Nordiska projekt 4/13

15 15 15

Nationellt mål för solenergi behövs

GARPENBERG 2.5 Förnybar energi får avgörande roll i framtiden

Nya rekord för vindkraft

Årets hydraulikdagar

Agroetanol och AGA bygger ut i Norrköping

Stopp i Billingsfors

Världsunika GoBiGas

Marjarp 2 invigt!

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

3

NYHETER LEDARE

och höst förresten, i skrivande stund, VINDANDELAR GER EL TILL ELBILAR Höst känns det ännu som sensommar.

Volkswagen-koncernen satsar stort på elbilar och första bilen som serietillverkas är Volkswagen e-up! Genom ett unikt samarbetsavtal med vindkraftsbolaget O2 lanseras e-up! och gruppens kommande elbilar på den svenska marknaden med en helt ny typ av elavtal kring vindandelar. Därmed uppnås nära noll koldioxidutsläpp i hela kedjan och bränslekostnaden blir cirka 3000 kronor per år.

Samarbetsavtalet innebär att de som köper en elbil från Volkswagen Group Sverige, Volkswagen, Audi, Porsche, Seat och Skoda, även erbjuds att teckna ett elavtal med O2 om vindandelar i ett vindkraftverk som är etablerat på Fallåsberget i Gästrikland. Vindandelarna är en förutsättning för att få egenproducerad förnybar el till självkostnadspris. De kan köpas eller hyras och just möjligheten att hyra andelar till en månadskostnad är en helt ny produkt på marknaden och exklusivt för detta samarbete. Volkswagen-koncernen tror att eldrift kommer att bli en allt viktigare del av framtidens mobilitet. Därför kom-

mer man att lansera ett större antal rena elbilar men också laddhybrider. Först ut blir Volkswagen e-up! som har premiär senare i höst. Fördelarna med elbilar är deras låga påverkan vad gäller utsläpp av koldioxid. Detta förutsatt att bilen laddas med förnybar el. Samtidigt innebär eldrift låga driftskostnader för föraren. Att O2 arbetar med hela värdekedjan vid etablering av vindkraft var viktigt vid Volkswagen Group Sveriges val av samarbetspartner. Att också vindkraften är något som är på tydlig frammarsch visar inte minst de artiklar på temat vindkraft som vi har i detta nummer av Nordiska Projekt. Att det också går bra för gruvnäringen i allmänhet och Boliden i synnerhet visar det stora artikelblock vi har från Boliden och Garpenberg. Ta chansen att lära er det mesta om allt det som sker i Garprenberg, Dalarnas län.

I Umeå byggs en ny stadsdel på Ön, men redan nu förstärks det 40 år gamla reningsverket. Det kan du läsa mer om i höstens första utgåva av Nordiska Projekt.

Vi tar er också med till Göteborg, det världsunika projektet GoBiGas som snart står klart för förgasning av biomassa, det största projektet i världen för förgasning av biobränsle med syfte att producera högkvalitativ biogas. Nu står anläggningen snart klar och montaget håller på att avslutas för driftsättning till årsskiftet. Passa också på att läsa om och lära er mer om Händelö och andra spännande projekt i detta fullmatade nummer av Nordiska Projekt.

Att det på något vis är på väg mot högkonjunktur visar med all tydlighet de stora satsningar och de många projekt inom energi-, industri- och logistik som pågår just nu.

Trevlig läsning,

Jan Åström Chefredaktör Nordiska Projekt

Mining On Top: Stockholm Operakällaren, Stockholm ER REGIST NOW!

Vill du förstå den globala gruvindustrin?

Internationella toppexperter ger senaste metallprisprognoser på ädel-, och basmetaller samt järnmalm.

Global bakgrund av internationella talare som EU kommissionen, Macquarie Capital, World Economic Forum och World Steel Association.

Vad händer i Norden? Alla ledande gruvbolag presenterar; Boliden, LKAB, Endomines, Agnico Eagle, Sotkamo Silver m.fl Malmproduktion och capex hur utvecklas marknaden för utrustningsbolagen.

Makroekonomisk utblick från Handelsbanken.

Registera dig: www.miningontop.com/stockholm/ Ring: Kiram Sundblad +46 8 5577 9315

4

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Lennart Evrell, Boliden; Jeffrey Christian, CPM Group, NY; Ingmar Haga, Agnico-Eagle Mines; Jim Lennon, Macquarie Capital; Johan Bradley, SRK Consulting; Mattia Pellegrini, EU Commission; Inga Petersen, World Economic Forum; Thomas Hörnfeldt, Rautaruukki Corporation; Erja Retzén, Nasdaq OMX Helsinki; Markus Ekberg, Endomines; Professor Timo Lindborg, Sotkamo Silver; Nae Hee Han, World Steel Association; Jan Häggström, Handelsbanken; Dr Chris Hinde, IntierraRMG; Professor Magnus Ericsson, Raw Materials Group; Ola Asplund, IF Metall; Eira Andersson, Luleå University of Technology; Håkan Tarras-Wahlberg, Swedish Geological AB; Anton Löf, Raw Materials Group; Paul Dewison, BME Copper Division

SEPTEMBER

INNEHÅLL

52

24

4

Ledare

5

Innehåll

6

Nyheter

12

Systemtänkande och ändamål kring solceller – Energimyndig heten länkar samman forskning och näringsliv

14

Nationellt mål för solenergi behövs

17

Framgång med solceller i Danmark bäddar för framgång i Sverige – Co2Pro skiner upp även i Sverige

52 Garpenberg 2.5 – kraftigt ökad kapcitet i Garpenberg 72 Akademisk och industriell forskning i MAX IV Laboratory

18

Hydraulikdagarna – Ett forum för alla som berörs

24

Världsunika projektet GoBiGas klart för förgasning av biomassa

26

Agroetanol och AGA bygger ut med koldioxidanläggning i Norrköping

29

Preem och Skangass bygger motta ningsterminal för LNG

32

Ny kontrollbyggnad säkrar Preem

37

Förnybar energi får avgörande roll i framtiden

74

Stegeholmsverket rustar för framtiden

78 Nytt fliseldat värmeverk i Varberg en investering för invånare och miljö 81 Kraftvärmeverket Marjarp 2 har invigts 83 Kullaviks reningsverk rustas för framtida bostadsutbyggnad 85 Rent och friskt vatten i Umeå 87 Ny formanläggning för Xylem i Emmaboda 89 ICA första kund när Jernhusen bygger ut Årsta kombiterminal 90 Byggstart för Nya Värtahamnen

40

Ny teknik och vindkraftsboom skapar andrahandsmarknad för äldre maskiner

46

Bergtäkten fyller stor funktion när de första tornen i Markbygden monteras

51

ONE Nordic och Lapplands Eltjänst expanderar i Norrbotten i gemensamt bolag

94 Djupare, bredare och säkrare i Gävle Hamn 97 Många jobb under semesterstoppet i Billingsfors Volkswagen e-up!

46 UTGIVARE: ljungåfors media ab Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710 Fax: 08-5010 8719 CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Jan Åström, jan.astrom@ljungaforsmedia.se SKRIBENTER: Marie Louise Aaröe Björn Asplind Kim Hall Kjell-Arne Larsson Anders Eriksson

FÖRSÄLJNINGSCHEF: Mattias Andersson, mattias@nordiskaprojekt.se

GRAFISK FORMGIVARE: Gabriella Lilliesköld, gabriella.lillieskold@jntpublishing.se

MARKNAD: Ulrika Stjärna ulrika.stjarna@nordiskaprojekt.se

OMSLAGSBILD: Boliden/Garpenberg Foto: Boliden

Jonatan Lundqvist, jonatan@nordiskaprojekt.se

www.nordiskaprojekt.se www.svenskbyggtidning.se

PRENUMERATION/ WEBANSVARIG: Jonas Andersson, jonas@nordiskaprojekt.se

Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer.

Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.

TRYCK: Exakta, 2013

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

5

NYHETER

FÖRÄNDRINGAR I SSAB:S KONCERNLEDNING SSAB har utsett Maria Långberg till ny kommunikationsdirektör och medlem i koncernledningen, med tillträde den 1 oktober, 2013. Helena Stålnert lämnar i enlighet med anställningskontraktet sitt uppdrag för att driva verksamhet i eget bolag. Maria Långberg började på SSAB i mars i år som tf. ansvarig för bolagets externa kommunikation. Innan dess var hon seniorkonsult på kommunikationsbyrån JKL och dessförinnan kommunikationsdirektör på medicinteknikföretaget Gambro, där hon också ingick i koncernledningen. Maria Långberg har en civilekonomexamen från Uppsala Universitet och en MBA från Handelshögskolan i Stockholm.

- Vi välkomnar Maria och är övertygade om att hon på ett mycket bra sätt kommer att bidra till en fortsatt stark utveckling av SSABs kommunikationsverksamhet, säger SSABs Maria Långberg, ny kommunikationsdirektör och koncernchef Martin Lindqvist. medlem i koncernledningen, med tillträde den Helena Stålnert började som kommuni1 oktober, 2013. kationsdirektör på SSAB hösten 2007.

Hon har varit ansvarig för bolagets varumärke, investerarrelationer samt den externa och interna kommunikationen och hon har ingått i SSABs koncernledning.

- Helena har på ett utomordentligt sätt byggt upp SSABs kommunikationsverksamhet och starkt bidragit till det förändringsarbete vi bedrivit, säger SSABs koncernchef Martin Lindqvist. Helena Stålnert, som i sitt bolag ska bedriva rådgivning i kommunikationsfrågor, kommer bland annat bistå SSAB.

Nexans har tecknat sjökabelkontrakt på över 120 miljoner euro C/S Nexans Skagerrak ska installera Nexans sjökablar på stort havsdjup för att skapa en ny viktig högspänningslänk för Skottland. Nexans har tilldelats ett kontrakt på över 120 miljoner euro av Scottish Hydro Electric (SHE) Transmission plc. Kontraktet gäller leverans och installation på havsbotten av en kraftledning som ska förbättra kapaciteten i kraftnätet mellan Kintyre-halvön och fastlandskusten i sydvästra Skottland. Utbyggnaden, som ingår i SHE Transmissions omfattande planer på att investera upp till sex miljarder euro i sitt kraftnät under perioden 2013–2021, kommer att frigöra150 MW extra kapacitet i nätet för förnybara projekt. Projektet ger även en rejäl skjuts åt Kintyre-regionens ekonomi. Nexans ska producera en parkabel för havsförläggning, på 230 kV och 240 MVA, mellan en ny transformatorstation på Kintyre-halvön till fastlandskusten. Projektet omfattar leverans och installation av två 41 km långa sjökablar med tre ledare samt sex stycken fem kilometers kablar med en ledare för landavsnitten. Sjökablarna levereras med integrerad fiberoptisk kabel för kontroll av kabellänken medan fiberoptiken levereras separat för de markförlagda kablarna.

Nexans kommer också att leverera en rad tillbehör. En av de största utmaningarna i projektet blir att installera sjökablarna på de sträckor som ligger på över 100 meters djup. Installationen kommer att utföras av Nexans kabelfartyg, C/S Nexans Skagerrak, och för att skydda kabeln grävs den ned med Nexans Capjet-metod. Därefter säkras kabeln ytterligare genom stendumpning.

6

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

NCC bygger i Köpenhamn för 276 MSEK NCC ska bygga andra etappen av den avfallsbaserade energiproduktionsanläggningen Amager Bakke i Köpenhamn.

Det sker på uppdrag av ARC - I/S Amager Ressource center. Ordern uppgår till 276 MSEK och registreras i tredje kvartalet 2013.

NCCs arbete består av betong- och jordarbeten till en processanläggning där avfallet ska omvandlas till energi samt till ett kontor för ARC-anställda som driver anläggningen. NCC fick i januari i år entreprenaden till den större delen av den första etappen av energiproduktionsanläggning Amager Bakke, som bland annat omfattade pålning, uppförande av nya silos samt mark- och betongarbete.

Den nya ordern innebär att NCC utför allt jord- och betongarbete i byggandet av Amager Bakke. Amager Bakke, som ligger på Amager i Köpenhamn, är en modern energiproduktionsanläggning för avfall i kombination med en återvinningsstation, som kommer drivas med miljöanpassad teknologi.

Anläggningen ersätter den nuvarande anläggningen som är 40 år gammal.

Planeringen av arbetet för andra etappen beräknas starta efter sommaren och i september börjar betongarbetet.

De första delarna av arbetet med andra etappen ska vara klara i slutet av oktober 2014 och anläggningen Amager Bakke planeras att driftsättas sommaren 2017.

NYHETER

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

7

NYHETER

Dematek på Underhållsmässan 2014 Dematek utvecklar, säljer, installerar och underhåller produkter och lösningar för att lyfta och hantera så väl stora som små laster.Våra kunder finns bland alla typer av företag inom Svensk näringsliv och industri.

Underhåll 2014 har därför kommit att bli en naturlig mötesplats för oss och våra kunder. Dematek kommer inte bara att ha en välfylld monter med det senaste inom lyftbranschen utan också erbjuda besökarna en så kallad ansvarsutbildning.

Redan 1 juli 2007 skärpte Arbetsmiljöverket kraven på hantering bland annat lyftanordningar vilket ännu idag inte har uppmärksammats av alla.

Att vara rätt utbildad kan vara A och O för din och andras säkerhet. Arbetsplatsolyckor med sjukfrånvaro till följd ökade under 2012 och samma år omkom 45 personer. Det är för förvisso 11 personer färre än året innan men låt oss tillsammans arbeta för att siffrorna fortsätter att sjunka.

Vi vill hjälpa dig att reda ut vad som gäller så att du kan känna dig säker i det du gör på din arbetsplats. Därför har vi tillsammans med Underhållsmässan tagit fram en ansvarsutbildning som vi hoppas skall kunna ge svar på frågan om vem som är bär ansvaret på din arbetsplats.

Vattenfall bygger 94 vindkraftverk i Storbritannien Vattenfall har beslutat att bygga två nya vindkraftsparker i Storbritannien. Investeringen uppgår till cirka 460 miljoner pund, motsvarande 4,7 miljarder svenska kronor, och innebär att 162 000 brittiska hushåll förses med förnybar el. Investeringsbeslutet är i linje med Vattenfalls satsning på hållbar elproduktion och befäster Vattenfalls position som en av Storbritanniens ledande producenter av el från vindkraftverk.

- Då den brittiska regeringen ser utbyggnaden av landbaserad vindkraft som en viktig del av den ekonomiska tillväxten och stöttar utvecklingen så är den brittiska marknaden gynnsam för oss, säger Peter Smink, chef för Vattenfalls affärsdivision Sustainable Energy Projects.

Den största vindkraftparken blir Pen y Cymoedd, som kommer att byggas i södra Wales, nära huvudorterna Neath Port Talbot och Rhondda Cynon Taf. Parken får 76 vindturbiner med en samlad kapacitet på 228 MW, vilket tillgodoser det årliga elbehovet för cirka 140 000 hushåll. Investeringen i Pen y Cymoedd uppgår till drygt 400 miljoner pund och byggstart sker under 2014. Anläggningen beräknas kunna börja leverera el i slutet av 2016. Bygget av 18-turbinsanläggningen Clashindarroch Wind Farm, i Aberdeenshire, Skottland har precis startat och beräknas vara klart i början av 2015. Investeringen uppgår till 60 miljoner pund och anläggningen får en effekt på 36.9 MW, vilket motsvarar elkonsumtionen för 22 000 hushåll. Sedan 2008, då Vattenfall etablerade sig på den brittiska marknaden, har företaget investerat över 2 miljarder pund i olika vindkraftssatsningar.Vattenfall driver bland annat Thanet, en världens största havsbaserade vindkraftsparker utanför Kent på Englands östkust.

8

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Utbildningen äger rum på Svenska mässsan i Göteborg den 12 och 13 mars klockan 13-17 (båda dagarna). Utbildningen är gratis (ord. pris 1200 kr) och efter avslutad utbildning erhåller kursdeltagaren ett diplom.

Ny unik produktserie från Emballator Duraline är namnet på vår nya produktserie där burkens konstruktion möjliggör användning av samtliga våra lock lämpade främst för industrifärger och kemikalier.

Till Duraline kan nabblock, spännbandslock och trycklock samt även vår unika och populära hybridlock, EasyOpen, användas. Om UN godkännande krävs finns detta givetvis att tillgå i flertalet varianter där endast locken varieras för att uppfylla olika kravnivåer. Duraline finns i storlekar från 2,5 – 25 liter och i dimensionerna 180- samt 285 mm. ”Vår förhoppning är att detta är en välkommen innovation som underlättar hantering, minskar lagerhållning och ökar flexibiliteten. Målsättningen är att våra kunder ges möjlighet att erbjuda sina kunder rätt emballage till rätt kravställning”, säger Emballators marknadschef Henric Wiklund.

Skräddarsydda solcellslösningar Co2Pro hittar alltid den rätta solcellslösningen, oavsett förbrukning, storlek och typ av tak Sporthall

Skola

Industri

Återvinningscentral

Stadshus

Villa

Solceller har om allt går väl en livslängd på mer än 30 år, när de samtidigt kommer med en produktgaranti på 10 år och en effektgaranti på 25 år är det en långsiktig investering.

Därför är det också viktigt att köpa rätt från början. Därför lägger vi i Co2Pro stor vikt på att anpassa solcellsanläggningen efter aktuella behov och förutsättningar.

Samtidigt har vi med nogrannhet valt ut produkter så att våra kunder garanteras produkter av hög kvalitet, som håller vad de lovar under hela sin livslängd.

Produkterna kommer från företag med stark ekonomisk grund, för långa garantier är inte mycket värt, om garantigivaren är försvunnen.

Vi sammarbetar med lokala återförsäljare, som ger kunden trygghet och säkrar kunskap om lokala förhållanden.

För mer information kontakta oss på tel. : 0304-66 04 10 eller mail: info@co2pro.dk www.co2pro.se

NYHETER

Vindandelar från O2 ska ge el till Volkswagengruppens elbilar Volkswagen-koncernen satsar stort på elbilar och första bilen som serietillverkas är Volkswagen e-up! Genom ett unikt samarbetsavtal med vindkraftsbolaget O2 lanseras e-up! och gruppens kommande elbilar på den svenska marknaden med en helt ny typ av elavtal kring vindandelar.

Därmed uppnås nära noll koldioxidutsläpp i hela kedjan och bränslekostnaden blir ca 3 000 kr/år.

Full pott för Lexus IS Den senaste generationen av Lexus kompakta sportsedan IS fick maximala fem stjärnor när bilen krocktestades av Euro NCAP enligt 2013 års nya hårdare bedömningsregler. Det gör modellen till en av de allra säkraste i premium D-segmentet.

Euro NCAP pekar bland annat på att Lexus IS får mycket högt resultat för passagerarskyddet för vuxna – 91 procent (kraven för fem stjärnor enligt de nya hårdare reglerna är 80 procent). Passagerarskyddet för barn uppmättes till 85 procent, där kraven för fem stjärnor nu är 60 procent. För fotgängarskyddet gavs 80 procent, jämfört med lägsta gränsen 60 procent för fem stjärnor.

Regeringens skatteförslag hotar den förnybara torven till förmån för fossila bränslen Finansdepartementet föreslår i en promemoria en generell minskning av skatten för fossila bränslen för värmeproduktion. Branschföreningen Svensk Torv anser att dessa åtgärder tillsammantaget innebär att konkurrensläget för torv, och andra förnybara bränslen, försämras ytterligare gentemot fossila bränslen.

Resultatet blir att torv behandlas på ett mycket mer ogynnsamt sätt än olja och kol i EUs system för handel med utsläppsrätter.

- Förslaget står i strid med riksdagens beslut från 2003 om att torv ska införas i elcertifikatssystemet. Följden kommer bli att användningen av kol, olja och naturgas ökar, liksom utsläppen av koldioxid, säger Claes Rülcker, vd Svensk Torv.

Svensk Torv avstyrker därför förslaget i sitt remissyttrande.

- Detta är ytterligare ett dråpslag mot den inhemska, förnybara torven som används som bränsle i kraftvärmeverk. Dessutom har regeringen ännu inte genomfört de utlovade förändringarna i EUs regelverk som utlovades i energipropositionen redan 2009, fortsätter Claes Rülcker.

-Ytterligare ett orosmoln är att regeringen har aviserat att man kommer att väcka frågan om en eventuell utfasning av torv ur elcertifikatssystemet. Detta skatteförslag öppnar för att återintroducera fossila bränslen som ersättning för torven och även för vissa biobränslen, konstaterar Claes Rülcker.

Ny platschef för Setra Skutskär Peter Wejbro har utsetts till ny platschef för Setras förädlingsenhet i Skutskär. Peter Wejbro är ekonomiingenjör och har en lång och bred erfarenhet från svensk träindustri. Han kommer närmast från AB Karl Hedin där han under de senaste 10 åren innehaft ett antal ledande befattningar inom företagets hyvleri-, emballage- och sågverksamhet. Peter arbetade dessförinnan som automationstekniker/projektledare mot träindustrin. Peter tillträder sin nya befattning den 1 oktober. Setra Skutskär är en specialiserad förädlingsenhet som bland annat producerar hyvlat byggträ, ytterpanel och tryckimpregnerat virke för svensk bygghandel. Enheten har även en anläggning för ytbehandling av fasadpanel. Skutskär, som ingår i Setras affärsområde Förädlat, har ca 35 medarbetare. I Setrakoncernen ingår totalt åtta sågverk, fyra förädlingsenheter och två husfabriker.

Utökning vid Södras sågverk i Långasjö Södra Timber Långasjö ökar produktionen av hyvlade produkter, vilket innebär utökad drifttid och nyanställningar.

- Marknaden efterfrågar mer hyvlat och det är lönsamshetshöjande för oss att vidareförädla våra produkter i större utsträckning, säger Ola Bjelkvik, platschef vid Södra Timber Långasjö. I dag kör de tre hyvlarna vid sågverket tvåskift. En av hyvlarna körs nattetid. - Genom att utöka bemanningen med fyra personer kan vi köra två av hyvlarna samtidigt även nattetid, säger Ola Bjelkvik.

Utökning av drifttiden sker redan i mitten av september. Rekryteringsarbetet påbörjas omgående.

- Innan vi har de nya medarbetarna på plats kommer vi att lösa behovet av personal med visstidsanställda. Södra Timber arbetar med att öka vidareförädlingsgraden vid sina sågverk. I början av augusti togs en ny målningslinje i drift i Långasjö. Huvudprodukter är grundmålade klädselbrädor samt grundmålade och mellanstrukna klädselbrädor i fem olika standardfärger. Efterfrågan drivs av att konsumenterna önskar köpa produkter som besparar dem arbete.

10

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

NYHETER

Siemens i Finspång tar hem stororder på gasturbiner till Ryssland Siemens gasturbinverksamhet i Finspång har fått en order från Yamal LNG i Ryssland på åtta gasturbiner av typen SGT-800.

Detta är den största leveransen för denna turbintyp till ett enskilt projekt.

Kontraktet bekräftar marknadens förtroende för SGT-800 och är ett bevis på att vi kunde möta kundens krav på beprövad, pålitlig och effektiv teknologi som klarar tuffa miljöer med så låg miljöpåverkan som möjligt, säger Hans Holmström, vd SIT AB. ” Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT AB) i Finspång ska leverera nyckelkomponenter för el och värme inom ramen för ett stort naturgasprojekt i Ryssland. Ordern innefattar konstruktion, tillverkning, leverans, tester och installation samt driftsättning av åtta gasturbiner av typen SGT-800 plus generatorer och fyra ångpannor. Gasturbinerna ska användas i en naturgasanläggning som uppförs på Yamal-halvön i nordvästra Sibirien, norr om polcirkeln.Yamal LNG ingår i en större plan, godkänd av den ryska regeringen, för att utveckla produktionen av flytande naturgas på Yamal-halvön, och har utsetts som ett pilotprojekt. Anläggningens planerade kapacitet ligger på 16 miljoner ton flytande naturgas. Det finns enligt Petroleum Resources Management System, PRMS, uppskattningsvis 907 miljarder kubikmeter naturgas i det aktuella området.

Kraftverket där gasturbinerna ingår kommer att ha en total

Hans Holmström

kapacitet på 376 megawatt (MWe).

– Kontraktet bekräftar marknadens förtroende för SGT-800 och är ett bevis på att vi kunde möta kundens krav på beprövad, pålitlig och effektiv teknologi som klarar tuffa miljöer med så låg miljöpåverkan som möjligt, säger Hans Holmström, vd SIT AB. Kontraktet skrevs efter ett tätt samarbete mellan Siemens i Sverige, Tyskland och Ryssland. Köpare är OAO Technopromexport (TPE). Slutkund är OJSC Yamal LNG, ett samriskföretag (joint venture) mellan ryska Novatek och franska Total.

– Det här är en den största enskilda ordern till ett och samma projekt för SGT-800. I och med denna order är Ryssland nu vår enskilt största marknad för denna turbintyp, vilket är mycket glädjande. Det här är en nyckelorder för oss både på kort och på lång sikt, fortsätter Hans Holmström.

I Finspång har man tillverkat turbiner sedan 1913. SGT-800 är med sin pålitliga konstruktion tillsammans med hög effektivitet och låga utsläpp den just nu bäst säljande turbintypen.

Peab bygger kraftvärmeverk i Linköping Peab har fått uppdraget att bygga ett nytt kraftvärmeverk i Linköping. Beställare är Tekniska Verken i Linköping och kontraktssumman uppgår till överstigande 300 Mkr.Verket skall byggas i direkt anslutning till Tekniska Verkens befintliga anläggning intill E4:an i Linköping. Byggnaden skall bli åtta våningar hög och den ska i färdigt skick producera värme och el med icke fossilt bränsle till närområdet. Arbetet påbörjas i augusti 2013 och anläggningen skall tas i bruk i mars 2016. Entreprenaden är villkorad av godkänt bygglov och erhållet miljötillstånd.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

11

SOLENERGI

Systemtänkande och ändamål kring solceller – Energimyndigheten länkar samman forskning och näringsliv AV KJELL-ARNE LARSSON Energimyndigheten ger stöd åt utveckling av sol-el. Stöd utgår både till akademisk forskning samt till forskning och utveckling hos företag. Det handlar om allt från att ta fram nya solceller till att inleda kommersialisering av produkter och hela system.

– Forskningsaktiviteterna befinner sig ofta bjuder in även tillverkare av glas, aluminilångt från marknaden och vi försöker länka umkomponenter, gummilister och elektrosamman forskarna med företag som kan nik. Det är viktigt att få med den svenska svara för tillverkning och kommersialiseindustrin. Energimyndigheten tar gärna fasta på projekt som kan förankras i vår ring, säger Sara Bargi, en av Energimynindustritradition och att dighetens handläggare stöd ges till utveckling vad gäller utveckling av Det är viktigt att få med som i förlängningen ger solceller samt av elnät. den svenska industrin tillväxt.

Ett exempel på att knyta Grundförutsättningen samman aktörer är det för sol-el är solceller som har hög verk”Solforum” som anordnades i maj och som ska återkomma varje år. I detta deltar ningsgrad, god funktion i systemperspektiv, inte bara forskare och solcellsföretag. Man tillförlitlighet och kostnadseffektivitet.

På årets Solforum diskuterades bland annat framtidsvisioner.

– Vi försöker länka samman forskarna med företag som kan svara för tillverkning och kommersialisering, säger Sara Bargi, en av Energimyndighetens handläggare vad gäller utveckling av solceller samt av elnät.

Foto: Energimyndigheten.

Solceller utvecklas vid universiteten och tekniska högskolorna i Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg, Lund, Karlstad och Dalarna.

I Uppsala utvecklas tunnfilmssolceller.

Verkningsgraden ska höjas på det etablerade materialet CIGS (koppar, indium, gallium, selen). Man utvecklar också solceller baserade på koppar, zink, tenn och sulfid, som inte innehåller det sällsynta indium.

Energimyndigheten stöder med 17 mkr i fyra år.

Uppsala tillsammans med Stockholm utvecklar färgsensibiliserade (Grätzel-) solceller. De består bland annat av ett färgämne och en elektrolyt. Funktionen påminner om fotosyntesen. Verkningsgrad och livslängd ska nu förbättras. Både grundforskning och utomhustestning görs.

Energimyndigheten stöder med 29 mkr i fyra år. Även Swerea och Dyenamo AB deltar i projektet.

Företaget Exeger Sweden AB gör demoproduktion av färgsensibiliserade solceller som är nära kommersialisering.

12

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

SOLENERGI

Energimyndigheten stöder med nästan 4 mkr och ger villkorslån på 60 mkr.

Ferroamp Elektronik AB ska utveckla en ”energihub” med solceller, växelriktare, lokal energilagring och styrsystem.

Linköping tillsammans med Göteborg utvecklar orgaOm tillverkningen Detta ska klara energiflödet niska solceller. Materialet är blir kostnadseffektiv mellan lagring, lokal elförorganiska polymerer. De är kan de nya solceltunna och böjliga. Solcelbrukning och utmatning lerna ersätta dagens på elnätet. Styrsystemet ska lerna ska tillverkas med en dyra flerövergångsockså ta hänsyn till prisvateknik som liknar tryckning på papper och därför riationer.

Energimyndighesolceller. bli billiga. En nackdel är ten stöder med nära 2 mkr. kort livslängd. En fördel är Myndigheten stöder också böjligheten som öppnar för nya applikatioOptistring Technologies AB som utvecklar växelriktare. ner. Energimyndigheten stöder med 9 mkr i tre år.

I år gör Energimyndigheten en andra utlysI Lund utvecklas nanotrådsolceller. ning i programmet ”El och bränsle från De innehåller nanotrådar som består av solen”. Fokus ligger nu på system, delar av flera halvledare. Ett bredare ljusspektrum system, kringkomponenter samt på nya absorberas och verkningsgraden ökar. Om tillämpningar av solceller. Även där har tillverkningen blir kostnadseffektiv kan de myndigheten den ambition som inlednya solcellerna ersätta dagens dyra fleröverningsvis nämndes att också få kontakt med företag som inte är inriktade på solceller, gångssolceller. Energimyndigheten stöder men på komponenter och material som med 9 mkr i fyra år. Även Sol Voltaics AB behövs för att tillverka hela produkter och deltar i projektet och får ett villkorslån. bygga system.

I Göteborg forskar man på fotonfusion – Vi hoppas på anoch -fission. Energifattiga fotoner kan slås samman och bli verkningsfulla. Energirika sökningar som gäller fotoner kan delas. Målet är att dubbla verkhelt nya koncept och att fler företag och ningsgraden. Energimyndigheten stöder institutioner än de med 9 mkr i tre år. som fått stöd hittills kommer att söka, säger Sara Bargi.

Solfångarinstallationen på Stödehuset i Sundsvall är världens största som producerar både el och värme samtidigt. Foto: Absolicon

Inom EU:s satsning KIC InnoEnergy finns temaområdet ”European Smart Electric Grid and Electric Storage”. I detta utvecklas bland annat smarta elnät som ska klara mikroproducenter.

– Det är intressant att följa hur utvecklingen av ny teknik gynnas av stöd och incitament som utgör viktiga drivkrafter, avslutar Sara Bargi på Energimyndigheten.

SPECIALISTER PÅ SOLENERGI Framtidens stad kan till stor del försörjas med energi från naturliga energikällor som solenergi.

WSP erbjuder råd om vilka möjligheter som finns för att utnyttja denna.

Vi arbetar med tekniken för både för solvärme och solel och erbjuder följande tjänster: s Förstudier s Förfrågningsunderlag s Simuleringar för solinstrålning s Visualiseringar genom solkartor s Nät- och förlustberäkningar s Projektledning Läs mer på www.wspgroup.se/solenergi

Grundförutsättningen för sol-el är solceller som har hög verkningsgrad, god funktion i systemperspektiv, tillförlitlighet och kostnadseffektivitet.

WSP och GENIVAR har gått samman och bildar ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Med över 300 kontor och 15 000 medarbetare i 35 länder bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

13

SOLENERGI

Svensk Solenergi samarbetar med branschföreningen VVS-Företagen för att från och med i höst arrangera kurser för VVSinstallatörer. Kurserna tar upp solvärme generellt samt dimensionering och skötsel. Deltagande företag blir diplomerade.

Nationellt mål för solenergi behövs

AV KJELL-ARNE LARSSON Solenergin har haft en mycket positiv utveckling under senare år. Men i en internationell jämförelse hänger inte Sverige riktigt med. Vi ligger långt efter till exempel Tyskland.

Ett nationellt mål skulle för Sveriges del ge behövlig draghjälp.

– I augusti kommer vi att uppvakta Energimyndigheten och föreslå en färdplan, berättar Lars Andrén, ordförande i branschorganisationen Svensk Solenergi. Vi förespråkar att det sätts upp mål för sol-värme respektive sol-el. Det vore bra om Näringsdepartementet gav Energimyndigheten i uppdrag att utreda vad som behövs i form av bland annat regelverk, styrmedel samt informations- och utbildningsinsatser. Det vill säga hur samhällets beredskap ska se ut för att kunna klara ett visst utbyggnadsmål.

Svensk Solenergi har en ambition att det 14

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

finns 4 TWh sol-värme och 4 TWh sol-el år 2020. Sedan är målen för 2030 att 10 % av Sveriges värmebehov då täcks med solvärme och 10 % av elbehovet med sol-el.

Att kombinera solvärme och pelletseldning skapar ett bättre resursutnyttjande, förbättrad systemverkningsgrad och för användaren ett bekvämare handhavande då eldningssäsongen i det närmaste halveras.

KOMBINERA SOL-VÄRME OCH PELLETS-VÄRME Att värma en villa med fjärrvärme eller Svensk Solenergi tillsammans med Pelenbart pellets kostar ca 15 000 kr per år.

Med sol i kombination med pellets slutar letsförbundet och Svebio står bakom sajten kostnaden på ca 10 000 www.hundraprocent. kr. Systemet består av info. Den informerar För närvarande finns solfångare, pelletspanna, om uppvärmningssysöverkapacitet för pelletsackumulatortank, vattem där sol-värme och tillverkning i Sverige och tenkretsar och ett enkelt pellets-värme kombinestyrsystem. ras. Solpaneler produtillgången bedöms god cerar tillräckligt med under överskådlig tid värme sommartid, men Ett referensexempel visar vintertid behövs tillskott en villa på 130 kvm och från en annan värmekälla. För närvarande där investeringskostnaden var ca 100 000 finns överkapacitet för pelletstillverkning i kr. Den tidigare oljepannan avvecklades.

Sverige och tillgången bedöms god under överskådlig tid.

SOLENERGI

Lars Andrén. Vallda Heberg blir ett bra referensobjekt för många nya bostadsområden.

Uppvärmningskostnaden sjönk med 20 000 kr. Med sol- och pellets-värme i kombination baseras uppvärmningen till hundra procent på förnybar energi.

Flertalet mindre bostadshus har skorstenar.

Om berg- eller jordvärme installeras, innebär det en ”kallställd” skorsten.

Fukt kan göra att denna vittrar.

Dessutom förloras en stor del av husets naturliga ventilation. Genom att elda pellets under vinterhalvåret kommer man ifrån dessa nackdelar.

– Kombinationen sol- och pellets-värme passar både bostadshus och mindre industrifastigheter. Vi kommer att gå ut till nya målgrupper, bland annat växthusnäringen, campingplatser, och andra målgrupper som fortfarande använder olja för uppvärmning och tappvarmvattenberedning, berättar Lars Andrén.

AMBITIÖST I KUNGSBACKA I Vallda Heberg utanför Kungsbacka har Eksta Bostads AB byggt ett område med

Även solceller har installerats och äldreboendet i området kommer att få 40 procent av fastighets-elen från solcellerna.

– Det vore bra om Näringsdepartementet gav Energimyndigheten i uppdrag att utreda vad som behövs i form av bland annat regelverk, styrmedel samt informations- och utbildningsinsatser, säger Lars Andrén, ordförande i Svensk Solenergi. Foto:Tom Bengtsson.

130 bostäder, förskola, äldreboende och verksamhetslokaler. Ett lokalt biobränslebaserat fjärrvärmesystem har installerats.

Solfångare ska sedan stå för ca 40 procent av uppvärmnings- och tappvarmvattenbehovet.

UTBILDNING OCH CERTIFIERING Svensk Solenergi samarbetar med branschföreningen VVS-Företagen för att från och med i höst arrangera kurser för VVSinstallatörer. Kurserna tar upp solvärme generellt samt dimensionering och skötsel.

Deltagande företag blir diplomerade.

Planer finns också på ett system för certifiering av återförsäljare, som då skulle få behörighet för besiktning och examinering.

Svensk Solenergi avvaktar nu det kommande Eko-design-direktivet från EU innan en sådan certifiering inrättas.

– Ambitionsnivån är i särklass med 40 procent täckningsgrad i ett värmesystem som inte använder något säsongslager, säger

Att värma en villa med fjärrvärme eller enbart pellets kostar ca 15 000 kr per år.

Med sol i kombination med pellets slutar kostnaden på ca 10 000 kr.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

15

SOLENERGI

WSP vägleder – från idé till färdig solanläggning AV KJELL-ARNE LARSSON Energi från naturliga energiflöden som solenergi får stor betydelse i framtidens städer. Solenergi är ett av WSP:s expertområden. Företaget gör energikartläggningar och ger råd om möjligheterna för solenergilösningar i varje aktuellt fall. WSP inventerar möjligheterna, både i befintlig och ny bebyggelse. Man föreslår lämplig teknik och gör ekonomiska analyser.

Det finns många fördelar med solenergi. Framförallt är den förnybar. Solenergi orsakar inga utsläpp vid drift. Under produktion av solceller och solfångare är energiåtgången mycket liten jämfört med den mängd energi som genereras. Tack vare solenergi minskar behovet att köpa el och varmvatten. Brukaren blir också mindre beroende av svängningar i energipriser.

– Vi ger råd om vilka möjligheter som finns för solenergilösningar som en del av energiförsörjningen i framtidens städer och stadsdelar. Det innebär inventering av potentialen för sol-el och sol-värme.

Vi föreslår lämplig teknik och gör ekono-

TJÄNSTER: Förstudie, Solkarta, Simulering, Förfrågningsunderlag, Utvärdering av anbud Nät- och förlustberäkningar, Projektledning Kostnadskalkyl, Besiktning REFERENSER: NORRTÄLJEANSTALTEN. Drifttagning i maj 2013 av solcellsanläggning på Specialfastigheters anstalt. Monokristallina kiselsolceller.

Noisun, Lerum.

Byggnad av 400 m långt bullerplank av solfångare som kopplas till fjärrvärmenätet.

WSP projekterar för utförandeentreprenad. Discipliner som VVS, Konstruktion, Management, Environmental, Samhällsbyggnad, Geo o Mark och El är engagerade.

Höjdenvändan med plusvärmehus, mölndal.

Solvärmeinstallation. Energiberäkningar, energisamordning, ramhandling, anbudsgranskning, projektledning och igångkörning/driftoptimering.

Vattenfalls Huvudkontor, Solna.

Solfångarinstallation för anslutning till fjärrvärmesystem. Upprättande av ramhandling för solcells- och solfångarsystem.

16

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

misk analys, berättar Charlotta Winkler, som är civilingenjör i energiteknik och dessutom internationellt certifierad passivhusexpert.

Charlotta Winkler arbetar på WSP:s avdelning för byggnadsfysik och leder företagets expertgrupp för solenergi.

Gruppen består av specialister från olika discipliner och med många års erfarenhet av solenergi.

Ett moment i inventeringen av solenergipotentialen är att upprätta så kallade solkartor för områden och stadsdelar. Färdiga ”verktyg” finns för analys av sol- och skuggexponering. Solkartorna underlättar valet av plats för installationerna.

– Vi utreder hur stor del av en byggnads tak- och fasadyta som kan användas och beräknar storlek på producerad energimängd, fortsätter Charlotta Winkler.

Möjligheter att integrera installationerna i balkonger, solavskärmningar, glasfasader och tak med mera, beaktas.

– WSP hjälper kunden från idé till genomförande. Det handlar bland annat om analys av behoven av el och värme.

Vi tar hänsyn till kundernas förutsättningar och krav, sammanställer förfrågningsun-

Kvarnbadet, Järfälla.

Utredning av möjligheter med solenergi för värmning av bassängvatten till utomhusbad.

Förfrågningsunderlag, utvärdering av anbud.

Solenergianläggningar,Västfastigheter.

Förstudie. Framtagande av strategier för installationer. Studie visade på olika möjligheter för fastighetsägaren att installera sol-värme och sol-el för olika byggnader och verksamheter.

Värtahamnen, Stockholm.

Potentialbedömning och upprättande av strategier för installationer av sol-värme och sol-el. Ingår i det totala energikoncept som bygger på hållbarhet, passiva system och egen generering av värme och el.

Borås Energi & Miljö.

Utredning om integrering av solceller på nya Energi- och Miljöcentrum. Beskrivning av teknik för integrering. Koncept för hur anläggning kan utformas. Beräkning av potentiell elproduktion och kostnad för olika alternativ.

– Vi utreder hur stor del av en byggnads takoch fasadyta som kan användas och beräknar storlek på producerad energimängd, berättar Charlotta Winkler på WSP.

derlag och utvärderar anbud. Vi ger också stöd under installationen och följer upp prestanda.

Vidare kan WSP utreda finansieringsmöjligheter och göra lönsamhetskalkyler. Företaget har även kompetens för solenergi som del av en energilösning tillsammans med exempelvis geo-energi eller utnyttjande av solvärme som drivmedel för kylmaskiner.

Nya Brunnshögsområdet, Lund.

Utredning av energipotential via solvärmeoch solel-installationer.

Hållbar stadsutveckling i Helsingborg, H+.

Ramvillkor för utveckling av energisystem i den framtida staden. Utredning av potential för förnybar energi och produktion av solel och sol-värme.

Högdalens idrottsanläggning, Stockholm.

Utredning av möjligheter för installation av en solvärmeanläggning för uppvärmning av bassäng- och varmvatten.

Nationalmuseum, Stockholm.

Programhandling för el- och telesystem med solcellsanläggning på museets tak.

Stadsteatern, Stockholm.

Ramhandling för solcellssystem på Stadsteatern. kv. 3 Vapen, Akademiska Hus, Stockholm. Projektering och byggledning för solceller på tak. Naturvårdsverkets och Sidas lokaler.

SOLENERGI

Co2Pro skiner upp även i Sverige AV KJELL-ARNE LARSSON Co2Pro etablerar sig nu i Sverige.

De görs efter ett par mycket framgångsrika år i Danmark. Företaget baserar solcellssystemen på komponenter från stora varumärken med världsrenommé.

Ledstjärnor är hög kvalité och pålitliga garantier. Det gäller oavsett storlek på anläggning. Co2Pro är grossist med kompetens att även bistå med råd och dimensioneringar vid planering av allt från de minsta till de största anläggningarna. Oavsett kund får denne en optimalt sammansatt anläggning.

Verksamheten startade i Danmark i början av 2011 och har där ett nät av återförsäljare som täcker landet. Hittills har över 3000 anläggningar levererats. Och nu kommer Co2Pro till Sverige! Första gången man presenterade sig var på Elfack-mässan i Göteborg i maj.

Co2Pro säljer solcellspaneler från LG och Solar Frontier. LG är en av världens största elektroniktillverkare och har solceller som strategiskt område. Solar Frontier tillverkar världens effektivaste tunnfilmssolceller. Co2Pro:s växelriktare kommer från Danfoss, SMA, Fronius och Power-One, som alla tillhör världens mest kända varumärken inom området. Som montagesystem används K2, med korrosionsklass C5+; företaget har varit i Sverige och studerat svenska tak och svenska förhållanden.

En installation är inte fullgod utan pålitligt kablage och här används tyska HIS. – Vi har avsiktligt valt komponenter från de stora varumärkena som håller mycket hög kvalitet.

Genom att vi har både LG

Hyldgårdskolan Danmark. Anläggningen består av 716 stycken LG moduler på totalt 180 kW. Leverans av Co2Pro.

som baseras på monokristallina solceller och Solar Frontier som baseras på tunnfilms CIS-solceller, samt kan välja mellan ett stort antal växelriktare, kan vi alltid leverera en lösning som är skräddarsydd för kunden, säger Urban Johansson, försäljningschef och delägare i Co2Pro Sverige. Återförsäljarna använder offert- och kalkylprogrammet Solar Deal som utvecklats av Co2Pro. Tack vare detta kan kunden få en offert redan vid första besöket av säljaren.

Co2Pro arbetar med anläggningar i alla storlekar. Det kan handla om större fristående solcellsanläggningar och anläggningar på taken till större fastigheter, även hos industrin. Här kommer det breda kunnandet väl till pass, inte bara som grossist utan även som rådgivare och konsult gentemot återförsäljare och projektörer. Bland kunderna finns alla typer av byggherrar. Fastigheter som tillhör det offentliga ingår. Både tak- och fasadlösningar erbjuds. Även för mindre installationer – exempelvis på villor – tummar man aldrig på ambitionen att kunden ska få en optimal anläggning. Genom att hålla sig till stora varumärken försäkrar sig Co2Pro om hög kvalitet och garantier. Det är viktigt i en tid då upp till hälften av solcellstillverkarna bedöms gå i konkurs och 75 procent av den

kinesiska kapaciteten att försvinna kommande åren. LG (från Sydkorea) och Solar Frontier (Japan) testar 100 procent av sina moduler med Flash-test och mäter prestanda på samtliga. Effektgarantin är linjär och gäller i 25 år.

– Vi bygger nu upp ett nät av återförsäljare tillika samarbetspartners över hela Sverige och kommer att ge råd och stöd till dem alla. Vi är angelägna att de alltid hittar bästa lösningen för kunden.

– Som regelverken kring el-handeln ser ut idag ska man nog inte dimensionera för en överproduktion. Därför är det viktigt att kunden först tar reda på sitt behov av el och hur det fördelas över dygnet och året.

Man bör framförallt dimensionera efter den egna förbrukningen.

Därefter hjälper återförsäljaren och Co2Pro till att kombinera komponenterna till rätt lösning. Hög kvalité på komponenterna tillsammans med noggrann projektering ger hög kvalité och livslängd på hela anläggningen.

– Platsens förutsättningar är viktig och påverkar val av montagesystem. Ibland krävs speciallösningar för montaget. Allt detta är avgörande bland annat mot bakgrund av att en solcellsanläggning kommer att ha en livslängd på över 30 år, avslutar Urban Johansson.

Fotnot: Co2Pro ska tydas som proaktivt arbete mot koldioxid. Tilläggas bör att även LED-lampor ingår i sortimentet. Att både producera och spara el ger dubbel miljövinst. För mer information: www.co2pro.se

Återvinningscentral i Ljungskile Sverige. Kund: Uddevalla Energi. Installatör: El-Väst Installations AB. Anläggningen har 22 stycken LG 245 All Black. Beräknad årsproduktion: 4728 kWh.Växelriktare: Danfoss TLX +6. Montagesystem: K2.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

17

HYDRAULIK

HYDRAULIKDAGARNA – ETT FORUM FÖR ALLA SOM BERÖRS AV KJELL-ARNE LARSSON Hydraulik är ett område som kommit på efterkälken. Kompetensen inom hydraulik underprioriteras när industrierna omorganiserar sina projektoch underhållsavdelningar. I värsta fall läggs underhållet ut på entreprenad, vilket kan motverka kompetensförstärkning inom området. För att bättra på kunnandet och skapa möten i branschen ordnar SSG tillsammans med järnbrukens hydraulikgrupp AUH* de så kallade Hydraulikdagarna.

Alla som arbetar med hydraulik är välkomna till Hydraulikdagarna. Hydraulik förknippas ofta med verkstadsindustri och tung industri, men finns i många branscher. Några exempel är entreprenadmaskiner, jordbruksmaskiner samt gods- och paketterminaler av många slag. På de senaste Hydraulikdagarna visade det sig att även Göteborgsoperan använder kraftfull hydraulik, för att lyfta scener, dekor och rekvisita.

– SSG har bakgrund inom skogsindustrin men har under senare år breddats och riktar sig nu till alla industribranscher, berättar Rickard Sjöblom, projektledare för mekanik inom SSG och ansvarig för Hydraulikdagarna. SSG stöttar hela den svenska industrin och har dessutom samarbete med utländska aktörer. ÅRETS HYDRAULIKDAGAR I april ordnades årets Hydraulikdagar med energieffektivisering och smörjning som teman. Sten-Ove Claesson från Hydac Flu-

Ibland behövs små flöden, men stor kraft, som i denna sax för rolls.

idteknik AB talade om Energibesparande komponenter och system. Vanliga fel som görs idag är att hydraulsystemet dimensioneras efter max tryck och max flöde.

Centralsystem kan ha pumpar i ”stand-by”.

Stora hydraultankar används för avluftning, 3-5 gånger pumpflödet. Vanligt med system som gasar och bromsar samtidigt, vilket kräver kylning.

Motorer är konstruerade för att ge bästa verkningsgrad vid 75-110 procent av märkeffekt.

Vid låg belastning är verkningsgraden betydligt sämre. Överdimensionering av motorerna ger också överdimensionering av hela installationen inklusive kablage, ställverk m.m.

Med bättre systemdesign kan 5-60 procent energin sparas. Om system med strypning byts till varvtalsreglering med frekvensomriktare sparas 20-80 procent. Rätt motorstorlek sparar 5-30 procent.

Lennart Strandberg, konsult och utbildare på Projekthydraulik.

18

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Uppgradering av komponentverkningsgraden kan spara 2-10 procent. Inköp av utrustning ska alltid göras mot bakgrund av livscykelkostnader.

Ett råd är att dela upp centralhydraulik i mindre enheter. De anpassas var för sig efter behov av tryck och flöde. Inför design av systemet ska dess arbetscykel analyseras.

Behov av tryck och flöde ska kartläggas över tiden. Där det är möjligt ska man använda ackumulatorer.

Stig-Ove Claesson talade också om möjligheterna att optimera systemet genom att ”vakuumförpacka” detta. Frihet från syre hindrar oxidation. Oljan hålls ren. Pumpen får bättre sugförhållande och tankstorleken kan göras optimal. Ett exempel visade att tanken kan minskas från 3000 till 200 liter. Varumärket är OXiStop hydraulaggregat.

Max Karlovini från ExxonMobil presenterade hydrauloljan Mobil DET 10 Excel.

Denna har ett additiv som minskar tendensen att ändra viskositet med temperaturen.

Oljan har med andra ord högt viskositetsindex. Den hydrauliska verkningsgra den beror på energiförluster.

Dessa är mekaniska: energi förbrukas när oljan ”dras” genom pumpen, mer förbrukas vid högre viskositet och påverkas av oljans traktionstal. Dessutom görs volymetriska förluster genom att pumparna har inre

Make the Switch. Make all the difference with Mobil DTE 10 Excel™ hydraulic oils.

High quality oils are vital to the efficiency of your business. The Mobil DTE 10 Excel™ range is formulated to provide energy efficiency benefits, which means it will help you increase productivity* and protect your equipment against expensive downtime. If you could benefit from real energy savings and long lasting protection, it’s time to switch to Mobil DTE 10 Excel oils.

©2013 Exxon Mobil Corporation. The Mobil logotype and the Pegasus design are registered trademarks of Exxon Mobil Corporation or one of its subsidiaries. *The energy efficiency design is a trademark of Exxon Mobil Corporation. Energy efficiency relates solely to the fluid performance when compared with ExxonMobil’s standard hydraulic fluids. The technology used allows up to 6 percent increase in hydraulic pump efficiency compared with Mobil DTE 20 Series when tested in standard hydraulic applications. The energy efficiency claim for this product is based on test results on the use of the fluid conducted in accordance with all applicable industry standards and protocols.

HYDRAULIK

läckage. Max Karlovini visade vilka energibesparingar som görs då hydrauliska verkningsgraden ökar med endast 4 respektive 1 procent. Fallen gällde entreprenadmaskiner respektive verkstadsindustrin.

Henrik Cederberg från Moventas, som tillverkar växellådor till vindkraftverk, talade om oljebytesintervaller samt föroreningar i oljor och vilka skador de kan orsaka. Efter denna föredragning besöktes Göteborgsoperan för att studera hydrauliken där!

Dag två talade Lars Gustafsson från Oilmek om Energioptimering med Variustekniken, det vill säga frekvensstyrning av motorer. Denna medger stort effektintervall, men mycket små effektförluster.

Han visade också hur olja kan avluftas i en cyklon i stället för tank. Lennart Strandberg från Projekthydraulik avslutade med att tala om energiprojektet vid SSAB (se separat artikel!).

– Sammanfattningsvis blev det hela en mycket lyckad tillställning med positiva omdömen från både leverantörer och brukare. Ambitionen är att utöka kommande

Hydraulik används flitigt bland annat i stålverken.

års konferens, berättar Rickard Sjöblom på SSG. 2014 ÅRS HYDRAULIKDAGAR – Vi planerar nu för nästa års Hydraulikdagar, som hålls i Stockholm, mars eller april nästa år, berättar Rickard Sjöblom på SSG. Dagarna kommer att beröra arbetsmiljö, personsäkerhet och risker med oljor. Det är viktigt hur nya och gamla oljor hanteras.

Förbrukade oljor kan ha andra egenskaper.

Vi söker en toxikolog som kan tala om detta.

– Vidare tar vi upp vilka skyddskläder

och skyddsutrustning som kan behövas samt problemet med hudpenetrering av oljor och vilken akut sjukvård som kan krävas. Här skulle vi vilja höra en läkare, kanske en handkirurg.

En angelägen fråga är också vad man gör i händelse av brand. Vilka gaser utvecklas när oljor och packningar brinner? Vilken typ av släckare ska användas och hur kan man samarbeta med brandförsvaret.

– Hydraulikdagarna är till för att lära och sprida erfarenheter. Deltagarna kan också lära av varandra och initiera affärer. Till vårt arrangemang, som görs tillsammans med järnbrukens hydraulikgrupp, är alla som är aktiva inom hydraulikområdet välkomna, avslutar Rickard Sjöblom, SSG:s ansvarige för arrangemanget.

För information om Hydraulikdagarna och nyhetsbrev från SSG: www.ssg.se

ENERGIBESPARINGAR Max Karlovini från ExxonMobil presenterade hydrauloljan Mobil DTE 10 Excel. Denna har en formulering som minskar tendensen att ändra viskositet

Ligg i framkant, öka kompetensen via

ökad kunskap!

ITHs konsultverksamhet:

f Grundkurs f Proportionalteknik f Underhåll, 3 träffar f Konstruktion, 3 träffar f Montör, 2 träffar f Hydraulvätska grundkurs f Renhetsteknik grundkurs f Grundkurs, proportionalteknik och underhåll, Webbaserad.

H .XUVHUQD EHGULYV VRP FHUWLÀHULQJVI|UEHUHGDQGH

f Prov av komponenter - system och smörjmedel f Köldrum f Pulsationsutmattning f Utredningar f Systemsimuleringar f Oljeanalys f Ytors renhet (komponentrenhet, renhet i produktion)

KU

ITHs kursprogram i hydraulik:

ARE LED S R

Jan-Erik & Anna-Karin

20

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

VARMT VÄLKOMMEN ATT ÖKA ER KOMPETENS VIA OSS PÅ ITH! SE HEMSIDA FÖR AKTUELLA KURSDATUM

www.ith.se

ITH är en icke vinstdrivande stiftelse som bedriver kunskapsintensiva tjänster för att öka industrins konkurrenskraft !

HYDRAULIK

Hydraulik har oräkneliga applikationer, här ett lyftbord.

med temperaturen. Detta uppnås utan additiv som lätt skjuvas sönder. Oljan är med andra ord skjuvstabil och har högt viskositetsindex, varför den passar både för inom- och utomhushydraulik. Jämfört med konventionella hydrauloljor ger DTE 10 Excel mindre energiförluster och därmed förbättrad hydraulisk verkningsgrad.

Energiförlusterna är dels mekaniska: energi förbrukas när oljan ”dras” genom pumpen.

Dessa förluster blir i allmänhet större vid högre viskositet och påverkas också i hög grad av oljans traktionstal. Dessutom görs volymetriska förluster genom att pumparna har inre läckage. Sådana förluster blir istället större vid lägre viskositet. De totala förlusterna har därför ett minimum

kring en viss optimal viskositet, vilket innebär att det är en fördel att använda en olja som lättare håller sig i det optimala området även vid varierande temperaturer.

Max Karlovini visade exempel på vilka energibesparingar som kan göras i praktiken vid olika procentuella förbättringar av verkningsgraden, de flesta i området 1-6 %. Fallen gällde entreprenadmaskiner respektive verkstadsindustrin. Hydrauloljan Mobil DTE 10 Excel motsvarar och överträffar även i övrigt de egenskaper som bör ställas på en hydraulolja. Dess oxidationsstabilitet och renhållande förmåga är mycket god vilket gjort att den bland annat använts som problemlösare i fall med mycket höga tanktemperaturer kring 80 oC. Projekthydraulik satsar för framtiden genom att sprida kunskap om möjligheter till energioptimering i både befintliga hydraulsystem samt vid ny installation.

Energioptimering är ledordet både inom utbildnings- och konsultverksamheten.

Flertalet hydraulsystem har installerats mot bakgrund av beprövad erfarenhet och

oftast med gamla inkörda koncept som grund. Det har orsakat överdimensionering och installation av styrning som är långt ifrån optimalt. Både ombyggnader och nya installationer bör dimensioneras utifrån verkliga behov av kraft och flöde. Annars slösar man bort både energi och pengar.

Rätt system ger lägre underhållsbehov vilket ger ännu bättre ekonomi.

När det handlar om energieffektivisering är hydraulik ett eftersatt område.

Industrin måste bli duktigare på att ta reda på effektbehov, kartlägga effektförbruning och dimensionera rätt. Några riktiga eldsjälar finns turligt nog i Dalarna. Där startade man för drygt tio år sedan Nätverk Hydraulik, som engagerar Projekthydraulik Sverige AB, ett flertal av regionens hydraulikleverantörer och -konsulter, samt Högskolan Dalarna. Det var Nätverk Hydraulik som tog initiativet till certifiering av underhållstekniker, konstruktörer och montörer. Personer som vill söka gör först tentamen hos Dalarnas Högskola i Borlänge. Med godkänt prov tillsammans med praktiska

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

21

HYDRAULIK

meriter går det sedan att ansöka om certifikat hos Hydraulik och Pneumatikföreningen.

FORSKNING Vid sidan av sin konsultverksamhet arbetar Projekthydraulik med högskolor, Energimyndigheten och industrier för att initiera projekt som visar goda exempel på energieffektivisering. Idag slösas mycket energi bort. Det gäller nu att komma upp med bevis på vad som kan sparas.

För några år sedan letade man tillsammans med Nätverk Hydraulik i Borlänge efter ett representativt fall, ett system som var suboptimalt och kunde byggas om med konventionell teknik. Dessutom skulle ombyggnaden kunna räknas hem snabbt.

Ett typfall behövdes.

– SSAB i Borlänge nappade på idén och var mycket positiva, berättar Lennart Strandberg, som arbetar med konsultuppdrag och utbildning på Projekthydraulik Sverige AB. De ställde upp med betsträcka 3, där plåten rengörs i ett bad.

EXAMENSARBETE Projektet ”förpackades” i ett examensarbete på högskolan. Examensarbetet handlade om energianalys av industrihydraulik och tillämpning av solenergi. För betsträcka 3 gjordes en energikartläggning. En sådan kartläggning har som mål bland annat att räkna ut verkningsgraden, det vill säga hur mycket nyttig effekt hydraulsystemet ger i förhållande till den eleffekt som matar

Hydraulik används inom många samhällssektorer, bland annat transportsektorn.

22

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Rickard Sjöblom, SSG

t QVNQFO wNPUJPOFSBTw CÊUUSF EFO HÌS ständigt på sitt optimum och laddar ackumulatorerna när effekten inte behövs Besparingar görs även i form av minskat kylbehov och på underhållssidan som kortare underhållstid, lägre filterkostnader och minskat behov i reservdelslagret. SSAB bedömer de extra besparingarna till 200 000:- per år. Eftersom ombyggnaden kostade 470 000:- blir pay-off tiden 1.5 år.

motorerna. En elmotor ”producerar” ett moment och ett varvtal som i hydraulpumpen omvandlas till tryck och flöde.

Om aktuatorn utgörs av en hydraulmotor ”producerar” denna moment och varvtal, medan en cylinder ”producerar” kraft och hastighet.

På SSAB:s hydraulsystem för inlopp till betsträcka 3, utförde ett av hydraulföretagen från Nätverk Hydraulik ett samarbetsprojekt angående energikartläggning. I hela arbetscykler uppmättes bland annat strömförbrukning och tryck, längd och tid för rörelser (hastighet och varvtal). Totalt 56 hydrauliska mätpunkter användes samtidigt. Elektrisk effekt in beräknades, liksom mekanisk effekt ut. Verkningsgraden var drygt 6 procent (med hänsyn tagen till cos FI, fasförskjutningen vid beräkning för elmotorer). Mätningarna utfördes under en hel vecka före ombyggnaden.

Hydraulsystemet hade fem motorer med pumpar. Maxeffekten var långt över medeleffektbehovet. Anläggningen byggdes om till en el-motor med pump. Resten ersattes av ackumulatorer. Vid låga effektbehov ”buffrar” dessa för användning vid höga effektbehov. Tekniken har många tillämpningar i andra industrier och alla komponenter är kommersiellt tillgängliga.

Energimätningar gjordes under en vecka efter ombyggnaden. Man hade kalkylerat med att spara 40 procent energi.

Detta överträffades. Besparingen blev 58 procent! Energibesparingen motsvarade el för 120 000:- per år (här inräknas inte kostnaden för fasförskjutning på grund av reaktiv effekt).

Fler fördelar uppnåddes: t MÊHSF MKVEOJWÌ t ìFSB QVNQJOTUBMMBUJPOFS J SFTFSW t KÊNOBSF USZDL J TZTUFNFU t FMNPUPSO GÌS BSCFUB OÊSNBSF TJUU JEFBMPNråde (vid eller nära märkeffekt)

STOR POTENTIAL Åtgärder för att minska elförbrukning kan ses mot bakgrund av att inom EU åtgår 30 procent av elen i elmotorer. Inom industrin går nära 70 procent av totalförbrukningen av el till motorer. För en pump fördelas livscykelkostnaden i typfallet till 45 procent på energi och 35 procent på underhåll.

På varje industri bör man fråga sig om det finns ett energieffektiviseringsprogram.

Hur mycket installerad hydraulisk effekt finns det? Hur stor del av den utnyttjas?

Används kylsystem för att kyla bort del av den onödiga effekten?

Varför slösas då elenergi bort? Hydraulsystem dimensioneras efter maxbehov – värsta fallet. Dessutom väljs ofta en elmotor i en storleksklass högre, för säkerhets skull.

Man tittar på tidigare lösningar i företaget, utan att överväga alternativ, inklusive ventiler, styrsystem, frekvensstyrning osv. Man tror att man bygger system som är enkla att underhålla. Ibland installeras överkapacitet för att lätt kunna ansluta fler användare.

Oftast byggs konstanttryckssystem med strypreglering. Vid cylinderrörelse är trycket ofta lågt. Det höga trycket förekommer bara statiskt. Höga tryck och stora flöden förekommer sällan samtidigt. Det gör att merparten av tryckkapaciteten stryps bort och därmed att merparten av använd effekt inte kommer till nytta.

– Dessutom missgynnas rätt system vid upphandlingarna, menar Lennart Strandberg. En hydraulikleverantör som erbjuder ett dyrare system, men som har lägre livscykelkostnad, förlorar oftast upphandlingen.

