Värme- och Kraftföreningen arrangerade som brukligt ÅRETS PANNDAGAR
KAPACITETEN FÖR LIQUID BIOGAS i Södertörn utökas
CRITICAL RAW MATERIALS ACT – en väg mot ett klimatneutralt EU
NY PANNA för spets- och reservlast hos E.ON i Norrköping
Hållbarhet MED FOKUS PÅ
BERGBYGGANDE
i Båstad 2023
Underhållsfria produkter för
process-industri:
Mikrovågsbaserade kollisionsskydd.
Underhållsfria produkter för processindustri:
• Mikrovågsbaserat kollisionsskydd.
Underhållsfria produkter för
Överlastskydd: färdiga, beprövade system i olika prisklasser.
• Överlastskydd: färdiga, beprövade system.
process-industri:
• För utomhus- och inomhusbruk.
Förläng kranens livslängd:
Mikrovågsbaserade kollisionsskydd.
Överlastskydd: färdiga, beprövade system
Automatisk lastkollektivtid, utan logg-bok. System för max tillåten kraft vid sneda lyft.
Förläng kranens livslängd:
i olika prisklasser.
• Automatisk lastkollektivtid, utan loggbok.
• System för max tillåten last vid sneda lyft.
Förläng kranens livslängd:
Automatisk lastkollektivtid, utan logg-bok.
System för max tillåten kraft vid sneda lyft.
Svensk kvalitet sedan 1951 gigasense.se
info@gigasense.se
Dynamiskt / Ekonomiskt / Miljövänligt
Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov
Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten samt vatten från muddring och borrning.
• Kemisk flockning
• Kemisk fällning
• Lamellsedimentering
• pH-justering
• Slamförtjockning
• Mobila filterpressar
• Kolfilter
• Rening tungmetaller
• Jonbytare
• Onlinemätning
• Övervakning
• Loggning
• Mobil vattenanalys
• Recirkulering
• Pumpar
Kontaktuppgifter: 08-4497112
www.alverdens.se
4 INNEHÅLL
5 LEDARE
6 NYHETER
13 SK Licenssvets – den kompletta partnern
14 Alnab – ett företag i framkant
15 Värme- och kraftföreningen arrangerade som brukligt årets Panndagar
27 K Energitjänst – erbjuder alla typer av drifttjänster
28 Kraft ger grön energi
30 Kontinuerlig gasmätning ökar processkontrollen
31 Välbesökta gasdagar i Båstad 2023
42 Kapaciteten för Liquid BioGas i Södertörn utökas
46 Sandvik har morgondagens lösningar för gruvdrift
47 Critical Raw Materials Act – en väg mot ett klimatneutralt EU
51 Rejlers ökar närvaron inför LKABs expansion
52 Epiroc Norden & Baltikum satsar stort inom elektrifiering, automation och eftermarknad
54 Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller nu 25 procent större – Nu tas första steget i kritisk prövning
62 Effektivare processer för miljötillstånd utreds
64 Invigning ab labb i Luleå
66 Dammhöjningar i Kiruna
68 EU-projekt undersöker fördelar med batterimaskiner i underjordsgruvor
71 Snabb applicering och lång livslängd med filmgalvanisering
72 Ekonomi och säkerhet i fokus för mobilkranföretagen
74 Ny panna för spets- och reservlast hos E.ON i Norrköping
76 Nybyggnad och renovering säkrar Jönköpings vattenförsörjning
78 Södras nya fabrik för korslimmat trä invigs – tiofaldig ökning av produktionskapacitet
80 VI BYGGER INDUSTRISVERIGE
82 En grön synergi
UTGIVARE
Stordåhd Kommunikation AB
Box 451 30, 104 30 Stockholm
Telefon: 08-5010 8710
CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE
Jan Åström
jan.astrom@storkom.se
ART DIRECTOR Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se
PRENUMERATION
Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se
TRYCK
Exakta Print AB, Malmö 2023
OMSLAGSBILD
Jordberga biogasanläggning. Bild: Energigas Sverige/Krister Hansson
BESÖK OSS ÄVEN PÅ: www.nordiskaprojekt.se facebook @nordiskaprojekt www.issuu.com/b2bnyheter.se/ stacks www.ocast.com/se/ stordahd-kommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/ stordaahd-kommunikation-ab
Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.
SIKTA PÅ HELA energisystemet, enligt Svensk Vindenergi. Den 20 juni godkände riksdagen regeringens förslag att ändra det energipolitiska målet för elproduktionens sammansättning från ”100 procent förnybar elproduktion år 2040” till ”100 procent fossilfri elproduktion år 2040”.
Merparten av de fossila bränslen som används i Sverige ligger dock utanför dagens elsystem. Sverige behöver nu ett mål om 100 procent fossilfritt energisystem. Beslutet om ett omformulerat energipolitiskt mål är ett steg i rätt riktning. Men det förutsätter att behovet av ett minst dubblerat elsystem är drivande för energipolitiken. Om vi ska klara uppsatta klimatmål och svensk konkurrenskraft är ett mål om fossilfrihet som omfattar hela energisystemet, inte bara elsystemet, det som verkligen behövs.
Regeringen har varit tydliga med att de håller fast vid klimatmålet om nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045 och för att nå det målet måste all användning av fossila bränslen upphöra. Merparten av de fossila bränslen som används i Sverige ligger utanför elsystemet, men inom energisystemet. Det innebär alltså att även fossila bränslen inom transport- och industrisektorerna måste fasas ut. Om de klimat- och energipolitiska målen ska harmoniseras och ligga i linje med Parisavtalet bör det energipolitiska målet gälla hela energisystemet, inte bara elsystemet. Elektrifieringen knyter samman el- och energisystemen. År 2022 omfattade elsystemet
knappt 170 TWh, medan energisystemet omfattade hela 550 TWh, varav 128 TWh fossil energi. Tidöavtalet, som lägger grunden för regeringens politik, anger att planeringen ska utgå från elbehov på minst 300 TWh år 2045. Det är sannolikt en för låg siffra.
Utbyggnadstakten behöver dubbleras 2030–2035 till över 12 TWh/år. Under åren 2035–2045 behöver elproduktionen byggas ut med 110 TWh. Målet ett ”100 procent fossilfritt elsystem år 2040” är i stort sett redan uppnått. En sådan målformulering kommer inte driva elektrifieringen –det behövs en tydlig koppling till att elsystemet behöver minst dubbleras till år 2045. Ett mål om ett ”100 procent fossilfritt energisystem år 2045” är ambitiöst och utmanande. En förutsättning för att nå detta mål är att elproduktionen ökar från 170 TWh år 2022, till 280 TWh år 2035, och till ca 400 TWh år 2045.
I aktuellt nummer kan man läsa mer om Värme- och kraftföreningen som brukligt arrangerade årets panndagar, och välbesökta Gasdagar i Båstad. Critical Raw Materials Act – en väg mot ett klimatneutralt EU och ett EU-projekt som undersöker fördelar med batterimaskiner i underjordsgruvor och Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller nu 25 procent större – nu tas första steget i kritisk prövning.
God läsning
Jan Åström
Chefredaktör, Nordiska Projekt
Ingenjörs rman Rörkraft erbjuder hög servicegrad och rätt kompetens baserat på mer än 20 års erfarenhet gällande avancerad industriprojektering. Vi genomför även laserscanning i samband med om- och tillbyggnad.
Vi har kontor i Lund, Karlshamn och Stockholm.
www.rorkraft.se
010-251 21 00
TILLFÖRSELN AV NY elkraftsproduktion i det svenska elsystemet håller inte jämn takt med den pågående elektrifieringen och därmed den ökade elförbrukningen. På några års sikt innebär det att den negativa effektbalansen, när det är som kallast, inte kan tillgodoses av elimport.
PITEENERGI TESTAR DRÖNARE OCH AI
GENOM ATT DIGITALISERA och effektivisera inspektionen av elnätet med hjälp av drönare, kan PiteEnergi möta de ökade kraven på en mer hållbar och säker energiförsörjning. Denna lösning är en viktig del av företagets strategi att alltid vara i framkant med den senaste tekniken och att leverera ett väl fungerande elnät.
SKELLEFTEÅ KRAFT har installerat 335 nya laddare för elbilar på parkeringsplatser vid Riksbyggens bostadsrättsförening Torpet i Skellefteå. Det är Sveriges hittills största anläggning med Charge Amps laddboxar. Nu kan medlemmarna ladda sina elbilar med 100 procent förnybar kraft.
Brf Torpet valde en helhetslösning från Skellefteå Kraft med laddboxar, projektering och installation. Föreningen tog stöd av Riksbyggens sakkunniga i projektet och beviljades även bidraget Ladda bilen, Naturvårdsverkets stöd till bostadsrättsföreningar, organisationer och företag som vill installera laddstationer.
PLUG POWER INC., en ledande leverantör av nyckelfärdiga vätgaslösningar för den globala gröna vätgasekonomin, planerar att utveckla tre produktionsanläggningar för grön vätgas i Finland, vilket kommer att leda till produktion av 850 ton per dag (TPD) grön vätgas, eller 2,2 gigawatt (GW) elektrolysörskapacitet i slutet av decenniet med slutligt investeringsbeslut senast 2025/2026.
Läs mer på www.nordiskaprojekt.se
TROLLHÄTTAN-VÄNERSBORGS flygplats kommer att bli först i världen med att enbart erbjuda flygbränsle blandat med en hög andel av förnybart flygbränsle (ofta kallat SAF) för alla flygplan som vill tanka på flygplatsen.
Neste kommer att leverera sitt förnybara flygbränsle Neste MY Förnybart Flygbränsle™ till flygplatsen.
Västflyg, som har alla sina avgångar från Trollhättan-Vänersborgs flygplats, kommer att bli det första kommersiella flygbolaget som enbart kommer använda ett flygbränsle med hög inblandning av förnybart flygbränsle.
Inblandningen kommer rent praktiskt att ligga på mellan 30-40 procent och användas från och med slutet på juni månad.
www.willards.se
KIRUNA
Mikael Lindberg
Mob: +46(0)73-078 77 96
mikael.lindberg@willards.se
JOKKMOKK
Niclas Hellqvist
Mob: +46(0)73-807 82 45
niclas@jokkmokksallmek.se
För att främja ett levande Norrland och lokal samverkan expanderar vi vårat utbud och kompetens inom flera områden.
✔ Hytorc maskinuthyrning
✔ Momentdragning, bultsträckning
✔ Återförsäljare av Creusabo stål
✔ Maskinmontage, förädlingsprocess
✔ Jokkmokksskopan
✔ Reparation av roterande drifter
✔ Uppriktning maskintåg
✔ Certi erade lagerinstallationer
✔ Licensierade svets, MMA, MIG, MAG
Tveka inte att höra av er till oss på Willards!
TYSKA UNDERSTAND.AI väljer att göra sin första utländska direktinvestering på Lindholmen, mitt i Göteborgs snabbväxande fordonskluster.
Samtidigt har man rekryterat en tidigare Ericsson-anställd till nyckelrollen som teknisk chef och platschef i Göteborg.
Bolaget Understand.ai är en ledande leverantör av lösningar för att generera objektiv, bekräftad data om verklighetens beskaffenhet, främst kopplad till bilars perception. De specialiserar sig på automatiserad annotering med hjälp av maskin-
inlärning och artificiell intelligens.
– Göteborg är en utmärkt plats att hitta talanger inom IT- och fordonsområdet. Genom att etablera den nya anläggningen kommer vi dessutom närmare våra lokala kunder och stärker vår tillgång till det svenska fordonsklustret. Jag är mycket glad att kunna meddela att Andreas Martin har tagit över som Head of Engineering och platschef. Han är en erfaren ledare med bakgrund inom mjukvara och teknik inom fordons-, IT- och telekommunikationsindustrin, säger Jürgen Daunis, vd för Understand.ai.
väntas starta i september
SVENSK STÅLPRODUKTION tar ytterligare ett stort steg mot hållbarhet när världens första anläggning för fossilfri vätgas för uppvärmning av stål nu har fått sitt invigningsdatum. Den 5 september kommer stål- och återvinningsföretaget Ovako att inviga anläggningen som ska användas för att värma stål vid stålverket i Hofors. Det blir även Sveriges största elektrolysanläggning.
– Uppvärmning av produkter i stålindustrin har alltid krävt stora mängder fossila bränslen och det rimmar illa med Ovakos ambitiösa målsättning att ha noll utsläpp i verksamheten. Norden har unika resurser i form av fossilfria energislag och det har vi tagit fasta på i vårt innovationsarbete. Från att vi trycker på knappen i september startar
ett nytt kapitel i svensk stålhistoria. Med den nya vätgasanläggningen i Hofors blir Ovako först i världen med att värma stål med fossilfri vätgas inför valsning. Här finns spännande potential för utsläppsminskningar världen över och vi ser redan ett stort intresse från globala partners, säger Marcus Hedblom, vd och koncernchef Ovako.
GENOM FÖRVÄRVET av Telge Energi stärker Fortum sin marknadsledande position som leverantör av energilösningar till hushåll och företag i Norden ytterligare och blir då Sveriges största. Förvärvet är en del av Fortums strategi att i stor skala leverera stabil fossilfri el och tjänster till sina kunder och hjälpa dem att ersätta fossila bränslen ur sina processer.
– Telge Energi är ett av Sveriges mest kända elhandelsbolag med nöjda och lojala kunder. Genom att dra nytta av de synergier som finns mellan Fortum och Telge Energi kommer möjligheten att utveckla nya tjänster och lösningar öka, till förmån för alla våra kunder, vilket är något jag ser mycket fram emot, säger Mikael Rönnblad, chef för Fortums leverans av energilösningar.
EFTER TIO ÅRS samarbete förnyar Nordion Energi avtalet med Nordlo. Främst ska Nordlo hjälpa Nordion Energi att öka produktiviteten och ge bättre service till medarbetarna, ett arbete som är påbörjat och redan har resulterat i tydliga och väldokumenterade processer.
– IT är en viktig kugge i bolagets infrastruktur och partnerskapet med Nordlo är avgörande för att medarbetarna ska kunna fokusera på vad de gör bäst, säger Jonas Bencke, CIO på Nordion Energi. Jonas Forss, försäljningsdirektör, Nordlo National
Leksand
Bandreklam 2800x740mm
Plattvärmeväxlare och
Spiralvärmeväxlare
Stort utbud av värmeväxlare vätske-, slam- och ångapplikationer.
Processor AB l Box 8011 l 163 08 Spånga
Telefon 08-122 206 75
e-post: info@processor.se l www.processor.se l
oss - det lönar sig!
Vi levererar alla typer av transportörer för bulkgodshantering:
• Skruvtransportörer
• Skraptransportörer
• Spjäll
• Pneumatiska sändare
• Bandtransportörer
• Cellmatare
• Askkrossar
• Kylskruvar
NOXOR AB
Box 279, 701 45 ÖREBRO I Tel 019 -21 90 60
info@noxor.se I www.noxorgroup.se
LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE har meddelat att den havsbaserade vindparken Triton kan få tillstånd att byggas enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. OX2 och Ingka Investments välkomnar beslutet och om regeringen ger sitt slutliga godkännande kan parken börja byggas 2027 utan subventioner.
MED UTGÅNGSPUNKT i det framgångsrika partnerskap som inleddes 2022 (med målet att producera den första värmeväxlaren tillverkad av fossilfritt stål) kommer Alfa Laval nu att använda SSABs unika återvunna stål producerat utan fossila utsläpp (SSAB Zero™) i sina värmeväxlare. Detta är en viktig milstolpe mot att uppnå en global koldioxidneutral försörjningskedja.
– SSAB påskyndar verkligen lanseringen av stål utan utsläpp med vår senaste produkt SSAB Zero. Vi utökar nu vårt partnerskap med Alfa Laval till att omfatta SSAB Zero, och kan se
fram emot tydliga resultat redan i år. Det här är fantastiska nyheter och det gör också att vi kan bidra till att mildra klimatförändringarna ännu snabbare, säger Thomas Hörnfeldt, chef för hållbara affärer på SSAB.
– Alfa Lavals tydliga strävan mot hållbarhet förstärks ytterligare genom vårt samarbete med SSAB. Genom att använda deras återvunna stål i våra värmeväxlare minskar vi inte bara vårt eget koldioxidavtryck utan driver också hela värdekedjan mot en renare och mer hållbar framtid, säger Thomas Møller, chef för Alfa Lavals Energidivision.
planerar en biogasanläggning i Stenungsund
i samarbete med Andion Scandinavia AB
ADESSO BIOPRODUCTS AB har signerat en avsiktsförklaring med biogasbolaget Andion om en ny biogasanläggning i Stenungsund. Den blir en viktig komponent i den gröna omställningen av kemiindustrin som både möter en ökande efterfrågan på biogas och kan bidra till att lösa avfallsutmaningarna i regionen. Det handlar främst om matavfall men även industriavfall och gödsel som ska återvinnas på anläggningen.
Färdigt utbyggd ska anläggningen kunna leverera över 70 GWh fossilfri biogas till regionens gasnät vilket innebär ett ungefärligt energivärde motsvarande 7 miljoner liter diesel. Den kommer bidra till att Stenungsundsföretagen och andra energiintensiva industrier i regionen kan växla över från fossilbaserad
naturgas till biogas och öka regionen självförsörjandegrad.
Adesso som är initiativtagare till projektet kommer att utveckla projektet i partnerskap med Andion som kommer att bidra med sin långa erfarenhet inom biogasproduktion och projektutveckling. Planen är att starta bygget av anläggningen i slutet av 2024 efter att alla tillstånd för anläggning har beviljats.
– Vi ser med stor tillfredställelse på möjligheten att bygga denna efterlängtade biogasanläggning. Med den kommer vi att kunna bidra till ett förbättrat cirkulärt utbyte mellan stad, land och industri och utnyttja lokala restströmmar för att bidra till den industriella gröna omställningen, säger vd Lars Lind på Adesso BioProducts.
I sitt beslut skriver Länsstyrelsen att regeringen kan ge vindparken klartecken att byggas. I slutet av förra året påbörjade OX2 en ansökan om koncession för nätanslutning för Triton till det skånska elnätet
Vindparken Triton planeras 23 kilometer utanför Skånes kust och har en kapacitet om totalt upp till 1,5 GW. Elproduktionen på årsbasis kan ge upp till 7 TWh, vilket motsvarar hälften av Skånes elkonsumtion.
bygger ny produktionslina för att öka kapaciteten
VÄDERSTAD, ETT AV världens ledande företag inom jordbearbetning och sådd, expanderar Väderstad Components anläggning i Överum. På grund av en ökad efterfrågan av slitdelar, så kommer nu en tredje produktionslina för tallrikar att byggas.
– Våra beräkningar för de kommande fem åren visar på en genomsnittlig tillväxt på 8 procent per år för vår slitdelsverksamhet. För att kunna hantera detta och fortsätta hantera slitdelar av världsklass till världens lantbrukare, så bygger vi nu ut vår fabrik i Överum med en tredje tallrikslina, säger Dan Somlin, vd för Väderstad Components.
– Vi har gjort flera större investeringar de senaste åren och förvärvat produkter som vi tror starkt på under kommande år. Förra året köpte vi radhackor från det danska företaget Thyregod. Från sommaren 2024 kommer dessa vara fullt integrerade i Väderstads varumärke och produktportfölj, vilket också kommer innebära att vi själva ska tillverka slitdelar och reservdelar till dessa maskiner, säger Henrik Gilstring, vd för Väderstad Group.
Länsstyrelsen i Skåne ger regeringen gröntBild: Ssab/Alfa Laval
Ergonomin.
Flexibiliteten.
Effektiviseringen.
Tillsammans med en kättingtelfer ger våra lättraverser, lättportalkranar och svängkranar maximal rörelsefrihet för både produktion och personal.
Se ABUS produktprogram inom lätta lyft på abus-kransystem.se
IDÉEN OM ATT KUNNA lagra el för att kunna plocka ut den när elpriserna står som högst föddes när Viktor Prim hade installerat solceller men inte upplevde att möjligheterna till energiproduktion och energibesparingen var maxade. 2020 grundade han tillsammans med Adis Kurtalic och Carl Karlsson idén till bolaget Solask som specialiserar sig på effektiv och smart energilagring. Tillsammans har de utvecklat Norrsken, en energilagringsenhet som kan hjälpa hushåll och företag att bli mer självförsörjande när det gäller energianvändning samtidigt som de kan minska beroendet av konventionella energikällor.
– Energimarknadsinspektionen publicerade i april 2023 en rapport som tydligt beskriver
att Sveriges energisystem måste bli mer flexibelt. Med vår enhet Norrsken kan kunden automatiskt köpa el från elnätet när priset är lågt, lagra elen för att sedan plocka ut den när elpriset är högt. Det här gör att kunden blir mindre beroende av elnätet och eftersom kunden inte behöver köpa el när elpriset är som högst sparar kunden också pengar. Men det innebär inte bara en kostnadsbesparing för våra kunder. Det blir också snällare mot miljön eftersom smutsiga energikällor som kol- och oljekraftverk användas när efterfrågan är stor och priset högt, säger Viktor Prim, grundare och vd.
Teamet bakom Solask; Adis Kurtalic, Viktor Prim och Carl Karsson.
ANLÄGGNINGEN SKA stå klar 2026 och specialdesignas med fiskhälsa i åtanke och producera cirka 12 miljoner postsmolts årligen.
Det kommer att säkra nuvarande jobb och näringsliv i Nordland och Finnmark, men kommer inte att ta hänsyn till framtida tillväxt på grund av osäkra ramvillkor.
Efter att förslaget om tomträttsskatt lades fram i höstas lades det planerade, landbaserade smoltverket i Hasviks kommun på is på grund av stor osäkerhet.
– Osäkerheten kring effekten av den valda skattemodellen och skattenivån kommer att påverka investeringsnivån, särskilt relaterat
BRAVIDA FÖRVÄRVAR bolaget Bäckmans Rör AB och stärker därmed sin position inom service och installation inom industrirör i mellersta Sverige. Bolaget omsätter 52 miljoner kronor och har 26 anställda.
Bäckmans Rör AB grundades år 1978 och är verksamma inom service och installation inom industrirör. De har sitt kontor i Karlskoga och verkar främst i mellersta Sverige men utför uppdrag i hela landet. Kundbasen är bland annat bolag inom läkemedelsindustrin och vattenverk.
till tillväxten. Tillgången på smolt för befintlig produktion är dock en betydande flaskhals för nuvarande verksamhet. När markanläggningen står färdig , kommer vi att kunna täcka dagens behov av smolt, men det tar inte hänsyn till någon ökning av produktionen, säger Knut Ellekjær, vd för Cermaq Norge.
– Med tanke på vårt behov av smolt är det avgörande att öka vår egen smoltproduktion, oavsett skatteregim. Samtidigt har vi skalat ner projektet eftersom ramvillkoren framöver är osäkra som vi upplever det, säger Ellekjær.
Produktionen av smolt beräknas starta 2026.
– Jag är väldigt glad över att välkomna in Bäckmans Rör i Bravida. Förvärvet går helt i linje med Bravidas strategi och vi får nu möjlighet att bryta ny mark i hela regionen. De har en stark relation med läkemedelsindustrin i Karlskoga, vilket stärker helhetserbjudandet till våra kunder, kommenterar Johan Holmberg, regionchef för region Närke, Östergötland och Gotland på Bravida.
Robert Bäckman, vd för Bäckmans Rör AB kommer att fortsätta ingå i verksamheten. Han kommenterar:
– Bravida är en bra och seriös arbetsgivare som vill satsa på industrin. Det känns mycket bra att vi nu tillsammans med Bravida kommer kunna ta oss an större projekt och öka servicegraden mot våra kunder och samarbetspartners.
Bravida tillträder som ägare idag den 1 juni 2023.
SK Licenssvets är en komplett och pålitlig partner för tunga rörentreprenader. Lång erfarenhet och en ambitiös satsning på kvalitet, effektivitet och hållbarhet borgar för goda resultat.
SK LICENSSVETS utför rörentreprenader inom industri, kraft, värme, kyla, petrokemi, vatten och avlopp. Förtillverkning utförs i egna verkstäder samt tillverkning av tryckkärl, skiddar/unitar och transportabla pann- och kylcentraler i storlekar upp till 10 MW och vikter upp mot 50 ton. Därtill utförs service, reparation och underhåll.
Företaget startades 1989 av Jarmo Suopanki med fokus på uthyrning av kompetent svetspersonal, men har utvecklats till att arbeta med egna kunder och entreprenader direkt mot slutkund och anläggningsägare. Idag sysselsätter företaget 100 personer inräknat inhyrd personal. Omsättningen uppgår till 140 miljoner kronor.
– Vi befinner oss i en expansionsfas där vi nära dubblar vår omsättning på ett år med ett antal stora projekt inom industri, pappersbruk och energibolag. Vi investerar stort i vår organisation för att klara att arbeta med flera stora projekt parallellt, säger Christian Suopanki, vd i SK Licenssvets.
– Vår vision och affärsidé är att vara specialister på rör, svetsning och installationer, där vår långa erfarenhet gör oss slagkraftiga.
– Fokus för oss är att leverera hög kvalitet, att alltid fullgöra våra åtaganden och bli klara
i tid. Centralt är att hela tiden flytta fram gränserna för våra tjänster, utöka vårt utbud och hitta nya vägar att möta våra kunders behov.
– Vår hållning att aldrig tumma på säkerhet och kvalitet har gjort det möjligt att etablera oss inom många olika anläggningar där vi tillverkat och installerat rörsystem med goda resultat.
SK Licenssvets arbetar från sin bas i Göteborg
över hela Sverige men också i både Norge och Danmark.
Bland större referensobjekt i Sverige på senare tid kan nämnas Coops helautomatiska kyllager i Eskilstuna, där företaget byggt maskinrum och utfört rördragning och inkoppling av kylbafflar och rör till kyltorn.
Bland referensobjekten i grannländerna kan nämnas nya värmepumpar i Vestforbranning i Glostrup i Danmark och bygget av en värmecentral och installation av rörsystem för Coop Norges centrallager i Jessheim.
SK Licenssvets arbetar utifrån kärnvärden och uppförandekoder och svarar mot höga krav vad gäller kvalitet, effektivitet och hållbarhet.
Företaget är kvalitetssäkrat och certifierat enligt EN1090-1 och ISO 3834-2.
Alnab är ett företag som sedan starten 1975 har specialiserat sig på att sälja och distribuera tekniska lösningar inom energisektorn samt inom process- och tillverkningsindustrin. Med en bred produktportfölj av högkvalitativa och tekniskt avancerade produkter har Alnab länge varit en av de ledande leverantörerna på marknaden. Men vad är det som faktiskt gör Alnab speciellt jämfört med konkurrenterna?
EN AV DE MEST framträdande faktorerna som skiljer Alnab från andra företag inom industri- och energisektorn är deras samarbete med den tyska tillverkaren Gestra, som är en av de ledande producenterna av högteknologiska lösningar inom mätning och styrning av industriella processer. Genom att marknadsföra och distribuera Gestras elektronikenheter i Sverige, är Alnab ständigt i framkant när det gäller nya teknologier och innovationer.
Andra unika produkter som Alnab erbjuder är Gestras ventiler för kontinuerlig ytavblåsning och chockblåsning, en teknik som används för att rena ångpannor och förhindra beläggningar på panntuberna. Genom att erbjuda denna teknik kan Alnab hjälpa sina kunder att minska driftstopp och kostnadseffetivisera processen.
Med en stark samarbetspartner som Gestra med innovativa lösningar som kontinuerlig bottenblåsning, är det tydligt att Alnab sticker ut som en ledande leverantör.
Företaget är inriktat på att ständigt utveckla nya teknologiska lösningar för att hjälpa sina kunder inom energisektorn, processindustrin och tillverkningsindustrin att effektivisera sina produktionsprocesser och samtidigt minska avtrycket på miljön.
Alnabs expertis inom gasanalys är också en av företagets styrkor. Genom att erbjuda kundanpassade och driftsäkra gasanalyssystem, kan Alnab hjälpa sina kunder att övervaka emissioner och säkerställa överensstämmelse med föreskrifter och standarder.
CVAF-Teknik
Gasmet CMM är ett kontinuerligt mätsystem för mätning
av kvicksilver baserat på CVAF (cold vapour atomic fluorescense). CMM har nu världens lägsta intervall certifierat enligt EN 15267-3 för mätning av kvicksilver.
Exktraktiv provtagning med filtrering och utspädning och termisk konvertering gör att bundet kvicksilver ombildas till atomiskt kvicksilver. Uppfyller kraven enligt EN14181/EN15267-3.
Airoptic insituanalysator baserad på lasertekniken som gör det möjligt att distribuera upp till fyra laserkällor i en insitu-analysator, GasEye.
När ånga bildas i pannan lämnar den efter sig föroreningar, ickeorganiska föroreningar (TDS). Med tiden koncentreras dessa föroreningar och kan orsaka skador på din panna. Dessutom bygger dessa fasta ämnen upp beläggning på eldrören och minskar värmeöverföringen. Effekten är högre ångproduktionskostnader.
Gestras givare för TDS mäter den elektriska ledningsförmågan hos pannvattnet som detekterar nivån av totalt upplöst fast material i din panna. Noggrann kontroll av totala lösta fasta partiklar minimerar ytavtblåsning, minskar risken för pannbeläggningar, förbättrar produktiviteten och minskar avsevärt driftskostnaderna inklusive bränsle och kemisk behandling.
Ångproduktionen I pannan ökar halten lösta fasta partiklar i pannvattnet.
Om detta inte hålls på en låg nivå byggs sediment och beläggningar upp i hela ångsystemet. Detta medför ett antal negativa effekter såsom sämre värmeöverföring och ökade bränslekostnader, ökade underhållskostnader m.m.
Gestras BA och BAE ventiler har en slitstark konstruktion och är designad specifikt för kontinuerlig ytavblåsning vid höga differenstryck.
Avlagringar byggs upp mycket snabbt i botten av industriella ångpannor.
Sättet att effektivt avlägsna dessa avlagringar är genom att mycket snabbt öppna och stänga en ventil i botten av pannan, detta kallas intermittent utblåsning. Det är en extremt krävande applikation som kräver en robust och pålitlig produkt.
Gestra bottenavblåsningsventiler uppnår detta genom att öppna mycket snabbt, under bara två sekunder, vilket skapar ett vakuum i botten av pannan. Det resulterande suget tar bort sediment, så kallat slam, från botten av pannan. När ventilen stänger säkerställer dess design tät avstängning utan läckage. Att öppna ventilen i mer än två sekunder har ingen ytterligare effekt på att minska nedblåsningen och slösar helt vatten i onödan.
Panndagarna var både dagsaktuella och framåtblickande. Föredragen var disponerade i ett antal teman, nämligen Förbättrad tillgänglighet, Effektstabilisering, Fjärrvärmens potential, Klimatsmart framtid och Innovativ rökgasrening. VoK:s medlemmar som kommer från processindustri, kraftindustri och energiverk, fick sig därmed mycket till livs.
AV KJELL-ARNE LARSSON
FÖR DEN FÖRSTA presentationen under temat ”Förbättrad tillgänglighet” svarade Igor Dzeba som är projektledare hos Stockholm Exergi. År 2017 inledde företaget en förstudie och senare ett projekt för vibrationsmätning på roterande maskiner. Stockholm Exergi hade en strategi för förebyggande underhåll, där önskan var en förflyttning från avhjälpande till prediktivt/tillståndsbaserat underhåll, detta för att öka tillgängligheten.
– Vi ville ha diagnostik på alla roterande maskiner, berättade Igor Dzeba. Bevakningen bestod av ronderingar och online mätsystem.
Dessa kom från olika leverantörer och var implementerade på olika sätt. Det saknades sammanhållande grepp och användningssätt.
Företaget gick igenom och systematiserade samtliga roterande maskiner och kategoriserade dessa i nivå 1, 2 och 3. Nivå 1 omfattade värmepumpar och turbinanläggningar, med totalt 37 objekt och Nivå 2 omfattade fläktar och viktiga pumpar, med totalt 175 objekt. Nya online vibrationsmätningssystem installerades ”ovanpå” de befintliga där något fanns och nyinstallerades där inget fanns. Det blev 150 nya system och totalt omhändertagna
kanaler/givare 1785, därav 1400 nya. Övriga objekt i Nivå 3 mäts periodiskt med handhållen utrustning.
För visualisering används nu Asset View som ger en ögonblicksbild av maskinernas status. På datorer och mobila enheter syns realtidsöversikter, där status visas enkelt med ”trafikljus”, grönt, gult och rött. Samtidigt samlas vibrationsdata till databaser via Vibguard system i fem servrar som täcker företagets hela vibrationsmätningsbehov. Analyser av data utförs av extern personal.
– Vår organisation har påverkats av
Värme- och kraftföreningen arrangerade som brukligt
projektets utfall. Diagnostik hör nu till Underhåll, medan skyddsgivare fortfarande ligger under Drift.
– Förebyggande prediktiva mätningar syns som en kostnad i ekonomirapporter, men man glömmer lätt dess vinster, tack vare att tillgängligheten ökar, avslutar Igor Dzeba.
Antalet avbrottstimmar minskar och kostnaderna för reparationer minskar också, men på lång sikt bör man ha beredskap för att den roterande utrustningen ändå försämras, med ökad risk för incidenter.
hos Tekniska Verken
Johan Axelsson från Tekniska Verken i Linköping visade hur systematiskt underhållsarbete har medgett produktionsrekord för avfallspannan i KV61. Anläggningen har byggår 2004. Tillgängligheten var inte tillfredställande. År 2016 planerades sex stopp, och de blev åtta. För 2022 budgeterades två stopp, men det räckte med ett. Vad gjordes då för att förbättra läget så radikalt? Historiskt var det tre orsaker till stopp: MAVA-pump tätning läckte, rosternosar lossnade och rosterkylslang läckte.
– Vi fann att tillverkarens rekommendation om smörjning av pumparna var otillräcklig. Inre lager fick ej smörjning och axeln blev skev. Vi höjde oljenivån och installerade nivåglas, berättar Johan Axelsson.
Själva pannan drabbades av skador. Tuber påverkades av värmekorrosion och
Inconel-ytor i eldstaden av pitting. För två år sedan byttes eldstad inklusive tuber. Murningen minskades och Inconel-arean ökades med 750 kvadratmeter.
– Detta lönade sig tack vare många fler drifttimmar. För att göra systematiska analyser och åtgärder gäller det att ha ett tajt gäng ingenjörer som är kontinuerligt på företaget. Det duger inte att byta folk, menade Johan Axelsson.
Att ökad datadelning ger underlag för proaktivt underhåll och rotorsaksanalyser visades tydligt av Siemens Energy. Fredrik Tengvall som är chef för Remote Diagnostic Centers och Magnus Johansson som är produktansvarig för produkter inom underhåll och utveckling av ångturbiner, berättade vad företaget bidrar med för att höja tillgängligheten och samtidigt utveckla sina egna konstruktioner.
– Vi har sysslat med datainsamling under 15–20 års tid, försett våra maskiner med datakollektorer och kunnat tanka hem data kontinuerligt eller samlat dem på annat sätt. Tidigare erbjöd vi inga tjänster i anslutning till detta. Data utgjorde ofta underlag för reaktiv support, berättade Fredrik Tengvall.
Idag ger företaget flera typer av stöd:
• Reaktiv support. Kunden vänder sig till Siemens Operation Service Desk.
”Vi har sysslat med datainsamling under 15–20 års tid, försett våra maskiner med datakollektorer och kunnat tanka hem data.”
/Fredrik Tengvall, chef för
Remote Diagnostic Centers hos Siemens
Tänk dig en teknisk plattform som ger fastighetsägaren helt unika möjligheter att hantera sin fjärrvärme och som hela tiden är uppdaterad med den senaste mjukvaran. Ett system som styrs via en lättanvänd mobilapp där all information finns tillgänglig när du behöver den.
Tänk dig sedan att systemet anpassar sig efter fastigheten och de unika förutsättningar det har. Med både inom- och utomhusgivare lär sig systemet hur fjärrvärmecentralen skall styras för bästa komfort. Med hänsyn till både miljö och energieffektivitet.
för att boka ett online-möte där vi berättar om vad HomeSide Inside kan betyda för er verksamhet.
• Proaktiv support – aktiv monitering. Siemens Energy´s Remote Diagnostic Center gör diagnostik och prognoser för uppkopplade ång- och gasturbiner.
• Konsultativ support. On Line-sessioner, Siemens tillsammans med kund, för rotorsaksanalys, optimering av driften eller andra utredningar. Exempelvis kan driftdata jämföras före respektive efter ett haveri. De konsultativa tjänsterna utvecklas för närvarande.
Idag har Siemens Energy övervakning på 290 gasturbiner och 54 ångturbiner, vilket ger ett dataflöde på mer än 100 GB per dygn. Årligen ges 1 200 proaktiva rekommendationer och skapas 1 400 rapporter. Totalt finns 3 000 år med driftdata. Siffrorna gäller maskiner levererade av Finspång. Dessutom övervakas andra maskintyper producerade på andra platser i världen.
Presentatörerna visade två illustrativa exempel på proaktivitet. Tack vare Performance Monitoring på en gasturbin upptäcktes att prestandan sjönk misstänkt snabbt. Siemens rekommenderade anläggningsägaren att stoppa och inspektera med boroskope. Det visade sig att Heat Shield 1 var skadad. Om inte maskinen hade stoppats i tid hade mycket stora skador orsakats i turbinen.
I ett annan fall – en gasturbin som drev en generator – visade operatörssystemet ett tryckvärde på 0,1 MPa lägre än vad givaren gav. Detta var ett logiskt fel i programmeringen. Siemens kunde gå in i styrsystemet
och rätta till felet. Detta visade sig sedan vara ett generiskt fel i denna typ av maskin och Siemens rättade felet i hela sin flotta. Det var Remote Diagnostic Center som upptäckte felet och Operation Service Desk som följde upp.
– Vi har utvecklat en app för att kunden lätt ska ha koll på sin utrustning, berättade
Magnus Johansson. myHealth finns för både Android och iOS. Den visar rådata, producerad effekt, antal stopp/starter och flera andra uppgifter, även statistik, rekommendationer och rapporter.
Siemens arbetar också konsultativt med bland annat övervakning anpassad just till kundens utrustning. Gasturbiner är ganska lika världen över, medan ångturbiner skiljer
Utbildning Ångturbin
Ekströms Värmetekniska levererar Rökgaskylare, Ekonomisers, Lu�förvärmare och Kulsotningsanläggningar för tex industri, kra �värme‐ och fartygspannor.
Economiser & Lu�förvärmare
Jämtkra� ‐ Östersund
Sumitomo SHI FW
Rökgaskylare
Billerud ‐ Frövifors
Andritz
Rökgaskylare e�er Mesaugn
Metsä ‐ Kemi
Valmet
sig åt mer. Siemens kan också ge råd och hjälp om driften, på så sätt att den kan anpassas till bränslepriser och elpriser, dessa tjänster utvecklas nu med bred input från företagets kunder.
– Varför gör nu Siemens Energy allt detta? frågade sig Fredrik Tengvall. Det finns fyra viktiga orsaker.
• Öka tillgänglighet och pålitlighet i kundens anläggningar
• Minska kostnader
• Siemens lär sig mer om sina egna maskinkonstruktioner
• Input till utveckling av nya turbiner
På temat ”Förbättrad tillgänglighet” presenterade Anders Lindström från Vattenfall nya tekniker som stöd för mer digitaliserade inspektioner. Anders Lindström arbetar med utveckling och tillämpning av sådana tekniker.
Bakgrunden till att helt eller delvis ersätta manuella insatser med drönare, robotar, laserskannrar med mera är att öka säkerheten, inte minst personsäkerheten, höja kvaliteten och jämnheten i kvaliteten samt öka effektiviteten. Många tillämpningar handlar om drönare utrustade med kameror.
Drönare används för att få överblick, för att inhämta data eller lyfta laster. Det går att skaffa sig överblick över kraftledningsgator med träd som fallit över ledningar och behoven av förebyggande röjning. Inhämta data om skador på olika konstruktioner. Ett exempel på att lyfta laster och utföra arbetsmoment, är drönare som monterar små fågelskrämmor (Birdflappers) på kraftledningar, Vattenfall har tagit fram en produkt/lösning som sätter upp 200 stycken Birdflappers på en dag.
Drönare kan användas för att inspektera i kärntekniska miljöer. En besparande tillämpning är inspektion av pannor (förbränningsrum). Att sätta upp en byggnadsställning kostar 0,5 – 1 miljon kronor och det hela orsakar kanske tre veckors stopp. En drönare med IR- och 4k-kamera kostar 350 000 kronor, så om alla uppgifter klaras med den, kan den betala igen sig på ett underhållsstopp.
Nu utvecklas drönare med laserskanner, som kan användas för att mäta upp exempelvis byggnader och processutrustning.
Drönare kan användas för att samla in data för att beräkna geometrier, exempelvis volymerna av flisstackar på ett massabruk eller högar av biobränsle vid en energianläggning.
Nästa steg blir helt autonoma system,
och även här är Vattenfall engagerade i teknikutvecklingen.
Robothunden Spot kan förses med sensorer och användas för ronderingar, under vilka Spot ”ser” allt som anläggningsägaren är intresserad av.
Även AR-teknik kan underlätta inspektioner. Exempelvis ett stadslandskap kan i AR:s version kompletteras med en karta på det fjärrvärmenät och andra installationer som löper under mark.
Anders Lindström avslutade med några sammanfattande reflexioner:
• Se upp med informationssäkerheten, för drönare och kameror som tillverkas i Asien.
• Regelverk för bl.a. drönare. Stor skillnad mellan krav på privata respektive kommersiella aktörer.
• Resursanvändning. Snabb utveckling med många dåliga idéer baserade på ett bra koncept. Satsa resurserna på rätt sak.
• Hårdvaran är inte det tunga. Backend kräver mer, med IT-säkerhet, regelefterlevnad, ordning och reda.
Mats Balkö som är affärsområdeschef för utveckling och hållbarhet hos Varberg Energi och Johan Magnusson som är affärsutvecklare hos Kalvö Consulting, berättade om batterilager, deras nyttor och möjligheter i elektrifieringen. Batterilager är inte minst aktuellt för Varberg Energi vars verksamhet spänner över både fjärrvärme, el, elnät, gas, laddstationer och solcellsanläggningar. Därtill flex-tjänster, energitjänster och batterier.
Ett tips till ägare av kraftvärmeproduktion är att inte enbart inrikta sig på att sälja el till spotmarknaden, utan även stödtjänster och andra flexibilitetstjänster till Svenska Kraftnät. Till tjänsterna räknas bland annat mFRR (manual Frequency Restoration Reserve) och aFRR (automatic Frequency Restoration Reserve). Se över era affärsmöjligheter här! Batterilager tillsammans med elproduktion i kraftvärmeverk ger ökade möjligheter. Ett räkneexempel på ett verk med elproduktion (10 MW el) visade ekonomin i en investering, med batterilager på 10 MW effekt och 13 MWh energi. Investeringen är 73 mkr och intäkterna för stödtjänster 54 mkr per år. Således blir återbetalningstiden 1,4 år. Siffrorna är konservativa och dessutom har kostnader för batterier sjunkit sedan beräkningen gjordes. Batterilager är bra för den stora aktören som kan styra både produktion och konsumtion. Batterier vid en vindpark kan också ge fördelar i el-affärerna. För den som behöver installera laddstation för att ladda stora fordon, kan batteri vara bra, effekttopparna kan kapas med upp till 70 procent.
Ann Hellström som är Global Technology Manager, för service och ombyggnader på kraftpannor hos Valmet, presenterade möjligheter att utöka lastområdet, både mot högre och lägre last.
– Vi ser mycket ökat intresse för bredare driftintervall, berättade Ann Hellström.
Hon illustrerade med ett typfall där en anläggningsägare har en huvudpanna (Använder RT-flis och biobränsle. KVV.) och en spets/minlastpanna (Använder olja/bioolja. Producerar enbart värme.) Önskemålet var att vidga lastområdet för huvudpannan, genom ökad och/eller minskad effekt. Två av orsakerna bakom önskemålet var desamma:
• Använda pannan med bränsle med lägre kostnad
• Använda pannan som producerar el Möjligheten till ökad last önskas för att undvika start/stopp av spetslastpannan. Och minskad last på huvudpannan för att undvika start/stopp av denna.
Om huvudpannan har låt säga driftområdet 30–100 MW och detta vidgas till 20–110 MW förändras varaktighetsdiagrammet över året betydligt. Antalet drifttimmar på spets/minlastpannan blir avsevärt lägre.
– Inför modifiering av panna med
kringutrustning hjälper vi till med studie, ombyggnadsförslag och kontakt med underleverantörer. Tänk på att om pannan ska klassas upp krävs insats av ett ackrediterat organ, fortsatte Ann Hellström, som även
berättade vilka delar av utrustningen som kan behöva modifieras och uppgraderas.
När väl ombyggnaden är på plats kan Valmet Automation användas för att optimera driften. Combustion Manager ser till att stabilisera
Från Energy Opticon fick vi veta att energisystemen blir mer komplexa och integrerade. På bilden kan noteras byggnader vilka kan användas som värmebuffertar och kylproduktion som har två alternativa energikällor, fjärrvärme (ABS) respektive el (KM). Bild: Energy Opticon
lasten och ligga närmare de gränser som finns. Effekten kryper mot effektgränserna, utan att operatören behöver gripa in.
I slutänden gynnas anläggningsägaren av lägre bränslekostnader och högre intäkter för el.
Samhällets energisystem blir mer komplexa och allt mer utmanande. Detta skapar samtidigt möjligheter. Fjärrvärmeaktörerna kan genom optimering minska driftkostnaderna och öka intäkterna.
– Det finns outnyttjad potential inte minst genom att optimera framtemperaturen i fjärrvärmenäten, berättade Moa Dahlman Truesdale, finansiell chef hos Energy Opticon. Det behövs optimeringsprogram för att planera ändringar av temperaturen så det inte görs vid fel tillfälle. Och det är inte alltid fråga om att sänka framtemperaturen. Höjning kan tillåtas för att undvika stopp av panna.
Vad går då att göra för att sänka kostnader och öka intäkter, samtidigt som koldioxidutsläppen minskar?
• Undvika start och stopp av enheter
• Billigaste val av bränsle
• Använda enheter med högst verkningsgrad
Med stöd från Energimyndigheten samarbetar nu Energy Opticon med en rad aktörer för att utveckla plattformen e-Flex för handel med och styrning av energi. Bild: Energy Opticon
• Planera underhåll till optimala perioder Ett grepp är att optimera framtemperaturen och då behövs ett planeringsverktyg som är gemensamt för driftteamet. Senaste versionen av verktyget heter Energy Optima 3 och finns både för installation och som molntjänst.
– Det gör att ni kan arbeta smartare med hela ert energisystem och planera allt mera integrerat, fortsätter Moa Dahlman Truesdale.
– Ekonomisk produktionsoptimering och optimering av framtemperaturen kan spara upp till 15 procent av driftkostnaderna inklusive bränsle. Samtidigt minskar koldioxidutsläppen med 2–3 procent.
