Conversations #1 2016 by Baluba Branded Content

E T T M A G A S I N F R Å N H A N D E L S B A N K E N P R I VA T E B A N K I N G . S O M M A R E N 2 0 1 6

Trenden att äta hela djuret är inte bara intressant ur miljösynpunkt. Den skapar också nya och oväntade affärsmöjligheter.

MÖt: anDrEas CarlssOn HElÈnE JOHanssOn JOnas JOnassOn lars knUtssOn Ylva lissEgÅrDH - CUrBO ann - sOFi ÅDin BJUrMan MED FlEra

Sommaren 2016 | Ledare

Eko är reko Conversations ges ut av Svenska Handelsbanken AB (publ) och distribueras uteslutande till Private Banking-kunder. Ansvarig utgivare KRISTINA HÄRVIDEN ERICSSON, HANDELSBANKEN

Produktion BALUBA BRANDED CONTENT

Projektledare: FREDRIK ARVIDSSON, BALUBA ANN-CHRISTIN ÖSTERMAN, HANDELSBANKEN

Redaktör: CAJSA HÖGBERG

Redaktionsråd Handelsbanken: JOHANNA EFFERT RIKARD HOLM ÅSA PERSSON ANN-CHRISTIN ÖSTERMAN

Ansvarig Handelsbankens marknadssidor (Utblick) MIKAEL FORSSÉN

Art director och bildredaktör PÄR LJUNG

Medarbetare från Handelsbanken: KRISTOFFER EKLUND JOAKIM LESSMAR MATS NYMAN HENRIK SIRBORG ANN ÖBERG

e senaste åren har vi svenskar blivit allt mer miljömedvetna. Vi äter eko, köper elbilar och sorterar sopor – som aldrig förr. I en allt mer miljömedveten värld har djuruppfödning blivit ett hett diskussionsämne. Nu ligger det i tiden att ta tillvara på hela djuret oavsett om det är kyckling, gris, ko, mussla eller något annat djur. Trenden har skapat många nya affärsmöjligheter som du kan läsa mer om i avsnittet Från filé till fot. Där får du möta flera innovatörer, bland andra stjärnkocken Johan Jureskog som säger att ”Det klart man ska ta tillvara hela djuret. Både för att det är ett etiskt ställningstagande och i grund och botten för att det är gott.” och entreprenören Nils Wetterlind som säger ”Jag köper bara eko, till familjen och till företaget. Det är inte en pengagrej, det är en kärleksgrej.”. Vi blir inte bara mer och mer miljömedvetna vi blir också allt mer digitaliserade. Det gör att nya affärsmodeller och strukturer skapas i allt snabbare takt. Och de bolag som är innovativa, utmanar och ständigt utvecklas är de som tar vara på nya affärsmöjligheter. Inom virtual reality, VR, till exempel. Snart kan man ta på sig ett par VR-glasögon och njuta av Figaros bröllop, från första parkett, på La Scala i Milano, var man än befinner sig. Mer om innovationer i artikeln om kreativ förstörelse. Ett annat sätt att förnya sitt företag kan vara genom ett generationsskifte. Låt dig inspireras av familjeföretaget Treac. I dag drivs investmentbolaget av tredje generationens entreprenörer, nämligen syskonen Lina och Adam Ådin. Jag vill passa på att hälsa Ann Öberg, Handelsbankens nya chefekonom, välkommen. Ann kommer närmast från jobbet som chefekonom på Svenskt Näringsliv där hon hade den mest pricksäkra prognosen för svensk ekonomi 2015. Redan i detta nummer skriver hon om styrkan och utmaningar i Sveriges ekonomi.

Övriga medarbetare i detta nummer: KARIN ALFREDSSON NIKLAS BJÖRLING PER ERIKSSON CIPRIAN GORGA JON HANSSON JONAS HUSBOM SUSANNE KRONHOLM MARKUC MARCETIC KARL MELANDER ANDREAS UTTERSTRÖM MARCUS WILHELMSSON

Trevlig läsning!

Omslag: MIKAEL DUBOIS Korrektur: JENNY BJÖRK Repro: TURBIN

Göran Holgerson Sverigeansvarig Förmögenhet, Sparande & Pension Handelsbanken

Tryck: INEKO

Om du inte vill ha tidningen framöver meddelar du oss på privatebanking@handelsbanken.se eller via din rådgivare. 3

Innehåll | Sommaren 2016

INNEHÅLL SOMMAREN 2016

 Människa

noterat 05

Kort och gott. trion: oMstartarna 08

Gul & Blå-grundaren Lars Knutsson har bytt yrkesbana två gånger. Möt honom och två andra omstartare till.

lina Ådin, adaM Ådin & ann-soFi Ådin bJurMan

toPPliste-ProFFset 12

Hit-makaren och entreprenören Andreas Carlsson om influenserna som format honom.

andreas Carlsson

den oväntade FÖretaGaren 14

Socionomen Ann-Sofi Ådin Bjurman, som tog över familjeföretaget Treac, lämnar nu över till nästa generation.

Ylva lisseGÅrdH-Curbo

Marknad

nYGaMMal Mat-aFFär 22

Det vi nyligen betraktat som matavfall har blivit smaklig business. utbliCK 33

Handelsbankens experter ger sin syn på konjunktur- och marknadsläget. Mervärde uPPdraG stiFtelseFÖrvaltninG 41

Ylva Lissegårdh-Curbo, Svenska Kommittén för Rehablitering (SVCR), om stiftelsens största utmaningar. Manual 43

Handelsbankens expert om vad man ska tänka på vid stiftelsförevaltning. resan: PolitiKernas WasHinGton 44

Resvalet är lätt under det amerikanska valåret. Upptäck politikernas Washington, från Vita huset till Capital Grille. KrÖniKa 50

Handelsbankens trendanalytiker Henrik Sirborg spanar in nya digitala aﬀärer.

uPPtäCK

valÅrets WasHinGton

nYa Mat-eKonoMin

Kycklingfötter, inälvor och musselskal – nu tar vi återigen vara på hela djuret. Det skapar innovativa affärsmöjligheter.

FOTO: VISITBRITAIN

Sommaren 2016 | Noterat

På slottet Blenheim Palace föddes den klassiska naturliga brittiska trädgårdsstilen.

300 ÅR AV BRITTISK TRÄDGÅRDSKONST

Porträtt från 1770-talet av Lancelot ”Capability” Brown av Richard Cosway/Private Collection/Bridgeman Images.

ancelot ”Capability” Brown var bokstavligen den brittiska trädgårdsmästaren med stort T. Det var han som på 1700-talet skapade det vi i dag kallar den klassiska engelska trädgårdsstilen. Innan dess hade trädgårdarna varit strikta, geometriska med stora öppna ytor. Pionjären Brown anlade i stället trädgårdar med slingrande promenadvägar, mjuka kullar, serpentinformade sjöar och strategiskt utplacerade trädarter. Karaktäristiskt är också att de flyter in i det omgivande naturlandskapet. När han dog hade omkring 4 000 trädgårdar anlagts på det nya sättet. Den nya trädgårdsstilen bildade även

skola på kontinenten, idealet gick från franskt strikt till naturligt engelskt. Den brittiska trädgårdskonsten har sedan dess aldrig upphört att utvecklas, och älskas, bland annat på berömda Chelsea Flower Show i maj varje år. I år är det 300 år sedan ”Capability” Brown föddes. Jubileet uppmärksammas med utställningar och festivaler runt om i England, bland annat på Blenheim Palace i Oxfordshire. Slottet med sin park är med på Unescos världsarvslista. På flera platser i landet öppnas under året även privata trädgårdar för allmänheten. Mer information om firandet finns på www.capabilitybrown.org.

Noterat | Sommaren 2016

LOCKANDE KONTOR a en powernap i sovkapseln Calm Space, där ljud och ljus anpassas för optimal slummer. Amerikanska Howarth marknadsför kontorsmöbler som denna och forskar också kring kontorets framtid. Idealkontoret för att locka den första generation som fötts med datorer, millenials, ska se ut så här: Det är ﬂexibelt, med lugna ytor och mötesplatser, inkluderande, det vill säga tillgängligt för alla till exempel med unisextoaletter, och aktivitetsinriktat, det tvingar till rörelse och promenader.

”När det känns som om allt går dig emot ska du tänka på att flygplan lyfter i mot vind, inte i medvind.”

FOTO: CREATIVE COMMONS

Industrimannen Henry Ford (1863–1947)

KROGFYND I PARIS ioårsjubilerande Le Chateaubriand i Paris har av Sanpellegrinoguiden utsetts till en av världens 50 bästa krogar. Här serveras en avsmakningsmeny à 70 euro och inget annat. www.lechateaubriand.net

Föregångaren till dagens VR-glasögon uppfanns av teknikentusiasten Hugo Gernsbach för över 50 år sedan.

ARKIVET TIDNINGEN LIFE 1963: SCIENCE FICTION

irtual Reality, VR, är i dag ordet på mångas läppar. Till exempel funderar SVT på permanenta VR-sändningar. Musikhjälpens VRapp gjorde i vintras succé. Men trodde du att VR var en nyhet? Hugo Gernsbach är mannen som experimenterade med speciella tv-glasögon redan 1963. De här visade han upp i magasinet Life. Den Luxemburgfödde elektronikentreprenören har tillsammans med författarna

Sommaren 2016 | Noterat

SEX MODERNA VR-GLASÖGON

OCULUS RIFT De mest kända VR-glasögonen, köptes av Facebook 2014. MICROSOFT HOLOLENS Glasögonen kan projicera information på glaset. PLAYSTATION VR Har inbyggda sensorer som känner av huvudrörelser. Det som visas i headsetet kan samtidigt visas även på en tv-skärm. GOOGLE CARDBOARD Headset i form av en brun papplåda med linser i där man stoppar in en smartmobil. Används ihop med appen med samma namn. FREEFLY VR Det här headsetet ska precis som Google cardboad användas tillsammans med en mobiltelefon. AVEGANT GLYPH Ett lite mindre headset. Med hjälp av en speciell spegelteknik har man lyckats hålla nere storleken på själva glasögonen.

HG Wells och Jules Verne kallats för science fictionens fader. Gernsbach förde ut amatörradion till de breda massorna och startade 1909 The Wireless Association of America. Han myntade begreppet science fiction, lanserade 1926 världens första tidning om det nya ämnet och blev frontfiguren för en världsomspännande rörelse. Amerikanska science fictionsällskapets årliga utmärkelser heter till Gernsbachs ära ”the Hugos”. ■

PÅ GÅNG 1 PradoMuseet, Madrid

”Bosch. The Centenary Exhibition” är den största utställningen någonsin med verk av den nederländske konstnären Hieronymus Bosch (1450–1516), till minne av att det är 500 år sedan hans död. Fram till 11 september. 2 volvo MuseuM, GÖteborG

Det populära bilmuseet håller extraöppet även på måndagar under sommaren. En spännande (bil)resa och nutidshistoria från 1927 fram till i dag – inte bara för bilfantasten. 3 WHitneY MuseuM oF aMeriCan art, neW YorK

Första retrospektiva utställningen visar fotografen Danny Lyons intresse för samtida sociala och politiska frågor. 17 juni–25 september.

PROVA SKORNA I 3D rittisk stil möter moderna metoder. Finska The left shoe company har butiker bland annat i Helsingfors, London, Los Angeles och Kobe. Där ställer man sig på en rund platta och foten mäts och fotograferas ur alla tänkbara vinklar med 3D-teknik. Därefter väljer man sin(a) favorit(er) från sportigt till klassiskt. Skorna, som kostar från 3 500 kronor, levereras hem var i världen man än bor. www.leftshoecompany.com

ENTREPRENÖR MED GULDKANT venska Anna-Karin Karlsson är glasögondesignern som kom från ingenstans och tog hela världen med storm. Under många år i London höll hon på med musik och lärde sig glasögonhantverket hos optikern E. B. Meyrowitz på Bond Street. Hon återvände till Sverige, stängde in sig i en stuga i Dalarna i ett år och kom 2011 med sin första kollektion. Hennes glamorösa, formstarka kvalitetsglasögon bärs av världsstjärnor som Miley Cyrus och Lady Gaga. För den som vågar är brillorna unisex, som bågen Eagle med front doppad i 24 k guld, 15 400 kronor. www.annakarinkarlsson.com

CROWDFUNDAD CYKELKLOCKA ustraliska Knog tar cykeltillbehör som lås och lampor till nya eleganta höjder. Smyckeslika ringklockan Oi finansierades i våras genom en Kickstarterkampanj. Den finns i två storlekar, tillverkas i bland annat titan, koppar och mässing och lär låta lika stiligt som den ser ut. www.knog.au.com

av svenskarna använde betaltjänsten Swish 2015. Motsvarande siffra året innan var 19 procent. Källa: Internetstiftelsen i Sverige

Vinjett | Text

Text | Vinjett

TRIOn Omstartarna De var mitt i karriären men bytte bana. Möt jeanskungen som öppnade kursgård för själen, affärsutvecklaren som började baka och medieentreprenören som skrev en bästsäljare. TRIOn Vinjett

TEXT CA JSA HÖGBERG

LARS ”VEDAM” KNUTSSON GÖR: Driver kursgården Baravara, med inriktning på självkännedom. OMSTART: Hoppade av UD-karriär för att starta klädföretaget Gul & Blå. Påbörjade i samband med att han drabbades av cancer ett livslångt sökande. BOR: I Vikarbyn i Dalarna. FAMILJ: Hustrun Gayan samt vuxna barn med familjer. Filippa Knutsson driver Filippa K och Sebastian Knutsson är medgrundare till spelföretaget King. BAKGRUND: Drev Gul & Blå 1966–1995. SAS-anställd. UD-tjänsteman. Gått Handelshögskolan. VEDAM: Mitt indiska namn betyder ”Gå bortom kunskap”.

Min cancer blev sparken i ändan för att börja utforska mig själv. Jag, som körde Porsche, började undersöka en ny värld med massage, dans och frigörande andning. Jag fick för första gången kontakt med mina känslor. Det kom så mycket tårar och jag fann det jag i dag tycker bäst om hos mig själv. – I samband med det här sökandet träffade jag min nuvarande hustru Gayan, som även hon har haft cancer. 1999 startade vi Baravara, en kursgård med inriktning på meditation och självkännedom. Dagen efter att vi kommit hem från en resa till Indien tog jag en cykeltur i Gayans hemtrakt i Dalarna och kom förbi en gård i Vikarbyn som var till salu. Det kändes som att någon annan höll i styret. Det enda som känns meningsfullt för Gayan och mig är att få dela med oss. På Baravara lär vi andra att öppna

dörren till sitt inre, det är en gåva att få vara med om. Många av oss bär fasader för att bli accepterade och älskade. NÄR JAG FICK MALIGNT melanom blev jag först inte särskilt rädd. Jag tänkte att det här fixar doktorn, uppvuxen som jag är i en läkarfamilj. Ett par år senare hade cancern spritt sig. Och när jag var 60 år fick jag i princip ett dödsbud och insåg att det var dags att börja ta det här på allvar. Parallellt med mitt sökande genomgick jag traditionella medicinska behandlingar med cellgifter och ett 20-tal operationer. Jag har varit på ett ayurvediskt sjukhus i Indien och fått behandlingar i Tyskland som anses kontroversiella. Jag har varit hos antroposoferna, och visst, att knäppa på en cello botar inte cancer, men det är något att hålla i handen. I dag, när jag är 80 år, har jag inte behövt opereras på ett par år och betraktas som ett medicinskt mirakel.

