Bitz 2 2015 by Baluba Branded Content

# 2 2015

EN TIDNING FRÅN ATLAS COPCO MINING AND ROCK EXCAVATION TECHNIQUE SWEDEN

Powerbit – kronor med kraft sid 6 Driftsäkerhet A och O för Säffle Brunnsborrning sid 18 Block Caving en framgång i Chile sid 22

LJUS I MÖRKRET Karin Fjärsmans och Jonna Ruth är den nya generationens bergarbetare. Men fler unga behöver lockas till yrket. Bristen på kompetens är ett hot mot branschens framtid. NR2 2015

BITZ 1

LEDARE KOMPETENS

Jakten på framtidens experter JUST NU STÅR alla tekniktunga branscher in-

för samma utmaning: att attrahera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare. Gruv- och bergbrytningsbranschen är inget undantag. Jag tror att vägen till gemensam framgång bygger på ett brett samarbete där gruv- och bergföretagen, leverantörer, branschorganisationer, skolor och universitet jobbar tillsammans.

ATT TIDIGT VÄCKA intresse för de naturvetenskapliga och tekniska ämnena är en bra grund. Där kan vi alla bidra, till exempel genom att arrangera studiebesök på spännande arbetsplatser – varför inte i en gruva? Tävlingar för skolor är ett annat exempel, vi har bland annat stått värd för uppskattade teknikutmaningar riktade speciellt till flickor på mellanstadiet. FÖR DE GYMNASIE-

elever och studenter som utbildar sig inom "våra" ämnen är det viktigt att redan under studietiden få kontakt med arbetslivet. På Atlas Copco i Örebro, där vi har vår tillverkning och utveckling av bergborrutrustning, arbetar vi med konceptet teknikcollage.

INNEHÅLL #2 2015

ANSVARIG UTGIVARE Bo-Göran Johansson PROJEKTLEDARE Julia Flodkvist

Vi har även ett gott samarbete med KYutbildningar runt om i landet. Praktikplatser, inbjudningar till föredrag eller företagsbesök är fantastiskt effektiva sätt att visa vilken framtidsbransch detta är. Här finns jobb om du har rätt kompetens – och rätt inställning. INOM ATLAS COPCO-GRUPPEN pratar vi allt mer om vilket beteende som är rätt för varje tjänst. För en servicetekniker till exempel är givetvis den tekniska kunskapen central, men att vara kundfokuserad, drivkraftig och bra på att lösa problem är minst lika viktigt.

PRODUKTION Baluba Branded Content REDAKTÖR Hans Strömberg, Frida Johansson Kolloch GRAFISK FORM Christian Gård MEDARBETARE Anna Rut Fridholm, Simon Paulin, Ryno Quantz, Anders Wikberg, Peter Wiklund, Øyvind Lund, Katarina Averås KORREKTUR Jenny Björk REPRO Team Repro

I DETTA NUMMER av BITZ

kan du läsa om flera branschaktörers problemställningar – och lösningar. Du får dessutom möta den nya generationens bergarbetare.

TRYCK Danagårds

#2 2015

EN TIDNING FRÅN ATLAS COPCO MINING AND ROCK EXCAVATION TECHNIQUE SWEDEN

Trevlig läsning!

JENNY-THERESE BACKMAN HR-chef, Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden

Powerbit – kronor med kraft sid 6 Driftsäkerhet A och O för Säffle Brunnsborrning sid 18 Block Caving en framgång i Chile sid 22

LJUS I MÖRKRET Karin Fjärsmans och Jonna Ruth är den nya generationens bergarbetare. Men fler unga behöver lockas till yrket. Bristen på kompetens är ett hot mot branschens framtid.

08 F RAMTIDSBRANSCH Här utbildas framtidens gruvexperter

26 U TLAND Horisontell borrning under norsk järnväg.

16 P ORTRÄTT Dominika Rydel ny vd för Avanti

25 S IFFRAN Svensk gruvnäring i siffror

04 AKTUELLT: Kontroversiell förbifart börjar byggas under 2016

18 C ASE Driftsäkerheten A och O för Säffle Brunnsborrning

30 H ISTORIA Från kunden direkt till ritbordet

06 L ÖSNING Powerbit: Kronor med kraft

22 U TLAND Block Caving en framgång i Chile

BITZ

NR2 2015

BITZ 1

FOTO RYNO QUANTZ

SÄKERHET AKTUELLT

Bosse Jansson framför den första brunnsborrningsriggen från Atlas Copco som utrustats enligt de nya kraven.

BÄTTRE SÄKERHET FÖR BRUNNSBORRARE ett nytt eu - direktiv ställer ökade krav på säkerheten vid vid roterande borrning. Atlas Copcos riggar är därför numera utrustade med en skyddsbur kring de roterande delarna på borrmasten. Den första brunnsborrarriggen att tas i bruk är Atlas Copcos WellDrill 3062, med tillhörande kompressor DrillAir Y35. Bosse Jansson, en av ägarna till Stures Brunnsborrningar, har testat den nya maskinen vid provborrningar vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. – Det har gått rykten om att man skulle behöva öka borrtiden med upp till 50 procent. Men som det ser ut nu, efter de första testerna, tror jag inte det kommer att påverka tiderna alls. Däremot har säkerheten påverkats och blivit 100 procent bättre, säger han. n

Säkerheten har påverkats och blivit 100 procent bättre. NR2 2015

BITZ 3

På jakt efter ny kunskap?

LADDA NER STUDENT LITTERATUR GRATIS

KALENDARIUM

AKTUELLT NOTISER

FULL FART FÖR FÖRBIFART Hyllat och kritiserat, nu är det slutdiskuterat. Projektet att bygga den 21 km långa Förbifart Stockholm är inlett. I början av 2016 påbörjas de två första av jätteprojektets större entreprenader. med en trafikplats och en betongtunnel vid Kungens Kurva, söder om Mälaren. Samtidigt börjar Bilfinger Construction spränga ut tunnlar i Vinsta, norr om Mälaren, kallat Bergtunnlar Johannelund. Projektet har dock redan pågått ett tag, det påbörjades långt innan politikernas symboliska spadtag i augusti 2014. – Projekteringen inleddes redan 2006, och sedan länge har förberedande arbeten pågått i bland annat Häggvik, Johannelund och Akalla, säger Louise Melander, kommunikationschef från Trafikverket, som ansvarar för projektet.

skanska inleder arbetena

Besök Atlas Copcos e-bibliotek och ta del av ett brett utbud av relevant litteratur för din utbildning eller för din egen personliga utveckling. Välj en bok och ladda ner den kostnadsfritt genom att besöka atlascopco.se/ SKANNA OCH career eller skanLADDA NER na in QR-koden. n LITTERATUR

Dec 2015 11 december Atlas Copcos traditionella Luciaseminarium, i år med temat Utmanande projekt och innovativa lösningar.

Det amerikanska magasinet Newsweek har analyserat världens 500 största börsnoterade företag från ett miljöperspektiv. Tillsammans med samarbetspartnerna Corporate Knights Capital och HIP Investors Inc. tittade de på faktorer som energi- och vattenförbrukning, utsläpp av växthusgaser och återvinning av avfall. Atlas Copco rankades elva i världen och högst bland industriföretagen.

BITZ

NR2 2015

Jan 2016 25–26 januari Framtidens Gruv och Mineralindustri. Årets teman är Samhällsbyggnad i Norr och GIS – Geografiska informationssystem, som lyfts i två helt nya workshops

ATLAS COPCO STÖDJER VATTENPROJEKT I MALAWI Atlas Copco kommer att spela en central roll för att förse ett landsbygdsområde i Malawi med rent dricksvatten. Detta sker genom organisationen Vatten åt Alla, samt Peter Wallenberg Water for All Fund. 2015 kommer Vatten åt Alla att finansiera installationen av infrastruktur och utrustning för rent vatten, sanitet och hygien i drygt ett dussin byar och samhällen i sydöstra Malawi, vilket kommer att gynna cirka 28 000 lokalinvånare.

med start i oktober

NOTISER AKTUELLT

STOCKHOLM huvudsak har tre riktigt stora utmaningar. Dels att minimera projektets miljöpåverkan, dels att minimera störningarna för tredje man och Stockholmstrafiken och dels att koordinera hela projektet. En konsekvens av projektet är att Stockholmsområdet kommer att få tillgång till miljontals ton berg. De bortsprängda bergmassorna ska bland annat forslas till NCC:s anläggning utanför Rotebro, och Skanskas i Eriksberg utanför Alby. 2025 är Förbifart Stockholm helt klar, till en kostnad av 27,6 miljarder kronor, i 2009 års penningvärde. n

DET HÄNDER I Kungens Kurva: Ny gång- och cykelbro över E4/E20 byggs. Efter nyår påbörjas arbeten med ny trafikplats och betongtunnel.

ILLUSTRATION ATLAS COPCO

I Skärholmen har Subterra redan inlett sprängningar, för på- och avfartstunnlar till Förbifart Stockholm, dock avsedda enbart för bussar. 2016 kommer arbetet igång med själva huvudtunnlarna, från Kungens Kurva och norrut. Det arbetet beräknas pågå i närmare sex år, berättar hon. Merparten av projektets större entreprenader återstår dock att fördela. Bland annat är det än så länge oklart vem som ska bygga projektets största tunnelentreprenad, från Kungshatt under Lovön till Grimsta vid Hässelby Strand. Louise Melander säger att projektet i

Skärholmen/Sätra: Arbetstunnlar sprängs i Skärholmen, senare även i Sätra. Tillfällig hamn byggs, för utskeppning av berg. Lovön: 2016 inleds arbeten med två tillfälliga hamnar, 2017 med två nya trafikplatser. Vinsta: Förberedelser pågår. Efter nyår påbörjas arbeten med tunnel och senare en ny trafikplats. Hjulsta: 2016 börjar en ny trafikplats att byggas. Akalla: Akallalänken flyttas nu. 2016 inleds arbeten med en ny trafikplats och tunnel. Häggvik: Broar breddas nu. 2016 inleds arbeten med en ny trafikplats.

Projektet, gjort i samarbete med ideella ADRA, beräknas slutföras senast oktober 2018. Det finansieras genom donationer till Peter Wallenberg Water for All Fund, där Atlas Copco är en av de större bidragsgivarna. – Atlas Copco är glada över att de många bidragen till Peter Wallenberg Water for All Fund kommer att användas till att förändra livsvillkoren för tusentals människor i Malawi, säger Ronnie Leten, Atlas Copcos vd och koncernchef. Malawi-projektet valdes då Vatten åt Alla tidigare arbetat i området med goda resultat. Malawi ligger i den region där Peter Wallenberg senior var aktiv när han arbetade för Atlas

Copco i Afrika på 1950-talet. Vatten åt Alla är Atlas Copcos främsta samhällsinitiativ. Organisationen, som drivs av anställda på frivillig basis, har uppdraget att ge människor i nöd långsiktig tillgång till rent dricksvatten. Genom frivilliga donationer samt bidrag från Atlas Copco-gruppen har Vatten åt Alla hittills försett mer än 1,5 miljoner människor med rent dricksvatten. Vatten åt Alla finns representerat i över 40 länder och stödjer projekt över hela världen. För att få veta mer om Vatten åt Alla och Peter Wallenberg Water for All Fund, besök www.water4all.org. n

NR2 2015

BITZ 5

LÖSNING POWERBIT

KRONOR MED KRAFT NYTT STIFT: TRUBBNOS De semi-ballistiska stiften är ersatta av Trubbnos-stift, som har en bättre form, mer hårdmetall överlag och dessutom mer hårdmetall på rätt ställe. Det ger bättre borrsjunkning och längre slipintervall.

ENDURO EXTRA Enduro Extra-behandling på alla stift, vilket ger en ökad livslängd.

NY PLACERING Stiftplaceringen och -geometrin har optimerats för att gynna såväl livslängd som borrsjunkning.

POWERBIT Powerbit kommer först på gängsystem T45 (i början av 2016). Under första halvåret 2016 släpps Powerbit på T51, T35 och T38 samt T-WiZ60, ST58 och ST68.

BITZ

NR2 2015

STARKARE STÅL Tack vare förbättrad värmebehandling består kronkropparna av ett starkare stål.

KORTARE RETRAC Även retrac-kronorna kommer att få en ny design med en kortare retrac som gör att kronan blir lättare. Det resulterar i sin tur i att slagenergin effektivare passerar genom kronan och in i berget. Den nya designen kommer även att ge retrackronan bättre spolning, tack vare mindre motstånd.

STÖRRE SPOLHÅL Hela kronan är omdesignad och har bland annat fått större spolhål med lite förändrad position.

POWERBIT LÖSNING

Namnet på Atlas Copcos nya sortiment av borrkronor är rätt talande: Powerbit. Här möts hög livslängd och bra borrsjunkning. text peter wiklund bild kenneth sundh

FÖRBÄTTRAD PRODUKTIVITET är något som alla eftersträvar, hela tiden. Med det som utgångspunkt har Atlas Copco tagit fram den nya serien Powerbit-borrkronor, som bland annat gör att man kan klara av fler borrmeter än tidigare innan det är dags för första slipningen. – Det innebär färre stopp i borrningen, vilket i sin tur kommer att göra väldigt mycket för produktiviteten, säger Pierre Coulon, produktlinjechef för topphammarborrning på Atlas Copco Secoroc. Powerbit-kronorna har en förbättrad stålkropp, där stålet är starkare tack vare en förändrad värmebehandling. Det påverkar alltså slipbehovet positivt, men ger även borrkronan en ökad livslängd. – Ett starkare stål minskar också risken för ”popouts”, att stiften längst fram på kronan lossnar.