Ett exempel från Kraftringen i Skåne är att en sänkning av framtemperaturen med i medeltal 2 °C gav besparing på cirka 200 000 kronor de första två månaderna.
Med stöd från Energimyndigheten
samarbetar nu Energy Opticon med en rad aktörer för att utveckla plattformen e-Flex för handel med och styrning av energi.
Linde tillverkar och hanterar gaser. Ola Ritzén från Linde berättade om hur industriella utsläpp av koldioxid kan minskas med hjälp av gasteknik, och gav en rad exempel från Sverige och världen.
I Nevada i USA finns Sierra Biofuels som förgasar hushållsavfall och producerar syngas, vilken i huvudsak består av vätgas och kolmonoxid. Vätgasen kan renas och användas som bränsle eller i kemiska synteser.
Vätgas produceras annars oftast från naturgas, men kan som bekant också tillverkas genom elektrolys av vatten. Om grön el används benämns gasen grön vätgas. Linde bygger en 24 MW elektrolysör hos norska Yara som tillverkar ammoniumkväve (konstgödsel). Därmed blir fossilfri (grön) ammoniumgödsel möjlig.
Svenska Hybrit-projektet känner vi alla till, där järnmalm direktreduceras med vätgas. Denna produceras i elektrolysörer som drivs med grön el. Mindre mängder fossilfritt stål har redan producerats.
Hos ståltillverkaren Ovako i Hofors har lyckade försök gjorts att använda vätgas som bränsle i värmningsugn. Både vätgasen och syrgasen tillverkades med grön el. Ovako gör nu fullskaleinstallation av en elektrolysör. Bruket kommer att undvika utsläpp av
20 000 ton koldioxid per år.
– Generellt för att få ner koldioxidutsläppen från ugnsprocesser och liknande kan man byta bränsle, ett annat grepp som kan vara möjligt är högtemperaturprocesser som minskar bränsleanvändningen. Genom att addera syrgas kan energibehovet minskas. Så varför inte använda både syrgasen och vätgasen från elektrolysören, frågade sig Ola Ritzén.
Företaget erbjuder högtemperaturbrännare som klarar vilken vätgashalt som helst i bränngasen.
Linde arbetar även med koldioxidinfångning, i själva verket med hela konceptet CCUS (carbon, capture, utilization, storage). Flera tekniker testas, bland annat med olika absorbenter. Företaget har flera fullskaleanläggningar för infångning och rening. För ”utilization” renas koldioxiden och görs till produkt.
Ola Ritzén refererade slutligen till massabruk som lämpliga för biogen storskalig koldioxidinfångning. Där är det sodapannorna och mesaugnarna som har höga utsläpp, dessutom i relativt höga koldioxidkoncentrationer.
Vid Chalmers har Anders Lygnfelt sedan 1998 bedrivit forskning om en alternativ teknik för infångning av koldioxid. Flera pilotanläggningar har uppförts som visar att tekniken – den kemcykliska förbränningen – fungerar.
Pannan med sin processutrustning påminner starkt om en CFB-panna (Cirkulerande Fludiserad Bädd). Det finns en luftreaktor och en bränslereaktor, vertikalt placerade bredvid varandra. Konceptet baseras på att syrebärare i form av metalloxidpartiklar tar upp syre från luften i luftreaktorn. Syrebäraren förs sedan till bränslereaktorn. I denna reagerar syret från syrebäraren med bränslet. Koldioxid och vatten bildas. Syrebäraren går sedan tillbaka till luftreaktorn och fångar upp nytt syre. Vattenångan och koldioxiden ut från bränslereaktorn kan separeras enkelt genom att vattnet kondenserar. Eftersom förbränningsluften inte blandas med bränslet erhålls koldioxid med hög renhet. Därmed behövs ingen dyr och energikrävande gasseparation.
Forskarna har provat mer än 500 olika syrebärare, däribland ilmenit (järntitanoxid), men även manganföreningar.
Kostnaden för att fånga in koldioxid med kemcyklisk förbränning uppskattas till 20–50 procent av kostnaden med konventionella tekniker, där 100 € per ton brukar användas som riktvärde. Om alla utsläpp i världen eliminerades (med sistnämnda kostnad) utgör detta ändå bara 2,5 procent av globala BNP.
Under åren som Chalmers har utvecklat tekniken har fler pilotanläggningar byggts av andra ute i världen. Inriktningen i Sverige har flyttats från fossila bränslen till biobränslen. Med biobränsle i anläggningen skapas minusutsläpp.
Nu väntar vi på att det i EU blir en marknad för minusutsläpp av koldioxid och att det därmed blir intressant att uppföra en fullskaleanläggning.
Euromekanik svarar för lösningar med bränngaser inom industrin. Företaget gör allt från förstudier till installation och service, bland annat anläggningar för vätgasproduktion. Euromekanik levererar även tankstationer för vätgas.
– Grön vätgas på bred front kan bli en del av lösningen för ett fossilfritt Sverige, anser Peter Rydebrink, vd för Euromekanik.
Energigaser generellt är bra bränsle för pannor:
• God noggrannhet i förbränningen
• Bra på att överföra stor effekt
• Kondenserande pannor ger hög verkningsgrad
• Lågt underhållsbehov Nackdelen är att de gaser som används idag typiskt är fossila. Att helt eller delvis ersätta dem med grön vätgas får allt bättre förutsättningar:
• Investeringskostnaderna för vätgasproduktion sjunker
• Värdet av vätgas ökar, eftersom alternativen blir dyrare
• Elpriset stiger
• Vätgasproducenter har möjlighet att bidra med balanstjänster till elnätet och därmed få extra intäkter
– En kostnadsjämförelse mellan propan och grön vätgas visar att det redan idag är vettigt att investera i elektrolysörer förproduktion av vätgas, säger Peter Rydebrink.
Konferensens presentationer avslutades med en session om innovativ rökgasrening, främst med inriktning på att minska utsläppen av kväveoxider (NOx), men även svaveloxider (SOx) och andra föroreningar.
Utsläppen av NOx – alla samhällssektorer inräknade – har minskat stadigt i Sverige sedan 1990, främst tack vare lägre utsläpp från inrikes transporter och arbetsmaskiner.
Inom industrisegmentet är det pappers- och träindustrin som orsakar störst NOx-utsläpp. Tittar vi på sulfatmassabruken är det sodapannorna som svarar för störst
Bild: Jörgen Hinder
”Grön vätgas på bred front kan bli en del av lösningen för ett fossilfritt Sverige.”
/Peter Rydebrink, vd, Euromekanik
andel (72 procent) följda av mesaugnarna (11 procent). Sodapannorna ingår inte i det svenska NOx-avgiftssystemet. Detta kan dock ändras inom kort eftersom Naturvårdverket har föreslagit att sodapannor ska inkluderas i avgiftssystemet. Reglerna kan även komma att skärpas för flera typer av pannor.
– Om vi ska nå kommande svenska mål och EU-mål måste vi lägga in en högre växel nu för att få fram reningstekniker som kan minska NOx-utsläppen, menade Anette Heijnesson Hultén från Nouryon.
Det finns fyra kommersiella sekundära tekniker för att minska utsläpp av kväveoxider – De-NOx teknik:
• SCR. Selective Catalytic Reduction.
70–95 % minskning av NOx
• SNCR. Selective None Catalytic Reduction. 30–60 % minskning
• Ozon De-NOx. 70–95 % minskning
• Klordioxid De-NOx. 80–95 % minskning
– Klordioxid De-NOx kan passa bra när SCR och SNCR inte är lämpliga. Exempelvis kan mycket stoft och föroreningar som svaveloxider, sätta igen och deaktivera SCR, berättade Anette Heijnesson Hultén.
Hon redogjorde för Nouryons utveckling av Klordioxid De-NOx. Vid förbränning bildas cirka 95 procent NO och cirka 5 procent NO2. Klordioxiden reagerar primärt med NO och mer NO2 bildas. Sekundärt reagerar NO2 med klordioxid och bildar salpetersyra. I båda reaktionerna bildas saltsyra (HCl). Anledningen till att man oxiderar NO till
NO2 och/eller salpetersyra är att man vill öka kväveoxidernas löslighet i vatten, vilket är önskvärt för att kunna avlägsna dem i ett efterföljande skrubbersteg.
Företaget har gjort pilotförsök i en avfallspanna i Avesta. Utsläppen av NOx minskade från 73 ppm till 2–15 ppm, hur mycket berodde på processbetingelser. Det blev inga mätbara utsläpp av HCl eller SOx. Klordioxid De-NOx har demonstrerats framgångsrikt även för olje-, gas- och sodapannor. Många massaoch pappersbruk har redan klordioxidproduktion på plats, vilket underlättar. Annars krävs investering i klordioxidgenerator.
Värt att notera:
• Klordioxid reagerar mycket selektivt med NO
• Omvandlingen NO till NO2 ökas genom ökad dosering av klordioxid
• Minskning av NOx i rökgaserna från avfallspanna blir 80–97 %
• Tekniken är effektiv vid alla typer av rökgassammansättningar och koncentrationer
• Även halterna SOx och HCl i rökgaserna minskas
Det går att använda klordioxid antingen i gasform eller vätskeform, men gasform är effektivare. Det är därför denna tillämpning för närvarande utvecklas av Nouryon.
Under Panndagarna delade Värme- och Kraftföreningen ut 2022 års stipendier. De gick till Pablo Romero del Rincón för examensarbetet ”Temporal analysis of power system violations due to electric vehicles” (vid Chalmers) samt till Oscar Magnusson och Samuel Engel för arbetet ”Tekniska förutsättningar för etablering av ett sprickvärmelager i Ljungsbro” (Linköpings universitet).
Panndagarna genomfördes i Uppsala och avslutades lägligt med studiebesök hos Vattenfall, deras avfallsförbränningsanläggning och den nya pannan Carpe Futurum i stadsdelen Boländerna.
”Om vi ska nå kommande svenska mål och EU-mål måste vi lägga in en högre växel nu för att få fram reningstekniker som kan minska NOx-utsläppen.”
/Anette Heijnesson Hultén, NouryonFlödesschema för rening av kväveoxider med hjälp av klordioxid – en gasbaserad version som utvecklas av Nouryon. Illustration: Nouryon
Driftuppdrag och resurstillsättning inom energisektorn är stort fokus för energikonsultföretaget
K Energitjänst med inriktning på kraft- och processindustrin. Men även privatpersoner med mindre värmeanläggningar står på kundlistan.
K ENERGITJÄNST är ett energikonsultföretag som erbjuder tjänster inom drift, underhåll, service och projekt i små och stora uppdrag över stora delar av Sverige, för allt från privatkunder med mindre värmeanläggningar till större industriella kraftvärmeanläggningar med driftpersonal, driftsättning, driftstöd och projektsamordning.
– Vi kan roster, pulver, BFB- och CFB-pannor, vattenrening, ånga- och hetvattensystem, turbin- och fjärrvärme. Men också biogas, exempelvis drift-
sättning och drift av rötgasanläggningar.
– Vår styrka är att vi är ett medelstort företag med korta beslutsvägar som kan vara snabbt på plats där vi behövs, för kortare eller längre uppdrag, Snabba insatser och flexibilitet är viktiga ledord för oss, säger Johan Karlsson, grundare och vd av K Energitjänst AB.
–Driftstöd och bemanning inom kraftoch processindustrin är centralt för oss. Vi medverkar med kvalificerad och erfaren personal, drifttekniker, driftoperatörer, driftsättare och underhåll.
Bland uppdragen för K Energitjänst märks medverkan i driftsättningen av panna 8 på Högdalenverket. Eskilstuna Energi och Miljö, Adven Sverige (tidigare Värmevärden) och Valmet är andra uppdragsgivare under senare tid.
Nordion Energis vision är att ge kraft åt ett samhälle i förändring och göra grön energi möjlig för alla. Samhället vi lever i står inför en stor förändring och uppgiften att driva denna måste gå snabbt samtidigt som man måste tänka nytt. Nordion Energi har specialiserat sig på energiinfrastruktur med syfte att vara med och driva omställningen på energimarknaden till 100 procent grön energi.
– VI HAR SPECIALISERAT oss på energiinfrastruktur, berättar Carolina Wistén, kundoch marknadschef på Nordion Energi AB. Det handlar om infrastruktur för både el och gas. Energisystem som är flexibla och som kan samverka. Vårt mål är också att hjälpa kunderna med sina val och att tillgängligheten finns när den behövs och där den behövs. För att grön energi ska bli verklighet är det
viktigt att den är tillgänglig till ett konkurrenskraftigt pris och här spelar infrastrukturen en avgörande roll.
Sverige har stora infrastrukturinvesteringar framför sig beträffande både el- och vätgasinfrastruktur. När det gäller infrastruktur för gas finns en befintlig gasledning utmed Västkusten, och denna kan enkelt ställas om till biogas. Idag är andelen biogas i nätet
36 procent. Mer storskalig biogasproduktion kan bidra till att ställa om detta.
– Vi kan inte åstadkomma omställningen själva, säger Carolina Wistén. Vi har en spännande resa framför oss tillsammans med våra kunder och partners som strävar mot samma mål. Ju mer förnybart som man får in på nätet desto högre krav ställs på flexibilitet då det inte går att bestämma när det blåser
eller när solen skiner, där är gas ett effektivt sätt att lösa flexibilitetsutmaningar.
Biogasen kan använda befintlig infrastruktur, men behovet av storskalig svensk biogasproduktion längs nätet är stort och det krävs resurser i form av stöd för biogasproduktion där skatter och styrmedel blir viktiga instrument. Samtliga aktörer, både inom sjöfarten och industrin, behöver få långsiktiga spelregler för att våga investera i ny teknik och vara säkra på att de får tillgång till grön gas till rätt pris.
Nytt partnerskap innebär potential
Återigen; samarbete är grunden. Det märktes under den gångna vintern då gasen från Ryssland bojkottades och energipriserna accelererade. Att Europa ändå klarade sig förhållandevis bra i denna krissituation handlar till stor del om det goda samarbetet länderna emellan och de europeiska åtgärderna för att söka överenskommelser.
– Vi anser att ju mer storskalig biogasproduktion som vi kan nå desto lättare blir det att ställa om Sverige. Gasen kommer att vara en viktig energikälla framöver. Vi kommer att behöva grön el, vätgas och biogas, vilket innebär en energimix som samspelar på bästa sätt, menar Carolina Wistén.
Nu har ett nytt partnerskapsavtal tecknats mellan Nordion Energi och Nature Energy som är en ledande aktör inom produktion av biogas.
Det blir en spännande kombination med Nordion Energis styrka inom drift och utveckling av energiinfrastruktur och Nature Energys expertis inom utveckling och drift av storskaliga biogasproduktionsanläggningar.
Kraftsamling för nätverk
Erfarenheten som Nordion Energi har från att driva och drifta gasledning har de nu med sig när de kraftsamlar för ny vätgasinfrastruktur.
– När det behövs kolatomer är biogas förträffligt, säger Björn Santana Arvidsson, vice vd, Hydrogen, Nordion Energi AB. Klarar man sig utan kolatomer är grön vätgas en utmärkt bra energibärare. Vi kraftsamlar nu när det gäller infrastrukturen av gas genom Sverige.
Rörledningar som är nergrävda under mark utgör den bästa formen av energiöverföring, som överför energi i form av molekyler utan att den påverkar det som sker ovan mark. Djur och natur kan fortsätta i stort sett som vanligt efter att installationen är på plats. Rörledningen som överför energin fungerar som ett lager, så kallad linepack, där man kan man gå upp och ner i tryck, och därigenom hantera variationer över dagar. Man får två installationer i en.
När variationerna över längre tid behöver hanteras får man gå över till att bygga särskilda vätgaslager. Nordion har redan ett gaslager, Skallen, norr om Halmstad för metan, som kan lagra runt 80 GWh energi. Med den kunskap och erfarenhet som Nordion besitter samt de projekt som redan drivs framåt, ser man sig som den naturliga samarbetspartnern för att bygga vidare på vätgasinfrastrukturen i Sverige.
– Nordion driftar och opererar redan idag cirka 60 mil stamledning på högt tryck, samt ett gaslager, Skallen. Vi är väl mobiliserade med kunskap och erfarenhet för att få vätgasstrukturen på plats. Och varför Vätgas? Vätgas är en flexibel energibärare jämfört med el. Vätgas är lätt att lagra och att reglera. Den möjliggör också storskalig ny produktion av förnyelsebar energi och vätgas. Vätgasen går att överföra på långa avstånd på ett kostnadseffektivt sätt och passar väl för en storskalig användning, poängterar Björn Santana Arvidsson.
– Jämför man med luftledningar för högspänning som kräver stora ledningsgator så påverkar inte en nergrävd gasledning varken natur, djur eller åkermark. För gas handlar det om en nergrävd stamledning med rör på 48 tum, cirka 1,22 meter, i diameter. Det är dock viktigt att investera i både el och vätgas, bägge energislagen behövs och de behöver komplettera varandra för att skapa framtida optimala energisystem som krävs för den gröna omställningen.
Ett viktigt utbyte sker nu med Energimyndigheten, Svenska Kraftnät och Energimarknadsinspektionen för att få fram en modell för att utvärdera alternativen vätgas och el, beroende på avstånd och överförd kapacitet. Målsättningen är att få fram en modell som kan guida i valet av energilösning som en del av arbetet med samverkan och samplanering av det nya kombinerade energisystemet.
– Vätgas och biogas är bra lösningar och man kan snabbt besluta att dra ner på tillförseln av gas när det är brist på el, då elen är dyr, och i stället producera vätgas när elen är billig och då med möjligheten att lagra gasen. När det gäller el måste varje del av en sekund hålla 50 megahertz. Gasen är mer flexibel och den kan regleras utifrån sina lagringsmöjligheter och blir därmed ett viktigt komplement till el, säger Björn Santana Arvidsson.
Nordion deltar nu aktivt inom EU och runt Östersjön för att bland annat säkerställa regelverk kring säkerhetsfrågor och tekniska standarder.
Ett exempel på vikten av dialog är den stora insats som sker nu tillsammans med Norrlandskommunerna med att diskutera planer och möjligheter både lokalt och regionalt, gällande vad en infrastruktur för vätgas kan innebära.
– Det viktigaste projektet beläget i norra Sverige är Nordic Hydrogen Route där vi tillsammans med Finland använder och expanderar konkurrensfördelarna och de unika möjligheter som vi har tillsammans här i norra Europa för att säkerställa den gröna omställningen. Den plan som nu ligger omfattar cirka 100 mil rörledning, i Norrland och norra Finland, men det är behovet som kommer att styra när och var som infrastrukturen byggs, säger Björn Santana Arvidsson. Det gäller att säkerställa tillgången till energi för industrin genom att koppla ihop och skapa en integrerad energimarknad.
Likartade villkor efterfrågas
Baltic Sea Hydrogen Collector, som möjliggör ytterligare storskalig ny produktion av förnyelsebar energi och vätgas i Östersjön, handlar om investeringar runt 165 miljarder kronor för 2 x 125 mil offshore rörledning genom Östersjön via Åland, Gotland och Bornholm och sedan vidare till kontinenten. Copenhagen Infrastructure Partners utredning från 2022 visar på >100 GW i total kapacitet på redan kända vindkraftsprojekt under tidig utveckling.
– Den gröna omställningen i Europa skulle möjliggöras och vi i norr skulle kunna leverera unik kompetens och grön energi, som också skulle stärka den svenska försörjningstryggheten säger, Björn Santana Arvidsson.
– Den stora utmaningen med storskalig biogasproduktion, ny vätgas- och elinfrastruktur är att det behöver ske snabbt. Det tar lång tid med tillståndsprocesserna, vilket är ett stort problem. Vi är glada för att regeringen uttalat att de kommer arbeta för att korta tillståndsprocesserna och vi ser fram mot leverans i denna fråga. Stödsystemen för grön energiomställning skiljer sig mellan medlemsländerna i EU. För att kunna konkurrera måste den kunna ske på likartade villkor. EU har ställt stora medel till förfogande för att stötta energiomställningen. För att få del av dessa medel krävs att regeringen prioriterar och stöttar de svenska projekten och ansökningarna, avslutar Carolina Wistén.
Prima PRO Process mass Spectrometer är en pålitlig, exakt och flexibel gasanalysator och perfekt för att analysera gaser i industriella processer. Många branscher är intresserade av den analytiska precisionen, noggrannheten och stabiliteten den ger.
Att mäta gaskoncentrationen är viktigt för en mängd olika branscher av flera skäl. Med kontinuerlig gasmätning kan både effektiviteten och kvaliteten förbättras och bibehållas i en process, vilket är avgörande för att få en bra slutprodukt.
AV MARIE LOUISE AARÖE
– KONTINUERLIG GASMÄTNING hjälper till att säkerställa att rätt mängd bränsle, syre och andra gaser finns med i processen, för att kontrollera kemiska reaktioner, optimera produktionen och minska avfallet, berättar Bent Svanholm, vd för CultiXcell A/S. Gasanalys är en viktig komponent i industriell verksamhet och bidrar till att hjälpa företag att arbeta mer effektivt och hållbart.
För att optimera dessa viktiga processer erbjuder CultiXcell avancerad instrumentering till industri, utveckling och forskning. Med lång erfarenhet och ett brett sortiment har företaget en stor kundkrets inom både life science och processindustri.
– I vårt sortiment av produkter hittar man bland annat Thermo Scientific, Prima PRO Process Mass Spectrometer. Det är en mycket pålitlig, exakt och flexibel gasanalysator, som är idealisk för att analysera gaser i industriella processer. Den analytiska precisionen, noggrannheten och stabiliteten som denna ger, är önskade egenskaper inom många branscher.
Prima Pro möjliggör kontinuerlig övervakning av gaser under exempelvis naturgasbearbetning, vätgasproduktion, samt vid etylenoxid- och ammoniakproduktion. Mass spektrometern är även idealisk för att optimera primär och sekundär stålproduktion och för kontroll av järnbearbetning.
– Även i de mest avancerade halvledarproduktionsprocesserna är chip mottagliga för föroreningar som kan orsaka defekter och kostar då industrin enormt mycket, säger Bent Svanholm. Här har vi sett att Thermo Scientific Apix/Apims SQ varit till stor hjälp för att både maximera tid, vinst och kundupplevelser genom att undvika kostsamma defekter.
Detta instrument har en helt överlägsen känslighet vid kontinuerlig mätning av föroreningar, inklusive vatten och syre och har en lägre detektionsförmåga på mindre än 10 ppt (part per trillion), vilket innebär att det är lämpligt för de strängaste kvalitetskraven.
– Vi på CultiXcell är verksamma på den nordiska marknaden och vår portfölj av instrument är känd för exceptionell noggrannhet, precision och tillförlitlighet, berättar Ida Järbur, produktchef på CultiXcell. Denna precisionsnivå är avgörande för tillverkning som kräver hög noggrannhet och reproducerbarhet, ett exempel på detta är upptäckter och utveckling av läkemedel.
CultiXcell A/S är ett företag specialiserat på processoptimering.
De levererar skräddarsydda lösningar som är anpassade efter kundernas befintliga laboratoriemiljöer och processanläggningar.
Det kan handla om allt från designen av en rostfri adapter till kompletta provkonditioneringssystem.
CultiXcell har sitt huvudkontor i Danmark och har specialiserat sig på att designa, tillverka, installera, och serva för kundernas processer.
Återigen samlades Gassverige under några vackra majdagar i Båstad för sin årliga nationella konferens i regi av Energigas Sverige. Det blev ett rekordår på många sätt med både fler konferensdeltagare, samarbetspartners och utställare.
AV MARIE LOUISE AARÖE
KONFERENSEN INLEDDES av vd Maria Malmkvist som tillsammans med sina medarbetare och stora fång av solrosor välkomsttalade och berättade att samtliga talararvoden doneras till Rädda Barnen och Läkare utan gränser för deras arbete i krigets Ukraina. Solrosen är Ukrainas nationalsymbol och står för motstånd, enighet och hopp.
