Vilda djur

VILDA DJUR

SPÄNNANDE LÄSNING

SPECIAL

V E T E N S K A P E N S

G U I D E

T I L L

Naturens största gåtor

S PÄ N N A N D E FA K TA

FRÅN FORSKNINGEN

Upptäck den otroliga vägen till

.se

Sydafrikas vilda hjärta

bokasin.se

VILDA DJUR

Jane Goodall Pionjärens banbrytande studier av schimpanserna

Evolutionen

& jordens mångfald

EXPERTERNA AVSLÖJAR …

Vithajens hemliga liv

Så här utvecklades vår planets alla arter

Naturbilder

Upplev djuren på nära håll

Upptäck vetenskapen bakom vår planets djurliv Untitled-1 1

04.01.2019 13:27 10:21 04.12.2018

Vilda djur 2019 © Orage AS

Svensk redaktion Ansvarig utgivare: Rebecca Englund Redaktör: Sofia Lindén Översättning: Amanda Westberg & Emil Fredholm Omslagsdesign: Sindre Grading Grafiker: Lise Aasrum

Försäljningsansvarig Øystein Berg +47 909 61 959 berg@orage.no

Orage AS äger alla rättigheter till innehållet i den här boken. Det är inte tillåtet att reproducera eller kopiera innehållet. Det är inte tillåtet att lägga ut hela, eller delar av, boken på internet eller att på annat sätt reproducera innehållet elektroniskt. Tillstånd kan endast ges via redaktionen på Orage AS.

Utgiven av Orage AS Jarlsøveien 50 3124 Tønsberg, Norge +47 47 46 60 00 post@orage.no www.orage.no

Tryck Tryckt i Lettland, Artko AS Alla Orages produkter trycks av Svanenmärkta tryckerier.

Utgiven på licens från Future Plc. This publication is published under licence from Future Publishing Limited. All rights in the licensed material belong to Future Publishing Limited and it may not be reproduced, whether in whole or in part, without the prior written consent of Future Publishing Limited. ©2019 Future Publishing Limited. www.futureplc.com

Innehållet är hämtat och satt samman från flera olika titlar: Discover Science Series Ocean, Wonders of Nature, Book of Incredible Earth, How it works © Future Publishing Limited

Untitled-1 2 djur_TS.indd 2 Omslag_Vilda

04.01.2019 10:21

Välkommen till Vilda djur Är du fascinerad av djur och natur?

Det här magasinet tar dig in i de vilda djurens mystiska värld. Vi utforskar deras fantastiska förmågor – allt ifrån vilka som är världens smartaste djur till vilka som har jordens bäst utvecklade försvar. Sedan dyker vi djupt ner för att upptäcka havsmysterierna som lurar under ytan, vår jords mest främmande miljöer. Vi kikar också närmare på relationen mellan djur och människa: hur vi lever tillsammans i symbios på denna planet och vad vi kan lära oss av djuren.

Läs mer om forskarnas svar på naturens största gåtor. Möt miljökämparna David Attenborough och Jane Goodall, som vigt sina liv åt djuren. Till sist bjuder vi in er på en resa till Sydafrika för att upptäcka vår planets skatter på nära håll.

Trevlig läsning!

3

Vilda djur_v2-Bens.indd 3

05.12.2018 15:21

INNEHÃ…LL 24

56 126 38

4

Vilda djur_v2-Bens.indd 4

05.12.2018 15:21

86

Miljöhjälte 6

Jane Goodall – kvinnan som valde att leva med chimpanser

Djuren och människan

52 Att bygga upp ett försvar

100 En resa genom evolutionen

60 Maneternas liv och historia

106 Människans närmaste släktingar

12 Superkrafter

64 Varelser på djupet

112 Djuren invaderar!

16 Världens snabbaste varelser

70 V ärldens snabbaste fisk

118 Människans sökande efter havsmonster

18 B ättre fly än illa fäkta

72 Djur på havets botten

122 Djuren som formar människans teknik

Fantastiska förmågor

20 Världens farligaste djur

Hajspecial

24 Djurens navigationskraft

78 Extrema hajar

28 Djurens långa vandringar

84 5 myter om hajar

34 Världens smartaste djur

88 Vithajens hemliga liv

38 Vem har bäst syn?

94 E tt vågat filmprojekt

40 Fenomenala luktsinnen

110

Havsmysterier

42 De största livsformerna 46 Att överleva kyla

126 Ormgift blir till medicin 128 Katt eller hund – Vem är människans bästa vän?

Bonusartikel 132 Lonely Planet – Sydafrikas skatter

Miljöhjälte 96 David Attenborough – naturprogrammets fader

5

Vilda djur_v2-Bens.indd 5

05.12.2018 15:22

MILJÖHJÄLTE

Jane Goodall

dag som Jane anlitas i om i föreläsare runt p med ka lls sä i en värld r H. leksaksapan M

Jane lyckades komma närmare vilda schimpanser än någon annan människa innan henne.

”Jane var den första människan som såg hur schimpanser använde verktyg.”

Ett livsverk Med kärlek till schimpanser.

1957

1961

Jane reser till Afrika för första gången och träffar den berämde antropologen och palaeontologen dr Louis Leakey.

Den 4 November ser Jane hur schimpansen David Greybeard tillverkar verktyg för att fånga termiter.

1934

1960

Valerie Jane Morris-Goodall föds i London, England, den 3 april. Mamman är författare och pappan är ingenjör.

Jane anländer till schimpans­ reservatet Gombe Stream i västra Tanzania för att studera aporna.

6

Vilda djur_v2-Bens.indd 6

05.12.2018 15:22

MILJÖHJÄLTE

Jane Goodall

Jane Goodall Kvinnan som valde att leva med schimpanser.

Men många i den mansdominerade veten­ skapliga sfären vägrade att acceptera en outbildad kvinnas upptäckter. Somliga trodde till och med att Jane hade lärt schimpanserna att använda verktyg. ”Det hade varit fantastiskt om jag hade lyckats med det”, skrattade Jane som också kritiserades för att ha försett aporna med namn och personligheter. ”Jag gav dem inga person­ ligheter, jag bara beskrev deras person­ligheter”, sa hon.

Jane hade inga tankar på att bli forskare, men doktor Leakey insisterade på att hon skulle skaffa sig en doktorsgrad i etologi för att ge sin forskning mer trovärdighet. Hon gick med på det, men bara för att kunna återvända till Gombe. Där grundade hon ett forskningscenter och ägnade de följande 25 åren åt att göra fler avgörande upptäckter gällande våra närmsta släktingar. Under samma period såg hon dessvärre också hur apornas livsmiljö för­stör­des och hur deras population minskade. I dag resor hon världen runt och förespråkar vild­markens bevarande och delar med sig av sina kunskaper till nästa generation.

Janes upptäc kter föränd rade vår grundlägga nde syn på vad det innebär att vara männi ska.

Människan är inte ensam omverktygstillverkning När Jane studerade schimpanserna i Gombe såg hon att en av hanarna, som hon kallade David Greybeard, drog av löven från en pinne. Därpå stack han in pinnen i ett hål i ett termitbo för att få ut termiter och äta dem. Det Jane betraktade var det första beviset för att människan inte är ensam på jorden om att tillverka och använda verktyg. Det var en banbrytande upptäckt. När hon berättade för doktor Louis Leakey vad hon hade sett svarade han: ”Vi måste antingen omdefiniera begreppet verktyg, omdefiniera människan, eller acceptera schimpanser som mänskliga!”

5 FAKTA OM… JANE GOODALL

1

2

Hon har Hon ville besöka fortfarande kvar sin första Gombe själv När doktor Leakey leksaksapa

först skickade Jane Till hennes första till Gombe ville födelsedag köpte hon resa själv. De Janes far lek­saks­ lokala apan Jubilee som var myndigheterna en avbild av en tillät henne dock inte att resa utan riktig schimpans sällskap, så som föddes på London Zoo år 1935. hennes mor följde med henne.

1965 Jane tar sin examen och National Geographic beviljar medel för att Gombe Stream Research Centre ska byggas.

3

4

Jane träffade sin förste make Baron Hugo van Lawick när han fotograferade henne och hennes schimpanser i Gombe på uppdrag av National Geographic. De gifte sig 1964.

Jane och Hugo fick sonen Hugo 1967, men familj och vänner kallade honom för ”Grub”.

Jane inspirerades av schimpansmödrar under sin uppfostran av honom.

Hon gifte sig med sin fotograf

Hon kallade sin son för Grub

Hon 5 reser omkring

300 dagar om året

Jane har besökt minst 60 länder, och de senaste 20 åren har lek­saks­apan Mr H varit hennes ständiga sällskap.

2004

1991 Jane och 16 studenter från Tanzania grundar Roots & Shoots – ett globalt utbildningsprogram om miljö och humanism för ungdomar.

Jane blir adlad till Dame of the British Empire vid Buckingham Palace i London.

1962

1977

2002

Dr Leakey skickar Jane till Cambridge University, England, för att studera etologi – läran om djurs beteende.

Jane grundar Jane Goodall Institute for Wildlife Research, Education and Conservation.

FN:s generalsekreterare Kofi Annan utser Jane till fredsmäklare.

© Getty

R

edan som väldigt ung fascinerades Jane Goodall av djur och deras beteenden. Som femåring var hon till sina föräldrars stora oro försvunnen i flera timmar efter att ha följt en höna till hönsburen för att ta reda på var ägg kom ifrån. Istället för att bli tillrättavisad av föräld­rarna uppmuntrade de hennes nyfikenhet och efter att ha läst Berättelsen om doktor Dolittle och romanerna om Tarzan stod det snart klart att hon hade för avsikt att studera djur i Afrikas vildmarker.

Hon reste till den afrikanska kontinenten som 23-åring och efter att ha träffat antropologen och palaeontologen doktor Louis Leakey fick hon sitt drömjobb. Leakey sökte efter någon ”med ett sinne obefläckat av teori” som kunde studera schimpanser i deras naturliga miljö. Eftersom Jane inte hade några formella veten­skapliga kvalifikationer ansåg han att hon var perfekt för uppdraget. Han skickade henne till Gombe i Tanzania för att leva med schimpans­erna. Försedd med endast ett anteckningsblock och en kikare började hon betrakta dem på avstånd. ”Jag ville ta reda på sådant som ingen annan visste, avslöja hemligheter genom att tålmodigt observera dem”, sa Jane. ”Jag ville komma så nära att prata med djuren som det bara var möjligt.”

På bara ett år blev hon accepterad av schimpanserna och lyckades komma så nära dem att hon kunde göra en rad ban­brytande observationer. Jane var den första människan som såg hur schimpanser till­verkade och använde verktyg och jagade och åt andra djur – tidigare hade man trott att de var vegetarianer. Hon insåg också att de har känslor och personligheter precis som vi när hon såg dem kramas och pussas, slåss och döda.

7

Vilda djur_v2-Bens.indd 7

05.12.2018 15:22

FANTASTISKA FÖRMÅGOR 37

1840 23 48 52

28

23

8

Vilda djur_v2-Bens.indd 8

05.12.2018 15:22

FANTASTISKA FÖRMÅGOR

Innehåll

20

12 Superkrafter 16 Världens snabbaste varelser 18 B ättre fly än illa fäkta 20 Världens farligaste djur 24 Djurens navigationskraft 28 Djurens långa vandringar 34 Världens smartaste djur 38 Vem har bäst syn?

40 Fenomenala luktsinnen 42 De största livsformerna 46 Att överleva kyla

64

59 46

”TROTS SIN KLOSSIGA FORM KAN EN TROTS SIN KLOSSIGA FORM KAN EN FLODHÄST FLODHÄST LÄTT SPRINGA IKAPP EN MÄNNISKA, OCH DEN ÄR EN DUKTIG SIMMARE.” SIDA 20

9

Vilda djur_v2-Bens.indd 9

05.12.2018 15:22

NATURBILD + Vetenskapens syn på vår fantastiska natur

REPTILKRIGARE En färgstark strid mellan två gröna leguaner som slåss om en hona.

FOTO © GERGELY BÍRÓ / ”WILDLIFE PHOTOGRAPHER OF THE YEAR” 2013

Den kan bli uppemot två meter lång och har tänder som kan bita igenom människohud.

Den gröna leguanen är en reptil du inte vill reta upp. Under parningssäsongen blir hanarna mer aggressiva när de konkurrerar om honorna. Den tydliga brandgula skiftningen på ryggen syns bara under parningssäsongen, det är han-leguanens ”parningsfärg” som ska attrahera honorna.

Fotografen Gergely Bíró tog den här bilden av en grön leguan när han paddlade kanot i Costa Rica. Den lovordades i tävlingen ”Wildlife Photographer of the Year” 2013. Tävlingen drivs tillsammans av BBC Worldwide och Natural History Museum i London.

10

Vilda djur_v2-Bens.indd 10

05.12.2018 15:23

VISSTE DU ATT?

Gröna leguaner har ett ”tredje öga”.

Parietalögat sitter på hjässan och kan uppfatta rörelser och ljusskiftningar.

VÄXTER & DJUR

Stridande leguaner

EN FORSKARE SVARAR Christie Wilcox

Biolog, University of Hawaii

”Många djur ändrar färg under parnings­ säsongen. Det finns exempel bland fiskar, groddjur, reptiler och fåglar. Vanligen är det hanen som ändrar färg för att imponera på honan. Och hanarna dansar, slåss eller gör vad som än krävs för att få sin partner!”

+ På insidan av den gröna leguanens lår sitter deras femorala porer. De används till att avge feromoner som markerar territorium.

11

Vilda djur_v2-Bens.indd 11

05.12.2018 15:23

VISSTE DU ATT?

FANTASTISKA FÖRMÅGOR Superkrafter

Narvalshanens horn kan växa till 3 meters längd.

Superkrafter Stifta bekantskap med de märkliga varelserna som skulle kunna ge Wolverine i X-Men en rejäl match!

TEXT:

Ian Evenden

Om axolotlen förlorar en kroppsdel växer det ut en ny.

STÖRST KLOR

Det är dock mest för syns skull – den Arktisbaserade valen använder det sällan till att strida med.

BÄST PÅ SJÄLVLÄKNING

Axolotl

På film och i Marvels serie­ tidningar är Wolverine känd för sitt skelett och sina klor av adaman­ tium, sina skärpta sinnen och sin förmåga att självläka när han blir skadad.

I naturens värld finns det arter som delar åtminstone några av hans super­krafter, men när det handlar om självläkning är mästaren axolotlen – en mexikansk salamanderart.

Axolotlen når aldrig fullvuxen ålder på grund av brist på ett specifikt sköldkörtelhormon. Amfibien kanske inte skulle klara sig så bra i en strid mot en mutant utrustad med superkrafter, men när dammet har lagt sig kan den få skadade kroppsdelar att växa ut igen. Det gäller även nerver och hjärnvävnad. Hemligheten verkar ligga i immunsystemceller som kallas för ”makrofager”. När man på kemisk väg inaktiverar dem får axolotlen ärr och tappar förmågan till självläkning.

Forskare hoppas nu att generna som möjliggör den här förmågan en dag ska kunna transplanteras i människor.

Brunbjörn Wolverines klor är hans mest uppseendeväckande attiraljer, med dem kan han skära igenom nästan vad som helst. Många varelser i naturen är försedda med klor, men de används oftare till jakt, grävning och klättring än till att slita itu Tyrannosurus rex-robotar.

Tidernas största klor hade dinosaurien Therizinosaurus – de kunde bli 70 centimeter långa. I dag är det brun­ björnen som är försedd med störst klor.

Den använder dem till att gräva upp rötter, fånga fisk, klättra i träd och slåss – björnens storlek är dock ofta tillräcklig för att avskräcka mindre djur, som varg, från strid innan några slag har utdelats.

Björnklor består av proteinet keratin, precis som våra naglar, men de kan bli lika långa som ett finger. Ett enda slag från en björntass kan hugga huvudet av en älg.

Björnar kan hugga huvudet av en älg med ett enda slag.

12

Vilda djur_v2-Bens.indd 12

05.12.2018 15:23

FANTASTISKA FÖRMÅGOR

Superkrafter

HÅRDAST SPARK

Kasuaren är en ratit, och är besläktad med emu, struts och kivi.

Den svarta pirayans käkar är starkare än vithajens.

KRAFTIGAST BETT

Svart piraya Wolverines vassa tänder gör att hans bett inte är någon lek, men i Amazonfloden lurar en fisk som kan utdela ett bett som i för­ hållande till sin kroppsvikt är kraftigare än vithajens.

En grupp forskare från Brasilien, Egypten och USA har skrivit i tid­ skriften Scientific Reports om hur de lyckades få vilda pirayor att bita i en kraftmätare (forskarnas fingrar klarade sig). Djur som hajar och hyenor kan bita med större kraft, men de är också betydligt större djur. Pirayan blir sällan längre än 40 centimeter.

Pirayans uppmätta bett visade sig vara tre gånger starkare jämfört med en alligator av samma storlek. Trycket var 30 gånger högre än fiskens egen vikt.

Detta är möjligt tack vare fiskens kraftiga käkmuskler – de upptar mer än två procent av kroppsmassan – och käkens struktur, som har en särskild hävstångsmekanism som låter de stora musklerna tillämpa stor kraft genom de vassa tänderna.

BILD © THINKSTOCK

Kasuaren, världens näst tyngsta fågel efter strutsen, lever i Nya Guinea och Australien. Den är vanligen skygg, men om man råkar störa den bör man akta sig.

Dess fjälliga fot med tre tår påminner om en dinosauriefot, en ledtråd till att det är en uråldrig art som först dök upp under perioden pliocen för 5,3-2,6 miljoner år sedan. Tån i mitten har en klo som kan bli 12–13 centimeter lång.

Kasuaren kan inte flyga, men den blir upp till 1,8 meter hög, kan springa i nästan 50 km/h och hoppa 1,5 meter. Den anfaller över 220 människor årligen, och de kraftfulla benmusklerna ger den både dess höga fart och förmågan att utdela livsfarliga sparkar – den kan stöta benet framåt, som ett spjut. Tack och lov skedde den senaste dödliga attacken 1926.

BILD © PAUL IJSENDOORN/WIKIMEDIA COMMONS

Kasuar

13

Vilda djur_v2-Bens.indd 13

05.12.2018 15:23

VISSTE DU ATT?

FANTASTISKA FÖRMÅGOR Superkrafter

Antalet järvar har minskat under många år.

Tjuvjakt efter deras vatten­ avstötande päls har varit den främsta anledningen.

AGGRESSIVAST

Järv

När James Howlett behövde en ny identitet valde han ett djur från sitt hemland Kanada. Järven (wolverine på engelska) från mårddjursfamiljen, kan nedlägga ett byte som är betydligt större än sig själv och är ökänd för att vara våld­sam, stark och ha ett generellt dåligt humör.

Järven är omkring en meter lång och en halvmeter hög. Den kan döda både rådjur och älgar (med en mankhöjd på upp till två meter). Dess aggressiva kynne backas upp av vassa klor, starka käkar och märkliga tänder som är roterade 90 grader på vardera sida av munnen och som är till hjälp när den sliter kött från frysta kadaver.

I en bok sammanställd av den brittiska författaren Gilbert Phelps, berättas om en järv som biter tag i en isbjörns strupe och kväver den. Det är oklart om björnen blev middag, men eftersom järven är känd för att äta vad som helst så blev den förmodligen det.

Den verkliga järven är en nästan lika skrämmande motståndare som sin efterföljare i X-men, Wolverine.

STARKAST

BILDER © THINKSTOCK

Dyngbagge

I förhållande till sin storlek är dyngbaggen världens starkaste djur.

Om man behöver lyfta bort lastbilar från oskyldiga förbipasserande efter att Magneto har härjat, då tar man till en dyngbagge av en människas storlek. En studie som publicerades i brittiska Royal Society’s tidskrift visar att hanar från en dyngbaggeart kan flytta på objekt med 1 140 gånger deras egen kropps­ vikt. Det är som om en människa på 76 kilo skulle flytta på 87 ton.

Som så ofta när det handlar om uppvisning så handlar det om sexuella incitament. Honorna gräver tunnlar under gödselhögar där de lägger ägg, och stora hanar slåss om att få befrukta dem genom att fysiskt tvinga ut varandra ur tunnlarna.

De mindre hanarna drar nytta av snabbhet snarare än styrka och slinker in i tunnlarna när kusten är klar. De smartare hanarna har dessutom de största testiklarna.

14

Vilda djur_v2-Bens.indd 14

05.12.2018 15:23

VISSTE DU ATT?

Hjortsvinet har de kanske läskigaste tänderna.

Betarna på denna indonesiska gris kröker sig bakåt från nosen och kan växa in i hjärnan om de inte slipas ned.

FANTASTISKA FÖRMÅGOR

Superkrafter

SKARPAST SYN

Mantisräka

SUPERHÖRSEL

Mantisräkans fasettögon är världens känsligaste.

Större vaxmott

Den större vaxmotten kan höra ljudet från fladdermusens ekolokalisering och på så vis undvika att bli uppäten.

Wolverine har utomordentlig hörsel med både större frekvens­ omfång och högre känslighet än hos en vanlig människa. I djurvärlden använder fladder­möss ultraljud för ekolokalisering, så att de kan fånga byten som inte hör dem komma. Såvida det inte handlar om jakt av fjärilsarten större vaxmott.

Fladdermöss har utvecklat sin superhörsel för att kunna höra ljud­vågorna studsa tillbaka vid ekolokalisering. Den större vaxmotten har svarat genom att utveckla världens bästa hörsel.

Människor kan höra ljud upp till omkring 20 kHz, fladdermöss upp till 110 kHz. Den större vaxmotten, som är ett vanligt byte för olika fladdermössarter, testades 2013 vid Scotland’s University of Strathclyde. Man upptäckte att fjärilen kan höra ljud upp till 300 kHz. Det omintetgör effektivt fladdermössens hemliga vapen, genom att den kan vara steget före och därmed slippa bli middag.

Fladdermöss lyckas dock fortfarande fånga den, vilket tyder på att dess evolutionära motåtgärd ännu inte är fulländad.

BILD © F. MARTINEZ CLAVEL/SCIENCE PHOTO LIBRARY

Järven kan se i nästan totalt mörker. Den lilla mantisräkan är emellertid strået vassare.

Människans ögon är mottagliga för tre färger – rött, blått och grönt – av vilka alla andra färger består.

Mantisräkan ser 16 grundfärger, och kan upptäcka både UV-ljus och polariserat ljus. Räkor har fasettögon, vart och ett bestående av tiotusentals enskilda ljuskänsliga celler. Varje cellrad är inställd på olika delar av ljusets spektrum. I kombination med räkans förmåga att röra varje öga oberoende av det andra – och dessutom delar av ögonen – är det till väldig hjälp när den håller uppsikt efter faror eller söker efter en partner. Räkan tros också använda sig av färgmönster för att kommunicera.

Den 30 centimeter stora räkan kan dessutom utdela slag på 80 km/h – det är tillräckligt hårt för att göra märken i en båtpropeller av rostfritt stål.

15

Vilda djur_v2-Bens.indd 15

05.12.2018 15:23

VISSTE DU ATT?

FANTASTISKA FÖRMÅGOR

Världens snabbaste varelser

Gaffelantilopen är ingen antilop.

Men den lever i en liknande ekologisk nisch.

VÄRLDENS SNABBASTE VARELSER 1

Världens snabbaste djur är ingenjörsmässiga mästerverk. Evolutionen har försett dem med kroppar och egenskaper anpassade för höga hastigheter.

TEXT:

E

n gepard har ungefär samma storlek och vikt som en vinthund, trots det är den nästan dubbelt så snabb. Skillnaden är den sammanlagda effekten av ett dussintal subtila, anatomiska förbättr­ingar. Geparder har längre framben än vinthundar, och en flexiblare ryggrad som tillåter bakbenen att nå längre fram vid varje steg. Resultatet blir att deras effektiva steglängd är över åtta meter. Inte nog med det, 45 procent av gepardens muskelmassa är koncen­trerad till ryggraden och bakbenen, vilket tillhandahåller den mest pådrivande kraften.

ACCELERATION AV FERRARIKLASS

BILDER © THINKSTOCK

2

Luis Villazon

Geparder fångar fler byten tack vare acceleration snarare än konstant hög hastighet. De kan öka från 0 till 100 km/h på tre sekunder, bromsa till stillastående på bara fyra steg, ändra riktning snabbare och oftare vid jakt än någon annan katt.

Trots detta fångar geparden bara sitt byte 25 procent av gångerna, eftersom även gaseller är optimerade för snabb­het.

Gasellen springer på tåspetsarna. Djurets hovar har utvecklats från tånaglar som har blivit större och vuxit ihop. Det som ser ut som gasellens framben är egentligen dess tåben som är avsevärt förlängda: knä- och armågslederna ligger i skym­undan mot kroppen. Det ger dem betydligt längre ben, med mer­ parten av vikten vid tyngdpunktens mitt. Om språng­marschen är längre än 300 meter kan thomsongasellen springa ifrån geparden.

PÅ ERA PLATSER …

Sex av världens snabbaste djur

Märkligt nog har den snabbaste flygaren, den snabbaste löparen och den snabbaste simmaren nästan samma topphastighet.

Men även om den övre hastighetsgränsen är densamma, är omgivningarnas utmaningar och anpassningarna som krävs för att övervinna desto mer olika.

1. PILGRIMSFALKEN OMSEGLAD

Pilgrimsfalken är det snabbaste djuret i luften, men fågelns topphastighet på 300 km/h uppnås bara vid brant dykning – i själva verket är pilgrimsfalken en mästare på att falla. Rekordet för snabbast flygning med flaxande vingar går till tornseglaren som kan flyga vågrät i 111 km/h.

2. SVART MAMBA

Den snabbaste ormen i världen är dessutom en av de största och giftigaste. Ormens tre meter långa kropp är väldigt smal och kombinerar ett bra markgrepp med låg friktion. Den kan slingra sig fram i 20 km/h genom tät undervegetation – det är fortare än vad du kan springa.

3 3. GEPARD

Geparder kan springa i 120 km/h. Till skillnad från de flesta katter kan de inte dra in sina klor helt, utan har så att säga ständigt på sig spikskor. De har en makalös hastighet när de springer rakt fram, men kan också byta riktning extremt snabbt med hjälp av sin långa svans som de använder som motvikt.

16

Vilda djur_v2-Bens.indd 16

05.12.2018 15:23

VISSTE DU ATT?

Världens lång­sammaste djur är korall.

Snigeln har en toppfart på 0,05 km/h, men korall rör sig inte över huvud taget.

6. SEGELFISK

6

Till skillnad från tonfisk, som främst har röda muskler avsedda för längre förflyttning, har segelfiskar och spjutfiskar 93 procent vita muskler.

Denna höghastighetsmuskel gör att segelfisken kan nå farter på över 100km/h.

Segelfisken hoppar också över vattenytan för att tillfälligt minska friktionen och öka hastigheten.

FANTASTISKA FÖRMÅGOR

Världens snabbaste varelser

Sandjägaren springer så fort att ögonen inte hinner med.

SUPERSPRINTER Insekten som till och med är snabbare än Usain Bolt. + Den bästa löparen i djurriket behöver

5 5. GRÅ JÄTTEKÄNGURU

Världens snabbaste hoppare. Förvånansvärt nog använder kängurun samma mängd energi för att hoppa i gångtempo som den gör vid sin marschfart på 40 km/h. Känguruns topp­hastighet är 71 km/h, men kraften den utsätter sina ben för är så stor att den riskerar att senorna brister.

4 4. GAFFELANTILOP

Gaffelantilopen har en topphastighet på 88,5 km/h, och är den snabbaste uthållighetslöparen och snabbaste djuret på västra halvklotet. De kan hålla en hastighet på 56 km/h i upp till sex kilometer.

inte nödvändigtvis vara den som presterar högst hastighet. Det beror på att den absoluta löphastigheten delvis är en funktion av benlängden.

En giraff kan springa 58 km/h eftersom den har ett väldigt långt steg, men den rör sig inte mer än 4,27 kroppslängder per sekund.

Den hastighetsjämförelsen bleknar när man ser på de snabbaste löparna bland insekterna. Eftersom de är små är deras steglängd liten, men deras ben är samtidigt väldigt lätta så de kan ta mycket snabbare steg.

Australiens sandjägare (Cicendela hudsoni) är bara 20 mm lång och kan springa 2,5 m/s. Det är otroliga 125 kroppslängder per sekund – nästan 30 gånger snabbare än en giraff. Om man skalar upp skalbaggen till en människas storlek skulle den springa i svindlande 824 km/h!

Den kan dock inte hålla farten så länge. Inte för att den blir trött, utan för att den inte kan se. Sandjägaren springer så fort att dess fasettögon inte hinner ta in tillräckligt med fotoner från omgivningarna – benen är snabb­are än ögonen! Sandjägaren är ett rovdjur som fångar sitt byte genom att springa ikapp det – därav behovet av snabbhet – men de behöver stanna tre eller fyra gånger under jakten för att låta ögonen komma ikapp innan nästa blinda rusning. Skalbaggen är emellertid så snabb att trots pauserna för orientering springer den ikapp sitt byte.

17

Vilda djur_v2-Bens.indd 17

05.12.2018 15:23

VISSTE DU ATT?

Bättre fly än illa fäkta

Den kinesiska jätte­salamandern kan bli 1,8 meter lång.

Bättre fly än illa fäkta

Den är världens största amfibie, och är täckt av ett slem som hjälper den att undkomma rovdjur.

Oreophrynella nigra Den har ett unikt sätt att fly från ormar, skorpioner och fågel­ spindlar som utgör fara i hemlandet Venezuela. Hellre än att stanna och slåss, rullar den ihop sig till en liten boll och kastar sig från platsen den befinner sig på och studsar på avsatser och stenar tills den har hittat en säker plats att gömma sig på.

BILD © GÉRARD VIGO/WIKIMEDIA COMMONS

FANTASTISKA FÖRMÅGOR

Det finns många sätt att undvika rovdjur och faror. Vissa djur har gjort det till en konstform.

TEXT:

Graham Barlow

Struts Strutsen är den största icke­ flygande fågeln på den afrikanska slätten och måste hantera en rad olika hot från rovdjur – att gömma huvudet i sanden är dock inte en av dess metoder för överlevnad, i motsats till vad många tror. Strutsen lägger sig faktiskt hellre ner för att undvika att bli sedd och spara energi. Men om den måste springa kan det nå anmärkningsvärda hastigheter på upp till 70 km/h, vilket gör den till världens snabbaste springande fågel.

I händelse av fara rullar Oreophrynella nigra ihop sig till en boll.

Basilisken Det kanske coolaste sättet att undkomma ett rovdjur på står den här ödlan från de tropiska regnskogarna i Central- och Sydamerika för. Basilisken är ett av få djur som kan gå – eller rättare sagt springa – på vatten. Ödlans special­­utformade fötter skapar små luftfickor under vattnet, och ett unikt löpsteg gör att den inte sjunker. När den så småningom gör det visar den sig även vara en utmärkt simmare.

Strutsen kan nå en fart på 70 km/h när den springer – det är tillräckligt snabbt för att undvika många rovdjur.

Basilisken kan springa 4,5 meter på vatten.

18

Vilda djur_v2-Bens.indd 18

05.12.2018 15:23

FANTASTISKA FÖRMÅGOR

Bättre fly än illa fäkta

Salamander Salamandrar varierar från några centimeter till 1,8 meter i längd. De kan leva på land eller i vattnet, men nästan alla har fyra ben och en svans. Vissa salamandrar har ett unikt sätt att fly från rovdjur som har fångat deras svans – de låter helt enkelt svansen falla av och rusar iväg.

Sedan växer en ny ut! Vissa kan även regenerera ben och andra kroppsdelar.

Paddleguanen kan spruta blod från ögonen.

Om den fångas i svansen kan vissa salamander­ arter helt enkelt tappa svansen och låta en ny växa ut.

Den lilla paddleguanen lever i öknarna i södra USA, och har den kanske ovanligaste försvars­mekanismen av alla – den sprutar blodstrålar ur ögonen. Föga överraskande driver det tillbaka anfallande rovdjur, förmodligen på grund av obehaglig smak eller lukt.

Det kan blåsa upp sin kropp genom att svälja luft så att den ser större ut än vad den egentligen är. Den använder också sina horn som spjut mot angripare.

Bläckfisk Inte nog med att den kan spruta vatten i form av en jetstråle så att den kan fly från attackerande rovdjur – bläckfisken kan också skapa ett moln av bläck som gör att rovdjur tappar den ur sikte eller pausar i anfallet. Det kan ge bläckfisken värdefulla sekunder att fly fältet.

Paddleguan

NEDAN Om den är i fara kan bläckfisken spruta ut ett bläckmoln för att förvirra sin angripare.

Indiska sardeller simmar i stim som kan innehålla miljarder fiskar.

BILDER © THINKSTOCK

Indisk sardell Stora stim förvirrar rovdjur som får svårt att fokusera på enskilda fiskar.

Många fiskarter utövar denna fantastiska form av konstsim för att undvika rovdjur, men ingen gör det som den indiska sardellen. Ett enda stim kan innehålla miljarder fiskar och vara över 4,8 kilometer långt. När rovdjur dyker från himlen eller kommer simmande underifrån, rör sig fiskarna unisont för att förvirra och undgå fara.

19

Vilda djur_v2-Bens.indd 19

05.12.2018 15:23

VISSTE DU ATT?

FANTASTISKA FÖRMÅGOR De farligaste djuren

Ormar graderas efter deras gifts dödlighet enligt skalan ”LD50”.

Ju lägre LD50, desto högre dödlighet. ”LD” står för ”lethal dose” (dödlig dos).

VÄRLDENS FARLIGASTE DJUR Det finns många farliga djur i naturen, men alla som är farliga för människan är inte stora och skrämmande. Faktum är att de farligaste är så små att man knappt märker dem – förrän det är för sent …

TEXT:

Graham Barlow

N

aturen, enligt Tennysons berömda ord, är röd i tand och klo. Men medan Moder natur har ansett det lämpligt att utrusta även små däggdjur med nämnda tänder och klor, är vi människor förvånansvärt försvarslösa i jämförelse. Till och med att slåss mot något så relativt litet som en arg iller utgör en utmaning för oss hårlösa apor.

Vi har kompenserat det med våra stora hjärnor och förmågan att använda verktyg – vilket ledde till att vi blev det dominerande djuret på planeten så snart vi lämnade Afrika. Men om man plockar

bort våra vapen och ställer oss ansikte mot ansikte med ett argt rovdjur så har vi inte mycket att komma med.

Vilken tur för oss att tusentals år av befolknings­expansion har drivit de flesta av de verkligt skräckinjagande arterna till antingen utrotning eller till de yttre delarna av vår livsmiljö.

Men några finns fortfarande kvar där ute, och när vi väl möter dem slutar det sällan lyckligt.

Ta björnar till exempel. Dödliga attacker sker ofta i deras territorier, men de rör sig ofta in i städer för att leta efter matrester.

”TROTS SIN KLOSSIGA FORM KAN EN FLODHÄST LÄTT SPRINGA IKAPP EN MÄNNISKA, OCH DEN ÄR EN DUKTIG SIMMARE.” 20

Vilda djur_v2-Bens.indd 20

05.12.2018 15:23

FANTASTISKA FÖRMÅGOR

De farligaste djuren

VÄXTERNA SOM VILL TA KÅL PÅ DIG Titta inte åt det hållet, men buskarna som gömmer sig bakom petuniorna planerar att döda dig …

Trots sitt vilda utseende attackerar vargar sällan människor.

OVAN Ricinplantan finns i trädgårdar runt hela världen, och ger upphov till giftet ricin.

BILDER © THINKSTOCK

+ Den giftigaste formen av vegetation i världen är den blygsamma ricinplantan (Ricinus communis). Trots att den finns i trädgårdar över hela världen, är dess frön farliga. De innehåller ricin, en oerhört giftig kemikalie och favorit bland brevskickande terrorister världen över.

Fyra till åtta frön är allt som behövs för att döda en person, men döden är långsam och tar upp till fem dagar om symtomen inte behandlas. Intag av belladonna, eller belladonnabär som de ofta kallas, resulterar i ett betydligt snabbare utträde ur det jordiska. En dos på 10–20 bär, eller ett blad, dödar en vuxen människa. Vårt val av växtrikets värsta mördare måste ändå bli Mancinellaträdet (Hippomane mancinella), som finns i delar av Florida och Västindien. Det är vår favorit eftersom det utan tvekan är den mest asociala växten vi känner till. Trädet inte bara ogillar dig – det är ute efter dig! Luta dig mot trädet, och den vita saven det producerar kommer troligen att orsaka en våldsamt allergisk reaktion på huden.

Och ännu värre: om du tar skydd från regnet under det, kommer det avrinnande vattnet att orsaka blåsor när det kommer i kontakt med huden.

21

Vilda djur_v2-Bens.indd 21

05.12.2018 15:23

VISSTE DU ATT?

FANTASTISKA FÖRMÅGOR Det finns omkring 200 spindel­arter De farligaste djuren som kan döda dig med ett bett.

Vandrare med otur som möter brunbjörn i vildmarken utgör mer­ parten av de människor som dör, men reträtten av havsisen i polar­området har också tvingat isbjörnarna allt närmare områden som är bebodda av människor.

Björnar är farliga – om du inte bär vapen har du väldigt lite försvar mot deras 13 centimeter långa klor och fem centimeter långa tänder. En björn kan springa snabbare än du, den kan klättra och den kan känna lukten av dig på 3,2 mils avstånd. Det innebär att om en björn har bestämt sig för att äta dig till lunch finns det inte mycket du kan göra. Att spela död är nog det bästa rådet.

SKENET BEDRAR Inte alla farliga djur ser ut som om de föddes för att smaska i sig dina inälvor.

Visste du till exempel att den rultiga flodhästen låg bakom fler dödsfall i Afrika förra året än krokodiler, lejon och till och med den dödliga svart mamban? Trots sin klossiga form kan en flodhäst lätt springa ikapp en människa.

Den är en duktig simmare och har rakbladsvassa tänder och betar. Även om de ser lugna när de vilar kan flodhästar ofta bli aggressiva utan någon uppenbar anledning, och de är inte rädda för människor. Det uppskattas att 2 900 människor dödas av flodhästar årligen i Afrika.

STORLEKEN HAR INGEN BETYDELSE

OVAN Den svarta spottkobran beter sig inte bara förfärligt oartigt – den är dessutom en av Afrikas dödligaste ormar.

+

Vi är alla bekanta med bilden av vit­ hajens gapande käftar som sticker upp ur vattnet i jakten på en säl, men det är i allmänhet världens mindre invånare som är de mest dödliga. Mindre varelser tenderar att vara giftigare, och många av dessa små mördare lever i haven.

Den blåringade bläckfisken är liten, men dess gift innehåller tetrodotoxin, ett nervgift som är tillräckligt kraft­fullt för att döda dig, och mot vilket det inte finns något känt motgift. Tetrodotoxin finns även i blåsfiskar och pilgiftgrodor.

Det blockerar natriumkanalerna i kroppen, vilket leder till förlamning och andnings­svikt inom några minuter

Totalt finns det cirka 40 000 kända spindel­ arter i världen.

efter exponering, vilket i sin tur leder till hjärtstillestånd.

Sedan har vi den dödligaste havs­varelsen av alla: maneten. Endast en eller två personer dödas av hajar årligen, att jämföra med maneter som ligger bakom 15 till 30 dödsfall varje år. Om du har oturen att bli stungen av en kubmanet kan det bli ödesdigert – för att inte tala otroligt smärtsamt. Sticket är så förödande att många människor hamnar i chock och drunknar.

Men om vi ska utse den dödligaste varelsen på jorden utifrån antalet personer som den har tagit kål på, då vinner utan tvekan den blygsamma myggan. Tack vare sin förmåga att sprida sjukdomar, särskilt malaria, är den lilla insekten ansvarig för mellan två och tre miljoner människors död varje år. Den smittar årligen svindlande 700 miljoner människor med malaria.

För de flesta av dagens människor är möten med farliga djur få och sällsynta.

Men vi kan skänka en tanke åt våra förfäder som delade sina jakt­marker med en skräck­injagande megafauna bestående av grottbjörn, vargar och sabeltandade tigrar. Som en följd av klimatförändringar och människans befolkningexpansion har vi förlorat många av de enorma och dödliga arter vi tidigare delade planeten med. Men det finns fort­farande några kvar, och det händer att någon ur vår stam stöter på dem – ofta med katastrofalt resultat.

