UPPSTARTEN FÖR
EXPANSION OBBOLA – I MÅL FÖRE TIDPLAN
2D-material i FRAMTIDENS VATTENKRAFT
CTMP I ORTVIKEN – återbruk som möjliggörare
Kungälv bygger ett nytt KRAFTVÄRMEVERK
En ny reservanläggning säkrar el och värme till UMEÅ
UNIVERSITETSSJUKHUS
Kiwa inriktade sig på säkerhet och hållbarhet
Dynamiskt / Ekonomiskt / Miljövänligt
Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov
Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten
samt vatten från muddring och borrning.
• Kemisk flockning
• Kemisk fällning
• Lamellsedimentering
• pH-justering
• Slamförtjockning
• Mobila filterpressar
• Kolfilter
• Rening tungmetaller
• Jonbytare
• Onlinemätning
• Övervakning
• Loggning
• Mobil vattenanalys
• Recirkulering
• Pumpar
Kontaktuppgifter: 08-4497112
www.alverdens.se
4 INNEHÅLL
5 LEDARE
6 NYHETER
10 Peab och SSAB i unikt forskningsprojekt om fossilfritt stål
12 Mälarenergi växlar upp klimatmålen och förnyar varumärket
13 Hållbarhet i fokus för Rostis formsprutade plast
14 SMA Mineral OCH SALTX lanserar Zeol
15 AFRY lanserar spjutspetsrådgivning inom hållbarhet
15 Rottneros investerar i förnyelsebar energi
16 Stark rentalbransch trots utmaningar
17 Systemintegrerade laddpunkter avgörande
18 TELFA – kompetent partner till processindustrin
19 Årets Skogsindustridagar – Kiwa inriktade sig på säkerhet och hållbarhet
29 Nytt sätt att samarbeta ger ökad kontroll och minimerar oplanerade stopp
30 Uppstarten för expansion Obbola – i mål före tidplan
40 Tre grundläggande ”Tårtbitar” för SCA:s nya anläggning i Ortviken
44 CTMP i Ortviken – återbruk som möjliggörare
52 Invigning av Ortviken nya massafabrik
54 SCA investerar 1,45 miljarder kronor
56 Vattenfall och Coca-Cola i Sverige i samarbete om eldrivna tunga transporter
57 Kungälv bygger ett nytt kraftvärmeverk
58 Umeå Universitetssjukhus säkrar el och värme med ny reservanläggning
60 Pervanovos nya golvlager är inflyttat i Helsingborg
61 Ökad efterfrågan på värmepumpar får Nibe att bygga nytt i Markaryd
62 Liquid Winds första och Europas största elektrobränsleprojekt
64 VI BYGGER INDUSTRISVERIGE
66 2D-material i framtidens vattenkraft
UTGIVARE
Stordåhd Kommunikation AB
Box 451 30, 104 30 Stockholm
Telefon: 08-5010 8710
CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE
Jan Åström
jan.astrom@storkom.se
ART DIRECTOR
Anneli Markström
anneli.markstrom@storkom.se
PRENUMERATION
Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se
TRYCK Exakta Print AB, Malmö 2023
OMSLAGSBILD
SCA Obbola Umeå – Från Europas till världens största kraftlinermaskin.
Bild: Mattias Andersson
BESÖK OSS ÄVEN PÅ: www.nordiskaprojekt.se facebook @nordiskaprojekt www.issuu.com/b2bnyheter.se/ stacks www.ocast.com/se/ stordahd-kommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/ stordaahd-kommunikation-ab
Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.
INDUSTRINS ELBEHOV ökar från 45 till 117 TWh till år 2030. Det visar en kartläggning som gjorts på uppdrag av SKGS – ett energisamarbete mellan de elintensiva industriernas branschorganisationer.
Kemiklustren i södra Sverige har redan idag akuta behov och nu måste politiken agera för att säkra eltillgången.
Tillgången till fossilfri el till konkurrenskraftiga priser är den mest avgörande frågan för svensk industris konkurrenskraft och klimatomställning.
En kartläggning som gjorts på uppdrag av SKGS (ett samarbete kring energifrågor där IKEM och andra branschorganisationer deltar) har undersökt industrins elbehov fram till 2030. Kartläggningen omfattar den elintensiva industrin och visar på en dramatisk ökning.
SÖDRA SVERIGE, där de stora kemiklustren finns, är idag ett underskottsområde som är beroende av elimport från framför allt norra Sverige. Kemiindustrin mer än fördubblar sitt elbehov och kartläggningen visar att underskottet riskerar öka från -8 TWh år 2025 till -18 TWh år 2030.
För att nå balans till år 2030 så behövs ny elproduktion som ger ett
årligt tillskott på 4,4 TWh under åren 2026–2030.
Företagen står redo att göra enorma klimatinvesteringar och politiken måste bana vägen för dessa.
I Stenungsund planeras omställningsinvesteringar på 10 miljarder kronor, en omställning som kan spara 1 miljon ton koldioxid per år.
Det är bland annat investeringar i kemisk plaståtervinning och teknik för att fånga in och återanvända kolatomerna från koldioxidutsläpp till nya produkter.
Företagen behöver omgående besked om eltillgången i södra Sverige.
I AKTUELLT NUMMER av Nordiska Projekt kan man läsa mer om Peab och SSAB i unikt forskningsprojekt om fossilfritt stål.
Mälarenergi som växlar upp klimatmålen och förnyar varumärket, årets Skogsindustridagar – Kiwa inriktade sig på säkerhet och hållbarhet.
Uppstarten för Expansion Obbola – i mål före tidplan och CTMP i Ortviken – återbruk som möjliggörare.
God läsning
Jan Åström
Chefredaktör, Nordiska Projekt
Ingenjörs rman Rörkraft erbjuder hög servicegrad och rätt kompetens baserat på mer än 20 års erfarenhet gällande avancerad industriprojektering. Vi genomför även laserscanning i samband med om- och tillbyggnad.
Vi har kontor i Lund, Karlshamn och Stockholm.
UTBYTESPROGRAM FÖR ATT MÖTA KOMPETENSBEHOVET
I NYA BATTERIFABRIKEN
TUSENTALS ERBJUDS jobb på batterifabriken i Göteborg 2026 men anställningen börjar redan 2024 – i Skellefteå.
Northvolt och Volvo Cars gemensamma bolag, NOVO Energy, behöver anställa tusentals medarbetare till batteriproduktionen som startar upp 2026. Redan nu vill man öka sin attraktion till den kommande fabriken, samtidigt behöver Northvolt medarbetare till sin fabrik i Skellefteå.
NYTT SOLIDARITETSAVTAL MELLAN SVERIGE OCH DANMARK TRYGGAR GASFÖRSÖRJNINGEN
MYCKET HAR GJORTS inom EU det senaste
året för att skydda och stärka försörjningen av naturgas till medlemsländerna. Som ett ytterligare stöd till försörjningstryggheten upprättas nu ett solidaritetsavtal för naturgas mellan Sverige och Danmark.
INDUSTRINS ELBEHOV ökar från 45 till 117 TWh till år 2030. Det visar en kartläggning som gjorts på uppdrag av SKGS – ett energisamarbete mellan de elintensiva industriernas branschorganisationer. Kemiklustren i södra Sverige har redan idag akuta behov och nu måste politiken agera för att säkra eltillgången. Tillgången till fossilfri el till konkurrenskraftiga priser är den mest avgörande frågan för svensk industris konkurrenskraft och klimatomställning. En kartläggning som gjorts på uppdrag av SKGS (ett samarbete kring energifrågor där
IKEM och andra branschorganisationer deltar) har undersökt industrins elbehov fram till 2030. Kartläggningen omfattar den elintensiva industrin och visar på en dramatisk ökning. – Fram till 2030 ökar industrins elbehov med ca 70 TWh – från 45 till 117 TWh. Tillsammans med övrig elkonsumtion uppgår den totala efterfrågan år 2030 till omkring 225 TWh. Det ska jämföras med dagens elanvändning på ca 140 TWh, en nivå som har legat stabilt de senaste decennierna, säger Jonas Hagelqvist, vd på IKEM.
REGERINGENS SÄRSKILDA utredare Ulrika
NYA SIFFROR FRÅN VATTENBAROMETERN: ALLT FLER SVENSKAR TÄNKER PÅ SIN VATTENKONSUMTION
ALLT FLER SVENSKAR tänker på sin vattenkonsumtion För många hushåll blev vintern både ångestfylld och kostsam på grund av de höga energipriserna – något som fått oss svenskar att ändra vårt beteende och vara bättre förberedda inför framtiden. Enligt nya siffror från Vattenbarometern har de höga elkostnaderna fått över hälften av alla svenskar att bli mer medvetna om sin vattenförbrukning. Läs mer på www.nordiskaprojekt.se
Liljeberg har presenterat sitt förslag i rapporten “Värdet av vinden” gällande stärkta incitament för utbyggd vindkraft Energiföretagen ställer sig positiva till att förslag lagts som ger incitament för närboende och utredningen tydliggör kommunernas roll i energiförsörjningen, men saknar också tydliga incitament för kommunerna vilket sannolikt blir nödvändigt för att kunna bygga ut vindkraften i den takt som krävs. Det var den förra regeringen som gav den särskilda utredaren Ulrika Liljeberg i uppdrag att lämna förslag som stärker acceptansen för ny vindkraft, i syfte att klara klimatomställningen och den ökade elektrifieringen av samhället.
NORWEGIAN INGÅR partnerskap med Norsk e-Fuel för att bygga världens första fullskaliga elektrobränslefabrik i Mosjøen i Nordnorge. Fabriken ska producera hållbara flygbränslen. Partnerskapet är ett viktigt led i Norwegians mål att minska utsläppen med 45 procent till 2030.
– Med det här samarbetet tar Norwegian ett steg in i framtiden. Flyget bidrar till samhället både socialt och ekonomiskt, och med den tekniska utvecklingen för produktion av flygbränsle vill vi minska klimatpåverkan. Elektrobränsle kan innebära stora förändringar för flyget. Samarbetet med Norsk e-Fuel är inte bara viktigt för att vi ska bli ett mer hållbart flygbolag, det är även viktigt för hela branschen. Nu kommer vi ett steg närmare målet att alla ska ha råd att flyga hållbart, säger Norwegians koncernchef Geir Karlsen.
– I dag lanserar vi ett partnerskap som tar en ledande roll i omställningen till ett mer hållbart flyg. Det här är unikt. Norwegian är en förebild för flygbranschen vad gäller ambitionerna om att minska utsläppen av växthusgaser. Vi ser fram emot att ännu fler ska följa med på den här resan, säger Lars Bjørn Larsen, kommersiell direktör på Norsk e-Fuel.
OMSTÄLLNINGEN TILL fossilfri ståltillverkning, batterifabriker och elektrifieringen av transportsektorn kommer att kräva stora mängder el i Sverige.
En utbyggd vindkraft framstår som den kanske viktigaste komponenten i omställningen av energisystemet, åtminstone på kort sikt.
Trots det har utbyggnaden i Sverige bromsat in de senaste åren. I rapporten Vindkraft i kallt klimat har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt vilka behov i form av mark- och resursanvändning som en storskalig utbyggnad av vindkraften i norra Sverige skulle medföra och vilka flaskhalsar som finns.
– En stor del av ansökningarna för nya vindkraftverk stoppas av kommunala veton och det kan finnas intressekonflikter med till exempel rennäring och skyddet av hotade arter. Allmänhetens attityd till vindkraft varierar och även om en majoritet är positiv så ökar också motståndet på olika håll, så det är viktigt att se vad man kan göra för att förbättra situationen, säger Erik Lindblom, projektledare på IVL.
Ergonomin.
Flexibiliteten.
Effektiviseringen.
Tillsammans med en kättingtelfer ger våra lättraverser, lättportalkranar och svängkranar maximal rörelsefrihet för både produktion och personal.
Se ABUS produktprogram inom lätta lyft på abus-kransystem.se
ANVÄNDNINGEN AV smarta sensorer och IoT (Internet of things) växer i hela världen. Tekniken utvecklas och att samla in data från sensorer blir allt vanligare.
På PiteEnergi har de utvecklat lösningar för att automatisera processen med att beställa pellets till sina silos.
– Lösningen är så smart att den till och med meddelar när det är dags att fylla på direkt till vår leverantör, vilket gör det både enklare för dem och tryggare för oss. När vi slipper manuella moment och onödiga resor blir vi både effektivare och hållbarare, säger Daniel Eriksson, Chef Värme & Kyla, PiteEnergi.
– Vi har bara fått positiva signaler från alla berörda, både av medarbetarna på PiteEnergi som från leverantören. Det ligger i tiden att använda smarta lösningar som automatiserar säger Daniel Öberg, fjärrvärmetekniker, PiteEnergi.
regionnätstation i Murberget
E.ON INVESTERAR 82 miljoner kronor i en regionnätstation i Murberget, Härnösands kommun. Byggarbetet har påbörjats och stationen ska tas i bruk under sista kvartalet i år.
– Vår ambition är ett robust energisystem, som möjliggör den gröna energiomställningen, nya industrietableringar och regional tillväxt, säger Lena Berglund, chef för region Nord på E.ON.
för en kraftigt ökad elförbrukning i Västra Götaland
INDUSTRI OCH TRANSPORTSEKTORN i Västra Götalandsregionen elektrifierar i mycket snabb takt. För att möta det stora behovet har Svenska kraftnät dragit igång eller planerar flera nätbyggnadsprojekt, som fram till 2035 ger 1200 MW, vilket möjliggör en kraftigt ökad elförbrukning jämfört med idag.
– Vi har nu lämnat förhandsbesked till den regionala nätägaren, Vattenfall Eldistribution, att vi kan tillgodose hela det idag efterfrågade effektbehovet fram till 2035 med enbart nätåtgärder, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem, Svenska kraftnät.
UNDER 2022 levererade Gasum 1,7 TWh biogas till sina kunder, vilket innebar en besparing på 444 000 ton koldioxid. Gasum sätter nu upp ambitiösa mål med hållbarhet som en integrerad del av företagets nya strategi. Det nordiska energibolaget Gasum lanserade 2022 en ny strategi för de kommande fem åren. I praktiken strävar Gasum efter att byta fokus i sin verksamhet och lägga större vikt vid förnybar gas och el. – Vi har till exempel precis börjat bygga den första av fem stora biogasanläggningar som vi planerar att bygga i Sverige. Anläggningen i Götene, som kommer att byggas under 2023–2024, kommer att producera 120 GWh biogas per år. Om man multiplicerar det med fem är man på god väg att nå målet till 2027. Men vi har också några andra planer på gång, säger Wiljanen.
Plexigrid tar in 45 miljoner i nytt kapital för att
MJUKVARUBOLAGET Plexigrid stänger sin andra investeringsrunda och tar in 45 miljoner i nytt kapital. Bland investerarna finns svenska Polar Structure och Vargas Holding samt spanska The Venture City. Plexigrid bidrar till energiomställningen genom en digital effektivisering av elnätet.
YUANYUAN LI FÅR ta emot Stiftelsen Gunnar Sundblads forskningsfonds Kompetensutvecklingspris 2023.
Priset om 700 000 kronor får hon för framställningen av en helt ny cellulosamassa – Aero-pulp.
Massan kombinerar vanlig pappersmassa med nanocellulosa och genererar ett material med stark kapacitet att adsorbera vatten och bra isoleringsförmåga.
SK Licenssvets är en komplett och pålitlig partner för tunga rörentreprenader. Lång erfarenhet och en ambitiös satsning på kvalitet, effektivitet och hållbarhet borgar för goda resultat.
SK LICENSSVETS utför rörentreprenader inom industri, kraft, värme, kyla, petrokemi, vatten och avlopp. Förtillverkning utförs i egna verkstäder samt tillverkning av tryckkärl, skiddar/unitar och transportabla pann- och kylcentraler i storlekar upp till 10 MW och vikter upp mot 50 ton. Därtill utförs service, reparation och underhåll.
Företaget startades 1989 av Jarmo Suopanki med fokus på uthyrning av kompetent svetspersonal, men har utvecklats till att arbeta med egna kunder och entreprenader direkt mot slutkund och anläggningsägare. Idag sysselsätter företaget 100 personer inräknat inhyrd personal. Omsättningen uppgår till 140 miljoner kronor.
– Vi befinner oss i en expansionsfas där vi nära dubblar vår omsättning på ett år med ett antal stora projekt inom industri, pappersbruk och energibolag. Vi investerar stort i vår organisation för att klara att arbeta med flera stora projekt parallellt, säger Christian Suopanki, vd i SK Licenssvets.
– Vår vision och affärsidé är att vara specialister på rör, svetsning och installationer, där vår långa erfarenhet gör oss slagkraftiga.
– Fokus för oss är att leverera hög kvalitet, att alltid fullgöra våra åtaganden och bli klara
i tid. Centralt är att hela tiden flytta fram gränserna för våra tjänster, utöka vårt utbud och hitta nya vägar att möta våra kunders behov.
– Vår hållning att aldrig tumma på säkerhet och kvalitet har gjort det möjligt att etablera oss inom många olika anläggningar där vi tillverkat och installerat rörsystem med goda resultat.
SK Licenssvets arbetar från sin bas i Göteborg över hela Sverige men också i både Norge och Danmark.
Bland större referensobjekt i Sverige på senare tid kan nämnas Coops helautomatiska kyllager i Eskilstuna, där företaget byggt maskinrum och utfört rördragning och inkoppling av kylbafflar och rör till kyltorn.
Bland referensobjekten i grannländerna kan nämnas nya värmepumpar i Vestforbranning i Glostrup i Danmark och bygget av en värmecentral och installation av rörsystem för Coop Norges centrallager i Jessheim.
SK Licenssvets arbetar utifrån kärnvärden och uppförandekoder och svarar mot höga krav vad gäller kvalitet, effektivitet och hållbarhet.
Företaget är kvalitetssäkrat och certifierat enligt EN1090-1 och ISO 3834-2.
