Människan & vår historia

SPÄNNANDE LÄSNING

FRÅN HOMOSLÄKTETS FÖRSTA STEG TILL IDAG

MÄNNISKAN & VÅR HISTORIA

MÄNNISKAN & VÅR HISTORIA

Så tog människan över

JORDEN

Kvinnornas liv på

VIKINGATIDEN

VETENSKAPENS största genombrott

FOR NA CI V ILISATION ER • ST OR A U PP TÄCK T ER • MODER N U T V ECK LING Untitled-3 1

05.03.2019 12:49 08:48 17.12.2018

MÄNNISKAN & VÅR HISTORIA 2019 © Orage AS

Svensk redaktion Ansvarig utgivare och redaktör: Rebecca Englund Översättare: Emil Fredholm, Anna Rosenqvist, Helene Sandström Korrektur: Eva Sahlström Grafisk sättning: Haavard Flaten Omslagsdesign: Bens Aarø

Utgiven av Orage AS Jarlsøveien 50 3124 Tønsberg, Norge +47 47 46 60 00 post@orage.no www.orage.no

Orage AS äger alla rättigheter till innehållet i denna bok. Det är inte tillåtet att reproducera eller kopiera innehållet. Det är inte tillåtet att lägga ut hela, eller delar av, boken på internet eller att på annat sätt reproducera innehållet elektroniskt. Tillstånd kan endast ges via redaktionen på Orage AS. Försäljningsansvarig Øystein Berg +47 909 61 959 berg@orage.no

Tryck Tryckt i Lettland, Artko AS Alla Orages produkter trycks av Svanenmärkta tryckerier.

Utgiven på licens från Future Plc. This publication is published under licence from Future Publishing Limited. All rights in the licensed material belong to Future Publishing Limited and it may not be reproduced, whether in whole or in part, without the prior written consent of Future Publishing Limited. ©2018 Future Publishing Limited. www.futureplc.com

Originaltitel Artiklarna kommer från flera olika källor.

How it Works: Incredible History How it Works: Annual All About History Great Explorers © Future Publishing Limited

Untitled-3 2 Cover_Manniskan Final SE.indd 2

05.03.2019 08:48

Titel som framsida Kanske att vi kan hämta någon grafik från framsidan också? Den här sidan är väldigt tråkig nu. (Bakgrundsbilden la jag in, om den kanske kan vara ett alternativ? ;em utan hjul och vikingabåt då :)

MÄNNISKAN & VÅR

HISTORIA Människans historia tar sin början för omkring sex till sju miljoner år sedan. Sedan våra förfäder skildes från våra närmaste släktingar, schimpanserna, har evolutionen tagit med oss på en spektakulär resa, en resa du nu ska få följa med på. Längs vägen lär vi oss om evolutionen, besöker forntida civilisationer och utforskar hur livet var förr. Den moderna världen vi lever i idag har formats av våra uppfinningar och upptäckter. Kommer de också att förstöra den?

Vi börjar med att se på hur människan har utvecklats och spridit sig över jorden. Sedan ser vi närmare på några av de tidsepoker, levnadssätt och traditioner som har format vår kultur. Vi berättar om kulturskatter och monumentala byggnader som vittnar om det som har varit. Här täcker vi bland annat delar av antikens Grekland, aztekernas hemligheter, vikingarnas erövringar och romerska riket. Vi fortsätter med demokratins födelse, gör ett nedslag i religion genom tiderna och ser närmare på några av världens blodigaste slag. Avslutningsvis tittar vi på var vi står idag. Lever vi i en ny geologisk epok?

Bläddra vidare och låt oss göra historien levande för dig!

3

Människan och vår historia SE.indd 3

17.12.2018 12:41

INNEHÅLL 34

90

Aztekernas mäktiga rike

Människan tar över

Forna civilisationer

Samhällets grunder

8 Det var en gång en människa

36 Mesopotamien –

102 Så föddes demokratin

18 Förhistoriska målningar

108 10 religiösa ledare

24 Neandertalarnas intelligens

42 Antikens sju underverk

110 Religioner genom historien

28 Evolutionsmyter avslöjas

46 Liv och död i antikens Egypten

112 Världens 50 största uppfinningar

civilisationens vagga

50 Demoner och gudar i egyptiernas

124 Den moderna medicinens födelse 56 10 sätt på vilka antikens Grekland 130 Otroliga expeditioner

förändrade världen 136 Historiens blodigaste slag 64 När Vesuvius ödelade Pompeji dödsrike

66 Uppfinningar från antikens Rom 72 Gladiatorerna 74 Vikingar – mer än krigare

146 Upptäckterna som

förändrat vår värld 154 Människoåldern

80 Vikingakvinnorna 84 Underverket Angkor Vat 86 Djingis khan

18

4

Grottkonst runt om i världen

Människan och vår historia SE.indd 4

90 Aztekernas hemligheter 96 Förlorade städer

17.12.2018 12:41

46

Liv och död i antikens Egypten

80

4

Kvinnornas liv på vikinga­ tiden

84

146

Upptäckterna som förändrat vår värld

66 120 130

Otroliga expeditioner

42

Antikens sju underverk

120 61

28

Evolutionensmyter avslöjas

Människan och vår historia SE.indd 5

I antikens Grekland

5 17.12.2018 12:41

MÄNNISKAN TAR ÖVER

24

Möt neandertalarna

8 Det var en gång en människa 18 Förhistoriska målningar 24 Neandertalarnas intelligens 28 Evolutionsmyter avslöjas

"Vi har kanske bara funnits i ynka 200 000 år, men till skillnad från alla andra människoarter genom tiderna har vi spridit ut oss över hela jordklotet."

6

Människan och vår historia SE.indd 6

17.12.2018 12:41

18

Förhistoriska grottmålningar

28

Evolutionsmyter avslöjas

8

Hur den tidiga människan lärde sig att samarbeta

7

Människan och vår historia SE.indd 7

17.12.2018 12:41

Människan tar över

MÄNNISKAN TAR ÖVER

SÅ HAR VI KORSAT KONTINENTER OCH ERÖVRAT PLANETEN. 8 Människan och vår historia SE.indd 8

17.12.2018 12:41

Det var en gång en människa

I

de stegvisa illustrationerna av människans utveckling på nästa sida visas evolutionen som gradvisa framsteg som börjar med en apa och slutar med en modern människa.

Verkligheten är emellertid betydligt mer komplicerad. Vi har en rad olika förfäder, och ännu fler möjliga utvecklingsförlopp, som korsar varandra i till synes slumpartade mönster.

När vi ritar upp släktträd är änden av varje gren en egen art, en grupp individer med tillräckligt lika genmaterial för att föröka sig

och få fertil avkomma. Nya arter uppstår genom processen som kallas naturligt urval, miljömässiga faktorer gör att vissa drag eller egenskaper ger större chans att överleva och få fler barn. Detta gör att populationer gradvis anpassar sig eller förflyttar sig för att överleva.

Gamla fossila fynd av människoliknande arter hör till ovanligheterna, men forskare har trots det kunnat kartlägga hominidernas utveckling mer än sex miljoner år tillbaka i tiden. Denna familj primater hör vi själva till, tillsammans med andra tvåbenta förfäder.

Vår kunskap om evolutionen blir hela tiden bättre. Vi vet att dagens människor och schimpanser utvecklades från en gemensam stamfader för mellan sex och åtta miljoner år sedan, men forskarna letar fortfarande efter den första hominidarten. När de hittar den kan de även beräkna när de två släktleden skildes åt. Det övergripande målet är att finna svaret på den mest grundläggande frågan av alla: Vilka händelser och anpassningar var det som fick apor att övergå till att bli människor?

Hominid-släktträdet

Homo-släktet

Bekanta dig med några av våra närmaste släktingar.

Arterna i detta släkte, som vi tillhör, hade stora hjärnor, använde verktyg och var de första som lämnade Afrika.

Australopithecus-släkten Arterna i detta släkte gick både på två ben och klättrade i träd.

Homo neanderthalensis

Homo sapiens

Homo habilis

Homo heilderbergensis Homo rudolfensis

Homo floresiensis

Homo naledi

Paranthropus boisei Paranthropus robustus Australopithecus africanus

Paranthropus aethiopicus

Australopithecus garhi Australopithecus anamensis

Paranthropus-släktet

Australopithecus afarensis

Detta släkte kännetecknas av stora tänder och kraftiga käkar. De kunde bland annat livnära sig på grova växter om de var tvungna.

Ardipithecus-släktet Sahelanthropus tchadensis Ardipithecus kadabba

De första förmänniskorna i Afrika som sakta men säkert utvecklade upprätt gång på två ben.

Ardipithecus ramidus Orrorin tugenensis

Paleoantropologer rekonstruerar människans evolution genom att studera fossila fynd.

Ständigt nya pusselbitar Paleoantropologer är forskare som studerar vårt evolutionära förflutna. De försöker fylla i luckorna i vårt släktträd genom att studera ledtrådar från fossil – fysiska efterlämningar från gamla hominider där särskilt ben och tänder används för att klassificera fossilen så att de kan delas in i olika arter.

För att ta reda på hur arterna har utvecklat sig är det viktigt att kunna datera fossilen som hittas. Problemet är att dagens metod, kol-14metoden, bara kan användas på fynd som är yngre än 40 000 år.

Forskarna försöker därför att datera material

Människan och vår historia SE.indd 9

som finns i omedelbar närhet till fossilen. Det kan till exempel vara bergarten som den hittades i. Noggranna undersökningar av de geologiska förhållandena i området kombinerat med kemiska analyser, gör att fossil och andra fynd i samma jordlager kan dateras.

De senaste tio åren har dna-sekvensering revolutionerat forskningsfältet. Genetiska mutationer sker i en viss takt och överförs från förälder till barn. Därför kan fragment av gammalt dna jämföras med vårt eget för att avslöja hemligheter om våra förfäders biologi och beteende.

9 17.12.2018 12:42

Människan tar över

Homo-släktet

Detta skiljer våra närmaste släktingar från tidigare människoarter.

Varenda människa som lever på jorden idag tillhör samma art: Homo sapiens. I likhet med våra utdöda förfäder och närmaste släktingar tillhör vi släktet Homo, som alla har människoliknande drag.

Släktet Homo uppstod i Afrika för cirka tre miljoner år sedan, och på den tiden fanns det hela elva arter inom familjen hominider.

Forskarna tror att det äldsta fossil som hittats kan vara runt 2,8 miljoner år gammalt. Det var av arten Homo habilis, som betyder "den händiga människan". Homo habilis var förmodligen de

allra första som använde verktyg av sten, men de hade fortfarande många apliknande drag, som de äldre Australopi-thecus-arterna hade. Homo habilis hade däremot en mycket större hjärna.

Användningen av verktyg och den stora hjärnan är två av de viktigaste gemensamma dragen i släktet Homo, utöver ett upprest skelett så att de kunde gå på två ben. Tillsammans gav dessa fysiologiska förändringar evolutionära fördelar. De kunde utnyttja omgivningen effektivare, lösa mer komplexa problem och förflytta sig över större områden.

Mänskliga drag

Li­ten skal­le

Egenskaper som kännetecknar några av de mest framstående medlemmarna i vårt gamla släkte.

Större hjärna Hjärnan var liten, men större än hos de äldre Australopithecusarterna. Plötsligt klarade de att tillverka verktyg av stenar.

Vår egen art utvecklades förmodligen för 200 000 år sedan från den starka, atletiska Homo heidelbergensis.

Denna härstammade i sin tur efter den framgångsrika Homo erectus, "den upprättgående människan", som överlevde i över två miljoner år.

I åratal har forskarna diskuterat om Homo sapiens utvecklades i Afrika för att sedan migrera (Ut ur Afrika-hypotesen), eller om arten utvecklades parallellt på flera platser (den multiregionala hypotesen). Nya dna-studier tyder på att vi härstammar från en specifik population som levde för omkring 150 000 år sedan. Detta fynd ger stöd för Ut ur Afrika-hypotesen.

Människohjärna

Skallen hade en utvecklad form, men än fanns inte plats för en stor hjärna.

Tänderna var en fascinerande blandning av moderna och primitiva.

Hjärnans storlek närmade sig den nedre gränsen för moderna människor.

Utmärkande ansiktsdrag Ansiktet var kort och brett med en låg panna. Näsan blev både bredare och längre.

Apliknande överkropp

Blan­dade drag

Outvecklade skuldror och böjda, långa fingrar, som användes för att klättra i träd.

Arten hade mindre tänder och ansikte än tidigare hominider, men hade fortfarande en utskjutande apliknande underkäke.

Kraf­tigt ske­lett Homo erectus var robust med proportioner som liknar våra. De hade långa ben och kunde gå och springa över stora avstånd.

Utvecklad fysik Fötterna började påminna om de fötter vi själva har och som gör det möjligt att gå upprätt. De hade även långa apliknande armar och klättrade i träd.

Människoliknande underkropp Långa smala ben, och fötter som liknade dagens människor gjorde att de kunde gå effektivt på två ben.

HOMO HABILIS

HOMO NALEDI

HOMO ERECTUS

Längd: 1,1–1,2 m Vikt: 30–36 kg Genomsnittlig storlek på hjärnan: 610 cm³

Längd: ca 1,5 m Vikt: cirka 45 kg Genomsnittlig storlek på hjärnan: 560 cm³

Längd: 1,45–1,8 m Vikt: 40–68 kg Genomsnittlig storlek på hjärnan 1 050 cm³

Människans historia

6–8 MILJONER ÅR SEDAN Schimpansen och människan skiljs åt.

6–7 MILJONER ÅR SEDAN Sahelanthropus tchadensis utvecklar små hörntänder som skiljer dem från aporna.

6 MILJONER ÅR SEDAN

2–6 MILJONER ÅR SEDAN

Sahelanthropus reser sig som första varelsen på två ben.

Hjärnans storlek ökar gradvis i takt med frekvent användning av redskap och gång på två ben.

10

10

Människan och vår historia SE.indd 10

17.12.2018 12:42

HISTORIE

Motstående tummar

Korsade sig den moderna människan med neandertalare?

Våra förfäders händer utvecklades som en anpassning för att klättra i träd. Tack vare de rörliga tummarna kunde de greppa tag i grenar och hålla fast små föremål mellan tummen och de andra fingrarna.

Våra moderna tummar har inte förändrats speciellt mycket sedan vår sista gemensamma förfader med schimpanserna. I förhållande till de andra fingrarna är den längre än alla andra primaters tummar, och därmed starkare och bättre på finmotorik. Detta faktum hjälpte våra förfäder att få tag på flera sorters föda och allt så småningom skapa verktyg.

År 2010 lanserades ett oväntat fynd som satte en lustig twist på människans evolution. Nya upptäckter av fragmenterat neandertalar-dna visade att människan och neandertalaren korsade sig med varandra för 50 000–60 000 år sedan. Detta skedde under en tid när de båda arterna korsade varandras vägar i Levanten på väg in mot Eurasien. Alla människor som inte härstammar från Afrika har faktiskt mellan en och fyra procent dna från neandertalare i sig.

Neandertalarna är våra närmaste släktingar och härstammar också från H. heidelbergensis. Även om det är möjligt att arter med likartat genetiskt material kan få avkomma, blev flera forskare skeptiska. De hävdade att det gemensamma dna:t berodde på en gemensam förfader som ännu inte upptäckts. Idag vet vi dock mer. Efter nya, mer detaljerade analyser kan ledande experter nu enas om att många av oss har lite neandertalare i sig.

Annorlunda struktur Skallen får sin moderna form. Den är mindre, mer välvd och rymmer en större hjärna.

Kraf­ti­ga drag

Mas­siv, oval skal­le

Tummarna gör att händerna kan greppa tag i saker med precision och styrka.

Ansiktet hade tjocka, bågiga ögonbryn, böjda kindben och en kraftig näsa.

En stor, rund huvudskål ger plats för större hjärna.

Litet, platt ansikte Ansiktet har nu en hög, rak panna, en mindre framträdande näsa och diskreta, åtskilda ögonbryn.

Plattare ansikte Ansiktet var betydligt plattare än hos tidigare arter, med breda näsborrar, sluttande panna och bågiga ögonbryn.

Stor bröstkorg Med sin trattformade bröstkorg och sina breda höfter var denna art mycket kraftigare än vad vi är.

Kor­ta armar och ben

Längre och smalare

De hade stora leder och kompakta ben och armar, som gjorde det lättare att hålla värmen under istiden.

Bäckenet är smalt och välvt och bröstkorgen har blivit tunnformat.

Lättare skelett Skelettet är skörare än hos tidigare människor,, med långa ben, smala fingrar, och tår, och längre muskulatur.

Ro­bust skelett Tjocka skenben tyder på att dessa människor var väldigt kraftiga.

HOMO NEANDERTHALENSIS

HOMO HEIDELBERGENSIS

HOMO SAPIENS

Längd: 1,5–1,6 m Vikt: 54–65 kg Genomsnittlig storlek på hjärnan: 1 420 cm³

Längd: 1,6–1,8 m Vikt: 51–62 kg Genomsnittlig storlek på hjärnan: 1 270 cm³

Längd: 1,6–1,8 m Vikt: 62–78 kg Genomsnittlig storlek på hjärnan: 1 350 cm³

4 MIL­JONER ÅR SEDAN

3–3,5 MIL­JONER ÅR SEDAN

3,3 MILJONER ÅR SEDAN

2,8 MILJONER ÅR SEDAN

Fler och fler släktingar börjar gå på två ben, men trivs även bra i träden.

Flera arter av släktet Australopithecus frodas i Afrika.

Nyfödda växer nu långsammare. Den tidiga utvecklingen börjar påminna om vår egen.

Den äldsta medlemmen av släktet Homo, Homo habilis, utvecklas i Afrika.

11 Människan och vår historia SE.indd 11

17.12.2018 12:42

Människan tar över

Verktyg och utveckling Fysiska förändringar och nya färdigheter drev på människans utveckling.

Det är framför allt fyra utvecklingsdrag som skiljer människorna från aporna. Vi klättrar inte i träd utan lever på marken. Vi går på två ben i stället för fyra. Vår hjärna är stor i förhållande till resten av kroppen, och vi är civiliserade. Det vill säga, vi organiserar oss socialt, har en teknisk utveckling, kommunicerar och är kultiverade.

Det är vanskligt att fastställa vad som är orsak och verkan inom detta område, och de lärda tvistar om i vilken ordning denna utveckling har skett. Klimatforskningen kan peka på lovande upptäckter som kan ge en uppfattning om hur det hela började.

För omkring tio miljoner år sedan förändrades Afrika från att vara täckt av tropiska skogar till öppna gräslandskap. När det blev långt till födan var det bra att kunna gå på två ben. Då blev det möjligt att röra sig över mycket större avstånd och bära med sig mat. Med mindre skydd från vegetation lönade det sig även att gå upprest, då utsattheten för värme och sol minskade.

Dessutom slapp man närheten till den stekheta marken.

De andra utvecklingsdragen är inte lika lätta att förklara. Vi vet till

exempel inte vad som gjorde att hjärnan började växa. Mentala färdigheter kanske blev viktigare ju socialare vi blev, eller ju mer komplicerade verktyg vi började skapa av sten. Det finns även de som hävdar att hjärnan inte började växa förrän lättsmält, energirik mat fanns tillgänglig som daglig kost.

Med andra ord efter att vi upptäckte att vi kunde tillaga köttet innan vi åt det. Homo-arternas matsmältningskanal blev även kortare efter hand så att den större kroppen och hjärnan kunde tillgodogöra sig tillräckligt med energi.

Tillverkningen av verktyg blev allt mer specialiserad. Många forskare tror att de alltmer organiserade, kognitiva processerna till slut ledde till att språket, det symboliska tänkandet och kreativiteten utvecklades.

"Moderna männi­ skor och våra för­ fäder har använt verktyg i minst tre miljoner år"

Dödliga vapen

Långa spjut som kunde slungas iväg på avstånd gjorde att neandertalarna kunde jaga stora djur.

Spår av lim, kanske harts eller tjära, som hittats på neandertalarnas stenredskap tyder på att de var fästa på trähandtag. De använde förmodligen växtfiber, senor eller djurhudar till sina kraftfulla spjut.

Med dessa jagade de stora byten, och de samarbetade ofta i grupp.

2,6 MILJONER ÅR SEDAN Tekniken var enkel: hårda stenar slogs mot porösa bergarter och man fick spetsiga, vassa redskap.

2,6 MILJONER ÅR SEDAN

2,5 MILJONER ÅR SEDAN

~2 MILJONER ÅR SEDAN

Stenredskapen medförde nya typer av föda. Som kött från stora djur.

Australopithecus africanus utvecklar en modern, stötdämpande krökning i ryggraden.

Redskap och mat transporteras till fasta boplatser.

12 Människan och vår historia SE.indd 12

17.12.2018 12:42

Det var en gång en människa Kultur

Dåtidens verktyg

Hur såg de tidiga människorna på världen som de levde i?

Fossil säger dessvärre ingenting om kulturen – språk, ritualer, musik eller andra former av uttryck. Pärlor gjorda av snäckor i Afrika för 100 000 år sedan och 40 000 år gamla grottmålningar i Europa visar att våra förfäder också hade ett behov av att skapa och uttrycka sig.

En 40 000 år gammal grottmålning av en hjort i Lascaux i Frankrike.

Evnen till sym­bolsk kom­mu­ni­ka­sjon lig­ger dypt i ge­ne­ne våre.

Kom­mu­ni­kation Många arter kommunicerar, men ett komplett språk med regler för hur ljud och ord ska kombineras är nog endast en mänsklig aktivitet. En av grunderna till detta är att vi har ett unikt struphuvud som finns långt ned i halsen. Det gör att vi kan forma ljuden vi skapar genom att röra läpparna och tungan.

När språket uppstod mer exakt vet vi inte. Det lågt placerade struphuvudet utvecklades för omkring 300 000 år sedan, men experter tror inte att muntligt språk uppstod förrän runt 200 000 år senare. Först skapades sannolikt ett primitivt urspråk, som bestod av mimik och kroppsspråk i kombination med enklare ljud.

Sam­ar­bete

När vi samarbetar med andra får vi som regel mer gjort på mindre tid och med mindre möda. Så var det för våra förfäder också. Genom att samarbeta i grupper kunde de fälla större byten, samla mer varierad mat, fördela uppgifter, försvara resurser och skydda varandra från farliga rovdjur.

Moderna människor och våra förfäder har använt redskap i minst tre miljoner år. I takt med att intelligensen höjdes blev redskapen alltmer sofistikerade och specialiserade. Jaktredskapen, konsten att flå djur och knäcka ben revolutionerade kosthållningen. Energirikare mat ledde med tiden till större kropp och hjärna.

Enk­la verktyg För runt 2,6 miljoner år sedan lärde sig de tidiga människorna att slå stenar mot varandra för att skapa vassa flisor. De enkla redskapen utgjorde en viktig evolutionär milstolpe – förmågan att tänka ut tekniska lösningar. Man lärde sig planera, lära av misstagen och välja rätt material.

Utveckling steg för steg För ungefär 300 000 år sedan använde redskapsmakarna en knacksten som de slog mot en annan sten för att få långa, raka flisor. Dessa kunde sedan bearbetas för en rad olika ändamål.

Den tidiga människan lärde sig att samarbeta för att fälla stora djur.

Hjärnans storlek

Eld

Hos däggdjur motsvarar hjärnans storlek kroppsstorleken, medan primater har stora hjärnor i förhållande till sin kroppsstorlek. För omkring två miljoner år sedan började våra förfäder får ännu större hjärnor än primaterna. Ungefär samtidigt genomgick hjärnan viktiga förändringar där vissa delar av hjärnan – som hade med inlärning att göra – växte snabbare än andra.

Pro­blemlösning

Med större och mer komplexa hjärnor kunde de tidiga människorna hantera allt svårare problem med hjälp av logiskt tänkande och kreativitet. Oavsett om det handlade om att skapa redskap eller ta hand om gamla och svaga, var det förmågan till samarbete och anpassning som gjorde de tidiga människorna så framgångsrika i en hård värld.

Att bemästra elden blev en vändpunkt i människans utveckling, men bevisen för när och hur detta skedde är få och väldigt omdiskuterade.

Brända ben och aska tyder på att Homo ergaster drog nytta av eld i Afrika för redan 1,5 miljoner år sedan, men om elden var naturlig eller kontrollerad av människorna är ovisst. Tydligare bevis för att kontrollerad eld förekom är cirka 800 000 år gamla, då i form av brända föremål från produktionen av redskap, rostade frön och trä i ett tiotal eldstäder i ett område i Gesher Benot Ya'aqov i Israel.

Lägereldar gav inte bara värme och skydd från nattaktiva rovdjur, de gjorde det även möjligt att tillaga maten så att den blev lättare att smälta. Detta kan ha satt igång tillväxten av hjärnan.

Sofistikerad utrustning Under istiden för omkring 50 000 år sedan började människor använda ben, elfenben och horn för att skapa specialiserade verktyg som nålar, spjutspetsar, fiskekrokar och harpuner. Dessa material är svåra att jobba med, så det gällde att vara både skicklig och intelligent.

1,95 MILJONER ÅR SEDAN

1,9 MIL­JONER ÅR SEDAN

1,89 MILJONER ÅR SEDAN

1,8 MIL­JONER ÅR SEDAN

Homo erectus lägger trädklättring på hyllan och börjar gå på marken i stället.

Den nu köttanpassade matsmältningskanalen blir kortare, medan kroppen och hjärnan blir större.

Homo erectus utvecklar långa ben och rör sig längre och snabbare.

Tidiga människor utvecklar moderna fötter och anpassas ännu bättre till ett liv på två ben.

13 Människan och vår historia SE.indd 13

17.12.2018 12:42

Människan tar över

Så tog vi över världen

Oase-grottan, Rumänien 40 000 år sedan Ett fynd av ett människoansikte i en gammal grotta tyder på att de tidiga européerna reste från Levanten via kustområdena vid Svarta havet.

Grot­ta del Ca­val­lo, Italien 43–45 000 år sedan

Skhul och Qafzeh, Le­van­ten 100–120 000 år sedan

Här togs felaktigt två spädbarnständer för att vara tänder från neandertalare.

Skelett och brända flintastenar från en tidig migrationsgrupp med Homo sapiens som bosatte sig här.

Människorna gick från att enbart finnas i Afrika till att bli världsmedborgare.

Vi har kanske bara funnits i ynka 200 000 år, men till skillnad från alla andra människoarter genom tiderna har vi spridit ut oss över hela jordklotet. Vi var inte de första som lämnade Afrika. Vissa av förfäderna gjorde detta för första gången för minst 1,8 miljoner år sedan.

De första grupperna med även-tyrslystna homininer reste österut mot Asien innan de allt eftersom begav sig västerut mot Europa. Homo erectus spred sig gradvis genom Asien hela vägen ned till Java, medan Homo heidelbergensis fanns i både Asien och i Europa.

Alla fynd tyder på att vi moderna människor uteslutande uppehållit oss i Afrika under våra första 100 000 år. De första migrationsförsöken miss­ lyckades, men 30 000 år senare gick det bättre. Det blev starten på en massutvandring. Homo sapiens började nu vandra ut till alla världens kontinenter förutom Antarktis, allt under loppet av 50 000 år. Det gör oss till en av de snabbaste invasiva arterna genom tiderna.

Var kom denna plötsliga lust att resa ifrån? Vissa forskare tror att vi helt enkelt följde efter de djur vi tyckte bäst om att äta, precis som andra rovdjur som jagade efter samma byte. Andra experter har en mer romantisk syn och menar att nyfikenheten och upptäckar­ lusten ligger i våra gener.

1,8 MIL­JONER ÅR SEDAN Homo erectus blir den första människoarten som lämnade Afrika.

Taforalt, Marocko 82 000 år sedan

Jebel Faya, Arabiska halvön 75 000 år sedan

Skal täckta av lera med hål i användes troligen som dekoration.

Verktyg från stenåldern som hittades här tyder på att människor tog sig från Etiopien till Jemen via Bab el-Mandebsundet.

Tillbaka till Af­ri­ka 40–45 000 år sedan

Jwalapuram, In­dien 74 000 år sedan

Dna-studier visar att vissa av ättlingarna till de första moderna människorna i Saudiarabien återvände till Afrika 30 000 år senare.

Upphittade stenverktyg på och under ett tjockt lager aska från ett av Tobas utbrott i Indonesien.

Herto, Eti­o­pien 160 000 år sedan

Bor­der Cave, Sydafrika 82 000 år sedan Anatomiskt moderna skelett upptäcktes här tillsammans med yngre stenverktyg.

1,6 MIL­JONER ÅR SEDAN Neandertalarna uppfinner handyxan – det första verktyget med en väldefinierad form.

Skallarna från två vuxna och ett barn är de äldsta Homo sapiensfynden någonsin.

Andamanöarna 50–60 000 år sedan Dna-analyser visar att det nutida Andaman-folket är direkta ättlingar till de första människorna i södra Asien.

1,3 MILJONER ÅR SEDAN

800 000 ÅR SEDAN

Homo-gruppen kom till Europa för första gången.

Tidiga människor lär sig hantera elden och bygga eldstäder.

1414 Människan och vår historia SE.indd 14

17.12.2018 12:42

Det var en gång en människa Glo­be­trot­tern Homo sapiens

Sibirien 43 000 år sedan Gamla redskap visar att de första människorna som tog sig till Asiens fastland reste via Mellanöstern och över de asiatiska stäpperna.

Bevis från fossilfynd, föremål och dna berättar en fascinerande migrationshistoria.

Tianyuan-grottan, Kina 40 000 år sedan Världens äldsta moderna människoskelett som någonsin daterats.

Beringia – mel­lan Ame­ri­ka och Eu­ro­pa Arkeologiska fynd visar att människor kom till Amerika första gången för cirka 15 000 år sedan.

En snabb titt på världskartan visar att det nästan måste ha varit omöjligt, eller hur? Även vid den punkt där kontinenterna ligger närmast varandra, där östra Sibirien möter norra Alaska, är det hela 85 kilometer av hårt, iskallt hav i Beringssund.

Mot slutet av den senaste istiden för cirka 20 000 år sedan, bestod stora delar av världens havsvatten av enorma glaciärer. Havet låg faktiskt hela 100 meter lägre än det gör idag. En bred landmassa sträckte sig mellan nordöstra Eurasien och nordvästra Amerika. Den första av många migrationsvågor till "den nya världen" gick troligen längs denna landbro. En del forskare tror till och med att vissa bosatte sig i detta område, som är känt som Beringia eller Beringlandbryggan.

Centralasien 60 000 år sedan

Clovis, USA 13 500 år sedan

Dna-analyser avslöjar komplexa släktlinjer och flera koloni­ seringsvågor.

Den första stora bosättningen i Nordamerika, trots att fynd visar att människor kom hit hela 2 000–3 000 år tidigare.

Niah Great-grottan, Bor­neo 40 000 år sedan "Deep skull" – ett av flera kända Homo sapiens-fynd i detta område – var en 15-årig flicka.

Arn­hem Land, Au­stra­lien 55 000 år sedan Stenformationen Malakunanja II är det äldsta beviset på mänsklig aktivitet i Au­stra­lien.

"Vi är en av de arter som spridit sig snabbast genom tiderna" En ny värld

Mungosjön, Au­stra­lien 40 000 år sedan Skelettfynd av en 50-årig man och hans kremerade fru.

I motsats till deras släktingar på det norra halvklotet, reste de första nybyggarna i Australien över havet utan att tveka. I mitten av istiden stod havet mycket lägre än vad det gör nu, så att Australien, Tasmanien och Nya Guinea var en landmassa. Även då var människor tvungna att resa mellan åtta öar och avsluta med en oerhört tuff färd över det 87 kilometer långa Timorsundet.

Forskarna har inte hittat några föremål från den krävande färden, så vi kan bara spekulera i vad som fick dem att resa ut till havs utan land i sikte. Vi har dock säkra bevis på att de begav sig iväg och forskare har funnit säkra bevis på att de ankom för runt 50 000–60 000 år sedan.

200 000–800 000 ÅR SEDAN

400 000 ÅR SEDAN

400 000 ÅR SEDAN

Dramatiska klimatförändringar sätter igång utvecklingen av allt större, mer komplexa hjärnor.

Träspjut används för jakt på stora, farliga djur från säkert avstånd.

Enkla lerbyggnader etableras för att skydda familjer och sociala grupper från rovdjur och väder.

Mon­te Verde, Chile 15 000 år sedan Eldstäder, träbyggnader och pollen från gamla läkeväxter visar att resor med båt började bli vanligt.

300 000 ÅR SEDAN Verktygsmakarna skapar långa, raka flisor genom att slå stenkärnor med knacksten.

15

Människan och vår historia SE.indd 15

15

17.12.2018 12:42

Människan tar över Efter att ha dominerat i 300 000 år försvann neandertalarna redan 10 000 år efter Homo sapiens ankomst.

Anpassningsförmåga Så överlevde den moderna människan och undvek utrotning.

Efter mer än sex miljoner år med de olika människoarternas evolution står Homo sapiens ensam kvar. Vad är vår hemlighet?

Forskarna tror att det beror på vår helt unika anpassningsförmåga, vår förmåga till abstrakt tänkande och vår goda samarbetsförmåga.

Det finns faktiskt ingen annan djurart som anpassat sig till så många olika miljöer och som livnär sig på så många olika sätt. När vi flyttade från Afrika i stora flockar och spred ut oss över hela världen, lärde vi oss att hitta mat och överleva i oerhört varierande klimat.

Detta hade vi aldrig klarat utan tekniska färdigheter eller att vi delade med oss av nya upptäckter. Förmågan att härma varandra,

250 000 ÅR SEDAN Färgpigment används som kritor för att kommunicera med symboler.

vidareförmedla kunskap och lära oss nya saker har varit avgörande. Det har gjort att hela befolkningar har gynnats av de smartaste individerna, så att inte varje generation behöver uppfinna hjulet på nytt.

Dessa färdigheter har gjort oss extremt motståndskraftiga mot drastiska förändringar.

Under istiden för cirka 15 000 år sedan, kom den moderna människan i östra Europa på geniala sätt att hantera kylan på. Genom att sy kläder av djurhudar, bygga skydd av mammutben, frysa mat i permafrosten och hålla värmen vid lägerelden, klarade de sig genom den bistra vintern och säkrade tillvaron för framtida generationer.

Därför dog neandertalarna ut För mellan 35 000 och 45 000 år sedan började de moderna människorna sprida sig utanför Europa. Men neandertalarna, som hade funnits här i mer än 250 000 år, försvann mystiskt. En del forskare menar att detta inte är någon tillfällighet. De menar att Homo sapiens konkurrerade ut neandertalarna i jakten på resurser och kanske till och med angrep dem.

Andra menar att det var bristen på varierade gener som tog knäcken på neandertalarna. Flera studier tyder på att de aldrig levde i populationer på mer än ett par tusen individer. Bristen på genetisk variation och små populationer gjorde dem sårbara för infektioner, drastiska klimatförändringar och naturkatastrofer.

195 000 ÅR SEDAN

160 000 ÅR SEDAN

130 000 ÅR SEDAN

Homo sapiens utvecklas i Afrika under perioder som kännetecknas av drastiska klimatförändringar.

Homo sapiens fångar och tillreder skaldjur längs Afrikas sydkust.

Moderna människor driver handel över stora avstånd.

16 Människan och vår historia SE.indd 16

17.12.2018 12:42

Det var en gång en människa

Ar­ten som tog över Jordbruk, vetenskap och samhälle – nyckeln till framgång.

För omkring 12 000 år sedan gick vi från att bara överleva till att dominera vår omgivning. Under denna tid uppstod jordbruket. För miljontals år sedan gick i princip all tid åt till att jaga, hitta och samla mat. När vi kom på att det gick att odla fram växter och hålla djur på ett kontrollerat sätt, blev vi genast bönder, och jordbruk blev snabbt populärt. Det ledde till att fler och fler människor slog ner sina bopålar på en bestämd plats. Dessa växte från byar till allt större städer i takt med att tillgången på mat blev bättre. Därefter fullkomligt exploderade invånarantalet, och med ens riskerade vi inte längre att utrotas vid enskilda katastrofer.

I städerna utväxlades det fler och fler idéer och innovationerna följde tätt efter varandra.

Befolkningsökningen gjorde att kunskap och kreativ spridning blomstrade, då individer kunde specialisera sig och lära av varandra.

Under århundraden och årtusenden har utvecklingen gått allt snabbare – från tryckpressen till internet, från kirurgi till vacciner, från hjulet till jetflygplan – våra liv har ständigt blivit tryggare, längre och enklare.

Hur ser vår framtid ut?

Historien om människan är långt ifrån färdigskriven. Kosten, sjukdomar och en globaliserad livsstil påverkar ännu vår genetiska kurs. Vissa forskare tror faktiskt att evolutionen accelererar. Hur ser vår framtid egentligen ut?

För första gången i historien gör genetisk forskning det möjligt för oss att påverka vår egen och våra barns genetik. Övermänskliga kroppar är dock värdelösa om planeten går under.

Trots vår beklagliga påverkan på

världen omkring oss, vet vi faktiskt inte vad som händer om vi inte skärper till oss. Frågan är om vi kan lära oss att tänka bortom våra omedelbara behov.

Om vår planet inte klarar att hysa framtida generationer blir vi kanske tvungna att vända blicken utåt.

Kolonisering av rymden kan potentiellt leda till nya människoarter, då vi skulle bli isolerade av stora avstånd och endast föröka oss med de på samma planet.

Vi får fler och fler läkare, och folk blir allt friskare och sundare.

"Befolkningsökningen gjorde att kunskap och kreativ spridning blomstrade" 100 000 ÅR SEDAN Den första bevisade graven med rituella inslag.

70 000 ÅR SEDAN

40 000 ÅR SEDAN

12 000 ÅR SEDAN

Homo sapiens börjar sprida sig i stor omfattning från Afrika.

Moderna människor gör de första permanenta målningarna i Europa.

Jordbruket förändrar stora områden först lokalt, sedan globalt.

17 Människan och vår historia SE.indd 17

17.12.2018 12:42

Människan tar över

FÖRHISTORISKA

MÅLNINGAR De gamla målningarna ger oss en sällsynt inblick i livet på äldre stenåldern.

F

örhistoriska grottmålningar brukar räknas som de tidigaste exemplen på mänsklig konst. Bilder som finns i grottor idag ger arkeologerna en fascinerande inblick i livet för våra förfäder på stenåldern.

Men hur tillverkade de sin färg? Svart färg kunde göras av kol och ett bindemedel, till exempel saliv eller djurfett. De tidigaste färgmålningarna gjordes med naturliga mineraler (pigment), till exempel järnoxid, som maldes till pulver och blandades med ett bindemedel. Pigmenten var efterfrågade och vissa förhistoriska konstnärer kan ha färdats mer än 4 mil för att få tag i dem.

För att göra en typisk grottmålning ristade de in en skiss i väggen med en vass sten och markerade den med kol. Bilden fylldes sedan med en pigmentfärg och skuggades.

De flesta grottmålningar föreställer djur som strövade i närområdet, både lejon, noshörning, björn och till och med sabel­ tandade tigrar. Bilder av människor är inte alls lika vanligt. En teori är att man trodde att konsten var en länk till andevärlden och att bilderna skulle öka jaktlyckan. Elden i grottorna skapade intrycket att de målade bilderna var levande och dansade på väggarna. Det är också vanligt med konturer av människohänder och man tror att det kan vara konstnärens signatur.

Forskare kan uppskatta när en grott­ målning gjordes med hjälp av radiometrisk datering. De mäter sönderfallstakten för isotopen kol-14 i pigmenten eller nedbryt­ nings­hastigheten för uran i det omgivande berget. Man tror att vissa målningar i Europa

härstammar från den äldre stenåldern och de är då mer än 40 000 år gamla. De europeiska exemplen är kanske mest välkända, men man har också hittat förhistorisk grottkonst i Afrika, Asien och Australien och (relativt) nya målningar i Amerika som bara har 10 000 år på nacken. De upptäckter som gjorts hittills tyder på att grottkonsten blev mindre vanlig i takt med att klimatet blev varmare och människorna kunde börja bosätta sig utanför grottorna.

Den förhistoriska konsten fascinerar oss fortfarande och ger en unik inblick i våra anfäders kultur.

18 Människan och vår historia SE.indd 18

17.12.2018 12:42

Förhistoriska målningar

Den förhistoriska paletten

Många förhistoriska målningar som finns kvar idag sitter på grottväggar.

Färger och nyanser som användes till stenåldersbilder.

Kolsvart Enfärgade målningar gjordes med en enkel blandning av kol och ett bindemedel. Färgen tillverkades av trä eller växter som brändes till kol. Färgen användes ofta som underlag för en bild i flera färger.

Ockra Ockrapigment kan vara allt från röda till gula till bruna beroende på mineralblandningen, men alla innehåller järnoxid. Konsistensen gör att ockra lätt kan blandas med andra pigment.

Kaolin Kaolin är en vit porslins­­­lera och en av de mineral­­er som finns i överflöd på jorden.

Namnet kommer från Gaoling i Kina, som är känt för sin rika förekomst av kaolin.

Umbra Umbra är en annan blandning av järn och mangan som är mörkare än både sienna och ockra. Den rödbruna nyansen bestäms av vilket mineral som dominerar blandningen.

Bränd umbra har en ännu mörkare ton.

Manganoxid Manganoxid är en av de mörkaste nyanserna som användes och kan ge skuggor i brunt, grått eller svart.

Mangan var inte vanligt i grottorna där målningarna finns, så man tror att konstnärerna färdades långt för att skaffa färgen.

Sienna Rå sienna är en blandning av järnoxid och mangan­oxid och är ett pigment med en gulbrun nyans. Bränd sienna har en mörkare ton och är rödare i färgen.

Grottkonsten består oftast av rött, brunt, gult och svart. Det tycks inte finnas några målningar som innehåller blått eller grönt.

En del av förklaringen är att det saknas naturliga pigmentkällor för dessa nyanser.

På stenåldern var det svårt att hitta blå mineraler, särskilt i Europa. Blått användes senare av de gamla egyptierna, som dekorerade smycken med pulveriserad azurit. Avsaknaden av gröna nyanser är svårare att förstå, eftersom det fanns gott om gröna mineraler som malakit och grönjord. En av förklaringarna är dock troligen att grönt inte syns lika bra som rött eller brunt i skenet från en fackla eller eld.

Ockra kan vara rött, gult eller brunt, men inte blått eller grönt.

© Shutterstock; Thinkstock; WIKI

Grönt och blått

19 Människan och vår historia SE.indd 19

17.12.2018 12:42

Människan tar över

Handavtryck Teknikerna som användes för att få ett perfekt avtryck av handen.

1Utrustning

2Färgen

3Avtrycket

4Sista finish

För att göra handavtryck tror forskarna att de förhistoriska människorna använde sig av en benpipa eller ett vassrör att blåsa färgen genom. De hade troligen färgen i ett skal. Pigmentet som användes maldes till pulver och kunde bestå av olika mineraler.

Konstnären placerade ena handen på väggen, höll blåsröret i munnen och höll skalet och rör nummer två (doppat i färg) i den andra handen. När man blåste genom det ena röret över toppen av det andra uppstod ett moln av färg som sprutade mot väggen.

Det malda pigmentet blandades med ett bindemedel i skalet och benpipan eller vassröret användes till att blanda med. Forskare som har försökt återskapa hand­­ avtrycket har konstaterat att man måste använda vatten som bindemedel för att färgen ska bli tunn nog att blåsas.

När handen togs bort från väggen fanns avtrycket kvar. Konstnären lade på fler färger med pensel eller tecknade handens konturer med kol. Ojämnt underlag kunde också ge bilden en 3D-effekt.

20 Människan och vår historia SE.indd 20

17.12.2018 12:43

Förhistoriska målningar

Världens mest udda pigment Våra konstnärliga förfäder var minst sagt uppfinningsrika.

Mumiebrunt

Tyrisk purpur

Blyvitt

Urangult

Karminrött

Ett enormt populärt pigment på 1500-talet gjordes av lämningar efter egyptiska mumier. Det blandades med myrra och vit harts och hade en rödbrun färg.

Pigmentet framställdes av en färg som utvanns ur purpursnäckan.

Det var en symbol för kejserlig makt i romarriket och användes till att färga kejsarens ämbetsdräkt, togan.

Innan man visste att blyvitt var giftigt användes det länge som pigment i färg och smink. En teori är att färgen var en bidragande orsak till Van Goghs dåliga mentala hälsa.

Det gulorangea pigmentet användes till färgat glas och i glasyr till keramik.

Användningen upphörde dock när man insåg att ämnet var radioaktivt och mycket giftigt.

Karminrött är en djupröd färg som ofta förknippas med kungligheter och adel. Den görs av karminsyra, som sipprar ut ur vissa skalbaggsarter när de krossas.

Vems händer var det?

Experterna kan med mer än 90 procents säkerhet slå fast vilket kön den som gjorde avtrycket hade. Det sker med hjälp av geometrisk morfometrisk analys. Forskarna har gjort digitala versioner av manliga och kvinnliga handavtryck och använt dessa som mall för att mäta de förhistoriska händerna. Därefter har de jämfört handflatornas form, vilket har visat sig vara en bättre indikator på kön än att bara mäta fingerlängd och handstorlek. På så sätt har man kunnat bekräfta att personer av båda könen gjorde handavtryck. Forskarna kan också göra en kvalificerad gissning om huruvida konstnär­erna var höger- eller vänsterhänta, eftersom handen som är på väggen troligen är den svagaste och de antagligen använde den starkaste handen till att hålla färgerna.

”Man har bekräftat att personer av båda könen gjorde handavtryck.”

Handavtryck i Cueva de las Manos (”Grottan med händerna”) i Argentina, gjorda för mellan 13 000 och 9 000 år sedan.

21 Människan och vår historia SE.indd 21

17.12.2018 12:43

Människan tar över

Grottkonst runt om i världen De bästa exemplen på grottmålningar över hela världen, från Frankrike till Australien.

LASCAUX Frankrike 18 000–13 000 f.Kr.

Med hundratals målningar och teckningar och 1 500 ristningar är Lascaux en av de bästa platserna för att se förhistorisk konst. Grottorna har bland annat bilder av bisonoxar, mammutar, uroxar, lejon och vargar.

CUEVA DE LAS MANOS Argentina 13 000–9 000 f.Kr.

”Grottan med händerna” har några av Amerikas äldsta kända grott­ målningar. Konsten varierar från jaktscener till handavtryck i rött eller svart.

22 Människan och vår historia SE.indd 22

17.12.2018 12:43

Förhistoriska målningar

PETTAKEREGROTTAN Indonesien 38 000 f.Kr.

De här indonesiska målningarna vittnar om aktivitet­en i Sydostasien på förhistorisk tid. Grottan inne­­håll­­er vad man tror är världens äldsta handschabloner.

”Vissa målningar i Europa är troligen hela 40 000 år gamla.”

KIMBERLEY Det är svårt att fastställa åldern på de så kallade Bradshaw- eller Gwion Gwion-målningarna.

Avbildningarna av människor i grottan kan dock vara några av de äldsta som finns kvar.

BLOMBOSGROTTAN Sydafrika 100 000–70 000 f.Kr.

I Blombosgrrottan har arkeo­­log­­ er­na grävt fram resterna av vad som ser ut som en provisorisk konstnärsateljé. De fann stenblock med ristningar i ockra (till höger), paletter av snäckskal samt stenmortlar och benspatlar att krossa ockran med.

I förhistorisk grottkonst är det sällan man ser människor, som på dessa Bradshaw­ målningar.

© Alamy; WIKI/ Cahyo Ramadhani/ Francesco Bandarin/ Chris S Henshilwood; Shutterstock; illustrations by Ed Crooks

Australien 50 000–5 000 f.Kr.

23 Människan och vår historia SE.indd 23

17.12.2018 12:43

Människan tar över

NEANDERTALARNAS INTELLIGENS Dessa utdöda människor porträtteras ofta som barbariska, vilda och primitiva. Men det finns allt fler bevis på att de var komplexa och omtänksamma individer med smak för smycken.

TEXT:

Dr Helen Pilcher

eandertalarna hade det tufft.

I över 150 000 år levde de i enkla skydd, jagade mam­ mutar och kämpade mot de brutala, ständigt föränderliga elementen iklädda enkla pälsar och skinn. Märkta

N

av sin hårda, oförsonliga livsstil var det få som överlevde till trettioårsåldern.

Och för omkring 30 000 år sedan dog de ut. Som om det inte vore illa nog är deras eftermäle mest att betrakta som en förolämpning.

Om du kallar en person för ”neander­talare” tänker du förmodligen på en korkad och primitiv typ. Ordet framkallar bilden av en korkad grott­människa med mer muskler än hjärna.

Men allt fler bevis för en helt annan bild har hopat sig, och allt pekar på att neandertalarna har blivit gravt missförstådda.

Vi är dessutom alla lite neander­ talare har det visat sig. Tidigare i år bekräftade forskare att neandertal-dna finns dolt hos alla människor som lever i dag. Svindlande 20 procent av det arkaiska genomet lever vidare i moderna människor och 2–4 procent av den genetiska informationen i en

icke-afrikansk person kommer från neandertalare. Det är ett arv från sexuella kontakter mellan dem och våra direkta förfäder för omkring 40 000 år sedan. Men frågan är: Hur mycket påminde de om oss?

BEDRÄGLIGT UTSEENDE Det är en debatt som har rasat ända sedan neandertalarna först identifierades i tyska Neander Valley för över 150 år sedan. Deras kraftigt markerade ögonbryn, utskjutande näsor och muskulösa lemmar var starten på en PR-kampanj där viktorianerna beskrev dem som en primitiv ”saknad länk”. ”Men bara för att neandertalarna såg primitiva ut betyder det inte att de var primitiva”, säger dr Harold Dibble, professor i antropologi vid University of Pennsylvania.

Sedan dess har forskare granskat resterna av över 100 olika individer, spridda över tid och geografiskt, från Spanien till Sibirien. De fossila kvar­ levorna visar att neandertalarna bodde i små sociala grupper, där de vårdade sina sjuka och tog hand om de som inte

BARA FÖR ATT NEANDERTALARNA SÅG PRIMITIVA UT BETYDER DET INTE ATT DE VAR PRIMITIVA. Professor Harold Dibble UNIVERSIT Y OF PENNSYLVANIA

24 Människan och vår historia SE.indd 24

17.12.2018 12:43

BILD © S.PLAILLY/E.DAYNES/SCIENCE PHOTO LIBRARY

Neandertalarnas intelligens

25 Människan och vår historia SE.indd 25

17.12.2018 12:43

Människan tar över

KÄRNFRÅGOR OM NEANDERTALARNA Att skilja fakta från fiktion har visat sig vara svårt.

KORSBEFRUKTADE VI OSS? KUNDE DE LAGA MAT? + Nygjorda dna-analyser har bekräftat att moderna människor och neandertalare hade sex, vilket sätter punkt för en mångårig debatt. Men det neandertal-dna som finns hos dagens icke-afrikaner är resultatet av så få som 300 sexuella möten mellan de två arterna.

+ Mängder av ben som har hittats nära neandertalares eldstäder visar inga tecken på slakt, så forskarna vet inte om de tillagade köttet.

Studier tyder dock på att de kan ha använt eld för att grilla grönsaker och koka kåda för att skapa lim.

3

4

UTROTADE VI DEM?

VAR DE SMARTA?

KUNDE DE PRATA?

+ Neandertalarna utrotades strax efter att den moderna människan anlände till Europa för 40 000 år sedan, vilket har lett till spekulationer om att vi orsakade deras undergång.

Men deras begränsade befolkning och genpool, samt klimatförändringar är troligare orsaker till deras öde.

+ De var inga Einsteins, men de var smarta. Neandertalarna hade stora hjärnor, tillverkade verktyg och var anpassnings­ bara. De kunde tänka framåt, praktiserade komplexa beteenden och kan ha utfört begravningsritualer. De kan ha varit på ungefär samma nivå som moderna människor.

+ Neandertalare kunde definitivt kommunicera, men huruvida de kunde ”prata” eller ej debatteras ännu. En nygjord datormodellering av en neandertalares tungben tyder på att de kunde generera tal rent fysiskt.

VÄNSTER Neander­ talarna kan ha jagat tillsammans för att fälla stora däggdjur.

klarade sig själva. En vuxen neandertalare som hittades i en grotta i Zagrosbergen i Irak, verkar ha överlevt i flera år efter en skallskada som bör ha gjort honom delvis blind. Han skulle ha dött snabbt utan hjälp från andra omkring honom. Det finns också bevis på att neandertalarna byggde skydd och jagade tillsammans.

SOFISTIKERAT BETEENDE

BILD © JOHN READER/SCIENCE PHOTO LIBRARY

NEDAN En neandertalskalle (t.v.) bredvid en tidig europeisk, modern människoskalle (t.h.).

5

Vissa hävdar att neandertalarnas teknik var ganska komplex. År 2013 visade forskare i Dordogne i sydvästra Frankrike att neandertalarna använde polerade verktyg tillverkade av hjortrevben. De användes till att släta ut hudar och skapa mjukare, mer vattenbeständigt läder. På andra platser i Frankrike och Spanien har man hittat speciella krökta flintknivar, medvetet slöa på ena sidan så att de kunde hållas för hand, och flera decimeter långa spjutspetsar av elfenben med små snitt som skulle underlätta montering på skaft. ”Att tillverka dessa föremål krävde ett mycket komplext beteende”, säger dr Francesco d’Errico vid

Bordeaux University.

Men bara för att neandertalarna hade komplicerade redskap betyder det inte att de hade en kultur. Det finns trots allt många djur som använder verktyg, exempelvis kråkor och uttrar, men de besöker inte konstgallerier för det. För att hitta spår av en kultur söker arkeologerna bevis på symboliska idéer.

Förmågan att skapa symboler, menar de, pekar på förekomsten av språk, kommunikation och moderna mänskliga beteenden.

Under de senaste åren har forskare grävt fram olika fynd som de anser speglar högst mänskliga egenskaper. År 2010 beskrev d’Errico och hans kollegor ett antal artefakter från två neandertal­ ­fyndplatser i södra Spanien, bland annat målade snäckskal som för­ modligen användes som häng­smycken och fina ostronskal med pigmentrester.

Man tror att de sist­nämnda användes för att tillverka och förvara kosmetika.

Ett ben med pigment på ena änden som återfanns på en av platserna kan ha använts till att blanda och applicera färgen.

BILD © VOLKER STEGER/SCIENCE PHOTO LIBRARY

2

BILD © MAURICIO ANTON, RAUL MARTIN/MSF/SCIENCE PHOTO LIBRARY

1

26 Människan och vår historia SE.indd 26

17.12.2018 12:43

Neandertalarnas intelligens Dna extraheras ur ett prov av fossiliserat neandertalben.

FYRA INTRESSANTA EXEMPEL PÅ NEANDERTALARNAS TEKNIK Ett antal forskare tillskriver neandertalarna teknik som var ganska sofistikerad för sin tid.

LIM

”Vi ser inte att dessa pigment har används av neandertalarna för att måla grottor”, säger arkeolog dr Alistair Pike vid University of Southampton, som inte var direkt inblandad i arbetet. ”Det är rimligt att anta att de smyckade sina kroppar med dem.” Dessa arkeologiska fynd är daterade till 50 000 år tillbaka – cirka 10 000 år innan den moderna människan anlände till Europa från Afrika. ”Det bevisar att neandertalarna kunde tänka i symbolik”, säger Pike.

BEGRAVDA BEVIS Men det finns en ännu mer rörande indikation på mänsklig kultur. Fynd efter neandertalare finns i hela Europa, och på vissa platser har de placerats så försiktigt i marken att somliga tror att det handlar om avsiktliga begravningar. År 2013 avslutade forskare en utgrävning av en neandertalgrav i Frankrike, vilket avslöjade fler kroppar och djurben.

Forskare som arbetar på platsen menar att neandertalbenen måste ha täckts snabbt eftersom de inte hade utsatts för väder och vind. ”Upptäckten bekräftar inte bara existensen av neandertalbegravningar i Västeuropa, utan avslöjar också en relativt sofistikerad kognitiv förmåga att genomföra dem”, säger författaren av studien, dr William Rendu, paleontolog vid New York’s Center for International Research in the Humanities and Social Sciences.

För vissa är de ökande bevisen på symbolik och beteendemässig komplexitet tillräckliga för att sätta neandertalarna i nivå med moderna

människor. ”Glappet mellan oss och neandertalarna har minskat på sistone. Neandertalarna anses ha haft åtminstone en viss grad av jämbördighet med människor”, säger antropologen professor Chris Stringer vid Londons Naturhistoriska museum.

Men andra anser att bevisen är ojämförbara och att bevis på en kultur fortfarande saknas. ”Vi kan inte säga med säkerhet vilka som tillverkade dessa verktyg och ornament”, säger Dibble. Att datera fynd exakt är svårt, och de olika lagren på de fyndplatserna kan ha blandats ihop. Och om de kom från neandertalarna, vad är det som säger att de inte handlade med, eller kopierade tekniken från moderna människor? ”Jag tror att neandertalarna var intelligenta”, säger Dibble. ”Men jag tror inte att de hade en kultur som den moderna människan.”

