bif - biblioteket i fokus nr 4-2022

Den okända författaren

Att definiera en modern klassiker är inte helt enkelt. När övergår egentligen en bok från att vara populär till att få den där särskilda lyskraften som det innebär att hamna på klassikerhyllan. Svaret är som så ofta olika beroende på vem du frågar. Här kommer i alla

A

Har du någon gång smakat ostron från Whitstable? Om du har det minns du det säkert. En egendomlighet hos kustlinjen i Kent gör ostronen från Whitstable till de största och saftigaste, de mest smakrika och de mest utsökta i hela England. Ostron från Whitstable är, med rätta, berömda. De fraktas i istunnor till middagsborden i Hamburg och Berlin, och fransmännen som är kända för att vara finsmakare korsar regelbundet kanalen för deras skull. Jag har hört att till och med självaste kungen reser till Whitstable med Mrs Keppel enbart för att äta ostronmidda gar på ett privat hotell, och vad gäller gamla drottningen, så åt hon ett ostron om dagen (enligt vad som sägs) ända till sin död.

B

Förmodligen är det ett stilla vårregn som hörs rassla över Stockholm denna stund, Barnens år, valåret 1979. Jag ser inget av det och tänker inte ta reda på saken heller. Gardiner och draperier sluter tätt för fönstren mot Hornsgatan och den här våningen känns minst sagt luguber. Jag har inte sett ljuset på många dygn och därutanför går antagligen hela Stockholm om kring i 70-talets allra sista våryra som inte angår mig ett dyft.

C

Kärleken kom till mig på västra Söder, bland fula hyreshus och asfalterade lekplatser, blankvåta parkeringar och klätter ställningar i impregnerat trä. Häruppe under en järngrå novem berhimmel mötte jag den på allvar, ljuset tändes inom mig. Adventsstjärnor lyste i fönstren runt den ödsliga gårdsplanen, och jag visste att fast jag hade förlorat mig själv totalt så hade jag också för allra första gången i mitt liv kommit hem.

D

Jag blev den jag är i dag en kall, solig dag vintern 1975, när jag var tolv år gammal. Jag minns det exakta ögonblicket, minns hur jag satt hopkrupen bakom en förfallen lervägg och kikade in i en gränd i närheten av en frusen bäck. Det är länge sedan nu men jag har upptäckt att det inte stämmer, det där man säger om det förflutna, att man kan begrava det. Det förflutna kämpar sig alltid upp till ytan igen. När jag nu tänker tillbaka inser jag att jag har kikat in i den där ödsliga gränden i tjugosex år.

fall sex titlar som vi på bif definitivt ser som moder na klassiker. Som vanligt gäller det att para ihop rätt ingångstext med rätt författare. Ditt svar vill vi ha se nast den 30 januari 2023. Märk kuvertet ”Den okända författaren”. Lycka till!

E

I dag var den sista sommarlovsdagen och därför jag hjälpte pappa i affären. Först vi fyllde skyltfönster och klistrade rea prislappar och sen vi plockade nya varor. På lagret det var fullaste kaos med dammhögar och spindelväv på hörnen. Jag hjälpte rensa och hittade en påse med gamla Turtlestermosar och kartonger med pincetter och nagelklippare. Också jag hitta de massa bucklade tomteblossaskar och längre in en gammal brandbil jag vann i skollotteri, det var länge sen (kanske i mel lanstadium). Pappa ställde ut termos och brandbil och också han hängde några Snobbenhaklappar i skyltfönster. Jag sa det blev för fullt, men pappa sa det är viktigt allt syns utifrån. Sen han bad mig skriva text på pappskylt.

F

Kvinnan som snart skulle dö steg försiktigt ut ur porten och såg sig hastigt omkring. Trapphuset bakom henne vilade i mörker, hon hade inte tänt belysningen på vägen ner. Hennes ljusa kappa svävade som en ande mot det mörka träet. Hon tvekade innan hon tog steget ner på trottoaren, som om hon känt sig iakttagen. Hon tog några snabba andetag och under några sek under dröjde den vita andedräkten runt henne som en gloria.

Rätt svar vill vi ha senast den 30 januari 2023.

Namn

Adress

Jonas Hassen Khemiri

– Khaled Hossein

– Sarah Waters

– Louise Boije af Gennäs

– Liza Marklund

– Klas Östergren

Mötet med läsaren betyder mer än du tror

ATT MÖTA FÖRFATTARE och andra kreatö rer är något av det roligaste som finns för den som gör en kulturtidning. Men det finns en sak som slår det: mötet med er läsare. Utan dig som läser det här skulle det inte finnas någon tidning.

För även om det skulle vara möjligt rent ekonomiskt – vilket det inte är – så är det ingen som skriver som inte vill att det hen skapar ska uppskattas av läsaren. Därför blir vi alltid lika glada när vi får positiva tillrop i form av brev eller möten öga mot öga.

Lika roligt är det att ta del av den otroligt omfångsrika högen med täv lingssvar. Ett större bevis på att tidning en läses från norr till söder går inte att få, och det är alltid lika roligt att se ortnamnen rada upp sig. Som en person

I DETTA NUMMER...

med obefintligt lokalsinne har jag ge nom åren dessutom lärt mig var många för mig nya orter ligger när jag nyfiket slagit upp dem efter att ha sett vinnar adresserna.

Då och då får vi också förslag på äm nen som ni läsare vill veta mer om och ibland har vi möjlighet att fånga upp idéerna och göra artiklar av dem. Det kan dock vara bra att veta att det kan dröja, eftersom vi planerar våra nummer långt i förväg.

Men oavsett om det i slutändan blir någon text eller inte är vi alltid lika glada att ta del av just dina tankar och idéer om bif – och vad du tycker skulle göra tidningen ännu bättre.

ANNA RIKNER

På gång 4 Porträttet: Karin Boye 6 Ord i fokus 9 Änglarösten från New Orleans 10 Skrivandet efter en modern klassiker 12 Klassikern ........................................................ 15 Barn behöver prata om klimatet 18 Recensioner 20 Litteraturklassikern 21 Tävlingslösningar.......................................... 23 Fotografiet – Fackbiblioteket på Centrallasarettet i Västerås 24

Nr 4 | 2022 Årgång 25 biblioteket i fokus Drottninggatan 26 411 14 Göteborg

E-post till redaktionen: redaktion@biblioteketifokus.se www.biblioteketifokus.se @biblioteketifokus facebook.com/ biblioteketifokus

Chefredaktör & ansvarig utgivare: Anna Rikner

Annons: annons@biblioteketifokus.se

Prenumeration: prenumeration@biblioteketifokus.se Layout: Birgitta Lagerlöf Bild & bokstav Tryck: Norra Skåne Offset, Klippan 2022 Papper: Amber graphic ISSN: 1651-2812

Omslagsbild: Staty av Karin Boye, ska pad av Peter Linde. Foto: Anna Rikner.

är en kulturtidning riktad till biblioteksbesökare och an ställda som vill inspirera och informera genom att lyfta fram bibliotekens alla möjligheter. Bibliotek prenumererar på bif och ger på så sätt läsarna möjlighet att hämta tidningen gratis.

bif grundades 1997 och ges ut av Rikner Media med fyra num mer om året. Tidningen trycks i cirka 25 000 exemplar.

Alla rättigheter är förbehållna bif. Artiklarna får kopieras fritt i rent ideellt syfte och med tydligt angivande av källa. I alla övriga fall måste utgivarens tillstånd inhämtas. För oombett material ansvaras ej. Recensenternas åsikter är deras egna. Tävlingsvinnare betalar själva eventuell vinstskatt.

FOTO: ANDERS VÄSTLUND

FOTO: JOHN MATHEW SMITH

De nominerade till årets Augustpris

ÅRETS AUGUSTPRISVINNARE UTSES på Konserthuset i Stockholm måndag den 28 november. I år har 542 titlar skickats in till juryerna för bedömning och bland dessa har sex böcker valts ut i varje katego ri. De nominerade är:

8 Årets svenska skönlitterära bok: Romanerna Ixelles av Johannes Anyuru, De taljerna av Ia Genberg, Björnjägarens döttrar av Anneli Jordahl och Djävulsgreppet av Lina Wolff, samt diktsamlingarna Minnen av infraröd av Iman Mohammed och Dröm, baby, dröm av Jenny Tu nedal.

8 Årets svenska fackbok: Statsministermordet av Hans-Gunnar Axberger, Jag har torkat nog många golv – en biografi om Maja Ekelöf av Nina van den Brink, Pontus Hultén – den moderna konstens anförare av Claes Britton, Girig-Sverige – så blev folkhemmet ett paradis för de superrika av Andreas Cervenka, Kläda blodig skjorta – svenskt barnafödande under 150 år av Maja Larsson och Svart historia av Amat Levin.

8 Årets svenska barn- och ungdomsbok:

Bilderböckerna Såret av Emma AdBåge, Jaga inte oss av Eva Lindström, Bettan av Marie Norin och Elisabeth Ericson och Ingen fara! Av Henrik Wallnäs och Erik Svetoft, samt ungdomsroma nerna Yani av Nora Khalil och Vi ska ju bara cykla förbi av Ellen Strömberg. ●

– Den amerikanska skräckförfattaren Edgar Allan Poe påstådda svar på frågan hur han gick vidare i berättelsen när han kört fast och behövde en cliffhanger. Ett grepp han själv använde i novellen Levande begravd (1844).

Söker HBTQI-litteratur på minoritetsspråk

FORSKARE PÅ GÖTEBORGS universi tet arbetar med att få en samlad bild av all skönlitteratur med HBTQI-perspektiv utgiven i Skan dinavien, skriven på svenska eller något av de nationella minoritets språken.

För att få överblick över vilka böcker som givits ut genom åren har databasen Queerlit skapats som en del av forskningsprojek tet. Nu behöver forskningsteamet allmänhetens hjälp för att fylla i luckorna.