FEM DJUR SOM ÄR UTE EFTER DIG Det ser ut som ett trevligt gäng, eller hur?

Här är fem dödliga djur som du inte vill komma för nära.

KUBMANET

BRASILIANSK VANDRINGSSPINDEL

+ Ett enda sting från en kubmanet kan döda en människa, men de tre meter långa tentaklerna kan sticka dig flera gånger och är svåra att ta bort utan att orsaka ytterligare stick. Manetens kraftfulla gift stänger ner ditt nervsystem inom några minuter, vilket innebär att du förmodligen drunknar innan du hinner tillbaka till stranden.

+ Den är inte lika stor som några av världens mer imponerande spindeldjur, men den brasilianska vandringsspindeln har det starkaste neurotoxiska giftet av dem alla. Om giftet från det första bettet inte är direkt dödligt, har manliga offer rapporterat att spindelns gift orsakar en långvarig, smärtsam erektion. Vilket sätt att gå hädan!

22

Vilda djur_v2-Bens.indd 22

05.12.2018 15:24

VISSTE DU ATT?

Det finns inga kända giftiga fåglar.

Men vissa arter är giftiga om man äter dem, som exempelvis pitohui, ifrita och sporrgås.

Blodsugande myggor orsakar fler människors död årligen än någon annan varelse.

FANTASTISKA FÖRMÅGOR

De farligaste djuren

Björnar är skräckinjagande rovdjur, men de kommer sällan i kontakt med människor om de inte jagas.

BILDER © THINKSTOCK

Trots sitt komiska utseende dödar flodhästen fler människor i Afrika än krokodiler, lejon och ormar.

SVART MAMBA

ISBJÖRN

VITHAJ

+ Det är inte den giftigaste ormen i världen – det är Belchers havsorm – men den är en av de mest fruktade, och den är ansvarig för fler människors död. Den svarta mamban, som egentligen är brun, reser sig upp och attackerar upprepade gånger om den känner sig hotad. Belchers havsorm är å sin sida faktiskt ganska vänligt sinnad.

+ Den kan se gullig och gosig ut när den leker på isen med sina ungar i naturdokumentärer, men isbjörnen är världens största köttätande landdjur.

Det är ingen bra idé att äta den heller – isbjörnens lever innehåller tillräckligt med A-vitamin för att göra den giftig för oss människor. Så björnen kan till och med döda dig när den själv är död.

+ Det hotfulla soundtracket från filmen Hajen har präntat in hotet om en hajattack i det mänskliga medvetandet, och det har aldrig riktigt gett vika.

I själva verket är det ganska osannolikt att du någonsin träffar på en vithaj i havet. Klä dig bara inte i säldräkt när du simmar – sälar innehåller mer fett och smakar bättre än beniga människor.

23

Vilda djur_v2-Bens.indd 23

05.12.2018 15:24

VISSTE DU ATT?

FANTASTISKA FÖRMÅGOR Djurens navigationskraft

Laxar använder sig av magneto­ reception för att hitta lekområden.

Men det är mest för att komma ungefär rätt – sedan förlitar de sig på sitt luktsinne.

Djurens navigationskraft Varför flög duvan i just den riktningen? Den navigerade efter sin inbyggda kompass. Djur, fåglar – även bakterier – kan känna av magnetfält och använda dem för att hitta rätt.

TEXT:

Luis Villazon

BILDER © THINKSTOCK

J

ordens magnetfält sträcker sig tusentals kilometer ut i rymden. Det är så kraftfullt att det avleder strömmen av laddade partiklar som kommer från solen, och som annars skulle skala bort ozon­ skiktet från planetens övre atmosfär.

I faktiska termer är det magnetiska fältet emellertid mycket svagt. Det mäter endast cirka 50 mikrotesla – en vanlig kylskåps­magnet är 100 gånger starkare.

Trots det har många djur utvecklat sätt att upptäcka och utnyttja det

magnetfältet för navigering. En viktig fördel med denna känsla för magnet­ ism, eller ”magnetoreception”, är att den är tillgänglig från var som helst i världen. Djur som vandrar över hundra­tals eller tusentals kilometer behöver ett pålitligt sätt att ta ut rätt riktning. Solen och stjärnorna är inte alltid synliga och kräver att djuret har en mycket noggrann intern klocka som håller reda på jordens rotation. Att upprätthålla en mental databas med landmärken har de ingen användning för om de flyger över havet, men

24

Vilda djur_v2-Bens.indd 24

05.12.2018 15:24

VISSTE DU ATT?

Människoögat innehåller ett magnetkänsligt protein.

Kryptokrom 2 används av fruktflugor vid magnetoreception.

FANTASTISKA FÖRMÅGOR

Djurens navigationskraft

MYSTISKT ORGAN

Hur kan djur känna av och navigera efter magnetiska fält? + Under flera årtionden efter att den magnetiska känsligheten hos djur och fåglar hade bevisats experimentellt, visste forskarna inte vilket organ de använde.

Man tror i dag att det finns två huvud­ system. Ett använder sig av små kristaller av magnetit i membranen i särskilda receptorceller. Regnbågsforellen har till exempel nålformade magnetitkristaller i cellerna som kantar deras nasala passager. När de roterar inom jordens magnetfält gungar kristallerna som träd i vinden för att försöka förbli korrekt riktade. Fåglar använder magnetitkristaller i näbben på ett liknande sätt, men vissa har även ett separat system i ögonen. Ett protein i näthinnan som kallas kryptokrom aktiveras i närvaro av blå ljusvåglängder.

Normalt faller de aktiverade krypto­ kromerna tillbaka till sitt inaktiva tillstånd på några nanosekunder, men ett magnet­ fält kan påverka elektronerna, som deltar i sönderfallsreaktionen och skapa en viss fördröjning. Effekten på näthinnan är att de magnetiska flödeslinjerna skapar ett mönster av ljus och skugga. Med andra ord kan fåglar bokstavligen se magnetfält!

Se bilderna på nästa uppslag för att få en uppfattning om hur det kan se ut för fågeln.

”FORSKARE HAR TRANSPORTERAT DUVOR I FÖRSEGLADE, ROTERANDE BEHÅLLARE, BLOCKERAT DERAS NÄSBORRAR, INAKTIVERAT DERAS INRE ÖRON OCH TÄCKT ÖGONEN MED GLASÖGON MED FROSTAT GLAS, OCH DE HITTAR ÄNDÅ HEM.”

OVAN Endast en av 10 000 celler i forellens näsgångar kan känna av magnetism, men det är tillräckligt för att hjälpa den att navigera.

25

Vilda djur_v2-Bens.indd 25

05.12.2018 15:24

VISSTE DU ATT?

FANTASTISKA FÖRMÅGOR Djurens navigationskraft

jordens magnetfält kan avkännas från varje punkt på jorden, och ger planets bevingade invånare en konstant riktningsreferens.

NATURLIG KOMPASS Magnetoreception upptäcktes först hos brevduvan. Denna duvart har selektivt fötts upp för sin förmåga att navigera tillbaka till sitt hem över avstånd på tiotals mil. Forskare har transporterat duvor i förseglade, roterande behållare, blockerat deras näsborrar, inaktiverat deras inre öron och täckt ögonen med glasögon med frostat glas, och de hittar ändå hem. De beror på att duvor också har en magnetisk kompass som ger dem en känsla för riktning. Den är svag nog för att inte användas om de kan se solen, eller se och känna lukten av välbekanta landmärken – men när det är mulet eller dimmigt utgör den en livlina.

Märkligt nog fungerar inte duvans magnetoreception i fullständigt mörker. Det beror på att den bygger på en komplex interaktion mellan magnetfältet och blått ljus från himlen (se ”Mystiskt organ” på sidan 139). Interaktionen varierar beroende på vinkeln av det magnetiska fältet, snarare än dess polaritet. Om man kunde se jordens magnetiska flödeslinjer, skulle de dyka upp nästan lodrätt från den norra magnetiska

Militären använde brevduvor i båda världskrigen. polen och löpa runt i en båge till den magnetiska sydpolen. Det innebär att flödeslinjerna är horisontella på ekvatorn, och att de vinklas nedåt alltmer ju längre norrut eller söderut man reser. Fåglar kan inte avgöra polariteten hos det magnetiska fältet – endast fältets vinkel i förhållande till horisonten. En fågel vid ekvatorn skulle inte kunna skilja mellan nord och syd utan någon annan ledtråd, som kännedom om lokala landmärken.

Havssköldpaddorna verkar använda en liknande metod när de navigerar i Nordatlantens strömmar, men de har också en mental karta över subtila regionala avvikelser i magnet­fältet som gör att de kan skilja på nord och syd.

Magnetoreception är dock inte begränsat till enbart djur som flyttar.

Den afrikanska mullvadsråttan lever i totalt mörker i ett nätverk av mycket långa tunnlar som den gräver i den hårda marken. Den rör sig sällan mer än ett par hundra meter från centrum av boet. En biologisk kompass förhindrar djuret att gå vilse i det omfattande tunnelkomplexet.

Till skillnad från systemet som används av fåglar är mullvadsråttans magnetoreception inte beroende av ljus, däremot känner den av fältets nord-sydliga riktning.

Hälften av de 64 mottagarna av Dickin-medaljen för modiga djur har varit duvor.

NORR Proteinet kryptokrom i fågelns öga är känsligt för det magnetiska fältet.

VÄST Mönstret med ljusa och mörka band förändras beroende på de magnetiska fältlinjernas orientering.

INBYGGDA KOMPASSER

BILDER © THINKSTOCK

De tar sig an uppgiften på olika vis, men nästan varje större djurgrupp har hittat sätt att använda sig av jordens magnetfält för navigation.

BAKTERIER

STINGROCKA

+ Flera typer av bakterier innehåller kristaller av antingen järnoxid eller järnsulfid. De får bakterierna att anpassa sig till jordens magnetfält, vilket gör det lättare för dem att hålla sig inom den snäva, beboeliga zon mellan syre och anoxiskt vatten som finns på botten av dammar.

+ Hajar och rockor har ett särskilt organ som kallas Lorenziniampul. Det kan upptäcka svaga elektriska fält som genereras av tänkta byten. När de simmar genom jordens magnetfält producerar deras egna kroppar också en föränderlig elektrisk spänning, som de kan använda som kompass för att navigera över långa avstånd.

26

Vilda djur_v2-Bens.indd 26

05.12.2018 15:24

VISSTE DU ATT?

Havslädersköldpaddan kan bli 2,2 meter lång.

De är den tredje största reptilen på jorden, efter alligatorer och krokodiler.

FANTASTISKA FÖRMÅGOR

Djurens navigationskraft

ÖST Det övergripande mönstret förändras också med lutning av magnetfältet, vilket möjliggör navigering på stora avstånd.

SYD Proteinet kryptokrom behöver blå ljusvåglängder för aktivering, så det fungerar inte på natten när det är mörkt.

MAGNETISKA DÄGGDJUR Bevisen för magnetoreception hos andra däggdjur är mindre över­ tygande. Grupper av kor och vilda hjortar ansluter sig normalt längs en nordsydlig riktning, oberoende av andra faktorer som vindriktning och solsken. Det kan hända att de använder något annat system för att orientera sig, till exempel solens position, men kor som betar i närheten av högspänningsledningar (som stör magnetfältet) förlorar sin nordsydliga linje, och ju närmare de är kraftledningen, desto mer slumpmässig blir deras position. Det är även möjligt att människor har en begränsad magnetoreception. Vi har liknande proteiner i våra näthinnor, som de magnetiskt känsliga i ögonen hos fruktflugan Drosophila, och våra sinusben innehåller små mängder magnetiska mineraler, ungefär som i näbbarna hos många fåglar.

Huruvida vi faktiskt kan utnyttja detta som en tillförlitlig kompass är desto osäkrare. Experiment vid Manchester University i Stor­ britannien på 1970- och 80-talen antydde en möjlig effekt, men de har inte kunnat upprepas på annat håll. Magnetoreception verkar vara ytterligare ett område där vår egen förmåga är vida utklassad av djurriket.

FRUKTFLUGA

KYCKLING

SKOGSMUS

+ Drosophila melanogaster (den vanliga fruktflugan) kan tränas att följa magnetfält i en labyrint mot en smarrig belöning, men bara om fältet är ungefär tio gånger så starkt som jordens vinkelräta magnet­fält. Genetisk modifiering genom avstängning av en enda gen är tillräckligt för att helt stänga av flugans sinne för magnetism.

+ Många fåglar har järnmineral i näbbens övre del.

Hönor använder dessa för att orientera sig när de söker föda. Industriellt uppfödda höns som har fått sin övre näbb trimmad för att minska plockning av andra fåglar är blinda för magnetfält.

Som följd kan de tycka att det är svårare att röra sig fritt.

+ Skogsmusen var ett av de första däggdjuren som i studier visade sig ha ett magnetiskt sinne.

Som med många djur är kompassen enbart till för att användas som en sista utväg när de inte kan använda lukt eller syn för att hitta hem. Om det magnetiska fältet runt musens bur ändras förlorar djuret förmågan.

27

Vilda djur_v2-Bens.indd 27

05.12.2018 15:24

FANTASTISKA FÖRMÅGOR Djurens långa vandringar

Djurens långa vandringar Vissa djur vandrar tusentals mil längs på land, andra simmar lika långt. Djurens långa resor är verkligen ett krävande uthållighetstest.

En havslädersköldpadda kan resa 16 000 kilometer.

V

issa arter genomför en fast, årlig resa medan andra vandrar hela livet. Det gemensamma är att alla vandrar på grund av sin överlevnadsinstinkt.

Det kan vara förflyttningar som styrs av klimatet, till exempel fåglar som flyger söderut för att undvika de kalla vintrarna i norr. Andra djur förflyttar sig dit maten är, och somliga följer sina instinkter och beger sig till särskilda platser för att para sig. Speciellt fiskar beger sig till bestämda områden för att fortplanta sig. Knölvalen lever i alla världshav, men reser till subtropiska farvatten för att kalva och para sig. I Dominikanska republiken i Karibien finns det flera kända, grunda kalvningsområden. Andra beger sig till ställen

där de kan uppfostra sin avkomma i lugn och ro, medan andra djur reser för att uppfylla biologiska behov, som till exempel ömsning.

Oavsett vilka de bakomliggande orsakerna är, är de långa vandringarna en nödvändighet.

Hur vet de vart de ska resa och när?

Varje art har speciella tecken de är uppmärksamma på. Fåglarna som flyger söderut på vinterhalvåret vet att det är dags när dagarna blir kortare och nätterna kallare.

Dessa säsongsbaserade kännetecken hjälper dem även att hitta dit de ska. Synliga tecken som solens position, tillsammans med kännetecken som lukt, ljud och detektion av jordens magnetiska fält hjälper djuren att hitta fram. Hur överlever de sådana resor?

Varför blir de inte trötta? Och hur hittar de mat och vätska?

Innan resan börjar brukar djuren spendera en tid med att äta upp sig. De reser i stora grupper eller låter sig driva med strömmar eller vindar. Rutterna är nära kopplade till årstidernas olika väderförhållanden. Djuren är därför beroende av hela ekosystemet för att komma fram i rätt tid. Det händer att vissa fågelarter kommer fram för tidigt eller reser för sent på grund av klimatförändringar.

Om de kommer fram för tidigt finns det inte tillräckligt med mat och det drabbas främst ungarna av. Resultatet blir även att rovdjuren får färre fåglar att äta, så konsekvenserna märks i hela ekosystemet.

28

Vilda djur_v2-Bens.indd 28

05.12.2018 15:25

FANTASTISKA FÖRMÅGOR Djurens långa vandringar

MIGRATIONEN I SERENGETI År efter år vandrar stora hjordar av gnuer, zebror och antiloper över Serengeti på jakt efter vattenkällor och betesmarker.

TANZANIA Från januari till mars sprider hjordarna ut KENYA sig på de frodiga betes­markerna med kort gräs i södra Serengeti. Honorna får kalvar inom en period på två-tre veckor runt februari och mars. Efter det börjar den långa resan norrut, genom Seronera, innan de når den västra korridoren i april och maj.

MAASAI MARA NATIONAL RESERVE

LAKE VICTORIA

IKORONGO CONSERVATION AREA

NORTHERN SERENGETI

GRUMETI GAME RESERVE

LAKE VICTORIA

SERENGETI NATIONAL PARK

LOLIONDO GAME CONTROLED AREA

SOUTHERN PLAINS

NGORONGORO CONSERVATION AREA

MASWA GAME RESERVE

TANZANIA

I juni splittras den KENYA stora hjorden. Vissa korsar Grumeti­floden och rör sig mot Grumeti-reservatet, medan andra beger sig norrut. Under sommaren samlas hjordarna igen i den norra delen av Serengetis nationalpark och sprider sedan ut sig över gränsen och in i Masai Mara i Kenya.

LAKE VICTORIA

IKORONGO CONSERVATION AREA

MAASAI MARA NATIONAL RESERVE

NORTHERN SERENGETI

GRUMETI GAME RESERVE

LAKE VICTORIA

SERENGETI NATIONAL PARK

LOLIONDO GAME CONTROLED AREA

SOUTHERN PLAINS

NGORONGORO CONSERVATION AREA

MASWA GAME RESERVE

TANZANIA

I oktober är gnuerna i KENYA norra delen av Serengeti och Masai Mara innan de går söderut till den östra sidan Serengetis nationalpark. När december och regnet kommer är hjordarna tillbaka på de frodiga betes­markerna i söder.

LAKE VICTORIA

IKORONGO CONSERVATION AREA

MAASAI MARA NATIONAL RESERVE

NORTHERN SERENGETI

GRUMETI GAME RESERVE

LAKE VICTORIA

SERENGETI NATIONAL PARK

LOLIONDO GAME CONTROLED AREA

SOUTHERN PLAINS

MASWA GAME RESERVE

Två miljoner djur vandrar genom Serengeti varje år.

SOLEN

STJÄRNORNA

FÅGLARNAS KOMPASS

LUKT

Vissa fåglar, som duvor, använder solens position som hjälpmedel för att hitta. För att göra detta använder de sin ”inre klocka”, som känner av solens rörelse över himlen.

Fåglarna behöver inga kartor, de använder sina otroliga sinnen för att hitta fram.

INBYGGD KOMPASS

Flyttfåglar samlar information om magnetiska fält genom speciella receptorer i ögonen. Dessa receptorer hjälper dem att skilja norr från söder.

NGORONGORO CONSERVATION AREA

Fåglar som förflyttar sig om natten använder stjärnorna för att navigera.

Detta är inte ett medfött beteende, så fåglarna måste lära sig att sätta kurs efter stjärnorna som unga.

Luktsinnet kan också hjälpa fåglarna att hitta rätt riktning.

Lukten runt hemmet memoreras som en karta och leder dem hem till sitt permanenta bo.

JORDENS MAGNETISM

Många fåglar är beroende av att jordens magnetiska fält ska leda dem rätt.

Styrkan på detta fält ökar ju längre bort fågeln är från ekvatorn.

29

Vilda djur_v2-Bens.indd 29

05.12.2018 15:25

FANTASTISKA FÖRMÅGOR Djurens långa vandringar

MONARK-FJÄRIL VAN DR ING GENERATION 1

Föräldrarna från Mexico som föddes i söder, flyger norrut och lägger ägg.

G I MEXICO TRIN N I V ER V Ö

i GENERATION 2

GENERA­TION 5

s

Den femte generationen med föräldrar från norr föds i Mexico.

Med morföräldrar från Mexico är dessa födda i norr och uppvuxna i norr.

GENERATION 3

Med morföräldrar från Mexico, föds och växer dessa också upp i norr.

GENERATION 4

Den fjärde generationen föds och växer upp i norr och flyger tillbaka till Mexico.

k Hela 40 procent av alla världens fåglar är flyttfåglar.

DRING PÅ HÖS VAN TEN

”VARJE ÅR FLYGER DESSA SMÅ FÅGLAR EN IMPONERANDE STRÄCKA, PRAKTISKT TAGET FRÅN POL TILL POL.”

PÅ

N RE VÅ

Monarkfjärilarna lever i norra USA och Kanada, men varje år ger sig många miljoner av dem sig ut på en nästan 5 000 kilometer lång resa söderut till bergen i centrala Mexico. Detta gör de för att komma bort från det tuffa vintervädret. Här vilar de på grenar, tätt ihop, under en dvala som varar i fyra månader.

Det som är så speciellt med denna vandring är att monarkfjärilar bara lever i sex veckor. Det är en generation som flyger söderut, medan det är denna generations barnbarn som flyger norrut igen när våren kommer. Trots det vet fjärilarna alltid vart de ska – och de kommer tillbaka till exakt samma träd som deras för ­fäder använde.

3. De tillbringar upp till en månad i södra Europa.

Här lagrar de mat som ska ge energi till resten av resan.

Silvertärnan flyger 2,4 miljoner kilometer under sin livstid. Det är tur och retur mellan jorden och månen tre gånger.

10. De har nästan nått slutet av den 70 000 kilo­meter långa resan.

9. De väljer en annan rutt hem för att utnyttja starka med­vindar.

SILVERTÄRNA Varje år flyger dessa små fåglar en imponerande sträcka, praktiskt taget från pol till pol. På sommaren lever de på norra halvklotet, där de häckar i stora kolonier på Arktis och subarktiska områden i Europa, Asien och Nordamerika.

Midnattssolen gör det möjligt för dem att jaga dygnet runt.

De påbörjar sin långa resa söderut när det börjar bli kallare. Det har en 35 000 kilometer lång flygtur ned till Södra ishavet, där de stannar från november till mars, innan de återvänder till Arktis för att lägga ägg på våren. Resan ger dessa fåglar tillgång till midnattssol sju månader om året!

7. I mitten av november når tärnorna Weddel­lhavet, en stor bukt i Södra ishavet där de övervintrar.

6. I början av november har de nått Afrikas södra spets eller Uruguay i Sydamerika.

30

Vilda djur_v2-Bens.indd 30

05.12.2018 15:26

FANTASTISKA FÖRMÅGOR Djurens långa vandringar

LAX

STIRR OCH SMOLT

Laxens historia börjar med ägg som läggs i grunda floder flera mil in i land. Allt eftersom äggen kläcks och ynglen utvecklas till stirr driver de ned med strömmen, tills de kommer till flod­ mynningen. Detta tar ungefär två till fyra år. När de vandrar ut i havet kallas de för smolt. Dessa härdiga fiskar har anpassat sig till ett liv i både sötvatten och salvatten. Nu beger de sig ut i det öppna havet för att hitta mat och bli fullvuxna laxar.

Efter att ha fetat upp sig i ett par år beger sig den könsmogna laxen ut på en svindlande lång hemresa för att leka. Genom att använda jordens magnetiska fält hittar de fram till exakt samma flod som de föddes i. De känner dessutom lukten av själva floden och av feromoner som utsöndras i vattnet av andra laxar.

VUXENLIVET Laxen livnär sig i det öppna havet.

ÄGG OCH YNGEL

Honan lägger sina ägg på hösten. De över­vintrar på flodens botten och kläcks på våren.

Ynglen lever av gulesäcken de första månaderna.

LEK

Den vuxna laxen simmar tillbaka till samma flod som den kläcktes i.

1. Silvertärnor lägger normalt ägg i juni-juli.

De häckar i stora kolonier.

4. När de kommer till Kap Varde delar flocken upp sig i två grupper.

5. I mitten av oktober korsar tärnorna ekvatorn. De både äter och sover i luften.

8. I april förbereder de sig för att flyga hem för att häcka.

Kejsarpingvinerna vandrar 95–160 kilometer över den antarktiska isen.

Myrspovens längsta resa utan vila är 11 500 kilometer lång.

© Thinkstock; Andreas Trepte; NPS Photo/Ken Conger; Albert Herring; Faisal Akram; Michael L. Baird; OddurBen; Ron Knight

2. Bara en månad gamla påbörjar de en rekordlång flygtur.

De yngsta följer flodens strömmar ned till flodmynningen.

31

Vilda djur_v2-Bens.indd 31

05.12.2018 15:26

NATURBILD

+ Vetenskapens syn på vår fantastiska natur

32

Vilda djur_v2-Bens.indd 32

05.12.2018 15:26

VISSTE DU ATT?

Påfågelns stjärtfädrar är mycket långa.

FANTASTISKA FÖRMÅGOR

De kan bli upp till 60 procent av den totala kroppslängden.

Så fungerar fjädrar

SÅ FUNGERAR FJÄDRAR En fågels fjäderdräkt har många olika funktioner. De är viktiga för flygförmågan, försvar, perception och ruvning av ägg. på en kombination av dessa två. När fjädrar med gula pigment ligger över fjädrar som reflekterar blått ljus bildas exempelvis en fjäderdräkt som ser grön ut.

Vissa fåglar använder färgerna som kamouflage. Allt eftersom årstiderna skiftar kan fåglarnas hormoner skicka ut instruktioner om att fälla gamla fjädrar. Detta kallas för ruggning.

Istället växer det ut nya fjädrar som passar omgivningen bättre. Fåglar från snörika regioner kan vara vita på vintern, men när snön försvinner byts de vita fjädrarna ut mot fjädrar med mer passande färger.

Fåglar byter även fjädrar regelbundet för att ersätta skadade fjädrar, eftersom en fjäder inte kan läka sig själv. En ruggning kan vara partiell eller total, och medan den pågår byts den skadade fjädern ut. Om en fjäder faller av börjar en ny fjäder växa ut direkt. Det krävs mycket energi när nya fjädrar växer ut, så en partiell eller total ruggning sker aldrig under tider på året då det sker andra krävande saker. Detta kan till exempel vara parning, bobyggning eller under flyttfåglarnas långa resor.

© Joseph C Boone;Tsunade13; Thinkstock; Attis1979; Alamy

Alla fåglar har fjädrar och bara fåglar har fjädrar. Vissa arter kan faktiskt ha över 25 000 fjädrar, fördelade som långa flygfjädrar, isolerande dunfjädrar och styva stjärtfjädrar, som funderar som roder.

Fjädrarna hjälper till med flygningen genom att skapa en smidig kropp som ger flygkraft när luftflödet går över vingarna. Vingarna har dock även andra funktioner. Fåglar är några av världens vackraste djur och de använder sina vackra färger för att attrahera en partner, skrämma fiender samt för att smälta in i terrängen.

Fåglarnas fjäderdräkter skiljer sig beroende på ålder, kön och årstid. De har färgseende och hanens fjäderdräkt är avgörande för hur attraktiv han är för honorna, och därmed hur stor chans han har att para sig. Detta gäller även åt andra hållet. Hos en del fågelarter bedömer hanarna hälsan på honorna baserat på deras fjäderdräkt. De flesta färgerna kommer från kemiska pigment som melanin, arotenider och porfyriner.

Dessa producerar i fjädrarna när de växer. Andra färger kan även skapas av ljus som sprids från strukturer i fjädrarna. Spektakulära färger kan bero

33

Vilda djur_v2-Bens.indd 33

05.12.2018 15:26

FANTASTISKA FÖRMÅGOR Världens smartaste djur

Världens smartaste djur Fascinerande fakta om några av jordens mest intelligenta skapelser.

M

änniskan är kanske inte den starkaste eller snabbaste av jordens skapelser, men det vi saknar fysiskt kompenserar vi med vår oslagbara intelligens. Det betyder inte att vi är den enda smarta varelsen i världen. Aporna har länge ansetts vara våra närmaste släktingar.

Det är inte så konstigt, för vi delar över 90 procent av samma genmaterial. Vi har dock överraskande många likheter, intellektuellt sett, med många andra djurarter också.

Det är såklart svårt att mäta, och inte

minst jämföra, olika arters intelligens. Det är inte bara att be dem göra ett IQ-test.

Forskare har redan ägnat tiotals år på att skilja ”de smarta” från ”de dumma”. Detta har de gjort genom att observera olika arter i naturen under många år. Forskarna observerar arternas naturliga beteende för att bättre förstå hur de lär, löser problem och fattar beslut. Genom att kombinera detta med kontrollerade experiment i laboratorium börjar vi äntligen få en förståelse av vad olika djur är kapabla till.

Olika djur, även tama husdjur, är smarta på olika sätt och har alla en önskan om att lära. Det finns dock några arter som utan tvekan skiljer sig från mängden med bättre intelligens. Det finns till exempel bara ett fåtal arter som kan komma ihåg tidigare händelser, för att sedan använda dessa som underlag för beslut när de möter liknande situationer. I denna artikel kan du läsa otroliga fakta om åtta av de smartaste skapelserna på jorden – både landlevande däggdjur och havsdjur. Du kommer nog bli

34

Vilda djur_v2-Bens.indd 34

05.12.2018 15:27

FANTASTISKA FÖRMÅGOR

Världens smartaste djur

SPRÅK

Smarta apor

Kan vi kommunicera med apor genom teckenspråk? År 1967 blev schimpansen Washoe försökskanin i ett omfattande forskningsprojekt.

Efter flera misslyckade försök att lära apor att prata ville Allen och Beatrix Gardner ta reda på om schimpanser kunde lära sig amerikanskt teckenspråk. För att lära Washoe teckenspråk uppfostrade de henne som ett vanligt människobarn, utan verbal kommunikation. Washoe bemästrade till slut 130 olika tecken och lärde även vidare flera av dessa till sin son, Loulis.

I efterhand har flera andra schimp­anser lärt sig teckenspråk och enskilda ord för att kommu­nicera med människor.

BESLUTSFATTARE Även om Hollywood vill att du ska tro det kommer inte aporna att ta över jorden. De är dock utan tvekan bland världens smartaste djur. Schimpanser har ofta använts som försöksdjur i olika forskningsprojekt, för att ta reda på hur intellektuellt lika de är människor. Forskning har visat att dessa djur är duktiga på att lösa komplexa problem, ta beslut och att de kan lära sig att använda verktyg för att skaffa mat i det fria.

Schimpanser har även ett imponerande minne. De kan känna igen andra schimpanser och människor de inte sett på flera år. I fångenskap har schimpanser lärt sig att kommunicera och berätta vad de tänker med teckenspråk och enkla ord.

Andel gener vi delar med schimpanser.

99 % Råtta

LÄR SIG SNABBT

Grisen är kanske den mest missförstådda av alla jordens djurarter. Trots sitt rykte är dessa smarta grisar väldigt renliga. Genom en rad vetenskapliga tester har de visat att de är lika smarta som treåringar! De lär sig snabbt, känner igen sitt eget namn och kan tränas i att göra olika uppgifter och trick – de kan till och med spela dataspel! Grisar är också sociala djur som kommunicerar med varandra med olika grymtningar och läten.

Suggan sjunger faktiskt för sina ungar när hon diar dem. Grisar har dessutom bra minne och ett välutvecklad sinne för riktning. De hittar alltid till en känd matkälla, och hem igen, även om det handlar om en promenad på flera mil.

30 Antal olika

släktingar en gris kan känna igen

LOGISKA TÄNKARE

Råttor är väldigt intelligenta varelser som länge har använts i vetenskaplig forskning på grund av sin goda inlärningsförmåga. De ser väldigt dåligt, men är djurrikets främsta problemlösare med sitt goda minne.

De hittar alltid vägen till mat och de går aldrig fel. Råttorna är även väldigt sociala och knyter snabbt band till varandra – eller människor. De kan lära sig att göra trick och kan känna igen sitt namn när någon ropar på dem.

Gambianska jätteråttor har faktiskt använts för att hitta landminor i Afrika tack vare sitt välutvecklade luktsinne.

Vikten på en genomsnittlig råtthjärna

2g

© Corbis; Getty; Science Photo Library

Gris

35

Vilda djur_v2-Bens.indd 35

05.12.2018 15:27

FANTASTISKA FÖRMÅGOR Världens smartaste djur

överraskad över hur smarta dessa djur faktiskt är och hur lika oss de är.

Långvariga observationer och vetenskaplig forskning har varit nyckeln till att ta reda på fascinerande fakta om djuren vi delar vår planet med. I hundratals år har människan försök ta reda på mer om djurens intelligens för att lära sig hur vi skiljer oss från varandra som arter. Först och främst skiljer vi oss från andra arter i djur­världen med vår avancerade tankeprocess. Vi kommer ihåg och kombinerar erfarenhet, kunskap och information, så att vi hela tiden lär oss nya saker och uppdaterar vår uppfattning om våra omgivelser. Detta gör oss till skickliga problemlösare som snabbt anpassar sig till nya omständigheter. Även om det har bevisats att alla arter tänker olika har vi överraskande många liknande drag med många av djur­arterna, inte bara vår närmaste släkting schimpansen.

Att studera djurs intelligens är lättare sagt än gjort. Det vetenskapliga begreppet är djurkognition – läran om djurs mentala kapaciteter. Kognition är ett begrepp som används för att beskriva alla mentala processer, däribland tillämpning av kunskap. Kognition handlar om en rad olika saker, som upp­ märksamhet, minne, urskiljning, förståelse, förnuft, problemlösning, besluts­fattande och språkliga förmågor. För att undersöka en arts kognitiva förmågor letar forskare efter bevis som kan jämföras med människans mentala processer. De djur vi anser vara intelligenta är de som visar förmågor som att ta beslut samt läsa problem. Det kan till exempel

Kråka LISTIG TJUV

Elefant JÄTTELIKA GENIER

Det sägs att elefanter aldrig glömmer. Det kanske är sant, men det är inte bara minnet som gör dessa vänliga jättar så smarta. Vetenskapliga observationer har visat att elefanter är kultiverade, självmedvetna och duktiga problemlösare. De använder hjälpmedel de hittar i omgivningen för att få tag på mat och samarbetar för att få det att fungera. Forskning har visat att elefanter faktiskt kan skilja mellan olika människo­språk och att de lägger märke till personers kön, ålder och hur farliga de är genom att lyssna på deras röst. Elefanter i fångenskap har även visat tecken på musikintresse. Vissa kan måla och visar tydligt att de har förståelse för färger!

160

Antal olika visuellaoch fysiska signaler en elefant känner till

7

Talet kråkor kan räkna till

Kråkor är långt ifrån några hönshjärnor, de är faktiskt listiga och innovativa varelser som verkligen har mästrat konsten att anpassa sig till omgivningen. Kråkor som har bosatt sig i urbana områden har till exempel lärt sig att placera nötter på vägen för att bilar ska krossa skalen åt dem. De väntar till och med på rött ljus för att hämta dem igen! Kråkor har dessutom ett välutvecklat minne. De kan till exempel känna igen ansikten på bestämda människor. Kråkor kan också kommunicera och lura varandra genom att gömma mat som de sparat åt sig själva.

36

Vilda djur_v2-Bens.indd 36

05.12.2018 15:28

FANTASTISKA FÖRMÅGOR

Delfin KREATIVA SJÄLAR

Det är ingen hemlighet att delfinen är den smartaste varelsen i havet. Precis som människan är den själv­medveten och lär sig otroligt snabbt. Det den lärt sig kan den även lära andra. Eftersom de lär sina ungar och vänner vad de kan och vet uppför sig delfiner som umgås mycket på samma sätt. De utvecklar en slags gruppkultur i sin flock. Delfiner är också väldigt kreativa i sin jakt på mat. De har även väldigt bra minne och kommunicerar på ett sofistikerat sätt med ett unikt språk.

30 ÅR

Delfiner kan komma ihåg varandra i flera årtionden

285

Antal olika ekorr-arter

Ekorre

UTSTUDERAD SNÅLJÅP Dessa smarta gnagare är ena riktiga skojare. De gömmer sina matlager och lurar potentiella tjuvar genom att låtsas att de gömmer mat om de vet att de blir övervakade. Ekorren har också ett imponerande minne och planerar den långa vintern flera månader i förväg. De gömmer mat de hittar runt om i skogen, som de flera månader senare letar upp utan problem. Forskning har dessutom visat att ekorren kan lära sig beteenden från andra arter, ett bevis på att de är relativt intelligenta. I Kalifornien skrämmer faktiskt ekorren bort rovdjur genom att använda doft från skallerormar.

3

Bläckfisk

Antal hjärtan hos en bläck­f isk

PROBLEMLÖSAREN

Bläckfisken är lite av en problemlösare. Under en lång tid var denna smidiga, ryggradslösa skapelsen i skuggan i jakten på intelligenta djur.

Idag vet vi att de faktiskt är ganska smarta. Det visar sig bland annat i att bläckfisken har både korttids- och långtidsminne. I experiment har forskare lärt dem att skilja på olika former och mönster. De kan också knäcka koder för att ta sig ur stängda burar, hitta vägen genom labyrinter och använda förnuft för att öppna boxar med mat.

handla om hur de letar efter mat, hur de undviker rovdjur eller använder miljön runtom sig för att söka skydd. Det och många andra faktorer har betydelse när forskare ska värdera en arts intelligens. I kontrollerade försök i labora­torium har vi studerat allt från klassisk betingning och lärande till naturligt beteende, ekologi och psykologi. Självmedvetenhet hos djur är en faktor som indikerar hög intelligens. Hos människor beskrivs självmedvetenhet som medveten kunskap om egna känslor, personlighet och tankar om hur andra upp­fattar dig. Detta är svårt att testa hos djur eftersom det inte finns några direkta sätt att mäta deras känslor på. Forskare använder därför en metod de kallar spegeltestet. Spegeltestet mäter ett djurs självmedveten­het genom att kolla om djuret känner igen sin egen spegel­bild.

Först färgas djuret med hårfärg. För att förstå testet måste djuret uppföra sig på ett sätt som visar att den förstår att den blivit färgad och inte bara speglad. Djuret anses då som självmedvetet. Väldigt få djur förstår dessa test, men schimpanser, orangutanger, delfiner och elefanter har klarat det.

Djur lär sig i regel genom betingning. De associerar en upplevelse eller ett beteende med en belöning, till exempel mat. Detta sker naturligt när ett djur slumpmässigt hittar mat på ett speciellt sätt och fortsätter med samma beteende eftersom det ledde till något gott. Detta är välkänt för alla som dresserat en hund. Denna typ av positiv förstärkning kan återskapas i ett labora­torium för att ta reda på om ett nytt beteende, som nödvändigtvis inte är naturligt för djuret att utföra i sin naturliga omgivning, kan läras.

Unga djur som växer upp i en familj, till exempel delfiner och elefanter, lär sig dessutom genom att imitera de äldres beteende genom att observera dem. Detta kallas observationslärande. För arter med unika kulturer, som användning av verktyg, är detta viktigt för att föra vidare kunskap till yngre generationer. Delfiner har faktiskt visat att de kan lära andra vad de själv varit med om. En flasknosdelfin som tillbringade tre veckor i fångenskap lärde sig ett trick som gick ut på att ”gå på vattnet” med stjärten. När den senare släpptes fri lärde den tricket till de andra delfinerna i flocken.

© Corbis; Getty; Science Photo Library; Thinkstock; Dreamstime

Världens smartaste djur

37

Vilda djur_v2-Bens.indd 37

05.12.2018 15:28

FANTASTISKA FÖRMÅGOR Vem har bäst syn?

Hökens öga är åtta gånger känsligare än människans.

Naturens utveckling av synen har varit oerhört uppfinningsrik.

Upptäck själv hur varierande djurens synförmåga kan vara.

Vem har S

ynsinnet är avgörande när det gäller överlevnaden för de flesta djur. Faktum är att ögat är det mest komplexa och raffinerade organet näst efter hjärnan.

Det beror på att naturen har finslipat syn­sinnet sedan för­kambrisk tid - alltså i cirka 600 miljoner år.

Enligt forskare var det små havsvarelser, hydras, som var först med att utveckla ljuskänsliga celler. Det handlade inte om specialiserade visuella organ, utan de satt i munnen som hjälpmedel för att söka efter byten (vissa djur äter tydligen med ögonen).

Mutationer i genen opsin gjorde att dessa cellreceptorer inter­­agerade med olika proteiner på nya sätt - interaktioner som

ligger till grund för den moderna männ­iskans syn.

HÖKSYN Det mänskliga ögat fungerar som en kamera med en lins som projicerar bilder på det ljuskänsliga membran som klär insidan av ögonloben: näthinnan. Omkring 147 000 tappceller per kvadratmillimeter i nät­­ hinnan kan urskilja runt 10 miljoner färger – men det bleknar i jämförelse med hökens fantastiska synförmåga.