En annan nyhet är formen på stiften på vissa Powerbit-kronor: de som tidigare skulle ha haft semiballistiska stift har nu försetts med Trubbnos-stift.* – Det här är en patenterad design som tagits fram för att ge flera fördelar. För det första har Trubbnos-stiftet mer hårdmetall än ett traditionellt stift, och mer hårdmetall på rätt ställe. Det innebär såväl bättre livslängd som längre slipintervall. Med det nya stiftet ligger också en större yta av stiftet an mot berget, vilket ger en bättre borrsjunkning. Pierre Coulon konstaterar att det tidigare har förefallit svårt att kombinera god livslängd med bra borrsjunkning. – Men här har vi inte gjort kompromisser på något håll. Vi vet att båda aspekterna är ytterst viktiga för våra kunder. Samtliga stift på de nya Powerbit-kronorna kommer dessutom att ha en patenterad Enduro Extra-behandling. Behandlingen ger stiften en hårdare och segare yta som gör att de varar längre, speciellt under tuffa för hållanden. DEN FÖRSTA OMGÅNGEN Powerbit-kronor kommer att vara anpassade för ovanjordsborrning i alla typer av bergsformationer, som vid arbete i stenbrott och inom anläggningsindustrin. – De passar även vid pallborrning i ovanjordsgruvor och några av kronorna kan användas vid produktionsborrning under jord, säger Pierre Coulon. Det kommer också att bli lättare att välja rätt krona beroende på vilken typ av berg man har. – Vi reducerar sortimentet, eftersom det inte är något självändamål att ha en brett utbud. Det är viktigare att ha färre kronor som är anpassade till de reella behoven. n * Det finns även Powerbit-kronor med sfäriska respektive fullballistiska stift.

FÖRDELAR MED POWERBIT

› Ökad livslängd › Längre slipintervall › Lätt att välja krona för ändamålet TEKNISKA FÖRBÄTTRINGAR

Mikael Waldén på Berg och Byggteknik, framför ROC D9C. Powerbit testades ovanjord för att höja dammen vid Bolidens gruva i Garpenberg.

› Starkare stål (bättre nötnings motstånd och högre hållfasthet) › Ny krondesign (bättre placering av stift, spolhål och kaxspår) › Bättre spolkapacitet › Ny form på stiftet (Trubbnos) › Enduro Extra-behandling på alla stift › Ny design på retrac-kronor NR2 2015

BITZ 7

TEMA FRAMTIDSBRANSCH

HÄR UTBILDAS FRAMTIDENS

GRUV EXPERTER Det kommer ett nödrop från flera håll i branschen: FLER UNGDOMAR MÅSTE UTBILDA SIG INOM GRUV- OCH BERGARBETE! Det finns en risk att kompetensbristen blir akut framöver – men samtidigt pågår satsningar och initiativ för att lösa situationen.

text peter wiklund bild simon paulin

Jon Danielsson på Gruvorten vid skolans "laddvägg".

BITZ

NR2 2015

FRAMTIDSBRANSCH TEMA

tt gruvbranschens behov av arbetskraft har förändrats de senaste åren har knappast undgått någon. Ett växande utbud av järnmalm i kombination med en klart dämpad kinesisk ekonomi har bidragit till att järnmalmspriset sedan sommaren 2013 har sjunkit från drygt 140 dollar per ton till en bottennotering på under 50 dollar per ton i år. – Visst är det tydligt att det är en minskad efterfrågan på folk just inom underjordsarbete. Men för den som satsar på bergarbete ovan jord väntar en god arbetsmarknad, speciellt om man är beredd att flytta inom landet, säger Liz Asplund, chef för Arbetsförmedlingens gruvsektion. Ett område som kommer att sluka mycket arbetskraft under lång tid framöver är nämligen trakten kring LKAB, i Kiruna och Gällivare-Malmberget. – Den stora samhällsomvandlingen som sker i området har knappt kommit i gång. När arbetet pågår för fullt kommer det att vara ett stort sug efter arbetskraft inom anläggningsprojekten. Även Roland Netterlind, vd på BEF, lyfter fram de stora projekten inom bland annat infrastruktur som en het arbetsmarknad under lång tid framöver – och då inte enbart i norra Sverige. – Vi har ju även jätteprojekt i Stockholmstrakten som ska genomföras. Där kan det förvisso komma in stora internationella företag som tar en del av uppdragen, men det kommer utan tvekan att innebära att många svenska entreprenörer behöver vara inblandade för att få det att fungera enligt planen, säger han. Det är dessutom en bransch där många medarbetare börjar närma sig pensionsåldern och dessvärre, konstaterar Roland Netterlind, är det alltför få ungdomar som lockas till utbildningarna inom industri och hantverk numera. – Inom branschföreningen försöker vi öka intresset med bland annat evenemang och information. Det är ju verkligen inte alla branscher som kan erbjuda ung-

NR2 2015

BITZ 9

TEMA FRAMTIDSBRANSCH

domar jobb i dagens läge, så det här borde vara lockande. För det krävs en vändning för att vi inte ska stå med en kompetensbrist – vilket skulle skada hela branschen. NÄR DET GÄLLER gruvbranschen är Liz Asplund övertygad om att behovet kommer att öka framöver. Dels för att det är en ”cyklisk” bransch, men också för att det även här är stora pensionsavgångar att vänta inom kort. Fast man kan inte påstå att arbetsmarknaden är mättad inom gruvsektorn i dagens läge heller. Det märks inte minst på Utbildningscentrum Gruvorten utanför Hedemora. I en naturskön miljö vid Garpenbergs slott håller Gruvorten till. De senaste åren har de utbildat drygt 100 bergarbetare, varav elva under läsåret 2014/2015. – Alla hade jobb när de slutade utbildningen kring midsommar. Några hade visserligen korttidsanställningar, men jag tror inte att de kommer att ha problem att hitta fasta tjänster, säger Erik O. Sjödin, projektledare på Gruvorten. Det är en så kallad YH-utbildning (yrkeshögskola) för bergarbetare som ges på skolan. Den sträcker sig över ett läsår och bygger till stor del på LIA – Lärande i arbete – vilket innebär att deltagarna får kvalificerad handledning i gruvan av utbildade handledare: hela 17 av totalt 40 veckor är deltagarna ute på något företag. – Vi har sedan flera år tillbaka ett nära samarbete med Boliden i Garpenberg och Zinkgruvan Mining utanför Askersund som tar emot våra deltagare under den

praktiska delen av utbildningen. Båda dessa gruvor går i dagsläget bra och är ytterst måna om att vi fortsätter att utbilda fler bergarbetare, säger Jon Danielsson, utbildningsledare på Gruvorten. Utbildningen lockar sökande från hela landet, och vid senaste antagningen kom det ansökningar från såväl Skåne som Jämtland och Kiruna. Goda IT- och nätverkskunskaper är ett uttalat önskemål från branschen just nu, berättar Jon Danielsson. – Maskinerna blir allt mer avancerade och automationsgraden ökar hela tiden, i takt med att produktionen ska vara mer effektiv. Det här ställer krav på nya kunskaper hos medarbetarna. ETT EFFEKTIVT SÄTT att lära sig maskinerna är

att använda simulatorer, konstaterar Erik O. Sjödin. På Gruvorten har man två simulatorer från Atlas Copco på plats sedan hösten 2013. Den ena är en lastarsimulator, den andra en borrsimulator och de används för att utbilda deltagarna i ortdrivning och produktionsborrning. Inne i lektionssalen ser simulatorerna imponerande stora ut. För det är helt autentiska hytter från en Boomer E2C-rigg respektive en Scooptram ST14-lastare som utgör grunden för simulatorerna. Men i stället för att titta ut genom fönstren ser man en virtuell miljö på skärmar inne i hytterna.

Patrik Rudner arbetade vid bygget av det nya anrikningsverket i Garpenberg och blev intresserad av att söka sig vidare. Nu har han just börjat utbildningen till bergarbetare.

