Tillväxt #3 2015

Nr 3 2015

Lönsamhet och inspiration från Handelsbanken Skog & Lantbruk

SERIE

:

het m a s n Lö illväxt & t ivet mål är skr ”Ett o en dröm.” bara

GÅRDSFÖRETAGET Kläcker 10 miljoner ägg – om året MARKNAD God ekonomi med contorta EKONOMI Utmaning att förvalta pengar i lågräntetider

Skidlegendaren Thomas Wassberg

Alltid nära naturen

LEDAREN

Nr 3 2015

Lönsamhet och inspiration från Handelsbanken Skog & Lantbruk

SE RI

E:

het samäx t Lönti är & llv t mål krive .” ”Ett os en dröm bara

GÅRDSFÖRETAGET Kläcker 10 miljoner ägg – om året MARKNAD God ekonomi med contorta EKONOMI Utmaning att förvalta pengar i lågräntetider

Skidlegendaren Thomas Wassberg

Alltid nära naturen

Magasinet Tillväxt ges ut fyra gånger per år av Svenska Handelsbanken AB 106 70 Stockholm telefon 08-701 10 00 (org.nr. 502007-7862) Ansvarig utgivare: Rolf Åttingsberg Korrektur: Jenny Björk Produktion: Baluba Branded Content Redaktör: Marina Tell Eskildsen Redaktionsråd: Åsa Willén, Karin M Åberg, Martina Ärleskog, Stefan ­Mattsson, Rolf Åttingsberg och Lena Lundh Formgivning: Baluba Branded Content www.balubabrandedcontent.se Omslagsbild: Sandra Lee Pettersson Utgivningsbevis nr: 28 826 ISSN 2000-5563 Tryckeri: Ruter

Kontakta oss med tips och artikelidéer på skogochlantbruk@handelsbanken.se Magasinet trycks på 100 gram WFC, matt bestruket Svanen- och FSC-certifierat papper.

Handelsbanken förbehåller sig rätten att publicera hela eller delar av insänt material.

Vid frågor beträffande prenumerationsärenden, mejla skogochlantbruk@handelsbanken.se eller skriv till Handelsbanken Skog & Lantbruk, Torsgatan 14, 103 70 Stockholm.

34

1

TR

62

LJÖMÄRKT MI

YCKSAK

1

Vägen blir krokig utan strategi

V

ARFÖR HAR VISSA företag en bättre utveckling än andra? Beror det på företagaren eller medarbetarna, eller är det rent av en kombi­ nation? Att ha koll på sitt företags styrkor och svagheter ger en bra grund när strategin för den framtida verksamheten ska läggas.

Styrkorna ska ytterligare förstärkas och inte minst kommunice­ ras till dem som finns i företagets omgivning. Viktigast av allt är att du som företagare och dina medarbetare är medvetna om styrkor­ na. Det ger en stolthet för företaget som kommer att lysa igenom i alla kundkontakter och ge en positiv bild av företaget. Känner man även till sitt företags svagheter Med en tydlig har man också en möjlighet att ”trä­ ­strategi för ditt före­ na” bort dessa och ytterligare stärka sin analys över vilken strategi som tag ­behöver du inte spela ska väljas för att nå mål i framtiden.

sten, sax eller påse inför dina beslut.

MÖJLIGHETER OCH HOT är också byggstenar när strategin för framti­ den ska sättas. Dessa är svårare att påverka men genom att medvetandegöra dem är du beredd och kan hantera dem när de dyker upp. När tempot i samhället går i en snabbare takt blir vetskapen om vilka möjligheter och hot som finns allt viktigare för att ha beredskap att ta chansen när den kommer, liksom att kunna parera det identifierade hotet.

I DETTA NUMMER har vi kommit till sista delen i vår serie om lönsamhet och tillväxt. Denna gång handlar det om strategier för företagandet och inspiration och tankar kring dessa. Med en tydlig strategi för ditt företag behöver du inte spela sten, sax eller påse inför dina beslut.

Strategin hjälper dig att ta dig från punkt A till B. Det förutsätter dock att du vet vad som är punkt B. Har du inte det klart för dig kommer vägen att bli krokig och när du eventuellt kommer fram vet du inte var du är och varför. Där­ med inte sagt att punkt B är fastlagd för alltid. I ledarskapet ligger att ta in impulser från sin omgivning och vara beredd att ompröva för att nå bästa resultat allteftersom man får ny kunskap. Kunskap i alla dess former är nyckeln till framgång. Ta tillvara kunskapen i din omgiv­ ning. I mötet mellan människor skapas kreativitet som ger idéer och tankar som kommer väl till pass när strategin sätts för att göra ditt företag framgångsrikt.

ROLF ÅTTINGSBERG Affärsutvecklingschef Handelsbanken Skog & Lantbruk roat01@handelsbanken.se

INNEHÅLL

#3 -15 Lönsamhet och inspiration

från Handelsbanken Skog & Lantbruk

Landsbygdens behov måste bli mer synliga

6

Henrik Wahlberg, Norr­mejerier, vill ­synliggöra landsbygdens behov.

MARKNAD

Odling av contorta kan vara lönsamt

8

Mycket pekar på att contorta ger en större nettointäkt än vanlig tall.

MARKNAD

Låga räntan en utmaning

9

När räntan är låg är det svårt att hitta trygga placeringsalternativ som ger avkastning.

4 Tillväxt

MARKNAD

MARKNAD

Stor potential för skogsbränsle

MinFarm är en mötesplats

Alkoholer, biodieslar och biogas är bara ­några av alla nya skogs­ produkter som finns på marknaden.

Anna och Stephen Lynam har ­startat företaget och sajten ­MinFarm.

10

MARKNAD

Nya jordbrukspolitiken påverkar markvärdet

10

Utjämningen av gårdsstöden kan påverka värdet på mark i landet på sikt.

Det tror Sören Söderteg, expert på jordbruks­ stöd på LRF Konsult.

12

FOTO: SAMUEL PETTERSSON/MINFARM

DEBATT

FOTO: ANNA VON BRÖMSSEN

INNEHÅLL

28 GÅRDSFÖRETAGET

Störst på ­avelshöns

FOTO: SANDRA LEE PETTERSSON

Börje Hjalmarssons Gimranäs AB har vuxit till landets största äggkläckeri med ­tiotusentals avelshöns vars kycklingar­ företaget föder upp till värphöns. Som ­sådana hamnar de hos någon av landets äggproducenter.

KRÖNIKA

En tall och dess historia

21

En tall med 120 år på nacken har varit med om ett pärlband av händelser som kommer att ha avgörande inverkan på dess slutliga värde.

LÖNSAMHET & TILLVÄXT PROFILEN

Känner sig hemma i skogen

16

Thomas Wassberg har alltid bott nära skogen, ända från barnsben då det började med de värmländska skogarna.

EXPERTPANELEN

Ska man ge skogen till barnen?

35

Om man tänker överlåta en skogs­ fastighet till sina barn frågar man sig om det är bäst att göra detta som ett köp ­eller en gåva. Handelsbankens Affärs­ områdeschef för Skog & Lantbruk, Åsa Willén, reder ut begreppen och berättar vilka konsekvenser de olika alternativen får.

Virkesmark­ naden blir, precis som andra branscher, mer och mer globalise­ rad. Det är så många faktorer som spelar in.

En bra strategi är nedskriven

22

Man måste ha ett mål med sitt företagande. Det bör sättas på pränt och kommuniceras till medarbe­tarna. Vi har kommit fram till det sista avsnittet, Strategi, i serien Lönsamhet & tillväxt.

OLA JOSEFSSON Regionchef mellersta Sverige Handelsbanken Skog & Lantbruk SID 14

Tillväxt 5

Debatt

Om du har synpunkter på något du läst i Tillväxt eller förslag på vad du tycker vi borde skriva om — hör av dig till oss! skogochlantbruk@handelsbanken.se Postadress Handelsbanken Skog & Lantbruk, Torsgatan 14, 103 70 Stockholm

Norrländska mjölk­bönder behövs i framtiden Vi som är företagare på landsbygden kan själva påverka framtiden genom att samarbeta och anpassa vår produktion till marknadens efterfrågan. Men det krävs också att regeringen och sam­hället bidrar till en god infrastruktur och samhällsservice.

HENRIK WAHLBERG Styrelseordförande för Norrmejerier henrik.wahlberg @norrmejerier.se LÖPANDE RAPPORTERAS om lands­ bygdens utarmning, och det är en sann beskrivning. Post- och bank­kontor har i princip försvunnit, ­bensinstationerna och butikerna blir färre. Men är detta rimligt då en tredjedel av Sveriges befolkning bor utanför större tätorter? ­Regeringen uttalar i förarbetet till den nationella ­livs­medelsstrategin att landbygdens ­företagande är avgöran­ de för Sveriges tillväxt.

Jag har stora förväntningar på den nationella livsmedelsstrategin, att den får inverkan på hur Sveriges ­nationella, regionala och lokala m ­ yndigheter agerar. Det behövs en samlad viljein­ riktning där lands­bygdens behov synliggörs inom alla politikområden.

6 Tillväxt

Geografiskt stora avstånd och färre människor gör det extra ­utmanande att bedriva kostnads­effektiva verk­ samheter. Landsbygden måste ligga i framkant vad gäller infrastruktur, såväl avseende det fasta nätet med vägar, ­järnväg och bredband som det ­mobila med digital uppkoppling oberoende av plats. Regelverket behöver också anpassas med rimliga krav på dokumentation och upp­ följning. Djurskyddsförordningens ­intentioner behöver vägas mot ­konkurrenskraft.

NUVARANDE SYSTEM drabbar mjölk­ företagare extra hårt då ­verksamheterna omfattar såväl ­växtodling och djurhållning som livsmedelshante­ ring. Flera myndig­heter är var för sig intresserade av att kontrollera våra verksamheter och för en del mjölk­ bönder blir det ­övermäktigt.

Norrmejerier ägs av drygt 500

Mejeri­ branschen utsätts åter­ kommande för utmaningar.

Troligen behöver vi i framtiden vara ännu mer aktiva att utveckla våra verksamheter.

Norrmejerier hämtar mjölk på 420 gårdar i norra Sverige.

MARKNAD

FN:s livsmedels- och jord­ bruksorganisation (FAO), Tetra Pak och LRF Mjölk prognostise­ rar att konsumtionen av mjölk­ produkter i världen kommer att öka med mellan 25 och 35 procent fram till 2025.

bönder, varav 420 är verksamma mjölkbönder. Tillsammans skapar vi tusentals arbetstillfällen och varje lantbrukare genererar 4–5 kringtjäns­ ter. Vi bidrar även till ett öppet och attraktivt landskap som gynnar ­exempelvis turismen. Lantbruket ­tillgodoser också konsumenternas efterfrågan på produkter av hög ­kvalitet, från gårdar med god djur­ omsorg. Förutsättningarna för mjölk­ produktion i Norrland är väldigt goda med stora markarealer, mindre ­skadedjur, sol dygnet runt och gott om friskt och rent vatten.

DET ÄR INTE lönsamt att leverera ett fåtal mjölkliter till en butik långt bort, men genom ett utvecklat system för samdistribution uppnår Norr­ mejerier både kostnadseffek­tivitet och god miljöhänsyn. ­Transporter sker till butiker med Lincargo, ett företag som ägs av ­Norrmejerier, men i lasten finns lika mycket volym från andra kunder som vill köra ut chark, fisk, bröd och potatis. ­Norrmejerier låter även andra transportbolag köra

ut mejerivaror i eget område. Avväg­ ningen är alltid den mest effektiva lösningen i förhållande till volym och att bilarna går så få mil som möjligt.

Mejeribranschen utsätts åter­ kommande för utmaningar. Troligen behöver vi i framtiden vara ännu mer aktiva med att utveckla våra verksam­ heter. Vi ser nu en ökande efter­frågan på ekologiska produkter och därför behöver fler mjölkbönder ställa om till ekologisk produktion. Norrme­jerier har tagit fram ett stimulans­ paket för sina ägare som innehåller både utbildning och ersättning under omställningsperioden.

FN:s livsmedels- och jordbruks­ organisation (FAO), Tetra Pak och LRF Mjölk prognostiserar att ­konsumtionen av mjölkprodukter i världen kommer att öka med mellan 25 och 35 procent fram till 2025. I och med ökningen spås ett under­ skott på 65 miljoner ton mjölk. Norr­ ländska mjölkbönder kan och behö­ ver vara del i den tillväxten.

DET ÄR ABSOLUT nödvändigt att

regeringen går från ord till handling med den nationella livsmedels­ strategin och genomdriver konkur­ renskraftsutredningens slutsatser om bättre villkor för jordbruket. Alla myndigheter måste få direktiv om att de nationella strategierna ska upp­ fyllas. n

FOTO: NORRMEJERIER

LANDSBYGDSMINISTERN SVARAR:

Mjölkbönderna är ofta motorn på svensk landsbygd och viktiga för job­ ben. Redan i februari kallade jag till ett möte med representanter från alla delar av mejeribranschen. Det är glädjande att kunna konstatera att branschen nu antagit en handlingsplan om 87 punkter för att stärka konkurrenskraften för våra mjölkbönder.

