egentligen för låga för att satsa på

Stomentreprenören

Vi utför El-Telesystem till det nya kraftvärmeverket på Hedenverket åt Karlstads Energi.

www.elcenterab.se

Kynningsrud Prefab AB Telefon: 0522 63 63 63 www.kynningsrud.se

44

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Tel: 054-771 87 00 E-post: info@elcenterab.se Gjuterigatan 3 652 21 Karlstad

KRAFTVÄRME

Inom en radie på ca tio mil är Karlstad Energi i princip självförsörjande på bränsle, vilket också skapar både kretslopp och arbetstillfällen.Träflis som grenar och toppar (GROT) samt ved som inte duger att används som sågtimmer eller massaved tillsammans med spån och bark från pappersindustrin och sågverken återanvänds också som biobränsle i kraftvärmeverket.

samtidig elproduktion Som tur var hittade vi en begagnad turbin som installerades och sedermera visade sig vara en mycket bra investering, särskilt när elcertifikatssystemet infördes. En av fördelarna med kraftvärme är att elproduktionen blir som störst när fjärrvärmenätets värmebehov är som störst, vilket ju normalt sammanfaller med elbehovet i samhället, säger Johan Thelander.

Den nya pannan ska producera 88 MW ånga, vid 140 bar och 547 grader (jämfört med 540 grader som är normalt för liknande anläggningar) som leds till turbinen.

Vid 45 procent fukt i bränslet kan 32 MW el och 79,4 MW värme produceras.

Av de 79,4 MW är 21,8 MW återvunnen energi från rökgaskondenseringsanläggningen.

– Det är en väldigt bra verkningsgrad.

Med rökgaskondenseringen får vi tillbaka förångningsenergin som åtgår när fukten i bränslet förångas i eldstaden.

Istället för att energin försvinner ut genom skorstenen gör den nytta i fjärrvärmenätet.

Det är extremt resurseffektivt, säger Johan Thelander.

Med smarta systemlösningar har man lyckats designa en ångprocess där man har

Herrgårdsgatan 6 652 24 Karlstad

minimerat mängden avtappningsånga från turbinen, vilket leder till ett högre elutbyte.

Ju mer ånga som körs genom turbinen desto mer el får man ut.

– Vi har minskat mängden avtappningsånga med smarta system samt överdimensionerat turbin och generator något för att ha möjlighet att ta emot högre ångeffekt från pannan än vad leverantören lämnat garantier för. På så sätt kan vi tillgodogöra oss en eventuell överdimensionering och framtida möjliga effektökningar i pannan, förklarar Johan Thelander.

Rökgaskondenseringsanläggningen som Radscan i Västerås har levererar består av en rökgaskylare som rökgasen leds genom.

Rökgaskylaren kyls av fjärrvärmevatten och när fukten i rökgasen kondenserar ut överförs värme som nyttiggörs i fjärrvärmenätet.

I anläggningen finns även en roterande luftvärmeväxlare som fuktar upp och förvärmer förbränningsluften.

– Genom att använda luftuppfuktning kan vi utöka effektiviteten ytterligare, säger Johan Thelander.

Eftersom man vill ha in bränslet på högre höjd i pannhuset än vad det ursprungliga bränsletransportbandet ligger på behöver systemet kompletteras med en elevator och ytterligare ett transportband.

NY RESERVINMATNINGSFICKA Det byggs även en ny reservinmatningsficka i den befintliga anläggningen samtidigt som det befintliga krosshuset

uppgraderas för att klara den kapacitet som behövs med båda anläggningarna i drift. Dessa aktiviteter är upphandlade med Raumaster i Finland.

– Vi arbetar mycket med konstruktioner i 3D vilket ger modeller som vi kan vrida och vända för att se processer i detalj. Samordningen mellan de olika entreprenörerna blir betydligt lättare när man använder samordnade modeller att diskutera utformning och systemlösningar.

All visuell information, arbetsmiljösynpunkter och allmän anläggningsutformning samlas i en fil. Och även om entreprenörerna har olika programvaror för sin konstruktion i 3D så samordnar Plan B AB alla modeller och skapar en totalmodell där man kan se alla discipliner samtidigt.

Modellen kommer att vara användbar även efter att anläggningen är färdig, säger Johan Thelander.

Allt arbete går enligt tidsplan och i augusti kommer Andritz för att påbörja sitt stålmontage. Processdelar byggs under hösten och vid årsskiftet läggs taket på. Sedan återstår installationer invändigt och idrifttagning. Efter intrimmingsperioden går provdriften igång den 17 oktober 2014 och blir den godkänd övertar Karlstad Energi anläggningen den 17 november 2014.

– I samband med projektet har vi efter ansökan till Elberedskapsmyndigheten vid Svenska Kraftnät beviljats stöd för att kunna starta upp elproduktion från den nya anläggningen i händelse av störningar i kraftsystemet. På så sätt kan vi skapa ett isolerat kraftnät i Karlstad där de viktigaste elförbrukarna kan försörjas i händelse av att det yttre kraftnätet är ur funktion en längre tid, säger Johan Thelander med stolthet.

Telefon. 054 – 19 88 00 kontoret@byggdialog.se NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

45

KONTOR & VERKSTAD

UNO LAMM HVDC CENTER INVIGT

Näringsminister Annie Lööf höll i samband med invigningen den 30 maj ett engagerat tal med HVDC-anställda som åskådare.

Foto: Gustav Mårtensson/ABB

AV BJÖRN ASPLIND Uno Lamm HVDC Center vid ABB i Ludvika står nu helt klart.

I september i fjol påbörjades inflyttningen i de toppmoderna lokalerna som med LEED Gold-certifieringen får en mycket tydlig miljöprofil. Den 30 maj i år skedde invigningen i närvaro av bland andra näringsminister Annie Lööf (C) och landshövding Maria Norrfalk.

Totalytan är på 22000 kvadratmeter där 16000 kvm är kontor, resten är verkstad och provyta. 850 kontorsplatser ryms i den nya byggnaden, som byggs ihop med en tidigare kontorsbyggnad viken i sin tur har renoverats. Mellan den nya och den gamla delen ligger en ljusgård. Den nya byggnaden kostnadsberäknas till 350 miljoner kronor.

Byggnaden har fått sitt namn efter Dr. Uno Lamm, som ledde utvecklingen av HVDC i slutet på 1920-talet i Ludvika.

INVIGNING Ett 120-tal inbjudna gäster deltog den 30 maj i invigningen av det nya komplexet med kontor, verkstad och provyta för kontrollutrustning. Närvarande var också Uno Lamms dotter med familj.

46

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

För ABB var det självklart med någon typ av miljöcertifiering av den nya byggnaden, valet föll på LEED, Leadership in Energy and Environmental Design, som är ett av världens ledande system för miljöklassning av byggnader. ABB valde att certifiera sig enligt LEED Gold, som är den näst högsta nivån.

LEED fokuserar bland annat på materialanvändning, inomhusmiljö och vattenhushållning, men också på byggnadens läge och närhet till kommunikationer. Dessutom har energisnåla lösningar hög prioritet.

GRÖNT PERSPEKTIV – Vi har haft ett grönt perspektiv på allt från materialval till energilösningar. LEED Gold-certifieringen är bra eftersom den är bred och ser till helheten. Arbetet med certifieringen pågår från byggets början fram tills byggnaden är i full användning.

LEED ser även till många andra aspekter förutom en energieffektiv och miljöanpassad byggnad. Det är alltid mycket lättare att ha med sig ett energi- och miljötänk innan man börjar bygga jämfört med att modifiera en redan färdig anläggning, säger Johan Olsson, miljöansvarig inom HVDCenheten.

– Alla på HVDC-enheten kan nu samlas i en toppmodern och sammanhållen byggnad. Vi får närmare kommunikation med varandra och säkerställer därmed kvaliteten i vårt arbete. Genom att bygga miljöklassat och dra nytta av miljösmart teknik minimerar vi miljöpåverkan under byggnadens hela livscykel. Systemet styr upp byggprojektet runt ett antal nyckelområden som sedan bedöms och poängsätts, säger Johan Olsson.

HVDC HVDC är en affärsenhet inom ABB:s division Power Systems. HVDC betyder ”high-voltage direct current”, på svenska ”högspänd likström”. Den av ABB utvecklade HVDC-tekniken används för att överföra stora mängder elektricitet över långa avstånd och med låga förluster. Tekniken används även för kraftöverföring med

KONTOR & VERKSTAD

undervattenskabel och fĂśr att sammankoppla kraftsystem.

FÜr ABB var det självklart med nügon typ av miljÜcertifiering av Uno Lamm HVDC Center.

Valet fÜll pü LEED, ett av världens ledande system fÜr miljÜklassning av byggnader.

Foto: ABB

ABB:s HVDC-enhet i Ludvika utvecklar, tillverkar och säljer DC-transmissionssystem pü en mycket global marknad.

Hela den nya byggnaden blir mycket välisolerad och alla fÜnster kommer att ha treglas. Man har ocksü valt ett vitt takmaterial som reflekterar bort solens strülar under sommarmünaderna.

Anledningen är att det gĂĽr ĂĽt mer energi att kyla än att värma en fastighet. Dessutom finns Ăśver 50 mätpunkter som ger en total kontroll Ăśver energifĂśrbrukningen. Ă&#x201E;ven ventilationen styrs energisnĂĽlt.

Genom en enda knapptryckning ser ABB:s eget KNX-system till att luftflÜdet i samtalsrum och konferensrum automatiskt regleras efter hur münga personer som är i rummet. KNX är en ISO-standard fÜr intelligenta fastigheter. Det handlar om avancerad individuell styrning av funktioner

Vi kvalitetssäkrade tillverkningen och montaget av stülstommen pü ABB Ludvikas nybyggnation.

,POUBLUB NJH 5PNNZ (SJOEF PN EV WJMM WFUB NFS PN TUĂ&#x152;MCZHHOBETLPOUSPMM UFM FMMFS F NBJM UHS!GPSDF TF

FORCE Technology fokuserar pĂĽ att transformera specialiserade tekniska kunskaper till praktiska och kostnadseffektiva lĂśsningar fĂśr ett brett spektrum av branscher i hela världen. VĂĽra tjänster karakteriseras av vĂĽr fĂśrmĂĽga att bistĂĽ kunderna pĂĽ alla nivĂĽer inom deras organisation â&#x20AC;&#x201C; frĂĽn administrativa system till korrosionsskydd. Vi har dotterbolag i Danmark, Norge, Sverige, Ryssland, USA, Kina och Singapore och ďŹ nns pĂĽ 23 orter i Sverige.

'03$& 5FDIOPMPHZ t )VWVELPOUPS t 5BMMNĂ&#x160;UBSH t 7Ă&#x160;TUFSĂ&#x152;T t 5FM t JOGP!GPSDFUFDIOPMPHZ DPN t GPSDFUFDIOPMPHZ DPN

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

47

KONTOR & VERKSTAD

som exempelvis belysning, markiser och persienner och uppvärmning. â&#x20AC;&#x201C; Arbetet med LEED Gold-certifieringen har gĂĽtt bra och de 60 poäng som krävs fĂśr att fĂĽ Gold-certifieringen klarar vi med marginal, säger Hannah DĂśmstedt, miljĂśoch kvalitetsledare vid totalentreprenĂśren NCC Construction.

MĂ&#x2026;NGA KRAV FĂśr att fĂĽ de minst 60 poäng som krävs sĂĽ finns det massor med krav man ska uppfylla men nĂĽgra exempel är: t 7JU UBLQBQQ JTUĂ&#x160;MMFU GĂ&#x161;S TWBSU t 'BTUHKVUOB DZLFMTUĂ&#x160;MM t -BEEQMBUTFS GĂ&#x161;S FMCJMBS t )Ă&#x161;HB V WĂ&#x160;SEFO GĂ&#x161;S BUU GĂ&#x152; MĂ&#x152;H FOFSHJGĂ&#x161;Sbrukning i huset, u-värde är värmegenomsläpplighet i olika material, till exempel fĂśnster, ju hĂśgre värde desto bättre t 7Ă&#x160;YUFS TPN QMBOUFSBT GĂ&#x152;S JOUF LSĂ&#x160;WB FUU permanent bevattningssystem. â&#x20AC;&#x201C; Min roll kallas fĂśr KMA, vilket stĂĽr fĂśr Kvalitet, MiljĂś och ArbetsmiljĂś. Mitt arbete är väldigt varierande, jag är bĂĽde ute

pĂĽ bygget och sitter vid datorn.

Jag gĂĽr skyddsronder, besiktningar och kollar egenkontroller.

Dessutom har jag hand om all dokumentation fÜr underentreprenÜrer och ser till att de lämnar in det som de ska i tid, säger Hannah DÜmstedt.

NĂ&#x201E;RPRODUCERAT Eftersom huset ska LEED-certifieras sĂĽ tillkommer vissa materialkrav, till exempel mĂĽste man använda närproducerat material samt material som innehĂĽller ĂĽtervunna eller ĂĽteranvända komponenter. Det har man satsat pĂĽ i projektet. â&#x20AC;&#x201C; Beställaren har ocksĂĽ ytterligare krav pĂĽ material, exempelvis att de material vi använder ska vara registrerade i BASTAsystemet, avslutar Hannah DĂśmstedt.

LEED har ett helhetsperspektiv där exempelvis även mÜjligheterna att resa kollektivt bedÜms. Att ABB i Ludvika ligger nära büde tüg- och busslinjer ger därfÜr münga pluspoäng. Ludvika kommun ska bygga en güngbro Üver järnvägen som yt-

Hannah DÜmstedt är miljÜ- och kvalitetsledare vid totalentreprenÜren NCC Construction.

terligare kortar avstĂĽndet mellan Ludvika resecentrum och ABB. Dessutom fĂśrbättras säkerheten med den nya gĂĽngbron. Ă&#x201E;ven cyklister och användning av elbilar ska uppmuntras. Cykelställ med tak och

AKUSTIK BYRĂ&#x2026;N Vi är ett mĂĽlerifĂśretag som sätter kunderna i centrum. Titta in hos oss och känn trygghet och kvalitet pĂĽ det mĂĽleriarbete ni tänkt att vi skall utfĂśra

www.btmab.se Ă&#x2013;stra Storgatan 6 771 50 Ludvika

48

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

info@btmab.se Telefon: 0240-122 22

Telefon: 08-96 33 77 Fax: 08-39 60 82 E-post: info@akustikbyran.se Johan Printz väg 7, 121 46 Johanneshov www.akustikbyran.se

KONTOR & VERKSTAD

speciella parkeringsplatser med laddstolpar kommer därför att finnas nära entrén till HVDC-komplexet.

VÄRLDENS KRAFTCENTRUM Industriverksamheten i Ludvika startade redan i slutet av 1800-talet. Gruvindustrin hade förstått att elektricitet var bra för att driva gruvornas pumpar och dylikt, men tillgången på elprodukter var låg. I början av 1900-talet köptes företaget i Ludvika upp av ett företag i Västerås och ASEA hade fötts.

Sedan dess har utveckling och produktion av kraftprodukter skett i Ludvika och idag anses Ludvika vara världens kraftcentrum.

ABB i Ludvika har idag runt 2700 anställda.

KNX-systemet i Uno Lamm HVDC Center ger en avancerad individuell styrning av funktioner som exempelvis belysning, markiser och persienner och uppvärmning. Foto: ABB

Marknaden för HVDC har vuxit avsevärt de senaste åren, även antalet anställda på HVDC-enheten.

Tidigare satt de anställda utspridda inom ABB Ludvika, men i och med det nya Uno Lamm HVDC Center får alla plats under samma tak.

Johan Olsson är miljöansvarig inom HVDCenheten.

LEED: LEED är ett internationellt miljöcertifieringssystem utvecklat av U.S. Green Building Council. Syftet är att uppmuntra ett resurseffektivt och miljömässigt hållbart byggande. Certifieringen sker i fyra nivåer (Certified, Silver, Gold och Platinum) beroende på hur många poäng projektet uppnått. Den maximala poängsumman är 110 poäng och för LEED Gold måste man samla minst 60 poäng. Certifieringen pågår kontinuerligt under hela byggprocessen. Dessutom görs en uppföljande revision två år efter det att bygget är klart.

UNO LAMM HVDC CENTER, LUDVIKA: Kontor, verkstad och provyta för ABB:s HVDC-enhet. Totalt 850 kontorsplatser.

Totalyta: 22000 kvm.

Byggherre: ABB Fastigheter Totalentreprenör: NCC Construction Sverige AB El: PMC EL i Västerås AB VVS: Imtech Ventilation Sprinkler: SWE Sprinkler AB Styr: Dala Elmän AB Underentreprenörer inre ytskikt: Bröderna Thunströms Måleri AB Mälargolv AB, Flex Interior Systems AB, AB Linotol Arkitekt: Archus Totalkostnad: 350 miljoner kronor Färdigt: Invigdes den 30 maj i år

Vi har projekterat och utfört luftbehandlingsinstallationerna (ABB HVDC) NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

49

LOGISTIK

Nytt lager för Lidl AV BJÖRN ASPLIND Lidl Sverige bygger ett nytt centrallager i Rosersberg, Sigtuna kommun, norr om Stockholm.

Det nya centrallagret ligger utmed E4:an, vilket är ett utmärkt läge rent logistiskt. Inte minst är läget med E4:an norrut viktig, då lagret ska betjäna flera butiker i norra Sverige.

Anläggningen blir cirka 43000 kvm stor.

Byggstart var i juni 2012 och lagret beräknas stå färdigt i mitten av den här sommaren med inflyttning under hösten.

Lidl Sverige har idag två centrallager i landet, ett i Halmstad och ett i Eskilstuna.

