Nelson krossar Napoleons flotta

Nelson kro Napoleons pol ons

Storbritanniens störste amiral tvekar inte när han upptäcker den franska flottan utanför Egyptens kust. Trots att solen är på väg ned och han riskerar att segla på grund ger Nelson order om omedelbar attack. Slaget blir ett av hans största vågstycken.

Abukir/1798

Storbritannien och revolutionens Frankrike har legat i krig Abukir sedan 1793. En

AlExAndriA armé under den

EgyptEn franske generalen Napoleon Bonaparte tänker korsa Medelhavet till Egypten och därifrån hota det brittiska Indien.

ssar flotta otta

Slaget vid Nilen blev ... ... Nelsons första stora seger. ... en katastrof för Frankrikes flotta. ... förödande för Napoleons planer.

Amiral Nelsons flotta förvandlade de franska skeppen till vrak, ett efter ett. Den ståtliga tredäckaren Orient försvann i en explosion som syntes på långt håll i mörkret.

AV RASMUS DAHLBERG På våren 1798 är Medelhavet skådeplats för en nervpirrande jakt. Franska fartyg har lämnat Toulon och den brittiske amiralen Horatio Nelson förföljer dem.

Oddsen för att amiralen kommer att få tag i sitt byte är höga. Den franska styrkan omfattar nämligen mer än 500 krigsfartyg och andra skepp, och de håller inte någon hög fart. Flottan transporterar en 35000 man stor invasionsarmé under ledning av en vida berömd, 28-årig general: Napoleon Bonaparte. Nelsons problem är att han inte vet vart fienden är på väg, och han har inga snabba fregatter som han kan skicka i förväg för att hitta de franska fartygen. Därför måste han agera utifrån obekräftade rykten från förbipasserande fartyg och okunniga landkrabbor längs kusten. ”Om jag dog här och nu skulle kirurgen finna '(Ge mig) Fler fregatter!' inristat på mitt hjärta”, fräser Nelson. Han ligger nämligen hela tiden ett steg efter. I maj kommer amiralen nära sitt byte vid Korsika, men då skadas hans flaggskepp i en storm. Nelsons eskader tvingas ligga stilla under reparationen. Samtidigt fortsätter fransmännen söderut och den brittiske amiralen tappar spåret.

”Djävulen hjälper de sina” Napoleons flotta var som uppslukad av havet när Nelson återupptog jakten. Inte förrän i slutet av juni kunde kaptenen på en brigg berätta att den franska flottan gömt sig utanför Malta söder om Sicilien.

Ön tillhörde de gamla korsriddarna i Johanniterorden. De hade kommit till Malta år 1530 och sedan dess levt av att plundra muslimska skepp i Medelhavet. Nu gjorde Napoleon slut på denna sista rest av korstågen. Men erövringen av

Nelson spelar hasard med sina fartyg – och vinner

En brittisk eskader under Horatio Nelson får veta att franska fartyg och soldater har lämnat hamnen i Toulon med kurs mot okänt mål i Medelhavet. Amiralen tar upp jakten som inte slutar förrän två månader senare utanför Egyptens kust. Här utkämpas ett av historiens mest avgörande slag.

1

FranKriKe

italien

28 juni

Katten på råttan

Nelson hinner före Napoleon till Egypten men när han inte får fienden i sikte seglar han vidare. Dagen därpå inte får fienden i sikte seglar han vidare. Dagen därpå kommer fransmännen fram och går i land. kommer fransmännen fram och går i land.

Napoleons rutt

OSManSKa riKet

2

1 augusti, kl. 18.00

Alexandria 22,5 km Franskt kanonbatteri

Abukirön

Abukirbukten Nelsons anfallsrutt

Abukir fäsT Tning

Sicilien

Nelsons rutt

10–19 juni

Malta

21 juni 22 juni 21 juni

23 juni 24 juni 25 juni

Kreta

26 juni Nelson angriper

27 juni

27 juni 28–30 juni UTSNITT UTSNITT

1 juli

Abukir

29 juni

AlexAndriA e g y p t e n

Fästningar av ekträ

Omkring år 1800 bestod örlogsflottorna av flera olika slags skepp med varsitt arbetsområde. Linjeskeppen var pampiga fartyg byggda för sjöslag. Namnet kommer av att de tungt bestyckade skeppen oftast stred på linje med långsidan vänd mot fienden och avfyrade förödande bredsidor mot motståndarna.