Energifrågorna bör få tyngd redan vid en projektstart. Ett grepp kan vara att varje produktionsenhet får bära sina egna energikostnader.

Resultatet av projektet hos SSAB presenteras i Viktoriya Absalyamovas examensarbete ”Energy analysis within industrial hydraulics and correspondent solar pv systems”.

HYDRAULIK

För närvarande har inte SSAB gått vidare.

Projekthydraulik Sverige AB fortsätter dock att initiera projekt. Snart släpps en rapport gjord på ett av Fortums vattenkraftverk.

Projekthydraulik ska vidare samarbeta med Dalarnas Högskola enligt KTP-konceptet.

Då projektanställer högskolan en student.

Högskolan betalar halva lönen och ett företag resten. KTP leder till projektgenomförande, presentation och i bästa fall anställning för studenten på det aktuella företaget.

– Vi är envisa, jobbar vidare och vill ha ut budskapet, säger Lennart Strandberg.

Hos industrin sitter de här frågorna hårt inne. Detta är knepigt men hänger nog ihop med att investeringar i energieffektivisering inte tillhör kärnverksamheten.

– Vidare inriktas effektivisering mest på energislukande enheter, som elektrostålugnarna hos järnverken och raffinörerna på massabruken. Hydrauliken finns å andra sidan på så många ställen. Antar man att det i Sverige finns 1000 anläggningar med konstanttryckssystem skulle ombyggnader spara 170 GWh årligen.

Ser man till hela Sverige eller hela EU finns stor sparpotential.

– Inte minst till hydraulikbranschen måste vi få ut kunskaper om hur system ska dimensioneras efter verkliga behov, vid vilka laster motorer och pumpar arbetar bäst och hur hela systemen ska designas.

Branschen måste behärska begrepp som vridmoment, reaktiv effekt, cos FI och verkningsgrad. Vi jobbar vidare med detta i form av projekt, undervisning och utåtriktad verksamhet, avslutar Lennart Strandberg på Projekthydraulik Sverige AB. ENERGIMYNDIGHETEN Energimyndighetens PFE – Programmet för energieffektivisering – har haft och har betydelse, men är kanske mest inriktat på stora energiförbrukare. I och med projektet på SSAB blev myndigheten intresserad och har deltagit i projektet. När detta skrivs utlyser Energimyndigheten medel för studier inom energieffektivisering av elmotorsystem** inom industriella processer utifrån ett systemperspektiv. I studierna ska funktionskrav, produktions- och flödes-

variationer över tid analyseras. Företagen ska utföra analyser av livscykelkostnader, energibesparingar och mervärden. Det kan handla om tryckluft, hydraulik, kylvatten, pump- och mixersystem samt mekanisk rörelse. Myndigheten planerar att välja ut minst fyra studier i tillverkande företag med elanvändning större än 500 MWh och sex studier inom stora företag med fler än 250 anställda.

ENERGIOPTIMERING I FLUIDA SYSTEM Projekthydraulik och Abergon arrangerar 24 september i Borlänge ett seminarium om energieffektiviseringsmål, elmotorer, hydraulik och vilka stöd företagen kan få.

Fotnoter: * AUH= Anläggning Underhåll Hydraulik ** ”elmotorsystem” är ett ord energimyndigheten kallar ”system som drivs med elmotorer”. Det vill säga industriella hydrauliksystem, tryckluftssystem och exempelvis fläktsystem.

Utbildning och teknik − Hydraulik − Pneumatik − Elteknik

− Human Factors − Säkerhetsutbildning − Fordonsteknik

Vi kan utbildning!

Vi har pedagogik och lärande i centrum.

Vi kan hjälpa er!

BAK-Aluminiumtank

OAC-Luftoljekylare

Kraftfulla komponenter för er hydraulik

Anders Rick Utbildning AB 0731-418 058 www.arcc.se info@arcc.se

MMC-Kombikylare

y El-eller hydrauldrift y Brett sortiment av oljekylare OAC Urvalsprogram på vår hemsida y Kombikylare för upp till tre medier y Stål- eller aluminiumtankar

KTR Sverige AB Tel. 08-625 0290 info.se@ktr.com www.ktr.com

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

23

BIOBRÄNSLE

Världsunika projektet GoBiGas klart för förgasning av biomassa AV MARIE LOUISE AARÖE

Kontrollrummet på GoBiGas Foto: Staffan Eriksson

GoBiGas, Gothenburg Biomass Gasification är det största projektet i världen för förgasning av biobränsle med syfte att producera högkvalitativ biogas.

Nu står anläggningen snart klar och montaget håller på att avslutas för driftsättning till årsskiftet.

Projektet, som byggs i Ryahamnen i Göteborg, drivs av Göteborg Energi med Metso Power som den största enskilda leverantören. Allt sedan Ryaverkets kraftvärmeanläggning påbörjades 2004 har planer funnits på en satsning på förgasning av biobränsle. 2009 beviljade Energimyndigheten pengar till projektet och 2010 kom godkännandet från EU-kommissionen.

– Under det senaste året har vi haft montage av all utrustning, berättar Åsa Burman, VD och projektchef för GoBiGas. De flesta hjälpsystem som är gemensamma för anläggningarna som instrument, luft, vatten och avlopp är i drift och utcheckning pågår för fullt av processystemen för att verifiera att de fungerar som planerat.

– Därefter följer driftsättningen av anläggningen. Vi startar med förgasningen av biobränslet för att sedan köra igång nästa del som är metanisering och uppgradering. Ambitionen är att vi ska få ut den första gasen från anläggningen till årsskiftet 2013/2014.

VÄRMEVÄXLARE OCH TANKAR Viflow är en företagsgrupp bestående av familjeföretagen Örnalp Unozon och Ramab som har specialiserat sig på avancerad utrustning till industrin.

– Vårt mål har varit att tillsammans med kunden arbeta fram den bästa lösningen och

24

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Åsa Burman, VD och projektchef för GoBiGas.

välja de produkter som tar hänsyn till anläggningens olika förutsättningar, berättar Mattias Jaginder, VD ViFlow.

– Till GoBiGas har vi levererat åtta värmeväxlare från Ramab och 19 tankar av olika sorter från Örnalp Unozon. Vi har också levererat delsystem via andra leverantörer. För oss är detta ett viktigt och stort projekt som involverat flera olika enheter inom vår organisation.

– Utmaningarna och kraven har varit stora.

Det handlar om både dimensioner, konstruktion, dokumentation och genomförande. Allt detta har skett i nära samarbete med ledningen för GoBiGas. Det har inneburit ett utmanande och komplext projekt som har givet oss viktiga lärdomar som vi tar med oss in i framtida projekt. Vår sista leverans skedde under hösten

BIOBRÄNSLE

2012, säger Mattias Jaginder. Nu väntar vi med spänning på att få uppleva anläggningen i full gång.

DET MESTA SLUTFÖRT – Nu har vi slutfört det mesta. Projekteringen som pågått parallellt med montage är klar och det mesta av montaget är också färdigställt.

Nu kontrollerar vi restpunkterna och checkar successivt ut anläggningen och har gått från 400 personer från olika entreprenörer på plats till nu knappt hundra personer, berättar Åsa Burman.

Projektet har designats och utförts enligt gällande säkerhetsföreskrifter och erfarenheter från processindustrin.

– Det är Jacobs som har samordningsansvaret på montageplatsen. Med mina erfarenheter som tidigare chef för Energihamnen i Göteborg finns alltid ett riskperspektiv i allt arbete, säger Åsa Burman. Säkerheten i detta stora projekt har också här varit en viktig del. Vi har varit uppe i närmare 800 000 mantimmar och haft totalt nio tillbud. Där den allvarligaste olyckan handlade om en stukad fot. Självklart har vi en nollvision, men vi är ändå nöjda med vårt arbete som har inkluderat säkerhetskurser för alla

En av 19 tankar Från Örnalp Unozon.

Foto: Staffan Eriksson

inblandade med certifikat efter utbildningen.

Vi har också haft säkerhetsronder varje vecka med de olika entreprenörerna med efterföljande utförlig rapportering.

UTBILDNING AV PERSONAL Nu är utbildningen av all nyanställd personal i full gång.

– Vi har gärna velat ha kompetens med bakgrund inom raffinaderi och processindustri.

Det har vi lyckats väl med, säger Åsa Burman.

Vi har anställt hela driftorganisationen och har förutsättningar att köra denna anläggning på bästa, säkra och optimala sätt.

GROUP

s Värmeväxlare, Tryckkärl och Processutrustning. s Specialister på arbete i svåra material (titan etc). s Installation och rörentreprenader.

www.viflow.se

Ett viktigt mål för anläggningen, som är den första i sitt slag i världen, är att den är en demonstrationsanläggning för att kunna ta viktiga steg in i framtiden. Viktiga mål är att nå högt utbyte av gas men även hög total verkningsgrad. Prestanda är beräknade för kontinuerlig drift över året med ett revisionsstopp per år och med ambitionen att den ska nå upp till 8000 timmar per år.

– Det har varit ett komplicerat bygge, säger Åsa Burman.

Vi har fortfarande inte kommit igenom alla utmaningar, men vi har klarat av byggnation, montage och alla svåra lyft som har genomsyrat projektet.

Mattias Jaginder,VD ViFlow.

Nu handlar det om att anläggningen ska leva upp till verkligheten och till bevis att den kommer att fungera som tänkt.

Parallellt byggs en kompressorstation av Swedegas och en ledning som kommer att dras till högtrycksnätet med en anslutning för att också få ut gasen på nätet.

VERIFIERING INFÖR STEG TVÅ – Det är viktigt att framhålla att detta är en demonstrationsanläggning för att verifiera tekniken. Vår ambition är att baserat på denna första anläggning kunna bygga en andra etapp på kommersiella grunder.

– Det är genomförandet av ett kommersiellt projekt som kommer att ge möjlighet till att få tillbaka de investerade pengarna, säger Åsa Burman. Men här krävs det tydlighet från politiken i form av mål och medel för att nå ökad andel förnybara bränslen.

Denna första etapp kommer att producera biogas motsvarande 160 GWh. Etapp två kommer att kunna ge fyra-fem gånger mer gasproduktion, motsvarande drivmedel för 100 000 bilar per år.

Nu pågår aktiv försäljning av biogasen till i första hand den viktiga fordonsflottan som transporterar mängder av gods på våra vägar.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

25

MILJÖ

Den nuvarande etanoltillverkningen ska kompletteras med en fabrik för koldioxid.

Agroetanol och AGA bygger ut med koldioxidanläggning i Norrköping AV KJELL-ARNE LARSSON Vid Lantmännens etanolfabrik på Händelö i Norrköping byggs nu en anläggning för att ta tillvara på och rena koldioxid som är en restprodukt från tillverkningsprocessen. Genom att förädla koldioxiden kan ett mervärde skapas för industrier inom papper & massa, livsmedel och växthus. Anläggningen får betydelse inte minst ur ett miljöperspektiv.

Etanolfabriken i Norrköping byggdes i början av 00-talet. Den ägs och drivs av Lantmännen Agroetanol AB. Här tillverkas drivmedelsetanol samt alkoholfri mäsk genom att jäsa (fermentera) spannmål.

Restprodukt är koldioxid. Mäsken torkas och pelleteras till ett proteinrikt djurfoder.

För varje liter sprit blir det 0.85 kg foder och 0.7 kg koldioxid. Koldioxiden bränns i ett fackeltorn för att bli av med luktande ämnen. Redan då fabriken startades diskuterades möjligheterna att även ta tillvara koldioxiden. Detta förverkligas nu.

Agroetanol och AGA Gas har bildat ett joint venture – Norlic AB – med AGA som majoritetsägare. Anläggningen ska drivas av AGA. 26

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

– Produktionen kommer i stort sett att – Nu har bygget inletts av en fabrik som ersätta de volymer vi idag tar från vår ska rena och upparbeta rågasen till en finska anläggning och som går med båt till färdig produkt, berättar Martin WelinSödertälje, berättar Martin Welin-Berger.

Berger, projektledare på AGA Gas AB. Gasen från Norrköping kommer i huvudFörst gjordes en marknadsundersökning för att ta reda på avsättningsmöjligheter och sak att säljas till svenska kunder och genom ekonomi. Därefter en teknisk förstudie och att förädla koldioxiden kan ett mervärde nu i maj började vi bygga. skapas för industrier inom papper & massa, Förstudien omfattade bland annat analys livsmedel och växthus. Anläggningen får av rågasens sammansättning. Från etanolbetydelse inte minst ur ett miljöperspektiv.

Som referens vid bygget av nya anläggningfabriken har rågasen ett tryck på något över atmosfärstryck. Efter kompression upp till en har man haft den finska – i Sköldvik cirka 22 bar (ö) och kylning, utanför Borgå – som till renas gasen, via olika typer av stora delar är ganska lik.

Anläggningen filter, inklusive ett katalytiskt får betydelse inte Parallellt bygger Linde reningssteg.

Den färdiga produkten (där AGA ingår) minst ur ett miljö- Group är ren koldioxid i form av en koldioxidanläggning perspektiv. en underkyld vätska med ca vid en bioetanolfabrik i -30 graders temperatur och Spanien. Samordnings18 bars tryck. Anläggningen vinster görs genom att är dimensionerad för ca 12 ton gas/tim. använda samma leverantör.

Gasen fylls i lagertankar.

Byggarbetena startade i maj med framDet finns fyra platser för sådana. Inneförallt pålning som pågick till juli.

Därefter följde markarbeten. När detta hållet analyseras noggrant och det görs skrivs byggs betongformar för bottenplatsmak- och lukttest på uttagna prov.

Godkänd produkt lastas på bil eller tan till huskroppen samt för fundamenten järnvägsvagn. till lagertankarna.

MILJÖ

Parallellt med detta schaktar man ur och lägger vatten och avlopp. Under hösten reses bärande stål till huset. Sedan följer fasadelementen. I slutet av november ska man ha tätt hus med tak.

Processutrustningen körs in via husets portar, medan lagertankarna lyfts på plats i mitten av december. Vid nyår kommer anläggningen att ha sin färdiga yttre gestaltning. Därefter följer en intensiv fas med installationsarbeten. Det tar sedan cirka en månad att torka ut utrustningen och under april räknar man med att kunna köra kallt, för att trimma in anläggningen under maj.

Analyser följs kontinuerligt för att säkerställa en ren slutprodukt.

– Nu hoppas vi på en mild vinter i Norrköping för att underlätta byggarbetet.

Mest kritiska momentet är isoleringen av rören. Då vill vi inte ha alltför kallt och fuktigt, avslutar Martin Welin-Berger, projektledare på AGA Gas. Företaget OMT arbetar inom tre affärsområden, nämligen Management, Engineering och Service. I det aktuella projektet har OMT AB uppdrag både för

Blockschemat visar huvudsakliga flöden i den befintliga etanolfabriken och den tillkommande koldioxidfabriken.

De två anläggningarna fungerar i ett kombinat.

AGA och Lantmännen Agroetanol AB. Affärsområdena Management och Engineering är engagerade.

AGA har tidigare anlitat OMT i den förstudie som gjordes i början av 2012 och som gällde det aktuella projektet. Agroetanol har sedan 2008 anlitat OMT för en rad olika uppdrag.

OMT är ett ungt företag – bildat 2005 – som redan skaffat sig bred erfarenhet, inte minst av processindustri, både i Sverige och utomlands. Det har bland annat handlat

om olja, gas och energianläggningar.

– Vi har kompetens inom disciplinerna mek, rör, el och automation, berättar John Filipiak, koncernchef för OMT. Där klarar vi både detaljprojektering, projektledning och flera andra uppgifter. Dessutom kan vi svara för den övergripande projekteringskoordineringen- och projektledningen.

Det aktuella uppdraget för AGA omfattar detaljprojektering av mek och rör samt stöd till konsulter inom övriga discipliner.

Konstruktionsritningar och komponentspecifikationer tas fram för rör, pumpar, ventiler, givare etc. Dessutom leder OMT projekteringen och detta arbete omfattar även budget och tidplan.

– Utmaningen för oss är att koordinera det hela, fortsätter John Filipiak. Antalet entreprenörer och leverantörer är stort.

Vi har en pedagogisk uppgift att visualisera för alla hur projektet måste genomföras för att klara tidplan, budget och anläggningsprestanda.

– För oss är den tekniska utmaningen mindre.

Management - Service - Engineering

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

27

MILJÖ

Vi har tidigare jobbat med gaser inom processindustrin.

Gaserna har oftast högt tryck och hög temperatur. Nytt för oss är koldioxiden som hanteras vid högt tryck och låg temperatur.

Arbetet för den andra uppdragsgivaren – Agroetanol – är likartat.

OMT ansvarar för projektering av mek och rör samt el och styr.

Dessutom svarar OMT för projektledningen av kringsystem som kylvatten, brandvatten, avlopp, instrumentluft etc i projektet.

Rent praktiskt handlar det om att etanolfabriken måste anpassas och byggas till för att leverera rågas – koldioxid som ännu inte är renad och upparbetad. Konstruktionsarbetet berör dimensionering av rör och tankar, samt modernisering av och komplettering med pumpar och andra komponenter. Denna del av det aktuella projektet syftar till en fabrik som kan leverera rågas. Den förstnämnda delen handlar om att upparbeta rågasen till en färdig produkt.

– Båda uppdragen är lika spännande. Vi är vana att hjälpa industrier med att höja produktivitet och kostnadseffektivitet.

Ofta är syftet att också ta vara på alla typer av produkter från en process och därmed öka det totala förädlingsvärdet.

Att Agroetanol nu kommer att producera också koldioxid genom denna typ av process är troligen ganska unikt och något vi gärna bidrar till, avslutar John Filipiak, koncernchef för OMT. Byggnadsarbetena för den nya koldioxidfabriken inleddes i början av sommaren.

erbjuder grundläggning för alla typer av byggande. har stor kunskap och yrkesskicklighet. är marknadsledande.

Rätt från grunden.

www.hercules.se

28

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

RAFFINADERI

Preem och Skangass bygger mottagningsterminal för LNG AV KIM HALL Preem och Skangass bygger en terminal för LNG (Liquefied Natural Gas) vid Preems raffinaderi i Lysekil, en investering på ca 700 miljoner kr. Provtryckning av LNG-tanken pågår för att under andra kvartalet av 2014 vara i drift.

Diskussionerna med Preem kring LNG projektet inleddes 2009 då Skangass producerade flytande naturgas i Stavanger i Norge. Beslutet om att bygga LNG fabriken i Stavanger fattades 2007 medan beslutet om Lysekilprojektet togs 2012.

Gasen i LNG-anläggning kyls ned till minus 160 grader för att bli flytande. På så sätt får man 600 gånger mer energi som kan transporteras antingen med bil eller båt.

PIPELINE – Först planerade man i Skanledprojektet, som arbetade med en pipeline från Norge och ner till Sveriges västkust, transportera gasen via en pipeline men det var inte genomförbart. Istället kyler vi ner naturgasen i Stavanger och transporterar gasen med båt till Brofjorden och Lysekil, förklarar Peter Blomberg, affärsutvecklare på Skangass.

– LNG är en mycket intressant produkt för Preem ur flera aspekter. Naturgas är en viktig råvara för att framställa svavelfri diesel och bensin tack vare den höga vätehalten. Genom att ersätta nafta och butan med LNG för vätgasproduktion kommer raffinaderiets koldioxidutsläpp att minska med ca 130 000 ton per år, säger Petter Holland, koncernchef och vd på Preem.

ERSÄTTA TJOCKOLJA Preems industrikunder kan med LNG ersätta tjockolja och därmed minska sin miljöpåverkan. Andra användningsområden är som bränsle till fartygstrafiken och på sikt även som drivmedel till moderna lastbilar och långtradare.

Anläggningen i Stavanger är som ett stort kylskåp. Vatten och koldioxid tas bort innan nedkylningen påbörjas eftersom det fryser och pluggar – VikingLine är igen systemet när vi hitintills de enda Det är inte borttagandet av kyler gasen till minus vatten och koldioxid som gör som använder LNG 160 grader. Det är medan det finns att gasen blir flytande utan det inte borttagandet av ett 40-tal i Norge sker i Skangass kylanläggning. vatten och koldioxid som använder det. som gör att gasen När den nya regeln blir flytande utan det kommer 2015 om sker i Skangass kylanläggning. att begränsa utsläppen kommer många fler rederier gå över till att använda LNG, säger Både tanken i Stavanger och Lysekil rymPeter Blomberg. mer 30 000 kubikmeter. Fartyget som Bytet till LNG i driftprocesserna kommer transporterar naturgasen rymmer 15 100 att minska Preemraffs produktionskostnakubik. Planen är att leverera 250 000 ton per år. der med mer än 200 miljoner kr.

Gasen i LNG-anläggningen (Liquefied Natural Gas) vid Preems raffinaderi i Lysekil, kyls ned till minus 160 grader för att bli flytande. På så sätt får man 600 gånger mer energi som kan transporteras antingen med bil eller båt. Foto:Thomas Ögren

Uppförandet av den nya terminalen för LNG innebär också närmare 100 arbetstillfällen under byggnationstiden.

Arbetet med att bygga mottagningsterminalen i Lysekil började i maj 2012 då bottenplattan och yttermanteln gjöts i betong, därefter övergick arbetet i stållining på betongen. Den inre tanken där den flytande naturgasen förvaras har installerats under våren.

– Nu är vi inne i ett intensivt skede med att installera internal piping (interna rör) NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

29

RAFFINADERI

i tanken för att sedan börja med provtryckningen för att se så tanken håller tätt, säger Maths Gustavsson, projektchef Rodoverken, som ingår i Midrockoncernen.

PROVTRYCK Vid provtrycket fylls tanken med vatten till 2/3 och därefter trycker man med luft för att se så att det fungerar och att allt är tätt.

Yttermanteln på tanken består av betong, inre tanken av nickelstål, isoleringsmaterial, d v s foamglas i botten av tanken och perlite (mineral) i övrigt.

Tanken är 40 meter hög, 37 meter i diameter och rymmer som sagt 30 000 kubik.

Tanken vattenfylls med 19 000 kubik vatten vid provtrycket. Liningen gör att det blir helt tätt.

– Alla moment riskbedöms i och med att det handlar om höga höjder. Inom Rodoverken har vi hög kompetens på området och vi har hållit på i många år. Det är inte så ofta som det byggs LNG-anläggningar, men vi ser att det är en marknad som växer.

Preem och Skangass bygger en terminal för LNG vid Preems raffinaderi i Lysekil, en investering på ca 700 miljoner kr.

LÖSNINGAR FÖR VERKSAMHETSKRITISK KOMMUNIKATION Vi har i 35 år levererat skräddarsydda kommunikationslösningar baserade på de senaste teknologierna och marknadens bästa hårdvara. Idag innebär det TETRA-, DMR- och It-lösningar baserade på Motorola Solutions erkänt högkvalitativa utrustning.

Våra system ansvarar för kommunikationen hos bl.a. , OKG , StorStockholms lokaltrafik , Forsmark , , Preem Raffinaderi , Göteborgs Hamn , Tullverket ,

0303-24 60 00 | www.celab.se | info@celab.se

30

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

RAFFINADERI

Anläggningen har en produktionskapaDen 14 januari 2014 överlämnar vi tanken till våra beställare Skangass, säger Maths citet på 3000 000 ton LNG per år vilket Gustavsson. motsvarar energibehovet för två städer För Skangass har av Stavangers den nya LNGstorlek. terminalen stor Skangass LNGPreem är Sveriges största drivmestrategisk betyanläggning är delsbolag med en raffineringskapavärldens mest delse. Inte bara citet på över 18 miljoner kubikmeter energieffektiva för deras avtal råolja per år och miljövänliga med Preem, där i sitt slag. terminalen får ett stort leveransSkangass verksamhet omfattar hela värdevärde utan också för försäljningen till fler svenska intressenter. kedjan från produktion av LNG, logisk samt leverans till kund, som finns både inom industri- och sjöfartsegmentet i hela – Med detta samarbete får vi en stark samnorra Europa. arbetspartner och ett bra brofäste i Sverige för framtiden, säger Tor Morten OsmundPreem är Sveriges största drivmedelsbolag sen, vd i Skangass. med en raffineringskapacitet på över 18 miljoner kubikmeter råolja per år. Preems MILJÖVÄNLIGT två raffinaderier räknas till de mest moSkangass bildades 2007 och är ett helägt dotterbolag inom Lysekoncernen. derna och miljöanpassade i Europa.

De äger anläggningen för produktion av LNG i Risavika hamn utanför Stavanger. ÖVERSKOTTSVÄRME Preems verksamhet omfattar produktion,

försäljning, distribution samt trading och varuförsörjning. Preem förädlar och säljer bensin, diesel, eldningsoljor och förnybara drivmedel till företag och privatpersoner i Sverige. Drygt 2/3 av produktionen exporteras.

– I produktionen av våra raffinaderier bildas en hel del överskottsvärme. Restvärmen från våra två raffinaderier levererar vi till Göteborgs stad, Volvo och Lysekils kommun. Det motsvarar uppvärmningen av 36 000 villor, säger Petter Holland.

Preem AB har drygt 1 300 anställda varav 900 arbetar vid raffinaderierna. Tillsammans med personal hos återförsäljare och partners har de ca 3 400 medarbetare. År 2011 var Preems omsättning 91 miljarder kr.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

31

NYHETER

Ny kontrollbyggnad säkrar Preem

Preemraffs nya kontrollrum i Lysekil står nu färdigt inför det stora revisionsstoppet. Revisionsstoppet sker vart sjätte år då anläggningen undersöks och slitna delar och packningar byts ut så att raffinaderiet ska fungera mer effektivt. Foto: Rune Andersson / nordicaa.com

AV KIM HALL Två personer fick föras till sjukhus efter gasmolnsbrandolyckan som inträffade i samband med att Preemraff i Lysekil stoppades för rutinmässig revision av anläggningen. Preem ser allvarligt på det inträffade och utreder nu orsaken till olyckan.

Arbetet med att plocka ner hela anläggningen för utbyte av slitagedelar påbörjades i början av september och ska vara åter i full drift i slutet av oktober. Revisionsstoppet sker vart sjätte år då anläggningen undersöks och slitna delar och packningar byts ut så att raffinaderiet ska fungera mer effektivt.

Det nya kontrollrummet som nu står färdigt, var inplanerat att stå färdig inför det stora revisionsstoppet. Dessutom förbereder man för nya ledningar som skall

dras till den nya LNG-anläggningen som är under uppbyggnad och beräknas stå klar i början av 2014.

– Revisionsstoppet gör vi för att kunna köra raffinaderiet dygnet runt. Vi kommer att använda LNG i många av våra driftprocesser, säger Thomas Ögren, presschef på Preem AB. SÄKERHETEN Säkerhet är ett honnörsord hos Preem och har en nollvision vad gäller olyckor.

Vi är stolta över att ha byggt den nya moderna och säkra driftcentralen åt Preem AB i Lysekil

peab.se

32

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

RAFFINADERI

De har egen räddningstjänst som jobbar i skift på raffinaderiet. Utöver detta går all driftpersonal brandutbildning.

Trots att de planerar allt in i minsta detalj inträffade en gasmolnsbrand vid en process ugn som gjorde att två anställda fick föras till sjukhus med första graden av brännskador i ansikte, rodnad och sveda. Personerna blev utskrivna samma dag.

Ytterligare två personer som stod lite längre ifrån påverkades av brandgasmolnet men kunde efter undersökning av brandpersonal på plats återgå till arbetet.

– Orsaken till olyckan är för tidigt att säga något om. Vi ser mycket allvarligt på det inträffade och undersöker orsaken till att olyckan kunde inträffa, för att se vad vi kan göra bättre för att förhindra arbetsplatsolyckor i framtiden, säger Thomas Ögren.

Det nya kontrollrummet har möjlighet att rymma kontrollpaneler för framtida investeringar av anläggningar samtidigt som det är byggt utifrån ännu högre säkerhetskrav än tidigare. Foto: Rune Andersson / nordicaa.com

Preemraff i Lysekil, som togs i drift 1975, är Skandinaviens största och ett av Europas modernaste raffinaderier. De har en kapacitet att raffinera 11,4 miljoner ton råolja och oljekomponenter per år.

UTÖKAR STYRKAN Idag arbetar ca 600 personer på raffinaderiet, varav ca 250 i skift. Vid nybyggnation av anläggningen och revisionsstopp kan det totala antalet entreprenörer uppgå till ca 2 000 personer.

Det nya kontrollrummet har möjlighet att rymma kontrollpaneler för framtida investeringar av anläggningar samtidigt som det är byggt utifrån ännu högre säkerhetskrav än tidigare. Det innebär bland annat att säkerhetsavståndet mellan kontrollrummet och processanläggningen är längre.

Pausrum vars inredning är traditionell och avsedd för kontorspersonal samt operatörer som är verksamma ute i anläggningen. Foto: Rune Andersson / nordicaa.com

Projektledning Kontrollrumsbyggnad Preemraff Lysekil

Göteborg Jönköping Karlstad Stockholm Trollhättan Örebro www.integra.nu NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

33

Arkitekterna har jobbat med en känsla av trygghet kopplad till arkitektur. Rent estetiskt finns det en återkoppling till Preems cisterner.

Foto: Rune Andersson / nordicaa.com

NYHETER

– Nu samlar vi personalen i en modern säker byggnad som dessutom bidrar till en bättre arbetsmiljö. Vi får ökad funktionalitet och som möter upp ökade säkerhetskrav. Normer och bestämmelser hade förändrats över tid och nu var läget lämpligt att möta kraven, säger Thomas Ögren.

Projektet började i februari 2010. Då hade en förstudie gjorts redan 2007 för en tänkt driftcentral som skulle ingå som en del av HOP-projektet (Heavy Oil Project). När finanskrisen kom 2008 beslutade Preem att skjuta HOP-projektet på framtiden och därmed också den planerade driftcentralen.

GASMOLNSEXPLOTION Hela huset är byggt med tanke på en eventuell gasmolnsexplosion. Huskroppen består av en rektangulär och en cirkulär del som är sammankopplade. Inredningen är traditionell och avsedd för kontorspersonal samt operatörer som jobbar ute i anläggningen. Den personal som styr anläggningen sitter i ett stort runt kontrollrum som är 24 meter i diameter.

Rent estetiskt finns det en återkoppling till cisternerna. Här har arkitekterna arbetat med trygghetskänsla koppad till arkitektur.

Cowi i Göteborg har utformat konstruktionen och Mats & Arne Arkitekter i Stenungsund har ritat byggnaden som 34

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

består av 4800 m2 fördelat på sex våningar.

Fasadmaterialet består av skärmtegel som redan finns i närliggande administrationsbyggnaden.

En gångbro kommer att förbinda Kontrollrumsbyggnaden med verkstäder och administrationsbyggnader. Högst upp i den nya byggnaden finns en samlingssal med plats för 70 personer.

Byggnaden innehåller datarum, värmecentral och andra teknikrum. Labbet är delvis ombyggt.

Labbpersonalen flyttar in i kontrollrumsbyggnaden för att få bättre integration med de olika driftsenheterna.

En total investering på ca 190 miljoner kr för hela projektet.

Förnybar energi får avgörande roll Ny teknik skapar andrahandsmarknad Ny park i Blaikenområdet

De första tornen i Markbygden monterade

VÅRA KOMPETENSOMRÅDEN:

ELDISTRIBUTION

FÖRNYELSEBAR ENERGI

INFRASTRUKTUR

INDUSTRI

ABEKA Šr ett fšretag som tillvaratar kraften i varje projekt. Oavsett om du anlitar ABEKA fšr att bygga ett stŠllverk, ta en transformatorstation i drift eller bygga en vindkraftpark har vi kraften och kompetensen inom fšretaget.

Kontakta oss fšr mer information hur vi kan ge dig kraft!