Energigas Sverige har ett brett uppdrag som omfattar samtliga energigaser inom olika sektorer, vilket innebär en mängd olika frågor att hantera; från styrmedel, EU-frågor, analyser, utredningar, säkerhet och teknik som några exempel. Alla dessa ämnen försökte man återspegla under de två gasdagarna. Här kommer ett axplock av intressanta föredrag och föredragshållare som berättar om
sina erfarenheter av gas samt gasens stora möjligheter och utmaningar i framtiden, allt utifrån olika perspektiv från transporter på väg och i sjöfarten, för industriella komponenter och som uppvärmning av fastigheter, där också biogasens stora möjligheter finns med.
Den globala energimarknaden står inför en föränderlig tid, beskriver Ole Hvalby, analytiker på SEB Market Research i Oslo. En stor del av leveranser av gas har kommit från Ryssland, cirka 40 % av naturgasen. När kriget i Ukraina utbröt var man i Europa orolig för att detta skulle skapa en total ekonomisk kollaps. Så har det inte blivit. Grunden till det är bland annat att Europa har fått flytande
naturgas, LNG, från USA på cirka 5 TWh per dag. Asien har inte kommit i gång med sin industriproduktion efter nedstängningen med anledning av covidpandemin och därför inte behövt gas i den utsträckning som de normalt skulle behöva. Dessutom har de inte varit intresserade av det höga spotpriset på gas som Europa har varit villig att betala.
Direktivet från EU, i början av 2022, att lagra så mycket gas som möjligt, har hjälpt till med försörjningen under vintern 2022. Det innebär att marknadskrafterna har löst situationen på ett mycket bra sätt och det kommer att fortsätta, då man tror att spotpriserna på gas kommer att bli lägre framöver. Det har inte fattats energimolekyler utan det har handlat om vilka som har velat betala det högre priset.
Förändringstrycket som vi arbetar med i dag har aldrig varit större, menar Markus Wråke, vd på Energiforsk AB. Det är mycket som har påverkats; kriget i Ukraina, ökade kostnader och den osäkerheten som blivit följden och extremt svårt för många att agera i den snabba omställning som har skett. Politiskt har styrningen av energisystemen
ändrats och påverkat agerandet. En central fråga är säkerheten, som man i Europa inte brytt sig om, och hur viktig och central frågan är om vår energiförsörjning. Innan kriget bröt ut kom 50 procent av gasen från Ryssland och EU var den största köparen av gas från Ryssland. Det är mycket pengar som har skickats till Ryssland som betalning för gas. Inflationen kostar kapital samtidigt som kapitalkostnaderna ökar. Den planerade omställningen kostar och investeringar i vindkraft har minskat med 50 procent och kostnaderna för turbiner ökat med 30-40 procent. Det var investeringar som gjordes när pengar i princip var ”gratis”. Framtiden hänger mycket på hur Kina kommer att agera, det är avgörande för hur priserna kommer att se ut framöver.
Kina har under en lång tid skapat en dominans i världen och är i dag en viktig handelspartner för många, då de har tillgång till alla viktiga metaller som världen behöver i all ny teknik. Framtiden, på både kort och lång sikt, hänger på Kina. Den rådande situationen med globalisering och så vidare har snabbt ändrats. Kina har under lång tid skapat en dominans på marknaden. En aggressiv kinapolitik inleddes med handelskrig och ståltullar under Trumps tid som Biden har
fortsatt och förstärkt och de har fått rätt. Det största som hänt i USA är ett otroligt kraftfullt subventionspaket som kostar mycket. En subventionsinriktad politik som inte har ett övre tak, man räknar med cirka 400 miljarder dollar på en tioårsperiod och ett konkret exempel på detta handlar om vätgas.
Vad gör Europa? Överlag ser man en stor minskning av energianvändningen och man har lyckats spara utan effektivisering och utan en genomtänkt politik, vilket påvisar att skulle man strukturera effektiviseringen skulle man säkerligen uppnå ännu bättre resultat. Under vintern 2022/2023 har långtgående beslut skett när det gäller utsläppshandel och utsläppsrätter med noll CO2 påverkan år 2039. Det innebär nya incitament för utveckling av fossilfria bränslen. Det andra handlar om fastighetsvärden. Där finns nu på förslag att riktigt dåliga fastigheter, sämst energiklassning, som ägs av den offentliga sektorn varken ska får hyras ut eller säljas efter 2027, om de inte uppfyller vissa energikrav. Detta beslut tas i EU i juni. Ett beslut som kommer att få en stor påverkan på fastighetsmarknaden och de investeringar som görs. Detta kommer att göra en enorm skillnad på den europiska fastighetsmarknaden. Förslag från EUs industripolitisk satsning handlar om att stötta egen It-teknik, med kravet att 40 procent av tekniken ska produceras inom EU och samma sak gäller för råvarorna. Detta öppnar upp för möjligheten till starka subventioner och medför nya möjligheter. Det innebär ett helt nytt tänk inom EU. Det blir negativt med ”energinationalism” och då handlar det om att kunna navigera i det nya landskapet. Europa är dåligt rustade både tekniskt och politiskt och måste hålla ett långsiktigt perspektiv. Under de senaste 40 åren har viljan till att investera i forskning sjunkit och det måste förändras. Vi måste stärka vår forskning när nu förutsättningarna aldrig varit bättre och ta chansen.
Carolina Wistén, Nordion Energi, Urban Svensson, Perstorp och Bo Nilsson, Ardagh Glass Limmared resonerar på temat; Hur har försörjningsläget för rörbunden gas varit det senaste året och hur ser det ut framåt? Vad krävs av industrin när omvärlden förändras och hur ser industrin på gasens roll framöver?
Det fanns oro över hur gasen skulle räcka i Europa efter krigsutbrottet i Ukraina. Vilka åtgärder genomfördes på försörjningssidan, är en fundering. Nu är Sverige inte beroende av gas för elförsörjningen men beroende av energiläget i Europa då vi köper energi från en gemensam marknad; Nordpol. Hur klarade
Europa energiförsörjningen och framförallt hur klarade man sig över vintern och var står vi idag?
Carolina Wistén från Nordion Energi började med att berätta om att visionen som vi har i samhället befinner sig i en förändring. Om vi vill driva på samhällsutveckling till 100 procent grön bioenergi gäller det att tänka snabbt och tänka nytt. Energiinfrastrukturen är viktig i dag både för el och gas samt vätgas som är på gång. Ett flexibelt energisystem och i samverkan är önskvärt. Utmaningen är att få energin dit där den behövs och när den behövs och till ett konkurrenskraftigt pris. För att nå detta kan vi inte göra detta själva utan det är tillsammans som är enda vägen.
Det gäller att ta igen vad som hände efter den 24 februari 2022. Då var det ingen som visste hur länge kriget skulle pågå. På Nordion skapades en krisgrupp som dagligen träffades och skälet var att få korrekt information och undvika att få fake news. Det som föddes ur detta var ett ökat samarbete som var bra och viktigt. Energimyndigheten gav sin status om energimarknaden veckovis och EU-kommissionen kom med en ny energiplan. Den viktiga faktorn att ta hänsyn till är att Europa behöver 90 procent av gasen som produceras och från Ryssland kom mellan 40 och 50 procent.
Det var många funderingar och en var; hur ska Europa klara sig utan rysk gas under närmaste åren? De skärpta klimatmålen är viktiga faktorer och här kommer gas, sol, vind och grön vätgas in med fokus på gasen som har ett stort inflytande över energimarknaden i Europa. Ett antal initiativ togs av EU för att klara detta, bland annat med kravet att gaslagren ska var fyllda till 80-90 procent 1 oktober 2023. Ingen kan spå om hur den kommande vintern kommer att bli. Många infrastrukturprojekt har nu initierats. Östeuropa ser över sina
möjligheter när det gäller överföringskapaciteten mellan länder. Det är många nya projekt som initieras. Bland annat har EU tagit initiativ till ett gemensamt inköp av LNG på 140 TWh som innebär ett ökat samarbete för att klara kommande vintrar.
Gaspriserna började stiga redan hösten 2021 på grund av att man tagit bort mycket av elförsörjningen i Europa som exempelvis kärnkraft. Detta har medfört en stor oro för gasbrist. När det blev dyrt reagerade marknaden och man tvingades att stänga ner och förbrukningen minskade samtidigt som det kostade mycket för bolagen med minskad produktion som även påverkade sysselsättningen. I september 2022 var lagren påfyllda med gas och gaspriserna gick kraftigt ner. Marknaden reagerade på det hela på ett bra sätt.
Europa klarade sig förhållandevis bra, vissa fick högre betyg än andra. Kunderna tvingades inte dra ner på sin förbrukning av gas och hur mycket som fick användas. Fyllnadslagren landade på 55 procent och då bara med 7 procent gas från Ryssland, samt 37 procent LNG från andra källor. Beroendet av Ryssland har minskat tack vare LNG och Nordsjö gas. Hur ser det nu ut för den kommande vintern 2023/2024? Målet är lagerfyllnad på 90 procent till första oktober 2023, redan i maj var det fyllt till 66 procent. I Sverige låg vi på 29 procent. Man kan konstatera att försörjningsläget är okej. Samtidigt finns det incitament för samtliga aktörer att effektivisera och spara. Summa summarum; trots stor oro och gasbrist har Europa klarat sig bra. Samarbete mellan olika aktörer har varit viktigt, aktörer som tidigare inte pratat med varandra. Att ha koll på lägesbilden har varit viktigt. Andel rysk gas har gått från 45-50 procent ner till 7 procent. Det är ett fantastiskt bra arbete som har utförts. I dag är vi bättre rustade inför vintern 2023/2024 än förra året med väl fyllda lager och ett ökat samarbete.
Urban Svensson berättar utifrån
Perstorp är Sveriges, för att inte säga norra Europas största gasförbrukare och står för 12 till 15 procent av den naturgas som importeras till Sverige. Gasen används uteslutande för att tillverka produkter. Det handlar om att se gasen utifrån en ny synvinkel och om behovet
av kolatomer som byggstenar för molekyler.
96 procent av allt som produceras på Perstorp är beroende av kemi. En bil består av mellan 7 till 15 kg av produkter som levereras eller kan levereras av Perstorp AB. I många av varorna som finns på marknaden hittar man Perstorps produkter. I schampo, isolering och plaster i kylskåp, i mobiltelefoner exempelvis skärmarna. Perstorp finns utan att synas i de flesta produkter vi omges av. Perstorp har sedan 60-talet kontinuerligt genomfört en resa för att förbättra företagets avtryck på miljön.
Vid genomgång av produkterna som tillverkas har man kommit fram till att 90 procent av Perstorps produkter skulle kunna produceras förnybart. Problemet handlar dock om tillgången på förnyelsebara råvaror. Resan mot biogas har gått via naturgas. När fabriken i Stenungsund startade i mitten på åttiotalet tillverkades syntetgas från tunga oljor som var restprodukter från oljeraffinaderierna. Utbyggnaden av den västsvenska naturgasledningen till Stenungsund möjliggjorde en övergång till naturgas 2004 och från 2017 började man att blanda in biogas.
Metanol är en produkt som används av Perstorp och som man har planer på att själv starta tillverkning av genom Project Air som kommer att minska koldioxidutsläppen med 500 00 ton per år, vilket motsvarar en procent av Sveriges utsläpp. Processen är
delvis baserad på biogas och om den blir verklighet och hela det befintliga gasbehovet ersätts med biogas, skulle ett totalt biogasbehov på cirka 3 TWh, vilket är lite mer än vad vi totalt producerar i Sverige i dag. Detta är en utmaning för gasleverantörerna. Perstorp arbetar uteslutande på den globala marknaden och måste därför också följa de globala spelreglerna och arbetar oftast med låga marginaler samtidigt som man är helt skattebefriad och därför inte tjänar något på att biogasen också är skattebefriad. Liksom övrig industri har Perstorp en långsiktighet i tankesätt och skyr osäkerhet.
Företaget arbetar på en global marknad med många kända varumärken. Glasflaskor fylls med världsberömda whisky-, vodka-, gin-, cocktail- och likörmärken. Kända varumärken är Absolut vodka och Coca Cola. Fokus har legat på material som glas och aluminium som kan återvinnas i all oändlighet. Företaget har 20 000 anställda i 16 länder med fokus på EU, Amerika och Afrika. I Norden finns två fabriker, en i Limmared utanför Ulricehamn och en i Holmegaard i Danmark. Speciellt med glasbruken är att bägge är över 100 år gamla och dess ursprung är glashantverk för att därifrån gått vidare till processtillverkat glas. Vi är i vår tillverkning helt beroende av energitillförseln. Klarar inte ett tapp av energi, skulle vi tappa 10 procent skulle det påverka hela produktionen mycket negativt. Så negativt att det inte vore värt att hålla igång produktionen.
Smältugnarna smälter glaset och det är i själva smältprocessen som gasen används. Positivt är att vi är så duktiga på att återvinna glas i Sverige. Genom detta sänks energiförbrukningen och även utsläppen. Vi har en kapacitet att köra på 100 procent LPG (gasol) det som kan utgöra ett hinder är själva logistiken.
Framtiden ser ljus ut. Krisen i Ukraina har påskyndat branschens omställning och Sverige har fått en bättre acceptans till gas genom biogasen. Tror att kriser visar tydligt på hur viktigt det är att man samarbetar, det är den lyckade vägen framåt. Vi måste vara tydliga med hur vi tillsammans tänker inför framtiden och hur vi ska lösa problemen som uppstår. Det finns också framtida lösningar inom gas. Vi kommer exempelvis utveckla en ny typ av ugnsteknik som kommer att gå på 80 procent el och 20 procent vätgas. Stabiliteten i energisystemen är viktig och volatiliteten är inte bra och inte heller de höga priserna.
Per Tunell, Walleniusrederierna AB, berättar om; mot verklig hållbar sjöfart
Målet är verklig hållbar sjöfart och det är de tunga transporterna som vi ska prata om. Företaget är familjeägt sedan 90 år tillbaka och opererar över hela världen. Man har 800 anställda och driftar 25 fartyg. I hela gruppen finns 150 fartyg. Företaget är en stor spelare i en liten damm. Bil- och fordonstransporter utgör huvudverksamheten. När man pratar vision så handlar det om verklig hållbar sjöfart utan någon påverkan på miljön och människor samt med en rimlig avkastning. En färdplan har skapats mellan 2009–2010 och var grunden till ett projekt som kallades Zero 00 emission Roro, en färdplan kring teknik, bränsleval och kompetens och som har legat som en grund av utvecklingen och ett bra verktyg för att ta sig vidare. Man kom fram till viktiga punkter som handlar om att reducera energibehovet ombord; använda den fria energin som finns runt fartyget som vind, sol och vågor, samt hitta emissionsneutrala energibärare. En färdplan skapades och från tjockolja ta sig till en renare och hållbarare framtid. När det gäller vind så håller man på med tester och har beställt en första prototyp från Karlskronavarvet. Den kommer att monteras och testas på ett fartyg och man tror att den kommer att vara ett intressant komplement
Christer Bruzelius, senior partner och projektägare, Gotland Tech Development AB. Det är färjeförbindelserna som håller Gotland vid liv och det handlar om livskvalitet. Motorerna som byggs på fartygen klarar av att drivas med olika sorters bränsle och målet är vätgas år 2030. Bild: Marie Louise Aaröe
för oceangående transporter. Volymerna är mycket viktiga då det är last som fartyg ska bära inte bränsle. Energi densiteten är viktig. Det går åt 50 kubikmeter tjockolja per dag och dubbelt så mycket LNG och fem gånger så mycket Metan. Fem gånger mer volym är en utmaning och batteridrift är en stor utmaning om man ska ha last ombord. Alternativa bränslen som diskuteras i branschen är metan, LNG, metanol, ammoniak och vätgas. Ammoniak är explosivt och inte aktuellt. Vätgas innebär bränsle som är mycket skrymmande och då blir det lite plats över för lasten. Batteridrift står högt upp på listan över volymkrav, för färjetrafik är det okej mellan Helsingborg och Helsingör men inte för oceangående trafik. Metan och metanol innebär bägge också kol. Brandriskerna med dessa kan lösas tekniskt. Även metanutsläppen kan lösas tekniskt. Metan har högre densitet och kan vara en ingång att börja med. Fossil metanol från metan jämfört med diesel som används idag har 10 procent högre CO2. Fossil metan har 20 procent bättre CO2 än diesel. Därför bygger man nu fartyg avsedda för metan och för att successivt kunna blanda
in biometan. Man kör till havs med diesel och när man närmar sig land övergår man till metan. Det är ändå biogas som man vill ha i framtiden och produktionen av biogas måste öka och även tillgängligheten.
Vätgas för sjöfarten – så kommer infrastrukturen behöva utvecklas
Christer Bruzelius, senior partner och projektägare på Gotland Tech Development AB – Gotlandsbolaget, berättade om sin syn på behovet för Gotlandsfärjorna som trafikerar rutterna Gotland och fastlandet med 2 300 turer per år med de större fartygen och 700 turer per år med katamaranerna. Avtalet med Trafikverket styr, vilket innebär LNG, naturgas och biogas. Målet är att minska växthusgaserna fram till 2030 för att vara klimatneutrala 2045.
Det är färjeförbindelserna som håller Gotland vid liv. Sex eller tre timmar med färja gör stor skillnad. Det handlar om livskvalitet och barnens olika aktiviteter. Därför är det värt att kunna åka fort. Det går att minska farten men vill man behålla livskvaliteten så går det inte. Det är samma sak som att minska farten på motorvägarna till 70 km/h, det skulle gynna miljön men vem skulle acceptera det? Man har tagit fram två fartygstyper som kompletterar varandra och bägge körs på vätgas. Ångan tas tillvara ombord och omvandlas till el.
Man tar vätgasen via pipeline in till Visby, kyler den för att kunna trycka över den på kort tid. 250 bar ombord behöver 500 bar i sista steget.
Det finns en idé att knyta samman Tyskland, Sverige, Finland och Danmark i ett pipelinesystem för vätgas. Fram till dess får man arbeta med de befintliga källor som finns. Man måste komma igång för att sedan komma vidare. Motorerna som byggs på fartygen klarar av att drivas på olika sorters bränslen. Man anser att man ska vara klar för vätgas och då börja beställa fartyg 2025, till en början med ett blandbart bränsle av metan och biometan. Fördelen är att vägen till vätgas ha möjligheten att stega in i den nya bränsleekonomin som kommer att byggas ut successivt och där vätgasen kommer att utgöra en avgörande roll i vårt samhälle. Vi tror att dessa båtar kommer att vara i trafik till 2030, säger Christer Bruzelius.
Jonathan Höglund är teknisk direktör på Furutank Rederi, som är ett familjeägt företag på Donsö utanför Göteborg och som har haft tankbåtar sedan 50-talet.
Nya Båtar har beställts, FuruVinga, och inspekterats under hela byggnadsprocessen. Man har konstaterat att de har bra skrov, propellrar och dysor. Man satsar på 8 båtar och ytterligare 9 ligger i order med leverans i slutet av 2023 och de sista under kvartal tre 2025.
Batterier används på fartygen men inte för drift utan för alla kringsystem. En UPS är installerad för att kunna hantera all kringutrustning som går på batteridrift och skulle ett nödläge uppstå även kan hantera att roder
för byggnation av tankningsanläggningar Lagra
Vi tar helhetsgreppet över er byggnation och vi har både stor och lång erfarenhet av att bygga anläggningar för fordonstankning för gas, el och olja. Vi finns representerade i hela Sverige.
• Projektering
• Ansökningar PBL, LBE, Elservis m.m.
• Entreprenadarbeten
• Installationsarbeten
• Service & underhåll
Nyckelfärdiga helhetslösningar för:
• Vätgasproduktion
• El och värme
• Reservkraft
• Tankinfrastruktur
Kontakta oss för att diskutera hur vi kan hjälpa dig. Idag.
Nilsson Energy är en ledande systemintegratör och leverantör av lokala energisystem med vätgas som energibärare.
www.nilssonenergy.com
www.b-r.se • info@b-r.se
och propellrar fungerar under två timmar tills man hittar ett säkert ställe att ankra upp på. Det har varit mycket fokus på säkerhet, vilket alltid varit viktigt då tankbåtar kör med farlig bulklast. Båtarna körs i dag uteslutande på metan och LNG samt därtill har man bunkrat gasol och även för biodiesel och e-metan när det blir tillgängligt. Vätgas blend kan också vara aktuellt då maskinen klarar att köras på en inblandning på upp till 25 procent.
Historiskt började vi arbeta med detta under 2008 då vi funderade över vad man skulle kunna reducera i miljöpåverkan. När finanskrisen kom 2008 gjorde vi allt för att spara. Detta sammanföll med en båt som vi höll på att bygga FuruVest. Då började resan för att få ner våra utsläpp. 2015 konverterade vi FuruVest för att bara köra på metan och samtidigt beställde vi Vingabåtarna. För att till 2030 och 2050 komma ner mot noll av CO2 är enda lösningen biogas. Idag konsumerar vi 2 000 ton metan om året på en båt. Och vi har totalt 17 båtar. Det är volymer som vi pratar om. Supertunga transporter som drar mycket bränsle.
Så här ser tekniken ut i dag! 0ch vad man än vill är det diesel eller metan som är tillgängligt. Om några år kommer det säkert hända saker och det blir mycket spännande att se den framtida utvecklingen. Man talar mycket om olika bränslen men viktigt är också att bränslet är framställt på rätt sätt under hela produktionskedjan.
Norskt forskningsinstitut DNV visar på att metan är cirka 10 – 15 procent bättre än andra bränslen.
Biodiesel tillverkad av palmolja är exempelvis inte alls bra. Metan har många fördelar som man sällan pratar om och det handlar om utsläpp av partiklar, svavel och nox som är mycket låga. Vi har haft en resa med vår båt, FuruVest från 2008. Jämför man med andra båtar och samma resa till Antwerpen med de nya båtar som även driver lossningen med metangas är det stora skillnader på partikelutsläpp, vilket är viktigt då detta är den mest befolkade vägen in till Antwerpen och partiklar är farligt för människan.
ämne som Bo Winberg på
Euromekanik AB tog upp
Euromekanik arbetar med tillverkare i världsklass för att kunna leverera komponenter och system för energigas, ånga och processvätskor.
Bo Winberg har många års erfarenhet inom gasbranschen och för tre år sedan
började han att arbeta med säkerhetsfrågor i en grupp som har letts av Mattias Hanson, säkerhetschef på Energigas Sverige AB. Den första frågan som ställdes var; varför det tagit så lång tid att få till vätgastankställen? Vätgas har små molekyler och lågt energiinnehåll med hög densitet. Man måste ta upp trycket ordentligt för att få upp energin, då den stiger snabbt och lätt. Det höga trycket skapar hög densitet och blir varm när den stängs ner. Tankstationer måste kunna tanka bilar snabbt och då också snabbt kyla gasen då den lätt kan antändas.
Grunden är lagstiftningen och processen att ta fram anvisningar. Vi började med arbetet 2020 för att ta tag i detta och genomföra en fullskalig utredning att användas på varje tankställe och då också underlätta för framtida etableringar. Det måste finnas skydd mot explosiv vara och hantering av brandfarlig gas. I de generella rekommendationerna på EU-nivå finns mycket lite beskrivit om säkerhetsfrågorna, exempelvis när det gäller avstånd. Föreskrifterna måste anpassas efter vätgas och man får då gå tillbaka till hantering av brandfarlig vara och aktsamhetskrav för miljö, hälsa och människor.
