Brains tema CSR by Bisnode

BISNODE LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTARE BESLUT NR 1 2015

godhet En investering som aldrig slar fel

ÄTA MYROR? Insekter är framtidens källa till protein

SvD HITTADE GULDKORNEN I MÅLGRUPPENSWEDFUNDS ANNA RYOTT OM HÅLLBARHETNYA TRENDER INOM HRSOCIALA ENTREPRENÖRER PÅ FRAMMARSCHI HUVUDET PÅ LISA LINDSTRÖMVÄSSA DITT MINNE

LEDARE

”Vi reder ut begreppet CSR och träffar spännande företag som jobbar hårt med hållbarhet.”

Trevlig läsning! Per Adolfsson Sverigechef Bisnode

BISNODE BR AINS NR 1 ★ 2015

S6 Lösningen: SvD ringade in nya prenumeranter S9 Tema: Godhet lönar sig

MOT ETT MER MEDVETET FÖRETAGANDE

ALLT FLER FÖRETAG satsar på hållbarhet. Men CSR är ett begrepp som kan tolkas på många olika sätt. I det här numret av Brains reder vi ut begreppen och så träffar vi spännande företag som jobbar hårt med hållbarhet. De berättar om hur deras CSR-arbete gjort verksamheten mer lönsam och ger sina bästa tips till andra för att lyckas. Vi intervjuar även Anna Ryott, vd för Swedfund om hur svenska investeringspengar leder till arbete och om hur Anna bröt upp och bytte riktning i sin karriär. På sidan 6 kan du läsa om hur Svenska Dagbladet gjorde för att tackla sin stora utmaning – att hitta nya potentiella prenumeranter till tidningen. Med hjälp av en ny tjänst från Bisnode kunde de få reda på viktig information om sin målgrupp. Resultatet? 136 procent fler nya prenumeranter jämfört med samma kampanj ett halvår innan. Låt dig inspireras.

innehåll

Per Adolfsson, Sverigechef på Bisnode.

S14 Intervju: Swedfunds vd Anna Ryott vill förbättra världen

Spara resurser på jobbet:

1 ■ RES MINDRE: Se över ditt resande, kanske behöver du inte åka på så många möten som du tror. Använd videokonferenser när det går.

■ KOLLA BELYSNINGEN: Använd automatisk belysning på kontoret – så att lampan släcks när man exempelvis lämnar toaletten.

■ SÄNKA TEMPEN? Kanske det går att sänka några grader på kontoret? Se till att hålla en bra nivå på värmen.

S17 Full fart på fakturabörsen S03 S18 S20 S21 S22 S23

TRENDER UTBLICK: CSR LISTAN: PRYLAR I HUVUDET PÅ BISNODE NYHETER BISNODE BRAINS

TREND

■ Det har länge rapporterats om farorna med att jobba natt, bland annat sägs risken öka för kvinnor att drabbas av bröstcancer. Nu är det dessutom bevisat att skiftarbete minskar den totala energiförbrukningen hela dygnet, inte bara tiden man arbetar. Med andra ord är det lättare att gå upp i vikt för den som arbetar på nätterna än för den som arbetar dagtid.

TRENDERNA OCH NYHETERNA SOM GER DIG FÖRSPRÅNG

Förbättra minnet med träning Behöver du hålla många saker i huvudet samtidigt på jobbet? Då kan du faktiskt träna ditt minne till att bli mer effektivt.



Minnet använder vi hela tiden i saker vi gör och minnet är ett resultat av hela hjärnans arbete. I praktiken innebär det att vi behöver träna upp vår förmåga till koncentration, visualisering och kreativitet för att hålla hjärnan i topptrim och få ett riktigt bra minne. Minnet utmärks av tre faser som är viktiga för hur väl man minns: inkodning, lagring och framplockning. Om man har blivit exponerad för en händelse under kort tid så har man sämre möjligheter för inkodning. När det gäller lagringen bleknar minnet ju längre det dröjer innan vi får återberätta en händelse. Även framplockningen av minnet är viktig. När vi berättar för någon som avbryter

BILD: GETTY IMAGES

M E AB

och pratar om annat minns vi sämre än om vi sitter med någon som ställer följdfrågor. En metod som används för att minnas bättre i förhörssammanhang är att återetablera det man varit med om, att föreställa sig hur rummet såg ut där händelsen skedde. Visualisering kan man också använda för att lättare komma ihåg namn. Du ser helt enkelt en bild framför dig när du tänker på ett namn – den första som kommer upp i ditt huvud. En annan metod för att trimma minnet är att hålla fyra bokstäver i minnet. Med jämna mellanrum får man en ny bokstav att minnas och därmed måste man släppa den första. KÄLLA: SVD.SE OCH TALARFORUM.SE

JAPAN RÄDDADE DEN POPULÄRA EMOJIN ■ Smileys, tummen upp och söta hjärtan. De små grafikfigurerna invaderar våra smartphones. Men det var mycket nära att bajs-emojin fick stryka på foten. Symbolerna uppfanns 1999 i Japan av teleoperatörer. Men när Google ville införa symbolerna i sitt mejlsystem Gmail 2007 ansågs bajs-emojin vara för stötande. Googles team ville ta bort den, vilket gav upphov till protester från skaparna. Avgörande för dess överlevnad sägs populariteten i Japan ha varit – där används den mest av alla emojis. KÄLLOR: FASTCOMPANY.COM OCH NYTEKNIK.SE

700

Så många miljarder dollar värderas Apple till. Företaget blev det första någonsin att spränga den gränsen i slutet av 2014.

B I S N O D E B R A I N S | 1 | 20 1 5 3

KÄLLA: SVT.SE

NATTARBETE GÖR DIG TJOCK

TREND TRENDERNA OCH NYHETERNA SOM GER DIG FÖRSPRÅNG

BILD: GETTY IMAGES

! s p i T fredag

STÖRST RISK ATT DÖ PÅ LÖNEDAGEN ■ Du bör se upp lite extra när det är löning, du löper nämligen störst risk att dö just den dagen du får lön. En stor studie, utförd vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har visat att antalet dödsfall ökar markant på lönedagen. Sambandet var extra tydligt bland låginkomsttagare och de i åldern 18–35 år. KÄLLA: FOF.SE

STORSATSNING PÅ EU:S HJÄRNPROJEKT ■ 2013 satsade EU den största summan någonsin, över en miljard euro, på ett tioårigt forskningsprojekt vid namn The H uman Brain Project. I projektet samarbetar svenska och internationella forskare, läkare och datortekniker med att sammanställa befintlig kunskap om hjärnan och bygga en simulation av hjärnan i en superdator. Syftet är att utnyttja kunskap om hjärnans biologi för att bygga datormodeller. Men också att få en ökad förståelse för hur vår hjärna fungerar. KÄLLA: MEDTECHMAGAZINE.SE OCH NEUROFUTURE.EU

4 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2015

Ingen möjlighet att flexa? Så här blir du morgonpiggare:

Svårt att komma igång på morgonen?

 Gör dig redo för sömn. Ge kroppen en chans att varva ner före läggdags genom att koppla ner all elektronik, ljuset från skärmar gör dig nämligen extra pigg.  Gå upp tidigt även på helgen. En sovmorgon på fem timmar motsvarar samma tidsomställning som en resa till Thailand. Med andra ord vaknar du jet-laggad varje måndag.