Storleken och tyngden gjorde dock linjeskeppen långsamma. Därför ledsagades flottan oftast av fregatter som kunde segla i förväg och hitta fienden.

1 km

Den brittiska eskadern har återvänt till Egypten och finner fienden för ankar i Abukirbukten. Spetsen på den franska linjen ligger nära lågt vatten men Nelson beslutar ändå att sätta in anfallet där.

Fregatter Linjeskepp

Bruyes försvarslinje försvarslinje

Fregatt Tvådäckare Tredäckare

Kanoner 20–48 50–80 90–140

Besättning 200–300 Fregatten var flottans spejare och seglade snabbare än linjeskeppen. Alla kanoner stod på ett däck. På Nelsons tid bestod de europeiska flottornas slagstyrkor främst av linjeskepp med 74 kanoner fördelade på två däck. Endast flottans högsta amiraler hade rätt till tredäckade skepp. Fartyget var långsamt, men tungt bestyckat.

350–650 750–1100

Malta var mest en parentes. När Nelson fick reda på fiendens gömställe hade den franska flottan redan lättat ankar – den här gången med kurs österut.

Nelson gissade att fransmännen var på väg mot Egypten. Alla segel hissades, och utan att veta om det passerade hans eskader snart den betydligt långsammare franska konvojen. När britterna kom fram till den egyptiska hamnstaden Alexandria redan den 28 juni fann de inte minsta spår av fienden. Nelson var säker på att han ännu en gång blivit lurad, och två dagar senare gav han order om att segla norrut för att söka efter fienden längs kusten i dagens Turkiet. ”Djävulen hjälper de sina”, skrev amiralen senare i ett brev till den brittiske ambassadören på Sicilien. Men mindre än ett dygn efter att han lämnat Alexandria dök den franska flottan upp. Egypten hade varit Napoleons mål från första början.

När den franske generalen fick veta hur nära Nelson var, gav han omedelbart order om landstigning. Trupperna slog ned allt motstånd och intog Alex

3Kl. 18.30 Material: Järn. Mål: Skrovet. Verkan: Orsakade svåra skador på fartygsskrov och bildade samtidigt ett moln av träsplitter som dödade och skadade sjömännen.

SHUTTERSTOCK

Britterna tar sig förbi

Goliath seglar mellan revet och Guerrier som utgör spetsen i den franska linjen. Fyra andra brittiska skepp följer efter och kommer därmed in bakom fiendens försvar.

Orion Swiftsure

Vanguard Nelsons anfallsrutt

Bellerophon

Zealous 5 Kl. 20.30

Slaget var en massaker

Linjeskepp erövrades

Kanonbåtar Roddbåtar med en kanon i vardera.

Sérieuse

4Kl. 18.40

Goliath

Guerrier

Spartiate Nelson går i däck

Flaggskeppet Vanguard är i duell med Spartiate när amiralen blir sårad i pannan.

6Kl. 21.00

Alla masterna skjuts av

Tvådäckaren Bellerophon vågar sig för nära flaggskeppet Orient med 124 kanoner ombord. En bredsida kostar det mindre, brittiska skeppet alla masterna och det driver hjälplöst iväg.

Fregatt stoppas med salva

Enligt oskrivna sjökrigsregler skjuter inte linjeskepp och mindre fartyg mot varandra i ett slag. Men fregatten Sérieuse öppnar eld mot linjeskeppet Orion och det stora fartyget svarar med en fullständigt förödande bredsida.

8Kl. 03.00

Kampen ebbar ut

Orient

Tonnant Endast de sorgliga resterna av den franska flottan slapp ur Abukir-bukten. Nio linjeskepp erövrades av britterna, som brände de tre mest skadade.

46 % av de franska besättningsmännen dog, sårades eller togs till fånga.

Förstörda Erövrade Undkomna 4 9 2

Enorma franska förluster

Napoleons män 5225 döda, sårade och fångar

Nelsons män 218 döda 677 sårade

7Kl. 22.00

Flaggskepp exploderar

En brand ombord på flaggskeppet Orient når krutförrådet. 1000 man dör i explosionen.

Tonnant blir det sista linjeskeppet i den franska försvarslinjen som stryker flagg. Tvådäckaren kan inte fly eftersom alla master är bortskjutna, skrovet fullt med hål och hon ligger djupt i vattnet.

Symbolförklaring

Nelsons skepp

Fregatter Höll sig utanför striden.

Bruyes försvarslinje

CLAUS LUNAU & SCANPIX/AKG-IMAGES 85

När Nelson sårades under slaget vid Nilen förutsåg han melodramatiskt sin egen död. Såret visade sig dock vara ofarligt.