ABEKA Norrkšpingsv 5A 611 38 Nykšping 0155-29 10 20 info @ abeka.se www.abeka.se

VINDKRAFT

FÖRNYBAR ENERGI FÅR AVGÖRANDE ROLL I FRAMTIDEN AV KIM HALL ”Framtidens elförsörjning” är temat för årets konferens ”Vind 2013, som arrangörerna Svensk Vindenergi har valt att lägga på Stockholms Waterfront, Sveriges energieffektivaste lokal. Vind är Nordens största årligt återkommande mötesplats för vindkraftbranschen, som i år äger rum den 23 och 24 oktober.

Omkring 1300 besökare från alla delar av vindkraftsbranschen förväntas komma till årets stora konferens, där näringsliv, organisationer, kommuner, myndigheter och politiker utbyter erfarenheter och kunskap för att möta framtidens behov av förnybar energi i form av vindkraft.

SEMINARIER – Seminarierna brukar samla ca 500 deltagare och är ett viktigt forum för kunskap om vindkraft. Internationella bedömningar visar att den förnybara energin kommer att spela en avgörande roll för vår framtida elförsörjning. Elen i sig kommer också att spela en allt större proportionerlig roll inom energisystemet. Frågan är hur vi ska lösa utmaningarna, säger Annika Helker Lundström, vd på Svensk Vindenergi.

Svensk Vindenergi är en branschorganisation för företag som arbetar med vindkraft och förnybar energi. Medlemmarna består av kraftbolag, kommunala energibolag, projektörer, finansiella investerare, banker, advokatbyråer, konsultföretag och leverantörer till vindkraftbranschen. Som nationell branschorganisation är deras uppgift att förmedla och framhäva vindkraftens bästa och att utgöra vindkraftbranschens samlade röst i samhället. De ska främja utvecklingen av vindkraftmarknaden i Sverige så att vindkraften kan utvecklas till sin fulla potential och bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle.

STRATEGIER Det gör man genom att utveckla strategier och initiativ för tillväxt samtidigt som de arbetar för att få bort hinder som försvårar för vindkraften att bidra med sin fulla potential.

Svensk Vindenergi skall vara det centrala navet och skapa nätverk för vindkraftfrågor och stimulera till dialog i samhället, menar Annika Helker Lundström, vd på Svensk Vindenergi.

Foto: Baldur Bragason

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

37

VINDKRAFT

Annika Helker Lundström, vd på Svensk Vindenergi.

– Vår uppgift är att kommunicera vind9,3 TWh. Den ekvivalent årsförbrukning beräknas till 10,9 TWh. kraftens fördelar och potential till politiker, Energimyndighetens prognos förväntas opinionsbildare, beslutsfattare, media, vindkraften producera cirka 12,5 TWh år andra betydelsefulla sakägare samt 2020. allmänheten. Vi skall Vindkraften utgör ca vara det centrala navet och skapa nätverk för fem procent av elanvänd- Något utbyggnadsmål för vindkraftfrågor för vindkraft finns inte i Sverige. ningen i Sverige våra medlemmar och Planeringsramen innebär att övriga intressenter genom att stimulera till det ska finnas planmässiga förutsättningar dialog i samhället baserat på fakta, säger om 30 TWh vindkraft till 2020.

Annika Helker Lundström.

2012 fanns det 2 403 vindkraftverk i Sverige med effekt på 3 743 MW och en årsproduktion på 7,2 TWh. Ekvivalent årsproduktion beräknades till 8,7 TWh, vilket är vad den installerade vindkraften motsvarar i årsproduktion ett normalår.

– Vindkraften utgör ca fem procent av elanvändningen i Sverige, tillägger Mattias Wondollek, ekonomi och marknadsansvarig på Svensk Vindenergi.

PROGNOS 2013 kommer enligt prognosen antalet vindkraftverk, baserad på basscenariot, ökat till 2 754 stycken med samlad effekt på 4 592 MW och årlig produktion på 38

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Den verkliga utbyggnaden av vindkraft bestäms i huvudsak av ambitionen inom elcertifikatsystemet. Cirka 13 TWh 20032012, ytterligare 26,4 TWh 2012-2020 varav cirka hälften i Norge. Vindkonferensen är Nordens största årligt återkommande mötesplats för aktörer på den svenska vindkraftmarknaden.

Anmälan till Vind 2013 görs på vindkraftbranschen.se Vindkonferensen är Nordens största årligt återkommande mötesplats för aktörer på den svenska vindkraftmarknaden.

En partner – många tjänster Besiktning, provning, certifiering, teknisk konsultation och utbildning Inspecta kan hjälpa till vid: t Projektering: 5FLOJTLB VUSFEOJOHBS "WBODFSBEF CFSÊLOJOHBS t Tillverkning: 0GÚSTUÚSBOEF QSPWOJOH 2" 2$ 5JMMWFSLOJOHTLPOUSPMM 4WFUTDFSUJëFSJOH t Montage och Skötsel/Drift: "DLSFEJUFSBE CFTJLUOJOH BW MZGU PDI USZDLCÊSBOEF BOPSEOJOHBS U FY IJTTBS NPCJMLSBOBS IZESBVMBHHSFHBU PDI FMVUSVTUOJOH ,POEJUJPOT PDI MJWTMÊOHETCFEÚNOJOH 6OEFSIÌMMT PDI JOTQFLUJPOTTUZSOJOH 6USFEOJOH BW MJWTMÊOHETGÚSMÊOHOJOH 4LBEF PDI IBWFSJVUSFEOJOHBS t Q3web - Lättillgängligt och överskådligt *OUFSOFUCBTFSBE EPLVNFOUIBOUFSJOH HFS EJH JOGPSNBUJPO PN TUBUVTFO QÌ EJOB PCKFLU

Träffa oss på Vind 2013 – Stockholm Waterfront Congress Centre Den 23–24 oktober, monter 86, eller kontakta mikael.kuokkanen@inspecta.com

Inspecta, Box 30100, 104 25 Stockholm,Tel 08 5011 3000

*OTQFDUB ÊS /PSEFOT TUÚSTUB PDI MFEBOEF JOTQFLUJPOTGÚSFUBH TPN NFE MPLBMB LPOUPS J 4WFSJHF BMMUJE ëOOT OÊSB WÌSB VQQESBHT HJWBSF PDI EFSBT BOMÊHHOJOHBS 7J IBS J NFS ÊO ÌS IKÊMQU GÚSFUBH JOPN IFMB JOEVTUSJO NFE WÌS LVOTLBQ

Dra nytta av vår erfarenhet du också! &YFNQFM QÌ WÌSB VQQESBHTHJWBSF JOPN WJOELSBGU ÊS & 0/ /PSEFY 0 &OFSDPO 7FTUBT 4JFNFOT 7BUUFOGBMM

VINDKRAFT

Ny teknik och vindkraftsboom skapar andrahandsmarknad för äldre maskiner AV KIM HALL Det råder vindkraftboom i Sverige. Myndigheterna hinner inte behandla alla tillståndsansökningar så snabbt som projektutvecklarna önskar.

Dessutom måste nya tillståndsansökningar lämnas när äldre vindkraftverk byts ut mot nyare mer effektiva maskiner som utvinner mer energi även när det blåser mindre. Men det finns också aktörer som menar att marknaden och systemet säger att det inte behövs mer kraft med tanke på de låga elpriserna.

Vindkraft ökar mest av alla förnybara energikällor i världen. Tillväxten ligger på ca 30 procent per år. Under 2012 passerade elproduktionen från Sveriges ca 2100 vindkraftverk 7 TWh. En anledning till att vindkraften har ökat de senaste åren är elcertifikatsystemet som är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Riksdagen har beslutat om en planeringsram som innebär att det år 2020 ska finnas planmässiga förutsättningar att bygga vindkraft för en årlig produktion på ca 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs.

I Sverige finns det en blandning av äldre och nyare vindkraftverk där en del har gått ur tiden p.g.a. att de tappat sin lönsamhet. Det finns en andrahandsmarknad på vindkraftverk i framför allt Australien, Asien och i Afrika som efterfrågar mindre vindkraftverk. Foto: E.ON

SPADTAG Vattenfall är i full gång att utöka den byggda Stor-Rotliden vindkraftpark som svenska portföljen med att uppföra 12 är Vattenfalls största vindkraftpark på land nya vindkraftverk i Hjuleberg i Falkeni Sverige. Dessutom är Vattenfall inne i en upphandlingsfas för en park med maximalt berg, Halland, där första spadtaget togs nio vindkraftverk i den 6 februari i år.

Vindkraftverken från Den stora utmaningen för att Juktan vid Blaiksjön i Sorsele kommun, Siemens har vardera kunna bygga i kallt klimat är Västerbotten. en effekt på 3 MW att hitta avisningssystem som och är utrustade med lever upp till Vattenfalls högt – Den stora utmaden senaste tekniställda krav. ningen för att kunna ken utan växellådor. bygga i kallt klimat I Åsele kommun är att hitta avisningsundersöker Vattenfall om att bygga ytterligare två vindkraftparker system som lever upp till Vattenfalls högt på sammanlagt 90 verk intill den redan ställda krav. Totalt har Vattenfall ett dus40

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

sintal projekt i den svenska projektportföljen, varav ett flertal i norra Sverige. Vi vet att trycket på tillståndsmyndigheterna är enorm eftersom det är väldigt många vindkraftprojekt som ansöker om tillstånd. Men troligtvis kommer inte alla tillståndsgivna projekt i Sverige förverkligas, eftersom det är bara de mest lönsamma som kommer att kunna byggas. Vattenfall ser nu att det växer fram en stor marknad för kapitalstarka aktörer att köpa bra och tillståndsgivna projekt. Det är något som Vattenfall också tittar på, säger Eva Vitell, chef för projektutvecklingen för landbaserad vind i Sverige för Vattenfall.

VINDKRAFT

I en vid båge står nu 16 vindkraftverk i havet utanför Kårehamn på Öland. Därmed är samtliga möllor på plats och dagen då E.ONs park kan börja producera förnybar energi närmar sig. Med hjälp av den öländska vinden ska verken producera upp emot 180 gigawattimmar el, vilket motsvarar halva Ölands elförbrukning.

Foto: Eon

Elcertifikatsystemet har bidragit till att Länsstyrelsen har många projekt att gå igenom eftersom det i projektutvecklingen varit en vindkraftboom i många år.

Kraven i tillståndsprocessen är högt ställda eftersom det innebär stora infrastrukturförändringar. Även om Länsstyrelsen gör den samlade bedömningen ska kommuner och andra berörda parter komma till tals i remissrundan.

– Det är rätt att ställa höga krav men man kan önska att handläggningen går snabbare och att frågorna kommer upp tidigare i processen, tillägger Eva Vitell.

Tillsammans med verksamheterna i Danmark, Nederländerna, Tyskland och England arbetar Vattenfall med att bygga upp system och processer som passar driften för storskalig vindkraft.

– Vindkraftverken och vindkraftutbyggnaden går alltmer från småskaligt till storskaligt i Norden vilket passar ett företag som Vattenfall. Det är stora projekt som innebär allt från avancerade site studier, stora 42

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

inköpsvolymer till komplexa gränssnitt till nätägare och marknaden. Då måste man också ha professionella relationer till leverantörer, myndigheter, kommun och övriga personer som är inblandade, menar Martin Reinholdsson, chef för vindproduktionen på Vattenfall.

TAPPAT LÖNSAMHET I Sverige finns det en blandning av äldre och nyare vindkraftverk där en del har gått ur tiden p.g.a. att de tappat sin lönsamhet.

På orter som Näsudden, vindkraftverkens vagga på Gotland, undersöker Vattenfall möjligheterna att ersätta äldre små turbiner med nya, större och mer effektiva vindkraftverk.

– Vi strävar också att fokusera expansionen på platser där vi redan har etablerade verksamheter för att på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt kunna optimera driftunderhållet av våra anläggningar. T ex ett område som sträcker sig från Småland, Skåne och Danmark eller en radie runt vår vindkraftpark på Stor-Rotliden i Västerbotten, säger Eva Vitell och Martin Reinholdsson.

– Teknikutvecklingen har gjort att vi till exempel i Danmark har ersatt 77 med 13 turbiner som producerar samma mängd energi. De nya turbinerna har dessutom längre livslängd. De äldsta maskinerna är inte lönt att återinvestera i över tid och då står man inför en avvägning, säger Martin Reinholdsson.

Men att göra generationsväxlingar kräver nya myndighetstillstånd. Även om marken har används för vindbruk är det ingen självklarhet att tillståndsmyndigheten har samma mening idag som för 15-20 år sedan.

– Lönsamheten är enormt pressad. Därför gäller det att i både bygg- och driftledet hålla ned kostnaderna. Nyckeln till framgång är att hitta platserna där det blåser riktigt bra. Till havs finns vindarna, men det kostar mer att bygga till havs så därför är det inte i dagsläget lönsamt att bygga offshoreparker i Sverige med nuvarande stödsystem, menar Eva Vitell och Martin Reinholdsson.

VINDKRAFT

Vindkraften spelar också en roll för elproduktionen i Fortum, som 2011 undertecknade ett samarbetsavtal för samägande av bolaget BlaikenVind AB. Arbetet med att uppföra de 100 vindkraftverken med installerad effekt på 250 MW, inleddes i somras i den nya vindkraftparken i Blaikenområdet utanför Storuman i norra Sverige. En investering på ca 3,8 miljarder kr varav Fortums andel är 40 procent.

2015 beräknas Blaiken bli en av Europas största landbaserade vindkraftparker, Den årliga produktionen på 600-720 GWh/ år motsvarar den årliga elanvändningen i 150 000 lägenheter. Det lär ta minst 20-25 år innan det är läge att diskutera eventuellt maskinbyte.

Vindkraften utgör ca fem procent av elanvändningen i Sverige. Foto: Siemens

Den stora utmaningen för att kunna bygga i kallt klimat är att hitta avisningssystem som lever upp till Vattenfalls högt ställda krav. Foto: Martin Johansson, FaloVind

Skellefteå Kraft är helägt av Skellefteå kommun och en av Sveriges största kraftproducenter med egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft och bioenergi.

Med omfattande investeringar i förnybar energiproduktion är bolaget drivande inom utvecklingen av miljöanpassad energi i Sverige.

TUFF MARKNAD – Vi tittar kontinuerligt på projekt och bra produktionsinvesteringar. Marknaden är tuff och det ställer högre krav att få

EN GOD INVESTERING: UPP TILL 31% HÖGRE PRODUKTION MED GENERATION DELTA.

Med större rotorer och en högre märkeffekt i varje vindklass, kan N117/3000 och N100/3300 ge upp till 31% högre produktion från IEC-2 och IEC-1 platser.

Generation Delta. Beprövad teknik i en ny utvecklingsfas. www.nordex-online.com/delta-generation

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

43

NYHETER

Perfekta väderförhållanden. Arbetet med att installera vindkraftverken är väldigt väderberoende.

Här lyfter MPI Discovery ett rotorblad på plats.

I förgrunden ser man ett av fundamenten som vindkraftverken vilar på.

Foto: Eon

lönsamhet på investeringar som är gjorda.

Elpriserna är mycket låga och de ser ut att fortsätta vara låga framöver.

Det blir svårare att få ihop kalkylen. Jag tror generellt att vi kommer se mindre investeringar i vindkraft i Sverige framöver, säger Anders Järvelä, Senior Advisor på Skellefteå Kraft. Även om elcertifikatsystemet ska lyfta fram förnybar energi så är elpriserna för låga för att fler skall våga investera i vindkraft.

Samtidigt är det politiskt uttalat att förnybar energi skall byggas ut.

– Låga elpriser betyder att det finns mycket billig kraft på marknaden. Marknaden säger att det inte behövs mer kraft, säger Anders Järvelä.

Underhållsarbetet på Blaiken försöker Skellefteå Kraft själva ta hand om så långt det är möjligt. Just nu lär de sig hur maskinerna fungerar genom att diskutera med leverantörerna.

– De stora arbetena räknar vi med att klara av själva. Vi har duktigt folk på plats.

Skulle det hända något vi inte själva klarar av då kontaktar vi leverantören, säger Anders Järvelä.

44

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

E.ON har haft vindkraftverk på olika ställen i världen sedan 1990-talet och var med Sydkraft pionjärer på vindkraft redan under 1970-talet. Den stora satsningen gjordes 2007 då bolaget E.ON Vind bildades året innan.

Under 2012 investerade E.ON ca en miljard kr i svensk vindkraft och har hittills installerat 332 MW vindkraft i Norden. Våren 2013 invigdes sju turbiner i Villköl och det senaste tillskottet är Kårehamn på Öland med 16 vindkraftverk till havs. Med hjälp av den öländska vinden ska verken producera upp emot 180 GWh el, vilket motsvarar omkring halva Ölands elförbrukning.

Att göra generationsväxlingar kräver nya myndighetstillstånd. Det är ingen självklarhet att tillståndsmyndigheten har samma mening idag som för 15-20 år sedan.

Foto: Vattenfall

NYHETER

– Det äldsta vindkraftverket i vår Nordiska flotta är från 1996.

Vi försöker strategiskt byta ut gamla maskiner mot nya där vi anser att det är ekonomiskt försvarbart. Vi har tagit ett globalt beslut att konditionsundersöka vindkraftverken för att se var det finns indikationer att byta komponenter, säger Roland Flaig, produktionschef för E.ON Norden.

Det finns ett flotta-tänk inom E.On där man försöker fokusera på ett mindre antal tekniska plattformar. Hanteringen och servicen blir då billigare eftersom E.ON satsar mycket på att bygga egen kompetens som kan utföra planerat och oplanerat underhåll.

– Vi använder egen personal som utför frekventa inspektioner och tar prover fyra gånger om året. Det är ingen garanti, blixten kan fortfarande slå ner. Haverier är det dyraste för oss, särskilt om vi inte är beredda.

Vi försäkrar ditt vindkraftsverk oavsett serviceavtal bra villkor konkurrenskraftigt pris

Karl-Axel Henriks 0765-27 52 53 karlaxel@advise.nu

Lennart Berg 0709-37 14 00 lennart@advise.nu

Alltid på din sida Advise Risk & Försäkring Kanalgatan 3, 211 40 Malmö Tel 040- 664 43 30 info@advise.nu, www.advise.nu

Conny Sjösten 0708-59 27 50 conny@advise.nu

Gamla maskiner är ganska små i förhållande till de nya och den tekniska konstruktionen är enklare. De är för små för att maskinerna skall ersättas med ny teknik. Genom att t ex titta på smörjsystemet går det att räkna hem investering i ytterligare ett par år.

Skillnaden mellan gammal och ny teknik är för stor för att ersätta gammalt med nytt. Många av de äldre vindkraftverken står på bra vindlägen, vilket man är angelägen om att underhålla.

I Tyskland har det förekommit att man byter ut vindkraftverken mot nya, mer effektiva maskiner som utvinner mer kraft även vid låg vindstyrka. Men det måste vara ekonomiskt försvarbart att byta.

– Det går att få ut mer energi från en gammal maskin som står i bra vindläge. Ibland kan det vara ekonomiskt bättre att byta ut vinkarna och få en större generator, även om den gamla maskinen skulle kunna gå i ytterligare tio år, säger Roland Flaig.

ANDRAHANDSMARKNAD Idag finns det dessutom en andrahandsmarknad på vindkraftverk som efterfrågar mindre vindkraftverk. Det är framför allt Australien, Asien och i Afrika som intresset finns. Men även mindre aktörer i Europa är intresserade av att köpa reservdelar till sina vindkraftverk.

– Gamla maskiner är oftast mekaniskt enklare i sin konstruktion. Den nya tekniken kan vara mer avancerad och då blir det också mer komplicerat att underhålla sina verk, säger Roland Flaig.

Något som med stor sannolikhet kommer att göra vindkraftverken i småskalighet ännu mer lönsam är den dagen då bilar går på batteri och klarar att köra en sträcka på 30-35 mil innan den skall laddas igen.

Ett vindkraftverk ”betalar tillbaka” den energi som går åt i tillverkningsprocessen på mindre än sex månader och lämnar inga spår där den suttit den dagen verket monteras ner. Dessutom kan som sagt merparten av materialet återanvändas i ny tillverkning.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

45

VINDKRAFT

Bergtäkten fyller stor funktion när de första tornen i Markbygden monteras

24 000 kubikmeter betong ska BDX anläggning i Piteå producera till de 36 första fundamenten som ingår i första etappen av Svevinds vindkraftsprojekt i Markbygden.Totalt planerar Svevind och Enercon att uppföra 1101 vindkraftverk.

AV KIM HALL Tio torn är resta och montering av maskin och vingar pågår för fullt i första etappen av de totalt 1101 vindkraftverken som Svevind och Enercon planerar att uppföra på Markbygden i Piteå kommun.

Projektet började i oktober/november 2012 med att anlägga vägar och planer. Planerna används som kranplaner och montaget av torn, vingar och turbiner. Fundamenten började gjutas i juni 2013.

– Det finns en bergtäkt inom området där BDX producerar allt grus som används för att anlägga 27 km väg och som också används för att tillverka betong till fundamenten och planen där kranen som lyfter upp torndelarna, turbinen och vingarna skall stå på, säger Jan Isaksson, marknadsområdeschef BDX anläggning i Piteå.

nybyggda vägarna i Skogberget som är 4-8 meter breda och klarar 22 ton axeltryck.

Den första delen av projektet med 36 vindkraftverk beräknas elproduktionen till ca 250 GWh per år, vilket motsvarar

elförbrukning och uppvärmning för runt 10 000 villor.

– Vi gjuter ca 2,5 fundamenten per vecka.

Kranplanerna gör vi innan fundamenten kan byggas, säger Jan Isaksson BDX och deras maskinägare och åkare har ca 2000 timmar per verk för sin del i entreprenaden. Sedan tillkommer alla andra entreprenörers tid. För åkare och maskinägare i Piteåtrakten betyder det jämnare sysselsättning under sommar och vinter.

24 000 kubikmeter betong ska produceras till de 36 första fundamenten som ingår i första etappen av Svevinds vindkraftsprojekt i Markbygden. BDX driftar bergtäkten på Lövberget där 350 000 ton berg ska krossas på plats för att sedan används till att anlägga vägar.

SKEPPAS Enercon, som är delägare i Markbygden Vind, tillverkar turbinerna med effekt 2,3 MW per verk. Vindkraftsdelarna kommer att skeppas till Piteå hamn för vidare transport på väg 373 till Skogberget.

Vid Lidbodarna viker transporterna av från de allmänna vägarna och går vidare på de 46

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Svevinds affärsidé är att planera, bygga och driva vindkraft. Först när de kommer i drift kan de börja tjäna pengar.

Därför är det viktigt för företaget att få sätta spaden i marken och börja bygga vidare på projektet..

VINDKRAFT

Nu i september inleder BDX etapp två, vilket innebär ytterligare 24 km väg för 31 vindkraftverk. Arbetet sträcker sig ca ett år.

Projektet Markbygden började redan 2002 då Svevind startade ett samarbete med Uppsala universitet för att utveckla PRGHOOHU VRP NXQGH LGHQWL¿HUD SODWVHU med god vindtillgång. Skogsområde som de fann i de inre delarna av Piteå kommun, visade sig vara ett stort och sammanhängande område med höga medelvindar. Många hade då levt med föreställningen att det endast blåste vid kusterna och i fjällen.

När Svevind satte upp mätmaster för att mäta vinden under lång tid för att YHUL¿HUD EHUlNQLQJDUQD NRP PDQ IUDP WLOO att under vintertid blåser det som mest, medan det blåser minst under sommartid.

Vindhastigheten ökar även med ökad höjd över marken.

– Nu när vi går in i etapp två, väster om stambanan, har vi lämnat in ansökan

Enercon, som är delägare i Markbygden Vind, tillverkar turbinerna med effekt 2,3 MW per verk.Vindkraftsdelarna kommer att skeppas till Piteå hamn för vidare transport på väg 373 till Skogberget.

BDX DEN KOMPLETTA PARTNERN!

BDX utför entreprenader i Europas största vindkraftsprojekt.

BDX utför i projektet Markbyggden: Entreprenader Maskinarbeten Transporter Kabelschakter Materialleveranser Betongtillverkning Betongtransporter Betongpumpning

www.bdx.se

SMÅ NÄR DET BEHÖVS STORA NÄR DET KRÄVS NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

47

VINDKRAFT

Projektet Markbygden började redan 2002 då Svevind startade ett samarbete med Uppsala universitet för att utveckla modeller som kunde identifiera platser med god vindtillgång.

till miljöprövningsdelegationen (MPD) vid miljökonsekvensbeskrivningen har höjts länsstyrelsen Norrbottens län, som omallt efter som tiden går. fattar 440 vindkraftverk väster om DragaliDet är en del av utvecklingen. den där det snurrar 12 verk sedan decemVinden avgör också hur ber 2010. snabbt det går att montera MPD har begärt in komVinden avgör också vindkraftverken. Blåser pletterande uppgifter som hur snabbt det går det för mycket måste man vi jobbar med just nu, vänta med att montera säger Kristina Falk, chef att montera vindvingarna. I oktober/noför tillstånds- och miljökraftverken processen på Svevind. vember när byggprojektet började var vädret bra ända fram till jul och arbetet gick fortare TILLSTÅNDSPROCESS än planerat.

Det handlar hela tiden om att vara steget före eftersom tillståndsprocessen tar lång TJÄNA PENGAR tid. Det betyder att tillståndsarbetet med – Svevinds affärsidé är att planera, bygga etapp tre påbörjas nu. och driva vindkraft. När vi kommer i drift börjar vi tjäna pengar. Därför är det – Det är svårt att bedöma när vi kan sätta viktigt för företaget att få sätta spaden i igång eftersom det är tillstånden som avmarken och börja bygga. Dessutom känns gör. Handlingarna skall kungöras och det det bra för miljön och klimatet att bidra skall komma in synpunkter innan MPD med förnybar energi, säger Kristina Falk. kan ta ett slutgiltigt beslut. Om beslutet överklagas tar det ytterligare tid innan Vinstmarginalen är låg och det är tufft på bygget kan börja, säger Kristina Falk. marknaden. Då gäller det att bli effektivare Tillståndstiden har tagit längre tid än vad och hitta bra lösningar, annars blir inte bolaget trodde för tio år sedan. Nivån på 48

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

projekt vinstgivande på sista raden. Därför tycker Kristina Falk att det känns roligt att både för miljön och vinstmarginalen hitta lösningar med en bergtäkt inom området där såväl grus som betongen kan tillverkas på plats.

FAKTA ANTAL VERK: 1101 st TOTALHÖJD: 200 m ROTORDIAMETER: 82-126 m EFFEKT PER VERK: 2-7,5 MW

(anpassas efter bästa teknik) TOTAL INSTALLERAD EFFEKT:

2500-4000 mw BERÄKNAD ENERGIPRODUKTION: 8-12 TWh per år (fullt ut-

byggd skulle anläggningen producera energi motsvarande en utbyggnad av fyra älvar: Pite-, Kalix-, Byske- och Åbyälven)

(Iʖ FLHQW WHFKQRORJ\ IRU KLJKHVW \LHOG

E-115 3,000 kW

(1(5&21 KDV DGGHG \HW DQRWKHU HIʖ FLHQW ZLQG WXUELQH WR LWV SURGXFW UDQJH ɇ WKH QHZ ( 0: VSHFLDOO\ GHVLJQHG IRU VLWHV ZLWK PRGHUDWH ZLQG VSHHGV 7KDQNV WR LWV SHUIRUPDQFH RSWLPL]HG EODGH GHVLJQ DQG D URWRU GLDPHWHU RI PHWUHV WKH ( JHQHUDWHV KLJK RXWSXW HYHQ LQ WKH SDUWLDO ORDG UDQJH 7KH WZR SDUW URWRU EODGH GHVLJQ DOORZV IRU HQKDQFHG WUDQVSRUW ʗ H[LELOLW\ $QG DV LQ DOO (1(5&21 ZLQG HQHUJ\ FRQYHUWHUV WKH ( LV HTXLSSHG ZLWK LQWHOOLJHQW JULG PDQDJHPHQW IHDWXUHV ZKLFK IXOʖ O DOO LQWHUQDWLRQDO JULG FRGHV )XUWKHUPRUH (1(5&21ɊV WULHG DQG WHVWHG LQQRYDWLYH ZLQG WXUELQH WHFKQRORJ\ SURYLGHV IRU KLJK DYDLODELOLW\

)RU IXUWKHU LQIRUPDWLRQ www.enercon.de

Bara vind och vatten Vårt klimat och miljön runt omkring oss är lika viktigt för oss alla. Vi väljer smarta lösningar för miljön och säljer bara el som kommer från vind och vatten. Så när du väljer el från oss har vi redan tänkt på miljön åt dig.

Att ha omtanke om miljön är ett sätt att leva. VIVA!

TREDJE PLATS - SKI - ELBOLAG MED FLEST NÖJDA FÖRETAGSKUNDER 2012 FÖRNYBAR EL - INGÅR ALLTID I VÅRT ERBJUDANDE TILL DIG

varbergenergi.se

telefon 0340-62 88 00

ENERGI

ONE Nordic och Lapplands Eltjänst expanderar i Norrbotten i gemensamt bolag AV KIM HALL ONE Nordic AB och Lapplands Eltjänst AB går samman i ett nytt gemensamt bolag med Norrbottens län som arena. Det nya bolaget kommer att ha fokus på drift- och underhållstjänster samt lokalnätsprojekt i norra Sverige. Målet är att expandera och skapa nya arbetstillfällen.

– Som gemensamägt bolag blir vi konkurrenskraftiga på marknaden redan första dagen. Ambitionen är att vi skall expandera och nyanställa 15-25 nya medarbetare inom några år. För oss är detta en långsiktig satsning som vi ser mycket positivt på, säger Jan Bardell, vd på ONE Nordic koncernen.

STÄRKER KOMPETENSEN Genom att gå tillsammans i nytt bolag stärker de både kompetensen och konkur-

ergiproducenter, energidistributörer samt energianvändare inom industri, kommun, fastighetsförvaltning och ägare av trafik- och belysningssystem att modernisera och optimera sina Enligt Jan Bardell, vd för anläggningar.

Koncernen ägs av ONE Nordic koncernen är sammangåendet en långsikAltor Fund III till tig satsning.

90,5 procent och E.ON till 9,5 procent. Med sina ca 1 200 medarbetare omsätter ONE Nordic 2,3 miljarder kr.

Huvudkontoret ligger i Malmö och verksamheten finns i Sverige och Norge.

Bengt Tornberg, nuvarande vd Lapplands Eltjänst, blir vd i det gemensamma bolaget som planeras vara igång den första november i år.

STÖRRE INDUSTRIER Lapplands Eltjänst AB etablerades 1997 av Tony Sundberg och har Norr- och Västerbotten som huvudsakligt arbetsfält. Företagets kunder är allt från större industrier till privatpersoner. Företagets verksamhetsområden kan indelas i tre huvudkategorier; elnät, installationer/industriservice och vindkraft.

renskraften i Norrbottens län som redan idag har stora investeringsbehov i infrastruktur, gruvnäring och vindkraft.

Det nya bolaget kommer att bestå av Lapplands Eltjänst befintliga avdelning Elnät, som lyfts in Det är som sagt endast el- – Inom just elnät intakt i bolaget.

Huvudetableringen nätsverksamheten som lyfts utför vi ny- och blir i Jokkmokk och ombyggnationer av in i det nya bolaget ägandet delas melinfrastruktur elnät 0,4-130 kv, samt lan ONE Nordic service, underhåll och besiktningar av AB, 60 procent, och Lapplands Eltjänst stationer och kraftledningar. Övriga befintAB, 40 procent. liga delar i Lapplands Eltjänst berörs inte MODERNISERA av förändringen – det är som sagt endast ONE Nordic koncernen är ledande elnätsverksamheten som lyfts in i det nya leverantör av energitekniska tjänster, bolaget, säger Bengt Tornberg, nuvarande service och entreprenad. De hjälper envd Lapplands Eltjänst och blivande vd i det

Genom ONE Nordic och Lapplands Eltjänst går samman i nytt bolag stärker de både kompetensen och konkurrenskraften i Norrbottens län.

gemensamma bolaget som planeras vara igång den första november i år.