Erik O. Sjödin Projektledare

Liz Asplund Arbetsförmedlingen

10 BITZ NR2 2015

FRAMTIDSBRANSCH TEMA

Emilia Mattila har god erfarenhet av att arbeta under jord - men som lokal vårdare i Bolidens gruva i Garpenberg. Nu vill hon börja borra istället.

LOCKAR MED

MINECRAFT – Det finns olika typer av uppdrag och miljöer som man kan använda sig av för att få en varierad träning. Du styr och manövrerar precis som på en riktig maskin och allt du gör syns på skärmarna. Programmet är i stort sett självinstruerande, men det är viktigt att finnas på plats för att kommentera och förklara för att stödja inlärningsprocessen, säger Jon Danielsson. Även utanför simulatorerna finns stora skärmar så att det går att se hur eleven beter sig. – Man tränar alltid parvis i simulatorerna, så att en står utanför medan den andra kör. Det skulle vara för krävande att köra själv hela tiden. HENRIK HENNING, PRODUKTCHEF för utbild-

ning på Atlas Copco, tycker att simulatorträningen är en mycket bra satsning från Gruvorten. – Det finns stora fördelar med den typen av utbildning, jämfört med att vara tvungen att lära sig allt på plats i gruvan. För det första ger det

I våras släpptes en betaversion av dataspelet Minecraft, BetterGeo, som ska få barn och ungdomar mer intresserade av gruvbrytning. Bakom projektet står Sveriges geologiska undersökningar (SGU) och satsningen är en del i ett regeringsuppdrag att säkra gruv- och mineralnäringens långsiktiga behov av personal. I BetterGeo ligger fokus på mineralbrytning och du kan upptäcka olika bergarter genom att studera färgskiftningar i grafiken. Arbetet med att utveckla spelet fortsätter under hösten och en slutlig version planeras till årsskiftet 2015/2016.

NR2 2015

BITZ 11

TEMA FRAMTIDSBRANSCH

Simulatorerna ger en märkbart ökad effektivitet i utbildningen. otroligt mycket bättre säkerhet. Här kan du krocka in i en vägg eller tappa borrstål utan att något eller någon blir skadad. Det är också logiskt att träna på en simulator ur ren produktivitetsaspekt, menar han. – Jämför med en taxi – den vill du ju ha ute i kommersiell trafik så mycket som möjligt för att kunna få maximal lönsamhet. Samma sak gäller förstås för avancerade borriggar, de ska användas i produktion i så stor utsträckning som möjligt för att vara kostnadseffektiva. Han pekar också på att simulatorerna ger en märkbart ökad effektivitet i utbildningen. – Nere i gruvan är det alltid en procedur för att kunna komma i gång och borra, med skyddskläder och antagligen en viss resa under jord för att komma på plats. Kanske behöver riggen flyttas, och då tar det tid. Totalt kanske man får ut två, tre timmars effektivt arbete under en hel dag. Med simulatorn slipper du allt sådant tidsspill. VILKEN BETYDELSE simulatorträningen har för utbildningen – och för det praktiska arbetet under jord – kommer att kartläggas i Gruvorten, tack vare Bengt Sundelin, vd för Zinkgruvan Mining. Han fick nämligen Atlas Copcos Bergteknikpris 2013 och valde att donera prissumman på 80 000 kronor till Utbildningscentrum i Hedemora för att studera just detta på Gruvorten. Han konstaterar att det finns viss skepsis till simulatorträning i branschen, men anser själv att det finns uppenbara fördelar. – Skulle det ske misstag blir konsekvenserna försumbara jämfört med att träna i ”riktig” miljö, menar Bengt Sundelin. Även projektledaren Erik O. Sjödin på Gruvorten är övertygad om att det är en mycket givande metod. – Vi har fått återkoppling från de företag som har tagit emot våra elever som kört i simulator, och det visar sig att deltagarna snabbt kommer in i arbetet under jord efter den träningen, säger han. n

12 BITZ NR2 2015

JOBB UNDER JORD TVÅ AV DE ELEVER som har utbildat sig till bergarbetare på Gruvorten är Karin Fjärsmans och Jonna Ruth. De gick ut våren 2013 och arbetar nu båda på Boliden, vid gruvan Garpenberg. Karin är skivpallsplanerare, och sitter därmed mestadels på kontoret ovan jord. – Jag är nere i gruvan ungefär en gång i veckan numera. Men innan jag började på utbildningen hade jag aldrig varit i en gruva, säger hon. Hon hade ingen som helst anknytning till branschen, utan arbetade på resebyrå när hon sökte till Gruvorten. – Jag hade hört talas om yrket och tyckte att det verkade spännande. Och det är ett val som jag absolut inte ångrar! 530 meter ner i gruvan möter vi Jonna Ruth, som alltså var klasskamrat med Karin. Hon arbetar just nu med förstärkningsbultning i en av orterna. Till skillnad från Karin hade hon redan en fot inne i branschen när hon sökte utbildningen. – Jag hade jobb ovan jord här på Boliden i Garpenberg. Jag arbetade i borrkärnearkivet, men tyckte att det var lockande med jobbet under jord. Jag hade lite koll på det, för min pappa och båda mina brorsor arbetar nere i gruvan, säger hon. n

FRAMTIDSBRANSCH TEMA

Karin Fjärsmans och Jonna Ruth gick ut från Gruvorten 2013 och arbetar båda på Boliden i Garpenberg.

HALLÅ DÄR …

Carina Martinsson, avdelningschef HR, LKAB Hur ser ert kompetensbehov ut just nu? – För tillfället håller vi på med neddragningar, så vi har inga annonser ute. Men vi måste självklart fortfarande ha god kompetens på plats för att kunna bedriva verksamheten. Vilka kompetenser brukar vara mest kritiska för er? – Generellt är det elektriker, mekaniker och bergarbetare som brukar vara efterfrågade hos oss. Och givetvis ingenjörer av olika slag: automation, geolog, underhåll, process … Hur tror du att det kommer att se ut framöver? – Jag tror att det kommer att vara brister på samma kompetens som vi det har varit de senaste åren; olika typer av specialkompetenser, till exempel geologi. Ingenjörer överlag lär det nog bli efterfrågan på så fort det vänder.

Jonna Ruth hade jobb ovan jord i gruvan, men lockades av underjordsarbetet.

NR2 2015

BITZ 13

TEMA FRAMTIDSBRANSCH

NÄSTA GENERATION text peter wiklund foto øyvind lund

Östervallskogs Allteknik är ett av de FÖRETAG SOM STÅR INFÖR ETT GENERATIONSSKIFTE. Här kan det bli rent bokstavligt, eftersom sönerna Victor och Emil har börjat arbeta och engagera sig i företaget som drivs av pappa Hans.

ictor Thorängen blickar nöjt upp mot den 36 meter höga bergväggen i Falleberget utanför Arvika. Just här ville Lastbilscentralen etablera en ny fastighet, så för tre år sedan fick Östervallskogs Allteknik uppdraget att spränga bort 120 000 ton berg från platsen. – Det var extra svårt att komma åt för att sätta borrhålen där uppe, så vi fick borra fem hål i olika vinklar på varje ställe. Med hjälp av riggens GPS kunde vi hitta rätt och sedan ladda hålen på olika höjder. Det var en riktig utmaning, säger han. Företaget har sin bas i värmländska Östervallskog, precis intill norska gränsen, och bildades av Hans Thorängen för 15 år sedan. De har 13 anställda vilket kompletteras med mellan fem och tio underentreprenörer vid behov.