Lagret i Eskilstuna, som är på 28000 kvm, togs för två år sedan över av en annan ägare. Lidl hyr fastigheten tills lagret i Rosersberg står färdigt.

KONTORSBYGGNAD Lagerbyggnaden i Rosersberg består huvudsakligen av en våning, men har även två mindre entresolplan, en för teknikutrymmen och en för en mindre kontorsdel. Bredvid lagret blir det också en två våningar hög kontorsbyggnad, som sitter ihop med lagret.

Lagret får cirka 140 portar och det finns utrymme för framtida expansion. Lagret är inte automatiserat, utan all godshantering ska utföras med eltruckar. Ungefär 150 personer kommer att arbeta vid centrallagret.

– Vårt nuvarande lager i Eskilstuna har blivit för litet, dessutom ligger Rosersberg logistiskt sett bättre till för vårt butiksnät.

Centrallagret ska serva Stockholm/Mälardalen och norrut. Vi bygger för framtiden med det nya lagret. Vi fortsätter att öppna nya butiker i Stockholmsområdet, men även norröver, säger Anders Fredriksson, byggchef vid Lidl Sverige.

I Sverige har Lidl funnits i tio år och har idag 160 butiker från Trelleborg i söder till Örnsköldsvik i norr.

– Lagret består av kyl, frys, frukt och ställage. Det blir vattenburen golvvärme i lagrets uppvärmda ytor med överskottsvärme från kylanläggningen som täcker cirka 40 procent av det årliga uppvärmningsbehovet. Resten av uppvärmningen sker med fjärrvärme.

50

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Lidls centrallager får cirka 140 portar och det finns utrymme för framtida expansion.

Investeringskostnaden är inte offentlig, men detta projekt är Lidl Sveriges enskilt största investering hittills.

Byggnaden utgörs av en stålstomme med stålpelare och stålfackverk. Taket har trpplåt med isolering och PVC-fri takduk.

Fasaden består av sandwichpaneler. Betonggolvet är stålfiberarmerat för att klara de tunga belastningarna i byggnaden.

– Vi har installerat golvvärme med överskottsvärme från kylanläggningen, fjärrvärme, belysningszoner, tidkanaler och ljusreläer på belysningen. Vi har uppblåsbara vädertätningar i kylda områden. När det gäller miljön har vi byggt en containerramp med ett flertal fraktioner där papper, plast, organiskt avfall med mera kommer att sorteras.

Placeringen i Rosersberg kommer även att minska transporternas längd till butikerna.

– Flytten av verksamheten från Eskilstuna till Rosersberg blir spännande.

Många medarbetare kommer att flytta med. Arbetet fungerar bra i projektet, och vår totalentreprenör Logistic Contractor gör det hela bra, vilket innebär att vi i princip håller tidplanen, avslutar Anders Fredriksson.

Centrallager för Lidl i Rosersberg Byggherre: Rosersberg Fastighetsförvaltning AB, vars moderbolag är Lidl Sverige KB Beställare: Lidl Sverige KB Total- och byggnadsentreprenör: HB Logistic Contractor i Gbg Nybyggnad bruttoyta: 45000 kvm

KÄRNKRAFT En specialbilaga från Nordiska Projekt

Stora betongarbeten i kylvattenvägarna på Ringhals 3 i höst Vattenfall inleder dialog om markköp vid Ringhals Längre stillestånd än planerat på OKG när O2 säkerhetsmoderniseras Forsmark stärker säkerheten ytterligare med FOSH

KÄRNKRAFT

Stora betongarbeten i kylvattenvägarna på Ringhals 3 i höst

Greenpeace glidflygare som morgonen den 21 maj 2013 flög in över Ringhals och släppte ner ballonger har ställt till en hel del huvudbry för kärnkraften. Det ligger ett förslag från SSM om åtgärder för att bättre skydd för kärnkraftverken hos miljödepartementet. Foto: Ringhals

AV KIM HALL Revisionsarbetet på Ringhals pågår för fullt och några av de större säkerhetshöjande arbeten som kommer att göras under hösten är betongarbeten i kylvattenvägarna där havsvattnet kommer in genom stora kanaler. Dessa har varit i drift i många år och betongen behöver förnyas. Det innebär att kanalen in till R3, som delas med R4, stängs av under arbetet medan kanalen till R4 är öppen för kylvatten.

– Vi räknar med att dra igång arbetet den 10 augusti när semestrarna är avklarade och utföra arbetet tre månader fram till den 31 oktober. Det är ett stort betongarbete som kräver lång tids revision, säger Gösta Larsén, kommunikationschef på Ringhals.

Ett annat stort säkerhetshöjande arbete på R3 är restvärmekylsystemet, där två oberoende säkerhetssystem byggs samman till ett för att skapa ett ännu bättre system.

Ett arbete som också kräver lång tid.

KORTSLUTNING Sista revisionen för året inträffar R2, samtidigt som revisionen på R3. Då görs bl a ett byte av huvudtransformatorn.

– Förra året fick vi en ljusbåge – en kortslutning - i huvudtransformatorn, som väger ca 400 ton på R2. Den ersattes av en reservtransformator som vi delar med Forsmark. Vid revisionen ska vi återinstallera den ursprungliga, säger Gösta Larsén.

Varje år i maj månad lämnar Strålskyddsmyndigheten (SSM) en rapport till kärnkraftverken som där det står huruvida kärnkraftverken har klarat att uppfylla kraven som ställts, under det gångna året.

52

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Kärnkraftverken letar ständigt efter nya förbättringsåtgärder som höjer säkerheten och säkerhetsarbetet.

På Ringhals investeras i genomsnitt ca 5 miljoner varje dag året runt på säkerhetshöjande åtgärder, enligt kommunikationschef Gösta Larsén.

Foto: Ringhals

I år fick Ringhals beskedet att de uppfyller kraven under förutsättning att de fortsätter att arbete med de brister som är kända sedan tidigare. 2008 skärptes kraven för att kärnkraftverken skall bli ännu säkrare i framtiden och åtgärder för att uppfylla dessa pågår med full kraft.

FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER – Vi letar ständigt efter nya förbättringsåtgärder som höjer säkerheten och säkerhetsarbetet på kärnkraftverken. Vi investerar i genomsnitt ca 5 miljoner varje dag året

runt, där stora delar går till säkerhetshöjande åtgärder, säger Gösta Larsén.

Exempel på det kan vara utbyte av komponenter och stora ombyggnadsarbeten och som gör att kärnkraftverken måste stå stilla under tiden arbetena utförs.

Detta har ibland lett till kritik.

– Kraven från SSM och åldringen av utrustningen har gjort att vi under några år har haft många åtgärder som måste göras.

Just nu har vi en mer dräglig tillvaro, men vi kommer att fortsätta i samma investeringstakt ett antal år framöver, säger Gösta Larsén.

Ett kärnkraftverk är som vilken annan fabrik som helst och delar måste kontinuerligt förnyas på grund av slitage.

GLIDFLYGARE Det är inte utan att Greenpeace har ställt till en hel del huvudbry på Ringhals, även om det aldrig förekom någon säkerhetsfara för kärnkraftverket. Första försökte ett 70tal aktivister den 9 oktober 2012 ta sig över staketet till både Forsmark och Ringhals, sedan flög en glidflygare in över Ringhals

INTRESSERAD AV SÄKERHETSANALYS INOM KÄRNKRAFT? VI ÄR SPECIALISTER INOM: - Probabilistisk säkerhetsanalys (PSA) - MTO - Kärnkraftsteknik - Projektstyrning Vi söker fler engagerade medarbetare till våra kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Intresserad?

Tveka inte att kontakta oss!

www.riskpilot.se

KÄRNKRAFT

För att klara översvämningar har trösklar till vissa lågt liggande byggnader på Ringhals höjts. Framför allt har elutrustning som finns i elskåp och kabelstegar bultats fast i golv och väggar för att klara en jordbävning.

Foto: Ringhals

en morgon den 21 maj 2013 och släppte ner ballonger. Även om det skapade rubriker i media och aktivisterna kallade aktionen för ”stresstest” så var det enligt SSM aldrig något hot mot reaktorsäkerheten.

– Vi är inte överraskade av aktionen. Det liknar aktioner som Greenpeace genomfört tidigare i bl a Frankrike. Det innebar aldrig något hot mot reaktorsäkerheten, däremot kan det vara ett brott mot Transportstyrelsens regelverk, säger Christer Sandström, enhetschef på SSM.

Enligt Gösta Larsén har Greenpeace kapat ordet ”Stresstest” som är ett begrepp som EU:s ministerråd initierade efter olyckan i Fukushima. Det är ett kapacitetsprov där kärnkraftverkens säkerhetssystem prövas ut ifrån hur mycket de tål.

– Vi tittar till exempel på hur hög havsvattennivån kan bli innan det blir problem och hur kärnkraftverket klarar en storm eller jordbävning. Vi tittar också på hur länge vi kan vara utan kylvatten.

Någonstans går gränsen, säger Gösta Larsén. För att klara översvämningar har trösklarna till vissa lågt liggande byggnader höjts och för att framförallt elutrustningen skall klara en jordbävning har bland annat elskåp och kabelstegar bultats fast i golv och väggar. Arbete ska genomföras på samtliga reaktorer i år och nästa år.

Reaktorbyggnaderna i sig är stabila och klarar de jordbävningar som kan förekomma i vår del av världen. ÖVERFLYGNINGSSKYDD Däremot finns det inget överflygningsskydd över kärnkraftverk. Däremot finns det en lag som säger att flygningar får inte gå under 150 meters höjd i tätbebyggt område.

Vattenfall inleder dialog om markköp vid Ringhals

– Även om vi upptäckte glidflygaren tidigt är det svårt att hindra sådana intrång. Det ligger ett förslag från SSM om åtgärder för att bättre skydd för kärnkraftverken hos miljödepartementet. Förslaget innebär bland annat skärpta straff för intrång och ytterligare resurser till polisen i kärnkraftslänen. Eventuellt kan det bli beväpnade vakter på kraftverken. När och om det blir lag vet vi inte, men det kommer säkert att ta tid, säger Gösta Larsén.

Under tiden fortgår revisionsarbetet på Ringhals. För att kablaget ska klara miljön inne i reaktorinneslutningen i ytterligare många är byter man ut stora delar av det.

Några av kontrollpanelerna i R1:s kontrollrum, som tidigare har stått dolda, har flyttats fram så att operatörerna lättare kan få överskådlig syn över anläggningen.

– Vi har ytterligare ett par år framför oss med förlängda revisioner fram till 2016.

Vi kommer därför inte upp i topproduktion så som vi hade tidigare. Då hade vi en topp på 28 TWh innan det stora moderniseringsarbetet gick igång. I år kommer vi upp i ca 26 TWh och det är ju inte dåligt det heller, säger Gösta Larsén.

Mats Ladeborn är Vattenfalls chef för kärnkraftsutveckling inom Nuclear Power Projects and Services.

Vattenfall har inlett en dialog med fastighetsägare och hyresgäster intill Ringhals kärnkraftverk. Vattenfall gör bedömningen att mer mark kan behövas än vad företaget idag äger vid Ringhals kärnkraftverk.

Dialogen är en del av det pågående utredningsarbetet kring framtida kraftproduktion men beslut om eventuell ersättningskraft ligger långt fram i tiden. Marken som Vattenfall önskar köpa har flera möjliga användningsområden: tΉJ TBNCBOE NFE EFO GSBNUJEB BWWFDLMJOHen av befintliga reaktorer tΉTPN QMBUT GÚS FWFOUVFMM FSTÊUUOJOHTLÊSOkraft eller tΉGÚS BOOBO LSBGUQSPEVLUJPO EÌ PNSÌEFU kring Ringhals är utpekat av staten som riksintresse för energiproduktion.

ANALYSARBETET Vattenfall är majoritetsägare i kärn54

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

kraftverken Forsmark och Ringhals där ersättningskärnkraft kan bli aktuell. Vattenfalls analysarbete strävar efter att klarlägga förutsättningarna för ett generationsskifte vid både Forsmark och Ringhals. Ambitionen är att säkerställa att det är en möjlighet att ersätta befintlig kraftproduktion på båda orterna. Analysarbetet består av flera delar och på alla dessa områden finns betydande utmaningar som kan innebära att investeringen till slut inte anses lönsam eller möjlig.

Vattenfall inleder nu en dialog och erbjudandet om fastighetsköp är en del av en flerårig analysprocess. Det är en öppen fråga vilka slutsatser som kommer att dras i det pågående analysarbetet.

Ett eventuellt beslut om ersättningskraft beräknas kunna fattas tidigast om åtta år.

- Vi vill ge alla kringboende möjligheten att i lugn och ro fundera över vad möjliga förändringar i framtiden skulle innebära för dem, säger Mats Ladeborn, chef för kärnkraftsutveckling inom Nuclear Power Projects and Services.

Vattenfall vill att alla närboende vid Ringhals ska informeras löpande om analysarbetet och ha möjlighet att höra av sig med frågor.

- Samtalen med markägarna kan leda till att vi erbjuder förvärv av deras fastigheter till ett marknadsmässigt pris och möjlighet för dem att stanna som hyresgäster, säger Mats Ladeborn.

NYHETER

Havator – Complete project solutions

Havator tillhandahåller tjänster inom tunga lyft, specialtransporter, installation av prefabricerade och betongelement samt godshantering i hamnar med egna mobila hamnkranar, allt från en och samma leverantör. Problemlösning, projektering samt Projektledning är en naturlig del för oss för genomförandet av utmanande projekt.

Havator är kontinuerligt aktiv i Finland, Sverige, Norge, Ryssland samt Baltländerna.

www.havator.com Havator Heavy Lifting & Technology Betongvägen 15 973 45 LULEÅ Tel: +46 (0)920 250 640 Mobil: +46 (0)70 686 06 40 e-post: hans.westerberg@havator.com

KÄRNKRAFT

Nash vakuumpumpar används vid moderniseringar av svenska kärnkraftverk AV BJÖRN ASPLIND Nash vakuumpumpar, som i Sverige säljs av AxFlow, installeras vid flera av de moderniseringar och effekthöjningar som just nu pågår vid de svenska kärnkraftverken.

– Besluten om modernisering och effekthöjning vid de svenska kärnkraftverken medför att våra pumputrustningar, i det här sammanhanget är en viktig del för att uppnå de nya kraven och förbättringarna inom kraftverken, säger Fred Lindecrantz, teknik- och försäljningsansvarig för vakuumpumpar och kompressorer vid AxFlow Holding.

Fred Lindecrantz har arbetat med och har erfarenhet av installationer av vakuumpumpar och kompressorer i över 25 år, och har tidigare varit ansvarig för Nash och Siemens vakuumpumpar i Sverige.

Numera har AxFlow ansvaret för försäljning och service av Gardner Denver Nash vakuumpumpar och kompressorprogram för kraftverk i Sverige, samt i Danmark, Finland och Norge. ÖKAD TILLGÄNGLIGHET – Många av de äldre pumparna installera-

des när kärnkraftverken byggdes på 60- och 70-talen och har fungerat bra och i enlighet med dåvarande krav. Idag har teknikutvecklingen av pumpar framtagit nyare, effektivare och modernare vätskeringspumpar med ökad tillgänglighet på reservdelar och annan utrustning.

– De nya pumplösningarna för kondensorevakuering förbättrar kondensorns effektivitet och kan därigenom öka turbin och generatorns prestanda. De nya vakuumpumparna används även som lufthävert innan matarvattenpumparna som har minskat startuptiden för kylvattenanläggningarna. På så sätt ökas tillgänglighet och effektiviteten som hjälper och säkerställer prestandahöjningarna i kraftverken, säger Fred Lindecrantz.

DRIFTSÄKERT Nash vakuumpumpar finns med installerade motoreffekter från 0,4 KW (10 M3/h) upp till 1 MW (cirka 28000m3/h) Fred Lindecrantz är teknik- och försäljningsansvarig för vakuumpumpar och kompressorer vid AxFlow Holding.

AxFlow har levererat olika pumputrustningar, kapacitetsmätningar eller reservdelar och service till uppgraderingsprojekt eller reparationer vid alla svenska kärnkraftverk.

och är av vätskeringstyp. En väl beprövad och driftsäker lösning, som används under många år och alltid är anpassade till processen.

– Eftersom pumparna hanterar komprimerade gaser av olika sammansättningar och tryckförhållanden så designar vi i princip alltid varje anläggning utifrån de förutsättningar och kravspecifikationer som kraftverksindustrin eller annan industri sammanställt.

Nash pumpar är konstruerade för att passa de mest krävande tillämpningarna där tillgänglighet och tillförlitlighet är avgörande.

Den grundläggande tekniska utformningen av systemen och lösningarna har utvecklats genom stegvisa tekniska förbättringar under mer än 100 år. Gardner Denver Nash vakuumpumpar med vätskering är speciellt utvecklade för att hantera våta och mättade gaser.

EFFEKTHÖJNING – Genom att öka effektiviteten i kondensorn med hjälp av vakuumpumparna går det

56

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

KÄRNKRAFT

Fakta AxFlow: AxFlow är en av Sveriges största leverantörer av industripumpar, pumpsystem och tillbehör med hög teknisk standard och produktkvalitet. AxFlow är ett av fyra affärsområden inom Axel Johnson International och ägs av Axel Johnson-koncernen.

AxFlow utför även energiutredningar på vakuumpumpar och kompressorer inom ramen för PFE (Programmet För Energieffektivisering) och föreslår nya förbättrade vakuumlösningar med förbättrade LCCkalkyler(Life Cycle Cost).