Min son Sebastian brukar säga: ”Cancern blev pappas nya projekt.” är stolt över så är det de två omstarter jag har gjort i livet. Man kan också kalla det att lyssna på sig själv. Första gången jag gjorde det var när jag arbetade på SAS, efter att tidigare ha varit anställd på UD. Jag passerade London på hemvägen från Singapore och upptäckte T-shirt och jeans, som var något alldeles nytt. Jag hade alltid varit road av kläder. I tidningen Esquire upptäckte jag som tonåring till exempel byxor utan veck. Det fanns en längtan hos mig att hålla på med kläder. Just då fick jag ett arv på 35 000 kronor, det var mycket pengar då. Så jag sa upp mig, tog ett banklån och öppnade 1966, tillsammans med min dåvarande fru, Gul & Blå i Birger Jarlspassagen i Stockholm. På söndagen var det en stor artikel i Expressen, och på måndagen stod en klunga människor utanför butiken. Vi var rebeller mot det borgerliga samhället Och först med pop- och flower power-modet. Sedan gled det över i jeans, täckjackor och collegetröjor.Vi hade dj i butiken. Allt var kul och nytt. För mig handlar det om att göra sin egen grej och lyssna på sig själv. På Gul & Blå-tiden var det utsidan, i dag handlar det om insidan. Numera tycker jag jeans är obekvämt, jag har inte haft på mig det på 20 år.” ■

ÄR DET NÅGOT JAG

FOTO: PER ERIKSSON

”JAG FANN NYA SIDOR AV MIG SJÄLV”

Trion | Omstartarna

”JAG ÄLSKAR ATT SÄTTA HÄNDERNA I EN DEG” HELÉNE JOHANSSON

Driver Brunkebergs bageri, bistron Brioche och restaurangen Bread and Table i Stockholm. Skriver böcker om bakning och håller kurser. OMSTART: Blev självlärd bagare efter att ha blivit uppsagd från vd-jobb. BAKGRUND: Olika befattningar i IT-branschen, säljare av kontorsmaskiner och reseledare. Ekonom med juridikpoäng. BOR: I Stockholm. FAMILJ: Sambo, dotter, 8 år, samt bonusson, 16 år. FRITID: Är aldrig helt ledig men slappnar av i Åre.

Det är nästan femton år sedan jag bytte jobb från IT-branschen till självlärd bagare. Fortfarande får jag mejl från folk som vill göra samma sak. När jag startade mitt första bageri hade jag privilegiet att inte behöva oroa mig för ekonomin, då kan man ta risker. Jag var 34 år och singel, jag använde mina besparingar och tog ett mindre lån. Jag bestämde att jag skulle köra tre månader i taget. Kön växte och det blev svarta siffror med en gång. Beslutet att starta om hade värkt fram. En orsak var att jag hade fått sparken från ett vd-jobb på ett IT-företag. En misslyckad teambuildingövning på K ebnekaise spelade också in. I stället för att vi i ledningsgruppen

symboliskt nådde toppen föll vi nerför en brant. Jag bröt benet. På den tiden hade jag de rätta kläderna, kände rätt personer och reste till de rätta platserna. Men jag skrattade inte. När jag blev uppsagd ringde jag först mamma och bölade. Sedan gav jag mig ut på långa promenader och drogs automatiskt till bagerier. I dag vill jag vara stans bästa bagare, vi gör allt från grunden. Jag älskar att vara hantverkare. Det bästa är att sätta händerna i en deg, det händer något med en. Det märker jag även när jag håller bakkurser för folk.” ■

FOTO: SUSANNE KRONHOLM

GÖR:

Omstartarna | Trion

”JAG VILL ALLTID HA ROLIGT NU” JONAS JONASSON

Författare till bland annat Mördar-Anders och hans vänner och Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Hans böcker har sålt i 13 miljoner exemplar i 45 länder. OMSTART: Journalist som blev medieentreprenör och sedan hoppade av och skrev succéroman. BOR: I Hogrän socken på Gotland. FAMILJ: En son, 8 år. BAKGRUND: Grundare av medieföretaget OTW samt chefspositioner på Expressen och lokalredaktör på Smålandsposten. FRITID: Driver lägenhetshotell i Visby.

Min första omstart var 1996. Jag sa upp mig från Expressen och började som mediekonsult i Stockholm. Mitt stora självförtroende har alltid hjälpt mig att söka bekräftelse – egentligen har jag dålig självkänsla. I mediebranschen får man bekräftelse var dag. Min kompanjon och jag skrev ner vår nyckel till hållbart entreprenörskap: vi skulle ha roligt, vara stolta och tjäna pengar. Det gick fort för vårt företag, till slut glömde jag att ha roligt och det slutade med en klassisk utbrändhet. När vi sålt företaget fick jag ekonomisk frihet att börja om. Jag flyttade till italienska Schweiz. Där vaknade jag till under ett träd och insåg att jag saknade yrkesidentitet. Det var en nog så viktig drivkraft för att skriva klart manuset jag haft liggande sedan 90-talet. Egentligen har jag alltid varit författare. Min lärare i fjärde klass oroade sig för att jag hade för stor fantasi. Även som författare har jag ett entreprenöriellt drag och vågar tänka utanför boxen. Sex säljer. Men jag skrev i stället om en man som blivit tvångssteriliserad av en rasbiolog. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann blev 2010 Sveriges mest sålda bok. I dag glömmer jag aldrig att det ska vara roligt och har lärt mig att prioritera. Men det blir inga fler omstarter, jag har klivit ut genom fönstret tillräckligt många gånger.” ■

FOTO: KARL MELANDER

GÖR:

”Bandet satt på mina väggar och tapetserade mitt tak. Att det fanns lunchlådor och andra produkter med Kiss på tyckte jag var rock’n’roll. Av dem lärde jag mig att tänka på affären i min musik och fokusera på varumärket. Redan som elvaåring förstod jag också, tack vare dem, att det är bättre att fokusera på brudar än på alkohol och droger. Jag dricker nästan inte alls.”

AFFÄRSMÄNNEN KISS

”Allan Brown startade Simon Marketing, som bland annat tagit fram Happy Meal. Han lärde mig att pitcha in idéer till stora företag. Vi lärde känna varandra av en slump när min Ferrari blockerade uppfarten till hans sons sångpedagogs hus i Beverly Hills.”

MARKNADSFÖRINGSGURUN BROWN

”1992 jobbade jag som nisse på Café Opera. Jag vet inte om det var självförtroende eller galenskap, men på en Chicagokonsert trängde jag mig backstage fram till sångaren Bill Champlin. Efteråt har han berättat att han såg en eld i mina ögon och att den skulle ta mig till succé. Jag sa att jag kommer till LA snart, han erbjöd mig sitt telefonnummer och sedan fick jag bo hos honom.”

CHICAGOS SÅNGARE

”Malcolm Gladwells klassiska bok The tipping point, Den tändande gnistan, har lärt mig det viktigaste jag kan om marknadsföring, att word of mouth är starkast.”

TUNGVIKTIG BOK

Människa | Mina influenser

HIT-MAKARENS TOPPLISTA Andreas Carlsson skriver hitlåtar till världsartister, föreläser om motivation och startar affärs- och musikskolor med samma glöd. För Conversations berättar han om sina influenser: människorna, musiken och litteraturen. TE X T CAJSA HÖGBERG FOTO JONA S H USBOM

”Min morfar Lennart Lindskog och jag stod varandra så nära att det knappt går att förklara. Han dog för två år sedan och jag kommer att sörja honom resten av mitt liv. Mitt familjeliv var väldigt stökigt när jag var i tonåren, pappa åtalades för ekobrott och det fick tråkiga följder. Morfar kom att ersätta mina föräldrar. Han kunde ha briljerat i de flesta sammanhang men jobbade på resebyrå. Han var varm, intelligent, beläst, hade en fantastisk humor och satte alltid andra före sig själv.”

MORFAR LENNART

”Min första mentor var min musiklärare Magnus Lundin. Jag var elva och han 23 år när jag lärde känna honom på skolan i Tingsryd. Han lärde mig tankar om humanism och etik och hur viktigt det är med rock’n’roll – en livsbejakande inställning till livet. Från att jag var 14 år spelade jag in musik hos honom och hans fru varenda helg. I dag driver Magnus och jag Academy of Music and Business ihop, som både är gymnasieskola och ger kortare kurser.”

MUSIKLÄRAREN MAGNUS

Ålder: 43. Familj: Sonen William, 14 år. Bor: På Östermalm i Stockholm. Gör: Låtskrivare, startar snart sin andra skola, författare och inspirationsföreläsare. Böcker: Live to win samt Från idé till succé om hur man bygger sitt personliga varumärke och paketerar produkter. Bakgrund: Har skrivit låtar till bl a Backstreet Boys, Celine Dion och Kate Perry. Aktuell: Medkompositör till Broadwaymusikalen Paramour med Cirque du Soleil samt med filmatiseringen av Beyond the Velvet Rope. Dröm: Hitta en härlig kvinna som jag kan överösa med kärlek.

ANDREAS CARLSSON

”Min kärleksrelation till USA har avgjort vem jag är, vad jag vill och står för. Som vuxen i Los Angeles lärde jag mig att inte begränsas av Jante. Talesättet My best bling is me innebär att man i stället för med smycken och klockor ska skina själv.”

USA-KÄRLEKEN

”Då upptäckte jag populärkulturen. Att möta Grease, Star Wars, Abba, Bee Gees och Kiss var som att få en färgglad smocka rakt i ansiktet.”

FANTASTISKA 1978

Mina influenser | Människa

Vinjett | Text

Hon såg glädjen i pappas steg när han gick till jobbet. Hennes barn såg samma sak i hennes. Nu tar tredje generationen över det framgångsrika familjeföretaget Treac. TE X T M A R K US W I LH EL MSON FOTO M A R K US M A RCET IC

DET GODA ARVET Ann-Sofi Ådin Bjurman är numera styrelseledamot i Treac, sonen Adam Ådin är koncernchef och dottern Lina Ådin vice vd.

Familjen Ådin | Människa

verige har inte alltid Lindmark som gjorde en klassresa. hyllat framgångsrika Samhällets syn på entreprenör steg också egenföretagare och i graderna i Sverige. Vindarna vände och entreprenörer som om synen på egenföretagaren som jobb de vore rockhjältar. skapare och förebild fick fäste. Hur hade I boken Så lyckas du som företagare Skypegrundaren – den nya välfärden formulerar Samme Niklas Zennström Lindmark kärnan i sin gärning: eller Spotifys Daniel ”Man ska inte hålla på med svammel Ek behandlats om och lögner. Man ska vara uppriktig och de hade vuxit upp på ärlig. Man ska vara hedersam.” 1970-talet? – Det där är en grundmoral som han – Att vara företatrummade in i oss. Att vara företagare är gare eller ”kapitalist” viktigt och ansvarsfullt. Man ska vara rädd hade verkligen om fackföreningarna och omvärldsrelaingen positiv klang tionerna. Det finns någonting hedersamt i samhället när jag i det, säger Ann-Sofi Ådin Bjurman. växte upp, säger AnnHon såg glädjen i stegen när pappa gick Sofi Ådin Bjurman, till jobbet, men hon såg också baksidan. i dag styrelseledamot i investmentbolaget n bild hon bär med sig är hur Treac. mamma Maud, som hanterade Hennes pappa – Samme Lindmark allt från bilbesiktningar till – är bondsonen och den legendariske hantverkare, har packat bilen och Västerbottenentreprenören som byggde kopplat på husvagnen i väntan på upp en miljardkoncern i Karolin Invest att makens semester ska börja. (senare sålt till börsbolaget Atle). – Så kommer pappa sent Varken Ann-Sofi eller hennes tre omsider springande i kostym och systrar hade några planer på att gå i sin med portfölj, rusar in i huset och kommer ut i träningsoverall. Det pappas fotspår. var full fart, berättar Ann-Sofi. – Vi tog alla rejält avstånd från hans En dag tog det stopp. företag. Vi var en röd barnaskara. Det Pappa drabbades av politiska klimatet var sådant hjärtinfarkt och hela den värld på den tiden. Jag tyckte att det TREAC han byggt upp kom i gungvar jätteskönt att gifta mig och Grundat: 2001. ning. Ann-Sofis liv tog en ny inte heta Lindmark längre. Jag Är: Ett familjekontrollerat riktning. började läsa till socionom, bar investmentbolag som främst – Det blev en väckarklocka palestinasjal och näbbkängor, investerar i tillverkande på flera plan. Om han hade minns Ann-Sofi. bolag eller i den serviceindustri som riktar dött då, med dåtidens Hon gjorde karriär sig till dessa. Bolagen får arvsskatteregler, skulle vi ha inom socialförvaltningen, gärna ha sitt säte i Norrblivit skuldsatta i resten av från socialsekreterare och eller Västerbotten. våra liv. Han skulle ha ruinerat fältassistent till områdeschef Helägda dotterbolag: oss barn, säger Ann-Sofi. i Skellefteå kommun. Bland annat Ambra Pappa kallade in revisorn, Samtidigt fick hennes Ventilation AB, Extena AB samlade döttrarna i vardagspappa pris av kungen och och Zone Systems AB. rummet och presenterade utnämndes till Årets företaAntal anställda: 100. gare i Sverige 1990. Omsättning: 170 miljoner dem för olika scenarier. kronor (2014). Döttrarna röstade för Det var inte bara Samme

Människa | Familjen Ådin

börsintroduktion. Genom att äga aktier skulle de minimera risken för en framtida skattesmäll, oavsett vad som hände med bolagen. Vad pappa Samme inte hade räknat med var att en av döttrarna nu skulle kliva fram och engagera sig i bolagen. – Har du gett mig aktier så vill jag ta ansvar, sa Ann-Sofi. Hon skolades in i de olika dotter bolagen genom att sitta två år i varje styrelse. Men hon var ännu inte redo att släppa sin fasta anställning. – På socialkontoret hade jag en kavaj som hängde bakom dörren. Jag bytte om snabbt och sprang på styrelsemöten, säger hon. Successivt kom hon att lära sig hur företagen var uppbyggda, vad som fick dem att må bra och vilka affärsstrategiska beslut som krävdes. Det var en spännande värld som kom att uppsluka henne allt mer. Socialkontoret i Skellefteå fick söka en ny medarbetare. – Ibland kan jag ångra att jag inte tog steget tidigare. När jag senare blev vd (på köksfläkttillverkaren Futurum) kände jag att det enda jag kunde var organisation

och människor. Jag var svag på ekonomi och teknik. Hur ska det här gå? undrade jag, säger hon. Det visade sig gå alldeles utmärkt och att hon hade gjort en felaktig riskanalys. – Ekonomi och teknik var aldrig några problem. Den stora utmaningen med att leda ett företag är organisation och människor, säger hon.

arallellt med styrelsearbetet i de företag hon numera var delägare i arbetade hon i åtta år som organisationskonsult innan hon tog över vd-rollen på Futurum. Det blev början på de roligaste och mest krävande yrkesåren i hennes liv. – Det kändes som om det var en damm som öppnades inom mig där allt forsade ut. Jag fick äntligen ta tillvara den kompetens och livskraft som jag hade gått och burit inom mig, säger Ann-Sofi. När hon skulle presenteras som ny vd inför 160 medarbetare på Futurum satt pappa diskret längst bak i matsalen. – Pappa var respekterad och känd och jag var 42 år och helgrön. Han kunde ha

När Ann-Sofi Ådin Bjurman fick ta över Futurum upptäckte hon att hon hade företagandet i blodet.

