Dömda kvinnor / Carola Forslund

Ur:Dömda kvinnor: förbryterskor i Sveriges historia, Elin Hägg Opal 2020

längre är brottsliga, som att klä sig i byxor eller föda barn utan att vara gift. Andra kvinnor har begått ohyggliga brott som fortfarande är olagliga, som barnamord. Vi får till exempel läsa om Ärmgard som ensam, naken och förnedrad tvingades gå genom Stockholm med tjugosex kilo tunga stenar runt halsen medan stadens alla invånare tittade på. Det var straffet för att hon begått äktenskapsbrott. Mannen hon idkat älskog med kunde köpa sig fri och undgick därmed bestraffning. När Ärmgard gått genom hela staden tvingades 289 hon lämna sina barn och sin man för att aldrig mer återvända till Stockholm. Vi kan också läsa om Ulrika Eleonora Stålhammar vars pappa dog och bara efterlämnade stora skulder. Eftersom Ulrika Eleonora var mer intresserad av att vara ute i skogen, rida och jaga än att gifta sig med en man såg hon pappans död som en chans för henne att få leva som den hon egentligen var. Hon började klä sig som man och tog värvning i den svenska armén bland karolinerna. Under den tiden blev hon dessutom kär i en annan flicka, vilket gjorde att hon begick dubbla brott, det var både syndigt och brottsligt att utge sig för att ha ett annat kön än det som tilldelats henne vid födseln och dels var det strängt förbjudet för två kvinnor att gifta sig på den tiden – de kunde till och med dömas till döden.

Genom dessa berättelser kan vi se hur kvinno- synen förändrats över tid. Hur brotten, men också straffen har förändrats genom åren. Hur kvinnor dömts annorlunda än män och hur rika kvinnor dömts annorlunda än fattiga. Författaren drar paralleller till dagens Sveri- ge och exemplifierar därmed hur samhället har förändrats. Hon sätter också in brotten i en samhällshistorisk kontext som visar på kvinnors utsatthet och hur villkoren såg ut för kvinnorna förr. Dömda kvinnor är en bok att läsa själv eller högläsa för barn i mellanstadieåldern och upp- åt. Den kan med fördel användas i historie- eller samhällsundervisningen för att diskutera kring brott och straff, klass, genus och hur tiderna förändras. Men man kan också läsa den tillsam- mans med sina barn hemma för att få en gemensam läsupplevelse som skapar intressanta samtal och diskussioner. Varje kvinnas livsöde presenteras på fyra till fem sidor text och med flera helsidesillustrationer. Den är lättläst med mycket luft på sidorna, men det förekommer dock några svåra ord och eftersom en del kvinnoöden handlar om sex, mord, otrohet, aborter, hor och häxeri är boken mer lämplig för mellan- stadieåldern än yngre läsare. Illustrationerna är detaljrika och stäm- ningsfulla i mörka, dova färger. De illustrerar kvinnornas öden och utsatthet snarare än brotten i sig och karaktärerna skildras så uttrycksfullt att det är svårt att undgå att bli berörd av bilderna. Det är ett otroligt samspel mellan text och bild, och bilderna be- rikar verkligen texten och skapar en helhetsupplevelse av högsta kvalitet. Dömda kvinnor – förbryterskor i Sveri- ges historia är en unik bok som är svår att glömma. En imponerande debut och jag ser fram emot att följa Elin Häggs fortsatta författarskap.