Allt om Diabetes #2 2016

Page 1

Krönikör Jenny Persson: ”Jag tror inte på att hålla en perfekt fasad” ALLT OM DIABETES 2.2016

Din tid

ning frå Diabetes n förbunde ­ t

Prata om sex

FORSKNING

Blodtryck ska inte behandlas alltför tufft HETA STOLEN

” Kostråd med fettsnål diet ger sämre resultat jämfört med LCHF.”

Sviktande lust och sämre funktion? Efterlys hjälp – det kan bli bättre!

Nr 2.2016 / En tidning om att leva med diabetes / Värde 59 kr

ANDREAS EENFELDT, KOSTDOKTORN

Så påverkar sömnen din sjukdom

Ingen ska känna skam Därför lägger Peter Jihde ut bilder på alla sina sprutor på Instagram

PREMIÄR FÖR LILL-MICKEL! Ny originalserie för alla barn.

EXPERTERNA


SEFEB2016DIAB05. Foto: Susanne Kronholm/Johnér. Lindoff Communications.

DEXCOM G5® . GLUKOSVÄRDET DIREKT I MOBILEN. Med Dexcom G5 Mobile kan du följa ditt glukosvärde direkt i din mobil eller surfplatta (för detaljer besök www.dexcom.com/compatibility). Den trådlösa Bluetoothtekniken finns nu i sändaren istället för i mottagaren, vilket gör att glukosvärden och trender visas direkt i din smartenhet eller mottagare. Med riktig CGM från Dexcom ser du dina värden hela tiden, blir varnad med larm – och kan agera direkt för att undvika känningar eller höga värden. Enda mobila CGM-systemet Dexcom G5 Mobile är det enda fullt mobila systemet för kontinuerlig glukosmätning (CGM) godkänt av FDA och har CE-märkning för vuxna och barn från 2 år. Kontakta ditt diabetesteam om du är intresserad av att bära CGM från Dexcom. Se också www.infucare.se. E-post diabetes@infucare.se. NordicInfu Care AB, Box 1225, 131 28 Nacka Strand 08-601 24 40 NordicInfu Care is an activity of Air Liquide Healthcare


32

Innehåll 2.2016 04 INLEDARE

Naturen har positiva effekter på hälsan.

06 AKTUELLT

Lättare att ställa krav på CGM med nya riktlinjer.

09 HETA STOLEN / KOSTDOKTORN

”LCHF är klockrent för dem med typ 2-diabetes.” ”Kostdoktorn” sitter i Heta stolen.

9

10 FORSKNING

Blodtrycket ska ner under 140 mm Hg.

15 GÄSTKRÖNIKAN / JENNY PERSSON En läst artikel gör ingen till expert. 16 PERSONLIGT / PETER JIHDE

Matchen slutar i bästa fall oavgjort.

22 I FOKUS / SEX

Sex kan vara underbart när det fungerar, men så är det inte för alla.

29 MAT / MEXIKANSKT

En stark tradition av att sitta ner många tillsam­mans och äta, ”det blir familjärt och trevligt”.

32 RÅVARAN / NÄSSLOR Späda nässlor passar till soppa och bröd.

I FOKUS: SEX

Ett skönt samspel mellan underlivet och hjärnan.

22

Peter Jihdes favoritmellis är korvmacka och avokado.

34 KULTUR

Hurra FÖR

DIABETESFONDEN!

47

Profilen, gestaltning, boktips och vikten av att ta sovmorgon ibland.

36 UTBLICK / INDIEN

Carina Ursing har screenat en miljon indier.

38 PÅ GÅNG / FÖRBUNDET

Unik livförsäkring och röster om nya tidningen.

40 PÅ GÅNG / UNG DIABETES

AC/DC mitt i natten och lokalt engagemang.

42 KRÖNIKA / FREDRIK LÖNDAHL

Försäkringskassan måste tänka om gällande VAB.

29 Mums för mexikansk mat!

43 FRÅGA / SVAR

Finns det bättre och sämre godis?

47 DIABETESFONDEN

2015 blev bästa insamlingsåret någonsin.

48 KORSORD & LILL-MICKEL

Vinn fina böcker, och Lill-Mickel går på kalas.

50 SÅ GÖR JAG / LINDA GUSTAVSSON ”Som typ 2-patient möter jag mycket fördomar och okunskap.” Allt om Diabetes 2 2016

16 Välkommen Lill-Mickel! Läs nya originalserien för Allt om Diabetes på sidan 49. 3


Inledare

Sköna maj välkommen

A

ntligen! Att efter en lång vinter få byta ut mörkret ­ och sofftillvaron mot naturpromenader med fågel­ kvitter är som att födas på nytt. Förutom den rena njutningen så har vistelse i naturen och den ljusa årstidens ankomst positiva effekter på hälsan. Polska forskare följde för några år sedan 600 barn och ung­ domars HbA1c-värden under tre år med syftet att ­undersöka årstidernas betydelse för blodsockret. Det visade sig att det fanns ett tydligt säsongsmönster. Värdena sjönk under som­ maren, för att stiga under vintern. Vad det beror på är inte helt klarlagt, men en faktor kan vara att stillasittandet minskar när man i högre grad vistas utomhus. En färsk studie från USA visar att vistelse utomhus i naturen ger hälsoeffekter. Det är miljö- och beteendeforskaren Ming Kuo som efter att ha gått igenom hundratals studier funnit att det har positiva effekter på kroppens immunförsvar.

Allt om Diabetes ges ut av S­ venska Diabetesförbundet. KONTAKT Telefon 08-564 821 21 Mejl redaktionen@diabetes.se Post Allt om Diabetes, Svenska ­Diabetesförbundet, Box 1107, 172 22 Sundbyberg

VARFÖR DÅ INTE maximera hälsoeffekten genom att på skogs­

promenaden skörda naturens gröna guld, brännässlan, som vi skriver om i detta nummer? Den är en av våra nyttigaste primörer, fullspäckad med näring och en av mina personliga råvarufavoriter. Vi bjuder på två fina recept att njuta av. I Heta stolen sätter vi i detta nummer Andreas Eenfeldt, även kallad Kostdoktorn. Han har länge varit en förgrundsfigur för LCHF-förespråkarna. Kostfrågan väcker ofta heta känslor, och vi tyckte det var dags att få ställa några kritiska frågor till en av dem som flitigast framhåller fördelarna med LCHFkost. På förbundets hemsida kan du ta del av hela intervjun. Slutligen vill jag passa på att tacka alla läsare som hört av sig och tyckt till om den nya tidningen. Vi lyssnar och tar till oss alla synpunkter i arbetet med att fortsätta göra en ännu bättre tidning. Fortsätt att höra av er! redaktionen@diabetes.se

REDAKTION Ansvarig utgivare Fredrik Löndahl Produktion Baluba Branded Content Redaktörer Fredrik Hed Staffan Ohlson Projektledare Frida Johansson Kolloch Form och layout Jessica Sunnebo Tomas Looström Repro Matilda Boström Språkgranskning Jenny Björk

Ordförande Fredrik ­ Löndahl tycker att Försäkringskassan måste tänka om i VAB-frågan. Läs hans krönika på sid 42.

Fredrik Hed och Staffan Ohlson är redaktörer för tidningen.

ANNONSER Mediakraft Carl Larsson 08-23 45 35 carl.larsson@mediakraft.se Annonsmaterial diabetes@mediakraft.se Upplaga Ca 25  000 Tryck Sörmlands Printing Solutions AB MEDLEMSKAP Kostar maximalt 335 kr per år. medlem@diabetes.se 08-564 821 00 www.diabetes.se/medlem/ Adressändring info@diabetes.se, 08-564 821 00 Prenumerationspris: 300 kr, utanför Sverige 350 kr Utgivning 2016 22/4, 17/6, 2/9, 27/10, 17/12 Utges även som taltidning. Redaktionen ansvarar bara för beställt material. Eftertryck är förbjudet utan skriftligt med­givande från redaktionen.

REDAKTÖR STAFFAN OHLSON

341 078 TRYCKSAK

DEXCOM G5. FÖLJ DITT BARNS GLUKOSVÄRDEN I DIN MOBIL. Med Dexcom G5 kan du följa ditt barns glukosvärden på din mobil (se www.dexcom.com/compability för kompatibla smartenheter), oavsett var hon eller han befinner sig. På ridlägret, fotbollsresan, tågluffningen, resan i Australien ...

Tryggt – och du kan direkt hjälpa till med råd och tips. Kontakta ert diabetesteam. Se också www. infucare.se. NordicInfu Care 08-601 24 40, diabetes@infucare.se NordicInfu Care is an activity of Air Liquide Healthcare. SEJAN2016DIAB02

Allt om Diabetes InfuCare 2 mars 2016 ledarsida.indd 1

2016-03-02 14:26



Aktuellt

NATIONELLA PROGRAM­RÅDET HAR TAGIT FRAM VÅRDPROGRAMMET

REDAKTÖRER FREDRIK HED OCH STAFFAN OHLSON

Tipsa redaktionen! redaktionen@diabetes.se Fler nyheter på diabetes.se

I NPR sitter representanter från landsting och regioner, Diabetesförbundet samt flera experter från diabetesprofessionen. Syftet med rådet är att samverka nationellt för att uppnå en mer jämlik och kunskaps­ baserad diabetesvård.

Ett nytt nationellt vårdprogram ska öka j­ ämlikheten i förskrivning av insulinpumpar och CGM. T­ roligen kommer även förskrivningen att öka då p ­ atientens livskvalitet föreslås vägas in i bedömningen. Vård­ programmet beräknas vara granskat och godkänt i maj. – Vi hoppas att vårdprogrammet ska uppmuntra till användande av moder­ na tekniska hjälpmedel. På barnsidan tycker vi att alla barn och ungdomar ska ha rätt till de tekniska hjälpmedel de behöver. Målsättningen för barns användning av CGM kanske ligger på 90 procent, och för pump på 70 procent, säger Gun Forsander, barndi­ abetolog på Sahlgrenska universitets­ sjukhuset och medlem i Nationella programrådet (NPR) för diabetes. Gun Forsander menar att det nu även framkommer goda hälsoekono­ miska argument som talar för ökad användning av tekniska hjälpmedel. NÅGRA MÅLNIVÅER I siffror för hur

många som bör använda pump och CGM finns dock inte i vårdprogram­ met, och det är inte heller ett juridiskt dokument som landstingen är tving­ ade att följa. Men troligen öppnar det för att förskrivningen ökar, då det inte bara är rent medicinska faktorer som ska vägas in, utan även patientens livskvalitet.

Innebär det att alla som känner att de mår bättre av pump och/eller CGM ska kunna få det när vårdprogrammet klubbas?

– Det är det vi vill se nu när re­ missvaren kommer. Det vi vill uppnå 6

” På sikt är det åt det hållet man måste gå – mot ökad användning av teknik. Det känns självklart.” Gun Forsander, barndiabetolog är en nationell konsensus på grupp­ nivå kring när patienten bör få insulin­ pump och CGM. Tanken är att få en mer jämlik och kunskapsbaserad förskrivning, säger Tony Holm, projektledare för nationella programråd på Sveriges kom­ muner och landsting (SKL).

Kommer förskrivningen att öka med dessa riktlinjer?

– Det kan nog bli så, men bara för att

man har en hög förskrivning behöver det inte betyda att diabetesvården är bättre. Om man kommer att väga in livskvalitet så kanske det är vissa landsting som ska öka något i för­ skrivning och andra som ska bromsa ner lite, menar Tony Holm. Diabetesförbundet är represente­ rat i NPR, och har länge arbetat för att få in livskvalitet som en faktor vid förskrivning av tekniska hjälpmedel. Att livskvalitet nu föreslås som en viktig grund för bedömningen är en framgång. – Med den expertis och det samla­ de kunskapsunderlag som finns så blir det svårt för enskilda landsting och regioner att inte följa det här vårdpro­ grammet. Det blir också lättare för våra regionala diabetesföreningar att med det här i ryggen ställa krav, säger Lena Insulander, Diabetesförbundets utre­ dare i hälso- och sjukvårdsfrågor. Gun Forsander tror att avgörande för om vårdprogrammet kommer att följas, och användningen av tekniska hjälpmedel öka, är landstingens eko­ nomi samt diabetesteamens inställ­ ning runt om i landet. – På sikt är det åt det hållet man måste gå – mot ökad användning av teknik. Det känns självklart. Så vi hoppas att vårdprogrammet kan användas så att det möjliggör för fler patienter att få tillgång till de nya hjälpmedlen. text Staffan Ohlson Med kriterierna i det nya vårdprogrammet beräknas 70–75 procent uppfylla indikationerna för CGM. Nr 2 2016 Allt om Diabetes

BILD: STAFFAN OHLSON

Livskvalitet vägs in vid pumpförskrivning


Freestyle Libre godkänd för barn Blodsockermätaren Freestyle Libre, där värdet skannas av från en sensor på armen, blev snabbt populär bland vuxna. Nu har den även godkänts i Europa för barn från fyra år.

UNGA FÅR TYCKA TILL Akademiska barnsjukhuset i Uppsala har bildat tonårsråd för att öka dialogen med unga patienter. Sjukhuset hoppas att dialogen med ungdomar i åldern 13–18 år ska leda till ett bättre omhänder­ tagande och information inför behandling. – Vi arbetar redan med förbere­ delser inför många åtgärder, allt från nålstick till operation. Unga med sjukdomen cystisk fibros får sedan en tid möta personal via videolänk och erfarenheterna är mycket goda. Ett annat exempel är en nystartad grupp för unga med diabetes typ 1. Det här ska vara en ordinarie del i vårt systematiska

arbete med kvalitet och barns rättigheter, säger Christophe Pedroletti, chef för akademiska barnsjukhuset. Initiativet kommer inifrån kliniken, där man i flera år varit nyfiken på att hitta former för dialog med barn och tonåringar. VARJE TONÅRSRÅD KOMMER att bestå av maximalt tio personer. – Vi tror att det är positivt att träf­ fa dem i grupp och fånga upp hur många tänker samtidigt. Tanken är att vi ska träffa tonåringar i olika grupper både utifrån ålder och diagnoser och ge dem möjlighet att komma till tals, säger Pedroletti.

PUMPBEHANDLING Andel patienter med pumpbehandling i Sverige

– Det är bra att den görs tillgänglig även för barn och ungdomar, många är väldigt nöjda och det är ett bra hjälpmedel, säger Gun Forsander, barndiabetolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Enligt Gun Forsander har man redan börjat förskriva Libre till barn, dock först från cirka åtta års ålder. – Vi tycker att de mindre barnen behöver larm, så där använder vi CGM. Men för dem som inte behöver larm så är den väldigt bra. Tidigare har endast personer över 18 år haft tillgång till Libresystemet, men med ny CE-märkning kan den nu för­ skrivas även till barn och ungdomar. – Tillgången till Libresystemet är en milstolpe för barn med diabetes. Det förändrar hur egenövervakningen har gjorts i årtionden. Jag ser fram emot att få uppleva hur mina unga patienter får bättre kontroll över sin diabetes, säger Dr Emanuele Bosi, docent vid Università Vita-Salute i San Raffaele i Milano i ett pressmeddelande. text Staffan Ohlson

BILD: SHUTTERSTOCK, PRESSBILD

= Genomsnitt.

23%

30%

Skillnaden mellan landstingen varierar mellan 12 och 32 procent.

Skillnaden mellan landstingen varierar mellan 14 och 42 procent.

VUXNA

UNGA VUXNA (18–30 ÅR)

Allt om Diabetes 2 2016

Skillnad mellan landstingen: = Minst = Mest

KÄLLA: DAGENS­ DIABETES.INFO

Skanna i stället för stick äter glukosnivån genom en sensor M på överarmens baksida i upp till 14 dagar utan behov av kalibrering med hjälp av fingerstick. Värdet skannas av genom att mätaren förs över sensorn. Till skillnad från vid kontinu­erlig ­blod­­­­socker­mätning finns inget larm som varnar för hastiga förändringar av blodsockernivån. 7


Aktuellt

Prisjämförelse av mediciner nu enklare

Prognos, personer med diabetes i Sverige

0,5

0 2000

IDAG

ÅR 2025

2050

DIABETES FÖRVÄNTAS ÖKA

PROGNOS Om ökningen av an­­ talet personer som lever med diabetes i Sverige fortsätter som i  dag så beräknas 10,4 procent av befolkningen vara drabbade år 2050. I dag är siffran 6,8 procent. Det skulle innebära 940 000 personer, vilket är en ökning med 82 procent jämfört med de 450 000 som i dag lever med sjukdomen, enligt Läkartidningen. Den kraftiga ökningen beror i första hand på att människor lever längre och att överlevnaden med diabetes har förbättrats. Även om incidensen är stabil eller minskande kan vi alltså förvänta oss att diabetes ökar kraftigt de närmaste 35 åren.

KÄLLA: LÄKARTIDNINGEN

Nu finns en ny sajt, www.medicinpriser.se, där du kan jämföra priser på medicin mellan olika apotek.

Att prisjämföra varor på nätet har blivit allt vanligare. Många konsumenter går in på nättjänster för att jämföra priser. När det gäller medi­ ciner har det däremot inte varit lätt att ta reda på prisskillnader mellan olika apotek. Efter ­avregleringen av apoteks­marknaden 2009 finns 1 300 apotek i Sverige och flera olika bolag. Prisskillna­ derna kan vara stora. För ett par år sedan gick ett antal läkare ut i medierna och varnade för att priset på potensmedlet Viagra, som inte ingår i läkeme­ delsförsäkringen, kunde vara fyra gånger högre på vissa apotek. I FJOL GENOMFÖRDE HUI research en

receptfria läkemedel och den visade stora prisskillnader. Undersökningen visade också att endast 30 procent av ­konsumenterna jämför priser mellan olika butiker före inköp av ­receptfria läkemedel. Detta kan jämföras med att 85 procent jämför priser på hem­ elektronik. Hälften av medicinkonsu­ menterna upplevde dessutom att det är svårt eller mycket svårt att jämföra priser på medicin. – Konsumenternas prismedveten­ het i apotekshandeln skiljer sig kraftigt mot andra branscher. Sannolikt tror många att likriktningen från monopol­ tiden lever kvar, trots att marknaden omreglerades för fem år sedan och det i  dag är stora prisskill­ nader på receptfria läkemedel, säger Lena Larsson, vd på HUI research. text Staffan Ohlson

omfattande prisunder­ sökning när det gäller

DIABETES VÄXER PÅ NÄTET MEDIER Utbudet av bloggar och

olika hemsidor med diabetestema växer. Möjligheten att söka fakta om sjukdomen, men även läsa om andra personers diabetes­ upplevelser, på nätet har aldrig varit större. Nyligen startade läkemedelsbolaget ­Roche en ny blogg, Livet och diabetes. De beskriver det som en inspirationsoch informationsblogg. Texterna skrivs av personer med diabetes eller av an­höriga. Skribenterna kan vara redan tidigare kända, från till exempel bloggvärlden, eller helt okända. Det finns även recept samt tips om träning och hälsa. livetochdiabetes.se 8

Medicinpriser.se finns även som mobilapp.

Gör det lättare att donera UTREDNING Regeringen

utreder organdonation, och förbundet har i en remiss framfört synpunkter. Bland annat anser förbundet att det saknas bra sätt för den enskilde att meddela sin vilja angående donation. Utredningens förslag att använda vårdjournalen eller Mina vårdkontakter är inte tillräckligt. Förbundet anser att utredningen ska kartlägga fler möjligheter att enkelt meddela sin vilja när det gäller organdonation. Nr 2 2016 Allt om Diabetes

BILDER: ROCHE, SHUTTERSTOCK

MILJONER 1


Heta stolen Strikt LCHF är kontroversiellt vid diabetes och går tvärt emot de kostråd som sjukvården rekommenderar. Vi frågade Andreas Eenfeldt, också känd som Kostdoktorn:

Varför anser du att LCHF är bra för dem med diabetes? – Dagens kostråd med fettsnål diet ger sämre resultat jämfört med LCHF. För dem med typ 2-diabetes är LCHF klock­ rent, det bör vara grundbehandlingen och ju striktare, desto bättre. De kan i princip bli av med symtomen på sin sjukdom och behöva mindre medicin. För dem med typ 1-diabetes ger en mer måttlig variant av LCHF ett stabilare blodsocker, mindre risk för hypoglykemier, minskat behov av insulin och färre komplikationer.

Vem passar det inte för?

– Typ 1-diabetetiker bör nog inte äta strikt LCHF, om de inte verkligen vet vad de gör. Det finns risk för ketoacidos, som ökar vid magsjuka eller pumpproblem. Däremot är en mer måttlig lågkolhydrat­ kost väldigt bra för typ 1:or för att få ett stabilare blodsocker.

Passar det för barn med typ 1-diabetes? – Det kan vara ett bra alternativ för för­ äldrar och barn som vet hur det fungerar, som är medvetna om potentiella risker med ketoacidos och känner igen signa­ lerna. Jag tror inte att det ska vara någon strikt LCHF, men en mer måttlig LCHF med minst 50 gram kolhydrater per dag kan vara klokt.

LÄS MER! Diabetes-

Hur ser du på att myndigheterna menar att det saknas långtidsstudier av bra kvalitet för att rekommendera LCHF till personer med diabetes? ”Det är direkt livsfarligt med en LCHF-kost till barn med typ 1-diabetes med så lågt intag av ­ kolhydrater som mindre än 50 gram per dag.” KÄLLA: SVENSK FÖRENING FÖR ­D IABETOLOGI, DIABETOLOGNYT T.SE

– Det saknas också långtidsstudier av god kvalitet för dagens kostråd till personer med diabetes. Vi måste ha samma ut­ gångspunkt för alla kostråd och ge de bästa råden utifrån den vetenskap som finns. text Fredrik Hed

FOTO: LINN MALMÉN

förbundet upp­muntrar till att du, tillsammans med din vårdpersonal, hittar en kosthållning som fungerar för just dig. Tips och ­inspiration finner du i broschyren Låt dig inspireras! Den riktar sig till vuxna och kan både beställas i tryckt format och laddas ner. http://bit.ly/10TlRhp

NYFIKEN PÅ MER? Hela intervjun med Andreas

Eenfeldt, med fler frågor och svar, finns att läsa på www.diabetes.se. 9


Forskning REDAKTÖRER FREDRIK HED OCH STAFFAN OHLSON

Här är ett axplock av den nya forskningen. Läs fler artiklar och notiser på www.diabetes.se

För lågt tryck kan vara skadligt Personer med typ 2-diabetes behöver ofta behandling för högt blodtryck. Nu visar en studie att det kan vara skadligt att sänka trycket för mycket. En lämplig nivå på systoliskt blodtryck är att komma ner under 140 mm Hg. Ett för högt blodtryck kan leda till komplikationer som hjärtinfarkt och stroke. I kombination med diabetes ökar risken avsevärt. En svensk studie vid Umeå Universitet visar dock att det inte lönar sig att sänka trycket alltför mycket. – Vår studie visar att intensiv behandling med blodtryckssänkande läkemedel kan vara skadligt för personer med typ 2-diabetes som har ett systoliskt blodtrycksvärde under 140, säger Mattias Brunström, läkare och doktorand på Institutionen för folk­ hälsa och klinisk medicin vid Umeå Universitet.

Samtidigt understryker han att det kan vara livsviktigt med blodtrycks­ behandling för den majoritet av personer med typ 2-diabetes som har ett blodtryck över 140 mm Hg.

– Studien baserar sig nästan uteslu­ tande på personer med typ 2-diabe­ tes, men det är minst lika viktigt att behandla högt blodtryck även hos personer med typ 1-diabetes, säger Mattias Brunström. – Det rimliga utifrån våra resultat är att rekommendera behandling tills man når ner under 140 mm Hg i systoliskt blodtryck, säger Mattias Brunström. text Fredrik Hed Publicerat i British Medical Journal.

MATTIAS BRUNSTRÖM HAR kommit fram

till att effekten av blodtryckssänkande behandling påverkas av vilket blod­ tryck personen har innan behandling­ en ges. Om systoliskt blodtryck före behandlingsstart var högre än 140 mm Hg minskade risken att drabbas av död, stroke, hjärtinfarkt och hjärt­ svikt med behandling. Om systoliskt blodtryck före behandlingsstart var lägre än 140 mm Hg ökade i  stället risken att dö i hjärt-kärlsjukdom.

Under 140 är ett bra­ ­blodtryck.

SMARTA STRUMPOR FÖRHINDRAR FOTSKADOR PREVENTION Speciella ­s trumpor

Strumpor med sensorer ger snabba besked.

med inbyggda sensorer kan bli nästa steg mot att minska diabetes­skador på fötterna. Forskare vid N ­ ottingham Trent University har i sam­­arbete med San Francisco-­baserade Siren Care utvecklat sensorerna som mäter tryck och temperatur. Denna information kan sedan skickas till en smart telefon och/eller till läkaren, som snabbare kan fatta beslut om behandling. KÄLLA: NOT TINGHAM POST

10

10 minuter

av lågintensiv fysisk aktivitet per dag, oftast m ­ otsvarande en promenad, ger en betydligt m ­ inskad risk för det metabola s­ yndromet, enligt en studie vid Sahlgrenska akademin och GIH.


Storsatsning på diabetesforskning BIOMARKÖRER Lunds universitet får 1,9 miljoner euro från Europeiska forskningsrådet för att ta fram metoder för förebyggande behandling av typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Syftet med projektet är att ta fram biomarkörer som kan användas i utformningen av individanpassad förebyggande behandling för typ 2­ -diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Forskarna vill identifiera de molekylära mekanismerna som ligger bakom skyddande effekter av kost och motion. – Målsättningen är att identi­ fiera biomarkörer, som enkelt kan mätas i blod och som kan användas för att skräddarsy förebyggande behandling vad gäller kost och motion utifrån den enskilde personens profil, säger professor Paul Franks vid Lunds universitets Diabetes­ centrum. Forskningsanslaget söks i internationell konkurrens och ska finansiera forskningsprojektet under fem år.

text Staffan Ohlson

Mindfulness, tekniken att vara medveten om sina nuvarande tankar och känslor, kan bidra till att hålla blodsockret på mer hälsosamma nivåer. I en amerikansk studie på 399 personer mättes olika hälsoparametrar och forskarna kom fram till att de som använder mindfulness är bättre motiverade att motionera, äta hälsosamt och ha större kontroll över sin situation. KÄLLA: AMERICAN JOURNAL OF HEALTH BEHAVIOR

Flickor har sämre kontroll på blodsockret än pojkar BILDER: PRESSBILD, SHUTTERSTOCK, PORTRÄTT: DANIEL HARJU

UNGDOMAR Tonårsflickor med typ 1-dia-

betes har sämre glykemisk kontroll än tonårspojkar, har högre HbA1c vid diagnos och uppvisade mer mikrovaskulära komplikationer, såsom retinopati (kärlförändringar i ögat), i vuxen ålder. Det visar en svensk studie på 4 239 personer med typ 1-diabetes, baserad på data från det Nationella diabetesregistret, NDR. Flickor var dessutom yngre när de dia­ gnostiserades jäm­fört med pojkar, samt hade högre BMI. När personerna övergick från att vara tonåringar till att bli unga vuxna utjämnades skillnaderna i HbA1c. Unga kvinnor hade mer mikroalbuminuri som vuxna, och var oftare rökare. Allt om Diabetes 2 2016

Att vara närvarande och medveten om sina tankar och känslor kan vara positivt för hälsan.

Forskarna konstaterar att det är av stor betydelse att förbättra barndiabetesvården avseende glykemisk kontroll för att öka sannolikheten för mindre sjuklighet senare i livet. KÄLLA: JOURNAL OF DIABETES AND ITS COMPLICATIONS

Flickor har högre HbA1c och mer retinopati.

TUFF ÖVERGÅNG FRÅN BARN TILL VUXEN BARN Övergången från att vara barn med diabetes till att vara vuxen tycker många är en tuff tid. Det visar en kanadensisk studie från Western U ­ niversity i London, Ontario, Kanada, som presenterades vid WDC-kongressen i Vancouver i november–december. Antalet fall av ketoacidos tredubblades, likaså ökade HbA1c för de 149 personer som deltog i studien, där data från tre år innan de fyllde 18 jämfördes med data under tre år efter att de hade övergått till vuxenvården. Jennifer Huynh, läkare och den som ledde studien, menar att det är viktigt att ungdomar med diabetes får bra hjälp och information i övergången till vuxenvård. 11


Forskning Mindre bröstmjölk hos kvinnor med diabetes AMNING Kvinnor som haft diabetes under graviditeten löper högre risk att få en låg mjölkproduktion, jämfört med kvinnor som inte hade diabetes under sin graviditet. Det visar en amerikansk studie. – Låg mjölkproduktion nämns ofta som anledningen till att nyblivna mödrar slutar amma tidigare än planerat. Därför är det viktigt att undersöka hur mammans glukosintolerans kan hämma mjölkproduktionen för att hitta riktade behandlingar som kan öka den, säger Sarah Riddle, barnläkare vid Cincinnati Children's Hospital Medical Center i Ohio, USA. KÄLLA: BREAST­FEEDING MEDICINE

Att lära barn att äta i en maklig takt kan bidra till att de inte äter för mycket och går upp för mycket i vikt. En amerikansk studie som fokuserade på att utveckla bra bordsskick i stället för att begränsa portionsstorleken som ett sätt att dämpa överätande, kom fram till att barn som väntade 30 sekunder mellan varje tugga hade en mer hälsosam viktökning än barn som inte väntade mellan tuggorna. Mättnadskänslan kommer efter cirka 15 minuter och hinner starta innan man har ätit för mycket mat om man tar det lugnt. KÄLLA: PEDIATRIC OBESITY

Publicerad forskning i korthet: MER PENGAR TILL LIVSMEDEL GER HÄLSO­SAMMARE KOST

Ger mer hälsosam vikt. 12

Människor som spenderar mer pengar på att köpa mat av bra kvalitet, särskilt en ökad konsumtion av frukt och grönsaker, får en mer hälsosam vikt och minskad risk för metabola sjukdomar som fetma, diabetes och kardiovaskulära problem. Det visar en spansk studie vid sjukhuset Institut del Mar d’Investigació Mèdica (IMIM), som följt 2 181 spanjorer under tio år.

Publicerat i t­ idskriften British Journal of Nutrition.

MAT EFTER BLODGRUPP ÄR NONSENS

Forskare vid University of Toronto i Kanada har funnit att teorin bakom den populära blodgruppsdieten, som hävdar att en människas näringsbehov varierar beroende på blodgrupp, inte har något vetenskapligt stöd. – Baserat på data från 1 455 studiedeltagare kan vi säga att hur en person

Tugga långsamt och njut av maten!

svarar på en diet absolut inte har något att göra med deras blodtyp, utan snarare med deras förmåga att hålla sig till en vegetarisk eller lågkolhydratkost, säger Ahmed El-Sohemy, docent vid University of Toronto. Publicerat i tidskriften PLoS One.