”Jag fick äntligen ta tillvara den kompetens och livskraft som jag hade gått och burit inom mig.” tagit över och sagt att det här är min dotter. Men en av många saker som han gjorde så bra var att han fanns med i bakgrunden, lyssnade och ställde frågor, men han tog aldrig över ansvaret, säger Ann-Sofi. Hennes vd-år på Futurum blev en framgångsresa. Kvalitet, leveranssäkerhet och lönsamhet ökade kraftigt. I rätt läge, 2001, när Futurum var redo att ta klivet ut i Europa, sålde Ann-Sofi bolaget till italienska Faber. Att se vilken ägarbild som är bäst för den fortsatta utvecklingen i varje enskilt bolag är också grunden för det som blev Ann-Sofis nästa steg i karriären. Samma år som försäljningen genomfördes grundades investmentbolaget Treac. Treacs mål är att förvärva och äga onoterade bolag, främst inom tillverkningsindustri eller i serviceindustri kring tillverkningsbolag. Om bolagen, som helst ska ha nått en omsättning på 40 miljoner kronor, dessutom har sitt säte i Norreller Västerbotten är det bingo, men investeringsbesluten fattas på affärs mässiga grunder. När Ann-Sofi blev koncernchef i Treac var de egna barnen, Lina och Adam Ådin, på väg ut i arbetslivet. Att de skulle in familjeföretaget var ingen självklarhet. De gjorde egna karriärer i revisionsbranschen och

Text | Vinjett

ANN-SOFI ÅDIN BJURMAN

Gör: Styrelseledamot i Treac och anlitad som konsult. Ålder: 61. Familj: Barn och barnbarn. Bor: På Södermalm i Stockholm, snart i Bromma. Karriär: Utbildad socionom. Har bland annat arbetat som fältassistent. Bytte karriär, blev managementkonsult, vd på köksfläkttillverkaren Futurum (numera Franke), vd på skylttillverkaren Zone Systems. Har varit styrelseordförande under perioder i samtliga Treacs dotterbolag. Har också erfarenhet av styrelsearbete i ett 15-tal olika styrelser. Fritid: Tränar regelbundet. Åker gärna skidor.

Människa | Familjen Ådin

Storasyster Lina rättar till Adams slips men i övrigt har syskonen stor respekt för varandras olikheter.

Ann-Sofi t vekade inför tanken på att de en dag skulle ta klivet in i Treac och familjeverksamheten. – Det handlade nog mycket om modersinstinkter. Jag har själv varit lite slut och överjobbad i perioder. Vill man ge så mycket press och ansvar till sina barn? resonerade hon med sig själv. I bakhuvudet har Adam nog hela tiden haft tankar på att en dag arbeta i familjeföretaget. – Jag har aldrig sett en person gå till jobbet med sådan glädje som mamma, och det har inspirerat. Samtidigt har ju jag och min syster gjort våra egna karriärer, säger han. Hösten 2012 kände Ann-Sofi att hon hade kommit till ett vägskäl. Hon hade arbetat operativt i flera av dotterbolagen och varit vd i skylttillverkaren Zone Systems, där hon bland annat ansvarade för utrullningen av roterande menytavlor

”Jag har aldrig sett en person gå till jobbet med sådan glädje som mamma och det har inspirerat.”

på McDonalds-restauranger över stora delar av världen. Det operativa krävde så mycket av henne att investmentperspektivet i Treac inte riktigt hanns med.

rospektering för att stärka verksamheten kräver mycket tid. Treac behövde helt enkelt ny energi, en omstart. Styrelsen i Treac samman kallades. Skulle en ny koncernchef rekryteras utifrån? Var ett generationsskifte aktuellt? – Vi gick igenom de olika alternativen och satte plus och minus. Jag hade inte riktigt sett möjligheten att något av barnen skulle ta över. Jag skulle ju inte kunna välja ett av dem. Helst skulle jag vilja slå ihop dem, då vore de perfekta, säger Ann-Sofi.

Dottern Lina konstaterar att hon och Adam alltid har varit olika till sättet. – Där Adam är beräknande och analytisk är jag mer av en drömmare och risktagare. Det blir en bra kombination av egenskaper som tillåter oss att både gasa och bromsa där det behövs. Vi har alltid haft en god och respektfull ton i vår kommunikation och har alltid respekterat varandras olikheter. Det är en styrka för oss som team, säger hon. Ganska snabbt stod det klart att Lina och Adam kunde tänka sig att dela på ansvaret. – Jag och min syster utvärderade förstås om det fanns en risk att det skulle påverka vår relation negativt. Men den risken bedömde vi som liten eller minimal. Vi såg det snarare som en styrka att vi känner varandra på ett djupare plan. Då var vi nog mer oroliga över hur det skulle vara att jobba med vår mamma, säger Adam och ler. – På många sätt är det ett privilegium att få arbeta med familjen. Som kollegor delar vi varandras vardag på ett sätt som vi inte gjorde tidigare. Jag tycker att det har stärkt vår relation på både det professionella och det personliga planet. Det är en vinst med att arbeta ihop som jag inte räknat med, säger Lina. För tre år sedan tog de klivet in i Treac. Adam som vd och Lina som vice vd. De två första åren med mamma Ann-Sofi som styrelseordförande. För att det skulle fungera krävdes respekt för att rollerna nu förändrades, menar Adam.

Text | Vinjett

ADAM ÅDIN

Gör: Koncernchef i Treac. Ålder: 35. Familj: Fru och en dotter som är två år. Bor: I Bromma. Övernattningslägenhet i Skellefteå. Gör:Vd för Treac. Karriär: Utbildad civilekonom. Har tidigare arbetat som revisor för ägarledda bolag på PwC i Stockholm, som företagsrådgivare på SEB och som ekonomichef på ventilationsbolaget Indoor Energy Services Sweden AB. Fritid: Spelade tidigare basket på elitnivå. Spelar numera golf i mån av tid.

Vinjett | Text

LINA ÅDIN

Gör: Vice vd för Treac. Ålder: 37. Familj: Sambo och två barn. Bor: I Bromma. Karriär: Handelshögskolan i Stockholm. Fem år som revisor på KPMG i Luxemburg. Business Analyst på Wibridge AB i Sverige. Fritid: Familjen, vänner och skidor.

Familjen Ådin | Människa

Ann-Sofi Ådin Bjurman tycker det är spännande att kunna möte dottern Lina på ett yrksmässigt plan.

”Man är inte mamma och barn längre utan vuxen och vuxen. Det är inte så många föräldrar som får se sina barn agera professionellt.” – Självklart finns styrkor med att arbeta med personer i sin familj, men man måste också vara ärlig och säga att det finns utmaningar. För mig har det varit viktigt att skilja på vad som är familjerelaterat och vad som är jobbrelaterat. Att inte falla in i son-rollen, att inte klaga för fort, inte falla in i de familjära mönstren, utan uppträda professionellt. Det finns en risk att man är för snabb i sina bedömningar och säger något negativt till en familjemedlem, medan man ger en kollega större utrymme innan man fäller en kommentar, säger Adam. – Tycker du att jag hugger alltså? undrar Ann-Sofi. – Nej, det har gått fantastiskt bra, men jag tycker att det fungerar ännu bättre nu sedan du bara blev styrelseledamot, säger Adam.

edan ett år är det han och Lina som formellt är sin mammas chefer. De anlitar henne på konsultbasis eftersom hon kan bolagen inifrån och ut. Professionellt ser Ann-Sofi flera vinster med att bolaget är kvar inom familjen. Som att det finns en gemensam historia och en stark värdegrund att stå på. En lika stor vinst ligger på ett mer personligt plan och den vinsten hade Ann-Sofi inte räknat med. – Relationen förändras, utvecklas. Man är inte mamma och barn längre

utan vuxen och vuxen. Det är inte så många föräldrar som får se sina barn agera yrkesmässigt och professionellt. Det hade aldrig hänt om vi inte hade jobbat tillsammans. Ibland kan jag se Adam förhandla och få en sådan kick, jag blir så imponerad av honom. Dessutom är det väldigt roligt att barnen frågar hur jag har tänkt i olika situationer, att de är intresserade och nyfikna på det jag har gjort, säger Ann-Sofi. Nu ska Adam och Lina ta Treac in i framtiden. De siktar på att mer än fördubbla omsättningen – till 500 miljoner kronor – år 2018. – Det är en utmaning, men vi har många krokar ute och vet att vi är duktiga på att vidareutveckla entreprenörsdrivna, mogna företag som har svårt att ta nästa steg när de kommer upp i 30–40 anställda. Då krävs att man jobbar med organisatoriska frågor och bygger mer självgående företag. Det är där vi kommer in i bilden, säger Adam. Ann-Sofi nickar. Om han behöver en konsult eller ett bollplank är hjälpen nära. ■

TREAC-FÖRETAGARNAS RÅD INFÖR GENERATIONSVÄXLINGEN

SLÄPP TAGET – När man väl har bestämt sig ska man släppa taget över företaget. Självklart är det bra att finnas till hands för frågor om den nya generationen vill ha råd, men man får inte bli en överrock som innebär att den nya ledningen inte vågar fatta beslut eller göra de förändringar som krävs. VAR TYDLIG MED ROLLERNA – Backa ur den operativa rollen så att organisationen vet vem som är ansvarig. Det är alltid en fördel om en succession eller ett generationsskifte sker under ordnade former och i ett lugnt tempo. Erfarenheten ska tas tillvara, men det ska vara tydligt för alla vem som är formellt ansvarig. RESPEKTERA UTMANINGEN – Underskatta inte att det kan bli friktion när roller och relationer förändras. I bästa fall kan det fördjupa och stärka familjebanden, men det är en bra idé att på förhand prata igenom vilka eventuella konflikter som kan uppstå. Ha en strategi i förväg så minskar risken för missförstånd.

Vinjett | Text

FRÅN

FILÉ 22

Text | Vinjett

FRÅN TILL FILÉ FOT TILL FOT

När djuruppfödning alltmer framstår som en av de stora klimatbovarna gäller det att ta till vara så mycket som möjligt av djuret – oavsett om det är k yckling, gris, ko eller mussla. Det är inte bara eko-reko utan skapar också nya oväntade affärer. T E X T JON H A NSSON FOTO N I K L A S BJÖR LI NG / CI PR I A N GORG A / JOH A N J EPPSSON / K A R I N A LFR EDSSON

Marknad | Från filé till fot

farmor gjorde. Det vill säga ta till vara alla delar av djuret. Till exempel kycklingarnas fötter, kasserade kycklingskrov, ”fula” grönsaker, nygamla inälvsdetaljer eller kasserade musselskal.

roteiner är livsnöd vändiga. Men det är ett välkänt problem att den viktigaste proteinkällan, kött, orsakar nästan en femtedel av världens koldioxidutsläpp. Därför bubblar det i dag lite extra i livsmedelsindustrin och i krogbranschen. Och allt fler hittar på mer eller mindre aptitliga sätt att komma förbi problemet. Och att på köpet kunna göra nya ekologiskt innovativa och expansiva mataffärer. De mest framsynta entreprenörerna och kockarna blickar några generationer bakåt. De säger adjö till släng och slöseri och vill göra som mormor eller gammel-

”I Kina finns 1,4 miljarder konsumenter. Och även en liten del av 1,4 miljarder är väldigt många.”

KYCKLINGFOT MED EXPORT- POTENTIAL

mkring 90 miljoner svenska kycklingar mister inte bara huvudet utan även fötterna varje år. I dag blir kycklingresterna avfall eller minkfoder. Men i Kina är kycklingfötter en delikatess och man betalar bra för dem där. Branschorganisationen Svensk fågel räknar med att man i framtiden kan sälja kycklingfötter för 80 miljoner kronor om året. När en svensk delegation med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i spetsen besökte Kina och Hongkong i höstas för att röja väg för svensk export fanns bland annat fötterna på dagordningen. – Det vore jättekul om det vi slänger kunde bli en konsumentråvara och till och med en premiumprodukt, säger uppfödaren Per Watz på Husby gård i Tumbo utanför Eskilstuna. Det är hos hans kycklingar vi hälsar på. De piper, flaxar och trampar. När de 22 800 flygfäna i ladan får besök blir det rena kakafonin. De kommer hit som

På Husby gård utanför Eskilstuna föds kycklingar upp i stor skala, som mest en kvarts miljon åt gången. 40 grams dunbollar och när det är dags att vandra vidare efter 37 dagar på gården har de ätit upp sig till drygt två kilo. – Nu är de som fulast, säger Per Watz med ett skratt och pekar på de enstaka fjädrar som sticker fram ur dunet. 1,58 kg foder = 1 kg kyckling är en ekvation som gör kycklingen mer än kulinariskt intressant. Produktionen av mat är nämligen en stor klimatbov. Uppfödningen av köttdjur står för nästan en femtedel av världens koldioxidutsläpp. Och det mesta

Från filé till fot | Marknad

Per Watz på Husby gård ser fram mot den dag då kycklingfötter kan säljas istället för att slängas.