Hökens öga rymmer 300 000 tappar per kvadratmillimeter och till skillnad från hos människan har varje tapp en individuell nervtråd som kopplar samman den med fågelns hjärna, vilket gör ögat åtta gånger

Bilder © ThinkStock

bäst syn?

känsligare. Inte nog med det, utöver det trikromatiska (rött, grönt och blått) ljus­ spektrumet som vi uppfattar, kan många fåglar också se ultraviolett och fluorescer­ande ljus, vilket gör att de lättare kan upp­­täcka tänkbara partners parnings­dräkter och spår från potentiella byten.

INSEKTSÖGON Fåglar är inte de enda djur som överträffar vår synförmåga. Bin kan se en hel värld av ultravioletta mönster i blommors kronblad och kan använda dessa som kartor för att hjälpa dem att hitta till sina favoritställen med nektar. Bin kan uppfatta rörelser med intervallet 1/300 av en sekund (jämfört med det mänskliga ögat som kan uppfatta 1/10 av

38

Vilda djur_v2-Bens.indd 38

05.12.2018 15:28

Djurens skarpa ögon FANTASTISKA FÖRMÅGOR

Vem har bäst syn?

Förtrollande ögon Trollsländor är inte vara luftburna akrobater. De snabbtflygande insekterna har också oförskämt bra syn som är optimerad för att hitta myggor, getingar och andra flygande kryp i svagt ljus med hög precision. Varsågod, här är insektsvärldens mest komplicerade ögonstruktur.

5

1

2

3 4

1 RUNDSYN

2 LINSLUS

3 HD-SYN

4 TECHNICOLOR

5 ÄNNU FLER ÖGON!

De två halvsfäriska fasett­ ögonen är så stora att de upptar hälften av huvudet.

Att bearbeta ett synfält på 360 grader är ingen lätt uppgift, därför är över 80 procent av trollsländans hjärna tillägnad att göra precis det.

Varje öga består av 30 000 individuella linser, så kallade ommatidia – att jämföra med människans öga som består av endast en lins. Varje lins innehåller en rad ljuskänsliga celler som borgar för exceptionellt bra synförmåga oavsett vilket väder det är.

De icke-reflekterande svarta fläckarna på framsidan och toppen av trollsländans ögon kallas för ”pseudo-pupiller”.

Dessa koncentrerade områden av optik är oerhört känsliga och är perfekta för att fånga myggor i luften och undvika rovdjur som fåglar.

Människans öga har tre proteiner som täcker det trikromatiska spektrumet av rött, grönt och blått ljus. Trollsländor har fem proteiner, vilket gör att de även kan se polariserat och ultraviolett ljus.

Vi människor behöver särskilda solglasögon för att lyckas med det.

Trollsländor har även tre mindre ögon, så kallade ”ocelli” som formar en triangel på huvudet. De är mycket ljuskänsliga och förser insekten med information om horisontens läge, vilket hjälper den att orientera sig under sina akrobatiska flygkonster och att fånga byten.

en sekund). Det innebär att om de skulle se Ett småkryps liv på bio skulle de kunna urskilja varje bildruta som projicerades på duken.

Med sina fem samverkande ögon – tre som urskiljer ljusstyrka och två som urskiljer rörelser, var och ett med omkring 7 000 linser – har bin desutom ett större synfält än vad vi människor har.

Inte illa för en anspråkslös insekt. Men det är inget mot den tropiska spindeln deinopidae – dess ögon är så känsliga för ljus att membranet som täcker dem förstörs vid gryningen och förnyas varje natt, vilket ger så effektiv nattsyn att till och med katter, hajar och ugglor hamnar i skuggan.

Tim Hardwick

SUBTROPISK SUPEROPTIK

Ingen kommer i närheten av den spektrala känsligheten hos mantisräkan.

I det tropiska och subtropiska vattnet mellan Afrika och Sydamerika längs ekvatorn lever mantisräkan. Den är känd inte bara för sin aggressiva natur och sina kraftfulla klor, utan också för sin skarpa syn. Dess ögon är sammansatta som på trollsländan, men istället för att nöja sig med att som trollsländan se fem färger, kan mantisräkan se hela 16 stycken. Tänk dig: den här lilla varelsen kan uppfatta rött, grönt, blått plus 13 andra färger som vi inte ens Mantisräkan kan upptäcka 16 olika färger och är så stark att den kan krossa akvarieglas. kan föreställa oss. Inte bara det, det lilla havsdjuret uppfattar också ultraviolett, infrarött och polariserat ljus, vilket gör att den har ett av världens mest komplexa synorgan. Det är inte så konstigt att biologer har gett den namnet ”räkan från Mars”.

39

Vilda djur_v2-Bens.indd 39

05.12.2018 15:28

FANTASTISKA FÖRMÅGOR Fenomenala luktsinnen

Fenomenala luktsinnen jurriket är fullt av varelser som har ett utomordentligt skarpt luktsinne.

Deras framstående luktförmåga är först och främst en nödvändighet (oavsett om det gäller jakt eller att undvika rovdjur), men ny forskning visar hur viktigt doftsinnet är för en arts utveckling – inte bara för över­levnad, utan även ur ett socialt perspektiv.

Djurens exceptionella luktsinne kan också användas för att hjälpa männi­skor.

Spårhundar används traditionellt i jakt, och de har också blivit ett ovärderligt verktyg för polisen när det gäller att upptäcka droger, explosiva ämnen och till och med olagliga mobiltelefoner som smugglas in i fängelser.

Hundar kan också användas för att skydda utrotningshotade arter: en springer spaniel som heter Toby är utbildad av den brittiska armén för att hjälpa universitetet i Stirling att hitta den brittiska humlan som är utrotningshotad.

En hund har omkring 230 miljoner känsliga luktceller i nosen, jämfört med en människas fem miljoner. Detta gör att hundar kan isolera specifika dofter, även när de är omgivna av andra starka dofter. På många vis har hundnosen utvecklats till den perfekta luktanordningen, den urskiljer dofter i luften och på marken och använder receptorer för att skicka information till doftcentrum i hjärnan.

D

SIMULERADE DOFTER Djur kan också hjälpa oss att skapa teknik som låter oss kompensera för vårt eget svagare luktsinne. Hajens förmåga att upptäcka en droppe blod i vattnet upp till en kilometer bort har länge fascinerat forskare.

Dr Jonathan Cox vid University of Bath har ett särskilt intresse i att bena ut hur hajens intrikata luktsinne fungerar. För att göra det har ett forskarlag skapat en 3D-modell av en hammarhajs huvud och näsgångar med hjälp av en mycket exakt mikro-CT-skanner.

Den komplexa modellen placerades sedan i en simuleringstank med en liten droppe färgämne i vattnet. Modellen flyttades från sida till sida för att simulera hur hajarna gör när de luktar, och forskarna kunde se hur vattnet flödade genom näs­gångarna. Att få en bättre förståelse för hur hajens otroligt intrikata nos fungerar kan hjälpa oss att skapa och utveckla ­tekniker som bidrar till att vi kan upptäcka kemikalier i vatten förorsakade av till exempel miljöföroreningar eller terrorism.

Matt Hanson

”SPÅRHUNDAR HAR BLIVIT ETT OVÄRDERLIGT VERKTYG FÖR POLISEN NÄR DET GÄLLER ATT UPPTÄCKA DROGER, EXPLOSIVA ÄMNEN OCH TILL OCH MED OLAGLIGA MOBILTELEFONER SOM SMUGGLAS IN I FÄNGELSER.” 40

Vilda djur_v2-Bens.indd 40

05.12.2018 15:28

FANTASTISKA FÖRMÅGOR

Fenomenala luktsinnen

Vi människor har lärt oss att använda vissa djurs fantastiska luktsinnen till vår egen fördel.

Naturens toppsniffare Varelser med extraordinärt goda luktsinnen.

Luktsinnet handlar inte bara om jakt eller säkerhet – det används också i kommu­nikation.

Dofter bearbetas i samma del av hjärnan som känslor, och är nästan lika viktiga för evolutionen av sociala strukturer som tal.

ORMAR BJÖRNAR

Ormar har inte nosar – de använder bara sina näsborrar till att andas – men de har ett fantastiskt luktsinne. Deras tungor fångar doftpartiklar som pressas mot vomeronasalorganet i munnen. Med sin kluvna tunga kan en orm spåra lukt med en otrolig precision.

Det enda landdäggdjur som överträffar hundens luktsinne är björnen.

Björnens hjärna är en tredjedel så stor som vår, men den del som bearbetar dofter är fem gånger större.

Tack vare sina många doftreceptorer är svart­ björnen känd för att känna doften av mat på tre mils avstånd. Isbjörnen kan känna doften av en säl genom en meter is.

MALAR

BLODHUNDAR Alla hundar har utmärkta nosar men blodhunden – ibland kallad för en nos med en hund på – har bäst luktsinne.

Blodhunden används ofta av polis för att spåra brottslingar.

Den har en stor uppsättning doftmembran (150 cm2 i storlek jämfört med människans 4 cm2), vilket gör att den kan skilja på lukter 1 000 gånger effektivare än en människa.

RÅTTOR Råttor har ett extra organ som bearbetar dofter: vomeronasalorganet (VNO).

VNO används främst till att upptäcka feromoner från andra råttor och kan förklara varför de är så sociala djur.

Vissa varelser använder sitt luktsinne för att hitta mat, men malar använder det till att identifiera en potentiell partner upp till en mil bort med hjälp av feromonpartiklar.

Malar har inspirerat forskare att undersöka möjligheterna att skapa en artificiell hjärna som kan användas till att upptäcka droger och vapen.

ELEFANTER Det är inte så förvånande att elefanter har ett fantastisk luktsinne. Tack vare de kärva miljöerna de lever i är både den afrikanska och indiska elefantens luktsinne särskilt anpassat till att hitta vatten – inte minst underjordiska källor. Doft är också ett viktigt sätt för elefanter att identifiera varandra på.

HAJAR Två tredjedelar av hajens hjärna är vigd åt luktsinnet. Den kan inte bara upptäcka den minsta bloddroppe på långt håll – den kan också dofta kemikalier som utsöndras av nervös fisk. Om vi hade hajens luktsinne skulle vi kunna upptäcka en tesked ketchup i en simbassäng.

41

Vilda djur_v2-Bens.indd 41

05.12.2018 15:28

FANTASTISKA FÖRMÅGOR De största livsformerna

De största livsformerna Världens största levande varelser visar att storleken faktiskt räknas – åtminstone om man vill bli behandlad med respekt.

P

å det stora hela är människor små. Till och med vanliga träd som är lika gamla som oss sträcker sig långt över oss på en kost bestående av jord, vatten och solljus.

Blåvalen som ständigt simmar och bränner kalorier kan bli lång som en basketplan trots att den inte äter något annat än krill. Varje livsform har sin egen hemlighet till massiv tillväxt, men också en övre gräns – träd når till exempel en maximal höjd som bestäms av hur långt de kan dra upp vatten genom xylemet (vävnaden som utgör det näringsbärande kärlsystemet). De högsta träden är smala i toppen för att förhindra att luft orsakar xylememboli. Precis som hos människor kan det vara dödligt.

MÄNNISKANS GRÄNSER Hur mycket skulle vi människor kunna växa som mest och hur skulle vi gå tillväga? För att växa krävs en av två saker: protein eller fett. Världens tyngsta person vägde 635 kilo, och den mest muskulösa hade en biceps som mätte 79 cm.

Men de kanske mest fascinerande av stora människor är de som blir längst. Alla tiders rekordhållare var Robert Wadlow från Alton, Illinois, som mätte hela 272 centi­ meter. Wadlows längd berodde på hyperplasi i hypofysen – en åkomma som utsöndrar tillväxthormoner. Wadlow avled av blod­ förgift­ning endast 22 år gammal.

Andrew Gregory

STÖRST AV DE STORA En enorm samling kolossala varelser och väldiga bjässar.

Man behöver inte leta länge för att hitta någor­lunda stora livsformer. De växer överallt, men de allra största livsformerna tenderar att leva långt ifrån den klåfingriga människan.

HÖGSTA TRÄDET På en hemlig plats i Redwood National Park, norra Kalifornien, växer Hyperion. Trädet upptäcktes 2006 och tros vara omkring 750 år gammalt. Det är 115,55 meter högt och skulle förmodligen ha blivit ännu högre om det inte vore för störande hackspettar.

”VARJE LIVSFORM HAR SIN EGEN HEMLIGHET TILL MASSIV TILLVÄXT, MEN OCKSÅ EN ÖVRE GRÄNS.”

42

Vilda djur_v2-Bens.indd 42

05.12.2018 15:28

FANTASTISKA FÖRMÅGOR

De största livsformerna

STÖRSTA DÄGGDJURET Inga överraskningar när det gäller vilket djur som är det största levande djuret både i modern och historisk tid: blåvalen.

Den största blåval som har vägts var 190 ton tung och 30 meter lång. Man har mätt några längre exemplar men inte kunnat väga dem.

STÖRSTA ENCELLIGA ORGANISMEN Det kanske är en teknikalitet, men de största slemsvamparna kan bli flera kvadratmeter. Slemsvampen är en encellig organism som kan sammanfoga sig med andra och fungera som en multicellenhet under kärva tider.

JÄTTAR I NÄRHETEN Genom avel kan man placera rätt gener på rätt plats och skapa makalösa livsformer.

LÄNGSTA DJURET Långsnöret – som har det komiska latinska namnet lineus longissimus och lever i strandsand – kan göra anspråk på att vara det längsta djuret.

En som sköljdes i land i St Andrews, Skottland 1864 mätte förbluffande 55 meter. Det är mer än dubbelt så långt som en blåval.

STÖRSTA LANDLEVANDE DÄGGDJURET Ett exemplar av den afrikanska savannelefanten är enligt Guinness rekordbok störst med sina 12,7 ton. Savannelefanten får i jämförelse med sin kusin skogselefanten att se liten ut med sina blygsamma sex ton.

STÖRSTA ROVDJURET Sjöelefanthanar är ofta fyra till sex gånger större än honorna och är med sina nära fyra ton världens största köttätare. De dyker ofta i över 20 minuter på jakt efter bläckfisk och fisk som utgör merparten av dess kost.

Människan älskar enorma varelser, och vi tycks också gilla när de bor i vår omedel­ bara närhet. Ta savannahkatten till exempel som är den största framavlade tamkatten. Den är en blandning av tam siames och den vilda afrikanska servalen och kan bli dubbelt så stor som den näst största katten, bengalen. Föreställ dig en tamkatt av ett treårigt barns storlek …

De överskuggas så klart av de största hundraserna. Grand danois innehar rekordet för högsta rasen med Zeus från Michigan som mäter en meter. Den tyngsta hunden som har dokumenterats var St Bernardshunden Benedictine som vägde maffiga 166 kilo.

GIGANTISKA VÄXTER Vår passion gäller inte bara stora djur.

Varsam skötsel och urval har gjort det möjligt för vissa trädgårdsmästare att producera helt otroliga grönsaker varav många ställs ut på tävlingar runt om i världen. Du har säkert hört talas om jättepumpor – rekordet på 911 kilo sattes på Rhode Island 2012. Den kom från en gigantisk art som under flera generationer har producerat rekordbrytande frön.

43

Vilda djur_v2-Bens.indd 43

05.12.2018 15:28

NATURBILD + Vetenskapens syn på vår fantastiska natur

FJÄRILARNAS HEMLIGA LIV Fjärilen som flyger väldiga avstånd till värmen. dock som att förmågan att hitta vägen går i arv.

En del av mekanismen inbegriper navigation efter solen samt jordens magnetiska fält. Det finns forskare som har ägnat sina liv åt att försöka avslöja hemligheterna med monark­ fjärilens förflyttningar.

I larvstadiet äter fjärilarna av sidenörten som innehåller giftiga kemikalier. Dessa införlivas i deras kroppar, vilket gör dem oätliga för rovdjur. Det betyder att monarkfjärilen är vacker, men giftig.

Det händer att de flyger ända till Storbritannien när vindarna ligger rätt, men det är sällsynt. Tyvärr har beståndet av monarkfjärilar minskat betydligt i Nordamerika och Mexiko de senaste 20 åren. Det är flera sam­ verkande faktorer som ligger bakom det, bland annat ökad besprutning som tar kål på sidenörten samt oaktsam ekoturism.

BILD © LILLY M / WIKIMEDIA

Monarkfjärilen (Danaus plexippus) är förmodligen världens mest kända fjäril, och den är välkänd för sin årliga långa flytt över Nordamerika.

Den inleds i augusti varje år då vädret blir svalare. Miljoner fjärilar förflyttar sig söderut tills de når sina vinterhem i Mexiko och Kalifornien – en resa på närmare 483 mil. På våren, när det varmare vädret återkommer, flyttar fjärilarna norrut.

Det fascinerande med denna årliga massflytt är att ingen enstaka individ gör hela resan tur och retur.

Längden för varje resa överstiger de två månader som är de flesta monark­ fjärilars livslängd. Det betyder att flytten slutförs av avkomman till dem som ursprungligen gav sig iväg.

Exakt hur monarkfjärilen lyckas återvända till samma övervintrings­ plats varje år, trots att varje resa inbegriper flera generationsskiften, är fortfarande ett mysterium. Det verkar

44

Vilda djur_v2-Bens.indd 44

05.12.2018 15:28

VISSTE DU ATT?

Det innebär att de levde redan för 40-50 miljoner år sedan.

FANTASTISKA FÖRMÅGOR Fjärilarnas hemliga liv

BILD © THINKSTOCK

Det finns fjärilsfossil från ocene-epoken.

45

Vilda djur_v2-Bens.indd 45

05.12.2018 15:29

VISSTE DU ATT?

SPACE UNCOVERED VÄXTER & DJUR Feature Att överleva namekyla

Den enda fågel som går i ide är dvalnattskärran.

Denna nattlevande, nord­ amerikanska fågel sover dold bland klippor.

Att överleva kyla Olika djur har olika strategier för att hantera kyla – vissa av dem är ganska otroliga.

Evenden

BILD © DESIGN PICS INC. / ALAMY

TEXT: Ian

Nedfrysning av kroppen Varken hjärtslag eller hjärnaktivitet? Inga problem!

Om en människa skulle frysa ned sin kropp skulle det leda till förfrysning och förmodligen döden.

Men det finns varelser vars vävnad blir genomfryst när det blir kallt, och sedan tinar upp på vårkanten utan att de tar skada.

Till exempel skogsgrodan som lever i Nordamerika. Den går i ide under vinter, gömd under löv. Den

har ”kärnprotein” i sitt blod som, när kroppstemperaturen sjunker under noll, får vattnet att flyttas från grodans celler till blodet där det fryser. Det skonar cellerna från de skador som skulle kunna orsakas om iskristaller bildades i dem. Vattnet i cellerna ersätts av urea och en sockerhaltig vätska som produceras av grodans lever.

I det här tillståndet visar grodan

ingen hjärt- eller hjärnaktivitet.

Forskning vid Carleton University i Ottawa, Kanada, visar att när temperaturen börjar stiga tar det omkring 20 minuter för isen att smälta i grodans cirkulationssystem. Efter ytterligare 20– 30 minuter slår hjärtat. Den kan genomgå denna cykel flera gånger under ett år.

Nedfrysning har blivit en av­görande del av grodans liv. Om det är för varmt blir den inte nedfryst och behöver mat under hela vintern. Maten är knapp den tiden på året, så grodan löper större risk att dö än om den är i sitt nedfrysta tillstånd.

OVAN Skogsgrodan överlever nedfrysning.

46

Vilda djur_v2-Bens.indd 46

05.12.2018 15:29

VISSTE DU ATT?

Vandrarens temperatur var hälften av den normala när han hittades, och han hade knappt någon puls.

Använd frostskyddsmedel Att förhindra bildandet av iskristaller är nyckeln.

Isfisken som lever i de iskalla vattnen kring Sydpolen har ett naturligt frostskyddsmedel i blodet.

Saltvatten fryser vid lägre temperatur än sötvatten, och denna fisk lever i hav som kan vara -2 grader Celsius. Det är förhållanden som skulle ta kål på de flesta fiskarter.

Som i skogsgrodans fall är det ett protein som skyddar isfisken.

Proteinet binder sig till iskristallerna när de bildas i fiskens blod och för­ hindrar dem att växa sig större och hämmar tillväxten av nya. Proteinet kan göra det eftersom iskristaller har plana ytor som det kan fästa sig vid – något som vanligen inte

förekommer i blodceller. Isfiskens blod har dessutom färre röda blodceller än de flesta andra arter. Det innebär att dess blod är mer lättflytande och förblir flytande i extrem kyla. En art, channichthyidae (krokodilisfisken), har så lite hemoglobin att dess blod är gult. Fisken lyckas överleva eftersom Södra ishavet har en hög syrehalt, vars löslighet ökar vid låga temperaturer och kan transporteras i blodplasma.

Isfisken är inte ensam om att hantera kyla på detta sätt.

Vinterflundran, som lever i kalla vatten på planetens motsatta sida, använder en liknande metod. Höstråg använder liknande is-strukturerande proteiner i blad och stjälkar för att överleva låga temperaturer och fort­ sätta att växa under vintern. Proteinet förekommer även i åtminstone 23

FANTASTISKA FÖRMÅGOR

Att överleva kyla

arter av blommande växter som vi känner till, liksom i vissa typer av svampar och bakterier. 2002 mottog American Food and Drug Administration (FDA) en ansökan om att få använda isstrukturerande proteiner i glass, vilket godkändes. Proteinet är det­samma som i fisk, men produceras genom genetiskt modifierad jäst. De förhindrar iskristaller att bildas i frysta desserter och förstöra konsistensen.

BILD © ANIMALS ANIMALS / SUPERSTOCK

Mitsutaka Uchikoshi var nedkyld i 24 dagar 2006.

Isfisken i Antarktis kan förhindra iskristaller från att bildas i blodet.

Flytta till varmare klimat

Om det blir för kallt där du bor – flytta någon annanstans!

Knölvalen flyttar till tropikerna i jakt på varmare vatten.

kvävande polarisen och för att föröka sig, men det finns faktiskt mindre mat åt dem vid ekvatorn. ”Eftersom de är så stora kan de fasta långa perioder, så de förflyttar sig till tropikerna där värmeförlusten i vattnet är betydligt mindre än i Antarktis”, säger Rory Wilson.

Man kan tro att valarna tar en stor risk genom att föda sin avkomma i ett område där maten är så knapp.

Inte alls: ”Att födas i varmare vatten är faktiskt mycket lättare för kalvarna, och mödrarna kan föda upp dem genom att använda reserver som de har byggt upp under föregående sommar”, säger Rory Wilson. ”De kan mata sina kalvar med mycket näringsrik mjölk.

Kalvarna blir större och fetare, och kan därför hantera kylan bättre när det är dags att förflytta sig tillbaka till polerna för att äta.”

BILD © THINKSTOCK

När vädret blir kallare kan maten bli knapp. Det leder till stora förflyttningar av djur på jakt efter färsk föda. Hela flockar förflyttar sig regel­bundet över stora avstånd, och små fåglar sätter av över de stora haven.

Under vattenytan lever enorma djur. ”Många valar förflyttar sig mellan polerna och tropikerna”, säger dr Rory Wilson, professor i vattenbiologi vid Swansea University, Storbritannien. ”Om de flyttar till polen när det är sommar där så finns det en hel del mat, då kan de verkligen frossa.”

Knölvalen flyttar till varmare vatten för att komma undan den

47

Vilda djur_v2-Bens.indd 47

05.12.2018 15:29

HAVSMYSTERIER 58

56 60 68

48

Vilda djur_v2-Bens.indd 48

05.12.2018 15:29

HAVSMYSTERIER Innehåll

52

52 Att bygga upp ett försvar 60 Maneternas liv och historia 64 Varelser på djupet 70 V ärldens snabbaste fisk

64

70

64

72 Djur på havets botten

”KUBMANETER HAR 500 000 HARPUNFORMADE NÅLAR PÅ VARJE TENTAKEL” SIDA 60

49

Vilda djur_v2-Bens.indd 49

05.12.2018 15:29

NATURBILD

Fantastiska bilder från världens hav.

HAVETS GIGANTER En knölvalskalv upptäcker det stora blå.

Knölvalar blir ungefär 15 meter långa och kan väga 25–40 ton. Deras sång är välkänd och de kan sjunga länge, på olika dialekter.

Det är ovanligt, men det har hänt att individer visat sig i Östersjön. Annars reser knölvalarna mellan de tropiska haven, där de fortplantar sig på vintern, och polarhaven.

L ÄS MER OM DE FASCINERANDE DJUREN I VÅRA HAV PÅ SIDOR 52–72.

50

Vilda djur_v2-Bens.indd 50

05.12.2018 15:29

51

Vilda djur_v2-Bens.indd 51

05.12.2018 15:29

HAVSMYSTERIER

Att bygga upp ett försvar

Bläck från bläckfiskar har använts som skrivbläck.

Idag används det bland annat i köket, då det ger färg och är smaklöst.

Drakfiskens gift går ut genom 18 ryggfenor och är en del av fiskens försvar.

52

Vilda djur_v2-Bens.indd 52

05.12.2018 15:29

Slem från pirålar kanske dyker upp på catwalken i framtiden.

Trådarna i slemmet är tunna, men väldigt starka, så det kan användas till att göra syntetiska tyger.

HAVSMYSTERIER

Att bygga upp ett försvar

Att bygga upp ett

FÖRSVAR

För att överleva i de förrädiska haven har några av dem som bor här utvecklat fascinerande försvarsmetoder.

TEXT AV MATTHEW BOLTON

S

om i alla ekosystem är haven fulla av rov­djur och byten. Det leder naturligtvis till att evolutionen utvecklar extra­ ordinära försvarsmetoder hos sårbara fiskar, allt för att hjälpa dem att undvika sina fiender. Vissa metoder

är dramatiska och våldsamma, men de kan också vara ganska enkla, som kamouflage och gömställen. Vissa fiskar, som flikfisken, ser ut som marina växter eller stenar. De har slumpmässiga mönster i rätt färger eller lövliknande utväxter, vilket gör att de är svåra att upptäcka så

länge de är stilla. Vissa plattfiskar och bläckfiskar kan ändra färg för att matcha sin omgivning och efterlikna strukturen i den. Det gör att de kan gömma sig överallt på havsbotten.

Plattfiskar gräver ned sig i havsbotten och gömmer sig under sand och annat material på botten.

Få fiskar kan matcha kamouflagets funktion, men många fiskar har andra egenskaper som gör dem svåra att se i öppet vatten. I havets mjuka ljus är det farligt för fiskar att blockera solljuset och visa sin skugga, så många anpassningar jobbar med förvirringen

53

Vilda djur_v2-Bens.indd 53

05.12.2018 15:30

En flygfisk kan flyga i upp till 45 sekunder.

HAVSMYSTERIER

Att bygga upp ett försvar

Denna otroliga prestation dokumenterades vid Yakushimaöns kust i Japan.

IMAGES © THINKSTOCK

FLUNDROR I FÖRKLÄDNAD

Därför kan denna otroliga fisk matcha alla ytor den ligger på.

OVAN Nu ser du den ...

Plattfiskar är lika duktiga som kameleonter på kamou­flage.

som reflektioner skapar. Fiskarter med reflekterande fjäll är otroligt svåra att få syn på i det växlande, brytande vattnet..

GENOMSKINLIG TRYGGHET UNDER Blåsfisken gör vad den heter, utvidgar sin kropp för att jaga bort fiender.

BILD © THINKSTOCK

+ Förmågan flundror har att kunna gömma sig på havsbotten saknar motsvarighet. De kan inte bara begrava sig själva i lager av sand, med bara ögonen uppstickande, de kan också aktivt ändra färg för att matcha omgivningen på förvånansvärt sofistikerade sätt. På några sekunder kan de förvandla sin övre del för att smälta in i komplexa texturer, bland annat små skiftningar i sandens färg. Otroligt nog kan de till och med härma schackrutiga mönster. Detta är möjligt tack vare celler i deras hud som heter kromatoforer, som innehåller pigment. Kromatoforer kontrolleras och släpps ut för att justera färgen. Plattfiskar använder synen för att avgöra hur de ska anpassa sig, så ett skadat öga kan påverka effektiviteten hos deras anpassningsbara kamouflage.

BLÅSFISKEN KAN BLÅSA UPP MAGEN OCH ÄR OERHÖRT GIFTIG.

Många fiskar, bland annat maneter, är delvis genomskinliga. De gömmer sig alltså genom att släppa in ljus, så att de blir svåra att se. Många fiskar har olika färger på över- och undersidan av kroppen. Oftast är den övre delen mörkare än den undre. Då matchar kroppen mörkret nedanför om de blir iakttagna ovanifrån, och underifrån matchar färgen ljuset som skiner ned genom vattnet. Även fisk som lever djupt ned använder sig av denna taktik, men istället för att ha en ljusare nyans på under­ kroppen har de självlysande organ som efterliknar ljuset från ytan. Det döljer deras skuggade form.

Vissa fiskar använder lite mindre passiva metoder för att försvara sig. En av de mer chockerande är ... ja, el­chocker. Den mest kända elek­triska fisken är den elektriska ålen, som kan ge ifrån sig ladd­ ningar på otroliga 600 volt. Den lever bara i sötvatten och finns i syd­ amerikanska floder, bland annat i Amazonfloden. Även i haven finns fiskar med förmågan att skapa bioelektricitet.

Det finns många typer av rockor som har stora elektriska organ som kan producera laddningar på 200 volt. Det kan lamslå även större fiskar. Vissa stjärnkikarfiskar och havskatter kan också ge ifrån sig elektriska stötar.

TENTAKLER MED STING Ett annat djur som kan lära sina fiender en smärtsam läxa är manet­ en. Maneters tentakler är fulla av nemato­cyster, mikroskopiska krok­liknande strukturer, som skjuts ut när tentakeln kommer i kontakt med något och injicerar gift i den ovetande fienden. Som så ofta med giftiga djur har olika arter av maneter olika typer av gift – vissa påverkar knappt männi­ skor, medan andra är starka nog att döda. Maneter räknas till gruppen nässeldjur, till­sammans med havs­ anemoner (trots det växtliknande utseendet är de djur). Anemoner har samma nematocystmekanism som maneter.

Ett av de mest kända och spekta­ kulära försvaren hos marina djur är den hos bläckfiskar – förmågan att producera moln av bläck. Det är en väldigt smart och effektiv försvarsmekanism, som förbättras av bläckfiskars förmåga att snabbt sticka iväg genom vattnet.

54

Vilda djur_v2-Bens.indd 54

05.12.2018 15:30

Gör inte en pygmé­ kaskelot arg.

De kan släppa ifrån sig en ”anal­ sirap” i vattnet (i klarspråk: ett moln av avföring).

HAVSMYSTERIER

Att bygga upp ett försvar

BLÄCKFISKENS MÅNGA FÖRSVAR Få havsdjur har ett så välutvecklat försvar som den åttaarmade bläckfisken.

BLÄCK

KAMOUFLAGE

SJÄLVSTÄNDIGA ARMAR

MIMIKRY

Precis som andra typer av bläckfisk kan den åttaarmade bläckfisken släppa ut ett moln av bläck för att dölja sin flykt och för att distrahera fienden. Bläcket försämrar såklart rovdjurs sikt, men det tros också försämra förmågan hos varelser som hajar att känna lukten av sitt byte.

Precis som flundror har bläckfisken celler som kan andra färg, vilket gör att de kan gömma sig på havsbotten. Vissa kan till och med använda muskler i huden för att ändra textur, till exempel så att de ser ut lite som stenar. De ändrar även färg för att varna omgivningen.

Den blåringade bläckfisken blir gul när den känner sig hotad.

Precis som vissa typer av ödlor, som kan släppa sin svans för att göra sig av med fiender, kan bläckfisken släppa en arm. Armen fortsätter att röra sig och agerar på egen hand.

Den reagerar på omgivningen som om den fortfarande vore en del av bläckfisken. Detta förvirrar fiender, som tror att de lyckats fånga hela bytet.

Den härmande bläckfisken (thaum­ octopus mimicus) är känd för att gömma sig på havsbotten, sticka fram en enda tentakel och ge den samma färg som en giftig havsorm.

Den kan även ändra färg och form på armarna för att se ut som den taggiga, giftiga drakfisken – ett mycket mindre aptitretande middagsval.

Bläcksäckarna är direkt kopplade till sifonen som bläckfisken använder för att ta sig fram. När bläcket släpps ut skjuts det ut tillsammans med en ström av vatten. Denna vattenström sprider bläcket effektivt och skapar förvirring som hjälper bläckfisken att fly.

DISTRAKTION Det är inte det enda sättet bläck används som försvar på. Mindre moln av bläck kan släppas ut till­ sammans med slem, vilket gör att bläcket bildar mindre, mörkare struk­turer som stannar kvar längre, istället för de mer moln­lika ut­ släppen. En bläckfisk kan släppa ut flera av dessa mindre moln för att få fiender att attackera dem istället. Det ger bläckfisken möjlighet att smita.

När flykt inte är ett alternativ skyddar sig vissa fiskar helt enkelt genom att göra det så svårt som möjligt för rovdjuren som vill äta

dem. Blåsfiskar är kända för sin förmåga att blåsa upp sig. De fyller sina töjbara magar med luft, men de är även giftiga. Blir inte fienden avskräckt av deras förstoring, eller av taggarna som pressas ut när blåsfisken blåser upp sig, har vissa blåsfiskars organ ett oerhört farligt nervgift. De största rovdjuren kan överleva giftdosen, men det är tillräckligt kraftfullt för att kunna döda människor.

Stingrockor, eller spjutrockor, har också stora, extremt vassa hullingar på sina svansar som kan injicera ett kraftfullt gift. Det finns många andra fiskar som använder giftiga krokar eller taggar för att överleva attacker, bland annat värld­ens giftigaste fisk: stenfisken.

Stenfiskens ryggfenor har taggar som kan borra sig igenom skosulor, och giftet kan paralysera och döda vad som än råkar komma i kontakt med taggarna – även människor.

Rockor en av fisk­arterna som har elektriska receptorer.

ELEKTRISKA FÄLT + Fiskar, som till exempel rockor, kan skapa elektriska chocker för att varna potentiella rovdjur om faran att äta dem. De har även extremt komplexa elektriska receptorer (organ som kan känna av elektriska fält), vilket gör att de kan känna av andra djur även på de mörkaste djupen eller när sikten är dålig. Vissa fiskar kan till och med förändra sina egna elektriska fält som ett sätt att kommunicera på.

55

Vilda djur_v2-Bens.indd 55

05.12.2018 15:30

HAVSMYSTERIER

Att bygga upp ett försvar

Stenfiskar kan överleva i 24 timmar utan vatten.

Deras giftiga taggar är fortfarande aktiva, så var försiktig!

CLOWNFISK De saknar eget försvar, men clownfiskar använder anemoner som sina beskyddare.

IMAGES © THINKSTOCK

+ Anemoner ser ut som växter, men de är egentligen rovdjur som attackerar och försvarar sig själva med gift. Ingen fisk vill väl komma i närheten av det? Jo, clownfisken såklart. Men de är också de enda (nästan, några få andra arter kan leva i anemoner) – och det är precis så de vill ha det. Clownfiskar kan leva lyckliga bland anemonernas farliga armar. De lägger sina ägg där och de skapar ett symbiotiskt förhållande med sin värd.

Genom att gömma sig bland anemonens farliga armar får clownfisken skydd från fiender och kan vara säker på att äggen är säkra. Som tack hjälper clownfisken till med att jaga bort anemonens fiender. Det är även möjligt att clownfiskens klara färg och mönster kan hjälpa till med att lura dit fiskar som anemonen kan äta. Clownfisken kan få rester av denna mat, men den kan även livnära sig på anemonens döda arrmar. Det verkar som att clownfisken och anemonen får fördelar av varandras sällskap enbart genom att vara aktiva i samma område, bland annat förbättrad ventilation, vilket gör att anemonen kan växa snabbare.

Clownfiskens avfall ger dessutom näring till anemonen.

Vad är det för speciellt med clownfisken som gör att den kan leva i anemoner? Man tror att ett lager av slem på clownfiskens fjäll skyddar dem mot stick, men i vissa fall får de skyddet genom att komma i kontakt med anemonen upprepade gånger, tills fjällen anpassar sig och skyddar dem. Detta beteende kan även förvirra anemonen, så att den inte kan skilja clownfisken från sig själv. Även om clownfiskar och anemoner inte behöver varandra för att överleva är de ett perfekt par. Den söta, försvarslösa clownfisken får leva ett mycket längre liv tillsammans med en farligt giftig livvakt som jagar bort rovdjur.

56

Vilda djur_v2-Bens.indd 56

05.12.2018 15:30

Gift från stingrockor brukade användas i bedövningsmedel.

Tandläkare i antika Grekland använde det för att bedöva klienters munnar.

VÄNSTER Havskatten är ett annat vattenlevande djur som använder elektri­citet som försvar.

HAVSMYSTERIER

Att bygga upp ett försvar

PIRÅLEN: SLEM SOM SJÄLVFÖRSVAR DET ENDA LEVANDE DJURET MED EN SKALLE, MEN INGEN RYGGRAD ÄR MER KÄND FÖR GEGGAMOJA

IMAGES © THINKSTOCK

OVAN Flygfiskar har dokumenterats sväva i luften i 45 sekunder.

+ Pirålen, även känd som pilålen, har en unik och fasciner­ ande – och kanske lite äcklig – försvarsmekanism. När den känner sig hotad kan den producera slem från sin kropp som, tillsammans med vatten, snabbt växer till en väldigt stor (upp till 20 liter) massa med gelatinliknande slem.

Detta har den omedelbara effekten att den långa, smala fisken blir väldigt svår att greppa tag i för rovdjur, men slemmet fastnar dessutom i rovdjurets gälar och försvårar dess förmåga att andas. Pirålen kan få bort slemmet från sig själv genom att linda sig runt sin egen kropp och röra sig längst sin längd för att torka bort slemmet (vilket även kan hjälpa den att ta sig ur ett rov­djurs grepp), något som ser till att den inte får slem i sina egna gälar. Det kanske inte är det smakfullaste försvaret, men pirålens försvar är definitivt effektivt – de flesta av dess fiender är fåglar eller däggdjur, istället för marina djur.

Det är fördelaktigt för små fiskar att ha kraftfulla försvar, men det är inte alla som har det. Många söker sig istället till säkerhet genom att vara många. De simmar tillsammans i stora stim för att undvika rovdjur.

Det finns två potentiella fördelar för fiskar som simmar i större stim.

Den första är att varje individ löper mindre risk att bli uppäten när det finns många fler val runtomkring, jämfört med om de blir sedda av ett rovdjur när de är på egen hand. Den andra fördelen är mer sofistikerad.

Genom att simma tätt ihop och röra sig i ett stim framstår fiskarna som en enhet. Då ser de ut som en mycket större fisk, mer kapabel till att försvara sig själv.

Alla dessa fantastiska försvars­ metoder till trots undviker vissa fiskar att bli uppätna på det enklaste sättet som finns: genom att vara snabba. Fiskar som lever på korallrev är ofta kapabla till höga hastigheter på kort varsel och de är ofta duktiga

på att manövrera. Detta gör att de smidigt kan röra sig genom revens komplexa strukturer. De har dessutom ofta smala kroppar som låter dem ta sig fly genom små öppningar. Platta arter som havsänglar kan även simma in i små skrymslen under stenar och klippor för att gömma sig.

Vissa fiskar tar det ett steg längre, eller snarare en nivå högre. De flyr upp i luften när rovdjur är i närheten.

Flygfiskar kan hoppa upp ur vattnet och nå hela tre meters höjd. De använder sedan specialanpassade delar på sina kroppar, som förstorade bukfenor, för att glida genom luften i upp till 100 meter innan de landar i havet igen. Rovdjuret har ingen aning om vart fisken tog vägen.

IMAGES © WWW.FLICKR.COM/PHOTOS/DIRTSAILOR2003

SÄKERHET I STORA ANTAL

Pirålen är formad som en ål, men utsöndrar mängder av slem när den känner sig hotad.

Matthew Bolton

Vetenskapsjournalist + Matthew är en erfaren teknik- och vetenskapsjournalist baserad i sydvästra England.

VISSA FISKAR TAR DET ETT STEG LÄNGRE ... DE FLYR UPP I LUFTEN NÄR ROVDJUR ÄR I NÄRHETEN. 57

Vilda djur_v2-Bens.indd 57

05.12.2018 15:30

NATURBILD Otroliga bilder från världens hav

BLÅVALEN Ett djur så stort att det till och med överskuggar Leviatan-liknande dinosaurier från förr.