Det forskningsprojekt som Peab och SSAB nu inleder syftar till att undersöka vilken påverkan stål tillverkat med HYBRIT-teknologin har på bygg- och anläggningsbranschen ur ett klimatperspektiv. Bild: PEAB
Bygg- och ståljättarna Peab och SSAB inleder ett 18 månader långt forskningsprojekt för att ta reda på klimatnyttan som SSABs fossilfria stål tillverkat med HYBRIT-teknologin kan komma att bidra med för hela Sveriges bygg- och anläggningsbransch. Forskningsresultaten blir ett stöd i utvecklingen mot en klimatneutral byggbransch 2045, och projektet genomförs som en del av det branschunika partnerskapet mellan bolagen.
IDAG STÅR bygg- och fastighetssektorn gemensamt för cirka 20 procent av Sveriges inhemska koldioxidutsläpp.
Inom nyproduktion står tillverkning av material och produkter för den allra största andelen av klimatpåverkan. Därför behöver stort fokus läggas på nya material och produkter med en låg klimatpåverkan för att byggbranschen ska uppnå klimatneutralitet till år 2045.
Det forskningsprojekt som Peab och SSAB nu inleder syftar till att undersöka vilken påverkan stål tillverkat med HYBRIT-teknologin har på bygg- och anläggningsbranschen ur ett klimatperspektiv.
Den klimatbesparingspotential som klarläggs kommer sedan kunna användas för att uppskatta vilken klimatnytta som det fossilfria stålet kan bidra med för hela byggoch anläggningsbranschen i Sverige.
– Det känns väldigt spännande att vara igång med forskningssamarbetet runt fossilfritt stål som är en naturlig utveckling av den goda relation Peab och SSAB redan har. Förhoppningen är ju att våra resultat blir en viktig pusselbit för hela byggbranschens klimatarbete framöver, säger Anna Högberg, klimatspecialist Peab.
I dagsläget saknas kvantifiering av klimatbesparingspotentialen inom bygg- och
anläggningssektorn för fossilfritt stål som produceras med hjälp av HYBRIT-teknologin, både på projektnivå och nationell nivå.
Information om klimatbesparingar vid ny teknik är av betydande vikt för bland annat beslutsfattande och som underlag för planering av klimatstrategier samt formulering av politiska styrmedel och standardisering.
– Vi har tidigare gjort grova beräkningar utifrån en typisk kontorsbyggnad som visade att 90 procent av konstruktionsstålet i en konventionell stålstomme kan bytas ut till fossilfritt vätgasreducerat stål. Det bedöms ge en klimatreduktion på mer än 70 procent jämfört med konventionellt stål. Det är väldigt hoppfullt – så det blir spännande att se resultaten när vi nu räknar i detalj på detta i betydligt större skala, säger Jonas Larsson, miljöchef SSAB.
Som första byggbolag ingick 2021 Peab partnerskap med SSAB kring fossilfritt stål utvecklat med HYBRIT-teknologin.
Utöver att Peab säkrar tillgång till stålet från och med 2026 innefattar även partnerskapet att bolagen tillsammans ska analysera framtida möjligheter för hur fossilfritt stål kan minska byggbranschens klimatavtryck – något som nu inleds genom det gemensamma forskningsprojektet.
Mälarenergis styrelse har bestämt sig. Senast 2035 ska koncernen ha nettonoll utsläpp av fossil koldioxid. “Efter 160 år står vi inför vår största utmaning. Vi startar nu Resan mot noll och byter samtidigt visuell identitet med bland annat ny logotyp”, säger Louise Anestad, kommunikationschef på Mälarenergi.
MÄLARENERGI HAR funnits i drygt 160 år och har varit en del av vardagen och livet för sex generationer i Västerås och Mälardalen.
– Det är vi stolta över. Vi vill fortsätta att vara en samhällsbärare och möjliggörare även för den sjunde generationen, och nästa och nästa. Men den globala uppvärmningen fortsätter och tiden håller bokstavligen på att rinna ut vilket underströks med all önskvärd tydlighet av FN:s klimatpanel i mars i år, när den sjätte utvärderingsrapporten släpptes, säger Niklas Gunnar, koncernchef, Mälarenergi.
– Därför har vi bestämt oss: Mälarenergi ska ha nettonoll utsläpp av fossil koldioxid senast 2035. Det här innebär att vi ger oss ut på en ny resa, som också kommer att bli vår tuffaste utmaning hittills. Vi kallar den Resan mot noll. All vår samlade kunskap och
erfarenhet kommer att behövas. För att tydliggöra att tärningen är kastad och att vi på Mälarenergi menar allvar, har vi även förnyat vårt grafiska utseende med ny logotyp.
Mälarenergi har haft samma logotyp i över 20 år, säger kommunikationschef Louise Anestad:
– Vår nya logotyp rymmer en igenkänning från det som varit tidigare – den tar avstamp i Mälarenergis stolta historia. Samtidigt tillför den nya formen ett mer modernt uttryck och där finns en framåtrörelse. Vårt nya grafiska uttryck förstärker det vi är i dag: ett modernt, innovativt energibolag som, tillsammans med kunder och partners, driver den hållbara tillväxten framåt.
De första stegen är tagna och kommer att följas av flera, säger Niklas Gunnar:
– Arbetet är igång. Vår investering i det
stora och omskrivna hetvattenlagret i Västerås är ett tydligt exempel. Att vi ingår i Stockholms Hamnars förstudie om mellanlagring av koldioxid, så kallad CCS-teknik, är ett annat. För oss är det viktigt att berätta att vi har bestämt oss och vara tydliga med vår ambition att nå det här målet, även om vi i dag inte sitter inne med alla svar. Det finns också en stor medvetenhet om att vi på Mälarenergi inte kommer kunna nå målet på egen hand. Ett sådant här arbete måste ske tillsammans med andra – med kunder, partners och en rad samhällsaktörer, inte minst Västerås stad. Det handlar om att, med ny energi, skapa en värld av möjligheter för alla som lever och verkar i Mälardalen – både i dag och i morgon. Det gör vi med vår nya vision framför ögonen: En värld där vi tillsammans lever och verkar helt utan klimatpåverkan.
Hållbarhetsaspekter står i centrum och präglar all produktion i formsprutningsföretaget Rosti med svensk fabrik i Gislaved. Grunden är ett fortlöpande nära samarbete med alla kunder såväl som leverantörer.
ROSTI ÄR ETT globalt plastformsprutningsföretag och kontraktstillverkare till några av världens ledande företag inom vitt skilda branscher. Den 13 000 kvadratmeter stora svenska fabriken ligger i Gislaved i Småland. Där utvecklar och tillverkar de formsprutade plastkomponenter till främst livsmedels- och life science industrin såväl som kompletta produkter till utvalda konsument- och industrisektorer.
– Genom vårt nära kundsamarbete har vi möjlighet att påverka materialval, produktdesign och slutlig avfallshantering och kan därtill påverka hela distributionskedjan, från råmaterial via vår produktion till färdig produkt och även därefter. Hållbara lösningar ligger oss varmt om hjärtat, hela tiden och i allt vi gör.
– På Rosti prioriterar vi att minska våra produkters långsiktiga CO2-avtryck. Vi prioriterar användning av bioråvaror liksom återbruk och återvinning av material, exempelvis olika former av hartser. Energieffektivisering är centralt i vår process, liksom minskad förbrukning av vatten.
Eco-design är ett viktigt begrepp. Det handlar om att ta fram nya produkter från återvunnet material, underlätta återanvändning och att minska miljöpåverkan genom att använda rena råvaror. För engångsprodukter använder Rosti bio-baserade återvinningsbara material. För industriella produkter fokuserar de mer på möjligheter till återbruk. Rosti har slutat måla eller lackera produkter eftersom färgen omöjliggör återvinning.
– En stor del av vårt fokus ligger på utbildning och förståelse. Vi lär av varandra, från leverantörer till kunder. Vår kunskap ökar hela tiden och vi kan vidarebefordra vår kunskap till våra kunder och ge stöd för gröna val och lösningar. Och vi ordnar till och med gröna veckor för att stimulera våra anställda, kunder och leverantörer till ett eget hållbart liv.
Rosti tillverkar formsprutade plast-
produkter för alla typer av användningsområden i alla typer av branscher för små och stora kunder.
– I mer än 75 år har vi levererat innovativa lösningar till våra kunder inom förpackningsindustrin, för konsument- och industribehov, fordonsbranschen, kosmetik, hälsovård och medicinteknik. Vår framgång bygger på nära partnerskap med våra kunder, kunskap i framkant, flexibilitet och integritet med ständigt fokus på hållbarhet.
– Ingenting driver vår passion mer än att arbeta tillsammans med våra kunder genom hela deras process. När vi arbetar i team, gör resan tillsammans från design, prototyper, verktygstillverkning, produktion och logistik. Vi hittar synergier och gör projekten effektiva, ekonomiska och hållbara.
– På Rosti GP i Gislaved har vi under de senaste åren investerat stort i ny teknik, där hållbarhet och utveckling är i fokus. Med en automatiseringsgrad utöver det vanliga, vår tekniska kompetens och breda kundbas
ser vi inga begränsningar framöver. Att följa internationella standards och genomföra egen avancerad kvalitetskontroll är självklarheter.
Rosti har huvudkontor i Malmö och produktion i Kina, Malaysia, Polen, Rumänien, Storbritannien, Sverige, Turkiet, Tyskland och USA.
Rosti är helägt av det familjeägda investmentbolaget Nordstjernan och ingår i dess industrisektor.
Nordstjernan investerar i bolag med uthålliga konkurrensfördelar i sektorer med starka strukturella marknadstrender.
Bolagen har sedan våren 2022 samarbetat för att tillsammans skapa en elektrifierad process för tillverkning av klimatneutral kalk i industriell skala. Under förra sommaren gick SMA Mineral in som delägare i SaltX Technology genom att förvärva 15% av bolaget. Nu lanserar parterna ett gemensamt fabrikskoncept och varumärke, ZEQL (Zero Emission Quicklime), med ambitionen att förklara tillverkningskonceptet och tydliggöra kalkens betydelse i samhället och industrin. Den första fabriken ska stå klar under 2025.
DET GEMENSAMÄGDA konceptet baseras på SaltX:s patentskyddade teknik för elektrisk kalcinering, Electric Arc Calciner (EAC).
Tekniken ersätter olja och kol med fossilfri elektricitet och omhändertar den koldioxid som frigörs vid den kraftiga upphettningen av kalkstenen.
SMA Mineral planerar att ersätta sina befintliga anläggningar med den nya elektrifierade tillverkningsmetoden. Svante Fielding, Vd på SMA Mineral berättar:
– Marknaden har svarat upp på bästa tänkbara sätt och vi ser fram emot att snart få påbörja bygget av den första anläggningen. Vi har en aggressiv plan framåt vilket gör ZEQL till ett av de mest omfattande elektrifieringsinitiativ som sker inom industrin just nu.
De båda bolagen skapar ett nytt gemensamt varumärke och fabrikskoncept för att öka kännedomen och intresset för den elektrifierade tillverkningsmetoden och för
att på sikt, erbjuda andra aktörer att ta del av konceptet för att minimera sin klimatpåverkan. Carl-Johan Linér, Vd på SaltX: – Satsningen på ett gemensamägt varumärke och fabrikskoncept gör att vi blir tydligare i vår roll som en ledande aktör och pådrivare för industrins omställning. Vår gemensamma ambition är att ZEQLkonceptet ska bli den nya standarden för klimatneutral kalkframställning för hela kalkindustrin.
Den 1 april lanserade AFRY nya Management Consulting-tjänster inom hållbarhetsområdet, i syfte att accelerera omställningen till ett fossilfritt och hållbart samhälle. AFRYs nya team, med fler än 50 hållbarhetskonsulter, backas upp av 19 000 ingenjörer och experter med bred expertis inom sektorer med en nyckelroll i omställningen.
AFRY FÖR SAMMAN experter från olika delar av verksamheten i en ny, global enhet för hållbarhetsrådgivning, en del av AFRY Management Consulting. AFRY har nu ännu bättre möjlighet att stötta kunder med såväl strategisk rådgivning som konkreta, tekniska lösningar för att åstadkomma verklig förändring. AFRY har med sin breda kunskap och expertis möjlighet att stödja kunder i att ta klivet bortom traditionell hållbarhetsrapportering och öka takten i omställningen
till ett hållbart och fossilfritt samhälle. – Hållbarhetsfrågan står högt på agendan för företagsledare och beslutsfattare i alla sektorer. Genom att skapa ett dedikerat team av konsulter inom hållbarhetsområdet kommer vi att kunna stödja våra kunder ännu bättre med integrerade och sektorspecifika lösningar som svar på deras hållbarhetsutmaningar, säger Roland Lorentz, EVP and Head of AFRY Management Consulting. Teamet kommer att ledas av Helena
Mueller och Tiina Kähö, båda med mångårig internationell erfarenhet och djup expertis inom hållbarhetsområdet, förvärvad genom olika befattningar och från rådgivande roller till ledande befattningshavare på bolagssidan.
Rottneros styrelse har beslutat att investera totalt cirka 86 miljoner kronor relaterat till förnyelsebar elenergi vid Rottneros Bruk. Investeringarna omfattar en solcellspark och ett batterilager och är ett led i att långsiktigt minska exponeringen mot elmarknaden. Uppstarten är planerad till 2024.
SOLCELLSPARKEN väntas generera drygt
3 GWh årligen vilket kan jämföras med koncernens årsbehov av köpt el som uppgår till omkring 220 GWh. Syftet med batterilagret
är främst att bidra till förbättrad balans på elmarknaden, något som även genererar
intäkter från Svenska Kraftnät och därmed en förmånlig avkastning på investeringen.
Med den tydliga inriktningen mot hållbarhet lämpar sig dessa energiinvesteringar väl
för att åstadkomma förmånliga bankfinansiering. Initiala kontakter med bankerna är tagna och resultatet kommer att meddelas.
– Investeringarna är viktiga eftersom de utgör de första stegen i vårt långsiktiga och
Ramirents vd Johan Färm ser positivt på rentalbranschens framtid. Minskat husbyggande, inflation och stigande räntor kan balanseras av satsningar inom infrastruktur och kommersiella lokaler, inte minst genom de stora satsningar som görs just nu i norra Sverige.
Ramirents vd Johan Färm ser positivt på rentalbranschens framtid. Minskat husbyggande, inflation och stigande räntor kan balanseras av satsningar inom infrastruktur och kommersiella lokaler, inte minst genom de stora satsningar som görs just nu i norra Sverige.
AV LARS-OLOF TANDBERG
RAMIRENTS VD Johan Färm medger att uppbromsningen inom byggbranschen, inflation och höjda räntor även påverkar den svenska rentalbranschen.
– Samtidigt ser vi att satsningar görs inom såväl infrastruktur som kommersiella lokaler och det görs stora, innovativa satsningar i norra Sverige. Där ser vi att efterfrågan på rentalbranschen kommer att vara fortsatt stor. Vi har precis förvärvat ett bolag i Norrbotten, JIAB Hyrcenter, och genom det stärker vi ytterligare vår lokala förankring och vår position i norra Sverige.
Han pekar på att det finns flera fördelar med att hyra i stället för att äga i ekonomiskt tuffa tider. Byggföretagen binder inte upp ett stort kapital i en egen maskinpark, de betalar bara för tiden de hyr maskinerna och slipper ha maskiner stående oanvända under perioder.
– Att hyra kan också innebära minskade transporter. Byggföretag som äger sin utrust-
ning måste flytta den mellan sina byggen, i stället för att hyra från närmaste kundcenter.
Utöver det får företagen tillgång till de senaste maskinerna när de hyr. De slipper även göra underhåll, serva och reparera sina maskiner.
– Sist men inte minst är det hållbart att hyra maskiner, i och med att vi är många som delar på dem. Hela branschen måste tänka i nya banor, inklusive byggsektorn, där rentalbranschens erbjudande passar in och blir ett ekonomiskt och hållbart alternativ.
De långa leveranstiderna på nya maskiner har påverkat både rentalbranschen och byggbranschen i stort under den senaste tiden.
– Under 2022 var det ett ganska stort problem med leveranstider och leveransförmåga men nu ser vi att det börjat lossna globalt. Vi har dock kunnat hyra ut maskiner till våra kunder utan större fördröjning, vilket vi är mycket glada för, säger Johan Färm.
Han anser att byggbranschen generellt
behöver bli bättre på att hantera sin materialförsörjning och sina logistikkedjor och tänka nytt för att minska sin sårbarhet.
– Byggbranschen måste i mindre utsträckning lita till invanda distributionsaktörer och mellanled staplade på varandra. Det här är områden där byggsektorn skulle kunna inspireras och lära sig mycket av andra branscher, inte minst av tillverkningsindustrin.
Johan Färm ser positivt på rentalbranschens utveckling och tror att fler kommer att välja att hyra i stället för att binda upp kapital i egna maskiner.
– Jag tror även att vi kommer att se färre men större aktörer i takt med att mindre bolag köps upp. Allt eftersom byggherrarna börjar ställa tuffare krav på effektivitet och hållbarhet under bygget, inklusive miljökrav på moduler och maskiner, så kommer allt fler att hyra i stället för att äga egen utrustning.
Samhällsutmaningen att accelerera tillgången till elbilsladdning kräver ett kvalificerat systemsynsätt och integration. Detta för att inte komplexiteten och problemen ska föras över på beställaren och användaren.
Samhällsutmaningen att accelerera tillgången till elbilsladdning kräver ett kvalificerat systemsynsätt och integration. Detta för att inte komplexiteten och problemen ska föras över på beställaren och användaren.
AV JAN ÅSTRÖM
– DET ÄR MED elbilarna och laddinfrastruktur precis som det alltid har varit med tekniksprång, det mesta behöver förenklas och utgå från befintliga strukturer för att det stora flertalet ska ta till sig det nya. Men det gäller inte bara elbilarna utan i lika hög grad hur man installerar laddpunkterna och hur de samverkar med fastighetens elnät, anser Andreas Lundqvist, affärsutvecklingschef för Zpark Energy System.
