6 minute read

Maja Sten

Susanne Sandström

Gränsen mellan fakta och fiktion är inte alltid tydlig när det kommer till faktaböcker för barn - handling, karaktärer, humor och underhållning är ofta förekommande element i fiktion medan det i faktaböcker ofta är andra element som har betydelse och ges vikt. Dock finns det idag flera böcker som klassas som faktabok men som, om man ser till form och innehåll, är svåra att definiera; böcker som kan använda sig av skönlitteraturens berättarteknik och en fiktiv handling och/eller som är mer konstnärliga, estetiskt inriktade än informativa och upplysande- har den här utvecklingen någon betydelse?

Advertisement

Ja det tror jag, det blir att svårare att fånga barns intresse för litteraturen i dagens mediamättade samhälle. Gränserna mellan fakta och fiktion har suddats ut, den mer traditionella faktaboken har kryddats med mer humor och underhållning för att attrahera den svårflörtade skaran barn och ungdom. Sedan finns det nog alltid en viss grupp som uppskattar det faktabaserade utan krusiduller. Men de är nog i minoritet.

Är det viktigt att upprätthålla skillnad mellan fiktivt berättande och icke-fiktivt?

Hmm det beror så klart på sammanhanget. men om vi pratar barnböcker och inte tex en svampbok för vuxna (där man nog inte vill ha något fiktivt alls, man vill ofta veta om svampen är giftig eller ej). I barnboken vill i allafall jag fånga barnets nyfikenhet genom humorn och det lite oförutsägbara. Man brukar säga att man lär sig bättre om man samtidigt har kul, och det tror jag verkligen. Så kanske det inte är så viktigt att upprätthålla skillnaden egentligen. Om man nu väljer att väva in fakta i en berättelse så funkar väl det lika bra, och kanske ännu bättre för barn. Det blir inte så ”undervisande” i tonen, man kan säga att det pedagogiska innehållet är förklätt i en fiktiv kostym. Just tonen som Julia använde sig av i Kul i skogen tycker jag var väldigt befriande. Det var lustfyllt, ungt, prestigelöst och avslappnat. det kändes nytt och kontrasterade det faktarika innehållet.

I tider av ”Fake News” kanske det är viktigare att barn får verktyg att läsa, analysera, reflektera och förstå faktabokens form och innehåll? Är det något du funderar på i relation till ditt arbete med faktaböcker för barn? Är det något du reflekterade kring när du illustrerade Kul i skogen?

Nej det har jag faktiskt inte tänkt på alls. Det är en intressant reflektion som jag ska ta med mig.

Hur jobbar du med och tänker kring dessa specifika element (tex hur text och bild arbetar tillsammans för information och upplysning vs estetiska uttryck) och gränser (finns de?) när du arbetar med en barnfaktabok?

Just i arbetet med Kul i skogen så låg fokus på hitta ett språk som både rimmade med Julias fartfyllda text och det faktabaserade innehållet. Det var ändå viktigt för mig att illustrera innehållet på ett korrekt sätt, t ex vargens bajs.

Annars tappar det ju sin funktion. Detta innebar en viss utmaning. Nu är ju mitt bildspråk naivt till sin natur och därigenom inte så detaljerat och realistiskt. Så jag tror att det delvis var därför man valde mig som illustratör, man ville göra en annorlunda faktabok om skogen. En med mycket färg, uttryck och humor. Ibland kunde jag känna mig lite kluven mellan det faktabaserade och det fria uttrycket. De krockade ibland och lekte bättre ihop ibland. Precis som barn gör! Men jag skulle säga att i just denna bok låg fokus på att göra en nyskapande faktabok. En faktabok som fick vara fri från normer, lite busig och operfekt.

En stor del av de faktaböcker för barn som ges ut handlar om djur och natur - och är ett tema i Kul i skogen. Hur har du tänkt kring förmedlingen av kunskap om ämnet? Vad är viktigt i bilderna, vilka val är viktiga (tex tilltal, humor, färgsättning, åskådlighet, storlek)?

Det här är något som jag och Julia pratade mycket om. Vi ville främst locka ut barnen (och föräldrarna) i naturen.

Inte göra det till något stort projekt utan ta bort präktighetsstämpeln på skogen. Så utmaningen låg ju i att göra bilder som både var lustfyllda och informativa. Fånga den fartfyllda tonen. Färgerna var viktiga för mig. Det skulle kännas färgstarkt men utan att helt ”hitta på nya färger” Det var ändå viktigt att känna igen specifika arter etc. Vi valde också att ha en karaktär, en ekorre som fanns med i berättandet. Någon man kunde identifiera sig med. Det har också varit viktigt att väcka LUST! Lust att gå ut, lämna Tictoc och svinga sig i träden. Kanske var det ändå viktigare än att man skulle lära sig en massa. Inspirera till att gå ut i skogen!

Skildringen i bild av naturen, djuren och relationen mellan människa och natur och djur - hur tänker du kring det?

Jag jobbar ofta med att hitta mänskliga egenskaper hos djuren. Så att man kan känna igen sig i djuret, i känslan som den uttrycker. Jag är inte lika bra på att uttrycka känslor genom människoskildringar. Det funkar bättre när jag gör det genom ett djur. Jag har också ofta väldigt kul när jag hittar på karaktärer och personligheter för djuren. Djuren är idag något främmande i våra liv. De flesta lever idag i städer där man inte ser så många vilda djur utom i djurparkerna. Vi är väldigt alienerade både från natur och djur. Jag hoppas att naturen får komma in mer i människornas liv. Den är så läkande för oss i detta stressiga samhälle.

Hur ser din arbetsprocess ut när du arbetar med faktaböcker – hur gör du valen av bild/illustration?

Jag jobbar mycket med research. Mest för att jag älskar att hoppa ner i olika världar och fakta. Det är en av fördelarna med att vara illustratör, att man får lära sig mycket under de olika projekten. Men jag vet också att det är viktigt för bildernas kvalité – jobbar jag bara utifrån min autopilot så blir mycket samma – jag utvecklar mig själv och bilderna genom researchen.

Det blir inte lika förutsägbart. Men lika viktig som researchen är är också att göra sig fri från den och att därefter göra en självständig bild där jag tar det vidare från referensbilderna. Så efter att ha skissat av från bilder och lärt mig hur något ser ut, så lägger jag alltid undan bilderna för att måla eller rita fritt och få ett intressant uttryck på det hela. Vi behöver nya uttryck för att bli intresserade av något, det väcker också mer känslor. Sedan är ju kompositionen med texten också av stor vikt. Jag får ofta ideer när jag har texten fram för mig och skissar direkt på den. En text får kanske en rolig ram, en annan omringas av en låghalsat djur. osv… Jag leker nog fram mycket av illustrationerna.

Finns det några utmaningar i att illustrera fakta för barn och vad är roligast?

JA, jag tyckte det var svårare än jag trodde. Det är ganska mycket information som ska illustreras på en ganska liten yta. Jag är nog van vid att mina illustrationer tar större plats. Nu blev det många illustrationer om skulle samsas på ett uppslag.

Vad tänker du om faktabokens framtid?

Jag hoppas den är ljus. Den kommer nog fortsätta att genomgå en transformation. Gränser kommer fortsätta att suddas ut. tills vi gått varvet runt och vi återigen tycker att den knastertorra faktaboken är fantastiskt inspirerande just för att den är så ärlig och rak.

This article is from: