28 minute read
Några favoriter /Margaretha Ullström
Några favoriter från höstens bilderboksutgivning
Margaretha Ullström
Advertisement
En dag under hösten när mitt fyraåriga barnbarn vägrade att bli hämtad på förskolan av just sin mormor hade jag som tur var Johanna Thydells och Markus–Gunnar Petterssons bok
Hundtjuvarna i ryggsäcken. Jag bestämde mig helt sonika för att avbryta samtalet om vem som skulle hämta den dagen.
Jag öppnade i stället ryggsäcken och tog fram boken. Helt plötsligt hade jag femton barn i en ring runt boken och en förskolelärare som glatt började kommentera porträtten av de många olika hundar som huvudpersonerna Aina och Gordon brukar passa. Dalmatinern är väl den mest igen känningsbara hundrasen bland de blandraser som befolkar det lilla samhället.
De många personligheter som framträder bland de porträtterade hundarna visade sig öppna för många samtal med frågor som ”Vilken hund vill du ha? Vilken hund vill
Kajsa ha?” En ytterligare fråga om vilken hund du helst vill vara kan leda samtalen långt vidare. Vi kom inte längre i vårt bilderboksläsande denna dag vid sandlådan innan jag och barnbarnet var tvungna att lämna gruppen, dock med ett bestämt löfte om att de skulle få låna boken dagen därpå.
Hundtjuvarna Johanna Thydell & Marcus-Gunnar Pettersson Alfabeta 2021
från höstens bilderboksutgivning
I Hundtjuvarna tar längtan efter en hund överhanden hos två yngre barn – Gordon och Aina. De tycker sååå mycket om hundar och ägnar därför delar av sin tid till att gå ut med andras hundar. En dag när de har hämtat hunden Luffe för en promenad, tar deras ständiga hundlängtan överhanden. De bestämmer sig därför helt sonika för att ta med sig Luffe hem till Aina. Där gömmer de honom i det överbelamrade och rotiga garaget som inte så lite påminner om Gubben Pettssons verktygsbod i Nordquists böcker om Pettson och Findus. Trots att barnen försöker göra det bekvämt och mysigt för hunden, tar ingen miste på att Luffe inte alls vill tillbringa sin tid i garaget. Sakta men säkert börjar barnen fundera över vilka följder deras handlande kan få.
, Johanna Thydell & Marcus-Gunnar Pettersson. Alfabeta 2021 Hundtjuvarna Ur :
Till sist lyssnar de till sina samveten och bestämmer de sig för att återlämna hunden till dess ägare. När jag läste berättelsen för två av mina barnbarn 7 och 4 år gamla, insåg mitt eftertänksamma sjuåriga barnbarn i ett ganska tidigt skede av berättelsen det obehagliga som var på väg att hända och ville verkligen inte fortsätta att lyssna. Det var för otäckt! Hans yngre fyraåriga syster däremot mötte texten i ett här och nu och njöt i fulla drag av äventyret, spänningen och den finstämda upplösningen. Thydells och Petterssons bilderbok Hundtjuvarna vardagsnära berättelse är en pärla inom höstens bilderboksutgivning.
Mina tantkompisar Ester Roxberg & Nathalie Ruejas Jonsson Rabén & Sjögren 2021
Och jag har funnit ytterligare några pärlor bland höstböckerna. En av dem är Mina Tantkompisar av Ester Roxberg, illustrerad av Nathalie Ruejas Jonsson. Ester Roxberg är en av de svenska författare jag upptäckt under senare år och bestämt mig för att följa. Hon konkretiserar barns vardag och skapar ett djup i sina berättelser med allvarlig underton samtidigt som där finns ett stråk av humor. I Mina tantkompisar bor Elis på Kyrkogatan 5 och gatans olika tanter är hans kompisar. Tanterna är sinsemellan olika och vänskapen med dem tillfredsställer olika sidor hos Elis. Det finns en påtaglig varm vänskap mellan Elis och hans tantvänner. En dag öppnar en av tanterna, Elsa, inte dörren när Elis knackar på. Det är en djupt empatisk gestaltning av vad vänskap mellan generationer kan betyda och den sorg som uppstår när en älskad vän går bort. Illustratören Nathalie Ruejas Jonson tar i bokens bilder just fasta på tanternas olikheter, vilket bidrar till att fördjupa den grundläggande vidsynthet människor och generationer emellan som präglar boken. Nathalie Ruejas Jonson fick också välförtjänt Lennart Hellsingstipendiet år 2020. Humor och allvar blandas och understryker den värme, generositet och tolerans som genomsyrar berättelsen.
