Brains nr 1 2014

BISNODE LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTARE BESLUT NR 1 2014

Släppa det svenska ?

...börja tänka globalt?

Så etablerar du dig utomlands LINDEX FICK KOLL PÅ SIN KUNDKLUBBHON TAR DEN SVENSKA TRÄSKON UT I VÄRLDENJEFF STIBEL OM WEBBENS DÖDHÅLL HJÄRNAN UNG I HUVUDET PÅ SUSANNA CAMPBELLDEN NYA DELNINGSKULTUREN

LEDARE

”Bra svenska idéer har letat sig ut i världen.”

innehåll BISNODE BR AINS NR 1 ★ 2014

S6 Lösningen: Lindex har koll på kundklubben

NÄR VI SATTE TEMAT FÖR DETTA NUMMER AV BRAINS FOR MINA TANKAR I VÄG. SÅ SNABBT GLOBALISERINGEN TOTALT FÖRÄNDRAT VÅRA LIV.

j

AG MINNS när min farfar berättade om när han för första gången kunde köpa bananer i handelsboden. Från den gången för inte ens 100 år sedan, när den globala handeln satte fart, har så mycket hänt. Bra svenska idéer har letat sig ut i världen – tänk bara på Ikeas framgångar. Med de senaste årens internetrevolution blev världen kopplad till våra tangentbord och snabbt kunde exempelvis Niklas Zennströms Skype skapa massor av nytta globalt.

Men hur ska man tänka när man som svenskt företag vill etablera sig utomlands? Ska man framhäva det svenska eller bara släppa det och se sig som ett globalt företag? Brains har mött experter och företagare som gjort på olika sätt. Läs deras historia om hur de lyckats utanför Sveriges gränser.

I DETTA NUMMER träffar vi även Jeff Stibel som i sin senaste bok väver samman sin kunskap om den mänskliga hjärnan med sina iakttagelser kring internet.

Vi intervjuar också Ratos vd Susanna Campbell och så berättar vi om hur stålföretaget Ovako tar tempen på sin kundbas.

Trevlig läsning!

Björn-Erik Karlsson Nordenchef Bisnode 2 B I S N O D E B R A I N S | 2 | 2013

S9 Tema: Tänk globalt

S14 Intervju: Jeff Stibel om webbens död

Björn-Erik Karlsson, Nordenchef på Bisnode har koll på beslutstrender.

Tre svenska favoriter:

1 ■ Spotify är ett exempel på hur gränslöst svenskt entreprenörskap utmanar ett etablerat ekonomiskt system och hur lilla Sverige tar världen med storm.

2

3

■ Allemansrätten är svår att exportera, men är något som alla vi svenskar kan vara enormt stolta över.

Djupt rotat i vår kultur kan säkert grundtanken sporra idén bakom att dela med sig som du kan läsa mer om i detta nummer av Brains.

■ Midsommarfirandet- det svenskaste av svenskt.

Många svenskar ute i världen tar med sig den uråldriga traditionen i försök att på distans få den genuina upplevelsen tillsammans med nära och kära. Den går bara inte att vara utan.

S17 Uppdraget: Tempen på Ovako S03 S18 S20 S21 S22 S23

TRENDER LÖNSAMT DELANDE LISTAN I HUVUDET PÅ BISNODE BRAINS BISNODE NYHETER

TRENDERNA OCH NYHETERNA SOM GER DIG FÖRSPRÅNG

■ Vi svenskar kollar mobilen 150 gånger om dagen. Det enligt en ny undersökning av Widespace, som sysslar med mobilannonsering. Söndag till onsdag peakar mobilanvän-

dandet, för att minska framåt helgen. Mest fipplar vi med våra smarta telefoner på kvällarna och då handlar det främst om avslappning: spel, sport och underhållning.

SÅ FÅR DU TILL EN EGEN VAN DAMME

DET HÄR GÖR SÄLJARNA OM FEM ÅR





DU HAR SÄKERT sett den –”Epic Split” där den åldrade kampsportstjärnan Jean-Claude Van Damme går ner i split mellan två backande Volvolastbilar. Över 67 miljoner människor har sett Volvo-klippet på Youtube.

Hur skapar man då en viral succé?

Marknadsföringsföretaget Vendemore, ett dotterbolag till Bisnode, analyserar – med hjälp av strategen Jesper Åström – hur Volvo lyckades. Framgångsreceptet är en trestegsraket:

Nå ut till nyckelpersoner, sådana som kan sprida materialet vidare. För att lyckas måste man köpa visningar och bädda in sitt content på rätt ställen.

Gör smart pr genom att ha en story om storyn. I det här fallet, till exempel: Van Damme är 53 år men gör ändå stunten

30

Det är först i 30-årsåldern vi är riktigt mogna. Då är framloben, som bland annat hjälper oss att fatta genomtänkta beslut, helt utvecklad.

själv – och satte den episka spliten på första tagningen. Eller: Lastbilschaufförerna är ”riktiga” lastbilschaufförer. Pr-pitcherna leder förhoppningsvis till medial spridning.

Framgång leder till framgång: När en video blivit en succé diskuterar folk hur succén blev möjlig – vilket leder till en ytterligare boost för antalet visningar.

MEN MILJONER visningar behöver inte vara målet om du har en liten budget. Rikta i stället in dig på att nå rätt människor med ditt budskap, menar Vendemore: – Vem skulle inte vilja ha 56 miljoner visningar på Youtube? Men för B2B-marknadsföraren med en begränsad målgrupp – och budget – är målet i stället att hitta den mest relevanta kommunikationskanalen som når just den målgruppen, till en begränsad kostnad.

■ Färre traditionella säljare, färre kalla samtal och färre möten IRL. Mer trading, mer teknik inom säljarbetet och mer skräddarsydda lösningar. Det är säljarkonsulterna på Prosales som tittat i kristall­kulan och sett hur din säljavdelning kommer att se ut om fem år. Kunderna kommer att vara ännu mer prismedvetna och vill veta priset direkt. Prosales lyfter också fram byteshandel som en del av säljarens framtid: varor och tjänster kommer att bytas mellan företag i högre omfattning än i dag.

SKAFFA DUNS-NUMMER ■ Visste du att Apple nu kräver ett DUNSnummer för att ett företag ska kunna ladda upp sina appar i Appstore?

DUNS-nummer är ett niosiffrigt nummer som kan jämföras med ett organisationsnummer, med den skillnaden att det är globalt och erkänt över hela världen. 230 miljoner företag har försetts med DUNSnummer av D&B (numera Bisnode D&B), som uppfann DUNS-nummer på 1960-talet.

– Det finns inget globalt system för detta förutom DUNS-nummer. Det hjälper företag på många andra sätt också, det blir helt enkelt enklare att bygga upp globala processer, säger Bernt-Olof Hellgren på Bisnode D&B. Alla svenska företag har försetts med DUNS-nummer som man får ut mot en serviceavgift av Bisnode D&B. B I S N O D E B R A I N S | 1 | 20 1 4 3

KÄLLA: FORSKNING.SE

TREND

150 GÅNGER OM DAGEN

TREND TRENDERNA OCH NYHETERNA SOM GER DIG FÖRSPRÅNG

HJÄRNKOLL

Så håller du hjärnan ung

■ Människan blir smartare och intelligenshöjningen går snabbt, tre IQ-punkter per decennium i många delar av världen. Den slutsatsen drar forskaren James Flynn som har mätt IQ i olika länder under en lång tid.

Snabbast just nu går ökningen i utvecklingsländer som Kenya, Turkiet och Brasilien. I Skandinavien har ökningen klingat av.

2020 ■ … ska content marketing vara Coca-­Colas huvudsakliga marknadsföringsstrategi, meddelar läskjätten. När reklaminvesteringar i exempelvis dagstidningar och magasin minskar trappar företagen i stället upp sina satsningar på content marketing. I USA ökar B2B-företagen sina investeringar i content marketing med 64 procent 2014 jämfört med i fjol. Fortfarande är redaktionell text det största segmentet inom content marketing.

BERÖM ÄR BÄTTRE ÄN LÖNEFÖRHÖJNING ■ Vill du bli uppskattad som chef? Att få beröm och tacksamhet från sin chef spelar större roll än att få löneförhöjning. Det visar en undersökning från Poolias, som bygger på intervjuer med 500 personalchefer och 1 000 medarbetare i olika svenska företag.

Cheferna i undersökningen trodde att utvecklande arbetsuppgifter var den viktigaste faktorn för medarbetarnas trivsel. Men medarbetarna själva hävdade att chefens uppskattning var viktigare.

KÄLLA: CHEF.SE

4 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014

BILD: COLOURBOX

KENYANER BLIR SMARTARE SNABBARE

■ Att lära sig nya saker kan sakta ner åldrandet på hjärnan. Det visar forskning från Texas ­University. Studien gjordes på personer mellan 60 och 90 år som fick utföra olika uppgifter under tre månader.

En grupp fick lyssna på musik och lösa korsord, en annan grupp engagerades i sociala aktiviteter, utflykter och underhållning. En tredje grupp fick lära sig något nytt: antingen att fotografera digitalt

KOLL PÅ HELA NORDEN GENOM NY TJÄNST ■ Trött på krånglig teknik och separata lösningar för att söka personinformation i olika länder? Nyligen lanserade Bisnode tjänsten nordisk personinformation. Genom en enda sökning kan du inom några sekunder få värdefull information om 25 miljoner konsumenter i hela Norden.

Den nya tjänsten lanserades under slutet av förra året och riktar sig framför allt till företag med hela Norden som arbetsfält.

Idén kom efter att många kunder efterfrågat en enkel söktjänst där man kommer åt persondata för hela Norden.

– Vi har samlat nordisk personinformation på ett ställe som, via en enkel integration mot vår webbservice, ger våra kunder svar

eller sy lapptäcken, eller bådadera.

Efter tre månader hade de som lärt sig nya saker bättre resultat på kognitionstester jämfört med de andra grupperna. Framför allt hade minnet förbättrats.

på personfrågor i realtid. En annan fördel är att man som kund slipper ha flera olika supporttjänster för datahanteringssystem för olika länder – nu behövs bara en enda lösning som dessutom är väldigt lätt att använda, säger Lotta Ek, produktägare på Bisnode.

Den nya tjänsten är extra lämplig för företag som arbetar mycket via webben, till exempel e-handelsbolag och företag som rekryterar medlemmar online. Under våren har tjänsten utökats ytterligare – från sista februari är det möjligt att ta del av en aviseringstjänst för hela Norden och få ett befintligt kundregister uppdaterat automatiskt med jämna mellanrum.

– Med nordisk personinformation ser vi till att våra kunder alltid har tillgång till korrekt personinformation, vilket är väldigt viktigt, inte minst med tanke på att drygt en fjärdedel av de 25 miljoner nordiska privatpersonerna flyttar varje år, säger Lotta Ek.

VÅGAR DU TESTA

” Det gamla ordspråket ’konkurrens tar fram det bästa i dina medarbetare’ borde begravas en gång för alla.”

PROJEKT X? Det har föreaget Lundalogik gjort. Här berättar initiativtagaren Filip Persson hur det funkar.

Vad är projekt X? – Vi ville ta in fler användare till vår produkt LIME Go men visste inte riktigt hur vi bäst skulle göra det. Då drog vi i gång Project X: Elva medarbetare på Lundalogik låstes upp från sina vanliga jobb i tre veckor och fick ägna sig helhjärtat åt LIME Go-lanseringen och testa och utföra så många idéer som möjligt. De elva kom från alla avdelningarna men jobbade krossfunktionellt med allt inom Project X. Projektformen är extremt bra men få företag vågar testa den.

Varför då?

– Man jobbar så snabbt och den vanliga

styrningen försvinner. Man kan inte vänta på beslut och allt som görs blir inte bra. Vi började varje dag med ett experiment som utfördes skarpt. Det var rätt intensivt – tre veckor räckte.

Mycket hämtpizza och sena kvällar?

– Ja, mycket sånt.

Hur gick det då?

– Mycket bra! Vi lärde oss massor om hur vi ska, och inte ska, gå vidare med LIME Go. Vi fick in nya användare och uppmärksamhet i tidningar och sociala medier.

Vad tar ni med er in i vardagen igen?

– Vi är mer sugna på att organisera oss funktionsorienterat i stället för i klassiska avdelningar. I dag har företag, framför allt inom it, mer att vinna på att vara snabb­ rörliga och flexibla.

Paul Baard, professor i organisationspsykologi på Fordham University, till Fast Company om hur den ofta uppmuntrade konkurrensen inom säljavdelningar kan vara hämmande.

En säljare som motiveras enbart av kortsiktigt gagn av framgång (till exempel provision) kan snabbt tappa motivationen, känna sig utbränd och ångestriden.

Hallå där … … Andrei Postoacas, vd på Clintelica.

Visste du att …

… det inte bara är ungdomar som hänger på sociala medier. Twitter ökar mest bland användare som är mellan 55 och 64 år gamla. Det åldersspannet blev 79 procent fler det senaste året.

■ Röster är det vi gillar mest att lyssna på – och det vi blir mest störda av i kontorsmiljöer. I öppna kontorslandskap som är populära idag blir kommunikationen mellan medarbetarna bättre – men koncentrationen sämre.

44 procent av svenskarna har uppgett att de ibland har svårt att höra vad kollegor säger. Fläktar och buller är något annat som kan vara prestationsnedsättande. Att ta en funderare kring kontorets ljudmiljö kan höja produktiviteten och kvaliteten på det arbete ni gör. En lösning kan vara möjligheten att använda ett tyst rum när arbetet kräver det.

… Youtube nu är den största ”tvkanalen” bland amerikanska ung­ domar mellan 18 och 34 år. Ingen kabelkanal i USA når lika många tittare. … sociala medier har gått om porr som den största aktiviteten på nätet. … LinkedIn får två nya medlemmar per sekund. Men fortfarande verkar folk undra vad de egentligen ska göra där: aktiviteten bland användarna är betydligt lägre på LinkedIn än på Facebook och Twitter.

KÄLLA: FASTCOMPANY

SÄG DET MED SMÅ BOKSTÄVER

… 189 miljoner användare använder Facebook enbart genom sina mobiler. Datorer är fortfarande överlägsna, men mobilanvändarna ökar.

■ Ditt företag Clintelica har tagit fram ett system som gör att du får tillgång till dina kollegors privata nätverk. ­ Hur funkar det?

– I vårt CRM-system finns en teknisk lösning som gör att medarbetarna kan tanka in sina privata kontakter från till exempel LinkedIn och Facebook. Man väljer själv om man vill lägga in sina kontakter. När man gjort det kan din kollega, som söker efter en viss person, se att du känner henne eller honom och be dig om en introduktion.

Det låter revolutionerande?

– Det är ett starkt ord, men visst. De tjänster som finns, som LinkedIn och Facebook, handlar om att stärka individens nätverk – vi fokuserar på att stärka ditt företags nätverk. Ett företag med några tusen medarbetare känner egentligen allt och alla men har inte kunnat utnyttja det tidigare.

Vilka företag är mest intresserade av Clintelicas CRM? – Konsultföretag inom it och bemanning.

De säljer sina tjänster mycket på förtroende och då är den personliga introduktionen en stor hjälp. I Sverige är vi fortfarande lite väl rädda för att göra affärer med människor som vi känner privat.

B I S N O D E B R A I N S | 1 | 20 1 4 5

LÖSNINGEN

text g a b r i e l l a s k ö l d e n b e r g foto p e r k å r e h e d

Så fick Lindex koll på kundklubben När Lindex bestämde sig för att själva hantera sin kunddatabas stod de inför en utmaning. Fanns det en lösning som både kunde garantera kvaliteten och vara enkel att använda? utmaning

Med hjälp av tjänsten nordisk integrationslösning kan Lindex nu lätt ansluta nya kunder till sin kundklubb. De får snabbt tillgång till relevant fakta utan att behöva spilla tid på pappersansökningar och de kan känna sig trygga med att informationen uppdateras regelbundet. lösning

Genom den här tjänsten fungerar kundklubben lika smidigt på alla huvudmarknader – oavsett om det är i Sverige, Norge eller Finland. resultat

6 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014

Therese Blom på Lindex var beredd på krångel när företaget själva skulle hantera sin kunddatabas men i stället blev det smidigare med det nya systemet.

t

THERESE BLOM VÄNTADE sig krångel.

Modeföretaget Lindex hade påbörjat processen med att själva hantera företagets kunddatabas och när Therese Blom började sin tjänst som CRM-ansvarig på företaget 2011 letade man efter en lösning som skulle säkerställa kvaliteten och vara lättadministrerad.

– Tidigare hade vår bankpartner kunddatabasen men eftersom vissa uppgifter inte hade med krediter att göra, och vi hade behov av att kunna göra våra egna analyser och bearbetningar, bestämde sig Lindex för att plocka hem all information. Enligt min erfarenhet är det frågor som kan vara både besvärliga och personalintensiva att lösa. Jag hade haft bra kontakt med Bisnode tidigare i mitt förra arbete på Stena Line och bestämde mig därför att ta kontakt med dem igen.

DET VISADE SIG BLI ett samtal som kom precis i rätt tid. Bisnode höll just på att utveckla en nordisk lösning och diskussionerna mynnade så småningom ut i en lösning, där man med hjälp av ett körkort eller ett mobilnummer smidigt kan hämta hem uppgifter om kunden som vill bli medlem i Lindex kundklubb, More at Lindex. Eftersom Bisnodes information är integrerad med Lindex system görs regelbundna uppdateringar, som håller registret aktuellt.

– Lindex är ett växande företag och att Bisnode erbjuder en helhetslösning passar  B I S N O D E B R A I N S | 1 | 20 14 7

LÖSNINGEN

”Det här är som en helt annan värld än hur det gick till tidigare, med manuell hantering av blanketter.” oss. Vi finns i 16 länder, varav Sverige, Norge och Finland är huvudmarknader. För oss på Lindex är det viktigt att ha en partner som är tillräckligt stor och att kunna samarbeta med en istället för tre, är självklart enklare för oss.

Att ansökningsprocessen i butiken är mycket smidigare nu än tidigare uppskattas av kunderna, säger Therese Blom.

– Det här är som en helt annan värld än hur det gick till tidigare, med manuell hantering av blanketter.

Och eftersom lojalitetsprogrammet More at Lindex växer skulle ett önskescenario för framtiden vara att det fanns en europeisk lösning som kan garantera samma databaskvalitet i alla länder, menar hon. ■ 8 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014

Så hjälpte Bisnode Lindex 1. Starten Modeföretaget Lindex huvudmarknader är Sverige, Norge och Finland. 2011 påbörjade de processen med att skapa en ny lösning för hanteringen av sin kunddatabas. De kom i kontakt med Bisnode som just då utvecklade en nordisk lösning.

3. Lösningen Kunden ansöker om att bli medlem via sitt körkort eller mobiltelefonnummer och systemet hämtar in informationen, som därefter uppdateras kontinuerligt. Att telefonnummer kan utökas med fler uppgifter är en fördel i sammanhanget.

2. Över gränserna Genom att Bisnode kunde erbjuda en lösning för flera länder behövde Lindex bara göra en integration och skapa ett format för informationen oavsett land. Det gör det enkelt att locka nya medlemmar till lojalitetsprogrammet More at Lindex.

4. Positiv sidoeffekt I framtiden kan Lindex komma att lägga till fler uppgifter, till exempel om hushållet har några barn och i så fall i vilka åldrar, eller annan typ av information som är värdefull för segmentering och kommunikation.

TEMA: TÄNK GLOBALT

TÄNK GLOBALT? Världen krymper och gränser suddas ut.

Hur ska man som företag förhålla sig till det? Ska man fokusera på ursprunget eller bara släppa det svenska?

Brains har träffat experter och företagare som vet hur man bäst kastar sig ut. text p e t e r h a m m a r b ä c k foto i d a k n u d s e n

 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 20 1 4 9

TEMA: TÄNK GLOBALT

FOTO: TOMATO PHOTO

Fredrik Härén, idéspruta och författare menar att om man fokuserar för mycket på sitt hemland så missar man många möjligheter.

i

DÉERNA haglade på designbyrån Söderhavets kontor på Drottninggatan i Stockholm. Ena dagen var en avancerad 3D-struktur det hetaste spåret. Nästa dag var det de klassiska tre kronorna.

Men inget kändes helt rätt. Uppdraget var att marknadsföra Sverige utomlands för UD, Visit Sweden, Business Sweden och Svenska Institutets räkning. Till sist landade designbyrån i att använda den svenska flaggan och ordet Sverige i ett nytt, rent typsnitt som huvudsaklig symbol för Sverige. För att det är den viktigaste igenkänningssymbolen för vårt land helt enkelt. Man valde att fokusera på det svenska.

– Vi är mycket nöjda med resultatet.

Nu har vi en ren, tydlig, svensk design och dessutomett gemensamt typsnitt att jobba med, något vi tidigare saknade, säger Frida Roberts, kommunikationsansvarig på Svenska Insititutet.

Sveriges varumärkesidentitet ska använ10 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014

” För att bli maximalt framgångsrika måste företag sluta tänka på sig själva som kommandes från ett land och i stället bara se sig som ett företag.”

das av Sverige och svenska organisationer med målet att få turister och företag att komma till Sverige, och då anses tydligheten i vem som är avsändare viktig.