Han konstaterar att det i takt med skenande elpriser blir viktigare att även kunna integrera mot befintliga system och se faktisk förbrukning. Redan vid ett fåtal laddpunkter blir installationen betydligt mer komplex än vid en enstaka laddare.
– Syftet är att uppnå effektiva helhetslösningar och undvika följdproblem för våra kunder. För att accelerera övergången krävs ett kvalificerat systemsynsätt. Detta för att inte komplexiteten och problemen ska föras över på användaren och beställaren, säger Andreas Lundqvist.
Han och företaget har deltagit i flera av
eComExpos mässor, där de genom åren utvecklat partnerskap med många aktörer på marknaden och samtidigt märkt hur medvetenheten kring och kraven på laddinfrastruktur har förändrats.
– Bland de problem som håller tillbaka elektrifieringen är komplexiteten och det bristfälliga utnyttjandet av den befintliga infrastrukturen, långa ledtider för regionoch lokalnät samt bristfälligt systemstöd.
eComExpo är en fackmässa för fossilfria transporter inom alla segment, en mässa som inte är fast i tekniska lösningar. Här är det öppet för drivmedel som el, vätgas och biobränslen och fokus på allt från långtradare och transportcyklar till eldrivna flygplan och oceangående moderna segelfartyg. Höstens mässa hålls den 27–28 september på Scandinavian XPO i Arlandastad.
– eComExpo är en viktig kommunikationsplats för att komma i kontakt med marknaden. Idag är endast fyra till fem procent av bilflottan elektrifierad. En avgörande begränsning är svårigheten att integrera mot befintliga system och samtidigt tillhandahålla laddare utan att dimensionera om
det lokala elnätet, säger Andreas Lundqvist.
Zpark Energy Systems levererar världsledande laddinfrastruktur och är affärsverksamheten inom företagsgruppen Tech Invest North som även innefattar utvecklingsverksamheten GREPIT och produktionsverksamhet Lasercom.
Det ursprungliga bolaget, Grepit AB, grundades 2014 och utvecklar embedded systems inom både mjuk- och hårdvara. Gruppen omsätter idag över 100 miljoner kronor årligen med verksamhet över hela landet. Företaget är under nordisk expansion med en stabil affärsmodell, god lönsamhet och utan externt kapital. Genererad vinst används för kundernas räkning i syfte att kunna ligga i absolut framkant inom R&D.
Några svenska referenskunder bland företagets fler än 11 000 installationer är Volvo, PEAB, Heimstaden och LKAB.
Telfa har ett brett utbud av pumpar för papper och massabranschen samt övrig processindustri. Slitande, frätande och högviskösa media är inget hinder. Företagets ambition är att ta fram de bästa pumplösningarna, som är långsiktiga och trygga för slutkunden.
– VILKEN TILLÄMPNING det än handlar om och oavsett kundens utmaningar, gör vi vad vi kan för att hitta en lösning. Våra kunder vet att vi sällan backar för en utmaning, säger Kjell Wallin, försäljningschef industri hos Telfa.
Telfa är återförsäljare för 22 tillverkare som svarar för pumpar av ett tjugotal olika typer. Processindustri som papper & massa har behov av pumpar för en lång rad media, allt från rena vätskor till avlopp som är förorenat av både hårda och mjuka partiklar. Media som måste pumpas kan ha mycket olika viskositet och kemikalier som kan vara mycket aggressiva.
Telfa har pumpar som hanterar till exempel slam, kalkslurry, harts, såpa, stärkelse, bentonit och även lim. Det finns pumpar för biooljor som tallolja och beckolja som annars kan vara mycket besvärliga med dåliga smörjvärden och varierande viskositet. Flockningskemikalier för reningsanläggningar måste pumpas, liksom kemikalier som lut (svaglut och starklut), ren natriumhydroxid, syror såsom svavelsyra och saltsyra, samt en lång rad andra kemikalier som används inom processindustrin.
– Ingen pumptyp ensam klarar allt, men vi har produkter för de flesta media som är i flytande tillstånd, förklarar Kjell Wallin.
Till produkterna hör membranpumpar, centrifugalpumpar, magnetdrivna centrifugalpumpar, kugghjulspumpar, dubbelskruvpumpar, slangpumpar och många fler typer. Doseringspumpar finns givetvis i sortimentet.
– Sedan har vi en unik produkt i membranpumpen Hydra-Cell, fortsätter Kjell Wallin. Den klarar förorenade media, är självsugande och torrkörningssäker då den saknar roterande axeltätning vilket gör den speciellt lämpad för exempelvis biooljor.
Denna multimembranpump kan hantera bland annat kalkslurry, bentonit, terpentin, lim och lut, men även aggressiva kemikalier samt beckolja och andra biooljor. Pumpverkningsgraden är hög.
En ny produkt är Verderflex slangpumpar som ofta används när det gäller känsliga, men även korrosiva och aggressiva media.
Denna pumptyp finns i många olika storlekar och har stort utbud av slangmaterial. Konstruktionen klarar slurry, media med slitande partiklar och mycket förorenade vätskor.
CHEMSPIN är en dubbelskruvpump från Jung Process Systems. Den klarar allt från låg- till högviskösa media och även media med luftinblandning. Pumpen är flexibel och ger ett jämnt pulsationsfritt flöde. Den används bland annat för att pumpa förvärmt bränsle (MFA 305) till brännare och kan hantera även kalla oljor med högre viskositet utan problem.
MFA är en av de fossilfria bränsletyper som vinner framgång i dag. Pumpning av MFA och olika biooljor ställer högre krav på pumparna. Här har Telfa flera lösningar. Förutom att företaget har produkter med hög verkningsgrad och bra energiprestanda, hjälper man sina kunder i omställningen till fossilfritt samhälle.
För att ständigt vara på tå deltar företaget i utvecklingsarbeten samt utför pilot- och fullskaletester. Finns det en potential och intresse hos slutkund finns det möjlighet till testperiod för att själva utvärdera innan avslut.
– Vi följer upp våra kunder och deras utmaningar, vare sig det handlar om en testpump eller en skarp leverans. Oavsett applikation eftersträvar vi att kunden i slutänden blir helt nöjd med den lösning som levereras, avslutar Kjell Wallin.
Telfa har sitt säte i Tranås, men är verksamt över hela landet med etableringar i Malmö, Göteborg, Stockholm och Umeå.
Konferensen genomfördes både som en fysisk och digital konferens. Här berättar Hans Ladum-Poulsen från Babcock & Wilcox om tekniker för koldioxidinfångning.
– Kiwa inriktade sig på säkerhet och hållbarhet
Kiwas årliga Skogsindustridagar bjöd i år på ett mycket varierat program, som spände över energitekniker, nya metoder för kontroll av utrustning, aktuella investeringsprojekt samt säker arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete.
AV KJELL-ARNE LARSSON
– VI HAR TVÅ huvudsakliga teman för årets konferens, nämligen hållbar energi samt en säker arbetsplats, berättade inledningsvis Max Johansson, affärsområdeschef processäkerhet vid Kiwa. Tyvärr händer ibland olyckor, men vi tillsammans med er arbetar för att det ska bli så säkert som möjligt.
Johan Bruce som är ansvarig för el- och
energifrågor på branschorganisationen Skogsindustrierna höll den första presentationen och den hade titeln ”Hur påverkas skogsindustrin av de höga elpriserna nu och i framtiden?”
Vår bransch är den industrigren som använder (förädlar) mest bränsle, ungefär 60 TWh per år. Hela 96 procent av bränsle-
användningen är dock fossilfri idag, vilket betyder att skogsindustrin har gjort en fantastisk omställning.
Skogsindustrin står för cirka 15 procent av Sveriges elanvändning. Under 2021 användes 17,3 TWh av papper- och massafabrikerna, medan 6,6 TWh producerades av dem.
Egen elproduktion baseras på egna
restprodukter och en hel del av bränsleanvändningen baseras på biomassa från det egna företaget.
Den senaste tidens höga elpriser har slagit olika beroende på bruk. Vissa har fått ökade kostnader (mekanisk massa), medan andra (sulfatmassabruk) har kunnat producera och sälja el till högre priser och därmed ökat sitt netto.
Notera att under senare år har elpriset i Tyskland alltid varit högre än i Sverige, även jämfört med vårt elområde 4.
– Vems är då felet att elpriserna är så höga? frågade sig Johan Bruce. Gaspriset är definitivt den främsta orsaken. Tillgång och pris på gas styr elpriset på kontinenten och det smittar av sig på Sverige.
Senaste månaderna har elpriserna gått ner. Det beror på energibesparing, att Tyskland ökat sin import av LNG så att gaslagren blivit välfyllda och att vintern varit mild. Tyskland köper gasen från bland annat Qatar och USA, och använder gasen både till elproduktion och uppvärmning.
– Inför nästa vinter är osäkerheten stor hur det ska gå med elpriset. Om Kina kommer
igen ekonomiskt och deras industriproduktion ökar, kommer de att köpa mer gas och priserna stiger då i Europa. En nyckelfråga är alltså hur mycket LNG som kan nå Europa och hur stor efterfrågan i Asien kommer att vara.
IEA – International Energy Agency –flaggar för att nästa vinter kan bli minst lika utmanande som den gångna.
Beträffande skogsindustrins ekonomi under 2022 behöver inte branschen alls vara besviken. Exportvärdet av papper och kartong ökade 26 procent och motsvarande ökning för avsalumassa var 19 procent.
Att ingen gör sig illa i jobbet måste alltid prioriteras. Detta mål ska alltid komma före att producera. Producera måste vi göra, men inte genom avkall på säkerheten. Under Skogsindustridagarna fick vi till livs exempel på hur ett bruk arbetar strategiskt och långsiktigt med säkerheten. Christin Norberg, som är chef för HSEQ hos Domsjö, berättade om företagets säkerhetsarbete. Sedan 2011 är bruket del av indiska Aditya Birla, som bland annat har en division Pulp & Fibre
/Christin Norberg, chef för
HSEQ, Domsjö
Bild: Per Ågren, Mediabild
med massabruk i Indien, Sverige och Kanada.
Arbetsmiljöansvariga har veckovisa möten med Birla Safety Team och månatliga arbetsmiljömöten med alla massabruk.
Under 2014 hade Domsjö tre olyckor med brännskador. Efter dessa händelser samlade man alla anställda, frågade vad de såg som saknades och formulerade mängder av projekt för att öka säkerheten. Initiativet ”Säkert Domsjö” inleddes och det pågår fortfarande.
Personalen utbildas återkommande. Det är viktigt att nå nyrekryterade, att ha genomgång i början och upprepa denna efter kanske ett halvår.
”Säkert Domsjö” innebär:
• utbildning i rutiner för Säker avställning, Slutna utrymmen, Arbetstillstånd m.m.
• förbättrade olycksfallsutredningar MTOK
• Säkerhetskultur
• utbildning i Riskanalyser
– Arbetsmiljöarbete måste ske upprepat och kontinuerligt och aldrig upphöra. När de anställda kommer och frågar efter riskanalys inför jobb, känner vi att vi nått framgång, säger Christin Norberg.
Vems är felet att elpriserna är höga? Gaspriset är definitivt boven i dramat, menade Johan Bruce från Skogsindustrierna. Bild: Kjell-Arne Larsson
”När de anställda kommer och frågar efter riskanalys inför jobb, känner vi att vi nått framgång.”
• Polyurea beläggningar & tätskikt i p-garage / utomhusbassänger / invallningar ca 8 000 m2 / tätskikt på brobanor / tak
• Polyurea skumisolering på tak / vindar / bjälklag / i väggar
• Kolfiberförstärkningar på broar / p-garage / pelare / bjälklag / fastigheter / dörröppningar ca 35 000 m
• Betongrenoveringar av p-garage / balkonger / loftgångar / vattentorn / smide rostfritt / vattenverk / fasader ca 50 000 m2
• Auktoriserad i rostskyddsmålning av kraftverk / dammluckor / vattenvägar / sugrör m.m. sedan 1998 ca 45 000 m2
• Epoxi- & polyuretaninjekteringar / limning av sprickor fundament m.m. / undergjutningar samt tätning vattenläckage
• Golvbeläggningar & efterlysande utrymningslinjer i p-garage / industrifastigheter m.m.
Inom det systematiska arbetsmiljöarbetet har man introducerat avvikelsehanteringssystemet PIA. I detta registreras Olycksfall, Nollskador, Tillbud och Riskobservationer. År till år följer man Säkerhetsindex (= (Tillbud + Riskobservationer)/(Olycksfall + Nollskador)) och detta har ökat med åren.
Några lärdomar hittills av arbetsmiljöarbetet:
• Implementering av rutiner måste få ta tid, upprepning, webb-utbildning m.m.
• Bra med stark skyddsorganisation, Domsjö har just nu 34 skyddsombud (av 345 anställda)
– Det tar tid att ändra säkerhetskultur och att alla landar i budskapet ”säkerheten kommer först”. Tålamod, tjat och tid gör verkan. Det är på sätt och vis lättare att få ut budskapen till nyrekryterade, avslutar Christin Norberg.
Ingrid Håstad som är konsult från divisionen Environment & Planning på Sweco talade om ämnet ”Vad händer när cisterner läcker och det ska saneras”. Hon har arbetat med miljöfrågor i 40 år, inte minst med sanering inom Emergency Response i Boston USA och på Swecos ”Oljejour” som officiellt inte finns längre som ”statlig inrättning” men fortfarande är verksam. Jouren ger stöd framförallt åt kommuner och länsstyrelser när olyckan är framme, men hjälper också privata företag.
Ingrid Håstad berörde inledningsvis ansvarsfrågorna där utsläppande verksamheter/ företag, kommuner, länsstyrelser och räddningstjänst är några berörda parter. Därefter presenterade hon några talande exempel på inträffade läckage.
Från dåvarande Arizona Chemicals cistern i Sandarne vid Hälsingekusten, läckte 800 kbm råtallolja ut, före julhelgen 2011.
Cisternen saknade invallning, men detta var heller inget krav.
Oljan spred sig i den grunda skärgården och fastnade på stränder främst inom 1 mils avstånd, en del av oljan spreds vidare mot Finland men orsakade där aldrig några påslag på stränder. Söderhamns kommun tog ansvar för saneringen och skickade räkning till bolaget. Saneringen gjordes manuellt och kommunen sysselsatte mycket extrapersonal. Miljö- och byggkontoret beslutade hur rent det skulle göras, dvs. i vilken fas man skulle avsluta saneringsarbetet. Det hela tog fem år och kostade runt 150 miljoner kronor.
Cisternen var vid olyckan 35 år gammal och det skulle ha kostat cirka 4 miljoner kronor att valla in den. Det måste tilläggas att invallning är inte alldeles enkelt. Den invallade ytan måste hållas is- och vattenfri. Kanske den måste regnskyddas, alternativt ha ett utlopp med vakt. I vilket fall som helst skulle vissa säkerhetsåtgärder i detta fall givetvis ha varit mycket billigare än saneringen.
Nästa exempel gällde en energianläggning i Edsbyn. Anläggningen producerade
industriånga. Ledningar i anslutning till oljecisterner var inte uppmärkta. I tron att det var en ångledning öppnades en ventil, i samband med underhållsarbete, på en oljeledning som sedan lämnandes i öppet läge. Så av misstag orsakades därför utsläpp av eldningsolja 3. Det var cirka 43 kbm som förorenade mark, byggnad, mark under byggnad, grundvatten, närliggande sjö och vidare älven Voxnan som är dricksvattentäkt.
Ingrid Håstad visade i bild hur massor grävdes ur vid byggnaden, samt hur man anlade sänktrattsbrunnar. På ytvatten användes skärmläns och absorptionsläns. Olyckan inträffade 2013 och visst passivt saneringsarbete pågår fortfarande. Kostnaden för saneringen är uppe i drygt 25 miljoner kronor.
– Så mitt råd är att ha oljekoll bland annat vid energianläggningar, säger Ingrid Håstad. Många punkter kan åtgärdas ganska enkelt och kostnadseffektivt. Det är billigt i relation till vad en olycka med utsläpp till miljön kan kosta. Viktigt att ha koll både på cisterner och ledningar. Om man har pumpat i mycket mer olja än cisternen innehåller/vad man gör av med, måste det ju betyda att det läcker, såvida det inte förkommer bränslestölder. Så gör balansräkning på volymerna! Ledningar kan behöva grävas upp för att kontrolleras.
Om olyckan är framme och oljan kommer ut i naturmiljön, som exempelvis ett kustområde, använd endast manuell borttagning. Kemikalier, värme och hetvatten gör mer skada än nytta. Sanera därför lagom mycket och låt naturen ta hand om det sista.
– Alltför hård sanering gör det svårare för naturen att återhämta sig, fortsätter Ingrid Håstad. Inom industrifastigheter går det att gå hårdare fram. Bestäm i tidigt skede en slutpunkt för saneringen och för vem/vilka.
Framförallt ta hjälp av Oljejouren eller andra konsulter eller saneringsföretag med kunskap, exempelvis Skadeservice i Östhammar, för att göra rätt från början. Industrisanering är en annan sak än sanering av naturmark, som kräver mer kunskap och andra metoder.
Lars Erlandsson som är produktsäljare hos Valmet berättade om den indunstningsanläggning företaget levererar till Södra i Mönsterås. Anläggningen ska ersätta den gamla indunstning 1. För några år sedan utförde Valmet en ombyggnad av indunstning 2.
Nya indunstning 3 har kapacitet för 530 ton avdunstat vatten/timme. Utgående torrhalt är 75 procent. Det är en 7-effekts linje
”Alltför hård sanering gör det svårare för naturen att återhämta sig.”
/Ingrid Håstad, divisionen Environment & Planning, Sweco
med Valmets Tubel-teknik för hög energieffektivitet, tillgänglighet och enkel rengöring. Tubel är idealisk där man annars har problem med inkruster. Det kommer att finnas en stripper-kolonn och linjen ska producera rent kondensat (A-kondensat) för användning i brukets processer.