Vätgas har funnits länge, men då inom industrin, och det är en stor skillnad då det där finns inhägnader, vakter, skyddskläder osv. Att ta in vätgasen i staden innebär att tredje man, som är oskyddad, kan råka illa ut. En utredning är på gång med säkerhetsoch riskidentifiering. Man har kommit fram till 93 olika saker som kan hända och få allvarliga följder. Sedan kan man fundera över
sannolikheten att det inträffar men samtidigt om det inträffar en allvarlig olycka vad blir konsekvenserna? Hittills genom åren har inget mer allvarligt hänt, inom industrin, än att en slang har spruckit. Det är många beräkningar och mycket arbete med en mängd olika scenarier som har genomförts. Skydd behövs och avstängningar och höga murar. Värme och vatten från vätgas är heller inget att leka med. Het ånga på mellan 200 och 300 grader kan orsaka stora skador. Intressant fortsättning följer.
Björn Santana Arvidsson på Nordion Energi AB beskriver hur vätgas skapar möjligheter utan att påverka omgivningen. Infrastrukturen syns inte och levererar ständigt. Man ser också på var den förnybara vätgasen ska produceras då den inte alltid finns där den bäst behövs. Den ingår i industriella applikationer men något saknas. Energin måste omvandlas till vätgas och avstånden måste överbyggas och vätgas är inte den enda lösningen utan ett bra komplement i energisystemet. Den är viktig med den stora densiteten och energiinnehållet som den har och att den kan lagras och bilda en kudde i systemet. Den kan även fånga upp
svängningarna i energisystemet. Det medför att man kan producera mer väderberoende energi. El måste användas direkt, alternativt att lagras i batterier. Elledningar inkräktar på marken. En pipeline för vätgas grävs ner och utgör då inget hinder för grönska och träd ovan mark eller möjligheten att fortsätta att odla. Viktigt är att få till en överföring där den behövs. Det finns också möjlighet att samtidigt lägga ner ytterligare en ledning, för syrgas. Kanske få till en samverkan i en kraftgata. Att arbeta tillsammans är en framgångsfaktor.
I dag finns ett gaslager på Västkusten som också fungerar som en förebild för exempelvis Hybrit- projektet i Norrland. Lagret har fungerat utan problem sedan 80-talet och är alltså inget nytt. Bara runt Östersjön produceras idag 100 GWh vätgas. EU undersöker hur man skulle kunna få vätgas till Europa. Och det finns en stor potential för vätgas. Man måste få fram värdekedjan och tydliggöra den, då kan man också få fram pengar och börja bygga och tillsammans säkerställa energibehovet i norra Sverige och Finland.
Hur ser era framtida planer ut är en bra fråga att ställa i sina respektive kommuner. Det är viktigt med en tidig dialog om vad som skapas lokalt. I dag är det på Västkusten som kärnverksamheten sker när det gäller vätgas.
Hur ser olika biogasproducenters strategier ut för ökad biogasproduktion och vilken roll har de på marknaden? Vad satsar de på och varför? Hur ser de på framtidens biogasproduktion och vad blir nästa steg? Hur ser hindren och möjligheterna ut och vilka är framgångsfaktorerna?
Det är några frågor som Björn Fredriksson Möller från St1 Biogas, Erik Nordell, Tekniska Verken Linköping och Erik Fromell, Nature Energi ska försöka svara på.
Björn Fredriksson Möller, St1 berättar att företaget St1 satsar på biogas och har många spännande projekt på gång och att de också har en viktig strategi som de följer. St1 är
ett globalt bolag och ursprunget i Sverige är gamla EON. De producerar egen gas och bygger anläggningar över hela Sverige och en ny förvätskningsanläggning håller bland annat på och byggas i Borås intill den befintliga biogasproduktionen.
St1 producerar flytande drivmedel och gas och målet är att byta ut det fossila till förnybart och då söker man också nya värdekedjor. Man behöver både koldioxid för cirkulationen och även syntetiska bränslen, gas och
flytande gas. Det är många saker att tänka på för att klara den stora omställningen och målet är att bli den ledande producenten av klimatsmarta lösningar.
Hur genomförs nu detta? Det är inte bara biogas som man vill satsa på. Det finns redan ett bioraffinaderi i Göteborg som tas i drift under hösten 2023 och är på 2 TWh. Under sommaren 2022 hade man samarbete med Vattenfall gällande flygbranschen. Målet är att till 2030 minska koldioxidutsläppen. Traditionellt har man sett mycket på vad Finland gör och satsningar fortsätter med att producera etanol och cellulosa med SCA, och det finns ett samarbete via bioraffinaderiet för att använda skogsrester. Man bygger vindkraftverk i Norge och i Finland byggs en stor anläggning för produktion av etanol och metangas. Man arbetar med många delar och ser på var de bästa förutsättningarna finns.
Det finns en stor vilja att göra en omställning i samtliga segment och alla vill ha biogas och det finns inget som oroar för att inte få avsättning för biogasproduktionen. Det måste finnas incitament att ställa om, både vilja och betalningsvilja. Naturgas är dyrt och den har i Sverige varit skattebefriad. För att lyckas är det viktigt med en väl genomtänkt strategi och att lösa de utmaningar som finns både tekniskt och politiskt och kort sagt; utveckla där projekten passar bäst.
Erik Fromell från Nature Energy fortsätter med att de till stora delar instämmer med ST1
Nature Energy har en biogasproduktion
som inte vänder sig till slutkundsmarknaden utan till producenter och är Europas största producent med en produktion på 2 TWh biogas under 2022. Sedan årsskiftet 2022/2023 ägs de av Shell.
Erik poängterar att det är ett spännande ägarskap, Shell är en stark ägare med stora ambitioner. I dagsläget har man i Norden 40 projekt på gång och är 450 anställda som ständigt ökar. Erik Fromell har jobbat tre veckor på Nature Energy och han anses vara bara ”ganska nyanställd”. Stora projekt är på gång i Danmark och man ser även en stor potential i Sverige.
Det är otroligt viktigt att strukturera projekten och även analysera tillgängligheten av biomassa och att biogödseln kommer tillbaka till markerna. Det görs alltid en förstudie där man tar stor hänsyn till lokaliseringen. Tillståndsprocesserna i Sverige är ett stort problem. De måste komma fram lösningar för att snabba upp tillståndsprocesserna.
Biogasen är cirkulär och har en roll att spela. Man ser inget bekymmer i avsättningen och inte heller i betalningsviljan. Problemet är att realisera möjligheterna på kort tid. Man tror på centralisering av produktionen och storskaliga anläggningar. Det är många effektivitetsvinster man får av det och man kan även ta in olika fraktioner i större anläggningar.
Forskning i Danmark ser på olika substrat som kan användas i kombination. En standardiserad biogasanläggning vart femte mil vore bra, då skulle de vara lätta att drifta med många ekonomiska fördelar. Biogasen produceras och matas in på gasnätet, vilket innebär en effektiv logistik.
Det finns många olika möjligheter med gasnät. Möjligheten finns också att förvätska gasen.
Erik Nordell från Tekniska Verken
Linköping menar att det är en stor skillnad att arbeta globalt
och i Östergötland med omnejd Strategiskt finns det många likheter med föregående talare men konkret skiljer det sig. Östergötland är en region med många och stora jordbruk och med stora upptagningsmöjligheter för avfall och slakteriavfall, som ligger till grund för att utveckla biogasproduktion. Här finns även gödsel och substraten från gödseln med. Lokalt finns det stort samarbete mellan lantbruken och industrierna.
Efterfrågan på biogas är enorm och det är svårt att producera så mycket som skulle behövas. För att avhjälpa detta ser man på möjligheterna att expandera.
Marknaden svänger kraftig, år 2015 producerade man för mycket biogasproduktion och fick dra ner på produktionen och satsade istället på flytande biogas då det inte finns något gasnät i Östergötland.
Gasnätet som finns i Sverige går från Danmark utmed Västkusten upp till Bohuslän
med en avstickare från Halmstad en bit in i Småland. Det kommer alltid att finnas en marknad för flytande biogas säger Erik Nordell. För några år sedan hade vi svårt att få avsättning för gasen och nu kan vi inte producera det som marknaden efterfrågar.
Byggnationen av den nya anläggningen på Tekniska verkens site har satts i gång och planeras att stå klar under 2026 med en kapacitet på 185 GWh.
Anläggningen kommer uteslutande att producera förvätskad gas. Tankställen ska kunna ta emot flytande gas och gå vidare till komprimerad gas.
Man tror på en önskan om stor flexibilitet i framtiden. När man expanderar får man också en ansenlig mängd av CO2 därför blir det lönsamt att förvätska CCU till marknaden som livsmedelsindustrin är intresserade av. Därför kommer man också certifiera sig som livsmedelsproducent. Förfrågningar har
nämligen kommit från växthusnäringen som funderar över att producera växter i större växthus i Sverige, exempelvis tomater, istället för att importera. Det finns dessutom en stor betalningsvilja för lokalt producerade tomater och grönsaker.
Den stora slutfrågan är tillståndsprocesserna, som samtliga talare var eniga om, måste snabbas upp. Styrmedlen behöver ses över och skattebefrielsen är viktig och kommer investeringsstöd, klimatstöd och produktionsstöd finnas kvar i framtiden?
Det är viktiga frågor.
Den gemensamma avslutningen skedde med Christer Fuglesang under parollen; sikta mot stjärnorna och det passade utmärkt bra för är det någon som varit nära stjärnorna på sin resa i rymden så är det Christer Fuglesang.
Södertörns biogasanläggning kommer att öka sin produktion av lokalt producerad biogas med 50 procent genom dels en uppgradering av det befintliga verket samt därtill en tillbyggnad med en förvätskningsenhet för produktion av Liquid BioGas.
AV MARIE LOUISE AARÖE
NU SKER EN utbyggnad av biogasanläggningen i Gladö Kvarn i Huddinge som handlar om att utöka kapaciteten. Projektet beräknas stå färdigt i slutet av 2024. Den utvecklade anläggningen syftar till att omvandla biogasen till vätska, LBG, Liquid BioGas.
– Scandinavian Biogas bygger en förvätskningsanläggning som möjliggör förvätskning av den biogas som i dag produceras i Södertörn berättar Jean Collin, projektledare på Scandinavian Biogas Stockholm. Även biogasen som framställs i vår anläggning i Henriksdal kommer att skickas till vår förvätskningsanläggning i Gladö Kvar via en tillbyggnad av Gasnätet Stockholm ABs gasnät(klart 2024). Målsättningen är att kunna förvätska gas från bägge ställena. I dag komprimeras biogasen för vidaretransport i gasflak till gaskunderna. När gasen omvandlas till vätska sker stora vinster; gasen tar mindre utrymme och större energimängd kan transporteras längre sträckor med bra ekonomi.
En av huvudkomponenterna i utbyggnaden är en polishinganläggning som ska ta bort CO2 helt i fordonsgasen, som innehåller 97 procent metan och 3 procent CO2. Från >>
Biogas av gödsel, världens mest miljösmarta drivmedel! Biogasproduktion och lantbruk i samarbete.
polishinganläggningen kommer en renad gas med maximum 50 ppm CO2 (annars finns frysningsrisk i förvätskningsprocessen).
Den renade gasen (polished gas) förs sedan vidare till en förvätskningsanläggning (liquefaction plant).
Polished gas kyls till minus 162 grader då gasen övergår till vätska som tar sex gånger mindre plats än under komprimerad form. Med tanke på transportkostnaderna är detta lönsamt när man ska transportera gasen längre sträckor, samtidigt som det öppnar för nya marknader.
Värme behövs i polishingprocessen som är baserad på aminskrubberteknik. Till en början används en elpanna, integrerad i polishinganläggningen.
En ny panna tas i drift under hösten 2023 som kommer att bränna upp deponigasen
(innehåller metan) från en närliggande deponi. Värmen från den nya pannan kommer dels att användas i polishinganläggningen, dels övrigt i biogasanläggningen där den behövs (hygienisering av substrat). Som en del i detta projekt installeras ett nytt deponigasuttagssystem som inkluderar nya deponigasbrunnar samt en ny fläktstation.
– Utöver förvätskningsanläggningen ingår andra komponenter i detta projekt som ett nytt deponigasuttagsystem som ska installeras under hösten bestående av en ny deponigasfläktstation och en ny boiler. Dessutom kommer kapaciteten på den nuvarande biogasuppgraderingsanläggning att utökas med cirka 20 procent
– Denna förvätskningsanläggning kommer
att bli den största anläggningen i världen när den tas i drift. Med förvätskning efter polishing kommer den kunna leverera 50 ton LBG per dag från denna enda enhet, berättar Jean Collin. En stor utmaning har varit att vi har byggt allt detta under drift av nuvarande biogasanläggning med målet att störa den löpande biogasproduktionen så lite som möjligt.
– LBG (flytande biogas) är intressant och att den är förnyelsebar är mycket angeläget för transportindustrin. Marknadsefterfrågan är stor för en förfinad gasprodukt som den LBG vi kommer att producera i Södertörn. Den passar utmärkt som bränsle för framförallt tunga transporter och även för industrin, säger Jean Collin.
Air Liquide bidrar med lösningar
–Vi kommer att leverera en komplett kondenseringslösning, inklusive en TurboBrayton TBL-1800, till Scandinavian Biogas för deras kondenseringsanläggning i Gladö Kvarn, berättar Camille Giry, marknadschef på Air Liquide. Denna banbrytande teknik öppnar upp nya perspektiv för medelstora anläggningar för flytande biogas, Air Liquide Turbo-Brayton-produktsortiment, för små och medelstora metankondensering, är en effektiv lösning som kombinerar prestanda, tillförlitlighet och kompakthet.
TBL-1800, möjliggör kondensering av 50 ton per dag. Kondenseringsanläggningen är direkt ansluten till gasnätet och även till en biogasuppgraderingsenhet. Företaget är världsledande bland annat som leverantör av gaser och teknik.
FAKTA
Ut- och ombyggnad av biogasanläggning i Glada Kvarn i Huddinge
Byggherre: Scandinavian Biogas Stockholm AB
Totalentreprenör: Biogas Systems Nordic AB
Maskinleverantör: Air Liquide Gas AB
”LBG (flytande biogas) är intressant och att den är förnyelsebar är mycket angeläget för transportindustrin.”
/Jean Collin, projektledare på Scandinavian Biogas StockholmJean Collin är projektledare på Scandinavian Biogas, Stockholm och leder projektet att utveckla den befintliga anläggningen till att omvandla gasen till LBG, Liquid Bio Gas. Bild: Scandinavian Biogas Södertörn
FÖRETAGET LIGGER i framkant inom digitaliserad, automatiserad och elektrifierad gruvdrift. Bättre arbetsmiljö, ökad säkerhet, effektivitet och produktivitet är bara några effekter av ett helt nytt sätt att ta sig an gruvnäringens utmaningar.
– Vi har en tradition av att arbeta med säkerhet, hållbarhet och produktivitet som ledord och gör allt vi kan för att hjälpa våra kunder att förbättra sina verksamheter. Vi ska skapa värde med våra lösningar och vi satsar stort på eldrift, automatisering, samt avancerade optimeringslösningar för framtidens hållbara gruvdrift säger Christian Bjorne, Vice President, Sales Area Northern Europe, Sandvik Mining and Rock Solutions.
Framtiden är redan här med Sandviks autonoma konceptfordon för gruvdrift.
Konceptfordonen är delar av nästa generations intelligenta automationslösningar för helt automatiserad gruvutrustning och används idag vid testgruvan i finska Tammerfors. De högpresterande batterielektriska prototyperna har designats enbart för automatiserad drift och fungerar som plattform för utvecklingen av nya teknologier.
– Det är viktiga framsteg och visar hur vi fortsätter att tänja gränserna för att skapa värde för våra kunder. Konceptfordonen visar hur gruvautomation kommer att se ut inom en snar framtid och nya funktioner introduceras löpande som fristående produkter
eller uppgraderingar för befintlig utrustning. AutoMine® automationssystem för självkörande och fjärrstyrd utrustning gör arbetsmiljön säkrare samtidigt som produktiviteten ökar och driftsstoppen minskar.
– Det finns över 800 maskiner globalt som opererar med vårt AutoMine® automationssystem. Med ökad automation följer ökad digitalisering vilket bland annat ger överblick över produktionsflottan i gruvorna, koll på tillgänglighet och möjligheter till optimering av utrustningen. Sandviks industrimatematiker får redskap för att göra simuleringar kring hur man ska få ut betydligt mer tonnage med befintlig utrustning.
Vi gör även automationsaudits hos våra kunder där vi tillsammans tittar på hela produktionen/värdekedjan utifrån ett automationsperspektiv för att hitta flödesförbättringar.
– Digitaliseringen drivs av automation och när man växlar på elektrifieringen så skapas nya möjligheter. Gruvdriften kommer att se annorlunda ut jämfört med hur den sett ut historiskt genom generationer.
När det gäller elektrifieringen av gruvan har Sandvik Mining and Rock Solutions nyligen släppt ett White Paper där man pedagogiskt summerar alla fördelar som elektrifieringen för med sig, från säkerhet till produktivitet och hållbarhet.
– Gruvorna blir allt djupare och riskerna för
människor ökar. Samtidigt ökar nya autonoma maskiner möjligheterna för operatörerna att sitta ovan jord och övervaka, alternativt köra. Allt färre människor behöver ta sig ner på stora djup. Och som en följd kommer bieffekter, andra besparingar, i form av minskat buller för operatörer, lägre koldioxidutsläpp och minskat behov av investeringar i ventilation på stora djup.
– Vi investerar stort inom FoU och är framtidsredo. Allt det nya sker här och nu!
Det har länge varit en prioriterad målsättning att strukturera upp EU:s tillverkningsindustri mot en hållbar och miljöfokuserad agenda, inte minst för att leva upp till fastställda klimatmål som nyligen klubbats igenom. En viktig målsättning för att minska importberoendet är tio procents självförsörjning av råmaterial inom unionen. I dag ligger siffran på endast tre procent.
AV C. BOLTERCRITICAL RAW Materials Act (CRM Act) är ett förslag till en ny lagstiftning som ska hjälpa till att säkerställa hållbar och säker tillgång till kritiskt och strategiskt råmaterial – något som är nödvändigt för en omställning mot ett fossilfritt EU. En viktig åtgärd är etablering av robusta och pålitliga leverantörskedjor, investering i forskning och innovation, ökad kompetens och prioritering på cirkularitet,
hållbarhet och återvinning. Europa befinner sig inför den största omställningen sedan industrialismens era – den cirkulära och fossilfria kretsloppsekonomin.
– Majoriteten av de stora bolag som levererar komponenter och kritiskt råmaterial till EU är baserade utanför unionen.
En annan viktig sak är att efterfrågan på kritiska metaller beräknas stiga kraftigt i
spåret av den digitala och tekniska utvecklingen, berättar Massimo Gasparon, EIT.
EIT Raw Materials är det största EUfinansierade nätverket med mer än 500 företag som på olika sätt berör energiförsörjning, teknisk innovation, råvaruutvinning och miljö. I nätverket ingår även drygt 200 universitet, finansinstitut och branschorganisationer. EIT fyller en viktig funktion >>
i sin strävan mot en fossilfri miljö och teknisk utveckling med nästan 400 innovationsprojekt som de sponsrat.
– Det bedrivs forskningsprojekt och samarbeten mellan universitet och näringsliv. Det är viktigt att sträva efter nya innovationer som kan bidra till vår energi- och råvaruförsörjning i framtiden, berättar Massimo Gasparon vidare.
EU:s marknad har länge varit beroende av att Kina levererar jordartsmetaller, men dess nationella marknad förväntas snart absorbera denna export, delvis på grund av Kinas egna klimatmål. EU måste därmed öka sin självförsörjning och etablera nya handelspartners som kan ersätta en del av Kinas export. Blickarna har börjat riktas mot Skandinavien – Finland, Norge och Sverige.
– Skandinavien är intressant med tanke på en ansvarsfull gruvnäring och tillgång till ett flertal kritiska metaller, berättar Massimo Gasparon.
I Norden med en stark tradition och
förankrad kunskap inom gruvnäring ser förutsättningarna bra ut. David Högnelid, strategichef för specialprodukter LKAB, berättar att bolaget planerat att utvinna jordartsmetaller som biprodukt från sin järnmalmsbrytning. Förädlingsprocessen sker sedan i flera omgångar vilket är resurskrävande. Vid första omgången separeras Apatit från järnmalmen. Det är ett fosfatmineral som bland annat används till konstgödsling. Vid nästa omgång utvinns jordartsmetaller från fosfater och därefter separeras metallerna en efter en i olika förädlingsprocesser.
– Jordartsmetaller förekommer oftast i så låg koncentration att det skulle vara både olönsamt och ha stor miljöpåverkan att endast utvinna dessa eftersom man måste bryta så stora volymer, berättar David Högnelid.
Efterfrågan på jordartsmetaller har skjutit i höjden och den är betydligt större än
tillgången. I prognostiska modeller har man även kommit fram till att alla behov inte kan täckas i framtiden med den idag kända tillkommande produktionsvolymen. Metallerna ingår i rörliga magneter som integreras i elmotorer. Jordartsmetaller finns även i nästan all elektrisk apparatur samt i mobiltelefoner. Det är dock främst jordartsmetallerna Neodym och Praseodym som ingår i permanentmagneter som används inom fordonsindustrin och förnybar energi, speciellt vindkraft, där de stora behoven finns i dagsläget.
På grund av EU:s importberoende saknas både kompetens och resurser för att säkra hela värdekedjan i EU – från utvinning och förädling till färdig produkt. Vid årsskiftet ska LKAB lämna in en miljötillståndsansökan för en ny anläggning i Luleå som ska planeras för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller från Apatit. Därefter ska de skeppas
>>
”Jordartsmetaller förekommer oftast i så låg koncentration att det skulle vara både olönsamt och ha stor miljöpåverkan att endast utvinna dessa eftersom man måste bryta så stora volymer.”
/David Högnelid, strategichef för specialprodukter på LKAB
koncentratet som är en mix av jordartsmetaller till REEtec AS i Norge för separation, exempelvis till Neodym och Praseodym.
– Vi vill etablera en europeisk bas med förädling av jordartsmetaller på ett effektivare sätt. Genom vår nya ägarroll i REEtec AS kan vi ta del av deras kompetens, förlänga värdekedjan och samtidigt bygga upp en egen kunskapsbas inom vår organisation, säger David Högnelid.
Den skandinaviska gruvnäringen kan bli en viktig grund för ökad självförsörjning med förstärkta värdekedjor. EU har också som mål att förstärka globalt engagemang med en mångfaldig import som grundas på hållbara strategier och cirkulära mål. Man har föreslagit ett samordnande organ – European Critical Raw Materials Council – som är en konstellation av EU-länder i samverkan med EU-kommissionen för att ge råd och stöd till aktörer inom gruvnäring och relaterade områden.
För att underlätta nyetableringar av gruvdrift och förädling av metaller har förslag lagts fram om att förenkla ansökningsprocesser och korta ner handläggningstider – upp till 24 månader för utvinningstillstånd och 12 månader för bearbetning och återvinning. Helst ska gruvor förläggas i anslutning till befintlig infrastruktur och tillverkning. Exempelvis är gruvdrift och batteritillverkning i norra Sverige inom en viss radie som gör transporter välfungerande både till sjöss och landvägen.
– Det är viktigt att etablera starka värdekedjor där vi kan klara av alla faser mot en slutgiltig produktion, annars uppstår svaga länkar och det kan bli svårt att konkurrera, konstaterar Massimo Gasparon.
Övergång till koldioxidneutral produktion är en stor utmaning, men också en intressant
resa kantad av tekniska innovationer och nya forskningsområden. Efterfrågan på metall kommer alltid att vara stor och det har konstaterats att jordartsmetaller som är nödvändiga för modern teknologi och elektrifiering inte kommer att räcka till för alla behov i framtiden. Efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller förväntas ha sexfaldigats 2030 och tjugofaldigats för litium 2050.