– Just nu letar vi framför allt

efter litteratur på finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samis ka. Sådan litteratur är nämligen knappt behandlad alls i forskning en och därför är vi beroende av tips från allmänheten, säger Sam Holmqvist som är en av projekt deltagarna och ansvarig för inven teringen av litteratur på Queerlit. Queerlit är ett samarbete mellan Centrum för digital humaniora och KvinnSam vid Göteborgs uni versitet och Kungliga biblioteket. Det finansieras av Riksbankens jubileumsfond. ●

Nordisk rådets litteraturpris till danska Solvej Balle

DEN DANSKA FÖRFATTAREN

Solvej Balle är årets vinnare av Nord iska rådets litteraturpris i den skönlitterära klassen, med roma nen Om udregning af rumfang I, II och III. Den beskrivs av juryn som ”ett mästerverk i tiden” och som ”Solvej Balles stora come back, inte bara till dansk och nordisk skönlitteratur, utan till europeisk skönlitteratur”. Nordiska rådets litteraturpris delas ut till ett verk som skrivits

på ett av de nordiska språken och ”uppfyller höga litterära och konstnärliga krav”.

Priset firar i år 60-årsjubileum, vilket uppmärksammades på prisgalan i Helsingfors den 1 november.

Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris tilldela des norska Nora Dåsnes för den grafiska romanen Ubesvart an rop, om terrordådet i Oslo och på Utøya 2011. ●

”När du tvekar, begrav någon levande.”

FOTO: SEBASTIAN LÖNNLÖV

nya tryckta böcker katalogiserades under 2021 hos Kungliga biblioteket, vilket ungefär motsvarar det antal enskilda titlar som trycktes i Sverige under året.

Elsa Beskow-pris till Bokstavshusen

I NOVEMBER DELAS Elsa Beskow-plaketten ut till årets pristagare Jonas Tjäder och Maja Knochenhauer, för debuten Bokstavshusen. Elsa Beskow-plaketten instiftades 1958 och delas ut till ”den konstnär som framställt föregående års bästa svenska bilderbok för barn eller den bäst illustrerade svenska barnboken”.

Priset tilldelas författarduon för att de ”med stor originalitet och lekfullhet introdu cerar unga läsare till arkitektur i bilderbo

ken Bokstavshusen. Med egensinnig bland teknik varvas realistiska detaljer med fantasi i de färgrika och stilrena illustrationerna. … Här omdanas den klassiska alfabetsboken till någonting kreativt, modernt och oväntat. Ett synnerligen starkt debutverk.”. Elsa Beskow-plaketten delas ut av Svensk biblioteksförening och pristagarna har ut setts av en jury bestående av bibliotekarier och experter på läsningens praktik. Prissum man är på 25 000 kronor. ●

Dödsdansen på Unga Dramaten

AUGUST STRINDBERGS KLASSISKA pjäs från 1901 görs om i ny tappning och sätter den ursprungliga berättelsens mer dolda ungdomsroller i fokus.

Huvudpersonerna i Dödsdansen är det ständigt grälande gifta paret. Här är det i stället deras två barn i rummet bredvid som är dramats fokus.

Ett dockhem på teckenspråk

HENRIK IBSENS KLASSISKA drama från 1879 har för första gången bearbetats till svenskt teckenspråk och spelas på Riks teatern Crea, Sveriges enda teckenspråk iga teater, som är en del av Riksteatern.

Översättningen har gjorts av regissör Filip Burman i samarbete med ensemblen. Svenskt teckenspråk har en helt annan struktur och grammatik än talad svenska, vilket är en utmaning i en pjäs där kom binationen av tal och scenspråk plötsligt hamnar i en annorlunda ordning.

– Människans strävan efter att göra sin omvärld till ett dockhus, det vill säga

ställa den till sitt förfogande, är ett av skälen till att den här pjäsen fortfarande är aktuell 140 år senare. Normerna ligger som filter över våra liv när samhället försöker iscensätta det eftersträvansvär da och filtrera bort det icke önskvärda. Jag hoppas att pjäsen ska göra publiken mer nyfikna på varandra och vår värld, och inte minst sig själva, i stället för att stanna i föreställningar och ansträng ningar. Att vi slutar upprätthålla den dockhemsliknande tillvaro vi lätt fastnar i, bland annat i sociala medier, säger Filip Burman. ●

– Vad Strind berg kan tillföra är att det väldigt ofta är oväntat och dras tiskt, irrationellt och passionerat, mycket som står på spel oavsett om man håller med honom eller inte. Och det tänker jag en ung publik kan må bra av. Just i det här fallet med Dödsdansen handlar det ju dess utom om en dysfunktionell familj där barnens perspektiv inte kommer fram. Förrän nu, säger regissör Elin Skärstrand.

Lilla Dödsdansen ingår i serien Unga klassiker, en rad nytolkade klas siker med ungdomsfokus som ges på Unga Dramaten. ●

biblioteket i fokus 4 2022 5

FOTO: URBAN JÖRÉN

”Den bästa dagen är en dag av törst”

Queerikon, poet, författare, översättare – och psykiskt sjuk. Många hade en åsikt om hur hon levde, ännu fler om hur hon dog.

I sin diktning och i sina romaner låter Karin Boye oss komma henne närmare inpå livet än hon kanske själv var medveten om.

TEXT: ANNA RIKNER

”Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle våren annars tveka?”

Inledningen av Karin Boyes Ja visst gör det ont ur diktsamlingen För trädets skull måste vara några av de mest ikoniska raderna inom svensk poesi. Dessa på ytan så enkla ord, som i realiteten har närmast oänd liga tolkningsmöjligheter. På många sätt inte olikt sin författare.

Karin Maria Boye. Författare, poet, människa. Egent ligen kanske det räcker så. Vad mer finns att säga? Ja, naturligtvis hur mycket som helst. Med sina klassiska verk har Karin Boye satt ett outplånligt minne i den svenska litteraturen, och trots att hon avslutade sitt liv i förtid hann det bli fem diktsamlingar, fem romaner och tre novellsamlingar. Från debuten Moln 1922 till den postumt utgivna De sju dödssynderna och andra dikter dödsåret 1941, sammanställd av författarkollegan Hjal mar Gullberg.

KARIN BOYE DEBUTERADE som 22-åring. Under en djupt personlig religiös kris hade hon i vanlig ordning fäst sina ord på papper, men denna gång skickat hon också in sina alster till Albert Bonniers förlag, som valde att ge ut dem. Att debuten blev en diktsamling var ingen överraskning för den som kände henne. Under ung domstiden var diktandet ett sätt att ta till sig världen och hon skrev ständigt. Hon var också en flitig elev och i kombination med familjens relativt goda ekonomi gjorde det att många vägar öppnade sig som annars inte var självklara för en ung kvinna på 1910-talet.

Våren 1921 tog den studiebegåvade Karin student examen vid den privata flickskolan Åhlinska skolan i Stockholm och året därpå folskollärarexamen. Karin fortsatte studierna vid Uppsala universitet, där hon läste grekiska, nordiska språk och litteraturhistoria. Hon gav ut ytterligare en diktsamling och tog så småningom en

filosofie magisterexamen vid Stockholms högskola. Privat var det några omtumlande år, där Karin gick i psykoanalys, engagerade sig politiskt i studentorgani sationen Clarté och avslutade studietiden med utgiv ning av diktsamlingen Härdarna, där hon i flera dikter staplar liknelser för sin brinnande åtrå – för den insatte helt tydligt med en kvinnlig mottagare, för många i sin samtid helt osynligt.

ATT HON HADE känslor för och attraherades av kvinnor var inget hon pratade högt om, den insikten måste ha varit en omtumlande upplevelse för den unga Karin och säkert en av grunderna för hennes religiösa grubble rier. Men att det kändes som att världen både öppnade och slöt sig känns inte som något långsökt antagande. Homosexuella relationer var inte bara sjukdomsklassa de, samkönat sex var också förbjudet i lag ända fram tills 1944 – alltså tre år efter Karin Boyes död.

Kanske var hon bisexuell, kanske var det tidens krav som gjorde att hon under några år gifte sig och levde med en man. Äktenskapet tog hur som helst slut och därefter var det ingen i Karins närmaste krets som inte förstod att hon levde med kvinnor. Så länge det inte talades högt om gick det trots lagens ord att leva re lativt öppet, i alla fall i de kulturellt betonade kretsar i Stockholm och Berlin som Karin rörde sig i. Men det fanns alltid en risk att bli avslöjad, hånad och i värsta fall mördad, något som sliter även på den starkaste. Och särskilt stark var Karin inte alltid, vilket heller ingen kan begära.

ÅR 1931 BLEV ett händelserikt år, rent litterärt med ro mandebuten Astarte, en uppgörelse med det moderna konsumtionssamhället och dess konsekvenser. Person ligt drabbades hon av en djup depression och lämnade Stockholm för det hektiska kulturlivet i mellankrigs tidens Berlin. Där bestämde hon sig med sina egna ord

FOTO: ANNA RIWKIN



för att ”ställa sig på de fördömdas sida”.

Här föds den Karin Boye som vi oftast ser framför oss i dag. Hon färgade håret svart, började sminka sig, klädde sig ofta i kostym och tog del av den öppna livs stil som blomstrade på stadens gayklubbar. Samtidigt började hon översätta olika texter och skriva veckotid ningsnoveller för att försörja sig.

NÅGRA ÅR SENARE återvände hon till Stockholm, nyskild och med nya kärleken Margot Hanel med sig hem från Berlin. Men trots att nu gjort sig ett namn som poet och författare saknade hon det stora erkännandet, vilket tyngde henne mer än hon själv ville erkänna. Det hjälpte inte att hon redan år 1931 valts in i samfundet De Nio, som dess hittills yngsta medlem, och räknade flera av samtidens största kulturpersonligheter till sina bekanta. Hon sökte det stora offentliga erkännandet, som till stor del kom först efter hennes död. Återkom

KARIN BOYES BÖCKER

Moln (1922) – diktsamling

Gömda land (1924) – diktsamling

Härdarna (1927) – diktsamling

Astarte (1931) – roman

Merit vaknar (1933) – roman

Kris (1934) – roman

Uppgörelsen (1934) – novellsamling

För trädets skull (1935) – diktsamling

För lite (1936) – roman

Kallocain (1940) – roman

Ur funktion (1940) – novellsamling

Bebådelse (1941) – novellsamling

De sju dödssynderna och andra dikter (1941) – diktsamling (postumt)

taktsökande, intellektuell och världsvan, modig och rädd, psykiskt sjuk och oöverträffat nyskapande. Det ena utesluter inte det andra, och där någonstans finns kanske roten till vår ständiga fascination inte bara för ett klassiskt författarskap utan också för ett ovanligt innehållsrikt liv.

Alltid en blomma, en halsduk eller mössa när det blå ser kallt. Götebor garna månar om Karin Boye där hon står staty utanför stadsbiblioteket.

mande depressioner ledde till upprepade självmords försök, som mer visade sig vara rop på hjälp än allvar liga försök att ta sitt liv.

Andra världskrigets utbrott drabbade henne hårt, inte minst för att kärleken Margot hade stora delar av sin judiska familj kvar i Tyskland. Då kan det tyckas helt naturligt att hon drömde sig bort, vilket resulterade i den klassiska framtidsskildringen Kallocain, Karin Boyes största roman.

SOM OSS ALLA hade Karin Boye många olika sidor, både inom sig och under olika faser i livet. Osäker och kon

En vårnatt i april 1941 tog det slut, utomhus vid en sten i Alingsås. Ingen vet om självmordet egentligen var menat som ytterligare ett rop på hjälp eller om hon verkligen ville dö. Vi dröjer oss inte kvar där, men kon staterar att hennes självmord blev ett av Sveriges mest offentliga. Fem dagars intensivt sökande, efterlysningar i radion och det påföljande fyndet av kroppen gjorde att det inte gick att dölja vad som verkligen hade hänt, något som annars var vanligt.

Karin Boye kämpade hela sitt liv för att göra sin röst hörd. Som författare, som kvinna, som homosexuell. Så vad passar bättre än att avsluta som vi började, med hennes egen röst. Denna gång med en annan ikonisk inledning från I rörelse ur diktsamlingen Härdarna:

”Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd –men det är vägen som är mödan värd.”

titulerades livet ut konsulinnan Boye, trots att maken dog redan 1891. Själv levde hon till strax före Karins 17-årsdag.

• Karins pappa Fritz Boye var civilingenjör och 18 år äldre än sin hustru, Karins mamma Signe Boye, född Liljestrand. Båda var liberaler och uttalade pacifister. Karin var snart äldst i en syskonskara på tre och 1909 flyttade familjen till Stockholm. Pappan dog när Karin var 27 år, medan mam man överlevde sin dotter med över tre decennier.

• År 1929 gifte sig den 29-åriga Karin med den 22-åriga nationalekonomen Leif Björk från Stockholm, en vän från studentorganisationen Clarté. Paret bodde i kollektiv i Stockholm, i en tillvaro fylld av samtal, fester och hårt arbete. Äktenskapet upplöstes och slutade i skilsmässa efter fyra år. En för tiden stor skandal.

• De sista sju åren av sitt liv levde Karin öppet tillsammans med sin livskamrat, den judiska flyktingen Margot Hanel från Berlin. I sin förtvivlan efter Karins självmord gasade Margot själv ihjäl sig bara 38 dagar efter dödsfallet.

• Karin Boye ligger begravd i familjen Boyes familjegrav på Östra kyrkogården i Göteborg, Margot Hanel är begravd i en ensam och omärkt grav på Norra kyrko gården i Stockholm.

• Karin Maria Boye föddes i Göteborg den 26 oktober 1900, som medlem av stadens tyska församling. Hennes farfar Eduard Boye var född i Hamburg och flyttade till Göteborg i 20-årsåldern. Han blev senare Preussens konsul i Göteborg och farmor Hilda

KARIN BOYE

FOTO: ANNA RIKNER

TAPPAS UPP

ÅSKA KAN LEDA TILL ATT LÄSA ALLA MÖJLIGA BÖCKER

ATTEN BOROUGHSPECIA LITET BELÄGG NINGAR VÄRKER FRAM VERK SKOLAD

LEGUAN SENARE

KAN SES SOM DEN FÖRSTA MANNEN

0,3048 METER

SVAL KANDE DRYCK RÖTSIMPOR

PROPA GANDA FIRAS 1/12 NOBILI SERA

18 MAJ

SAMLING VÄRDEPAPPER

PASTASORT HAR EJ ÄNNU KALVAT

MÅNFAS

UTSTICK ARE VID TILL LÄGGS PLATS STÖRRE

PACKAS UTAN SNÖREN

DIFFUST

TVÅ LIKA LEVENGOOD

FIRAS 8 JUNI

LYSER I MÅNGA KÖK OAS

FÖRSVAGAD ROCK

GÄSTGIVARE

VÄXER OFTA NÄRA VATTEN

HYLLAS MED EN ÅRLIG LITTERÄR UTMÄRKELSE, VILKEN?

SALOS BAND ICKE MILITÄR

EN AV HANS MEST KÄNDA DIKTER, UR STÄNK OCH FLIKAR FRÅN 1896

AV PORTU GALLIEN I SELMAROMAN SPORTPLATS GUNKE

GERMAN UTAN GEN

DEN SKA GE GLID OCH FÄSTE

DUPLI KAT SOM KORS

FOTO: Åke Hedström

FÖRSIKTIG UPPSJÖ MELLANSATS

MISTLUR FÖRST

BLYTONFIGUR FÖR BARN

KONSU MERAR ÖVER JÄST

MORALLÄRA BIBELDEL OXUDDE 103-22

LAG I SOLNA BAKSIDA OSTSORT

Namn

Adress

Postnummer och ort

ÄR MEST PÅPASS LIG

SOM MARSTUGE PLATS

TJUT TECK NAD BJÖRN KALEN DER NJUTBAR DEN SJUNGS SOLO VIMSE SPINDEL M. HER MANS SONBOK

POSTLAPPAR

VÄRMA FRÅN SOLEN HÄL SANDET FÖRR

KRÅNG EL ÖVER SÄTTAN DET ALTAN UTAN AN ARA BISKT FÅRULLSPLAGG FÖLJE

LIKVIDA MEDEL TINA GULIN

PASSA GEN TILL SJÖSS

GRAN SKAR I SVT

KRICKA NEDERBÖRDSDATUM

RYMDFIGUR

Rätt svar vill vi ha senast den 30 januari 2023. Svar till: Biblioteket i fokus, Drottninggatan 26, 411 14 Göteborg.

Märk kuvertet med den eller de av bifs tävlingar som du skickar in svar till. Tre vinnare belönas med tre trisslotter var.

Förra numrets lösning och vinnare finns på sidan 23.

biblioteket i fokus 4 2022 9

FOTO: Gyldendals historiska portrettarkiv

Aaron Neville låter som ingen annan

Det finns sångare med omisskännliga röster. Och så finns Aaron Neville.

Det räcker med några sekunder, så kän ner man igen den ljusa änglarösten och det minst sagt karakteristiska vibratot. Ända sedan genombrottet med Tell it like it is 1966 har Aaron Nevilles stämma varit en av musikvärldens mest välbekant välljudande vokala varumärken.

Med en stark geografisk identitet, dessutom – har man varit en del av sys kongruppen The Neville Brothers ingår man för evigt i staden New Orleans inofficiella musikaliska kungafamilj, tillsammans med legender som Louis Armstrong, Dr John, Allen Toussaint, Irma Thomas, Fats Domino och bröderna Marsalis.

MEN OM MAN tror att denna bakgrund gör det enkelt att genrebestämma Aaron Neville får man tänka om. Visserligen är soul och R&B ett fundament i repertoa

ren, liksom de spröda och känslosamma ballader som den där skälvande ljusa rös ten är som gjord för. Men hans fördoms fria inställning till musik har under åren även tagit sig uttryck som gör honom svårare att etikettera.

HAN HAR GJORT covers på låtar av Ran dy Newman, Leonard Cohen och Bob Dylan, men även tolkat Chuck Berry och mjukrockbandet Bread. Spelat in Disney-signaturen Mickey Mouse March och medverkat i barnprogrammet Se sam. Gjort en reggae-låt (Can’t stop my heart from loving you) och genomfört ett möjligen lite otippat samarbete med The Rolling Stones-gitarristen Keith Richards i form av ett temaalbum med doo wop-lå tar (My true story, 2013).

Lägg till detta även kärleksfulla avstick are till countrygenren, som exempelvis på albumet The Grand Tour 1993, där titel spåret är en George Jones-låt.

Ett lite mindre överraskande genreval är 2003 års temaplatta Nature boy: The Standards album, med tolkningar av

låtskrivare som George Gershwin och Cole Porter – Neville är ju trots allt född i staden där jazzen uppfanns. Och för den som känner till hans kristna tro är det fullt logiskt att han spelat in spirituals, gospellåtar och psalmer.

1989 INLEDDE AARON Neville ett samarbete som kommit att bli ett av hans mest lång livade och konsekventa, när han gästspe lade på Linda Ronstadts album Cry like a rainstorm, howl like the wind. Duetten Don’t know much blev en megahit som följdes av en rad lyckade gemensamma projekt under åren – som exempelvis den finfina Please remember me från 1997 (även den en countrylåt, där originalet sjöngs av Rodney Crowell).

Förra året meddelade Aaron Neville att han drar sig tillbaka från turnerandet för att leva ett stillsamt liv på sin gård på landet. Gissningsvis var det ingen som missunnade honom pensioneringen, med tanke på att tillkännagivandet kom strax efter hans 80-årsdag.

ULF BENKEL

TIPS!