HÖG TILLGÄNGLIGHET – Vi ser att om förebyggande underhåll och original service upprätthålls så bibehålls den höga tillgängligheten och effektiviteten på anläggningen och vi som leverantör får tillsammans med kraftverken bästa möjliga vakuumsystem och driftförhållanden. Det är ett ömsesidigt förtroende för bägges bästa, avslutar Fred Lindecrantz.

att få en upp till femprocentig effekthöjning på turbinen och generatorn. Speciellt gäller det äldre allehanda kraftverk med ångejektorer till kondensorevakueringen där vi ersatt ett eller flera steg med en Nash vakuumpump, säger Fred Lindecrantz.

Även andra svenska kärnkraftverken har liknande lösningar på detta, där AxFlow har deltagit i flera moderniseringar. Företaget har kvalificerad och godkänd personal för arbetet både inom och utom säkerhetszonerna på svenska kärnkraftverken

AxFlow har levererat olika pumputrustningar, kapacitetsmätningar eller reservdelar och service till uppgraderingsprojekt eller reparationer vid alla svenska kärnkraftverk. De största leveranserna är för närvarande till ett svensk kärnkraftverk med tolv rostfria aggregat där två Nash vakuumpumpar ingår.

– Vi på AxFlow bygger, levererar och installerar allting på plats tillsammans med kraftverkets personal. Slutleverans pågår just nu. Den här installationen får en viktig betydelse, eftersom vakuumpumparna installerades för evakuering av kloridhaltigt havsluft innan kylvattenpumparna in till reaktorrummet. Med hjälp av vakuumpumparna tas luften bort på trycksidan av kylvattenpumparna upp till reaktorn.

LIVSLÅNGT ÅTAGANDE – Vi har etablerade eftermarknadskoncept i de olika länderna vi verkar i och med hjälp av förebyggande åtgärder i form av kapacitetsmätningar och fiberoptiska inspektioner av installerad vakuumutrustning på plats hos kraftverken tar vi fram en viktig rapport som anger installerade pumpars status och föreslår förbättringsåtgärder. Dessa inspektionsrapporter ger kraftindustrin möjlighet att mäta och kontrollera sina vakuumsystem. Rapporten ger också rekommendationer på åtgärder kring vakuumsystem eller varningssignal på delar som är på väg att slitas ut.

AxFlow AB i Sverige har flera personer inom kundservice, teknik support, service och försäljning som är beredda att hjälpa till när så krävs. Företaget har även NASH tillverkningsenheters förtroende att utföra dessa. AxFlow har huvudkontor i Stockholm, men även ett kontor i södra och västra Sverige.

Med hjälp av förebyggande åtgärder i form av kapacitetsmätningar och fiberoptiska inspektioner av installerad vakuumutrustning tar AxFlow fram en viktig rapport som anger installerade pumpars status och föreslår förbättringsåtgärder.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

57

KÄRNKRAFT

Med FOSH höjs säkerhetsarbetet ytterligare på Forsmark AV KIM HALL Säkerhetsfrågor är något kärnkraften ständigt arbetar med. Som ett led av haveriet i Fukushima i Japan 2011 har Forsmark startat ett särskilt säkerhetshöjande program som de kallar FOSH. Dessutom arbetar man med att förstärka det fysiska skyddet efter intrången av Greenpeace i höstas.

För att kunna höja effekten på F1 och F3 måste kraftnätet för-

– Vi har förstärkt de yttre delarna med staket och fordonskontroll längre från kraftverket efter Greenpeaceaktivisternas intrång. Reaktorsäkerheten sitter visserligen inte i staketen, de är till för att visa var gränsen går och fördröja intrång så att skyddsvakter och polis hinner agera.

Intrånget av Greenpeace hade ingen som helst säkerhetspåverkan. Det var några aktivister som höll sig gömda under drygt ett dygn ca en kilometer från reaktorerna och utanför det s k driftområdet. De vitala delarna av det fysiska skyddet sitter inne i anläggningen och är väldigt starkt, säger Claes-Inge Andersson, informationschef på Forsmark kärnkraftverk.

I programmet FOSH (Forsmarks säkerhetshöjning) ingår ett tiotal projekt där ett av de större projekten handlar om planering för ett alternativt system för kylning av reaktorhärden vid en nödsituation, s k härdnödkylning.

KYLVATTENFÖRSÖRJNING Ett annat arbetar med mobila lösningar för reservkraft till anläggningarna och ytterligare ett projekt rör kylvattenförsörjningen av bränslebassängerna. Där tittar Forsmark på ett alternativt sätt att hålla kylvattnet i bassängerna där uttjänta bränslet förvaras på en stabil nivå.

Efter haveriet i Fukushima stresstestades alla europeiska kärnkraftverk på initiativ av EU. Testet innebar att anläggningarnas tålighet vid bland annat extrema väderförhållanden testades. Testerna visade att Forsmarks anläggningar är väl rustade att möta yttre extrema väderfenomen och att säkerhetssystemen är robusta.

Med tanke på att Forsmark investerar tio

58

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

stärkas för att kunna mata ut mer el. Svenska Kraftnät planerar Forsmark har förstärkt de yttre därför att ansöka om tillstånd för en ny 400 kV kraftledning delarna med staket och fordonsmellan Forsmark och en planerad station ca 20 km nordväst om kontroll längre från kraftverket efter Hallstavik, kallad Råsten. Foto: Bo Dahlin Greenpeaceaktivisternas intrång.

Reaktorsäkerheten sitter visserligen inte i staketen, de är till för att visa var gränsen går och fördröja intrång så Ett annat större arbete är byte av två yttre att skyddsvakter och polis hinner agera. Intrånget av ångskalventiler vars funktion är att stänga Greenpeace hade ingen som helst säkerhetspåverkan. av återmatningen av processvattnet till Foto: Bo Dahlin

reaktorn från turbinens kondensor. På F2 ska bland annat åtgärder utföras för att jordbävningssäkra elskåp som har betydelse för säkerheten.

miljarder kr under den närmaste femårsperioden i livstidsförlängning är de angelägen om anpassningen till nya säkerhets- och miljökrav. När de då i testerna hittade ett antal områden som de ville arbeta vidare på vad gäller säkerhetshöjande åtgärder startade man programmet FOSH. ÅLDRANDE KOMPONENTER I anläggningsändringsprojektet ingår att byta ut åldrande komponenter och säkerhetsställa anläggningens långsiktiga drift. Den 19 maj till 15 juni sker årets första revisionsavställning på F3 då drygt 1500 personer kommer att arbeta på anläggningen. Bland annat installeras nya inkopplingsmöjligheter för alternativ kylning av reaktorn i ett långtidsförlopp.

Befintliga komponenter skall servas eller bytas och en av de tre lågtrycksturbinerna ska genomgå en större översyn.

Forsmark planerar att höja effekten för samtliga tre reaktorer med total effekthöjning på 390 MW. Den maximala årsproduktionen vid kärnkraftverket är idag 25 TWh. Efter effekthöjningen kommer årsproduktionen av el att öka med drygt tre TWh, vilket är nästan lika mycket el som Uppsala län använder årligen.

INLETT PROVDRIFT – Vi har nyligen inlett provdriften på högre effekt vid F2, vilket innebär att vi nu sedan två månader har kört på den högre effekten samt en gjort en rad prover. Än så länge har allt gått planenligt och efter avslutande prov går vi in i en provdriftsperiod som sträcker sig minst ett år framåt. Därefter kan vi få permanent tillstånd att köra på full effekt, d v s 120 procent jämfört med den effekt anläggningen hade när den togs i drift, säger Claes-Inge Andersson.

Det är Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) som ger tillstånd. Effekthöjningen innebär att F2 ökar sin produktionsförmåga med en TWh per år, vilket motsvarar ca två års produktion vid Älvkarlebys vattenkraftverk som producerar en halv miljard kWh per år.

KÄRNKRAFT

F2 och F1 där vi har lagt mycket fokus på effekthöjningen, då är samarbetet med våra underleverantörer viktiga, säger Claes-Inge Andersson.

Intrånget av Greenpeace hade ingen som helst säkerhetspåverkan på Forsmark. Det var några aktivister som höll sig gömda under drygt ett dygn cirka en kilometer från reaktorerna och utanför driftområdet.

Foto: Bo Dahlin

För att kunna höja effekten på F1 och F3 måste kraftnätet förstärkas för att kunna mata ut mer el. F2 är det inga problem.

Det svenska stamnätet måste därför förstärkas för att kunna transportera den producerade elen vidare till regionnätet.

– Under revisionsperioderna kommer det många underleverantörer då arbeten, kontroller och provningar görs som vi annars inte behöver göra resten av året. Men vi har också ett antal underleveran

NYA KRAFTLEDNINGAR Svenska Kraftnät planerar därför att ansöka om tillstånd för en ny 400 kV kraftledning mellan Forsmark och en planerad station ca 20 km nordväst om Hallstavik, kallad Råsten. Kraftledningen beräknas bli ca 34 km lång och kommer att beröra Östhammars kommun.

törer som arbetar hos oss mer eller mindre permanent. Underleverantörer besitter en kompetens som vi själva inte har men som vi behöver under vissa perioder. Nu har vi haft en period med omfattande arbeten på

SWECO har anlitats för att påbörja arbetet med att förstärka stamnätet i Uppland med tre kraftledningar på totalt 20 mil. Ett av deras arbetslag börjar inmätningen i söder eller i mitten av den planerade lednings-

sträckan. För att komma fram i terrängen används fyrhjuling med larvfötter. Stakningen beräknas att avsluta till midsommar. Sweco kommer även att utföra förprojektering, utsättning, markundersökningar samt fundaments- och ståldimensionering.

Ansökan har lämnats in till Energimarknadsinspektionen (Ei). Byggstart kan tidigast påbörjas 2015.

Dessutom planerar Svenska Kraftnät att bygga en ny 400 kV växelströmledning mellan Forsmark och Stackbo som beräknas bli ca 75 km lång. Mestadels kommer kraftledningen att gå igenom skogsmark, mellan station FT 47 i Forsmark och en station utanför Sandviken kallad Stackbo.

– I och med Svenska Kraftnät måste förstärka och dra nya ledningar blir det en hantering enligt Miljöbalken. Även om processen har inletts är det lång väg kvar innan hela processen är klar. Det kommer att dröja några år, säger Claes-Inge Andersson.

Energi: Vi lägger all vår energi på att spara din.

KSB levererar helhetslösningar för konventionella och nukleära kraftanläggningar. Vi erbjuder specialdesignade pumpar, ventiler, styr- och automatiseringsprodukter för alla primära och sekundära processer.

KSB ger dig produkter som inte bara är branschledande när det gäller kvalitet, effektivitet och pålitlighet, utan också håller dina energi- och livscykelkostnader nere. När helst du behöver oss är vår energi din.

Mer information om oss och våra produkter hittar du på www.ksb.se

Pumpar

n

Ventiler

n

Service

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

59

KÄRNKRAFT

Nukleär specialistkompetens det unika med Nuvia Nordic

Peter Hallgren, till vardags ansvarig för mekanisk service på Nuvia Nordic, är under revisionen containment coordinator på Ringhals 4. Per Lundgren, chef för strålskydd, arbetar skift som strålskyddstekniker under revisionen på Ringhals 1.

AV BJÖRN ASPLIND Nuvia Nordic AB är ett dotterbolag inom den nukleära enheten i VINCI-gruppen, världens största byggföretag. Nuvia etablerade sin Nordenverksamhet, Nuvia Nordic, i januari 2011.

Ansvariga för etableringen är Tobias Gustavsson, Anders Hallgren och Per Lundgren. Nuvia är unikt genom att vara ett internationellt rent nukleärt bolag.

Nuvia och VINCI har tillsammans med Areva varit involverade i uppförandet av ungefär 100 kärnkraftverk. VINCI har en uttalad ambition att växa i Norden och etableringen av Nuvia Nordic är en del av detta.

Anders Hallgren har sedan tidigt 1990tal arbetat inom olika positioner vid ABB Atom som sedermera blev Westinghouse.

Senast var han chef för Field service inom Westinghouse. Tobias Gustavsson har de senaste nio åren arbetat med kärnkraftsfrågor inom ÅF och Westinghouse.

POTENTIAL – Vi såg en ytterligare potential i det nukleära som vi ville ta ett snäpp vidare, säger Anders Hallgren, vd för Nuvia Nordic.

– Anledningen till att vi började på ny kula inom Nuvia är att vi vill försöka få till en ökad servicegrad för våra kunder med fokus på god kompetens och engagemang.

Det är frågor som lätt kan glömmas bort i stora projekt. Vi har det lilla företagets flexibilitet med tryggheten att ha ett väldigt stort företag som grund, säger marknadschefen Tobias Gustavsson.

– Ambitionen är att vara en viktig spelare på kärnkraftsmarknaden i Norden som förutom kärnkraftsbolagen även består av de så kallade OEM-leverantörerna, tillverkarna Westinghouse, GE och Areva.

Idag finns företag som har det nukleära som en del av sin verksamhet, men något oberoende och internationellt rent nukleärt företag har inte funnits i Sverige förut. Det har vi skapat genom Nuvias etablering. Vi har en unik positionering på marknaden och kan bidra med kunskap och produkter som inte finns på den nordiska marknaden idag, säger Anders Hallgren.

60

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

– Det vi primärt fokuserar på att utveckla nu är engineering services, det vill säga vår projektverksamhet. I våra befintliga affärsområden arbetar vi med strålskydd samt mekanisk service och underhåll.

Nuvia Nordic kan delta i alla typer av projekt vid kärnkraftverken som effektoch säkerhetshöjningar, ombyggnader eller kommande nybyggnader. Strålskydd och mekanisk service utförs främst under avställningstiden.

– Idag har vi ett 100-tal personer igång i olika avställningar i Norden och England.

Inom mekanisk service har vi ett 20-tal personer igång. Engineering services är under stark tillväxt och är vårt fokus, redan idag har vi ett antal personer som arbetar i olika projekt. Vi strävar efter en hög tillväxttakt under de kommande två åren och har inlett rekryteringen av bland annat underhållsingenjörer och projektledare, förklarar Tobias Gustavsson.

KOMPETENS En viktig styrka hos Nuvia Nordic är att kunna bidra med en större andel ingenjörsmässig kompetens inom framför allt avställningsunderhållen.

– Vi vill vara delaktiga i de större kärnkraftsprojekten som bedrivs, till exempel rivningen av Barsebäck, byggandet av ett slutförvar, kommande avvecklingar eller till och med nya reaktorer. Givetvis vill vi även kunna gå in och stödja projekt som våra branschkollegor Areva och Westinghouse driver, säger Tobias Gustavsson.

Nuvia Nordic vill också vidareutveckla tjänsterna inom Rent system, mekanisk service och strålskydd.

Kunskapen och kompetensen från Nuvias kärnkraftsarbete i England och Frankrike är viktiga för Nuvia Nordics verksamhet.

VERKSAMHET Nuvia Nordic finns idag med personal och kontor vid Barsebäck, Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. t 7JE 'PSTNBSL BSCFUBS GÚSFUBHFU NFE strålskyddsservice och mekanisk service på vitala delar som drivdon och pumpar.

Genom Rent System inspekteras och godkänns ventiler och rör med utbildad personal. t 7JE 0TLBSTIBNO BSCFUBS /VWJB /PSEJD med mekanisk service vid reaktorhallsarbetet. t 7JE 3JOHIBMT IBS /VWJB /PSEJD LPOUSBLU på allt strålskyddsarbete, både på årsbasis och under avställningssäsongen. Här utförs även mekanisk service och underhållsingenjörer från företaget styr och kontrollerar arbetet i reaktorhallen. t 7JE #BSTFCÊDL BSCFUBS /VWJB /PSEJD NFE mekaniskt underhåll och strålskydd.

– Kärnkraftsbranschen är spännande just nu, det händer mycket och även i Sverige finns planer, bland annat från Vattenfall, på nya reaktorer. Det finns fortfarande mycket att förändra och förfina i branschen, säger Anders Hallgren.

Slutligen kan nämnas att Nuvia även utvecklar och producerar kvalificerade produkter inom brand- och översvämningsskydd, seismiska skydd, strålskyddsprodukter samt övervaknings- och avsökningsutrustningar. De här produkterna kommer på sikt även att säljas i Sverige.

KÄRNKRAFT

Kärnkraftverket i Oskarshamn.

Foto: OKG

ONE Nordic storsatsar på kärnkraftsteknik AV BJÖRN ASPLIND ONE Nordic AB ser en ökad efterfrågan inom kärnkraftsteknikområdet och satsar stort inom området.

För att nå de aggressiva målen utökar ONE Nordic sin redan väl etablerade kärnkraftsteknikgrupp med ytterligare kvalificerad kompetens.

ONE Nordic planerar att rekrytera över 20 personer till orterna Oskarshamn, Forsmark och Ringhals - alltifrån personer med gedigen erfarenhet inom området till nyexaminerade studenter. Ett tiotal personer har redan anställts och ytterligare ett tiotal ska anställas i höst.

ONE Nordic har lyckats knyta upp flera nyckelpersoner med specialistkompetens som breddar företagets erbjudande, till exempel inom åldringshantering.

TJÄNSTER De tjänster ONE Nordic erbjuder är inom projekt- och konstruktionsledning, system- och detaljkonstruktion, utredningar, kvalitetsstyrning, installationsprinciper samt ingenjörstjänster inom montage och provning.

Ansvarig för affärsenheten kärnkraftsteknik är Michael Augustsson med mångårig erfarenhet inom kärnkraften både från operativt arbete som konsult och från ledande befattningar inom området.

– Vi är ett stort företag som satsar på tillväxt. Vi fokuserar inte bara på enskilda tjänster utan kan leverera större projektåtaganden till kunderna på en prispressad marknad. Med hjälp av kunskapen och erfarenheten från den här typen av anläggningar kan vi hjälpa kunderna att minska sina interna kostnader i processerna, säger Michael Augustsson.