Underlaget av spån och torv hålls torrt för kycklingarnas hälsas skull.

av de köttrelaterade utsläppen beror på odlingen av olika grödor till foder. Alltså är det klimatsmart att föda upp djur som effektivt omvandlar foder till protein – som kycklingar. Det är också smart att använda alla delar på djuret. – Kycklingarnas fothälsa är en viktig välfärdsparameter. Det är därför vi har fothälsoprogrammet, säger Per Watz. Svenska kycklingar får sina fötter kollade av veterinär vid slakten. Det är ett sätt att kolla att djuren haft det bra.

Man tittar på trampdynorna så att det inte finns några sår, inflammationer eller upplöst hud. Ströet de går på i stallarna består av torv och kutterspån. Om det är för fuktigt kan det bli skador på fötterna. – Det är inte acceptabelt. Dels får kycklingen ont, dels går inte foten att sälja, säger Per Watz. Vi tillför värme och ventilation för att få ett bra klimat i stallarna. Om det är fuktigt, som det var i vintras, måste man vara på sin vakt. Då får vi jobba mer aktivt och ta in nytt torrt strö. Den svenska djurhälsolagstiftningen medför kostnader för uppfödarna men nu kan alltså fotkontrollen bli en konkurrensfördel. – I Kina finns 1,4 miljarder konsumenter. Och även en liten del av 1,4 miljarder är väldigt många. Det gäller bara att hitta de rätta kanalerna till den gruppen, säger Magnus Nikkarinen på Näringsdeparte mentet, som är samordnare för arbetet med att öppna nya marknader för svensk matvaruexport. Kycklingexport till Kina kommer att dröja ytterligare några år men dörren till Hongkong kommer troligen att slås upp redan i år. Myndigheterna där har flaggat för import från Sverige på försök.

Marknad | Från filé till fot

Maria Donis på Svensk fågel ser nya möjligheter för den svenska fågelindustrin.

– Det vore jättebra. Hongkong är redan en stor marknad och kan bli en kanal in i Kina, säger Maria Donis, vd för branschorganisationen Svensk fågel. Länder utanför EU, som Ryssland, Sydkorea och Kina, är intressanta. Den svenska satsningen på matexport är alltså en tämligen ny företeelse. Det började med Matlandet Sverige för drygt fem år sedan och den nya regeringen har varit än mer fokuserad på export. Vi har gått från ingenting till att vi nu har en lantbruksattaché i Peking. – Danmark har en mycket större matexport än Sverige – och många fler personer på plats. Vi har en resa att göra och politikerna börjar bli mer insatta i de här frågorna, säger hon. – Om vi ska kunna öka produktionen i Sverige måste vi få avsättning för andra delar än bröstfilén. Det blir mycket större kostnader om vi inte kan använda hela djuret. För det kostar ju också att kassera de delar som inte går att sälja. Men det har blivit bättre. Hjärtan och levrar tas allt mer till vara igen. Samma med blod och fjädrar, som bland annat blir jordförbättring. – Jag fick nyligen reda på att man äter kycklingfötter även i Iran. Det är en intressant affärsmöjlighet, nu när man lättat på handelshindren. Det ska vi ta tag i per omgående, säger Maria Donis.

Buljongentreprenören Nils Wetterlind gör affärer på det som annars skulle slängas. Svenska grisar med bibehållen knorr har framtiden för sig i Kina.

GRISEN SÄTTER KNORR PÅ NYA AFFÄRER

et svenska förbudet mot att knipsa knorren av smågrisar är ett annat exempel där uppfödarna fått en oväntad konkurrensfördel. Det finns till och med ett speciellt begrepp i Kina, golden tail, för okuperade svansar och de ger 25 procent mer betalt. – Från kinesernas sida finns intresse av att importera kyckling och gris. För vår del gäller det främst delar som är svåra att sälja till bra pris på annat håll

– och som vi dessutom inte har någon nämnvärd avkastning för i Sverige. Inget land kan mäta sig med Kina när det gäller betalningsviljan för vissa styckningsdetaljer, säger Magnus Nikkarinen. Men det är inte bara att skicka i väg några ton kycklingfötter eller grisknorrar till en kinesisk grossist. Först krävs ett idogt krattande av företag och myndigheter för att komma fram till en överenskommelse.

Från filé till fot | Marknad

M Rovor och andra rotfrukter är billig råvara till den i dag trendiga buljongen. – Det är omfattande regelverk att förhålla sig till och vi har börjat från noll, speciellt när det gäller animaliska produkter. Processen är rigorös med tanke på exempelvis smittorisker. Länder med stor statlig inblandning tenderar också att vara byråkratiskt komplicerade. Kraven är mycket större än på andra håll. Men Kina är trots det mycket intressant, säger Magnus Nikkarinen på Närings departementet.

”Nyligen gick den första lastbilen med höns frikadeller i väg. Nu finns vi i varenda Rema 1 000-butik i Danmark.”

BULJONG – EN RIKTIG BUBBLARE

aria Donis på branschorganisationen Svensk fågel ser även andra affärsmöjligheter för kyckling. – En annan produkt vi tittar på är buljong. Vi måste bara få till ett konsumentvänligt koncept. Utomlands har det blivit vanligt som hälsosam snabbmat. Man köper en mugg buljong i stället för en kaffe. Till buljongen skulle man kunna använda skroven och skinnen, säger hon. En som redan börjat göra affärer på buljong är entreprenören Nils Wetterlind, vd för Scandinavian Organics. De stora livsmedelskedjorna har ett tiotal av företagets produkter och 7-Eleven säljer dotterföretaget Bujjos buljongdryck. Sedan årsskiftet finns Scandinavian Organics höns- och currygryta på Wayne’s coffee över hela landet. Nu har företagets hönsfrikadeller börjat rulla över Öresundsbron. – Nyligen gick den första lastbilen i väg. Nu finns vi i varenda Rema 1 000-butik i Danmark, säger han. Efter över 25 år utomlands kom Nils Wetterlind tillbaka till Sverige med sin familj 2012. Han hade ingen aning om vad han skulle göra. – Jag kände ingen, jag kunde inget. Eller jo, jag var rätt bra på höns- och kycklingbuljong. Jag blev frälst när jag jobbade för en judisk familj i London. Det var mitt första jobb och det var som

Marknad | Från filé till fot

att kliva rakt in i en Woody Allen-film. Den judiska kulturen var stark, det firades sabbat, farmodern i familjen var en riktig matriark och självklart var hennes kycklingsoppa den bästa. Tyckte i alla fall alla i den familjen. Sedan har soppan följt mig hela mitt vuxna liv, säger Nils Wetterlind. Efter ett sysslolöst år i Sverige började han planera att flytta tillbaka till Asien. Då ledsnade en kusin och sa: ”Vadå inte hitta något att göra i Sverige? Men gör din kycklingsoppa då för h-e!” Så då gjorde Nils Wetterlind det. Han kom i kontakt med uppfödaren som drev Bosarpskyckling i Skåne. Vanligen eldar man upp skroven när man plockat av filéer och klubbor men uppfödaren kunde inte förmå sig till det och nu fanns 40 ton kycklingskrov i ett fryslager på Slakthusområdet i Stockholm. Nils Wetterlind fick köpa rubbet. Billigt. – Flera andra har ju försökt rädda hönan – och misslyckats. Det går inte att tvinga folk att käka höns igen så länge de måste koka i tre timmar för att bli ätliga, säger Nils Wetterlind. Han kom på att man kunde mala hönsköttet. Då behöver det inte samma långa tillagning för att bli tuggbart. – Affärerna tog fart och nu gör vi bland annat pannbiffar och bolognese – och skroven blir buljong. Att ta något som de flesta ser som avfall, koka soppa på det och sälja det med förtjänst. Tämligen genialt. – Ja, det är konstigt, men man säger ju att även en blind höna kan hitta ett korn, säger Nils Wetterlind. Det är ekologiskt som gäller? – Jag köper bara eko, till familjen och till företaget. Det är inte en pengagrej, det är en kärleksgrej. Jag driver inte Scandinavian Organics för att kunna ta privatplan till Antibes. Jag ska rädda världen. Redan nu har Scandinavian Organics vidgat verksamheten. De tar hand om köttben. Renset som finns kvar blir bœuf bourguignon och pulled beef.

Kocken Magnus Johansson på Rolfs Kök i Stockholm lagar till ravioli på kycklingfötter enligt alla konstens regler.

”FULA” GRÖNSAKER FÅR NY ROLL

utikerna har börjat sälja ful-grön saker och frukt, inte lika perfekta som de vi är vana att köpa men minst lika goda. Grönsakerna som ratas kan även de bli business. – Vi gör en vegetarisk buljong i dag men

där har vi bara börjat krafsa på ytan, säger Nils Wetterlind, Scandinavian Organics. – Visste du att 25 procent av alla potatisar och 30 procent av alla morötter slängs innan de når affärerna? De är helt tjänliga men för stora, för små eller för fula. Sorteringen är helt fantastisk att se, optiska sensorer sållar ut de fina, de som duger i grönsaksdiskarna. De andra hamnar i en stor balja, de blir inte

Från filé till fot | Marknad

var massor av frågor, de såg en i ögonen. Som i det där tv-programmet Draknästet. Finns det inte en risk att någon med mycket större resurser knycker din idé? – Visst, men man kan inte låta bli att göra något bara för att någon annan kan ta efter. Det gamla ordspråket säger ju att ju hårdare och snabbare du etablerar din verksamhet, desto svårare för andra att konkurrera. Och nu har vi just kommit i gång i vår andra och större fabrik bredvid den första i Slakthusområdet.

GOURMET-GOTT FRÅN NOS TILL SVANS

K Johan Jureskog är gourmetkocken som lobbar för att vi ska laga och njuta av inälvor igen.

ens grismat. Det är förstås samma med rödbetor, palsternackor, lök… I slutet av året kommer företagets första grönsaksrätt. Och så hoppas han på att komma i gång i Storbritannien, Tyskland och USA. – Det är ju absurt – på ena sidan jorden slänger vi fullt ätbara råvaror, på den andra går folk och rotar i soptunnor. Jag är inte intresserad av att sälja aldrig så fin

ekologisk Kobebiff för dyra pengar. Jag vill nå skolor, ålderdomshem och sjukhus. Eko till folket! säger Nils Wetterlind. – De som investerat i oss är de som tror på företaget både affärsmässigt och etiskt. Folk som jag. Många har bara en liten, slant att investera. Han blev inbjuden till ett möte med investerare i Spånga. – Då fick man sjunga för sin sak. Det

alvbräss med hummer i skummig tryffelsås, sauterad lammnjure, kalvlever anglais … Va? Du gillar inte lever? Och inte njure heller för den delen? Nej, många av oss svenskar har lite svårt för inälvor. Gärna spännande nya styckningsdetaljer som flankstek och picaña eller rostbifflock men bortom muskulaturen (och hjärtat räknas inte) säger många av oss stopp. – Det är klart att man ska ta vara på hela djuret. Både för att det är ett etiskt ställningstagande och i grund och botten för att det är gott. Hjärta är fantastiskt och lever är ju helt magiskt, säger Johan Jureskog som driver restaurangerna AG, Årets köttkrog tre år i rad 2012–2014, och Rolfs kök, båda i Stockholm. Det är mest på den senare restaurangen som han låter gästerna ägna sig åt det som k allas nose to tail-eating, äta från nos till svans. Uttrycket myntades av den brittiske kocken Fergus Henderson

Marknad | Från filé till fot

i titeln på kokboken Nose to tail eating: A kind of British cooking som kom redan 1999. Henderson blev snart en guru bland kockar och boken en bibel. Ju konstigare delar på djuret, desto bättre. Varför mala ner eller göra korv på de bitar som har mest personlighet? I och med den ökade medvetenheten om klimatproblemen verkar det ju också vettigt att inte slänga delar av djur som kostat vatten samt utsläpp av koldioxid, lustgas och metan att föda upp. – Oxkinderna (signaturrätt på Rolfs kök) blev jag kär i i Frankrike. Bräss är väl annars det mest populära. Min personliga favorit är njure. Helt magiskt. Sedan har vi ju lungorna – fast pölsa är inte riktigt min grej. Och tjurballe är väl sådär, bara en enda lång svällkropp. Tunga, däremot, älskar jag. Den är packad med kollagen. Kallskuren på macka. Det är gott på riktigt. Man får rimma den med lite nitrit för att den ska bli lätt rosa och aptitligare. Av någon anledning räknas svans som inälva och den kan bli lika fantastisk som kinderna om den får koka länge till en riktigt kladdig oxsvanssoppa. Nu kommer Johan Jureskog i gång på allvar. – Lammtestiklar har en fiskbulle konsistens, det blir som snygga queneller, ett mycket magert kött och mört som tusan. Och på Roffes gör vi sylta på kalvhuvudet och fötterna. Man kokar tills köttet släpper från benen, låter det svalna i en form, skivar tunt och bräcker hastigt. En modern variant av en gammal maträtt. Mage kan också bli fantastiskt men först luktar det riktigt illa. Man måste blanchera den fem gånger. Sedan strimlas den, kokas i vakuumpåse och serveras med en härlig sås. Men vad säger gästerna? Är det någon som beställer in testiklar eller mage? – De som går på Roffes accepterar inälvor. De vet att vi har den sortens mat men i övrigt har mycket av inälvsmaten försvunnit med våra farföräldrar. Nästa

Magnus Johansson bjuder kollegan Denise Moosberg på den nya raviolirätten.

”Det är klart att man ska ta vara på hela djuret. Både för att det är ett etiskt ställnings tagande och i grund och botten för att det är gott.” generation ville inte äta fattigmat när de inte längre behövde. Ett annat exempel är talg, som varit i stort sett borta från butikerna tills jag tog fram en produkt. Det är ju synd att man inte tar vara på talgen bättre, den tål höga temperaturer och ger väldigt fin smak, säger Johan Jureskog. Medvetna krogbesökare är en sak men om det ska bli fart på försäljningen måste även vi andra överge filé och färs och våga ta ut svängarna. Inte helt lätt

Oxkind är en nygammal styckningsdetalj som börjat serveras även på fler krogar de senaste åren.

om man dessutom måste pallra sig till en saluhall för att få tag på kalvlever. – Vi måste få upp ögonen för att vi kan äta allt på djuret. Finns inte lever, svans och njure får man fråga sin handlare. Det är ju bättre att vi äter upp godsakerna än att de blir hundmat, säger han. Men är det inte svårt att tillaga inälvsmat? – Nej, tvärtom – kalvnjure sauterar

Från filé till fot | Marknad

DAGS ATT KAPITALISERA PÅ MUSSELSKALEN

A Magdalena Siviks företag Blåskal omvandlar bortsorterade musselskal till delikat buljong.

du snabbt med lök och vitlök, flamberar i cognac och så rör du i grädde och en senapsklick. Hjärta är också hur lättlagat som helst. Fettfritt och rikt på järn. Men det ska tillagas snabbt. Perfekt till en Rydberg. Fast om ingen vet om det? – Man borde göra en inälvskokbok så att folk förstår hur lätt det är. Men visst kan man väcka intresse för nya detaljer. Oxkind finns att köpa i rätt

många butiker. För tio år sedan fanns det inte. Det är samma sak med vanligt nötkött. I dag styckar vi ut åtta olika detaljer ur djurkroppen – i USA 40. Men det börjar spira ett intresse för detaljer som bogblads- och flankstek. Det handlar nog om att vi måste tjata, tjata, tjata. För inälvor är bra för individen och hela branschen. Då kan vi ta klimattänket ett steg till.

tt man kan ge miljön ett handtag genom att ta vara på det som annars skulle ha slängts gäller inte bara våra två- och fyrbenta vänner. Magdalena Sivik driver företaget Blåskal i Mollösund på Orust tillsammans med sin far Björn Sivik. Han är livsmedelsteknolog och uppfinnare och tyckte att musslor var en underanvänd resurs. Först var tanken att de skulle extrahera omega-3-rika oljor ur musslorna. Det visade sig komplicerat så de riktade in sig på att göra livsmedel i stället för kosttillskott. – Vi gör buljong av en restprodukt, de krossmusslor som odlaren, Scanfjord, sorterar bort. Det blir alltid ett visst svinn vid skörden när man drar av musslorna från repen de odlas på. Trasiga musslor har hittills blivit gödning, säger Magdalena Sivik. Blåskal kokar ihop de kasserade musslorna till en buljong och en koncentrerad fond. Skalen som blir över är rika på kalk i form av kalciumkarbonat och kan fortfarande användas som jordförbättring. Musslorna är rika på den femte grund smaken umami, eller natriumglutamat. – Om man kombinerar vår buljong med andra umamirika ingredienser som jordärtskocka eller rotselleri så blir det en verklig skjuts i smaken. En riktig

Marknad | Från filé till fot

umamiexplosion. Glutamatmolekylen är volymförstärkande. Den gör också underverk med en köttfärssås. Musselfonden fungerar ungefär som asiatisk fisksås, säger Magdalena Sivik. Musselodlingarna är bra för miljön eftersom musslorna äter alger och plankton som kan orsaka övergödning och bottendöd. Nästa steg är att producera skalade musslor, frysta eller vakuumförpackade. – Sådana produkter finns att köpa över hela världen men ingen förädlar svenska musslor. De säljs bara råa i nät. Jag vet inte vad det beror på, förmodligen är det för att vi inte har den traditionen. I början av 80-talet gjordes ett större försök att förädla de svenska musslorna. Företaget Musselina drog i gång odling och tillverkning i Bovallstrand på Västkusten. De sålde frysta musslor,

”Ingen förädlar svenska musslor. De säljs bara råa i nät. Vet inte vad det beror på.” musselkött och panerade musslor. Försäljningen till storkök gick bra men trögare till vanliga konsumenter. Ett problem med både vilda och odlade musslor är att de ibland äter giftiga alger. Giftet anrikas i musslorna, de tar inte skada men människor kan bli magsjuka. 1983 drabbades Musselinas odlingar. Företeelsen var i det närmaste okänd i Sverige och Livsmedelsverket

ETT LITET KÖKSEXPERIMENT

vitlöksklyftor, färsk ingefära i skivor och lite salt. I med fötterna när det sjuder. Täck med folie, in i ugnen på 125 grader. Fem, sex timmar. Mycket brosk och gelatin i tassarna. Lyfter upp de nu rätt svampiga fötterna ur spadet och låter dem rinna av. Oljar in och lägger på plåt, steker på tio minuter i 275 graders ugn. De ser knapriga och fina ut. Häller upp kokspadet, simmigt och fint, i en kastrull tillsammans med en skvätt ostronsås för sältan och lite hackad chili. I med fötterna och sjuder några minuter.

KYCKLINGFOT BLIR TROLIGEN EN NY SVENSK EXPORTPRODUKT. ARTIKELFÖRFATTAREN JON HANSSON, SOM OCKSÅ ÄR MATSKRIBENT, PROVADE TILLAGA DEN NYA RÅVARAN. DET BLEV ETT RAFFLANDE ÄVENTYR I KÖKET. VILL JAG HA lite kycklingfötter? Såklart! En dryg miljard kineser kan inte ha fel. Detta måste testas hemma i köket. En vecka senare ligger två kilo, ett 40-tal, fötter i en kartong. Var det här verkligen en bra idé? Nåja, man ska testa allt. Det finns säkert något recept på nätet. De ser absurda ut, urtidsödleartade. Men samtidigt skära och fina. Det är inte mitt första matmöte med kycklingfötter. En kock från tvåstjärniga restaurang Frantzén gjorde

utfärdade långvariga leveransförbud. Musselina gick i konkurs. I dag finns mycket mer pricksäkra metoder för att analysera om och när musslor är farliga att äta. – Nu ska vi alltså göra ett nytt försök. Antingen är vi dumdristiga eller så har vi sett en fantastisk möjlighet. Vi tänker packa våra musslor i plasttråg med en gas som gör att de håller sig väldigt fint. De kan ligga i vanliga kyldiskar, säger Magdalena Sivik. Men på Västkusten är det lite motvind. Alla är inte övertygade. – Folk skakar på huvudet åt att ”äta agn”. Musslor finns liksom inte i de svenska matlagningsgenerna, men när vi är ute på mässor och i butiker och berättar om våra produkter börjar många tänka på moules marinières, Frankrike och Belgien. Då får de något drömskt i blicken. ■

en friterad variant på en pressträff i höstas. Hälften av deltagarna lämnade sina portioner noggrant fotograferade men helt orörda. Synd, fötterna var knapriga och goda. EN FISK FÅR gärna se ut som en fisk, inte som en avlång panerad pinne. Men fötterna ser så väldigt mycket ut som fötter. Kokar upp vatten i en långpanna med stjärnanis, sichuanpeppar, ett par torkade chilifrukter, tre delade

I KINA HADE man serverat fötterna rakt upp och

ned – men det känns lite väl barfota för mig. Steker därför svamp och grönkål med vitlök och ingefära som tillbehör. – Det är ju gott, säger jag uppmuntrande. Fötterna är som extrafeta kycklingvingar. Mycket trevlig konsistens. – Visst, säger mitt middagssällskap och gnager misstänksamt på en kycklingtå. Jag får det bestämda intrycket att det här kommer vi aldrig, aldrig att äta igen.

Utblick | Marknad

SOMMAREN 2016* * Uppgifterna i detta avsnitt baseras på marknadsläget i början av maj 2016 och var ännu gällande när tidningen gick till tryck.Vi reserverar oss för utveckling i världsekonomin som kan ha skett efter den 18 maj.

Utblick.

Upp eller ned? Framåt eller bakåt? Handelsbankens experter ger sin syn på marknadstrender och kapitalförvaltning.

örra året överraskade svensk export positivt. Men chefekonom Ann Öberg vill ändå flagga för att tillväxten kanske inte håller i sig så länge. Till skillnad från tidigare konjunkturåterhämtningar så har exporten denna gång inte ökat i samma takt som exportmarknaden och svenska företag har tappat marknadsandelar. Men trenden ser nu ut att vända. Trots att världsekonomin växte långsammare än förväntat tog svenska företag tillbaka marknadsandelar globalt under 2015. Den viktigaste drivkraften för svensk ekonomi har istället varit hushållens ökade köpkraft. Andra ljusglimtar är Kinas pågående strukturomvandling och en stark amerikansk ekonomi. På sidorna 34–35 resonerar Ann Öberg kring både styrkan i och utmaningarna för svensk ekonomi. har världens aktiemarknader gett svagt negativ avkastning. Men som placeringsstrateg Mats Nyman skriver på sidorna 36–37 skönjs ändå vissa ljusglimtar. I tillväxtländerna ljusnar ekonomin. Och kapitalutflödena från Kina minskar vilket är bra för alla tillväxtmarknader. Vi har blivit mer

HITTILLS I ÅR

försiktiga och förespråkar en aktieandel i portföljen i linje med den långsiktiga placeringsstrategin. Samtidigt har många ränteplaceringar begränsad eller negativ förväntad avkastning. Och hedgefonder och råvaror har haft svårt att ge avkastning, när trenderna varit kortvariga och kasten på marknaderna tvära. innovativa, utmanar gamla affärsmodeller och ständigt utvecklas är de som bäst tar vara på nya möjligheter. Men de förstör också för andra. Fenomenet kallas kreativ förstörelse och myntades redan 1942 av nationalekonomen Joseph Schumpeter. På sidorna 38–40 skriver Kristoffer Eklund, fondförvaltare, om hur digitaliseringen och ny teknik gör att nya affärsmodeller skapas i allt snabbare takt, i bransch efter bransch. Teknikutveckling ger oss nya och mer individuellt anpassade produkter och tjänster inom hälsovård, utbildning och underhållningsindustrin, till allt lägre priser. Nya tekniker som virtual reality, VR, och augmented reality, AR, håller just nu på att revolutionera många branscher och skapa nya upplevelser. n BOLAG SOM ÄR

AKTIESYN I KORTHET

• Aktiemarknaden står och väger och börserna slits mellan positiva och negativa drivkrafter. Stabil inflation, lägre aktievärdering och låga räntor talar för aktiemarknaden. Men en eventuell Brexit, klen tillväxt och svaga vinster oroar. • Vissa börser är mer intressanta. Särskilt svenska aktier på grund av en bred exponering mot tillväxtmarknader, en relativt attraktiv värdering och runt 4 procents direktavkastning. • Vi är mer positiva än tidigare till aktier i tillväxtmarknader som har en låg värdering. • Men är mer försiktiga till europeiska aktier. Osäkerheten på finansmarkna derna är stor och det är mycket på EU:s dagordning i sommar. Brittisk folkom röstning, val i Spanien och låneförfall för Grekland. En fortsatt stark euro ger sämre stöd till konjunkturen och företagens vinster. Mats Nyman

Marknad | Utblick

MAKROEKONOMI Handelsbankens makroekonomiska analyser pekar på ekonomiska drivkrafter och ger prognoser om utvecklingen på världens marknader. Analyserna tar avstamp i fokusområden som banken bedömer som särskilt intressanta.

Ekonomi med växtvärk Svensk ekonomi står stark trots en svagare omvärld. Men jämfört med tidigare k onjunkturåterhämtningar är mycket annorlunda, så det gäller att rusta sig väl inför framtiden.

llt sedan finanskrisen har tillväxten i Sverige varit högre än i andra europeiska länder. Den svenska ekonomin växer snabbt även i ett historiskt perspektiv och många ekonomer hävdar att hög konjunkturen redan är här. Men det finns några saker som är annorlunda den här gången, sånt som vi inte har sett i tidigare konjunkturåterhämtningar. Därför finns det också en risk för att tillväxten inte håller i sig så länge. Till skillnad från tidigare konjunktur återhämtningar har utrikeshandeln sedan finanskrisen inte bidragit lika mycket till tillväxten. Det har berott både på en svag efterfrågan i omvärlden och på att svenska exportföretag har tappat m arknadsandelar, och därigenom konkurrenskraft. Om svensk export hade vuxit i samma takt som exportmarknaden sedan 2006 hade exportvolymen varit mer än 11 procent högre år 2014. Det motsvarar 200 miljarder kronor eller cirka 10 procent av statens totala skatteintäkter.

SVERIGE ÄR EXPORTBEROENDE och så länge kostnadsutvecklingen är mindre

finns det ljus glimtar på flera håll. Kina är mitt i en strukturell omvandling och vi tror att landet kommer att klara av den omställningen trots höga skuldnivåer, främst i företagen. Den amerikanska ekonomin är stark och visar god tillväxt. I Europa finns det politiska risker och en oro för EU-samarbetet. Men det låga ränteläget har ökat skuldnivåerna globalt till högre nivåer än vad vi har sett tidigare och det i sig skapar en risk för nya finanskriser. Så det är något man måste hålla koll på. På längre sikt kommer det att bli svårt för svensk ekonomi att växa snabbare

ÄVEN I OMVÄRLDEN

än omvärlden. Det som kan komma att hålla tillbaka tillväxten i Sverige fram över är ett antal strukturella utmaningar. Det innebär att vi kan vänta oss en svagare tillväxt, i synnerhet räknat per invånare. För att skapa de bästa förutsättningarna för en god ekonomi och tillväxt på sikt handlar det om att hantera ett antal utmaningar som vi har framför oss. Som att förbättra integrationen på arbetsmarknaden och stärka konkurrenskraften för svenska företag. Och då bör det handla om strukturellt riktiga reformer som kan stimulera tillväxten utan att belasta statsbudgeten på längre sikt. Till exempel reformer som ökar antalet totalt arbetade timmar och förbättrar produkti-

TAPPADE MARKNADS ANDELAR ÅTERTAS

140

Svensk exportmarknad för varor och tjänster, index Svensk export, index

130

120

110

100

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

KÄLLA: MACROBOND

KOMMENTAR

Ann Öberg Chefekonom Handelsbanken

fördelaktig hos oss än i övriga Europa så kommer företagen att fortsätta tappa marknadsandelar. Som väl är ser trenden nu ut att ha vänt. Förra året överraskade exporten positivt och svenska företag tog tillbaka marknadsandelar globalt. Detta trots att den globala ekonomin växte långsammare än förväntat. Den viktigaste drivkraften för utvecklingen av svensk ekonomi har i stället varit den inhemska konsumtionen, både i privat och i offentlig sektor. Hushållens köpkraft har stärkts till följd av att reala disponibla inkomster har ökat och inflationen varit låg. Den snabba befolkningsökningen och återhämtningen på arbetsmarknaden ger också goda förutsättningar för en stark konsumtionstillväxt i Sverige framöver.

Utblick | Marknad

viteten, vilket gör det enklare att verka på marknaden i Sverige. I dag är vi inte rustade att möta en ny lågkonjunktur. Och då är det inte bara det låga ränteläget och penningpolitiken vi talar om. Även statsfinanserna är i sämre skick. Vi har inte heller någon buffert till finanspolitiska stimulanser inför nästa lågkonjunktur.

som matchningsproblem och en tudelad arbetsmarknad, brist på bostäder och högt belånade hushåll, försämrad kvalitet i skolan och en varierande utbildnings nivå hos befolkningen samt a nsträngda offentliga finanser. Dessa problem riskerar nu att förstärkas när befolkningen beräknas öka med drygt 1 procent per år under de k0mmande åren.

