Du är betydelsefull

Page 1


BETYDELSEFULLA Mテ傍EN


Du 채r

BETYDELSEFULL


Catherina Ronsten & John Leander (red.) Betydelsefulla möten & förlag www.betydelsefulla.se Du är betydelsefull Inspirerande personliga berättelser ©2010 Betydelsefulla möten ISBN 978-91-977069-5-7 Citera oss gärna! Uppge källan.

Spegelintervjuer: Catherina Ronsten & John Leander Omslag: 5 Senses Communication - www.5senses.se Layout: BM Sjöstjärnan s. 165 fotograf: Ken Lönnström Första upplagan, första tryckningen Tryck: Östertälje Tryckeri AB

Denna bok är tryckt på miljövänligt framställt papper.


Den h채r boken 채r till채gnad dig!



INNEHÅLL FÖRORD VINMAKERSKANS KOMPASS AV CATHERINA RONSTEN

10

NÄRVARO SPEGELINTERVJU: LINDA NORDIN & BO KÄRRSTEDT

14 34

FOKUS SPEGELINTERVJU: KICKI THEANDER & PIERRE BJURHAGER

42 60

MEDVETEN SPEGELINTERVJU: MATTS LJUNGVARD & BERT RUTSTRÖM

68 92

ATTITYD SPEGELINTERVJU: CATHARINA ELMSÄTER SVÄRD & TOMMY KROGH

100 116

KRAFT SPEGELINTERVJU: CARINA CARLSSON & MONICA LUNDENFELT

128 148

EFTERORD DEN SOM GER FÅR MER AV JOHN LEANDER

160


BETYDELSEFULLA MÖTEN-SERIEN Betydelsefulla lärare - berättelser om lust och växtkraft Betydelsefulla möten i vården - berättelser om sorg och glädje Betydelsefulla möten i idrotten - berättelser om glädje, svett och tårar Betydelsefulla möten - Entreprenörer berättar Du är betydelsefull I Du är betydelsefull blandar vi friskt berättelser som vi publicerat i tidigare i Betydelsefulla möten-serien med nya möten som inspirerar och motiverar. Läs och njut av hur mycket vi alla har chans att betyda för varandra. KOMMANDE BÖCKER Betydelsefulla möten - Politiker berättar Betydelsefulla möten - Kända berättar Betydelsefulla möten - Integration som möjlighet Och många många fler... Vill du ha chans att komma med med dina betydelsefulla möten? Gå gärna in på www.betydelsefulla.se - där kan du enkelt lämna berättelser


Du är unik och fulländad precis som du är Du är viktig bara för att du är du Allt du gör spelar roll CATHERINA RONSTEN


Vinmakerskans kompass

D

römmar, förväntan, längtan. Gemenskap, kärlek och lust. Våra liv vävs samman. Ditt och mitt. Vi kanske aldrig har setts eller någonsin kommer att ses. Ändå kan det jag gjorde en kall vintermorgon, en varm sommarkväll eller en härlig höstdag komma att påverka dig i ditt liv. Vi påverkar alla varandra, indirekt eller direkt. Allt du gör ger klang i vårt universum. Allt du säger och tänker tar oss i en riktning. Du går aldrig ensam. Vi går tillsammans. När jag säger betydelsefulla möten tänker de allra flesta på familjen och de närmaste vännerna och det är också där vi hämtar det mesta av vår kraft och energi. Det är bra. Men våra liv styrs av så mycket mer än dem vi har närmast omkring oss. Alla stora livsbeslut jag tar styrs av en härligt levnadsglad fransk kvinna. Jag vet inte vad hon heter, men jag bodde en natt i hennes hus. Jag skulle inte känna igen henne om vi träffades, men hon bor för alltid i mitt hjärta. Den gamla kvinnan hade en vingård som vi passerade under en cykeltur en solig dag i maj 1986. Några bussar utanför vingården, en inbjudande öppen dörr och glada skratt. Vi kunde inte motstå frestelsen och stannade till. Som objudna framfusiga gäster mottogs vi med värme och bjöds med öppen famn in på både vin och kunskap om tillverkning, smak och doft. Vad spelade det för roll att vi inte tillhörde gruppen, vi var välkomna. Några trevliga timmar senare, när det var för mörkt att cykla vidare, fick vi en inbjudan om att stanna över natten. Självklart. Efter flera veckor på cykel var det underbart att för en kväll få ett eget kök att laga mat i, en tvättmaskin att tvätta i och möjlighet att bara få känna sig som hemma. I bakgrunden fanns kvinnan. Alla våra frågor om att få låna både det ena och det andra besvarades med glädje. Om vi fick göra pannkakor? Javisst! Allt hennes var vårt. Generöst. Allt var möjligt. Så kändes det. Så var det givetvis inte, men känslan som vår värd förmedlade var att det bara stod möjligheter till buds. Tidigt morgonen efter satte vi oss på våra cyklar och tackade för gästfriheten. BETYDELSEFULLA MÖTEN

10

DU ÄR BETYDELSEFULL


FÖRORD

Några pengar ville kvinnan inte ha för att vi hade lånat både säng, kök och tvättmaskin. Hon skakade bara på huvudet och skrattade glatt. I samma stund som vi skulle cykla iväg kom hon med hela famnen full av vinflaskor som hon tyckte vi skulle klämma ned i de sprängfyllda cykelväskorna. Några flaskor fick tack och lov plats och jag minns att jag sparade min flaska i flera år – bara för att mötet med kvinnan blivit så betydelsefullt för mig. Min sista bild av kvinnan är ett varmt leende och kluckande härligt skratt. Det var när vi cyklade därifrån som jag bestämde mig. Så skall jag bli. När jag är 74 år då skall jag vara som den kvinnan. I den sekunden gjorde jag henne till min starkaste kompass i livet. Jag lever inte alltid upp till det, men var så säker – jag är i ständig träning. Den okända vinmakerskan, hennes generositet och glädje har jag sedan dess använt mig av i alla livets stora frågor. Om jag väljer den eller den vägen i livet, kan jag då den dag jag fyller 74 år bjuda på så mycket livsglädje, generositet och värme som vinmakerskan? Blir svaret nej, väljer jag att låta bli att gå den vägen. Blir svaret ja, ja då tar jag den väg som tar mig till målet. Det är såklart att jag inte alltid är bergsäker på svaret – kanske blir det ’kanske’, men faktum är att jag oftast vet svaret – bara jag ger mig själv tid att ställa frågan. Något facit, det har ingen av oss, vi kan bara göra så gott vi kan just där och då, med hjälp av det vi vet i den stunden som frågan är aktuell. Jag brukar vara snäll mot mig själv – var det du också! Se till att du omger dig av människor som ger dig kraft och energi. Människor som kan slösa på positiva vibrationer. Människor som ser dig för den du är och som ger dig utrymme att leva och njuta. Att känna glädje. Det är du värd!

Catherina Ronsten Grundare och kreativt ansvarig Betydelsefulla möten BETYDELSEFULLA MÖTEN

11

DU ÄR BETYDELSEFULL



kapitel 1

NĂ„RVARO


Den lille pojkens visdom MATS NYSTRÖM 47 ÅR BORLÄNGE

STUDERANDE,

N

är jag arbetade på en förskola för 20 år sedan träffade jag en pojke som var sex år. Pojken och jag kom väldigt nära varandra under den korta tid som jag var där och vi hade mycket roligt tillsammans. Men så kom den dagen när jag skulle sluta min tjänst på förskolan. Pojken och jag brukade komma först till förskolan på morgnarna och det gjorde vi även den här sista morgonen. Vi var båda ledsna och jag sade till honom att jag inte alls ville sluta egentligen, men omständigheterna gjorde att jag var tvungen. Det var då han plötsligt tittade på mig och sa: ”Men du, huvudsaken är ju att du har varit här!” En enkel mening, men med ack så mycket visdom. Jag tror inte att jag behöver förklara pojkens ord så särskilt ingående. De talar för sig själv. Det han sa har betytt väldigt mycket för mig genom åren och jag har spritt hans visdom till andra. Det gäller att verkligen ta vara på allt man får vara med om under livet. För allt man får vara med om formar ju en till den man är. Jag önskar att jag någon gång får träffa den här pojken igen, som är en vuxen man nu, och tacka honom för det han sa då.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

14

DU ÄR BETYDELSEFULL


Där är ju du! YVONNE SEVERÉN 48 ÅR TÄBY

SENIOR ACCOUNT MANAGER,

J

ag var ingen när jag växte upp, jag hade ingen identitet och hade heller inte något vidare stöd av mina föräldrar. Jag växte upp i en förort där förutsättningarna inte var så bra. Vid 14-års ålder sa min lärare Martha Hellstrand till mig: ”Du ska spela basket!” Hon hämtade mig en kväll och åkte med mig till Hammarby Basket. Jag fick helt plötsligt något att fylla mitt liv med. Hon såg mig! Efter 15 år i basketens elitserie - Solna och Alvik - och collegespel i USA och efter ytterligare 17 år som amatör, coach och ledare, efter en fantastisk karriär professionellt, efter att ha fått en möjlighet som tog mig bort från sprit, droger och brottsverksamhet sökte jag upp Marthas rektor vid Fredrika Bremerskolan. Jag talade om mitt liv och händelsen för 33 år sedan och han ville att jag skulle komma och berätta den. Inför alla lärare på skolan, inklusive Martha, som inte kände igen mig till en början, berättade jag min fantastiska historia. Efter tio minuter ställde sig Martha upp och utbrast: ”Det är ju Yvonne!” Tårarna rann på oss båda och jag fick äntligen ge tillbaka, äntligen ge henne den uppmärksamhet hon mer än någon annan förtjänade. Efter 30 år, min fröken! Hon såg mig och gav mig min identitet som betydde allt för mig och det fantastiska liv som jag har fått uppleva. Min tacksamhet till Martha är oändlig. Jag har i dagarna fått okej på att ta emot ett fosterbarn och jag gör det med stor glädje. Jag känner mig trygg, att jag har mycket ge och jag bär med mig Martha som förebild. Det ”lilla” hon gjorde vill jag också göra för andra.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

15

DU ÄR BETYDELSEFULL


Vi trodde att vi var smarta GUNDE SVAN 47 ÅR FÖRETAGARE, VANSBRO

N

är jag var tio år for jag på mitt allra första träningsläger i Orsa. På dagarna var det mycket träning och om nätterna i gymnastiksalen där vi alla skulle sova blev det inte så mycket sömn. Det var inte någon bra kombination och efter några dagar var tröttheten överhängande. När vi sista dagen skulle springa tre varv i elljusspåret orkade jag och min kompis inte hålla farten och på andra varvet släppte vi klungan. Medan vi sprang för att komma ifatt frågade min kompis om jag hade sett att man kunde gena över till den andra slingan och på så vis komma snabbare fram. Visst hade jag sett det. Ganska snabbt kom vi två överens om att det var en bra idé att gena och vi gjorde slag i saken. Vi kom i god tid till stället och fick ligga och trycka i buskarna ett bra tag innan de andra kom och så snart de hade passerat hoppade vi upp och sprang i mål. Glada över att vi hade lyckats med vårt tilltag stod vi efter en liten stund och stretchade mot en husvägg när tränaren Gösta Svensson från IFK Mora kom och bad oss alla att ställa upp i ett led. När vi hade ställt upp frågade han om det var någon som trodde att elljusspåret gick den väg vi hade genat. Så snart han ställde sin fråga insåg min kompis och jag att vi låg riktigt risigt till. Andra frågan som Gösta ställde var: ”Vilka var det som genade?” Vi hade ingen chans att komma undan så det blev till att ta ett steg fram. Då sa Gösta: ”Kom ihåg pojkar, det finns inte några genvägar till framgång!”

BETYDELSEFULLA MÖTEN

16

DU ÄR BETYDELSEFULL


De orden satt ordentligt, de ekar fortfarande i mitt huvud. Varje gång en kortare väg eller enklare lösning har dykt upp på träningen, och frestelsen varit stor att välja ett lättare alternativ, hör jag Göstas ord. Det gick naturligtvis till överdrift. Som den gången då jag sprang myrlöp i nyinköpta gummistövlar. Stövlarna blev snabbt fulla med vatten och det var ju det som var meningen. Det skulle vara tungt och jobbigt. Ganska snart fick jag blåsor på fötterna och då hade jag kunnat gena hem till min moster som bodde på andra sidan myren. Men jag tänkte på Gösta och att man inte fick vara så blödig. Efter ytterligare 1,5 timme gick det hål på blåsorna. Efter den träningsrundan kunde jag inte få på mig några skor på två veckor utan jag fick klippa sönder ett par pjäxor för att kunna träna. Det Gösta sa den där gången i Orsa 1973 la förmodligen grunden för alla OS- och VM-guld. Hans ord blev en viktig milstolpe för mig. Gösta hade rätt. Det finns inga genvägar till framgång.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

17

DU ÄR BETYDELSEFULL


Gör det nu! SANDRA PERSSON 25 ÅR ARBRÅ

FRILANSJOURNALIST,

J

ag hade länge tänkt skicka ett mejl till Anders Paulrud. Faktiskt ända sedan jag lämnade honom på Fulay Hotell i Thailand, februari 2006. Jag kommer så väl ihåg bilden av honom när jag och mina vänner begav oss till nästa semesterort. Anders satt på bryggan med ljusa linnekläder, svart basker och en cigg i mungipan och skrev på en bok som fick titeln Som vi älskade varandra. Jag tror att jag fann lite av en själsfrände på den resan. Trots åldersskillnaden och våra totalt olika liv hade vi mycket att prata om. Han, journalist och författare med historier och upplevelser som jag inte trodde fanns och jag, en 21-årig tjej som inte hade hunnit med mycket annat än att lyssna på människor i mitt liv. Jag visste precis hur mejlet skulle skrivas och jag ville berätta att jag saknat honom och tacka honom för att han fick mig att våga ta steget. Kvällen innan vi for hade vi suttit på hotellbryggan i den thailändska natten och pratat om livet, våra erfarenheter och om kärlek och svek. Kvällen övergick till morgon och himlen hade ett rosa sken, liksom mina heta axlar. Havets vågor brusade under våra fötter och hade det inte varit för myggen hade vi nog suttit där än idag. Jag och ”Farsan” som vi kallade honom. Någon gång under natten kom vi att tala om möjligheten att leva på sitt skrivande. Jag har alltid tyckt om att skriva och vetat att det var något jag har velat satsa på, men inte vågat.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

18

DU ÄR BETYDELSEFULL


Vi diskuterade skrivsätt och språk och han lyssnade på mig och sa att jag absolut skulle satsa och utbilda mig. Anders lyckades få mig att ändra riktning i livet den natten. Hans kloka, trygga ord växte sig fast och ett år senare gjorde jag precis som han sagt. Jag sa upp mig från mitt jobb och sökte en utbildning. Trots rädsla och många tunga beslut hade jag hela tiden hans vägledande ord viskandes i mina öron. Natten till den 6 januari 2008 gick Anders bort, 56 år gammal i lungcancer. Mitt mejl till honom är och förblir kvar i mitt huvud. Jag hann aldrig. Det känns tungt, men är samtidigt ett spår av hans lärdomar. Vänta inte. Det du vill göra ska du göra idag och inte i morgon. I morgon kan det vara för sent. Jag hoppas och tror ändå att Anders såg vad han gjorde den natten och att han visste att jag skulle våga. Han visade mig den rätta vägen och det är den som jag nu vandrar på. Jag är evigt tacksam att jag fick möjlighet att träffa honom.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

19

DU ÄR BETYDELSEFULL


You had me by ”Hello” ELIZABETH GUMMESSON 41 ÅR & FÖRFATTARE, STOCKHOLM

COACH, FÖRELÄSARE

I

min ficka låg de. Mina nytryckta fina visitkort, nästan varma direkt från tryckeriet. Jag hade precis tagit steget och startat eget företag. Visst var det pirrigt, men jag var full av förväntan och glädje. Jag hade precis varit på ett frukostmöte och nu skulle jag bara svänga förbi ett stort möte för landets etablerade coacher på Berns i Stockholm. Jag skulle mingla runt och presentera mig. Det var mitt i vintern, just den här förmiddagen var det riktigt kallt och det snöade kraftigt. Jag hade mycket att göra och kände att jag egentligen inte hade tid att gå på mötet, men jag hade bestämt mig för att ge det max en timme. Det var full fart och massor med människor inne i den stora salen på Berns. Alla minglade. Jag hann inte ens över tröskeln innan jag såg honom. Han stod på andra sidan av det stora rummet. Han lyfte sin blick och vi möttes. Precis där, precis då hände det. Eftersom det hela tiden stod människor omkring honom tänkte jag att han var en av de etablerade coacherna. Jag gick runt och hälsade, presenterade mig och lämnade mina visitkort. Hela tiden höll jag ett halvt öga på var han var. Jag visste att jag inte skulle kunna lämna salen utan att hälsa på honom. Jag ville höra hans röst, veta hans namn. Timmen gick snabbt och jag skulle i väg. Plötsligt stod han ensam och jag gick fram och hälsade. Jag sa något om att jag var helt ny i branschen och det var spännande att träffa alla riktiga coacher. Hans svar var avväpnande. ”Du är lika riktig coach som alla andra här”, sa han bestämt och log.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

20

DU ÄR BETYDELSEFULL


Vi pratade några minuter om hur det var att ha eget företag och hur man får allt att rulla med kunder och intäkter. Jag stod som på nålar, tänkte att jag inte fick missa den här chansen och frågade honom om vi kunde ses vid ett annat tillfälle. ”Självklart”, var hans svar och vi bokade snabbt ett frukostmöte en vecka senare. Väl ute i bilen kände jag mig fullkomligt lugn. När vi en vecka senare möttes pratade vi om allt utom företag och coaching. Han var nyfiken på vem jag var och jag på honom. Det är nu fyra år sedan den dagen då jag öppnade dörren till Berns salonger och mötte Jonas blick. Idag lever vi i en fantastisk relation. Det har inte varit någon lätt resa för någon av oss, men jag hade aldrig kunnat säga nej till det jag nu är med om. Det var helt enkelt för rätt för att jag skulle missa chansen. Det finns inget tak för hur mycket plats vi får ta i varandras liv, det finns så mycket kärlek och värme. I vår relation möter jag en generositet som jag aldrig tidigare fått ta del av. Jonas har förmågan att ta fram mina allra bästa sidor. Tillsammans med honom vågar jag ta för mig i en relation på ett helt annat sätt än jag tidigare gjort. Jag har lärt mig att kommunicera mina behov och känslor och att inte låta mig styras av andras sätt att vara. Livet tillsammans med Jonas är fyllt av värme, acceptans och kärlek. Dessutom lever jag i nuet på ett annat sätt än jag gjorde tidigare. Det kan låta konstigt, men genom att möta Jonas och få vara honom nära har jag också fått möjlighet att ge mina tre barn som är 16, 12 och 7 år all den kärlek som jag alltid velat ge dem. Jag har mer tid och kraft att ge dem.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

21

DU ÄR BETYDELSEFULL


?