VICTOR OCH EMIL fick erfarenhet från företaget genom

sommarjobb under skoltiden, men valde att börja arbeta som maskinreparatörer på andra håll innan de tog anställning på pappans företag. Hans Thorängen är 58 år, och har helt klart börjat tänka på vad som ska hända med företaget när han väljer att trappa ner på arbetet. Ett givet alternativ är att sönerna ska ta över företaget. – Det är något vi satsar på just nu i alla fall. Så vi försöker lära oss så mycket som möjligt om olika delar – men det är verkligen ingen lek att driva ett sånt här företag, säger Emil. – När man till exempel räknar på jobb är det mycket smådetaljer som man måste ha koll på. Man behöver kunna helheten för att veta vad allt kostar och var man kan spara, säger han. Men skulle pappa Hans lämna över till sönerna är alla tre överens om att han knappast skulle ”släppa det helt”.

14 BITZ NR2 2015

– Nja, det är klart, så är det nog, säger Hans och ler. Det kommer att bli svårt att helt lämna något man själv byggt upp. VICTOR ÄR 29 och Emil 23, och har märkt att det är få jämnåriga som lockas till branschen – vilket de till viss del tror beror på att det är en rätt ”okänd” bransch. – Vi har en del kompisar som kör lastbil eller grävmaskin, men ingen som är borrare, säger Victor. När det gäller att hitta arbetskraft så har de också ett lokalt problem, konstaterar Hans, nämligen att de norska lönerna fortfarande ligger så påfallande mycket högre än de svenska. – Börjar du jobba på andra sidan gränsen så kan du säkert få minst 100 kronor mer i timmen. Det är klart att det lockar. Men sedan märker jag att det inte är så många som lockas till den här typen av utbildningar. Ungdomarna vill hellre sitta och knappa på datorn än vara ute och bli lortiga. STEFAN NORBERG är Östervallskogs Alltekniks kontakt på Atlas Copco. Han har haft rollen som försäljningsingenjör på Atlas Copco sedan augusti 2015. Dessförinnan arbetade han som serviceingenjör på bolaget. – Jag lockades av det här jobbet för jag ville ta ett steg närmare kund. Jag har fått gå en del med äldre, erfarna säljare och det har varit väldigt lärorikt. Nu har jag daglig kontakt med andra säljare för att utbyta erfarenheter och ta upp funderingar, säger han. Han ser till att ha regelbunden kontakt även med Östervallskogs Allteknik. – Vi pratar nästan varje vecka. Jag vill hålla koll på deras utveckling, vara nära deras verksamhet helt enkelt, och stämma av om de vill ta upp något Stefan Norberg, försäljningsingenjör (till höger) på som rör våra Atlas Copco är imponerad produkter. n av företagets noggrannhet och säkerhetstänk.

FRAMTIDSBRANSCH TEMA

REDO ATT TA ÖVER

NR2 2015

BITZ 15

PROFIL DOMINIKA RYDEL

"NU LÄNGTAR JAG EFTER

ATT BORRA"

Efter några veckor på jobbet som ny vd på Avanti System kan Dominika Rydel konstatera att det nya kontoret stått i det närmaste oanvänt. – Det har varit så mycket kontakter med medlemmar och partner. Men det är bara en positiv överraskning, säger hon. text peter wiklund foto anna rut fridholm

ett av husen inne på det omfattande KTHområdet i Stockholm hittar man sedan slutet av sommaren Avanti Systems kontor. Efter fyra år i Mullsjö gick flytten till Stockholm, delvis för att den nytillträdda vd:n Dominika Rydel bor här. – Att vi hamnade här, mitt i KTH:s campus, är väldigt gynnsamt eftersom det finns en hel del beröringspunkter. Det finns samarbeten sedan tidigare, och jag är säker på att vi kommer att kunna ha nytta av varandras kompetens och erfarenheter framöver, säger hon. En korridor leder förbi tomma kontorsrum – KTH håller på att fylla på med externa hyresgäster i den nyinrättade kontorsdelen – och framme vid Avantis nya huvudkvarter samsas några resterande flyttkartonger med till synes knappt använd kontorsinredning. – Ja, det är väldigt nytt. Förra veckan hade jag varken bord eller stolar på plats. Och Dominika Rydel har inte använt kontoret i den utsträckning som hon hade räknat med. – Det är nog det mest överraskande hittills, att det har varit så mycket kontakter med medlemmar och partner. Jag hade trott att det skulle vara mer skrivbordsarbete – men det är bara en positiv överraskning. Nu ser jag också fram emot att få komma ut och diskutera branschfrågor med bland annat myndigheter, säger hon.

DETTA ÄR AVANTI Avanti är en förkortning av Sveriges Avanti-Borrare Förening som bildades formellt 1973. Föreningens verksamhet drivs genom servicebolaget Avanti System AB. Servicebolaget har ingen försäljningsfunktion. Avanti består för närvarande av 35 medlemsföretag. www.avantisystem.se

16 BITZ NR1 NR2 2015

DOMINIKA RYDEL HAR en bakgrund som jurist och tog först en juristexamen vid universitetet i Warszawa. Hon är född och uppvuxen i Malmö, men har polskt påbrå, vilket givetvis var en av anledningarna till valet av studieort. Hon gjorde emellertid sitt första examensarbete i Stockholm, efter att ha fullgjort ett Erasmus/Socratesutbyte vid Stockholms universitet, och bestämde sig för att bli kvar hemma i Sverige. Efter att ha börjat jobba på en svensk advokatbyrå märkte hon nackdelen med att inte ha en svensk juristutbildning: hon fick inte jobba som jur. kand här. – Så jag utbildade mig till jurist även i Sverige. Den polska utbildningen gjorde att jag fick tillgodoräkna mig sammanlagt tre veckors studier, så det blev att plugga nästan 4,5 år till. Det beklagar jag mig absolut inte över, jag gillar att studera. Hon blev tidigt intresserad av frågor som berörde geoenergi och hennes examensarbete fokuserade på rättsliga frågor kring geoenergiborrhål. – Jag gillar miljörätt, fastighetsrätt och entreprenadrätt, och märkte att det fanns frågor i branschen som kunde utredas. Det kändes som en lockande utmaning. DE JURIDISKA ASPEKTERNA är något som kommer att vara viktigt för henne även framöver, i rollen som vd för Avanti System. – Det finns ett behov av att ha en tätare dialog med myndigheter kring frågor som är viktiga för branschen. Jag kommer förstås också att finnas till hands för att hjälpa medlemmarna med juridiska frågor, till exempel tolkningar av lagar och avtal. Hon erkänner villigt att hon däremot kommer till korta när det gäller att hjälpa till med mer tekniskt inriktade spörsmål. – Här har jag en väldigt bra styrelse som kan stötta mig, bland annat Jonas Jansson på Stures Brunnsborrningar, som hjälper mig med de tekniska bitarna. Kommer det en fråga om problem med borrsko så bollar jag snabbt över till Jonas … Åtminstone än så länge, för hon har ambitionen och lusten att lära sig mer om de tekniska delarna av entreprenörernas verksamhet. – Jag har lärt mig jättemycket på en månad, det är verkligen toppen. Nu längtar jag efter att få komma ut och borra på plats också. Det finns en naturlig ”support-organisation” inom Avanti, konstaterar hon.