Regeringen stöttar med lånegaran­ tier, kompenserar jordbruksföretagen

för den generella höjningen av diesel­ skatten med 48 öre och förutom ko­ pengen om 800 kronor per djur finns det i landsbygdprogrammet 150 miljoner avsatta för klövvård. Inom ramen för livsmedelsstrategin vill regeringen satsa på en ökad produk­ tion av svenska livsmedel. Det kom­ mer att skapa fler jobb på svensk landsbygd. n Sven-Erik Bucht (S), landsbygdsminister

Tillväxt 7

Marknad Kort och gott om pengar i skogsoch lantbruksvärlden.

● Contorta kan ge klirr i kassan ● Gårdsstöd kan ändra markvärdet ● Låg ränta — utmaning för förvaltare ● Bränsle från skogen ökar

Contortan kan ge god ekonomi Nettointäkten i en contortaplantering kan bli nära 25 000 kronor högre per hektar i jämförelse med vanlig tall. Det visar en teoretisk kalkyl från Skogforsk, men ännu har ingen slutavverkning av contorta skett i Sverige.

Text Marina Tell Eskildsen DET ÄR MYCKET som pekar på att det kan vara god ekonomi att ha contorta på vissa marker.

– Den växer snabbare och ­produ­cerar mer virke än vanlig svensk tall, säger Johan Sonesson, Skogforsk.

I den kalkyl som Skogforsk gjorde för ett par år sedan är nettointäkten för contorta cirka 25 000 kronor högre.

– Att nuvärdet är så mycket högre i kalkylen beror på att man kan avverka contortan tidigare, säger Johan ­Sonesson.

Men han tillstår att det finns ­osäkerheter, till exempel när det gäller contortans virkesvärde.

– Contortan har inte den röda kärnveden så den kanske inte passar så bra till panel och golv. Kanske blir den bättre som konstruktionsvirke, säger Johan Sonesson, och tillägger att mycket pekar på att contortan inte är lika hållfast som gran och därför ­kanske lämpar sig bäst för ­icke-­bärande konstruktioner.

– Det man också funderar mycket

på när det gäller contorta är hur den ska skötas. Ska den gallras eller inte?

De senaste stormarna, Dagmar och Ivar, visar att nygallrad contorta inte klarar stormar bra, säger Johan Sonesson.

Skogsbruk

8 Tillväxt

Johan Sonesson

Eric Agestam

Henrik Mårtensson

NÄR DET GÄLLER frågan om hur ­ ycket större volymer contortan m kan producera i jämförelse med ­vanlig oförädlad tall så svarar Eric Agestam, Sveriges lantbruks­ universitet, SLU, i Alnarp: – Den nu gällande siffran ligger på 36 procent. Men det beror på vilka förutsättningar som råder. På magra marker är contortan lite mer över­lägsen. Där kan produktionen vara hela 40–50 procent högre ­jämfört med svensk tall.

Om detta vittnar även Henrik Mårtensson, skogschef på Persson Invest AB i Östersund.

– Contorta är ett utomordentligt trädslag om man vill ha bra tillväxt i sina skogar. Den växer rent krasst fortare än vanlig svensk tall. Vi har ungefär 10 000 hektar trädslagsrena

På magra marker är ­ ontortan lite mer överlägsen. c Där kan produktionen vara hela 40–50 procent högre jämfört med svensk tall.

bestånd av contorta och planterar fortfarande en del contorta på magra marker och där det är svårt att få upp vanlig tall på grund av betestrycket av älg. Contortan är inte lika begärlig för älgen. ÄNNU FINNS DET inga mogna contorta­bestånd i skogarna hos ­Persson Invest men inom tio år tror Henrik Mårtensson att det kan bli aktuellt att slutavverka en del av contortabestånden. På rena ­tallmarker där Persson Invest utför

FOTO: BJÖRN SVENSSON/SKOGENBILD

MARKNAD Detta talar FÖR contorta Växer snabbare än vanlig tall.

Ger större volymproduktion än vanlig tall.

Återhämtar sig bättre efter klimat­ skador än vanlig tall.

Ger högre netto­ intäkt (i teorin) än vanlig tall.

Kortare ­ mloppstid än o (vanlig) tall just för att den växer ­fortare.

Till skillnad mot tallen är contorta resistent mot knäcksjuka.

Mindre älgskador. Contorta är inte lika begärlig för älgen.

KÄLLA: IVAR PALO, HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET NORRBOTTEN, ERIC AGESTAM, SLU.

Detta talar MOT contorta Gallrad contorta är stormkänsligare än vanlig tall.

Tveksamt om virket från contorta är lika formstabilt och hållfast som virke från svensk tall. Det finns tecken som tyder på att virket är sprödare, det bräcks exempelvis lätt av skörde­ aggregat.

I Sverige finns det cirka 600 000 hektar contorta.

Contortan importerades till Sverige och planterades i stor skala på 1970- och 1980-talen.

Vad använder man ­contorta till?

Magnus Andersson

Ivar Palo

en kvalitetsgallring räknar han med att det kan bli uppemot 70 procent timmer.

– När vi avverkar den contorta vi har på vissa typiska granmarker blir det nog inte mer än 30 procent ­timmer. Resten blir massaved.

När det gäller det framtida såg­ timret av contorta råder fortfarande­ ovisshet, men många tror att det ska

Större delen av den massaved som gallring av contorta­ skogar hittills har resulterat i används till att göra CTMP av.

Det är en kemisk termomekanisk massa som utgör basen i till exempel kartongmaterial. Om cirka 20 år finns det stora mängder contortatimmer i svenska skogar. Då kommer det att visa sig om produkten lämpar sig som till exempel konstruk­ tionsvirke, innerpanel och limfog.

KÄLLA: IVAR PALO, HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET NORRBOTTEN.

gå att göra ett bra sågtimmer av con­ tortan: – Vi har gjort provsågningar och tester som har gett goda resultat, säger Magnus Andersson, SCA, och tilläg­ ger: – Men hur det sågade virket ­kommer att värderas vet vi ännu inte.

Magnus Andersson verifierar ­liksom andra experter att contortan är överlägsen i volymproduktion och slår även fast att omloppstiden är kortare.

– Omloppstiden varierar ­beroende på vilket skötselprogram man väljer, men i stora drag kan man säga att contortans omloppstid ­ligger på ­55–60 år medan omlopps­tiden för svensk tall är 80–90 år. Det ger ett stort utslag i kalkylen.

Svårare att avverka än svensk tall.

Virkesvärdet är delvis okänt.

Contortan är känsligare för stora snömängder än vanlig tall.

Contortan är invasiv (vilket innebär att den kan ta över inhemska växters livsrum).

Det finns ­ tillräcklig kunskap o om contortans långsiktiga effekter på den biologiska mångfalden.

KÄLLA: IVAR PALO, HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET NORRBOTTEN.

De biologiska riskerna med c­ ontorta har uppmärksammats av naturvårdare som hävdar att det ­behövs fler långsiktiga ekologiska studier innan contortan breder ut sig ännu mer. Även rennäringen är nega­ tiv till contortans utbredning.

– Det beror på att det är mindre lav­tillväxt i contortaskogar, säger Ivar Palo, Hushållningssällskapet i ­Norrbotten.

– Contortan anses även vara ­besvärande i flyttstråk för renar. Re­ narna passerar inte lika gärna igenom ett contorta­bestånd, säger Ivar Palo.

Han berättar att contorta inte får ­planteras närmare ett natur­reservat än en kilometer.

– I södra ­Sverige är det förbjudet att plantera c­ ontorta, säger Ivar Palo. n Tillväxt 9

FOTO: NIKLAS BJÖRLING

MARKNAD

Lena Fahlén tycker att man ska vara försiktig med obligationer med lång löptid.

Utmaning att förvalta kapital i lågräntetider Det är ett svårt läge för den som vill förvalta sitt kapital. Inte nog med att det är svårt att hitta trygga placeringsalternativ som ger avkastning. Dagens låga räntor ställer dessutom invanda föreställningar på huvudet.

Text Niklas Åkesson I DAGSLÄGET kan det vara riskabelt att satsa på obligationer med lång löptid. Det beror på att värdet på obligationer sjunker när räntan stiger. Även om få tror på kraftigt stigande räntor just nu är ändå en uppgång från dagens nivåer att vänta.

– Vi tycker att man ska vara ­försiktig med obligationer med lång löptid. En uppgång i räntan med en procent kan sänka värdet på en ­långräntefond med tre till fyra ­procent, säger Lena Fahlén,

Ekonomi

10 Tillväxt

c­ hefsekonom på Handelsbanken fonder.

SAMTIDIGT KOMMER avkastningen på korträntefonder att vara mycket låg.

Nyckeln på räntemarknaden är då flexibilitet. I en räntefond där förvalta­ ren kan handla med många olika ränteinstrument, som exempelvis utländska obligationer och företags­ obligationer, finns större möjlighet till avkastning.

Suktar man efter en högre ­avkastning är det aktiemarknaden

Jan Häggström

som gäller. Jan Häggström, Handels­ bankens chefsekonom, ser möjliga skillnader i företagens framtids­ utsikter i olika delar av världen. I USA, som återhämtat sig starkt de senaste åren, förväntar han sig att bolagen kommer att få svårt att hålla sina vinst­ marginaler uppe. Det beror på att dollarn har stärkts och att de ameri­ kanska bolagen får en tuffare export­ marknad. Europa ligger lite efter USA. En svagare euro ger exportmöjlighe­ ter, vilket på sikt kan ge en bättre ­arbetsmarknad. Det i sin tur kan leda till ökad konsumtion i Europa och bidra ytterligare till stigande vinster i många europeiska företag. Också svenska företag berörs av det.

– Sverige har redan en stark ­utveckling på arbetsmarknaden, men den har drivits av tjänstesektorn.

Industrin står och stampar men ­exporten kan nu gynnas av att kronan har försvagats mot både euron och dollarn, säger Jan Häggström. n

MARKNAD

Skogen kan flytta fossila drivmedel till historien – Svenska skogar kan hålla landet rullande med alkoholer, biodieslar och biogas. Även flygplan kan drivas med bränsle från skogen, säger Gustav Melin, vd för Svenska Bioenergiföreningen Svebio.

Text Jan Petersson I DAG SVARAR bio­ bränslen för drygt en ­tredjedel – det vill säga 135 TWh (terawattimmar) – av Sveriges energi­ användning. 87 procent går till vär­ meproduktion, 7 procent till elektri­ citet och 6 procent till transporter.

Inom transportområdet har förny­ bara bränslen från skogen stor poten­ tial, enligt Gustav Melin. Han berät­ tar att den enklaste vägen till ökad andel skogsbaserade drivmedel är att ­producera bränslen som är blandbara med dagens bensin och diesel och som därför kan säljas i samma

Skogsbruk

Gustav Melin

­distributionssystem.

– Det ger oss möjligheter att ­successivt öka andelen biobränslen i transportsektorn utan att behöva investera i ny infrastruktur för ­distribution.

Men finns det skog så det räcker?

Gustav Melin ger lugnande besked: – Det finns mer restprodukter att utnyttja från både skogsbruk och förädling. Dessutom har vi ett skogs­ bruk i världsklass. Virkesförrådets årliga tillväxt överstiger med god marginal dagens uttag. Förbränning­ en av avfall och låg värmeefterfrågan

har till stor del slagit ut så kallad grotproduktion (grenar och toppar), vilket också ökat skogens outnytt­ jade resurser.

PÅ VÄRMESIDAN GER energieffektivi­ seringar en krympande marknad, men samtidigt finns det mer fossila bräns­ len att ersätta. En del industrier använ­ der alltjämt vanlig eldningsolja som värmekälla.

– Det finns även möjlighet att använda träkol eller rostad träpellets i stället för stenkol eller brunkol i utländska värmeverk och kraft­ värmeverk. Även inom stål- och ce­ mentindustrin finns möjligheter att ersätta fossilt kol med träbaserade produkter, säger Gustav Melin.

Biobränslen från skogen har ­utvecklats till Sveriges dominerade energikälla för värmeproduktion.

Samma utveckling är möjlig på trans­ portsidan, enligt Gustav Melin. n

Utjämnade gårdsstöd kan påverka markvärdet Hur förändras mitt gårdsstöd fram till 2020? Vad innebär förgröningen i gårdsstödet i praktiken? Det var två vanliga frågor i arbetet med årets SAM-ansökningar, som beskrivs som det svettigaste på många år för både bönder och rådgivare.

Text Niklas Åkesson MYCKET ÄR nytt i såväl gårdsstöden som lands­ bygdsprogrammet. I det enskilda företaget kan små felsteg i ansökan betyda tiotusentals kronor i förlorade ersättningar. Lägg till det sena beske­ det om detaljerna i landsbygdspro­ grammet så är det inte konstigt att många i år har känt sig stressade.

Utjämningen av gårdsstöden över riket innebär att bland andra ­slättjordbruken i Skåne, Öster­ götland och Västergötland får lägre ersättningar medan mindre gynnade områden, till exempel Norrland, får mer.

– Det kan ju påverka markvärdena

Lantbruk

Sören Söderteg

på sikt, säger Sören Söderteg på LRF Konsult i Linköping och menar att gårdsstödens prisdrivande effekt i slättbygden kommer att minska, även om det är många andra faktorer som också påverkar markpriserna i dessa områden.

Han har cirka 80 egna kunder som han hjälper med SAM-ansökan, men är också en nationell resurs inom LRF Konsult och får därför en känsla för hur diskussionerna går över hela riket.