LIRAGLUTID GAV JÄMNARE OCH LÄGRE BLODSOCKER Läkemedlet liraglutid (Victoza) gav lägre och jämnare blodsocker under en 24 veckor lång studie jämfört med en

Ger mindre svängningar.

overksam substans, så kallad placebo. Det visar en svensk studie vid 14 sjukhus. Studiedeltagarna som fick liraglutid sjönk mer i HbA1C, gick ner mer i vikt jämfört med kontroll­ gruppen samt behövde ta mindre insulin. Publicerat i den ­brittiska medicinska tidskriften BMJ. Nr 2 2016 Allt om Diabetes


3 frågor till …

Konstgjord pankreas testas LIVSKVALITET En artificiell bukspottkörtel kan bli

PER-OLOF BERGGREN,

BILDER: SHUTTERSTOCK, PORTRÄTT: STEFAN ZIMMERMAN

professor vid Rolf Lufts forskningscentrum för diabetes och endokrinologi vid Karolinska Institutet, som har studerat långtidsanvänd­ ning av liraglutid vid typ 2diabetes. Vad har ni gjort? – Vi har gett liraglutid, ett vanligt läkemedel vid typ 2-diabetes, som finns i preparatet Victoza, till möss som fått mänskliga insulinproducerande celler. Vad har ni kommit fram till? – Liraglutid verkar genom att öka glukosresponsen hos betacellerna i bukspottkörteln och får dem att producera mer insulin. Men vi har sett att långvarig användning av liraglutid kan trötta ut de insulinproducerande betacellerna. Hur ska läkare och de med typ 2-diabetes förhålla sig till era resultat? – Detta är en ren forskningsstudie som visar hur man kan studera långtidseffekter av mediciner som liraglutid på mänskliga insulinproducerande celler i den levande organismen. De aktuella resultaten var oväntade och intressanta och de bör därför följas upp. I nuläget bör man således inte göra någonting mer än att följa utvecklingen inom området.

5%

Det räcker att sänka kroppsvikten med fem procent för att reducera flera risk­faktorer för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. KÄLLA: CELL METABOLISM.

Allt om Diabetes 2 2016

ett nytt behandlingsalternativ för människor med typ  1-diabetes. Under första halvåret 2016 startar två studier med 240 respektive 180 personer på nio platser i USA och Europa. Den konstgjorda körteln är inte en organkopia utan ett automatiserat system för insulintillförsel som ska efterlikna en frisk persons glukosregle­ rande funktion. Det slutna systemet består av en insulinpump, kontinuerlig glukosmätare som är placerad under användarens hud och avancerade styrsystem i en smart telefon som signalerar hur mycket insulin pumpen ska leverera till patienten baserad på en rad variabler som kostintag, fysisk aktivitet, sömn, stress och metabolism i kroppen. – Tanken är att detta kan leda till en förbättrad livskvalitet för personer med typ 1-diabetes, säger forskaren Francis J Doyle.

KÄLLA: HARVARD PAULSON SCHOOL

MAMMOR MER STRESSADE ÄN PAPPOR MAMMOR till barn med d ­ iabetes drabbas i högre grad av utbrändhet än mammor till friska barn. Papporna däremot skiljer sig inte från fäder till friska barn. Ett skäl till skillnaden mellan könen är graden av kontrollbehov. Det visar Caisa Lindström i sin avhandling vid Örebro universitet. – Mammor och pappor förhåller sig olika till sina roller, och jag märkte att många mammor hade problem med minnet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, muskelstelhet och smärta och ofta kände sig nedstämda och utmattade, säger Caisa Lindström. KÄLLA: ÖREBRO UNIVERSITET

Träning på recept ska vara specifik i sin typ, till exempel löpning.

Motion på recept måste vara specifik

TRÄNING Människor med typ 2-diabetes bör få motion på recept ­ som tydligt anger typ, varaktighet, intensitet och frekvens anpas­­ sade till individen, enligt en ny undersökning. Forskarna vid ACES Douro I­Marao e Douro Norte i Vila Real, Portugal, har granskat elva olika rekommendationer om fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes, och samman­fattar att personer med typ 2-diabetes bör få ihop minst 150 minuters måttlig till kraftig aerob träning per vecka fördelat på minst tre tillfällen, såsom raska promenader, löpning, cykling eller simning. Styrketräning med vikter eller i maskin rekommenderas minst två gånger i veckan. KÄLLA: BRITISH JOURNAL OF SPORTS MEDICINE 13


FRIHET SJÄLVFÖRTROENDE Att sköta om din diabetes måste inte KONTROLL innebära att du konstant oroar dig eller att andra saker i ditt liv kommer på andra FRIHET plats.

Attvill sköta omska dinha diabetes måste Vi att du frihet att leva. inte innebära att du konstant oroar dig eller att andra saker i ditt liv kommer på andra plats. Vi vill att du ska ha frihet att leva.

MiniMed 640G Insulinpumpssystem

MiniMed 640G Insulinpumpssystem

Besök vår hemsida på www.medtronic-diabetes.se och läs mer. MiniMed 640G är den enda insulinpumpen där den kontinuerliga glukosmätningen är godkänd för alla åldrar och för gravida. Det fi nns heller ingen kontraindikation mot Paracetamol. 1. Raju B, Arbelaez AM, Breckenridge SM, Cryer PE. Nocturnal hypoglycemia in type 1 diabetes: an assessment of preventive bedtime treatments. J Clin Endocrinol Metab. 2006;91(6):2087-2092. 2. Cryer PE. The barrier of hypoglycemia in diabetes. Diabetes. 2008 Dec; Fidler Besök vår 57(12):3169-76 hemsida på3. www.medtronic-diabetes.se och läs mer. C, Elmelund CT , Gillard S. Hypoglycemia: an overview of fear of hypoglycemia, quality-of-life, and impact on costs. J Med Econ. 2011; 14(5):646-655. MiniMed 640G ärLågt denGlukos enda insulinpumpen den kontinuerliga glukosmätningen godkänd för alla åldrar För att använda Stopp som endär av funktionerna måste man använda enär glukossensor. och för gravida. Det fi nns heller ingen kontraindikation mot Paracetamol. Informationen på denna sida bör inte användas som ett substitut för ett samtal med din läkare. Tala alltid med 1. B, Arbelaez AM, Breckenridge SM, Cryer PE. Nocturnal hypoglycemia in type 1 diabetes: an assessdinRaju läkare angående diagnos och behandling. ment of preventive bedtime treatments. J Clin Endocrinol Metab. 2006;91(6):2087-2092. 2. Cryer PE. The barrier of hypoglycemia in diabetes. Diabetes. 2008 Dec; 57(12):3169-76 3. Fidler


Gästkrönikan

S

edan jag bestämt mig för att vara öppen med min diabetes typ 2 händer det då och då att jag skriver på Facebook om det. Som när jag låg sjuk i två månader på grund av biverk­ ningar av en medicin. Eller när jag bara kan tänka på semlor, semlor, semlor och får ångest när jag slutligen äter en halv. Jag tror inte på att hålla perfekta fasader så därför berättar jag ibland om hur extremt skitjobbigt det är att leva med diabetes. Jag får samma svar varje, varje gång. Svar som "LCHF har visat jättebra resultat på dia­ betiker" och "jag har läst att man bör undvika kolhydrater när man har diabetes". Jaså, har du läst det, lille vän, vill jag skrika. Har du läst någon liten artikel som plötsligt gjort dig till en expert som tror dig ha bättre koll på diabetes än en som levt med sjukdomen i tio år. JAG TROR FAKTISKT inte att det finns några

FOTO: PRIVAT

andra i samhällskroppen som kan så mycket om hälsosamt leverne som typ 2-diabetiker. Typ 1-diabetikerna ligger inte långt efter, m ­ en jag lovar er att vi med typ 2 har fått lära oss snäppet mer. Många av oss är ju överviktiga och eftersom att vara överviktig är något av det värsta man kan vara som människa har samhället minsann sett till att lära oss. De är så naiva, de friska och normalviktiga. Som hade motionerande föräldrar som såg till att barnen fick intresse för sport och idrott. Som kanske inte, som jag, växte upp på bond­ gård där potatis, gräddsås och kött i enorma mängder var grunddieten. Som aldrig råkat ut för jobbiga händelser och börjat använda kolhydrater och socker som både tröst och

Allt om Diabetes 2 2016

JENNY PERSSON:

De är så naiva belöningsmedel. Nu sitter de där och tycker att jag ska utesluta kolhydrater och börja med LCHF. Jaha! Jaja. Visst visst. KANSKE ÄR DET på grund av att samhället drabbats av kollektiv ätstörning som alla tror sig veta hur det är att leva med överätnings­ problem. Eftersom alla har mer eller mindre ångest när de äter vit pasta eller unnar sig en semla tror sig alla även veta hur lätt/svårt det är att strunta i det. Eftersom alla kämpar mot det vita mjölet blir vi som har svårt att hålla emot förlorare på riktigt. Och när smaling efter smaling träder fram och berättar hur lätt det är att sluta med alla glädjeämnen i livet och börja gnaga på en selleri, ja då är man ju inget annat än en loser som inte kan klara det lätta. När träningsnördarna snubblar på löp­ bandet och skadar sig skriver jag ”oj då, krya på dig”, inte ”att lyfta på fötterna när man springer har visat fina resultat mot tränings­ skador”. Det handlar om respekt. Även jag förtjänar den.

JENNY PERSSON

är krönikör i Gotlands ­tidningar. Hon bor i Visby och är just nu föräldraledig med sitt tredje barn.

15



Personligt

Jihde hittar sitt sätt att leva Varje spruta. Varje dag. För att ingen ska känna skam över sin diabetes. Så förklarar sportjournalisten och programledaren Peter Jihde varför han lägger ut bilder på sociala nätverket Instagram – som ett sätt att visualisera sin diabetes.

D

text Fredrik Hed foto Anna Rut Fridholm

et var inför treårsdagen av hans egen sjukdom som han hade funderat på att göra något för att stötta och stärka andra, framför allt barn och deras föräldrar och för att avdramatisera sjukdomen. – Jag behövde tre år för få kunskap om sjukdomen och lära mig leva med den, säger Peter Jihde. Många föräldrar till barn med diabetes har kontaktat honom och bett om hjälp. Det har handlat om att prata med barnen för att få dem att ta sina sprutor och inte skämmas för sjukdomen, samt att komma och föreläsa på möten. – Det är meningsfullt. Jag har gjort det några­ gånger och åker alltid hem med många nya tankar, men det går mycket tid åt dessa ­punk­t­insatser. HAN FASTNADE I stället för det sociala nätverket

Instagram, där han lägger ut bilder på alla sprutor han tar under ett år. Han har runt 30 000 följare och kontot har blivit som ett klotterplank. Allt om Diabetes 2 2016

– Det är ett bra sätt att nå ut till många utan att lägga alltför mycket tid på det. Genom bilderna vill han visa hur han lever sitt liv med diabetes typ 1. – Genom kontot kan de leva ett diabetikerliv utan att behöva ta all hänsyn och tänka alla tankar som vi diabetiker konstant har kring mat, träning, förkylningar och allt annat. Det är inte bara att ta en spruta. För Peter Jihdes del blir det fyra till sex stick varje dag, och under året som kampanjen pågår kommer han att ha runt 2 000 bilder att visa upp i december. – Multiplicera det med så länge man lever, om man fått det vid 2 års ålder och lever tills man är 75, det är många stick det.

PETER JIHDE Ålder: 44. Familj: Fru Karin, tre barn. Bor: I Stockholm. Gör: Journalist och ­programledare på TV4. Diagnos: Typ 1-diabetes. Fritid: Familjen, t­ ennis, padel, golf, ­styrke­träning. HbA1c: 32 Dagens skämt: Jag är väldigt händig och brukar bygga stugor och sånt ...

EN ANNAN ANLEDNING till kampanjen är att han vill påverka människor att leva hälsosammare liv för att minska risken för typ 2-diabetes, som just nu ökar dramatiskt i världen och kommer att orsaka mycket lidande, behandlingar och kostnader. 17


Personligt

Peter Jihdes tre bästa ­diabetestips 1  Struktur och rutiner. 2 Gör saker som ger dig fysisk och mental stimulans. För mig är det träning, till exempel tennis och ­padel, samt gymmet. 3 Skapa din egen korvmacka, något som alltid funkar, något som är bra för både dig själv och familjen.

PETER JIHDE BÖRJADE sin yrkesbana som sport-

journalist. Då är det inte förvånande att han beskriver sin sjukdom i sporttermer, att ”cancer kan man vinna mot men med diabetes blir det i bästa fall oavgjort”. – Det är en ständigt pågående match, som finns med mig i varje tanke och i varje beslut. Det inser inte folk som inte har sjukdomen. Det var naturligtvis tufft, lite av en chock, att få beskedet att han hade diabetes typ  1. Först insåg han inte vidden av det, att sjukdomen faktiskt 18

” Jag ställer mig upp, drar ner byxorna och tar sprutan.” kan ta livet av honom. Det var när han läste på, när han insåg vad diabetes kan göra med folk, som mörkret kom. – Varför ska jag leva när det är någon annan som bestämmer? Det mörkret höll i sig i tre veckor ungefär. Det var på en spontanbokad resa till Kanarieöarna efter julen 2012 som det vände. Barnen lekte vid poolen och Peter satt på balkongen och hörde deras skratt. Han mindes då att diabetes­ sköterskan hade sagt att ”du kommer att hitta ditt sätt att leva, och det kommer att bli meningsfullt”. – Ungefär då kom solen fram från bakom molnen och det ljuset gjorde att det kändes ganska okej. Då kände jag att ”ja, det här kommer att funka, jag kommer att kunna leva med detta”. NU HAR HAN hittat ett sätt att leva som passar

honom och familjen. Han beskriver sig själv som ordentlig och planerad, så därför var den påtvingade förändringen i samband med

Därför kampanj Det är framför allt ­ ammor till barn med m typ  1-diabetes som har hört av sig och berättat att barnen inte vill ta sina sprutor för att de skäms för det och känner sig annorlunda. Så de går in på toaletten och tar sitt insulin eller tar det inte alls, och får lida för det. Den här kampanjen syftar till att göra det lättare för dem. Man ska vara stolt över att ha diabetes. Mer om kampanjen: www.tv4.se/jihdes-diabetes

Nr 2 2016 Allt om Diabetes

INSTAGRAMBILDERNA: PRIVAT

Den egna kunskapen om sjukdomen, in­ nan han själv fick den, var otillräcklig och sträckte sig till några drabbade släktingar. – Jag var hyfsat okunnig, som jag tror att den vanlige svensken är, ”det är väl sockersjuka och att man tar nån spruta”. Därför står en insamlingsgala för diabetes på hans önskelista. Cancer får mycket utrymme i medierna och han önskar samma uppmärksamhet för diabetes. – Det måste verkligen samlas in pengar för vår sjukdom också, för att forska kring varför typ  2 galopperar och varför typ 1 uppstår. ­Diabetes dödar fler än vad cancer gör, men i en mer utdragen process.


FÖLJ PETER PÅ INSTAGRAM!

www.instagram.com/ ­jihdesdiabetes/

19


Personligt Peter på väg till dagens tennisträning.

Peter ­Jihdes bästa ­mellanmål Korvmacka: Proteinbröd, smör, korvskivor, tomatskivor. Till det två enheter insulin.

vokado är bäst, för då A brukar jag inte behöva ta något insulin.

s­ jukdomen inte så stor för honom som den ­kanske är för många andra. – Jag lever som alla borde, med nyttig mat, mycket motion och sömn. Det blir bra för familjen också, vi lagar mat som passar alla. Så det blir ett naturligt sätt att lära mina barn att leva hälsosamt, röra på sig och äta bra mat. Men han tackar inte nej till ett glas rött vin på fredagskvällen, eller en chokladbit efter en god middag. – Snus och rödvin är mina snuttefiltar. Jag vet att snus är dåligt för blodkärlen men det vill jag ha kvar. Korvmackorna är hans kombinerade mellis och livlina som håller honom i gång fram till nästa träningspass eller måltid. – Det är ett speciellt proteinbröd med fyra hyfsat tjocka korvskivor på, två enheter till det och sen vet jag att jag funkar bra några timmar till. Jag lyckas oftast, men inte alltid. Det är också korvmackan, eller knäcke­mackan i tv-studion, som klarar honom igenom Nyhetsmorgon och långa direktsända sport­evenemang.

” Det är en ständigt pågående match, som finns med mig i varje tanke och i varje beslut.” 20

– Det är bra att jobba på reklamfinansierad tv när man är diabetiker, säger han med ett skratt.

Vad var det senaste du lärde dig?

– Att jag lever mig till min kunskap. Ett hårt pass i gymmet påverkar mig inte speciellt mycket, men på en lång golfrunda fixar jag inte de sista tre, fyra hålen. Då är jag bra mycket sämre än tidigare på rundan, trots att jag har med mig fyra korvmackor. Där kom jag, tillsammans med diabetessköterskan, fram till att jag ska underdosera insulin och skippa den sista enheten. DET ÄR DAGS för lunch och Peter sätter upp

tele­fonen för att ta dagens lunchbild, där jag och ­foto-Anna får vara med. F ­ lera kollegor från TV4 har setts sticka Peter på en del bilder, och till och med ärkebiskopen A ­ ntje Jackelén har fått göra det. – I början kändes det lite konstigt att göra det så öppet, men nu är det bara att köra. Jag ställer mig upp, drar ner byxorna och tar sprutan. Det spelar ingen roll om det är på en restaurang eller på ett 60-­årskalas.

Skulle du byta tillbaka till ditt gamla liv?

– Ja! För då hade jag ett val om jag ville leva så här eller inte. Och människan älskar att ha val. Nr 2 2016 Allt om Diabetes


Gillar du tidningen? Bli medlem! www.diabetes.se/blimedlem

%!* 5 1 TT BA RA

d” Använd koden ”fotba på biocool.se

Shoppa till diabetes? • Gott druvsocker • Diabetesväskor • Kylfodral • Dagböcker • Extend nutrition

Beställ på diabeticdesigned.se eller tel. 070 333 95 00

diabetes enklare och lite gladare

Ökar blodcirkulationen samtidigt som den reparerar huden I kontakt med vatten verkar produkten och läkprocessen kommer igång. Därför tas Medica** i form av ett bad. Medica kan användas av alla, även barn och gravida. * Erbjudandet gäller förprodukten Medica på www.biocool.se t.o.m 15/5 2016 på ordinarie pris. ** BioCool Medica är en unik svensk medicinteknisk innovation. Den är skonsam mot människan och miljön. Vänd dig gärna till en fotterapeut om du har frågor kring dina fötter.

Beställ på biocool.se eller fråga . på närmaste apotek

biocool.se | kontakt@biocool.se

NU GODKÄND FÖR ÅLDRARNA 4-17 ÅR*

Välkommen till flash glukosmätning Med FreeStyle Libre Systemet kan du och ditt barn kontrollera glukosvärdet utan rutinmässiga fingerstick2

Varför sticka när du kan skanna?2

Läs mer på www.FreeStyleLibre.se *Indikationen för barn (4–17 år) är begränsad för de som övervakas av en anhörigvårdare som är över 18 år. Anhörigvårdaren ansvarar för att hantera eller hjälpa barnet att hantera FreeStyle Libre Flash glukosövervakningssystem och även för att tolka eller hjälpa barnet att tolka resultaten från FreeStyle Libre. 1 Skanna sensorn kräver inga lansetter. 2 Ett fingerstickstest med en blodglukosmätare krävs under tider med snabbt ändrande glukosnivåer då glukosnivåerna i den interstitiella vätskan inte riktigt återspeglar blodglukosnivåerna, eller om systemet rapporterar hypoglykemi eller överhängande hypoglykemi, eller när symtomen inte överensstämmer med systemets avläsningar. FreeStyle and related brand marks are trademarks of Abbott Diabetes Care, Inc. in various jurisdictions. Rev 1, SEFSLibre160033, Feb 2016


I fokus

Hjälp till

22


Sviktande sexlust, svårigheter att få stånd och torra slemhinnor. Det är problem som många med diabetes upplever – som få vill tala om. Men våga lyfta på locket – det finns hjälp att få!

sex text Pia Hellsing och Fredrik Hed bilder Shutterstock och André De Loisted


D I fokus: Sex

I ÖVER 30 år har hon forskat kring diabetes och

hon träffar dagligen patienter med sjukdomen. Hennes långa erfarenhet vittnar om att många människor med diabetes lider av bristande sexlust eller förmåga att över huvud taget kunna genomföra ett samlag. Ju äldre patient och ju längre sjukdomshistoria, desto vanligare med sexuella problem. Det finns siffror på att över 70 procent av alla överviktiga män med typ 2-diabetes har erektionsproblem, att detta är dubbelt så vanligt bland män med diabetes överlag och att problemen uppstår 10-15 år tidigare jämfört med andra. Bland kvinnorna finns det obekräftade siffror på att torr slida är dubbelt så vanligt, att de har större svårigheter att få orgasm och att deras sexuella lust sviktar i högre grad. – Hos mig är det lika vanligt att kvinnor har sexuella problem, men forskningen har fokuserat på männen. Kvinnorna kan ju genomföra ett samlag trots torra slemhinnor och bristande lust. Men utan männens erektion blir det svårt, säger Mona Landin-Olsson. DE SEXUELLA PROBLEMEN för patienter med diabetes beror främst på höga blodsockernivåer, som på sikt skadar nerver och kärl. Nervska­ dorna gör att signalsubstanserna inte når ut till 24

Ät hälsosamt. Motionera – det ökar blodcirkulationen. Håll koll på blodsockret – för att förebygga erektil dysfunktion. Undvik fetma, rökning och alkohol – det minskar potensen. Se över din medicinering – vissa läkemedel hämmar både lusten och förmågan till sex.

könsorganen, vilket leder till att kärlen reagerar sämre. När blodkärlen skadas påverkas också blodflödet, som inte blir lika effektivt. – För männen kan det här leda till den allra vanligaste komplikationen, så kallad ”erektil dysfunktion” med svårigheter att få stånd. Men det är också vanligt att patienter med diabetes har svårare att känna stimulans och lust, säger Mona Landin-Olsson. Här skiljer sig dock typ 1-diabetes från typ 2. Mona Landin-Olsson menar att yngre män med typ 1-diabetes ofta har viljan och lusten till sex, men att deras inre skador gör att de inte kan. Äldre, överviktiga män med typ 2-diabetes har ofta varken förmågan eller lusten, vilket orsakas av sjunkande testosteronnivåer som är en följd av fetman. – Jag vet inte vad som är värst, men det finns hjälpmedel till båda grupperna, säger Mona Landin-Olsson och nämner prestationshöjande läkemedel (till exempel Viagra) som det första behandlingsalternativet. I steg två brukar läkarna föreslå injektioner som tas i anslutning till samlag och som ett tredje alternativ kan en vakuumpump användas. Den aktiveras av patienten själv och ”blåser upp” penis vid behov. FÖR KVINNOR FINNS inte lika många hjälpmedel

att ta till. Deras sexuella besvär består främst av bristande lust och torrhet i slidan. Det här är vanliga klimakterieproblem och kan enligt Mona Landin-Olsson inte direkt kopplas till diabetessjukdomen. Däremot ökar ett förhöjt blodsocker risken för svampinfektioner med besvärande klåda. Det behandlas med vagitorier. Mot torrhet är östrogen i kombination med glidmedel den vanligaste behandlingen. – Det är uppenbart att diabetessjukdomen

Hjälpmedel för ­kvinnor:

strogen – tablett, Ö plåster eller lokal kräm. Glidmedel eller ­fuktighetskräm. Svampdödande vag­itorier – vid svamp­infektion.

Hjälpmedel för män:

restations­höjande P mediciner – har oftast god effekt vid diabetes. Injektion – vidgar kärlen i penis. Klämring – sätts runt penis för att bibehålla ståndet. Vakuumpump – in­ opererad eller extern som används till att ”blåsa upp” penis.

Nr 2 2016 Allt om Diabetes

PORTRÄTT: OLLE DAHLBÄCK

et finns definitivt hopp för diabetespatienter med sexuella bekymmer och det finns ingen anledning att ge upp i första taget. – Vi har en hel arsenal med läkemedel och hjälpmedel som kan förändra bilden, säger diabetesöverläkare Mona Landin-Olsson, som är verksam vid endokrinkliniken på Skånes Universitetssjukhus i Lund.

Så kan du påverka din lust och sexuella förmåga:


Psykisk ohälsa är vanligare hos per­soner med en kronisk sjukdom som diabetes. Det kan påverka sexlivet.

” Sexlivet påverkas av ­nedstämdhet, som kan vara ett stort hinder och bekymmer och leda till en ond cirkel. Är man inte lycklig har man förändrar även kvinnors sexliv men man talar mindre om det och vet inte heller vad problemen inte sexlust. ” beror på, säger Mona Landin-Olsson. Hon poängterar att det är viktigt för alla med diabetes att se över sitt hälsotillstånd genom att äta en balanserad kost, motionera samt undvika rökning och alkohol. En kropp som tas om hand på bästa sätt får helt enkelt mindre skador och bättre förutsättningar till ett fungerande sexliv.

EN ANNAN DIMENSION är att psykisk ohälsa och depressioner är långt vanligare hos personer med en kronisk sjukdom som diabetes. – Sexlivet påverkas i allra högsta grad av nedstämdhet, som kan vara ett stort hinder och bekymmer och leda till en ond cirkel. Är man Allt om Diabetes 2 2016

inte lycklig har man inte sexlust, säger Mona Landin-Olsson. Här har vården ett stort behov att fylla, enligt Mona Landin-Olsson, som tycker att det borde finnas beteendevetare och psykologer till hands för dessa frågor i varje diabetesteam. – Vänd dig dit med dina problem, och våga tala med din partner. I dag hjälper vi många fler än för tio år sedan. Det finns alltid en väg fram, säger Mona Landin-Olsson hoppfullt. text Pia Hellsing

LÄS VIDARE!

Jimmy Norgren har bestämt sig för att vara öppen med erektions­ problemen. Nästa sida. 25


I fokus: Sex

Att vara 채rlig 채r enda v채gen till att kunna ha en n채ra relation med ett sexliv som fungerar.


” Från och med nu ska jag vara ärlig med problemen” När Jimmy fick sin typ 1-diagnos kom erektionsproblemen som ett brev på posten. Sedan dess smusslar han med potenshöjande mediciner och skäms över att inte kunna ”få upp den”. Men efter flera kraschade förhållanden har han nu bestämt sig för att spela med öppna kort. – Att inte kunna ha sex helt spontant väcker både frustation och sorg och komplicerar det hela. Närhet och beröring är en stor och viktig del av livet och sex kan vara helt underbart när det fungerar, men tyvärr är det inte så för mig, säger 47-åriga Jimmy Norgren. Ganska direkt efter sjukdomsbeskedet för 17 år sedan märkte Jimmy att sexlusten började svikta och han fick problem med att få och behålla sin erektion när det var dags för samlag. – Jag var extremt stressad över hur mitt liv med diabetes skulle bli. Oron för alla följdsjukdomar var stor och där ingår ju potensproblemen, berättar Jimmy, som tror att det var den psykiska pressen som påverkade relationen till frun och deras sexliv negativt. Det allt mer ansträngda äktenskapet ledde till skilsmässa och orsaker­na var enligt Jimmy flera, men det svalare sexlivet var definitivt en av dem.

FOTO: ANDRÉ DE LOISTED

NU BÖRJADE DEN stora utmaningen

att som vuxen, men relativt ung, man med potensproblem söka en ny partner. När är det läge att berätta att man har svårt att få stånd? Skrämmer man bort en potentiell livspartner då? Vad händer när någon

upptäcker att penisen inte blir hård? – Jag har blivit expert på att tillfredsställa mina partners utan att penetrera och samtidigt är jag ständigt orolig för att det ska märkas att jag inte kan få stånd spontant, berättar Jimmy, som alltid smusslat och varit hemlig med sina potenshöjande mediciner. Till en början var Viagra effektivt, men i dag har Jimmy varit tvungen att gå över till injektioner som tas i anslutning till samlaget. Det fungerar hyfsat. MEN NU HAR ett drygt tre år långt, här-

ligt kärleksförhållande just tagit slut. Orsaken är att Jimmy helt enkelt inte vågat berätta om sina problem. När det var dags för samlag var han tvungen att ”gå på toaletten” för att snabbt injicera i smyg. – När min flickvän föreslog att vi skulle flytta ihop sa jag nej trots att jag ville. Sanningen är att jag helt enkelt inte skulle kunna fortsätta ljuga för henne om sprutorna och mina potensproblem om vi bodde ihop, berättar Jimmy. I DAG ÅNGRAR han att han inte var öppen redan från början i relationen. Jimmy är också arg på att han inte fått psykologiskt stöd annat än utskrivna antidepressiva läkemedel, som i sig kan hämma sexlusten. – Men jag har bestämt mig för att jag ska vara ärlig i nästa relation och stå för vem jag är och vad jag har för problem. Det är enda vägen fram till att kunna ha en nära relation med ett sexliv som fungerar, säger Jimmy hoppfullt. text Pia Hellsing

JIMMYS RÅD … till andra med sexuella problem: ar öppen – våga berätta och V prata med din partner. Sök och kräv hjälp inom diabetesteamet – både medicinsk och psykologisk. Tänk på att du inte är ensam – många har samma problem.

… till omgivningen: a förståelse för hur vi med H diabetes behöver leva våra liv och ta det på allvar.

LÄS VIDARE!

Birgitta Hulter om vikten av kommunikation och samarbete med din partner. Nästa sida. 27


I fokus: Sex

Sexualiteten sitter i samspelet Sexualiteten sitter inte bara i underlivet och inte heller bara i hjärnan utan är ett samspel. På samma sätt påverkas inte bara den som har diabetes utan även partnern.

” Om man inte pratar blir det ett privat bekymmer som man blir olycklig över.”

ta om sexualitet vid diabetes, säger sexologen Birgitta Hulter. Hon är specialist inom klinisk sexologi och hjälper människor med allehanda problem i samliv och sexualitet. Hon föreläser också för och utbildar personal i diabetesteam om sexualitet. – Människor är mer än sina kroppar, det är om vårt innersta, dels att sexualitet i dag är så prestationsinriktat. viktigt att komma ihåg det. – Vi var också tidigt ute med sexualupplysning Därför handlar sexualitet inte bara om stånd och en fuktig slida, utan lika mycket om vad som i Sverige. Eftersom vi har det i skolan är den allhänder i hjärnan. Om en person har diabetes, männa uppfattningen att alla kan detta, men så vilket påverkar nerver och blodkärl och kan ge är det ju inte. Det finns ungdomsmottagningar ångest och obehag, påverkas också den andra som hjälper dem upp till 23 år, men vart vänder man sig sen? Efter det är det heltyst i vården personen i relationen. – En annan viktig aspekt är identiteten, dina kring sexualitet. Birgitta Hulters erfarenhet är att får bara tankar om vem du är och vem du vill vara. personerna som är påverkade prata En man ska exempelvis vara potent och ge njutning åt sin partner. om det och avlasta sig kommer de Birgitta Sådana krav inverkar också på över i en annan stämning där de Hulters tips relationen, säger Birgitta Hulter. blir mer bekväma i sina känslor. En bra början är att se sexOch personalen som arbetar uell aktivitet som motion. DEN TREDJE ASPEKTEN handlar i diabetesteamen måste få reDet går inte att ha sex med levant vidareutbildning för att om hur man i relationen komlågt blodsocker, så ät ett municerar och samarbetar själva vara trygga och bekväma. mellanmål tillsammans med varandra. – En bra start för vården är att innan ni har sex. – Om man inte pratar blir det ställa frågor, lyssna och hjälpa till ett privat bekymmer som man blir att hantera svaren. Vart kan man vända sig för att få hjälp? olycklig över. Även om det är jobbigt så – Du ska vända dig till ditt diabetesteam och är det bästa sättet att lösa problemet att prata efterfråga den hjälp du behöver. Då kanske perom det. En förklaring till att många tycker att det är sonalen börjar efterlysa vidareutbildning inom jobbigt att prata om sin sexualitet tror Birgitta sexualitet. text Fredrik Hed Hulter hänger ihop med dels att det handlar 28

LÄR DIG MER!

På RFSU:s webbplats finns mycket mer information och artiklar, tidigare ställda frågor att läsa samt möjlighet att ställa egna: www.rfsu.se/ Sex--relationer/ Via Svensk Förening för Sexologi kan du hitta rådgivning och hjälp i hela landet: http://bit. ly/1UygCg7 Nr 2 2016 Allt om Diabetes

PORTRÄT T: PRIVAT

– DET ÄR DÄRFÖR det är så viktigt att pra-


Mat

När Thomas vunnit Årets Kock, vann han en resa till Mexico.

Tortillabrödet är basföda i Mexiko sedan före Columbus upptäckt av Amerika.

FOTO: PETER NORMAN, MATFOTO: FABIAN BJÖRNSTJERNA

Mexikanska smaker à la Thomas

A

llt om Diabetes egen kock, Thomas Sjögren, vann tävlingen Årets kock 2015. Vinnaren får välja en resa någonstans i världen och T ­ homas Sjögren valde att åka till Mexiko. – Jag hade inte varit i Mexiko och ­ville uppleva hur den riktiga mexi­ kanska maten är. Det som vi kallar texmex här i Sverige är inte alls mexikanskt utan mer en amerikansk variant, säger Thomas Sjögren. Resan varade i nio dagar och gick från Mexico City ut till västkusten. Allt om Diabetes 2 2016

– Det var riktigt häftigt. De tar för givet att det ska vara lokala varor och närproducerat, och det finns så mycket härliga grönsaker och frukter att använda. – I Mexiko känner de inte till tall­ riks­modell­en. I stället arbetar de med syra och hetta, och serverar gärna ett majsbröd med en hel fisk, lite kött eller fräscha ­grönsaker. – Det är en helt annan matkultur, med en stark tradition av att sitta ner många tillsammans och äta. Det blir väldigt familjärt och trevligt, säger ­Thomas Sjögren.

Thomas Sjögrens tolkning av Mexiko hittar du på nästa sida! 29


Mat Thomas Sjögrens tolkning av Mexiko:

VETETORTILLAS Ingredienser

250 g vetemjöl 0,5 tsk bakpulver 0,5 tsk salt 100 g smör 1 dl vatten Gör så här 1 Blanda alla ingredienser i en

bunke till en smidig deg. Forma till bollar och kavla ut till valfri tjocklek. 2 Grädda tortillabröden i en varm, torr panna till fin färg på båda sidor. Smaka av med salt.

QUESADILLAS MED CHEDDAR, ÖRTER OCH ROSTAD MANDEL

SMÖRBAKAD KUMMEL MED HABANERO OCH AVOKADO

Ingredienser

200 g sötmandel, skalad 30 g koriander, färsk 30 g oregano, färsk 200 g cheddarost 20 tortillabröd, se recept Gör så här 1L ägg mandlarna på en plåt och rosta i ugn på 150°

tills de är gyllenbruna, ca 15 min. 2 Hacka mandlar och örter grovt samt riv osten. Fördela ost, nötter och örter på hälften av ­tortillabröden. Täck med r­ esterande tortillabröd. 3 Värm en stor, torr panna och stek dem gyllen­ bruna på båda sidor.

Recepten är ­anpassade för 10 ­personer.

KÄLLA: ARLA THOMAS SJÖGREN

Ingredienser

GRÖN MOLE Ingredienser

600 g tomatillo 400 g grön paprika 2 g grön chili 100 g sötmandel, skalad 1 vitlöksklyfta 100 g silverlök 50 g vita sesamfrön, 20 g persilja 30 g epazote, färsk 30 g koriander, färsk 30 g körvel, färsk 10 g dragon, färsk 3 lime, saft av 1 dl crème fraiche salt Gör så här 1M ixa allt utom örter, limesaft

och crème fraiche till fin konsi­ stens. 2 Häll upp såsen i en kastrull och koka ca 10 min. Mixa ihop med alla örter, limesaft och crème fraiche.

900 g kummelfilé 200 g smör 4 vitlöksklyftor salt Habanerodressing

5 g röd habanero 5 g grön habanero 3 lime, saft av 1 grapefrukt, saft av 1 tsk flytande honung Till servering

10 tortillabröd, se recept 2 avokador Gör så här 1S mält smöret i en kastrull med

lätt krossade vitlöksklyftor. Lägg fiskfiléerna på en plåt och slå över smör och vitlöksklyftor. Baka i ugn på 120° till en inner­ temperatur på ca 42°. Avsluta med att salta fisken. 2K ärna ur och hacka habaneron fint, blanda med lime- och grapesaft samt honung. 3S ervera fisken plockad i tortilla­ bröd med habanerodressing och tunna avokadoklyftor.


” Det är en helt annan matkultur, med en stark tradition av att sitta ner många tillsammans och äta. Det blir väldigt familjärt och trevligt.”

AVOKADO- OCH LIME­PALETAS MED HIBISKUS Ingredienser

5 avokador 100 g strösocker 3 lime, saft av 1 dl crème fraiche 0,5 dl mjölk 3 % Vid servering

1 dl hibiskusblommor, torkade Allt om Diabetes 2 2016

Gör så här 1G röp ur och mixa avokadorna

med övriga ingredienser.

2F yll upp smeten i glassformar

eller avokadoskal och frys i minst 3 timmar. 3M ixa hibiskus till ett pulver. Krydda glassarna med pulvret vid servering. 31


Säsongens råvara Det är alltid säsong för någon speciell mat. Nu när våren snart är här, vad passar bättre än att vi sätter nässlor i fokus? Ut och plocka ”ogräs”!

Bäst i klassen

N

ässlan är en av våra allra nyttigaste örter och kan hjälpa till att ge nya krafter efter en lång vinter. Den är mycket näringsrik och innehåller bland annat vitamin A, C och E samt mineraler som järn, selen, kalcium, mangan och zink. Bladen är rika på klorofyll, upp till 60 procent. Föga förvånande ­kallas nässlan därför ibland för "det gröna guldet". Men till skillnad från guld är näss­ lor, för den som vill ge sig ut 32

Det finns omkring 45 olika arter av brännässla i v­ ärlden. Växten kan bli runt 150 cm hög.

att plocka, gratis och finns i riklig mängd. Bäst är att skörda de späda toppskot­ ten. Slår man beståndet med lie kan man skörda späda blad under hela växt­ säsongen. Bladen förvälls eller torkas och kan användas på många sätt i matlagningen. Förutom till den populära nässelsoppan går det att använda primören i till ex­

Nässlan är mycket näringsrik och innehåller bland annat C-vitamin och flera mineraler.

empel bröd och såser samt som te. Passa på att njuta av en välsmakande och nyttig nässelsoppa med ett gott bröd till när det gröna guldet nu gör entré i våra trädgårdar. text Staffan Ohlson

Nässlor anses tradi­ tionellt vara en bra ­medicinalväxt och påstås bland annat vara inflammationshämmande, avgiftande, hudvårdande, urin­drivande samt bra för ­blodet och vid förstopp­ ning.


Nässelrecept

Förhindra fallolyckor!

NÄSSELBRÖD MED NÖTTER

Antihalksocka för vuxna

Ingredienser

1 liter nässlor 5 dl vatten 5 dl rågmjöl 2 tsk salt 3 msk hasselnötsolja 1 pkt jäst 1,5 dl vatten 7–8 dl dinkel- eller vetemjöl special Pensling: 1 ägg 0,5 dl hasselnötter

BILDER: SHUTTERSTOCK

Gör så här

Skölj nässlorna noga. Koka upp dem med 5 dl vatten och låt koka några minuter. Dra från värmen. Häll av och spara kokspadet, cirka 4 dl. Rör i salt och olja. Häll kokspadet över rågmjö­ let och rör om. Häll också på nässlorna. Låt degen svalna till fingerljummet. Rör ut jäs­ ten i kallt vatten och blanda med rågdegen. Blanda i dinkel/vetemjölet. Arbeta kraftigt och länge till en fast deg. Jäs övertäckt till dubbel storlek i 30–40 minuter. Häll upp degen på mjölat bakbord och knåda några kraftiga korta tag. Kavla ut degen till en platta. Rulla ihop och låt jäsa i 25–30 minuter. Degen ska snabbt resa sig efter ett lätt tryck med fingret. Värm ugnen till 250 grader. Snitta degen med en vass kniv. Pensla med uppvispat ägg och strö över grovt hackade hasselnötter. Grädda i 10 minuter. Sänk till 200 grader och grädda ytterligare 40 minuter. Om brödet blir för mörkt så lägg över ett stycke aluminiumfolie under grädd­ ningen. KÄLLA: WWW.KOKET.SE WWW.MATKLUBBEN.NU

49:-

75:-

Ingredienser

100 g späda nässelblad 1 dl vatten 1 fiskbuljongtärning 10 fänkålsfrön 7 dl standardmjölk 1 dl grädde salt och vitpeppar 1 tsk kallpressad rapsolja Gör så här

Mjuk vid krage, halkskyddande stjärnor under foten. Finns i marinblå och grå färg. SÄKERsockan Ankelsockan VID

36 - 39 40 - 44 45 - 48

grå

Sockarna är av högsta kvalitet. 75-80% bomull med polyamid. Strl 36-39, 40-44, 45-48. Frakt ingår i priset. Ev. kostnader enligt nedan tillkommer. Vid förskottsbetalning till pg 8 33 33-5 tillkommer ingen avgift.

marin vit

ljusgrå beige

förskottsbetalning (+0 kr) faktura (+49 kr) postförskott (+69 kr)

svart

marin

Jag beställer från

namn ...............................................................................................................

adress

...............................................................................................................

Blanchera hastigt näss­ lorna i saltat vatten, cirka 20 sekunder. Lägg dem därefter direkt i isvatten. Mixa nässlorna tillsam­ mans med lite vatten i en mixer till en slät puré. Koka sedan mjölk, grädde, fänkålsfrön och fiskbuljong i en kastrull. Avsluta med att mixa i nässelpurén och mjölken. Smaka av anrättningen med salt, peppar och lite kallpressad rapsolja.

Sitter bra uppe utan gummiresår. Handkettlad tåsöm för bästa komfort. Finns i vit, ljusgrå, beige, svart och marin.

/ PAR

/ PAR

NÄSSELSOPPA

Ankelsocka med lös resår!

postnr

postadress

...............................................................................................................

Lockö-Strumpan AB 511 68 Hyssna

tel 0320 - 390 04 tel 070 - 826 11 55 lockostrumpan@swipnet.se www.lockostrumpan.com

ROMALORE.COM Bra produkter för dig som lever med Diabetes!

Druvsocker och Gel Stort sortiment - Många smaker!

Kylfodral och väskor

Håller insulinet svalt i varma miljöer utan behov av kylskåp. Flera storlekar och färger.

Pumptillbehör

Väskor och midjeband för alla tillfällen!

...och mycket mer hittar du i vår webshop! www.romalore.com

Plocka inte brännässlor på kvävegödslad mark eller nära gödselhagar. Nässlorna lagrar nitrat, som kan vara skadligt i stora mängder.

Kundtjänst/Order 033-412140

33


Kultur

Flera olika historier

Nick Jonas upp­trädde på musikfestivalen iHeartRadio i Las Vegas 2015.

När en minoritet gestaltas inom kultu­ ren uppstår ofta olika krav på att det ska göras rättvisande och korrekt. Men dessa krav kan innebära olika saker som till och med kan gå emot varandra. Vissa kanske vill att diabetikers specifika situation ska lyftas fram på ett tydligt sätt medan andra tycker att sjukdomen ska normaliseras och att gestalt­ ningen ska visa på att man kan ha ett normalt liv även med diabetes. Grejen är att båda dessa historier behövs men när skildringarna blir få blir också kraven högre. Det är först när gestaltningarna upp­ når en kritisk massa och blir vanligt före­ kommande som kraven minskar. Därför får vi hoppas på fler diabetes­ gestaltningar fram­över, så att det blir fler olika sorters historier som får träda fram.

EMIL ÅKERÖ KULTURREDAKTÖR

TRE OLIKA GESTALTNINGAR AV DIABETES:

1

Mad Money. Katie Holmes spelar Jackie Truman, som inte korrigerar sin omgivnings tro att hon injicerar droger när hennes insulinspruta rullar ur väskan. Filmen gestaltar den sociala utsatthet och stigma­ tisering som diabetes kan innebära för vissa.

2

Blommor av stål. Julia Roberts spelar Shelby Eatenton Latcherie som blir gravid trots att läkaren avråder, då hennes diabetes gör en graviditet till en fara för hennes liv. Roberts fick en Oscar för sin insats.

3

Panic Room. ­Jodie Foster spelar Meg, som är mamma till Kristen Stewards rollfigur Sarah. Vid ett inbrott gömmer de sig i hu­ sets panikrum, men när insulinet hamnar utanför tvingas Meg ta sig ut i huset, med risk för att ertappas av tjuvarna, för att hämta tillbaka det och undvika att Sarah drabbas av hyperglykemi.

34

PROFILEN:

Nick Jonas

N

ick Jonas föddes 1992 i Dallas i USA och upptäcktes redan som sexåring. Upptäckten ledde till att han fick musikalroller i bland annat Annie get your gun, Skönheten och odjuret och Sound of Music. Tillsammans med sina två äldre bröder Kevin och Joe bildade han 2005 popgruppen Jonas Brothers och de var aktiva fram till 2013. 13 år gammal diagnostiserades Nick med ­diabetes typ 1 och bär sedan dess en insulinpump. Diagnosen har gjort att han engagerat sig i att informera om diabetes och samla in pengar till sjuka barn via Change for the Children Foundation, en fond han skapat Du kanske känner tillsammans med sina bröder. igen Nick Jonas Förutom detta har han utvecklat från tv-serierna: en informationskampanj för att Screamqueens, som stödja diabetesvården vid Child­ Boone Cleemens. Nick fick ren’s National Medical Center diabetes som Kingdom, som Nate Kulina. 13-åring. i Washington. Han är också en Jonas, i rollen som Nick Lucas. Hawaii Five-O, som känd förkämpe för HBTQ-perso­ Ian Wright. ners rättigheter. EÅ Nr 2 2016 Allt om Diabetes


BOKTIPS:

Vill du jämföra diabeteskost med paleolitisk kost?

Aj, sa Lotten och Det fixar Lotten Helena Lund-Isaksson

Vi söker personer till en studie där vi ska studera effekten av Paleolitisk kost (även kallad stenålderskost eller jägare-samlar kost) jämfört med diabeteskost hos patienter med typ 2-diabetes. Studien är godkänd av Regional etikprövningsnämnd.

Kikkuli förlag

I de två böckerna om Lotten har läraren Helena Lund-Isaks­ son jobbat med igenkänning och ett pedagogiskt handlag. I den första boken är fokus på hur Lotten får diabetes, från symtom till undersökning och behandling. Insulinbehandlingen är det som Lotten säger aj om, men här låter Lund-Isaksson fokus hamna på sjukhusets lek­terapi, där Lotten får hjälp att hantera sin diagnos genom att ge dockor insulinsprutor och testa deras blodsocker. Men även om Lotten får hjälp känner hon sig ensam, tills hon i uppföljaren möter Vanna och inte längre är den enda med diagnosen. Lund-Isakssons bakgrund som lärare är tydlig, det är pedagogiskt men inte övertydligt och med säker hand lotsar hon barnet genom berättelsen.

Du kommer att äta vardera kosten i sex månader med sex månaders mellanrum. Slumpen avgör vilken av dem du ska äta först. Du informeras och undersöks av din ordinarie vårdgivare (diabetessköterska eller läkare) före och efter dessa sexmånadersperioder. De blod- och urinprover och mätningar som då görs är samma som vid en årlig rutinkontroll av typ 2 diabetes. Vid dessa fyra tillfällen får du också under fyra dagar registrera din kost samt svara på en enkät om hälsorelaterad livskvalitet. Efter arton månader kommer din fortsatta hälsa följas via register i ytterligare fem år (Nationella Diabetes-, Sjukhus- och Dödsorsaksregistret).