– EU står inför en ny industriell revolution med ekonomisk cirkuläritet som viktig grund. Vi måste fortsätta att utforska nya produktionsmetoder och framställa substitut för vissa material, berättar Massimo Gasparon.
Naturvårdsverket släppte en rapport 2021 ”Metall – en ändlig resurs med oändlig potential” där olika tillvägagångssätt presenteras för en hållbarare användning av
metallprodukter. Främst förespråkas hållbar användning genom till exempel delningsekonomi där flera personer använder samma produkt vid olika tidpunkter. Ett vanligt exempel är bilpooler. Målet att skapa kretslopp för material och råvaror sträcker sig längre än produktens livslängd i resurssparande syfte samtidigt som ekosystem och natur skyddas.
Rapporten föreslår även återbruk av använda produkter som en viktig del av en cirkulär ekonomi, men det måste finnas intressanta marknader för detta. Förädlade mobiltelefoner är exempel på en sådan marknad som har utvecklats under senare år. Företag köper använda mobiler, fixar upp dem och säljer dem sedan på en andrahandsmarknad.
Återvinning är också en högt prioriterad del av den cirkulära ekonomin. Faktum är att metall lämpar sig väldigt bra för återvinning eftersom man kan få tillbaka dess ursprungliga kvalitet när den smälts ner. Näst längst ner i Naturvårdsverkets cirkulära metallhierarki föreslås utvinning av gruvavfall och utdaterad infrastruktur och längst ner brytning av jungfruligt råmaterial. Tanken är att beroendet av ny brytning ska minska så mycket som möjligt.
– Eftersom mycket av det som produceras i dag bygger på ny teknologi, har vi mycket att lära oss. Vi måste sträva efter att designa och tillverka produkter för att möjliggöra återvinning i framtiden, säger Massimo Gasparon.
I Critical Raw Materials Act förespråkas cirkularitet och återvinning som kritiska åtgärder mot ett hållbart och klimatneutralt EU. Förhoppningsvis kommer dessa förslag att förverkligas inom en inte alltför avlägsen framtid.
Teknikkonsultföretaget Rejlers har etablerat kontor i Kiruna och nyanställt
på andra gruvorter för att öka den lokala närvaron när LKAB förbereder nya huvudnivåer i både Malmberget och Kiruna.
– VI HAR ARBETAT med LKAB i många år i kortare och längre uppdrag och nu förstärker vi vår organisation med ett eget kontor i Kiruna för att finnas nära kunden, säger Roger Johansson, som leder ett av Rejlers specialiserade team inom området gruvindustri.
– Vi utökar också vår personal inom alla områden i Gällivare och i Luleå samt har etablerat nytt kontor i Kalix.
Som teknikkonsult medverkar Rejlers med förstudier, planering, projektering, konstruktion och projektledning inom alla discipliner. Det kan gälla de tunga delarna industri (mekanik, el- och automation) och energi (elkraft) men även VVS, bygg/ mark, infrastruktur respektive it och kommunikation.
– Vi har fått ett stort åtagande när det gäller nya huvudnivåer för brytning i järnmalmsfyndigheter, där Malmberget är först ut. Här talar vi om mycket långa perspektiv och vi är med hela vägen från gruva till färdig produkt. Det handlar bland annat om att vi har fått förnyat uppdrag att fortsätta arbetet med processen för logistiksystem, som omfattar transport av järnmalm på den nya och djupare huvudnivån i Malmberget, förtydligar Roger.
Rejlers deltar i framtidsstudierna kring grön omställning och Roger Johansson leder en grupp som samverkar för att svara upp mot kundens behov.
– Hållbarhetsfrågan kopplad till den gröna omställningen är på riktigt nu. Det finns ett reellt behov och kunder som efterfrågar det gröna stålet och vi har både kompetensen och lösningarna som svarar upp mot de nya behoven.
– En central fråga i alla projekt är förstås detta med tillgången på elkraft. Den påverkar alla. För närvarande finns inte el för alla projekt som planeras. Det är lätt att rusa fram utan att ha tänkt igenom alla delar, fortsätter Roger Johansson.
Ett av de fokusområden som Rejlers lyfter allt mer är Digitalisering, IT- och systemfrågor och där är företaget bland annat engagerat i projektet ReeMAP om hur dagens gruvavfall kan förvandlas till morgondagens resurser, kopplat till LKAB:s cirkulära industripark i Luleå.
– ReeMAP är ett av många viktiga Digitaliseringsprojekt för oss. Mycket är kopplat till den gröna omställningen och marknaden efterfrågar sådana tjänster allt mer, säger Erik Söderström, ansvarig för ”Smart Industries” på Rejlers.
– Vi jobbar med helhetsbilden och är med från ax till limpa. Det kan gälla hanteringen av konstruktionsdata, digitala tvillingar av anläggningar, produktionsoptimering, integration mellan ekonomi- och produktionssystem och molnlösningar.
– Vi jobbar även exempelvis med logistikflöden som kan skapa förutsättningar för predikativa beslut i organisationen. Vi har ett duktigt gäng här och det behövs alltid mer
kompetens till industriell tillämpning av IT.
Rejlers, som grundades 1942, är ett av Nordens ledande teknikkonsultföretag med spetskompetens som hjälper företag, myndigheter och andra organisationer att möta morgondagens samhällsutmaningar. Visionen är ”Home of the learning minds”.
Verksamheten bedrivs i Sverige, Finland, Norge och Förenade Arabemiraten.
Teknikområdena är energi, industri, infrastruktur och fastigheter. Inom gruvnäringen arbetar Rejlers med flera av de stora aktörerna. År 2022 omsatte bolaget 3,5 miljarder kronor och koncernen har cirka 3 000 anställda.
Epiroc stärker sin försäljnings- och eftermarknadsorganisation med ett regionalt kundcenter för Norden och Baltikum med centrum i Norsborg, strax söder om Stockholm och närvaro på ett 20-tal orter i regionen.
– VI STÅR INFÖR ett stort teknikskifte, där vi redan har mycket ny teknik ute på marknaden, men där mycket också fortfarande ligger framför oss. Det handlar om elektrifiering, automation, digitalisering och därmed också möjligheten till autonoma maskiner med initialt fokus på gruvindustrin, säger Björn Axelsson, Eftermarknadschef, Epiroc Norden & Baltikum.
– Vi vill driva kundvärde som en hållbar partner som drivs av engagerade människor och banbrytande teknik”, säger Andrzej Mielko, vd Epiroc Norden & Baltikum. Idag
måste vi redan tänka på framtiden, hur vi ska anpassa vår vision, strategier, organisation, så att vi bevisar vårt ledarskap inom gruv- och infrastruktursektorerna. Vi har definierat affärsresultat, ledarskap och teknik för människor och kultur som våra viktiga fokusområden. Dessa vill vi stärka och utveckla för att etablera ett hållbart företag som är väl uppfattade av våra intressenter.
Epiroc är en global produktivitetspartner för gruv- och infrastrukturkunder och accelererar just nu transformationen mot ett hållbart samhälle. Det handlar om utveckling
av innovativ och säker utrustning inom bergbrytnings- och anläggningsindustrin, såsom bland annat borriggar, bultningsriggar, lastare och truckar, med mera. Men mycket fokus ligger också på att tillhandahålla förstklassig service och eftermarknadssupport, samt lösningar för automation, digitalisering och elektrifiering.
– Vi har de senaste åren levererat batteridrivna maskiner till kunder inom alla de större marknaderna i regionen, Sverige, Norge och Finland, och utvecklingen fortsätter, säger Björn Axelsson. Just nu har vi flera
spännande projekt under leverans och idrifttagande kopplat till batteridrivna, autonoma maskiner. “Vi leder vår verksamhet mot den nya batteritekniken, när vi utnyttjar produktprestandan för våra kunder och samtidigt förbättrar miljö- och arbetsförhållandena. Vi utvecklar vår produktportfölj, kompetens och processer, samt förstår att marknaden förväntar sig att företag ska vara sanna nollutsläpp och säkerhetsambassadörer, säger Andrzej Mielko.
Nyligen annonserades att Epiroc har sålt utrustning till Boliden, som har valt att köpa autonoma, elektrifierade maskiner för deras gruvuppstart i Rävliden. Det är ett av de mer komplexa exemplen, där vi kommer finnas med kring leverans, idrifttagande och support kopplat till automation och service.
På senare år har Epiroc investerat mycket i förvärv av bolag med fokus på digitalisering och optimering av resursutnyttjande inom gruvbranschen. Exempelvis har man förvärvat Mobilaris, med säte i Luleå samt MineRP –båda bolag med lösningar mot gruvplanering. Produkterna finns tillgängliga inom Norden & Baltikum med bas från Luleå, där Epiroc och forna Mobilaris har gemensamma kontorsytor i en modern byggnad tillsammans med ett par andra företag.
Vi har gått in i interoperabilitetssfären, där maskiner, människor och system kan kommunicera med varandra, förbättra gruv-
driftens synlighet, optimera produktiviteten och verksamheten och slutligen stärka säkerheten för anställda.
Vi erbjuder fler digitala lösningar, som “Mobilaris the situational awareness eller onboarding”, MineRP “Rapid Value Assesments”, MyEpiroc-plattformen, även med nödvändig hårdvara, kompetensutbildningar och värdeskapande analytiska modeller. Det är ett stort steg framåt mot gruvindustrins krav på kontinuerlig prestandaförbättring, berättar Andrzej Mielko.
Epiroc har utöver sitt engagemang för gruvnäringen också under senare år levererat utrustning till stora infrastrukturbyggen som Förbifart Stockholm, Stockholms tunnelbana och järnvägstunneln Västlänken i Göteborg.
Den svenska marknaden för elektrifierade maskiner för gruv- och infrastrukturprojekt har boomat och behovet av bland annat servicetekniker och annan kompetent personal som operatörer och underhållspersonal är stort.
Epiroc Norden möter kompetensbristen med ett eget traineeprogram för servicetekniker som genomförts i pilotstadie under 2023. Vi såg att vi själva måste bidra till att möta den kompetensbrist som finns inom branschen och beslöt oss därför för att starta upp ett traineeprogram. Programmet är tänkt att försörja delar av vår verksamhet med kompetenta servicetekniker, samt utveckla nya
kunskaper kopplat till teknikskiftet under kommande år, säger Björn Axelsson. Det första fullständiga traineeprogrammet kommer att starta i januari 2024, och ansökningar kommer att tas emot under hösten 2023.
– Våra starkaste tillgångar är våra medarbetare. Vi etablerar kulturen av “ta hand om varandra och kontinuerlig utveckling” så att vi kan passa för framtiden, genom rätt roller, mångfald, samarbete och professionellt engagemang mot våra kunders förväntningar. De respektive kompetensutvecklingsprogrammen och Serviceakademin, Employer Branding aktiviteter, gör detta möjligt, kommenterar Andrzej Mielko.
Epiroc Norden & Baltikum innefattar 9 länder, utöver Sverige, Norge, Finland och Baltikum finns även verksamhet på Island, Färöarna och Grönland. Företaget har nära 350 anställda inom sälj och eftermarknad och finns lokaliserade på ett 20-tal orter i regionen. Epiroc i sin helhet har närmare 4 000 anställda i Sverige och globalt har Epiroc, som knoppades av från Atlas Copco för fem år sedan, cirka 18 000 anställda.
jordartsmetaller nu 25 procent större
LKAB lämnade i juni in en ansökan om bearbetningskoncession för fyndigheten Per Geijer i Kiruna. Sedan fyndigheten redovisades som Europas största kända fyndighet för sällsynta jordartsmetaller tidigare i år har fortsatta undersökningar genomförts.
– Det innebär bland annat att vi nu kan skriva upp mineraltillgångarna för sällsynta jordartsmetallsoxider med 25 procent till över 1,3 miljoner ton, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.
PER GEIJER ÄR i grunden en järnmalmsfyndighet med höga halter av både fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Halterna av sällsynta jordartsmetaller är tio gånger högre än i Kirunamalmen där vi bryter idag.
– Bara sedan årsskiftet har vi lyckats öka mineraltillgångarna väsentligt för såväl järn som fosfor och sällsynta jordartsmetaller.
Och vi har inte sett slutet på fyndigheten, säger Jan Moström.
Om bearbetningskoncessionen godkänns får vi fortsätta utveckla fyndigheten och förbereda en miljötillståndsansökan.
– Det betyder däremot inte att vi får tillstånd att starta en gruva. Bearbetningskoncessionen är också bara en del av det
komplexa svenska prövningssystemet. Nu börjar tillståndsprocessen, och vi som verkat i området över 130 år söker nu det första tillståndet för Per Geijer som ger LKAB ensamrätt att fortsätta utreda denna fantastiska mineralisering, säger Jan Moström.
– Utan gruvor blir det inga elbilar, och dessutom ett växande och mer riskabelt
beroende av stora råvaruländer som Kina och Ryssland. Under kommande årtionden ökar behovet mångfalt av en rad mineral såsom sällsynta jordartsmetaller till följd av elektrifieringen.
– Vi ser att vi vill och att vi kan vara en del av lösningen, för att möjliggöra klimatomställningen, och även för Europas säkerhet och konkurrenskraft, säger Jan Moström.
LKAB redovisar idag att fyndigheten innehåller mineraltillgångar på 734 miljoner ton järnmalm, med höga järnhalter och mer än 1,3 miljoner ton sällsynta jordartsmetalloxider in situ.
Fyndigheten var då den offentliggjordes i januari 2023 redan då den största rapporterade fyndigheten för sällsynta jordartsmetaller i Europa.
Idag är Europa kraftigt beroende av import av sällsynta jordartsmetaller från huvudsakligen Kina.
– Att det är en sammansatt fyndighet, med järnmalm som bas, gör den extra intressant. Utan järnmalmen skulle det inte vara hållbart att bryta fosfor och sällsynta jordartsmetaller här. Med det vi ser idag så skulle en framtida gruvbrytning handla om en ökad livslängd med minst 20 till 30 år, det blir avgörande för att kunna fortsätta bedriva verksamhet i Kiruna, säger Jan Moström.
– Det här visar vilka fantastiska möjligheter vi har i Kiruna och ger oss förutsättningar att skapa framtidstro och fortsätta utveckla kommunen och locka fler invånare. Kiruna är redan viktigt för Sverige och för Europa, den positionen stärks nu. Vi ser fram mot processen där LKAB skapar en hållbar och effektiv brytning av fyndigheten, säger Mats Taaveniku, kommunalråd i Kiruna.
I fyndigheten finns dessutom höga halter av fosfor, ett nödvändigt näringsämne i mineralgödsel som möjliggör hälften av den
globala livsmedelsproduktionen. Även för den kritiska råvaran fosfor är Europa idag importberoende till cirka 80 procent.
– Kan vi bryta detta så skulle vi påtagligt kunna stärka Europas självförsörjning av
fosfor. Det är inte bara en ekonomisk fråga för oss utan ytterst även en beredskapsfråga, säger Jan Moström.
Samtidigt är LKAB tidigt i processen. Om bearbetningskoncessionen godkänns
”Expect more from your fire suppression system”Per Geijer-depositionen i förhållande till Eiffel Tower. Bild: LKAB Per Geijerfyndigheten och Kirunagruvan. Bild: LKAB
B&W DIAMOND POWER® gör även originalservice och totalrenovering på sotblåsarnas vagnar och ventiler!
Fråga oss gärna!
08-29 04 40
info@diamondpower.se babcock.com/diamondpower
Resultatet för järn och fosfor i fyndigheten står i tabell 1 i enlighet med rapporteringsstandarden PERC 2021, vilket är rådande internationella standarden. Tabell 2 visar den konstaterade mineraltillgången för TREO in situ för Per Geijer. En uppdaterad sammanställd teknisk rapport gällande Per Geijer kommer att finnas tillgänglig på LKABs hemsida inom de kommande veckorna.
ger den LKAB förutsättningar att investera i de omfattande undersökningar som krävs som underlag för beslut om en eventuell framtida gruvdrift. För att få öppna en gruva krävs även tillstånd enligt miljöbalken från mark- och miljödomstolen.
/Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB
Bild: LKAB
– Vi upplever en ökad medvetenhet om behovet av metaller och mineral för elektrifiering och den gröna omställningen. Samtidigt är Europas stora importberoende något som oroar såväl inom industrin som politiken. I Europa talas nu om två år för tillstånd för strategiskt viktiga mineral som de sällsynta jordartsmetallerna, men vår erfarenhet är att det kan ta mellan 10 och 15 år för att ta sig igenom det komplexa svenska prövningssystemet. Bearbetningskoncessionen är bara en del av detta. Så det här kommer att bli ett viktigt test om systemet för tillstånd klarar av att möta omvärldens förväntningar, säger Jan Moström.
Frågan om utdragna och oförutsägbara tillståndsprövningar har debatterats flitigt under senare år, och nuvarande och
tidigare regeringar har lovat reformer för att en kritisk klimatomställning inte ska falla på byråkratiska formkrav utan betydelse för miljön.
– Vi är positivt inställda till hårda miljökrav och ska ta stort ansvar för den påverkan som vår verksamhet orsakar. Det finns till exempel en oro för hur rennäringen ska påverkas av en ny gruva i området, och det har vi förståelse för. Dessutom berörs populära friluftsområden. Vi är fortfarande tidigt i processen och det är en lång väg fram till en eventuell brytning. Vi är lyhörda, och har ambition att lösa frågorna på vägen. Men vi behöver också engagemang från intressenter och myndigheter i processen för komma framåt på ett snabbt, effektivt och rättssäkert sätt, säger Jan Moström.
LKAB rapporterar en indikerad mineraltillgång på 307 miljoner ton med 50.2 procent järn och 2.6 procent fosfor och en antagen tillgång på cirka 421 miljoner ton med 45.5 procent järn och 2.0 procent fosfor. Viktiga förändringar inkluderar justeringar av mineralvolymerna och uppdaterad klassifikation på grund av högre kännedomsgrad med ökad mängd data.
”Vi upplever en ökad medvetenhet om behovet av metaller och mineral för elektrifiering och den gröna omställningen.”
AESSEAL® är en av världens ledande specialister inom design och tillverkning av mekaniska tätningar, lagerskydd, tanksystem och packningar som
roterande utrustnings drifttid.
Uppdateringen har resulterat i en ökning av indikerade tillgångar med 106 miljoner ton (från 201 miljoner ton till 307 miljoner ton) och antagna tillgångar med 37 miljoner ton (från 384 miljoner ton till 421 miljoner ton).
För TREO har LKAB nu beräknat en antagen mineraltillgång bestående av ungefär 734 miljoner ton med 0.18 procent TREO, som i sin helhet finns inom järnvolymen.
Magnetittillgångarna har ökat medan blandmalms- och hematittillgångarna har minskat jämfört med tidigare meddelande på grund av en uppdatering och optimering av modellen. Nya borrningar och analyser gav något lägre järn- och fosforhalter med bibehållen TREO-halt.
De antagna tillgångarna har en viss osäkerhetsgrad och det är inte säkert om nya prospekteringsinsatser kan lyfta dessa tillgångar till indikerad eller känd kategori.
Som mineraltillgångar klassas fyndigheter där prospektering bevisat förekomst och halt, men där det ännu inte gjorts en djupare teknisk och ekonomisk analys. När en sådan gjorts kan en fyndighet klassas upp till mineralreserv, om den bedöms som brytvärd.
Mineraltillgångar och mineralreserver utgör grunden för ett gruvbolags verksamhet och kräver lyckosam och kontinuerlig prospektering. LKAB rapporterar sina mineraltillgångar och mineralreserver i enlighet med rapporteringsstandarden PERC 2021.
LKAB producerar 85 procent av järnmalm inom EU och leder omställningen av järn- och stålindustrin med strategin att producera koldioxidfri järnsvamp med vätgasteknik. Bolaget är sedan 80-talet också engagerade inom mineralindustrin, genom affärsområdet Specialprodukter, där man producerar och förädlar mer än 30 mineral.
LKAB har sedan 1960-talet minskat sina utsläpp av koldioxid per ton färdig produkt med 84 procent och investerar stort i forskning och utveckling för att ytterligare utveckla hållbar gruvbrytning från en världsledande position. Prioriterade områden för att ytterligare stärka vår hållbarhetsprestanda är metodik för att skapa biologiska mervärden, etablering av cirkulära affärsmodeller och fortsatta insatser och åtgärder för ökad klimateffektivitet.
Fosfor är ett av tre nödvändiga näringsämnen som tillförs i form av mineralgödsel inom jordbruket. Ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är importberoende till cirka 80 procent av fosfor och Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
I och med Rysslands invasion av Ukraina har tillgång och priser för mineralgödsel blivit ett stort problem, som kan få konsekvenser med höga matpriser globalt och brist på livsmedel i fattiga länder. Fosfor återfinns på EU:s lista över 30 kritiska råmaterial. Gemensamt för dessa råmaterial är att de är viktiga för Europas industri och ekonomi, att EU är importberoende och att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
Även sällsynta jordartsmetaller finns med på listan över kritiska råmaterial. Europa har ingen egen gruvbrytning av dessa. Kina dominerar såväl brytning
som förädling, medan Europa har ett stort beroende av jordartsmetaller till de permanentmagneter som krävs för elmotorer till de elbilar och vindkraftverk som behövs för den gröna omställningen.
EU är idag nästan helt importberoende när det gäller permanentmagneter med jordartsmetaller, varav mer än 90 procent produceras i Kina. Från och med 2035 är det dessutom förbjudet att sälja nya bensin- och dieselbilar, samtidigt som en elbil kräver sex gånger mer mineral än en konventionell bil. Med Per Geijer har LKAB en stor potential att bidra till EU:s ökade självförsörjning och till Europas fortsatta konkurrenskraft inom fordonsindustrin.
I de kraftfulla permanentmagneter som används i elfordon återfinns framförallt de sällsynta jordartsmetallerna Neodym och Praseodym, från 0,5 till ett par kilo per fordon beroende på storlek på motor och permanentmagneter.
Utvinningen och förädlingen av fosfor, sällsynta jordartsmetaller och fluor är en del av LKAB:s ReeMAP-projekt. I projektet utvecklar LKAB teknik för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller som biprodukter från dagens järnmalmsproduktion och planerar en cirkulär industripark i Luleå. I denna del av förädlingen planerar LKAB att producera ett koncentrat som sedan behöver separeras.
För att möta behovet av både utvinning av råmaterial och samtidigt öka Europas förädlingskapacitet har LKAB nyligen gått in som huvudägare i och ingått ett samarbete med norska REEtec. De har utvecklat en innovativ och hållbar teknik för separation av sällsynta jordartselement som kan konkurrera med den dominerande kinesiska produktionen.
Innovativa verktyg för industrin ger effektivitet, kraft & precision
Med Powertools verktyg kan du dra rätt moment på små som stora förband. Vi tillhandahåller lösningar oavsett om du nyttjar handkraft, tryckluft eller elpump.
Powertools konstruerar och tillverkar även högtryckshydrauliska lösningar för att lyfta, sprida, dra eller klippa.
Vi erbjuder också tryckluftsdrivna verktyg gjorda för att klara en tuff industrimiljö.
Kontakta oss på 0171-663 OOO eller powertools@powertools.se
Besök oss på EuroExpo, Gällivare isarena 30-31 augusti
Varje år reducerar Marangonis entreprenad regummeringar användandet av flera tusen ton råmaterial såsom stål och gummi. Detta bidrar till mindre koldioxid utsläpp. Till exempel. Genom att regummera 4st däck i dimensionen 23,5R25 istället för att köpa nya bidrar med ca. 2500Kg mindre koldioxid utsläpp ut i naturen (Likvärdigt med vad utsläppen för en normal lägenhet på 80m2 är under ett år).