NATIONAL MARITIME MUSEUM

Sjöhjälte sköts i bitar

Amiral Horatio Nelsons kropp vittnade om de risker som ett krig på havet förde med sig. När han dog 47 år gammal var han svårt invalidiserad efter hårda strider.

”Jag är dödad” Horatio Nelson Abukir, 1798

Calvi, Korsika 12 juni 1793

Nelson hade gått i land med en brittisk styrka för att belägra den korsikanska hamnSand och grus förstörde höger öga staden. Medan han spanade mot fiendens försvarsverk slog en fransk kanonkula ned i marken framför honom. Sand och grus flög upp och skadade hans högra öga, som gradvis blev allt sämre.

Santa Cruz de Tenerife 24 juli 1797

Höger arm måste amputeras Som ledare för britterna försökte Nelson inta staden i ett djärvt stormningsförsök, men de spanska försvararna mötte dem med ett regn av kulor från kanoner och försvararna mötte dem med ett regn av kulor från kanoner och gevär. En projektil krossade ett ben i Nelsons högra arm. ”Doktorn, jag skulle vilja bli av med den här obrukbara köttklumpen”, sade amiralen när hans män fört honom i säkerhet.

Trafalgar, Spanien 21 oktober 1805

Nelsons hade ingen tur kvar Karriärens största seger var nästintill i hamn när en fransk muskötkula borrade sig in i Nelsons kropp. Den träffade vänster skuldra, passerade genom ryggraden och satte fade vänster skuldra, passerade genom ryggraden och satte sig i höger ryggmuskel. Amiralen avled efter en tre timmar lång dödskamp. Hans lik transporterades hem till begravningen i en tunna brännvin för att kroppen inte skulle ruttna.

Abukir, Egypten 1 augusti 1798

I striden mot det franska fartyget Spartiate fick Nelson en metallbit i huvudet. Allt blev svart och amiMillimeter från att bli blind ralen trodde först att han var döende, sedan att han förlorat synen på vänster öga. Läkaren kunde dock lugna honom med att det var en skinnflik från pannan som hängde ned över vänster öga.

Amiral FrançoisPaul de Brueys såg aldrig sin flotta utplånas. Han dog av en kanonkula efter ett par timmars strid.

SCALA andria. Soldater, vapen och proviant lastades av från transportfartygen. Första ronden i matchen mellan Nelson och Napoleon blev en fransk seger.

Äntligen vinst! Från Alexandria gick den franska armén mot Kairo för att besegra de lokala makthavarna, mamlukerna. Samtidigt förde amiral François-Paul de Brueys örlogsfartygen till Abukirbukten cirka 20 km nordöst om staden.

De tungt bestyckade linjeskeppen placerades på rad bakom en udde, där de låg väl skyddade mot angrepp. Om britterna trots allt vågade gå till attack skulle de vassa undervattensklipporna tvinga ut dem mot den bakre delen av försvarslinjen där de största krigsfartygen fanns. Genom sin linje i Abukirbukten tänkte Brueys skaffa sig alla fördelar i ett slag mellan skepp som låg för ankar. Han vågade inte möta britterna på öppet hav: ”Våra besättningar är ringa, både beträffande antal och kvalitet. Vår riggning är i dåligt skick och det kräver ett ansenligt mod att försöka leda en flotta som är utrustad på detta vis”, skrev amiralen i ett brev till marinministern.

Abukirbukten gav ett bra skydd men låg samtidigt långt från försörjningsvägarna. Nästan en tredjedel av besättningarna måste skickas i land för att skaffa vatten och mat till alla ombord.

Bristen på manskap förde med sig att Brueys inte vågade skicka iväg några fregatter för att spana efter fienden. Därför blev han inte förvarnad när brittiska far-

tyg plötsligt dök upp vid horisonten i väster vid 14-tiden den 1 augusti. Nelson hade hittat den franska flottan.

Brueys måste agera snabbt. Han sände order till alla besättningsmän på land om att genast återvända till fartygen. Samtidigt flyttades ett antal män över från fregatterna till de stora linjeskeppen. Förstärkningarna sattes in på mitten och i den bakre delen av linjen där Brueys förväntade sig en brittisk attack.

Nelson tar chansen Eftermiddagen hade nästan övergått i kväll när Nelsons flotta kom fram till Abukirbukten. Solen var på väg ned och han visste ingenting om djupförhållandena i bukten. Trots det gav den aggressive amiralen order om att anfalla.

Slaget började omkring kl. 18.30 med ”en eldighet och styrka som är omöjlig att beskriva”, enligt kapten Berry på Nelsons flaggskepp Vanguard. ”Hela himlen lystes regelbundet upp av elden från de stridande flottorna.”

En euforisk stämning bredde ut sig på de brittiska fartygen. Den skotske sjömannen John Nicol upplevde hur männen ombord gladde sig åt att det äntligen var dags att handla: ”Inte för att vi älskade att strida, men vi ville alla få friheten att återvända till våra hem och våra egna liv. Vi visste att vi inte kunde uppnå detta på annat vis än genom att besegra fienden”, skrev Nicol senare i sin självbiografi. Han befann sig ombord på Goliath som utgjorde spjutspetsen bland Nelsons fartyg.

Ingen vet vem som kom på idén att klämma sig mellan det främsta franska skeppet och undervattensskäret. Kanske fattade kapten Thomas Foley på Goliath det djärva beslutet på egen hand: ”Jag skulle gärna vilja komma in på andra sidan av den franska linjen”, hördes Foley säga.

I sina order inför slaget har Nelson troligen uppmanat sina kaptener att försöka bryta igenom den franska försvarslinjen. Han gav ofta generella order och överlät detaljerna till fartygsbefälen själva. När Goliath påbörjade sin våghalsiga manöver verkade Nelson inte förvånad.

”Vad kommer omvärlden att säga ifall detta lyckas?” frågade Vanguards kapten, Edward Berry, spänt. ”Det är inte frågan om ifall – det kommer att lyckas. Men vem som överlever och kan berätta om det, det är en helt annan fråga”, blev Nelsons svar.

Goliath tog sig igenom nålsögat utan att gå på grund, och hälften av Nelsons eskader följde efter. Ett av de andra fartygen var Zealous under kapten Samuel Hood. Han gav order om att kasta ankar rakt framför Guerrier, det främsta skeppet i den franska linjen. Britterna kunde avlossa hela bredsidor mot det franska skrovet medan motståndarna bara kunde besvara elden med de få kanoner som var riktade framåt på deras fartyg.

Hood beordrade sina män att ladda alla vapen med två eller tre kulor samtidigt. Kanoner med dubbel- eller trippelladdningar hade kort räckvidd men effekten var förödande – vilket de franska besättningsmännen på Guerrier fick erfara: ”Vi hann knappt andas förrän hennes stor- och mesanmast var borta”, skrev Hood efter slaget. Guerrier blev till ett flytande vrak, men besättningen kämpade envist vidare. Zealous avfyrade flera bredsidor mot det franska skeppet. Till sist fick Hood nog av den ojämna kampen där utgången var given. ”Så småningom tröttnade jag på att slakta män på det viset, och jag skickade en löjtnant ombord”, skrev Hood. Efter en kort förhandling gick Guerriers kapten med på att kapitulera. Det första av de franska skeppen strök flagg. Flera andra skulle komma att göra likadant innan dagen grydde.

Sårade och döda överallt Bakom Guerrier hade nu även flera andra franska skepp hamnat under beskjutning från båda sidor. Goliath och de brittiska fartyg som följt henne kastade ankar på insidan medan Nelsons Vanguard och resten av flottan placerade sig utanför.

Slaget i Abukirbukten blev en massaker. Kulor från kanoner och musköter ven mellan skeppen och däcken var täckta av blod och avslitna kroppsdelar. Kirurgerna amputerade krossade lemmar utan bedövning och de sårades vrål hördes från skepp till skepp.

I vissa fall var döden osynlig. John Nicol på Goliath såg en skeppsgosse som med tom blick satt och stirrade på en

Material: Två hela eller halva järnkulor förbundna med en kedja. Mål: Riggen. Verkan: Slet sönder segel och rigg på fiendens skepp så att de tappade fart och blev svåra att manövrera.

SHUTTERSTOCK

Den välnärde ”John Bull” var symbolen för en britt. I satirtecknarnas skildring av slaget vid Nilen blev han ännu fetare av att sluka franska örlogsfartyg.

Soldaterna ombord på det revolutionära Frankrikes fartyg var tappra – men hopplöst odugliga.

kruttunna. Pojken reagerade inte på order och när någon knuffade till honom föll han livlös ned på durken. Han hade dött av tryckvågen från en explosion.

Nicol såg också en sjöman som höll på att avfyra sin kanon. Innan han hann sätta den brinnande stickan till luntan fick han hela armen bortskjuten. Matrosen tittade frågande på den blodiga stump han hade kvar. Sedan tog han upp den ännu brinnande stickan med vänster hand och avfyrade kanonen.

Omkring kl. 20.30 skadades Nelson i pannan av en metallbit. En hudflik lossnade och hängde ned över vänster öga. Nelson var redan blind på höger öga och i ett ögonblick av panik trodde amiralen att han nu förlorat synen helt.

Skeppsläkaren torkade blodet från Nelsons öga och förband hans huvud. Ingen kunde dock längre hjälpa Nelsons franske rival; amiral Brueys var död.

Orient lyste upp hela himlen Redan när slaget började insåg den franska flottans överbefälhavare att hans plan hade misslyckats. Brueys befann sig på flaggskeppet Orient som låg i mitten av den franska linjen – där han räknat med att britterna skulle anfalla. I stället blev han vittne till hur britterna totalförstörde hans formation.

Och så kom turen även till Orient. Flera av Nelsons linjeskepp lade sig runt det stora tredäckade fartyget och sköt sina salvor rakt in i skrovet. En kanonkula slet båda benen av Brueys som kastades omkull. Amiralen placerades i en stol och fick tryckförband kring benstumparna för att stoppa blödningen. Och där satt Brueys när en kula från den brittiska tvådäckaren Swiftsure i det närmaste klöv hans kropp på mitten.

När den franske överbefälhavaren dog brann det redan i hans enorma skepp med 124 kanoner ombord. Elden orsakades troligen av gnistor som fick fäste i en målarutrustning under däck. Medan striderna rasade på kanondäcken spred sig elden med våldsam fart.

Orient var snart helt omslutet av lågor. Besättningsmännen såg med fasa på när de franska sjömännen började hoppa i havet i ett försök att simma i säkerhet. Britterna befann sig också i fara; om det stora skeppet flög i luften kunde explosionen även skada de av Nelsons fartyg som låg närmast.

Swiftsure låg så nära Orient att tjäran i drevningen mellan skeppsplankorna började smälta och rinna ned i vattnet. Kaptenen gav order om att förbereda fartyget för eldsvåda, men han vägrade segla bort från det brinnande skeppet. ”Två vakter posterades vid ankartrossen kring mesanen med order om att skjuta alla som försökte kapa den”, skrev den då bara tio år gamle sjökadetten John Theophilus Lee. ”Samtidigt fälldes kanonportarna ned, magasinen och luckorna stängdes och alle man skickades ned under däck med blöta svabbar och hinkar med vatten.”

Kl. 22 hände det. Brueys majestätiska flaggskepp förvandlades till ett eldklot. Brinnande träbitar slungades iväg åt alla håll och tryckvågen hamrade in i både franska och brittiska fartyg. Explosionen var så våldsam att den kändes även på Goliath som låg långt därifrån. John Nicol befann sig i fartygets krutförråd under däck när han hörde en enorm smäll och hela skrovet skakade kraftigt:

Frankrikes stolta flotta blev till vrak

Vältränade och disciplinerade brittiska sjömän bemannade Nelsons fartyg under slaget vid Nilen. Deras franska motståndare var amatörer som varken kunde utföra komplicerade manövrer eller sikta korrekt med kanonerna. Sedan franska revolutionen bröt ut år 1789 hade kvaliteten på de anställda inom flottan sjunkit som en sten.

Under kungen hade adeln haft monopol på de högsta posterna, men efter revolutionen riskerade alla amiraler och kaptener att avrättas i giljotinen och därför flydde många ur landet. På skeppen i den stora marinbasen i Brest fanns totalt 640 sjöofficerare i januari 1792 – på pappret. Men 361 av dem var försvunna, 19 satt i fängelse och 28 försökte säga upp sig.

Samtidigt bildade sjömännen revolutionära ”klubbar” och gjorde livet surt för de kvarvarande kaptenerna. Klubbarna hade vetorätt för alla order. Dessutom kom nya, oerfarna och olämpliga officerare ombord och de enklaste uppgifter blev olösliga. ”Gud bevare mig från att någonsin ha med den att göra igen”, skrev armégeneralen Lazare Hoche om flottan efter att ha sett prov på det usla sjömanskapet.

JEAN-LÉON GÉRÔME Napoleon drömde om ett äventyr i Orienten men expeditionen blev en ren mardröm.