– Detta blir världens första indunstningsanläggning förberedd för ligninextraktion med Lignoboost, som bruket därmed kan bygga till med i framtiden, berättar Lars Erlandsson. Indunstningen fungerar både med och utan ligninuttag. Detta är en klok och viktig förberedelse. Linjen har modifierats på vissa punkter, bland annat med extra värmeytor, men dessa tillägg påverkade nästan inte kostnaden. Mot bakgrund av pandemin och nedstängning inte minst i Kina, där stor del av maskinutrustningen tillverkades, krävdes tätare samarbete än normalt mellan Valmet och Södra.
– En organisation med stor ”vi-känsla” där vi jobbade framgångsrikt även med HSE. Det har varit ett nöje att samarbeta med Södra, avslutade Lars Erlandsson.
Samhället kommer inte att nå klimatneutralitet utan att tillämpa infångning och lagring av koldioxid. Babcock & Wilcox (före detta B&W Vølund) utvecklar teknik för detta och följer två huvudspår:
• Före förbränning. I stället för att bränslet tillförs luft, så tillförs ren syrgas (oxy-fuel). Rökgaserna består då till absoluta huvuddelen av koldioxid. Denna fångas in.
• Efter förbränning. Förbränningen sker vid tillförsel av luft. Koldioxiden
där utgör en mindre del av rökgasen och fångas in i en skrubber. Här binds koldioxiden till en absorbent som leds till en regenerator där det frigörs ren koldioxid.
Fördelen med första alternativet är att det inte kräver en stor koldioxidinfångningsanläggning. Koldioxiden behöver enbart renas från smärre föroreningar.
– Syrgas är dyrt att producera, men oxy-fuel kan bli aktuellt då elektrobränslen som vätgas tillverkas genom elektrolys av vatten, då ju syrgas uppstår som en biprodukt, förklarar Hans Ladum-Poulsen från Babcock & Wilcox.
Tekniken är ännu inte kommersialiserad, men ska gå att tillämpa på både nya förbränningsanläggningar och befintliga. Det fungerar bäst på gastäta anläggningar. Övergången från luft till syrgas måste utföras med försiktighet för att förbränningsstabiliteten ska upprätthållas. Exempelvis en avfallsförbränningsanläggning kan behöva förändras på en rad punkter.
När alternativet ”Efter förbränning” tillämpas måste koldioxiden skiljas ut från rökgaserna.
Företaget har utvecklat sin B&W SolveBright-teknik som kan integreras i de flesta typer av förbränningsbaserade energianläggningar. För exempelvis en bioeldad panna behöver enheten med en infångningskapacitet på 100 000 ton koldioxid per år ett utrymme på 30 x 20 x 35 m (L x B x H). För att driva den åtgår en del ånga (1,5–3,5 kg ånga/kg CO2) till regeneratorn, kylvatten och vatten (10–40 kbm/ tim). Som absorbent för att fånga in koldioxiden används aminer eller kaliumkarbonat. Trots att absorbenten regenereras måste en del ny tillföras (0,5–3 kg/ton CO2).
– Absorbenten måste typiskt ha lägre nivåer av NOx och SOx än vad som krävs i miljötillstånden, därför måste man se till att
rökgaserna renas mer än normalt. Vi har inte levererat någon kommersiell anläggning än, men detta kan komma att ske om några år, avslutar Hans Ladum-Poulsen.
Utsläppen av kväveoxider – alla samhällssektorer inräknade – har minskat stadigt i Sverige, främst tack vare lägre utsläpp från inrikes transporter och arbetsmaskiner.
Inom industrisegmentet är det pappers- och träindustrin som orsakar störst NOx-utsläpp. Tittar vi på sulfatmassabruken är det sodapannorna som svarar för störst andel (72 procent) följda av mesaugnarna (11 procent). Sodapannorna ingår inte i det svenska NOxavgiftssystemet. Detta kan dock ändras inom kort då Naturvårdverket har föreslagit att sodapannor ska inkluderas i avgiftssystemet. Reglerna kan även komma att skärpas för flera typer av pannor.
Det finns fyra kommersiella sekundära tekniker för att minska utsläpp av kväveoxider – De-NOx teknik för massaindustrin:
• SCR. Selective Catalytic Reduction. 70–95 % minskning av NOx
• SNCR. Selective None Catalytic Reduction. 30—60 % minskning
• Ozon De-NOx. 70–95 % minskning
• Klordioxid De-NOx. 80–95 % minskning
Anette Heijnesson Hultén från Nouryon redogjorde för företagets utveckling av Klordioxid De-NOx. Vid förbränning bildas cirka 95 procent NO och cirka 5 procent NO2. Klordioxiden reagerar primärt med NO och mer NO2 bildas och sekundärt reagerar NO2 med klordioxid och bildar salpetersyra. I båda reaktionerna bildas saltsyra. Anledningen till att man oxiderar NO till NO2 och/eller salpetersyra är att man vill öka kväveoxidernas löslighet i vatten, vilket är önskvärt för att kunna avlägsna dem.
AESSEAL® är en av världens ledande specialister inom design och tillverkning av mekaniska tätningar, lagerskydd, tanksystem och packningar som maximerar roterande utrustnings drifttid.
Nouryon har gjort pilotförsök i en avfallspanna i Avesta. Utsläppen av NOx minskade från 73 ppm till 2–15 ppm, hur mycket berodde på processbetingelser. Det blev inga mätbara utsläpp av saltsyra.
Klordioxid De-NOx har demonstrerats framgångsrikt även för olje-, gas- och sodapannor. Flertalet bruk har redan klordioxidproduktion på plats, vilket underlättar.
Värt att notera är att:
• Klordioxid reagerar mycket selektivt med NO
• Omvandlingen NO till NO2 ökas genom ökad dosering av klordioxid
• Minskning av NOx i rökgaserna från avfallspanna blir 80–97 %
• Tekniken är effektiv vid alla typer av rökgassammansättningar och koncentrationer
Det går att använda klordioxid antingen i gasform eller vätskeform, men gasform är effektivare.
Jonas Ståhls från Valmet i Finland berättade om företagets leveranser av fullskaliga anläggningar med Valmets NOx-skrubberteknik. År 1997 fick företaget patent på att använda massabrukets interna kemikalieflöden i NOxskrubberprocessen. År 2017 levererades den första skrubbern till Kina, den första skrubbern med klordioxid som oxidationsmedel efter en sodapanna. (Kina har beträffande
NOx strängare krav än Sverige och kommer att skärpa dem ytterligare.) Valmet har levererat åtta anläggningar som är i drift och sex är under uppbyggnad, alla i Kina. Det handlar både om sodapannor och mesaugnar.
Fördelarna med klordioxid NOx-skrubberkonceptet är:
• Låg elförbrukning
• Kompakt layout
• Brukets befintliga vattenbehandlingssystem kan användas
• Kemikalieförbrukningen anpassas efter reduktionsbehov
Hur stort blir då kemikaliebehovet? För en typisk sodapanna på 2 600 ton TS/dygn åtgår 1–3 ton klordioxid/dygn, 1–2 ton natriumhydroxid/dygn och 0–20 ton natriumsulfit/ dygn.
Under tidigare årgångar av Skogsindustridagarna har vi fått höra om arbeten i slutna utrymmen, om vilka åtgärder som måste genomföras innan tillträde får ske i tankar och cisterner med mera. I år berättade Kiwas besiktningsingenjör John Thorsmyr för det första om definitionen av ett slutet utrymme. (Obs att bland annat en grop som är djupare än 2 meter räknas dit, eftersom den är svår att ta sig ur.) Vidare om räddningsplaner och incidentrapporter.
Även om vi har förberett oss enligt alla anvisningar kan olyckan vara framme. Därför ska alltid en räddningsplan finnas. John Thorsmyr visade vad denna ska innehålla, namn på personer i arbetsgruppen och vilka uppgifter de har om något inträffar: räddningsledare, räddningsperson/HLR, koordinator/kontaktansvarig. Räddningsplanen ska också beskriva i detalj vad var och en gör vid en olycka.
Vi fick återberättade fyra incidenter från senaste året, bland annat om en nedstigning i en svavelsyracistern som skulle kontrolleras. Kontrollanten klev på en stege som brast. Att stegen var dålig syntes inte uppifrån. Personen blev hängande i sin sele och vinschades upp.
– Både i detta fall och i alla lägen måste man vara flera. Och det är viktigt att hissa upp en person snart. Att vara hängande i sele kan hindra blodflödet, påpekar John Thorsmyr.
Inför svetsarbete på en hetvattenledning nere i kulvert, hade driftansvarig kontrollerat att ledningen var dränerad och därmed godkänt tillträde. Luft under tryck började dock tränga ut när man skar genom röret. Felet var att en avstängningsventil inte var tät.
– Det hela gick dock bra, men hade olyckan varit framme kunde den ha fått konsekvenser. Vi befann oss inte i ett typiskt slutet utrymme, men hade 500–600 meter till transportvägen ner till kulverten, så en räddningsaktion hade blivit besvärlig, berättar John Thorsmyr.
Så ha alltid en räddningsplan och träna gärna på plan och räddningsmoment, exempelvis inför ett underhållsstopp.
Sofia Westholm och Zhouwang Chen från Kiwas materialteknikgrupp berättade om skador på tryckkärl och rörledningar, hur
”Pilotförsök visade att NOx-utsläppen minskade från 73 till 2–15 ppm.”
/Anette Heijnesson Hultén, Nouryon
”Ha alltid räddningsplaner och träna gärna på dem inför exempelvis underhållsstopp.”
/John Thorsmyr, besiktningsingenjör, Kiwa
Särskilt användbart när syre till låga kostnader är tillgängligt från andra processer Efter förbränning
Kan anpassas till de flesta kraftverk, dock behövs utrymme för anläggningen och processen kräver en viss mängd energi
En CPU-enhet (Cleaning & Purification Unit), d.v.s. en rengörings- och reningsenhet, behövs för att säkerställa att koldioxiden håller den kvalitet som krävs
skadorna kan kartläggas och undersökas, bland annat på mikronivå.
Sofia Westholm visade exempel på undersökningar av läckande och utbytta ekonomisertuber och hur detta kan ligga till grund för livslängdsanalys. Digital röntgen och ljusoptiskt mikroskop användes för att undersöka skadorna. Det påvisades bland annat töjningsinducerad korrosionssprickning (SICC) som är vanligt förekommande i tuber som har kontakt med vatten i områden där de är utsatta för förhöjda spänningar. För att motverka detta är det viktigt bland annat att ha kontroll på syrehalten i vattnet, högst 10 ppm. På utbytta ekonomisertuber påvisades även pitting med 1 millimeters djup.
– Detta kan bero på stagnant vatten med hög syrehalt eller kvarvarande vatten på grund av otillräcklig dränering eller kondensation, förklarade Sofia Westholm. Se alltså över stilleståndsrutinerna!
Tillväxt av SICC är i regel kopplad till starter och stopp där trycket tas ner till noll och förekommer vid spänningskoncentrationer och – som i det här fallet – inspända konstruktioner.
Zhouwang Chen berättade om skador i andra positioner, bland annat i ångdom, fallrör från ångdom och lådkors i sodapannor. Metallografiska undersökningar hade gjorts
och sprickor med typiska kännetecken för SICC hade konstaterats. Vad ska då göras om man misstänker sprickor?
1. Provning och inspektion, visuellt, med röntgen och ultraljud
2. Skadetålighetsanalys, acceptabla sprickdjup och tillväxthastighet
Hur en skadetålighetsanalys görs presenteras i en rapport från Energiforsk (2015:192). Skadetålighetsanalysen visar min tjocklek, största tillåtna sprickdjup, spricktillväxt och mest kritiska området. Det går sedan att räkna ut återstående livslängd.
Zhouwang Chen berättade vidare om sprickskador i kokare. Här är både visuell inspektion och replikprovning bra metoder att inleda med. Töjningsinducerad korrosionssprickning kan förekomma, men även alkalisk spänningskorrosion i kolstål och låglegerade stål.
Särskilt besvärliga kan sprickbildningar vara där kolstål har linats med rostfritt stål. Han visade ett tydligt exempel från en kokare.
– Min erfarenhet är att sprickorna kan vara små, men många. Så i kokare med invändigt korrosionsskydd, kolla under detta, påpekade Zhouwang Chen.
Sådana positioner och skador går att undersöka med ultraljud och tjockleksmätning.
Jan-Erik Eriksson är projektansvarig för SPAjax, vilket i huvudsak omfattar en ny sodapanna i Frövi bruk som tillhör
Billerudsgruppen. Den befintliga pannan är uttjänt och klarar inte miljökraven. Projektet omfattar:
• Sodapanna med driftfönster 1050–1670 ton TS/dygn. 81 % torrhalt exkl. aska. Designas för 100 bar, men kommer att köras på 60 bar. Beckolja och HVO som start- och reservbränsle. Plats reserveras för framtida NOx-skrubber.
• Indunstning kompletterad med en HD-koncentrator för högre torrhalt.
• Avveckling av separat gasdestruktion för starkgaser. Dessa leds i stället till sodapannan.
• Insamling och förbränning av prioriterade svaggaser.
• Ny ångcentral. Förberedd för eventuell framtida turbin.
• Uppgradering av sekundärvärmesystem inkl. 24 MW kyltorn och luftkylare för 65° respektive 85° vatten för att säkra temperaturer till ån som leder till Väringen.
• Eldistributionscentral
• Nytt styrsystem. Ny driftcentral med kontor. Projektet färdigställs i etapper. Övertagande av sodapannan planeras till Q3-4 innevarande år.
Sista presentationen under årets Skogsindustridagar blickade in i framtidens inspektionsmetoder. Närmaste framtiden vill säga för i själva verket hade utvecklarna redan fått sitt första kommersiella uppdrag. Utvecklingsarbetet sker i ett samarbete
mellan Kiwa och Spotscale. Kiwa är välkända för kontroller och utredningsverksamhet, medan Spotscale huvudsakligen arbetar med mjukvaror för 3D och bildanalys med bäring på industrifastigheter.
Bakgrunden till utvecklingsprojektet är att många betongkonstruktioner inom infrastruktur och industrianläggningar är eller börjar bli ålderstigna. Behovet av pålitliga kontroller ökar.
Skador bör upptäckas så tidigt som möjligt, sprickor ner till 0,2 mm bredd. Redan då tränger vatten in och kan leda till armeringskorrosion.
Milan Poznic från Kiwa och Katarina Nylander från Spotscale visade hur fotografering med drönare kan kombineras med AI för att hitta, karaktärisera och klassificera sprickor och andra skador. Tekniken har
testats på en betongsilo.
Först fotograferas objektet från alla håll med drönare (enklare). En 3D-modell (digital tvilling) framställs och utifrån denna planeras den skarpa drönarfotograferingen. Objektet ska fotograferas enligt vissa regler, bland annat ska bilderna överlappa varandra med 40 procent. Drönaren (avancerad) är utrustad med en kamera som har 100 Mpixel. På fyra meters avstånd kommer då 0,2 millimeters sprickor med på bilden (1 pixel motsvarar 0,2 mm i detta fall). Bilderna processas och det hela visualiseras. Sprickor och andra skador klassificeras och visas i olika färger. Sist görs en utvärdering av bland annat reparationsbehov och återstående livslängd.
Fotograferingen kan kompletteras med termografering i IR för att detektera värmeläckor. De båda bildlagren kan betraktas
separat eller tillsammans. Mer djupgående undersökning av skador kan göras senare med exempelvis ultraljud och radar.
En jämförelse mellan den manuella metoden (då inspektörer från liftar granskar betongen) och drönarmetoden är slående:
• Båda kan detektera 0,2 mm sprickor
• Manuellt arbete innebär stora risker, med drönare inga personrisker
• Manuellt inspekteras 1–4 kvm/timme. Med drönare 500 kvm/tim.
• Precision och täckningsgrad vid manuell inspektion beror av personens dagsform m.m. Samma gäller utvärderingen.
• Med drönarmetoden erhålls automatisk positionsbestämning av detekterade skador. Ytterligare kontroller genom prov, ultraljudsundersökningar, radarbilder, Close Up-bilder m.m. kan lätt knytas till rätt position i den digitala tvillingen.
Katarina Nylander visade hur sprickor, spjälkning och korroderad armering visualiseras i olika färger, från olika perspektiv i 3D-modellen.
Propagerande skador i en betongkonstruktion kan följas med periodiska drönarfotograferingar. Med hjälp av AI kan skadornas utveckling kvantifieras och till och med prognosticeras.
– Sammanfattningsvis blir det mycket säkrare än vid manuell inspektion och vi får en bättre noggrannhet än vad som krävs till och med i ett kärnkraftverk, säger Milan Poznic.
För att ta exempel från ytterligare branscher är kombinationen drönarfoton och AI antagligen möjlig att använda för att inspektera tryckkärl, och upptäcka sprickor, andra skador och svetsfel.
Automatiska smörjsystem med ett tusental smörjpunkter, närmare 500 sensorer som övervakar vibrationer i pappersmaskinerna och prestationsbaserat avtal med SKF – starten på ett nytt sätt att jobba.
NORDIC PAPER PRODUCERAR årligen
33 000 ton Greaseproof Paper för livsmedelsindustrin. Huvudprodukten i de två pappersmaskinerna är bakplåtspapper. Företaget är världsledande, men senaste åren har oplanerade stopp ställt till det.
– Vi gav inte upp utan ville tvärtom utvecklas till nästa nivå och började titta efter samarbetspartners, berättar fabrikschefen Stefan Åbom.
Valet föll på SKF och ledde fram till ett helt nytt sätt att arbeta, baserat på prestationsbaserat avtal.
– Ett samarbetsavtal var självklart för oss, där båda parter tar lika mycket ansvar, fortsätter Stefan Åbom.