OFFENSIVA – Tillsammans med ONE Nordic kommer vi att kunna utveckla nuvarande affärs- och projektverksamhet på ett ännu mer offensivt och dynamiskt sätt. Vi kommer att kunna tillföra marknaden ny kompetens, säger Tony Sundberg, som ser stora fördelar i sammangåendet.

Tony Sundberg, grundare till Lapplands Eltjänst, menar att tillsammans med ONE Nordic kan de utveckla nuvarande affärsoch projektverksamhet ännu mer offensivt och dynamiskt.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

51

NYHETER

Industriområdet byggs på en ny plats – som Green Field-anläggning.

Foto: Peab.

GARPENBERG 2.5

– kraftigt ökad kapacitet i Garpenberg AV KJELL-ARNE LARSSON Boliden investerar hela 3.9 miljarder kronor i Garpenberg. Projektet omfattar anläggningar både under och ovan jord. Ett helt nytt industriområde står snart klart som helt kommer att ersätta det gamla. Under första halvåret 2014 tas de nya produktionsresurserna i drift. I slutet av 2015 ska man nå upp till planerad kapacitetsnivå på 2.5 miljoner ton malm per år.

I Garpenbergsområdet finns komplexa malmer med zink, silver och bly, tillsammans med små mängder koppar och guld. De relativt höga halterna av silver bidrar till en lönsam utvinning. På grund av sjunkande malmreserver var Boliden i början av 00-talet på väg att lägga ner verksamheten i Garpenberg, men prospektering ledde till att nya malmkroppar hittades och kartlades. Malmtillgången är nu säkrad till år 2030 med den planerade nya produktionstakten.

52

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

– Bakgrunden till att nu öka från 1.4 till 2.5 miljoner årston är den framgångsrika prospekteringen tillsammans med ökad efterfrågan på framförallt zink, säger Peter Richardson, projektchef för ”Garpenberg 2.5”.

I januari 2011 beslutade Boliden att satsa 3.9 miljarder kronor.

Projektet löper 2011-2014 och är det näst största i företagets historia. Finansieringen klaras med egna medel.

GRUVINDUSTRI

Det gamla industriområdet ligger i sydvästra delen av malmfälten. Under 1960talet upptäcktes malm med mycket silver ungefär fem kilometer norrut. År 1972 etablerades ett område där med schakt och gruvlave i anslutning till malmkroppen Norra. Malm kördes ovan jord till anrikningsverket i sydväst. Från 2004 finns en förbindelseort från 900 meters nivån i norra området till 800 i det södra.

Orten medgav åtkomst till mer malm och att bergsschakten kunde utnyttjas bättre.

Malmkropparna i Garpenberg heter, från norr till söder, Gransjön, Kaspersbo, Lappberget, Dammsjön, Kyrkan/Tyskgården, Finnhyttan och Garpenberg. Prospekteringarna under 00-talet visade mest malm i Lappberget, därnäst i Dammsjön.

NYA RESURSER Nya industriområdet samt nya anläggningEn fördelningstransportör fördelar malmen mellan två buffertsilos. I bild projektchef Peter Richardson och arna under jord är lokaliserade ungefär projektledare Sören Lindman. mellan Kaspersbo och Lappberget. ArbeDet blir möjligt att i framtiden fördjupa tena under jord har omfattat bland annat 9 Utrustningen kommer från ABB. gruvan ner till ungefär 1.500 meter. km ort och 5 km schakt, vilket motsvarar Tillhörande spel finns ovan jord.

Malmen bryts med skivpall- respektive ungefär en miljon ton bergmassor. Ett närigensättningsbrytning. Gruvtruckar fraktar mast gigantiskt fläktrum ovan jord förser NYTT INDUSTRIOMRÅDE malmen till störtschakt. Vibrationsmatare gruvorna med luft via person- respektive Från gruvlaven matas malmen till malmmatar malmen sista metrarna till kross. bergsschaktet. Hela ventilationssystemet Två käftkrossar Morgårdshammar AR-180 omfattar ytterligare 11 schakt. Malmen lagret som rymmer cirka 30 000 ton för installeras på 700 meter reskommer att tas upp i ett cirka 2 dygns drift. Därefter med bandberguppfordringschakt som transportörer till anrikningsverket. Första pektive 1087. Malmstyckhar 6.2 meters diameter. stegen i processen utgörs av två autogena ena är upp till meterstorlek Det blir möjligt att Schaktet går ner till nivån kvarnar i serie. Kvarnarna kommer från och krossas till max drygt i framtiden fördjupa 1175 meter. Ett personsgamla anrikningsverket i Aitik. De har 200 mm. gruvan ner till renoverats och fått nya komponenter. chakt får fyra avstigningsungefär 1500 meter.

Malmen tillsammans med vatten mals till Via bandtransportörer nivåer. I personschaktet partiklar i mikrometerskala. I ett cyklonmatas malmen ner till ett går också all media, dvs. och siktsteg avskiljs därefter grova partiklar. fördelningsband, i nivå borrvatten, gruvvatten, mellan nedre kross och skiplastning på el, tryckluft och kommunikation. Tre Färdigmald produkt går vidare till flo1150. Bandet fördelar malmen mellan två pumpstationer finns under jord, en för dräbuffertsilos. Malmen vägs på bandvåg och tationsavdelningen med ett stort antal neringsvatten och två för gruvvatten som matas sedan till skip-lastare. pumpas upp i två etage. Gruvvattnet renas flotationsapparater. från kväve i ny anläggning ovan jord.

Skipkorgen tar 28.5 ton. En skip räcker för De nya orter som drivits ligger huvudFörsta flotationssteget ger ett material med uppfordring av planerad produktion 2.5 sakligen från nivån 1087 meter och ner till Industriområdet har fått arkitektonisk gestaltning. miljoner ton/år.

1250.

Illustration: Sweco.

54

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Gör din fastighet intelligent – öka produktiviteten och lönsamheten.

Framgångsrika företag använder sig av intelligent byggnadsteknologi. siemens.se/buildingtechnologies

Globala megatrender såsom urbanisering och demografiska förändringar är utmaningar som möter oss både idag och i framtiden. Energieffektivitet och säkerhet är därför frågor som ledningen i allt fler företag har fokus på. Siemens är en partner som förser företag med intelligent byggnadsteknologi som leder till ökad komfort och energieffektivitet, bevarande av resurser samt skydd av personal och affärsprocesser.

Vi erbjuder omfattande helhetslösningar för fastigheter inom bland annat gruv-, stål- och energiindustrin.

Den systematiska integrationen mellan fastighetsautomation och säkerhetssystem skapar intelligenta byggnader som lönar sig varje dag. Ju mer integrerad den tekniska infrastrukturen är, desto större produktivitet och lönsamhet får vi i verksamheten.

Siemens garanterar en högre avkastning på investeringen – genom hela fastighetens livslängd.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev Smarta fastigheter i fokus på siemens.se/bt-nyhetsbrev.

Answers for infrastructure and cities.

Simply reliable: Process safety from Endress+Hauser De mest enkla beslut kan rädda liv och de beslut som är enkla att ta är ofta de bästa. Välj rätt leverantör av fältinstrumenting. Endress+Hauser’s design och tillverkning samt kunskap inom Life Cycle Management hjäper dig att reducera riskerna i din process. Vårt uppdrag är din säkerhet. Kontakta oss och upptäck alla dina möjligheter. www.se.endress.com/process_safety

Endress+Hauser AB Box 1486 171 28 SOLNA

Tel +46 (0)8 555 116 00 Fax +46 (0)8 555 116 55 info@se.endress.com www.se.endress.com

GRUVINDUSTRI

koppar och bly, som separeras till kopparrespektive blykoncentrat.

Andra flotationssteget ger ett zinkkoncentrat. För flotationsprocesserna behövs reagens. Det finns en depå för kemikalier och 10 linjer för tillredning av reagens.

Anrikningsverket ger fyra produkter.

De volymmässigt största är zink- och blykoncentraten. Vidare fås ett kopparkoncentrat som också innehåller silver. Med en gravimetrisk teknik får man ut ett ädelmetallkoncentrat med silver och guld, och som även innehåller bly.

De olika metallprodukterna går vidare till förtjockare. Det finns fyra sådana. Sista steget i processen är pressluftfilter där slutlig avvattning sker. Produkterna får fukthalt på 7-8 procent. En viss fukthalt är viktig för att hindra damning.

Slutstation utgörs av fem produktsilos och en linje för lastning till bil. Kopparkoncentratet körs till Smedjebacken för vidare transport med järnväg. Zink- och blykoncentraten körs till Gävle hamn för utskeppning. Koncentraten går huvudsakligen till Bolidens egna smältverk.

MILJÖ OCH EKONOMI – Vi har lagt ner stor omsorg för att minska buller och damm, både med tanke på arbetsmiljö och omgivning, berättar Peter Richardson. Dessutom, jämfört med tidigare minskar vattenförbrukningen per ton malm. Den specifika energiförbrukningen blir också lägre.

Basen av den mäktiga laven med del av en malmtransportör.

Därför bör efterfrågan även fortsättningsvis bli god. Den aktuella investeringen är Boliden bedömer att säkert mycket framsynt. produktionskostnaden Inom projektorganisatioBoliden har en per ton malm minskar nen finns fyra delprojekt: egen central teknikmed cirka 25 procent. gruva, mark och bygg, Detta bidrar givetvis till anrikningsverk samt el avdelning inom gruvor fortsatt lönsamhet. Den och automation. Gruva som svarar för de tekbevisade malmreserven ansvarar för all tillredning, niska lösningarna och garanterar varaktighet till schaktsänkning, bygg och förprojekteringen.

2030. Dessutom krävs god mekaniska installationer efterfrågan. under jord. Mark och bygg ansvarar för alla markarbeten och bygg Boliden redovisade 2011 en bedömning av ovan jord. Anrikningsverk ansvarar för alla minskning hos världens zinkproducenter mekaniska installationer och rörinstallatiosom visade att kapaciteten kommer att ner ovan jord. El och automation ansvarar minska med 2.3 miljoner ton zink 2010för all el under och ovan jord, samt hela 2020. Eftersom världens behov samtidigt automationen, det vill säga samtliga styrökar 4.9 miljoner ton innebär det ett gap och övervakningsfunktioner. mellan efterfrågan och tillgång på 7.2 miljoner ton under perioden.

Boliden har en egen central teknikavdelning inom gruvor som svarar för de

tekniska lösningarna och förprojekteringen.

Där tas layouter och processlösningar fram.

Dessa verifieras sedan under detaljprojekteringen. Boliden gör ingen egen detaljprojektering. Olika konsultbolag inom Sverige genomför detta.

För att leda projektet på plats finns ett antal teknikansvariga för relevanta teknikområden, inom de fyra delprojekten gruva, mark och bygg, anrikningsverk respektive el och automation.

Till stöd för projektet och projektledaren Peter Richardson finns en stab med ett antal grupper som har stödjande funktioner.

Säkerhet och arbetsmiljö är ett prioriterat område. Hälsa, miljö och säkerhet har en arbetsmiljöansvarig och två huvudskyddsombud.

Vidare finns en controller-grupp med en controller och två personer som hanterar NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

57

NYHETER

när nya elektronikåtervinningen byggdes i Rönnskär. Utifrån erfarenheter från dessa gjordes vissa förändringar i organisationen för ”Garpenberg 2.5”. Med andra ord ett bra exempel på erfarenhetsåterföring.

VA- Ingenjörerna levererar kvävereningsanläggning.

beställningar och fakturor. Dessutom en tidplanerare och en projektsamordnare.

En grupp arbetar med CE (märkning och dokumentation) samt kvalitet. Slutligen finns en IT-grupp.

Boliden har centrala resurser för att hantera större inköp och upphandlingar.

Totalt består projektorganisationen av 52 personer, egen personal och inhyrda.

Den egna personalen har sin ordinarie placering dels i Boliden, dels i Garpenberg.

Som stöd i projektet har flera ”dataverktyg” används. Boliden har ett ekonomisystem som man själv utvecklat. För tidplanering har MS Project använts. Dessutom en rad olika ”verktyg” under projekteringen.

Projektorganisationen för ”Garpenberg 2.5” har liknande struktur som de organisationer som användes i ”Aitik 36” och

KVÄVERENINGSANLÄGGNING VA-Ingenjörerna levererar kvävereningsanläggning till Boliden I miljövillkoren för Bolidens nya anläggning i Garpenberg ingår utsläppsvillkor för totalkväve i vatten.

Kväveföreningar härstammar från sprängmedel som används i gruvan. Kväveföreningar förekommer dels i anrikningssanden, dels i gruvvattnet. Gruvvattnet kommer att renas i en särskild anläggning innan det pumpas till Garpenbergs sandmagasin.

Denna typ av anläggning är ny för Boliden.

VA-Ingenjörerna, som tillhör Veolia Water Solutions & Technologies, fick först uppdraget att göra en förstudie inklusive en grov kalkyl till Boliden.

– Förstudien rapporterades till Bolidens ordinarie projektavdelning med placering

Stållinor och lyftredskap

DU ÄR I SÄKRA HÄNDER Överlinor: Turboplast, Mineplast & Starplast Underlinor: Mineplast, Starplast, 34x7 rotationsfri Guide linor: Half Locket Coil

Snabbkopplingsrör och delar

Rönna väg 19, 686 31 Sunne, Sweden Stockholm Göteborg Malmö Skellefteå Jönköping

www.certex.se info@certex.se

58

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Tel +46 565 689 410 Fax +46 565 711 215

www.svebra.se

NYHETER

Helt nytt komplett industriområde har uppförts.

Illustration: Sweco.

i Boliden, berättar Magnus Nilsson, marknadsansvarig för affärsområde gruvor på VA-Ingenjörerna.

Vi blev sedan tillfrågade att även göra förprojekteringen inklusive en noggrann kalkyl.

Efter avrapportering till Boliden hösten 2012, genomförde byggherren en upp-

handling i konkurrens. I februari stod det klart att VA-Ingenjörerna vann denna och företaget svarar nu för leverans av en turn-key anläggning. Bolidens projektavdelning detaljprojekterade mark och bygg, medan Peab utförde byggproduktionen.

VA-Ingenjörerna svarar för detaljprojektering för optimal process och anläggningsutformning, maskinmontage, process,

instrument med mera, allt som behövs för anläggningens totala funktion.

När detta skrivs är maskinmontaget i det närmaste klart. Anläggningen ska vattenfyllas och ympas med mikroorganismer under oktober-november. Därefter vidtar ungefär tre månaders intrimning.

Anläggningen bygger på MBBR-konceptet

sŝ ůĞǀĞƌĞƌĂƌ Ăůů ŐƌƵǀǀĞŶƟůĂƟŽŶ Ɵůů ŽůŝĚĞŶ͕ 'ĂƌƉĞŶďĞƌŐ

dŽƚĂůůĞǀĞƌĂŶƚƂƌ Ăǀ ŐƌƵǀǀĞŶƟůĂƟŽŶ ŵĞĚ ŚƂŐ ŬǀĂůŝƚĠ ƐŽŵ ƟůůǀĞƌŬĂƐ ĞŌĞƌ ŬƵŶĚĞŶƐ ďĞŚŽǀ

dŝůů 'ĂƌƉĞŶďĞƌŐƐ ƵƚďLJŐŐŶĂĚƐƉƌŽũĞŬƚ ŵŽŶƚĞƌĂĚĞƐ ĚĞŶŶĂ ŇćŬƚƐƚĂƟŽŶ ŽǀĂŶ ũŽƌĚ ƐŽŵ ŐĞƌ ϰϮϬ ŵϯ ůƵŌͬƐĞŬ͘ ĞƐƚĊƌ Ăǀ ƚǀĊ ŇćŬƚĂƌ T ϮϯϬϬ ŵŵ ŽĐŚ ĞŶ ŇćŬƚ T ϮϬϬϬ ŵŵ͘ dŝůů ĚĞƩĂ ƵƚďLJŐŐŶĂĚƐƉƌŽũĞŬƚ ŚĂƌ ǀŝ ůĞǀĞƌĞƌĂƚ ϲϯ ŇćŬƚĂƌ͕ ǀĂƌĂǀ ϭϳ Ɛƚ ŵĞĚ ĞŶ ĚŝĂŵĞƚĞƌ ŵĞůůĂŶ ϭϴϬϬͲϮϯϬϬ ŵŵ ŽĐŚ ϭϬ ƌćĚĚŶŝŶŐƐŬĂŵŵĂƌĞ͘ dŽƚĂůƚ Ɵůů ŽůŝĚĞŶ ŚĂƌ ǀŝ ƟůůǀĞƌŬĂƚ ϯϬϬ ŇćŬƚĂƌ͘

x

&ůćŬƚĂƌ

x

sĞŶƟůĂƟŽŶƐƚƵď

x

ZćĚĚŶŝŶŐƐŬĂŵŵĂƌĞ

ZćĚĚŶŝŶŐƐŬĂŵŵĂƌĞ͕ ƵƚͲ ŽĐŚ ŝŶǀćŶĚŝŐƚ

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

59

GRUVINDUSTRI Metallprodukterna utvinns i en flotationsanläggning.

– Moving Bed Biofilm Reactor. Det är olika mikroorganismer som gör jobbet att bryta ner nitratkväve och ammoniumkväve.

VA-Ingenjörerna har tidigare levererat anläggningar till olika typer av industrier och kommunala projekt. Globalt har man lång och gedigen erfarenhet av leveranser till gruvindustrin. Garpenberg är dock en av de första i Sverige.

rening som genomför projekt från idé till färdig anläggning.

Företaget tillhör Veolia Water Solutions & Technologies som är globalt ledande inom lösningar för vattenbehandling och konstruktion av vattenreningsanläggningar. Veolia har tillgång till hundratals teknologier och tusentals patent. Veolia har i Sverige fyra bolag: VA-Ingenjörerna, Veolia Vatten, Hydrotech och AnoxKaldnes.

– En fördel med gruvvattnet är att temperaturen är jämn över året, ungefär tio grader, berättar Magnus Nilsson.

Det underlättar för att upprätthålla en jämn process över året.

VA-Ingenjörerna är en ledande funktionsleverantör inom miljö och vatten-

BERGTEAMET Bergteamet AB med divisionerna Mining & Tunneling, MEC (Schaktgruppen) och Raiseboring har haft mycket stora åtaganden

Mikroorganismerna finns på ett bärarmaterial (se bild s.62 ) som AnoxKaldnes har utvecklat. AnoxKaldnes levererar bärarmaterialet. I anläggningen sker nedbrytningen i flera steg. Reningsgraden är upp till 95 procent.

Anrikningsverket Garpenberg 2.5 dŽŵĂů ŚĂƌ ĨĊƩ ćƌĂŶ ĂƩ ůĞǀĞƌĞƌĂ ůĂŐƌŝŶŐƐ-͕ ĚŽƐĞƌŝŶŐƐ– och ŝŶďůĂŶĚŶŝŶŐƐƵƚƌƵƐƚŶŝŶŐ Ɵůů 'ĂƌƉĞŶďĞƌŐ͘ dŽŵĂůƐ ŶŽŐŐƌĂŶŶĂ ŽĐŚ ƟůůĨƂƌůŝƚůŝŐĂ ŵƵůƟƐŬƌƵǀĚŽƐĞƌĂƌĞ ƐćͲ ŬĞƌƐƚćůůĞƌ ĨƵŶŬƟŽŶĞŶ ƉĊ ƌĞĂŐĞŶƐĂŶůćŐŐŶŝŶŐĞŶ ŽĐŚ ƌĞŶŝŶŐƐͲ ƉƌŽĐĞƐƐĞŶ ĨƂƌ ŇĞƌĂ ŽůŝŬĂ ŬĞŵŝŬĂůŝĞƌ ƐĊƐŽŵ W y͕ / hy͕ ĞdžƚƌŝŶ͕ EĂƚƌŝƵŵĚŝŬƌŽŵĂƚ͕ <ŽƉƉĂƌ-͕ ŝŶŬ-͕ :ćƌŶƐƵůĨĂƚ͕ EĂƐͲ ĨƌŽƚŚ͕ <ĂůŬ ŽĐŚ WŽůLJŵĞƌ͘ ISO 9001:2008 YƵĂůŝƚLJ ĞƌƟĮĐĂƚĞ

60

'ƌŽƵƉ

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

TOMAL AB, BOL 110 S-ϯϭϭ ϲϱ s ^^/' ZK ǁǁǁ͘ƚŽŵĂů͘ƐĞ

dĞů͘ Ϭϯϰϲ-71 31 00 &Ădž͘ Ϭϯϰϲ-71 31 39 ŝŶĨŽΛƚŽŵĂů͘ƐĞ

www.normek.fi

GRUVINDUSTRI

i projektet. Mining & Tunneling har gjort inslag mot berg- och person/mediaschakt på nivåerna 330, 700 och 865. MEC har gjort bergsschaktet, raiseboring med diameter 3.5 m ner till 560 och diameter 5 m ner till 1175. Schaktet har sedan strossats till diameter 6.3 meter, bultförstärkts och betongsprutats. Schaktet har färdigställts 3 meter i taget. Person/mediaschaktet har raiseborrats med diameter 4.5 m från dagen till 1082. MEC har inrett med geidrar, balkar, kabelstegar och rör.

MEC har gjort bergsfickor VB6 diameter 11 m och OP5 diameter 8 m, båda 24 m djupa, för mellanlagring av malm efter kross. Inklusive bultning och sprutning.

Borrning och förstärkning har gjorts för en slas med bredd 3 m och djup 26 m.

Raiseborrningen har omfattat 1747 m ventschakt, 1700 m bergsschakt och 1040 m person/mediaschakt.

Bergteamet har också hjälpt andra entreprenörer med borrning, förstärkning och sprutning.

Som mest sysselsatte företaget 146 personer.

Bergteamet har gedigen kompetens och bästa tänkbara utrustning. Exempelvis sprutrobotar. Bergteamet drivs av och driver innovativa tekniker, där en säker arbetsmiljö är ett av målen.

– Det är första gången i Sverige bergoch personschakt utförts på detta sätt, berättar Berth-Owe Sjöstedt, projektchef Garpenberg. För oss är det en utmärkt referens att bidragit till ett så stort gruvprojekt.

Det förekommer ytterst få i den storleksordningen och för att få vara med gäller det att vara i absoluta framkant. Garpenberg är en utmärkt referens för oss.

ARKITEKTUR OCH KONSTRUKTION Sweco har projekterat av arkitektur och konstruktion av byggnaderna. Ansvarig arkitekt är Annelis Danielsson. Ansvarig konstruktör för anrikningsverket är Jonas Ulfvin och för gruvdelen Roger Nesselsten.

Uppdraget har karaktäriserats bland annat

”Vilka utmaningar du än står inför tar våra konsulter dig över mållinjen.” ÅF-medarbetare

På ÅF har vi en passion för utveckling av svensk gruvindustri.

Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid.

Vi är ett starkt team av konsulter som förser våra kunder med lönsamma, effektiva och hållbara lösningar.

2013200

ÅF är hjärtat i teknikvärlden.

Följ våra framsteg på afconsult.com.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

61

GRUVINDUSTRI

FAKTA

Mikroorganismer gör jobbet att bryta ner nitratkväve och ammoniumkväve.

(källa: Byggfakta) BYGGHERRE: Boliden Mineral AB BESTÄLLARE: Boliden AB PROJEKTLEDARE: Boliden Mineral AB TOTALENTREPRENÖR: Peab Sverige AB ARKITEKT: Sweco MARKKONSULT: Sweco KONSTRUKTÖR: Metso Minerals AB KONSTRUKTÖR: Sweco ELKONSULT: Sweco VENTILATIONSKONSULT: Sweco VS-KONSULT: Sweco BYGGNADSENTREPRENÖR: Peab

Sverige AB STÅL/SMIDESENTREPRENÖR:

Normek Oy HUSLEVERANTÖR: Ramirent AB

av att anläggningen uppförts på en tidigare obebyggd plats – Green Field – samt av dess storlek. (Den enda byggnad som fanns tidigare var Bolidens Paste Fill-anläggning.)

När byggproduktionen var mest intensiv utgjorde området landets näst största byggarbetsplats efter Nya Karolinska Solna.

Då Sweco engagerades som arkitekter och konstruktörer hade Boliden en förstudie klar. Sweco fick uppdraget att föreslå gestaltning, ta fram arkitekthandlingar, stål- och betonghandlingar och utföra all detaljprojektering. Uppdraget spänner över både husarkitektur, interiör med fast och lös inredning, mark- och landskap. En stor del av uppdraget för Swecos arkitekter har varit att med 3d-modeller ge alla en uppfattning om hur det kan komma att se ut.

– Arkitekter och konstruktörer har arbetat tätt tillsammans. Detta har varit mycket smidigt inte minst genom att vi sitter i samma hus, berättar Annelis Danielsson.

Arkitekterna kan ligga före och får samtidigt full insyn i resultaten av konstruktionsarbetet.

Uppdragen har omfattat samtliga byggnader inklusive teknikhus. Exempel på sistnämnda är det stora fläktrummet till gruvventilationen. Även transportörer ovan mark och frilagda stålpelare har beaktats vid gestaltningen av industriområdet.

Dispositionen av ett industriområde och de arkitektoniska möjligheterna styrs givetvis i hög grad av processerna och de funktioner 62

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

beställaren måste säkerställa.

– Men sådant som transportörer och stålpelare är viktigt för helhetsintrycket, vilket gör att vi beaktar även sådana inslag, säger Annelis Danielsson. Beträffande gruvlaven som genom sin höjd sätter prägel på industriområdet funderade man på olika utföranden, men här blev det helt och fullt den mest praktiska konstruktionen som fick råda.

FÄRGER Utifrån förstudien försökte arkitekterna hitta några bärande teman för arkitekturen. Flera idéer fanns.

Beträffande färgsättningen föreslog stadsarkitekten naturfärger.

En annan idé tog fasta på Bolidens blå kulör. Beställaren Boliden önskade grått.

Grått blev också det val som präglar både fasader och interiör på industribyggnaderna. Interiören i anrikningsverket livas dock upp av mörkblått och gult på delar av maskinutrustningen.

MASKINLEVERANTÖR: Metso

Minerals AB

Pöyry har utfört mekkonstruktioner och vi tackar Boliden för förtroendet. www.poyry.se

GRUVINDUSTRI

Beträffande formen hittade man ett användbart tema i ”trappning”.

I anrikningsverket finns av tekniska skäl nivåskillnader mellan kvarnavdelningen, flotationsavdelningen och avdelningen med förtjockarna. Inom flotationsavdelningen positioneras även de enskilda flotationsapparaterna i en trappstruktur. Detta tog arkitekterna fasta på. ”Trappningen” återspeglas dessutom i anrikningsverkets exteriör, där yttertaken ”trappas ner” och markeras med mörkgrå band.

Tre pumpstationer har byggts under jord.

För processhallen fanns en typ av rumsfunktionsbeskrivning. För driftcentralerna Gruva respektive Anrikningsverk tog arkitekterna fram rumsfunktionsprogram.

Dessa lokaler inrymmer kontorsdelarna, omklädningsrum, matsal, kök, verkstäder, laboratorium och kontrollrum. Planlösningar arbetades sedan fram, delvis i samarbete med en annan konsult, nämligen IFA. Som brukligt är numera, när processindustrier bygger nytt, ligger personalutrymmen, kontrollrum med mera åtskilda från processbyggnaderna. De brukar förenas av

sky-walks. Denna lösning tillämpas även i Garpenberg, där en sky-walk finns som gångbrygga mellan översta våningen i driftcentral Anrikning och anrikningsverket.

– Vid framtagandet av planlösningarna var det förstås mycket viktigt att skapa smidiga flöden för de som rör sig i huset.

En av många andra aspekter var att ha en snabb väg för prov från processen till laboratoriet, berättar Annelis. Det var ett komplext uppdrag att ta hänsyn till personrörelser och transport av material.

Beställaren ville att personalen ska ha gemensam entré till anläggningen. Alla som arbetar i gruva respektive anrikning ska gå genom samma entré.

Sweco har svarat för både fast och lös inredning i lokalerna. Man lade ner mycket omsorg på matsalen som är en given mötesplats. Här var beställaren särskilt angelägen att få det trivsamt. Köken har kraftiga kulörer.

I övrigt dominerar vitt, exempelvis i kontor och konferensrum.

NG A H N A M M A S E R R Ö T S TT E I R O GRUV

rget.

Malmbe ustri. h c o a n iru vind ruvan i K r Sveriges gru ed g r fö å fö m niv ar e t t o s s, y hu v u d lösning iruna. N apat hållbara ranschen har g 0 år till.

K i k r e b sk tsv st 5 de r ha r om gr uv y tt pelle er i min berg. N mans med kun et som 50 år in marbetspar tn n e p r a ruvan i G Sweco tillsam s och er farenh uppskattad sa . r ion av g n Expans exempel på hu nika kompete ppas vi vara en www.sweco.se u o e r å h d å p , v r r g Alla ä binera tt stor t företa tjänste att kom konsult Genom med att vara e s mer om våra na Lä fördelar i göra för dig? v n Vad ka

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

63

NYHETER

Malmladan rymmer 30 000 ton malm.

Projekteringen av laboratoriet ställde höga krav på installationsprojektörer och konstruktörerna och gjordes i mycket nära samarbete med beställarens ansvariga för laboratoriet. Mycket omfattande installationer samt funktionskrav styrde utförandet. Stor ansträngning lades ner på att skapa god arbetsmiljö. En utmaning för konstruktören var placering av de stabiliserande väggar som går genom alla våningsplan.

Väggarna till trots skulle laboratorielokalerna vara flexibla.

tidigt ett vinnande koncept med olika grå toner på fasadpaneler, betong och stål.

FASADER – När det gäller industrianläggningar måste man utgå från områdets och processernas givna förutsättningar och givetvis beställarens krav. Det är utmanande, men samtidigt spännande och går alltid att få bra till slut, säger Annelis Danielsson. För det nya industriområdet i Garpenberg hittade vi

När det gäller driftcentralerna kunde arkitekterna jobba friare. De blev lite mjukare i sin framtoning. Även här är fasaden i plåt, men mer detaljrik och med fjällpanelkänsla. Dekoren utgörs av orange fönsterband.

Förtjockare

LANDSKAPSARKITEKTUR För närvarande arbetar Sweco med att slutföra mark- och landskapsarkitekturen.

Här engageras Sweco’s markprojektörer.

Kraven på väl fungerande infrastruktur inom industriområdet styr merparten av utförandet. Personrörelser, fordonsrörelser och transporter ska givetvis optimeras och arbetsmiljörisker minimeras. Här handlar det bland annat om utförandet av parkeringsplatser och placering av belysning.

Sweco kommer också att föreslå vissa mindre grönytor och plantering av träd.

Det är en rad både större och mindre åtgärder som bidrar till personalens trivsel.

Hur entrén till området utförs har stor vikt

64

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Havator – Complete project solutions

Havator tillhandahåller tjänster inom tunga lyft, specialtransporter, installation av prefabricerade och betongelement samt godshantering i hamnar med egna mobila hamnkranar, allt från en och samma leverantör. Problemlösning, projektering samt Projektledning är en naturlig del för oss för genomförandet av utmanande projekt.

Havator är kontinuerligt aktiv i Finland, Sverige, Norge, Ryssland samt Baltländerna.

www.havator.com Havator Heavy Lifting & Technology Betongvägen 15 973 45 LULEÅ Tel: +46 (0)920 250 640 Mobil: +46 (0)70 686 06 40 e-post: hans.westerberg@havator.com

GRUVINDUSTRI

för förstahandsintrycket. Detta tillsammans med personalens trivsel och arbetsmiljö har sannolikt stor betydelse, bland annat för Bolidens rekrytering av personal. För trots rådande arbetslöshet är det en utmaning att få rätt folk till den tunga industrin. Här i Garpenberg möts man av det ”mjukare” kontoret, medan industrianläggningen växer upp i bakgrunden.