Vad kan du göra för att få andra att växa?


Se till att du är Üppen och tar dig tid


Möte i ambulansen MARIE NILSSON 42 ÅR AMBULANSFÖRARE

R

edan som nyexaminerad ambulanssjuksköterska blev jag, på den ort jag då jobbade, utlarmad till en mycket allvarlig trafikolycka. När jag och min kollega kom fram till olycksplatsen såg vi att det rörde sig om en frontalkrock. Jag såg två döda personer och fick veta, av redan anländ ambulanspersonal, att bara en person var vid liv, en liten pojke i skolåldern. Den pojken skulle jag och min kollega ta hand om. Jag kände rysningar i kroppen medan jag gick fram till pojken, som var ganska illa däran. ”Hur löser jag detta?” tänkte jag, strax innan han började tala till mig: ”Hallå, skönt att du kom, väck mig från den här jävla drömmen. Eller är jag vaken?” ”Jo, du är vaken.” ”Okej… Jag har brutit nyckelbenet och så har jag slagit mig i pannan. Hur är det med pappa?” Jag förklarade för pojken att jag inte visste hur det var med pappan, men att de andra hjälpte honom på bästa sätt. Jag sa också att vi skulle hjälpa pojken på bästa sätt för att inte förvärra skadorna. Jag och min kollega lyfte varsamt in honom i bilen och körde honom till sjukhuset. Färden tog 25 minuter och under den tiden hann vi prata mycket. Om vad han kände när han och pappan krockade, om att han nästan var säker på att hans pappa var död och om hur han föreställde sig att han hade kunnat förhindra olyckan genom att varna pappa för den mötande bilen. Sen pratade han om min kollega.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

24

DU ÄR BETYDELSEFULL


”Är det din man som kör bilen”, frågade han. ”Nej, minsann”, svarade jag och log. Han tittade på mig och sa: ”Varför inte? Ni verkar så snälla så ni borde vara gifta.” Dagen efter gick jag och kollegan upp och hälsade på pojken på barnintensiven. Vi hann inte säga mer än hej innan han utbrast: ”Hallå! Min pappa är död, men det visste ni nästan eller hur?” Vi satte oss ner en stund och pojken berättade att han hade känt sig så trygg på olycksplatsen, när jag och min kollega sagt att vi skulle ta hand om honom. Jag frågade honom vad som gjorde att han kände så. ”Jo, jag såg i dina ögon att jag kunde lita på dig och att du var ärlig och snäll”, svarade han. Efter denna erfarenhet är jag alltid mycket noga med att få ögonkontakt, för att inge lugn och trygghet inför mina patienter, oavsett hur jag själv känner mig inombords. Jag har ett fantastiskt jobb.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

25

DU ÄR BETYDELSEFULL


De ger mig liv LINA 32 ÅR & KONSTNÄR, MALMÖ

MUSIKLÄRARE

J

ag heter Lina, en vilsen och ledsen själ, fångad av anorexin. Men jag har en kurator och terapeut som heter Lars Grönvall. Från början trodde jag inte att han var på riktigt. ”De gör bara sitt jobb, enligt konstens alla regler. De är opersonliga, stela och gör bara det som de måste.” Så tänkte jag. Möten med dessa människor, som arbetar med såna som mig, har ofta varit min största skräck. Utan kontakten med dem är jag väldigt ensam, men många gångar har jag känt mig enbart som ett personnummer och en diagnos i en journal, eller som ett samtalsämne på en temakonferens. Det har skrämt mig, att allt jag hängt upp mig på, allt som jag har försökt lita på, inte är på riktigt. Men så träffade jag Lars, som jag har börjat tro på. Han vågar vara sig själv, han vågar se Lina bortom diagnosen. Han klarar av att se Lina, bara Lina. Det har varit svårt, både för mig och för honom. Men istället för att gå, har han kommit närmare. Han säger att vi behöver varandra, att han vägrar försvinna och att han inte kommer att tillåta mig att försvinna. De senaste månaderna har han, trots att han får ont i benen, suttit på knä framför mig, bara för att göra mig trygg. Han håller i mina händer hårt och bara finns där. Han torkar mina tårar och tar bort håret från mitt ansikte, för att han vill hålla mig kvar. Han gör verkligen allt.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

26

DU ÄR BETYDELSEFULL


Och så är det Alexandra Palmblad. Hon får inte glömmas. Hon och Lars jobbar tillsammans med mig nu. De är värda allt jag någonsin kan ge. Jag önskar att de fick se mig bli bättre, att de får veta hur mycket de betyder för mig. De ger mig liv. De ger mig liv på riktigt. De håller fast i Lina. För första gången någonsin tror jag att jag har någon som tycker om Lina. För första gången någonsin känner jag att jag finns.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

27

DU ÄR BETYDELSEFULL


”De är värda allt jag någonsin kan ge”


Vi är alla del av varandras lycka CATHERINA RONSTEN


?

N채r m책r du som b채st?


Du 채r v채rd att m책 bra


Det finns en mening med allt som händer LINDA NORDIN


SPEGELINTERVJU Linda Nordin & Bosse Kärrstedt

”Det var då jag bestämde mig - om jag någonsin får en son skall han döpas till Bosse”


SPEGELINTERVJU

Som en livlina LINDA NORDIN 37 ÅR FÖRETAGARE/PROJEKTLEDARE,

DUBAI

L

inda Nordin har ett liv i medgång tillsammans med sin man Roger och deras två barn. Idag bor de i Dubai och lever ett gott liv. Men för snart tio år sedan trodde Linda att hon skulle dö. Det som hände då förändrade för alltid hennes inställning till livet. Det var en fruktansvärd och insiktsfull resa som började i november 1999 med en molande huvudvärk. ”Först trodde jag att det var en förkylning, men tiden gick och huvudvärken tilltog. Sen märkte jag hur jag sakta men säkert började förändras. Jag kunde inte gå rakt och titta på klockan samtidigt. Min handstil förändrades. Jag blev jätterädd. Särskilt då jag visste att en kusin till mig hade haft en hjärntumör.” Linda sökte läkare flera gånger, men fick alltid veta att hon hade spänningshuvudvärk på grund av stress och oro. Hon ordinerades träning, men ingen träning hjälpte. Efter många turer fick Linda till slut en röntgenundersökning som visade det som hon hade varit rädd för: en hjärntumör! Redan samma dag som tumören upptäcktes skickades Linda med ambulans från hemstaden Eskilstuna till Akademiska sjukhuset i Uppsala för operation. Det var inte ens tal om att hinna hem och packa. Trots brådskan fick Linda ändå inte opereras direkt när hon kom fram. Under de svåra månaderna hade hon fått i sig för mycket smärtstillande, något som riskerade att ge henne förlängd blödningstid och därmed fara för hennes liv vid operation. Fem dagar måste passera innan det blev dags. BETYDELSEFULLA MÖTEN

34

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU LINDA & BO

”Jag installerades i ett rum och fick en sänggranne som hette GunBritt. Hon hade opererats för samma tumörform som jag dagen innan och jag minns att jag var så avundsjuk på henne som hade gjort sitt. Visserligen hade de rakat bort allt hennes hår och hon darrade väldigt, men jag var ändå avundsjuk och väldigt rädd. De skulle ju in i min hjärna och greja. Tänk om det påverkade den person jag var, eller om jag alls överlevde.” Linda minns de där dagarna som i ett töcken. Några få minnen är extra tydliga från de fem dagarna. De klippte av en bit av hennes hår för att eventuellt kunna göra en peruk i samma färg. Sen var det var diverse läkarbesök och sen var det Gun-Britts man Bosse. ”Han pratade på sitt breda dalmål och han hade en så trygg och behaglig röst mitt i allt det hemska. Eftersom det inte fanns så mycket att göra de där dagarna pratade vi en hel del och jag minns att han sa: ”Men Linda, det är klart att du ska överleva det här och i sommar kommer ni och hälsar på oss i Borlänge.” Linda berättar hur hon reagerade vid hans ord. Hon satt tyst i sin sjukhussäng och tittade mot fönstret där Bosse satt, då hon slogs av en sällsam tanke: ”Om jag överlever det här och om jag någon gång får en son så ska jag uppkalla honom efter den här mannen som ser så positivt på livet.”

BETYDELSEFULLA MÖTEN

35

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU LINDA & BO

Linda klarade operationen. Dagarna efter var svajiga, men nu var hon fast besluten. Hon skulle överleva och en dag skulle hon bli mamma och få en liten Bosse. Det blev som en livlina att hålla fast vid. Linda kom hem och återvände långsamt till livet. Så småningom blev hon helt återställd, men tiden fram dit var jobbig. Särskilt när hon fick veta att Gun-Britt inte hade klarat sig. Efter det gick hon bara och väntade på sin tur. Men Bosse fanns där fortfarande på något sätt och efter drygt ett år åkte Linda och Roger och hälsade på honom i Borlänge. Det var ett kärt besök och de fortsatte att hålla kontakten. Med tiden gick det allt längre mellan samtalen, men Linda glömde inte. När första barnet kom var det en liten Blanka, men andra gången kände hon direkt att det var en pojke. Hon var så säker att hon till och med kallade magen för Bosse. ”När han sedan kom så var han bara Bosse. Efter några veckor skrev jag ett brev till ”Stor-Bosse” där jag berättade historien kring namnvalet, som jag aldrig nämnt för honom tidigare. Samma kväll han fick brevet ringde han. Han var jätteglad och förvånad. Vi bestämde direkt att han och hans nya fru Agneta skulle komma förbi och hälsa på innan vi flyttade till Dubai.” På detta vis flätades Lindas och Bosses levnadsöden samman. Linda är övertygad om att det finns en mening med det. Att det finns en mening bakom allt som händer. Utan sin svåra sjukdom hade hon kanske inte fått sina viktiga insikter om livets värde. Nu finns de där, tillsammans med en Stor-Bosse och en Lill-Bosse. BETYDELSEFULLA MÖTEN

36

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU

Ett namn att glädjas åt BO KÄRRSTEDT 76 ÅR BORLÄNGE

PENSIONÄR,

D

et är tydligt att den lilla enplansvillan i Borlänge rymmer erfarenhet. I bokhyllorna står årsböcker från flera decennier prydligt uppradade. Bo Kärrstedt, ”Stor-Bosse”, tar emot med ett stort leende och pigga ögon. Just den här dagen, en solig vinterdag då vit snö gömmer asfalten utanför fönstret. Han är formad av de många åren. Gun-Britt, hans fru som dog i cancer, höll han ihop med i 49 år. De träffades när de var 17 år. När hon dog år 2000 kastades allting över ända. Han var inte beredd. GunBritt hade ju redan klarat en operation tidigare och överlevt, men den här gången hade cancern spridit sig till skelettet. Innan han visste det hade han varit fylld med förhoppningar och gott mod. Det var i det ögonblicket som den unga kvinnan Linda kom in med sin pojkvän Roger i samma sjukhussal i Uppsala. ”Hon var rädd och var alldeles vit i ansiktet. Han såg också rädd ut. Vi hälsade som man gör och jag fick veta att hon hade fått samma typ av cancer som Gun-Britt redan opererats för tidigare och överlevt. Därför tyckte jag att det var läge att uppmuntra henne. ’Klart att du klarar det här”, sa jag ”Det här fixar kirurgen som ingenting. Du är ju ung och stark.’ ” Men det var inte bara Linda som behövde stöd. Lindas blivande man Roger hade tagit in på samma vandrarhem som Bosse, vilket gjorde att de fick tid att tala med varandra på tu man hand.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

37

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU BO & LINDA

”Jag fick trösta och muntra upp honom också. Han sa: ’Tänk, här har man träffat en tjej som man verkligen älskar och så har hon cancer i hjärnan’. Jag sa till honom att jag precis visste vad han gick igenom. Jag menar, jag kunde ju inte gärna säga till honom att det skulle gå åt helvete.” Bosse fanns där för det unga paret under de svåra dagarna, med sin förtroendeingivande dialekt och personliga värme. Exakt vad det betydde för dem visste han inte då. Han hade ju sin fru att tänka på. Hon som inte överlevde. ”Det var ett helvete att bli ensam. Först var det rent praktiskt. Jag var ju bortskämd, hade aldrig behövt tvätta och städa. Men just det kunde jag klara trots allt. Det jag inte klarade var ensamheten. Jag var ju pensionär sen 1992 och hade inte ens ett jobb att gå till. Några sa till mig att jag skulle gå till Kupolen. Där fanns det alltid folk att umgås med, men det var ändå fruktansvärt jobbigt att gå hem till ett tomt hus. Då var jag ensam igen.” Men Bosses bittra ensamhet skulle få ett slut. Dels tack vare kontakten med Linda och Roger, men också för att han gifte om sig några år senare med Agneta. En kvinna som han träffade på en semesterresa i Grekland. Som av en händelse kom hon från Eskilstuna, Lindas hemstad. När Bosse berättar om henne knyts ett märkligt sammanträffande samman. Inte långt efter att Bosse fått Lindas brev om Lill-Bosse befann sig Agneta på ett shoppingcentrum i Eskilstuna. Mitt i folkvimlet hörde hon en konversation mellan en kvinna med barnvagn och en kassörska: BETYDELSEFULLA MÖTEN

38

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU BO & LINDA

”Har du hört att Linda har fått en son?” ”Nej, har hon?” ”Vet du vad hon har döpt honom till? Bosse! ”Va, hur kan man döpa sin son till Bosse? Kassörskan verkade vara allvarligt bekymrad över det otidsenliga namnvalet. Agneta, som insåg att det var Lill-Bosse de pratade om, gick spontant fram och sa: ”Den där Bosse ni pratar om är döpt efter min man.” Hon förklarade vad det hela handlade om. Kassörskan blev förstås generad, men fick i alla fall svar på sin fråga. ”Hur stor sannolikhet är det att en sån sak ska hända? Det finns kanske 50 butiker i det där köpcentrumet”, säger Bosse. Men kanske är det så att sånt här händer hela tiden och att det bara gäller att vara uppmärksam. Att det gäller att ta vara på det som händer i ögonblicket. Ett kort möte kan ju bevisligen ge ett framtida barn ett namn och en berättelse som säkert kan leva kvar i generationer. ”Jag blev överlycklig när jag fick brevet om Lill-Bosse”, säger StorBosse och visar stolt upp brevet och ett fotografi på sig själv när han håller Lill-Bosse i famnen. Åsynen av de två ”Bossarna”, som inte på något sätt är släkt, men ack så förbundna, ger ett gammalt känt ordstäv den största legitimitet man kan tänka sig. Det är en bild som verkligen säger mer än tusen ord.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

39

DU ÄR BETYDELSEFULL



kapitel 2

FOKUS


Ett äventyr att leva på RENATA CHLUMSKA 37 ÅR & FÖRELÄSARE, JÖNKÖPING

ÄVENTYRARE

R

edan innan jag träffade Göran Kropp var jag en äventyrare som ville resa, sporta och leva friluftsliv. Men då såg jag det som en hobby. Jag såg aldrig mitt stora intresse som någonting jag kunde ha som ett renodlat yrke. Jag var anställd på Skånes idrottsförbund och funderade på att möjligen byta till ett jobb i resebranschen. Då kunde jag kanske komma närmare äventyren. Längre än så sträckte sig inte min horisont. Men så föll sig slumpen att jag fick boka in Göran Kropp som föreläsare för idrottsförbundets räkning. Då visste jag inget särskilt om honom, men när han dök upp och höll sitt föredrag blev jag alldeles paff. Där stod han, en man som hade samma passion för äventyr och vildmarksliv som jag, men som verkligen gjorde någonting åt det. Först verkade han lite galen med sin starka utstrålning och entusiasm. Men det var en galenskap som var positiv. Han gjorde ett särskilt stort intryck när han berättade om en period då han var officer i Eksjö. Istället för att hyra en bostad på orten valde han att tälta i ett grustag, för att han skulle spara pengar till sina äventyrsexpeditioner. Det kunde ha låtit som en främmande tanke men när Göran sa det lät det så rätt. Han var otroligt skicklig på att berätta. Han visste precis hur han skulle förklara och marknadsföra sig själv. Han visste - in i minsta detalj - hur han skulle paketera, leverera och förvalta sin idé som entreprenör i äventyrsbranschen.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

42

DU ÄR BETYDELSEFULL


Att man kunde ha ett så ovanligt intresse och kunna försörja sig på det var någonting helt nytt för mig. Att dessutom kunna göra det till en riktig framgångssaga var fantastiskt. Efter föreläsningen gick jag på en klättringskurs hos Göran och senare blev jag delaktig i hans uppmärksammade cykel- och klättringsexpedition till Himalaya och Mount Everest. Under resans gång mötte jag honom på ett antal depåstopp längs rutten och på hemvägen gjorde jag honom sällskap på cykel. Göran visade mig att ingenting är omöjligt. Om man bara förbereder sig, tränar och minimerar riskerna så kan man klara nästan vad som helst. Tack vare Göran förstod jag att jag kunde genomföra de mest otänkbara strapatser. Det var en livsviktig insikt för mig. Men precis lika viktigt var det att han fick mig att förstå att jag kunde försörja mig på min passion. Jag behövde inte bli anställd på en resebyrå för att nå äventyren. Jag kunde bli en äventyrande entreprenör.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

43

DU ÄR BETYDELSEFULL


Skolteatern väckte mig ROLF LASSGÅRD 55 ÅR SKÅDESPELARE, GÄVLE

D

römmen om att bli skådespelare väcktes så smått på lektionerna redan i mellanstadiet på Fagervallsskolan i Östersund. Min lärarinna i svenska, Eivor Jönsson, insåg snabbt att jag och några kompisar inte var så glada i att plugga svenska. Istället för att gnuggas i grammatikens snårskog fick vi skriva och spela egna pjäser i skolans aula. Just då tänkte jag inte så mycket på det, vi var bara glada att få slippa lektionerna. Men så här i efterhand så har jag förstått hur smart hon egentligen var. Ja, det är sannerligen den bästa undervisning i svenska jag kunde ha fått. Samtidigt som vi lärde oss att uttrycka oss i det svenska språket fick vi öva på att framträda inför publik. Och till på köpet hade vi roligt.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

44

DU ÄR BETYDELSEFULL


”Så här i efterhand förstod jag hur smart hon egentligen var ”


?