EN ANNAN REFLEKTION kring den nya politiken är vad osäkerheten kring kompensationsstöden betyder för

landets mjölkföretagare. De nya reg­ lerna är inte bara i sin nuvarande ut­ formning svåra att förstå och anpassa sig till, det har dessutom aviserats ändringar inför nästa år.

– Vi får inte tappa våra mjölk­ producenter. De måste stimuleras att fortsätta och då är osäkerhet kring viktiga stöd förödande, säger Sören Söderteg.

Han ser i övrigt både problem och möjligheter med den nya politiken.

Stödet till unga och startstödet gör att något fler funderar på om det är dags att ta itu med planerade generations­ skiften, vilket är positivt. Han tycker också att det är bra att den hårt kritiserade trädräkningen försvinner på naturbetesmarkerna. Däremot oroas han av att en del producenter verkar tveka inför att gå in i åtaganden för betesstöd i fem nya år. n Tillväxt 11

MARKNAD

Allt fler vill handla direkt av bonden Anna Lynam heter innovatören bakom MinFarm.

Tillsammans med sin man Stephen Lynam har hon skapat en populär kanal för direktförsäljning av mat från bönder till privatkunder.

Text Marina Tell Eskildsen

– VI HAR 15 000–16 000 intresse­anmälningar från folk som vill börja handla direkt från bonden via MinFarm, säger Anna Lynam.

Hon berättar att all marknads­ kommunikation sker via webbsidan och sociala medier.

Lanseringen av MinFarm i Stock­ holmsregionen i våras blev en succé.

– Vi planerar nu för att sprida ­MinFarm till fler regioner.

Det började 2013 med tio testfa­ miljer i Jämtland. Därefter utvecklades MinFarm-konceptet i Västerbotten under 2014. Efter satsningen på Stock­ holm 2015 är MinFarm redo att växa ytterligare. Det är åtta personer som jobbar heltid med MinFarm.

– Men vi har hjälp av många fler, säger Anna Lynam.

Ekonomi

HON POÄNGTERAR att målet är att bönder ska nå ut med sina produkter till privatkunder. För närvarande finns det 32 producenter knutna till ­MinFarm. Men vem som helst kan inte bli ”MinFarm-producent”.

– Vi är noga med vilka som får bli MinFarm-producenter. De flesta gårdar som levererar via oss är ekologiska.

Men det är inte ett krav. Vi har även andra gårdar med, kanske sådana som inte har haft råd att certifiera sig. Det viktiga för oss är att våra producenter kan visa att de tar hänsyn till naturen och miljön, säger Anna Lynam.

12 Tillväxt

MinFarm startades 2013 av Anna och Stephen Lynam.

Vid försäljningen är det lantbruka­ ren som sätter priset och talar om vad varan kostar. 80 procent av priset går direkt till lantbrukaren och 20 procent går till MinFarm.

– Vi vill vara en trygg mötesplats för bönder och privatkunder, säger Anna Lynam.

Maten levereras till upphämtnings­ platser cirka fyra gånger om året i varje region. Det är oftast en leveransdag före sommaren, en under hösten, en före jul och en före påsk. Vissa färskva­ ror levereras tätare när de är i säsong.

Vid leveransen möts lantbrukarna och kunderna. Om någonting inte blir som planerat är MinFarm en garant för att kunden får sina pengar tillbaka. n

”Enkelt sätt att Varför handlar du mat från MinFarm?

Jonas Nordin

– Det är ett enkelt sätt att handla närproducerad, bra mat på, säger MinFarm-konsumenten Jonas Nord­ in.

Vad köper du?

– Vi började handla från ­ inFarm 2014 och då köpte vi av M det mesta som fanns, det vill säga lamm, nötkött, fläsk och grönsaker.

I år justerade vi vår beställning och köpte mycket mer fläsk så att vi skul­ le ha tillräckligt mycket att grilla under sommaren. Vi köpte också mer potatis, det saknade vi första året. Vi valde att prenumerera på

MARKNAD Nya virkesmätnings­ lagen omfattar ­biobränsle l Den 1 mars i år trädde den nya virkesmätningslagen i kraft. Syftet är att ge säljare och köpare likvärdiga möjligheter att bedöma om ersättningen för virket är rimlig.

– Lagen ska öka tryggheten i virkesmätningen och bidra till en trovärdig och väl fungerande virkesmarknad, säger Christoffer Andersson, handläggare på Skogsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för virkesmätningslagen.

Alla företag som utför virkesmätning ska anmäla det till Skogsstyrelsen.

Det som är nytt i den nya lagen är att nu regleras även mätning av energisortiment och lövtimmer vid försäljning. Tidigare har endast mätning av barrtimmer och massaved omfattats av lagen.

– De nya reglerna gör handeln med biobränsle tydligare och kan öka samhällets användning av förnybar energi, säger Christoffer Andersson.

FOTO: SAMUEL PETTERSSON/MINFARM

Höga priser på stadsnära skogar

handla mat” mindre grönsaker i år. Dels är vi för dåliga på att veta hur vi ska använda grön­saker i matlagning­ en, dels ville vi ha utrymme för att handla grön­saker på de lokala skördemarknaderna, som det finns gott om i Umeå.

Vad tycker du om MinFarm?

– Det känns bra att en större del av pengarna går direkt till bonden. Det borde finnas fler företag som MinFarm, företag som man kan känna att man är ett fan av. Fler företag som verkligen gör skillnad och skapar ett mer hållbart samhälle. n

l Priserna på skogs- och lantbruksfastigheter har stigit i söder och sjunkit i norr. Det visar NAI Svefas årliga rapport ”Svensk fastighetsmarknad fokus skog” som kom i juni.

– Priserna i de starkaste regionerna drar iväg, säger Paul Nord, Affärsområdeschef Skog och Lantbruk på Nai Svefa.

Han berättar att regioner med höga, accelererande priser på skogsoch lantbruksfastigheter är områden i Sverige där det bor mycket folk.

– På skogsfastigheter ligger rekordpriset i Sverige nu på 600 kronor per kubikmeter i de starkaste områdena.

Paul Nord berättar att priset på skogsfastigheter inom tätortsregionerna inte längre är kopplat till produktionen utan är drivet av andra saker.

– En köpare vill till exempel ha närhet till sin skog. Den hårda konkurrensen om att få köpa skog i områden där det bor mycket folk driver upp priset.

Det här är en accelererande trend som vi har sett under de senaste 10–15 åren, säger Paul Nord.

På åkermark är det däremot fortfarande produktionsförutsättningarna som avgör priserna och de högsta priserna finns i Skåne.

– Den senaste toppnoteringen ligger på strax över 400 000 kronor per hektar, säger Paul Nord.

KOMMENTAR

Låg ränta i ett år till VÅREN VAR SPÄNNANDE ur ett finansiellt perspektiv.

Riksbanken sänkte räntan under noll och dessutom lanserades köp av statsobligationer. Syftet med det var att få ned räntor med längre löptider. Svensk real­ ekonomi å andra sidan växte på i god takt och gör det alltjämt, den ekonomiska tillväxten förväntas bli tre procent i år. Så varför har vi fortfarande negativ ränta?

OM VI BACKAR tillbaka lite så påbörjade den europe­

iska centralbanken i mars månad köp av statsobliga­ tioner i massiv skala motsvarande cirka 60 miljarder euro per månad. Enligt plan ska det fortsätta fram till och med oktober 2016. Riksbanken fruktar att ECBs åtgärder kommer att försvaga euron mot kronan, vilket skulle sätta käppar i hjulet för Riksbankens strävan att få upp inflationen då priser på importerade varor riskerar att sjunka ytterligare. För att motverka ett sådant förlopp köper Riksbanken svenska stats­ papper till ett ungefärligt värde av 100 miljarder SEK. Det är i stor utsträckning relativspelet mellan central­ bankerna som nu påverkar valutakursen.

UNDER TRE ÅRS tid har den importerade inflationen överraskat på nedsidan drivet av en stark kronkurs.

Så ledordet på Riksbanken är inte längre den svenska arbetsmarknaden utan inflation, inflation, inflation.

Vår syn är att Riksbanken kommer att behålla den låga räntan fram till juli 2016 då reporäntan återvän­ der till noll. Inflationen har då vänt uppåt och för­ väntas nå inflationsmålet på två procent i god tid innan avtalsförhandlingarna påbörjas under nästa år. ­Reporäntan kommer att ligga på fortsatt låga nivåer under hela vår prognosperiod. Så hur påverkas räntor med lång löptid i detta lågräntescenario? Räntorna i USA drivs av starkare arbetsmarknad i kombination med en starkare lönetillväxt än i både Tyskland och Sverige. De långa räntorna ska spegla korträntor samt inflation och med låga inflationsförväntningar ser vi att även räntor med lång löptid kommer att vara fort­ satt nedtryckta.

HELENA TRYGG Makroekonom Handelsbanken hetr01@handelsbanken.se

Tillväxt 13

Krönika

MARKNAD | KRÖNIKA

Nytt virkesår och nya förhoppningar aha, så har ett nytt virkesår börjat. Det blir spännande att se vad det kommer att ­innebära. Förmodligen kommer det inte att medföra alltför stora svängningar när det gäller virkespriserna. De flesta tecken tyder på att om det händer något så är det till det positiva för oss skogsägare. Men det blir svårare och svårare att förutspå. Virkesmarknaden blir, precis som andra branscher, mer och mer globaliserad.

Det är så många faktorer som spelar in, till exempel valuta­ kurser, krigshärdar och tullavgifter med mera. Skillnaden är stor jämfört med bara för ett par decennier sedan.

EN NATIONELL FÖRETEELSE som blir allt vanligare är att

det plötsligt kan bli prishöjningar på vissa sortiment.

Sent i våras gick exempelvis ett par sågverk ut och ­betalade riktigt bra för massaveden. Det berodde på att de behövde massaved till de byten som årligen sker ­mellan sågverksföretagen och de massaproducerande företagen. Positivt för de skogsägare som då fick ett bättre netto (eller ett netto över huvud taget) på gallringarna.

Men som jag nämnde i förra numret så är det inte i gallringarna skogsägaren ska ta hem vinsten, utan i slutavverkningen.

Den skogsägare som går i tankar på att a­ vverka kanske känner osäkerhet om hur han eller hon ska gå till väga. För en del är det kanske första eller enda gången man avverkar. Frågorna är ofta många och osäkerheten – om jag får rätt betalt – finns där också. Generellt kan man säga att skogsbranschen är en ”ärlig” bransch. I alla fall om man håller sig till de etablerade skogsföre­ OLA JOSEFSSON Regionchef mellersta Sverige Handelsbanken Skog & Lantbruk oljo05@handelsbanken.se

14 Tillväxt

tagen eller sågverken. Den vanligaste kontrakteringsformen är avverkningsuppdrag, där man låter det avverkande företa­ get avverka och man får betalt enligt gällande prislista.

Du kanske har en etablerad kontakt som du trivs med och då låter du denne avverka. Ett tips är att se till att få inskrivet i kontraktet att du får en premie på en eller ett par

Ett tips är att se till att få inskrivet i kontraktet att du får en premie på en eller ett par tior per kubik­ meter för att du är en trogen kund. tior per kubikmeter för att du är en trogen kund. En annan vanlig form är leveransrotköp, där man har ett fast pris per kubikmeter och får betalt efter detta när virket har mätts in vid ­industrin. Denna form föregås oftast av ett a­ nbudsförfarande som kräver lite kun­ skap. Den som har fått ett förslag på avverk­ ningskontrakt och känner sig osäker bör ta hjälp, exempelvis av någon mer erfaren gran­ ne eller av sin bankkontakt. Denne kan an­ tingen själv hjälpa till alternativt tipsa om en bra samarbetspartner som kan råda. Detta för att få en neutral åsikt.

SJÄLV VALDE JAG nyligen avverknings­uppdrag för ett mindre bestånd gran som inte såg ut att må så bra. Tyvärr hade jag rätt i detta. När jag fick mätsedlarna visade det sig innehålla drygt 20 procent röta. Det totala nettot blev då inte så bra, men man kan ju trösta sig med att det blivit ännu sämre om jag hade väntat något år till! n

MARKNAD

16 kilo

60 procent

I Sverige äter vi cirka 16 kilo fisk per person och år. Lax, torsk och sill är de populäraste sorterna.

Cirka 60 procent av Sveriges befolkning äter musslor regelbundet. I Sverige produceras cirka 2 200 ton blåmusslor per år. Det importeras 650 ton och exporteras cirka 300 ton. Ett pågående projekt som Sveriges Skaldjursodlares Producentorganisation och Food & Health Concept Center driver har till syfte att tydliggöra vilka åtgärder som behövs för att öka efterfrågan på musslor hos konsumenterna. Projektets utgångspunkt är att ökad produktion av musslor som proteinkälla medverkar till en hållbar livsmedelsförsörjning.

KÄLLA: JORDBRUKSVERKET.

ton kräftor äts i Sverige varje år.

2 500 ton är importerade, 2 000 ton är inhemska.

KÄLLA: WIKIPEDIA, FISKERIVERKET

FOTO: SHUTTERSTOCK

4 500

KÄLLA: SVERIGES SKALDJURSODLARES PRODUCENTORGANISATION

Fisk & skaldjur i siffror

2 gånger per vecka

Enligt Statens näringsdelegations rekommendationer bör man äta fisk och skaldjur minst två gånger i veckan.

KÄLLA: LIVSMEDELSSÄKERHETSVERKET EVIRA

Hur många, hur mycket? Här hittar du intressant statistik och snabba fakta – om stort och smått, viktigt och kuriosa.

650 ton

Den 21/9 2015 är det fiskepremiär för hummer. Sedan den 1 maj i år har hummern – som vanligt under denna tidsperiod – varit fredad. Vid premiären förra året såldes den första hummern på auktionen i Göteborg för 11 500 kronor. Den vägde 4 hekto.

KÄLLA: SVENSK FISK

FOTO: SHUTTERSTOCK

11 500

Tredje torsdagen i augusti är det dags. Då är det premiär för årets surströmming. Ända fram till för 15 år sedan fick man enligt lag inte sälja surströmmingen förrän på premiärdagen. Riktiga entusiaster håller fortfarande hårt på den traditionen. Svenskarna äter varje år ungefär 650 ton surströmming mellan premiären i augusti och årets slut.

1 000 000 000

Varje år fångas cirka 196 000 ton fisk och skaldjur i Sverige.

Det har ett försäljningsvärde runt en miljard kronor.

KÄLLA: WWF

KÄLLA: GÖTEBORGS-POSTEN

Tillväxt 15

PROFILEN

” I skogen finns det alltid något att göra” Thomas Wassberg lämnar inte guldbyn Åsarna. Här finns ­skogen, s­ kidåkningen och fågelhundarna. Det finns alltid något att göra, men nog längtar han efter att fiska lite mer.

Text Martin Röshammar Foto Sandra Lee Pettersson

16 16 Tillväxt Tillväxt

PROFILEN

usschauffören och hans kollega, som åker med en bit från Östersund till ­Åsarna, diskuterar.

Den som senare hoppar av i Svenstavik hävdar att jag har fel: ”Nä, inte heter hållplatsen Gällnäskrogen. ­Gällnässkogen ska det vara. Men där hoppar ingen av. Aldrig.” Det är i alla fall där Thomas Wassberg har sagt att jag ska gå av bussen så jag tänker att det är nog bäst ändå. När bussen närmar sig pratar jag med chauffören, som undrar om den som ska möta mig sitter i en bil och väntar. Jag har helt enkelt ingen aning och när då ingen bil väntar vid Gällnäskrogen dundrar bussen vidare i stället. Vid hamburger­ haket vid hållplatsen efter släpps jag av och innan jag har hunnit ringa Thomas Wassberg kommer han med sin bil.

Hållplatsen heter för övrigt Sibylla.

För säkerhets skull.

ETT PAR MINUTER bort bor den före detta skidåkaren, i den del av Åsarna som heter Tyskland för att en tysk en gång i tiden flyttade hit. Thomas och hans sambo Ulrike ”Ulli” Wieser, bor precis vid vattnet i ett rött hus med vita knutar. Hon är ute och rider och har med sig tre av de fyra fågelhun­ darna. Thomas frågar om jag är ­kaffedrickare och gör i ordning kaffe i en pressobryggare och vi sätter oss vid köksbordet. Här har han bott sedan 1978.

Thomas Wassberg konstaterar att ”en alltid har bott nära skogen”, att skogen har funnits med i det mesta han har gjort, som när han tränade där. >

Tillväxt 17

Thomas Wassberg jobbar ofta i egna skogen.

PROFILEN

> ”Tomgår” gör han ytterst sällan, men

motionerar hundarna där eller spring­ er, det gör han gärna. I snart 25 år har han också varit skogsägare. Han har en fastighet på 150 hektar i grannbyn en mil bort. Sedan stormen Dagmar svep­ te in över Jämtland natten till Lucia 2013 har mycket av hans tid gått åt till att efterstäda, även om han poängterar att många grannar drabbades ännu hårdare.

— FAR MIN jobbade i skogen så jag har

snappat upp en del därifrån. Men jag har inte så mycket idéer när det gäller skogsbruk och vet inte riktigt vad som är rätt. Sen får man bara inse att om man ska hugga något har man inte en chans mot maskiner. Då får man ju leja bort om det är något större.

Korthugget men med gott humör uttrycker han sig, med en dialekt som är en blandning av barndomens Värmland och det Jämtland där han bott i mer än 40 år. Att återskapa i skrift exakt hur Thomas Wassberg pratar är inte lätt. Men han säger jeg i stället för jag, göre i stället för göra, funker i stället för funkar och när han ska berätta om hur det var förr formulerar han det som ”gammalt tebaks”.

T

homas Wassberg lade av med skidåkningen 1988 efter OS i Calgary, där han var med i det stafettlag som tog guld. Han var 32 år gammal och säger nu att han inte var orolig över vad han skulle hitta på när han slutade.

– Det var så mycket smågrejer på gång att det bara rullade på. Det är bara det att man aldrig greppade tag i något riktigt. Det blev lite reklamgrejer och så höll vi på med Åsarna Skicenter. En massa småstrul.

SKICENTER STÅR fortfarande kvar med träningsanläggning och en stor restaurang. Men att driva en sådan

18 Tillväxt

Jag har haft småfunderingar på att köpa mer skog, men jag har missat ett par objekt som jag varit sugen på. verksamhet var inte riktigt Thomas Wassbergs grej. Han suckar lite över att han inte visste vad han skulle hålla på med. Egentligen. Några mål satte han inte upp. Men skidspåren på Åsar­ nas skidstadion har han hållit på med och varit ansvarig för sedan han slu­ tade tävla. Skidsporten har han varit trogen, han var expert på Radiospor­ ten, mycket omtyckt sådan, lite butter men med en torr humor och raka och tydliga omdömen. Han har också hunnit vara hjälptränare i B-landslaget och haft lite andra tränaruppdrag. I Fyra OS-guld och tre VM-guld är några av Thomas Wassbergs medaljer.

Åsarna IK finns han med i styrelsen och vid vinterns VM i Falun var han vice banchef.

– Nu är det liksom ingen idé å ändre på nå mycket. Att hålla på lite i skogen och med spårkörningen, det kan jag säkert fortsätta med. Jag har haft små­ funderingar på att köpa mer skog, men jag har missat ett par objekt som jag varit sugen på. Samtidigt tycker jag att det har varit för höga priser på skogen för du måste ha pengar på fickan om du ska köpa skog i dag. Det går inte att investera med lånade ­pengar, då blir >

PROFILEN

Thomas Wassberg Född: Den 27 mars 1956 i Lennartsfors.

Bor: I hus i Åsarna.

Familj: Sambon Ulrike Wieser och sonen Björn.

Karriär: Som längd­ skidåkare tillhörde han under 1980-talet de allra bästa i värl­ den. Han vann fyra OS-guld, tre VM-guld, tre VM-silver och ett VM-brons i längd­ skidåkning. Fick Svenska Dagbladets Bragdguld 1980 men tackade nej först. Tog emot priset 33 år senare.

Skogsägande: Äger en skogsfastig­ het på 150 hektar.

Tillväxt 19

>

PROFILEN

Arbetspaus hemma i köket i Åsarna.

det inget kvar. För såna som har några miljoner som ströligger någonstans, för dem är det väl okej. Men äh, dyker rätt objekt upp så ­kanske.

DET FINNS ALLTID saker att göra, de fyra älskade och mycket sociala ­fågel­hundarna tar mycket tid, huset ska renoveras, liksom stugan i ­Bruksvallarna. Han ser fram emot att fiska lite mer och kanske ska han börja strunta mer i en del måsten.

– Jag tycker att jag är bra på att ­koppla av och ta det lugnt. Ulli tycker nog att jag är rastlös, men det håller jag inte med om.

Han blickar sällan tillbaka på sin karriär. Däremot blir han ofta påmind om den där duellen med Juha Mieto i OS i Lake Placid 1980 eller VM i Oberstdorf där han tog två guld och två silver. Nöjd med de goda resultaten är han. Men han är missnöjd de gånger det har gått dåligt. ”Det är inte så att jag grämer mig, men minnet finns ju kvar.”

Jag tycker att jag är bra på att ­koppla av och ta det lugnt. Ulli tycker nog att jag är rastlös.

D

et sista året försvann den där tävlings­gnist­ an allt mer. Det blev jobbigare och jobbi­ gare att plocka ut det sista ur kroppen nästan varje helg. Det slet och tärde på honom och ledde till beslutet att lägga skidorna på hyllan.

Välkommen att kontakta oss när du ska sälja din gård! Ring 018-67 67 50.

SVENSK FASTIGHETSFÖRMEDLING LANTBRUKSFASTIGHETER DROTTNINGGATAN 1 A. TEL 018-67 67 50 WWW.LANTBRUK.SVENSKFAST.SE

20 Tillväxt

Anna Svensson

Johannes Båth

På en bänk i köket ligger ett antal rockböcker, bland annat om Metallica och Neil Young och när vi senare sitter i bilen, när han visar mig runt i trakten, berättar Thomas Wassberg att han trivs på hårdrocksfestivalen Sweden Rock, förutom att så många kommer fram och pratar ”gammalt tebaks”. Åsarna är hemma, även om han sörjer att många av byns service­ anrättningar har försvunnit. En gång fanns det post, frisör, bank, blomster­ handel och flera affärer. Kvar är nu en affär, en mack och Åsarna skicenter. Även det gamla ålderdomshemmet står öde. Samtidigt finns det sådana som flyttar tillbaka, som tjejen som återvänt till Åsarna och startat en liten frisersalong i hemmet hemma och som har två grisar.

THOMAS WASSBERG VISAR skid­ stadion, berättar om det extra tunga upplopppet, om hur Dagmar föränd­ rade hela landskapet, hur ett stort ­område med stora granar låg helt platta efter stormen. Han pekar ut huset där VM-guldmedaljören Lars-Göran ­Åslund bor. Vi åker en bit till och passe­ rar Janne Ottossons hus och gården där Thomas Wassberg har sin röda traktor stående, och sedan Åsanbron, en av Skandinaviens största stenvälvda broar.

På sina ställen är utsikten magnifik, storslaget imponerande. n

Caroline Lilja

Susanne Berglund Aléx

Krönika En 120-årig tall har mycket att berätta EN FÖRYNGRINGSAVVERKAD TALL på en fastighet hos en av bankens kunder lyckades i dagarna uppnå en ålder av 120 år. Tallen innehöll 0,72 m3fub* och resulterade i en likvid på 372 kronor efter avverkningskostnad. Just denna tall kom förmodligen till via självsådd och började sträva mot ljuset 1895.

DEN GAMLA TALLEN, som nu ligger sorterad i travar vid vägen, har inte bara överlevt ett stort antal stormar i Mellan­ sverige (den kraftigaste 1954 och nyligen stormen Ivar) utan också tre skogsvårdslagar – 1923, 1948 och 1979 års nya lagar. Det är fortfarande 1979 års lag som gäller, men den ursprungliga lagtexten har fått genomgående förändringar.

1991 slår man fast att skogsbruket ska ansvara för att den biologiska mångfalden ska bevaras i skogen. 1994 görs en större förändring i lagen som kompletteras med ett miljömål och sedan 2003 är det krav på att skogsägare ska ha en skogsoch miljöredovisning. Det känns hisnande när man funde­ rar mer över den här tallen och dess otroliga historie­ resa.

När fröet började gro upplevde Sverige en industrialisering, säkert lika fascinerande som dagens utveckling av kommunikation och sociala medier. När vår tall klarat de första fem åren hade industriarbetarna kommit upp i en årsinkomst på 800 kronor, vilket 1897 var ett krav för rösträtt till andra kammaren! 1902 beslutades om progressiv inkomstskatt och 1928 lades grunden genom lagstiftning till da­ gens inkomstskattesystem.

STEFAN MATTSSON Produktägare Handelsbanken Skog & Lantbruk stma03@handelsbanken.se

1937, NÄR VÅR tall får en ny ägare, deklarerade man näring­

en separat med hjälp av en på orten kunnig rådgivare. 1938 infördes proportionell beskattning av företagsinkomster.

Tallen, som har upplevt allt detta och mycket mer, då detta bara är några utvalda nedslag ur historien, har ­inbringat 260 kronor netto till ­nuvarande ägare.

1986, NÄR VÅR tall uppnått en ålder på 91 år och kan titu­

lera sig frötall, får fastigheten ny ägare igen. 1991 presen­ teras ”århundradets skattereform”. Bakgrunden var att det gamla skattesystemet hade kommit att innehålla särlös­ ningar, specialregler och undantag. Under 1980-talet var också högsta marginalskatteeffekten över 80 procent.

1994 ­kompletterar man med möjligheten till ränte­ fördelning, vilket gynnar skogsägare som under vissa förutsättningar kan beskatta inkomster från näringen i inkomstslaget kapital.

2004 AVSKAFFAS ARVS- och gåvoskatten och

2009 ges möjlighet att överlåta skogskonto vid f­ astighetsöverlåtelse, vilket underlättar för skogsägare att överlåta fastigheten till nästa generation.

VAD UNGTALLARNA PÅ det tidigare hygget ska få uppleva i framtiden vet vi inte så mycket om.