Marangoni entreprenad & industri regummeringar säkerställer utmärkta prestanda nivåer likvärdiga som nya däck av premium märken till en garanterat lägre timkostnad.
Kontinuerliga investeringar i forskning och utveckling och en kundorienterad regummerings process har gjort det möjligt för Marangoni att tillhandahålla rätt däck för varje applikation inom Entreprenad-, Gruv-, Hamn och Industrihantering.
070-3879090 info@otrane.se www.otrane.se
– Miljötillståndsprocesserna i många år varit en hämmande faktor för utvecklingen av vår bransch. Därför ser vi ser mycket positivt på att regeringen nu tar ett större grepp kring miljötillståndsfrågorna, säger Svemins vd Maria Sunér i en kommentar till den nya utredningen om effektivare tillståndsprocesser som regeringen aviserat.
SVEMIN KONSTATERAR att Sverige har en världsledande gruv- och mineralnäring och stor potential att utvinna mer. Men det är både kostsamt och tidsödande att få tillstånd att öppna en gruva eller en täkt, framför allt är processerna ofta oförutsägbara.
De tillstånd som ändå ges handlar oftast om utökningar av redan befintliga verksamheter, i praktiken inom någon kilometers radie. Sedan miljöbalken trädde i kraft har inte en enda helt ny gruva - som prövats enligt ordinarie process enligt miljöbalken - startat. Effektivare och mer förutsebara tillståndsprocesser har därför länge efterfrågats av näringslivet.
– Gruv- och mineralnäringen har några av de mest komplexa miljötillståndsprocesserna, eftersom våra verksamheter inte kan välja lokalisering på samma sätt som exempelvis en batterifabrik. Därför har miljötillståndsprocesserna i många år varit en hämmande faktor för utvecklingen av vår bransch, och även vår mest prioriterade fråga att få till
en förändring, säger Maria Sunér.
Att regeringen nu väljer att ta ett helhetsgrepp kring miljötillståndsprocesserna med den uttalade ambitionen att åstadkomma mer förutsägbara och balanserade tillståndsprocesser är helt rätt, liksom att väga in global klimatnytta, konkurrenskraft och sysselsättning på ett tydligt sätt.
– Det är bra att tidplanen är snäv, och att man har ambitionen att få till en förändring under innevarande mandatperiod, säger hon.
Det är också viktigt att Sverige inte ställer omotiverat höga krav i förhållande till EU-rätten. För det får inte bli sådana absurda konsekvenser som i fallet med kalkbrottet Gåsgruvan i Filipstad nyligen. Verksamheten fick avslag i mark- och miljödomstolen på grund av uranhalter i utsläppsvattnet. Halterna är dock mycket låga, till och med så låga att det får finnas mer uran i vanligt dricksvatten än i utsläppen från Gåsgruvan.
Svemins branschjurist lyfter därför samtidigt ett varningens finger.
– Jag förutsätter att det även utreds i vilken mån EU-rätten i sig hindrar samhällsviktiga investeringar. Genom att identifiera sådana hinder ges Sverige möjlighet att driva på för önskvärda förändringar i befintlig EU-lagstiftning. Vi har nu flera exempel där EU:s vattendirektiv har lett till beslut som är dåliga för både miljön och klimatet, säger Tobias Kluge, branschjurist på Svemin.
Han menar att det är viktigt att regeringen inte tappar tempo bara för att det nu tillsätts en ny utredning.
– Vi vill att regeringen går vidare med flera av de färdigutredda förslagen i Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen och fortsätter att se över de statliga myndigheternas uppdrag och styrning.
Utredningen om effektivare tillståndsprocesser ska lämna sitt betänkande 15 december 2024, och regeringens ambition är att få till en förändring under mandatperioden.
Job Group är ett svenskt företag som utvecklar världsledande processer och filterlösningar som sparar energi och miljö!
Optimal funktion på reservdelar eller komplett ny anläggning?
Vi löser allt från start till mål – när du vill ha filtrering som är framtid och grönt omställningssäkrad!
Vi producerar in-house, från fibrer till färdig produkt, och finns dessutom på plats hos dig för installation och underhåll.
Lyckad invigning av metallforskningsinstitutet Swerims agglomeringslabb – ett laboratorium som skapar nya möjligheter för en gruv- och stålindustri under pågående omställning för industrin.
ETT FEMTIOTAL personer deltog i invigningen som ägde rum hos Swerim i Luleå. Deltagarna kom från Sverige, Norge, Finland och Tyskland.
För bland annat gruv- och metallindustrin är agglomering en viktig process som förbättrar hanteringen, kvaliteten, effektiviteten och miljöpåverkan av produktionen av metalliska produkter.
– Den här investeringen som Swerim har gjort är en viktig pusselbit för att stötta industrin mot att nå målet om konkurrenskraftig, hållbar industri enligt agenda 2030, berättar vd Pontus Sjöberg, Swerim.
Kort kan man säga att agglomering an-
vänds för att sammanfoga små partiklar av råmaterial som järnmalm, kopparkoncentrat och kol till större klumpar eller pellets. Detta kan göras genom olika metoder som varierar beroende på material och applikation.
Resultatet är bland annat lägre produktionskostnader, minskad användning av jungfruliga material och minskat behov av deponi.
– Vårt nya labb innebär utökade test- och utvecklingsmöjligheter för våra industriella partners, berättar Chuan Wang, chef för gruppen Återvinning och miljö på Swerim. Tillsammans arbetar vi för en hållbarare industri.
Alvenius levererar marknadens bästa rörsystem
för människa och miljö så att du ska kunna nå dina produktions- och klimatmål.
Alvenius rör av höghållfast svenskt stål är både lätta och starka.
Rörens låga vikt tillsammans med snabbkopplingarna gör rörsystemet mycket enkelt att montera.
Våra stora lager och våra snabba leveranser håller din produktion igång.
Kontakta Alvenius idag så berättar vi mer.
Du optimerar din process för maximal säkerhet, tillförlitlighet och effektivitet, med minimal påverkan på miljön.
Kunder över hela världen litar på oss när det gäller processautomation. Vårt gemensamma mål är säkerhet, tillgänglighet och effektivitet.
Vi är med dig varje dag, överallt.
People for Process Automation
NCC ska på uppdrag av LKAB genomföra dammhöjningar i sandmagasinet i Kiruna för att långsiktigt säkerställa deponering av anrikningssand. Affären är en utförandeentreprenad i samverkan och har ett ordervärde på cirka 170 miljoner kronor.
NCC SKA PÅ uppdrag av LKAB utföra dammhöjningar av två sträckor av sandmagasinet i Kirunagruvans industriområde under 2023-2024. I arbetet ingår grundläggning i dammtån av dessa två sträckor och en krönhöjning på 6 meter respektive 2 meter. Krönhöjningen innebär ett stort schaktnings- och fyllningsarbete om cirka 300 000 kubikmeter schakt och cirka 800 000 kubikmeter fyllning. Höjningarna genomförs i den takt som krävs för att möta uppmätta deponeringsbehov och i den takt som sökta miljötillstånd medger. NCC ska även installera kraftförsörjning för mätbrunnar och lägga dränageledningar och rensbrunnar.
– En förutsättning för att produktionen av järnmalm i Kirunagruvan ska vara möjlig är att vi säkerställer deponeringen av anrikningssand löpande. För att detta ska fungera måste sandmagasinets dammanläggningar höjas kontinuerligt för att hela tiden kunna ta emot ny anrikningssand. För att skapa de bästa förutsättningarna för ett tids- och kostnadseffektivt arbete har vi nu ingått ett samarbete
med NCC för att säkerställa deponeringen långsiktigt, säger Mattias Ejnestrand, ombud, projektavdelning LKAB.
När man bryter järnmalm skapas stora mängder vått avfall, anrikningssand, som deponeras i dammanläggningar. I dessa dammanläggningar finns ett sandmagasin och ett klarningsmagasin. I sandmagasinet sedimenterar anrikningssanden medan vattnet leds vidare till klarningsmagasinet.
– NCC har byggt dammar tidigare och har lång och god erfarenhet från liknande uppdrag runt omkring Malmfälten. Vi är stolta och glada över förtroendet som LKAB gett oss och ser fram emot att inleda samarbetet, säger Robert Nilsson, produktionschef på NCC Infrastructure i Kiruna.
Affären är ett samverkansavtal och har ett ordervärde på cirka 170 miljoner kronor som orderregistreras i affärsområde NCC Infrastructure under andra kvartalet 2023. Projektet beräknas stå klart under hösten 2024.
Det är teknik och hantverk i kombination, känsla och kunnande i samspel. Det är att vara en del av något större, oavsett om det handlar om att leda vägen för ny infrastruktur, utvinna malm eller förädla sten till hus och vägar. Allt startar i berget!
Som sprängserviceföretag med över 125 års erfarenhet nöjer vi oss inte med att utveckla och erbjuda marknadens effektivaste sprängmedel och smidigaste leverans till dina borrhål såväl under- som ovanjord. Vi vill vara en del av ditt team utifrån dina behov – från rådgivning och utveckling till borrplaner och laddning tills att uppdraget är utfört. För oss är det ditt slutresultat som räknas och vi löser uppgiften tillsammans, varje gång.
Rostfritt stål är det ultimata materialet för en hållbar framtid eftersom det är starkt, formbart, håller i årtionden och 100 % återvinningsbart.
Rostfria stål:
• Super Duplex S32750 / 1.4410 / 2507
• Lean Duplex S32101 / 1.4162 / LDX 2101
• Lean Duplex S32304 / 1.4362 / EDX 2304
• Super Austenite S31254 / 1.4547 / 254SMO
• Super Austenite N08904 / 1.4539 / 904L
• Duplex S31803 / 1.4462 / 2205
• Super Austenite N08031 / 1.4562 / Alloy 31
Mer information om våra produkter och övriga stålsorter finns att hitta på vår hemsida sverdrupsteel.com
I de EU-finansierade projekten SIMS och NEXGEN SIMS undersöks bland annat hur bra dagens batteridrivna gruvmaskiner är och vad som behöver förbättras för att gruvbolagen ska satsa på en omställning från dieseldrift till batteridrift. Bland annat undersöks arbetsmiljö, minskad energiåtgången och hur personal och ledning i gruvor ser på batterimaskiner.
AV LARS-OLOF TANDBERG
TROTS DE UPPENBARA fördelarna är det väldigt få underjordsgruvor i världen som använder elektriska maskiner i dag. Detta eftersom det hittills främst funnits två typer av elmaskiner. LHD-lastare, som får sin el via en kabel och därmed har en begränsad
räckvidd och eltrolley-truckar, som kräver stora investeringar i fasta elledningar och har begränsad räckvidd.
Ett tredje alternativ är helt batteridrivna gruvmaskiner. Dessa har samma flexibilitet som dieselmaskiner, samtidigt som de
är bättre både för miljön och arbetsmiljön. – Med batterimaskiner bildas inga dieselavgaser. Det innebär att behovet av ventilation minskar om batterimaskiner används i stället för dieselmaskiner. Dessutom genererar batterimaskiner mycket >>
FORCIT EXPLOSIVES offers a fulltime partnership for Nordic mining and construction companies.
We are actively involved in developing our industry with future technologies and sustainability.
Read more about us on >> FORCITEXPLOSIVES.SE
mindre värme eftersom de använder kraften mer effektivt, säger Jenni Hooli.
Hon är doktorand på institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser vid Luleå Tekniska Universitet (LTU), som är en av 14 partners i projektet NEXGEN SIMS. På Bergdagarna presenterade hon tillsammans med universitetslektor Adrianus Halim på LTU resultat från försök där batterimaskiner utvärderas i flera gruvor inom EU. Undersökningarna har gjorts inom de två EU-finansierade projekten SIMS och NEXGEN SIMS.
Tillförlitliga batterimaskiner har funnits på marknaden sedan 2016 men det behövs mer forskning och utveckling för att de ska bli ett självklart val i gruvor. Som ett led i detta har det inom SIMS och NEXGEN SIMS gjorts tester av bland annat påverkan på arbetsmiljö och möjligheten till minskad energiåtgång.
Ett fälttest gjordes vid Agnico-Eagle Mines guldgruva i Kittilä i Finland för att undersöka hur luftkvalitet och temperatur skilde sig åt beroende på om dieselmaskiner eller batterimaskiner används.
Mätningarna visar att om man ersätter dieselmaskiner med batterimaskiner kommer dieselavgaser att elimineras från de områden där mobil utrustning används. Även om gaser också produceras vid sprängning är personalen i gruvan mest utsatta för utsläpp från dieselmaskiner, eftersom ingen personal får gå in i ett nysprängt område förrän ångorna från sprängningen har ventilerats bort.
Temperaturmätningarna visade att när enbart dieselmaskiner användes varierade temperaturen från 9 till 16 grader. När enbart batterimaskiner användes låg temperaturen mellan 7,5 och 10 grader.
En analys av minskad energiåtgång gjordes vid Epirocs testgruva Kvarntorp. Testet gjordes med dieseldrivna och batteridrivna varianter
av Epirocks MT42 gruvtruck, underjordslastaren ST14 och borriggen Boomer E2.
Testet visade att batteriversionerna av dessa tre maskiner använde 75-80 procent mindre energi än deras dieseldrivna motsvarigheter. Här ska noteras att maskinerna inte utförde alla sina ordinarie uppgifter. De kördes på en horisontell bana i gruvan och inte upp och ner längs en gruvramp. Testet ger trots det en indikation på att batterimaskinerna förbrukade betydligt mindre energi än dieselmaskinerna.
För att testa hur energiåtervinning med regenerativ bromsning påverkar energiåtgången kördes en dieseldriven och en batteridriven ST14 med full last upp och ner längs en ramp i en bergtäkt. Här var energiåtgången 90 procent lägre för den batteridrivna maskinen, vilket visar på att den regenerativa bromsningen förlänger batteriets kapacitet.
Under fältförsöket vid gruvan i Kittilä tillfrågades gruvarbetarna om sina åsikter om arbetsförhållandena när dieselmaskiner används och om förändringar i arbetsförhållandena när batterimaskiner används.
Majoriteten av de tillfrågade ansåg att användningen av batterimaskiner förbättrar arbetsförhållandena genom att öka luftkvaliteten, minska ljudnivån och minska risken för att drabbas av arbetsrelaterade sjukdomar.
– Många såg en fördel med att batterimaskiner är tystare. En del var dock oroliga för att de är för tysta, så att det inte hörs när de kommer och det finns en risk att bli påkörd, säger Jenni Hooli.
En undersökning har även gjorts med företrädare för stora gruvbolag i flera länder för att få deras syn på användandet av batterimaskiner i gruvor. På frågan om en investering
i batteridrivna maskiner kommer att bli lönsamt svarade sex av sju tillfrågade gruvbolag att de trodde det.
Anledningarna till detta var bland annat att batterimaskiner har lägre energiåtgång och att kostnaden för diesel skulle minska. Kostnaderna för hydraulolja och smörjolja skulle också minska, liksom kostnaderna för att ta hand om använd olja.
Som fördelar nämndes även att minskade utsläpp skulle minska koldioxidskatten och att många regeringar ger bidrag för omställning till eldrift.
På frågan om batterimaskiner har högre produktivitet än dieselmaskiner svarade ett gruvbolag ja eftersom batterimaskiner går fortare än dieselmaskiner. De tre som svarade nej menade att det återstår att se. Däremot ansågs att minskad tid för att ventilera ut ett område i gruvan skulle kunna leda till att batterimaskinerna skulle hinna med fler ton än dieselmaskinerna. De tre gruvbolag som svarade vet ej sa att de behövde mer tid för att utvärdera skillnaderna.
Sammanfattningsvis konstateras att vissa resultat från undersökningarna inom SIMS- och NEXGEN SIMS-projekten visar att det skulle vara bra att ersätta dieseldrivna maskiner med batterimaskiner. Men eftersom användningen av batterimaskiner i underjordsgruvor är relativt ny finns det fortfarande många frågor som behöver svar.
Det gäller bland annat produktivitet och underhåll av batterimaskiner, deras inverkan på arbetarnas produktivitet och förändringar av gruvornas design.
Fler studier behöver göras för att ta reda på detta innan batterimaskiner kan bli ett självklart val vid gruvdrift.
Mer information om projektet finns på www.nexgensims.eu.
Behovet av underhåll av infrastruktur byggd i stål är nästan oändligt. Genom att använda katodisk filmgalvanisering kan detta underhåll göras mycket mer effektivt, snabbare och ofta billigare än dagens lösningar. Metoden har kort appliceringstid, lång hållbarhet och innebär minimalt framtida underhåll.
ATT ROSTSKYDDA med traditionella målningssystem är både tidskrävande och dyrt. Renovering av rostskyddet på en bro som förbinder två lokalsamhällen görs inte över en natt, och avstängningar påverkar trafikflödet.
– Med katodisk filmgalvanisering kan jobbet utföras på timmar i stället för dagar. Till skillnad från rostskyddsfärg ger det ett galvaniskt skydd som kan jämföras med varmförzinkning och metallisering, förklarar Thor Smette som är generaldirektör på ZINGA Scandinavia.
ZINGA är flytande zink som appliceras på järn och stål som skydd mot korrosion.
Det appliceras som färg, med pensel, roller eller färgspruta. ZINGA består av 96 procent ren zink och ger katodiskt skydd. Efter torkning ger det inga utsläpp och det är helt giftfritt och kan därför användas i kontakt med dricksvatten och sårbar natur. Systemet uppfyller kraven i NORSOK och ISO 12944.
–Efter sandblästring appliceras ZINGA
i två skikt med en timmes torktid mellan skikten. Efter sex timmar kan det övermålas. Underhållets varaktighet är lång och beläggningens hållbarhet bestäms av uppoffringshastigheten för zink.
Zinken korroderar framför stålet och ”offrar” sig för att skydda stålet. Om en skada uppstår i stålet avsätts korrosionsprodukterna från zinken på det skadade området, och återförsluter det från atmosfären och förhindrar att korrosionen kryper i sidled.
Katodisk filmgalvanisering kan användas för underhåll av stålkonstruktioner som stålbroar, kajer, räcken, lyktstolpar, skyddsräcken, högspänningsmaster och andra konstruktioner. Med katodisk filmgalvanisering utförs renoveringen på kortast möjliga projekttid, med extrem hållbarhet och minsta möjliga framtida underhåll.
– Skadad och naturligt sliten galvanisering anses av många vara början på slutet på konstruktionens existens, och stålet ersätts med nytt. Det är oftast felaktigt och en onödig
resursanvändning. Med ZINGA kan galvaniseringen repareras på plats. Även rostiga högspänningsmaster, skyddsräcken och lyktstolpar kan galvaniseras om och få nytt liv, säger Thor Smette.
I dag har nästan 100 projekt slutförts framgångsrikt. I Norge finns 30 år gamla broar som renoverats med ZINGA utan behov av underhåll under perioden. Bara under de senaste åren har kraftledningsmaster galvaniserats om och 25 stålbroar i Skandinavien har renoverats.
– Uppmärksamheten och förfrågningarna ökar. Samhället kan spara mycket pengar och medborgarna kan besparas mycket frustration om det här blir det nya sättet att underhålla stålkonstruktioner, konstaterar Thor Smette.
Hållbarhet är något som genomsyrar Mobilkranföreningens arbete just nu. Det gäller inte bara miljö och arbetsmiljö utan även säkerhet och ekonomi. Samtidigt tvingas kranföretagen dagligen jaga dispenser för att få köra kranarna på väg. Föreningen vill därför ha en ökad digitalisering av hela dispensprocessen.
AV LARS-OLOF TANDBERG
– SOM KONJUNKTURLÄGET ser ut nu måste alla företag i branschen se över sina kostnader och hitta möjligheter att effektivisera. Men det får inte gå ut över säkerheten, säger Mobilkranföreningens kanslichef Leena Haabma Hintze.
Mobilkranföreningen har cirka 90 medlemsföretag som tillsammans har cirka tusen kranar och omsätter drygt fyra miljarder kronor per år. Medlemsföretagen
har tunga balansräkningar genom sina stora investeringar i olika typer av kranar. Minsta kran kostar flera miljoner kronor.
– Det har varit stor efterfrågan under många år och företagen har köpt kranar och utrustning för att möta kundernas behov, investeringar som man inte kan skriv av på några få år. För de enskilda företagen gäller nu att se över lånebild och balansräkning.
Leena Haabma Hintze konstaterar att
marginalerna är alldeles för små och att branschen måste ta en diskussion med beställarna om vikten av att ha en prisbild som fortsatt möjliggör en modern och effektiv maskinpark.
– Medlemsföretagen måste kalkylera med högre avskrivningskostnader då räntorna nu ligger på en helt annan nivå än när de köpte kranen. De måste räkna noga på beläggning, förarkostnader och lånekostnader.
De effektiviseringar som krävs av ekonomiska skäl får dock inte gå ut över säkerheten. Varje uppställning och varje lyft med en mobilkran medför nya förutsättningar och risker.
– En mobilkran kan åka till flera arbetsplatser under en dag och även flyttas ett antal gånger på varje plats. Vid varje flytt måste mobilkranföraren få information om markens bärighet. Det är ett stort ansvar, säger Leena Haabma Hintze.
Det kan vara att någon grävt och fyllt igen på ett ställe utan att packa marken, när kranen sedan sätter ner stödbenen finns en risk att den välter. Bärigheten går sällan att se med blotta ögat utan föraren måste lita på informationen från beställaren.
– Om föraren ändå är osäker måste han eller hon våga säga nej till lyftet. Det är en blandning av att lita på beställare samt eget omdöme och erfarenhet. För att få beställarna att ta detta på allvar har vi förtydligat i våra standardavtal, vilket ansvar kunden respektive kranföretaget har för uppgifter om ett säkert lyftarbete.
Ett annat problem för branschen är att varje mobilkran måste söka dispens varje
gång den ska köras på väg. Detta trots att samma kran väger lika mycket vid varje tillfälle.
– Från Trafikverket kan man få en generell dispens under en viss tidsperiod för de statliga vägarna, men för de kommunala vägarna går det ofta inte. Våra medlemsföretag lägger väldigt mycket tid på att jaga dispenshandläggare.
Det absurda i situationen är att dispenserna i princip alltid beviljas, ibland med en viss justering av färdväg exempelvis på grund av vägarbeten. Men ett kranföretag som får en beställning som kräver ett snabbt lyft kan inte vänta i dagar på en dispens.
– Vi behöver ett digitalt vägnät där vi kan gå in och se om förhållandena ändrats på någon väg. Då skulle dispenshandläggning endast krävas just där.
Branschen har jobbat med denna fråga sedan 70-talet och är luttrad. Men nu finns ett visst hopp. Regeringen har gett Trafikverket ett tydligt uppdrag att titta på hur dispenshanteringen kan effektiviseras. Samtidigt har Trafikverket startat ett eget dispensprojekt med forskningsinstitutet Rise, där Mobilkranföreningen ingår tillsammans med
– Som konjunkturläget ser ut nu måste alla företag i branschen se över sina kostnader och hitta möjligheter att effektivisera. Men det får inte gå ut över säkerheten, säger Mobilkranföreningens kanslichef Leena Haabma Hintze.
andra intressenter som Sveriges Åkeriföretag. – Vi vill inte bryta mot regelverken men då måste vi också få möjligheter att göra rätt. Får vi det kan vi bli mer kostnadseffektiva. Det ligger i hela samhällets intresse, liksom för byggbranschen och industrin. Sverige klarar sig inte utan mobilkranar, understryker Leena Haabma Hintze.