– Att vara med och expandera vår affärsenhet inom kärnkraftsteknik är både utmanande och roligt. Speciellt roligt är att våra kunder flaggar upp ett ökat behov av duktiga konsulter och att vårt rekryterings-

arbete redan bär frukt. Vår satsning inom kärnkraft möjliggör även för större projektåtaganden, vilket är väldigt spännande.

FRAMTID – Satsningen inom kärnkraftsteknikområdet ligger helt i linje med företagets vision och mål. Vi går en spännande framtid till mötes med denna satsning och ser med tillförsikt fram emot detta. Vi vill bli en spelare att räkna med på marknaden.

Det händer väldigt mycket just nu inom kärnkraftssektorn. Vi har en medveten strategi inom kärnkraften både när det gäller arbetssätt och teknikutveckling, säger Jan Bardell, VD för ONE Nordic koncernen.

– Vi ser en stor potential inom kärnkraftstekniken och vet också att vi har gjort väldigt bra jobb tidigare inom den här sektorn. Däremot är vi medvetna om att det i viss mån råder en huggsexa om kompetensen, därför gäller det att veta var vi kan växa och var det finns potential.

Samtidigt måste vi självklart vara rädda om de medarbetare vi redan har och kontinuerligt utveckla dem, avslutar Jan Bardell.

NUKLEÄRA KRAV Enheten för kärnkraftsteknik anpassar arbetssätt och tjänster med de tilläggskrav som gäller för leveranser till kärntekniska anläggningar. Det gäller såväl tekniska nukleära krav som krav på rutiner för arbete på anläggningsplatsen och andra krav relaterade till arbetsprocesser.

– Vi har för avsikt att ta fler marknadsandelar, inte minst genom att visa att vi är

en leverantör som erbjuder trygghet i våra leveranser. Målet är att skapa en betydligt större enhet med innehåll av mer kunskap och kompetens, betonar Michael Augustsson.

Idag sysselsätts ett 70-tal personer inom enheten. En stor del av dessa finns i Oskarshamn.

– Min huvuduppgift är nu att lyfta blicken och etablera vår verksamhet ytterligare där det idag finns kärnteknisk verksamhet, viket innebär att vi strävar efter att vara med i projekt på samtliga anläggningar i Sverige. Ambitionen är också att se vad vår verksamhet kan erbjuda den finska marknaden.

En viktig målgrupp för ONE Nordic är också OEM-leverantörerna.

– Vår styrka är att vi lokalt känner till de olika förutsättningarna på ett bra sätt och kan komplettera deras leveranser, samtidigt som vi kan vara kittet mellan de olika delarna i konstruktionsfaserna, avslutar Michael Augustsson.

ONE NORDIC KONCERNEN: ONE Nordic koncernen är Nordens ledande leverantör inom energitekniska tjänster, service och entreprenad. Koncernen arbetade tidigare under namnet E.ON ES, ett dotterbolag inom E.ON koncernen.

Sedan 2011 är ONE Nordic en självständig koncern, som ägs till 90,5 procent av Altor Fund III och till 9,5 procent av E.ON. Koncernen har cirka 1200 medarbetare och omsätter 2,3 miljarder kronor. ONE Nordic koncernen är verksam i Sverige och Norge, har cirka 1200 medarbetare och omsätter 2,3 miljarder kronor.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

61

KÄRNKRAFT

Längre stillestånd än planerat på OKG när O2 säkerhetsmoderniseras AV KIM HALL Försenade leveranser av komponenter orsakar ett förlängt stillestånd för O2 i Oskarshamns kärnkraftverk OKG. Det innebär att de arbeten som påbörjas den 1 juni i år kommer att pågå till våren 2014.

– Det blir alltid en dominoeffekt när leveranser inte sker enligt ursprunglig plan.

Istället för återstart i mitten av november tvingas vi skjuta på den till mitten av april månad, säger Anders Österberg, informationschef på OKG. O2 genomgår ett komplicerat renoveringsprojekt där personalen på OKG i samarbete med ett antal externa leverantörer arbetar med att installera olika säkerhetssystem och kontroller samtidigt som de förbereder till viss del effektökning som skall genomföras till 2015. Då finns det ett antal övergripande planeringsfunktioner som skall överblicka hela projektet. Sker det då någon förskjutning i en viss sekvens resulterar det i en dominoeffekt som påverkar hela kedjan.

GIGANTISKT PUSSEL – Man måste oftast slutföra på ett ställe innan det går att påbörja installation på nästa ställe. Här pågår många olika aktiviteter samtidigt och alla åtgärder är avhängiga av varandra. Vi måste kunna verifiera att den nya installationen är gjord innan vi kan gå på nästa. Det är ett gigantiskt pussel som skall sättas samman. Målet är att få 62

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

ut ännu bättre effekt med högre säkerhet, säger Anders Österberg.

Säkerheten har en central roll på ett kärnkraftverk, både vad gäller den personliga säkerheten som arbetsplats och den tekniska strålsäkerheten. Strålsäkerhetsmyndigheten övervakar de svenska kärnkraftverken liksom all annan kärnteknisk verksamhet i Sverige. I deras uppgift ingår att bedöma risker, tänkbara kärntekniska och andra strålningsolyckor och hur dessa kan påverka människor och miljö.

När kärnkraftsolyckor inträffar som det gjorde i Fukushima i Japan för två år sedan då drygt 145 000 personer evakuerades och även Tjernobyl som fortfarande lever kvar i våra minnen, båda klassades som sju på INES-skalan som är den allvarligaste, påverkar det säkerhetsarbetet på alla kärnkraftverk i världen. Även mindre arbetsplatsolyckor som explosionen i en smältugn för lågaktivt skrot i Marcoule i Frankrike den 12 september 2011 påverkar.

PERSONSÄKERHET – Vi har ständigt säkerheten i våra tankar.

När de omfattande arbetena utförs så är

det i första hand personsäkerheten som är i fokus. Men alla dessa insatser ska givetvis resultera i en allt högre säkerhet i anläggningen. Vi arbetar för att höja säkerheten så att det motsvarar säkerheten i en ny reaktor. Anläggningen skall vara användbar i de 60 år som är den planerade livslängden.

Effektökningen ska ske inom de säkerhetsmarginaler som vi räknar med eller bli ännu bättre, förklarar Anders Österberg.

Den årliga revisionen på block ett och tre pågår och löper enligt plan och beräknas vara avklarade i slutet av maj. Efter moderniseringen, som avslutades förra året, kan O3 producera 1450 MW som är den nya effektnivån och större än på någon annan kokvattenreaktor i världen. O3 har satt dygnsproduktionsrekord ett antal gånger de senaste månaderna och har präglats av en stabil drift.

Underhållsavställningen på O1 pågår för fullt och beräknas vara klar den 26 maj.

Samtidigt förbereder sig organisationen på O2 för den säkerhetshöjande etappen i det stora moderniseringsprojektet Plex, (Plant Life Extension), med start den första juni.

I moderniseringsprojektet Plex ingår att byta en massa utrustning i anläggningen.

Kunskap som ger energi ONE Nordic AB är Nordens ledande leverantör av tekniska tjänster, service & underhåll och entreprenad. Vi hjälper energiproducenter, energidistributörer och energianvändare att modernisera och optimera sina anläggningar.

Tidigare hette vi E.ON ES och var då ett dotterbolag till E.ON. Numera heter vi ONE Nordic AB och är ett självständigt företag i miljardklassen med ca 1.200 medarbetare.

Mer information finns på one-nordic.se.

LÖSNINGAR FÖR VERKSAMHETSKRITISK KOMMUNIKATION Vi har i 35 år levererat skräddarsydda kommunikationslösningar baserade på de senaste teknologierna och marknadens bästa hårdvara. Idag innebär det TETRA-, DMR- och It-lösningar baserade på Motorola Solutions erkänt högkvalitativa utrustning.

Våra system ansvarar för kommunikationen hos bl.a. , OKG , StorStockholms lokaltrafik , Forsmark , , Preem Raffinaderi , Göteborgs Hamn , Tullverket ,

0303-24 60 00 | www.celab.se | info@celab.se

KÄRNKRAFT

Säkerhetsmoderniseringen av reaktorn påbörjas 2013 och den avslutande effekthöjningen genomförs 2015.

Matthias Ernstberger, på Areva, Hans-Josef Schmitt på Siemens och Anders Svensson på OKG diskuterar i konstruktionsarkivet. Foto: Conny Gunnarsson

Det är mycket stor andel av elkraftsutrustning samt kontroll- och övervakningsutrustningen som byts ut samtidigt som man bygger mycket nytt.

– Detta gör vi eftersom anläggningen är 40 år gammal och anläggningen måste moderniseras för att vi skall kunna köra 20 år till, säger Conny Gunnarsson, teknisk ledare i projekt Plex i Oskarshamns kärnkraftverk.

Moderniseringsarbetena började genomföras på turbinen stegvis redan under förlängda revisionsavställningar 2007, 2009.

NÖDKRAFTSAGGREGAT – Våra leverantörer konstruerar de nya systemen och levererar utrustningen samt tillhörande dokumentation till anläggningen.

Det byggs nya hus för stora delar av den nya utrustningen i form av nya nödkraftsaggregat, nya ställverk och kontrollskåp samt ny process-utrustning, berättar Conny Gunnarsson.

Kontrollrummet blir också moderniserat och får en helt ny layout med nytt bildskärmsbaserat operatörsgränssnitt samt nya kontrolltavlor. Detta ska kopplas samman med utrustningen i de nya husen samt anpassas till den nya och befintlig processutrustningen i anläggningen. För att kunna koppla samman allt nytt med det gamla tar man fram anläggningskretsscheman som visar hur dessa är sammankopplade.

För att få fram anläggningskretsscheman använder de Ides MasterConcept varifrån

Scandinox AB

Din leverantör av rostfria rör, rördelar och smide

Scandinox AB, Industrivägen 3, 302 41 Halmstad Tel. +46 35 179 950 Fax. +46 35 169 595 info @scandinox.se www.scandinox.se

64

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

de hämtar installationsunderlag i form av bl a kabellistor och parttabeller, som visar hur kablarna ska dras mellan alla skåp och process-utrustning samt hur de ska anslutas i båda ändarna.

STYRDOKUMENTATION – Datastödet är en effektivisering av något vi tidigare gjorde manuellt. Det är samma typ av kontroll och styrdokumentation som tidigare, men med datastödet kan vi effektivisera processen. Övervakningsutrustningen får ännu fler parametrar som är understödda i databasen, säger Anders Österberg.

Greenpeaceaktivisternas intrång i Forsmark och Ringhals i oktober 2012 har naturligtvis även påverkat säkerheten på OKG. Men att det skulle vara enkelt att ta sig in på ett kärnkraftverk avfärdar Anders Österberg.

– Staketet är till för att fördröja intrång så att våra kameror och säkerhetsvakter hinner upptäcka det i tid och larma polis till platsen. Men för att förhindra ytterligare antagonister för olaga intrång på

industriomrĂĽdet har vi byggt upp ännu en kontrollstation vid den yttre staketgrinden som man mĂĽste passera fĂśr att komma in i omrĂĽdet. Dessutom har vi satt ut fler kameror, säger Anders Ă&#x2013;sterberg. Ă&#x2013;PPENHET FĂśrutom den tekniska säkerheten är Ăśppenhet gentemot allmänheten en av kärnkraftens mer personliga säkerhetsuppgifter. Rapporteringen i media pĂĽverkar naturligtvis inställningen till kärnkraften.

FĂśrutom att gymnasieelever och hĂśgskolestuderande fĂĽr tillfälle att gĂśra studiebesĂśk inne i reaktorn och turbinhallen som en del i rekryteringen av nya kärnfysiker och ingenjĂśrer, sĂĽ arrangerar OKG varje sommar informationsdagar i Simpevarps by under sex veckor med start efter midsommar, kl 10-15.45. â&#x20AC;&#x201C; â&#x20AC;?Sommar i Simpevarps byâ&#x20AC;? har blivit ett populärt semestermĂĽl fĂśr mĂĽnga barnfamiljer och andra som vill veta mer om hur ett kärnkraftverk fungerar. Under de sex veckor vi har Ăśppet brukar det komma ca 5000 besĂśkare.

Vi använder denna by som plattform fÜr vür kommunikation.

Byn är bevarad frün den tiden den byggdes och här finns ladugürdar, smü hus, für och en hägerkoloni.

En riktig idyll, säger Anders Ă&#x2013;sterberg.

I hĂśrsalen kan besĂśkarna bl a se utställningen â&#x20AC;?Vill du bli ett energigeni?â&#x20AC;? som är ett projekt fĂśr att väcka intresse fĂśr miljĂś, energi och OKG:s verksamhet fĂśr dem som är lite yngre.

Nügot att tänka pü i sommar.

Norra Seglargatan 15 721 32 Västerüs Tel + 46 (0) 21 17 04 80 Fax +46 (0) 21 17 04 95

www.kraftdragarna.se

Vakuumpumpar och kompressorer frĂĽn NASH

Rätt pump fĂśr jobbet Med mer än 100 ĂĽrs erfarenhet är Gardner Denver Nash den ledande tillverkaren av VI HĂ&#x2026;LLER IGĂ&#x2026;NG DINA PROCESSER

vätskering vakuumprodukter och system som mĂśter industrins behov av vakuum och komprimerad gas. Särskilt inom papperoch massaindustrin, kemi- och petrokemi, gruvindustrin fĂśr Ă&#x20AC;OWUHULQJ RFK LQRP NUDIWLQGXVWULQ /lV PHU Sn ZZZ D[Ă RZ VH HOOHU ULQJ

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

65

Nuclear Technology and Innovation

Nuvia är en specialist inom nukleär teknologi från nybyggnation via service och underhåll till avveckling och waste management. Vår kompetens täcker en nukleär anläggnings hela livscykel.

Vårt ingenjörsarbete, konsult- och leveransprojektkunnande, understöds av en koncerngemensam expertis inom strålskydd och säkerhet.

Nuvia koncernen representerar den nukleära sidan inom VINCI, världens största företag inom bygg- och infrastruktur.

Vårt släktskap ger våra kunder en stabil grund samt oöverträffad tillgång till en rad framstående innovativa produkter, FoU och kompetens.

Your Nuclear Partner New Build | Plant Life Extension | Operations | Radiation Protection | Decommissioning | Waste Management

Further text if required...

För ytterligare information: www.nuvia-group.com www.nuvia.co.uk www.nuvia-nordic.com info@nuvia-group.com kontakt@nuvia-nordic.com

FORDONSINDUSTRI

Volvo PV bygger helt ny karossfabrik Volvo Personvagnar bygger en helt ny karossfabrik på 24 000 kvadratmeter i Torslanda. Det är den största investeringen på 20 år. I slutet av 2014 kommer den nya linjen med alla installationer stå klar för att tillverka den nya Volvo XC90.

AV MARIE LOUISE AARÖE

– Vår första tanke var att utveckla i det befintliga flödet, berättar Willy Hasselberg, chef för kaross på ME, Manufacturing Engineering. Ganska snabbt insåg vi omfattningen av de förbättringar som skulle behöva göras. Utifrån dagens marknadsbehov skulle den gamla linjen i längden inte fungera.

– Nu utvecklar vi den nya produktarkitekturen, som vi kallar SPA, Scalable Product Architecture, i en helt ny byggnad på 24 000 kvadratmeter, för en motorfamilj med endast fyrcylindriga motorer.

Först ut blir XC90.

Thomas Jansson, Magnus Nibler och Karin Edin, Cowi.

Karossfabriken är en del i den stora investeringen som Volvo PV gör på drygt 70 miljarder kronor.

Plattformen är dock skapad för en mängd olika möjligheter, hybrider, större bilar och mindre bilar, allt för att kunna möta marknadens krav.

Karossfabriken är en del i den stora investeringen som Volvo PV gör på drygt 70 miljarder kronor. Förutom den nya linjen i Torslanda byggs även pressverket och karosskomponentfabriken om i Olofström och motorfabriken i Skövde moderniseras för en mer flexibel produktion.

– Det var under 2011 som vi kom fram till att vi behövde ett helt nytt flöde, för att få en bättre genomgång i fabriken. Vi började projektera och genomförde kapacitetsstudier hos olika leverantörer med avsikten att kunna öka volymerna. Under 2012 fick vi in konceptstudierna.

– Utifrån dessa studier har vi lagt ner mycket eget arbete för att utveckla ett modernt flöde och klara ut hur ett samarbete med fabriken ska kunna ske på bästa sätt.

Vi har exempelvis anlitat en Lean-expert från Japan som utmanat med nya spännande idéer.

– Från början trodde vi att vi skulle behöva en större yta. Genom att utveckla olika arbetsmetoder med lyft och så vidare har vi lyckats få ner ytan till aktuella 24 000 kvadratmeter. Samtidigt som det fortfarande finns möjlighet att växa och vara flexibel.

En beredskap för volymökningar finns, liksom för variantväxlingar och kommande förändringar som i framtiden behöver göras men som man i dag har svårt att förutse.

Under hösten 2012 har layouten förfinats och förslag och olika alternativ gåtts igenom.

– Nästa steg handlar om hur maskinen/ linjen kommer att se ut. Leverantörerna levererar efter sina specialiteter och NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

67

FORDONSINDUSTRI

kunskaper och vi får ännu mer detaljerade konstruktioner.

EFFEKTIV BYGGNATION Fortfarande kommer den ursprungliga linjen i den gamla karossfabriken att användas för att sedan anknyta till den nya.

När bilen svetsats färdig går den till nästa byggnad för montering. 60-talsbyggnaden invigdes på sin tid av konung Gustav VI Adolf och är idag byggnadsminnesförklarad. Därför har en transportlinje skapats i taket utan att påverka arkitekturen på den äldre byggnaden.