Möjligen påbörjas resan med att förenklingsutredningens förslag gällande skatter för en­ skilda näringsidkare klubbas igenom. Om detta förslag påverkar nettot år 2125 är garanterat för tidigt att oroa sig för. n *KUBIKMETER FAST UNDER BARK

Tillväxt 21

LÖNSAMHET & TILLVÄXT LÖNSAMHET & TILLVÄXT Lars Håkansson har en strategi. Han vill utveckla flera blomstrande företag med gården som bas. Några som vet hur man utformar en bra strategi är Ove Karlsson, n i g SLU, och Claes Krokéus, Rådgivarna. Ta Strate del av deras tips i sista delen av vår serie Lönsamhet & tillväxt. Här berättar vi också om projektet Grön Attraktion, vars strategi är att öka det gröna näringslivets attraktionskraft.

6

Lars Håkanssons långsiktiga mål är att skapa en ekonomiskt bärkraftig verksamhet med flera anställda som går att lämna över till nästa generation.

På Västergård är laget viktigast När Lars Håkansson abrupt fick ta över föräldragården i Skåne visste han genast att han inte ville arbeta ensam. Hans strategi handlade om att få till en ekonomiskt bärkraftig verksamhet med plats för flera anställda.

Text Marina Tell Eskildsen ETT ÖVERGRIPANDE MÅL för Lars

Håkansson har varit att skapa många arbetsplatser på gården.

– Jag har alltid tyckt om att arbeta tillsammans med andra människor, säger Lars Håkansson.

Hans vägledande princip handlar om att alla ska trivas och ha tillräckligt med resurser för att kunna utföra de arbeten som ska göras under dagen.

– Jag vill att de som jobbar här ska vilja gå till jobbet varje morgon och inte önska att de fick ligga kvar i sängen.

Verksamheten omsätter 12–15 miljoner kronor per år. Den kan delas in i fem delar – jordbruk, utsädes­ 22 Tillväxt

Jag har all­ tid tyckt om att arbeta tillsam­ mans med an­ dra människor.

produktion, bygg och snickerier, VVS och rörläggning samt fastigheter.

– Det började med att vi utvecklade den utsädesproduktion som fanns på gården när min far rycktes bort i slutet av 1980-talet. Kraven på att bygga ut kom snabbt. Eftersom dåvarande bygg­ firmor inte levererade i tid skapade vi en egen byggfirma. Lika naturligt var det tre år senare när VVS-avdelningen kom till, säger Lars ­Håkansson.

DÄREFTER HAR arbetslaget på ­ ästergård byggt en förskola till V ­Svalöfs kommun. Västergårdsgänget, som består av 12 personer, står för

fastighetsskötseln medan kommunen driver verksamheten.

Lars Håkansson menar att allt företagande i grunden handlar väldigt mycket om etik och moral. Han dis­ kuterar det ofta med sina medarbe­ tare. De talar mycket om hur viktigt det är att skapa tillit till kunderna så att kunderna känner stort förtroende.

– När vi utför en tjänst, ett arbete, så tänker vi att det ska göras lika bra som om vi gjorde det till oss själva, säger Lars Håkansson. Även om hans strategitankar tycks handla mycket om arbetslaget så är han också hundraprocentigt medve­

FOTO: HANS JONSSON

FOTO: HANS JONSSON

LÖNSAMHET & TILLVÄXT

På Västergård finns det fem ben att stå på – jordbruket, utsädesproduktionen, byggfirman, VVS-firman samt fastighetsbolaget.

ten om hur beroende de alla är av en ­väl­fungerande företagsekonomi.

För närvarande vidareutbildar han sig på Lunds universitet där han lär sig allt han inte redan visste om ekono­ miska nyckeltal.

– Med stor sannolikhet kommer vi framöver att luta hela verksamheten mot 10–15 nya nyckeltal, som vi just nu håller på att ta fram. De kommer att vara effektiva både för verksamheten och i kommunikationen med persona­ len och omgivningen. Vi ska bland annat ta fram hur många debiterbara timmar vi har och bör ha i företaget med nuvarande personal.

Det långsiktiga målet för Lars Håkansson är att ha en bärkraftig verksamhet med flera anställda som går att lämna över till nästa ­generation.

– Jag har tre barn och har tänkt att en stor sammanhållen gård är svår att dela på. I värsta fall slutar ett sådant generationsskifte med syskonbråk. En verksamhet med flera inriktningar är lättare att dela upp. Jordbruket har jag i en enskild firma. De andra delarna är egna aktiebolag som lånar personal av varandra.

Det kortsiktiga målet för Lars ­Håkansson är att han själv inte ska behövas i den dagliga driften utan kunna ägna sig åt det han tycker är roligast– att kläcka nya idéer, ­formulera nya strategier och blicka framåt.

– Det här får jag stöd och hjälp med via mina nätverk, Lantbruksnian och

gårdsrådet på Västergård, säger Lars Håkansson.

LANTBRUKSNIAN ÄR EN grupp på nio

lantbrukare där Lars Håkansson ingår.

De träffas under okonventionella former en gång i månaden och ­diskuterar allt som rör deras företag.

De kan även samtala om sådant som händer i privatlivet och allting som känns viktigt.

– Vi är tillräckligt få personer som känner varandra väl. Vi litar på ­varandra och kan prata om allt.

Gårdsrådet, som Lars Håkansson själv har satt samman, består av fyra personer från olika branscher. De har inget ekonomiskt ansvar för verksamheten på Västergård men utgör ett bra bollplank för Lars ­Håkansson när han formulerar sina tankar om framtiden. n

ByniByn AB

Det nya projektet på Västergård – ByniByn AB – handlar om att uppföra 200 bostä­ der, ett äldreboende, en skola och idrotts­ plats i skånska Tågarp. Hälften av bostäderna kommer att vara hyresrätter.

Tanken är att erbjuda ett tryggt och ekono­ miskt boende för vanliga människor.

Man vänder sig främst till människor från landsbygden som tvingas flytta till lägenhet i staden.

Tanken är också att kunna erbjuda ett ekonomiskt boende för familjer med en vuxen och barn eller ett boende för unga människor som har flyttat hemifrån.

KÄLLA: VÄSTERGÅRD

Tillväxt 23

LÖNSAMHET & TILLVÄXT

Ett oskrivet mål är bara en dröm Saker ska inte bli som de blir, de ska bli som man vill. En affärsstrategi är den långsiktiga planen för hur företaget ska nå de uppsatta målen.

Text Magnus J Stark — DEN VANLIGASTE strategin är att inte

ha någon alls. Det betyder att andra bestämmer åt dig. En strategi bygger på att man vet vad man vill. Strategin är sättet att uppfylla målbilden på smartaste sättet.

Det säger Ove Karlsson, som arbetar vid Kompetenscentrum för företagsledning på SLU Alnarp. Han har många års erfarenhet från råd­ givning i bank och som ekonomiråd­ givare i Hushållningssällskapet.

– En del lantbrukare säger att företagets mål är att de ska ha 300 kor, men antalet kor är bara ett medel för att nå målet. Målet är kanske att kunna ha anställda, att ha ett inkomstmål, att de anställda tycker det är roligt eller att rörelsen ska vara säljbar.

ALLT BÖRJAR MED att man sätter upp mål för företaget, men målen ska vara företagsmål och inte privata mål. Det är ibland lätt att blanda ihop när det NÄR DET GÄLLER att ta fram företagets gäller ägarledda företag, menar Ove mål kommer ofta frågan: Vilken Karlsson. Är målen ned­ produktionsgren ska jag skrivna går det alltid att gå syssla med? Ove Karlssons tillbaka och följa upp och råd är tydligt: revidera. Man ska tänka på – Satsa på det huvudet att alla mål ska kunna om­ är fullt av. Det man är mest vandlas till krav på resultat i intresserad är det störst företagets lönsamhet och chans att man blir bäst på. brytas ner i en operativ plan, Många lantbruksföretag hävdar Ove Karlsson. vill bli bättre på att arbeta Ove Karlsson

24 Tillväxt

Centrum i Alnarp Ove Karlsson är ­ekonomagronom och arbetar vid Kom­ petenscentrum för företagsledning vid SLU Alnarp. Genom att kombinera forsk­ ning, utbildning och samverkan inom området företags­ ledning ska centret bidra till lönsamhet, utveckling och håll­ bar tillväxt i de gröna näringarna.

med sin affärsstrategi, men enligt Ove Karlssons uppfattning är det färre än tio procent som arbetar på det viset och många affärsplaner är otydliga.

– Jag kanske kan låta lite tjatig, men allt börjar och slutar med vad man vill med sitt företag. En bra fråga att ställa sig är hur man vill att det ska se ut om tio år. Hur ser man till exempel på skuldsättning? Den som har målet att vara skuldfri när han går i pension har troligtvis en annan strategi än den som har målet att ha en säljbar rörelse vid pensio­ neringen.

Hur får man med de anställda för att skapa delaktighet?

– Det är effektivt att vara ­öppen med sina mål och strategier för då får

FOTO: SHUTTERSTOCK

FOTO: SOFIA JÖNGREN

LÖNSAMHET & TILLVÄXT

Emelie Löthgren är projektledaren för Grön attraktion.

Ny strategi för att öka det gröna intresset Grön attraktion är ett projekt vars syfte är att öka intresset för att arbeta i eller starta nya företag i de gröna näringarna. Strategin är klar och det finns flera tydliga mål med projektet.

Text Niklas Åkesson Det är viktigt att ha en strategi i sitt företag.

medarbetarna veta vad som dri­ ver dig som före­tagare och ägare. Öppenhet tar bort osäkerhet och dolda a­ gendor, säger Ove Karls­ son.

Han slår ett slag för Lean ­Lantbruk (www.leanlanbruk.se) som Tillväxt skrivit om tidigare.

– Lean handlar om förbättra rutiner och hålla fokus på företa­ gets värdeskapande. Involvera medarbetare för att skapa lös­ ningar och förbättringar. Ta hand om deras kreativitet. Det är en väldig motivationshöjare för alla.

Lean är ett kraftfullt verktyg.

Men ändå är det viktigaste av allt det som är enklast: – Sätt ned allting på papper, ett oskrivet mål är bara en dröm. n

SKOGS- OCH trädgårds­näringen i Sve­

rige har redan brist på arbetskraft.

Dessutom är ­möjligheterna goda för tillväxt i lantbruk-, skog- och trädgårds­företagen framöver. Men för att det ska kunna bli verklighet ­behövs kompetens och driftighet. Med det menas människor med kunskap och intresse, både av att starta nya företag och av att ta anställning. Detta är bak­ grunden till LRF:s och SLA:s fyra­ åriga ­projekt Grön ­attraktion.

GRÖN ATTRAKTION ÄR ett kommuni­ kationsprojekt som ska öka intresset för att arbeta i eller starta nya företag i de gröna näringarna. Men innan ­kommunikationen drar i gång görs en analys av de tre branschernas ­utvecklingsmöjligheter och vilken kompetens som kommer att behövas i framtiden. Vissa målgrupper är ­ganska givna.

– Ungdomar och karriärbytare är

Ett av ­ ålen är att m ­antalet ny­ startade företag inom jordbruk, skogsbruk och trädgård ska öka.

naturligtvis intressanta för oss att nå, säger Emelie Löthgren, projekt­ledare för Grön attraktion.

Exakt hur det ska gå till är fort­ farande en öppen fråga.

– Vi kommer att lägga en hel del arbete på att analysera målgrupperna så att vi kan bli så precisa som möjligt i kommunikationen, säger Emelie Löthgren.

FÖR ATT FÖLJA effekten av arbetet ska mätbara mål sättas upp. Ett av målen är att antalet nystartade företag inom jordbruk, skogsbruk och trädgård ska öka. Ett annat mål är att det ska bli ­lättare för befintliga företag att hitta ­kompetent arbetskraft. Det senare mäts via de halvårsvisa undersökning­ ar som redan görs bland SLA:s ­medlemmar, med frågor om hur lätt man tycker det är att rekrytera nya medarbetare.

Projektet löper i fyra år och har en budget på fem miljoner kronor per år.

De första kommunikations­insatserna förväntas starta i höst och medlems­ organisationerna i LRF och SLA kommer att vara involverade i projek­ tets alla faser. n

Tillväxt 25

FOTO: SHUTTERSTOCK

LÖNSAMHET & TILLVÄXT

Styrkortet ett bra verktyg Det balanserade styrkortet i boken Ledar­ praktikan hjälper lantbrukare att ta ut en färdriktning – en strategi – för sitt företagande.

Claes Krokéus, Rådgivarna i Sjuhärad, hjälper dem som vill vässa sitt lantbruksföretag.

Text Marina Tell Eskildsen — DET ÄR nödvändigt att ha en tydlig strategi. En strategi som går att ­kommunicera, säger Claes Krokéus.

– Det är stor skillnad jämfört med tidigare när man som lantbrukare kanske kunde skjuta lite mer från höften. Nu handlar det ofta om hög skuldsättning, flera anställda och krav på att kunna redovisa nyckeltal för kreditgivare och andra.

Claes Krokéus understryker att det är stora krav som ställs på dagens ­växande, kapitaltunga lantbruks­ företag. Han berättar om ”ett verktyg”, det balanserade styrkortet, ett hjälp­ medel med vilket det går att göra en strategisk översiktsplan.

– Det handlar först om att skapa en vision. Därefter tittar man på de områ­ den man vill arbeta med i sitt företag, till exempel det finansiella perspekti­ vet, kundperspektivet, utvecklings­ perspektivet, det interna perspektivet och medarbetarperspektivet.