Avtalet bygger på fast månadsavgift och en prestationsbaserad del. SKF:s automatiska smörjsystem och Online-system för vibrationsövervakning ingår. Vibrationsdata analyseras av SKF:s specialister.
– En del i detta är ingenjörstimmar där vi tillför den kompetens som behövs för att lösa problem och göra utredningar, berättar
Johan Wiksfors, Key Account Manager på SKF.
Ett av de första områdena som förbättrades var oplanerade stopp på ledvalsarna i pappersmaskinerna.
– Här har vi gjort både lageranalyser och grundorsaksanalyser och byggt bort problemen, fortsätter Johan Wiksfors.
Brukets arbetssätt har förändrats rejält. I dag får man tidiga indikationer ifall ett lager är på väg att haverera eller om det förekommer obalans. Därmed är driftsäkerheten betydligt högre.
Brukets tekniker har en säkrare och tryggare arbetsmiljö, det är mycket roterande delar i en pappersmaskin. Många risker har eliminerats tack vare SKF:s teknik och samarbetsformen.
I dag har man en kraftigt förbättrad förmåga att planera verksamheten. På bara några år har nära 80 procent av oplanerade stopp eliminerats. Andelen planerade stopp har ökat. Allt är stabilare och smidigare nu.
Nya konceptet tillsammans med SKF ger ett nytt sätt att arbeta och nya insikter.
– Vi ser ytterligare fördelar. Numera förbrukas färre reservdelar, vi använder inte lika mycket ingående råvara och reducerar behovet av smörjolja och fetter. Företagets hållbarhetsprestanda förbättras därmed ordentligt, avslutar Stefan Åbom.
Vi hjälper svensk industri att bli mer konkurrenskraftig.
Nordic Paper i Säffle tillverkar papper sedan slutet av 1800-talet.
Produkterna är två typer av högkvalitativa papper: naturligt Greaseproof Paper (bakplåtspapper) och iamKraft kraftpapper.
Hos SCA Obbola är expansionsprojektet i slutfasen. När projektet är slutfört har fabrikens kapacitet ökat till 725 000 ton liner per år. Med undantag av returfiberlinjen, där installationsarbeten pågår nu, har samtliga delar av projektet tagits i drift. Den stora biten av investeringen – nya pappersmaskinen – har rullat och gått sedan i oktober.
AV KJELL-ARNE LARSSON
ÅR 2019 BESLUTADE SCA att investera 7,5 miljarder kronor för att höja kapaciteten. Projektet har tagit flera år att genomföra och den sista delen kommer att färdigställas under innevarande år.
Bakgrunden till Expansion Obbola är en stigande efterfrågan på liner. Denna produkt används som ytterskikt på wellpapp. Ökande befolkning, ökande internethandel och större behov både inom industrin och i
grossistleden ligger bakom tillväxten, som varit 3 procent per år under flera decennier. Den kraftliner som tillverkas hos SCA Obbola har bra yta för tryck, hög styrka och klarar svängningar i temperatur och fukthalt.
Eurocon gör skillnad – vi erbjuder effektiva och hållbara tekniska helhetslösningar som skapar långsiktig nytta för framtidens industri. Vi är inte så stora men bra på det vi väljer att göra.
Läs mer om våra kompetenser, uppdrag och lediga jobb på eurocon.se
Vill
Foto: Patrick Trägårdh du veta mer om projektet? Läs mer på eurocon.se/artiklarProdukten har stor framgång bland annat inom livsmedelsindustrin där linern uppfyller hygienkraven.
I Obbola tillverkas Kraftliner och Eurokraft i ytviktsområdet 100–200 gram/kvm. Linern baseras på sulfatmassa och returmassa. Kraftlinern består huvudsakligen av jungfrulig fiber (tall och gran), medan Eurokraft har jungfrulig fiber på ena sidan och cirka 70 procent returfiber på den andra. Brukets pappersmaskin PM 1 – som nu har tagits ur bruk – hade en kapacitet på 450 000 ton liner per år.
Massafabriken har en linje för jungfrulig massa (sulfatmassa) och än så länge två linjer för returmassa. Returmassalinjerna byggdes på 1970-talet och moderniserades under 1990-talet. Linjerna ersätts av en enda linje med mycket högre kapacitet. Det är vid denna linje som installationsarbeten nu pågår. Nya returlinjen har byggts upp i den maskinhall där PM 1 var i drift till i oktober.
Av befintlig utrustning hos SCA Obbola kan främst nämnas en sodapanna, en biobränsleeldad panna och en turbinanläggning som producerar knappt 50 procent av det egna elbehovet.
Fabriken var redan innan projekt Expansion Obbola inleddes, relativt välinvesterad och modern. All befintlig maskinutrustning låg inte på en kapacitet som motsvarade 450 000 årston, utan hade betydligt högre kapacitet. Men uppgraderingar behövdes lite här och var för att klara 725 000 årston. Den största åtgärden är att PM 1 (invigd 1975) har avvecklats och en ny maskin – PM 2 – har installerats i en ny hallbyggnad.
De investeringar som SCA genomförde innan Expansion Obbola startade var strategiska och bäddade
för
en expansion. År 2007 togs en ny sodapanna i bruk. Två år senare var det dags för ny indunstningsanläggning. År 2011 förbättrades grönluthanteringen och 2013 installerades ny vitlutberedning. Företaget har reinvesterat och investerat i renseriet vid flera tillfällen, bland annat med ny barktrumma 2012 och ny inmatningstransportör 2015.
År 2015 driftsattes också ett nytt kokeri som levererades av Valmet. Det har 2-kärlskonceptet CompactCooking G2™ med ett ImpBin förimpregneringskärl och en kokare. Kokeriet ger en massa som är både renare och har jämnare kvalitet än tidigare. Kokeriet dimensionerades från början med sikte på en höjning av kapaciteten
för Expansion Obbola
Bild: Patrick Trägårdh
”High End på nya pappersmaskinen innebär att den har den bästa teknologi som finns att tillgå. Detta handlar bland annat om profilstyrningen av inloppslådorna samt att den har flera skopressar.”
/Per Strand, projektdirektör
Thermion är ett ledande service- och entreprenadföretag som inom energi-, industri- och byggsektorn bidrar till mervärde för våra kunder.
Vi levererar högkvalitativa tjänster inom industrioch VVS-isolering samt plåtbeklädnander.
Vi arbetar med all typ av isolering och plåtarbeten inom både industri och VVS, vid alla typer av temperaturer och applikationer.
Vi vill göra det enkelt för dig som beställare och tar oss an allt från projektering och dimensionering
till utförandet av montaget oavsett om det handlar om en nybyggnation, ombyggnation, renovering eller löpande underhåll.
Tillsammans med våra samarbetspartners finner vi de optimala lösningarna till de utmaningar vi ställs inför. Våra effektiva och skickliga medarbetare säkrar att våra arbeten utförs inom avtalad tid, med hög kvalitet och till rätt pris.
Besök oss på www.thermion.se
tackar våra kunder för ett gott samarbete och för förtroendet att få leverera och montera teknisk isolering till Expansion Obbola.
Brukets två mesaugnar har ersatts med en ny som har viss överkapacitet i relation till målet för Expansion Obbola. Bild: Per Strand
och behövde inte byggas ut inom projekt Expansion Obbola.
SCA hade således redan innan Expansion Obbola – åren 2007-15 – investerat mycket, ungefär tre miljarder kronor i fabriken.
Trots pandemin och flera osäkerhetsfaktorer i omvärlden har Expansion Obbola klarat en mycket tuff tidplan. I augusti 2021 kunde den modifierade sodapannan och samtidigt fiberlinjen tas i drift och i november 2021 blev det dags att starta den nya mesaugnen. Ungefär ett år senare kunde sedan linerproduktionen växlas över från gamla till nya pappersmaskinen.
I branschen förekommer konstruktioner för sodapannor som gör dem utbyggbara genom att en vägg flyttas ut och att därmed själva ugnen får större volym. Denna möjlighet finns inte i Obbolas
sodapanna. Uppgradering var ändå möjlig genom vissa punktvisa ökningar av kapaciteten, närmare bestämt för rökgasfläktar, pumpar och motorer. Luftregistren har också byggts om och pannan har fått nya rökgaskylare. Det är företaget Andritz som har svarat för uppgraderingen av sodapannan.
Ombyggnaderna föranledde ett stopp på drygt två veckor i augusti 2021. Snart efter återstart kunde man konstatera att sodapannan gick att köra på högre kapacitet än vad som motsvarar den gamla produktionsnivån av liner. Sodapannan kommer nu att trimmas för att nå målkapaciteten för Expansion Obbola.
På fiberlinjen krävdes flera åtgärder för att kunna öka flödet på massan och samtidigt klara renhet och andra kvalitetskrav. De gamla raffinörerna – i position direkt efter kokeriet – har ersatts av tre nya från Valmet; en OptiFiner RF 4 och två OptiFiner RF 5. Och tvättpressen TwinRoll har kompletterats med en ytterligare >>
Det ska vara enkelt att vara partner till LM Industrirör. Därför är det en självklarhet för oss att vara en helhetsleverantör som tar projektet från start till mål.
• Stålkonstruktioner och byggnadssmide
• Tillverkning, prefabricering och montering av industrirör
• Verkstadstillverkning
• Licenssvetsning
Gemenskap, yrkesstolthet och noggrannhet. Det är några av de ledord som genomsyrar vårt företag och här har våra 40 dedikerade medarbetare en ledande roll i utvecklingen. LM Industrirör ämnar att skapa en arbetsplats som främjar personlig utveckling, och i förlängningen gynnas alla våra kunder i form av att rätt kompetens möter den specifika uppgiften.
TwinRoll för att klara högre flöde med bibehållen renhet. På fiberlinjen finns dessutom bland annat fyra filter, men de är befintliga och har inte behövt bytas.
För att få rum med den ytterligare utrustningen gjordes en utbyggnad av hallen för fiberlinjen.
Brukets två mesaugnar har ersatts med en ny som har viss överkapacitet i relation till målet för Expansion Obbola. Nya ugnen använder biobränsle i form av träpulver, i stället för som tidigare eldningsolja. Man behöver inte längre 8 000 kbm eldningsolja per år och undviker koldioxidutsläpp på 20 000 ton per år. Träbränsleeldade mesaugnar har tidigare installerats hos SCA Östrand och SCA Munksund. Detta innebär att SCA:s samtliga mesaugnar nu drivs fossilfritt. Som Back Upoch startbränsle i mesaugnarna används beckolja och det går också att dryga ut med den metanol som är en sekundär produkt från indunstningsanläggningen.
Träbränslet levereras till SCA Obbola i form av pellets som SCA tillverkar av restprodukter från företagets sågverk. På plats i Obbola mals pelletsen till pulver. Med hjälp av Pfister-feeders matas det in i mesaugnen.
Nya ugnen har ett rör med 3,3 meters diameter och 72 meters längd. Röret vilar på tre stöd. Anläggningen är försedd med ett Valmet OptiDisc kalkslamfilter. Den brända
kalken torkas i en Valmet flash-tork och kyls i en högeffektiv roterande kylare. Gaserna från ugnen renas i ett elektrofilter ESP och huvuddelen av fångade partiklar matas tillbaka in i ugnen. Endast en mindre del av flödet blödes ut för att förhindra ackumulering av vissa ämnen i ugnen.
Nya mesaugnen har viss överkapacitet jämfört med målet för Expansion Obbola, nämligen 220 ton bränd kalk per dygn. Förutom att den eldas med biobränsle är en fördel för miljön att utsläppen av stoft är betydligt mindre.
– Efter en kortare period av normal intrimning så har mesaugnen fungerat enligt förväntan, berättar Per Strand, projektdirektör för Expansion Obbola.
Den gamla maskinen PM 1 har nu ersatts av PM 2. En ny maskinhall för denna uppfördes som ligger parallellt med hallen för den gamla. På den mark som togs i anspråk för nya maskinhallen fanns tidigare ett förråd och en väg. Hallen mäter 300 gånger 54 meter och har dessutom en utlastningsdel, inalles cirka 18 000 kvadratmeter. Nya pappersmaskinen har en längd på 194 meter. Maskindelarnas vikt är cirka 11 000 ton, vilket är 1,5 gånger stålets vikt i Eiffeltornet.
Det var Voith som levererade nya pappersmaskinen. Den har samma virabredd som PM 1 (10,2 meter) och tillverkar liner i samma
ytviktsområde som tidigare, nämligen 100–200 gram/kvm. För att klara den högre kapaciteten kommer maskinhastigheten därmed att behöva vara högre, 1 300 meter/ min i stället för 900 meter/min.
Pappersmaskinen är försedd med tre profilstyrda inlopplådor. Det betyder att bruket nu har möjlighet att använda tre olika massarecept som svarar för var sitt skikt. En möjlighet som inte används nu, men utgör en beredskap för framtiden.
– Vi får stor flexibilitet med den nya maskinen, säger Per Strand.
Än så länge är det dock frågan om Kraftliner och Eurokraft som ska produceras. Hur som helst förfogar nu SCA över världens största maskin i sitt slag för produktion av liner.
– Maskinen har High End teknik och är All In Digitalized. Det finns ingen exakt referens i världen, men de olika huvudkomponenterna används redan i produktion på olika håll, så det är ändå robust och beprövad teknik som maskinen är sammansatt av, säger Per Strand.
High End innebär att maskinen har den bästa teknologi som finns att tillgå. Detta handlar bland annat om den nämnda profilstyrningen av inloppslådorna samt att den har flera skopressar.
– Den ursprungliga planen var att ta pappersmaskinen i drift under första kvartalet 2023. Vi blev dock klara tidigare, och under oktober förra året kunde vi göra en ”smooth transition” och körde initialt PM 1 och PM 2 >>
SÖNDERDELNING & FLISNING
LAGRING & DOSERING
SIKTNING & SÅLLNING
TUBTRANSPORTÖRER
MOBIL SÖNDERDELNING
PELLETSPRESSAR & HAMMARKVARNAR
TRANSPORTERING
ROBOTSORTERING
AVSKILJNING & SEPARERING
BRIKETTPRESSAR
ANLÄGGNINGAR INOM BRÄNSLEBEREDNING, BRÄNSLEHANTERING, PELLETSPRODUKTION, SÅGVERK, RESTHANTERING, AVFALL, SORTERING OCH TRÄPULVER
växelvis, den förra nattetid och den senare dagtid.
Att det hela var oerhört väl förberett är i sammanhanget en helt överflödig notering.
Under överskådlig tid blir det Kraftliner och Eurokraft som tillverkas på PM 2. Hur mycket jungfrulig fiber respektive returfiber som går åt styrs av produktmixen. För närvarande återstår dock färdigställande av nya returfiberlinjen för att få upp kapaciteten på returmassa till en nivå som kan bli aktuell när allt är upprampat. Nya kapaciteten ska bli 1 700 ton returmassa/dygn. Returfiberlinjen uppförs i den lokal där PM 1 varit inrymd. Förberedelserna för nya returfiberlinjen har varit så omfattande som det praktiskt varit möjligt och när detta skrivs pågår installationsarbetena som bäst.
– Allt annat inom Expansion Obbola är uppe och rullar, och vi har övertagit alla delar från leverantörerna, fortsätter Per Strand. Således enligt tidplan eller i några fall före tidplan. Nu trimmar vi och ska rampa upp successivt för att komma upp till 725000 årston 2026.
När det gäller sensorer har PM 1 extra allt. Det ger bland annat möjlighet för ett långt utvecklat tillståndsbaserat underhåll. Av alla industribranscher är inte minst en del
Ursprungliga planen var att ta pappersmaskinen i drift under första kvartalet 2023. SCA blev dock klara tidigare, och under oktober förra året kunde man göra en ”smooth transition” och körde initialt PM 1 och PM 2 växelvis, den förra nattetid och den senare dagtid. Bild: Mattias Andersson
av skogsindustrin på väg dit, och med smarta sensorer ges stora möjligheter att tillämpa en sådan underhållsstrategi.
SCA Obbola använde flera kontrollrum varifrån massa- och linerproduktionen styrdes. Så är det även nu och i fortsättningen. Nya PM 2 betjänas från ett nytt separat kontrollrum i ett vidbyggt annex till maskinhallen och med insyn i denna. Därifrån är det också möjligt att styra rullmaskinerna respektive returfiberlinjen, samtidigt som dessa har egna kontrollrum. Dessutom finns som tidigare kontrollrum för renseriet, kokeriet, indunstningen/sodapannan respektive kemikalieåtervinningen.
Markinfrastrukturen på fabriksområdet har delvis förnyats. Massaveden liksom returpapperet tar samma vägar in i fabriken, men de färdiga pappersrullarna kommer ut på ett helt nytt ställe. Det är ny rullhantering med bland annat ny utrustning för rullmärkning med både streckkoder och text. En ny utlastningshall har uppförts, där hela byggnaden förutom bottenplattan utgörs av en träkonstruktion.
Samtidigt har man gjort en fullständig renovering av brukets kontor, där både exteriör och interiör är präglade av trämaterial.
– Det har varit mycket inspirerande och
utmanande att få leda Expansion Obbola. Den satsning ledningen nu har gjort kan ses mot bakgrund av hur väl våra linerprodukter under åren tagits emot av kunderna samt den fortsatta ökande efterfrågan på dem, avslutar Per Strand, som varit vd för SCA Obbola 2004–14 och därefter vd för SCA Munksund, innan han återvände till Obbola för att leda expansionsprojektet.
En stor investering som ligger utanför SCA:s projekt är utbyggnad av hamnen i Umeå. Härifrån skeppas all containerboard som tillverkas i Obbola och i Munksund. Från Munksund går frakten på järnväg och från Obbola med bil till hamnen.
Kapaciteten där höjs från 850 000 ton till 1 100 000 ton per år. Det kommunägda Umeå Hamn AB svarar för denna investering.
FAKTA
Expansion Obbola, kapacitetshöjning i linertillverkning, till 725 000 ton/år
Tidplan: 2019–2023
Byggherre: SCA
Konsulter: Sweco, Eurocon, AFRY m.fl.