Men en sak är säker: neander­talarna överlevde i tusentals hårda år under tuffa förhållanden utan att förstöra sin levnadsmiljö, vilket pekar på att de var kloka och anpassningsbara. Vi moderna människor tycker om att tänka på oss själva som intelligenta, men under den tid vi har existerat har vi ställt till med en rejäl röra. Kanske är det dags att termen ”neandertalare” slutar användas som ett skällsord och istället börjar användas som en komplimang.

Dr Helen Pilcher

Vetenskapsskribent

+ Helen har doktorsexamen i neuro­vetenskap och är särskilt intresserad av biologi, zoologi och neandertalare.

VERKTYG Neandertalarna be­arbetade sten och gjorda handyxor, men de kan också ha tillverkat specialiserade verktyg som bland annat en typ av krökta flintknivar och lissoarer. Det sistnämnda gjordes av hjortrevben och användes till att ge hudar en mjukare och vattenavvisande yta.

SMINK Forskarnas senaste upptäckt av snygga skal som innehåller färgglada pigmentrester skulle kunna betyda att vissa neandertalare tillverkade och förvarade kosmetika som de smyckade sina kroppar med. Men pigment kunde också användas till annat, exempelvis att färga djurskinn.

BILD © THE TRUSTEES OF THE NATURAL HISTORY MUSEUM, LONDON, J. ZILHÃO, UNIVERSITY OF BARCELONA/ICRE

BILD © VOLKER STEGER/SCIENCE PHOTO LIBRARY

Neandertalarna värmde och behandlade björkbark för att tillverka ett klibbigt, harts­liknande lim som de förmodligen använde till att fästa stenknivar i trähölster. Limmet måste ha värmts upp i flera timmar vid en noggrant kontrollerad temperatur, vilket innebär en sofistikerad hantering av eld.

SMYCKEN Bevisen på att neandertalarna tyckte om lite bling ökar, man har gjort flera fynd av ornamenterade tänder, ben och skal. Analyser av skickligt avlägsnade vingben antyder att fjädrar avsiktligt avlägsnades, vilka kan ha använts till personlig utsmyckning.

27 Människan och vår historia SE.indd 27

17.12.2018 12:44

FORSKNING Människan tar över

EVOLUTIONSMYTER Vi går igenom nio av de största myterna kring Darwins berömda evolutionsteori.

E

volutionen är en av de mest berömda vetenskapliga lärorna genom alla tider.

Den beskriver hur arter förändras över tid, eller avviker från sitt ursprung för att bli en helt ny art. Evolutionen förklarar hur männi­ skan utvecklade hjärnan, varför giraffen är så hög och hur bakterier kan utveckla antibiotika­ resistens på bara några dagar. Kapplöpningen om att förklara det enorma nätverket av liv tog fart på 1800-talet. Under många årtionden hade natur­historikerna fascinerats av likheterna mellan olika djur och under 1800-talet hittades allt fler fossiler i marken. Forskarna började inse att planeten var mycket äldre än vad man tidigare trott. Det visade sig att människan inte hade existerat särskilt länge och att det tidigare levt enorma djur på planeten.

En naturhistoriker som hette Jean-Baptiste Lamarck upptäckte att olika arter tycktes passa in i sin miljö. Han antog att det berodde på att de långsamt anpassade sig under sin levnadstid och sedan förde vidare dessa förändringar till sin avkomma. Han blev berömd när han

hävdade att giraffen utvecklat sin långa hals för att den hela tiden sträckte sig mot de högsta träden efter mat. De som sträckte sig längst, fick avkomma med längre halsar. Även om Lamarcks teori hade brister (den förklarade inte hur förändringarna skedde) gjorde han två viktiga observationer: Arterna kunde ändra sig gradvis för att passa in i miljön och dessa ändringar överfördes till nästa generation.

Charles Darwin byggde vidare på dessa observationer i sina omfattande studier av växter och djur. Under 1859 publicerade han sitt verk om det som idag heter evolution genom naturligt urval. Han hävdade att alla organismer har drag som skiljer sig från sina släktingar. Vissa egenskaper gör att de lever längre och får fler avkommor. Istället för att anpassa sig till miljön är det istället de bäst lämpade som har störst chans att överleva och föra vidare sina gener till nästa generation.

Detta resulterar i att arten förändras över tid.

Då visste inte Darwin exakt hur

egenskaperna fördes vidare från föräldrarna till avkomman och teorin skapade en del kontrovers. Under årtiondena som följde upptäckte forskare att det var generna som förde vidare information från en genera­t ion till nästa. Pyttesmå ändringar i den genetiska koden är det som för evolutionen vidare. Idag har forskarna spårat genetiska kartor, hittat otaliga fossiler och sett evolutionen i både realtid i naturen och i laboratoriet.

Idag har läran om evolution förklarats och utvecklats till att bli en av biologins grundstenar. Den har blivit en accepterad sanning. Trots det är den omstridd och är ett av de mest missförstådda områdena inom vetenskapen. Hur kan forskare vara säkra på vad som hänt, om det finns brister i fossilernas utveckling? Varför klassas det som en teori som forskare vet att det är sant? Varför har inte alla apor utvecklats till människor? På de följande sidorna kommer vi gå igenom de vanligaste myterna kring Darwins banbrytande teori.

28 Människan och vår historia SE.indd 28

17.12.2018 12:44

Evolutionsmyter avslöjas

VI HÄRSTAMMAR FRÅN APORNA

Varför har då inte alla apor utvecklats till människor?

Närmaste släktingar

Människor

Schimpanser

Vi är närmast besläktade med schimpanser och dvärg­ schimpanser.

Östapor

Inte ensamma

Vi framställs ofta som ensamma på vår gren av trädet, men det har funnits andra människo­ liknande arter som är utdöda idag.

© SPL; Thinkstock

Människan tillhör östaporna, stora primater, med stor hjärna, som saknar svans.

Geografiskt isolerade

Lemurer

Lemurer, lorier och pottor skilde sig från de andra primaterna för omkring 60 miljoner år sedan och fortsatt att utveckla sig sedan dess.

”Alla östapor har utvecklat sig oberoende av varandra från en gemensam förfader.”

Gorillor

Det fanns spökdjur i hela världen, men idag finns det bara några få arter kvar. Alla lever i Asien.

går ännu längre tillbaka kommer du till slut hitta en gemensam förfader till östapor och västapor, till alla primater, till alla djur och så vidare. Alla grenar i evolutionsträdet fortsätter att utvecklas och producera nya arter i alla storlekar, former och färger.

Orangutanger

Apor på den amerikanska kontinenten

Spökdjur

Lemurer, lorier och makier

Miljoner år sedan

Vi härstammar varken från schimpanser eller människoapor, men de är våra närmaste släktingar som lever idag.

Utrotade

Gibboner

Primaternas släktträd

de är inte våra förfäder. Alla östapor har utvecklat sig oberoende av varandra från en gemensam förfader.

Om du spårar människofossiler långt tillbaka blir de gradvis mer och mer apliknande. De har större tänder, mindre hjärna och kraftigare armar och ben. Om du spårar schimpanserna längre tillbaka blir de också mer lika den gemensamma förfadern. Om du går miljontals år tillbaka,kommer du se att människans och schimpansens utvecklingshistoria till sist närmar sig varandra. Du kommer upptäcka att vi har en gemensam släkting, som var en helt annan art: vår förfader.

Alla förgreningar i ett evolutionsträd, som det du ser under, har en gemensam förfader. Om du

Apor på den euroasiska och afrikanska kontinenten

Att människan har utvecklat sig stegvis från aporna är kanske en av evolutionens största missförstånd. Det kan vara så att den välkända bilden av människans utveckling, som visar en rad apor som blir allt mer uppresta och människo­liknande har bidragit till att sprida denna myt.

För det första är en apa inte bara en apa.

Moderna apor delas in i västapor och östapor, som är två skilda arter. Därefter kan östapor delas in i halvapor, människoapor och människor.

Vi har många gemensamma egenskaper med människoaporna (alltså schimpanser, dvärgschimpanser, orangutanger och gorillor).

De är våra närmaste levande släktingar, men

Västaporna finns i Central- och Sydamerika, medan östaporna finns i Afrika och Asien.

Gemensam förfader Alla förgreningar i trädet representerar en gemen­sam förfader, alltså en art som utvecklat sig till två eller fler nya arter.

Vi är släkt med de andra primaterna, men härstammar inte från dem.

29 Människan och vår historia SE.indd 29

17.12.2018 12:44

Människan tar över

DU KAN INTE TESTA EVOLUTIONEN Det sker så långsamt att det är omöjligt att bevisa.

Evolutionen sker vanligtvis under många miljoner år, så vi kan inte ens drömma om att få se något så dramatiskt som dinosaurer som utvecklar sig till fåglar. Problemet med att spåra evolutionen är att de genetiska ändringarna måste överföras via flera generationer innan de blir tydliga. Det är speciellt svårt att se djurarter utvecklas som lever länge. Det betyder dock inte att vi inte kan följa evolutionens utveckling i realtid.

Under den industriella revolutionen gick Storbritannien igenom en period med snabba miljöförändringar. Fabrikerna spottade ut sot

som la sig på träden. Björkmätaren hade tidigare använd björkträden för kamouflage och det var en fördel att ha ljus teckning. Mörka fjärilar smälte inte in i bakgrunden och blev ofta uppätna av fåglar. När sotet la sig blev det istället en fördel att vara mörk. Antalet mörka björk­ mätare ökade snabbt eftersom att de överlevde och förde denna användbara genetiska egenskap vidare.

Du kan även få ett aktuellt exempel, Vi har simulerat hundars evolution i flera hundra år. De hundar som har omtyckta egenskaper föds upp.

Spårhundar väljs ut på grund av deras syn och

Evolution i praktiken

Stärkelse

Halva svärmen placeras i en bur med mat stärkelse­baserad.

Insekter och mikrober reproducerar sig så snabbt att det är lätt att se hur de utvecklas i laboratoriet.

Selektiv uppfödning har resulterat i olika hundraser.

luktsinne och bulldoggar föds upp för att få så platta nosar som möjligt. Sådan uppfödning sker än idag, men de för tyvärr med sig många hälso­problem för vissa raser.

Separation

Flugorna hålls separerade i flera generationer, en efterlikning av geografisk separation i naturen.

Bananflugor

En svärm bananflugor samlas. De är av samma art, men har några genetiska variationer.

Maltos

Den andra halvan placeras i en bur med mat baserad på maltos (maltsocker).

”Evolutionen har inget mål och resultaten är långt ifrån perfekta”

Återförening

När de två svärmarna placeras tillsammans igen, föredrar maltosflugorna att para sig med andra maltosflugor. Samma sak gäller stärkelseflugorna. Detta är ett tidigt stadium på flugornas utveckling mot två olika arter.

ALLT ÄR EN ANPASSNING

Alla egenskaper har ett utvecklingsmässigt mål.

Många tror att det finns en historia bakom alla egenskaper, men alla förändringar är inte en evolutionsanpassning. Mycket av det du ser idag har skett av en slump eller som ett resultat av något annat som visade sig vara användbart. Övrigt är bara rester av egenskaper som inte längre behövs. Evolutionen kompromissas och begränsas ofta av de anpassningar organismen redan genomgått.

Slumpmässiga mutationer

Många egenskaper saknar ett uppenbart syfte eller fördel. Dessa är inte en anpassning. Omkring 25 procent av oss är till exempel ”supersmakare” och har många fler smaklökar än andra.

Biverkningar

Vissa egenskaper är en följd av andra. Färgen på blod är inte en anpassning. Den beror på att hemoglobin (molekylerna som transporterar syre) är rött.

3030 Människan och vår historia SE.indd 30

17.12.2018 12:44

EVOLUTIONEN FÖRKLARAR LIVETS URSPRUNG Om evolutionen förklarar hur livet har förändrats, kan den väl också förklara hur det började? på livsträdet (arkeér och bakterier) tror forskare att LUCA levde för omkring 3,8 miljarder år sedan och hade minst 100 gener.

Forskning om evolutionen kan ge oss ledtrådar om vad som krävdes för att liv skulle börja. Denna gåta är ännu inte löst, men forskare inom samtliga naturveten­skapliga grenar arbetar för att lösa den. Under tiden förklarar evolutionen bara vad som hände därefter.

Primitivt liv

ALLT SKER AV EN ANLEDNING

En av de mest erkända idéerna är att livet började i det varma, mineralrika vattnet i hydrotermiska källor.

Evolutionen har mål och försöker lösa problem.

Hydrotermiska källor

De varma källorna på havsbotten bildas vanligtvis där de tektoniska plattorna delas och havsvattnet värms upp av magma som strömmar genom jordskorpan.

Extremt liv

Livet hittar en väg

Upptäckten av bakterier och andra livsformer runt hydrotermiska källor har gjort att forskare måste omdefiniera vad som krävs för att liv ska uppstå.

Gener med flera funktioner

Många gener har mer än en funktion (pleiotropi). Dessa hönor med speciella fjädrar har till exempel en gen­ förändring som förutom fjädrarna påverkar matspjälk­ ningen, kroppstemperaturen och äggläggningen.

Vissa organismer verkar trivas runt de hydro­ termiska källorna. Dessa extremofila organismer överlever i högt tryck, höga temperaturer och utan solljus.

Rudimentära egenskaper

Vi har ärvt några egenskaper från våra förfäder som inte är användbara för oss längre. Visdomständerna var till exempel användbara när käken var större och kosten mer svårtuggad.

Sättet som många pratar om evolutionen på får det att verka som att alla organismer försöker utveckla sig för att bli bättre, snabbare eller starkare än alla andra.

Sanningen är att evolutionen inte har något mål och resultatet är långt ifrån perfekt.

Evolutionen drivs egentligen av genetiska mutationer som sker ganska slumpmässigt.

Vissa av dessa slumpmässiga variationer gör att organismerna överlever lite längre eller får mer avkomma. Dessa nyttiga egenskaper förs vidare till nästa generation.

Andra egenskaper gör livet lite svårare.

Det är miljön som organismerna befinner sig i som bestämmer vilka av dessa slumpmässiga mutationer som blir användbara och vilka som inte blir det.

Detta kan påverkas av klimat, rovdjur, tillgång till mat eller hur attraktiva de är för en partner. Oavsett hur egenskaperna väljs ut sker förändringen över tid och utan ett slutmål i sikte.

Evolutionen försöker och misslyckas, och slutresultatet är inte alltid så perfekt som det hade kunnat vara. Människoögat har till exempel en liten defekt. Blodådrorna och nerverna ligger faktiskt framför de ljuskänsliga cellerna och måste genom ögat för att komma till hjärnan. Därför har vi fått en blind fläck. Det är en process i flera steg som utvecklat våra ögon, men saker och ting är inte ordnade på bästa möjliga sätt.

Organismerna vill inte, försöker inte eller behöver inte utvecklas. De bara gör det ändå – och resultaten är både fantastiska och oförutsägbara.

31

Människan och vår historia SE.indd 31

© WIKI; Thinkstock

Evolutionen kan berätta mycket för oss om varför livet är som det är, hur det har ändrats och anpassats över tid. Den kan dock inte förklara hur livets ursprung. Evolutionen har redan tagit oss tillbaka till LUCA: the Last Universal Common Ancestor (den sista gemensamma förfadern). Detta är den organism som allt liv på jorden utvecklats från.

Med hjälp av genspårning och jämförelse av gener från organismer i de två äldsta grenarna

31

17.12.2018 12:44

SCIENCE FORSKNING Människan tar över

ÖGAT ÄR SÅ KOMPLICERAT ATT DET INTE KAN HA UTVECKLATS

Flugögon har flera hundra ljussensorer som heter ommatidia.

Hur kan komplicerade synorgan ha utvecklats? Även Darwin hade svårt att förstå att ögonen var ett resultat av evolutionen, men om vi går igenom det steg för steg låter det troligt.

I sin enklaste form är ögon pigmentfläckar som reagerar på solljus. Om dessa pigment finns på en platt yta kan de bara fånga upp ljus och mörker. Om de får små fördjupningar kan de användas för att se vilken riktning ljuset kommer ifrån. Om dessa fördjupningar blir ännu lite djupare och öppningen börjar stängas bildas något som liknar en hålkamera. Det kommer in mindre ljus och det bildas fantastiska bilder. Om detta hål sedan täcks av ett lager genomskinliga celler kan fördjupningen fyllas med vätska. Då börjar linsen bilda kristaller på insidan. Denna lins hjälper ögat att fokusera och bilderna blir ännu skarpare. Alla dessa små anpassningar kan ge en organism små fördelar i sin miljö, till exempel effektivare jakt eller förmågan att upptäcka rovdjur tidigare. Anpassningen har förts vidare genom många generationer och ögat har förändrats gradvis.

Människoögat

Lins

Den flexibla skivan samlar ljuset på näthinnan.

Många djur har ögon med enkellinser, precis som människor.

Synnerv

All information som samlas av näthinnan (retina) skickas via synnerven till hjärnan.

Hornhinna

Denna genom­skinliga hinna bryter inkom­ mande ljus.

Om du tittar noga finns det enkla versioner av det mänskliga ögat i naturen.

Längst bak i ögat finns många ljuskänsliga celler.

”Alla dessa små anpassningar kan ge en organism små fördelar i sin miljö.”

Iris

Lins

Ljuskänsliga celler

Nervfiber

1

1 Fläck

Encelliga organismer som heter euglena har ”ögon­ fläckar” med ljuskänsliga pigment. Dessa hjälper dem att upptäcka ljus och mörker.

2

2 Fördjupningar

Plattmaskar har fläckar med pigment som är begravda i fördjupningar. Dessa hjälper dem att bestämma varifrån ljuset kommer.

Vätska

3

3 Hålkamera

Större fördjupningar som nästan är stängda bildar något som liknar en hålkamera. Det gör att djur som pärlbåten (en slags bläckfisk) kan se bilder.

4

4 Lins

Genomskinliga celler täcker öppningen framför ögat och en enkel linsstruktur bildas. Sniglar har sådana ögon.

5

5 Komplex kamera

Över tid har förbättringarna gradvis utvecklats till de komplicerade kameraögonen som organismer som bläckfiskar och människor har idag.

© WIKI/ Deuterostome; WIKI/ Holger Brandl, HongKee Moon, Miquel Vila-Farré, Shang-Yun Liu, Ian Henry, and Jochen C. Rink; Thinkstock; Shutterstock

Ökande komplexitet

Näthinna (retina)

3232 Människan och vår historia SE.indd 32

17.12.2018 12:44

Evolutionsmyter avslöjas

NATURLIGT URVAL DRIVER ALL EVOLUTION FRAMÅT BRISTER I KART­ LÄGGNING?

Brister i kartläggningen av fossiler kan motbevisa evolutionen.

Det hade varit bekvämt om det fanns tydliga, historiska linjer som följer moderna arters utveckling steg för steg, men fossiler är oerhört sällsynta. Det finns fossiler från nio procent av alla däggdjursarter som för tillfället är utrotningshotade. När människan i framtiden blickar tillbaka, kommer det verka som att resten av djuren aldrig har existerat.

Det händer faktiskt inte så ofta att fossiler bildas. Oavsett vilken kroppstyp djuren har beror fossilbildningen på hur och var djuren dör. I djungeln äter till exempel djur eller andra organismer snabbt upp de döda, eller så ruttnar de och blir till jord. På så sätt försvinner alla spår och det är omöjligt att undvika brister i den fossila kartläggningen.

Det hittas dock ständigt nya fossiler och många ”övergångsarter” har identifierats.

Dessa stöttar evolutionsteorin. Ett exempel är hästen. Dagens hästar har en tå, men de utvecklades från förfäder som var lika stora som en hund och hade många tår på varje fot. Fossilerna visar många mellanliggande steg som visar hur tårna försvunnit och vuxit samman till de hovar dagens hästar har.

Fungerar evolutionen så att det alltid är den starkaste som överlever?

Slumpmässiga genmutationer kan leda till att vissa individer blir en aning annorlunda än andra och det resulterar i genetisk variation.

Rovdjur, konkurrens och andra miljöfaktorer kan innebära en press för organismerna. De som anpassar sig bäst har bättre chanser att överleva och föröka sig. På det sättet för de vidare sina

gener till sin efterkomma. Denna process heter naturligt urval och Darwins beskrivning av den gjorde honom berömd. Det är dock inte det enda sättet evolution sker på.

En annan viktigt mekanism heter genetisk drift. Egenskaper som vanligtvis skulle väljas kan försvinna eller bli ännu mer vanliga om det sker en oväntad händelse. Detta kan ske om befolkningar skiljs från varandra eller om några individer dödas. Det märks som tydligast om befolkningen är liten.

Genetisk drift Denna illustration visar hur flaskhalseffekten kan förändra riktningen på evolutionen utan naturligt urval.

1. Ursprungsbefolkning

I början är befolkningen blandad, med omkring lika många orange och gröna individer.

2. Händelse

En slumpmässig händelse, till exempel en naturkatastrof, inträffar och befolk­ningens storlek minskar drastiskt.

3. Återstående befolkning

Nu finns det fler gröna individer än orange.

Genurvalet har förändrats på grund av oväntade händelser.

4. Ny befolkning

Allt eftersom den återstående befolkningen växer, förs generna vidare och bildar en ny befolkning där grönt är vanligare. Över tid kan de orange försvinna helt och hållet.

EVOLUTION ÄR BARA EN TEORI

Urfåglarna visar sambandet mellan dinosaurer och fåglar, med huvuddrag från båda.

Detta påstående är inte lätt att diskutera, (cellära). De förklarar ganska grundligt vad vi eftersom ”teori” är en del av ordet evolutions­ ser och kan användas för att förutse vad som teori. Huvudproblemet är ändå ordet ”bara” då kommer att ske i framtiden. Bevisen för det inte finns något som heter ”bara en teori”. evolutionen är överväldigande och teorin har Vardagligt brukar ordet teori användas bekräftats många gånger på olika sätt. Den fossila kart­läggningen synonymt med ord som antagande, visar utvecklingen av spekulation och tro. Det är ett sätt organismer över tid, även att antyda att du tror att något om den är ofullständig. är sant, men att du inte har Detta stöttas av de alla bevis för att underbygga fysiska, kemiska och det. Det är inte så genetiska likheterna vetenskapen fungerar.

Bevis på evolution mellan levande varelser.

En vetenskaplig teori är finns i vårt dna.

Det finns tillräckligt med baserad på mängder av bevis levande exempel på och det är inte bara en tes. Det organismer som förändrar sig finns många väletablerade märkbart över flera generationer. principer inom vetenskapen och alla Ju fler bevis forskarna hittar, desto mer kretsar runt teorier, till exempel att jorden går underbygger det Darwins teorier. Evolutionen i en bana runt solen (heliocentrisk världsbild) är inte ”bara” en teori. och att levande saker är gjorda av celler

© Thinkstock; Illustration by Rebekka Hearl

Det går inte att vara säker på evolutionen.

33

33

Människan och vår historia SE.indd 33

17.12.2018 12:44

FORNA CIVILISATIONER

96

Förlorade städer

36 Mesopotamien – civilisationens vagga

72 Gladiatorerna

42 Antikens sju underverk

74 Vikingar – mer än krigare

46 Liv och död i antikens Egypten

80 Vikingakvinnorna

50 Demoner och gudar i egyptiernas dödsrike

84 Underverket Angkor Vat

56 Hur antikens Grekland förändrade världen

86 Djingis khan

64 När Vesuvius ödelade Pompeji

90 Aztekernas hemligheter

66 Uppfinningar från antikens Rom

96 Förlorade städer

34 Människan och vår historia SE.indd 34

17.12.2018 12:44

50

Egyptiernas dödsrike

92

Aztekernas hemligheter

”Flera av världens första städer fanns i Mesopotamien, vilket gör att många knyter det till den sanna civilisationens födelse.”

152

Spioner under den kalde krigen Människan och vår historia SE.indd 35

Spioner under kalla kriget

35

35

17.12.2018 12:44

Forna civilisationer

MESOPOTAMIEN CIVILISATIONENS VAGGA

Dagens samhällen har sitt ursprung i ett litet område i Irak.

D

Sumererna

et forna Mesopotamien har fascinerat, fängslat och förvirrat historiker och forskare i tusentals år. Mesopotamien var ett område runt två floder, inte en sammanhållen nation, som de gamla imperierna i Hellas eller Egypten.

Mesopotamien bestod av en lång rad kulturer, stadsstater och religioner, och var ett land med många imperier och olika civilisationer.

Det är kanske på grund av den stora variationen som Mesopotamien gav upphov till det som vi idag känner som civilisation.

Listan över mesopotamiska uppfinningar är ändlös och det är svårt att tänka sig hur

5400 f.Kr.

Staden Eridu grundas.

Den anses av många vara den äldsta staden.

vårt liv idag hade sett ut utan dem. Det var i Mesopotamien som historiens första städer, skrivkonsten och de äldsta transportmedlen med hjul skapades. Kultur och samhälle utvecklades radikalt, djur tämjdes, innovativa nya verktyg framställdes, vapen svingades och vin dracks. Mesopotamierna var de första som studerade natthimlen, kartlade månens rörelser och bestämde att en timme har 60 minuter och en minut 60 sekunder.

Mesopotamien hade religionen som drivkraft och detta var ett av få inslag som förenade rikena i regionen. Religionen gav upphov till moralkoder och sociala hierarkier.

3600 f.Kr.

Skrivkonsten uppstår i form av kilskrift. Man skrev i våt lera med pennor av vass.

Mesopotamierna låg före sin tid på många sätt. Kvinnor sågs bland annat som självständiga individer som kunde äga mark, ansöka om skilsmässa och driva egna företag.

I den mesopotamiska versionen av skapelseberättelsen sägs det att världen – och Mesopotamien – skapades när gudarna betvingade de kaotiska krafterna. Mesopo­ tamien med sina kungar, skatter och handel, var en mänsklig triumf som ledde till erövringar och tillväxt och blev en förebild för många städer, nationer och imperier i tiden som följde.

3500 f.Kr.

De första nedtecknade referenserna till religion, i kilskrift på sumeriska lertavlor.

2334–2218 f.Kr.

Sumererna besegrades av Sargon den store och hamnar under akkadiska imperiets styre.

36 Människan och vår historia SE.indd 36

17.12.2018 12:45

Även om Mesopotamien i stort hade en gemensam religion, hade varje stad sin egen skyddsgud.

Mesopotamien

Så var det att leva där Ordet "Mesopotamien" betyder "mellan floderna", något som bokstavligen beskriver denna region.

Mesopotamien låg mellan floderna Eufrat och Tigris, som flyter genom dagens Turkiet, Irak och Syrien. Alla regioner i Mesopotamien hade en unik geografisk prägel, något som även skapade variation i folkgruppernas levnadssätt.

Läget mellan två floder innebar vissa faror eftersom landet var utsatt för täta och oförut­ sägbara översvämningar, något som kunde förstöra böndernas skörd. Översvämningarna gick hand i hand med perioder av torka. De forsande floderna bidrog dock till den oerhört bördiga jorden, som gav näring till grödorna även när det regnade som minst. Floderna innebar också snabb transport med båtar. Mesopotamierna blev duktiga bönder och bytte grödor mot resurser de saknade, som byggmaterialen trä, metall och sten.

Folket drog fördel av den ständiga tillgången på vatten genom att anlägga kanaler, som bidrog positivt till handelsnätverket. Man upplevde tillväxt trots att det på några platser saknades naturresurser.

Ett land i överflöd Mesopotamiens unika geografi gjorde det möjligt för städer och civilisationer att växa fram.

Perfekt förening Tillsammans med Eufrat bildade Tigris det som är känt som den "fruktbara halvmånen".

Stenstaden Nineve var världens största stad i över 50 år.

Za gr os be rg en

Tig ris

Nineve Assur

Handelscentrum Staden Assur låg vid en lukrativ handelsrutt.

Eu fra t

PÅ KARTAN

Livets källa Eufrat är den längsta floden i västra Asien och är omkring 2 800 kilometer lång.

Mesopotamien

Babylon "Den heliga staden"

Första staden Uruk var en framstegens stad med sin skrivkonst och sin arkitektur.

Uruk

Ur

Hamnstaden

"Med sina kungar, skatter och sin handel var Mesopotamien den mänskliga erövringens triumf"

SUMERERNA

BABYLONIERNA

ASSYRIERNA

Sumer var den sydligaste regionen i Mesopotamien och bestod av det som idag är Kuwait och södra Irak. Sumer bosattes omkring 4 500 f.Kr., eller kanske ännu tidigare.

Det var i Sumer som världens allra första städer etablerades, med Uruk som den första.

Sumererna trodde att deras stad representerade Guds seger över kaos.

Babylon, som betyder "gudarnas port", låg centralt i Mesopotamien i dagens Irak.

Babylons äldsta tider är ett mysterium på grund av högre havsnivåer, men från år 1792 f.Kr. då den berömda kungen Hammurabi kom till makten, blev Babylon – som låg i närheten av Eufrat – Mesopotamiens pulserande hjärta.

Med sitt läge i Främre orienten bestod det gamla rikets Assyrien av delar av Irak, Syrien och Turkiet.

Assyrien var staden med nya landvinningar inom teknik, vetenskap och krigföring i Mesopotamien.

Det assyriska imperiet expanderade gradvis och införlivade det mesta av Mellanöstern. Med stark tillväxt i makt och rikedom blev det en väldig maktfaktor i regionen.

2150–1400 f.Kr. Gilgamesheposet skrivs.

Detta diktverk är ett av de äldsta bevarade exemplen på västerländsk litteratur.

2100 f.Kr.

Den sumeriska kungalistan skapas, och tankar om monarkin som engudomlig institution etableras.

1800 f.Kr.

Alla städer i Sumer och Mesopotamien förenas av Hammurabi, som gör Babylon till huvudstad.

© Thinkstock; Look & Learn; CGTextures

Civilisationens början Tre stora kulturer uppstod i Mesopotamien och påverkade samhällets utveckling.

1750 f.Kr.

En kombination av invasioner, migration och belägringar av Ur gör slut på den sumeriska civilisationen.

37 Människan och vår historia SE.indd 37

17.12.2018 12:45

Forna civilisationer

Världens första städer

Med en säker tillgång på mat samlades folk i Mesopotamien och grundade de första städerna.

Flera av världens första städer fanns i Mesopotamien, vilket gör att många knyter det till den sanna civilisationens födelse. Dessa städers ursprung är okända än idag, men det finns många teorier. Man antar att utvecklingen och uppförandet av tempel skapade platser där människor kunde samlas, och de fungerade som en mötesplats för olika etniska grupper.

Andra menar att människor sökte skydd från naturkatastrofer i städerna, då mesopotamierna hade utvecklat en teknik som gav kontroll över

floderna i närheten. De byggde till exempel skyddsvallar som säkrade goda skördar. De behövde inte vara nomader utan kunde tryggt bosätta sig på en plats. Därför grundades alla de tidiga städerna vid de stora floderna.

Från den tid sumererna började anlägga städer, förändrades människans historia för alltid. Från att ha rättat sig efter naturens ordning, började man nu försöka tämja naturen. År 4 500 f.Kr. uppstod den första dokumenterade staden i Uruk.

Templet var dock den enda stadsliknande

byggnaden på den tiden. Här avhandlade man alla sociala och ekonomiska angelägenheter.

Huvudsyftet med de tidiga städerna var att reglera handeln, eftersom det sydliga Mesopotamien var beroende av resurser utifrån.

Behovet av handel och resurser inspirerade till spridning av städerna. Det var dock svårt att kommunicera mellan städerna, och de utvecklades därför till enskilda stadsstater. Det ledde till konflikter om territorium, och i slutändan till krig .

Man byggde fästningar för att skydda städerna och stadsmurar uppstod. Tillströmningen till de första städerna ökade och fler byggnader uppfördes. Städerna expanderade gradvis, härskare utsågs, och de sökte sig utanför stadens gränser för handel och nya erövringar.

Processionsvägen

Stadsplanering

Processionsvägen var en gata som gick genom staden och skapade en förbindelse mellan många av Babylons viktiga byggnader och tempel.

Mesopotamiska städer var bland de första som involverade stads­ planering, och Babylon byggdes efter en strikt reglerad plan.

Stadsportarna Mesopotamiens stadsportar var till för mer än bara skydd. De var heliga platser där folket kunde se offentliga framträdanden och där kungen visade sig för folket.

Kungaporten

BABYLONIEN

Den överdådiga Ishtarporten var den åttone porten i staden Babylon och fungerande även som huvudport. Den var täckt av mursten och glaserad med lapis lazuli som glittrade i Babylons solsken. Porten skickade ett tydligt budskap till alla fiender: Babylon är en stad som älskas av gudarna. Porten var 12 meter hög med dörrar och tak i cederträ, medan porthuset hade 15 meter höga väggar i glaserad mursten som smyckats med bilder av djur och blommor. Porten byggdes för kung Nabukadnesar II med avsikten att imponera på hans folk, men även på gudarna.

1894 f.Kr.

Den första babyloniska dynastin uppstår. Amoriternas första dynasti är ett litet kungadöme som omfattar staden Babylon.

1792 f.Kr.

Hammurabis tid som härskare i Babylon börjar.

Under honom växer småstaden till en mäktig storstad.

Flervåningshus De flesta mesopotamiska städer hade byggnader med flera våningar. Även de fattigas hem kunde ha tre våningar.

Babylons murar Stadsmuren ansågs vara ogenomtränglig eftersom den var hela 27 meter hög.

1792–1750 f.Kr.

Under sin regeringstid inför Hammurabi ett av de tidigaste exemplen på lagstiftning i form av Hammurabis lagar.

1755 f.Kr.

Hammurabi erövrar och förenar Mesopotamien under sitt styre, och Babylon blir en helig stad.

38 Människan och vår historia SE.indd 38

17.12.2018 12:45

Visste du att?

Det finns inga spår efter Babylons hängande trädgårdar, men vissa experter tror att de fanns i Nineve.

Mesopotamien

Mäktiga tempel och att varje ziqqurat låg i nära anslutning till stora tempelkomplex. I Mesopotamien trodde folk att gudarna bodde i bergen i öst.

Människorna kunde därför nå närmare Gud genom att bygga höga tempel som sammanfogade himmel och jord.

Ett praktiskt syfte med de höga avsatserna var att kunna fly undan flodvattnet vid översvämningar.

Ziqquraten kunde bara nås via tre stycken trappor, vilket säkerställde att ritualerna som genomfördes där inne förblev hemliga och heliga.

Fasaden och trapporna till ziqquraten i Ur har rekonstruerats av Iraks departement för turism och antikviteter.

© Thinkstock

Ziqqurater kallas de tempeltorn som byggdes med höga, branta avsatser. Även om de uppstod i sumeriska städer runt år 2 000 f.Kr., kom de efter hand att bli vanliga över hela Mesopotamien, bland annat i Babylon och Assyrien. Dessa trappstegsformade tempeltorn byggdes i huvudsak av soltorkad mursten och vass. Man tror att det fanns en helgedom på tornets topp, men det har inte gått att bevisa. Även om ändamålet med ziqquraterna inte kan bekräftas, vet vi att de hade med religion att göra,

Ett instabilt fundament Murstenen var soltorkad, så byggnaderna var instabila och var ofta tvungna att rivas och byggas upp igen. Detta gjorde att staden gradvis höjdes.

Etemenanki-tornet

Hängande trädgårdar

Mitt i centrum av Babylon stod Etemenanki-ziqquraten. Den hade 7 våningar, var 91 meter hög och hade möjligen ett ytskickt i guld och silver.

Om de hängande trädgårdarna överhuvudtaget existerade, uppfördes de förmodligen av Nebukadnesar II. De var i så fall en fantastisk bedrift av stor ingenjörskonst.

Bevattningssystem På grund av de oförutsägbara översvämningarna från floden utvecklade babylonierna ett komplext nätverk av hamnar, kanaler och dammar runt staden.

Floden Eufrat Floden rann genom staden och handelsfolk och hantverkare kunde transportera sina varor runt om i Mesopotamien.

Ca 1750 f.Kr.

Matematiker i Babylon introducerar positionssystemet för tal i decimaltal.

Astronomerna namnger planeter och stjärnbilder.

1595 f.Kr.

Babylon erövras av hettiterkungen Mursili I. Detta markerar början på Babylons "mörka tidsålder".

1595–1155 f.Kr.

Den kassitiska dynastin regerar i Babylonien. De kallar Babylon "Kar-dynastin", men staden fortsätter att fungera som rikets huvudstad.

1225 f.Kr.

Assyriern Tukulti-Ninurta I förgör Babylons armé, erövrar staden och blir därmed kung.

39 Människan och vår historia SE.indd 39

17.12.2018 12:45

Forna civilisationer

Sju sätt Mesopotamien förändrade världen på

ASSYRIEN

Uttrycket "civilisationens vagga" används ofta när folk pratar om Mesopotamien, men vad betyder det egentligen? Betyder civilisation helt enkelt att människor lever i gemenskap, eller innebär det något mer? Jordbruket uppstod före år 8 000 f.Kr., och konst hade skapats i tusentals år innan Mesopotamiens uppkomst. Mesopotamien omvandlade dock dessa aspekter av mänsklig kultur till civilisation så som vi känner den idag.

Mesopotamierna gick ihop för att de hade gemensamma mål – att skaffa mat – och de uppfann en av de äldsta kända skriftformerna.

Skrivkonsten uppstod för att det var nödvändigt att registrera skördar och bytesvaror. Den utvecklades senare till att representera mer abstrakta idéer och tankar.

När så många människor kommer samman sprider sig även andliga vanor, och befolkningen började ansluta sig till samma trossystem.

Prästerna, som hävdade sig kunna kommunicera med gudarna, tog plats överst i sam­hällets hierarki. Sakta men säkert växte ett klassystem fram. Religionen fick stort inflytande och folket fick etiska regler att följa. Regler som blev alltmer formaliserade, och så småningom blev de som inte följde reglerna straffade.

En stabil tillgång på mat innebar att mesopotamierna kunna utforska andra aspekter av livet, som teknik och vetenskap. De gjorde banbrytande framsteg inom matematik och medicin. Men samhällsstrukturen tog fram även människans mörka sidor. Vi fick krig, slaveri och erövringar. Och med så många människor på samma plats spred sig sjukdomar snabbt.

Den mesopotamiska civilisationen fick stort inflytande på andra kulturer. Troligen spreds den babyloniska astronomin till Grekland, Indien och till och med Kina. De mesopotamiska lagarna fick stor inverkan på lagstiftningen i Mellanöstern, och införandet av skatter och en armé influerade länder runt om i världen. Än idag forskas det på ämnet Mesopotamien och dess påverkan under antiken och i modern tid.

2600 f.Kr.

Staden Ashur, huvudstad i Assyrien, grundades tillsammans med andra assyriska städer.

1813–1776 f.Kr.

Shamshi-Adad I styr i Assyrien.

Han utökar riket, säkrar Assyriens gränser och bygger upp en mäktig armé.

Skrivkonsten uppstår

Ordet "kilskrift" betyder helt enkelt "kilformad skrift".

Skrivkonsten uppstod i Mesopotamien mot slutet av det fjärde årtusendet f.Kr. Man skrev ned viktig information om handel och skatter i form av piktogram. Från dessa tidiga tavlor utvecklades ett skriftspråk som i hög grad liknar dagens bokstäver.

Skriftformen kallas vanligtvis för kilskrift och består av snirkliga symboler i lera. Antalet tecken som användes inom kilskrift sjönk gradvis från 1 000 till 400, något som gjorde skrifterna tydligare. Vid år 2 500 var kilskriften så utvecklad att den kunde återge känslor som rädsla och hopp.

Sjukvård Den mesopotamiska läkekonsten involverade en kombination av religiösa ritualer och fysisk behandling. Mesopotamien hade specialiserade läkare med egna mottagningar, sängar och utrustning. Det fanns två typer av läkare: Ashipu, som praktiserade religiös medicin och Asu, som använde läkeväxter. Man samarbetade ofta när man behandlade sjukdomar. Ingredienserna som användes varierade från sköldpaddeskal till ormskinn och fikon och frön. Läkarna skrev ned sina behandlingsmetoder och diagnoser i medicinska texter, som kunde få titlar som Avhandlingen om medicinsk diagnos och prognos.

Tidiga lagar

Resterna av Hammurabis lagar hittades i utmärkt skick 1901.

1472 f.Kr.

Kungadömet Mitanni, ett mäktigt rike i norra Mesopotamien, intar Assyrien och landet förlorar sin självständighet.

Lagarna som vi känner dem skapades först i Mesopotamien. Ett av de tidigaste exemplen på mesopotamiska lagar är Hammurabis lagar. Samlingen innehåller 282 lagar som behandlar ett brett spektrum av ämnen, från giftermål till stöld. Allt mycket nogsamt avhandlat. Om en man till exempel hyr ut en båt till en skeppare och båten blir förstörd, måste skepparen ge mannen en ny båt. Det fanns ännu äldre lagsamlingar, som LipitIshtar-lagarna, och de lagar som nedtecknades av den sumeriske härskaren Ur-Nammu. Han sa att syftet med hans lagar var att skydda de svaga från de mäktiga.

1365–1330 f.Kr.

Ashur-Uballit I besegrar Mitanni och under hans styre utvecklas Assyrien till att bli ett mäktigt och snabbt växande imperium.

1244–1208 f.Kr. Krigarkonungen Tukulti-Ninurta I styr Assyrien. Riket expanderar till sin största utsträckning och Babyloniens härskare besegras.

40 Människan och vår historia SE.indd 40

17.12.2018 12:45

Mesopotamien

Bara de starkaste blir ledare Mesopotamien bestod av flera stadsstater, som var och en hade sin egen ledare och regering, med kungar som styrde självständiga regioner. Detta ledde till många interna kamper om landområden och resurser mellan olika kungar.

De första kungarna var härförare som sedan fortsatte att regera under fredstid. På grund av religionens starka position tjänade kungarna även som höga präster. De var därmed kopplade till gudarnas gudomlighet och kunde hävda att de var guds representanter på jorden. Vissa kungar, t.ex. Sargon, försökte förena ett flertal stadsstater under en ledare och en huvudstad.

Ett sumeriskt ordspråk lyder: "Människan är Guds skugga, men kungen är Guds spegelbild".

Mesopotamiska pengar Mesopotamierna använde silverringar i tusentals år innan de första mynten präglades. Omkring år 2 500 f.Kr. blev en "shekel" Mesopotamiens myntenhet och en månads arbete värderades till en shekel. En slav var värd mellan 10 och 20 shekler. Tidigare hade man använt symboler i lera i olika storlekar och former för handel och byteshandel. Det fanns minst 16 olika symboler som motsvarade olika varor, till exempel rep, fårmjölk, parfym och honung.

För att lära dig mer om underverk och upp­ finningar från Meso­ potamien kan du besöka British Museums hemsida: mesopotamia.co.uk

På Standardet från Ur, ett föremål från cirka 2 600 f.Kr., finns det avbildade stridsvagnar med hjul.

En sen uppfinning

Tidens fundament Mesopotamierna var banbrytande när det gällde att definiera tid. De var först med att använda talet 60 som underlag för att mäta tid. Dagens system för 60-sekunders minuter och 60-minuters timmar kommer från dem. Många tror att systemet bidrog till babyloniernas imponerande framsteg inom matematiken, eftersom talet 60 har många divisorer.

De hade även en månkalender som innehöll 12 månader med en genomsnittlig längd på 29,5 dagar.

Därmed saknade mesopotamierna 11 dagar varje år, så var 19:e år la de till 7 månader för att hålla koll på Kungaspelet från Ur (ett av de sista i världen) spelades årstiderna. med hjälp av tidig mesopotamisk matematik.

1000 f.Kr.

Assyrien etablerar det första kavalleriet. Eftersom detta var innan sadeln uppfunnits red ryttarna barbacka.

668–627 f.Kr.

Kung Assurbanipal lät under sin regeringstid upprätta ett stort bibliotek, som innehöll en samling med tusentals lertavlor.

Överraskande nog uppfanns faktiskt hjulet i ett ganska sent skede i mänsklighetens historia, och det äldsta exemplet från Mesopotamien dateras tillbaka till 3 500 f.Kr., som var under bronsåldern.

Förmodligen uppfanns hjulet oberoende i olika kulturer under samma tid. Fynd visar att meso­ potam­ierna först använde uppfinningen inom keramik, innan de anpassade formen till transport med vagn. Hjul gav stora transportmässiga fördelar, men det tog lång tid att få dem tillräckligt jämna, och slädar hade fortfarande en bred användning parallellt med hjulet.

© Alamy

Lär dig mer

Denna kartagiska shekel från perioden 310–290 f.Kr. liknar den mesopotamiska shekeln.

612 f.Kr.

Många assyriska städer som Ashur och Nineve erövras och förstörs av en allierad styrka av meder, perser och babylonier.

41 Människan och vår historia SE.indd 41

17.12.2018 12:45

Forna civilisationer

Den 4 500 år gamla Cheopspyramiden i Giza är tveklöst det äldsta av de sju underverken och ett av få som inte går att härleda till grekerna.

Antikens sju underverk Den antika världen bjöd på sevärdheter som var så makalösa att de sedan kallades ”världens sju underverk”. Vi besöker dem och ser hur de står sig mot dagens tekniska underverk.

D

en grekiske historikern Herodotus (484–425 f.Kr.) älskade listor.

Han och forskaren Kallimachos från Kyrene listade sju sevärdheter som antikens resenärer rekommenderades att besöka vid sina resor runt Medelhavet. Deras skrifter har gått förlorade, men deras listor – som redigerades en smula under medeltiden – anses vara den definitiva guiden till antik­ens sju underverk. Den äldsta existe­rande listan finns i en dikt av den grekisk­språkige poeten Antipatros från Sidon och är daterad till omkring 140 f.Kr. Han döpte sex av de sju

underverken och var extra svag för Artemistemplet: ”Jag har betraktat Babylons ogenom­ trängliga murar längs vilka stridsvagnarna kör ikapp och Zeus vid Alphaeus bräddar. Jag har sett de hängande trädgårdarna och kolossen av Helios, de stora människo­ skapade bergen i form av höga pyramider och Mausollos gigantiska grav. Men då jag såg Artemis heliga hus som sträcker sig mot himlen föll de övriga i skugga, ty solen själv har aldrig sett dess like utanför Olympus.”

Det har förekommit olika uppfattningar ➤

”Att ha beskådat dessa underverk i all sin prakt måste ha varit hisnande. Cheops­pyramiden var ursprungligen täckt av släta, vita kalkstenblock, placerade med kirurgisk precision.”

42 Människan och vår historia SE.indd 42

17.12.2018 12:45

AntikensAntikens sju underverk sju underverk

Sträcker sig mot himlen Så höga är antikens underverk jämfört med moderna byggnader.

Bilder © ThinkStock

På sin tid måste blotta storleken, inte minst när det gäller den 138 meter höga Cheopspyramiden, ha varit omtumlande att se. Det är fascinerande att tänka sig att Cheopspyramiden förblev världens högsta byggnad ända till 1800-talet då den till slut överträffades av modern bygg­teknik. Eiffeltornet som byggdes 1889 som entrébåge till Världs­­utställ­ningen fick antikens under­verk att krympa i jämförelse.

Om vi spolar fram till 1973 fick Willis Tower (vanligen kallat Sears Tower) med sina svindlande 442 meter dem att krympa ytterligare.

Sears Tower var på sin tid världens högsta byggnad, men mellan 1976 och 2010 tillhörde titeln CN Tower i Ontario, Kanada, med sina 553 meter. Arkitekterna nöjer sig inte med det – det dagsaktuella rekordet för världens högsta fristående byggnad innehas av Burj Khalifa i Dubai som är hela 828 meter hög.

CN Tower i Ontario, Kanada, är mer än tre gånger större än den 138 meter höga Cheopspyramiden.

43 Människan och vår historia SE.indd 43

17.12.2018 12:45

Forna civilisationer

om vilka världens sju underverk är, men de har alltid varit sju. Man tror att antalet har att göra med att antikens gudar var förtjusta i siffran sju, den ansågs representera perfek­tion och stod också för det kända antalet himlakroppar (fem planeter samt solen och månen).

Lyckotalet sju

Det handlar också om kulturell påverkan i hög utsträckning. Geografiskt ligger de alla i Medel­havs­området och man kan tycka att sevärdheter i andra delar av världen, som terrakottaarmén i Xian, Shaanxi-provinsen, kinesiska muren eller Stonehenge i England, också förtjänar att inkluderas på listan över den antika världens underverk.

Den etablerade listan är dessutom högst subjektiv – fem av de sju under­verken är grekiska prestationer. Undantagen är Cheops­pyramiden och Babylons hängande trädgårdar. De övriga fem är Zeusstatyn i Olympia, Artemis­templet i Ephesus, mausoleet i Hali­karnassos, kolossen på Rhodos och fyrtornet på Faros.

Intressant nog har endast ett underverk (Cheops­pyramiden) överlevt, vilket har fått vissa forskare att ifrågasätta förekomsten av vissa av de övriga och ett i synnerhet. Det finns ingen dokumentation om Babylons

hängande trädgårdar i den babyloniska historiens skrifter. Många historiker misstänker att de häpnadsväckande trädgårdarna inte är något annat än en poetisk fiktion.

När det gäller de andra underverken finns det dock fortfarande spännande glimtar av vad som en gång existerade. Ta Artemistemplet till exempel – trots att templet förstördes av goterna redan år 268 eKr. finns delar av konstruktionen kvar än i dag. En imponerande pelargrund som skapades vid en ombyggnation under 400-talet finns att beskåda på British Museum i London.

Illustration av mausoleet i Halikarnassos. Det byggdes åt Mausolus, härskare över det persiska riket, av hans fru Artemisia II från Karien.

Dessa ruiner är allt som finns kvar av Artemistemplet i Efesos, nuvarande Turkiet.

Under perioden 2560 f.Kr. till 247 f.Kr. existerade underverken samtidigt i endast 60 år.

Bilder © Carla216

Tidslinje: sju forntida underverk

Bilder © ThinkStock

”Listan är dessutom högst subjektiv – fem av de sju under­verken är grekiska.”

2560 f.Kr.

600 f.Kr.

432 f.Kr.

Cheopspyramiden

Babylons hängande trädgårdar

Zeusstatyn i Olympia

Pyramiden byggdes under 10–12 år för 4 500 år sedan till farao Cheops ära. Den är tveklöst äldst av de sju underverken.

Snarare överdådiga terrasser än hängande trädgårdar. Kung Nebukadnessar lät uppföra trädgårdarna som en hyllning till drottning Amytis.

Statyn var ett verk av skulptören Phidias och mätte omkring 13 meter i höjd. I höger hand höll den Nike och i vänster hand höll den en spira som kröntes med en örn.

44 Människan och vår historia SE.indd 44

17.12.2018 12:45

Antikens sju underverk

Många tror att kolossen från Rhodos (en staty föreställande den grekiska titanen Helios) tjänade som inspiration åt Frihetsgudinnan.

353–350 f.Kr. Mausoleet i Halikarnassos

Byggdes som en hyllning till den döde kung Mausolus av sin drottning och syster, Artemisia. Det blev så berömt att ordet mausoleum är synonymt med en pampig grav.

323 f.Kr. Artemistemplet

Ett tempel till gudinnan Artemis ära stod först färdigt 800 f.kr.

Innan dess byggdes och revs flera tempel på samma plats.

Den slutliga versionen var den första byggnaden som uppfördes helt i marmor.

Bara ruiner kvar

När det gäller de övriga underverken – om de inte har förstörts av människor har naturkatastrofer tagit hand om den saken. Både kolossen på Rhodos och mausoleet i Halikarnassos förstördes av jordbävningar. Om man besöker platsen för mausoleet i dag, i Bodrum i Turkiet, är marken fort­ farande beströdd med mursten.

Att ha beskådat dessa underverk i all sin prakt måste ha varit hisnande.

Cheops­pyramiden var ursprungligen täckt av släta, vita kalkstenblock, placerade med kirurgisk precision.

Dessa är nu nästan borta. Den ska också ha krönts med en toppsten, eventuellt täckt i guld, som gnistrade och sken i den egyptiska solen.

Zeusstatyn i Olympia var så imponerande att Dio Crysostomos, en besökare år 97 e.Kr., ska ha sagt: ”Om en man med ett hjärta tyngt av sorg står framför statyn kommer han att glömma bort sina sorger.”

Det är först i modern tid som vi har kunnat börja bygga större konstrukt­ ioner än dessa makalösa underverk.

Men de forntida underverken lever vidare som lysande exempel på människans uppfinnings­rikedom och som enastående byggnads­konstruk­ tioner som än idag imponerar på moderna ingenjörer.

Graham Barlow

292–280 f.Kr. 280–247 f.Kr. Kolossen på Rhodos Den enorma statyn av den grekiska titanen Helios restes på ön Rhodos av Chares av Lindos för att hylla hans seger över Cyperns härskare. Den förstördes i en jordbävning redan 226 f.Kr.

Fyrtornet på Faros

Fyren på Faros nära Alexandria byggdes för att guida sjömän in i hamnen. Byggnaden var en av de största och skulle inte överträffas på flera århundraden.

226 f.Kr. Kolossen på Rhodos faller

Stenrester fanns kvar på marken i flera hundra år efter att kolossen förstördes av en jordbävning.

Rhodos hamn finns fortfarande kvar, men lämningarna från kolossen är sedan länge försvunna.

45 Människan och vår historia SE.indd 45

17.12.2018 12:45

Forna civilisationer

LIV OCH DÖD I ANTIKENS EGYPTEN 9

Tutankhamons ålder när han blev farao

Vi utforskar egyptiernas mystiska forntid – från deras geniala uppfinningar till deras makabra begravningsritualer.

Sfinxer, mumier och förbannelser – det gamla Egyptiens mystiska värld har fascinerat människor i århundraden. Även om deras arméer aldrig kunde konkurrera med antikens Rom, och deras tänkare aldrig lyckades påverka modern filosofi på samma sätt som de gamla grekerna, är det ändå något med egyptierna som gör dem betydligt mer konkreta än sina antika kollegor. Vi kan läsa deras texter, röra vid deras skatter och

till och med besöka deras gravar.

Men trots imponerande mumier och monumentala pyramider är det som kanske fascinerar oss mest med de gamla egyptierna tron som genomsyrade sättet de levde sina liv på. Kanske ännu mer fascinerande är hur de hanterade döden.

Från den groteska mumifieringsprocessen till de storslagna pyramiderna är ritualerna från denna vidskepliga civilisation fjärran från den värld vi känner i dag.

Vi kommer nu att ta med dig tillbaka i tiden till ett land där gudarna var många och de svaga få. Vi kommer att avslöja några av mysterierna i detta storslagna kungarike, visa vilka framsteg egyptierna gjorde inom medicin och jordbruk, och hur de byggde oförstörbara tempel och gravar som har bestått i tusentals år.

Det finns mycket att lära om det gamla Egypten och arkeologerna gräver ständigt fram mer.

46 Människan och vår historia SE.indd 46

17.12.2018 12:45

Liv och död i antikens Egypten

Vad gjorde egyptierna för oss?

Känner du till något som har uppfunnits av egyptierna? Förmodligen rätta proportionerna. Grekiska konstnärer som reste till detta gamla inte. De flesta av oss känner till att romarna uppfann centralvärmen kungadöme inspirerades av deras förhållande till konsten och och attt grekerna höll de första olympiska spelen, men vi tänker började också att använda rutnätet till sina klassiska konstverk. sällan på egyptierna som stora innovatörer. Vi tänker kanske mer På samma sätt kan obelisker och pyramider i egyptisk stil ses på dem som mördare och magiker! Men det finns faktiskt över hela världen, både i gammal och modern arkitektur. många uppfinningar som vi använder än i dag som först såg På röda mattan ser vi fortfarande kopior av deras dagens ljus i Egyptens öken. Vi har något så enkelt som smycken. Men förmodligen är det deras bidrag till Antalet ögonmakeup och mintsmak, och långt mer avancerade språk och vetenskap som mest dramatiskt har pyramider uppfinningar som skriftspråk och kalendrar, att tacka för. påverkat historiens gång. som hittills har upptäckts Världen skulle faktiskt ha sett helt annorlunda ut om Hur de klarade av att beräkna och bygga de så i Egypten det inte var för de gamla egyptierna. Konst och kultur från imponerande pyramiderna utan modern teknik är Egypten har haft stort inflytande på senare generationer något som har förbryllat historikerna i århundraden. över hela världen. När egyptierna skulle måla av eller Låt oss titta lite närmare på några av egyptiernas skulpturera människor använde de ett rutat ark för att hitta de största prestationer.

130+

Matematik

Det antas att de gamla egyptierna var de första som använde ett talsystem baserat på tio.

Med det menar vi att de hade olika symboler för en enhet, tio, hundra och så vidare upp till en miljon. Även om många tidigare civilisationer hade sina mätsystem var det den egyptiska "alnen" som blev standard vid mätning i den antika världen.

Mätningarna baserades på människokroppen där en aln motsvarar längden från armbågen till toppen av långfingret. Det var avgörande för egyptierna att ha en god förståelse för matematik för att kunna bygga sina fantastiska pyramider och tempel.

Medicin

Bruket av medicin i det gamla Egypten är ett av de äldsta exemplena vi känner till. Även om deras kurer och metoder har ändrat sig något under loppet av 3 000 år var de på sin tid bland de mest avancerade som fanns när det gällde enkla operationer, de första tandläkarpraktikerna och behandling av benbrott. De var dessutom de första att bedriva omfattande forskning på människokroppen. Men mycket av det de gjorde inkluderade användning av magi och de hade en del märkliga metoder, som när de använde honung och hjärnsubstans från människor för att bota ögoninfektion.

Papper och skriftspråk Även om kineserna har fått äran för att ha uppfunnit pappret omkring år 200 f.Kr. dokumenterade de gamla egyptierna sina liv tusentals år tidigare. Detta tack vare deras uppfinning papyrus – ett slags pergament tillverkat av papyrusväxten som växte längs Nilens strand. De använde ett system av pikto­gram som kallas för hiero­glyfer för att skriva ner saker. Användandet av teckningar för att berätta historier var inte något nytt, men egyptierna lade också till bokstavsliknande tecken som skulle stå för olika ljud.

Därmed fick de ett skriftsystem så att de kunde skriva ner namn och abstrakta idéer.

Jordbruk

De första plogarna kan spåras tillbaka till sumererna år 4000 f.Kr., men de var ganska ineffektiva och beroende av ren muskelkraft för att kunna användas. Allt detta ändrades 2000 f.Kr. då de gamla egyptierna kopplade plogarna till oxar istället. Det revolu­ tionerade jordbruket både för egyptierna och andra, och kraften från djur används än i dag. Det anses också vara den första civilisationen som kunde kontrollera rinnande vatten. De grävde vatten­ kanaler som ledde bort vatten från Nilen när det var övers­vämning och sparade det till torrperioden.

Att bygga pyramider Smarta beräkningar och mycket arbetskraft var nödvändigt för att bygga dessa världens underverk.

Egyptologer har försökt lösa mysteriet om pyramidernas konstruktion i århundraden.

Det finns otaliga teorier om hur en så primitiv civilisation kunde bygga så hållbara geometriska giganter.

Teorierna täcker allt från tidiga kranar till hjälp från utomjordiska gäster! Men en av de senaste teorierna som har dykt upp, den "interna rampteorin", kanske äntligen kan ge oss svaret.

År 5

År 16

Teorin beskriver hur blocken i den nedersta tredjedelen av pyramiden kom på plats med hjälp av en utvändig ramp.

Samtidigt som den nedersta delen byggdes blev en ny ramp byggd inuti pyramiden.

År 20 Blocken till de två översta tredjedelarna drogs upp på den interna rampen medan den externa rampen långsamt demonterades för att ge extra byggmaterial.

47 Människan och vår historia SE.indd 47

17.12.2018 12:45

Forna civilisationer

Livet i Egypten Merparten av det vi läser om de gamla egyptierna handlar om döden – från deras groteska begravningsritualer till invecklade historier om livet efter döden. Men allt handlade inte om död i den här civilisa­ tionen, människorna levde också ett mycket rikt liv. Nilen har främjat odlingar och gett mängder av gräs för betande djur, så det borde inte komma som någon överraskning att största delen av befolkningen var bönder.

Andra vanliga yrken var hantverkare som snickare, vävare och guldsmeder, medan folk från välbärgade familjer kunde bli skriftlärda eller präster.

Under det gamla kungadömets tid hade Egypten ingen armé redo. Landet var omgivet av öken och hav som utgjorde ett naturligt försvar och faraon samlade bara

ihop bönderna när en armé var nödvändig för att försvara landet. Men när Egypten invaderades av Hyksos (en kanaaneisk stam) bestämdes det att en permanent här av utbildade soldater var nödvändig. Enheterna inkluderade vagnar, bågskyttar och infanteri, och hären blev ett sätt för män att stiga i rang i detta uråldriga kungarikes skoningslösa, sociala hierarki. Nilen möjliggjorde transport och kommunikation från den ena änden av riket till den andra och bidrog till att skapa en stark, enhetlig nation och en stark, enad armé.

Egyptiska pojkar från välbärgade familjer gick i skola där de studerade religion, matematik och läs- och skrivkkunskap, medan de fattigare pojkarna lärde sig sina fäders yrke. Flickorna utbildades hemma

eller gick ut i arbete fram till att de gifte sig i 12-årsåldern – ofta med en man som valdes av hennes föräldrar. Även om det var en självklarhet att kvinnorna lydde sina äkta män var de samtidigt på många sätt likställda männen i samhället. Kvinnor i högre sociala skikt kunde delta i affärs­ uppgörelser, äga land och representera sig själva i rätten. Utöver att ta hand om barn och hem kunde de arbeta på gårdar och vara anställda vid domstolar. Vissa jobbade i templen som akrobater, dansare och musiker. Adels­k vinnor kunde bli prästinnor och offentliga tjänstemän. Egyptierna värdesatte familjelivet högt och farbröder, fastrar och far- och morföräldrarna kunde leva tillsammans under samma tak – och ofta i samma rum.

Inne i ett egyptiskt hem Storfamiljerna bodde tillsammans i dessa hus av soltorkad lera och tillbringade ofta lika mycket tid på taket som inomhus!

Ventilation Kraftiga väggar Som de flesta hus från forntiden var de byggda av lera, ofta i form av sol­torkat tegel. Leran torkades i solen i träformar och tegelstenarna täcktes sedan av bitumen, en naturlig asfalt. Det skyddade mot vatten.

Gamla egyptiska hus hade luckor på tak och fönster högt uppe på väggen så att den svala luften kunde cirkulera.

700

Uppskattat antal hieroglyfer i det gamla egyptiska skriftsystemet

Entrédörr Den tillverkades av tjockt trä och hade ett system med tre säkerhetslås.

Ingångsdel Det första rummet i huset var rikt dekore­rat och hade ett altare till guden Bes, som var familjens beskyddare.

48 Människan och vår historia SE.indd 48

17.12.2018 12:45

Liv och död i antikens Egypten

Det egyptiska samhället Som i så många av den antika världens riken levde egyptierna i ett hierarkiskt samhälle med en envåldshärskare på toppen. Härskaren kallades för farao och betraktades som en gud på jorden. Faraon bestämde lagarna, samlade in skatt och krigade. Under faraon fanns visiren, hans chefsrådgivare och ibland också översteprästen.

Under honom fanns adeln. De ansvarade för sina respektive regioner samt andra präster. Skriftlärda respekterades också då de var de enda som kunde läsa och skriva. Därför var de de enda som kunde hålla kontroll på den egyptiska dynastin.

Taket Folk sov och jobbade ofta på taket. Här förvarade de också torkat och saltat kött och fisk.

Farao Officiella ämbetsmän Soldater Skriftlärda Köpmän Hantverkare Bönder Slavar

Dekorationer Väggarna blev vitkalkade och vissa dekorerades med geometriska mönster eller bilder.

Målning av olika egyptiska arbetare från en grav i Theben i Egypten.

Kök Köken var välutrustade med speciella platser för bestick, köksutrustning och krukor. De hade också lerugnar där man bakade bröd och annan mat.

Sovrum De gamla egyptierna sov på mattor som kunde rullas ut, eller på sängar tillverkade av spunnen hampa, med ett nackstöd av trä och en madrass fylld med ull eller halm.

Källare

Vardagsrum Egyptierna har fått äran av att ha uppfunnit vardagsrummet – en central plats där familjens medlemmar åt och drack. Dessa rum hade stolar, bord och keramikvaser. De finaste möblerna var tillverkade av snidat och målat trä.

Det här utrymmet användes till att lagra mat och värdesaker och var ofta tillgängligt via en lucka.

Antalet gudar som de gamla egyptierna dyrkade

1 000+ 49

Människan och vår historia SE.indd 49

17.12.2018 12:46

Forna civilisationer

Demoner och gudar i egyptiernas dödsrike

För att säkra ett gott liv efter döden i det gamla Egypten krävdes det magiska ritualer.

50 Människan och vår historia SE.indd 50

17.12.2018 12:46

Demoner och gudar i egyptiernas dödsrike

att trivas i livet efter döden. Rika egyptier ägnade många år åt att bygga gravkam­mare som ofta var mer genomarbetade än deras hus och de fyllde dem med ovärder­­liga skatter. I det gamla Egypten var döden ett spännande äventyr.

”Rika egyptier ägnade många år åt att bygga gravkammare som ofta var mer genomarbetade än deras hus.”

Pyramider och gravkammare I början begravdes faraoner och andra välbärgade per­­son­er i det gamla Egypten i mastabor. Det var platta, rätvinkliga struk­turer med sluttande sidor som skyddade graven mot rovdjur och gravplundrare. Under den tredje dynastin fick arkitekten Imhotep idén att stapla flera masta­­bor på varandra för att skapa en hög byggnad i flera ”steg”. Dessa fungerade som en stor trappa som skulle ta den döda till himlen. Den första var Djosers trappstegs­pyramid som byggdes runt 2680 f.Kr.

Under de följande århundradena blev det vanligt att faraoner begrav­d­es i pyramider och med tiden blev sidorna släta istället för steg­indelade. Kungar och drottningar tävlade om att bygga de högsta och mest storslagna monumenten. Det var dock dyrt. Det krävdes enorma mängder sten för att bygga dem, för att inte tala om arbetskraft. Pyramiderna drabbades också av gravplundrare. Under den sjunde dynastin blev det vanligare att begrava faraonerna i gravkammare som var inhuggna i berg.

Den första egyptiska pyramiden byggdes av farao Djoser och är 60 meter hög.

Neftys

Hon var mor till Anubis och skyddade de döda och den härskande faraon.

De dödas bok Med så många demoner, monster och portvakter att hantera i dödsriket kunde det underlätta med en besvärjelse eller två. De dödas bok var en begravningstext som användes från början av Nya riket (omkring 1550 f.Kr.). Den innehöll formler som skulle hjälpa själar på resan till livet efter döden. Det var bara de rika som hade ett exemplar, eftersom den måste specialbeställas

och skrevs och illustrerades av många skrivare.

Boken placerades sedan i den dödas kista eller gravkammare, och utdrag ur texten skrevs på väggar, sarkofager och amuletter som placerades tillsammans med mumien. Varje formel hade sitt syfte. Vissa hjälpte den döda att identifiera de olika gudarna, medan andra skyddade mot ondska eller gav dem kontroll över världen runt omkring.

Formel 17 i dödsboken hjälper de döda att känna igen guden Atum.

© Shutterstock; Thinkstock; WIKI

F

å kulturer omges av samma mystik som det gamla Egypten. Civilisationen som växte fram längs Nilen runt år 3000 f.Kr. var en av de mäktigaste som någonsin funnits på jorden. Egypten bestod till största delen av obeboelig och obrukbar öken, men floden var en livgivande källa som gav näring åt jorden och vatten åt grödorna.

Nilen skapade förutsättningar för ett samhälle med bönder, läkare, byggnads­ arbetare och soldater, och deras bragder och uppfinningar överträffade allt man dittills sett. De skapade ett av de första skrift­ systemen, var de första som bedrev veten­ skap och skapade konst som senare imiterades av renässansens mästare. Men mest kända är de gamla egyptierna för de mäktiga pyramiderna och de blodiga mumifieringsritualerna. Döden var en hel industri, och en mycket blomstrande sådan.

Religion var grunden som hela samhället vilade på och den fungerade som vägvisare på alla livets områden. Man trodde på många gudar som alla hade olika roller, från krigs­­­gudinnan Sekhmet till Hapi, Nilguden som skapade översvämningar varje år. Det viktigaste elementet i den gamla egyptiska religionen var tron på ett liv efter döden. När någon dog trodde man att själen levde vidare, men bara om den fördes in i dödsriket på rätt sätt. Först måste själen kämpa mot olika demoner, för att sedan i domens sal bevisa att den var värdig ett evigt liv. De som klarade testet kunde fortsätta till de så kallade vassfälten, en idealversion av livet på jorden.

De som inte klarade provet var dömda att irra runt som rastlösa själar, för evigt fast i en skärseld som var värre än döden.

Tron på dödsriket fick egyptierna att förbereda sig på färden genom det under hela livet. De måste undvika synd så gott det gick, men också försäkra sig om att deras fysiska kroppar hade en plats att vila på. Kroppen fick sällskap av alla de ting själen behövde för

51 Människan och vår historia SE.indd 51

17.12.2018 12:46

Forna civilisationer

Så gjordes en mumie Balsameringsprocessen var lång och otäck, men de gamla egyptierna ansåg att den var nödvändig för att själen skulle leva vidare.

Nyckeln till ett evigt liv var inte bara att bevara själen. Egyptierna ansåg att den regelbundet måste återvända till kroppen för att kunna leva vidare. Därför måste kroppen vara intakt. De trodde även att den döda måste likna den levande så mycket som möjligt för att själen skulle känna igen sin fysiska boning. I början åstadkoms detta genom att begrava de döda i öknen, där den varma sanden torkade ut kroppen och hindrade förruttning. Med tiden utvecklade egyptierna en konserverings­ metod som gjorde att kvarlevorna kunde bevaras i flera tusen år. Den fick namnet mumifiering.

De första mumierna dateras till 2600 f.Kr., men det var inte förrän runt 1550 f.Kr. som den mest effektiva och välkända mumi­ fieringsmetoden utvecklades. Då avlägsnade man den dödas inre organ, torkade köttet och svepte hela kroppen i linne­ bandage. Processen tog cirka 70 dagar och var extremt dyr, så det var bara de rika som hade råd med den. Fattiga familjer fick använda en annan metod där organen gjordes flytande med cederträolja och tömdes genom ändtarmen innan kroppen lades i bikarbonat för att torka.

På grund av klimatet måste balsameringen göras så snart som möjligt efter dödsfallet. Först togs kroppen med till en ”ibu”, eller reningsplats, oftast ett tält nära Nilen. Där ”renades” kroppen med vatten och palmolja, som representerade de dödas återfödsel och gjorde att de luktade sött längre. Efter det togs kroppen med till ”per nefer”, ett annat tält där själva balsameringen utfördes. Det var bara prästerna som var kvalificerade att utföra den. Chefsbalsameraren kallades ”hery seshta” och representerade Anubis, balsameringens och de dödas gud. Han bar ofta en schakalmask som visade hur betydelse­­­full han var.

Hery seshta ansvarade för att svepa kroppen och genomföra de religiösa ritualer som var lika viktiga som den fysiska behandlingen i balsameringsprocessen.

Tack vare de gamla egyptierna kan vi idag se bevarade ansikten av män, kvinnor och barn som ser ut nästan exakt som för 3000 år sedan.

Så här gick det till Följande steg ingick i processen för att bevara en kropp för evigt.

Tvättning

Innan balsameringen kan börja måste kroppen tvättas med palmvin och vatten från Nilen.

Steg 1 Kroppen tvättas

Tvättningen symboliserar pånyttfödelse, eftersom den döda går vidare till nästa liv.

Organen tas bort Ett snitt skärs på vänster sida och lungor, lever, tarmar och magsäck tas ut.

Hjärnan grävs ut

Hjärnan ses som oviktig. Den grävs eller töms ut genom näsan och kastas.

Steg 2 De gamla egyptierna avgudade katter, så även de mumifierades när de dog.

Hjärtat bevaras

Hjärtat lämnas kvar i kroppen. Egyptierna trodde att det var där intelligensen satt och att man behövde det i livet efter döden.

Anubis

Sjakalguden Anubis var gravplatsernas väktare och balsameringens gud.

52 Människan och vår historia SE.indd 52

17.12.2018 12:46

Demoner och gudar i egyptiernas dödsrike

Steg 5 Svepning

Kroppen sveps i linneduk och flytande kåda används som lim.

Oljning

Maat Sanningens och rättfärdighet­ens gudinna Maat hade upp­­gift­­en att avgöra om en själ var lämplig för livet efter döden.

Steg 4

Hela kroppen gnids i olja för att huden ska hålla sig elastisk.

Böner

Prästen läser böner och besvärjelser över den döda för att han eller hon ska kunna skydda sig mot onda andar.

Stoppning

Lagring

Kroppen tvättas och bikarbonatet grävs ut.

Sedan fylls kroppen med sågspån, kryddor och lin.

Organen tvättas och läggs i bikarbonat innan de placeras i kanopekrukor.

© Thinkstock; WIKI; Illustration by Nicholas Forder

Steg 3

Torkning Saltning

Kroppen fylls med bikarbonat som absorberar all fukt.

Därefter täcks hela kroppen med bikarbonat och läggs att torka i 40 dagar.

Den här mumien, som finns på Louvren i Paris, är en man som levde under ptolemaiska dynastin (305–30 f.Kr.).

53 Människan och vår historia SE.indd 53

17.12.2018 12:46

Forna civilisationer

Osiris

Begravningar och ritualer

Osiris, här avbildad som en mumifierad farao, var guden för livet efter döden.

Egyptierna lämnade jordelivet tillsammans med alla sina ägodelar.

Långt före döden började rika egyptier bygga sina gravkammare och fylla dem med allt de behövde i livet efter döden. Bord, stolar, vagnar, smycken och mumifierade husdjur skulle garantera att själen aldrig saknade något. Mat var lika viktigt efter döden, så rikliga mängder vin, frukt och spannmål begravdes också. Till och med kött togs med i graven. Det var ofta saltat och mumifierat för att inte ruttna. En annan utväg var att avbilda mat på väggarna, för de gamla egyptierna ansåg att bilder var lika ätbara som de fysiska produkterna i dödsriket.

Egyptierna placerade även shabtier i gravkammaren. Det var små figurer av lera,

trä eller sten som skulle fungera som tjänare i livet efter döden. Vissa av de döda begravdes med en eller två, medan andra – som farao Taharqa – begravdes med över tusen.

Fattiga egyptiers gravkammare var mindre överdådiga, och de som befann sig längst ner på samhällsstegen sveptes bara i tyg och begravdes i öknen med vanliga föremål som grytor, krukor och kanske ett vapen. Såväl fattiga som rika fick dock en ceremoni. Det ansågs som nödvändigt för att själen skulle kunna ta sig vidare till nästa liv.

Rika egyptier fick överdådiga begravningar där kroppen följdes av en procession av sörjande och dansande människor. Två så

En begravning värdig en farao

Dessa omständliga steg skulle göra den döda redo för dödsriket.

En begravningsmask som liknar den döda gör att själen kan känna igen sin kropp.

Ett tåg av sörjande bär kistan och gravföremålen till gravkammaren. Några av de sörjande får betalt för att gråta högljutt genom hela ceremonin.

Ett målat lock (”kartonnage”) läggs över mumien, som sedan placeras i en ”suhet” (kista).

I gravkammaren genomför en präst ceremonin för att öppna munnen så att den döda kan andas och tala i livet efter döden.

Dödsmask

Procession

I kistan

Öppnandet av munnen

Sarkofag

röntgen­fluorescens för att ta reda på den kemiska samman­sättningen. Den höga nickelhalten och inslag av kobolt tyder enligt forskarna på utomjordiskt ursprung, och liknande nivåer har hittats i en meteorit som slog ner 24 mil väster om Alexandria före eller under Tutankhamons tid.

Förseglad med en besvärjelse

Både sarkofagen och grav­kammar­ en förseglas innan prästen läser en formel som ska skydda dem. Den har kommit att kallas faraos förbannelse.

Kistan placeras i sarkofagen, en alabasterkista som ger extra skydd.

Tutankhamons meteoritdolk I juni 2016 berättade forskare att en dolk som hittats av Howard Carter i Tutankhamons gravkammare var tillverkad av järn från en meteorit. Bladet hade varit en gåta för arkeolog­ er i många decennier eftersom metallen inte rostat och järn­­arbeten var sällsynt i det gamla Egypten. Man använde en spektrometer med

kallade ”kiter” fanns också med. Det var kvinnor vars roll var att sörja öppet. Enligt den egyptiska tron skulle själen få det lättare i domens sal ju större uttryck för sorg som visats.

Vid gravkammaren utförde en präst ceremonin ”öppnandet av munnen”, där mumien restes och ett blad trycktes mot munnen. Därefter kunde själen andas, tala och äta i livet efter döden. Samma ritual utfördes med ögon, armar och ben för att själen skulle kunna se och röra sig. Kistan placerades i en sarkofag, offergåvor lämnades, böner lästes, och så förseglades grav­ kammaren.

Järnbladet till höger tros komma från en metorit.

54 Människan och vår historia SE.indd 54

17.12.2018 12:46

Demoner och gudar i egyptiernas dödsrike

Anubis

Balsameringsguden deltog i ceremonin och ledsagade de döda till domstolen i underjorden.

Viktbalans

Om hjärtat var lätt som en fjäder kunde själen fortsätta in i nästa liv.

Osiris

Ceremonin ägde rum framför Osiris, guden för döden och livet efter döden, samt en domstol med 42 andra gudar.

Hjärtat

Om hjärtat var tungt av onda gärningar slukades det av krokodildemonen Amuut.

Sanningens fjäder

Hjärtat lades i den ena vågskålen. I den andra låg en fjäder från sanningens och rättfärdighetens gudinna Maat.

Resan till livet efter döden Att säkra sig en plats i himlen var lättare sagt än gjort.

Människan och vår historia SE.indd 55

Egyptierna begravdes med alla sina jordiska ägodelar, även sängar och vagnar.

trodde att hjärtat registrerade alla handlingar som någon utförde under sitt liv. Genom att hjärtat vägdes på en balansvåg, med en fjäder från gudinnan Maat i den andra vågskålen, avgjordes hur moraliskt den döda handlat.

Om vågskålarna var i balans hälsade Osiris själen välkommen in i nästa liv. Var hjärtat däremot tyngre än fjädern kastades det till den kvinnliga krokodildemonen Amuut. Då kastades själen in i mörkret, dömd till en evigt rastlös tillvaro.

De döda kunde alltid sätta sitt hopp till De dödas bok, för en uppläsning av formel 30B kunde hindra hjärtat från att avslöja sitt mörka förflutna.

De som hade turen att säkra sig en plats i livet efter döden fick uppleva de storslagna fälten i den egyptiska versionen av paradiset.

Här fick de en egen jordlott där de kunde odla grödor med hjälp av shabtierna de begravts med och se fram emot ett liv i evig fred.

© Alamy; WIKI; Thinkstock

Varken dyra gravkammare eller formler var någon garanti för en plats i livet efter detta.

Först måste själen övervinna alla demoner och andra hinder i dödsriket. Sedan ställdes den inför rätta av gudarna i ceremonin där hjärtat vägdes. Endast de värdigaste själarna kunde fortsätta till ett evigt, lyckligt liv på vassfälten.

De gamla egyptierna trodde att den dödas själ lämnade kroppen och steg ner i under­ jorden (Duat). Där måste den passera 12 portar som alla vaktades av var sin gudom som själen måste känna igen och kunna namnge.

Det låter kanske inte så svårt, men där fanns även monster, demoner och eldsjöar som måste bekämpas. I De dödas bok fanns en lista med trollformler som kunde hjälpa själen att övervinna dessa hinder. Om den lyckades kunde själen passera in i domens sal, där den skulle visa sin värdighet inför 42 gudar. De dödas bok kunde också hjälpa själen att svara rätt på frågorna och få passera.

Därefter fick själen fortsätta till ceremonin där hjärtat vägdes. Den övervakades av Osiris, den högsta guden i underjorden. Egyptierna

55 17.12.2018 12:47

Forna civilisationer

sätt på vilka

antikens Grekland förändrade världen De gamla grekerna levde i fler än tusen små stadsstater runt Medelhavet. Hemligheten bakom deras storhet låg i deras osedvanliga ambition och tävlingsanda.

56 Människan och vår historia SE.indd 56

17.12.2018 12:47

10 sätt på vilka antikens Grekland förändrade världen

Krigföring Ingen hade tidigare stridit som grekerna och ingen hade segrat som Alexander den store.

10 Grekernas nya och extremt disciplinerade krigföring gjorde dem till en världsmakt.

Grekerna brukar anses ha skapat ”den västerländska krigföringen” med fältslag som utkämpas på fasta platser tills den ena sidan besegrats. Det låter måhända som ett okontroversiellt upplägg, men under tidigare perioder och i andra delar av världen var striderna mer trevande och mindre blodiga, med större inslag av projektiler, manövrer och kraftuppvisningar. Trupperna var också mycket mer löst sammanhållna och soldaterna stred som individer, inte som en enhet. Även om grekerna använde kavalleri och lätt beväpnade soldater med spjut som angrep fienden på avstånd, utgjordes kärnan i deras krigföring av tungt beväpnade och bepansrade infanterisoldater som kämpade i närstrid till döden. Den modellen gjorde striderna hårdare och dödligare. När strategin hade visat sig utslagsgivande i internationell krigföring, framför allt mot perserna och deras enorma multinationella arméer, skulle ingenting någonsin bli sig likt igen.

Framgångarna var i hög grad beroende av hoplit­ erna, fotsoldater som fick sitt namn efter sina sköldar. De bar harnesk, hjälm och benskydd i brons samt en stor rund sköld (”hoplon”) i trä eller läder med förstärkningar av brons. Som vapen bar de ett långt träspjut med spets av järn eller brons och ett kort svärd, i järn eller brons. Att bära rustningen och vapnen var fysiskt krävande för soldaterna och det krävde att de var i mycket god form.

Hopliterna hade också mycket god disciplin.

De mötte fienden i täta, djupa led i den berömda falangformationen där varje man skyddade grannen till vänster med sin sköld och litade på att grannen till höger gjorde detsamma för honom. Formationen tenderade alltid att krypa åt höger eftersom alla

soldater försökte maximera sitt eget skydd. En falang var normalt minst åtta man djup, vilket gjorde att hopliterna kunde utsätta motståndaren för ett enormt tryck.

Stridsmoral var helt avgörande. Hopliternas krig­ föring var psykologiskt nedbrytande eftersom den innebar helt nya fasor – man pressades både framifrån och bakifrån, och attackerades med spjut och svärd på nära håll. Om soldaterna i det främre ledet bröt sig loss och försökte fly var slaget nästan omedelbart förlorat. Den tunga utrustningen försvårade flykten och hela armén kunde dödas. För att hålla kämpaglöden uppe stärkte man sig med vin inför striden, med musik när man tågade mot fienden och med det skräckinjagande stridsropet ”eleleleu”.

Taktiken fulländades av de makedonska konung­ arna Filip II och hans son Alexander III – Alexander den store. Avancerad drillning, större taktisk flexibilitet, bättre utrustning – inklusive det nya, längre spjutet sarissa – och ökad användning av kavalleriet var några av de saker som gjorde att de kunde lägga Grekland under sig, hejda den persiska expansion som pågått under flera århundraden och i slutet av 300-talet f.Kr. till sist erövra orienten och förändra världen för alltid.

Phalanx tactics När spjutstötarna träffat pressar de bakre leden på och försöker borra hål i fiendens formation.

Formationen går framåt, ackompanjerad av musik och stridsrop.

Falangens fysiska kraft gjorde den skräckinjagande för andra folk som till skillnad från grekerna inte var vana vid den. Styrkan låg i antalet.

Luckor vidgas med hjälp av sköldar och svärd tills fienden viker tillbaka.

57 Människan och vår historia SE.indd 57

17.12.2018 12:47

Forna civilisationer

Arkitektur De gamla grekernas inflytande går att se i städer över hela jorden. Världen skulle inte se likadan ut utan dem.

9

I antikens Grekland byggdes några av de mest berömda byggnader som någonsin uppförts, inte minst byggnaderna på Akropolis i Aten. Den lilla befolkningen runt kusterna i östra Medelhavet byggde fem av antikens sju underverk. Bara det är en fantastisk prestation.

Men dessa enskilda byggnader, statyer, amfi­ teatrar och arenor är en ganska liten del av det arkitektoniska arv som de gamla grekerna lämnade till eftervärlden. Det riktigt betydelsefulla var deras inflytande: Grekerna lade grunden till den västerländska arkitekturen. Med inspiration från orienten skapade grekerna sin egen tydligt särpräglade arkitektur och uppfann flera nya typer, av offentliga byggnader bland dem amfiteatrar och arenor. De etablerade principerna för en fungerande arkitektonisk teori och praktik, och gjorde arkitekturen till både konst och vetenskap. Det var det förhållningssättet som, tillsammans med den distinkta estetiken, kom att få så stort inflytande.

Särskilt tydlig är den grekiska påverkan på romersk arkitektur, men det går inte att idag studera arkitektur utan att beakta arvet från grekerna. Och vi behöver bara se oss omkring för att se hur de gamla grekernas byggnadsstil förändrade vår värld.

Offentliga miljöer

De ursprungliga byggnad­ erna på Akropolis förstördes av perserna 480 f.Kr. och de nya var ett uttryck för medborg­ erlig stolthet. Akropolis var ett offentligt rum som byggts för och av atenarna. I andra kulturer hade denna typ av monument varit förbehållna kungar och kejsare.

Frontonen

Frontonen rymde enorma målade skulpturer som skildrade berättelsen om gudinnan Athena. Statyerna utgör en viktig del av Atens samhällskultur. Frontonen var ovanligt stor eftersom pelarna var så många.

Metoperna

Metoperna var rektangulära plattor, och de som fanns i frisen på Parthenon var förstås enorma. Dekorationerna på dem visade scener från mytiska strider där grekerna segrat, inte minst för att betona den överlägsenhet man ansåg sig ha mot perserna.

58 Människan och vår historia SE.indd 58

17.12.2018 12:47

10 sätt på vilka antikens Grekland förändrade världen

Politik Tidigare var politik något som folk bara gjorde. Genom de gamla grekerna blev det även något man tänker på.

8

Ordet politik kommer av grekiskans politikos som betyder ”det som rör staten”. Demokrati, oligarki, monarki och tyranni är bara några av många andra politiska uttryck vi hämtat från grekerna.

Antikens Grekland var förmodligen det första samhälle där man på allvar funderade över politiska frågor. Till skillnad från sina samtida analyserade de olika system. De tog inte bara för givet att deras eget sätt var det enda möjliga, även om de ofta tyckte att det var det bästa. Det är förmodligen det kritiska tänkandet som blivit deras viktigaste arv till eftervärlden, snarare än de dramatiska experimenten med demokrati (Aten) kontra extrem social kontroll (Sparta).

På 400-talet f.Kr. blev den grekiska världen alltmer splittrad. Utvecklingen kulminerade i det peloponnesiska kriget (431–404 f.Kr.) där Aten och dess allierade stred mot Sparta och dess allierade. Lite förenklat kan man säga att atenarna var demokrater medan spartanerna föredrog oligarkin, ett styrelseskick med en styrande elit. På vissa sätt var kriget en vanlig maktkamp mellan två mäktiga stadsstater som båda ville ha herravälde över den grekiska världen, men samtidigt var det också det första ideologiska kriget. Striden stod inte bara mellan två stater, utan mellan två ideal. Sparta segrade och tvingade atenarna att avskaffa demokratin och istället införa oligarki. Den blev dock kortvarig och folkstyret återinfördes snart.

Regelrätta monarkier var ovanligt i Grekland under antiken och förekom främst i angränsande stater som Makedonien. Framtiden tillhörde dock de makedonska kungarna, som Alexander den store – tills motsättningen mellan demokrati och totalitärt styre blossade upp igen flera tusen år senare och satte sin prägel på stora delar av 1900-talet.

Dorisk kolonnordning

Kolonnerna följer den traditionella doriska ordningen. Det står dock 8 kolonner längs kortsidorna och 17 längs långsidorna, istället för de vanliga 6 respektive 13, medan joniska influenser (exempelvis. den utsmyckade frisen) döljer sig bakom dem.

Templet Parthenon byggdes på Akropolis i Aten under åren 447–438 f.Kr. som en hyllning till gudinnan Pallas Athena. Templet byggdes helt i marmor och det krävdes 22 000 ton till den unika byggnaden.

Perikles (ca 495–429 f.Kr.) var en ledande statsman i Atens demokrati.

Sparta

mot

Aten

Spartas medborgare fick rösta om förslag Under perioden med full demokrati i från äldre­rådet, men kunde inte påverka Aten valdes alla atenska ämbetsmän ut genom lottning, och alla fria vad man skulle rösta om eller ta upp. medborgare kunde utses att Om­röst­ningen skedde genom att tjäna staten under en viss man ropade högt. Varje år röstade RÖSTNING tid. Även generaler valdes. sparta­­borna fram sina eforer, de Medborgarna kunde diskutera all högsta ämbetsmännen. I det komp­lexa offentlig politik och lägga fram förslag styrelseskicket styrde eforerna till­sammans till diskussion. med två kungar, som ärvde sin tron.

Aten var en sjöfartsmakt med Sparta låg i inlandet och var till stor blomstrande internationell handel, del stängt mot omvärlden. Handeln mäktig flotta och många var obetydlig och stadsstaten utomatenska invånare – hade bara en liten flotta och UTRIKES­ handelsmän, hantverkare, ingen handelsflotta. Ytterst POLITIK vetenskapsmän och konstnärer. få utomstående var välkomna Till skillnad från Sparta var Aten i Sparta. De kunde bo där endast beroende av handeln, i synnerhet av om de fått en officiell inbjudan, spannmålsimporten. vilket var mycket ovanligt.

Kvinnor hade få rättigheter. Kurtisanerna Även om Spartas kvinnor inte var kunde uppträda lite friare, men fullvärdiga medborgare på samma ”respektabla” kvinnor skulle varken sätt som män var de kända i synas eller höras utanför hemmet. antikens Grekland för sin frihet I praktiken kan kvinnorna dock och närvaro i det offentliga KVINNOR ha varit mer frigjorda än i teorin: i rummet. De gick klädda i korta en grekisk komedi inleder kvinnorna togor som lämnade låren bara, och en ”sexstrejk” för att tvinga männen deras offentliga dans och sexuella att sluta fred med Sparta. frigjordhet väckte anstöt utanför Sparta.

De offentliga byggnaderna i Aten, i Ordet spartansk betyder enkel eller synnerhet på Akropolis, var ett av asketisk, så det är ingen överraskning antikens underverk och stod för en att antikens Sparta var en enkel helt ny form av storslagenhet. De stad i ordets alla bemärkelser.

OFFENTLIGA imponerande torgen sjöd av Där fanns inga överdådiga RUM liv och aktivitet. Själva staden offentliga byggnader och och den närliggande hamnen, inte ens några stadsmurar. De Pireus, omslöts av praktiskt tagit spartanska männen var stadens ogenomträngliga murar. murar, sa man.

Retorik var ett viktigt inslag i alla Ordet lakonisk, som betyder fåordig, välbärgade atenares utbildning. En kommer från Lakonien, vilket var ett annat av den tidens mest berömda namn på Sparta. Spartanerna var kända talare, Demosthenes, var för sin kvickhet. Efter ett katastrofalt atenare. Han var dock sjöslag skickade en spartabo hem VÄLTALIGHET även känd för att varna för ett av de mest lakoniska krigs­ makedonerna i tal efter tal – breven genom tiderna: ”Fartygen utan att någon lyssnade innan det borta, Mindaros [generalen] död, folket var för sent. hungrar, vi vet ej vad vi ska göra.”

59 Människan och vår historia SE.indd 59

17.12.2018 12:47

Forna civilisationer

Läkekonst

Hippokrates

”Att först och främst inte skada”, sa Hippokrates. Han gjorde inte så värst mycket gott för sina patienter heller, men å andra sidan la han grunden för framtidens medicin.

7

Grekernas bidrag till den vetenskapliga medicinen var enormt. Inte ens de bästa av deras läkare kunde bota särskilt många sjukdomar och många av deras spekulationer visade sig vara felaktiga. Men deras livssyn och metod blev grunden för senare utveckling och lever vidare än idag. Även om övernaturliga diagnoser och religiösa och magiska botemedel fortsatte att användas parallellt med Hippokrates nya rationella läkekonst på 400- och 500-talet f.Kr., stod den för ett avgörande paradigmskifte i medicinhistorien. De

nya läkarna ansåg att sjukdom bara hade naturliga orsaker och var något som uppstod i kroppen och i den fysiska miljön, inte till följd av en förbannelse från gudar eller häxor. De utvecklade en metod där ingående observationer gjordes för att studera olika sjukdomar och katalogisera symptomen.

Hippokrates underströk den medmänskliga plikten att osjälviskt vårda patienter. Nu fanns de principer och metoder som behövdes för att utveckla medicinen som vetenskap och vården, även om behandlingen ofta var ineffektiv utan dagens kunskaper om fysiologi.

Hippokrates ansåg att de flesta sjukdomar orsakades av att kroppens naturliga balans rubbades och att läkarens uppgift var att hjälpa naturen att återställa den. Tyvärr var hans föreställningar om människans fysiologi hopplöst felaktiga. Han trodde att balansen gällde fyra kropps­ vätskor: blod, slem, gul galla och svart galla.

Rening och åderlåtning

Om vätskorna var i obalans för att det fanns ”för mycket” blod eller galla kunde patienten åderlåtas eller få ett laxativ.

Kost och träning

För att undvika sjukdom rekommenderades man att träna regelbundet, bada i havet och undvika att äta för mycket. Under sjukdom föreskrevs en lätt eller flytande kost.

Lugn och vila

Patienter skulle inte störas utan få vila mycket, så att de kunde bevara och bygga upp sin styrka.

Ormen och staven var en symbol för Asklepios, läkekonstens gud i den grekiska mytologin.

En grekisk läkare ser till en patient.

Konst

6

Den grekiska antikens konst utmärktes av fulländade former och realistisk framställning. Har deras skulpturer någonsin överträffats?

Måleri och än mer skulptur var utan tvekan de största av de grekiska visuella konsterna. Utmärkande var att fokus låg på den mänskliga formen snarare än på landskap eller märkliga, omänskliga figurer som gudar, monster eller demoner. Perfektion och skönhet stod i centrum och verken präglades av detaljrikedom och realism. Realism och perfektion låter

kanske inte som fullt förenliga ideal, men för de gamla grekerna var de det. De beundrade fulländade former, som idealkroppar. Det som målades eller skulpterades var därför perfekt.

Realismen låg i framställningen, till exempel en större tredimensionalitet och mer naturliga kroppsställningar hos statyerna. Såväl detta som intresset för detaljer fick ett varaktigt inflytande på västerländsk konst som består än idag.

Praxiteles Afrodite (300talet f.Kr.).

60 Människan och vår historia SE.indd 60

17.12.2018 12:47

10 sätt på vilka antikens Grekland förändrade världen

Sport

Diskus är fortfarande en OS-gren.

Diskus är fortfarande en OS-gren.

5

Grekernas jakt på fysisk perfektion och deras tävlingsinriktning gav upphov till en ny och mycket långlivad underhållningsform ...

De grekiska idrottsmännen var stora enda gren, en löpartävling som liknar dagens 200-meterslopp. Med tiden växte evenemanget berömdheter som avgudades på ett sätt och kom att omfatta de vanligaste sporterna som som skulle få oss att rodna. Att vinna en utövades i de grekiska städerna. Några av dem, olympisk seger gav ära och popularitet, framför allt hästkapp­löpning, var dock bara för en karriärskjuts inom politiken och till de mycket rika. Grenarna påminde om militär­ och med en staty. Rika medborgare tävlade om övningar, ibland föråldrade sådana som de att få lägga pengar på de tävlande och där man tävlade med häst och vagn. finansiera vagnar, hästar och E Så småningom pågick spelen tränare. Men att vinna var under fem hela dagar. Det var allt. Både tveksamheter I alla större grekiska städer vimlade ovanligt med lagsporter, för och öppet fusk förekom det av avbildningar av perfekta kroppar: grekerna såg individuell och kunde skapa som statyer, uthuggna i väggarna, målade på murar och matkärl. Idealet gick hand i hand med tävlan och personlig långvariga konflikter den besatthet av symmetri och proportioner som seger som själva och agg, och såväl märks i den tidens arkitektur. Alla betydande platser essensen av sport. Till kroppsskador hade en egen idrotts­anläggning. För välbärgade män var det viktigt att ha en personlig tränare, äta rätt grenarna man tävlade i som döden var och träna för att se bra ut. Idag har vi hälso- och hörde hästkapplöpning accepterade risker. kändistidningar istället för offentlig konst. Det känns modernt, men påminner i själva verket ganska med och utan vagn, Ungefär som idag mycket om hur det var i antikens Grekland. diskuskastning, kunde stjärnidrottare Deras träning hade dock en allvarligare sida, spjutkastning, längd­ också övertalas att för de förberedde sig också för strid.

Den fysiskt och psykiskt krävande hopp, brottning, boxning, representera andra, rikare hoplitkrigföringen skulle knappast femkamp och pankration, städer. ha varit möjlig utan dessa förberedelser. en blandning av brottning och Även om vi fokuserar på de boxning. Atleterna tränade på ett olympiska spelen var sport och ganska modernt sätt, bortsett från att de träning en del av det dagliga livet för precis som i många tävlingar ofta var nakna. de grekiska männen, och även för unga kvinnor i Vinnaren belönades precis som idag med ett Sparta. Just sport och träning var vad som skilde symboliskt pris – en olivkrans – men det fanns grekerna från andra folk, och det var något de var inget pris till den som kom tvåa. medvetna om och stolta över. De olympiska spelen Många av våra idrottsord, som atletisk, atlet, under antiken tros ha anordnats för första gången gymnastik, gym, stadion och givetvis olympisk 776 f.Kr. och hölls alltid i Olympia. De var bara kommer från grekiskan, vilket vittnar om de gamla öppna för grekisktalande män. grekernas inflytande på våra dagars sport.

De första olympiska spelen hade bara en

n perfekt kropp

Olympiska grenar

Sprintlöpning

Förutsättningar: Hastighet, acceleration och styrka samt uthållighet i rustning. Är det fortfarande en OS-gren? Ja, fast nu springer man varken naken eller i rustning.

Hästkapplöpning med vagn Förutsättningar: Hand med hästar, mod och pengar. Är det fortfarande en OS-gren? Hästar före­ kommer, men inte i kapplöpning – eller med vagnar.

Diskus Förutsättningar: Styrka och koordination. Är det fortfarande en OS-gren? Ja.

Boxning Förutsättningar: Styrka, uthållighet och mod. Är det fortfarande en OS-gren? Ja, men till skill­ nad från grekerna använder vi vadderade handskar.

Femkamp Förutsättningar: Alla atletiska förmågor plus uthållighet och mod. Är det fortfarande en OS-gren? Ja, men de olika tävlingsgrenarna har ändrats.

61 Människan och vår historia SE.indd 61

17.12.2018 12:47

Forna civilisationer

Litteratur Utbildning Grekerna skapade många av den västerländska litteraturens genrer.

4

Det första skriftliga litterära verket i västvärlden var Iliaden, ett grekiskt hjälteepos som förmodligen skrevs på 700-talet f.Kr. Den lyriska poesin, som ursprungligen ackompanjerades av lyrspel, skapades också den av de gamla grekerna.

Atenarna etablerade på egen hand två dramatiska genrer med olika stil – tragedin och komedin – och filosofen Aristoteles satte de dramatiska principerna på pränt i sin inflytelserika Poetik.

Grekerna skrev även romaner och tal, och de var det första folket någonsin som skrev historia.

Herodotos var den första historikern genom tiderna och Thukydides var den första historikern av modernt snitt.

Bara en liten andel av den grekiska littera­ turen finns bevarad idag, men de verk som finns kvar blir fortfarande lästa både på grekiska och i översättning, till exempel Homeros epos, Aiskylos, Sofokles och Euripides tragedier eller Aristofanes och Menanders komedier.

Atenarna tog första stegen mot den breda läskunnigheten och universiteten i våra moderna demokratier, medan Sparta inspirerade totalitära regimer med sina stenhårt styrda statsskolor.

3

Som på så många andra områden valde Aten och Sparta olika vägar även för skol­undervisningen. Olika skolmodeller prövades i olika delar av antikens Grekland, men i slutet av 300-talet f.Kr. var den atenska modellen utbredd. Trots de skillnader som fanns i övrigt var alla överens om att syftet med undervisningen var att skapa goda medborgare.

I Sparta betydde goda medborgare bra soldater. Pojkarna fick lämna sina familjer när de var sju och bo i kaserner där de utsattes för hård disciplin och militär träning. Sparta var kanske den enda staden i antikens Grekland där även flickor gick i skola, och även för dem låg tyngdpunkten på fysisk och mental styrka. Även i Aten var fysisk träning viktigt, men där fanns en mycket tydligare tonvikt på läsoch skrivfärdigheter och kultur. Man tror att

andelen läs- och skrivkunniga vuxna manliga medborgare i Aten på 400- och 300-talen f.Kr. var högre än i något modernt europeiskt land före år 1900. Det speglade den aktiva demokratins behov och ambitioner.

De flesta pojkar i Aten fick förmodligen bara några års formell skolgång, men de välbärgades barn undervisades längre för att kunna lyckas i det offentliga livet.

På 400- och 300-talen f.Kr. utvecklades den högre utbildningen och nya discipliner tillkom, som filosofi och matematik. Fokus låg dock till en början på att lära ut retoriska knep.

Med tiden kom skolor som de som grundats av Platon och Aristoteles att erbjuda en mer akademisk inriktning som lade grunden för moderna universitet. Ordet akademi kommer för övrigt från namnet på Platons skola, Akademien.

Athenian boys were taught reading and writing, music, maths and philosophy

62 Människan och vår historia SE.indd 62

17.12.2018 12:47

10 sätt på vilka antikens Grekland förändrade världen

Matematik Grekerna uppfann inte matematiken, men de fick många tillfällen att ropa eureka!

2

Matematik är grekiska för ”det man har lärt sig”. Uttrycket ska ha myntats av den smått sägenomspunne excentrikern Pythagoras från Samos, en vegetarian som förbjöd sina anhängare att äta bönor. Vi kan inte säkert veta hur stor del just Pythagoras hade i de matematiska landvinningarna, men vi vet att vi har fått många termer, begrepp och klassiska matematiska problem från grekerna, särskilt inom geometrin. Euklides brukar kallas geometrins fader, och Thales och Pythagoras satser är viktiga fundament. Babylonier och egyptier hade visserligen gjort tidigare uppskattningar av pi, men den första kända matematiker som beräknade det exakt var greken Arkimedes cirka 250 f.Kr. Även när grekiska matematiker inte själva lyckades besvara sina frågor, ställde de ofta sådana som skulle bli viktiga för matematiker i flera årtusenden framöver.

Sokrates

Sokrates var en fattig atenare som blev känd för sin tapperhet i krigen mot Sparta. Han dömdes till döden för att ha "infört nya gudar" i Aten och ha förlett ungdomen med sina idéer, men tog livet av sig genom att dricka odört.

Sokrates lämnade inga texter efter sig, men hans tankar odödliggjordes av hans elever, främst Platon.

” Det outforskade livet är inte värt att leva” Platon

Platon föddes i en välbärgad familj i Atens aristokrati på 420-talet f.Kr. och levde till mitten av 300-talet. Han försökte göra Syrakusas kung Dionysios till ”filosofkung” men tackades med att säljas som slav. Inom kort köptes och frigavs han dock av en beundrare. Han grundade den berömda Akademien.

” Okunskap är roten till allt ont” Aristoteles

Aristoteles (384–322 f.Kr.) föddes i norra Grekland men utbildades från 18 års ålder vid Platons akademi i Aten.

Han återvände norrut för att privatundervisa den blivande Alexander den store i flera år, innan han vände tillbaka till Aten och grundade sin egen skola, Lykeion.

” Platon är mig kär men sanningen är mig kärare.”

Filosofi

De grekiska filosoferna uppfann inte bara sitt eget ämne utan också naturvetenskapen.

1

Ordet filosofi är grekiska för ”kärlek till visdom” och det sägs att Pythagoras var den som först använde det.

Grekerna skilde inte mellan filosofi och det vi tänker på som naturvetenskap. Många filosofer sysslade främst med fysik och tankar om universums beskaffenhet.

Demokritos (ca 460–370 f.Kr.) formulerade exempelvis en tidig atomteori, och Platon ska ha avskytt honom till den grad att han ville bränna alla hans skrifter.

Det var först med Sokrates (ca 470– 399 f.Kr.) som människocentrerade ämnen, till exempel etik, blev full­ värdiga filosofiska frågor. Sokrates utvecklade också en dialektisk metod som går ut på att kunskap föds i diskussioner genom argument och motargument. Den har fått ett enormt inflytande inom många områden.

Det vi kallar ”kritiskt tänkande” är till stor del ett arv från Sokrates, som fick många fiender genom att ifrågasätta invanda föreställningar, vilket han

ofta gjorde med okynnig humor.

Platon var elev till Sokrates och Aristoteles var i sin tur elev till Platon. Platons filosofi spände över ett brett spektrum, men allra mest intresserade han sig för rättvisa.

Det är också ämnet för hans stora verk Staten. Hans tro på att allting hänger ihop ledde honom till övertygelsen att rättvisa bara kan uppnås i en rättvis stat, som för honom var ett slags filosofvariant av Sparta. Hans tankegångar blev betydelse­f ulla för totalitärt tänkande i senare tid. Aristoteles var mer av en pragmatiker och en observatör.

På vissa sätt var han en pionjär inom humaniora och samhällsvetenskap liksom inom den medicinska vetenskapen.

Andra filosofiska strömningar under den grekiska antiken var epikurism, stoicism och kynism, tre exempel på skolor som har gett upphov till moderna ord som bygger på en förenklad (och något missvisande) tolkning av deras läror.

© Alamy; Thinkstock; Getty; Sol 90 Images

Stora grekiska filosofer

Pythagoras för­medlade sina kunskaper till sina elever.

63 Människan och vår historia SE.indd 63

17.12.2018 12:47

Forna civilisationer

När Vesuvius ödelade Pompeji Det katastrofala utbrottet som begravde två städer i aska.

Mitt på dagen den 24 augusti år 79 e.Kr. fick Vesuvius i närheten av Napolibukten i Syditalien ett utbrott. Det skulle visa sig bli en av antikens mest förödande naturkatastrofer.

De närmsta städerna, Pompeji och Herculaneum, begravdes helt av aska och pyroklastiskt material som sprutade ut från vulkanen. Askan bidrog till att bevara

städerna i imponerande fint skick. Vi har även imponer­ande information om själva utbrottet.

Det kan vi tacka Plinius den yngre för. Det var han som skrev två brev med information om vad han såg från sin farbrors villa i Kapp Misenum. Hans berömda beskrivning av askmolnen och himlen gav namn åt den här sortens utbrott – pliniska utbrott.

20 timmar av terror Så förlöpte den ödesdigra dagen, timme för timme.

1

2

13.00 24 augusti

Efter flera små explosioner får Vesuvius ett utbrott som skickar ett moln av lava och aska över 20 km upp i himlen. Molnet skymmer solen så att staden försänks i mörker.

Kraftiga skakningar får byggnader att rasa. Folk springer mot kusten för att rädda sina liv, men grov sjö gör det omöjligt att fly ut på havet.

10.00 24 augusti, år 79 e.Kr.

I fyra dygn före själva utbrottet skedde små jordskalv i hela Pompeji. Det upplevde befolkningen varje år, så de tänkte inte mer på det. Många samlades på torget (som kallades forum) – stadens politiska, religiösa och kommersiella centrum.

3

21.00 24 augusti

Det regnar varm aska och stora vulkaniska stenar över Pompeji som ligger i vindriktning från vulkanen.

Folk fångas i sina hus eftersom bråte blockerar dörrarna och taken kollapsar under vikten av aska och sten. Många kvävs av de vulkaniska gaserna.

64 Människan och vår historia SE.indd 64

17.12.2018 12:47

När Vesuvius ödelade Pompeji

Vesuvius

Napoli

eum

lan eno Mis Hercu

4

i

pej

Pom

lio p Na ukten b

00.00 25 augusti

Askmolnet når sin maximala höjd på 30 km innan det kollapsar och skickar en pyroklastisk våg av varm gas och sten längs vulkanens nordvästra brant mot Herculaneum. Den ökar farten till 700 km/h och har en temperatur på upp till 400 °C. Vågen dödar omedelbart alla som kommer i kontakt med den.

rn

e Sal

5

6.00 25 augusti

I gryningen faller molnet ihop för sista gången, skickar en ny pyroklastisk våg mot Pompeji och dödar alla på sin väg. Innan utbrottet är över har Pompeji begravts under 5 meter vulkanisk materia medan Herculaneum har begravts under 20 meter.

en

kt u b o

"Innan utbrottet är över har Pompeji begravts under 5 meter vulkanisk materia."

Utbrottets olika faser Inledande explosion

Efter över 800 års inaktivitet blev trycket i vulkanen för stort.

De samlade gaserna trängde genom ett tjockt lager av lava som hade täppt igen kratern. Ett askmoln steg mot himlen.

Askmolnet sprider sig

Vinden blåser molnet mot sydost och det sprider sig till nästan 100 kilometers bredd.

Asken regnar över Pompeji och lägger sig i ett lager som ökar med 15 cm i timmen under en hel dag.

När askmolnet kollapsar rullar vulkaniskt avfall ner längs vulkanens sidor mot Herculaneum som ligger 6 km bort, och Pompeji som ligger 10 km bort. Alla som kommer i vägen för flödet får kroppen bränd in till benet på några sekunder.

Människan och vår historia SE.indd 65

© Sol90

Pyroklastiska flöden

65 17.12.2018 12:47

Forna civilisationer

Så har romarna förändrat vår värld.

Det romerska imperiet var kanske den största av antikens alla civilisationer.

En förfluten tid som vi lärt känna genom klassiska antikviteter, arkeologiska utgrävningar och platser som vi vallfärdar till i tusental.

Antikens romare bidrog till att lägga grunden till hur vår värld ser ut i dag. De enorma ingenjörs­ projekt som utfördes och utvecklingen inom medicin, och i samhället i stort, är bevis på att det romerska inflytandet fortfarande är viktigt för oss. Material som betong och cement började användas av romarna. En slags central­

uppvärmning, kallad hypokaust, är ett annat exempel.

Det är värt att poängtera att romarna klarade av att göra sina system och uppfinningar fullständiga och funktionella i många stora städer i det vidsträckta kejsardömet. Rom var en huvudstad med vimlande folkmassor som utvecklade sig till att bli större och med högre välstånd än någon annan civilisation, även flera århundraden senare. Ingen annanstans i antikens värld fanns så storslagna handels­ platser som Trajans marknad, så specialiserade

avfallsupplag som Monte Testaccio eller så vidsträckta kloaksystem som Cloaca Maxima.

Romarna är även berömda för sin expertis inom stadsplanering. De visste hur man skulle planera och bygga stora konstruktioner.

Det är vida känd att romarnas här var en ostoppbar krigsmaskin som erövrade stora delar av den gamla världen, men också vardagslivet revolutionerades under romarna. För att tydlig­göra deras inverkan på dagens samhälle och teknik ska vi avslöja precis hur banbrytande denna civilisation verkligen var.

66 Människan och vår historia SE.indd 66

17.12.2018 12:48

Uppfinningar från antikens Rom

Ingenjörskonsten i ett romerskt hem Rom var en miljonstad redan år 0. För att alla skulle få plats och ha gångavstånd till offentliga byggnader var de tvungna att bygga på höjden. I stadskärnan byggdes hyreskaserner med upp till sju våningar. Det var butiker i markplan med lägenheter ovanpå. Här inlogerades människor från de lägre klasserna. Det kan ha funnits så många som 40 000 hyreskaserner i staden.

De rika romarna bodde gärna utanför stadskärnan i sina villor. Det gick omkring 20 hyreskaserner på varje villa i Rom. Före

Romerska bostadshus Det romerska huset var mer än bara tak över huvudet, det var ganska komplext.

romarnas tid byggdes imponerande konstruktioner av egyptierna och grekerna, men aldrig i den skala som det romerska riket åstadkom med sina vidsträckta husprojekt. Där grekerna sökte det vackra var romarna mer upptagna av det funktionella och tekniskt fulländade.

Den romerska byggtekniken influerades mycket av etruskerna. Husen var en eller två våningar höga och hade många olika avdelningar. De var perfekt anpassade till

medelhavsområdets varma klimat. Ett typiskt romerskt hus hade ofta inga fönster eftersom de sällan använde glas. De byggde sina rum runt ett atrium, en öppen, luftig borggård, med sovrum, bibiliotek och matsalar där de kunde ligga till bords.

Det offentliga välfärdssystemet garanterade spannmål till 300 000 familjer årligen. Ville de köpa annat hade Trajans marknad över hundra tabernor (småbutiker) som sålde alla möjliga slags varor.

Byggklossar

Stentak

Romarna använde taljor och block för att flytta på byggmaterial.

Slavarna tog hand om det hårda arbetet.

En stenhuggare högg tunna plattor av sten. De lades på träbjälkar och fästes med spik.

Mosaik Bitar av sten lades i cement för att skapa vackra konstverk.

Tekniken lärde de sig av grekerna.

Tegelsten av lera

Uppvärmning Större bostäder värmdes upp med ett hypokaustsystem, en antik uppfinning där en centralvärmeanläggning anlades under golvet.

Romersk tegelsten bestod av bränd lera. Den romerska legionen använde sig av mobila ugnar och tegelstenen blev ofta stämplad med legionens märke.

Hypokaust uppvärmningssystem Konvektionsström På undersidan av ett upphöjt golv fanns lufthål så att uppvärmd luft kunde strömma fritt. På så vis använde de konvektionsströmmen för att värma upp golvplattorna inne i huset. Den varma luften kom från en vedeldad anläggning.

Drift av hypokausten

Nackdelar

Slavar passade elden och skötte driften av hela systemet. Det är fortfarande okänt hur väl konvektionsströmmen egentligen fungerade, och om det hände att vissa rum blev för varma.

Det här uppvärmingssystemet var förbehållet de stora badhusen och de rikaste hushållen. Vedeldningen producerade dessutom giftig kolmonoxidgas.

Alla vägar ledde till Rom Kanske inte helt sant, men de romerska vägarna band samman städer och byar och säkerställde effektiv militär och administrativ kommunikation. Vägarna var så solitt byggda att de kan användas än i dag.

Konstruktionen började med ett dike som fylldes med en grund av sten. Den blev hårt packad, oftast med cement, för att skapa ett stabilt underlag som härarna kunde marschera på och stridsvagnarna köra över.

Stora gatstenar tillverkades och lades överst för hand. Vid sidan av vägarna grävdes kanaler så att vattnet kunde rinna av till omkringliggande områden. I Storbritannien är stora vägar som A1 och A5 ursprungligen byggda av romarna när de försökte erövra landet.

67 Människan och vår historia SE.indd 67

17.12.2018 12:48

Forna civilisationer

Akvedukterna nådde nya höjder Så byggde romarna sina kolossala nätverk för vattenförsörjning.

Hydraulik Även om de hade begränsad kunskap om konstruktionstekniker, förstod de romerska byggmästarna att tyngdkraft och vattentryck spelade en viktig roll.

Akvedukterna uppfanns inte av romarna,

akvedukterna under jord för att skydda dem

men de användes i stor utsträckning

mot fiender, väder och vind. De romerska

av dem. De här vattenvägarna utgjorde

bågarna var bara nödvändiga när de

livsnerven i en romersk stad. I Rom fanns

närmade sig en stad eller måste korsa en

det 1 300 vattenfontäner och 144 offentliga

flod eller dal. Enkla, men likväl effektiva,

Groma

toaletter. Alla invånare fick vatten från ett

verktyg som användes vid byggandet var

komplicerat nätverk av akvedukter som

dioptrier (för mätning av vinklar) och

försörjde staden med friskt dricksvatten

vattenpass (för mätning av horisontella

från omgivande landområden. Nätverket

ytor). De hanterades av erfarna militära

hade dessutom ett omfattande kloaksystem.

ingenjörer som tillverkade ett system av

Ett viktigt mätinstrument i antikens Romarrike var groma. Den användes för att mäta räta linjer och vinklar.

Roms huvudkloaksystem hade namnet

rör och rännor baserat på gravitation, så att

Cloaca Maxima och ledde orent vatten från

vattnet rann neråt hela vägen. Det visar på

staden ut i floden Tiber. Det allra första

utmärkt och metodiskt ingenjörshantverk

vattennätverket kallades för Aqua Appia och

och expertis vid byggandet av vatten­

byggdes år 312 f.Kr. Det var stor efterfrågan

anläggningarna. Akvedukterna är så

på rent vatten i det snabbväxande Rom.

välbyggda att vissa av dem är funktionella

Där det var möjligt lades det mesta av

än i dag!

1 Byggnadsmaterial

Akvedukterna byggdes primärt av kalksten som bröts i närliggande stenbrott. Dessa stenplattor bands samman av romersk betong och cement. Den tillverkades av pozzo­ lana, en slitstark och vattentät vulkanisk sand.

2 Planering

Topografi Varje akvedukt måste skräddarsys efter landskapet den löpte genom. Därför krävdes noggrann planering för att konstruera dem på bästa möjliga vis.

Byggnadsställningar När en akvedukt var under konstruktion stöttades den upp av en ställning i trä. Den gav strukturen stöd allt eftersom som sten forslades in från närliggande stenbrott.

Byggandet av akvedukterna finansierades ofta av kejsarna själva.

Grundlig planering var en del av projektet. Landskapet blev uppmätt av duktiga ingenjörer för att säkerställa att det var lämpligt för bygget.

3 Konstruktionstekniker

Den romerska betongen var en avgörande del av akvedukten. Den kunde hålla trycket och vikten av vattnet efter att ställningarna tagits bort. Taljor, block, kilar och skruvar användes som hävmekanismer.

4Design och bruk

Vattnet leddes från källan till stads­områdena och förvarades i cisterner i städerna och i ett nätverk av rör till varje enskild byggnad. Akve­ dukterna bistod också stadens kloak­system och skyddade mot eldsvådor.

68 Människan och vår historia SE.indd 68

17.12.2018 12:48

Uppfinningar från antikens Rom

Övertäckning Ibland byggdes ett tak som kallades "specus" för att skydda vattnet från regn och snö och hålla det friskt och rent.

Bågar Bågarna är ett välkänt tecken på den romerska starka och allsidiga arkitekturen. De var avgörande för akveduktens effektivitet.

Vattentillförsel över stora avstånd Många hävdar att akvedukterna var en av de bästa romerska uppfinningarna.

Det romerska imperiets effektiva och moderna vattensystem försvann efter romarrikets fall och återupptäcktes inte förrän mycket senare. Många av dessa vattenvägar är underjordiska, men vi känner till dem tack vare de synliga delarna av nätverket. De romerska bågarna var avgörande för konstruktionen. Efter hand som tekniken förbättrades användes akvedukterna även till att försörja fabriker och gruvor utanför staden med vatten. Den längsta akvedukten i Rom var Aqua Marcia, som sträckte sig gott och väl 91 kilometer från källan till staden. Men även ännu längre system byggdes genom riket.

Romerska tidningar Invånarna i Rom kunde hålla sig uppdaterade med hjälp av två dagliga tidningar. Acta Senatus såg till att romarna visste vad som hände i senaten, medan Acta Diurna förmedlade nyheter och väder i Rom. Bägge publika­ tionerna var hand­skrivna, vilket begränsade upplagan, men Acta Diurna existerade i två hundra

år. Senatus hade inte lika bra förutsättningar. Flera kejsare förbjöd att tidningen skulle offentliggöras och föredrog att hålla senatens protokoll privata.

Romarna var också pionjärer när det gäller postväsendet. Cursus Publicus var ett statligt kurir­ system som levererade meddel­ anden över hela romarriket.

69 Människan och vår historia SE.indd 69

17.12.2018 12:48

Forna civilisationer

Byggnader Vi ser på de största byggnaderna i de största städerna.

Under sin storhetstid var Rom en av de mest tekniskt avancerade städerna i världen. Staden hade enorma byggnader, revolutionerande arkitektur och en befolkning som ofta hade tak över huvudet och vattentillförsel inom sina fyra väggar.

Det väldiga imperiets huvudstad var långt före sin tid och alla kejsare ville bygga sin egen monumentala byggnad till folket.

Colosseum blev Roms kulturella centrum efter att det påbörjats av kejsare Vespasian år 78 e.Kr. och slutförts av Titus bara två år senare. Men riket innehöll också andra bevis på romarnas fantastiska ingenjörsarbete, till exempel Circus Maximus, Pantheon, Septimus Severus-bågen och teatern i Pompeji.

Colosseum

Det nya namnet

Amphitheatrum Flavium kallades den ursprungligen.

Imperiets mittpunkt har en imponerande arkitektur.

Namnet "Colosseum" användes först (i skrift) av den engelske munken Beda på 300-talet. Det kommer sannolikt från ordet "koloss" som var namnet på några gigantiska statyer som kejsare Nero hade låtit resa i staden.

Betong och cement Den askabaserade pozzolanacementen gjorde byggnad­ erna solida så att det gick att bygga flera våningar på varandra.

Dimensioner 48 meter hög och 189 x 156 meter i längd och bredd. Med denna storlek hade Colosseum plats för runt 50 000 blodtörstiga romare!

Biljetter Åskådarna fick numrerade polletter som bijletter och träbarriärer höll ordning på läktarna. Inte olikt en modern stadion.

Velarium

Konstruktion

Bågarna

Alla åskådare i Colosseum skyddades från medelhavssolen genom ett soltak som kallas velarium.

Colosseums ytterväggar byggdes av 100 000 kubikmeter kalksten, sammanfogade av 300 ton järnbyglar.

Colosseum har 80 betongbågar som gör byggnaden otroligt hållbar. Den har stått i nästan 2 000 år!

Underjordiska labyrinter Under Colosseum fanns ett system av tunnlar med flera burar som kunde hissas upp på arenan med hjälp av slavdriven vinschmekanik.

70 Människan och vår historia SE.indd 70

17.12.2018 12:48

Uppfinningar från antikens Rom

Militären Geniala erövrare.

Romarna på slagfälten Så såg en strid mellan imperiet och barbariska horder ut.

Kavalleriet Romerska kavalleriryttare understödde legionärerna genom att angripa flanken.

De kunde också förfölja de fiender som försökte undkomma.

Medhjälpare Medhjälpare (soldater som inte var medborgare) utgjorde resten av kejsarens milis och kunde endast beviljas medborgarskap efter 25 år i tjänst.

Krigen till havs

© Sol90; Thinkstock; Look and Learn; CG Textures

Det romerska imperiet dominerade krigföringen både på land och vatten under århundraden, invaderade stora delar av Europa och drog ut på betydande plundringståg till Afrika och Mindre Asien. Romarna över­ listade motståndarna genom att använda speciella stridstaktiker och perfekt konstruerade vapen och rustningar. Soldaterna delades in i legioner som tjänstgjorde i olika områden och svor en lojalitetsed till centurionen. En av de viktigaste orsakerna till att romarna konse­ kvent besegrade sina fiender (och som knyter dem till dagens militärer) är att hären var en professionell styrka. Att vara soldat var ett heltidsjobb, ett av de bäst betalda och mest respekterade yrkena i imperiet.

Romarna stod högt i kurs på Medelhavet och var mer dominanta här än på land. De använde triremer och galejer (skepp) med ett manskap på över 100 och angrep skepp antingen genom att sänka eller borda motståndarskeppen. Grekerna och kartagerna efterlämnade sig strategier som romarna lärde sig med hjälp av "omvänd ingenjörskonst". Maritim överlägsenhet var avgörande för segern i de puniska krigen och det egyptiska fälttåget. Seniorerna i den romerska marinen kallades för Classis Misenensis.

Trots interna stridigheter nådde den romerska marinen total dominans i det västra medelhavsområdet efter de tre puniska krigen.

Formationer Legionärna bildade en försvarsmur, en utveckling av de grekiska falangerna, med hjälp av rektangulära sköldar.

Centurion En centurion kommenderade oftast en trupp på 80 man och han ansvarade för träning och disciplin efter stigande grader.

Från långt håll Legionärer Legionen var den viktigaste enheten i hären. Medlemmar var romerska medborgare mellan 17 och 45 år.

Disciplin De disciplinerade romerska leden var extremt effektiva mot härer som inte hade något effektivt skydd mot sköldpadds­ formationen testudo.

Pilum och verutum var olika spjut som användes för att angripa på långt avstånd för att överraska fiendens led vid ett angrepp.

Närkamp Antingen en gladius (svärd) eller en pugio (dolk) användes när de två styrkorna gick i närkamp.

71 Människan och vår historia SE.indd 71

17.12.2018 12:48

Forna civilisationer

Gladiatorerna Romarnas superstjärnor fick kvinnohjärtan att banka och deras strider var ökända för att vara brutala och imponerande. Män, kvinnor och djur slogs för ära, frihet och en sista chans att överleva.

© Corbis

" ... var och en fick olika vapen, dräkter, rustningar, tillbehör och tekniker" I över 500 år var gladiatorspelen bland de mest sedda och kända formerna av populär­underhållning.

Män, kvinnor och djur kämpade inför en fullsatt arena där de ofta bara hade ett val göra: döda eller dödas.

De romerska gladiatorspelen uppstod under det tredje århundradet f.Kr. i Campania, Syditalien. De var först en del av en begravningsritual efter inspiration från etruskerna, med simulerade eller äkta strider som utspelades för att hedra minne­t av den som begravdes. Föreställningen utvecklades snabbt och växte i både betydelse och storslagenhet med allt större festligheter. År 104 f.Kr. godkändes gladiatorkamper som offentliga spel – överdådiga månadslånga cirkuslekar som arrangerades för att fira militära segrar, kröningar och religiösa högtider. Traditionen fortsatte till kejsar

Honorius förbud år 404 e.Kr. Allteftersom antalet arrangemang ökade startades egna gladiatorskolor där slavar, straffångar och förbrytare tvingades att slåss.

Gladiatorskolorna drevs av en lanista, en agent som skulle skaffa fram potentiella gladiatorer, inlogera och träna dem i månader (och ibland i flera år). Skolan skulle hyra ut eller sälja gladiatorerna till allmänhet eller privata familjer. De adliga investerade ofta i gladiatorer och uppmuntrades göra det då det ansågs vara en acceptabel syssla för överklassen. Trots att det ansågs som anständigt för aristokratin att äga gladiatorer blev de ansvariga för gladiator­ skolorna ansedda som lägre stående medlemmar av samhället – ofta refererade till som slavar.

Gladiatorträningen var komplex. De olika gladiatorerna blev inte bara tränade i att slåss med sköld och svärd, utan kategoriser­ades i

olika gladiatortyper där var och en fick olika vapen, dräkter, rustningar, tillbehör och tekniker. Nedtecknade källor berättar att det fanns över 20 olika typer av gladiatorer, klassificerade från retiarius (kämpar med ett tungt fiskenät och treudd som vapen), via de cestus (som bar strids­handskar av metall), till dimachae­rus. De sistnämnda var slagskämpar som använde två svärd. Se faktarutan Olika slags gladiatorer för flera andra typer.

Gladiatorerna grupperades först parvis efter klass, men de kunde också möta någon som kompletterade dem. Det gjordes för att öka underhållningen. Till exempel fick secutorer med sina släta hjälmar ofta möta retiarii, som använde nät. Retiarius fick kämpa hårt för att kunna fånga secutorer i nätet.

När gladiatorerna anlände till arenan sattes de i celler vid eller under arenan. Här kunde de förbereda sig inför den kommande striden,

72 Människan och vår historia SE.indd 72

17.12.2018 12:48

Gladiatorerna

Gladiatorkejsaren

Kejsar Commodus kallade sig "romarnas Herkules" eftersom han kastade sig in i striderna på arenan.

Olika slags gladiatorer Vilken variation i utrustning och vapen hade gladiatorerna?

1

Eques (riddare)

Ridande gladiatorer som använde plåtrustning och var beväpnade med runda kavallerisköldar, lanser och kort­svärd. De tävlade ofta mot andra riddare från hästryggen.

2

Laquearius

En gladiator som primärt var beväpnad med en stor lasso för att fånga motståndaren. De bar också en dolk för att kunna döda motståndaren.

Laquearius stred mot många typer av gladiatorer.

3

Murmillo

En slags gladiatorer som var känd för sina utsmyckade hjälmar med en stor fisk på toppen. Murmillo bar ett kortsvärd och en hög, avlång sköld. De var vanligtvis ihopparade med thraex-gladiatorer.

4

Retiarius (fiskar)

Dessa gladiator var beväpnade med ett stort nät och utsmyckade treuddar (högaffel med tre tänder). De hade på sig ett höftskynke, ett tjockt bälte och ett slags armskydd på den vänstra armen. Retiari stred vanligtvis mot murmillo och secutore.

5

Provokator

Provokator efterliknade legionsoldaterna och var jämte dem de enda som stred i brynja. De slogs med en rektangulär sköld och kortsvärd och tävlade mot andra provokatorer.

Commodus, kejsar Marcus Aurelius son, är ihågkommen i dag både för attentatet mot honom och för sin förkärlek för gladiatorstrider. Skrifter berättar att Commodus sällan var utanför gladiatorarenan och han var känd för sin förkärlek till slakt av vilda djur. Det innefattade en mordorgie av 100 lejon, en giraff, tre elefanter och till och med en struts, som han tog hand om själv.

Han stred också mot andra gladiatorer, som han aldrig förlorade mot – främst av två skäl. För det första avstod ofta gladiatorn som slogs mot kejsaren från segern. I en riktig strid skulle kejsaren förmodligen bli dödad. För det andra hade kejsaren en förkärlek för att slåss mot rörelsehindrade och sjuka.

Invånare i Rom som saknade lemmar bands och fördes till arenan där de dödades av Commodus som låtsades att de var "kämpar". Commodus krävde att inför varje gladiator­uppträdande skulle staden Rom betala en avgift på en miljon sestertser. Detta ledde till en mycket ansträngd ekonomi.

Historiker menar att det var på grund av att han ständigt kastade sig in i striderna på arenan som han blev mördad. Romarna, och särskilt senaten, ansåg att hans handlande var osmakligt och ärolöst.

Sköld

Sköldens form och storlek varierade mycket. Det fanns runda, ovala, avlånga och rektangulära sköldar i olika storlekar.

Equites hade runda kavallerisköldar i medelstorlek medan murmillos hade höga, avlånga sköldar.

Gladiatorns utrustning Här är några av de viktigaste vapnen och rustningarna som en romersk gladiator försågs med.

Hjälm

De flesta gladiatorer använde hjälm och det fanns många sorter.

Provokator använde hjälmar med visir, medan secutore hade släta allt-i-ett-hjälmar som ofta var rikt utsmyckade.

Svärd

välja vapen (om de var så lyckosamma) eller få ett vapen tilldelat sig ur arsenalen. Därefter transporterades de via en gångväg eller hiss till arenagolvet.

Striderna varierade i komplexitet. Det fanns gladiator mot gladiator-strider som kunde sluta med döden för förloraren.

Publiken eller kejsaren avgjorde om de skulle dö. Andra strider hölls mellan gladiatorer och farliga djur som lejon och tigrar. Det förekom också historiska gruppstrider där gladiatorerna angrep varandra som en del av en storslagen historisk föreställning.

Det var viktigt att gladiatorspelen inte bara involverade gladiatorer som slogs mot varandra. Många olika slags begivenheter firades och olika arrangemang hölls på arenan.

Det var allt från djurjakt till musikaliska framträdanden, teater­föreställningar, regelrätta avrättningar och offentliga kun­görelser. Kejsaren själv deltog också i striderna.

Vi ska nu se närmare på gladiatorernas kamp på liv och död. Vi kommer lyfta fram några nyckelpersoner, platser och processer som bidrog till att denna "lek" var den mest populära underhållningen under den romerska eran.

Flertalet gladiatorer var beväpnade med en gladius (kortsvärd), som är avbildad här. Men de hade ett brett urval av vapen: nät, spjut, treuddar, dolkar, lasson och kroksablar.

Dräkt

Det var sällsynt att en gladiator bar bröstplatta, endast provokator använde denna typ av skydd.

Läderskydd och plåtrustning tillsammans med ett höftskynke och ett bälte var långt vanligare för alla slags gladiatorer.

Skydd

Bepansrade benskenor och benskydd var vanliga. De flesta använde skydd efter modell från den romerska hären.

Thraeces var kända för att de låtsades att de slogs och för sina dubbla lårhöga benskenor. Paegniarii i sin tur använde inte skydd av det slaget alls.

73 Människan och vår historia SE.indd 73

17.12.2018 12:48

Forna civilisationer Deras vilda plundringståg har gått till historien som något av det mest brutala världen har skådat. Men vikingarna var långt mer än blodtörstiga pirater.

MER ÄN KRIGARE

J

orden har sett många fruktade civilisationer genom tiderna, och få skulle förneka att vikingarna var bland de mest fruktade i Nordeuropa. Kända för sina mäktiga drakskepp och blodtörstiga stridshandlingar tillbringade dessa krigare mycket av sin tid på de stora haven, ständigt på jakt efter nya mål.

Nordmännen var långt ifrån några oeftertänksamma mördare – de allra flesta var faktiskt bönder. De spelade brädspel, en sorts landhockey eller simmade ikapp. Det var dessutom 1–2 grader varmare på den tiden än det är i dag. Vikingarna var äventyrare som ville utforska världen, de var både handelsmän och nybyggare på jakt efter nytt land att bosätta sig på. Dessutom var de skickliga hantverkare och byggde skepp som var tillräckligt starka för att tåla en lång resa över den stormiga Nordsjön.

Efter hand började de kolonisera sina nyvunna territorier och i dag kan man hitta spår efter dem över hela Europa.

I motsats till romarna som 1 000 år tidigare först och främst hade ambitionen att erövra land, så var de första vikingarna på jakt efter skatter och slavar. Mellan 700- och 1000-talet plundrade de städer över hela Europa. Med skoningslösa yxhugg dräpte de allt som kom i deras väg. Slumpmässiga åskådare riskerade att bli tagna till fånga och sålda vidare till välbärgade borgare där hemma.

De enklaste målen var de oskyddade klostren. De låg på avskilda öar – svåra att nå för de flesta, men lätta för vikingarna.

De var fullproppade med varor och guld som användes vid tillbedjan ihop med värdefulla gåvor från generösa medlemmar

VIKINGAR av församlingen. Med bara några få munkar mellan dem och de stora skatterna är det lätt att förstå varför vikingarna hade en sådan förkärlek för dessa lättillgängliga troféer. Om du vill läsa mer om vikingarna rekommenderar vi Vikingarnas värld och Vikingar i krig av Kim Hjardar.

74 Människan och vår historia SE.indd 74

17.12.2018 12:48

Vikingar – mer än krigare

Vikingen De första nordmännen som ”drog i viking” var ganska primitiva krigare. Attackerna var inte koordinerade, och de visste ingenting om mot­ ståndarens armé. Men ett av deras stora försteg var förmågan att överraska. De kom seglande i små flottor, så vikingaskeppen tog sig helt obemärkt in i fiendens hamn utan att lokalbefolkningen hann förbereda sig för angreppet.

Det betydde också att de kunde

försvinna igen lika snabbt som de hade kommit.

Efter hand som tiden gick växte angreppen i storlek, intensitet och fart. Från år 851 hade flottorna växt från tre skepp till över 300. I engelska historieböcker beskrivs de som ”the great heathen army” och kan ha bestått av stor armé på flera tusen man. I motsats till de första ”ta-och-försvinna-anfallen”, hade denna armé ett helt annat mål: att erövra. Nu följde även kvinnor med på resorna.

Polstrat läder

Kläderna tillverkades av

Hjälmen Vikingarnas hjälmar hade inte horn som många tror. Det skulle ha varit för svårt att slåss med. Hjälmarna hade en enkel klotform med öppningar för ögonen.

Både hjälmen och yxan på bilden är nog ett resultat av konstnärlig frihet och liknar mer något som romarna skulle kunna ha använt.

Ull

Brynja Långskjorta Rustning Professionella krigare hade gärna en ringbrynja över kläderna medan mindre välbeställda soldater bara hade en rustning av slitet läder.

Sköld Långskjorta Både kvinnor och män bar en lång­­skjorta av ull. Rika vikingar kunde bära kläder av silke och finvävd ull.

Vikingens sköld var rund och tillverkad av trä. En sköld­buckla i mitten tog emot hårda hugg och slag.

Vikingarna var duktiga bönder och hantverkare. De spann garn av fårull och vävde tyg av det. Av tyget gjorde de skjortor, mantlar och vantar.

Lin Vikingarna odlade lin. När grödorna hade skördats måste linet läggas ut på marken, efter hand kunde de sära på fibrerna och spinna lingarn.

Djurskinn

Under vintrarna slaktades djuren. Skinn från kor och getter sträcktes ut och hängdes på tork för att bli till läder.

Renar, varg och björn jagades och deras päls användes till vinterkläder.

Yxa Benlindor Strimlor av tyg lindades runt benen för att samla ihop tyget på de vida byxorna.

Stora yxor hölls med två händer, medan yxor med mindre huvuden kastades.

Sko Mantel De tillverkades av tjock ull och gav skydd mot kyla, vind och regn.

© Thinkstock; Sol90

De tillverkades av mjukt skinn, och vikingarna fyllde dem ofta med torkat gräs och mossa för att hålla värmen.

75 Människan och vår historia SE.indd 75

17.12.2018 12:48

Forna civilisationer

Vikingens farligaste vapen Yxa

Vikingens yxa var lätt att hantera.

Den kunde svingas eller kastas med stor kraft och skadorna den orsakade var ofta dödliga.

Pil och båge

Detta smarta vapen hade en räckvidd på över 200 meter. Pilarna avlossades i början av striden, därefter kunde krigarna slåss på närmare håll.

Vikingens utforskarlusta Vikingarna regerade över haven tack vare ett fantastisk stycke hantverk: vikingaskeppen. De nordiska skepps­byggarna hade lyckats utveckla sina båtar på ett sätt som gjorde att de var starkare, snabbare och lättare att navigera än någon civilisation hade åstadkommit förut. På deras många seglatser kom de så långt österut som till Bagdad och så långt västerut som till Nordamerika, århundraden innan Christofer Columbus satte segel. Det gör dem till de första européerna som upptäckte den nya världen. De upptäckte Rysslands komplexa nätverk av floder och flodmynningar, och drog ofta skeppen över långa sträckor på land.

Om det var lite vatten i floderna kunde de använda sig av kameler. Även om dessa angrepp kunde innebära en snabb väg till rikdom var det ingen bra lösning på lång sikt.

Vikingarna etablerade flera handelsplatser i Europa och Mellanöstern där varor som elfenben från valross, täljsten och djurskinn byttes mot slavar, silke och kryddor. Snart dominerade vikingarna hela marknaden. Ökande rikedom och makt gjorde att de tog sig an större utmaningar och invaderade snart städer över hela Europa. Vikingarna hade fått sitt eget rike.

Byggmaterial Skeppen byggdes av trä, och bräderna formades med yxa och kniv, inte såg.

Hela skeppet byggdes av ek.

Stammen delades i två delar, var del delades i två – om och om igen tills de hade omkring 20–30 plankor.

Svärd

Vikingens svärd var svåra att tillverka, och var därför både sällsynta och dyra. De var bara för äkta krigare. Det starkaste och mest sällsynta kallades Ulfberth och var tillverkat av sin tids bästa stål.

Skeppets åror gjordes av furu.

Stammen delades på hälften, och den välvda delen gjordes slät så att den lätt skulle glida genom vattnet.

Årorna Vikingaskeppen hade åror längs nästan hela båtens längd. De användes när det inte var tillräckligt med vind för att segla.

Spjut

Det vanligaste vapnet bland bönderna.

Spjutspetsen var gjord av järn och var därför billig att tillverka. Det var oftast två till tre meter långt och kunde användas till kast eller stick.

Galjonsfigurer Fören dekorerades med en skräckinjagande galjonsfigur, ofta i form av en drake eller en orm. Den skulle skrämma eventuella fiender (och onda andar) som upptäckte skeppet.

Kniv

Det var det enda vapnet som alla kunde äga, till och med slavar. Den var lite tyngre än en vanlig kniv, men mycket lättare än ett svärd och användbar vid snabba, oväntade handgemäng.

Kölen Kölen tillverkades av ett stycke ek som mätte 25 meter. Den var väldigt stark och gjorde att skeppet kunde överleva även den värsta storm.

76 Människan och vår historia SE.indd 76

17.12.2018 12:48

Vikingar – mer än krigare Segel Vikingaskeppen hade segel som mätte omkring 10x10 meter. De var tillverkade av ull eller lin. Eftersom det inte fanns någonstans att ta skydd ombord kunde seglen ibland skydda mot väder och vind.

Skrovet Skeppsskrovet byggdes av överlappande bräder som sattes ihop med träplugg och järnspik. De fyllde hålen mellan plankorna med ull indränkt i tjära för att förhindra läckage.

Last Krigsskeppen kunde bara ta små mängder last.

Det var ofta friskt vatten och lite torkat kött.

Rodret Det placerades i aktern på styrbords sida och garanterade en stadig kurs.

Vikingaskeppens förfäder

Neolitisk båt, 3 500 f.Kr.

Hjortspringbåten, 350 f.Kr.

Nydambåten, 300 e.Kr.

Halsnøybåten, 100 e.Kr.

Kvalsundbåten, 700 e.Kr.

© Sol90; Alamy; Thinkstock; Dreamstime

Det var fiskeaktiviteten längs den skandinaviska kusten som inspirerade till skeppsbygge. Arkeologiska fynd har avslöjat en otrolig utveckling inom båtbyggandet.

77 Människan och vår historia SE.indd 77

17.12.2018 12:48

Forna civilisationer

5

berömda vikingaattacker

1 Lindisfarne

793 e.Kr. Kanske vikingahistoriens mest beryktade angrepp. Det första på engelsk jord, och därför det mest oväntade. Vikingarna plundrade bland annat klostret i Northumbria, en av de heligaste platserna i Storbritannien.

Grönland

L’Anse aux Meadows Det här var platsen för ett misslyckat angrepp. Enligt den nordiska gudasagan drevs vikingarna bort av befolkningen som de kallade för skrälingar.

2 Rathlin Island

795 e.Kr. Den irländska kustlinjen hade många kloster och var därför ett favoritmål för vikingarna. Det första dokumenterade angreppet var på Rathlin Island där ett kloster plundrades och brändes ner.

3

Martyrs Bay

4

Sevilla

806 e.Kr. Det välbeställda klostret Iona på Skottland föll offer för en serie angrepp från vikingarna. Under det värsta angreppet blev 68 munkar massakrerade i Martyrs Bay. År 825 var klostret helt övergivet.

Den första vikingabosättningen på Grönland grundades av Eirik Raude efter att han förvisades från Island för att ha begått ett mord.

Island Det är möjligt att Island först upptäcktes av en viking som hade seglat ur kurs. Ön koloniserades en kort tid därefter.

Vikingarnas handelsrutter

Det var deras starka skepp och avancerade navigationsfärdigheter som gjorde att vikingarna kunde upptäcka nya länder och etablera imponerande handelsrutter.

2 3 1

Irland Irland attackerades av vikingarna i över två århundraden, men vikingarna integrerades till slut i den irländska kulturen.

844 e.Kr. Sevilla är den första platsen i Spanien som det är bevisat att vikingarna angrep. De höll staden i flera veckor men led stora förluster.

Maurerna drev dem tillbaka och vikingarna slapp bara undan om de betalade lösensumma för fångarna.

5

5 Belägringen av Paris

885–886 e.Kr. Hundratals skepp och sannolikt tusentals män kom till Paris sent i november 885 för att angripa staden. De misslyckades, men kejsaren betalade dem för att segla vidare ner för Seine. Det förargade befolkningen som hindrade vikingarna att segla vidare. De måste därför bära skeppen över land.

4

Sevilla Vikingarna intog Sevilla i Spanien innan de tvingades tillbaka av maurerna.

Illustrationer av Stian Dahlslett www.dahlslett.com

78 Människan och vår historia SE.indd 78

17.12.2018 12:49

Vikingar – mer än krigare

Vad hände med vikingarna?

I början av 1100-talet gick vikingatiden sitt slut till mötes.

I Storbritannien, under händelserna som ledde till slaget vid Hastings 1066, besegrades vikingakungen Harald Hårdråde av Harold Godwinson och staden Jorvik brändes senare ner till grunden. Men det man ofta glömmer är att han som blev Englands kung, Vilhelm Erövraren, var en ättling till vikingarna även om det inte talades om det. De europeiska nybyggarna hade blivit så integrerade i den lokala kulturen att de inte kände någon anknytning till vikingarna som först kom dit. Med undantag av några få ord som kom från den hedniska religionen lades det fornnordiska språket på hyllan. Kristna missionärer satte gradvis segel mot Skandi­navien och nordmännen konverterade sakta men säkert till kristendomen. Därmed minskade efter hand vikinga­räderna. När angreppen upphörde såg britterna inte längre på skandinaverna som vikingar, utan som svenskar, norrmän, danskar och islänningar.

Bulgarien Här fanns det blomstrande marknader vid floden Volga där vikingarna kunde handla varor från öst. De köpte bland annat guld och silke.

Vikingakungen Harald Hårdråde dödades i slaget vid Stamford Bridge bara några veckor innan slaget vid Hastings.

Kiev År 882 erövrade vikingaledaren Helge staden Kiev från khazarerna. Det blev centrum för handelsrutten mellan Konstantinopel och väst.

Italien Konstantinopel

Vikingarna följde floderna genom Europa till Kaspiska havet. Härifrån fortsatta de i kamelkaravaner till Bagdad där de handlade med päls, valrosständer och sälfett.

Lockade av rikedomarna i det bysantinska riket gick vikingarna ut i krig som resulterade i en rad handelsavtal i staden de kallade för Miklagård.

© 2d Alan King / Alamy

En mäktig vikingahövding som hette Björn Järnsida, ledde en expedition till Pisa och Luna. Merparten av flottan förstördes senare av saracenerna.

Bagdad

79 Människan och vår historia SE.indd 79

17.12.2018 12:49

Forna civilisationer

VIKINGAKVINNORNA De nämns sällan i historieböckerna, men vikingakvinnorna hade förmodligen mer makt och fler roller än vi tror.

TEXT: HEIDI PETTERSEN FOTO: ESPEN WINTHER

80 Människan och vår historia SE.indd 80

17.12.2018 12:49

De allra flesta vikingar var bönder, handelsmän eller hantverkare.

Vikingakvinnorna

Krigande män i historien

U

nn Pedersen, som är arkeolog vid universitetet i Oslo, tycker det är konstigt att skildringar om vikinga­ tiden ofta handlar om stridande män.

– Det är helt enkelt inte realistiskt.

Böckerna nämner hundratals män, hövdingar, kungar och vanliga bönder. Så kanske även en drottning och någon dotter nämns, säger hon.

Inom nordisk historia hör vi ibland talas om den starka kvinnan Gyda som inte ville gifta sig med Harald Hårfager förrän han blivit mäktigare. Eller Snöfrid, som också gifte sig med Harald Hårfager, men som giftes bort av sin far som en del av ett politiskt spel. Vi har också drottning Alfiva, som styrde över Norge under det tidiga 1000-talet. Hon blev impopulär då hon införde nya lagar och skatter. Sedan har vi drottning Gunnhild, som tog över befälet efter att hennes make, Erik Blodyxa, blivit landsförvisad och senare dödad. Detta är dock bara korta glimtar av historien.

– Om vi ska ge en nyanserad bild av vikingatiden, måste vi ta med alla andra också. Då menar jag kvinnor, barn, gamla och inte minst alla människor som inte krigade. När vi studerar framgrävt material, ser vi en komplexitet och att det fanns

många olika roller. Vi har sett att både kvinno- och mansgravar är rikligt fyllda med föremål av hög kvalitet. Vi anar att det fanns en hierarki och olika roller. De mäktigaste begravdes med mycket redskap och smycken, men gravarna för män och kvinnor är i princip lika. Båda könen begravdes med föremål som är kopplade till matlagning, kammar och djur.

– Hur är det med nycklar? Det har antagits att kvinnor som hittades med nycklar hade mycket makt?

– Nyckeln har varit en stereotyp. Vi antar att nycklarna symboliserar husfrun, hon som styr och ställer. Det har dock inte gjorts tillräckligt noggranna undersökningar av detta.

Senare utgrävningar visar att nycklar även finns i mansgravar, så ny forskning väcker frågor om de gamla teorierna.

Historien skrivs om historian

F

orskare som arbetar med att kartlägga vår historia är inte så glada över termen vikingatiden. För i början av järnåldern, som arkeologerna hellre benämner perioden, var det bara en liten del av männen som drog ut på vikingatåg, alltså handels- eller plundringsresor. Trots detta har dessa män fått ge namn åt en hel epok, tiden från yngre järnålder till tidig medeltid.

Oavsett vad man kallar perioden från år 793 till 1066 är kvinnornas liv fortfarande en okänd historia av många skäl. Först och främst eftersom historien skrevs av män om män. Vikingahistorien så som vi känner den skrevs ned på 1800-talet i samband med

den tidens rådande nationalromantiska idéer. Det här var en tid när mannen hade huvudrollen och kvinnor skulle tiga i offentligheten.

Dessutom har traditionen att könsbestämma gravar baserat sig på en modern uppfattning om könsroller. Om man hittade vapen i en grav antog man att graven tillhörde en man, och om den innehöll smycken, kammar eller nycklar var det en kvinnograv. I efterhand har det visat sig att detta inte alltid stämmer.

81 Människan och vår historia SE.indd 81

17.12.2018 12:49

Forna civilisationer

Kvinnor med makt I vikingarnas historia finns det en speciell grupp kvinnor som framställs som extra viktiga: völvorna. De var ett slags prästinnor med religiös kompetens som förmodligen betraktades som värdefulla. De kallades in till kungar och ledare i olika sammanhang för att ge råd.

Völvorna var inga föredömen, men de var helt klart maktutövare.

– Den mest spektakulära grav som hittats i samband med völvor är Osebergsgraven. Hade dessa kvinnor makt utöver den rent religiösa?

– Jag tror att Oseberg­ drottningen var en person med religiös makt, men jag är också säker på att detta var en kvinna med politisk makt, säger arkeologen Unn Pedersen.

– Oseberggraven har hela tiden definierats som en

grav för en kunglig gemål eller i bästa fall en kungamor, medan de stora mansgravarna, som till exempel Gokstad ,automatiskt blir definierade som gravar för personer som hade mycket makt inom samhälle och politik. Jag är ganska säker på att religiös makt och politisk makt gick hand i hand under vikingatiden, oavsett kön.

– Det finns mycket som tyder på att vikingarna hade en annan syn på älskarinnor än vad vi har idag, och flera källor berättar om högt uppsatta familjer som föredrog att skicka sina döttrar som älskarinnor till någon med hög status, istället för att gifta bort dem till någon med sämre status. "Hellre en god mans älskarinna, än att gifta sig illa" ska det ha sagts. Socialt sett kunde det alltså vara helt accepterat att vara en älskarinna, säger Nanna Løkka.

– Trälinnor hade däremot inga bra utsikter. Det var slavar, någon annans egendom.

"Politisk makt gick nog hand i hand under vikingatiden, oavsett kön."

Kvinnorna var entreprenörer Arkeologen Unn Pedersen har gjort utgrävningar i Kaupang, som var Norges första stad. Den ligger fem kilometer från Larvik och det antas att det bodde runt 400–600 personer där på 800-talet.

– Här ser vi kvinnorna tydligt. Kaupang var inte bara ett handelscentrum utan även ett hantverkscentrum och kvinnorna märks särskilt tydligt i textilproduktionen. Det var en textilproduktion som bedrevs yrkesmässigt. Man arbetade målinriktat för att uppnå en specifik trådkvalitet för att sedan uppnå en specifik tygkvalitet. Under den här perioden fanns det en stor efterfrågan på segel och det låg mycket arbete bakom produktionen. Vi kan se att kvinnans ställning på 800-talet förändrades något, just på grund av möjligheten att tjäna pengar på att sälja tyger.

Man har hittat rika gravar med referenser till textilproduktionen och det kan handla om just de kvinnorna, säger Unn Pedersen.

– Under vikingatiden var de duktiga på att organisera sig, vilket gjorde gårds- och textilproduktionerna effektiva. Att vara ledare för en textilarbetsgrupp eller husfru på en stor gård kunde vara ett ganska hårt jobb. Som en företagsledare. Traditionellt har man utgått från historiska berättelser skrivna av män, och de är väldigt orienterade runt maskulina makthierarkier. Det är männen som styr. När kvinnorna ska passas in i dessa berättelser hamnar de lite utanför. En möjlighet är att komplettera de manliga makthierarkierna med några kvinnliga dito, till exempel skildringen av Kaupang som en hantverksstad, säger Nanna Løkka.

Makten i hemmet

L

økka menar att vi inte ska underskatta kvinnornas roll inom husets fyra väggar.

– Det pågår en hel del ritualer inne i husen, och gravarna visar även att en av de mest betydelsefulla saker man kunde göra var att ge någon mat och dryck. I vilken ordningsföljd som gästerna serveras är betydelsefull, och den som serverar har mycket makt. Det är inte heller säkert att uppdelningen mellan män och kvinnor var så viktig som man tidigare trott. Nya studier av hus visar inga tecken på en tydlig uppdelning mellan man och kvinna. Det verkar istället som att paret tillsammans har betydelse. De

kompletterar varandra och får makt ihop.

– I sagorna hör vi ofta att mannen måste försvara gården, men det finns även exempel i sagomaterialet på kvinnor som tar till vapen.

När mannen är ute och reser är kvinnan överhuvud på gården och då är det hon som försvarar familjen. Änkor utan nära, manliga släktingar tar ofta över mansroller. De agerar som män, och änkorna under vikingatiden var inga gamlingar med rullatorer, utan unga, starka kvinnor som kunde bli änkor både en, två och tre gånger. Inte minst kunde de ärva en betydande förmögenhet i form av pengar och boskap.

82 Människan och vår historia SE.indd 82

17.12.2018 12:49

Vikingakvinnorna

Kvinnor i kamp Enligt Nanna Løkka, som är religionshistoriker och Ett annat tecken på att kvinnor visst kunde kriga är redaktör för en bok som handlar om kvinnorna under lagarna som handlar om hämnd: Bror, far eller son ska vikingatiden, visar ny forskning att kvinnor också hämnas, men om ingen av dem finns ska dottern begravdes med vapen. hämnas. Då är det alltså en kvinna som ska ta över – På senare tid har det uppmärksammats att både mansrollen. kvinnor och män begravdes med yxor, knivar och i Andra undersökningar av gravfält utomlands har vissa fall svärd. Det har blivit en större medvetenhet gett intressanta fynd. Man har tagit prov på skelett i det om att kvinnor också kan som tidigare ansetts vara "... änkorna under vikingatiden var inga armégravar, och det har begravas med vapen. Det gamlingar med rullatorer, utan unga finns dock en regel: Även visat sig att en del av starka kvinnor som kunde bli änkor både kvarlevorna tillhörde om det finns vapen i en en, två och tre gånger." grav, måste det även skandinaviska kvinnor. finnas ovala spännen i den för att graven ska klassas Var de också med och stred? som en kvinnograv. Det måste alltså finnas något annat – Sköldmör var kanske inte bara uppdiktade föremål som är typiskt kvinnligt. Om en grav bara har karaktärer? frågar sig Løkka. Oavsett vilket, är det vapen men saknar "kvinnosymboler", klassificeras enligt Nanna Løkka viktigt att se mer nyanserat graven som en mansgrav. på fler aspekter av kvinnornas liv under Nanna Løkka arbetar tvärvetenskapligt med olika vikingatiden. typer av källor som gravmaterial, historiska fakta och – Det har gjorts en hel del forskning om bildframställningar. kvinnor under vikingatiden, men det – Kvinnor avbildas ofta på föremål och procentuellt mesta handlar om vardagen och livet på finns det många kvinnor med vapen. Traditionellt har gården. man försökt bortförklara dessa genom att kategorisera Man vet dem som valkyrior, en mytologisk figur. Jag tycker det betydligt är lite underligt att det finns så många valkyrior mindre om de överallt, på smycken, stavkyrkor, Osebergfyndet, på övre klasserna. runstenar. Det stämmer inte så bra med den status som Det har skrivits mycket om valkyriorna har i de skriftliga källorna. Jag frågar mig kvinnograven i Oseberg, medan Gauselgraven är en om inte detta istället kan vara representationer av av de rikaste gravarna i Norge. Denna kvinnograv har verkliga kvinnor, som inte var krigare. Det kan även ha det nästan inte skrivits någonting om. Idag vet vi att handlat om en mer ceremoniell användning av vapen. I norska vikingakvinnor hade betydligt fler roller än litteraturen hänvisas det dessutom till sköldmör. Dessa att sitta hemma och ta hand om gården. I England vackra damer har en stor plats i populärkulturen och har man bland annat hittat ett stort antal förekommer bland annat i teveserien Vikings. På smycken från skandinaviska kvinnor.

1800-talet var sköldmör ett populärt motiv i konsten, men inom forskningen behandlas de som mytiska väsen.

83 Människan och vår historia SE.indd 83

17.12.2018 12:49

Forna civilisationer

Inne i Angkor Wat Se närmare på ett av de viktigaste arkeologiska områdena i Sydostasien. Östporten Från öst kunde vanligt folk komma till komplexet via en jordvall över vallgraven som skilde komplexet från dess omgivningar.

Underverket Angkor Wat En gång var Angkor Wat en del av huvudstaden Angkor i Khmerriket. Det var också hela rikets andliga centrum.

Angkor Wat är ett tempelkomplex i Kambodja. I dag är det både ett turistmål och en arkeologisk utgrävningsplats. Från första delen av 1100-talet var Angkor huvudstad i Khmerriket, en av de mäktigaste civilisationerna i Sydostasien.

Komplexet restes främst av khmerkungen Suryavarman II och tillägnades hinduguden Vishnu.

När det stod färdigt täckte det 820 000 kvadratmeter och omfattade otaliga torn, tempel, trädgårdar och bostäder, allt innanför en hög mur byggd av laterit.

Laterit är en vulkanisk bergart med högt innehåll av aluminium och järnoxider som ger den karakteristiska röda färgen. Huvudporten låg i väster och dit kom man via en anlagd huvudväg. I likhet med resten av komplexet var den byggd av sandsten.

Endast kungafamiljen och högt uppsatta officiella personer fick använda västporten. Övrigt folk kom från öst via en jordvall som korsade komplexets vallgrav. Den största delen av komplexet är ett anlagt område med en fyrkantig gård. Där står ett torn i varje hörn och ett extra högt torn i mitten.

Detta område symboliserar det andliga Meruberget, hindugudarnas hem. De fem tornen symboliserar de fem topparna på berget som reser sig från ett andligt hav. Havet symboliseras av vallgraven som går runt hela komplexet. Enbart kungafamiljen och högt rankade personer hade tillgång till det inre templet med de fem tornen.

De flesta av anläggningens bostäder låg på en stor gårdsplan som omgav själva centraltemplet.

Bostäderna var byggda av trä och andra förgängliga material. Därför finns inget kvar av dem i dag.

Istället är gårdsplanen i stort sett igenvuxen av skog.

Många av de arkeologiska utgrävningarna sker just här. Norr om templet (till vänster på översiktsteckningen) ligger kungaslottet och i utkanten av gården innanför huvudmuren ligger biblioteks­ byggnader av sandsten.

I dag är Angkor Wat en central del av Angkors arkeologiska park som står på Unescos världs­a­r vs­­lista. Parken omfattar omkring 400 kvadrat­ kilometer tempel, skogar och reglerade vattendrag som inkluderar vattenreservoarer och kanaler som anlades mellan 800- och 1400-talen.

Det är ett ständigt ökande behov av restaurering eftersom djungeln börjar ta över flera av de gamla byggnaderna.

Gårdsplatser Tempelkomplexet är uppdelat i ett antal gårdsplatser som blir allt mindre ju längre in i komplexet vi kommer.

Bibliotek Innanför huvudmuren, på var sida av västporten ligger två rikt utsmyckade biblioteksbyggnader.

Var och en av dem har fyra ingångar.

Fakta …

Angkor Wat Byggt: 1100-talet Land: Kambodja Plats: Angkor, provinsen Siem Reap Ytarea: 820 000 km2 Stil: Khmer, dravidisk Arkitekt: Suryavarman II

84 Människan och vår historia SE.indd 84

17.12.2018 12:49

Underverket Angkor Vat Vem var Suryavarman II? Helgedom I mitten av de fyra hörntornen står ett femte som var en central och enastående helgedom.

Torn Angkor Wat reser sig som en gigantisk trappa med kolonngångar runt varje avsats. I hörnen står välvda torn, formade som lotusknoppar.

Suryavarman II var kung i Khmerriket från 1113 till 1150 e.Kr. Hans regeringstid var präglad av många krigståg, återupprättandet av en stark härskarklass för khmerfolket och planeringen och uppförandet av tempel­ komplexet Angkor Wat, tillägnat hinduguden Vishnu.

Han efterföljdes av sin kusin Dharanindravarman II.

Gångväg Yttermuren är 4,5 meter hög och tvådelad. Den utgörs av överbyggda gångvägar med balustrader. Gångvägarna är prydda med inristningar och basreliefer.

Huvudvägen Den anlagda vägen av sandsten leder över en korsformad trappavsats och vidare till västporten.

Kina Angkor Wat

Kambodja

© Getty; Alamy

Galleri Från västporten kommer vi till en rad med fyra slutna, fyrkantiga gallerier.

Vi kommer både till de yttre och de inre gårdsplatserna genom en korsformad kolonngång.

85 Människan och vår historia SE.indd 85

17.12.2018 12:49

Forna civilisationer

Djingis khan I början av 1200-talet reste sig en nomad ur kaoset i stammarna på den mongoliska stäppen för att bygga ett imperium fyra gånger större än Alexander den stores.

Text: Dave Roos

I

Vid endast nio års ålder togs Temüdjin till en den västerländska fantasin är Djingis khan närliggande stam för att leva med sin trolovades den blodindränkta hedningen i spetsen av de familj. Hans far, Yesügei, fångades på hemresan av mongoliska horderna, de vildögda mördarna tatarer som lurade honom till att äta förgiftad mat som till häst slaktat miljoner i ett korståg för att som dödade honom. dominera världen.

När Temüdjin fick höra om sin fars Han är den godtyckliga Khans död rusade han hem för att anta bestraffaren som förstört stora genetiska hövdingskapet över stammen civilisationer. Men historien och för att skydda sin familj. arv – tillkommet avslöjar en annan berättelse.

Men stammen avvisade Ja, Djingis khan och hans genom våldtäkter av hans anspråk på makten och armé förde med sig en hel fiendens kvinnor och övergav hans mamma och del blodsutgjutelse, men det många konkubiner – är för hans unga bröder i öknens var inte slumpartat. Faktum närvarande enligt uppgift vildmark.

Temüdjins mamma, är att Djingis khan kan ha 16 miljoner manliga Höelun, blev själv kidnappad varit den medeltida erans av rivalen Merkits och lärde den ättlingar. största militära och politiska unga Temüdjin vikten av styrka i strateg, han skapade allianser och antal. gjorde sig av med fiender för att skapa Så länge en stam var förenad kunde den en enad front. inte förgöras.

Temüdjin tog detta råd till hjärtat och Djingis khans berättelse börjar i mitten av skapade band med sin pappas tidigare allierade 1200-talet i utkanten av Gobiöknen i östra redan som tonåring.

Efter att vid 16 års ålder ha gift Mongoliet. Mongolerna hade en stark nomadisk sig med sin trolovade Byrte gav han sig iväg för att livsstil centrerad runt hästar, där familjer utlovade överlämna gåvor till närliggande stamhövdingar i lojalitet mot en av 30 eller fler stammar och sov i utbyte mot lojalitet och ömsesidigt skydd. runda jurtor som kallades för Gers. Khans far, en Under tiden attackerades hans mammas stamhövding, namngav sin son Temüdjin efter läger och hans brud stals av fienderna. en fångad hövding från en rivaliserande klan som Djingis Vid det här laget hade Temüdjin ett kallades tatarerna. khan uppfann val.

Han och hans bröder kunde Så var livet i medeltida Mongoliet – en evig ge efter för sin hämndlystnad och passet, en järn­ cykel av kidnappningar och räder som drevs av ge sig på kidnapparna eller så medaljong som blodsfejder från flera århundraden bakåt i tiden. kunde de välja ett mer strategiskt Temüdjins farfar Khabul khan hade kort förenat de tillät säker passage krigande stammarna under 1100-talet, men det var tillvägagångssätt. Temüdjin över hans stora kontaktade sina allierade för stöd, gammal historia. imperium. vann deras lojalitet och samlade ihop Unga Temüdjins liv revs sönder av stamkrig. en liten armé om 500 män för att slå

86 Människan och vår historia SE.indd 86

17.12.2018 12:49

Djingis khan

Den mongoliska härskaren dödade inte 1 748 000 på en timme, men mördade varje man, kvinna och barn i staden Nishapur.

Mongolerna erövrade fästningen Khara Khoto år 1226 och använde dennes 3,7 meter tjocka väggar för att avvärja fiender tills Kinas Mingdynasti bröt vattenförsörjningen 1372.

Livet i medeltida Mongoliet …

Stamproblematik

Temüdjin, pojken som skulle bli Djingis khan, föddes i ett våldsamt nomadiskt samhälle där stridande stammar eller konfederationer rädade och plundrade varandra i en hänsynslös cykel av hämnd och svek. Djingis khans första stora prestation var att förena dessa stammar under en mongolisk flagga.

Livet på hästryggen

Mongoliska barn lärde sig att rida så fort de kunde gå. I nomadisk mongolisk kultur var hästar mer än ett transportsätt, de var följeslagare vid jakt, krigsmaskiner och, i desperata tider, till och med mat. Marco Polo rapporterade att svältande mongoliska krigare drack sina hästars blod för att få i sig näring.

Starka kvinnor

Djingis khans mor Höelun och fru Byrte är exempel på starka mongoliska kvinnor som inte bara förväntades uppfostra barnen, ta hand om boskap och laga mat, utan också plocka upp pilar efter strider och döda skadade fiender. Djingis khans dotter blev också en tuff militär ledare.

Moralkodex

Djingis khan, som högsta ledare för mongolerna, var också deras högsta lagstiftare. Han skrev även ”Yassa” (en samling nedskrivna lagar) som en guide till mongoliskt beteende. Dessa regler straffade lögn, stöld och äktenskap genom död och främjade ödmjukhet och respekt för alla religioner.

Anti-civilisation

Djingis khan var en nomad hela sitt liv och vägrade att etablera en huvudstad för mongolerna. Mongoliska arméer tog ingen hänsyn till civilisationen, de plundrade och brände ovärderliga bibliotek och kulturskatter i hela den islamiska världen.

Nödvändigt med våld

“Så var livet i medeltida Mongoliet – en evig cykel av kidnappningar och räder.”

Djingis khans krigsliknande sätt drevs lika mycket av ekonomisk nödvändighet som av maktbegär och territorium. I takt med att den mongoliska befolkningen växte blev mat och resurser knappa och år 1211 attackerade hans styrkor Jindynastin i norra Kina för att plundra deras rikliga risfält.

87 Människan och vår historia SE.indd 87

17.12.2018 12:49

Forna civilisationer

”Han skonade sin Guden fiendes bästa ryttare Djingis och vapenexperter och tog in dem i sin växande armé.” ut Merkit-lägret med förödande kraft. Han befriade inte bara Byrte utan förstörde också Merkits. Även när han var äldre än 30 år fortsatte Temüdjin detta mönster, stärkte sina politiska allianser, skärpte sin militära taktik och utökade sitt rykte som en skoningslös slaktare. Han utplånade sin fars mördare, tatarerna. Det påstås att han beordrade att alla män över tre fot långa skulle dödas. Han kokade fiendens hövdingar levande och byggde pyramider av fienders dödskallar.

Hela tiden skonade han fiendens bästa ryttare och vapenexperter för att ta dem med i sin armé.

Vid 40 års ålder hade Temüdjin uppnått det otänkbara: de mongoliska stammarnas fullständiga förening. Efter att ha tagit in, undertryckt eller förintat sina politiska rivaler samlades tiotusentals av hans lojala anhängare till en andlig kröning, kallad en khuritai, under vilken Temüdjin döptes till Djingis khan – allhärskare.

Djingis khan hade nu en armé på 100 000 eller fler. De var inga barbarer utan disciplinerade och högt utbildade krigsmaskiner. Rankingen baserades på meriter och beprövad lojalitet, inte relationer till Djingis khan. Grupperna bestod av tio män, kompanierna av 100 och divisionerna av 10 000 män. Den mongoliska ponnyn var liten och snabb, som ett krigsflygplan. Mongoliska ryttare kunde avfyra sina bågar framåt eller bakåt samtidigt som de red i full fart. De pansarbrytande pilarna sköts iväg så långt som 320 meter.

De mongoliska nomaderna betalade dyra skatter i århundraden för att färdas längs Sidenvägen och bedriva handel med kineserna som hade samlat stora rikedomar i form av mat, teknik och skatt.

För hans första stora erövring, hade Djingis khan siktet inställt på Xixia, ett kinesiskt imperium

Tidslinje

Ordet “khan” är en hedersbeteckning som betyder “härskare” i Altaic, en språkfamilj som sträcker sig över det mongoliska riket. År 1206 blev den unga Temüdjin den enda politiska och militära ledaren för de nyförenade nomadiska stammarna och fick titeln Djingis khan eller “världshärskare”.

Liksom de flesta mongoliska krigare utövade Djingis khan en form av schamanism kallad Tengriism och tillbedde en gud som hette Koko Mongke Tengri.

När han gavs namnet Djingis khan utsågs han till den jordiska representanten för detsamma. Denna heliga mantel gav Djingis khan den andliga myndigheten att styra över mer “civiliserade” nationer. Djingis khan proklamerade ofta till sina undersåtar: “En sol i himlen; en herre på jorden.” Som en härskare var han oväntat tolerant mot andra religioner, så att muslimer, kristna och buddister kunde dyrka fritt i hans imperium.

styrt av Tanguts från Tibet.Eftersom Xia-försvararna var många fler använde den mongoliska armén en favorittaktik i form av falsk reträtt. När Xia-krigarna jagade mongolerna väntade Khan med en spärreld av pilar.

När Xixia utlovade lojalitet mot mongolerna, drev Djingis Khan österut till den mycket större Jin-dynastin vars starka armé

bestående av 600 000 man var upptagna med att kämpa mot Songdynastin För i söder. Den mongoliska armén att kunna arbetade sig enkelt mot kommunicera över huvudstaden Zhongdu (nu Beijing) – kinesiska muren tusentals kilometer var ännu inte byggd – men utformade Djingis saknade vapen för att befästa khan ett medeltida staden. Som den strateg han “Ponnyexpress”var satte Temüdjin sina arméer nätverk. fritt att plundra mindre städer och förvärvade kinesiska experter

Avgörande ögonblick

Giftermålet med Byrte 1178

Vid 16 års ålder gifter sig Temüdjin och Byrte, men äktenskapslyckan avbryts av en tragedi. Medan Temüdjin är borta för att skapa allianser med angränsande stammars hövdingar, överfalls hans läger av Merkit-stammen som svär att de ska stjäla varje kvinna som hämnd för kidnappningen av Temüdjins mamma. Temüdjin återvänder i tid för att rädda sin mamma och sina bröder, men inte Byrte, som redan har förts till Merkitlägret.

Temüdjin gör det medvetna beslutet att inte genast följa efter Merkitstammen, utan skapar först en armé av anhängare. Först när han har 500 män under sitt befäl, krossar Temüdjin Merkits, återvänder hem med Byrte och krigets byte, som till exempel djur, kvinnor och vapen.

1162 l Mord i familjen l Temüdjins födelse l Temüdjins fars död Temüdjins mor Höelun överges De nomadiska mongolerna skrev inte ner När Temüdjin bara är nio trolovas av resten av klanen. Temüdjin födelsedagar och brydde sig heller inte om att han med en tjej som heter återvänder hem för att hjälpa hålla koll på sin ålder så det är omöjligt att veta Byrte från den närliggande Höelun vårda sina yngre bröder Temüdjins exakta födelsedatum. Vi vet att han Olkhunutstammen. Enligt föddes i en styrande familj i Borjigin-stammen och flera halvbröder. Men när traditionen kommer Temüdjin att och att han var en direkt efterträdare till Khabul en halvbror försöker stjäla en leva och bo med Olkhunut. Medan khan, som förenade mongolerna i början av av Temüdjins fiskar, dödar den hans far, Yesügei, rider hem, luras 1100-talet. Enligt legenden föddes Temüdjin blivande khanen honom med han av tatariska stammedlemmar att med en blodpropp – ett tecken på att han en pil. äta förgiftad mat som dödar honom. skulle bli en stark ledare.

1175 1171 Cirka 1162

l En arvinge föds När Byrte räddas från Merkit stammen är hon gravid och det finns vissa frågetecken kring huruvida barnet är Temüdjins eller Merkithövdingens.

Temüdjin accepterar sin son Jochi som sin först­ födde manliga arvinge.

1181

l Törstar efter makt Den unge Temüdjin är fast besluten att bryta ner divisionerna mellan stammarna. De som inte vill ansluta sig till hans mongoliska allians ska dödas eller assimileras. Hans första handling är att hämnas på tatarerna som hade förgiftat hans far.

1187

88 Människan och vår historia SE.indd 88

17.12.2018 12:49

Djingis khan

Ryska furstendömen

Kiev

Kipchaks Kipchaks

l

Volga

Bulgaria

1223

Över Kaspiska havet

En av Djingis tidigaste erövringar var över Naimanstammen, vars härskare Küchlüg undvek döden genom att flyga till Kara-Khitan Khanate. Men Djingis khan var inte en som glömde bort gamla fiender. Han skickade 20 000 krigare l Kyrgyz ledda av general Jebe (“pilen”), som jagade och halshögg Küchlüg år 1218.Kyrgyz Merkits Merkits

122

Djingis khan skickade sina bästa generaler – Jebe och Subotai – för att testa vattnet för den norra mongoliska expansionen i Kipchakterritorierna i Kiev och ryska furstendömen. De mongoliska krigarna krossade Kievs försvarare, men drabbades av ett sällsynt och vanhedrande nederlag mot Volgabulgarerna.

l

l

Naimans

18 122

l

Keraits

5

11,

1218

12

dynastin

15

Korea Korea l

09

, 12

l

Jin Dynasty Jin-

Tatars Tatarer

l

12

Keraits

1 121

Efter att ha förenat de mongoliska stammarna, försökte Djingis belägra Xixia-dynastin år 1207, men klarade inte att undertrycka hela regionen. Han vände sina arméer mot Jindynastin och Peking år 1215.

12

l

Delun Delun Boldog Boldog

Naimans

2

Georgien Georgia

Svält i Peking

Imperiet expanderar

7

l

Volga Bulgaria

1226-27

Kiev

l

120

Russian Principalities

121

l

3

Trots århundraden av sökande har Djingis khans dolda grav som ryktas innehålla ovärderliga skatter aldrig hittats.

Zhongdu Beijing

(Beijing)

Djingis khan återvände till det mongoliska fosterlandet för att Khwarezmian Kara-Khitan Western Xia Dynasty Khwarezm Empire Khanate Kara-Khitan övervaka sitt enorma imperium.

Tillbaka till Kina Khanate De kinesiska dynastierna i Han skickade istället sina bästa Xixia och det som var kvar av Southern Jinriket bildade en allians generaler på ett forskningsuppdrag Song Tibet för att avvärja ytterligare Dynasty runt Kaspiska havet, genom attacker. År 1227 dödades Tibet En islamisk dynastis fall Djingis khan strax efter att ha Ukraina och in i Ryssland. De När han lyckats få det mesta av Kina under sitt styre kontaktade mördat Xixias regeringsfamilj, Djingis khan Muhammad II, Khwarezms ledare, för att upprätta en av skador som uppstod vid ett europeiska arméerna hade aldrig fredlig öst-väst handelsväg. Efter att en av ledarens generaler dödat fall från sin häst. stött på en sådan fiende, som hundratals mongoliska män, skickade Djingis khan en armé på 200 000 krigare som dödade miljoner. attackerade med alarmerande hastighet och beräknad brutalitet. på belägringskrig. När mongolerna återvände till Årtionden senare, under ledning av Djingis gåvor i utbyte mot en fri handelsväg genom deras Zhongdu år 1214 var de beväpnade med katapulter barnbarn Batu, återvände mongolerna för att territorier. Allt det förändrades när en diplomatisk som kunde kasta 45-kilos stenar eller ”bomber” etablera den Gyllene Horden, som styrde östra konvoj av obeväpnade mongoliska köpmän av svavelhaltig petroleum som kallades nafta.

Europa fram till 1500-talet. dödades av en av Muhammeds guvernörer.

Djingis khan levde inte länge nog för att se den Eftersom de var avskurna från livsmedelsimport Djingis khans svar på den förrädiska handlingen fulla omfattningen av sitt självtillverkade imperium. svalt invånarna i Zhongdu till underkastelse och kan vara en av de mest mordiska i krigshistoriens Efter att ha fallit från sin häst i strid under ett Khan plundrade dess skatter. historia. Den mongoliska armén förde en treårig räd Efter att enkelt ha tagit kontrollen över Karakinesiskt uppror dog han av sina skador år 1227. av död och förstörelse som skulle ta miljontals liv Khitan väster om Mongoliet drömde Djingis khan Hans sonson Kublai khan fick slutligen hela Kina och radera århundraden av islamisk litteratur, konst om att förlänga sin räckvidd längs Sidenvägen till under mongolisk kontroll och skapade det största och kultur. I Urgench använde mongolerna en flod hela Kaspiska havet. Det enda kvarstående hindret imperium världen någonsin skådat. Djingis khan för att dränka överlevande och utplåna alla tecken var det muslimska riket Khwarezm, styrt av Shah må ha lämnat ett arv av nådelös brutalitet, men han på att där funnits en stad. I Balkh kapitulerade öppnade även upp för det första stora handels- och Muhammad II. Mongolerna sträckte ut en sällsynt hundratusentals invånare omedelbart, delades in i kulturutbytet mellan öst och väst. diplomatisk hand, och överöste shahen med grupper. Sen mördades de.

1221

l

Xixia-dynastin

l

l

l

Avgörande ögonblick Förintelsen av Khwarezm 1219 Driven av hämnd förstör Djingis khan det muslimska riket och berättar för de få överlevande i staden Bukhara: ”Jag är guds stridsgissel (ett taggigt medeltida vapen). Om du inte hade begått stora synder skulle gud inte ha sänt ett straff som mig efter dig.”

Avgörande ögonblick

Begravning av en khan 1227

Djingis khan lämnade instruktioner att begrava honom enligt sin stams traditioner, utan några märken eller tecken. Än idag är hans exakta begravningsplats okänd. Enligt legender trampade begravningsgruppen upp platsen med hästar, omdirigerade en flod för att forsa över den och dödade sedan alla vittnen.

l Plundring av Kina Strategen Djingis khan riktar först sin armé mot de kinesiska dynastierna Xixia och Jin. Den enorma mongoliska armén har ont om resurser och vapen, men det hittar de mycket av i Kina.

Mongolerna tvingade fångade kinesiska ingenjörer att bygga krigsmaskiner.

1207

l Pax Mongolica I och med Khwarezms och de ryska stormakternas nederlag sprider Djingis khans dynasti sig nu över två kontinenter. Detta är början på ett sekel av handel, kulturutbyte och fred.

1225

Djingis khan dör l En av Djingis khans sista triumfer är undertryckandet av kinesiska revolutionärer i Xixia och Jindynastierna. När han jagar fienden, faller han av sin häst och dör av skadorna. En del påstår dock att han blev dödligt skadad av en knivbärande Xia-prinsessa.

1227

© Alamy; Getty; Corbis; Look and Learn

1227 lAtt bli en ledare Genom strategiska allianser kunde Temüdjin förena de krigande nomadstammarna till ett enda mongoliskt imperium. Hans lojala anhängare, utgallrade från toppen av varje rivaliserande klan, väljer honom som sin “högsta ledare”, annars känd som Djingis khan.

1206

89 Människan och vår historia SE.indd 89

17.12.2018 12:49

Forna civilisationer

aztekernas hemligheter De gamla aztekerna, vars civilisation har gått förlorad i tiden, var mästare på vetenskap och teknik. De tillverkade mediciner, maskiner och jättelika, oöverträffade byggnadsverk.

T

rots över 300 års isolering i de djupa, mörka, skoningslösa djunglerna i Centralamerika har de gamla aztekerna trotsat sitt rykte som blodtörstiga barbarer genom sina många banbrytande vetenskapliga och tekniska innovationer av sådant vi i dag tar för givet. De gjorde det dessutom över ett brett spektrum av områden – från astronomi till medicin – och lagrade sina förvärvade kunskaper i stora bibliotek med codexar innehållandes hemligheterna bakom sitt väldiga och imponerande samhälle.

Tyvärr förlorades mycket av denna kunskap för alltid när Hernán Cortés spanska conquistadorer störtade civilisationen under det tidiga 1500-talet, då dessa påstått kätterska texter brändes i massvis.

Tack och lov har några dokument med aztekisk vetenskaplig kunskap överlevt, och i dag arbetar historiker outtröttligt för att avslöja dess hemligheter.

Läs vidare för att upptäcka delar av deras mest impo­ nerande vetenskapliga kunskaper.

Magnifika matematiker Begraven djupt i codex vergara (ett fastighetsregister) ligger en mängd information om aztekisk matematik som nu har avkodats och visat sig vara ett vigesimalt

system till skillnad från decimalsystemet vi använder i dag. Det aztekiska vigesimala systemet har 20 som bas, med punkter som motsvarar ett, bindestreck­ sliknande streck som motsvarar fem och diverse andra symboler som motsvarar 20 och multiplar därav. Enligt vergara – och andra codexar – användes det här systemet av skatteskäl, vilket till stor del baserades på markägorna, och till handel, med stora mängder produkter som byttes med precision tack vare skapandet av strikta regler för addition, subtrak­ tion, division och multiplikation. Av alla precolumb­ ianska folkslag i Centralamerika var aztekerna de mest avancerade matematikerna. De använde ett unikt nummersystem för aritmetik, registrering och till och med i ett skattesystem i huvudstaden Tenoch­titlán och de överlevande områdena. Även land mättes matematiskt med ett urval av algoritmer som användes för att beräkna area – vanligen genom att multiplicera längd med bredd, medan de multiplicerade genomsnittet av två motstående med en intilliggande sida när det gällde oregelbundna former. Land mättes enligt termen ”landstavar”, vilket var aztekernas standardenhet vid linjär mätning. Enhetens längd var 2,5 meter.

För mätningar under en landstav användes en

90 Människan och vår historia SE.indd 90

17.12.2018 12:49

Aztekernas hemligheter

AZTEKERNA Mexiko, 1300–1600-talet Aztekerna var ett nahuatl-talande folkslag i Mesoamerika som bredde ut sig och dominerade hela Mexiko under 1300-, 1400- och 1500-talen. Deras ursprung är oklart, men nyliga upptäckter antyder att kulturen härstammade från en stam jägare och samlare som bebodde den mexikanska platån före 1100-talet. Deras huvudstad Tenochtitlán grundades på en ö i Lake Texcoco och förblev imperiets hjärta fram till den spanska invasionen under Hernán Cortés som ledde till dess kollaps 1520.

Kort bio

91 Människan och vår historia SE.indd 91

17.12.2018 12:50

Forna civilisationer

Aztekernas alfabet

Aztekernas civilisation var mycket avancerad.

Hur utvecklade denna tidiga civilisation det skrivna språket?

A E I O U

Om du behövde ytterligare bevis för aztekernas avancerade nivå så är saken klar efter en analys av samhällets alfabet. Det aztekiska alfabetet var uppdelat i tre olika delar där de använde sig av piktogram, ideogram och fonogram. Piktogrammen var symboler som representerade det de föreställde, så ett orm-piktogram betydde "orm" och uttalades "orm".

Fonogrammen å andra sidan var bilder som representerade ljud, ungefär som majoriteten av dagens alfabet, med bokstäver som representerade specifika ljud som ord kunde skapas av.

Det aztekiska alfabetet innehöll fyra grundläggande vokaler och en lång rad konsonanter, inklusive cu, hu och ch.

Slutligen, ideogram var alfabetets mest abstrakta del och bestod av symboler som representerade ett helt begrepp. Symbolen av exempelvis ett fotavtryck i det aztekiska alfabetet representerade en resa eller tidens gång och användes ofta för att skildra förehavanden hos berömda människor i berättelser.

Aztekerna använde sitt alfabet för att dokumentera information om sina städer och sin kultur.

” Genom att använda sig av kunskapen om himlakropparnas cykler kunde aztekerna dessutom utnyttja astronomin till att avgöra längden på ett solår.” mängd andra symboler, exempelvis pilar, hjärtan och händer. Denna nivå av matematisk precision sträckte sig också in i andra områden som bygg­ nadskonst, vilket var ett fält där aztekerna var som mest avancerade när det gällde teknisk förmåga

Byggnadskonstens kungar Som man kan se på bilden av ”Templo Mayor” ovan så var aztekerna specialister på att bygga trappstegspyramider i form av tempel och offent­ liga byggnader. De skar, karvade och drog stora stenblock och placerade dem med exakt geome­ trisk precision. De var också utmärkta husbyggare, även den fattigaste medborgare levde i regel under människotillverkat skydd. I staden Tenochtitlán mätte den genomsnittliga bostaden cirka 20 kvadrat­meter. På grund av omgivningarna brukade aztekernas hus byggas på upphöjda platt­ formar tillverkade av flätverk och lera. I codexar står att läsa att husen stod ungefär 40 cm från markytan. Det var särskilt viktigt i sumpmarkerna kring staden Tenochtitlán. Väggarna tillverkades vanligen av träramar fyllda med sten, sand, kalk och lera med en slags tegelstenar – formade av en blandning av vatten, sand och lera.

Taken varierade i både design och byggmaterial, med både platta och spetsiga tak tillverkade av material som halm, trä och tegel. Av döma av arkeologiska utgrävningar, samt dechiffrerad

information från bevarade codexar, användes en rad olika verktyg vid varje byggprojekt – allt från skärverktyg som knivar och yxor till murslevar och hackor. Extra sniderier utfördes om husets ägare var särskilt välbeställd. Betydande adelsmän ville ofta ha sina bostäder målade med färg som aztekerna tillverkade av naturliga växt- och djuringredienser, exempelvis skalbaggar tillhö­ rande de koschenilla arterna som innehåller röd karminsyra. De användes även vid färgning av tyg. Byggnaderna i en stad arrangerades efter hur betydande de var, vilket till stor del grundade sig på aztekernas kunskaper inom astronomi.

Makalösa astronomer I Codex Mendoza avslöjas att aztekernas präster och adelsmän var skickliga astronomer som samlade in och lagrade sina kunskaper från observationer av stjärnhimlen i sekler och förde dem vidare genom generationerna utan omvärl­ dens vetskap. Dokument visar att de inte bara var kapabla att med exakthet läsa av rörelserna av himlakroppar som solen, månen och andra planeter – vilket de gjorde genom att placera ut korsade träpålar i linjer – utan de utnyttjade informationen till att skapa en religiös kalender och en solkalender, samt till att placera sina huvudbyggnader längs ekvinoktiallinjen. Templo Mayor i Tenochtitlán placerades så att solen steg

92 Människan och vår historia SE.indd 92

17.12.2018 12:50

Aztekernas hemligheter

Aztekernas kalender Lär dig förstå detta unika system för mätning av tid.

Aztekernas kalender bestod av en 365-dagarscykel (årsräkning) och en 260-dagarscykel (dagsräkning). Tillsammans utgjorde dessa cykler civilisationens 52-åriga sekel (kalenderrunda) med den förstnämnda baserad på solens rörelser och den andra på religiös övertygelse. Årsräkningen bestod av arton 20-dagarsmånader som avslutades med en separat femdagarsperiod som ansågs otursam. Dagsräkningen bestod av tjugo 13-dagarsperioder även kallade trecena, med varje trecena tillägnad en gud.

Det är uppenbart att många delar av deras kalndersystem var felaktiga, men det faktum att aztekerna kunde utnyttja sina kunskaper inom astronomi och matematik till att skapa en kalender som var så nära jordåret när de befann sig djupt i Centralamerikas isolerade djungler är en anmärkningsvärd bedrift. Och trots att aztekernas religiösa kalender är baserad på mytologiska gudar är många av dess aspekter baserade på vetenskapliga studier av jordens miljö och atmosfär. En bra återgivning av aztekernas religiösa kalender – cykeln som kallas för dagsräkning – kan ses i den aztekiska kalenderstenen, en jättelik 24-tons utsmyckad solsten på 3,7 m i diameter som en gång i tiden var av stor betydelse för aztekernas gamla civilisation. Stenen, som demonstrerar aztekernas avancerade förståelse för geometri, är uppdelad i beståndsdelarna som visas i diagrammet till höger.

upp bakom dess två högt belägna helgedomar på vårdagjämningen (21 mars) medan ceremonier hölls där till dess ära.

Med tanke på sin förmåga att navigera utifrån stjärnornas positioner, till sitt skapande av sol­­ kalendern och vidare till tempelkonstruktionerna som var så perfekt linjerade att solens strålar fokuserades när de strålade samman på vårdag­ jämningen, så var aztekerna verkligen kompetenta astronomer. Astronomi utövades i huvudsak av den aztekiska adeln och prästerna, de sistnämnda använde sig av särskilda observatorier i templena för att observera himlakropparnas rörelser.

Genom att använda sig av kunskapen om himla­ kropparnas cykler kunde aztekerna dessutom utnyttja astronomin till att avgöra längden på ett solår och en månad, samt bedöma längden på Venus bana och förutsägelsen av eventuella sol- eller månförmörkelser. Enligt skildringar i aztekiska codexar blev de också extremt skickliga på att förutse ankomsten av kometer och asteroider och uppmärksammade ofta sådana tillfällen med rituella begivenheter.

Störst nytta av astronomikunskaperna hade aztekerna av sin konstruktion av en 365-dagars årlig solkalendern samt en 260-dagars spådoms­ kalender (se faktarutan ”Aztekernas kalender” på

Dagar

Runt elementens och solens gudar finns grafiska representationer av de 20 dagarna i den rituella cykeln, vilka vanligen kallas för dagtecken. De föreställer allt från djur som kaniner och rådjur till abstrakta koncept som död och rörelse.

Solen

I solkalenderns centrum finns en avbildning av solen vilken här visas med den aztekiska solguden Tonatiuhs ansikte.

Dess position indikerar att allting kretsar kring solen.

Tonatiuhs gyllene hår representerar solens färg.

Strålar

Dessa V-formade sniderier föreställer solens strålar och lyser upp kalenderns många dagar.

Eldsflammor

Runt hela kalenderns yttre kant finns en cirkel av eld avbildad som flammande stjärtar på de eldormar som kallas för Xiucoatl.

Tillsammans med solen troddes dessa kämpa mot sina naturliga fiender natten och månen.

Elementen

Runt solen finns fyra gudar, av vilka tre representerar elementen eld, vatten och vind. Den fjärde är jaguarguden Ocelotonatiuh, vilken på ett indirekt sätt representerar tidens gång då guden associeras med den mest avlägsna kosmologiska epoken.

föregående uppslag för en detaljerad förklaring).

Den förstnämnda kalendern blev fysiskt manifes­ terad i Tenochtitlán i form av kalenderstenen som var placerad så att alla kunde hålla reda på tiden som gick.

Formidabla lantbrukare Ett område som aztekerna utnyttjade sin veten­ skapliga och tekniska uppfinningsrikedom maximalt inom var odling. Eftersom de levde i och runt stora sumpområden och sjötäta områden i Centralamerika designade och underhöll aztekerna terrasser och konstgjorda ö-system för att se till att grödorna hade optimal landyta att växa på.

De byggde akvedukter och grävde kanaler för att säkerställa att grödorna bevattnades, och tillver­ kade sina egna verktyg och enkla jordbruksma­ skiner för sådd och skörd. Vanligast av aztekernas grödor var majs, men tack vare att de behärskade odlingskonsten producerade de många andra grödor som squash, bönor, avokado och guava.

Med sin största stad Tenochtitlán, som var byggd mitt i sjön Texcoco och inhyste 200 000 människor, var aztekerna beroende av en stor och stadig livsmedelsförsörjning. Deras bemästrande av bevattning och systemet med chinampas (små odlingsbara öar) innebar att en mängd grödor

Mycket av det vi vet om aztekerna kommer från deras egna skrifter och dokument.

93 Människan och vår historia SE.indd 93

17.12.2018 12:50

Forna civilisationer som bland annat majs, bönor, squash och mycket annat odlades året runt med en frekvens som var oöverträffad på kontinenten.

Aztekerna utnyttjade också sina näringskun­ skaper, särskilt när det gällde markens och vattnets kvalitet när de odlade grödor. Aztekerna hanterade ett av de mest avancerade rotations­ system inom odling som någonsin skapats: de använde sin kunskap om att vissa grödor utar­ made jorden på vissa näringsämnen för att se till att odlingsmarken alltid försågs med nya grödor, vilket säkerställde att den fick tid att återhämta sig.

Vidare så kombinerades vissa grödor med andra som garanterade en näringsbalans inom odlingsområdet, vilket innebar att jordbruks­ anläggningarna maximerade avkastningen för varje kvadratmeter odlad mark. Aztekerna odlade också många örter som de använde inom en annan av sina vetenskaper: fytoterapi.

Medicinmästare Aztekernas förståelse för medicinsk vetenskap var otroligt avancerad för sin tid. I en tid då de flesta västerländska nationer fortfarande behandlade

sjukdomar med antingen böner eller miss­ riktade placebopreparat, hade läkarna i den aztekiska civilisationen en prestigefull position och uppmuntrades att omsorgsfullt studera människokroppen och potentiella botemedel.

Enligt skriften Codex Barberini var studierna om växter och deras medicinska effekter centrala, exempelvis tillverkades kramplösande mediciner som förhindrade muskelspasmer vid kirurgi.

Detta var möjligt främst genom användningen av passionsblomman. Andra läkemedel inkluderade smärtlindrande medel, flytande gummi för att bota öronvärk och malen obsidian (en bergart) för att täppa till sår.

De aztekiska läkarna blev de skickligaste ört­specialisterna i världen tack vare sina

fördjup­ade studier av den mänskliga kroppen och dess omgivningar. De var inte bara med och inrättade sjukhus, utan värvades också till forskning där de bland annat studerade effekterna av växter som odlades i stora gemensamma trädgårdar. Utöver detta vetenskapliga förhåll­ ningssätt tillskansade sig de aztekiska läkarna betydande allmänmedicinsk kunskap som vi i dag tar för givet, som att man inte bör titta direkt på solförmörkelser för att undvika skador på ögonen, att ångbad kunde rengöra huden och rensa bihålorna och att viss mat var bättre för människokroppen än annan. Dessa omfattande kunskaper gjorde det möjligt för aztekerna att vetenskapligt och tekniskt överträffa många av jordens andra gamla kulturer – på en bråkdel i tid räknat dessutom. Det mesoamerikanska folket byggde sitt samhälle på bara några århundraden medan till exempel det gamla Egypten tog tusen­ tals år att bygga.

De vetenskapliga hemligheter som aztekerna avslöjade har på det stora hela stått emot tidens tand. Kunskaperna de tillskansade sig ledde till vidare utveckling inom respektive område och bidrog i stor grad till veten­ skapen som den ser ut i dag.

94 Människan och vår historia SE.indd 94

17.12.2018 12:50

, .. maktiga Tenochtitlan

Aztekernas hemligheter

Läge

Huvudstaden på Texcocosjön.

Omkring 1325 slog sig aztekerna ner i området kring Texcocosjön, söder om den mexikanska dalgången. De byggde Tenochtitlán på en lång holme och uppnådde en befolkning på 200 000 invånare, dubbelt så många som i någon europeisk stad vid tiden. Staden utvidgades till de närliggande öarna. Den delades upp i fyra områden.

Där fördelade sig de tjugo klanerna, eller calpulli, som de aztekiska familjerna tillhörde. Varje calpulli var relativt självständig – de hade sina egna tempel, skolor och marknader. Staden korsades av tiotals kanaler där 50 000 vassbåtar färdades varje dag, och vattnet överbryggades med träbroar som togs bort nattetid.

Väg till Tepeyac.

Väg till Tacuba och Chapultepec.

Tenochtitlán, ceremoniellt centrum.

Väg till Iztapalapa och Xochimilco.

Hur vet vi det här?

3. Vägar

Vår information om aztekerna kommer från en kombination av bevarade aztekiska dokument, som kodexarna Borbonicus och Boturini vilka skrevs av aztekiska präster, spanska rapporter om aztekerna från deras erövring av regionen på 1500-talet samt material från arkeologiska utgrävningar. Av dessa källor är de aztekiska codexarna mest användbara, där många detaljer om deras kalender, ritualer, ceremonier och traditioner är dokumenterade. Tyvärr är codexarna från tiden innan erövringen av Mexiko få till antalet eftersom spanjorerna brände upp dem när de invaderade, så att dechiffrera de få codexar som finns kvar är avgörande för att vidga vår kunskap.

Staden nåddes via fyra stora vägar. Den största var över 13 km lång och 20 meter bred.

Tenochtitláns ruiner som de ser ut i dag.

En av stadens stora genomfartsleder.

95 Människan och vår historia SE.indd 95

17.12.2018 12:50

Forna civilisationer

FÖRLORADE STÄDER N

Gamla civilisationer som försvann.

är ett imperium faller följer även arvet med ibland och döljs av tidens slöja. Det finns många forna städer som försvunnit under historiens gång, antingen på grund av förödande jordbäv­ ningar, plundrande invasionsstyrkor eller brist på naturresurser. Vissa städer, som till exempel Rom och Aten, har varit bebodda sedan de grundades och några av de legendariska byggverken står kvar än idag,

exempelvis Colosseum och Pathenon.

Andra städer är tyvärr inte lika välbevarade.

Flera gamla civilisationer har försvunnit efter att de förstördes i bränder eller begravdes i sand. Från upptäcktsresornas epok (ca år 1400-1600) och framåt har äventyrare utforskat nästan alla jordens hörn och hittat städet som en gång i tiden bara var legender. Dessa civilisationer ger oss insikt i hur livet var förr i tiden och med

modern teknik går det att räkna ut när dessa städer blomstrade.

Rester efter forna städer finns över hela jorden. Ruinerna ger oss möjlighet att blicka in i det förflutna och förstå mer om livet förr.

Många av dessa platser skyddas idag, för att undvika att de försvinner för alltid. Det är omöjligt att veta, men kanske finns det fler förlorade städer som bara väntar på att upptäckas.

Ayutthaya, Thailand Denna ömetropol var en av Asiens mest magnifika städer.

Storstaden Ayutthaya var den andra huvudstaden i det siamesiska kungadömet. En stad som blev ännu viktigare när huvudstaden Angkor i Khmerriket föll. Staden grundades av khmererna och hade sin storhetstid mellan 1300- och 1700-talet. Den var känd för sin fantastiska arkitektur med höga torn och storslagna buddisttempel. Staden hade en befolkning på cirka en miljon och samlade sin rikedom genom krig, handel och skatter. Den var konstruerad i ett rutnät och byggd på tre floder.

Invånarna kunde resa längs kanaler. Det byggdes även ett hydrauliskt system som reglerade vattenflödet.

Det fanns många rivaliserande makter som kunde tänka sig att inta staden och den var därför skyddad med portar, fort och torn. Den undkom attacker från havet tack vare det kraftiga tidvattnet i Siambukten.

Trots det föll till slut Ayutthaya efter en ett års lång belägring av burmesiska styrkor 1767. Templen och slotten brändes till grunden och staden plundrades.

Ayutthayas läge i Sydostasien innebar att staden undvek konflikter mellan asiatiska, arabiska och europeiska makter.

96 Människan och vår historia SE.indd 96

17.12.2018 12:50

År 1250 e.Kr. var Cahokia Mounds större än London och hade en befolkning på cirka 20 000 människor.

Förlorade städer

Cahokia Mounds

Andra förlorade städer

Huvudstaden i en bortglömd nordamerikansk civilisation.

Forna jordvallar Cahokia Mounds hade några av de största konstgjorda jordvallarna norr om Mexiko.

området ockuperades senare av Oneota-kulturen och indianstammen Illiniwek. När Columbus satte sin fot i den nya världen hade staden redan reducerats till en del av historien.

Persepolis

Persepolis låg undangömt i bergen i dagens Iran och blev huvudstad i Akemenidernas dynasti. © Cahokia Mounds State Historic Site/William R. Iseminger

Den stiger upp från en samling mindre bosättningar som etablerades i området på 700-talet. År 1050 var Cahokia Mounds en av de största städerna i Nordamerika. Staden låg i dagens Illinois och var centrum för en gammal Mississippikultur. Ett överflöd av majs gav människorna en tillförlitlig matkälla och det lagrades i magasin runt hela staden.

Cahokia Mounds har fått sitt namn från Monks Mound, som är stadens mittpunkt och den största konstgjorda jordvallen i Nordamerika.

Allt eftersom staden blomstrade växte även behovet av att försvara sig. I över 100 år byggdes murar och djupa vallgravar för att stå emot attacker. Det har inte hittats konkreta bevis för invaderande styrkor, men en massgrav med rituella offringar tyder på att staden var ett brutalt samhälle.

Stadens invånarantal började sjunka på 1200-talet. Ingen vet med säkerhet varför, men det kan ha berott på sjukdomar, politisk instabilitet, klimatförändringar eller brist på naturresurser. Invånarna i Cahokia Mouns försvann huvudsakligen på 1300-talet och

Vulci

Ett av centren i den etruskiska civilisationen. Denna gamla italienska kultur hade sin storhetstid innan antikens Rom.

Staden hade en gång i tiden ett stort antal invånare och täckte ett enormt område.

Elitens bostäder

Hövdingen regerade från toppen av Monks Mound som var 30 meter hög.

Jordvallsprojekt

Cirka 15 miljoner kubik­meter jord flyttades för att göra jordvallarna.

Byggnader med halmtak

Det fanns ceremoniella byggnader på toppen av många av jordvallarna, där medlemmar av eliten bodde.

Machu Picchu

Denna berömda peruanska bosättning var förmodligen en helig plats som lämnades efter att inkariket kollapsade.

Mohenjo-daro

Mänskliga offer

Det har hittats massgravar i en av jordvallarna, något som tyder på att människor offrades i staden.

Förflyttning

Jordvallarna gjordes genom att de grävde ut jord med verktyg av sten och trä. Jorden bars sedan iväg och tömdes på stället där jordvallen skulle vara.

Denna gamla stad ligger i dagens Pakistan. Den hade ett invecklat avloppssystem och en vattentät bassäng, något som tyder på att invånarna var renliga.

© Shutterstock; WIKI/Rjdeadly; Thinkstock; illustration by Adam Marckiewicz

Hattusa

Hattusa ligger i dagens Turkiet och var en inflytelserik stad 2000 år f.Kr. Den byggdes på en kulle och var huvudstad i hettiternas imperie.

97 Människan och vår historia SE.indd 97

17.12.2018 12:50

Forna civilisationer

Forntida storstad

Slottet

Här fanns många imponerande byggnader, bland annat kejsare Montezumas slott. Det hade flera sammankopplade byggnader och till och med ett litet zoo.

Tenochtitlán var huvudstad i Aztekriket och njöt av ett enormt välstånd.

Templo Mayor

Stadens centrum var ett inhägnat område med mer än 70 byggnader och en enorm pyramid som var dedikerad till krigs­guden Huitzilopochtli och regnguden Tlaloc.

Chinampa Marknader

Omkring 60 000 människor besökte de livliga marknad­ erna varje dag. De handlade med guld, silver, mässing, ben och fjädrar.

En rad flytande trädgårdar på insjön Texcoco omringade staden och gav rikligt med mat.

Grannar

I denna stad med över 200 000 invånare bodde de lägre klasserna i små envåningshus.

Transport

Stadens transportnätverk bestod av gator och kanaler för både resor på land och i vatten.

Tenochtitlán

Den överdådiga huvudstaden i aztekernas rike låg på en ö i en insjö.

Tenochtitlán var centrum för aztekernas kultur och en av världshistoriens mest imponerande städer. Den grundades på 1300-talet och hade ett invecklat system av kanaler och vägar. En stenakvedukt utnyttjade insjöns vatten­ försörjning och bidrog till att hålla stadens invånarantal högt. I stadens hjärta fanns de två tvillingpyramiderna Templo Mayor. Där pågick

det förmodligen blodiga människooffer, där hjärtat slets ut från människor för att ära och göra de aztekiska gudarna nöjda.

De spanska erövrarna upptäckte staden för första gången 1519. Européerna suktade efter guld och tillsammans med ledaren Hernán Cortés i spetsen erövrade en stor styrka staden och massakrerade dess invånare.

Timgad

Timgad återupptäcktes 1881 och kallas ibland för Nordafrikas Pompeji.

Läs mer om aztekerna på sidan 90.

Den romerska staden som låg gömd under Saharas sand.

Under första århundradet e.Kr. expanderades romarriket väsentligt och sträckte sig söderut, hela vägen in i Afrika. Timgad var en av många romerska städer i Afrika och låg i dagens Algeriet. Kejsaren Trajan beställde byggandet av staden som är omgiven av murar och militärkolonin byggdes på en platå nära Aurésbergen. Där kunde de försvara sig från attacker från de lokala berbe­rna. Veteraner från tredje legionen höll till här.

Det fanns imponerande byggnader i hela staden, bland annat tempel, ett forum, marknader, 14 offentliga bad och en teater med plats för 3 500 människor. Timgad växte snart bortom sina murar och hade fyrdubblats i storlek innan nedgången började. Tillsammans med resten av det västra romarriket började stadens nedgång på 400-talet och plundrades av vandalerna 430 e.Kr. Slutet för staden kom efter en arabisk invasion på 700-talet.

98 Människan och vår historia SE.indd 98

17.12.2018 12:50

Förlorade städer

Legendariska förlorade städer

Heraklion (Iraklio) Denna kuststad var en gång i tiden ett välmående handelscentrum i det antika Medelhavsområdet. I början var staden bara en legend, men nya upptäckter har kastat ljus över staden historia. Mycket tyder på att Heraklion en gång i tiden var centrum för guld- och brons­handeln mellan Egypten och Grekland, men försvann sannolikt för omkring 1 400 år sedan på grund av stigande havsnivåer. Fyndplatsen ligger under havsnivå och det har hittats många ruiner och flera enorma statyer under vattnet.

Knossos

Många av Heraklions artefakter och skatter har hittats 50 meter under ytan i Nildeltat.

Den magnifika huvudstaden i det minoiska Grekland försvann under mystiska omständigheter.

Knossos dateras tillbaka så långt som 3000 år f.Kr. och är en av Europas äldsta städer. Minoerna hade enormt inflytande på handeln kring Egeiska havet och var lärda människor som ägnade sig åt keramik och använde hieroglyfer i sina skrifter. Mitt i Knossos stod ett storslaget palats med tjocka murar och man hade ett avloppssystem som var både storslaget och praktiskt. I

grekisk mytologi var slottet hem åt kung Minos, som höll Minotaurus inlåst i labyrinten inuti slottet.

Den minoiska civilisationen led när den drabbades av en allvarlig naturkatastrof 1450 f.Kr. och när mykenerna sedan invaderade. Hela Knossos, bortsett från palatset, förstördes, men den minoiska kulturens inflytande går fortfarande se i det tidiga Grekland.

Atlantis

Den legendariska östaden var ett mytiskt, utopiskt samhälle innan det sänktes ned i Atlanten.

Shambhala

Teorin om ett förlorat rike i Himalaya blev populär på 1500-talet och det ansågs vara en plats för visdom.

Eldorado

Berättelser som en stad av guld drev europeiska äventyrare djupt in i Sydamerika i jakten på ofattbara rikedomar.

Den förlorade staden Z

Den ska ligga djupt in i Amazonas och den brittiska upptäckaren Percy Harrison Fawcett försvann när han försökte hitta den mystiska staden.

Resterna av palatset i Knossos finns kvar.

År 1900 började ett en grupp på 32 personer utgrävningar i Knossos. De leddes av arkeologen sir Arthur Evans.

© Getty; Shutterstock; WIKI

Agartha

Denna mystiska, underjordiska stad ska ha legat djupt inuti jordens kärna och vara bara tillgänglig genom dolda ingångar på jordens yta.

99 Människan och vår historia SE.indd 99

17.12.2018 12:51

SAMHÄLLETS GRUNDER

102

102 108 110 112 124 130 136 146 154

Demokratins födelseplats

Så föddes demokratin 10 religiösa ledare Religioner genom historien Världens 50 största uppfinningar Den moderna medicinens födelse Otroliga expeditioner Historiens blodigaste slag Upptäckterna som förändrat vår värld Människoåldern

100 Människan och vår historia SE.indd 100

108

”Äran för att ha utformat det demo­kratiska styret har länge tillskrivits antikens Grekland och stadsstaten Aten brukar ses som dess vagga.”

Religiösa ledare 17.12.2018 12:51

146

Upptäcktsresor

112

Religioner genom historien

120

Den nya tidens segling

101

MaĚˆnniskan och vaĚŠr historia SE.indd 101

101

17.12.2018 12:51

Samhällets grunder

Så föddes demokratin Stadsstaten Aten lade grunden till demokratin på 400-talet f.Kr.

Ä

ran för att ha utformat det demo­ minst 250 000 invånare på 400-talet f.Kr. Bland kratiska styret har länge tillskrivits dem fanns både slavar och personer av icke-atenskt ursprung. antikens Grekland och stadsstaten Det första kravet för att få delta i den demo­krat­ Aten brukar ses som dess vagga. iska processen var att kunna bevisa sitt medborgar­ Det stämmer att Aten utvecklade skap. Män över 18 år behövde kunna visa att de en fungerande demokratisk process, men inte var slavar och att deras föräldrar var födda i andra stadsstater bidrog också till demokratins Aten. Kvinnor var uteslutna. Bara mellan 30 000 framväxt. Den atenska demokratin blev dock och 50 000 invånare hade rösträtt, och enligt den mest långvariga och dess historia är mer forskarna uppgick deras andel aldrig till mer än väldokumenterad.

30 procent av stadsstatens befolkning.

Demokratins frön såddes redan när Aten var som mäktigast. På 500-talet inledde Den atenska demokratin föregicks Solon reformer av styrelseskicket av andra styrelse­skick som avlöste som gav medborgarna större varandra under 300 år efter Ordet inflytande. Omkring år 508 grundandet av stadsstaten demokrati f.Kr. ledde Kleisthenes en omkring år 900 f.Kr. Det kommer från blomstrande demokrati, och första statsskicket i Aten som grekiska demos (folk) i mitten av 400-talet f.Kr. nybildad polis var monarki. genomförde Efialtes reformer I ett hundratal år styrdes och kratos (makt), och som ytterligare förfinade stadsstaten av en kung och hans kan översättas med styrelseskicket i Aten. Den första nära rådgivare. Välståndet ledde folkstyre. kända fungerande demokratin dock till monarkins fall. Besuttna uppstod i Aten, och andra stadsstater adelsmän som gjort sig förmögenheter som införde demokratiska institutioner tack vare handeln ville också kunna försökte sannolikt efterlikna den atenska modellen. påverka styret.

Den atenska demokratin var en direkt­demokrati De började samlas på klippan Areopagen nära där alla som hade rösträtt fick rösta direkt i staden, och tog sitt namn från den. Areopagen frågor som rörde lag och rättvisa. Styrelseskicket utvecklades till ett organ med politiskt inflytande. omfattade inte bara själva Aten utan även delar av De valde nio ämbetsmän, arkonter, som skulle styra den attiska halvön. Det var dock inte alla invånare i stads­staten i form av en oligarki. Arkonternas makt staden och omgivningarna som deltog fullt ut i den var inte absolut, utan deras beslut måste godkännas demokratiska processen. Stor-Aten beräknas ha haft av Areopagen.

102 Människan och vår historia SE.indd 102

17.12.2018 12:51

Så föddesKapittelnavn demokratin

Målningen från 1800-talet visar Perikles som håller sitt berömda liktal för folkförsamlingen.

I bakgrunden syns Akropolis.

103 Människan och vår historia SE.indd 103

17.12.2018 12:51

Samhällets grunder

I mitten av 600-talet hade en tydlig klasstruktur vuxit fram. De styrande tillhörde den förmögna aristokratin och omfattade medlemmar av Areopagen. Så småningom började de lägre samhälls­klasserna känna vrede över aristokratins fortsatta välstånd, som ofta upprätthålls på bekostnad av de mindre lyckligt lottade. Orolig­ heter utbröt, och i det samhälleliga kaoset trädde några självsäkra män fram och lovade att återställa ordningen. Dessa så kallade tyranner gjorde anspråk på makten – ofta med folkets stöd – på ett sätt som drastiskt bröt med tidigare traditioner där vägen till makten gått via rikedom eller släktskap.

SOLON SÅR FRÖN 594 f.Kr. utsågs Solon, en statsman, poet och arkont, till att styra Aten. Under ekonomiskt tuffa tider hade många atenare tvingats vända sig till aristokratin för att få hjälp. I utbyte mot lån tvingades de teckna in sin jord och även sätta sig själva och sina familjer som säkerhet. Allt som oftast ledde det till tunga skulder som inte kunde betalas. Jordbrukare och handelsmän blev på så sätt slavar åt mer förmögna. En ekonomisk kris hotade, i synnerhet som jordbrukarna förlorade sin mark och hela grunden för Atens välstånd riskerade att kollapsa.

Solon försökte rätta till balansen i en samhälls­ struktur där förmögenhet betydde allt. Han utvecklade en konstitution där samhället delades in i fyra klasser utifrån ekonomisk ställning och där de tre översta kunde ha rollen som arkonter. Alla atenare fick rätt att överklaga rättsliga beslut inför en jury. På så sätt minskade de nio arkonternas makt till förmån för en större församling med bredare samman­sättning. Solon satte sedan stopp för bruket att pantsätta sin frihet.

Innan Solon genomförde sina reformer hade areopagrådet, som bestod av före detta arkonter, själva valt nio nya arkonter varje år. Följden blev att endast aristokrater väldes in. Enligt Solons konstitution skulle alla medborgare rösta fram ett antal kandidater till befattningen som arkont.

Bland dessa skulle sedan nio personer väljas ut genom lottning. Areopagen utsågs till lagens

Generaler i den atenska armén blev valda, istället för att som vissa andra befattnings­havare utses via lottning.

väktare och ett råd bestående av 400 medborgare bildade en mer representativ församling. Solon behöll vissa drag av oligarkin men introducerade också några aspekter som pekade mot den demokrati som senare skulle införas i Aten.

I en era av tyranner stack Solon ut som ett undantag. Trots att han kom från en aristokratisk familj och förmod­ligen hade alla möjligheter att öka sitt eget inflytande, valde han att ta strid för de lägre klasserna. I en sista osjälvisk handling ålade

Drakons lagar Omkring år 621 f.Kr. tros Drakon, den första kända lagstiftaren i antikens Grekland, ha infört skriftliga lagar. Ett system med muntliga lagar ersattes av formellt nedtecknade lagar som var avsedda att tolkas av en domstol. Hans lagar är kända för att ha varit mycket hårda, vilket ligger bakom uttrycket ”drakonisk” (ungefär ”extremt sträng”). Man vet inte så mycket om Drakons liv, men troligen var han en aristokrat från Attika. Han föddes omkring 650 f.Kr. och dog i 50-årsåldern.

Drakons lagar blev Atens första skriftliga författning och utarbetades på begäran av folket – som dock inte anade hur stränga lagarna skulle bli.

Lagstiftaren ska en gång ha fått frågan om varför så många brott straffades med döden. Han svarade att det förhindrar smärre brott och att för grövre brott kunde han inte tänka sig något hårdare straff.

Hans lagar gynnade också aristokratin. Av oklara skäl förvisades Drakon från Aten till ön Egina, där han tillbringade en stor del av sitt liv.

han atenarna att under tio års tid följa den konstitution han hade infört. Sedan lämnade staden och stadsstaten för en längre tid.

Ironiskt nog fick demokratiseringsvågen, som hade börjat i Aten i början av 500-talet f.Kr., ny kraft under tyrannen Peisistratos och sönerna Hippias och Hipparchos välde, som varade under en femtioårsperiod från 560 till 510 f.Kr. Peisistratos höll sig vid makten med hjälp av sina legoknektar, men lyckades ändå hålla sig väl med folket. Han utökade också befogenheterna för de styrande organ som inrättats av Solon. Han försvagade aristokratins ställning, uppmuntrade handel och jordbruk samt omfördelade en del av marken på den attiska halvön. Slutligen avsattes Hippias av Alkmeoniderna med assistans från en spartansk armé.

En kort strid om makten över Aten följde.

Isagoras valdes till arkont 508 f.Kr., men hans rival Kleisthenes, medlem av Alkmeonid­ familjen, sökte stöd hos folket och vann många anhängare i de lägre klasserna. När Isagoras på nytt tillkallade armén från Sparta för att krossa Kleisthenes protesterade atenarna

104 Människan och vår historia SE.indd 104

17.12.2018 12:51

Så föddes demokratin

Areopagen, eller Areskullen, var platsen där Atens styrande organ sammanträdde.

Bilden visar landsförvisningen av den atenska statsmannen Aristides. Här räknas lerskärvor som bär hans namn.

våldsamt, och drev bort både Isagoras och den spartanska armén.

KLEISTHENES OCH BLOMNINGEN Under det sista decenniet av 500-talet f.Kr. förfinades den atenska demokratin av Kleisthenes, som kom att betraktas som dess upphovsman.

Trots att hans styre bara varade i sex år, från 508 till 502 f.Kr., fick hans reformer ett enormt inflytande som skulle bestå under två århundraden.

Kleisthenes urholkade effektivt aristokratins makt och luckrade upp gränsen till övriga samhälls­klasser genom reformer som gav atenarna ett nytt perspektiv på sig själva och på deras relation till stadsstaten samt en ny medvetenhet.

Kleisthenes gjorde byn, deme, till det nya samhällets grundläggande politiska enhet. Istället för att se sig som individer kopplade till familjer började medarbetarna använda namn som knöt dem till deras hembyar. Betoningen av geografisk plats snarare än härstamning främjade en kultur som byggde på en atensk identitet snarare än på släktskap och hjälpte till att förhindra en ny tyrann från att försöka ta makten.

medborgarna engagerades ända ner på lokal nivå.

Varje deme administrerades av en demarch, vars Kliesthenes var förutseende nog att vidta åtgärder ansvarsområden påminde om en borg­mästares. för att förhindra att processen med tiden skulle I ansvaret ingick att dela in alla individer i tre undergrävas av regional eller provinsiell politik. grupper, eller trittyer: män över 18 år vars identitet Han slog fast att en medborgare som väl registrerats var bekräftad och som därför var medborgare, i en viss deme skulle fortsätta att tillhöra medborgare som skulle ingå i rådet och den oavsett om han senare flyttade till medborgare som kunde delta i någon annan del av stadsstaten Aten. församlingen. För att ytterligare För att ge den nya politiska stärka atenarnas delaktighet i Kvinnors ordningen en air av legitimitet styret förändrade Kleisthenes och historia gav Kleisthenes rörlighet var den sociala strukturen de tio fylena namn efter genom att avskaffa det gamla kringskuren i Aten och stadsstatens antika hjältar. stamsystemet och ersätta de hölls ofta åtskilda De sades ha förmedlats från det med ett nytt ramverk. från männen. solguden Apollo genom oraklet i Trittyerna fördelades på tio Delfi. De tio hjältarna var Pandion, nya fylen. Varje fyle bestod av Oineus, Leos, Kekrops, Hippothoon, tre trittyer – en från staden, en Erechtheus, Antiochos, Akamas, Aigeus från kusten och en från den större och Ajax. De odödliggjordes ytterligare och stadsstaten. Fylena turades om att skicka 50 hedrades genom att deras statyer restes på agoran medborgare om året som skulle sitta med i ett nytt i Aten, i närheten av den plats där nya lagar och råd, vars deltagarantal ökats från 400 på Solons tid förkunnelser sattes upp. till 500.

Den nya strukturen samlade medborgare från alla områden i Aten. Fylena fick ett enormt inflytande i den demokratiska processen, och

STRUKTUR OCH STYRKA Atens demokrati brukar beskrivas som en

105 Människan och vår historia SE.indd 105

17.12.2018 12:51

Samhällets grunder

högljudd process full av konflikter och stridigheter i historieböckerna. Men den förändrade i grunden statens roll i människors liv och deras förmåga att själva påverka händelse­utvecklingen. Även om många invånare i Aten var utestängda från den demokratiska processen var dess framväxt en av de mest omvälvande händelserna i västvärldens historia. Den reformerade struktur som infördes av Kleisthenes omkring 507 f. Kr. bevarade institutioner som instiftats av Solon nästan ett århundrade tidigare.

Kleisthenes kallade sitt system demokratia, eller folkstyre. I sin grundstruktur byggde systemet på tre pelare som skulle upprätthålla rättvisa, skipa rättvisa samt skriva och tolka lagarna.

Folkförsamlingen, ekklesia, var den främsta styrande makten i Aten. I början sammanträdde den bara tio gånger om året. Det utökades dock senare till 40 gånger, och extramöten kunde tillkomma. Mötena var öppna för alla medborgare i Aten och hölls i en teater på berget Pnyx strax väster om Atens stora Akropolis. Folk­församlingen skrev nya lagar och ändrade de som redan var i kraft. Den diskuterade utrikespolitiska frågor, till exempel huruvida man skulle gå ut i krig eller inte, och höll offentliga tjänstemän ansvariga för sitt handlande.

Gravyren från 1800-talet föreställer agoran, marknads­ platsen i antikens Aten.

” Rådet hade stora befogenheter och bestämde bland annat över statens egendomar – från fartyg till boskap.” stora delar av statens dagliga verksamhet i Aten Vuxna män med medborgarstatus såg det som var rådet förmodligen den institution som hade sin skyldighet att delta i församlingens möten, men störst inflytande på människors liv. Rådets främsta plikter gentemot armén, skördearbetet och andra funktion var att besluta vilka frågor som borde tas sysslor gjorde att antalet deltagare oftast inte var upp i folkförsamlingen. Det hade således ett enormt fler än cirka 5 000. Ibland var det obligatoriskt att inflytande över det politiska livet i stadsstaten och delta. Då drog slavar ett rödfärgat rep över agoran den demokratiska processen. för att fösa in medborgarna till mötet. De som fick Intressant nog utsågs rådets medlemmar genom avslöjande röda fläckar på kläderna bötfälldes. I slutet av 400-talet f.Kr. fick deltagarna ersättning för lottning istället för genom röstning. Skälet var enkelt. Vid lottning var det bara turen som styrde. tiden de lade ner. Endast de 6 000 som kom först Ett val kunde däremot påverkas av exempelvis fick betalt, och det röda repet fortsatte att användas mutor och hemliga överenskommelser. Val skulle – men nu för att stoppa dem som kom för sent. också kunna befästa en tjänstemannaklass och öka Rådet som under Kleisthenes tid hade 500 frestelsen att se till sin egen vinning. Även detta deltagare kallades boule. De 50 män som valts ut skulle lottningen skydda mot. Historiker har dock från de tio fylena satt i rådet för en period på ett med viss bedrövelse noterat att en del medborgare år. Rådet hade stora befogenheter och skulle bland och deras familjemedlemmar satt med i rådet annat bestämma över statens egendomar – mycket oftare än andra. Frågan är om de från fartyg till boskap – och ta emot verkligen bara hade tur? sändebud från andra stadsstater.

Atens domstolsväsen, Rådet sammanträdde varje dag, dikasteria, hade en viktig roll och eftersom det ansvarade för Folkförsamlingen

hade makten att bevilja det 500 man starka rådet särskilda befogenheter i en nödsituation.

106 Människan och vår historia SE.indd 106

17.12.2018 12:51

Så föddes demokratin

Ruinerna av Pnyx, där antikens folkförsamling brukade sammanträda, ligger övergivna. I mitten står talarens plattform kvar.

i demokratin och var ett under av organisation.

Varje dag samlades ett antal medborgare, allihop män över 30 år. Bland dem valdes 500 ut till jurymedlemmar. Folket tog upp fall direkt i domstolen. Det fanns ingen polis i stadsstaten som kunde gripa och åtala människor. Juryn hade därför en enorm makt i hanteringen av de fall som medborgarna lade fram under argumentation för och emot den anklagade.

I offentliga fall höll först ”anklagaren” ett anförande och därefter var det den svarandes tur.

Anförandena fick pågå i högst tre timmar och tiden mättes med vattenklocka. Om ett ärende skulle hanteras privat var tiden som avsattes till anföranden betydligt kortare. Inget fall fick ta mer än en dag och jury­medlemmarna uttryckte högljutt sitt stöd eller tvivel. När båda sidor hade lagt fram sina åsikter hölls en kort diskussion bland jurymedlemmarna – ingen tid var avsatt för formella överläggningar – och man röstade i skuldfrågan.

Det fanns inga begränsningar av vilka typer av ärenden som kunde tas till domstol, vilket gjorde att vissa ibland valde domstolen som

en arena för att hämnas på fiender eller hänga ut dem offentligt. Juryn skulle både ta ställning till anklagarens eller kärandens motiv och den svarandes skuld eller oskuld. Från cirka 462 f.Kr. började man betala jurymedlemmarna. Syftet var att göra det möjligt för alla medborgare att delta, inte bara för aristokratin eller andra förmögna som hade råd med inkomstbortfallet.

Vid ungefär samma tid inledde Efialtes ett framgångsrikt arbete med att ytterligare minska Areopagens inflytande. Han anklagade medlemmar av organet för dålig administration och lyckades dela upp dess befogenheter mellan folkförsamlingen, boulen och dikasterian. När Efialtes var färdig var Areopagen inte längre konstitutionens väktare, utan bara en domstol som avgjorde fall som rörde mord och religion.

DEMOKRATINS SKYMNING Efialtes blev mördad 461 f.Kr., varpå hans rival Perikles kunde ta makten. Demokratin fortsatte

Kleisthenes hyllas som den atenska demokratins fader. Efter hans reformer utvecklades styrelseskicket.

att fungera, men Perikles inflytande blev så stort att han kom att betraktas som ”Atens första medborgare”. Hans styre är omdiskuterat. Vissa historiker menar att han främjade demokratin genom åtgärder som gynnade de lägre klasserna, medan andra anser att hans personliga makt och inflytande över staten bidrog till dess nedgång.

Atens demokratiska ideal stod sig genom utmaningarna under det peloponnesiska kriget och en kort återgång till oligarki 411 f.Kr. Förlusten mot Sparta 404 f.Kr. satte punkt för de 30 tyrannerna, en marionettregering som bara var vid makten ett år innan man återgick till demokrati. 338 f.Kr. vällde dock den makedonska armén med kung Filip II i spetsen in som en flodvåg, erövrade det mesta av Grekland och satte stopp för den atenska demokratins ädla experiment.

Trots att Atens demokrati blev ganska kort­livad överlevde idégodset. Det kunde senare påverka det romerska imperiet – och därigenom dagens demokratiska styrelseskick.

Landsförvisning som straff Ekkleisan, eller folkförsamlingen, var ett mäktigt organ i den atenska demokratin som förfogade över ett annorlunda vapen: landsförvisning.

Landsförvisning – eller ostracism – infördes förmodligen av Kleisthenes för att bannlysa alla som utgjorde ett hot mot den atenska demokratin.

Varje år röstade folkförsamlingen om någon skulle landsförvisas. I så fall hölls en omröstning vid ett nytt möte inom några månader.

Medborgarna röstade genom att rista in namnet på den de ville bannlysa på en lerskärva, ett ostrakon. Minst 6 000 medborgare måste

rösta för att lerskärvorna skulle räknas. Den som fick flest röster var skyldig att lämna Aten i tio år. Han fråntogs dock varken sin egendom eller sina rättigheter som atensk medborgare.

Landsförvisningen kan till och med ha setts som en hedersbetygelse. Ibland blev nämligen någon så mäktig att han hotade själva demokratin.

Några som drabbades av landsförvisning var krigshjälten Themistokles, statsmannen och historikern Thukydides samt statsmannen, talaren och historikern Alkibiades, en politiker och militär som också var en framstående talare.

Keramikskärvan är ett ostrakon på vilket det står Perikles, namnet på den som påstods vara Atens första medborgare.

© Alamy

c

Medborgarna klandrade den demokratiska regeringen för det katastrofala härtåget mot Syrakusa 413 f.Kr.

107 Människan och vår historia SE.indd 107

17.12.2018 12:51

Samhällets grunder

10 RELIGIÖSA LEDARE Möt profeter och predikanter som haft en viktig roll i utvecklingen av världens många religioner.

”Vänlighet är Muhammed ARABISKA HALVÖN 570–632 ett tecken på gud­fruktig­het” Muhammed

En man från Mecka vid namn Muhammed som levde på 500- och 600-talet var enligt islam guds profet och islams grundare. Efter att ha arbetat som handelsman och herde drog han sig senare i livet undan i grottor för att be i avskildhet under längre perioder. Vid 40 års ålder ska han under sina böner ha fått en uppenbarelse från gud och började predika. Med tiden fick han fler anhängare och så småningom hade hans följe styrka nog att förstöra alla andra religiösa tempel i Mecka. Vid hans död hade större delen av den arabiska halvön omvänts till hans lära.

JESUS FRÅN NASARET JUDÉEN CIRKA 7–2 F.KR.

Jesus från Nasaret är den religiösa personlighet som blivit mest känd i västvärlden. Han var en predikant som enligt många av dagens kristna trosriktningar också var guds son. Hans läror nedtecknades aldrig medan han levde, men historiker tror att Jesus var en judisk rabbi från Galiléen som blev berömd tack vare sina predik­ningar och fick många hängivna anhängare.

Jesus har också en viktig roll inom islam. Där ses han som en av guds stora 52 procent av profeter, men svenskar säger inte som sig vara kristna. hans son.

42 procent är inte troende.

Jesus från Nasaret ses av de flesta kristna som Messias.

Gendun Drub TIBET 1391–1474

Gendun Drub var den första andliga ledaren inom den berömda tibetanska buddhismen, som praktiseras än idag i Tibet, Mongoliet, Bhutan, Nepal, Indien och delar av Kina. Drub föddes i ett kostall och uppfostrades av en herde. Tjugo år gammal avlade han munklöfte vid Narthangklostret och senare blev han en viktig religiös ledare i Tibet, där han grundade kloster och predikade för folket. Hans anseende som helig man blev så starkt att han efter sin död vid 84 års ålder kom att räknas som den förste Dalai lama, en emanation av medlidandets gudom.

JIM WARREN JONES USA 1931–1978

Jim Warren Jones var en drogberoende narcissist som beordrade 300 barns död och styrde fler än 600 vuxna till självmord i Jonestown i Guyana i november 1978. Med sin sekt Folkets tempel, som löst byggde på kristendomen, lockade han sina följare till Jonestown med löfte om en paradisisk fristad där de skulle slippa den religiös intoleransen i USA. Jones fanatism skulle så småningom driva sekten till ett ”revolutionärt självmord”, där hans ”församling” frivilligt eller under tvång drack cyanid.

Jim Warren Jones förde sina anhängare med sig i döden.

108 108 Människan och vår historia SE.indd 108

17.12.2018 12:51

10 religiösa ledare

Sun Myung Moon KOREA 1920–2012

Sun Myung Moon var en religiös ledare, affärsmagnat och mediemogul i Korea som påstod sig vara Messias och grundade Enighetskyrkan i Seoul i Sydkorea 1954. Den så kallade Moonrörelsen blev sedan känd för sina massvigslar. Moon själv fick så småningom avtjäna ett fängelsestraff för skattefiffel, men han blev enormt förmögen och hans sekt fick anhängare över hela världen. Han är känd för sin lyxiga privatjet som kostade bortåt en halv miljard kronor.

Martin Luther TYSKLAND 1483–1546

Den tyska munken och teologen Martin Luther har en central ställning inom kristendomen och den protestantiska reformationen. Han ifrågasatte mycket som var vedertagen praxis inom kristendomen på hans tid, till exempel att man kunde sona sina synder genom avlatsbrev.

Han ådrog sig både påve Leo X:s och den tyskromerska kejsaren Karl V:s vrede, och dessa båda krävde att han skulle ta tillbaka alla sina texter Sun Myung Moon, mannen bakom och predikningar. Det ledde till det berömda berömda massbröllop. fördraget i Worms 1521 och Luthers bannlysning.

” Jag varken kan eller vill återkalla något. Det är inte rådligt att handla mot sitt samvete!”

Martin Luther

Moses EGYPTEN 1391 F.KR.–1271 F.KR.

Moses var en egyptisk prins, profet och andlig ledare som har en viktig ställning inom judendom, islam och kristendom.

Han ska bland annat ha nedtecknat Torah, eller Moseböckerna, som är juden­domens viktigaste skrift. Även om Moses föddes i Egypten var han av hebreiskt ursprung och ägnade större delen av sitt liv åt att försöka föra sitt folk tillbaka till Kanaans land. Idag är han mest känd för att ha tagit emot Guds budord, som ursprungligen var fler än tio. De som bevarats har blivit den moraliska grundvalen i många religioner.

JEAN CALVIN FRANKRIKE 1509–1564

Den franska teologen Calvin lämnade katolska kyrkan på 1500-talet och lade grunden till den kalvinistiska läran. Genom sina oförtröttliga predikningar och skrifter – Calvin var känd för att försvara sin tro både muntligen och skriftligen – banade han väg för reformationen och lade grunden för de reformerta, kongretionalistiska och presbyterianska kyrkor som finns än idag.

Jean Calvin studerade först juridik.

Moder Teresa MAKEDONIEN 1910–1997

Moder Teresa var en romersk-katolsk nunna och missionär som vigde sitt liv åt arbetet med sjukhus, barnhem och matbanker i Indien. Som ett erkännande för sina insatser fick hon ta emot Nobels fredspris 1979 och efter sin död år 1997 vid 87 års ålder blev hon först saligförklarad 2003 och därefter helgonförklarad 2016. Medan hon levde kritiserades hon för vissa av sina läror, till exempel motståndet mot preventivmedel.

Som 18-åring anslöt hon sig till en irländsk nunneorden i Rathfarnham.

Zarathustra grundade en av de allra första dokumenterade religionerna, zoroastrismen.

Han var en from lärare och profet som predikade runt om på den iranska högplatån på 500-talet f.Kr. Zarathustra sägs ha skrivit de zoroastriska sångerna Yasna Haptanghaiti och Gathasångerna, en samling hymner som fortfarande sjungs av de uppskattningsvis 2,6 miljoner som är anhängare till hans läror idag.

Zarathustras berömmelse växte, och när hans läror om det moraliskt goda livet nådde västvärlden hade hans rykte antagit mytiska proportioner.

Zarathustra uppträder i islam, manikeismen och nyare bahá'í-tro.

Zarathustra grundade zoroatrismen.

© Thinkstock; Corbis; Alamy

Zarathustra IRAN OKÄNT–583 F.KR.

109 Människan och vår historia SE.indd 109

17.12.2018 12:52

Samhällets grunder

Religioner genom historien

DE OLYMPISKA GUDARNA GREKLAND 8000 F.KR.

Under antiken var det vanligt att tro på många gudar snarare än en enda. Enligt de gamla grekernas mytologi styrdes världen av tolv gudar som levde på Greklands högsta berg, Olympos. Varje gud representerade något visst mänskligt drag, som snabbhet, eller ett abstrakt begrepp, som rättvisa. Zeus var den främste och mäktigaste av de tolv gudarna i den grekiska mytologin och styrde över både gudar och människor.

Enligt de gamla grekerna var gudarna inte ansvariga för världens tillblivelse, utan hade övertagit makten från en annan grupp övernaturliga varelser, titanerna. De trodde att det var först efter ett tioårigt krig mellan titanerna och de olympiska gudarna som Zeus och de andra hade tagit makten över jorden. Titanerna fängslades i Tartaros, en plats i underjordens dödsrike från vilken ingen kunde undkomma.

Religionernas tidslinje l Gudabilder skulpteras Den så kallade lejon­ mannen är den äldsta djurliknande skulptur som har hittats.

Den föreställer sannolikt en tillbedd gudom.

38000 F.KR. Lejonmannen.

38000 F.KR.

10000 F.KR.

20000 F.KR.

l Begravningar blir populärt Det blir vanligt att de döda begravs tillsammans med betydelsefulla föremål, som snäckskal och pärlor.

25000 F.KR.

l En helgedom byggs Göbekli Tepe, den äldsta kultplats som hittills hittats, är byggt på toppen av en bergskedja i sydöstra Anatolien i Turkiet.

9130 F.KR.

under Horus fick en viktig roll n. den tidiga dynastiska tide

Kung Horus av Nekhen EGYPTEN 3000 F.KR.

En avbildning av titanernas fall.

l Offergåvor Protoindo­ europeiska folk på den ukrainska stäppen utvecklade en av de första religionerna som byggde på offer.

5500 F.KR.

7500 F.KR.

5000 F.KR.

l Grunden till Stone­henge läggs De första trästolparna till vad som så smångingom ska bli till Stonehenge i Wiltshire i England placeras ut under Stonehenge, yngre stenåldern.

England.

8000 F.KR.

l Religionen sätts på pränt De äldsta religiösa texterna, de Egyptiska fornegyptiska Pyramidtexterna, hieroglyfer. finns nedtecknade på sarkofager och pyramidväggar.

2494 F.KR.

l Buddha föds Buddhismens grundare, Gautama Buddha, föddes vid foten av Himalaya i vad som idag är nordöstra Indien.

563 F.KR.

l En man lever och dör Jesus från Nasaret, den centrala figuren i den kristna religionen, föds omkring den här tiden. Den inflytelserika mannen ska ha kors­fästs i Jerusalem år 32 En avbildning av av den romerska Jesus från Nasaret. prefekten Pontius Pilatus.

7 F.KR.

2500 F.KR.

500 F.KR.

0

De olympiska gudarna fortsatte att utöva ett enormt inflytande.

Romarriket gjorde dem nämligen till sina egna och utvecklade ett nytt religionssystem runt dem.

Alla de tolv olympiska gudarna fick nya namn. Zeus blev till Jupiter, gudarnas kung och himlaguden i romarnas religion.

De nya romerska gudarna har ofta väldigt mycket gemensamt med sina grekiska föregångare och står för samma ideal och begrepp.

1000 F.KR.

l En avatars ankomst Enligt hinduistisk tideräkning börjar Krishna sitt liv på jorden. Krishna är en av flera dyrkade avatarer inom hinduismen, en religion som växte fram ur Induskulturen.

3228 F.KR. En avbildning av Krishna.

Himlaguden anländer ITALIEN 509 F.KR.

Den romerska guden Jupiter, gudarnas konung.

Den egyptiska religionen har förhistoriskt ursprung, men det är först runt år 3000 f.Kr. som den polyteistiska religion som är välkänd idag får fäste. I takt med att de egyptiska härskarnas makt växte blev även guden Horus mäktigare. En kult kring honom uppstod i staden Nekhen, som för en tid var den viktigaste religiösa platsen. Med tiden blev andra egyptiska gudar viktigare, som Ra och Osiris, och dyrkan av de stora gudarna blev en komplicerad historia.

En staty av Lao-Tzu.

l Amenhotep IV inför en enda gud Farao Amenhotep IV gör solguden Aton till enda gud i Egypten och förbjuder dyrkan av de gamla gudarna. Han antar själv namnet Akhenaton, ”Atons levande ande”.

1353 F.KR.

200

100 l Konfucius föds Konfucius, konfucianismens grundare, föds i Zou i Kina.

Hans etiska och moraliska läror får en religiös dimension efter hans död.

551 F.KR. Konfucius.

Yin och yang KINA 550 F.KR.

Lao-Tzu, som idag ses som en nyckelperson inom taoismen, var en kinesisk filosof och poet som samlade många av sina tankar i Tao Te Ching, en klassisk kinesisk text om världsalltets ursprung.

Mycket tyder på att taoismen började som en filosofisk rörelse snarare än en andlig.

Först efter lång tid kom den att även innefatta starka övernaturliga inslag. Inom religiös taoism dyrkas Lao-Tzu som en gud som blev till när hans mor såg en stjärna falla.

110 Människan och vår historia SE.indd 110

17.12.2018 12:52

Religioner genom historien

JEHOVA BEVITTNAS USA 1870

Gudläge aktiverat TURKIET 250

Ett par århundraden efter det att den historiska personen Jesus levt uppstod modalismen i Turkiet. Enligt den är fadern, sonen och den helige ande inte tre personer utan bara tre olika uppenbarelsesätt. Paulus från Samosata som var biskop av Antiokia på 200-talet var en stor förespråkare för modalistiska och monarkianistiska läror.

Jehovas vittnen, ett av de kristna trossamfund som skiljer ut sig mest, växte fram ur den amerikanska bibelstudierörelse på 1870-talet och är idag en av de snabbast växande religiösa grupperna. Det som framför allt skiljer Jehovas vittnen från andra kristna grupper är att de anser att man bör använda guds gammal­ testamentliga namn, Jehova, och att tillbedjan ska riktas mot honom som en enda gud, inte mot en treenighet med Jesus och den helige ande.

Rökspegelns gud MEXIKO 1323

l Profet Muhammed, en man från Mecka, grundar religionen islam. Han ser sig själv som guds profet och får uppenbarelser ensam i en grotta.

610

l Kristendomen splittras I den stora schismen splittras kristendomen i katolska kyrkan och ortodoxa kyrkan.

1054

400

1000

l Häxjakterna Påven Innocentius VIII inleder häxjakterna genom en påvlig bulla den 5 december 1484.

Tusentals dödas för kätteri.

1484

l Heliga krig Det tredje korståget genom­förs under ledning av kung Rikard Lejonhjärta.

Kors­fararna strider mot muslimer om kontrollen över Jerusalem och Palestina. 1189 yin för n bole Sym och yang.

Nya Krishna-­följare USA 1966

l Kristendomen splittras igen Den protestantiska reformationen börjar med att den berömda prästen Martin Luther spikar upp De 95 teserna i protest mot kyrkans avlatsbrev.

1517

En mer sentida vaishnavistisk rörelse som fått global spridning är Hare Krishna, eller International Society for Krishna Consciousness som det egentliga namnet lyder.

Rörelsen uppstod i New York 1966 under ledning av Bhaktivedanta Swami Prabhupada och hämtar sina viktigaste trossatser från de gamla hinduistiska nyckeltexterna Bhagavad Gita och Bhagavad Purana. De lättigenkännliga dräkterna kommer från Gaudiya Vaishnava-traditionen med rötter Swami Prabhupada, Hare i 1400-talet.

Krishnas grundare.

l Häxorna slår tillbaka l Ateismen får en röst Aradia ellerThe gospel of Den fransk-tyska filosofen the witches publiceras.

Baron d’Holbach publicerar Den redogör i detalj sin berömda bok, Naturens för religiösa system. I den redogör han häxkonster för sin ateistiska i Europa i stånd­punkt modern och förnekar tid. uttryckligen 1899 att det finns en gud.

The gospel of 1770 Ateisten Baron the witches. d’Holbac.

1700

1500

l Tao Te Ching Den äldsta kända versionen av Tao Te Ching, en nyckeltext inom taoismen som andlig och filosofisk rörelse, är skriven på bambuplattor.

300

l Sikherna samlas Sikhsamfundet Khalsa grundades av den tionde sikhgurun, Guru Gobind Singh.

1699

1800

1900

l Religionsfrihet i l Mormonismen USA grundas Den amerikanska Mormonism, en konstitutionen gren inom Sista dagars heligafår ett tillägg om rörelsen, grundas religionsfrihet. Orden av Joseph Smith ”en nation under som publicerar Gud” finns dock kvar Mormons bok vid i den amerikanska 24 års ålder. 1830 trohetseden. 1791

2000

l Religionsfrihet i Europa Europeiska rådet samlas i Köpenhamn och beslutar att religionsfrihet ska råda i alla EU:s medlemsländer.

1993

2014

l Scientologin skapas l Nepal blir sekulärt Science fictionI världens sista författaren L. Ron hinduiska kunga­ Hubbard skapar rike, Nepal, förklarar den konsti­tuer­ande scientologikyrkan församlingen att i New Jersey. landet är sekulärt Ufon som styrs av efter att det utropat utomjordingar är ett sig till republik. bärande element i 2008 trossystemet. 1953

Jedikrigarna reser sig USA 2005

En av de trosriktningar som har vuxit snabbast det senaste decenniet är jedi­ismen, en rörelse som bygger på jediernas filosofiska och andliga föreställ­ningar i Star Wars-filmerna.

The Temple of the Jedi Order grundas i Texas 2005, och 2008 instiftas International Church of Jediism. Båda vinner snabbt nya medlemmar. Enligt statistik finns det idag fler jediister än scientologer i Storbritannien och rörelsens anhängare följer jediismens 16 lärosatser. Jedi­ismen är där ett erkänt religiöst samfund.

© Alamy; Thinkstock

Avbildning av Jesus från 1100-talet.

Aztekerna hade många gudar i sitt religiösa system, men en av de viktigaste och mest dyrkade var Tezcatlipoca, natthimlens, missämjans och krigets gud. Tezcatlipoca dyrkades som en av fyra gudar som antogs ha skapat världen. Av någon anledning kom han att förknippas med obsidian, det material som aztekerna gjorde speglar av.

Det är förklaringen både till hans namn, som betyder ”rökspegel”, och till att han ofta avbildas i mörka nyanser.

111 Människan och vår historia SE.indd 111

17.12.2018 12:52

Samhällets grunder

DE 50 STÖRSTA Vi har valt ut 50 av historiens viktigaste uppfinningar – uppfinningar som har skapat världen så som vi känner den idag.

V

ad innebär det att vara människa? Inte lätt att svara på, men många håller nog med oss om att det har med kreativitet att göra. Även de mest revolutionerande maskinerna saknar förmågan att tänka utanför sin egen lilla box, eller att lägga ihop två och två och få det till fem. Inom många områden kan maskinerna utklassa oss fullständigt (både fysiskt och mentalt) men den kreativa process som ledde till att de faktiskt existerar ligger utanför deras räckvidd.

Och så har det alltid varit. Människans kreativitet har lett till uppfinnandet av tusentals redskap, maskiner, system, processer och material. Det är dessa upp­finnin­gar som gör oss bättre rustade för att förstå världen.

Från hjulet till kylskåpet, från tryckpressen till magnet­ kompassen har människan ständigt flyttat på gränserna med hjälp av sin kreativitet. Vi har skapat saker som först kanske har verkat obetydliga, men som i efterhand har förändrat världen. Självklart har inte varje gnista av kreativitet lett till något i paritet med glödlampan eller mikroskopet, men man kan lära också av sina misstag – och ibland kanske ännu mer än av det som lyckas.

Här presenterar vi bara 50 av de miljontals olika uppfinningar som människan har skapat. Resultat av vårt omättliga behov att göra livet bara en smula enklare.

Och vem vet, kanske kan vi inspirera även dig!

112 Människan och vår historia SE.indd 112

17.12.2018 12:52

De största uppfinningarna

113 Människan och vår historia SE.indd 113

17.12.2018 12:52

Samhällets grunder

1. Enkla redskap

6. Glas 4 500 f.Kr. Ja, vad skulle världen vara utan glas? Våra hem skulle i alla fall vara betydligt kallare och mörkare.

Glaset uppfanns i Mellanöstern under bronsåldern, och sedan dess har användandet av glas brett ut sig. För antikens romare var glaset inte längre någon lyxvara – de använde det till både flaskor och smycken. I dag är glas ett material som finns i nästan varje byggnad och fordon i världen.

För 2,6 miljoner år sedan, under den yngre stenåldern, lade tidiga människor märke till vassa stenar, som kunde användas till att skära och spetsa saker med. De började forma och vässa stenarna och skapade på så vis primitiva vapen. Att skapa redskap innebar en revolution och gjorde det möjligt att utföra en lång rad uppgifter som tidigare hade varit omöjliga, eller i all fall mycket svårare. Tänk bara på att jaga, döda och flå djur eller att skära i trä. De äldsta av dessa enkla redskap har hittats i Etiopien och är alltså över 2,6 miljoner år gamla.

4. Kartan 6 500 f.Kr. I vår tid är det svårt att föreställa sig världen utan kartor, men så var det för tusentals år sedan – ända fram till omkring 6 500 f.Kr. Konsten att göra kartor växte fram i det gamla Babylonien. Ett av de tidigaste exemplen är en väggkarta som hittades i Çatalhöyük, i nuvarande Turkiet.

Kartan ger en tydlig översikt över staden och dess omgivningar.

7. Lim 4 000 f.Kr. Nu för tiden har vi olika artificiella limämnen, men naturligt klister har använts i tusentals år.

Gammalegyptiska reliefer som är över 3 000 år gamla visar hur de använde lim för att göra fanéer av mullbärsfikonträ. I många gravplatser runt om i Europa finns det över 6 000 år gammal keramik som har reparerats med växtsaft och barktjära. Antikens romare använde bivax för att täta sprickor i sina skepp.

2,6 milj. år sedan

2. Tidigt jordbruk För 12 000 år sedan De första jordbruksredskapen och –teknikerna gjorde det möjligt att bygga upp civilisationer där små jägar- och samlargrupper förenades till större och mer avancerade handelssamhällen. Vissa fynd tyder på att det redan för 12 000 år sedan förekom systematisk odling. Det fanns specialiserade redskap som skäror, och senare, för cirka 6 000 år sedan, utvecklades bevattningssystem i Mesopotamien.

5. Hjulet 5 150 f.Kr. Det äldsta kända hjulet är med hjälp av kol-14-metoden daterat till 7 150 år före vår tid. Hjulet har alltså en mycket lång historia, och det har förändrat varenda samhälle och verksamhet som det har kommit i beröring med. Från åkrarna för tusen år sedan till 2000-talets storstäder har hjulet gjort det dagliga livet enklare och mer effektivt. Men även om vi anar när hjulet blev uppfunnet kommer vi aldrig att få veta vem som gjorde det.

UTVECKLINGEN AV: k

3. Båten

7 500 år före vår tid Eftersom nästan 70 procent av jorden är täckt av vatten har det alltid funnits behov av transport till sjöss. De första tecknen på sådan transport kommer från mitten av 7 000-talet f.

Kr. De första "båtarna" var urholkade träd­ stammar som påminde om kanoter. Under årtusendena som följde blev båtarna mycket större och mer invecklade. Här ser vi på några stadier i båtens utveckling fram till vår tid.

Kanoten Urholkade trädstammar utvecklades till kanoter över större delen av världen, från Nord- och Sydamerika till Europa och Oceanien.

Kinesisk djonk Dessa havsgående träskepp utvecklades under Handynastin (206 f. Kr.–220 e.Kr.). Djonken var ett lastskepp med fullt utvecklade segel.

Galeon Dessa segelskepp med flera däck användes till frakt, handel och strid.

Galeonerna från 1500talet blev berömda för sin hastighet och allsidighet.

Hjulångaren Med ångmaskin och skovelhjul blev långa sträckor till havs tillryggalagda sent på 1800-talet.

Världens äldsta hjulångare i drift (nu med motor), Skibladner, byggdes 1856.

114 Människan och vår historia SE.indd 114

17.12.2018 12:52

De största uppfinningarna

9. Vävning

3 500 f.Kr. Vävningen kanke inte verkar vara någon banbrytande uppfinning, men då de gamla egypterna började ägna sig åt denna konst 4 000 år före Kristus ledde det till en revolution i hur folk klädde sig. Denna tidiga vävning utfördes med enkla tvåmansvävstolar som bara kunde väva tyg med en viss längd. Då den klassiska antiken närmade sig slutet fanns det fint tillverkade vävar av olika typer i hela Asien, Afrika och Europa (inklusive Grekland, se bild till höger). I dag äger vävningen rum i kolossal skala med stora, skyttellösa vävmaskiner.

2500 f.Kr.

8. Alfabetet

4 000 f.Kr. Man antar att ett ljudhärmande (fonetiskt) alfabet skapades för omkring 6 000 år sedan av det kanaaneiska folket i Mellanöstern. Det var en förenklad version av de egyptiska hieroglyferna.

Det här språket innefattade en blandning av äldre hieroglyfsystem och senare, semitiska tecken. Nu kunde för första gången vanliga människor skriva ner sina tankar och känslor. Tidigare hade skrivkonsten varit förbehållen få, särskilt präster och andra med hög utbildning.

Alla alfabet i vår tid är på ett eller annat vis ättlingar till de första fonetiska systemen och används vid kommunikation över hela världen.

11. Kloaksystem

2 500 f.Kr. När det första kloaksystemet konstruerades måste det ha varit en av tidernas bästa händelser för att öka livskvaliteten. Det började enkelt, med kloak­ utrymmen under golvet. Därefter följde avloppsrör av tegel. Till slut, i vår tid, har vi omfattande tunnelnät och reningsanläggningar. Kloaksystemen har utgjort en väsentlig del av all civilisation sedan omkring 2 500 f.Kr. I Indusdalen i Pakistan har man grävt ut hus där man har hittat de första systemet där hushållsavfallet fördes till en stor, central kloakkanal.

10. Tvål

Kryssningsfartyg Vår tids största kryssningsfartyg Allure of the Seas och syster-skeppet Oasis kan ta 5 400 passagerare och liknar mer flytande städer än båtar.

2 800 f.Kr. Tvål dök för första gången upp i Babylonien för nästan 5 000 år sedan. I sin mest grundläggande form var denna tvål en blandning av fett och aska.

Blandningen kokades ihop i en stor kastrull och lagrades sedan i lerkärl.

Det här emulgerande ämnet blev senare raffinerat i Spanien på 1800-talet och blev till den hårda, vita tvål vi är vana vid i dag.

Ursprungligen gjordes handtvålen av olivolja och aska från sodaört.

115 Människan och vår historia SE.indd 115

17.12.2018 12:52

Samhällets grunder

12. Magnetkompassen

18.

Glasögon 1286 Det har alltid funnits många människor med dålig syn. I dag är vi glada att vi har glasögon som hjälper oss med det. Så var det inte förrän sent 1200-tal.

Innan man kunde tillverka glasögon var det nödvändigt med en bättre förståelse för hur linser fungerar. Och även efter glasögonens tillkomst var det bara de rikaste med synfel som hade råd att skaffa sig glasögonen de var i behov av.

200 f.Kr. Det var kineserna som först upptäckte att svartmalm (magnetit) kan användas för att ta ut riktningen. De utnyttjade det som ett slags kompass i själva malmådern. Det gick mer än tusen år innan en riktig kompass tillverkades, även denna gång i Kina.

Kompassen fick en enorm betydelse för all sjöfart. Nu behövde man inte förlita sig enbart på att spana efter landformationer eller himlakroppar, man kunde sätta kursen utan att bekymra sig för dimma och mörker.

Kompassen kan uppenbarligen ta åt sig en stor del av äran för upptäckts­ resandets guldålder på 1500- och 1600-talen.

19. Klockan

13. Pergament 150 f. Kr. Både papyrusrullar och kilskriftstavlor fanns långt innan pergamentet. Trots det var det pergamentet som fick störst betydelse för skrivkonstens historia. Pergamentet ledde nämligen fram till den första boken. Papyrus fanns bara i rullar och var ganska styvt medan pergament tillverkat av skrapade djurskinn var mycket mjukare och böjligare. Dessutom tålde det skiftande miljö- och luftförhållanden mycket bättre. Därför kunde många pergamentsidor sys ihop till handskrivna "böcker" eller kodexar.

17. Raket 904 När kineserna hade uppfunnit krutet tillverkade de snart något de kallade för "eldpilar". Det var vanliga pilar utrustade med ett rör som var fyllt med krut och fäst med snören vid pilskaftet. När pilen träffade, exploderade krutet. Tidigt på 1200-talet utvecklades eldpilarna till riktiga raketer där en pil skickade iväg i hög fart med hjälp av påmonterade raketer, ungefär som vår tids fyrverkerier.

Sent 1200-tal Under hundratals år fick folk klara sig med vattenur och solur för att mäta tiden. Först mot slutet av 1200-talet började det dyka upp pendelur som drevs av lod. Vetskapen om vem som tillverkade det första mekaniska urverket har gått ur tiden (ursäkta ordvitsen) men mycket tyder på att invecklade mekaniska ur blev allt vanligare i europeiska kyrktorn mot slutet av 1300-talet. Sedan dess har urverken stadigt blivit mer exakta.

Omkring vart 30:e år blir de dubbelt så bra.

200 f.Kr.

14. Kalender 46 f.Kr. Sumerernas månadskalender hade gjort jobbet sedan omkring 2000 f.Kr, men den julianska kalendern från 46 f.Kr. fick mycket större betydelse. Den infördes av Julius Caesar som en reform av den tidigare romerska kalendern och blev tidernas mest anpassningsbara och välanvända kalender. Det gällde faktiskt ända fram till 1582. Då blev den ersatt av den gregorianska kalendern som infördes av påve Gregorius XIII. I dag är det den gregorianska kalendern som gäller i de allra flesta länder i världen.

15. Krut

800 Krutet uppfanns av kinesiska alkemister och hör till människans absolut farligaste uppfinningar. I grund och botten är krut en blandning av kaliumnitrat, kol och svavel. Krut användes som drivmedel i eldlansar (primitiva "eldrör" av bambu, förstärkta med metallband). Under medeltiden blev krutet allt mer raffinerat för bruk till kanoner och musköter.

16. Väderkvarn

800 Väderkvarnen uppfanns i östra Persien (nuvarande Iran) på 800-talet. Det finns gamla dokument bevarade som berättar att möllorna hade mellan sex och tolv vingar som var tillverkade av vass och tygstycken. De användes till att mala korn och pumpa upp vatten som en del av bevattningssystemen. Den nu så vanliga typen med horisontal axel, särskilt känd från Nederländerna, uppfanns betydligt senare och dök upp i Europa på 1700-talet. I dag används inte så många väderkvarnar av det här slaget, men själva principen utnyttjas i vindkraftverk.

UTVECKLINGEN AV:

23. Teleskopet 1609 I dag nämns ofta den tysk-nederländske linsmakaren Hans Lippershey som uppfinnare av teleskopet. Många menar att genombrottet skedde då Galileo Galilei 1609 kopierade Lippersheys teleskop och förbättrade det så att det kunde förstora 20 gånger. Med hjälp av Galileis teleskop upptäckte astronomerna de fyra stora Jupiter­ månarna och solens fläckar. Sedan dess har teleskopen utvecklats kolossalt och kan tränga in i världsrymdens mest avlägsna delar. Här kommer några av milstolparna i utvecklingen av teleskopet.

116 Människan och vår historia SE.indd 116

17.12.2018 12:52

De största uppfinningarna Kapittelnavn

20. Tryckpressen 1450 Det här är tveklöst en av de allra viktigaste uppfinningarna. I mitten av 1400-talet konstruerade Johannes Gutenberg sin press och kunde därmed snabbt och billigt producera stora mängder dokument och böcker så att folkmassorna kunde ta del av litteraturen. Denna uppfinning ledde faktiskt till mänsklighetens största vändpunkt: kunskap var inte längre bara för de rika och lärda. Den kunde nu nå ut till helt vanliga människor. Genom läsningen blev många inspirerade att själv skapa epokegörande uppfinningar.

Pressen De infärgade typerna samlas i en kast som täcks av tryck­arket innan den skjuts in i pressen. Den drivs ner för hand med en kraftig skruvtving.

Typer Typerna är enskilda bokstäver, tillverkade av smält bly och tenn som hällts i formar av koppar.

NYCKELROLL

" ...kunskap var inte längre till bara för de rika och lärda"

Leonardo da Vinci

Ramen

Hållaren

Den solida träramen utgör en stabil plattform för tryckprocessen där tryckarken pressas mot de infärgade typerna.

Från hållaren matas pappret ner på den infärgade tryckplattan efter att ha lagts mellan två träramar ...

1452–1519 Denna legendariska italienare hör till de allra största uppfinnarna – det ser vi av den stora mängd ritningar han lämnade efter sig. Här hittar vi saker som används än i dag, som hydrauliska pumpar, hängglidare och maskingevärer.

1609

21. Mikroskopet

22. Vattenklosett

1590 Mikroskopet uppfanns på 1500-talet då den nederländske linstillverkaren Zacharias Janssen upptäckte att linserna i de tidiga teleskopen kunde vändas och ge kraftig förstoring. De första mikroskopen var enkelt byggda, med en förstorande objektlins (objektiv) och en lins att kika genom (okular). Förbättringar kom snabbt och när Robert Hook publicerade boken Micrographia 1655 blev mikroskopet snart det självklara verktyget för forskare.

1596 Mot slutet av 1500-talet hade toaletter använts i hundratals år, ofta med ett avloppssystem. Men dessa toaletter var egentligen mer som gropar eller hål, och utan någon mekanism för att avlägsna avfallet. Det ändrades då författaren John Harrington 1596 tilverkade en vattentoalett i sitt hus i Kelston, England. Med en speciell ventil kunde han spola vatten från en upphängd tank ner i toalettskålen.

Lippersheys teleskop Ett enkelt rör med en konvex och en konkav lins i vardera ände – detta nederländska teleskop förstorade bara tre gånger men kom snabbt ut på marknaden, både i Nederländerna i resten av Europa.

Galileos teleskop Galileo Galileis teleskop var det första med 20 gångers förstoring. Det representerar ett av de viktigsta stadierna av utvecklingen. Efter att Galilei visade det för dogen av Venedig spreds det i hela Europa.

Newtons teleskop För att bli av med brytningsfelen i lins­teleskopen uppfann Isaac Newton 1668 spegel­ teleskopet. 1672 presenterade han en förbättrad version för The Royal Society. I dag är de flesta teleskopen spegelteleskop.

Herschels 12-metersteleskop Den brittiske astronomen William Herschel byggde över 400 teleskop, och allra störst var hans spegelteleskop från 1789 med en brännvidd på 12 meter. Den första natten han observerade med det upptäckte han en ny måne runt Saturnus.

Very Large Telescope Ett av de kraftigaste och mest avancerade teleskopen vi har på jorden i dag är detta som tillhör European Southern Observatory i Chile. Det kan avbilda hela galaxer med sagolik detaljrikdom.

117 Människan och vår historia SE.indd 117

17.12.2018 12:52

Samhällets grunder 26. Vaccinering

27. Batteriet

1796 Att dö av smittkoppor var inget vidare sätt att lämna världen på, döden var både långsam och smärtsam. Att bli smittad av vattkoppor var å andra sidan inte särskilt plågsamt – och dessutom kunde det hindra att man smittades av smittkoppor.

Den engelske läkaren Edward Jenner noterade detta och efter att ha experimenterat på några lokala mejeriarbetare kungjorde han sina resultat 1798. Han uppfann det vaccin som senare blev obligatoriskt. Det var många som inte trodde på att det fungerade innan hans forskning erkändes.

1799 När den italienske fysikern Alessandro Volta konstruerade "Voltas stapel" 1799, påbörjade han resan mot vår tids vanliga elektrokemiska beståndsdelar som kan sättas ihop till batterier. Voltas stapel bestod av silver- och zinkplattor, åtskilda av tygstycken indränkta med saltlake. När ändarna av detta enkla batteri kopplades ihop med metalltråd skapade de en svag elektrisk ström. Under åren efter att Voltas stapel uppfanns blev batterierna stadigt förbättrade.

Nu är de oumbärliga, bärbara strömkällor som vi inte klarar oss utan.

UTVECKLINGEN AV…

24. Motorn 1712 Från att Newcomen uppfann ångmaskinen 1712 till att Karl Benz presenterade tvåtaktsbensinmotorn, och till våra dagars högteknologiska vätgasmotorer går en linje av alla tiders viktigaste uppfinningar. I över 300 år har motorerna varit nästan enväldiga som drivmaskiner och de kommer säkert att göra jobbet i många år till. Här har vi valt några av milstolparna i motorernas utveckling.

Ångmaskinen Ångtrycket har varit känt sedan det första århundradet e.Kr. Det var först 1712 som Thomas Newcomen tillverkade en användbar ångmaskin.

Bensinmotorn När Karl Benz uppfann en pålitlig tvåtaktsmotor blev det slutet för ångmaskinen och början på bilarnas era.

Dieselmotorn Bensinmotorn stod för den största revolutionen, men Rudolf Diesels dieselmotor har visat sig lika användbar och delvis mer miljövänlig.

Elmotorn När Camille Jenatzy 1899 byggde en elektrisk bil, blev han öppet hånad.

Det brydde sig inte bilen om – den satte nytt hastighetsrekord.

1712

25. Elektricitet

1752 Kanske ingen uppfinning utan mer en upptäckt, men oavsett vad så har elektriciteten satt sådana spår i historien att den bör nämnas. I tusental år hade stora tänkare fascinerats av blixtar och elektricitet. Den grekiske filosofen Thales från Milet gjorde många försök med statisk elektricitet 600 år före Kristus. Men Benjamin Franklin var först med att undersöka fenomenen 1752 och förena dem, samtidigt som han avslöjade vad de egentligen var. Efter Franklins insats blev elektriciteten ständigt använd på nya sätt, och Michael Faraday lade grunden för utvecklingen av elektromotorn.

29. Fotografiet

1826 I århundraden var det enda sättet att bevara bilden av ett landskap eller en människa att måla det. Det var mycket tidskrävande – och dyrt. Det ändrades radikalt 1826. Den franske uppfinnaren Joseph Nicèphore Niépce skapade det första fotografiet genom att täcka en bleckplåt med bindemedlet bitumen. Niépce fortsatte att experimentera och genom att byta ut bitumenet med silver tog han ett av de första fotografierna som fortfarande finns bevarat där man kan se motivet förhållandevis tydligt.

NYCKELROLL

Thomas Edison 1847–1931 Edison är troligen den största amerikanske uppfinnaren.

Han tillverkade den första glödlampan som kom ut på marknaden, fonografen, den elektriska rösträknaren, vändplattformen för järnväg och kinematografen, en av de första filmkamerorna. För att bara nämna några av de saker han uppfann.

28. Konservering

1810 I dag rynkar många på näsan åt burkmat eftersom den inte är "färsk". I många delar av världen är dock burkmat en oumbärlig del av näringsintaget. Burkmat har faktiskt många fördelar. Konserv­ eringen gör maten mycket hållbar och dessutom lätt att transportera. När burkmaten infördes i början 1800-talet blev det stora förändringar i vad vanliga människor kunde äta.

118 Människan och vår historia SE.indd 118

17.12.2018 12:52

De största uppfinningarna

30. Glödlampan

Vad är ett patent?

1835 Många år innan Thomas Edison och Joseph Swan förbluffade världen med glödlampan hade skotten James Bowman Lindsay förevisat konstant elektriskt ljus vid ett offentligt möte i Dublin. Det sades att Lindsays ljus var så kraftigt och stabilt (i all fall för 1835) att han kunde läsa en bok 0,4 meter från ljuskällan. Lindsay hade uppfunnit världens första elektriska glödlampa.

Han fick emellertid uppfinningen varken patenterad eller såld, utan gick över till trådlös telegrafi. Under decennierna som följde blev Lindsays uppfinning stadigt allt mer fulländad, och när Edison kopplade en stabil elektrisk generator till sin egen revolutionerande glödlampa låg vägen öppen ut mot världen.

I dag är det svårt att tänka sig en värld utan glödlampor, även om LED-belysningen kommer allt mer i bruk.

31. Plast

Vätgasmotorn Utvecklingen av den här motorn är på gång. Så småningom kommer den göra bensin- och dieselmotorerna föråldrade och minska utsläppen.

1856 1856 tillverkade den brittiske forskaren Alexander Parkes det första konstgjorda plastämnet av cellulosa behandlat med salpeter­syra. Under varumärket parkesin gav uppfinningen honom en bronsmedalj under industri­ utställningen i London, 1862. Det gjorde att han bestämde sig för att satsa fullt och producera det nya ämnet. Efter att massproduktionen kommit igång visade det sig att efterfrågan var för liten och kostnaderna för höga. Företaget som producerade parkesin gick i konkurs. Sedan dess har det utvecklats många olika plastämnen.

I dag är det här med patent kanske mest känt för pågående patenteringskonflikter mellan företag som Apple och Samsung. Ursprungligen var patentering något mycket enkelt: När någon uppfann något kunde deras produkt bli skyddad mot plagiering så att eventuella intäkter gick till uppfinnaren själv.

Det första omnämnandet av ett patenterings­ system dateras tillbaka till 500 f.Kr. då den antika, grekiska staden Syracus skickade ut följande förordning: "Alla uppmuntras att upptäcka något som kan förbättra vår välfärd och uppfinnaren ska garanteras intäkterna av sin uppfinning genom ett patent som varar i ett år."

När det gäller moderna patentlagar är de flesta ense om att de går tillbaka till en författning i Venedig 1474, där det heter att alla färdigutvecklade uppfinningar ska offentliggöras innan uppfinnaren kan få rättigheterna till sin produkt.

Utifrån det har det tagits fram patentsystem överallt i världen där vanliga människor fritt kan uppfinna saker och därigenom tjäna samhället. Vem som helst kan söka patent på en uppfinning, så länge den är originell och inte kommer i konflikt med tidigare beviljade patent.

1876

32. Telefonen

1876 Alexander Graham Bell räknas av de flesta som telefonens uppfinnare, även om Antonio Meucci var först på banan 1849. Bell förbättrade telefonen så pass mycket, och tog också patent på sin uppfinning 1876, att han har blivit ansedd som uppfinnaren.

Tillsammans med sin assistent, Thomas Watson, tillverkade Bell en apparat som användes vid det allra första telefonsamtalet som började så här: "Mr Watson, kom hit, jag vill gärna se dig!"

Bell presenterade uppfinningen för många institutioner och människor med stort inflytande (till och med presidenten i USA) och till slut startade han Bell Telephone Company för att komma igång med massproduktion. Redan 1886 hade det installerats telefoner i fler än 150 000 byggnader i USA.

"Bell förbättrade telefonen så pass mycket ... att han har blivit ansedd som uppfinnaren"

1. Munstycke Ett trattformat munstycke fångade upp ljudvågorna och riktade dem mot ett membran inuti apparaten.

2. Spolar När membranen vibrerade inducerade kärnan av mjukt järn motsvarande strömmar i de elektromagnetiska spolarna.

3. Ledningen De inducerade strömmarna passerade sedan genom en metalltråd till mottagaren, där processen gick omvänd väg och resulterade i hörbara ljudvågor.

119 Människan och vår historia SE.indd 119

17.12.2018 12:52

Samhällets grunder 33. Fonografen 1877 Thomas Edisons fonograf från 1877 var den första apparaten som kunde spela in och återge ljud. Den lade grunden till vår tids musikindustri, men blev snabbt efterföljd av grammofonen, och senare av skivspelaren. Innan fonografen kom kunde inga ljud spelas in eller upp. I dag kan vi lyssna på våra favoritlåtar via radio och mp3-spelare dygnet runt.

34. Bilen

1882 Hur hade vi kört i dag om inte bilen hade ersatt häst- och ångmaskinsvagnarna vid slutet av den industriella revolutionen?

Bilden visar den bensindrivna bil som den tyske ingenjören Karl Benz konstruerade 1886. I dag vimlar det av över en miljard bilar runtom i världen. Det talet kommer säkert att öka. Bilindustrin försöker att minska utsläppen från sina bilar genom att utnyttja nya energikällor som väte och elektricitet. Det ger mer miljövänliga utsläpp.

UTVECKLINGEN AV:

36. Trådlös kommunikation 1891 Då Nikola Tesla 1891 tillverkade det första trådlösa kommunikationsnätet lades grunden till television, mobiltelefoni, radio, radar, satellitnavigation och självaste internet. Efter Teslas uppfinning gick den trådlösa kommunikationen från framgång till framgång, som denna översikt antyder …

Radio Sir Oliver Lodge sände den första radiosignalen 1894, året innan Marconi som senare fick patent på trådlös telegrafi.

Television Den skotske uppfinnaren John Logie Baird visade 1926 världens första direkt­sända bilder på sin "televisor", en mekanisk föregångare till teven.

Mobiltelefonen Den första handhållna mobiltelefonen demon­ strerades av två anställda på Motorola 1973. Den hade en ganska rejäl vikt på omkring ett kilo.

Wi-fi Trådlöst internet fanns först i akademiska kretsar.

1997 lades grunden till den omfattning internet har i dag.

1877 NYCKELROLL

35. Skyskrapor 1884 När stålbjälken blev uppfunnen kunde arkitekterna frångå bärande väggar och använda konstruktioner med stålramar. Det gav dem större frihet och kreativitet. Den första av dessa byggnader var arkitekt William Le Baron Jenneys tiovåningars Home Insurance Company Building som stod färdig 1885. Så snart denna byggnad hade visat hur användarvänlig stålramskonstruktionen var började arkitekterna överträffa varandra i allt högre och mer imponerande byggnader. I dag är Burj Khalifa i Dubai på hela 828 m högst i världen.

Benjamin Franklin 1706–1790 Franklin experimenterade inte bara med elektricitet, han var också uppfinnare. Han var upphovsman till franklin­ ugnen, bifokala linser, en böjlig urinkateter, åskledaren och pansarglaset. Franklin var en av de viktigaste personerna under den amerikanska upplysningstiden.

UTVECKLINGEN AV:

39. Teven

1926 Vissa anser att vi tittar alltför mycket på teve nuförtiden – det bör dock nämnas att teven har gjort stor nytta sedan 1926. Först gav den nationernas ledare möjligheten att tala till folket under svåra tider, senare bidrog den till utbildning och underhållning. John Logie Bairds uppfinning har gjort mycket bra de gångna 90 åren. Här ser du några milstolpar i utvecklingen.

Människan och vår historia SE.indd 120

17.12.2018 12:52

De största uppfinningarna Kapittelnavn

38. Kylskåpet

Uppfinningar tack vare tillfälligheter Penicillin I augusti 1928 tog den skotske forskaren Alexander Fleming en månads semester för att besöka sin släkt.

Hans laboratorium i London var inte i bästa ordning – bland annat lämnade han ett antal petriskålar med stafylokocker i. Då han kom tillbaka såg han att det i en av skålarna hade växt mögel som hade haft ihjäl alla stafylokocker i närheten. Han renodlade mögelsvampen och upptäckte att den tog kål på en rad olika sjukdomsbakterier. Resultatet blev penicillin, uppkallat efter mögelsläktet Penicillium. I och med detta var föregångaren till dagens antibiotika född.

Vulkanisering 1800-talets "gummi­ kung" Charles Goodyear ägnade år åt att försöka tillverka gummi som var lätt att tillverka och som tålde både värme och kyla. Efter många misslyckade försök råkade han en dag släppa en gummiblandning på en varm ugn. Han trodde att gummit var förstört och tog bort det från ugnen, men upptäckte att det hade blivit hårdare men fortfarande var böjligt. Efter lite experimenterande märkte han snart att genom att värma upp en blandning av gummi och svavel kunde han tillverka vulkaniserat gummi. I dag används det i däck, skor och mycket annat.

Coca-Cola En av tidernas mest sålda läskedrycker, Coca-Cola, var aldrig tänkt att bli den marknadsjätte den är i dag. Den blev uppfunnen mest som en slags kur mot huvudvärk. Det tänkte i all fall farmaceuten John Pemberton från Atlanta i USA när han började sälja den hemliga blandningen 1886 för fem cent flaskan. Femtio år senare har Coca-Cola blivit en fenomenal framgång och en nationell symbol för USA. 2011 röstades Coca-Cola fram som världens mest kända varumärke.

Mikrovågsugnen Percy LeBaron Spencer försökte inte uppfinna något alls när han av en ren slump uppfann mikrovågsugnen.

Medan han arbetade hos Raytheon Company på 1940-talet märkte han en dag av en tillfällighet när han gick förbi en magnetotron att en chokladkaka i hans ficka hade smält. Han testade effekten på andra matvaror (ja, även popcorn) och upptäckte att elektronrör kunde användas till att värma mat.

Och så blev mikrovågsugnen till.

1922 En av 1900-talets mest användbara uppfinningar är kylskåpet. Där kan maten förvaras mycket längre än tidigare, utan att bakterierna tar över. Det första kylskåpet uppfanns 1922 då två studenter vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm tillverkade en kylbox som fungerade genom gasabsorption. I det systemet fanns det ingen elektriskt driven kompressor som kunde hålla ner temperaturen i skåpet. Istället användes ett invecklat system av gaser i olika faser. Efter att ha förstått vilka möjligheter som fanns gjorde studenterna sitt kylskåp tillgängligt på marknaden.

Dessvärre slog det aldrig riktigt igenom, och det blev det senare elektriska kylskåpet som nådde ut till massorna.

1928

40. Penicillin

37. Flygplanet

1928 När penicillinet upptäcktes var det en lycklig slump. Alexander Flemings upptäckt kom att bli en vändpunkt för modern medicin, där antibiotika mot bakterier fort blev en storindustri. 1945 tilldelades Fleming Nobelpriset i medicin för sin upptäckt. I dag kan man få både penicillin och annan antibiotika i många former för att bekämpa många olika infektioner.

1903 1903 gjorde bröderna Wright sin första korta flygfärd, men även andra klarade av att lätta från marken.

Flygplanen drevs först med propeller, senare kom det plan med jetmotorer.

Hastigheten har ökat kraftigt, särskilt när det gäller militära jaktplan, men även de stora passagerarplanen har bidragit till att vi kan nå varandra snabbare än någonsin tidigare.

Wrightbrödernas första flyplan klarade bara av att flyga 260 meter på sin jungfrufärd. Överljudsplanet Aérospatiale-BAC Concorde flög tusentals kilometer med en hastighet på 2 172 km/h – något av en utveckling!

Farnsworth Den amerikanske uppfinnaren Philo Farnsworth tillverkade den första helektroniska teveapparaten som folk kunde köpa. Han tog patent på uppfinningen 1930.

Massproduktion RCA startade eran med massproducerad teve 1946 när de lanserade RCA 630TS. 1950 hade antalet teveapparater överstigit en miljon.

Westinghouse colour Den första färgteven, Westing­ house H840CK15, kostade 1 295 amerikanska dollar. Det tillverk­ades bara 500 stycken, så det tog 15 år för färgteven att bli allmän egendom.

Casio TV-10 Den första LCD-teven som fanns till försäljning var TV-10. Den hade inte särskilt hög upplösning, men var ändå början på plattskärmarna.

LED backlight Den första LED-teven hade plattskärm där LED-lampor, inte katodstrålar, lyste upp skärmen. Den tillverkades av Sony.

121 Människan och vår historia SE.indd 121

17.12.2018 12:53

Samhällets grunder

46. Rymdsonder

Kommunikation

Sensorer

Luna 1 var försedd med olika typer av radio­utrustning, bland annat en spårningssändare och ett telemetrisystem för överföring av data tillbaka till jorden.

1959 Luna 1 (se bild till vänster) var den första rymdsonden som byggdes och också den första som gick i bana runt jorden (vår tids huvudkriterium för rymdsonder). Sonden var en del av Sovjetunionens Lunaprogram 1959 och satte riktningen för en rad andra Lunasonder som skulle undersöka månen med en noggrannhet som ingen hade uppnått tidigare. I dag byggs sonder som är så avancerade att de kan avbilda främmande himlakroppar med stor upplösning och resa till de avlägsnaste delarna av solsystemet och ännu längre ut i rymden. I september 2013 stod det klart att Voyager 1 (uppskjuten 1977) hade lämnat heliosfären, som är den klotformade del av rymden där vår sol har inflytande. Det är första gången ett förmål utsänt av människan tagit sig så långt. Om 70 000 år kommer Voyager 1 att nå nästa stjärna.

Sensorerna konstruerades för att studera månen och den interplanetariska rymden. Bland sensorerna fanns bland annat en magnetometer och en detektor för mikro­ meteoriter.

UTVECKLINGEN AV: 49. Persondatorn Behållare Sondens huvudkropp var en hermetiskt försluten behållare tillverkad av två halvklotformade delar som bestod av en aluminium/magnesiumlegering som hölls ihop med stålbyglar och var tätad med gummi.

1973 Kalla det stationär dator, Mac, laptop, surfplatta eller smarttelefon – vi äger nästan alla en eller annan slags personlig dator som kan utföra en mängd uppgifter.

Vi kan skicka och ta emot meddelanden, kolla avgångstider på flygplatsen, beställa biljetter, se väderprognoser, handla på nätet, spela spel, bokföra och mycket, mycket mer. Datorer ger oss så många möjligheter att det inte är ovanligt att många anser dem vara våra viktigaste föremål.

1935

41. Radar

1935 Det är lustigt att tänka sig att radarn, en av vår tids mest användbara uppfinningar, föddes ur ett brittiskfinansierat "dödsstråle"-projekt under upptakten till andra världskriget. Men det var precis vad den brittiska regeringen bad den skotske forskaren Robert Watson-Watt att tillverka: en maskin att "oskadliggöra fienden" med. WatsonWatt märkte att en dödsstråle var omöjlig att skapa och föreslog istället att radiovågorna skulle användas för att "se" avlägsna objekt med.

43. Mikrovågsugnen

1947 Mikrovågsugnen blev till av en tillfällighet (se förra uppslaget, "Uppfinningar tack vare tillfälligheter"), men trots sin anspråkslösa bakgrund såldes den första mikrovågsugnen 1947, då Raytheon Company presenterade sin Radarange-enhet. Radarange var 1,8 meter hög, vägde 340 kilo och kostade 5 000 dollar – över 300 000 kr i vår tids pengavärde! I dag ser vi mikrovågsugnar i många kök där de snabbt värmer upp vår mat.

45. Kreditkortet 1958 I dag går nästan alla runt med ett eller annat slags bank- eller kreditkort, men det är inte så länge sedan alla var beroende av mynt och sedlar. 1958 lanserade Bank of America sitt kreditkort Bank Americard i Fresno, Kalifornien. Det första året missbrukades kreditkorten av många bedragare, men Bank Americard blev trots det en framgång och ändrade 1976 namn till Visa. I dag är Visakorten bland de mest använda bankkorten i världen.

42. Atomreaktorn

44. Medicinskt bildbruk

1942 Världens första atomreaktor var Chicago Pile-1 (bild nedan), som byggdes som del av USA:s Manhattanprojekt under andra världskriget. Den konstruerades under en stadion väster om Stagg Field vid Universitetet i Chicago och var ganska enkel – närmast en stapel av uranklumpar och grafitblock.

Enkel var den, men det var den som satte igång den första självgående kedjereaktionen den 2 december 1942, och därmed inledde kärnkraftsepoken.

1953 Medicinska bildtekniker, som till exempel ultraljudsundersökningar (uppfunnet 1953 vid Universitetssjukhuset i Lund) har revolutionerat medicinen. Läkarna kan nu "se" det inre av kroppen på ett sätt som få hade kunnat föreställa sig. I dag kan ultraljudsskannrar använda sonder med akustiska omformare som överför impulser så att vi bland annat kan "se" fostret inuti livmodern.

" …föreslog istället att radiovågorna skulle användas till att ’se’ avlägsna objekt med" 122 Människan och vår historia SE.indd 122

17.12.2018 12:53

De största uppfinningarna 47. Internet 1960-talet Internet är en uppfinning som absolut måste nämnas på vår topplista, även om det inte kan fastställas något datum eller uppfinnarnamn.

Upprinnelsen ligger begravd i USA:s militära system från 1960-talet som användes för säker överföring av data mellan olika datanätverk.

Internet växte snabbt, och det utvecklade sig till ett allt större och mer komplext nätverk. Tidigt på 1980-talet hade det vuxit fram en tydlig "internetryggrad" där de stora möjligheterna kunde bli verklighet, både kommersiellt och akademiskt. Därmed började företag och institutioner att knyta samman sina egna nätverk. När webben (World Wide Web, WWW) uppstod inleddes en ny era då kommunikation, handel och underhållning kunde ske online.

Xerox PARC Denna tidiga pc var avgörande för utseendet på de datorer som kom efter. Här fanns en skärm, ett tangentbord, en mus och ett grafiskt användargränssnitt.

48. Satelliter

NYCKELROLL

1962 Satellit betyder följeslagare, något som går i bana runt jorden ute i rymden. Militära och andra offentliga satelliter hade existerat i över fem år då Telstarsatelliten sköts upp med en Thor-Deltaraket den 10 juli 1962. Den blev en av tidernas viktigaste satelliter. Telstar representerade nämligen det första kommersiellt finansierade initiativet för att skapa satellitkommunikation över Europa. Det var så teknologiskt avancerat att det ledde till nutidens omfattande satellit­baserade kommunikation och under­hållning. Det var med Telstar de första tevebilderna, telefonsamtalen och telefaxsignalerna korsade Atlanten. Telstar 1 kretsar fortfarande runt jorden, men har slutat fungera.

Tim Berners-Lee f. 1955 Som själva hjärnan bakom World Wide Web (WWW) revolutionerade BernersLee IT-branschen. Innan 1989 användes internet av ganska få personer. Det var webben som förde ut nätet till massorna.

Commodore PET 2001 PET 2001 var en av de första massproducerade hemmadatorerna. Den erbjöd 1 MHz CPU (Central Processing Unit) och 96 kB minne. Allt var samlat i en enhet.

IBM PC 5150 Kontormaskingiganten IBM:s första massproducerade hemmadator PC 5150 sålde bra och satte en slags standard för pc-industrin.

IBM 5150 hade 4,77 MHz CPU.

Power Mac 9500 Som en av de första i en ny våg av avancerade hemmadatorer hade Mac 9500 tornchassi och PCI-adapter (programcontrolled interrupt).

iMac Med iMac samlades allt i en enhet med högupplöst LED-skärm. Supersnabba multi-CPU-maskiner blev den nya kvalitetsstandarden.

1984 Extruderare Kylfläkt Kylfläkten blåser luft på flytande PLA (polylaktid – polylactic acid) när den lämnar skrivhuvudet, så att den stelnar snabbt.

Extruderaren drar in polylaktid (PLA) från en spole, värmer upp den och pressar sedan ut den genom skrivhuvudet.

Z-axeln Den gängade metallstången i skrivarens mitt gör att byggplattan kan förflytta sig upp och ned.

Kranbjälke Extruderaren (plastsprutan) sitter på kranbjälken överst i skrivaren.

Den rör sig längs bjälken så att varje skikt av "kakan" kommer på exakt rätt plats.

50. 3D-skrivaren

1984 Och så har vi kommit till den sista av våra 50 uppfinningar.

På ett sätt har vi fullfört cirkeln, för den här uppfinningen är tveklöst det närmaste vi kommer en maskin som kan skapa andra maskiner! Det här är 3D-skrivaren, en makapär som blev till i mitten på 1980-talet och som är full med CAD-funktioner (computer-aided design) som kan tillverka skulpturer, kugghjul, delar till exempelvis bilar, organ, konstgjorda lemmar, leksaker och mycket mer med hjälp av en sinnrik "lagerkaka" av flytande plastämnen.

Vissa av de saker en modern 3D-skrivare kan framställa är verkligen imponerande invecklade. Nya modeller med ännu större kommersiell potential är på väg. Det planeras faktiskt för 3D-skrivare som kan skriva ut fullständiga husritningar, och just den uppfinningen kan verkligen få stor betydelse under de kommande åren.

LÄSARNAS FANTASIRÖSTNING

Skrivhuvud Öppningen ytterst på extruderaren där det kommer ut flytande PLA-fiber som anbringas på byggplattan.

För skojs skull plockade vi ut fem imaginära uppfinningar och frågade vilken folk helst skulle vilja ha. Här är svaren: Raketstövlar

9%

Svävarbil

17 %

Robottjänare

Byggplattformen Grunden för byggplattan där PLA appliceras. Byggplattan kan höjas och sänkas för ett stort antal utskriftsuppgifter.

Styrenheten Instruktionerna för de olika skikten av det som ska skrivas ut går från skrivarens moderkort till extruderarens styrenhet.

8%

Teleporterare Pipett som varar för evigt

65 % 1%

© Corbis; Alamy; Look and Learn; Peters & Zabransky; Thinkstock; Getty

Vilken uppfinning skulle du önska fanns?

123 Människan och vår historia SE.indd 123

17.12.2018 12:53

Samhällets grunder

124 Människan och vår historia SE.indd 124

17.12.2018 12:53

Den moderna medicinens Kapittelnavn födelse

Den moderna medicinens födelse Så bidrog några briljanta personer ur det förflutna till den vårdvetenskap och kunskap vi har i dag.

Richard Edwards

L

ika länge som det har funnits människor har människor blivit sjuka. Människo­

kroppen är en komplex maskin, och trots sin sinnrikhet finns det otaliga saker som kan gå fel. Av den anledningen har vi alltid behövt människor med kunskap som kan hjälpa oss när kroppen fallerar. Den moderna medicinen som grundas på noggrann forskning är emellertid en relativt ny gren. Trots de tidiga pionjärernas stora ansträngningar att tillämpa vetenskap kom religion och fördomar ofta i vägen för att utveckla en fullständig förståelse för vad som egentligen hände. Vår förståelse för människokroppen har faktiskt tagit några steg tillbaka nästan lika ofta som den har rört sig framåt.

DET FORNTIDA EGYPTEN På listan över prestationer, som inkluderade byggandet av pyra­ miderna, var de forntida egyptierna pionjärer inom läke­konsten. Många sjukdomar, särskilt de som drabbade den inre organen, tillskrevs demoner eller arga gudar och behandlades med böner eller amuletter. Men egyptierna hade faktiskt börjat behandla medicin som en kvasivetenskaplig disciplin. Att vara läkare var ett seriöst yrke, och hieroglyfer från tiden har dokumenterat den egyptiska förståelsen av människokroppen.

I synnerhet gav den berömda

Edwin Smith-papyrusen (döpt efter den amerikanska samlare som köpte den på 1860-talet) en djupgående redogörelse för många medicinska rutiner för tiden – med en vetenskaplig stringens som saknas i andra samtida källor. Texten tros ha varit en guide i det militära, vilket kanske förklarar de praktiska tillvägagångssätten som beskrivs för att lappa ihop de skadade.

Egyptierna visste hur man fixerade ben och sydde sårskador. De visste också att skador på hjärnan hade konsekvenser för andra delar av kroppen, att blod var viktigt för att transportera näringsämnen i kroppen och att kontroll av patientens puls var ett användbart diagnostiskt verktyg.

De var kompetenta apotekare, och de måste ha haft en övergripande förståelse av människans anatomi eftersom deras kompetens inom mumifiering visar att de var skickliga på att avlägsna viktiga organ.

ANTIKENS GREKLAND Om egyptierna banade väg för medicinen som vetenskap tog de gamla grekerna det hela till en ny nivå. Trots att deras tro på gudar och vidskepelse fortfarande var utbredd, innebar grekernas syn på veten­ skapliga principer och forskning att många av deras idéer skulle överleva i flera årtusenden – några av deras idéer lever faktiskt kvar än i dag.

BILD © THINKSTOCK

TEXT:

125 Människan och vår historia SE.indd 125

17.12.2018 12:53

Samhällets grunder

HISTORISKA LÄKARE

1

2

Hesy-Ra

Hippocrates

Den egyptiska läkaren Hesy-Ra levde under Faraos Djosers styre. Han är världshistoriens första dokumenterade läkare. Man tror att han lyckades identifiera en rad diabetessymtom, och han var tillräckligt beundrad för att ett gravvalv skulle byggas till hans ära.

Den grekiska läkaren lade grunden till de kommande två tusen årens sjukdomsdiagnoser och behandlingar.

Förutom att grunda en läkarskola uppmanade han blivande läkare att observera och registrera symptom. Han instiftade den hippokratiska eden som används på vissa platser än i dag.

Vi minns några av historiens mest respekterade läkare.

2700 F.KR. (CIRKA)

BILD © THINKSTOCK

+ I nästan 5 000 år har läkare haft en upphöjd position i många samhällen och deras kunskaper och förmåga att hela de sjuka har ofta gett dem en elitstatus. Många av dem har också varit innovativa, banbrytande forskare som har tagit vår förståelse för människokroppen och de vetenskapliga metoderna till nya nivåer. Här är fem av världshistoriens medicinska stjärnor.

OVAN Blodiglar användes ofta vid åderlåtning fram till slutet av 1800-talet.

De grundade medicinskolor (den första vi känner till öppnade 700 f.Kr. vid Cnidus), de insåg att mäns och kvinnors fysiologi skiljer sig åt och kräver olika behandlingar, och de började titta på folkhälsan i stort och studerade hur levnadsförhållanden och tillgång till rent vatten kunde förebygga sjukdomar. Bland en lång rad pionjärer är det två män som utmärker sig – Hippocrates och Galenos.

Hippocrates inflytande var så stort att han i dag är känd som ”läke­ konstens fader”. Han sammanställde detaljerad medicinsk historik hos sina patienter, gjorde observationer av symtom och registrerade hur olika sjukdomar utvecklades. Han och hans anhängare stod bakom verket Hippo­cratic Corpus, en samling med cirka 60 forskningsarbeten som beskriver många olika sjukdomar, diagnostiska verktyg och behand­ lingar. Men hans förmodligen mest kända bidrag var den hippokratiska eden som förpliktigar läkaren att ta hand om sina patienter och värna livet.

Några århundraden senare blev den grekiska läkaren Galenos omtalad i det romerska riket, och han kom så småningom att arbeta för kejsaren Marcus Aurelius. Han hade ett stort intresse för mänsklig anatomi och ville förstå hur allt fungerade och hängde ihop, även om hans önskan om

460–370 F.KR.

kunskap hämmades något av det faktum att mänsklig dissektion inte var tillåten enligt tidens lagar.

Istället fick han hålla till godo med att studera apor och grisar, och han förutsatte att hans fynd stämde mellan arterna. Han drog också nytta av en position där han regelbundet kom i kontakt med gladiatorer, deras oundvikligt brutala skador gav honom en chans att lära sig mer människo­ kroppen. Galenos teorier om cirkulations­systemets beskaffenhet dominerade ända till 1700-talet.

Han stod också bakom en av de viktigaste pelarna i grekisk medicin, teorin om de fyra elementen. Under hela antiken var den allmänna upp­fattningen att det fanns fyra huvudsakliga kroppsvätskor (eller element) i kroppen. Hos en frisk person skulle blod, slem, svart galla och gul galla vara i balans. Ett över­ skott eller en brist på någon av dessa vätskor kunde vara orsaken till

126 Människan och vår historia SE.indd 126

17.12.2018 12:53

Den moderna medicinens födelse

3

4

5

Galenos

Avicenna (Ibn Sina)

Averroes (Ibn Rushd)

Galenos forskning och behandlingsmetoder var så viktiga att de förblev relevanta i över 1 500 år. När han först flyttade till Rom ifrågasattes hans kunskaper och färdigheter av rivaliserande läkare, och det slutade med att han lämnade staden i rädsla för att förlora livet.

Denna persiska läkare och fysiker skrev ett omfattande vetenskapligt lexikon.

Bland hans övriga böcker fanns en lärobok som samlade kunskap från bland andra Galenos och Hippokrates. Den användes fortfarande vid vissa europeiska universitet 600 år efter hans död.

Averroes var baserad i Andalusien och kombinerade sitt intresse för medicin med forskning inom fysik och astronomi. Han skrev sin egen medicinska encyklopedi där han bland annat kommenterade Avicennas medicinska verk.

sjukdom. Extra slem förknippades med förkylning eller influensa, och genom att minska mängden av det förekommande ämnet i kroppen – till exempel genom att nysa – skulle symptomen lindras. Åderlåtning ansågs vara ett viktigt botemedel, blodiglar ingick som ett av doktorns viktigaste verktyg – trots att deras effekt aldrig bevisades.

MEDELTIDEN Galenos teorier om de fyra elementen skulle dominera västerländsk medicin genom medeltiden och in i renässansen. Faktum är att det knappt förekom någon utveckling av medicinvetenskapen i väst innan etableringen av de första universiteten på 1100-talet. Istället var det den muslimska världen som låg i täten när det gällde nya medicinska idéer. De byggde vidare på Galenos arbete och gjorde stora framsteg inom läkemedelsmedicinska

Människan och vår historia SE.indd 127

områden (särskilt smärtlindring) och ögonstudier. Många av de idéer som utvecklades här skulle hitta till Europa under korstågen.

I motsats till vad många tror gjorde de tidiga europeiska universi­teten det möjligt för studenterna att genomföra dissektioner – även om de var så trogna Galenos teorier att de hellre manipulerade sina resultat än presenterade något som motsade honom.

Universiteten förde också med sig ett nytt slags läkare med formell akademisk utbildning. Men deras tjänster var inte tillgängliga för vanliga människor, som istället måste vända sig till (beroende på omständig­­ heterna) frisören, apotekaren eller den lokala ”visa gumman”. Utan utbild­ ning, formellt testade mediciner, antiseptika, anestesi eller någon form av grundläggande hygien, kan många av dessa utövares ”botemedel” ha varit minst lika farliga som de

1126–1198 E.KR.

DEN FÖRSTA LÄKARUTBILDNING VI KÄNNER TILL ÖPPNADE 700 F.KR. VID CNIDUS.

BILDER © THINKSTOCK, WIKI

980–1037 E.KR.

BILDER © THINKSTOCK

129–200 E.KR.

VÄNSTER Andreas Vesalius dissikerar en arm.

HÖGER Gammal skiss av en människokropp.

17.12.2018 12:53

Samhällets grunder

TREPANERING – EN DRASTISK BEHANDLING + Att säga att någon har ”hål i huvudet” brukar sällan vara en komplimang, men så har det inte alltid varit. I många förhistoriska och forntida kulturer ansågs det som ett praktiskt botemedel mot olika åkommor att borra ett hål i patientens huvud. Man har hittat trepanerade skallar som är över 7 000 år gamla. Operationen utfördes uppenbarligen på levande patienter, eftersom benet i vissa fall har vuxit tillbaka runt hålet.

Delar av skallen skrapades bort med verktyg av flinta. Under medeltiden borrades hålet med hjälp av modernare verktyg. Inkafolket använde en ceremoniell kniv som kallades för tumi. Skälen till att ett så pass invasivt ingrepp genomfördes är inte helt klarlagda, men det faktum att det ofta utfördes när det inte

fanns några större synliga skador på kraniet antyder att det inte användes för att behandla skallskador. Somliga spekulerar i att tidig trepanering kan ha varit ett sätt att släppa ut onda andar ur huvudet.

Metoden används än i dag. Dagens hjärnkirurger borrar ofta i skallen för att behandla allvarliga hjärnskador, och det finns andra som använder metoden för mindre vetenskapliga ändamål. Bart Hughes, en före detta medicinstudent, använde en elektrisk borr för att borra ett hål i sitt eget huvud 1965 och trodde att det skulle göra att han nådde ett högre medvetenhetstillstånd, och år 2000 reste en brittisk kvinna till USA för att trepaneras i syfte att behandla kronisk trötthet. Det finns inga bevis för att operationen hade någon effekt.

Den här skallen som grävdes ut i Jericho 1958 har fyra trepanerings­hål som har börjat läka.

BILD © WELLCOME LIBRARY, LONDON

sjukdomar de försökte behandla.

Religion spelade fortfarande en stor roll, och bönen betraktades som viktigare än mer praktiska behand­ lingar. Och realistiskt sett, utan någon ordentlig förståelse för sjukdomar som cancer eller pest (vid tiden för diger­ döden 1348–1350 trodde man att farsoten orsakades av ”dålig luft” snarare än loppinfekterade råttor) fanns det inte mycket en läkare kunde göra. Förutom att ge hopp, hade kyrkan och klostren en viktig roll i att ta hand om de kroniskt sjuka.

RENÄSSANSEN

OVAN På det här träsnittet från 1594 visas hur en trepanering utförs.

VESALIUS ANSÅG ATT DET BÄSTA SÄTTET ATT FÖRSTÅ KROPPEN VAR ATT UTFÖRA DISSEKTIONER.

BILD © SCIENCE MUSEUM, LONDON, WELLCOME IMAGES

En bisarr metod som har visat sig vara överraskande seglivad.

Saker och ting började förändras i Europa under renässansen. Konstan­ tin­opels fall år 1453 bidrog till att många dokument som återgav de gamla grekernas medicinska arbete kom i omlopp, samtidigt som den nyuppfunna tryckpressen bidrog till spridningen av nya idéer. Eran blev en period av snabb utveckling inom konsten och vetenskapen.

Det var en flamländsk professor vid universitetet i Padua i Italien som breddade vår förståelse för människo­k roppen. Andreas Vesalius ansåg att det bästa sättet att förstå

kroppen var att utföra dissektioner, och han uppmuntrade sina elever att göra just det. Han gjorde teckningar av människokroppen på en detaljnivå som var tidigare okänd, och publi­ceringen år 1543 av hans verk De Humani Corporis Fabrica som bestod av sju volymer förändrade för alltid veten­skaps­ männens syn på anatomi.

Han vågade också vara kontro­ versiell. Galeno uppgav i sin studie av blodcirkulationen att artärerna försåg de viktigaste organen med blod (hjärnan, hjärtat) från hjärtats vänstra sida, medan levern gjorde så att venöst blod transporterades till ”mindre viktiga” organ som magen. Denna teori föll dock, såvida det inte det fanns ett hål i hjärtats septum – skiljeväggen mellan de båda sidorna – så att blodet kunde passera. Något sådant hål finns inte, trots att Galenos hade hävdat att det gjorde det. När Vesalius sa att han inte kunde hitta det hade somliga svårt att acceptera hans upptäckt. Till och med Vesalius var ovillig att motsäga Galenos helt, och föreslog att blodet passerade genom den ogenom­trängliga väggen på något okänt sätt.

128 Människan och vår historia SE.indd 128

17.12.2018 12:54

HUMANS UNCOVERED

Ancient medicine

FRÅGOR & SVAR DR MARGARET CARLYLE Under upplysningsåldern började modern medicinsk praxis etableras.

Hur mycket påverkade den tidens medicinska utveckling vanliga människor?

MÅNGA SJÄLVUTBILDADE UTÖVARE ERBJÖD SINA TJÄNSTER TILL BÅDE VÄLBÄRGADE OCH ”VANLIGA” PATIENTER. Dr Margaret Carlyle

UNIVERSIT Y OF CAMBRIDGE

Det andra kanske största bidraget till medicinen under renässansen var den engelska läkaren William Harveys avhandling om blodcirkulationen från 1628 – en idé som avvisade Galenos teori en gång för alla. Han experi­ ment­erade först på djur och senare på människor, och identifierade helt korrekt de fyra hjärtkammarnas roller med artärerna som transporterar blodet från hjärtat, och venerna som transporterar blodet till hjärtat. Han demonstrerade också hur mycket blod hjärtat pumpar runt, och med hjälp av matematik visade han att Galenos idéer om att levern producerar blod helt enkelt inte var möjliga.

Med upplysningsålderns intåg på 1800-talet tog medicinvetenskapen ytterligare ett stort steg framåt.

Innovatörer som Isaac Newton hade bidragit till att höja vetenskapens status, och läkarna började anta ett allt mer akademiskt förhållningssätt till

William Harveys avhandling om blodcirkulationen som publicerades år 1628 betraktas som en milstolpe.

Privilegerade medlemmar i samhället, som kungafamiljen och aristokratin, hade störst tillgång till den nya medicinsk tekniken – från vaccination mot smittkoppor till experimentella ”mirakel­kurer”. Men de kunde också genomgå medicinska behandlingar som i dag snarare anses vara skadliga.

I andra änden av skalan fanns utövare som vid sidan andra traditionella yrken arbetade som läkare och kirurger. Många tvivelaktiga eller självutbildade

sitt yrke. Medan vanliga människor ofta var tvungna att vända sig till apotekare och outbildade barberare när de behövde vård, byggde pionjärer som bokhandlaren, affärsmannen och filantropen Thomas Guy de första storskaliga sjukhusen i London för att behandla de sjuka.

Förändringarna i attityd till medicin och vetenskap banade väg för de efterföljande förändringarna under den viktorianska eran, då vaccination, narkos och förbättringar av folkhälsan började bli norm. Det var en lång resa, men nu är vi framme vid den moderna medicinen.

Richard Edwards Vetenskapsskribent

+ Richard är redaktör för tidskriften SFX och en inbiten vetenskapsentusiast. Han har en examen i fysik från University of Bristol.

utövare erbjöd sina tjänster till både välbärgade och ”vanliga” patienter. Återförsäljare av medicin verkade under samma villkor som entreprenörer inom andra områden: deras eventuella framgångar berodde på försäljnings­förmåga och produktkvalitet.

BILD © WIKI, PD-ART

Hur viktigt var dissektion för den medicinska forskningen?

Det var en mycket viktig aspekt av den medicinska forskningen.

Upplysningstiden innebar också uppkomsten av patologisk anatomi, där man diagnos­ tiserade sjukdom på grundval av synliga tecken på kroppen under obduktionen. Dessa nya metoder ledde till ett ännu större intresse för empirisk forskning.

Dr Margaret Carlyle University of Cambridge

+ Dr Carlyle är doktorand vid Department of History and Philosophy of Science.

VACCINATION

Det är alltid bättre att förebygga än att bota.

Jenners smittkoppsvaccin var en av 1700-talets största medicinska upptäckter.

+ Vaccinering stimulerar kroppens immunförsvar att reagera på ett specifikt virus eller bakterier. Vaccin kan se ut på olika sätt, men involverar i allmänhet att införa en mildare eller ”deaktiverad” version av en patogen i kroppen, så att immunsystemet lär sig att upptäcka och bekämpa den.

Edward Jenner uppfann ett smittkoppsvaccin i slutet av 1700-talet.

Han insåg att kroppen kunde ”lära sig” att bekämpa det dödliga kopparviruset genom införandet av ofarliga kokoppor.

Sedan dess har vaccin varit ett viktigt verktyg i kampen mot sjukdomar. Det finns många framgångshistorier, bland annat utrotningen av smittkoppor 1979.

BILD © THINKSTOCK

Vilken var den allmäna inställningen till läkare under 1700-talet?

Den allmäna attityden till sjuk­vårdsyrkena speglade den interna hierarkin som sorterade de yrkesverksamma efter social bakgrund och utbildning med läkare i topp och barberare på botten. Resande som färdades från stad till stad och utlovande mirakulösa botemedel behand­ lades misstänksamt, likaså kvacksalvare som erbjöd sina tjänster utan ordentlig behörighet.

129 Människan och vår historia SE.indd 129

17.12.2018 12:54

Samhällets grunder

Otroliga expeditioner Sedan civilisationens födelse har människor velat utforska det okända, spränga gränserna för vad som ansetts möjligt och höja ribban för mänsklig förmåga. De här fem expeditionerna visar på människans oändliga lust till äventyr och upptäckter.

130 Människan och vår historia SE.indd 130

17.12.2018 12:54

Fem otroliga expeditioner

Christofer Columbus kommer till Amerika 1492–1493

C

Resan till Västindien och Karibien.

ristofer Columbus var övertygad om att en tillräckligt lång seglats västerut skulle leda till en ny resväg till Asien och att han därmed skulle hitta en bättre handelsväg till Indien än de oändligt långsamma och kostsamma karavanvägarna genom Mellanöstern.

Därför sökte han finansiering för sina resor, men han avvisades av både det engelska och det portugisiska hovet. Men år 1491 lyckades Columbus få stöd från Spaniens kung Ferdinand och hans gemål drottning Isabella. De var alla tre hängivna katoliker och utöver att få tag i österns rikedomar och lyxvaror som guld, silver och kryddor, hoppades de kunna sprida den kristna tron.

Den 3 augusti 1492 satte Columbus segel från den spanska hamnen Palos. Hans skepp var tre karaveller: Santa Maria, Niña och Pinta. Tidigt i september nådde den lilla flottiljen fram till Kanarieöarna, där de provianterade. Resan därifrån visade sig vara längre än vad Columbus hade

räknat med och det var nära att ett myteri bröt ut ombord. Som tur var kunde utkiken se land den 12 oktober. Men istället för att Columbus steg iland på den asiatiska subkontinenten, som han då trodde, var det på en av öarna i Bahamas i östra Karibien.

Den ursprungliga loggboken har gått förlorad, men en trovärdig rekonstruktion grundad på avskrifter förmedlar att ”fartygen drejade bi och väntade på gryningen och på fredagen kom vi fram till en av de små Lucayos-öarna. Där såg vi nakna människor. Amiralen tog det kungliga standaret och kaptenerna bar varsitt banér med det gröna korset. När de kommit i land, såg de gröna träd, mycket vatten och frukter av olika slag.”

Eftersom han trodde att han landstigit i Indien, kallade Columbus urinvånarna för ”indianer”. Även om landet verkade bördigt fortsatte han sitt fåfänga sökande efter Asien. Men när han seglade runt bland öarna fann han ingenting som tydde på att han hittat rätt. I slutet av året hade Columbus tagit

sig längs Kubas nordkust och nått fram till den större ö som idag kallas Hispaniola. På juldagen gick Santa Maria på grund och fick överges. I expeditioner inåt land på Hispaniola stötte man på fientligt inställda infödingar. En konfrontation följde, men det hindrade inte att Columbus lämnade 40 män på ön för att skapa en bosättning.

Denna förstördes senare.

I januari 1493 satte Columbus kurs mot Spanien ombord på Niña, det ena av de två återstående fartygen. Niña och Pinta skildes åt av en storm på Atlanten. Efter ett uppehåll på Azorerna och i Portugal återvände den besvikne världsomseglaren till Palos den 14 mars 1493. Senare samma år gjorde han en ny resa till Nya världen och 1498 respektive 1502 ytterligare två. Även om han misslyckades med att nå sitt mål att hitta handelsvägen till Indien väckte Columbus resor ett intresse för den nya världsdelen, något som skulle komma att få oanat stora konsekvenser.

Det kanske inte alls var hans mening, men Columbus upptäckt av en ny världsdel skulle få oerhörd betydelse.

131 Människan och vår historia SE.indd 131

17.12.2018 12:54

Samhällets grunder

Ferdinand Magellans världsomsegling 1519–1522

I

sitt hemland Portugal betraktades han som en förrädare. Men Fernand Magellan fick den spanske kungen Karl I:s beskydd och gick till havs för att segla västerut. Hans uppdrag var att hitta sjövägen till en ögrupp i Sydostasien som idag kallas Moluckerna eller Kryddöarna. Kryddor var mycket dyrbara och eftertraktade i Europa på den här tiden. Dels för att smaksätta maten och för dess medicinska och konserverande egenskaper.

Som befälhavare över en flotta bestående av fem fartyg och en besättning på 270 man gick Magellan till havs. De lämnade hamnen Sanlucar de Barra­meda i Spanien bakom sig den 20 september 1519 och satte kurs västerut, över Atlanten. Den 13 december hade de nått Rio de Janeiro i Brasilien.

Magellan tog sig längs den sydamerikanska kusten fram till floden Rio de la Platas mynningsdelta. Där letade han efter en sjöväg som ledde genom och bortom kontinenten.

På Påskdagen 1520 gjorde två av de spanska kaptenerna myteri. Magellan lyckades kväsa upproret. Den ene kaptenen lät han halshugga och den andre blev strandsatt. Sedan fortsatte han

En resa runt jorden.

söderut. I oktober fann Magellan den passage som skulle komma att bära hans namn. Att ta sig igenom Magellans sund var en prövning i hård sjö och tog 38 dagar.

Som den förste europeiske upptäckaren någonsin såg han ut över den enorma vattenmassa som bredde ut sig på andra sidan sundet. Magellan kallade havet för Mar Pacifico (Stilla havet) för det såg så fridfullt ut. Nu förväntade han sig en kort resa i lugna vatten innan han nådde Kryddöarna.

Men resan skulle bli mycket längre och svårare än så. Provianten höll på att ta slut, besättningen led av skörbjugg och seglatsen verkade oändlig. Den 6 mars 1521 fick de äntligen land i sikte, de hade nått Guam i den mikronesiska övärlden.

Efter återhämtning och proviantering fortsatte Magellan mot Filippinerna och nådde Cebu som ligger ungefär 1 600 kilometer från Kryddöarna.

Han välkomnades där av en lokal hövding som omvändes till kristendomen. Hövdingen övertalade Magellan att hjälpa till i en lokal konflikt genom att hjälpa honom att slåss mot en annan folkstam på den närbelägna ön Mactan. Där träffades tyvärr

Magellan av en förgiftad pil och hans liv tog slut den 27 april 1521.

Den överlevande besättningen fortsatte mot Moluckerna som de nådde 8 november samma år. Skeppens lastrum fylldes med kryddor och expeditionen fortsatte mot Timor. Därifrån delade de upp sig inför den återstående hemresan. Ett fartyg försökte nå Spanien genom att segla västerut medan det andra höll en östlig kurs. Fartyget som seglade österut sågs aldrig mer.

Med ett enda återstående fartyg, Victoria, rundades Godahoppsuden den 22 maj 1522. Under navigatören Juan Sebastian de Elcano nådde Victoria Spanien och hamnen Sanlucar de Barrameda den 6 september. Bara 18 medlemmar av den ursprungliga besättningen hade överlevt.

Magellan har skrivit in sig i historieböckerna som den förste världsomseglaren, men sjövägen till Kryddöarna blev aldrig till någon större användning för handeln. Däremot öppnades nu stora områden för vidare utforskning och världsbilden förändrades.

Man förstod nu att jorden var mycket större än man tidigare hade trott.

132 Människan och vår historia SE.indd 132

17.12.2018 12:54

Fem otroliga expeditioner

Marco Polos resa till Kublai khans hov 1271–1295

H

På besök i det mongoliska imperiet och Ostasien.

an var son till en venetiansk köpman och skulle bli historiens kanske mest berömda upptäcktsresande. Marco Polo tillbringade 24 år i Asien och blev kejsaren Kublai khans favorit vid det mongoliska hovet. Sina upplevelser dokumenterade han i en känd bok som helt enkelt kallas Marco Polos resor.

Marco Polo gav sig ut på sin långa resa när han var 17 år. Tillsammans med sin far och farbror, Niccolo och Maffeo Polo, färdades Marco hundratals mil mestadels längs Sidenvägen, en känd karavanoch handelsväg som band ihop Europa med Ostasien. Hans far och farbror hade tidigare varit i Kina och blivit utnämnda som sändebud till Khan.

Marco Polo föddes 1254 medan hans far befann sig i Ostasien. De träffades inte första gången förrän pappan återvände 1269. Ett par år senare seglade Niccolo, Maffeo och Marco från Venedig till Akko i nutida Israel. De besökte Jerusalem där de köpte

helig olja som en gåva från påven Gregorius X till Kublai Khan.

De fortsatte mot Hormuz i Persien där de tänkte segla vidare. Men de hittade inga fartyg där som verkade tillräckligt tillförlitliga. Marco beskriver båtarna som ”riktiga skorvar… nödtorftigt reparerade med snören gjorda av kokosnötsfiber”.

De beslutade sig för att fortsätta resan till lands.

De nådde fram till Kublai khans sommarpalats i Shangdu 1275. Där mottogs de med stor gästfrihet.

Niccolo presenterade Marco för kejsaren, som väl­ komnade och omfamnade honom. Marco fick följa med till hovet i Beijing där han fick uppgifter som påminner om en skatteindrivares. Han reste runtom i Kina och blev utnämnd som khanens sändebud till nutida Myanmar eller Burma.

Efter flera år vid Kublai khans hov lämnade Marco Polo, hans far och farbror Kina med båt. På vägen hem stannade de i Sumatra och de nådde

Persien 1294. Efter nio månader fortsatte de sin färd mot Konstantinopel och Grekland och året därpå var de tillbaka i Italien.

Stadsstaten Venedig var vid den här tiden i krig med det konkurrerande Genua och vid ett fältslag blev Marco tillfångatagen. I fängelset dikt­erade han berättelsen om sina resor för en annan fånge som hette Rustichello och kom från Pisa. Berättelsen sammanställdes och gavs ut 1298 under titeln Beskrivning av världen. Marco berättade där om orientaliska sedvänjor och traditioner, och om uppfinningar som papper och glasögon.

Skeptiker betvivlar sanningshalten i många av Marco Polos historier, särskilt eftersom han inte nämns i några samtida kinesiska källor. Men flera av hans berättelser kan bekräftas av andra källor.

Säkert är i alla fall att Marco Polo inspirerade andra att ge sig iväg ut i det okända och att han förblir en ikon bland dem som har utforskat världen.

Marco Polos äventyr har inspirerat många upptäcktsresande att följa i hans fotspår.

133 Människan och vår historia SE.indd 133

17.12.2018 12:54

Samhällets grunder

Livingstone kombinerade sin kärlek till upptäcktsresor med en passion för att sprida det kristna budskapet.

David Livingstones sökande efter Nilens källa 1849–1873

”D

Utforskandet av Afrikas inre.

r Livingstone, förmodar jag?” Så frågade journalisten Henry Stanley som sänts ut för att finna den kristne missionären och upptäcktsresanden David Livingstone. När de två möttes på hösten 1871 var Livingstone beryktad för sin utforskning av Afrikas inre. Hans expeditioner hade då pågått till och från i 24 år och hans senaste äventyr, att försöka lokalisera Nilens källa, hade inletts 1866.

Livingstone kom ursprungligen från Skottland och var läkare till yrket. Han hade kommit till Afrika för första gången 1841 och hans första expedition inleddes åtta år senare. Livingstone, som var en ihärdig motståndare till slaveriet, korsade Kalahari-öknen, upptäckte Ngami-sjön och nådde Zambezi-floden 1851. En andra expedition inleddes året därefter och den här gången tillbringade Livingstone fyra år med att korsa hela kontinenten från öster till väster. Han utforskade Zambezi-

floden och upptäckte ett enormt, storslaget vatten­­ fall som han döpte till Victoria-fallen efter den dåvarande brittiska monarken. 1856 nådde han fram till Zambezi-flodens utlopp i Indiska Oceanen, i nuvarande Mocambique.

Livingstones upptäcktsresor gav enormt mycket information om den inre afrikanska kontinenten och han hyllades i Europa. Nyheterna om hans upptäckter kom att bidra till koloniseringen av Afrika under de kommande decennierna. 1857 publicerade Livingstone sin bok Missionary Travels And Researches In South Africa och 1858 inledde han en ny expedition som pågick i fem år. Nästa bok, Narrative Of An Expedition To The Zambesi And Its Tributaries, kom ut 1865. Året därpå fick Livingstone, som nu var brittisk konsul, både allmän och privat finansiering för sin nästa expedition, som blev hans sista. Han landade på Zanzibar den 28 januari 1866. Stämningen var

dålig bland manskapet och flera hotade att lämna expeditionen, men Livingstone fortsatte att försöka finna den gåtfulla Nilens källa, sprida det kristna evangeliet och att bekämpa slaveriet överallt han stötte på det. Trots sin vacklande hälsa lyckades Livingstone nå Tanganyikasjön och ännu längre västerut genom Afrika, längre än vad någon europé tidigare gjort. På våren 1871 befann han sig i närheten av Kongofloden.

Eftersom omvärlden inte hört något ifrån Livingstone på några år började rykten om hans död cirkulera och flera sökpatruller skickades ut för att hitta honom. När Stanley hittade Livingstone fortsatte de båda tillsammans för att utforska trakterna norr om Tanganyikasjön och fortsatte sedan österut. Medan Stanley bestämde sig för att återvända till England i mars 1872, valde Livingstone att stanna kvar och fortsätta att utforska Afrika. Han dog ett år senare.

134 Människan och vår historia SE.indd 134

17.12.2018 12:54

Fem otroliga expeditioner

Månlandningen 1969

Apollo 11 landar på månen och Neil Armstrong tar de berömda stegen.

”D

et är min övertygelse att det här landet kommer att nå målet innan decenniet är över, målet att landa en man på månen och föra honom tryggt tillbaka till jorden,” sa president John F Kennedy till USA:s kongress den 25 maj 1961.

Drygt åtta år senare, den 20 juli 1969, tog befälhavaren på Apollo 11, Neil Armstrong, de första stegen på månens yta. Han yttrade då de berömda orden ”ett litet steg för en människa, men ett stort steg för mänskligheten”. Armstrongs historiska första steg på månen inträffade klockan 22:56 amerikansk östkusttid och föräldrar över hela världen lät sina barn sitta uppe sent för att se händelsen på tv.

Armstrongs första steg på månytan var höjd­ punkten efter en lång rad förberedelser hos National Aeronautics and Space Administration (NASA) som hade pågått sedan början på 1960-

Besättningen på Apollo 11 skapade historia genom att bege sig dit ingen människa någonsin varit.

talet. Men nu hade Kennedys utmaning om att hinna före Sovjet till månen uppfyllts och det amerikanska rymdprogrammet gav tillbaka USA deras självkänsla efter ett 1950-tal då Sovjet varit först med mycket i rymden. Apollo-programmet och dess föregångare Mercury- och Geminiprojekten hade övervunnit många svårigheter, däribland den tragiska förlusten av tre astronauter under ett test av startraketen Saturn V 1967.

Apollo 11 lyfte från Kennedy Space Center i Cape Canaveral i Florida på morgonen den 16 juli 1969.

Ombord fanns Armstrong, Edwin ”Buzz” Aldrin och Michael Collins. Rymdfarkosten färdades över 40 000 mil på 76 timmar för att komma i omloppsbana runt månen, dit den nådde den 19 juli. Nästa dag skulle månlandaren Eagle, Örnen, frikoppla sig ifrån kommandomodulen som manövrerades av Collins och påbörja sin nedstigning mot månytan.

Klockan 16:18 landade Eagle i måndammet i det relativt jämna området på månens yta som kallas för Stillhetens Hav. Armstrong skickade ett radiomeddelande till basen i Houston, Texas: ”Houston, Tranquility-basen här. Örnen har landat”.

Inom några timmar hade Armstrong klättrat nerför månlandarens stege och gått på månytan.

Senare berättade han att han egentligen hade sagt att ”det var ett litet steg för en man att ta”. Aldrin följde efter några minuter senare.

Astronauterna reste en amerikansk flagga, tog bilder, talade med president Nixon och efterlämnade en plakett där det än idag står: ”Här satte människor från planeten jorden sin fot för första gången i juli 1969. Vi kom i fredligt syfte för hela mänskligheten”.

Hela Apollo 11:s besättning återvände säkert till jorden där de landade den 24 juli. Senare gjordes fem framgångsrika expeditioner till månen.

Neil Armstrong och Buzz Aldrin trollband tv-publiken världen över med sina sändningar från månen.

135 Människan och vår historia SE.indd 135

17.12.2018 12:54

Samhällets grunder

HISTORIENS

BLODIGASTE SLAG

Från bittra strider under antiken till den moderna världens blodigaste konflikter – krig har alltid inneburit död och förstörelse.

Alexander skickar sitt kavalleri rakt in bland de persiska ryttarna.

136 Människan och vår historia SE.indd 136

17.12.2018 12:54

Historiens blodigaste slag

O

avsett om det handlar om stridigheter, guld, ära eller om att frita människor är krigskonsten fortfarande en av mänsklig­ hetens mest långvariga följeslagare. Medan intellektuella framsteg har lett till att sjukdomar har botats, stora metropoler har byggts och en globaliserad värld växt fram har krigandet inte minskat eller blivit mindre farligt för de män och kvinnor som deltar. Skoningslösa krig mellan stater har skapat en ännu större strävan efter doktriner och teknik som ska ge herravälde på slagfältet. Det kan handla om Roms tunga infanteri som skar igenom horder av barbarer, riddaren på sin häst som rider igenom medeltidens infanteri, belägringsvapen som jämnar renässansstäder med marken eller disciplinerat, muskötbeväpnat infanteri som besegrar Napoleons arméer.

I modern tid har förmågan att bruka sofistikerad teknik för att samtidigt kunna erövra land, hav och himmel gett militärmakterna en ojämförlig dominans på slagfältet. Teknik och doktrin

leder förstås inte till vinst på egen hand, som den schweiziske militärteoretiske författaren Antoine-Henri Jomini skrev: ”Beväpningens överlägsenhet kan öka chanserna till krigslycka men det vinner inga strider på egen hand”. Den ökande teknikanvändningen gör att behovet av mer välutbildade och motiverade soldater ökar. Den tillfällige värnpliktige som strider för sin herre har ersatts med den ärrade yrkessoldaten som vill och kan strida och som strider ända in i slutet.”

Krig har även fångat de lärdas fantasi, de som har studerat krigskonsten och skapat oändliga mängder texter om hur man tillfogar fienden maximal skada samtidigt som man håller de egna förlusterna på en acceptabel miniminivå. De här männen, som kan vara filosofer, poeter, politiker eller psykopater, har alla drivits av antingen löftet om och äventyret i det ärofyllda krigandet eller av ett patriotiskt behov av att försvara sitt land. Sun Tzu, Machiavelli, Clausewitz, Liddel Hart och många andra har lärt upp och inspirerat generaler så de har kunnat vinna

SLAGET VID ISSOS 333 F.KR. Alexander den stores häpnadsväckande segrar under 300-talet f.Kr. förenade ett rike som sträckte sig ifrån Egyptens öknar till Indiens front.

Alexander kom ursprungligen från Makedonien i norra Grekland. Hans ambition att bygga ut sin fars imperium till en världsmakt kastade hela östra Medelhavsområdet och Persien in i skoningslösa krig. Slaget vid Issos inledde hans stora fälttåg i öst, perserna besegrades på öppet slagfält och Persiens stora landområde blev tillgängligt för Alexander och hans armé. Det var ett slag som uppmärksammades för sin råhet; Alexander var en kompromisslös krigsherre som inte accepterade något annat än en total seger för sina arméer i fält.

Hans seger berodde på hans användning av terrängen, hans vältränade och utrustade hopliter och de dåligt disciplinerade persiska horderna som samlats emot honom. Alexander ställde upp sina hopliter i mitten, med ansiktena mot

fienden på den andra sidan av en flod, samtidigt som han positionerade kavalleriet på sina två flanker. Dareios, den persiske ledaren, trodde att Alexanders flanker var hans svagaste punkter och skickade ett fullskaligt kavallerianfall mot vänster flank. Alexander beordrade kavalleriet på sin vänstra sida att hålla ut medan hopliterna och det persiska infanteriet stred i mitten. Både hopliterna och kavalleriet lyckades hålla perserna tillbaka och skapa ett farligt dödläge.

Alexander såg då att hans största chans till seger var ett kavallerianfall mot persernas högra sida och han skickade sitt kavalleri rakt emot det persiska kavalleriet vid hans sida, bröt deras linje och tvingade Dareios att avbryta och löpa. I stället för att förfölja vände Alexander sitt kavalleri och anföll igen i ryggen på det persiska infanteriet.

Spjut och sköldar bröts itu under Alexanders slakt och Persiens oövervinnerliga arméer trampades

sina krig, och de har fungerat som en riktlinje för hur krig ska utföras och gör så än idag. Under hela utvecklingen har krigsherrarna själva funnits där, männen som härskat på slagfältet och lett sina män mot evig ära eller skamfylld förlust med de bästa vapnen deras land har kunnat ställa till förfogande.

Trots teknikens och den industriella tillverkningens framsteg när det gäller framtagningen av allt mer sofistikerade vapen har det aldrig gjorts ett framsteg som kan motsäga den enkla sanningen: i krig är det människor som dödar och dödas.

Här presenteras tio av de blodigaste striderna genom tiderna som illustrerar denna orubbliga sanning. Varje avsnitt har en sammanfattning längst ner där antalet döda är den mest korrekta uppskattning som går att få fram och som innefattar både de som dödats och de som skadats.

Vissa av slagen har utkämpats på grund av girighet, ambition eller en önskan om att erövra. Alla har gått till historien på grund av förödelsen och dödandet de gav upphov till.

ner i marken av hans kavalleri och hopliternas sköldar. När den centrala positionen gått förlorad blåste Dareios till reträtt och höggs ner, vilket skapade panik i de persiska leden. När perserna flydde samlade Alexander sitt kavalleri en sista gång och förföljde perserna till skymningen och slaktade dem när de flydde.

MOTSTÅNDARE

Makedonien mot det akemenidiska riket.

ANTAL OFFER

Makedonien: 7 000.

Akemenidiska riket: 20 000.

FÖLJDEN

Alexander marscherade in i Persien och förorsakade det persiska rikets kollaps. Han gifte också in sig i den persiska kungafamiljen och stärkte sitt grepp om Mellanöstern.

137 Människan och vår historia SE.indd 137

17.12.2018 12:54

Samhällets grunder

SLAGET VID MALPLAQUET 11 SEPTEMBER 1709

Slaget vid Malplaquet utkämpades till kanonernas dån och musköteldens crescendo. En allians mellan olika länder, som inkluderade Storbritannien, Preussen, Österrike och Förenade provinserna (Nederländska republiken), gick ut i krig för att skydda Europa mot fransmännens ökande kontroll över Spanien och dess stora imperium på andra sidan havet. Slaget var en del av spanska tronföljdskriget och var en av krigets blodigaste sammandrabbningar. Det var också den strid som ledde till flest dödsfall under hela århundradet.

Antalet soldater som dog i de allierade styrkorna och de franska styrkorna uppgick till tiotusentals allt eftersom krut, kanoner och hästar förvandlade slagfältet i Malplaquet till en blodig slaktplats.

Fransmännen lät de allierade styrkorna komma emot dem, vilket gav dem försvarsfördelar så de kunde hugga ner de österrikiska och tyska trupper som försökte flankera dem. I slutändan övermannades fransmännens positioner på flankerna, men inte förrän tusentals allierade

soldater dödats av den intensiva spärreld som mött dem. Britterna krossade sedan fransmännens mitt och jagade dem på flykt så det brittiska kavalleriet kunde storma in och plocka upp de överlevande.

Trots att de allierade vann innebar de stora dödsantalen i de egna leden att de inte kunde följa efter de flyende franska styrkorna, det fanns inte tillräckligt många män för en förföljelse. Det gjorde att fransmännen kunde fortsätta strida.

Britternas anfall in i fransmännens mitt.

MOTSTÅNDARE

Storbritannien, Förenade provinserna, Preussen, Österrike mot Frankrike och Bayern.

ANTAL OFFER

De allierade: 21 000.

Frankrike och Bayern: 11 000.

FÖLJDEN

Här användes musköter i större omfattning vilket övertygade befälhavarna om att det var enklare att hålla positionen än att anfalla.

SLAGET VID TOWTON 29 MARS 1461

Det är känt som det blodigaste slaget som någonsin utkämpats på engelsk mark och var en av de största sammandrabbningarna i Rosornas krig. På Yorkshires iskalla slagfält stod Huset York, som tagit kungen till fånga och tvingat honom att acceptera deras rätt till tronen, mot Huset Lancaster.

Yorkisterna var antalsmässigt underlägsna men deras ledare, lord Fauconberg, beordrade dem att utnyttja de starka vindar som blåste mot den lancastriska sidan och använda pilar för att tunna ut motståndarleden. Det här fick en förödande effekt på den lancastriska moralen eftersom deras pilar inte kunde nå yorkisterna på grund av motvinden.

Slaget utmynnade sedan i en brutal strid manmot-man som pågick i timmar och färgade den fallande snön röd. Till slut låg 30 000 män döda på den kalla marken i Yorkshire.

MOTSTÅNDARE

Huset York mot Huset Lancaster.

ANTAL OFFER

Slaget vid Towton utkämpades i snöstorm.

”Slaget utmynnade sedan i en brutal strid man-mot-man som pågick i timmar och färgade den fallande snön röd.”

Huset York: 10 000.

Huset Lancaster: 20 000.

FÖLJDEN

När lancastrianerna var besegrade kontrollerade yorkisterna tronen. Edvard utsågs till kung i juni 1461 och blev den förste yorkistiske kungen av England.

138 Människan och vår historia SE.indd 138

17.12.2018 12:55

Historiens blodigaste slag

BELÄGRINGEN AV BAGDAD

29 JANUARI–10 FEBRUARI 1258 1258 hade den mongoliska horden svept fram från Kina genom Persien och hotade nu Mellanösterns muslimska kalifat. De lämnade ett spår av förödelse, slaveri och fruktansvärda berättelser om oövervinnerliga krigare på små krigarhästar bakom sig som ödelade all civilisation de kom i kontakt med. Bagdad, en gyllene oas mitt i den arabiska öknen, var en alltför frestande måltavla för den mongoliske ledaren Hülegü Khan. Han samlade ihop den största mongoliska horden som någonsin funnits på ett och samma slagfält, nästan hundrafemtiotusen män, och belägrade Bagdad.

Mongolen stoppade alla förnödenheter till staden och började bygga belägringsvapen för att förstöra murarna.

Bagdads härskare, Al-Mustai’sim, ville absolut inte att den arabiska världen skulle få uppleva skammen av att se hans stora muslimska huvudstad falla i barbarernas händer, men han överskattade sin position i omvärlden och fick bekämpa horden på egen hand. När situationen blev desperat skickade han ut kavalleriet för att konfrontera mongolerna, men underskattade hur anpassningsbara och motståndskraftiga de var när de mötte fientligt kavalleri. Mongolerna hade lagt en fälla. Genom att översvämma ett dike fångade de fienden mellan vattnet och horden och slaktade motståndarna innan de fortsatte belägringen, rev försvarsmurarna och intog stadens utkanter. Även om försvararna En avbildning av belägringen där mongolerna står positionerade runt murarna och bygger belägringsvapen.

stred tappert fanns det inte tillräckligt många av dem för att stoppa hordens anfallsvågor.

Så småningom försökte Al-Mustai’sim att förhandla med Khan men erbjudandet avslogs, staden intogs och befolkningen våldtogs och mördades. Mongolerna vållade en enorm förödelse; enligt vissa uppskattningar var antalet civila som dödats mellan 200 000 och 800 000. Tusentals civila dödades när de flydde – det fanns inget skydd mot Hülegüs män.

Innan mongolerna var Bagdad ett centrum för kunskap och kultur, dess stora bibliotek var något västvärlden avundades. Nu låg staden i ruiner, gatorna var fyllda av döda kroppar och Al-Mustai’sims folk var döda eller hade blivit slavar.

Mongolerna marscherade bort och lämnade inget annat än ruiner efter sig.

MOTSTÅNDARE

Mongolriket mot Abbasidiska kalifatet.

ANTAL OFFER

Mongolriket: minimalt.

Abbasidiska kalifatet: 50 000 soldater och upp till 800 000 civila.

FÖLJDEN

Mongolerna intog hela den arabiska öknen efter belägringen, men tvingades senare tillbaka österut efter inbördes strider.

Striden avgjordes till sjöss.

STRIDEN VID RÖDA KLIPPORNA 201 E.KR.

I det här episka slaget, som gick till den kinesiska folkhistorien som berättelsen om hur några få stod upp mot en övermakt, möttes två stridande kinesiska fraktioner för att avgöra landets framtid. De allierade styrkorna från landets södra delar, tillhörande krigsherrarna Liu Bei och Sun Quan, mötte de antalsmässigt överlägsna styrkorna från de norra slätterna, tillhörande krigsherren Cao Cao, som ville ena riket under sitt tyranniska styre.

Bei och Quan visste att de inte hade en chans mot Cao Cao i direkt strid utan att det krävdes list. De iscensatte en strid över Yangtzefloden där Cao Caos rudimentära flotta var sårbar.

Efter en mindre skärmytsling låtsades Bei och Quan kapitulera, de skickade krigsfartyg nerför floden för att förhandla fram villkor. Men i stället för att erbjuda fred krossades Cao Caos hela flotta när skeppen visade sig vara laddade med brandvapen. Tusentals soldater och sjömän brändes till döds. Cao Cao tvingades till reträtt och krigsherrarna från södern hade vunnit.

MOTSTÅNDARE

Liu Bei och Sun Quans sammanslagna armé mot Cao Caos armé.

ANTAL OFFER

Inga säkra uppskattningar, men striden omfattade nästan en miljon män med tusentals döda på båda sidor.

FÖLJDEN

Röda klipporna innebar att Kina inte blev en enad nation under en herre.

139 Människan och vår historia SE.indd 139

17.12.2018 12:55

Samhällets grunder

SLAGET VID LEIPZIG 16–19 OKTOBER 1813

Slaget vid Leipzig, där över 600 000 soldater var inblandade, var den största sammandrabbningen innan första världskriget. Det handlade om ära och imperier. Napoleon Bonaparte kastade in Europa i ett fullskaligt krig när han ville bygga ut sin dynasti i det tyska inlandet. Mot honom stod en koalition av länder som ville krossa hans diktatoriska ambitioner, inklusive Preussen, Sverige, Ryssland och Österrike i en storkoalition.

De möttes på fälten runt Leipzig i en episk sammandrabbning som dödade hundratusentals män. Napoleons plan var enkel: att krossa den enorma armé koalitionen samlat ihop bit för bit, precis som han gjort i tidigare fälttåg genom att förena sin Grande Armée. Den första dagen verkade det fungera, två blodiga sammanstötningar mellan österrikiska och preussiska trupper resulterade i att Napoleon intog den lilla staden Leipzig och merparten av den omgivande landsbygden.

Napoleon misslyckades dock med att följa upp segrarna och tillät att de två arméerna kunde omgruppera sig och ta emot förstärkningar från andra arméer inom koalitionen. Den 18 oktober utkämpades 1800-talets största sammandrabbning.

Napoleon hade dragit sig tillbaka till Leipzig och var besluten om att hålla staden till vilket pris som helst, men de franska trupperna var nu fångade och utsatta för oändliga infanterianfall från koalitionen.

Den enda vägen ut var att strida fram emot en bro som ledde västerut till friheten i Frankrike. När han såg sina män bli slaktade av koalitionens enorma antal soldater beordrade Napoleon en strategisk reträtt till bron som nu hotades av koalitionen. I den panik som uppstod sprängde en fransk korpral bron då han var rädd att koalitionen skulle inta den, samtidigt som franska soldater retirerade över den. Explosionen kastade hundratals soldater upp i luften och gjorde att tusentals fler blev strandade

i Leipzig. I kaoset som följde satte sig Napoleon i säkerhet på den västra stranden och stannade tillräckligt länge för att se hur hans armé upplöstes helt runt honom. Det var första gången under hans karriär som en annan armé tillfogat honom en sådan förlust i fält.

MOTSTÅNDARE

Frankrikes Grande Armée mot koalitionsarmén.

ANTAL OFFER

Frankrikes Grande Armée: 60 000.

Koalitionen: 54 000.

FÖLJDEN

Koalitionen lyckades bevara det tyska Rhenområdet självständigt. Napoleon tvingades tillbaka till Frankrike och abdikerade ett år senare.

”Napoleon hade dragit sig tillbaka till Leipzig och var beslutsam om att hålla staden till vilket pris som helst, men de franska trupperna var nu fångade.”

Preussiskt kavalleri anfaller under slaget vid Leipzig.

140 Människan och vår historia SE.indd 140

17.12.2018 12:55

Historiens blodigaste slag

SLAGET VID SALSU 612 E.KR. Slaget vid Salsu har rykte om sig att vara en av militärhistoriens dödligaste strider på öppet fält.

Striden stod mellan det koreanska kungadömet Goguryeo mot kejsardömet Kinas invaderande arméer och i slaget dog över 300 000 män efter bara några timmar på Koreas norra slätter. År 612 e.Kr. önskade kejsardömet Kina under Sui-dynastin expandera för att stärka sitt grepp om inrikespolitiken. De små kungadömena i Korea ansågs vara perfekta att erövra, eftersom koreanerna traditionellt sett sågs som svagare både militärt och politiskt av kineserna. Över en miljon kinesiska soldater marscherade in i Korea för att besegra dess folk och krossa kungadömet Goguryeo i landets norra delar i en av de största landinvasionerna som kejsardömet Kina någonsin genomfört. Koreanerna var inte beredda att acceptera kinesisk överhöghet och bedrev effektiv gerillakrigföring mot inkräktarna.

Kineserna attackerades hela tiden av de retirerande koreanerna som minskade deras enorma armé, krossade dess moral och försvårade de kinesiska försöken att inta den koreanska landsbygden.