FOTO © THINKSTOCK De allra största dokumenterade exemplaren är smått otroliga 30 meter långa och väger 200 ton. Blåvalen (balaenoptera musculus) är en av djurrikets allra sista jättar. Fram till början av 1900-talet fanns detta gigantiska marina däggdjur i stora antal i nästan alla världens hav – framför allt runt Antarktis. Då beräknades den globala blåvals­ populationen vara mellan 200 000 och 300 000 stycken, men årtionden av intensiv och oreglerad valjakt resulterade i att blåvalen nästan utrotades.

Tack vare naturskyddslagar ökar dagens 12 000 blåvalar i haven sakta men säkert. Förhoppningsvis förvisas de inte till historieböckerna.

+ Blåvalar hör till gruppen fenvalar, som karaktäriseras av de längsgående veck som sträcker sig över dess hals. Dessa expanderar regelbundet, vilket gör att valen kan konsumera enorma mängder vatten.

58

Vilda djur_v2-Bens.indd 58

05.12.2018 15:30

Blåvalen har tre kända underarter.

Pygméblåvalen (24 meter lång) samt en variant i norra Stilla havet (27 meter lång) och en i norra Atlanten (29 meter lång).

HAVSMYSTERIER Vetenskapsbild

+ Blåvalar föredrar kall­are vatten och mig­ rerar till polerna på sommaren. Det gör dem väldigt hungriga. De kan konsumera upp till 6,6 ton krill varje dag.

TACK VARE NATURSKYDDSLAGAR ÖKAR ANTALET BLÅVALAR I HAVEN. 59

Vilda djur_v2-Bens.indd 59

05.12.2018 15:30

HAVSMYSTERIER

Maneternas liv och historia

Maneter består till cirka 95 procent av vatten.

Maneternas förfäder hade skelett.

Maneternas liv och historia Utan hjärna, hjärta och blod – det är ändå fantastiskt att maneter har funnits i 650 miljoner år!

TEXT AV

Christian Hall

BILD © THINKSTOCK

M

aneter ser nästan utom­ jordiska ut och finns i världens alla hav. Det finns

mer än 3 500 kända manetarter, i alla möjliga storlekar och former.

Maneter är del av den marina gruppen nässeldjur (en kategori i biologins hierarkiska system), som omfattar över 10 000 arter.

Nässeldjur kännetecknas av nässelceller, specialiserade celler som de främst använder för att fånga byten. Deras kroppar består av en ickelevande, geléliknande substans och de finns i två huvudformer: de kupolformade medusorna som simmar och de stationära polyperna som är fastankrade i havsbotten.

Deras liv skiljer sig väldigt mycket i dessa olika stadier, både i utseende och beteende. Båda typerna har dock en öppning och en kroppshåla som används till matspjälkning och andning. ”Det som gör hela gruppen nässeldjur (koraller, anemoner,

maneter) unik är att det är den äldsta gruppen med riktiga djurarter i djurriket efter svampar och kammaneter”, säger Angel Yanagihara, chef vid Pacific Cnidaria Research Lab, ett manetforskningscenter på Hawaii. ”Nässeldjuren har även nässelceller, små kapslar som innehåller lindade smårör, och kraftfulla gift.”

Det engelska namnet jellyfish är något missvisande eftersom de inte är fiskar, för fiskar är ryggradsdjur.

Maneter kan därför även kallas jellies eller sea jellies på engelska. Det vetenskapliga namnet för maneter är scyphozoa. Det härstammar från grekiskans skyphos, ett ord som refererar till en dryckesbägare som beskriver maneternas form. Det är den klassiska manetformen som de flesta av oss känner till, men världens hav är fulla av maneter med olika färger, storlekar och kännetecken.

Läs mer i spalten till höger för att upptäcka några av de mest bisarra arterna.

60

Vilda djur_v2-Bens.indd 60

05.12.2018 15:30

Många har självlysande organ, som avger ljus i djupet.

Dessa ljus kan fungera som lockbete för bytesdjur eller som distraktion för rovdjur.

HAVSMYSTERIER

Maneternas liv och historia

HAVENS KONSTIGASTE MANETER Underliga, vackra, unika – dessa manetarter sticker verkligen ut.

OLINDIAS FORMOSA + Den ser nästan ut som en hjärna i en rymdhjälm med en blomkrans på. Den här maneten lever längs Japans kust och blir upp till 15 centimeter i diameter. Dess kost består främst av små fiskar som fastnar i tentaklerna.

BÄGARMANETER + Dessa använder en slags sugkopp på sin undersida för att hålla sig fast vid marina växter, som bandtång, tång, stenar, eller på havsbotten. De har oftast åtta armar, som i sin tur är täckta med tentakler som används för att fånga byten.

ATOLLA WYVILLEI + Denna art är en djuphavs­ ringmanet som är självlysande och finns runtom i våra hav. När den blir attackerad skickar den ut en rad små blixtrar, vars funktion är att locka till sig andra rovdjur som är mer intresserade av överfallaren är maneten.

+ Den här är vanlig i Medelhavet, kan bli upp till 35 centimeter i diameter och ser ut som ett stekt ägg. En liknande manet, phacellophora camtschatica, kan bli 60 centimeter i diameter och är också känd under samma namn.

DARTH VADER-MANET + Havens djup är kanske den sista platsen du förväntar dig att möta Darth Vaders hjälm på, men 2010 var det precis vad som hände! Bathykorus bouilloni, som är dess vetenskapliga namn, lever i Norra ishavet och är bara 2 centimeter i diameter.

IMAGES © NOAA OCEAN EXPLORER, KEVIN RASKOFF, FRED HSU, T. FRIEDRICH, ALLEN COLLINS

STEKT ÄGG-MANET

61

Vilda djur_v2-Bens.indd 61

05.12.2018 15:30

Kubmanetens gift är världens dödligaste.

HAVSMYSTERIER

Maneternas liv och historia

Varje tentakel har runt 500 000 harpunformade nålar som injicerar in gift i bytet.

Med hjälp av tidvatten och strömmar samlas ofta maneter tillsammans, speciellt för mat.

Maneter rör sig långsamt i stöt­visa rörelser.

Maneter har inga hjärnor, men de har nerver.

HAVENS HJÄRTSLAG Sättet medusaformade maneter rör sig på genom haven är också en sär­ skiljande egenskap för arten. Manet­ erna driver framåt genom att öppna och stänga sin kupol. Djuren har en ring av muskler runt kupolens kanter, som drar ihop kupolen. Denna sammandragning pressar ut vatten som lagrats inuti kupolen och maneten pressas framåt.

Efter undersökningar tror forsk­are att maneter är världens mest energi­ effektiva varelser. Ett forsknings­ projekt i Massachusetts 2013 upptäckte att maneter faktiskt simmar med hjälp av dubbla framdriftsystem som involverar två strömmar. När den första virveln (startvirveln) avtar formas en andra virvel, i motsatt riktning (stoppvirvel). När en manet slappnar av i musklerna och öppnar kupolen rör sig stoppvirveln upp under maneten, vilket ger den en andra knuff

FORSKARE HAR RÄKNAT UT ATT MANETER ÄR VÄRLDENS MEST ENERGIEFFEKTIVA VARELSER.

framåt. Denna andra knuff står för cirka 30 procent av manetens simmade avstånd för varje rörelsecykel.

Trots sin drivkraft rör sig maneter långsamt och vart de hamnar beror till stor del på tidvatten och strömmar. ”Även om maneter inte har hjärnor har de nerver och de kan känna om de är på platser med god tillgång på mat, vilket gör att de kan följa efter matkällor”, säger David Conway, som jobbar på på Marine Biological Association i Storbritannien.

Att de använder av nerver för att känna stimuli är dock inte allt. ”Definitionen av ryggradsdjurs hjärna är lite för enkel”, säger Yana­ gihara. ”Kubmaneter har ett visuellt system som kan rekonstruera den evolu­tionära historien för ljus­ uppfattning på den här planeten.

Förekomsten av visuellt drivna bete­enden är bevis för att de fyra ögonstjälkarna kan fungera som bearbetningscenter – ja, kanske till och med fyra hjärnor!”

Maneter har även förmågan att anpassa sig efter varierade matförhållanden snabbt, eftersom de både kan göra sig större och mindre baserat på vilket utbud av näring som

finns. När det inte finns mycket mat kan maneten minska i storlek så att den inte inte behöver äta så mycket. Den växer tillbaka till full storlek när det finns god tillgång på mat.

ETT UNIKT LIV Hur växer maneter upp? Sättet maneter når sitt fullvuxna tillstånd på är en av havens mest fascinerande berättelser.

Den klassiska livscykeln börjar med att en hane ger ifrån sig sperma, som plockas upp av och befruktar en hona. Embryon utsöndras och utvecklas till planulalarver, som lägger sig på havsbotten och utvecklas till en polyp.

Polypen omvandlas sedan (asexuellt) till en manet eller medusa. Delarna i livscykeln varierar dock mellan olika arter i gruppen. Det finns bland annat arter utan manet-, planula- och polypstadium. ”Vissa arter kan återgå från manet­ stadiet och återkonstrueras som en polyp, vilket i teorin gör dem odödliga som turritopsis – den så kallade odödliga maneten”, säger Allen Collins, zoolog på det amerikanska NOAA:s National Systematics Lab. Den odödliga maneten är en av de mest fascinerande arter som finns.

Den har ett polypstadium som även

62

Vilda djur_v2-Bens.indd 62

05.12.2018 15:30

Den röda brännmaneten är ett av världens längsta djur.

Världsrekordhållaren hade 36 meter långa tentakler.

MANETENS ANATOMI

HAVSMYSTERIER

Maneternas liv och historia

KUPOLEN + En vuxen manets (medusas) kropp

består av en kupolformad huva. Den täcker den interna strukturen och tentak­lerna fäster vid den. Den övre delen är känd som den icke-orala ytan och undersidan som den orala.

KUPOLENS STRUKTUR + Maneters kroppar består av

producerar manliga och kvinnliga pelagiska medusor. ”Skillnaden är att medusan kan återgå till en polyp om den blir stressad och helt strunta i planulastadiet. I teorin kan de alltså återgå till sin tidiga form och börja om processen, så den kan anses som odödlig”, säger Conway.

Många av dem dör dock på grund av sjukdom eller rovdjur. Rovdjur är en del av den naturen, men hur påverkas maneterna av oss? ”Det råder inga tvivel om att manet­beståndet ökar längs vissa kustområden i världen”, säger Lucas Brotz vid University of British Columbia. ”Det finns också kopplingar mellan manetbestånd och mänskliga aktiviteter, bland annat den globala uppvärmningen, överfiske och föroreningar.”

Dessa kopplingar är svåra att bevisa, men tydliga tecken finns.

tre lager: ett yttre lager som kallas epidermis, ett mittenlager som består av en tjock, elastisk, geléliknande substans (som heter mesogloea) samt ett inre lager som kallas gastrodermis.

MUN + Den enkla spjälkande hålan

hos en manet fungerar både som dess mage och tarmar, med en öppning för munnen och en för anus. Mat spjälkas i en påsliknande struktur som kallas för en gastrovaskulär håla.

ORALA ARMAR +Dessa finns nära munnen. När

maneten förlamar och fångar sin mat med tentaklerna använder den sina orala armar till att föra maten till munnen. De orala armarna kan även svepa upp plankton till munnen. Maneter har fyra till åtta orala armar.

TENTAKLER + Manetens tentakler är utrustade

med gift för att hjälpa den att försvara sig mot rovdjur och för att spjälka mat. Dessa kallas för cnidoblaster och består av kapselliknande strukturer som kallas nematocyter. Dessa nematocyter innehåller både avtryckaren och giftet som orsakar ett manetsting.

Christian Hall

Vetenskapsjournalist + Christian är redaktör på MacFormat, men har även en passion för vetenskap och våra hav.

63

Vilda djur_v2-Bens.indd 63

05.12.2018 15:30

HAVSMYSTERIER

Varelser pĂĽ djupet

64

Vilda djur_v2-Bens.indd 64

05.12.2018 15:30

HAVSMYSTERIER Varelser på djupet

VARELSER PÅ DJUPET För att överleva på över 1 000 meters djup krävs unika och häpnadsväckande egenskaper.

TEXT AV

James Witts

et brukar sägas att männi­ skan vet mer om rymden än om haven. Inte för att föro­ lämpa Stephen Hawking och hans vänner, men eftersom vi inte vet rymdens exakta storlek går det inte att bevisa. Påståendet

D

baseras främst på att vi skickat 12 människor till månen sedan 1969, jämfört med bara 3 till havets djupaste punkt, Marianergraven. Enligt NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration in the US), täcker haven 71 procent av världens yta och inne­håller 97 procent av världens vatten. Trots det är mer än 95 procent av undervattensvärlden fortfarande outforskad.

Livsformer i tidvattenzonen, där vatten möter land, och i den epipe­

lagiska zonen, som täcker den övre delen av havet, som lyses upp av solen är inte så mystiska. Här frodas växter och djur tack vare fotosyntesen.

Men ett par hundra meter ned finns inget ljus, och 1 000 meter ned är allt en mörk avgrund. Den här djupa avgrunden omfattar cirka 79 procent av jordens totala biosfär, som är den globala summan av alla ekosystem.

Det är här, i mörkrets rike, som några av världens underligaste varel­ser lever. Här finns till exempel vampyrbläckfisken, en liten bläckfisk med en geléaktig kropp vars åtta armar är kopplade till ett tjockt nät av hud. Dess ögon är proportionellt sett störst av alla djurs. Eller blobfisken som lever från 1 200 meters djup och vidare ned i de djupa vattnen utanför

65

Vilda djur_v2-Bens.indd 65

05.12.2018 15:30

HAVSMYSTERIER

Varelser på djupet

Den japanska spindelkrabban lever upp till 1 000 meter under ytan.

Den kan bli ända upp till 3,6 meter från klo till klo … Den kan nypa av dig tårna!

RIFTIA PACHYPTILA

En bädd av klarrött i havets djupa avgrund ... + Riftia pachyptila är en gigantisk ringmaskart som tidigare var dold i djupen, tills människan upptäckte hydrotermala öppningar sent på 70-talet. Mixen av kemikalier, gifter och höga temperaturer som utsöndras från öppningarna betyder döden för de flesta arter, men ringmaskar frodas. Det gör de tack vare bakterier som lever inuti dem och omvandlar kemikalierna från öppningarna till organiska molekyler som fungerar som mat för ringmaskarna. Ringmaskarna kan bli upp till 2,5 meter långa och har inga munnar eller magtarmkanaler.

Därav symbiosen med bakterier. De får sin klarröda färg tack vare höga nivåer av hemoglobin och blod, som transporterar näring.

Ringmaskar lyser rött tack vare höga nivåer av hemoglobin.

Australien och Nya Zealand. Den liknar mest en stor hög hud.

I människans ögon vinner de kanske inte några skönhetstävlingar, men varje tentakel, alla uppsvällda midjor och konstiga utväxter, har utvecklats för att klara påfrest­ ningarna i det djupa havet. Innan vi dyker vidare ned i hur djuphavsdjur klarar kraven från sin omgivning, som tryck, temperatur och näring, måste vi gå igenom hur haven och livsformerna i dem är geologiskt åtskiljda …

PELAGISKA OCH BENTISKA

TRYCKET PÅ 2 500 METERS DJUP ÄR LIKA HÖGT SOM OM EN ELEFANT SKULLE STÅ PÅ DIN TÅ.

Haven är uppdelade i två riken: det pelagiska och det bentiska.

Den pelagiska delen är de öppna vatten där simmande och flytande organismer lever. Den pelagiska zonen delas in i ytterligare zoner, baserat på djup: epipelagisk (mindre än 200 meters djup, där fotosyntes kan ske), mesopelagisk (mellan 200– 1 000 meter, där solljuset är svagt men tillräckligt för att fotosyntes kan ske), batypelagisk (1 000–4 000 meter), abyssopelagisk (4 000–6 000 meter) och hadopelagisk (6 000–

11 000 meter). Inget solljus når hela vägen ner till de tre sista zonerna.

Bentiska zoner refererar till botten­lagren och landmassorna under haven. Livsformer här trivs med ett väldigt nära förhållande till havets botten, organismer simmar antingen ovanför den, fäster sig vid den eller gömmer sig i den. Bentiska zoner delas in efter: subtidal (till runt 200 meter), batyal (4 000 meter), abyssal (4 000–6 000 meter) samt hadal (6 000–11 000 meter).

Varför är detta viktigt? Förståelse för hur liv anpassar sig efter varje zons egenskaper hjälper oss förstå mer om jorden och livet här. En del av denna förståelse handlar om att förstå hur varje organism hanterar och anpassar sig efter omgivningens många utmaningar.

HANTERA PRESSEN Om du befinner dig på havsnivå har du en atmosfär som pressar ned på dig. Med andra ord är trycket inuti dina lungor samma som lufttrycket runtom dig, vilket är lika med 1 033 kilo per cm2. Detta är ett atmosfäriskt

66

Vilda djur_v2-Bens.indd 66

05.12.2018 15:30

Huggormsfiskar har hittats på 1 300 meters djup.

Deras tänder är så stora att de inte kan stänga munnen.

HAVSMYSTERIER Varelser på djupet

LYSER UPP HAVEN

STRÅLKASTARE

HITTA PARTNERS

LOCKA TILL SIG BYTEN

KAMOUFLAGE

ATTACK OCH FÖRSVAR

Vissa arter har utvecklat framåtvända ljusorgan, kallade fotofor, som fungerar som undervattensfacklor. Den lilla prick­fisken är ett sådant exempel. Den ger ifrån sig ett blått, grönt eller gult ljus. Upplysta delar på fenornas topp fullföljer neonstilen.

Ljusmönster arrangeras i mönster specifika för könen för att locka till sig det motsatta könet. Detta är en vanlig metod som används av larver och små kräftdjur. Den är väldigt användbar för att hitta en djuphavspartner att fortplanta sig med.

Arter som drakfiskar (stomiidae) använder ljus för att locka byten till munnen. Små plankton dras till exempel mot ljuset runt bläckfisken stauroteuthis mun. Den mer kända djuphavsmarulken lurar också till sig sina byten med ett självlysande spröt.

Ljus används också som kamouflage i en process känd som ‘counterillumination’.

Fotoforer i magen hos vissa mesopelagiska fiskar ger ifrån sig blått ljus som matchar det svaga solljuset ovanifrån, vilket gör fisken osynlig för rovdjur under dem.

En del arter använder ljus för att lamslå sina byten.

Vissa bläckfiskar skickar till exempel ut blixtar som hindrar ett byte i dess spår. Vissa marina arter använder samma metod fast i försvarssyfte. De lyser upp fienden i hopp om att locka till sig ett ännu större rovdjur.

tryck. För var tionde meter du sjunker i havet ökar trycket med en atmosfär.

Vid 2 500 meters djup har du alltså haft 250 atmosfärers tryck på dig. Det trycket är lika högt som om en elefant skulle stå på din stortå. Det väcker frågan: Hur hanterar varelser detta otroliga tryck?

Vissa organismer använder något som kallas ”piezolyter”. Det är små molekyler som, för anledningar vi fortfarande inte förstår, hindrar tryck från att förvränga stora molekyler.

En av dessa piezolyter är Trimethylamine N-oxide (TMAO).

Denna molekyl har äran att vara orsak till den typiska fisklukten.

TMAO finns på grunda djup i marina varelser som räkor, men ökar i annan fisk på grund av större djup och tryck.

Ett exempel är skolästfiskar som lever i djup mellan 200–6 000 meter.

Normalt blir inte fiskar längre än 25 centimeter för att hantera det ökade trycket. Forskare har även

upptäckt att ju djupare varelserna lever, desto mer geléaktiga blir deras kroppar (se bara på blobfisken!) och desto mindre skelettstruktur har de.

Alla håligheter som skulle pressas sönder under trycket, som simblåsor, är också eliminerade.

KYLIG OMGIVNING Förutom att kunna hantera trycket står organismer också inför allt lägre temperaturer ju djupare de lever. I tropikerna till exempel, är det ovanligt att hitta fiskarter om vattnet inte är över 20 °C. I de djupa haven ser det annorlunda ut. Med hydrotermala öppningar som undantag, där vattnet kan nå temperaturer på nästan 500 °C, ligger temperaturen konstant på -1 °C till 4 °C. Saltet i havsvatten ser till att vattnet nästan aldrig fryser i djupa hav (havsvatten fryser runt -1,8 °C), men om det gjorde det hade isen bara flutit på ytan.

Djuphavsvarelser hanterar den

JAMES CAMERONS DJUPHAVSBEDRIFTER + Den 26 mars 2012 nådde kanadensaren James Cameron, regissör för Hollywoodfiler som Titanic och Terminator, Challangerdjupet. Det är ett dike format som en halvmåne i västra Stilla havet, öster om Marianeröarna nära Guam, och Marianergravens djupaste punkt. Inuti Camerons Deepsea Challenger-farkost dök han nästan 11 kilometer ned i djupet för att bli den första människan att nå 11 kilometers djup på egen hand.

BILD © JAMES CAMERON

BILD © BERNARD DUPONT

Självlysande funktioner är vanligt bland levande organismer under 1 000 meters djup. Det finns många anledningar ...

67

Vilda djur_v2-Bens.indd 67

05.12.2018 15:30

Pelikanålar lever omkring 3 000 meter under ytan.

HAVSMYSTERIER

Varelser på djupet

LIVSSTILAR HOS FEM DJUPSHAVSVARELSER Djur som lever i havets djupaste delar sticker definitivt ut …

Deras gigantiska käkar gör att de kan svälja djur lika stora som dem själva.

3

1

1. STJÄRNKIKARFISK + Stjärnkikarfiskar begraver sig i sanden innan de kastar sig över sina byten. För att underlätta denna jaktmetod har de stor mun och stort huvud. Vissa arter har även en larvliknande utväxt från munnen som rör sig för att locka till sig en potentiell måltid. De blir mellan 18–90 centimeter långa.

2. MARULKAR

2

+ Det finns över 200 olika typer av marulkar. De flesta av dem lever i Atlantens och Södra ishavets skumma djup. De har stora huvuden och enorma munnar fulla av vassa, genomskinliga tänder. Vissa marulkar kan bli upp till 1 meter långa, även om de flesta är mindre än 30 centimeter.

4

IMAGES © THINKSTOCK; GEORGE BERNINGER JR; LAIKA AC; NO

3. GRÅSUGGOR (BATHYNOMUS) + Gråsuggor har hittats på mellan 550– 7 020 meters djup, men de kan förmodligen leva ännu längre ned. De blir vanligtvis runt 19–35 centimeter långa, men de kan bli upp till 76 centimeter långa. Trots sin storlek är de anpassade för att klara sig långa perioder utan mat. En gråsugga i Japan klarade sig i fem år utan att äta något!

4. BATHYSAURUS MOLLI + Denna bottenlevande fisk finns i haven på 1 600 meters djup. De har platta huvuden, samt böjda och taggade tänder.

Båda egenskaperna har utvecklats för att den ska kunna ligga och vänta på att ett byte ska dyka upp och sedan äta det. De blir runt 78 centimeter långa.

5

5. HAVSMUS + Detta är en primitiv grupp fiskar vars skelett består av brosk. Den finns i alla världens hav nära havsbotten, på djup mellan 300–2 000 meter. Deras kroppar smalnar av till en oerhört lång, trådliknande svans. Den har fått sitt namn tack vare sina sina gnagarliknande tänder, designade för att krossa skalen på dess byten.

68

Vilda djur_v2-Bens.indd 68

05.12.2018 15:31

Dessa havsgiganter lever på mellan 300– 600 meters djup.

BILD © THINKSTOCK

Jättebläckfisken kan bli upp till 18 meter lång.

HAVSMYSTERIER Varelser på djupet

ETT LIV HELT UTAN SYRE Vissa delar av havet kan verka döda ... men det stämmer inte.

OVAN Anoplogasterfiskar har hittats över 5 000 meter under ytan.

SYREFATTIGA MILJÖER Djur som marulkar har anpassat sig till tryck och temperatur, men hur stimulerar de den grundläggande processen metabolism? Med andra ord, hur lätt kan de utnyttja syret?

Tydligen utan några större problem.

Stora delar av djupa hav har tillräckliga syrenivåer eftersom syre löser sig lättare i kallt än i varmt vatten. Det finns faktiskt vissa områden i haven som är så täta med syre att det sjunker till botten, vilket skapar något som kallas thermohalinaströmmar. Dessa färdas runt planeten och ger näring till växt- och djurliv. Det finns dock ett slags ingenmansland för syre, på mellan 500–1000 meters djup.

DET FINNS ONT OM MAT PÅ DJUPEN, SÅ MÅNGA DJUR VÄNTAR HELT ENKELT PÅ ATT MAT SKA SJUNKA TILL HAVSBOTTEN.

Här är det för djupt för att kunna dra nytta av syre från fotosyntes och för grunt för att ta del av syre från thermohalina­strömmar. Hur livsformer uppstår och lever vid dessa djup är fortfarande okänt.

TILLGÅNG PÅ MAT Det finns ont om mat i djupen, så många djur, bland annat anemoner, svampar och havstulpaner, väntar helt enkelt på att mat ska sjunka till havsbotten. En död haj, delfin eller val kan ge mat åt hundratals arter under en lång tid.

Det finns även finurligare anpassningar. Vissa mesopelagiska arter har till exempel anpassat sig efter den låga tillgången på mat genom ett beteende som kallas vertikal migration. Prickfisken som migrerar upp till den näringsrika ytan i skydd av nattens mörker är ett exempel på detta. För att undvika att bli uppätna i dagsljuset dyker de ned i djupet igen.

Djuphavsdjur har även anpassat sig på en rad andra sätt, bland annat med kroppsfärg som fungerar som kamouflage. De lever dessutom väldigt länge, vilket motverkar problemet med långsam förökning på grund av brist på partner.

Med så mycket kvar av haven som fortfarande är outforskade, kan du vara säker på att ytterligare utvecklingar kommer upptäckas med tiden.

BILD © CAROLYN GAST, NATIONAL MUSEUM OF HISTORY

kalla omgivningen på flera sätt.

Först av allt rör de sig väldigt sakta, eftersom kylan gör deras metabolism väldigt långsam. Vissa innehåller anpassade enzymer för att hantera den tuffa omgivningen, medan andras cellväggar har dokumenterats innehålla höga nivåer av omättade fetter. Detta hjälper dem att upprätt­ hålla vätskan i membranet i den isande kylan i haven.

+ Största delen av havsbottnen har syre, men det finns undantag. Vissa djuphavsbassänger, där det saknas vattencirkulation, är helt utan syre. En av dessa bassänger ligger inbäddad vid foten av Medelhavet, men är den utan liv? Inte riktigt. År 2010 upptäckte forskare som utforskade djup på omkring 3 000 meter det första kända djuret som kan leva utan syre. De kallas lociferans och härstammar från en djurfylum som upptäcktes 1983. Hur de överlever och spenderar sina liv är ännu inte helt klargjort, men det är med säkerhet på anaerobiskt vis (produktion av energi utan syre).

Lociferans har hittats på 3 000 meters djup och kan överleva utan syre.

James Witts

Vetenskapsjournalist + James är vetenskaps- och sportvetenskapjournalist baserad i Bristol. Han har skrivit för flera olika vetenskapliga publikationer runt om i världen i 15 år.

69

Vilda djur_v2-Bens.indd 69

05.12.2018 15:31

HAVSMYSTERIER

Världens snabbaste fisk

VÄRLDENS SNAB B Späckhuggaren är inte långt bakom, men ingenting slår den taggiga segelfisken när det kommer till fart!

TEXT AV

GRAHAM BARLOW

H

astig­heter på otroliga 110 km/h har uppmätts när den otroliga segelfisken hoppar upp ur vattnet, vilket gör den till ohotad härskare av fart bland djuren i havet. Segelfisken lever i havens varmare delar och känns igen på sin stora, segelliknande fena som löper längs ryggen. Fenan är vanligtvis nedvikt när segelfisken simmar, men den kan höjas upp om fisken blir skrämd eller upphetsad.

Det får fisken att se mycket större ut än vad den egentligen är, kanske i ett försök att skrämma bort fiender.

Som andra medlemmar i gruppen näbbfiskar, som bland annat består av svärdfisk, marlins och andra spjutfiskar, är segelfiskar rovdjur och livnär sig på mindre fiskar och bläckfisk. Med sina långa näbbar, som sträcker sig framåt som svärd, ser dessa djur ut som huggande maskiner.

Istället för att försöka spetsa mindre byten simmar de genom stim av fisk, slår runt med näbben och återvänder sedan för att äta de fiskar som den lyckades skada eller döda.

De andra näbbfiskarna är också snabba: svärdfiskar och marlins är rankade som tvåa och trea på listan över världens snabbaste fiskar. En fantastisk sak är att segelfisken når samma hastighet som världens snabbaste djur på land, geparden.

Skillnaden är dock att vatten är 750 gånger tätare än luft, vilket gör prestationen ännu mer imponerande.

Den exakta orsaken till varför näbbfiskar är så snabba förbryllade forskare tills relativt nyligen. Fisken verkade sakna de muskler som krävs

för att accelerera och upprätthålla höga hastigheter. Delfiners förmåga att accelerera snabbt var lika för­ bryllande för forskare av samma anledning. Det var år 1938 som den brittiska zoologen James Gray skapade Grays paradox efter att ha beräknat hur mycket kraft en delfin kunde skapa och fann det otillräckligt för att matcha vattenmotståndet. Hans hypotes var att delfinens hud hade någon slags antimotståndsförmåga som inte upptäckts ännu.

Det var inte förrän 2014 som en grupp maskiningenjörer på Northwestern University i USA kom fram till att det var ett villospår. De bevisade att Grays paradox var falsk, baserat på dess felaktiga antagande att motståndskraften aldrig kan vara större än muskelarbetet som krävs. I själva verket kan det vara det tack vare den energi som skapas av att fiskens kropp slår fram och tillbaka. Det gör de höga hastigheterna möjliga.

Oavsett hur segelfisken lyckas uppnå sin otroligt snabba acceleration och topphastighet är en sak säker – du vill inte komma i närheten av näbben när den gör det. Många av deras naturliga fiender, som vithajen och makohajen, har hittats spetsade av segelfiskens näbbar. Det har till och med hänt fiskare!

GRAHAM BARLOW Vetenskapsjournalist

+ Graham har arbetat som journalist i 20 år och har skrivit för välkända magasin som Science Uncovered , LIfeHacker och TechRadar.

Segelfisken har förmågan att ändra färg omedelbart. De får ofta en blå färg med gula streck för att förvirra sina byten under jakt.

70

Vilda djur_v2-Bens.indd 70

05.12.2018 15:31

Det finns två segelfiskarter, en i Stilla havet och en i Atlanten.

Det visade sig dock inte finnas några mitokondriska dna-skillnader mellan dem, så de är egentligen samma art.

HAVSMYSTERIER

Världens snabbaste fisk

BILD © THINKSTOCK

B BASTE FISK

71

Vilda djur_v2-Bens.indd 71

05.12.2018 15:31

HAVSMYSTERIER

Djur på havets botten

Nyupptäckta arter kan leda till medicinska genombrott.

Kemikalier från marina organismer används bland annat till mediciner mot cancer, HIV och malaria.

DET UPPTÄCKS CIRKA 1 500 NYA ARTER VARJE ÅR. MAN TROR ATT DET FINNS MELLAN 500 000 OCH 750 000 ARTER SOM VÄNTAR PÅ ATT BLI UPPTÄCKTA.

Djur på havets botten Hur mycket okänt liv döljer sig fortfarande i haven och väntar på att bli upptäckt?

72

Vilda djur_v2-Bens.indd 72

05.12.2018 15:31

Direktören för Pacific Shark Research Center har gjort många av sina fynd medan han utforskat fiskmarknader.

HAVSMYSTERIER

Djur på havets botten

EN KOMPLETT DATABAS

Specialister håller på att färdigställa en komplett lista över allt som lever i haven. + World Register of Marine Species, eller WoRMS, startade sitt arbete 2008 och målet är att sammanställa en komplett lista över alla marina organismer. Tack vare finansiering främst från EU och ledning av Flanders Marine Institute har deras lista på nätet (www.marinespecies.org) idag fler än 230 000 dokumenterade arter. ”Vi behöver detta verktyg för att utveckla ekologisk forskning”, förklarar WoRMS VD dr Jan Mees. ”Vi har skapat en global gemenskap med över 200 specialister, professionella biologer med inriktning på specifika djur eller växter.

Det första årtiondet ägnade vi främst åt att lägga till mycket historisk information, nu är det nästan klart. Vi tror att 95 procent av alla arter genom tiderna numera finns på listan.”

Genom att lägga ihop existerande databaser med ny data hittade WoRMS 424 000 arter, men upptäckte att ungefär 45 procent av dem var dubbletter. År 2014 lades hela 1 451 nya arter till listan – ett snitt på mer än fyra om dagen.

Andrew Westbrook

V

etenskap är sunt förnuft när det är som bäst”, skrev den brittiska biologen Thomas Huxlen år 1880. Det är ett

påstående som passar särskilt bra när det gäller hav och livet i dem. Vår värld är trots allt till 70 procent täckt av vatten och en stor del av det har aldrig utforskats. Det sunda förnuftet talar om för oss att det finns mycket liv kvar att upptäcka här.

Nyare forskning visar också att majoriteten av arterna i haven fortfarande är okända, trots att nya

upptäckter sker nästan 1 500 gånger per år. ”Vi tror att det finns mellan 500 000 och 750 000 arter som väntar på att bli upptäckta där ute”, förklarar Dr Jan Mees, vd för World Register of Marine Species, eller WoRMS, en databas med mål att registrera alla kända marina arter (läs mer till höger). ”Anledningen till att vi fortsätter hitta nya arter är att havet är gigantiskt och till stor del outforskat”, fortsätter Dr Mees. ”Det finns fortfarande

BILD © ANTONIO FRANÇA/WORMS

TEXT AV

IMAGES © ELLIOTT JESSUP AND THE CALIFORNIA ACADEMY OF SCIENCE

n

Dr David Ebert har hittat 24 nya hajarter.

OVAN Mästare av förvirring: redaktörerna för WoRMS upptäckte att vivipar strandsnäcka blivit listad 113 gånger under olika namn.

73

Vilda djur_v2-Bens.indd 73

05.12.2018 15:31

HAVSDJUR

Hitta Nemo

många platser vi ännu inte letat på. Ett annat problem är att många marina arter är ovanliga samt svåra att observera och samla. Sedan finns svårigheterna med kryptisk mångfald. Många arter kan inte särskiljas genom deras morfologi, men de kan sedan visa sig vara flera olika arter när de undersöks med ny genetisk teknologi. Därför hittar vi fortfarande nya arter även i välutforskade delar av havet.”

UPPTÄCKTEN AV PUCKELRYGGEN År 2014 lades hela 1 451 nya arter till på WoRMS lista. Bland annat den australienska puckelryggsdelfinen (en skygg, mellanstor art som lever utanför norra Australien) samt chlamydoselachus africana, en kråshaj som lever utanför Namibia.

Majoriteten av nya upptäckter är mycket mindre. Till exempel den pyttelilla areospora rohanae, ett nytt släkte och en ny art parasiter. Den upptäcktes först av chilenska fiskare på grund av att den orsakar skador på kungskrabbor. Specialisten döpte den efter sin dotter, Rohana. I Puerto Rico hittade biologer en ny kvalsterart på ett korallrev på 70 meters djup. De fick namnet litarachna lopezae, i den puertoricanska sångerskan Jennifer Lopez ära eftersom hennes musik spelades mycket under resan. Det lades även till en ny gigantisk manet

Det är bara runt 18 000 av alla marina arter som är fiskar. som fick namnet keesingia gigas, döpt efter biologen John Keesing. Ovanligt nog har den inga tentakler och den tros orsaka irukandjisyndromet, ett tillstånd som kan leda till hjärtsvikt hos människor. Maneten är ungefär lika stor som en människas arm och fick namnet gigas då andra irukandji­ maneter ofta är ungefär lika stora som en nagel.

Dr Mees, som är mysidaespecialist, senaste favorit är stjärnkikarmysidae eller Mysidopsis zsilaveczi. ”Den döptes i dykaren Guido Zsila­vicz ära, för han hittade den, tog med den till ytan och skick­ade den till universitetet för ytter­ligare undersökning – en sann medborgar­ forskare!”, konstaterar dr Mees.

Den sydafrikanska räkan fick även ett vanligare namn för att betona pigmentationsmönstrena i dess ögon, som får det att se ut som att den alltid kollar uppåt.

Majoriteten består av kelp, tång, växter, bakterier, virus, svamp och encelliga organismer.

Flerfärgade manteldjur hittades på California Academy of Sciences expedition till Filippinerna.

Stjärnkikarmysidae är en syd­afrikansk räka som upptäcktes av dykaren Guido Zsilavecz.

MÅNGA FYND WoRMS lägger bara till arter som genomgått den långa processen av att upptäckas, analyseras och beskrivas.

En man som jobbar hårt med upptäckten av nya arter är dr Terry Gosliner, specialist på ryggradslös zoologi vid Kaliforniens Academy of Sciences. Han var dessutom ansvarig forskare på akademins expedition till Filippinerna, under vilken mer

DJUR I RISKZONEN

IMAGES © THINKSTOCK

Även om vi hittar nya arter varje dag riskerar tusentals av dem vi redan känner till utrotning. Här är några arter som är rödlistade av Internationella Naturvårdsunionens (IUCN) .

KARETTSKÖLDPADDA

KALIFORNIATUMLARE

BLÅVAL

+ Är akut hotad och be­stån­det har minskat med 80 procent på tre genera­ tioner. Den främsta orsaken är dess distinkta skal­ mönster. Miljontals har dödats för sina skal det senaste århundradet, och handeln fortsätter i vissa delar av Amerika och Asien.

+ Denna hotade tumlare upptäcktes så sent som 1958, men nu finns det mindre än 250 individer kvar. De lever i Kaliforniaviken, är 1,5 meter långa och är världens minsta val.

Antalet tros sjunka på grund av olagligt fiske med nät.

+ De kan väga upp till 200 ton och har ett hjärta i samma storlek som en bil, vilket gör blåvalen till det största djuret på planeten. Den är hotad och har ett bestånd på 10 000 till 25 000 individer. Fiskare dödade cirka 360 000 innan natur­skyddslagar infördes år 1966.

74

Vilda djur_v2-Bens.indd 74

05.12.2018 15:31

Bland annat 122 nya hajar och rockor, 131 nya smörbultar och en ny barracuda.

BILD © GARY WILLIAMS AND THE CALIFORNIA ACADEMY OF SCIENCES

BILD © GARY WILLIAMS AND THE CALIFORNIA ACADEMY OF SCIENCES

Mer än 1 000 fiskarter har hittats sedan 2008.

HAVSDJUR

Hitta Nemo

Nya växter och annat marint liv upptäcks hela tiden.

BILD © ROBERT PITMAN/WORMS

BILD © GUIDO ZSILAVECZ/WORMS

Den australienska puckelrygg­delfinen upptäcktes inte förrän 2014.

än 100 nya arter samlades, bland annat en vitfärgad nakensnäcka från halgerdasläktet. Medan de utforskade den så kallade skymningszonen, som ligger på 50 till 150 meters djup, upptäckte de ett område på ett mesopelagiskt rev med stor mångfald där djuren delvis lever i mörker. ”Komplexa återandningssystem med sofistikerade datorer och motor­ drivna undervattensskotrar är måsten”, förklarar dr Gosliner. ”En av de absolut viktigaste sakerna vi upptäckt”, lägger han till, ”är att många arter i skymningszonen har nära släktingar i grunt vatten.”

Skymningszonen har blivit koloni­ serad många gånger. Detta skiljer sig väldigt mycket från det djupa havet, under 1 000 meter, där nästan inga arter har släktingar i grunt vatten. ”Dessa upptäckter är oerhört viktiga för bevarandet av liv i haven samt för vår egen överlevnad. Vi kan bara veta hur vi effektivt kan bevara liv i haven om vi vet vilka arter det handlar om, hur de är fördelade och hur de är relaterade till varandra.”

Finns det fortfarande mer att upptäcka? ”Mycket mer”, svarar dr Gosliner. ”Vi vet så lite om vår planets mång­ fald. Vi tror att bara tio procent av livet på jorden har hittats och dokumenterats av forskare.”

