NR 3 • 2024
ENERGISAMARBETE ska ge ny vindpark utanför Gävlekusten
Världens första automatiska TEXTILSORTERINGSMASKIN
Beteendeförändring behövs i AVFALLSHANTERINGEN
GASDAGARNA
I BÅSTAD 2024
VARIERAT PROGRAM UNDER PANNDAGARNA
NR 3 • 2024
ENERGISAMARBETE ska ge ny vindpark utanför Gävlekusten
Världens första automatiska TEXTILSORTERINGSMASKIN
Beteendeförändring behövs i AVFALLSHANTERINGEN
GASDAGARNA
I BÅSTAD 2024
VARIERAT PROGRAM UNDER PANNDAGARNA
– automation och datasäkerhet
Dynamiskt / Ekonomiskt / Miljövänligt
Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten samt vatten från muddring och borrning.
• Kemisk flockning
• Kemisk fällning
• Lamellsedimentering
• pH-justering
• Slamförtjockning
• Mobila filterpressar
• Kolfilter
• Rening tungmetaller
• Jonbytare
• Onlinemätning
• Övervakning
• Loggning
• Mobil vattenanalys
• Recirkulering
• Pumpar
Kontaktuppgifter: 08-4497112
www.alverdens.se
4 Innehåll
5 Ledare
6 Nyheter
9 SK Licenssvets – den kompletta partnern
12 Boliden växlar upp 5g-samarbetet med Telia och Ericsson 750 meter under jorden
14 Kultur och hållbarhet i nya containerparken
16 Kort- eller långsiktig resursbrist – K Energitjänst löser det snabbt, enkelt och säkert
17 Varierat program under Panndagarna
29 Job Group filtrerar för en lång rad av branscher
30 Fogmakers brandskydd räddar liv och fordon med dimma utan PFAS
32 Nordkalk minskar CO2 med hjälp av membranteknik
33 Euromine – automation och datasäkerhet
46 Swagelok skapar kontroll över processerna
47 Gasdagarna i Båstad 2024
56 Biogas är vägen framåt
58 Försörjningsläget och nyckeln till robust gasförsörjning
60 Wistbo driftportal underlättar för energibranschen
61 Beteendeförändring behövs i avfallshanteringen
65 Craemer fokuserar på svenska marknaden
66 Nytt softwaresystem effektiviserar körschemat i avfallshanteringen
68 Energisamarbete ska ge ny vindpark utanför Gävlekusten
70 Caldic bygger jättefabrik för livsmedelsingredienser
72 Södra Cell fördjupar samarbetet med ABB genom ytterligare en avancerad processtyrningsmodell i sin massatillverkning
75 Skaraborg Logistic Center – en hubb för hållbara logistiklösningar
76 Robertsfors nya återvinningscentral – med ökad tillgänglighet
78 Världens första automatiska textilsorteringsmaskin
80 VI BYGGER INDUSTRISVERIGE
82 Mångfald och inkludering i fokus på Swedavias flygplatser
UTGIVARE
Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710
CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Jan Åström jan.astrom@storkom.se
ART DIRECTOR
Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se
PRENUMERATION
Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se
TRYCK
Exakta Print AB, Malmö 2024
OMSLAGSBILD
Boliden Rönnskär, kopparsmälta i konverterhall. Bild: Boliden BESÖK OSS ÄVEN PÅ: www.nordiskaprojekt.se facebook @nordiskaprojekt www.issuu.com/b2bnyheter.se/ stacks www.ocast.com/se/ stordahd-kommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/ stordaahd-kommunikation-ab
Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material.
Tidningen får citeras med angivande av källa.
FÖRRA GÅNGEN DET begav sig var för två år sedan. I slutet av maj blev det återigen dags för Norrlands dominerande eventarrangör Nolia att genomföra Euromine Expo.
Det bjöds på utställningar både inomhus och utomhus samt en rad intressanta föredrag och seminarier. Dominerande ämnen i föreläsningsserien var gruvautomation, självkörande fordon, datakommunikation och säkerhet. Ett särskilt fokus var cybersäkerhet.
Mycket arbete återstår innan Sverige har uppnått EU:s skärpta avfallsdirektiv där 60 procent av det kommunala avfallet, dvs hushållsavfallet från hushåll och från restauranger, detaljhandeln och andra verksamheter, återanvänds eller materialåtervinns år 2030.
Avfall Sveriges Årsmöte i Malmö hade samlat 720 deltagare från hela Sverige i syfte att under två dagar diskutera hur vi tillsammans ska kunna förbättra avfallshanteringen och återvinna eller återbruka så mycket material det bara går. Konferensen kombinerades med utställare som visade upp nya lösningar för bättre och effektivare avfallshantering.
I aktuellt nummer kan man läsa mer om ett varierat program under Panndagarna. Värme- och Kraftföreningen VoK arrangerade som vanligt årets Panndagar, som gick av stapeln på Elmia i Jönköping. I likhet med andra branscharrangemang kretsade det mest kring miljöfrågor, med rening av rökgaser och av rökgaskondensat, samt riskerna med antimon i processvatten. Klimatfrågan belystes också med presentation av möjligheter att fånga in koldioxid.
Gasdagarna i Båstad 2024 - Energigas Sverige är branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. Under de senaste åren har Energigas Sverige samlats på sin årliga konferens i Båstad, så också i år. Snabbt blev tvådagarskonferensen fullbokad. Gas i olika former har på senare år blivit högaktuellt. Det var många spännande resonemang som förmedlades och även högaktuella tips om vår framtida energiförsörjning. Detta och mycket mer finns att läsa om i nummer 3 2024 av Nordiska Projekt.
God läsning
Jan Åström
Chefredaktör, Nordiska Projekt
KRÅNGEDE KRAFTVERK HÖJER SÄKERHETEN OCH FÖRBÄTTRAR ARBETSMILJÖN
VID KRÅNGEDE KRAFTVERK pågår ett flerårigt projekt för att höja säkerheten och förbättra arbetsmiljön för drift- och underhållspersonalen. Den gamla tekniken att stänga av sugrören med bågsättar ersätts med helt modern teknik som baseras på sugrörsluckor.
SVERIGES VIRKESFÖRBRUKNING LÄGSTA PÅ ÅTTA ÅR
BIOMETRIA HAR publicerat sin årliga statistik över virkesförbrukningen i den svenska skogsindustrin. Årets rapport visar på en markant minskning för 2023.
Förbrukningen av rundvirke minskade med cirka tre miljoner m3fub, från 75,2 miljoner m3fub 2022, till 72,1 miljoner m3fub 2023. Sågverken stod för merparten av denna minskning.
ABB:S LEDANDE TEKNIK STABILISERAR ELNÄTET NÄR DE SPANSKA ÖARNA STÄLLER OM TILL GRÖN ENERGI
RED ELÉCTRICA, det Redeia-företag som ansvarar för överföring och drift av det spanska elsystemet (TSO), har tilldelat ABB fyra order på synkronkompensatorer (SC) för att stärka elnätet, öka leveranskvaliteten och främja energiomställningen på Kanarieöarna och Balearerna.
Läs mer på www.nordiskaprojekt.se
FORTUM HAR NÅTT en betydande milstolpe då man välkomnar 250 medarbetare i sitt team för drift och underhåll för vattenkraft i Sverige och Finland.
För cirka 10 år sedan outsourcade Fortum sin underhållspersonal inom vattenkraften. Under 2023 såg Fortum över möjligheten att återinföra underhållspersonalen i organisationen med målet om ökad effektivitet, samt att främja en starkare känsla av ägandeskap och gemenskap inom vattenkraftsverksamheten. Sommaren 2023 var analyserna i mål och beslutet fattades om att ta in underhållspersonalen igen. – Drift och underhåll är en kritisk del av vår
kärnverksamhet, genom att integrera våra vattenkraftsanläggningar och personalen inom samma organisation skapar vi en mer sammanhållen och effektiv arbetsmiljö, säger Katarina Atteryd Eckerwall, chef för Fortums Vattenkraftsanläggningar. vi hoppas och tror att detta kommer att öka vår förmåga att hantera utmaningar, främja säkerhetskulturen och öka kvaliteten på vår drift och underhåll, fortsätter hon.
Fortum ser fram emot att välkomna våra nya kollegor och fortsätta att driva för en fossilfri energiomställning i linje med våra strategiska mål och värderingar.
laddar både bilar och båtar i Lysekils kommun
VATTENFALL INCHARGE har sedan ungefär ett år ett samarbete med det lokala energibolaget LEVA i Lysekil och ansvarar för driften av ett 40-tal laddpunkter i kommunen. Här ingår även den nya snabbladdaren som invigs i dag vid Rosvikstorg i södra hamnen och som har två laddpunkter dedikerade för elbåtar. – Effektiva laddstationer även längs kus -
terna är en viktig pusselbit i vår satsning för fossilfria transporter i hela Sverige, oavsett om det är för elbil eller elbåt. Vi diskuterar nu med LEVA var i regionen det skulle vara mest lämpligt med ytterligare laddinfrastruktur, för såväl elbilar som eldrivna båtar, säger Patrik Drysén på Vattenfall InCharge och ansvarig för publik och kommersiell elbilsladdning.
Ergonomin.
Flexibiliteten.
Effektiviseringen.
Tillsammans med en kättingtelfer ger våra lättraverser, lättportalkranar och svängkranar maximal rörelsefrihet för både produktion och personal.
Se ABUS produktprogram inom lätta lyft på abus-kransystem.se
MARKÄGARAVTAL OCH SAMRÅD
InfoTrader har lösningarna hur ni når ut vid infrastrukturprojekt!
InfoTrader har kraftfulla verktyg som hjälper er att på effektivt sätt nå ut till berörda vid olika typer av infrastrukturprojekt. Behovet av att informera finns oavsett om det är ni ska bygga fjärrvärme, dra nya elledningar eller fibernät, vindkraftverk eller solparker.
Via InfoTraders tjänst Ytbildad Karta är det enkelt att via kartan får ut alla lagfarna- och taxerade ägare samt folkbokförda inom en cirkel, inom en polygon, längs en linje eller varför inte ladda upp en shapefil.
info@infotrader.se • 0457 - 46 13 90 • www.infotrader.se
Ett av världens modernaste reningsverk i Sickla. Bild: SVOA
FÖR ATT RENA framtidens avloppsvatten uppgraderas och optimeras Henriksdals reningsverk i Nacka med ny teknik. Och blir ett av världens mest moderna. Caverion har fått i uppdrag av Veidekke att installera el och telekomutrustning i delar av Sicklaanläggningen, en del av Henriksdals reningsverk, som ligger i bergrummen under Hammarbybacken. Allt till en ordersumma om cirka 100 MSEK. – Detta är ett spännande uppdrag i ett mycket stort infrastrukturprojekt. Här har vi möjlighet att använda vår styrka och bredd
– och uppdraget ligger väl i linje med vårt strategiska tema hållbarhet. Att vara med och utveckla världens modernaste reningsverk talar sitt tydliga språk. Vi gör skillnad på riktigt, säger Uno Lundberg, vd Caverion Sverige.
Marcus Ulander är inköpare på Veidekke och nöjd över att ha Caverion med i projektet: – Vi ser fram emot att få jobba ihop med Caverion under många år i projektet. Våra kompetenser är en bra match och tillsammans kommer vi att åstadkomma något som många generationer får nytta av, säger Marcus Ulander.
SKANSKA HAR tecknat avtal med Metso Oyj om att bygga den första fasen av Lokomotion Technology Center i Tammerfors, Finland. Den första fasen omfattar fabriken AGG Lokotrack och lagerbyggnader.
Kontraktet är värt EUR 99M, cirka 1,1 miljarder kronor, vilket kommer att inkluderas i orderingången för Norden för det andra kvartalet 2024.
Skanska bygger infrastruktur och nya byggnader med en total yta på cirka 34 000 kvadratmeter brutto. Byggnaderna är en del av första byggfasen i Lokomotion Technology Center. Fabriken kommer att designa, testa och ta fram utrustning, komponenter och produktions-
tekniker för tillverkning av aggregat och sand. Teknikcentret siktar på att uppnå miljöklassificering enligt BREEAM.
Byggnationen kommer att påbörjas under det tredje kvartalet 2024 och kommer att slutföras under det tredje kvartalet 2027.
Angelika Bohlin blir vd för Swerock och Peab Asfalt i Sverige och Ludwig Zetterström blir ny COO med nordiskt ansvar för verksamheterna. Bild: Cecilia Hedström
PEABBOLAGEN Swerock och Peab Asfalt vässar både klimatambitioner och synergimöjligheter inom beläggnings-, ballast- och betongverksamheten genom tillsättningen av två nya chefer. Angelika Bohlin blir vd för Swerock och Peab Asfalt i Sverige och Ludwig Zetterström blir ny COO med nordiskt ansvar för verksamheterna.
– Vi vill leda branschens omställning och med den nya organisationen på plats kan vi satsa ännu mer på hållbarhetsarbetet, säger Lotta Brändström affärsområdeschef på Peab och ansvarig för båda verksamheterna.
Angelika Bohlin har över 25 års erfarenhet i branschen från ledande befattningar inom bland annat Skanska och Infranord. Angelika blir ny vd för Peab Asfalt och Swerock i Sverige. Hon tillträder i en tid när Swerocks ECO-Betong lanseras som företagets nya standardbetong. Det innebär en storsatsning för miljön där företaget kommer att reducera utsläppen av koldioxid med minst tio procent i varje enskilt projekt. Ett av de viktigaste målen blir nu att ytterligare driva på användandet av bolagens ECO-produkter. Angelika Bohlin kommer närmast från rollen som chef affärsstöd Asfalt och Swerock.
Ludwig Zetterström, idag vd på Peabbolaget Swecem, tillträder tjänsten som COO (Chief Operating Officer) och kommer att leda det nordiska samarbetet inom produktsegmenten asfalt, betong, råvaruförsörjning, transport och maskin. Den nya COO-funktionen blir avgörande för att driva den tillväxtpotential som spås inom klimatförbättrad asfalt och betong samt cirkulära material. Han behåller rollen som vd för Swecem samtidigt som ansvaret utökas.
SK Licenssvets är specialiserat på rör, svetsning och installationer, ofta i tunga tillämpningar.
SK Licenssvets är en komplett och pålitlig partner för tunga rörentreprenader. Lång erfarenhet och en ambitiös satsning på kvalitet, effektivitet och hållbarhet borgar för goda resultat.
SK LICENSSVETS utför rörentreprenader inom industri, kraft, värme, kyla, petrokemi, vatten och avlopp. Förtillverkning utförs i egna verkstäder samt tillverkning av tryckkärl, skiddar/unitar och transportabla pann- och kylcentraler i storlekar upp till 10 MW och vikter upp mot 50 ton. Därtill utförs service, reparation och underhåll.
Företaget startades 1989 av Jarmo Suopanki med fokus på uthyrning av kompetent svetspersonal, men har utvecklats till att arbeta med egna kunder och entreprenader direkt mot slutkund och anläggningsägare. Idag sysselsätter företaget 100 personer inräknat inhyrd personal. Omsättningen uppgår till 140 miljoner kronor.
– Vi befinner oss i en expansionsfas där vi nära dubblar vår omsättning på ett år med ett antal stora projekt inom industri, pappersbruk och energibolag. Vi investerar stort i vår organisation för att klara att arbeta med flera stora projekt parallellt, säger Christian Suopanki, vd i SK Licenssvets.
– Vår vision och affärsidé är att vara specialister på rör, svetsning och installationer, där vår långa erfarenhet gör oss slagkraftiga.
– Fokus för oss är att leverera hög kvalitet, att alltid fullgöra våra åtaganden och bli klara
i tid. Centralt är att hela tiden flytta fram gränserna för våra tjänster, utöka vårt utbud och hitta nya vägar att möta våra kunders behov.
– Vår hållning att aldrig tumma på säkerhet och kvalitet har gjort det möjligt att etablera oss inom många olika anläggningar där vi tillverkat och installerat rörsystem med goda resultat.
SK Licenssvets arbetar från sin bas i Göteborg över hela Sverige men också i både Norge och Danmark.
Bland större referensobjekt i Sverige på senare tid kan nämnas Coops helautomatiska kyllager i Eskilstuna, där företaget byggt maskinrum och utfört rördragning och inkoppling av kylbafflar och rör till kyltorn.
Bland referensobjekten i grannländerna kan nämnas nya värmepumpar i Vestforbranning i Glostrup i Danmark och bygget av en värmecentral och installation av rörsystem för Coop Norges centrallager i Jessheim.
SK Licenssvets arbetar utifrån kärnvärden och uppförandekoder och svarar mot höga krav vad gäller kvalitet, effektivitet och hållbarhet.
Företaget är kvalitetssäkrat och certifierat enligt EN1090-1 och ISO 3834-2.
SK Licenssvets investerar mycket i sin organisation och arbetar utifrån kärnvärden och uppförandekoder som svarar mot höga krav.
för SSAB i Oxelösund
KARIN PALMQVIST har utsetts till ny platsoch produktionschef för SSAB i Oxelösund med tillträde den 1 juli 2024. Hon axlar därmed ansvaret för arbetet med SSABs fossilfria omställning i Oxelösund, som kommer att minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med 3 procent.
– Jag är stolt över förtroendet och det känns som en spännande utmaning att leda SSAB i Oxelösund med alla de förändringar vi står inför. Bygget av den nya ljusbågsugnen pågår för fullt och 2026 ska vi vara redo att produ -
Karin Palmqvist är utbildad civilingenjör i maskinteknik vid Chalmers tekniska högskola. Hon har lång erfarenhet av produktionsledning inom både tillverknings- och processindustri för stora internationella bolag.
cera utsläppsfritt stål i stor skala – det känns fantastiskt sporrande, säger Karin Palmqvist. Karin Palmqvist ersätter t.f. plats- och produktionschef Johnny Sjöström som därmed kan fokusera helt på sin roll som divisionschef för SSAB Special Steels.
– Karin har den kompetens och det driv jag har letat efter för att ta Oxelösund genom stundande omställning. Hon kommer att leda organisationen genom att se helheten och genom att säkerställa stabil leveransförmåga, säger Johnny Sjöström.
SCA HAR REKRYTERAT Per Funkquist till rollen som koncernens hållbarhetschef. Per Funkquist har en lång och gedigen erfarenhet från skogsindustrin och tillträder sin nya tjänst den 1 september 2024.
Per Funkquist, som är utbildad jägmästare vid SLU – Sveriges Lantbruksuniversitet, kommer närmast från en roll som Director Communication and Sustainability Procurement & Wood Supply i ett annat skogsindustribolag.
Sammantaget har Per över två decenniers erfarenhet från olika skogliga och skogsindustriella roller samt ett flertal nuvarande och tidigare
förtroendeuppdrag inom näringen.
Funkquist tillträder sitt nya uppdrag den 1 september 2024.
– För SCA är hållbarhet, så väl socialt som i skogen och via våra produkters nytta, en helt naturlig och integrerad del av affären. Därför känns det väldigt positivt att vi har lyckats rekrytera Per som har lång och gedigen erfarenhet av dessa komplexa och viktiga frågor, säger Anders Edholm, Hållbarhets- och kommunikationsdirektör.
EPIROC, en ledande produktivitets- och hållbarhetspartner för gruv och anläggningsindustrin, har vunnit en stor order för gruvutrustning och eftermarknadssupport från Hindustan Zinc Limited i Indien.
Utrustningsordern är värderad till cirka 215 miljoner kronor och bokades i det andra kvartalet 2024. Utrustningen kommer även att stödjas av ett komplett service- och underhållningskontrakt under en period om sex till åtta år.
– Vi har ett långvarigt och produktivt partnerskap med Hindustan Zinc, och vi är glada att fortsätta stödja bolaget på sin resa mot en så säker och produktiv verksamhet som möjligt, säger Helena Hedblom, Epirocs vd och koncernchef.
Leveranserna kommer att påbörjas under tredje kvartalet 2024 och fortsätter in under tidiga 2025.
”Vi har ett långvarigt och produktivt partnerskap med Hindustan Zinc, och vi är glada att fortsätta stödja bolaget på sin resa mot en så säker och produktiv verksamhet som möjligt.”
/Helena Hedblom, vd och koncernchef, Epiroc
Leksand
Bandreklam 2800x740mm
Botanisera bland alla våra magasin.
Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.
https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs
Skyltar och dekaler – allt med snabba leveranser
VITE VID FELAKTIG MÄRKNING
Enligt CLP-förordningen skall alla rör märkas med faropiktogram enligt produktens säkerhetsdatablad. Vid utebliven/felaktig märkning kan vite utgå.
www.rörmarkning.se • 0303-74 99 50
Boliden arbetar sedan länge med att digitalisera och automatisera sin gruvdrift – för att både öka produktiviteten och göra gruvorna säkrare.
Boliden ansluter till Telia och Ericssons 5G-innovationsprogram NorthStar. Tillsammans uppgraderar företagen det befintliga 5G-nätet i Bolidens gruva i Kankberg med helt nya tekniska förmågor för att testa fjärrstyrda och självkörande fordon och maskiner i skarp miljö. Målet är att förstå de krav på kapacitet, stabilitet och säkerhet som ställs på nätet och de saker som kopplas upp i riktig gruvdrift.
BOLIDEN ARBETAR sedan länge med att digitalisera och automatisera sin gruvdrift – för att både öka produktiviteten och göra gruvorna säkrare.
Redan nu används fjärrstyrda och autonoma fordon och borrande maskiner.
En förutsättning för dessa satsningar på ny teknik är robust och säker digital
infrastruktur med pålitliga trådlösa nät –hundratals meter under jord.
Därför växlar nu Boliden upp sin satsning på 5G och går med i Telia och
Ericssons innovationsprogram NorthStar.
– Det känns fantastiskt kul att få välkomna Boliden i NorthStar. Telia, Ericsson och Boliden har haft ett nära samarbete under många år – och var faktiskt först i världen med att tillsammans bygga ett 5G-nät under jorden. Utvecklingen har kommit långt och fokus nu är att koppla upp fordon, utrustning och människor i gruvan mot 5G-nätet och förstå vilka kraven är på nätet för att kunna rulla ut det på bred front i skarp produktionsmiljö, säger Magnus Leonhardt, strategi- och innovationschef, Telias företagsaffär.
Konkret innebär det fördjupade samarbetet att det privata 5G-nät som redan finns i den 750 meter djupa gruvan i Kankberg moderniseras och byggs ut och kopplas sedan ihop med det specialutvecklade innovationsnätet i NorthStar-programmet.
Lite förenklat kan man säga att Bolidens 5G-nät får en ny hjärna och får därmed tillgång till helt nya tekniska förmågor som positionering, network slicing och edge computing.
– Vi går nu in i en spännande fas i vårt samarbete med Telia och Ericsson. För oss handlar den här satsningen om att stresstesta 5G på riktigt och utforska helt nya funktioner i 5G-nätet – som att kunna prioritera datatrafik mellan olika fordon och maskiner i gruvan. Så att varje uppkopplad sak har precis den kapacitet, stabilitet och säkerhet som krävs. Viktigt då digitaliseringen går snabbt framåt och vi får alltmer avancerad uppkopplad utrustning i gruvan – vilket ställer större krav på näten. Ett annat syfte är att utvärdera hur det är bygga och förvalta 5G-nät hundratals meter under jord, säger Stefan Castehav, fokusområdesansvarig för gruvautomation på Boliden.
Ett annat område Boliden kommer att titta på inom ramen för NorthStar-samarbetet är positionering via 5G-nätet för att
ännu mer precist kunna lokalisera både personal och maskiner. Viktigt vid till exempel nödsituationer – men även viktigt för att övervaka fjärrstyrda och autonoma maskiner och fordon.
Telia levererar sedan tidigare en helhetslösning av olika kommunikations- och IT-tjänster till Boliden – bland annat ett privat 5G-redo mobilnät i Aitik, Sveriges största koppardagbrott.