Byggentreprenör: Peab
Maskinleverantörer: Voith, Valmet och Andritz
Värde: 7,5 Mdkr
Hela processindustrin söker och utvecklar lösningar för att hantera framtidens utmaningar relaterat till övergripande resurseffektivitet och hållbarhet. För att lyckas med dessa utmaningar krävs nya lösningar.
SCA Obbolas stora expansionsprojekt kommer att göra skillnad för framtiden. Genom vår globala kompetens med lokala närvaro har AFRY varit med och accelererat omställningen till ett mer hållbart samhälle.
Som byggentreprenör har Ellextre Entreprenad haft en nyckelroll när SCA med om- och nybyggnad och storinvestering i sin anläggning i Ortviken i Sundsvall lägger ner sin papperstillverkning och helt övergår till CTMP-produktion.
AV THOMAS ANDERSSONVD PETER NEHRER delar in byggentreprenören Ellextre Entreprenads – på uppdrag av SCA – nu avslutade byggprojekt vid anläggningen i Ortviken i tre grundläggande ”tårtbitar”. Det vill säga de bygg- och anläggningsmässiga förutsättningarna för att SCA nu ska kunna tredubbla sin produktion av kemisk massa för vätskekartong, absorptionsoch hygienprodukter. Och koncentrera den till sin anläggning i Ortviken strax öster om centrala Sundsvall. En CTMP-produktion för mjölk- och juicetetrapaket, kartonger, bakplåtspapper, bull-och muffinspapper och mycket annat …
Ett delprojekt har varit flishanteringen. Där har Ellextre Entreprenad gjort betongkulvertar och en betongficka som grundläggning för silos.
Ellextre har också byggt om den befintliga fabriken för kemisk massa, istället för som tidigare mekanisk massa.
– Där har vi gjort nya fundament för ny maskinutrustning, berättar byggentreprenörens vd Peter Nehrer.
En tredje ”tårtbit” är den nya balningsbyggnaden där så småningom all massa hamnar. Här har byggentreprenören Ellextre installerat en ny flingtork för massaflingor och förberett en nybyggnad.
– Vi har gjort grundläggningen sedan har SCA själv köpt betongstomme och väggar i betong. Vi har också gjutit på bjälklag, gjort tätskikt på yttertak plus smidesjobb och andra grejer.
Den 16 maj 2023 var Ellextre Entreprenad med vd Peter Nehrer med på invigningen av
SCA:s för CTMP-produktion förnyade anläggning i Ortviken.
– Nu är allting i drift och produktion. SCA började provköra vid årsskiftet men det är fortfarande intrimning av den nya anläggningen. Det finns flera olika recept för att få till CTMP-massan. Ibland kan det vara mer björk i massan, ibland mer barr. Allt beror på vilken massakvalitet du gör.
Ellextre Entreprenad bildades i Östersund 1998 som ett regionalt bygg-och anläggningsbolag för bland annat tung industri som pappersbruk, massafabriker och sågverk. Idag ett bolag med 55 anställda och sedan början av 2000-talet med tyngdpunkt på Sundsvall och Södra Norrland.
Vilken betydelse – vd Peter Nehrer – har bygg- och anläggningsprojektet för SCA i >>
Hållbara lösningar för applikationer med höga temperaturer.
Hållbara lösningar för applikationer med fuktig miljö eller med avvikande pH-värden.
Hållbara lösningar för applikationer i miljöer med extrem slitageproblematik.
Tack vare våra koncept HEAT, HYDRO och TOUGH så tar vi Ert miljöarbete till en högre nivå samtidigt som det gynnar Er ekonomi.
På Underhållsmässan lanserar vi en tjänst som möjliggör att dokumentera minskat CO2-utsläpp, minskad vattenförbrukning och minskad elförbrukning kombinerat med bättre totalekonomi.
Välkommen till vår monter (B06:39) så berättar vi mer.
För mer information kontakta oss på 016-15 33 00 eller order@fbkedjor.se
The expert unitforconstructionoftanksand vessels
Ortviken haft för Ellextre Entreprenad?
– Det här är ett av de största projekten i Ellextre:s historia! Om jag blir lite personlig så kan jag säga att jag själv var med i stora bolag som Skanska och andra och byggde på anläggningen i Ortviken redan 1983. Det ofta roliga med att bygga åt industri är att du för det mesta ritar och bygger samtidigt och att det bygger på förtroende. Tiden är det viktigaste! Att du är klar med byggjobben så att de kan
börja montera maskinerna. Byggnationens del i stora investeringar är oftast någonstans runt 10-20 procent. Majoriteten av pengarna ligger i maskinerna och kommer inte dem igång betyder det uteblivna intäkter.
Vilka utmaningar har bygg- och anläggningsprojektet i Ortviken inneburit för Ellextre?
– Tiden är alltid a och o! Utmaningen har ju också varit att det just nu är en gynnsam
byggmarknad med en uppåtgående prisbild. På grund av konkurrens och efterfrågan har det inte alltid varit så lätt att få tag på kompetent personal. Så blir det lite grand när det handlar om större projekt på en i övrigt het byggmarknad. Sedan har ju det här projektet också drivits under pandemin. Hur det skulle påverka det hela var som att gå på lite tunn is … Tidplanen låg ju kvar.
Vad tar ni med er för lärdomar från det nu avslutade projektet i Ortviken?
– De i vår personal som inte tidigare har arbetat i den här typen av projekt har fått se en annan sida av vår verksamhet. Det är ju lite som att skilja på äpplen och päron om det handlar om exempelvis husbyggnad eller industriprojekt.
Förutom industri, vilka andra typer av projekt ägnar sig Ellextre Entreprenad åt?
– Vi håller på både med industri– och husprojekt och olika slags anpassningar åt fastighetsägare. Även med anläggningsarbeten och mot kraftverkssidan anläggning som ofta är snarlik industrin med betongarbeten och armering. Det är bra att vara bred!
Fotnot:
CTMP = Termomekanisk massa för tillverkning av kartong och annat pappersmaterial.
För förtroendet att få leverera isoleringsentreprenader till projekten i Obbola och Ortviken
Vi är en av de ledande industriserviceleverantörerna i Norden. Inom teknisk isolering har vi varit verksamma sedan 1969, då under namnet Isenta och är i dag Sveriges största leverantör inom området.
Vår styrka består i vår förmåga att kunna erbjuda våra industrikunder flertalet tjänster och entreprenader inom: ingenjörstjänster, projektledning, piping, tankar och kärl, ställning, teknisk isolering samt underhåll. Genom att vara en helhetsleverantör, där våra uppdragsgivares behov finns samlat, skapar vi mervärde för våra kunder.
Vi levererar entreprenader och underhåll över hela Sverige. Lokala med koncernens resurser i ryggen.
Våra kunduppdrag och befintliga kundkontrakt förlängs, se våra lediga tjänster hos vårt affärsområde Isolering. nordics.bilfinger.com/sv/ - välj Karriär
Hos SCA Ortviken i Sundsvall har pappersproduktionen lagts ner. Istället har koncernen satsat på tillverkning av CTMP – en massa som används i vätskekartong och absorptionsprodukter, och där efterfrågan ökar stadigt. Med en kapacitet på 300 000 ton per år har SCA Ortviken nu en av de största
CTMP-fabrikerna i Europa.
AV KJELL-ARNE LARSSON
PÅ ORTVIKENS industriplats har papper tillverkats sedan 1950-talet och senast en ny pappersmaskin togs i drift var 1996. Under 2010-talet sjönk efterfrågan på tryckpapper kontinuerligt. Pappersbruket i Ortviken var inte längre lönsamt och beslut fattades att lägga ner tillverkningen. Ungefär samtidigt beslutades att i stället satsa enbart på kemiskt förbehandlad termomekanisk massa – CTMP.
Till saken hör att SCA under ett fyrtiotal år har tillverkat CTMP vid SCA Östrand och där har kapaciteten varit 90000 ton per år. Tillverkningen där har nu lagts ner och flyttats till Ortviken.
– Verksamhetstillståndet för SCA Östrand är 1,1 miljoner ton per år, och då inkluderas både sulfatmassa och CTMP, förklarar Håkan Wänglund, SCA:s projektchef. Nu får vi möjlighet att utnyttja hela tillståndet för enbart sulfatmassa.
Detta skulle dock kräva vissa kompletteringar i processutrustningen hos Östrand, eftersom sodapannan och mesaungen är begränsande på kapaciteten.
Nu koncentreras CTMP-tillverkningen till Ortviken. Kapaciteten blir ungefär tre
gånger så stor – 300 000 ton per år. Tillskottet på 200000 ton innebär en ny stor volym på avsalumarknaden för CTMP.
– Vi måste sälja både till befintliga och nya kunder. Våra analyser som föregick investeringsbeslutet visade på goda marknadsutsikter och vi känner oss trygga i detta, fortsätter Håkan Wänglund.
CTMP-fabriken är en av de största i Europa och sannolikt även i världen. I Nordamerika finns fabriker med högre årskapacitet, men de har flera parallella linjer.
CTMP har hög bulk och används därför som mittskikt i vätskekartong.
Vidare används massan i tissue och andra absorptionsprodukter.
Traditionellt tillverkas CTMP av granved. Från verksamheten i Östrand har SCA erfarenheter även av att använda björkved.
I Ortviken ska det tillverkas dels massa av gran, dels av björk och dels en mixad massa.
SCA tar förstås också tillvara sina tidigare erfarenheter av mekanisk massa i Ortviken.
Ortvikens industriplats gav goda förutsättningar att uppföra en CTMP-fabrik. Pappersbrukets tidigare lokaler disponeras nu i huvudsak av SCA samt av Renewcell som återvinner textilier.
Den befintliga ångcentralen används, liksom elförsörjning med ställverk, tryckluftssystem, vattenrening, verkstäder och infrastruktur.
– Dessutom återanvänder vi befintlig processutrustning i den nya fabriken. Det handlar bland annat om raffinörer, trycksilar och skivfilter. Mesta möjliga har återanvänts,
ungefär hälften av vad projektet behöver återanvänds, berättar Håkan Wänglund.
Hela investeringsbudgeten var 1,45 miljarder kronor. Utan återanvändning skulle det ha kostat mycket mer. Återanvändning var i själva verket en möjliggörare för att kunna bygga fabriken.
Vid Ortviken finns en vedlinje, som även den återanvänds. Gran och björk kommer att köras växelvis i kampanjer. Dessutom handlas granflis, från SCA:s egna sågverk och från externa leverantörer. För lagring av flis används en befintlig silo och två nybyggda. Till det nya hör också tippficka för flis och transportörer.
Innan flisen raffineras passerar den flistvätt (befintlig men flyttad) och sedan ett impregneringssteg där flisen mjukas upp med tillsats av natriumbisulfit och natriumhydroxid.
– Vi måste sälja CTMP-massan både till befintliga och nya kunder. Våra analyser som föregick investeringsbeslutet visade på goda marknadsutsikter och vi känner oss trygga i detta, säger projektchef Håkan Wänglund. Bild: Per-Anders Sjöquist >>
För raffineringen återanvänds två raffinörer från tidigare pappersbruket. Antingen körs den stora raffinören (där
De senaste 90 åren har vi kontinuerligt utvecklat vårt samarbete med skogsindustrin i Sverige. Sweco skapar tillsammans med kunder långsiktigt hållbara lösningar för svensk basindustri. Vi tar helhetsgreppet som krävs för att utföra projekt som tar hänsyn till människor, miljö och ekonomi. Vad kan vi göra för dig? www.sweco.se
Vi konstruerar och tillverkar ställverk och skenbryggor, samt utför service och installationer. Vår långa erfarenhet och ständiga flexibilitet finns alltid tillgänglig för dig som kund.
Vi arbetar med marknadens senaste teknik inom bland annat kommunikation, energimätning och säkerhet. Till SCA Ortviken har vi haft nöjet att leverera över 20 nya ställverk.
motorn har effekten 28 MW) eller så körs båda i serie, aldrig parallellt. Efter raffinörerna passerar massan en lågkoncentrationskvarn.
Massan tvättas och bleks i ett befintligt steg med väteperoxid. Därefter följer avvattning, torkning och balning. För att ge plats åt denna maskinutrustning har en ny byggnad uppförts – ATB-anläggningen. Där finns två avvattningspressar och två flingtorkar. Massan pressas i plattpress till balar som emballeras. De går sedan med bil till den närliggande Tunadalshamnen för utskeppning.
– Nu byggs en ny logistikterminal i hamnen, berättar Håkan Wänglund. När den blir klar behöver inte lastbilarna köras på allmänna vägar, utan hela tiden inom vårt område. Transportsträckan blir kortare och vi kan använda tyngre fordon.
SCA har under senare år genomfört flera stora projekt där några har varit rentav gigantiska, nämligen Helios hos SCA Östrand och Expansion Obbola hos SCA Obbola.
– Självklart tar vi tillvara erfarenheter från tidigare projekt. Vi lär av varandra och delvis är det samma personer som jobbar inom projekten. För varje stort projekt vässar vi oss, menar Håkan Wänglund.
Varje projekt tillämpar sina kombinationer
av upphandlingsformer, och ingen projektorganisation är precis lik någon annan.
För projekt Ortviken valde SCA att genomföra stora delar i egen regi och svarade för både projektering och installation av rör, el, automation och isolering.
Processutrustning upphandlades från Valmet. Bygg och anläggning genomfördes
med ett partneringupplägg, vilket passade arbetets karaktär med både nybyggnad och ombyggnad.
Hela projektet tillämpade underhandprojektering, projektörerna låg bara steget före utförarna på plats.
CTMP-fabriken är nu uppstartad och övertagen av SCA. Nu pågår en intrimningsoch upprampningsfas då anläggningens tillgänglighet och produktivitet höjs successivt.
För projektering av byggkonstruktionerna svarade Sweco. Denna projektering omfattade betonggrunder, fundament, överbyggnader i betong och stål. Sweco deltog i förprojekt hösten 2019, och arbetade sedan med projekteringen under 2021 och 2022. Upp till åtta personer var engagerade i arbetet som kom att omfatta cirka 12 000 timmar.
SCA svarade för den övergripande projekteringssamordningen. Konsultgruppen och maskinleverantörerna samordnade sina insatser i en gemensam 3D-modell av anläggningen. För byggprojekteringen anlitade SCA en särskild projekteringsledare.
– Förutsättningar som vi fick var mycket goda, säger Tomas Helenius, Swecos uppdragsledare för byggkonstruktionen, och tillhörig företagets affärsenhet Byggkonstruktion i Division Energy & Industri.
Projektet karaktäriserades av under-
https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs
Sundsvall bandtransport & miljöservice utför damm- och spillbekämpning hos kunder inom bas-, tillverknings-, livsmedels- och verkstadsindustrin.
Vi säkerställer drift, produktkvalitet och arbetsmiljö.
Vi levererar allt från utredning, problemlösning fram till en färdig dokumenterad anläggning. Det vill säga, ”En funktion”.
Vi utför försäljning, montage och service på industridammsugare, avgas/svets/maskinutsug, krossar, siktar, bandtransportörer, bandavskrapare, stoftavskiljare och processventilation. Vi kan fritt välja ur våra leverantörers sortiment för att uppnå en kundoptimerad lösning.
Våra lösningar följer direktiven för Atex.
Inom företaget finns en bred kompetens med kunskap och erfarenhet inom såväl svetsning som reglerteknik. Kontakta oss så får du veta mer!
handsprojektering där specifikationer från maskinleverantörerna kom in efter hand. Vi är vana att jobba med den dynamik och flexibilitet som krävs.
Sweco har projekterat bland annat grundläggning och betongkonstruktioner. Tippfickan för flis utgörs av en cirka 7 meter djup betongkonstruktion. Vidare finns betongfundament till flissilos och fundament till rörbryggor. Det bärande stålet till flishanteringen har däremot konstruerats av leverantören Raumaster.
Det nya ATB-huset (avvattning, torkning, balning) har utgjort den stora delen av konstruktionsarbetet. Denna del inkluderar bland annat två flingtorkar och massatorn. Projekteringen har omfattat grundläggning, bottenplatta och delar av överbyggnaden, samt fundament för flingtorkarna.
CTMP-projektet tar också i anspråk befintliga lokaler där Ortvikens TMP-anläggning har varit inhyst. Här har man gjort plats bland annat för nya anläggningens raffinörer. Det har krävt en del rivning, samt förstärkning med betong och stål. Fundament behövdes för raffinörerna. Konstruktionsarbetet föregicks av en laserskanning, vilket gav ett bra underlag att utgå ifrån.
– Det uppdrag vi har utfört inom CTMP-projektet är karaktäristiskt för de
industriuppdrag vi åtar oss. Vi har lång erfarenhet av papper- och massaindustrin, och inte minst av SCA, fortsätter Tomas Helenius. Swecos föregångare var konsult åt SCA i Ortviken redan på 1920-talet.
– Vi är trygga med SCA och tar gärna fram konstruktionsritningar både när det gäller ombyggnader och nybyggnader, avslutar Tomas Helenius.
FAKTA
Nybyggnad och ombyggnad, CTMP-fabrik, Sundsvall
Byggtid: 2021–2022
Byggherre: SCA
Konsulter: Sweco, Eurocon m.fl.
Maskinleverantörer: Valmet, Raumaster
Byggentreprenör: Ellextre Entreprenad AB
Kostnad: 1,45 Mdkr
Vi tackar för förtroendet att leverera, montera och driftsätta samtliga Danfoss/Vacon frekvensomriktare till SCA CTMP projektet.
I vårt åtagande ingår även lagerströmsmätning, samt utbildning av personal. 060-52
Rimak AB arbetar med:
• Anläggningskonstruktion
• Rörkonstruktion
• Projektledning
• Montageledning
Inom CTMP-Ortviken arbetade Rimak med delprojekt flishantering, delprojekt CTMP men framför allt med delprojekt gemensamma system, projektet som knyter ihop den gamla fabriken med den nya fabriken till en teknisk symbios.