Ur : Mina tantkompisar, Ester Roxberg & Nathalie Ruejas Jonsson. Rabén & Sjögren 2021
Glömdagen av Sara Lundberg (Stockholm: Mirando bok) hör till mina favoriter bland höstens bilderböcker. Där finns generösa bilder i färg och form som skapar livskänsla. De yttre bokpärmarna är kraftiga och hårda. Skyddande. Inledningsvis är det stora färgglada bilduppslag med tydligt barnperspektiv. Ibland presenteras vi för handlingen genom ett ovanifrånperspektiv. Berättelsen handlar om en mycket vardaglig situation. Det är lördag och en stressad ensamstående mamma kommer plötsligt på att sonen ska på en klasskamrats kalas, klockan två samma dag. Ingen present är köpt, de rusar till centrum för att handla. De stressar från den ena affären till den andra och glömmer än det ena, än det andra. De köper ett prinsessdiadem till klasskompisen. När de andfådda, i sista minuten, kommer fram till klasskamraten så visar det sig att kalaset äger rum om först en vecka. Hemma igen somnar mamman utpumpad in i vardagsrumssoffan under tiden som sonen leker fantasilekar med sina klossar. Utanför fönstret åker bilar och människor vandrar förbi. Skymningen lägger sig över staden. Det lyser ur fönstren. Trafikströmmen tar inte slut. Så slutar berättelsen om ett slitsamt vardagsliv som genom bilderna inte blir grått och trist, utan något oändligt storslaget och spännande. Men boken tar inte slut där utan fortsätter därefter i en serie svartvita bilder med gula inslag. Någon drömmer om pengar, skurkar och ett gyllene diadem som kastas ut från ett bussfönster och hamnar hos ett barn, hos en storasyster och hos en grym kvinna för att försvinna ut på nya äventyr för att så småningom komma till ro i ett undangömt råttbo i en kloak och beskyddar råttungarna. Är det en mammas mardröm? Eller är det en pojkes fantasivärld?
Glömdagen Sara Lundberg Mirando Bok 2021
Ur : Glömdagen, Sara Lundberg. Mirando Bok 2021
Ur : Glömdagen, Sara Lundberg. Mirando Bok 2021
Ur : Prosit, Klara Persson. Rabén & Sjögren 2021 Bilderbokskonstnären Klara Perssons bilderbok Prosit (Rabén & Sjögren) är en underfundig berättelse om att finnas men inte ta plats, om att inte framhäva sig själv och om att inte räknas med och om att finna sin plats bland människor i vardagen. Isabella är en sådan person som alltid finns där som en skugga, och som säger prosit när någon nyser. Människorna runt omkring henne tar henne för given men räknar inte med henne. Detta ändras den dag då ett par turister ber Isabella visa dem någon sevärd het i staden. Hon inkluderas nu med ens i en gemenskap. Hon blir sedd och en människa att räkna med. Bilderna bidrar effektivt till att skapa en genuin bilderbok, där text och bild förutsätter varandra och tillsammans skapar bokens budskap. Pärmens insida har raka kvadratiska linjer. Dessa de raka linjernas tyranni bryts av betydligt mer lättsamma perspektiv och kurvor i bilderna innanför pärmarna. Den mjukt varmtonade färgsättningen med mycket gult och grönt skapar en lugn långsamhet som bildar en kontrast till den distanserande texten. Samtidigt är Isabelle i sin klarrosa tröja närvarande på samtliga uppslag. Denna tänkvärda berättelse tål att läsas om många gånger och väcker funderingar om vårt behov av tillhörighet och gemenskap.
Prosit Klara Persson Rabén & Sjögren 2021
Bilderbokskonstnären Klara Perssons (Rabén & Sjögren) är en underfundig berättelse om att finnas men inte ta plats, om att inte framhäva sig själv och om att inte räknas med och om att finna sin plats bland människor i vardagen. Isabella är en sådan person som alltid finns där som en skugga, och som säger prosit när någon nyser. Människorna runt omkring henne tar henne för given men räknar inte med henne. Detta ändras den dag då ett par turister ber Isabella visa dem någon sevärdhet i staden. Hon inkluderas nu med ens i en gemenskap. Hon blir sedd och en människa
Bilderna bidrar effektivt till att skapa en genuin bilderbok, där text och bild förutsätter varandra och tillsammans skapar bokens budskap. Pärmens insida har raka kvadratiska linjer. Dessa de raka linjernas tyranni bryts av betydligt mer lättsamma perspektiv och kurvor i bilderna innanför pärmarna. Den mjukt varmtonade färgsättningen med mycket gult och grönt skapar en lugn långsamhet som bildar en kontrast till den distanserande texten. Samtidigt är Isabelle i sin klarrosa tröja närvarande på samtliga uppslag. Denna tänkvärda berättelse tål att läsas om många gånger och väcker funderingar om vårt behov av tillhörighet och gemenskap.