För mer information gå in på www.swepad.info

BILDER: SHUT TERSTOCK, KIKKULI FÖRLAG, REDAKTÖRSPORTRÄTT: ELIZABET WESTERLUND

Ny smart teknik för smartare diabetesvård!

Sovmorgon minskar risken för typ-2-diabetes

23

PROCENT. Har du haft tv-serie-maraton och planerar sovmorgon? Bra. Faktum är att sovmorgnar på helgen minskar risken för diabetes typ 2. Forskare vid University of C ­ hicago har upptäckt att för lite sömn under fyra nätter minskar insulinkänslig­ heten med 23 procent. Men om detta kompenseras med extra sömn två nätter i veckan återgår nivåerna till det normala. De som sover för lite har ofta även en mindre balanserad kost, vilket ökar risken för högt blodtryck, hjärtsjukdomar och övervikt. Så sov ut när du kan! Allt om Diabetes 2 2016

35

Blodsockermätaren GlucoMen Areo kan trådlöst överföra dina blodsockervärden till Diasends app, som sedan vidarebefordrar informationen direkt till din vårdkontakt. Tillsammans skapar de ett unikt teknikstöd som kan underlätta din diabetesvård och ge dig mer tid till annat. Läs mer på www.areo.nu


Djurhållning är en viktig del av hushållet i byarna på landsbygden.

Arbetarna knaprar ­gärna på de söta sockerrören de skördar.

Kosten är inte den bästa. Ris och nanbröd i mängder, men inte mycket grönsaker.

För den som har råd finns frukt och grönt att köpa på marknaden.

Indien toppar världens Mycket ris, sött te, sockerrör att tugga på och för varmt för att röra på sig. Lägg därtill kroppar som är känsliga för att utveckla diabetes typ 2, och dessutom en alltmer västerländsk livsstil. Allt fler i Indien u ­ tvecklar diabetes.

D

et här är historien om hur ett svenskt stipendium ledde till att en diabetesklinik öppnades i en stad i västra Indien, Loni ­Ahmednaggar i Maharashtra. Diabetesläkaren Carina Ursing kom dit 2009 med blodsockermätaren i högsta hugg för att mäta förekomsten av graviditetsdiabetes. – Det gick inte alls som jag tänkt mig. De bli­ vande mödrarna var sällan äldre än 14–15 år och utvecklade alltså inte diabetes. I större städer drabbas däremot desto fler, till följd av förändrad livsstil, och att mödrarna i ­städerna ofta är över 25 år.

BYARNA UTANFÖR LONI har däremot inte nåtts av den utvecklingen. Men ögonläkaren på Loni Ru­ ral Hospital hade berättat att hon varje dag mötte 6–8 patienter med diabeteskomplikationer. Där­ för ville Carina Ursing screena alla åldrar. 36

Indien toppar nämligen diabetesstatistiken i världen. Allt fler drabbas av diabetes i takt med att landet utvecklas i mer västerländsk riktning, även om en fjärdedel fortfarande lever fattigt. Asiater är sällan feta, men utvecklar mer under­ hudsfett och bukfett och har dessutom en ökad genetisk känslighet för diabetes. I Indien finns redan nu mer än 40 miljoner personer med diabetes. 2030 beräknas siffran vara 70 miljoner. Omkring 200 000 patienter i månaden får diagnosen diabetes. MED HJÄLP AV ett frivilligt team började Carina

Ursing alltså med utvidgade tester – hon gjorde återkommande resor till Indien och screenade totalt en miljon människor tack vare EU-stipen­ diet som förmedlats via Karolinska Institutet i Stockholm. I byarna mötte hon fattiga människor som bor i lerhus, ofta tillsammans med sina kor, med till­ hörande markplätt. Många försörjer sig på sock­ errörsplantager. Och även om McDonalds inte nått hit är inte kosten den bästa. – De äter mycket ris och naanbröd, och knappt några grönsaker. Dessutom knaprar arbetarna hela tiden på sockerrör och folk dricker ständigt te, med otroliga mängder socker. Det blir inte

Loni Ahmednaggar ligger i Maharashtra.

Indien I nvånare: 1,2 miljarder 8,7 procent av den vuxna befolkningen har diabetes. Medellivslängden är 66 år.

KÄLLA: IDF ATLAS, LANDGUIDEN

Nr 2 2016 Allt om Diabetes


Utblick

diabetesstatistik

BILDER: SHUTTERSTOCK, PRIVAT, PORTRÄTT: GÖSTA ELMQVIST

bättre av att de rör sig så lite som möjligt, det är helt enkelt för varmt. Vad blev då resultatet av alla mätningar? Jo, allt tyder på att minst tolv procent av indierna i provinsen har diabetes. De drabbade har nästan uteslutande diabetes typ 2. SEDAN 2012 FINNS bättre förutsättningar i Loni för den som har diabetes. Sjukhusets chef gav nämligen Carina Ursing i uppdrag att starta en diabetesklinik. Hon fick en dag på sig innan flyget hem skulle avgå. – En intresserad och kunnig lä­ kare började driva kliniken. Efter­ som Karolinska Institutet var min uppdragsgivare var det inte svårt att få någon intresserad. Det är bra för deras karriärer, konstaterar Carina Ursing, som arbetar både på Södersjukhuset i Stock­ holm och Karolinska Institutet och dessutom har andra uppdrag, till exempel att se över lä­ karkompetenser för flyktingar från tredje land. Är det då rätt att visa en fattig indier som inte har råd med mediciner att hen har en kronisk sjukdom? Det var en fråga de som skulle starta kliniken slet med. – Vi kom fram till att det är positivt. Den som Allt om Diabetes 2 2016

” Den största utmaningen är att få människorna att ändra livsstil. De känner sällan till sjukdomen, så man får ta i och hota med ampu­tationer, hjärtfel eller blindhet.” får diagnos har ju möjlighet att lägga om livet för att må bättre. Dessutom är medicinerna faktiskt förhållandevis billiga, även en fattig människa kan ha råd. Tabletterna säljs styckevis och kostar en ­rupie, vilket motsvarar ungefär en krona. En fattig per­ son har ungefär 200 rupier per månad att röra sig med. Insulinet är också förhållandevis billigt, Indien har egen produktion. – Men den största utmaningen är att få männi­ skorna att ändra livsstil. De känner sällan till sjukdomen, så man får ta i och hota med ampu­ tationer, hjärtfel eller blindhet. Jag minns speciellt en 40-årig familjeförsörjare som ­tvingats ope­ rera båda benen och en nydebuterad 17-åring med typ 1-diabetes som fick ligga på intensiven i två veckor. Även han var familjeförsörjare. Jag hoppas att livet för dem ser någorlunda ljust ut trots allt, de har fått ingående instruktioner, säger text Lalla Lindström Carina Ursing.

Diabetesläkaren Carina Ursing visade att över tolv procent av befolkningen på landsbygden utanför den indiska staden Loni hade diabetes. Det gjorde att hon fick i uppdrag att starta en diabetesklinik på sjukhuset.

VILL DU HJÄLPA TILL?

Organisationen Life for a child hjälper barn i fattiga länder med insulin och hjälpmedel, bland annat i Indien. Läs mer på www.idf.org/lifeforachild 37


På gång

För mer information se www.diabetes.se

Förbundet lanserar unik livförsäkring Under 2016 kommer ­Diabetesförbundet för första gången någonsin att lansera en livförsäkring för dig som är mellan 18 och 65 år och arbetsför. Försäkringen liknar till stor del de försäkringar som erbjuds personer utan diabetes, men premien kommer till en början att vara högre än mot­ svarande försäkringar på marknaden.

­ örsäkringen lanseras under hösten F 2016 samarbete med förbundets för­ säkringspartner AON. – Vi hoppas att det ska bli en stark del av vårt medlemserbjudande och locka framtida medlemmar till förbundet. Det finns begränsningar som gör att inte alla som vill kommer att kunna teckna försäkringen, men vi jobbar enträget vidare för att övertyga försäkringsgivar­ na om att diabetes i dag inte är vad det kanske var förr om åren, säger för­ bundsordförande Fredrik Löndahl. text Staffan Ohlson

I fäders spår … Fyra unga åkare med typ 1-diabetes, varav tre från Ung Diabetes, ställde upp i årets Vasalopp. Startpositioner långt bak i fältet och dåligt före gjorde förhållandena svåra, men två av dem tog sig hela vägen till Mora (David och Daniel). Grattis!

Kalendarium 2/16 23 april

Diabetesföreningen i Borås med ­omnejd ordnar Laserdome för barn och ungdomar. Kl 11–13.

28 april

Temakväll i föreningslokalen i Malmö, kl 18.30–21. Leg dietist Gunilla Willsteen informerar om kolhydrat­ beräkning av måltider. Arrangör: Syd­ västra Skånes Diabetesförening.

15 maj

Aktivitet för alla åldrar i Eslöv kl 14–17. Korvgrill­ ning, lekar, kubb och tips­ runda vid Trollsjön i Eslöv. Fin lekplats. Mellanskånes ­Diabetesförening arrangerar och bjuder på korv med bröd.

28 maj

Diabetesföreningen i Örebro anord­ nar resa till Liseberg. Avresa kl 07. Anmälan senast 16 maj. Kostnad för medlem är 200 kronor. Häng med till Liseberg!

Daniel Salomonsson Jens Boström

Joanna Olsson David Forslund

38

Bokslutet för 2015 visar på stabila finanser. Verksamheten gav ett överskott på cirka 1,9 miljoner kronor. Dessutom var avkastningen på värdepapper god, 3,2 miljoner, och sammantaget blev resultatet drygt 5,2 miljoner. Totala intäkter och kostnader för förbundet i fjol var 23,2 miljoner respektive 21,3 miljoner. En viktig förklaring till det positiva resultatet är att det under andra halvan av 2015 testamenterades mer pengar än förväntat till förbundet. Sammanlagt testamenterades 8,4 miljoner kronor, vilket var 50 procent mer än budgeterat. Nr 2 2016 Allt om Diabetes

FOTO: PRIVAT, PRESSBILD LISEBERG, SHUTTERSTOCK

FÖRBUNDET GICK PLUS !


twitter.com/diabetes_sv facebook.se/svenskadiabetesforbundet

FOTO: PRIVAT

Hör av er! Fortsätt att höra av er med ris och ros, tips och idéer! redaktionen@ diabetes.se

Hallå där,

Röster om första numret av Allt om Diabetes: Tack för ett bra nummer av Allt om Diabetes, jag tycker ni fått till en modern och snygg layout.

Jag har varit medlem sedan 1959 i Diabetesförbundet och tidningen blir bara bättre och bättre!

Tycker om den nya layouten och uppskattar de olika reportagen. Intressant att ta del av hur olika människor hanterar och agerar mot sin sjukdom.

Uppskattad av vår son som har diabetes, förut läste nog vi föräldrar mest tidningen som kom!

Jag tycker tidningen är bra, men jag skulle vilja ha större tydligare skrift, jag har svårare att se och läsa den.

FOTO: OSCAR FJELLMAN

Sök pengar från förbundets hjälpfond! Du som är i behov av tillfällig ekonomisk hjälp kopplat till din diabetes, kan söka pengar från Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Hjälpfond. Har du varit medlem i förbundet i minst ett år är det fritt fram att ansöka. Ansökan sker skriftligt på en särskild blankett. Mer information och ansökningsblanketterna hittar du i första hand på www.diabetes.se/medlemsfonder eller via förbundets kansli tel 08-564 821 31. Allt om Diabetes 2 2016

Sandra Andersson nybliven styrelseledamot i Diabetes­föreningen Falköping/Tidaholm. Varför har du engagerat dig i ­styrelsen? – Jag var på en utbildning med Ung Diabetes, och då väcktes ett större intresse av att hjälpa andra så att ingen ska känna sig ensam med sin diabetes. Jag vill också att unga ska se att det inte bara är äldre personer i styrel­ sen, så att de vågar komma på möten och få kontakter.

Är det någon särskild fråga som du vill driva? – Det är många unga som skäms för sin sjukdom och inte vill visa att de har diabetes. Jag vill bidra till att man får träffas, diskutera och stötta varandra, vilket ger en trygghet. Livet med diabetes blir lättare med gemenskap och stöttning.

Vad är drivkraften i ditt ­engagemang?

– Att ingen ska behöva känna sig ensam, och att man är starkare tillsammans när man hjälps åt.

När fick du din diagnos?

– 2008, jag var 15 år gammal. text Staffan Ohlson 39


På gång

Mer info på www.ungdiabetes.se

” Vi sjöng AC/DC mitt i natten” William Tode är 16 år gammal och har haft diabetes typ 1 i snart fyra år. Trots sin unga diabetesålder har han redan hunnit delta i två läger, där Vida Blick med Ung Diabetes är det senaste. Varför åker du på diabetes­läger? – Det är främst för att jag vet att jag kommer att träffa nya människor som alla har samma sjuk­dom som jag. Det skapar en gemenskap som är helt underbar. Jag vet även att jag kan påverka andra i deras tänkande om diabetes, på det sätt som jag själv blev påverkad. – Mitt senaste läger var Vida Blick sommaren 2015. Jag har aldrig varit med om en så fantastisk anda och gemenskap som det blir runt en massa människor med diabetes. Det kändes som om vi alla hade känt varand­ ra i flera år redan första da­ gen och jag har aldrig trivts så bra som jag gjorde där. – Livet med diabetes är inte alltid lätt men under den tid som jag tillbringadee på lägret kändes det som om d ­ iabetes inte var någon kamp över huvud taget, alla förstod varandra och hjälpte till om det blev tufft.

Vad tar du med dig från lägret? 40

– Jag har hur många minnen som helst, men ett av dem sitter extra starkt. Det var sent på kvällen den sista dagen. Alla gick ner till en tältduk som var upphängd i träden nere vid skogen för att umgås en sista stund före hemfärden. I mitten av tält­ duken fanns ett stort hål där röken från brasan som vi alla satt omkring kunde smita ut. Det började regna mitt i natten, men vi var skyddade under tältduken. Alla satt och drog diabetesskämt och värmde sig vid brasan. – När himlen var kolsvart, klockan tolv på natten, börja­ de vi sjunga allsång till gamla goa svenska sommarsånger och AC/DC. Senare be­ stämde jag och några andra oss för att stanna uppe hela natten och njuta av de sista timmarna tillsammans. – Vi klättrade ut genom toa­ lettfönstret till taket på huset som vi alla sov i. Där satt vi och såg hur den orangea soluppgångens strålar splitt­ rades vid Vätterns horisont innan vi gick in och somnade i vardagsrumssofforna. text Jens Boström

Deltagare från förra årets läger på hög höjd i Vida Blick.

Häng med till Boda Borg i slutet av juni! Under fyra dagar i slutet av juni har du möjlighet att följa med Ung Diabetes till Boda Borg i T­ orpshammar. Vi har ett schema som är fullspäckat med nöjen som bad, brännboll, kubb och annat kul. Vi kommer även att ha tillgång till Boda Borgs äventyrshus. Läg­ ret är till för dig som är medlem i Svenska Diabetes­ förbundet och är mellan 15 och 18 år. Sista anmälningsdag är 1 maj och du hittar mer information på vår hemsida www.ungdiabetes.se


Stina Mauritzon tycker om mötes­ platser som skapar engagemang.

facebook.com/ungdiabetessverige/ instagram.com/ungdiabetessverige/

Hallå där,

Stina Mauritzon … ansvarig för det lokala engagemanget i Ung Diabetes. Nu är det snart dags för Ung Dia­ betes andra kick-off. Vad är det för något egentligen? – Kick-offen riktar sig till alla våra medlemmar mellan 15 och 30 år som på något sätt vill engagera sig för diabetes. Vi träffas under en helg där vi bland annat pratar om ledarskap, projekt, sociala medier och hur man bäst når ut till unga med denna högst individuella sjukdom. – Vi ger också en bakgrund till hur Diabetesförbundet fungerar och var­ för det är viktigt att vi samarbetar för att nå resultat. Kort och gott är syftet att ge en bra grund att sedan bygga vidare sitt eget engagemang på, samt skapa ett starkt nätverk av unga som engagerar sig i Sverige. Det viktigaste är att alla känner att det är kul och att det är vi tillsammans som gör skillnad.