– I juni 2012 började vi bygga, berättar Carl-Johan Nordling, projektledare på Volvo PV. Bottenplattan är gjuten och byggnaden är uppförd. En identisk fastighet finns i Kina. Det är ett svenskt koncept med en stram arkitektonisk stil i två färger av grått. Byggnaden är den tredje största i koncernen.

Karossfabriken kommer att bemannas av en mängd robotar. Cirka 250 robotar kommer att installeras för att svetsa ihop de nya bilarna. Men det är angeläget att även maskin och människa fungerar ihop.

– Vi räknar med cirka 50 operatörer, vilket innebär att vi har dragit ner lite på automationen utifrån vårt första koncept, säger Carl-Johan Nordling.

Willy Hasselberg och Carl-Johan Nordling framför den nya karossfabriken i Torslanda.

– Vi har arbetat med att se över materialflödena och har för avsikt att inte använda gaffeltruckar. Vi måste skapa en säker och bra miljö för vår personal. För föraren i en gaffeltruck är det svårt att se människor som kommer i vägen. Vi har inte haft några olyckor, men ett flertal incidenter.

– Nu ser vi på olika alternativ, AGV som innebär en automatisk truck som drar. Alternativt vagnar som dras av en truck med målsättningen att förse operatören med material efter hand som det behövs.

NYTT LAGKONCEPT – I samband med den nya karossfabriken kommer vi också – Vi vill göra det att skapa ett nytt så bra som möjligt lag-koncept. Minför de anställda.

Vi måste skapa en säker och Det handlar inte dre lag som består bra miljö för vår personal. bara om maskiner av mellan sex och För föraren i en gaffeltruck är det för hopsättning. åtta personer som svårt att se människor som Produktiviteten och har ansvar för kommer i vägen säkerheten hör ihop just sitt område. och här måste vi allDe har den unika kunskapen och tid vara medvetna känner ansvar för att hålla både kvaliteten och utveckla vidare. Den möjligheten får vi och leveranserna, säger Willy Hasselberg. nu genom den nya karossfabriken.

Det är laget som äger linjen och som får den att fungera. Det är en teamleader som har ansvaret för att produktionen löper under en viss tid för att inte flödet ska stoppas upp.

68

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Många av koncepten är födda i Japan.

I dag har man en öppen attityd mot varandra inom bilindustrin. Man visar gärna upp sina olika lösningar, även om bilmodellerna fortfarande är mycket hemliga. Tillverkningen är dock inte så hemlig.

– Vi har besökt ett flertal bilföretag, både Ford, Fiat, Opel, Nissan och BMW, som några exempel, för att ta lärdom av deras verksamheter. Alla har en öppen attityd när det gäller tillverkningen och man kan utveckla tillsammans.

FÖRSÖRJNING – Vi har varit med i projektet utifrån en rad kompetenser från samtliga divisioner inom Cowi, berättar Magnus Nilber, kundansvarig gentemot Volvo. Insatserna omfattar många delar, bland annat en förstudie för lokaldelen, geoteknik, markprojektering för rör och VA, trafik, parkering och gator samt elförsörjning till och inom lokalerna.

Dessutom har COWIs konsulter varit projektledare och delprojektledare. Arbetet har skett i tätt samarbete med Volvo PV och den större projektgruppen.

Den högspända kraften som dras in i byggnaden utgör grund för både fastighetsrelaterad el och processel. Lösningen ger låga driftskostnader och en avbrottsfri drift så långt som det är möjligt.

– Projekteringen för all elinstallation startade i oktober 2012, berättar Thomas Jansson, senior advisor på Cowi. En viktig förutsättning var just att minimera effektförluster. Det är lågspänningen inne i loka-

VI SER HELHETEN Våra kvalificerade ingenjörstjänster inom industri, infrastruktur och byggnad & fastighet kompletteras av vårt långsiktiga arbete inom miljö. 360° kompetens helt enkelt.

Läs mer på cowi.se

COWI är ett ledande internationellt teknikkonsultföretag med ca 6 000 medarbetare.

Vi tillhandahåller kvalificerade ingenjörstjänster baserade på miljö- och samhällsbyggnadsmässig hänsyn.

I Sverige är vi ca 900 medarbetare med inriktning mot miljö, byggnad & fastighet, infrastruktur, industri, process samt energi.

Läs mer på cowi.se

FORDONSINDUSTRI

lerna som svarar för de största förlusterna.

Med vår lösning kan förlusterna minimeras och kostnaderna minskas och väsentliga kostnadsbesparingar.

Inne i lokalerna har närvarostyrd belysning installerats, även det en kostnadseffektiv åtgärd för karossfabriken, där man arbetar i tvåskift. Väsentligt vid projektering av den här typen av produktionsintensiv industrilokal är också att disponera utrymmet för installationer genom att dela in dem i olika zoner.

Hela projektet har projekterats och konstruerats i 3D. COWIs team har också utrett den nya fabrikens placering på tomten och genomfört en förstudie för lokalen.

SNABB HANTERING – Lösningen som vi kom fram till innebar att en före detta personalparkering togs i anspråk, berättar Karin Edin, på trafikgruppen inom Cowi.

ETT KOMPLETT INSTALLATIONSKONSULTFÖRETAG

parkeringsplatser för bil och cykel, bussvändslinga och nya hållplatser, samt förbättringar för cyklister med fler cykelbehövde saneras på en yta, som tidigare platser nära entréerna. Cowi projekterade hade använts som även mark-VA och Utöver markmiljöundersökningar el för belysning för lagringsplats för genomfördes också en geofältgamla oljefat. de nya markytorna.

Det långsiktiga undersökning för att vi skulle målet för Volvo PV – Utöver markmilkunna rekommendera en bra är att sälja 800 000 jöundersökningar grundläggning bilar 2020, vilket genomfördes också innebär en fördubben geofältundersökning för att vi skulle kunna rekommendera ling mot den nuvarande försäljningen. Med en bra grundläggning. Förstudien genomen ny ”hemmamarknad” i Kina ser man inte att målet är oöver-komligt. fördes december 2012 och arbetet drevs sedan vidare under våren 2013.

Samtliga är ense om att det är mycket positivt med de stora satsningarna som görs Privat mark, som i Volvos fall, blir vanligti Torslanda, Olofström och Skövde. vis inte lika komplicerat att hantera när det gäller tillstånd och prövningar av olika slag.

Det ger en stark framtidstro för alla och – Därmed kunde vi ha ett färdigt förslag innebär en ny spännande utveckling för redan efter några månader, konstaterar Volvo, bilen med det starka varumärket i Karin Edin. världen med fokus på säkerhet.

I förslaget ingick projektering av nya Vi misstänkte också att det kunde finnas förorenad mark som

VI GÖR FRAMTIDENS BYGGNADER LITE SMARTARE PQR är ett innovativt installationskonsultföretag med ett miljö– och framtidstänkande. Vi använder den mest avancerade tekniken och 3D visualisering för att analysera och simulera olika lösningar. För att skapa framförhållning och ekonomi i projekten. Vi tar ett helhetsåtagande och resultatet blir smartare installationer. Varje gång. Tillsammans kan vi göra hela ditt byggprojekt lite smartare.

Läs mer på www.pqr.se

Göteborg | Malmö | Stockholm | Uppsala | Helsingfors Akustik, Belysning, Besiktning, El, Energi, Kalkyler, Kontroll, Projektering, Sprinkler, Styr/övervakning, Tele, Transport, Utredningar, VVS

70

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

LOGISTIK

Bästa logistikläget i Jordbro AxFasts nya energieffektiva logistikanläggning om cirka 21000 kvm uppförs i Jordbro Företagspark, i Haninge kommun söder om Stockholm.

AV BJÖRN ASPLIND AxFast AB uppför en modern och energieffektiv logistikanläggning om cirka 21000 kvm med bästa läge i Jordbro Företagspark, Haninge kommun, söder om Stockholm.

Jordbro Företagspark är ett av Stockholmregionens största arbetsområden med cirka 190 hektar planlagd mark för industriändamål.

Den nya anläggningen kommer att delas upp i en lokal om cirka 10000 kvm samt tre mindre lokaler om cirka 3500 kvm var. Takhöjden uppgår till elva meter och golvet klarar laster upp till fem ton. Bygget påbörjades under 2012 och inflyttning sker den här sommaren.

Den aktuella fastigheten heter Jordbromalm 4:8 med adress Lillsjövägen och det blir även 350 kvm konor i anslutning till respektive lageryta. För närvarande finns det cirka 7500 kvm lager samt cirka 600 kvm kontor ledigt. Dessa ytor kan hyras i sin helhet, alternativt delas upp på en minsta yta om cirka 2400 kvm lager.

UTHYRDA Övriga ytor om cirka 14000 kvm är uthyrda till Dagab och Storex. Dagab har sedan tidigare en stor verksamhet i Jordbro.

– Vi äger marken i området sedan många år tillbaka och när vi fick tillräckligt många KARLSSON / SÜHL intressenter kunde vi BYGG OCH INDUSTRIUTVECKLING AB sätta igång och bygga, säger Olof Erstorp, fastighetsförvaltare vid AxFast.

– Vi försöker bygga så energieffektivt och miljövänligt som det går med den här typen av byggnader.

Vår strävan är att kunna klara kraven för Green Building.

Vi har gjort aktiva materialval och har använt oss av SundaHus miljödatabas, något som vi alltid gör i våra projekt.

KSBYGG

Vi bygger allt överallt KSBYGG AB BOX 174 601 03 Norrköping

Telefon : 011-125500 www.ksbygg.se

TRADITIONELLT Traditionella byggmetoder används i projektet.

– Vi försöker anpassa

byggnaden för att den ska bli så effektiv som möjligt för våra hyresgäster. Vi utnyttjar sprinklerreglerna till fullo för att kunna få höga takhöjder och ställage.

Byggmetoderna är traditionella och vi har en stålstomme med utfackningsväggar, säger Olof Erstorp.

En viktig strävan är även att fastigheten ska vara väl anpassad för hyresgästerna när det gäller logistikaspekterna och ställage.

BRA LÄGE Jordbro Företagspark har ett bra kommunikationsläge till Stockholm och Nynäshamn via riksväg 73 samt till E4 via länsväg 259.

Utbyggnad av Södertörnsleden pågår vilket förbättrar tillgängligheten till E4 ytterligare. Området tål störande transporter och verksamheter med undantag för sådan som kan medföra risk för förorening av grundvattnet.

En av de större hyresgästerna i Jordbromalm 4:8 är Dagab, logistikpartner till Axfoods samtliga butikskedjor. Leveranser sker till cirka 550 butiker runt om i landet från de två huvuddistribunalerna Backa i Göteborg och Jordbro i Stockholm. Dagabs kunder består till 99 procent av butikskedjorna Willys, Hemköp och PrisXtra, egenägda och franchise samt övriga fristående handlare i samverkan. Dagab är en del av Axfood AB, som i sin tur ingår i koncernen Axel Johnson AB. Precis som AxFast AB är Axel Johnson AB en fristående koncern inom Axel Johnson Gruppen AB. Logistikanläggning Jordbro: En modern och energieffektiv logistikanläggning på cirka 21000 kvm uppförs av AxFast i Jordbro Företagspark. Inflyttning sommaren 2013.

Byggherre: AxFast AB Total- och byggnadsentreprenör: Fastec Stockholm AB Arkitekt: Rundbom Arkitektur AB Konstruktör: Integra Engineering AB Stomme, fasad och tak: NIFAB, som ägs av Ranaverkens moderbolag Korsbol Invest AB

Ventilation: OTK Klimat Installationer AB Projektkostnad: Cirka 130 miljoner kronor NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

71

SANERING

Torkhuset rivs och saneras på Mariebergs gamla sågverk

Sågverksbyggnaden som revs under 1970-talet. Kvar finns en del av pannhuset i bildens övre högra hörn.

Torkhuset syns inte på bilden men ”finns” alldeles utanför bildens nedre vänstra hörn

AV KIM HALL Ett omfattande rivnings- och saneringsarbete pågår just nu på det gamla sågverket Marieberg utmed Ångermanälven i Kramfors.

Området omfattar drygt 20 hektar och hela saneringsprojektet beräknas uppgå till 150 miljoner kr.

På 1860-1970-talet var Mariebergs sågverk en betydande arbetsplats för invånarna i Kramfors kommun. Doppning och sprutning av kemiska medel mot blånadsmögel på det sågade virket, kom in i bilden från 1940-talet och användes fram tills dess att sågverket stängdes. Sågverket ligger norr om Kramfors längs den östra stranden av Kramforsfjärden.

Mariebergs f d sågverksområde med angränsande bostadsområde blev intressant som kulturmiljö för drygt tio år sedan.

Kort därefter togs prover som visade att marken är förorenad av mycket höga halter av dioxiner, främst vid före detta sågverksoch torkhusbyggnaderna.

72

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Med de 30 miljoner kr som Naturvårdsverket nyligen beviljade görs förberedelser för kommande sanering i form av ytterligare undersökningar, projektering och rivning av det så kallade torkhuset. Då saneringen blir klar om tre-fyra år beräknas dioxinföroreningarna i detta markområde ha minskat med minst 80 procent.

– 2004 gjorde vi den första provtagningen för att kontrollera om det fanns problem.

2005 gjorde vi en mer omfattande utredning och vi undersökte 20 000 hektar.

2007 innan utredningarna var klara fick vi fram underlag på vad som skulle göras och sedan gällde det att få Naturvårdsverket att finansiera merparten av saneringsarbetet, säger Jan Olofsson, projektledare och miljöspecialist på Faveo Projektledning AB.

Saneringsarbetet är inte för att komma åt mark att bygga på, utan för att få bort giftet.

&ĂǀĞŽ ĞƌďũƵĚĞƌ ƐŽŵ ŽďĞƌŽĞŶĚĞ ŬŽŶƐƵůƞƂƌĞƚĂŐ͗

Faveo Projektledning är Nordens ledande företag inom

professionell projektledning. Vi erbjuder projektledning, ǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚƐƵƚǀĞĐŬůŝŶŐ ŽĐŚ ƐƉĞĐŝĂůŝƐƩũćŶƐƚĞƌ Ɵůů ďĊĚĞ ƐŵĊ ŽĐŚ ƐƚŽƌĂ projekt.

Faveo ŚĂƌ ůĊŶŐ ŽĐŚ ďƌĞĚ ĞƌĨĂƌĞŶŚĞƚ ĨƌĊŶ ŽůŝŬĂ ƚLJƉĞƌ Ăǀ ƉƌŽũĞŬƚ ŝŶŽŵ ĨƂƌŽƌĞŶŝŶŐƐƐŬĂĚĂĚĞ ŽŵƌĊĚĞŶ Ěćƌ ǀŝ ŬĂŶ ĞƌďũƵĚĂ ŚƂŐƚ ŬǀĂůŝĮĐĞƌĂĚĞ specialister och projektledare.

Projektledning/beställarstöd Miljögeotekniska och andra tekniska undersökningar och utredningar Riskutredningar Åtgärdsutredningar dŝůůƐƚĊŶĚƐĂŶƐƂŬŶŝŶŐĂƌ ŽĐŚ ŵŝůũƂŬŽŶƐĞŬǀĞŶƐďĞƐŬƌŝǀŶŝŶŐĂƌ (MKB) WƌŽũĞŬƚĞƌŝŶŐ Ăǀ ĊƚŐćƌĚĞƌ Uppdrag med projektledning och beställarstöd innebär bland ĂŶŶĂƚ ĂƩ ǀŝ ƵƞƂƌ ƵƉƉŚĂŶĚůŝŶŐ ƐĂŵŽƌĚŶŝŶŐ Ăǀ ŬŽŶƐƵůƚƵƚƌĞĚŶŝŶŐĂƌ ƌĞƐƉĞŬƟǀĞ ĞŶƚƌĞƉƌĞŶĂĚĂƌďĞƚĞŶ ŽĐŚ ƉƌŽũĞŬƚĞƌŝŶŐ Ăǀ ĊƚŐćƌĚĞƌ ƐĂŵƚ ƐǀĂƌĂƌ ĨƂƌ ŵŝůũƂͲ ŽĐŚ ŬǀĂůŝƚĞƚƐƐćŬƌŝŶŐ Ċƚ ůćŶƐƐƚLJƌĞůƐĞƌ͕ ŬŽŵŵƵŶĞƌ ĞůůĞƌ ĨƂƌĞƚĂŐ ƐŽŵ ŚĂƌ ĂƩ ŚĂŶƚĞƌĂ ĨƂƌŽƌĞŶŝŶŐƐƐŬĂĚĂĚĞ ŽŵƌĊĚĞŶ͘ &Ƃƌ ĂƩ ǀŝ ƐŬĂ ƵƉƉƌćƩŚĊůůĂ ŽĐŚ ƵƚǀĞĐŬůĂ ǀĊƌ ŬŽŵƉĞƚĞŶƐ ŐćůůĂŶĚĞ ĂǀŚũćůƉĂŶĚĞ Ăǀ ĨƂƌŽƌĞŶŝŶŐƐƐŬĂĚŽƌ ŝ ŵĂƌŬ ŽĐŚ ƐĞĚŝŵĞŶƚ ƐĂŵƚ ŝ LJƚͲ ŽĐŚ ŐƌƵŶĚǀĂƩĞŶ ƵƞƂƌ ǀŝ ćǀĞŶ ŵŝůũƂŐĞŽƚĞŬŶŝƐŬĂ ŽĐŚ ĂŶĚƌĂ ƚĞŬŶŝƐŬĂ ƵŶĚĞƌƐƂŬŶŝŶŐĂƌ ŽĐŚ ƵƚƌĞĚŶŝŶŐĂƌ͕ Ěćƌ ǀŝ ćƌ ƐćƌƐŬŝůƚ ĂŶŐĞůćŐŶĂ Žŵ ĂƩ ƵƉƉĚƌĂŐĞƚ ŐĞŶŽŵĨƂƌƐ ŵĞĚ ƌĞůĞǀĂŶƚ ŚćŶƐLJŶ Ɵůů͗ &ƂƌŽƌĞŶŝŶŐĞŶƐ ŽŵĨĂƩŶŝŶŐ ŽĐŚ Ăƌƚ