070-335 60 72 • www.rimak.se
Ortvikens nya fabriksanläggning invigdes den 16 maj 2023 med högtidstal av Västernorrlands landshövding Berit Högman och “bandklippning” av timmersportsprofilen Ferry Svan. Det innebär att resan mot produktion av 300 000 ton klimatsmart CTMP-massa formellt har påbörjats.
ULF LARSSON, SCAs Vd och koncernchef, öppnade invigningsceremonin i Herrgårdsparken intill Ortvikens industriplats.
Han konstaterade att projektet levererats och färdigställts på budget och dessutom före tidplan, och nu ger SCAs verksamhet stärkt konkurrenskraft på den globala marknaden.
– På tid och inom budget är SCAs mantra – vi har levt efter detta credo även denna gång trots stora utmaningar som pandemin, halvledarbrist, störningar i leverantörskedjan och ett krig i Europa, sade Ulf Larsson vid ceremonin.
Ulf bad också gästerna att sända en tanke till de anhöriga till den medarbetare hos en underleverantör som omkom i en arbetsplatsolycka under byggnationen.
Vid den välbesökta invigningen höll
Landshövding Berit Högman ett högtidstal som underströk betydelsen av en stark skogsindustri i länet och de klimatnyttor som skapas när förnybar pappersmassa
ersätter fossila material.
Fabrikschef Anders Granström talade också under invigningsceremonin.
Avslutningen var den formella bandklippningen, i form av en stock, där timmersportsprofilen Ferry Svan hanterade sågningen.
Gästerna kunde även ta del av utställningar
på invigningsområdet och guidade rundturer runt den nya massafabriken.
Investeringen på 1,5 miljarder kronor i Ortvikens industriplats meddelades 2020 och har haft som syfte att öka produktionen av kemiskt förbehandlad termomekanisk massa (CTMP) från cirka 90 000 ton per år till 300 000 ton per år.
Vi på Mikatec AB är ingenjörer med lång erfarenhet inom mekanisk konstruktion från tillverknings-, process- och kraftindustrin.
1998
25 ÅR 2023
Vi har också bred erfarenhet från verkstadsgolvet vilket gör att vårt team är bra rustade för våra kunders utmaningar.
Vi konstruerar det ni behöver! Allt ifrån maskindelar till stål för utomhusställverk.
Våra kontor: Grönborg, Storgatan 73, Sundsvall Odenskog, Fagerbacken 70A, Östersund www.mikatec.se
Vi på Viken miljökonsult kan det här med föroreningar. Inom Ortviken arbetade vi för miljömässiga och ekonomiskt smarta lösningar för hantering av jord, vatten, asfalt och betong. Bäst för planeten och bäst för industrin.
Läs mer om hur vi kan hjälpa till i ditt nästa projekt på vikenmiljo.se
SCA satsar stort på CTMP-massa och har trefaldigat sin kapacitet, från 100 000 ton per år till 300 000 ton. Det innebär att världsmarknaden får en ökad tillgång på hållbara material för bland annat förpackningar.
– Nu kan våra kunder tillverka mer av klimatsmarta produkter, som ersätter produkter av fossilbaserade material, konstaterar Kristina Enander, affärsområdeschef, SCA Massa.
SCA HAR INVESTERAT 1,45 miljarder kronor i en ny anläggning för tillverkning av CTMP-massa (kemitermomekanisk pappersmassa). Anläggningen kördes i gång i slutet av 2022. CTMP är en skräddarsydd och bulkig massa som kan användas för allt från kartong till hushållspapper. Kartong är det största segmentet och slutprodukterna utgörs av till exempel elektronikförpackningar och juicepaket.
– CTMP används som ett mellanskikt i kartongerna och gör dem styva och tjocka. Det är tack vare det skiktet som exempelvis en juiceförpackning inte kläms ihop när du lyfter upp den, förklarar Kristina Enander och fortsätter:
– Vi ser att efterfrågan på CTMP ökar globalt och det finns flera anledningar till det. Dels är CTMP ett kostnadseffektivt alternativ, dels har den kvalitetsfördelar. Dessutom blir hållbarhet allt viktigare för konsumenterna och därmed ökar intresset för klimatsmarta produkter.
När det gäller förpackningar är det främst plast som CTMPmassan ersätter.
– Våra kunder jobbar mycket med innovation för att allt fler plastmaterial ska kunna ersättas med fiberbaserade, cirkulära material. Inom SCA har vi också stort fokus på innovation, för att se till att vår massa passar bra för just det, säger Hanna Penttilä, hållbarhetsspecialist vid SCA Massa.
Även inom isoleringsmaterial finns det möjligheter för CTMPmassan att ersätta material som har större påverkan på miljön. CTMP kan nämligen ersätta stenull.
– Marknaden för det är inte så stor i dagsläget, men fler och fler ser potentialen, konstaterar Hanna Penttilä.
Den nya CTMP-anläggningen har byggts på Ortvikens industriplats i Sundsvall. Tidigare har SCA haft sin CTMP-tillverkning vid Östrands massafabrik i Timrå, men den produktionen stängs ner när den nya anläggningen kommer upp i full produktion.
– I stället renodlar vi produktionen vid Östrand och satsar helt på sulfatmassa. Precis som CTMP är sulfatmassa ett viktigt plastsubstitut,
allra främst när det gäller förpackningar, säger Kristina Enander.
Häromåret gjorde SCA en mångmiljardinvestering vid Östrand, som innebar att kapaciteten mer än fördubblades – och att världsmarknaden fick ett rejält tillskott av klimatsmart råvara. Östrands anläggning har i dag en kapacitet på 900 000 ton sulfatmassa per år, vilket gör den till världens största produktionslinje för blekt barrsulfatmassa.
– Och genom att flytta tillverkningen av CTMP till Ortviken öppnas möjligheter för ytterligare expansion när det gäller sulfatmassa vid Östrand, säger Kristina Enander.
I takt med att Östrands produktion av hållbart material har växt, har fabriken även kunnat öka sina leveranser av andra klimatsmarta produkter. Östrand är bland annat en riktigt stor producent av grön el och fjärrvärme.
– Vid produktionen av sulfatmassa får vi ett elöverskott som motsvarar en procent av hela Sveriges elförbrukning. En del av elen gör vi av med själva, medan resten går ut på elnätet där det ersätter mindre hållbara el-typer, säger Hanna Penttilä.
Av överskottsvärmen från massatillverkningen på Östrand blir det dessutom fjärrvärme som försörjer hela Timrå kommuns fjärrvärmenät. En stor del av värmen går även till Sundsvalls nät, där också Ortviken bidrar med en stor andel biobaserad fjärrvärme.
SCA säljer också fler gröna produkter som utvinns som biprodukter från massatillverkningen vid Östrand, främst tallolja och terpentin. Tallolja är en förnyelsebar råvara för biodiesel, medan terpentin bland annat används vid tillverkning av kosmetika och som tillsatsmedel i färg. Även här handlar det om att hållbara produkter ersätter fossila produkter, vilket gör att olja och kol kan stanna under mark.
– Klimatförändringarna är vår tids stora utmaning och vi behöver göra en snabb och drastisk minskning av fossila material. Här fyller skogsindustrins produkter en mycket viktig funktion, avslutar Hanna Penttilä.
Vattenfall och Coca-Cola i Sverige satsar på eldrift av tunga transporter. Till att börja med installeras tre laddningsstationer för lastbilar på Coca-Cola Europacific Partners anläggning i Jordbro utanför Stockholm, vilken sedan 2021 är certifierat klimatneutral.
BÅDE VATTENFALL och Coca-Cola i Sverige har högt ställda klimatmål med netto noll utsläpp i hela värdekedjan till 2040.
Tillsammans har nu företagen initierat ett pilotprojekt med tre laddningsstationer placerade på Coca-Cola Europacific Partners anläggning i Jordbro, för att tillgodose behovet av el för eldrivna transporter.
– Vi har ingått ett partnerskap i syfte att bistå Coca-Cola i Sverige i sin klimatomställning. Nya lösningar och partnerskap är nödvändiga för att minska miljö- och klimatpåverkan inom transportsystemet. Vi har stöttat i piloten, bistått i att dra lärdomar och samtidigt supportat med att optimera laddlösningen framåt utifrån kundens och åkeriernas behov. Vattenfalls del är helhetslösningen ”Power-as-a-Service”. Det innebär att vi står för investeringen i laddinfrastruktur och äger, driver och säkerställer laddnings-
stationens funktion under hela avtalstiden. Det medför att kunden kan ha fokus på sin kärnverksamhet, säger Ingela Hålling, chef för Vattenfall Network Solutions.
– Vi har arbetat aktivt med att sänka utsläppen från våra tjänstefordon och transporter under en längre tid. Sedan 2021 används 100 procent fossilfritt bränsle i alla upphandlade inrikestransporter och på anläggningen finns redan laddstolpar för tjänstefordon och personbilar. Eldrivna tunga transporter och laddstolpar för dessa är nästa steg på vår resa. I detta pilotprojekt ingår två eldrivna lastbilar som kommer leverera vår dryck ut till kunder, drivna av Vattenfalls el från vindkraft, säger Lisa Wahlström, hållbarhetsdirektör, Coca-Cola Europacific Partners Sverige.
Coca-Cola Europacific Partners i Sverige är energikund till Vattenfall sedan 1998 och
anläggningen i Jordbro utanför Stockholm använder idag 100 procent miljödeklarerad el från vindkraftverket Lillgrund i Öresund, med EPD och Bra Miljöval-märkning.
Kungälv Energis nya kraftvärmeverk eldas med fossilfritt grot, bark och spån.
Kungälv Energi bygger ett kraftvärmeverk bakom sina två befintliga pannor på Munkegärdeverket i Kungälv.
– Vi har behov av att täcka upp energiproduktion för vintern, förklarar affärsområdeschef Ola Thorson på byggherren Kungälv Energi.
AV THOMAS ANDERSSON
KUNGÄLV ENERGI har idag två pannor på Munkgärdeverket bredvid återvinningscentralen på Energivägen i Munkgärde i Kungälv.
Två fastbränslepannor med bränsle av grot, bark och spån som
producerar största delen av den värme som försörjer Kungälvs kommun. Anläggningen kompletteras nu med en tredje panna som installeras bakom det befintliga Munkgärdeverket.
Kungälv Energi har tidigare på vintern haft ett samarbete med och köpt värme från Göteborg Energi. Men har nu beslutat sig för att täcka upp det behovet med egen produktion.
– Det är ekonomiskt fördelaktigt plus att vi får full koll på produktionen i vår egen kommun och är inte beroende av någon annan. Så det är också en trygghet, säger affärsområdeschef Ola Thorson, Kungälv Energi.
I början på maj 2023 var panna och produktionsutrustning på plats och byggnationen runt om i full gång.
– Vi räknar med att vara igång med provdrift och kunna leverera värme i oktober.
Liksom de tidigare pannorna kommer den nya att eldas med restprodukter från skogs- och trävaruindustri. En till hundraprocent fossilfri produktion som, förutom fossilfria bränslen, med modern beprövad teknik baseras på spillvärme.
– Den nya pannan är i stort sett likadan, men vi har tänkt lite extra på att göra den här robust och att klara en säker drift utan att behöva oroa sig för avbrott.
Med två helt nya dieselaggregat och fjärrvärmecentral för återvunnen spillvärme säkrar Region Västerbotten energitillförseln till Umeå universitetssjukhus i händelse av strömavbrott. Bild: Region Västerbotten
Vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå är nu en ny kraft- och reservvärmeanläggning installerad. Med dieselmotorer som skapar elenergi och förlusteffekter som nyttjas till uppvärmning och varmvatten. – För att stärka vår robusthet på sjukhuset och klara allt från strömavbrott till andra typer av kriser i samhället, förklarar Kristofer Linder, teknikchef på Region Västerbotten.
AV THOMAS ANDERSSON
NORRLANDS universitetssjukhus i Umeå är Norrlands största och en av landets största sjukhus. Det är här som den nya kraft- och reservvärmeanläggningen började byggas och
installeras våren 2021. Med målet att Region Västerbotten och universitetssjukhuset ska bli självförsörjande vid olika typer av samhällskriser och strömavbrott från Umeå Energi
och de normala energiförsörjningsställena. – Sedan hade vi också ett läge där dieslarna vi hade innan var uttjänta. Så det var också en fråga om livslängd, förklarar Region
Västerbottens teknikchef Kristofer Linder.
Det som totalentreprenören OF Bygg utfört är en modernisering av den dieseldrivna reservkraftanläggningen och samtidigt skapat en fjärrvärmecentral. Som tar hand om spillenergi och avgasvärme från dieslarna för vidare uppvärmning och varmvatten.
– Med dieslarna skapar du elström och fjärrvärme som kan klara hela försörjningen av Region Västerbotten, sammanfattar Håkan Hjalmarsson, OF Byggs platschef under projektet.
Reservkraftvärmeverket med sina fem dieselmotorer – som ska sättas in om ordinarie strömtillförsel slagits ut – drivs alltså med diesel och är egentligen ett ”dieselvärmeverk”, påpekar Håkan Hjalmarsson.
– Har du inte tillgång till diesel, ja då går det ju inte.
Universitetssjukhusets nya anläggning drivs med syntetisk diesel som har avsevärt
lägre miljöpåverkan jämfört med fossil diesel.
Sjukhuset hade tidigare sex aggregat, där de tre äldsta var byggda i slutet 1980-talet. Det är dessa tre som nu ersatts av två nya dieselmotorer med avsevärt större kapacitet. Men både de två nya och de tre befintliga aggregaten är nu utrustade för värmeåtervinning.
Förnyelsen av reservkraft- och värmeanläggningen vid Norrlands universitetssjukhus har gjort det nödvändigt att bygga ut det befintliga reservkrafthuset. För att få plats med ny återvinning, elpannor och fjärrvärmecentral.
Region Västerbotten utför årligt återkommande tester av sin reservkraft.
Den 29 oktober 2022 provades för första gången – med lyckat resultat – den nya reservkraft- och nödvärmeanläggningen vid universitetssjukhuset i Umeå.
På uppdrag av Region Västerbotten har Patrik Jälmbrant från projektledningsföretaget
Project Mind varit projektledare för hela reservkraft– och reservvärmeprojektet vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Från projektering till slutförande.
– Det har varit ett jättelyckat projekt! Nuläget är att vi är klara och har överlämnat anläggningen till Region Västerbotten. Den är i full drift och kan nu producera värme för hela sjukhusets behov. Såvitt vi vet har det inte tidigare installerats en sådan här anläggning i Sverige. Det här är ett pilotprojekt.
FAKTA
Installation reservkrafts- och reservvärmeanläggning, Norrlands Universitetssjukhus
Tidplan: april 2021–maj 2023
Byggherre: region Västerbotten
Totalentreprenör: OF Bygg AB
Arkitekt: Link Arkitektur AB
Kostnad: 60 Mkr
Pervanovos nya lager- och kontorsbyggnad i Helsingborg står med en stomme av stål på borrplintar med en lagerhöjd för parkettgolv på runt sju meter. Bild: Pervanovo
I Helsingborg har Skanska på uppdrag av investmentbolaget och golvproducenten Pervanovo byggt ett nytt och i mars 2023 färdigt och inflyttat lager för färdigproducerade parkettgolv.
– Det fungerar alldeles utmärkt, säger fastighetsansvarige Mårten Hallqvist, Pervanovo Invest.
AV THOMAS ANDERSSON
PERVANOVOS NYBYGGDA lager ligger på Hjortshögsvägen i Mörarp i nordöstra Helsingborg. Byggnaden har en bruttoyta på 13 000 kvadratmeter och innehåller även en kontorsdel i två våningar.
Byggstart skedde tidigt 2022 med Skanska Sverige som totalentreprenör. Lager- och kontorsbyggnaden är nu grundlagd på borrplintar och uppbyggd med en stomme av stål.
– Väggarna är plåtsandwichpaneler, tillägger Skanskas projektchef Andreas Andersson.
Byggnadens tak är utfört med takpapp, stenullsisolering och takplattor. Kontorsdelen har sandwichväggar i betong och HDFbjälklag, det vill säga håldäck i betong. Lagrets industrigolv är närmare bestämt ett betonggolv.
Lagret har en fri höjd på cirka sju meter där fem pallar med golv kan lagras ovanpå varandra.
– Golven är ju väldigt tunga, så vi har inte behov av väldigt höga lager, förklarar Pervanovos fastighetsansvarige Mårten Hallqvist.
Den nya lagerbyggnaden i Mörarp används som lager för parkettgolv som producerats av Pervanovos utvecklings- och produktionsbolag Välinge Innovation. I Viken vid Höganäs ett par mil norr om Helsingborg.
Från lagret i Helsingborg går sedan en del av golvprodukterna vidare till dotter- och försäljningsbolaget Bjelin Sverige för försäljning till framförallt Skandinavien.
– Men vi har även försäljning till USA och Asien. Dit vi har utskeppning med container.
Liksom Mårten Hallqvist på Pervanovos är Skanskas projektchef Andreas Andersson nöjd med byggprojektet av den lager- och kontorsbyggnad som överlämnades till byggherren första veckan i mars 2023.
– Det har flutit på bra! Vi började samarbeta tidigt i projektet och tog tillsammans fram system- och bygghandlingar.
FAKTA
Nybyggnad lager kontor, Helsingborg
Tidplan: januari 2022–mars 2023
Byggherre: Pervanovo Invest AB
Totalentreprenör: Skanska Sverige AB
Arkitekt: Extend Arkitekter Helsingborg AB
Kostnad:100-130 Mkr
På uppdrag av värmepumpsbolaget och byggherren Nibe uppför byggentreprenören Lagans Byggnads en ny fabriksbyggnad som sommaren 2023 delvis står färdig att tas i bruk i småländska Markaryd.