DE STORA DEMOGRAFISKA förändringarna vi upplever med anledning av flyktingsituationen är en av de största utmaningarna. Strukturella problem har växt fram i Sverige under en längre tid,

DET ÄR EN dubbelt så hög befolknings ökning som den vi har haft sedan 1990. Men befolkningstillväxt är i grunden något positivt och vi har nu en unik möjlighet att möta en annars åldrande

befolkning – om den arbetsföra befolkningen bidrar till fler arbetade timmar, högre skatteintäkter och en högre långsiktig tillväxt och välfärd. Då gäller det att möta den demo grafiska förändringen på ett bra sätt och snabbt få in nyanlända i arbete. I dag är genomsnittstiden åtta år innan den som anländer till Sverige är integrerad på arbetsmarknaden. En befolkningstillväxt är en god förutsättning för ekonomisk tillväxt på sikt men då måste politiska utmaningar i form av integration, infrastruktur och bostadsförsörjning hanteras. n

Handelsbanken nya chefekonom Ann Öberg tillsammans med Handels bankens chefstrateg Claes Måhlén.

FRÅGOR TILL HANDELSBANKENS NYA CHEFEKONOM ANN ÖBERG

karp nationalekonom, handlings kraftig och närvarande chef och därtill hängiven akademiker. Så har Ann Öberg beskrivits i p ressen. Den 2 maj tillträdde ANN ÖBERG hon som Aktuell: Chefekonom på chefekonom Handelsbanken på Handels Bakgrund: Chefekonom på banken Svenskt Näringsliv, chef för och efteroffentliga finanser på Finansdepartementet, trädde Jan enhetschef på Konjunktur Häggström, institutet, sekreterare i som haft Finanspolitiska rådet. Doktor i nationalekonomi vid Uppsala posten i 19 år. Hon universitet. Uppvuxen i Gävle. kommer Ålder: 42 år direkt från Familj: Man och tre barn. Bor i Vaxholm. jobbet som

chefekonom på Svenskt Näringsliv där hon stod för den mest pricksäkra prognosen för svensk ekonomi 2015, vilket väckte uppmärksamhet i medierna. När kommer din första konjunkturprognos från Handelsbanken? – Vår ”Global macro forecast” kommer ut i höst, den 11 oktober. Vad blir det roligaste med att arbeta i Handelsbanken? – Banksektorn är en viktig del av

samhället och den svenska ekonomin. Jag ser fram emot att arbeta i en affärsorienterad och individnära bank, säger Ann Öberg. Kommer vi att få se mycket av dig i olika kundaktiviteter? – Jag ska göra mitt bästa för att så snabbt som möjligt komma in i verksamheten och bli en del av banken. Kundaktiviteter är naturligtvis en central del av en chefekonoms arbete.

Marknad | Utblick

INVESTERINGSSTRATEGI Handelsbankens investeringsstrategi speglar bankens syn på de ﬁnansiella marknaderna och mynnar ut i en strategi för respektive tillgångsslag för de kommande 3–6 månaderna. Investeringsstrategin utgår från en portfölj med god riskspridning.

Ljus i tunneln för tillväxtmarknaderna När vi nu närmar oss midsommar kan vi konstatera att världens aktiemarknader inte mäktat med att ge en positiv avkastning hittills i år. Förklaringen är att den globala aktiemarknaden slits mellan positiva och negativa drivkrafter.

KOMMENTAR Mats Nyman Placeringsstrateg Handelsbanken

ill de positiva faktorerna hör att den globala inflationen är stabil, att räntorna är låga och likviditeten god, och att aktiemarknadens värdering är fördelaktig jämfört med alternativen. Inflationen i USA är på väg upp men den verkar ännu så länge inte oroa den amerikanska centralbanken. I eurozonen däremot är den underliggande inflationen fortsatt svag, och dessutom på väg ner. I Ryssland är den tidigare höga inflationen nu snabbt på väg ner, och den har även börjat falla i Brasilien. I Kina och Indien är inflationen stabil.

DEN LÅGA OCH relativt stabila inflationen gör det möjligt för världens centralbanker att fortsätta med sina extrema stimulanser. Den europeiska centralbanken beslutade om fler stimulanser på sitt möte i mars, bland annat ännu lägre räntor och ännu större obligationsköp. Detta bör gynna finansmarknaderna framöver. Men problemet att många europeiska banker har stora kreditförluster och alltför lite kapital är fortfarande olöst, något som riskerar att dämpa tillväxten i ekonomin.

Den amerikanska centralbanken och dess chef Janet Yellen har den senaste tiden signalerat att man kommer att höja räntan mycket försiktigt framöver. Marknaden är dock inställd på ännu mindre räntehöjningar, varför risken ändå är att räntorna stiger mer än förväntat.

utflöden från Kina, något som gynnar samtliga tillväxtmarknader. I takt med att börserna återhämtat sig har värderingarna stigit något. Gapet mellan utvecklade länder och tillväxtländer är dock fortfarande historiskt stort, och de flesta tillväxtmarknader är billiga. faktorerna hör att den globala tillväxten är fortsatt svag, även om den börjat återhämta sig på tillväxtmarknaderna och i USA. Den svaga vinstutvecklingen är ett kraftigt minus. Och positionerna och stämningen på marknaden är nu mer positiva, vilket ökar riskerna.

TILL DE NEGATIVA

en svår balansgång där man gasar (med räntesänkningar och andra stimulanser) och bromsar (med valutan och olika regleringar) samtidigt. Den senaste tiden har man lyckats väl med denna balansgång. Det har bidragit till minskade kapitalKINAS CENTRALBANK HAR

Bilden visar sju drivkrafter som påverkar aktiemarknaden. I dagsläget är värdering den starkaste positiva kraften (+2 på en skala som löper från –3 till +3). Men samman taget talar drivkrafterna för en neutral syn på aktier.

TILLVÄXT

VÄRDERING

(–1)

(+2)

POSITIONER & TRENDER

VALUTOR (+/–0)

RÄNTOR & LIKVIDITET

(–1)

(+1)

FÖRETAGENS VINSTER

INFLATION (+1)

(–2)

Utblick | Marknad

INVESTERINGSSTRATEGI Ökad ekonomisk stabilitet i tillväxtländerna har gjort dem mer intressanta att investera i.

Den globala BNP-tillväxten är fortsatt svag även om de senaste månadernas utveckling tyder på en viss återhämtning, i synnerhet på tillväxtmarknaderna och i USA. Företagens vinstutveckling har varit en besvikelse under 2016. Förväntningarna på bolagens vinster föll kraftigt i början av året. Den senaste tiden har dock prognoserna slutat falla i de u tvecklade länderna och till och med vänt upp något på tillväxtmarknaderna. För tre månader sedan var stämningen på marknaderna entydigt negativ och många spekulativa aktörer var positionerade för fallande priser på aktier och råvaror. Optionspriser och förtroende

”

Den svaga kronan gynnade den som ägde svenska eller utländska aktier förra året. I år har dock kronan stärkts, vilket har motsatt effekt. På kort sikt står Riksbanken som garant för en svag krona, men på lite längre sikt kan kronan stärkas en del, vilket missgynnar den som äger aktier.”

undersökningar pekade också på en stark kortsiktig oro. I dag visar samma indikatorer att oron är låg. Det tidigare så starka sambandet mellan börsen och oljepriset har brutits, vilket visar att på dagens högre nivåer är oljepriset inte fullt lika viktigt för börsen som det var tidigare. många kortsiktiga aktörer p ositiva till börsen, till exempel har hedgefonder överlag en positiv syn på börsen. Mer långsiktiga aktörer verkar däremot generellt vara mer försiktiga, och många fondförvaltare har en hög andel likvida medel i sina fonder. Stämningen på marknaden och positionerna har blivit mer positiva de senaste månaderna och ger därför inte längre samma stöd till börsen. Jakten på avkastning fortsätter, vilket höjer risknivån. Den svaga kronan gynnade den som ägde svenska eller utländska aktier förra året. I år har dock kronan stärkts, vilket har motsatt effekt. På kort sikt står Riksbanken som garant för en svag krona, men på lite längre sikt kan kronan stärkas en del, vilket missgynnar den som äger aktier.

Sammantaget är vi neutralt inställda till aktier. Även om den avkastning man kan förvänta sig från aktier på lång sikt vida överstiger avkastningen på de flesta ränteplaceringar är vissa aktiemarknader mer intressanta än andra. Allra billigast är tillväxtmarknaderna, vilka vi blivit lite mer positiva till. Tillväxten har utvecklats positivt, vinsterna ökar snabbare än i de rika länderna, värderingen är attraktiv och den gynnsamma inflations- och valutautvecklingen gör det möjligt för många av deras centralbanker att sänka räntan. Vi har också sett en del av de tidigare kapitalutflödena vända tillbaka. Samtidigt har vi sett få tecken på strukturreformer, och de politiska riskerna är höga i många tillväxtländer. Men för den som är långsiktig är aktier och obligationer i tillväxtländer intressanta placeringar.

I DAG ÄR

SVENSKA AKTIER ÄR också intressanta, med en bred exponering mot tillväxtmarknaderna, överraskande starka vinster i första kvartalet, en relativt attraktiv värdering och runt 4 procents direktavkastning. Däremot har vi blivit mer försiktiga till europeiska aktier. Euron har inte försvagats som vi räknade med, och ger därmed inte något vidare stöd till konjunkturen och företagens vinster. Samtidigt har de politiska riskerna ökat med folkomröstning om EU i Storbritannien, nyval i Spanien, grekiska skuldförhandlingar, italiensk bankkris och fortsatt stora flykting strömmar. Den kalla våren riskerar att följas av en het sommar i Europa, oavsett hur det går i Storbritanniens folk omröstning. n

Marknad | Utblick

INVESTERINGSTEMA Genom djupgående analyser identiﬁerar Handelsbankens fondförvaltare speciﬁka trender i strukturell tillväxt. Utifrån dessa trender utformar förvaltarna investeringsteman som fungerar som byggstenar i bankens fonder.

Kreativ förstörelse skapar möjligheter Digitalisering och ny teknik gör att nya aﬀärsmodeller och strukturer skapas i allt snabbare takt. De bolag som är innovativa, utmanar och ständigt utvecklas är också de som bäst tar vara på nya möjligheter.

KOMMENTAR

Kristoffer Eklund Fondförvaltare Handelsbanken Fonder

reativ förstörelse handlar om entreprenörer och företag som gör något nytt. Som tar vara på stora tekniska eller ekonomiska skeenden, bygger upp ett slagkraftigt erbjudande, ersätter befintlig teknik och förstör för redan etablerade företag. Begreppet myntades av den österrikiske nationalekonomen Joseph Schumpeter redan 1942, men är högaktuellt. Ett tydligt exempel på fenomenet är digitaliseringen, som sker snabbare än tidigare tekniska genombrott och förändrar alla branscher. Den har gett oss delningsekonomin och tjänster som levereras digitalt inom till exempel sjukvård, utbildning, finans och media, till en allt lägre enhetskostnad. Gamla affärsmodeller och strukturer utmanas och nya skapas. Inträdesbarriärer sänks eftersom inga stora investeringar krävs. Innovation är också avgörande för att skapa nya jobb när gamla försvinner. Innovation är ett ledord för entreprenörerna på Google, sökföretaget som startades sent på 90-talet och börsintro-

ducerades 2004. Men bolaget har fortsatt utmana gamla affärsmodeller. De har gått från att ”bara” vara en sökmotor till att investera i Youtube, förarlösa bilar och virtuella glasögon. Ett bolag i ständig förändring, som nu även riktar sina blickar mot hälsovårdsområdet. Googles moderbolag Alphabet, med sin erfarenhet av att analysera stora datamängder, var en av de första större investerarna i bioteknikföretaget Foundation Medicine. oss effektivare och framför allt billigare sätt att analysera arvsmassan. Kostnaden för

TEKNIKUTVECKLINGEN HAR GETT

att analysera en enskild individs gener, med cirka 3 miljarder olika byggstenar, har på knappt 15 år minskat från 100 miljoner dollar till 1 000 dollar. Det har inneburit att bolag som Foundation Medicine kan använda effektiva instrument för att analysera arvsmassan när de tar fram nya cancerläkemedel. Dagens läkemedel är till för den stora massan. Nu när tekniken har blivit billigare och mer tillgänglig kan vi genom att lära oss mer om generna även identifiera exakt vilken sjukdom som en patient har eller riskerar att få. Man kan då också ta fram individuellt anpassade läkemedel.

Digital krEativ FÖrstÖrElsE Begreppet kreativ förstörelse myntades redan 1942. Det är fenomenet när ny teknik och nya innovationer förändrar branscher och affärsmöjligheter. Så här har digitaliseringen påverkat i vågor.

1995+

2010+

2015+

Musik Fotografi Videouthyrning

Tidningar/Media TV Resor Personalavdelningar

Finans Sjukvård Bilindustri Detaljhandel Telekommunikation Utbildning

KÄLLA: DEARMEDIA

Utblick | Marknad

Stig in i en ny dimension. Samsung Gear VR headset visades upp i januari i år på virtual reality-mässan VRLA Expo Winter i Los Angeles.

med nya idéer inom hälsovårdssektorn är Envision, som driver akutkliniker och ambulansnätverk i 40 stater i USA. Dessutom hyr företaget ut personal till sjukhusens akutvårds avdelningar och erbjuder hemsjukvård. Vi lever längre. Bara sedan 1990 har vår förväntade livslängd ökat med mer än sex år. Sjukvården har blivit bättre på att behandla och förhindra bland annat hjärt-kärlsjukdomar. Utvecklingen innebär stora framsteg, en 70-åring i dag är mycket friskare än en 70-åring för tio år sedan. Men en åldrande befolkning sätter press på hälsovårdskostnaderna i samhället och i USA lägger kommuner ut sjukhusverksamhet på entreprenad för att minska sina kostnader. Den tekniska utvecklingen med trådlösa sensorer som mäter allt öppnar också nya möjligheter, som att vårdas i hemmet. Så i framtiden kanske vi bara behöver akutvård på sjukhusen. Där har Envision hittat sin nisch. För att hitta bolag som Envision, som utmanar och är innovativa beger vi oss gärna till innovationskluster som Silicon Valley och Boston. I dessa sammanhang nämns också allt oftare även Stockholm.

