Uppsala stadshus

Det är en vacker byggnad som står färdig. Väl valda byggnadsdelar från en svunnen tid har varsamt omhändertagits och anpassats till ett ljust och luftigt koncept. Och de vackra fönsterbågarna av teak finns kvar, karakteristiskt för Uppsala stadshus.

Uppsala stadshus – en kombination av gammal och nytt

av Gunilla Sthyr • foto: Stewen Quigley

Kvar finns också emaljkonstverket, det som konstfullt täckte delar av det gamla stadshusets fasad. – Det var en önskan – och ett krav från högsta kommunledningen. Man har också varit väldigt tydlig med att vi ska bevara så mycket som möjligt av det som utmärkte den gamla byggnaden, säger projektledaren Anna Malmquist, som i mer än sju år arbetat med att planera och renovera Uppsala stadshus.

Det har varit högsta prioritet att bevara material och strukturer så lång det varit möjligt, i tidstypiska inredningsdetaljer av marmor, teak och älvdalskvartsit, med högt kulturvärde som, förutom i nämnda fönsterbågar och emaljkonstverket på fasaderna, även finns i koppartak, spiraltrappor och vissa armaturer. – Det känns fantastiskt att det är färdigbyggt och att vi äntligen kan bjuda in uppsalaborna att ta del av sitt stadshus, säger Anna Malmquist.

Att kliva in i stadshusets kärna, atriet, ger en extra dimension åt huset. Högt däruppe, öppnar sig ett gigantiskt glastak mot himlen, sammanfogat av en mängd prismor som tillsammans väger åtskilliga ton. Hur glastaket ska kunna putsas lämnar vi för ögonblicket och insuper istället den rymd som atriet ger. Men det fanns vissa begränsningar berättar Anna Malmquist: – Ja, höjden på det nya stadshuset fick inte störa utsikten från Uppsala Konsert & Kongress, UKK, som ligger nära vid Vaksalatorg

Det låter i mina öron sympatiskt, att kommunen tar hänsyn till omkringliggande byggnader, i tider då andra kommuner inte drar sig för att bygga så högt som möjligt. Det nybyggda gårdshuset inne i atriet har ett

hölje av transparent och vitmålad plåt, som ger det ett luftigt intryck, likt ett tårtpapper. Gårdshuset har fem våningar, medan resten av huset består av sju våningsplan, inklusive källare.

Härinne, bakom skalskyddet, finns plats för närmare 1 800 personer och här jobbar man aktivitetsbaserat; det finns olika fokuszoner som anger om man befinner sig i en zon där man får prata eller om det ska vara tyst. Aktivitetsbaserat innebär att ingen har en egen arbetsplats, utan du väljer var du vill sitta utifrån de arbetsuppgifter du ska utföra och vem du ska samarbeta med. – Det är mycket lätt att hitta samarbetsmöjligheter i huset, vilket var ett av våra mål med renoveringen. Nu har vi samlat en stor del av vår administrativa personal från olika delar i kommunen, och vi räknar med mer samverkan och effektiviseringsvinster, säger Anna Malmquist.

Varje huskropp har sin egen färg – det ska vara lätt att hitta i huset. Inredningen är också tänkt att spegla

Uppsalas flora; den ska passa ihop som ”blommor på en äng” enligt konceptet. Varje våningsplan har också en sorts växter som återkommer i flera inredningsdetaljer.

Sammanlagt finns 55 konferensrum i entréplanets Konferenscenter och samtliga är uppkallade efter kända Uppsalaprofiler, hälften män och hälften kvinnor. Till exempel så går det bra att konferera i Gösta Knutssonsalen eller i Ellen Friessalen, hon som var den första kvinnan i Sverige som erhöll doktorsgraden, vilket skedde vid Uppsala universitet.

Stadshuset ska vara ett hus för medborgarservice och demokrati och kunna ta emot många besökare. Det innebär att man vill bidra till en god stadsmiljö och göra så lite negativt avtryck på miljön som möjligt. Därför har man tagit fram ett hållbarhetsprogram; som omfattar ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Det betyder bland annat att byggnaden ska vara energieffektiv och man har tagit noggrann hänsyn till val av material både i stomme, fasad och inredning med tanke på miljöpåverkan under dess livscykel. Solceller på en yta av cirka 1000 kvadratmeter har installerats på stadshuset tak, vilket kommer att ge minst 100 MWh solel till fastigheten varje år. Man har även anlagt ett antal gröna tak med minst tio olika sorters gräs, örter och sedumväxter, till gagn för ökad biologisk mångfald och till nytta för insekter, såsom fjärilar och bin.

Förutom ett hållbarhetsprogram så finns ett konstprogram för stadshuset. Anna Ehn på kulturförvaltningen i Uppsala kommun berättar: – Vi gör alltid ett konstprogram för konstnärliga gestaltningsuppdrag i kommunen, när det handlar om kommunala hus som byggs eller renoveras. Grunden för valet av konstnär till huset är dess historia och användning.

Inför konstprojekten för stadshuset, fick fem konstnärer i uppdrag att komma in med förslag.

Teman de skulle utgå ifrån var: transparens, mötesplats, invånarna i centrum och demokrati. Tre av de tillfrågade konstnärerna valdes sedan ut för att utforma konstverk för stadshuset och det är dessa som besökarna nu kan ta del av i den publika delen av huset.

Alexander Skats konstverk Individer är en serie målade porträtt, som hänger precis innanför den norra entrén till stadshuset. Konstnären skapade sina målningar genom att först sätta upp en studio på Offkonsten! c/o stadsteatern och bjuda in uppsalabor, som han fotograferade. Därefter la han ihop ett antal av dessa foton till ett porträtt, som han målade av. Fotografierna blev underlag för fem olika målningar.

Alexander Skats ville ha en bred skara människor för att på bästa sätt representera kommunens invånare och därmed lyfta uppsalabornas synlighet i huset. I stadshuset finns ju redan en äldre porträttsamling som berättar Uppsalas kommunalhistoria. Nu samspelar denna porträttsamling med dagens uppsalabor, genom att gestalta de människor som politikerna på porträtten representerar.

Samaneh Reyhanis konstverk Gowar, som på persiska betyder pärla eller skatt, står precis utanför stadshusets norra entré. Det består av en stor båge som kan symbolisera en mussla, gjord av tigerskinnsmarmor. Mitt i det öppna skalet ligger en pärla, guldskimrande till färgen och varm – som gjord för att sitta på och det är också meningen.

Konstverket uppvisar demokrati, symboliskt som en pärla, vilken omsorgsfullt formats i sitt musselskal. Demokratin är en förutsättning för att vi alla ska ha rätten att forma vår egen innersta kärna. – När musslan öppnar sig, som här i konstverket, så

INDIVIDER, Alexander Skat

blir den sårbar – precis som demokratin. Pärlan kan symbolisera varje människas rätt till att ha och uttrycka egna åsikter och värderingar, en demokratisk rättighet, säger Anna Ehn.

Gunilla Sambergs konstverk UPPsåt är en tredelad gestaltning med undertitlarna Anslag, Hembygd och Avtryck. Anslag utgörs av ett tjugotal skyltar av aluminium som placerats på luftintagstornet på stadshuset södra sida. Det kan liknas vid ett slags kylskåpspoesi av olika citat med kopplingar till demokratibegreppet: ” I have a dream” (Martin Luther King) eller ”Den som är stark måste också vara snäll” (Bamse).

Några steg därifrån finns en sittkant av röd granit. Där återfinns en annan del av Gunilla Sambergs konstverk: Avtryck, som består av skor gjutna i metall, placerade på sittkanten och med ett citat som lyder:

GOWHAR, Samaneh Reyhani ATT STAPLA EN LINJE, Mourad Kouris

”Måste pröva att gå i dina skor”. Citatet lär komma från Nordamerikas urbefolkning och kan översättas med hur viktigt det är att kunna känna empati med andra människor. I detta sammanhang handlar det framför allt om att förstå en människas behov för att kunna ge rätt service till människorna i kommunen.

Det allra senaste uppdraget gick till Mourad Kouris

och konstverket Att stapla en linje, som står utanför den södra entrén. Det är ett minnesmärke över Uppsala kommuns mångåriga vänortsarbete, som inleddes efter andra världskriget för att värna det nordiska samarbetet. Under senare tid har ytterligare städer lagts till som vänorter.