Ğƚ ĨƂƌŽƌĞŶŝŶŐƐƐŬĂĚĂĚĞ ŽŵƌĊĚĞƚƐ ĨƌĂŵƟĚĂ ƵƚŶLJƩũĂŶĚĞ

KŵƌĊĚĞƚƐ ŐĞŽůŽŐŝƐŬĂ ŽĐŚ ŚLJĚƌŽŐĞŽůŽŐŝƐŬĂ ĨƂƌƵƚƐćƩŶŝŶŐĂƌ

ZĞĐŝƉŝĞŶƚĞƌ ŝ ŽŵƌĊĚĞƚ Närmiljöns biologiska känslighet

Kontakt

&ƂƌŽƌĞŶŝŶŐƐƐŬĂĚĂĚĞ ŽŵƌĊĚĞŶ sŝĚ ŝŶĚƵƐƚƌŝĞůů ŽĐŚ ŬŽŵŵƵŶĂů ǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚ ƵƚƐćƩƐ ŽŌĂ ŵĂƌŬŽŵƌĊĚĞŶ ĨƂƌ ĨƂƌŽƌĞŶŝŶŐƐ͘ ĞƉŽŶŝĞƌ͕ ƵƉƉůĂŐƐŽŵƌĊĚĞŶ͕ ůćĐŬĂŶĚĞ ůĞĚŶŝŶŐĂƌ͕ ŶLJĂ ŽĐŚ ŶĞĚůĂŐĚĂ ŝŶĚƵƐƚƌŝŽŵƌĊĚĞŶ ƐĂŵƚ ŽůLJĐŬŽƌ ŵĞĚ ŵĞƌĂ ŬĂŶ ŵĞĚĨƂƌĂ ĂƩ ŵĂƌŬ ŽĐŚ ƐĞĚŝŵĞŶƚ ƐĂŵƚ LJƚͲ ŽĐŚ ŐƌƵŶĚǀĂƩĞŶ ĨƂƌŽƌĞŶĂƐ͘

info@faveo.se www.faveo.se

ƐĂ ũƂƌŬůƵŶĚ͕ ĐŚĞĨ ZĞŐŝŽŶ DŝƩ͘ ϬϳϬ Ͳ ϱϰϴ Ϯϴ Ϯϴ DŝŬĂĞů WLJLJŶLJ͕ ĂǀĚĞůŶŝŶŐƐĐŚĞĨ ŶůćŐŐŶŝŶŐ Θ DŝůũƂ͘ ϬϳϬ Ͳ ϰϯϭ Ϭϯ ϱϰ Vi erbjuder även projektledningstjänster ŝŶŽŵ ƐĂŵŚćůůƐďLJŐŐŶĂĚ ŽĐŚ ĞŶĞƌŐŝ͘ ĞƐƂŬ Faveos hemsida för mer info.

REFERENSPROJEKT

DŝůũƂƐĂŶĞƌŝŶŐ &ĂŐĞƌǀŝŬ ʹ ^ĂŶĞƌŝŶŐ Ăǀ ŵĂƌŬ͕ ǀĂƩĞŶ ŽĐŚ ƐĞĚŝŵĞŶƚ. ĞƐƚćůůĂƌĞ͗ dŝŵƌĊ ŬŽŵŵƵŶ &ĂǀĞŽƐ ƵƉƉĚƌĂŐ͗ Projektledning, projekteringsledning, ďLJŐŐůĞĚŶŝŶŐ͕ ŵŝůũƂƉƌƂǀŶŝŶŐ͕ ƉƌŽũĞŬƚĞƌŝŶŐ Ăǀ ĊƚŐćƌĚĞƌ

džƉůŽĂƚĞƌŝŶŐ Ăǀ <ǀĂƌŶŚŽůŵĞŶ ĞƐƚćůůĂƌĞ͗ <ǀĂƌŶŚŽůŵĞŶ hƚǀĞĐŬůŝŶŐ ;<h Ϳ Faveos uppdrag͗ WƌŽũĞŬƚůĞĚŶŝŶŐ ŵĂƌŬƐĂŶĞƌŝŶŐ͕ ŵŝůũƂƟůůƐƚĊŶĚ͕ ĂǀǀĞĐŬůŝŶŐ Ăǀ ďĞŶƐŝŶͲ ŽĐŚ ŽůũĞďĞƌŐƌƵŵ ŵ͘ŵ͘

ELJƩ ŬƌĂŌǀćƌŵĞďůŽĐŬ ǀŝĚ ďŝŽĞŶĞƌŐŝŬŽŵďŝŶĂƚ ŝ ,ĞĚĞŶƐďLJŶ ĞƐƚćůůĂƌĞ͗ 'ƌĞĞŶ džĞƌŐLJ &ĂǀĞŽƐ ƵƉƉĚƌĂŐ͗ dŝůůƐƚĊŶĚƐĂŶƐƂŬĂŶ ŽĐŚ D< ƐĂŵƚ ƉƌŽũĞŬƚĂŶƐǀĂƌŝŐ ŵŝůũƂĨƌĊŐŽƌ͘

SANERING

Den 1 juli 1969 kom den första miljöskyddslagen till Sverige. Företag med verksamhet i drift före 1969 skall enligt gällande lag vara med att finansiera miljösaneringar.

Men byggnaden på ca 2000 kvm måste rivas och 200 000 kvm mark måste saneras.

Det är ett stort område som ligger strandnära. Därför ansökte Kramfors kommun om bidrag på 150 miljoner kr från Naturvårdsverket, men har erhållit 30 miljoner kr för rivning av torken och göra klart projekteringen av resterande mark.

MEST FÖRORENAT – Marieberg är ett av Sveriges mest förorenade sågverksområden vad gäller dioxin.

Eftersom vi ansåg att saneringen var så viktig erbjöd vi oss att gå som huvudman, vilket inte numera är det vanliga, säger Staffan Östman, teknisk chef i Kramfors kommun.

Marieberg är ett av Sveriges mest förorenade sågverksområden vad gäller dioxin. Dioxinet hade trängt in ca tre cm i betongen och putsen.

området, 2,5 mil utmed älven, finns endast ett sågverk och en massaindustri kvar, säger Staffan Östman.

Rivningen av torkhuset pågår just nu.

Hela byggnaden är föroHela byggnaden är renad och måste rensas förorenad och måste från gifterna innan det kan rensas från gifterna innan det kan jämnas jämnas med marken med marken.

Kramfors kommun är relativt stor till ytan, men med ganska liten befolkning. Saneringsarbetet är inte för att komma åt mark att bygga på, utan för att få bort giftet.

Sedan finns det önskemål från kulturföreningen att utforma området till en trevlig plats att vistas i längs älven.

– Det viktigaste är att stoppa läckage till vattendrag. Ångermanälven var en stor flottningsled där tusen personer arbetade.

Från sju industrier och 14 sågverk i när-

Den friska betongen skall användas som fyllnadsmaterial, liksom den yttre tegelväggen, när saneringsarbetet är klart.

74

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

FYLLNADSMATERIAL – Dioxinet hade trängt in ca tre cm i betongen och putsen. Tanken är att den friska betongen skall användas som fyllnadsmaterial, liksom den yttre tegelväggen. Det viktiga i sådana här projekt är att lastbilar som skall transportera bort till deponi inte får med sig föroreningarna i däcken när de kör, säger Anders Lindström, ombud på saneringsentreprenaden RGS90 Sverige AB.

Eftersom det fanns värmefläktar i torkhuset som höll 60 grader spreds föroreningarna med luften. De som arbetar med saneringen har skyddsutrustning och går igenom en isolerings sluss där de tvättar sig och byter kläder.

– Det är en utmaning att separera ut det som är förorenat. Vi plockar ut fyllnadsmassa av betong som vi lägger på plats för återanvändning och vi försöker minimera avfallet. Vår roll är också att borra ut kärnor ur betongen som lämnas för analys, säger Henrik Melkstam, avdelningschef på AF Decom AB som är den entreprenör som utför själva rivningen av torkhuset.

AF Decom AB

Vi röjer upp från gårdagen och förbereder för framtiden!

AF Decom är Skandinaviens största rivnings- och saneringsentreprenör och vi finns i Sverige sedan 2008.

Med höga krav på arbetsmiljö och miljö har vi kompetens, maskiner och utrustning att ta hand om projekt i hela landet oavsett storlek och komplexitet.

Våra tjänster omfattar bl a t *OWÊOEJH SJWOJOH̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓ ̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓ ̓​̓ ̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓ t .BSLTBOFSJOH̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓ ̓​̓​̓ t .JMKÚTBOFSJOH BW CZHHOBEFS̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓ t 5PUBMSJWOJOH 4LSPUOJOH ̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓ ̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓​̓ AF Decom AB

Tel: 031-762 51 00

t 4LPSTUFOTSJWOJOHBS t 1BOOSJWOJOHBS t 3BTFSJOH BW IÚHTQÊOOJOHTMFEOJOHBS t 'ÚSTÊMKOJOH BW NBTLJOFS PDI VUSVTUOJOH info@afdecom.se

www.afdecom.se

SANERING

Hjortsberga fd sågverk först i landet med in-situsanering för pentaklorfenoler AV KIM HALL Sågverket i det småländska Hjortsberga, någon mil utanför Alvesta, blir det fösta svenska nedlagda sågverket som in-situsaneras på map klorfenoler. På denna plats drev Södra ett sågverk från 1940 fram till nedläggningen 1981. Det var under 1950-talet som virket impregnerades med medel som innehöll dioxin och klorfenoler. Just nu pågår marksanering av dioxinförorenad jord.

På den tiden visste man inte att träskyddsmedel innehållande klorfenoler var giftigt.

Syftet med impregneringen var att skydda virket mot bland annat blånadssvampar som missfärgade trävirket.

Virkesdelar doppades i två doppkar, men under en period förekom också att virke passerade genom en ridåbesprutning som duschade virket. Resterna från doppkaret hälldes troligen ut direkt i barkdeponin.

RIDÅBESPRUTNING Som en följd av träskyddsbehandlingen blev marken runt omkring doppkaret, ridåbesprutningen och barkdeponin förorenad av dioxin. Dessutom blev grundvattnet förorenat av framför allt pentaklorfenol.

– Det var först när de som arbetade på sågverket mådde dåligt och fick utslag på hud som man upptäckte att preparatet inte var hälsosamt. Efter analys visade det sig att klorfenolerna innehöll dioxin, som både är cancerframkallande och hormonstörande. Pentaklorfenol är mycket giftigt för vattenlevande organismer, förklarar Karin Simonsson, miljöskyddshandläggare på Länsstyrelsen i Kronobergs län.

76

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

På de flesta ställen gräver RGS 90 Sverige mellan 0,5-1 meter ned i marken och två meter på platser där föroreningarna förekommer som mest. Den förorenade jorden transporteras med lastbil till deponi, medan de mindre förorenade massorna flyttas inom området.

Foto: Helena Nord

Det var först i januari 1978 som klorfenolbaserade preparat förbjöds i Sverige. När sågverket lades ned 1981 såldes fastigheten till en privatperson som bland annat har använt sågverkets lokaler som förvaring av husvagnar.

SANERINGSKOSTNADER Eftersom det var Södra som drev verksamheten och ägde sågverket när det var i bruk, är de också ansvariga för undersökningarna och sanering av området. Miljööverdomstolen kom fram till att Södra skulle ansvara för 40 procent av saneringskostnaderna och Staten för resterande 60 procent.

Saneringen är ett samarbetsprojekt mellan Södra, SGU (Sveriges geologiska undersökning) och Länsstyrelsen i Kronobergs län.

– Hjortberga sågverk är lite speciellt. De första undersökningarna gjordes av Södra på initiativ av Länsstyrelsen. Allt gjordes enligt praxis och på basis av de undersökningar som gjordes tog Länsstyrelsen ett beslut om lämplig åtgärd, berättar Klas Arnerdal, projektledare på SGU. HUVUDMAN Det var då länsstyrelsen frågade SGU om de kunde tänka sig vara huvudman för åtgärderna. Eftersom det låg i linje med deras uppdrag tackade man ja.

– Vi tog över från Länsstyrelsen och drev vidare de projekteringsåtgärder som behövdes för att uppnå de resultat som hade slagits fast av miljööverdomstolen.

Arbetet styrts av en projektgrupp bestående av Södra, SGU, Länsstyrelsen och Alvesta kommun. Under 2012 gjorde vi en upphandling av marksaneringsentreprenaden.

Upphandlingen avslutades i vintras och i april sattes arbetet igång, förklarar Klas Arnerdal.

SANERING

Sedan dess och fram till augusti 2013 saneras den förorenade marken. Och i sommar förs en ny upphandling för sanering av grundvattnet, som beräknas komma igång under hösten.

massorna flyttas inom området. De läggs ut på barkdeponin och täcks sedan med rena massor ovanpå för att förhindra åtkomst, säker Helena Nord, projektledare på saneringsföretaget RGS 90 Sverige AB.

– Projekteringen av grundvattnet är klart och vi ska påbörja upphandlingsprocessen under sommaren. Vår ambition är att komma igång i september med saneringsarbeten. Hur snabb processen blir utgår från de anbud som kommer in, säger Klas Arnerdal.

BYGGNADERNA Byggnaderna på området visade sig inte innehålla dioxin och kommer därför att finnas kvar efter att saneringsarbetet är slutfört.

8 miljoner kr kostar saneringsarbetet varav Södra står för 3,2 miljoner kr. I det ingår schaktsanering av mark och bortförande av de förorenade massorna till deponi samt in-situ sanering av grundvattnet.

INJICERING In-situ kan ske på många sätt varav injicering är ett sätt. I detta fall innebär det att ett antal borrningar görs i det område där grundvattnet är som mest förorenat. Vid borrningarna kommer ett ämne att injice-

Hjortberga sågverk, någon mil utanför Alvesta, blir det fösta svenska nedlagda sågverket som in-situ saneras på map klorfenoler. Foto: Karin Simonsson

ras på olika djup som gör att klorfenolerna bryts ned.

– Vi utför den första etappen av saneringen vilket omfattar marksanering. Vi gräver på de flesta ställen mellan 0,5-1 meter ned i marken och två meter på platser där föroreningarna förekommer som mest. Den förorenade jorden transporteras med lastbil till deponi, medan de mindre förorenade

– När saneringsarbetet är klart tar vi verifierade prover för att se om det behövs kompletteringar baserat på det resultat vi kommer fram till. Ökar volymerna väldigt mycket riskerar vi hamna utanför vår kostnadsram och då får vi se om det behövs mer finansiering. Men ännu så länge flyter det på inom den beräknade kostnadsramen på 8 miljoner kr, säger Klas Arnerdal.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

77

SANERING

Scharins industriområde blir rekreationsområde efter omfattande saneringsarbete AV KIM HALL Scharins gamla industriområde, ca 15 km öster om Skellefteå centrum strax intill Skellefteälven, genomgår just nu omfattande saneringsarbete. Kommunen har ambitionen att i framtiden låta allmänheten använda det 50 hektar stora området för rekreation och eventuellt boendeytor.

Fram till 1992 bedrevs det industriell verksamhet på området och fram till 1998 har det använts till diverse uthyrningsverksamheter. Efter den ”herrelösa” konkursen satte de som tyckte sig behöva ett extra förråd ett hänglås fram till 1999-2000 då Skellefteå kommun lät göra markundersökningar och man hittade bland annat förhöjda halter av arsenik och dioxin i både mark och vatten.

– Kvicksilver var den processförorening som var mest känd, men vi hittade bara låga halter av den. Arsenik och oljerester var de två huvudföroreningarna som hittades inledningsvis. Dioxin undersöktes först 2002-2003. Innan vi inledde saneringsarbetet 2006 förhandlade vi med de som använde byggnaderna att lämna området, säger Christer Svensson, projektledare i Skellefteå kommun.

INDUSTRIEPOK Sågverket AB Scharins & Söner grundades 1824 av Adolf Fredrik Scharin.

Med handel över hela världen och verksamhet i över 160 år inom en och samma

familj, är detta en unik industriepok i Västerbottens län. På denna plats bedrevs sågverksamhet, pappersmassatillverkning och tillverkning av träfiberskivor (boardtillverkning) under olika tidsperioder mellan 1824 till 1992.

På den tiden visste man inte mycket om följderna av dioxin och arsenik. Dioxin har sitt ursprung i klorfenolbehandling av sågat virke och arsenik har tidigare använts för att impregnera träfiberskivor.

Här fanns även slaggrester från Rönnskärsverken som användes som fyllnadsmaterial på området som innehöll höga halter av metaller som arsenik, bly, koppar, krom och zink.

– Vi lämnade in första åtgärdsansökan till Naturvårdsverket 2005 då vi ville riva byggnaderna, men då beslutades att det skulle göras ytterligare mer kvalitativa markundersökningar som täckte hela området. 2006-2008 rev vi anläggningen och

Sågverket AB Scharins & Söner grundades 1824 av Adolf Fredrik Scharin. Med handel över hela världen och verksamhet i över 160 år inom en och samma familj, är detta en unik industriepok i Västerbottens län.

78

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

under tiden hittade vi ännu mer i marken, berättar Christer Svensson.

En åtgärdsansökan för marken lämnades in 2008. Efter samråd med Naturvårdsverket bröts ca 14 ha ut för genomförande av ytterligare markundersökning och sanering inleddes på övriga delar. 2011 lämnades en ny åtgärdsansökan även in för den delen och hösten 2012 tilldelade Naturvårdsverket även nya åtgärdspengar för den delen.

Det innebar att återställningen av hela området blev finansierad. Åtgärderna har delats upp i flera entreprenader och under sommaren kommer saneringsföretaget Ekotec att genomföra den sista delen av de åtgärder som ansöktes om 2008.

MARKSANERING Saneringsföretaget Ekotec, som ingår i Midroc koncernen, startades 1994 i Skellefteå av bland annat företagets nuvarande VD, Erik Bäcklund. Ekotec som var ett av de första företagen i Sverige inom mark-

SANERING

sanerings branschen, har sedan företaget grundades varit specialiserat på marksanerings entreprenader och mottagning och behandling av förorenade massor.

Efter genomförd offentlig upphandling fick Ekotec uppdraget av Skellefteå kommun att utföra saneringsarbetet på totalentreprenad. Området har delats upp i ett rutsystem på tio gånger tio meter. Inom respektive koordinatruta har provtagningar och analys av massornas föroreningsinnehåll utförts i pallar motsvarande 0,5 m.

– Utifrån provtagningsunderlaget går vi in med schaktmaskiner och schaktar ur massorna selektivt med avseende på massornas föroreningsinnehåll.

Schakten avbryts när man kommit ner till de nivåer där ansatta riktvärden innehålls.

Därefter sker återfyllnad friska jordmassor. Avslutningsvis läggs en 30 cm mäktig skyddstäckning över saneringsområdet. Det mesta av föroreningarna ligger på en halv till en meters djup. Men det finns exempel på andra projekt där vi fått schakta ända ner till sex meters djup, berättar Peter

Nordlinder, som är ansvarig för projektets genomförande hos Ekotec.

På området finns en stor betongbassäng med plats för ca 3 000 kubik vatten som kommer väl tillpass när vattnet ska renas från miljögifter.

SCHAKTVATTEN – Vi kommer att kopplat in en reningsanläggning som renar schaktvatten som pumpas till bassängen för mellanlagring innan avlänkning till recipient. På höstkanten räknar vi med att allt saneringsarbete av mark och vatten skall vara slutfört.

Urschaktade massor ersätter vi med rena massor och återfyllning sker till ursprunglig nivå. Totalt räknar vi med ca 12 500 kubikmeter jordmassor som skall ersättas med nytt plus att vi lägger på 4 000 kubik en skyddstäckning, förklarar Peter Nordlinder.

Delar av de förorenade massorna kommer att gå till deponi medan förbränning kommer att krävas en del av massorna innehåller för höga halter organiskt material och/ eller för höga föroreningshalter.

– Främst kommer området att bli ett rekreationsområde med sportslig verksamhet.

Vi har fram till 2016 på oss att besluta vad det skall bli, säger Christer Svensson.

För Kommunens del kommer investeringen att landa på ca 14 Mkr och statens del ca 130 Mkr. Från första undersökning till klart.

Dioxin har sitt ursprung i klorfenolbehandling av sågat virke och arsenik har tidigare använts för att impregnera träfiberskivor.

En del av jordmassorna till återfyllnaden tillhandahålls av beställaren. Övriga återfyllnadsmassor tillhandahåller Ekotec.

Entreprenader inom marksanering Vi åtar oss alla typer av entreprenader inom marksanering. Oavsett om det handlar om en mindre insats eller ett större projekt blir vi din trygga partner. Vi hjälper dig hela vägen, från förberedelser och genomförande till behandling av jord och återställning av mark. Vi åtar oss uppdrag i hela Sverige och våra kontor finns i Skelleftehamn, Göteborg, Västerås och Ängelholm.

Tel vxl 010-470 70 70 | www.ekotec.se

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

79

LOGISTIK

Täta byggkontakter när är förpackningsföretaget Boxon bygger ny lagerrbyggnad AV KIM HALL Det familjeägda förpackningsföretaget Boxon med d sitt huvudkontor i Helsingborg bygger ny lagerbyggnad i anslutning till sittt ena centrallager. Efter en tids etablering på befintlig plats uppkom behovet av att utöka lagerytan i Helsingborg med 11 000 kvm. Efter besiktningen i juni monteras 17 500 pallplatser innan godset flyttar in i den nya delen av lagret.

– Idag har vi 4 500 kvm lageryta med 1 300 kvm kontor vilket stod klart år 1989.

För att minimera extern lagerverksamhet för södra Sverige bygger vi nu en helt ny tillbyggnad på 11 000 kvm med tio slussar för in- och utlastning i syfte att effektivisera lagerhanteringen och öka kundservice, säger Petra Rantzow, Suppy Chain Manager på Boxon.

verksamhet inte fick störas under byggtiden. Genom att ha en väg för personbilar och en annan för tyngre transporter löste sig problemet på ett optimalt sätt. Sedan hösten 2012 har vi varit igång, säger Tomas Axelsson, projektchef på Byggmästarn i Skåne. Också ett familjeägt byggföretag med ca 200 anställda och årlig omsättning på ca 750 miljoner kr.

Denna satsning passar väl in i Boxon’s affärsidé att erbjuda förpackningslösningar som bidrar till förbättrad lönsamhet för sina kunder eftersom de framöver kan arbeta med mer kontrollerade flöden.

Att samla lager till centrala knutpunkter förenklar arbetet och optimerar ledtider ut mot kund.

TÄTA BYGGMÖTEN God arbetsmiljö, samarbete och täta byggmöten har gått som en röd tråd genom projektet. Båda parterna har arbetat professionellt så att tredje part (kunden) inte har blivit lidande.

– Boxon har arbetat tvärfunktionellt i en styrgrupp för att hantera frågeställningar kring byggprojektet vilket har skapat en tydlig projektplan och en bra resursfördelning, säger Katrin Åberg, HR-administratör på Boxon.

KVALITET OCH MILJÖ Boxon AB är ett familjeföretag sedan tre generationer och startade egentligen i Åsheda i Småland för ungefär 80 år sedan.

Idag har företaget ca 200 anställda, tre verksamhetsområden och omsätter ca 1 miljard kr. Företaget är ISO certifierat inom kvalitet och miljö.

Med nyförvärvet BEAB förväntas varumärket Boxon bli ännu starkare på den Skandinaviska marknaden. Boxon har verksamhet i Sverige, Danmark, Norge, Tyskland, Frankrike och Shanghai, Kina.

Byggprojektet är en totalentreprenad och när Byggmästarn i Skåne kom in i projektet var det inte färdigprojekterat.

– Vi började med att handla upp entreprenörer och leverantörer till projektet, sedan tittade vi på hur man på bästa sätt kunde lösa logistiken eftersom pågående 80

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Boxons kultur bygger på värderingar som vinnarvilja, enkelhet, tydlighet och ansvar. Detta har också varit framgångsfaktorer från beställarens sida i detta projekt.

– Vår platschef har haft dagliga kontakter med Jan Gustavsson, som är lagerchef Syd på Boxon. Det har varit allt från små saker till större beslut.

Det är viktigt att det finns förståelse från båda parter, säger Tomas Axelsson och tilllägger att det redan i projekteringsstadiet har arbetats med arbetsmiljön och l ogistiken.

PROVGROPAR Det är inte bara den kalla vintern med ihärdig tjäle i marken som inte ville släppa förrän i maj, som varit bekymmer. Innan markarbetena påbörjades grävdes ett antal provgropar för att kontrollera markens beskaffenhet. Det visades sig vara mer block och sten än befarat.

–Efter detta fick grundläggningsmetoden bli en annan. Det hade vi inte räknat men vi löste det på bästa sätt, säger Tomas Axelsson.

Som en följd av denna upptäckt gick det inte att bygga med borrplintar som fylls med betong, som man först hade planerat.

Istället fick det bli utbredda betongfundament.

Fasader är uppe och installationsarbetet har påbörjats i Boxons nya lagerbyggnad på 11 000 kvm. I taket har sprinklers och lågenergiarmaturer som är splitterfria installerats.

Just nu gjuts golvet i hallen.

LOGISTIK

Fasader är uppe och installationsarbetet har påbörjats. I taket är det installerat sprinklers och lågenergiarmaturer som är splitterfria.

Dessa är även energibesparande med hjälp av rörelsesensorer.

Byggnaden värms upp av fjärrvärme och FTX-ventilation återvinner frånluften.

– Det är en mycket fin byggnad som JKAB arkitekter har ritat.

Jan Leisdal, byggprojektledare på CM Byggkonsult har också varit en nyckelperson i projektet. Efter besiktningen ska EAB montera pallstallage med 17 500 pallplatser. Därefter demonterar pallställen i den gamla lagerbyggnaden vilket sedan återuppbyggs efter renovering, säger Jan Gustavsson avslutningsvis.

För Jan Gustavsson, som är lagerchef Syd, Petra Rantzow, Suppy Chain Manager, Katrin Åberg, HR-administratör på Boxon, och Tomas Axelsson, projektchef på Byggmästarn i Skåne, har god arbetsmiljö, samarbete och täta byggmöten gått som en röd tråd genom projektet.

–Stommen med pelare, balkar och takplåt på den första delen fick vi upp på tre veckor, säger Tomas Axelsson.

Väggarna består av sandwichelement i plåt med mineralull som isolering. Taket består av TRP-plåt med isolering och papp. Taket lutar något så att snö och regn kan rinna av.

– Taktäckningen är det dryga arbetet och väldigt väderberoende. Anledningen till att vi börjar med taket är att få stomstabilisering. Taket är en väsentlig del av konstruktionen som håller ihop byggnaden, förklarar Tomas Axelsson.

Den långa kalla vintern bidrog till att tjälen i marken höll i sig ända till mitten av maj. Tjälen ställde till det för betonggolvet som inte kunde påbörjas inne i hallen. Enligt SMHI:s väderstatistik har det varit 2-3 grader kallare än normalt den aktuella perioden.

– Vi väntade med att sätta in fönster och portar för att inte bygga in tjälen, säger Tomas Axelsson.

Detta stressade både entreprenörerna och beställaren som hela tiden fick göra nya prioriteringar efter de prognoser som gavs.

KLARAR TIDSPLAN – Vi ville inte chansa och allt hade blivit förskjutet om inte värmen kom. Nu klararvi tidplanen. Det gäller att vara flexibel i sådana här lägen, säger Jan Gustavsson. Just nu gjuts golvet i hallen.

Vi är mer än en byggkonsult.

Vi är en partner som delar er vision.

www.cmbyggkonsult.se

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

81

LIVSMEDEL

Ny tvättanläggning med lager för returlådor byggs i Helsingborg AV KIM HALL Livsmedelsbranschens ökade användning av returlådor och returpallar istället för engångsemballage gör att Svenska Retursystem investerar 90 miljoner kr i en ny tvättanläggning i Helsingborg. Den nya anläggningen ökar leveranskapaciteten med 50 procent samtidigt som behovet av vatten, kemikalier och el per låda minskar med 15 procent. Ökat användande av returlådor istället för engångsemballage inom handeln gör att Svenska Retursystem nu ökar sin tvättkapacitet.

– Helsingborg är en viktig logistisk knutpunkt och länk mellan Sverige och övriga Europa, inte minst för frukt och grönt.

Med den nya anläggningen kan vi öka kapaciteten i södra Sverige från 40 miljoner till 60 miljoner returlådor per år, vilket motsvarar 10 000 lådor per timme, säger Conny Swahn, försäljnings- och marknadschef på Svenska Retursystem.

Enkelhet, effektivitet och miljö är tre kärnvärden som genomsyrar verksamheten på Svenska Retursystem. Den nya maskinen har en ny utformning och en effekti-

82

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

vare filtrering, vilket gör att det förbrukas mindre mängd vatten samtidigt som det leder till minskad kemikalieförbrukning.

Med effektivare isolering minimeras även elförbrukningen.

Anläggningen består av två plan om totalt 14 800 kvm. Returlådorna förs in i anläggningens bottenplan där de genomgår tvätt, för att sedan lagras på plan två för att sen levereras ut till dagligvaruleverantörer i Sverige och Europa, som alla använder returlådorna för distribution av livsmedel ut till grossister och butiker i Sverige.

Conny Swahn, försäljnings- och marknadschef på Svenska Retursystem

LIVSMEDEL

Helsingborg är en viktig logistisk knutpunkt för livsmedelsbranschen. Här bygger Brinova Fastigheter en ny tvättanläggning för returlådor och returpallar åt Svenska Retursystem.

– Idag 2013 är det över 1500 dagligvaruleverantörer som använder våra returlådor när de levererar sina produkter. När vi startade företaget 1997 var engångsemballage i kartong eller trä det vanliga. Men när våra ägare, Dagligvaruleverantörernas förbund (DLF) och Svensk Dagligvaruhandel, beslu”Dagligvaruhandel, tade att bilda beslutade att bilda bolaget var det ett viktigt bolaget var det ett steg i dagligva- viktigt steg i dagligrubranschens varubranschens miljömiljöarbete.

Sedan dess har arbete” andelen returlådor ökat konstant, säger Conny Swahn.

Den nya anläggningen som ligger i södra delen av Helsingborg byggs och förvaltas av Brinova Fastigheter, som är en växande fastighetsägare inom logistik. Företaget har diger erfarenhet av logistikbyggnader och lager samt produktionslokaler inom logistikområdet.

PLÅTELEMENT – Vi påbörjade markarbetet i november

och i december 2012 göt vi fundamentet.

Byggnaden består av prefabricerade plåtelement med isolering. Varje plan omfattar 7 500 kvm varav 700 kvm är kontor, säger Johan Lundius, projektledare på Brinova Fastigheter.

Eftersom byggnaden inte fick överstiga en viss höjd och ändå innehålla två våningsplan ställdes en del krav på utformningen.

Genom noggrann planering fick både tekniska installationer och placeringen av maskiner plats på ett bra sätt.

– För att bryta ner storleken på byggnaden placerades ett limegrönt fält som ramar in och hänvisar var returpallarna lämnas respektive hämtas. Vi har jobbat med att skapa en attraktiv arbetsmiljö med samma klara färger på insidan. Ljusinsläppet har vi löst genom att placera fönster där personalen vistas, säger Fredrik Cardell, chefsarkitekt på JKAB Arkitekter i Helsingborg.

Den stora utmaningen för arkitekten har varit all teknisk utrustning som skulle få plats

i byggnaden och den snabba byggprocessen på endast sju månader samt en månads projektering.

– Styrkan i projektet är att vi är en bra sammansatt projektgrupp som har sett helheten i projektet. Alla har bidragit med sin expertis vilket ha lett till ett lyckat resultat på kort tid, säger Fredrik Cardell som tycker det varit roligt att få göra ett så stort projekt på hemmaplan.

www.jkab-arkitekter.se

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

83

RENINGSVERK

Hedåsens reningsverk i Sandviken byggs om

AV BJÖRN ASPLIND

Sandvikens kommuns största reningsverk är Hedåsens reningsverk. Verket behandlar avloppsvatten från Sandvikens tätort och det renade vattnet leds sedan till Östra Storsjön. Just nu pågår ombyggnadsarbetet för att effektivisera reningsprocessen med ett nytt biologiskt reningssteg.

Gjutning av bottenplattan till försedimenteringsbassängen vid Hedåsens reningsverk.

Foto: Marie Engström

Reningsverket behandlar än så länge vattnet genom mekanisk och kemisk rening.

Vid Hedåsens reningsverk utvinns energi från den gas som uppstår när slammet behandlas. Gasen driver en motor som ger både värme- och elektrisk energi. Gasmotorn ger hela 75 procent av reningsverkets elbehov och 95 procent av uppvärmningsbehovet under ett år. Elförbrukningen i den nya anläggningen kommer att ökas.

Blåsmaskiner till luftning av den biologiska reningen ökar energiförbrukningen.

När den ombyggda anläggningen står färdig kommer belastningen på Storsjön att minska genom att mängden syreförbrukande ämnen minskar.

KOMPLETTERAR – Vi bygger om reningsverket och kompletterar med ett biologiskt reningssteg.

Tidigare har vi bara haft kemisk rening. Vi passar också på att bygga om nästan hela reningsverket med bland annat en ny slamhantering med gravimetrisk förtjockning och nya pumpar. Dessutom bygger vi en ny rötkammare och ett nytt sandfång. En ny försedimenteringsbassäng byggs också, säger Håkan Bergsten, produktionschef vid Sandviken Energi Vatten AB. Bakgrunden till ombyggnaden är EU-direktiv som ställer krav på att utsläppsmängderna av biologiskt 84

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

syreförbrukande ämnen ska minskas.

BIOLOGISK RENING I det biologiska reningssteget renas organiskt material bort med hjälp av mikroorganismer, bakterier och olika arter av ciliater.

Bakteriernas näring finns i avloppsvattnet, bakterierna växer och förökar sig och blir ”mat” till ciliaterna, det bildas slam tillsammans med partiklar som finns i avloppsvattnet. Med tillförsel av luft syresätts vattnet och bioslammet rörs om. Slammet sjunker till botten i efterföljande sedimenteringsbassänger och en del pumpas tillbaka till biosteget för att ta hand om ny näring.

RENINGSVERK

Trots att ingen process för kväverening kommer att finnas minskas till viss del kväveutsläppen genom den biologiska reningen.

När avloppsvattnet är renat blir en av restprodukterna slam. I slammet finns alla näringsämnen och naturligtvis även alla andra ämnen som fanns i avloppsvattnet från början. I Sandvikens kommun rötas den största delen av slammet vid Hedåsens reningsverk. Slammet körs till Forsbacka avfallsstation där det komposteras och används som bland annat täckmaterial vid avfallsanläggningar.