ETT ANNAT BOLAG

Både staden och Sverige placerar sig högt på olika entreprenörsrankingar. Bara inom underhållningsindustrin har teknikundret i Sverige producerat ett antal globala företag. Inte minst Spotify har utmanat en hel bransch. Det senaste och hetaste är virtuell verklighet (Virtual Reality, VR). Tekniken har hunnit i kapp visionen. bara om tv-spel utan också om musik och sportarrange mang. Sätt på dig ett par glasögon och upplev en ishockeymatch med Rangers eller basket med Knicks på hemmaplan i Madison Square Garden. Ta plats bredvid amerikanska Vogues chefredaktör Anna Wintour på Paris haute couture- visningar eller njut av Figaros bröllop från första parkett på La Scala i Milano. Nya och gamla aktörer tar sig in på marknaden. VR-glasögonen Oculus Rift (Facebook) och HTC Vive har redan lanserats. Med hjälp av glasögonen och en kraftfull dator ersätter man datorskärmen med en stor omslutande bild som ger känslan av att vara på plats i den digitala världen.

DET HANDLAR INTE

TILLSAMMANS MED SONYS lansering av PlayStation VR, som på samma sätt ersätter din tv-skärm, väntas branschen ta ordentlig fart i år. Fördelen med Sonys alternativ är att det fungerar med standardiserad hårdvara, spelkonsolen PlayStation 4, där upplevelsen kan kontrolleras och o ptimeras. Dessutom blir det ett betydligt billigare alternativ för de cirka 35 miljoner befintliga PlayStation 4-ägarna. Lyckas Sony med sin lansering kan företaget också dra nytta av sina nära samarbeten med spelutvecklare som Activision och EA Games. Vi har investeringar i Facebook, Activision och Sony. Samtliga bolag har spännande projekt som kan dra nytta av och möjliggöras med hjälp av VR. Men även inom vården har man redan börjat experimentera med VR, exempelvis vid vård av strokepatienter. Efter en stroke är det viktigt att aktivera hjärnan i ett tidigt stadium, samtidigt är patienterna ofta mycket trötta. Då kan VR-glasögon vara ett sätt att snabbt stimulera hjärnan samtidigt som läkare kan kontrollera hur patienten svarar på behandlingen. Det finns också goda möjligheter att använda VR för KBT- behandling vid rädslor och fobier. Nästa steg i utvecklingen av VR är AR, eller Augmented Reality (förstärkt verklighet). I AR integreras den digitala världen med den verkliga världen i realtid, detta kan på sikt göra smartphones överflödiga. Med hjälp av sensorer kan man redan i dag få digitala objekt att uppföra sig som om de vore en del av den fysiska världen. När du handlar på internet underlättar det att du kan se varorna i sin rätta miljö innan köpet. Men det kan även vara en stor tillgång i de flesta bran-

Marknad | Utblick

Start up-företaget Magic Leap visar hur VR kan fungera för entusiastiska ungdomar. Se hela den förbluffande filmen på magicleap.com

integrera visuella intryck i den vanliga undervisningen. Det visar på ett enkelt sätt hur den nya tekniken kan förändra och utveckla utbildningen framöver. AVKASTNINGEN I VÅRA aktiva fonder

scher vid interaktion mellan kollegor och visualisering av komplexa arbetsuppgifter inom till exempel vården. Google var tidiga inom o mrådet med sina Google Glass och har nu gjort en stor investering i ett av de mest innovativa teknikbolagen på området, MagicLeap. Microsoft utforskar området med HoloLens. En bransch som redan utsätts för konkurrens från digitala konkurrenter är utbildning. Genom AR kan man ta det ännu ett steg och integrera nätver kande i distansutbildningskonceptet. Det kan i så fall leda till kompetenslyft och stora kostnadsbesparingar. Fler kan få tillgång till de bästa lärarna och utbildningarna, en utveckling som påbörjats r edan utan AR. Det finns ett stort utbud av distanskurser online, även från de bästa universiteten i USA, i många fall gratis. Det erkända Grand Canyon University är ett exempel som vi investerat i. Hos dem är fyra av fem antagna studenter online-studenter. Möjligheten att integrera VR i utbildning finns redan i dag. När Google

lanserade Cardboard, en papplåda som kan konvertera en smartphone till ett par enkla VR-glasögon, var just utbildning en av möjligheterna som presenterades. Genom VR-projektet Expeditions Pioneer Program kan läraren ta med sina elever till platser som annars vore omöjliga att besöka. På så vis kan man

skapas till stor del genom att vi hittar företag med nya hållbara affärsmodeller eller företag som anpassar sig och kan kapitalisera på den nya tekniken eller andra strukturella förändringar. När vi investerar gör vi det gärna i ett tidigt skede i företag som kan växa. För att hitta tillväxt gäller det att leta efter bolag som kan utveckla sin verksamhet, det vill säga företag som ägnar sig åt kreativ förstörelse. n

snabb tillväxt av online-studenter antal inskrivningar

80 000 70 000

Campusbaserade Grand Canyon Universitys starka varumärke gör att även allt fler online-studenter väljer skolan.

60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 12/31/10

12/31/11

KÄLLA: GRAND CANYON UNIVERSITY

12/31/12

12/31/13

12/31/14

12/31/15

3/31/16

Stiftelseförvaltning | Mervärde

SNURR PÅ STIFTELSEN

En gåva på 50 000 kronor 1911 var grundplåten för Svenska Kommittén för Rehabilitering, SVCR. Drygt hundra år senare delar stiftelsen ut sex miljoner kronor per år till behövande. TEXT CA JSA HÖGBERG F OTO P ET E R J Ö N S S O N

et var 2008 och Ylva Lissegårdh Curbo hade precis tillträtt som handläggare för Svenska Kommittén för Rehabilitering, SVCR. Då föll börsen. – I mitt första bokslut fick jag skriva ner resultatet med 23 miljoner kronor. En tredjedel av kapitalet hade försvunnit. Det var bara att göra det. Men det tog igen sig på ett och halvt år, säger Ylva Lissegårdh-Curbo, som nyligen gick i pension. Sedan dess har stiftelsens ekonomi tuffat på i stabil takt. Målet är en jämn direkt avkastning på omkring sex–sju miljoner kronor. Detta är pengar som fördelas efter ansökan till stiftelsens åtta handikapporganisationer som sitter i styrelsen, till exempel Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU. Stiftelsen delar också ut pengar till behövande personer med funktionsnedsättning.

– Utdelningen ska inte fluktuera för mycket, ambitionen är att den hålls jämn över åren, säger hon. Överlag har SVCR lyckats hålla sig till de målen. Men när avkastningen gått över förväntan och det blivit stora kapitalvinster har stiftelsen kunna fondera dem för att användas vid senare tillfällen. I mars varje år delar SVCR ut pengar. Förbunden ska kunna räkna in, i de flesta fall återkommande, bidraget i sin budget. – Just nu har vi inget i ladorna. Men de senaste åren har börsen gått ganska bra, säger Ylva Lissegårdh-Curbo med tillförsikt. Inte heller det svenska börsfallet i slutet av augusti, orsakat av oron kring de kraftiga fallen på de kinesiska börserna, bekymrar henne. – Så länge vi har orealiserade kapitalvinster och inte behöver sälja så sitter vi ganska säkert. Det är ingen fara, säger hon. Omkring 200–250 personer ansöker varje år om bidrag. Stiftelsen försöker ge till alla som

Mervärde | Stiftelseförvaltning

söker. Förutsättningen är att de har en diagnos som ryms inom medlemsorganisationernas diagnoser, det vill säga är rörelsehindrade eller har syn- eller hörselhandikapp. När det är dags att söka pengar marknadsför sig SVCR främst via organisationernas tidningar och hemsidor samt sin egen hemsida. – Men det är inte helt lätt att nå ut. Vår största utmaning är att göra av med pengarna. Det är ingen brist på utdelningsbara medel. Det är betydligt svårare att få tag på rätt personer. Tyvärr är det delvis samma personer som söker år efter år. Vi skulle vilja se fler nya sökande, säger hon.

Kärleken till hantverket har gjort att juveleraren Peter Fahlström gått i sin fars och farfars fotspår.

n begränsning är Skatteverkets regler för utdelning av pengar till ”behövande”. Den som tjänar över fyra prisbasbelopp, cirka 180 000 kronor, kan inte räknas som behövande. Redan där faller ganska många potentiella bidragstagare bort. En annan begränsning är stiftelsernas ibland mycket specifika ändamål. Till exempel ingår en stipendiefond som endast delar ut pengar till personer med rörelsenedsättning som vill läsa tyska i Österrike. En gång har man kunnat dela ut de pengarna. En annan stipendiefond delar bara ut pengar till rörelsehindrade i Trollhättan. – Det är Kammarkollegiet som kan ändra sådana här skrivningar efter ansökan. Men så länge det finns någon som kan söka är det svårt. Den som inrättar en stiftelsefond borde inte skriva så snäva ändamål, säger Ylva Lissegårdh-Curbo. Det vanligaste bidraget från SVCR är till en synskadad person som får en dator. Det allmänna bekostar hjälpmedlen kopplade till exempelvis datorer men datorn måste den synskadade betala själv. Andra vanliga bidrag är till trehjuliga cyklar, som kan kosta 30 000–50 000 kr, och sport rullstolar, som kostar 50 000–60 000 kronor. – Å ena sidan har vi svårt att hitta bidragssökande, å andra sidan finns det stora behov. Vi behövs till sådant som många tar för givet. Särskilt äldre funktionshindrade har kanske aldrig skaffat sig en yrkesutbildning, eller så har de varit sjukpensionärer. Då har man inte så mycket pengar. Andra vanliga bidrag är till diskmaskin, tvättmaskin och torktumlare. Medlemsorganisationerna använder pengarna de får även till den

YLVA LISSEGÅRDHCURBO

Ålder: 66 år. Gör: Tidigare handläggare på Svenska Kommittén för Rehabilitering (SVCR). Bakgrund: Ekonom som suttit i stiftelsen för SVCR sedan 1997.

”Den som inrättar en stiftelsefond borde inte skriva så snäva ändamål.”

SVCR

Svenska Kommittén för Rehabilitering, SVCR, grundades 1911. Den första insättningen var en gåva från en privatperson på 50 000 kronor. Åtta organisationer är knutna till stiftelsen, bland annat Synskadades Riksförbund. SVCR har ett kapital på cirka 100 miljoner kronor. Målet är en jämn avkastning på omkring sex miljoner kronor per år. Förvaltningen sköts av SVCR:s bank. Cirka fem miljoner kronor delas varje år ut till medlemsförbunden och ytterligare en miljon kronor till privatpersoner.

löpande verksamheten. Nya skatteregler som infördes förra året har underlättat för det. Förvaltningen av SVCR:s pengar sköts av banken, med vilken stiftelsen har ett diskretionärt avtal, banken fattar självständigt de löpande placeringsbesluten. Allt sker inom ramarna för vad stiftelsen angivit att kapitalet får användas till. Till exempel placerar man inte i tobaksindustrin. En själv klarhet, kan man tycka, men alla beslut är inte lika lätta. – När det gäller vapenindustrin är det lite dubbelt. Många lätta och hållbara material, som till exempel används i avancerade rullstolar, är från början utvecklade av vapenindustrin. Men vi skulle ju aldrig investera i ett företag som tillverkar minor, säger Ylva Lissegårdh-Curbo. n

Stiftelseförvaltning | Mervärde

manual

Stiftelseförvaltning

Förvaltning av stiftelser är komplicerat, bland annat för att stadgarna är svåra att ändra. Handelsbankens Joakim Lessmar, Stiftelsetjänst, berättar vad man ska tänka på. ”HA EN REALISTISK SYN PÅ HUR MYCKET SOM KAN DELAS UT”

FEM TIPS TILL DIG SOM DRIVER EN STIFTELSE

Joakim Lessmar, Stiftelsetjänst 1. Syna stadgarna

Hur ska man tänka beträffande stiftelsens framtida avkastningar? – Det gäller att ha en realistisk syn på hur mycket man kan dela ut, dels när det gäller pengar men också vad gäller stiftelsens ändamål. I vissa fall finns det obegränsat med mottagare. I andra fall kan det vara svårt att hitta mottagare och då behöver man inte skapa direktavkastning. Det är viktigt att ha en dialog med den som förvaltar pengarna kring detta. Vad är det som styr hur mycket en stiftelse kan dela ut? – I första hand är det stiftelsens stadgar. Om det inte står där är det stiftelselagen och skatteregler. Många stiftelser som bedöms som allmännyttiga är skattebefriade vad gäller kapitalinkomster. Om man inte delar ut tillräckligt med pengar, cirka 80 procent av avkastningen, så beskattas man. I vissa lägen kan det därför vara bättre att köpa aktier och fonder som inte ger utdelning. Med dagens låga räntor – hur ska stiftelsen resonera? – Man måste tänka till när det gäller att investera i annat än räntebärande papper. Enligt stiftelselagen ska placeringarna ska vara ”godtagbara”, stå i relation till vad man är beredd att ta för risker. Investeringarna ska vara långsiktiga och spridda, och kapitalet får inte urholkas.

När stiftelsen bildas bör man noga fundera över stadgarna, och till exempel inte ha för snäva ändamål eller ändamål som inte går att uppfylla. Det är mycket svårt att i efterhand ändra stadgarna. Ofta är det en flerårig process med Kammarkollegiet för att göra ändringar. Många driftiga entreprenörer startar stiftelser med behjärtansvärda ä ndamål. Men de är inte beredda på att de inte kan ändra i stadgarna på samma sätt som man kan göra i bolag. 2. Skaffa ett bra nätverk

Inom stiftelsevärlden bygger mycket på praxis. Ta hjälp av dem som är insatta i stiftelseverksamhet, till exempel revisorer, banker och föreningen Stiftelser i samverkan

(SIS). I vissa fall kan det tyvärr bli oväntade skattekonsekvenser om man inte känner till reglerna. Till exempel kan stipendier från skattebefriade stiftelser i vissa fall bli betraktade som skattepliktiga inkomster hos mottagaren. 3. Följ stadgarna

Tänk på att oavsett vad som händer skattemässigt eller om något blir moraliskt fel så ska man alltid uppfylla stiftarens vilja. Stadgarna, även om de är snävt skrivna, gäller alltid. Det kan till exempel vara krav på att en person måste bo på en viss ort. Även om det dyker upp väldigt ömmande fall som inte bor på den orten så gäller stadgarna. 4. Håll koll på PUL

Stiftelsen bör känna till Personuppgiftslagen

(PUL). Alla uppgifter man lägger i ett register om en person bör få ett rutinmässigt godkännande. Det kan till exempel vara läkarutlåtanden. Alla ansökningar som inte beviljats pengar måste tas bort ur systemet efter viss tid. 5. Dokumentera beslut

Styrelsen för stiftelsen har tolkningsföreträde av stadgarna. Då styrelsens beslut om bidrag blir praxis för stiftelsen är det viktigt att man dokumenterar ordentligt hur man tänker. I många fall är stadgarna luddiga. Kan ”barn och ungdomar” även avse mottagare över 18 år? Kan ”rehabilitering” även innebära bidrag till resor?