AV
THOMAS ANDERSSONSMÅLÄNDSKA MARKARYD grundade värmepumpsbolaget Nibe genomför här en ut- och nybyggnad av sina lokaler med sammanlagt 65 000 kvadratmeter.
– Vi bygger fem stycken byggnader. Tre fabriker, ett laboratorium och ett vad man skulle kunna kalla marknadscenter, förklarar värmepumpsbolagets fastighetschef Per Hanson.
Varför behövs den här nybyggnationen?
– För att efterfrågan är väldigt stor på värmepumpar. Uppvärmningen ställs om till elektrifierade produkter och vi bygger värmepumpar. Det är de som är orsaken.
Industribyggnaderna uppförs av likaledes småländska total- och byggentreprenören Lagans Byggnads.
Det handlar genomgående om byggnader som på grundläggning med betongplatta på mark uppförs med plåt- och väggelement
med isolering i, det vill säga parocelement.
– Det är inga komplexa hallar.
Hur är nuläget i byggprojektet försommaren 2023?
– Det rullar på och det som kommit längst har inflyttning efter semestern nu i sommar eller i augusti. Medan de som inte har kommit så långt kanske ligger ett och ett halvt år bort i tiden.
Nibes nybyggnationen som nu görs på Verkstadsgatan i Markaryd äger rum strax intill värmepumtillverkarens gamla och även i fortsättningen nyttjade industribyggnad.
– Du kan säga att den ligger i samma kvarter, avslutar fastighetschefen Per Hanson.
Nibe är ett världsledande värmepumps-
bolag som sedan 1952 har rötterna i småländska Markaryd. Med ett brett utbud av produkter för inomhusklimat och värme, varmvatten, ventilation och kyla.
Byggentreprenören Lagans Byggnads är ett familjeägt byggföretag med 135 medarbetare och kontor i Lagan, Värnamo och Karlskrona.
FAKTA
Nybyggnad fabrik, Markaryd
Tidplan: oktober 2021–augusti 2023/ 2024
Byggherre: Nibe AB
Byggentreprenör: Lagans Byggnads AB
Kostnad: 275 Mkr
FlagshipONE kommer att påbörja produktionen under 2025, då man årligen kommer att producera 50 000 ton e-metanol.
Vid ett evenemang i Örnsköldsvik i norra Sverige tog Ørsted idag första spadtaget för Europas största e-metanolprojekt, FlagshipONE. FlagshipONEs första spadtag markerar inte bara projektets byggstart, utan även de första stegen i en ny grön era inom sjöfart, där storskaliga metanolproduktionsanläggningar kommer att leverera bränsle till en ständigt växande flotta av metanoldrivna fartyg.
FÖR NÄRVARANDE har över 110 e-metanolfartyg antingen beställts eller är i drift, en ökning från 80 fartyg i slutet av 2022. Samtidigt bidrar också nya förordningar, såsom initiativet Fuel EU Maritime, till ökad efterfrågan på nya, gröna maritima bränslen. FlagshipONE kommer att påbörja produktionen under 2025, då man årligen kommer att producera 50 000 ton e-metanol.
FlagshipONE, som ursprungligen utvecklades av den svenska elektrobränsleutvecklaren Liquid Wind, kommer att placeras intill Övik Energis kraftvärmeverk Hörneborgsverket i Örnsköldsvik, där även evenemanget med det första spadtaget ägde rum.
Vid evenemanget deltog politiska representanter från både lokala, regionala, nationella och internationella organ, samt företrädare från partnerföretag, inklusive Siemens Energy, Carbon Clean och Topsoe, som kommer att leverera elektrolysers och styrsystem, utrustning för infångning av koldioxid respektive metanolsyntesutrustning.
Förutom dessa stora utrustningsleverantörer är lokala företag redan involverade i projektet och driften av anläggningen kommer också att skapa direkta och indirekta arbetstillfällen i Örnsköldsvik.
Bland talarna på evenemanget fanns även Klimatklivet, en del av Naturvårdsverket,
som stöttat FlagshipONE med 151 miljoner kronor. Det första spadtaget togs av Anna Dahlberg (M), statssekreterare hos Sveriges statsminister; Anna-Britta Åkerlind (C), kommunstyrelsens ordförande i Örnsköldsviks kommun; Anders Nordstrøm, COO på Ørsted P2X; Claes Fredriksson, grundare och vd för Liquid Wind; och Kristina Säfsten, vd för Övik Energi.
Evenemanget i Örnsköldsvik fokuserade på behovet av att fasa ut fossila bränslen inom den globala sjöfarten och på den stora potentialen för Sverige att bli en nyckelmarknad för produktion av e-metanol, vilket håller på att bli sjöfartens föredragna alternativ för att uppnå nollutsläpp under 2020-talet.
Sverige har goda möjligheter att utveckla förnybar energi, som landbaserad och havsbaserad vindkraft, och har en världsledande skogsindustri för att leverera det biogena kol som behövs för att producera e-metanol.
Örnsköldsvik är ett av centren i den svenska skogsindustrin med en stor kommersiell närvaro av avancerade skogsbaserade industriföretag.
Anders Nordstrøm, COO på Ørsted P2X, säger:
– FlagshipONE är ett banbrytande projekt som kommer att starta en ny era för grön sjöfart och för Ørsted. Jag är mycket glad över att vi nu har påbörjat byggandet på plats tillsammans med andra ledare inom gröna bränslen från hela leveranskedjan och tillsammans med representanter från Örnsköldsvik, Västernorrlands län och Sverige i allmänhet.
FlagshipONE blir det första projektet inom en ny grön industri i Sverige, vilken Ørsted har för avsikt att gå i bräschen för.
Claes Fredriksson, vd och grundare av Liquid Wind, säger:
– FlagshipONE kommer snart att bli den
största elektrobränsleanläggningen i kommersiell skala i Europa, och på Liquid Wind är vi glada över att Ørsted nu inleder byggfasen av projektet. FlagshipONE är vårt första sålda projekt, och det är bara början på vår resa att bli den ledande utvecklaren av elektrobränsleanläggningar. Denna milstolpe kommer förhoppningsvis att inspirera många andra att också bidra till utfasningen av fossila bränslen inom sjöfart. Idag är en historisk dag för Sverige då vi sätter landet på kartan som utvecklare och producent av gröna elektrobränslen. Allt i syfte att minska världens beroende av fossila bränslen.
Kristina Säfsten, vd för Övik Energi, säger:
– Idag firar vi en efterlängtad milstolpe på vägen mot att äntligen se FlagshipONE ta form i anslutning till vårt kraftverk. Genom Ørsted och den nya e-metanolanläggningen har vi fått en betydande ny industrikund på High Coast Innovation Park, samtidigt som vi uppnår ett minskat koldioxidavtryck. Vi välkomnar Ørsted till Örnsköldsvik och ser fram emot förverkligandet av detta viktiga gröna initiativ.
Global sjöfart står för cirka 3 procent av de globala koldioxidutsläppen, och sektorn är ett fokusområde för Ørsted när företaget utökar sin närvaro inom power-to-X i norra Europa och USA.
FlagshipONE är det första e-metanolprojektet bland de ambitiösa projekt inom gröna bränslen som Ørsted har på gång. Företaget utvecklar också projektet ”Project Star” på 300 000 ton/år runt USA:s gulfkust och projektet ”Green Fuels for Denmark” i Köpenhamn, vilka också kommer att producera betydande mängder e-metanol f ör att möjliggöra utfasningen av fossila bränslen inom sjöfart.
FlagshipONE ligger på samma mark som det kombinerade biomassaeldade kraftvärmeverket Hörneborgsverket i Örnsköldsvik, vilket drivs av Övik Energi.
E-metanol från FlagshipONE kommer att produceras genom att använda förnybar el och biogen koldioxid som fångas in från Hörneborgsverket. Dessutom kommer
FlagshipONE att använda ånga, processvatten och kylvatten från Hörneborgsverket, och överskottsvärme från e-metanolproduktionsprocessen kommer att levereras tillbaka till Övik Energi och inkluderas i deras fjärrvärmeförsörjning.
KL INDUSTRI AB
022-243 00, www.kl-industri.se
Nordens ledande nätstationsleverantör skapar möjligheter för smarta elnät.
Våra flexibla stationer möjliggör hantering av nya tekniska lösningar för olika typer av elproduktion där förändringar i förbrukningsmönster och produktion fortgår.
Samhällets ökade krav på hela kraftsystemets effektivitet och tillförlitlighet behöver smarta stationer för sektionering av stads-, tätorts- och landsbygdsnät med lastfrånskiljare alternativt fulleffektbrytare.
Dessa direktanpassas med utrustning för bland annat mätning, kommunikation och fjärrstyrning samt övervakning av till exempel över- och underspänning, jordfelsindikering, brytarindikering, överströmslarm, total förbrukning och skalskydd.
NOXOR AB
www.noxor.se
Med ett brett och gediget kunnande förser Noxor, och syterbolaget Bameco, kunder inom olika typer av branscher med kundanpassade lösningar för materialhantering, såväl kompletta linjer som enstaka maskiner. Vi tillhandahåller även eftermarknadstjänster i form av förebyggande underhåll, service, utbyte av slitdelar, reparationer och modernisering av befintliga anläggningar.
PROREG CONTROL AB
www.proregcontrol.se
Vi har ett stort utbud av portabla och stationära gaslarm med sensorer för detektering av de flesta förekommande gaserna som är brandfarliga, giftiga, kvävande eller explosiva.
Produkterna är robusta och fungerar bra i alla sorters miljöer så som industrier, garage, tunnlar, gruvor, laboratorier, kontorsmiljöer etc. Våra gaslarm håller hög kvalitet och kommer från tillverkare som har funnits länge på den svenska marknaden.
Vi har egen serviceavdelning som ger er support, kalibrering och underhåll runt om i hela landet. Kontakta oss så hjälper vi er gärna med ert val av gaslarm!
www.schwenk.se
SCHWENK är ett familjeägt företag som grundades i Ulm, Tyskland, 1847. Vi erbjuder den svenska marknaden högpresterande cement för alla typer av betongkonstruktioner samt betongprodukter. Leveranser till våra kunder sker genom helautomatiserade och strategiskt belägna terminaler.
GJENSIDIGE FÖRSÄKRING
0771-326 326, www.gjensidige.se
Vi på Gjensidige Försäkring har en lång och bred erfarenhet av entreprenadförsäkring och kan dess komplexitet. Vi känner våra kunder väl och har god kännedom om vilket försäkringsskydd de behöver. Därför kan vi alltid leverera en konkurrenskraftig produkt till ett konkurrenskraftigt pris.
Gjensidige är ett ledande nordiskt sakförsäkringsbolag, noterat på Oslobörsen.
Vi är cirka 4 000 medarbetare och erbjuder sakförsäkring i Norge, Sverige, Danmark och Baltikum.
Behöver du en smidig och kompetent försäkringspartner, är du välkommen att höra av dig till oss på 0771-326 326.
PROJEKTHYDRAULIK SVERIGE AB 0243-800 25, www.projekthydraulik.se
Vi erbjuder hydraulikutbildning för företag och kunder med skilda utbildningsbehov. Kurserna genomförs i modernt utrustade lokaler i Borlänge. Teorilektioner varvas med praktiska övningar i vårt hydrauliklaboratorium.
Förutom de öppna kurserna i Borlänge kan Projekthydraulik genomföra skräddarsydda företagsanpassade utbildningar med möjlighet till praktiska laborationer med mobila laborationsbänkar ute på olika företag runt om i landet. – Vi hjälper dig att bli bäst på hydraulik. Teori och praktiska övningar baserat på 40 års erfarenhet.
SMARTA SENSORER
IDUS AB
0611-275 30, www.idus.se
Vi hjälper våra kunder stärka sin driftsäkerhet, motverka resursslöseri och tillämpa teknisk kompetens genom att göra rätt underhåll i rätt tid med hjälp av Idus underhållssystem. Koppla våra smarta sensorer med AI funktionalitet till systemet för ett förutsägbart underhåll eller ta in signaler från PLC, Scada mm. Vi erbjuder både moln- och serverbaserade lösningar.
TOTTES SVETS OCH INDUSTRIMONTAGE AB https://sv-se.facebook.com/Tottessvets/
Vi har utvecklat oss på mobila sidan för att möta efterfrågan angående svarvning av bromsbanor. Mobil fräsutrustning för bearbetning av till exempel statorfötter, kilspår i axlar och långhålsborrning.
Fräsning av laxspår i statorplåt, med mera. Vi utför även rengöring med kolsyreis på till exempel generatordelar, stator och rotor. Vi utför detta med egen utrustning samt rutinerad operatör.
Turbinrenoveringar i egen regi.
Egna fordon för transporter av diverse material, kranbil vagn 22 ton.
Drivhjul bromsbanesvarv. Utrustning bromsbanesvarv.
CCVE SVENSKA AB
+46 26 14 18 14, ccve.se
Har sedan 1984 levererat kameraövervakning för varierande applikationer, både till den svenska och internationella marknaden. Vårt kunnande sträcker sig från den tidigare analoga tekniken till dagens IP-baserade system.
Processbevakning i industriell miljö
Kontrollrum
Områdesbevakning
Radar
Mätande värmekameror
Mobila lösningar
Fordonslösningar
Nummerplåtsläsning
Bildanalys
OCR Läsning
Kameror som fungerar i ugnar och pannor med upp till 2 000˚c
Med modern teknik och vår kunskap, löser vi våra kunders önskemål. SVENSKA AB
OPSIS AB
www.opsis.se
OPSIS AB är ett globalt företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför innovativa system för gasanalys.
Systemen, som är internationellt testade och godkända, används bl.a. för kontinuerlig emissionsmätning. Tack vare att OPSIS-systemet kontinuerligt kan mäta flera gaser på flera mätsträckor samtidigt med låga drifts- och underhållskostnader, blir en OPSIS-installation både tekniskt och ekonomiskt effektiv.
Vi tillhandahåller även mjukvarurelaterade tjänster och tjänster som kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning, övervakning av mätdata, mättjänster, framtagning av emissionsdatabaser, dispersionsmodellering och studier av miljöpåverkan.
Vi är certifierade enligt standarderna för ledningssystem ISO 9001, ISO 14001, ISO 27001 och ISO 45001 samt har ett ISO 17025-ackrediterat kalibreringslaboratorium.
www.willards.se
Willards främsta styrka som underhållspartner till industrin är vår breda tekniska kompetens som gör det möjligt för oss att åtgärda problem i hela driftskedjan och erbjuda helhetslösningar för service, installation och underhåll.
Vi baserar vårt underhållsarbete på lång erfarenhet och på tillförlitliga instrument som hjälper oss att upptäcka brister och fel i god tid.
Vår huvudinriktningar är service och reparation av roterande applikationer. Vi har lång erfarenhet av felsökning, reparation och underhåll av alla på marknaden förekommande fabrikat av växellådor som används i process-, kraft- och tillverkningsindustrin.
Vi utför arbeten både i vår verkstad och i fält och kan även erbjuda moderniseringar som förbättrar växellådans prestanda och livslängd.
Vi erbjuder även stålmontage och licenssvetsning med hög kvalitet genom utvalda samarbetspartners.
Elproduktion via vattenturbiner är en grundläggande förnybar energikälla i Sverige. Turbinerna kräver uthålliga lager som måste tåla hög last och stor tyngd med låg friktion och nötning. Nu visar svensk forskning att supermaterialet grafen kan förbättra egenskaperna markant.
I ETT AVSLUTAT SIO Grafen-projekt har Vattenfall, Sustainalube och Luleå tekniska universitet tagit fram grafenbaserade polymera kompositmaterial för lager i vattenturbiner. Syftet med projektet är att reducera friktion och nötning i polymerbaserade lager i vattenkraft. De har tillverkats och testats i Luleå och jämförts med kommersiella material i tribologiska förhållanden.
– Vi fick bra resultat med rejält minskad friktion och ökat nötningsmotstånd. Det visar att grafen och andra 2D-material kan spela en viktig roll för framtidens vattenkraft, säger projektledare Jan Ukonsaari, senior forskningsingenjör på Vattenfall.
Materialen tillverkade i projektet presterade bättre än kommersiella material med upp till 50 procent minskad friktion. Tester visade 50–70 procent ökat nötningsmotstånd vid tillsättning av grafenbaserade kompositytor
på materialen.
– Vi jobbar ständigt för att förbättra tillförlitlighet och prestanda i våra vattenkraftsaggregat. Nya material som grafen kan ge ökad livslängd och hållbarhet vilket sparar både på miljön och ekonomin. Svensk vattenkraft är konkurrenskraftig och detta är viktiga och innovativa steg framåt, säger Jan Ukonsaari.
Projektet har beviljats fortsättning i ett nytt SIO Grafen-projekt. Nu tar man in flera industripartners som Fortum, Trelleborg, Statkraft och Skellefteå kraft med en projektbudget på drygt åtta miljoner kronor. Målet är att utveckla och validera ett självsmörjande lager med grafen och andra 2D-material, bland annat för att öka livslängden för turbiner i vattenkraftverk.
Nazanin Emami, professor i maskinelement vid Luleå tekniska universitet, ser ljust på möjligheterna att ytterligare stärka
svensk vattenkraft och bättra tillgången till förnybar energi.
– Vi är mycket glada att SIO Grafen och Vinnova satsar på ett stort demoprojekt som bygger på resultat från våra tidigare forskningsprojekt tillsammans med Vattenfall. Grafen och andra 2D-material är en viktig del av framtida funktionella material i den gröna energisektorn och i detta projekt har vi ett konsortium byggt på relevanta och stora industripartners, säger Nazanin Emami.
Först kom elbilarna. Sedan kom ellastbilarna.
Nu kommer elflygplan, vätgasdrivna bussar, nätanslutna grävmaskiner och helt nya segelfartyg. Varje dag händer det nya saker.
eComExpo är den enda mässan för allt som har med fossilfria transporter att göra. Vare sig du kör, köper, säljer, beställer, utvecklar eller bara funderar.
Den 27–28 september är det dags. Stockholm, Scandinavian XPO.