Om NorthStar
I dagsläget deltar en handfull utvalda företag och verksamheter i NorthStar-programmet, bland annat Magna, Luleå Tekniska Universitet och AstaZero, en fullskalig testmiljö för automatiserade transportsystem utanför Borås som drivs av forskningsinstitutet RISE.
Rent tekniskt består innovationsnätet i NorthStar av ett nytt 5G core-nät, själva hjärnan i ett mobilnät, som är integrerat mot Telias befintliga, publika 5G-nät som nu snabbt rullas ut över landet och som redan täcker 90 % av befolkningen.
Företag kan också bygga lokala nät på exempelvis testsajter eller forskningsanläggningar och koppla upp dessa mot innovationsnätet, oavsett var i Sverige de är verksamma.
• 175 mm underlagsplatta - ny dimension
• 20 % starkare motor
• Ergonomisk design
• Låg ljud- och vibrationsnivå
Containerparken i Slakthusområdet ska vara glädje, folkfest och inspiration och samtidigt skapa möjligheter för cirkularitet och återbruk.
Burkbaren är en takbar som serverar öl och vin på burk och mat i konservburkar.
Drömgården är en mötesplats för ungdomar som inte har någonstans att hänga i sommar.
RE.street är noga kurerad second hand som förlänger livslängden på street wear och sneakers.
Smedjans trädgård är en gårdsbutik för närodlat, lokalt och i säsong.
– Containerparken är ett helt nytt koncept med hållbarhetsoch återbrukstänk, där även vårt matkoncept är en del i detta, säger Carina Room, kökschef på restaurang Kretsen.
Containerparker finns i många storstäder i Europa. I Slakthusområdet i Stockholm öppnades i början av juni en Containerpark som skiljer sig från det traditionella konceptet, genom att hållbarhet och kultur genomsyrar all verksamhet i parken. Containrarna som parken är uppbyggd av hyrs från Containertjänst, som har varit med i planeringen från början.
INITIATIVTAGARNA Filip Adamo och Jonas Fläckerud vill med Containerparken skapa en cirkulär och hållbar mötesplats i Stockholm. Filip berättar att inspirationen delvis kommer från Järvaveckan.
– När jag såg vad de gjorde där förstod jag att det är bättre att skapa mötesplatser än att komma med pekpinnar om man vill förändra något. Vi vill att Containerparken ska vara glädje, folkfest och inspiration. Samtidigt vill vi skapa möjligheter för cirkularitet och återbruk. Att visa möjligheter att ta vara på det vi redan har genom att köpa second hand eller att laga kläder i stället för att slänga, säger Filip Adamo.
Skapa mötesplatser
Han påpekar att det även handlar om social hållbarhet. Till exempel finns föreningen Drömstort från Stockholmsförorten Rågsved på plats i en del av Containerparken som kallas Drömgården.
– De skapar en mötesplats för ungdomar som inte har någonstans att hänga i sommar. Det blir bland annat speldagar, basketturneringar och scenprogram för ungdomar.
Filip och Jonas startade en containerpark i Visby för några år sedan som ett test under Almedalsveckan. De ville belysa hur man kan skapa hållbara miljöer i städer, mötesplatser över gränser, både ekonomiska och kulturella. – Nu tar vi konceptet till Stockholm och Slakthusområdet. Containerparken kommer att vara öppen året runt. Den är öppen för alla utan avgifter, det går till och med att få låna vår scen utan kostnad, säger Filip Adamo. Containerparken är byggd i fyra våningar. Restaurang Kretsen drivs av krögarparet Tomas och Klara Diederichsen och har tre enheter, Matbaren, Brödbaren och Burkbaren. Den sistnämnda är en takbar som serverar öl och vin på burk och mat i konservburkar. Det stämmer med hållbarhetstemat eftersom burkar går att panta.
Hållbarhet går som en röd tråd genom hela parken. Där finns till exempel Global Remake där besökarna kan lämna in det de vill ha lappat och lagat under sitt besök i parken.
RE.street erbjuder noga utvald second hand och REPEAT samlar remake, utvald secondhand och vintage, hyrtjänster, rekonditionerad teknik och svinn- och resurssmarta produkter. Smedjans trädgård är en gårdsbutik för närodlat, lokalt och i säsong.
På området runt containrarna har en urban glänta skapats där odling och växtlighet står i centrum.
Containrar efter behov
Containrarna i parken hyrs från Containertjänst. Filip Adamo har samarbetat med företaget sedan 2016 då han drev en teater tillsammans med artisten Rennie Mirro under Långholmsbron vid Hornstull i Stockholm.
– Där hade vi en container. Därför var det lite roligt när vi började planera Containerparken att få ringa till projektledare Rikard Cassergren på Containertjänst och säga att nu behöver vi 17 containrar, minns Filip Adamo.
Containerparken har byggts med tre storlekar på containrar, 10 fot, 20 fot och en 40-fots som används till den stora restaurangen. De olika storlekarna gör det enkelt att kombinera containrarna efter behov.
Eftersom Containerparken består av tillfälliga lösningar som samtidigt ska ha långsiktig hållbarhet tycker Filip att containrar är passande byggstenar.
– De går ju också att återanvända när vi är klara med dom. Vi bygger en ramstruktur som vi fyller med aktiviteter. Sedan är det lätt att ändra uttrycket beroende på vilka som finns i containrarna. Till hösten och vintern kommer nytt innehåll i vissa containrar, till exempel en julmarknad.
Exempel på kulturverksamheter i Containerparken är Third Culture Kids, ett
pop-up konstgalleri som betonar konstens roll som en inkubator för en levande stadsmiljö. Grafitti STHLM sätter sitt avtryck på området genom att med sin street art ständigt förändra parkens visuella in-, ut- och avtryck.
Unga Innovatörer låter ungdomar få vara kreativa, lära sig mer om innovationer och bygga sina egna modeller eller prototyper. På området finns även mötesplatser för barn och unga med street basket, hopphage och läshörna.
Lättare att få bygglov
Containertjänst och projektledare Rikard Cassergren har varit med sedan dag ett i planeringen av Containerparken.
– Jag gillar den här typen av projekt. Hållbarhet och cirkulärt men också att skapa mötesplatser på platser som annars inte används. Jag har varit ett bollplank åt Filip för att hjälpa honom nå det resultat han önskat. Gett förslag på vad vi gjort tidigare och vad som kan fungera i det längre perspektivet, säger Rikard.
En annan fördel med att använda containrar är enligt Filip Adamo att det krävs minimal åverkan på marken. Det är viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv.
– Om man bygger med containrar är det enklare att få bygglov eftersom det är tillfälligt. Det är även lätt att anpassa anläggningen efter varierande behov och det är enkelt att bygga ut.
Filip och Jonas vill att alla inblandade ska känna sig delaktiga och att de har den här parken tillsammans. Det är även viktigt att ha social acceptans och lokal tillhörighet för att lyckas med en sådan här satsning.
– Vi behöver få med oss lokalbefolkningen så att de kommer dit. Även de som verkar i containrarna, de vi kallar medborgare, bör vara lokala. Men vi är övertygade om att detta kommer att bli både hållbart, inspirerande och framför allt kul, avslutar Filip Adamo.
Behöver ni driftstöd när den egna personalresursen inte räcker till? Eller förstärka serviceinsatserna på er anläggning? Alternativt hjälp att planera underhållsstopp eller leda projekt? K ENERGITJÄNST ställer upp med erfaren bemanning för att stödja både i akuta lägen och mer långsiktigt.
UPPDRAGEN HANDLAR om drift, underhåll och projekt. K ENERGITJÄNST ställer upp med driftoperatörer, drifttekniker och driftingenjörer. Även driftsättningsledare och driftsättare för nya och befintliga anläggningar. Ingenjörer och tekniker jobbar med bland annat dokumentation och montageledning.
– Alla våra anställda kommer från energisektorn och har lång erfarenhet som drift- och underhållspersonal, berättar Johan Karlsson, vd för K ENERGITJÄNST. Kompetensen är mycket bred och omfattar alla typer av energipannor och samtliga förekommande bränslen.
Uppdragsgivarna finns hos energibolagen och den processindustri som har energipannor. K ENERGITJÄNST utför även service på energianläggningar och ställer också upp som projektledare i samband med ombyggnader, reinvesteringar eller smärre modifieringar. Man kan gå in i rollen som projektsamordnare eller projektledare. Flera på företaget är certifierade för projektledning. Projekt kan omfatta alla skeden, från projektering, som görs med hjälp av konsulter, till montage och igångsättning.
– Vi tar helhetsansvar för projekt, vilket gör det enkelt för kunden att hantera, säger Johan Karlsson. Även här lever vi upp till företagets motto ”snabbt, enkelt och säkert”.
Projekt har exempelvis gällt förnyelse av askutmatning. Ett annat exempel är byte av eldfast murning i pannor.
Projektledning kan också handla om att planera service och underhåll, exempelvis planering av ett större underhållsstopp.
K ENERGITJÄNST är väl förtrogen med olika
Drift, underhåll, service och projekt på energianläggningar är företagets verksamhetsområden.
underhållssystem och hjälper till att starta upp system och bistår för att schemalägga åtgärder och serviceintervall.
– En av våra styrkor är att snabbt kunna bemanna när ni akut får luckor i personalbeläggningen. Då kan vi ställa upp med exempelvis driftoperatörer. Det är tryggt att veta att vi alltid prioriterar säkerheten, för er anläggning och för vår och er personal. Det ska vara och är alltid tryggt att anlita oss, avslutar Johan Karlsson.
K ENERGITJÄNST har en rad kunder, både stora och små, bland landets energibolag och processindustrier, bland andra Eskilstuna Energi och Miljö, Solör Bioenergi, Norrenergi och Göteborg Energi. K ENERGITJÄNST tillsammans med personal från Stockholm Exergi svarade för driftsättning av panna 8 i Högdalen utanför Stockholm.
Bland processindustrier kan nämnas pappersbruket Essity.
– tjänster:
DRIFTSTÖD
• Driftoperatör
• Drifttekniker
• Driftingenjör
• Säkerhet
DRIFTSÄTTNING
• Allt från kall utcheckning till varm driftsättning, intrimning och optimering
• Driftsättningsledare
• Driftsättare
SERVICE PANNOR
• Från bränslehantering till rökgasrening
• Studier
• Utveckling av anläggning
• Processförbättring
• Montage
PROJEKTLEDNING
• Projektsamordnare
• Projektledare (certifierad)
• Planering av underhåll
• Revisionsledning
DISTRIBUTIONSTEKNIK FJÄRRVÄRME
• Byte av värmemätare
• Rondering
• Felsökning fjärrvärmecentraler
• Förebyggande underhåll
K ENERGITJÄNST har kompetens för:
• BFB- och CFB-pannor
• Rosterpannor
• Pulvereldade pannor
• Ånga och hetvatten
• Bränsle och askhantering
• Våt och torr rökgasrening: skrubber, cykloner, elfilter, spärrfilter
• Fjärrvärme och turbiner
• Vattenbehandling och vattenrening
Värme- och Kraftföreningen VoK arrangerade som vanligt årets Panndagar, som gick av stapeln på Elmia i Jönköping. I likhet med andra branscharrangemang kretsade det mest kring miljöfrågor, med rening av rökgaser och av rökgaskondensat, samt riskerna med antimon i processvatten. Klimatfrågan belystes också med presentation av möjligheter att fånga in koldioxid.
AV KJELL-ARNE LARSSON
DET HELA INLEDDES dock med en överblick av de hot som Sverige och andra västländer) står inför och som också kan drabba industrin och energibranschen.
Svante Nygren från Svenska Kraftnät talade nämligen under rubriken “Cybersäkerhet och gråzon – hotbilden mot kritisk infrastruktur”. Med gråzon avses att det är en glidande skala
mellan fred och krig. Scenariot går inte från fred direkt till väpnat angrepp. Sverige befinner sig redan i gråzonen. Och med infrastruktur avses bland annat stora energianläggningar.
Björn Karlsson, chef för Sales & Technology hos Andritz Clean Air Technologies Service, presenterade företagets produkter inom rökgasrening och då särskilt NID-konceptet.
Säpo ger en mörk bild av säkerhetsläget, där främst Ryssland, Kina och Iran utpekas som hot. Det syns ett ökat risktagande och ökad aktivitet från de som vill såra Sverige. Och samstämmigheten är stor mellan olika myndigheters bedömning.
Plan för koldioxidinfångning hos Växjö Energi
Växjö kommunfullmäktige beslutade redan 1996 att Växjö ska bli en fossilbränslefri kommun, som geografiskt område. Sedan dess har Växjö Energi byggt nya pannor och konverterat från olja till biobränsle. Räknat per invånare har koldioxidutsläppen minskat med 72 procent från 1993 till 2022.
Julia Ahlrot, som är chef för strategi och omvärldsrelationer hos Växjö Energi, berättade om företagets planer. I dessa ingår att skapa minusutsläpp med hjälp av koldioxidinfångning. Konceptet heter BECCS – BioEnergy Carbon Capture and Storage – och bygger
på att koldioxid samlas in i rökgaserna efter en bioeldad panna. År 2022 orsakade Växjö som geografiskt område 132 000 ton fossil koldioxid, främst på grund av resor och godstransporter, och totalt 219 000 ton CO2e växthusgaser. Det är möjligt att fånga in 260 000 ton i kraftvärmeverket Sandviksverket och därmed skulle saldot bli -41 000 ton, det vill säga mer koldioxid tas upp än de växthusgaser som släpps ut.
Julia Ahlrot, som är chef för strategi och omvärldsrelationer hos Växjö Energi, berättade om företagets planer på att fånga in koldioxid och skapa minusutsläpp. Bild: Jonas Ljungdahl
Det finns olika tekniker för att fånga in koldioxid och Växjö Energi har inte valt teknik ännu. Koldioxiden ska kylas och transporteras, antagligen till Nordsjön för lagring i salina akvifärer, där den kommer att ligga säkert under tät berggrund och på sikt mineraliseras till kalksten. En förstudie är utförd för BECCS i Växjö, och nu pågår förberedelser inför projekteringsfasen.
Logistisk utmaning
En viktig fråga är hur koldioxiden i vätskeform ska transporteras från Sandviksverket i Växjö till lämplig hamn. Kanske med tåg till Malmö hamn och vidare med båt (naturgas- eller metanoldriven) till Nordsjön. Olika alternativ utreds. CNetSS – Carbon Network South Sweden – är ett utvecklingssamarbete mellan företag i Sydsverige som ger upphov till koldioxid, logistikoperatörer och hamnen i Malmö.
Affären ska också fungera. Företag som orsakar fossila koldioxidutsläpp, industrier och andra aktörer blir alltmer angelägna att köpa minusutsläpp för att kompensera sin verksamhet ner till netto noll. Inom EU pågår
arbete för att få tydliga styrmedel och incitament för ett handelssystem för minusutsläpp. Intressant är att det uppskattningsvis kommer att kosta cirka 2 000 kronor per ton avskild och lagrad koldioxid. Trafikverket har beräknat att kostnaderna för att inte åtgärda utsläppen år 2030 kommer att vara cirka 7 000 kronor per ton, på grund av de skador klimatförändringen medför.
Miljökraven har under åren skärpts när det gäller utsläpp av stoft, gaser som väteklorid (saltsyra), svavelföreningar med flera. Krav finns även för relativt små anläggningar. Framöver kan vi vänta ännu strängare gränsvärden. Magnus Nyström från Marklund Solutions gick igenom de huvudsakliga teknikerna för rökgasrening.
(Multi)cykloner tar bort stora tunga partiklar, och för mindre partiklar är reningsgraden låg. Cykloner bör undvikas, men kan vara bra för att få bort oförbränt bränsle och gnistor ur rökgasströmmen. Kan kombineras med ytterligare reningssteg.
Elfilter renar både små och stora partiklar. Fördelarna att filtren är lätta att övervaka och ger litet tryckfall. Nackdelen att enbart stoft renas.
Textila spärrfilter (slangfilter) har ännu bättre avskiljningsgrad, mest uttalad förbättring avseende små partiklar. Filtren renar från stoft, men även från svavel, klorider och dioxiner om filtren beläggs med kalk/bikarbonat och aktivt kol. Slangarna har livslängd på 4–6 år. Keramiska slangfilter har bättre hållbarhet och går att kombinera med andra tekniker, såsom SCR (Selective Catalytic Reduction) för NOx-rening.
Våta elfilter används i pappersbruk, boardoch pelletsindustri. Filtret avskiljer även vattenlösliga emissioner som ammoniak och väteklorid. En nackdel är att vattnet som används måste renas. Vått elfilter går att kombinera med rökgaskondensering.
Magnus Nyström gick igenom principerna för rening av väteklorid och svaveldioxid, dessa tas bort antingen med torra, halvtorra eller våta metoder. Han visade en uppställning där rening kombineras med rökgaskondensering. Rökgaserna störtkyls och värmen tas tillvara för fjärrvärmeproduktion, eller närvärmeproduktion.
Nya koncept för rökgasrening i skogsindustrin
Valmet erbjuder samtliga de tekniker som Magnus Nyström berörde, och dessutom
Miljökraven har under åren skärpts när det gäller utsläpp av stoft, gaser som väteklorid, svavelföreningar med flera.
avsvavlingsskrubber och rökgasbefuktare. Detta framgick av näste talare som var Teemu Toivonen, chef för rökgasreningsutrustning hos Valmet.
Rökgaskondensering medger som bekant att ytterligare värme kan utvinnas från pannan, värme som annars går förlorad. En kraftvärmeanläggning kan exempelvis ge 39 MW el och 71 MW värme samt dessutom 25 MW värme i rökgaskondensering.
Effekten i den senare kan förbättras med rökgasbefuktning eller med värmepump, eller ge ännu mer med de båda i kombination.
Valmet kan hjälpa till att optimera befintliga elfilter, både genom bättre styrning och genom andra åtgärder. Teemu Toivonen visade också hybridlösningar, där en eller två av elfiltrets sektioner hade ersatts av slangfilteruppsättningar.
Valmet kan svara för all komplettering av utrustning och all mjukvara för en sådan ombyggnad. Vid behov uppgraderas fläktar och askhantering. Hybridlösningen kan vara
ett bättre alternativ än att bygga till med ett fristående extra steg med slangfilter.
NID renar det mesta
Björn Karlsson, som är chef för Sales & Technology hos Andritz Clean Air Technologies Service, presenterade företagets produkter inom rökgasrening. Alla ovan nämnda tekniker finns i utbudet och dessutom multiavskiljarna Turbo-Sorp, Spray Dryer Absorber, Multi-stage cleaning och SeaSOx multifiltration, samt flera tekniker för avsvavling av både fasta, flytande och gasformiga media. Dessutom
Rökgaskondensering har givna fördelar, men en nackdel är att det uppstår förorenat kondensat. Det finns dock bra teknik för att rena detta.
Bild: Kjell-Arne Larsson
NOx-rening med SCR och SNCR. Samt NID som Björn Karlssons föredrag i huvudsak handlade om.
Andritz’ utrustning för rening faller tillbaka på AB Svenska Fläktfabriken som startade sin verksamhet just här i Jönköping 1918. Rökgasdelen tillhör numera Andritz och produktionshemmet finns i Växjö, förutom avsvavling, kväveavskiljning och koldioxidinfångning som hör hemma i Österrike.
NID betyder Novel Integrated Desulfurization och utvecklades i Växjö på 1990-talet. Utrustningen består i huvudsak
av slangfilter, NID-reaktor, fluidbädd, recirkulationssluss, kalkhydrator och mixer. Kalk eller bikarbonat injiceras och det är detta –tillsammans med textilfiltren – som renar rökgasen.
Hög avskiljningsgrad
Stoft avskiljs upp till 99 procent som ger utsläpp ner mot 2 mg per normalkubikmeter. Svaveldioxid, svaveltrioxid, saltsyra och vätefluorid renas upp till 98 procent. Med aktivt kol går det också att rena från tungmetaller och dioxiner. NID är den kompletta reningen för värmeverk och kraftvärmeverk och andra anläggningar med pannor. Globalt finns runt hundra NID-anläggningar, var av 16 i Sverige.
– NID-konceptet kan numera levereras med vertikal i stället för horisontell mixer, berättar Björn Karlsson. Med den vertikala mixern kan man öka fukthalten utan risk för klumpbildning och det innebär mindre risk för igensättning av mixern. Det blir bättre blandning med högre nyttjandegrad av kalk som minskar kalkförbrukning och tryckfall över NID reaktorn och slangfiltret. Designen är mer robust med färre lager.
Man ser att tillgängligheten ökar och underhållsbehovet minskar med den vertikala layouten, så den kommer att bli standard i fortsättningen.
Hos Skövde Energi har Andritz hjälpt till med uppgradering och en smärre ombyggnad
för att konvertera från horisontell till vertikal orientering.
Ett annat sätt att åstadkomma nästan samma fördelar i en horisontell mixer är ånginjicering. Pilottester har utförts och företaget planerar ett riktigt test i fullstor anläggning.
Andritz erbjuder tjänster i alla faser av projekt, från förstudier till leverans och installation. Även service och support under drift. I olika skeden kan man utföra CFD (Computational Fluid Dynamics) för att kartlägga strömningsförlopp i utrustningen. Företaget erbjuder också fjärrövervakning. Processövervakningssystemet ProMoBAS kommunicerar med Andritz styrsystem för elfilter, slangfilter och NID, tillsammans med signaler från energianläggningens DCS. På distans kan företagets sakkunniga i Växjö analysera data för felsökning, orsaksanalys och inte minst optimera driften.
– Det går också att teckna serviceavtal och då ger vi support 24/7, avslutar Björn Karlsson. För framtiden – och till den är det inte långt – bör vi tänka på att koldioxidavskiljning som behandlades i en tidigare presentation – kräver mycket ren rökgas. Det kan åstadkommas med NID i kombination med skrubberkondensor.
Rening av rökgaskondensat
Rökgaskondensering har som sagt givna fördelar. Ett aber är att rökgaskondensvattnet är förorenat. Särskilt kan detta vara fallet när avfallsbränsle används och det inte alltid är full kontroll på vad som kommer in i pannan. Kondensvattnet måste renas innan det släpps till recipient. Bäst är att rena med sikte på att kunna använda kondensatet som spädvatten.
– Varför göra spädvatten? Ja, motfrågan är ju varför man skulle dumpa det, säger Roger Lundberg, som är konsult i vattenkemifrågor med egna företaget RL Aqua AB.
– Installera alla mätare som kan behövas framöver. Håll koll inte minst på pH, men även koncentrationen av olika joner, påpekar Roger Lundberg, expert på rening av rökgaskondensat.
B&W DIAMOND POWER gör originalservice och totalrenovering på sotblåsarnas vagnar och ventiler. Levereras i nyskick med garanti.
Fråga oss gärna!
Tel: 08-290440
E-post: info@diamondpower.se www.babcock.com/diamond-power
Genom att rena kondensatet till spädvatten minskar volymen vatten som släpps ut, liksom behovet av stadsvatten. Samtidigt tillförs varmt spädvatten i matarvattentanken och fjärrvärmesystemet i stället för kallt spädvatten som behöver värmas.
Kraven på spädvatten till matarvattentanken och pannan är mycket högre än på dricksvatten:
• Konduktivitet 0,054–0,100 µS/cm (för dricksvatten ca 200 µS/cm)
• Kisel < 10 µgram/liter
• Natrium < 5 µgram/liter
Rening av kondensat ska ta bort partiklar, syror, kalk, ammoniak, tungmetaller med mera. Roger Lundberg gick igenom de typer av reningssteg som kan behövas; partikelfiltrering, ultrafiltrering, omvänd osmos (RO), CO2-membran, anjon- och katjonbytare och elektro-dejonisation (EDI), tungmetallavskiljare och ammoniakfilter. Alla steg behövs inte i alla anläggningar. Roger Lundberg visade processcheman för några layouter inklusive skrubbersteg.
Koldioxidavskiljning
CO2-membran avskiljer CO2 som tenderar att bilda karbonatjoner, negativa joner som annars konkurrerar med andra joner vid anjonbytaren i EDI. Tungmetallavskiljare kan behövas, beroende på vad man får in i pannan, kvicksilverselektiv som släpper igenom andra tungmetaller, alternativt tungmetallselektiv.