DOMINIKA RYDEL PROFIL

DOMINIKA RYDEL Ålder: 36 år. Bor: I Täby i Stockholm. Bakgrund: Juristexamen från Warszawa och Stockholm, har arbetat som jurist i ca tio år. På fritiden: ”Jag har två små tjejer, de är tre och fem år, och det tar nästan all ledig tid… Men jag försöker också hinna med att träna; jag har en dansbakgrund, så det är något som är viktigt för mig.”

– Avanti bildades en gång i tiden av brunnsborrarfamiljer som märkte att man blev starkare tillsammans och genom utbyte av erfarenheter. Just den familjära vänskapen är väldigt tydlig, tycker jag. Organisationen består av enskilda entreprenörer, men har man en fråga är det naturligt att vända sig till någon inom Avanti-familjen, trots att man på papperet är konkurrenter. ATLAS COPCO OCH Avanti har en gemensam his-

toria som sträcker sig flera decennier tillbaka i tiden. Ursprungligen var Avanti en organisation som kretsade kring en speciell Avanti-rigg och kontrakterade brunnsborrare som använde just denna rigg.

Efterhand har organisationens funktion förändrats, och den borrmetod och -rigg som hette System Avanti såldes till Atlas Copco på 80-talet. – Atlas Copco är numera en samarbetspartner och leverantör av många olika produkter åt våra medlemmar, och vi har ett bra utbyte med dem, säger Dominika Rydel. I dagens läge handlar Avantis verksamhet om att hantera medlemmarnas gemensamma behov av till exempel utbildning, kontakt med myndigheter och företagsutveckling. – Att vara Avanti-borrare innebär att man lägger stor vikt vid utveckling, kvalitet och den där familjära gemenskapen. Avanti är en kultur! n

NR2 2015

BITZ 17

CASE BRUNNSBORRNING

INGA URSÄKTER! Driftsäkerheten är det absolut viktigaste för Daniel Carlsson på Säffle Brunnsborrning. För honom handlar det om att göra ett bra jobb och att hålla tidsramarna – avgörande faktorer när man lever på rekommendationer.

text katarina averås bild

øyvind lund

skrivande stund är en klass 1-varning utfärdad för Dalsland och Värmland. Efter en torr start på hösten talar dagens väderprognos om stora mängder regn och höga flöden. Men det är inget som hindrar uppdraget för dagen: att borra för dricksvatten i Trönneviken. Precis vid sjön Eldans strand har entreprenören Lennart Garsten lagt grunden till ytterligare ett hus för veckovis uthyrning. – Vi sågs här för några dagar sedan för att se hur vi ska komma till med våra maskiner och planera borrningen, säger Daniel Carlsson från Säffle Brunnsborrning medan hans kollega Fredrik Johansson försiktigt backar lastbilen fram till husgrunden. En röd käpp i leran visar tänkt placering av borrhålet.

ATLAS COPCO WELLTECH vill göra det enkelt för kunderna och har därför ett helhetssortiment till kunder som erbjuder brunnsborrning. Marcus Johansson jobbar från Atlas Copco i Jonsered och har kundansvar för Säffle Brunnsborrning. Det innebär en levande och nästan daglig dialog med Daniel Carlsson. – Han är inte bara en trogen kund, han ställer

18 BITZ NR2 2015

BRUNNSBORRNING CASE

Det senaste halv책ret har S채ffle Brunnsborrning investerat i ytterligare ett komplett ekipage fr책n Atlas Copco.

NR2 2015

BITZ 19

CASE BRUNNSBORRNING

också krav som vi behöver möta. Vårt samarbete bygger på ett ömsesidigt förtroende, säger Marcus Johansson. Säffle Brunnsborrning AB startades för 40 år sedan. Daniel Carlsson tog över verksamheten 2010 och har successivt låtit den växa i takt med efterfrågan. – Kunderna finns både i Dalsland och i stora delar av Värmland. Det är både privatpersoner och byggherrar med större projekt, säger han. Nöjda kunder bidrar till nya uppdrag. – Vi lever på rekommendationer. Vi kommer som avtalat och vi är alltid varsamma på plats för att skona gräsmattor, häckar, träd och blommor. Det är uppskattat, säger han. Det senaste halvåret har företaget investerat i ytterligare ett komplett ekipage från Atlas Copco.

En ny rigg, WellDrill 3062CR, var på plats tidigt i våras och en ny kompressor, DrillAir Y35, togs i bruk i augusti. – Det har fördubblat vår kapacitet, säger Daniel Carlsson. Med våra två ekipage levererar vi i dag mellan elva och tretton borrhål per vecka. Valet av leverantör var enkelt. – Vi har bara goda erfarenheter från vårt tidigare samarbete. Driftsäkerhet är extremt viktigt för vår verksamhet. Och jag kan ärligt säga att jag inte ens minns när vi hade ett stopp senast. – Dessutom är utrustningen smidig att hantera och frakta mellan uppdragen. Det är viktigt för vår arbetsmiljö, säger han. UNGEFÄR EN GÅNG i veckan gör Säffle Brunnsborrning en snabb underhållscheck av maskinerna och har utöver det ett serviceavtal med Atlas Copco Welltech för att säkerställa driftsäkerheten.

Marcus Johansson, kundansvarig på Atlas Copco, och Daniel Carlsson, Säffle Brunnsborrning, har en nästan daglig dialog.

20 BITZ NR2 2015

Vi vill erbjuda en ny generation hammare för 35 bar med skonsammare gång och högre produktivitet.

BRUNNSBORRNING CASE

ATLAS COPCOS HELHETSKONCEPT WellDrill 3062 Är en flexibel runtom-svängande brunnsborrningsrigg med hög produktionskapacitet. Welldrill 3062 har extern manöverpanel med borrloggning för borrhastighet, rotationsvarvtal, aktuellt borrdjup samt möjlighet att se antal skarvade borrstänger. DrillAir Y35 Är den nya 35 bars-kompressorn som är både kortare och lättare än sin föregångare. Med tillvalet XPR ökas arbetstrycksområdet för att passa alla typer av borrning.

Utrustningen är smidig att hantera och frakta mellan uppdragen, vilket är viktigt för vår arbetsmiljö, konstaterar Daniel Carlsson.

Nya 4"-hammaren Är en nyutvecklad sänkborrhammare för vatten- och energiborrning. Hammaren ger skonsam borrning med lägre dieselförbrukning och optimerad prestanda vid 35 bars lufttryck. Detta har möjliggjorts genom användandet av CAHT (Computer Aided Hammer Tuning), ett datasimuleringsverktyg framtaget av Atlas Copco. Service och underhåll Egna servicetekniker som kan serva både rigg och kompressor, vilket gör arbetet både enklare att planera och billigare. Bra möjligheter att utföra större servicejobb i verkstad som tillsammans med ambulerande, fullutrustade servicebilar täcker upp alla de olika behov som kan uppkomma.