Berit vill inte , Annica Hedin & Per Gustavsson. Rabén & Sjögren 2021 Ur : Under hösten kom också tredje boken om Berit, Berit vill inte, av Annica Hedin & Per Gustavsson. Jag gillar barnboksflickan Berit. Hon vet vad hon vill och är kreativ. Det krävs en tålmodig mamma. Just denna dag har Berit bestämt sig för att göra den snyggaste kojan i hela världen av en stor kartong på sitt rum. Pandaslottet kallar hon kojan. Nu vill det sig inte bättre än att hennes mamma bjudit till sig en manlig arbetskamrat och dennes dotter, Lussan. De två flickorna är jämnåriga och barnens föräldrar vill att de ska lära känna varandra och bli goda vänner. De uppmanas därför att leka tillsammans på Berits rum. Där formulerar Lussan den förödande frågan: ”Varför har du en trasig kartong på ditt rum?” Därefter lägger hon snabbt beslag på Berits vackraste pärlor. De händelser som nu följer, expanderas och växer till liv genom bilderna som till exempel när Berit, röd i an siktet av ilska, drastiskt knuffar bort Lussan från kojan och helt enkelt konstaterar: ”Jag flyttar på henne så hon ramlar.” Det blir till sist ett tumultartat uppbrott. Berit och hennes mamma sitter på golvet i Berits rum och begrundar förödelsen: ”Vad tokigt allt blev, säger mamma när det gått. Jag håller med. Länge sitter vi och tänker på vad tokigt allt blev.” Där finns ingen som skäller eller säger hårda ord, utan ett ledset lugn lägrar sig i rummet. Lite ledsna sitter de båda två upptagna av sina egna tankar. Tillsammans återställer de två ordningen och bäddar i Pandaslottet för en natts god sömn. Per Gustavsson har här utvecklat en teknik att med små skiftningar i personernas ansiktsuttryck gestalta lätt igenkännbara känslor. Bilderna berättar härigenom mer än texten. Tydligaste exemplet är kanske den omfamning de vuxna ger varandra i sam band med uppbrottet. Bilden bekräftar det en van läsare inledningsvis redan anat sig till.
Under hösten kom också tredje boken om av Annica Hedin & Per Gustavsson. Jag gillar barnboksflickan Berit. Hon vet vad hon vill och är kreativ. Det krävs en tålmodig mamma. Just denna dag har Berit bestämt sig för att göra den snyggaste kojan i hela världen av en stor kartong på sitt rum. Pandaslottet kallar hon kojan. Nu vill det sig inte bättre än att hennes mamma bjudit till sig en manlig arbetskamrat och dennes dotter, Lussan. De två flickorna är jämnåriga och barnens föräldrar vill att de ska lära känna varandra och bli goda vänner. De uppmanas därför att leka tillsammans på Berits rum. Där formulerar Lussan den förödande frågan: ”Varför har du en trasig kartong på ditt rum?” Därefter lägger hon snabbt beslag på Berits vackraste pärlor. De händelser som nu följer, expanderas och växer till liv genom bilderna som till exempel när Berit, röd i ansiktet av ilska, drastiskt knuffar bort Lussan från kojan och helt enkelt konstaterar: ”Jag flyttar på henne så hon ramlar.” Det blir till sist ett tumultartat uppbrott. Berit och hennes mamma sitter på golvet i Berits rum och begrundar förödelsen: ”Vad tokigt allt blev, säger mamma när det gått. Jag håller med. Länge sitter vi och tänker på vad tokigt allt blev.” Där finns ingen som skäller eller säger hårda ord, utan ett ledset lugn lägrar sig i rummet. Lite ledsna sitter de båda två upptagna av sina egna tankar. Tillsammans återställer de två ordningen och bäddar i Pandaslottet för en natts god sömn. Per Gustavsson har här utvecklat en teknik att med små skiftningar i personernas ansiktsuttryck gestalta lätt igenkännbara känslor. Bilderna berättar härigenom mer än texten. Tydligaste exemplet är kanske den omfamning de vuxna ger varandra i samband med uppbrottet. Bilden bekräftar det en van läsare inledningsvis redan anat sig