Men när det gäller företagskulturer är det bättre att helt släppa sin nationstillhörighet, menar Fredrik Härén; känd idéspruta, föreläsare och författare. Han bor i mega­ staden Singapore sedan flera år och skriver i sin senaste bok ”One world. One company.” om globaliseringens nya växel och vad den innebär för världens företag. Många har nått fram till att tänka på sig själva som multinationella. Det räcker inte: – För att bli maximalt framgångsrika måste företag sluta vara ’multinationella’ och i stället bli vad jag kallar ’truly global companies’. De ska sluta tänka på sig själva som kommandes från ett land och i stället bara se sig som ett företag. Man ska inte vara ’ett svenskt bilföretag’ utan ’ett bil­företag’. Om man fokuserar för mycket på sitt hemland så missar man många möjligheter. Ett ’koreanskt företag’ kommer att rekrytera den bästa koreanen medan ett ’truly global company’ kommer att rekrytera

Ikea agerade lokalt – fick skäll globalt Designbyrån Söderhavet satsade på en välkänd profil för att lansera Sverige utomlands. Kampanjen blev kritiserad på vissa håll i Sverige för att vara tråkig och platt, men hyllades utomlands för den enkla, klara designen.

den bästa personen de kan hitta, oavsett pass.

Härén berättar om flygbolaget Emirates från Dubai som han intervjuade för sin senaste bok. Det har 150 nationaliteter anställda och har lyckats implementera en företagskultur där ingen grupp eller kultur vet bäst. Emirates ställer sig bakom den bästa idén, inte den idé som kommer från en viss kultur eller region.

– De gör inte något för att ’de alltid gjort så’ utan för att det är det bästa sättet att göra något på. 99,9 procent av alla företag borde helt släppa sin nationstillhörighet.

Nationstillhörighet säger inget om ett företag även om många tror det. En ’tysk bil’ säger inget om kvaliteten på en bil gjord i Tyskland. En klantig, outbildad person i Tyskland kan göra en urdålig bil men ändå skriva ’Made in Germany’ på den.

Ericsson är ett relevant svenskt exempel: För 15 år sedan hade Ericsson 100 000 anställda i världen varav 30 000 i Sverige. I dag har Ericsson 100 000 anställda igen – men bara 15 000 av dem finns i Sverige.

– Om 10 år är det kanske 5 000 av 100 000 som sitter i Sverige men vi envisas med att tala om Ericsson som ’svenskt’, säger Härén.

■ Den version av 2012 års Ikea­ katalog som delades ut i Saudiarabien innehöll nästan inga kvinnor.

De hade retuscherats bort från bilderna för att inte stöta sig med mottagarna i landet där kvinnor inte får rösta eller köra bil. För Ikea gick detta inte obemärkt förbi och företaget fick mycket badwill och skäll av arga kunder och medier i väst.

I höstas försvann ett gaypar ur den ryska versionen av Ikeas kundtidning Ikea Live, troligtvis för att inte trotsa de hårda ryska lagarna mot ”gaypropaganda”. Även denna gång fick möbeljätten skäll.

Av dessa exempel kan man dra lärdomen att det man gör lokalt kan lätt sprida sig globalt …

tillhörighet för att inte tappa sin förankring.

Att ha en förankring är viktigt eftersom företag i dag måste ha en ”story”, fyller Söderhavets Jesper Robinell i: – Men det behöver inte handla om det land företaget kommer ifrån. Förankringen kan sitta i en tradition, en speciell kultur, en viktig person eller något annat. Om man ska marknadsföra sig som ’ett svenskt företag’ eller inte beror på vilka värden man kommunicerar kring.

VILKET ÄR DÅ VÄRLDENS bäst och mest globala företag? Vi frågade Fredrik Härén: – Jag gillar verkligen KPMG. De har ett väldigt globalt mindset trots att tjänsterna och produkterna de säljer, som till exempel skatterådgivning, är väldigt lokala.

KPMG:s verkligt globala tankesätt är ingenting de skyltar med. I stället vill de förmedla bilden av att de är en lokal spelare på respektive marknad. Det kanske är dags att damma av det gamla mottot ”tänk globalt – agera lokalt”. ■

Mattias Svensson och Jesper Robinell på designbyrån Söderhavet tycker att det är viktigt att företag belyser sin story, men det behöver inte handla om nationstillhörighet.

FOTO: VALEXANDER PIHL

EN AV DEM SOM JOBBADE med Sveriges varumärkesidentitet på Söderhavet var belgaren Stefan Geens. En ”truly global” människa som har bott och jobbat i både New York, Sydney och Shanghai innan han valde att bosätta sig i Stockholm. Jag frågar honom om det är klokt av företag att marknadsföra sig och tänka på sig själv som kommandes från ett visst land.

– Ta Volvo som exempel. Det är inte ett svenskt företag längre utan ägs av kineser.

Men i Kina, när de rekryterar, pratar de om sig själva som ett svenskt företag för att attrahera duktiga medarbetare. Många kineser vill gärna jobba för ett svenskt företag. Överlag är det nästan så att företag som byter egentlig nationstillhörighet, som Volvo och Absolut Vodka, trycker mer på sin nationsB I S N O D E B R A I N S | 1 | 20 1 4 11

TEMA: TÄNK GLOBALT

FOTO: VOLVO CARS

Svenska träskor tar klivet ut i världen

” I vår nya globala värld så behöver man inte ens bo i Sverige, man kan plocka med sig vår gemensamma styrka och ge sig ut, för det är många företagare där ute som gillar oss.”

Håkan Aludd, art director, hyllar i ett blogginlägg reklamkampanjen där Zlatan gör reklam för Volvo- för att den är så inkluderande.

Topp 10 skäl till att små och medelstora företag inte satsar globalt:

1

Brist på kapital att finansiera exportverksamhet.

Svårigheter att identifiera affärsmöjligheter på utlandsmarknader.

2

Begränsad information om hur man kan analysera/ lokalisera marknader.

3

Oförmåga att nå potentiella kunder på utlandsmarknader.

4 5

Svårt att hitta pålitlig ­representant utomlands.

Svårt att få ledningens tid att räcka till för att fokusera på internationalisering.

6

Otillräckligt med personal eller outbildad personal för att hantera internationaliseringsmöjligheter.

7

KÄLLA: IENTREPRENÖRSKAPSFORUM

Finns det något svenskare än träskor?

Emy Blixt som grundade Swedish Hasbeens, gick internationellt från starten med sin ursvenska produkt.

8

Svårighet att matcha konkurrenters prisbild.

9

Brist på stöd från myndigheter i hemlandet.

höga kostnader 10 Orimligt för transporter.

12 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014

Mindre svenskt ut i världen ■ Svensk export minskade 2013 jämfört med året innan. Bara till fem av de 30 länder vi exporterar mest till ökade exporten: Finland, Kina, Saudiarabien, Thailand och Förenade Arabemiraten. Kraftigast föll exporten till länderna Storbritannien, Estland och Kanada.

Exportcheferna tror på ökning ■ Det senaste Exportchefsindex från Business Sweden visade att svenska exportchefer blivit mer optimistiska. Kanske är den långa svackan som exporterande företag känt av mellan 2011 och 2013 på väg att ebba ut. Många exportchefer tror på en bra efterfrågan från framför allt Asien och Nordamerika framöver, men situationen i Nordafrika drar ner förväntningarna på regionen Mellanöstern/Afrika.

KÄLLA: EXPORTCHEFSINDEX NOVEMBER 2013.

text p eter ha m m a r bä c k foto a lex a nder pi hl



EMY BLIXT JOBBADE som lärare när hon av en slump kom över ett lager med gamla träskor som hon sålde till vänner och bekanta. Sex år senare säljs Swedish Hasbeens i butiker i USA, Asien och Europa.

Fashionistas över hela jordklotet bär de svenska träskorna: – Vi är ett nischat varumärke och då är Sverige en för liten marknad. Det kändes helt enkelt naturligt för oss att satsa internationellt, säger Emy Blixt.

Swedish Hasbeens åkte på dyra skomässor i USA för att sälja in sig till butiker och agenter där. De hade ingen hjälp av Business Sweden eller dylika organisationer utan gjorde allt själva, ”inom familjen” som Emy Blixt säger: – Att vi så tidigt försökte slå oss in i USA var en satsning, men vi visste att vi hade en bra produkt och hade märkt på webbshoppen att det fanns intresse från andra länder.

– Dessutom kan man vara säker på att något som funkar i SoFo på Södermalm också kommer att funka i SoHo i New York.

I definitionen av vad Swedish Hasbeens är finns ord som ”retro”, ”fashion” – men också den

svenska hantverkstraditionen är viktig.

– Olika marknader gillar oss av olika anledningar. På vissa marknader är det viktigt att vi är ett svenskt företag, som i USA och Japan. Japan kopplar oss till den populära, skandinaviska minimalismen. Ju närmare Sverige vi kommer desto mindre bryr de sig om att vi är svenska, säger Emy Blixt.

FÖRETAGETS hemsida är på engelska. Swedishhasbeens.se finns inte ens, det är .com som gäller. Väl inne på hemsidan kan du välja ”Worldwide” eller ”U.S.” för att få relevant information och priser. 50 procent av försäljningen sker i USA, bara en fjärdedel i Sverige.

Ser du Swedish Hasbeens som ett svenskt eller ett internationellt företag?

– Det beror på sammanhanget. Generellt skulle jag säga att vi är ett internationellt företag och varumärke. Vi kommunicerar alltid på engelska, och har vuxit parallellt på många marknader från start. Men när jag är utomlands och säljer pratar jag om oss som svenska eftersom det är en fördel. ■

” Ju närmare Sverige vi kommer desto mindre bryr de sig om att vi är svenska.”

Emy Blixt ser sitt företag Swedish Hasbeens både som svenskt och internationellt – beroende på sammanhanget.

5 bästa tipsen inför en utlandssatsning hittar du på sidan 20.

B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014 13

INTERVJU

”THE

web IS DEAD”

Webben kommer att gå under.

Det menar Jeff Stibel, hjärnforskare, vd och internettänkare. Inte ens jättar som Facebook och Google går säkra.

– Företag kommer och går.

Det viktigaste är att ha förmågan att anpassa sig och utvecklas. text p e t e r h a m m a r b ä c k foto t t n y h e t s b y r å n

14 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014

D

en smale mannen i ljuslila skjorta pratar intensivt in i kameran. Han berättar om den ”failure wall” som han satt upp på det företag han är vd för, Dun & Bradstreet Credibility Corp med bas i Kalifornien. Väggen för misslyckanden är en whiteboard fullklottrad med texter om medarbetarnas klavertramp.

Men den är inte den hemska skamvrå som det kanske låter som, snarare ett sätt att visa att det är okej att misslyckas.

– Jag uppmuntrar medarbetarna att misslyckas. De måste våga ta risker, lära sig av misstagen och sedan navigera fram till framgång, säger han.

NAMN: Jeff Stibel. ÅLDER: 41 år.

BOR: Malibu, Kalifornien.

FAMILJ: Fru och två barn, sex och åtta år.

JOBBAR SOM: Vd för Dun & Bradstreet Credibility Corp, som bland annat hjälper företag med deras kreditvärdighet. Utöver det styrelseuppdrag i andra företag.

FAVORIT-APP: Kindle, eftersom jag älskar att läsa.

MANNEN I SKJORTAN på Youtube-­ filmen heter Jeff Stibel och är hjärnforskare i grunden och har trots sina 41 år hunnit vara vd för flera amerikanska börsbolag inom tech-sektorn.

Men han nöjer sig inte med vd-poster på stora företag: han fortsätter att publicera artiklar om hjärnforskning och har nyligen skrivit boken ”Breakpoint – why the web will implode”. Där väver han samman sin kunskap om den mänskliga hjärnan med sina erfarenheter och iakttagelser kring internet. Tesen är att webben kommer att gå under (”implode”) eftersom den blivit ineffektiv. Mängden information som flyter runt på webben har helt enkelt blivit för stor och det har blivit svårare att hitta det man behöver. Precis som den mänskliga hjärnan så klarar webben att hantera mycket data – men blir sämre och mer ineffektivt när datamängden blir för stor.

– Webbens implosion kommer inte att bli dramatisk. Det sker inte plötsligt, med en stor smäll utan stegvis. Utvecklingen är redan i gång i och med att människor överger webben till förmån för appar, som är renare och enklare att använda, säger Jeff Stibel när Brains når honom i Malibu i Kalifornien.

FÖR TROTS DEN dystopiska boktiteln så menar Stibel att internet kommer att bli smartare och bättre efter att det nått sin ”break point”.

– Inte många vet det, men människans hjärna har faktiskt krympt under flera miljoner år. När den krymper fysiskt så ökar dess intelligens och effektivitet. Precis så blir det med nätet också: på det nya, smartare internet kommer vi inte att behöva söka aktivt efter information, som vi gör  B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014 15

INTERVJU

” Inte många vet det, men människans hjärna har faktiskt krympt under flera miljoner år.

När den krymper fysiskt så ökar dess intelligens och effektivitet.”

i dag. Det kommer att förstå vad vi är ute efter innan vi ens tänkt tanken – vi kommer att ha en äkta tvåvägskommunikation med våra maskiner.

Om tio år – tror du att vi kommer att betrakta internet på samma sätt som idag; det vill säga som ett virtuellt, digitalt nätverk separerat från den fysiska världen som vi kopplar upp oss mot när vi väljer att göra så?

– Definitivt inte – och jag tror inte att det kommer att ta tio år. För bara 15 år sedan ringde vi upp internet genom långsamma modem och i dag har vi internet i fickan hela tiden genom våra smarta mobiltelefoner.

Google Glass är ett spännande exempel på framtiden: de tar internet ännu närmre våra hjärnor och integrerar det sömlöst in i den fysiska världen runt oss. Jag är inte över­ tygad om glasögonidén, men att den fysiska och virtuella världen kommer att smälta ihop är säkert. Det sker nu.

16 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014

Stibel har pekat på att företag som ­ acebook och Google är farligt ute i och F med sin enorma storlek. Nyckeln till framgång på det nya ”post breakpoint-nätet” blir en förmåga att anpassa sig, menar han.

– Företag kommer och går. De som förstår hur nätverk uppstår och går under har en fördel, men den viktigaste förmågan är att ha en vilja att anpassa sig och utvecklas: att våga misslyckas på vägen till framgång.

Du verkar vara extremt produktiv – hur hittar du tiden att styra företag, skriva böcker och forska?

– Jag tänker inte på det jag gör som produktivt utan som roligt, så jag gör mycket av det.

Livet är fullt av saker som jag vill utforska.

Vem vill inte göra mer av det som är roligt?

Känner du aldrig att du behöver komma bort från jobbet en stund?

– Nej, jag brukar faktiskt inte känna så. Men jag ser till att alltid komma hem varje kväll

så att jag hinner äta middag med min fru och mina barn. Att se världen genom barnens ögon är kul – och ett nyttigt perspektivskifte för mig.

På tal om det så skrev du för några år sedan en krönika i Harvard Business Review om att ”balans mellan arbete och resten av livet är överskattat”.

Känner du fortfarande så?

– När du är entreprenör är det absolut så.

Jag känner inte en enda framgångsrik entreprenör som skulle säga att de har ”balans i livet”. Men de älskar sina jobb och det gör hela skillnaden. Poängen med artikeln var inte att uppmuntra människor att bränna ut sig eller åsidosätta sånt som är viktigt för dem, utan att man ska prioritera det som är viktigt för en själv – och bara det.

Vilket är ditt bästa råd för att jobba mer effektivt?

– Fokusera. ■

a

UPPDRAGET

TEMPERATURMÄTARE

Mår kunderna bra, mår företaget bra – så resonerar Magnus Sand på stålföretaget Ovako. Därför tar företaget dagligen tempen på sin kundbas. text g a b r i e l l a s k ö l d e n b e r g bild c o l o u r b o x

ATT GÖRA GODA AFFÄRER handlar ofta om att klara av avvägningen mellan risker och möjligheter. I den balansakten gäller det att få rätt fakta när besluten ska fattas.

Därför beslöt sig Ovako för att bland annat anlita Bisnodeföretaget Dun & Bradstreet.

– Vi använder tjänsterna Portfolio Manager och Supply Manager för att få information om hur våra kunder mår och få kunskap om våra leverantörer, säger Magnus Sand, Treasurer på Ovako.

Ovako har cirka 1 500 kunder inom kullager-, transport- och tillverkningsindustrin.

– Vi har satt upp vissa parametrar och nyckeltal för kunder och leverantörer, och får dagligen information om förändringar i dessa. Vi har en otroligt fin kundstock och bättre information ger oss en vägledning om var vi har möjlighet att öka vår exponering, säger Magnus Sand och til�lägger att alla bolag i koncernen finns med i bevakningsrutinen, oavsett om det är på Europamarknaden, i USA eller någon annan del av världen det gäller.

Att Ovako sedan en tid även har bättre information om sina leverantörer gör att de skapat en tryggare situation för sin egen produktion, så att de inte riskerar att få brist på produktionskritiskt material om någon leverantör skulle få problem. I dag har Ovako en solid kreditkontrollfunktion.

Fakta om Ovako ■ Ovako är en ledande europeisk producent av komponentstål till kunder inom kullager-, transport- och tillverkningsindustrin. Produktionen är baserad på återvun-

net skrot och omfattar i huvudsak låglegerat stål i form av stång, rör, ringar och förkomponenter som ofta används i krävande applikationer som kullager, drivlinor,

hydraulcylindrar och bergborrar. Ovako är det enda nordiska bolaget inom sitt produktsegment och finns representerat med säljkontor i mer än 30 länder.

Vad har ni för tips till andra företag som vill ta tempen på sin kundbas?

– Börja med att identifiera er riskprofil och skaffa sedan kunskap för att kunna hålla dig inom ramarna för den. För Ovako är informationen från Dun & Bradstreet en komponent i en hälsobarometer: mår kunderna bra, mår vi bra. ■ B I S N O D E B R A I N S | 1 | 201 4 17

UTBLICK

DELA MERA! Att delad glädje är dubbel glädje är en gammal sanning. Men nu upptäcker allt fler företag att delandet även kan vara lönsamt och det färgar framtidens affärsmodeller. text g a b r i e l l a s k ö l d e n b e r g

Archileaks är ett av alla företag som delar med sig.

Här handlar det om arkitekter som delar dokument med varandra på nätet.

18 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014

Airbnb, ett företag som förmedlar övernattning i privatbostäder, privatpersoner som byter kläder och arkitekter som delar dokument med varandra på Archileaks är några exempel på produkter och tjänster i den nya delningskulturen.



MÄNNISKOR HAR ALLTID DELAT med sig, på ett eller annat sätt, helt enkelt för att det är lättare att överleva så. I dag är det enklare än någonsin att dela med sig – av kunskap, saker och tankar.

Det finns en stark trend som håller på att förändra konsumenter och företagens beteenden: att äga är inte längre lika viktigt, nu vill vi hellre byta, låna och hyra. Och i takt med att våra resurser är på väg att ta slut blir delandekulturen en viktig komponent i den processen.

– Delningskulturen är en del i en större trend som brukar kallas Sustainable ­Consumption, hållbar konsumtion. Allt fler företag upptäcker och utvecklar nya affärsmodeller för att kunna följa med i den här utvecklingen, säger Bahare Haghshenas, som arbetar med hållbarhetsfrågor på revisionsfirman Deloitte i Köpenhamn.

Genom att utveckla sin affärsmodell med ett delandeperspektiv kan företaget dels minska sina kostnader, dels skapa lojalare kunder.

– Det handlar mycket om att företagen följer med i användarfasen på ett aktivare sätt, än om man bara säljer en vara över disk en gång. I stället kan företaget sälja den flera gånger och skapa en starkare relation till kunden, säger Bahare Haghshenas som förutspår att detta är en trend som kommer att fortsätta växa. Både som en del av den informella ekonomin i spåren av den ekonomiska krisen, men också som nya affärsmodeller när allt fler företag upptäcker att begränsade resurser kräver nya sätt att tänka för att kunna tjäna pengar. Bahare Haghshenas tar ett danskt barnklädesmärke som exempel: – Våra tester visade att företagets plagg för barn i åldrarna noll till två år kvalitetsmässigt skulle klara av fem till åtta användare. Kan du tänka dig vad det innebär att

sälja ett plagg inte bara en, utan åtta gånger?

Du får inte bara extremt lojala kunder, du får också helt andra omkostnader.

Patagonia är ett exempel på ett klädföretag som numera aktivt uppmuntrar sina användare att sälja vidare sina gamla Patagoniakläder genom en plattform de utvecklat i samarbete med den amerikanska sajten eBay. Genom initiativet stärker de sitt varumärke som en leverantör av kvalitetskläder som tål att användas länge.

Som företag är det viktigt att ta ställning till hur den egna affären påverkas av delandekulturen. Inom hotellbranschen har utvecklingen gått fort, när koncept som förmedlar övernattning i privatbostäder, till exempel Airbnb, tar betydande marknadsandelar från traditionella hotell.

Bara i Spanien har det uppskattats att av 1,1 miljarder övernattningar under 2012 stod lösningar i stil med Airbnb för en tredjedel.

MEN DET FINNS EN annan viktig aspekt av delandetrenden som påverkar hur vi gör affärer: kunskapsdelandet. Aldrig tidigare har det varit så enkelt att dela med sig av kunskap, där encyklopedin Wikipedia är det mest välkända forumet.

Archileaks är ett svenskt exempel på en plattform på nätet där man gått samman för att utveckla en bransch genom delad kunskap. Här kan arkitekter dela dokument och erfarenheter med varandra, med den gemensamma tron att alla tjänar på det.

Eller som grundaren Fredrik Hansson uttrycker det i en intervju i tidningen Camino: ”Archileaks är för vår egen nytta, för vi kommer få så mycket tillbaka. Men effekten blir kollektiv. Det är som på dagis – om de andra barnen mår bra är chansen att ditt barn mår bra större. Detsamma gäller arkitektbranschen.” ■

” Delningskulturen är en del i en större trend som brukar kallas Sustainable Consumption, hållbar konsumtion.”

Bahare Haghshenas, senior konsult, Deloitte

TRE EXEMPEL PÅ LÖNSAMT DELANDE: ■ Varudelande: I stället för att samla saker på hög, till exempel kläder, bestämmer sig allt fler privatpersoner för att det är smartare att byta ut det man inte längre vill ha mot något annat. I spåren av detta har företag växt fram som skapar plattformar för att kunna göra detta. De tjänar pengar på att länka samman människor med samma intressen.

■ Kunskapsdelande: Stack Overflow är ett exempel på ett utvecklarforum inom it-världen där utvecklare kan ställa frågor inom i princip vilket område som helst och få svar från andra. För den som inte nöjer sig enbart med det sympatiska i att dela med sig med andra, har det även gjorts uppskattningar kring vad ett sådant forum kan spara i pengar i fråga om programmerarproduktivitet. Det finns stora pengar att tjäna för den som delar med sig.

■ Resursdelande: Alla behöver inte en bil hela tiden, då är det smart att dela den resursen med andra i en bilpool. Leksaker är en annan vara som snabbt kan förlora sin attraktionskraft för ägaren, därför finns det nu företag som låter föräldrar hyra leksaken och sedan lämna tillbaka den när barnet tröttnat.

B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014 19

listan text peter hammarbäck foto c o l o u r b ox

Så satsar du utomlands

Här är fem uppvärmningsövningar som kan mjuka upp ditt företag mot en internationell satsning.

01 

Importera Många företag upplever att de har svårt att upptäcka möjligheter på internationella marknader och saknar kompetens om internationellt affärsliv.

Den internationella erfarenheten och kompetensen inom ditt företag höjs om ni börjar importera – som ett steg på vägen mot export.

03 04

20 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014

Ta in en student Bjud in utländska studenter och samarbeta med relevanta universitet. Anställ personer med olika bakgrund, erfarenheter och ursprung. Ett smart sätt att få in internationell kompetens i företaget.

02

Nätverka Almi och andra aktörer anordnar träffar och nätverk för företag som kan utbyta erfarenheter – exempelvis kring att göra affärer i utlandet.

Utbilda er Upplevd kompetensbrist hos det egna företaget är en stor tröskel som hindrar svenska företag från att satsa på utlandet. Utvärdera det: Vilken kompetens är det i så fall ni saknar?

Satsa på relevant utbildning och kompetenshöjning för medarbetarna.

05

Gå på mässor Internationella mässor är utmärkta för nätverkande och för att öka kompetensen om en viss marknad. Dessutom får man ofta gratis godis och pennor.

text g a b r i e l l a s k ö l d e n b e r g foto a l e x a n d e r p i h l

I HUVUDET PÅ

Susanna Campbell, vd Ratos

KOLLEGORNA

NÄTVERK Jag förbereder mig för en nätverksdag då vi träffar alla vd:ar och styrelse­ ledamöter i våra bolag.

Människorna jag arbetar med ger mig energi, både mina närmaste kollegor och alla duktiga med­ arbetare ute i våra bolag.

De inspirerar och lär mig så mycket.

30 % 35 %

­RAPPORTER, RAPPORTER, RAPPORTER …

Med kvartalsrapporter på ingång har jag fullt pådrag med detta just nu.

7% 15 %

13 %

NAMN: Susanna Campbell. ÅLDER: 40 år.

BOR: Lidingö.

FAMILJ: Man och två barn (9 respektive 7 år).

FRITID: ”Att vara tillsammans med familjen upptar den mesta tiden, men jag gillar också att snöra på mig löparskorna för att ge mig ut på en runda.”

Hur lyckas man egentligen på en internationell marknad?

Som vd för private equity­­-­ konglomeratet Ratos har­­Susanna Campbell inblick i många företag.

– Världen är egentligen ganska liten och de flesta bolag brottas med samma problemställningar.

Att lyckas på en internationell marknad handlar mycket om att företaget har en tydlig vision och riktning, säger hon.

Är inne i en intensiv period där vi gör en strategisk genomgång av våra bolag och därför har jag en hel del inläsning att göra.

ALLA DESSA LISTOR Alla dessa kom-ihåglistor som kommer med vardagen: barnens läxor, träning, överdragsbyxor och vantar, köpa presenter till vänner som fått barn …

”Jag har allt mer insett att det behövs kvinnliga förebilder.”

SUSANNA CAMPBELL VD PÅ RATOS



LÄSA I KAPP

– Dessutom blir det allt viktigare att vara snabbfotad, oavsett bransch. Att kunna tänka i olika scenarier även om man har en övergripande vision. För att lyckas med detta gäller det att få personalen att känna sig delaktig, att man är en del av den snabbrörliga världen snarare än att de känner sig hotade av de nya tiderna.

Att våga anamma nya saker är något hon själv är bra på.

Susanna Campbell har gjort en del saker som andra skulle kunnat tveka inför, till exempel flytta till andra sidan jordklotet för jobb och kärlek. Eller att som småbarnsförälder tacka ja till ett krävande jobb som vd. I samband med att hon tillträdde den tjänsten för snart två år sedan utsågs hon även till Näringslivets mäktigaste kvinna av tidningen DI. I dag har den utmärkelsen fått en ny betydelse för henne.

– Jag har alltmer insett att det behövs kvinnliga förebilder.

Min son, som var sju år när jag fick priset frågade mig: ”Vem blev vald till den mäktigaste mannen?”. Sådana listor gör vi ju inte … Det är synd att vi inte kommit längre, samtidigt har jag mött många människor som är glada för att jag visar att man vågar ta ett sådant jobb.

Ett jobb som helt enkelt är fantastisk roligt! ■

BISNODE BRAINS | 2 1 | 2013 201 4 21

bisnode

brains

BISNODES EXPERTER HJÄLPER DIG ATT NÅ FRAMGÅNG

Idag blir det allt vanligare med kollegor som sitter spritt över hela världen.

Tre experter på Bisnode delar med sig av sina erfarenheter och ger tips på hur samarbetet mellan olika nationaliteter kan bli smidigare. text a l i c e h e l l e d a y foto b i s n o d e

” När du ska boka möten är det viktigt att komma ihåg tidsskillnaden och alla länders olika nationella helgdagar.”

HANNA NOPPA HULTKRANTZ Projektledare och affärscontroller på Bisnodes D&B verksamhet.

MATTIAS OLDENBURG IT-chef i Sverige som skapar kundnytta genom att bygga ändamålsenliga systemlösningar.

Vilka fördelar ser du med att jobba över gränserna, Hanna Noppa Hultkrantz?

– Jag tycker att det är kul att arbeta med människor med olika bakgrund och från olika kulturer. Det har gett mig perspektiv på mina egna invanda mönster och en insikt om att det finns fler samarbetssätt som fungerar.

Men också en stor uppskattning för den svenska kulturen där chefen är din vän och där alla får uttrycka sin åsikt. Som kvinna märker man ibland av att jämställdheten inte har nått lika långt ute i världen som här i Sverige.

BILD: GETTY IMAGES

Mattias Oldenburg - vad har du lärt dig av att delta i ett internationellt projekt?

– Mina erfarenheter är mestadels goda. Jag ingår i en stor projektgrupp där ansvaret är uppdelat på mindre nationella team. För oss har det varit en fördel att inte splittra ansvaret för de olika delarna över landsgränserna.

Trots att vi är förbluffande lika när vi arbetar på ett strukturerat och professionellt sätt, är det ändå lättast att dela det dagliga arbetet med kollegor som sitter nära. Men ny teknik har underlättat kommunikationen och minskat vårt resebehov. Vi uppdaterar varandra på videokonferenser och behöver bara träffas när det gemensamma projektet går in i en ny fas.

22 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014

SERIFA BURKIC Direktör i Tyskland som leder det övergripande arbetet med Bisnodes D&B verksamhet.

Serifa Burkic – hur ser du på globalt samarbete?

– Arbetet i en global organisation ställer höga krav på flexibilitet och god kommunikationsförmåga. Jag har lång erfarenhet från globala organisationer vilket har lärt mig hur viktigt det är att ta hänsyn till arbetsgruppens olika kulturer. Eftersom att jag är ny på min tjänst och mina kollegor sitter utspridda i hela Europa, blir det mycket resande just nu.

Ett första personligt möte är helt klart en väl värd investering för det fortsatta samarbetet.

Hur är det att jobba med svenska kollegor?

– Min generella erfarenhet är att ni är lätta samarbeta med, har en bra attityd och att ni fattar genomtänkta beslut. Det där med beslutsfattandet är för det mesta positivt, men ibland tar det väl lång tid innan alla har fått säga sitt.

Några konkreta råd till andra som arbetar globalt?

– När du ska boka möten är det viktigt att komma ihåg tidsskillnaden och alla länders olika nationella helgdagar. Sedan är det extra viktigt att vara tydlig och dubbelkolla att alla verkligen har förstått det du sagt. Men i slutändan är vi alla individer och ibland finns det större skillnader mellan två svenskar än mellan en amerikan och en fransman, säger Hanna Noppa Hultkrantz. ■

NYHETER

Hallå där ... ... Christer Wiberg, Sales Director för Bisnode D&B, tidigare Dun & Bradstreet, som nu fördjupar sitt samarbete med Bisnode.

Nu byter ni namn till Bisnode D&B. Varför det?

– Vi vill göra det tydligt för kunderna att vi är en stark del av Bisnode. Från att tidigare ha varit partners och arbetat separat i elva olika länder, utökar vi nu vårt samarbete och blir till en stark enhet som kan leverera ännu bättre lösningar än tidigare.

Hur tjänar era kunder på det fördjupade samarbetet?

– Nu blir vi ännu bättre på att möta våra kunders ökade krav, inte minst när det gäller att automatisera affärsbesluten, öka insynen i företagens verksamhet och stabilisera processerna kring globala kunder och leverantörer. Samarbetet innebär också att våra kunder kan ta del av Bisnodes övriga erbjudanden inom områden där Bisnode D&B inte traditionellt haft lösningar. ■

Adress: Rosenborgsgatan 4-6 169 93 Solna Telefon: 08 558 059 50 Epost: info@bisnode.com Hemsida: www.bisnode.com ANSVARIG UTGIVARE Björn-Erik Karlsson, Bisnode KONTAKTPERSON Mari Lagberg, mari.lagberg@bisnode.com PRODUKTION Spoon, www.spoon.se REDAKTÖR Sanna Casson, sanna.casson@spoon.se ART DIRECTOR Tone Knibestöl, tone.knibestol@spoon.se TRYCK Trydells

Bättre beslut genom smarta kurser Vill du bli bättre på direktmarknadsföring eller snabbt få fram information om en framtida leverantör? På Bisnodeakademin finns 18 ­kurser och ett antal seminarier att ta del av under året.



DET VAR för ett år sedan, våren 2013, som Bisnodeakademin såg dagens ljus. Det nya utbildningsforumet erbjuder bland annat utbildningar inom kredithantering, affärsinformation och direktmarknadsföring och ger deltagarna fördjupad kunskap i hur de kan utnyttja Bisnodes tjänster. I utbildningskatalogen finns allt från branschspecifika kurser och kostnadsfria användarutbildningar till kurser som skräddarsys efter kundens önskemål.

Lise Larsvik är, tillsammans med kollegan Christian Zittenbaum, utbildningsansvarig på Bisnodeakademin som har omkring 4000 kursdeltagare per år.

– Hittills har det gått väldigt bra. Vårt mål är att förmedla kunskap som går att omsätta direkt i det dagliga arbetet.

Våra utbildningar ska leda till ökad lönsamhet och även ge praktisk information om hur du som kund kan minska riskerna med kredithantering. Dess-

utom bidrar alla nya möten och samtal till fin inspiration för deltagarna.

Just inspiration, tillsammans med erfarenhetsutbyte, är viktiga ledord för Bisnodeakademin.

– Vår målsättning är att varje del­ tagare ska bli inspirerad och få djupare insikter i vad Bisnode erbjuder. På så vis blir kunden effektivare i sin arbetsprocess och kan ta smartare beslut, säger Christian Zittenbaum.

Vilka utbildningar vill du rekommendera extra starkt i vår?

– I vår lanserar vi en ny researchutbildning, Bakgrundskontroll & Due Diligence, som handlar om personoch företagsresearch på hög nivå. Jag vill också slå ett slag för våra utbildningar inom direktmarknadsföring, exempelvis kursen ”Hitta nya målgrupper”. Sedan har vi också utbildningar inom kreditbedömning som är mycket uppskattade. ■ B I S N O D E B R A I N S | 1 | 201 4 23

FOTO: IDA KNUDSEN

Hur jobbar ni på Bisnode D&B? – Vi hjälper exporterande företag att göra affärer utomlands, framförallt i länder utanför Norden. ­Genom att säkerställa och värdera företagens finansiella risk gentemot kunder och leverantörer över hela världen underlättar vi globala affärsprocesser. De är ofta komplicerade, inte minst med den utökade lagstiftningen på det finansiella området.

– Vi har hela världen som arbetsfält – i vår globala databas har vi tillgång till omkring 230 miljoner företag i över 200 länder. Informationen uppdateras cirka 1 500 000 gånger varje dag och är djupgående, pålitlig och aktuell. Du får alltså tillgång till ett verktyg som hjälper dig att fatta djärva , men trygga beslut.

Lise Larsvik och Christian Zittenbaum ansvarar för utbildningen i Bisnodeakademin.

SVERIGE PORTOT B E TA LT

Returadress: Bisnode, S168, 105 99 Stockholm

En beslutsfattares funderingar:

“HAR VI RÅD ATT INTE EXPANDERA I NORDEN”

Norden kommer alltid vara större än Sverige. Bisnode fortsätter leverera pålitlig och affärskritisk information – över hela Norden. Vi har all information du behöver om alla 25 miljoner konsumenter och 2,6 miljoner företag som finns i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Så du kan koncentrera dig på att göra affärer – med rätt personer och företag.

Välkommen till en större hemmamarknad. www.bisnode.com