Är du en A eller B-personlighet? Det styr vilken tid på dygnet du arbetar mest effektivt. ■ Morgonstund har guld i mund, men inte för alla. Nu finns det dock hopp för dem som har svårt att komma i gång på morgonen. Forskning har visat att de som är morgontrötta kan vara minst lika produktiva – om de får följa sin naturliga dygnsrytm. Forskarna på området delar in oss i två typer av personligheter utifrån när på dygnet vi är som piggast. A-personligheter kommer snabbt i gång på morgonen medan B-personligheter är morgontrötta och istället som mest produktiva på kvällstid. Denna teori innebär därmed att den fulla kapaciteten inte nyttjas hos B-personligheter om de arbetar vanliga kontorstider. I stället skulle företaget tjäna på att de börjar och slutar arbetsdagen senare, vilket kan vara ett argument för att införa flextid på fler arbetsplatser.

 Drick vatten före läggdags. En full blåsa kommer att pocka på din uppmärksamhet framåt morgonkvisten och väcka dig långsamt.

BOSSIGA FÖRDOMAR ■ Konsult- och rekryteringsföretaget Experis har gjort en fördomsenkät för olika yrkesgrupper. Det här tror folk om chefer: 1 2 3

De jobbar övertid (92 procent). De pratar mer än de lyssnar (86 procent). De har valt sitt jobb enbart på grund av hög lön (70 procent). De klär sig i de trendigaste kläderna (70 procent). De är rädda för att åldras (68 procent).

BILD: GETTY IMAGES

september

MÅNGA SAKNAR POLICY MOT BARNARBETE

TRE UDDA ARBETSFÖRMÅNER

■ Att ta socialt ansvar som företag har numera blivit en självklarhet hos många affärsutövare. Men en ny undersökning utförd av organisationen Global Child Forum visar att riktlinjer och policy mot barnarbete fortfarande saknas i många stora företag. Undersökningen genomfördes bland 1 032 företag i 63 länder, inklusive Sverige, och visade att 38 procent av företagen saknar policy mot barnarbete och 86 procent saknade riktlinjer om produktansvar och säkerhet rörande försäljning till barn.

1 Silicon Valley-jättarna Apple och Facebook erbjuder nu kvinnliga anställda att frysa in sina ägg för att de lättare ska kunna planera karriär och föräldraskap. Kostnaden får vara maximalt 20 000 dollar.

KÄLLA: MILJOAKTUELLT.IDG.SE

” Your most unhappy customers are your greatest source of learning.”

2 Bland mindre företag i Storbritannien har det blivit allt vanligare att stödfinansiera sina anställdas skilsmässor, enligt Manchesterbaserade advokatbyrån Pannone.

Microsoft-grundaren Bill Gates i en intervju .

3 Chesapeake Energy Corp i Oklahoma erbjuder sina anställda tillgång till en pool i OS-storlek, en klättervägg – och kraftigt rabatterade Botoxinjektioner.

BILD: GETTY IMAGES

Kittlar dödsskönt i kistan

Hallå där … Amina Ek Bergendahl och Annika Riis Kristoffersson, Ecovivas grundare.

■ Ni ligger bakom Sveriges mest pris-

belönta ekologiska matkassar. Varför har ni lyckats så bra med ert miljöarbete? – Vi insåg snabbt att hållbara matval handlar om en helhetssyn och kompromisser mellan olika miljöparametrar som ibland kan vara motstridiga. Vi konsulterade därför en erkänd miljöexpert, Ingela Dahlin, när vi startade Ecoviva och satte upp kriterier för hållbarhet och hälsa i arbetet med våra matkassar.

ållbarhet är en allt tydligare trend i matvärlden, inte minst vad gäller råvaror – och nu börjar allt fler kika på de resurssnåla insekterna. I höst lanserade den holländska livsmedelskedjan Jumbo en insektsbaserad produktlinje med bland annat ”buggy burgers” och ”buggy crisps”, och i somras presenterade Belatchew Arkitekters studio förslaget Insect City som visar hur Stockholm skulle kunna bli självförsörjande på protein genom att äta just insekter. I förslaget finns bland annat en insektsfarm vid Vanadisplan i Stockholm, BuzzBuilding, där syrsor skulle födas upp på 10 000 kvadratmeters odlingsyta. Två miljarder människor äter insekter världen över, och det finns ungefär 1 900 arter av ätbara insekter. Vanligast på tallriken är skalbaggar och fjärilslarver. För tio kilo foder får man drygt ett kilo nötkött, men nio kilo insekter. Frågan är vilken svensk krögare som blir först med att sätta insekterna på menyn?

Det låter som mycket att tänka på? – Ja, och vi håller oss även uppdaterade kring samhällsdebatten om ekologisk mat. Det handlar om genuint engagemang och trovärdighet.

GAFFELN SOM FÅR DIG ATT ÄTA LÅNGSAMT ■ Det kommer ständigt nya knep för att hantera stress. Det senaste är en talande gaffel med syftet att få oss att äta långsammare och därmed stressa mindre. Hapi-gaffeln är utvecklad i Hongkong och blinkar ilsket om det går mindre än tio sekunder mellan tuggorna. Den finns ännu inte i Sverige men reser du till USA kan den bli din för ca $ 110. Läs mer på hapi.com.

Vilka är era bästa CSR-tips till andra företag? – Man får vara innovativ för att hitta sätt att nå ut till kunder utan att använda pekpinnar. Vi har exempelvis tagit fram en egen REKO-skala där vi rangordnar varje råvara i matkassen utifrån om den är miljömärkt och/eller närproducerad. Detta är lite lättare för kunderna att ta till sig än långa policytexter om miljöarbete och vilka standarder man uppfyller. B I S N O D E B R A I N S | 1 | 20 1 5 5

LÖSNINGEN

text c a m i l l a c a r l s s o n foto v i k t o r f r e m l i n g

Jakten på nya prenumeranter I likhet med branschen i stort pekade Svenska Dagbladets CPO, kostnad per ny prenumerant, på en negativ trend. De ville hitta en ny metod för att ringa in sina potentiella prenumeranter i nästa kampanj. utmaning

Med Bisnodes tjänst Kollektion beskriver de sin målgrupp utifrån olika personlighetstyper och deras konsumtionsbeteenden. lösning

136 procent fler nyprenumerationer och betydligt fler förnyelser jämfört med samma kampanj halvåret innan. resultat

6 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2015

på tiker n a l y s s t il a , n v li p. L i r Se d P e lg r u p s me e t s m å n a m la d llsam a Dagb på. är ti D, h Svensk tit tade v S f p å r i c k a in n a m a n r s che p n a l y s ä t t a t t r a me t r a a , g a e r t ny a p b v n hu ta ra a rin T har hit var någ - C at A n n o d e, s o m i t u a t i o n B isn oen des b o ch