Berit vill inte Annica Hedin & Per Gustavsson Rabén & Sjögren 2021
Ur : Berit vill inte, Annica Hedin & Per Gustavsson. Rabén & Sjögren 2021
Några bilderböcker för yngre barn finns också med bland min höstläsning. Rabén & Sjögrens har gett ut boken Häxor åker buss av Ebba Forslind, illustrerad av Mari Ahokoivu. Där berättas i ord och bild på rimmad vers för yngre förskolebarn om åtta häxor som åker bussen. De tar ganska stor plats för de ha många pinaler med sig, och de är högljudda. Andra passagerare vill dra sig undan, och till och med lämna bussen. Busschauffören tvingas köra runt med häxorna hela dagen, hela natten. Det hela är fartfyllt, roligt och spexigt. Bilderna ackompanjerar verserna väl och sätter läsarens fantasi i rörelse. Detta är en bok som med fördel kan läsas tillsammans med Sara Bergs och Karin
Frimodigs bok Piraterna och förtrollningen illustrerad av Maria Poll utgiven av Olika förlag. Piraterna och förtrollningen är en verssaga som med fart och fläkt berättar om ett sjöfararliv som ibland anspelar på Odysseus resor men med frimodiga kvinnor som är solidariska med varandra och hjälper varandra.
Häxor åker buss Ebba Forslind & Mari Ahokoivu Rabén & Sjögren 2021
Piraterna och förtrollningen Karin Frimodig & Maria Poll Olika Förlag 2021
Ur : Joni plockar alla bär, Jessica Berglund. Lilla Piratförlaget 2021
För de allra yngsta förskolebarnen är Jessica Berglunds andra bok om Joni, Joni plockar ALLA bär en inbjudande första bok om att upptäcka den nära naturen. Tillsammans med Kalle och Vincent är Joni på en bärplockartur till skogen. Där finns många olika bär som smultron, blåbär och hallon. Utflykten kröns med en fikastund. Lisa Ragvals berättelse Sova som en haj illustrerad av Emma Göthner är en god natt- sov gott-bok för det lilla barnet som inte vill sova. Temat om det lilla barnet som inte vill sova gestaltas i många småbarnsböcker och Ragvals kombinerar sin berättelse med att förmedla kunskap om djur och hur de sover. Billie tycker som så många barn att det är tråkigt att lägga sig och har svårt för att somna. Och istället för att räkna får som jag tränat våra barn att göra i liknande situationer funderar hon över hur djur sover och drömmer om att sova som en fladdermus, en groda, en zebra och flera andra djur. Härigenom förmedlas på ett uppfinningsrikt sätt kunskap om olika djur, mer eller mindre kända.
Joni plockar alla bär Jessica Berglund Lilla Piratförlaget 2021
Ur : Sova som en haj, Lisa Ragvals & Emma Göthner. Alfabeta 2021
Sova som en haj Lisa Ragvals & Emma Göthner Alfabeta 2021
, Sanna Sofia Vuori & Anne Vasko. Förlaget 2021 Är det jag? Ur :
Avslutningsvis vill jag även lyfta fram två finlandssvenska bilderböcker utgivna av Förlaget i Helsingfors. De är utgivna med stöd av Delegationen för den svenska litteraturens främjande som administreras av Svenska litteratursällskapet i Finland. Är det jag? av Sanna Sofia Vuori, illustrerad av Anne Vasko är en djupt filosofisk bilderbok som vänder sig till både barn och vuxna som närmast kanske är en slags tänkebok. Pärmens ljusgröna vitprickiga insida visar tre knappar att hänga upp saker på. Ett paraply och en nyckel hänger där, men den tredje är tom. Vad ska hänga där? Tänkeboken inleds med följande:
Nycklar mössa skosnören och så nycklarna igen. Är jag med?
Är det jag? Sanna Sofia Vuori & Anne Vasko Förlaget 2021
Det följer inget svar utan på nästa uppslag varieras frågan: På hemmavägen hoppar någon som luktar lera? Är det jag? Nej det är inte berättarjaget utan en groda. I slutet bekräftas det lilla barnet av den stora människan: och när barnet bekräftas av sin ”stora” upptäcker det sig själv. Den sista bilden föreställer en barnteckning, där barnet tycks ha ritat sig själv tillsammans med sin ”stora” på ett typiskt barnligt sätt. Tankeboken blixtbelyser en central fråga för barns utveckling, nämligen att bli sedd och uppskattad, och trots sin relativa litenhet ändå betraktas som en egen, betydelsefull person.
Min stora säger: Det ser ut som du Det doftar som du Det känns som du Det låter som du.” Är det jag?
Henrika Anderssons och Maria Sanns Bokstavsvärldar är en ABC-bok som bjuder på nya bokstavsrimmade verser för alfabetets alla bokstäver. Bokstaven B bjuder inte på bananer eller båtar, men väl ballonger och björnar tillsammans med några nya företeelser som bokmaskerad och bubbelbad. Bokstaven G inspirerar fantasin:
G är en grotta, ett gap och en gunga Här kan vi gömma oss, undan Guds tunga, Sjunga om glittriga grisar och dagg, Hänga vår fråga på G-klavens tagg.
Detta är ingen tillrättalagd ABC-bok för nybörjarläsare utan en komposition med inspirerande ordkombinationer, där barn och vuxna tillsammans kan leka med på orden och de ljud som bildas. Orden i verserna är hämtade från hela universum och bildar tillsammans en äventyrlig utforskande berättelse om en upptäcktsresa i bokstävernas och ordens värld.
Bokstavsvärldar Henrika Andersson & Maria Sann Förlaget 2021
Under hösten har jag även läst några fackböcker riktade till unga människor, som har det gemensamt att även vuxna inspireras av dem. Några av dem förtjänar att nämnas i denna översikt. I ”museiserien” har ytterligare en bok utkommit på Rabén & Sjögren, Oceanarium av Teagan White och Loveday Trinick. Den är översatt från engelska och är ursprungligen ett samarbete med National Marine Aquarium i Storbritannien. Dit hör även institutionen Ocean Conservation Trust vars syfte är att fungera som förbindelselänk mellan människor och hav, och därigenom öka människors förståelse för havet. Detta är en storslagen, generös och genomtänkt presentation av livet i havet och omkring havet. Den organiseras ungefär som ett museum i tio salar om vi räknar in entrérummet, där läsaren hälsas välkommen till Oceanarium. Introduktionen lyder som följer: Det här är inget vanligt akvarium. Det är öppet dygnet runt, alla dagar i veckan, och i dess montrar visas sidor av havet som du aldrig tidigare har sett. Beskåda världens största djur, studera några av de allra minsta organismerna och förundras över det kalejdoskop av färger, former och varelser som världshaven består av. Presentationen deklarerar att ”[f]örst när vi förstår hur allt liv på jorden hänger ihop kan vi övervinna de utmaningar vi står inför idag.” Denna utsaga fortsätter att mana på mig i min läsning av boken. Detta är inte en bok som jag sträckläser, utan en bok som jag vill läsa i lugn och ro, när jag besöker var och en av de nio salarna. ´Boken avslutas med ett utförligt register, en presentation av författaren och illustratören. Under rubriken ”Lär dig mer” finns information anpassad till svenska förhållanden om olika vägar att fördjupa sina kunskaper om havsrelaterade frågor. I entrén stiftar läsaren också direkt bekantskap med de Oceaniska zonerna och vår blåa planet. Med illustrativa exempel konkretiserar författaren den svårgripbara omfattningen av havets djup. ”Det är så omfattande att Mount Everest skulle få plats i den 11 000 meter djupa Marianergraven och ändå ha 2 000 meter kvar upp till ytan.” De oceaniska zonerna är fem till antalet och i den allra djupaste zonen, ”den hadalpelagiska zonen” råder ett ofantligt tryck. I dess djuphavsgravar som betecknas som kanske de mest ogästvänliga platserna av alla ställen på jorden, har forskarna upptäckt ”gigantiska, insektslikande varelser som livnär sig på matrester som fallit ner från havsytan 11 kilometer ovanför.”
