Sova i trädets topp

av johanna uddén

The UFO, 2010. Arkitekt: Inredningsgruppen, Bertil Harström. Foto: Peter Lundström/WDO The Mirrorcube, 2010. Arkitekt: Tham & Videgård. Foto: Peter Lundström/WDO

Usch! Jag hatar verkligen Corona! Jag hatar att inte kunna gå på konserter, utställningar och fester. Att inte kunna röra mig fritt. Jag blir nedstämd och håglös av situationen. När dessa negativa tankar kommer över mig, kan det vara bra att tänka på vad för positiva effekter pandemin ändå haft på mitt liv hittills. Till exempel brukar vi alltid åka söderut på en längre resa och i år var vi bjudna på en stor födelsedagsfest på Sardinien. När resan blev inställd och hela världen

The Dragonfly, 2013. Arkitekt: Rintala Eggertsson. Foto: Peter Lundström/WDO ställdes på ända fick vi tänka om. Vi satt på vår balkong en kväll i juni och tog fram alla kartor över norra Sverige som vi har och vi gjorde upp en plan. Från vårt sommarställe i Jämtland skulle vi bila till Kiruna, med stopp bland annat i Vilhelmina, Jokkmokk, Luleå och Umeå. Förutom detta ville min man se sitt gamla regemente i Boden och Bodens fästning (han var sjukt avundsjuk när jag var där för två år sedan). Några mil norr om Boden ligger Harads, ett litet samhälle där jag länge velat övernatta. Här ligger nämligen Tree Hotel med hotellrum i kojor högt uppe i träden! Någonstans hade jag också läst om en otroligt cool bastu vid Luleälvens strand – Arctic Bath. Där ville jag bada!

Vi bokade en koja med takterass. Vi tänkte att det kunde vara fint att sitta där uppe bland trädtopparna. The Cabin ritades av Mårten och Gustav Cyrén och uppfördes 2010, liksom de flesta andra kojorna. Men historien om trädhotellet började tidigare än så. Brittas pensionat drevs av de nuvarande ägarna av Tree Hotel och till pensionatet kom filmaren Jonas Selberg Augustsén med sitt filmteam. Han skulle göra Trädälskaren, en film som handlar om några män

The Bird’s nest, 2010. Arkitekt: Inredningsgruppen, Bertil Harström. Foto: Peter Lundström/WDO

som flyttar ut till en trädkoja. När produktionen var över tyckte Britta att det var synd att riva kojan. Kunde man inte hyra ut den? De la till den i pensionatets utbud och den blev populär. Men den låg lite långt borta och var besvärlig att sköta.

Brittas man Kent var guide för olika äventyrsresor och vid den här tiden ledde han en fiskeresa i Ryssland. Med på redan fanns några av Sveriges främsta arkitekter från olika arkitektkontor – Bertil Harström, Thomas Sandell och Mårten Cyrén. Kent nämnde att de skulle vilja ha fler designade trädkojor. Arkitekterna högg direkt och de kom överens om att rita var sitt rum. Även arkitekterna Bolle Tham och Martin Videgård bjöds in. 2010 invigdes trädhotellet och ett par nya kojor har tillkommit sedan dess. Tree Hotel har haft ett otal internationella celebriteter och kungligheter som gäster. Jag hörde någonting om att Kate Moss skulle ha bott där i tre månader, som en slags retreat.

Men nu var det vi som var där. Vi satt på takterrassen, tio meter upp mellan trädstammarna. Njöt av utsikten över Lule älvdal i den ljusa sommarkvällen och lyssnade till en envis gransångare som var vår granne. Arctic Bath, som vi egentligen ville basta i, hade stängt på grund av pandemin. Bastun har ritats av Bertil Harström och Johan Kauppi och ser fantastisk ut med sin form inspirerad av flottningens timmerbröten.

Vi somnade i vår koja lätt vaggade av trädens rörelse. Vi konstaterade att utan pandemin hade vi förmodligen inte upplevt detta. Och efter pandemin ska jag resa mer i Sverige och jag ska baske mig ta mig till timmerbrötsbastun intill Bodträskfors! 1

The Blue Cone, 2010. Arkitekt: SandellSandberg. Foto: Peter Lundström/WDO