ENLIGT ANN-CATRIN THUNBERG, analyschef på Svenska Dagbladet, var det hög tid att tänka i nya banor. På sitt bord hade hon uppdraget att ringa in målgruppen för SvD:s kommande kampanj – och i likhet med branschen i övrigt låg utmaningen i att hålla CPO på en rimlig nivå. – Även om siffrorna bara försämras med en tiondels procent för varje kampanj ska man se över sitt arbetssätt. För mig var det uppenbart att det traditionella demografiska urvalet inte sa något om vår komplexa samtid. Vi behövde hitta ett nytt sätt att definiera vår målgrupp. NÄR PER SELIN, analytiker på Bisnode, berättade om Kollektion väcktes AnnCatrins nyfikenhet. Tjänsten definierar målgrupper utifrån konsumtionsvanor, fritidsintressen, typ av hushåll och värderingar. Det är en kombination av data som berättar om beteenden. Målgruppen beskrivs utifrån tio olika personlighetstyper, så kallade personas. – Något förenklat kan man säga att vi definierade SvD-prenumeranternas DNA genom ett tiotal markörer, säger Per Selin. Sedan letade vi efter potentiella prenumeranter som uppfyllde så många markörer som möjligt. Till det adderade vi bricrutor för att få en geografisk översikt. En av de markörer SvD använde sig av var det våningsplan personen bodde på. Ju längre ner i huset desto mindre  B I S N O D E B R A I N S | 1 | 20 15 7

LÖSNINGEN

”Svaret på hur du förbättrar DMkampanjens resultat är inte längre bort än ditt eget kundregister. Men du måste leta efter andra variabler än de traditionella.”

lägenheter och därmed färre potentiella prenumeranter. Var det däremot två personer i ett hushåll som båda hade ”rätt” persona ökade sannolikheten för att de skulle teckna en prenumeration med nästan 100 procent. – Svaret på hur du förbättrar DM-kampanjens resultat är inte längre bort än ditt eget kundregister, säger Ann-Catrin. Men du måste leta efter andra variabler än de traditionella. ATT SAMARBETA och lägga ner tid på förarbetet är två av Per och Ann-Catrins viktigaste tips. Hennes kunskap om prenumeranterna och hans kunskap om tjänsten ökade enligt dem själva SvD:s chanser att pricka rätt. När SvD sedan gick skarpt lät facit inte vänta på sig. Jämfört med en likadan kampanj ett halvår tidigare ökade antalet nyprenumerationer med 136 procent. – Det är häftigt att effekterna av direktmarknadsföring syns så snabbt. Med Kollektions urvalsmetod går det att göra en helomvändning från en kampanj till en annan, säger Ann-Catrin. – Kampanjen pågår fortfarande men vi ser redan att det är betydligt fler än tidigare som förnyar sin prenumeration, vilket i sin tur har positiv effekt på CPO. NU SKA ANN-CATRIN se över hur SvD kan använda Kollektion i andra delar av försäljningsverksamheten. Nästa utmaning är att hitta gemensamma nämnare hos den del av målgruppen som fortsätter prenumerera. Det är insikter som skulle ta SvD i rätt riktning. ■ 8 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2015

”Att förb ä kundreg ttra kampanjre s ister”, s äger An ultatet ligger in n-Catrin te Thunberg längre bort än dit , analys chef på t eget SvD.

Så hjälpte Bisnode Svenska Dagbladet 1. Starten Som en av Sveriges största morgontidningar letade SvD efter en ny metod för att hitta sina potentiella prenumeranter. De hade varit Bisnodes kund i många år när de fick höra om den nya tjänsten Kollektion.

3. Kampanjen SvD använde urvalet i sensommarens adresserade direktmarknadsföringskampanj. Det gav direkt effekt när de mer än fördubblade antalet nyprenumerationer och fler förlängde sin prenumeration.

2. Analysen Genom att kombinera stora mängder information fick SvD nya insikter om sin målgrupp. I stället för hårda fakta beskriver Kollektion målgruppen utifrån sådant som livsstil, boendesituation och vilka personlighetstyper den består av.

4. Fortsättningen Ett nära samarbete mellan Bisnode och SvD:s analytiker har skapat positiva synergieffekter. Gemensamt ska de nu förfina målgruppen ytterligare och hitta nya användningsområden inom SvD:s försäljningsverksamhet.

TEMA: CSR

text marie-louise olsen illustration elin jonsson

hållbart 

Så vässar du ditt CSR-tänk I början av 1970-talet valde ett av världens mest framgångsrika företag, Facit att ignorera trenden med elektroniska miniräknare. Det gick inte. Nu menar många att företag som struntar i CSR kommer att gå samma öde till mötes.

B I S N O D E B R A I N S | 1 | 20 1 5 9

TEMA: CSR

”Företag har förstått att man tjänar pengar på att arbeta med hållbarhet. Rent krasst är det billigare att arbeta socialt och miljömässigt hållbart eftersom man hushållar bättre med resurserna.”

Per Grankvist är författare till boken ”CSR i praktiken – Hur företag jobbar med hållbarhet och tjänar pengar”.

10 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2015

g GHANA I VÄSTAFRIKA, ett av världens fattigaste länder. Solen silar ner genom kakaoträdens ljusgröna löv på en grupp familjejordbrukare som uppmärksamt följer en lektion i hållbart jordbruk. Studiecirkeln sponsras av amerikanska chokladjätten Hershey’s och målet med projektet är att öka inkomsterna för Ghanas många kakaobönder, genom att hjälpa dem att miljöcertifiera sin skörd. Snällt av Hershey’s, eller hur? Nu är det inte bara av godhet som Hershey’s satsar mångmiljonbelopp på hållbarhetsutbildningar i Afrika. År 2020, det vill säga om fem år, har godistillverkaren lovat att bara använda miljöcertifierad kakao i sina produkter. Problemet är att det är brist på certifierad kakao i världen – om inte fler bönder certifierar sina skördar riskerar priserna att skjuta i höjden och det blir dyrt för Hershey’s att hålla sitt löfte till kunderna. Denna form av win-win-projekt är kvintessensen i de trender som just nu råder inom Corporate Social Responsibility, CSR. Eller hållbart företagande, som det ofta sammanfattas på svenska. – Företag har förstått att man tjänar pengar på att arbeta med hållbarhet. Rent krasst är det billigare att arbeta socialt och miljömässigt hållbart eftersom man hushållar bättre med resurserna. Men det handlar också om att konsumenter i dag straffar företag som inte gör det, säger Per Grankvist. Han är journalisten som har skrivit boken ”CSR i praktiken – Hur företag jobbar med hållbarhet och tjänar pengar”. Snart kommer en tredje reviderad upplaga av boken som bland annat fokuserar på de trender som präglar CSR i dag. Per Grankvist analys kan sammanfattas med att om företag inte direkt eller

indirekt tjänar pengar på sina CSR-projekt – ja, då är det inte CSR. Då är det bistånd, eller allmosor. – För tio år sedan var det mycket greenwashing* inom CSR. I dag handlar det om att skapa långsiktigt hållbara företag genom att in i minsta detalj använda resurser på smartast möjliga vis, säger han. I sin bok lyfter Per Grankvist fram mängder av företag som genom satsningar på miljö sparar pengar, attraherar nya kunder och har lättare än konkurrenterna att hitta kompetenta medarbetare. MODEFÖRETAGET Filippa K är ett exempel som för några år sedan övertalade en av de fabriker i Kina som syr deras kläder att ge medarbetarna ledigt en dag i veckan. Fabriksledningen var skeptisk till förslaget, men gick till slut med på att försöka. När det visade sig att sömmerskorna producerade lika mycket på sex dagar som de tidigare gjort på sju, ja, då fick sexdagarsveckan vara kvar. – Vi var ingen stor kund i den fabriken, så vi hade inte ekonomiska muskler att tvinga fram en förändring. Det gör det nästan ännu roligare. Att vi hade rätt i tanken att det lönar sig att ta hand om sin personal,

Amerikanska chokladjätten Hershey’s föreläser för västafrikanska kakaobönder i Ghana om vikten av ett ekologiskt hållbart jordbruk.

säger Elin Larsson, Corporate Responsibility Manager på Filippa K. Enligt Elin Larsson är modebranschen en av de industrier som måste ändras från grunden. Textilindustrin använder varje år enorma mängder kemikalier för bland annat infärgning av tyger. Återvinningen av textilier är i princip obefintlig. Och branschen är ökänd för sina dåliga arbetsförhållanden, även om de på många platser blivit bättre. – Vi kan inte fortsätta vare sig att tillverka eller konsumera kläder på det sätt vi gör i dag. Vi måste hitta nya lösningar, säger hon. Att förändra produktionen – med bättre

Fem tips för dig som vill bli vass på CSR

arbetsvillkor och smarta miljöval – är en del, men det handlar också om att ändra hur vi konsumerar kläder. 2008 öppnade Filippa K en second hand-butik på Hornsgatan i Stockholm. – Jag tror att vi i framtiden kommer att ha färre, men mer noggrant utvalda plagg i våra garderober. Det kommer att bli vanligare att lämna in kläder för lagning och försäljning, säger Elin Larsson. Lite som det var förr? – Ja, precis som det var förr. Att vädra och vårda sina kläder är ett sätt att respektera de resurser som gått åt för att tillverka plagget. Vi som klädmärke måste bidra till att kläder lever längre. Filippa K:s kläder ska

Det är ditt eget företag du ska ändra på, inte omvärlden. Hitta dina fel och brister, och hur de påverkar samhället negativt.

1 2

Prioritera: du kan inte göra allt samtidigt.

Sätt upp modiga, men realistiska mål för framtiden.

Samarbeta med andra, exempelvis branschorganisationer, inte minst om du vill förbättra förhållanden hos underleverantörer.

Redovisa vad du gör. Det kan vara jobbigt att blotta brister, men det är viktigt för att kunna visa dina framsteg.

”Jag tror att vi i framtiden kommer att ha färre, men mer noggrant utvalda plagg i våra garderober.”

KÄLLA: FN:S PRINCIPER FÖR HÅLLBART FÖRETAGANDE

Liten uppslagsbok i hållbarhetssvengelska CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY, CSR

till exempel vara ritade och sydda så att de går att ändra och laga, säger Elin Larsson. Inom kort inför Filippa K ett system för återvinning av begagnade Filippa K-kläder i alla sina butiker, där kunder får rabatt på nya köp när de lämnar in gamla plagg – Den stora utmaningen för oss som företag är att hitta sätt att fortsätta tjäna pengar även när kunderna köper färre nya plagg. Annars försvinner vi och allt det hållbarhetsarbete vi drivit i produktionskedjan vore förgäves, säger Elin Larsson. ETT EXEMPEL på hur det redan i dag kan straffa sig att inte tillräckligt snabbt hantera CSR-frågor är att Sjunde AP-fonden, som förvaltar flera hundra miljarder kronor av svenskarnas pensionspengar, nyligen sålde alla sina aktier i Stora Enso. Försäljningen kom efter avslöjanden om att papperskoncernen i flera år känt till att det förekom barnarbete hos en underleverantör, utan att komma till rätta med missförhållandena. Den typen av aktioner tror Per Grankvist kommer att bli vanligare i framtiden. – Företag som inte hushållar med resurser och inte heller förstår allvaret i kundernas ökade intresse för hållbart företagande, kommer att försvinna till förmån för företag som tar CSR på allvar, säger han. ■

■ Företags ansvarstagande i samhället med hänsyn till sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter. Ibland utesluts S:et för att markera att det inte enbart handlar om socialt ansvar.

ECO EFFICIENCY ■ Minskad miljöpåverkan i kombination med ekonomiska effektiviseringar.

*GREENWASHING ■ Att försöka måla en hållbar profil på ett icke hållbart företag – och misslyckas.

PRINCIPLES FOR RESPONSIBLE INVESTMENT, PRI

Elin Larsson, Corporate Responsibility Manager på Filippa K, har insett att klädtillverkare måste dra sitt strå till stacken genom att bidra till att kläder håller betydligt längre. – Den stora utmaningen för oss som företag är att hitta sätt att fortsätta tjäna pengar även när kunderna köper färre nya plagg. Annars försvinner vi och allt det hållbarhetsarbete vi drivit i produktionskedjan vore förgäves.

■ Frivilliga riktlinjer vid investeringar som inkluderar miljömässiga, sociala och företagsstyrnings aspekter, framtagna av bland andra UN Global Compact och UNEP Finance Initiative.

TRIPLE BOTTOM LINE ■ Redovisningsmetod där företag redovisar sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter i ett och samma bokslut.

B I S N O D E B R A I N S | 1 | 20 1 5 11

”Det företag som hittar en lösning som bryter sambandet mellan transporter och utsläpp kommer att få ett otroligt försprång på marknaden.”

12 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2015

BILD: SCANIA

Scanias stora utmaning blir att skapa miljövänlig logistik och transport. Den ekonomiska tillväxten är beroende av hur vi tacklar klimatfrågan och resursbristen i dag.

TEMA: CSR SAGT OM CSR

Scanias utmaning Åsa Pettersson är chef för Public and Environmental Affairs på Scania. Hon började arbeta med hållbarhet på energikoncernen Vattenfall för lite mer än tio år sedan och ser en förändring i CSR-tänket.

Att företag ska tjäna pengar är självklart; diskussionen om CSR handlar om hur man tjänar sina pengar.

text m a r i e - l o u i s e o l s e n foto a l e x a n d e r p i h l Varför är det så viktigt med CSR? – Det är ett race. Transporterna i världen ökar, och med dem koldioxidutsläppen. Det företag som hittar en lösning som bryter sambandet mellan transporter och utsläpp kommer att få ett otroligt försprång på marknaden. Varje steg för att minska en lastbils miljöpåverkan ger en konkurrensfördel, säger Åsa Pettersson.

– I MITTEN AV 00-TALET handlade CSR mycket om miljö, om att redovisa miljöpåverkan på ett vettigt sätt. I dag arbetar vi mer med alla tre delarna i CSR – det sociala, det miljömässiga och det ekonomiska. CSR har blivit mycket, mycket viktigare. Jag skulle säga att ett framgångsrikt CSR-arbete är ett måste för företag som vill finnas kvar i framtiden. I alla fall i vår bransch, förklarar Åsa Pettersson.

Hur kommer den sociala delen in? – Du kan inte bedriva ett trovärdigt miljöarbete om du, eller dina underleverantörer, behandlar medarbetarna dåligt. Ett gediget socialt och etiskt arbete är nödvändigt för den ekonomiska stabiliteten i ett företag. Det hjälper dig att behålla medarbetare och att attrahera ny kompetens. Vem satsar på att göra karriär i ett företag man inte tror kommer att finnas kvar i framtiden?, säger Åsa Pettersson. Vad karakteriserar ett framgångsrikt socialt projekt i dina ögon? – Det måste ringa in en påverkan företaget har på samhället, och försöka vända en eventuell negativ påverkan till något positivt. I Sverige har Scania till exempel antagit utmaningen att få in fler kvinnliga chefer i en mansdominerad bransch, säger Åsa Pettersson. ■

MER OM CSR ■ Vissa frågor är svårare än andra. CSR Sweden är Sveriges ledande företagsnätverk inom CSR. De arrangerar regelbundet kurser, bland annat om CSR och mänskliga rättigheter. Läs mer på www.csrsweden.se

■ Om du vill lära dig av andras framgångar, och misstag, är Per Grankvists bok ”CSR i praktiken” späckad med exempel. Den kommer dessutom snart ut i en ny och reviderad upplaga på Liber förlag.

CSR står för Corporate Social Responsibility och innebär företagens ansvarstagande i samhället med hänsyn till sociala, etiska och miljömässiga aspekter. Att arbeta med CSR innebär att företagen på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga aspekter i verksamheten och i samverkan med intressenterna, utöver vad lagen föreskriver. KÄLLA: CSRGUIDEN.SE

B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2015 13

INTERVJU

”JAG INSÅG ATT DET ÄR UPP TILL MIG” Anna Ryott glömmer aldrig människorna som hon har träffat i några av världens fattigaste länder. Som vd i Swedfund ser hon hur svenska investeringspengar leder till arbete och framtidshopp. text m a r k u s w i l h e l m s o n foto f e l i x s e u f f e r t

Anna Ryott besöker Athi Steel i Kenya, en av de största stålproducenterna i östra Afrika.

EN STOR DEL av Sveriges maktelit var samlad när USA:s förra utrikesminister Madeleine Albright inledde sitt anförande på Berns i Stockholm med orden: ”Jag är oroad över hur världen ser ut i dag.” Efter den där halvtimmen som Albright pratade ville Anna Ryott resa sig upp och skrika till alla: Nu går vi inte härifrån förrän vi har enats om en plan för att lösa detta! Vi i västvärlden har pengarna, vi har resurserna, vi har kunskapen och vi har makten. – Men alla gick därifrån och fortsatte med sina vanliga sysslor. Jag insåg att det är upp till mig. Jag kunde inte fortsätta att bara prata om de här frågorna, jag måste agera och ta ansvar, minns Anna Ryott. HON HAR SLAGIT SIG NER i soffan i ett hörnrum på Swedfunds kontor. Om hon reser sig upp ser hon ut över Stockholms blåvioletta konserthus. Några våningar ner, där Sveavägen och Kungsgatan möts, tutar irriterade bilister på varandra. Mot en vägg i rummet står ett stort, inramat fotografi lutat. – I Moçambique träffade jag Gloria som berättade sitt livs historia. Hon hade drabbats av hiv och var döende. Hon kunde inte ta hand om sina fem barn som bodde på gatan. Vi hjälpte henne med mediciner och när hon var tillräckligt stark fick hon ett mikrolån och kunde öppna en liten affär. Hon tog hand om sina barn igen och hjälpte sina väninnor. Nu säger Gloria att medicinerna och maten fick henne att överleva och att jobbet får henne att leva, berättar Anna Ryott. Den där bilden är en påminnelse om vad som kan förändra tillvaron i grunden för världens fattigaste: ett arbete.  B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2015 15

INTERVJU

”Vi kan aldrig fråga externa aktörer om de kan leverera underlag eftersom det skulle kunna ge indikationer på att vi lutar åt en viss riktning.”

NAMN: Anna Ryott. ÅLDER: 42 år. BOR: I Bromma, Stockholm, uppvuxen i Täby. FAMILJ: Gift med Micke, sönerna Julian, 11, och Leo, 8 år. GÖR: Vd på Swedfund. UTBILDNING: Civilekonom, Stockholms universitet. ÖVRIGT: Har skrivit boken ”Affärsaktivisten – manifest för lönsam och hållbar business” (Ekerlids Förlag). FRITID: Springer gärna och snabbt. Har sprungit Stockholm Marathon på 3 timmar och 26 minuter.

Anna Ryott på skolbesök i Kenya.

SWEDFUND ÄR STATENS utvecklingsfinansiär som ska bidra till fattigdomsminskning genom hållbara investeringar. Utvecklingen går alltmer mot partnerskap. Som när H&M etablerar sig i Etiopien och tar hjälp av Swedfunds erfarenhet av investeringar i Afrika. Samtidigt drar Swedfund nytta av klädjättens kunskaper om textilindustrin. – Att göra rätt investeringar är alltid en utmaning, inte minst i en region där saker förändras snabbt. Vårt mål är dessutom att investeringarna ska bidra till samhällsutvecklingen, att det ska vara hållbart med tanke på klimatet och arbetsmiljön, och lönsamt. Det är inga små utmaningar. Men när vi lyckas är det ett mycket effektivt sätt att bekämpa fattigdom, konstaterar Anna Ryott. Anna har en bakgrund som finansanalytiker på Hagströmer & Qviberg, managementkonsult på McKinsey, byråchef och vice vd för reklambyrån Storåkers McCann. Men 16 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2015

”Jag har skrivit ner varför jag har tagit den här rollen och vad jag vill göra de första åren.”

att ha lyssnat till Madeleine Albrights tal och fått sitt andra barn kände hon att hon ville gå en annan väg. Hon lämnade reklamvärlden och näringslivet och blev marknads- och insamlingschef på Unicef innan hon kom till Swedfund via SOS Barnbyar. MEN SPRETIGHETEN i hennes cv har inte varit en nackdel. Hon har lärt sig att förstå finansmarknaden, att värdera företag och risker, att se vad som skapar goda affärer, analysera varumärken och kundbeteenden och har kunnat ta med sig dessa erfarenheter in i biståndsvärlden. – Jag har en enorm nytta av att ha gjort många olika saker. Men att vara chef i dag och tro att man kan hålla koll på allt från resultat och balansräkning till hållbarhet, etik, varumärkesbyggande och extern och intern kommunikation, är en omöjlighet. Det är upplagt för att du ska känna dig misslyckad hela tiden. Jag tror att man måste titta på vad man är bra på och sedan utveckla och bygga ett team som tar hand om de andra sakerna.

FOTO: OLOF HOLDAR

När bistånd ofta fokuserar på att lösa akuta problem innebär Anna Ryotts nuvarande uppgift att angripa problemet i ett tidigare skede, att förebygga problemen. – Swedfund bidrar till att skapa arbetstillfällen i de fattigaste länderna. Att få ett jobb kan vara skillnaden mellan liv och död. Man kan planera sin vardag och försörja sin familj. Men framförallt betyder det oberoende, säger hon.

EN ANNAN LÄRDOM efter många år som chef är att formulera ett manifest innan man tillträder ett jobb. – Jag har skrivit ner varför jag har tagit den här rollen och vad jag vill göra de första åren. Det har varit otroligt värdefullt att med jämna mellanrum gå tillbaka och stämma av mot det där manifestet. ■

UPPDRAGET

Första, andra, tredje... Sälja fakturor till högst bjudande? Det jobbar marknadsplatsen Fakturabörsen med. Bisnode ser till att auktionerna sker snabbt och säkert. text x x x x x x x bild g e t t y i m a g e s

... såld!

Fakta om Fakturabörsen ■ Fakturabörsen (European Factoring Exchange AB) är Sveriges marknadsplats för fakturaköp. Från 2011 när Fakturabörsen lanserades har bolaget förmedlat

finansiering till små- och medelstora företag på över 500 miljoner kronor. Bolaget grundades 2009 av Roni Bicér och är sedan 2013 en del av Schibsted Media Group

som även äger andra populära bolag som Aftonbladet, Blocket, Compricer, Hitta.se, Lendo, Mobilio, SvD med fler. Läs mer på www.fakturaborsen.se.

ATT SÄLJA SINA kundfordringar för att möta utbetalningstoppar, minska kreditriskerna eller spara administrativa kostnader blir allt vanligare. Fakturabörsen erbjuder företag att sälja sina fakturor i realtid till högstbjudande köpare. Köparna är professionella finansiella aktörer som investmentbolag och andra institutionella investerare. De betalar upp till 99 procent av fakturabeloppet för en faktura med 30 dagars kredittid. Bisnode hjälper Fakturabörsen att säkerställa att transaktionerna sker snabbt, säkert och enkelt för alla inblandade. – Bisnode är det enda företag som har kunnat erbjuda oss en bedrägerilösning som filter i beslutsstödet. Med hjälp av det kan vi identifiera och stoppa personer och företag som inte ska göra affärer på vår marknadsplats, säger Roni Bicér, grundare och vd på Fakturabörsen.   ALLA FÖRETAG som vill sälja fakturor, fakturamottagare och köpare granskas innan de får tillträde till marknadsplatsen. Parternas kreditvärdighet kontrolleras och med hjälp av Bisnode Fraud Solutions sållas bedragare och bluffakturor bort. Dessutom hämtas realtidsinformation om rating och betalningsindex för det säljande företaget och fakturamottagaren automatiskt hem från Bisnodes databaser och visas i samband med försäljningen. – Tack vare att köparna får se såväl fakturans kreditrisk som risken för sen betalning kan de bedöma risknivå och därmed vilket pris de är beredda att betala, berättar Roni Bicér. ■ B I S N O D E B R A I N S | 1 | 201 5 17

UTBLICK

TJÄNA PENGAR PÅ ATT GÖRA GOTT Allt fler företag går med vinst på affärsidéer som fördjupar sig i samhällets problem och utmaningar. Socialt entreprenörskap är en framtidsnisch. text j o h a n n a s t e n i u s bild g e t t y i m a g e s

18 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2015



FÖRETAG som erbjuder lösningar för att överbrygga sociala klyftor, lösa miljöproblem eller erbjuda mikrokrediter i utvecklingsländer blir allt fler. Men egentligen är socialt entreprenörskap inget nytt, utan har funnits som företeelse i Sverige i många år. Mödravårdscentraler, folkbibliotek, förskoleverksamhet är exempel på sådant som en gång startades av medborgare – och som sedan växt till något mycket större. – Socialt entreprenörskap är en verksamhet som tar sig an sociala utmaningar med affärsmässiga metoder och, förutom

avkastning och vinst, ger upphov till positiv social påverkan, säger David Lundborg som är ordförande för Center för socialt entreprenörskap Sverige (CSES). En verksamhet som stödjer och stimulerar utvecklingen av sociala innovationer. Det duger alltså inte att vinsten går till välgörande ändamål för sociala entreprenörer – själva affärsmodellen ska vara det påverkande elementet. Sedan starten för tre år sedan har CSES träffat drygt 500 entreprenörer för att ge dem råd och stöd. Det vanligaste området för socialt entreprenörskap inom CSES verksamheter är riktade mot att motverka utanförskap och inkludera grupper som finns i social utsatthet. – Jag tycker också att man börjar se mer ”sharing economy”, ett delande av resurser, som företaget Flexidrive, vilket erbjuder en tjänst för privatpersoner som vill hyra ut sina bilar till andra, säger David Lundborg som hoppas att det snart är dags att ställa

”Många startar på ren och skär vilja att påverka något men glömmer bort den ekonomiska uthålligheten.” större krav på ekonomisk hållbarhet hos de sociala företagen. – Många startar på ren och skär vilja att påverka något men glömmer bort den ekonomiska uthålligheten. Det är enbart sunt och av godo om man slutar gulla och ställer samma krav på dem som på andra entreprenörer. Begreppet socialt entreprenörskap är hett just nu och hos CSES ser man att överlevnaden hos sociala entreprenörer är hög jämfört med andra inkubatorsatsningar och innovationsstöd. I framtiden tror David Lundborg att det kommer att ses som helt okontroversiellt att starta ett företag för att komma tillrätta med ett socialt missförhållande. – I dag får man ofta förklara sig som social entreprenör men det är något som kommer att suddas ut. Vi ser så många unga som kommer direkt från Handels eller juridikstudier och väljer bort konsultsvängen för att starta ett sådant här företag. Bara att de gör det valet är rätt hoppingivande. ■

”I dag får man ofta förklara sig som social entreprenör men det är något som kommer att suddas ut.”

TRE SOCIALA ENTREPRENÖRER SAMBA FOOTBALL ACADEMY

■ Bedriver fotboll som socialt arbete för barn och ungdomar i förorter där det behövs åtgärder som skapar jobb, trygghet och framtidstro. www.sambafa.se

SVENSKA MED BABY

■ Möten mellan små barn och deras föräldrar från olika bostadsområden och med olika ursprung i världen. Ger möjlighet till nya vänner, samtal och erfarenhetsutbyte över kulturgränser. www.svenskamedbaby.n.nu

TREE IN A BOOTTLE

■ Idén är enkel och effektiv: för varje köpt flaska vatten planteras ett träd någonstans. www.treeinabottle.se

Hallå där ...

Jens Helmersson som driver företaget QuizRR, tillsammans med Sofie Nordström. Vad är er affärsidé? – Vi utvecklar ett digitalt verktyg som kan utbilda anställda på till exempel fabriker om deras rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen. De får svara på ett antal frågor kring det de tagit del av och resultatet bokförs i en databas, vilket gör resultatet mätbart. Detta så att man kan garantera att de anställda tagit del av rätt information, vilket är viktigt för många beställare. Hur uppstod idén? – Jag har jobbat på ett globalt företag, H&M, i många år och då bland annat bott i Bangladesh och Hongkong. Jag såg då ofta att det saknades dokumentation om hur bra information till anställda på exempelvis fabriker når fram. Jag mötte Sofie Nordström som gör filmer inom detta område och hon kom på den här idén. Hur drivs verksamheten framåt? – Vi har haft turen att hitta samarbetspartners som gjort det möjligt för oss att bygga en prototyp. Idén kan verka enkel men det finns ett jättebehov av den här produkten och det hör av sig nya företag hela tiden. Hur ser framtiden ut? – Om två år hoppas vi ha sex till sju anställda med lön, kunna plocka ut vår första vinst och ha fyra stora marknader. Den första vi satsar på är Kina, där händer det väldigt mycket just nu och företagen ser behovet av att visa en yngre generation arbetare att de tar detta ansvar. Läs mer på www.quizrr.se.

B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2015 19

listan text p e t e r h a m m a r b ä c k

Sex världsförbättrare Kan tekniken rädda världen? Här är sex innovationer som kan hjälpa till att hålla jorden beboelig lite längre.

Ikea-solcellen

Grafenbatteriet

Teknikutvecklingen rasar på, med nya material och utformningar blir solceller hela tiden billigare och bättre. Ikea har aviserat att de ska börja sälja sina egna solceller – då om inte förr kommer boomen.

Koldioxidutsläppen måste ner för att bromsa den globala uppvärmningen. Fordon som körs på fossila bränslen är som bekant en stor källa till koldioxidutsläpp. Tack vare det nya supermaterialet grafen (uppfinnarna fick Nobelpriset i fysik 2010) kan batterier, till exempelvis till elbilar, laddas upp avsevärt mycket snabbare – omkring fem minuter i stället för 45 för en Tesla.

02 Mobilt ultraljud

Drick svett!

Svensk teknik ligger bakom Mobile baby: ultraljudsbilder i mobilen. Idén föddes när en mamma i Stockholm hellre ville ha ultraljudsbilder i mobilen än på papper. I dag används tekniken i Marocko där sköterskor i avlägsna byar kan skicka ultraljudsbilder till läkare som befinner sig långt borta – och då få veta hur barnet i magen mår inom ett dygn i stället för som tidigare två veckor.

Under Gothia Cup uppmärksammade Unicef världens vattenbrist på ett unikt sätt: de utvecklade en maskin som tog fram rent vatten ur svettiga matchtröjor. Spelare under fotbollsturneringen lämnade in sina svettiga plagg – maskinen kramade ur dem och renade vattnet som blir renare än svenskt kranvatten.

04 AQUA

Bajspåsen

Vattenreningen

Cirka 40 procent av världens befolkning saknar tillgång till toaletter. I vissa slumområden är det farligt: avföring och dålig hygien sprider sjukdomar. Svenska uppfinningen Peepoo Toilet löser problemet: den är en biologiskt nedbrytbar påse att göra sina behov i. Påsen knyts ihop och inom fyra veckor är bakterier oskadliggjorda och det som är kvar efter påsen och innehållet kan användas som gödningsmedel.

Miljoner människor dör varje år för att de saknar tillgång till rent vatten. Samtidigt uppfinns många smarta, småskaliga vattenreningsprodukter. Svenska Solvatten är en, LifeStraw är en annan – ett tjockt sugrör som gör smutsigt vatten drickbart.

20 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2015

text g a b r i e l l a s k ö l d e n b e r g foto a l e x a n d e r p i h l

I HUVUDET PÅ

LISA LINDSTRÖM, VD DOBERMAN

48 %

PEDAGOGIK Att fundera på pedagogik i alla dess former upptar en stor del av min tid – i allt från ledarskap, vilken skola vi ska välja för barnen till min roll som ordförande för Utbildningsradions styrelse.

12 %

9 %

DIGITAL TRANSFORMATION

Just nu tänker jag på de två kattungar, Disney och Sotis, vi precis fått hem.

Den digitala utvecklingen föder helt nya beteenden och digital transformation handlar om hur alla bolag måste utveckla sig för att hänga med.

NAMN: Lisa Lindström. ÅLDER: 40 år. BOR: Hägersten. FAMILJ: Man och två barn, 5 och 9 år. FRITID: ”Egentligen tycker jag inte om den frågan. Jag tror att det skapar prestationsångest att läsa om hur andra med krävande jobb samtidigt hinner med allt möjligt på fritiden, som att baka sitt eget bröd. Sanningen är att jag inte har någon jätteintressant fritid att skriva om.”

ATT RESA UTAN RESEARCH Vart ska nästa resa med familjen gå? Än så länge vet jag bara att jag vill att det ska vara varmt och kunna genomföras utan att det krävs för mycket research från min sida.

”Du kan designa olika processer för att göra människor mer kreativa, men för att lyckas måste du först förstå vilka du jobbar med och hur deras läroprocess fungerar.”

LISA LINDSTRÖM VD DOBERMAN Hur skapar man en dröm arbetsplats för sina medarbetare? Att peka med hela handen som chef fungerar inte, att ha stora öron är däremot användbart. Du ska skapa förutsättningar, inte visa vägen. Så kan man sammanfatta Lisa Lindströms chefsfilosofi. Som vd för designbyrån Doberman har hon

Just nu funderar jag mycket på vilken innovationsmetodik som passar bäst för olika bolag, som är en del av det vi lär våra kunder.

5 %

KATTUNGAR



INNOVATIONSMETODIK

26 %

genom åren förvärvat en stor erfarenhet av hur man bäst skapar förutsättningar för kreativitet och hur man bäst tar hand om människors olika förmågor. – Du kan designa olika processer för att göra människor mer kreativa, men för att lyckas måste du först förstå vilka du jobbar med och hur deras lä-

roprocess fungerar. Introverta personer behöver ofta kreativa processer med många pauser, så att de hinner tänka och reflektera själva, medan extroverta personer stimuleras av mer möten och teamsamarbeten, säger Lisa Lindström. Hon menar att den som leder ett möte måste vara utrustad

med tre saker: förberedelse, musikalitet och tilltro. – Ha alltid en plan för mötet. Var musikalisk när du kliver in i rummet, checka av den stämning som råder och anpassa dig efter den samtidigt som du för med dig en stark tro på det du vill uppnå, avslutar Lisa Lindström. ■

BISNODE BRAINS | 2 1 | 2013 201 5 21

BISNODE NYHETER

Gå en kurs i vår! ■ INTRESSET FÖR

Bisnodes utbildningar växer lavinartat. Syftet är att du som kund ska få inspiration, nytta och ökad effektivitet. I vår finns det 15 olika kurser att ta del av. Dessutom skräddarsys utbildningar utifrån kundernas specifika behov. En sådan utbildning på plats i kundens egna lokaler är ofta ett effektivt sätt att låta alla på företaget få del av samma kunskap. För fem år sedan hade Bisnodes utbildningar 700 deltagare totalt. Under 2014 hade siffran stigit till 3 400 deltagare

VAD TYCKER DU? ■ Vad vill du läsa om i Brains? Vad tycker du kan bli bättre? Vi vill veta vad du tycker om tidningen. Mejla redaktionen på: info@bisnode.com.

FÖLJ BISNODE I SOCIALA MEDIER ■ Smarta tips, trendspaningar och inspiration. Du vet väl att du kan följa Bisnode på www.facebook. com/bisnodesverige och Twitter.com/ bisnodesverige?

22 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2015

och hela 224 utbildningstillfällen runt om i landet. – Intresset är jättestort för Bisnode akademin. Via utvärderingar kan vi se att 85 procent av deltagarna ger högsta betyg till att de blivit inspirerade och att 87 procent har fått med sig ny information som de har nytta av i sitt dagliga arbete, säger Christian Zittenbaum, utbildningsansvarig på Bisnodeakademin.