Rätt skött ger kondensatreningen ett oerhört rent vatten. Betänk att ultrafiltrering tar bort partiklar och större molekyler 0,005–0,2 µm, samt att RO-delen tar bort molekyler i spannet 0,0001-0,003 µm, det vill säga även salter.
– Det är väldigt viktigt att dimensionera sin reningsanläggning med hänsyn både till respektive reningssteg och hela layouten. Dimensionera rätt. Anlita rätt folk till projekteringen och anställ kompetenta personer för skötseln. Planera in och avsätt resurser för detta.
– Installera alla mätare som kan behövas framöver. Håll koll inte minst på pH, men även koncentration av olika joner. Personal på plats måste veta exakt vad som ska analyseras, när och hur ofta. Samt när ren-göring behövs, av vad och med vilken metod.
En anläggning kan drabbas av gipsutfällningar, inkruster, igensättningar och bakteriepåväxt. Den senare kan inte bekämpas med klor i RO-anläggningen, då detta förstör RO-membran.
Roger Lundberg fick frågan vad som är den vanligaste orsaken till att det uppstår problem i vattenreningen för rökgaskondensat. Jo, det är trasiga slangfilter som släppt igenom för mycket stoft och andra partiklar.
Under panndagarna presenterades flera olika reningstekniker avsedda för både stora och små anläggningar.
Framöver kan vi vänta att hittills oupptäckta hälsorisker beskrivs och leder till strängare krav och/eller helt nya krav. Nya analysmetoder kommer nog också att utvecklas.
Energianläggningar som använder avfallsbränsle fungerar redan idag som en ”industrisamhällets njure”, och detta kan bli än mer uttalat i framtiden.
Möjligheter att rena från antimon
Linus Lejon Isaksson som är senior process consultant hos AFRY, tog upp frågorna ”Antimon i utgående vatten, var kommer det ifrån, varför är det ett problem och hur åtgärdar man det?”
Halvmetallen antimon och föreningar den ingår i används som flamskyddsmedel bland annat i kläder, i tillverkning av blybatterier, som halvledare i elektronik, för att ta bort bubblor i högkvalitativt glas och som legering för att öka hårdheten hos metallprodukter. Antimon ingår också i ett orange pigment som har >>
mycket lång livslängd och därför används i trafikmarkeringar. Det finns också vitt pigment som används exempelvis i keramik.
Antimon har stora likheter med arsenik och har fått ersätta denna; den primära industriella ersättningen var som katalysator för vissa plastsorter och vid glastillverkning.
Antimon har hälsoeffekter. Det har nämnts påverkan i luftvägarna, hudirritation, allergi, cancerogenicitet, påverkan på blodkemin samt mag- och tarmbesvär. Antimon är bioackumulerande, dvs. den stannar i kroppen och med fortsatt exponering ökar mängden. Fortfarande är mycket osäkert om giftighet och hälsoeffekter. Gränsvärden finns för dricksvatten, nämligen 10 µg/liter.
Flera olika källor
Hur hamnar då antimon i processvattnet i en förbränningsbaserad energianläggning?
Genom avfallsbränsle om detta exempelvis innehåller kasserade kläder med det nämnda flamskyddet. Biobränsle från områden kring glasbruk som använder antimon innehåller också detta ämne.
Merparten antimon bildar i pannan en tjärliknande substans som huvudsakligen hamnar i bottenaskan, medan en viss mängd adsorberas på rökgaspartiklar. Antimon sitter hårt i askan och är svår att återvinna, men möjlig att utlaka.
Antimonoxider kan reduceras helt eller delvis, slå länge de blir lätta nog att följa med flygaskan. Men så fort de kommer i kontakt med vatten går de i lösning relativt omgående och hamnar därmed i utgående rökgaskondensat eller liknande vatten.
Hur kan då rökgaskondensat och andra vatten renas? Det är svårt eftersom halterna av antimon ofta är väldigt låga. I reningsprocesser är andra element mer reaktiva än antimon. Det finns endast fyra jonbytarmassor som klarar av att rena antimon; dessa jonbytare används nästan uteslutande i kärnkraftverk. EDI (Electrodeionization) kan vara ett alternativ. Omvänd osmos (RO) är möjlig att tillämpa liksom aktivt kol.
Problemet med det senare är att antimon först fäster och senare kan lämna det aktiva kolet vid konkurrens från andra ämnen. Det finns möjligheter att använda specialkemikalier, men exempelvis TMT15 fångar andra metaller först, innan antimon tas upp.
I storskaliga industrier som gruvor och smältverk används fentonprocessen eller järnhydroxidfällning. Dessa är möjliga även i mindre skala, men kräver omfattande utrustning. Det finns ingen färdigutvecklad kommersiellt tillgänglig process idag för mindre skala/lägre flöde.
Flera av metoderna ger upphov till stora
Linus Lejon Isaksson, senior process consultant hos AFRY, tog upp frågorna ”Antimon i utgående vatten, var kommer det ifrån, varför är det ett problem och hur åtgärdar man det?”
mängder slam som måste hanteras. Önskvärt är att ta tillvara antimon och sälja till företag som tillverkar metallen och sådana föreningar den ingår i.
– Till er som inte mäter antimon i vattnet idag, börja då att mäta, säger Linus Lejon Isaksson.
Utsläppskrav finns. I dec 2023 skärpte EU gränsvärdet.
Våt rökgasrening i Hässleholm – ett 3-stegsprojekt med stora utmaningar
Hässleholm Miljö AB med anläggningschef Per Haker i spetsen svarade för en presentation under denna rubrik.
Visserligen var byggarbetena uppdelade i tre steg, men uttrycket anspelar på att projektet karaktäriserades av två steg fram och ett steg bak. Oväntade problem uppstod i form av en stor brand när en gammal rökgaskondensering revs, att bärigheten hos ett golv visade sig inte hålla måttet, nya hållfasthetskrav på tak, brandskyddsåtgärder med mera.
Bakgrunden till projektet var att företagets avfallspanna klassades som samförbränningsanläggning och löd under BAT LCP.
Under 2021 inleddes en utredning för att se om företaget skulle klara nya krav när man blev avfallsförbrännare. Det var främst NID och stödoljebrännarnas funktion och
kapacitet som utreddes. Utredningen visade att marginalerna var ytterst små med NID. De krävdes ytterligare rening i form av våt rökgasrening med kondensering och rening av kondensatet för att säkerställa att alltid klara nya emissionskraven.
Förfrågningsunderlag togs fram för rökgaskondensering med vattenrening. Projektledare var Per Haker.
Som biträdande projektledare fungerade Monica Kaija, konsult från Driftklart AB, ett företag som hjälper kunder inom industri, energibransch och VA, med projektgenomförande och även med drift.
Fem företag prekvalificerade sig för leverans av utrustningen och fyra lämnade offert. Det blev Radscan som tog hem ordern. Hässleholm Miljö svarade för byggdelarna.
Projektet var mycket tidspressat eftersom miljövillkoren skulle börja gälla 3 december 2023 och då behövde reningen vara i drift. För att få fram detaljunderlag i tid för Radscan, upphandlades byggarbetena i tre delar: först mark & golv, sedan tak & väggar och sist fasad.
Radscan utförde montage och installation maj–oktober 2023 och intrimning, provdrift, prestandaprov och slutkontroll under oktober–december. Ursprunglig plan följdes till punkt och pricka.
Parallellt med projektet så löpte miljöärendet. Hässleholm Miljö såg fram mot en enkel ändring i befintligt tillstånd för att få
Hos Hässleholm Miljö AB uppfördes en helt ny rökgaskondensering med vattenrening.
släppa ut det renade kondensatet till dagvatten. Men det krävdes istället ett helt nytt tillstånd, ett ärende som pågår än. Arbete pågår med dokumentation som ligger till grund för ändringsanmälan som lämnas till
tillståndsmyndigheten Länsstyrelsen innan sommaren. Företaget erbjöd grannen Paroc att använda det renade vattnet i sina processer så att de kunde minska sin användning av stadsvatten.
Paroc och Hässleholm Miljö har tillstånd att använda det renade kondensatet för internt bruk, vattnet ersätter då stadsvatten. Med fullt utbyggt system för att hantera renat kondensat kan upp till 20 000 kubikmeter
stadsvatten per år ersättas med kondensat från enbart avfallspannan.
Hässleholm Miljö gjorde rent en gammal ackumulatortank, blästrade och målade med epoxi. Den används nu för att mellanlagra vatten inför pumpning till Paroc eller Hässleholm Miljös egna processer. På detta sätt kommer nu allt vatten till nytta.
Hässleholm Miljö har en biobränslepanna
med kondensering och liknande vattenrening som till avfallspannan, dvs. ett kondensat som är fritt från partiklar, virus, bakterier, joner, metaller och även koldioxid är borttagen. Vattnet är 10 gånger renare än destillerat vatten, kondensatet är ett ultrarent vatten som kan användas till många olika ändamål där kraven är extremt höga. Vattnet är dock inte lämpligt som livsmedel.
De cirka 10 000 kubikmeter ultrarenat vatten från biobränslepannan kan tillföras samma system som avfallspannans kondensering är ansluten till. HMAB utreder olika möjligheter att utnyttja eller sälja de totalt cirka 30 000 kubikmeter ultrarent kondensat som ”blir över”.
Kristoffer Hermansson, energisystemingenjör hos Sigholm Tech, hade en presentation
Ekströms Värmetekniska levererar Rökgaskylare, Ekonomisers, Lu�förvärmare och Kulsotningsanläggningar för tex industri, kra �värme‐ och fartygspannor.
Economiser & Lu�förvärmare
Jämtkra� ‐ Östersund
Sumitomo SHI FW
Rökgaskylare
Billerud ‐ Frövifors
Andritz
Rökgaskylare e�er Mesaugn
Metsä ‐ Kemi
Valmet
EKSTRÖMS VÄRMETEKNISKA AB Glasbergatan 10 ‐ SE‐125 45 Älvsjö ‐ Sweden ‐ Tel +46 8 710 09 70 www.ekstromsvarme.se
Vi servar den globala kraft- & processindustrin med kvalificerade och erfarna ingenjörer och tekniker.
Samtidigt som vi bidrar till en miljövänlig produktion av kraft och värme!
Projekt - Driftsättning - Bemanning
www.Dekon.se
med titeln ”Din digitala tillgång, rätt svar i rätt tid”. Sigholm är ett hållbarhetsinriktat konsultföretag med kunder i energibranschen, samt bland kommuner och fastighetsbolag. Hermansson definierade bland annat ”Digital tillgång” som ”Allt som genom data levererar värde till användare och bolaget/AO. Vilket då kan bestå av ett eller flera system, en eller flera användare. Som tillsammans syftar till att stötta de fysiska tillgångarna.”
Data såsom en mängd rådata är ganska värdelösa. Data behöver rapporteras och analyseras, för att sedan vidta åtgärder utifrån analysen och därefter se värdestegringen data ger i slutänden.
Samverkan krävs för resurseffektivitet. Här gäller att:
• Upprätthålla sin digitala hälsa
• Samverka med sin digitala plattform
• Öka den digitala förmågan
• Nyttja sina tillgångar resurseffektivt Följande presentation redogjorde för planering och genomförande av ett underhållsstopp, där anläggningsägaren E.ON hade anlitat Katja Kononova som också är energisystemingenjör hos Sigholm. Detta hade bäring på sista punkten enligt ovan: ”Nyttja sina tillgångar resurseffektivt”. Katja Kononova hade rollen som revisionsledare hos E.ON. Tillsammans med driftsamordnare Charlie Norman och drifttekniker David Pettersson, båda från E.ON, visades steg för steg hur revisionen blev framgångsrik.Det handlade om en 100 MW avfallseldad rosterpanna vid Högbytorp utanför Stockholm. Den togs i drift under säsongen 2019/20 och för fjärde gången gjordes revision sommaren 2023. Under 25 dagar utfördes 70 procent av årsunderhållet.
Revisionsorganisationen arbetar i ett årshjul med grovplanering (nov–jan), detaljering (feb-april), praktiska förberedelser (maj-juni), genomförande (aug) och återblick (sep-okt). Under grovplaneringen upprättas underhållsplanen, som beskriver vilka typer av underhållsaktiviteter som ska utföras på respektive objekt, till vilken kostnad, inom vilket tidsintervall och av vilken typ av firma.
Underhållsorganisationen använder sig bland annat av utskrivna papper med PPEkrav, arbetsplatsdispositionsplan och anläggningsdelar. I mötesrummet finns dator med 3D-modell av anläggningen.
De aktiviteter under de fysiska insatserna som är mest styrande är ställningsbyggande, klättring och blästring (sanering). Några punkter för att lyckas med ett stopp:
• Försök förutse risker innan de uppstår (ekonomiska, säkerhetsmässiga)
• Tänk i termer av optioner
• Fler ögon på riskbedömningar
Jönköping Energi undersöker nu möjligheten att etablera en anläggning för att avskilja biogen koldioxid vid kraftvärmeverket i Torsvik. Det kallas Bio-CCS (Bioenergy Carbon Capture and Storage). Bild: Jönköping Energi
• Bemanna dubbelt med koordinator och revisionsledare, så ersättare redan finns vid sjukfrånvaro. Revisionsteamet tar ansvar för att driva på arbetet i alla faser.
• Planering och prioritering av gemensamma resurser.
• Avlasta UH-ingenjörerna
• Ställningar, sanering, isolering
Massabruket som flexibilitetsaktör på elmarknaden
Idag är elproduktionen i Sverige i det närmaste fossilfri. Behovet av el kommer att öka från 138 TWh 2022 till kanske 340 TWh 2045. Största delen av nytillskottet väntas komma från vindkraft. Vindkraftens och solkraftens produktion varierar inom allt från delar av sekunder till säsonger. Variationer upp till minuter kan pareras med batterier. För längre fluktuationer kan vätgaslager fungera, men det är en dyr lösning. Att vissa elproducenter kan parera för svängningar i både produktion på annat håll och efterfrågan, blir därför allt viktigare.
Simon Ingvarson doktorerar på avdelningen för energiteknik på Chalmers. Han tar fasta på massabruk som intressanta aktörer på elmarknaden. Massafabriker är stora och har (”som av en händelse”) inbyggd flexibilitet i sin elproduktion. Ofta finns både en stor sodapanna med turbin och en mindre barkpanna med turbin. Dessa producerar el
i överskott, mer än vad bruket själv behöver, och dessutom ånga till det egna bruket. Det finns flera buffringspunkter i ett massabruk, exempelvis barklager till barkpannan, annat biobränslelager till fastbränslepanna, svartluttank och indunstning som det går att flexa med. Även på ångsidan, exempelvis ånga till massatorken, går det att flexa en del.
Simon Ingvarson har gjort en virtuell modell av ett massabruk och provat hur mycket elproduktionen går att dra upp och ner. Alla relevanta flöden och alla lager i fabriken kunde styras. Han provade olika scenarier över ett helt år. Även el- och ångsystem fanns med i modellen för att kunna optimera. Lasten varierades med hjälp av barkpannan, flislager/ massatork, indunstning och sodapanna. Effektspannet var 17–105 MW.
Ett massabruk kan passa på att förskjuta lasten till optimal tidpunkt, köra hög last när elpriset är högt och vise versa. Värdet av elaffären kunde enligt modellen öka 2–8 procent med 2019 års elpriser.
I modellförsöken togs hänsyn till spotpriserna på el. Möjligheten att sälja frekvensreglering och andra tjänster till Svenska Kraftnät, simulerades inte. Sett på längre sikt kommer troligen batterier att tillgodo dessa behov i kraftnäten.
Under panndagarna delade Värme- och kraftföreningen för tolfte året i rad ut ett stipendium. Priset gick till Fred Birath för examensarbetet ”Komplex systemintegration av vätgasproduktion i Stockholm – en fallstudie av Stockholm Exergi”. Under Panndagarna presenterade han också resultatet av sitt arbete.
JOB Group utvecklar morgondagens högpresterande filtersystem och filtermedia och levererar kompletta reningsanläggningar till en lång rad branscher. Stoftavskiljning, rökgasrening och våtfiltrering står i fokus.
– VI ÄR NYFIKNA på våra kunders processer, vi är noga med våra funktionsleveranser och vi är kunniga tack vare vår långa erfarenhet inom vårt gebit, säger Tobias Lindberg, teknisk direktör vid JOB Group, IndustriTextil JOB AB.
Målsättningen är funktionsleveranser av filtermedia och reningsanläggningar, från utsugspunkt till ren luft ut ur skorstenen.
JOB Group är Skandinaviens ledande leverantör av kompletta anläggningar och arbetar med en lång rad branscher; Mining and minerals, Water purification, Chemical industry, Steel and foundries, Pulp and paper industry, Energy production, Food and drug, Battery, Recycling/Renewable materials, Safety samt Automotive, space and aircraft.
– Centralt för vår verksamhet är vårt bidrag till den gröna omställningen. Batteriproduktion är en stor del där vi till exempel levererat kompletta anläggningar inom stoftavskiljning och våtfiltrering till Northvolts båda anläggningar i Sverige. Det är extremt höga krav, både när det gäller inre miljö och produkternas beskaffenhet. Pågående
arbetar vi också med Keliber-projektet, litiumgruvan i Finland, där vi levererar all filterutrustning.
– Gruvindustrin är en viktig sektor och där levererar vi till alla de större gruvföretagen, Boliden, LKAB med flera.
JOB Group är en av få ingenjörs- och textilföretag i Europa som har hela produktionskedjan inhouse, från fiber till färdig produkt eller komplett reningsanläggning.
– Vi är duktiga på att sätta oss in i våra kunders unika processer och skräddarsyr våra leveranser utifrån det. Det gäller både helt nya anläggningar och ombyggnad i befintliga. Alla anläggningar är unika och alla våra produkter är skräddarsydda för varje kund och process. Det gäller även reservdelar och filtermaterial. Vi lägger många ingenjörstimmar på varje projekt.
JOB Group arbetar med både ad- och absorbtion av skadliga gaskomponenter i rökgas, men också våtskrubbrar och
avskiljning av exempelvis ammoniak. – Vi kombinerar olika tekniker för bästa möjliga funktion hos vår kund.
JOB Group startades 1963 av Jan-Olof Bornefalk och det är fortfarande ett familjeföretag. Verksamheten bedrivs med utgångspunkt från Marks kommun i åtta olika bolag över hela världen och med egen tillverkning i Sverige, Finland, Estland, Spanien och England. Produkterna finns inom stoftavskiljning, rökgasrening och avvattningsutrustning för våtfiltrering.
Omsättningen uppgår till cirka 500 miljoner kronor, varav 150 miljoner kommer från leverans av cirka 100 anläggningar/år och resten från service och reservdelar.
Växjöbolaget Fogmaker International säljer brandskyddssystem till tunga fordon och maskiner i 60 länder över hela världen med hjälp av lokala partners, men har på kort tid startat två egna försäljningskontor. Ett i Finland och ett i Brasilien. Expansion planeras på båda marknaderna.
DET FINSKA BOLAGET etablerades i slutet av 2023 och det brasilianska tillkom våren 2024.
– Det är inget självändamål att ha egna försäljningsbolag, men ibland behövs lokal närvaro. I övrigt satsar vi främst på att arbeta med skickliga partners och distributörer på
plats på respektive marknad, säger Maria Sadowski, marknadskommunikatör på Fogmaker International.
Allt började 1995 med att rallyföraren Kennerth Samuelsson ville ha brandsläckningssystem som fungerade även om rallybilen hade vält och låg på taket. Så
fungerade nämligen inte vanliga automatiska brandsläckare. Efter mycket utvecklingsarbete uppfann han en brandsläckare, där släckvätskan aktiverades av en liten del innehållande komprimerad kvävgas som med hjälp av en dysa gav kraftig sprayeffekt. En droppe släckvätska gav 8 000 små droppar
och åstadkom den vätskedimma som med ett engelskt ord bildar företagets namn.
– Man kan säga att vätskan lägger sig över brandhärden och utrymmet som en brandfilt, förklarar Maria Sadowski.
Fogmaker International har huvudkontor, utvecklingsavdelning och egen produktion i Växjö och säljer för 450 miljoner kronor per år. Exporten svarar för 90 procent av försäljningen. Sedan 2022 ingår Fogmaker International AB som dotterbolag i Dacke Industri. Det bolaget har som övergripande affärsmodell att investera långsiktigt i företag med egna produkter, starkt tekniskt kunnande, designförmåga och kvalitetsprestanda. Dacke Industri är i sin tur en del av det familjeägda investmentbolaget Nordstjernan.
Lång rad av branscher
Fogmakers brandskyddssystem har fokus på motorutrymmen samt andra slutna och trånga utrymmen med hjälp av vattenbaserad dimma under högt tryck. Kundbasen är bred och produkterna används till fordon och maskiner inom affärssegmenten buss, bygg och anläggning, gruva och tunnel, materialhantering som containerverksamhet, skogsbruk, lastbil, jord- och skogsbruk, flygplats och tunga fordon.
Bygg-, anläggnings- och entreprenadmaskiner innehåller stora mängder bränsle och hydrauloljor och arbetar ofta i brandfarliga miljöer. Bränder på flygplatser kan få förödande konsekvenser. Så är fallet även i gruvor, tunnlar och jordbruk. Möjligheten att släcka motorbränder i skogsbruk handlar mycket om förarens förmåga att hantera situationen. Men Fogmakers brandskyddssystem kväver med automatik eld snabbt, kyler ner och minskar risken för återantändning.
– Vi är marknadsledande på brandsläckning för bussar i Europa, berättar Maria Sadowski.
En brand i en bussmotor eller slutet utrymme kan bli förödande för både förare och passagerare. En närliggande problematik gäller dagens allt fler elfordon, där det förstås finns fortsatta risker trots att de inte innehåller eldfängda vätskebränslen. Men Maria Sadowski betonar:
– Många människor är oroliga för vad som händer om batterier i fordon börjar brinna. Faktum är att det är sällan som själva batteriet i ett elfordon börjar brinna. 60 procent av bränder i elfordon når inte ens batterierna.
Installation av eldkvävningssystem (FSS) som Fogmakers bidrar kraftfullt till brandsäkerheten även i elfordon.
Det finns fler än 300 000 Fogmakersystem installerade runt om i världen.
Fogmakers brandsläckare säljs i 60 olika länder.
Fogmakers produkter originalmonteras för det allra mesta vid fabrik i fordon och maskiner. Det avser inte personbils- eller eftermarknad. Det förekommer eftermontering inom vissa sektorer, men då är det mycket fokus på riskanalyser för varje enskilt fordon så att utrustningen blir korrekt och säkert monterad.
Installation och underhåll förbehålls personer som genomgått Fogmakers utbildning och som är certifierade.
Stort fokus läggs vid miljövänliga produkter och – med hänvisning till en aktuell problematik och debatt – Fogmakers
brandsläckningsutrustning är numera fri från PFAS-substanser. Förra året släppte företaget den revolutionerande nya släckvätskan Eco 1, som till hundra procent är PFAS-fri och som klarar brandtester med samma volymer som tidigare vätskor.
Nordkalk driver en pilotanläggning för membranbaserad CO2-reducering vid sin fabrik i Köping.
Nordkalks fabrik i Köping är först i branschen i Europa med att använda membranteknik för CO2-reducering i tillverkningen av bränd kalk. Tekniken utgör en milstolpe på vägen mot helt klimatneutrala kalkprodukter.
CO2-INFÅNGNINGEN ÄR viktig för branschen, dels för att CO2 förekommer i bränslet som traditionellt används, dels för att det förekommer naturligt i kalken. CO2 blir allt mer på agendan och det ställer krav bakåt i kedjan. Tillsammans med planerat byte till hundra procent fossilfria bränslen i processen kommer koldioxidavskiljning att utgöra en avgörande milstolpe på Nordkalks resa mot att uppnå netto noll utsläpp. – Det här är viktigt för kalkbranschens överlevnad. Nu är det vår tur att göra något. Industrin ställer krav. Marknaden vill att vi reducerar CO2 i framställningen av vår produkt, bränd kalk, säger Erik Degerstedt, som är storkundsansvarig gentemot gruv- och stålindustrin vid Nordkalk. I valet av teknik för koldioxidavskiljning valdes membranteknik som bland annat har fördel av att processen inte kräver tillsats av kemikalier, att den har litet utrymmesbehov, låga kapital- och driftskostnader, enkelhet och
miljövänlighet, hög effektivitet och mycket gynnsam energibalans samt är fullt skalbar och modulär.
– Modulariteten har varit en avgörande faktor. Den pilotanläggning vi kör nu kan samla upp 25 procent av utsläppen i vår normala ugnsprocess och kan skalas upp till 100 procent, säger Thomas Kurtén, teknikchef vid Nordkalk.
Tekniken med membranbaserade koldioxiduppsamlings- och separationstekniker har utvecklats av det norska företaget Aqualung Carbon Capture AS. Rökgasen leds genom värmeväxlare, kyltorn och dammfilter för att sedan genom tryckfall pressas genom membran, där CO2 spjälkas bort för att sedan förvätskas.
– Vi har tagit ett viktigt steg med vår pilotanläggning. Man kan konstatera att vi nu ligger i framkant i den här utvecklingen.
– Men att fånga in CO2 från vår process är inte bara ett problem, något som måste
tas om hand. Vi får ut ett CO2-koncentrat som visserligen kan behöva lagras i berggrunden, men som också kan bli en produkt som kan säljas, exempelvis för tillverkning av e-metanol eller till annan industri som behöver det i sin process, säger Thomas Kurtén. Nordkalk är det ledande kalkstensföretaget i norra Europa. Företaget ägs av den brittiska koncernen SigmaRoc, finns i tio europeiska länder, har verksamhet på tio orter i Sverige, bland annat Köping och säljer här bränd kalk till främst stål-, gruv- och pappersindustrin.
I Köping finns en täkt, en malningsanläggning, en kalkugn och släckningsanläggning. Huvudprodukterna är kalksten, kalkstensmjöl, bränd kalk och släckt kalk.
Allt fler fordon och maskiner elektrifieras. Här i Bolidens gruva Kevitsa i norra Finland. Bild: Boliden
Förra gången det begav sig var för två år sedan. I slutet av maj blev det återigen dags för Norrlands dominerande eventarrangör Nolia att genomföra Euromine Expo. Det bjöds på utställningar både inomhus och utomhus samt en rad intressanta föredrag och seminarier.
DOMINERANDE ÄMNEN i föreläsningsserien var gruvautomation, självkörande fordon, datakommunikation och säkerhet. Ett särskilt fokus var cybersäkerhet.
Jarkko Holappa, som arbetar med cybersäkerhet hos Sandvik, berättade om betydelsen av säkerhet hos de maskiner och annan utrustning som installeras. Låt inte de kriminella testa säkerheten! Se till att i förväg göra detta själv. Holappa gav flera
AV KJELL-ARNE LARSSON >>
råd till anläggningsägare. Om man bara har resurser att följa ett enda råd, så gör då hotmodeller. Kalla samman hela teamet och genomför en brainstorming gällande vad som kan hota verksamheten. Här måste vi tänka annorlunda; tillbud och olyckor på grund av interna orsaker sker oftast slumpmässigt. Cyberattacker är däremot inte slumpmässiga, eftersom intensionen med dem är att skada genom en systematisk attack. Cybersäkerhet
är inte enbart en fråga om dataintrång i sig, utan i högsta grad något som måste förebyggas för att försäkra att anläggningens tillgänglighet och produktivitet upprätthålls.
Live hack – cyberhot mot kritiska Infrastrukturer
– Samhället är idag mer uppkopplat än någonsin, vilket innebär både fördelar och risker. Vårt beroende av teknik och internet
över tidigare WiFi-sessioner med användarnamn och lösenord. Denna typ av attack gör det möjligt för angripare att följa en persons digitala fotspår genom att stjäla cookies, vilket i sin tur kan leda till ytterligare intrång och informationsstölder.
Nyströms demonstration underströk hur aningslöst många använder WiFi utan att tänka på säkerhetsriskerna. Många är inte medvetna om att deras kommunikation kan avlyssnas eller att deras enheter kan bli hackade. För att skydda sig mot sådana hot är det viktigt att förstå och tillämpa säkerhetsstandarder som IEEE 802.11 och att vara medveten om vad SSID-koder innebär.
– Sårbarheten i dagens uppkopplade samhälle är en allvarlig utmaning som kräver både medvetenhet och aktiva säkerhetsåtgärder. Genom att förstå hoten och arbeta systematiskt med säkerhet kan vi minska riskerna och skydda våra kritiska infrastrukturer och personliga data. Min demonstration visade tydligt att säkerhet måste tas på allvar och att vi alla har ett ansvar att arbeta för en säkrare digital värld, avslutade Momme Nyström.
Optioneering i underjordsgruvor
Optioneering betyder i sammanhang med produktionsplanering snarast öppenhet för att kunna välja mellan flera alternativ, även om man slagit sig in på en bestämd väg. Catherine Mortimer som är regionchef hos Derwik Europe med huvudkontor i London, berättade om företagets programvara för produktionsplanering.
Utbytet i form av malm och vinst blir sällan just det som förväntas. Samtidigt kan det finnas många optioner att ändra i planen, men låt säga att det föreligger två vägval i en serie på tio, så innebär det 1024 alternativ, vilket är svårt att hantera. Verktyg från Derwik underlättar en strategisk planering med en robust plan och där risker identifieras tidigt. Givetvis används 3D-modeller för att skapa överblick över gruvan. Gränssnittet bygger sedan mycket på flödesscheman och blockmodeller.
Eldriven skrotare
för allt från personliga kommunikationer till kritisk infrastruktur har skapat nya utmaningar inom cybersäkerhet. Det är av yttersta vikt att vi arbetar för att förstå och motverka dessa hot för att skydda både individer och samhällsfunktioner, säger Momme Nyström. Han är Senior cybersecurity expert och säkerhetsgranskare (etisk hackare) hos Boliden. Nyström belyste under en föreläsning de specifika hoten mot gruvverksamhet. Gruvindustrin, som många andra sektorer, använder i allt högre grad IoT (Internet of
Things) och OT (Operational Technology) för att effektivisera och automatisera processer. Men med denna ökade uppkoppling följer också ökade risker. Nyström varnade för att låta utomstående ta över kontrollen av gruvmaskiner eller annan kritisk utrustning, vilket kan få allvarliga konsekvenser. För att illustrera sårbarheten i WiFikommunikation genomförde han en skrämmande demonstration där han hackade åhörarnas mobiltelefoner. Han visade hur enkelt det är att få tillgång till en lista
Jama har gjort sig känd för skrotaren SBU 8000. Företagets marknadschef Eva Skinner och Project manager R & D Anders Nilsson berättade att man tagit utvecklingen ett steg vidare och erbjuder maskinen även för diesel/ el eller el-drift. SBU 8000E som den heter, är världens första eldrivna i sitt slag och har provats av Boliden under ett år.
Eldrift handlar inte enbart om att minska utsläppen lokalt vid själva gruvmaskinerna. Med eldrift minskar bullret betydligt och frihet från avgaser medger också energi- >>
Det lönar sig alltid! Köp originaLet från smc ab
08-647 04 03 • info@demolering.se • Kiruna Nybergs Mekaniska verkstad 0980-640 80 • Umeå Kent Nilsson Bil & Maskin · 0705-83 89 92 • Gnarp PL Hydraulik & Maskin 070-340 96 76 • Stockholm/Tullinge SMC AB · 08-647 04 03 • Taberg Emil Schaktmaskin Service Taberg · 070-171 35 52• Gotland/Stånga Maskin & Marinteknik · 0498-49 10 48
Göteborg/Landvetter Landvetter Motor & Maskin AB · 031-780 29 30
Växjö AB Schakt & Transport 010-448 75 85 • Linneryd Björns Entreprenad Maskinservice 070-55 79 178 • Skåne/Vinslöv Maskinbolaget Skåne Vinslöv 0733-36 88 74
För att illustrera sårbarheten i WiFi-kommunikation genomförde Momme Nyström en skrämmande demonstration där han hackade åhörarnas mobiltelefoner. Han är Senior cybersecurity expert och säkerhetsgranskare (etisk hackare) hos Boliden.
besparingar i gruvornas ventilation. Detta blir viktigare nu när brytningen sker allt djupare.
Maskinen har samma kraft som den dieseldrivna versionen. Drivlinan i SBU 8000E har
utvecklats i samarbete med Epiroc. Batteriet laddas automatiskt medan man skrotar, vilket eliminerar avbrott för laddning. Batteriet har 100 kW laddeffekt. Maskinen har ett nytt
Hållbarhet är ett återkommande tema, även inom gruvnäringen.
gruvanpassat styrsystem. Det är IP-klassat och skyddat mot temperatur och vibrationer.
Batteriet är litiumbaserat och har mycket större säkerhet än ett normalt batteri för en personbil. Jama och Epiroc har utvecklat en modulbaserad batterilösning med optimerad nyttjandegrad som säkerställer att varje del av batteriet övervakas och kontrolleras lokalt. Det är världens första batteri för gruvindustrin. Batteriet har certifieringar och överensstämmelse med CE-certifiering, lågspänningsdirektivet, direktivet för elektromagnetisk kompatibilitet och direktivet för radioutrustning.
Jama betonade behovet att utbilda personalen – både maskinförare och underhållspersonal – för eldrivna fordon. Skrotaren SBU 8000E fanns att beskåda på utställningsområdet utanför arenan.
Elektrifieringen – allt fler sensorer
Fredrik Kjellgren, som är Head of HYDAC new technologies Sweden, höll ett föredrag med rubriken ”From sensor to cloud”. Det täckte också fortsättningen, det vill säga att data ska gå tillbaka, från molnet till operatören av maskinen eller anläggningen.
Idag handlar mycket om elektrifiering av fordon och maskiner samt uppkoppling av dem. Detta drivs bland annat av regulatoriska >>
FORCIT EXPLOSIVES offers a fulltime partnership for Nordic mining and construction companies.
We are actively involved in developing our industry with future technologies and sustainability.
Read more about us on >> FORCITEXPLOSIVES.SE
Nordisk Bergteknik lägger grunden till framtidens samhälle. Vi är experter på berghantering inom infrastrukturprojekt, tunnelarbeten, gruvor och mycket mer.
Nordisk Bergteknik är en börsnoterad koncern som består av ett 20-tal bolag i Sverige och Norge som har berghantering och grundläggning som specialitet. Läs mer på nordiskbergteknik.se
Innovationer och utveckling har både höjd produktivitet och ökad säkerhet som mål. Bild: Boliden
lagar för att begränsa utsläpp, men handlar även om att förbättra arbetsmiljön i underjordsgruvor och minska behovet av ventilation och därmed energi. Många aktörer bör byta eller konvertera sina maskiner till att antingen gå på diesel eller el, eller enbart el. Detta får till följd att det blir allt fler system och subsystem att hålla reda på. Samtidigt fler sensorer på maskinerna, och data från dessa bör givetvis användas för att optimera produktionen och arbetsmiljön.
HYDAC hjälper till att ta fram lösningar på komplexa utmaningar med kontroll och säkerhet. Här handlar det inte bara om att byta drivning på fordonen, samtidigt bör man se över hydrauliken och göra den energieffektiv. Företaget har tillgång till ett TSE – Tested Simulation Environment. HYDAC har lösningarna för att åstadkomma en säkert uppkopplad flotta av maskiner, och rekommenderar sin plattform Software platform for mobile automation MATCH TOOLCHANGE. HYDAC levererar både komponenter och lösningar för gruvindustrin. Generiskt sett är företaget inriktat framförallt på hydraulik, men även filtrering och kylsystem.
Självkörande truckar
Rikard Mäki är projektledare och chef
för den avdelning hos Boliden som arbetar med AHS – Autonomous Hauling System. Självkörande truckar är igång i Aitikgruvan. Därmed är Boliden först i EU med självkörande truckar i en gruva. Globalt sett finns tillämpningen sedan ett tiotal år i Australien och Sydamerika. Vissa formella och reella krav här i Europa, bland annat EU:s krav på CE-märkning och säkerhetskrav har gjort att vi är senare.
Bakgrunden till AHS i Aitik är bland annat svårigheten att få tag på personal. Självkörande truckar kan också bidra till en säkrare arbetsmiljö, en truck ”ser” på sätt och vis bättre än en förare. Om en ren kommer i vägen eller det ligger ett tappat malmblock framför, då stannar trucken. AHS gör också att truckarna går med jämn hastighet, jämfört med om de styrs av en förare. Samt att de kan gå mycket längre tid utan avbrott.
För att ta fram den tekniska lösningen har Boliden samarbetat med Komatsu och Hesselberg maskin, men också fått support av kollegor från aktuella gruvor i Australien och Sydamerika. Totalt arbetar ungefär 30 Bolidenanställda och 20 externa med projektet. Då räknar vi inte med personalen i kontrollrummet. Där arbetar två ”pit patrollers” per skift för att
lösa eventuella problem som uppkommer.
Dessa pit patrollers får en utbildning på 9–10 veckor. Boliden har permanent träningslokal med simulator. Alla som arbetar i Aitik måste gå utbildning, det rör sig om 800 Bolidenanställda och ungefär lika många bland entreprenörerna. För dem är utbildningen 2–3 veckor. Varje sig man åker bil eller går till fots inom gruvområdet måste ett särskilt säkerhetstänk finnas med hänsyn till de självkörande truckarna.
Rikard Mäki fick frågan om AHS lett till högre produktivitet. Detta har inte bevisats hittills, men det finns inget som säger att produktiviteten inte skulle höjas. Och kan även grävarna nere i gruvan bli självstyrda?
Detta är en mycket större utmaning, eftersom bergets hårdhet varierar och frost och is kan vara svårt för ett självstyrande system att hantera.
Boliden har gjort stora tekniska framsteg även i Kristinebergsgruvan. Det har skett i samarbete med Epiroc och ABB. Med ABB eMine får gruvföretag hjälp att konvertera fossilbränsleberoende gruvor till att bli el-drivna. Energianvändningen går ner, liksom koldioxidutsläppen. Samtidigt blir arbets- >>
Vi erbjuder standardiserade och kundanpassade lösningar för vägning och kraftmätning inom tung industri
Utöver vårt breda sortiment av standardprodukter erbjuder BLH Nobel även komplett skräddarsydda system som är anpassade efter dina specifika behov.
miljön bättre med renare luft, mindre vibrationer och lägre buller. Produktionskostnaden per ton malm minskar också.
Om detta berättade Robert Mäkelä, Local business line manager (mining) hos ABB Process Industries och Per Lärk, Local business line manager (hoisting) från samma företag.
I Kristinebergsgruvan har Boliden byggt en 800 meter lång testbana i en gruvgång. Där går nu den första fullt batteridrivna trucken med malm. Samtidigt arbetar ABB med förbättrade miljöprestanda för gruvhissar. Det handlar om allt från effektivare elmotorer till att så småningom tillverka komponenter av fossilfritt stål.
Andra spår för att minska miljöbelastningen är att återbruka komponenter och återvinna material, en tanke som nått även gruvbranschen. Lars Furtenbach, som är Director of research and technology, Mill Lining hos Metso, berättade om företagets teknik för att återvinna lining av gummi och poly-met, som används i transportörer och processutrustning, Megaliner. Företaget provade flera tillvägagångssätt att ta bort
gummit från metallen, inklusive kryogen separering, innan det visade sig att induktionsvärmning fungerade bra. Värme tillförs just där det behövs och inga gummirester blir kvar på metallen.
Metso har ett modulärt koncept för sin återvinningslinje. Den kan ha flera olika upphettningssteg och bland annat också ett kylningssteg. All rök samlas upp liksom all eventuell olja. Kylvattnet filtreras och bara lite nytt vatten behöver tillsättas. Inga föroreningar i form av partiklar lämnar processlinjen. Metallerna går tillbaka till Metsos tillverkning, för omsmältning och även gummit ska kunna återvinnas.
Intelligent hantering av blandad trafik i gruvor
Med blandad trafik avses att självkörande fordon används samtidigt som andra fordon körs manuellt av förare. Att få dessa att samsas är lättare sagt än gjort har det visat sig. Problematiken tas upp i ett av projekten inom forskningsprogrammet SUM Academy. (SUM = Sustainable Underground Mining.) Detta presenterades av LKAB:s Magnus Brevemark, projektledare för SUM, och Franziska Klügl,
professor i Computer science vid Örebro universitet. Deltar gör också universiteten i Luleå och Mälardalen samt Imperial College i London.
Avsikten med SUM Academy är att utveckla metoder för att kunna bryta malm på djupare nivåer, vilket är angeläget inte minst för LKAB. Innovationer och kommande investeringar ska på bästa sätt bidra till effektiv produktion i säkra gruvor. SUM omfattar följande projekt:
• Ta fram layout för ”green mining”
• Ökande produktivitet och energieffektivitet
• Strategi för att minimera seismiska risker
• Logistik under jord
• Användning av drönare i underjordsbrytning
• Riskhantering, luftburna partiklar
• Avstämning av malmproduktion
• Användning av geologisk och strukturell ”mapping data”
• Blandad trafik, självkörande fordon – människor
Franziska Klügl redogjorde för det sistnämnda projektet. Att ha avgränsade ytor/ områden där enbart självkörande fordon rör sig, bjuder på vissa utmaningar, men de är överkomliga. Att mixa självkörande fordon med sådana som framförs av förare, >>
Tryckluft • Hydraulik
Innovativa verktyg för industrin ger effektivitet, kraft & precision
Med Powertools verktyg kan du dra rätt moment på små som stora förband. Vi tillhandahåller lösningar oavsett om du nyttjar handkraft, tryckluft eller elpump. Powertools konstruerar och tillverkar även högtryckshydrauliska lösningar för att lyfta, sprida, dra eller klippa.
Vi erbjuder också tryckluftsdrivna verktyg gjorda för att klara en tuff industrimiljö.
Kontakta oss på 0171-663 OOO eller powertools@powertools.se
Besök oss på EuroExpo, Gällivare isarena 30-31 augusti
Rare Earth Elements
Our XRF system detects all the REEs
Copper
Lithium
Predicted concentrations and sulphide speciation www.orexplore.com
Quantification of spodumene in the entire drill core volume
Graphite
Grade proxies and structures from 3D XCT With offices on three continents, 25+ experts, and 40 000+ metres of core scanned to date, Orexplore is ready to take on your challenges in exploration, mining and processing.
är oerhört mycket svårare. Problemet är på sätt och vis att människan är intelligent. Ett självkörande fordon som får kommandot ”stopp” stannar, men en människa som får samma kommando stannar kanske inte och kanske dessutom gör något oväntat. Och vad kan väl då hända? I sammanhanget måste man hantera frågor som säkerhet versus upplevd säkerhet och vilken information som en förare behöver. Och hur hantera en snabb och irrationell förare?
För att kartlägga och lösa problemen använder forskarna AI och simulatorer. Franziska Klügl visade i en film hur interaktionerna i en gruva skulle kunna se ut. SUM Academy ska avslutas i december. Förhoppningsvis kommer utmaningarna att vara lösta till dess.
LKAB tillämpar skivrasbrytning i sina underjordsgruvor. Ett moment i detta tillvägagångssätt är den uppåtriktade borrningen för hålen där sprängmedel apteras. I projektet ”Future drilling system” utvecklas ett bättre sätt att borra än idag. Gårdagens teknik utgjordes av topphammare som borrade upp till 28 meter djupa hål som kunde avvika från kursen mot slutet. Dagens teknik, som gjorde sitt intåg i mitten av 1990-talet, utgörs av Wassara DTH-hammare som borrar 55 meter djupa, raka hål. Mikael Forslund, som är chef för forskning och utveckling hos LKAB Wassara berättade att framtidens metod troligen kommer att bli styrd borrning baserad på Coil-tubing.
För att med dagens teknik borra ett 40 meter djupt hål krävs 2 x 20 skiften av borrör; eftersom de är två meter långa. Med
Coil-tubing krävs inga skiften, och denna sömlösa process går därför fortare. Tekniken medger också styrning, och är utrustad med ett ”navigationssystem” i realtid som gör att
Ett brett utbud av borrar visades på mässan.
borrhålen går att positionera mycket bättre än med nuvarande metod. Mjukvara tas fram för planering, navigation och uppföljning av borrningen.
Med styrd borrning blir det lättare att följa produktionsplanen för gruvan, borra där malmen finns och att i mindre utsträckning än tidigare bryta gråberg. Det behövs färre hål och mindre mängder sprängmedel. Noggrant disponerade hål medger sprängning som ger en jämnare fragmentering av malmen. Detta är den stora potentialen för tekniken, vilken kan generera ett högre utbyte av malm och på så sätt en ökad vinst. Detta samtidigt som gruvans produktionstakt ökar.
Vid Euromine Expo visades en film från testborrning nere i gruva.
– I vårt utvecklingsprojekt fortsätter vi att testa för att skaffa oss erfarenheter och verifiera tekniken att styra och följa borrningen. Vi ska också bedöma vilka och hur stora möjligheterna är för LKAB med den nya tekniken, berättar Mikael Forslund. LKAB Wassara har också för avsikt att undersöka affärspotentialen med tekniken.
AstaZero är en icke-vinstdrivande forsknings- och testanläggning som ägs av RISE. (ASTA = Active Safety Test Arena.) På anläggningen finns testbanor, både utomhus och inomhus, för testning av fordon och deras säkerhetssystem, både i personbilar, lastbilar och bussar, samt självkörande fordon. Proving ground manager Stefan Andersson från AstaZero berättade att sedan 2018 har det blivit mer fokus på självkörande fordon.
Anläggningen utgör faktiskt världens första fullskaliga oberoende testmiljö för automatiserade transportsystem.
Anläggningen är unik genom olika trafikmiljöer som gör det möjligt att testa avancerade säkerhetssystem och deras funktioner för olika typer av trafiksituationer.
AstaZero använder banbrytande teknologier som flera 5G-nätverk, snabba internetanslutningar och avancerad testkontroll för att möjliggöra snabbare, mer exakt testning med smidiga dataöverföringar. AstaZero stöder testning av Hardware In The Loop/ Vehicle In the Loop (HIL/VIL) och Augmented reality för både människor och maskiner. Dessutom är testningen inte begränsad till asfalt.
Genom att kombinera 5G-nätverken med testkontroll kan man också bedöma robust-
Schematisk layout för ett smältverk som använder el- och elektronikskrot som råvara. Här ingår bland annat smältugn, ångpanna, konverter, slaggrening och rökgasrening. Bild: Metso
heten hos fordon vid försämrad anslutning, dataförlust, gränsövergångar och cybersäkerhet.
År 2018 fick man en förfrågan från Volvo om att kunna testköra 90 tons fordon. Att köra på asfalt var inte intressant, det krävdes en grusad bana med sluttningar.
– Vi lärde oss hur stora maskiner körs och hur vägar byggs i gruvnäringen, berättade
Stefan Andersson. Resultatet blev en bana med fyra sluttningar och platser för lastning respektive lossning.
Tillsammans med kunderna tas testförhållanden och tester fram. Det kan ingå olika sätt att hantera lastat material och även service på fordonen. Långvariga tester kan utföras i olika typer av väder. Till eventuella framtidsplaner hör att skapa också skadade >>
Alvenius levererar marknadens bästa rörsystem för människa och miljö så att du ska kunna nå dina produktions- och klimatmål.
Alvenius rör av höghållfast svenskt stål är både lätta och starka.
Rörens låga vikt tillsammans med snabbkopplingarna gör rörsystemet mycket enkelt att montera.
Våra stora lager och våra snabba leveranser håller din produktion igång.
Kontakta Alvenius idag så berättar vi mer.
Världens första eldrivna skrotare visades av tillverkaren Jama, som tagit fram maskinen i samarbete med Epiroc. Bild: Kjell-Arne Larsson
vägar och möjlighet att köra på svåra underlag såsom lera, samt att köra i tunnlar. Vidare möjlighet att undersöka vad som händer när en uppkoppling till ett fordon falerar.
AstaZero har också perfekta modeller (digitala tvillingar) av sina testbanor.
Extra höghållfasta stål
Säkerheten i gruvgångar berördes i ytterligare presentationer. Experterna Johan Persson och Rico Brändle från Geobrugg AB, berättade om höghållfasta stål. Det finns stål som har mer än dubbel hållfasthet jämfört med de som normalt används i gruvor. Extra höghållfasta stål finns bland annat som wire och som nät. Experterna visade på film hur stålnät testas genom att släppa en tung kula från hög höjd som fångas upp (eller inte fångas upp) i nätet. Detta görs i företagets testanläggning. För en del andra tester kan olika typer av berggrund simuleras.
Företaget erbjuder en helt mekaniserad, effektiv och säker metod för att näta gruvgångarna efter utförd skrotning. Utrustningen kan monteras på vilken bultningsmaskin som helst.
Ökad återvinning av elektronikskrot
Förutom att utnyttja jungfruliga tillgångar på metaller kan vi med fördel återvinna metaller som redan finns i samhället. Genom ”urban and city mining” går det att gå mycket längre än att enbart smälta om järnskrot. ”E-waste”, det vill säga el- och elektronikskrot,
utgör den snabbast växande avfallsströmmen. Globalt genereras 65 miljoner ton e-waste varje år och bedömningen är att siffran når 100 miljoner år 2040.
– Detta avfall kan och bör samlas in och återvinnas för att minska andelen jungfruliga metaller och därmed bidra till den cirkulära ekonomin, menar Richard Lindh, Senior sales manager hos Metso. Det finns många teknologier för att återvinna metallerna, men väldigt få anläggningar i världen. Antalet kommer sannolikt att öka.
En av dem är Bolidens anläggning i Rönnskär som varit i drift många år.
Metso erbjuder flera av de tillgängliga teknologierna, för att ta vara på förprocessad e-scrap. Det som framförallt är intressant är kanske kretskort mot bakgrund av det höga innehållet av koppar, guld, silver, palladium, tenn, bly och nickel. Samtidigt är kretskort komplexa. (E-waste är samlingsnamnet på insamlat material och e-scrap det förprocessade material som Metso smälter och raffinerar.)
Richard Lindh visade exempel på layout för ett smältverk för e-scrap. Företaget kan bland annat leverera en kaldougn (TBRC = Top Blown Rotary Converter) som kan smälta både primära och sekundära material. Samma gäller Ausmelt ugn (TSL = Top Submerge Lance).
– När e-scrap återvinns blir det fråga om mycket komplexa metallurgiska processer. Vi har ett team med experter som hjälper till. Och vi kan också leverera styrningen till processerna, påpekar Richard Lindh.
Här nämnde han också företagets koncept för digital tvilling,
Metso Geminex och möjligheten att använda Machine Learning för att trimma processerna.
Använda drönare för att bygga en damm
Avsikten är att kartlägga och undersöka terrängen inför projekteringen och kunna följa upp dammen under bygge och senare under användning. Presentationen hölls av Olof Slatte som är lantmätare och sedan 2016 arbetar i gruvindustrin, för närvarande hos Zinkgruvan Mining AB, där hans arbetsuppgifter handlar om sandmagasin. På Euromine gick Olof Slatte igenom olika typer av kartläggningar som kan göras med drönare: fotografering, LiDAR och termografering. Han förklarade innebörden av ortofoto och skillnaden mellan foto och LiDAR. Förkortningen står för Light Detection And Ranging. Tekniken baseras på laserljus som reflekteras mot terrängen. LiDAR
- för tunnel, gruva, infrastruktur och entreprenad
Tsurumi pumpar erbjuder överlägsen prestanda och hållbarhet för krävande applikationer inom tunnel, gruva och entreprenad. Med robust konstruktion och enkel service säkerställer vi pålitlig drift och effektiv hantering av vatten och slurry.
Följ oss på Facebook och Linkedin ”Tsurumi Pump Sverige” För mer info: 010-206 50 10, sales@tsurumi.se
Gruvorna får allt mer automation. Önskemålet är så lite personal nere i gruvan som möjligt, och att driften sköts ovan jord.
fungerar bra även i tät vegetation och vid svagt ljus. Det går att få olika bilder av terrängen; exempelvis trädkronorna, grenarna och marken. Oftast går det fortare att ”skanna landskapet” med LiDAR jämfört med fotografering.
Det är möjligt att bygga upp tredimensionella punktmoln av terrängformationer och anläggningar såsom dammar. Väntade och oväntade förändringar kan följas genom upprepade kartläggningar med drönare. Genom termofotografering kan exempelvis läckage från dammar upptäckas. Sammanfattningsvis är drönare till stor hjälp för att konstruera dammar och följa upp användningen.
Betydelsen av rätt filter
Donaldson är ett internationellt företag som startade med tillverkning av filter till dieselmotorer i traktorer. Idag är verksamheten inriktad på filter av alla typer till jordbruk, byggenskap och gruvindustri. Sortimentet omfattar filter för bland annat partiklar, vattenlösningar, oljor och smörjfetter. Donaldson har både ett säljteam och ett tekniskt team, det senare med ett laboratorium i Belgien som viktig resurs. Företaget ställer gärna upp tidigt i projekt för att exempelvis utreda felorsaker.
Yulita Suhako, som är regional försäljningschef hos Donaldson, berättade om betydelsen av filterval och rätt dimensionering. Hon gav specifika exempel på ekonomiska besparingar som har gjorts genom rätt filterval. Detta är inte enbart en fråga om att få avkastning för sina maskininvesteringar utan även om att upprätthålla en hälsosam arbetsmiljö och pressa ner emissionerna till omgivningen.
Företaget Swagelok Sweden har fokuserat på design och montage av flödessystemlösningar. Här följer två viktiga exempel; analyssystem och provtagningssystem som riktar sig till vätgasindustrin.
– VI HAR EN norsk kund som vi har haft ett långvarigt partnerskap med och som är vätgasproducent och arbetar med infrastruktur. Vi har lärt känna varandra och de känner vår kompetens och vår tekniska förmåga därför tog de kontakt med oss för att få hjälp med att utveckla ett analyssystem för vätgasproduktion, berättar Christoffer Brattström, applikationsingenjör på Swagelok Sweden. Systemet som vi har utvecklat tillsammans med kunden är digitalt och inkluderar ett uttag vid provpunkten och ett analysskåp där O2 nivån mäts i H2 och H2 i sin tur mäts i O2.
Det norska företaget har redan en enklare lösning men ville att den nya skulle vara mer tillförlitlig och detaljerad. Anledningen är att man vill ha kontroll på kvaliteten på vätgasen som man tillverkar samt tillse att tillverkningsprocessen är säker.
– Den nya lösningen skapar fler möjligheter att få perfekt kunskap om flödessystemet från provtagningspunkten till analyspunkten, säger Christoffer Brattström.
samt supporttjänster såsom systemanalys,
och utbildning till kunder inom svensk industri. De har även kompentens inom design och montage av kundanpassade lösningar som till exempel analys- och provtagningssystem.Bild: Swagelok
Detta analyssystem är helt nytt och en prototyp är framtagen som kommer att levereras till kunden under sommaren 2024.
– Provtagning är vetenskapen om att samla ett prov från en process samtidigt som den kemiska sammansättningen bibehålls under lagring eller transport för vidare analys. Det måste finnas en garanti för att provet är representativt för själva processen, säger Fredrik Andersson, teknisk rådgivare på Swagelok Sweden.
Kontaminering som kan skada bränsle-
celler kan inträffa under produktion, lagring, eller tankning av gasen. Därför är kvalitetsmätning på den tillhandahållna vätgasen en viktig faktor för att maximera effektiviteten och livslängden på bränslecellen. Föroreningar som uppstår i vätgasen kan fångas upp med ett provtagningssystem vid tankstationen och sedan transporteras i ett särskilt provkärl för vidare laboratorieanalys.
Swagelok Sweden:s paneler ger maximal säkerhet och prestanda tack vare Swagelok komponenternas täthet, greppstyrka och vibrationsmotstånd. Swageloks 316L har även högre halt av krom (17 %) och nickel (12 %) än ASTM-kraven ställer för kemisk beständighet. – Med mer än 30 års erfarenhet av ingenjörsexpertis inom vätgassystem kan vi på Swagelok Sweden erbjuda fullt konfigurerbara och tillförlitliga provtagningspaneler och analyssystem i en mängd olika varianter och med avancerade funktioner avsedda att hjälpa kunder att på ett säkert sätt samla in och analysera vätgasprover.
Energigas Sverige är branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. Under de senaste åren har Energigas Sverige samlats på sin årliga konferens i Båstad, så också i år. Snabbt blev tvådagarskonferensen fullbokad. Gas i olika former har på senare år blivit högaktuellt. Det var många spännande resonemang som förmedlades och även högaktuella tips om vår framtida energiförsörjning. Här följer ett axplock av vad som avhandlades under två soliga dagar i Båstad.
TEXT OCH BILD MARIE LOUISE AARÖE
VART ÄR VI PÅ VÄG? Hamnen som energinav för industri, sjöfart och tung trafik
Välfärden som vi har bygger på export och traditionellt har vi alltid förflyttat gods med fartyg. Göteborgs hamn är navet i Skandinavien med 100 år på nacken. Hamnen som ägs av Göteborgs stad har uppdraget att serva näringslivet genom transporter både i Sverige och Finland och skapa access till hela värdekedjan och fyller därmed en viktig funktion.
– Det är viktigt med ett väl fungerande järnvägsnät som ger möjlighet till leveranser på max två dagar, säger Patrik Benrick, chef för strategisk utveckling vid Göteborgs hamn. 40 procent av alla flytande gasprodukter som kommer till Sverige hanteras i Göteborgs hamn. Lysekil har också en stor hamn samt även Nynäshamn. Göteborgs hamn är känd för containertrafiken och är störst i Sverige med 1 milon containrar per år, vilket motsvarar
cirka 40 ton. För passagerartrafiken i Sverige är Trelleborgs hamn den största med både Stenas och DFDs båtar. Vi har 60 avgångar per vecka med cirka en halv miljon enheter som trafikeras till Belgien, UK, Danmark och Tyskland. Samtliga brukar komma tillbaka efter en vecka.
Det har varit angeläget att fartygen som ligger anslutna vid kaj inte har motorerna i gång hela tiden. Att elansluta fartygen hade
man på plats redan för 20 år sedan och det var då Stora Enzo som drev på i den frågan. Nu är det EU som driver på. Under 2024 fortsätter projektet med att utöka laddstationer för lastbilar. Man låter andra aktörer utföra detta men på hamnens mark. Samarbete för vätgasstationer pågår också.
– Hur stimulerar man omställningen för att inte bara bygga utan också att använda? frågar sig Patrik Benrick. Ett sätt är att i händelse av kö prioritera de fordon som har rätt bränsle. De som har gjort en investering måste gynnas. Samtidigt ska det finnas möjlighet för dessa att få en rabatterad hamntaxa. Vårt järnvägsnät i Sverige är elektrifierat och anses miljövänligt men så är det inte i alla andra länder som kan ha dieseldrivna lok. Rederierna kommer fram till olika slutsatser, så vi inom sjöfarten får en hel palett att arbeta efter. Vi kan dock inte hantera allt. Det är rederierna som beställer fartygen och vi köper varken bränsle eller transporter. Vi finns på plats och äger marken som är en viktig mötesplats för olika aktörer. Därför vill vi tillgängliggöra tillförlitliga transporter. Vi agerar också som en brygga mellan näringslivet och politiken.
Lighthouse med säte i Göteborg är en plattform som samverkar inom sjöfart och innovation och är inriktade på att möta industrins och samhällets behov genom de transportpolitiska målen att säkerställa en effektiv och långsiktigt hållbar och säker transportförsörjning i hela landet.
– Vi är en plattform som samverkar inom sjöfart och innovation mellan svenska rederier, Sjöfartsverket, Klassningssällskapet och Sveriges hamnar, berättar Åsa Burman, vd för Lighthouse. Vi arbetar med det som är relevant för sjöfarten som havsplanering
och havsrätt och gör förstudier inom olika områden som är viktiga. Vi har exempelvis kommit fram till hur viktigt det är med svenskflaggade fartyg. Vi arbetar också med att kommunicera ut forskningsprojekt. Det står alltför lite i pressen om sjöfart.
Tre procent av alla växthusgaser i världen kommer från sjöfarten. På landsidan räknas utsläppen i ppm och på sjösidan i procent. Man bör här ha regelverk som styr. Det pratas mycket inom EU om Green Deal och man började bara för några år sedan att mäta och rapportera om utsläppen från fartygen. Nästa steg är nu att sjöfarten är med i EUs
utsläppshandelssystem. Krav finns också på elektrifierade landanslutningar för både containerfartyg och passagerarfartyg. Dessa krav var Sverige först i världen med att införa. Det som är viktigt på land är superviktigt till sjöss och det är också viktigt att energieffektivisera. De 280 tusen ton olja som används måste ersättas. Alternativen är biogas, el, vind, metanol, ammoniak och biogas. Det är inga problem för fartyg att gå på flytande biogas, LNG. Nyare fartyg använder batteridrift vid angöring i hamnarna. Stenas färjor går på metanol utan problem. Det händer mycket inom vind från att ha varit en illusion. Det går att utnyttja vinden på många olika sätt. I Landskrona har man satt upp en vinge på land för att kunna utföra tester för ”framtidens segelfartyg”. Vätgas pratar man mycket om och ammoniak kommer att komma alltmer trots att det är en giftig gas. Det tar lång tid att skapa en marknad, men det pågår projekt på ostkusten. Vi har många hamnar i Sverige men det är Göteborg och Stockholm som har de största. Det är 33 TWh som bunkras i Sverige där det svenska behovet ligger på 14 TWh. Det är med andra ord många internationella fartyg som bunkrar i de svenska hamnarna.
Det sker dock en viktig utveckling genom forskning och regelverk. EU är pådrivande och svenska rederier ligger långt framme. Det behövs dock en tydlig efterfråga. Det är mycket som kan göras om efterfrågan och köparna finns. Tekniken kommer att lösa det mesta. Ett förslag är att låta de som är tidigt ute, vågar och satsar också ska kunna
gynnas på bekostnad av de efterföljande som får betala. Efterfrågan på marknaden är grunden.
Furutank på Domsö utanför Göteborg är ett rederi som har specialiserat sig på heltäckande servise för olje- och kemiindustrierna genom
att erbjuda teknik, säkerhet, besättning och affärsinriktat ledarskap till externa partners. Företaget har en historik inom sjöfart som daterar sig långt tillbaka i tiden då företaget grundades av familjen Höglund som fortfarande driver det som ett framgångsrikt
familjeföretag med fartyg på 20 000 DWT. – 2015 beställde vi det första fartyget med gasdrift och tog det i drift 2016. Gasen har lägre miljöpåverkan och det är tyst ombord, samt steget är inte långt till biogas, berättar Johan Kristensson på Furutank. Från att gå från en bunkring som tog ett dygn kan vi nu bunkra på två timmar. Det är mycket som händer och det går snabbt, och för familjen Höglund är det inte bara kronor och ören som räknas. Man vill visa på att det går. När vi skulle testa fick vi varken ligga i dansk eller svensk hamn för att bunkra gas. Vi valde då att bunkra ute till havs på internationellt vatten och kunde då påvisa att det fungerade mycket bra.
Fartygen är traditionella och byggs för att gå i europeiska farvatten. De har en längd på 150 meter och en bredd på 22 meter. 2018 ändrade man skråformen till att bli smäckrare och lyckades genom detta minska bränsleförbrukningen med 40 procent då fartygen nu bättre glider genom vattnet. Man har också minskat på huvudmotorns styrka, men måste behålla en viss isklass för att fartygen ska klara att gå i Östersjön under vintertid.
– Nu har vi satsat 8 miljarder kronor och beställt 21 nya fartyg som kommer inom kort. Vi trodde vi skulle få det lite lugnar ett tag, säger Johan Kristensson, men vi fick precis
veta att nu är ytterligare två fartyg beställda med leverans under 2027. Målet är att byta ut hela flottan. Vi tror på biogas och blir då allt bättre på förutom utsläpp av koldioxid även på utsläpp av sot, kväve, svavel och partiklar. I och med att vi går på gas in till kaj minskar partiklarna som är den största vinsten med LNG då utsläppen är i princip noll jämfört med äldre fartyg. Miljönyttan optimeras genom transportmönstret. Det gäller att trafikera på ett smart sätt, det är ett av våra mål på Furutank.
Nordion Energi har en vision att göra grön energi möjlig för alla. Ett energiinfrastrukturbolag med ett brett utbud av hållbara lösningar för framtidens energiförsörjning. – Vi arbetar med infrastruktur, gastransmission och är verksamma inom distribution av gas. Vi får inte arbeta med varken produktion, försäljning eller köp av gas, berättar Mattias Wesslau, affärsutvecklare på Nordion Energi. Vårt mål är att öka andelen biogas som matas in på nätet. Under flera år har den varit konstant, men det finns en stor potential.
Den flytande gasen underlättar för kunderna att genomföra en omställning och förvätskningen ökar möjligheterna till att kunna ansluta till gasnätet. Man har ett bra samarbete med Göteborgs hamn och ser där en potential för biogas. I energihamnen finns ett antal olika kajer dit fartyg anlöper och lossar och lastar varor. Finns infrastrukturen
med ledningar hela vägen ut till kajen kan fartygen bunkra samtidigt som man lossar eller lastar. Effektiviteten ökar och tiden vid kaj minskar.
Förutsättningarna i Sverige är annorlunda då vi inte har ett väl utbyggt gasnät i landet. Man ser därför på möjligheterna att bunkra flytande gas på ett flertal olika platser runt om i Sverige. En central förvätskning av gas medför att man kan bygga ut i större skala. Angeläget är att lokalisera vätskeanläggningar till platser som passar marknaden. Nu sker en upphandling för en vätskeanläggning där man räknar med ett beslut under hösten 2024, för att kunna leverera 2026 och ett spännande samarbete med ST1 har påbörjats.
Ambitionen med samarbetet Nordion Energi och ST1 är att LNG ska utgöra en större del av bränslemixen för att kunna leverera mer biogas till transport- och industrisektorn. Syftet är att ersätta fossila bränslen i sjöfarten, tunga vägtransporter och industrier. Biogas är en viktig del av energiomställningen och ST1 investerar stort i utbyggnaden av både produktion och distribution av flytande gas. Anläggningen i Göteborgs hamn blir den första som är direkt ansluten till det västsvenska gasnätet. Anläggningen kommer årligen att förvätska 250 GWh biogas. Kapaciteten som inte utnyttjas av ST1 kommer att finnas tillgänglig för andra aktörer som är i behov av biogas för sin verksamhet. – Vi investerar längs hela kedjan genom
att köpa och bygga LBG mackar för att få en flexibilitet. Exempelvis har vi 50 LBG mackar i Sverige, Norge och Finland. Med denna anläggning i Göteborgs hamn handlar det inte bara om egen produktion utan för många fler i Europa. Vi börjar med Göteborgs hamn då sjöfarten är viktig och mycket intressant, säger Johan Zakrisson, affärsutvecklingschef på ST1.
Processkontroll GT är Nordens ledande leverantör av tankstationer, service och infrastruktur för flytande och komprimerade energigaser. Företaget har över 20-års erfarenhet av att konstruera och bygga både moder-, buss-, och dotterstationer för klimatvänlig biogas samt transportsystem och service. – Mitt arbete som servicemanager är att ta hand om kundterminaler och svenskregistrerade trailers på Gasum, berättar Jimmy Uvegård. Safety first är Gasums egna motto. Vi har tagit ett nytt avstamp i en olycka som hände den 28 december 2022 utanför Grästorp i norra Västergötland.
Lastbilsekipaget var på väg till Tyskland med metangas och åkte av vägen och krockade med en klippa, den enda på vägsträckan. Föraren klarade sig fysiskt oskadd, därför har man kunnat utnyttja olyckan till eftertanke, lärdom och förbättringar när det gäller transporter av gas på våra vägar. Händelsen och det som olyckan mynnat ut i av lärdomar och förändringar har uppmärksammats stort i branschen.
Många anser att biogasen är på väg uppåt, allt enligt Energigas Sveriges statistik. Det finns idag ca 1085 dragbilar som kör med LBG som motsvarar 1 500 trailers. Industriterminalerna har lika mycket trafik som stationerna och
kundterminalerna. Det är 3 000 trailers som går som transporter från Gasum, därutöver kommer andra bolag som också transporterar olika sorters gas och alltmer av gastransporterna kommer från trailer till fartyg.
Olyckan med en trailer fylld med metangas skedde på riksväg 44 utanför Grästorp. Vägen stängdes av under fyra dagar med anledning av olyckan. Ett moment som man nu ser bör kunna kortas ner. Släpet lyftes upp och bärgades till rätt sida för att man skulle kunna se vilka skador som inträffat. Det fanns inga vakuumskador på trailern. Räddningstjänstens kemienhet i Skövde blev utkallade och började direkt med att fackla av trailern. För att kunna läktra, flytta över lasten, kallades ett par förare från Mariestad in med en trailer och man fick därmed över 8 ton gas från det havererade fordonet. Trailern väger cirka 22 ton plus en last på 40 ton. Därför är det angeläget att läktra innan bärgningen sker.
Räddningstjänsten var mycket intresserade av att utvärdera vad som gick bra och som inte gick bra.
– Vi var på plats vid olyckan och försökte stötta räddningsledaren, berättar Jimmy Uvegård. Det utmynnade i en utredning som hela branschen tog till sig. Det var tre huvudpunkter som man har tagit fasta på. Det första är säkerhetsventilerna, man var osäker på hur mycket de var öppna. nstruktionerna som finns på Energigas Sveriges hemsida gällande hur man ska kunna stötta räddningstjänsten gjordes om efter utvärderingen av denna olycka.
Anledningsröret gjordes vid olyckan om genom en lång slang av rostfri böjbart material och med en silikontätning som trycktes på.
Branschen tog till sig rapporten och Energigas Sverige ordnade ett möte för att beskriva vad som gjordes och vad som har förändrats och nu åtgärdats.
En summering av erfarenheterna från olyckan är att många råd och säkerhetsbestämmelser har uppdaterats och ändrats. När det gäller säkerhetsventiler markeras de nu tydligt vid vilket tryck som ventilerna öppnas. Genom den nya 30 meter långa slangen kan man nu också koppla bort gasångan från trailern och tryggt fortsätta att arbeta.
– Nu till hösten kommer vi att öva med våra chaufförer, det är de som är specialister och de bor ofta nära terminalerna. Brandfaran är inte det värsta utan det är kölden, om man skulle få den på sig, säger Jimmy Uvegård. Hur förändrar vi Sveriges energisystem?
Niclas Sigholm är energistrateg på Sigholm och driver Energistrategipodden. Han stöttar och leder bolag i att förstå och tolka omvärldens
strategiska val när det gäller framtidens energimöjligheter.
Det finns ett brett intresse för energifrågor bland företag och investerare. Det är många som träffas och diskuterar från olika branscher. Vad man gör och väljer får konsekvenser på energisystemet. Det handlar om transporter, produktion, omvandling, distribution och slutanvändning som några exempel. Alla dessa delar påverkar och får tydliga effekter. Och lönsamheten sätts under press beroende på val. Det gör att investerare sitter på sina händer då de vet vad det innebär att bära risk. Vilket stöd behöver marknaden? Eller behöver den inte något stöd alls?
-En intressant fråga är; vem vet hur elsystemet fungerar och vad det tål? Det är det som påverkar hela debatten. Många är fokuserade på kärnkraft, där ett scenario är storskalig kärnkraft 2035. Då skulle Göteborg Energi inte få den energi de behöver 2030, men det var ingen som reagerade över det. Valen vi har leder oss i olika riktningar, säger Niclas Sigholm.