Oceanarium Teagan White & Loveday Trinick Rabén & Sjögren 2021
Att organisera skildringen av haven genom uppdelningen i olika salar gör det möjligt att läsa lite mer noga på ett ställe för att sen hoppa till en annan sal där man vill fördjupa sig extra. Varje uppslag presenterar en typ av levande organism i havet med på ena sidan text och på andra en helsidesbild med olika organismer eller arter. Alla salar, utom den första, har ett avsnitt som presenterar det ekosystem i vilket salens aktuella djur lever. Från den första salens allra minsta organismer, plankton, vandrar vi genom salarna och boksidorna till allt större djur, till däggdjur, fåglar och kräldjur för att avslutningsvis uppehålla oss vid människan och havet i ekosystemet: Öppet hav. Besöken i dessa olika rum, tröttar inte som fallet kan bli i ett vanligt museum. Istället har jag haft förmånen att i lugn och ro försjunka djupt ned i en läsfåtölj i begrundan över den kunskap om haven som finns samlad. En ynnest!
DEN DOMINERANDE KULTUREN
Anti-rasistisk handbok , Tiffany Jewell & Aurélia Durand. Max Ström 2021 Ur :
18
Anti-rasistisk handbok Tiffany Jewell & Aurélia Durand Översättn. Hillevi Jonsson Max Ström Förlag 2021
En helt annan typ av fackbok är Anti-rasistisk handbok. 20 steg till att bli. Medveten, förstå sig själv och skapa förändring (Max Ström Förlag) av Tiffany Jewell, illustrerad av Aurélia Durand, i översättning av Hillevi Jonsson och bearbetad till svenska förhållanden av Patrick Konde från Stiftelsen Friends där han arbetar med frågor om rasism och mobbning. Författaren är en ung aktiv antirasist som i likhet med illustratören vill ge röst åt icke-vita människor i samhället. Illustratören har en djärv, frän stil och arbetar med starka färger som jag attraheras av och som tvingar mig till att stanna upp och fundera över vad det är jag läser och ser. Detta är en slags självhjälps-bok i tjugo steg för att avslöja vardagsrasism och våga stå upp mot rasismen runt omkring oss. Där berättas om, förklaras och beskrivs begrepp, fördomar, samt möjliga strategier i frågor om rasism. I ett exempel från det sjätte kapitlet, ”Öppna fönstret – Fördomar är Personliga” berättar författaren ett upprörande skolminne: Lärarinnan var ingen bestialisk typ men ”hon gjorde små saker för att påminna oss om att det var hon som bestämde, att vi var maktlösa och att vissa liv var värda mer och andra mindre. En gång lät hon inte min klasskompis gå på toaletten under en hel förmiddag. Han satt snett mittemot mig. Han räckte upp handen (flera gånger). Vår lärare ignorerade honom tills en pöl rann ut vid hans fötter under bordet. Hon visade ingen medkänsla när det hände. Hon skrek på honom. Han var den enda med latinamerikansk bakgrund i vår klass. Han hade inte gjort något fel”. Avsnittet avslutas med konstaterandet att en del fördomar är fullt synliga och lätta att uppfatta, andra är mer sofistikerade och svåra att genomskåda. När mikroaggressioner hopar sig över en person gång efter annan leder detta lätt till dålig självkänsla och ännu värre, ohälsa och depression. Som exempel på internaliserad rasism ges exemplet att en människa som ständigt utsätts för små negativa budskap kan börja anpassa sig till budskapen eller stereotyperna för att till och med förneka sin etnicitet och sitt kulturella arv. Kapitlen följs av en sida med förslag på aktivitet. I kapitel sex uppmanas läsaren att ta fram sin skrivbok och ha den med sig en hel dag minst, titta och lyssna efter mikroaggressioner runt omkring sig. Läsaren uppmanas att lägga märke till vilka aggressionerna riktas mot och vilka som uttalar och utför dem. Läsaren uppmanas att låta dem ligga några dagar innan undersökningen av anteckningarna påbörjas. Fundera på hur orden och handlingarna påverkar personen eller gruppen de riktas mot. Genom att arbeta sig igenom kapitel för kapitel utan brådska kommer svindlande tankar att aktiveras. Detta är en bok om solidaritet, en bok om att utvecklas och förändra världen. Den avslutande aktiviteten handlar om att formulera sin egen vision om rättvisa. Och om att hitta en dikt eller ett konstverk att ha som ledstjärna när man är ledsen, besviken eller bara trött. Det tar sin tid att arbeta sig igenom alla tjugo stegen grundligt, men den tiden är väl använd.
, Annika Thor & jacob Wegelius. Max Ström 2021 Allt är ett äventyr
Jag är förtjust i Annika Thors författarskap och har följt det sen hennes böcker om flyktingflickorna som kom till västkusten i Sverige undan nazisternas förföljelser av judar och oliktänkande på kontinenten. I år är hon aktuell med en biografi över Evert Taube, skriven för unga människor: Allt är ett äventyr – en berättelse om Evert Taubes fantastiska liv, illustrerad av Jakob Wegelius. Att Wegelius illustrerat boken om Taubes äventyrliga liv uppfattar jag som ett bra och kanske till och med självklart val av illustratör. Jag har njutit av att läsa denna lätt romantiserade biografi om Evert Taubes liv, där jag lärt mig mycket nytt om hans barndom och uppväxt. Det är en bok som kan fungera som högläsning både hemma och i klassrum tillsammans med Evert Taubes musik. Hans musikskatt förtjänar att uppmärksammas i många sammanhang, inte minst i förskola och skola. Därför har det betydelse att åtminstone elva sångtexter finns insprängda lite här och där på ljust blåfärgade sidor. Där finns också hänvisningar till andra av Evert Taubes sånger och konstverk, hans egna och andras böcker och program om honom i slutet av berättelsen. Andra världskriget. Människorna mitt i striden av Bengt Fredrikson och Andreas Palmaer, med illustrationer av Elin Jonsson väckte mitt intresse genom själva titeln. Tjugofyra olika människoöden från andra världskriget får sin historia återgiven i denna antologi. Där berättas om kända och mindre kända människor, med en övervikt för män. Sophie Scholl är en av den numera välkända motståndsrörelsen Vita rosens mer omtalade medlemmar. En modig flicka, som vågade vara sann mot sig själv. En annan av berättelserna handlar om den tolvåriga Helga Goebbels, dotter till Hitlers
Omslag: Andra världskriget. människor mitt i striden, B. Fredriksson & A. Palmaer. Alfabeta 2021
propagandaminister Joseph Goebbels. Hon mördades av sina föräldrar i Hitlers bunker, när kriget definitivt var på väg att förloras. Hon var ett offer. I avsnittet om Rune Skoglund berättas om barn som var gränslotsar vid gränsen mellan Norge och Sverige. De var många och deras historier borde berättas i ännu högre grad än vad som än så länge varit fallet. En del har sökt efter ett äventyrligt liv som Cornelia Fort som utbildades till pilot och jobbade med att bogsera flygplan i USA. Hon krockar med sitt flygplan och dör. Urvalet av människoöden är som synes blandat. Överlag menar jag att det är positivt att lyfta fram personer som genom sitt sätt att leva visar vår tids unga människor på möjliga vägar att göra skillnad, att säga stopp när det behövs och våga gå sin egen väg.
Allt är ett äventyr Annika Thor & Jakob Wegelius Max Ström Förlag 2021
Andra världskriget. Människor mitt i striden Bengt Fredriksson & Andreas Palmaer Alfabeta 2021
, Camilla Lagerqvist. Albert Bonniers 2021 Barnhemmet i Brooklyn Omslag:
Från dessa historiska människoöden förflyttar jag mig tillbaka till den skönlitterära sfären. Mitt intresse för vad vi kan lära av historien gör att jag varje år söker efter några intressanta historiska berättelser för unga läsare. Det råder just nu en lätt stiltje på den historiska romanfronten. Två berättelser som anknyter till en förfluten tid är dock Camilla Lagerqvists, Barnhemmet i Brooklyn, den fjärde, avslutande delen i serien Amerikaäventyret Ursprungligen utgavs serien som ett Storytel-original. Det finns fart och fläkt över handlingen. Baksidestexten betonar några av bokens romantiska trådar där det försiktigt antyds att de svenska systrarna, storasyster Hedvig och lillasyster Ingrid är förälskade, men det är själva den historiska skildringen om utsatta barn som gömmer sig i tunnelbanegångar som sticker ut mest och fångar intresset. Där finns välbärgade medelklassmänniskor som skor sig på barns ensamhet och fruktan, men också solidaritet och handlingskraft bland de fattiga och utsatta. Detta är en bokslukarbok för unga i slukaråldern. Kerstin Lundberg Hahn kan berätta en medryckande historia. Nu kommer första delen Tankeläsarna i hennes nya trilogi Rymlingarna. Tvillingarna Alba och Elio besitter en särskild förmåga, de kan läsa varandras tankar. Denna förmåga har de den allra största nyttan av i denna del för det räddar deras liv undan den styvnackade styvfadern. Berättelsen startar i ett gruvarbetarsamhälle och utspelar sig någon gång under 1800talet. Mamman har dött och styvfadern vill nu bli av med ”bonusbarnen”, där Elio är född med stumpar till ben och armar. Att Elio trots sitt handikapp är en skicklig kock betyder ingenting för styvfadern. Denna bladvändarbok kryddas av ett stänk 5
Tankeläsarna , Kerstin Lundberg Hahn. Rabén & Sjögren 2021 Omslag: Dockspelaren , Mårten Sandén. Rabén & Sjögren 2021 Omslag :
med magi för bokslukare i mellanstadieåldrarna, om vikten av att hålla ihop, om vänskap och solidaritet. Mycket mer av obehaglig spökstämning och någon form av magi får läsaren ta del av i Dockspelaren, en bok av Mårten Sandén. Merimées pappa har förskingrat pengar och åker fast för stöld. Han hamnar i fängelse, medan Merimée själv, den gravida mamman och Merimées lillasyster fördrivs och får sin tillflykt på ett gammalt hotell som ägs av en avlägsen släktning. Det är en imponerande spöklikt skrämmande berättelse där ingenting är vad det tycks vara. Språket är glimrande precist, enkelt och koncist förföriskt. En läsupplevelse utöver det vanliga när det gäller böcker för slukaråldern som jag varmt rekommenderar.
Barnhemmet i Brooklyn Camilla Lagerqvist Albert Bonniers 2021
Tankeläsarna Kerstin Lundberg Hahn Rabén & Sjögren 2021
Dockspelaren Mårten Sandén Rabén & Sjögren 2021
Indra Larssons vilda kärlek , Linn Hallberg. Bonnier Carlsén 2021 Omslag: , L. Bjärbo, J. Lindbäck & S. Ohlsson. Lilla Piratförlaget 2021 Jobbiga tjejer Omslag :
Eftersom mitt nu tolvåriga barnbarn under åren läst om inte alla så nästan alla böcker av Lin Hallberg om den lilla shetlandsponnyn Sigge och verkligen slukat hästböcker, har även jag fortsatt att följa hästboksgenren. Denna höst kommer just Lin Hallberg, ut med Indra Larssons vilda hästkärlek, den fjärde delen i serien om djurälskaren Indra. Det är en välskriven och genomarbetad berättelse om Indra som drömmer om att ha en egen häst och inte bara ta hand om andras. Indra är duktig hästskötare och i den här delen handlar det om att vinna den vilda ponnyn Rubys tillit och förtroende. En speciell magi utvecklas mellan Indra och hästen när Indra tränar på att kommunicera med hästen. Samtidigt kämpar hon med sin självkänsla, relationer till kamrater, avundsjuka, svartsjuka och att finna en balans i sin tillvaro. Ett stort plus är, menar jag, att här finns många porträtt av inkännande vuxna som verkligen vill de ungas bästa och vägleder dem. Mitt hästälskande barnbarn fick läsa och menar att boken är underbar och verkligen värd att rekommendera. En spännande ungdomsbok i höstens bokflod är Jobbiga tjejer, den andra delen Sara Ohlssons, Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbos gemensamma trilogi, Fula Tjejer, Jobbiga Tjejer och den kommande Svaga Tjejer. Det är ett viktigt bokprojekt där tjejrollerna är annorlunda än läsaren vant sig vid och där språket dessutom är smidigt och fräscht. Berättelsen startar kraftfullt med en brand i det lilla samhället Gnesta. Det är sporthallen vid Frejaskolan som brinner ner, och frågan om den är anlagd eller ej ställs.
Indra Larssons vilda hästkärlek Lin Hallberg Bonnier Carlsen 2021
Jobbiga tjejer Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck & Sara Ohlsson Lilla Piratförlaget/Gilla 2021
Misstankarna riktar sig efter hand mot Eleni som då bestämmer sig för att tillsammans med Jasmine och Tilde ta reda på sanningen. Berättelsen får ett glittrigt glatt avslut: två anlagda bränder är uppklarade, skoleleverna har fixat sin toalett och livet känns även i övrigt fint för de tre kompisarna. Här får läsarna möta självständiga och aktiva tjejer som vågar stå upp för sig själva, mot orättvisor de möter och för jämställdhet. Ingenting av detta känns heller påklistrat utan självklart och naturligt. Imponerande!