Under våren anordnas 15 olika kurser vid 57 tillfällen i 5 städer. I utbildningskatalogen finns allt från utbildningar i kreditbedömning och juridik till kurserna som skräddarsys efter kundens egna önskemål. Finns det några specifika kurser som ni vill slå ett extra slag för i vår? – Lönsam kredit-

hantering, vilket är en kurs för dig som vill öka lönsamheten genom att arbeta systematiskt med kredithantering. Du får en grundstomme till en kreditpolicy att färdigställa på hemmaplan. – En annan intressant kurs som arran geras under våren är en researchkurs om ekobrott. Bedrägerier ökar lavinartat och risken är stor att även du och ditt företag råkar ut

för någon som inte har goda avsikter. Genom att gå Ekobrottsutbildningen så ger vi dig tips på hur du kan undvika att bli lurad. Till vår hjälp har vi en skattebrottsutredare med 10 års erfarenhet som visar på oseriösa beteenden, varningssignaler och hur man ser vad som döljer sig bakom den fina fasaden med hjälp av helt offentliga uppgifter.

Ett ögonblick ... jenny askfelt ruud, CR-ansvarig hos Ratos AB, ett ägarbolag med fokus på nordiska små och medelstora bolag som bland annat äger Bisnode. Hur utövar ni ett hållbart ägarskap? –Vi förenar hållbarhet med värdeskapande bolagsutveckling, och ser arbetet med miljö, sociala frågor och affärsetik som ytterligare en komponent i hur vi skapar värde i våra innehav. Vi har satsat på att ställa konkreta

krav på våra innehav men också kartlägga risker och möjligheter inom hållbarhet när vi köper nya bolag. Generellt är de bolag vi äger medelstora bolag med begränsade resurser. De får därför jobba smartare med dessa frågor och till exempel dela best prac-

tise inom vårt nätverk, samtidigt som vi bidrar med information, utbildningsunderlag och goda exempel. Hur gör man för att hålla hållbarhetsfrågorna på rätt nivå? – Det är viktigt att frågorna finns på bolagsstyrelsens agenda, am-

bitionen måste rikta sig uppifrån och ner. Det går inte heller att bygga upp en stab vid sidan om, arbetet måste integreras i den dagliga verksamheten och organisationen rustas; för att få hållbarhet i exempelvis inköpsledet så måste inköparna få utbildning.

3 tips till bolag som vill jobba mer hållbart: 1 FOKUSERA: Identifiera de 3–5 viktigaste frågorna för ert bolag – fokusera på det som har störst påverkan i er värdekedja samt det som är värdeskapande för era kunder och er egen verksamhet.

2 SÄTT KONKRETA MÅL OCH FÖLJ UPP: Som med andra frågor i företaget är det viktigt att veta vad målsättningen är och ha ett mått på progress. Utan dessa blir det svårt att se en tydlig effekt.

3 INTEGRERA: Fokusera på att skapa ansvarskännande och ge mandat ner i organisationen. Se till att det blir en del av bolagets kärna och inte ett arbete vid sidan om affärsverksamheten.

Bisnode brains anne-marie andric är Bisnodes nya HRdirektör. Här fördjupar hon sig i trender inom branschen och så ger hon sina bästa tips för hur man blir en attraktiv arbetsgivare. foto t h r o n u l l b e r g

Vad har förändrats under dina 15 år i HR-branschen? – Något som har förändrats markant är synen på talang. Tidigare var akademisk examen som amen i kyrkan för att hitta rätt matchning av kandidat och roll. I dag viktas rätt personlighet och attityd oftast högre än den formella bakgrunden. Förväntningarna och kraven på vad som anses vara en attraktiv arbetsgivare har också förändrats väsentligt. Hur blir man en attraktiv arbetsgivare? – Företagens kultur blir avgörande för talanger – vilka värderingar har vi, synen på hållbart arbetsliv, transparens i kommunikation och karriärvägar samt tilliten till den enskilda medarbetarens ansvarstagande. Flexibla arbetstider för att främja balansen mellan privat- och arbetsliv är ett konkret exempel på något som i dag anses vara självklart i employer branding-erbjudandet. Sociala mediernas framfart medför också att arbetsgivarna måste leva som de lär för i den digitala världen syns och hörs allt. Vilka trender ser du inom HR? – En tydlig trend är att varje medarbetares personliga varumärke är minst lika viktigt som bolagets varumärke. Vi vill arbeta för erkänt duktiga chefer och kollegor. Rekryteringen blir kritisk för varumärkesstrategin – på varje ledig position ska rockstjärnor rekryteras som blir magneter för fler supertalanger.

”Företagens kultur blir avgörande för talanger – vilka värderingar har vi, synen på hållbart arbetsliv, transparens i kommunikation och karriärvägar samt tilliten till den enskilda medarbetarens ansvarstagande.” Sedan blir tekniken allt viktigare. De yngre talangerna förväntar sig att attraktiva arbetsgivare ligger i framkant när det gäller teknik – i såväl arbetsverktyg som användande. Hur får man medarbetarna att trivas på jobbet? – Tillit till medarbetarnas kompetens och vilja till ansvarstagande, delaktighet och möjlighet att påverka sin egen arbetssituation är betydande för engagemang. Tydlighet i mål och förväntningar i vilket arbete som ska utföras är avgörande för hur väl du kommer att prestera och må på arbetet. Regelbunden och transparent tvåvägskommunikation internt bidrar även till delaktighet. Att ha en god relation till sin närmaste chef kommer också vara viktigt för den enskilde medarbetarens välbefinnande. Mitt bästa kärriärtips är att välj din chef nogsamt om du kan! ■

Anne-Maries fem bästa tips för att skapa ett engagerat team: 1

ita på dina medarbetares L vilja att göra sitt bästa.

atsa på den enskilda medS arbetarens styrkor.

atcha rätt styrkor/medarM betare för rätt roll.

Sätt tydliga mål, förväntningar och följ upp regelbundet.

a roligt – glädje smittar och H främjar produktivitet.

Adress: Rosenborgsgatan 4– 6, 169 93 Solna Telefon: 08558 059 50 E-post: info@bisnode.com Webbplats: www.bisnode.com ANSVARIG UTGIVARE Per Adolfsson, Bisnode KONTAKTPERSON Mari Lagberg, mari.lagberg@bisnode.com PRODUKTION Spoon, www.spoon.se REDAKTÖR Sanna Casson, sanna.casson@spoon.se ART DIRECTOR Tone Knibestöl, tone.knibestol@spoon.se TRYCK Trydells

B I S N O D E B R A I N S | 1 | 201 5 23

SVERIGE PORTOT B E TA LT

Returadress: Bisnode Sverige, 169 93 Solna

Till dig som är beslutsfattare:

OM DU HAR FRÅGOR SÅ HAR VI SVAR. På Bisnode förenklar vi livet för dig som söker svar på affärslivets små och stora frågor. Vår specialitet är att ta fram affärs-, kredit- och marknadsinformation av högsta kvalitet. Du får pålitliga svar som gör det lättare för dig att fatta smarta beslut. Läs mer om hur vi ser på beslutsfattande på Bisnode.com