INSTRUMENTLEVERANTÖR – ENDRESS+HAUSER AB Endress+Hauser AB har levererat nästan samtliga instrument i nya Garpenberggruvan och den nya industrianläggningen.

– Vi har tidigare levererat i Aitik, Rönnskär och Bolidenområdet och kan Bolidens tekniska krav och deras arbetssätt, berättar Mikael Åkerlund, distriktsansvarig på Endress+Hauser AB. – Våra produkter är robusta, noggranna och tillförlitliga, vilket är viktiga egenskaper inom gruvindustrin.

– Bakgrunden till att nu öka från 1.4 till 2.5 miljoner årston är den framgångsrika prospekteringen tillsammans med ökad efterfrågan på framförallt zink, säger Peter Richardson, projektchef för ”Garpenberg 2.5”.

SWEPOS® NätverksRTK-tjänst

RTK-korrektioner sänds idag via Mobilt Internet och GSM och används för till exempel detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till

erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

66

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

SWEPOS beräkningstjänst. LjNJǎĻǎNj NjǏ ǍNj ř LjNJǎĻǎǍ njNJ ǏǍ ř ¦ª £¢¦ł

ĭ¦ ř ªªªĭ¦ª £¢¦ĭ ¢

GRUVINDUSTRI

Det befintliga Ryllshyttemagasinet används även för sand från nya gruvområdet.

Endress+Hauser AB levererar även olika typer av servicetjänster till Garpenberg, exempelvis idrifttagning och utcheckning.

– I samråd med kunden har vi kunnat sänka underhålls- och servicekostnaderna betydligt, berättar Mikael Åkerlund.

– Genom en öppen dialog med kunden får vi en förståelse för deras problematik och kan bidra med vår erfarenhet och kunskap.

– I våra åtaganden ingår också både teoretisk och praktisk utbildning av Bolidens personal, fortsätter Mikael Åkerlund. Det är viktigt att alla får en förståelse för hur allt fungerar.

Ett viktigt verktyg för personalen är Endress+Hauser’s W@M-portal. W@M står för Web-enabled asset Management, ett internet-baserat informationssystem.

Via webben har personalen alltid tillgång till relevant information och aktuella uppgifter om de mätinstrument som används.

GARPENBERGS HISTORIA Garpenberg är det äldsta svenska gruvområde som ännu är i drift.

Brytning förekom här redan på 1200-talet, kanske tidigare. Här fanns bland annat de medeltida Garpenberg Odalfält och Ryllshyttefältet. Gruvfältet Intrånget, före detta Vikareberg, priviligierades 1354. Från gruvområdet är malmfält som Jelkgruvan, Holmgruvan, Långviksgruvorna, Källängsgruvorna samt Östra och Västra Smältarmossgruvorna kända. Flertalet gruvfält, liksom samtliga hyttor, är nedlagda. Nya gruvor har tillkommit.

Under åren lopp har egendomen ägts av olika släkten och företag, omkring 1880 av Jernkontoret. År 1913 köpte staten återigen egendomen, då för 1.5 miljoner kronor. År 1915 överlämnades huvudbyggnad och park till Skogshögskolan.

3: Med Garpenberg kan också avses Garpenbergs Odalfält, som omfattar ett flertal gruvor som redan var kända på 1300-talet.

Här fanns kopparhårdmalmer samt komplexa zink-, Under årens lopp har företaget bly- och kopparutvecklat och förfinat gruvteknik Namnet Garpenmalmer. Dessutom och produktionsplanering svavel- och magnetberg kommer från ett gammalt ord kis. Gediget guld för tyskar – garförekom också. Även kalk har brutits i trakten. Med gamla per eller möjligen garpar. De kom hit på tiders mått var brytningen och produk1300-talet och anlitades som bergarbetare. Även finnar, samer och valloner uppges ha tionen av koppar betydande. Under åren haft betydelse för gruvdriftens utveckling.

1637-1873 producerades över 7000 ton Benämningen Garpenberg används på flera koppar. Kopparverket lades ner 1873. År objekt: 1947 var malmproduktionen 47000 ton, huvudsakligen zink- och blymalm.

Det är intressant att jämföra dylika siffror 1: Garpenberg är en socken på 137 kvamed våra dagars produktion som är i stordratkilometer. Den ligger i ett storkulligt skogsområde som är rikt på sjöar och mosleksordningen miljoner ton. sar. En del av bebyggelsen strukturerar sig kring Forsån som rinner norrifrån och mot 4: Med Garpenberg kan även avses sydost till Fors.

Garpenberg samhälle, före detta DalaFinnhyttan. Byar i närområdet är Intrång2: Garpenberg tidigare bruksegendom – et, Brattfors och Persbo. senare Kronopark och statsdomän – med Garpenbergs gård där herrgården i tre 5: Med Garpenberg i ett nationellt pervåningar är iögonenfallande – har gamla spektiv eller ur företaget Bolidens peranor. Garpenberg bruksegendom omfatspektiv avses ofta Bolidens gruvresurser i Garpenberg. tade en gång i tiden 9134 hektar. Den var redan på medeltiden bruksgård och där bearbetades kopparfyndigheter. På 1300Garpenbergstrakten med sina malmer har talet tillhörde dessa bland andra biskopen under årens lopp gett underlag för produki Västerås, men under reformationen drogs tion av koppar, bly och zink, men även de in till Kronan. silver och något guld samt järn.

Slit & reservdelar till era krossar Vi har delarna på lager, allt från filter till huvudaxlar!

Tel. 0240-376 10 Fax. 0240-376 63 Lennart Arell: 0278-408 29 Email. info@swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika

www.swemas.com NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

67

GRUVINDUSTRI

Boliden har fyra gruvområden och fem Intrånget, Jelkgruvan samt Östra och smältverk. Gruvorna finns i Aitik, BoVästra Smältarmossgruvorna gav 1930 hela 123 608 ton järnmalm. Vid den tiden lidenområdet, Garpenberg och Tara bröts zink- och blymalm i Ryllshyttefältet.

(Irland). Smältverken finns i Rönnskär Zink-, bly- och kopparmalm bröts i Gar(Skelleftehamn), Harjavalta, Kokkola (båda Finland), Odda penbergs Odalfält.

(Norge) och Bergsöe År 1944 urtappades Globalt används 70 (Landskrona). Företaget Gruvsjön för att procent av guldet i kartlägger metallfynkomma åt de rika smycken och 13 procent malmtillgångarna på digheter både genom som investeringsobjekt. zink, bly, koppar och gruvnära prospektering silver under sjön. I och fältprospektering. skiftet 40/50-talet tog man i bruk ett Prospekteringen inriktas på zink, koppar järnmalmsfält vid och under Pålbenningsoch ädelmetaller. sjön.

ANVÄNDNING AV METALLERNA Den globala totala produktionen av zink Boliden förvärvade gruvverksamheten används till ungefär hälften av byggin1957. Närmast dessförinnan drevs den av Fagersta Bruks AB och AB Zinkgruvor. En dustrin. Övriga stora användare finns gång i tiden fanns en industrijärnväg melinom transport- och infrastruktursektorn.

Mindre andelar ingår i maskiner och lan Garpenberg och Fors (Gruvgården-Fors konsumentprodukter. Koppar används för järnväg). tillverkning av plåt, rör o.d. Metallen är En linbana för malm gick tidigare från utmärkt i ledningar för el och datakomLångviksgruvorna till Garpenbergs station i Brattfors, vid nämnda järnväg. munikation. Koppar ingår i legeringar t.ex. brons, mässing och nysilver. Absoluta Den nämnda herrgården – som numera merparten av den globala blyproduktioibland kallas Garpenbergs slott – i den tidinen används i batterier till fordon. En del används i stationära batterier, bland annat gare bruksegendomen, är uppförd i tre våi back-up system. Ungefär en femtedel går ningar i början av 1800-talet efter ritningar till andra applikationer än batterier. av C.C. Gjörwell. Den äldsta byggnaden i Av silverproduktionen används cirka en socknen är gruvkapellet från Karl IX:s tid. tredjedel i smycken och en fjärdedel i Detta restaurerades 1944 för att inrymma elektronik. Silver har en fördel i mycket bland annat ett gruvmuseum. Det sägs vara hög elektrisk ledningsförmåga. Silver Sveriges enda bevarade gruvkapell. Det har används också i mynt, legeringar, lödmetalflyttats 150 meter på grund av rasrisk, men är väl bevarat.

Malmladan rymmer malm för cirka två dygns produktion.

ler och fotografiskt material. Ungefär en femtedel av den globala silverproduktionen har annan användning, bland annat som investeringsobjekt.

Globalt används 70 procent av guldet i smycken och 13 procent som investeringsobjekt. Bland övriga applikationer märks dekormetall, kontaktbleck och livsmedelstillsats (i sprit).

Globala konsumtionen av zink ökade med ca 1 procent och under 2012 konsumerades ca 12.5 miljoner ton. Konsumtionen minskade i mogna ekonomier och ökade i utvecklingsländer. Globala produktionen var ca 12.6 miljoner ton 2012.

Under 2012 ökade globala konsumtionen av koppar med ca 2 procent jämfört med 2011. Konsumtionen 2012 var ca 19.7 miljoner ton. Produktionen av koppar ökade ca 2 procent och var ca 19.9 miljoner ton under året.

Blypriset på London Metal Exchange sjönk med 14 procent under 2012. Stor del av blykonsumtionen tillgodoses med återvunnen metall. Därför har produktionen i gruvorna liten inverkan på balansen på marknaden. Globala efterfrågan ökade ca 4 procent under 2012 till 10.6 miljoner ton.

Produktionen från smältverk ökade ca 2 procent. Produktionen av koncentrat från gruvor ökade ca 6 procent under 2012.

Då ska man komma ihåg att i många gruvor följs zink och bly. Därför är produktionsnivåerna av dem delvis knutna till varandra. Priset på silver var i medeltal 12 procent lägre 2012 än 2011.

Uppskattningsvis sjönk konsumtionen hos tillverknings- och smyckesindustrin med 1 procent.

Tillgången på silver från gruvor och från återvinning uppskattades vara lägre än under 2011, men fortfarande överstiga konsumtionen. Överskottet utjämnades troligen genom finansiella investeringar i silver.

Priset på guld ökade med 6 procent under 2012. Intresset för att investera i guld fortsatte öka under 2012.

Intresset tycks öka i finansiellt osäkra tider, med låg dollarkurs och låga inlåningsräntor.

Produktionen av koncentrat under 2012 i Bolidens gruvor var 497

68

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Vibrationsmatare

IFE System AB Box 368

Siktar

SE-551 15 Jönköping

Magnetseparatorer

Metalldetektorer

Tel: 036 – 12 92 00

Framgångsrecept för industriprojekt!

Hyr allt för projektet på ett ställe, det är vårt erbjudande till svensk industri.

Vår kunniga personal hjälper dig hitta de rätta lösningarna för just dina behov.

www.ramirent.se

E-mail: info@ife-system.se

• BYGGMASKINER • BODAR, MODULER & VAGNAR • LIFTAR • EL & ENERGI • ANLÄGGNINGSMASKINER • STÄLLNINGAR & VÄDERSKYDD • KRANAR & HISSAR

GRUVINDUSTRI

Merparten av zink- och blykoncentraten kton zink, 319 kton koppar, 79 kton bly. liksom praktiskt taget allt kopparkoncenKoncentraten innehöll även silver och guld.

Metallmängderna var 271 kton zink, 79 trat går till de egna smältverken. kton koppar, 49 kton bly, 230 ton silver En del av koncentraten säljs till externa och 3644 kg guld. aktörer. I Bolidens smältverk produceraBolidens gruvor har huvudsakligen komdes 467 kton zink, 339 kton koppar, 62 kton bly och blylegeringar, 576 ton silver plexa malmer med flera metaller. Det ställer och 16175 kg guld. höga krav både på Dessutom produceproduktionsteknik Under 2012 ökade globala i gruvorna samt på rades 1634 kton svakonsumtionen av koppar med anrikningstekniken. velsyra och 36 kton ca 2 procent jämfört med 2011.

I ett globalt peraluminiumfluorid.

Ekonomi och prospektiv har gruvorna relativt höga metallhalter, med undantag av spektering Bolidens intäkt 2012 var 9509 Aitik. Under årens lopp har företaget mkr och profit 2908 mkr. Medel antal utvecklat och förfinat gruvteknik och proanställda var 2440.

Under 2012 satsade företaget 350 mkr i duktionsplanering. prospektering. På Irland söks efter zink och bly i Tara, Strokestown & Slievedart, Detta gäller även anrikning. AutomationsTullamore och Limerick. I Sverige söks efgraden har ökat. Detta är bakgrunden till hög produktivitet och hög kostnadsefter koppar, guld, molybden, zink och bly i Aitik (Salmijärvi, Liikavaara), Skelleftefältet fektivitet i ett globalt perspektiv. Bolidens (Kristineberg, Maurliden Östra, Renström, expertkunskap tillsammans med hög Kankberg), Dorotea (Rockliden), det inre teknologinivå har gjort det möjligt för flera av mellersta Norrland samt i Bergslagen av gruvorna att komma upp i världsklass (Garpenberg m.fl). när det gäller produktionsnivåer.

Industriområdet byggs på en ny plats – som Green Field-anläggning. Foto: Peab.

HiFlex Floor

™

Det högbyggda ställverksgolvet HiFlex Floor™ ger dig som slutanvändare mer tid att besluta vilken elutrustning du ska ha. HiFlex Floor™ är alternativet till betongbjälklag där felplacerade hålslitsar kan försena och fördyra projektet.

• förenklar installationer genom hög tolerans vad gäller golvets planhet.

• möjlighet till sena ändringar vid val av elutrustning.

• hög flexibilitet vid framtida expansion.

• brandskyddsmålat stativ samt obrännbar golvskiva som tillval.

Vi växer snabbt och är en av Nordens stora teknikkonsulter med 1 600 experter inom bygg och fastighet, energi, industri och infrastruktur.

Ett av våra specialområden är gruvindustrin där vi erbjuder bredd, spets och inte minst energi som skapar resultat. Vi kallar det Energized Engineering – det finns hos Rejlers. rejlers.se/energized

70

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Web: www.bergvik.com/sweden e-post: info@bergvik.com

Växel: 0270-728 00 Försäljning: 0270-728 05

Se

rv ice alu |V e|

sp Re on sib

ilit

y

Värdeskapande & innovativa lösningar med hållbara resultat •

Funktionsleverantör som genomför projekt från idé till färdig anläggning

•

Forskning och Utveckling inom biologisk vattenrening, biogas/biopolymer produktion, ackrediterade laboratorietjänster, samt leverans av MBBR anläggningar

•

Med gruvprojekt och referenser runt om i världen och mer än 150 års erfarenhet inom avsaltning av havsvatten, rörledningsleverans, gruvvatten, processvatten och avloppsvatten har Veolia kompetens att samarbeta med ert företag för att möta de ökande kraven

www.vaing.se www.vwsmining.com

VA-Ingenjörerna, AnoxKaldnes, Veolia Vatten och Hydrotech ingår i Veolia Water Solutions & Technologies Sverige, som är ledande inom processtekniska lösningar för vattenbehandling. Tillsammans kan vi erbjuda en unik portfölj av hundratals egna teknologier, tusentals patent samt specialistkunskap från våra ingenjörer och projektledare. Varje dag antar våra 200 anställda i Sverige, verksamma både lokalt och globalt, tillsammans med våra andra 11000 kollegor som ingår i Veolia Water Solutions & Technologies världen över, utmaningen att rena vatten.

FoU

Akademisk och industriell forskning i MAX IV Laboratory AV KIM HALL Första steget i MAX IV Laboratory i Lund är uppnådd. Det vakuum som krävs i acceleratorn för att få upp elektroner i hög hastighet i den 420 meter långa och tio meter breda tunneln har uppnåtts. När elektronerna uppnår nästan ljusets hastighet, motsvarande en skjuts med tre miljarder volt, vill de helst flyga rakt men forskarna tvingar elektronerna in i en kretsbana med hjälp av magneter. I ringacceleratorn avger elektronerna världens skarpaste ljus.

De två lagringsringarna med omkrets på 96 m respektive 528 m är större än Colosseum i Rom. Med hjälp av magneter styrs elektronerna runt i lagringsringarna.

Totalentreprenör är Peab Sverige AB. Byggherre och beställare är Fastighetsbolaget ML4, som ägs gemensamt av Peab och Wihlborgs. De har i sin tur hyresavtal med Lunds Universitet. Arkitektbyrån Fojab har ritat byggnaden och den norska arkitektbyrån Snøhetta, har jobbat med det speciella

våglandskapet som gestaltar våglängderna som kommer att finnas inne i forskningsanläggningen.

FORSKNINGSHALL Byggprojektet är en samverkansentreprenad som är indelad i etapper där första etappen med mark- och grundkonstruktioner är avklarade. 2012 inleddes etapp två med att bygga forskningshallen, den stora runda ringen som utmärker anläggningen, mindre

Den stora revolutionen inom forskningen kommer 2016 då invigningen av MAX IV Laboratory i Lund sker.

forskningshall och kontor påbörjades.

Den 420 meter långa och tio meter breda tunneln, bestående av betongkonstruktion, med tillhörande byggnader är slutförd och installationsarbeten har påbörjats. Inne i tunneln byggs linjäracceleratorn där elektroner ”skjuts” ur en elektronkanon och accelereras upp till nära ljusets hastighet.

– I den första etappen ingår startbyggnad, underjordisk tunnel för linjäracceleratorn och en slutbyggnad på tunneln samt komplementbyggnader som skall försörja byggnaden med el och kyla, säger Pär Lindahl, projektchef för totalentreprenören Peab.

I september 2013 överlämnade Peab den första etappen till fastighetsbolaget så att hyresgästen, d v s Lunds universitet, kan komma in med sina installationer till maskiner för forskningen. I augusti 2015 sker slutbesiktningen och då överlämnar

Ett av Sveriges ledande företag för måttbeställda, glasbärande profilkonstruktioner i både aluminium och stål för byggbranschen.

alab Aluminiumsystem AB 890 54 TREHÖRNINGSJÖ E-post info@alab.com www alab com 72

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Telefon 0662-512100 Telefax 0662-512123

FoU

Peab fastigheten till fastighetsbolaget.

Forskningshallen är 600 m i omkrets och tomtytan uppgår till ca 200 000 kvm.

Färdig golvyta i anläggningen blir ca 50 000 kvm. Gestaltningsmässigt har Fojab arkitekter jobbat mycket med vit cement i den prefabricerade konstruktionen. Glorian bestående av blank aluminiumplåt runt krönet på forskningshallen, gör så att det ser lite svävande ut. Taket kläs med sedumtak för att smälta in i naturlandskapet.

– Den fem våningar höga kontorsbyggnaden går som en bro 40 meter över forskningshallen. Detta gör man för att koppla ihop innergården på 16 000 kvm, förklarar Pär Lindahl.

EFFEKTIVISERINGSFAS Projektet är nu inne i en effektiviseringsfas där forskarna på Lunds universitet fått till det vakuum som krävs för att få elektronerna att flyga i acceleratorstrukturen.

När de uppnått ljusets hastighet tvingas elektronerna med hjälp av magneter in i ringacceleratorn.

Magnetteknologin i MAX IV ringarna

är en vidareutveckling av den som finns i MAX III. Magneterna vid MAX IV kommer att vara mycket kompakta och ha flera kombinerade funktioner. Dessutom kommer vakuumsystemet som elektronerna färdas i att vara kompaktare än dagens system och utnyttja ny teknologi. Elektronerna i den mindre ringen (MAX IV 1500 MeV) kommer att producera synkrotronljus med egenskaper liknande de som produceras i MAX II idag.

Emittansen i denna ring kommer att vara 5,6 nmrad. I den stora ringen (MAX IV 3 GeV) kommer elektronerna att producera synkrotonlus med högre energi än vad man idag har tillgång till på MAX-lab, vilket kommer att möjliggöra nya typer av experiment. Genom att lagringen är designad på ett nytt innovativt sätt kommer emittansen vara mindre än 0,3 nmrad, vilket kommer att vara världsledande för synkrotronljuskällor. MAX IV är också förberett för att kunna bygga en frieletronlaser i ett senare utvecklingsskede.

– Vi planerar att påbörja installation av experimentstationerna inom ett år.

Materialundersökningarna som vi gör med synkrotronljus kan vi göra med alla grenar inom naturvetenskapen. Bestämma proteinstrukturen, vilket är viktigt när nya läkemedel tas fram. Det kan också vara att titta in i kemin i nya batterier, för att t ex veta hur de kan förbättras på atomnivå. Med högre energier tittar man på vilka materialstrukturer som uppstår vid svetsning o s v, förklarar Franz Hennies, forskare och koordinator för uppbyggnaden av experimentstationerna vid MAX IV Laboratory, som är en del av Lunds universitet.

På MAX IV Laboratory ska forskarna kunna undersöka materialprov som används inom industrin, men också forska kring nanomaterial Den stora revolutionen inom forskningen kommer 2016 då invigningen av MAX IV Laboratory sker. Då kan universitetet att kunna erbjuda upplösning som inte har kunnat erbjudas någon annan stans i världen.

Imtech VS-teknik utför installationer på Max 4 inom områdena kyla, värme, tryckluft, vatten, avlopp och gas.

Vi startade arbetet år 2011 på hösten och ska avsluta till hösten 2015.

Arbete i anläggningens största undercentral.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

73

KRAFTVÄRME

Anläggningen började byggas i november 2011 för att provstartas under hösten 2013 och kunna tas i drift inför eldningssäsongen i november/december. Foto: Pär Stenberg

Rustar för framtiden AV MARIE LOUISE AARÖE Stegeholmsverket i Västervik investerar i avfallsförbränningsteknik genom en ny panna på 20 MW, baserad på BFB-tekniken, samt en ny turbin på 5,1 MW.

anläggningen från 80-talet som innebär ett lugnare tempo för de gamla pannorna och möjlighet att utnyttja dem under längre tid.

Anläggningen började byggas i november 2011 för att provstartas under hösten 2013 och kunna tas i drift inför eldningssäsongen i november/december.

– Vi vill trygga effektbehovet och kunna utnyttja den befintliga an– Vi var Vi var tidigt ute i Västertidigt ute i läggningen från 80-talet maximalt, säger Bengt Ankarvall, vik med att använda avfall Västervik med att anaffärsområdeschef på Miljö & Energi AB i Västervik. Nu som bränsle vända avfall gör vi den största satsningen som bränsle, någonsin på 300 miljoner kronor, ett steg berättar Bengt Ankarvall. Det kommer vi för en fossilfri energiförsörjning i komatt fortsätta med i den nya pannan. munen.

Västervik var också tidigt ute med fjärrvärme, vilket innebär ett väl utbyggt fjärrvärSTRATEGISKA MILJÖMÅL – Det finns flera skäl till detta. Bland annat menät. Nu handlar det om effektivisering, är detta en del i strävan för kommunen säkerhet och att komma bort från de att nå de strategiska miljömålen. Vi vill fossila bränslena för att nå de kommunala också trygga effektbehovet i den befintliga miljömålen.

74

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Svårigheten är att kunna sia om framtiden och priserna på olika bränslen. Därför har man byggt vidare på den flexibla struktur som anläggningen en gång på 80-talet byggdes för.

NYA MÖJLIGHETER – Vi kom in i projektet 2008 med en förstudie utifrån koncept, teknik och ekonomi, berättar Pär Stenberg, projektledare Bengt Ankarvall, affärsområdeschef på Miljö & Energi AB i Västervik.

Totalleverantören av bränslehanteringar Totalleverantören av bränslehanteringar

BMH Technology levererar kompletta bränslehanteringar till kraftvärmeverkens biobränsle eller avfallseldade FB-pannor - från bränslemottagning till inmatning in i panna.

Tyrannosaurusanläggning för återvinning av avfall till energi Mälarenergi, Västerås 2013

Vi erbjuder specifika lösningar för beredning av alla slags avfall, träd- och agrobaserade avfall, avverkningsrester och stubbar, avfall från hushåll och industri, till bränsle.

Våra sönderdelnings- och sorteringsanläggningar, som bygger på beprövad och robust teknik, är avgörande i att garantera högklassiga biomassa- och returbränslen för ren energiproduktion.

BMH Technology har flera andra pågående projekt i Sverige. Vi är stolta över att få vara med att minska användningen av fossila bränslen och samverka för miljöanpassad energiförsörjning.

BMH Technology Oy

Kontakt i Sverige:

Sinkokatu 11 Box 32 FI-26101 Rauma Tlf +358 20 486 6800 Fax +358 20 486 6990

Tlf 0171-243 74

Tyrannosaurusanläggning till Västervik Miljö & Energi, Målserums avfallsanläggning, 2013

BMH Service Tlf 0171-243 70 Krosslinje för biobränslen E.ON Örebro 2012

www.bmh.fi

www.bmh.fi

KRAFTVÄRME

på Calambio AB. Infrastukturen fanns från början med pannor som var baserade på både biobränsle och avfall, sammanlagt på 45 MW. Den modernisering som nu görs innebär att avfallet kan dubbleras och oljeberoendet minskas på samma sätt.

Pär Stenberg fortsätter; Det unika med detta projekt är att det är en delad entreprenad, vilket innebär att det är cirka 100 olika entreprenörer och leverantörer som är inblandade. Vi anser att vi sparar mellan 25 och 40 procent av kostnaderna genom att vi här tar ett större ansvar och tar risken istället för att varje leverantör själva tar ut en kostnad för sin eventuella risk.

– Det innebär också att vi blir anpassningsbara och kan sent i projektet ändra prioriteringarna. Vi håller budgeten och följer tidsplanen för en idrifttagning inom tre månader, säger Pär Stenberg.

NY ANLÄGGNING I MÅLSERUM Förutom den nya anläggningen vid Stegeholmsverket, byggs vid Målserum en

Anläggningen började byggas i november 2011 för att provstartas under hösten 2013 och kunna tas i drift inför eldningssäsongen i november/ december.

Rost är ett miljöproblem som kostar miljarder varje år...

Kompositmaterialen är därför ekonomiskt/tekniskt fördelaktiga alternativ till konventionella material

Vårt leveransprogram omfattar bl a:

ny bränsleberedning baserad på dels en gripskopa, dels en långsamgående kross av typ Tyrannosaurus. Beredningen projekteras av Calambio (VMEAB) och krossen levereras av BMH Technology. Anläggningen förväntas ge ett bränsle av mycket hög kvalitet.

– I processen sker sönderdelningen med hög kapacitet ner till önskad storlek direkt i ett enda slag via en mycket kraftfull kross med tänder som klarar även de svåraste avfallsmaterialen, beskriver Thomas Karlsson, VD på BMH Technology OY. 76

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Pär Stenberg, projektledare på Calambio AB

Q Olje / bensinavskiljare Q Olje / bensintankar Q Fettavskiljare Q Lager- och transporttankar för vattenrening

Q Scrubbers för luftrening Q Saturatorer för vägsalt Q Ventilationsrör Q Skorstenar

...VERA:s rör och tankar rostar inte!

Vera Klippan AB, BOX 9, S-264 21 KLIPPAN TEL: 0435-140 90 FAX: 0435-149 44 www.veraklippan.se

KRAFTVÄRME

Fördelarna med denna förbränningsmetod Utsortering av metaller och annat material är att kunna använda bränslen som är fuksom inte får ingå i det högkvalitativa bränslet sker därefter direkt. Det innebär en kort tiga och har lågt termiskt värde samtidigt och effektiv process som avgasemissiojämfört med konvennerna är låga tack En extra rökgasrening är den effektiva tionella metoder. installerad genom ett textilt vare förbränningen.

Det betyder att anläggningen får ökad soft filter i kombination med kapacitet då automaEn extra rökgasreen quench tiseringen förhöjs och ning är installerad logistiken förbättras genom ett textilt vilket medför bättre flöden och sänkta soft filter i kombination med en quench kostnader. som innebär en fuktning av rökgasen och Projektet håller tidsplanen och komen avskiljning av de sura ämnena. Därefter följer en skrubber som avskiljer svavel och mer att tas i drift i samband med årsskiftet klorider.

2013/2014. Ett projekt som ska säkra en Det är förhållandevis låga ångtemperaturer framtida försörjning för alla kunder på ett vid förbränning av avfall. Ångan håller viktigt miljövänligt sätt. cirka 410 grader som kan jämföras med biobränsle där ångan håller 480 grader.

ERKÄND TEKNIK Man har valt en teknik och förbränning KLART FÖR START som kan tillämpas på en mängd olika – Allt har gått som beräknat och vi kombränslen. Tekniken baseras på Metsos erkända BFB-teknik som används i en mer att provstarta anläggningen nu under mängd olika driftanläggningar runt om i hösten, säger Bengt Ankarvall. världen.

Vår målsättning är att vara i full drift till

Thomas Karlsson,VD på BMH Technology OY.

årsskiftet. Denna anläggning kommer att bidra till att möta framtidens behov av värme och vi känner att vi följer de intentioner som vi har haft i Västervik sedan 80-talet då vi var tidiga att bygga ut fjärrvärmenätet, ansluta fastigheter och nu är säkra på att leverera miljövänlig energi.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

77

KRAFTVÄRME

Nytt fliseldat värmeverk i Varberg en investering för invånare och miljö AV MARIE LOUISE AARÖE Varbergs Energis nya biobränsleanläggning i Varbergs hamn är en investering för miljön och varbergsborna på totalt cirka 245 miljoner kronor.

Investeringen består av totalt fyra projekt. Huvudprojektet är två biobränsle/flispannor, och de övriga delprojekten ackumulatortank, solceller samt förflyttning av två befintliga reservpannor till värmeverket . Anläggningen ligger i ett industriområde intill hamnområdet i Varberg och granne med VA-verket. Man har valt att utforma värmeverket som en maritim byggnad som går under namnet ”Skeppet”.

Ett naturligt val med anledning av dess placering. Det är Liljewall arkitekter med Tomas Hago i spetsen som står för utformningen.

Fören sticker upp med ackumulatortanken med lagringsvolym på 3 300 kubikmeter, i aktern har man installerat solcellspaneler med en yta på totalt 450 kvadratmeter. I mitten av skeppet finns de nya biobränsleeldade pannorna från KMW Energi AB. Kapaciteten för de två pannorna är på 2 gånger10 MW. De kommer att eldas med skogsbränsle, vilket innebär att man kommer bort från det fossila beroendet.

GYNNSAMT SAMARBETE – Vi har god kapacitet för att ta emot flisen som levereras av Södra Skogsenergi och kommer från närområdet på max fem mils radie, berättar Håkan Svensson, projektledare och affärsområdeschef energi på Varberg Energi. Bränslet håller en fukthalt kring, 25- 45 procent. Vid förbränningen förångas vattnet i flisen till fuktiga rökgaser och vattenånga som sedan kondenseras ut till varmvatten i en rökgaskondensor som värmer fjärrvärmesystemet. Därefter lämnar de torra rökgaserna skorstenen med en utgående fukthalt om cirka sex-åtta volymprocent. Detta höjer verkningsgraden på pannorna till nära 100 procent.

– Anläggningen är automatiserad och byggd för att inte behöva vara bemannad dygnet runt. Förutsättningen för detta är att bränslet håller en jämn kvalitet.

KLART ENLIGT PLANERNA – Idrifttagningen har hållit den planerade projekttiden, berättar Carl-Arne Pedersen, VD för Varberg Energi. Södra Cell i Värö, som Ievererar sin överskottsvärme till Varberg Energis fjärrvärmenät, har driftstopp för revison vartannat år. Vid månadsskiftet april/maj skedde senaste stoppet och då kunde vi köra vår nya anläggning och fullt se att den fungerade tillfredställande.