VITHAJ

HAWAIIS MUNKSÄL

BLÅFENAD TONFISK

NAPOLEONFISK

HAVSLÄDERSKÖLDPADDA

+ Trots all uppmärksamhet finns det lite kunskap om vithajen. Ett antagande är att antalet sjunker och den har varit listad som hotad sedan 1996. Människor ses som vithajens största hot på grund av olagligt fiske och paranoida mediekampanjer.

+ Trots hjälp från ett bevarandeprogram är Hawaiis enda inhemska säl fortfarande hotad. Det finns runt 1 200 individer kvar och de hotas av förändrade förhållanden i haven som hotar deras tillgång på mat, samt kemiska föroreningar som finns kvar sedan andra världskriget.

+ Den må vara snabb och växa upp till 2,5 meter, men den är även en populär måltid. Alla tre arter av tonfisk anses vara i risk­zonen, men främst den här som lever söderut. Dess bestånd beräknas ha sjunkit med hela 85 procent sedan 70-talet.

+ Napoleonfisken kan bli upp till 2 meter lång och är en av få revfiskar som är skyddad globalt. Den räknas som hotad eftersom dess bestånd halverats på 30 år.

Den främsta orsaken är den lönsamma fiskhandeln, där napoleonfisken är bland de mest eftertraktade arterna.

+ Den största havssköldpaddan med en vikt på 650 kilo. Den en gång akut hotade havslädersköld­ paddan kan bli en fram­ gångs­historia inom bevaring.

Antalet honor har sjunkit med 40 procent de senaste tre generationerna, men forskare tror att antalet ska ha ökat till 2030.

75

Vilda djur_v2-Bens.indd 75

05.12.2018 15:31

HAJSPECIAL 84

78 86

93 76

Vilda djur_v2-Bens.indd 76

05.12.2018 15:31

HAJSPECIAL

Innehåll

94

78 Extrema hajar 84 5 myter om hajar 88 Vithajens hemliga liv

88

94 E tt vågat filmprojekt

”VITHAJEN KAN KÄNNA AV EN DROPPE BLOD I TIO MILJONER DROPPAR VATTEN” SIDA 88

77

Vilda djur_v2-Bens.indd 77

05.12.2018 15:31

HAJSPECIAL

Extrema hajar

EXTREMA Från de största till de långsammaste – lär känna några arter av detta fantastiska rovdjur.

TEXT AV Ian

Evenden

78

Vilda djur_v2-Bens.indd 78

05.12.2018 15:31

HAJSPECIAL GEOLOGI

10 fakta Extrema om haven hajar

POPULÄRAST PÅ TALLRIKEN SVARTFENSHAJ ”Finmiddagar” hotar dess existens.

Det är synd om svartfens­ hajen, som tillsammans med sin släkting den högfenade hajen, är bland de mest jagade i Atlanten. På grund av detta de är nära att få status som hotad art.

I vissa fall tas hela kroppen hand om av fiskare och dess kött, olja och skinn används av människor. Vissa hajar blir däremot avfenade. Då skärs deras fenor av och hajen, som fortfarande lever, slängs sedan tillbaka i havet. Utan sina fenor

kan de inte röra sig och kvävs därför till döds (om de inte blir uppätna av rovdjur). Genom att inte släpa med sig hela hajens vikt kan fiskare maximera sina vinster från fenhandeln.

Anledningen till detta är en soppa. Hajfenssoppa är en delikatess i Kina och trots att själva fenorna inte smakar något, ger de soppan tuggmotstånd och en geléaktig konsistens. Soppan serveras ofta vid högtider eller andra speciella tillfällen. Den

är dyr och att äta soppan är exklusivt.

Den högsta uppskattningen av antalet hajar som dödas i jakten på dess fenor är chock­ erande 73 miljoner per år. Det är inte bara svartfenshajar och högfenade hajar som slaktas, utan även hammarhajar, rävhajar och till och med vithajar.

DEN HÖGSTA UPPSKATTNINGEN AV ANTALET HAJAR SOM DÖDAS I JAKTEN PÅ DESS FENOR ÄR CHOCKERANDE 73 MILJONER PER ÅR.

I KALLAST VATTEN LAXHAJ

DISCOVER OCEANS

Hajen från Alaska som glänser över laxen.

Laxhajar finns i norra Stilla havet.

LAXHAJEN ÄR SLÄKTING MED VITHAJEN OCH HAR FÖRMÅGAN ATT VÄRMA UPP DELAR AV KROPPEN ÖVER VATTNETS TEMPERATUR.

Det har stiftats lagar som förbjuder hajfensfiske i ett flera länder, bland annat Australien, Kanada, Taiwan och USA samt i EU. Förlusten av så många rovdjur i toppen av näringskedjan påverkar inte bara de direkt drabbade arterna, det kan även ha förödande effekter på hela ekosystem.

Avfening innebär en hemsk död för svartfenshajen som kvävs när den dumpas tillbaka i havet.

När du tänker på hajar, tänker du vanligtvis på de azurblå vattnet i Mexico, Australien eller Sydamerika. Du kanske inte tänker på Alaska, ryska Tunguska och Japan, men det är där laxhajen lever. Detta

är en art som hör hemma i de norra delarna av Stilla havet.

Den kan hittas så långt söderut som i Kalifornien, men den finns främst norrut, nästan hela vägen till polcirkeln.

Laxhajen besöker Prince William Sound i Alaska varje år när laxarna återvänder från havet till floderna för att fortplanta sig och dö.

Laxhajen hjälper till med det sistnämnda, innan laxarna haft tid att göra det förstnämnda.

Hajarna äter upp laxarna innan de hinner simma upp för floderna och in i sötvattnet, dit hajen inte kan följa efter.

Laxhajen är släkting med vithajen och har förmågan att värma upp delar av kroppen

över vattnets temperatur, vilket gör att den kan röra sig snabbt i det kalla vattnet.

Laxhajen visar upp en ovanlig uppdelning mellan sitt östra och västra bestånd.

Hajbeståndet i västra delen av Stilla havet, längs USA:s kust, har mer hanar än honor, medan det östra beståndet, runt Japan, har mer honor än hanar.

En hypotes till varför det är så är att japanska fiskare skördar hanarnas fenor till användning inom traditionell medicin. Hanhajarna har doku­ menterats simma från en sida av havet till den andra, så att de fortfarande kan fortplanta sig.

Laxhajens framtid ser rela­ tivt trygg ut eftersom det inte förekommer något kommer­ siellt fiske på laxhajar, utöver de japanska fenfiskarna. Det händer att laxhaj fastnar i fisk­ ares laxnät, men då kasseras de oftast.

79

Vilda djur_v2-Bens.indd 79

05.12.2018 15:32

HAJAR

Extrema hajar

HAJSPECIAL

Extrema hajar

Wobbegonger ligger stilla på havsbotten.

Den ligger helt lugnt och stilla ... men kan attackera sitt byte på 25 millisekunder.

LÅNGSAMMAST HÅKÄRING De långsamma rörelserna ökar livslängden.

Med en livslängd på 200 år har håkäringen tid att ta det lugnt. Den simmar

ungefär hälften så fort som en säl genom de kalla, djupa vattnen den föredrar.

Anledningen till detta är att de ofta är blinda på grund av ögonparasiter. Hur hajen lyckades fånga sina byten ändå förbryllade forskare länge.

Det visade sig att hajen jagade med hjälp av över­ rasknings­­momentet. Enligt en

hypotes från Tokyos National Institute of Polar Research gör hajens långsamma rörelser och mörka hud att den kan smyga sig nära sälar som sover i vattnet för att undvika isbjörnar.

Det har även hittats rester från björnar, älgar och renar i håkäringars magar, men deras huvudsakliga kost består av fisk. Håkäringar lever runt Grönlands, Kanadas och norra Europas kuster, men de har

RESTER FRÅN BJÖRNAR, ÄLGAR OCH RENAR HAR HITTATS I HÅKÄRINGARS MAGAR, MEN DERAS HUVUDSAKLIGA KOST BESTÅR AV FISK.

Håkäringen har trimetylamin i sin kropp.

Om du äter den kommer det kännas ungefär som att vara berusad.

hittats så långt söderut som i Mexikanska golfen. Det finns fortfarande väldigt lite kunskap om stora delar av denna hajarts liv, så det är en väldigt hemlighetsfull varelse för sin storlek. Eftersom deras hud är giftig fångas de inte heller så ofta av människor.

Om du äter kött från en hå­ käring kommer du få liknande

symptom som när du är full, på grund av trimetylaminoxiderna i hajens kropp. Det är denna sammansättning som ger havs­djur sin distinkta lukt och den är vanlig bland djuphavs­ fiskar eftersom den hjälper att motverka effekterna vatten­ trycket har på proteiner. De gör dock ingen nytta alls för människor.

BILD © THINKSTOCK

SNABBAST MAKOHAJ Tretton rader tänder och snabb som blixten. kvaliteten på köttet. Det händer dock att makohajen fastnar i fiskenät, förmodligen på grund av att den försöker komma åt fisken som sitter fast i dem.

Som ett resultat har antalet och kortfenade typerna finns makohajar sjunkit med 40 över hela världen. De föredrar procent sedan 80-talet. varmare vatten och lever på cirka Makohajen verkar inte 150 meters djup, där de livnär sig använda sig av elektroreceptorer på fisk, andra hajar, havsfåglar, när den jagar, vilket är vanligt bläckfiskar och annat som har bland andra hajar som vithajen otur att stöta på dem. I makons och hammarhajen. Tester utförda mun finns tretton rader av långa, med lockbeten som gav ifrån tunna tänder som fortfarande sig elektriska signaler föredrogs syns när hajen har stängd mun. inte av makohajen, långfenade Makons förmåga att hoppa makohajar attraherades istället och nå höga hastigheter gör den av ljus i vattnet. Detta tyder på populär hos sportfiskare. De att de använder hörsel, syn och fiskas dock inte i kommersiellt luktsinne för att lokalisera sina syfte på grund av den låga byten.

Den kan simma i hastigheter på upp till 75 km/h och hoppa 3 meter upp i luften. Makohajen får utan tvekan titeln som den mest atletiska hajen i haven. Både de långfenade

Trots den dåliga kvaliteten på köttet beräknas antalet långfenade och kortfenade makohajar ha sjunkit med 40 procent sedan 80-talet.

LÅNGFENADE MAKOHAJAR ATTRAHERAS TILL LJUS, VILKET TYDER PÅ ATT DE ANVÄNDER HÖRSEL, SYN OCH LUKTSINNE FÖR ATT JAGA. 80

Vilda djur_v2-Bens.indd 80

05.12.2018 15:32

Hanhajar har två penisar.

De kallas könsrullar, en förs in i honan och öppnas sedan som ett paraply.

STÖRST FENA RÄVHAJ Fenan är ett dödligt vapen.

De lever i öppna hav på cirka 500 meters djup och känns lätt igen på sina långa stjärtfenor, som kan vara lika långa som resten av hajens kropp.

De enorma stjärtfenorna används som vapen för att lamslå fiskar. En artikel som publicerades i tidskriften PLOS ONE år 2013 beskriver beteendet: ”Attacker börjar med att hajen använder sig av adduktion med bröstfenorna (de rör sig mot mitten av kroppen), något som

skapar bubblor.

Eftersom rävhajar föredrar sardiner kommer de tyvärr ofta i kontakt med fiskare. Stjärt­ fenan fastnar ofta i fiskenät efter­som de försöker piska fisken som fastnat i det. Förutom att

förändrar hajens lutning och gör att den bakre delen kan lyftas snabbt. Hajens fena accelererar i en piskande rörelse som sträcker sig hela vägen fram till nosen.

Efter att ha slagit, och eventuellt dödat, bytet vänder sig hajen snabbt 180 grader och samlar upp sardinen.”

Denna piskande rörelse med stjärtfenan kan nå hastigheter på upp till 80 km/h och skapa så mycket kraft att upplöst gas tvingas ut från vattnet, vilket

HAJSPECIAL

Extrema hajar

jagas inom fiskesport, jagas rävhajen även för sitt kött, sin hud och sin leverolja, som tros ha läkande förmågor. Alla tre rävhajsarter är klassade som sårbara av Internationella naturskyddsunionen (IUCN).

Deras stjärtfenor kan komma upp i 80 kilometer i timmen, vilket är tillräckligt för att lamslå byten.

STJÄRT­FENANS PISKANDE RÖRELSE KAN NÅ HASTIGHETER PÅ UPP TILL 80 KM/H. STJÄRTFENAN FASTNAR OFTA I FISKENÄT.

BILD © THINKSTOCK

LÄNGST NOS SÅGFISK En nos gjord för att gräva fram kräftdjur.

Sågfisken är inte farlig för människan.

PRECIS SOM ANDRA HAJAR ÄR DE OERHÖRT KÄNSLIGA FÖR ELEKTROFÄLT, MEN DET ÄR INTE AVGÖRANDE FÖR ATT DE SKA FÅ ÄTA.

Sågfiskar är inte riktiga hajar. De tillhör en klass med rockor som är nära besläktade med hajar. De är den enda arten inom sin familj som lever idag. De är verkligen

fascinerande att titta på. De har fått sitt namn på grund av den långa nosen, som sträcker sig från munnen och som är dekorerad med tänder. Det är bara tio procent av det forna bestå­ndet som finns kvar och alla arter klassas som akut hotade.

Sågfiskar finns i Stilla havet, vid atlantiska kuster och till och med i Medelhavet. De lever i laguner längst kusterna samt i flodmynningar. De hotas därför ofta av fiskare som jagar dem för mat, leverolja och för de höga priserna deras nosar kan nå på marknaden. Internationell handel med arten har varit förbjuden sedan 2007.

Sågfisken använder sin nos för att känna av kräftdjurs

rörelser och gräva upp dem.

Precis som andra hajar är såg­fiskar oerhört känsliga för elektro­fält, men det är inte avgörande för att de ska få äta.

Som hos andra rockor sitter sågfiskens mun på undersidan.

Sågfisken är en lugn, natt­ aktiv varelse som inte utgör något hot för människor, så länge den inte attackeras. Den fortplantar sig långsamt och föder levande ungar. Nosen är till en början mjuk och täckt av ett skyddande hölje, för att skydda modern under föd­seln.

Skyddet försvinner allt eftersom när nosen blir hårdare och såg­ fisken börjar jaga på egen hand.

81

Vilda djur_v2-Bens.indd 81

05.12.2018 15:32

HAJSPECIAL

Extrema hajar

Den planktonätande brugdhajen är den största som kan ses i svenska vatten.

UNDERLIGASTE UTSEENDET TROLLHAJ En relativt ostuderad, speciell hajart.

Det finns väldigt lite kunskap om trollhajen. Den ses sällan, vilket delvis beror på att den lever på 1 000 meters djup.

De har även den propor­ tionellt sett minsta hjärnan bland hajar.

Trollhajen är en ovanlig djuphavshaj med rötter tillbaka till över 125 miljoner år sedan. Den ser definitivt

primitiv ut med sin rosaaktiga hud, utåt­stående tänder och långa, platta nos, men det är det som händer under nosen som är skräckinjagande.

Trollhajar kan sträcka ut sina käkar, som innehåller över 30 rader tänder, nästan hela vägen till toppen av nosen för att fånga fisk. De hittas alltid på minst 100 meters djup (rekordet är 1 300 meter) och lever i en värld med lite solljus och speciella fiskar. De simmar långsamt och fångar sina byten med hjälp av ett par elastiska ligament i käkarna. De gör att käkarna kan skjutas framåt när

de ska ta sig en munsbit.

På grund av att trollhajen lever så djupt är de svåra att studera och det finns lite kunskap om dem. De kommer sällan i kontakt med människor och en gravid hona har aldrig setts till. Vi vet inte ens hur stora de kan bli, men det har fångats hanar som varit runt 2,6 meter långa. Försök med att ha trollhajar i fångenskap, för att studera dem, har resulterat i att de dött efter en vecka. Genetiska tester tyder på att trollhajar är den mest primitiva formen av håbrandshajar, en familj som bland annat innehåller rävhaj och vithaj. Trollhajen tros inte vara hotad av mänskliga aktiviteter, så den kommer förmodligen finnas kvar i några miljoner år till.

TROLLHAJAR KAN STRÄCKA UT SINA KÄKAR, SOM INNEHÅLLER ÖVER 30 RADER TÄNDER, NÄSTAN HELA VÄGEN TILL TOPPEN AV NOSEN.

FARLIGAST FÖR MÄNNISKOR TJURHAJ Hajar lever i haven, så mycket är fastställt.

Tjurhajar har dock för vana att simma upp längs floder och in i sötvatten. Det innebär att de kommer i kontakt med människor oftare än de arter som lever i havet.

För saltvattensfiskar kan en tur till sötvatten få fatala följder.

Tjurhajen har dock förmåga att reglera saltnivåerna i blodet genom att använda lever, njurar, gälar (som hanterar saltet som kommer in i kroppen) och rektala

körtlar. Njurarna filtrerar bort mer urea och mycket mindre salt, som kan utsöndras från de rektala körtlarna. Detta gör det möjligt för den att anpassa sig till den nya miljön. Man skulle kunna beskriva det som att en tjurhaj i sötvatten fortfarande är salt på insidan.

Tjurhajar fortplantar sig i bräckt vatten i floder och kustlaguner och yngre hajar har lättare att anpassa sig mellan olika vattentyper.

Tjurhajar har hittats i Nica­

TJURHAJAR HAR HITTATS I NICARAGUASJÖN, 96 MIL UPP LÄNGS MISSISSIPPIFLODEN OCH ÖVER 160 MIL UPP LÄNGS AMAZONASFLODEN.

Tjurhajar är aggressiva och trivs i grunda vatten, där de livnär sig på fisk och små däggdjur.

ragua­sjön (10 mil från Karibiska havet, där dess dräneringsflod töms), 96 mil upp längs Miss­ is­sippi­­floden i Illinois och över 160 mil upp längs Amazon­ floden. Tjurhajen är aggressiv och trivs i grunda vatten, där den livnär sig på fiskar och små däggdjur. Tjurhajen ger ofta

BILD © THINKSTOCK

Saltjusteringar är nyckeln till mångfalden.

sina byten ett provbett, och det är en av anledningarna till varför den attackerar människor så ofta.

Attackerna sker ofta i Ganges i Indien och i floder i Australien. Det är fortfarande 50 000 gånger större risk att drunkna än att bli dödad av en haj, så tjurhajar är ingen anledning för att sluta bada.

82

Vilda djur_v2-Bens.indd 82

05.12.2018 15:32

Den upptäckes först när den försökte äta upp ankaret på ett skepp till­ hörande amerikanska flottan.

BILD © THINKSTOCK

TYNGST VALHAJ Den största hajen är den mest medgörliga.

Det har hänt att dykare har greppat tag i en fena och fått lift, men det avråds av naturvårdare.

DEN TYNGSTA VALHAJEN SOM UPPTÄCKTS HITTILLS FÅNGADES UTANFÖR PAKISTANS KUST OCH VÄGDE MER ÄN 21 TON.

STÖRST TÄNDER MEGALODON

En krossande kraft på 20 ton.

Gigantiska fossila tänder var den första ledtråden till att en gigantisk haj en gång levt i våra hav. Tänderna är över

18 centimeter långa, triangulära och sågtandade. De tillhörde utan tvekan en obamhärtisk jägare, men andra delar av djuret fanns ingenstans. Hajars skelett består ofta av brosk, som är ett mjukare material än ben och har svårare att bli fossiler.

Megalodon (namnet betyder stor tand) är enbart känd för sina tänder och några få ryggkotor,

men detta är tillräckligt för att avslöja en hel del om varelsen.

Den levde för mellan 15,9 och 2,6 miljoner år sedan och fanns i varma, djupa vatten runt om i världen. Den kunde bli upp till 20 meter lång (vilket är tre gånger längre än en vithaj) och åt allt som kom i dess väg, från valar till havssköldpaddor och oturliga fiskar. Det har hittats ärr från gigantiska tänder på fossila skelett från valar, bevis för en enorm och krossande kraft, som forskare i

HAJSPECIAL

Extrema hajar

Den tyngsta valhajen som hittills upptäckts fångades utanför Pakistans kust 1947.

Den vägde över 21 ton och var 12,6 meter lång, men det tros finnas mycket större valhajar där ute – de har bara inte blivit vägda ännu.

Valhajarna uppnår dessa otroliga storlekar genom att äta enorma mängder plankton, krill och små fiskar med en mun som kan bli upp till 1,5 meter bred. Inuti munnen finns 350 rader med små tänder och 10 filterdynor.

Filterdynorna skiljer små varelser från vattnet som passerar över dem när hajen simmar med öppen mun.

Valhajen kan även pumpa

vatten över filtren och ut genom gälarna genom att ta stora klunkar.

Om du är för stor för att ätas kommer valhajen att ignorera dig. Det har hänt att dykare har greppat tag i en fena och fått lift, men det avråds av naturvårdare.

Valhajar kan leva i upp till 100 år, men många detaljer av deras liv är oklara. Deras fortplantning har aldrig observerats, men man vet att de föder levande ungar. Även om den är känd för att migrera för att hitta mat och partner, behåller världens största fisk fortfarande några hemligheter för sig själv.

Det finns för närvarande ingen tillförlitlig uppskattning av valhajsbeståndet. Arten klassas dock som hotad av den Internationella natur­ vårdsunionen på grund av sin långa livslängd och sena könsmognad.

Sydney beräknat vägde runt 20 ton. Jämför det med vithajen, som väger 2 ton, eller den uppskattade vikten på 3,1 ton för en tyrannosaurus rex.

De här jättarna finns inte kvar i våra hav. Megalodon är utdöd sedan länge, trots oseriösa dokumentärer och galna teorier om ett bevarat bestånd som lever dolda i djupen.

Klimatet började kylas ned för 15 miljoner år sedan, och till följd av de stora mängder vatten

som lagrades i glaciärer ledde det till lägre havsnivåer. Detta innebär färre grunda och varma områden för Megalodon att leva i. Stängningen av gapet mellan Nord- och Sydamerika för cirka 2,5 miljoner år sedan ledde dessutom till en minskning av stora valarter, vilket resulterade i mindre mat för Megalodon.

Hajen var allt för stor för att överleva utan en konstant tillgång på mat, och detta resulterade i att den dog ut.

Den största fisken som lever idag och som inte är en val är valhajen. Detta är en fredlig, långsam planktonätare som inte alls liknar den gängse bilden av hajar som obarmhärtiga jägare.

Megalodon kunde bli upp till 20 meter lång och åt upp allt som kom i dess väg.

BILD © THINKSTOCK

Jättemunhajen har setts mindre än 100 gånger.

DEN LEVDE FÖR 15,9­–2,6 MILJONER ÅR SEDAN OCH FANNS I VARMA, DJUPA VATTEN RUNT OM I VÄRLDEN. 83

Vilda djur_v2-Bens.indd 83

05.12.2018 15:32

Acanthonus armatus kallas även ”assfish” på engelska.

HAJSPECIAL

5 myter om hajar

Den har det minsta förhållandet mellan hjärna och kroppsvikt av alla ryggradsdjur, vilket ofta är ett tecken på intelligens.

myter om hajar

Hajar är mytomspunna och har haft många skrämmande filmroller. Lås oss slå hål på några vanliga myter.

TEXT AV

Ian Evenden

1. HAJAR FÖDS MED TUSENTALS TÄNDER En haj får aldrig slut på tänder, eftersom förlorade tänder ersätts av nya. Det är dock inte samma sak som att födas med tusentals tänder. Till skillnad från människor, som har två tandrader som är fästa med rötter i käkarna, är hajarnas tänder bara inbäddade i mjuk vävnad. På grund av hajens entusiastiska metoder för att jaga och äta sina byten ramlar tänderna ofta ut.

Det är inget problem när du har tänder i flera lager. Om en tand försvinner i raden längst fram flyttas en av tänderna från de bakre raderna fram och fyller hålrummet.

Detta kan ha hjälpt hajar att utveckla sina starka käkar och bett som de är kända för idag. De behöver inte oroa sig för tänderna de förlorar längs vägen.

Unga hajar byter ut sina tänder snabbare än äldre och hajar som lever i kallare vatten kan behålla individuella tänder under längre perioder. En haj med ett långt liv kan dock hinna gå igenom så många som 30 000 tänder under sin livstid.

HÖGER En haj kan hinna ha så mycket som 30 000 tänder under en livstid.

2. HAJAR HAR PYTTESMÅ HJÄRNOR Den här myten har sitt ursprung i att hajar är känslokalla mördarmaskiner som är oförmögna att tänka på någonting annat än vad deras nästa måltid ska bli. Även om det stämmer att hajar inte använder eller kan kommunicera med språk är det felaktigt att kalla dem dumma.

Människans hjärna ser ut som en nöt, med dess runda och skrynkliga form är den väldigt lik en valnöt. Om du istället skulle kolla på en vithajs hjärna hittar du 60 centimeter med Y-formad vävnad som är indelad i tydliga

sektioner för pannlob, hjässlob och nacklob.

I fronten har den två luktreceptorer som ger vithajen sitt fruktande luktsinne.

Hajens hjärna är dock fortfarande liten i förhållande till kroppen. Hos människor ligger förhållandet mellan hjärna och kroppsvikt på 1:40, medan en vithaj (på grund av sin enorma kropp) har ett förhållande på 1:2 496.

Storhjärnan

Lillhjärnan

Mellanhjärnan

Hjärnbryggan

Mitthjärnan

Förlängda märgen

Haj

Människa

84

Vilda djur_v2-Bens.indd 84

05.12.2018 15:32

Chimaera (en släkting till hajen) har sex i blick.

Den har sitt könsorgan mellan ögonen. Hanarna har tentakler för att greppa tag i honor.

HAJSPECIAL

5 myter om hajar

4. HAJAR ÄTER ALLT DE KOMMER ÖVER

OVAN Enligt forskning kan hajar, precis som människor, drabbas av cancer.

3. HAJAR FÅR INTE CANCER Vi var tvungna att läsa det två gånger för att ta in det, men det verkar som hajbrosk säljs som cancer­ medicin på vissa, något alternativa, marknader. Hajar är fantastiska varelser, men de är inte så fantastiska. Förutom det faktum att cancer fortfarande är en sjukdom som inte alltid kan botas, skulle idén bakom användningen av brosk betyda att hajar inte kan få cancer själva. Fast det kan de. En studie från 2004 vid University of Hawaii hittade 42 tumörer i broskfiskar, bland annat hajar, enbart bland arterna som fanns närmast. Det hittades till och med tumörer i själva brosket.

Något som brosk däremot kan göra, under vissa omständigheter, är att hämma tillväxten av blodkärl till en tumör om det placeras precis bredvid den. Detta är dock ingenting som är unikt för hajbrosk och det är inte i närheten av magiska hajpiller som kan bota cancer.

Det här påståendet kan faktiskt stämma. Saker som hittats inuti hajars magar är bland annat en hel riddar­rustning inuti en vithaj (dokumenterat av en fransman på 1500-talet), bildäck, nummerskyltar, en kanonkula, en oöppnad flaska vin och en hel ren (med horn).

Hajar tuggar inte sin föda särskilt mycket, de föredrar att svälja den hel eller ta stora bitar av den. Vithajens matstrupe är full av fingerliknande utväxter som förhindrar att födan åker upp igen innan den når magen.

Själva magen är U-formad, kan expanderas samt innehåller starka syror och enzymer som tar hand om köttaktiga delar, innan det ospjälkbara kräks upp igen.

Hajars tarmar är arrangerade i en spiral och även om den är kort, har den en stor yta för att absorbera näringsämnen.

Så även om hajar försöker att bita och svälja allt de kommer över, kan de inte spjälka vad som helst.

Överfiske kan inte bara leda till att hajarna dör ut, det kan även få förödande effekter på ekosystemen.

5. UTROTNING SPELAR INGEN ROLL Vi skulle utan problem kunna fylla en bok dubbelt så tjockt som denna med alla myter och mysterier om hajar.

Forskare har ingen aning om var många av hajarterna fortplantar sig, vart de migrerar eller vad deras föda består av. Det upptäcks nya arter varje år och människor tar sig allt djupare ned i haven för att utforska de isolerade ekosystem som är deras hem.

Samtidigt som allt fler av hajarnas mysterier förklaras, pressas de allt närmare utrotning.

Rovdjuret på toppen i ett ekosystem har en väldigt specifik roll. Det ser till att bestånden av bytesfiskar hålls friskt genom att äta upp de svaga och skadade. Om människor tar bort en rovdjursart kan hela näringskedjan under dem kollapsa. Överfiske i Atlanten har lett till en enorm ökning av maneter. Dessa äter upp näringen som annars hade ätits upp av mindre varelser, som fiskar i sin tur livnär sig på. Detta leder till ett lägre fiskbestånd.

Förändringar i ekosystem leder sällan till något bra.

Ian Evenden

Vetenskapsjournalist

IMAGES © THINKSTOCK

ur,

+ Ian Evenden är en erfaren och högt eftertraktad frilansjournalist som skriver inom vetenskap, teknik och data.

85

Vilda djur_v2-Bens.indd 85

05.12.2018 15:32

NATURBILD

Fantastiska bilder från världens hav.

HAJEN ÄR SKAPT FÖR ATT UPPTÄCKA BYTEN Formen på huvudet må se underlig ut, men den hjälper hammarhajen att lokalisera sina byten.

FOTO © THINKSTOCK Formen på hammarhajens huvud verkar ha utvecklats för två syften. Det första är för att ge hajen ett brett synfält. Hajen kan se både över och under sig själv, samt till viss del bakom sig. Det andra är att området med elektroreceptorer blir bredare.

Detta gör att hammarhajen kan svepa över havsbotten likt en metalldetektor och upptäcka rockor och andra byten som gömmer sig i sanden. Till skillnad från andra hajar spenderar hammarhajarna sina dagar i stim och övergår till att jaga på egen hand på nätterna.

86

Vilda djur_v2-Bens.indd 86

05.12.2018 15:32

Ibland samlas valhajar för att äta tillsammans.

År 2009 samlades över 400 valhajar i havet utanför Mexico.

HAJSPECIAL

Vetenskapsbilder

HAMMARHAJARNA SPENDERAR SINA DAGAR I STIM OCH ÖVERGÅR TILL ATT JAGA PÅ EGEN HAND PÅ NÄTTERNA.

87

Vilda djur_v2-Bens.indd 87

05.12.2018 15:32

HAJSPECIAL

Vithajens hemliga liv

Vithajen är grå på översidan och vit på undersidan.

Detta färgmönster gör den svår att se både uppifrån och nedifrån.

VITHAJENS

HEMLIGA LIV

Den målas upp som en hjärtlös mördarmaskin, men vithajen har även en mjukare sida.

TEXT AV

F

ör 40 år sedan regisserade Steven Spielberg Hajen, filmen som fick oss att frukta vithajar. Sedan dess har filmer som Deep Blue Sea och Sharknado kommit ut och ytterligare förstärkt bilden av hajen som ett iskallt rovdjur, vars enda fokus ligger på vad den kan döda och äta.

Precis som i många andra fall ser verkligheten lite annorlunda ut.

Forskarna medger att det fortfarande finns brister i kunskap om hajens beteende, men allt fler studier på vithajen utförs.

Vissa aspekter som målats upp av

Ian Evenden

Hollywood stämmer förvisso. Vithajen är en mäktig mördarmaskin, världens största rovdjursfisk och den finns i alla världens hav, förutom runt polerna.

Trots sin mäktiga status klassas vithajen som hotad av den Inter­ nationella naturvårdsunionen. Detta beror främst på tre saker: vithajen blir könsmogen sent, den är en favorit bland sportfiskare och forskare har inte fastställa en korrekt siffra för beståndet. Vithajar är normalt ensamma varelser, men grupper av dem kan samlas runt mat­källor. Unga hajar livnär sig ofta på fisk, medan vuxna föredrar marina däggdjur som

sälar och sjölejon. De är dock inte särskilt petiga med vad de stoppar i sig.

ENSAMT PÅ TOPPEN Vi pratade med Tobey Curtis, forskare vid National Oceanic and Atmospheric Administration i USA, som speciali­ serat sig på studier om hajar i Atlanten.

Han berättade hur en vanlig dag i en vithajs liv kan se ut. ”Ett kadaver från en val som flyter runt i havet lockar vanligtvis till sig flera hajar”, säger han. ”Det finns dessutom populära platser som är rika på föda där hajarna samlas och interagerar med varandra, men så

88

Vilda djur_v2-Bens.indd 88

05.12.2018 15:32

Honvithajar är större än hanvithajar.

Det är dåliga nyheter för hanarna, eftersom större hajar ofta domi­ nerar vid matplatser.

HAJSPECIAL

Vithajens hemliga liv

89

Vilda djur_v2-Bens.indd 89

05.12.2018 15:32

HAJSPECIAL

Vithajens hemliga liv

Tigerhajar äter vad som helst.

De kan till och med bita sönder kamera­­ utrustning.

HAJENS NAVIGATION

Vithajar har ett slags inbyggt gpssystem, men hur fungerar det? + Vithajen kan simma över enorma avstånd mellan matkällor, men ingen är helt säker på hur de hittar fram.

Eftersom de kan ta sig fram i mörker, antar forskare att de inte enbart använder sig av syn för att navigera.

Enligt vissa teorier målar hajarna upp och memoriserar en mental karta av havsbotten, enligt andra känner de av jordens magnetiska fält när de simmar. År 2005 dokumenterades en haj simma mer än 1 700 mil, från Sydafrika till västra Australien, och tillbaka på bara nio månader. Även om det är möjligt att riktningen var slumpmässigt utvald, tyder retur­ sträckan längs samma rutt på att den var planerad och att hajen var medveten om vart den var på väg.

Även om matkällor som valkadaver samlar grupper av vithajar, är de vanligtvis ensamma varelser.

Vithajen simmar på toppen av näringskedjan, med späckhuggaren som sin enda naturliga fiende.

vitt vi vet reser de annars ensamma.

De reser inte i stim som många andra fiskarter gör.”

Denna ensamma livsstil innebär ingen risk när du är högst upp i närings­kedjan. Förutom människan, finns det bara ett djur som kan jaga vithajar. ”Det är späckhuggaren”, säger Curtis. ”En vuxen späckhuggaren kan bli två gånger så lång som en vithaj, mycket större och mycket kraftfullare.

Det krävs ofta bara en späckhuggare för att ta sig an en vithaj. De hugger tag i vithajen och vänder på dem i vattnet på så sätt kan de ta enorma tuggor av dem.”

FISKAR SOM DRUNKNAR

VITHAJAR HAR DOKUMENTERATS SÅ LÅNGT UPP SOM NEWFOUNDLAND (SAMMA LATITUD SOM SÖDRA ENGLAND)

Metoden att vända på hajen kan vara nyckeln till späckhuggarens framgång i att jaga vithajar. Många fiskar, bland annat vithajar, hamnar i ett slags paralyserat tillstånd som hindrar dem från att försvara sig när de vänds upp och ner. ”Det skapar en sensoriskt över­ laddad situation”, säger Curtis. ”Det är så onaturligt och desorienterande för

en haj att vändas upp och ned”.

Det dokumenterades år 1997 att en honspäckhuggare dränkte en vithaj genom att hålla den upp och ned i 15 minuter.

Nu kanske du funderar på hur en fisk kan drunkna? Alla hajar är beroende av ett konstant vattenflöde genom sina gälar för att kunna absorbera syre. Vissa arter kan använda sina munnar som en vattenpump, vilket gör att de kan ligga stilla på havsbotten och vänta på byten. Vithajar har dock inte denna förmåga och de måste hela tiden röra sig framåt. Om de av någon anledning stannar dör de till slut av syrebrist.

Detta väcker ännu en fråga: Om den inte kan stanna, hur sover den? Detta är ett område inom forskningen som fortfarande saknar en hel del svar. En hypotes är att hajen kan stänga av olika delar av sin hjärna separat och röra sig med en slags undervattensmotsvarighet till sömngång. Forskning på mindre hajar som pigghajar tyder däremot på att nerverna som

90

Vilda djur_v2-Bens.indd 90

05.12.2018 15:33

Många hajar använder sig av ett speciellt magtrick.

Hajarna kan pressa upp saker de svalt som inte kan spjälkas genom sina munnar för att göra sig av med det.

HAJSPECIAL

Vithajens hemliga liv

Guadalupeön, 24 mil utanför Mexico, är en dramatisk miljö att observera vithajar i.

HÄLSA PÅ HOS VITHAJEN SEAL ISLAND, SYDAFRIKA

GUADALUPEÖN, MEXICO

FARALLONÖARNA, KALIFORNIEN

Sydafrikanska båtar slänger ofta ut byten för att locka hajar till ytan och få dem att kasta sig upp i luften efter bytet, något de även gör naturligt när de jagar. En haj på ett ton som kastar sig tre meter över ytan blir en spektakulär syn.

Du har störst chans att se hajar mellan april och september.

Denna vulkaniska ö, som ligger 24 mil utanför Mexicos kust, har klart vatten som är fullt av båtar utrustade med burar. Tack vare dem kan du observera hajarna i trygghet tio meter ned under ytan. Här kan du få se dem jaga päls­sälar. Högsäsongen är mellan augusti till oktober.

Bege dig 4,5 mil ut i Stilla havet utanför San Franciscos kust för att hitta USA:s största koloni med havsfåglar. Här finns även sjöelefanter, som lockar till sig vithajar. Att se en gigantisk vithaj sluka ett så stort djur är en dramatisk syn. Högsäsongen är mellan september och november.

reglerar simningsrörelserna finns i ryggkotorna istället för i hjärnan. Det gör det möjligt för dem att hålla sig i rörelse trots att de sover.

3 200 MIL OCH VIDARE De är faktiskt mästare på att hålla sig i rörelse. År 2014 spårades en haj i över 3 200 mil när den korsade Atlanten och fortsatte sin resa tills den nådde USA:s östkust. Vithajar har dokumenterats så långt norrut som Newfoundland (samma latitud som södra England) och de ses ofta runt Sydafrikas södra spets. Deras resor tar dem dit maten finns. ”Vissa vithajar simmar från fast­landet till Hawaii och tillbaka under samma år”, säger Curtis. ”Det verkar finnas ett populärt mat­ställe mitt i Stilla havet och det verkar som de dyk­ er ganska djupt, så det kan event­uellt handla om djuphavs­bläckfiskar eller annan fisk de lockas dit av.” ”I norra Atlanten simmar de

upp och ned längs USA:s östkust när säsongerna skiftar. Ibland simmar de dock bort från kusten, till Bermuda eller ned till Bahamas. En stor vithaj kan verkligen simma vart den vill.”

Oavsett var den befinner sig har vithajen förmågan att alltid hålla sin kroppstemperatur över vatten­temperaturen. Hela familjen jättehajar, som vithajen tillhör, har den förmågan. Alla i familjen är snabba och hårt byggda rovdjursfiskar, som håbranden och makohajen. ”De har förmågan att höja kropps­ temperaturen genom vissa delar av kroppen, som hjärtat och delar av deras hjärna”, säger Curtis. ”Deras blodkärl har en unik fysiologi som stänger inne värme i kroppen. Detta är otroligt fördelaktigt för rovdjur, speciellt då dessa hajar överlag föredrar kallare vatten. En förhöjd metabolism och förmågan att hålla värme ökar deras muskelaktivitet så att de kan simma snabbare.

NEPTUNÖARNA, SÖDRA AUSTRALIEN Dessa öar ligger 22,5 mil utanför Adelaide och är hem åt den nyzeeländska pälssälen som lockar dit vithajar både sommar och vinter.

Det sägs att de allra största hajarna samlas här mellan november och februari. Det var här de flesta av de verkliga hajarna i Hajen filmades.

VITHAJAR OCH MÄNNISKAN + Vithajen är ansvarig för det största antalet dokument­

erade attacker på människor. Forskare tror dock inte att de jagar oss för mat, utan dras till våra rytmiska rörelser.

Många attacker har bara varit ”smakbett”, där hajen använder sin mun för att testa vad det är för typ av varelse.

Den spottar sedan ut bytet när den upptäcker att det är en okänd smak, med alldeles för mycket ben för dess matspjälk­ning.

För den som råkar ut för attacken kan det tyvärr räcka med ett bett för att den ska bli dödlig. Vithajen kan ha upp till 300 tänder och ett bett från dessa är allvarligt.

Om du blir attackerad av en haj är det bästa rådet att försöka slå på dess känsliga nos, ögon och gälar för att få den att dra sig undan. Vithajen är dock en mästare i vattnet, så det allra bästa är att försöka undvika sådana konfron­tationer.

BILD © FAE/WIKIMEDIA

BILD © THINKSTOCK

Fyra hotspots där du kan möta havets mest gåtfulla varelse.

91

Vilda djur_v2-Bens.indd 91

05.12.2018 15:33

HAJSPECIAL

Vithajens hemliga liv

Vithajar kan kanske för följa stjärnorna.

De förklarar både hur deras rutter kan vara så exakta och varför de har för vana att sticka upp huvudet ur vattnet.

HAJENS SINNEN

Vem behöver sonarsystem när moder natur finns? + De kanske inte har utåtstående öron, två ben och näshår, men hajar har alla sinnen som en människa har. Hajarnas sinnen är dessutom starkare. Sinnena arbetar tillsammans och ser till att hajen kan överleva i många olika miljöer, navigera i haven, jaga byten effektivt och till och med känna av feromoner hos en potentiell partner. Läs vidare för att ta reda på mer om hajens sinnen.

LUKT OCH SMAK + Vithajens starkaste sinne är luktsinnet.

Vithajens luktcenter är störst bland alla hajars och omfattar upp till två tredjedelar av hjärnan. Detta skapar en väldigt kraftfull nos. Vithajen kan känna en droppe blod i tio miljarder droppar vatten. Detta gör att den kan hitta skadade byten lättare. Hajen får ett enkelt byte och näringskedjan hålls frisk.

SYN

HÖRSEL

+ Det är en myt att hajar har dålig syn.

Vithajens ögon innehåller identiska tappar och stavar som människans. Det gör att den kan se färger, men vi vet inte hur den uppfattar dem. Vithajen har inga ögonlock eller ens ett skyddande membran som skyddar ögonen. Istället rullar de in ögongloben när de attackerar ett byte.

+ Vithajen har inga utåtstående öron, men ljud färdas snabbt under vattnet. Även fast vi bara kan se två små hål bakom vithajens ögon, kan den höra rörelser 200 meter bort. Inuti hajens öron finns vätskefyllda kanaler som liknar dem i människors öron. De gör att hajen kan hålla balansen och upprätthålla sin position i tre dimensioner.

KÄNSEL

ELEKTRISKA FÄLT

+ Som hos alla fiskar har vithajen en lateral linje som går längs dess kropp.

Denna linje känner av rörelser och vibrationer som skickas genom vattnet.

Linjen innehåller en geléliknande substans och i den finns det pyttesmå hårstrån som fäster sig till nerver under huden. När tryckvågor kommer i kontakt med gelén rör sig de små håren och skickar informationen vidare till nerverna.

+ Alla levande varelser skapar ett elektriskt fält runt sig, och hajar känner av dessa fält tack vare sina elektro­ receptorer. Detta är geléfyllda porer i huden runt huvudet. De kan känna av signaler så svaga som fem miljarddelar av en volt och tros även ha förmågan att mäta temperatur. Ampullerna är bokstavligt talat ett sjätte sinne som hjälper hajen att uppfatta sin omvärld och hitta byten.

VITHAJEN KAN KÄNNA EN DROPPE BLOD I TIO MILJARDER DROPPAR VATTEN. DETTA GÖR ATT DEN KAN HITTA SKADADE BYTEN LÄTTARE.

92

Vilda djur_v2-Bens.indd 92

05.12.2018 15:33

Hanhajarna biter honorna under parningen.

Som ett resultat av detta har honorna utvecklat tjockare skinn.

HAJSPECIAL

Vithajens hemliga liv

HUR MÄRKS EN HAJ?

Det krävs tålamod och en lång pinne för att få följa en haj.

HÖGER Vithajen har dokumenterats hoppa upp tre meter över vattenytan.

Vithajar kan hålla temperaturen i sin mage över 10 ºC varmare än vattentemperaturen.”

Vithajen är dessutom mer emotionellt medveten än vad många tror. Dykare som varit i vattnet med dem har rapporterat om ett beteende där hajen böjer ryggen och visar upp den svarta spetsen på bröstfenorna, som ett tecken på att de skulle backa undan eller vara beredda på konsekvenserna. Vithajens vana att sticka upp huvudet över vattenytan

OVAN Vithajar målas upp som tankelösa mördare, men de är mycket intelligentare än så.

FÖRHÖJD ÄMNESOMSÄTTNING OCH DERAS FÖRMÅGA ATT HÅLLA VÄRMEN HJÄLPER DEM SIMMA SNABBARE.

för att undersöka objekt tyder dess­ utom på ett djur med en nyfiken sida. ”Jag har observerat många vit­ hajar i vattnet och det verkar nästan som att de inte inser sitt storleks­ övertag”, säger Curtis. ”Ibland kommer de till ytan och är inte säkra på vad du är, så de simmar under båten och cirkulerar runt den. Ibland rullar de över på sidan och du kan verkligen se att de spanar in dig.

Hajar är mycket mer intelligenta än vad de målas upp att vara, särskilt vithajar.”

Det är en intelligent varelse som, trots sitt dåliga rykte, kommer fortsätta imponera på oss med sin fart, kraft och kraftiga käke. Du vill nog bara inte väcka allt för stor nyfikenhet när du är ute på en simtur.

+ Hajars rörelser spåras genom att sätta en sändare i deras hud.

Sändaren kommunicerar med en satellit som går i bana runt jorden.

Att fästa en sändare på ett sex meter långt rovdjur är dock lättare sagt än gjort.

Hajar har hård hud. Istället för fjäll består hajars hud av tusentals små tandliknande strukturer som kallas plakoidfjäll eller hudtänder.

Dessa gör hajen strömlinjeformad, för att den snabbare ska kunna röra sig i vattnet.

Det är svårt att sätta en sändare i så hård hud, men det är inte omöjligt enligt Tobey Curtis. ”När du är ute till havs i en liten båt händer det att vithajarna runtomkring ignorerar dig helt och fokuserar på sin säljakt istället”, säger han. ”Ibland används gamla dykardräkter formade som en säl för att locka hajen upp till ytan. När de simmar förbi har du sändaren redo längst ut på en lång pinne som du använder för att fästa sändaren på hajens rygg.”

Först måste du dock hitta en haj. ”Utanför Cape Cod har vi använt oss flygande spanare för att hitta hajarna”, säger Curtis.

I grunda, sandiga vatten sticker vithajarna verkligen ut när du flyger över dem. Med hjälp av spanarnas vägledning vet vi exakt vart vi ska åka. Vithajar är faktiskt lättare att märka ön många andra arter som måste fångas med krok och lina. När det kommer till vithajar behöver du bara smyga dig på dem.”

Ian Evenden

Vetenskapsjournalist + Ian Evenden är en erfaren och högt eftertraktad frilansjournalist som skriver inom vetenskap, teknik och data.

93

Vilda djur_v2-Bens.indd 93

05.12.2018 15:33

HAJSPECIAL

Ett vågat filmprojekt

Det krävs en bur i rostfritt stål för att kunna filma det ultimata rovdjuret… Eller?

TEXT AV

Ian Evenden

D

et kan låta dåraktigt att dyka tillsammans med hajar, men det är nödvändigt om du vill få bästa möjliga bilder av dessa spektakulära rovdjur i sin naturliga miljö.

Filmskaparen Ed Cardwell filmar hajar utan skydd av någon bur i havet utanför västra Australiens Ningaloo

Reef för sitt företag Migration Media, som han äger tillsammans med sin partner Hayley. Arter som lever i området är bland annat svartspetsig revhav, kopparhaj och tigerhaj, samt vithajar längre ut till havs. ”När det gäller allt i vattnet vill du försöka komma så nära som möjligt, eftersom sikten alltid är sämre än

den ovanför ytan. Du måste komma nära, annars kommer du inte kunna se tydligt”, säger han. ”Jag använder vanlig dyk­utrust­ning och har aldrig använt mig av burar.

Oftast är större honhajar bekvämare i vattnet med människor. På sätt och vis kan det jämföras med människor, unga hanar är ofta aggressivare och försöker visa upp sig, medan honor är lugnare och bekvämare.”

Det handlar fortfarande om stora rovdjur, så han inte rädd? ”Jag har aldrig gått upp ur vattnet för att jag känt mig obekväm”, säger Cardwell. ”Det finns däremot gånger

BILD © MIGRATION MEDIA

ETT VÅGAT 94

Vilda djur_v2-Bens.indd 94

05.12.2018 15:33

Cigarrhajen tar små, noggranna bett.

Som ett resultat av det täcks undervattenskablar nu av glasfiber som skydd.

HAJSPECIAL

Ett vågat filmprojekt

FILMPROJEKT där du känner att du måste bete dig på ett särskilt sätt för att inte ses som ett byte. Det är speciellt större hajar som är nyfikna. De simmar snabbt upp till dig och vänder sig i sidled för att visa upp hur enorma de är. Ju mer de gör det, desto närmare kommer de och till slut når det en punkt där du måste visa din dominans i vattnet.”

Det kanske låter som galenskap att visa sin dominans mot en haj, men du gör det genom att göra dig själv så stor som möjligt. ”Först och främst måste du hålla nerverna i styr”, förklarar Cardwell. ”Det finns tillfällen då du måste

närma dig dem och göra samma sak som de gör. En gång fick jag problem med min båt och var tvungen att simma tillbaka till land. Det var ungefär 8 kilometer in och jag började känna mig som ett byte för jag hade ett par tjurhajar som cirkulerade under mig.”

Han fortsätter: ”Hajar känner av elektriska impulser och något som genererar dessa impulser är kramper. Om du får kramp i benet, känner hajarna av det. Jag började få kramp i mina ben och var tvungen att dyka ned och anfalla hajarna för att skrämma

OVAN Även om det sällan behövs, kan stora under ­vattens­kameror fungera som sköldar.

iväg dem. Det var förmodligen den mest hotfulla situation jag befunnit mig med hajar. När du håller en stor kamera framför dig känns den som en skyddande barriär. Du kan knuffa bort hajarna med hjälp av kameran, och det är ofta väldigt effektivt.”

Ian Evenden

Vetenskapsjournalist + Ian Evenden är en erfaren och högt eftertraktad frilansjournalist som skriver inom vetenskap, teknik och data.

95

Vilda djur_v2-Bens.indd 95

05.12.2018 15:33

DJURENS HJÄLTAR

Sir David Attenborough

Sir David Attenborough Naturprogrammens gudfader har gjort en fantastisk insats under sin karriär. I över sju decennier har han förmedlat världens natur rakt in i våra vardagsrum.

D

et är inte riktigt samma sak när en natur­dokumentär inte ackompanjeras av hans trygga stämma, eller hur? Sir David Attenborough är utan tvekan en pionjär utan dess like när det gäller hans arbete med att filmatisera vår natur.

Sir David Attenborough föddes i London samma år som drottning Elizabeth och växte upp i Leicester. Han studerade naturvetenskap på Clare College vid University of Cambridge och tog sin examen år 1947.

Efter universitetet anslöt Attenborough till flottan en period och började därpå att jobba som producentpraktikant för BBC. Året var 1952. Sir Davids första djurprogram var Zoo Quest som lanserades år 1954. Han skrev, presenterade och producerade den banbrytande tv-serien som sändes fram till år 1963. Sedan blev han ansvarig för den nya kanalen BBC2 år 1965 där han hade uppsikt över införandet av Europas första

Ett livsverk Sir David Attenborough har haft en strålande karriär.

tv-nätverk helt i färg. År 1969 blev han BBC:s kanalchef. Rollen inbegrep införandet av alla slags nya innehåll och han kan ta åt sig äran för att uppskattade program som Match Of The Day, direktsänd biljard och Monty Python hittade ut till tv-tittarna.

Dokumentärformatet skulle emellertid bli Attenboroughs stora passion och år 1973 sade han upp sig från sin tjänst för att helhjärtat kunna koncentrera sig på att producera naturprogram. Sir David har aldrig betraktat sig själv som en djurälskare, han är bara

1947 Tar naturvetenskaplig examen vid Clare College, Cambridge University.

väldigt fascinerad av dem. Han har tidigare medgivit att de enda djur han inte tycker om är råttor!

Hans första teveäventyr hette Eastwards With Attenborough. Produktionen inleddes 1973 och var startskottet för en tradition av högklassig skildring av världens natur. Med en rad ban­brytande dokumentärer bakom sig, exempelvis Liv på jorden (vid tiden ett av BBC:s mest ambitiösa filmprojekt) och Den levande planeten, blev Sir David år 1985 adlad av drottning Elizabeth för sina

1955 Det första avsnittet av Zoo Quest sänds.

Det blir en tittarsuccé.

1926

1952

1973

Född den 8 maj i Isleworth, London. Växer upp vid University College, Leicester, där hans far Frederick är rektor.

Börjar som praktikant på BBC. Hans första jobb blir dokumentären Coelacanth.

Säger upp sig från tjänsten som programchef och fokuserar helt på naturdokumentärerna.

96

Vilda djur_v2-Bens.indd 96

05.12.2018 15:33

DJURENS HJÄLTAR

Sir David Attenborough Sir David Attenborough under filmningen av Däggdjurens liv i Sydafrika.

5

FAKTA OM …

SIR DAVID ATTENBOROUGH

År 2005 adlades Attenborough av drottning Elizabeth för sina exceptionella insatser inom konst, lärande, litteratur och vetenskap.

1 Närkontakt med gorillor Ett av Sir Davids mest kända ögonblick är hans nära kontakt med bergsgorillor under filmandet av Liv på jorden år 1978 då smågorillor klättrade på honom.

Sir David är den enda filmmakare som har mottagit utmärkelser från BAFTA (British Academy Film Awards) för tevesändingar i svartvitt, färg, HD och 3D.

2 Begåvad familj Sir Davids äldre bror var den Oscarsvinnande skådespelaren och regissören Lord Richard Attenborough (1923–2014) som bland annat spelade i filmen Jurassic Park.

3 Upptäcktsresande

Filmteknik Under sin makalösa karriär har Sir David alltid varit i framkant när det gäller naturfilmens tekniska utveckling. Han har ständigt höjt ribban – från att ha intro­duce­rat Europas första färgtv-kanal i juli 1967 till att använda timelapsefilmning under arbetet av Private Life Of Plants (1995) för att på ett helt nytt sätt kunna skildra hur växter växer.

Bland andra landmärken märks BBC:s första natur­ dokumentärer i både HD (Planet Earth) och 4K (Life Story), samt Storbritanniens första 3D-dokumentär, Flying Monsters 3D, som sändes på Sky 3D 2010. År 2015 lanserade han attenboroughsreef.com som är en interaktiv plattform som dokumenterar det fantastiska djurlivet och den svåra ekologiska situationen vid Stora barriärrevet. Under detta arbete slog han dessutom rekord med ett dyk på 305 meter i undervattensfarkost vid revet.

1985

2016

Drottningen adlar Sir David Attenborough för hans insatser inom dokumentärgenren.

Sir David firar sin 90-årsdag. En av många hyllningar är att NERC:s senaste polarforskningsskepp döps till RRS Sir David Attenborough.

1990–2015 Producerar en lång rad högklassiga natur- och miljödokumentärer, bland andra The Truth About Climate Change som behandlar ämnet global uppvärmning.

4 Känt namn Sir David har hyllats otaliga gånger genom att olika arter har döpts efter honom – bland annat fossiler, skalbaggar, malar och det långnäbbade myrpiggsvinet Zaglossus attenboroughi.

5 Oväntad potential År 1952 då Sir David började på BBC hade han bara sett ett tv-program! Inledningsvis ansågs han vara olämplig som programledare i rutan på grund av sina tänder.

© Alamy; Getty; WIKI; Thinkstock

”Med en rad ban­brytande dokumentärer bakom sig blev Sir David år 1985 adlad av drottning Elizabeth för sina insatser inom dokumentärgenren.”

insatser inom dokumentär­genren.

Under 1990- och 2000-talen har Sir David utvecklat en lång rad program som har avhandlat ämnen som djurs beteenden och miljöfrågor samtidigt som han har strävat efter att använda sig av den allra senaste filmtekniken för att skildra det fantastiska djurriket. Serier som Planet Earth, Life In The Freezer, Den blå planeten och Life In Cold Blood (bara för att nämna några) har bidragit till att inspirera miljontals tittare världen över att lära sig mer om naturen.

Med 32 hedersutmärkelser – fler än någon annan person har tilldelats – jämte medlemskap i Royal Society och många andra akademiska institutioner har Sir David Attenboroughs livsverk till dags dato underhållit och utbildat utan motstycke. Hans entusiasm och upp­skatt­ning av naturen avslöjas i varje mening han bjuder sin trollbundna publik på.

Under inspelningen av Life Of Birds färdades Attenborough över 411 900 kilometer! Han besökte Nordpolen 2010 vid 83 års ålder vid filmandet av Frozen Planet.

Filmteamet bakom Zoo Quest som år 1955 planerar nästa resa till Brittiska Guyana.

97

Vilda djur_v2-Bens.indd 97

05.12.2018 15:33

DJUR & MÄNNISKAN 106 112 129 40 48 102 52

114 98

Vilda djur_v2-Bens.indd 98

05.12.2018 15:33

DJUREN OCH MÄNNISKAN

Innehåll

104

100 En resa genom evolutionen 106 Människans närmaste släktingar

120

64

112 Djuren invaderar!

118 Människans

sökande efter havsmonster 122 Djuren som formar människans teknik 126 Ormgift blir till medicin 128 Katt eller hund –

Vem är människans

bästa vän?

59 99

Vilda djur_v2-Bens.indd 99

05.12.2018 15:33

VISSTE DU ATT?

DJUR & MÄNNISKAN

Så fungerar evolutionen

Darwin myntade inte frasen ”survival of the fittest”.

Dess betydelse är ungefär ”de bäst lämpade överlever” och går att härleda till biologen Herbert Spencer.

Olika arter av frukflugan Drosophila kan se väldigt olika ut med bara en handfull genetiska mutationer.

100

Vilda djur_v2-Bens.indd 100

05.12.2018 15:33

VISSTE DU ATT?

Alla chathamsydhakar är släkt med varandra.

Fågelpopulationen, som lever på Chathamöarna, Nya Zeeland, härstammar från ett enda par.

DJUR & MÄNNISKAN

Så fungerar evolutionen

En resa genom evolutionen Det är nästan 180 år sedan HMS Beagle förde en ung Charles Darwin till Galápagosöarna. Vad har vetenskapen lärt sig om evolutionen sedan dess?

Luis Villazon

C

harles Darwin får oftast all ära för evolutionsteorin.

Men faktum är att delar av hans teori tidigare hade föreslagits av andra. 1794 skrev naturalisten James Hutton att de varelser vars egenskaper bäst svarar mot rådande omständig­ heter har störst chans att föra sin art vidare. Och 1831 föreslog den skotske fruktodlaren Patrick Matthew att de individer som inte besitter erforderlig styrka, snabbhet, djärvhet eller list dör innan de hinner fortplanta sig och ger därigenom plats åt de av samma art som är bättre lämpade.

Evolutionen och det naturliga urvalet betraktades fortfarande som radikala idéer vid 1800-talets slut, men de var inte nya. Anledningen till att vi kommer ihåg Darwin men inte

de andra är att han ägnade 20 år åt att samla bevis och förfina sina argument för hur det naturliga urvalet fungerar innan han lät publicera sin bok Om arternas uppkomst.

Darwins huvudteori lyder som följer: i varje given art är de enskilda djuren inte identiska – några är längre och starkare, eller har annorlunda färg. Populationen inom samma art konkurrerar med varandra om mat, territorium och tillgången till partners. De som är bättre lämpade för detta lever längre och får fler av­ kommor som de skickar vidare sina egenskaper till. Så över tid kommer de egenskaper som är mest värdefulla för överlevnad att spridas vidare, medan de mindre värdefulla försvinner.

Darwin insåg att evolution inte

BILD © THINKSTOCK

TEXT:

101

Vilda djur_v2-Bens.indd 101

05.12.2018 15:33

VISSTE DU ATT?

DJUR & MÄNNISKAN

BILDER © THINKSTOCK

Så fungerar evolutionen

Japanskt ormbär har det största genomet av alla organismer.

Denna japanska blommas celler innehåller 50 gånger så mycket dna som människans.

Den nya zeeländska bryggödlan muterar snabbare än någon annan art, men förändringarna är omärkbara eftersom de sker i icke-kodande delar av dess dna.

HÖGER Dna:ets dubbel­helixstruktur beskrevs först av James Watson och Robert Crick 1953.

är en stege, där arter klättrar upp på allt mer avancerade pinnsteg. Det är snarare så att arter ständigt delas upp i utbrytargrupper, och den nya arten lyckas eller dör ut beroende på hur väl den anpassar sig till sin nisch. Detta innebär att olika arter har gemen­ samma förfäder – närbesläktade arter delar en inte så avlägsen gemensam förfader, medan mer avlägset besläktade arter har en gemensam förfader längre tillbaka i tiden. Men i slutändan hör allt levande till samma släktträd.

”WALLACE-EFFEKTEN”

”ARTER DELAS STÄNDIGT UPP I UTBRYTAR­ GRUPPER, OCH DEN NYA ARTEN ANTINGEN LYCKAS ELLER DÖR UT.”

När Om arternas uppkomst publicerades 1859 blev den grundläggande idén om arternas utveckling snabbt accepterad. Men den faktiska mekanismen som driver utvecklingen har debatterats sedan dess. En av Darwins närmaste medarbetare var Alfred Russel Wallace. Wallace hade kommit fram till teorin om naturligt

urval ungefär samtidigt som Darwin, men han såg det inledningsvis som en återkopplingsmekanism som bevarade olika arters anpassning till sin omgivning, snarare än en kapprustning mellan medlemmar av samma art. Teorin skulle ha hållit olika arter ifrån förändring, såvida deras omgivning inte förändrades först.

Senare insåg dock Wallace att två populationer av samma art kunde leva i något skiftande miljöer. Det naturliga urvalet förändrade populationerna för att anpassas bättre till sin egen speciella miljö, vilket innebar att de skulle nå en punkt där en hybrid mellan de två populationerna skulle vara mindre välanpassad än någon av sina föräldrar. När detta inträffade skulle det naturliga urvalet gynna individer som inte försökte beblanda sig med andra populationer – arten skulle nu ha delats upp i två nya arter.

Detta är även känt som ”Wallace­ effekten”, och 2005 visade en studie

102

Vilda djur_v2-Bens.indd 102

05.12.2018 15:33

DJUR & MÄNNISKAN

Så fungerar evolutionen

ELIZABETH WHITE PÅ PÅ BBC WILDLIFE SVARAR FRÅGOR

Producenten Elizabeth White om Planet Earth II – BBC:s serie som fokuserar på evolutionen.

Kan du berätta om tv-serien?

Planet Earth II började sändas sent 2016. Det är en serie i sex delar om hur djur har utvecklats och diversifierats som svar på de utmaningar olika miljöer på jorden utgör. Serien är gjord av teamet som låg bakom Frozen Planet och Planet Earth, men den kommer att bli mer djupgående, eftersom ny filmteknik ger oss möjligheten att verkligen utforska hur det känns att leva i dessa djurs tillvaro.

Vad handlar ditt avsnitt om?

Min film handlar om öar, vilket är

fantastiskt eftersom det finns en sådan otrolig mångfald där, och de är grogrund för utveckling och anpassning. Vi tänker på de här platserna som paradis, men öar innebär en hel rad utmaningar för djur på grund av deras avskildhet, tillgång på mat och färskvatten och även väderförhållandena som kan vara mer föränderliga än på större kontinenter. Det handlar också om konkurrens och predation, eller bristen på sådan, och vilken effekt det har på ölevande djur.

Evolutionen på öar har lett till ickeflygande fåglar och ormar

”EVOLUTIONEN PÅ ÖAR HAR LETT TILL ICKE­ FLYGANDE FÅGLAR OCH ORMAR SOM ÄR BETYDLIGT GIFTIGARE.”

Galápagosöarna är en av de platser som besöks i Planet Earth 2.

som är betydligt giftigare än sina släktingar på fastlandet.

Var är ditt avsnitt filmat?

Vi har arbetat över hela planeten – från polerna till tropikerna. Några öar är välkända, som Madagaskar och Galápagos, men vi har varit angelägna att även ta oss till mindre kända platser.

för filmning, vilket var ganska avgörande eftersom många av scenerna är långa eller avlägsna, vilket bidrar till komplex logistik.

Och det finns alltid en risk för att man behöver ett andra försök för att kunna filma allt som krävs för att man verkligen ska kunna berätta den biologiska historien.

Hur såg arbetet ut?

Vi hade ett fönster på två år

Elizabeth White PRODUCENT, PL ANET EARTH II vid University of Northampton att den ligger bakom att populationer av gräs drivs att blomma vid olika tidpunkter.

Darwin skrev om det naturliga urvalet sju år innan Gregor Mendel visade hur genetiskt arv fungerade, och 70 år innan någon insåg att dna bär på den genetiska informationen.

1976 kom Richard Dawkins på teorin om ”den själviska genen”. Teorin säger att det naturliga urvalet inte rör individer eller populationer utan att det handlar om enskilda gener.

Enligt Dawkins, kan man tänka på en kyckling som ett äggs sätt att skapa ett annat ägg. På samma sätt är din kropp bara en bärare av de 20 000 gener som ursprungligen angav de instruktioner som skapade den.

Eftersom din fysiska kropp (även kallad ”fenotyp”) är produkten av den exakta kombi­nationen gener du ärvde från din mamma och pappa, och eftersom denna kombination aldrig kommer att kopieras (såvida du inte

har en en­äggs­­tvilling), så innebär det att fenotyper i sig själva är flyktiga och inte utgör grunden för urvalet.

Det är i princip samma sak som Darwin sa, förutom att han talade om egenskaper snarare än gener. Därför har teorin om den själviska genen kallats för ”ultradarwinism” eller ”darwinistisk fundamentalism”.

Men den erbjuder ett sätt att förklara en rad knepiga fenomen inom evolutionen. Som skräp-dna.

STAMMANDE GENER Skräp-dna är genetiskt material som inte verkar ”göra” något. Det bygger ingen del av den fysiska kroppen, och det gör inget för att reglera djurets ämnesomsättning.

Vid en tidpunkt ansågs mer än 98 procent av det mänskliga genomet vara skräp-dna, på grund av att det inte kodar för några protein- eller enzymsekvenser. I dag vet vi att mycket av ”skräpet” har en viktig

reglerande roll, men trots det verkar 20–45 procent av vårt dna inte vara till någon nytta för oss. Mycket av det består av upprepade sekvenser av genfragment, ungefär som genetiskt stammande. Dessa delar raderas auto­ matiskt av vårt cellulära maskin­eri när generna avläses, så de gör ingen skada, men under evolutionär tid har antalet upp­repningar av dessa sekvenser grad­vis ökat.

Detta ”själviska dna” existerar helt enkelt för att det har lyckats kopiera sig självt. En form av naturligt urval innebär att de sekvenser som kopieras snabbast kommer att utgöra en större del av vårt totala dna.

All genetisk förändring börjar av en slump. En foton av ultraviolett ljus eller en reaktiv kemisk förening träffar en dna-sträng och ändrar en av bokstäverna i den genetiska koden.

Eller ett fel inträffar vid celldelning så att dna-sekvensen inte kopieras perfekt. Dessa mutationer är slump­

103

Vilda djur_v2-Bens.indd 103

05.12.2018 15:34

DJUR & MÄNNISKAN

Så fungerar evolutionen

OINTELLIGENT DESIGN När evolutionen fallerar. + Moder natur vet inte alltid bäst. Naturligt urval är en blind kraft som helt enkelt tar de tillgängliga genetiska variationerna inom en population och gör det bästa med vad den har att arbeta med. Ibland kan processen leda till ologiska anpassningar – det enda skälet till att de inte har raderats från genpoolen är att det inte finns några bättre alternativ.

PANDANS TUMME

RUBISCO

GRÄSHOPPANS NERVER

DÄGGDJURENS LUNGOR

Jättepandor behöver kunna greppa tag i bambustjälkarna för att äta. De har fem fingrar på fram­benen, men till skillnad från primater har inget av dem ut­vecklats till en tumme. Istället fungerar ett förstorat radialt sesamben i handleden som en fejktumme.

Ribulosbisfosfatkarboxylas-oxygenas är det enzym som växter använder för att utvinna kol från koldioxid i luften. Det är viktigt men enormt ineffektivt – så pass att Rubisco är det vanligast förekommande proteinet på planeten.

Nerverna som kontrollerar den afrikanska gräshoppans vingar börjar i hjärnan och löper bakåt över kroppen. Men de missar vingarna och måste vända tillbaka. Det beror på att de utvecklades från de nerver som en gång kontrollerade buken.

Fåglar andas cirkulärt, vilket förhindrar att luft från in- och utandning blandas. Det är ett mycket effektivt sätt att syresätta blodet, men dägg­djuren utvecklade aldrig det, utan får nöja sig med ett enklare andningssystem.

mässiga och väldigt sällsynta – en bakterie muterar bara en gång på 300 generationer. När det gäller högre stående djur är det ännu mer sällan tack vare mer sofistikerade fel­söknings­mekanismer. Det är lika bra, eftersom nästan alla mutationer är dåliga. Tar man en gen från en fungerande enzym och ändrar koden på ett enda ställe är det extremt osannolikt att den skulle fungera bättre – ungefär som att slå en klocka med en hammare och tro att den skulle hålla tiden bättre.

I bästa fall byter en muterad gen en aminosyra i proteinkedjan mot en annan. Det kommer att ändra proteinets 3D-form något så att det katalyserar kemiska reaktioner mindre

”VI BÖR INTE UTGÅ IFRÅN ATT VARJE FÖRÄNDRING SOM SKER I DNA:ET ÄR FÖRDELAKTIG.” Dr Sankar Subramanian GRIFFITH UNIVERSIT Y, AUSTRALIEN

effektivt. I värsta fall leder mutationen till en dominoeffekt som gör att varje efterföljande aminosyra i proteinet ersätts. När dåliga mutationer före­ kommer i vanliga celler i våra kroppar leder det vanligen till att cellen dör.

Om mutationen sker i en spermieeller äggcell kan den föras vidare till nästa generation. Vid det laget kommer det naturliga urvalet att agera ganska snabbt för att sålla bort den från genpoolen.

MOLEKYLÄR EVOLUTION Det betyder inte att alla mutationer som inte sållas bort är av godo. ”Vi bör inte utgå ifrån att varje förändring som sker i dna:et är fördelaktig: en betydande andel mutationer kan mycket väl vara neutrala”, säger dr Sankar Subramanian på Environ­ mental Futures Centre vid Griffith University, Australien. ”Neutrala dna-förändringar ackumuleras i organismer då de är ofarliga, men de

påverkar inte fenotypen.”

Faktum är att dr Subramanians forskning visar att det djur som har den snabbaste förändringstakten i dna:et också är ett av de djur som utvecklas lång­sammast fysiskt. Den nya zeeländska bryggödlan anses vara en levande fossil, den har knappt förändrats alls de senaste 200 miljoner åren. ”De biologiska processer som styr dna:ets evolution, och de som står för morfologisk förändring är mycket olika”, säger professor David Lambert, som var medförfattare av studien.

Det fungerar på motsatt vis också.

Ta i beaktande två arter av fruktfluga: Drosophila heteroneura och Drosophila silvestris. ”Arterna är väldigt olika morfologiskt och troddes ursprung­ ligen höra till olika släkten”, säger David Lambert. ”Men genetiskt är de väldigt lika varandra. De har skilts åt som arter nyligen.”

Under de 155 år som har gått sedan publiceringen av Om arternas uppkomst

104

Vilda djur_v2-Bens.indd 104

05.12.2018 15:34

VISSTE DU ATT?

Varje genvariant kallas för allel.

Alla har gener för exempelvis hårpigment, men olika alleler bestämmer hårfärgen.

DJUR & MÄNNISKAN

Så fungerar evolutionen

EPIGENETIK

har Darwins teorier förfinats och utvecklats, men grundidén är den­ samma. Han missförstod dock några saker. Darwin trodde att giraffen har fått sin långa hals tack vare att det naturliga urvalet gynnar djur som kan nå de högsta grenarna. Det verkar logiskt – bortsett från att giraffen faktiskt tillbringar större delen av sin tid med att äta med böjd hals, bara två meter över marken.

Dr Rob Simmons vid University of Cape Town, Sydafrika, var först med att komma med den alternativa förklaringen att giraffens hals har utvecklats som ett alternativ till horn. ”När prototypen till dagens giraff ägnade mer tid ute på slätten, blev halsen allt längre i proportion till resten av kroppen”, förklarar han, ”till den punkt då halsen var för lång för att använda vid strid ansikte mot ansikte (eller horn mot horn). Då bör giraffen ha vunnit fördelar genom att svänga på huvudet med sin längre

hals. Vid det laget kan man tänka sig att det sexuella urvalet snabbt tog över, vilket ledde till att halsarna snabbt blev ännu längre.”

Så hangiraffer har sin långa hals för att det innebär fördelar i strid med andra hannar och när det gäller att attrahera honor för avel. Men även hongiraffer har långa halsar – av samma skäl som män har bröstvårtor.

Det är en kroppsdel som endast det ena könet har nytta av, men båda könen bär på dess gener.

Så fungerar evolutionen – man behöver inte vara fulländad för att överleva. Man behöver bara vara bättre än sina konkurrenter.

OVAN Giraffer har lång hals för att få fördel i strid, inte för att nå höga grenar.

+ Alla celler i din kropp har exakt samma dna. Men några har blivit hjärnceller, och andra har blivit muskel-, lever- eller hudceller. Vilken del av ditt genom som ska användas vid varje givet tillfälle hanteras av de ”epigenetiska” systemen. Dessa system går fortfarande i arv från en cell till nästa (vilket förklarar varför en levercell producerar nya leverceller när den delar sig), men de innebär inte några ändringar av själva dna-koden. Ett epigenetiskt system innebär att metyl (CH3) fästs vid dna-strängen vid vissa punkter.

Dna som har behandlats på det här sättet är mindre aktivt, möjligen på grund av att metylgruppen stör avläsningen av dna-koden. Ett annat system inbegriper histonproteiner som fungerar som spolar som dna:et ”snurras upp” på för att spara utrymme. Modifiering av histonerna ändrar även hur dna:et avläses. Ny forskning antyder att vissa epigenetiska förändringar till och med kan gå i arv från föräldrar till avkomma.

BILDER © THINKSTOCK

Livets ritning består av mer än bara dna.

Luis Villazon

Vetenskapsjournalist + Luis Villazon är frilansande vetenskapsjounalist med biologi som specialitet.

Celler kan kontrollera vilka delar av deras dna som blir lästa.

105

Vilda djur_v2-Bens.indd 105

05.12.2018 15:34

DJUR & MÄNNISKAN

Människans närmaste släktingar

Människans närmaste släktingar

Smarta, känslostyrda och sociala ... Hur mycket liknar vi egentligen schimpanserna?

106

Vilda djur_v2-Bens.indd 106

05.12.2018 15:34

DJUR & MÄNNISKAN

Människans närmaste släktingar chimpansen och deras ”kusin” dvärgschimpansen (bonobo) är våra närmaste evolutionära släktingar. Detta betyder inte att vi härstammar från schimpanserna, men människor och schimpanser delar en gemensam förfader från cirka fyra miljoner år tillbaka.

Schimp­anserna är faktiskt närmare släkt med oss än vad de är med gorillor och orangutanger.

För cirka en miljon år sedan uppstod Kongofloden. Den isolerade delar av dåtidens befolkning och detta ledde sannolikt till utvecklingen av olika arter.

Befolkningen splittrades, med den mänsk­ liga förfadern på ena sidan och schimpan­ sernas och bonoberna fick en gemensam förfader på den andra sidan. Vi har minst 90 procent (kanske så mycket som 99 procent) av vårt DNA gemensamt med schimpanserna. Trots det har vi ganska olika utseenden. Detta beror på att många av de gener vi inte delar är de som styr utseendet. Detta visar att små genetiska skillnader kan ha stor inverkan på hur våra kroppar utvecklas.

Schimpanser hade varit nästan lika långa som oss om de skulle ha gått upprest, men deras kroppar är skapade för en helt annan hållning. Schimpanser tillbringar mycket av sin tid i träd och har långa, starka armar som gör det lätt för dem att svinga sig från gren till gren. Schimpanser kan stå och gå upprest, men deras skelett är inte så bra anpassat för det. Lårbenet lutar utåt mer än vårat och knälederna hindrar benen från att sträckas ut helt. Detta gör att schim­ panserna har en vaggande gångstil. De går långsammare och är mindre stabila jämfört med oss. Långa armar och en ryggrad som inte är S -formad gör det lättare att gå på alla fyra och samtidigt titta framåt.

Schimpanser står och går upprest när de bär på något, eller när de vill verka större och mer hotfulla. De föredrar dock att gå på knogarna. Även om frukt och växter utgör huvudde­ len av schimpansernas kost är de inte kräsna och äter även insekter, ägg och kött.

De jagar i små grupper, och deras kraftiga käkar och tänder gör att de utan problem skulle kunna fånga och döda en hjort eller en leopard. Schimpanser är inte på toppen av näringskedjan. Leoparder är deras näst största hot, efter människan. Schimpanser är dock inte ett lätt byte för en leopard. De använder stockar för att försvara och genom att samarbeta lyckas de ofta att

S

Schimpansens anatomi

Bäckenet Schimpansens bäcken är långt och smalt, eftersom de inte behöver konstant stöd för att stå upprätt.

Dessa apor är anpassade till sin omgivning.

Ansikte Hakan är större och kraftigare än vår och pressar ut ansiktet.

Benet vid ögonbrynen Tjocka benbågar skyddar ögonen och sticker ut över den relativt lilla hjärnan.

Ryggraden Benen ovanför ryggraden ger ett brett fäste för den kraftiga rygg­ muskulaturen.

Korta ben Människans ben är cirka 40 procent längre än armarna. Schimpansens ben är faktiskt lite kortare än armarna.

Hörntänder Kraftiga huggtänder används för att döda bytesdjur och i kamp mot rivaliserande schimpanser.

Böjda armben Underarmarna är mycket mer böjda utåt än hos människor.

Detta gör att de kan rotera musklerna mer.

Knän Schimpanser kan inte låsa sina knän, så de måste använda muskler om de går upprest eller gå på alla fyra.

Går på knogarna

Långa tar

De långa fingrarna böjs under händerna när de går för att undvika att naglarna blir nedslipade.

Schimpansens tår är nästan lika långa som fingrarna och stortån lämpar sig väl för att greppa tag i saker.

”ÄVEN OM FRUKT OCH VÄXTER UTGÖR HUVUDDELEN AV SCHIMPANSERNAS KOST ÄR DE INTE KRÄSNA ...”

Tyd schimpansens ansiktsuttryck Schimpanser har 23 olika muskler som kontrollerar ansiktsuttryck, jämfört med människans 43. Det är ändå fler än de flesta andra primater och detta gör att schimpanserna har många ansikts­ uttryck. De kan, precis som människor, le med munnen, men inte med ögonen, så det är viktigt att kolla på hela schimpansens ansikte om du vill tolka hur den känner sig.

Vänlig Att visa tänder är ett klassiskt sätt att visa sig hotfull på i djurvärlden. I schimp­ansernas komplexa samhälle är det däremot ett tecken på försoning och goda avsikter. Precis som leendet hos människor.

Underlåtelse

Konflikt

Schimpansen visar att den underkastar sig en dominerande hane genom att puta med läpparna.

Detta uttryck används även för att tigga mat från en annan schimpans.

Att trycka ihop läpparna och blåsa så att läpparna skakar är ett tecken på konflikt. Tillsammans med en rynkad panna indikerar det ilska, medan höjda ögonbryn istället tyder på att de känner sig förvirrade.

107

Vilda djur_v2-Bens.indd 107

05.12.2018 15:34

DJUR & MÄNNISKAN

Människans närmaste släktingar

döda det stora kattdjuret. Schimpanser försöker alltid fly från människor, men om de trängs in i ett hörn kan de bli väldigt farliga. Det har hänt att de har dödat människor genom att greppa tag i deras ben och slå deras huvuden mot marken.

Schimpansernas hjärnstorlek är mindre än en tredjedel av vår. De visar ändå en hög grad av intelligens, även jämfört med andra stora apor. Honschimpanser som har förlorat ungar har observerats bära på liket i ett tillstånd av sorg. I möten med andra arter har de visat socialt beteende i form av dåligt eller gott uppförande, istället för det mer instinktiva angrepp eller flykt.

Schimpanser kan vid vissa tillfällen döda sköldpaddor genom att sticka in pinnar i dem, men de äter inte köttet. Är det bara för skojs skull? Vid andra tillfällen har schimpanser observerats mata sköldpad­ dor, nästan som om det ar ett husdjur.

Bill Wallauer, videofotograf vid Gombe nationalpark i Tanzania, berättar att när schimpanserna stöter på en pytonorm samlas de för att kolla på den. De slits uppenbarligen mellan rädsla och fascinati­ on. En pytonorm innebär vanligtvis varken föda eller hot för schimpanserna. Trots detta kan de titta på ormen i upp till en halvtimme, medan de rör vid eller kläm­ mer på varandra som om de vill lugna sig medan de ser på. Precis som vi skulle göra om vi såg en skräckfilm.

På grund av likheten med människor har schimpanser använts som försöksdjur för att testa narkotika och läkemedel. Det är bara USA och Gabon i Afrika som fortfarande använder schimpanser till medicinsk forskning. De flesta schimpan­ ser som tidigare användes för forskning i USA har placerats ut i djurreservat. Förr i tiden användes de dock ganska ofta. På åttio- och nittiotalet avled 400 schimpan­ ser i amerikanska laboratorier för att användas i forskningen om HIV-viru­ set. Två schimpanser skickades även ut i rymden som en del av USA:s tidiga rymdprogram.

Ham, en tre år gammal schimpans var den första år 1961. Trots att han landade tryggt, verkade det inte som han uppskattade upplevelsen. Han vägrade att sitta kvar i sätet för att bli foto­graferad.

En titt på revbenen Människors och schimpansers revben är ganska avancerade och klarar olika positioner.

Plattare revben Plattare revben gör bröst­ korgen styvare vertikalt, en anpassning för att kunna hoppa på två ben.

Bröstkorg

Revben Schimpanser har tretton par revben, alltså ett mer än oss.

En klockformad bröstkorg hjälper till att sprida kroppens belastning när en schimpans hänger i grenar.

Bröstben Människor har större bröstben för att skydda hjärta och lungor, som är mer sårbara eftersom vi går på två ben.

Fritt flytande

Människa

Fler ”flytande” revben (alltså inte fästa till bröstbenet) gör bröstkorgen rörligare.

Schimpans

Vad är skillanderna?

Schimpanser

Australopitheciner

Ansiktsform: Käke och ögonbryn sticker ut Längd på tänder: Långa, med kraftiga hörntänder Storlek på hjärna: 400 cm3 Längd på armar: 1,5 gånger längre än höjden Går på knogarna? Ja Stortå: Fungerar som tumme

Ansiktsform: Käke och ögonbryn sticker ut Längd på tänder: Små och jämna Storlek på hjärna: 450 cm3 Längd på armar: Kortare Går på knogarna? Nej Stortå: Mer lik människans, ej greppande

108

Vilda djur_v2-Bens.indd 108

05.12.2018 15:34

DJUR & MÄNNISKAN

Människans närmaste släktingar

Schimpanssamtal Schimpanser använder vokal kommunikation, men de kan inte skapa mänskliga ord. Orsaken till detta ligger i luftvägarna.

Brocas område Både människor och schimpanser har samma struktur i hjärnan, Brocas området, som är aktivt när vi kommunicerar.

Jämn fördelning Människor har ungefär samma storlek horisontalt och vertikalt i området för rösten.

Det betyder att det är lättare att skapa precisa vokalljud.

Rangordningen

Struphuvudet

Ansiktet

Tungan

Schimpanser och nyfödda barn har upphöjda struphuvuden. Detta gör att de kan svälja och andas samtidigt, men de har ett mindre utbud av vokalljud.

Det utskjutna ansiktet hos apor bidrar till att deras tunga nästan är helt ”inspärrad” i deras mun.

Människotungan sträcker sig delvis in mot svalget och gör att vi kan skapa många olika ljud.

”PÅ GRUND AV LIKHETEN MED MÄNNISKOR HAR SCHIMPANSER ANVÄNTS SOM FÖRSÖKSDJUR FÖR ATT TESTA NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL.”

Schimpanser lever i samhällen på 40–60 individer. De reser och jagar i mindre grupper på cirka 10 individer, men antalet förändras hela tiden allt eftersom individer flyttar mellan olika jaktgrupper. Honor och hanar har egna hierarkier. Hanarna har en alfahane för hela samhället. Detta bestäms delvis av ålder och styrka, men det har även en politisk aspekt. Alfahanar som kan skapa allianser har större chans att behålla makten. Honor kan ibland konspirera för att avsätta en opopulär alfahane till förmån för en som skulle vara en bättre ledare. Mödrar har ett extremt nära förhållande till sina barn, speciellt döttrar.

Honors sociala status ärvs från moder till dotter. Inom ett samhälle tar man hand om varandra och delar mat för att bidra till gruppens sammanhållning, men reaktioner på andra schimpanser kan ibland vara ganska fientliga.

Modern människa Ansiktsform: Platt, med tydliga kindben Längd på tänder: Små och jämna Storlek på hjärna: 1 300 cm3 Längd på armar: Korta i proportion till höjden Går på knogarna? Nej Stortå: Ej greppande

Redan 1913 visade studier av schimpanser att de inte löste problem enligt försök och misstag-metoden, som de flesta andra djurarter. De kan få ögonöppnande aha-upplevelser, något som visar en verklig insikt.

Schimpanser kan till exempel stapla klossar och bygga torn för att nå upp till bananer som är utom räckhåll. De kan använda vassa pinnar och stockar som svärd när de jagar, eller för att få ut termiter ur hålor. Detta beteende är inte medfött, utan ett inlärt beteende som de kopierar från de vuxna. Att bygga ett hem är något som helt och hållet lärts in från moder till barn från att ungen är nyfött.

Det finns dock begränsningar i deras intelligens. Det verkar som schimpanser inte kan ställa frågor. Ett människobarn ställer periodvis frågor om allt möjligt, Men det verkar som schimpanser aldrig funderar på hur eller när. Flera schimpanser kan teckenspråk, men de svarar bara på sin tränares frågor och ställer aldrig egna. En schimpans som är tränad att utföra en uppgift eller lösa ett problem, fortsätter att göra det på samma sätt även om problemet ändrats så att den gamla lösningen blir omöjlig.

Evolutionspsykologen Joseph Jordania har föreslagit att vår möjlighet att ställa frågor är en av de förmågor som gör oss smartare än aporna.

© Getty; Thinkstock; Alamy; SPL

Kollektiv intelligens

109

Vilda djur_v2-Bens.indd 109

05.12.2018 15:34

NATURBILD + Vetenskapens syn på vår fantastiska natur

110

Vilda djur_v2-Bens.indd 110

05.12.2018 15:34

VISSTE DU ATT?

Fadern tar hand om det nykläckta ägget

Det tar bara två månader för embryot att växa ur ägget.

DJUR & MÄNNISKAN

Kejsarpingvinens familjeliv

KEJSARPINGVINENS FAMILJELIV Följ med på en upptäcksresa där de traditionella könsrollerna utmanas. Vi studerar Antarktis mest förtjusande invånare – kejsarpingvingen.

På norra halvklotet har vi vinter ungefär mellan december och mars, men på Antarktis varar vintern från juni till augusti. Under vintern kan temperaturen sjunka till under 30 minusgrader och vindstyrkan kan komma upp i 160 kilometer i timmen.

Trots det kämpar kejsar­pingvinerna på. Särskilt de trofasta hanarna. Det är de som tar hand om ungarna och spenderar hela vintern ute på den öppna isen. Det enda skyddet mot den iskalla vinden är de andra pingvinerna i flocken.

Medan nästan alla andra djurarter

i Antarktis flyttar till mildare regioner på vintern stannar kejsarpingvinen, för de måste ta hand om sina nykläckta ungar. Ungarna är inte redo att leva på egen hand och får att fler av dem ska ha en chans att överleva måste de skyddas. Kejsarpingvinerna måste klara sig genom tolv tuffa månader i den iskalla vildmarken.

De har en imponerande uthållighet, och de visar upp en imponerande viljestyrka när de passar ägget, och senare ungen. Kejsarpingvingen är helt enkelt i en klass för sig när det gäller att ta hand om sina ungar.

111

Vilda djur_v2-Bens.indd 111

05.12.2018 15:34

DJUR & MÄNNISKAN Djuren invaderar!

Djuren invaderar!

Människan tror att man kan härska över jorden, men vad händer när djuren tar över?

Idag är Okunoshima en populär turistattraktion för dem som gillar små pälsklädda gnagare.

Kaninön Okunoshima, Japan

A

tt bli jagad av en flock hungriga kaniner kan låta som en bisarr dröm, men det är på riktigt för dem som besöker den lilla japanska ön Okunoshima.

Det lever hundratals kaniner på ön, men hur de kom dit är ett mysterium. Den mest sannolika orsaken är att kaninernas förfäder var förrymda laboratoriekaniner från giftgasanläggningen som fanns på ön under andra världskriget. En annan teori är att de var husdjur som släpptes ut av skolbarn på 1970-talet.

Utan naturliga rovdjur på ön och med kaninernas snabba reproduktion har kaninbeståndet ökat blixtsnabbt. Vuxna honkaniner kan föda en ny kull varje månad och det beräknas att en mamma och hennes avkomma kan växa till en population på 50 000 kaniner på bara tre år. Detta låter kanske som mycket, men kaniner står högst upp på menyn för många rovdjur och upp till 80 procent av alla kaninungar dödas vanligtvis kort efter att de fötts. Okunoshima saknar denna balans mellan rovdjur och bytesdjur,

och invaderas därför av stora kaninflockar.

Kaninerna på ön är ovanligt modiga. Vilda kaniner är vanligtvis skygga och drar sig tillbaka för minsta lilla anledning.

Okunoshimas tama kaniner flockas runt besökarna på grund av en enda anledning: mat. Ett så stort bestånd leder till att den naturliga vegetationen på ön snabbt äts upp och turisterna som har med sig godsaker är helt enkelt en matkälla för de små söta, nyfikna krabaterna.

112

Vilda djur_v2-Bens.indd 112

05.12.2018 15:34

VISSTE DU ATT?

Under andra världskriget var Okunoshimas giftgasanläggning så hemlig att ön togs bort från kartan.

DJUR & MÄNNISKAN Djuren invaderar!

Kattöarna Japan

Vissa tror att det ger tur och lycka att mata katterna på ön.

”Dessa vilda kattdjur kom först till ön för att kontrollera beståndet av råttor och möss.”

Bestånd på topp Samspelet mellan rovdjur och byte Snöskohare Kanadensiskt lodjur

När harbeståndet blir för stort, finns det inte tillräckligt med mat till alla.

Färre harar

140

En känslig balans som påverkar beståndet.

När hararna får slut på mat svälter de och blir mer utsatta för rovdjur.

120

Bytesdjurbestånd Harbeståndet skiftar dramatiskt under varje tioårscykel.

100 80 Antal djur (1000)

Precis allt i ett ekosystem hänger samman och alla störningar i näringskedjan påverkar de andra berörda arterna. Det ömsesidiga behovet mellan rovdjur och byte är ett exempel på hur viktig denna sköra balans är.

Ett av de mest studerade förehållandena mellan rovdjur och byte är det mellan det kanadensiska lodjuret och dess favoritbyte snösnoharen.

Beståndet av snöskoharar följer en ganska regelbunden cykel på cirka tio år. När cykeln är på topp kan det finnas så många som 1 500 snöskoharar per kvadratkilometer. Det är en täthet som miljön inte kan upprätthålla. Hararna blir svagare och svagare när de börjar svälta och då blir det lättare för rovdjuren att fånga dem. Under en period har lodjuret lätt tillgång till mat, så det är sannolikare att de lever längre och ökar i antal.

Allt eftersom antalet harar sjunker, blir lodjuren tvungna att börja leta efter andra byten som kan tillfredsställa energibehovet. Då sjunker även lodjursbeståndet. För de harar som överlevt blir det mindre konkurrens om maten allt eftersom vegetationen växer tillbaka. Det låga lodjurs­ beståndet innebär dessutom en mindre risk för rovdjur. Hararna förökar sig snabbt och ökar i antal och cykeln börjar därmed om.

Forskarna obseverade att katterna på Ainoshima formade flockar.

60 40

20 0 1845

1855

Rovdjursbestånd

Haren utgör majoriteten av lodjurets kost, så storleken på bestånden hör ihop.

1865

1875

Färre lodjur

1885 År

1895

Lodjursbeståndet minskar cirka två år efter haren, eftersom de fått ont om byten.

1905

1915

Ökande bestånd

1925

När vegetationen växer igen gör även harbeståndet det. Det ger lodjuren mer mat.

© Alamy; Getty

Det uppskattas att det finns sex gånger fler katter än människor på ön Aoshima i Japan.

Dessa vilda kattdjur togs till ön för att kontrollera beståndet av råttor och möss.

Eftersom det inte fanns andra rovdjur på ön, och bara några få av katterna var sterilisera­ de, har kattbeståndet fortsatt växa.

Det finns flera kattöar i Japan. En annan ö är Tashirojima, där katterna introducerades för att skydda öns silkeindustri. Tashirojimas silkes­maskar var sårbara för skadedjur, som möss och liknande, och katterna höll alla gnagare på avstånd. Både lokalbefolkningen och turister tror att det ger tur och lycka att mata katterna, så de behöver inte gå hungriga.

Ainoshima brukar kallas för katthimlen.

Namnet är dock vilseledande, eftersom livet för en vild ökatt är långt ifrån himmelskt.

Forskare som studerar deras beteende har upptäckt att de är territoriella och bara lever mellan tre till fem år. Det är ungefär tio år kortare än deras tama släktingar.

113

Vilda djur_v2-Bens.indd 113

05.12.2018 15:34

DJUR & MÄNNISKAN Djuren invaderar!

Grisstranden Bahamas

Besökande på den obebodda ön Big Major Cay på Bahamas möts av en ovanlig syn. På stranden lever det cirka 20 grisar som älskar att bada. Det antas att grisarnas förfäder lämnades kvar av sjömän som tänkt komma tillbaka och använda dem som mat. En annan teori

är att de rymt från ett skeppsvrak i närheten. Trots att de är omgivna av saltvatten finns det många sötvattenkällor de kan dricka från.

Under senare år har ön blivit ett populärt turistmål för dem som har lust att simma med de små grisarna.

Krabbkaos Apinvasion

Julön, Australien

Grisarna på Big Major Cay simmar ofta ut till turistbåtarna för att få godsaker.

New Delhi, India

Tusentals vilda makaker lever vilt på gatorna i New Delhi och orsakar kaos i sin jakt på mat. De problematiska primaterna invaderar hem och kontor, tar kollektiv­ trafiken och har till och med invaderat några av stadens offentliga byggnader.

Den hinduiska befolkningen både matar och skyddar makakerna eftersom de anser dem vara heliga. Detta lockar ännu fler

apor till området, något som kan vara farligt eftersom de biter människor.

Många av dem har dessutom rabies.

Myndigheterna i New Delhi har kommit på en kreativ lösning som ska skrämma bort aporna. De anlitar folk som klär ut sig till langurer och jagar bort de irriterande aporna från byggnaderna. Makakerna är nämligen rädda för langurer.

Det lever över 120 miljoner röda krabbor i de centrala regnskogarna på Julön. De lever i sina grottor under större delen av året, men när regnperioden börjar tar de över ön. Vägarna stängs av och det sätts ut broar och avspärrningar, så att skaldjuren säkert kan röra sig omkring.

Vuxna krabbor vandrar från regnskogen till kusten för att para sig. Honorna lägger sina ägg i sjön, där de kläcks ganska snabbt. Babykrabborna växer i en månad innan de lämnar vattnet. Efter cirka fyra år följer de med på massvandringen tillbaka till förfädernas hem i regnskogen.

Krabborna vandrar tillbaka till regnskogen efter att ha parat sig i sjön.

En ständigt växande stad som förstör makakernas naturliga livsmiljöer har lett till problem med apor i New Delhi.

Vägar och broar stängs av för att krabborna ska kunna ta sig fram säkert.

114

Vilda djur_v2-Bens.indd 114

05.12.2018 15:35

Albatrossen trekkerJorda rundt for å pa VISSTE DU ATT?

De kanske ser söta ut, men aporna i Delhi bet över 1 800 människor under 2015.

DJUR & MÄNNISKAN Djuren invaderar!

Mördarmöss

Frigående höns

Gough Island, Södra Atlanten Mitt i den södra delen av Atlanten, mellan Argentina och Sydafrika, ligger Gough Island. Det är brittiskt territorium, ungefär lika stort som Manhattan och med på världsarvs­ listan. Ön är en av världens viktigaste sjöfågelkolonier. Omkring 10 miljoner fåglar från 20 olika arter, bland annat albatrosser, pingviner och vitbukig petrell, håller till på ön. Oturligt nog för dem introducerades husmusen på ön på 1800-talet. Utan naturliga rovdjur som fångar möss, samt mössens storlek, har

Kauai, Hawaii

beståndet vuxit ur kontroll. Idag finns det nästan två miljoner möss på ön och de blir en halv gång större än en genom­ snittlig husmus. Dessa super­ gnagare orsakar totalt kaos bland fågelbestånden.

Studier visar att den redan utrotnings­ hotade vitbukiga petrellen är särskilt utsatt. Beräkningarna visar att nästan 80 procent av fågelungarna äts upp av dessa megamöss varje år.

Ön Kauai i Hawaii är fylld med vilda hönor och tuppar. De vilda flockarna håller till i olika livsmiljöer över hela ön, på allt från parkerings­ platser till stränder.

Det antas att de är avkomma till djur som rymt efter orkaner som förstört hönsgårdar. Även om det finns vilda hönor över hela Hawaii är antalet inte lika stort på någon av de andra öarna. Det kan eventuellt bero på att manguster-råttorna, som äter både hönor och ägg, aldrig introducerats på Kauai.

Husmusen jagar fåglarnas sårbara bon på Gough Islands.

Djurvärlden Se vilka andra platser som tagits över av levande varelser.

Vildhästar

På ön Assateague i Virginia och Maryland i USA lever det stora flockar med vildhästar.

”Dessa supergnagare orsakar totalt kaos bland fågelbestånden”

Råttorna i Montecristo

Denna italienska ö bombades med gift under 2010 för att utrota de svarta råttorna.

Japan

Okunoshima, Aoshima, Tashirojima, Ainoshima

Hawaii, USA Kauai

Spindelön

Den amerikanska ön Guam har upp till 40 gånger fler spindlar än de närliggande öarna.

Bahamas

Big Major Cay

Apön

Det lever över 4 000 apor på Morgan Island i South Carolina i USA. Kontro­ versiellt nog används de i medicinska tester.

New Delhi

Sälön

Ormön

På ön Ilha da Queimada Grande utanför São Paulos kust i Brasilien lever det ungefär en orm per kvadratmeter.

Södra Atlanten Gough Island

Mer än 60 000 sälar söker skydd på denna ö nära Cape Town i Sydafrika på grund av det hajfyllda vattnet runt omkring.

Australien Julön

© Dreamstime; Thinkstock; WIKI/Ian Usher

Indien

115

Vilda djur_v2-Bens.indd 115

05.12.2018 15:35

NATURBILD + Vetenskapens syn på vår fantastiska natur

NATURENS SKARPASTE HJÄRNOR Vår position som planetens smartaste art är hotad. Ju mer vi forskar om djurens intelligens, desto mer hittar vi mänskliga egenskaper.

Intelligens är inte evolutionens slutgiltiga mål, det är bara en av många strategier för att kunna överleva och sprida sina gener. Bakterier, svamp och växter har rönt större framgång än oss gällande praktiskt taget alla tänkbara mätvärden – detta utan att en enda hjärncell har varit inblandad. De stora sauropoddinosaurerna hade hjärnor som utgjorde en hundratusendel av deras kropp, men de överlevde i 100 miljoner år. Vi har inte ens klarat oss i en miljon år än.

En stor hjärna är ett kostsamt organ - den kräver mycket näring och måste hållas varm för att fungera ordentligt. Men det intelli­ gensen ger i retur är flexibilitet. Om alla beteenden i hjärnan är programmerade vid vår födsel kan vi bara anpassa oss till livet.

Världen är en föränderlig miljö med den långsamma processen av genetisk mutation och natur­ligt urval. Om miljön förändras snabbare än vi människor kan utvecklas blir vi utrotade. Intelligens erbjuder en genväg i den processen.

Japanska makaker på ön Honshu har lärt sig att tvätta sötpotatis i havsvatten för att avlägsna smuts efter att ha sett att en kvinna

gjorde detsamma. De ut­vecklade dessutom detta trick och använde havs­vatten för att separera sand från ris- och vetekorn. År 2005 såg forskare en späck­huggare som lämnade fisk på ytan för att locka måsar som sedan blev uppätna. Istället för att dröja tiotals generationer för att beteendet skulle spridas instinktivt lärde sig fyra andra späckhuggare samma taktik inom några veckor.

Att mäta djurs intelligens kan vara extremt svårt eftersom vi per automatik är partiska när det gäller djur som beter sig som oss.

Vi är bullriga, tävlingsinriktade och sociala varelser, så intelligensen hos den tysta och skygga bläck­fisken är lätt att förbise. Ett sätt att mäta intelligens är därför förmågan att ta till sig kunskap. De flesta däggdjur föds med hjärnor som redan utgör 90 procent av deras slutliga vikt som vuxna, men inlärning inne­ bär att nya kopplingar görs i hjärnan och det kräver fysiskt utrymme. Ju intelligentare ett djur är, desto mindre utvecklad är dess hjärna vid födseln. Nyfödda schimpansers hjärnor utgör 54 procent av deras vikt som vuxna, för delfiner är det 42,5 procent och för elefanter 35 procent.

116

Vilda djur_v2-Bens.indd 116

05.12.2018 15:35

VISSTE DU ATT?

Hjärnans storlek är inte avgörande för intelligens.

Det handlar om hur man använder hjärnan – hur effektiva neuronerna är.

DJUR & MÄNNISKAN

Naturens skarpaste hjärnor

117

Vilda djur_v2-Bens.indd 117

05.12.2018 15:35

VISSTE DU ATT?

DJUR & MÄNNISKAN

Att spåra havsvidunder

Den första hajen levde för 400 miljoner år sedan.

Det är omkring 200 miljoner år innan de första dinosaurierna härjade på planeten.

Människans sökande efter

HAVSMONSTER NASA:s verktyg som används till att kartlägga stjärnorna har kommit till ny användning – med hjälp av utrustningen kan vi spåra den enorma valhajen.

BILD © GETTY , ERICK HIGUERA, BAJA, MEXICO

TEXT:

Sarah Cruddas

”EFTER SAMTAL MED NASA KLÄCKTES EN PLAN SOM GICK UT PÅ ATT VI SKULLE SE OM GROTHALGORITMEN, SOM ANVÄNDES AV HUBBLE, KUNDE VARA TILL HJÄLP.”

+ Forskarna vet inte varför valhajar har sina markeringar, men vissa teorier går ut på att de skyddar hajen mot UV-strålning.

Dr Brad Norman MURDOCH UNIVERSIT Y 118

Vilda djur_v2-Bens.indd 118

05.12.2018 15:35

VISSTE DU ATT?

Den minsta fisken är bara 8 mm lång.

D

et sägs att vi vet mer om vad som finns i rymden än om vad som döljer sig i jordens hav. Det är hisnande om man tänker på att jordens yta består av drygt 70 procent vatten. Ta valhajen till exempel – i snitt blir de omkring nio meter långa, men det största vuxna exemplaret som har observerats var över tolv meter långt och vägde ungefär lika mycket som en brandbil.

De kallas ibland för ”tofuhajar” på grund av smaken och strukturen på deras kött, och de är havens jättar.

Trots det är vår kunskap om dem fortfarande väldigt begränsad. Men ny förståelse för dessa varelser kommer

Paedocypris progenetica är en art som finns i träsk och vattendrag i Sumatra, Indonesien.

nu från en något överraskande källa – ett NASA-verktyg som ursprungligen användes till att identifiera stjärnor som fotograferats av rymdteleskopet Hubble.

Valhajar tillbringar stora delar av sin tid på stora havsdjup, långt bortom vårt blickfång. De förflyttar sig mycket, rör sig långt från våra kuster och kan dyka tusentals meter under en dag.

Det innebär att forskning kring dessa varelser är dyr och komplicerad. Med undantag för 1980- och 90-talen, när valhajarna jagades för sitt kött och sina fenor, har de inte haft något ekonomiskt värde. Därför har lite investerats i att ta reda på mer om dem.

Vi vet inte hur de parar sig eller var de föder sina ungar. Allt vi känner till om hajarna är den knappa information som

DJUR & MÄNNISKAN

Att spåra havsvidunder

samlats in när de har varit på grunt vatten och tillräckligt nära våra kuster för att vi ska kunna samla in data.

Tidigare har taggning varit metoden för att lära sig mer om val­ hajens rörelser och beteende. Men det har inte varit särskilt framgångs­rikt.

Enligt Jason Holmberg, informatör vid ”Wild Me conservation project”, lyckas mindre än en procent av den fysiska taggningen.

UNIKA MÖNSTER Havets stillsamma jättar är försedda med vita fläckar som är unika för varje individ. Dykare har fotograferat varelserna i varma vatten där observationer ofta görs, till exempel utanför västra Australien, och har byggt upp en bilddatabas. Det är inte bara forskare som har bidragit, utan även turister som har simmat med och fotograferat varelserna.

Beväpnad med all denna data ville dr Brad Norman – en marin natur­ vårdare vid Murdoch University i Perth, Australien, tillika en av grundarna av whaleshark.org – ta reda på om hajarnas fläckmönser kunde användas för att spåra dem. ”Efter samtal med NASA kläcktes en plan som gick ut på att vi skulle se om en algoritm som kallas grothalgoritmen, som användes av Hubble, kunde vara till hjälp”, säger han.

119

Vilda djur_v2-Bens.indd 119

05.12.2018 15:35

VISSTE DU ATT?

Vissa tigerhajungar slukar sina syskon.

DJUR & MÄNNISKAN

Att spåra havsvidunder

Det sker i livmodern och kallas för livmoders­ kannibalism.

VALHAJEN I NÄRBILD Fem fakta om dessa havets jättar.

1

2

3

4

5

Valhajens vikt och storlek innebär att den är i klass med många av de största dinosaurierna. Den största dokumenterade individen var 12,65 meter lång och vägde över 21 ton.

Valhajen äter genom att filtrera matpartiklar från vattnet. Munnen kan vara uppemot 1,5 meter bred. Den innehåller 20 filterkuddar och 300–350 rader med små tänder.

Dess föda består av alger, plankton, krill och krabblarver, och dessutom små, simmande organismer som små bläckfiskar. Den utgör ingen fara för dykare.

Skinnet kan bli upp till 10 cm tjockt och är markerat med bleka fläckar och ränder.

Det är detta mönster som är unikt för varje individuell haj, och som hjälper till vid identifiering.

Det stora djuret har fem par gälar. De används för att extrahera syre från vattnet och utsöndra koldioxid. Vatten som har filtrerats under ätandet flödar ut ur gälarna.

Algoritmen – en rad instruktioner som ser till att en uppgift slutförs – skapades ursprungligen för att identifiera och kartlägga stjärnor som är gemensamma för olika bilder tagna av samma fläck av himlen. Problemet med att identifiera stjärnor utifrån fotografier är att inga bilder är exakt likadana. ”Bilder kan vara inzoomade, ha olika rotation, eller på något sätt ha registreras som en spegelbild”, säger dr Zaven Arzoumanian, erfaren forskare vid NASA:s Goddard Space Flight Center i Greenbelt, Maryland, som samarbetade med Norman och Holmberg på valhajprojektet. Att känna igen samma stjärna på olika bilder genom att positionera den mot andra närliggande stjärnor är en

OVAN Valhajens stora mun göra det möjligt för dem att äta genom att filtrera plankton ur vattnet.

”DET ÄR ETT PERFEKT EXEMPEL PÅ MEDBORGAR­VETENSKAP. DET HJÄLPER OSS ATT LÄGGA PUSSLET.” Jason Holmberg WILD ME

ganska knepig uppgift.

Grothalgoritmen kringgår detta problem. ”Den drar tänkta linjer mellan tre givna stjärnors positioner för att skapa en triangel”, säger Arzoumanian. ”Alla tänkbara trianglar i varje bild registreras sedan.”

Resultatet är att den bild du vill jämföra har en komplett förteckning över trianglar som kan bildas av stjärnorna på den. Algoritmen jämför sedan längdförhållandet och den inre vinkeln av varje triangel i en bild med varje triangel i en annan. Skälet till att

trianglar används är att ”oavsett hur förstorad, roterad eller inverterad den är – en triangel av en given form har alltid just den unika formen”, säger Arzoumanian.

Men att förmå algoritmen att känna igen mönster av ljusa fläckar på ryggen till en valhaj på olika bilder är lite svårare. ”För det första är valhajarnas märken ’blobbar’ snarare än fläckar”, säger Arzoumanian.

Dessutom kan sättet på vilket bilderna tas inte jämföras med hur Hubble skulle fotografera stjärnor. ”Bilden kan tas i vinkel mot hajens yta, vilket gör att ’stjärnmönstret’ trycks ihop i en riktning, ” säger Arzoumanian. Tänk om bilden tas när hajen rör sig och simmar mot eller bort från kameran.

Och olikheterna upphör inte där. ”Fläckarna på hajens sidor är olika”, tillägger Holmberg. Det gör det svårare att spåra en haj om man bara har ett fotografi.

Men genom att använda bilderna från Norman anpassades stjärn­ algoritmen till att istället hitta hajarnas fläckar. Efter att kodningen

120

Vilda djur_v2-Bens.indd 120

05.12.2018 15:35

VISSTE DU ATT?

Det finns över 400 olika hajarter.

Tre av dem står för hälften av alla attacker på människor.

DJUR & MÄNNISKAN

Att spåra havsvidunder

EAN-KODAVLÄSNING FÖR ZEBROR finjusterats så att den kunde användas till valhajens fläckar snarare än till stjärnor, visade sig algoritmen vara fullt duglig att identifiera individuella hajar.

ANVÄNDBART I de mörka och djupa, men ljumma vattnen utanför Ningaloo Reef, västra Australien, dyker och simmar turister och naturvårdare med valhajarna. En unik händelse för många – när hajen väl är i sikte fotograferas den. Dessa bilder läggs in i en bildbank som består av över 53 000 foton som har tagits vid dykning här och på andra platser i världen. Det är den rådata som sedan används för att identifiera och spåra hajar. ”Det är ett perfekt exempel på medborgar­vetenskap”, säger Holmberg. ”Det hjälper oss att lägga pusslet.”

Sedan grothalgoritmen började användas i forskningen har 4 800 individuella valhajar identifierats, många har observerats vid 50 olika tillfällen över en period på nästan 20 år. Tekniken har förändrat sättet på vilket varelserna övervakas, vilket resulterar i en ökad förståelse av arten. ”Grothalgoritmen innebär att data kan processas mycket snabbare, det möjliggör snabbare identifieringar, ” säger Holmberg. Genom att spåra hajarna med hjälp av deras fläckar har forskarna upptäckt att de rutinmässigt återvänder till samma foderplatser.

Forskningen får också resultat i naturvårdsarbetet. Det har visat sig att

valhajpopulationen i Ningaloo Marine Park har stabiliserats, medan den har minskat på andra håll. Norman hoppas att ”metoden nu kan användas för att göra en populationsuppskattning på andra platser och - i slutändan - göra en helhetsbedömning av denna hotade art”.

Det är inte bara valhajar som kan studeras genom den nya tekniken. ”Det här kan uppmuntra forskare att tänka utanför boxen inom andra områden”, säger Norman. Förutom att algoritmen kan användas till att spåra andra djur – metoden har redan använts på isbjörnar – visar det här exemplet också hur teknik som utvecklas för rymdforskning kan användas inom andra fält. ”Den här sortens tekniköverföring är sällsynt eftersom forskare inom ett fält vanligtvis inte vet vad andra gör”, säger Arzoumanian.

Så inte nog med att algoritmen som har kartlagt stjärnor kommer att fortsätta hjälpa oss att förstå den mystiska valhajen, den banar också väg för att rymd­forskningen ska hjälpa oss inom andra vetenskapliga områden.

Datorprogram jämför mönster av ränder för igenkänning.

Det är inte bara valhajar som är identifierbara tack vare datorprogram – enskilda zebror kan numera identifieras på samma vis. Precis som vi människor har unika fingeravtryck och valhajar har sitt fläckmönster, är ränderna på varje zebra unika.

Innan dataåldern jämförde man ränderna med blotta ögat. Antingen det, eller så tog man prover av deras avföring för genetisk analys. Nu finns ”streck­ kodsalgoritmen”, utvecklad vid University of Illinois.

Funktionen är enkel. En biolog tar en bild av en zebra med hjälp av en vanlig digitalkamera och överför den till ”streckkodsdatabasen”. Forskaren markerar en del av djuret och systemet tilldelar det en ”streckkod”, innan kontroll sker för att se om det matchar andra bilder i databasen.

Grevy’s Zebra Trust, en organisation som har grundats för att hjälpa grevyzebran (Equus grevyi), använder mjukvara för att genomföra medborgarvetenskaplig forskning. De uppmuntrar folk att skicka in bilder de har tagit i Kenya, tillsammans med gps-koordinater, så att de enskilda varelserna kan identifieras och spåras.

Liknande avläsning skulle också kunna användas på tigrar och giraffer, eller andra djur med tydliga mönster i få färger.

BILD © THINKSTOCK, JASON HOLMBERG

OVAN Läget på valhajarnas fläckar markeras på fotografiet innan de jämförs.

Sarah Cruddas

Vetenskapspresentatör & journalist + Har en kandidatexamen i fysik från University of Leicester och är före detta vetenskapskorrespondent på BBC. @sarahcruddas

121

Vilda djur_v2-Bens.indd 121

05.12.2018 15:35

VISSTE DU ATT?

DJUR & MÄNNISKAN

Naturen som formgivare

122

Lotusblommans frön förblir livskraftiga i åratal

5

En växt grodde från frön som var 1 300 år gamla.

NATURENS UNDER

Vilda djur_v2-Bens.indd 122

05.12.2018 15:35

VISSTE DU ATT?

5 cm kardborreband kan bära 79 kilo.

Kraftigt kardborreband innehåller 400 krokar och öglor per 6,5 cm2.

DJUR & MÄNNISKAN

Naturen som formgivare

BILD © MARK WATKINSON

2

som formar människans teknik Fantastisk design som upptäcks i naturen bidrar till ny teknik.

TEXT:

Henry Nicholls

I

över 500 år har ingenjörer sneglat på naturen för att få inspiration. Leonardo da Vinci studerade fåglarnas anatomi för att kunna designa en flygande maskin. En schweizisk forskare kikade på krokhullingarna från taggigt utsäde för att konstruera kardborrebandet. Tyska biotekniker studerade lotus­blommans blad för att kunna producera självrengörande, vattenavvisande ytor. Ju mer vi lär oss om naturen, desto mer vänder vi oss

till den för inspiration.

Det är bara att inse: när det handlar om uppfinningsrikedom var moder natur först på plan. Det har funnits liv på jorden i omkring 3,5 miljarder år, vilket har resulterat i miljontals arter, var och en försedd med en rad evolutionära innovationer som har hjälpt dem i kampen för överlevnad. I naturen har vi ett ofattbart rikt förråd av innovationer som fortsätter att bidra till att forma våra uppfinningar och lösa våra problem …

123

Vilda djur_v2-Bens.indd 123

05.12.2018 15:35

VISSTE DU ATT?

Grindvalar är mycket sociala varelser.

VÄXTER & DJUR

Naturen som formgivare

VALSKINN ANVÄNDS TILL …

ATT RENGÖRA TURBINER En tesked havsvatten innehåller miljontals mikroorganismer – små livsformer som utgör en överraskande stor kostnad för industrin. Om dessa mikrober slår sig ner på ett fartygsskrov, på en propeller eller en turbin kan de orsaka väldig friktion.

Därför läggs årligen flera miljarder dollar på arbetet med att förhindra fartyg och andra undervattenskonstruktioner

från att bli bevuxna. Men kan det finnas en bättre lösning än att täcka ytorna med stora mängder specialfärg?

Hur kan det till exempel komma sig att delfiner och valar slipper problemet? För drygt ett decennium sedan fann forskarna svaret genom att ta en närmare titt på grindvalen. Deras skinn är täckt av små porer som är runt en tusendel så breda som ett mänskligt hårstrå. Därifrån utsöndrar valen en enzym­ berikad gel. Den flödar sedan i nanoskopiska räfflor som löper över deras skinn, och täcker dem med en tunn film av bioaktiva molekyler.

Det amerikanska företaget Teledyne Scientific arbetar på

ÖDLEFJÄLL ANVÄNDS TILL …

ATT SAMLA IN VATTEN Bland taggagamens försvarsmekanismer finns ”fejkhuvudet” som sitter på nacken, och som skrämmer bort rovdjur.

70

procent av Australiens landområden består av vildmark

De lever i grupper om 20–30 individer, men ibland är de över 100 stycken.

Propellrar håller fartyg i rörelse.

Beläggningar ökar friktionen och försämrar prestandan.

att ta fram en självrengörande yta som är utformad på ett liknande sätt. Planen är att belägga ett fartygsskrov, eller andra ytor under vatten, i ett

trådnät, genom vilket slem utsöndras. Det skulle kunna visa sig vara det perfekta skyddet mot mikrober på undervattens­ utrustning.

”GRINDVALENS SKINN ÄR TÄCKT AV SMÅ PORER VARIFRÅN EN ENZYM­BERIKAD GEL UTSÖNDRAS.” Livet i den australiensiska vildmarken är hårt. Det kommer mycket lite regn och det finns få vattenkällor, så det krävs vissa speciella färdigheter för att överleva. När det gäller att samla vatten kan få arter jämföra sig med ödlan taggagamen. Den lilla taggiga ödlan bor i Australiens torra centrala regioner, och är ett proffs när det gäller att spara på vattnet.

Vid första anblicken är det mest slående inslaget i ödlans ut­seende dess rustning. Huden är täckt av törn­liknande fjäll som fungerar avskräckande för potentiella rovdjur.

Men de fyller också en annan

funktion – en som bara kan ses med hjälp av mikroskop. Mellan vart och ett av fjällen finns en invecklad kanal, och kanalerna skapar tillsammans ett inbyggt nätverk av sugrörs­liknande rör.

Det gör det möjligt för ödlan att dra upp vatten från sanden via fötterna och upp till munnen.

Ett forskarlag, lett av professor Werner Baumgartner vid Johannes Kepler University of Linz i Öster­rike, har producerat polymerer (kemiska föreningar) med liknande egenskaper. Eftersom vatten blir en allt större bristvara i vissa delar av världen, skulle det här nya sättet att samla in vatten kunna bidra till att ge rent vatten till miljontals människor och spara energin som krävs för att transportera vatten från A till B.

”MELLAN VART OCH ETT AV FJÄLLEN FINNS EN INVECKLAD KANAL OCH KANALERNA SKAPAR TILLSAMMANS ETT INBYGGT NÄTVERK AV SUGRÖRS­L IKNANDE RÖR.” 124

Vilda djur_v2-Bens.indd 124

05.12.2018 15:35

VISSTE DU ATT?

Fågelfjärilarna hör till de största i världen.

Rekordet innehas av paradis­ fågelvingen, vars vingspann har uppmätts till 31 cm.

VÄXTER & DJUR

Naturen som formgivare

FJÄRILSVINGAR ANVÄNDS TILL …

Med ett överflöd av falska pengar i omlopp är det alltid välkommet med idéer som bidrar till att bekämpa den sortens bedrägeri. Lösningen skulle kunna vara fjärilar.

I sina ansträngningar att vara attraktiva för det motsatta könet har många fjärilar utvecklat otroliga, skimrande färger.

Vingarna hos exempelvis Papilio blumei är täckta med miljontals fjäll, vart och ett med små håligheter på bara 5-10 mikrometer i diameter. Ovanpå dessa finns en beläggning med små luftfickor. Kombina­

tionen av de små groparna och filmskiktet absorberar vissa ljusvåglängder och reflek­terar andra – särskilt blått, grönt och gult – i olika riktningar.

Forskare vid University of Cambridge har lyckats skapa en konstgjord version av dessa fjäll som har en identisk struktur, och som producerar samma färger. Den syntetiska filmen kan läggas på vilket objekt som helst, med för­delen att färgerna är klarare och håller längre än de flesta standardfärger.

De praktiska tillämpningarna av denna teknik är många –

BILD © KARP LABORATORY WWW.KARPLAB.NET

MASKAR ANVÄNDS TILL …

ATT GÖRA KIRURGISKT LIM

60

centimeter – så lång är den längsta kända hakmasken

OVAN Mikronålar av polystyren kan användas till att fästa hudtransplantat med minimal skada på omgivande vävnad.

1836 – året då fjärilen Papilio blumei först beskrevs

De små fördjupningarna i fjällen på Papilio blumeis vingar gör att ljuset sprids i klara och starka färger.

från färgskiftande tapeter till skimrande kläder. En flitigt diskuterad möjlighet under utveckling är en fjärilsinspirerad film som förhindrar förfalskning

– om man ger sedlar eller pass en unik, reflekterande beläggning bör det göra dem praktiskt taget omöjliga att förfalska.

”KOMBINA­TIONEN AV DE SMÅ GROPARNA OCH FILMSKIKTET ABSORBERAR VISSA LJUS­ VÅGLÄNGDER OCH REFLEK­TERAR ANDRA.” Att få en hudtransplanta­ tion att fästa på ett sår är inte lätt. En kirurg tar rutin­mässigt fram nål och tråd eller en häftpistol för att hålla ett transplantat på plats. Men det finns fortfarande risk för bortstötning eller infektion.

Där kommer hakmasken in i bilden. Det är en parasit med en genial fästanordning när den slår sig ner på sin fiskvärds tarm­ slem­hinna. När masken väl har placerat sin nålliknande mun i köttet börjar spetsen att svälla, vilket förankrar den på platsen.

Inspirerade av detta har ett forskarlag under ledning av dr Jeffrey Karp vid Harvard Medical School, USA, utvecklat ett ark av mikronålar av polystyren med absorberande spetsar som sväller vid kontakt med vatten.

Tanken är att nåla fast dessa plåster på hela den transplanterade ytan. Nålarna

går igenom det transplan­ terade hudlagret och fäster sig i den under­liggande vävnaden. Tester av mikro­ nålarna visar att de är mer än tre gånger så starka som häftklamrar. De orsakar dessutom mindre skada på vävnaden när de avlägsnas.

Det visade sig även vara möjligt att ladda nålarna med antibiotika eller antiinflammatoriska ämnen.

Det gör att dessa läkemedel kan transporteras direkt in i vävnaden.

BILD © DON SALVATORE, MUSEUM OF SCIENCE, BOSTON

BILD © SCIENCE PHOTO LIBRARY

ATT UPPTÄCKA FALSKA PENGAR

Dr Henry Nicholls Vetenskapsjournalist + Henry är journalist, författare och programledare. Han har doktorerat i evolutionsbiologi och driver bloggen Animal Magic. @WayOfThePanda

125

Vilda djur_v2-Bens.indd 125

05.12.2018 15:35

VISSTE DU ATT?

DJUR & MÄNNISKAN

Ormgift blir till medicin

Den svarta mamban blir 2,4 m i snitt, men kan bli hela 4 m lång.

Den är världens näst längsta giftiga orm, efter kungskobran.

ORMGIFT BLIR TILL MEDICIN Gift associeras oftast med smärta och död, men det är ofta fullt av kemikalier som kan bota sjukdomar.

TEXT:

Dan Cossins

BILD © PETER STAFFORD / THE TRUSTEES OF THE NATURAL HISTORY MUSEUM, LONDON

D

ILLUSTRATION:

Joel C Boyer

et dödliga giftet från ormar, spindlar och skorpioner är inte den mest självklara källan till ingredienser som lindrar smärta och gör oss friska. Giftet är trots allt skräddar­sytt för att oskadlig­ göra och döda. Trots det har vissa djurgifter visat sig innehålla molekyler som kan bli kraftfulla nya läkemedel mot allt från kronisk smärta till multipel skleros och cancer.

Gift är en stark brygd med tusentals olika molekyler som syftar till att kringgå offrets immunsystem och söka sina mål. De ger sig på cell­­ fragment i blodet – för att till exempel förhindra trombosbildning - eller blockera ytreceptorer på nerv­cellerna för att stänga av nerv­systemet. ”Dessa peptider [protein­ernas byggstenar] har optimerats under hundratals miljoner år av evolutionen för att träffa sina molekylära mål med hög styrka och selektivitet” säger dr Eric Lingueglia vid Institute of Molecular and Cellular Pharmacology i Valbonne, Frankrike.

Eric Lingueglia ingår i en forskar­ grupp som letar i gifter efter molekyler som kan ha effekt på människans fysiologi. Förra året isolerade hans

lag ett par peptider från den svarta mambans gift som kan bli ett potentiellt smärt­stillande medel.

De började med att testa gifter på ett cellulärt mål – i det här fallet en del av nervcellernas yta som har hand om smärtavkänning. Forskarna fann två aktiva molekyler som de döpte till ”mambalginer”. När mambalginet injicerades i skadade möss tog båda peptiderna bort smärtan lika effektivt som morfin, och med färre biverk­ ningar (se till höger). ”Vi förväntade oss en viss smärt­ stillande effekt, men vi blev över­ raskade av styrkan”, säger Lingueglia.

Hans forskarlag försöker nu ta reda på om mambalgin har samma smärt­stillande effekt på människor, och hur de molekylära strukturerna kan fin­justeras för att göra ännu effektivare versioner som skulle kunna utvecklas till smärtstillande läkemedel. ”Vi har bevis på att den cellulära inkörsport som blockeras av dessa peptider är avgörande hos människor”, säger han, ”så vi förväntar oss att mambalginer kommer att fungera.”

”GIFT ÄR EN STARK BRYGD MED TUSENTALS OLIKA MOLEKYLER SOM SYFTAR TILL ATT KRINGGÅ OFFRETS IMMUNSYSTEM.” 126

Vilda djur_v2-Bens.indd 126

05.12.2018 15:35

VISSTE DU ATT?

Kubmaneten är giftigast.

Dess tentakler kan stinga även om de avlägsnas från kroppen eller om maneten är död.

DJUR & MÄNNISKAN

Ormgift blir till medicin

ANDRA GIFTKURER VID SJUKDOM

DIABETES

+ Exenatid, en syntetisk version av en peptid isolerad från den giftiga gilaödlans saliv, förbättrar blodsocker­kontrollen hos patienter med typ 2-diabetes. 2005 godkände USA:s livsmedels- och läke­ medels­myndighet läkemedlet som heter Byetta.

SMÄRTAN SLÅR TILL

Bland de många komponenterna i den svart mambans gift finns molekyler som kallas mambalginer.

MS & DIABETES

BLOCKERA SMÄRTA

+ Peptiden ShK-186 är en något modifierad version av en molekyl som återfinns i det giftiga sekretet på de mjuka tentaklerna hos anemonen Stichodactyla helianthus.

Det utvecklas som behandling för auto­ immuna sjukdomar som MS och typ 1-diabetes. Kliniska prövningar pågår.

På möss blockerar mambalgin ”portarna” så effektivt att cellerna inte reagerar ens när närliggande celler är skadade. Förhoppningen är att det fungerar på samma sätt hos människor – att det blockerar smärtan.

MASSPRODUKTION AV GIFT

Mambalginer är perfekt formade för att passa i ”portarna” till smärtavläsande nervceller, ungefär som en nyckel i ett lås.

ACIS förblir stängda även under sura förhållanden.

CANCER BILD © THINKSTOCK

NYCKELN TILL SMÄRTLINDRING

+ Forskarna behöver ett rejält lager med molekyler från gifter för sin läkemedelsutveckling.

Det är ganska enkelt gjort – klona den peptid­ producerande genen och tillsätt den i bakterier. De fungerar som fabriker och levererar ett oändligt antal peptider. Det dyrare alternativet för kemister är att producera en syntetisk version genom att pussla ihop alla beståndsdelar.

+ Eristostatin är en molekyl som isoleras från ormen Eristicophis macmahonis gift.

Det är en antikoagulant. Men eftersom den också binder sig till melanomceller och lockar till sig de immunceller som tar bort tumörer, undersöker forskare eristostatin som ett potentiellt spår för nya cancerläkemedel.

BILD © JOE MCDONALD /GETTY

NYCKELKOMPONENT

När ASIC öppnas flödar positivt laddade atomer in i nervcellerna, vilket får dem att aktivera känslan av smärta. Det är en varning om att något är på tok.

BILD © ANDREW J. MARTINEZ/SCIENCE PHOTO LIBRARY

Smärtavläsande nervceller i våra kroppar är försedda med pyttesmå ”portar” som kallas för ASIC (acid-sensing ion channels).

När vi skadar oss släpper cellerna ifrån sig atomer som skapar en sur miljö, och portarna svarar genom att öppna sig.

BILD © VISUALS UNLIMITED, INC/MICHAEL KERN/GETTY

FÖRBEREDELSE FÖR SMÄRTA

127

Vilda djur_v2-Bens.indd 127

05.12.2018 15:35

DJUR & MÄNNISKAN Katt eller hund?

KATT ELLER HUND?

Det är dags att avgöra det en gång för alla.

Vem är människans bästa vän egentligen?

Det är nog ingen överraskning att hundar och katter är våra vanligaste husdjur. I svenska hem finns det över 1 miljon katter och fler än 800 000 hundar. Männi­skor tycker om beröring och ingen­ting får oss att må bättre än att gosa med en söt liten pälsboll. Människan är genetiskt programmerad att vilja ta hand om söta och hjälplösa varelser, precis som nyfödda barn.

Därför är det inte så konstigt att många charmas av en söt liten valp. Förhållandet mellan djur och människa förstärks ofta när de små keldjuren svarar på omsorg. Med tanke på att hunden och människan utvecklats sida vid sida under så många år är det inte konstigt att hunden kallas för människans bästa vän.

Nya studier har visat att hundar kan känna igen känslor genom att tolka ansiktsuttryck. De

D

kan visa svartsjuka och följa vad som sker på tv-skärmen, i alla fall när det visas djurprogram. De fyrbenta vännerna lär sig på samma sätt som barn och är väldigt mottagliga för känslor (testa att gäspa bredvid en valp och se om den också gäspar). Hundar har dessutom en välutvecklad tidsuppfattning.

Katter är mer självständiga och bryr sig inte om att hålla jämna steg med sina ägare. Studier visar dock att de observerar sina ägare oftare än vad man kanske tror. De kan känna av vilket humör personer är på, visa att de vill ha hjälp med något och lär sig snabbt vilka ljud som krävs för att få den önskade responsen. Det skulle kunna beskrivas som att katten ser sin ägare som en surrogatfamilj. Ibland tar katter med sig levande eller döda gåvor hem. Det är deras sätt att dela med sig av sina

jaktkunskaper. Kattungar uppfostras av sin mamma och lär sig att jaga genom att mamman tar hem bytesdjur till dem. Om en katt tar med sig stora, levande bytesdjur till dig betyder det att hon anser att du är redo att följa med på jakt. Grattis! Även om ägare älskar att ta hand om sina katter och skämma bort dem är sanningen att de vanligtvis klarar sig fint själva. Ett intressant faktum är att katten varit involverad i utrotningen av mer än 40 hundraser, eftersom katten är bättre än hunden på att skaffa mat.

Oavsett om du är en hund- eller kattmänniska, bör du läsa vidare för att lära dig mer om de båda arternas förbluffande egenskaper. Du kanske till och med ändrar uppfattning?

128

Vilda djur_v2-Bens.indd 128

05.12.2018 15:36

Unde Okun hem

VISSTE DU ATT?

För att människor skulle kunna se lika bra som en katt hade ögonen behövt vara 20 centimeter i diameter!

Runda 1: Fysiska egenskaper

luktsinne. De ”ser världen genom nosen” och kan identifiera dofter som är så svaga att det skulle motsvara en tesked socker i en miljon liter vatten! En studie visar att hundarna väljer vilken näsborre den vill använda för att identifiera en lukt beroende på hur lukten får dem att känna sig. Det är en jämn match mellan hundar och katter när det gäller fysisk styrka, men katterna har en tass försprång. Det finns raser för olika uppgifter

Syn

En hund ser världen på samma sätt som en människa med röd/grön färgblindhet. En hunds synfält är 240 grader brett.

Lukt

Hundens näshåla är täckt med minst 125 miljoner sensoriska celler. I jämförelse har människan mellan 5–10 miljoner sådana celler.

Styrka

Varje hundras har olika egenskaper, men de flesta har en otrolig uthållighet och kan hålla toppfart i tre kilometer eller mer.

Hörsel

Hunden har 18 muskler som hjälper till att styra öronen, så den kan fånga upp minsta lilla ljud på upp till 45 kHz.

Katt eller hund?

och hundar är extremt uthålliga. Katter kan springa snabbt och har en topphastighet på otroliga 48 km/h, men hundar kan springa fort över långa sträckor. Katter kan hoppa högt, men hundar kan hoppa långt – om och om igen. En greyhound kan nå en topp­ hastighet på 68 km/h och en husky kan överleva i extrem kyla. Collien är supersmidig och en newfoundland kan hoppa ned i havet från en helikopter för att rädda en människa.

Klorna indragna Klorna utdragna

Kattens klor är en del av tåbenet. De kan pressas ut och dras in med viljestyrd muskulatur.

Tänder

Vuxna hundar har 42 tänder, bland annat stora hörn­tänder. De har dessutom otroligt starka käkar.

Kattens tunga har små, bakåtvända papiller som hjälper den att rispa upp kött och tvätta sin päls.

Hörsel

Syn

Katten har celler i ögonen som reflekt­erar ljus och kan därför se mycket bättre i mörker än människor.

De stora, spetsiga öronen kan röras för att fånga upp frekven­ser ända upp till 80 kHz. Männi­skan kan bara höra upp till 20 kHz.

Lukt

Förutom näsan har katten ett organ i gommen som heter Jacobsons organ.

Detta organ förstärker lukten i omgivningen.

Tassarna har extra kuddar som fungerar som stötdämpande och skyddar benen i tassen.

När hunden andas in går en del av luften ned i lungorna och används för att kartlägga omgivningen.

Skelett

Katter har inget nyckelben och ryggraden är dessutom superrörlig. Därför är katten expert på att vrida och vända sig (och smyga genom små springor).

Hundar kom först

Hundar har levt som husdjur under en lång tid. En studie av hundens genetik visade att den använts som husdjur i över 30 000 år och att dagens hundar härstammar från olika varg­stammar. Människan fick troligen idén om att tämja vargen eftersom vissa individer av dem följde efter nomaderna och levde på deras matrester. Aggressiva individer tolererades förmodligen inte och utrotades därför snabbt. Allt eftersom valdes de lugna och lydigaste individerna ut och föddes upp.

Tama katter dök däremot inte upp förrän för cirka 9 500 år sedan, förmodligen i Mellanöstern. Deras förfäder är vildkatter som funnits i 130 000 år och som fortfarande finns på flera platser i världen. Katterna lockades förmodligen av alla gnagare som lever i närheten av människor och sedan har de gradvis blivit tamare. Människor har förmodligen matat och tagit hand om kattdjuren,för att de skulle hålla populationen av möss och råttor under kontroll.

Svans

Halsen används för balans, kommunika­tion och styrning när katten springer i topphastigheter.

Alla huskatter här­ stammar från den europeiska vildkatten.

© © Thinkstock; Science Photo Library

Katter är atleter i husdjurens värld. De är lätta, smidiga och har en otrolig förmåga att landa på alla fyra. De har dessutom imponerande nattsyn, skarp hörsel och två olika slags luktsinnen. Om en katt visar sina tänder kan det hända att den använder Jacobsons organ. Det används för att analysera lukter. När det gäller sinnena verkar det som att katterna ligger i ledningen, tills vi börjar prata om hundarnas

DJUR & MÄNNISKAN

De första tama hundarna var förmodligen avkomma från den kinesiska gråvargen.

129

Vilda djur_v2-Bens.indd 129

05.12.2018 15:36

NATURBILD

BILDER © THINKSTOCK

+ Vetenskapens syn på vår fantastiska natur

130

Vilda djur_v2-Bens.indd 130

05.12.2018 15:36

VISSTE DU ATT?

Fiskar med stimbeteende bör leva i stim.

DJUR & MÄNNISKAN

Om de inte har möjlighet att göra det riskerar de att dö av stress.

Stim och svärmar

STIM OCH SVÄRMAR Små djur samlas ofta i stora, samordnade grupper. Men hur sker det – och varför?

Om man observerar ett djur när det koordinerar sina rörelser är kopplingen till dess egen kropp tydlig.

Men när tusentals individer av en art möts och rör sig tillsammans, perfekt synkroniserade, är den inte lika tydlig.

Telepatiska bedrifter sker på land, under vatten och i luften. När insekter, fiskar, däggdjur och fåglar uppvisar sitt myllrande beteende, avslöjas en djupare nivå av evolutionen.

Du har kanske sett flockar av starar vända på himlen samtidigt. Det är frestande att tillskriva detta beteende till de enskilda fåglarna, men i själva verket är det en egenskap hos själva gruppen. Ingen enskild fågel styr – det är de relativt enkla besluten hos varje

individ som interagerar och bildar ett komplext adaptivt system.

Det är inte bara för syns skull.

Rovdjur kan avskräckas av det stora antalet individer, det kan också vara svårt att fokusera på ett enda mål (även känt som förvirringseffekten).

Svärmande kan också underlätta navigering för flyttfåglar, och identifiera var matkällor finns. Det kan till och med spara energi: gäss flyger i formation för att kunna an­vända sig av luftströmmarna från de främre fåglarna. Inte heller här finns det några permanenta ledare – en ny fågel tar ledningen vid varje för­­ändring i riktning.

131

Vilda djur_v2-Bens.indd 131

05.12.2018 15:36

Bonusartikel DRÖMRESOR

Denna artikel är tagen Sydafrikas skatter från Lonely Planet Drömresor. Läs fler spännande artiklar på bokasin.se

En leoparunge väntar på sin mamma i ett träd i Sabi Sands Game Reserve.

Höger: Ett gammalt utgrävningsområde i staden Pilgrim’s Rest.

132

Vilda djur_v2-Bens.indd 132

05.12.2018 15:36

Följ lyckosökares fotspår genom de sydafrikanska bergen – och avsluta med djurmöten på en av landets första safarier.

TEXT: AMANDA CANNING @amandacanning FOTO: JONATHAN GREGSON @jonathangregsonphotography

133

Vilda djur_v2-Bens.indd 133

05.12.2018 15:36

B

RUDEN KÄMPAR FÖR ATT bibehålla sin stolthet i den tilltagande vinden. När gästerna samlas kring de nyvigda för en bild blåser alla klänningens kjolar upp och det krävs fyra personer för att få ner dem igen.

Den åtråvärda bilden blir inte av. Ett tjockt täcke av låga moln sänker sig över berget de valt som bakgrund – det är omöjligt att skymta den berömda klippan bakom molnen. Bröllopsföljet ger upp, trycker in sig en konvoj av minibussar och kör iväg.

Tålamod har länge varit en dygd på Drakensberg Escarpment. Jag sitter uppflugen på en stenbumling och väntar, babianer med oroande långa tänder stryker omkring mig på högplatån. Då och då får jag sällskap av flyktig dimma som smyger omkring likt nyfikna spöken. Efter en timme sker så det stora avtäckandet.

Molnen skingras och de stora bergstopparna Three Rondavels avslöjas. De reser sig från ravinens botten, 400 meter nedanför. Nere i kanjonen ringlar den mörkgröna Blydfloden mellan dem. För ett kort ögonblick, ett ögonblick som förtjänar att förstärkas av en kör av änglar, lyses Mpumalangaslätten, långt i öster, upp av gyllene solstrålar. Sedan kommer molnen och fälten med apelsin-, mango- och avokadoträd försvinner än en gång.

Three Rondavels står i början av en 16 kilometer lång ravin. Längs den löper Panorama Route, en väg som länkar samman de många sevärdheterna längs ravinen – vattenfall så höga att regnbågar bildas vid basen, en ensam spik av kvartsit som spetsar himlen likt en absurd skyskrapa, djupa och tjocka bergsklyftor som går under storartade namn som Wonder View och God’s Window med antiloper och leoparder. Ändå är det relativt nytt att bara komma hit för att njuta av utsikten. Fram till senare hälften av 1900-talet var det materiella belöningar som lockade människor hit.

Thomas Bourke, vars familj kom till Sydafrika från Irland, är en man som aldrig fick någon belöning för sitt tålamod. Han misstänkte att det fanns guld i klipporna som omger Blydefloden och började gräva vid flodbanken längs ravinen. Han hade inte tur. Allt som blev kvar av hans

ansträngningar är lösa högar av sten och en skylt som varnar människor för att gå längre in på den instabila stensluttningen. Han fick så småningom en slags kompensation – platsen fick bära hans namn.

Vattenkaskader tumlar över slät, orange sandsten i Bourke’s Luck Potholes, virvlar genom fördjupningar och tunnlar som slitits ut i berget under flera århundraden. Blåkindade glansstarar bygger bon i klyftorna på de låga klipporna, besökare i anorak kastar mynt i de djupaste poolerna och hoppas på framtida framgång – kanske får de den lycka platsens namne aldrig fick.

Andra lycksökare var mer framgångsrika vid slutet av Panorama Route. Guld upptäcktes i området på 1850-talet, vilket ledde till en tillströmning av guldgrävare från hela världen. Mac-Mac Falls, ett vattenfall med en enda vattenstråle som faller 70 meter ner i en skuggig krater, är uppkallad efter uppfattningen att varannan man som kom för att göra anspråk på guldet var skotte. I dag är det bara försäljare som gör affärer här. De säljer lerkrukor, flodhästar av trä och skinntrummor. En kilometer nedströms pågår lugna aktiviteter. Vattnet har skapat flera naturliga bassänger där familjer och tonårsgäng kopplar av innan de slänger på korv på offentliga grillar. Det är svårt att föreställa sig att de mjuka gräsbevuxna slätterna som omger fallen en gång var hem till 1 500 personer som kom hit i hopp om att bli rika.

”Jag sitter upp­ flugen på en sten­ bumling och väntar ... Då och då får jag sällskap av flyktig dimma som smyger omkring likt nyfikna spöken.”

134

Vilda djur_v2-Bens.indd 134

05.12.2018 15:36

DRÖMRESOR Sydafrikas skatter Moln rör sig mot Blyde River Canyon nära Three Rondavels, som fått namn efter sin form som liknar runda hyddor, typiska för Sydafrika.

135

Vilda djur_v2-Bens.indd 135

05.12.2018 15:36

G

ULDGRÄVAREN ALEC ”SKOTTKÄRRAN” Patterson fick sitt smeknam eftersom han inte ville lägga pengar på en åsna när en skottkärra funkade fint till det mesta. En helt vanlig dag 1873 förändrade han regionens historia för alltid. Han var en ensamvarg som tröttnade på Mac-Mac och flyttade norrut för att vaska guld i Lone Peach Tree Creek.

Snart hittade han alluviala avlagringar, och – jackpott!

Trots sina ansträngningar för att hålla sitt fynd hemligt började ryktet spridas. Inom några veckor rann floden till ljudet av skyfflande, hamrande och tjoande när tusentals guldgrävare vällde in och slog läger.

Pattersons upptäckt utlöste den största guldrushen Sydafrika någonsin skådat. Byn Pilgrim’s Rest blommade upp kring gruvplatserna. År 1876 var det

en riktig stad, bas för legitima företag som startades av nya pengar och de bedragare och skurkar som medföljde. Lokalbefolkningen är inte sen med att påpeka att staden fick elektricitet fyra dagar före London – och elen kommer från vattnet som löper genom Bourke’s Luck Potholes. Även om gruvorna till stor del dog ut på 1970-talet står Pilgrim’s Rest precis som staden gjorde vid förra sekelskiftet. Gröna markattor promenerar längs huvudgatan, pigga efter en natt av att kasta omkull soptunnor. Andra sitter i jakarandaträd med lila blommor och plockar i varandras päls. Byggnader med plåttak som en gång huserade banker, barberare och bordeller är nu livliga museer. Postbilar står parkerade i verkstaden där man brukade reparera fordon som körde ner till Johannesburg, och på

136

Vilda djur_v2-Bens.indd 136

05.12.2018 15:36

DRÖMRESOR Sydafrikas skatter

bensinstationens röda tak står fortfarande orden ”Highwayman’s Garage” – hundra år efter att det etablerades av syndapengar. I den tidigare doktorns hus är matsalsbordet dukat för tesupé under buttra sepiaporträtt av familjen. En promenadkäpp, ett paraply och en läderväska står vid kapphållaren, som om läkaren ska rycka ut när som helst.

Pilgrim’s Rest består dock inte bara av nostalgi. Det finns fortfarande människor med kopplingar till guldrushen här. I utkanten av staden, nära den gamla kyrkogården, springer jag på Vinky Robertson.

Gravarna står på en sluttning med utsikt över de övervuxna stenbrotten och intygar stadens dragningskraft under glansdagarna. På många av gravstenarna står namnen på de gruvarbetare som kom hit och besegrades av malaria eller olyckor.

En av originalbyggnaderna i plåt som kantar huvud­ gatan i Pilgrim’s Rests.

Vänster: Solnedgång över skogarna i Sabi Sands.

137

Vilda djur_v2-Bens.indd 137

05.12.2018 15:36

N Dold bland dem finns den sista viloplatsen för en namnlös bankrånare. Brottslingens gravsten pryds av två korslagda benknotor.

Vinkys farfar hade större lycka när han kom från Sverige år 1912. Han tjänade bra på sin gruvdrift och lämnade efter sig generationer som fortfarande bor i staden. ”Det fanns guld i hela bäcken när han var här”, säger Vinky. ”För honom var det en bra plats att vara på, livet är inte så illa om man kan hitta guld.”

Johnny Reinder, hyresvärd på puben Vine som ligger en kilometer från kyrkogården, minns ett nyare uppsving. ”De hittade guld uppe på Graskop Hill 1978”, säger han och pekar ut små, glittrande spår av metallen i en bit kvartsit han har i ett skåp nära baren. ”Vissa var så exalterade att de bröt benen när de sprang nerför berget för att få tag på det.”

Johnny har en anekdot för varje relik han samlat på sig och visar upp på Vine. Alla som stiger in genom dörren bjuds på berättelser från den gamla goda tiden.

Han berättar om när han sålde korv med bröd till guldgrävare i Graskop, och han skrämmer sina kunder halvt till döds med historier om gamla guldgrävares spöken som hemsöker byggnaden. ”Alla städer med en historia som denna har många bra berättelser”, säger han med ett leende medan han lägger tillbaka kvartsiten i skåpet och försiktigt låser dörren.

”Livet är inte så illa om man kan hitta guld.”

ÄR REGIONENS GRUVINDUSTRI växte vällde fler och fler människor in för att stödja den. Ett nätverk av ”transportryttare” dök upp, och de tog med sig tillgångar lastade på oxvagnar från hamnen i Moçambique. De återvände med guld, och smuggade ofta elfenben och djurskinn. Resan var lång och svår. Otaliga ryttare som försökte sig på den dukade under för sjukdom, mord och djurattacker.

När Vinkys farfar kom hade en mindre farlig lösning etablerats, en järnväg hade byggts som skulle frakta varor mellan kusten och guldfälten. Selatilinjen visade sig vara så framgångsrik att järnvägsbolaget startade en passagerarlinje. Tåget stannade en natt längs Sabiefloden öster om bergen, så att gästerna kunde kika ut på de mystiska fyrbenta djuren som jagade varandra på andra sidan glaset. Det sista tåget gick 1973, men arvet från Selatilinjen lever vidare.

Tack vare safariresornas popularitet blev regionen landets första djurreservat: Sabi Sands. ”Ångloket körde förbi varje morgon”, minns Elliot Mgiba och laddar sitt gevär med kulor från ett hölster på bältet. ”Det var så bullrigt – tuff, tuff, tuff – och det varnade djuren om sin ankomst med visselpipan.”

Elliott har varit skogsvaktare i Sabi Sands i 45 år och brukade ta Selatiexpressen till skolan. ”En dag krockade tåget med en noshörning”, berättar han medan vi klättrar in i ett terrängfordon. ”Pappa kom hem med en bit noshörningsbiff, men jag var väldigt upprörd och åt inte av den.”

Selati Camp är en lodge inrättad för att hylla järnvägen och är full av minnessaker om den första safarins romantik. Vi följer det gamla järnvägsspåret genom reservatet. Impalor, några med nyfödda kalvar på vingliga ben, springer bort när vi passerar.

Nyalaantiloper med stora öron står kvar i buskarna, obeslutsamma om de ska stanna eller springa. På platsen för en gammal station i närheten av lodgen berättar Elliot om passagerarna som var tvungna att tillbringa natten i träden och gömma sig för kringstrykande lejon efter att Selatiexpressens förare inte lyckats upptäcka och stanna för lejonen när han körde igenom. ”Efter det satte järnvägsbolaget upp stegar mot träden så att människor lättare kunde klättra upp”, säger han.

Leoparder har ersatt människor i träden nuförtiden.

Vi möter flera under vår tid i Sabi Sands, inklusive ensamma ungar vars mammor är ute på jakt.

138

Vilda djur_v2-Bens.indd 138

05.12.2018 15:36

DRÖMRESOR Sydafrikas skatter

En gammal reklamskylt på puben Vine. Höger: Blommande jakarandaträd i Pilgrim’s Rest.

Vänster: En namnlös rånares grav på kyrkogården.

Barnkammaren i den gamla doktorns hus, oförändrad gen­ om årtionden. Vänster: Vinky Robertson, ättling till en av de första guldgrävarna.

139

Vilda djur_v2-Bens.indd 139

05.12.2018 15:36

DRÖMRESOR Sydafrikas skatter

En nyalaantilop på kanten till Selatis tåglinje i Sabi Sands.

Höger: Tågminnen på Selati Lodge i reservatet.

140

Vilda djur_v2-Bens.indd 140

05.12.2018 15:36

”Gästerna kunde kika ut på de mystiska fyrbenta djuren som jagade varandra på andra sidan glaset.”

141

Vilda djur_v2-Bens.indd 141

05.12.2018 15:36

DRÖMRESOR Sydafrikas skatter

”Det är fest för parkens jägare ...

Den långa torkan har precis upphört.”

En slöar i ett jackalberryträd, den orkar knappt samla kraft nog för att titta på oss när vi närmar oss. ”Om en leopard hittar en bekväm plats så sitter hon kvar länge”, säger Elliot och försöker fånga ungens intresse genom att imitera en hyena. ”Vi kan vara här i två timmar utan att hon rör på sig.” Lite längre bort, i ett annat träd, hänger resterna av en impala.

Det har släpats upp bland grenarna av en leopard som ligger i gräset.

Det är fest för parkens jägare. Deras byten är svaga, den långa torkan har precis upphört. Hyenor lunkar runt med enorma köttben i käftarna, medan flockar av vildhundar slappar i skuggan av akaciaträd, allt för mätta för att röra på sig. Lejonen är så bortskämda att de dödar flera bufflar om dagen. De äter vad de behöver och lämnar kadaver med så mycket kött att inte ens gamarna orkar äta upp allt.

Medan vuxna lejon med tjocka magar ligger i dammet för att smälta maten övar ungarna inför framtida jakter – de tumlar runt med sina syskon och jagar ellipsvattenbockar med blottade tänder.

Balansen kommer dock att skifta. När gräsmarken och skogen åter vaknar till liv kommer bufflarna i parken äta upp sig och bli för starka för lejonen.

Noshörningar marscherar över slätten med huvuden neråt, de dammsuger upp all vegetation inom räckhåll. ”De har inte sett sådan här mat på länge, de kan knappt tro att det är sant”, säger Elliot medan en hane lunkar förbi bara några meter från vårt fordon. Noshörningen är så fokuserad att han inte märker det stora metallobjektet. ”När de äter så här har de ingen uppfattning om omgivningen, de följer bara gräset.” Elefanterna är också för distraherade av de nya löven på träden för att ägna oss någon uppmärksamhet. Även dyngbaggarna har fullt upp. De jobbar ihärdigt med att forma dyngbollar och putta dem längs reservatens stigar i ett försök att imponera på potentiella partners.

Och så passerar årstiderna i detta hörn av Sydafrika, precis som de gjorde innan resten av världen kom för att gräva efter rikedomar i bergen, eller ånglok tuffade och gnisslade över slätten med vagnar fulla av guld. Lycksökarna och järnvägsbyggarna är sedan länge borta, men livet i Sabi Sands myllrar vidare.

Amanda Canning är lycklig över att äntligen ha sett ”the big five” på denna resa.

Nästa mål: att se en myrkotte.

142

Vilda djur_v2-Bens.indd 142

05.12.2018 15:36

En trubbnoshörning och hennes kalv vandrar genom reservatetSabi Sands. Uppskattningsvis finns det 5 000 trubb­ och spetsnoshörningar i parken.

143

Vilda djur_v2-Bens.indd 143

05.12.2018 15:36

FÖRVERKLIGA DET

BAKOM KULISSERNA: ATT FOTOGRAFERA VILDA DJUR

Under safarin i Sabi Sands Game Reserve mötte vår bil en flock lejon som låg avslappnande i skuggan medan solen gick upp.

I närheten hade de dödat en buffel och ätit sig mätta, men de yngre medlemmarna i flocken var mer aktiva och fortfarande ute på jakt. För att få denna bild väntade jag på att lejonen skulle gå in i det strimmiga ljuset.

Genom att exponera för ljuset och låta skuggorna bli mörkare blev bilden mer dramatisk. Att komma nära vilda djur resulterar alltid i bättre bilder, men det är inte alltid praktisk – att fotografera från en bil gör att du kan komma nära djuren utan att störa dem eller sätta dig själv i fara.

Jonathan Gregson ( @jonathangregsonphotography) Canon EOS 1DX, 100–400mm lins, slutartid 1/800, bländare 5,6, ISO 500

PÅ KARTAN Graskop Hoedspruit

Pilgrim’s Rest Sabi Sands Skukuza

DET VIKTIGASTE

så en privat guidad tur längs Panorama Route kan vara ett alternativ. Din Det är smidigast att flyga guide hämtar dig på från Stockholm till Johannesburg och därifrån Hoedspruits flygplats och lämnar dig på Sabi Sands ta ett anslutningsflyg till (från 6 000 kr, två dagar, Eastgate flygplats i Hoedspruit. På hemvägen vulatours.co.za). Du måste kan du flyga från Skukuza köra genom en del av Krugerparken för att via Johannesburg till komma till Skukuza Stockholm. Att köra från Johannesburg till Pilgrim’s flygplats, inträde cirka Rest tar cirka fyra timmar. 200 kr (krugerpark.co.za).

Turkish Airlines, Ethiopian MER LÄSNING Airlines, KLM och Lonely Planets South Emirates flyger från Africa, Lesotho & Stockholm till Johannes­ Swaziland (200 kr). Turist­ burg med en mellan­ byråns hemsida har bra landning (från 5 000 kr, information om klm.se). sevärdheterna längs Panorama Route RESA RUNT (southafrica.net).

Att hyra terrängfordon i

RESA DIT

en vecka, med upp­ hämtning på Hoedspruit flygplats och avlämning på Skukuza flygplats kostar cirka 3 500 kr (avis. se). Du kommer att använda din lodges safarifordon i Sabi Sands,

144

Vilda djur_v2-Bens.indd 144

05.12.2018 15:37

DRÖMRESOR Sydafrikas skatter

Resrutten

1

Efter ankomsten till Hoedspruit kör du längs slätterna till Drakensbergs Escarpment och början av Panorama Route. Nittio minuter från flygplatsen ligger A Forever Resort Blyde River Canyon, perfekt för att återhämta sig efter flygresan och med bra läge för utflykter längs vägen.

Det finns flera stugor och alla har kök, veranda och grill.

Det finns även restaurang, mataffär och pool. Det finns två utsiktsplatser över ravinen och resorten kan ordna olika utflykter, bland annat ridning (från 600 kr, foreverblyde­ canyon.co.za).

3

Stanna och ät pannkakor på Harrie’s i Hazyview.

Fortsätt sedan till Mac­Mac Falls, ett 70 meter högt vatten­ fall som forsar över en klippa. Nedströms finns en samling naturliga bassänger.

Kör tillbaka mot Graskop och sväg av mot Pilgrim’s Rest, 30 minuter med bil.

5

I Pilgrim’s Rest kan du sysselsätta dig i minst en dag.

Det finns gamla hus, ett tryckeri, garage, kyrkor och gamla affärer. Kyrkogården i stadens ytterkant är värd ett besök, speciellt för att se Robber’s Grave (Rånarens grav). Missa inte heller de ursprungliga utgrävningsplatserna. En biljett till stadens alla sevärdheter kostar 15 kr (pilgrims­rest.co.za).

FOTO: JONATHAN GREGSON

7

Förvänta dig att se ”The Big Five” på nära håll i det skiftade landskapet som utgör 65 000 hektar i Sabi Sands – elefanter, trubbhornsnoshörnin­ gar, afrikansk buffel, lejon och leoparder.

Parken har inte lika många besökare som Krugerparken, så du är garanterad en mer intim upplevelse med de vilda djuren du möter. Du kan lämna ditt fordon och gå på safaripromenader (inträde 200 kr, täcks troligen av din lodge, sabi ­sands.com).

2

Du kan lätt lägga en dag eller två på att utforska Panorama Route på väg till staden Graskop. Vägen lever verkligen upp till sitt namn, för här bjuds du på spektakulära utsiktsplatser var och varannan kilometer.

Missa inte att stan­ na till vid The Three Rondavels, Bourke’s Luck Potholes (på bild), God’s Window, Pinnacle Rock eller Berlin­ och Lissabon Falls (inträde 15 kr/vattenfall).

4

Gammal charm omger Royal Hotel i Pilgrim’s Rest.

I de charmigt knarrande rummen finns järnsängar, tassbadkar och trägolv. Hotellet har också en restaurang (från 750 kr, pilgrimsrest.org.za/royal.htm).

Gå till The Vine för att smaka på bobotie, Sydafrikas nationalrätt med kryddstark köttfärs (pilgrims­rest.co.za/eat).

6

Kör vidare till Sabi Sands Game Reserve. Sabi Sabi har fyra lodger, som alla har egen design och atmosfär – men alla delar ett djupt engagemang för att bevara det loka­ la. Selati Lodge ligger en timme från huvudingången och har utsikt över ett vattendrag som besöks av elefanter och noshörningar. Lodgen har en nostalgisk känsla över sig, med noggrant utvalda antikviteter, middags­ bord med vita dukar och nattlyktor som bevarar atmosfären från ett svunnet århundrade.

Rummen har gott om plats och är vackert inredda. En del rum har terrass, dusch och pool.

Guidningen är förstklassig (från 7 000 kr inklusive naturskyddsav­ gifter, måltider, dryck, transport och viltutflykter, sabisabi.com).

Denna artikel är tagen från Lonely Planet Drömresor. Läs fler spännande artiklar på bokasin.se

8

Från Sabi Sands åker du till Skukuza i Krugerparken för att ta flyget till Johannesburg och vidare hem.

145

Vilda djur_v2-Bens.indd 145

05.12.2018 15:37

MISSA INTE! I BUTIK

22/1

146

Vilda djur_v2-Bens.indd 146

05.12.2018 15:37

MISSA INTE!

I butik

15/1 Untitled-1 3

04.01.2019 13:27 10:21 04.12.2018

VILDA DJUR V E T E N S K A P E N S

G U I D E

T I L L

Välkommen till djurens vilda värld och naturens största mysterier!

VILDA DJUR

Den här boken är fullproppad med intressanta fakta om allt ifrån hemligheter från havets djup till hur människan och djuren har utvecklats genom evolutionen. Läs om hur Jane Goodall lyckades komma riktigt nära chimpanserna eller om hur David Attenborough ägnade sitt liv åt att förmedla djur och natur till allmänheten.

Följ med på en resa till Sydafrika där du kan komma de vilda djuren riktigt nära.

Läs vidare för att lära dig mer om naturens alla största mysterier ...

2019-10 / 129:-

TIDSAM 4921-10

10

7 388492 112900

Returvecka 10

Untitled-1 4 djur_TS.indd 1 Omslag_Vilda

.se

Om du är intresserad av djur och natur är det här rätt bok för dig. Vi har samlat de mest intressanta fakta om vår världs djurliv från vetenskapen och forskningen.

.se

Spännande temaböcker. Prova gratis i en månad.

04.01.2019 10:21