3 minute read

Mumiens återkomst /Maria Wingsäter

Mumiens återkomst Sagoskogens flora och fauna Jonna Björnstjerna Bonnier Carlsén 2021

Mumiens återkomst

Advertisement

Maria Wingsäter

Farmor Kanin har öppnat hotell i sitt trädhus och Lillebror ska sova över. Hotellet ligger på gränsen till den fruktansvärda delen av sagoskogen och har därför mest otäckingar som hyresgäster.

Farmor menar dock att Lillebror inte behöver vara orolig, det enda han behöver tänka på är att akta sig för rummet som äter saker. Farmors hustomte håller inte riktigt med om det och varnar för att någon snart kommer att råka illa ut...

Hustomten visar sig ha rätt, farmor försvinner under mystiska förhållanden, och polistomten kommer snabbt på plats för att starta en utredning kring saken. Det hålls förhör med vittnen, tillika hotellgäster och misstänkta, men varken spökena, vargen, häxorna eller garderobsmonstret har sett något och alla verkar dom oskyldiga. Polistomten är på väg att ge upp när en mumie plötsligt dyker upp. Mumien erkänner sig skyldig till att ha skrämt farmor rakt in i rummet som äter saker och riskerar därmed livstids fängelse. Lillebror upptäcker i sista stund något som får honom att ana ugglor i mossen, och efter en viss dramatik får historien ett lyckligt slut för alla inblandade. Det vill säga för alla utom hustomten. Jonna Björnstjernas åttonde bok om den underbara familjen Kanin är lika mysigt ryslig som de tidigare utgivna. Lillebror Kanin har huvudrollen men är som vanligt omgiven av ett härligt och spännande persongalleri av fantasifulla och lagom farliga figurer. Mumiens återkomst känns som en klassisk mordgåta likt Agatha Christie eller Morden i Midsomer, fast i en något mer barnvänlig tappning. Vid en provläsning inför min expertpanel av förskolebarn kunde jag se det skruvas lite på sig, någon tog en liten promenad runt i rummet, och ett flertal ögon spärrades upp i takt med munnar som gapade. Ingen ville dock avbryta sagoläsningen och så snart berättelsen var slut började det talas om att önska fler böcker om den underbara familjen Kanin från biblioteket. Man vill ha mer, så enkelt är det.

Ur: Mumiens återkomst, Jonna Björnstjerna. Bonnier Carlsén 2021

Det är inte bara storyn som fängslar, de säreget fulsnygga och detaljrika illustrationerna gör att man fastnar på varje uppslag. Det skulle kunna vara varenda högläsares mardröm men saken är den att man som vuxen dras med och in i boken lika mycket som barnen. För oss i mogen ålder finns det subtila detaljer att upptäcka, och mångbottnade meningar som ger det lilla extra. Att vi alla på allra sista uppslaget får möjligheten att gå husesyn i Farmors hotell gör historien än mer levande, man kan föreställa sig själv gå trappor upp och trappor ner, sitta i salongen med en kopp te och klättra högst upp på stegen i biblioteket. I Sagoskogens flora & fauna bjuds det på en hel skattkista av platser att besöka och väsen att lära känna. Det är nästan omöjligt att läsa den från pärm till pärm då det breder ut sig ett helt nätverk där innanför, det är relationer och platser som hänger ihop på olika sätt och man kan inte hålla sig från att söka upp det där som liksom nämns i förbifarten.

Den är något så ovanligt som en ren faktabok i sagotappning och det blir ett livligt bläddrande fram och tillbaka mellan sidorna. Lillebror Kanins välkomstbrev i början av boken är den perfekta inledningen, man blir sugen på att träda in, det känns spännande och lockande, lite läskigt men samtidigt tryggt eftersom Lillebror utlovar tips på både fikaplatser och information om var man i Sagoskogen kan hitta en toalett. För introduktion till den fruktansvärda delen av Sagoskogen har den buttra tomten Enok anlitats. Hans minst sagt ovälkomnande ord får det bara att kittla lite extra av upptäckarlust, och med bara ett uns av tvekan tar man klivet in mörkret. Jag säger det ännu en gång...illustrationerna! De storslagna, vidlyftiga, och pyttesmå, högt upp i slottstorn och långt ner i metron, de saknar motstycke. Det går att prata länge om farbror Eländes två vänsterfötter och noga studera ritningen över Andromedas hämnd. Som vuxen uppskattar jag också att få lära mig de latinska namnen på en mängd väsen. Jag skulle vilja sammanfatta Sagoskogens flora och fauna med ett litet ord; rik. Så rik på information, på fantasi, på upplevelser, detaljer, humor och underbar barnslighet. Alla som har förstått charmen med sagorna om den underbara familjen Kanin har här ett oemotståndligt praktverk som har en given plats i bokhyllan. Det enda som oroar mig är att boken ger mig en känsla av avslut. Så kan det väl ändå inte vara? Hemska tanke!

Ur: Sagoskogens flora och fauna, Jonna Björnstjerna. Bonnier Carlsén 2021

This article is from: