Vampyrer

SPÄNNANDE LÄSNING

SPECIAL

VAMPYRER Den blodiga sanningen om de odödliga

HISTORIA & folktro genom tiderna

VAMPYRER

Legendariska blodsugare Vampyrjägarnas farliga uppdrag Mordiska mödrar, förförare & kannibaler URÅLDRIGT URSPRUNG VÄRLDENS VÄRSTA VAMPYRER INDENTIFYING Untitled-1 1

SANNINGEN OM MYTERNA 22.03.2019 11:00 09:31 31.01.2019

Vampyrer 2019 © Orage AS

Svensk redaktion Ansvarig utgivare & redaktör: Rebecca Englund Översättning: Anna Rosenqvist Omslagsdesign: Bens Aarø Grafisk sättning: Lise Aasrum

Försäljningsansvarig Øystein Berg +47 909 61 959 berg@orage.no

Orage AS äger alla rättigheter till innehållet i den här boken. Det är inte tillåtet att reproducera eller kopiera innehållet. Det är inte tillåtet att lägga ut hela, eller delar av, boken på internet eller att på annat sätt reproducera innehållet elektroniskt. Tillstånd kan endast ges via redaktionen på Orage AS.

Utgiven av Orage AS Jarlsøveien 50 3124 Tønsberg, Norge +47 47 46 60 00 post@orage.no www.orage.no

Tryck Tryckt i Lettland, Artko AS Alla Orages produkter trycks av Svanenmärkta tryckerier.

Utgiven på licens från Future Plc. This publication is published under licence from Future Publishing Limited. All rights in the licensed material belong to Future Publishing Limited and it may not be reproduced, whether in whole or in part, without the prior written consent of Future Publishing Limited. ©2019 Future Publishing Limited. www.futureplc.com

Originaltitel AAH: History of Vampires © Future Publishing Limited

Untitled-1 SE 2 cover.indd 2 Vampyrer

22.03.2019 09:31

Klamrarna ligger konstigt.

Vid titeln? > (samt spegla framsida)

VÄLKOMMEN TILL

VAMPYRER Tanken på odöda varelser som återvänder för att äta av de levande har fascinerat människor i hundratals år. I olika delar av världen har man haft sin egen unika folktro, och olika teorier har utvecklats till vetenskap och botemedel. Vad som kännetecknat vampyrer har alltid skiljt sig åt mellan olika länder, precis som hur de skapas, hur de kan identifieras och hur vanligt folk kan skydda sig från dem, och – om de är modiga nog – till och med förgöra dem.

I Vampyrer hittar du som törstar efter mer vampyrkunskap allt du letat efter. Här kan du läsa mer om ursprunget till tron på vampyrer och utforska traditioner från hela världen, alltifrån gruvliga berättelser om blodtörstiga rumänska vampyrer till den filippinska varelsen som äter ofödda barn. Möt ”verkliga” vampyrer, som Vlad Pålspetsaren och Elisabet Báthory, lär dig mer om olika händelser, som vampyrpaniken i 1800-talets New England, och möt mördare från 1900-talet. Vi går även igenom hur vampyrerna i populärkulturen skiljer sig från folktrons vampyrer samt analyserar olika influenser i böcker och film. Allt det här kan du sätta tänderna i nu.

Vampyrer SE innehall.indd 3

31.01.2019 10:00

Innehåll 110

ursprung

10 VAMPYRERNAS URSPRUNG 20 SANNINGEN OM MYTERNA 22 HANDBOK FÖR VAMPYRJÄGARE

96 Vampyrer i världen

124

62

34 VAMPYRSPANING 36 LEGENDARISKA BLODSUGARE

40 46 50 54

OCH VANDRANDE LIK KLÄDESÄTARE OCH FÖRFÖRARE MEDELTIDA PLÅGA ELLER LITTERÄR BEST? MORDISKA MÖDRAR OCH BARNAMORD PESTBÄRARE OCH ISKANNIBALER

40

4 Vampyrer SE innehall.indd 4

31.01.2019 10:01

10

Verkliga vampyrer

62 VLAD PÅLSPETSAREN 70 ELISABET BÁTHORY 78 VAMPYRPANIKEN I NEW ENGLAND 88 VAMPYRER I VÅR TID

70

54

vampyrer i populärkulturen

96 DET ULTIMATA SKRÄCKMONSTRET 104 VAMPYRER I LITTERATUREN 110 VAMPYRER PÅ SKÄRM

124

88

20

VAMPYRERNAS HEMLIGA LIV

5 Vampyrer SE innehall.indd 5

31.01.2019 10:01

innehåll

10 VAMPYRERNAS URSPRUNG

De fruktade varelser som terroriserade byar och drev folk till vansinne.

10

20 SANNINGEN OM MYTERNA

Den vetenskapliga förklaringen till fenomenet som fick folk att tro på odöda.

22 HANDBOK FÖR VAMPYRJÄGARE

Så här kan du identifiera, skydda dig mot och även döda de här svårfångade varelserna.

20

6 Vampyrer SE innehall.indd 6

31.01.2019 10:01

22

7 Vampyrer SE innehall.indd 7

31.01.2019 10:01

FLADDER­MÖSS

Vampyrer och fladdermöss har varit tätt sammankopplade i hundratals år. Normalt sätter fladdermöss sina tänder i fåglar, men när de fördrivs från sina vanliga habitat kan de attackera människor. I bland annat Sydamerika har människor dött efter att ha smittats av virus från fladdermössbett.

8 Vampyrer SE innehall.indd 8

31.01.2019 10:01

9 Vampyrer SE innehall.indd 9

31.01.2019 10:01

Ursprung

Vampyrernas ursprung

Vampyrer har inte alltid bara funnits i berättelserna.

En gång var de fruktade varelser som hemsökte byar och drev folk till vansinne.

M

Av Frances White

ånen lyser full och klar, en strimma ljus dansar över den nattsvarta himlen och i fjärran hörs en tupp gala. I en nedgången gränd vid en månbelyst gata passerar en skugga med höghalsad krage och en kappa som sveper kring hans fötter, som om han flög fram över marken. När ljuset spricker upp på himlen syns en glimt av hans ansikte: blek, vit hud, korpsvart hår och en onaturlig hypnotiser­ ande skönhet. Det mest ovanliga är dock hans tänder, som ser ut som om de har slipats till spetsar. Ännu en strimma ljus och han är borta, försvunnen utan ett spår, som om han aldrig var där. När stormen rasar ovanför husen syns en ensam svart fladdermus, som kämpar sig fram i regnet in i natten.

Den här klassiska bilden av en vampyr är en som många ännu idag känner igen. Det är ett vampyrkoncept som har blivit populärt genom

författare som Bram Stoker och som tagit sig in i det kulturella medvetandet i sådan hög grad att en vasstandad varelse inte behöver nämnas vid namn för att läsarna ska veta vad det är.

Vampyrer finns överallt – de är huvudpersoner i böcker, tv-program, filmer och spel. Tanken på att odöda varelser kommer tillbaka för att äta upp de levande har förnöjt och fascinerat mänskligheten länge. Men vampyrer har inte alltid bara varit varelser som underhåller och förtrollar, utan snarare verkliga hot för de människor som fruktade dem. Innan vampyrerna blev kulturella innebar de terror. Den här terrorn drev människor till att gräva upp de döda, fly sina hem och vanställa sina nära och käras kroppar. Idag kanske vampyrer ses som lockande, men ursprunget till de här varelserna är långt mer ondskefullt. Även om ordet vampyr inte dök upp i språket förrän på 1730-talet har tanken på blodsugande,

10 Vampyrer SE innehall.indd 10

31.01.2019 10:01

Š Ian Hinley

Vampyrernas ursprung

11 Vampyrer SE innehall.indd 11

31.01.2019 10:01

Ursprung

Melrose Abbey byggdes upp efter att utsidan förstörts under medeltidens krig.

Hunderprestvampyren i Melrose Abbey En zombiepräst som återvände på natten för att jaga de levande.

Melrose Abbey, en gång ett rikt och välmående kloster, är platsen för en av de läskigaste vampyrlegenderna, i alla fall i Skottland. År 1139 fanns det här en kaplan som arbetade för en av damerna som bodde i närheten. Kaplanen var känd för att hänge sig åt en lång rad synder och laster, vilket gav honom smeknamnet ”Hunderprest”, som betyder ”hundpräst”. Han fick tydligen benämningen på grund av att han tyckte om att jaga med en flock vildhundar. Man tror att när prästen dog fick han betala för sitt syndiga liv genom att bli dömd att återvända som odöd, eller vampyr. Folk såg prästen gå runt på gatorna, jaga efter blod och skrämma lokalinvånarna. Det sades att han återvände till klostret mitt i natten som fladdermus.

Munkarna i klostret trodde sig kunna driva bort vampyren med böner och ritualer, men det här drev bara in prästen i sin gamla älskarinnas hus, som han krävde på sex.

Skräckslagen ropade hon på munk­ar­nas hjälp i hopp om att exorcism skulle hjälpa.

För att bli av med den här syndiga demonen en gång för alla reste en äldre munk till prästens grav, där han såg mannen resa sig ur marken och komma emot sig.

Munken höll honom ifrån sig med en stav och drev fantomen tillbaka ner i marken.

Eftersom han nu var säker på att det var en vampyr han hade att göra med öppnade munken tillsammans med några andra graven följande morgon. Inuti fann de prästens kropp, med ett leende på läpparna, drypande av blod. Munkarna begravde kroppen, brände den till aska och spred askan i vinden. Munkarna var glada över att demonen var borta och allt började lugna ner sig. Men än idag sägs det att vissa nätter kan spöklika ylanden fortfarande höras genom klostrets ruiner.

energislukande varelser funnits sedan antiken. Ett är mycket likt vampyrerna i dagens populärkultur. av de tidigaste exemplen på varelser som liknade Strixar beskrevs som att de festade på både det vi nu känner som vampyrer härstammar från barn och vuxna, och de kunde anta formen av det antika Sumer och Babylonien runt 4 000 f.Kr. kråkor, ett tidigt exempel på de numera berömda Ekimmu var en slags hämndlysten ande från de vampyrernas koppling till djur. nyligen döda, som återvände från de dödas rike för Men det var inte förrän under medeltiden att äta de levandes livskraft. som några av de mest välkända myterna och Berättelser om varelser som återvänder från berättelserna om vampyrer, som vi känner dem de döda för att äta de levandes blod idag, uppstod. På 1100-talet skrev de eller kött finns i ett oroväckande engelska historikerna Walter Map Om en antal kulturer över hela världen. och William av Newburgh ner nunna av Även om begreppet vampyr redogörelser om odöda, levande misstag klev över inte användes kan de här lik som ger sig på de levande. en kropp som inte demonerna, starkt förknippade Till skillnad från vampyrer sades med djävulen, kopplas samman de odöda kunna vara i långt var begraven skulle med dagens vampyrer som framskridna förruttnelseprocesser, hon enligt legenden dricker sina offers blod. I Indien med eldröda ögon, stinkande förvandlas till finns vetala, onda andar som intar av ruttet kött och klädda i vampyr. folks kroppar, och pisaca, andar gravklädnader. De odöda var kända från människor som dött av galenskap. för att sprida sjukdomar bland de levande Den persiska historien är fylld av berättelser om och kunde bara besegras genom halshuggning, blodsugande demoner, i Assyrien fanns berättelser bränning och urtagning av hjärtat. Newburgh om Lilitu, som dämpade sin hunger med blod noterade att historier om odöda var så vanliga att från spädbarn, och estrier, kvinnliga varelser han inte hade tid att skriva ner allt. I en av hans som kunde ändra form och söka upp sina offer i redogörelser återvänder en make från de döda nattens mörker. för att besöka sin familj och sina grannar och blir Den grekisk-romerska världen utvecklade ”en allvarlig plåga”. De här nattliga besöken liknar tanken på blodtörstiga demoner med Empusa, ett senare tiders vampyrberättelser. demonbarn till gudinnan Hekate, som förförde En varelse som förekommer i de fornnordiska män och festade på deras blod, ett exempel som berättelserna är draugen, en odöd varelse som

”De här demonerna, starkt förknippade med djävulen, kopplas samman med dagens vampyrer som dricker sina offers blod.”

Sexuellt sett var vampyrerna enligt traditionen våldsamma och behövde inget samtycke.

12 Vampyrer SE innehall.indd 12

31.01.2019 10:01

Vampyrernas ursprung

Vampyrer sög inte nödvändigtvis blod från just offrens halsar, utan var som helst på kroppen.

kunde få liv igen. De här hasande varelserna kunde besegras med eld eller om deras kroppar slets sönder – något som är vanligt i vampyrlegenderna. Draugen kunde också bo i gravar och det sades ofta att kroppen efter en elak eller girig person kunde bli en draug. Men på samma sätt som med vampyrer kunde fler draugar skapas genom att smittas av en annan draug.

Sätten för att förebygga draugar liknar också i hög grad det som senare togs till mot vampyrer, som att lägga en järnsax på kistan eller placera halm eller grenar vid kroppen.

Under det sena 1600- och 1700-talen började vampyrlegenderna som vi känner igen dem att ta form. De här berättelserna om vampyrtortyr tog sig till Tyskland och England där de förändrades, populariserades och spreds. Men det var från Kroatien en av de tidigaste berättelserna om vampyraktiviteter kom.

1672 drog paniken fram genom den lilla byn Kringa när byborna såg en avliden man, Jure Grando, återvända från de döda. Tydligen hade Jure varit död i 16 år innan sin ”återupplivning”.

Han rapporterades trakassera byborna genom att knacka på byns alla dörrar. I husen där han knackade på dog någon under dagarna som

följde. Han rapporterades också dricka blod och trakassera sin änka sexuellt. När hans grav grävdes upp fann byborna kroppen där inuti, perfekt bevarad. Den klassiska metoden för att döda en vampyr användes – att köra en påle genom hans bröst, men den studsade bara av. När inga andra alternativ återstod högg en av byborna huvudet av honom. Det här väckte tydligen ”vampyren”, han skrek men hördes sedan aldrig av igen. Idag anses Jure Grando ha varit den första personen i historien som beskrivits med begreppet vampyr.

Om det finns en vampyrernas urfader så skulle det vara Grando.

Om det någonsin funnits en tid och plats för vampyrskådning var det Östeuropa på 1700-talet.

En vampyrfrenesi svepte över kontinenten och det inträffade ofta att man grävde upp gravar och körde pålar genom kropparna. Det här var inte bara begränsat till några få fall, och i själva verket deltog till och med statliga ämbetsmän i jakten.

Det är värt att notera att den här vampyrfrenesin inträffade under upplysningstiden, en period då vetenskap och fakta belystes, till skillnad från fiktion och myt, en ålder då de flesta amsagor motbevisades eller tystades ner, men då vampyrskådning var på uppgång, vilket snart fick

till följd att en masshysteri spred sig. I Ostpreussen inträffade ett utbrott av vampyrattacker 1721 och de här attackerna spred sig snabbt till närbelägna platser. Några av de mest berömda tidiga vampyrfallen har sitt ursprung i den här tiden och den första som skrevs ner officiellt var den om Petar Blagojevich och Sava Savanović från Serbien.

Blagojevich var en serbisk bonde som dött 1725. Hans död följdes tydligen av en rad liknande dödsfall – nio på bara åtta dagar. De här offren hävdade enligt uppgift att de anfallits av Blagojevich. I likhet med andra vampyrberättelser hävdade också Blagojevich fru att hon fått besök av sin man. Det sades att han hade bett sin son om mat, men efter att sonen vägrat hittades han död följande dag, tömd på blod. Byborna blev så oroliga att de fruktade att alla i samhället skulle dödas och de hotade med att överge byn om inget gjordes. Kistan öppnades av några ämbetsmän och kroppen befanns vara helt intakt, med hår och naglar som växte och blod i munnen. Kroppen fick en påle genom hjärtat av de skräckslagna byborna, som sedan brände kvarlevorna. Enligt officiella rapporter sägs byborna ha varit utom sig av rädsla.

Om det verkligen var Blagojevich eller inte var det något som skrämt slag på byborna och den vida

13 Vampyrer SE innehall.indd 13

31.01.2019 10:01

The Origins of Vampires Ursprung

6 tecken som

avslöjar en vampyr

När en by terroriserades av en misstänkt vampyr var det här några av de tecken de höll utkik efter.

1

Kropp som inte ruttnat

Den vanliga uppfattningen om vampyrer som tunna, bleka och skelettliknande är ett modernt påfund. I folksagorna var vampyrerna rundlagda, visade få tecken på förruttnelse och efter att de ätit kunde de svälla upp av blodet från sina offer. Till skillnad från de attraktiva, snyggt klädda vampyrerna i fiktionen var folksagornas vampyrer hemska att se en mörk natt. En riktig vampyr var mer frånstötande och skrämmande än tilldragande.

4

Blodtörst

Ett av de vanligaste dragen hos den medeltida vampyren var en total blodtörst.

Vampyrerna var inte älskvärda eller beräknande, utan innebar snarare död och förödelse var de än kom. Traditionellt sett besökte vampyrerna ofta först de familjer de hade när de levde och det var extremt vanligt att det första offret blev vampyrens äkta hälft. Familjemedlemmar brukade ändra utseende för att försöka gömma sig från sina anhöriga som gick igen.

2

Flitig hamnskiftare

5

Gravvarelser

När du letar efter en vampyr kan du hålla utkik efter fladdermöss, för det djuret är starkt förknippat med den moderna varelsen.

Du kan dock leta efter fel djur. Enligt traditionen kunde en vampyr skifta till vilket djur som helst, inte bara fladdermöss. Det var bättre för en vampyr att anta skepnaden av ett vanligt djur, som hund, varg eller katt. Det finns berättelser om vampyrer som skiftat till får, häst, orm och till och med mal.

Även om kistor fortfarande förknippas med vampyrer håller en sann vampyr sig inte bara i sin kista, utan också i jorden där personen begravdes. Gravar var historiskt sett så starkt förknippade med vampyrer att kroppar begravdes med ansiktet nedåt så att vampyren, när den vaknade, skulle gräva sig nedåt istället för upp till ytan. En nyligen uppgrävd grav, eller en grav som befanns vara tom under natten, var ett säkert tecken på misstänkta, vampyrliknande aktiviteter.

3

Ostoppbara varelser

6

Känslighet för föremål

Ett vanligt misstag när man letar efter en riktig vampyr är att tro att de inte kan gå ut i dagsljus, men den här aversionen eller svagheten mot solljus var inte ett vanligt drag hos vampyrer förrän Nosferatu kom 1922. Historiskt sett har solljus aldrig skrämt vampyrer, så om du ser en på dagtid betyder det inte att det inte är en vampyr. Men vampyrer får större kraft nattetid och det är då de är som farligast.

Ett säkrare sätt att avgöra om en varelse var vampyr var att använda ett apotropeiskt föremål, något som användes för att bekämpa ondska. Klassiskt sett kände vampyrer motvilja mot vitlök men även en kvist från en vildros, en havtornsbuske eller senapsfrön, placerade på ett hustak. Man trodde också att vampyrer inte kunde beträda helig mark och att de, som onda varelser, kände motvilja mot heliga föremål som förknippades med Gud: radband, krucifix och vigvatten.

14 Vampyrer SE innehall.indd 14

31.01.2019 10:01

Vampyrernas ursprung

Att döda en vampyr med en påle genom hjärtat har levt kvar som en populär metod in i modern tid.

En odöds förbannelse

Hur en man förde med sig en vampyrförbannelse in i en liten by.

Vissa kroppar pålades eller fästes vid graven om man trodde att sannolikheten var hög att de skulle förvandlas till vampyrer.

Den som åt kött

spridda rapporten bidrog till att från ett får som dödats som att gräva upp och lemlästa vampyrskräcken fick ett grepp kroppar för att slippa bli av en varg ansågs vara terroriserade. om kontinenten. dömd att snart bli Kanske var den mest Med den här ständigt vampyr. berömda serbiska vampyren växande rädslan för vampyrer Sava Savanović, som sades bo i blommade snart en hel mytologi en gammal vattenkvarn och som upp. Den skräck som omgärdade dödade och drack blodet från mjölnarna de här varelserna var så stor att ett som kom för att vattna sina grödor. Även om antal orsaker ansågs ligga bakom en vampyrs Petar kanske var den första vampyren som finns tillblivelse, alltifrån det hemska till det bisarra. nedtecknad var Savanović utan tvekan den första Man trodde att vampyrer kunde skapas om den som blev någon slags populärkulturell ikon, som avlidne en gång varit en varulv (vilket inbegrep förekommit i böcker och även skräckfilmer. De här en helt annan myt), om nyfödda föddes med berättelserna om vampyraktiviteter spreds snabbt tänder eller till och med om en katt hoppade upp över kontinenten, förmodligen för att de var så på den avlidnes kropp innan den begravts. En väldokumenterade. Ämbetsmän deltog i jakten fladdermus som flög över liket ansågs vara en på vampyrer, skrev rapporter och publicerade annan orsak. Att vara sjunde son till en sjunde till och med böcker som snabbt lästes över hela son kunde visa sig ödesdigert, och det kunde Europa. När kontinenten väl hade drabbats av det även vara att se en död person i en spegel, vampyrfebern släppte den inte taget. 1700-talets eller att bara ha rött hår. En av de vanligaste tros­ vampyrkontrovers omfattade en hel generation. uppfattningarna kring vampyrer var att de på I 1700-talets Europa var vampyrer inte något något sätt varit omoraliska när de levde. Några skämt, inte något man skapat för att skrämma små exempel på ”synder” som kunde förvandla ett lik barn med. För människorna i de här (ofta lantligt till en vampyr var: att utöva trolldom, att vara ett belägna) byarna var de ett verkligt hot, som drev utomäktenskapligt barn till utomäktenskapliga dem till att begå onaturliga, otänkbara handlingar, föräldrar, att ha bannlysts från kyrkan, att ha dött

En annan serbisk vampyr som blev berömd efter att myndigheterna bekräftat vampyrernas existens var Arnold Paole. Paole var en bonde som flyttade till byn Medveđa. Han var känd för att prata om hur han tidigare hade plågats av en vampyr, men botat sig själv genom att äta jord från vampyrens grav och smeta in sig med blod. År 1725 ramlade han, bröt nacken och dog. Ungefär en månad efter hans död klagade flera människor på att Paole hade återvänt och terroriserade dem, och bara dagar efter att de klagat dog de. Människorna i byn kom att tänka på att Paole hade hävdat att han tidigare haft kontakt med en vampyr och myndigheterna fattade beslutet att hans grav skulle öppnas. Inuti fann de kroppen, i helt skick med färskt blod som rann ur kroppsöppningarna. Naglar hade ramlat av kroppen men vuxit ut igen, och det hade även hans hår. Efter att ha dragit slutsatsen att Paole var vampyr beordrade myndigheterna att en påle skulle köras genom hans hjärta. Det här fick honom tydligen att utstöta ett skrik och ett stönande. Efter det högg de av honom huvudet och brände hela kroppen. Proceduren upprepades med hans påstådda offer, för att förhoppningsvis få ett slut på vampyrförbannelsen en gång för alla.

På 1700-talet i Europa grävde människor upp kroppar.

15 Vampyrer SE innehall.indd 15

31.01.2019 10:02

Ursprung

Uppfattningen att vampyrer lever i slott fanns inte alls i de historiska sagorna. Där vistades vampyrerna enbart i sina kistor.

Uppfattningen att vampyrer biter sina offer omnämns sällan i den europeiska folktron från 1700-talet.

Att blanda blodet från en dödad vampyr och äta det som bröd ansågs kunna hålla vampyrattacker borta.

En uråldrig tro på att odöda åt de levande påverkade demonvarelsen Lilith.

genom självmord och särskilt om personen begravts på ett felaktigt sätt. Överraskande nog var det vanligaste sättet att skapa en vampyr idag, bettet, sällan omnämnt i europeisk folktro på den här tiden.

Rädslan för vampyren gick så djupt att kulturella riter utvecklades för att stoppa de nyligen döda från att förvandlas till odjur. Den populäraste metoden var att begrava liket upp och ner, men även föremål som förknippades med jordbruk, som liar och skäror, placerades nära graven. Tydligen skulle det göra demonerna som intagit kropparna nöjda och hindra dem från att bryta sig ut ur gravarna. En annan distraktions­ teknik var att sprida ut vallmofrö eller sand på marken runt graven. Då skulle vampyren ha fullt upp med att räkna kornen hela natten. Det här härstammade från uppfattningen att vampyrer led av aritmomani, ett tvångsmässigt behov av att

16 Vampyrer SE innehall.indd 16

31.01.2019 10:02

Vampyrernas ursprung

Stora stenar kunde också placeras på gravarna för att förhindra de odöda från att rymma, som det här danska exemplet från 800-talet.

”Vampyromvandlingen kom inte alltid omedelbart … ett offer kunde bli anfallet av en vampyr och förtvina under flera dagar.” räkna alla föremål runt omkring. En mer direkt metod för att hindra de döda från att beblanda sig med de levande var att hugga av knäsenorna på dem.

Ett lik som man misstänkte var en vampyr ansågs inte kunna ruttna, utan såg ut som personen gjorde i livet. Ett annat säkert tecken på att en vampyr rörde sig i grannskapet var en ökning i antalet dödsfall, inte bara människor utan boskap, får och till och med husdjur. Vampyr­ omvandlingen kom inte alltid omedelbart, utan ett offer kunde bli anfallet av en vampyr och förtvina under flera dagar eller veckor. I viss folktro trodde man att vampyrer var kapabla till poltergeist­liknande aktiviteter, som att kasta stenar, förflytta föremål eller trycka ner människor

när de sov. Något som var vanligt förekommande i vampyrrapporter var att vampyren besökte sin äkta hälft, ibland i syfte att mörda, och enligt vissa legender kunde vampyren delta i sexuella aktiviteter, vilket till och med kunde leda till graviditet. Barnet som föddes blev inte själv en vampyr utan troddes ha förmåga att döda vampyrer. Den här uppfattningen blev en praktisk förklaring till varför änkor, som förväntades leva i celibat, kunde bli gravida.

Tron på vampyrer var så vida spridd över världen, där olika kulturer och samhällen har haft olika men ändå liknande berättelser om de här övernaturliga varelserna, att experterna har bråkat i årtionden om vad som var det verkliga ursprunget och orsakerna till hysterin. Teorierna

är många och mycket olika, men alla visar hur integrerad den här rädslan blivit i samhället.

En förklaring till den vitt spridda tron på vampyrer var att det var ett sätt för människor i det förindustriella samhället att förklara processen bakom död och förruttnelse. Ett av de vanligaste dragen inom vampyrberättelserna ur folktron är frånvaron av förruttnelse efter döden. Men förruttnelsens förlopp beror på en rad olika faktorer, som temperatur och jordens beskaffenhet.

Och även om det kan se ut som om hår och naglar fortsätter att växa efter döden, ett tecken på att personen är en vampyr, är det här i själva verket en slags optisk illusion som beror på att huden krymper, så att naglar och hud som tidigare varit dolda blir mer framträdande. Ett annat vanligt drag hos traditionella vampyrer var den uppsvällda kroppen och blodet som ofta sades rinna ur munnen. Även det här är en form av förruttnelse.

Kroppar sväller av gaser efter döden och trycket kan göra att blod tvingas ut ur mun och näsa.

Processen skapar den fylliga och rödlätta hyn som ofta beskrivs i vampyrberättelserna. Det finns även bevis för att kroppar kan ”stöna” efter döden, på grund av gas som passerar genom stämbanden, något som utan tvekan bör ha skrämt 1700-talets gravgrävare, men som var en naturlig del av kroppens förruttnelseprocess.

En förfärligare förklaring till tron på vampyrer var att folk faktiskt begravdes levande, på grund av tidens bristande medicinska kunskaper. Det här skulle förklara påståendena om ljud från gravarna och klösmärkena som hittats på kistlocken, när människor som ansågs vara vampyrer försökte ta sig ur sina gravar. Det är möjligt att människor under rymningsförsöken slog i näsan eller huvudet och började blöda, vilket kan ha lett till uppfattningen att personen ”ätit”. En annan mycket rak och trolig förklaring till att gravfriden såg ut att ha störts är gravplundring, vilket var förhållandevis vanligt på den här tiden.

Det vanligaste när det gäller vampyr­ masshysteri var ett antal oförklarliga, ofta plötsliga och mystiska dödsfall. Teorin är att de här dödsfallen, som sades bero på vampyrer, i själva verket berodde på smittsamma sjukdomar.

I några av de mest berömda vampyrfallen, däribland Blagojevich, förekom ett samhälle som plågades av något som verkade vara en ostoppbar dödspatrull som inte slog till plötsligt, utan ofta långsamt och smärtsamt fick offren att tyna bort.

Det här var förmodligen inte vampyrattacker utan resultatet av ett utbrott av tuberkulos, en kronisk smittsam sjukdom som får den sjuke att hosta blod och tappa mycket i vikt, som om personen dränerades. Sjukdomen spreds lätt luftvägen och vanligtvis dog omkring 50 procent av de sjuka om de inte fick behandling, så det är lätt att förstå varför den här sjukdomen orsakade masshysteri.

17 Vampyrer SE innehall.indd 17

31.01.2019 10:02

Ursprung

Folktro mot populärkultur

Vampyrer som vi känner dem idag står i stark kontrast till den terror som plågade verkliga byar och människor.

Rödlätt hy.

Klädda i linnesvepning.

Uppsvällda, skrämmande lik.

Spegelbild som syns.

Lämnar en kropp efter sig när den blir dödad.

Behöver inte människoblod för att överleva.

Offren måste bli bitna och dö för att bli vampyrer.

Kan förvandlas till varg, hund, katt – men sällan fladdermus.

Har en skugga.

Krafterna försvagas dagtid, men den dör inte av solljus.

Rabies har förknippats med vampyr­ skådning. Sjukdomen spreds ofta av fladdermöss och vargar, djur som ofta kopplas ihop med vampyrer.

Blek hy.

Klädd i höghalsad mantel.

Attraktivt, förföriskt, ungt utseende.

Saknar spegelbild.

Blir till damm när den dödas. Överlever på människoblod.

Skapar en ny vampyr genom sitt bett.

Stark koppling till fladdermusens skepnad.

Har ingen skugga.

Dör av solljus.

Eftersom tuberkulos har symptom som feber och sepsis (blodförgiftning) är det mycket möjligt att berättelser om vampyrer påverkade de sjuka på ett omedvetet plan och gav dem skrämmande syner av monster mitt i natten.

En annan sjukdom som också har förknippats med vampyrer är rabies. Den här virussjukdomen sprids ofta av vargar och fladdermöss, två djur som båda kopplas samman med vampyrer.

Vampyrernas motvilja mot vitlök kan höra ihop med rabies, som förorsakar överkänslighet.

Sjuk­domen är känd för att direkt påverka delar av hjärnan och få en rationell person att bli våldsam, uppjagad och även översexuell. Den kan också påverka sömn­mönstret, vilket kan leda till vampyrernas förkärlek för natten. Rabies kan få människor att bita andra och ge fradga kring munnen. Sjukdomen är brutal – den dödar nästan alla som blivit infekterade. Intressant nog finns det en historisk legend om att den som en gång infekterats av rabies inte skulle kunna se sin spegel­bild – en tydlig liknelse med vampyrlegenden om varelser utan spegelbild.

Huruvida rabies är grundorsaken till vampyr­ frenesin kan diskuteras, men det är tydligt hur den här hemska sjukdomen har kunnat förstärka berättelserna om vampyrer, som blev allt mer populära på den här tiden.

Som ofta inom folktron började vampyrerna ta sig in i fiktionens värld. John Polidoris Vampyren var det första skönlitterära verket om vampyrer på

18 Vampyrer SE innehall.indd 18

31.01.2019 10:02

Vampyrernas ursprung Polidori (avbildad här) var lord Byrons läkare.

John Polidoris Vampyren var det första skönlitterära verket om vampyrer på engelska.

engelska. Intressant nog var Polidori lord Byrons läkare och han baserade sin vampyr på den stilige brittiske adelsmannen. Det kan ha blivit katalys­ atorn för att omvandla de hemska monstren från folktron till mer romantiska, förföriska varelser.

Skillnaderna mellan de ”verkliga” vampyrerna från folktron och beskrivningarna av vampyrer som uppstod i litteraturen och senare Hollywood var betydande. Folktrons vampyrer var ofta vanliga bönder som nyligen dött, den populära bilden av en vampyr som började växa fram var en aristokratisk man i hög ålder, som var mycket intelligent och oemotståndligt attraktiv. Fiktionens vampyrer fick krafter som vampyrerna som plågade 1700-talet byar aldrig haft, som telepati

Vissa äldre former av vampyrer antog inte människo­gestalt alls, utan var över­ naturliga, demoniska varelser.

och tanke­styrning. Idén om en vampyr som skadades av solsken var också helt ny och verkade växa fram med vampyrfiktionen. Den finns inte i tidigare vampyrromaner.

Den största vampyrromanen genom alla tider, Dracula av Bram Stoker, fungerade i mångt och mycket på samma sätt som folktrons vampyrer, genom att tala till den tidens människor. De som levde under den viktorianska eran plågades av smittsamma sjukdomar, som tuberkulos och syfilis, och konceptet som Stoker utvecklade, att vampyrism var en smittsam sjukdom av demoniska proportioner med undertoner av sex, blod och

Vampyren publicerades först i New Monthly Magazine.

död, var en som stora delar av befolkningen kunde leva sig in i. Vampyrer var fortfarande skrämmande monster som måste förgöras, men det fanns en fascination för varelserna och de bördor de tyngdes av utan att de själva hade någon större skuld.

Folktrons vampyrer, som återvände för att döda, våldta och terrorisera, hade ersatts av en vältalig, intelligent och närmast tragisk figur. Det var den här skrämmande och spännande varelsen som plockades upp och utvecklades i andra litterära verk, filmer och tv-program, och den mytiska vampyren förvandlades på nya och oväntade sätt.

”Intressant nog var Polidori lord Byrons läkare och han baserade sin vampyr på den stilige brittiske adelsmannen.”

19 Vampyrer SE innehall.indd 19

31.01.2019 10:02

Ursprung

Sanningen om myterna

Den vetenskapliga förklaringen till fenomenet som fick folk att tro på odöda.

Av Jackie Snowden

L

egender om varelser som trotsade döden och anföll de levande har rötter ända tillbaka till antiken. Många tidiga civilisationer har haft vampyrvarelser i sin folktro, som den barnätande demonen Lamia i den antika grekiska mytologin och det mesopotamiska spöket edimmu, som berövade människorna på deras livskraft. Tron på vampyrer blev särskilt vanlig under medeltiden i Europa och levde kvar

i hundratals år. Övertron uppträdde ofta i tider av pest och andra sjukdomar.

Men allt eftersom vår vetenskapliga förståelse ökade fick de mysterier som låg till grund för den här tron sina förklaringar.

Stora huggtänder, överkänslighet mot solljus och blod kring munnen kan förklaras av då okända sjukdomar och den naturliga förruttnelseprocess som inträder efter döden.

Tänder, solljus och vitlök De klassiska vampyrerna från legenderna har stora huggtänder att bita offren i halsen med, och de är nattvarelser med blek hy på grund av motviljan mot solljus. De kan också bekämpas med vitlök.

Tack vare de medicinska framstegen känner vi numera till flera sjukdomar som kan förklara några av de här egenheterna.

Porfyri är en grupp sjukdomar som kan ha bidragit till vampyrmyterna. En typ, kallad kongenital erytropoetisk porfyri (CEP), ger upphov till en giftig ansamling av ljusaktiverade molekyler i huden. När de sjuka utsätts för solljus kan gifterna fräta bort huden och skada tandköttet så tänderna ser längre och huggtandsliknande ut. Förutom solöverkänslighet kan porfyri också

”Tron blev särskilt vanlig under medeltiden i Europa och levde kvar i hundratals år. Övertron uppträdde ofta i tider av pest och andra sjukdomar.”

Porfyri gör att solljus upplevs som smärtsamt och kan ge blåsor.

göra människor överkänsliga mot mat med högt svavelinnehåll, som vitlök. Liknande symptom kan finnas hos dem som lider av rabies, ett dödligt virus som kan överföras till människor om de blir bitna av ett smittat djur.

Människor med rabies kan drabbas av sömnlöshet, bli väldigt aggressiva – till och med försöka bitas – och uppvisa en stark aversion mot starka stimuli, som starkt ljus och starka dofter som vitlök. Diagnosen rabies passar också in på den vanliga beskrivningen av manliga vampyrer som ger sig på kvinnliga offer. Sjukdomen är sju gånger så vanlig bland män som bland kvinnor och kan orsaka en ökad sexdrift genom sin påverkan på kroppens limbiska system.

20 Vampyrer SE innehall.indd 20

31.01.2019 10:02

Bloddrypande På den tiden då människor var rädda för vampyrer grävdes kroppar ibland upp för att man skulle se om de fortfarande var döda. Rädslan ökade när man hittade kropparna med blod som rann från näsa och mun, som om de ätit blod från de levande. I själva verket var det som såg ut som blod förruttnelsevätska, resultatet av den naturliga förruttnelseprocessen när de inre organen började brytas ner. Sjukdomssymptom bidrog också till myten om blodsugande. Tuberkulos är en bakteriell infektion som primärt påverkar lungorna och gör så att de sjuka hostar upp blod. Innan man visste vad

sjukdomen var skyllde människor de här mystiska dödsfallen på övernaturliga krafter.

Vampyrpaniken i New England på det tidiga 1800-talet var till exempel ett tuberkulosutbrott som påverkade hela familjer. Dödsfallen påstods bero på att det första offret i familjen på något sätt levde av sina överlevande släktingar från andra sidan graven. När de grävde upp kropparna för att försöka förhindra det de ansåg vara vampyraktiviteter ”bekräftades” deras oro (felaktigt) av det faktum att tuberkulossjuka ofta hade munnarna fulla av blod.

Rapporter om klös­ märken på insidan av öppnade kistor tyder på att förtida begravningar förekom.

Den tyske läkaren Robert Koch vann Nobelpriset 1905 för upptäckten att tuberkulos orsakades av bakterien Mycobacterium tuberculosis 1882.

Levande begravd Rädslan för att de döda skulle bli levande igen innebar att de levande ibland vidtog ganska makabra åtgärder för att försäkra sig om att det inte skulle ske. Att placera en skära runt halsen på kroppen i kistan, att hugga liket genom bröstet eller skära av knäsenorna var bara några av de metoder som användes vid begravningar för att se till att de döda inte kunde rymma.

Tron på att de döda kanske inte skulle förbli döda härstammade förmodligen

Skabb och filmmani På 1990-talet uppstod historier om en mystisk varelse som levde på blod från boskap i Puerto Rico i USA. Lokalinvånarna kallade varelsen chupacabra (getätaren) och beskrev den som en best med långa klor och taggar längs ryggraden. Offren hittades med vampyrliknande bitmärken på halsen utan tecken på andra skador. Historien om chupacabra spred sig snart över hela Latinamerika och södra USA, men vid 2000-talets början blev vittnesskildringarna allt mindre utomjordiska. Varelsen sades vara hårlös och hundliknande. Utredaren Benjamin Radford, en forskare vid skeptikerorganisationen Committe for Skeptical Inquiry, bestämde sig för att söka sanningen. Under fem år intervjuade han vittnen och samlade bevis, inklusive exemplar av boskap

från de hårresande fall då människor har begravts levande. Dåliga medicinska kunskaper innebar att offren kunde bli felaktigt dödförklarade och för tidigt begravda, bara för att återfå medvetandet när det var för sent.

Till exempel kan människor med katalepsi få anfall då kroppen blir helt stel, och andning och hjärtrytm sjunker dramatiskt, vilket lätt kan leda till en felaktig dödförklaring.

En rävunge med skabb, som orsakas av kvalster som biter i huden.

som anfallits och påstådda chupacabrakroppar.

Dna-analys av dessa chupacabras avslöjade att de var prärievargar, hundar eller tvättbjörnar som led av skabb, vilket ger klåda, håravfall, inflammation och avmagring, som allt sammantaget ger ett monsterlikt utseende. Det är heller inte ovanligt att hundar och andra hunddjur dödar sitt byte med ett bett i halsen utan att äta dem. Intressant nog kom den första synen av en chupacabra inte långt efter att rymd­skräckfilmen Species släpptes i Puerto Rico.

I Radfords intervjuer upptäckte han att det första vittnet hade sett filmen strax innan hon såg synen, vilket gjorde det troligt att de ursprungliga rapporterna var produkten av en alltför livlig fantasi.

21 Vampyrer SE innehall.indd 21

31.01.2019 10:02

Ursprung

Handbok för vampyrjägare

Att identifiera en vampyr var bara halva segern, men hur skulle du skydda dig från, och kunna döda, de här svårfångade varelserna?

Av Edoardo Albert

D

en moderna vampyrens rötter, och faktiskt själva namnet, kommer från sydöstra Europa. Det var här skräcken för vampyrer var som starkast och levde kvar längst. Det var härifrån själva ordet kom, via det tyska vampir, från det serbiska ordet vampir.

Så det är bland folken i sydöstra Europa som den största vampyrjakten har pågått.

På Balkan var de skickligaste vampyrjägarna dhampir, avkomman från en vampyr och en människa. Oftast var fadern till en dhampir en manlig vampyr och hans mor en mänsklig kvinna som vampyren åtrådde men inte ville omvandla. Produkten av en sådan onaturlig förening var begåvad, eller förbannad, med en rad förmågor som gjorde honom (en dhampir ansågs oftast vara manlig) särskilt lämplig

för att jaga och döda vampyrer. En dhampir finns uppgifter om dhampirer så långt fram som hade de flesta styrkor en vampyr hade, men till andra halvan av 1900-talet. Därefter har det utan dess svagheter. Som ljusets förespråkare blivit tyst. påverkades inte dhampiren av religiösa Att identifiera en vampyr i sydöstra Europa föremål, eller av solljus, vilket gav upphov var ingen lätt uppgift. Om någon verkade till en annan benämning för en dhampir: förtvina, i synnerhet om det fanns bevis som dagvandrare. En dhampir sades ha blek bitmärken på hals eller bröst, eller om du såg hy och mörkt, ofta långt, hår, uppgrävd jord eller mystiska dimmor på och de hade en övernaturlig en kyrkogård eller runt ett ensligt styrka och flexibilitet. Med och övergivet hus kunde det tanke på att vissa av de bero på vampyrbesök. Det här Lördagar är en mäktigare vampyrerna måste utredas vidare. Om den gynnsam dag för en kunde förvandla sig misstänkte hade börjat hålla vampyrjägare att till andra varelser, eller sena soaréer dit alla vackra vara född på. smita förbi osedda, var kvinnor i grannskapet var en av dhampirens mer inbjudna ökade misstankarna – i användbara förmågor den att synnerhet om du inte själv hade kunna se en vampyr även när fått någon inbjudan. Han misstänkte den försökte gömma sig under sin förmodligen att du var en vampyrjägare osynlighetsmantel eller i en annan skepnad. Så och ville inte bjuda in dig till sitt hus. Vampyrer det första man gjorde om man misstänkte att hyste en tro på att samma gästfrihetsregler som vampyrer intagit området var att kontakta en förhindrade att de tog sig in i ett hus där de inte dhampir. De var trots allt födda för uppgiften. var inbjudna också skulle förhindra att du kom Vampyrjakt var ett svårt och farligt arbete. till hans bostad utan inbjudan. Det bästa sättet Om du ville få det gjort, och att det skulle bli väl för att ta ur dem den här uppfattningen var att utfört, måste du betala dhampiren hans pris. Det köra en påle genom deras odöda hjärtan. Det

”Vampyrjakt var ett svårt och farligt arbete.

Om du ville få det gjort, och att det skulle bli väl utfört, måste du betala dhampiren hans pris.”

22 Vampyrer SE innehall.indd 22

31.01.2019 10:02

© Ian Hinley

Handbok för vampyrjägare

23 Vampyrer SE innehall.indd 23

31.01.2019 10:03

Ursprung

här var den klassiska vampyren från det framvuxna folkminnet på Balkan, Draculaversionen, som har fascinerat världen sedan Bram Stoker i fiktionsform redogjorde för sitt möte med vampyradeln. Men många vampyrer var inte alls så glamorösa och skulle absolut inte ha bjudit

naglar fulla av jord efter att de klöst sig fram upp genom jorden, var det sällan svårt att identifiera en odöd.

De flesta källor är eniga om att en vampyr måste återvända till sin kista under dagen. Äldre vampyrer, som begravdes innan kistor

”I äldre folktro var vampyrer hemska, uppsvällda varelse, ofta närmast lilafärgade. De liknade därmed återupplivade kroppar.”

Vampyrspanarens guide

dig på kanapéer innan de bet dig. I äldre folktro var vampyrer hemska, uppsvällda varelser, ofta närmast lilafärgade. De liknade därmed återupplivade kroppar. Eftersom de här vampyrerna oftast befanns vara klädda i sina gravkläder, med långa

började användas, hade större frihet när det gällde dagsömnen. De behövde bara ha med sig en liten mängd av sin gravjord. I vissa fall kunde det här leda till att vampyren levde ett nomadiskt liv, eftersom han bara behövde sprida ut sin jord för att reda sig en säng, men det gav upphov till ett annat sätt att identifiera en vampyr: bar den misstänkte vampyren med

onen Viktiga ledtrådar som visade att pers pyr. vam en var skt fakti bredvid dig

1. Kommer bara fram på natten.

2. Blek hud.

3. Mörkt hår.

4. Onormalt långa hörntänder.

5. Röda eller svarta ögon.

6. Långa vassa naglar (med jord under om de grävt sig upp ur graven).

7. Dålig andedräkt (en diet bestående av blod är inte bra för magen, inte heller är döden det).

8. Övermänsklig kraft.

9. Smyger ovanligt mycket och stor rörlighet.

10. Dålig aptit (förutom för rått kött).

11. Hatar lukten av vitlök.

12. Undviker speglar.

13. Tycker om mörka kläder och krossad sammet.

14. Mycket sexuellt attraktiv eller helt frånstötande.

En illustration vampyrberätte från den tidiga Vampire or th lsen Varney the e Feast of Bloo d.

24 Vampyrer SE innehall.indd 24

31.01.2019 10:03

Sätt att döda en vampyr på

De odöda är kanske inte levande, men de kan ändå dödas.

Påle

Det viktigaste i vampyrjägarens verktygslåda var en träbit – en spetsad påle, helst karvad av ask eller havtorn, knappt en meter lång. Det bästa sättet att förgöra vampyren på var att göra det i graven och sättet att göra det på var genom att köra en träpåle genom hjärtat. Även om varelsens hjärta inte slog – den levde inte – var det ändå det centrala organet och en påle genom hjärtat ner i marken under höll varelsen på plats permanent och gjorde det omöjligt för honom att resa sig och jaga de levande. I vissa fall tillintetgjordes vampyren helt.

Eld

Bränn en vampyr tillräckligt länge så dör den.

Problemet var att hålla varelsen kvar i lågorna så länge att den dog, eftersom eld inte var lika förgörande för vampyrer som solsken. Men elden användes ofta för att säkerställa den slutliga förgörelsen: vampyrens avhuggna huvud brändes ibland i stället för att begravas separat. Vampyrens kropp kunde brännas och askan spridas för att den inte skulle kunna resa sig igen.

Solljus

Enligt de flesta källor var vampyrer känsliga för solljus. Därför var exponering för direkt solljus genom att öppna fönster, öppna dörrar eller lyfta bort tak det mest direkta sättet att förgöra dem på, även om det oftast krävdes några minuter solljus för att vampyren säkert skulle vara död. Det var bäst att se till att alla rymningsvägar var avskurna genom att placera föremål som var avskräckande för vampyrer där, som vigvatten eller vitlök. Innan den här metoden användes kontrollerade erfarna vampyrjägare alltid vädret: många vampyrjägare gick förlorade på grund av oväntad molnighet. Vissa källor försäkrar att generatorer som gav naturligt ljus hade samma effekt, men det är tveksamt.

Halshuggning

Att hugga av vampyrens huvud och begrava det åtskilt från kroppen, eller mellan benen, var ett annat effektivt sätt att se till att den odöde fortsatte att vara död. Den bästa tidpunkten var när vampyren vilade under dygnets ljusa timmar – även om vissa källor menar att inte alla vampyrer var nattvandrare – så försiktighet måste iakttas när man närmade sig en vampyrs boning, även på dagtid. För att hugga av huvudet var en yxa eller ett vasst svärd de verktyg som föredrogs: en såg skulle kunna få vampyren att vakna, med svåra konsekvenser för vampyrjägaren.

Stål och järn

För att se till att en potentiell vampyr inte reste sig och gick in i de odödas armé begravdes kroppen med stål- eller järnnålar genom hjärtat och med andra metalldelar i mun och öron, över ögonen och mellan fingrarna. Ytterligare metallbitar i kroppen skulle säkerställa att personen inte vaknade. Havtornspålar var också användbara, eftersom havtorn har apotropeiska egenskaper (skyddar mot ondska). Om det inte gick att få tag på tillräckligt mycket metall kunde en tegelsten placeras i den presumtive vampyrens mun, som i fallet med den venetianska grav från 1500-talet som arkeologer nyligen grävt fram.

25 Vampyrer SE innehall.indd 25

31.01.2019 10:03

Ursprung

sig påsar med jord i fickorna? Om så var fallet kunde han eller hon oskadliggöras av en skicklig ficktjuv. Utan gravjord att vila på skulle den här typen av vampyr dö ut. Det var också värt att kolla om den misstänkta vampyren öppnade dörren på kvällen för att borsta av sina kläder.

Gravjord brukade fastna vid de lyxiga material de mer aristokratiska vampyrerna tyckte om (sammet var en stor favorit, trots att jord gärna fastnade i tyget).

Vid många tillfällen visade det sig med all tydlighet när en vampyr bosatt sig i området – boskap och får dog, släktingar och vänner stängde in sig – men det var inte tydligt vem vampyren var. Då kan mer traditionella sätt att identifiera en vampyr på ha krävts. Om det fanns bevis för att vampyren vilade under dagen i en grav kunde ”pojke och häst-testet” användas för att försäkra sig om vilken grav det var. För detta krävdes en pojke som skulle vara yngre än tio år, han skulle vara oskuld och kunna rida, för han skulle sitta på en hingst, som helst skulle

vara svart och även den skulle vara oskuld.

Hästen och pojken skickades för att vandra runt på kyrkogården utan mål. När du såg att hästen ryggade bakåt vid en viss grav hade du hittat vampyren. För att vara säker skulle du leta efter uppgrävd jord, hål eller fotspår som ledde bort från graven.

Det säkraste och bästa sättet att döda en vampyr på var att identifiera dess boning, vänta där tills den återvände, mätt efter natten, och sedan döda den när den sov. Även om det här kanske inte verkar särskilt ärofyllt bekräftar alla källor att ära uppnåddes genom att döda en vampyr. Det fanns inga krav på att striden måste vara rättvis. Eftersom många vampyrer var mycket snabbare, starkare och rörligare än icke-vampyrer, och hade övernaturliga krafter

som kan ha inkluderat tankestyrning och fysisk omvandling, ansågs det generellt att ju fler trumf du hade på hand, desto större chans hade du.

Du hade här hjälp av vampyrernas djupsömn: de sov de dödas sömn och skulle inte vakna av ljudet från män som gräver bort jorden från deras grav eller en kofot som bänder bort locket från deras sarkofag. När du grävt fram en vampyr från dess viloplats var du tvungen att oskadliggöra den omedelbart.

Det kan ha inträffat att en vampyrjägare stötte på en vampyr när den var vaken. Om den kände till jägarens identitet skulle det bästa sättet vara att dra sig tillbaka, annars skulle jägaren bli ett jaktbyte.

”Hästen och pojken skickades för att vandra runt på kyrkogården utan mål. När du såg att hästen ryggade bakåt vid en viss grav hade du hittat vampyren.” som Peter Cushing är den skådespelare av en till största delen utformat bilden den olik vampyrjägare idag: mycket traditionella dhampiren.

26 Vampyrer SE innehall.indd 26

31.01.2019 10:03

Handbok för vampyrjägare

Sätt att avvärja vampyrer på

Vampyrjakt var ett svårt och ensamt arbete. Här är några av de saker som kunde skydda vampyrjägare när de behövde vila, äta eller sova.

Nattvard

Krucifix

Katoliker och ortodoxa kristna tror att brödet som delas ut under mässan blir Kristi kropp.

Vampyrerna höll med. Ett välsignat oblat kunde bränna en vampyr eller hålla den inlåst i kistan. Om någon lyck­ades lura i en vampyr ett nattvardsoblat skulle han förmod­ligen gå under, så det var inte bara ett sätt att hålla vampyren borta på utan det kunde även används som vapen.

Även om vi lever mer sekulära liv nu gjorde inte vampyrerna det. Ett krucifix föreställande Kristus korsfästa kropp var mer effektivt än ett vanligt enkelt kors, även om ett improviserat kors ibland kunde fungera. Det var bättre att bära med sig ett krucifix och ha ett radband, som hade ett krucifix i ena änden, som halsband. Bäst av allt var att få både krucifix och radband välsignade av en präst innan vampyrjakten.

Vitlök

Det gör middagen godare och kan användas för att avvärja vampyrer – vitlök är den ultimata supermaten.

Tron på vitlökens apotropeiska krafter är mycket gammal och grundar sig på användningen av vitlök inom traditionell medicin. Vitlök kunde hålla vampyrer, demoner och varulvar borta. Om människor var rädda för att bli anfallna hängde de vitlök i fönster och över dörrar, gned in eldstäder och nyckelhål med vitlöksolja och bar en vitlöksfläta som halsband.

Speglar

Vampyrer var varelser utan själ. De gjorde därför inget avtryck på film och hade ingen spegelbild. Ett antal speglar placerade så att de visade dörrar och fönster kunde därför ge en varning om att en vampyr försökte ta sig in i huset. Vissa källor menar att vampyrerna kanske avskräcktes från att ta sig in i huset när de såg speglarna, så en skyddande krans av speglande ytor kan ha utgjort ännu en försvarslinje mot de odöda.

Vigvatten

Vigvatten kallas i katolskt språkbruk ett sakrament, som annars huvudsakligen betyder en helig handling. I det här fallet är sakramentet välsignat vatten. Vigvatten användes vid dop och vampyrerna tålde inte det.

I vissa fall, när vigvatten sprejades mot en vampyr, brändes huden.

Kläder indränkta i vigvatten höll också vampyrer borta men de måste blötas ned på nytt varje gång vattnet dunstat, annars avtog dess egenskaper.

Inbjudningar

Vampyrer skulle aldrig bjudas in i hemmet. Det här var mycket viktigt. Enligt de flesta källor kunde en vampyr inte gå in i en bostad om den inte var inbjuden av invånarna. Även om det här inte skyddade människor på allmänna platser eller allmänna utrymmen – ett rum på ett värdshus var en offentlig plats och gav inget skydd mot vampyrer – var en närmare granskning av de besökare som kom till ditt hem ett sätt att se till platsen fortfarande utgjorde ett skydd mot de odöda.

27 Vampyrer SE innehall.indd 27

31.01.2019 10:03

Ursprung För att få tillräckligt mycket tid för sin reträtt kunde jägaren försöka strö ut en näve salt eller frön framför vampyren. Vissa vampyrer hade tvångssyndrom och när de såg kornen på marken skulle de känna sig tvungna att räkna varenda ett innan de fortsatte jakten. Men vampyrer hade en oerhört skarp syn och var övernaturligt snabba, så en sådan avledning skulle förmodligen bara ge dig en minut eller två. Tiden kunde användas till att korsa rinnande vatten. Många vampyrer höll sig borta från vattendrag och tyckte de var svåra att korsa.

Om det gick kunde en vampyrjägare söka skydd på helig mark, för väldigt få vampyrer kunde gå in i en kyrka. Efter reträtten kunde jägaren observera vampyren när den lämnade platsen, för att se om den gick tillbaka för att äta eller återvände till sin boning, och sedan vänta på soluppgången för att fortsätta jakten.

Till skillnad från icke-europeiska vampyrer var inte afrikanska, amerikanska eller asiatiska vampyrer alls begränsade till natten. Asanbosam var exempelvis en västafrikansk vampyr med järntänder och järnkrokar i stället för händer och fötter. Den ruvade i träd och hoppade från

grenarna för att äta oskyldiga resenärer nedanför.

Om du misstänkte att du stod inför en asanbosam kunde en metalldetektor ge en förvarning om dess närvaro, så länge vampyrjägaren kom ihåg att vifta med den ovanför huvudet och inte svepa den längs marken. Azde i Togo och Ghana var en vampyr som kunde omvandla sig

hade ett särskilt anlag för tvångsmässig räkning – sprid ut ris i hennes hus eller i en korsning så måste hon samla in varenda korn. Medan soucouyanten räknade ris kunde vampyrjägaren hitta hennes avlagda skinn och fylla det med salt så att hon inte skulle kunna sätta på sig det igen när hon hade räknat färdigt riset.

”En soucouyant hade ett särskilt anlag för tvångsmässig räkning – sprid ut ris i hennes hus eller i en korsning så måste hon samla in varenda korn” till lysmaskar. Man var därför tvungen att vara försiktig kring gnistor – en av dem kunde vara en vampyrlysmask. En annan vampyr från Karibien kom också i form av eld. Soucouyant såg ut som en rynkig gammal gumma under dagtid, men på natten slet hon av sig sitt gamla skinn, förvarade det i en mortel och lyfte som ett eldklot på jakt efter något levande att äta av. Som eld kunde soucouyanten lätt ta sig in i hus där hon åt från sina offers armar och ben. Men en soucouyant

En annan vampyrvariant från Sydamerika var La Patasola. Hon visade sig i vacker förklädnad för män och lurade in dem i skogen. När hon väl var ensam med mannen skiftade La Patasola tillbaka till sin verkliga skepnad: enbent, med ett enda bröst och svängda hörntänder, och så åt hon. Trots att hon bara hade ett ben kunde La Patasola röra sig tyst genom skogarna, som var hennes naturliga hem och som hon beskyddade.

Det var vanligt att sprida ut ris utanför en vampyrs hem, eftersom de då måste räkna varje korn.

28 Vampyrer SE innehall.indd 28

31.01.2019 10:04

Handbok för vampyrjägare

Utrustning vid vampyrjakt

Förberedelser var nödvändiga om du på allvar ville spåra upp de här varelserna.

Blivande vampyrjägare som söker på internet idag kan lätt hitta reklam för vampyrjägarutrustning och många hävdar att det de säljer är genuina viktorianska antikviteter. De kan se riktiga ut, vara gjorda i polerat rosenträ och till exempel bestå av en klubba, pålar, en slaglåspistol, behållare med vigvatten och ett krucifix (även om de pålar som tillhandahålls ofta är för korta för att kunna användas). Så, bör en aspirerande vampyrjägare köpa den här utrustningen i tron att hen har fått ärva utrustningen från någon av gångna tiders berömda vampyrjägare? Dessvärre är det mesta av den vampyrjägarutrustning som annonseras ut av ett långt senare datum än vad som påstås. Det mesta tillverkades på 1930-talet i samband med vampyrfebern som följde filmen Dracula från 1931. Utrustningen uppfyller ändå många av vampyrjägarens grundkrav, även om du bör förbereda ett antal längre pålar (och var försiktig: slaglåspistolerna brukar inte fungera).

En illustration från den hinduiska berättelsen Vikram och vampyren (1870) som visar hur kung Vikram fångar vampyren i svansen.

Från sydöstra Asien kommer en typ av vampyrer som kunde lyfta av sina huvuden från kroppen och skicka ut dem för att söka offer som blodsökande missiler. I Malaysia kallades de Penanggalan och på Filippinerna Manananggal. För att skydda sig mot flygande huvuden på jakt efter blod skulle människor binda taggiga grenar vid fönster och dörrar. De här vampyrerna, som tillbringade dygnets ljusa timmar som vackra kvinnor, ville inte fastna med håret i taggarna, så de fortsatte till mindre taggiga platser. Som vampyrjägare kunde du förgöra en av de här vampyrerna genom att hitta den huvudlösa kroppen och fylla den med glas. Ett roligare och mindre dödligt sätt för att stoppa de här vampyrerna var att vända på den väntande kroppen. När huvudet återvände skulle det sätta sig på plats utan att kontrollera om kroppen blivit flyttad. På så sätt skulle vampyren bli avslöjad som kvinnan som hade huvudet bak och fram.

Som vampyrjägare kunde du alltså möta hur många olika slags varelser. Det var ett rivs I en japansk legend besk yr, kejsare Yorimasa dödar en vamp mödosamt, farligt och krävande jobb. vilket visas i illustrationen här.

29 Vampyrer SE innehall.indd 29

31.01.2019 10:04

30 Vampyrer SE innehall.indd 30

31.01.2019 10:04

ATT DÖDA EN VAMPYR

Den här gravyren från 1800-talet visar en grupp män med vapen som skjuter en vampyr på en begravningsplats i Transsylvanien i Rumänien. Vampyren ligger redan ner och ser död ut, och har en påle genom hjärtat. Mer än en metod användes ofta för att säkerställa att varelsen verkligen var död.

31 Vampyrer SE innehall.indd 31

31.01.2019 10:04

Vampyrer i världen

34 VAMPYRSPANING

46 MEDELTIDA PLÅGA ELLER

Vampyrberättelserna skiljer sig åt i olika delar av världen.

De medeltida odöda och skugglika likätare som jagade de levande i Storbritannien.

36 LEGENDARISKA BLODSUGARE

L ITTERÄR BEST?

OCH VANDRANDE LIK

Så blev de grekiska och slaviska legendernas vampyrliknande varelser dagens likätare.

40 K LÄDESÄTARE OCH FÖRFÖRARE Från klockringande bestar i Tyskland till blodtörstiga rumänska häxor.

50 MORDISKA MÖDRAR

OCH BARNAMORD

Vampyrerna i Indien och östra Asien är några av de värsta.

54 PESTBÄRARE OCH

ISKANNIBALER Från vampyrpaniken i New England till Mexikos mystiska trollkarlar.

36

32 Vampyrer SE innehall.indd 32

31.01.2019 10:04

40

50

46

54

33 Vampyrer SE innehall.indd 33

31.01.2019 10:04

Vampyrer i världen

Vampyrspaning

Berättelserna om vampyrer skiljer sig åt i olika delar av världen.

Storbritannien

Även om landet inte alls är lika rikt på berättelser som andra europeiska länder finns det här historier om vampyrliknande spöken som spred sjukdomar och drack blod. Till skillnad från andra områden, som har olika arter av vampyrer, finns det i Storbritannien berättelser om personer som Hunderprest, som förbannats med egenskaper som vi nu tycker är vampyrliknande.

Nord- och Sydamerika

I Nordamerika var vampyrer vanligtvis eleganta varelser som kunde stå upp från de döda för att suga de levandes blod och sprida sjukdomar. Nagual och andra mesoamerikanska varelser kunde skifta hamn och bli en rad olika djur, som jaguar eller fågel, och de åt också blod eller människohjärtan.

34 Vampyrer SE innehall.indd 34

31.01.2019 10:04

Vampyrspaning

Sverige

I Sverige har inte vampyren haft något större historiskt fäste, men sägnerna och tron på varulvar finns i flera liknande former som de slaviska vampyrberättelserna.

Rumänien och Tyskland

I Rumänien hör den mest berömda vampyren av alla, Dracula, hemma och här finns många slags vampyrer.

Vissa, som strigoi, är varelser med stora vingar som dricker blod, medan moroaica suger ut människors livskraft, deras offer blir sedan strigoi. I Tyskland sög nachzehrer livet ur de levande.

Asien

Vampyrerna här brukar vara offer för en tragedi och har kommit tillbaka från de döda för att ge sig på gifta män, nyfödda barn eller gravida. Chedipe liknar succubi och smyger sig in i hus för att äta gifta män, medan rakshasa mer liknar europeiska vampyrer och dricker blod från skallar.

De slaviska länderna och Grekland

Vissa vampyrer i de här regionerna dricker inte blod, medan andra gör det, men de har mycket gemensamt. En vrykolakas, en spöklik varelse som en gång levt ett syndigt liv, antar en mer mänsklig form efter att ha druckit blod. De knackar också på dörrar och förbannar dem som öppnar.

35 Vampyrer SE innehall.indd 35

31.01.2019 10:05

Vampyrer i världen

L

© Ian Hinley

”De börjar som skuggor, osynliga för människors ögon, men materialiseras och utvecklar en mänsklig form genom att döda och dricka blod.”

36

Vampyrer SE innehall.indd 36

31.01.2019 10:05

Legendariska blodsugare och vandrande lik Från klassiska myter till skräckfilmsdemoner – så förvandlades legendernas vampyrliknande varelser till dagens likätare.

Av Dee Dee Chainey

DE SLAVISKA LÄNDERNA

Ä

ven om vampyrliknande varelser har existerat i tusentals år har den vi känner igen idag sitt ursprung i sydöstra Europa. Hundratals år senare har vampyrlegenderna blivit moderna fenomen, med böcker, filmer och tv-program som använder sig av berättelserna för att skrämma publik över hela världen.

En volym från 1600-talet, Die Ehre deß Hertzogthums Crain (Hertigdömet Krains ära), skriven av en slovensk reseförfattare, tros vara det första skrivna dokumentet om vampyrer.

Det handlar om den man som kanske var den första personen som beskrivits som vampyr, eller strigoi: Jure Grando. Jure bodde i den lilla staden Kringa i dagens Kroatien. Efter att ha dött av sjukdom 1656 hemsökte han regionen i 16 år. Varje natt knackade han på dörrar och den som öppnade dörren dog strax därefter. Han terroriserade sin änka genom att regelbundet dyka upp vid hennes fönster med ett leende och tvinga henne till hennes äktenskapliga ”plikter”.

Snart hade byborna fått nog och en grupp slog sig ihop med den lokala prästen för att gräva upp Jures kropp, bara för att hitta honom

GREKLAND

i perfekt skick och med ett leende på läpparna.

De försökte flera gånger påla hans hjärta med en havtornsgren, men alla försök misslyckades.

Till slut insåg de att halshuggning var det enda rätta. Det sägs att när sågen rörde vid hans hals gav han ifrån sig ett högt skrik och blodet forsade ur hans döda kropp. Till slut återvände friden till Istrien. Idag försöker Kringas invånare få ut så mycket som möjligt av den lokala legenden, med en vampyrbar, souvenirer och lägenheter där turisterna kan bo medan de söker legendens rötter.

Tron på vampyrer är sig lik i de flesta slaviska regioner, men det finns skillnader. I de östra delarna, särskilt i norr, dricker vampyrer inte blod, och ukrainska vampyrer kan fortfarande vara vid liv (de är inte alls de kvarlevor vi förväntar oss). I de södra delarna är det en gradvis process att bli vampyr, ungefär som hur Voldemort utvecklas i Harry Potter. De börjar som skuggor, osynliga för människors ögon, men materialiseras och utvecklar en mänsklig form genom att döda och dricka blod. I Baltikum sägs vampyrer känna lust efter kvinnor – och i Bulgarien är det särskilt jungfrur som åtrås.

Det finns många sätt att bli en vampyr på i de slaviska länderna, som att bli bannlyst eller leva ett syndigt liv. Vissa tecken syns så snart barnet drar sitt första andetag, och säkra tecken är om ett barn föds med tänder, fosterhinna eller svans. Sociala tabun handlar ofta om vampyrer. Till exempel skapas kruvnik i Ryssland när en person inte blir tillräckligt sörjd, om begravningsritualerna inte utförs korrekt eller om personen dödades eller begick självmord – en vida spridd uppfattning i många regioner.

Märkligt nog kan varelsen åter bli mänsklig och kasta av sig sin monstruösa hamn, om personen blir accepterad och älskad av sin livspartner i tre år efter återkomsten. Den här typen av vampyr kan bara dödas genom halshuggning och det avhuggna huvudet skulle placeras mellan benen när kroppen begravdes på nytt, utan händer och fötter.

Den bulgariska vapiren skapades också om begravningsriterna inte utfördes korrekt – till exempel om liket inte tvättades efter döden.

Listan på brott som ledde till att personen blev vapir efter döden är lång, och omfattar fyllerister, tjuvar och häxor. Endast en vampyrjägare kan

37 Vampyrer SE innehall.indd 37

31.01.2019 10:05

Vampyrer i världen

The Kiss of the Enchantress av Isobel Lilian Gloag föreställande Lamia som kvinna med slingrande svans.

Vampyrvarelser i de grekiska myterna Det finns föregångare till de moderna vampyrerna i tre helvetesmonster med vampyrdrag från de antika grekiska myterna.

Empusae var döttrar till Hekate. De var både demoniska och förföriska, kunde sluka resenärer och ha sex med män tills de sugit ut varje droppe av deras livskraft. Det sägs att de hade stjärtar och lår som åsnor, och mässingstofflor som Hekate själv. Eller ett ben av en åsna och ett ben av mässing, eftersom åsnan symboliserar fördärv och brutalitet. De ansågs ha sitt ursprung i Palestina som Liliths helvetiska döttrar, Hekates judiska motsvarighet. Vissa säger att de också kunde anta skepnaden av hundar eller kor.

Lamia var en liknande varelse. Ursprungligen härskade hon över Libyen och var kärleks- och stridsgudinna samt älskarinna till Zeus, som hade förmågan att låta henne ta ur sina ögon när hon ville.

Hon drabbades av att få alla sina barn, förutom ett (den skräckinjagande Skylla), dödade av en svartsjuk Hera. Smärtan gjorde att Lamia förvandlades till ett fruktansvärt monster som gav sig på andras barn. När hon gjorde det förvandlades hennes ansikte till en mardrömsliknande mask. Precis som empusae sades hon också senare ha ägnat sig åt att vällustigt förföra män och suga deras blod när de drömde. Med tiden blev Lamia ett slags monster och det enda sättet att hålla ett sådant monster borta var att förolämpa det, för att få det att gömma sig och börja skrika.

För att fortsätta på det fågelrelaterade temat sades striges vara stora, bloddrickande fåglar som fyllde Hades träskmarker med sina förfärliga skrik.

De här fåglarna, med stora huvuden, vassa klor och genomborrande uggleliknande ögon, hängde ursprungligen upp och ner under natten, och deras skrik förutspådde krig och död. De blev senare monster som kidnappade barn och tömde dem på deras inälvor.

Fram till nyligen trodde grekerna på barabarlakos döda de här varelserna, antingen genom att eller vrykolakas, ett skrämmande återuppväckt buteljera den eller köra en påle genom dess hjärta. mänskligt lik som till stora delar såg ut som Jedogonja är en vampyr från Serbien som sprider när det levde, förutom att huden spänts åt hårt sjukdomar. Den är täckt av hår, har röda ögon och runt kroppen. Vissa säger att den här varelsen lever på blod från boskap samt från sina bekanta sväller upp efter att ha ätit och blir fylld av från livet. Ett sätt att identifiera en jedogonja på människoblod. Rödhåriga sägs vara särskilt är att leda en häst eller oxe över kyrkogården, benägna att bli den här typen av varelse. eftersom de kommer vägra att gå över den grav Vrykolakas dricker inte blod men är mer kända som hör till en sådan varelse. I mer sydliga delar för andra vampyrliknande drag: kroppen märks en odöds grav ut när en kråka undviker ruttnar inte och det välbevarade liket att flyga nära den. reser sig ur graven nattetid för att I Polen betyder ordet lupi både vandra runt och lämnar jorden helt varg och vampyr. Ett annat uttryck Mer än 30 000 orörd efter sig. Vrykolakas knackar för båda sakerna är vudkolak, som personer brändes sedan på dörrar och ropar ut betyder varghår, och det sägs att namnet på de olyckliga som bor den som var en varulv när den som varulvar, för att där – ett favoritnöje för nämnda levde blir en odöd efter döden, förhindra att de Jure Grando, Kroatiens första som antar sin varulvsform för blev vampyrer vampyr, vilket visar hur vida att jaga vid fullmåne. Men en spridd föreställningen var. fågel som flyger över liket kan efter döden.

Den som är oförsiktig nog också skapa en vudkolak. För att att öppna dörren efter den första undvika det håller familjen vakt knackningen dör helt säkert inom några över sin anhörigas kropp. I Serbien är dagar och blir själv odöd. Det var förutsatt att de en vukodlak ungefär samma sak, men antar inte gick ett annat öde till mötes: att omedelbart formen av en uppsvälld människa med rödaktig slås till golvet av en vrykolakas som krossar hud och blodindränkt mun. bröstkorgen tills personen dör och sedan dricker Kopplingen mellan varulvar och vampyrer är blodet från kroppen. Om någon väntade på den vanlig. På 1700-talet härjade pesten i de slaviska andra knackningen skulle varelsen gå vidare länderna och folksagorna berättade om hur till nästa hus, härav den grekiska traditionen att sjukdomen spreds av de odöda som varit varulvar aldrig öppna efter första ringsignalen. Det här är när de levde. Så sent som på 1800-talet brände också det möjliga ursprunget till uppfattningen att grannar varandra levande när de anklagades för vampyrer bara kan gå in i hus där de är inbjudna. att vara vampyrer under en koleraepidemi i öst.

Till skillnad från andra vampyrer kan bara Grekland har haft fler vampyrer än något annat åsynen av den här hemska varelsen förorsaka land i världen, med sin historia som sträcker en omedelbar död. Precis som maran i sig ända tillbaka till antiken. De flesta grekiska nordeuropeiska legender väntar de också till vampyrer är odöda, och de kan vara personer natten, då de smyger in i sovrum och sitter tungt som bannlysts eller som levt ett syndigt liv.

I de sydslaviska länderna börjar vampyrerna som skuggor, men får mänsklig form efter att de druckit blod.

38 Vampyrer SE innehall.indd 38

31.01.2019 10:05

Legendariska blodsugare och vandrande lik

Vampyrer eller offer för sjukdom?

Kringa idag, den kroatiska byn som Jure Grando bodde i på 1600-talet.

I Bulgarien är vampyrerna förföriska varelser på jakt efter oskulder.

på offrets bröstkorg tills den sovande tar ett sista andetag och dukar under för den mardrömslika gastens tyngd.

Det är ganska lätt att bli en vrykolakas, och även om de oftast skapas efter ett syndigt liv, efter att ha begravts i ovigd jord eller har blivit bannlysta från kyrkan, kunde den avgörande gärningen vara något så oskyldigt som att äta lamm som dödats av en varg eller varulv, att bli mördad eller att en katt hoppat över liket. Det enda sättet att vinna över den här varelsen var att ta den när den vilar i sin grav och bränna liket tills det helt blivit till aska. Även om det finns många moderna berättelser sträcker sig legenderna om vampyrliknande varelser flera årtusenden tillbaka. Det var vanligt att människor begravdes upp och ner och böjda kroppar tyngdes ned av stenar så tidigt som på yngre stenåldern, förmodligen för att förhindra att de reste sig ur sina gravar. Auroi var vampyrspöken i antikens Grekland som var dömda att vandra runt på jorden om personen dog innan det var tänkt.

Anden kunde förslavas med rätt förbannelse och bli förbunden att utföra allt det som den som hade makten krävde. Det fanns dock ett förbehåll – magin varade bara tills själen enligt sitt öde skulle ha dött.

Det omvända gällde för erinnye, som hade hår av ormar och eldröda ögon, och bara dödade mördare som förtjänade en sådan död, efter att först ha drivit dem till galenskap. Kerer styrdes av ödet och sades vara kvinnliga andar som rymt ur sina gravurnor, och även bara gav sig

I Serbien korsar en häst aldrig en jedogonjavampyrs grav.

på dem som förtjänade det, samt de som dog på slagfältet. Hon utropade höga skrik innan hon drog sitt offer i fötterna till Hades och gudarna brukade patrullera slagfälten för att hålla dem borta.

Kererna beskrivs i Homeros Illiaden som gudinnor – eller ödesgudinnor – på samma sätt som harpyor. Homeros beskriver en hotfull ker i sin beskrivning av Herakles sköld.

De sades ha stora vingar, klor, huggtänder och kläder ofta dränkta i blod. Anthesteria var en festival tillägnad Dionysus som hölls under tidig vår, och som hade vissa drag av en festival för de döda, där kererna också hyllades för att de skulle blidkas och upphöra med sina anfall.

Tjära målades på dörrarna för att hålla varelserna borta – det fungerade som ett flugpapper för vampyrerna, eftersom de fastnade i tjäran och inte kunde rymma.

Vampyrer är relativt moderna varelser, med en historia som bara är några hundra år gammal, men rädslan för blodsugande varelser som suger själva livet ur människor kan spåras flera årtusenden tillbaka och de finns även i de allra tidigaste legenderna.

Från sina rötter i de klassiska myterna och myter från Mellanöstern har berättelserna om vampyrer vuxit fram i de mörka byarna i de slovenska bergen, smugit in i fantasin som dimma som rullar fram över slätterna, från Vitryssland till Ryssland, tagit sig in i mardrömmarna hos både barn och vuxna samtidigt som alla väntar, rädda för att en knackning ska höras på deras egen dörr mitt i natten.

Människor som led av långvariga sjukdomar brändes som monster för att de inte skulle resa sig ur sina gravar. Även i mer moderna tider har det funnits ett antal benämningar på vampyrliknade varelser i Grekland, ändå har inte mycket sparats om dem: de gäckande alitos från Kithnos, som kan vara släkt med de antika alytos med tanke på deras ”oupplösta” kroppar.

I regionerna Epirus och Thessalien ansågs en person som hade oturen att bli katatonisk, blek men inte känna smärta – vilket vi nu vet kan bero på sjukdomar som epilepsi eller Parkinsons – ha blivit dömd av Gud till att bli brucolaco om de dog. Ofta spändes huden över kroppen ut så mycket att det lät som ett trumskinn om man slog på den. Den här varelsen vandrade runt på nätterna, skrek som en banshee och alla som hörde dess skrik dukade under av pesten.

Den odöda får ro igen om den blir halshuggen, huvudet kokas i vin och kroppen kremeras.

Brucolaco går upp ur sin grav under natten, på jakt efter offer.

Vampyren skriker som en irländsk banshee och alla som hör den dör.

39 Vampyrer SE innehall.indd 39

31.01.2019 10:05

Vampyrer i världen

Klädesätare och förförare

Har du hört talas om de klockringande bestarna i Tyskland?

Eller de rumänska häxor som skickade ut sina själar i natten för att dricka sina offers blod?

Av Dee Dee Chainey

TYSKLAND RUMÄNIEN

B

åde Rumänien och Tyskland har en lång historia av vampyrer, men även om de har haft en nära koppling genom historien skiljer deras vampyrtraditioner sig åt.

Varelsen tar sig många hemska former i båda länderna, men den mest berömda är Bram Stokers Dracula, som många tror har inspirerats av Vlad Pålspetsaren. Men den berättelsen är bara kulmen på en mängd folksagor om de fruktade odjuren, som har gått i arv från generation till generation. En samling legender som för alltid har förändrats av tyska filmer och böcker.

Ursprunget till den Dracula-liknande vampyren, och dess påstådda långa historia i Rumänien, är osäkert. Det finns ett antal olika slags vampyrer i Rumänien – nosferatu tros bara vara en av de populära typerna och många har menat att strigoi är de mest berömda, med moroi på en andra plats.

Alla kom fram på nätterna för att möta häxor och trollkarlar, och planera allt kaos de skulle åsamka mänskligheten den kvällen. Nästan vem som helst kunde råka bli en vampyr – särskilt kvinnor.

Vampyrer var faktiskt så vanliga att det utvecklades ett uttryck i regionen om att det fanns nästan lika många vampyrer som grässtrån.

I rumänskt folkminne verkar det som att strigoi och moroi kan betyda både levande och död vampyr, men ändå kan det vara olika i olika berättelser. För många betyder strigoi bara återuppväckt lik, som det grekiska vrykolaka. Andra menar att det kan betyda häxa eller trollkarl som skickar ut sin själ i natten för att göra skada. Vissa säger att moroi alltid är levande vampyrer, och att de alltid är avkomlingar till en nosferatu-vampyr – eller två strigoi – födda med en vild hårbuske de får behålla hela livet, eller tvärtom är helt skalliga män.

Moroaica är de mer vanliga kvinnliga motsvarig­ heterna, som märkligt nog har två hjärtan, vild­ vuxet rött hår, blekblå ögon och torra fläckar av röd hud i sina ansikten. Den här typen av vampyr dricker inte alltid blod, men tömmer alla som har oturen att bli deras offer på deras livskraft, och är skickliga i magi och svartkonst. Efter döden blir de också strigoi, dömda att varje natt i all evighet resa sig ur graven. Strigoi tros vara den vanligaste vampyren – återuppväckta lik som vandrar runt alla nätter förutom lördagar, då de vilar i sina gravar.

Vampyrer syns oftast till runt Andreasnatten (natten till 30 november) och julen i Rumänien,

40 Vampyrer SE innehall.indd 40

31.01.2019 10:05

Klädesätare och förförare

© Ian Hinley

I Rumänien kunde ”goda vampyrer” återvända för att passa sina barn eller göra hushållssysslor, som att hugga ved.

41 Vampyrer SE innehall.indd 41

31.01.2019 10:05

Vampyrer i världen påsken och pingsten kommer strax därefter. Enligt rumänsk begravningstradition var varje grav öppen i flera år efter döden – sju år för de äldre, fem år för ungdomar och tre år för barn – för att se om kropparna hade förvandlats till odöda innan de tvätt­ades ceremoniellt i vatten och vin. De begravdes bara om endast benen återstod, eftersom det innebar att själen gått vidare till det eviga livet i himlen. Det finns en tro på att själen inte lämnar kroppen förrän 40 dagar efter döden, eller ännu senare, och fram till dess bevaras kroppen utan att ruttna.

Precis som med andra slaviska vampyrer kan de odöda i Rumänien se röda och svullna ut efter att de ätit, ha kloliknande naglar samt ofta sitta upp i graven och göra våldsamt motstånd mot att slippa sitt eländiga öde. En fot sitter ibland uppkörd från människor eller djur, som de bet strax ovanför i ena hörnet av graven, som ett tecken på deras hjärtat eller, märkligt nog, mitt mellan ögonen. ondskefulla natur. Inte heller i det här området går Eftersom de kunde anta djurens krafter lämnade de hästar över en av de odödas gravar, och hangäss sina hus genom skorstenen för att återvända rufsiga beter sig på samma sätt. och smutsiga följande morgon. Själen antog ofta Märkligt nog ska de här varelserna pålas både skepnaden av en fluga, eller så hamnskiftade de till genom naveln och genom hjärtat – eller så kan någon annan önskad djurform. De hade även hjärtat tas ur och antingen brännas eller makten att framkalla regn, få en moders kokas. Även om standardmetoderna mjölk att sina eller till och med 1801 befallde för att bli kvitt en vampyr gäller mjölka en grannes ko genom att biskopen av Siges kan de här också få gafflar förtrolla sin egen kviga till att ge inkörda genom ögon, hjärta och ifrån sig mjölken från grannens Valakiets härskare att bröst, och begravas om med kor vid mjölkningen. förbjuda människor ansiktet nedåt mot jorden – ett Levande strigoi blev förstås från att gräva upp säkert sätt att få ett slut på deras odöda strigoi efter döden och påstådda vampyrer. fortsatte att hämta näring från djävulska vandringar.

Här trodde man att en person som de levandes blod – inklusive sina var förutbestämd att bli en odöd hade egna släktingar. När de hade ätit av särskilda krafter medan den levde. Framför sina släktingar gick de vidare till att döda allt förmågan att frigöra sin själ från kroppen under andra lokalinvånare och deras djur. Det var bara natten för att umgås med häxor och de odöda, ofta då varelsen kunde flytta vidare till ett annat land, vid vägkorsningar, platser där varken hundar skäller återfå sin mänsklighet, gifta sig och få avkommor, eller tuppar gal, på kyrkogårdar, i förfallna hus eller som också blev vampyrer efter döden. I vissa mitt i den mörka skogen. Strigoi kunde också vara områden trodde man att vampyrernas själar efter en häxa som skickade sin själ för att dricka blodet döden inkarnerades som dödskallesvärmare,

Strigoi reser sig ur graven varje natt, i all evighet.

odödliggjorda genom sin koppling till skräckfilmen När lammen tystnar (1991). Traditionellt sett följde människorna vanan att påla dessa varelser och fixera dem vid en vägg för att hålla dem på plats.

Till skillnad från andra länder, där det ses som tur att vara född med fosterhinna, är det i Rumänien ett säkert tecken på att barnet, som fötts med en bit hinna på eller över huvudet, är en vampyr som kommer förvandlas inom sex veckor efter sin död. Detsamma gäller för det barn som har en extra utväxt, som en svans, eller en extra bröstvårta, är ovanligt hårigt, är för tidigt född eller född utom äktenskapet. Om någon visste att de hörde till någon av kategorierna brukade de lämna instruktioner om att deras kroppar skulle behandlas med misstänksamhet efter döden och att rätt åtgärder måste vidtas. Självmördare skulle grävas upp omedelbart efter begravningen för de nödvändiga ritualerna.

På samma sätt är det ibland ett gott omen att vara det sjunde barnet, men i Rumän­ien innebär det att du kan bli vampyr – om alla dina syskon är antingen pojkar eller flickor. Det mest slump­mässiga sättet att bli en vampyr på i den här regionen måste utan tvekan vara om en svart katt hoppar fram framför

Vampyrfarmodern i Amărăşti Moderns ande frigjordes från sitt öde: att vara en vampyr som mördade sina egna släktingar.

En av de mest häpnadsväckande vampyrberättelserna utspelade sig i den sydrumänska byn Amărăşti omkring 1890. Dinu Gheorghiţa och hans brors gamla mor dog.

Strax därpå började barnen till den äldre brodern dö och efter det fick även barnen till den yngre brodern begravas. Av desperation gick brödernas tankar omedelbart till deras döda mor. Hade hon förvandlats till en av de fruktade vampyrerna?

För att se till att den gamla kvinnan inte gick igen och åter­ vände till familjernas hus för att döda dem som var kvar grävde bröderna upp hennes kropp och högg henne i två delar. Men dödsfallen fortsatte. Bröderna grävde på nytt upp hennes kropp, bara för att hitta kroppen utan en skråma och i ett enda stycke. De gjorde då det alla goda söner gör när de inser allvaret: de tog sin mors kropp in i skogen och gjorde

i ordning en eld under det största trädet de kunde hitta och tog – förstås – ur hennes inälvor, för att sedan plocka ut hennes blödande hjärta, dela det i fyra och kasta in det i lågorna.

De blandade askan med vatten, bad sina barn dricka det som ett skydd mot ondska. De brände kroppen helt och begravde askan.

Inga fler av barnen dog och det verkar som att deras mors ande fick ro.

Träkors staplade mot en kyrka i Amărăşti.

42 Vampyrer SE innehall.indd 42

31.01.2019 10:05

Klädesätare och förförare

Filmen Nosferatu gjorde den här varelsen till en av de mest berömda vampyrerna av rumänskt ursprung.

Nosferatu: fakta eller fiktion?

Om bara ben återstod när en kropp var begravd hade själen åkt till himlen.

fritidsnöje för en sysslolös, inspärrad nachzehrer som vill fördriva tiden. De sitter i sin grav och gnager på sina gravkläder. De äter även av sina egna kroppar. Den som råkar gå förbi graven när de tuggar kan höra ett förfärligt slurpande ljud.

Istället för mordiskt raseri och en törst efter blod var den här varelsen känd för att sprida sjukdomar Nachzehrern tuggade på sina och döda sina familjemedlemmar, ibland tömde gravkläder efter döden. de dem på energi genom svartkonst – släktingens energi minskade med varje bit nachzehrern åt av en gravid kvinna, om hon vägrar äta salt eller om sin egen kropp. Vissa säger att när den ätit sig själv hon får syn på en annan vampyr under graviditeten fortsatte varelsen med att döda sina släktingar.

– då blir barnet också en vampyr.

Konstigt nog var botemedlet mot varelsen att gräva Pricolici är hamnskiftande vampyrer som ofta upp kroppen och sedan fylla munnen – med ett har en vargliknande gestalt i sitt naturliga tillstånd, mynt, en sten eller jord – så att den inte kunde och ibland är född med tugga, utan långsamt svalt svans – källan till deras till döds. Deras huvuden makt. De kallas även kunde också huggas av. tricolici eller triccolithc, Det här låter kanske liknar en slavisk vukudlak väldigt märkligt, men vissa och kan visa sig som hund eller övertygande teorier försöker gris. De sägs vara odöpta barn – en förklara hur den här legenden vanlig uppfattning – men skapas även uppstod, som att asätare ätit upp när någon som bränner en grötslev kroppen, och att tyg kan bli slitet när med flit dör, eller om någon sopar kroppen läcker förruttnelsevätska, Efter döden förvandlas damm från dörren mot den nedgående vilket skylldes på att den odöde åt upp vampyrens själ till en solen. Nu har du blivit varnad. sina kläder. Även de här varelserna dödskallesvärmare.

Den här typen kan lätt kopplas kunde skifta hamn, till en fladdermus ihop med den tyska varulven, prikolitsch. eller gris, som gjorde att de kunde röra sig fritt Vampyrliknande varelser i Tyskland är särskilt utan att bli upptäckta, och till och med flyga upp ondskefulla. Alps är maror som dricker människors till klocktornet i kyrkan. Besten ringde i den heliga blod när de sover, men nachzehrer är ännu värre. klockan och alla inom hörhåll dog plötsligt på ett Som odöda liknar de i högre grad traditionella mystiskt sätt. vampyrer och kan tömma de levande på blod för En annan typ av tysk vampyr, upier, roar att överleva, ändå säger vissa att de aldrig lämnar sig med liknande klock­ringning, men i det här sina gravar, utan ligger där med den ena tummen fallet skriker den ut namnet på intet ont anande i den andra handen och ett öga öppet, tydligen ett samhällsmedborgare, som alla förstås genast dör.

Nosferatu är en av de mest berömda vampyrerna, men är ryktet välförtjänt?

En av dagens mest ökända vampyrer, nosferatu, existerade faktiskt i rumänskt folkminne som en sorts mara och blodsugande vampyr. Många tycker det är konstigt att den inte omnämns i tidiga rumänska folkminnesnedteckningar, andra menar att det var en figur som var välkänd av lokalinvånarna.

Den blev berömd med den tyska filmen Nosferatu av F.W. Murnau från 1922, som utspelade sig i Karpaterna. Den folkloristiska nosferatun är en lockande odöd som kan vara en man eller kvinna.

Omvandlingen till att bli en av de här varelserna är starkt förknippad med att vara illegitim. Den väljer minst en älskare som den ofta gör infertil, den reser sig varje natt ur sin grav för att återvända och dricka deras blod om och om igen, tills offret dör eller blir offer för sexuell utmattning på grund av vampyrälskarens energiska orgasmer. Den ger sig ofta på nygifta och alla som har oturen att dödas av gasten döms att själv bli en blodsugande odöd.

När solen går ner över Karpaterna i Rumänien kommer monstren fram.

Om du har tur nog att klara dig undan det här dödliga upproret ska du vara extra försiktig från mitt på dagen fram till midnatt, då gasten vandrar på gatorna på jakt efter offer att sätta sin taggiga tunga i och tömma på blod, för att sedan stöta upp blodet igen i kistan och ta sig ett blodbad. För att förgöra den här besten måste kroppen brännas till aska. Men var försiktig: den exploderar och blir till tusentals maskar, som måste fångas in och krossas, annars reser sig den fruktade upiern än en gång.

43 Vampyrer SE innehall.indd 43

31.01.2019 10:05

44 Vampyrer SE innehall.indd 44

31.01.2019 10:05

TRANSSYLVANIEN

Transsylvanien i dagens Rumänien förknippas ofta med Bram Stokers roman Dracula. Platsen har sedan dess använts som bakgrund för ett otal andra vampyrrelaterade verk. Béla Lugosi, den förste att spela Dracula på film, föddes i dagens Rumänien.

45 Vampyrer SE innehall.indd 45

31.01.2019 10:05

Vampyrer i världen

Medeltida plåga eller litterär best?

I Storbritannien finns det många berättelser om medeltida odöda och skrämmande historier om skugglika figurer som jagar de döda genom kyrkogårdar nattetid.

Av Dee Dee Chainey

STORBRITANNIEN

Ä

ven om Storbritannien kanske inte är det första stället man förknippar med vampyrer finns det många olika vampyrberättelser därifrån. Storbritannien har bidragit mycket till litterära vampyrtraditioner – glöm inte att Bram Stokers Dracula, som visserligen kom från Rumänien, led skeppsbrott i Yorkshire och gjorde Whitby till den mörka, mystiska plats den är känd som idag, med ett spöklikt kloster och en återkommande gothfestival.

Den första vampyrfiktionen nådde inte den brittiska allmänheten förrän i början av 1800talet med John Polidoris verk Vampyren – som

hade sitt upphov vid samma berömda möte som blev startskottet för Mary Shelleys Frankenstein – men Storbritanniens vampyrhistoria går så långt tillbaka som till medeltiden. Historikerna berättar hemska berättelser om odöda på 1100talet i manuskript på latin. Här finns halvt om halvt bortglömda utdrag med ursprung hos anglosaxarna, om hur de döda reser sig ur sina gravar för att gå runt på jorden som själva djävulen. De flesta av berättelserna kommer från några få olika källor, i huvudsak från två män från 1100-talet: Walter Map, som skrev De Nugis Curialium, och William av Newburgh.

46 Vampyrer SE innehall.indd 46

31.01.2019 10:05

© Ian Hinley

47 Vampyrer SE innehall.indd 47

31.01.2019 10:05

Vampyrer i världen

Dörren till en av kryptorna stod på glänt och alla kistor utom en var helt förstörda.

Vampyren i Croglin Grange

Oavsett om det är fakta eller fiktion räcker berättelsen om den här varelsen mer än väl för att ge mardrömmar.

Den här historien har sitt ursprung i Cumberland i norra England och dök upp för första gången på 1890-talet, även om många påstår att den har sina rötter i 1600talet. En natt såg miss Amelia Cranswell två brinnande ljus från sitt fönster i Croglin Grange. Av rädsla haspade hon fönstret och kröp upp i sängen, men hon vaknade snart till en hemsk syn: de brinnande röda ögonen på en stor figur som stirrade på henne genom fönstret.

Snart började den knacka mot blyfönstret med sina tunna, kloliknande händer och tog sig in i hennes rum. Flickan var skräckslagen, och varelsen tog tag i hennes hår och satte tänderna i hennes hals. Hennes höga skrik väckte flickans bröder, som slog in dörren och hittade flickan liggande på sängen med blodet sprutande ur halsen. Gärningsmannen flydde genom fönstret. Det enda han lämnade efter sig var den skämda lukten av förruttnelse, och bröderna kunde inte göra mycket mer än att bandagera sin systers sår och försöka rädda hennes liv.

Flickan överlevde och fördes till Schweiz för att återhämta sig. Pojkarna svor att hämnas och återvände snart till Croglin Grange för att göra i ordning en fälla för besten – med systern som bete. Vampyren återvände, men flydde än en gång in i mörkret. Följande dag gick en grupp människor till kyrkogården och hittade en krypta i oordning. Där inne var alla kistor krossade och fyllda med avgnagda ben – förutom en. När de öppnade den låg besten där inne, huden var brun och pappersartad, och kroppen var full av skottsår. Gruppen tog ut kroppen och brände den till aska.

Vampyrerna i Buckingham och Berwick reste sig ur graven för att tortera de levande varje natt.

William av Newburgh berättar om mardrömslika odöda varelser som vandrar runt efter döden och orsakar djävulska påfund. Den första utspelade sig i Buckingham, med regionens ärkediakon som pålitlig berättare. En mans kropp hade placerats i familjegraven på Kristi Himmelsfärdsdags kväll men följande natt stod han i hustruns sovrum och – precis som de hemska vrykolakas i de grekiska legenderna – lade han sig på henne och tryckte själva luften ur henne. Besten återvände följande natt och gjorde samma sak igen. Av rädsla omgav sig hustrun den tredje natten med människor när hon låg i sin säng och väntade på att hennes onda make skulle återvända – vilket han förstås gjorde.

Men han flydde när åskådarna skrek och kröp i stället in i sina bröders tysta hem på samma gata.

De följde förstås exemplet och omgav sig med människor som vakade över dem och än en gång fick den onde anden fly in i natten. Den här gången kunde han bara besvära husdjuren och djuren ute på fälten, som blev helt vilda när de såg honom.

Snart hade stadsborna fått nog och bestämde Whitby Abbeys spökliga atmosfär, med vandrande dimma och flygande att alla hus skulle hålla vakt varje natt. Till slut fladdermöss, var en perfekt plats för vände de sig till kyrkan för att få råd och biskopen Bram Stoker att arbeta fram Dracula på. av Lincoln kallades in. Biskopen, som var förvånad men inte alls obekant med sådana berättelser i Storbritannien, insåg att mannens kropp måste Alnwick Castle handlar om en depraverad man från brännas, enligt tidigare exempel, men ansåg det Yorkshire som föll från ett tak när han såg sin fru vara oanständigt. Han sade att kroppen skulle i armarna på en annan man. Den lokale prästen inspekteras och graven sedan skulle beseglas med visste att han levde ett syndigt liv och bad honom biskopens brev på hans bröst. Så blev det och bekänna sina synder innan han dog, men förgäves även om mannens kropp befanns vara lika intakt – mannen dog utan att ha fått syndernas förlåtelse. som den dag han begravts fick han ro när brevet Han återvände snart från sin grav, spred sjukdom placerades på honom. över hela området och vart han än gick följdes han En liknande berättelse kommer från Berwick, där av en hemsk stank som genomsyrade allt. Stadens en rik man begravdes men var dömd av Satan att hundar ylade hela natten när han slog på dörr efter varje natt lämna sin grav och jagas av skällande dörr och människor gömde sig inomhus från hundar vart han än gick, för att sedan skymning till gryning innan dagsljuset återvända till sin gravplats än en gång gjorde staden säker. Till slut samlade innan gryningen. Lokalinvånarna den lokale prästen samman en var så rädda att de låste in grupp för att bestämma vad som 1924 placerades alla sig varje kväll. Efter ihärdiga skulle göras, men två unga pojkar i Storbritannien som undersökningar bestämde man bestämde sig för att ta saken i påstod sig vara en att något måste göras, eftersom egna händer. När de grävde upp vampyr på anstalt. folk var rädda för att liket skulle kroppen var den rödsvullen, med sprida pest bland de levande. Tio uppblåsta kinder fulla av offrens starka män fick i uppdrag att gräva blod. Enligt rapporterna rann det upp mannen, lemlästa kroppen och varmt blod från kroppen när de högg skicka in den i lågorna för att få ett slut på den med en spade, så de visste helt säkert stadens förbannelse – vilket besten själv faktiskt att varelsen hade druckit blod under sina nattliga hade rekommenderat till alla som hade oturen äventyr. Precis som i många andra liknande att möta honom på hans vandringar. Även om historier slutade kroppen gå igen när den kremerats den här demonen aldrig sågs till igen började en till aska och plågan försvann. pest av sällan skådade proportioner rasa bland Odöda är ganska vanliga på gränsen mot befolkningen och han samlade in ännu fler offer Skottland. En skandalös präst sägs ha återvänt från andra sidan graven. som odöd i Melrose Abbey på 1000-talet. När Det finns många andra berättelser om de odöda han levde var han berömd för att rida ut på jakt i Storbritannien. Berättelsen om vampyren i med en flock hundar, så han fick smeknamnet

48 Vampyrer SE innehall.indd 48

31.01.2019 10:05

Medeltida plåga eller litterär best?

Reste sig Highgate-vampyren ur en grav som den här?

Den ökända Highgatevampyren

En modern plåga som kom etta på Storbritanniens lista över odöda 1969.

Hunderprest sades kunna förvandla sig till fladdermus.

Hunderprest, som betyder hundpräst. Som död blev han dömd att dricka människoblod och sades till och med omvandla sig till en fladdermus i klassisk vampyrstil. Allt gick bra, Hunderprest hade roligt på sina upptåg – tills han började längta efter sina forna kärleksaffärer. Munkarna bestämde då att måttet var rågat. En natt låg de och väntade vid hans grav och slog ner besten med en yxa. De brände sedan hans kropp. Till skillnad från andra vampyrer sägs spöket efter den ondskefulle Hunderprest fortfarande spöka i Melrose Abbey idag.

Walter Maps text från 1100-talet översattes från originalets latin av den ökände spökhistorie­ författaren M.R. James, som byggde ut texten efter sin egen smak för det morbida och kusliga, i en rad utförliga fotnoter som kunde få de mest rättrådiga människorna att se sig om nattetid. Stora delar av Montague Summers verk var också baserat på de här tidigare texterna.

Det verkar som att vampyrerna redan tidigt var kända för att slå sig ihop i grupper med andra varelser. Enligt en berättelse från North Ledbury under 1000-talet kikade soldaten Edric Wilde genom ett fönster och såg en grupp utomvärldsliga kvinnor, som påminde honom om en trupp demoner, vampyrer och dryader – välkända vid den här tiden för att tillsammans med gudinnan Dictinna eller Diana leka i skogarna nattetid. Det sägs faktiskt att den som ser sådana lekande demoner är dödsdömd. Soldaten blev omedelbart förälskad i en av kvinnorna, trots sin oro. Han gifte sig senare med en av dem, men hon försvann

omedelbart därefter. Berättelsen fungerar som en varning mot sådana kvinnliga demoner. Enligt en annan berättelse begraver en man sin fru men hittar henne senare när hon festar med en grupp dansare. Kvinnan får sedan fler barn med mannen trots att hon är död, som alla blev kända för att vara söner till den döda kvinnan – vilket bekräftar hennes ojordiska existens.

Det latinska begreppet sanguisuga används ofta för sådana varelser, i betydelsen igel eller blod­sugare. Även om inte alla de här demonerna sägs dricka blod var de enligt vissa berättelser notoriskt ökända för att slita strupen av spädbarn och de delar många drag med andra europeiska vampyrer – till exempel att deras kadaver inte ruttnar, behovet av att förstöra kropparna för att de ska stanna i sina gravar och det faktum att de kan förorsaka pest.

I Skottland har vissa föreslagit att baobhan sith hör till vampyrkategorin. Det här är smidiga unga kvinnor, ofta klädda i gröna dräkter som döljer deras fötter, eftersom de egentligen har hjorthovar, vilket påminner om huldran i de skandinaviska legenderna. De är också kända för att förtrolla offer in i sina danser och förföra dem, innan de dricker blod ur deras halsar. De här varelserna kan också anta skepnaden av en kråka eller korp. Även om Storbritannien inte alls har lika många vampyrberättelser som många andra länder finns det tillräckligt med berättelser för att visa att de faktiskt var kända på öarna och fortfarande är precis lika fruktade som sina östeuropeiska motsvarigheter.

Den här odöda Londonfigurens resa mot beröm­ melse började när döda djur – helt tömda på blod – började dyka upp på kyrkogården i Highgate. Snart sågs långa, skugglika figurer röra sig där. De här berättelserna tog snart fart och ett ögonvittne sade sig ha blivit lamslagen av varelsens märkliga blick och blivit så förvirrad att han haft svårt att hitta ut från begravningsplatsen. Han stod helt förstenad när figuren stod framför honom, och sedan försvann in i tomma intet utan att skada honom.

Vampyrjägare intog snart begravningsplatsen och grävde upp ett antal gravar. Kulturarvsentusiaster och konservatorer blev upprörda och av rädsla för att kyrkogårdens monument skulle skadas och gravar vanhelgas ville de att platsen skulle vara låst om natten. Så till skillnad från andra odöda blev hans kropp aldrig bränd eller halshuggen. Även om synerna snart föll in i historiens glömska kanske Highgate-vampyren fortfarande lurar någonstans, letar sig fram mellan mausoleer och snårbuskar, på jakt efter varelser i mörkret?

Vissa sade att Highgate-vampyren var en skugglik figur, andra att han hade en hypnotiserande blick.

49 Vampyrer SE innehall.indd 49

31.01.2019 10:05

Vampyrer i världen

Mordiskaoch mödrar barnamord Vampyrerna i Indien och östra Asien är några av de värsta varelserna på jorden.

De dricker nyföddas blod och äter barn.

Av Dee Dee Chainey

ASIEN

V

ampyrerna i legenderna från Indien och östra Asien liknar mer de kvinnliga vampyrerna i grekiska myter: förfördelade kvinnor som förvandlats till monster och tar ut sin hämndlystnad på befolkningen.

Europeiska vampyrer ser mycket annorlunda ut, förföriska, skugglika gentlemän eller uppsvällda lik som spred pest. Många av bestarna i Sydostasien har en tragisk bakgrund och vi kan inte annat än både känna avsky och en märklig sympati inför deras fruktansvärda berättelser och blodiga gärningar.

En av dem som mest påminner om den grekiska traditionen är aswang från Filippinerna, som kan se ut på olika sätt. En kvinnlig vampyr, mandurugotypen, är vacker och förförisk dagtid, men om natten får hon vingar, hennes tunga blir lång och ihålig, och hon kan då suga ofödda barn

ur deras mödrars kroppar. De sägs festa på inälvor, och hjärtat och levern är deras favoritdelikatesser.

Enligt vissa berättelser är de svarta änkor som gradvis dödar sina män genom att suga blod ur deras halsar, natt efter natt.

I kontrast till det finns manananggal, lika för­ förisk men äldre och med förmågan att dela sin kropp itu för att kunna flyga omkring med fladder­ mus­­vingar och med sina tungor suga blod från gravida kvinnor i skydd av mörkret. Alla som äter tillagat blod förvandlas till en manananggal och varelserna lurar människor att göra just det.

Det finns faktiskt numera en aswangfestival i staden Roxas City i Filippinerna strax innan Halloween varje år. Festivalen är skapad för att skingra negativiteten kring de här varelserna, och under festivalen klär människor ut sig och går på baler och i parader.

50 Vampyrer SE innehall.indd 50

31.01.2019 10:05

© Ian Hinley

51 Vampyrer SE innehall.indd 51

31.01.2019 10:05

Vampyrer i världen

Den kinesiska jiangshin Den här kinesiska vampyren är berömd för att på magisk väg ha återupplivats av en trollkarl, som den sedan hoppar efter.

Kina har verkligen haft en stark tradition av utomjordiska bestar.

De flesta är skapade på sätt som liknar hur de europeiska vampyrerna skapas – som att en förbannad katt hoppat över dem, eller att de dött långt hemifrån.

En av de märkligaste vampyrerna man känner till måste vara jiangshi eller ching shih, eller hoppande vampyren.

Namnet är kanske lite komiskt, men den här varelsen är definitivt inte rolig – den är ökänd för att

sexuellt antasta kvinnor innan den äter deras kroppar. Precis som slaviska odöda kan varelsen anta skepnaden av en varg, spåra sitt byte som ett djur och styras av månfaserna. Den kan bara dödas genom den höga skottknallen från ett vapen.

Den har röda ögon, grönaktig hud, stora tänder och långa naglar, men dess mest framträdande drag är helt klart dess hårman, som blir vit när den blir könsmogen. Den här varelsen sägs faktiskt hoppa. En

orsak till det är att när en person dog långt hemifrån gav familjen en trollkarl i uppdrag att hämta hem kroppen. För att göra det fästes ett papper med personens namn och födelsedatum vid dess ansikte, och de reste sig från graven och hoppade bakom trollkarlen. De gjorde så hela vägen hem – såvida de inte förstås lyckades bryta sig fria och ge sig ut på en mordturné istället. Då sög de livskraften ur alla de kom i kontakt med.

En traditionell kinesisk begravning i början av förra sekelskiftet.

En skrämmande avbildning av rakshasa med huggtänder från en scenproduktion i Karnataka i Indien.

Manananggalen från Filippinerna flyger runt i natten på fladdermusliknande vingar och dricker blod från gravida kvinnor.

”De var fyllda av blodtörst, och så snart de fått liv började de tugga på guden, som skrek.”

Liknande varelser finns också i andra delar av Sydostasien. I Kambodja är en ab eller ap ett avhugget huvud som flyger omkring i natten. Om dagen är det en levande människa, om natten söker den hjärtan, lungor och blod att äta. Vissa säger att den även äter avföring. I Malaysia och Indonesien är penanggal en liknande varelse som flyger omkring med mage och inälvor dinglande under huvudet, och som lyser lika skarpt som en lysmask. Den droppar giftiga kroppsvätskor och alla som rör vid dem får sår. De här varelserna kan vara unga eller gamla, men är ofta olyckliga kvinnor som dött i barnsäng. De kan också skapas med svartkonst, och deras favorit­offer är gravida kvinnor, födande kvinnor och barn – som de finner stort nöje i att döda. Det enda sättet att hålla varelserna borta på är att hänga taggiga växter runt dörren eller taket så att de hängande inälvorna fastnar när demonvarelsen försöker ta sig in i huset. Leyak från Bali är också den ett avhugget huvud, men den kan också skifta skepnad – ibland dyker den upp som tiger, en apa med guldtänder, en jätte, en råtta, fågel eller till och med likljus. Den här typen sprider pesten, precis som sina europeiska motsvarigheter. Endast ett blodsoffer kan stoppa den.

Langsuir från malayisk folklore menar vissa är av liknande art, en kvinna som dött i barnsäng – ibland av chock över att ha fött ett dödfött barn.

Hon beskrivs som en kvinna i grönt, med mycket långa naglar, svart hår ner till fötterna och mycket kort – hon når bara till midjan på normalvuxna människor. Det är innan hon har druckit blod, för då lossnar hennes huvud, precis som på en manananggal eller ap. Hennes favoritmåltid är blodet från en nyfödd pojke och hon suger blodet ur halsen.

För andra är dock den här varelsen en av de mest vedervärdiga och skamliga i hela Sydostasien.

Det är en vampyrvarelse som trollats fram av en häxa eller trollkarl för att utföra dess arbete med svartmagi, en släktings lik eller till och med liket efter en nyfödd. Deras själar hålls instängda i små bambulådor och går ofta i arv mellan generationerna, bundna till sina ägare som en familjeande. De klarar sig på en kost av mjölk och ägg, och om de inte får tillräckligt av det ger de sig på små barns kroppar. De kan anta djurskepnader och kallas bàjang om de är manliga.

Indien har en stor del vampyrer, inklusive

52 Vampyrer SE innehall.indd 52

31.01.2019 10:05

Mordiska mödrar och barnamord sådana som omnämnd i Den tibetanska dödsboken. Tidiga förknippas med avbildningar visar den som hälften människa och graviditet. En hälften fladdermus som girigt dricker människo­ churel är en mor blod från skallar. Den är känd för att återuppliva som har dött i lik och hänger ofta upp och ner i träd nära barnsäng och kyrkogårdar i djungeln. Enligt legenderna kräver återvänt från den offer i form av människokött, som den förtjust graven för att slukar. En av de mest berömda samlingarna av hämnas på sina indiska vampyrberättelserna som utspelar sig inom släktingar eller en ramberättelse är Baital Pachisi, återberättad sin svärfamilj av Richard Francis Burtom som Vikram and om de gjorde the Vampire 1870. Ursprungligen skrevs den på henne orätt sanskrit på 1000-talet och de 25 historierna , träd ett när hon levde. återberättar den äldre legenden om kung Vikram från En beital hänger hard av Ernest Griset ur Ric Den här som ger sig ut för att fånga en baital och ge den till and the Francis Burtons Vikram 0.

187 lad hamnskiftaren en trollkarl. Men uppgiften visar sig vara svårare må , Vampire tros vara otroligt än väntat, för varje gång han försöker föra varelsen ful, ha fötter som pekar bakåt och en svart tunga, till trollkarlen berättar demonen en historia och ändå kan de anta skepnaden av en vacker flicka. läser upp en gåta. Om kungen inte kan svaret går Som sådan förför hon intet ont anande män varelsen med på att följa med honom. Det här ger och suger deras livskraft tills de ser gamla och kungen bryderi, för besten säger att kungens skalle förtorkade ut. På samma sätt kan en chedipe vara kommer brista om han kan svaret men inte säger en kvinna som dött i barnsäng eller som var en det, men om han svarar rätt flyger baitalen iväg devadasis – en ung flicka som getts åt gudarna varje gång. Till slut, vid den sista historien, vet och tvingats bli tempelprostituerad – och som ofta Vikram faktiskt inte svaret och kan fånga varelsen också fått en onaturlig död. och ge honom till trollkarlen.

De här varelserna kan på magisk väg låsa upp Men berättelsen tar inte slut där. Varelsen dörrarna till hus, som de går in i helt utan kläder. berättar för Vikram att trollkarlen tänker offra Sedan börjar de suga blodet från tårna på alla honom till gudarna genom halshuggning, för husets män, och med det deras virilitet. att själv bli demonens herre och få De liknas vid succubi på så sätt att kontroll över honom. Det enda sättet de förför mannen i huset – en att undvika det är om Vikram Vissa säger att praktisk ursäkt för otrohet – och först dödar trollkarlen, vilket churelerna återvänder sägs ofta vara grunden till han gör. Skyddsguden Indra från graven under oenighet i hushållet. De är välsignar honom och han ökända för att rida på tigrar begär att trollkarlen ska renas Diwalifestivalen, i månskenet, på jakt efter ett och återuppväckas, och att den hinduiska byte, eller att de själva kan anta vampyren kan hjälpa honom när ljusfestivalen. tigerns skepnad, även om ett av det behövs. deras ben fortfarande är mänskligt.

Vampyrer i många skepnader lurar i Det finns oturligt nog inga redogörelser mörka natten både i Indien och över hela av deras gång när de har antagit den här märkliga östra Asien, men vi bör tänka efter innan vi dömer skepnaden. dem. Många av de här fruktade varelserna var Det finns många andra typer av vampyrer själva oskyldiga offer – unga flickor som tvingades som inte förknippas med graviditet. En urtida, prostituera sig och mödrar som dött i barnsäng, mytomspunnen form av vampyrande, rakshasa, vissa av chock över att deras eget barn var dödfött. var halvgudar som skapats av guden Brahmas Efter döden tvingas de nu utstå en evighet av andedräkt. De var fyllda av blodtörst, och så snart tortyr. De skapar kaos bland de levande så snart de fått liv började de tugga på guden, vars skrik en ond trollkarl befaller dem, och de jagas för att fick Vishnu att förvisa varelserna till jorden för de är vad naturen och deras livstragedi har gjort all evighet. Prydda med klor och huggtänder ses dem till: den värsta sortens monster, som jagar rakshasa som stora varelser med ett omättligt småbarn, suger ut de ofödda ur deras mödrars behov av människokött och de dricker människo­ magar och är dömda att dricka de oskyldigas blod blod ur skallar. De förfärliga brahmaparusha i all oändlighet. dricker även de ur skallar och än mer oroväckande sägs de hungra efter hjärnor. De bär dessutom inälvor virade runt sitt huvud som en krona.

Baital (eller vatala) är en varelse som först finns

Rolangerna rasar fram över bergen och förstör allt i sin väg.

Den tibetanska rolangen Oavsett om det är en zombie eller en vampyr överträffar den här varelsen från Himalaya dikten.

I Tibet är en rolang en varelse som kallats upp ur sin grav av en dugpa eller ngagspa – en trollkarl eller häxa. På samma sätt som den malayiska bàjangen följer den sedan sin herres alla önskningar. Även om vissa ser den som en zombie har den likheter med europeiska odöda: den är ökänd för att sprida pest och är ofta någon som levt ett syndigt liv – och på så sätt låtit en demonande ta kontroll över liket.

Den svarta och framträdande tungan ses som varelsens mäktigaste kroppsdel, och tungan är mycket eftertraktad bland trollkarlarna, som föder upp varelsen för att försöka ta den. Vissa säger att om de inte kan hålla den odöde tyglad ger den sig ut på en mordturné och dödar alla den ser. Alla den kommer i kontakt med får en dödlig sjukdom.

Som tur var kan inte rolanger böja sig i midjan, vilket innebär att de låga dörrarna till tibetanska hus ger ett visst skydd.

Rolanger sägs vara okänsliga för även de kallaste temperaturerna.

”Deras själar hålls instängda i små bambulådor och går ofta i arv mellan generationerna, bundna till sina ägare.”

53

Vampyrer SE innehall.indd 53

31.01.2019 10:05

Vampyrer i världen

Pestbärare och iskannibaler

Från vampyrpaniken i New England till de mystiska trollkarlarna i Mexiko – i Nord- och Sydamerika finns en myriad vampyrer som kommer i alla skepnader.

Av Dee Dee Chainey

NORD- OCH SYDAMERIKA

P

recis som i Asien finns det i Nord- och Syd­ amerika en historia av vampyrer som går flera århundraden tillbaka, där de tidigaste liknar de hämndlystna odöda mödrarna i östra Asien. Aztekerna trodde på cihuateteo, skelettspöken efter gravida kvinnor som skulle återvända som kvinnliga demoner, förföra män och driva dem till vansinne, och begå det värsta brottet: att stjäla barn. I Nordamerika liknar vampyr­ traditionerna mer dem i Europa, med eleganta, förföriska vampyrer som reser sig ur gravarna för att dricka de levandes blod och sprida pest i sina spår.

Mindre än två århundraden efter att terrorn svepte över nordöstra USA i och med häxeri­ rättegångarna i Salem uppstod ett nytt hot: vampyrer. Innan det som nu är känt som vampyr­ paniken i New England rasade en tuberkulos­ pandemi över regionen, och var den främsta dödsorsaken när vampyrhysterin exploderade på 1800-talet, då den stod för nästan 25 procent av dödsfallen i regionen. Dödsfallen krävde en förklaring.

En passande förklaring var att vampyrer, precis talet handlar om Mercy Brown. Mercys familj var som sina europeiska motsvarigheter, kom upp bönder i den lilla staden Exeter på Rhode Island. ur gravarna för att sprida sjukdom. En stad som Den här tragiska historien börjar när tuberkulosen drabbades av fasan var Jewett City i Connecticut, nådde familjen Brown på tidigt 1880-tal. Den första där en historisk vampyrjakt ägde rum 1854 när som dog var Mary, mamman i familjen. Därefter lokalinvånarna började gräva upp kvarlevorna dog snart dottern Mary Olive. Inom tio år efter efter släktingar de misstänkte var vampyrer. För tragedin drabbades både Mercy själv och hennes att få ett slut på gisslet högg stadsborna bror Edwin av sjukdomen. I januari 1892 huvudena av liken för att hindra dem dog Mercy, bara 19 år gammal. Ett par Offentliga från att bli odöda och begravde månader senare, i mars samma år, sedan om dem. krävde hennes pappa Georges hjärtbränningsDen värsta detaljen i händels­ grannar att kropparna efter hans ceremonier för att erna är däremot att många familjemedlemmar skulle grävas stoppa vampyrer var av liken efter det har blivit upp och kontrolleras för tecken vanliga i New England på vampyrism. uppgrävda i New England och på 1700- och det omkringliggande området, och Hur märkligt det än kan verka 1800-talet. många har haft skadade revben. var det en vida spridd uppfattning Det visar på det makabra i berättelsen, att vampyrer förorsakade en sådan att folk har grävt omkring i de dödas sjukdom. Grannarna hoppades hitta källan bröstkorgar för att plocka ur deras hjärtan, som till familjens plågor för att hinna rädda Edwin, vars måste brännas för att vampyren skulle vara död en tillstånd hade förvärrats så pass att folk började gång för alla och lämna själen i fred. undra om en odöd slukade hans livskraft, även En av de mest berömda berättelserna från 1800om ordet vampyr inte användes då. Varken pappa

54 Vampyrer SE innehall.indd 54

31.01.2019 10:05

Š Ian Hinley

Pestbärare och iskannibaler

55 Vampyrer SE innehall.indd 55

31.01.2019 10:05

Vampyrer i världen

”Hon förvandlas till en monstruös, enbent varelse med en hov, som baobhan sith från Skottland. Hon slukar dem helt, äter upp köttet och slickar i sig varje droppe blod.”

Urinvånarnas vampyrer De nordamerikanska ursprungsfolkens vampyrer går runt bland de levande och gömmer sin monstruösa sida tills natten faller.

Seminolefolket från Oklahoma och Florida berättar om stikini som antar människoskepnad på dagen men är en uggla om natten. I en märklig förvandling kräks den här varelsen upp sina egna inre organ, hänger upp dem i ett träd och flyger iväg i natten för att hitta ett byte. När ett passande offer dyker upp sträcker sig var-ugglan ner i dess hals för att slita ut offrets hjärta och bär med sig det till sitt bo, där den kokar det i en gryta innan den slukar det. På morgonen har varelsen åter fått människoform och kan än en gång gå – oupptäckt – bland vanligt folk.

Choctawfolket, med ursprung i det som nu är sydöstra USA, runt Mississippiflodens dalar, har sina egna vampyrlegender. Skatene är en skrämmande vampyr som kan anta en ugglas skepnad. Han verkar först vara vänlig och vinner långsamt förtroende hos alla runt omkring. Snart genomför han dock sin plan: han smyger in i en familjs hus om natten, hugger huvudet av fadern och bär iväg det som en trofé.

Den skräckinjagande windigon har en lång historia, även om vissa menar att varelsen inte alls är baserad på traditionella legender utan har utvecklats senare för att skrämma barn. Den här varelsen, även känd som iskannibalen, är välkänd inom chippewa- och algonquianfolkens legender. Precis som vissa europeiska och asiatiska vampyrer är de människor som antar monsterform efter att ha begått en dödssynd, ofta kannibalism eller genom svartkonst.

Deras hjärtan förvandlas till is och de hungrar ständigt efter människokött.

Stikini kräks upp sina organ för att skifta skepnad och jagar sedan i natten som ugglor.

En nagual är en hamnskiftande trollkarl från Mesoamerika, som sägs dricka blod ibland.

eller son deltog i uppgrävningen och många har Legenden om vampyren Mercy Brown lever ansett att George inte trodde på övertron utan bara kvar än idag och folk lämnar fortfarande gåvor vid gick med på det för att lugna sina vänner, som var hennes grav. Stenen är täckt av graffiti, trots att den oroliga för att sjukdomen skulle sprida sig till deras stulits och ersatts vid flera tillfällen. Mercy sägs egna familjer. fortfarande spöka i Exeter och alla som kan känna Mercys kropp var den enda som verkade den omisskännliga doften av rosor på en viss misstänkt. Hennes kropp hade förvarats ovan bro i staden sägs ha bevittnat hur hennes själ jord, i minusgrader eftersom det var vandrar omkring i väntan på att få frid. vinter, så när den undersöktes fann Den tragiska berättelsen om Mercy man att det fortfarande fanns blod och hennes samtida är typisk för Vissa menar i hennes hjärta – och den enda nordamerikanska odöda, men att Bram Stoker förklaringen var att hon måste längre ner på kontinenten är de baserade Lucy vara en vampyr. Enligt lokal mesoamerikanska vampyrerna Westenra på Mercy praxis och vampyr­botemedel mycket annorlunda. De är i själva Brown efter att ha brändes hjärta och lever. Askan verket hamnskiftande trollkarlar, fick Edwin dricka med vatten, i men de förknippas inte bara med läst om fallet. förhoppning om att det skulle bota vargar utan kan dyka upp som hans sjukdom, eftersom man trodde att husdjur, som katter och hundar, eller om den odödas hjärta fortfarande innehöll mer exotiska djur som jaguarer och pumor. blod skulle sjukdomstillståndet för en sjuk släkting Det är intressant att ugglor och fladdermöss fortsätta att försämras. Men det hjälpte inte: pojken också står med på listan, om man tänker på de dog inom två månader. Uppgrävningen av Mercys klassiska striges som förknippas med ugglor och kropp blev omskriven internationellt och landet de vampyrfladdermöss som finns över hela Europa såg på med fasa, handlandet ansågs vara inhumant och Indien. och gammalmodigt, och något som inte hörde Nagualen, som kan vara en trollkarl, förvandlar hemma i ett modernt samhälle. sig till ett djur – ofta varg eller jaguar – för att

56 Vampyrer SE innehall.indd 56

31.01.2019 10:05

Pestbärare och iskannibaler sprida sjukdom och hänge sig åt andra djävulska hamnskifta, men den är inte lika dödlig som fritidssysselsättningar som att luras, stjäla mat större motsvarigheter, ger sig på kvinnliga offer eller förtrolla sina fiender. Det är dock osäkert och väntar på att de ska återhämta sig innan de om den här varelsen faktiskt dricker blod. Vissa äter av dem en gång till. Men offren kan drabbas tror att regionens folktro kraftigt har påverkats av av bieffekter på så sätt att de blir nymfomaner. de europeiska kolonisatörernas legender, särskilt Patasola från Columbia är en annan vampyr som deras vampyrtraditioner, medan andra menar att framställer kvinnor i ofördelaktigt ljus. Precis som hamnskiftande varelser går att härleda så långt många av de förföriska kvinnliga vampyrerna i tillbaka som Olmekperioden (cirka 1000 f.Kr.). Hur Sydostasien visar sig den här varelsen för män det än är lever tron kvar idag. som arbetar i skogen. Den lurar bort dem från Man tror att varje persons själ har en gruppen genom att be dem följa med. När djurisk motsvarighet, så tanken på de är ensamma förvandlas hon till en hamnskiftning är inte konstig. monstruös, enbent varelse med Aztekisk nagualism har till en hov, som baobhan sith från Azéman från och med ett skyddshelgon, Skottland. Hon slukar dem helt, Surinam är en Tezcatlipoca, vars heliga djur genom att äta upp köttet och levande vampyr som var en jaguar. Teyollohcuani, slicka i sig varje droppe blod. antar skepnaden av som åtminstone fanns redan Hon ses ibland som en naturande en fladdermus. år 1561 i centrala Mexiko, är en som skyddar skogen från hamnskiftande blodsugare som är vedhuggare och jägare, och beskylls känd för att anfalla människor, och därför när män går vilse och tappar som i hög grad liknar den traditionella bort stigen. vampyren. Även om teyollohcuani inte är en Även om de nordamerikanska vampyr­ odöd varelse äter de människoblod och allra helst legenderna direkt kan jämföras med sina euro­ människohjärtan. peiska motsvarig­heter är landets ursprungs­ Till skillnad från nagualen antar teyollohcuani befolknings varelser fruktade terrorister som bär helst skepnaden av en fågel, och enligt berättels­ spår av antika gudar och helig magi. De finns erna är det en häxa eller trollkarl som flyger in i gömda i bergen och skogarna, där de jagar sitt barnens sovrum i skydd av mörkret i form av en byte som djur jagar om natten. Men var lugn, kalkon eller gam, och suger deras blod tills de tar kära läsare, för det vi har lärt oss här är följande: sitt sista andetag. Märkligt nog verkar vissa av de världen är full av omättliga odöda, av jagande här blodsugande varelserna göra det med goda hamnskiftare, och den enda sanningen är att de avsikter. Enligt en berättelse, från chinantecfolket i kommer ge sig på dig, var du än är.

Oaxca, antog en trollkarl skepnaden av ett kattdjur De kommer långsamt dricka ditt blod, äta ditt och kröp fram till en ogärningsman som förtrollat kött, tömma dig på livskraft, droppe för droppe, tills en av hans sjuka klienter. Trollkarlen sög ut en även du ligger kall i din grav. Så den enda frågan del av ogärningsmannens blod och botade sedan är om även du kommer resa dig från de döda, med den sjuke mannen genom att låta honom dricka en omättlig hungerkänsla i magen och börja söka, samma blod. i smärta, efter bara en droppe varmt blod för att ta I Sydamerika finns många historier om en helt dig igenom den här kallaste av nätter. annan typ av vampyrer. Colo colo är en avskyvärd varelse som härstammar från Araucania i Chile.

Varelsen föds ur ett ungtuppsägg och kryper fram till den sovande för att beröva honom på all energi genom att suga i sig hans saliv, varpå offret vaknar med feber och aldrig tillfrisknar.

Det finns regionala mapuchevariationer, men det här monstret dyker ofta upp som en råtta med fjädrar, eller en orm med råtthuvud, och anses skrika som ett barn. Vissa säger att ägget bara är ett ormägg, som ruvats av en tupp och inte alls ett ungtuppsägg.

Som kontrast till det är lobishomen från Brasilien mer av en komisk figur som bara är fem centimeter hög och liknar en liten apa, men vid en närmare inspektion kan man se en skräckinjagande Patasola är en mordisk varelse som jagar genom puckel­rygg med gulblek hud och svarta tänder. de sydamerikanska skogarna och väntar på att Varelsen har skapats med svartkonst och kan dricka blodet från den som skadar sig i skogen.

De franska schatullflickorna Jungfrubrudar åt kolonialister eller vampyrsmugglande mördare? Oavsett hur det var lever legenden kring dessa dygdiga brudar kvar.

New England var inte den enda nordamerikanska regionen som drabbades av vampyrer. Även New Orleans har fått sin rättmätiga andel. Från 1704 valdes schatullflickorna – de kallades så på grund av de schatull de bar sina kläder i – ut av kyrkan och fördes av kolonialister från barnhem och kloster i Frankrike till Louisana, Alabama och Mississippi. De här flickorna importerades för att giftas bort, eftersom de var oskulder och det fanns långt fler män än kvinnor i de här avlägsna områdena och ett behov av jungfrubrudar.

Men det finns en annan version av berättelsen. De här flickorna – som anlände bleka och sjuka efter överfarten – var i själva verket vampyrer. Andra trodde att de bar med sig vampyrer i sina kistliknande schatull, redo att släppa lös de odöda i den nya världen så snart de steg i land. Idag känner alla från New Orleans som kan spåra sina släktled tillbaka till någon av de här kvinnorna bara stolthet – oavsett om de var vampyrer eller inte.

Schatullflickorna lämnar Frankrike för Amerika.

Cihuateotl var kvinnor som dog när de födde barn och återvände som spöken med skelettansikten som stal barn.

57 Vampyrer SE innehall.indd 57

31.01.2019 10:06

IRLÄNDSKA VAMPYRER

I keltiskt folkminne var dearg-due attraktiva kvinnliga vampyrer som lurade män till kyrkogårdar för att döda dem. Andra vampyrer, som baobhan sith, bar långa klänningar för att dölja sina hovfötter. De förförde männen innan de drack deras blod.

58 Vampyrer SE innehall.indd 58

31.01.2019 10:06

59 Vampyrer SE innehall.indd 59

31.01.2019 10:06

verkliga vampyrer

62 V LAD PÅLSPETSAREN

70

Var den medeltida krigsherren en blod­törstig psykopat eller Europas räddare?

70 ELISABET BÁTHORY

Hur en av historiens mest avskydda personer terroriserade Ungern.

78 VAMPYRPANIKEN I NEW ENGLAND

Hela familjer drabbades av en fruktansvärd

sjukdom. Var det de döda som låg bakom?

88 VAMPYRER I VÅR TID Från ovanliga syner på kyrkogårdar till blodtörstiga mördare.

62

60 Vampyrer SE innehall.indd 60

31.01.2019 10:06

78

88 61 Vampyrer SE innehall.indd 61

31.01.2019 10:06

Verkliga vampyrer

Den verklige Dracula

VLAD

PÅLSPETSAREN

Var den medeltida krigsherren en blodtörstig psykopat eller Europas räddning?

Av Catherine Curzon

R

umäniens medeltida krigsherre är känd under många (ökända) namn. För vissa är han Vlad III, för andra Vlad Drăculea, men han är mer känd som Vlad Pålspetsaren och kanske framför allt som Dracula. Det är ett öknamn som avslöjar hans blodtörst och bästa avrättningsmetod: att spetsa sina offer på pålar och lämna deras ruttnande kvarlevor att kanta skogen. Den berömda ”de pålspetsades skog” fungerade som en varning till turkarna och terror­ taktiken lär ska ha skrämt iväg en invaderande osmansk armé. Vlad var villig att gå långt för att få behålla det landområde han ägnat år åt att få under sin kontroll.

Den ökände pålspetsaren var också känd för att koka, bränna och skära upp sina fiender – och ändå var han av vissa ihågkommen som en nationalhjälte, en ortodox kristen som försökte hejda islams utbredning. Det var dock inte bara den turkiska fienden som fick känna på balkankrigsherrens vrede. Alla män, kvinnor och barn som begick ett brott, alltifrån otrohet till stöld, straffades.

Som ett test placerade Vlad en gyllene bägare på torget i Târgoviște och ingen vågade stjäla den under hela hans styre. Hans fascinerande historia ger en inblick i en tid av konflikter, där han av vissa ansågs vara djävulen och av andra en befriare.

Vlad Pålspetsaren föddes mitt i vintern 1431.

Han var son till Vlad II Dracula, blivande vojvod (prins) av Valakiet, men vi vet inget om hans mor.

62 Vampyrer SE innehall.indd 62

31.01.2019 10:06

63 Vampyrer SE innehall.indd 63

31.01.2019 10:07

Ungern

UNGERN

Religion: Kristendom Drakens orden bildades i Ungern 1408 och medlemmarna svor att skydda kristendomen mot andra religioner och kättare. Som medlem av ordern räknade Vlads far de osmanska turkarna till landets största fiender, ändå försökte han blidka dem.

TRANSSYLVANIEN

BOSNIEN

Slottet Poenar

Transsylvanien

*

VALAK

Religion: Kristendom Kanske den plats som mest förknippas med Vlad Pålspetsaren, för under lång tid trodde man att han var begraven i klostret i Snagov. Omfattande undersökningar antyder dock att Vlads kvarlevor faktiskt finns i klostret i Comana. Trots det förknippas Snagov fortfarande med Pålspetsaren.

Bulgarien

Religion: Kristendom/Islam Människorna i Bulgarien betraktar fortfarande Vlad som en hjälte för att ha försvarat deras land. Han spetsade tusentals ockuperande turkar och erbjöd kristna bulgarer en tillflyktsort i Valakiet. Andra slaktades, skogar av pålspetsade offer kantade vägarna efter halshuggningar i massformat där hela bosättningar jämnades vid marken.

”Han svor att ta en blodig hämnd på dem som dödat hans familj och när vedergällningens stund var inne skulle den bli brutal.”

© Dan Ianos

MEDELHAVET Kanske var hon prinsessan Cneajna av Moldavien, Vlad II:s hustru, eller någon av hans många älskarinnor. Vem hon än var fick hon en pojke som skulle bli en av de värsta härskarna i historien.

Vlad föddes in i en värld av konflikter och territoriella dispyter. Han uppfostrades till att förstå vikten av att hedra sin familj, sitt namn och att ständigt utöka gränserna för sitt område, oavsett vad det kostade motståndarna. Som medlem av Drakens orden hade hans far svurit att försvara kristendomen mot osmanerna och andra som inte delade deras tro. Det var ett löfte som Vlad själv också skulle försvara när han högg sig fram och brände ner stora delar av Balkan.

När Vlad var fem år gammal kröntes hans far till vojvod av Valakiet. Han förlorade dock tronen sex år senare och i ett försök att återta makten försökte han hålla sig väl med alla viktiga parter.

Till en början gick allt väl, och Vlad och hans bror Radu placerades vid det osmanska hovet för att bevisa vojvodens lojalitet i utbyte mot osmanskt stöd. När Drakens orden krävde att Vlad II Dracul skulle gå med i deras korståg mot turkarna såg det ut som att hans listiga försök till att stå på god fot med samtliga hade misslyckats.

Bröderna togs till fånga, men trots det levde de ett bekvämt och privilegierat liv. Vlad och

64 Vampyrer SE innehall.indd 64

31.01.2019 10:07

ar

Moldavien

MOLDAVIEN

Religion: Kristendom Vlads kusin och lojale allierade, Stefan den store, hyllades för sina försök att hålla tillbaka Osmanska riket i Balkan. Han sägs ha byggt 44 kyrkor, en för varje militär seger han klarade, och han kanoniserades 1992 av den rumänsk-ortodoxa kyrkan.

SVARTA HAVET *

* Târgoviște

Valakiet

VALAKIET

Religion: Kristendom Vlad ägnade hela livet åt att strida för att få behålla den omstridda och strategiskt viktiga tronen i hemlandet. Han satt under tre regentperioder och byggde ett hem i den * Slottet Tokat förbjudna borgen i Poenari, där han använde tillfångatagna slavar för att bygga upp fästet.

BULGARIEN

OS

M

AN

* Konstantinopel

SK

A TU

RKAR Turkiet

Religion: Islam Osmanska rikets säte. Vlad och hans bror Radu hölls som fångar i slottet Tokat. Åren i fångenskap i Turkiet var goda, men oförrätten sårade den unge Vlad djupt. Flera år senare tog han en gruvlig hämnd på osmanerna.

Pålspetsarens jaktmarker Radu fick en god akademisk utbildning samt utbildning i strid, strategi och militära frågor.

Men fångenskapen gjorde Vlad bitter och det förvärrades när han såg sin yngre bror Radu bli den osmanske sultanens favorit. Brodern konverterade så småningom till islam.

Vlad, å andra sidan, tyckte inte om att behöva anpassa sig och straffades ofta för sina felsteg. När Vlad fick höra att hans far och äldre bror Mircea brutalt hade mördats av rebelliska adelsmän 1447 växte bitterheten till ilska. Han svor att ta en blodig hämnd på dem som dödat hans familj och när vedergällningens stund var inne skulle den bli brutal.

När Vlad släpptes återvände han till Valakiet som Vlad III och bara 17 år gammal återtog han den tron hans far förlorat. Han satt bara på tronen i två månader innan János Hunyadi – mer känd som Ungerns vite riddare, och en svuren fiende till Vlads släkt – invaderade Valakiet. Vlad var tvungen att fly till Moldavien, där han sökte skydd hos sin morbror, prins Bogdan, och sin kusin Stefan – en man som senare skulle få en viktig roll i Pålspetsarens liv.

Men saker och ting hade tagit en oväntad vändning i Valakiet där Hunyadis favoritkandidat

till rollen som vojvod, Vladislav II, hade visat sig ganska inställsam mot turkarna. Hunyadi tyckte kanske inte om Vlad, men de två männen bildade en osannolik allians och planerade att ta tillbaka Valakiets tron. Beslutet kom inte ett ögonblick för tidigt.

1453 föll Konstantinopel för de osmanska turkarna och plötsligt stod Europas dörrar vidöppna för en invasion. Nu var återtagandet av Valakiet viktigare än någonsin och år 1456, medan Hunyadis trupper invaderade Serbien, ledde Vlad sina män in i Valakiet. De två männen gick två mycket olika öden till mötes: Hunyadi blev offer för pesten och dog, medan Vlad triumferade och slaktade Vladislav II. Det blev början på sex års våldsamt styre som vojvod över Valakiet, och början på ett rykte skrivet i blod.

När Vlad satt säkert på Valakiets tron började han genast konsolidera sin position. Han skickade ut tusentals soldater för att strida för sin kusin Stefan och se till att han fick framgång i erövringen av Moldavien. De två kusinerna kontrollerade nu strategiskt viktiga punkter på Balkan och tillsammans skulle de utgöra ett stort hinder för osmanerna. Vlad kunde inte låta bli att tänka tillbaka på sin ungdom. Oavsett hur bra

Grymma härskare Vlad Pålspetsaren är inte den ende som styrt med järnhand – historien är full av mordiska monarker och dödliga diktatorer.

Gilles de Rais

Baron de Rais föddes 1405 och blev en av de mest kända barnamördarna i historien, som hängav sig åt övergrepp och tortyr. Antalet offer är okänt, men de tros vara fler än 100. De Rais avrättades 1440. Inga av hans offer har någonsin hittats.

Elisabet Báthory

Känd av vissa som grevinnan Dracula. Bathory anklagades för att ha mördat hundratals unga kvinnor i sitt hem i Ungern, men lyckades undkomma avrättning. Hon satt inlåst i en slottskammare med bara en liten lucka att ta emot mat igenom. Hon dog 1614.

Hunnen Attila

Attila, Guds gissel, ödelade dussintals städer. Han var känd för sin vildsinthet, han skonade ingen och rädslan för honom svepte över kontinenten. Attila dog vid sin egen bröllopsfest, kvävd av antingen ett enormt anfall av näsblod eller en inre blödning.

Ivan den förskräcklige

Den ryske tsaren från 1500-talet njöt av sadism och fann ett nöje i att både förorsaka och beskåda tortyr. Han spetsade, kokade, brände, halshögg och hängde hundratals offer och de här var bara några av hans värre metoder.

Katarina de Medici Den hängivna katoliken är ökänd för att ha iscensatt Bartolomeinatten. När protestantiska skaror samlades i Paris för att bevittna bröllopet mellan hennes dotter och Henrik av Navarra 1572 dödades uppskattningsvis 3 000 personer.

65 Vampyrer SE innehall.indd 65

31.01.2019 10:07

Verkliga vampyrer

En Balkankrigsherre med våldsamt rykte, Vlad Tepes styrde med järnhand – och vass påle.

Vlad mot transsylvaniska saxare Konflikten som gav den mörke prinsen hans namn.

De inflytelserika transsylvaniska saxarna hade länge varit kritiska mot Vlad Pålspetsaren. Föga förvånande bestraffade han dem hårt för deras motstånd. Även om saxarna var i minoritet i Transsylvanien hade de stor makt och kontrollerade regionens befästa städer och dess industri.

I århundraden hade de innehaft en särskild status i den ungerska staten, men när Vlad kom till makten skulle allt förändras.

De transsylvaniska saxarna motsatte sig Vlads tron­preten­ tioner i grannlandet Valakiet och valde att stötta hans fiende, Dan III av Transsylvanien. Det var inte allt, de åtnjöt också handelsprivilegier

som valakiska handelsmän inte hade, så när Vlad beskattade saxarna hårt vägrade de att betala.

Det här fortsatte till 1459 när Vlads styrkor svepte in i staden Kronstadt (dagens Brasov) och släpade upp handelsmännen till berget Tampa.

Här, på kullarna över staden, gick de som vågat trotsa härskaren ett grymt öde till mötes. En påle kördes upp i anus på var och en, så att deras egen vikt långsamt tvingade dem att glida nerför dess längd. Det var en plågsamt långsam död och de helvetiska skriken från de döende ekade över staden. Tronpretendenten Dan III tillfångatogs och tvingade gräva

sin egen grav. Först när gropen var tillräckligt djup för att rymma en kropp fick han tillåtelse att vila, och beordrades sedan att läsa upp ett griftetal över sig själv. När de sista orden lämnade Dans läppar högg Vlad huvudet av honom.

Enligt legenden njöt Vlad Pålspetsaren av en kunglig middag mitt i skogen av döende saxare, en bankett medan offrens skrik fyllde luften. Enligt tyska rapporter om grymheterna doppade han brödet i de transsylvaniska saxarnas blod. Det här är en av de första referenserna som kopplar ihop Vlad Tepes med de vampyr­legender som senare skulle förknippas med hans namn.

Vlad Pålspetsaren njöt av en festmåltid medan hans offer gick en långsam och plågsam död till mötes.

66 Vampyrer SE innehall.indd 66

31.01.2019 10:07

Vlad Pålspetsaren

av det här är bara antaganden. Sådana historier har både ett gott och ett dåligt syfte. Å ena sidan tjänar de till att skrämma fienden och eventuella invaderare. Å andra sidan brukar de grumla fakta.

Inte alla berättelser var rykten. När sultan Mehmed II krävde Valakiet som en del av Osmanska riket hade Vlad ingen avsikt att gå med på det. Han välkomnade de turkiska sändebuden till sitt hov och påstod sig vara öppen för förhandling. Istället tillfångatogs sändebuden och deras turbaner spikades fast i deras huvuden så att de dog. Vlad påpekade att det var trots allt oartigt av dem att vägra ta av sig sin huvudbonad när de träffade prinsen.

Sultanen blev rasande och skickade ett pålitligt sändebud, Hamza Bey, för att söka audiens hos Vlad. Bey hade fått tydliga instruktioner: gör anspråk på Valakiet för Osmanska riket på det sätt som krävs, även om det innebär att döda den oresonlige härskaren. Vlad väntade in Bey och hans män, och när de reste genom Valakiets landsbygd togs de i ett bakhåll. Soldaterna spets­ ades på träpålar, och för att visa på hans betydelse spetsades Hamza Bey på den längsta pålen av dem alla.

© Dan Ianos

I Tyskland publicerades pamfletter om Vlads onda gärningar, in i minsta, grymma detalj.

utbildning han fått under fångenskapen hade han ändå varit en fånge. Nu var tiden inne för hämnd.

Vlad fick underrättelser om att många valakiska adelsmän, eller så kallade bojarer, hade konspirerat för att mörda hans far och begrava hans bror Mircea levande. Lika beräknande som alltid bjöd han in männen ifråga till en påskfest och bad dem ta med sina familjer till festligheterna. När bojarerna anlände greps de. De äldsta pålades på fläcken, de yngre och raskare tvingades däremot att utföra slavgöra genom att återuppbygga Vlads slott. Förhållandena var brutala och de som överlevde det hårda slitet dödades så snart projektet var klart.

Det berättas fortfarande om Vlads extrema grymhet, i synnerhet mot Valakiets kvinnor.

De som förlorade oskulden utom äktenskapet torterades, och barnen grillades levande och gavs sedan till sina mödrar att äta. Oärliga affärs­ innehavare spetsades och en av hans fiender sågades till och med itu. Vissa påstår att Vlad spetsade möss och fåglar som nöje, men mycket

”Det berättas fortfarande om Vlads extrema grymhet, i synnerhet mot Valakiets kvinnor. De som förlorade oskulden utom äktenskapet torterades.”

Vart än Vlad Pålspetsaren kom rann det blod i hans fotspår. Hans hat mot de osmanska turkarna visste inga gränser och det räckte inte för honom att det gick dåligt för hans fiender, han ville vara på plats för att döda dem personligen.

Med användning av den turkiska han lärt sig under sin fångenskap infiltrerade Vlad osmanska fästen över hela Bulgarien. Hans styrkor dödade tusentals män, kvinnor och barn, och de dödade civila lika gärna som soldater. Landet ekade av skriken från sårade och döende. Luften var tjock av rök från brinnande byar och folket darrade av rädsla för den ankommande Pålspetsaren. När sultan Mehmed II:s rike på Balkan sakta sjönk bakom blodet från Vlads offer slog han tillbaka.

Långt efter att han konverterat till islam var Radu den vackre, brodern som tillsammans med Vlad suttit tillfångatagen, en av de 90 000 soldater som korsade Donau 1462 och marscherade mot Valakiet. Vlad mötte dock inte sina anfallare direkt utan reste om natten, anföll grupper i bakhåll och oskadliggjorde några tusen åt gången, vilket tärde

Från prins av Valakiet till Mörkrets prins Kulturhistorikern David J. Skal ser på kopplingarna mellan Dracula och hans historiska namne.

En av alla missuppfattningar om Bram Stoker och Dracula, kanske den mest spridda, är uppfattningen att Stoker inspirerades till att skriva sin klassiska skräckberättelse på grund av den verklige Vlad Tepes gärningar. Öknamnet härstammade från Vlads synnerligen blodtörstiga sätt att göra sig av med fienden, men på sin tid var Vlad känd och fruktad som Dracula i betydelsen djävulens son eller drake (orden har samma motsvarighet i rumänska).

Men nog hade väl allt det där med träpålar och pålning något att göra med det berömda vampyrbotemedlet som beskrivs i Stokers roman? Faktiskt inte. Det finns egentligen inga bevis för att Stoker ens kände till Vlads koppling till träpålar eller hade tillgång till en översättning av någon tysk redogörelse om hur Vlad doppar sitt bröd i sina offers blod.

Det är faktiskt bara en bok som Stoker bevisligen har använt. Den fanns i ett bibliotek i badorten Whitby i norra Yorkshire, under hans sommarsemester 1890. Den boken gav honom namnet Dracula, men innehöll inte någon diskussion om ätande av blod eller pålning, och ingen beskrivning av den förfärliga händelse då 20 000 offer visades upp i en kilometerlång halvcirkel utanför Draculas huvudstad, Târgovişte, som en mycket effektiv varning till antågande turkiska soldater.

Stoker själv besökte faktiskt aldrig Valakiet eller Transsylvanien i Rumänien – istället konsulterade han kartor och reseguider – och gjorde inte några större, om än några, undersökningar om den ökände Pålspetsaren.

I själva verket hade han redan berättelsen klar för sig när hans slumpartade upptäckt av namnet Dracula fick honom att ge berättelsen en viss historisk grund, och ett mycket bättre namn än den övertydliga skurken greve Wampyr han ursprungligen tänkt.

David J. Skal har skrivit boken Something In The Blood: The Untold Story Of Bram Stoker, The Man Who Wrote Dracula.

67 Vampyrer SE innehall.indd 67

31.01.2019 10:07

Verkliga vampyrer

5

HEMSKA AVRÄTTNINGSMETODER

Trots namnet utsatte Vlad Pålspetsaren sina fiender för en rad olika grymma dödsstraff.

När turkiska sändebud inte tog av sig sina turbaner i hans närvaro lät Vlad spika fast dem i deras huvuden.

20 000+ SPETSADES 5 000+ HALSHÖGGS 10+ 10 000+ BRÄNDES LEVANDE

1

BLEV KOKAD LEVANDE OCH KANNIBALISERAD

FICK TURBANERNA FASTSPIKADE

både på antalet män och på stridsmoralen. Vlad kände området väl och utnyttjade kunskapen, tog anfallarna i bergspass och dalgångar, och slog till hårt utan förvarning.

Kungen av Ungern, Matthius Corvinus, ställde sig dock inte på Vlads sida, trots att han hade gjort det tidigare. Hunyadis son var fortfarande misstänk­sam mot Pålspetsaren och när den till synes oändliga turkiska framstöten fortsatte vände sig Vlad till Corvinus för att få hjälp. Corvinus, som hade egna ambitioner, lät istället kasta Vlad i fängelse. I fyra år satt han fången, men den beräknande Pålspetsaren var inte slagen.

När Vlad släpptes 1474 tog han hjälp av Stefan V Bathory av Transsylvanien och de två männen lyckades återta tronen, men när Vlad inledde sin tredje regentperiod ville osmanerna få ett slut på hans styre en gång för alla. Turkarna bidade sin tid tills Vlad började tro att han satt säkert, och då, medan han reste genom landsbygden under de sista dagarna av 1476, slog de till.

Trupperna var uttröttade efter den senaste striden för att återta Valakiet, så Vlad hade inte mycket tid för att omgruppera sig utan stod inför de samlade osmanska styrkorna med bara några få tusen man. I likhet med hur omständigheterna kring hans födelse har gått förlorade skiljer sig också berättelserna om hur den här krigsherren gick under. Vissa påstår att han dog som en hjälte och stred tappert vid sina lojala trotjänares

sida, andra menar att han mördades av svekfulla bojarer. Ännu en annan säger att Vlads huvud spetsades av turkarna och visades upp på en påle.

Ingen vet säkert var han fick sin sista vila, men det är sannolikt att det är i klostret Comana i Giurgiu, en orden som Pålspetsaren instiftade.

Flera hundra år efter hans död är skogarna där liken föll fortfarande en källa till fascination och även idag har han ett mångbottnat rykte. Kanske har vår moderna uppfattning inte sitt ursprung i Bram Stokers Dracula, utan i de tyska skrifter som återger hans gärningar in i minsta bloddrypande detalj och listar alla hans grymma dåd, verkliga eller påhittade. De här illustrerade pamfletterna sålde i hundratal och fördes ut i Europa, för att sprida berättelsen om den skoningslöse vojvoden.

Snart hade pamfletterna vuxit till en hel serie och folket slukade dem, förfärade och fängslade.

Det är kanske inte så förvånande att ju närmare man kommer Vlads hemland, desto mer hyllad är han. I Rumänien ses han som en hjälte. Pålspetsaren ses som en gudfruktig folkets försvar­are, en viktig person för nationen, mannen som stod ensam mellan kristendomen och de osmanska styrkornas frammarsch.

Nästan 600 år efter hans död hade berättelsen om Vlad III inte bleknat. Han har odödliggjorts i film, litteratur och sagor, och skuggan efter Vlad Pålspetsaren och dem som dog för hans händer är lika stor som alltid.

”Vissa påstår att han dog som en hjälte och stred tappert vid sina lojala trotjänares sida, andra menar att han mördades av svekfulla bojarer.”

68 Vampyrer SE innehall.indd 68

31.01.2019 10:07

Vlad PĂĽlspetsaren

69 Vampyrer SE innehall.indd 69

31.01.2019 10:08

Verkliga vampyrer

Elizabeth Báthory

Berättelsen om hur en av historiens mest ondskefulla gestalter terroriserade kungadömet Ungern.

Av Peter Price

M

edan iskalla vintervindar år 1610 trängde sig in genom sprickorna i slottet Čachtices stenmurar i Ungern (nuvarande Slovakien) hördes förtvivlade skrik där inifrån. Skriken berodde på att den 50-åriga änkan och grevinnan Elisabet Báthory ägnade sig åt sitt favoritnöje. Vid hennes fötter låg en ung tjänsteflicka som blev bränd med glödhett järn. Tjänsteflickan skulle inte överleva.

Grevinnan, som blivit berömd som historiens värsta kvinnliga mördare, tycks ha njutit av att plåga och förtrycka sina tjänare, livegna och vem som helst som förargade henne. Med åren blev berättelserna om tortyren så fasansfulla att man påstod att hon brukade bada i oskuldsfulla jungfrurs blod, en sysselsättning som var avsedd att ge henne evig ungdom. Precis som den påhittade gestalten Dracula, som hon ofta har jämförts med, betraktas hon som ett monster och någon som tillfogar andra smärta och lidande bara för sitt eget höga nöjes skull.

Under århundraden av folkliga berättelser med olika utfyllnader har fakta och fiktion blandats ihop och antalet offer för hennes grymhet har uppgivits vara hela 650 stycken.

Kungariket Ungern, där Báthory levde, var ett helt annat land i slutet av 1500-talet och början av 1600talet än det som finns i dag. Osmanska riket gjorde anspråk på den södra delen som kunde bli dess port mot Europa. I norr fanns en hel rad adelsfamiljer som motsatte sig detta och som trots att de klagade

på religiöst förtryck litade de precis lika lite på varandra som på turkarna.

Elisabet, som är den anglifierade formen av hennes namn, var dotter till baron Thurzó Báthory och hans hustru Anna, född Báthory. De kom från två olika släktgrenar – Thurzó tillhörde Ecsed-grenen och Anna Somlyó-grenen – och de var ättlingar till de adelsmän som hjälpte Vlad Pålspetsaren i hans strävan att ta över Valakiets tron. Släktskapet var illavarslande. Eftersom Elisabets far var vojvod (lokal härskare) över Transsylvanien gav det honom administrativ, juridisk och militär ensamrätt till makten över den delen av kungariket Ungern.

Så fort Elisabet Báthory föddes hade hon med andra ord makt över en stor del av Ungerns befolkning. Som medlem av adeln lärde hon sig latin, tyska och grekiska, och familjens välstånd gjorde att hon inte behövde lida brist på någonting under sin uppväxt.

När hon gifte sig med Ferenc Nádasdy, vars familj – precis som släkten Báthory – hörde till Ungerns mest förmögna kom drygt 4 500 gäster till bröllopet. Paret trolovades när hon var omkring 11 år, men några år senare ryktades det om att hon hade blivit gravid med en bonde.

Enligt uppgift ska barnet ha slitits sönder av hundar. Som med många detaljer i Báthorys liv är det svårt att veta vad som är sant och vad som inte är det. Eftersom hennes familj hade högre

70 Vampyrer SE innehall.indd 70

31.01.2019 10:08

Elizabeth Bรกthory

71 Vampyrer SE innehall.indd 71

31.01.2019 10:08

Verkliga vampyrer

Reproduktion av Istvan Csoks målning som föreställer Elisabet Báthorys tortyroffer. Originalet förstördes under andra världskriget.

”Det var under makens frånvaro som Elisabet Báthory ska ha börjat ägna sig åt diverse sadistiska aktiviteter.”

social ställning än hennes makes vägrade hon byta efternamn och fortsatte att heta Báthory.

Hon demonstrerar tydligt sin självständighet i ett brev som hon skrev till en annan ungersk adelsman, greve Bánffy: ”Greve Bánffy, jag inser mycket väl att detta endast innebar att Elisabet blev ägare till flera gods i ett är den nya fattigdomen, att ni skulle övervaka mina område som sträckte sig tvärs över det ungerska små egendomar och åstadkomma det … Men trots riket, till platser som Wien, Beckov i Slovakien det vet ni också att jag aldrig kommer att låta mig och ungerska Nyírbátor. Hon valde att till­bringa kontrolleras av män särskilt länge.” sin tid på olika egendomar, bland annat på slottet Báthorys tidiga liv innehåller ingenting som Čachtice i de slovakiska Karpaterna med dess skulle kunna förklara de förfärliga saker omgivande byar, både under makens livstid som hon senare anklagades för. Paret Medan och därefter. Dessa ägor gjorde hennes fick fem eller sex barn, beroende på redan stora förmögenhet ännu större.

Elisabet enligt vilka källor man läser, men en del av Hon blev den rikaste, mäktigaste och vissa uppgifter dem dog tidigt. Hennes man stred mest eftertraktade grevinnan i hela var skyldig till 650 i de osmansk-ungerska krigen och landet. det var under hans frånvaro som unga kvinnors död, När Báthorys make dog omgav Elisabet Báthory ska ha börjat ägna hon sig med hovfolk och tjänare, anklagades hon sig åt diverse sadistiska aktiviteter. som senare skulle bli anklagade för officiellt bara för Berättelser om piskning, brännjärn samma brott som sin härskarinna. och att en olycklig flicka ska ha fått 80 mord.

Dessa bestod av äldre kvinnor och en munnen igensydd för att hon pratade för funktionsnedsatt pojke. Kvinnorna Anna, mycket hör till de rykten som började florera Ilona Jó, Dorottya och Katalin samt pojken medan Nádasdy var ute i fält.

Ficzkó var ett urval av ammor, tvätterskor och Men snart skulle livet ta en helt ny vändning, väninnor. Inte precis typiska torterare. eftersom Nádasdy insjuknade i en mystisk Det är deras vittnesmål som berättar om åkomma och dog år 1604. Hans plötsliga frånfälle några av Báthorys mest otyglade handlingar,

till exempel att hon med tänderna slitit loss bitar av kött från kvinnor, ibland utan att ens stiga upp ur sin säng. Det ryktades också om att Báthory misshandlade sina tjänare med knölpåkar, piskor, nålar och glödande järntänger. Misshandeln var dock inte alltid lika aktiv. Man hällde iskallt vatten över en del unga flickor och lät dem frysa ihjäl utomhus. De olyckliga offren tycks framförallt ha varit tjänstefolk på slottet, men också unga adelsfröknar som skickades till Báthorys gods för att lära sig hovetikett.

Utan inflödet av krigsbyte från makens militära verksamhet började godsets intäkter sina. Kungen hade en stor skuld till Elisabets avlidne man och hon besökte ofta den kungliga skattkammaren för att försöka få tillbaka dessa medel.

Hon påstås ha fortsatt med sina sadistiska handlingar fram till år 1610, när det blev omöjligt att försöka dölja vad som pågick. Det beslöts att den ungerske ståthållaren greve György Thurzó skulle undersöka de oroväckande ryktena. Ståthållaren var en hög ämbetsman vars befattning hade anor från romartiden och

72 Vampyrer SE innehall.indd 72

31.01.2019 10:08

Elizabeth Báthory

Blodiga grevinnan Elisabet Báthory är inte bara berömd för att hon tillhörde en välkänd släkt eller för att hon var rik och mäktig.

Hon är mest känd för de kusliga, makabra berättelser som under åren har förknippats med henne. Att hon ska ha badat i oskulders blod låter som ett påhitt, men kan det vara sant? Faktum är att det inte finns några belägg från samtiden som tyder på att Báthory badade i blod eller på att dess kraft ska ha gett henne evig ungdom.

Medan hon levde kallades hon oftast ”den ökända damen” och det var först omkring 200 år senare, när berättelser om vampyrer började spridas i Östeuropa, som den historien om henne blev mer känd. Ungdom och vitalitet förknippades med blod, och steget var inte långt till att tro att nytt blod skulle kunna hålla en människa frisk och ungdomlig.

Det finns flera varianter av historien om Elisabet. Den vanligaste går ut på att hon blev rasande och slog en tjänare, varvid hon fick en del av offrets blod på sin hand. När hon torkade bort det lade hon märke till att huden just där såg yngre och fräschare ut. Efter den upptäckten ska hon ha badat i stora kar med blod eller ”duschat” under kroppar som hängts upp i taket så att blodet forsade ner över henne. Första gången denna sägen trycktes var år 1729 i en jesuitprästs bok med titeln Tragica Historia.

Hans redogörelse anses bygga på en lokal muntlig tradi­tion som antingen förvanskades vid översätt­ningen eller var ren hörsägen från början.

Báthorys levnadstecknare har sett likheter mellan grevinnan och titelfiguren i Bram Stokers Dracula (1897) och antytt att hon – i lika hög grad som Vlad Pålspetsaren – var en förebild för denna gestalt. Man kan diskutera om hon inspirerade Stoker, men det är säkert att Báthory har haft stort inflytande på moderna vampyrskildringar och bidragit till porträtt av blodsugande skräck­ figurer, som i Hammers film Grevinnan Dracula och den provokativa belgiska filmen Daughters Of Darkness, båda från 1971. Mer indirekt anses hennes gruvligheter ha inspirerat den ”lesbiska vampyrtrenden” som startade med Joseph Sheridan Le Fanus kortroman Carmilla (1872). Ett av hennes tillhåll – slottet Čachtice – fungerade som greve Orloks hem i stumfilmsmästerverket Nosferatu (1922).

som endast var underställd kungen själv. Thurzó hade en bakgrund som militär och stor politisk erfarenhet, vilket gjorde honom lämpad för uppgiften. I sin personliga redogörelse skriver han att när han kom fram till Báthorys gods hittade han en ung kvinnas döda kropp och en annan ung kvinna som var dödligt sårad efter tortyr. Andra kvinnor satt fångna, uppenbarligen i väntan på samma öde. I ett brev skrev Thurzó: ”När jag och mina män kom in i huvudbyggnaden på Csejthe hittade vi en död flicka i huset, en annan anhölls medan utredning­en satte igång. Hennes dog till följd av många sår och skador. Dessutom fanns medbrotts­ling­ar erkände under tortyr att de hade där också en sårad och torterad kvinna till. De övriga medverkat till ett antal fasansfulla övergrepp offren hölls gömda …” under åren. Andra vittnen berättade att de Thurzó kom inte på Báthory medan hade sett hundratals unga kvinnor som hon torterade kvinnorna, även om torterats och dödats. Tjänstekvinnan det påstods senare i en utbroderad Ilona Jó sa: ”Hon stack igenom version av historien. Något Elisabet dog vid flickornas fingrar med nålar och Thurzó de facto bidrog med sa: ’Om det gör ont kan horan 54 års ålder, efter var en ögon­vittnes­skildring ju dra ut den’. Om flickan drog av Báthory medan hon att ha suttit isolerad i ut nålen misshandlade damen tydligen ägnade sig åt tortyr husarrest på slottet henne igen och skar av fingret.” och mord på tjänsteflickor i En vecka senare, när man Čachtice. sitt residens. Det är inte tal om hade fått tillräckligt många något badande i jungfrurs blod, upplysningar, avrättades Báthorys men det är ändå hårresande och medbrotts­lingar. Ett annat vittnes­mål graverande. gjorde att Elisabet Báthorys brott väckte Báthory och hennes medbrott­­­s­l­ingar

uppmärksamhet vid det ungerska hovet: ”Det andra vittnet var Tamás Jaworka, av adlig börd, domare i staden Kosztolány, ungefär 40 år gammal, förhörd under ed. Han vittnade om kvinnan Elisabet Báthorys grymhet … Och sade också att han hade hört av några unga tjänare om sagda dam hur fruktansvärt grym denna kvinna var mot sina tjänsteflickor. Hon brände nämligen vissa av dem på buken med glödande brännjärn. Andra satte hon i ett stort lerkar och hällde kokande vatten över dem så att huden skållades. På så sätt orsakade hon deras lidande. Samma vittne hade också ofta sett de unga oskulderna i hennes följe när de dök upp vanställda och översållade av blåmärken från många slag …”

Báthory fick aldrig någon möjlighet att försöka försvara sig själv mot dessa anklagelser, eftersom hon nekades talan vid sin rättegång.

73 Vampyrer SE innehall.indd 73

31.01.2019 10:08

Verkliga vampyrer Porträtt av Elisabets make, Ferenc Nádasdy, av okänd konstnär.

Báthorys adelsvapen, som hyllar Drakorden och berättelsen om släktens ursprung.

Släkten Báthory Elisabets förfäder skaffade sig gradvis ett stort politiskt inflytande i Ungern.

Släkten Báthory har spårats tillbaka till 1000-talets ungerska adel, som utvandrade från Schwaben i nuvarande Tyskland. Släkten delades efter några hundra år i två olika grenar, Ecsed-grenen och Somlyó-grenen, och Elisabets föräldrar härstammade från båda två.

Släkten Báthorys samröre med Drak­ orden, Elisabets adelsvapen och drakar i allmänhet kan härledas till familjens sägenomspunna ursprung. År 900 ska en djupt troende krigare vid namn Vitus ha slagit ihjäl en drake i träskmarkerna vid Ecsed och då tilldelats hedersnamnet Báthory. De tre draksvansarna i vapnet anses symbolisera de tre lansstötar som krävdes för att döda draken.

Släkten Báthory kom att inneha en rad religiösa, militära och civila poster i landets styre. Ett exempel är kardinalen András Báthory som blev stormästare i Drakorden.

Släktens mest kände medlem, förutom givetvis Elisabet själv, är Stefan Báthory, som blev kung av Polen år 1576. Han har beskrivits som ”den polska allmänhetens och de polska historikernas favorit” och var morbror till Elisabet, men han spelade förmodligen ingen viktig roll i hennes liv.

Stefans regeringstid hyllas som en av de största epokerna i Polens historia, när han besegrade habsburgarnas tronföljarkandidat, försvarade landets gränser mot ryssarna och försökte bygga upp en förenad stat av Polen, storfurstendömet Litauen och Transsylvanien (som han var furste av).

Dessa inflytelserika kontakter i Östeuropa har teoretiskt ansetts vara ett annat skäl att Elisabet aldrig ställdes inför rätta. Det skulle ha vanhedrat släkten om hon offentligt skulle ställas till svars för sådana övergrepp, så man använde istället sitt inflytande och sin makt för att sätta henne i fängsligt förvar.

Thurzó använde sina kontakter med kunga­ Det som finns kvar av Báthorys huset för att få henne dömd till perpetuis familjehem, slottet Čachtice. carceribus (livstids fängelse) i stället för döden. Därför dömdes Elisabet Báthory till att leva resten av sitt liv fängslad i sitt eget slott, släktingar som nu fick ny mark nära relationer till greve inmurad i ett rum med bara en liten springa för Thurzó. Dessa människor hade mycket att vinna på luftcirkulationen, genom vilken man sköt in mat. att hon fälldes och fängslades. Man bör därför vara Hennes mark och förmögenhet togs ifrån henne misstänksam mot dessa personer och deras berättelser och delades upp mellan släktingarna. om man vill vara rättvis mot henne.

Hon dog ensam i husarresten efter fyra år.

Medbrottslingarnas bekännelser var resultat av Hennes sista kända ord var till sin vakt dessa: tortyr, en metod som är helt otänkbar i det moderna “Känn så kalla mina händer är.” rättsväsendet. I kombination med att Elisabet ”Det är ingenting, min fru. Gå bara och inte ställdes inför rätta och inte fick föra lägg er”, fick hon till svar. Hon hittades sin egen talan innebär det att vi inte död nästa morgon och begravdes i har tillräckliga kunskaper om fallet, Elisabet antas närheten, till bybornas vrede. De som präglas av mytbildning och ställde till ett upplopp. Hennes ha ägnat sig åt överdrifter. Huvudbevisningen kropp flyttades sedan till släkten mördande i nästan mot Báthory bygger på dessa Báthorys gravkor, men sedan tjugo år – under bekännelser. Frånvaron av försvann den och ingen har perioden mellan åren oberoende vittnesmål gör att vissa lyckats ta reda på var hennes menar att Báthory föll offer för en kvarlevor finns i dag.

1590 och 1609. konspiration och det är onekligen Enligt samstämmiga uppgifter var en möjlighet. Thurzó hade mycket att Elisabet Báthory faktiskt sadist, någon vinna på att en mäktig lokal konkurrent som njöt av att tillfoga sina medmänniskor undanröjdes och på att få äran för att ha satt stopp smärta och lidande. Det finns dock vissa belägg för ett “odjur”. som skulle kunna visa henne i ett annat ljus: Hela släkten Báthory drog också stora fördelar av all antydningar om att hon kan ha varit ett offer för mark som den ärvde. Elisabets fruktbara ägor skulle ha politiska intriger och drabbats av elakt förtal i beslagtagits av kronan och inte överlämnats till släkten stor skala. om hon hade ställts inför rätta och blivit dömd. Det är Av en lycklig slump (för dem), eller på grund av också ett faktum att den ungerske kungen på så sätt dunkla förbindelser, hade många av grevinnans

74 Vampyrer SE innehall.indd 74

31.01.2019 10:08

Elizabeth Báthory

Báthorys gods enbart för att anhålla Elisabet slapp betala sina stora skulder till henne. och att han tycks ha ansträngt sig för att få fram Förtida död och miss­handel av tjänstefolk var sanningen bakom anklagelserna. Han kanske vanligt förekommande på den tiden. Man kan ha trodde att pratet om hemska händelser spreds använt sådana fall för att skylla obefintliga brott av Elisabets kusiner, i ett försök att destabilisera på Báthory. Vissa går ännu längre och säger att området och bedriva ett maktspel för att vinna de så kallade “tortyrredskapen” i vissa fall var kronan. Oavsett vilken version som är sann läkarinstrument. De menar att Elisabet inte eller inte hade förövarna av dessa veder­ brände sina tjänare med brännjärn värdiga brott mött sitt öde och fallet för nöjes skull, utan för att stoppa konstaterades vara avslutat. blödningar och att hon försökte Slottet Čachtice Med drygt 300 vittnesmål och rädda liv i stället för att ta dem. ligger uppe på en ögonvittnesskildringar från några Såren som uppstod efter höjd i våra dagars av hennes närmaste rådgivare behandlingarna kan lätt ha förväxlats med tortyrskador Slovakien, nära gränsen är det svårt att tro att historierna inte innehåller ett uns sanning. om man inte kände till mot grannlandet Frågan är då hur mycket man ska sammanhanget, och det skulle i så Tjeckien. tro på, och vilka andra faktorer än fall vara vad Thurzó fick se vid sitt ren rättvisa som kan ha inverkat på oanmälda besök. utfallet?

Argumenten är trovärdiga, men Siffran 650 offer verkar vara överdriven och Thurzó satte inte igång utredningen på de flesta anser att antalet offer måste ha varit eget initiativ. Han fick en tvingande order av kung betydligt mindre. Oavsett vad som är lögn och Mattias II att göra det. Kungen hade i flera år tagit vad som är sanning så har Elisabet Báthory och emot klagomål från en lokal luthersk präst, Magyari, berättelserna om henne onekligen blivit en av som var oroad över den aktivitet som pågick inne i de ruskigaste skräckhistorier som någonsin har Báthorys slott. berättats.

Det är dock ett faktum att Thurzó inte uppsökte

Kejsar Mattias som ärkehertig på en målning av Lucas van Valckenborch år 1583.

75 Vampyrer SE innehall.indd 75

31.01.2019 10:08

76 Vampyrer SE innehall.indd 76

31.01.2019 10:08

ECSED Elisabet Báthory växte upp på familjens slott i Esced (nu Nagyecsed) i nordöstra Ungern. Efter hennes död 1614 ville inte människorna i Čachtice att hon skulle begravas i byn, så Elisabet flyttades till familjen Báthorys familjegravkammare i Esced.

77 Vampyrer SE innehall.indd 77

31.01.2019 10:08

Verkliga vampyrer

Vampyrpaniken i New England

Familjer i New England drabbades av en hemsk, tärande sjukdom som ingen kunde förklara. Var det de döda som dränerade de levande?

Av Willow Winsham

l, Chestnut Hil n e ts la sp g in Begravn 1892. sland. Mars I e d o h R , r Exete

gruppen som r ö f o d n ä v r te en å en unga D .

Det fanns ing v a r g s n w o ercy Br samlats vid M ånader, men m e tr i d ö d varit kvinnan hade at i frid. il v , e d a k r e v det hade inte, vad n es och kroppe d a n p p ö n ta is När k åskådarna e d a r ä f r ö f e d visades för ska uppgift

m e h n e d e d a h

r att de kommit fö rjat. utföra bara bö

Kroppen – so m såg misstän kt välbevarad ut – undersö ktes noggran t, oc öppnades brö stkorgen försi h sedan ktigt för att skulle hitta h man järtat. Precis som de misst innehöll Mer änkt cys hjärta fär skt blod. Stär i sin övertyg kta else gjorde de upp eld på en närbelägen st en och hjärta t eldades upp tills inget ann at än aska åte rstod. Jobbet var utfört, d en hemska sa nningen var uppenbarad.

Mercy Brow n var

en vampyr.

78 Vampyrer SE innehall.indd 78

31.01.2019 10:08

S

å lyder legenden som cirkulerar i många versioner runt staden Exeter i Rhode Island i New England. Varje år vid Halloween får kyrkogården ifråga besök av ett otal spänningssökare som vill få en del av det kändisskap som byggts upp runt Mercy Browns grav. Och varje år hjälper rapporter om spöklika likljus, känslan av en märklig närvaro och till och med självaste Mercys röst till med att hålla berättelsen levande och ge den populära urbana legenden nytt bränsle. Även om de sensations­ lystna berättelserna som har återberättats i över ett århundrade bättre passar för en skräckfilm eller gotisk roman har de faktiskt en historisk bakgrund.

Mercy Lena Brown var bara 19 år 1892 när hon dog av lungsot¬– idag kallat tuberkulos – efter en mycket kort strid mot den tärande sjukdomen.

Hon var inte den första i familjen som drabbades.

Hennes mor Mary Brown hade dukat under för sjukdomen 1883, nästan ett årtionde tidigare och hennes syster, en annan Mary, hade dött bara några få månader därefter. Det är lätt att föreställa sig den förtvivlan George Brown kände

när han såg sin fru och sina döttrar försämras, Brown, berodde det på att en av de avlidna utan att kunna stoppa deras utstakade väg mot egentligen inte var död. Någon livnärde sig på graven. Dessutom hade hans ende son, Edwin livskraften hos dem som fortfarande levde från ”Eddie” Brown, börjat insjukna strax innan Mercy andra sidan graven. Någon sög livet ur dem, dog. Trots att George flyttade sig själv och sin tömde dem på energi tills också de gick under. son till Colorado Springs i förhoppning om att De som talade med George Brown fortsatte. ett luftombyte skulle kunna hejda Tänk om någon i hans egen familj sjukdomen stod den unge mannen förorsakade Edwins allt sämre Trots att närmare dödens väntrum än tillstånd? Det enda sättet att säkert han hittade någonsin. ta reda på hur det låg till var tuberkulosbakterien I mars 1892 stod det klart att låta gräva upp kropparna slutade Kochs försök för efter Mary Eliza, Mary Olive för alla att Eddie snart skulle förenas med sin mor och sina och Mercy och undersöka att hitta ett medicinskt systrar. Läkarna kunde inte dem, och om det fanns tecken botemedel med bota honom eller ge några på att deras misstankar var pinsam katastrof. löften om att sjukdomen som välgrundade måste de ta hand höll honom i ett dödligt grepp om kropparna på rätt sätt. Trots att skulle kunna hejdas. Familjen och de George var skeptisk kring att det skulle vänner och grannar som såg familjens lidande ge något böjde han sig för påtryckningarna och höll på att förlora hoppet. Det fanns dock en sista gick med på att låta gräva upp kropparna. När utväg. Flera personer närmade sig George Brown doktor Harold Metcalf, områdets läkare som med ett förslag. Det fanns en tro, välkänd och bevittnat Mercys lönlösa kamp och snabba färd sann, sa de, på att när flera inom samma familj mot graven, fick höra talas om hans medgivande dött av lungsot, på det sätt som skett i familjen gick han med på att ta hand om det hela.

79 Vampyrer SE innehall.indd 79

31.01.2019 10:08

Verkliga vampyrer

Spridandet av rädsla

Traditionen sprids Maine

Bevis för en korrelation mellan lungsot och vampyrtro existerade så långt norrut som Saco i Maine. Källorna visar att de som dog av sjukdomen senare grävdes upp, utan tvivel i syfte att kontrollera kroppen för tecken på fortsatt liv.

Tron på att de döda åt av de levande fanns inte bara i Rhode Island. Hur långt sträckte den sig?

De första bevisen Vermont

De tidigaste för bevisen för en vampyr­ tradition i New England fanns i Manchester och Dummerston i Vermont under 1700-talets sista årtionde. På grund av skillnader i bosättningsmönster ägde uppgrävningar och bränningar rum mer offentligt här än på andra ställen.

Lantlig vidskepelse Rhode Island

Ett hopplöst fall Massachusetts

Massachusetts hade några av de högsta dödstalen i lungsot i hela regionen.

I en familj gick 16 personer under av sjukdomen, trots att en nyligen avliden dotter grävts upp och hennes hjärta bränts.

Utomstående kallade invånarna i Exeter i Rhode Island för vidskepliga och vilseledda när Mercy Brown grävdes upp 1892. Det här var faktiskt ett av de sista fallen efter hundra år av liknande fall i delstaten.

80 Vampyrer SE innehall.indd 80

31.01.2019 10:08

Vampyrpaniken i New England Mercy Browns grav ligger bakom Chestnut Hill Baptist Church, gravplatsen som fått oönskad uppmärksamhet på grund av legenden om det som ägde rum där.

John Phelan Om en gravsten hade vält trodde man att djävulen lämnat graven för att utföra sina onda gärningar, och det bekräftade att något var fel.

Den 17 mars 1892 kom kropparna efter de avlidna medlemmarna i familjen Brown än en gång upp i ljuset. Varken kroppen efter fru Brown eller hennes dotter visade några oroväckande tecken, de hade ruttnat på det sätt man kan förvänta sig med tanke på tiden som gått sedan de dog. Med Mercy var situationen däremot en annan. Inte bara visade kroppen få tecken på förruttnelse, men när hennes hjärta och lever plockades ut och undersöktes fann man att hjärtat fortfarande innehöll blod. Det här tog man som bevis för att Mercy tömde sin bror på styrka från andra sidan graven, livnärde sig på hans livskraft för att hålla sig själv i livet. Utan större betänkligheter brändes hennes hjärta till aska på plats på kyrkogården.

Varken George eller Eddie Brown var närvarande vid uppgrävningen eller kremeringen, och deras frånvaro var ett av villkoren för att ritualen skulle få äga rum. Senare tvingades däremot den unge sonen att dricka en lösning innehållande askan från sin systers hjärta. De som stod bakom hela förfarandet var säkra på att det skulle ge honom hälsan åter, nu när ”vampyrens” makt hade brutits.

Dessvärre blev det inte så. Eddie Brown dog den 2 maj 1892, bara 24 år gammal, när lungsoten – eller vampyren – krävde ännu ett offer.

Det finns inget tvivel om att en sådan historia vid första anblick, med dagens ögon, är full av barbarism och fasa. Tidningsartiklar om vad som hände den dagen gav också uttryck för sådana åsikter och dömde ut landsbygdsbefolkningen i Exeter som dåraktigt skrockfulla. De porträtterades som några som vilseletts till att vanära sina döda på grund av den felaktiga tron att de döda hade makt över de levande. En sådan tolkning är dock alltför enkelspårig: efter en närmare granskning av detaljerna i fallet står det klart att det låg mycket mer än bakåtsträvande skrockfullhet bakom de förfärliga händelserna i mars 1892.

Uppgrävningen av Mercy Brown och brännandet av hennes hjärta i ett försök att hejda lungsotens framfart ägde inte rum i ett kulturellt vakuum. I själva verket var det bara det senaste exemplet på en hundra år gammal tradition när det gällde lungsot i delstaten och ”vampyrpaniken” som den har kallats var egentligen ett svar på tuberkulosens utbredning över stora delar av New England.

”När hennes hjärta och lever plockades ut och undersöktes fann man att hjärtat fortfarande innehöll blod.”

81 Vampyrer SE innehall.indd 81

31.01.2019 10:08

Verkliga vampyrer Lungsot var långt ifrån en ny sjukdom på den här tiden. Sjukdomen har haft en rad olika benämningar genom historien. På en neolitisk grav från omkring 5000 f.Kr. finns bevis för tuberkulosens existens så långt tillbaka. Den var inte begränsad till en plats – egyptier 4000 f.Kr. kände väl till sjukdomen. Trots sjukdomens långa historia förändrades inte mycket över århundradena när det gällde rädslan och missförstånden kring orsaken och spridningen, och en bit in på 1700-talet såg man en kraftig ökning av antalet tuberkulosfall, där uppskatt­ ningar finns om att sjukdomen låg bakom en fjärdedel av alla dödsfall.

Trots, eller kanske på grund av, det gjordes många försök att hitta botemedel mot den fruktade sjukdomen. Här ingick strikta program för träning eller kost, eller en resa till mer ”hälsosam” luft och bättre klimat. Eddie Browns vistelse i Colorado var ju ett försök att dra fördel av luftombytet, i förhoppning om att han då skulle tillfriskna. De väl beprövade metoderna med åderlåtning och koppning användes också på de sjuka, liksom opiater, kräkning och gammal pålitlig vila. Vissa botemedel – som att göra ett snitt i bröstet för att få den lungsjukes lungor att kollapsa – hade en större effekt på sjukdomens framfart än andra när det gällde att påskynda patientens färd mot graven, men i slutändan hade de ingen större påverkan när

sjukdomen väl slagit sina klor i individen.

Idéer om hur lungsoten spreds var ofta oklara och befann sig långt ifrån den medicinska och vetenskapliga kunskap vi har idag. För människorna i 1700- och 1800-talets New England såg man att den gick i vissa familjer, och att vissa familjer var mer benägna att drabbas av lungsot än andra. Man trodde också – korrekt – att sjukdomen var smitt­sam, men orsakerna till det var inte helt klara. Allt som allt var det en hemsk plåga som slog ut hela familjer, ofta i snabb följd. Det måste ha verkat som om de plockades en efter en av någon mörk, ondskefull kraft. Det var inte förrän i mitten av 1900-talet som sjukdomen, som tagit så många liv, var ett orosmoment som hörde till det förgångna i den utvecklade världen, tack vare effektiva mediciner.

Andra exempel på tron på att lungsot förorsak­ ades av att de döda åt av de levande finns över hela New England. Stukeley Tillinghast levde och dog i Exeter långt innan Mercy Brown ens var född. Han var far till 14 barn, men tragedin slog hårt mot familjen 1799 när fyra av de yngsta dog av lungsot. Sarah Tillinghast var Stukeleys tionde barn och den första som dog, 22 år gammal. Efter att hennes syskon dött grävdes Sarahs kropp upp och, precis som i fallet med Mercy Brown bara ett årtionde senare, togs hennes hjärta ut för att brännas.

”Det var en hemsk plåga som slog ut hela familjer, ofta i snabb följd. Det måste ha verkat som om de plockades en efter en av någon mörk, ondskefull kraftt.”

I Cumberland i Rhode Island 1796 hade Stephen Staples en märklig begäran som han lade fram vid stadsfullmäktigemötet i februari samma år. Han bad om tillåtelse att gräva upp kroppen efter sin döda dotter Abigail för att försöka rädda livet på Abigails syster Lavinia Chase. Han fick tillåtelse, på villkor att hennes kvarlevor skulle begravas på nytt med sedvanlig värdighet och respekt. De här tidiga exemplen på sådana trosföreställningar visar tydligt att tanken på ”vampyrer” var väl etablerad i Rhode Island på 1700-talet.

Sådana föreställningar var inte heller begränsade till Rhode Island. Två fall är kända från Woodstock i Vermont. Tragedin hade slagit till mot familjen Corwin i och med att lungsoten fick fäste. En av bröderna hade redan dött av lungsot och läkarna i området var alla överens om att det enda sättet att rädda den andre

En kvinna får en transfusion med getblod i ett försök att bota hennes tuberkulos.

82 Vampyrer SE innehall.indd 82

31.01.2019 10:09

Vampyrpaniken i New England

De olycksaliga bröderna Ray Lungsoten spreds snabbt i familjen Ray och något måste göras för att hejda sjukdomens framfart.

Den äldste sonen till Henry B Ray från Griswold i Connecticut, Lemuel, var den förste i familjen som blev offer för lungsotens härjningar och dog i mars 1845 vid 24 års ålder. Det här var bara början, för hans far Henry dog bara fyra år senare och brodern Elisha dog 1851. När tre personer i familjen Ray dött på bara sex år var manegen krattad för det som skulle följa.

Två andra bröder, James Leonard och Henry Nelson, levde fortfarande. I ett försök att rädda dem från deras fars och bröders öden grävdes kropparna efter Lemuel och Elisha Ray upp i maj 1854 och, enligt rapporter om händelsen, brändes de till aska. Det är oklart om askan åts upp eller begravdes om efter kremeringen. Det som däremot står klart är ”botemedlets” blandade framgång. Även om Leonard levde till 1894 och därmed undkom sjukdomen som tagit de andra, dog Henry Nelson samma år som uppgrävningen ägde rum. Tragiskt nog dog även hans fru och barn av samma orsak en tid senare. Fallet blev

Namn: Lemuel Billings Ray Dödsår: 1845 Ålder: 24

omskrivet i Norwich Weekly Courier bara några veckor efter att Lemuel och Elisha grävdes upp och artikeln beskriver tydligt den förfärliga övertro som gjort att sådana hemska händelser hade kunnat utspela sig, den negativt inställda rapporteringen överensstämmer med andra fall som återberättats av dem som stod utanför de samhällen det gällde.

Dikten The Griswold Vampire av Connecticut­ baserade Michael J Bielawa var delvis inspirerad av berättelsen om familjen Ray och Lemuel och Henrys öden, och speglar både tron på att de döda åt av de levande, vilket fick familjen Ray att agera, och den attraktion sådana berättelser har på de levande mer än ett århundrade senare.

”Lemuel var den förste i familjen som blev offer för lungsotens härjningar och dog i mars 1845 vid 24 års ålder.” brodern var att gräva upp den förste och bränna honom och bad honom bevittna uppgrävningen alla vitala organ för att förhindra den döde av hans dotter Annie. Annie var den tredje från att dränera de levande. Det genomfördes dottern bland Moses och Betsey Dennetts åtta och askan begravdes om i en urna på hela fem barn och dog vid 21 års ålder 1807. Tyvärr hjälpte meters djup, även om det är oklart om familjen inte uppgrävningen, utan Moses Dennett dog tre undgick fler förluster. Familjen Ransom – en månader senare. Ett senare exempel kommer av de första som bosatte sig i Woodstock och från Connecticut 1845, där kropparna efter med ett gott rykte i staden – var också bröderna Lemuel och Elisha Ray grävdes nära att dö ut under första halvan av upp och kremerades i förhoppning om 1800-talet. Sonen Frederick, en att kunna rädda resten av familjen, Minst 80 lovande universitetsstudent, dog enligt den nu välbekanta av lungsot bara 20 år gammal proceduren. vampyrer i 1817. Även om hans far lät Även om de alla består av New England har gräva upp Fredericks kropp samma nyckel­komponenter identifierats, från det och bränna hans hjärta dukade finns det intressanta variationer sena 1700-talet till det att se i genomförandet. I hans mor, syster och ytterligare sena 1800-talet. två bröder snart under av samma Dummerston befann sig löjtnant sjukdom. En broder, Daniel, fick Leonard Spauldings familj i kris. leva och blev över 80 år. Han skrev Hans dotter Mary dog vid 20 års ålder om händelsen i sina memoarer och menade 1782 – ännu ett ungt offer i tuberkulosens att uppgrävningen var baserad på tron att man tragiska fotspår. Det här var bara början, och genom att bränna hjärtat på någon som redan även om familjen var stor slogs den ut i en dött av lungsot kunde rädda de som ännu levde. alarmerande fart. På 16 år dog inte mindre än nio År 1810 i Barnstead i New Hampshire personer, inklusive Leonard själv, på grund av hälsade pastor Enoch Hayse Place på Moses den fruktade lungsoten. I rapporter om historien Dennett, en skräddare som led av de välbekanta nämns att det i sådana här fall, om gravarna lungsotssymptomen. Det var efter det här efter avlidna familjemedlemmar öppnas, ska besöket som Dennets grannar närmade sig växa en vinranka från en grav till en annan.

Robert Koch, Nobelprisvinnare i medicin, tar emot en stående ovation från andra läkare.

En hemsk mördare

Lungsot – eller tuberkulos – var verkligen en av de mest fruktade sjukdomarna på 1800-talet, och mer dödlig än någon vampyr.

Bevis för dess existens finns från så tidigt som 5000 f.Kr. Tuberkulos har varit en del av mänsklighetens historia i tusentals år och att bli diagnostiserad med sjukdomen var detsamma som ett dödsstraff. Det var långt ifrån en enkel medicinsk krämpa. Enligt bibliska källor var sjukdomen ett straff, medan människor i 1800-talets New England trodde det hade en andlig orsak.

Symptomen var bland annat nattsvettning, feber, avmagring, förlorad aptit och en generellt försämrad hälsa. Hosta, och så småningom blodig hosta, var säkra tecken på att sjukdomen hade fått ett grepp om den sjuke. Försöken till botemedel sträckte sig från förnuftiga saker som frisk luft till helt bisarra, som mjölk från en gravid kvinna, eller sjögräs under den angripnes kudde. Trots framgången med sanatorier och senare kunskap om den medicinska orsaken till sjukdomen var det inte förrän i mitten av 1900-talet som tuberkulosens spridning – tack vare utvecklingen av antibiotika och cellgifter – slutligen hejdades och sedan upphörde för gott.

På 1880-talet identifierade den tyske läkaren och mikrobiologen Robert Koch bakterien som låg bakom tuberkulos.

83 Vampyrer SE innehall.indd 83

31.01.2019 10:09

Verkliga vampyrer

En livs levande vampyr

Nyfikna barn fick mer än vad de kunnat hoppas på, men vem var J.B. och var han en vampyr?

Namn: J.B. Dödsår: Okänt

Kanske berodde det på att han men J.B.:s skelett plockades s hjärta ruttnat isär för att bryta vampyrens grepp.

Ålder: 55 Begravningen av den person som endast är känd som J.B. (på grund av de initialer som stod på hans kistlock i mässingsnubb) ägde rum på Waltons familjekyrkogård i Griswold i Connecticut någon gång innan den slutade användas för begravningar omkring 1830. J.B., samt kvarlevorna av dem som tros vara hans fru och barn, upptäcktes 1990 när barn som lekte i ett utgrävt stenbrott hittade ben och oavsiktligt råkade hitta den glömda begravningsplatsen.

J.B.:s kvarlevor låg begravda i en träkista omgärdad av sten och visade tydliga tecken på att ha rörts om sedan den ursprungliga placeringen. Hans skalle låg på hans revben och bildade ett dödskallemärke med höftbenen.

Det här var inte ovanligt när ett lik misstänktes ha potential att bli farligt och förebyggande åtgärder av liknande slag vidtogs ofta för att förhindra att den döde skulle resa sig. Att J.B.:s kvarlevor hade flyttats om i enlighet med den tro som fanns på andra platser i New England visar sig i det faktum att revbenen har de avslöjande förändringar som indikerar lungsot. Det har föreslagits att efter att J.B. dog i tuberkulos har hans kvarlevor grävts upp i syfte att plocka ut och bränna hjärtat, som man gjort på andra platser, i förhoppning om att kunna hejda spridningen av lungsot i familjen och vidare ut i samhället.

När det stod klart att kroppen hade ruttnat för mycket för att det skulle kunna gå arrangerades hans ben i stället om för att förhindra att han kunde ta någon annan med sig i graven.

J.B.:s anmärkningsvärda historia och kvarlevor är extra fascinerande, eftersom han är en hittills okänd fysisk länk mellan vampyrhanteringen och trosföreställningarna i USA. Utifrån undersökningar av hans kvarlevor kan fastställas att den här vampyren var minst 182 centimeter lång och storvuxen när han levde, men med en kutryggig hållning på grund av tidigare skador. J.B.:s fru och barn begravdes vid hans sida, men intressant nog visar deras kvarlevor inte på att de dött av lungsot. Fungerade möjligen botemedlet den här gången?

När vinrankan nått graven som hör till den senast avlidne var det en varning om att ännu ett levande offer snart skulle krävas. Botemedlet var enkelt: förutom att bränna hjärtat, som redan skett i många andra fall, måste vinrankan också brytas för att hejda förödelsen. Det här genomfördes i fallet med familjen Spaulding, och det måste sägas ha varit en framgångsrik metod: tre döttrar klarade sig undan sjukdomen som tagit resten av familjen.

Det här intressanta tillskottet fanns även i fallet i Willington i Connecticut. En annan familj, Isaac Johnsons, led på samma sätt som familjen Spaulding. I det här fallet hade bara två personer dött, men prognosen var inte god: en tredjedel av de familjemedlemmar som levde var redan sjuka och döden var en sannolik utgång om sjukdomsförloppet inte kunde hejdas. De två avlidnas gravar grävdes upp, och förutom att kontrollera kropparna efter tecken på liv söktes gravarna också igenom för att hitta en växande vinranka på insidan.

Det finns flera teorier kring hur ”vampyr­ traditionen” kom till New Englands stränder.

En är att tanken på vampyrer följde med immigrationen, att de kolonisatörer som bosatte sig i New England förde med sig europeiska vampyrlegender. Hit hör också importen av texter och bilder, som på samma sätt kan ha hjälpt till att sprida sådana föreställningar bland befolkningen. En annan förklaring är att kolonisatörerna från Europa påverkades av den amerikanska ursprungsbefolkning de kom i kontakt med och tog över deras tro. En tredje möjlighet är att skapandet och utvecklingen av en vampyrtradition i New England skedde

Sanatorier bildades i Amerika och Europa för att erbjuda bot och luftombyte för dem som led av lungsot.

84 Vampyrer SE innehall.indd 84

31.01.2019 10:09

Vampyrpaniken i New England samtidigt som, men oberoende av, andra influenser. Istället var det en direkt respons till den aktuella situationen: lungsotens spridande och de efterföljande dödsfallen och smittspridningen det medförde.

Vilka förutsättningar fanns det för bevarandet av föreställningarna? Industrialiseringen i New England är nyckeln, både till tron på vampyrer och till själva sjukdomen som uppgrävningarna skulle hejda. De otroligt tätbefolkade, smutsiga och bakteriefyllda förhållanden som människor nu levde och arbetade under var den perfekta grundförutsättningen för att tuberkulos skulle spridas. Sjukdomen kunde koppla sitt dödsgrepp om en familj och sedan ett helt samhälle, och sedan inte släppa taget. Industrialiseringen och lungsoten gick därför hand i hand och skrockfulla idéer som var tänkta att hejda sjukdomen spreds i sjukdomens spår. Det har föreslagits att när ett samhälle eller en befolkning drabbas av en krisperiod finns det ett behov av en syndabock eller orsak. En kropp som uppmärksammas inom ett samhälle vid en sådan tidpunkt sägs ofta vara orsaken till problemen och det här är väldigt tydligt i de fall som undersökts i och utanför New England. Även om det dömdes ut som farlig vidskepelse av utomstående (en tidningsrubrik rapporterade hånfullt om fallet Mercy Brown: ”Uppgrävda kroppar – Förfärlig övertro testas i staden Exeter – Kroppar efter döda släktingar tas upp ur sina gravar”) såg människorna inom samhällena i New England, där sådana trosföreställningar fanns, saken ur en helt annan synvinkel.

Tidningar i South County som rapporterade om fallet Mercy Brown till exempel målade upp en bild av grannsamverkan och oro. Uppgrävningen och brännandet av hjärtat visade hur mycket folk brydde sig om Edwin och det som var kvar av hans familj. I landsbygdssamhällen som Exeter var både släkt- och vänskapsbanden starka, och det här var bara ännu ett uttryck för det stöd som människorna som bodde där gav varandra, oavsett hur obegripligt det kan te sig för utomstående.

Försöket till att behandla lungsot, som får oss som moderna läsare att höja på ögonbrynen, ska helst betraktas genom perspektivet av folkmedicin och traditionell läkekonst. Det finns starka bevis för en tradition av huskurer och behandling genom hela New Englands historia och det är därför rimligt att det var så man försökte bekämpa den aggressiva sjukdom som hotade så många liv.

För dem som bodde på New Englands lands­bygd – och egentligen i stora delar av världen – var sjukdomar inte det vetenskapliga, medicinska område de är idag. Sjukdom hade ett övernaturligt ursprung och det var därför

Faran med tuberkulos beskrevs ofta på 1800-talet och början av 1900-talet genom olika illustrationer och affischer som varnade människor för konsekvenserna och gav råd om hur man skyddade sig med ”frisk luft, solsken, bra mat och vila”.

85 Vampyrer SE innehall.indd 85

31.01.2019 10:09

Verkliga vampyrer vettigt att vända sig till det övernaturliga för att hitta en förklaring och ett botemedel. Sådana föreställningar kritiserades av den ekonomiska och sociala eliten i New England, som ansåg sig ha en överlägsen position gentemot sina mer ”vilda” grannar på landsbygden. De var dock inte bara okunniga lantisar. I Vermont bestod familjerna som trodde att deras nära och kära dränerades från graven av några av stadens grundare och personer i maktposition – långt ifrån bilden av de skrockfulla och godtrogna landsbygdsbor som ofta framställs.

En annan överraskning är att sådana procedurer inte genomfördes i skydd av mörkret, dolda för alla civiliserade ögon. Tvärtom finns det övertygande bevis för att uppgrävningar och prov­ tagning av kroppar i de här fallen ibland utfördes och bevittnades av några av samhällets mest framstående medlemmar. I Manchester i Vermont ägde ett annat exempel rum 1793. Kroppen efter Rachel, kapten Burtons första hustru, grävdes upp eftersom man trodde att hon förorsakade kaptenens andra hustru, Huldas, sjukdom.

Om man ska tro rapporterna genomfördes uppeldningen av hennes hjärta, lever och lungor inför majoriteten av Manchesters invånare. De som deltog i Corwin-uppgrävningen i Woodstock sades ha varit samhällets viktigaste medborgare och själva ceremonin genomfördes av byns företrädare.

Abigail Staples far ansökte – och fick – tillstånd att gräva upp sin dotter av självaste stadsfullmäktige.

En spännande koppling i vampyrtraditionen itu med dem, och på så sätt hölls traditionen i New England finns i William Roses familj. levande.

1872, 20 år innan uppgrävningen av Mercy Rose, Var det verkligen vampyrer i ordets grävdes kropparna efter två av Williams barn upp, traditionella betydelse i New England? Det i förhoppning om att kunna stoppa lungsoten finns inga bevis för att några av dem som var som rasade i resten av den sjuka familjen. Som i inblandade i fallen – från Sarah Tillinghast till andra rapporterade fall hittade William Rose det Mercy Brown – använde ordet ”vampyr” för att han letade efter – hans barns hjärtan och levrar beskriva vad de ansåg äga rum. Ordet användes var bevarade på ett sätt som väckte misstankar av dem som stod utanför samhällena och av dem och närvaron av blod togs som ett tecken på att som senare rapporterade om fallen i ett försök de åt av dem som fortfarande levde. Organen att förstå och – i många fall – dramatisera brändes genast och askan lades tillbaka händelserna, men inte av dem som i graven i ett försök att hejda stod i händelsernas centrum. sjukdomens framfart.

Begreppet ”vampyr” användes i Nellie Vaughns William Rose var en man tidningsartiklar för att ge stöd grav har vanhelgats som inte hade stort inflytande åt missuppfattningen att de eller var särskilt framstående här var primitiv och okunnig då den blandats ihop i Exeter. Det har föreslagits att vidskepelse, en praktisk metod med legenden om han kan ha varit en av de män för att både kritisera och också Mercy Brown. som övertygade George Brown förflytta fokus för berättelsen om att godkänna uppgrävningen till något mer sensationellt och av Mercy 1892. Ännu ett spännande övernaturligt. Det kan därför hävdas sammanträffande, för dem med ett öga för att det är i bästa fall anakronistiskt att släktkopplingar, är att Williams andra hustru använda sådan terminologi när man diskuterar Mary var barnbarnsbarn till självaste Stukeley händelserna. Men vid en närmare granskning Tillinghast. Även om man kan avfärda det som blir det tydligt att även om inte själva ordet ren spekulation är det, med tanke på hur historier användes är tron på att de döda kan påverka har förts vidare från generation till generation i de levande en vanlig föreställning inom samhällena i New England, inte osannolikt att vampyrberättelser över hela världen. berättelser om vampyrer från tidigare generationer Olika saker har tillkommit till berättelsen fördes vidare till nya, med förslag på hur man tar om Mercy Brown genom åren, vilket speglar

Gick de döda igen?

Fallet med Nancy Young visar hur historiska fakta förvrids och blir en övernaturlig legend.

Namn: Nancy Young Dödsår: 1827 Ålder: 19

Nancy var kapten Levi Youngs äldsta dotter och de bodde i Foster i Rhode Island. Hon sades vara en kvicktänkt och intelligent flicka, omtyckt och vid god hälsa, men allt förändrades när hon blev sjuk och snabbt försämrades.

Trots att de lokala läkarna gjorde vad de kunde gick det inte att rädda Nancy. Hon dog i april 1827. Ett av hennes många syskon hade också blivit sjukt och dog strax efter Nancy, och den yngre Almira försämrades snabbt på samma sätt som sin syster. När det stod klart att fler av Nancys bröder och systrar också började insjukna började Levi Young agera.

Med stöd av sina vänner och lokala familjer lät kapten

Young gräva upp Nancys kropp. Det finns inga noteringar om hennes kropps tillstånd, men den brändes till aska. Istället för att dricka askan ansåg de församlade att de sjuka familje­medlemmarna behövde andas in röken från Nancys kremering och på så sätt skulle de bli friska igen. Trots förhoppningarna om tillfrisknande dog Almira mindre än ett år senare och flera andra av barnen dog under året som följde.

Den yngsta dottern Sarah verkar ha varit den enda som undkom den märkliga sjukdomen – utan tvekan lungsot – som hade krävt så många av syskonens liv.

Kanske hade det påstådda botemedlet en viss verkan på henne trots allt?

Det fanns vissa spekulationer i om vattnet från brunnen på familjen Youngs ägor låg bakom sjukdomen som spreds i Nancys familj, men det här motbevisades av det faktum att de som flyttade dit efter familjen Young inte drabbades av det.

En legend har vuxit fram kring historien om Nancy,

De utomstående betraktade rapporter om uppgrävning och kremering av vampyrer som gammalmodig vidskepelse, vilket ses här.

och som många andra berättelser har den förvrängts längs vägen. Sarah, inte Nancy, är den första som dör och när familjen återvänder för att besöka hennes grav kan de inte hitta kroppen. Allt blir ännu märkligare när de överlevande familjemedlemmarna börjar drömma om sin döda syster. I drömmen besöker Sarah dem varje natt och tar syskonens liv, ett efter ett.

86 Vampyrer SE innehall.indd 86

31.01.2019 10:09

Vampyrpaniken i New England vampyrlegendens utveckling och medias påverkan på våra föreställningar om det här övernaturliga rovdjuret. Enligt en version hade hennes kropp vänt sig i graven efter döden, ett tydligt tecken på att ondska var inblandat. Det blå ljus som sades ha lyst över hennes grav speglar också mutationen av hennes berättelse, från välvillig berättelse om helande till ondskefull spöklegend. Den tragedi som Sarah Tillinghast fick uppleva har också fått en övernaturlig vändning, där familjemedlemmar sägs ha klagat på att de såg Sarahs spökgestalt i sitt hem, att de döda bokstavligen uppsöker de levande för att dränera dem på livskraft. Berättelsen om familjen Corwin från Woodstock är ännu ett exempel som visar hur grundläggande fakta i berättelsen har förvandlats till en legend. Ungefär ett årtionde efter att bröderna Corwins hjärtan bränts och begravts sägs det att man försökte se vad som låg i graven.

Trots att de som genomförde uppgrävningen grävde sig ner till de fem meters djup där det borde finnas någon form av bevis för begravningen av askan gick det inte att hitta urnan med askan, eller det sju ton tunga granitblock som täckte den, någonstans.

Det sägs också att ett högt buller kunde höras under marken i flera dagar efteråt, tillsammans med en svavelosande lukt och rök – alla ingredienser till en skräckfilm på en och samma plats!

Trots variationerna på huvudtemat finns det i alla de fall som undersökts över hela New England ändå en grundläggande tro på att lungsot och de symptom som hörde till orsakades av en död familjemedlem som dränerade de levande från sin grav.

Vampyrer i alla slags förklädnader är skurken i berättelsen var de än dyker upp i historien eller folkminnet. I ovanliga fall, som i New England, kan det sägas att rollerna är de omvända.

Döden var långtifrån en slutlig viloplats för dem som fick sina kvarlevor störda av dem som försökte hejda en sjukdom ingen förstod sig på. Än idag lämnas viloplatserna för personer som Mercy Brown sällan ifred – gravarna besöks, inkräktas och vanhelgas, utan större omtanke om dem som levt vidare genom historien som spöken och skräckfigurer i Halloween­natten, snarare än de lidande personer av kött och blod de än gång var.

När deras namn för alltid har fläckats ner och föremål från deras gravar ses som troféer är det i stället de så kallade vampyrerna själva som är de sanna offren.

”Det är inte osannolikt att berättelser om vampyrer från tidigare generationer fördes vidare till nya, med förslag på hur man tar itu med dem, och på så sätt hölls traditionen levande.”

Identifieringen av tuberkulosbakterien satte stopp för den gamla tanken om att sjukdomen var ärftlig.

En affisch från mitten av 1900-talet från Works Progress Administration som förespråkade sömn, solljus och bra mat för att bekämpa tuberkulos.

Vampyrer och det övernaturliga har en stark attraktionskraft. Besökare vid vampyrgravar håller legenderna levande och ger dem nytt innehåll.

87 Vampyrer SE innehall.indd 87

31.01.2019 10:09

Verkliga vampyrer

Vampyrer i vår tid Från ovanliga syner på kyrkogårdar till seriemördare som äter sina offers blod – det finns vampyrhysteri även i vårt moderna samhälle.

Av Poppy-Jay Palmer

Ä

ven om verkliga vampyrers existens i mångt och mycket har motbevisats dyker det ibland upp fall som får folk att ifrågasätta om det ligger något värre bakom än bara en entusiastisk fruktfladdermus och några kapsyler fuskblod. Ibland kommer de fallen i form av en märklig syn, ibland i form av människor med mycket ovanliga – och skrämmande – tendenser. Oavsett får de ofta folk att klia sig i huvudet och undra om Bram Stokers Dracula verkligen bara var en skräckberättelse.

På Elisabet Báthorys och Vlad Pålspetsarens tid var det lätt att svepas med av paniken. Idag skulle ropet om ”vampyrer” snarare få andra att ropa ”galenpanna”, men även på 1900- och 2000talen finns det mycket mystik kring tanken på att det kan finnas vampyrer mitt ibland oss.

Det enda som krävs är att en handfull människor får höra ett rykte eller ser något utöver det ovanliga i en spöklik omgivning för

att paniken ska komma tillbaka. Det krävs bara händelser som Gorbals-vampyren 1954, där skotska grundskoleelever stormade en kyrkogård i Glasgow i två dagar med pinnar, pålar och knivar, eller Highgate-vampyren från det tidiga 1970talet, som fick två ”vampyrjägare” i London att mötas och försöka överträffa varandra i en strid om vem som först kunde fånga den mystiska figur som härjade på kyrkogården i Highgate.

Men ibland var fallen inte så mystiska. Ibland var de bara groteska och räckte för att få även den störste vampyrentusiasten att känna djup avsmak. Vampyrer kan inte alltid hållas borta med vitlök, de förvandlas inte alltid till damm i solsken och de glittrar absolut inte alltid. Det finns ingen entydig definition av en modern vampyr, men det finns många som har följt också de mest grundläggande beskrivningarna av de övernaturliga varelserna.

Paniken var lika stark som alltid i Tyskland

på 1920-talet när två misstänkta vampyrer – vampyren från Düsseldorf och slaktaren i Hannover – härjade längs gatorna. Den först­ nämnde drack blodet ur sina offers sår och den senare slet ut sina offers strupar innan han våldtog och åt dem. På andra sidan Atlanten, i USA, har ännu fler vampyrer orsakat rädsla, som Roderrick Ferrel och hans mordiska vampyrklan, en grupp tonåringar från Kentucky som påstod sig vara vampyrer och drack blod, och Caius Veiovis, en bloddrickande djävulsdyrkare som insisterade på att han var vampyr. Han åtalades och dömdes för att ha mördat tre Hells Angelsmedlemmar.

Om man utökar definitionen för vad som utgör en vampyr till sin maximala gräns blir det allt svårare att förneka deras existens. Men som följande fall visar är en sak säker: när du står inför en vampyr som är inställd på att döda är det inte mycket du kan göra för att rädda dig själv.

88 Vampyrer SE innehall.indd 88

31.01.2019 10:09

Vampyren i Highgate Plats: Highgate, London, England När: 1970-talet Highgate-kyrkogården i London är kanske berömd för sin status som naturreservat, samt för den mängd kända personer som finns begravda där, men på 1970-talet började platsens rykte försämras när döda djur med sår på halsen, som var helt tömda på blod, började dyka upp överallt på markerna. Den populäraste teorin för att förklara de märkliga händelserna var Highgate-vampyren.

Legenden började 1969 när en grupp unga personer, med en fascination för det ockulta, gick runt på markerna och en av medlemmarna, David Farrant, övernattade där. Han träffade då på en grå figur, som han menade var en övernaturlig varelse. Han skrev om sin upplevelse i ett brev till Hampstead and Highgate Express i februari 1970 och frågade om någon sett något liknande – och flera människor svarade.

Författaren, och den självutnämnde vampyrjägaren, Seán Manchester skrev också till tidningen och förklarade att han trodde att varelsen var de odödas vampyrkung, en medeltida adelsman som utövat svartkonst i Rumänien och som förts till England i en kista på 1700-talet, där han begravdes och sedan återuppväcktes av moderna satanister. Han ansåg att rätt åtgärd var att köra en påle genom kroppen, halshugga den och bränna huvudet.

Både Farrant och Manchester trodde sig kunna befria Highgate från vampyren, och de lokala skriverierna om deras rivalitet gav upphov till en massiv vampyrjakt med en mobb av vampyrjägare som intog den låsta kyrkogården fredagen den 13 mars 1970, trots att polisen försökte få bort dem.

Caius Veiovis Plats: Pittsfield, Massachusetts, USA När: 2000-talet

Caius Veiovis dömdes för att ha mördat tre medlemmar i motorcykelklubben Hells Angels.

d och med Döda djur, tömda på blo a upp på hål i halsen, började dyk te. kyrkogården i Highga

Roy Gutfinski Jr hade ett ganska anspråkslöst namn, men det var han helt inställd på att göra något åt. 2008 ändrade han formellt sitt namn till Caius Veiovis, och om det inte räckte för att utmärka honom borde raden av hornimplantat i pannan och ansiktstatueringen ”666” ha gjort det.

Han hade en lång historia av våld och kopplingar till satanism. Hans första riktiga offer var en 16-årig flicka. Som självutnämnda vampyrer skar Veiovis och hans dåvarande flickvän henne i ryggen med rakblad och kysstes medan de drack hennes blod. Skadan krävde 32 stygn.

Men Veiovis var inte nöjd, utan han gick vidare till att mörda.

2011 kidnappade han den 44-årige David Glasser, 58-årige Edward Frampton och 47-årige Robert Chadwell, alla medlemmar i motorcykelklubben Hells Angels. I kidnappningen deltog två män som Glasser skulle vittna emot. Tio dagar efter att Angels-medlemmarna försvann hittades deras kroppar begravda strax utanför Pittsfield.

Under hela rättegången insisterade Veiovis på att han var oskyldig.

Tack vare hans ovanliga utseende kunde åklagaren kalla en anställd på en Home Depot-butik som vittne, eftersom han kom ihåg att Veiovis varit i butiken för att köpa sågar.

Han befanns vara skyldig och dömdes för kidnappning, hot mot vittne och överlagt mord. Han fick tre livstidsdomar i rad utan möjlighet till benådning. Efter domen skrek Veiovis ”Vi ses i helvetet!” till jurymedlemmarna.

89 Vampyrer SE innehall.indd 89

31.01.2019 10:09

Verkliga vampyrer

Vampyren i Gorbals Plats: Gorbals, Glasgow, Skottland När: 1950-talet

Hundratals grundskoleelever stormade kyrkogården Southern Necropolis för att få fast Gorbals-vampyren.

Den 23 september 1954 blev kyrkogården Southern Necropolis i Glasgow jakt­ marker för hundratals grundskoleelever på jakt efter ett monster: Gorbalsvampyren.

Efter att två unga pojkar försvunnit plågades skolorna i Glasgow av rykten om att Gorbals-vampyren låg bakom. Den var 213 centimeter lång, hade järntänder och ansågs härja runt på Southern Necropolis. Men när de vuxna inte trodde på vampyrhistorien tog hundratals barn saken i egna händer och invaderade kyrkogården, beväpnade med pålar, knivar och hundar. De jagade i timmar, och fler barn anslöt sig under de följande två dagarna innan regnet slutligen kom och alla gick hem. En av pojkarna, Tam Smith, sade senare till BBC: ”Det röda ljuset och röken kunde flamma upp och få alla gravstenar att hoppa. Det var figurer som gick omkring i bakgrunden, alla belysta av ett rött ljus.”

En annan, Ronnie Sanderson, sade: ”Jag var där. Jag var på kyrkogården när jag var åtta år. Jag har i åratal berättat för min fru om vampyren men hon har aldrig trott mig.”

Kristna, kommunister och lärarnas fackförbund gick ihop och skyllde på amerikanska skräckserietidningar som satt griller i barnens huvuden. Alice Cullen, Labours parlamentsledamot för Gorbals, ställde sig bakom dem för att få igenom ett förbud mot publicering av serier med innehåll som kan vara skadligt för barn och unga, i ett försök att förhindra att det skulle hända igen. Flera årtionden senare finns lagen fortfarande kvar.

Vampyrklanen Plats: Eustis, Florida, USA När: 1990-talet Den 25 november 1996 hittades Naomi Ruth Queen och Richard Wendorf döda i sitt hem efter ha slagits ihjäl av inkräktare. Mördarna var Roderrick Ferrell och Howard Anderson. De hade tagit sig in i huset genom det olåsta garaget och slagit ihjäl sina offer med en kofot.

Efter att de blivit besatta av ett rollspel kallat Vampire: The Masquerade började Ferrell säga att han egentligen var en 500 år gammal vampyr som hette Vesago. Han var ledare för en kult från Murray i Kentucky, känd som Vampire Clan. Precis som Ferrell trodde klanens medlemmar att de var odöda, och de drack blod och utövade andra vampyrritualer.

Queen och Wendorfs dotter Heather hade länge varit vän med Ferrell och hon hade rymt från sitt hem i Eustis i Florida för att ansluta sig till vampyrklanen. Efter att hon beskrivit sitt liv hemma hos föräldrarna som helvetiskt bestämde sig Ferrell för att göra något åt det.

Efter att ha mördat Heathers föräldrar mötte Ferrell och Anderson en annan kultmedlem, Charity Keesee, och de flydde till Louisiana för att undkomma polisen. Men Keesees familj tipsade myndigheterna och klanen

Drew Fuller spelade Roderick Ferrell i skräckfilmen Vampire Clan från 2002, som baserades på morden.

åkte snart fast. De greps i Baton Rouge innan de utelämnades till Florida för att ställas inför rätta för morden.

Alla fyra tonåringarna befanns vara skyldiga och dömdes, och kultledaren Ferrell fick livstid utan möjlighet till benådning. Vid 16 års ålder blev han USA:s yngste fånge som var dömd till dödsstraff. Hans brott gav inspiration till skräckfilmen Vampire Clan från 2002.

90 Vampyrer SE innehall.indd 90

31.01.2019 10:10

Vampyrer i vår tid

Våldtäktsvampyren i Florida Plats: Brevard County, Florida När: 1970- och 1980-talet

Tandläkaren Gordon Swann lyckades bevisa att Wayne Boden var skyldig utifrån tandläkarjournalerna.

Våldtäktsvampyren Plats: Ontario, Kanada När: 1960- och 1970-talet Många seriemördare har sin egen signatur, ett märke de lämnar på sina offer eller ett visst sätt de lämnar kropparna på. Den kanadensiske mördaren Wayne Boden var inte annorlunda. Hans unika signatur – att bita sina offers bröst – gav också upphov till hans öknamn: våldtäktsvampyren.

Hans första offer var en kvinna vid namn Shirley Audette. Hon hittades i sitt hem den 3 oktober 1969. Hon var helt påklädd, men hon hade blivit våldtagen och strypt, och hon hade svåra bitmärken över båda brösten. Hans andra offer var Marielle Archambault, den 23 november. Boden hade presenterat sig och följt med henne hem, och hennes kropp hittades senare i nästan samma tillstånd som Audettes.

Hennes strumpbyxor och bh hade rivits sönder, och hon hade våldtagits och fått brösten förstörda. Ytterligare två kvinnor – Jean Way den 16 januari 1970 och Elizabeth Anne Porteous den 18 maj 1971 – blev våldtäkts­vampyrens offer under de följande två åren. Bodens jakt fick ett slut dagen efter att Porteous dött, då han greps som misstänkt för morden och häktades.

Boden nekade till anklagelserna, men bevis för att Boden var mördaren kom när den lokale tandläkaren Gordon Swann kunde bevisa att tandmärkena på offrens bröst tillhörde Boden. Det var tillräckligt för att juryn skulle finna Boden som skyldig till mordet på Elizabeth Porteous och han dömdes till livstid i fängelse. Han blev den första mördaren i Nordamerika som dömdes utifrån odontologiska bevis.

”Hon var helt påklädd, men hon hade blivit våldtagen och strypt, och hon hade svåra bitmärken över båda brösten.”

Wayne Boden är inte den ende brottslingen som kallats våldtäkts­ vampyr. Några år efter Bodens gripits framträdde ytterligare en: John Brennan Crutchley.

1977 försvann 25-åringen Debbora Fitzjohn. Som hennes pojkvän granskades Crutchley hårt och frågades även ut flera gånger efter hennes försvinnande, men det fanns inte tillräckligt med bevis mot honom. Man skulle inte kunna få honom fälld för brott. Fitzjohns benrester hittades i en skog av en jägare följande år. Även om Crutchley aldrig blivit dömd för mord insisterade FBI:s profilerare Robert K. Ressler på att han passade in på profilen av en seriemördare. De trodde att han dödat upp till 30 kvinnor, men han var bara dömd för en enda kidnappning utan dödlig utgång och sexuella övergrepp. Detaljerna kring brotten var avskyvärda.

I Brevard County i Florida i november 1985 hittades en naken tonårsflicka krypande längs vägen med handfängsel kring båda fotlederna. Efter att hon tagits till sjukhus av en förbipasserande lastbilschaufför upptäckte man att hon inte bara hade blivit våldtagen utan också hade ligaturer på halsen varifrån hon tappats på 40–45 procent av sin blodvolym.

Gärningsmannen var Crutchley. Han hade plockat upp henne när hon liftade, strypt henne tills hon blev medvetslös, spänt fast henne och förgripit sig sexuellt på henne.

När hon inte längre kunde röra sig använde han nålar för att tappa henne på blod och drack det, medan han berättade för henne att han var en vampyr. Crutchley anhölls och dömdes till 25 år till livstid.

Efter att han åkt fast dömdes John Bre nnan Crutchley till 25 år till livstid i fängelse .

91 Vampyrer SE innehall.indd 91

31.01.2019 10:10

”Han började utveckla förvridna erotiska fantasier, vilket eldade på hans våldsamma resa mot att bli en seriemördare.”

Peter Kürten, även känd som vampyren från Düsseldorf.

En grupp poliser valdes ut för att hitta vampyren från Düsseldorf 1929.

från Ett klipp om vampyreni den Düsseldorf, publicerat it franska tidningen Le Pet Journal Illustre 1929.

Vampyren från Düsseldorf Plats: Düsseldorf, Tyskland När: 1920-talet Peter Kürten kallades både vampyren från Düsseldorf och monstret i Düsseldorf, och han orsakade kaos i staden från februari till november 1929. Kürten hade redan en ganska lång kriminell bana bakom sig, bestående av mordbrand, småstölder, försök till mord med mera. Det eskalerade sedan till mord.

Efter att ha utsatts för övergrepp under barndomen av sina alkohol­ iserade föräldrar började Kürten uppvisa brottsliga tendenser under tonåren. Mest anmärkningsvärt var ett försök att dränka en av sina jämnåriga, och att han ofta fångade, torterade och dödade djur. Vid 13 års ålder visade han sin bestialitet när hans flickvän vägrade ha sex med honom. När han nått 30-årsåldern hade Kürten utvecklat tycke för mordbrand, och blev därför gripen och fängslad.

Under fängelsetiden fick han utstå flera former av straff, men det fick en ovanlig effekt. Han utvecklade förvridna erotiska fantasier, som eldade på hans våldsamma resa mot att bli en seriemördare. Han insåg att han kände sexuell tillfredsställelse när han mördade kvinnor, vanligtvis genom att hugga dem med kniv eller skära halsen av dem, och sedan ejakulerade han medan blodet rann. Kürtens öknamn – vampyren från Düsseldorf – kom sig av att han ibland drack blodet från sina offers sår.

Kürten arresterades så småningom, och befanns vara skyldig på nio åtalspunkter om mord och sju punkter om försök till mord, även om man trodde att han egentligen dödat upp till 30 personer totalt. Han dömdes till döden genom halshuggning i april 1931 och avrättades i Klingelputzfängelset i Köln tre månader senare.

92 Vampyrer SE innehall.indd 92

31.01.2019 10:10

Vampyrer i vår tid

Vampyren från Sacramento

Slaktaren i Hannover

Plats: Sacramento, Kalifornien, USA När: 1970-talet

Plats: Hannover, Tyskland När: 1918–1924

Sacramento i Kalifornien fick sin egen mordiska vampyr på 1970-talet i form av Richard Chase. Han var fascinerad av nekrofili och djurmord, och han gick snabbt vidare till att äta råa djur efter att han dödat dem.

Som en följd av en rad vanföreställningar och andra psykiska problem institutionaliserades Chase under en kort period och behandlades med tung psykofarmaka. När han släpptes upphörde han med drogerna helt. Han ignorerade sin egen psykiska hälsa och blev intresserad av handeldvapen.

Han hittades flera gånger skrikande någonstans i grannskapet, täckt av blod.

Ambrose Griffin blev Chases första offer i en slumpartad drive-byskottlossning 1977, men situationen blev mycket värre när Chase gick från att vara mördare till att bli seriemördare året därpå. Han bröt sig in i David och Teresa Wallins hem, sköt den senare och våldtog hennes döda kropp innan han skar upp henne med en slaktarkniv. Sedan, på sant vampyrmanér, drack han och badade i blodet från hennes kropp, innan han stoppade hundavföring i hennes mun.

Chases följande fyra månader fortsatte på i stort sett samma sätt. Han tog sig in hemma hos Evelyn Miroth och dödade henne, hennes granne, hennes son och nyfödde brorson. Han våldtog Miroths kropp analt och drack blodet ur hennes hals innan han lämnade platsen med hennes brorsons kropp.

Han vanställde kroppen innan han åt upp hjärnan och blodet i en närbelägen kyrka.

Men han brydde sig aldrig om att städa upp på brottsplatsen och togs snabbt av polisen tack vare alla spår han lämnat.

Fritz Haarmanns foto grafi vid arresteringen 1924.

Slaktaren i Hannover hade ingen koppling till vampyren i Düsseldorf, men märkligt nog opererade båda mördarna i Tyskland vid samma tidpunkt på 1920-talet. Båda trodde att de var vampyrer.

Slaktaren i Hannover, som hette Fritz Haarmann, blev känd för sin specifika mordmetod: att bita offren i halsen och slita ur deras strupar.

Under sitt skräckvälde fann Haarmann njutning i att främst ge sig på pojkar och unga män. Han sökte upp pojkar som såg vilsna och hemlösa ut, och upptäckte snart att om han var snäll mot dem, och erbjöd dem mat och skydd, kunde han enkelt lura in dem och hålla dem fångna i sitt hem. Men det blir värre – efter att han bitit av deras strupar våldtog han dem och åt dem.

I sökandet efter en 17-årig rymling vid namn Friedel Rothe fick polisen veta att han senast setts med Haarmann. Rothe hade varit hans första offer. Polisen sökte igenom Haarmanns lägenhet på Cellerstraße och hittade honom medan han antastade en 13-årig pojke, och han togs därför in för förhör. Haarmann informerade senare polisen att vid den tiden i sökinsatsen fanns Friedel Rothes huvud invirat i tidningspapper gömt bakom spisen.

Mellan 1918 och 1924 mördade Haarmann nästan 30 människor. Han åtalades för mord på 27 pojkar och unga män, och befanns vara skyldig till 24.

o gick från att döda Vampyren i Sacrament rda. mö och ta våld att djur till

Lesbiska vampyrmördare Plats: Brisbane, Queensland, Australien När: 1980-talet Tracey Wigginton blev känd som den lesbiska vampyrmördaren 1989 efter att ha begått ett av de värsta och mest bisarra brotten i Australiens historia. Den första varningsklockan bör ha varit det faktum att Wiggington enligt uppgift levde på gris- och koblod i stället för att äta riktig mat. Eftersom hon kände att det inte räckte att döda djur för blodets skull utökade Wiggington till slut sina tendenser när hon var 25 år gammal, och hon bestämde sig för att hitta en man att mörda och tömma. Mannen hon fastnade för var den 47-årige kommuntjänstemannen och fyrbarnspappan Edward Baldock.

Wiggington, hennes dåvarande partner Lisa Ptaschinski och två andra kvinnor, Kim Jervis och Tracy Waugh, träffade på Baldock när han gick hem

efter en utekväll med sina vänner.

Wiggington höll sitt offe r, Edward Baldock, på Brisbaneflo Efter att de kört dens strand innan hon högg honom 27 gånger. fram till honom och lett honom till en park på Brisbaneflodens strand tog Wiggington fram en kniv och högg honom 27 gånger. Hon högg nästan huvudet av honom helt.

Efter gripandet 1991 var Wiggington den enda av de fyra som erkände sig skyldig. Gruppen avslöjade att de hade vampyrtendenser och jurymedlemmarna blev chockerade när de fick veta att Ptaschinski skurit upp sina egna handleder så att Wiggington kunde dricka hennes blod.

Wiggington dömdes för mord och fick livstids fängelse, men hennes våldsamheter tog inte slut där – 2006 attackerade hon en medfånge och en fängelsevakt. Efter två nådeansökningar släpptes Wiggington till slut från fängelse 2012.

93 Vampyrer SE innehall.indd 93

31.01.2019 10:10

Vampyrer i populärkulturen

96 DET ULTIMATA SKRÄCKMONSTRET Bram Stokers gotiska skräckroman har överlevt tack vare sin oförglömliga skurk.

104

104 VAMPYRER I LITTERATUREN

Vampyrerna fick en plats i litteraturen genom 1800-talets europeiska författare.

110 VAMPYRER PÅ SKÄRM

Vampyrer och deras jägare har underhållit oss i mer än hundra år.

110

94 Vampyrer SE innehall.indd 94

31.01.2019 10:11

96

95 Vampyrer SE innehall.indd 95

31.01.2019 10:11

Vampyrer i populärkulturen

Det ultimata skräckmonstret

Bram Stokers gotiska skräckroman tog sex år att skriva och den har överlevt eftersom det är en spännande berättelse med en oförglömlig huvudperson.

Av Martyn Conterio

D

et hade varit väldigt passande om inspira­ tionen till Dracula (1897) hade kommit till författaren i en dröm, oavsett vad som är sant: om det är sonen Noel Stokers förslag att hans far åt för mycket krabba till middag och därför fick mardrömmar (ett scenario som bygger på gammalt skrock), eller den direkta informationen som finns i Stokers anteckningar.

Om en mardröm var den direkta orsaken var den väldigt ursprunglig och sexuell, både när det gäller drifter och ursprung. Stoker inledde romanen med korta glimtar av sceneri och dialog, som om det faktiskt var halvt bortglömda fragment av en märklig mardröm. I mars 1890 skrev Stoker: ”Ung man går ut – ser flicka, en försöker – kyssa honom inte på läpparna utan halsen. Gammal greve ingriper – vrede och ilska, djävulskt … Den här mannen tillhör mig jag vill ha honom.” Sex dagar senare skriver han igen. ”Ensamhet, kyssen ’den här mannen tillhör mig’.”

Drömmen – om det alls var en dröm – kom med i boken som en av dess mest erotiska och märkliga scener. Med andra ord, Stoker avfärdade inte den ursprungliga impulsen när han började skriva. Den

fanns kvar. Advokaten Jonathan Harker, som rest utomlands för att övervaka försäljningen av ett hem till en utländsk prins från ett land långt borta, varnas för att närma sig slottet Dracula, eftersom delar av strukturen är farlig (även om vi också vet att det är Draculas sätt att se till att britten inte ser något alltför konstigt). Harker somnar i ett av rummen, vaknar och ser tre kvinnor med röda ögon, huggtänder och rubinröda läppar som alla stirrar intensivt på honom och viskar sinsemellan. ”Det finns kyssar till oss alla”, säger en av dem, vilket direkt tar oss tillbaka till Stokers ursprungliga inspirationskälla. Harker är maktlös, fången i det han kallar en ”drömlik rädsla” och känner både avsky och åtrå inför de tre djuriska men mycket attraktiva kvinnliga vampyrerna som står framför honom. Då kommer plötsligt greve Dracula in i rummet, arg som ett bi eftersom ”den här mannen tillhör mig!”.

Dracula publicerades sommaren 1897 på Archibald Constable & Company, men den blev ingen omedelbar framgång, även om recensionerna var goda. Vampyrens resa som en symbolisk figur inom populärkulturen inleddes långsamt, för

96 Vampyrer SE innehall.indd 96

31.01.2019 10:11

Det ultimata skräckmonstret

97 Vampyrer SE innehall.indd 97

31.01.2019 10:11

Vampyrer i populärkulturen

Draculafeber i Whitby Den lilla fiskebyn i norra Yorkshire tog sig in i litteraturhistorien när Stoker valde den för sin roman.

Whitby i norra Yorkshire har mycket atmosfär, både i sommarens sol och i vinterns djupa melankoli. De vindpinade hedarna, ruinen efter ett kloster från 600-talet uppe på en klippa, inbäddade hus, pittoreska kullerstensgator och det grå havet som sträcker sig ut mot horisonten gör att platsen känns väldigt gotisk.

Platsen är perfekt som bakgrund till en skräckroman. Det är i Whitby som den onde Dracula går iland och söker upp Lucy Westenra som inledning på sin plan. Författaren tyckte om att vara på kyrkogården

Kuststaden Whitby i norra Yorkshire är för alltid förknippad med Dracula.

St Mary’s, där han skrev ner namn till potentiella karaktärer från grav­stenarna. En av dem, Ann Swales, dök upp i romanen som mr Swales. Han använde sig också av lokala nyheter och aktuella händelser för sin bok, särskilt det kända skeppsbrottet 1885 utanför Whitbys stränder, med ett ryskt fartyg vid namn Dmitry. Dmitry blev spökskeppet Demeter.

Stoker semestrade i fiskebyn i juli och augusti 1890, på förslag av sin vän och arbetsgivare Henry Irving, som en gång drivit en cirkus i byn.

Stoker bodde på ett pensionat på 6 Royal Crescent. Han var ensam i en vecka medan han väntade på att hans fru och son skulle komma dit, och hade gott om tid för att prata med lokalinvånarna, ta in platsen och göra research för den roman han skrev på. Byns koppling till Stoker visas genom blå skyltar på de platser där han bodde och som han besökte. Whitby har idag en magnetisk kraft på både gothare och romanläsare. Hyllningar och festivaler håller Dracula vid liv i den sömniga lilla byn.

att sedan växa genom åren. Utan tvekan hjälpte teaterversionerna från 1920-talet, som spelades i West End och på Broadway, sedan en skräckfilm från Universal 1931 regisserad av Tod Browning med Béla Lugosi i huvudrollen, och sedan ett oräkneligt antal filmer på vampyrtema i dess kölvatten till, inklusive Hammer Pictures cykel med Christopher Lee. Kanske har du aldrig läst boken eller sett någon av filmerna eller teaterpjäserna, men du har hört talas om greve Dracula. Du vet att han är en vampyr, hatar vitlök, inte har någon spegelbild, suger blod från de levande och dör av en påle som körs in i hans hjärta (även om det inte är så han dör i romanen).

Abraham Stoker föddes den 8 november 1847 i Dublin. Han studerade vid Trinity College i Dublin och arbetade under en tid som teaterkritiker vid Dublin Evening Mail (där en av delägarna råkade vara Joseph Thomas Sheridan Le Fanu, författaren till Carmilla, en roman som hade stor påverkan på Stokers egen vampyrberättelse). 1878 flyttade Stoker och hans fru Florence Balcombe (Oscar Wildes före detta) över Irländska sjön till London, där Bram började arbeta som företags- och teaterdirektör vid Lyceum Theatre. Han bodde i Chelsea, på 18 St Leonard’s Terrace, och senare på 27 Cheyne Walk. Trots att han fick arbeta långa dagar för att ständigt vara sin arbetsgivare, skådespelaren Henry Irving, till hands hade Stoker tid att skriva recensioner för Daily Telegraph, skriva flera noveller och arbeta på sina romaner (Dracula var inte den första). Stokers liv var så fullspäckat att det är ett under att han alls hittade någon tid för skrivande. Även om författaren inte ägnade sju år åt att skriva romanen började han planera den 1890 och den publicerades till slut 1897.

Det är tydligt att författaren avsåg att ge romanen det epistolära formatet från början.

Stilen populariserades genom Wilkie Collins The Woman In White (1859), men Dracula är en gotisk fantasiroman, även om den kom långt efter den ursprungliga gotiska skräckromanens storhets­ tid, som har både sina tidsmässiga och andliga rötter ännu längre tillbaka i tiden, i Horace Walpoles Borgen i Otranto (1764), ett skönlitterärt verk som utger sig för att vara en översättning av en gammal italiensk text, och utgör ett dubbelt litterärt bedrägeri. Stokers roman följer i samma stil. Historien bygger på alltigenom fiktiva – men realistiskt skrivna – anteckningar, tidningsartiklar, dagböcker och meddelanden, samlade som en redogörelse av hur något ovanligt har hänt i vår sekulariserade värld efter upplysningstiden – en snabbt föränderlig värld, en värld av globaliserad kapitalism och vetenskapliga framsteg, där inte ens tekniska genombrott kan stoppa övernaturliga krafter som vampyrism. På ett sätt, eftersom romanen befinner sig i ett möte mellan den viktorianska eran och modern tid, använde sig

98 Vampyrer SE innehall.indd 98

31.01.2019 10:11

Det ultimata skräckmonstret Stoker av en gren inom skräcklitteraturen där han av delar av Account of the Principalities of mänskliga karaktärer, som kommer från den Wallachia and Moldavia, och det är här vi vet att vanliga världen, ställs inför en oförklarlig kraft, han stötte på namnet Dracula. Författaren till som verkar befängd, men där ligger också dess verket översatte Dracula som djävul, men det fruktansvärda makt. Den litterära effekten av det kan också betyda drake, från det rumänska ordet epistolära formatet liknar de dokumentärt drac med ursprung i det latinska draco. utformade skräckfilmerna från Den här slumpartade forskningen fick 2000-talet, där en skakig kamera, något att tändas hos Stoker, för han snoriga karaktärer som gråter in i skrev ner namnet och, årtionden objektivet och övergivna filmer senare, inleddes en forskardebatt Bram Stokers första som råkar bli upptäckta ger en om huruvida han visste – och tryckning av Dracula illusion av realism, även om 1897 uppgick till 3 000 baserade – sin vampyraristokrat filmen omges eller drivs på av på Vlad Tepes. Andra verk exemplar. övernaturliga händelser. Precis Stoker använde sig av under som med den dokumentärt skrivna åren av researcharbete innefattade formen fungerar estetiken bakom Transylvanian Superstitions, ett verk dokumentärt utformade bilder bra för om transsylvanisk geografi och vanor, att skapa spänning. Eftersom romanen Dracula Round About the Carpathians, Book of Werefokuserade på de senaste idéerna inom antropologi, wolves, Baedecker’s Southern Germany and Austria, evolution, psykoanalys, kriminologi, xenofobi och och han besökte läsrummet i British Library, som politik har Draculas undertextuella motorer kraft då fanns inrymt i British Museum i London, där än idag. De skrevs i slutet av det förra århundradet det utan tvekan fanns böcker om Vlad Tepes, som men stora delar av Dracula känns ännu moderna, propagandapamfletten publicerad 1491 i Bamberg, samt belyser förtjänstfullt mänsklighetens primala med en avbildning av ett träsnitt föreställande drifter, här maskerade bakom viktoriansk prydhet Vlad med inskriptionen: ”Den förunderliga och och hycklande moralism. Greve Dracula är utan tvekan en sexuell varelse och kraft, formidabel och farlig, som representerar det ohämmade detet.

Läs romanen som du vill – som en sexbesatt hobbypsykolog, tolka den som en kristen moralitet eller undersök dess politiska och rasistiska drag, Dracula fungerar dessutom bra som skräckroman och bjuder på mycket atmosfär, spänning och äventyr.

Eftersom arbetet vid Lyceum slukade merparten av Stokers tid tog det honom nästan ett decennium att få Dracula publicerad. Stokers researcharbete var heller inte särskilt forskarmässigt, trots hans universitetsutbildning vid Trinity College i Dublin.

Han for aldrig till Transsylvanien, men han kände väl till London och semestrade i Whitby. Totalt sammanställde han 124 sidor med anteckningar och drog upp en handling som mer eller mindre bestod från början till slut. Semestern i Whitby visade sig bli särskilt viktig, även om vissa forskare trodde att han inspirerats av Slains Castle i Aberdeenshire, dit han åkte på semester varje år. Bokens utveckling tog intressanta vändningar.

Greve Dracula hette ursprungligen greve Wampyr.

Den kända karaktären Abraham Van Helsing var ursprungligen tre olika personer: en detektiv, en medialitetsforskare och en professor. Stoker såg till en början framför sig hur hans berättelse, precis som Le Fanus Carmilla, skulle utspela sig i österrikiska Styrien, men fortsatte sedan österut till Karpaterna och Transsylvanien, och Stokers arbetsgivare, författaren precis som med Whitby fick ställena sin plats i sir Henry Irving, sägs delvis ha litteraturhistorien. inspirerat till greve Dracula.

Vid ett bord på biblioteket i Whitby skrev

Slains Castle i Aberdeenshire är en annan plats i Skottland som inspirerade Stoker.

”Stora delar av Dracula känns moderna än idag, samt belyser förtjänstfullt mänsklighetens primala drifter, här maskerade bakom viktoriansk prydhet och hycklande moralism.”

99 Vampyrer SE innehall.indd 99

31.01.2019 10:11

Vampyrer i populärkulturen

En blå skylt som markerar Bram Stokers hem i Chelsea i London.

skrämmande historien om en stor, blodtörstig valakiernas och magyarernas flaggor gick ner bärsärk kallad Dracula, som åsamkade sådan bakom den turkiska halvmånen? Vem annan än okristlig tortyr, såsom med pålar, och som också någon av min egen stam korsade som vojvod drog män längs marken mot döden.”

Donau och besegrade turkarna på deras egen mark?

Det finns få bevis i Stokers anteckningar för att Det var förstås en Dracula!” författaren till Dracula visste särskilt mycket alls Sedan finns det ”faktum” som anges i boken om Vlad III, den valakiska krigsherren, att greve Dracula berättar att han är bojar och som stred mot det osmanska riket szekler – ättlingar till hunnen Attila, och fick sitt öknamn Pålspetsaren medan Vlad Tepes var valakier, vars för att han körde stora träpålar fiende var bojarerna – han bedrev genom sina fiender och lät utrensningar mot dem och Bram Stokers roman dem ruttna på slagfältet, och härstammade från släkten Basarab. har getts ut på 44 än mindre att han ska ha Slottet Dracula är också beläget vid olika språk runt om i baserat sin karaktär på honom.

Borgopasset, inte ens i närheten världen.

Det kan också förklara de av de slott som förknippas med historiska inkonsekvenser som Vlad Pålspetsaren. Det är svårt att få finns i greve Draculas bakgrund, fram säkra bevis, vilket fått forskarna som framträder i de tidiga scenerna att försöka hitta bevis i själva texten för med Jonathan Harker, där han redogör att Stoker kände till Vlad Pålspetsaren, men inga för sin familjs berömda historia. Menade Stoker av luckorna eller inkonsekvenserna har stoppat Vlad Pålspetsaren eller hans far? ”Vem i de Fyra associationen från att leva vidare. I storfilmen från nationerna mottog med större glädje än vi det 1992, regisserad av Francis Ford Coppola med Gary ’blodiga svärdet’, eller samlades snabbare vid Oldman, Winona Ryder och Anthony Hopkins, kungens baner vid dess stridsrop? När gottgjordes gifts den verkliga historien och den djävulska min nations stora skam, Cassovas skam, när greven tydligt ihop i filmens inledning när Vlad

5 saker som inspirerade Stoker

Bram Stoker inspirerades av en rad olika saker: berömda romaner, de senaste utvecklingarna inom vetenskapen samt feministrörelsen.

CARMILLA

Sheridan Le Fanus Carmilla (1871–1872) gav Bram Stoker en händelseutveckling att följa, som har beskrivits av James L. Campbell Sr som ”attack, återuppväckning från de döda och jakt-förstörelse”. De har också båda en berättarröst i första person, även om Stoker valde det epistolära formatet, så första person kom att innefatta flera olika perspektiv, samt vampyrens förförelse av sitt offer, den drömlika verkligheten i vissa scener och sökandet efter rationalitet bland alla övernaturliga händelser.

TRANSYLVANIA: ITS PRODUCTS AND ITS PEOPLE

För romanens inledning, när Jonathan Harker ger sig av mot Östeuropa, måste Stoker utföra viss research.

En viktig källa han läste var Charles Boners Transylvania (1865). Bland researchpappren fanns information avskrivet från kapitel som ”The Land Beyond the Forest” och ”Law and Lawlessness”. Boken hjälpte också Stoker med regionens geografi och ålderdomliga vanor, vilket gav en autentisk smak åt romanens kusliga start.

THE WOMAN IN WHITE

En stor hit under den viktorianska eran, The Woman in White, av Wilkie Collins, fungerade som en guide för Stoker, liksom Carmilla. Precis som Dracula är Collins bok skriven i epistolär form, och använder sig av flera röster, och det litterära redskapet skapade stor spänning. Collins och Stoker kände varandra från tiden då Theatre Royal producerade The Woman in White som teater.

100 Vampyrer SE innehall.indd 100

31.01.2019 10:11

Det ultimata skräckmonstret

”En hel turistindustri har skapats utifrån kopplingarna mellan Dracula och Vlad Pålspetsaren.”

The Kilmarnock Arms, Cruden Bay, där Bram Stoker semestrade.

Han skrev delar av Dracula här.

”Stoker undersökte männens oro inför kvinnlig frigörelse genom Mina och Lucys öden.”

CESARE LOMBROSO

Kriminologer och antropologer föresatte sig att bevisa pseudovetenskapliga teorier om människans degenerering och det här konceptet kring kriminalitet gav Stoker inspiration till den onde greve Dracula.

Den italienske teoretikern Cesare Lombroso trodde till exempel att människor var födda kriminella och i en scen i romanen refererar Mina Harker till honom: ”Greven är en brottsling och av kriminell typ. Nodau och Lombroso skulle klassificera honom så.”

DEN NYA KVINNAN

Som feministiska föregångare till suffragetterna har kritikerna debatterat Mina Murray-Harker som en dygdig representant för 1890-talets nya kvinna, medan Lucy Westenras sexuella rättframhet och promiskuitet visar nackdelen. Mina spelar också en aktiv roll i berättelsen, och är inte bara offer, då hon bidrar till att vampyrjägarna kan förstå sig på Draculas planer.

Stoker undersökte männens oro inför kvinnlig frigörelse genom Mina och Lucys öden.

Tepes förkastar Gud och drar på sig en förbannelse.

Efter en strid skickar turkarna ett budskap (via pil) till Draculas slott, med information till hans brud om att han dödats, vilket fick henne att begå ett sorgefyllt självmord. Greve Dracula skickar sitt mäktiga svärd in i ett stort stenkors, som börjar ge ifrån sig blod som han dricker av. Han är för alltid förbunden med Satan och blir en nosferatu. Det är en mycket uppfinningsrik bakgrund till karaktären och förvandlar romanens onda monster till en romantisk, sympatisk figur, som fördömer sig själv för all evighet, av kärlek och ilska. Kanske det tydligaste försöket till att sammanföra fakta med fiktion finns i en annan film, Dracula Untold (2014), som gjorde allt för att framställa den historiske Vlad Tepes i en nyskriven handling, för att undersöka hur han blev odöd.

Länken mellan Tepes och Dracula är så stark och ostoppbar att det känns oviktigt om Stoker visste så mycket om den medeltida härskaren eller inte. En hel turistindustri har skapats utifrån kopplingarna mellan Dracula och Vlad Pålspetsaren, och de kommer nog alltid finnas kvar, oavsett hur fantasifulla eller falska de är. Slottet Bran i Rumänien marknadsförs idag som Draculas slott, namnet Dracula används för att skapa kopplingar till Stokers roman, som om det fiktiva slottet Dracula är baserat på – eller är – slottet Bran.

Det enda vi kan säga med säkerhet är att Stoker kände till en vojvod (krigsherre/lokal ledare) som kallade sig Dracula, och Vlad Tepes (och hans far Vlad II) var kända som Dracula, var medlemmar i Drakens orden, en monarkisk grupp för europeiska adelsmän som skulle försvara det europeiska (läs kristna) områdena från att invaderas av turkarna.

Därav kallade de sig Dracul.

Men det gör inte greve Dracula till Vlad Tepes.

Vissa fans och forskare, som väldigt gärna vill binda samman den fiktiva vampyren med Vlad III, har pekat på Stokers bekantskap med den ungerske historikern Ármin Vámbéry, som – påstår de – gav författaren all information om Vlad Pålspetsaren. Däremot finns det inga noteringar om sådana konversationer, varken i dagböcker eller anteckningar. De träffades bara två gånger. Än en gång vänder sig teorins förespråkare till texten för att få bekräftelse. ”Som jag lärde mig av min vän Arminius av Buda-Pests forskning var han i verkligheten en underbar man.” Men varför skulle Stoker ha utelämnat en så underbart bloddrypande

101 Vampyrer SE innehall.indd 101

31.01.2019 10:11

Vampyrer i populärkulturen

Bram Stoker föddes i det här huset på Marino Crescent, Clontarf i Dublin, 1847.

Annons för Dracula, som visades på Royal Lyceum Theatre 1897.

Fru Stoker mot Nosferatu Efter brott mot upphovsrätten försvann nästan skräckfilmen när rätten bestämde att alla exemplar skulle förstöras.

F. W. Murnaus Nosferatu, en symfoni i skräck (1922) är det första framgångsrika filmförsöket till att anpassa Bram Stokers roman Dracula för vita duken. Den tyske regissören och hans team trodde att det skulle räcka om de helt enkelt ändrade karaktärernas namn – greve Dracula blev greve Orlok, Mina Murray blev Nina, Jonathan Harker döptes om till Hutter och Renfield hette nu Knock – för att slippa lägga pengar på filmrättigheter. Handlingen förflyttades från Whitby och London till platser i norra Tyskland,

men berättelsens grundbult var densamma som i originalet: en adlig vampyr ger sig in bland människorna för att sprida sin ondska.

Filmen påverkades också av scenografen och producenten Albin Graus upplevelser som soldat i Serbien under första världskriget.

Grau skrev i tidningen Bühne und Film (1921) en kort text för att göra reklam för filmen i sitt hemland, om hur en gammal bonde sade till honom att vampyrer var verkliga och att Balkanregionen hade ”förföljts och torterats av

de där monstren sedan urminnes tider”, sedan gjorde mannen ett teatraliskt korstecken.

En person som visade stort intresse för filmen var Brams änka Florence Stoker. Hon stämde bolaget Prana Film för upphovsrättsintrång – och vann.

När Prana Film gick i konkurs och inte kunde betala skadeståndet beordrade den tyska rätten att alla kopior av filmen skulle förstöras. Trots rättens beslut räddades några exemplar av Nosferatu och den berömda skräckfilmen lever vidare.

Max Schrek i F. W. Murnaus berömda stumfilm Nosferatu. Filmskaparna blev stämda för upphovsrättsintrång.

detalj som Vlads förkärlek för pålar – särskilt med tanke på associationen till vampyrer – om han hade känt till den? Det Stokers anteckningar avslöjar var en man med mycket begränsad tid för att göra research inför sin bok, och han hade ju inte heller så mycket tid över mellan sina vanliga jobb.

Det är ganska ironiskt att den mest berömda vampyren i litteraturhistorien och populärkulturen inte går sitt öde till mötes på det sätt som blivit det ”traditionella”: träpålen i hjärtat. Mina Harkers anteckningar redogör för vampyrkungens slut i slottet Dracula, med Stokers minnesvärda bildskapande för att ge romanen ett spännande klimax, som den här livfulla detaljen när allt är över: ”Slottet Dracula syntes tydligt mot den röda himlen, och alla stenar i dess krossade bröstvärn syntes tydliga i ljuset från solen på väg ner.”

Dracula dödas av en kniv. Mer specifikt, två knivar. ”Men i samma ögonblick svepte Jonathans stora kniv fram som en blixt. Jag skrek när jag såg den skära genom halsen; i samma stund som mr Morris bowiekniv sjönk in i hjärtat.” Det här dubbla agerandet var ”som ett mirakel; men rakt framför våra ögon, och på nästan bara ett andetag, blev hela kroppen till damm och försvann ur vår åsyn.”

Om Draculas våldsamma öde är otraditionellt är de kvinnliga vampyrernas – Lucy Westenra och de ”förfärliga” systrarnas – död det läsarna och film­ besökarna förväntar sig i genren. På romanens sista sidor söker Van Helsing igenom slottet efter de tre kvinnliga vampyrerna med en smideshammare och påbörjar sitt ”förfärliga värv”. Precis som i scenen med den odöda Lucy i kryptan är texten fylld av erotisk känsla. Litteraturens mest berömda vampyrjägare beskriver, när han hittar brudarnas grav i det gamla kapellet, motstridiga känslor i sina noteringar: ”Hon var så skön att skåda, så strålande vacker, så utsökt fyllig, så varje manlig instinkt i mig, som får vissa av mitt kön att älska och skydda någon av hennes, fick mitt huvud att snurra av nya känslor.”

Stokers bidrag till vampyrlitteraturen följer både de rika och varierade folkminnena och visar upp hans egna ändringar och nytillskott. Ett av de mest påfallande är att Dracula – i romanen – kan gå omkring i dagsljus, även om hans förmågor är försvagade. Han kan också göra så han ser yngre ut.

När han dödas faller hela kroppen ihop till damm.

Han tycker inte om speglar, kan synas som dimma, har ingen skugga, har förmågan att göra andra till vampyrer och känner avsky inför vitlök och krucifix. Två böcker i synnerhet har haft en stor påverkan på hur vampyrer agerar i hans roman, en av dem är kanske förvånande, eftersom den är baserad helt på en annan övernaturlig varelse: varulven. Ett av Draculas drag är förmågan att kontrollera djur och skifta skepnad, och han gör det vid flera tillfällen. Mest anmärkningsvärt är det

102 Vampyrer SE innehall.indd 102

31.01.2019 10:11

Det ultimata skräckmonstret på en strand i Whitby då han förklär sig till en stor svart hund. Två sidor av anteckningar har tagits från S. Baring-Goulds Book of Were-wolves (1865), ett verk som gav Stoker inspiration till en av romanens mest kända repliker: ”Hör på dem – nattens barn.

Vilken musik de skapar!” Book of Were-wolves, med orden ”grönt ljus med blå låga”, gav Stoker en annan visuell idé till boken. Författaren skrev: ”ant. grönt ljus med blå låga i grevens hus”, vilket kom med i berättelsen när Jonathan Harker reser till slottet Dracula under natten i vagnen som körs av greven, förklädd till kusk: ”Plötsligt, på vår vänstra sida, såg jag en svag, fladdrande blå låga”.

Transylvanian Superstitions (1885) av Emily Gerard fick Stoker att släppa det Carmilla-influerade österrikiska Styrien till förmån för Transsylvanien efter att ha imponerats av Gerards texter om de många folkloristiska varelserna – allt ifrån elaka troll till häxor och allt däremellan. ”Transsylvanien Draculas gäst fanns med i en novellsamling som kan mycket väl sägas vara övertrons land, för publicerades två år efter ingen annanstans blommar den här märkliga författarens död. villfarelsen lika envist och i sådan myckenhet”, skrev författaren, vilket klart och tydligt ger uttryck för en västerländsk intellektuell överlägsenhet. Men flytten in i okända trakter gav Stoker den tematiska kontrast han behövde. Som Dracula säger till Jonathan Harker: ”Vi är i Transsylvanien och Transsylvanien är inte England.

Våra seder är inte era seder och Original­ ni kommer tycka att mycket är manuskriptet märkligt.” till Dracula troddes Titeländringen till Dracula vara försvunnet, kom i sista stund. Utifrån men hittades på Stokers anteckningar vet vi 1980-talet. att han velade mellan att döpa boken till The Undead eller The Dead Undead – varav inget är särskilt lyckat.

I kontraktet, underskrivet och daterat den 20 maj 1897, står The Un-Dead. Någon, om det var förläggaren eller Stoker själv, bestämde att de ursprungliga titlarna var alltför dunkla och svaga jämfört med Dracula. Självklart hade Dracula inte den betydelse det har idag, men det är långt mer mystiskt. Vem som än bestämde att titeln måste ändras är en hjälte, för valet visade sig vara ett smart drag. Det lever kvar än idag. Vi kommer kanske aldrig medvetet bjuda in ett blodtörstigt monster i våra hem, men greve Dracula är ett namn som alla känner till.

Draculas gäst Stokers novell, publicerad efter hans död, hämtades från karaktärs- och scenanteckningar han gjorde för Dracula.

”Flytten in i okända trakter gav Stoker den tematiska kontrast han behövde.”

Draculas gäst, publicerad som novell 1914, är mycket kuslig och full av minnesvärda scenerier. Den har länge saluförts som ett saknat kapitel från Dracula, som plockats bort från originalet på begäran av förlaget eftersom de var tveksamma till längden. Enligt ett annat förslag var Stoker orolig för de ytliga likheterna med Carmilla (eftersom vampyren i berättelsen är kvinna, grevinnan Dolingen av Gratz). Bevis finns dock för att även om Stoker kanske till en början planerade att använda berättelsen som en början på sin roman – den publicerade versionen inleds med att Harker lämnar München – kom den aldrig med utan togs bort.

För det första har berättelsen inte den berättarröst i första person som boken har och, för det andra, den namnlöse engelsmannens egenskaper överensstämmer inte med Harkers. Harkers märkliga upplevelser i München uteslöts av Stoker, och anledningen var möjligen att han ville strama åt den narrativa strukturen och inleda resan från en avfärdsplats i västra Europa in i de mystiska och okända östra provinserna.

Romanen inleds med Harkers anteckning: ”Lämnade München klockan 20.35 den 1 maj, anlände till Wien tidigt nästa morgon.” Hans bekymmersamma tid i den tyska staden nämns inte.

Bram Stokers kremerade kvarlevor finns på kyrkogården i Golders Green i London.

103 Vampyrer SE innehall.indd 103

31.01.2019 10:11

Vampyrer i populärkulturen

Vampyrer i litteraturen

Vampyrer fick litterär betydelse tack vare 1800-talets europeiska författare. Sedan 1800-talet har de visat sig vara en uthållig och användbar skräckvarelse.

A

Av Martyn Conterio

llt handlar om blod – vem som vill ha det och vem som har det. Som Draculas stackars galne Renfield skriker i doktor Sewards sjukhus: ”Blod är livet! Blod är livet!”. Även om skräcklitteraturens dramatiska effekt ofta beskrivs som om det får ett biologiskt resultat – det får läsarens ”blod att isa sig” – tar den sig igenom våra ådror som något klibbigt och varmt. Dock hade inte vampyren någon användning av kallt blod.

Kallt blod skulle få dess mage att vända sig ut och in, så det vill de inte äta. Inte heller kan vampyren suga den dödas blod, eftersom koagulerat blod inte innehåller någon näring. För när vampyren äter av ett offer, som villigt eller utan att veta det ger efter för det igelliknande monstrets krav och omättliga aptit, måste blodet flöda, rinna, spruta, explodera, regna ner, rinna som en flod från såret i halsen, från öppna huggmärken, avhuggna huvuden, avslitna lemmar. Då kan den glupska besten dricka obehindrat. När odjuret är mätt och har fått ny kraft från sin nattliga våldshandling mot de levande ebbar

samma människas liv ut. Huden bleknar, all energi försvinner, döden inträder. Vissa kan omvandlas och leva vidare som nosferatu.

Det finns vampyrmyter från världens alla hörn.

Varifrån denna multikulturella tro kommer är det ingen som vet, men de har tagit sig in i litteraturen genom århundradena. Blodtörstiga edimmus från antikens Assyrien och Babylon jagade de levande och tömde dem på energi. I Indien var vetala en blodsugande gammal gumma. I Malaysia, där vampyrmonstren alltid är kvinnliga, beskrevs de också som vackra och lockande. Från antika berättelser, folkminnen, 1700-talets östeuropeiska undersökningar av påstått verkliga fall, 1800-talets litteratur och framåt har vampyren tolkats på en rad olika sätt, men med psykoanalysens inträde placerades vampyrmyterna i ett mörkt område av det mänskliga psyket, bröt sig loss från folkloristiska eller alltför religiösa tolkningar och speglade i stället i allmänhet våra djupaste, mörkaste existentiella rädslor kring moral och den eviga striden mellan gott och ont.

104 Vampyrer SE innehall.indd 104

31.01.2019 10:11

Vampyrer i litteraturen

105 Vampyrer SE innehall.indd 105

31.01.2019 10:11

Vampyrer i populärkulturen Under den viktorianska eran började författarna framträdande egenskaper i litteraturen, eller i den lägga in sexuell symbolism och mer erotiska teman i folkloristiska kulturen. Med andra ord bär inte alla handlingen, och vampyrismen började mer och mer vampyrer mantel och det finns hundratals sätt att spegla köttslig tillfredsställelse och fixering. Även förgöra en vampyr på. om vampyren är som en urkraft av övernaturlig Vampyrfiktionen fick en raketstart i Europa skräck är dess energi ofta väldigt sexuell. Jonathan på 1800-talet tack vare det föregående århund­ Harkers djupt erotiska möte med Draculas brudar radets filosofiska debatter, som eldades på av är ett av de mest sexuella i hela litteraturhistorien. efterupplysnings­tidens tänkare. Man tolkade ”Alla tre hade de mycket vita tänder som lyste som rapporterade fall om vampyrism på Balkan och pärlor mot deras fylliga rubinröda läppar. Det Östeuropas utkanter, som då var ett okänt var något hos dem som gjorde mig illa territorium, så långt utanför kartan att det till mods, en längtan och samtidigt var terra incognita för de stora tänkare en dödlig skräck. Jag kände en som frekventerade Londons och En uppsjö av syndfull, brännande lust i mitt Paris salonger. För högtstående vampyrismfall hjärta.” Stoker beskrev Harkers författare som Voltaire var allt tal under 1700-talet i komplicerade känslor. I Carmilla om vampyrer som ett verkligt och Östeuropa påverkade absolut fenomen helt absurt, mer (1871) beskrev Sheridan Le Fanu 1800-talsförfattarna attraktion mellan människor en produkt av överaktiva fantasier mycket. av samma kön och gav sig in på än ontologiska fakta. Okunskap ett ännu mer gränsöverskridande om kroppens förruttnelseprocess och område: incest. Hur kom det sig att lokal övertro förorsakade ett utbrott av vampyren blev det främsta gotiska monstret vampyrfeber i 1800-talets utkanter. Religiösa i litterära fantasier? Svaret är enkelt: sex, sex, sex! schismer i Europa innebar också en ridå eller slöja Vampyren överskrider naturens lagar, bryter tabun mellan öst och väst, där den grekisk-ortodoxa och ignorerar utan tvekan kroppens helighet och kyrkan stärkte tron på blodsdrickande odöda med tron på att det finns en evig vila i livet efter detta. budskap om vad som händer de bannlystas kroppar Den här topppredatorn är odödlig, men förbannad, efter döden. Bland de fördömda fanns självmördare, avskydd, bortstött. Det är ett monster att frukta, men avfällingar och odöpta. Detta var ett främmande också en sårbar varelse som kan förgöras med en rad tankesätt för den romersk-katolska kyrkan, som mer metoder. Världskulturen är fylld av vampyrvarelser fokuserade på häxor och andra kättare. Ändå skrev – utbudet av olika varianter, typer, versioner och västerländska präster och munkar som Antoine former är häpnadsväckande, även om de alla Augustin Calmet Avhandling om andars utseende och delar samma grundegenskap: de är övernaturliga om vampyrer och gengångare i Ungern, Mähren, m.fl. varelser som dricker blod. Om 1900-talets film­ 1751. industri standard­iserade vampyrerna efter en rad mer eller mindre strikta kriterier och scenarier – där Hollywood använder sig av greve Dracula eller konstfilm, och dåliga europeiska filmer föredrar de erotiska möjligheter Carmilla med sitt lesbiska tema ger – är det inte alls lika lätt att tillskriva vampyrerna

Den irländske författaren Joseph Sheridan Le Fanu (1814–1873) gav ett mycket viktigt bidrag till vampyrfiktionen.

Eftersom många utbildade konstnärer var bekanta med grekisk mytologi, tjänade figurer som lamia – en succubus med förmåga att skifta skepnad – som inspiration. Lamia bidrog också till att forma femme fatale-arketypen, som precis som vampyren erotiserade skräcklitteraturen genom att förena förtryck och lust, sex och död, kärlek och avsky, dröm och mardröm. Den romantiska poeten Robert

”Vampyren överskrider naturens lagar, bryter tabun och ignorerar utan tvekan kroppens helighet och tron på att det finns en evig vila i livet efter detta.”

De 5 viktigaste vampyrromanerna Vampyren

Twilight-böckerna av Stephenie Meyer blev både en bok- och filmsensation.

Vampyren var inte längre ett demoniskt hot utan en romantisk hjälte.

Stora saker börjar smått. Vampyren publicerades 1819 och är egentligen en novell (och något av en urtext för den aristokratiske blod­ sugande varianten av vampyrfiktion), men den har haft ett enormt och långtgående inflytande på genren. Den handlar om en ung engelsman, vid namn Aubrey, som reser i Europa med sin vän lord Ruthven, som det ska visa sig är en vampyr.

Carmilla

Sheridan Le Fanus 16 kapitel långa novell gavs först ut i följetongs­format, i det kortlivade litterära försöket The Dark Blue, och den har visat sig vara odödlig. Den är inte lika berömd som Dracula och andra modernare texter, men introducerade lesbianism i vampyrmytologin (även om det var diskret), vilket filmmakarna sedan har använt sig av. Carmilla innehåller också litteraturens första vampyr­ jägare i form av baron Vordenberg.

106 Vampyrer SE innehall.indd 106

31.01.2019 10:11

Vampyrer i litteraturen

”Den sataniske adelsvampyren är den mest uthålliga typen inom populärkulturen, i synnerhet inom film, och Polidoris berättelse har haft stor påverkan på alla efterföljande verk.”

Southeys epos Thalaba the Destroyer (1801) om en kvinnlig vampyr som antar skepnaden av hjältens älskade, har fått en plats i historien som en av de första vampyrvisionerna på engelska: “And o’er the chamber of the tomb There spread a lurid light fokuserade på den sataniske adelsmannen och Oneiza stood before them. It was She, – sedan femme fatale-varianten (med ursprung i den Her very lineaments,–and such as death grekiska myten om lamia), fann ryska författare Had changed them, livid cheeks, and lips of blue; som Nikolaj Gogol (The Viy 1835) och Aleksej Tolstoj But in her eyes there dwelt (The Vampire, 1841 och The Family of the Vourdalak, Brightness more terrible” 1839) stor inspiration i folktro/bondetraditioner när Vampyrfiktion som egen genre började på de skrev sina unika bidrag till vampyrfiktionen, allvar med John Polidoris Vampyren (1819), ett som speglade de stora skillnaderna mellan Västverk som ursprungligen tillskrevs lord Byron, och Östeuropas attityder till de blodsugande den kontroversielle adelsmannen och populäre monstren. The Viy handlar om en ung student och poeten som sades vara förälskad i sin syster och en vacker flicka som förbannats av vampyrism, vars äventyr utomlands skandaliserade societeten. medan det i The Family of the Vourdalak är en Byron fullkomligt avskydde tillskrivningen och aristokrat som belägrats av en familj odöda och blev förolämpad när folk sade att det var det bästa som i berättelsens höjdpunkt rymmer till häst han någonsin skrivit. Vampyren blev starten på med vampyrerna hack i häl. The Viy följer också det som inom litteraturvetenskapen – tack vare sir en mycket tidig gotisk litteraturtradition med Christopher Fraylings utmärkta arbete på området förfalskning av information. Horace Walpoles – blev känt som den sataniska adelsmannen, en Borgen i Otranto (1764) påstods vara en översättning slags litterär förlängning av verkliga monster som av en gammal italiensk text, men det var den inte Gilles de Rais eller Elisabet Báthory, aristokrater alls. Gogol presenterade den mytomspunna, vars brott ekat genom århundradena. Den skrämmande varelsen Viy – trollens sataniske adels­vampyren är den mest konung, med järnansikte och uthålliga typen inom populär­ Romantikens ögonfransar som slokar – på ett kulturen, i synnerhet inom film, författare hjälpte liknande sätt. Det fanns ingen och Polidoris berättelse har till att cementera ukrainsk folkberättelse om viy. haft stor inverkan på alla efter­ den populäraste Det hade Gogol hittat på. The följande verk.

Viy är ett exempel på hur öppna Framgången med Vampyren vampyrversionen: och varierade de östeuropeiska gav upphov till en våg av den sataniske tolkningarna av vampyrism var vampyr­berättelser över hela västra adelsmannen. jämfört med i väst.

Europa. Många var bleka kopior av Varney the Vampire (1848) publicer­ Polidoris berättelse, men det gjorde ades först i ett följetongsformat och tillfreds­ att varelsen etablerades i publikens fantasi, ställde massorna som ville ha sensationella en popularitet som varat i nästan 200 år och som utan tvekan kommer fortsätta. När författare i väst berättelser och spänning. Författaren var antingen

Anne Rice förnyade vampyrfiktionen med sin roman En vampyrs bekännelse 1976, som sedan blev till en serie.

Bland tusentals vampyrromaner fick vissa global framgång för sin förnyelse, och de blev klassiker.

Dracula

Precis som Le Fanu skrev landsmannen Bram Stoker det som skulle bli en vändpunkt inom vampyrlitteraturen, något som – framför allt annat – såg till att varelsen fick en fast plats inom kulturen. Med andra ord: det finns ingen vampyr som är så lätt att känna igen och är lika ikonisk som den stackars greve Dracula.

Dracula publicerades 1897 och blev mer av en gotisk pastisch än en äkta gotisk roman. Stokers roman har haft en enorm påverkan.

Vampyrernas natt

I Richard Mathesons science fiction-skräckroman släpptes vampyrerna loss som ett virus. I Vampyrernas natt (1954) är förortsbon Robert Neville den sista mannen på jorden, i alla fall tror han det, och ägnar sig åt att befästa sitt hem mot sina tidigare grannar, som alla förvandlats till blodtörstiga monster.

Mathersons existentialistiska berättelse har påverkat apokalyps­fiktionen och George A Romeros zombieklassiker Night of the Living Dead (1968).

En vampyrs bekännelse Anne Rice lanserade sin bästsäljare Vampyr­ krönikan 1976 med En vampyrs bekännelse (senare gjord som film med Tom Cruise i huvudrollen). I en återkomst, eller en återupplivning, av den gotiska vampyrromanen – med en känsla av den amerikanska södern – förde romanen med sig himlastormande romantik, sensualism och homoerotiska undertoner. Rice skrev boken på bara fem veckor, delvis inspirerad av sin femåriga dotters olyckliga död.

107 Vampyrer SE innehall.indd 107

31.01.2019 10:11

Vampyrer i populärkulturen

The Stress of Her Regard

Tim Powers roman från 1989 är ett vampyräventyr med romantiska poeter som gett oss gotiska skräckikoner.

Tim Powers hyllade och prisbelönta skräckfantasyroman The Stress of Her Regard (1989) är en genial blandning av fakta och fiktion.

Berättelsen handlar om en ung man, Michael Crawford, som är en engelsk kirurg specialiserad på förlossning. Natten innan han ska gifta sig går han i fyllan och villan vilse på gårdsplanen utanför ett värdshus och av en olyckshändelse råkar han gifta sig med en lamia som står där som en stenstaty. På bröllopsnatten mördar den ytterst svartsjuka lamian Crawfords levande äkta hälft.

Han flyr platsen och tar sig till London, där han träffar läkarstudenten John Keats, som vet allt om de här fruktade vampyrvarelserna. Härifrån reser Crawford till Frankrike och Schweiz, där han springer på Percy Bysshe Shelley, lord Byron, Mary

Shelley och dr John Polidori. Genom att skapa en berättelse utifrån Byron, Shelley, Keats och Polidoris fördömda liv, de dog alla i 20- och 30-årsåldern, återförde Powers vampyrfiktionen till sina engelska språkrötter genom romanticismen och femme fatalearketypen, som poeterna var så trollbundna av.

Bokens titel kommer varken från Coleridge, Sothey, Keats eller Byrons verk, utan från den amerikanske 1900-talspoeten och författaren Clark Ashton Smiths Sphinx and Medusa, skriven i romantisk 1800-talsstil: ”They gaze across the past … Yet thought must see That eve of time when man no longer yearns, Grown deaf before Life’s Sphinx, whose lips are barred; When from the spaces of Eternity, Silence, a rigorous Medusa, turns On the lost world the stress of her regard.”

Varney the Vampire or the Feast of Blood var en populär serie skriven av James Malcolm Reymer eller Thomas Peckett Prest.

James Malcolm Rymer eller Thomas Precket Prest, två framstående författare inom det här formatet.

Berättelsen utvecklades i en väldig fart. Publiken förtrollades av den onde adelsmannen – sir Francis Varney – och hans djävulska planer. Historien visade tydliga spår av att ha skrivits i hast, vilket ledde till berättarmässig förvirring och motsägelse.

Det fanns en debatt om huruvida Varney var en övernaturlig varelse eller inte, eftersom författaren gav motstridig information. Varney samlades i bokformat på 1850-talet och introducerade en annan viktig ikonografisk detalj i fiktionen:

attack förvandlas till en romantisk längtan med lesbiska övertoner (Carmillas offer är alla kvinnor), och hennes onda gärningar visas som ett symptom på hennes status som odöd, en tvångshandling som i lika hög grad drivs av sexuell lust och ensamhet som av behovet att äta. Carmilla – som i slutet avslöjas som grevinnan Mircalla Karnstein – är en skurk vi kan känna sympati för. Carmilla är den aristokratiska tonårsvampyren som längtar efter sällskap och närmar sig Laura – sin avlägsna kusin – som om hon uppvaktade en älskare. ”Tänk inte att jag är grym”, Thalaba the förklarar vampyren, ”för jag lyder Destroyer (1801) under min styrkas och svaghets av Robert Southey oemotståndliga lag; om ditt älskade är den första gången hjärta är sårat, blöder mitt vilda vampyren dyker upp hjärta med ditt. I spåren av min enorma förödmjukelse lever jag i i engelsk­språkig ditt varma liv och du ska dö – dö, dö litteratur. ljuvt – i mitt.” I berättelsens slut dödas huggtänder. Varney dödas inte heller av Carmilla av en påle genom hjärtat och någon jägare som Van Helsing (Dracula) eller halshuggs sedan, i enlighet med folktron. baron Vordenberg (Carmilla) – han begår självmord Innan Anne Rices återupplivande av den gotiska genom att hoppa ner i vulkanen Vesuvius. vampyren på 1970-talet var ett av 1900-talets Carmilla (1872) utgör ett viktigt nästa steg i största verk inom genren Richard Mathesons den viktorianska vampyrlitteraturen eftersom Vampyrernas natt (1954). Långt borta från alla huvudvampyren är en kvinna och inte alls en spöklika slott, vampyrjägare och aristokratiska satanisk adelsman av Byrontyp. Den här romanen skurkar sammanförde Mathesons kortroman skulle också få stor påverkan på Draculaförfattaren gotisk känslighet med kärnvapenapokalyptisk Bram Stoker. Den utspelar sig i Östeuropa (Styrien), fiktion. Vampyrism är här en plåga som drabbat och förförelsen i uppvaktningen mellan vampyren mänskligheten. Berättelsens hjälte är en vanlig och offret lyfts också fram. Det gemena i varelsens man vid namn Robert Neville som ägnar dagarna

108 Vampyrer SE innehall.indd 108

31.01.2019 10:11

Vampyrer i litteraturen

John Polidoris porträtt av F. G. Gainsford. Författaren begick självmord 1821.

John Polidori

Författaren till en nyskapande vampyrberättelse fick ett olyckligt slut, som så många andra av romantikens konstnärer.

I Hindutemplet Baitala Deula i Indien finns avbildningar av varelser som kallas vetala – blodsugande demoner.

åt att åka runt i Los Angeles och leta mat och andra förnödenheter samt försöka förstå de vetenskapliga resonemangen för övernaturliga varelsers existens. Neville tillbringar nätterna med att dricka sig full och lyssna på musik för att dränka ropen och skriken från vampyrer som vill äta hans blod och förvandla honom till en av dem. Berättelsens existentialistiska förtvivlan är enorm och ändå använder sig Matheson av de traditionella sexuella teman som finns i vampyrlitteraturen för att beskriva Nevilles fortsatta sexuella drifter, och den lockelse de kvinnliga vampyrerna har som visar sitt kön för honom och försöker få honom att låsa upp dörren och ta emot dem. ”Kvinnorna, de lustfyllda, blodtörstiga, nakna kvinnorna som visade upp sina heta kroppar för honom.” Matheson skriver om sin karaktärs motstridiga önskan om sex och den tortyr det påtvingade celibatet innebär.

Anne Rices banbrytande vändning inom vampyrfiktionen var ett sätt att ge varelsen en röst, att utforska hur det är att leva ett dekadent men föraktat liv i hundratals år. Smärtan, lång­ tråkigheten, existensens fasa och domen till evigt liv. Med andra ord, det är inte så roligt att vara odödlig. Lestat är idag lika berömd som greve Dracula och representerar än en gång den sataniske adelsmannen som vampyrförfattarna kanske älskar mest. Stephenie Meyers radikala

vampyrversion i Twilight-serien gav oss Edward Cullen, en tonårig odöd som gnistrar i solsken, som övertalas att omvandla sin flickvän, Bella Swan, och som är så hygglig och god att han blir heroisk. Elizabeth Kostova fick en miljon dollar i förskott på sin omskrivning av Dracula, The Historian (2005).

Idag finns det hundratals romaner om vampyrer och vampyrliknande varelser som utforskar alla slags scenarier och omvandlingar av mytologin. Västerländsk kultur är besatt av vampyr­litteratur, men även i den kongolesiska författaren Sony Labou Tansis La vie et demie (1979, A Life and a Half på engelska) finns en gengångare som leder ett uppror mot en korrupt regim, och en rad afroamerikanska författare har gett vampyrfiktionen en feministisk vinkel, med romaner som My Soul to Keep (1996) av Tananarive Due och L.A. Banks Vampire Huntressserie. Vampyren – i litterär form – verkar faktiskt ha evigt liv.

Dr John Polidori (1895–1821) dog i skymundan vid 25 års ålder, men hans bidrag till den gotiska skräckgenren är enormt. Under sitt korta liv hann han nästan bli ökänd då han efter att ha tagit läkarexamen vid universitetet i Edinburgh blev utsedd till den skandalöse lord Byrons livläkare.

Flanörduon tillbringade sommaren 1816 utom­ lands, i Schweiz, där de slog sig ner i Villa Diodati vid Genevesjön. Byron hatade sin doktor och förminskade honom ständigt med smek­namnet Polly Dolly. Men i ovänskapen föddes litteraturhistoria.

Polidori blev avskedad och fortsatte med att arbeta om ett fragment hans avskyvärda före detta arbetsgivare kastat bort och fick en litterär hämnd i skapandet av arketypen den ”aristokratiske vampyren”. Vampyren var en uttalad blodsugare baserad på Byron vid namn lord Ruthven.

Berättelsen gavs ut 1819 och tillskrevs felaktigt den aristokrat som en gång av en före detta älskarinna kallats ”galen, usel och farlig att känna”.

Den kontroversielle lord Byron poserar här för en målning 1813 iförd traditionell albansk klädsel.

”Idag finns det hundratals romaner om vampyrer och vampyrliknande varelser som utforskar alla slags scenarier och omvandlingar av mytologin.”

109

Vampyrer SE innehall.indd 109

31.01.2019 10:11

Vampyrer i populärkulturen

Vampyrer på skärm

Avbildningar av vampyrer och deras jägare har fängslat publiken i mer än hundra år i olika former – från illa beryktade aristokratiska förförare till deformerade monster.

Av Melanie Clegg

I

flera hundra år har det funnits ett överflöd av folksagor om odöda varelser som ger sig på de levande för att suga deras blod, oavsett om de är hemska monster som får sina offer att stelna av skräck eller lockande förförare som använder sin karismatiska charm för att övermanna sitt hjälplösa byte. Vampyrer var populära inom följetongsvärlden långt innan Bram Stokers skräckroman Dracula gavs ut på sent 1800-tal. Romanen gjordes sedan om till en mycket populär pjäs, som förtrollade teaterbesökare över hela världen och skapade en visuell bild av den ökände greve Dracula och hans sensuella, vackra ”brudar”. Den bilden har satt tonen för majoriteten av vampyrfilmer, tv-program och spel sedan dess. Även om vampyrgenren alltid innerst inne är baserad på skräck har de scenerier som regissörerna och författarna använt sig av oftast överensstämt med erotikens och romantikens, där stillbilder av vampyrer som lutar sig över sina undergivna – oftast kvinnliga – offer i stort sett är utbytbara mot dem från de mer vanliga romantiska filmerna och programmen, men med ett pikant tillskott av fara

och möjlig död. Precis som med den ursprungliga folktron har framställningen av vampyrer gett både skaparna och publiken möjlighet att utforska mänsklighetens upptagenhet av sex och död, samt mer filosofiska frågor. Några är vi nog trots allt som har sett en vampyrfilm och undrat om inte blodsugande och mord skulle vara ett rimligt pris för odödlighet?

Förut framställdes vampyrer i film oftast som förhållandevis lättsinniga varelser och man gav sig inte alltför djupt in i vampyrens psyke, utan man föredrog att ägna sig mer åt genrens erotiska och våldsamma aspekter. På senare tid har det helt klart svängt mot en mer eftertänksam och måttlig framställning av vampyrer, där de får bakgrunds­ historier och man utforskar de kriser som uppstår när de känner ånger för tidigare begångna gärningar eller inser att odödlighet inte alls är så fantastiskt.

De här trenderna har speglats i spel­industrin, som alltid har ägnat sig mer åt de våldsamma skräck­ aspekterna av vampyrgenren, men där mörkare, komplexare och mer sofistikerade handlingar och emotionellt laddade spel nu har fått ta plats.

En av de mest fascinerande aspekterna av porträtteringen av vampyrerna är kanske hur universell upplevelsen blir för publik över hela jorden. För även om de flesta kulturer har en egen version av de blodsugande, odöda varelserna behandlas vampyrer i film, tv-program och spel i allmänhet ungefär på samma sätt. I öst framställs vampyrer på mer eller mindre samma sätt som i väst, och deras filmer behandlar samma teman: olycksdömda älskare, skolans vedermödor, kuslig aristokratisk familj och plågade vampyrjägare.

Den här högst konsekventa synen på hur vampyrer porträtteras i olika visuella media runt om i världen visar att vår framställning av vampyrer, som verkligen har förändrats genom åren i enlighet med förändringar i sociala trender och beteenden – där vi rört oss bort ifrån de blommiga och ofta obehagliga melodramerna från förr till det mer subtila angreppssätt som föredras idag – säger lika mycket om oss som om dem, och tvingar oss att inte bara fundera på vad det innebär att vara en vampyr, utan också vad det innebär att vara människa.

110 Vampyrer SE innehall.indd 110

31.01.2019 10:11

Vampyrer på skärm

111 Vampyrer SE innehall.indd 111

31.01.2019 10:11

Vampyrer i populärkulturen

Vampyrer på vita duken Även om det har gått mer än hundra år sedan den första vampyrfilmen producerades är de fortfarande lika populära.

När John Polidoris skräckroman Vampyren blev en sensation 1819 fångade den genast läsarnas fantasi och öppnade porten för en våg av vampyr­litteratur. Publikens växande smak för vampyrfiktion speglade en ny hunger efter det makabra, gotiska och rent ut sagt skrämmande, där de mest hängivna konsumenterna av genren, då som nu, var kvinnor. Vampyrerna i följetongerna och mer litterär fiktion var nästan alltid älskvärda, stiliga och karismatiska. Utåt sett var de perfekta hjältar vars charmiga yttre dolde deras farliga och rovdjursliknande natur för deras intet ont anande offer. Det är ingen slump att bokomslag och filmaffischer med vampyrer ofta speglar dem i den mer traditionella romantikgenren, med en grubblande stilig man som lutar sig över en avsvimmad men inte helt ovillig kvinna.

Det är därför inte konstigt att vampyrerna, när tekniken blev bättre och stumfilmen började bli populär, snabbt blev en favorit både hos film­ makare och publik, som svalde den unika vampyr­ blandningen av glamour och skräck. Men även om stjärnorna i vampyrlitteraturen var män var den första vampyren som dök upp på vita duken i en fullängdsfilm en riktig femme fatale, en vacker blodsugare, spelad av Alice Hollister i filmen The Vampire från 1913. Filmen var baserad på en dikt av Rudyard Kipling. Ända från början var den förföriska, dödliga damen ett favoritmotiv hos de tidiga filmskaparna, där uttrycket vamp i betydelsen lockande men farlig kvinna snabbt tog sig in i det allmänna språkbruket. Den ultimata

Ett foto från actionfilmen Van Helsing 2004, där jägare och vampyrer ställdes mot varandra.

vampen från stumfilmstiden var Theda Bara, som specialiserade sig på att spela hedonistiska förförerskor, hjärtlösa sirener och grymma sexuella dominatrixer. Hennes film A Fool There Was från 1915, där hon hade rollen som ”vampyren” sägs ofta vara den första vampyrfilmen, trots det faktum att vampyr­aktiviteten här var helt metaforisk snarare än bokstavlig – hon spelar en grym och manipulativ femme fatale vars utforskande av En stillbild ur filmen Dracula män suger livet ur dem på ett emotionellt och från 1930 med Béla Lugosi. ekonomiskt plan snarare än ett fysiskt. Även om förförelse, sex och erotik snabbt blev populärt hos publiken och resulterade i uppföljaren en viktig del i vampyrberättelsen utgjorde den Dracula’s daughter 1936 (på svenska Draculas dotter), mest välkända tidiga stumfilmen, Nosferatu som släpptes 1922, en ovanlig återkomst till den groteska som efterföljdes av en hel serie Draculafilmer, alla gjorda enligt samma vinnande koncept med skräcken i de ursprungliga folksagorna genom den karismatisk odöd greve, dånande oskulder och onde, avskyvärde vampyren greve Orlok, tydligt vildögda vampyrjägare som underhöll publiken baserad på Stokers Dracula. Nosferatu låg faktiskt över hela världen. I en tid då inte ens romantiska så nära handlingen i Dracula att Stokers dödsbo kunde stämma filmmakarna och få kopior förstörda filmer fick innehålla något mer upphetsande än relativt kyska kyssar erbjöd vampyrfilmerna erotik – men vid det laget hade tillräckligt många förklätt till skräck, och de blev därför människor sett filmen för att den skulle populära bland biobesökare som göra avtryck i vampyrgenren, inte ville ha något mer. Det är värt att minst genom introduktionen av I planeringen notera att mycket få vampyr­filmer konceptet att vampyrer kan dödas släpptes under andra världskriget genom solljus. av En vampyrs – tydligen hade filmmakarna Nio år gick innan den första bekännelse var John bestämt att publiken fick mer än stora filmversionen av Bram Travolta först tänkt nog av skräck och spänning i sina Stokers Dracula kom, med Béla som Lestat. vardagsliv och föredrog i stället Lugosi – som spelat Dracula på att erbjuda romantik, inspirerande teatern – i huvudrollen som den kostymdramer och heroisk propaganda. kände vampyren. Stokers roman Förutom tre uppföljare till Universal Studios hade redan gjorts om till en mycket Dracula släpptes The Return of the Vampire 1943 framgångsrik teaterpjäs och gett inspiration till två med Béla Lugosi i huvudrollen som vampyr, som stumfilmer, som nu tyvärr är försvunna, men det uppenbart var baserad på hans Draculatolkning, var Universals kända version som verkligen fick även om han av upphovsrättsliga skäl fick ett Transsylvaniens mest berömda fiktiva invånare annat namn i just den här produktionen. Även att bli en internationell kändis. Även om Lugosis om Lugosi främst förknippas med Dracula Dracula utan tvekan är monstruös är han också spelade han bara greven två gånger, den andra stilig, elegant och urban. Än idag lever han kvar i gången var i Abbott och Costello-filmen Meet folks sinnen som den arketypiska och symboliska Frankenstein (på svenska Huuu! Så hemskt) från vampyren, med sin ungerska accent, sin skarpa 1948, som var en i en rad komiska skräckfilmer hårbena, mantel och prydliga vita fluga. Han är som släpptes vid den här tiden och speglar den både hänförande och förförisk, och hans offer växande efterfrågan på sketcher och parodier, verkar närmast frivilligt falla i hans armar, erbjuda särskilt inom skräck. Det var inte förrän på det sig till honom med ögonen stängda i extas medan sena 1950-talet som vampyrgenren tog en ny han böjer sig fram för att döda. Den här djärva och vändning när Hammer Films släppte sin egen spännande blandningen av sex och död, där det version av Dracula 1958. Christopher Lee spelade ena verkar härstamma ur det andra, var enormt

112 Vampyrer SE innehall.indd 112

31.01.2019 10:11

Vampyrer på skärm huvudrollen och genom att utnyttja den nya vampyrer under den här perioden, kanske som en technicolortekniken till fullo liksom tidens mindre reaktion på feministrörelsens framväxt och ett ökat restriktiva moralkoder lyckades filmen väcka liv i intresse för starka kvinnliga protagonister. originalbokens obehagliga skräck, samtidigt som Filmer som Hammers Jag – ett monster (1971, den var så gruvlig att en redigering krävdes innan Countess Dracula), Daughters of Darkness (1971) och den kunde visas för allmänheten. I likhet med The Velvet Vampire (1971) använde sig alla av den den tidigare Nosferatu slutade filmen med att den gamla femme fatale-versionen från de tidigaste kände greven dog efter att ha utsatts för solljus. Till vampyrfilmerna, medan Vampyren – en erotisk skillnad från Dracula i tidigare Universalfilmer mardröm (1970, The Vampire Lovers), Vampyrens hade Christopher Lees vampyr synliga begär (1971, Lust for a vampire), den huggtänder. Den här nya blodigare ökända tyska filmen Vampyros Lesbos Winona versionen av Dracula blev så (1971) och Vampyres (1974) startade Ryder och Gary populär att den gav upphov till en populär trend inom lesbisk Oldman blev osams inte mindre än åtta uppföljare vampyrfilm. I slutet under filmningen av mellan 1960 och 1974, där Lee av 1970-talet började Bram Stoker’s Dracula spelade Dracula i sex av dem trenden förändras och tyckte tydligen och Peter Cushing spelade och vampyrfilmerna rollen som hans ärkefiende Van rörde sig bort från riktigt illa om Helsing ytterligare fyra gånger. billigt blodsplatter mot varandra.

Hammerstudions Draculafilmer ett mer stillsamt utbud, som är ganska utbytbara och blev allt mer George A Romeros Martin (1978), befängda för varje ny film, men de utgör en Salem’s Lot (1979) och Werner Herzogs intressant spegling av de subtila förändringar som bearbetning från 1979 av Nosferatu. ägde rum inom filmindustrin under 1960- och Publiken hade tydligen fått nog av 1970-talet. Draculas oskuldsfulla brudar blev allt blodiga orgier, skrikande kvinnor och mer halvnakna, de erotiska undertonerna allt mer älskvärda aristokratiska vampyrer, för uttalade och våldet blev allt mer extremt. nu verkade man föredra mer realistiska, Den allt hemskare och våldsammare trenden eftertänksamma framställningar av hos Hammerstudion syntes även på annat håll i vampyrer, där de ofta placerades i vanliga filmindustrin, i takt med att erotiken som tidigare samhällen och kanske belyste mödan med att förtrollat tittarna allt oftare ersattes av sadistiskt dölja de odödas blodsugande från grannar och våld, äckel, explicit sex och obefogad nakenhet. vänner. Det är ingen slump att gothsubkulturen Det blev också en betydande ökning av kvinnliga också har sina rötter i den här perioden, med dess

Vampyrfilmer i Japan Vampyrfilmer har älskats av miljoner människor runt om i världen, men de är särskilt populära i Japan tack vare blandningen av skräck, erotik och våld. Även om vampyrer framför allt är en produkt av europeisk folktro och myter har de en internationell dragningskraft.

Vampyrfilmer älskas i hela världen. Till skillnad från många asiatiska länder har Japan få traditionella berättelser om blodsugande likätare eller rastlösa odöda, men är kanske en av de största konsumenterna av filmer, spel och tv-program i vampyrgenren. Hammerfilmen The Legend of the 7 Golden Vampires från 1974, där kampsport blandas med Dracula, är kanske ett lågvatten­märke, men det går inte att förneka att Japan har producerat några av de mest innovativa, visuellt sett mest hänförande och intressanta tolkningarna av vampyrmyterna, där vackra animefilmer som Blood: The Last Vampire (2000), Vampire Hunter D (1985) och snygga actionfilmer som Yakuza Apocalypse (2015) höjer ribban för vampyrer på film.

Vampire Hunter D är en av de mest framgångsrika japanska vampyrfilmerna.

En typisk affisch för Andy Warhols vampyrfilm Blood for Dracula från 1974.

Marknadsföring för Hammerfilmen The Vampire Lovers från 1970, som spelade på förkärleken för lesbiska vampyrer.

113 Vampyrer SE innehall.indd 113

31.01.2019 10:11

Vampyrer i populärkulturen

En passande läskig reklamaffisch för den första Hammer Films-versionen av Dracula, med Christopher Lee i huvudrollen.

mörka, vampyrliknande klädsel och sminkning, och dystra musik. Även om de flesta gothare är nöjda med att se ut som vampyrer – kanske till och med bär huggtänder för effektens skull – gick en liten del ännu längre och experimenterade med blodsdrickande för att härma vampyrerna på vita duken, även om resultatet förstås aldrig blev lika dramatiskt.

När gothrörelsen, med alla sina vampyr­ anspelningar, ökade i popularitet runt om i världen på 1980-talet började även vampyrgenren växa på biografdukarna. Konstnärliga, sofistikerade mästerverk som Blodshunger (1983, The Hunger), med David Bowie och Catherine Deneuve i huvud­rollerna som ett par vackra vampyrer som härjar bland New Yorks klubbesökare, långt ifrån Hammerfilmernas excesser, blev en milstolpe för skräckgenren i allmänhet och vampyrfilmer i synnerhet, vilket fortsatte med filmer som Ken Russells förbluffande Legenden om den vita ormen (1988, The Lair of the White Worm) och Guillermo del Toros overkliga film Cronos (1993).

I andra änden av skalan fanns Skräcknatten (1985, Fright Night), Natten har sitt pris (1987, Near Dark), originalfilmen Buffy vampyrdödaren (1992, Buffy the Vampire Slayer) och The Lost Boys (1987) som

använde sig av rock- och gothmusikens växande popularitet bland de unga och gav upphov till det som skulle bli en långvarig trend när det gällde att marknadsföra vampyrfilmer till tonåringar och unga vuxna. Även om vampyrfilmerna alltid hade sina fans tog genren riktig fart i slutet av 1900-talet när de rörde sig bort ifrån Hammers skrämmande extravaganser, fick nya fans och sträckte sig ut mot andra genrer, som komedi, satir, fantasy och science fiction – i de senare låg fokus främst på förklaringar till vampyrism och originalberättelserna – samt dystopisk skräck baserad på Richard Mathesons roman Varulvarnas natt från 1954. Men trots all uppmärksamhet som omgav de nya tolkningarna av vampyrmyten stod gamla favoriter som Dracula fortfarande ohotade, vilket bevisades av Francis Ford Coppolas film Bram Stoker’s Dracula från 1992, där Stokers fiktiva berättelse om gotiska vedermödor blandades med den verkliga historien om Vlad III, en dödsdömd reinkarnationsromans, påkostade kostymer och litervis av fejkblod, som anspelade på samtidens oro för hiv, aids och de potentiella farorna med smittat blod. Vampyrfilmer har alltid speglat publikens tankar men kanske aldrig i högre grad än på 1980- och 1990-talet när

De 5 viktigaste vampyrfilmerna Även om vampyrfilmsgenren ofta har förlöjligats och förkastats har vissa av vampyrfilmerna som producerats under de senaste hundra åren varit milstolpar.

Nosferatu (1922)

Även om vi idag är mer vana vid att filmvampyrer är karismatiska, förföriska charmörer som gömmer sin sanna natur bakom ett attraktivt och ogenomträngligt skal går det inte att förneka att den genuint skrämmande greve Orlok i filmen Nosferatu från 1922 (spelad av den tyske skådespelaren Max Schreck) är en av de bästa och mest skrämmande vampyrer som någonsin synts på vita duken – även nästan 100 år efter att filmen gjordes.

Dracula (1931)

Det har funnits många Dracula på vita duken sedan vampyrfilmerna uppstod, men ingen går att jämföra med originalet och den bäste, spelad med charmerande men ondskefull självsäkerhet av den ungerske skådespelaren Béla Lugosi, som återkom i rollen efter att ha spelat den blodsugande greven i en mycket framgångsrik pjäs baserad på Bram Stokers roman. Efter alla dessa år har Lugosis kostym, som han begravdes i, blivit en viktig del av Dracularollen och den lever vidare med karaktären.

Jag – ett monster (1971)

Den tysta melodramatiska sidan hos Nosferatu och den onda elegansen hos Béla Lugosi bleknar under Hammers glansdagar när restriktionerna kring filmcertifiering blir lösare och en allmän förändring i samhällsmoralen ger filmmakarna frihet att ge sig in i blodindränkta orgier av explicit sex och våld. Jag – ett monster (Countess Dracula), löst byggd på den sanna historien om Elisabet Báthory, var en av de mer framgångsrika och är än idag en av de populäraste ur periodens Hammerproduktion.

114 Vampyrer SE innehall.indd 114

31.01.2019 10:11

Vampyrer på skärm paranoian bland allmänheten inför aids och andra nytt har det sedan mitten av 1990-talet förekommit sexuellt överförbara sjukdomar var som störst. en tydlig lutning åt det hållet med Blade (1998), Van Filmvampyren, som nästan alltid framställs som Helsing (2004) och Underworld-serien (2003–2016), oerhört förförisk och rovdjursaktig när de ger sig på som alla ställer vampyrerna mot deras fiender med sina intet ont anande offer fungerar som en tydlig förväntat våldsamt resultat. Det här högoktaniga metafor för de potentiella farorna med övertydlig tillvägagångssättet, med dånande rockmusik sexualitet och beroende i andra filmer från den här som soundtrack, gotiska scenerier och mycket tiden, som Abel Ferraras film The Addiction koreograferat våld nådde sin höjdpunkt med från 1995.

De fördömdas drottning (2002, Queen Den moderna tidens upptagen­ of the Damned), en snygg tolkning Gothbandet het vid sex och död nådde av en annan bok ur Anne Rices Bauhaus kanske sin höjdpunkt med Vampyrkrönikan. spelar sin mest Neil Jordans version av En Även om många vampyrfilmer välkända sång Béla vampyrs bekännelse 1994, tog djärva steg in i det nya Lugosi´s Dead under den första boken i Anne århundradet blickade Shadow of Rices Vampyrkrönikan. Tom the Vampire (2000) tillbaka mot inledningstexterna Cruise och Brad Pitt spelade originalversionen av Nosferatu från till Blodshunger. huvudrollerna i filmen som är 1922 med en lustig och ofta komisk melodramatisk, praktfull och grandios. föreställning av dess filmning, där Willem Den förändrade allt när den blåste nytt Dafoe spelar en genuint ond Max Schreck, liv i det som blivit en trött genre. Till och med som råkar vara vampyr i verkliga livet och måste Tarantino försökte sig på en vampyrfilm med mutas för att inte mörda resten av skådespelarna den extremt våldsamma From Dusk till Dawn och medarbetarna. Twilight från 2008 är utan 1996, som i hög grad hämtat inspiration från tvekan en av decenniets mest framgångsrika äldre vampyrfilmer från Hammereran. Även om vampyrfilmer och den använder sig också av konceptet med vampyractionfilmer inte var helt äldre vampyrsymboler, som vävs ihop med ett

”En vampyrs bekännelse förändrade allt när den blåste nytt liv i en trött genre och inspirerade vampyrfilmerna i flera årtionden.”

Blodshunger (1983)

Med Catherine Deneuve och den hyllade David Bowie som ett skrämmande och iskallt vackert, men högst dysfunktionellt, vampyrpar som har hållit ihop sedan 1700-talet, tills de träffar på en dödlig gerontolog spelad av Susan Sarandon. Blodshunger (The Hunger) är fortfarande en av de mest kända vampyrfilmerna.

Det här beror till stor del på filmens snygga regi, vackra musik och elegant tillbakahållna känslor.

En vampyrs bekännelse (1994)

Den är baserad på Anne Rices bästsäljande roman från 1976 med samma namn, vilket var den första i en serie böcker om den franske aristokratvampyren Lestat de Lioncourt och hans gelikar. En vampyrs bekännelse (Interview With a Vampire) förändrade allt när den blåste nytt liv i en trött genre och har inspirerat efterföljande vampyrfilmer tack vare Neil Jordans atmosfäriska regi samt Tom Cruises och Brad Pitts superba samspel.

Gary Oldman och Winona Ryder som Dracula och Mina i Bram Stoker’s Dracula.

Bram Stoker’s Dracula (1992) Trots att den innehåller en av de sämsta fejkolyckorna i filmhistorien förblir Bram Stoker’s Dracula en av de bästa vampyrfilmerna genom tiderna. Även om Draculaoriginalet från 1931 fortfarande är kungen bland de olika versionerna av Bram Stokers roman är Francis Ford Coppolas version utan tvekan den mest visuellt enastående och lockande av de senare tolkningarna. Melodramatisk, grandios, gruvlig, romantisk, modig, ambitiös och oändligt underhållande – den har allt vampyrfans kan önska sig. Den lyckas även, tack vare Coppolas mästerliga sammanblandning av Stokers roman och den sanna historien om Vlad Pålspetsaren, innehålla en genuint berörande romantisk koppling mellan Dracula, spelad till kuslig men ändå charmerande perfektion av Gary Oldman, och den vackra Mina, spelad av Winona Ryder, som är reinkarnationen av hans sedan länge döda och högt älskade fru Elisabet, vars självmord blir starten på hans ursprungliga förvandling till vampyr. Samtidigt spelar Anthony Hopkins en perfekt ståndaktig och pålitlig Van Helsing, och Sadie Frost stjäl nästan showen som Lucy Westenra, vars förfall till vampyrism framställs som lika delar skrämmande som problematiskt erotiskt och påverkar alla mycket. Keanu Reeves, som var ett olyckligt val som den intet ont anande advokaten Jonathan Harkness levererar filmhistoriens sämsta försök till brittisk accent. Filmen har sina belackare, på grund av dess ibland alltför kitschiga regi och ibland alltför intrikata redigering, men Coppolas episka återberättande av den gamla berättelsen och Gary Oldmans enastående prestation, som ger en helt ny sårbarhet åt den onde greven i och med hans dödsdömda kärlek till Mina, har haft en stor påverkan på film, tv-program och spel under de senaste tre årtiondena.

115 Vampyrer SE innehall.indd 115

31.01.2019 10:11

Vampyrer i populärkulturen

En animeentusiast föreställande en karaktär ur Vampire Knight.

Vampyrer i japansk anime

Vampyrer är en viktig del av den västerländska underhållningsindustrin, men de har också miljontals fans i Asien – särskilt i Sydkorea och Japan.

Medan den västerländska publiken vill ha spelade vampyrfilmer och tv-program föredrar de japanska tittarna anime, en stiliserad form av tecknad serie som inte bara är för barn. På många sätt är anime och vampyrer en perfekt match, tack vare animestilen som är visuellt vacker, ungdomlig och fullpackad med energiska actionsekvenser. Under de senaste fem årtiondena har vampyrerna gjorts om till anime ett antal gånger, framför allt i Blood+ (2005–2007), Trinity Blood (2001–2005), Blood Lad (2009–2016), Vampire Knight (2008–), Hellsing (2010–2011) och Rosario + Vampire (2004–2007).

De har alla blivit mycket populära och innehåller standardscener inom vampyrgenren: strider mot vampyrklaner, kärleks­ trubbel i skolan och krossandet av vampyrernas planer på världsherravälde.

Men allt är inte blod, dödsdömd kärlek och våld – Nyanpire: The Gothic World of Nyanpire (2011), om en övergiven kattunge som förvandlas till vampyr, innebär ett gulligt avbrott i alla actionsekvenser och Vampire Hunter D är en av de mest all dramatik i de mer framgångsrika japansk vuxna och allvarliga a vampyrfilmerna. titlarna.

soundtrack av alltigenom modern alternativmusik, actionsekvenser och elegant produktion. Den är baserad på Stephenie Meyers bästsäljande roman om en romans mellan en dödlig flicka och hennes vampyr­pojkvän, och som i sin tur använder sig av beståndsdelar ur Jane Austens Stolthet och fördom.

Den marknadsfördes hårt mot tonårsmarknaden och gav upphov till ett förnyat intresse för vampyrer bland unga vuxna. Medan tonåringarna hänfördes av Edward Cullen, Twilights stilige hjälte, underhölls de mer sofistikerade filmälskarna av den förtrollande Byzantium (2012) och Only Lovers Left Alive (2013), med Tilda Swinton och Tom Hiddleston i huvudrollerna som ett gift vampyrpar som stillar sitt behov av blod genom att köpa det i stället för att anfalla de oskyldiga. Ett år senare blev den persiskspråkig A Girl Walks Home Alone at Night, som fascinerande nog kallades den ”första iranska vampyrwestern”, en stor framgång på konst­biografer över hela världen, och den tog sig till och med till den prestigefulla Sundancefestivalen – en hyllning få vampyrfilmer under det senaste århundradet någonsin hade kunnat hoppas på trots den fortsatta populariteten både bland publik och kritiker.

Twilight var en av tidernas största succéer inom vampyrfilm och skapade ny entusiasm för genren.

Vampyrer i tv

Ända sedan tv-apparaterna kom in i hemmen i mitten av 1950-talet har vampyrer varit en viktig del av utbudet. Även om vampyrfilmer har funnits och glatt publiken i över ett århundrade har tv-program med de blodsugande nattvarelserna kommit på senare tid, eftersom det inte var förrän på 1950talet som tv-apparaterna tog sig in i hemmen – och även då tog det ett bra tag innan de flesta ägde en. Trots att de låg lite efter är det tydligt att vampyrprogram i tv nu är något att räkna med och i vissa fall blir de ännu mer populära och kända än många vampyrfilmer, inte minst eftersom de har friheten att utforska alla de olika aspekterna av vampyrmyter, filosofi och vardagslivet i detalj. Precis som när det gäller vampyrfilmer har publiken alltid fascinerats av vampyrlivets bagateller, så serier som på djupet går in på vad det egentligen innebär att vara vampyr brukar alltid bli vinnare. Det innebär inte att publiken inte också vill se all dekadens, glamour och sexighet som gjorde filmer som Bram Stoker’s Dracula, En vampyrs bekännelse och Byzantium så framgångsrika, och medan vissa vampyrprogram i detalj går in på vampyrlivets realiteter finns det andra som

ägnar sig mer åt den glamourösa sidan.

Den första vanliga tv-versionen av vampyrer var den amerikanska komediserien The Munsters, som visades mellan 1964 och 1966, och som i hög grad var baserad på Familjen Addams, som trots att de var kusliga faktiskt inte egentligen var vampyrer. Även om huvudkaraktären, Hermann Munster, inte är vampyr är hans fru Lily och andra familjemedlemmar det, och deras vampyr­ beteende, som bygger på den skälmske och distanserade karaktären Béla Lugosi snarare än skräcköverflödet i Hammerfilmerna, blir komiskt när de tar sig an utmaningen att anpassa sina vampyrtendenser och uppenbart gotiska utseende för att passa in i den vanliga amerikanska förorten – vilket förstås leder till ett roligt resultat. Temat plockades upp på nytt i den mycket populära och framgångsrika gotiska såpoperan Dark Shadows, som underhöll den amerikanska publiken i nästan fem år mellan 1965 och 1971, och gav hela 1 225 halvtimmeslånga avsnitt under åren – ingen dålig bedrift med tanke på att den ansågs vara ganska tråkig och nästan drogs tillbaka

116 Vampyrer SE innehall.indd 116

31.01.2019 10:12

Vampyrer på skärm innan författarna lade till en vampyrkaraktär, själva är detektiver som använder sina unika Barnabas Collins (spelad av den kanadensiske vampyrtalanger, som extra god syn eller hörsel, skådespelaren Jonathan Frid), och blev en stor hamnskiftning, odödlighet, tankeläsning och succé. Dark Shadows var melodramatiskt, ofta hypnotism för att lösa brotten. löjligt och ibland oavsiktligt komisk, men har ett Eftersom allt fler ägde tv-apparater på 1970-talet stort inflytande än idag, och har utan tvekan haft var det många människor som fick stifta en första stor påverkan på publiksmaken, som blev allt bekantskap med vampyrer i tv genom adaptionen mer öppen för övernaturliga, mörka tv-program av Stephen Kings roman Salem’s Lot 1979 (svensk med mycket atmosfär. Dan Curtis, titel: Staden som försvann), som var baserad producenten bakom Dark Shadows, på Dracula och använde sig av en återvände till vampyrerna 1972 ovanlig återgång till det tidigare Buffy och med sin tv-film The Night Stalker, koncept som använts med vampyrerna är en djärv produktion som följde så lyckat resultat i Nosferatu, den första tv-serien journalisten Carl Kolchaks försök där vampyrerna är hemska, att lösa en serie mystiska brutala charmlösa, tysta monster snarare där en karaktär blir mord i Las Vegas, där spåren än de ytligt sofistikerade och uppmanad att leder honom till en blodtörstig förfinade aristokraterna i Dark googla. vampyr, Janos Skorzeny. Den blev Shadows, Dracula och Blodshunger. så populär att den fick en efterföljare Även om redan befintliga film- och och en hel serie, som blev en flopp men tv-produktioner innehållit konceptet att senare blev inspiration för Arkiv X i både format vampyrer under rätt förutsättningar kan skapa och ämnesval, där Kolchack undersöker andra nya odöda blodsugare var tanken på vampyrer övernaturliga brott, inklusive mer vampyrism. som en smittsam svärm som tar över en liten Kopplingen mellan vampyrer och brott, amerikansk stad, som i Salem’s Lot, helt ny och vilket inte har tacklats ofta på film, blev ett anspelade på den samtida smaken för epidemi- och återkommande drag i tv-program om vampyrer, katastroffilmer. Även om den inte riktigt bestått där de ofta antingen avslöjas som förövaren tidens tand är Salem’s Lot fortfarande kuslig – bakom sällsynt hemska mord eller, i vissa fall, mycket tack vare det faktum att tv-program under

”Kopplingen mellan vampyrer och brott, vilket inte har tacklats ofta på film, blev ett återkommande drag.”

En bild från Buffy och vampyrerna som visar den utmärkta Sarah Michelle Gellar som den orädda demondräparen Buffy Summers.

En reklamaffisch för adaptionen av Stephen Kings Salem’s Lot från 1979.

”Dark Shadows underhöll den amerikanska publiken i nästan fem år mellan 1965 och 1971.”

Greven i Sesam, baserad på Béla Lugosi’s Dracula, är en av de mest populära vampyrerna på tv.

Från Greven till Vampirina Även om vuxna och tonåringar fortfarande är de största konsumenterna av vampyrserier är vissa av genrens största fans betydligt yngre. Även om vampyrserier främst har varit för vuxna med tanke på genrens innehåll av sex och död går det inte att förneka det faktum att vissa av de mest välkända vampyrkaraktärerna inte kommer från Hammerfilmerna eller de senaste vampyrserierna för tonåringar, utan från barn-tv.

Det här är kanske inte så förvånande – barn älskar att bli skrämda, men på en mer måttlig nivå än föräldrarna. Vampyrgenrens gotiska dramatik, tunga accenter, uppblåsthet och överdrifter har alltid lämnat den öppen för satir och det har gjort genren tilltalande för barn, som var bland de flitigaste tittarna av oskyldiga tidiga program som The Munsters. För många av oss var Greven i Sesam, som dök upp för första gången 1972, den första vampyr vi såg. Han var baserad på Béla Lugosis Dracula och hade tjock rumänsk accent, ett elakt mwahaha-skratt och ett kusligt slott täckt av spindelväv. Ursprungligen var han mycket läskigare (relativt sett) innan de tonade ner honom för att verka snällare. Baserad på Lugosis Dracula var även den brittiska tecknade serien Count Duckula (1988–1993, på svenska Greve Duckula) om en vampyranka som var vegetarian och hellre åt ketchup än blod och ägde ett teleporterande slott. Även Disney har gett sig in på området med den söta och knasiga Vampirina från 2017, som är riktad till små barn och handlar om en ung vampyrflicka som har flyttat från Transsylvanien till Pennsylvania med sina föräldrar.

117 Vampyrer SE innehall.indd 117

31.01.2019 10:12

Vampyrer i populärkulturen

En bild från det populära programmet The Vampire Diaries.

det sena 1970-talet fortfarande var så mycket mer begränsade än motsvarigheterna på vita duken när det gällde framställningen av sex och våld, och därför tvingades använda mycket mer suggestiva knep för att ge atmosfär – vilket fortfarande fungerar idag. Många av de koncept som användes i Salem’s Lot återanvändes senare i den extremt populära kultserien Buffy och vampyrerna, som gick i sju säsonger mellan 1997 och 2003, och visade fram ett stort antal relativt tanklösa lokala amerikanska vampyrer, som brukade anfalla i grupp och som var lätta att besegra, samt de mer klassiskt intelligenta ensamma blodsugarna, de flesta av europeiskt ursprung, som var mycket svårare att övervinna. Precis som Salem’s Lot, original­filmen Buffy vampyrdödaren och den populära tonårsfilmen The Lost Boys utspelar sig serien i en liten amerikansk stad, i det här fallet den fiktiva kaliforniska staden Sunnydale, placerad rakt ovanpå ett helvetesgap, vilket gör att staden översvämmas av vampyrer, demoner och andra övernaturliga varelser som hjältinnan måste strida mot.

Programmets skapare Joss Whedon var tydlig med att Buffy och vampyrerna inte bara vände

De 5 viktigaste vampyrserierna Vampyrer tog sig kanske ännu längre in i mainstreamkulturen genom tv-program och serier som de här suggestiva och sensuella serierna.

Dark Shadows

Även om den inte åldrats särskilt väl går det inte att förneka att den ofta löjligt melodramatiska gotiska såpoperan Dark Shadows fortfarande i hög grad påverkar hur vampyrer framställs i alla medier – tack vare den enastående prestationen av Jonathan Frid, spelar den vampyriske antihjälten Barnabas Collins, som återvänder från de döda för att bo med sina dysfunktionella ättlingar i Collinswood, Maine.

The Night Stalker

Kuslig, spännande och ibland fortfarande riktigt skrämmande. Tv-programmet The Night Stalker är tv-drama som blev ursprunget till en hel serie och i slutändan fick stor betydelse för en av de största övernaturliga serierna genom alla tider: Arkiv X (The X Files). Huvudpremissen, mordet på prostituerade i Las Vegas, är inte så originellt när allt kommer omkring, men sättet det hanterades på var långt före sin tid.

Buffy och vampyrerna

Den oomstridda drottningen i vampyrgenren. Buffy och vampyrerna (Buffy the Vampire Slayer) kommer utan tvekan inspirera författare och regissörer i många generationer än. Den var tänkt att vända upp och ner på de slitna vampyrklichéerna, vilket bevisas av inledningsmusiken som börjar med klassisk gotisk orgel för att sedan ge sig iväg i en helt annan riktning. Serien gav publiken en spännande handling, humor, romantik och gott om vampyrdödande.

118 Vampyrer SE innehall.indd 118

31.01.2019 10:12

Vampyrer på skärm

”Även om den inte riktigt bestått tidens tand är Salem’s Lot fortfarande kuslig.”

Buffys vampyrpojkvän Angel, spelad av David Boreanaz, blev så populär hos fansen att han fick en egen serie.

upp och ner på de vanliga skräckingedienserna trupper åkte Angel till Los Angeles för att kämpa genom att göra den lilla blonda hjältinnan till mot demoniska och mänskliga brott i sin egen en dräpare i stället för ett passivt offer, utan spinoff-serie Angel, som sändes i fem år mellan också använde sig av äldre traditioner inom 1999 och 2004. Angel är en mycket mörkare och vampyrfilmer och tv-program, som att använda dystrare serie än Buffy och vampyrerna, och den mänskligt samspel med de odöda som en speglar den store hjältens ständiga strid mot metafor för karaktärernas övriga bekymmer kring sin demoniska sida och pågående kamp för att tonårstid och förhållanden – mest bokstavligt komma till rätta med den enorma skuld och talat i säsong ett som uttrycker att ”high ånger han känner inför de hemska saker school är ett helvete” oavsett om han gjorde innan han fick tillbaka sin I den bokstavligt talat ligger på ett själ. För Angel är livet som vampyr Blood Ties helvetesgap eller inte. med en själ en enda lång och (2007–2008) finns Sex och död finns också i slutändan lönlös botgöring en karaktär, Henry med, särskilt när Buffy förlorar för tidigare gärningar och en Fitzroy, som är baserad rädsla för att han en dag kan oskulden till sin vampyrpojkvän, Angel, spelad med tankfull på Henrik VIII:s oäkta förlora sin själ och bli ond igen självsäkerhet av David Boreanaz, – till skillnad från majoriteten son med Elizabeth som tidigare fått en själ med hjälp av vampyrer som gläds åt sitt Blount. av en romsk förbannelse. Sexakten gör odödliga tillstånd och inte verkar att han förlorar sin själ igen och återgår visa någon ånger för sitt beteende utan till sitt ursprungliga onda vampyrtillstånd, någon sympati för sina offer. vilket får Buffy att ångerfullt säga: ”Det är den Kanske hade Angel varit lyckligare i en värld ultimata metaforen. Du har sex med en kille som beboddes av karaktärerna i True Blood och så blir han elak.” Medan Buffy stannade (2008–2014), en komplex och våldsam gotisk kvar i Sunnydale för att strida mot ondskans vampyrserie som utspelar sig i den amerikanska södern, baserad på Charlaine Harris böcker. Än en gång är handlingen förlagd till en liten amerikansk stad, den här gången det fiktiva Bon Temps i Louisiana, och hjältinnan är än en gång en attraktiv blondin med särskilda förmågor, men om Buffy är helt inriktad på tonåringar och unga vuxna, inte minst på grund av high schoolinramningen, är True Blood en alltigenom mer vuxen saga. Medan vampyrerna i Sunnydale tvingas leva under jord och bara kan komma fram på natten inleds True Blood två år efter att japanska vetenskapsmän skapat Tru Blood, syntetiskt blod med alla de kvaliteter riktigt blod har, vilket innebär att vampyrerna äntligen kan sluta anfalla oskyldiga och komma fram ur skuggorna.

True Blood innehåller många av de teman som förekommit i andra vampyrberättelser, men dess utforskande av konsekvenserna av öppen vampyrism är innovativt och nytt och gör att tittarna kan utforska vampyrernas psyke på en helt ny nivå. En av de mest intressanta aspekterna av True Blood är hur tillgången på Tru Blood delar in vampyrerna och de dödliga i tydliga läger – de som anser att vampyrerna, en Being Human hittills missförstådd och marginaliserad grupp, Vampyrernas hemförhållanden och vardagsliv har alltid fascinerat tittarna – vi älskar att se vampyrer som sover bör få samma rättigheter som och accepteras i sina kistor, rotar runt i kylskåpet efter blodpåsar eller av allmänheten, och de som tror att det är undviker solljuset när de behöver gå till affären. I Being omöjligt, antingen för att de tror på vampyrernas Human finns allt det här, samtidigt som serien ger en överlägsenhet eller tror att de har förverkat alla ofta humoristisk inblick i de svårigheter som uppstår när någon som inte alls är mänsklig försöker vara det. Det är rättigheter efter århundraden av våld och mord.

”Vampyrernas hemförhållanden och vardagsliv har alltid fascinerat tittarna.”

True Blood

True Blood är baserad på en serie framgångsrika romaner och blev en av de största tv-succéerna under det senaste århundradet tack vare huvudrollsinnehavarnas kemi, spännande handling, känslan av en egen värld och karaktärernas sprakande sexualitet. Dessutom slår förstås konceptet med vampyrer som ”kommer fram ur kistan” och vill ha samma rättigheter som människor an en stark sträng i dagens sociala klimat.

en rolig användning av en mycket populär genre.

119 Vampyrer SE innehall.indd 119

31.01.2019 10:12

Vampyrer i populärkulturen Hemmiljön i Being Human befinner sig långt ifrån storslagenheten i de flesta andra vampyrfilmer och vampyrprogram.

I den senaste tv-versionen av Dracula spelade Jonathan Rhys Meyers den karismatiske greven.

I den brittiska serien Being Human, som först visades samma år som True Blood, utforskas liknande teman genom vampyrkaraktären Mitchell, spelad av Aidan Turner. Being Human utspelar sig i engelska Bristol och handlingen går ut på att en vampyr, en varulv och ett spöke bor ihop och gör sitt bästa för att passa in i den vanliga människovärlden, trots påtryckningar från sina egna om att de måste anpassa sig. Mitchell avskyr sin vampyrdrift och gör allt för att undvika att dricka människoblod, vilket gör att han framställs som en drogmissbrukare som försöker sluta tvärt – bara för att få återfall med skrämmande resultat. Även om tanken på vampyrer med ett samvete inte är ny är kampen som Angel, Mitchell, de nyligen befriade vampyrerna i True Blood och (på senare tid) Cassidy i serien Preacher för ny. De vill förstå sig på den mörka sidan av sina personligheter och gottgöra sina beteenden i det förflutna, vilket också är typiskt för en tid då många människor är fullt upptagna med att försöka förbättra sig själva.

Tack vare Twilight gjordes vampyringredienserna från Buffy och vampyrerna om för en ny publik med The Vampire Diaries, som visades i åtta säsonger mellan 2009 och 2017. Den innehöll alla de välbekanta vampyrdetaljerna, som kärleks­trianglar, småstad och komplicerade vampyr­hierarkier och förpackade om dem till ett spännande gotiskt drama som blev enormt populärt hos fansen och gav upphov till ett förnyat intresse för vampyrgenren. En annan framgång var Penny Dreadful (2014–2016) som förde vampyrgenren tillbaka till sitt viktorianska ursprung. Penny Dreadful var mörk, problemfylld, skruvad och sensuell, och blandade samman vampyrer (inklusive Dracula och andra karaktärer ur Bram Stoker’s originalroman), Dorian Gray, Frankenstein, häxor och andra övernaturliga och ockulta varelser i det viktorianska samhället och litteraturen. Den är ohämmat gotisk, visuellt snygg och mycket romantisk på ett sätt som är tänkt att anspela på Bram Stoker’s Dracula och En vampyrs bekännelser snarare än den tonårsångest och de asiatiska actionscener som blivit allt vanligare i vampyrfilmer och tv-program.

”Penny Dreadful var mörk, problemfylld, skruvad och sensuell, och blandade vampyrer, Dorian Gray, Frankenstein och häxor.”

120 Vampyrer SE innehall.indd 120

31.01.2019 10:12

Vampyrer på skärm Story. De har också fått kraft av den crossover som 2013 års version av Dracula, med Jonathan gjorts med filmindustrin på senare tid, som serier Rhys Meyers som den ökände greven, var tänkt baserade på populära kultfilmer som From Dusk att utnyttja den här återgången till den mörka till Dawn, Blade, Låt den rätte komma in och dekadens som funnits i tidigare vampyr­ What We Do in the Shadows, och mindre filmer, men floppade tyvärr, delvis för framgångsrikt, en filmversion från att den saknade Penny Dreadfuls 2012 av serien Dark Shadows. Det komplexitet och mörka stråk.

Sarah Palin fick verkar som om vampyrgenren i Efter mer än 50 år av erbjudande om att högsta grad är här för att stanna varierande framgång verkar dyka upp i True Blood, och allt eftersom världen förändras vampyrerna nu ha en aldrig ska det bli intressant att se hur vår tidigare skådad popularitet. Nya men tackade nej. framställning av vampyrer – som program dyker upp hela tiden hittills i hög grad har påverkats av våra och vampyr­handlingar finns med i egna mänskliga tankar och bekymmer avsnitt av populära serier som Doctor kring dödlighet, sex och död – förändras.

Who, Supernatural och American Horror

Vampyrer i spel

Allt eftersom vampyrerna gradvis tog sig in i populärkulturen via film och tv kom de också in i den nya speltekniken.

På många sätt är spelindustrin, med sitt ständiga fokus på byggandet av grandiosa världar, fantasy, snabba actionsekvenser och monster den perfekta inramningen för vampyrer, och kanske är det förvånande att det inte finns fler vampyrspel, även om det har släppts ett stort antal sedan datorspelen blev populära på 1970-talet. Även om det förekommer enstaka utflykter in i de mindre våldsamma och mer filosofiska eller samhälleliga aspekterna av vampyrmyterna har de mer våldsamma delarna alltid betonats i spelen, som att undvika vampyrdräpare, strida mot olika klaner eller söka världsherravälde och störta människornas samhälle. Vi har blivit vana vid de mer tankfulla och till och med hemtama framställningarna av vampyrer i film och tv, men det är tydligt att spelvärlden har ett helt annat fokus och en helt annan publik.

Innehållet och publiken varierar ofta, men det första spelet där vampyrer förekom var, kanske inte förvånande, baserat på Bram Stoker’s Dracula.

The Count släpptes 1981 och var ett textbaserat äventyrsspel designat för hemdatorer. Det befann sig långt ifrån dagens oerhört sofistikerade och komplexa spel, och var otroligt enkelt. Spelet gick ut på att spela en karaktär som måste lösa gåtor för att hitta genom Draculas slott och så småningom strida mot och besegra greven själv. Det var knappast särskilt spännande, men inte desto mindre banade det väg för liknande okomplicerade plattformsspel, som Ghost House (1986) och Night Hunter (1989), som hade enkel design och inte var så svåra att spela. Som tur var för skickligare spelare släpptes spelserien Castlevania i Japan 1986 och gav en mycket mer tillfredsställande upplevelse – även om de tidiga

Castlevania-spelen fortfarande är sidoskrollade och väldigt annorlunda mot de långt mer sofistikerade senare versionerna av den långlivade och nyskapande franchisen, som togs över av Nintendo under det sena 80-talet. Även om spelet och grafiken har blivit allt snyggare under de senaste 20 åren är grundpremissen i Castlevania densamma – spelarna har rollen som en medlem i den uråldriga familjen Belmont, en klan av vampyrdräpare som har ägnat sina

En staty i full skala föreställande en av huvudkaraktärerna i spelen och tv-programmen Castlevania.

Toreador var den mest bohemiska och konstnärliga vampyrklanen i Vampire: The Masquerade.

Odödliga klaner i Vampire: The Masquerade För vissa av de mer hängivna fansen till Vampire: The Masquerade kunde valet av sida vara ett av de viktigaste besluten i livet.

När brädspelet Vampire: The Masquerade först släpptes 1991 kom det inte som någon större överraskning att det blev populärt både hos nördar och gothare, inte minst på grund av de många vampyrklaner som spelarna skulle välja som en del av rollspelet. Vissa tog faktiskt klanaspekten på så stort allvar att de såg sig som medlemmar av klanen även i verkliga livet. Som tur är var klanerna så olika att det fanns en för i stort sett alla, oavsett om du kände dig besläktad med de aristokratiska Ventrue, de kusliga Lasombra, de djuriska Gangrel eller mer som en vild och galen Malkavian. Det fanns också ninjamördare, Assamite, och de hårdföra, våldsamma Brujah samt de bohemiska Toreador och vagabonderna Ravnos.

Om du ville ha in lite maffia fanns klanen Giovanni medan klanen Nosferatu helt enkelt var monstruösa både till utseende och handlingar. Andra alternativ var eliten Tremer, de onda Lasombra och Tzimisce samt de egyptiska gudsdyrkarna Followers of Set.

Kanske var den populäraste klanen i Masquerade de aristokratiska och distanserade Ventrue.

121 Vampyrer SE innehall.indd 121

31.01.2019 10:12

Vampyrer i populärkulturen

Vampire Night (Playstation 2, 2001) Även om vampyrspel inte alltid tagits emot väl av spelare blev Vampire Night en ovanligt stor framgång.

2004. Huvudprotagonisten i båda spelen är en liv åt att strida mot Dracula och hans onda nybliven vampyr som måste komma till rätta anhängare, som till största delen består av i sin nya tillvaro samt utföra ett uppdrag som övernaturliga varelser som varulvar, Medusa, leder tillbaka till en mörk och farlig underjordisk Frankensteins monster och en förbannad värld bebodd av sju olika vampyrklaner som mumie. Precis som Assasins’ Creed utspelar alla har olika egenskaper och lojaliteter. sig alla Castlevania-spel i olika tidsåldrar Vissa fans blev så hängivna Vampire: eftersom Dracula väcks till liv en The Masquerade att de ansåg sig gång per århundrade, vilket ger Förtexterna höra till en specifik klan – på varje version sin egen distinkta till Castlevania är samma sätt som vissa av de stil, även om vissa delar, fulla av namn som mest hängivna Harry Pottersom en magisk piska som fansen idag skapar starka band Belmontklanen ska använda tydligt hyllar gamla till olika Hogwarts-hus. Den just för att döda vampyrer, är vampyrfilmer, som här känslan av tillhörighet till konstant.

Christopher Bee och en viss grupp gjorde spelet än När gothsubkulturen ökade Vran Stoker. mer tilltalande för medlemmar i popularitet på det tidiga 1990i gothsubkulturen, vilket gjorde talet och förde med sig en ökad spelet populärt i flera årtionden uppskattning för den viktorianska konst till. Tack vare releasen av Sony Playstation och litteratur som inspirerat Bram Stoker till på 1990-talet, följt av ett antal andra mer att skriva Dracula uppstod ett nytt intresse för sofistikerade konsoler, som Nintendo Gamecube brädrollspel som Drakar och demoner, vilket och Microsoft Xbox, blev spelen snart allt mer oundvikligen ledde till skapandet av Vampire: komplexa och avancerade, vilket innebar att The Masquerade. Det lanserades 1991 av White vampyrspelen snabbt rörde sig bort ifrån de Wolf Publishing och blev en stor succé. Spelet tråkiga sidoskrollade spelen från 1980-talet och blev ett nytt riktmärke för blev mer komplexa. rollspel, tack vare den mörka Ett tidigt spel som blev populärt var Legacy komplexiteten i den fiktiva of Kain, som släpptes 1996 för Playstation, vampyrbebodda världen. men snart också blev tillgängligt för andra En videoversion av spelet, plattformar. Precis som Vampire: The Masquerade Vampire: The Masquerade – innebar Legacy of Kain och dess efterföljare att Redemption, släpptes 2000, spelprotagonisten var en nyskapad vampyr, med efterföljaren Vampire: i det här fallet Kain som bor i fantasivärlden The Masquerade – Bloodlines

Ursprungligen släpptes det som arkadspel år 2000, men Namco-spelet Vampire Night porterades till Playstation 2 ett år senare i november 2001 tillsammans med ett särskilt ljusvapen som skulle göra att spelarna kände sig mer involverade i spelet. Vampyrspel har inte alltid varit av bästa kvalitet, men Vampire Night gav verkligen den trötta genren en extra knuff, tack vare sin vinnande blandning av bra action och spännande handling med karaktärer som spelarna faktiskt kunde bry sig om. Det utspelar sig i en alternativ verklighet och spelet äger rum i ett samtida Frankrike, som inte gjort några framsteg sedan 1800-talet, så allt är väldigt rustikt.

Huvudprotagonisterna är ett par vampyrjagande bröder, Albert och Michel, som representerar de goda krafterna i ett pågående krig mot de onda vampyrerna. I likhet med andra spel av den här typen avslöjas det snart att brödernas egen övernaturliga styrka och rörlighet förstås beror på att de själva är halvvampyrer, efter att de med flit skapats av sin ärkefiende, den odödliga vampyrhärskaren greve Auguste, för att de ska döda honom – men han ändrar sig i sista stund. De får hjälp av en traumatiserad ung fransk flicka, Caroline, och bröd­erna ska strida mot greve Augustes medbrottslingar brister, Vampire Night har sina tills de kan konfrontera och döda som ett av men det hyllas rättvist övervampyren själv – innan de någonsin de bästa vampyrspelen s. osjälviskt avslutar även sina egna liv. och det har många fan

”Även om de tidiga vampyrspelen var relativt matta blev de allt bättre under tidigt 2000-tal, utan tvekan med det förnyade intresset för genren som helhet i ryggen.”

5 spel som förändrade vampyrgenren Även om vampyrspelen har sitt brokiga förflutna har vissa lanseringar med all rätt fått ikonstatus bland spelfansen.

Castlevania

Även om den första versionen av långköraren Castlevania var ett ganska tråkigt sidoskrollningsspel har det gjort stora framsteg sedan dess.

Det har blivit mörkare och mer komplext för varje lansering, och till och med gett upphov till grafiska romaner, leksaker, samlarkort och populära animerade tv-serier, även om planerna på en film temporärt ligger på hyllan.

Vampire: The Masquerade

Bordsspelsversionen av Vampire: The Masquerade blev oerhört populär hos såväl gothare och nördar som de genomsnittliga spelentusiasterna och bröt ny mark när den släpptes för första gången 1991.

Det beskriver de mödor lägre stående medlemmar, kallade kindred, i en rad olika vampyrklaner ställs inför och gav upphov till två spinoffspel, olika böcker och även en kortlivad tv-serie.

Nosferatu: The Wrath of Malachi

Våldsam, blodig, ofta ganska skrämmande och extremt underhållande: överlevnadsspelet Nosferatu: The Wrath of Malachi passar bättre in i Resident Evils våldsamma shoot ’em up-tradition än Masquerades glamorösa värld.

Spelarna får 90 minuter på sig i förstapersonsvy för att söka efter ett slumpmässigt genererat slott och rädda medlemmar från den kidnappade familjen Patterson ur den onde, Nosferatuliknande vampyren lord Malachis klor, vars styrka ökar varje gång någon dödas.

122 Vampyrer SE innehall.indd 122

31.01.2019 10:12

Vampyrer på skärm

Bilderna som förknippas med det populära Castlevania har ändrats mycket under dess långa historia.

Nosgoth och söker efter ett botemedel för sin vampyrism, vilket naturligtvis innebär mycket blodsutgjutelse längs vägen.

Spinoffspel från populära filmer fick också framgång på de nya konsolerna, vilket fungerade bäst med actionfilmer som Blade och Van Helsing och mindre bra på Bram Stoker’s Dracula, vilket blev till ett ganska tråkigt sidoskrollat plattformsspel 1993, där spelaren i rollen av Jonathan Harker ska samla utrustning och strida mot olika bossar innan han ställs inför Dracula själv. Det är inte särskilt konstigt att 8-bitarsversionen röstades fram till nummer 21 på en lista av de sämsta videospelen genom alla tider enligt tidningen FLUX.

Ett foto ur filmversionen av det mycket omtyckta spelet BloodRayne. Tyvärr blev filmen inte alls samma framgång som originalet.

räkning. Det spelet blev så framgångsrikt Även om de tidiga vampyrspelen var att det blev en film, som dock floppade relativt dåliga blev de allt bättre under tidigt totalt och 2009 hamnade på nionde plats 2000-tal, utan tvekan en följd av det på Times lista över de tio sämsta filmerna förnyade intresset för genren som baserade på videospel som någonsin helhet, särskilt bland unga Filmen gjorts. vuxna som är de största BloodRayne Under de senaste 20 åren har konsumenterna av datorspel. drog in 3,7 dollar, trenden med mer våldsamma Bland de populäraste kostade 25 miljoner och mindre eftertänksamma av de nya spelen fanns vampyrspel fortsatt växa, BloodRayne (2002), dollar och nominerades mycket beroende på lanseringen som utspelas i Amerika, till sex Raspberry av spel som Dark Angel: Vampire Argentina och Tyskland före Awards, inklusive Apocalypse (2001), Vampire Rain kriget och handlar om Rayne (2007) och Infamous: Festival sämsta foto. som själv är halvvampyr och of Blood (2012), samt det dystra som slåss mot vampyrer för ”westernspelet” Darkwatch, som släpptes det mystiska Brimstonesällskapets för Playstation 2 år 2005, stealthspelet Dark, som släpptes 2013 och det otroligt hajpade Vampyr, som släpptes i juni 2018.

Som vi har sett har vampyrgenren haft sina upp- och nedgångar genom åren, men medan vampyrfilmer och vampyrserier har fått nytt liv under de senaste två årtiondena, där djärvt, innovativt och spännande material släpps på regelbunden Darkwatch: Curse of the West basis, verkar det som om spelen i När så många spel följer de vanliga vampyr­ingrediens­ vampyrgenren kanske har stagnerat. Det erna känns det mörka och komplexa skjutspelet går att spekulera i om det kan bero på Darkwatch: Curse of the West fokuset på den våldsamma och blodiga från 2005 som en frisk fläkt sidan av vampyrberättelserna, vilket med sin blandning av skräck, vi har förstått är det minst intressanta steampunk och western som skapar något nytt och ibland med de fascinerande varelserna. Saker även vackert. Vi får följa den och ting skulle dock kunna ändras, och utstötte revolvermannen kanske vi i framtiden får se mycket mer och vampyren Jericho Cross, kreativa och tankeväckande lanseringar som har rekryterats för att som verkligen utforskar hur spännande jaga andra monster. Trots och intressanta vampyrer faktiskt är. populariteten blev aldrig den

”Det följer den utstötte revolvermannen och vampyren Jericho Cross, som har rekryterats för att jaga andra monster.”

BloodRayne

Det ambitiösa hack and slash-spelet BloodRayne följer dhampiren, halvvampyren, Raynes mödor när hon söker efter sin onde vampyrfar Kagan och utför det mystiska Brimstonesällskapets önskningar. Det togs emot väl av både spelare och kritiker, och gav upphov till två spel till: BloodRayne 2 och BloodRayne: Betrayal, samt en actionfilm som helst bör glömmas.

planerade uppföljaren och filmen av.

123 Vampyrer SE innehall.indd 123

31.01.2019 10:12

Dagens vampyrer

Vampyrernas hemliga liv De kanske lever i skuggorna, men vampyrsamhället frodas som aldrig förr. Allt handlar inte om att dricka blod och gömma sig för solen.

Av Poppy-Jay Palmer

N

umera, långt efter Vlad Pålspetsarens och Grigori Rasputins dagar, brukar vampyrer bara hamna i tidningen om det gäller filmreklam och biljettförsäljningssiffror, men vampyrer existerar ännu i vårt moderna samhälle, ibland stolta och offentliga, ibland i skuggorna. Det samtida vampyrsamhället är stort och växer ständigt, med medlemmar som sträcker sig från beundrare till blodsugande självutnämnda ”riktiga” vampyrer.

Ursprungligen härstammar de från gothkulturens alternativa livsstilar och vampyrsamhället har i sig själv ett antal subkulturer. En av de mest framträdande, och allmänt accepterade, är det som brukar kallas fangdom, vilket är precis som det låter: människor från fangdomgemenskapen är dem som går att hitta på närmaste Comic Con. En mångfacetterad grupp människor som omfattar alla som hyser kärlek för vampyrfiktion, med ett särskilt intresse för populärkulturella succéer som Buffy, Twilight, The Vampire Diaries samt Charlaine Harris och Anne Rices böcker.

Fangdom förgrenar sig naturligt till andra

populärkulturella grupper, som forskare som specialiserat sig på modern vampyrkultur och vampyrmyter, och rollspelare som deltar i vampyr­ relaterade lajv, oftast kring något av de mest berömda huggtandade spelen, som Vampire: The Masquerade. Det här gothpunk-bordsspelet släpptes först av White Wolf Publishing 1991 och utforskar gotiska teman som dödlighet, frälsning, demoralisering och människans livsvillkor (eller frånvaron av människans livsvillkor), samt tillför en del strategitänkande och tävling. Spelet är i stort sett som Drakar och demoner, men för vampyrfans. Spelarna skapar egna karaktärer – vampyrer som låtsas vara människor – medan en berättare styr spelet. Även om det tekniskt sett är ett brädspel agerar och klär sig spelarna ibland som sina karaktärer, träffas på hotell, klubbar och fankonvent. Men allt är bara rollspel – något man inte kan säga om andra subkulturer.

Där fangdommedlemmar och rollspelsdeltagare ser vampyrism och kulturen runt det som en form av under­håll­ning ser andra det som en livsstil.

Från latinets ”han som dricker blod” kommer

124 Vampyrer SE innehall.indd 124

31.01.2019 10:12

Vampyrernas hemliga liv

125 Vampyrer SE innehall.indd 125

31.01.2019 10:12

Dagens vampyrer Otherkin identifierar sig som en rad olika mytiska varelser, som demoner, änglar, drakar, alver och älvor.

Bortom vampyrerna Vampyrer är inte de enda som inte identifierar som helt mänskliga – det här är otherkin.

Det finns mer mellan himmel och jord som förekommer hos de flesta folken och otherkin är beviset för det. De kanske inte helt passar in på majoritetens definition av magiska varelser, men deras känsla inför sig själva skiljer sig helt klart från majoritetens.

Otherkin är en subkultur av människor som socialt och andligt identifierar sig som ickemänskliga. Istället ansluter de sig i stort till tanken på mytiska varelser från populärkulturen och legenderna, identifierar sig med en uppsjö av olika varelser, alltifrån änglar och demoner till utomjordingar, alver, nymfer och drakar. De hittar oftast sin identitet genom en stark tro på existensen av olika parallella universum, och existensen av övernaturliga och kloka ickemänskliga varelser inom dem.

Vampyrismen växte fram ur den gotiska subkulturen, men otherkin växte fram ur de alvcommunities som fanns på nätet under första halvan av 1990-talet. Det har inte forskats mycket på otherkin, men det finns ett antal olika teorier inom gemenskapen. Vissa anser att deras identitet är genetisk, andra menar att det är ett resultat av reinkarnation, arvsanlag, metaforer eller något som kan kallas själens transartsdysfori.

I likhet med vampyrgemenskapen finns otherkin till stora delar i grupper på nätet; mejllistan Elfkind Digest, den äldsta internetkällan, startades först 1990 av en student vid University of Kentucky. Med den uppsjö av stöd och information som nu finns på nätet har gemenskapen vuxit sedan dess.

sanguinarian, eller kortformen ”sanguiner”, de är när de känner längtan efter blod. Hos personer som ofta ser sig själva som de enda vissa visar sig behovet innan puberteten och ”riktiga” vampyrerna. De är individer med en det har funnits människor som har upplevt ett besatt­het eller behov av att konsumera blod vampyruppvaknande redan i förskole­åldern. Hos för att stärka sin livsenergi och styrka. Djurblod andra sker det med tiden. Utlösande faktorer kan räcker ibland, men de flesta uttrycker ett behov av vara sådant som att slicka på ett sår för första människoblod. gången, hårdhänta kyssar som framkallar blod eller Gränserna mellan vampyrlivsstilen, sado­ känslan av att behovet stillas när de suger blod ur masochism och blodfetischism överlappas ofta, en rå köttbit. men sanguiner dricker oftast inte blod för att På grund av de aktiviteter som ingår för en sann tillfredsställa ett sexuellt eller känslomässigt behov. sanguin ser ofta andra medlemmar i den större Istället känner de sig ofta fysiskt sjuka om de inte vampyrgemenskapen ner på dem. Bara det att får blod och definierar sitt tillstånd som ett äkta dricka blod anses av många vara tabu, eftersom medicinskt syndrom. Men även om det det är väldigt svårt att konsumera det på finns vissa likheter mellan en klassisk ett säkert sätt och utan att komma i beskrivning av vampyrer och kontakt med allvarliga blodburna symptom på porfyri, en medfödd sjukdomar som hiv, syfilis och Människor som benmärgssjukdom som gör att hepatit. Förutom det finns också frivilligt ger blod åt de sjuka känner begär efter blod, vampyrer kallas inom alla farorna med att tappa någon blir känsliga för solljus och får på blod utan hjälp av licensierad gemenskapen för broskdeformationer anses de vara vårdpersonal. svarta svanar. två helt olika tillstånd. Förståeligt Till skillnad från många av nog har det gjorts många studier vampyrerna som framträder i om sanguiner, men psykologer och myter och fiktion, och som ofta ger forskare har ännu inte funnit några solida sig på oskyldiga offer för att få mat, söker vetenskapliga bevis som stödjer tanken på att en stor del av sanguingemenskapen upp frivilliga behovet är äkta. för bloddonationer och förbjuder allt våldsamt Människor hamnar i vampyrgemenskapen på beteende. De gör på så sätt allt de kan för att en rad olika sätt och av en rad olika anledningar. göra blodtapp­ningen så säker som möjlig, får Fangdommedlemmar, rollspelare och forskare blodet testat och begränsar en blodgivare till ett kanske dras in för att det är trendigt, av äkta monogamt förhållande. Blodgivarna brukar kallas intresse eller av en slump när de letar efter svarta svanar och är ofta vänner eller livskamrater en ny hobby. Men det verkar vara annorlunda till sanguinerna, men i vissa fall är de helt enkelt för sanguiner. Istället för att känna nyfikenhet villiga vampyrsupportrar som hittas på nätet och eller vilja haka på en fluga brukar de inse sin via gemenskapen. egen vampyrism på egen hand – de förstår vad Även om de flesta nu betraktar konsumtion av Undersökningar på senare tid har visat att det finns tusentals verkliga vampyrer över hela världen.

126 Vampyrer SE innehall.indd 126

31.01.2019 10:12

Vampyrernas hemliga liv Cosplaydeltagare visar sin kärlek till fangdom genom att klä ut sig till sina favoritvampyrer.

Vampyrförfattaren Anne Rice har fått en hängiven skara följare under sin karriär.

människoblod som något ganska äckligt var det inte så på 1500- och 1600-talet. Många drack blod regelbundet, inklusive läkare, präster och kungligheter, eftersom man ansåg att det ökade hälsan. Det intogs därför ofta för att bota huvudvärk och underlätta symptomen vid mer allvarliga sjukdomar som epilepsi. Med de medicinska framstegen dog det här ut nästan helt, men det finns fortfarande vissa som dricker blod av medicinska skäl, både fysiska (som genetiska mutationer och problem med att producera hemoglobin) och psykologiska. Det har inte bevisats att blodet faktiskt hjälper, men många känner sig bättre av det.

energibrister hos dem själva, som skadade auror och chakran. De tömmer alltså människor på energi för att fylla på sina egna förråd.

Traditionella mediala vampyrer är ofta inte medvetna om att de stjäl energi och finns därför oftast inte inom vampyrgemenskapen.

De dränerar andra genom sina personligheter, genom att vara negativa, krävande, arga och dystra, ständigt ställa frågor och i allmänhet uppvisa en rad negativa egenskaper. Etiska mediala vampyrer, å andra sidan, är mänskliga vampyrer som tror att de har det de kallar energibrist på grund av att deras kroppar inte skapar tillräckligt mycket livskraft, som prana, chi och ki, och därför kan de inte

attacker. Råden brukar vanligtvis vara att vara uppmärksam på vilka individer som gör att din energi minskar och begränsa kontakten med dem, skapa en skyddsbubbla av vitt ljus runt ditt aurafält och bära skyddsamuletter som energiskydd.

Vampyrgemenskaperna är mest synliga på nätet, men faktiska sammankomster som liknar dem i True Blood och The Vampire Diaries existerar fortfarande, om än mindre dramatiska. Man tror att det finns runt 5 000 vampyrer bara i USA, och en stor del av dem bor i stammar i New Orleans, Louisiana och Buffalo, New York. Precis som många andra livsstilar som avviker från normen innebär

”Mediala vampyrer kan identifieras genom att de ständigt behöver bekräftelse och aldrig blir nöjda.”

Sanguiner är kanske de enda vampyrerna som dricker människoblod idag, men de är inte de enda som behöver näring från människor för att få styrka. En annan vampyr­ subkultur har blivit känd för att orsaka liknande problem, minus blodet. Det är de mediala vampyrerna, som i sin tur kan delas in i två separata kategorier: traditionella mediala vampyrer och etiska mediala vampyrer.

Som grupp är mediala vampyrer en typ av mänsklig vampyr som tror att de får styrka och näring från medial energi, pranaenergi och andra människors auror, där resonemanget är att den här energin balanserar andliga och psykologiska

upprätthålla en god fysisk, psykisk och andlig hälsa utan viss hjälp. Precis som sanguiner äter de av frivilliga donatorer för att fylla på sina energiförråd.

Mediala vampyrer kan identifieras genom att de ständigt behöver bekräftelse och aldrig blir nöjda. Symptom på mediala vampyrattacker är dock lite mer fysiska och effekten kan bli yrsel, kronisk trötthet, muskelspänningar, huvud­värk, irritation, känslor av depression, sömnstörningar, en läckande eller krympande aura med mera. Om du börjar känna av några av de här symptomen och misstänker att en medial vampyr ligger bakom finns det gott om resurser på nätet som visar hur du kan undvika

vampyrism ofta att de blir utstötta av dem som inte förstår dem. Av rädsla för diskriminering lever sanguinerna och de mediala vampyrerna i gemenskapen diskreta liv i vampyrhus som ofta leds av en vampyräldste som hjälper nya medlemmar att komma in i gruppen. Även om de oftast håller sig för sig själva bidrar de till samhället utanför vampyr­ gemenskapen genom att organisera och delta i välgörenhetsarbete i ett försök att ge något tillbaka till samhället.

Moderna vampyrer kanske inte alltid passar in på hur utomstående tänker sig att de ska vara, men de är i hög grad vampyrer. De inte bara existerar – de har ett liv.

127 Vampyrer SE innehall.indd 127

31.01.2019 10:12

MISSA INTE I butik 19 /3

Vampyrer SE innehall.indd 128

31.01.2019 10:12

Fler titlar frĂĽn Orage i tidningshyllan

I butik 19/3

Vampyrer SE innehall.indd 129

31.01.2019 10:12

I butik 5/3

Vampyrer SE innehall.indd 130

31.01.2019 10:12

MISSA INTE I butik

NU

Untitled-1 3

22.03.2019 11:00 09:31 31.01.2019

VAMPYRER Den blodiga sanningen om de odödliga

VERKLIGA VAMPYRER

Möt livs levande vampyrer, som Vlad Pålspetsaren, grevinnan Elizabeth Báthory och nutida mördare.

VAMPYRER

URSPRUNG

VAMPYRER I VÄRLDEN Utforska hur vampyrerna

Följ vampyrernas häpnadsväckande historia och upptäck hur de blodsugande myterna började.

utvecklats världen över och vilka skillnader som finns.

I POPULÄRKULTUREN

Läs om skräckmonstren vi skapat – från litterära karaktärer som Dracula till vampyrer på tv och film.

2019-11 / 129:-

TIDSAM 4921-11 SPECIALRETUR V. 17 11

7 388492 112900

URÅLDRIGT URSPRUNG Vampyrer SE Untitled-1 4 cover.indd 1

VÄRLDENS VÄRSTA VAMPYRER

SANNINGEN OM MYTERNA 22.03.2019 09:31