Kineserna nådde så småningom en grund flod norr om Pyongyang, där koreanerna slutat fly och stod och väntade på inkräktarna.

Den koreanske generalen Euji Mundeok visste att han inte hade en chans att vinna ett fältslag mot inkräktarna, så han utnyttjade naturkrafterna.

Floden som kineserna korsade var uppdämd uppströms, vilket innebar att vattnet stod lågt.

Euji öppnade dammen just som kineserna höll på att vada över floden och skapade en stor våg som flödade ner i dalen. Vattnet rörde sig så snabbt att kineserna inte hade en chans att reagera – hela området översvämmades, de kinesiska krigarna drunknade i sina otympliga rustningar. Resterna av armén försökte rädda sig innan de möttes av ett enormt koreanskt kavallerianfall som dödade

de olyckliga överlevande. Kineserna måste retirera så snabbt att många av soldaterna inte kunde undkomma de blodtörstiga koreanerna. Det gav upphov till ett spår av blod och död hela vägen tillbaka till den kinesisk-koreanska gränsen vid Liadong-halvön.

MOTSTÅNDARE

Det koreanska kungadömet Goguryeo mot kejsardömet Kina.

ANTAL OFFER

Koreanska kungadömet Goguryeo: minimalt.

Kejsardömet Kina: 300 300.

FÖLJDEN

Sui-dynastin minskade på grund av dödsfallen och ersattes så småningom av Tang.

Goguryeo fick vara i fred.

Kinesiska soldater i strid.

141 Människan och vår historia SE.indd 141

17.12.2018 12:55

Samhällets grunder

SLAGET VID SOMME 1 JULI–18 NOVEMBER 1916

När det gäller antalet döda står slaget vid Somme för en av de dödligaste striderna i militärhistorien.

Antalet soldater inblandade i striden var enormt och det var även antalet offer. I juli 1916 hade första världskriget pågått i nästan två år utan att någon sida fått ett genombrott. Skyttegravar hade grävts mellan de allierades och centralmakternas arméer med ett förrädiskt ingenmansland emellan där båda sidor stred för framgång.

Sir Douglas Haig, den brittiska arméns överbefälhavare i striden, var övertygad om att han hade svaret på dödläget: en massiv spärreld från artilleriet, den största i krigshistorien, skulle bokstavligt talat blåsa bort den tyska armén

och leda de allierade till en enkel seger. Det enda som de allierade styrkorna då skulle behöva göra var att promenera igenom ingenmansland och fortsätta förgöra hela den tyska militärmakten.

Hans krigsstrategi var ambitiös, på gränsen till fantasifull. Möjligheterna för det brittiska artilleriet att lyfta all taggtråd som skyddade de tyska positionerna eller tömma alla tyska vapengropar var små. Bara

under stridens första dag förlorade de allierade 70 000 män, dödade och skadade för en liten eller ingen vinst. De flesta av offren uppstod då allierade trupper ”promenerade” genom ingenmansland, bara för att direkt träffas av tyska kulsprutor eller skjutas i bitar av artillerigranater. Även om utnötningstaktiken hade sin verkan på tyskarna och så småningom begränsade deras förmåga att kriga på andra fronter slutade den massiva och omfattande striden ändå i ett dödläge efter att nästan en miljon män dödats.

MOTSTÅNDARE

Storbritannien och Frankrike mot Tyskland.

ANTAL OFFER

Storbritannien och Frankrike: 623 907.

Tyskland: 400 000–500 000.

FÖLJDEN Brittiskt infanteri avancerar efter att ha fått klarsignal, juli 1916.

Det tragiska med slaget vid Somme var att Haig drog fel slutsats och blev övertygad om att utnötningstaktiken varit framgångsrik.

Infanteri från Nya Zeeland vilar i en skyttegrav, september 1916.

142 Människan och vår historia SE.indd 142

17.12.2018 12:55

Historiens blodigaste slag

Brittisk maskingevärsgrupp redo för fienden.

TREDJE

02 Hårda strider

03 Tyska linjen

En av anledningarna till att britterna gjorde så få framsteg under de första veckorna var det tyska försvarets djupgående strategi, som förhindrade större genombrott.

Några av de hårdaste striderna stod runt den franska staden Pozières, där tusentals österrikiska soldater dog när de försökte bestiga en hårdförstärkt ås för att nå Pozières.

SISTA LINJE NOV.

05 Stridsvagnar

15 SEPT.

FJÄRDE 14 JULI

Den andra större framstöten inleddes den 15 september, med bättre resultat, och fungerade som ett test av den senaste brittiska uppfinningen – stridsvagnen.

04 Ingenmansland

Det ingenmansland man stred om var bara drygt 180 meter brett på vissa ställen och förändrades inte mycket under konflikten, då ingen sida lyckades göra framsteg.

RESERV

01 Små framsteg Under stridens första dag lyckades de allierade bara avancera några få meter i vissa sektorer. Bristen på framsteg berodde på det brittiska artilleriets ineffektivitet.

14 JULI

SJÄTTE

06 Ett blodigt slut

Slutet på striden skapade en mindre förändring av de tyska styrkornas ursprungspositioner i området men innebar inga större strategiska vinster.

15 SEPT

1 JULI SISTA LINJE NOV.

143 Människan och vår historia SE.indd 143

17.12.2018 12:55

Samhällets grunder

SLAGET VID CANNAE 216 F.KR. Cannae gick till historien som den största förlusten det romerska riket och dess krigsmaskineri någonsin fick uppleva. De romerska befälhavarna Lucius Paullus och Gajus Varro överlistades och utmanövrerades av Hannibal av Kartago som använde terrängen, de kartagiska truppernas styrkor och vädret för att förvandla den apuliska slätten till ett slagfält.

216 f.Kr. hade Hannibal – som många ser som en av de största militära strategikerna någonsin – korsat Alperna och erövrat stora delar av Italien och många av de romerska städerna på halvön hade anslutit sig till hans sida i sådana mängder att hans arméer hotade själva Rom. Det romerska riket beslutade att måttet var rågat; Hannibal måste konfronteras. Paullus och Varro utsågs till att leda en armé som skulle krossa honom och återupprätta Roms rykte. Varro var ambitiös, överdrivet självsäker och angelägen om att besegra Hannibal och utropa sig själv till segrare på bekostnad av sin befälskollega. När han mötte Hannibals armé vid Cannae hade han nästan fyrtiotusen man bakom sig och såg ingen anledning till att vänta och låta Hannibal glida undan.

Varro positionerade sina män i en djup formation med tungt infanteri som skulle krossa kartagerna och dränka dem i floden Aufidus som fanns bakom Hannibals armé. I sin strävan efter snabb seger lämnade han dock sina flanker farligt utsatta och Hannibal såg sin chans. Han anföll snabbt de romerska flankerna med sitt mer vältränade kavalleri och befallde sitt infanteri i mitten att dra sig tillbaka långsamt för att locka det romerska infanteriet att marschera framåt och exponera sina flanker. När romarna marscherade längre in i halvcirkeln omringades de av Hannibals män som hackade dem i småbitar. Romarna var så hårt inneslutna att de inte kunde lyfta upp sina tunga sköldar för att skydda sig ordentligt och de dödades. Några lyckades fly genom att bokstavligt talat hugga sig fram i den kartagiska horden som omgav dem. Men de flesta dog sammankrupna i Hannibals fälla, som den antike författaren Polybius skrev: ”När deras yttre flanker hela tiden höggs ner och de överlevande tvingades dra sig tillbaka och krypa ihop, dödades de till slut alla där de stod.”

”Romarna var så hårt inneslutna att de inte kunde lyfta upp sina tunga sköldar för att skydda sig ordentligt.”

Förklaring

Hannibals styrkor Romare

3. Romersk förlust Hannibal besegrar det underlägsna romerska kavalleriet på flanken och lyckas samla sitt kavalleri för en attack mot infanteriet i mitten.

4. Hannibals anfall

Hannibals kavalleri anfaller det romerska infanteriet i mitten, omsluter dem helt och massakrerar Paullus och Varros armé.

2. Romerskt anfall Romarna låter sig lockas och anfaller, övertygade om att deras tunga infanteri ska krossa kartagerna. De har snart gått i fällan.

1. Betet

Kartagiskt infanteri drar sig tillbaka, lockar romarna att följa efter och anfaller deras flanker. De trycker dem sedan inåt tills de omringat romarna.

MOTSTÅNDARE

Hannibal av Kartago mot det romerska riket

ANTAL OFFER

Hannibal av Kartago: 5 700.

Det romerska riket: 77 700.

FÖLJDEN

När han vunnit Cannae fortsatte Hannibal sin marsch in i Italien tills han slutligen stoppades av en massiv mobilisering av romerska styrkor som tvingade honom tillbaka till Afrika.

Romarna led det största nederlaget någonsin vid Cannae.

144 Människan och vår historia SE.indd 144

17.12.2018 12:55

Historiens blodigaste slag

SLAGET VID STALINGRAD 23 AUGUSTI 1942–2 FEBRUARI 1943 I betongmardrömmen Stalingrad utvecklades en gigantisk sammandrabbning mellan mekaniserad militärmakt som sänkte staden och hela södra Ryssland i ett moln av aska och rök. Det var en strid som avgjorde Sovjetunionens öde och framtiden för Hitlers lebensraum i västra Ryssland.

Hitlers besatthet av att ta Stalingrad vid södra Volga trotsade allt strategiskt förnuft; staden hade inget av större strategiskt värde annat än en traktorfabrik och hans största motståndares namn – Stalin. Han insisterade trots detta på att staden skulle intas, för att försvaga sovjeternas moral och helst avsluta kriget på östfronten för gott.

Sovjeterna var i oordning under den större delen av striden och vid en tidpunkt kontrollerade de bara en smal utkant av stadskärnan med ryggen mot floden Volga – nazisternas seger verkade självklar. Men tiden var på Röda arméns sida då de tyska underhållslinjerna var utsträckta till bristningsgränsen och det kalla vädret gjorde att de inte kunde fylla på förnödenheter. Stalin hade dessutom ytterligare ett vapen; sin bäste befälhavare i fält, general Georgij Zjukov. Den drickande och svärande Zjukov var precis den

typ av kompromisslös ledare som Röda armén behövde för att besegra de fascistiska inkräktarna. I november 1942 hade Zjukov satt igång en plan för att hjälpa de sovjetiska trupperna i Stalingrad att omringa den tyska sjätte armén. Under kodnamn Operation Uranus skar sovjeterna av de tyska linjerna där de var svagast, där de rumänska trupperna var stationerade, och omringade de tyska trupperna runt Stalingrad effektivt, skar av dem från resten av den tyska armén i Ryssland och gjorde dem sårbara.

Röda armén i staden befalldes att hålla ut till vilket pris som helst och göra det svårt för tyskarna. Det uppnådde man genom oändliga krypskyttsattacker, minfällor och konstanta utnötningsanfall mot de tyska linjerna. Som en tysk underofficer uttryckte det: ”Fabriksväggar, monteringsband, strukturerna kollapsade under bombstormen … men fienden dyker bara upp på nytt och använder de här nya ruinerna för att förstärka sin position.” General Paulus, befälhavare över sjätte armén, skickade ett meddelande tillbaka till Tyskland över radio för att övertyga Hitler om att låta honom dra tillbaka trupperna men Führern

lyssnade inte på det. Paulus fick veta att han skulle hålla positionen eller dö på posten. I februari 1943, när den största delen av hans armé antingen svalt, led av svåra köldskador eller var döda, kapitulerade Paulus för Röda armén som helt omringat honom.

I Berlin hölls ett massmöte för att hylla sjätte arméns heroiska insats – det faktum att de hade kapitulerat sändes inte ut i Tyskland. Stalingrad hade reducerats till en röra av rykande metall och betong. Som en tysk officer sade, strax innan eld upphör: ”Djuren flyr från detta helvete … bara männen stannar.”

MOTSTÅNDARE

Axelmakterna (Tyskland, Rumänien, Italien, Ungern, Kroatien) mot Sovjetunionen

ANTAL OFFER

Axelmakterna: 850 000.

Sovjetunionen: Cirka 1 150 000.

FÖLJDEN

Den tyska armén krympte på östfronten efter Stalingrad, vilket stärkte Sovjetunionen.

Intensiva strider hus-för-hus utgjorde den största delen av striderna i Stalingrad.

En bild av en välnärd sovjetisk soldat som tar en köldskadad tysk soldat till fånga.

© Look and Learn; Alamy; Corbis

Efter flera månaders strid befrias Stalingrad till slut. Den röda flaggan hissas över det som är kvar av torget.

145 Människan och vår historia SE.indd 145

17.12.2018 12:55

Samhällets grunder

UPPTÄCKTERNA

VÄRLD SOM

FÖRÄNDRAT VÅR

Oavsett om det handlar om komplex teknik eller upplysande vetenskapliga teorier så har många upptäckter definierat, och omdefinierat, vilka vi är och hur vi lever idag.

146 Människan och vår historia SE.indd 146

17.12.2018 12:55

Upptäckterna som förändrat vår värld

E=MC2: EKVATIONEN SOM FÖRÄNDRADE FYSIKEN 1905

Tveklöst Albert Einsteins mest kända upptäckt. Denna bedrägligt enkla ekvation talar om att massa och energi är relaterade, och med ekvationen kan man räkna ut hur mycket energi som genereras från massa som konverteras.

Ekvationen blev en central grundsats i all fysik, och är det än i dag.

147 Människan och vår historia SE.indd 147

17.12.2018 12:55

Samhällets grunder

NEWTONS 1687 GRAVITATIONSLAGAR

Innan Isaac Newtons upptäckt av gravitations­ kraften var svaret till varför föremål var bundna till jorden begränsat till kvasi-mystiska förklaringar.

Men när Newton presenterade sin lag om universell gravitation i Principia Mathematica år 1687 bidrog han till att skapa en enhetlig förklaring av hur den fysiska världen fungerar som skulle dominera vetenskapen under århundraden.

Gravitationsteorin formulerades – enligt Newton själv, som gärna återberättade historien för sina kollegor – när han satt vid Trinity College i Cambridge (alternativa platser har dock nämnts) och såg ett äpple falla från ett träd. Det är en myt att äpplet föll på Newtons huvud, men texter från tiden – som William Stukeleys Memoirs of Sir Isaac Newton’s Life – bekräftar incidenten. Newton blev inspirerad att ta reda på varför äpplet alltid faller vinkelrät mot marken.

Det är en myt att äpplet föll på Isaac Newtons huvud, men att ett fallande äpple inspirerade honom tros vara sant.

Kalkylen – vetenskaplig förändring 1687

I dag har kalkylen otaliga användningsområden inom vetenskap, ekonomi och utbildning. Föregångaren till den moderna kalkylen upptäcktes under 1600talet när den engelska matematikern Isaac Newton och den tyske matematikern Gottfried Leibniz båda skapade sina egna system. Newtons baserades på idén om att förändring var en variabel över tid, medan Leibnizs baserades på skillnaden som sträckte sig över en sekvens av oändligt nära värden.

” Newton bidrog till att skapa en enhetlig förklaring till hur världen fungerar”

DNA – AVSLÖJANDET AV DESS SANNA NATUR Berättelsen om upptäckten av dna (deoxyri­ bonucleic acid) börjar med en schweizisk fysiker och biolog vid namn Johannes Friedrich Miescher. Ursprungligen läste han till läkare, men efter att ha drabbats av tyfoidfeber som skadade hörseln tvingades han överge det kallet

1953

och ägnade sig istället åt fysiologisk kemi. Han tänkte först att han skulle studera lymfocyter (ett slags vit blodcell), men pekades ständigt i riktning mot leukocyter (alla vita blodceller) av den tyske biokemisten Felix Hoppe-Seyler. Vad beträffar den vetenskapliga världen så var det tur att han gjorde det!

Efter att ha filtrerat cellprover försökte Miescher isolera kärnor från cytoplasman, vilket han gjorde genom att utsätta kärnan för en alkalisk extraktion och sedan försurning.

Resultatet? Något som Miescher kallade för nuklein, i dag känt som dna.

Intressant nog fortsatte Miescher och hans kollegor att studera nukleinsyror under flera år, men insåg aldrig till fullo dna:s betydelse, med dess dubbelspiralstruktur. Dess sanna natur avslöjades senare av amerikanen James Watson och engelsmannen Francis Crick 1953. I dag har dna givetvis studerats utförligt och visat sig vara ansvarigt för kodningen av genetiska instruktioner för varje levande organism på planeten.

148 Människan och vår historia SE.indd 148

17.12.2018 12:55

Upptäckterna som förändrat vår värld

1808

DEN MÄKTIGA ATOMEN Experiment vid CERN försöker förklara varför vissa elementarpartiklar har massa.

SÖKANDET EFTER GUDSPARTIKELN 2012 Den sista biten till detta fysikpussel kom från Large Hadron Collider.

Den trevande bekräftelsen av Higgsbosonen den 14 mars 2013 satte punkt för ett 50 år långt sökande efter elementarpartikeln. Teorin om att Higgsbosonen existerar togs fram 1964 av Peter Higgs och fem andra. Dess upptäckt 2012 är en milstolpe eftersom den har ansetts vara det saknade centrala elementet i standardmodellen av fysik. Den förklarar varför elementarpartiklar har massa – en grundsten till universums uppbyggnad.

Trots att upptäckten anses vara monumental finns det för nuvarande ingen omedelbar fördel

som Higgsboson ger oss. Vetenskapligt sett, om dess existens slutgiltigt kunde bevisas skulle den kunna svara på många för tillfället obesvarade frågor som hur partiklar ökar i massa, hur kosmisk inflation uppkommer och till och med vad som skulle kunna hända med universum i en avlägsen framtid. Men upptäckten av Higgsboson i Large Hadron Collider vid CERN är rent akademisk.

Huruvida den kommer att påverka samhället på sikt – som kvantmekaniken från det tidiga 1900talet – återstår att se.

Inget kan komma från ingenting – det påstår de moderna fysikerna. Och det var precis så den antike grekiska filosofen Democritus resonerade under det femte århundradet f.Kr. Han kom till slut fram till att allt i kosmos består av små, osynliga partiklar som han kallade ”atamos” (vilket betyder ”odelbar”). Här föddes atomteorin och en trubbig uppfattning om begreppet atomer som skulle förbli i stort sett oemotsagd ända fram till 1800-talet. I själva verket ändrades ingenting förrän den engelske vetenskapsmannen John Dalton skapade sin egen teori som publicerades i A New System Of Chemical Philosophy 1808. Den anses vara den första moderna atomteorin, eftersom den välformulerat beskriver hur allt består av extremt små partiklar som kallas atomer, och att atomer från olika element tillsammans bildar föreningar. En sak som Dalton inte visste var att atomer kunde delas – något som skulle upptäckas ett sekel senare av den nyzeeländske forskaren Ernest Rutherford.

DEN ALLSEENDE STRÅLEN 1895 Wilhelm Röntgens upptäckt av röntgenstrålen gjorde det möjligt att för första gången se kroppens insida.

Den första röntgenbilden visade Röntgens hustrus hand (se bild t.v.).

Den tyske fysikern Wilhelm Röntgen upptäckte elektromagnetisk strålning 1895. Hans genombrott var resultatet av studier av Crookes rör – experimentella urladdningsrör uppfunna av forskare som undersökte katodstrålerör och rör på 1870-talet. De var föregångare till de katodstrålerör som i dag används i datoroch tv-skärmar.

Dessa urladdningsrör alstrade fria elektroner som accelererade ut från utrustning med så pass hög hastighet att när de träffade glascylinderns väggar producerade de röntgenstrålar.

Röntgen studerade detta fenomen omsorgsfullt och skapade ett stort antal röntgenbilder, varav den första avbildade hans frus hand. Från denna punkt blev röntgenstrålarnas potential allt tydligare, och många applikationer utvecklades. Allt från exakta helkroppsröntgenapparater till röntgenmikroskop och kraftfulla röntgenstråleproducerande synkrotronenheter som i dag kan avbilda celler och mjuk vävnad med oöverträffad detaljrikedom.

149 Människan och vår historia SE.indd 149

17.12.2018 12:55

Samhällets grunder

UNIVERSUMS URSPRUNG 1931

Georges Lemaître publicerar sin bok Hypothesis Of The Primeval Atom och blir först med en korrekt beskrivning av big bang.

Om du letar efter upptäckter som har breddat mänsklighetens horisont kan du sluta när du har kommit till big bang-teorin. I tusentals år hade jordens och universums ursprung hållits gisslan av kombinationen okunskap och religiösa idéer. Big bang-teorin är förvisso fortfarande en teori, men det är en rimlig modell för universums bildande och fortsatta aktivitet – en som alltjämt backas upp av nya vetenskapliga bevis.

Ursprunget till big bang-teorin börjar intressant nog med en katolsk präst och vetenskapsman vid namn Georges Lemaître som 1931 publicerade sin bok Hypothesis Of The Primeval Atom. Här föreslog Lemaître en modell av universum som började med en omvälvande explosion som fortfarande expanderar – och accelererar. Trots att liknande teorier presenterades av Edwin Hubble och Alexander Friedmann vid samma tid så var Lemaîtres förklaring mest korrekt, med Albert Einstein som stöd för sin teori när den hade publicerats. Lemaîtres förutsägelse om universums accelererande expansion skulle konfirmeras först på 1990-talet genom observationer med, ironiskt nog, rymdteleskopet Hubble.

Lemaîtres teori bekräftades av rymdteleskopet Hubble 1991.

FLEMINGS STORA MISSTAG

DEN GENETISKA KODEN KNÄCKS 1968

Utvecklingen av penicillinet är en fantastisk historia om slumpmässig upptäckt. Den skotske vetenskapsmannen Alexander Fleming arbetade hårt i sitt laboratorium flera månader i sträck, och bestämde sig för att ta en månadslång semester i augusti 1928 för att hälsa på sin familj. Han packade snabbt ihop sina saker och reste från London och lämnade sin arbetsplats i något av en röra. Denna röra inkluderade ett antal petriskålar som innehöll bakterien stafylokocker. Fleming hade ingen aning om att dessa petriskålar skulle hjälpa honom att revolutionera medicinvärlden.

När han återvände till London och kom till sitt laboratorium såg Fleming genast att det växte mögel på en av petriskålarna och att det hade dödat alla stafylokockbakterier.

När han hade städat upp försökte Fleming att odla möglet själv under ordnade former.

Han lyckades strax därpå och såg, efter att ha testat kulturen på olika bakterier, att den tog kål på ett flertal som orsakade sjukdomar.

När han insåg vad han hade upptäckt publicerade Fleming sina rön, och så föddes föregångaren till våra dagars antibiotika.

Genetiska koder är i huvudsak ett regelverk som bestämmer hur informationen som lagras i genetiskt material som dna översätts till protein av levande celler. Enkelt uttryckt avgör det hur allt hos en organism skapas och hur organismens celler reproduceras.

Bara upptäckten av begreppet genetisk kod som sådant var ett monumentalt genombrott i ett större humanbiologiskt perspektiv.

Efter James Watsons och Francis Cricks upptäckt av dnamolekylens struktur 1953 åtog sig otaliga forskare uppdraget att försöka ta reda på vilka baser (eller kodoner) som var ansvariga för kodningen av de 20 vanliga aminosyror som används av levande celler för att bygga proteiner.

Detta gjordes så småningom i detalj av biokemisterna Har Gobind Khorana, Robert Holley och Marshall Nirenberg som 1968 tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin för ”deras tolkning av den genetiska koden”.

1928

150 Människan och vår historia SE.indd 150

17.12.2018 12:55

Upptäckterna som förändrat vår värld

SOLEN ÄR SOLSYSTEMETS CENTRUM 1543

Före Nicolaus Copernicus var det ett accepterat faktum att jorden var galaxens centrum, som beskrivs i den ptolemaiska världsbilden (utarbetad av Claudius Ptolemaios under det andra århundradet).

Jorden var galaxens centrum (och därmed universums centrum trodde man på 1500-talet) och att ifrågasätta denna geocentriska syn på solsystemet ansågs vara hädiskt enligt den katolska kyrkan.

Mycket riktigt – Galileo stödde Copernicus system och straffades med husarrest av den katolska inkvisitionen nästan ett sekel senare då han ansågs vara ”i hög grad misstänkt för kätteri”. Men när Copernicus 1543 publicerade sin avhandling Om himlakropparnas kretslopp menade han att denna modell var en vanföreställning och att all hans forskning indikerade att galaxen de facto var heliocentrisk (d.v.s. med solen som centrum). Denna heliocentriska modell av solsystem blev ihärdigt förnekad under Copernicus livstid, och otroligt nog skulle det dröja ytterligare 200 år innan den accepterades, styrkt av de bevis som Isaac Newtons lägger fram i Principia Mathematica från 1687.

Einsteins relativitetsteori 1905

Den innehåller Einsteins båda teorier om speciell och allmän relativitet och har på egen hand revolutionerat den moderna fysiken. Sedan den etablerades har teorin förändrat den teoretiska fysiken och astronomin i grunden, och har till stor del ersatt Newtons klassiska mekanik. Teorin gjorde det möjligt för atomåldern att blomstra – på gott och ont – samt främjade vår förståelse av neutronstjärnor och svarta hål.

e 1991.

KVANTTEORIN 1920

I århundraden ansågs standardmodellen för fysik – som fastställts av Newton och hans samtida – vara den slutgiltiga uppsättning lagar som styrde den fysiska världen. Men i början av 1900-talet antydde flera discipliner – som atomteori – att det kunde finnas en helt annan nivå inom fysiken som ännu var outforskad. År 1920 flätades dessa discipliner samman och skapade kvantteorin (eller kvantmekaniken) – en ny gren av fysiken som fokuserade på fysikaliska fenomen på mikroskopisk nivå i området av atom-, och även subatomära, partiklar. Från Albert Einsteins forskning på elektromagnetisk strålning till Werner Heisenbergs matrismekanik och Erwin Schrödingers vågmekanik (mannen bakom den berömda ”Schrödingers katt-paradoxen”), har allt mer komplexa modeller för hur fysiken fungerar tagits fram i teorin, och i vissa fall delvis demonstrerats. Sedan dess har kvantteorin blivit allt viktigare i nästan alla vetenskapliga discipliner, med grenar som kvantkemi, kvantoptik och kvantinformationsvetenskap som ökar vår förståelse – eller rättare sagt, vår nuvarande bristande förståelse – om hur universum fungerar på sina mest grundläggande nivåer.

STRÅLNINGENS HEMLIGHETER 1903 Marie Curies teori om radioaktivitet hjälpte oss att förstå hur partiklar rör sig, men också strålningens hälsorisker.

Medan upptäckten av strålning kan härledas till många människor – från den tyska fysikern Johann Wilhelm Ritter som upptäckte ultraviolett strålning 1801, fram till upptäckten av neutronstrålning på 1930-talet – är det en person som tveklöst sticker ut. Den polska fysikern och kemisten Marie Curie forskade tillsammans med sin man, Pierre, utförligt på strålning under sitt liv och upptäckte två nya grundämnen i slutet av 1800-talet.

Tack vare sitt fortsatta arbete inom fältet, vilket inkluderade myntandet av uttrycket ”radioaktivitet” och forskning kring radioaktiva halveringstider, så tilldelades hon 1903

Nobelpriset i fysik tillsammans med sin make, den franske fysikern Henri Becquerel, för deras ”forskning på strålningsfenomenet”.

Flera år senare, 1911 – efter att Pierre tragiskt hade dött i en trafikolycka – mottog hon Nobelpriset i kemi för sin upptäckt av radium och polonium.

I dag har Curies forskning inom strålning (inklusive faran den utgör för oss människor – Marie Curie dog som bekant av strålningsförgiftning 1934) visat sig vara ovärderlig för modern vetenskap. Allt från energiproduktion, medicin och astronomi drar enorm fördel av hennes resultat.

151 Människan och vår historia SE.indd 151

17.12.2018 12:55

Samhällets grunder

PYTHAGORAS SLÅR FAST SIN TEORI 600-TALET F.KR.

Utvecklingen och förfiningen av krutet var en gradvis process som ägde rum under många århundraden.

OMDEFINIERAD KRIGFÖRING Krutet, som ryktades ha uppfunnits av misstag av tidiga kinesiska alkemister när de sökte efter ett livselixir, har omdefinierat krigföringen. Dess användning har utvecklas från enkla sprängämnen i stil med smällare, till fyrverkerier och vidare till kraften bakom kanoner, musköter, gevär och bomber, bland många andra explosiva vapen.

Krutets upptäckt har resulterat i otaliga miljoner människors död.

Enligt vetenskapshistorikern Joseph Needhams

En av de vackraste och enklaste, men samtidigt drastiskt avgörande upptäckterna inom matematikens historia är Pythagoras sats: a2+b2=c2.

Den upptäcktes av greken Pythagoras under antiken på sexhundratalet f.Kr. och ledde till stora framsteg – inte bara rent akademiskt, utan även i navigation och konstruktion. Trots sin abstrakta framtoning fastslår satsen helt enkelt att i en rätvinklig triangel är kvadraten på hypotenusan (den längsta sidan) lika med summan av kvadraterna på kateterna (de två kortare sidorna).

CIRKA 900-TALET

Vetenskap och civilisation i Kina, var utvecklingen av det krut vi känner till i dag en successiv process som involverade många olyckor. En av de mer anmärkningsvärda av dessa ska ha inträffat 1280 när ett stort krutlager i Wei-yang råkade fatta eld.

Den följande explosionen, som hade underskattats av den tidens alkemister, var så kraftfull att den dödade mer än 100 personer omedelbart och kastade många av byggnadens träbjälkar och pelare uppemot fem kilometer från platsen.

” Krutets upptäckt har resulterat i otaliga miljoner människors död”

Pythagoras var en av det antika Greklands skarpaste hjärnor.

DARWIN OCH EVOLUTIONEN 1859

När Charles Darwin gav sig iväg på sin jorden runt-resa den 27 december 1831 visste han inte att han skulle skapa historia. När Darwin reste från hamn till hamn i fjärran länder och studerade geologi, naturhistoria och djurliv började en tidigare anad teori att utvecklas inför hans ögon. Evolutionen – förändringen i nedärvda egenskaper hos biologiska populationer över generationer – blev obestridlig.

Det skulle dröja till 1859, då Darwin publicerade Om arternas uppkomst, innan han kunde presentera evolutionsteorin med övertygande bevis. Trots det var det många religiösa institutioner och många lärda som fördömde den. Men det var tveklöst hans fem år långa resa med HMS Beagle, då han studerade arter som galapagossköldpaddan på nära håll, som var hans egentliga upptäckt.

152 Människan och vår historia SE.indd 152

17.12.2018 12:55

Upptäckterna som förändrat vår värld

Nyanställda vid Cornhusker Ordnance Plant i Nebraska blir fotograferade och får sina fingeravtryck tagna 1942

JORDEN ÄR INTE PLATT 1522

KATALOGISERING AV BROTT 1896 1903 En unik metod för att identifiera kriminella får tummen upp.

Även om användandet av fingeravtryck som vi känner det i dag – en metod att identifiera människor och att fånga brottslingar – är en relativt modern upptäckt, finns det bevis för att finger- och tumavtryck har använts historiskt. Babylonier på 2000–1000-talen f.Kr. gjorde fingeravtryck i lera för att dokumentera affärstransaktioner, och i det forntida Kina användes tumavtryck som ett sätt att signera dokument.

Det var inte förrän på 1800-talet som fingeravtryck användes till att bekämpa brottsligheten. Sir William Herschel, en chefsdomare i Indien, lät invånarna registrera sina fingeravtryck vid undertecknandet av affärer för att bekämpa bedrägeri 1858. Från

denna punkt var vägen till ett mer universellt bruk av fingeravtrycksregister relativt snabb. Den skotske läkaren Henry Faulds publicerade en artikel där han diskuterade fingeravtryck som ett medel för personlig identifiering 1880, och 12 år senare var den argentinska polisen Juan Vucetich först med att använda fingeravtryck för att fånga brottslingar.

1896 utvecklade sir Edward Richard Henry ett klassifikationssystem som möjliggjorde klassificering och sortering av fingeravtryck – ett system som Scotland Yard antog 1901. Detta ledde till gripandet av brottslingar tack vare deras genetiska egenskaper och skulle för alltid ändra polisens arbete med att lösa brott.

Tanken att jorden var något annat än en platt skiva var en gång otänkbar. I själva verket var det inte förrän på 600talet f.Kr. som det ens spekulerades om konceptet av en sfärisk jord. Det var inte förrän omkring det tredje århundradet f.Kr. som grekiska astronomi visade att jorden var sfärisk, och denna modell för himlakropparna spred sig långsamt via de gamla handelsvägar. Trots det hängde begreppet om en platt jord kvar länge. Tro det eller ej, men det var inte förrän i början av 1500-talet som avgörande bevis för jordens form införskaffades då den portugisiska upptäcktsresanden Ferdinand Magellan ledde sin första expedition runt planeten. Magellan dog i strid i Filippinerna, men en handfull sjömän fortsatte den tre år långa resan och anlände till Spanien den 6 september 1522. Och så snart vi tog oss ut i rymden på 1900-talet försvann alla tvivel.

Teorin om absolut allt 1970-talet Standardmodellen för partikelfysik avhandlar de starka elektromagnetiska och svaga kärninteraktioner som styr dynamiken i subatomära partiklar. Denna robusta teori är avgörande för att förklara hur den fysiska världen fungerar.

Upptäckten av bakterier hjälper oss att kontrollera infektioner.

Innan den holländske vetenskapsmannen Antonie van Leeuwenhoeks upptäckt av bakterier 1676, och den senare upptäckten av bakterieteorin som visar att sjukdom kan orsakas av mikroorganismer, lanserades en rad galna och vidskepliga förklaringar.

Främst bland dessa var tron på miasmateorin, som gick ut på att dödliga sjukdomar som kolera, klamydia och digerdöden orsakades av spridningen av en dålig sorts luft. Det var i själva verket den rådande teorin när det gällde att förklara sjukdomar ända fram till 1800-talet. Efter nästan hundra års forskning av många vetenskapsmän,

kunde tysken Robert Koch genom sitt arbete med tuberkulos slutgiltigt bevisa att bakterieteorin var korrekt – en bedrift som gav honom Nobelpriset 1905. Koch utarbetade dessutom en uppsättning regler för att kunna avgöra om en organism – exempelvis bakterier – orsakar sjukdom, och dessa kriterier används fortfarande i modern medicin.

I dag – tack vare upptäckten att vissa bakterier och virus kan orsaka infektionssjukdomar och att de kan spridas genom miljömässiga faktorer som vatten, luft eller fysisk kontakt – har läkare en mycket bättre förståelse för hur man både förebygger och behandlar många sjukdomar.

© Alamy; NASA; Look and Learn; SPL; CERN; Getty; Corbis

SÅ ORSAKAR BAKTERIER SJUKDOM 1905

153 Människan och vår historia SE.indd 153

17.12.2018 12:55

Samhällets grunder

L L I T N E M M O K VÄL

S N A K S I N MÄN R E D L Å S D I T vi a n r a g n i r d n Har förä till t t e l r ö f n e t e utsätter plan gisk epok? en ny geolo

154 Människan och vår historia SE.indd 154

17.12.2018 12:55

Utryddelseshastigheten av pattedyr er 55 ganger høyere nå sammenliknet med tiden før mennesket eksisterte.

V

år hemplanet har existerat i 4,6 miljarder år och mycket har förändrats under den tiden. Kontinenter har drivit isär, klimatet har förändrats, arter har kommit och gått och människan har utvecklats. Alla dessa mil­­­stolpar är väldokumenterade genom fossiler och kemiska signaler som finns bevara­de i jordens lager av bergarter. På så vis är det möjligt för geologer att dela in planetens tidslinje i flera olika epoker.

Du känner säkert till perioderna trias, jura och krita, då dinosaurerna levde. I dag lever vi i det som officiellt kallas för holocen, ett namn som kommer från det gammelgrekiska ordet för ”helt nyligen”. Denna epok inleddes för 11 700 år sedan efter den sista stora istiden och har för det mesta haft ett relativt stabilt klimat. Det har gjort det möjligt för oss att planera framåt och förbättra vår livsstil drastiskt genom till exempel lantbruk, nya energi­former och byggandet av städer.

Men somliga forskare menar att den enorma påverkan som mänskliga aktiviteter har haft på planeten har lett oss in i en helt ny geologisk epok: antropocen. Begreppet, som översatt från grekiska, betyder ungefär ”människans tids­ålder”, etablerades år 2000 av Nobel­ prisvinnaren i kemi, Paul Crutzen. Han minns ögonblicket då han kom på namnet: ”Jag var på en konferens där någon sa något om holocen. Jag tyckte plötsligt att det inte stämde. Världen har för­ändra­ts för mycket. Nej, vi är i antropocen. Jag kom på ordet i det ögonblicket. Alla blev chock­­ade – men det verkar ha fått fäste.”

Begreppet har faktiskt vuxit i popularitet bland forskare sedan dess. Det har dykt upp i nästan 200 facktidskrifter och till och med inspirerat till namnvalet av en helt ny publikation: Anthropocene. Trots det är begreppet ännu inte erkänt som en officiell epok. För att så ska bli fallet måste International Union of Geological Sciences (IUGS), den organisation som ansvarar för att definiera jordens tidsskala, fastställa det. År 2016 ansökte Working Group on the Anthropocene (WGA) om att den nya epoken skulle erkännas och presenterade saken vid den internationella geologiska kongressen, men något slutgiltigt beslut i frågan har ännu inte tagits.

Tidigare har liknande beslut tagit flera decennier. För att identifiera gränsen mellan olika epoker måste det finnas tillräckligt med bevis för att det globalt finns en kemisk signal mellan stenlagren. Slutet av kritatiden

Människans tidsålder identifierades exempelvis genom en ”gyllene topp” i förekomsten av metallen iridium som spriddes i sediment runt om i världen av asteroid­­en som satte punkt för dinosauriernas levnad på jorden. Även om förhoppningen är att antropocen kommer att erkännas som en geologisk period under de kommande åren är den viktigaste uppgiften för geologerna att ta reda på exakt när perioden inleddes. Somliga hävdar att det skedde för tusentals år sedan med en av de största förändringarna som människan står bakom: lantbrukets etablering.

Men våra förfäders odlingar hade inte så stor inverkan på jordens stenlager och utvecklingen av nya jordbruksmetoder skedde relativt gradvis.

Därför finns det ett annat mer populärt argument som bestämmer tidpunkten till omkring 1750 då den industriella revolutionen inleddes. Från den tidpunkten ledde bruket av fossila bränslen till en betydande ökning av mängden koldioxid i atmos­fären, och gruvdrift för kol, olja och gas förändrade landskapet drastiskt.

Det finns också argument för att 1950-talet utgjorde den största vändpunkten i vår inverkan på jorden. Mot slutet av andra världskriget började de gamla ekonomiska institutionerna att brytas ner och världen blev allt mer samman­ kopplad. Människan började bre ut sig med en otrolig hastighet, en händelse som forskare vanligtvis refererar till som den stora accelera­ tionen, och atomåldern inleddes. Somliga tror att det kommer att vara de radioaktiva signatur­ erna från de första atom­bombs­testerna som

© Shutterstock; © NASA/Goddard Space Flight Center

”Somliga hävdar att 1950-talet utgjorde vändpunkten i vår inverkan på jorden.”

Bilderna visar omfattningen av skogsavverkningen i Amazonas regnskog under bara åtta år.

2000

50 km

2008

155 Människan och vår historia SE.indd 155

17.12.2018 12:55

Samhällets grunder kommer att hjälpa framtida geologer att definiera antropocen. Andra antyder att det kan handla om plastföroreningar, sot från kraftverk eller betong som används till infrastrukturen. Även kycklingen kan bli den avgörande mark­ ören – tack vare vår efterfrågan på kött och ägg har den blivit den vanligaste fågeln i världen.

Medan många anser att denna senare tid­punkt har störst värde hävdar somliga geologer att det fortfarande inte finns tillräckligt med klara bevis för att definiera slutet av holocen. Oavsett om det handlar om att hitta en fysisk gräns eller inte så kan vi inte förneka att människan har haft en varaktig inverkan på miljön. Vi har bara existerat på jorden i mindre än 0,01 procent av planetens historia, men på den tiden har vi oåterkalleligt förändrat planeten mycket snabbare än vad naturliga geologiska processer skulle ha gjort. Det har faktiskt skett större förändringar det senaste seklet än under de tidigare 250 000 åren av människans historia. Och det syns inga tecken på att vi bromsar in.

Men det är inte alla förändringar som har varit negativa. Den enorma explosionen av upp­fin­ ning­ar och upptäckter de senaste åren innebär att de flesta av oss nu upplever en betydligt högre

levnads­standard än vad våra förfäder gjorde.

Produktionsjobb har lyft miljontals människor ur fattigdom och frigör dem från cykler av svält och hungersnöd som kan bli resultatet av att vara beroende av intäkter från lant­bruk. Modern teknik kan också förse fler med mat och kläder än någonsin tidigare, då maskiner och auto­matise­ ring både ökar hastigheten och minskar kostnad­ erna vid industriell produktion.

Framstegen inom medicin, som utvecklingen av vaccin och genteknik för att utveckla läke­ medel och genterapi, har också minskat dödlig­­heten betydligt, medan ekonomisk utveckling bidrar till att minska behovet av större familjer och leder till en långsammare befolknings­tillväxt. Vi vet också mer om jorden och universum än någonsin tidigare. Vi kan lära oss av planetens historia, förstå dess nutid och planera för dess framtid.

”Växter och djur som vi inte har nytta av utrotas med en alarmerende hastighet.”

Men vår strävan efter ett bättre liv har inte gett alla lika stora fördelar. Den generella levnads­ standarden blir allt högre, men rikedoms­ klyftorna blir allt större eftersom fler människor i utvecklingsländerna blir tvungna att ta lågt betalda jobb, som att producera varor till i-länder. Med våra nuvarande produktions­ metoder kan vi bara försörja en befolkning på två–tre miljarder människor med samma levnadsstandard som folk har i USA, men den globala befolkningen har stigit från en miljard till över sju miljarder sedan 1800-talet.

Det förvärrar dessutom vår inverkan på miljön.

Utrymmet som krävs för att rymma och livnära den växande befolkningen har fått oss att förändra över 50 procent av jordens yta genom att avverka skog, bygga städer och fördämma floder.

Det finns nu hälften så många träd som innan människans existens, och allt detta resulterar i en massiv minskning av biologisk mångfald över hela världen. Växter och djur som vi inte har nytta av utrotas med alarmerande hastighet, omkring 100–1000 gånger snabbare än om vi inte hade haft någon påverkan. Och hastigheten kommer bara

Uppskattningsvis 60 procent av jordens befolkning kommer att bo i städer före 2030.

© Getty; Thinkstock; Berlyn Brixner, Los Alamos National Laboratory

Somliga geologer anser att antropocen började den 16 juli 1945 – dagen för den första atombombsdetonationen.

Det tar tusentals år för plast att brytas ner. Det skulle kunna vara en signatur för antropocen.

156 Människan och vår historia SE.indd 156

17.12.2018 12:55

Människans tidsålder

Den växande urbana befolkningen Hur kommer världens största megastäder att förändras de kommande decennierna?

Tokyo, Japan

Delhi, Indien

2016

2016

38,14 miljoner

2030

2030

37,19 miljoner

36,06 miljoner

 2,5 %

 36 %

Shanghai, Kina

Mumbai, Indien

2016

2016

24,48 miljoner

21,36 miljoner

2030

2030

30,75 miljoner

27,80 miljoner

 26 %

 30 %

São Paulo, Brasilien

Beijing, Kina

2016

2016

21,30 miljoner

21,24 miljoner

2030

2030

23,44 miljoner

27,71 miljoner

 10 %

 31 %

Befolkningstäthet jämfört med London och New York 40 35 30 25 20 15

Beijing

Mumbai

São Paulo

Delhi

New York

Tokyo

STAD

London

10 Shanghai

att öka ytterligare de kommande åren. Många forskare hävdar att det är det starkaste argumentet för att erkänna en ny geologisk period eftersom framtida geologer som studerar fossil­­­­registrena från den här perioden kommer att se en massutrotning i linje med de fem mest förödande utrotningarna i jordens historia, inklusive den som utrotade dinosaurierna.

En annan stor miljöpåverkan är klimat­­ förändring­arna. Sedan 1750 har det skett en kraftig ökning av mängden klimatgaser som släpps ut i atmosfären, till exempel koldioxid från för­bränning av fossila bränslen, kväveoxid från gödselbruk och metan från boskap och deponier.

Det har lett till att ozonlaget, det skyddande lagret i atmosfären som filtrerar skadlig ultraviolett strålning från solen, har blivit tunnare. Det gör att klimatet förändras i högre tempo än vad man någonsin har registrerat tidigare. Den dramatiska ­temperaturökningen får issmältningen på Grönland och i Västantarktis att accelerera, vilket i sin tur troligen kommer att höja havsnivån med fem meter under de kommande århundradena.

Det leder till att låglänta kustområden över­ svämmas, vilket minskar tillgänglig markyta för den växande befolkningen att odla och leva på.

Kustområdena påverkas också negativt av det ökade i bruket av konstgjort kvävebaserat gödsel som är nödvändigt för industriellt jordbruk. I takt med att bönderna oundvikligen använder mer av dessa kemikalier än de faktiskt behöver, kommer överskottet att föras med grundvattnet och mot kusten. Det leder till algblomning som kan kväva fisk och skaldjur, och skapa stora döda zoner där liv inte är möjligt.

Genom att studera alla dessa förändringar har forskare samlat överväldigande bevis på att de har orsakats av mänsklig aktivitet. De flesta grafer som följer exempelvis som växthus­gas­koncen­tra­ tioner, utrotnings­hastighet och avverkning av skog visar en plötsligt brant stigning efter året 1950 då den stora accelerationen inleddes. Men som historien har visat är denna typ av

Tokyos befolkning tros minska på grund av sjunkande födelsetal.

Miljoner människor per km²

År 2015 skrev delegater från nästan 200 länder under Paris­avtalet och lovade att sätta in fler åtgärder för att bekämpa människans inverkan på klimatet.

26,45 miljoner

157 Människan och vår historia SE.indd 157

17.12.2018 12:55

Samhällets grunder

Människans påverkan Vilka bevis kan framtida geologer använda för att definiera antropocen?

Atmosfären Städer Städer upptar mindre än två procent av jordens yta, men utgör hem för hälften av mänsklig­heten.

Koncentrationen av klimat­gaser i atmosfären har ökat med en alarmerande hastig­­het. Det medför att förändringar i temperaturen sker ungefär dubbelt så snabbt.

Den koldioxid som släpptes ut under den industriella revolutionens första år värmer upp planeten än i dag.

Invaderande arter Global handel och resor har under­lättat spridningen av icke-­ursprungliga arter.

Förändringar i ekosystemen kommer att synas i fossilarkiven.

Överfiskning Överfiskning av särskilda fiskpopulationer har skadat livsbetingelserna och påverkat andra arter.

Kustnära boplatser Kväve och fosfor från jordbruksavfall leder till algblomning som kväver livet nära kusten.

”Fler ändringar har skett under det senaste århundradet än under de tidigare 250 000 åren av människans historia.”

Biologisk mångfald 900 arter har utrotats de senaste 500 åren. Utrotnings­ graden förväntas accelerera.

158 Människan och vår historia SE.indd 158

17.12.2018 12:56

Visste du att?

Den sammanlagda biomassan hos människan, vår boskap och våra husdjur är betydligt större än biomassan hos vilda däggdjur.

För bara några decennier sedan bestod Dubai i huvudsak av öken. I dag är det en av världens snabbast växande städer.

Dammar

Gruvdrift

Uppdämning av floder har drastiskt förändrat avlagringen av sediment och vattendragen som befinner sig nerströms.

Människan har omformat jorden på jakt efter fossila bränslen och byggmaterialer, vilket orsakar erosion och förorenade vatten.

Människans tidsålder

Skogar Mänsklig aktivitet har lett till att hälften av världens träd har avverkats, förstört boendemiljöer och gjort det svårare för djur att anpassa sig till den globala uppvärmningen.

1976

2000

Jordbruk Naturliga ekosystem har förändrats för att föda befolkningen. Det påverkar den biologiska mångfalden och atmosfären.

2011 Nedan: Ett lager på sju meter av industriella sedimentära ­avsättningar i Bizkaia, Spanien, kan utgöra ett bevis på antropocen.

© Thinkstock; Alamy; Illustration by HHMI BioInteractive

2005

Holocen Tidsepoken började för 11 700 år sedan och är präglad av ”moderna” landskap och fossiler av senare djurarter.

Pleistocen Tidsepok som omfattar istiden som påverkade bägge hemisfärerna och präglas av fossiler efter sabeltandade tigrar och ullhåriga mammutar.

159 Människan och vår historia SE.indd 159

17.12.2018 12:56

MILJÖ Samhällets grunder 1984 2009

1984. Sprängämnen används i bergsmassiven för att komma åt kolreserverna som finns under.

Omkring 470 bergstoppar har försvunnit från Appalacherna sedan 1980-talet.

förändringar inte unika. Klimatet, biologisk mångfald och jordens geologi har alla ändrats drastiskt tidigare och skapat förhållanden som är betydligt varmare och kallare än dagens globala genomsnitt. Så vad är det som gör förändringarna som förknippas med antropocen annorlunda?

För första gången i jordens historia orsakar en art alla dessa förändringar på planeten helt själv.

Och inte nog med det – vi vet att vi gör det. Det är ett av skälen till att många geologer är så engagerade i att antropocen ska bli officiellt erkänt. Att namnge en period är vanligen en ren formalitet, men den här gången är för­hoppning­ en att namngivningen kan bidra till att förändra folks syn på förhållandet mellan människor och jorden.

Genom att aktivt erkänna att vi har så stor inverkan på miljön har vi makt att bestämma hur framtiden ska se ut. För tillfället finns det flera möjliga scenarier som kan utspela sig, och det är upp till oss att bestämma vilket vi ska välja. Självklart kan vi fortsätta som vi gör, men det kommer att öka sannolik­heten för kom­ mande katastrofala scenarier. Under nästa sekel kommer världens befolkning att växa till mellan 10 och 12 miljarder människor, sedan kommer siffrorna förhoppningsvis jämnas ut på grund av lägre födelsetal. Vi kämpar redan med att ge sju

”Under nästa århundrade kommer den globala befolkningen att växa med 10–12 miljarder människor.” miljarder människor en anständig levnads­ standard. Med tanke på vår nuvarande förbrukningsnivå kommer det att bli en stor utmaning att klara av ännu fler. Över­ befolkning kan leda till globala konflikter och en ökad instabilitet som kommer att förvärras av effekterna från global uppvärmning.

Klimatet förändras redan i en oroväckande hastighet, men med 10–12 miljarder människor på planeten skulle dessa förändringar öka ännu mer om vi fortsätter att förbruka kol, olja och gas.

Den globala genom­snitts­temperaturen har redan ökat med en grad sedan slutet av 1800-talet, och bara en grad mer ger nog så drastiska resultat. Miljökatastrofer som över­­­svämningar, torka och orkaner kommer att bli vanligare, tempera­turerna kommer att stiga till obeboeliga nivåer, och stigande havsnivåer

Fossiler efter höns kan vara det som definierar antropocen eftersom vi har gjort dem till den vanligaste fågeln.

kommer att lägga allt mer land under vatten.

Framtidens geologer, om de fortfarande existerar, kommer att kunna studera lämning­ arna från våra städer i minsta detalj eftersom de kommer att begravas i lera på grund av den stigande havsnivån. Dessutom kommer vi inte bara kämpa för att anpassa oss till en varmare och blötare värld, de flesta djur- och växtarter kommer inte att kunna utvecklas snabbt nog för att överleva i sina nya livsmiljöer.

Ett annat möjligt scenario är att försöka föra människosamället tillbaka till den enkla livs­­stilen på 1800-talet. Det skulle innebära att

160 Människan och vår historia SE.indd 160

17.12.2018 12:56

Visste du att?

Nivåetav Nivån avkoldioxid karbondioksid i atmosfären i atmosfæren har sinhar snabbaste sin raskeste ökning økning på 66på miljoner 66 millioner år. år.

Människans Kapittelnavn tidsålder

Effekten av människor i siffror

Utvecklingen och intensifieringen av lantbruket har lett till stora förändringar i landskapen.

208

nya mineraler har skapats uteslutande eller huvudsakligen på grund av mänsklig aktivitet.

Jordens befolkning tros nå

9,8 miljarder

Mänsklig aktivitet och klimatförändringar förstör ömtåliga ekosystem som de som finns i korallreven.

32 % jämfört med dagens antal.

Vissa studier tyder på att människans aktiviteter leder till att arter utrotas

1 000

gånger snabbare än om det skulle ha skett under naturliga omständigheter.

Den globala befolkningen översteg

1 miljard

Kvaggan, en underart till zebran, är ett av de många djur som människan har utrotat.

den risken finns det bara en lösning: att lämna den här planeten i jakt på en annan. Rymd­farts­ byråer och privata företag har börjat utforska möjligheten att etablera människo­kolonier på Mars, och den första bemannade färden till den röda planeten planeras till 2030-talet.

Men vi är fortfarande långt ifrån att kunna göra andra världar beboeliga, och det förnuftig­ aste är att göra allt vi kan för att rädda världen vi lever i. Även om gaserna vi redan har pumpat ut i atmosfären kommer att finnas kvar i tiotusen­ tals år är det inte för sent att ingripa. Med hjälp av vår kollektiva intelligens kan vi jobba tillsammans för att komma fram till hållbara lösningar för att stoppa klimatgasutsläppen, avlägsna exister­ande gaser från atmosfären och reparera skador­na vi har orsakat viktiga livsmiljöer.

Om vi faktiskt lever i antropocen är det upp till oss att göra det till den tid då människan förändrade planeten till det bättre istället för att förvärra situationen.

för första gången tidigt på 1800-talet.

Mer än hälften av betongen som har använts genom tiderna har producerats de senaste

20 åren Jordbruksytor täcker omkring

© NASA; Frederick York; Thinkstock

varje familj bygger sitt eget hem, tillverkar sina kläder och odlar sin egen mat. Det skulle också innebära att vi får energi från förnybara källor som sol och vind, och lämnar den moderna tekniken – bilar och internet inräknade. Även om det skulle minska vår påverkan på miljön är det förmodligen både orealistiskt och impopu­ lärt hos den nuvarande befolkningen. Till att börja med finns det sju gånger så många män­ni­skor som på 1800-talet som måste kunna livnära sig. Många av oss har redan blivit starkt bundna till lyxen som ett modernt liv för med sig.

Därför är utvecklingen av ny teknik och implementeringen av nya processer för att lösa världens problem den mest sannolika lösningen när det gäller att forma framtiden. Att vi blir allt bättre utbildade och mer sammankopplade kan bara bidra med det, och det finns redan tecken på att förändringar börjar anas. Uppfinningar inom ren energi och utvecklingen av elektriska bilar bidrar till att minska vårt beroende av icke förnybara fossila bränslen, och 2015 förband sig nästan 200 länder att hjälpa till med att tackla klimat­förändringarna när de skrev under klimat­avtalet i Paris.

Parisavtalet siktar på att begränsa ökningen av den globala genomsnitts­temperaturen till gott och väl under två grader, vilket ligger på förindustriella nivåer och ger incitament att minska på mängden klimatgaser som släpps ut från mänskliga aktiviteter. Under tiden försöker naturvänner över hela världen ta hand om den minskande biologiska mångfalden. De arbetar för att återskapa utsatta habitat och skydda arter på gränsen till utrotning. Även om flera förändringar redan är på gång att sjösättas kvarstår mycket arbete om vi vill reparera de skador vi utsatt vår planet för och säkra en stabil framtid. Om vi inte kan minska

innan 2050 – en ökning på över

37,5 % av globala landområden.

200+ vetenskapliga artiklar om antropocen publicerades enbart under 2016.

161 Människan och vår historia SE.indd 161

17.12.2018 12:56

MISSA INTE I butik

22/1

162

Människan och vår historia SE.indd 162

17.12.2018 12:56

MISSA INTE I butik

5/3

Untitled-3 3

17.12.2018 05.03.2019 12:50 08:48

MÄNNISKAN & VÅR HISTORIA

MÄNNISKAN & VÅR HISTORIA

FRÅN HOMOSLÄKTETS FÖRSTA STEG TILL IDAG Människans historia tar sin början för omkring sex till sju miljoner år sedan. Sedan våra förfäder skildes från våra närmaste släktingar, schimpanserna, har evolutionen tagit med oss på en spektakulär resa, en resa du nu ska få följa med på.

Längs vägen lär vi oss om evolutionen, besöker forntida civilisationer och utforskar hur livet var förr. Den moderna världen vi lever i idag har formats av våra uppfinningar och upptäckter. Kommer de också att förstöra den?

2019-14 / 129:-

TIDSAM 4884-14 SPECIALRETUR V. 12 14

7 388488 412908

Cover_Manniskan Final SE.indd 1 Untitled-3 4

05.03.2019 08:48