EU-valet är centralt och man förväntar sig en stor förflyttning till höger inom hela EU. Detta kommer att leda till lägre drivkraft när det gäller reformer för att nå EUs klimatmål. De gemensamma överenskommelserna är bra och väl framförhandlade och de kommer att ligga fast. När det gäller svensk politik visade budgetpropositionen på åtaganden och reduktionsplikten minskade betydligt, vilket medför att de klimatpolitiska målen inte kommer att nås. Branschen blir osäker och frågar sig; kan vi lita på politikerna? Politiken bestämmer fyra år framåt och här är kapitalet snabbt framme och fattar galoppen.
Sektorskoppling är en annan intressant fråga. Luleå och Borlänge är två intressanta kommuner som just utnyttjar överskottsenergi från lokala företag. Och har också lyckats med låga energikostnader för invånarna. Samtidigt menar en del att det innebär en risk då företag plötsligt kan lägga ner och försvinna från orten.
Att var först på marknaden är en fördel då du får en skyddad position om du då också har möjlighet att bära kostnaderna vid eventuella förseningar. Detta kan leda till intressanta rörelser och driver affärsmodellerna. Politiken ger inte investeringsstöd eller trygghet till kapitalet just nu. Vad kommer att hända framöver om vi får ett annat valresultat som resulterar i ett utslag som kullkastar tidigare planer och idéer om var och när energi kommer att skapas i vårt land.
– Vi på Sigholm tillhandahåller analyser och rapporter om vart vi är på väg och det innebär galet många analyser. Vi beräknar kostnadsstrukturer som kan påverka exempelvis elpriset och var, när och hur investeringarna kommer att ske. Det är inte acceptabelt att man ska vara osäker på sina investeringar, beroende på. Vid dålig timing, och det händer, och det är förskräckligt. Men konkurser sker, men det är oacceptabelt om det beror på regelverk som man inte kan lita på. Man bör hålla utlovade löften över tid.
När priserna är höga och ingen ny produktion är i sikte. Är det marknadens fel eller politikernas fel? Hur tar sig institutionerna ur sitt jämviktsläge och då pratar vi om kompetensförsörjning, ledarskap, digitalisering och värdering av anläggningsparker som några exempel.
Vi har importerat el under 00-talet och under 2010 exporterade vi el, sedan lade vi ner kärnkraften, inte så smart. Vi har haft en gudomlig framsynthet om vad som ska hända med energisystemet framåt. 2020 trodde alla att elpriset var så lågt att det måste sänkas med 25 procent Annars skulle man inte finnas kvar på marknaden. Det var ingen som då pratade om att vi hade lagt ner kärnkraften, det stod inget om detta i dagstidningarna. Kriget i Ukraina medförde andra priser. Alla stod inför en utmaning; SOK trodde på ett överskott och att priserna skulle gå ner, Energimyndigheten pekade på att priset skulle gå upp, och de fick rätt. Det blir intressant framöver menar Niclas Sigholm. De närmaste åren kommer att bli rena rama produktionsdräpare. Kraftvärmeproducenterna får problem, vind får problem och sol får problem. Och väljarna har sina egna problem inför valet. Det är en stor utmaning för politikerna att förstå detta.
Verkligheten är ett frågetecken. Går vi mot en effektbalans som blir så stor så att vi på 2030-talet teoretiskt inte kan importera i balans. Kommer inte att ske? Efterfrågan kommer att dyka? Projekten kommer att dyka? Marknaden äter politik till frukost, hört detta, undrar Niclas Sigholm. Men att kompensera med politiska subventioner kommer att bli dyrare än vad staten klarar
av. Någonstans måste marknadspremisserna korrigeras så att de tar fart.
Baskraftsindustrin har haft två marknader att arbeta på; terminsmarknaden och spotmarknaden. Så var affärerna uppbyggda. Marknaden har imploderat. Det är skillnad på vad som händer ena dagen mot vad som verkligen händer och den finns knappast kvar i sin ursprungliga form. Det är små volymer som gäller. Vid god förutsägbarhet kunde man lämna priser 24 timmar i förväg inför nästkommande dag. Så kommer väderprognoserna med stor differens på utfallet. Lågtrycken påverkar och vädersystemen i stort påverkar snabbt priset. Skillnaden mot vad som händer ena dagen mot vad som verkligen händer samt att många aktörer på marknaden har blivit mycket mer flexibla. Bara under de senaste månaderna under 2024 har det skett många intressanta exempel på detta.
Det finns aktörer som reagerar på de faktiska marknadshändelserna. Förutsättningen kan vara ena dagen 17 kronor/kW. Konsumtionen bidrog till att priset gick ner till 5 kronor för att slutpriset blev 11 kronor. Ojämnheter av detta slag dyker upp. De stora prisdifferenserna innebär att alla måste bli flexibla.
Jag ger er här en gratis spaning, säger Niclas Sigholm.
Detta kommer att reformera marknaden fullständigt!
Hävstången för de stora aktörerna att
kunna ta profilrisker är jättestor. Man får olika betalt beroende på vilken risk man är beredd att ta i systemet. Det betyder att det är ett värde i om du är ensam och ett annat värde om du är tillsammans med någon annan. Plötsligt är det inte värt att du har ett bra produktionsätt då värdet egentligen ligger i att kunna välja ett annat produktionssätt. Vi går mot värdekedjor. Det är de stora bolagen som kan hantera detta som exempelvis UNIPER, Fortum och Vattenfall. Volatilitet gillar inte industrin. De vill ha förutsägbarhet och vill veta den totala kostnaden. Det sker en förflyttning nu. Den som är kvar i en produktionssort bör snabbt ändra och få en värdefull portfölj på marknaden. Det handlar om ett antal kontrakt både när det gäller bränsle, distribution och konsumtion. Komplexiteten ökar och du måste bli mycket duktig på marknaden. I värdekedjan har AI fått ett genombrott och kommer att vara ett värdefullt verktyg för att kliva upp på detta spår. Det är komplext och kraven höjs och så också hastigheten och datahanteringen. De stora konsumenterna i världen som Amazon och Google har kommit fram till att de inte vill köpa utsläppsgarantier på årsbasis. Follow the money är rådet från Niclas Sigholm. Egentligen är det inte elpriset som har det stora värdet utan det ligger i den fysiska begränsningen av elnätet. Motorvägar har fullt på vägarna några timmar per dygn och
i övrig tid överkapacitet. Samma sak gäller för elnätet. Några få timmar per år behöver du jättemycket el. Resten av året behöver du inte så mycket men avtalet går på peaktimmarna. Om man investerar 940 miljarder i det svenska elnätet kommer priset landa på 1,60 per kW för nätet och för elförbrukningen 0,40, detta kommer kunderna ha synpunkter på och det kommer att bli problem. Och det är många som vill kliva av detta redan nu. Utmaningen är att vi inte har en reglering som stimulerar flexibilitet. Detta moment är en av kärnkraftens sårbarheter. Energi innebär arbeten och den krassa nyttan mellan ekonomi och kunskap. Frågan är vad respektive bransch kan hjälpa till med. Annars är risken att man fastnar i enskilda roller. Viktigt att lyckas är hitta det strategiska fundamentet och det finns lokalt, anser Niclas Sigholm.
Aktuell forskning om biogaser
Lovisa Björnsson, professor inom miljö och energisystem vid Lunds universitet berättade om sin forskning.
Vilken roll spelar raffinaderierna i omställningen till flytande produktionskedjor? Har exempelvis biogasen en framväxande roll inom sjöfarten? Är biogas en potential i Sverige? Vilket behov av vätgas finns? Och hur ser framtiden ut? Detta är några frågor som Lovisa Björnsson har funderat över och forskat i tillsammans med sina kollegor vid Lunds universitet.
Bioenergins roll är att nå klimatmålen med skogsbaserade produktionskedjor. I detta projekt handlar det om flytande biodrivmedel där efterfrågan ökar alltmer för att ersätta fossilt med förnybart. Men det duger inte som det ser ut nu då det är importen som ökar och vi har misslyckats med den inhemska produktionen. Biodiesel består till 96 procent av importerat biobränsle. Det är bara 4 procent som kommer från tallolja från massafabrikerna i Sverige.
Det är 18 TWh av biobränsle som produceras och på den globala marknaden 160 TWh det innebär 10 procent av världsmarknaden. Det är en stor utmaning för försörjningsfriheten. Det som dominerar och är lätt att producera tekniskt är biobränsle från animaliska fetter.
Man kan fråga sig varför inhemsk produktion av biogas är viktig? Det skapar möjligheten att minska jordbrukets klimatpåverkan. Att minska utsläppen från gödsellagring spelar roll för att minska utsläppen.
Om jordbruket ställs om till ekologiskt jordbruk blir man inte så beroende av importen av konstgödsel. Ett av EUs delmål är att öka kretsloppet. Man har i projektet undersökt var i landet det finns tillgång till
trävarans restprodukter som sågspån och bark och hur de fördelar sig i landet. Samtidigt som man kartlägger den befintliga biogasindustrin som exempelvis pappersbruk och kraftvärmeanläggningar. Man har undersökt integrationsmöjligheter av olika tekniker för att producera olika flytande biodrivmedel.
Det skulle behövas 2,6 GWh biogas om detta skulle fungera. Det är en enorm omställning och ansträngning som behövs för detta. Och att importera bidrar inte positivt. För att nå nollutsläpp måste man uppgradera med biogas och förnybart.
Vi måste utforska alla vägar samtidigt och använda elektrolys i vissa fall och även biogas i andra fall. Preem är företaget som ser på bägge möjligheterna. Intresset ökar för att få energigas direkt från skogsbränsle. Det finns olika tekniker som är intressanta, säger Lovisa Björnsson
Mirjam Särnbratt projektledare inom energi och forskare på IVL ställde frågan; Vilken roll kommer vätgasen att spela i Sverige?
Jag arbetar med olika energifrågor utifrån ett systemperspektiv tillsammans med Rise och Sweco, säger Mirjam Särnbratt. Projektet går ut på att fasa ut fossila bränslen så snart som möjligt. Vätgas är en möjlighet då den
inte släpper ut koldioxid vid användningen. Det innebär en ny pusselbit i energisystemet. Det finns goda förutsättningar för vätgas i Sverige. Frågan är hur resurserna bör prioriteras.
Vi har genomfört olika scenarier där efterfrågan blir större än produktionen, vilket innebär att vi skulle kunna bli exportör av >>
vätgas i Sverige. Finns resurserna? Finns begränsningar? Vi har resurser både biogent och el. Flaskhalsen är elnätet. Det är också många som konkurrerar om samma råvara. Frågan blir då var och när den gör bäst nytta.
Långsiktigheten måste finnas, många gör ändå satsningar själva och det är en utmaning att vara pionjär. Det finns många parallella utvecklingsmöjligheter. Det finns goda förutsättningar att tillverka vätgas som är en viktig del i omställningen. Målet är att år 2030 producera 33 TWh fossilfri vätgas. Det är nära i tid och mycket som är på gång och ambitionen är stor hos många. Biogenvätgas prioriteras inte som då bygger på elektrolys. Vad är intressant för de större aktörerna? Pratar man bara elektrolys? Elektrolys är dock det som finns till hands just nu, säger Mirjam Särnbratt.
Biogas är ett hett alternativ
Desirée Grahn, projektledare och forskare på IVL talad på temat att biogas är ett hett alternativ.
Biogas är ett alternativ för sjöfarten att ställa om till och EU trycker på. Det handlar om LNG till sjöfarten ett projekt tillsammans med Rise för att fördjupa frågeställningen från tidigare projekt med finansiering av Lighthouse.
Studien visade på hur LNG kan användas och potentialen att producera samt avsättningen och vilket behov sjöfarten skulle ha. I dag ligger behovet i Sverige på 25 TWh årligen där LNG fartygen står för mellan 10 och 15 procent som skulle motsvara 4 TWh. Den studien gav oss mersmak på området.
Aktörerna engagerade Furutank. Sjöfarten behöver ställa om och biogasproduktionen har behov av avsättning. Det är mycket som i dag styr sjöfarten i en hållbar inriktning. Viktigt var att skapa en dialog mellan olika aktörer.
Därför anordnades en workshop under hösten 2023. Det var cirka 30 personer som diskuterade kring frågorna. Många praktiska frågor togs upp som långsiktighet och avtal och att inte låsa sig vid det lilla. Man enades om att det är mellan 30-100 GWh som behövs. Det är många biogasanläggningar som är på gång med förvätskning och därefter lagring. Gröna alternativ behövs och då också en ny betalningsvilja.
Finns betalningsviljan hos slutkunden?
Reflektioner; Potentialen biogas är stor och outnyttjad. Det gäller att få det att fungera. Det finns inga tekniska hinder men logistiska hinder och det måste fungera i hamnarna. Rederier och lantbruk; hur förstår man
varandras verksamheter? Det gäller att samverka och hjälpas åt för att kunna gå framåt.
Mycket handlar om affärsmodellerna. Hur kan man etablera marknadsplatser och även få till storskalighet? Det handlar om både logistik, distribution, mötesplatser och att säljare och köpare hittar varandra.
Försörjningsläget och nyckeln till robust gasförsörjning
Johan Englund är ansvarig för public affairs på Gasum Oy som är ett finländskt statligt energiföretag, som verkar i Norden. Gasum importerar och säljer gas över Finlands naturgasnät och tillverkar också biogas i Finland och Sverige.
Europa har ställt om hela sin import av gas och inriktat sig på LNG, till stor del från USA och Norge. Det finns dock en risk då Asien betalar bra. Man kan köra LNG till vem som helst och till den som betalar bäst, men det finns bra möjligheter att få fram LNG. I Mexiko finns ordentliga hubbar. Europa har haft en ofattbar expansion i att kunna ta emot LNG. 2022 var året då man snabbt ställde om från rysk gas till gas från andra håll och i stora volymer. Vi har sett ett tydligt trendbrott.
Vad händer mellan 2026-2030, möjligtvis kan vi få överkapacitet. Det är mycket som kan hända och det lär inte finnas någon anledning till oro då det också finns flytande metan som går till Europa.
I Sverige har vi sex terminaler för LNG och fem bunkringsfartyg som fraktar och 17 biogasanläggningar och därutöver några förvätskningsanläggningar som är på gång samt 70 lastbilar och 120 gastankstationer för flytande gas. Infrastrukturen är mycket viktig.
Om man ser på Sveriges försörjning så är vi väl rustade för att ta emot flytande gas men det finns utmaningar och ett problem är att skattereglerna ser ut på ett helt annat sätt när gasen förvästskas.
Medlemsländerna i Europa har dessutom olika skatteregler. Här måste det finnas en enhetlighet för att underlätta handeln och även en långsiktighet när det gäller styrning och regler i Europa.
Osäker framtid
Årets stora avslutningssession stod Joakim Paasikivi för. Han arbetar på Institutionen för krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och berättade om Rysslands utmaning av säkerhetsordningen i världen.
Det är inte bara krig i Ukraina. Ryssland vill förändra världen till sin fördel och det finns inte något status quo och det kommer aldrig mer bli som förr. Ryssland har satt stora krafter i rörelse som påverkar.
Joakim Paasikivi, institutionen för krigsvetenskap Försvarshögskolan.
Genom demokratiska medel kan vi uppnå våra mål. Vi tycker det är bra då det medför materiellt välstånd och en rad fördelar samt frihet men också skyldigheter. Av alla olika system står demokrati högst upp även om det finns olika grader av demokrati och tillit.
Det akuta hotet mot demokratin är Ryssland då Ryssland bygger sin politik på expansion. Putin är en produkt av Ryssland. Det han berättar om rysk historia står i ryska historieböcker. Bilden av sig själv är stor och mäktig och borde vara den som bestämmer, men omgiven av elaka fiender. Ryssland har aldrig tagit itu med sin blodiga historia. Där exempelvis Stalin tog livet av miljoner av den egna befolkningen.
Det är inte många som har några produkter producerade i Ryssland. Produktionen har fokuserat på råvaror samt krigsindustrin och rymdraketer. Ryssland är alltså inte någon stark industrimakt. Men har man kärnvapen kan man förstöra och bestämma över andra. Georgien, efter olympiaden blev en väckarklocka. Men vi väljer gång på gång att se bort från faran av ett stort land som väljer att ta över sina grannländer. Georgien följdes av Krim och nu Ukraina.
Ett viktigt fokusområde är Arktis som är oroande med anledning av Rysslands kärnvapenbestyckade båtar i området. Ryssland vet hur man ska förhålla sig till Nato och Ryssland provoceras av svaghet, därför är det viktigt att amerikanska styrkor kommer hit till Sverige och etablerar sig. Kriget pågår nämligen för fullt genom kontinuerliga cyberattacker på oss alla.
Botanisera bland alla våra magasin.
Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.
https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs
Senast 2045 ska Sverige ha noll nettoutsläpp av växthusgaser.
Därför behövs fler som Vessige Biogas. Med två anslutna gårdsanläggningar, en välplacerad uppgraderingsanläggning och en tankstation bidrar de till den fossilfria stacken.
Vessige Biogas visionärer har båda fötterna planterade i den halländska myllan. Sedan 2009 verkar de för att lantbrukets restprodukter kommer till optimal nytta. 2017 togs ett stort steg med en ansökan till Klimatklivet för att bygga en uppgraderingsanläggning intill Nordion Energis stamledning, som drivs av dotterbolaget Swedegas, vid korsningen Lastad–Långås. 2018 kom godkännandet och bygget startade 2019. I oktober 2021 testades anläggningen. Sedan dess har allt rullat på. Prislappen landade på 40 miljoner kronor, varav Klimatklivet täckte 25 miljoner.
Bakom det lyckade projektet finns bland andra lantbrukarna Lars Paulson och Joakim Lormén samt biogassakkunnige Henrik Andersson.
Allt börjar med 550 kor Rågasen produceras av 50 000 ton substrat på Kvarngården Hässlås Långås två biogasanläggningar, där 550 kor står för det mesta. Lars investerade ursprungligen för att täcka gårdens behov av el och värme.
– Det etablerades mycket vindkraft i området på 00-talet, men jag ville hellre göra något av gödseln och spannmålsavfallet. När elpriserna var höga 2010–2011, fanns ett incitament att bygga en rötningsanläggning på cirka fyra kubik. 2019 byggdes ytterligare en, med tre gånger så stor kapacitet, säger Lars.
Nya lönsamma möjligheter
Med historiskt sett låga elpriser är e lproduktion i liten skala inte lönsam på sikt. Därför började Vessige Biogas undersöka möjligheten att bygga en anläggning där medlemmars rågas köptes in för att uppgraderas till fordonsbränsle eller tryckas ut på stamnätet.
Stor kraft lades på att undersöka lämplig uppgraderingsteknik. Traditionell vattenskrubb avfärdades till förmån för membran med aktivt kol –modernare, effektivare och utbyggbar. Förutom råd och fakta till Klimatklivsansökan bistod Nordion Energis specialister med hjälp kring planering och tillstånd inför byggnationen. I dag sker kontakten via avstämningar om mätvärden och i form av månatliga rapporter.
Byggstart 2019
Driftsättning 2021
Hektar 0,9
Aktiv reaktorvolym 4200 kubikmeter
Biometan uppgraderas 15–16 GWh/år
Minskad mängd CO2 4608 ton/år
– Driften är enkel, tekniken fungerar och avsättningen är tryggad. Den direkta anslutningen till stamnätet innebär att vi slipper transportera biogasen med lastbil och fackla bort överskott. Det finns inga begränsningar för vad vi kan göra, säger Henrik.
En god prisbild
Vessige Biogas vill bygga biogasmarknaden lokalt och göra det tryggare att köpa gasfordon. Drivmedels priset är därför strategiskt viktigt. På deras tankstation kostar det cirka två, tre kronor per kilo mindre än hos dem som måste ta hänsyn till naturgaspriset.
– Eftersom vi erbjuder 100 procent biogas kan vi sätta ett eget lägre pris, säger Henrik.
Modulärt och effektivt
Vessige Biogas arrenderar marken där uppgraderingen och den publika tankstationen ligger från Joakim. Hans gård ligger bara hundratalet meter bort.
– Samtidigt var det inte den bästa jordbruksmarken och bara två kilometer till Kvarngården. Från min trädgård hör jag bara ett svagt surrande från uppgraderingen, absolut inget störande. Grannarna har heller inte klagat.
Uppgraderingsanläggningen är byggd i moduler, vilket gör den skalbar om produktionen ökar. Rågasen går först in till kompressorcontainern och får ett tryck på 15–16 bar. Därefter går den in i membrancontainern, uppgraderingens hjärta, som effektivt plockar bort koldioxid och vatten för att höja verkningsgraden.
Sist trycksätts den rena biometanen och går dels via lågtrycksledning till Kvarngårdens tankstation, dels till Vessige Biogas publika tankstation. Överskottet, i snitt cirka 90 procent, går sedan ut på stamnätet. Möjlighet till flakfyllning finns också.
I dag uppgraderas cirka 16 GWh om året, men det finns kapacitet upp till 20 GWh. Anslutningen till stamnätet är dimensionerad så att produktionen kan fyrdubblas – ett medvetet drag från Vessige Biogas för att vara framtidssäker.
Fossilfrihet främst
Satsningen har rönt stort intresse och besöken är många.
– Vi måste kroka arm för att lyckas med omställningen. Det finns goda förutsättningar och det kan bli en värdeutveckling, men lönsamhet ska inte vara skälet att investera. Fossilfrihet är en mycket bättre drivkraft, säger Lars.
Intresserad av att bidra till mer biogas i Sverige? Kontakta oss på 010-178 84 00 eller besök oss på nordionenergi.se
– Viktiga frågor är rörbunden gas, vilka utmaningar står vi inför, hur påverkar vintrarna och vilka är framgångsfaktorerna? Vår vision på Nordion Energi är en utbyggnad av landets gasnät för att med biogas och vätgas, tillsammans med andra energikällor, trygga energiförsörjningen och bidra till klimatomställningen. Och allt ska gå fort. Vi måste tänka snabbt för att få det grönt och då krävs det samverkan. Jag är övertygad att infrastrukturen är en viktig del för att energin ska nå till alla som vill ha.
AV CARLOLINA WISTÉN, EXPERT SAMT KUND- OCH MARKNADSCHEF PÅ NORDION ENERGI
KRIGET HAR PÅGÅTT i två år nu. Före kriget var det 45 procent av gasen som kom från Ryssland. En ny energiplan gjordes inom EU som var oberoende av Ryssland. Hur har det gått?
15 procent LNG och 8-10 procent rörbundet till Europa har man lyckats med. Det innebär att Europa har lyckats bra med omställningen. Hur kommer det sig?
Nyckeln är samarbete. Det har skett ett stort samarbete inom EU och kommissionen har vidtagit åtgärder.
Målen för lagerfyllnad har uppnåtts tidigare för att klara försörjningen. Gasförbrukningen har sjunkit och hjälpt till att klara vintrarna. Hur transporteras gasen mellan länderna då det inte tillkommit nya terminaler. En fördubbling av kapaciteten har skett under de senaste två åren. Man har varit snabb och även fått statlig uppbackning. USA har ökat sina LNG leveranser till Europa. Sverige har inte behövt minska sin förbrukning. Vissa har själva installerat gasol som inte klarat av att få gas.
Utmaningar som vi står inför är de höga gaspriserna som har minskat efterfrågan.
Vi har också sett ett ökat behov av en bra infrastruktur då inmatningen har fördubblats. Utmaningen är att få detta att gå ihop. Det är också olika gasspecifikationer. Det har varit ett hinder men det har man lyckats lösa.
Det visar sig att marknadsmekanismerna fungerar och priserna har hjälpt till att styra förbrukningen. Det var extremt höga gaspriser under hösten 2021. Nu har gaspriset stabiliserat sig på 30 euro per MWh och marknaden tror inte att det kommer att bli en gasbrist.
Hur ser det ut framöver? Kravet är att lagra gas upp till 90 procent av behovet till den 1 oktober och nu ligger fyllnadsgraden på 67 procent. Och då har man räknat med underhållsstopp på de norska fälten
under hösten. Tillförseln av gas från Ryssland är mycket liten eller ingen alls.
Den kommande vintern kräver samma lagerfyllnad som vintern 2023/2024. Försörjningstryggheten framöver beror på många parametrar och det är nödvändigt med ett långsiktigt tankesätt för att få in biogas i näten och då en storskalig biogasproduktion.
Det har aldrig varit så många förfrågningar som i dag på 1 TWh och man måste räkna med atat det tar tid med tillstånd osv. Målet är 100 procent biogas fram till 2030.
Vad ska vi göra under tiden?
Bevakning och rendering mot mer regelbunden sjöledning, och skapa extra inmatningspunkter och få LNG in på det befintliga nätet. Och här behövs statlig uppbackning för att nå målen och garantier inför framtiden behövs. Nyckeln är robust gasförsörjning och infrastruktur.
Samverkan med myndigheter genom hela värdekedjan och tillsammans med olika länder samt ökad försörjningsgrad vid händelse av krig. Storskalig biogasproduktion är mycket viktigt.
Vi har många gånger fått kortsiktiga stöd. Vi måste få större trygghet och tillsammans bygga detta system så att vi står rustade för framtiden. I dag går hälften av gasen genom näten och resten på lastbilar.
Wistbo driftportal har huvudfokus på energibranschen.
underlättar för energibranschen
Wistbo Informations driftportal är en komplett web- och appbaserad plattform som samlar och tillgängliggör all driftinformation på ett optimalt sätt. Wistbomodellen är en beprövad samarbetsmodell. Inriktningen är energibranschen, fokus på värme- och kraftvärmebolag.
ALLT MER EFTERFRÅGAS samlad digital driftinformation, självklart kopplat till hälsa, miljö och säkerhet. Vi utvecklar användbara informationssystem för främst energibranschen och producerande bolag. Våra lösningar är framför allt framtagna för drift och produktion, men gagnar även områdena personal samt underhåll, planering och företaget som helhet. Vi tillhandahåller rådgivning, utbildning och projektledning.
– Wistbo driftportal hjälper våra kunder att möta sina utmaningar inom informationsspridning och få kontroll och trygghet i sin vardag med samlad lätt tillgänglig information när och var de vill, säger Angelica Wistbo Nibell, försäljnings- och marknadsansvarig på Wistbo Information.
Wistbomodellen är en väl utvecklad process där vi kombinerar vår höga verksamhetskunskap med stort engagemang, korta beslutsvägar och familjärt bemötande. Vi arbetar med beprövade lösningar, tilltalande
design och ett komplett programutbud och skapar förutsättningar för långsiktiga relationer.
– Som en del i Wistbomodellen erbjuder vi referensbesök hos någon av våra kunder för att visa hur man kan arbeta i Wistbo driftportal. Vi gör en behovsanalys, reder ut nuläget och informerar oss om era behov för att kunna hjälpa till så bra som möjligt.
Projektledning, utbildning och rådgivning är centralt. Vi stöttar både användare och företagsledning under projektets olika faser, erbjuder skräddarsydda utbildningar på plats och bidrar med råd för en effektivare verksamhet och affärsnytta.
– Bland våra kunder sedan lång tid finns Borås Energi och Miljö AB, Mälarenergi, E.ON Värme Sverige och bland de nyare finns också Karlshamnsverket.
Wistbo Informations verksamhet bygger på en egenutvecklad produkt för informationsspridning inom industrin utifrån behovet hos
Driftinformationen finns samlad och alltid lätt tillgänglig.
driftpersonal till informationssystem. Sedan 2010 är just värme- och kraftvärmeverk den största målgruppen.
–V i är det lilla familjebolaget med miljardkunder. Det är roligt och hedrande. Vi har all utveckling inhouse, befinner oss i en utvecklingsfas och rekryterar löpande personal med kompetens inom systemoch apputveckling och User Experience (UX-design). Vi fyller också på med kompetens inom sälj och marknad, säger Angelica Wistbo Nibell.
Wistbo Information, som är Norrköpingsbaserat, har för närvarande 45 driftportaler igång runt om i landet och 2 80 0 användare.
Andreas Neve, Volvo lastvagnar, Magnus Fridälv, Volvo truck Malmö, och Ove Artursson från Joab Blomstermåla, visade upp marknadens senaste sopbilar.
Mycket arbete återstår innan Sverige har uppnått EU:s skärpta avfallsdirektiv där 60 procent av det kommunala avfallet, dvs hushållsavfallet från hushåll och från restauranger, detaljhandeln och andra verksamheter, återanvänds eller materialåtervinns år 2030.
AV KIM HALL
AVFALL SVERIGES ÅRSMÖTE i Malmö hade samlat 720 deltagare från hela Sverige i syfte att under två dagar diskutera hur vi tillsammans ska kunna förbättra avfallshanteringen och återvinna eller återbruka så mycket material det bara går.
Konferensen kombinerades med utställare som visade upp nya lösningar för bättre och effektivare avfallshantering. De utställare som NP talade med var mycket nöjda med att få tillfälle att visa upp sig och träffa potentiella samarbetspartners. I konferenssalen delade
talarna med sig av sina erfarenheter i hopp om att tillsammans kunna hitta lösningar så att hela avfallshanteringen i Sverige kan bli bättre.
– Förpackningsfrågan har varit stor sedan jag började inom Avfall Sverige 2007 och sedan
den nya förpackningsförordningen kom har vi jobbat mycket med den. Vi har 23 projekt igång och gjort tio rapporter/vägledningar som ska underlätta arbetet för kommunerna, säger Jenny Westin, statistikansvarig på Avfall Sverige.
Det finns knappt 5 000 återvinningsstationer och 590 återvinningscentraler i Sverige. De flesta kommuner tog över återvinningsstationerna i samband med att man vid årsskiftet fick ansvar för insamling av förpackningar från hushåll och statusen gällande FNI (Fastighetsnära insamling) är att fram till årsskiftet hade ett 80-tal kommuner redan inrättat detta för småhus. Ett 70-tal har löst det med fyrfackslösning, tre kommuner med optiskt system och två kommuner med separata eller delade kärl.
– Sedan vi lanserade Sopor.nu, Sveriges avfallsportal, som beskriver avfallshantering, har antalet besökare på sidan fördubblats. Idag har vi cirka 20 000 besökare per månad som går in, säger Jenny Westin.
Enligt återvinningskompassen 2024 tycker
tre av fyra att det är lätt att sortera avfall, men det finns många ursäkter för att inte göra det. Den största osäkerhet finns kring hur man sorterar förpackningar som består av flera material.
Vid årsskiftet började också en ny paragraf gälla som innebär att alla förpackningar som innehåller avfall (alltså kasserade förpackade produkter) ska skiljas från innehållet, dvs tömmas. På så sätt ska förpackningen och innehållet sorteras rätt. Det gäller inte bara förpackningar innehållandes mat utan också till exempel kosmetika.
– Frågan är hur mycket livsmedel som måste förpackas. Apelsiner i nät skulle kunna säljas i lösvikt, säger Andrea Hjärne, miljöjurist på Avfall Sverige, och tillägger att det finns en verktygslåda för avfallsförebyggande på deras hemsida.
Fiskeby board AB i Norrköping har utvecklat förpackningsåtervinning och är ensamma i Skandinavien om att återvinna fiber från vätskeförpackningskartong. Plasten från vätskekartongen går idag till energi-
återvinning, men skulle med en sortering av insamlade pappersförpackningar kunna gå till materialåtervinning. För att sortering ska komma till krävs ändrad lagstiftning.
– Pappersförpackningar blandas med vatten i en 40 meter lång trumma och fibrerna blir till pappersmassa som vi gör ny förpackningskartong. Förpackningskartongen blir till nya förpackningar hos våra kunder och plast tillsammans mad annat material som kommer med de insamlade pappersförpackningarna eldas och blir till energi som används i tillverkningsprocessen, säger Torbjörn Gustavsson, sektionschef, FiberMassa-Vatten på Fiskeby Board.
Fiskeby vill bygga en linje för årlig återvinning av 80 000 ton vätskekartong och där plasten tillvaratas och skickas till materialåtervinning istället för att som idag elda den. Svensk Dagligvaruhandel har tagit fram en färdplan för plastförpackningar.
– Vi ser att behovet av förpackningar ökar. Målet 2025 är att alla våra förpackningar för våra egna varumärken ska >>
Det är viktigt att göra dekaler till sopkärl i samband med sopsortering som håller i många år. Långvariga dekaler bidrar till en effektiv och konsekvent sopsortering, minskar kostnader och miljöpåverkan och säkerställer att avfallshanteringssystemet fungerar optimalt över tid.
Vi har den senaste produktionsutrustningen vad gäller tryck och efterbehandling. Vi kan därför alltid erbjuda snabb leverans – inget jobb är för stort eller litet.
KAN HÅLLA I 5 - 8 ÅR
ÄR 100 % PVC-FRIA
BIBEHÅLLER VIDHÄFTNINGSFÖRMÅGAN PÅ
AVFALLSBEHÅLLAREN
BLEKNAR INTE/FÖRLORAR
INTE FÄRG
KAN ANVÄNDAS FÖR
SORTERING UTOMHUS
Vi ser till att leverera kvalitets dekaler som passar dina behov och önskemål – från allra första gången!
Cirka 720 deltagare från hela Sverige diskuterade under två dagar på Avfall Sveriges Årsmöte i Malmö, hur man tillsammans ska kunna förbättra avfallshanteringen och återvinna eller återbruka så mycket material det bara går. Bilder: Kim Hall
vara återvinningsbara och 2030 ska de vara av återvunnet eller fossilfritt material. Vi vill öka det cirkulära flödet av förpackningar och på så sätt minska avfallet. Fr.o.m. årsskiftet gäller två nya krav som har påverkat vår bransch; dels separering av förpackning från innehållet, dels återanvändbara muggar och matförpackningar för take away. Det finns fortfarande en del utmaningar och oklarheter kvar kring dessa krav, men också ett antal möjligheter. Långsiktigt hoppas vi se en förändring när det gäller användandet av engångsplastförpackningar, samt en minskning av det organiska avfallet, säger Filip Ekander, hållbarhetsansvarig på Svensk Dagligvaruhandel.
På Stadsmissionen i Malmö öppnade man hösten 2021 Skånes första sociala matbutik, Matmissionen, där inte bara mat med kort datum och mat som livsmedelsbutikerna inte kan sälja, samlas in för vidare försäljning till medlemmar. De som har inkomst under 13 274 kr efter skatt kan ansöka om medlemskap.
– Butiker donerar maten till oss istället för att slänga och vi kontrollerar den och säljer till behövande samtidigt som vi ger arbete åt personer som behöver sysselsättning, säger Maria Kratz Larsen, butikschef på Stadsmissionen i Malmö. Frukt och grönsaker plockas ur mängdförpackningar som apelsinnät och säljs som lösvikt.
– Våra kunder är oerhört duktiga på att planera sin matkasse utifrån vad som finns i butiken, tillaga mat som de sedan fryser in för senare användning, säger Maria Kratz Larsen och tillägger att fler borde ändra köpbeteende där man i grunden hanterar maten utefter utbudet.
– Just nu har vi stort fokus på den svenska marknaden när det gäller avfallsbehållare då många företag är i stort behov av att på ett miljövänligt sätt kunna göra sig av med sitt avfall. Målsättningen är att klara framtiden och EUs krav om att samtliga olika fraktioner ska sorteras separat, ett direktiv som träder i kraft 1 januari 2027. Det behövs då en mängd avfallskärl och en extra leverantör på marknaden, säger Henrik Mogensen, säljansvarig för den svenska marknaden på Craemer Nordic. Den första upphandlingen vi vann i Sverige handlade om 70 000 kärl. Marknaden visar ett stort intresse för våra produkter.
TYSKLANDSBASERADE Craemer Group är en av världens ledande tillverkare av hållbara logistik- och avfallshanteringslösningar med över 60 års erfarenhet av plastbearbetning. Sedan 1980-talet har koncernen tillverkat avfallstunnor på hjul och sedan många år även sålt dem till Danmark. Genom Craemer Nordic ApS, grundat 2022 i Sorø, Danmark, vill företaget nu erbjuda sina högkvalitativa avfallsbehållare även till den svenska marknaden.
Produktportföljen omfattar 240 l och 360 l tvåfackslådor med salongslock och skiljevägg. Detta beprövade system har utvecklats för den danska marknaden och gör det möjligt att presentera två olika avfallsfraktioner för insamling i separata fack i en enda behållare.
Behållarkropparna, locken och avdelarna tillverkas till stor del av återvunnen plast vid koncernens toppmoderna formsprutningsanläggning i England eller Tyskland.
Avfallsbehållarna uppfyller höga krav på funktion, ergonomi och hållbarhet och finns i olika storlekar från 60 liter till 1 100 liter, och i flera olika färger och varianter.
Behållarna finns även med färgklämmor, som är populära i Sverige och Danmark, men även med mer traditionell märkning som prägling och klistermärken.
– I Danmark är våra sidohängda lock mycket populära och vi tror att det kommer att gälla även i Sverige. Vi erbjuder ett omfattande sortiment av högkvalitativa kärl för säker och tillförlitlig avfallshantering. De kommer vi att visa upp runt om i Sverige på olika mässor som vi planerar att delta i, samt självklart också genom personliga besök, berättar Henrik Mogensen.
Redan bokade mässor är: Norrlandsträffen i Lycksele i september och planer finns också att delta på Dalaträffen i oktober och Avfallssveriges höstmöte i november.
Produktportföljen omfattar tvåfackslådor med salongslock och skiljevägg och gör det möjligt att presentera två olika avfallsfraktioner för insamling i separata fack i en enda behållare.
i Malmö möttes deltagarna även av kundansvarig Staale Ronnes och Kim Hette,
Med det norska softwaresällskapet Reens IT-system kan avfallshanteringsföretag hämta upp till 40 procent fler behållare per bil och därmed reducera sina driftkostnader med minst 30 procent vid hämtning av avfall. Censorer läser av hur mycket avfall det finns i kärlen på de olika upptagningsplatserna och därefter styrs körschemat automatiskt så att chauffören kan hämta soporna när kärlen är fulla.
– DET SPAR TID, pengar och onödiga klagomål från slutkunden, säger Kim Hette, säljansvarig på Reen AB.
Reen bildades 2019 i Norge och har cirka 50 procent av den kommunala marknaden. 2021 köpte de det finska bolaget Enevo, som hade ett avancerats körruttsystem och censorer som
kunde mäta avfallet på ett smidigt sätt. Reen finns i alla nordiska länder samt i England, Nederländerna och Belgien. På europabasis har Reen över 90 000 censorer.
I Sverige har Reen ett tätt samarbete med EWF ECO AB i Södertälje och Finbin Sverige i Vällingby. Båda företagen till-
verkar papperskorgar och avfallskärl. – Den första maj i år instiftade vi det svenska bolaget Reen AB och har nyligen anställt två säljare, Barbro Johansson och Peter Ring, som har hand om Sverige. Genom våra samarbetspartner i Sverige har vi 24 kunder som använder vårt IT-system idag,
men vi ser positivt på marknaden och tror att det kan bli många fler, säger Kim Hette som tillsammans med sina kollegor ställer ut på Avfall Sveriges årsmöte i Malmö.
– Vi har öppet API så att man kan få in all data direkt in i avfallsföretagens ekonomisystemet och facksystemet. I systemet finns det inga begränsningar för vilka behållare man använder. Systemet fungerar lika bra i alla behållare, tillägger Kim Hette.
IT-systemet tar fram färdiga körscheman baserat på vilka behållare som har behov av att tömmas, eller som borde tas med på dagens körschema utifrån ett ekonomiskt och bärkraftigt perspektiv.
– Avfallskärlen töms när behov uppstår, därför märker våra kunder att efter de börjar med vårt system så minskas klagomålen från slutkunderna. Dessutom avläser systemet mur mycket koldioxidutsläpp varje körning medför. Du får en rapport direkt i systemet. Vi kan även leverera färdiga fordonssystem åt chauffören i bilen, så när han kommer till jobbet vet han vart han ska köra, tillägger Kim Hette.
All fordonsdata, driftkostnader, drift och förbrukning, information om längd, höjd och
bredd läggs in i datasystemet. Även kärlens innehåll och hur lång tid som läggs på att hämta kärlen läggs också in i datasystemet.
Reens IT-system tar ut körturplaner på vilka dagar de ska köra och hur långa skiften ska vara. Det går även att lägga in öppettider för varje ställe, detta med tanke på trafiksäkerheten då det är särskilt viktigt att avfallshanteringen inte kolliderar med när till exempel föräldrarna ska hämta och lämna sina barn på skolor och förskolor, eller när det är fullt på parkeringen utanför en livsmedelsbutik eller ett köpcenter.
– Efter att all den information läggs in i systemet kan man få upp en Live-kapacitet som visar hur lång tid som behövs att läggas för varje fraktion och vecka. Det ger dom på kontoret en unik möjlighet att kontrollera, planera och effektivisera varje körning, säger Kim Hette.
För avfallshanteringsföretaget innebär Reens IT-system stor ekonomisk vinning och en bättre vardag som dessutom minskar koldioxidutsläpp.
– Ska vi nå klimatmålen 2023 måste det till en förändring. Vi kan inte fortsätta hämta avfall så som vi gör idag. Sättet att ta in avtal
måste förändras så att det blir ett mer rättvist system för slutkunden. Idag är det dessvärre lönsamt för många avfallshanteringsföretag att tömma behållare som är endast fyllda till 20 procent. I dagens betalningsmodell betalar slutkunden fullt pris oavsett hur mycket avfall det är i kärlen. Det är inte effektivt, säger Kim Hette.
Genom att montera en censor på varje kärl skickas information, antingen till kontoret eller chauffören, via Reens IT-system och kärlen töms när de är fulla. Det blir mer rättvist mot slutkunden, som slipper betala för halvfulla kärl. Rättvist mot avfallshanteringsbolaget som slipper köra med halvtomma lastbilar, vilket inte är ekonomiskt försvarbart, samtidigt som med Reens IT-system sparar företaget även personalkostnader. Med allt detta får vi ett bättre miljöavtryck.
Samarbetet följer en tid av tuffa villkor för havsvindprojekt. Bild: Ellevio
Energibolaget Ellevio ingår ett nytt samarbete med norska Deep Wind Offshore för att utreda en bärkraftig lösning för hur Olof Skötkonung, en havsbaserad vindkraftspark 52 kilometer nordost om Gävle, kan anslutas till det svenska elnätet. Parken är tänkt att omfatta 70 vindkraftverk och har en produktionskapacitet på upp till 7,5 TWh – motsvarande länets totala elbehov.
OLOF SKÖTKONUNG KOMMER att ligga långt ute i havsbandet och har en kapacitet på ungefär 1,5 GW.
Parken är en av de större som planeras i Sverige, men blir trots det knappt synlig från land. Kraftproduktionen kommer att spela en viktig roll för att möta kraftigt ökande elbehov i både regionen och elsystemet i stort.
– Om vindparken kommer igång som planerat 2031 kan elproduktionen motsvara mellan 90 och 100 procent av Gävleborgs totala elbehov, säger Kristofer Fröjd, strategi- & affärsutvecklingschef på Ellevio.
Samarbetet följer en tid av tuffa villkor för havsvindprojekt. Kostnadsökningar, långa tillståndsprocesser, högre ränteläge och finansieringskostnader har bidragit till att många projekt dras med stora osäkerheter.
Av de totala kostnaderna för att bygga en havsvindpark står elnätsanslutningen för omkring 30 procent och det nya samarbetet ska utröna hur Olof Skötkonung kan anslutas på ett både kostnadseffektivt, konkurrenskraftigt och samhällsekonomiskt fördelaktigt sätt.
– Havsbaserad vindkraft kommer att ta en allt större plats i den svenska energimixen. Ambitionen här är att tillsammans med Deep Wind Offshore kunna visa hur en havsvindpark i den här storleken kan anslutas till elnätet så att elproduktionen kan sörja för såväl regionens som elsystemets behov, säger Kristofer Fröjd.
I höstas lanserade Ellevio kartläggningen Elnätsrapporten som visar hur elanvändning, elproduktion och investeringsbehov i Gävleborg utvecklas de kommande 20 åren. Siffrorna är närmast hisnande.
Här konstateras att elanvändningen förväntas öka med hela 128 procent jämfört med idag, och den största ökningen sker redan de kommande tio åren.
Det är huvudsakligen industrins omställning och nya elintensiva verksamheter som vätgasproduktion och datacenter som driver efterfrågan.
Investeringsbehoven för elnätsinfrastruktur uppgår till mer än 67 miljarder kronor och därtill förväntas en kraftigt utbyggd elproduktion på nära 300 procent främst vindprojekt på land och till havs.
– Olof Skötkonung kommer att spela en viktig roll i energiomställningen redan under 2030-talet och ny energi behövs så snart det är möjligt. Att samarbeta med ett ledande svenskt energibolag som Ellevio ger oss möjlighet att accelerera leveransen från våra projekt, säger Knut Vassbotn, vd på Deep Wind Offshore.
AFRYs leverans är ett så kallat EPC-projekt som omfattar ledning, process- och layoutdesign, upphandling, tillverkning, automation, mekanisk och elektrisk installation samt driftsättning. Bild: AFRY
Den globala ingrediensleverantören Caldic konsoliderar sina två nordiska fabriker och det nordiska huvudkontoret i Malmö på en ny site i Jägersro. AFRY har levererat såväl förstudie som grundläggande design och får nu i uppdrag att leverera implementeringen av produktionsprocesserna.
CALDIC ÄR ETT världsledande företag inom specialiserade och kundanpassade ingredienser för livsmedel, läkemedel, personlig hygien och industriprodukter.
Den nya fabriken i Jägersro, Malmö, ska konsolidera två nordiska fabriker och det nordiska huvudkontoret.
Produktionsanläggningen kommer att producera både torra och flytande produkter såsom aromer, föreningar, livsmedelsfärgämnen och sockerblandningar.
Anläggningen kommer också möjliggöra för ompackning av flytande livsmedelsprodukter.
Hela projektet har ett starkt fokus på hållbarhet. Utöver den nya utrustningen, som levereras av AFRY, kommer utrustning som
är i gott skick på befintliga anläggningar att flyttas och återanvändas på den nya anläggningen. Dessutom planeras anläggningarna att certifieras enligt den svenska standarden ”miljöbyggnad” på guldnivå.
– På Caldic är vi mycket stolta över det här projektet och investeringen är ett tydligt bevis på förtroendet för den nordiska marknaden. Vi är glada över att samarbeta med AFRY och deras omfattande erfarenhet av att bygga produktionsanläggningar för livsmedels- och läkemedelsingredienser. Med anläggningen siktar vi på att generera betydande tillväxt med fokus på hållbara ingredienser till olika marknader under de kommande åren, säger Gustav Larsson, vd på Caldic Ingredients Nordic.
AFRYs leverans är ett så kallat EPCprojekt som omfattar ledning, process- och layoutdesign, upphandling, tillverkning, automation, mekanisk och elektrisk installation samt driftsättning.
– Det här är ett fantastiskt projekt för oss på AFRY att delta i. Genom att vara med redan från början – genom förstudie och leverans av grundläggande design – och nu med processleveransen, kan vi bidra med vår expertis genom hela projektet tills den levererade fabriken är igång, säger Jessica Stenberg, affärsområdeschef Food & Pharma på AFRY.
Projektet har nyligen startat och den nya fabriken planeras vara i produktion under Q3 år 2025.
Vi jobbar nära våra kunder med att modernisera, modifiera och e ffektivisera samt hitta smarta lösningar. Genom våra tjänster hjälper vi vår a kunder att uppnå en tillförlitlig och framför allt effektiv produktionslin je.