Varför är du själv ideellt engagerad?

VILL DU OCKSÅ ENGAGERA DIG? Vill du engagera dig för att göra vardagen lättare för unga med diabetes, eller är du intresserad av att se om det finns några lokalt aktiva nära dig? Kontakta oss på lokalt@ungdiabetes.se så hjäl­ per vi dig att komma i gång! Allt om Diabetes 2 2016

– Jag hade turen att få träffa andra med diabetes tidigt i livet och även om jag inte tyckte att diabetes var en så stor grej då var det oerhört skönt att bara kunna vara utan att själv behöva vara den som måste tänka efter lite extra. Att dessutom ha ett helt kon­ taktnät av andra som upplever sam­ ma saker och kan ge tips i situationer ingen annan förstår är något jag är väldigt tacksam för och vill ge vidare till andra. För mig är det viktigt med känslan av samhörighet för att orka ta sig igenom det jobbiga, men också för att kunna ha kul på vägen!

Du har länge varit drivande för att Ung Diabetes ska arbeta med lokalt engagemang. Vad tror du det har för betydelse?

– I Ung Diabetes råd är vi åtta per­ soner som alla studerar eller jobbar heltid, och då hinner man inte så mycket som vi alla skulle vilja. Vi får många förfrågningar om att delta vid olika evenemang som vi ibland måste säga nej till för att ingen av oss kan åka. Att då ha ett helt nätverk som är insatta i Ung Diabetes och jobbar lokalt att luta sig mot gör att vi faktiskt kan delta i större utsträckning vid viktiga evenemang som gynnar unga med diabetes. – Personligen tycker jag också att en väldigt viktig del av Diabetesförbun­ dets arbete är att skapa möjligheter att träffas, och ju fler som engagerar sig, desto fler möjligheter till mötesplatser kan vi skapa.

Vad betyder det lokala engagemang­ et för dig? – Mina minnen från läger som barn, där man har chansen att vara i ett sammanhang där planering och kontroll är det normala, är den enda ”paus” från diabetes jag kunnat få. Att träffa nya vänner man aldrig skulle ha lärt känna och göra roliga saker tillsammans, samtidigt som man själv slipper tänka på planering av sin sjukdom, det är något jag önskar att många fler ska få uppleva. Den känslan är så viktig och genom lokalt engagemang är det möjligt.

Vad har förra årets kick-off resulterat i?

– Vi hade 18 deltagare, varav de fles­ ta är aktiva i dag. Efter kick-offen har de representerat unga med diabetes på olika evenemang. En tjej fick på specialpedagogiska skolmyndigheten berätta om hur hon upplevde diabetes i skolan. De driver också sina egna projekt. text Jens Boström 41


Ordförande har ordet FREDRIK LÖNDAHL:

Bli en medresenär in i framtiden

I

DIABETESFÖRBUNDETS FRAMTIDSRESA handlar

inte om att kasta ut det som varit och rakt av ersätta med något nytt. Vår resa handlar om att vara en del av nutiden och framtiden, där vi alla både ser och märker av ett förändrat samhälle. För att kunna vara en fortsatt viktig aktör med påverkansmöjligheter måste vår organisation inte bara följa utvecklingen utan vara en del av den i framkant. Det i sig är en viktig anledning att vara medlem i Diabetes­ förbundet. 42

För övrigt anser jag att Försäkringskassan måste tänka om när det gäller möjligheten för föräldrar att vabba när de utbildar skolperso­ nal eller när ordinarie personal är sjuk. Tvärt­ emot vad kassan påstår är diabetesen den direkta orsaken till att de inte kan arbeta, utan barnens sjukdom hade ju situationen aldrig uppstått. Och fler landsting borde göra som Region Skåne, det vill säga certifiera vårdcen­ traler. Det är en bra väg för att höja kvaliteten i den vård som ges till alla med folksjukdomen typ 2-diabetes. FREDRIK LÖNDAHL FÖRBUNDSORDFÖRANDE

DIABETESFÖRBUNDET JUST NU 19–20 maj deltar för­ bundsordföranden i SFD:s, Svensk Förening för Diabe­ tologi, vårmöte i Östersund för att diskutera kvalitet och jämlikhet i vården. Den 28–29 maj är det dags för Förbundskon­ ferens, vilket motsvarar det vi tidigare kallade ordförandemöte. Förtroendevalda från hela landet samlas i Stockholm för att diskutera gemensamma angelägenheter. I år är det särskilt fokus på att utveckla förbundets arbetsformer framöver och vi ställer frågan: Var befinner vi oss i dag, och vart ska vi?

FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM

slutet av 2011, innan jag blev vald till ordförande i Diabetesförbundet, hade jag förmånen att få skriva en krönika i tidningen Diabetes. I den beskrev jag den utveckling som hade påbörjats i förbundet och mina tankar kring det ”Nya Diabetesförbundet”. Nu, drygt fyra år senare, börjar arbetet ge ordentligt genom­ slag. Den omgjorda tidningen är ett exempel på detta och senare i år kommer en ny och mer interaktiv hemsida att lanseras. På det centrala förbundet har ett antal nyckelpersoner anställts med tydlig inriktning och profil kring våra nyckelfrågor: påverkan, kommunikation och medlemsnytta. Arbets­ sättet är i grunden förändrat och har sin grund i ett målstyrt tänk med idéprogram och verksamhetsplanering som väsentliga delar. Av största vikt i arbetet är att hitta en bra och modern balans mellan den professionella sakkunskapen och det ideella engagemanget samt att skapa bättre möjligheter för förening­ arna att agera på sina arenor. Men vår resa in i framtiden är inte på något sätt avslutad, den är bara påbörjad.

En annan är de förmåner du som medlem erbjuds, och som är unika för oss. Ett exempel på det är livförsäkringen som lanseras under året. Jag hoppas du vill vara en av våra medre­ senärer in i framtiden och att fler upptäcker de äventyr, minnen och vinster en resa med Diabetesförbundet kan leda till.


Fråga/svar

Är det något du undrar över när det gäller din diabetes? Ställ din fråga till våra experter! Skicka in din fråga till so@diabetes.se. Skriv gärna kortfattat!

KOST

Finns det bättre och sämre godis att välja när man har Anna diabetes? SVAR: I Sverige äter vi gene-

KOST

Ägg är toppen i lagom mängd. Vissa behöver dock dra ner på att äta äggulan.

BILD: SHUTTERSTOCK

Är det farligt att äta ägg? SVAR: Nej. Ägg innehåller mycket protein och flera andra viktiga mineraler och vitaminer. Protein ger en bra mättnadskänsla. Ägg är billigt. Men äggulan innehåller mycket dietärt kolesterol. Detta är anledningen till att det i slutet av 60- (USA) och början av 70-talen (Sverige) utgick rekommendationer om att begränsa äggintaget till högst tre äggulor i veckan, rakt av. I Sverige, och i de flesta länder, är numera dessa rekommendationer passé. Stora välgjorda studier har visat att ägg inte är associerat med hjärt-kärlsjukdom. Däremot träffar jag i mitt arbete enstaka individer som helt plötsligt fått förhöjda blodfetter, Allt om Diabetes 2 2016

Anders

och enda skillnaden i kosten är att personen plötsligt börjat äta 3 till 5 ägg per dag. Jag tänker så här: lagom är bäst, varför äta så många ägg? Och vissa individer kan behöva dra ner på konsumtionen av äggula. Viktiga kostråd för den som vill minska risken för hjärt-kärlsjukdom är att minska intaget av mättade fetter (t  ex grädde, smör, ost, charkuterier), att öka intaget av omättade fetter (t  ex oljor, fet fisk, nötter, oliver) och att äta mer av lösliga fibrer (t  ex frukt, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, havre) och fullkorn. Detta överensstämmer även med våra nordiska näringsrekommendationer (www.slv.se). dietist Inga-Lena Andersson

rellt för mycket socker – även om många givetvis äter lite och andra stora mängder. Denna typ av livsmedel ger mycket energi (kalorier) men endast lite näring. Vi kan kalla det ”tomma kalorier”. Mycket godis och sötsaker är således inte bra för någon, med eller utan diabetes. Dessutom stiger förstås blod­sockret – olika beroende på sort och mängd. För många år sedan in­förde en kär dietistkollega begreppet ”utsvävning” i Sverige. Då handlade det om viktnedgång. Utsvävning står för något du själv bestämmer dig för att äta vid vissa tillfällen, i en begränsad mängd. Typ lördagsgodis. Detta kan vara ett förhållningssätt ur fler aspekter. Tips vid typ 1-diabetes: Dosera insulin efter mängd och blodsocker! Det går oftast att titta på förpackningar och/eller googla. Min erfarenhet är att många tar för lite insulin till godis och sötsaker. Och stora godismängder kan vara svårt att hantera. Tips vid typ 2-diabetes: För den som kämpar med viktnedgång innebär regelbundet intag av socker- och fettrika produkter en kalorioch blodsockerbomb. Ur blodsockersynpunkt 43


Fråga/svar

FOT VÅRD

DIABETESVÅRD

EXPERTERNA SOM SVARAR!

Välkommen med din fråga.

LINNEA NYSTRÖM

Jurist på Svenska Diabetesförbundet.

k­ an choklad vara ett bättre alternativ, då fett kan ge en lugnare blodsockerhöjning än skumoch gelégodis. Det är dessutom smartare att äta det lilla söta i samband med en måltid än att småäta nu och då. Om du räknar nötter och frön som godis så är det förstås en nyttigare vari-

CLAES-GÖRAN ÖSTENSON

Professor, överläkare vid Karolinska Univer­ sitetssjukhuset, Solna.

ant, de innehåller bra fetter i riklig mängd (därför mycket kalorier!) och en liten näve påverkar knappast blodsockret och kan vara bra för hjärta och kärl. Sammanfattning: gör som vi alla borde göra – välj själv när du vill äta godis, låt inte godiset styra dig! dietist Inga-Lena Andersson

STOPP! Välj hellre choklad än gelégodis, då fett ger en lugnare blodsockerhöjning. 44

MARINA STENBÄCK

Diabetessjuksköterska och vårdutvecklings­ ledare inom diabetes ­ vid Akademiskt primärvårds­centrum, Huddinge.

INGA-LENA ANDERSSON

Dietist vid Dietist­ kliniken och Endokrin­ kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

DIABETESVÅRD

Jag har diabetes typ 2 och har börjat sova dåligt på nätterna. Hur påverkar det min sjukdom, och hur kan jag komma till rätta med Svante problemet? SVAR: Dålig sömn kan ha flera olika orsaker. En ganska vanlig orsak kan vara ”stress”, som ofta är kopplad till andra psykiska besvär som trötthet, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. Den typen av stress, som gör att det är svårt att somna på kvällen, har i flera undersökningar visats öka risken för typ 2-diabetes. Det beror sannolikt på att stressen ökar aktiviteten hos vissa stresshormoner, t ex kortisol, som i sin tur motverkar insulinets blodglukossänkande effekt. Det uppstår således ”­insulinresistens” i ­kroppen, och blodglukos­ nivån ökar om kroppens eget insulin inte räcker till för att motverka insulinresistensen. Ibland kan det vara lättare att somna om man u ­ ndviker att ägna sig åt alltför aktiverande sysslor sent på kvällen, men många gånger kan stressen ha djupare

FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM

LAG & RÄT T

KOST

ANN LINDSTRÖM

Fotterapeut vid ­Akademiskt pri­ märvårdscentrum, Huddinge.

orsaker. Hos personer med ­diabetes kan stress orsaka sömnsvårigheter på liknande sätt och då även ge sämre blodglukoskontroll på grund av ökad insulinresistens. En lugnare sömn kan ge jämnare blodglukos. Det finns dock flera andra orsaker till dålig sömn. En sådan kan vara så kallat sömnapné-syndrom, som förekommer särskilt hos personer med övervikt. Detta beror på att andningsvägarna blivit trånga och leder till en orolig sömn med snarkningar och korta andningsuppehåll, mer än fem gånger per timme. Personer med sömnapné-syndrom är ofta trötta på dagarna och har kanske huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Detta syndrom kan behandlas med så kallad CPAP, en åtgärd som gör att andningsvägarna hålls öppna under sömnen. Även bantning hos kraftigt överviktiga personer kan ha god effekt. Behandling av sömnapnésyndrom hos personer med diabetes brukar leda till förbättrad blodglukoskontroll. Det är emellertid mycket Nr 2 2016 Allt om Diabetes

BILDER: SHUT TERSTOCK

MEDICINSKA FRÅGOR


Fråga/svar

Om du fått prediabetes, kan du förhindra eller fördröja utvecklingen genom att röra dig mycket, minst 30 minuter per dag. Välj cykling eller något annat du tycker om – vad spelar mindre roll!

viktigt att först kontrollera om sömnsvårigheterna kan bero på att blodglukosnivån är i olag under natten. Höga blodglukosnivåer leder ju oftast till ökad utsöndring av glukos i urinen. Därmed blir urinmängden större, man vaknar till och måste gå på toaletten flera gånger per natt. Men det är minst lika viktigt att fundera på om den dåliga nattsömnen kan bero på för lågt blodsockervärde under natten, en ”känning”. Även om personen med en sådan känning inte vaknar till och blodglukosnivån ökar genom inverkan av olika motreglerande hormoner (adrenalin, glukagon och kortisol) så blir sömnen orolig, och på morgonen kan huvudvärk och tecken på oro Allt om Diabetes 2 2016

och svettningar under natten (t ex som skrynkliga nattoch sängkläder) tyda på en nattlig känning. Om det är svängningar i blodglukoskontrollen som ligger bakom sömnsvårig­ heterna är det förstås i första hand nödvändigt att försöka få så stabil glukoskontroll som möjligt, kanske genom byte av blodglukossänkande läkemedel eller justering av läkemedelsdoser i samarbete med sin diabetesläkare eller –sköterska. överläkare Claes-Göran ­Östenson

DIABETESVÅRD

Jag har varit på vårdcentralen och mätt blodsockret. Jag fick veta att jag hade förhöjt värde 6,5. Vad

betyder det och vad kan Susann jag göra? SVAR: Jag antar att du var fastande (alltså inte hade ätit något sedan föregående kväll) då du mätte blodsockret på vårdcentralen. Ett fastevärde på 6,5 mmol/l indikerar en prediabetes. Detta innebär att du har ett förstadium till diabetes, alltså stadiet innan diabetes utvecklats. Ett förhöjt fasteblodsocker som ligger i intervallet 6,1–6,9 mmol/l utgör definitionen för prediabetes. Du hade 6,5 och det är bra att man har upptäckt detta redan nu för då har du stor möjlighet att påverka förloppet själv. Det finns i dag flera stora livsstilsstudier som

påvisar att ett hälsosamt leverne kan minska risken för att utveckla typ 2-diabetes hos personer med prediabetes. Det positiva är alltså att du själv kan förhindra eller fördröja utvecklingen. Det gör du genom att dagligen vara fysiskt aktiv. Du bör röra dig så mycket du kan, eller minst 30 minuter/dag genom att promenera, gå stavgång, cykla, simma, eller träna på annat sätt som passar just dig. Du kan även dela upp din fysiska aktivitet i 3x10 minuters pass/dag. Regelbunden fysisk aktivitet minskar även risken för att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Det krävs inte några svettiga och hårda gympa­pass för att skydda 45