FRÅGAN BLIR SEDAN vad som krävs för att nå de mål man sätter upp inom de olika områdena man väljer att fokusera på, till exempel vilka mål man har inom det finansiella perspek­ tivet.

– Det kan handla om att öka lönsamheten genom att minska skuld­ sättningen och öka det egna kapitalet.

Inom medarbetarperspektivet kan en målsättning vara att öka delaktig­ heten hos medarbetarna gentemot företaget. Det kan ske genom att man har regelbundna medarbetarsamtal,

26 Tillväxt

Alla lantbruksföretag bör ha en strategisk översiktsplan.

planerar varje vecka detaljerat samt håller regelbundna personalmöten.

– Det är också viktigt att slå fast vem som gör vad samt hur och när olika saker ska bli gjorda, säger Claes Krokéus.

Tillsammans med Åsa-Lina ­Olsson på Växa Sverige i Halland, har han just hållit i tredje säsongen av utvecklingskonceptet Ledarprakti­ kan, som riktar sig till före­ tagsledare som vill utvecklas i sin ledarroll. Där är det balanserade styrkortet ett av verktygen.

Varje omgång av Ledar­ praktikan pågår i nätverks­ form med plats för 8–12 deltagare under åtta månader.

Koncep­tet är uppdelat i bo­ kens tre delar – Konsten att leda mig själv, mina medarbe­ tare och min verksamhet.

– Företagsledarna i nätver­ ket träffas vid tre tillfällen.

Utifrån företags­ledarens

gårdsspecifika förut­sättningar sker det individuell coachning. Alla deltagare har ett antal uppgifter att lösa, säger Claes Krokéus.

Claes Krokéus

DE GEMENSAMMA träffarna pågår i ungefär ett dygn, ibland under en hel dag och ibland startar kursträffen vid lunch och slutar vid lunch nästa dag.

– Man ska inte underskatta ­sam­varon på kvällen. Den tillit som ­uppstår när man får um­ gås efter f­ öreläsningarna leder ofta till bra ­diskussioner.

Claes Krokéus poängterar att det viktigaste är att alla i ett företag kan se nyttan av insat­ sen för att nå det ­slut­giltiga målet.

– Det är jätteviktigt att alla kan koppla ihop det som görs med r­ esultatet. Jag strävar efter att alla ska fatta aktiva beslut.

Det man ytterst vill undvika är att ”det bara blir som det blir” i ett företag. n

LÖNSAMHET & TILLVÄXT

Läs hela artikelserien om Lönsamhet & tillväxt: På www.handelsbanken.se/skogochlantbruk kan du ladda ner en pdf med hela serien samlad.

1. Affärsplanen Tillväxt nr 2 2014.

2. Ekonomin Tillväxt nr 3 2014.

3. Riskerna Tillväxt nr 4 2014.

4. Ledningen Tillväxt nr 1 2015.

5. Marknadsföringen Tillväxt nr 2 2015.

6. Strategin Tillväxt nr 3 2015.

KOMMENTAR

Som man sår får man skörda ”SOM MAN SÅR får man skörda” är ett

ordspråk som passar särskilt bra inom skog och lantbruk. Alla förstår kopp­ lingen till markens avkastning, men det kanske går att tillämpa samma ordspråk när det gäller andra paramet­ rar än produktionsrelaterade frågor.

Precis som i naturen måste goda tankar, rutiner och strategier ­planteras, gödslas, vattnas och vårdas för att kunna växa till bärkraftiga idéer och verksamheter. Ibland måste man till och med medvetet vara i kreativa miljöer, typ växthus, för att skapa stabilitet. Inget kommer helt enkelt av sig själv. Precis som markägare har fokus på att skapa goda förutsättning­ ar för produktionen måste man också göra det för sig själv och den egna

Precis som i naturen måste goda tankar, rutiner och strategier ­planteras, gödslas, vatt­ nas och vårdas för att kunna växa till bär­ kraftiga idéer och verk­ samheter.

utvecklingen. Denna goda ”­ tillväxt­miljö” måste sedan också implemen­ teras hos eventuella medarbetare för att hela verksamheten ska få del av samma goda förutsättningar. I annat fall blir det ingen skillnad i arbetssätt och resultat.

DET ÄR NOG medvetenheten om den egna betydelsen för att utveckla verk­ samheten och vad som krävs av mig som företagare som är avgörande för att man ska klara av både dagens och morgondagens utmaningar. Att vara förberedd genom att ha en stabil grund att bygga på. Ett gott arbets­ team samt ett gott samarbete med både rådgivare och andra lantbrukare som samtalspartners. Vara tydlig med

vilka målen är och kunna kommuni­ cera dem så att alla i verksamheten vet vart man är på väg och vilken roll varje enskild medarbetare har.

Vi hoppas att artikelserien Lön­ samhet & tillväxt har gett dig inspira­ tion till den egna verksam­heten och att du har fått nya insikter och framför allt energi framåt. Att varje dag blir lite bättre gör att du kommer lite närmare det egna målet.

När man läser om hur andra har gjort sätter det ofta i gång tankar och processer i det egna sinnet. ”Kan dom så kan väl jag” är en tanke som skapar energi till egen förändring. n LENA LUNDH Regionchef västra Sverige Handelsbanken Skog & Lantbruk lean07@handelsbanken.se

Tillväxt 27

GÅRDSFÖRETAGET

Börje har landets största kläckeri Som elvaåring spetsade han öronen när han för ­första gången hörde talas om hönsägg som kläckts i maskin. Han köpte sig en liten ruvningsapparat för att se hur det funkade. Sedan köpte han en större. Och en till. I dag äger Börje ­Hjalmarsson landets största äggkläckeri med avelshöns i tiotusental.

Text Hans Sandström Foto Anna von Brömssen

B

örje Hjalmars­ sons firma Gimranäs AB har expanderat konsekvent och målmedvetet, köpt upp kon­ kursbon och konkurrenter. År efter år har marknadsandelen ökat. Han har stadigt gått från minst till störst.

Han måste helt enkelt haft en plan.

Men han hade ingen plan.

– Nej, man hamnar inför vägval, och när tillfället dyker upp får man bestämma om man ska satsa eller lägga av. Jag har valt att expandera, därför att

28 Tillväxt

den här branschen har krävt större och större volymer.

För att klara det har firman byggt ett hypermodernt kläckeri, en karantän för importerade kycklingar och ett antal fjäderfästallar stora som hangarer.

De senaste två, tre åren har bolaget investerat 110 miljoner kronor.

Firman köper in dagsgamla avels­ kycklingar av båda könen från Tysk­ land. Från det att hönorna är 20 veckor gamla befruktas de på naturlig väg. Äggen som hönorna lägger i sina reden faller ner på ett transportband och fraktas därefter till kläckeriet. 10 miljo­ ner ägg hamnar där under ett år. >

GÅRDSFÖRETAGET

I Gimranäs hypermoderna kläckeri ser över fyra miljoner hönskycklingar dagens ljus varje år och föds upp till värphöns. Unghönsen på bilden föds upp frigående och hamnar snart hos någon äggproducent.

Tillväxt 29

GÅRDSFÖRETAGET > Tre veckor senare pickar kycklingarna

hål i skalet. Och om försynen har gett dem rätt kön är de klara för nästa etapp i livet.

Och just den här dagen är 48 000 av dem på väg ut från kläckeriet. De är små. De är nyfikna. De är någon dag gamla. Ett tjugotal gula dunbollar struttar runt när vi lyfter locket av en av plastbackarna. Undrande plirar de upp på betraktaren.

T

rots alla år med avels­ höns förundras Börje Hjalmarsson fort­ farande över deras allra första tid i livet.

– Det är fascinerande att en färdig individ kan utvecklas på så kort tid som 21 dygn i ett ägg. Och att de redan från dag ett är så försigkomna.

Nu ska de här små knytena göra livets första resa. Målet är en av ­firmans många uppfödningsstallar där de ska växa till sig. När de är runt 15 ­veckor säljs de som värphöns till ­ägg­producenter. Någon tupp får de aldrig se röken av, men var och en kommer snällt att värpa varje dag och bidra till att det finns ägg på svenskens matbord.

För att sköta den här ruljansen behövs folk, och i dag har Gimranäs AB ett femtiotal anställda. Men Börje Hjalmarsson beskriver gärna firman som ett familjeföretag. Hans fru Berith chefar för kläckeriet, sonen Birger säljer inredningar till fjäderfästallar och Birgers fru Tina sitter i receptio­ nen. Själv är han högsta hönset.

OM BÖRJE HJALMARSSON tycker att kycklingarna är försigkomna, måste man säga detsamma om honom själv. Ägg i maskin redan som elvaåring.

Som fjortonåring köpte han en nedlagd skola med fadern som borgensman och byggde om den till kläckeri.

Några år senare byggde han ett upp­ födningshus hemma på fädernegården i Gimranäs utanför Herrljunga på ­Västgötaslätten. Han sålde till gårdar i

30 Tillväxt

Börje Hjalmarsson vet hur han ska handskas med höns.

Gimranäs AB Omsättning 2014: 140 miljoner kronor Antal anställda: Cirka 55 personer, vd Börje Hjalmarsson.

Antal avelshöns i produktion: 80 000, varav tio ­procent tuppar, mer­ parten i frigående flervåningsstallar.

Antal unghöns­ stallar: 26.

Andel ekologisk produktion: 13 procent.

trakten, annonserade och skickade i väg kacklande paket med järnväg.

Om Börje Hjalmarsson nu inte följt någon plan har han haft något annat i stället: en förmåga att lyfta blicken och se vad som är på gång.

Han insåg att han hade framtiden för sig om han slutade sälja till bönderna och började leverera större antal unghöns till yrkesproducenter.

– Det var en otrolig struktur­ förändring i branschen. När jag ­började fanns 39 kläckerier bara i trakten, i dag finns endast vi och ett till kvar i hela landet.

REDAN VID MITTEN av 1990-talet hade antalet firmor som kläcker ägg minskat till fyra, men kravet på större volymer >

ap?

ap?

ap?

ällskap?

ap?

Jag få nöje a

Testa dig själv – behöver du vårt sällskap?

Jag v för vi

Jag b skatt

Min s utvec

Har d dig m Ring e

Vänd på Sk 0771 www

Jag får ut maximal nytta och nöje av mitt skogsinnehav.

Jag får ut maximal nytta och nöje av mitt skogsinnehav.

[........................................................................................]

0% säker

50% säker

100% säker

[........................................................................................]

Jag vet hur jag får bra betalt Jag vet hur jag får bra betalt för virket.

0% säker 50% säker 100% säker för virket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ....................] [ Jag får ut maximal nytta och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .säker ..........]

0% säker 50% säker 100% [ Jag för mycket nöjebetalar av mitt inte skogsinnehav.

0% säker 50% säker 100% säker skatt.

Jag vet hur jag får bra betalt [ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ] Jag . . . . . .säker .betalar . . . . . . . . . . . . . inte . . . . . . . .för . . . . . .mycket .50% . . . . . . . .säker . . . . .skatt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .100% . . . . . . . . . .säker ..........]

Min skog sköts så att den [0% för virket.

0% säker 50% säker 100% säker utvecklas på det sätt jag och vill. [ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ] Jag får ut maximal nytta . . . . . .säker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .50% . . . . . . . .säker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .100% . . . . . . . . . .säker ..........]

Jag betalar inte för mycket [0% nöje avsvarat mitt skogsinnehav.

0% säkerär du att gratulera.

50% säkerMen om100% säker Har du ”100%” på varje påstående du känner skatt. . . . . .föreslår .skog . . . . . . . . . .sköts . . . . vi . . . . att . . så . . . . du . .att . . . . kontaktar . den . . . . . . . .utvecklas . . . . . . . . . . .Skogssällskapet. . . . . . . .på . . . . . .det . . . . . .sätt ............] dig på bra någon punktMin [ .så Jagmindre vet hursäker jag får betalt . . . . . .vill. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .50% . . . . . . . .säker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .100% . . . . . . . . . .säker ..........]

Min skog sköts så att den [0% säker jag Ring eller maila så gör vi en analys0% avsäker dina förutsättningar och möjligheter. för virket.

50% säker 100% säker utvecklas påut det sätt jagnytta vill. och [ ........................................................................................ ] Jag får maximal [........................................................................................]

Jag får ut maximal nytta och Vänd dig till närmaste förvaltare 0% säker 50% säker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100% . . . . . . . . . säker .........]

Jag betalar mycket [0% nöje avinte mittför skogsinnehav. säker 50% säker 100% säker Har du svarat ”100%” på varje påstående är du att gratulera.

Men om du nöje av mitt skogsinnehav. på Skogssällskapet.

Ring 0% säker 50% säker 100%känner säker skatt. [ ........................................................................................ ] Jag vet hur jag får betalt En dag gamla.

När 44 de vuxit till sig dig mindre säker på någon så föreslår vi att du kontaktar Skogssällskapet.

077122ett00 eller gåbra inpunkt på . . . . .säker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50% . . . . . . . .säker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100% . . . . . . . . . säker .........] [ . . . . . . . .0% väntar liv somfår värphöns.

Jag vet hur jag bra betalt . . av . . . . . .dina . . . . . . . . .förutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .och . . . . . . . .möjligheter. ..................................] för virket.