Få sångröster är lika lätta att identifiera som New Orleans-sonen Aaron Nevilles änglalika stämma. Att placera honom i ett musikaliskt fack är dock inte lika enkelt.

Sex bra Aaron Neville-låtar

One fine day

Från albumet Love Letters: The Allen Toussaint Sessions (2019, Sunset Blvd Records)

Inspelning från 1960-talet där Aaron Neville gör en värdig soultolkning av The Chiffons lite tramsiga pophit från 1963.

Don’t know much

Från Linda Ronstadts album Cry like a rainstorm, howl like the wind (1989, Elek tra)

En av flera minnesvär da duetter som radar paret Ronstadt och Neville gjort genom åren. Blev en betydligt större hit än origina let, som upphovsmannen Barry Mann spela de in redan 1980.

I owe you one

Från albumet The Grand Tour (1993, A&M)

Ömsint liten pärla från ett album som i övrigt, bland annat i titellå ten, består av utflykter i countrygenren.

Louisiana 1927

Från albumet Warm your heart (1991, A&M)

Andlös tolkning av Randy Newmans låt om 1927 års över svämningskatastrof i Louisiana. Fick sorgligt nog ny aktualitet 2005, när Nevilles hemstad New Orleans drabbades av orkanen Katrina.

I can’t change the way you don’t feel

Från albumet ...To make me who I am (1997, A&M)

Sorgsen ballad, som gjord för Aaron Nevil les röst. Skriven av hitmaskinen Diane War ren, som fick Polarpriset 2020.

Blame it on my youth

Från albumet Nature boy: The Standards album (2003, Verve)

Jazzklassiker från 1934, skriven av Oscar Levant och Edward Heyman. Fint tolkad av evige ungdomen Neville, som vid inspel ningstillfället var 62 år.

biblioteket i fokus

FOTO: JOHN MATHEW SMITH/WIKIMEDIA COMMONS

Bourbon Street i New Orleans, USA.

FOTO: RICHARD A WEAVER/WIKIMEDIA COMMONS

MODERNA KLASSIKER

En modern klassiker. Denna svårdefinierade kategori böcker, som ändå känns självklara på många sätt. Bif har pratat med tre svenska klassikerförfattare, vars böcker du definitivt känner igen. För visst klingar Pannkakstårtan, Låt den rätte komma in och Gentlemen mer än bekant?

Så hur definieras egentligen en modern klassiker? Det är något i kvaliteten i språket, ämnesvalet, formen och hela läsupplevelsen som sticker ut och cementerar en bok som något annat än enbart popu lär. Inte för att alla klassiker var bästsälja re när de först kom ut, eller för den delen att de populäraste böckerna automatiskt blir klassiker. Det är något annat som gör det, något som är svårt att sätta fingret på, men som också lockar och lyser.

En klassiker är en bok som överlever sin samtid och det är naturligtvis inte alltid lätt att veta innan det gått en försvarlig tid. Det är säkert inte alla moderna klas

siker som kommer läsas om hundra år –men å andra sidan räcker det kanske gott att de läses nu.

Här möter du några svenska böcker som utan tvekan kan kategoriseras som moder na klassiker – högkvalitativa böcker som både hade något att säga sin samtid och den tid som kom och kommer därefter. Men bif ville utforska ämnet vidare. Vad händer med dig som författare när din bok definieras som en klassiker när du fortfa rande är aktiv – hur går du vidare och hur ser du på boken långt efteråt? Bif har pra tat med tre författare som alla fick svara på samma frågor, vilket föga förvånande ändå gav väldigt olika svar.

ANNA RIKNER

Ibland blir det inte som det var tänkt...

Under arbetet med artikeln föll tyvärr flera av våra intervjuer igenom i sista minuten på grund av sjukdom och andra oförutsedda händelser. Det är sådant som händer, men tyvärr slumpade det sig så olyckligt att samtliga gällde våra kvinnliga klassikerförfattare. Eftersom det är just detta nummer som har tema klassiker kunde vi heller inte vänta med publiceringen, utan vi bestämde oss för att ändå bjuda på de högintressanta intervjuer som däremot blev av. Trevlig läsning!

Klas Östergren med Gentlemen (utgiven 1980)

Gentlemen räknas som en modern klas siker, kände du att du hade något stort på gång när du skrev den?

– När jag började skriva Gentlemen var jag 23 år och det var min fjärde bok. Jag upplevde ett flow och en energi som jag inte varit med om tidigare. Vissa dagar blev det så ofantligt många sidor, varav många sedan fick strykas förstås. Jag kände att det gick bra och visste att den skulle bli ganska så egen i jämförelse med hur litteraturen såg ut på sent 70-tal. Jag lekte med underhållningsgenren och spänningsmoment, vilket var ovanligt bland de som uppfattade sig som romanförfattare. Jag anade att jag var nå got på spåren, men en ung författares självförtroende är lätt utmätt. Det väger inte många gram.

Du hade inte planerat nå gon fortsättning på Gentlemen, men så kom två böcker till där berät telsen fortsätter, Gangsters efter 25 år och Renegater ytterligare 15 år senare. Varför?

– Jag tyckte jag hade skrivit en tragedi om några utsatta individer, men Gent lemen togs emot som en komedi. Det gjorde mig besviken, även om boken blev en stor framgång. Det var en förnedrande känsla att inte ha fått fram det jag ville och jag sa att jag aldrig skulle skriva en uppföljare. Sedan läste jag den inte på många år. Men med tiden blev det mindre och mindre infekterat och efter 25 år satt jag med en berättelse som jag tyckte anslöt till Gentlemen och skrev en fortsättning.

– När det gäller Renegater hade jag samlat på mig en mängd material om Jas

Gripen-affären. Här fanns en tragi komisk och dråplig historia om en ful affär där den svenska staten gör bort sig, men jag visste inte hur den skulle berättas. Så satt jag här på min gård efter Akademiedebaclet och såg framför mig hur Henry Morgan (central karaktär i Gentle men och Gangsters) kom gående mot vårt hus, och då föll allt på plats.

Vad tycker du om Gentlemen i dag? – Jag brukar inte läsa mina gamla böcker. Men jag tror jag skulle slås av att det var en väldigt otålig och ordberusad person som skrev boken. En mer ekonomisk och rutinerad hade gjort tre böcker av Gentlemen, två av Gangsters och tre av Renegater

Skiljer sig läsarnas reak tioner på Gentlemen om de läser den för första gången i dag, jämfört med när boken först kom ut? – Boken stod mitt i sin samtid, samtidigt som den blickade tillbaka på vårt land och vår historia. Men jag vet att den lever ett stilla liv även bland dagens unga. Jag kan också få höra att någon inte orkar ta sig igenom den. Då brukar jag säga att de ska lägga den åt sidan och prova vid ett senare tillfälle i livet. Så förhåller jag mig själv till många av de böcker som vi kall ar klassiker. En del har jag fått försöka mig på flera gånger. Till slut stämmer det och boken öppnar sig, eller så är det man själv som öppnat sig.

Hur påverkades du som författare när din bok började betraktas som en klassiker?

– Jag bodde inte i Sverige när boken kom

ut och flyttade hem först ett och ett halvt år senare. Jag är nog glad att jag inte upp levde alla recensioner och omdömen. Att bli ett namn på allas läppar och sedan gå runt och tro att man är nå got kan bli destruktivt, en förfärlig belast ning på en ung människa.

Vad tycker du själv att en modern klas siker ska innehålla?

– Jag har faktiskt inget bra svar på det. Det är lite vanskligt att utropa något till en modern klassiker, man vet ju inte hur länge den håller. Men jag förstår att det har en funktion, vi kan ju inte bara prata om Almqvist och Strindberg. Det finns så oändligt många bra böcker som skulle behöva läsas och spridas. Stor glömska och en viss överutgivning är ett större problem än att definiera en modern klas siker.

Slutligen, kan du tipsa om några klas siker som betytt mycket för dig?

– Författarna August Strindberg, Henrik Ibsen och Carl Jonas Love Almqvist är för mig återkommande läsning. Varje sommar brukar jag läsa en Strindberg för att pigga upp mig. Men det är ju gamla lurviga gubbar allihop. Jag läser även Selma Lagerlöf med stort nöje, och Cora Sandel. Jag skulle kunna ta nästan vilken bok som helst i mitt bibliotek – Eyvind Johnson, Marcel Proust, som jag tycker är väldigt rolig, Pär Lagerkvist och förstås Aksel Sandemose. Men Almqvist gör jag gärna lite extra reklam för. Det är spän nande att tänka in honom i vår samtid. Vem skulle han vara här, en sådan vild hjärna?

BIRGITTA LAGERLÖF

FOTO: NADJA HALLSTRÖM

Pannkakstårtan räknas som en modern klassiker, kände du själv att du hade något stort på gång när du skrev den, eller hur var känslan?

– Det var inte meningen att det skulle bli något speciellt. Jag ville göra en gubbe och en katt, och jag tyckte att den klassiska ”katten på råttan, råttan på repet”historien var intressant att jobba med. Det är ju ofta så i verkliga livet, att man börjar göra en sak som leder till att man måste göra något annat och sedan något annat. Jag blev mest glad att det blev en bok, och att förlaget ville ge ut den. Det var ju min andra bok, så det var inte givet. Den blev heller inte stor direkt. Barnens bokklubb ville till exem pel inte ha den. Den plockades upp av en

mindre bokklubb och blev populär efter hand.

Vad tycker du om boken i dag?

– Jag tycker om den, jag skulle inte ändra något. Den är bra som den är. Dialogen blev bra och det finns mycket att titta på.

Hur påverkades du som författare när din bok började betraktas som en klassiker? – Jag minns inte riktigt, men det är klart att det var skönt att det gav en viss ekonomisk trygghet.

Och att det var fint att jag gjort något som folk tycker om. Jag får väldigt mycket uppskattning. Jag finns inte på sociala medier, så jag får brev. Att människor tar sig tid att skriva till mig och berätta att de tyckt om en

bok, trots att de inte behöver, det tycker jag känns äkta. Sedan tycker jag det har varit svårt med alla som velat använda figurerna på olika sätt, för att sälja saker. Det tycker jag fortfarande är knepigt.

Vad tycker du själv att en modern klassiker ska innehålla?

– Humor. Det är alltid roligt. Och att det finns något som lockar barn att läsa vidare, tänka på vad som står och prata om det. Jag tycker att böcker för barn ska ha goda värderingar, även om de inte ska skriva barn på näsan. Om jag har något budskap med böckerna om Pettson och Findus handlar det om hur jag tycker att relationen mellan vuxna och barn ska

Låt den rätte komma in räknas som en modern klassiker, kände du själv att du hade något stort på gång när du skrev den?

– Absolut inte! Jag hade försökt skriva en del andra saker, men utan att landa något. Sen tog min hustru hem böcker om skräck och skräckens historia, och jag kände att detta var något jag kunde. Så jag skrev en novell som jag läste högt för min hustru en kväll över en flaska vin. Det var läskigt och spännande så jag provade att skriva en hel berättelse. Och plötsligt gick det lätt att skriva. När mitt manus var klart skickade jag till tre förlag och sen tre till och blev tokrefuserad. Sen chansade jag på Ordfront som gav ut boken. Men ingen trodde nog egentligen att den skulle bli så framgångsrik som den blev. Det fanns ju ingen skräckgenre i Sverige då.

Vad tycker du om boken i dag? – Jag tycker fortfarande att det är min

bästa berättelse, men inte min bästa bok. Den svenska filmen däremot är kanske den bästa film som gjorts.

Hur påverkades du som författare när din bok började betraktas som en klassiker?

– Stora delar av mina inkom ster i dag kommer fortfa rande från Låt den rätte komma in. Boken säljer och dessutom har den bli vit film och teater. Jag är grymt tacksam för att en gång ha skrivit något och fått till det på det viset.

Vad tycker du själv att en modern klassiker ska innehålla?

– Det måste vara en bok som ständigt lyckas hitta nya läsare, eller för all del en regissör som hittar storyn och gör en film eller serie av den. En klassiker är en berättelse som lever vidare utan att

den behöver konstgjord andning. Nu är ju Shakespeare ingen modern klassiker, men nog finns det ingen större författare av berättelser som blivit klassiker än Sha kespeare. En modern klassiker? Ja, Där kräftorna sjunger av Delia Owens tror jag har den potentialen.

Skiljer sig reak tionen på boken bland läsarna när de läser din bok för första gången i dag jäm fört när den först kom ut?

– Eftersom boken har blivit film har den filmade versionen en förmåga att lägga sig mellan läsaren och berättelsen. Men samtidigt skriver jag väldigt filmiskt, så det kanske inte påver kar så mycket. Sen har ju skräckgenren också utvecklats mycket sedan 2004. Jag

Sven Nordqvist med Pannkakstårtan (utgiven 1984)

John Ajvide Lindqvist med Låt den rätte komma in (utgiven 2004)

FOTO: DANNE ERIKSSON

FOTO: THRON ULLBERG

vara. Det finns en bild i När Findus var liten och försvann, i slutet när Findus kommit till rätta, som jag tycker visar hur man ska vara som förälder. Pettson säger ungefär att ”nu sitter jag här så får du bekanta dig med omgivningarna”. Han låter Findus utforska på egen hand, men finns till hands som en trygghet.

Skiljer sig reaktionen på boken bland läsarna när de läser din bok för första gången i dag jämfört med när den först kom ut? – Jag har ärligt talat aldrig sett ett barn läsa min bok, så jag vet inte. Men jag tror att ungarna alltid har identifierat sig med Findus. Boken kom ju för 40 år sedan, så den för sta generationen barn som läste den läser den nu för sina egna barn.

EVA EMMELIN

KLASSIKERN 13 X 13

VÅGRÄTT

får mer kom mentarer på några av mina andra böcker än jag får om Låt den rätte komma in.

Har

1 Fordfilm från 1946 (5) 4 Fordmodell i hästväg (7) 8 Var Arne Borg minst sagt (9) 9 Står med viskningar i Bergman-film (3) 10 Amerikansk bergsstat (7) 12 Ger gin smak (5) 13 Innehåller väl mer rim än reson (13) 17 Har intresse för det sköna i livet (5) 18 Bara (7) 21 Kan ha pufftillägg (3) 22 Fordfilm från 1935 (9)

Kommer på plats med knoster (7)

Fordlåt som gjorde succé (5)

LODRÄTT

1 Roade med Holger (3)

2 Enhet för ljusflöde (5)

3 Är ofta livräddningsinsatser (5) 4 Veckostart (13) 5 Svartkonst (7) 6 Är vigare än de flesta (7) 7 De är tillverkade av folk med spetskompetens (9)

10 Fordmodell (9)

11 Drivs i diskussion (3)

14 Sen näring (7)

15 Visst utdrag (7)

16 Vid god hälsa (3)

19 Plats för de riktigt små (5)

– Mariana Enriquez Vår del av nat ten är nog den bästa skräckroman jag läst. Hon har lyckats skapa en helt ny mytologi och är suverän på att skildra junta-tiden i Argentina. Hon har lyckats ge mörkret en fysisk entitet på något sätt. Det har blivit en varelse som expanderar, som människorna kan interagera med på ett säreget sätt. Även hennes novell samling Det vi förlorade i elden är något alldeles extra.

MARIA LAGERGRÉEN

Namn

Adress

Postnummer och ort

20 Grupp i monsterkostymer (5) 23 Ses i brev (3)

Rätt svar vill vi ha senast den 30 januari 2023.

Svar till: Biblioteket i fokus, Drottninggatan 26, 411 14 Göteborg. Märk kuvertet med den eller de av bifs tävlingar som du skickar in svar till. Tre vinnare belönas med tre trisslotter var.

Förra numrets lösning och vinnare finns på sidan 23.

biblioteket i fokus

KONSTRUKTÖR: LENNART LUNDSTEDT

du något boktips som kan bli en framtida modern klassiker?

150:-

E-bok

Trettiofem dikter, avfärder från trivialitet. Broar för tanken över vanans ström av banala observationer. Berättelser från en arkipelag, som nuddar vid Stockholms kajer. Årstidernas avtryck i sinnet av pregnans i tillvaron. Logg för dygn ombord den lilla ketchen Andarnas hus, under segel i labyrinten där ute. Dikterna ledsagas av autentiska bilder från den verklighet de är födda ur. Deras magiska laddning framträder i skenen från mytens och poesins föreställningsvärldar, förstärker dem med sina reflexer. För läsarens räkning övervägs poetiken. Tanken som får fullborda scenerierna, mellan raderna och med lakuner i läsningen för den att hinna kapp orden. Den höga ribban, träningen, rivningarna, svårigheterna, knepen. Felgreppen som dränerar energin. Tråkighetsmuren. Poesin instängd bakom den, när dikten inte underhål ler. ”Vacker, annorlunda, väl tänkt”

Andarnas hus Stig Thunell 978-91-7765-365-3 E-bok

När David läser den bok han har fått av en patient, tvingas han konfronteras med obehagliga sanningar om sin yrkesvärld och den familj han gift in sig i. Egen medicin är skriven av en person som har bred och mångårig erfarenhet av den moderna medici nens bakslag och de krafter som med alla medel försöker hindra den som ifrågasätter dess följder.

Egen medicin

Anna B Green

978-91-982384-0-2, 157 sidor, häftad

Tant...tanten tredje akten och då känns det rätt att fånga ögonblick. Framför allt se tillbaka och kon statera att två akter är avklarade. Känslan av att se tillbaka är fritt fram. Jag har samlat på mina utkast, texter och tillbaka. När jag sen valde att ta pension blev det självklart att ta tag i tredje akten; blanda det som varit med det som är på gång. Inte se linjärt utan det passerade som fragment.

Fånga ögonblick: Noveller del 1 Sarah-Lizzie Saks 978-91-7765-700-2, e-bok

235:-

Första delen av Bokens Hemlighet. Följ tolvåriga Ellie och trettonårige Florian som båda har dragits in i en berättelse de inte har någon aning om hur de ska ta sig ur. Florian har varit fast i den underliga världen i sju års tid och plötsligt dyker nu även Ellie oförklarligt upp på samma plats.

Bokens hemlighet

Sarah Runa

978-91-7765-701-9, 199 sidor, danskt band

En intressant grundidé och ett oväntat slut är raketbränsle för en novell, och de här välskrivna historierna har båda delarna. Ofta är det inte bara en vändning som överraskar utan flera och inbjuder till funderingar som dröjer sig kvar långt efter avslutad läsning.

170:-

En främlings memoarer Carl-Magnus Åsard

978-91-7765-692-0, 162 sidor, danskt band

En bok om skrivande. Hur man får idén till en bok. Varför man skriver. Beslut som måste fattas om namn och öknamn, om sant och osant. Om tvånget att berätta och lusten att fabulera. Om problem som uppstår under resans gång. Vad gör man om personerna i boken sätter sig på tvären och inte vill göra som författaren har tänkt? 270:-

Författeri

Bo Andersson

978-91-7765-085-0, 274 sidor, danskt band

När Jenny och jag är ensamma leker vi alltid att vi är olika personer. Ibland spelar vi in oss själva på band, så att det blir som Radioteater. Vi har spelat alla möjliga roller. Men en dag kom vi på Rut Karlsson. Rut behöver inte följa några regler och aldrig uppföra sig. Hon får säga vad hon vill när som helst, hon får svära och vara oförskämd och skrika och flabba och avbryta och bära sig åt. Sedan vi upptäckte Rut leker vi nästan inget annat. Ålder 9-12 år.

E-bok

Jenny, Rut Karlsson och jag av Ylva Kempe 978-91-7765-668-5, 35 sidor, danskt band; 978-91-7765-673-9, e-bok

Ligger ditt manus i byrålådan?

220:-

Boken beskriver min uppväxt som fattig bondpojke, och hur jag blev ingenjör. Boken beskriver också hur jag blev intresserad av idrott och hur idrotten har följt med på min fritid hela tiden. Mitt yrke som ingenjör fick jag utöva i många länder och många situationer uppstod. Lite senare i livet slog kärleken till i Karlstad, och där har jag varit sen. Jag fick en fru och en hel familj på köpet. Idrotten och många intressanta ingenjörsuppdrag i Sverige och utomlands fortsatte. Boken kan vara en inspiration för andra! Ta tillfället i akt!

Memoire: Ingenjör utan gränser av Erik Knudsen

978-91-7765-650-0, 255 sidor, danskt band; 978-91-7765-651-7, e-bok

allt? Medan andra på ett lugnt och metodiskt sätt bearbetar och tar en sak i sänder. Den här boken handlar om våra olikheter och om hur vi möter vår omvärld på olika sätt när det gäller att lära, kommunicera och samspela med varandra. I boken pre senteras en kunskapssyn som vill ge oss förutsättningar att bättre förstå och acceptera människor i vår omvärld. Författaren har en erfarenhet att i den pedagogiska världen praktiskt kunnat förankra sin kunskap som baseras på en teori om hur våra mentala, emotionella och fysiska delar samspelar inom oss på olika sätt. I boken ges många exempel på hur vi kan få en insikt i dessa olikheter och hur vi med större respekt kan möta varandra. Boken vänder sig i första hand till pedagoger, föräldrar och lärarutbildare men kan också sägas vara allmängiltig när det gäller synen på oss själva och andra. Var vi än befinner oss och vad vi än gör är kunskapen värdefull att ha.

Efter att under hela sin uppväxt ha känt sig främ mande för det liv han levt, bestämmer sig Liam en dag för att säga upp sig från sitt arbete som psykolog på en psykiatrisk klinik. Han vill börja om på nytt, någon annanstans, i ett annat sammanhang. Men samma dag får han en ny patient, Clara, som är intagen för tvångsvård. Efter deras första möte inser Liam att han och Clara har mycket gemensamt.

225:-

Patienten i rum 26 David Olsson

978-91-7765-702-6, 230 sidor, danskt band

Romanen «Systrarna Knightly» är en kärleks- och relationsberättelse i bästa Jane Austen-stil. Vi får följa familjen Ekholm Knightly under några som marmånader 1992. En period i deras liv som är den mest omvälvande, samtidigt kaotisk, på grund av de händelser som inträffar.

260:-

Schamansk healing - uråldriga metoder för helande har kommit till under många år dels utifrån min erfarenhet som Schamansk medicinkvinna med de utbildningar jag gått, de initieringar jag fått av inkaschamaner och de behandlingar jag gjort under de drygt 20 år jag varit aktiv inom framförallt den Core schamanska traditionen.

Schamansk healing - uråldriga metoder för helande av Annika Månstråle Jönsson 978-91-7765-706-4, 99 sidor, danskt band

Affären var stängd. Innanför glasrutan satt en pap perslapp upptejpad.

STENGT PÅ GRUND AV RÅN stod det med röd penna.

Sverker tittade anklagande på Orvar och Katarina. - Och hit har ni tvingat mig! sa han.

- Just därför kommer vi hit, sa Orvar och slog ut med armarna. Vi behövs här. E-bok

Tillbaka till Hammarkullen Hillevi Werring 978-91-7765-155-0, e-bok

Ammi hade allt. Ett fast arbete, radhus och ett fritidshus med stora grönområden. Hon var vacker, intelligent, hade lätt att få kontakt med människor och var omtyckt. Dessutom var hon handlingskraftig och lite av en rebell som inte tyckte om orättvisor. Efter ett förhållande med en polis som var en klas sisk kvinnomisshandlare sökte hon frihet.

Utsatt

Ammi Lundholm 978-91-7517-043-5, 284 sidor, board book

Arton år gammal flyttar Bernardo till Sverige när hans pappa utses till Venezuelas generalkonsul i Göteborg. Världen rasar när hans dotter drabbas av en allvarlig psykisk störning. Ett polisförhör i Spanien 1974 leder till ett långt fängelsestraff, men den annalkande katastrofen blir till en välsignelse när Bernardo i fängelset möter andligheten genom yoga, meditation och osjälviskt tjänande. 185:-

Ödets marionett: En ofrivillig yogis självbiografi av Bernardo Bauder Fontúrvel 978-91-7765-602-9, 421 sidor, danskt band

Klimatkrisen är ett faktum, men hur pratar vi med barn om miljö frågor utan att skrämmas och ska pa panik, ångest och uppgivenhet?

– Ju mer barn, och vi, kan om naturen, desto bättre kommer vi behandla den, säger Julia Wiberg, programledaren som skrivit Stora roliga skogsboken.

Så kan du klimat med

Julia Wibergs bok introducerar på ett lekfullt sätt vikten av att vårda naturen, samtidigt som hon väcker riktigt små barns nyfikenhet på kretsloppen omkring oss. Flera andra ny utkomna böcker med samma tema har valt ett mer direkt tilltal kring de utmaningar mänskligheten står inför.

– Det känns viktigt att kunna förmedla trygghet, trots det totala krisläget, säger Matilda Ruta som precis gett ut den första i en serie ”jordböcker”, denna med temat tiden – om den långa och svindlande resan från jordens födelse till i dag.

– Om man berättar om alla miljoner människor som just nu jobbar på att ändra riktning blir mörkret inte lika mörkt. Vi be höver våga berätta vad som faktiskt händer, men samtidigt visa att vi gör det vi kan, för ändrar, gör motstånd, bryr oss, tänker ut nya sätt att leva på, nya sätt att vara människa på, säger hon.

PRECIS SOM JULIA Wiberg tror Matilda Ruta på att väcka barns förståelse för hur männ iskan och naturen är nära sammanflätade i allt.

– Jag tror också att det är viktigt att ha en större helhetsbild av människornas roll i na turen. Förundran över hur mycket som fak

Boktips för att prata klimat

• Planeten, klimatet & framtiden – vad kan vi göra? av Anja Gatu och Åsa Callmer, illustrerad av Ingrid Skåre.

• Prata med barn om klimatet – en handbok av Frida Berry Eklund.

• Gretas historia – ingen är för liten för att göra något stort av Valentina Camerini. Översättning: Margareta Zetterström.

• En bättre värld! av Peter Ekberg, illustrerad av Kjell Thorsson.

• Jordbok: Tiden av Matilda Ruta.

• Stora roliga skogsboken – aktiviteter för hela året av Julia Wiberg, illustrerad av Cecilia Heikkilä.

• Är det bara jag som bryr mig? av Camilla Dahlson.

du prata med barnen

tiskt funkar på planeten, hur knepigt och komplext allt hänger samman, kan också ge barnen en trygghet och en grund i den oroliga tid vi befinner oss i.

Kanske är det inte bara barn som behö ver få det budskapet till sig.

– Jag tror många vuxna behöver en grundkurs i hur häftig och cool vår svens ka skog är. Och hur enkelt det faktiskt är att gå ut i naturen! Jag är övertygad att ju mer vi vistas i naturen, desto bättre kommer vi att värna om den, säger Julia Wiberg.

ÅSA CALLMER HAR forskat om hållbar om ställning och hållbar konsumtion och har tillsammans med journalisten Anja Gatu skrivit boken Planeten, klimatet & framti den – vad kan vi göra?.

– Barn har rätt att veta hur allvarligt läget är och få kunskap om vad som kan göras för att förändra, så att de kan ställa vuxna till svars. Det handlar om deras framtid, och de har rätt att vara med och påverka den. Men ännu viktigare är att inte stanna vid att bara prata – vi vuxna måste visa barnen att vi är beredda att göra saker annorlunda för att leva mer hållbart, säger hon.

SOM BARN HADE Åsa velat läsa om att det kan vara både roligt och enkelt att leva mer hållbart än vi gör i dag och om hur människor runt om i världen arbetar för att hejda klimatförändringarna.

– Jag vill lyssna på barns känslor inför klimatet, men också prata om vilken framtid de önskar sig. Hur kan en mer hållbar värld se ut, och vad kan vi göra här och nu för att skapa den framtiden?

För Julia Wiberg hade det varit värde fullt att redan tidigt få med sig ett kritiskt förhållningssätt till konsumtion.

– När jag var liten lärde vi oss mycket om att källsortera och att panta bur kar. Det sitter därför i ryggmärgen hos mig. Men den otroliga konsumtionen vi människor håller på med och varför cir kulär shopping är bättre hade jag velat lära mig tidigare i livet!

ATT VÄNDA SIG till barn kräver en hel del av författare som vill uppmärksamma klimatkrisen. Både för att skapa och be hålla intresset, och för att undvika att ge skuldkänslor.

– Många barn har dåligt samvete för det som händer. Det tycker jag är fruk tansvärt! Hur kan man lura i barnen att klimatkrisen är deras fel, bara för att de

är människor? Det är inte människor som är problemet, det är hur vi byggt upp våra samhällen just nu. Vi kan leva på väldigt många olika vis, jag tror inte att vi måste vara destruktiva, brukar jag svara. Det ger mig hopp, säger Matilda Ruta.

– Har man små barn tycker jag det kan räcka att visa upp naturens magiska värld, säger Julia Wiberg.

I sin skogsbok riktar hon sig till både barn och vuxna och vill visa att det här är vår gemensamma planet.

– Allt liv som bor här, bor här tillsam mans. Om vi alla hjälps åt kommer jor den, djuren, växterna, haven och blom morna må mycket bättre, säger hon.

FÖR ÅSA CALLMER är en av de svåraste frå gor att svara barn på frågan om varför sådant som förstör klimatet inte bara förbjuds.