– Den tid detta tar är jag övertygad om att vi har igen ute i fält när vi slipper maskinstopp, säger Daniel Carlsson. Just nu medverkar man också i Atlas Copcos produktutveckling av en 4"-hammare som snart ska lanseras på marknaden. – Vi vill erbjuda en ny generation hammare för 35 bar med skonsammare gång och högre produktivitet, säger Marcus Johansson. Därför har vi minskat kraften i varje slag något, i kombination med ökad frekvens. Efter ett par veckors prov kan de vittna om att den lever upp till förväntningarna. – Vi kände direkt att den har en behagligare gång, säger Fredrik Johansson. Det underlättar framför allt för den person som står vid maskinen. – Dessutom har vi märkt att den snålar på bränsle jämfört med vår tidigare hammare.

Daniel Carlsson Säffle Brunnsborrning

BORRNINGEN FÖR vattenbrunnen vid Trönneviken slutade vid 110 meter och en vattentillströmning på 40–50 liter per timme. – Det är ingen mening med att borra djupare utan nu återstår tryckning av brunnen för att öka tillströmningen, säger Daniel Carlsson. Han och Fredrik Johansson är nöjda med borrningen och kan lägga en problemfri arbetsdag bakom sig och åter lasta utrustningen på flaket. Också för Marcus Johansson har det varit en värdefull dag där han fått följa hela borrningsprocessen på plats tillsammans med sina kunder. – Den nära kontakten hjälper oss på Atlas Copco att fånga upp behov och önskemål som vi tar med oss i utvecklingen av våra egna processer och i den produktutveckling som ständigt pågår, säger han. n

NR2 2015

BITZ 21

BLOCK

EL SALVADOR

ANDINA SANTIAGO

EL TENIENTE

22 BITZ NR2 2015

– MALMBRYTNING UTAN BORRNING OCH SPRÄNGNING

CHILE UTBLICK

text anders wikberg bild atlas copco

I kopparrika Chile har block caving blivit en framgång. METODEN ÄR BILLIG – MEN DEN KRÄVER SKICKLIGHET. – Man behöver inte minst förstå sig på bergets spänningar, säger Andrzej Zablocki, på Atlas Copco i Chile.

CAVING

FOTO:SHUTTERSTOCK

ruvbrytningsmetoden block caving har utvecklats kraftigt på senare år, och kan även bli aktuell i Sverige. Metoden är billig och drar fördel av bergspänningar, gravitation och malmkroppens storlek. I det kopparrika Chile är block caving vanligt, delvis med hjälp av Atlas Copcos produkter. Den största fördelen med block caving är Andrzej att metoden har lägst Zablocki brytningskostnad av alla metoder för underjordsbrytning, tack vare att det behövs relativt lite borrning och sprängning. Metoden gör gruvbrytning intressant även vid lägre malmhalter, eftersom produktionskostnaderna är lägre. Svenska berg har länge ansetts vara alltför hårda för block caving. – Men metoden fungerar även i Sverige, under rätt förutsättningar. I vissa fall initieras raset med pre-condition

drilling och sprängning eller hydro fracturing, med hjälp av utrustning från Atlas Copco, berättar Lars Bergkvist, Global Product Portfolio Manager på Atlas Copco. Andrzej Zablocki, Senior Manager Business Development på Atlas Copco i Chile, instämmer. – Ja, tekniken har utvecklats så mycket att man nu även kan få hårdare berg att gå i brott och rasa av sig själv. ÄN SÅ LÄNGE är

det framför allt i koppar-, diamant-, guld- och molybdengruvor som block caving används. Men metoden fungerar även med andra mineraler. Block caving til�lämpas i dag i USA, Australien, Sydafrika, Indonesien och Mongoliet. Och i Chile, landet med världens största kopparfyndigheter. Där

NR2 2015

BITZ 23

UTBLICK CHILE

BLOCK CAVING – SÅ FUNKAR DET

Man kan nu även kan få hårdare berg att gå i brott och rasa av sig själv.

finns tre koppargruvor med block caving, Andina och El Teniente, båda nära Santiago, och El Salvador, längre norrut. En fjärde block caving-gruva öppnar inom kort i Chuquicamata, även det i norr. – Med undantag av El Teniente har dessa gruvor tidigare varit dagbrott, berättar Andrzej Zablocki, som arbetat i Chile i 33 år. Han berättar att block caving utvecklats mycket. – Framför allt blir metoden allt mer automatiserad, till stor del med hjälp av utrustning från Atlas Copco. Han nämner bland annat de automatiserade Scooptram ST14, fjärrstyrda lastmaskiner, som går under jord i Andina-gruvan. AUTOMATISERINGEN HÖJER dessutom säkerheten. – Produktionsfasen är lika säker som andra brytningsmetoder. Andrzej Zablocki betonar dock att metoden är komplicerad. – I teorin kan block caving verka enkelt, men i praktiken krävs både kunskaper och erfarenhet, inte minst för att förstå sig på bergets spänningar. De är därför ingen tillfällighet att de som kommer att arbeta i Chuquicamata tidigare har arbetat i block caving-gruvor längre söderut i Chile. n

24 BITZ NR2 2015

Du måste ha tillgång till en tillräckligt stor malmkropp av en bergtyp som kan rasa av sig själv. Bergspänningar och gravitation ska få berget att rasa, inte sprängning och borrning.

Förberedelserna tar betydligt längre tid än inför annan gruvdrift. Först måste du ta dig ner 300–500 meter i malmkroppen för att sedan bygga upp infrastrukturen och stora delar av produktionsområdet.

Om malmkroppen är djupare än 300–500 meter är det vanligt att anlägga flera produktionsnivåer. Är malmkroppen ovanför produktionsnivån alltför stor kan man få problem både med fragmentering av det material som rasar och med bergförstärkningen.

För att initiera raset skapas en undercut-nivå, cirka 15–20 meter ovanför extraction level (produktions-/ utlastningsnivån). Denna undercut-nivå sprängs och vid utlastning av sprängt berg skapas ett hålrum. När den horisontella arean på hålrummet är tillräckligt stor börjar bergmassan spricka upp och till slut rasa.

Mellan undercut-nivån och extraction level sprängs konformade trattar ut. Dessa fungerar som passage för rasmassorna ner till extraction level där malmen lastas ut med hjälp av lastmaskiner som kör malmen till en malmficka eller till en kross för vidare transport till dagen. Vanliga transportmedel är transportband och bergskipar.

Det är svårt att förutse hur berget kommer att rasa. Har berget en hög hållfasthet kan man skapa sprickor i bergmassan genom att borra långa hål i malmkroppen och sedan spränga dessa, eller använda sig av högt vattentryck (förspräckning).

En variant av block caving är panel caving, som ofta tillämpas på riktigt stora malmkroppar. Här delar man upp malmkroppen i mindre segment och bryter dem i etapper.

Eftersom extraction level existerar under hela produktionstiden behövs mycket bergförstärkning i orterna för att stärka det omgivande berget. Detta görs bland annat med hjälp av bergbultar, kabelbultar, nät och betong.

gruvor finns det i Sverige i dag, varav sju där det bryts guld, sju för zink och fyra för järnmalm, 13 av de 16 är mineralgruvor och tre räknas som industrimineralgruvor (för lera och grafit). Sammanlagt bryts åtta mineraler i Sverige just nu: bly, grafit, guld, järn, koppar, silver, tellur och zink. Mellan 2009 och 2012 sattes nio nya gruvor i drift i Sverige. Tre har tagits ur drift och två är nedlagda. Men nio minus fem är fyra, antalet gruvor ökar.