Idag har Uppsala kommun vänortsavtal med sju städer: Baerum i Norge, Daejeon i Sydkorea, Frederiksberg i Danmark, Hafnarfjördur på Island, Minneapolis i USA, Tartu i Estland samt Tavastehus i Finland.

Syftet med vänorter är att hitta konkreta samarbetsprojekt som ska stärka fredsprocesser, demokrati och kulturutbyten mellan länderna.

Mourad Kouris konstverk är sju, till synes vanliga betonghinder, staplade i par ovanpå varandra med den sjunde översta lite på snedden. Betongelementen är placerade vid sidan av entrén och ska ses som beviset på att det är öppen för alla och envar att kliva in i stadshuset, en demokratisk rättighet.

ANSLAG, Gunilla Samberg

Att, å andra sidan, ställa ut betonghinder betyder att människor stängs ute från en byggnad eller från ett land. – Detta verk har blivit obehagligt aktuellt idag. Att värna demokratin behöver göras varje dag och att vidmakthålla vänskapsband med andra länder likaså. Att fritt få resa var så sent som under pandemin plötsligt inte längre en självklarhet, vilket gör Kouris konstnärliga gestaltning än mer aktuell, säger Anna Ehn. 4

FAKTA

1957 höll Uppsala kommun en arkitekttävling för att bygga det nya stadshuset. Vinnare blev bröderna Erik och Tore Ahlséns förslag Fröjas sal, en byggnad i sex våningar med en innegård. År 1964 stod stadshuset klart – men bara byggt till hälften, eftersom kostnaderna skenade iväg. Frågan om att bygga klart stadshuset har tagits upp flera gånger under åren. 2018 påbörjades ombyggnaden av stadshuset och det stod klart hösten 2021. Arkitekter bakom ombyggnaden är Henning Larsen Architects. Bakom inredningen står Indicum inredningsarkitekter.

Ca 10 000 kvadratmeter har byggts om och 16 000 kvadratmeter har byggts till. Nu kan stadshuset inrymma upp till 1 800 människor. Kostnaden för renovering och utbyggnad uppgår till drygt en miljard kronor.

UPPSALA STADSHUS – VINNARE AV ÅRETS BYGGE 2022 Tidningen Byggindustrins motivering till priset lyder: "Vinnaren av Årets Bygge 2022 är ett stort och utmanande projekt med många intressenter. Alla inblandade har haft projektets bästa i fokus, jobbat nära varandra och inte varit rädda för att prova nya lösningar sida vid sida med beprövad teknik. Projektet visar att det är fullt möjligt att utgå från det vi redan har, samtidigt som det kan kompletteras med helt nya lokaler. Nära noll energi har uppnåtts i ett 60 år gammalt hus. Stort grattis till Uppsala stadshus, totalvinnare av Årets bygge 2022!"

Konst för alla, hela hösten!

ÖPPNA DÖRRAR

27 augusti–11 september Utomhusutställning i Hospitalsparken Åsa Cederqvist • Eva Högberg • Sara Kallioinen Lundgren Jonas Kjellgren • Éva Mag • Anders Rönnlund • Tobias Sjöberg Elin Sundström • Nina Svensson • Johan Thurfjell Dessutom öppna ateljéer i Hospitalet 3 september. Visningar, performance, samtal mm under hela utställningen. Ulleråkersvägen 40, Uppsala

Med stöd av Uppsala kommun, Region Uppsala, Studiefrämjandet och Folkrörelsernas Konstfrämjande.

Eric Magassa, Horisont Hospitalet 2021, foto: Stewen Q

VISNINGAR PERSBO SKULPTURPARK

19 juni, 7 augusti, 21 augusti, 18 september, 16 oktober Visningar kl 14.00 av skulpturparken vid Fredrik Strids ateljé i Månkarbo. Mer information och anmälan på hemsidan.

I samarbete med Fredrik Strid och Tierps kommun.

KONSTFESTIVAL

18–20 november Samtidskonst i Gottsunda Centrum En helg då vi fyller centrum med konst, workshoppar, konstnärsmöten mm. Mer information kommer.

I samarbete med Kulturpunkten, Gottsunda Dans & Teater och Konstjord med stöd av Kulturrådet.