Slutbesiktning utfördes under våren efter godkänd provdrift.

Formellt tog vi över anläggningen den 7 juni. Just nu är anläggningen avställd och leverantören utför ett antal besiktningsåtgärder som ska vara avklarade för efterbesiktning under september då anläggningen åter ska vara driftklar inför vintersäsongen.

78

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Fören sticker upp med ackumulatortanken med lagringsvolym på 3 300 kubikmeter.

Samarbetet mellan Södra Cell i Värö och Varberg Energi har pågått sedan 2001. Södra Cell kyler bort sin restvärme från sin pappersmassaproduktion mot Varberg Energis fjärrvärmesystem. Istället för att ha kostnader för att kyla utloppsvattnet får de både avsättning och betalt för att leverera det varma processvattnet till Varberg Energi.

– Sedan 2001 har fjärrvärmen i Varberg ökat stadigt. På tio år har våra fjärrvärmeleveranser ökat från 20 GWh till dagens behov på 190 GWh, säger Carl-Arne Pedersen.

– Restvärmen från Södra Cell täcker inte hela vårt värmebehov under vinterhalvåret, idag har vi ett betydande spetsvärmebehov vintertid.

Ett behov som vi fram till nu kunnat täcka med naturgas och bioolja.

Genom den snabba utbyggnadstakten för fjärrvärmen har vi idag ett effektunderskott vid eventuellt stopp av restvärmeleveransen under vintern. Detta är huvudanledningen till vår investering i den nya anläggningen. Under flera år har vi diskuterat behovet av att ha en ackumulatortank för att ha möjlighet att lagra värme och få en jämnare värmefördelning över dygnet.

KRAFTVÄRME

– Vi har sedan många år satsat på vindkraft i Varberg. Med vårt läge vid västerhavet finns alla förutsättningar här. Det är många som har frågat oss; ni som är så duktiga på vindkraft varför inte också satsa på en solcellsanläggning? Det har man nu gjort genom att klä aktern av ”Skeppet” med solcellspaneler, vilket samtidigt minskat kostnaderna för denna vägg. När solen står som högst skapas återreflektioner från havet. Man räknar därför med att på cirka 900 soltimmar per år få ut cirka 50 MWh el med en effekt på 60 kW. Det innebär att anläggningen kan försörja tio villor med hushållsel under ett år.

– Den fjärde delen i projektet handlar om att flytta två reservpannor till den nya anläggningen. Det är två pannor på vardera 10 MW, där den ena eldas med naturgas och den andra med bioolja, som nu blir en del i hela projektet.

FÖRSKÖNANDE FÖR OMGIVNINGEN Det gamla hamnområdet i Varberg är känt som en förfulad del av staden.

I aktern har man installerat solcellspaneler med en yta på totalt 450 kvadratmeter.

I I mitten av skeppet finns de nya biobränsleeldade pannorna från KMW Energi AB.

Det finns tydliga ägarkrav på att anläggningen ska tillföra hamnområdet en snygg arkitektur då den är väl synlig från flera delar av staden som alltmer närmar sig detta område.

– Vi har samlat alla byggnadsdelarna till en helhet med de högsta enheterna i ena ändan och ett böljande tak som skapar den karakteristiska formen av ett skepp, berättar Tomas Hago, arkitekt på Liljewall arkitekter i Göteborg.

– Vågrörelserna från taket återkommer i fönstersättningen. Det har även accentuerats genom en spännande ljussättning genomförd av vår egen entreprenadavdelning, säger Carl-Arne Pedersen.

Fasaden kommer upplysas av ledlampor som skapar en skuggeffekt av band som illustrerar vågformen över ”skrovet” samtidigt som man får en fin ljuskälla med mycket låg energiförbrukning.

COWI ERBJUDER HELHETSÅTAGANDE INOM KRAFTPRODUKTION COWI är ett ledande teknikkonsultföretag som bland annat erbjuder konsulttjänster och helhetslösningar för kraftproduktion inom teknisk design och projektgenomförande.

Kontakta oss, vi berättar gärna mer.

Läs mer på www.cowi.se

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

79

KRAFTVÄRME

Byggprojekteringen har utförts av COWI AB, som även har bistått vid upphandlingen av byggentreprenaderna samt samordnat 3D-utförandet för alla inblandade aktörer.

– Produktionen kom igång som den skulle, berättar Åke Granlund, byggledare på COWI AB. Byggnadsarbetena har av tidsskäl splittrats upp i åtta olika entreprenader för byggen och installationer.

Det har varit en utmaning, men det har fungerat bra.

– Vi har också utvecklat kontorsdelen till fler arbetsmöjligheter än det från början var tänkt. Nu är det fler av personalen på Varberg Energi som kommer att ha sin arbetsplats i denna byggnad. Det som är kvar är att iordningsställa tomten med markarbeten för att få en snygg inramning samt att asfaltera och skapa p-platser, säger Åke Granlund.

SJÄLVFÖRSÖRJD PÅ ENERGI – All energi som vi behöver till värmeverket producerar vi själva, berättar Carl-Arne Pedersen. Vind- och vattenkraft ger oss el som vi använder både i processen till kontoren samt övriga delar som behöver el.

Till detta kommer den nya solcellsanläggningen, som vi kommer att utvärdera och i ett senare skede eventuellt besluta om ytterligare utbyggnad med solceller på taket som vi förberett för. Ackumulatorn kommer att vara igång året runt och utgör en viktig reserv även under sommartid när fjärrvärmebehovet är lågt. Värmeförlusterna från rör och pannor tas också tillvara och förs tillbaka till pannorna.

Nu är det fler av personalen på Varberg Energi som kommer att ha sin arbetsplats i denna byggnad.

80

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Anläggningen är automatiserad och byggd för att inte behöva vara bemannad dygnet runt.

– Detta är ett viktigt steg för miljön, säger Carl-Arne Pedersen. Vi har genom projektet ökat förutsättningarna för en framtida hållbar utveckling. Från att ha använt 10 till 15 procent fossila bränslen i vårt fjärrvärmenät vintertid tar vi nu ytterligare steg för att vara en miljövänlig energipartner till våra kunder.

– Vi sluter kretsloppet genom att också ta hand om askan som blir kvar efter förbränningen av flis. ’

Vår flisleverantör Södra Skogsenergi AB tar tillbaka askan som kvalitetssäkras för att därefter föras tillbaka till skogen.

K^ ~g <ZcZgVaZcigZegZc g [ g hidb`dbeaZiiZg^c\h" ZcigZegZcVYZc hdb ^ccZ[ViiVg Wn\\! g g! Za kZci^aVi^dc! hing dX] ]^hh#

KRAFTVÄRME

Kraftvärmeverket Marjarp 2 har invigts AV MARIE LOUISE AARÖE

– Vi har fördelen att få råvaran till ett bra pris, säger Lars Ohlsson då vi har närhet till skogen och etablerade leverantörer.

Efter tre år står nu kraftvärmeverket Marjarp 2 i Falköping klart.

Invigningen skedde den 15 augusti med inbjudna berörda partners och efterföljande öppet hus för allmänheten.

– Vårt mål med projektet har varit att på ett framsynt sätt och med ny teknik långsiktigt kunna producera och leverera el och värme på ett miljövänligt sätt till våra kunder i Falköping, berättar Lars Ohlsson, VD för Falbygdens Energi, FEAB, som ägs av Göteborg energi. FEAB har visionen om det moderna hållbara samhället. Kunderna får flera mervärden som klimatsmarta och bekymmersfria lösningar och då menar vi säkra leveranser och enkla prismodeller, allt för att göra det så bekvämt som möjligt.

– Vi tror också att den typ av kraftvärmeanläggning som vi har valt här i Falköping innebär en hållbar energilösning som kommer att stimuleras av myndigheterna i Sverige att byggas på fler ställen.

Skottland som togs i bruk 2012. Skillnaden mellan dessa anläggningar är att man i Falköping producerar fjärrvärme och el och i Skottland producerar pellets och el. Tekniska data som termisk effekt och elproduktion är likvärdiga.

FÖRST I SVERIGE Det är Opcon som bygger en hetolje-ORCanläggning i Falköping.

– Det är den första anläggningen i sitt slag i Sverige, säger Martin FEAB har en vision om det Östlind, försäljningsmoderna samhället.

Det är den första hållbara och marknadsansvarig Varje månad mäts leveranserna på Saxlund Bioenergy, anläggningen i sitt till kunderna med målsättbolaget inom Opcon ningen att 50 procent ska vara slag i Sverige. koncernen levererar miljövänligt lokalt producerad denna typ av anläggenergi. ningar. I Europa är tekniken väl etablerad – Genom Marjarp 2 kommer vi att utesluoch vi har byggt en liknande anläggning i tande elda med skogsflis, bioolja samt briketter. Det innebär att vi kan fasa ut fossila Lars Ohlsson, energislag, berättar Lars Ohlsson. DärutöVD för Falbygdens Energi, FEAB. ver har vi byggt ett energilager som är det första i Norden i sitt slag. Finansieringen av projektet har våra ägare Göteborg Energi och Energimyndigheten gjort. Då Falbygden ligger cirka 200 meter över havet har vi cirka 40 MW vindkraft anslutet till vårt elnät. För att kunna ansluta mer vindkraft och optimera elanvändningen uppstod behovet av att kunna lagra energi.

TRE ÅR HAR GÅTT Det var 2010 som ÅF fick uppdraget till en förstudie och ett godkänt underlag för upp-

handling som också godkändes av styrelsen i Göteborg Energi. Samtidigt togs då ett underlag fram. I augusti 2010 startades planeringen av projektet och upphandlingen.

I slutet av september 2011 fick man miljötillstånden och kunde då börja med sprängnings- och schaktningsarbeten samt den efterföljande projekteringen.

– Vi har fördelen att få råvaran till ett bra pris, säger Lars Ohlsson då vi har närhet till skogen och etablerade leverantörer. Vi lagrar och flisar själva och får då också ett bränsle av rätt kvalitet med den fukthalt som fungerar bäst. Med tanke på den korta transportsträckan, max fem mil, har vi också fått vår produktion miljömärkt genom ”Bra miljöval”.

Prestandaproven har genomförts under senvåren/sommaren 2013 för att utvärdera om värme- och elproduktionen håller som utlovat och om utsläppen klarar miljötillståndet. Ett ytterligare prestandaprov kommer att ske i oktober. Den utlovade effekten ligger på 12 MW värme och 2,3 MW el, alternativt 14 MW värme då ingen el produceras.

FULLT AUTOMATISERAT ORC står för Organic Rankine Cycle och NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

81

KRAFTVÄRME

beskrivs närmast som en organisk högmolekylär vätske- och ångfasändring som genom sin fasförändring åstadkommer ett mekaniskt arbete, exempelvis att driva en turbin. Mediet i dessa ORC-enheter varierar beroende på applikation.

Anläggningar för lite högre temperatur, som den i Falköping, använder silonconolja i den slutna ORC-enheten.

– Systemet är till fullo automatiserat, mycket driftsäkert och kräver lite underhåll, säger Martin Östlind. Anläggningen i Falköping är godkänd för att köra i 72 timmars övervakningsintervaller. Det innebär en viktig kostnadsfördel att inte ständigt behöva ha personal på plats.

KAPACITET FÖR FRAMTIDEN – Anläggningen är överdimensionerad och kan, när den är intrimmad, producera mellan 15-16 MW. Övertagandet av projektet skedde den 19 juni.

Det fullskaliga prestandaprovet har ännu inte skett. Det sker i oktober för att verifiera att anläggningen klarar den utlovade effekten enligt driftavtalet. Hittills ser det mycket positivt ut, säger Lars Ohlsson.

Marjarp 2 kommer att uteslutande elda med skogsflis, bioolja samt briketter.

FEAB har visionen omdet moderna hållbara samhället. Kunderna får flera mervärden som klimatsmarta och bekymmersfria lösningar, säkra leveranser och enkla prismodeller, allt för att göra det så bekvämt som möjligt.

– Processen har inte varit enkel. Bygget har varit komplicerat då den nya byggnaden knyter an till den gamla och det därför krävs detaljplanering av alla inblandade parter då verksamheten i Marjarp 1 ständigt är igång.

LEVERANS OCH BUDGET HAR FÖLJT PLANEN – För att underlätta har vi delat upp projektet i byggnation och process, som innebär styr, regler, ugn, värme, el och mekanik samt traversen. Vi har en entreprenadform med en erfaren inköpare och en erfaren projektledare som har löst hela projektet på bästa sätt. Projektet har tidsmässigt blivit försenat men leveranserna har fullföljts och budgeten har hållits.

Fjärrvärmen omsätter 90 miljoner om året. Stora investeringar på sammanlagt 300 miljoner kronor har gjorts i Falköping under de senaste fem åren där även elnät och bredband ingår. Det har medfört att vi kan fortsätta att långsiktigt leverera el och värme till våra kunder på ett miljövänligt sätt, säger Lars Ohlsson.

82

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Stora investeringar på sammanlagt 300 miljoner kronor har gjorts i Falköping under de senaste fem åren där även elnät och bredband ingår.

RENINGSVERK

Kullaviks reningsverk rustas för framtida bostadsutbyggnad AV KIM HALL Inte långt ifrån det fashionabla bostadsområdet i Kungsbacka byggs Kullaviks reningsverk om för att i framtiden klara att rena avlopp från motsvarande 20 000 personekvivalenter (pe), vilket är en fördubbling jämfört med idag.

Reningsverket kommer därmed ha både biologisk- och kväverening när det är färdigbyggt sommaren 2014.

– Det finns två skäl till att vi nu bygger om Kullaviks reningsverk. Dels fanns det behov av upprustning för att klara den ökade inflyttningen till orten, dels överskred vi villkoret vad gäller antal personekvivalenter (pe) tre år i rad. Nu går vi från 10 000 till 20 000 pe, säger Anders Janson, VA-chef i Kungsbacka kommun.

SPRÄNGNING Hela den biologiska och kemiska hanteringen är riven och en helt ny anläggning byggs upp. Just nu pågår sprängningsarbeten.

– Under byggnadstiden har vi uppfört en Actiflo-anläggning, som höggradigt

reducerar fosfor från inkommande halter, men även en betydande reduktion av Bod7 sker i Actiflo-anläggningen, förklarar Bengt Bäckström, regionchef för Mellansverige på VA Ingenjörerna.

En ny rensutrustning med tvättning av frånskilt rens på inkommande vatten har tagits i drift.

Under senare delen av våren skall hela anläggningen med nytt biologiskt steg vara färdigställd och i drift.

De äldsta delarna av Kullaviks reningsverk är från 1960-talet och hade stora behov av att rustas upp.

Men eftersom reningsverket inte fick breda ut sig blev det till att gräva djupare

bassänger, 5-6 meter som djupast.

ALTERNATIV – Innan vi beslutade att bygga reningsverket tittade vi på andra alternativ såsom överföring till andra reningsverk inom och utom kommunen men de var för dyra att genomföra. Därför var det bäst att bygga om reningsverket. En investering på ca 75 miljoner kr, säger Anders Janson.

Hela det befintliga biobassängblocket rivs och nytt behandlingsblock för biologisk fosfor- och kväveavskiljning uppförs.

Kvävereningsprocessen utgörs av en Hybas kombinationsprocess, som är en kombi-

Reningsverket byggs om för att kunna höja den hydraliska belastningen till 1200 m3/h.Vattnet kommer in genom en tunnel och pumpas in i verket. Pumparna byts ut för att kunna ta emot större kapacitet.

Foto:VA Ingenjörerna

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

83

KRAFTVÄRME

All el, ventilation, rör och maskiner i övrigt Alla ligger ihop med mellanväggar. byts ut. I ventilationsåtagandet ligger att Vi har en processbyggnad där vi sätter man inte får släppa ut illaluktande luft eller in nya moderna maskiner, nya galler och ljudnivå som överstiger 55 decibel. För att förtjockare. Personalbyggnaden moderniförhindra illaluktande luft har ett komseras och ett nytt driftövervakningssystem installeras, säger Anders Janson. postfilter installerats samt ljuddämpare på Med det nya reningsverket möjliggörs blåsmaskiner. det för en snabbare utbyggnad i Kungs– När man suger i luft i processen går det genom ljudfällor som dämpar ljudet. backa samtidigt som reningen förbättras.

Det är tillsynsmyndigheten som ställer dessa krav, säger Lars Eklund.

Just nu pågår sprängningsarbeten på Kullaviks reningeverk i Eftersom det är ett Kungsbacka. Hela den biologiska och kemiska hanteringen är riven och samarbetsprojekt med en helt ny anläggning byggs upp. Foto:VA Ingenjörerna Krüger har de utfört processdesignen på anläggningen på uppdrag av VA-Ingenjörerna.

nation av en MBBR biofilmsprocess och en aktivslamprocess i samma bassäng. Den biologiska fosforavskiljningen består av en sidoströms hydrolysprocess.

För att säkra utsläppskraven leds avloppsvattnet vid behov från biosedmenteringsbassängen till ett poleringssteg med kemisk fällning i en så kallad Actifloanläggning.

I denna tillsätts mikrosand tillsammans med järnklorid och polymer för att åstadkomma en effektiv slamavskiljning.

Actiflo-anläggningen kan även användas för delströmsrening av flöden större än 800 kubikmeter per timme.

HÖJA BELASTNINGEN – Vi bygger om för att kunna höja den hydraliska belastningen till 1200 m3/h.

Vattnet kommer in genom en tunnel och pumpas in i verket. Vi byter ut pumparna för att kunna ta emot större kapacitet.

Grovrensutrustningen utökas och vattnet rinner vidare in i ett nytt bassängblock, förklarar Lars Eklund, projektledare på VA Ingenjörerna.

UTMANING – Det har varit en utmaning att hålla sig inom planområdet. Bassängerna utgörs av bio- och sedimenteringsbassänger med två parallella linjer.

er

vi ce

alu |V

e|

sp Re

VA-Ingenjörerna, tillsammans med AnoxKaldnes, Veolia Vatten och Hydrotech, ingår i Veolia Water Solutions & Technologies Sverige, som är ledande inom processtekniska lösningar för vattenbehandling. Tillsammans kan vi erbjuda en unik portfölj av hundratals egna teknologier, tusentals patent och våra ingenjörers och projektledares specialistkunskap. Varje dag antar våra 200 anställda i Sverige, verksamma både lokalt och globalt, utmaningen att rena vatten, tillsammans med våra andra 11000 kollegor som ingår i Veolia Water Solutions & Technologies världen över.

on

sib

ilit

y

Värdeskapande & innovativa lösningar med hållbara resultat Vi är funktionsleverantörer inom miljö och vattenrening, och arbetar såväl som konsulter som totalentreprenörer.

Vår kundnära organisation som består av c:a 60 anställda är fördelad på åtta orter över hela Sverige med huvudkontor i Stockholm. Vi tillhandahåller Processlösningar från Idé till Färdig anläggning, och arbetar med både Kommunala och Industri kunder.

www.vaing.se

84

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

RENINGSVERK

RENT OCH FRISKT VATTEN I UMEÅ

Hela projektet med nytt reningsverk planeras vara i drift år 2015. Illustration: BAU Arkitekter

AV BJÖRN ASPLIND En av de viktigaste pusselbitarna till rent och friskt vatten runt om oss är att ha väl fungerande reningsverk som renar avloppsvattnet från samhället. Redan 2009 påbörjades planerna för en utbyggnad av Umeås största avloppsreningsverk och förra hösten startade projektet Ön 2050. Det är ett av Umeås största infrastrukturella projekt och kommunala bolaget UMEVAs största investering någonsin.

Då kapaciteten i befintligt reningsverk bedömdes vara begränsande för befolkningstillväxten i Umeå så började år 2009 planeringen för ett nytt avloppsreningsverk.

Under våren 2014 beräknas den första etappen med ny byggnad för bland annat grovrening och försedimentering stå klar.

Funktionsmässigt blir det en anläggning med ökad kapacitet för att klara dagens och framtidens reningskrav och ger även en för-

bättrad arbetsmiljö för människorna som jobbar för Umeås rena vatten. Spännande design och grästäckt tak gör att byggnaden dessutom pryder sin plats på det natursköna området Ön.

TRE KRETSLOPP UMEVA, Umeå Vatten och Avfall AB, jobbar med att sluta de tre kretsloppen för vatten, näring och energi på ett hållbart

sätt. Kapaciteten hos anläggningen ökas nu för att även i framtiden kunna säkra Umeås friska vatten. Ett mål är att det näringsrika slammet ska kunna brukas som gödningsmedel i skog och mark. Biogasen som bildas vid rötningen av slammet ska omvandlas till värme och el och på sikt ska reningsverket kunna producera lika mycket energi som det förbrukar.

UMEVA ansvarar för vatten, avlopp, avfall och återvinning i Umeå kommun.

Bolaget förser kommuninnevånarna med ett gott dricksvatten, tar hand om avloppsvatten och hanterar på ett miljöriktigt sätt frågorna om hushållens avfallsprodukter.

VECKAT GRÄSTAK BAU Arkitekter har designat en vacker

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

85

RENINGSVERK

byggnad med vita väggar och ett veckat grästak som kan ta emot stora delar av dagvattnet inom fastigheten. Vackra grönytor och planteringar gör det hela till en fröjd för ögat. Det är en viktig aspekt med tanke på att Ön är ett populärt rekreationsområde och att det inom en 20-årsperiod ska byggas totalt 3600 lägenheter här.

Inloppsledningen har en dimension på 1,60 meter som läggs ner i marken.

Genomsnittet per dag ligger på dryga 30000 m³ avloppsvatten. Vattnet pumpas in i verket med hjälp av skruvpumpar även kallade snäckpumpar. Därefter rinner det med självfall resten av vägen förbi de olika stegen i reningsprocessen tills det når Umeälven. I den nya byggnaden hinner avloppsvattnet passera grovrening, fett- och slamfång samt en av de sex försedimenteringsbassängerna. Därefter fortsätter vattnet vidare till den delen av verket som byggs ut och om i etapp 2.

FRAMTIDENS RENING Umeås vision är att antalet invånare år 2050 ska vara 200 000 i kommunen.

Utbyggnaden av reningsverket är till för att undvika ökad belastning på Umeälven i takt med att staden växer och sker i tre delar. Utökning av reningskapaciteten, komplettering av anläggningen med mottagning för fett och pumpbart organiskt avfall och dessutom möjliggörande av elproduktion från rötgasen.

Denna investering i Umeås största miljövårdsanläggning beräknas till cirka 500 miljoner kronor.

PROJEKTMÅL t 6.&7" CZHHFS GÚS 6NFÌT WJTJPO 200000 invånare år 2050 t 3FOJOHTWFSLFU TLB LSFUTMPQQTBOQBTTBT J enlighet med UMEVAs miljöpolicy t &MBOWÊOEOJOHFO GÚS 6.&7" TLB NJOTLB med 10 procent till år 2016 t ½LBE QSPEVLUJPO BW CJPHBT HFOPN NPU tagning av externt material t 0QUJNFSBU BOWÊOEBOEF BW FOFSHJO GÚS såväl värme som elproduktion t /ZUUKBOEFHSBEFO GÚS FHFOQSPEVDFSBE CJPgas ska öka till 90 procent, senast år 2016 t &TUFUJTLU UJMMUBMBOEF VUGPSNOJOH t %SJGU VOEFS IFMB CZHHUJEFO BAKGRUND Verket, som byggdes 1972, är dimensionerat för en anslutning av 116000 pe, personekvivalenter, och behandlar både spillvatten från hushållen och från industriavlopp. Det nya tillståndet från 2012 medger en anslutning av 166000 pe och ställer högre reningskrav än tidigare.

En del av projektet består i att bygga ut reningsverket med nya anläggnings-

Nya intagshuset. Illustration: BAU Arkitekter

FAKTA: ÖN 2050 Byggherre: UMEVA Byggnads- mark- och generalentreprenör: Peab Arkitektskiss och konstruktör: WSP Arkitekt: BAU Arkitekter AB Projektledare: Eriksson Vattenteknik EVT Hissar: KONE Betongentreprenör: Strängbetong Byggkostnad: Cirka 500 miljoner kronor Maskin och process: Ramböll.

86

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

delar för att klara ökad anslutning enligt planer för Umeå kommuns expansion och nya miljökrav. En annan del består i att modifiera och uppgradera befintlig anläggning för anpassning till krav enligt gällande arbetsmiljölagstiftning och lagar gällande elsäkerhet. Hela projektet med nytt reningsverk planeras vara i drift år 2015.

FAKTA: ÖN Ön, tidigare en bortglömd del av Umeå kommun mitt i älven, är nu på väg att utvecklas till ett av stadens mest attraktiva bostadsområden.

En fördjupad översiktsplan är framtagen och planer finns på en blandbebyggelse på den norra delen av ön.

Det hållbara byggandet kommer att vara vägledande och trafikfrågorna skall ges lösningar som minimerar trafiken i området. Ön är en relativt sen företeelse. Under senmedeltiden medförde landhöjningen att Ön torrlades. Därför saknas fasta fornlämningar här från förhistorisk tid.

Vi har monterat alla utvändiga plåtarbeten Samt lagt alla papptak på Ön 2050

a g a H

Etab 1926

5FM t XXX IBHBQMBU TF

FORMANLÄGGNING

Ny formanläggning för Xylem i Emmaboda En framgångshistoria upprepar sig.

Starten på denna framgångshistoria grundades säkert redan 1987.

Detta år började agentsamarbetet mellan Heinrich Wagner Sinto Maschinenfabrik GmbH (HWS) och Beijer Industri AB på den skandinaviska marknaden.

formmaskin typ ZFA-SD

När samarbetet inleddes 1987, organiserade man en referensresa för att visa vad HWS och Beijers tillsammans kunde åstadkomma. Resan gick från Malmö till Tyskland och man besökte bland annat olika gjuterier som arbetade med SEIATSU formanläggningar från HWS. På denna resa var också den dåvarande gjuterichefen på ITT Flygt (Emmaboda) med och även en del andra medarbetare. Alla var så imponerade av formmaskinerna och

Asfaltbolaget Sverige AB

Stolt leverantör av asfaltbeläggningar till Xylem.Vi utför mark och asfaltbeläggningar av högsta kvalitet.

Egen asfalttillverkning och toppmodern maskinpark.

Kontor i EMMABODA, KALMAR, KARLSKRONA och VÄXJÖ.

www.asfaltbolaget.se

gjutresultaten, att ITT Flygt blev först med att beställa en ny SEITSU formanläggning från teamet HWS/Beijers 1989.

KNOW-HOW När sedan behovet av en ny formanläggning uppstod på grund av nya och större

gjutstycken, vände man sig än en gång till teamet HWS/Beijers – säkerligen tack vare de positiva resultaten, friktionsfria genomförandet och goda samarbetet från det första projektet.

Trots alla erfarenheter och know-how hos HWS från ca 600 formmaskiner levererade över hela världen under de senaste 27 åren utgjorde Xylems krav på den nya formmaskinen ytterligare en dimension.

FAKTA SEIATSU Æ den tysta metoden för tillverkning av perfekta formar Det är ett tvåstegs packningssystem. : - 1:a steget: Luftström-fluidisering som förberedande packning - 2:a steget: Hydraulisk efterföljande packning med flerstämpelpress.

- Båda stegen kan korrigeras och justeras individuellt efter modellen.

- Likformig hårdhet på formen - Färre kärnor - Mindre släppning - Bättre utnyttjad formyta - Sänkning av renskostnaderna SEIATSU Æ producerar perfekt gjutgods

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

87

FORMANLÄGGNING

FAKTA

Sedan de första samtalen på hösten 2010 fram till idag har motiverad personal från Xylem och HWS/Beijers arbetat för att uppfylla kraven på den nya formanläggningen både när det gäller byggnader och Det gemensamt utarbetade konceptet för den nya formanläggningen, de formförsök som krävdes av Xylem med de svåraste modellerna och som tillverkades i en HWS produktionsanläggning med utmärkta

resultat, övertygade än en gång de ansvariga på Xylem, att även denna gång lägga ordern hos teamet HWS/Beijers istället för hos konkurrenterna.

Alla inblandade är överens om, att den nya HWS formanläggningen kommer att motsvara de önskade egenskaperna sommaren 2014 och HWS tackar än en gång hjärtligt alla inblandade för det konstruktiva och goda samarbetet.

KRAV PÅ DEN NYA HWS FORMANLÄGGNINGEN: - Storlek: på formflaskan: 1100 x 950 x 350+50/250 mm 1100 x 950 x 450+50/450 mm - Effekt: 140 formar per timme tillverkas med en ZFA-SD formmaskin. Produktion av under- och överflaska samtidigt.

- Höjd på formflaskan:Varierande, automatisk, kan användas och bytas utan förlust av takttid - Modellbyte: automatiskt och utan effektförlust - Kyltid: Uppnås med hjälp av våningskylhus - Tillverkning av produkter i olika material, samtidigt respektive vid olika tidpunkter - Gjutning av formen med stationär gjutugn eller skänk på formanläggningens baksida för specialjärn - Uppställning av den nya formanläggningen på samma plats som befintlig formanläggning på kortast möjliga tid.

www.wagner-sinto.de

YOUR PARTNER IN THE FOUNDRY Semi-automatic and automatic machines and plants for green VDQG DSSOLFDWLRQV WLJKW ÀDVN SEIATSU & ACE moulding; ÀDVNOHVV PRXOGLQJ DQG IRU VLOLFD or olivine sand applications YDFXXP PRXOGLQJ Semi-automatic and automatic pouring units with various options to suit the machinery program mentioned above or to complement to existing installations.

6(,$768 PRXOGLQJ PDFKLQH W\SH =)$ 6' WZLQ W\SH

9L WDFNDU I|U GHW PnQJnULJD NRQVWUXNWLYD RFK IUDPJnQJVULND VDPDUEHWHW

HEINRICH WAGNER SINTO 0DVFKLQHQIDEULN *PE+ SINTOKOGIO GROUP Bahnhofstraße 101 · 57334 Bad Laasphe, Germany Phone +49 (0) 2752 907-0 · Fax +49 (0) 2752 907-280 www.wagner-sinto.de

88

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

5HWUR¿WV DQG PRGHUQLVDWLRQV RI moulding and pouring equipment based on our vast experience also with equipment from other suppliers.

Beijer Industri AB Jägershillgatan 16 · SE - 213 75 Malmö Tel: + 46 - 40 - 35 83 00 · Fax: + 46 - 40 - 29 38 65 Email: info@beijerind.se · www.beijerind.se

LOGISTIK

ICA första kund när Jernhusen bygger ut Årsta kombiterminal AV KIM HALL Jernhusen Fastigheter bygger sin största utbyggnad av en kombiterminal. Stockholm-Årsta blir en anläggning för citydistribution med ICA som första kund. Det nya lager- och logistikcentret på 15 000 kvm är en investering på drygt 400 miljoner kr.

– Genom att bygga i direkt anslutning till kombiterminalen skapas en effektiv och modern anläggning för citydistribution med intermodala järnvägstransporter.

Tack vare sitt geografiska läge optimeras framtida logistiklösningar med miljövänliga fordon för en hållbar stadskärna, menar Per Gustafsson, affärsutvecklare och projektägare på Jernhusen. Bygget startade i september 2012 och förväntas vara klart vid årsskiftet 2013/2014. Arkitekter är Scharc Arkitektur. Projektet utförs som en utförandeentreprenad där IN3PRENÖR är generalentreprenör.

CROSSDOCKBYGGNADER Kombiterminalen består av två crossdockbyggnader på totalt 15 000 kvm belägen i en av landets största logistikpunkter. Byggnaden består av 27 lastportar och utvändig lastkaj med ramp. Uppställningsplatser för varubilar och personbilar. Personalutrymmen i hög klass. Byggnaden miljöklassas som silver.