SVENSK GRUVNÄRING I SIFFROR

GRUVNÄRINGEN SIFFRAN

Gruvnäringen kan ge Sverige betydande samhällsekonomiska vinster. Det är slutsatsen i en rapport av regeringens gruvsamordnare, Christina Lugnet. Ta del av siffrorna! text anders wikberg

… av järnproduktionen inom EU sker i Sverige, vilket naturligvis gör oss till särklassig EU-etta för järn. Även för bly (38 procent) och guld (37 procent) är Sverige EU-etta, medan vi får

nöja med andra plats för zink (27 procent) och silver (17 procent). Vad gäller koppar hamnar dock Sverige utanför prispallen, på en fjärde plats med 10 procent av produktionen inom EU.

60 1,5% JOBB Sverige har 60 procent av Europas identifierade järnmalmsreserver och 25 procent av guldreserverna. Dessutom har Sverige god tillgång av zink, koppar, silver och av ett antal sällsynta jordartsmetaller. Det är inte svårt att räkna ut att Sverige har stora möjligheter att växa som gruvnation.

UNGEFÄR

50 000

… av Sveriges BNP – cirka 50 miljarder – härrör från gruvdrift, fyra procent om man räknar associerad industri. Gruvverksamhet genererar 15 procent av vår brutto- och 40 procent av vår nettoexport. Gruvdrift genererar dessutom cirka 60 procent av arbetstillfällena i Kiruna/Gällivare.

…skulle enligt branschorganisationen SweMin kunna skapas, om Sverige trefaldigar sin gruvproduktion fram till år 2025.

Uppåt 50 procent. Så hög kan Europas självförsörjningsgrad på järnmalm bli om Sveriges produktion tredubblas fram till år 2025, enligt SweMins prognoser. I dag är Europa till 20 procent självförsörjande på

järnmalm. Redan i dag går 70 procent av Sveriges malmexport till Europa, och bara fem procent till Kina. Trots den sjunkande tillväxten i Kina ökar dock fortfarande Kinas järnmalmsimport.

Källa: Hållbar gruvnäring kräver en klimatsmart industristrategi och en helhetssyn på Sveriges naturresurser, rapport från Regeringens gruvsamordnare.

NR2 2015

BITZ 25

HISTORIA SÄLJMETOD

FRÅN KUNDEN

DIREKT TILL RITBORDET

EN NY KUNDGRUPP: BÖNDERNA I samband med andra världskriget ställdes Sverige inför problemet med att skapa försörjning för hela befolkningen och en lösning var att utöka odlingsområdena. Regeringen införde ett särskilt program för att hjälpa bönderna att rensa bort stenar från fälten, vilket skapade nya affärsmöjligheter för Atlas Diesel. Försäljarna lärde sig böndernas behov och kunde presentera detaljerade analyser för vilka vinstmöjligheter de hade om de tog bort de större stenblocken.

26 BITZ NR2 2015

SÄLJMETOD HISTORIA

Med innovativa säljmetoder såg Josef Hollertz till att Atlas Copco – eller Atlas Diesel som det hette då – KLARADE SIG UR DEN DJUPA KRISEN EFTER BÖRSKRASCHEN 1929. Närheten till kunderna var en avgörande faktor.

text peter wiklund bild arkivbild

början av 1920-talet drabbades den amerikanska ekonomin av en svår kris, men under resten av decenniet var det desto ljusare tider. Det var välstånd, högkonjunktur och tillväxt som gällde under det glada 20-talet– fram till hösten 1929, då den amerikanska börsen störtdök och lade grunden till det som betecknas som den stora depressionen. Även i Sverige påverkades många företag kraftigt, inte minst inom tillverkningsindustrin. Atlas Diesel var ett av de företag som drabbades hårt av dessa kriser. Företaget hade bildats 1917 genom en sammanslagning av Atlas och Diesels Motorer, och 1956 bytte man namn till det mer välbekanta Atlas Copco.

DEN HÄR KUNDNÄRA säljtekniken kan kännas självklar i dagens läge, men under större delen av 1900-talet var det ovanligt att göra de prioriteringarna. Visst har det alltid funnits resande säljare som har sett till att få personliga möten med sina kunder, men en hel del resurser lades på att hålla kontakterna vid liv vid mässor eller att sälja med stöd av genomarbetade broschyrer. Josef Hollertz arbetade alltså betydligt mer systematiskt – och tidskrävande – med att sätta sig in i kundens situation. När utvecklingen av portabla kompressorer och lätt bergborrutrustning öppnade en ny marknad såg han direkt till att observera och analysera förhållandena inom industrin för att kunna hitta lösningar till potentiella kunders behov.

ÅTER TILL 30-TALET, och BANKMANNEN MARCUS de tuffa ekonomiska utmaWallenberg var styrelseordföPå 1930-talet var det ningarna. Men lite i skymrande i Atlas Diesel från 1933, inte många företag som satsade lika hårt undan hade försäljningen och hade mer än en gång varit på att förstå kundernas av tryckluftsdrivna verktyg tvungen att skjuta till pengar behov som Atlas Diebörjat öka hemma i Sverige, för att hantera förluster från sel – mycket tack vare vilket till stor del berodde på verksamheten med dieselmoJosef Hollertz. den nytänkande och kundintorer – det som då var föreriktade säljaren Josef Hollertz. tagets huvudprodukt. Desto Hollertz var närmast något av en ljusare resultat blev det från ”sidoverksam”kundombudsman”, som såg till att göra heten” med tryckluftsprodukter. sig väl bekant med kunderna och deras 1940 lockade Wallenberg en vän från behov. Han var mån om att tillbringa tid i studenttiden, Walter Wehtje, till vd-posten deras verkstäder för att intresserat ta del av på Atlas Diesel. Wehtje hade varit chef deras åsikter och studera vad de hade för för PUB-varuhuset i Stockholm och fick i kapacitet och eventuella kvalitetsbrister. uppdrag att omorganisera Atlas Diesel från Åter på kontoret satte han sig med chefen ett teknikbaserat till ett mer marknadsinför konstruktionsavdelningen på Atlas riktat produktionsföretag. Detta innebar Diesel för att diskutera behoven och kunbland annat att man införde en policy där dernas frågor. Det här var en rätt ovanlig kundbehoven var utgångspunkten för närhet till kunderna som, mycket tack utveckling av produktlinjer och försäljvare den korta processen, ledde till viktiga ningsstrategier. konstruktionsändringar. Helt i Josef Hollertz anda alltså.n Källa: Atlas Copco - 140 framgångsrika år med ett av världens mest innovativa och hållbara företag

NR2 2015

BITZ 27

Posttidning B RETURADRESS: Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden • 105 23 Stockholm

VI STÅR FÖR HÅLLBAR PRODUKTIVITET Vi tar ansvar gentemot våra kunder, miljöer och människor omkring oss. Vi utvecklar prestanda som ger varaktiga resultat. Det är vad vi kallar hållbar produktivitet. www.atlascopco.se

28 BITZ NR2 2015