– Det är en bra fråga som jag tyvärr inte har något rakt svar på, förutom att det tyvärr kan ta tid att förbjuda saker även om vi vet att de är farliga, särskilt om det är sådant som gör att samhället fungerar och vi kan leva ganska bekvämt, som fossila bränslen, säger hon.

Skogslandet – en granskning

Lisa Röstlund Forum

Journalisten Lisa Röstlund har tagit sig an uppgiften att granska hur den svenska skogen sköts. Hon har mött samer som kämpar för att rennäringen hotas. Det som ti digare var fjällnära skogar är nu milsvida kalhyggen, och samerna vittnar om hur renarna som söker skydd från extremvärmen på som maren dör när de inte har granskog som svalkar dem. Hon intervjuar även skogs ägare och forskare och granskar Lant bruksuniversitet, SLU, där forskare själva visar sig ha intressen i skogsnäringen.

Den svenska metoden med kalhygges bruk är starkt ifrågasatt internationellt, och de flesta EU-länder har gått ifrån detta sätt att sköta skogen, vilket utarmar den biologiska mångfalden. Röstlunds granskning av skogsbolagen blir till svidande kritik. Hon tecknar bilden av hur skogsägarna krampaktigt, och med maffialiknande metoder, håller kvar vid kalhyggesbruket, och det som ekologer kallar monokultur, eller granplantage.

Skogslandet beskriver ett slagfält där sidorna befinner sig mycket långt ifrån varandra. Boken rekommenderas till den som vill sätta sig in i en av vår tids mest infekterade frågor: Skogen.

JOHANNA ANDERSSON

Vad gör fjärilar när det regnar?

Sanna Tahvanainen Schildts & Söderströms

Li Holtz är en ambitiös akademiker som ser fram mot att tillbringa en sommarvecka på en ö i skärgården tillsammans med sin syster. Tiden där ska hon ägna åt att bli färdig med sin forsk ningsrapport. Schemat är spikat, det är fasta tider som gäller för den strukturerade unga kvinnan.

Men veckan blir inte som hon tänkt när hon träffar den impulsiva och spontana Jack. De är varandras motsatser, men Li

kan inte motstå att följa med Jack i hans nyckfullhet. Alla infall Jack får och före slår för Li utgår hela tiden från vad han vill och behöver. Smickrad av uppmärk samheten dras Li till Jack på bekostnad av sina egna vanor och arbete. Hon börjar så småningom förlora sig själv, men begäret hon känner till Jack är starkare än något hon tidigare upplevt. Förhållandet är lika spännande som det är destruktivt.

Det tar några sidor innan jag kommer in i berättelsen, men sedan blir den in tressant. Hur ska det gå för Li? Kommer hon kunna lämna det destruktiva förhål landet eller är hon förlorad för alltid? Be rättelsen är samtidigt skrämmande. Den är ett tydligt exempel på hur en människ as önskan och behov av kärlek och närhet leder till ett åsidosättande av egna värde ringar och livsmål i en negativ spiral som tycks sakna slut.

Språket flyter på och fångar Lis tankar och känsloliv så att hon framställs mycket levande. Och kanske är det därför jag känner sådan sympati med henne och hoppas att hon ska kunna göra sig fri.

LISA ERIKSSON

Malma station

Alex

Schulman

Albert Bonniers Förlag

Länge har jag avstått från att läsa Alex Schulman. Orsaken kan jag inte sätta fingret på, i alla fall inte utan att erkänna ett fördomsfullt ifrå gasättande av hans författarskap. Men vem vill det? Erkänna sina ogrundade fördomar. Två kapitel in i Schulmans senaste roman, Malma station, får jag trots det ett behov av att be om ursäkt. Inte för att jag någon gång uttalat mig negativt om honom eller hans förfat tarskap, utan för att jag rutinmässigt rört fingerspetsen över och förbi hans verk i bokhyllan med olust och letat vidare.

Man kan säga att boken handlar om Harriet, om familjehemligheter och sök andet efter sanningen som ska släppa dem fria. Men man skulle också kunna säga att den handlar om det man känner men aldrig säger, om det man vill men aldrig gör. Men framför allt det man säger som aldrig kan bli osagt, och om föräld raskapet som inte blev som man föreställt sig det.

Malma station blir för mig inte bara

LITTERATURKLASSIKERN

Rosor, kyssar och döden

Maria Lang Utgiven 1953

Inget är väl mysigare än att krypa upp med en filt, en god bok och något varmt att dricka när mörkret faller där ute. Och vad passar då bättre än att gräva fram en svensk deckarklassiker eller två.

Rosor, kyssar och döden är Langs fem te kriminalromanen i ordningen och utspelar sig precis som många andra i Bergslagen, i synnerligen välbekanta trakter för författaren. Här snubblar Puck Bure och maken Einar i vanlig ordning in i ett mordmysterium där deras egna iakttagelser blir avgörande för gåtans lösning. Denna gång är kom missarie Christer Wijk med hela vägen i egenskap av privatperson, i en tät och snabbt framväxande historia som avslutas dramatiskt i en variant av det låsta rummet som är svår att skriva tro värdigt i dag: en häftig storm har gjort telefonen obrukbar och det går därför inte att tillkalla polisen.

När Maria Lang – Sveriges första (om än inte största) deckarförfattare –vräkte ur sig deckare under åren 1949–1990 fanns det ingen hejd på brutalite

botgöring, utan också en bit fast mark under fötterna efter många kvällar med långsökta, trevande och klumpiga försök till berättelser. Schulman är i det sam manhanget raka motsatsen. Distinkt, självsäkert och med en hög grad av pre cision trycker han där det gör som mest ont. Kvar blir en ömhet som sitter i långt efter att man lagt boken ifrån sig. Vilket är precis vad jag letat efter.

DANIEL NYBERG

Kärlek på svenska

Marit Kapla Teg Publishing

I sin renaste form består Kärlek på svens ka av dokumentära samtal där varje ord är noggrant utvalt ur en större massa. Men helheten är något betydligt större. Precis som i den prisade debuten Osebol är det kören av röster snarare än ämnet

ten och fantasin. I Maria Langs deck are dödas personer på alla möjliga och omöjliga sätt. Lika så är mötet mellan de oskyldiga och de onda mördarna lika fascinerande som roande. Visst kan man raljera över Sveriges motsva righet till Agatha Christie. Visst kan man racka ner på en dussinförfattare starkt präglad av sin tid och med berättelser som inte ens är i närheten av att likna någon så kallad politisk korrekthet.

SAMTIDIGT HYSER JAG den allra största respekt för Dagmar Lange. Hon dis puterade i litteraturhistoria, ägnade stora delar av sitt liv som studierektor och lektor vid Nya elementarskolan för flickor – Ahlströmska skolan på Östermalm i Stockholm – och ingick som en av 13 ledamöter i den svenska deckarakademien. När några av hennes deckare filmatiserades för några år se dan var det en parad av namnkunniga skådespelare i rollistan.

Så låt oss damma av Maria Lang och låt dig förföras av rosor, kyssar och

som förtrollar och berör. Den nakna ärligheten och råa öppenheten också om det svåraste, men också passionen och lyckan i en pågående kärleksrelation – oav sett hur den ser ut. Jag blir positivt över raskad av mängden äldre queera röster och ser en positiv mångfald också i de på ytan rätt traditionella förhållandena. Att börja från 87-åringen och vandra ned till 23-åringen gör också något särskilt med texten, något som jag tycker om. Omvänd ordning hade satt en helt annan ton.

Det är inte på något sätt förvånande att Kapla själv säger sig vara inspirerad av nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj. Deras intervjubaserade prosa skapar i båda fallen en poetisk helhet som är en

döden. Och missa heller inte att besöka Skoga (eller jag menar Nora) med den klatschiga sloganen ”Se Skoga sedan dö...”.

MARIA LAGERGRÉEN

MARIA LANG

8  Dagmar Maria Lange – alias Ma ria Lang – föddes den 31 mars 1914 i Västerås och dog den 8 oktober 1991 i Nora.

8 Disputerade 1946 i litteraturhistoria vid Stockholms högskola med en av handling om den svenska 1800-talsfi losofen Pontus Wikner. Tre år senare debuterade hon som skönlitterär förfat tare med Mördaren ljuger inte ensam

8  Kommissarie Christer Wijk före kommer i alla kriminalromanerna och sammanlagt blev det drygt 40 böcker med den högreste stockholmaren med rötterna i Skoga (verklighetens Nora).

8  Hjältinna i Langs böcker är ofta karaktären Puck Bure, en litteraturve tare från Uppsala som gifter sig med Christer Wijks barndomsvän Einar. En annan återkommande karaktär är deckarförfattaren Almi Graan. Ett slags självporträtt av författaren.

8  Dagmar Lange sägs ha varit väldigt förtjust i katter och hade under en pe riod i Stockholm en gästbok där vänner och gäster ombads rita en katt i stället för att skriva en hälsning.

njutning att läsa, även när de, som i framför allt Aleksijevitjs fall, behandlar ämnen som är svåra att läsa om. Men det lätta språket gör det svåra uthärd ligt.

Därför är det extra spännande att det är just Aleksijevitjs arbete som är grund förutsättningen för det forskningspro jekt om dokumentärskaparens påverkan som boken är en del av. Intervjuerna är gjorda av Staffan Julén till dokumentär filmen med samma namn. Marit Kapla har fått tillgång till allt filmat material och genom sitt urval skapat ett skrivet verk. På samma sätt, men tvärtom, gjor de Aleksijevitj och Julén när de skapade Lyubov – kärlek på ryska. Där gjorde Aleksijevitj först intervjuerna till sin bok, vilka Julén sedan återanvände i filmen med samma namn.