Järnvägen, närheten till Stockholm City, E4 och Huddingevägen samt direktlänk in till staden via Liljeholmsbron gör att Årsta Kombiterminal ligger mitt i Nordens största konsumtionsområde med tre miljo-

Årsta kombiterminal består av två crossdockbyggnader på totalt 15 000 kvm belägen i en av landets största logistikpunkter. Jernhusen har som mål att bygga fler liknande terminaler för att skapa ett nätverk för effektivare transporter i hela landet. Illustration: Scharc Arkitektur

ner människor inom 20 mils radie.

– Kyl & Frysexpressen och ICA kommer att flytta in i den 9 600 kvm stora kylda byggnaden. För att ge fler företag möjligheten att utveckla sin affär, planerar vi också en uppvärmd crossdock på ca 5 600 kvm, säger Per Gustafsson.

För att effektivisera hela logistikhanteringen på terminalområdet har två nya lyftkranar byggts. Dessa ska hantera fler enheter snabbare och mer effektivt. En ny infart till området med nya tekniska lösningar byggs för att hantera all lastbilstrafik på ett effektivt sätt.

KLIMATSMART TRANSPORT – Med vår långa och gedigna erfarenhet av Stockholmsmarknaden kan vi med Årsta kombiterminal bidra till mer klimatsmarta transportlösningar, säger Robert Barkensjö, vd på Kyl- & Frysexpressen.

Med den centralt belägna logistikanläggningen beräknas besparningarna på koldioxid bli 1000 årston jämfört med om lastbilar skulle köra transporterna in till

city från ytterindustriområdena.

Ett annat exempel är tågtransporter som kör ca tio mil direkt till terminalen och på så sätt sparar ca 2 500 årston koldioxid jämfört med om godset hade åkt samma sträcka på lastbil. Varje kranlyft sparar därutöver 56 gram koldioxid jämfört med trucktransporter. Terminalen dimensioneras för ca 100 000 enheter per år.

FLER TERMINALER – Vårt mål är att bygga fler liknande terminaler, främst i Malmö och Göteborg.

Då får vi ett nätverk av terminaler som tillsammans effektiviserar transporterna i hela landet, menar Per Gustafsson.

Med lager och crossdocking intill järnväg kan företag som inkluderar tåget i sina transporter ytterligare minska på vägtransporterna. Jernhuset jobbar därför med att skapa skräddarsydda logistikfastigheter på attraktiva områden intill järnvägen.

De satsar på miljöklassade byggnader och korta ledtider.

SWEDEN

El Concept ser till att det blir störningsfritt - från början till slut!

El-projektering Projektledning Ljusdesign Kalkyl Besiktning Mätteknik El-utredningar Installationssamordning 3D-Visualisering

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

89

NYHETER

Byggstart för Nya Värtahamnen

AV ANDERS ERIKSSON I somras togs det första spadtaget för den nya Värtahamnen i Stockholm. Värtahamnen byggs om för att möta behovet av nya bostäder i det växande Stockholm och för att säkerställa en fungerande sjöfart i staden.

– Om tre år kommer de första fartygen att lägga till vid den nya piren och färjepassagerarna kan komma i land via den nya terminalen, säger Karl Lagerlöf, projektledare vid Stockholms Hamnar.

Stockholm växer med 35000 nya invånare varje år behöver bygga många nya bostäder.

Ett av stadens mer omfattande projekt är den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden där 12000 bostäder och 35000 arbetsplatser ska byggas.

För att detta ska kunna genomföras måste mark frigöras och då får Värtahamnen maka på sig.

Lösningen är att Stockholms Hamnar bygger nya Värtahamnen ute på vattnet på en 85000 kvadratmeter stor nybyggd pir som skapar 1200 meter kaj. Här byggs också en ny passagerarterminal.

EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG Värtahamnen besöks varje år av fyra miljoner passagerare och hanterar 1,7 miljoner ton gods.

Den nya hamnen blir 131000 kvadratmeter stor och mycket mer yteffektiv, miljövänlig och smart än den nuvarande hamnen. Dagens fyra kajlägen utökas till fem, hamndjupet blir större och miljöpåverkan blir mindre.

– Det är viktigt att poängtera att den nya hamnen kommer att bli lika stor som den tidigare, men den kommer att vara mycket mer effektiv och miljövänlig. Det är där vinsterna ligger, säger Karl Lagerlöf.

Nya Värtahamnen får flera moderna 90

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Den beräknade kostnaden för utbyggnad av pir, ny passagerarterminal och infrastrukturförbättringar är 2,6 miljarder kronor.

lösningar, som till exempel hantering av svart- och gråvatten, vattenanslutningar och elanslutning för fartygen, så de inte behöver ha motorerna igång när de ligger i hamn.

– Vi får en funktionell, modern och miljövänlig hamn med optimala lösningar för både passagerar- och godstrafik, säger Karl Lagerlöf.

NY MÖTESPLATS På den nya piren byggs en ny tullbyggnad, miljö- och elstationer, incheckning för person- och lastbilar samt en ny passagerarterminal. Den nya terminalsbyggnaden ska vara öppen för alla och Karl Lagerlöf hoppas att den kommer att fungera som en ny naturlig mötesplats, inte bara för resenärer.

– Idag är det mycket ovanligt att någon besöker Värtahamnen i något annat ärende än för resande. Med den nya hamnen och terminalsbyggnaden hoppas vi att Stockholm får en ny mötesplats. Tanken är att terminalsbyggnaden ska byggas samman med Norra Djurgårdsstadens handelscentrum och att vi kan få till en riktigt fin restaurang och terrass med utsikt över fartygstrafiken i Värtan och verksamheten i hamnen.

BOTTENFÖRSTÄRKNING – Sedan vi skrev kontraktet med huvudentreprenören Per Aarsleff A/S har mycket tid gått till att ytterligare se över planeringen för projektet, säger Karl Lagerlöf.

En hel del av planeringen gjorde Stockholms hamnar innan upphandlingen och Per Aarsleff A/S ser nu över hur den planen fungerar och gör justeringar utifrån deras perspektiv.

– Vi har varit tydliga med att vi vill vara en delaktig och aktiv beställare och än så länge har samarbetet mellan alla inblandade fungerat mycket bra, säger Karl Lagerlöf.

– Dialogen och samarbetet med Stockholms Hamnar fungerar mycket väl, instämmer, Per Vinther Larsen, projektledare vid Per Aarsleff A/S.

Extensive experience with harbour projects

Nationally and internationally Aarsleff are specialists in marine works. We have many years of experience with execution of big and small projects on the Danish market as well as internationally. We take part in international projects through which we participate

in turnkey contracts and as specialised contractor on specific projects. Most recently in Poland near Swinoujscie where Aarsleff is executing Europe’s longest breakwater established for a new LNG terminal.

HAMN

Det bådar gott inför projektet som kommer att vara ett antal år framöver. Under sommaren har också det första spadtaget tagits och de förberedande arbetena med den nya hamnen har inletts.

– Vi startade vårt arbete i månadsskiftet mars/april med att planlägga och designa projektet, berättar Per Vinther Larsen.

Nu fortsätter kontraktsförhandlingar med underentreprenörer och inköp. Vidare fortsätter rivningsarbeten, bland annat av den norra kajen och jordförstärkning av botten med kalkcement.

– Det är en lerig botten och av miljöskäl är det bättre att förstärka den istället för att ta frakta bort den, berättar Per Vinther Larsen.

PREFABRICERADE BYGGELEMENT Per Aarsleff A/S har idag ett 30-tal ingenjörer kopplade till projektet närmare 40 byggkonstruktörer på plats.

– Men när vi är i full produktion fram emot november räknar vi med att vara omkring 70 ingenjörer och 150 byggkon-

struktörer igång, säger Per Vinther Larsen.

Arbetet med att flytta ut hamnen i Värtan är ett komplicerat projekt, men Per Aarsleff A/S har stor erfarenhet av liknande arbeten sedan tidigare.

Till Jordförstärkningen av botten går det åt omkring 60000 kubikmeter kalkbetong. Därefter ska 1000 stålpelare, med en genomsnittlig längd på 30 meter, slås ner i marken. På stålpelarna placeras 70 ton tunga betongelement.

– För att undvika att trafik till och från arbetsplatsen och för att spara utrymme, har vi valt att prefabricera betongelementen i Polen och sedan frakta hit dem med pråm när de ska monteras på stålpelarna.

Också stålpelarna kommer till Värtahamnen prefabricerade från Turkiet, berättar Per Vinther Larsen.

TRÅNGT FÖR VA-LEDNINGAR Cowi AB är en av underentreprenörerna i projektet som redan är igång med sitt arbete.

– Sedan februari är vi ett team på sex personer som arbetar med projekteringen

Under hela ombyggnationen kommer färjetrafiken till och från hamnen att fungera kontinuerligt.

för markberedningen, grusfyllnad och dragningen av VA-ledningar, berättar Egon Engström vid Cowi AB. Vi räknar med att jobba i den här gruppen till och med november i projektet. För Cowi AB:s del ligger utmaningen i projektet inte i att det rör sig om ett hamnprojekt i sig. Det handlar snarare om komplexiteten och det trånga utrymmet.

– Påldäcket anläggs i två nivåer och däremellan ska bland annat VA-ledningarna läggas. Det är ett väldigt litet utrymme för

FAKTA OM DEN NYA VÄRTAHAMNEN r 0NCZHHOBEFO BW 7ÅSUBIBNOFO JOHÇS J TUBETVUWFDLMJOHFO av Norra Djurgårdsstaden och är en av förutsättningarna för att hela Norra Djurgårdsstaden ska kunna byggas. r 1MBOFSBE CZHHUJE TUBSU VOEFS TPNNBSFO PDI TMVUEBtum under 2016 r 6UCZHHU PNSÇEF LWN r )BNOZUBO CMJS UPUBMU LWN WJMLFU ÅS MJLB TUPS ZUB som Värtahamnen är idag r %FO OZB IBNOFO IBS GFN LBKMÅHFO PDI UPUBMU 1200 meter kaj r %JSFLU BOTMVUOJOH UJMM /PSSB -ÅOLFO 4QÇSWÅH $JUZ PDI handels-platsen i det intilliggande kvarteret Valparaiso r 'BSUZHTUSBàLFO LPNNFS BUU GVOHFSB LPOUJOVFSMJHU VOEFS hela ombyggnationen r ,PTUOBEFO GÕS VUCZHHOBEFO BW EFO OZB 7ÅSUBQJSFO inklusive ny passagerarterminal och infrastrukturförbättringar är 2,6 miljarder kronor i 2011 års penningvärde

FAKTA OM PASSAGERARTERMINALEN r 5FSNJOBMFO CMJS LWN TUPS PDI GZSB WÇOJOHBS IÕH r 1MBOFSBT BUU CZHHBT ÇS r 1BTTBHFSBSHÇOHBS UJMM USF GÅSKFMÅHFO EJSFLU GSÇO passagerarterminalen r %JSFLU BOTMVUOJOH GSÇO CVTTBS UBYJ PDI LPSUUJETQBSLFSJOH samt framtida entré till shopping- och affärscentrum

92

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Arkitektfirma Berg/C.F. Möller

Vårt hjärta finns 270 meter ut i Värtan Värtapiren har varit en hjärtefråga för Grontmij under fyra år. Så länge har många av oss jobbat med planeringen av detta projekt.

Sju av våra teknikområden har varit involverade i de system- och bygghandlingar som nu ska resultera i 1 200 meter kaj med kringbyggnader. En spännande lösning som frigör 85 000 m2 för bostäder och kontor.

Vi är stolta över att ha fått medverka i ett projekt som gör det möjligt att skapa en helt ny stadsdel – Norra Djurgårdsstaden.

Grontmij är ett ledande europeiskt teknikkonsultföretag med expertis inom områdena energi, vägar & gator, järnväg & spårväg, hållbara byggnader och vatten. Vår grundprincip är ’Sustainability by Design’. Med den som ledstjärna hjälper vi våra kunder att utveckla ett hållbart samhälle. Grontmij grundades 1915 och är noterat på NYSE Euronext-börsen.

HAMN

en stor mängd ledningsdragningar.

Det kräver en hel del planering, men själva utförandet av arbetena är inte mer komplicerade än de vi gör till vardags, säger Egon Engström.

LOGISTISK UTMANING Under byggtiden kommer trafiken att fungera som vanligt med färjor som anlöper dagligen.

– En av de stora utmaningarna är att allt ska genomföras under det att den befintliga trafiken till och från hamnen inte ska påverkas. Här lägger vi stor kraft på planeringen, berättar Karl Lagerlöf. Vi har fartyg som kommer till hamnen för att lasta och lossa på bara någon timma innan de ger sig av igen. Här har vi fått göra en del eftergifter i byggplaneringen för att kunna hålla den dagliga verksamheten igång med full kapacitet. Mycket arbete läggs också på att säkerställa att logistiken fungerar under byggtiden för den nya hamnen.

– Det är mycket som händer i närheten och det är trångt om utrymmet. Vi har återkommande möten med övriga aktörer

i området för att få till en smidig logistik.

Därför var det glädjande att Trafikverket nyligen meddelade att Norra Länken kommer att vara klar att tas i bruk ett år tidigare än planerat. Det förenklar en hel del för oss som arbetar i området och kommer att vara en stor fördel när lastbilstrafiken från färjorna direkt kan rulla ut på Norra Länken.

Förutsättningarna kring arbetsplatsen gör också att mycket arbete läggs på säkerhetstänkande.

– Det är ett stort projekt, men både vi och Stockholms Hamnar vi har väl inarbetade och förankrade rutiner för hur jobben ska utföras på ett säkert sätt. Om planeringsarbetet är ordentligt gjort och alla inblandade har fokus på säkerhetsarbetet och följer riktlinjerna så är ett projekt av den här typen inte mer riskabelt än ett vanligt husbyggnadsprojekt, menar Per Vinther Larsen.

RUSTAR FÖR FRAMTIDENS SJÖFART Med bygget av Värtahamnen startar det

Bygget av den nya Värtahamnen inleddes i somras och invigningen blir om tre år, 2016.

Illustration: Berg C.F Moller

första av Stockholms Hamnars tre stora framtidsprojekt, de övriga är ombyggnationen i Kapellskärs hamn samt den nya godshamnen Stockholm Norvik i Nynäshamn.

– Vi kommer framöver givetvis också att se över hur vi kan utveckla och modernisera Frihamnen som ligger på andra sidan av den kommande Norra Djurgårdsstaden.

När vi är klara med de här hamnprojekten känns det som att Stockholm är väl förberett för framtidens sjöfart i regionen, avslutar Karl Lagerlöf.

DIN TOTALLEVERANTÖR PÅ LAND OCH TILL SJÖSS, I SVERIGE OCH RESTEN AV VÄRLDEN COWI är ett ledande konsultföretag i norra Europa med ca 6000 medarbetare.

Vi tillhandahåller tjänster över hela världen inom Industri, Infrastruktur, Byggnad & Fastighet samt Miljö. www.cowi.se

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

93

HAMN

Djupare, bredare och säkrare i Gävle Hamn

AV BJÖRN ASPLIND Gävle Hamn är högt prioriterad i den Nationella transportplanen. Sjöfartsverket tillsammans med Gävle Hamn har investerat 500 miljoner kronor på en ny inseglingsled och ökad hamnkapacitet. Nya kajer, nya hamnplaner och nya magasin ökar kapaciteten. Samtidigt förbättras logistiken med en ny två kilometer lång elektrifierad järnvägssträcka.

Med en breddad inseglingsränna ökar Gävle hamn betydligt sin kapacitet och behåller sin konkurrenskraft. Hösten 2012 togs det första skoptaget. Startskottet var den efterlängtade muddringsprocessen då förorenade muddringsmassor grävdes fram.

Muddringsmassorna togs om hand och lade grunden för en nybyggnation på totalt 400000 kvadratmeter på hamnområdet.

Man använde en innovativ lösning där muddringsmassorna blandas med bindemedel. Med detta innovativa material skapades de nya ytorna.

Muddrings- och utmärkningsarbetet påbörjades hösten 2012 och pågår till våren 2014. Boskalis Sweden, som genomförde muddringen, tillhör världens största muddringsföretag, holländska Royal Boskalis Westminster.

– Det är ett stort och viktigt projekt för oss. Vi startade projektet 2009 och har utfört projekt för ca 500 milj så det har varit en hel del olika projekt för oss sedan dess. Det här projektet med att stabilisera de förorenade muddermassorna starta de redan 2010 med ett fältförsök. Sedan påbörjade vi att stabilisera i stor skala hösten 94

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

2012 och blev klara precis till semestern i år, säger Pär Almer, projektledare vid entreprenören Peab Anläggning AB. FRÅN 60 TILL 126 Inseglingsrännan breddas från dagens 60 meter till 126 meter och får ett djupgående på 13,5 meter. Projektet är planerat att slutföras under våren 2014 med en brasklapp för att om vintern i år blir extremt kall så kan det bli en viss förskjutning i tidsplanen.

När inseglingsrännan var 60 meter bred innebar det en hel del restriktioner vid dåligt väder eller i mörker för de större fartygen av säkerhetsskäl. Konsekvensen blev ökade kostnader för rederierna.

Efter att muddringen har blivit gjord kan hamnen ta emot betydligt större fartyg vilket ger viktiga konkurrensfördelar för exempelvis containerfartyg, oljefartyg och visst bulkgods.

DYGNET RUNT Den största utmaningen i samband med muddringsarbetet var att hålla nere bullernivåerna så pass att de boende och andra

Resultatet blir en säkrare farled för större fartyg och kortare väntetider, säger Ann-Catrine Zetterdahl, generaldirektör för Sjöfartsverket.

människor som vistades i närområdet stördes så lite som möjligt. Arbetet i hamnen pågick dygnet runt.

Hamnen har haft en stadigt ökande efterfrågan de senaste åren på transport av gods till och från Gävle Hamn. Det som framförallt har ökat är import av vindkraftverk samt import och export av bränsle.

Gävle Hamn har ett bra läge för företag som vill exportera järnmalm – något som man kommer satsa extra mycket på när de nya på 800 meter långa kajerna och med ett djup på 13,5 meters djup ligger färdiga.

Gävle Hamn AB är Sveriges tredje största containerhamn.

Man räknar med att kunna utöka kapaciteten i containerhamnen rejält efter utbyggnaden. Projektlaster är ett annat område med stor potential. Elektrifieringen av järnvägen över Näringens industriområde till Gävle Hamn blir en avgörande kugge i arbetet med att modernisera och att öka hamnens kapacitet. Med en två kilometer elektrifierad lång sträcka kan alla godståg köras direkt till och från hamnen, utan att byta mellan el- och diesellok, vilket sparar både tid och är skonsamt mot miljön. COWI är miljökonsult i projektet.

We move the earth to a better place

– Syftet är att fördjupa och räta ut inseglingsrännan in till

Boskalis Sweden AB är ett av de ledande Gävle hamn för att möjliggöra trafik för större fartyg samt för att höja säkerheten.

Vi vill möjliggöra trafik med större fartyg och att Gävle hamn bibehåller sin position som en av Östersjöns större hamnar, vilket ger en ökad konkurrenskraft. Projektet genomförs med minsta möjliga miljöpåverkan och störningar till omgivningen, säger Anna Wilhelmsson, Chef Miljöplanering vid COWI AB.

muddringsbolagen i norra Europa.

Vi erbjuder fullständiga lösningar för alla typer av marina projekt.

Exempelvis muddring- och uppfyllnad, sjömätning, undervattenssprängning

SKYDDSVÄRT COWI har tagit fram miljökonsekvensbeskrivningen, MKB, för tillståndsansökan för vattenverksamhet, det vill säga muddring och tippning av muddermassor. Under tillståndsprocessen var fokus på att identifiera skyddsvärda områden, omfattning/utbredning av störningar i samband med arbetena samt föreslå lämpliga skyddsåtgärder och kontroller för att under genomförande skedet minimera påverkan och störningar på omgivningen. Under genomförandeskedet har COWI medverkat som miljöcontroller. Detta innebär att analysera och utvärdera resultat av kontrollprogram samt att ibland föreslå åtgärder under pågående arbete.

– Samarbetet i projektet fungerar bra. Det är en viktig förutsättning i ett sådant här stort och komplext projekt, avslutar Anna Wilhelmsson. Sjöfartsverket arbetar tillsammans med Gävle Hamn i projektet.

– Resultatet blir en säkrare farled för större fartyg och kortare väntetider, säger Ann-Catrine Zetterdahl, generaldirektör för Sjöfartsverket. Sedan 1990-talet har Gävle stärkt sin ställning som logistiskt nav för södra Norrland och

av berg, marin pålning, miljömuddring, vågbrytare och kajanläggningar.

www.boskalis.se

Boskalis Sweden AB Tel: 031-50 73 30

Vassgatan 3 D

Fax: 031-51 50 39

415 02 GÖTEBORG

e-post: dredging@boskalis.se

NYHETER HAMN

Gävle Hamn har ett bra läge för företag som vill exportera järnmalm – något som man kommer satsa extra mycket på när de nya på 800 meter långa kajerna och med ett djup på 13,5 meters djup ligger färdiga.

norra Svealand. Antalet fartygsanlöp har legat konstant kring cirka 1000 per år, men i gengäld har den genomsnittliga fartygsstorleken ökat.

Den nuvarande inseglingen till Gävle lever dock inte upp till internationella säkerhetsrekommendationer.

Detta har medfört att större fartyg på väg att angöra Gävle ibland har tvingats vänta.

Många fartyg har heller inte kunnat angöra hamnen med full last.

Därmed kommer hamnen att kunna ta emot fartyg som är 245 meter långa, 42 meter breda och 12,2 meter djupgående.

FYLLNADSMATERIAL Totalt är det cirka 4,2 miljoner kubikmeter lera och morän som ska schaktas bort.

600000 kubikmeter av muddermassorna räknas som förorenat och tas upp på land, där det kommer att kapslas in och bli fyllnadsmaterial i utbyggnaden av kajer och hamnområden vid Norra bassängen och Granudden.

Övriga muddermassor kommer att tippas i ett område väster om Lövgrund.

Projektet leds av Sjöfartsverkets projektledare Eric Kevan och finansieras av Trafikverket och Gävle kommun. Det är det första farledsprojektet som delfinansieras via statsanslag.

Tidigare har statliga investeringar i sjöfartens infrastruktur finansierats av handelssjöfarten via Sjöfartsverkets farledsavgifter.

säljer och utför Foreshore Protection Erosionsskydd – betongmadrasser Tecomatic Miljögardin Siltgardin – länsar

Vi är med och bygger hållbar hamn i Gävle Peab utvecklar moderna samhällen där människor vill bo, leva och arbeta. Vi förstår de lokala förutsättningarna, tar ett socialt

För mer information www.tecomatic.com

ansvar och utmanar gamla sanningar med nya lösningar. Det är det som gör oss till Nordens Samhällsbyggare.

Läs mer om Peab och våra samhällsbyggarprojekt på peab.se.

Peab.se

96

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

UNDERHÅLL

Många jobb under semesterstoppet i Billingsfors AV KJELL-ARNE LARSSON Sommarens tre veckor långa underhållsstopp i Billingsfors var en intensiv period då cirka 360 jobb genomfördes. Det är massafabriken som är mest krävande. Betydligt mindre arbete behöver läggas på pappersmaskinerna.

Hos Munksjö Paper i Billingsfors tillverkas sulfatmassa samt tunt papper (12-50 gram/ kvm) och Spantex-papper. Vid bruket finns tre pappersmaskiner.

Underhållsorganisationen vid Billingsfors har brukets tekniske chef som övergripande chef. Underhållschef för det avhjälpande underhållet är Kenneth Johansson. Det finns en underhållsplanerare som jobbar med reservdelar och valsar. Sedan finns en mek-chef som i sin grupp har 18 personer inklusive smörjare. Vidare en automationschef som har en grupp på 12 automationare samt installatörer. Bygg- och transportchefen har 4 personer under sig.

Bruket har två underhållsingenjörer, en för sulfatfabriken och en för pappersmaskinerna. Dessutom finns en teknikavdelning med konstruktörer och ritare. Den avdelningen arbetar både med projekt och med avhjälpande underhåll. Någon särskild projektorganisation finns inte på bruket.

MÅNGA ÅTGÄRDER Varje år görs tre planerade stopp. Semesterstoppet genomförs vecka 28-30. Därutöver görs ett julstopp på 3-5 dygn och ett påskstopp på 3 dygn. Under det avslutade semesterstoppet genomfördes cirka 20 stora jobb och 340 mindre. Inspecta svarade för prov och besiktningar.

Rörkyrkan i SMW-pannan, brukets barkpanna.

Ny separator i indunstningen lyfts på plats.

Flera åtgärder gjordes i renseriet.

– Barkporten var mycket sliten, berättar Peder Ljungquist, underhållsingenjör på sulfatfabriken. Den lyftes ur och försågs med nytt stål. Sarg och kanter återställdes.

Slitlinjaler i u-balkar byttes. Nu har porten originalmått och är i nyskick. Med fungerade smörjning håller den i 6-7 år till.

I barkfickan hade mothållsväggen till stokerhydrauliken gett sig. Betongkonstruktionen togs bort och gjöts om.

Längsgående underliggande mothållsbalkar till stokerkolvarna förstärktes med fyrkantsbalkar och förankringsaxlar vertikalt.

– Åtgärderna kommer att hålla renseriets hela livslängd, säger Peder Ljungquist.

Korrosionsskador har tidigare rättats till med blästring och metallsprutning. Därför installerades nu en ny separator. Den har fått fyra nya spridardysor i separatordel samt ny tryckuppsättning på cirkulationspumpar. Konstruktionen är utförd av Andritz. Separator 1A har fungerat perfekt sedan starten.

På 1B hade man tidigare bytt till syrafast stål i underdelen, men haft fel mått på ritningen. Därför fanns ett parti med kolstål kvar. Detta rättades nu till av Örnalp Unozon. På effekt 2 byttes bottenmanteln.

I indunstningen installerades ny varvtalsstyrd pump som kräver 19 Ampere mindre än tidigare.

INDUNSTNINGEN För indunstning finns tre fallfilmsindunstare och tre stigfilmsindunstare.

Effekt 1A utgör slutindunstare. Effekt 2 är näst sista indunstare. Dessutom finns effekt 1B. Det går att växla flödet mellan 1A och 1B, så att den ena tvättas medan den andra används; en lösning som är bruklig på dagens bruk. Särskilt separatorn i 1A har varit underhållskrävande.

SODAPANNAN Bruket köpte sodapannan begagnad på 70-talet. Den var tillverkad av Jönköpings Mekaniska Werkstad i bara tre exemplar.

Pannan i Billingsfors är kanske den enda i världen fortfarande i bruk. Det är en blockkonstruktion, där hela ugnsrummet är uppbyggt med 5800 järnblock.

De slits hårt av den kemiska miljön.

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

97

UNDERHÅLL

Vid varje semesterstopp byts 20-25 % av blocken. Senast byttes 1182 block. Dessutom byttes ett antal tuber: 13 böjar i överhettare, 14 screentuber, 9 screen-genomföringar i konvektionsdelar och 5 väggtuber.

Konvektionstubsatser MT-provades utan anmärkningar av Inspecta.

Pannans frontvägg åtgärdades och arbetet var omfattande och tog 2.5 veckor.

Nya tertiärluftdysor installerades.

Pannan sotas med kulsotning som sliter på ekonomisrarna. Eco 1 reparerades med svetsning i kultrattar och nya slitplåtar.

Bottenbalkar på eco 1 och 2 ska bytas nästa semesterstopp.

Elfiltret inspekterades av Alstom enligt serviceplan och man hittade flera fel på elektrodstänger. Detta åtgärdades. Rökgasventil till elfilter A byttes liksom plåtar i rökgaskanal A och B. Under drift kontrolleras rökgaserna från elfilter både on-line och med laboratorieprov. ÖVRIGA PANNOR Förutom sodapannan har bruket tre pannor: mesaugn, en liten gaspanna och en barkpanna. Den sistnämnda byggdes ursprungligen av SMW som en oljepanna.

Den kompletterades senare med barkugn från KMW, som byggdes till på undersidan. Vid det aktuella stoppet försågs Elfilter A till sodapannan fick ny rökgasventil.

barkugnen med ny våtskrapa för askan och askfickorna reparerades. Överhettare 1 och 2 byttes av Foster-Wheeler. Stora delar av rökgaskanalen från panna till elfilter byttes. Allt arbete på pannkroppen utfördes av Metso Power. Ekonomiser utfördes av Imtech-KRS och elfiltret av Alstom.

Delar av fläkthuset till rökgasfläkten reparerades. Hela fläkthuset kommer att bytas vid nästa semesterstopp.

– Tidigare har rökgasfläkten klarat sig bra, men nu slits den hårt. Det kan bero både på mekanisk slitning och ha andra orsaker. Vi följer upp detta, berättar Peder Ljungquist.

MIXERIET Bruket har två silos för mesa. Silo 2 åtgärdades på flera punkter, med bland annat ny topplucka och byte av halva cisterntaket.

Andra halvan byts kommande sommar.

Kalksläckaren försågs med nya vingar i omröraren och på en skrapa i sorteraren byttes kolstål till syrafast stål. Svaglutcisternen försågs bland annat med helt nytt tak. För vitluten finns två pumpar. Den ena har ersatts med ny som har betydligt större kapacitet, 15 liter/s. ÖVRIGA ÅTGÄRDER Bland övriga stora åtgärder kan nämnas svaveldioxidtanken som fått nya anslutningsventiler. Tanken är nu besiktad och besiktningen gäller i fyra år. I hartskokeriet gjordes omfogningar på kokarbotten och skador på väggarna reparerades.

– Tidigare har vi inte haft några skador där, men under senare tid har mindre skador uppstått. Kanske det har att göra med att vi tillverkar mera kabelpapper och den kemiska miljön har ändrats. Vi följer upp detta, berättar Peder Ljungquist.

I kokeriet har nu alla blåsledningar

Del av sodahuset med ny rökgasventil till elfilter A.

bytts till syrafast Duplex, ett arbete som gjorts i omgångar under tio års tid. Under semesterstoppet gjordes mätningar på de ledningar som byttes först och dessa är opåverkade.

I övriga arbeten under stoppet ingick omfattande besiktningar av ledningar, licenssvetsningar och byte av komponenter som ventiler. Govia AB slipade om ventiler in situ. Att nya komponenter tillkom innebar också arbete på automationssidan, där bland annat skärmbilderna uppdaterades.

Nu är bruket i full drift. De avvikelser och noteringar som kommer att registreras under hösten ligger sedan till grund för åtgärder vid julstoppet. Planering och uppföljning av underhåll är en ständigt pågående aktivitet som är en förutsättning för ett väl fungerande bruk.

www.pfindustriservice.se Fax 0650 - 224 17

Rengöring av pannor Högtrycksspolning Sandblästring Torr-isblästrin Industridammsugning mm.

98

NORDISKA PROJEKT nr t www.nordiskaprojekt.se

Jour dygnet runt Mobil. 070- 275 29 50

One Source

many solutions

FLSmidth is more than just an equipment supplier, we are a solutions provider. Recognised as a world leader in the mining industry, we bring you leading brand names, along with an aggressive product development program for mineral processing and material handling products and services. Through the integration of a comprehensive line of FLSmidth resources, we will work together as your One Source to develop your project while shortening your project schedule, reducing CAPEX and optimizing OPEX. FLSmidth is your One Source for exceptional technology, equipment and services designed to increase the efficiencies of minerals plant processing and material handling systems. Whether it be decreasing emissions, increasing water conservation or minimizing environmental impact, FLSmidth has the best solutions to meet your needs.

For more information, visit us at: www.flsmidth.com

POSTTIDNING B LJUNGÅFORS MEDIA AB BOX 451 30 104 30 STOCKHOLM

NO PROBLEMS PÅ VÄG IN TILL NORGE

No Problems Industri & Fasadställningar Telefon nummer: (+46) 0302-259 00 Hemsida: www.noproblems.se