Du står mitt i strålkastarljuset och applåderna hörs lång väg Du har lyckats med det du drömde om - hur känns det?


Låt framgångskänslan föra dig framåt


Handläggning på ren östgötska ALI HAJAR 47 ÅR LINKÖPING

PLANARKITEKT,

S

om nykommen flykting till Sverige var jag verkligen vilsen i tillvaron. Jag visste varken ut eller in och det var svårt att ha några förhoppningar om framtiden. Det var i början på 90-talet, mitt i en lågkonjunktur och när arbetslösheten var som värst i Sverige. Utsikterna var verkligen dystra. Efter avslutad språkutbildning behövde jag en arbetsplats som var beredd att låta mig visa vad jag kunde som utländskt utbildad arkitekt. Men sådana arbetsplatser fanns inte då. I synnerhet inte om det skulle innebära kostnader för arbetsplatsen. För att hitta en lösning krävdes någonting extra. Den som till sist löste knuten var min handläggare på arbetsförmedlingen. På ett möte diskuterade vi att enda chansen för mig att få sätta min fot på ett arkitektkontor var att arbetsgivaren inte behövde betala för det. Under samtalet kom vi in på en gammal krigsskada jag har. En skada som gör att jag hör sämre på ena örat. Plötsligt fick min handläggare en snilleblixt och utbrast på ren östgötska: ”Det är så systemet fungerar. Ska du ha en chans till arbete så måste du fan i mig höra mindre bra. Uppfattat!” Denna mening är den mest betydelsefulla som har sagts till mig i Sverige i fråga om mitt arbete. Meningen innebar att jag sedan dess, med undantag för mindre avbrott, haft möjlighet till en yrkeskarriär som 85 procent av jordens befolkning avundas mig. Jag har världens roligaste jobb, försörjer mig själv, min fru och mina två döttrar och är med och bidrar till den allmänna välfärden.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

48

DU ÄR BETYDELSEFULL


�De orden blev de mest magiska i mitt liv�


Ska vi ”uggla” tillsammans? SIGGE FAGERSTRÖM 72 ÅR UPPSALA

PENSIONÄR OCH TAIJI-INSTRUKTÖR,

J

ag var sjöman under tio år på 50- och 60-talet. På en av mina många resor träffade jag en tjej som gjorde stort intryck på mig. Hon var 19 år och ensamstående mor med en dotter. Jag minns henne tydligt för att hon, i jämförelse med jämnåriga tjejer, var så vuxen för sin ålder. Mötet med henne gav mig nya perspektiv och jag bestämde mig för att om jag gick i land och blev kär så skulle den kvinnan ha minst ett barn. När jag gick i land 1967 hade jag några korta förhållanden samt ett längre som tog slut våren 1971. Den absolut rätta hade inte dykt upp än och min bestämda idé från sjömansåren hade bleknat i mitt medvetande. Men så råkade jag, genom min syster, komma i kontakt med Anna-Lena. Det var ett slumpartat möte som skedde i samband med att jag bad om hjälp med att sy fast ett squash-klubbmärke på en kavaj. Medan Anna-Lena hjälpte mig berättade hon att hon var ensamstående mamma till två pojkar. När jag hörde det väcktes gamla minnen och funderingar till liv. Så mycket mer hände dock inte vid det första mötet, men jag fick hennes telefonnummer. När jag en sen fredagskväll på hösten 1971 satt ensam hemma tog jag mod till mig och ringde upp.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

50

DU ÄR BETYDELSEFULL


”Vad ska du göra på lördag kväll?” frågade jag. ”Jag ska sitta hemma och uggla med barnen”, svarade hon. Efter en kort sekund tog jag mig lite extra i kragen och vågade ställa den udda frågan: ”Kan jag komma hem till dig så kan vi uggla tillsammans med barnen?” De orden blev de mest magiska i mitt liv. Vi har varit gifta i 37 år nu.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

51

DU ÄR BETYDELSEFULL


En skyddängel kom till min hjälp KARIN 27 ÅR STUDENT

L

ärare har alltid betytt mycket för mig. Ibland så mycket att jag undrat vad jag skulle göra om de inte hade funnits. Jag upplever att det finns två olika sorters lärare. De som inte vill att deras elever ska komma för nära dem. De verkar liksom rädda för att skapa en personlig relation till sina elever. Den andra sorten är de som vågar öppna sig, och visa vem de är, men även se vem eleven är. När jag började gymnasiet var mitt liv i ett enda kaos. Jag hade en identitetskris och var deprimerad. Jag sov knapp, ville helst inte äta och led av ångest. Under varje lektion fick jag impulser att springa ut från klassrummet. Ofta satt jag på någon toalett och grät. Jag mådde helt enkelt väldigt dåligt psykiskt. Lärarna skällde på mig, de tyckte väl att jag var underlig och att jag inte tog ansvar för mina studier. Även om jag var hård och kall utåt, så grät jag inombords. Men så var det en lärare, vi kan kalla honom Axel. Han såg mig, han såg vem jag var. Han hejade på mig i korridoren. Och om jag hade skolkat mycket pratade han med mig på ett lugnt och fint sätt. Jag liksom såg i hans ögon att han förstod mig. Ibland om jag såg ledsen ut, kunde han klappa mig på axeln och säga: ”Allt kommer att ordna sig” eller ”var inte ledsen”. Det gjorde han när ingen såg, för att jag inte skulle skämmas inför mina kompisar. Bara hans närvaro betydde så otroligt mycket för mig.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

52

DU ÄR BETYDELSEFULL


Jag växte som människa. Han såg mig! Han såg mig som en individ och inte som en tonåring i mängden. Han såg att jag fanns och det gjorde ingen annan. Ibland på en rast kunde han komma fram och säga något snällt eller bara prata om någonting kul. Bara några meningar, men det räckte. Jag kände en sån oerhörd glädje och lycka. I klassrummet lyfte Axel fram mig och kom med kommentarer om mig som fick mig att framstå som en originell och kreativ person istället för en som var deppad och rädd. Med andra ord, han såg mina dolda sidor och talanger. Det allra bästa var att det inte kändes tillgjort. Han tyckte verkligen om mig på riktigt och vågade visa det. Han verkade nästan imponerad av mig. På morgnarna kollade jag snabbt schemat och om vi hade Axel den dagen blev jag alltid glad. Mitt hjärta slog små glädjevolter när han kom i korridoren, även om han såg trött och hängig ut och mumlade ”Godmorgon klassen”. Lärare måste inte vara pigga och glada, det är inte det som är grejen. Axel gav mig självförtroendet tillbaka. Han fick mig att känna mig värdefull som individ. När läsåret var slut mådde jag inte dåligt längre och det var mycket hans förtjänst. Nu är han inte lika viktig för mig längre. Men ibland när vi ser varandra ler vi. Jag ler för att jag ser honom lite som en skyddsängel. Han ler för att han ser att han lyckats med sitt jobb som lärare.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

53

DU ÄR BETYDELSEFULL


Inte rädd för att göra fel PIGGE WERKELIN 49 ÅR ENTREPRENÖR, VISBY

M

in pappa Lars Gunnar var affärsman i reklambranschen och min mamma Marianne drev en butik med souvenirer och tyger. Man kan säga att kombinationen av deras personligheter gjorde mig till den entreprenör jag är idag. Det började när jag var åtta år och mot min pappas vilja sålde tidningar. Pappa tyckte att jag var för liten, men han lät mig hållas när jag envisades. Jag hittade på många andra saker också som han tyckte att jag skulle låta bli. Bland annat köpte jag och sålde begagnade leksaker via annonser så att jag gick med vinst och jag ägnade mig åt ganska storskalig hantering av tomma läskbackar. Min pappa sa ofta i förväg att ”det där går inte”, men det slutade alltid med att jag gjorde det i alla fall. Medvetet eller omedvetet triggade han mig så att jag kände att jag måste bevisa för honom att det visst gick. Min mamma gjorde å andra sidan inget annat än att uppmuntra mig. För henne fick jag prova på allt jag ville. Hon tyckte bara att det var nyttigt. Inte ens när jag fyllde upp hennes butik med inköpta tombackar, så att kunderna knappt kom in, hade hon någonting att invända. Kunderna fick anpassa sig. Det viktigaste med både mammas och pappas inställning var att de hela tiden lät mig hållas och att jag fick sköta min ekonomi själv. De sporrade mig var och en på sitt sätt och jag gjorde många misstag på vägen som jag lärde mig mycket av. Som till exempel när jag tog på mig att sälja tidningar och fick jobba stenhårt för att sälja alla.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

54

DU ÄR BETYDELSEFULL


Jag var tvungen eftersom jag bara fick 25 öre på varje intjänad krona. Eller när jag förköpte mig på leksaker och godis. Det var ju mer irriterande att bli pank när det var jag själv som hade jobbat in pengarna. Jag lärde mig tidigt försäljning och att hantera pengar så att jag gick med vinst. Mammas uppmuntran var mycket värdefull. Hon stöttade mig alltid, vad jag än hittade på. När jag var i tolvårsåldern och kronan devalverades gick jag till banken för att växla mina pengar till en annan valuta. Kvinnan i kassan ringde hem till mamma för att fråga om jag verkligen fick det. Naturligtvis fick jag det. Det var upp till mig. Det var mitt ansvar. Jag fick använda mina pengar till vad jag ville och därmed också ta konsekvenserna av mina beslut. Allt det här fick mig att växa och när jag senare tog steget att bli företagare på riktigt var jag helt orädd. Att göra misstag var inget problem. Jag hade dessutom också haft kraftig dyslexi när jag gick i skolan och i svenska var jag ”bäst på att göra fel”. Därför var jag aldrig rädd för att göra fel. För mig blev det bara ett sätt att lära, tänka nytt och gå vidare. Det är så jag har klarat mig och mina föräldrar har stor del i att det verkligen har blivit så.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

55

DU ÄR BETYDELSEFULL


?

Hur kan du hj채lpa andra att n책 framg책ng?


Genom att sträcka ut en hand kan du förändra någons liv


Förvänta dig mirakel!


SPEGELINTERVJU Kicki Theander & Pierre Bjurhager

”Han öste positiv feedback omkring sig”


SPEGELINTERVJU

Allt föll på plats KICKI THEANDER 40 ÅR VD & GRUNDARE MIDDAGSFRID, STOCKHOLM

K

icki Theander sitter i soffan och utstrålar en harmonisk blandning av lugn och pyrande energi. Det är tidig förmiddag inne på Middagsfrids kontor. På andra sidan rummet hänger en affisch uppsatt på väggen med bilder på matkassar som är fullproppade med nyttig mat och med en text säger allt om Kickis finurliga affärsidé: Smart planerade matkassar för hemkörning. Idén föddes inte ur penninghungrigt vakuum, utan den kommer från hjärtat. ”Jag är helt enkelt intresserad och har länge funderat på hur man kan få människor att äta nyttigare mat.” Kickis framtoning får henne att framstå som en medfödd entreprenör. Det kanske hon är, men resan hit har varit lång. Väldigt lång. ”Båda mina föräldrar hade en mycket negativ bild av företagare. De tyckte att företagare jobbade jämt och inte hade tid med sina barn. Så att starta eget, det var någonting som man inte skulle göra. De ville att jag skulle studera och skaffa mig en bra anställning.” Så blev det också. Kicki pluggade till civilekonom och arbetade på Arbetsgivarverket i två år. Sen blev hon framgångsrik konsult i ett drygt decennium. Under de första åren var det ett spännande och omväxlande jobb, men när 2000-talet tog vid började ledan smyga sig på. Kicki började känna att det var någonting annat hon ville, någonting mer. Men vad visste hon inte riktigt. Hon lekte med tanken på att starta eget. Men det var bara en lösryckt fundering.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

60

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU KICKI & PIERRE

Någon gång i framtiden skulle hon göra det, inte nu, men sen. Detta sen försköts ständigt framåt och gällde fortfarande när 2007 tog vid. ”Jag kände ledan och försökte göra en förändring. Problemet var att jag hade jättelätt att få jobb som konsult, men inga andra typer av jobb. Jag var intresserad av att jobba med ledarskap och sökte olika sorters chefsjobb, men jag blev inte ens kallad till anställningsintervju.” Kicki valde att bita i det sura äpplet och sökte jobb som konsult. Den här gången på det väletablerade företaget ProjektStyrning. Då blev hon förstås kallad till inte bara en utan flera anställningsintervjuer. Men vilka intervjuer sen! Hon mötte företagets ägare och ledare Pierre Bjurhager och han var som ingen annan. ”Pierre visade ett så stort hjärta. Han ställde personliga frågor, om mig och om min familj och visade intresse för det jag berättade. Det var tydligt att han inte var någon vanlig affärsman. Han hade inte bara vinst i huvudet utan såg tjusningen i själva byggandet av ett företag. Dessutom öste han positiv feedback omkring sig. ’Du skulle passa perfekt för det här jobbet’, sa han. Han hade en otrolig karisma och jag kände direkt att jag ville jobba med honom.” Så Kicki började som konsult på ProjektStyrning. Hon tänkte att hon skulle satsa på att jobba in sig och med tiden sitta i ledningsgruppen på företaget. Men hon hade underskattat sin motvilja att vara konsult.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

61

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU KICKI & PIERRE

Redan under första dagen när hon satt med en offert framför sig kände hon ledan igen och redan vid det första kundbesöket upplevde hon hur bedrövligt uttråkad hon var. Det blev inga fler offerter och kundbesök. Efter tre dagar bad hon att få säga upp sig. Givetvis blev Pierre besviken, men han visade samtidigt stor förståelse. Han sa uppmuntrande saker, Kicki minns inte riktigt orden, men Pierres råd gav henne en riktig skjuts när hon lämnade ProjektStyrnings lokaler. Visst var hon villrådig, men också säker på en sak. Nu var hon beredd att göra någonting riktigt radikalt. Först tog Kicki hjälp av en personlig coach, Margaretha Andersson, som snabbt väckte liv i hennes slumrande företagarplaner. ”Sen satt jag och åt lunch med en god vän, Per Hallerby. Jag berättade om min idé och att jag hoppades att någon annan skulle vilja genomföra den så att jag skulle kunna vara med och jobba med den. Men Per rynkade bara på näsan åt det och sa: ’Varför ska någon annan starta ditt företag? Det är klart att det är du som ska starta det själv!´” Efter det flög Kicki för egen maskin. Hon beskriver det som att när hon väl kom igång så kunde ingenting stoppa henne. Nogsamt betonar hon både Margareta Anderssons och Per Hallerbys betydelse, men den avgörande gnistan fick hon genom Pierre Bjurhager. ”Många jobbar bara för pengar och lönsamhet. Men Pierre var personlig och mänsklig. Det var tack vare honom som jag upptäckte att om jag följer mitt hjärta så faller saker och ting på plats till slut.”

BETYDELSEFULLA MÖTEN

62

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU

En tydlig dröm skapar drivkraft PIERRE BJURHAGER 58 ÅR VD FRONTIT, STOCKHOLM

P

ierre utstrålar både självsäkerhet och värme samt en stor öppenhet när han berättar om sig själv och vad som gjorde honom till en entreprenör. ”När jag växte upp, kände jag mig liten, rädd och okunnig” Det låter motsägelsefullt, när han sitter i ett torn med utsikt över Riddarfjärden i Stockholm, som mångårig och framgångsrik företagsledare. Men det började faktiskt så. När Pierre Bjurhager gick i skolan på Kungsholmen upplevde han sig som ”liten och pantad”. Han minimaliserade sig själv och drömde sig igenom lektionerna, han var fysiskt närvarande, men mentalt frånvarande och om det fanns någon som var smart i hans familj så var det hans storebror. Men Pierre hade andra kvaliteter som med tiden skulle leda honom i rätt riktning. ”När jag och brorsan skulle sälja majblommor satte jag upp ett mål att sälja 100 om dagen och funderade ut strategier för att lyckas. Brorsan satte inte upp något mål alls. Det slutade med att jag sålde i snitt lite drygt 100 om dagen. Min bror blev inte av med sin första kartong så jag var tvungen att hjälpa honom att sälja sina.” Nyckeln till att förstå Pierre som entreprenör ligger i just sådana här exempel. Han har alltid satt upp nya mål. Det låter som en allmänmänsklig vilja, men Pierre ger det en extra dimension genom sin grundmurade tro på att allt är möjligt.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

63

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU PIERRE & KICKI

Trots att han kommer från ett arbetarhem och från början inte själv förväntade sig att han skulle ”bli något”. ”I skolan var jag bra på att spela kula, för att jag trodde att jag var bra på det. Jag var dålig i humanistiska ämnen för att jag trodde att jag var dålig i dem.” Vändningen kom efter han gick ut 9:an. Efter en arbetsperiod som pinnpojke hos lantmäteriet gick han genom ett intelligenstest på skatteverket som inträdesprov för att bli hålkortsoperatör. Då han påbörjade anställningen visade det sig att hålkort tillhörde gammal teknik och tjänsten blev i stället dataoperatör. Han grep tillfället, arbetade hårt, pluggade in gymnasiekompetens och gjorde karriär. Han gjorde det för att han såg möjligheterna och samtidigt trotsade en ihållande rädsla att bli ”avslöjad”, som en som egentligen inte kunde någonting. Ett viktigt skäl till att han lyckades var, enligt Pierre själv, att han hade rätt sorts mamma. ”Som tur var hade jag en mamma som älskade mig över allt annat. Det spelade ingen roll vad jag gjorde, jag var ändå alltid okej. Det har gjort att jag också kan tycka om mig själv och det är det bränsle som alla behöver. Du måste som människa älska dig själv. ’Lyckliga människor är generösare människor’, säger Dalai Lama. En annan viktig ingrediens är att du vågar tro på och vågar leva dina drömmar. Det är mycket viktigare än all utbildning i världen.”