LITEN BELASTNING I Sandvikens kommun är det Sandviken Energi Vatten AB som ansvarar för att leverera ett dricksvatten av hög kvalitet, samt att rena avloppsvattnet så att belastningen på miljön blir så liten som möjligt.

Verksamheten bedrivs inom avdelningarna produktion, distribution och utredning.

Reningsverk inom kommunen finns även i Storvik, Kungsgården, Järbo, Jäderfors,

Gästrike-Hammarby, Österfärnebo och Gysinge. Totalt driver Sandviken Energi åtta reningsverk med 63 större pumpstationer och 159 små LPS-stationer samt 43 mil avloppsledningar.

Reningsverken i Storvik, Kungsgården och Järbo har tidigare renoverats för att minska utsläppet av näringsämnen till Storsjön.

– Våren 2015 ska allt vara i drift, intrimmat och klart. Det kan synas lång tid, men bara inkörningen av rötkammaren kan ta ett halvår för att få igång en fungerande process, avslutar Håkan Bergsten.

PROJEKTSTART Projektet vid Hedåsens reningsverk startades i november 2012. Grunden till försedimenteringsbassängen är gjord, väggarna har rests och arbetet med utrustningen pågår.

Slamhanteringen är till stora delar färdig, här pågår montaget av maskinutrustningen. För rötkammaren pågår grundsättning, armering och gjutning av plattan.

Själva rötkammaren, som är av prefab i stålkonstruktion, levereras och skruvas på plats i mitten av juni i år. Framöver återstår mycket montage av maskinutrustning.

Anjobygg AB är total- och byggnadsentreprenör. NCC har projektlednings- och samordningsansvar.

Byggherre: Sandviken Energi AB Projektledning och samordning: NCC Byggherreombud: Ramböll Total- och byggnadsentreprenör: Anjobygg AB El: Huddinge Elteknik AB Ventilation: Jonsson Luftbehandling AB Vs, maskinleverantör och entreprenadmaskiner: Goodtech Environment AB Projektstart: November 2012 Färdigt: Våren 2015 Entreprenadsumma: cirka 63 miljoner kronor

Ombyggnad av Hedåsens reningsverk

GOODTECH ÄR EN BETYDANDE NORDISK SYSTEMLEVERANTÖR OCH ENTREPRENÖR INOM EL, AUTOMATION OCH MILJÖ OCH INDUSTRITEKNIK.

Systemlösningar med miljötänk.

Biogas. Vi är en turn-key totalentreprenör och maskinleverantör av biogasanläggningar och biogassystem.

Vi är just nu involverade i utbyggnaden av NSR- en av Sveriges största samrötningsanläggningar.

Dricksvatten. Vi levererar system för vattenrening baserat på kemisk behandling, jonbytesteknik, ozonteknologi och membranfilter. Även Överby vattenverk är aktuellt med komplettering av UV-behandling för att skapa en mikrobiologisk barriär.

Avloppsvatten. Kompletta lösningar och system för värmeåtervinning, slambehandling och biologisk eller kemisk rening. Aktuellt just nu är vår maskinentreprenad vid Hedåsens avloppsreningsverk i Sandviken.

Vill du veta mer? Kontakta oss på www.goodtech.fi

Vi gör god miljö möjlig!

Goodtech Environment AB Gamla Godbyvägen 2, AX-22100 Mariehamn, Åland Telefon: +358 18 23100 office@goodtech.fi www.goodtech.fi

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

85

INFRASTRUKTUR

Ny vågbrytare i Trelleborgs Hamn AV KIM HALL De två vågbrytarna på sammanlagt tre km som nu byggs i Trelleborgs Hamn kommer att få stor betydelse för framtiden. Hamninloppet flyttas 545 meter söder ut och utökas från 110 till 150 meter vilket gör det lättare för större båtar att ta sig in och ut ur hamnen.

Dessutom dimensioneras den nya hamnen för att ta emot 240 meter långa båtar.

– Idag är det precis så att m/s Skåne kan svänga runt med sina 200 meter. Miljödomstolen har gett tillstånd till ytterligare fyra färjelägen, med förbehåll att lika många stängs i den inre hamnen. Flyttar vi dem får vi längre färjelägen som gör det möjligt för oss att ta emot större båtar, vilket blir mer vanligt i framtiden, säger Ulf Sonesson, utvecklingsansvarig i Trelleborgs Hamn.

Trelleborgs Hamn är Skandinaviens största Ro-Ro-hamn och är ett helägt kommunalt aktiebolag.

– Vi har 32 ankomster och avgångar per dygn och det rör sig om 1400 lastbilar och 200 personbilar. Sedan Öresundsbron byggdes har järnvägstrafiken sjunkit, men lastbilstrafiken har ökat. Chaufförerna behöver sin vilotid. Vi tror inte att Fehmarnbeltbron kommer att påverka oss nämnvärt. Trafiken som ökar mest går österut mot Polen. Fortfarande dominerar trafiken till Travemünde, säger Ulf Sonesson.

Sjöfarten står för 95 procent av import och export i Sverige. De övriga fem procenten är från och till Finland, Norge och över Öresundsbron. Trelleborgs Hamn står för 19 procent av Sveriges totala export och import.

Sedan nyår 2011 har en båt per dygn gått lastad med sten från Halmstad till Trelleborgs Hamn. En miljon kubik muddringsmassor i hamnen används för att fylla ut 40 hektar på den östra sidan om hamnen. Foto:Trelleborgs Hamn

I dagsläget finns det nio färjelägen i Trelleborgs hamn. Miljödomstolen har gett tillstånd till att bygga fyra nya färjelägen med förbehåll att lika många tas bort. I nuläget planeras att ett av de fyra färjelägena ska byggas med start i sommar. Upphandling pågår.

I maj 2010 beslutade kommunfullmäktige att utveckla hamnen för att tillmötesgå det ökade transportbehovet. Miljödomen, som kom hösten 2010, är en miljösatsning

Stolta samhällsutvecklare GÚS FUU BUUSBLUJWBSF 4ZETWFSJHF

3FTFDFOUSVN )BMNTUBE

7ÌHCSZUBSF PDI NVEESJOH 5SFMMFCPSH )BNO

#ÌTUBE t 'BMLFOCFSH t )BMNTUBE t )FMTJOHCPSH t )ZMUFCSVL t +ÚOLÚQJOH t ,SJTUJBOTUBE ,ÊWMJOHF t -BIPMN t -BOETLSPOB t -KVOHCZ .BMNÚ t -VOE t .BSLBSZE t 4USÚNTOÊTCSVL 5SFMMFCPSH t ­OHFMIPMN t 7BSCFSH t 7ÊOFSTCPSH

WWW.JONAB.SE

86

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

INFRASTRUKTUR

som även innefattar el-anslutning, spillvattenmottagning och dagvattenrening till samtliga färjelägen inom hamnområdet.

Förbehåll med buller och luftutsläpp ingår också.

– Hela vår tanke är att vi skall kunna erbjuda en modernare hamn och kunna ta emot nya båtar som är mer miljövänliga. Även om vi ligger under gränsvärdet redan nu, kan vi alltid bli bättre, säger Ulf Sonesson.

Miljö hamnade högt på Trelleborgs kravlista. Det bidrog till att det miljöinriktade Halmstadföretaget Jonab fick uppdraget.

Deras specifika byggteknik och att all sten som transporteras med båt från stenbrottet norr om Halmstad flygplats till Trelleborgs hamn, är ett miljöalternativ som föll i god jord. På så sätt slapp Trelleborg och E6:an trafikeras av ca 30000 lastbilstransporter som annars hade transporterat stenen från stenbrottet.

Cirka 600000 ton sten har gått åt att bygga vågbrytaren, som är 900 meter i västlig riktning och 2200 meter i östlig riktning

– Vi har använt båtar med självlastandeoch lossande grävmaskiner ombord. Grävskopan formar själva vallen. Fördelen med denna teknik är att vi bygger en vall med inre kärna som består av sten i storleken 100-1000 kg som ligger en meter ovan vattenyten som sedan bekläs med större sten i storleken 1-10 ton och som tar de stora vågorna och strömmarna i havet, förklarar Leif-Göran Johnsson, vd på Jonab Anläggnings AB Reststenar Stenen som används är överbliven sten efter framtagning av prydnadssten till gravstenar samt beklädnadssten för golv och fasader.

Reststenen kasseras i vanliga fall, men med Jonabs upplägg kommer de till användning.

– Vi kom igång med muddringsarbetet för den nya vändbassängen i juli 2012.

Sedan fick vi uppdrag av Sjöfartsverket att muddra och bredda den nya farleden in till hamnen. Arbetet pågår till slutet av juni 2013 och då har vi muddrat upp ca en miljon kubik som användes för att fylla ut 40 hektar på den östra sidan, säger

Leif-Göran Johnsson.

För Jonab:s del är detta företagets största projekt genom åren.

– Det har varit ett mycket intressant och lärorikt projekt där vi tillsammans med alla inblandade har nått målet att överlämna en beställd anläggning i tid med kvalitet och inom de ekonomiska ramar som ställts, säger Leif-Göran Johnsson.

Jonab har använt båtar med självlastande- och lossande grävmaskiner ombord när de bygger Vågbrytaren i Trelleborgs Hamn. Grävskopan är det som formar vallen. Foto: Leif -Göran Johnsson

Din partner vid omfattande

muddrings- och sprängningsuppdrag

www.wasadredging.fi Wasa Dredging Oy Ltd, Rådhusgatan 21 B, 65100 Vasa, Finland, tel. +358 (0)6 3444 111, fax +358 (0)6 3444 110, email: kristian.backlund@wasadredging.fi

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

87

KONTOR & VERKSTAD

AP&T BLIR FÖRST UT PÅ RÖNNÅSEN AP&T är det första företaget som etablerar sig på det nya industriområdet Rönnåsen i Ulricehamn, strategiskt placerat utmed den nya kommande motorvägen mellan Göteborg och Jönköping.

Byggnaden består av två stora hallar samt en kontorsdel på tre våningar.

AV MARIE LOUISE AARÖE Företaget har sitt ursprung i Blidsberg, Tranemo och Lagan. I Blidsberg finns verksamheten för automation och pressverktyg med 110 anställda. Man utvecklar automationsprodukter och produktionslinor. På verkstadssidan konstrueras och tillverkas verktyg för den plåtformade industrin med ventilationsprodukter, djupdragning och presshärdning som specialitet. Denna enhet flyttar nu till Rönnåsen Nu har man kommit till ett vägskäl och behöver expandera. Två tomter på det nya området Rönnåsen passade verksamhetens behov perfekt.

I januari 2013 fick Attacus Bygg uppdraget som en totalentreprenad att utforma industrihus och kontor för AP&T. – Vi tog det första spadtaget i april 2013, berättar Mats Wiklund på Attacus Bygg AB. Byggnaden består av två stora hallar samt en kontorsdel på tre våningar. Total yta cirka 10700 kvadratmeter varav hallarna är på 7000 kvadratmeter.

Attacus Bygg AB har specialiserat sig på fabriks- och kontorsbyggnader och är det största byggföretaget i Jämtland.

UTGÅR FRÅN PREFAB – Vi har gjort den första idéskissen, utformningen och projekteringen, berättar Torbjörn Henrysson, byggingenjör på arkitektbyrån Krook & Tjäder. Det finns många olika sorters lösningar för en bra stomme. När Attacus Bygg AB kom in förordade de en prefabricerad betongstomme. En intressant lösning som vi har utgått ifrån.

De två stora hallarna har även betongpelare. Det handlar om att i dessa hallar kunna hantera tunga föremål.

88

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Traverser kommer att installeras, varav den största kommer att kunna lyfta cirka 35 ton.

– En annan viktig del har varit pressgropen som utgör själva hjärtat i verksamheten. Det har varit mycket noggrant hur denna ska utformas och placeras. Här har tomtens förutsättningar tagits till vara genom att utnyttja berget för den tunga verksamheten.

SKANDINAVISK DESIGN Kontorsdelen kommer att få en välkomnande front genom den uppglasade entrén i tre våningar.

Vi bygger allt i stål!

RANA , starkast på stål!

Vi bygger allt i stål. Det har vi gjort sen -62. Nu levererar vi takbalkar till projekt Rönnåsen i Ulricehamn. Takbalkar av typ sadelfackverk med en längd på hela 34 meter.

Fördelen med Ranaverken är: Egen konstruktionsavd. samt egen tillverkning vi vår fabrik i Tråvad. Allt under ett tak!

Korta beslutsvägar, hög kvalitet. Vi utför även montage.

Ranaverken AB - Vi levererar takbalkar över hela Norden.

www.ranaverken.se

KONTOR & VERKSTAD

Torbjörn Henrysson, byggingenjör på arkitektbyrån Krook & Tjäder.

Två tomter på det nya området Rönnåsen passade verksamhetens behov perfekt.

Solavskärmningen för kontoren kommer att skapas genom raster av limträ.

– AP&T har efterfrågat en skandinavisk design, berättar Torbjörn Henrysson.

Därav träinslagen som också går igen i golven i entrén och i matsalen med granit.

Förutom de två stora huvudhallarna finns det två mindre utbyggnader. I den ena finns mätcentrum och i den andra en mindre industrilokal för specialtillverkning av komponenter.

– Det är intressant med de olika avdelningarna där det bland annat finns olika brandklasser att beakta.

De två viktigaste parametrarna att ta hänsyn till i denna byggnation är att det är en tung verksamhet som kommer att etablera sig här. Det innebär höga krav på golven, att de är jämna, håller hög prestanda och inte rör sig. Samma sak gäller för pressgropen.

Anläggningen beräknas stå klar under våren 2014.

ATTRAKTIVARE LÄGE Ulricehamn är en av få västsvenska småkommuner som växer.

Att motorvägen till Göteborg ska stå klar om två år bidrar till den starka framtidstron och kommunens satsningar på nya etableringar och fortsatt växande befolkning.

Man har ett tydligt fokus på tillväxt och utvecklingsfrågor. Med drygt 23 000 invånare och en timmas bilresa från Göteborg kommer Ulricehamn allt närmare storstadsregionen.

Med nya industriområden i anslutning till den nya vägen blir det attraktivt att etablera sig i Ulricehamn. Flera företag är redan bokade för att bygga på nya området Rönnåsen. AP&T är först ut med sin nya etablering.

KALENDARIUM

AUGUSTI EL I NORRLAND - 28-29 AUGUSTI GÄRDEHOV, SUNDSVALL Norrlands största el-mässa.

Läs mer på www.elinorrland.se

SEPTEMBER SWEDEN GREEN BUILDING CONFERENCE MED EKOBYGG KISTAMÄSSAN - 11-12 september

Mötesplats för grönt byggande och hållbar stadsutveckling för Nordens ledande aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen.

Läs mer på: www.ekobyggmassan. com/

ELMIA FASTIGHET, ELMIA PARK OCH ELMIA STÄD ELMIA - 24-26 SEPTEMBER

Tre parallella fackmässor för fastighetsförvaltning, kyrka, golf, entreprenad och städ. Läs mer på: www.elmia.se/sv/fastighet; www. elmia.se/sv/stad; www.elmia.se/park

OKTOBER PRODUKTIONSMÄSSAN 2013 KISTAMÄSSAN - 2-3 OKTOBER

Produktionsmässan 2013 är en mässa som innefattar områdena Kemi & lab, verkstads- och processindustri, maintenance och automation.

Detta blir mötesplatsen för produkter, tjänster, ny teknologi och material inom samtliga områdena inriktad mot industrin, universitet och FoU. Läs mer på www.easyfairs.se

INDUSTRIDAGEN I GÖTEBORG SVENSKA MÄSSAN - 14-15 OKTOBER Under två dagar samlas de tyngsta namnen inom politik och näringsliv i Sverige, för att fokusera på frågor kring industrin, dess kompetensutveckling och framtidens produktion. Läs mer på: www.industridagen2013.se LOGISTIK 2013 KISTAMÄSSAN 16-17 OKTOBER Inköpschefer, logistikansvariga, marknadschefer, produktionschefer, lageransvariga, fabrikschefer och supply chain

managers från livsmedel-, läkemedel-, verkstadsbranschen, handeln samt från all övrig tillverkande industri kommer till mässan för att investera i nya transport- och logistiklösningar. Mässan arrangeras parallellt med Pack & Emballage.Läs mer på www.easyfairs.se

ASSET MANAGEMENT EXPO & CONFERENCE, AMEC 2013 STOCKHOLMSMÄSSAN -16-17 OKTOBER En ny mötesplats för underhåll, driftsäkerhet, kapitalvård och hållbar utveckling inom svensk industri och samhälle. www.amecsweden.se

INDUSTRI & TEKNIK STOCKHOLMSMÄSSAN - 16-17 OKTOBER En ny mötesplats som under

två dagar sätter fokus på effektiva kundmöten och lönsamma affärer. www.industri-teknik.com

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

89

Plast & Målningsteknik AB utför: Miljöblästring Blästring Lackering Industrimålning Golvbeläggning Brandskyddsmålning Brandtätningar Betongrenovering Industriplast Compositbeläggning Metallisering Industrisanering

IGGESUNDS PLAST & MÅLNINGSTEKNIK AB www.plastomalningsteknik.com info@plastomalningsteknik.com Telefon.0650-20880

POSTTIDNING B LJUNGÅFORS MEDIA AB BOX 451 30 104 30 STOCKHOLM

NO PROBLEMS PÅ VÄG IN TILL NORGE

No Problems Industri & Fasadställningar Telefon nummer: (+46) 0302-259 00 Hemsida: www.noproblems.se