ANNA RIKNER

biblioteket i fokus

Större trygghet aldrig fanns Klas Östergren

Bokförlaget Polaris

Historien tar sitt av stamp på Bremens flygplats 1971. Där blir doktor Johan Löwenskjöld, gene ralsekreterare för försäkringsbolaget ILAC, skjuten på väg till ankomsthallen. Motivet är höljt i dun kel, inte minst efter att mördaren hängt sig i sin cell. Det låter som en deckare, men handlar om ett fiktivt samhälls experiment som spårat ur. Löwenskjöld har varit drivande för en försäkrings modell – ett slags folkhem på steroider – och i nutid bestämmer sig konsument utredaren Hans Haraldsson, ett av offren för experimentet, för att gå till botten med vad som hände.

Upplägget kommer enligt Östergren från konstnären Björn Lövins utställning In Memoriam, från 1973. Men det finns även paralleller till Joseph Conrads Mörkrets hjärta, som att en ledare släp per den utstakade kursen, faller i onåd och dör.

Allt det här utgör även ett slags sub strat till en kommentar om ett Sverige av i dag, med en allt mer institutionali serad skepsis till främmande människor, kulturer och religioner. Den dramatiska kurvan börjar på topp, går sedan in i ett långsamt framskridande mittparti och får sedan fart igen på slutet. Stilen är en något torr tjänstemannaprosa som emellanåt kräver lite tålamod, men som speglar vad den berättande karaktären jobbar med, och som efter hand blir mer suggestiv.

THOMAS DRAKENFORS

Lågorna

Lina Bengtsdotter Bokförkaget

Forum

Med debuten Anna belle placerade sig Lina Bengtsdotter bland mina favoriter i det svenska deckar segmentet. För av det som hos andra riskerar att stanna vid slitna klichéer:

Nästa nummer kommer i mars.

TEMA: FACKLITTERATUR

återvändartemat, psykisk dysfunktionali tet, självdestruktivitet… lyckas hon skapa något eget. Hon har helt enkelt blicken. För relationerna, för mörkret, för den underliggande spänningen. Och frågan är om inte Bengtsdotter slipat sin lins ytter ligare den här gången.

För tio år sedan lämnade Vega det lilla samhället Silverbro för ett liv i London. Hon flyr en sårig uppväxt och en fruk tansvärd hemlighet. Men när hennes gamla bästa vän Katja desperat hör av sig reser Vega tillbaka. Hon kommer hem för att finna att Katja är försvunnen. Har försvinnandet något att göra med ett an nat försvinnande, 30 år tidigare? I jakten på Katja tvingas Vega konfrontera ett förflutet hon hoppats lämna bakom sig för alltid.

I Lågorna lämnar Bengtsdotter den klassiska polisromanens form, men behål ler och utvecklar det som jag uppskattar mest med hennes författarskap: förmågan att skildra småstadens klaustrofobiska sammanhang och den psykologiska fing ertoppskänsla med vilken hon tecknar ut satthet, instängdhet och längtan. Det blir till mörk, och mycket gripande, spänning.

SUSANNA MATTSSON

Lektioner i kemi

Bonnie Garmus Översättning: Sofia Nordin Fischer Wahlström & Widstrand

Elisabeth är smart, hon vet vad hon vill, och hon vill forska om abiogenes. Men i Kalifornien på 60-talet tar ingen en kvinnlig forskare på allvar. Hon utsätts för övergrepp och förväntas koka kaffe till sin manliga kollegor som utan att skämmas tar äran för hennes arbete.

Elisabeth Zotts liv är långt ifrån lyckligt och okomplicerat, och boken om henne är inte heller en saga om att möta kär leken och leva lyckligt i alla sina dagar. Tvärtom är hennes liv kantat av trauman, sorger och besvikelser. Ändå kommer jag på mig själv att skratta högt på flera ställen. Ämnet är allvarligt, men levereras

på ett enkelt och rättframt sätt, lika själv klart som huvudpersonen rör sig genom sitt liv, på samma sätt tar boken sig an be rättelsen – rakt, ärligt och utan att be om ursäkt. Det är uppfriskande att läsa om hennes tilltag, hennes tro på sin kunskap och hennes tro på kemin.

Det här är berättelsen om att kämpa, att inte ge upp och att sträva efter det du tror på.

JENNY CARLSTEDT

Kriget mot kroppen

Erik Hemmingsson & Stina Wollter Bonnier Fakta

Om det är någonstans människor måste bli bemötta med respekt, jämlikhet och utifrån vetenskapliga grunder är det väl vården? Många av oss har nog trott att så var fallet. Men i Kriget mot kroppen visar Erik Hemmingsson och Stina Wollter metodiskt, sakligt och med både hjärta och humor att så inte är fallet. Genom att gå igenom mängder av vittnesmål, parallellt med att visa vad forskningen säger, lyckas författarparet göra den institutionaliserade vikthetsen och fettfobin skrämmande tydlig.

Genom att belysa vilka strukturer och mekanismer som ligger bakom de djupt rotade och extremt skadliga fördomarna om tjocka skapar boken en grund för för ändring. Att kategorisera och bedöma är ytterst mänskligt, men kunskap kan för hoppningsvis sakta men säkert nöta ner stereotyper och nidbilder och ersätta dem med en hälsosam respekt för alla kroppar.

Bara att få njuta av Wollters mjuka konturporträtt värmer själen. Det vack ra i varje människa blir så tydligt. Det sköra, sårbara, starka och fantastiska får ta plats precis som det är. Det är bara att hoppas att boken blir obligatorisk på varenda vårdutbildning. Bara genom att öka medvetenheten kan något ändras till det bättre.

Ett ärligt liv Joakim Zander Wahlström & Widstrand

Detta är en spännande och snabb roman om en namnlös juridikstudent som är nyinflyttad i Lund och känner pressen att

Rätt lösning Klassikern 3 2022

Tre personer som lyckades lösa klu riga Klassikern är Eva Rundin, Eskils tuna, Per Henriks son, Linköping, och Bo Leo, Karlstad. De vinner tre triss lotter var.

Rätt lösning Ord i fokus 3 2022

Rätt lösning Den okända författaren 3 2022

A – 2 – Isaac Bashevis Singer – Markernas herre

B – 1 – Patrik Svensson – Ålevangeliet

C – 4 – Delphine de Vigan – Baserad på en sann historia

D – 6 – Sara Stridsberg – Kärlekens Antarktis

E – 3 – Kim Thúy – Em

F – 5 – Jonas Gardell – Torka aldrig tårar utan handskar

Bokmässeförfattare hade Arne Palmgren, Smedjebacken, Caroline Kelly, Ljungsbro, och IngMarie Crona, Lidköping, extra bra koll på. De belönas med tre trisslotter var.

passa in. Det handlar om att anpassa språket, ha rätt kläder på sig och att inte säga nej till att ställa upp på sina mer välbärgade rumskompisar. Att passa in blir från början målet, att bli ”bror” med rumskom pisarna och att inte sticka ut. Men efter att ha bevittnat demonstrationer och själv blivit nedbrottad av polis och lyckats komma undan tack vare en demonstrant bör jar ett annat liv ta form för studenten.

Demonstranten är en ung kvinna som lever ett helt annat liv än vad han gör. Han presen teras för hennes vänner och för de radikala åsikter och tankar de har. Studenten som tidi gare gjort allt för att passa in i samhället blir plötsligt en del i att motarbeta det. Det är en värld som är spännande och som till en början tycks vara det han sökt efter. Men ju längre in han kommer i den för honom nya världen, desto mer tveksamt blir det om det är här han vill vara.

Boken berör olika teman som klasskillnader, att leva utanför lagen och att hitta sig själv. Jag gillar Zanders språk som flyter snabbt över sidorna och skapar spänning samtidigt som det dröjer sig kvar hos mig.

LISA ERIKSSON

Lite extra bra koll på sina författare hade Christer Améen, Nacka, Anna-Maria Ahlström, Limhamn, och Kerstin Mogård, Norrhult. De vinner tre trisslotter var.

ANNONS

EN WEBBSHOP MED UTVALT FÖR BOKÄLSKARE OCH LÄSVÄNNER

R S T I G T E S K E U O D Ö R T V A G N S P A R K O I R U E L A N A R S N E D D N I N G U K

O M M A R N A T T

R X A E L E S K E P S I S H E K L A T J V K A O T

O P A K A I S B Ä L T E D N N Å R

O R K E S T E R M U S I K N O L E O

T O R P A R E R A V I N F S M M I I F I S O L A E N T E N T E L R T N E Y K

M I D V I N T E R B L O T

FOTOGRAFIET – Nedslag i Sveriges bibliotekshistoria

Fackbiblioteket på Centrallasarettet i Västerås

I DAGLIGT

TAL menar med sjukhus bibliotek är oftast patientbibliotek, det vill säga bibliotek riktade till patienter som ligger inlagda på det aktuella sjukhuset. Men det finns även en annan typ av bib liotek på landets sjukhus: de medicinska forskningsbiblioteken.

Hit kommer sjukhuspersonalen än i dag för att uppdatera sig om de senaste rönen inom aktuella forskningsområden. Därför är det heller inte konstigt att fackbiblio teket vid Centrallasarettet i Västerås låg precis intill operationsavdelningen. Det

gällde att snabbt kunna slå upp den infor mation som behövdes i ett akut läge Fotografiet är taget år 1940, vilket inte minst kläder och uniformer skvallrar om. De fyra som poserar vid bordet är från vänster sjukvårdsbiträdet Viola Karlsson, en okänd kvinna, sjuksköterskeeleven Margareta Andersson och sittande med stämpeln i handen instruktionssköter skan, kuratorn och bibliotekarien Gunnel Blomdahl.

Numera heter lasarettet Västmanlands sjukhus, men biblioteket finns kvar och

inriktning är i princip densamma. Det är fortfarande ett medicinskt fackbibliotek, med skillnaden att det utöver facklitte ratur och medicinska tidskrifter numera också finns tillgång till olika medicinska databaser.

Det finns också en allmän biblioteks del med skönlitteratur, fackböcker samt barn- och ungdomsböcker som lånas ut till patienterna. Den patient som inte har möj lighet att själv besöka biblioteket kan ringa och få beställningen direkt till rummet.

ANNA RIKNER