Mervärde | Resan

UPPTÄCK MAKTHAVARNAS

WASHINGTON Semestervalet är lätt under det amerikanska valåret. Följ med på ett besök i senatorenas och kongressmännens Washington.

Amerikaner älskar att hata politikerna i Washington. Men själva staden förtjänar kärlek. För vem kan under valåret motstå att äta korv i Martin Luther Kings fotspår, besöka Obamadöttrarnas favorit museum eller ta en selfie med Lincoln? TE X T A N DR E A S U TTER STRÖM

et sägs att politik är showbiz för fula människor. I så fall skulle Washington D.C. vara rena skräckkabinettet. Så är det inte. USA:s huvudstad är snarare en plats där det kryllar av välpressade kostymer, skräddarsydda powerdräkter och perfekt sprayade frisyrer. Kanske inte så konstigt att populära tv-serier som House of

cards, Veep och Scandal alla utspelar sig i Washington D.C. Den 8 november i år avgörs kampen om vem som ska bli Amerikas 58:e president. Så vad passar bättre än att turista i Washington just under det vibrerande valåret? Den som åker dit för att bokstavligt talat gå i maktens korridorer kommer inte att bli besviken. Washington D.C. är en av världens mest intressanta huvudstäder. Visst är klassklyftorna stora och de tuffaste områdena så stökiga att taxi chaufförerna ogärna åker dit, men i de centrala delarna är det både säkert och vackert. Här samlas inhemska turister i basketshorts och obligatoriska basebollkepsar för att kika in genom staketet utanför Vita huset, ta en selfie utanför Supreme Court eller dricka en Starbuckslatte framför Washingtonmonumentet.

FOTON: SHUTTERSTOCK

Resan | Mervärde

Vinjett | Text

FOTO: BRANDON BOURDAGES / SHUTTERSTOCK

Obelisken Washington Memorial från 1877 till minne av Amerikas första president är det fysiska navet i politikernas stad.

Charmiga stadsdelen Georgetown inbjuder till promenader. Här kan du springa på ketchupmiljardären Teresa Heinz när hon tar en promenad med hunden eller upptäcka att du står utanför Watergateavslöjaren Bob Woodwards gigantiska villa. Annars är tunnelbanan eller taxitjänsten Uber de mest effektiva sätten att ta sig fram mellan alla de symboler som staden är fullproppad av.

Washington D.C. finns inte bara Vita huset, utan även försvarshögkvarteret Pentagon och grönområdet National Mall. Den som har begränsat med tid kan därför drabbas av förlamande beslutsångest.

HOLIDAY INN Bra läge nära Dupont Circle. Inget för den som kräver avskalad skandinavisk design, men rymligt och välstädat. www.inndc.com CROWNE PLAZA THE HAMILTON Lyxigt och nära K Street, där det kryllar av lobbyister. Hör dem diskutera vapenlagar över blaskigt kaffe och pannkakor med lönnsirap. www.ihg.com THE JEFFERSON Bo ståndsmässigt bara några kvarter från Vita huset. Personal i hatt och vita handskar, oljemålningar och lukten av miljarder. www.jeffersondc.com PRESIDENTVALET 2016

18–21 JULI Republikanernas partikonvent i Cleveland. 25–28 JULI Demokraternas partikonvent i Philadelphia. Arlingtonkyrko gården är en plats för stillhet i politikernas och lobbyisternas stad.

På Old Ebbitt Grill, nära Vita huset, är det lätt att ägna sig åt politiker-spotting.

BO BRA

8 NOVEMBER Presidentval och val till kongressen. 20 JANUARI 2017 Den nye presidenten tillträder vid en ceremoni i Washington.

Då är Lincoln Memorial ett säkert kort. Klassiska platser som denna riskerar alltid att bli en besvikelse i verkligheten. Men med de pampiga trapporna och den stora statyn av skäggige Abe är det tvärtom – omöjligt att inte bli imponerad. Ta gärna, precis som Clint Eastwood i filmen I skottlinjen, en liten glasspaus i trappan och titta ut över de picknickande familjerna vid National Mall och de svajande flaggorna vid

Washington Memorial. Passa på att växla några ord med någon av de krigsveteraner som ofta besöker monumenten under arrangerade gruppresor. De är lätta att känna igen i kepsar med text som Texas Vietnam Veterans.

tillhet går också att finna på Arlingtonkyrkogården. Att vandra runt bland gravstenar är sällan särskilt upplyftande, men denna enorma kyrkogård tillhör allmänbildningen. Vid JKF:s grav brinner ”den eviga lågan”, en gång tänd av änkan Jackie Kennedy. Den som är intresserad av politik tvingas acceptera att det numera är väl-

På National Portrait Gallery spanar man in berömda amerikaner från olika epoker.

Självklart pryder president Obama väggmålningen på Ben’s Chili Bowl.

digt svårt att besöka Vita huset. Capitol Hill är dock öppet för turister. – Det är mäktigt att stå i rotundan, se senatorerna fara förbi och veta att ”det är här det händer”, säger Alexander Bolton, politisk reporter på tidningen The Hill. Vill du gå på seminarier eller föreläsningar har de många tankesmedjorna eller bokhandeln Politics and Prose i princip dagliga program där före detta finansministrar och kända tv-journalister pratar om nya böcker eller färska rapporter. Ofta är det gratis. Men den som vill uppleva miljön där politisk kohandel äger rum måste söka sig till mindre formella sammanhang. Som barer och restauranger. Old Ebbitt Grill, nära Vita huset, är ett säkert kort. Det är också svårt att värja sig mot ett vattenhål som har meterstora oljemålningar i baren. – Det är en av få platser i Washington

National Mall är ett stort grönområde mitt i Washington. Allt om spioneri på interaktiva spionmuseet International Spy Museum.

Mervärde | Resan

där turister sitter sida vid sida med politikerna. Jag tycker att man ska försöka få plats i den stora matsalen och beställa några ostron, säger Alexander Bolton. Ett annat klassiskt tillhåll är The Palm, en grillrestaurang med kilotunga biffar och manliga servitörer som påminner om gamla boxare. Redan förrätten caesarsallad, räcker till två. Den som inte gått under efter den väl tilltagna huvudrätten kan avsluta med en väl tilltagen tårtbit innan det är dags att stappla ut till taxin och åka hem. Men allt i Washington är inte dyrt med stärkta vita dukar på borden. På legendariska snabbmatshaket

MISSA INTE

LINCOLN MEMORIAL Måste du sovra hårt bland sevärdheterna – välj den här. Trapporna och den stora statyn av Abe är lika pampiga i verkligheten som på film. www.nps.gov/linc NEWSEUM Interaktivt museum som samlat hela medie historien. Testa livet som kameraman eller läs vad tidningarna skrev om mordet på Lincoln 1865. www.newseum.org SUPREME COURT Nio domare som alla är extremt frispråkiga – det är USA:s högsta domstol. Besök en förhandling och ta del av retorik och dramatik som hämtad ur en Hollywoodfilm. www.supremecourt.gov

Ta en historielektion på National Museum of American History.

Washington är presidenternas stad. I Lincoln Memorial hyllas USA:s 16:e president.

Ben’s Chili räcker det med en femtiolapp för att bli mätt. Stället öppnades 1958 och har behållit ursprungskänslan av diner från svunna jukeboxtider. Ta plats vid bardisken och beställ en hamburgermacka med chiligryta som sås. Njut av vetskapen om att Miles Davis, Duke Ellington och Martin Luther King också ätit här. I stället för dessert

kan du gå till den lilla butiken och köpa en T-shirt med stadens tidigare borgmästare Marion Barry, en skandaldrabbad herre som en gång sa: – Om man bortser från mord och dråp så har Washington faktiskt ganska låg brottslighet. När landets 43:e president George W Bush var sugen på något som inte lagats av världsmästarkockar tog han med sig hustrun Laura och åkte till Peking Gourmet. Det är en enkel kinesisk restaurang i Falls Church, 15 kilometer

Vita huset får av turisten numera mest beundras på avstånd.

”Trots det stora utbudet är det inte alla som uppskattar staden. George W Bush och hans fru Laura flög hem till sin ranch i Texas så fort de fick c hansen.”

Resan | Mervärde

Mysiga Old Town är en helt annan värld.

På politikertillhållet The Palm blir du garanterat mätt.

FOTO: NETFLIX

På Crowne Plaza The Hamilton är det stor chans att stöta på en lobbyist.

utanför Washington. Under sina åtta år i Vita huset besökte paret stället drygt 50 gånger. Bush beställde oftast en fyrarättersvariant med Pekinganka (som personalen började kalla ”Bushmenyn”). Även om amerikaners fixering vid mat inte vet några gränser finns det också mycket annat att göra i huvudstaden. Gå på museer, till exempel. Här finns traditionella alternativ som TV-presidenten Frank Underwood. National Archives,

National Museum of American History och National Portrait Gallery.

en som vill ha något mer framåtlutat kan besöka International Spy Museum, en underhållande resa i spioneriets historia. Lika interaktivt är det på Newseum, Obamadöttrarnas favorit, där du kan testa en livesändning framför Vita huset eller fördjupa dig i nyhetsbevakningen under lism på oljedukar finns till Vietnamkriget. ÄTA BRA försäljning. Trots det stora utbudet är RESTAURANT NORA – Det är ett av mina det inte alla som uppskattar Den första ekologiskt staden. George W Bush och certifierade restaurangen i D.C. favoritställen i hela områhans fru Laura flög hem till det, helt fritt från politik Barack Obama bjöd Michelle på middag här när hon fyllde sin ranch i Texas så fort de och business, säger tv-pro46 år. För 700 kronor kan fick chansen. ducenten Susan Bennett, även du njuta av en Kanske borde de ha som bor i närheten. avsmakningsmeny. gjort fler dagsutflykter. Det Annars är Washington www.noras.com räcker att ta tunnelbanan platsen där nästan allt till stationen King Street– handlar om just politik BEN’S CHILI BOWL Old Town för att komma och business. På samma Klassiskt snabbmatsställe med många kolesterolbomber på till en helt annan värld. Old sätt som alla i Los Angeles menyn. För en hundring får du har ett filmmanus hemma Town Alexandria har en en jumbo beef dog (korv med övremedelklassig småstadsi byrålådan är USA:s bröd plus chiligryta som sås) känsla med små pittoreska huvudstad platsen där och cheese fries till. nätverkandet tar sig närmast butiker som säljer antikviwww.benschilibowl.com maniska former. Gå därför teter, ekologiska barnkläder CAPITAL GRILLE ingenstans utan visitkort. och italiensk glass. Ingen karriär är heller för Fortsätt längs långa Sugen på en rejäl biff samtidigt som du tjuvlyssnar futtig för att inte jabbas upp King Street ner till på senatorn bredvid? Då är rejält vid cocktailminglet. hamnen. Det är värt Capital Grille, med Så blir det förstås i en stad besväret. Där ligger djurhuvuden på väggarna och som sedan många år har Torpedo Factory Art touch av frimurarloge, det upphöjt arbetsnarkomani Center, ett konstsjälvklara valet. www.thecapitalgrille.com till religion. Washington är centrum där lokala inte bara USA:s utan även kreatörer jobbar sömnbristens huvudstad. sida vid sida Eller som president Frank Underwood i inglasade ateljéer. slår fast i House of cards: Allt från eleganta – Jag har alltid föraktat behovet av silversmycken sömn. Precis som döden tvingar det även till hippiefiede mäktigaste män på rygg. rad surrea-

■

Mervärde | Krönika

Maskinerna lär känna dig alltmer – på gott och ont

issa skräms av den snabba tekniska utvecklingen. Andra fascineras. Oavsett vilket kanske man kan enas om att de kommande åren kommer att bli riktigt, riktigt spännande. Numera registreras och lagras allt mer av våra liv digitalt. Digitaliseringen av världen har skapat ett så gott som oändligt och snabbt växande hav av data. All denna enorma datamängd brukar kallas ”big data”. Som jag ser det kan ”big data” ge fantastisk information till mänskligheten om den analyseras och används på rätt sätt. En enskild dataregistrering för sig säger kanske inte speciellt mycket. Men om man börjar slå samman, jämföra och analysera olika slags data mot varandra går det att hitta mönster och beteenden som kan ge oss människor värdefull kunskap. Det här tycker jag är väldigt intressant på många sätt, men det finns självklart risker med den här sortens kunskap också. Frågan är om och hur den insamlade informationen ska användas. I beslutet behöver man ta hänsyn till etiska, moraliska och lagliga aspekter. Därför är frågan mycket omtvistad i dag, och det kommer den även att vara i morgon. Hur som helst leder teknikutvecklingen till allt kraftfullare datorer som, allt snabbare och billigare, kan hitta värdefull kunskap utifrån dessa enorma datamängder. Jag tror att information hämtad från ”big data” kommer att användas mer och mer, av både företag och konsumenter.

Henrik Sirborg, trendanalytiker på Handelsbanken. Han samarbetar med stora världsledande teknikföretag, studerar forskningsrapporter och deltar på mässor och konferenser världen över, där ny teknik presenteras och diskuteras.

»Du kanske inte vill att din tand läkare ska veta att du köper två påsar geléhallon varje fredag?«

Men balansgången mellan vad vi som individer upplever som omtanke, nyttigt och användbart till att vi känner oss kränkta och övervakade är hårfin. Du kanske inte vill att din tandläkare ska veta att du köper två påsar geléhallon varje fredag? Medan det kanske kan vara en fördel för dig som nötallergiker att mobilen automatiskt varnar när du går in på en restaurang där det serveras jordnötter? Parallellt med kunskap som finns tillgänglig via analyser av ”big data” är världen på god väg att förändras med hjälp av nya tekniska lösningar, så kallad ”smart” teknik. Den ”smarta” tekniken lär känna oss människor bättre och bättre. Numera kan maskiner mer och mer på egen hand lära sig hur världen fungerar, dra slutsatser och fatta egna beslut. Och ibland även automatiskt agera på olika sätt som påverkar oss och våra liv.

ag är ganska säker på att vår omvärld kommer att se helt annorlunda ut om bara några år. Den ”smarta” tekniken blir, vare sig du vill det eller inte, en allt större del av din vardag. De förarlösa bilarna är bara ett av flera exempel på det. Om drygt tio år kommer du kanske att tycka att det är mer skrämmande att möta en bil som körs av en riktig människa. Läskigt? Fascinerande? Spännande? Vad du än tycker om digitaliseringen, ”big data” och den nya ”smarta” tekniken, så påverkas du. På ett eller annat sätt. Och utvecklingen går inte att stoppa.

■