Fråga/svar

hjärtat. Att dammsuga, jobba i trädgården eller välja trappan framför hissen gör stor skillnad. Om du är överviktig är det bra om du kan minska din vikt med 5–7 procent. Det viktigaste är att du inte ökar i vikt. Du kan välja att äta bra mat med högt fiberinnehåll och av bra fettkvalitet. Grönsaker, bönor, linser eller ärtor bör ingå i lunch och middag, då deras fibrer har en bromsande effekt på blodsockerhöjningen. Välj gärna fullkornsprodukter samt flytande margarin eller rapsolja. Fisk är ett bra alternativ och rekommenderas 2–3 ggr/ vecka. Välj mycket frukt och grönsaker. Nötter, mandlar och frön är bra i lagom mängd (5–6 st/dag) men kan innebära mycket kalorier om du äter många. Även kaffe har visat sig ha en positiv effekt. Små mängder socker påverkar inte blodsockret nämnvärt. Allt detta tillsammans gör att ditt blodsocker åter kan normaliseras. Det är viktigt att du får den information du behöver för att du ska kunna starta ditt förändringsarbete. Din ansvariga läkare/diabetes46

sjuksköterska kan ge stöd i arbetet med dina livsstilsförändringar. Tillsammans med dig, och utifrån din situation just nu, kommer ni fram till vad som kan förändras samt hur du praktiskt ska gå tillväga. Du bör fortlöpande få regelbundna uppföljningar på vårdcentralen. Provtagning av blodsockret bör göras helst en gång per år. Eventuellt kan även andra provtagningar komma att göras som kontroll av vikt, midjeomfång, blodtryck och blodfetter. Lycka till! diabetessjuksköterska Marina Stenbäck

FOTVÅRD

Hej, jag har haft diabetes typ 1 i 35 år. Jag har ett arbete där jag går och står mycket. Vad kan jag göra för att förebygga problem med mina fötter? Monika SVAR: Eftersom du har haft din diabetes så länge så kan du säkert mycket om din sjukdom. Viktigt är ju att mäta sitt blodsocker regelbundet och förstå vad det betyder. Vid diabetes ökar risken för både nervskador och försämrad blodcirkulation i fötterna. Du har rätt att få dina fötter undersökta

fotterapeut Ann Lindström LAG & RÄT T

Jag är inte nöjd med den vård jag får där jag bor utan skulle vilja söka mig till ett annat landsting för att få vård där. Nu har jag två frågor: Kan jag få vård i ett annat landsting eller är jag hän-

visad till mitt hemlandsting? Om jag kan få vård i ett annat landsting, vad Lisa gäller då? SVAR: Enligt patientlagen (2014:821) som trädde i kraft 1 januari 2015 har du som omfattas av ett landstings ansvar för hälso- och sjukvård möjlighet att välja vilket landsting som ska vara din vårdutförare. Valmöjligheten gäller den offentligt finans­i­erade primärvården och specialiserad öppenvård. Valmöjligheten omfattar även högspecialiserad vård, exempelvis regionsjukvård, under förutsättning att vården inte kräver inläggning på sjukhus. Du har också möjlighet att lista dig inom primärvården i andra landsting. Om hemlandstinget eller vårdlandstinget ställer krav på remiss för den aktuella vården ska remissreglerna följas. De regler som gäller när man söker vård i annat landsting än sitt hemlandsting är i stort sett desamma som när du söker vård hemma. Den vård du får ska ges på samma villkor som den som gäller för landstingets egna invånare, du har rätt till vårdlandstingets ”Kloka Lista” och de behandlingsalternativ vårdlandstinget erbjuder. Men det finns några stora undantag. När du söker vård i annat landsting än ditt hemlandsting omfattas du inte av vårdgarantin, du har inte möjlighet att fritt välja mellan de hjälpmedel vårdlandstinget erbjuder utan du kan enbart välja de hjälpmedel ditt hemlandsting har upphandlat. Du får också själv stå för resor och uppehälle.

jurist Linnea Nyström Nr 2 2016 Allt om Diabetes

BILD: SHUTTERSTOCK

Undersök dina fötter varje dag, och ta hand om dem!

minst en gång varje år. Undersökningen ska göras av din läkare, diabetes­ sköterska eller fotterapeut. Vid undersökningen testas känsel och cirkulation i fötterna. Du skriver att du står och går mycket i ditt arbete. Det är bra att röra på sig. Jag hoppas att du då har bra skor med stabil hälkappa som sitter stadigt runt foten och rörelseutrymme för tårna. Skon ska vara cirka en centimeter längre än foten eftersom fötterna blir längre när man går. Det som också är viktigt är att man lär känna sina fötter. Ta för vana att undersöka fötterna med hjälp av händerna varje dag. Försök att hitta den stund på dagen som passar bäst för dig. Var uppmärksam på om du har svullnader, rodnader, torr hud, förhårdnader sprickor eller nagelförändringar. Fråga din diabetessjuk­sköterska eller fotterapeut om hur du kan göra. Du själv kan göra mycket. Tvätta fötterna, helst varje dag. Torka dem torra, särskilt mellan tårna. Har du förhårdnader kan du använda en sandpappersfil, som är skonsam för huden. Ta för vana att smörja in dina fötter regelbundet, fast inte mellan tårna, där ska det vara torrt. Välj en kräm du tycker om, då ökar chansen att du får det gjort. Lycka till!


Livgivande insamling Av Diabetesfondens julinsamling, som gav över 700 000 kronor, gick hälften av pengarna till Life for a child.

INSAMLADE MEDEL TIDIGARE ÅR:

2014: 14,3 miljoner 2013: 11,3 miljoner 2012: 14,4 miljoner 2011: 17,2 miljoner

REKORD FÖR DIABETESFONDEN 2015:

Det finns 500 000 barn med typ 1-­ diabetes i världen.

19,5 miljoner!

FOTO: XXXXXXX XXXXXXXX

2015 har varit ett fantastiskt år för Diabetesfonden med det bästa insamlingsresultatet någonsin. Fler givare, fler gåvor och många som engagerat sig i egna insamlingar gav hela 19,5 miljoner kronor. – Det känns fantastiskt. Resultatet är dessutom ett kvitto på att diabetes är och förblir en viktig fråga för svens­ karna. I dag har 450 000 svenskar diabetes och det är en sjukdom som ökar runt om i världen. Med mer forskning kan vi förhoppningsvis hitta ett botemedel, säger Fredrik Löndahl, ordförande i Diabetesfonden. Förutom att Diabetesfonden haft många generösa givare har man även satsat på att göra det enklare att ge en gåva. Fonden har utvecklat hemsidan, tagit fram Swish som ett nytt betal­ ningsmedel och satsat på närvaro i sociala medier. Tack vare ett gott insamlingsresultat har Diabetesfonden under 2015 kun­ nat dela ut anslag om 17 miljoner. Allt om Diabetes 2 2016

– Begreppet diabetes rymmer en rad olika sjukdomar och vår ambi­ tion är att anslagen ska fördelas så jämnt som möjligt mellan grupperna, eftersom forskning på ett område ofta har en direkt inverkan på förståelsen för samtliga sjukdomar, säger Fredrik Löndahl. ELISE-MARIANNE ÅBERG, verksam­

hetsutvecklare på Diabetes­ fonden, hoppas att det starka engagemanget för diabetes­ forskning ska leda till nya in­ samlingsrekord framöver. – Vi kan se att i Sverige har nya och bättre hjälpmedel ökat livskvaliteten samtidigt som den beräknade livs­ längden för en tioåring med diabetes ökat med över 50 år på 1900-talet. Med mer forskning kan vi förhopp­ ningsvis bidra till att fler kan leva ett friskt liv med diabetes, och på sikt hitta ett botemedel, säger Elise-Mari­ anne Åberg. text Staffan Ohlson

Organisationen stödjer 17 000 barn i 46 utvecklingsländer runt om i världen, och det handlar främst om att se till att barnen får det de behöver för att överleva med diabetes, så som insulin, blodsockermätare och utbildning. I många fattiga länder har familjer inte råd med nödvändig medicin och vård, eller så saknas det helt, vilket får till konsekvens att barnen inte överlever. ENLIGT ELISE-MARIANNE Åberg, verksamhetsutvecklare på Diabetesfonden, är behoven stora, och det behövs mer pengar för att kunna hjälpa ännu fler barn. – Det finns 500 000 barn med typ 1-diabetes i världen. IDF beräknar att 80 000 av dem saknar nödvändig vård. Forskning är angeläget, men det här är en kampanj som verkligen känns. Det är också väldigt konkret. Skänker man 100 kronor så vet man att man ser till att sex barn får sitt insulin för en dag. Vi erbjöd givarna en möjlighet att göra skillnad på två olika sätt – pengar till forskning genom Diabetesfonden samt stöd till barn som har stort behov av hjälp. Enligt Elise-Marianne Åberg är det inte omöjligt att man även framöver k­ ommer att lansera kampanjer till ­förmån för Life for a child. – Det finns stora behov runt om i världen och det är alldeles för många barn som inte får den hjälp de b ­ ehöver. 47


Korsord KAN TALAR ALL KONST GER GÖMMA SOM MAN TID EN NÅL VÄRLDENS SPRÅK STICKER UPP MAT UTRYMMET

LÅDOR DET SKER INNAN PREMIÄR

VILL VI VÄL HA DET PÅ SEMESTERN?

VINTERVISTET GÖRA ETT UTKAST

MITTENS RIKE GLASBRUK

JOBBAR PÅ DISTRIÅKERN BUERA ÖVERFALL

ÅTERSTOD PERIOD FÖR LÄNGE SEDAN

INTA KRÄVER STOR ARENA

MORSKA BADPLATS

FICK EGET SPÅR I PALMEUTREDNINGEN

UTTRYCKA SITT OGILLANDE

CYLINDER DRUCKIT LAGER

RISHÖG

GÖRA BRA IGEN JÄMN LUNK

LIDÉN PÅ SCEN MÅNGEN I TOMBOLA

KAN FEBRIG SNO IHOP VARAKTIG

SES NÖJD KREATUR

DUMAJA

PRODUCERAT KVÄVE

YTMÅTT

MOSTER HA PÅ KÄNN KOLIK

KALLADES TUBERKULOS FÖR

PAPPERSBLAD GÅTT FÖRBI SOVANDE

FYLLER PÅ

© MEDIAKRYSS, SVANTE DREJENSTAM 2016

Tävla och vinn fina böcker! SÅ HÄR SVARAR DU: E-posta texten i det gula fältet till tavling@diabetes.se och skriv

”Korsord AoD 2 2016” i ämnesraden, eller skicka ett vykort till Korsord AoD nr 2 2016, Svenska Diabetesförbundet, Box 1107, 172 22 SUNDBYBERG. Skriv texten i det gula fältet på kortet och din egen postadress. Senast den 5 maj 2016 behöver vi ditt svar. FINA PRISER I VÅRT KORSORD! Fem vinnare får varsin bok, ange om du vill ha Grönt! av Karin Eliasson, eller Ruths resa av Donald McCaig, från Norstedts Förlag. Grönt! är boken där Karin Eliasson steg för steg visar hur man odlar sina egna favoritgrönsaker. Ruths resa handlar om Mammy som till slut hamnar hos familjen O’Hara och får ta hand om och uppfostra Scarlett, huvudpersonen i Borta med vinden. VINNARE I NR 1 2016: Vi säger grattis till följande fem vinnare som får sin önskade bok. Maggan Fridlund, Nora, Elisabet Gelotte, Uppsala, Irene Hammarström, Bor, Damien Lummi, Alingsås, Ingela Staaf, Malmö.

Någon av dessa två böcker kan bli din om du skickar in texten i de gula fälten i korsordet.

Gillar du tidningen? Bli medlem! www.diabetes.se/blimedlem


Lill-Mickel Vad gott det ska bli med tårta!

Men du kan väl inte äta tårta, Lill-Mickel?

Åh, pappa! Det är klart att han kan. Lill-Mickel tar sitt insulin.

Mamma och jag har bestämt att jag kan äta en lagom stor tårtbit, lite godis och sockerfri saft.

Jag ska bara ta insulin innan jag äter.

Oj, Lill-Mickel har ju diabetes. Det har jag inte tänkt på.

Men vi har bara Farmors hallon saft...

Ingen fara! Då dricker jag vatten.

Vi dricker vatten allihop!

Varför viskar de? Tycker de att jag är konstig?

Schysst! Men nu är det väl ändå dags för tårta?

Vi kan lägga i färska hallon!

För en framtid utan diabetes!

! e r a iv g s d a n a m Bli www.diabetesfonden.se

Berättad av Charlotta Borelius. Tecknad av Kenneth och Kerstin Hamberg. © Rune Andréasson

Lill-Mickel är bjuden på kalas hos trillingarna som fyller år.


Så gör jag

” Med pumpen kom vändningen”

LINDA GUSTAVSSON: Jag fick diagnosen typ 2-diabetes som 21-åring och började ta insu­ lin från dag ett. Jag reagerade inte så mycket på min sjukdom utan var mest bitter över att behöva ta sprutor. Jag förstod att det var en fysisk omställning, men inte att det också är en stor psykisk utmaning. De första sju åren brydde jag mig inte så mycket och förstod inte min sjukdom. Ändå hade jag bara en enda känning under de åren. Men det var väldigt skrämmande, och jag minns det som om det vore i går. Illa­ måendet, svimningskänslan och att tappa balansen och fokus. Innan jag fick tag på mitt Dextrosol hann jag bli livrädd. DET VAR INTE förrän jag var 27 och blev

Lindas tre bästa råd: 1 Kämpa för din rätt till hjälpmedel. 2 Engagera dig och träffa andra. 3 Var öppen med din ­diabetes.

Linda Gustavsson från Katrineholm är 35 år och har typ-2 diabetes sedan 14 år tillbaka. Linda startade Facebook-­gruppen Bolla diabetestankar. 50

ÄVEN OM JAG vet mer och mår bättre i dag så har jag fortfarande motgångar varje dag. Blodsockret är som en bergochdalbana. Jag har haft många år på mig att försöka förstå min kropp, men jag fattar ändå inte. Jag är väldigt glad över Bolla diabetes­ tankar. Det ger en känsla av att ha gjort något bra, både för mig själv och för andra.

berättat för Staffan Ohlson Nr 2 2016 Allt om Diabetes

FOTO: ANDREAS SANDER

gravid som jag började fatta vad diabetes innebär. Då fick jag den hjälp som alla som har diabetes borde få. Men innan dess var det tio långa år med mycket tårar och många kuratorsbesök. Jag fick då en ny fantastisk läkare. Han såg mig som individ. Jag hade under lång tid kämpat för att få pump och CGM. Men som typ 2-patient med dåliga värden hade jag inte haft en chans. Min nya läkare såg till att jag fick både pump och en Freestyle Libre, och det blev vändningen för mig. Bara en sådan sak som att kunna ta ett äpple utan att behöva sticka mig. Jag var då en tvåbarnsmamma som ville leva och ha lite livskvalitet och startade Facebookgruppen Bolla diabetestankar, som i  dag har 5 500 medlemmar. Jag engagerade mig sedan även i den lokala diabetes­föreningen och Diabetesförbundet. Det engagemanget har betytt massor och gett mig vänner för livet. Så tack vare sjuk­ domen har jag fått uppleva mycket som jag utan den aldrig fått göra.


Föreningsliv för framtiden Sveriges unika folkrörelsetradition bygger på tradition och kultur, vilket i sin tur skapar sammanhållning och gemenskap. Något som gör att man som föreningsmedlem upplever livet som meningsfullt, och därmed mår bättre. Det är detta som Folkspel är med och skapar. Varje dag. Året runt.

Vi ger Sveriges föreningar växtkraft www.folkspel.se


Vid obeställbarhet returnera till:

Svenska Diabetesförbundet Box 1107, 172 22 Sundbyberg Adressändring kan göras till info@diabetes.se eller per tel 08-564 821 00.

PAJ MED LÖK, SQUASH, SVAMP OCH MASCARPONE ”HUR KUNDE VARJE STEG VARA SÅ JOBBIGT?”

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK ELLER LIVETOCHDIABETES.SE TRÄNING MED DIABETES: MED GOD PLANERING ÄR DET MESTA MÖJLIGT

SVERIGES NYA BLOGGFORUM FÖR DIG SOM LEVER MED DIABETES – DIN EGEN ELLER NÅGON ANNANS


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.