Min skötssåså attviden Ring skog eller maila gör en analys[Är www.skogssallskapet.se du 100 % säker på allasäker påståenden så100% är det bara 0% säker 50% säker för virket.

0% säker 50% säker 100% säker utvecklas på det sätt jag vill. www.skogssallskapet.se Men om du känner dig mindre säker på ] [ ........................................................................................ inte förförvaltare mycketatt gratulera.

Vänd Jag dig betalar till närmaste 0% säker någon punkt så . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .föreslår . . . . . . . . . . . . 50% .vi . . . .att . . .säker . .du . . . . . .kontaktar . . . . . . . . . . . . . . . 100% . Skogssäll. . . . . . . . säker .........] [ Jag betalar inte för mycket på Ring HarSkogssällskapet. duskatt. svarat ”100%” på varje påstående är du attmaila gratulera.

Men om du känner skapet.

Ring eller gör vi en analys dina 0% säker 50%så säker 100%av säker skatt.

077122 00 44sköts eller gåatt inpunkt på förutsättningar. dig mindre säker på någon så föreslår vi att du kontaktar Skogssällskapet.]

Min skog så den [ ........................................................................................ www.skogssallskapet.se utvecklas på det jag vill. . . . . . .0% . . . . .säker . . . .förutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50% . . . . . . .och .säker . . . . . . .möjligheter. . . . . . . . . . . . . . . . . 100% . . . . . . . . . säker .........]

Min skötsså så attvisätt den [ . . av Ring skog eller maila gör en analys dina www.skogssallskapet.se Vänd dig till närmaste förvaltare på 0% säker 50% säker 100% säker utvecklas påsvarat det sätt jag vill.varje påstående är du att gratulera. Men om du känner Vänd Har dig du till närmaste förvaltare ”100%” på

Skogssällskapet.

på Ring mindre säker på någon punkt föreslår attgratulera. du kontaktar Ring så 0771-22 00vi 44 eller gå in på HarSkogssällskapet. dudig svarat ”100%” på varje påstående är du att MenSkogssällskapet. om du känner Ring eller maila så gör vi en analys av dina förutsättningar och möjligheter.

077122 00 44 eller gå in på www.skogssallskapet.se dig mindre säker på någon punkt så föreslår vi att du kontaktar Skogssällskapet. www.skogssallskapet.se Vänd digså tillgör närmaste förvaltare Ring eller maila vi en analys av dina förutsättningar och möjligheter. på Skogssällskapet. Ring

Vänd 0771dig till22 närmaste förvaltare 00 44 eller gå in på på Skogssällskapet.

Ring www.skogssallskapet.se 0771- 22 00 44 eller gå in på www.skogssallskapet.se

www.skogssallskapet.se

www.skogssallskapet.se

www.skogssallskapet.se Tillväxt 31

GÅRDSFÖRETAGET

Avelshönsen lägger tio miljoner ägg på ett år.

gjorde att alla blödde, som Börje ­Hjalmarsson uttrycker saken. Och ingen ville ge sig.

– Då hade vi en strategisk diskus­ sion på firman. Antingen måste vi köpa någon av de andra – eller lägga ner. Vi funderade mycket och ­bestämde oss till slut för den enda konkurrent vi tappade marknad till.

Valet blev en lyckträff.

– Det var 1996 och är det viktigaste steget vi tagit. Det köpet är nyckeln till den position vi har i dag.

Han hade tur också.

– Ja, de hade Lohmann, den a­ bsolut bästa hönan. Den är mest problemfri och producerar mer ägg i bättre ­betalda viktklasser än andra. Att vi fick den hönan har nog betytt mest för oss.

Ett annat köp ett par år senare ­skulle han inte ha gjort.

– Vi gick på en rejäl mina. Hönsen hade leukos, en immunbristsjukdom som gör att de kan få problem med i stort sett allt. Det köpet kostade oss tiotals miljoner kronor.

Börje Hjalmarsson talar entusias­ tiskt om den avel som lett fram till allt bättre hönor.

32 Tillväxt

>

Höns- & äggfakta Gimranäs köper in dagsgamla avels­ kycklingar av den nya hybriden Loh­ mann LSL converter och Lohmann brown converter. De place­ ras i karantän i runt tolv veckor och föds upp tills hönan är könsmogen vid 20 veckors ålder. Den värper tills den är 90 veckor, då den går till slakt. Större delen av de kycklingar som avlas fram föds upp i gårdens egna stallar till 15–16 veckors ålder innan de säljs som värphöns till äggproducenter. En miljon dagsgamla kycklingar går på export till Baltikum.

Ägg i tusental från Gimranäs anläggning, där ett nytt uppfödningssystem testas.

– Det har varit en fantastisk utveck­ ling under åren. När jag började lade en höna 13 kilo ägg under sin produk­ tionstid mot det dubbla i dag.

Det verkliga lyftet kom för ett par år sedan. Den senast framavlade ­Lohmann-hybriden värper i hela 90 veckor mot 77–78 veckor för tidigare sorter.

– Det är en stor skillnad, särskilt om man betänker att de börjar lägga ägg när de är 20 veckor gamla. Som unga kommer de också snabbare upp i äggvikt och sen håller de den vikten, så vi slipper det vanliga problemet med hönor som värper ballonger när de blir gamla.

De här skillnaderna betyder mycket­ för lönsamheten för firmans kunder, äggproducenterna, framhåller han.

Börje Hjalmarsson har gjort sig ett namn i branschen, vilket förra året resulterade i att han utnämndes till Årets äggföretagare av organisationen Svenska ägg. I motiveringen kan man läsa att han är ”kunnig, passionerad och långsiktig”.

– Det är fantastiskt roligt att bli uppmärksammad på det sättet. ­Långsiktig har jag ju varit, för i det här gebi­ tet gör man inga snabba klipp.

I BRANSCHEN ÄR han känd för de höga

hygienkraven och förmågan att hålla kycklingarna friska. Största risken är just att djuren drabbas av sjukdomar.

– Därför har vi högre anspråk än vad regelverken säger. När det gäller kläckeriet är vi nog unika i världen.

Han syftar bland annat på att

När kläckeriet går för fullt ­behöver vi inte tillföra vär­ me på annat sätt. Nu kan den här lösningen komma att införas på andra ställen.

Per vet att din gård inte bara är siffror.

l­ uften som tas in i byggnaden utifrån ­des­inficeras för att virus och andra främmande ämnen inte ska spridas till äggen.

Det innovativa kläckeriet är en särskild historia som han också fått ett miljöpris för. När fostren växer i äggen stiger temperaturen i maskinerna, som då kyls med vatten. Värmen tas sedan tillvara, värmer maskinerna i ­ruvningens början och förser hela lokalen med varmluft. Och räcker dessutom till golvvärme i huvud­ kontoret i samma byggnad.

– När kläckeriet går för fullt ­behöver vi inte tillföra värme på annat sätt. Nu kan den här lösningen komma att införas på andra ställen.

NY TEKNIK ÄR på gång även hos h­ önsen. Firman har nyligen byggt två stora fjäderfästallar där Börje testar en ny idé ihop med forskare. Målet är att förena fördelarna med att ha höns frigående med fördelarna att ha höns i bur, och samtidigt komma bort från nackdelarna. Att ha höns i frigående flervåningssystem är ekonomiskt fördelaktigt, medan risken för ­sjukdomar ökar när många fåglar lever tätt tillsammans. Med burhöns är det tvärtom, mindre lönsamt men chans till friskare fåglar.

– Nu provar vi det bästa av två världar – lösdrift i små grupper med 65 höns och tuppar i varje system.

Halva provtiden har gått, nästa halva väntar innan myndigheterna gör sin utvärdering.

Antagligen håller Börje Hjalmars­ son nu på att skriva ett nytt kapitel i Gimranäs historia. n

Per Wijkander Areal | Stockholm Reg. fastighetsmäklare, agronom och gårdsägare.

Per är en av våra kunniga fastighetsmäklare som vet det mesta om vad det innebär att köpa, äga och sälja en gård. Precis som alla våra fastighetsmäklare och ekonomiska rådgivare.

Vill du också köpa och äga en egen bit land?

Välkommen till Areal.

Börje Hjalmarsson utsågs förra året till Årets äggföretagare.

Tillväxt 33

BLÅ SIDORNA NYHETER OCH TIPS FRÅN HANDELSBANKEN

5

frågor till Carina Marklund, Handelsbanken, Skellefteå.

Carina Marklund på Handelsbankens kontor i Skellefteå samarbetar med andra aktörer. Hon har daglig kontakt med bland annat SCA och LRF Konsult. Syftet med det täta samarbetet är att kunna servera smidiga lösningar till kunderna.

Text Marina Tell Eskildsen.

1

Varför ska man som nybliven skogsägare i Skellefteåområdet vända sig till er på Handelsbanken?

– Skog är ett av de områden som vi har specialiserat oss på. Vi kan hjälpa till att ge struktur åt det nybildade skogsföretaget. Vi kan ge vägledande rådgivning samt ordna med konton, bokföring och de bankkort som behövs. Vi kan också hjälpa till med finansieringslösningar vid generationsskiften och vid köp av skogsfastigheter. Många nyblivna skogsägare har frågor och känner kanske oro över hur man ska klara av det nya företagandet. Vi är ett bra bollplank för dem.

2

Hur vill ni att skogsägare ska ­uppfatta er?

– Vårt mål är att vara en bra affärs-

partner. Tack vare ett nära samarbete och god kontakt med flera aktörer i Skellefteå kan jag lösa många ärenden och affärer snabbt. Jag vill ta fram så bra lösningar som möjligt till dem som vänder sig till oss. Jag har ett nära samarbete med flera aktörer på orten, i första hand med SCA och LRF Konsult, men även med Skogsstyrelsen och andra. Det nära samarbetet gör att vi kan komma fram till den bästa lösningen för kunden, som får känna en trygghet i att få professionell rådgivning från flera aktörer som samverkar för hans eller hennes bästa.

3

Vilka affärer är mest aktuella just nu?

– Mycket handlar om generationsskiften. LRF Konsult har poängterat hur bra det är att generationsskifta

Har du glömt bort dem som betyder mest?

FÖR DEN SOM är skogsägare eller driver lantbruk är det oftast självklart att försäkra bilen, skogen, maskinerna och djuren. Men det är kanske inte lika vanligt att ordna med försäkringar för sig själv och familjen. Och hur många är det som har tagit tag i planeringen av sin egen pension?

Vad händer om du eller någon i din familj blir långvarigt sjuk eller råkar ut för en olycka? Hur länge är du beredd att vänta på vård när du eller ditt barn behöver den? Hur länge klarar sig familjen utan din inkomst? Vill du behålla eller öka ditt ekonomiska svängrum när du går i

34 Tillväxt

pension? Och har du funderat på om du behöver hjälp med att kompensera något av barnen i ett kommande generationsskifte? Frågorna kan bli många och ibland kanske tröskeln känns hög när det gäller att ta tag i dessa frågor. Oavsett hur långt du har kvar till p ­ ension, om du står inför ett ­kommande generationsskifte eller behöver se över familjens skydd så kan det vara värt att titta på de ­försäkringslösningar som passar för dig och din familj. Tänk lite extra på din familj och på dem som kanske betyder mest för dig. Ring ditt ­närmaste bankkontor redan i dag.

FOTO: MARIANNE NÄSSTRÖM

Samverkar för att göra smidiga affärer

Carina Marklund, Handelsbankens kontor i Skellefteå.

under kontrollerade former, det vill säga innan någon dör. Det har fått genomslag i vårt område. Vi på banken har stor erfarenhet och kan hjälpa dem som går och funderar på hur de ska göra.

4

Vem kan du mer hjälpa?

5

Hur ser din egen skogs- och ­lantbruksbakgrund ut?

– Jag möter många skogsägare i mitt arbete. Men också lantbrukare. Vi har kompetens på hela området. Jag gläds åt att vi får förfrågningar från yngre personer som vill bosätta sig på landsbygden. Flera av dem ser skogen som en bra investering för framtiden.

– Sedan 2008 har jag haft ansvaret för skog och lantbruk här på kontoret.

I övrigt är jag i stort sett uppvuxen i skogen. Jag har jägarexamen och är gärna ute i skogen med min man och vår fågelhund. Jag är också ­nybliven skogsägare. Vi har köpt en skog tio minuter hemifrån. Det känns väldigt kul.

Enklare att handla på internet ÄR DU TRÖTT på att leta efter kortläsaren när du ska handla på nätet? Du kanske väljer att betala på annat sätt och missar fördelarna med att använda ditt kort? Handelsbanken ­lanserade under våren en ny funktion som gör det enklare att handla på nätet. Den innebär att det i de flesta fall räcker med dina kortuppgifter när du ska göra internetköp. Köpen är lika trygga som tidigare, enda skillnaden är att det nu är banken som verifierar transaktionen. Du som kortinnehavare behöver inte göra något utan kommer bara att märka att det blir enklare och snabbare att handla på internet. Vissa köp kommer att behöva bekräftas med kortets PIN-kod i en kortläsare eller med en engångskod som fås via sms.

BLÅ SIDORNA

Expertpanelen Tillväxts experter från Handelsbanken svarar på läsarnas frågor om finansiering, placeringsformer, skatter, generationsskiften med mera.

Har du frågor till expert­ panelen?

Mejla till: skogochlantbruk@ handelsbanken.se

Köp eller gåva – vilket är bäst?

