A Global Cityzen med hjärtat hos Uppsala universitet

Med sin långa historia och position i världen har Uppsala universitet så mycket att visa upp som kan inspirera. Det menar Anders Hagfeldt, universitetets rektor sedan rektorsskiftet 2021. Han ger intryck av att vara en utåtriktad person, som nu äntligen fått komma ur pandemibubblans begränsningar och möta folk i olika sammanhang. Att som den främsta representanten för Uppsala universitet göra sig tillgänglig, ligger på något sätt i linje med hans uttryckliga önskan, att universitetet i sin essens ska bli mer synligt i staden.

A Global Citizen

med hjärtat hos Uppsala universitet av Lillemor Berg

foto: Stewen Quigley

Anders Hagfeldt är, måste man säga, väl förankrad i Uppsala. Han har under sin grundutbildning och större delen av sin akademiska karriär, inom områdena fysikalisk kemi och kemisk fysik, varit knuten till Uppsala universitet. CV:t är en diger lunta av forskning, professurer, akademiska förtroendeuppdrag, ledande akademiska befattningar priser och utmärkelser. När han uppvaktades av Uppsala universitet med frågan om att bli lärosätets nya rektor, var han sedan flera år tillbaka verksam i Schweiz vid École Polytechnique Fédérale de Lausanne (EPFL). – Forskning gick bättre än någonsin, allt kändes toppenbra och mitt kontrakt löpte fram till min pension. Så när min fru och jag flyttade till Schweitz för drygt sex år sedan var ju tanken att vi skulle stanna där. Då damp det ner ett mejl om att jag var nominerad till posten som rektor för Uppsala universitet och en fråga om jag var intresserad av jobbet. Det kom helt oväntat. Först blev jag så överraskad att jag inte riktigt visste hur jag skulle tackla frågan. Anders Hagfeldt hade ansvaret för ett stort forskningsteam i Schweiz. Vad skulle hända med alla inblandade om gruppen upplöstes? – Ja, det blev mycket att fundera över, så jag blev tvungen att ligga lågt ett tag. Att själv lämna forskningen efter många aktiva verksamhetsår kändes inte så dramatiskt. För min egen del kunde jag nog känna mig nöjd. Dilemmat var att lämna människorna i forskargruppen. Mitt val påverkade ju deras framtid. Hur skulle de ta det?

Men när de fick höra att det gällde Uppsala universitet, så förstod de mycket väl att det var en chans i livet som han helt enkelt inte kunde tacka nej till. – Jag vet inte om jag skulle ha övervägt att lämna EPFL för något annat universitet. För mig kändes det absolut speciellt att det gällde Uppsala, ett universitet i framkant internationellt med bredd och en rik historia av vetenskapliga landvinningar som mitt hjärta klappar extra för. Forskarteamet tog mitt beslut bra.

Vid rektorsskiftet satt doktoranderna i Schweiz och tittade på ceremonien via livestreaming. De tyckte det var jättehäftigt med all högtidlig pompa och ståt.

Anders Hagfeldt har jobbat globalt under lång tid med solcellsforskning. När det gäller det internationella perspektivet har han således mycket att bidra med. Dessutom stämmer hans egen forskningsprofil väl överens med områden där Uppsala universitet befinner sig i frontlinjen internationellt. – Jag känner mig i någon mening mer som en Global Citizen än som svensk i det vetenskapliga sammanhanget. Och målsättningen är att Uppsala ska vara ett universitet i världen och att världen också ska komma till Uppsala universitet. Det är verkligen något man ska sträva efter, att Uppsala universitet ska ha excellent och världsledande forskning och samtidigt satsa på bredden.

Han har ett stort hjärta för universitetet som institution och kan inte nog understryka den väsentliga roll som utbildning och vetenskap har för samhället och världen. – Universiteten har stor betydelse som fria och självständiga institutioner med starka demokratiska värderingar. Den beprövade vetenskapliga metoden står som en garant mot faktaresistens, spekulationsteorier och desinformation, som i dagens digitala värld fått en så fatal spridning. En viktig fråga i det här sammanhanget är hur man kan arbeta med att föra ut forskningsrön i begriplig form till en bred allmänhet. Anders Hagfeldt visar en positiv inställning till populärvetenskapliga ansträngningar, förutsatt att de nagelfars med noggrann faktagranskning. Men det är inte alla forskare som vill eller har förmågan att uttrycka sig mer pedagogiskt och lättsmält, menar han. – Och om någon skriver artiklar som lutar åt det populärvetenskapliga hållet, är det tyvärr ganska vanligt att de får bakläxa av kollegor, som tycker att innehållet förenklas för mycket. Men gör man något spännande av sin forskning så väcker det ju intresse, som i bästa fall leder till fortsatt fördjupning.

Öppenhet och inkludering

Platsens atmosfär

När Anders Hagfeldt talar om Uppsala universitet står det klart att han menar något större och mer än utbildning och forskning. Han betonar särskilt betydelsen av den fysiska platsen. – Man kan ju ha digitala föreläsningar med hela världen, vilken är fantastiskt bra, men att komma samman i en fysisk miljö som andas kunskap och historia är oslagbart. Det finns utbildning och bildning. Den fysiska platsen är av stor vikt för det senare. Uppsala universitet har attraktionskraft och potential både när det gäller kvalitet och bredd på utbildningar, men också som en fysisk plats med sin speciella atmosfär. Det är bara i den miljön som ett spännande socialt sammanhang på institutionerna och ute i nationslivet kan upplevas.

När studenterna kommer på tal ljusnar Anders

Hagfeltds redan upprymda uppsyn ännu några steg. – Det är underbart med denna ständiga påfyllning av unga, nyfikna, entusiastiska, kreativa människor. Här är det också viktigt med påfyllning av mångfald, så att studentlivet får en internationell prägel. Det finns såklart utmaningar också när olika bakgrunder, kulturer och kunskapsnivåer ska samsas, men det ger så himla mycket tillbaka av utbyten.

Det märks att Anders Hagfeldt känner en svallande stolhet över Uppsala universitet och så gärna vill att alla i hela staden ska känna detsamma. – Jag lockades en gång i tiden av att studera i Uppsala just för att det var en riktig universitetsstad. Universitetet har ju en fantastisk historia och det finns så många platser i Uppsala som anknyter till världsberömda personer som levt och verkat här. Och Carolinas arkiv är en sprängfylld skattgömma. Samtidigt så jobbar vi ju hela tiden framåt, mot framtiden. Spännvidden mellan historia och framtid är inspirerande. Allt hänger ju ihop. Vi hade inte varit ett universitet med världsledande forskning utan den historiska språngbrädan.

Allt det där borde på något sätt synas mer i Uppsala, menar Anders Hagfeldt. I sitt installationstal vid rektorsskiftet presenterar han en idé – Varför inte Ett viktigt övergripande mål för Uppsala universitet gäller hållbar utveckling. Det handlar mycket om klimatfrågor och tekniska lösningar, men målsättningen genomsyrar alla delar av universitetets verksamhet. – Ambitionen är att hela bredden ska jobba med frågorna utifrån respektive perspektiv. Och det finns mycket att göra på området hållbar utveckling som kräver tvärvetenskapliga samarbeten.

Uppsala universitet jobbar med att hitta vägar för finansiering av forskning över fakultetsgränserna. Anders Hagfeldt tar pandemin som ett exempel på hur väsentligt det kan vara att tackla problem tvärvetenskapligt. – Att få fram ett vaccin så snabb var i sig en bedrift, men den tekniska manifestationen, löste långt ifrån hela problemet. Hur skulle man få ut vaccinet till alla delar av världen? Den processen involverade globala, sociala, psykologiska och ekonomisk frågor som studeras inom Hum-Sam-området. Svårigheterna låg inte huvudsakligen inom det tekniska och vetenskapliga området, att framställa vaccin, utan de fanns i allt det andra, resonerar Anders Hagfeldt.

lägga ut periodiska systemet på gågatan utanför Celsiushuset och på något sätt synliggöra alla de upptäckter av grundämnen som gjorts i Uppsala och i Sverige? – Jag jobbar hårt med den idéen, säger han med ett leende. Han har för övrigt sin egen pedagogiska knorr på hur man kan förklara begreppet hållbar utveckling ur ett vetenskapshistoriskt Uppsala-perspektiv. – Jo, man kan lätt koppla förståelsen av klimatfrågor till Uppsala universitet. Först måste man kunna mäta temperaturer med adekvat noggrannhet.

Hållbar utveckling med knorr

Upphovet till den tekniken är Celsius. Sedan måste man veta hur mycket solenergi man får in till jorden. Hur det ska gå till visade Knut Ångström. Och så måste man modulera växthuseffekten, något som Svante Arrhenius kom på metoden för. Dessa personers vetenskapliga gärningar visar i tre steg förutsättningen för att kunna förstå klimatfrågor. Och på detta bygger all vår forskning framåt. Sådana kopplingar tycker jag är kul att se!

Med rektorsämbetet kommer ett minst sagt välfyllt veckoschema. Samarbetena är många, varierande och viktiga, internationella som lokala. – Jag blev ganska matt när jag för första gången gick igenom mitt veckoschema. På tal om hållbarhet, så vet jag inte riktigt om ett schemat är hållbart, säger rektorn med ett skratt.

En del av samarbetena är med Uppsala kommun. Universitetet och kommunen ingår i ett partnerskap. Man samarbetar även om klimatfrågor, breddad rekrytering och mycket annat. Sedan ska man inte glömma SLU. – Där har vi ett väldigt gott samarbete. Uppsala har ju två otroligt kompletterande universitet, i det att de tillhör olika departement och inte alls konkurrerar med varandra. Tillsammans erbjuder vi ett fullständigt komplett akademiskt utbildningspaket i Uppsala.

Anders Hagfeldt har också en viktig roll som styrelsemedlem i STUNS, där man arbetar med frågor om hur man ska ta omhand resultat från universitetet så att de kommer till nytta, till exempel genom kommersialisering. STUNS fungerar som en brygga mellan universitet och näringsliv. – Visst är det väldigt många åtaganden, men när man väl betar igenom det så är allting väldigt spännande, omväxlande och intressant, så det ger ju energi tillbaka. Det är kul när det händer många olika saker hela tiden och det är ett privilegium att få vara med i så många sammanhang.

Sedan gör han ju inte allt själv, utan har en stor

Fullt ös och samarbeten

grupp omkring sig i ledningsarbetet. Han kan inte nog prisa det fantastiska stöd han fått av många kompetenta personer vid universitetet, allra helst i början, innan han kommit helt in i rollen som rektor. – Redan första dagen som rektor upptäckte jag att hela Segerstedtshuset var fullt av otroligt professionella människor. Och allt genomsyras av en väldigt positiv anda. Det är fascinerande att arbeta i en stor organisation som i någon mening är kollegial och inte så toppstyrd. Även om det finns en styrlinje som fungerar övergripande, ges ändå plats åt individuella inriktningar.

Hur Anders Hagfeldt kan beskrivas som chefsperson tycker han är andras sak att bedöma. Men han tror sig vara ganska bra på att lyssna och lyssna in. – Jag tycker i alla fall att det är viktigt att lyssna. Sedan försöker jag i bästa mån hitta lösningar och balanans, tror jag. Jag är i alla fall inte den som ställer mig upp i någon kompromisslös pose av prestigeskäl. Men som rektor måste man ju ändå fatta beslut som ibland kanske inte gillas av precis alla. Det viktiga är att processerna fungerar, att förankra idéer ordentligt, att det inte blir fel i kommunikationen, råder brist på information eller tid för att sätta sig in i frågorna.

Om Anders Hagfeldt får som han vill, kommer universitetets avtryck att synas ännu mer i staden framöver. Tiden får utvisa vad en sådan målsättning mer konkret kommer att innebära. Kanske kommer vi en dag att kunna promenera omkring i det periodiska systemet på gågatan?

Uppsala universitet har redan gjort och gör många satsningar som bjuder in staden att delta, inte minst inom musikområdet, men också inom det vetenskapliga fältet. Just nu planeras det för SciFest, festivalen där forskare träffar barn och unga för att experimentera. SciFest är ett populärt evenemang och ett fantastiskt forum för att inviga unga i den spännande vetenskapsvärlden. – Den kommer att bli en ännu större festival än tidigare år, avslöjar Anders Hagfeldt.

Sedan har Uppsala universitet instiftat en ny högtid, universitetets födelsedag den 7 oktober, och till denna akademiska fest bjuder man in externa gäster. – Det var en del diskussioner om hur ceremonien skulle utformas. Kanske skulle man göra den mer modern och inte så uppstyltad med frack och långklänning. Men till slut kom man fram till att det ska vara högtidskläder, pompa och ståt i alla fall. Det blir så mycket festligare då. Och det är ju vad folk som kommer utifrån vill se och uppleva, det unikt traditionsenliga, ceremoniella och högtidliga. Det ingår på något vis i Uppsala universitets identitet, konstaterar Anders Hagfeldt.

Faktum är att Uppsala universitet är en öppen, välkomnande och kulturbärande institution som i allt väsentligt berikar Uppsala med en speciell identitet. Vad som är viktigt i sammanhanget är att staden också omfamnar och uppskattar sin mest värdefulla tillgång. 4

Universitetet och staden