Swepos är Lantmäteriets system för satellitpositionering som snabbt och enkelt ger exakt positionering. Precis där diket ska börja. Tjänsten används därför bland annat i grävmaskiner och resulterar i stora tids- och kostnadsbesparingar, vilket dessutom är bra för miljön. Läs mer på www.swepos.se
Hetvattencentralen har ett bra läge i E.ON:s fjärrvärmenät. Företaget var angeläget att få en placering i norra delarna av staden, norr om Strömmen. Den äldre centralen ligger ju i Brånnestad i söder.
På Ingelstaområdet några kilometer från Norrköpings centrum har en ny hetvattencentral uppförts. Pannan i denna är på 70 MW och den ska använda bioolja som bränsle. Nya pannan blir viktig för att E.ON:s fjärrvärmeproduktion i Norrköping ska bli helt återvunnen och förnybar.
AV KJELL-ARNE LARSSON
MÅLET OCH PLANEN är att produktionen ska baseras på förnybara och återvunna bränslen. Det återstår nu endast några få procent fossilbaserade bränslen som ska fasas ut.
Absoluta merparten av fjärrvärmen i Norrköping produceras i Händelöverket. Där finns panna P14 och P15 som eldas med avfallsbränsle. De pannor som benämns P11 och P13 är samförbränningspannor som mestadels använder returträ och träflis. Dessa fyra pannor svarar för baslasten i fjärrvärmeproduktionen. Vid Händelöverket finns dessutom panna P12 som är byggd 1982 och har kol som bränsle. Denna panna används för spets- och reservlasten och har under ett normalår cirka 500 drifttimmar. Men exempelvis under säsongen 2019/2020 behövde man inte köra denna panna. Planen är att konvertera P12 till förnybara bränslen.
Ett viktigt steg som tog E.ON närmare målet var att konvertera hetvattenanläggningen i Brånnestad (i södra delarna av staden) från fossil olja till bioolja. Denna konvertering utfördes 2019.
– Nästa viktiga steg mot vårt mål utgörs av den hetvattencentral som vi nu har uppfört i Ingelstaområdet, berättar Mattias Redeborn, produktionschef för E.ON:s anläggningar i Norrköping. Vi ska använda hetvattencentralen för spets- och reservproduktion. Drifttiden blir i storleksordningen 200–500 timmar per år.
För att kunna etablera i Ingelsta – ett nytt område för E.ON ungefär 3 kilometer norr om stadens centrum – köpte företaget en industritomt från kommunen. En del av tomten har nu tagits i anspråk för hetvattencentralen. Den nya pannbyggnaden är 34 meter lång och 19 meter bred samt har ett vidbyggt servicehus med kontrollrum och personalutrymmen. Skorstenen är 40 meter hög.
Pannan har en effekt på 70 MW. Som nämnts används bioolja som bränsle och denna lagras i en 1 400 kubikmeter stor tank. Anläggningens verkningsgrad med bioolja är över 93,5 procent.
– Pannan klarar ett brett fönster av biooljor, från lätta till mer svåreldade. Ett ofta använt bränsle i branschen är tallolja från massaindustrin och sådan olja kan användas i nya pannan, fortsätter Mattias Redeborn. Vi har erfarenhet av biooljor, dels från Brånnestad och dels från några av våra anläggningar i Storstockholm.
Rökgaserna från nya pannan renas i filter som bland annat fångar in partiklar. Kväveoxider renas med ett SNCR-system – Selective Non-Catalytic Reduction, och anläggningen är förberedd för att även kunna installera ett SCR-system – Selective Catalytic Reduction, men sannolikt är det förstnämnda fullgott.
Anläggningen vid Ingelsta är flexibelt konstruerad även så till vida att den kan kompletteras för att också kunna använda träbränsle, då i form av pulver eller pellets. Verkningsgraden med träpulver blir över 92,5 procent.
E.ON har planerat förutseende även på så sätt att industritomten har plats för
ytterligare en hetvattencentral på 70 MW.
Till E.ON:s betydelsefulla projektaktiviteter hör att företagets produktionsanläggning i Skeppsdockan i Inre Hamnen har rivits och marken har återställts. Den kan nu disponeras av kommunen för att bygga bostäder.
Också värt att notera är att sedan 2011 är fjärrvärmenätet i Norrköping förlängt till Söderköping. För spets- och reservproduktion i Söderköping finns dock en biooljeeldad panna på 5 MW där.
Ingelsta, nybygge av hetvattencentral i Norrköping
Tidplan: juni 2019–december 2021
Byggherre: E.ON Värme Sverige AB
Arkitekt: Gatun Arkitekter AB
Processkonsult: JD-Gruppen
Byggkonsult: Rejlers Sverige AB
Byggentreprenör: Svenska Enterprenad & Förvaltnings AB
Leverantör, stålstomme: Marsalis Bygg
Sverige AB
Brännare, leverantör: WTS AB
Styrsystem: Granitor
Kostnad: ca 350 Mkr
WTS, Word Thermal Service som är en del av BKtech Group, har levererat system och 2 X 35MW multifuel brännare till E.ON.
WTS brännare hanterar olika biooljor och är även förberedda för träpulver.
WTS brännare kan alternera mellan flera olika bränslen utan avbrott i förbränningen, detta kommer ge anläggningen i Ingelsta Norrköping stor flexibilitet vid val av bränslen. Verkningsgraden för bioolja är över 93,5 procent och vid träpulver över 92,5 procent.
World Thermal Service AB
Blommenhovsvägen 26, 611 39 Nyköping, Sweden
Phone: +46 155 284915 • www.wtsab.com
Botanisera bland alla våra magasin.
Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.
https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs
”Prestandaprover har genomförts med lyckat resultat och miljöprestanda ligger med marginal under de krav som reglerar utsläpp.”
/Mattias Redeborn, produktionschef för E.ON:s anläggningar i Norrköping Bild: Sofia Andersson, FotograFia
I Häggeberg bygger Jönköpings kommun ett nytt vattenverk samt renoverar ett befintligt vattenverk.
– Dels för att öka kapaciteten och möta befolkningsutvecklingen, dels för att öka leveranssäkerheten.
Så att vi har två vattenverk istället för ett, säger VA-chef Roger Rohdin, Jönköpings kommun.
AV THOMAS ANDERSSON
DET NYA VATTENVERKET i Häggeberg vid Vätterns västra strand stod färdigt hösten 2022. Den nu påbörjade renoveringen av det gamla vattenverket ska vara klar vid årsskiftet 2024/25. Allt för att säkra dricksvattenförsörjningen i ett växande Jönköping.
– Det nya vattenverket H2 är i drift sedan förra året och är det som nu levererar vatten. Ombyggnaden av det gamla pågår, rapporterar Jönköpings VA-chef Roger Rhodin till Nordiska Projekt i mitten på maj månad 2023.
NCC Sverige är totalentreprenör för såväl den nu avslutade nybyggnationen som den pågående renoveringen av det gamla vattenverket i Häggeberg.
– I samråd med Jönköpings kommun kom vi fram till att det är bättre att bygga en ny anläggning och först inviga den och sedan renovera den gamla. För att under projektets gång säkra vattentillförseln.
Det fanns olika planer i början, men vi tyckte att det var stora risker med att gå in och renovera den gamla samtidigt, säger projektchef Jonas Castenbrandt, NCC.
Samtidigt som det nybyggda vattenverket nu levererar vatten pågår under första halvåret 2023 rivningsarbeten i det gamla verket.
– Vi river gamla kontorsdelar och processrör som ska bytas ut. Förberedelser för att börja bygga en nyrenoverad anläggning efter sommarsemestern.
Förutom en processmässigt renoverad anläggning kommer anläggnings- och byggprojektet att i slutändan även resultera i en ny kontors- och personaldel. Placerad i en fristående byggnad.
– Där bygger vi helt nytt med en till- och nybyggnation jämte den gamla anläggningen.
Jönköpings kommun har idag sammanlagt 12 vattenverk av olika
storlek. För systemet Jönköping-Huskvarna är det totalt tre vattenverk.
Renovering och nybyggnad i Häggeberg innebär att kapaciteten där ökar från 36 000 till 54 000 kubikmeter vatten per dygn.
Målet är att klara vattenförsörjningen för ett växande Jönköping med från idag 140 000 kommuninvånare till en framtida befolkning på runt 200 000 invånare.
FAKTA
Ombyggnad vattenverk, Jönköping
Tidplan: oktober 2019–2024/25
Byggherre: Jönköpings kommun
Totalentreprenör: NCC Sverige AB
Kostnad: 69 Mkr
Vi vill göra en positiv skillnad, varje dag. Tillsammans med NCC säkrar vi nu vattentillgången till ett växande Jönköping
Södras nya fabrik för korslimmat trä på den svenska västkusten är invigd. Fabriken är en av Sveriges största och innebär en tiofaldig ökning av Södras produktionskapacitet. Invigningen gästades av bland andra Brittis Benzler, landshövding i Hallands län och Ann-Charlotte Stenkil, kommunstyrelsens ordförande i Varbergs kommun.
EN NYCKEL I SÖDRAS koncernstrategi är en framtidsanpassad industristruktur som skapar ett ledande erbjudande till kunder och konsumenter. Med den nya fabriken för korslimmat trä breddar man marknaden för byggmaterialet samtidigt som man främjar hållbar byggnation och mer hållbara samhällen.
– Södras uppdrag är att förnya och förädla skogsgårdens värden och vår nya fabrik för korslimmat trä är ett sätt att göra just detta. Idag är ett stolt ögonblick för hela Södras organisation – tillsammans fortsätter medlemmar, medarbetare och kunder att bygga starkare värdekedjor som ger oss förutsättningar att möta samhällets krav på hållbara och innovativa produkter från familjeskogsbruken, säger Lotta Lyrå, vd Södra.
Fabriken i Värö blir en Sveriges största fabriker för produktion av korslimmat trä med kapacitet att leverera stommaterial till drygt 4 000 bostäder varje år, en tiofaldig ökning av Södras produktionskapacitet jämfört med tidigare. Genom att satsa på produktion i
Värö har Södra närhet till flera tillväxtregioner för korslimmat trä i Norden. Logistiskt sett når man även internationella marknader smidigt via hamnen i Varberg. Genom att använda den gröna energi som produceras vid Södras massabruk i Värö blir tillverkningen för korslimmat trä helt fossilfri.
Invigningen gästades av 150 nyfikna gäster från såväl närområdet som internationellt. Under dagen firades invigningen med tal och en rundvisning av verksamheten. Bland hedersgästerna fanns bland andra Brittis Benzler, landshövding i Hallands län.
– En förutsättning för att nå klimatmålen är en bred samverkan mellan företag, myndigheter och politik – där vi tillsammans arbetar mot samma mål. En annan förutsättning är att vi visar att det är möjligt att nå målen. För då föds ett hopp som i sin tur skapar engagemang och ansvarskänsla. Jag är därför väldigt glad att kunna medverka vid den här invigningen, säger Brittis Benzler, landshövding i Hallands län.
Satsningen på en ny fabrik i Värö har inneburit att Södra rekryterat 90 nya medarbetare till företagets segment Building Systems, som ansvarar för produktion av korslimmat trä.
Detta välkomnas av Ann-Charlotte Stenkil, kommunstyrelsens
ordförande i Varbergs kommun, som också gästade invigningen.
– En sådan här etablering betyder mycket för Varberg. Den ger många arbetstillfällen. Den ger också möjligheter att bygga hållbart och storskaligt i trä – både bostäder och lokaler. Även fabriken är mycket imponerande – med sin storlek, logistik och effektivitet, säger Ann-Charlotte Stenkil, kommunstyrelsens ordförande i Varbergs kommun.
Södras mål är att bli Nordens ledande aktör för korslimmat trä
Korslimmat trä har många olika användningsområden och har på kort tid blivit alltmer förekommande inom svensk byggnation.
Materialet möjliggör byggnader så som höghus, industrihallar och skolor i trä och med Södras korslimmade trä kan klimatavtrycket för en byggnad minska med upp till 80 procent.
Södra har som mål att bli Nordens ledande aktör inom byggande i massivt trä genom att öka värdet på råvaran för familjeskogsbruken på ett innovativt sätt från planta till färdig produkt.
Vi fick förtroendet att montera processventilation på nya KLT fabriken.Södras nya fabrik för korslimmat trä i Värö. Bild: Södra
KL INDUSTRI AB
022-243 00, www.kl-industri.se
Nordens ledande nätstationsleverantör skapar möjligheter för smarta elnät.
Våra flexibla stationer möjliggör hantering av nya tekniska lösningar för olika typer av elproduktion där förändringar i förbrukningsmönster och produktion fortgår.
Samhällets ökade krav på hela kraftsystemets effektivitet och tillförlitlighet behöver smarta stationer för sektionering av stads-, tätorts- och landsbygdsnät med lastfrånskiljare alternativt fulleffektbrytare.
Dessa direktanpassas med utrustning för bland annat mätning, kommunikation och fjärrstyrning samt övervakning av till exempel över- och underspänning, jordfelsindikering, brytarindikering, överströmslarm, total förbrukning och skalskydd.
NOXOR AB
www.noxor.se
Med ett brett och gediget kunnande förser Noxor, och syterbolaget Bameco, kunder inom olika typer av branscher med kundanpassade lösningar för materialhantering, såväl kompletta linjer som enstaka maskiner. Vi tillhandahåller även eftermarknadstjänster i form av förebyggande underhåll, service, utbyte av slitdelar, reparationer och modernisering av befintliga anläggningar.
PROREG CONTROL AB
www.proregcontrol.se
Vi har ett stort utbud av portabla och stationära gaslarm med sensorer för detektering av de flesta förekommande gaserna som är brandfarliga, giftiga, kvävande eller explosiva.
Produkterna är robusta och fungerar bra i alla sorters miljöer så som industrier, garage, tunnlar, gruvor, laboratorier, kontorsmiljöer etc. Våra gaslarm håller hög kvalitet och kommer från tillverkare som har funnits länge på den svenska marknaden.
Vi har egen serviceavdelning som ger er support, kalibrering och underhåll runt om i hela landet. Kontakta oss så hjälper vi er gärna med ert val av gaslarm!
www.schwenk.se
SCHWENK är ett familjeägt företag som grundades i Ulm, Tyskland, 1847. Vi erbjuder den svenska marknaden högpresterande cement för alla typer av betongkonstruktioner samt betongprodukter. Leveranser till våra kunder sker genom helautomatiserade och strategiskt belägna terminaler.
GJENSIDIGE FÖRSÄKRING
0771-326 326, www.gjensidige.se
Vi på Gjensidige Försäkring har en lång och bred erfarenhet av entreprenadförsäkring och kan dess komplexitet. Vi känner våra kunder väl och har god kännedom om vilket försäkringsskydd de behöver. Därför kan vi alltid leverera en konkurrenskraftig produkt till ett konkurrenskraftigt pris.
Gjensidige är ett ledande nordiskt sakförsäkringsbolag, noterat på Oslobörsen.
Vi är cirka 4 000 medarbetare och erbjuder sakförsäkring i Norge, Sverige, Danmark och Baltikum.
Behöver du en smidig och kompetent försäkringspartner, är du välkommen att höra av dig till oss på 0771-326 326.
PROJEKTHYDRAULIK SVERIGE AB 0243-800 25, www.projekthydraulik.se
Vi erbjuder hydraulikutbildning för företag och kunder med skilda utbildningsbehov. Kurserna genomförs i modernt utrustade lokaler i Borlänge. Teorilektioner varvas med praktiska övningar i vårt hydrauliklaboratorium.
Förutom de öppna kurserna i Borlänge kan Projekthydraulik genomföra skräddarsydda företagsanpassade utbildningar med möjlighet till praktiska laborationer med mobila laborationsbänkar ute på olika företag runt om i landet. – Vi hjälper dig att bli bäst på hydraulik. Teori och praktiska övningar baserat på 40 års erfarenhet.
SMARTA SENSORER
IDUS AB
0611-275 30, www.idus.se
Vi hjälper våra kunder stärka sin driftsäkerhet, motverka resursslöseri och tillämpa teknisk kompetens genom att göra rätt underhåll i rätt tid med hjälp av Idus underhållssystem. Koppla våra smarta sensorer med AI funktionalitet till systemet för ett förutsägbart underhåll eller ta in signaler från PLC, Scada mm. Vi erbjuder både moln- och serverbaserade lösningar.
TOTTES SVETS OCH INDUSTRIMONTAGE AB https://sv-se.facebook.com/Tottessvets/
Vi har utvecklat oss på mobila sidan för att möta efterfrågan angående svarvning av bromsbanor. Mobil fräsutrustning för bearbetning av till exempel statorfötter, kilspår i axlar och långhålsborrning.
Fräsning av laxspår i statorplåt, med mera. Vi utför även rengöring med kolsyreis på till exempel generatordelar, stator och rotor. Vi utför detta med egen utrustning samt rutinerad operatör.
Turbinrenoveringar i egen regi.
Egna fordon för transporter av diverse material, kranbil vagn 22 ton.
Drivhjul bromsbanesvarv. Utrustning bromsbanesvarv.
CCVE SVENSKA AB
+46 26 14 18 14, ccve.se
Har sedan 1984 levererat kameraövervakning för varierande applikationer, både till den svenska och internationella marknaden. Vårt kunnande sträcker sig från den tidigare analoga tekniken till dagens IP-baserade system.
Processbevakning i industriell miljö
Kontrollrum
Områdesbevakning
Radar
Mätande värmekameror
Mobila lösningar
Fordonslösningar
Nummerplåtsläsning
Bildanalys
OCR Läsning
Kameror som fungerar i ugnar och pannor med upp till 2 000˚c
Med modern teknik och vår kunskap, löser vi våra kunders önskemål. SVENSKA AB
OPSIS AB
www.opsis.se
OPSIS AB är ett globalt företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför innovativa system för gasanalys.
Systemen, som är internationellt testade och godkända, används bl.a. för kontinuerlig emissionsmätning. Tack vare att OPSIS-systemet kontinuerligt kan mäta flera gaser på flera mätsträckor samtidigt med låga drifts- och underhållskostnader, blir en OPSIS-installation både tekniskt och ekonomiskt effektiv.
Vi tillhandahåller även mjukvarurelaterade tjänster och tjänster som kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning, övervakning av mätdata, mättjänster, framtagning av emissionsdatabaser, dispersionsmodellering och studier av miljöpåverkan.
Vi är certifierade enligt standarderna för ledningssystem ISO 9001, ISO 14001, ISO 27001 och ISO 45001 samt har ett ISO 17025-ackrediterat kalibreringslaboratorium.
www.willards.se
Willards främsta styrka som underhållspartner till industrin är vår breda tekniska kompetens som gör det möjligt för oss att åtgärda problem i hela driftskedjan och erbjuda helhetslösningar för service, installation och underhåll.
Vi baserar vårt underhållsarbete på lång erfarenhet och på tillförlitliga instrument som hjälper oss att upptäcka brister och fel i god tid.
Vår huvudinriktningar är service och reparation av roterande applikationer. Vi har lång erfarenhet av felsökning, reparation och underhåll av alla på marknaden förekommande fabrikat av växellådor som används i process-, kraft- och tillverkningsindustrin.
Vi utför arbeten både i vår verkstad och i fält och kan även erbjuda moderniseringar som förbättrar växellådans prestanda och livslängd.
Vi erbjuder även stålmontage och licenssvetsning med hög kvalitet genom utvalda samarbetspartners.
Energilagringsföretaget Mine Storage förvärvar Expektra, ett svenskt SaaS-bolag med produkter för energihandelsoptimering, stödtjänstoptimering och nätoptimering. Deras AI-baserade mjukvarulösningar kommer att säkerställa intäktsoptimering för mine storage-anläggningar och andra energringslösningar samt energianläggningar med komplexa affärsmodeller.
VÅRT ENERGISYSTEM förändras snabbt. Trenden är tydlig – vi kommer att ha en mer diversifierad mix av energianläggningar som bidrar till balansen i vårt energisystem.
Energi och kapacitet kommer att handlas oftare, i fler fraktioner och närmare leveranstimmen.
Elhandeln och resursplanering måste bli intelligent och automatiserad eftersom den blir mer komplex än vad den mänskliga hjärnan kan hantera.
Expektra grundades 2010 och är ett väletablerat SaaS-bolag med energikunder som till exempel Vattenfall, Helgeland Kraft, Storuman Energi och Energy Key. De hjälper elbolag att navigera ovan förändring genom att utföra och optimera energihandel och kortsiktig resursplanering.
Mine Storage är ett energilagringsföretag som utvecklar och bygger s.k mine storageanläggningar, pumpkraftsanläggningar som nyttjar redan existerande infrastruktur. Som en del av deras affärsmodell kommer Mine Storage att hantera förvaltningen, inklusive
att optimera driften och intäkterna för varje mine storage-anläggning. Energilager såsom mine-storage-anläggningar kan få intäkter från många olika källor som exempelvis elhandel, stödtjänster till stamnätsägare och tjänster till andra nätägare eller stora energiproducenter eller konsumenter.
– I och med köpet av Expektra så kompletterar vi vårt team och erbjudande och tillsammans tar vi nu fram en komplett handels- och optimeringslösning både för våra egna anläggningar och till andra företag som äger energitillgångar med komplexa intäktsmodeller, säger Thomas Johansson, medgrundare och vd för Mine Storage. Fler företag med flexibla resurser kommer nu att kunna spela en roll för att möjliggöra den hållbara energiomställningen.
Under det senaste året har Mine Storage samarbetat med Expektra för att utveckla en mjukvara som använder maskininlärning för att optimera intäkter och simulera handelsstrategier för storskaliga energilager. Med programvaran kan Mine Storage testa
och bevisa affärsmodellen för varje mine storage-anläggning innan den byggs samt optimera handeln när anläggningen är i drift. Samarbetet resulterade i att båda bolagen såg potential för en grön synergi genom att sammanföra bolagen.
– Ett mine storage är ett utmärkt exempel på en flexibel energianläggning som kräver komplexa handelsstrategier för att maximera nyttjandegraden och avkastningen på investeringen. Genom att bli en del av Mine Storage-gruppen kan vi påskynda vår affärsoch produktutveckling för att snabbt kunna förse marknaden med en komplett mjukvarulösning för att optimera handeln för dessa typer av energitillgångar, säger Niclas Ehn, medgrundare och vd för Expektra.
– Det här är en grön synergi. Tillsammans kan vi säkerställa ett stabilt energisystem som kommer att kunna hantera mer intermittenta energiresurser. Vår mjukvarulösning kommer att optimera mot nätbegränsningar och maximera nyttjandegraden av energitillgångar, avslutar Thomas Johansson.
Läs mer och hör av er till oss redan idag. systemsvets.com
Systemsvets är nischade inom avancerad svetsning och rörmontage där kraven på renhet, ytfinish och dokumentation är höga. Med hjälp av den senaste teknologin i våra stationära och mobila verkstäder kan vi montera med största precision oavsett plats.
KL Industri är Nordens ledande leverantör av nätstationer för sekundär distribution upp till 24 kV. Vi levererar nyckelfärdiga, intelligenta stationer för sektionering av tätort- och landsbygdsnät med lastfrånskiljare alternativt fulleffektbrytare. Stationerna kan utrustas för mätning, övervakning och kommunikation. Stationer för vindkraft, industri och laddstationer för elfordon ingår också i vår portfölj.
I våra nätstationer ingår unerRING som är ett mordernt RMU ställverk föreberett för framtidens smarta elnät. Hög person- och driftsäkerhet är nyckelegenskaper. Ställverket är modulärt och byggs upp fack för fack med fri konfigurering. unerRING är miljövänligt, fritt från SF6-gas och använder vakuum som brytmedium. unerRING är ljusbågssäkert, då alla primärdelar är enfasigt inbyggda i epoxi enligt ”sealed-for-life” principen.