Med AIRTEC i ert lag kan ni vara försäkrade om att ni alltid ha r snabb service, proffsrådgivning och den senaste tekniken.
AIRTEC Pneumatic Sweden är totalleverantör inom pneumatik och vakuum
Med hög teknisk kompetens, servicegrad samt lager i Sverige - Vi vill bli er partner när det gäller automatisering!
Egna fixturer med fristående vakuum? Förpackningar, påsar, kartongresare m.m
Bästa möjliga partner gör skillnad
Projektet vid blekeriet i Värö är en del av producentens ambition att driva den digitala transformationen. Bild: Södra Cell
genom ytterligare en avancerad
processtyrningsmodell i sin massatillverkning
ABB har vunnit en order från Södra Cell för att implementera optimeringsstyrning till papper- och massafabriken i Värö. Projektet bygger vidare på det strategiska partnerskapet mellan ABB och Södra Cell, med ambitionen att utveckla nya nivåer av effektivitet, engagemang och digitalisering för verksamheten. Södra Cell äger idag några av världens modernaste och mest högteknologiska massabruk och ambitionen är att driva bruken ännu mer effektivt och hållbart.
LEVERANSEN FRÅN ABB inkluderar utökad funktionalitet för
ABB Ability™ System 800xA® distribuerat styrsystem (DCS) genom implementering av avancerad processtyrning (APC) för blekningsprocessen vid Södra Cells bruk i Värö. Lösningen har tidigare framgångsrikt implementerats vid Södra
Cells massabruk i Mönsterås, där kokeri- och blekeristyrningar har optimerats vilket resulterat i förbättrad processtabilitet och minskad resursförbrukning.
– Vi ser fram emot att arbeta med ABB igen och vi förväntar oss samma goda samarbete och resultat som under implementeringen
Leveransen från ABB inkluderar utökad funktionalitet för ABB
Ability™ System 800xA® distribuerat styrsystem (DCS) genom implementering av avancerad processtyrning (APC) för blekningsprocessen
vid Södra Cells bruk i Värö.
Bild: Södra Cell
av de tre APC-styrningarna vid vårt systerbruk i Mönsterås, säger Marie Boman, Södra Cells projektledare vid bruket i Värö. Vi ser en styrka i att kunna dra nytta av den erfarenhet och kunskap som finns från tidigare installationer.
Vi har givarna till era projekt.
Egen tillverkning i sverige.
Stort lager i stockholm.
Erfaren personal som hjälper er att välja rätt givare.
Induktiva, kapacitiva, tryck, wire, laser, radar, ultraljudsgivare, nivåvakter.
Implementeringen av APC innebär ett nära samarbete med drift- och processavdelningarna på bruket i Värö. ABB:s expertteam utför drift- och processanalys, utveckling och verifiering av modeller, implementering i styrsystemet samt utbildning och överlämning till driftorganisationen. Leveransen är planerad att tas i drift under våren/sommaren 2024.
– Vi är stolta över att Södra Cell har valt att fortsätta och fördjupa vårt samarbete där detta projekt exemplifierar vårt engagemang för att utveckla papper- och massaindustrin genom innovativa lösningar, säger Martin Björnmalm, Local Business Line Manager Pulp and Paper. Integreringen av vårt avancerade processtyrningssystem vid bruket i Värö kommer att förbättra den operativa effektiviteten men är även viktig utifrån ett hållbarhetsperspektiv, vilket markerar ett viktigt steg i vårt pågående samarbete.
Integreringen av APC i den befintliga operatörsmiljön, ABB Ability™ System 800xA®, ger förstärkta möjligheter för operatörerna att köra helt automatiskt men också att kunna förutsäga utfall, vilket ger möjlighet att optimera och prioritera viktiga operativa processer i blekeriet baserat på datadrivna beslut. APC-lösningen är ett av flera exempel där befintliga ABB-system utökas med nya funktioner som förbättrar både kundernas lönsamhet och effektivitet men också arbetsmiljön.
– Vi är glada över att kunna bygga vidare på vårt starka partnerskap med Södra Cell, säger Adam Modig, Processmodelleringsexpert, ABB. Vi kommer att ha ett nära samarbete med Södra Cell för att identifiera de förhållanden och processbeteenden som ligger till grund för utvecklingen och implementeringen av modellerna, som kommer att användas för att förutsäga och styra processen. Därefter kommer det att ske en gemensam insats för implementering och förankring så att operatörerna kan förstå och lita på den automatiserade styrningen.
Förväntat resultat för bruket i Värö är liknande de förbättringar som uppnåtts vid tidigare implementering för Södra Cells bruk i Mönsterås. Där kunde resultat visas i både en stabilare optimerad blekningsprocess med minskad variation av ljushet och minskad kemikalieförbrukning samt förbättrade kokeriprocesser.
Är du en del av Skaraborgs tillväxtresa?
Vi besitter spetskompetensen, erfarenheten och det personliga engagemanget för att förverkliga dina expansionsplaner inom bland annat industri och logistik. skeppsviken.se
Nu är Skaraborg Logistic Center (SLC), norr om Falköping, redo för full drift. Den 87 000 kvadratmeter stora anläggningen kommer att bli en viktig hub för hållbara logistiklösningar i hela Skandinavien och Nordeuropa. Här möts transporter på väg och järnväg, ett logistivnav med anslutning till Västra- och Södra stambanan samt direktanslutning till Göteborgs hamn.
AV KIM HALL
– VI HAR UNDER ganska lång tid satsat på tågtransporter i Falköping. Under tio år har vi haft en tågpendel som startade i liten skala och som sedan bara ökat. Jula Logistics AB, som sköter all transporthantering, byggde flera tågspår och terminaler efter hand som kunderna blev fler. Under de senaste fem åren har investeringarna expanderat i bland annat byggnation av ytterligare en logistikanläggning som PostNord hyr in sig i. Vi kände att det fanns fler kunder som hade lagringsbehov och såg potentialen i att bygga en stor lageranläggning med tågspåranslutning, säger Lennart Karlsson, vd för Jula Logistics AB.
Med stort fokus på gröna och hållbara lösningar valde Jula Logistics att bygga en 63 000 kvadratmeter stor lagerbyggnad, en 12 000 kvadratmeter stor perrong och en 12 000 kvadratmeter stor plåthall, allt under samma tak.
Här skulle lastbilar som drivs med el kunna ladda sina fordon vid av och pålastning samtidigt som tågen köra in med material och ut med tågpendeln på export ut i världen.
– Papper, massa, trä och metall är de produkter som kunderna har mest behov av,
men även fordonsindustrin har valt att vara med. Plåthallen och perrongen kommer att vara en stor del av lagerhanteringen, säger Lennart Karlsson.
Projektet har drivits i partnering med täta dialoger mellan Jula Logistics och Skeppsviken Bygg i Skövde som totalentreprenör.
– Den 20 maj 2023 påbörjade vi markarbeten och redan ett år senare, den 22 maj gjordes slutbesiktningen. Projektet genomfördes i etapper och sedan efterfrågan blev så stor tjuvstartade man redan i februari med driften. Den stora utmaningen har varit vädret och alla stora ytor. Det blev en del logistikplanering som vi tycker löste sig bra, säger Håkan Persson, projektledare på Skeppsviken Bygg.
Konstruktionen består av stålstomme, prefabricerad betongsockel, plåtsandwich-
element som väggar, högprofilerade plåttak med isolering och papp. Plåthallen och perronghallen är kallytor.
I projektet ingår en cirka 500 kvadratmeter stor kontorsbyggnad med omklädningsrum, matsal och reception för de cirka 30 personer som arbetar här.
I kontorsbyggnaden finns även en entresolvåning så att personalstyrkan snabbt kan dubblas när behov uppstår.
FAKTA
Nybyggnad av logistiklager i Falköping
Tidplan: maj 2023–maj 2024
Byggherre: Jula Logistics AB
Totalentreprenör: Skeppsviken Bygg i Skövde AB
Arkitekt: PE Teknik & Arkitektur AB
Kostnad: 500 Mkr
Tomten för återvinningscentralen innan bygget kom igång på allvar. Det röda huset är en befintlig teknikbyggnad. Bild: Johan Hedlund
En ny återvinningscentral byggs vid E4-korsningen i Sikeå. Anläggningen blir större än den befintliga, med ett bättre flöde och med möjlighet att lämna avfall även under tider då det inte är bemannat.
AV KJELL-ARNE LARSSON
– BAKGRUNDEN TILL det aktuella bygget är att vår befintliga återvinningscentral i Fagerliden ska avvecklas, berättar Johan Hedlund, teknisk chef på Robertsfors kommun. Fagerliden är kommunens gamla deponiområde och det kommer att sluttäckas med ett tätskikt som också omfattar markytan med återvinningscentralen.
Sluttäckningen görs på ett säkert sätt och med diken runt om i vilka vattnet leds till en
damm, där även provtagning blir möjlig för att följa eventuell urlakning.
Vid E4:an
Nya återvinningscentralen anläggs på en 36 000 kvadratmeter stor tomt i Sikeå nära E4. Anläggningen kommer förutom att ha en ramp med plats för 15 containrar längs ena sidan, att omfatta en personalbyggnad, ett hus med förråd och garage, samt ett
kallt hus för elektronik och farligt avfall.
Dessutom ordnas möjlighet att lämna material och saker för återbruk; detta ges större utrymme än på gamla stället.
Centralen i Sikeå får även i övrigt högre kapacitet och möjlighet att sortera i ytterligare fraktioner som kan bli aktuella i framtiden.
Ytor asfalteras för uppsamling av dagvatten som går till en damm.
Slutligen anläggs gröna partier med ängsgräs och buskar, så att ytorna blir lättskötta.
– Ett nytt koncept blir möjligheten att köra in på anläggningen och lämna avfall även när det inte är bemannat, fortsätter Johan Hedlund. Efter en kortare utbildning går det att få tillträde, och för att komma in blippar man bara sitt körkort. Det ska dock inte gå att lämna farligt avfall när centralen är obemannad. Nattetid kommer det inte att vara möjligt att köra in med något avfall. Möjligheten till utvidgad access finns vid återvinningscentralen i Hörnefors, och där har Robertsfors kommun hämtat inspiration. Nya återvinningscentralen i Sikeå kommer att ha kameror vid containrarna, för att genom fjärrövervakning se när det är dags att byta container.
Totalentreprenad
Kommunen har handlat upp bygget som en totalentreprenad, med We Construction som utförare. Företaget anlitar underentreprenörer för bygg- och anläggningsarbetena.
– På tomten har det gjorts en hel del förberedelser av beställaren under förra sommaren, med bland annat avverkningar, berättar Hans Heierstam, vd för We Construction. JBR-Konsult AB har anlitats av oss för att ta ett helhetsgrepp över projekteringen, vilket underlättar hela samordningen i projektets tidiga skede.
I bygget ingår grundläggning, ramp, hus för elektronikavfall och farligt avfall, personalbyggnad, maskinhall, damm, stängsel, grindar, belysning samt väg- och markarbeten. Det blir även ett antal skärmtak med stålstomme och plåttak ovan containrarna vid rampen.
För installationer samarbetar totalentreprenören med Umeå Elinstallation AB (el), Norrtech VVS & Industri AB (värme och sanitet) och Sikeå Plåt och Smide AB (ventilation och plåt).
– De största utmaningarna med projektet är helt klart mark- och anläggningsfrågorna, fortsätter Hans Heierstam. Det gäller att hitta duktiga samarbetspartners, då löser man de utmaningar som dyker upp.
We Construction har inte tidigare byggt just en återvinningscentral.
– Vi är nystartade och detta är vårt första projekt av större omfattning i detta bolag, berättar Hans Heierstam. För tidigare uppdragsgivare så har vi gjort ett antal projekt som kan liknas vid återvinningscentralen i Sikeå. Det pågår ett stort förändringsarbete kring återvinningscentralerna i Umeåområdet och dess kranskommuner då det blir återvinningscentraler med möjlighet till egen
Planritning som visar asfalterade ytor, byggnader, grönområden och damm. Bild: Robertsfors kommun/Sigma Civil
inpassering utöver de bemannade öppettiderna.
Därför är det klart intressant för We Construction att hitta synergier i andra projekt då det finns fler återvinningscentraler på andra orter ute på upphandling i närtid.
FAKTA
Återvinningscentral, nybyggnation, Robertsfors
Tidplan: maj–december 2024
Byggherre: Robertsfors kommun
Totalentreprenör: We Construction Umeå AB Arkitekt, byggkonstruktör, projekteringsledare: JBR-Konsult AB
Kostnad: ca 30 Mkr
Det började som ett forskningsprojekt under namnet Siptex (Swedish Innovation Platform for Textile Sorting). 2018 byggdes en prototypmaskin upp i Avesta och 2020 investerade Sysav i Malmö i en fullskalig automatisk textilsorteringsmaskin som sorterar textilier med hjälp av infrarött ljus och visuell spektroskopi.
AV KIM HALL
– VI HAR EN kapacitet på cirka 20 000 ton om året, vilket i princip motsvarar allt textilavfall i Sverige. Men vi är ännu inte uppe i full drift. Marknaden för textilåtervinning är fortfarande i sin linda. För att få fart krävs det styrmedel och producentansvar. Alla väntar på vad EU beslutar så att ingen bygger in sig i ett system som sedan måste byggas om, säger Anna Vilén, kommunikationschef på Sysav.
I dagsläget finns det i princip ingen återvinning av postkonsument-textil. I bästa fall bränns textilierna, i sämsta fall hamnar textilierna på deponi i Afrika och Asien där de läcker metangas.
– Metangas från textilier är 30 gånger mer aggressivt än koldioxid., säger Anna Vilén och tillägger at motsvarande en lastbil med textilier hamnar på deponi varje sekund någonstans i världen.
Det säljs cirka 130 miljoner textilier på marknaden varav mindre än en procent materialåtervinns globalt. Detta ville IVL (Svenska miljöinstitutet) ändra på, eftersom det finns högkvalitativa återvinningsmetoder för bomull. Men för att processerna ska fungera krävs en hög renhetsgrad i råvaran, cirka 95 procent renlighet. Det fick forskarna att fundera över hur man kan ta de stora volymerna post-konsument-textil och göra textilerna till råvara för återvinning.
IVL samlade aktörer från hela värdekedjan för att testa hypotesen att återvinna textil automatiskt i stället för manuellt. All textilsortering som utförs idag sker nämligen manuellt för sekondhandmarknaden. Textilier som inte går att sälja i secondhand hamnar på deponi eller bränns upp.
– Manuell sortering är inte tillräckligt exakt eller snabbt. Automatisk skanning läser av fibersammansättning blixtsnabbt, säger Anna Vilén.
Textil är resursintensiv i produktion. Det kräver enormt mycket odlingsmark, kemikalier och manuellt arbete med mera för att tillverka textilier. det är ett stort slöseri att bränna upp material som hade kunnat återvinnas, menar Anna Vilén, kommunikationschef på Sysav. Bild: Kim Hall
Samma teknik används på plast. Man belyser materialet med infrarött ljus och varje material blåses till olika behållare efter att det infraröda ljuset och visuella spektroskopin avläst materialets innehåll.
Anläggningen hos Sysav är världens första automatiska textilsorteringsmaskin som kan skilja ljusa och mörka textilier.
Marknaderna är ännu inte i kapp men alla stora modeaktörer har ambitiösa mål
för framtida användning av återvunnen fiber. Ett stort problem är dock att det sätts mycket textil på marknaden och att plaggen används färre och färre gånger innan de kasseras.
– Det bästa är när kläder lever så länge som möjligt. Återbruk är bättre än återvinning och att textilier cirkulerar så länge det går innan man behöver göra något annat, säger Anna Vilén.
MATERIALHANTERING
NOXOR AB
Med ett brett och gediget kunnande förser Noxor, och syterbolaget Bameco, kunder inom olika typer av branscher med kundanpassade lösningar för materialhantering, såväl kompletta linjer som enstaka maskiner. Vi tillhandahåller även eftermarknadstjänster i form av förebyggande underhåll, service, utbyte av slitdelar, reparationer och modernisering av befintliga anläggningar.
IDUS AB
0611-275 30, www.idus.se
Vi hjälper våra kunder stärka sin driftsäkerhet, motverka resursslöseri och tillämpa teknisk kompetens genom att göra rätt underhåll i rätt tid med hjälp av Idus underhållssystem. Koppla våra smarta sensorer med AI funktionalitet till systemet för ett förutsägbart underhåll eller ta in signaler från PLC, Scada mm. Vi erbjuder både moln- och serverbaserade lösningar.
PACETELL HASTIGHETSDISPLAYEN 031-15 01 91, www.pacetell.se
Vi finns för att ni skall kunna erbjuda er personal en säkrare och bättre arbetsmiljö.
Pacetell gör stor nytta vid vägarbeten, byggarbetsplatser, industriområden och på de flesta områden där personer och bilister samsas om utrymmet.
Ni kommer märka en stor skillnad då de flesta förare inte kör för fort med mening utan pga stress eller obetänksamhet.
Vi utvecklar och tillverkar våra produkter i Sverige och har idag ett stort antal företag och vägföreningar som använder våra produkter med mycket goda resultat.
Hastighetsdisplayen
PROREG CONTROL AB www.proregcontrol.se
Vi har ett stort utbud av portabla och stationära gaslarm med sensorer för detektering av de flesta förekommande gaserna som är brandfarliga, giftiga, kvävande eller explosiva.
Produkterna är robusta och fungerar bra i alla sorters miljöer så som industrier, garage, tunnlar, gruvor, laboratorier, kontorsmiljöer etc. Våra gaslarm håller hög kvalitet och kommer från tillverkare som har funnits länge på den svenska marknaden.
Vi har egen serviceavdelning som ger er support, kalibrering och underhåll runt om i hela landet. Kontakta oss så hjälper vi er gärna med ert val av gaslarm!
CCVE SVENSKA AB
+46 26 14 18 14, ccve.se
Har sedan 1984 levererat kameraövervakning för varierande applikationer, både till den svenska och internationella marknaden. Vårt kunnande sträcker sig från den tidigare analoga tekniken till dagens IP-baserade system.
Processbevakning i industriell miljö
Kontrollrum
Områdesbevakning
Radar
Mätande värmekameror
Mobila lösningar
Fordonslösningar
Nummerplåtsläsning
Bildanalys
OCR Läsning
Kameror som fungerar i ugnar och pannor med upp till 2 000˚c
Med modern teknik och vår kunskap, löser vi våra kunders önskemål.
OPSIS AB www.opsis.se
OPSIS AB är ett globalt företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför innovativa system för gasanalys. Systemen, som är internationellt testade och godkända, används bl.a. för kontinuerlig emissionsmätning. Tack vare att OPSIS-systemet kontinuerligt kan mäta flera gaser på flera mätsträckor samtidigt med låga drifts- och underhållskostnader, blir en OPSIS-installation både tekniskt och ekonomiskt effektiv. Vi tillhandahåller även mjukvarurelaterade tjänster och tjänster som kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning, övervakning av mätdata, mä tjänster, framtagning av emissionsdatabaser, dispersionsmodellering och studier av miljöpåverkan.
Vi är certifierade enligt standarderna för ledningssystem ISO 9001, ISO 14001, ISO 27001 och ISO 45001 samt har ett ISO 17025-ackrediterat kalibreringslaboratorium.
KL INDUSTRI AB 022-243 00, www.kl-industri.se
Nordens ledande nätstationsleverantör skapar möjligheter för smarta elnät.
Våra flexibla stationer möjliggör hantering av nya tekniska lösningar för olika typer av elproduktion där förändringar i förbrukningsmönster och produktion fortgår.
Samhällets ökade krav på hela kraftsystemets effektivitet och tillförlitlighet behöver smarta stationer för sektionering av stads-, tätorts- och landsbygdsnät med lastfrånskiljare alternativt fulleffektbrytare.
Dessa direktanpassas med utrustning för bland annat mätning, kommunikation och fjärrstyrning samt övervakning av till exempel över- och underspänning, jordfelsindikering, brytarindikering, överströmslarm, total förbrukning och skalskydd.
3 – 6 SEPT 2024, SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG
Läs mer och registrera dig på traochteknik.se
Utställning och föreläsningar med fokus på de smartaste lösningarna - både inom produktion och verktyg.
50+ SEMINARIER
200+ UTSTÄLLARE 7000+ KOLLEGOR
Bygg och Design-scenen och leverantörer med fokus på framtidens interiör, snickeri, beslag och möbelindustri.
Bygg och Design-scenen och leverantörer med fokus på design, byggnad och konstruktion i ett flexibelt och klimatsmart material.
För Swedavia som företag är det en självklarhet att ta ställning för mångfald, inkludering och respekt för individen och att inte bara acceptera, utan också värdesätta människors olikheter och olika perspektiv i verksamheten.
– Swedavia står tydligt upp för allas lika rätt och värde, oavsett sexuell identitet och strävar efter att vara en attraktiv och välkomnande arbetsgivare. Swedavia uppmärksammar Pride-perioden genom att hissa Pride-flaggan på våra flygplatser och delta i Stockholm Pride i augusti, samtidigt som loggan i våra sociala medier byts i juni för att visa Swedavias stöd under Pride-månaden. Swedavias engagemang i frågor om mångfald och inkludering är långsiktigt och i år är det den elfte gången som Swedavia deltar i Stockholm Pride.
SWEDAVIA SKA VARA en jämställd och jämlik arbetsplats och arbetar för en inkluderande och engagerande kultur.
– Som företag ser vi olikheter som en tillgång och styrka. Mångfalden hos Swedavias medarbetare bidrar därför också till nya idéer, öppenhet och bättre förståelse gentemot både resenärer och medarbetare.
I år deltar Swedavia återigen i Nordens största Pridefestival som lockar många tillresta besökare till Stockholm varje år. Genom att vara med i Pride och uppmärksamma Pride-månaden står Swedavia fortsatt upp för mångfald och alla människors lika rätt och värde, oavsett sexuell läggning eller identitet.
– Under Pride-veckan i Göteborg i juni och Stockholm i augusti kommer vi bland annat att ha en särskild fotovägg för de som
vill ta bilder på sig själva på Sveriges största flygplatser, Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport och självklart hissar vi Pride-flaggan också under dessa veckor och vi ser fram emot att medverka i Pride-paraden som vi varit med i sedan 2011, säger Karl Eklund, flygplatschef för Stockholm Arlanda Airport på Swedavia.
Swedavia har mottagit flera utmärkelser för företagets mångfalds- och inkluderingsarbete. 2022 utnämndes Swedavia bland annat för andra året i rad till ett av Europas ledande företag inom mångfald i en undersökning av Statista som Financial Times låtit göra. – Att delta i Pride har blivit en naturlig del för Swedavia. Ordet pride i sig, stolthet, att få vara den man är utan begränsningar eller hinder innebär också frihet för alla människor oavsett bakgrund, kön eller sexuell
läggning och ger även nya möjligheter. Swedavia blir bättre med mångfald och vi arbetar för att skapa och bibehålla en öppen och inkluderande arbetskultur. Inkludering föder innovation och nytänkande. Alla ska känna sig välkomna hos oss – medarbetare, samarbetspartners och självklart inte minst våra resenärer, säger Marie Wiksborg, direktör Affärsstöd på Swedavia.
Prideflaggan eller Regnbågsflaggan, som den även kallas, är en stark och viktig symbol inom HBTQIA-rörelsen (inklusive HBTQ+) då den står för mångfald, respekt och stolthet men även respekt för mångfalden i samhället och våra olika mellanmänskliga relationer. Pride-månaden som uppmärksammar mångfald och HBTQIA-rörelsen världen över instiftades 1970 och äger rum i Stockholm mellan 29 juli–4 augusti.
Vi levererar alla typer av transportörer för bulkgodshantering:
• Skivsåll
• Trumsiktar
• Spjäll
• Kylskruvar
• Skruvtransportörer
• Skraptransportörer
• Bandtransportörer
• Pneumatiska sändare
• Elevatorer
• Cellmatare
• Askkrossar
• Silos
Specialister på titan och rostfri processutrustning med världen som arbetsfält ouab.se