BETYDELSEFULLA MÖTEN

64

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU PIERRE & KICKI

Därmed är Pierres kombinerade självsäkerhet och värme förklarad. Men hur var det med hans betydelse för att Kicki Theander tog det stora klivet och startade eget? Och hur reagerade han egentligen när hon sa upp sig efter bara tre dagar på nya jobbet? Naturligtvis blev Pierre besviken. Han hade precis köpt företaget och hade en uttalad målsättning att bygga något stort. Men Pierre såg i mötet med Kicki att hon inte var tillfreds och att hon tydligt ville någonting annat. Den dagen då hon lämnade hans företag sa han till Kicki att hon var en ”sökare” och måste komma till tals med sin vilsenhet. De har fortfarande kontakt med varandra och Pierre är mycket imponerad av Kickis utveckling. Som han ser det har hon gjort det omöjliga just för att hon upptäckte att det var möjligt. ”Kicki manifesterar hur man lyckas med drömmen. Hon tar matchen och priset som det innebär att ’offra’ sig för att nå framgång. Det som inte är möjligt är det du definierat som omöjligt. Då har du stängt av dina sensorer. Vågar du ta ansvar öppnar sig nya oanade möjligheter.” Pierre är övertygad om varje människas skaparförmåga och att det handlar om att våga ha drömmar. Om det sker kommer personen ta beslut som omedvetet styr mot drömmen.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

65

DU ÄR BETYDELSEFULL


Det som inte är möjligt är det som du definierar som omöjligt PIERRE BJURHAGER


kapitel 3

MEDVETEN


Det är lätt BARBRO SVENSSON 72 ÅR ARTIST, JÄRVSÖ

J

ag var inte mer än en tvärhand hög, omkring fem år gammal och jag gick ofta med min gammelmormor till affären för att handla. En dag hade vår grannfru handlat så mycket att det blev svårt för henne att bära allt själv. Så jag fick hjälpa grannfrun med en påse och när vi kom hem gick jag med henne två trappor upp. När jag kom ned igen frågade min gammelmormor mig om jag hade fått något av grannfrun som tack. ”Nej…”, svarade jag lite dröjande och just då trodde jag nog att det var sant. Men min gammelmormor, hon var en mycket klok kvinna, hon kikade illmarigt tillbaka på mig och sa bestämt: ”Nog fick du väl ett tack och ett leende av grannfrun. Där ser du hur lätt man kan göra en annan människa glad. Och visst blev du glad i din tur”. Min gammelmormor, min mormor och min mamma var alla fantastiska kvinnor som på djupet och i praktisk handling insett vilken kraft det ligger i att göra en annan människa väl. Var inte rädd för att dela med dig, det ger dig glädje. Det var deras budskap. Jag försöker alltid att praktisera det jag lärde mig hemma. Men det är inte alltid lätt, speciellt inte när man möter världsstjärnor som man beundrat sedan barnsben. Skall man då våga säga det hjärtat är fyllt av? Jag fick anledning att pröva på det när jag i slutet av 60-talet turnerade i Skandinavien tillsammans med Sammy Davis Jr. För mig var det var en stor upplevelse och glädje att få uppträda på samma scen som en världsartist och showman som Sam.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

68

DU ÄR BETYDELSEFULL


Som barn spelades hans skivor ofta i mitt hem och jag kan många av hans låtar utantill. Jag förstod snabbt att Sam var en omtänksam och vänlig person som alltid hade tid för de som kom i hans väg. Sam gav, på ett naturligt sätt, kärlek och uppskattning till de han hade omkring sig och sin publik. Och hans publik belönade honom med värme och kärlek. Sam har för alltid en plats i mitt hjärta. Den sista kvällen vi uppträdde tillsammans i Köpenhamn kunde jag inte vara med på den avslutande festen efter föreställningen. Jag ville så gärna berätta något för Sam så innan föreställningen började gick jag ned till i hans loge för att tacka honom för den tid vi hade haft tillsammans. Dessutom hade jag bestämt mig för att jag skulle ta mod till mig och berätta för honom hur betydelsefull han var för mig. Jag började lite trevande genom att säga att det var något som jag länge hade velat säga honom och så fortsatte jag att tala om hur viktig han varit för mig, vilken förebild han som person var, både privat och som artist. Vi kramades och jag vågade nästan inte möta hans blick medan jag talade. När jag till slut lyfte på huvudet såg jag rakt in i hans tårfyllda varma ögon. Jag blev förvånad över att mina ord berört honom så djupt och sa spontant att det var väl något som han ofta fick höra. Men då skakade Sam tyst på huvudet och sa att många människor nog ofta tror att man som stjärna får höra att man är omtyckt eller gjort skillnad för någon.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

69

DU ÄR BETYDELSEFULL


”Barbro, kom ihåg att varje gång du ser något vackert, något som du tycker om eller som du blir berörd av så berätta det. Säg det högt, skriv en lapp eller köp en blomma till någon som du tycker om”, sa han och tillade att vi alla mår bra av att bli uppskattade. Det behöver inte kosta så mycket, det behöver inte vara så stort och ta så mycket av din tid i anspråk. Det kan räcka med ett tack och ett leende, precis som min gammelmormor lärde mig. Sams ord och värmen från honom har följt mig sedan den kvällen. Jag vet att det finns ingen större glädje än att få göra andra människor gott och skämma bort dem.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

70

DU ÄR BETYDELSEFULL


Det finns ingen större glädje än att få göra andra människor gott och skämma bort dem BARBRO SVENSSON

BETYDELSEFULLA MÖTEN

71

DU ÄR BETYDELSEFULL


Han öppnade mina ögon GÖRAN GREIDER 51 ÅR STOCKHOLM

FÖRFATTARE,

J

ag vet inte, men kanske hade jag väntat mig att få några krassa, formella svar utan känslor. På håll såg han ju ut som en strikt och lågmäld tjänstemannatyp, som i början på 1990-talet hunnit bli en gammal man. Han hette Rudolf Meidner och var mest känd som mannen bakom en av de mest radikala reformerna i svensk politik: löntagarfonderna. Det var väl ungefär det jag hade tänkt prata med honom om. Men så fort jag mötte hans blick och yttrade några inledande ord om den då rådande massarbetslösheten började en berättelse som fick rummet vi vistades i att öppna sig likt ett historiskt bråddjup. Genom att utgå från sina personliga erfarenheter berättade Rudolf hela 1900-talets historia för mig. Just där och just då. Han var född 1914. Han var en tysk jude, som inte var intresserad av att vara jude, utan socialist. Han flydde till Sverige när nazisterna tog makten och i Sverige blev han mer svensk än svenskarna själva. Han gifte sig med en kvinna från arbetarklassen och blev genom sitt arbete för Socialdemokraterna och löntagarfonderna en av landets mest betydelsefulla personligheter. Rudolf Meidners erfarenheter och hans sätt att tala gjorde ett mycket djupt intryck på mig. Efteråt var jag alldeles förstummad och insåg att jag måste ringa upp honom och fråga om jag inte fick skriva en bok om honom. Han tackade ja och under åren som följde träffades vi ett antal gånger.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

72

DU ÄR BETYDELSEFULL


Varje gång lärde han mig mycket nytt som jag inte haft en aning om tidigare. Han visade mig privata fotografier som fick mig att häpna. Som till exempel den där bilden från 1930-talet, på en hakkorsflagga som hängde från hans mammas balkong. Rudolf förklarade att hans judiska mamma hade en kvinna inneboende, en god vän, som var ordförande i en nazistisk organisation. Han berättade också att hans mamma hade den uppfattningen att hon inte berördes av de antijudiska stämningarna i Nazityskland. I hennes ögon var problemet de invandrade judarna för Östeuropa. Jag såg på Rudolf Meidner med djup fascination. Där stod en man som hade genomlevt alla ideologier. Han öppnade mina ögon och fick mig att bli mindre benägen att demonisera människor, vars åsikter och handlingar jag inte gillade. Jag kunde fortfarande känna avsky för deras värderingar, men kunde samtidigt börja förstå vilka processer som låg bakom att de hade blivit som de var. Jag är mycket tacksam att jag fick chans att träffa Rudolf Meidner. Han var fullkomligt illusionslös, men samtidigt en varm och nästan lekfull personlighet som jag aldrig kommer att glömma.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

73

DU ÄR BETYDELSEFULL


En chockerande läsupplevelse LOTTIE KNUTSON 46 ÅR KOMMUNIKATIONSDIREKTÖR FRITIDSRESOR, NACKA

D

en hemlige kocken heter en bok som förändrade mitt sätt att tänka och leva för några år sedan. Till en början hade jag slagit upp den av ren nyfikenhet. Den är skriven av Mats-Erik Nilsson, en journalist som arbetade på Svenska Dagbladet just under den korta period jag själv var där som ung och osäker vikarie. Dessutom var han under en tid min mans chef. Efter att ha plöjt igenom ett antal sidor i boken övergick min nyfikenhet i ren chock. Jag läste och läste och bläddrade gång på gång tillbaka för att se om jag förstått rätt. Jag kunde bara inte tro att det jag läste var sant. Med sin stora språkskicklighet förde Mats-Erik Nilsson in mig i livsmedelsindustrins hemliga vrår. Med rader av fakta och väl avvägd indignation gjorde han mig fruktansvärt upprörd. Där stod det om bröd som innehöll så många fuskingredienser att man undrade varför det tilläts kallas bröd. Rökt skinka var inte rökt utan gjort på något som heter ”rökessens”. Det vimlade av olika sorters mat vars konsistenser, smaker och färger, ja allt, var producerat på artificiell väg. Det var knappt jag vågade gå och handla mat efteråt. Som många andra hade jag fram till dess varit en naiv konsument. Stod det ”light” på en produkt så förutsatte jag krasst att den var nyttig. Men när jag läste om lightprodukter i boken förstod jag att jag blivit lurad. De innehöll ju bara mer vatten och konstgjorda smak- och färgämnen. Det var inte ett dugg bättre för kroppen, snarare tvärtom, plus att de var mindre smakrika.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

74

DU ÄR BETYDELSEFULL


Efter den omvälvande läsupplevelsen var det som om fjäll hade fallit från mina ögon. Numera kan jag inte förstå hur jag kunde gå omkring och bara tro gott om livsmedelsindustrin. Idag tittar jag alltid noga vad jag plockar ner i min matkorg och försöker hitta närproducerade och ekologiska varor, för jag vill ju inte servera mina barn artificiell mat. Till min glädje har jag upptäckt att den riktiga maten inte bara är bättre, utan också mycket godare. Då och då ”syndar” jag fortfarande med en Coca Cola Light, men då tänker jag alltid: ”Undrar vad MatsErik Nilsson skulle säga om det här?” Jag är oerhört glad att jag läste hans bok. Det blev ett betydelsefullt möte för mig.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

75

DU ÄR BETYDELSEFULL


Vi beundrade honom STIG MAGNUSSON 79 ÅR PENSIONÄR

I

den skola jag gick på 1940-talet fanns en pojke som gick ett fruktansvärt öde till mötes. Det började med att han fick namnet ”Allvetaren” i skolan för att han kunde svara på alla frågor han fick. Han gick i femman och några av oss som gick i sjätte klass var oerhört imponerade av honom. Varje rast samlades en stor krets elever runt Allvetaren och öste frågor, som han svarade på, en efter en. När vi hade tömt vårt gemensamma kunskapsförråd, började de som hade böcker hemma söka efter nya och svårare frågor. Till slut blev frågorna så många och knepiga att till och med Allvetaren blev svarslös. Hela den här processen ledde till att vi i den frågvisa klungan fick ett rejält kunskapslyft den våren, samtidigt som det blev en allt jobbigare situation för Allvetaren. Vi beundrade honom fortfarande, men han uppfattade inte det, utan blev bara mer och mer deprimerad. Tyvärr förstod vi inte det, utan fortsatte att pressa honom ända fram till terminens sista dagar då frågorna hade blivit så svåra att han missade de flesta. Resultatet blev fruktansvärt. När vi kom tillbaka efter sommarlovet fick vi höra att Allvetaren var död. Han hade skjutit sig själv i huvudet, dagen före terminsstarten. Stämningen var förstås mycket dämpad i början på det läsåret. Lärarna blev extremt vaksamma på vad som hände bland barnen ute på skolgården. Redan efter första uppropet blev jag ombedd av klassföreståndaren att stanna kvar.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

76

DU ÄR BETYDELSEFULL


På tu man hand frågade han ut mig grundligt om kamratsammansättningen på skolan. Lärarna hade tydligen lagt märke till att en pojke var ensam för det mesta. Jag fick det klara beskedet att man var orolig för honom på grund av det som hänt med Allvetaren. Läraren bad mig att alltid vara i den ensamma pojkens närhet, prata med honom och omedelbart rapportera om det fanns någon anledning till oro. Slutligen fick jag lova att inte säga något om samtalets innehåll till mina kamrater, utan hellre skylla på någonting annat. Först långt efteråt har jag förstått varför just jag fick det känsliga uppdraget av min klassföreståndare. Han hade sett att jag redan då hade en ”bry sig om andra-inställning”. Allvetaren blev genom mitt specialuppdrag inpräglad i mitt medvetande för tid och evighet. Som vuxen började jag själv arbeta som skolledare. När jag kom i kontakt med antimobbningsarbete kunde jag plötsligt se Allvetaren med klarare blick. Vi hade mobbat honom utan att veta om det. Vi skolkamrater hade helt enkelt mobbat livet ur den vi beundrade mest. Han måste ha upplevt oss som tyranner med alla dessa knepiga frågor och ville inte möta oss igen. Det var tufft att komma till den insikten. Men samtidigt fick Allvetaren, hur sorgligt det än kan låta, möjlighet att göra en samhällsinsats. Jag berättade om honom vid genomgångar med de nya sjuorna på Geneskolan och för föräldrarna de gånger jag kände att jag klarade av det. Det var alltid dödstyst så när som på ett antal snyftningar. Jag tror att berättelsen verkligen ledde till eftertanke och stannade kvar hos åhörarna.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

77

DU ÄR BETYDELSEFULL


�

Vi hade mobbat honom utan att veta det STIG MAGNUSSON



Entreprenörskapets goda sidor STEFAN KROOK 38 ÅR GOODCAUSE, STOCKHOLM

ORDFÖRANDE I STIFTELSEN

J

ag hade avgått som VD för Glocalnet och åter satt mig i skolbänken, för att äntligen ta min civilekonomexamen på Handelshögskolan. Samtidigt grubblade jag mycket över vad jag skulle göra sen. Trots att jag i all väsentlighet hade gillat min entreprenörsresa inom Glocalnet var det inte självklart att jag skulle fortsätta på det spåret. Jag kände att jag också aktivt ville bidra till att dra mitt strå till stacken i ett större perspektiv. Det kändes lite som att antingen startar jag ett företag eller så gör jag någonting gott. Runt årsskiftet 2002-2003 köpte jag och min fru Alexandra varsitt exemplar av boken Lycka. Det var en fantastisk bok som innehöll Dalai Lamas tankar. När jag läste den fick jag upp ögonen. Nya, egna tankar väcktes till liv och mitt sätt att se på världen och mig själv fick nya nyanser. Boken skapade även intensiva diskussioner mellan mig och min fru. Vi läste den systematiskt och avbröt efter varje kapitel för att diskutera dess innehåll. Så har jag aldrig gjort med någon annan bok. Egentligen var boken i huvudsak fylld med de mest banala självklarheter, som att ”Är du snäll mot andra så blir du glad själv”, eller ”Om du ler mot någon så får du ett leende tillbaka”. Men som helhet blev den en avgörande katalysator för mig. Jag insåg att jag delat in aktiviteter och verksamheter i olika och felaktiga mentala fack: i ett fåtal göra gott-branscher och alla andra branscher.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

80

DU ÄR BETYDELSEFULL


När jag gick till botten med mig själv förstod jag att entreprenörskap i sig är något kraftfullt och att det är upp till utövaren att välja riktning på kraften. Entreprenörskapet var någonting som jag kunde skapa goda värden med. Så självklart skulle jag fortsätta som entreprenör! Det var ju det jag var bra på och det var genom eget företagande jag bäst kunde dra mitt strå till stacken för att skapa en bättre värld. Det var en härlig känsla när pusselbitarna föll på plats i mitt medvetande. Det blev så uppenbart och min dröm blev att driva ett företag vars avkastning skulle gå till välgörenhet. Den drömmen gör jag just nu allt för att förverkliga med stiftelsen GoodCause som driver elbolaget GodEl och under året också planerar fondbolagsverksamhet i det nya bolaget GodFond. Tack vare de där självklara orden av Dalai Lama lever jag just nu min dröm och gör helt enkelt det jag tror att jag har talang för. Det gäller bara att inse, att oavsett vilken talang man har, så kan man vända det till någonting gott.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

81

DU ÄR BETYDELSEFULL


?

Vilka personer är betydelsefulla fÜr dig?


Att vara betydelsefull för någon är världens bästa gåva!


Om det inte hade varit för dig hade vi inte suttit här nu LARS WIKLUND


Känner du igen mig? LARS WIKLUND 66 ÅR DALARNA

DISTRIKTSLÄKARE,

J

ag vikarierade som underläkare på kvinnokliniken i Falun på 1970-talet. Under ett jourpass fick jag skriva in en ung kvinna som skulle göra en abort dagen därpå. Orsaken till aborten var att hon hade ett kraftigt graviditetsillamående som hade varit omöjligt att behandla på det lilla sjukhuset i hennes kommun. Att aborten skulle ske i Falun berodde på att det gått så lång tid att ett större ingrepp måste göras. Jourpasset den här natten var ovanligt lugnt och jag fick utrymme att sitta hos kvinnan ganska länge och prata om ingreppet till att börja med, men så småningom kom vi också in på hennes liv, relationen till maken, egna krav och den två-treårige sonen och orkeslösheten. Samtalet varade i en till två timmar. Dagen därpå skrev kvinnan ut sig utan ingrepp och illamående och lämnade kvar sina rosor till mig. Överläkaren frågade vad jag hade gjort. Jag svarade ”ingenting” vilket nog också var vad jag trodde då. Ung som jag var tänkte jag inte så mycket på den här episoden under det hektiska vikariatet eller under slutspurten av studierna i Uppsala. Några år senare när jag under min utbildning till barnläkare var i Falun fick jag åka till en mindre sjukhusort för att vikariera på en specialistmottagning i vilken det ingick en barnavårdscentral. När jag en dag utförde en fyraårsundersökning på en liten pigg gosse frågade mamman: ”Känner du igen mig?”

BETYDELSEFULLA MÖTEN

85

DU ÄR BETYDELSEFULL


När jag sa att jag inte gjorde det sa hon: ”Hade det inte varit för dig hade vi inte suttit här idag.” Precis i det ögonblicket förstod jag att jag faktiskt hade gjort något drygt fyra år tidigare. Jag hade lyssnat. Det här mötet på barnavårdscentralen framkallar än i dag en speciell känsla hos mig trots många berikande möten under åren som gått och varav säkert flera förtjänar att berättas. Detta möte har förutom vad det betydde för patienten, även präglat mycket av min fortsatta verksamhet och utveckling, både i mitt yrkesliv och privatliv.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

86

DU ÄR BETYDELSEFULL


Precis i det ögonblicket förstod jag att jag faktiskt hade gjort något drygt fyra år tidigare - Jag hade lyssnat LARS WIKLUND


?

Vilka personer har du blivit betydelsefull fรถr?


Du kan vara den som gรถr hela skillnaden


�

Du kommer att lyckas!


SPEGELINTERVJU Matts Ljungvard & Bert Rutström

”Han tog upp min teckning och höll upp den för hela klassen”


SPEGELINTERVJU

Festen och fjärilen BERT RUTSTRÖM 67 ÅR SVETSARE, UPPSALA

Å

ret är 1987 och Bert Rutström sitter på Metas 40-årskalas. Han har blivit placerad mittemot en åtta år yngre man som han inte känner, men börjar prata med. Mannen heter Matts och Bert märker snart att det är någonting speciellt med honom. Dialekten. När Matts pratar hörs en melodi i hans röst som Bert känner väl igen. ”Var kommer du ifrån?” frågar Bert nyfiket. ”Norberg.” ”Ha! Där har jag gått i skolan.” ”Va? Vilken skola?” Bert minns inte riktigt namnet, men han minns en lärare som han gillade. Bengt Ljungvard. ”Jag målade en fjäril på en teckningslektion som han tyckte om så mycket att han bad att få ta med sig den hem.” ”VA! Var det du? Den där fjärilen sitter fortfarande på väggen där hemma!” Året är 2009 och Bert Rutström tar emot på sin metallverkstad strax norr om Uppsala. Det är kallt ute, men inne på verkstaden möts besökaren av en vedeldad och trivsamt doftande värme som kommer från en svart kamin i verkstadens ena hörn. Verkstadslokalen är ett fascinerande gytter av metall-delar, sågspån och loppisvaror som dockor, tavlor, böcker och till och med gamla antika vapen. Inne på kontoret sätter han sig bakom sitt belamrade skrivbord och tänder en cigarett. Mitt i sitt strävsamma liv minns han det där mötet för så länge sedan, med samma skärpa som ett ständigt återkommande filmklipp på näthinnan.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

92

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU BERT & MATTS

”När jag förstod vem Matts var såg jag allt framför mig. Skolan i Norberg, den lille killen som sprang omkring på lärarens tomt bakom skolan…” Det finns så mycket som döljer sig bakom Berts möte, att det är svårt att veta vad han ska hålla sig till. Enkelt sagt handlar det om att Bert som barn hade Matts pappa som lärare på 1950-talet och en gång satt och tecknade en fjäril på en lektion. Fjärilen var så fin att Mats pappa bad att få ta med sig den hem. Men det som gör mötet speciellt handlar om mer än så. När Bert och Matts upptäckte sitt gemensamma förflutna på Metas 40-årsfest kom det tårar ur deras ögon. Inte på grund av det gulliga barndomsminnet med fjärilen, utan för det som fjärilen påminde om. ”Jag var bra på att teckna och när jag höll på med fjärilen den där gången hade jag börjat med att rita små trekanter, fyrkanter och olika mönster över hela papperet. Sen suddade jag över allting med en svart krita, så att papperet blev alldeles svart. Då kom en fröken från en annan klass fram till mig. Hon hånflinade och sa: ’Titta så han har gjort. Han gör som tattarungarna!’” Bert illustrerar de föraktfulla orden med stor inlevelse. Sen berättar han mer utförligt om sin uppväxt. En extremt fattig tillvaro med ont om mat, trasiga arvekläder och ihåliga stövlar under kalla vintrar. Men framförallt minns han känslan av att vara illa ansedd.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

93

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU BERT & MATTS

”Jag och mina syskon var ’Rutströmsungar’”. Alla visste vilka vi var. Vi var socialfall som tvingades flytta runt i hela landet. Ingen ville ha oss. Jag gick i totalt 14 olika skolor.” Det är i det perspektivet fjärilshistorien ska förstås. Efter den elaka frökens ord om ”tattarungar” började Bert gnugga bort den svarta kritan från papperet och då framträdde den vackra fjärilen. Just i det ögonblicket kom magistern fram till Berts bänk. ”Han tog upp teckningen och höll upp den för hela klassen och sa: ’Se så fin teckning Bert har gjort!’ Sen frågade han om han fick ta den med sig hem och sätta upp på väggen?” Naturligtvis fick han det och naturligtvis betydde den här episoden mycket för Berts självförtroende. Inte bara den kanske, men i alla fall… Bert berättar att det gick bra för honom sen. Att han och alla andra ”Rutströmsungar” klarade sig bra i livet. Och fortfarande sitter fjärilen kvar på väggen som en påminnelse. Eller som en god symbol som bevisar att alla världens ”Rutströmsungar” visst kan. Inte minst om det finns ”Ljungvardar” längs deras väg.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

94

DU ÄR BETYDELSEFULL


Tavlan med fjärilen har alltid funnits där Jag har vuxit upp med den MATTS LJUNGVAD


SPEGELINTERVJU

Fjärilen blev fulländad MATTS LJUNGVARD 59 ÅR NARKOSSJUKSKÖTERSKA, TRONDHEIM, NORGE

J

a, minnet från Metas 40-årsfest är lika tydligt för Matts Ljungvard som för Bert. Även om inte alla detaljer är solklara så är känslominnet knivskarpt. Matts beskriver det som en trappa av information fram till den punkt då han förstod att Bert framför honom var densamma som pojken som hade ritat fjärilen som suttit på väggen i föräldrahemmet i alla år. ”Det var en stark upplevelse. Det var som korn av information som snappades upp och sen ställdes en zon in i mitt medvetande.” Fjärilen, länken mellan de två, är en påminnelse och en källa till förståelse. På den tiden, då Bert var en ”Rutströmsunge”, var Matts själv lärarens son och kallades för ”folkskolegrabben” i ett område som befolkades främst av gruv- och arbetarfamiljer. Historien kring teckningen känner han till, men inte i detalj. När han påminns om den där skolfröken som hånade Bert konstaterar han att det förmodligen var det som fick hans pappa att så demonstrativt hylla Berts fjärilsteckning inför klassen. ”Det är en fin bild. Pappa tyckte ärligt att den var bra, men han kände också väldigt starkt för barn som Bert och höjde upp fjärilen lite extra. Han var ofta förbannad på andra lärare som behandlade ungarna dåligt. Han hade själv en tuff uppväxt som statarbarn med en pappa som drack mycket och som slog honom. Han kände stark solidaritet med ungar som hade det knepigt.” Det var med andra ord ingen slump att Bert fick med sig ett gott minne från just Matts pappa Bengt Ljungvard. BETYDELSEFULLA MÖTEN

96

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU MATTS & BERT

”Han var en gammaldags folkskolelärare och för honom var det inte bara ett jobb. Det var också ett kall. Han hjälpte många som det var på väg att gå snett för.” ”Han fungerade som övervakare för en del unga killar som det sedan gick bra för, även om de satt i fängelse i sin ungdomstid. Några hade han kontakt med långt efteråt.” Vidden av sin pappas engagemang förstod Matts först i vuxen ålder. Det vill säga när han medvetet kunde analysera hur illa det faktiskt kunde ha gått för dem, utan hans pappas engagemang. ”Han hade ju själv fått känna på att livet hänger på en skör tråd. En gång fick jag följa med på en ”brandkårsutryckning”. Det var väl inte så lämpligt, men mamma var borta och det fanns ingen som kunde passa mig. Pappa hade hört att en av killarna som det hade börjat gå bättre för hade hamnat i fel sällskap satt och söp på en fest. Vi åkte dit och han gick rakt in och tog killen i nacken och sa åt honom att gå hem och lägga sig. Killen och de andra runt omkring försökte protestera, men pappa stod på sig. Han verkade inte vara rädd alls.” Sådana inblickar i andras liv har lett till att Matts är mycket medveten om att han själv var ett privilegierat barn. Som liten såg han fjärilsbilden på väggen med ett barns ögon. Han tyckte kort och gott att den var fin. Som vuxen och särskilt efter det oväntade mötet med Bert förstår han vad en till synes obetydlig fjäril kan berätta. ”Fjärilen har ju alltid funnits där. Jag har vuxit upp med den. Tänk att den kan ha så mycket värde. Den blev liksom fulländad när vi mötte varandra.” BETYDELSEFULLA MÖTEN

97

DU ÄR BETYDELSEFULL



kapitel 4

ATTITYD


Utan förutfattad mening CARIN BOSDOTTER 54 ÅR SPRÅKLÄRARE, KARLSTAD

M

in son var tre år och söt som en liten ängel. Vi hade just varit på salong och klippt honom och var på väg till bilen. Bilen stod på en takparkering och för att komma dit var vi tvungna att passera ett utrymme i en trapphall. Just där brukade några av stadens så kallade ”A-lagare” värma sig under den kalla årstiden. Just den här dagen stod det ganska många där och jag kände en viss oro, inte minst för att jag hade mitt lilla barn med mig. Jag försökte följaktligen snabbt få med mig honom förbi männen, som var rätt högljudda. Precis när vi passerade mitt framför en synbart berusad man tittade han på min son och sa: ”Vad fin du är i håret!” Min son, som, på barns vis inte hade några som helst förutfattade meningar om mannen, såg honom rakt i ögonen och svarade: ”Ja, det är Ulrika som har klippt.” Detta är en episod jag ofta tänker på numera, varje gång jag ser trasiga människor som jag kanske tidigare trodde varken hörde eller såg något i sin omgivning. Både mannen och min son visade varandra den respekt som åtminstone säkert inte mannen var van att få. Tyvärr har man stängt till den del av trappan där de brukade värma sig och där finns nu bara ett galler. Samhället består av många olika människor och alla förtjänar respekt. Det lärde jag mig i och med detta möte. Alla har rätt att bli sedda.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

100

DU ÄR BETYDELSEFULL


”Samhället består av många olika människor och alla förtjänar respekt”


Tacksamhet utan skuld TUULA BENGTSSON 53 ÅR ENHETSCHEF, ALINGSÅS

J

ag var nyskild och helt ensam med två småbarn och en urusel ekonomi. Bilen krånglade och allting i hemmet verkade gå sönder. Som tur var kunde jag med jämna mellanrum beklaga mig för min arbetskamrat och goda vän, Yvonne Bergström. Hon är en god lyssnare och kände verkligen med mig. När vårt arbete bjöd på julbord hände någonting som jag inte glömmer. Alldeles efteråt, när de flesta skulle ge sig ut och handla julklappar till sina nära och kära, överräckte Yvonne en pappersbit till mig. Det var en check på 375 kronor: ”Gå nu och köp julklappar till dina barn”, sa hon. Jag blev väldigt generad och visste inte hur jag skulle tacka henne, men jag gjorde ett tafatt försök. Då svarade hon uppriktigt: ”Den bästa tacken du kan ge är att ha ett öppet sinne och vara vaken på när någon i din omgivning har det svårt och då försöka hjälpa denna person med det du kan.” För första gången i mitt liv kunde jag ta emot hjälp utan att behöva känna tacksamhetsskuld. Jag fick en stafettpinne som jag kan lämna vidare när jag har möjlighet och tillfälle ges. Den här händelsen har gjort att jag hela tiden ser mig om i min omgivning och bekantskapskrets efter dem som behöver hjälp. Behöver någon hjälp så finns jag där och för stafettpinnen vidare.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

102

DU ÄR BETYDELSEFULL


Behöver någon hjälp så finns jag där och för stafettpinnen vidare TUULA BENGTSSON


Hon kom som en frisk fläkt EWA NORSÄTER 69 ÅR ”PASSIONÄR”, VÄSTERÅS

I

början av 70-talet träffade jag Elly, en holländsk kvinna som alltid var glad. Vi bodde i ett litet samhälle som inte förändrades i särskilt hög takt. Många av invånarna hade bott där i hela sina liv och i en del hem såg det ut som om tiden stått stilla. När Elly kom var hon som en frisk vårfläkt. Hon mötte alla människor med ett leende och alla log tillbaka. Hon engagerade sig i kyrkan och var med i syföreningen. På så sätt blev hon ofta hembjuden till de enkla hemmen på en kopp kaffe. Men i stället för enkelheten såg hon skönheten. Ofta sa hon till mig: ”Oj vilken fin klocka de har”, eller ”Vilken fin gammal skål” eller ”Vilka goda hembakade kakor jag fick”. Jag hörde henne aldrig kritisera eller rynka på näsan. Hon såg det vackra överallt. Hennes beteende fick mig att tänka till. Jag ville också möta människor med ett leende och se det positiva i livet, även då det känns motigt. Då hon och hennes familj efter många år flyttade tillbaka till Holland, bjöd hon mig på lunch. Vi åt och pratade. Jag hade precis gått igenom en svår separation och mådde inte speciellt bra. ”Ewa, skäm bort dig själv, det är du värd”, sa Elly då. Jag tänker fortfarande på hennes ord, då det emellanåt känns tungt. Vi ska alla skämma bort oss själva ibland. Det är inte fult. Jag är glad att jag fick lära känna Elly. Hon har påverkat mig mycket, särskilt mitt synsätt på livet.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

104

DU ÄR BETYDELSEFULL


”Skäm bort dig själv - det är du värd”


?

Vad behรถver du fรถr att mรฅ bra?


Se till att du får göra det du älskar och brinner för


Jag är en människa - som du TOMMY GILLERÅS 55 ÅR FÖRELÄSARE, LIMA

A

tt gå på restaurang som cp-skadad är ofta detsamma som att möta människors fördomar. En gång hamnade jag nära två kvinnor som började prata på engelska om mig. De anade inte att jag förstod vartenda ord de sa. De var överens om att såna som jag inte borde få vara ensamma ute, utan ledsagare. Att få höra sånt gör förstås ont, men det finns som tur är människor med en annan inställning till oss cp-skadade. Vid ett annat restaurangbesök, i Malmö, satt jag vid ett bord med mina kompisar. Jag var den ende av oss som hade talsvårigheter. När vi skulle beställa ville kompisarna hjälpa till genom att tolka för servitrisen. Men då sa hon avvärjande till dem: ”Låt honom prata själv, mer bråttom har jag inte.” Hennes ord blev en vändpunkt för mig. Hon såg mig och gav mig den tid jag behövde. För det är ju så att när jag får tid så blir jag lugn och då går det lättare att prata. Servitrisen på den där restaurangen förändrade mitt liv. Genom henne blev jag en människa.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

108

DU ÄR BETYDELSEFULL


Tackvare några få ord PERNILLA WILLEMSEN 42 ÅR LÄRARE, MOTALA

J

ag är lärare och under mitt första år fick jag en jobbig klass som jag inte klarade av. Jag valde att sluta med den klassen och började arbeta i en annan klass på samma skola. Efter mitt första år lämnade jag läraryrket en tid. Jag var tveksam till om jag skulle fortsätta som lärare överhuvudtaget. En dag mötte jag Eva Nikku på stan. Hon var lärare på den skola som jag hade jobbat på och dessutom mamma till en kille i den klass som jag bytte till. Eva berättade för mig hur mycket det betydde för hennes son när jag började i hans klass. Han tyckte att jag verkligen var bra! När hon sa det till mig var det som om mitt första år som lärare trots allt inte var totalt misslyckat. Idag jobbar jag som lärare igen och det är mycket tack vare det Eva sa till mig när vi möttes. Hennes uppmuntrande och vänliga ord fick mig att förstå att jag kanske var en ganska bra lärare, trots allt. Det hon sa till mig har varit en enorm styrka för mig många gånger. Det var en väldig tröst och uppmuntran för mig att hon med några ord fick mig att se de positiva delarna i en, för mig, jobbig period i livet. Hon gav mig tanken att trots att allt ser mörkt ut så händer även positiva saker.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

109

DU ÄR BETYDELSEFULL


?

Hur kan du bidra fÜr att hjälpa andra?


Se till att du finns där för dem du möter


Ilska kan lätt avväpnas ANNA HANSSON 50+ KARLSKRONA

INGENJÖR,

D

et var en vinterdag för många år sedan. Jag hade varit på storköpet och gick med barnvagnen. Det var inte helt lätt eftersom det var snöslask på marken som var utan dess like. När jag rundade ett hörn stod en bil parkerad tätt intill husväggen. Den stod helt galet och jag kunde inte passera med barnvagnen utan att gå rätt ut i den trafikerade gatan. Min ilska tog ett skutt till en nivå där jag blev fullständigt rasande. Ursinnig bestämde jag mig för att vänta bakom bilen och samlade mig till en verbal attack mot bilens hänsynslösa ägare. Efter en stund kom en kvinna ut. Precis när hon skulle gå runt sin bil för att kliva in i den tog jag ett mycket djupt andetag och vädrade högljutt mitt missnöje: ”Hur i helvete har du parkerat? Ska jag gå ut i trafiken i detta väglag och riskera barnets liv för att du inte ids parkera där borta på parkeringsplatsen?” Jag var så arg att håret stod på ända. Ilskan visste inga gränser, varpå kvinnan slår handen för munnen och utbrister mycket ödmjukt: ”Herregud, vad tänkte jag på? Hur kunde jag göra något så dumt? Jag ber så mycket om ursäkt!” Min ilska rann av som vatten på en gås. Jag visste knappt vad jag skulle säga, men stammande till sist fram: ”J... ja sådant kan ju hända…” Sen var det inget mer.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

112

DU ÄR BETYDELSEFULL


Denna episod lärde mig en viktig sak. Ilska kan lätt avväpnas om man inte går till motattack och försvarar sig. Jag tänker ofta på kvinnan som lärde mig något mycket värdefullt. Numera när någon blir arg på mina handlingar försöker jag alltid att besvara ilskan med att förstå varför den andre blir arg och be om ursäkt. Allt blir så mycket lättare då.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

113

DU ÄR BETYDELSEFULL


Tackvare honom förstod jag att allt är möjligt CATHARINA ELMSÄTER SVÄRD


SPEGELINTERVJU Catharina Elmsäter-Svärd & Tommy Krogh

”Jag lärde mig se människors insida istället för deras utsida”


SPEGELINTERVJU

Se insidan CATAHARINA ELMSÄTER-SVÄRD 45 ÅR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING, SÖDERTÄLJE

FINANSLANDSTINGSRÅD I

U

r en liten röd hundkoja krånglade han sig ut och fortsatte med raska steg rakt över skolgården och in i klassrummet. Eleverna häpnade. Hur i herrans namn hade han fått plats i den lilla bilen? Han, Tommy Krogh, nära två meter lång och smal som en pinne. Det var Catharinas första dag i trean och den långa mannen var deras nya lärare. ”Det visade sig snabbt att Tommy hade en otrolig förmåga att få fram våra olika personligheter och att få oss alla att känna oss duktiga. Ja, han var faktiskt världens bästa lärare”, säger Catharina ElmsäterSvärd utan omsvep. I dag är hon en av landets 349 riksdagsledamöter som dagligen fattar avgörande beslut som påverkar allas vår vardag. I början av 70-talet gick hon på den lilla byskolan Vallaskolan i Enhörna, en skola med omkring 200 elever. Varje morgon hade hon bråttom iväg till skolan. Glad att det äntligen var en ny skoldag. ”Vi hade verkligen roligt”. Som barn var Catharina en trygg tjej. En tjej som vågade ta för sig och bita ifrån om något inte stod rätt till. Tryggheten hade hon fått med sig hemifrån. Sammanhållningen i klassen var god och stämningen likaså. Ändå kom den nya läraren att betyda mycket för Catharina, men också hennes klasskamrater. Tommys engagemang, att se varje elev och vara konstant rak och rättvis gjorde att alla i klassen för jämnan visste vad som gällde. Han var en auktoritet, utan att vara auktoritär. Han hade förmågan att enkelt sätta sig i respekt, men ändå vara den trygga kompisen.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

116

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU

CATHARINA & TOMMY

Tommys gränser var alltid tydliga och glasklara. Om man hade kommit överens med honom om något visste man att då gällde det att hålla sitt ord . ”Tommy visade tydligt sin besvikelse genom att allvarligt tala med den som brustit i förtroende. Vi fick lära oss att stå för det vi hade gjort. Sen var det skönt att veta att Tommy aldrig var långsint. När något var utrett så var det klart. Vi blev alltid belönade när allt fungerade. Tommy kunde också se när ett skämt var ett skämt. Och visst försökte vi elever oss på en mängd olika bus under de fyra år som vi hade honom.” Att lägga ett häftstift på lärarens stol är ett gammalt väl beprövat knep som klassen såklart testade. ”Vi satt och väntade på att han skulle sätta sig ned, men de gångerna valde han ofta att stå upp länge utan att säga något. Tommy hade en härlig självdistans och kunde bjuda mycket på sig själv.” En av de egenskaper som Catharina minns bäst är hur viktigt det var för Tommy att alla hans elever skulle bli sedda och få uppmuntran. Han hittade alltid på nya saker och såg till att alla kände sig bra på något. Om Tommy talade med någon fanns det ingen möjlighet att avbryta samtalet, utan då fick man snällt vänta på sin tur. Han hade alltid ögonkontakt med den han talade med och markerade tydligt att varje samtal med eleverna var viktigt.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

117

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU CATHARINA & TOMMY

”Tommy använde sin längd, medvetet eller omedvetet, till sin fördel. Tack vare den fick Tommy ofta sätta sig ned för att få ögonkontakt. Jag tror han satte sig ned för att komma på samma nivå som oss elever. Det skapade en känsla av att han verkligen ville lyssna på vad vi hade att säga. Men, om någon utmanade honom var han snabb att kontra med att den som satte sig emot honom alltid kunde försöka hoppa upp och bita honom i knävecket.” Allt som oftast låg skrattet på lur i klassrummet i Vallaskolan. Tommy såg också till att ge Catharina något som hon sedan dess har burit med sig och haft stor användning för. Hon lärde sig att allt är möjligt. ”Vi gjorde ofta saker som vi egentligen inte skulle kunna göra. En gång ordnade Tommy så att vi fick sitta på hedersplats nere på spelplanen medan Södertälje Basketbollklubb försvarade sin mästartitel i Europacupen på Scaniarinken. Alla i klassen satt så nära att de nästan kunde känna på spelarna. Det kändes verkligen som om vi var med i deras team. Det var en otrolig känsla och det skapade en stark lagkänsla i klassen.” Innan den stora matchen gick av stapeln fick de tillverka mössor och hattar i SBBK:s färger. ”Man kan lugnt påstå att vi syntes rejält med våra grön-vita Enhörna hattar. Dessutom hejade vi högljutt och mycket.”

BETYDELSEFULLA MÖTEN

118

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU

CATHARINA & TOMMY

Förutom de vanliga lektionerna och engagemanget för SBBK, var det mycket annat smått och gott som stod på klassens agenda. Med hjälp av en gammal filmkamera skapade eleverna tillsammans med Tommy en mängd filmer i olika genrer efter eget manus. ”Vi fick göra allt från skräck till romantiska filmer. Tommy hade verkligen förmågan att inspirera och få oss att känna att det var roligt att gå i skolan. ”Att Tommy skulle komma att betyda så mycket för Catherina är något som hon inte tänkte speciellt mycket på just då, men nu när hon har fått lite distans inser hon hur betydelsefulla åren i Tommys klass blivit för henne. ”Jag lärde mig att se till människors insida istället för utsida, att uppskatta andra, se deras goda egenskaper och att ’pusha’, stötta och medverka till att skapa ett bra gäng samt att alltid vara juste och rak. Jag önskar att det fanns fler av Tommys sort i dagens skolor.”

BETYDELSEFULLA MÖTEN

119

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU

Ett lärorikt år TOMMY KROOGH 59 ÅR LÄRARE, FALKÖPING

T

ommy Krogh har lite svårt att peka på vad det var som gjorde att han valde att bli lärare. Men om sanningen ska fram var det nog doften. Doften av nya böcker, kritorna, den blöta sudden till den svarta tavlan och de nyvässade cederpennorna. ”Jag kan blunda än i dag och känna dofterna från skolan. Skolan innebar trygghet för mig. Längtan att få bli lärare fanns alltid med mig. Jag pryade till och med hos min gamla lågstadiefröken. Han valde mellan tre olika yrken; flygingenjör, tandläkare och lärare. Men läraryrket segrade stort när allt kom till kritan.” Tommy gick på lärarhögskolan i Stockholm, men tog ett sabbatsår direkt efter examen och studerade på Estetisk linje på Kyrkeryds Folkhögskola i Årjäng. Där fick han också möjlighet att extraknäcka som lärarvikarie och ryktet om honom spred sig ända hem till Enhörna utanför Södertälje där han vuxit upp. ”En dag ringde rektorn från Vallaskolan i Enhörna och frågade om jag ville ha jobb och jag tackade snabbt ja. Klassen som jag skulle ha hand om var en B-klass där flera årskullar samsades i samma klassrum. På lärarhögskolan hade vi bara haft två fyrtiominuters lektioner om hur man undervisade i B-form. Jag lusläste kompendiet från de lektionerna flera gånger för att förstå hur jag bäst skulle gå tillväga.” ”Visst var det pirrigt att få en alldeles egen klass. Efter första arbetspasset, då jag hade släppt ut eleverna på rast, satt jag kvar i min stol och tänkte: Jaha, det är så här det är att vara lärare. Det känns rätt ok.”

BETYDELSEFULLA MÖTEN

120

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU TOMMY & CATHARINA

Tommy minns Catharina och hennes klasskamrater väl. ”Det var min första klass och vi kom bra överens redan från början. Det var verkligen ett speciellt gäng. Catharina var väldigt ansvarstagande och mogen för sin ålder. Hon var lite av en ledare i skolan, en ledare som respekterades både av killarna och tjejerna i klassen. ”Hon var alltid en lugn och trygg tjej”, säger Tommy och berättar om undantaget som bekräftar regeln - den gången då Catharina blev alldeles förtvivlad. ”Vi hade gymnastik och jag hade bett eleverna göra en övning i de romerska ringarna. Jag stod precis framför med ett tidtagarur om halsen och Catharina sparkade av misstag till det så att det for runt och träffade mig på överläppen. ”Men tack och lov var det inte så allvarligt och efter diverse omplåstring var allt frid och fröjd igen.” Egentligen är frågan vem som lärde sig mest. Tommy säger med ett leende: ”Vi var 18 i den klassen på Vallaskolan i Enhörna. 17 elever och så jag. Den enda skillnaden mellan oss var att jag var lite äldre och organiserade arbetet.” Och visst organiserade han både det ena och det andra. Som till exempel den gången då hela klassen fick sitta på hedersplats nere på spelplanen medan SBBK slogs om sin mästartitel i Europacupen.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

121

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU TOMMY & CATHARINA

Eftersom Tommy var engagerad i ungdomsverksamheten i Enhörna hade han lite kontakter och kunde se till att hela klassen fick biljetter. ”Då var basket en het sport och det var ett riktigt pådrag i Scaniarinken. Det var över 8000 i publiken. ”Idén med att gå på basket fick Tommy när hela klassen en dag var och såg teatern Prins Hatt under jorden. Medan vi stod och väntade på bussen för att åka hem tänkte jag att vi borde göra mer saker tillsammans och frågade eleverna om de hade lust att gå på basket någon gång. Det hade de och jag ordnade biljetter. Alla eleverna i klassen tillverkade sin egen personliga grön-vita hatt som de hade på sig under matchen. Vi skrev ramsor som vi ömsom skrek och sjöng. Ja, eleverna hade fått löfte om att de fick gasta och vråla så mycket de bara ville och det gjorde de verkligen.” Trots att det har gått många år sen det hände är det tydligt att Tommy hade riktigt roligt den gången. ”Efter det växte intresset för basket och jag anmälde snabbt 3-4 lag till en basketcup inom stadsdelsverksamheten. Vi förlorade stort, vi kände knappt till reglerna, men alla kämpade och gjorde sitt bästa. Vi hade faktiskt sanslöst roligt. Många av föräldrarna var engagerade och skjutsade oss fram och åter mellan tävlingarna. Utan dem hade det aldrig gått.”

BETYDELSEFULLA MÖTEN

122

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU TOMMY & CATHARINA

Men det var inte bara barnens föräldrar som fick rycka in då och då. En söndag stod Tommy och hans pappa i skolans lilla kök och tryckte nummer på tröjorna som eleverna skulle ha på sig under nästa basketmatch. Historien med häftstiftet på lärarens stol skrattar Tommy gott åt och nickar igenkännande. ”Visst hände det att eleverna ville testa mig, men jag har ju själv gjort en hel del bus och vet hur det kan vara. När häftstiftet låg där på stolen brukade jag tillbringa nästan hela lektionen stående och inte sätta mig förrän några minuter återstod av lektionen. Spänningen i klassrummet var då nästan olidlig och alla elevernas uppmärksamhet var fäst vid min gröna stolsdyna när jag ilsket for upp igen.” Genom att vara sig själv och se alla sina elever och hela tiden leta efter vad var och en kunde ge gruppen, lyckades Tommy få Catharina och hennes klasskamrater att längta till nästa dag då det var dags för att gå till skolan. ”Det kan låta så medvetet, som om jag handlade efter ett visst mönster, men egentligen var jag bara mig själv och försökte ”Det gäller att lyssna på eleverna” göra så gott jag kunde. Det var flera gånger som jag fick riktiga aha-upplevelser.” En riktigt stor sådan fick Tommy när han under en lång tid förgäves hade försökt att lära en av killarna i klassen multiplikationstabellen.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

123

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU TOMMY & CATHARINA

”Varje gång vi hade mattelektion och skulle träna på gångertabellen var det som om ingenting fungerade. Nisse, ja så kan vi kalla honom, stod länge stilla på samma nivå. Jag funderade mycket på hur jag skulle kunna göra för att han skulle komma framåt och till slut ställde jag lite desperat frågan direkt till honom om vad det var som han tyckte var så svårt med multiplikationstabellen.” Det svar Tommy fick gav honom en rejäl tankeställare. Nisse svarade allvarligt att det var 7x8 som var svårast. Tommy berättar hur han häpnade. ”Nisse kunde ju inte svara på ett enda tal! Inte hade jag kunnat tänka mig att han hade ett specifikt tal som han ansåg var svårast. I veckorna som följde gick jag och Nisse igenom talet 7x8, fram och tillbaka. När klassen var samlad fick Nisse alltid svara på samma tal, 7x8 eller 8x7. Vi kallade talet för ’Nisses special’. Och se, ett under inträffade. Från att ha haft väldigt svårt för att lära sig ett enda tal i gångertabellen svarade han alltid rätt och inom kort kunde Nisse alla talen omkring 7x8.” Och sen gick allt av bara farten. För varje vecka knappade Nisse snabbt in på sina klasskamrater. ”Jag lärde mig att ta eleverna till hjälp för att lösa deras inlärningssvårigheter. Men jag lärde mig också att de problem som eleverna upplever kanske inte alls är så komplicerade som vi vuxna ofta tror. Det gäller att lyssna på eleverna och försöka se saker och ting med deras ögon.”

BETYDELSEFULLA MÖTEN

124

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU TOMMY & CATHARINA

För Tommy har en lugn och trygg arbetsmiljö i klassrummet alltid varit A och O. ”Jag tycker att en lärares viktigaste uppgift är att skapa en miljö som är så optimal som möjligt för varje enskild elev, vilket gör att eleverna själva kan ta till sig och lära sig olika saker som de sen har praktisk användning för. I klassrummet på Vallaskolan hade vi klara rutiner som alla gick ut på att skapa lugn och trygghet. Vi såg till att vi alltid hade tid att må bra och göra nya roliga saker. ”Jag har alltid sett min roll som pedagog är att göra eleverna mottagliga och vilja lära sig.” Tommy jobbade i 18 år som lärare och 5 år som rektor. Efter några år i näringslivet är han nu åter i skolan och jobbar nu som lärare i Falköping. ”En lärare måste alltid vara på tåspetsarna och ständigt leta efter nya utmaningar och se till att varje dag ge något extra. När det gäller Catharinas klass kan jag nog så här efteråt säga att jag lärde mig sannolikt mer av dem än de av mig.”

BETYDELSEFULLA MÖTEN

125

DU ÄR BETYDELSEFULL



kapitel 5

KRAFT


Jag fick tid att tänka efter INGELA HULTH 46 ÅR VÄSTERÅS

ANLÄGGNINGSARBETARE,

E

tt möte som har betytt väldigt mycket för mig är faktiskt mötet med mig själv. Tidigare hade jag stora problem med att jag låste mig i vissa tankar och sätt att vara. Det gick så långt att jag blev sjukskriven på grund av depression. Då fick jag verkligen tid att tänka efter vad jag ville med mitt liv och vad jag inte ville. Jag insåg att jag alltid gjort saker för andra och nästan aldrig någonting för mig själv. Idag mår jag bättre. Det händer ofta att jag stannar upp och tänker på vad jag verkligen vill eller inte vill. Så pass långt har jag också kommit att jag använder mig av mina erfarenheter och försöker föra över dem på mina vänner, så att också de ska lära sig att tänka mer på sig själva. När jag lyckas känns det riktigt bra. Mötet med mig själv är det mest betydelsefulla som hänt mig.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

128

DU ÄR BETYDELSEFULL


Ett avgörande möte LENITA EKBERG 35 ÅR & VERKSAMHETSLEDARE, LULEÅ

FÖRSKOLELÄRARE

O

m och om igen fick jag ångest för att jag hade lämnat min bror på hans dödsbädd. Jag hade följt hans kamp mot cancern, dag för dag. Jag hade funnits vid hans sida, vid hans sjukbädd. Men så lämnade jag honom i några dagar för att hämta kraft och komma tillbaka till honom på sjukhuset. När jag åkte ifrån honom ”stängde han av”. Han gick inte att nå. Två dagar senare gick han bort. Jag har anklagat mig själv för att jag åkte iväg. Hade jag stannat så kanske han hade orkat lite till, tänkte jag. Den tanken gnagde mig i några år efter min brors bortgång. Den ville inte släppa mig fri. Det som avgjorde att jag inte för evigt skulle fastna i en känsla av att ha svikit, var när jag träffade min före detta pojkvän Jörgen. Jag berättade för honom om min ångest över att ha övergett min bror. Jörgen tittade på mig och sa: ”Han kanske behövde den tiden utan din närvaro för att komma till ro med att han höll på att lämna jordelivet.” Tack vare de orden kunde jag släppa min ångest och gå vidare!

BETYDELSEFULLA MÖTEN

129

DU ÄR BETYDELSEFULL


Han ger alltid mer än han tar ROBERT PETERZON

BETYDELSEFULLA MÖTEN

130

DU ÄR BETYDELSEFULL


Det finns ingen bättre pappa ROBERT PETERZON 31 ÅR FÖRETAGARE, ESKILSTUNA

J

ag var fem år när jag bestämde mig. Jag skulle bli musiker. Och så blev det tack vare min pappa. Han hade själv varit professionell musiker och gjorde allt för att uppmuntra både mig och min yngre bror när vi växte upp. För det mesta var det säkert lätt, men de få gånger det tog emot var han på hugget. När vi tröttnade på att ta gitarrlektioner sa han: ”Vad ni än gör, sluta inte spela. Vänta tills ni får lära er ackord. Inte för min skull, utan för att musiken ger så mycket.” Min pappa, Rolf Peterzon, hade alldeles rätt. Dessutom var och är han en människa som alltid ger mer än han själv tar. Vi kan fortfarande göra bort oss tusen gånger och han står där ändå, redo att hjälpa till. En bättre pappa kunde jag och min bror inte ha önskat oss.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

131

DU ÄR BETYDELSEFULL


?

Vem ger dig kraft och energi?


Se till att omge dig av m채nniskor som f책r dig att m책 bra


Min vän för livet ROLAND FORS 61 ÅR LÄRARE, HÖÖR

D

u kom farande med din tidningsväska över axeln, på en blå cykel och din vita kalufs blåste i vinden. Du var söndagsförsäljare och du var tio år. Du bodde inte alls i samma kvarter som jag. Men vi lärde känna varandra och de flesta söndagar, då du hade sålt alla dina tidningar, stannade du kvar och spelade fotboll med oss i kvarteret. Du var en Nacka Skoglund. Du kunde göra det mesta med en boll. När vi var elva år hamnade vi i samma klass i skolan på det som då hette Kalmar Högre Allmänna Läroverk. Det var en institution som då var fyllt av fördomar och som satte de lyckade föräldrarnas barn i första rummet. Vi var arbetarbarn och då vi förstod att vi inte var riktigt lika mycket värda, gjorde vi uppror. Vi bröt mot alla regler och gav sjutton i skolan. Du slutade innan realexamen och gav dig ut på sjön, blev kock, sedan plåtslagare och svetsare. Sen blev du psykolog. Vårt första möte inträffade i stort sett för 50 år sedan, men vi har alltid hållit kontakten. Jag blev, efter många misslyckanden i livet, till slut lärare. Hela tiden fanns vi där för varandra. Inte fysiskt nära, men via telefon. För mig har du har betytt oerhört mycket. Din livserfarenhet och dina kunskaper har fått mig att se på saker med helt andra ögon. En dag ringde du och berättade att den lungröntgen, som du hade genomgått, visade en tumör. Du som hade tjatat på mig att vi skulle göra en cykelsemester tillsammans runt i stort sett hela Sverige, men jag hade skjutit på det. Jag lovade dig då att om jag så skulle köra dig runt på en tandem så skulle Sverigecyklingen bli av.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

134

DU ÄR BETYDELSEFULL


Året 2008 gick, du kämpade mellan hopp och förtvivlan. På hösten köpte jag en fyrhjulig cykel för att visa dig att jag inte hade gett upp vår cykelsemester. Innerst inne visste vi båda att det aldrig skulle bli av, så du satte upp ett annat mål. Du gav dig sjutton på att du skulle leva en bit in på 2009. Och det klarade du med 20 timmars marginal! Den första januari lämnade du jordelivet, men jag är säker på att vi ses igen, kanske i Nangiala. Så tack för att jag fick vara din vän!

BETYDELSEFULLA MÖTEN

135

DU ÄR BETYDELSEFULL


En hälsning från det okända YVONNE RYDING 48 ÅR ESKILSTUNA

FÖRETAGARE,

F

ör ungefär tio år sedan, på trettondagsaftons natt, inträffade någonting mycket annorlunda som med tiden kom att förändra mitt liv i grunden. Det hände under en period då jag levde ett hektiskt och jobbigt liv. Jag var mitt uppe i en skilsmässa som slet väldigt på mina krafter och de glada stunderna var få. Den här natten sov jag ensam i min säng och vaknade upp från en orolig dröm. När jag tittade upp såg jag alldeles tydligt en märklig gestalt som stod vid sidan av sängen. Det var inte mycket jag förstod av det jag såg, förutom att gestalten hade långt hår, bar en lång mantel och hade ett ansikte med vänliga drag. Det fanns absolut ingenting hotfullt hos gestalten, men jag blev ändå skräckslagen och kastade mig vrålande ur sängen och försvann snabbt som blixten ut därifrån. Naturligtvis väckte jag hela huset, både man och barn. När jag väl hade kommit till sans valde jag att inte berätta någonting för barnen om vad jag hade sett. När de hade lagt sig igen förklarade jag darrande för min man vad jag hade sett och var noga med att påpeka att jag inte tyckte att det var klokt. Jag hade sett ett spöke! Händelsen föll inte helt i glömska. Minnet mattades bara av en smula efterhand som tiden gick. Men ungefär 6-7 år senare, när jag mådde mycket bättre, påmindes jag om gestalten och förstod plötsligt meningen med det jag hade upplevt.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

136

DU ÄR BETYDELSEFULL


Det handlade inte om att det var ett spöke, utan snarare min själsliga vägledare. Vissa skulle kalla det för en skyddsängel, men för mig är namnet inte viktigt utan just vägledningen jag fick. Det jag skulle förstå var att jag inte var ensam, att jag inte behövde vara orolig, att livet skulle ordna sig även om det inte kändes så just då. Innan mötet med gestalten och även efteråt, innan jag hade förstått mig på det ordlösa budskapet, var jag många gånger en rädd människa. Jag levde ett liv med ständigt höga krav på prestation. Jag kände att jag hela tiden måste framåt och visa att jag dög. Det gjorde att jag blev en mer stängd människa än jag borde vara. Men när jag äntligen förstod gestaltens syfte med att visa sig förändrades mitt sätt att uppleva livet. Sedan dess har jag varit en lugnare och öppnare människa som känner mycket större tillit i tillvaron än tidigare. Jag vet att jag inte behöver skynda mig och tvinga fram händelser i livet. Istället ger jag mig den tid jag behöver, både privat och i jobbet. För jag vet att, förr eller senare, när tiden är mogen, blir det precis som jag vill ha det.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

137

DU ÄR BETYDELSEFULL


?

Vem ger du kraft och energi?


Se till att omge dig av m채nniskor som du vill bidra till


Ett älskat barn MONICA MOLIN 62 ÅR & FRITIDSPOLITIKER, LUND

FÖRETAGARE

F

rån början var mitt liv lyckligt. Jag gifte mig som 22-åring och allting var frid och fröjd. Men från att jag var 25 och några år framåt följde sorgerna på varandra. Jag förlorade först min pappa, sen min mamma och så småningom även båda mina bröder. Plötsligt var jag, redan som 29-åring, äldst i min släkt. Året därefter födde jag och min man vår första dotter, som vi hade längtat efter. Men det var vissa komplikationer. Hon vägde 2 100 gram och hade bland annat hjärtfel. Även med vår andra dotter uppstod komplikationer. Hon föddes i vecka 27 och var mycket klen. Som tur är lever båda bra liv nu, men givetvis har föräldraskapet varit mycket tungt. En person som lärde mig att ta svårigheterna på rätt sätt var Margaretha Kristensson, en kvinna som jag lärde känna i mitt arbete i kommunfullmäktige. Hon är en ensamstående förälder som fick sitt första barn när hon var 17 år och arbetar som ekonomibiträde vid sidan av politiken. En dag då vi hade paus i fullmäktiges heldagssittning satt vi på en liten italiensk restaurang. Det var min första fullmäktigedebatt så under lunchen var vi djupt inne i de ekonomiska detaljerna. Plötsligt la Margaretha sin hand på min vänstra arm och sa: ”Du måste ha varit ett älskat barn!” Det hon sa visste jag redan. Jag var mycket riktigt ett älskat barn. Men att hon kunde se det och uttrycka det under de omständigheter som rådde, det fann jag överväldigande.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

140

DU ÄR BETYDELSEFULL


Hon visste ju ingenting om min bakgrund. Under en längre tid hade jag givetvis pratat om mitt livs svårigheter med mina väninnor och min man, men det kändes som ett mirakel att Margaretha så tydligt och i den situationen kunde sätta fingret på varför jag hade klarat livet så bra. Detta fick mig att tänka till och när min dotter senare sa en märklig sak till mig, så visste jag direkt vad jag skulle svara. Hon sa: ”Mamma, egentligen är det konstigt att du är en så glad person som du är. Du är ju mycket gladare än pappa.” Mitt svar var givet: ”Jag var ett älskat barn och är man det klarar man alla svårigheter som livet erbjuder lite lättare, så var inte rädd för livet.”

BETYDELSEFULLA MÖTEN

141

DU ÄR BETYDELSEFULL


Ett kärt återseende BERIT INGDAHL 69 ÅR SÖDERTÄLJE

PENSIONÄR,

B

irgitta var tjejen som var populär och framåt. Jag, däremot, var den lilla blyga och rädda typen. Ändå var det vi två som höll ihop. Det var i början på 50-talet och vi gick i en liten skola på landet. På den tiden gick vi i skolan på lördagar och hade den dagen ”roliga timmen”. Det var en timme då någon eller några elever fick hitta på en kul underhållning inför klasskamraterna. Det var inte många som vågade detta, men Birgitta, hon vågade. Hon hade alltid något roligt på gång och hon skulle alltid ha mig med. I början var jag jätterädd, men så småningom släppte den värsta oron. Vi två gjorde mycket annat också. Vi gick med en barnvagn runt i stugorna för att samla in tidningar till pappersinsamling. Pengarna gick till en resa för hela klassen. Gång på gång visade Birgitta mig att jag kunde och vågade mycket mer än jag trodde. Åren gick, vi blev äldre och våra vägar skildes. Vuxenliv, arbete, familj och barn kom emellan. Jag flyttade till en stad några mil bort. Så småningom flyttade även Birgitta. Men hon försvann aldrig helt ur mitt medvetande. När livet så småningom hade lugnat ner sig, när barnen vuxit upp och hade egna familjer, fick jag mer tid för mig själv. Då gick tankarna ofta till Birgitta Jag insåg mer och mer hur mycket hon hade påverkat mitt liv i en positiv riktning. Det var hon som hade gett mig modet att våga och försöka. För några år sedan fick jag av en slump veta var Birgitta fanns och tog genast kontakt.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

142

DU ÄR BETYDELSEFULL


När vi sedan träffades var det helt fantastiskt. Hon berättade, till min glädje, att jag har varit lika närvarande och betydelsefull i hennes liv som hon i mitt. Och så är det fortfarande. Även när vi inte träffas känner vi att tankarna är där hela tiden. Nu händer det ofta att hon eller jag ringer så fort den ene har tänkt på den andre.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

143

DU ÄR BETYDELSEFULL



Hon gav mig modet att våga BERIT INGDAHL


Jag såg i dina ögon att jag kunde lita på dig CARINA CARLSSON


SPEGELINTERVJU Carina Carlsson & Monica Lundenfeldt

”Det är helt och hållet personalens förtjänst att jag kom tillbaka till livet”


SPEGELINTERVJU

De gav mig kraft att orka CARINA CARLSSON 47 ÅR & LIVSKONSTNÄR, SÖDERTÄLJE

UNDERSKÖTERSKA

E

n trafikolycka i Tyskland trasade i stort sett sönder allt i Carina. Bara mjälten klarade sig hel ur den svåra trafikolyckan. 37 operationer och 3,5 månad efter olyckan fick Carina ta ambulansflyget till Huddinge sjukhus. Då var hon inte mycket mer än ett paket. Hon fick både mat och medicin genom en slang i näsan. Varje timme skulle hon vändas och smörjas för att inte få liggsår. Just då var det få som trodde att Carina skulle komma åter till ett vanligt vardagsliv. Lyckan var stor för varje framsteg hon gjorde, som den dagen då hon kunde äta passerad mat eller klarade av att vända sig själv i sängen. Personalen på Huddinge sjukhus fanns alltid där som stöd. ”För mig var det viktigt att personalen aldrig gav upp utan gav mig den tid jag behövde för att lyckas. De kämpade dag som natt med mig. Jag såg i deras ögon att de trodde på mig, de trodde att jag skulle klara det, det gav mig kraft att orka.” Vid en snabb blick kan man inte ana vad Carina gått igenom. Hon går till synes utan problem och det är enbart om man verkligen lyssnar ordentligt som man kan höra att hon ibland får leta efter orden. Carina bestämde sig tidigt för att kämpa och hela tiden försöka se det positiva i tillvaron. ”Den första bilden jag tog efter olyckan var av ett levande ljus på ett bord. När bilden framkallades var allt svart omkring det starka ljuset”, säger Carina och visar bilden som kommit att betyda mycket för henne.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

148

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU CARINA & MONICA

”För mig symboliserar ljuset den starka energi vi bär på. Det går alltid att hitta ett ljus även om det ser väldigt mörkt ut. Någonstans innerst inne i mig fanns viljan och kraften att ta mig tillbaka till livet.” När man suttit ned med Carina förstår man att hon verkligen lever som hon lär. Inget är omöjligt, det tar möjligen bara lite längre tid. Men trots att Carina hela tiden försöker se glädjen och allt det positiva livet har att ge finns det sorger som är svårare än andra att bära på. I samband med olyckan fick Carina en hjärnskada som bland annat innebar att hon förlorade många minnen från förr. Minnen från olika händelser, arbetsplatser och möten med människor. Det är som ett tomt blad som ingen har skrivit något på. Vissa saker minns Carina, men mycket är helt eller delvis borta. ”Ibland kommer delar av minnen tillbaka, men när och om de kommer tillbaka är inget jag kan styra över.” För Carina, som ser frisk och kry ut och som så gärna skulle vilja vara som alla andra, kan en promenad på stan och ett möte med en gammal arbetskamrat riva upp stora sår. ”Många kan inte förstå att jag inte minns och försöker i all välmening berätta om olika händelser, men ofta känner jag inte till det som de talar om.” Det är mycket som hon varit tvungen att lära om och lära sig på nytt. Små saker som många av oss tar för givet i vardagen kan ge Carina riktiga lyckokickar.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

149

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU CARINA & MONICA

Ett av hennes stora intressen är att måla tavlor och i familjens villa hänger det många vackra tavlor med hennes signatur. ”Häromdagen när jag höll på att måla spillde jag färg på mig och när jag tittade ned såg jag att det var grön färg. Då fick jag en härlig lyckokänsla över att jag faktiskt visste att färgen var grön.” Än i dag kan Carina inte namnet på alla färgerna, så upptäckten av den gröna färgen är ett framsteg väl värt att känna glädje över. När man som Carina varit med om en svår olycka vänds ens liv upp och ned. ”Jag har förlorat så mycket som var självklart för mig förut. Ena stunden kan jag känna mig som fem år och i nästa känner jag mig som 112.” Många vardagliga saker hänger på en skör tråd och stödet från människor i ens närhet blir då extra viktigt. Carina berättar om tiden på Huddinge sjukhus och rehabiliteringen, om hur viktigt det varit för henne att hela tiden möta samma personal. Personal som känner till henne och är insatta i hennes sjukdomshistoria. ”Jag är så innerligt tacksam för det stöd och det bemötande jag och min familj fått av all vårdpersonal, allt ifrån hemtjänst och färdtjänst till all personal på Huddinge sjukhus. De har varit fantastiska!” Det är många som skött om Carina och som hon är tacksam för att hon har mött under den svåra tiden.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

150

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU CARINA & MONICA

Monica, som arbetar som kurator på Huddinge sjukhus, är en av dem som kommit att bli extra betydelsefull för Carinas tillfrisknande. ”Sedan jag kom hem till Sverige har min kurator, Monica, funnits vid min sida hela tiden och aldrig lämnat mig i sticket. Efter olyckan var mycket i mitt liv kaos och då har det varit otroligt skönt att veta att när jag inte orkar ta tag i saker och ting så ordnar Monica det.” Tack vare att Monica känner Carina och hennes sjukdomshistoria från grunden kan Carina känna sig extra trygg. ”Jag behöver inte säga så mycket till Monica, hon vet vad jag behöver och hur jag mår. Monica har hela tiden drivit på och frågat mig hur jag vill gå vidare för att bli bättre. Dessutom har hon sett till att jag har fått rätt sorts hjälp.” Olyckan har för alltid satt djupa spår i hela Carinas familjs liv. Maken Lasse och barnen Mie och Micke är glada när de ser hur mycket bättre Carina blir dag för dag. För Carina gäller det att ta vara på här och nu. ”Jag är tacksam över varje dag och njuter av det lilla, att kunna känna doften av liljekonvaljer eller att vara med mina barn. Det finns så mycket att vara lycklig för.”

BETYDELSEFULLA MÖTEN

151

DU ÄR BETYDELSEFULL


”Hon vet vad jag behöver och hur jag mår”


SPEGELINTERVJU

Det bor en enorm kraft inom oss MONICA LUNDENFELDT 58 ÅR KURATOR, BOTKYRKA

P

å Huddinge sjukhus arbetar Monica och hennes kollegor i Rehabiliteringsklinikens öppenvårdsteam för att hjälpa människor att komma åter till ett normalt vardagsliv efter att ha ådragit sig en hjärnskada. Monica beskriver hennes och teamets arbete genom att säga att deras uppgift är att ge patienten möjlighet att skapa förutsättningar för ett bra liv. ”Man skulle kunna säga att vi jobbar för att göra oss obehövda.” Frågor som Monica och hennes kollegor behöver få svar på för att kunna göra ett bra jobb är vad skadan innebär för patienten, hur livet har förändrats, vad de anser är svårt och vad de känner att de behöver ha hjälp med. Samtidigt som Monica arbetar med att lära känna och skapa en förståelse för patienten gäller det att förmedla hopp inför framtiden. ”Många som kommer till oss upplever livet som ett enda stort kaos och då är det viktigt att kunna förmedla att det blir bättre. Hur det än är så blir det ofta så”, säger Monica. Det är vanligt att en hjärnskada innebär mycket sorg och förluster över saker och ting som man inte längre förmår eller klarar av att göra. ”Man måste få tid att sörja att man inte längre orkar eller kan göra allt man vill. Vissa sorger kommer man alltid att få leva med och de kan vara svåra att hantera.”

BETYDELSEFULLA MÖTEN

153

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU MONICA & CARINA

När man blivit skadad är det lätt att man som patient fokuserar på det som är svårt eller det man anser att man missar på grund av sin skada. Men Monicas erfarenhet är att det ofta är något helt annat än det man tror som patienterna upplever som det svåraste med att bli sjuk eller handikappad. Som personal gäller det att lyssna aktivt. ”Det viktigaste för mig är att ta reda på hur patienten upplever och känner inför den situation de hamnat i. Mötet mellan mig som kurator och patienten måste hela tiden vara en dialog där patienten känner att samtalet med mig är meningsfullt” Varje patient måste känna sig sedd och respekterad för den han eller hon är. ”Jag jobbar mycket med att få en förståelse för min patient och hela hans eller hennes livssituation. Ofta innebär det att jag får lyssna till deras förtvivlan och försöka förmedla hopp.” När man varit med om en olycka som förändrar ens liv så radikalt som en hjärnskada kan göra är det viktigt att både familj och vänner får möjlighet att vara med och stödja den som blivit skadad. ”Nätverket runtomkring kan vara det som avgör om man har möjlighet att komma tillbaka eller inte. Ibland kan resurserna som behövs för att få ett bra liv finnas hos patienten, men de kan också finnas hos någon närstående.”

BETYDELSEFULLA MÖTEN

154

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU MONICA & CARINA

För att lyckas behöver anhöriga och närstående mycket information om hur hjärnskadan påverkar den drabbade. Kunskap om skadan och dess effekter ger en ökad förståelse för varför patienten reagerar på ett visst sätt. Det är av den anledningen som öppenvårdsteamet arbetar mycket med att informera och stödja nätverket av personer runt patienten. Det gör man bland annat genom att ordna möten där anhöriga och närstående får möjlighet att träffas, diskutera och ta del av information om hur sjukdomen påverkar patienten. En hjärnskada ställer ofta helt andra krav på ens vänner och släktingar än tidigare. ”Man får en helt annan relation och många orkar inte med den förändringen. När olyckan är framme och kaos återstår, när livet ter sig osäkert, vänner förändras och kanske inte orkar med den förändring som inträffat är det desto viktigare att det finns personer som man alltid kan lita på.” Monica talar mycket om vikten av att verkligen stå för det man säger. ”Jag vet att många av mina patienter känner sig oroliga och otrygga, vilket innebär att det är desto viktigare att jag kan förmedla så mycket trygghet som möjligt. Har jag till exempel sagt att jag ska göra något så gör jag det.”

BETYDELSEFULLA MÖTEN

155

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU MONICA & CARINA

Trygghet är också att skapa ett förtroende för rehabiliteringsteamet, att veta att teamet besitter den professionella kunskap som krävs och att de arbetar för att förstå och möta de behov som finns hos patient och närstående. Monica beskriver Carina med värme och engagemang. Hon är imponerad av Carinas sätt att hantera den svåra situation hon många gånger lever i. ”Carina är en av de patienter jag följt ända sedan hon kom till oss. Hon har en särskild plats i mitt hjärta, både för att jag lärt känna henne och hennes familj, men också för att hon är den hon är. Carina är verkligen beundransvärd, att mitt i all kaos kunna stå upprätt är stort”, säger Monica med eftertryck och berättar att hon upplever att Carina kunnat vända sorg till glädje mycket tack vare sin positiva attityd och att hon tagit sin humor till hjälp. ”Carinas viljestyrka och personlighet är också stora resurser för henne. Jag tror att Carina slår huvudet på spiken när hon säger att många i ens närhet inte klarar av att hantera den förändring som många av våra patienter tvingas att gå igenom. Det ställs helt nya krav på dig som vän eller anhörig eftersom den person man känt ofta är varaktigt förändrad.” Monica berättar att de som lider av en hjärnskada ofta har ett dolt handikapp som man inte pratar så mycket om. Det är mycket vanligt att känna en stark trötthet, som väsentligt påverkar livet. Problem med minne, koncentration och simultanförmåga förekommer också ofta. BETYDELSEFULLA MÖTEN

156

DU ÄR BETYDELSEFULL


SPEGELINTERVJU MONICA & CARINA

För att klara av vardagen måste man planera på ett helt annat sätt än tidigare. Att Carina tycker att Monica och öppenvårdsteamet varit en viktig länk i hennes tillfrisknande tar Monica emot med glädje. ”Jag är glad att ha varit bryggan när det skakar. Det är det som är vårt jobb, att vara något att hålla sig i på vägen tillbaka till livet.” Arbetet med hjärnskadade har givit Monica mycket även på det personliga planet. Varje dag påminns hon om att man aldrig vet något om framtiden och det gäller att leva här och nu. ”Idag har jag ett annat medvetande och tänker ofta på att ta vara på dem som är omkring mig. Jag har lärt mig mycket av mina patienter och fått möjlighet att möta fantastiska människor. Jag vet vilken enorm kraft som bor inom oss.”

BETYDELSEFULLA MÖTEN

157

DU ÄR BETYDELSEFULL


Hon har en särskild plats i mitt hjärta MONICA LUNDENFELDT



Den som ger får mer

E

n amerikan från Vermont vid namn Bill Koch tog en silvermedalj i längdåkning vid Olympiska spelen i Innsbruck 1976. Att en amerikan tog medalj i just längdåkning var anmärkningsvärt, men intressantare var svaret han gav när en reporter frågade honom om han hade bott i Vermont i hela sitt liv. ”Inte än”, sa han. Bill hade just utfört sitt livs idrottsprestation, men konstaterade att livet inte var slut. Runt hörnet väntade nya upplevelser och nya möten med människor. Det hade varit sak samma om han aldrig tagit medaljen och aldrig blivit intervjuad. Kanske hade vissa saker tett sig annorlunda, men ett liv hade ändå pågått, som hade påverkat andra och som hade påverkats av andra. På så sätt kan det betydelsefulla mötet förstås. I den här boken har du kunnat läsa om en hel del tragiska händelser, som ändå innehåller ett hopp om livet. Ingen är lycklig jämnt, ingen är vinnare hela tiden. Inte ens när det ser ut så. När jag läser om andras betydelsefulla möten står det mer klart än någonsin för mig att jag aldrig är ensam, och att jag aldrig är meningslös som människa. Hur omöjligt livet än kan te sig så finns det alltid nya upplevelser och möten som kan förändra den utstakade vägen. Det är liksom aldrig försent. Det kan vara värt att komma ihåg att det oftast räcker med att vara människa och finnas till för att vara betydelsefull för någon annan. Att vara den man är. Som min morfar till exempel. Jag minns honom som en gråhårig, mager och tystlåten man, med butter uppsyn. Han bodde på Sollerön i Dalarna och brukade ringa hem till oss i Stockholm med jämna mellanrum och sitta tyst i luren. BETYDELSEFULLA MÖTEN

160

DU ÄR BETYDELSEFULL


EFTERORD

Han var uppvuxen i ett mycket fattigt hem och när jag kom och hälsade på under skolloven muttrade han ofta att jag måste lära mig att arbeta. Han hette Sven och var den ärligaste människa jag någonsin känt. Kort sagt var han en typ som stand up-komiker imiterar när de ska driva med ”lantisar”. Länge hade jag själv samma uppfattning, men så kom dagen då jag satt vid hans dödsbädd och höll upp ett glas med sugrör så att han kunde få i sig vatten. Han var 69 år och hade obotlig cancer. Det var en av de få gånger jag fick tillfälle att hjälpa honom med någonting. Och det var definitivt enda gången jag fick göra det utan att han såg bister ut. Jag såg en glimt av ömhet i hans slocknande ögon och visste med ens att den glimten alltid hade funnits där. Sen gjorde jag det som jag alltid kommer att ångra. Jag skakade hand med honom och sa att jag måste åka hem till Stockholm för att jobba. Han dog kvällen efter och jag grät, både av sorg och av skam. Det tog många år innan jag kunde förlika mig och förstå mitt betydelsefulla möte med min morfar och allt som han betytt för mig bara genom att finnas till. Men det gjorde inte mötet mindre betydelsefullt. Genom min morfar lärde jag mig att det viktigaste i livet är att hjälpa och ta emot hjälp. Vi har alla chanser i världen att stanna upp och stanna till. Att se och hjälpa varandra. Vi ses vid nästa betydelsefulla möte!

John Leander redaktör Betydelsefulla möten BETYDELSEFULLA MÖTEN

161

DU ÄR BETYDELSEFULL



!

Du har det som krävs för att lyckas!


Det har betydelse för den här

E

n man kom gående på en övergiven strand och han kunde snart skönja en annan man på avstånd. När han gått en stund kunde han se att det var en av byborna från en liten by i närheten som höll på att kasta saker i vattnet i jämn takt. Mannen trodde att bybon kastade små flata stenar för att studsa på vattnet, men när han kom närmare såg han att det var sjöstjärnor som kastades ut. Hela stranden var full av hundratals sjöstjärnor som spolats upp av vågorna. Bybon förklarade för mannen att om han inte kastade tillbaka sjöstjärnorna skulle de dö av brist på syre. Mannen blev förbluffad av bybons ambitioner och frågade om det inte kändes hopplöst. ”Det måste ju finnas tusentals sjöstjärnor bara på den här stranden, för att inte tala om alla andra stränder”, sa han. ”Vad tror du att det har för betydelse att du står och kastar tillbaka några av dem?” Bybon log och plockade upp ytterligare en sjöstjärna och sade sedan: ”Det har betydelse för den här.” FÖRFATTARE OKÄND

BETYDELSEFULLA MÖTEN

164

DU ÄR BETYDELSEFULL



�

Du - just du kan gĂśra hela skillnaden


Du 채r

BETYDELSEFULL


Betydelsefulla möten

BETYDELSEFULLA MÖTEN STARTADE hösten 2000 via en riksomfattande efterlysning av betydelsefulla lärare. Bakgrunden till efterlysningen var det stora massmediala pådrag om vad som inte fungerade i landets skolor. Betydelsefulla möten ville medverka i samhällsdebatten – för att visa på hur mycket som fungerar och hjälpa till att sprida goda exempel från landets skolor. Över 500 svar kom in och av dessa sattes över 100 berättelser samman i boken Betydelsefulla lärare - en samling berättelser om lust och växtkraft som utkom i november 2001. Sponsorer till skolkampanjen var Svenska Kommunförbundet. År 2003 var det dags igen. Då gick efterlysningen av Betydelsefulla möten i vården ut och ett år senare, i november 2004, kom boken Betydelsefulla möten i vården - en samling berättelser om sorg och glädje med berättelser från hela Sverige. Sponsorer till vårdkampanjen var Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdförbundet och Kommunal. År 2007 startade kampanjen Betydelsefulla möten i idrotten. Boken med samma titel kom ut 2009. Under samma år genomfördes insamlingen av berättelser till boken Betydelsefulla möten - Entreprenörer berättar. Sponsorer till entreprenörskampanjen var Svenskt Näringsliv & Fri Företagsamhet. I dagsläget har vi, via riksomfattande opinionsbildande projekt, samlat in över 2000 berättelser om betydelsefulla möten från hela Sverige. Initiativtagare till Betydelsefulla möten är marknadsekonomen och frilansskribenten Catherina Ronsten. Betydelsefulla möten har ingen koppling till någon religion eller politisk organisation utan vill peka på varje enskild persons möjlighet att själv påverka - både sitt eget och andras liv - på ett positivt sätt.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

168

DU ÄR BETYDELSEFULL


Betydelsefulla mötens mål är att skapa en ökad medvetenhet om hur mycket vi alla kan betyda för varandra. Att agera som en medkraft. Fler böcker och opinionsbildande efterlysningskampanjer ligger färdiga att starta. Stiftelsen Betydelsefulla möten Ett av Betydelsefulla mötens mål är att skapa en stiftelse där alla världens människor skall kunna söka bidrag för att göra något för någon, att skapa möten och upplevelser för sig själva och för andra som gör livet rikare. Händelsen/mötet skall genomföras tillsammans eller för någon/några namngivna personer. Kriterier för vilka som kommer att ges stöd kommer att baseras på mötets syfte och vad den bidrar till för de som tagit initiativet och de som deltar/mottagarna. När Stiftelsen är bildad räknar vi med att kunna medverka till att realisera 10-20 drömmar per år. Det innebär att när du lämnar en berättelse eller köper en Betydelsefulla möten-bok kommer du att bidra till att någon kan skapa ett möte för någon eller tillsammans med någon. En möte som bidrar till att jorden blir ett bättre ställe att bo på. Kanske blir det du.

BETYDELSEFULLA MÖTEN

169

DU ÄR BETYDELSEFULL


Vilka är dina betydelsefulla möten?

Ta dig tid - tänk efter Vem har varit eller är betydelsefull för dig? Vad hände och varför? Vad betydde mötet för dig? På vilket sätt har händelsen påverkat dig idag? Uppmaning Ring, skriv eller se till att du får chans att berätta för de som blivit betydelsefulla för dig i ditt liv att de är det. Berätta också varför vad var det han/hon sa och gjorde som fick dig att förstå eller tänka något nytt. Det är en av de finaste presenterna du kan ge bort! Lämna gärna din berättelse till oss på www.betydelsefulla.se

BETYDELSEFULLA MÖTEN

170

DU ÄR BETYDELSEFULL


!

Mina drömmar och mål HÄR HAR VI SAMLAT NÅGRA SIDOR TILL DIG SOM GER DIG MÖJLIGHET ATT DRÖMMA OM OCH SÄTTA UPP MÅL FÖR VAR DU VILL UPPNÅ INOM OM

1, 2 OCH 5 ÅR


Inom 1 år skall jag:

1 år Det är jag som sätter mina mål i livet


Det 채r jag som best채mmer hur det skall g책


Inom 2 år skall jag:

2 år Det är jag som ser till att uppnå mina mål


Det 채r jag som prioriterar


Inom 5 år skall jag:

5 år Jag möter livet med öppet hjärta


Livet blir till det jag gรถr det till!


Vinnare i din egen tävling Livet och arbetet kan vara både lust, glädje, tårar och kaos, inspiration och utmaningar. Oavsett var du är just nu och var du vill komma i livet har du nytta av tankarna, övningarna och inspirationen från Emma Pihls bok Vinnare i din egen tävling. I Vinnare delar Emma generöst med sig av sin egen livshistoria och utveckling från självdestruktivitet och negativitet till livsglädje och framgång. Boken gör dig till vinnare genom att jobba med sex teman. PRESTATIONER Bäst när det gäller och att behålla energin både i med och motgång. SJÄLVBILD Vilken styrande föreställning om mig själv påverkar mina resultat och mitt mående? BETEENDEFÖRÄNDRINGAR Var vill jag komma? De aktiva stegen för att ändra ett beteende. ATTITYD Vinnande inställning till mig själv, omständigheter och världen. RELATIONER Vilka hjälper dig bäst framåt? INRE DIALOG Vinnande tankar. Sluta låta hjärnan lägga krokben för dig. Vinnare i din egen tävling är en metodbok för att du skall kunna ta dig från där du är idag till dit du önskar. Att förverkliga dig själv och dina resultat utifrån vem du är och dit du vill komma. Syftet med boken är att skapa ditt eget mentala träningsläger med grenar specialanpassade efter dina behov, utifrån dina egna tävlingar och hitta sätt att med rätt tankar, attityd, självbild och målfokus få mer av det du önskar för dig själv och som medmänniska. Betydelsefulla möten-böcker beställer du enklast via vår webbutik www.betydelsefulla.se/butik


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.