FRÅGA Jag ska överlåta min skogs­ fastighet till ett av mina barn. Vad får det för skattekonsekvenser för mig? ”Anonym”

SVAR Det beror på om köpet klassas som en gåva eller ett köp. Är ersättningen som ditt barn betalar till dig lägre än taxerings­ värdet blir det en gåva och om ersättningen är högre än taxeringsvärdet blir det ett köp.

Vid en gåva utlöses ingen skatt för dig som överlåtare. Inte heller ditt barn får någon skatt i samband med överlåtelsen, utan barnet övertar i stället din skattemässiga situation.

Däremot försvinner till exempel sparade underskott vid en gåva, underskott som kan vara skattefri intäkt ett kommande år.

Vid ett köp får du betala kapitalvinstskatt för överlåtelsen. Det kan också bli viss skatt i näringsverksamheten då du ska återlägga värdeminskningsavdrag etc. Övertagaren får vid ett köp nya ingångsvärden som bland annat innebär att man får möjlighet till nya skogsavdrag, vilket kan vara värdefullt vid kommande avverkningar.

Svaret ovan är ingen fullständig beskrivning av alla skattemässiga konsekvenser en överlåtelse kan innebära utan bara en snabb översikt. Om du bör göra en gåva eller ett köp styrs av just din skattemässiga situation och hur intäkterna från fastigheten ser ut framöver.

Så oavsett om du tänker göra överlåtelsen som en gåva eller ett köp är min rekommendation att du tar hjälp av en skattekunnig person för att se hur det blir för just dig.

ÅSA WILLÉN Affärsområdechef Handelsbanken Skog & Lantbruk aswi01@handelsbanken.se

Minst tio ton diesel gäller vid prissäkring FRÅGA Jag är åkeriägare, har en del skogsfastigheter och har hört om det här med prissäkring av diesel. Vad skulle det innebära för mig? ”Anonym”

SVAR Kul att du är intresserad av denna möjlighet. När råoljepriset har fallit från över 100 USD per fat till under 50 USD per fat har intresset för att säkra diesel ökat. Hur kan jag behålla detta lägre pris under en längre tid?

Det är den frågan många av våra kunder ställer sig.

Du måste börja med att beräkna hur stor din konsumtion av diesel är. Minimivolymen vid handel är tio ton. Det motsvarar 11,83 kubikmeter. Sedan kan du handla elva, tolv eller tretton ton och så vidare.

Du börjar med att besöka ditt Handelsbankskontor för att skriva avtal för att kunna handla. Ring för att boka en tid och berätta då hur stor volym diesel du vill säkra. Ta med ett bokslut och fundera på vilka säkerheter du vill lämna för affären. Säkerheten ska motsvara ungefär en tredjedel av värdet av den diesel du ska säkra. Vad säkerheten ska bestå av avgör det lokala Handelsbankskontoret tillsammans med dig. När du ska handla är det viktigt att du använder tjänsten som en säkring och att du inte spekulerar.

Hur ska man då göra för att undvika spekulation? Du måste börja med att göra en kalkyl. Hur ser min kalkyl ut för körningarna i åkeriet? Har jag möjlighet att höja mitt pris om dieselkostnaden ökar? Måste jag sänka

mitt pris om dieselkostnaden minskar? Vilket pris tål min offert som jag lämnat?

När du i dag lämnar en offert på körningar baserar du förmodligen ditt pris på ett visst dieselpris. Har du ett tvåårsavtal på en körning vill du veta säkert att det dieselpris du har i kalkylen är samma under hela offertens löptid. När du vill låsa fast priset på diesel köper du diesel på termin av oss.

Låt oss säga att du gör av med 40 ton diesel. Då kan en strategi till exempel vara att köpa denna mängd i tiotonsposter. Du får en avräkning som baseras på medelpriset för den månad du valt att säkra till. Enkelt kan man säga att om priset på diesel har gått upp, jämfört med den nivå du säkrat, får du pengar av oss som du använder för att betala den dyrare dieseln hos din handlare.

Har priset på diesel fallit jämfört med den säkrade nivån, är situationen den omvända.

Du har haft en lägre kostnad för dina fysiska dieselinköp och ska ge pengar till oss. Men dessa pengar kompenseras av att du haft ett lägre inköpspris för ditt fysiska inköp. Du vet med andra ord kostnaden för ditt dieselinköp oavsett om priset går upp eller ner. Den fysiska dieseln köper du såklart fortfarande hos din lokala leverantör.

Det du kan säkra med Handelsbanken är priset på diesel exklusive skatter.

MIKAEL RUBIN Projektledare Skog & Lantbruk Handelsbanken Skog & Lantbruk miru01@handelsbanken.se

Tillväxt 35

Upptäck Skogsvinge™ VI REVOLUTIONERAR METODEN FÖR ATT ÖVERBLICKA SKOG. Med verktyget Skogsvinge™ får alla skogsägare i Norrland tillgång till ett helt nytt perspektiv på sitt skogsinnehav.

Skogsvinge baseras på luftburen laserskanning och ger dig en unik möjlighet att få detaljerade uppgifter om din skog, som t ex skogens tillstånd och markens beskaffenhet. Du får den kunskap du behöver för att kunna fatta rätt beslut.

Vi har uppdaterat uppgifterna så nu är Skogsvinge bättre än någonsin och till än mer nytta för dig som är skogsägare.

Läs mer på skogsvinge.se och kontakta någon av våra virkesköpare för att boka en träff där du får se din fastighet ur ett Skogsvingeperspektiv!

SKOGSVINGE™ ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

LÖNSAMHET & TILLVÄXT

>

LANTBRUKARE HAR alltid varit utsatta för ett stort mått av osäkerhet i fråga om väder och vind och inte minst politiska beslut. Det är så kallat ”busi­ ness as usual” och inte annorlunda mot tidigare.

Men i dag finns en ny stor risk som stavas världsmarknaden. Priserna på > insatsvaror som foder till djuren eller betalningen för spannmål, mjölk och kött styrs numera av tillgång och efterfrågan på en internationell mark­ nad med prispress.

Särskilt utsatt för denna prispress blir den som finns längst ut på värde­ kedjan och producerar råvaran. Carl Johan Lagerkvist, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har forskat på hur enskilda lantbrukare upplever risker i företaget och hur denna upple­ velse påverkar lönsamheten. Han menar att svenska lantbruket generellt hamnat i en ”underleverantörsfälla”.

– På en global marknad blir det prispress. Lantbrukarna står som sista utpost och får ta en större del av pris­ pressen och det kommer sig av att vara producenter av en bulkvara, säger han.

Situationen kräver nya strategier för den som vill minska sårbarheten och riskerna. Utmaningen, säger Carl Johan Lagerkvist, är att ta ett kliv framåt och agera längre fram i värde­ kedjan där värdet i produkten börjar uppstå.

– Vi ser lantbruksföretag som anpassat sig och hittat en marknad och kan skriva avtal på vissa kvalitets­ nivåer som korn till sprittillverkning och vissa typer av köttproduktion.

Eller som mejeriet Sju gårdar i Upp­ sala som tagit kontroll över värde-ska­ pandet.

Givetvis finns risker i alla typer av

företagande. Risker måste man ta för att utveckla företaget, men man ska också vara medveten om dem och avsätta resurser till att hantera dem.

Det som skiljer många lantbruk från andra företag tycks vara uthållig­ heten i en situation där glappet mellan riskens storlek och den förväntade intäkten ständigt tycks öka.

– Normalt borde man kräva mer avkastning om man utsätter sig för mer risk. Men det vi ser nu är att man utsätter sig för mer risk utan att få eller kräva högre avkastning, säger Carl Johan Lagerkvist.

Han jämför med en professionell investerare. Investeraren skulle kanske kräva 15 procent i avkastning på satsat kapital och det finns inga större känslomässiga band till verksamheten. Om investeringen ger mindre än 15 pro­ cent i avkastning säljer investeraren.

Lantbrukaren är ofta samma juri­ diska person som företaget, bor på gården där företaget finns och i famil­ jen finns ofta en lång tradition av odling på markerna.

– Man kan tänka att de står ut med mycket mera risker för att de vill gripa tag i halmstrået att ha kvar gården. De håller kvar och det kanske de ska ha all heder för, men detta skiljer lantbruka­ ren från en extern investerare, säger Carl Johan Lagerkvist.

ETT SÄTT ATT TA kontroll över sina

I stället blir det verkligheten som ”stresstestar” i skarpt läge vilket är olyckligt för då står man inför fullbor­ dat faktum, säger Erik Engelbrekts.

risker på är att genomföra en känslig­ hetsanalys för att se vad som händer med siffrorna om förutsättningarna ändras. Erik Engelbrekts, på konsult­ bolaget Växa Sverige, anser att det är något som fler lantbruksföretag borde göra.

– I dag sker det ganska sällan.

Stora delar av Sverige får olönsamma lantbruksföretag helt beroende av stöd om de inte hittar en marknadsstrategi så att de kan producera något specifikt.

Vad händer då?

Lantbrukare lever i en riskfylld miljö men de får inte en ersättning som motsvarar den risk de faktiskt tar, enligt professor Carl Johan Lagerkvist.

FOTO: JULIO GONZALEZ

– Då måste du göra förändringar rätt så snabbt. Men om du hade gjort en känslighetsanalys tidigare hade du kunnat vidta åtgärder i produktionen så att du klarat de här ändringarna på ett bättre sätt och, i värsta läget, klarat dig undan en konkurs.

Mjölkföretagaren som jobbar utan anställda blir mindre känslig för änd­ ringar i foderpris och mjölkpris efter­ som han eller hon i viss utsträckning

LÖNSAMHET & TILLVÄXT

Han sålde grödan före skörden

Fem risker Produktionsrisk När produktionen påverkas. Osäkerhe­ ten kring yttre fakto­ rer som torka, frost och stora mängder regn vid skörd. Även skadedjur eller sjuk­ domar vid växtodling och animalieproduk­ tion. Maskiner som går sönder eller kvali­ teten på insatsvaror kan också äventyra produktionen.

Finansiell risk Om räntorna går upp.

Finansiella risker kan uppkomma om rän­ tenivåerna ökar. Det är av stor vikt att behålla kassaflödet på en stabil nivå så att skulder och andra finansiella behov kan täckas.

Pris och marknadsrisk Betalningen för kött, mjölk, ägg, spannmål,

kan välja att nästan inte ta ut något för arbetskostnaden. Men den som ut­ vecklat sitt företag under senare tid och har anställda kan inte utan vidare hålla inne lönerna när det inte finns pengar.

– Då är det mer känsligt, även på kort sikt för variationer i mjölkpriser eller foderpriser.

stråfoder och andra produkter kan sjunka och priset på insatsvarorna kan öka. Förändringar i valutakursen kan också få effekter.

Personlig risk Livskriser som sjuk­ domar, dödsfall eller skilsmässor där makan eller maken är delägare i gården kan påverka gårdens existens. Sjukdomar och olycksfall hos anställda kan leda till produktionsbortfall och ökade kostnader.

Institutionell risk Lagar och regler gäl­ lande bidrag, skatter och restriktioner kan ändras liksom regler för bekämpningsme­ del. Politiska och utländska risker hör också hit.

KÄLLA: RISK I LANTBRUKET,

att vi kommer att se mer av det i fram­ tiden just för att hantera de kortsik­ tiga och medellånga fluktationerna på marknaden.

Den allt högre medelåldern hos landets lantbrukare är en annan fak­ tor som påverkar riskbilden generellt i lantbruket och därmed givetvis många enskilda lantbruk.

Rekommenderar du prissäkringar för att försäkra sig om att till exempel kunna köpa foder till ett förutbestämt pris?

– Man måste ha kompetens om hur det fungerar. Man ska inte tro att det är ett självspelande piano. Men jag tror

– MEDELÅLDERN BLAND de kvarva­ rande lantbruksföretagen har glidit uppåt de senaste tio femton åren.

Och då har vi problemet med en ny generation blivande lantbrukare som får problem att finansiera köp av mark, säger Carl Johan Lagerkvist.

Höga markvärden och små margi­ naler i det blivande företagen är ingen

Per Sandberg på Torphälla gård i Glanshammar utanför Örebro odlar spannmål på 430 hektar.

En femtedel av årets skörd sålde han på vårvintern för att säkra sig mot fallande spannmålspriser.

Text Carina Gerken Christiansen REDAN I JANUARI gjorde han första affären om en del av den kommande skörden och senare på vårkanten nästa affär. Köpare var Lantmännen och BM Agri.

– Jag sålde på fastpriskontrakt med vete på 1,55 kronor kilot och havre 1,50 kronor kilot, säger han.

Per Sandberg på Det visade sig Torphälla gård. vara rätt tänkt. För skördarna i Sverige och internationellt var ovanligt goda 2014 vilket fick till följd att spannmålspriserna sjönk.

Hade han väntat med att sälja hade priset varit runt 30 öre lägre per kilo.

Andra år har han använt prissäk­ ring på börsen för att försäkra sig mot fallande spannmålspriser.

– Det ena utesluter inte det andra.

Det är lätt att säga med facit i hand att man skulle ha prissäkrat mer. Som lantbrukare har man mycket att stå i och så ibland blir det inte av. Men vi behöver bli bättre på det, säger han.

Per Sandberg odlar höstvete på hälften av arealen och vårsådda grödor på resterande. n

Tillväxt 39