”Vi trodde att Goliaths akter hade flugit i luften”, skrev Nicol. Striderna avstannade längs hela linjen. Britter och fransmän stirrade på de glödande resterna av det som nyligen varit ett stolt, tredäckat fartyg med drygt tusen man ombord. Sedan tog sjöslaget fart igen.

Napoleons drömmar brast När kanonerna på Goliath äntligen tystnade på morgonen, tittade Nicol ut över havet: ”Hela bukten var full med livlösa kroppar, lemlästade, skadade och brända, utan minsta klädesplagg på sig förutom byxorna.” Nattens 12 timmar långa helvete hade satt sina spår.

Segern var total för Nelson. Av 13 franska linjeskepp var det bara två som kom undan, och två av de fyra franska fregatterna. Resten föll i britternas händer eller blev förstörda. Nelson förlorade inte ett enda fartyg, men flera av dem fick stora skador. Bara 218 brittiska besättningsmän dog – 5225 fransmän dog, skadades eller togs till fånga. Bara på flaggskeppet Orient omkom tusen man. Efter slaget bjöd Nelson sju tillfångatagna franska kaptener på middag på sitt flaggskepp Vanguard. Stämningen var god men amiralen själv orsakade ett par pinsamma incidenter. Först räckte han en tandpetare till sin bordsgranne som fått alla tänderna bortskjutna. Sedan erbjöd han sin snusdosa till en fransman utan att lägga märke till att den stackaren hade förlorat sin näsa.

Franska flottans enda framgång kom efter slaget. Nelson skickade det lilla linjeskeppet Leander med 50 kanoner till Storbritannien för att berätta om segern. Men Leander mötte ett av de franska skepp som flytt från Abukirbukten. Efter sex timmars ojämn kamp mot tvådäckaren Généreaux med 74 kanoner tvingades Leander stryka flagg.

Episoden förändrade dock inte det faktum att Nelsons seger hade skaffat britterna kontrollen över Medelhavet. Över en natt hade Egypten förvandlats till ett stort fångläger för Napoleons armé som tappade kontakten med Europa.

Slaget befäste Nelsons rykte som sjöhjälte. Två år senare besegrade han danskarna vid Köpenhamn och år 1805 vann han sin största seger över franska och spanska fartyg vid Trafalgar.

Skotten John Nicol var i 40årsåldern när han deltog i slaget vid Nilen ombord på Goliath. Han blev 70 år. Innan han dog hann han segla jorden runt två gånger och skriva sina memoarer om ett långt liv till sjöss.

Material: Kulor av bly eller järn i en säck inlindad i rep. Mål: Besättningen. Verkan: Spred sig efter avfyrning i en svärm av kulor som kunde slå ut ett stort antal besättningsmän på en och samma gång.

HISTORICAL ARMS & SHUTTERSTOCK

Läs mer ● Laura Foreman & Ellen Blue Phillips: Napoleon's lost fleet, Discovery Books, 1999 ● Oliver Warner: The Battle of the Nile, Batsford, 1960 ● Claes-Göran Wetterholm: Nelson: Mannen som aldrig dör, Ekerlids, 2005

Napoleon fastnade i Egypten

Frankrikes strategi försvann med dess flotta. Napoleons trupper i Egypten blev tvungna att kämpa för sin överlevnad i stället för att utmana britternas makt i Indien.

Invasionen i Egypten var tänkt som en strategisk attack mot det brittiska herraväldet i Indien. Men alla storslagna framtidsplaner gick i kras när flottan utplånades vid Abukir. Nu var Napoleons trupper i Egypten helt avskurna med fiender på alla sidor.

I stället för att dö under den egyptiska solen ville den ambitiöse generalen hellre gå till fots hela vägen hem till Frankrike över land. Han besegrade osman-

ska trupper i Palestina men garnisonen i Akko vägrade ge upp. Britterna sände de ihärdiga osmanerna alla storslagna framtidsplaner gick i kras när flottan stöd från havet tills generalen tvingades avbryta belägringen och därmed även hela offensiven. Egypten helt avskurna med fiender på alla sidor. Napoleon hade fått nog av det egyptiska äventyret.

I stället för att dö under den egyptiska solen ville En mörk natt smög han ombord på ett litet skepp och seglade hem. Han lämnade kvar armén. Efter tre år i hem till Frankrike över land. Han besegrade osman Egypten kapitulerade resterna för britterna år 1801.

Del 1 av Napoleons plan

Besegra Egyptens makthavare ■ Sätta stopp för de underutvecklade mamlukernas inflytande i Egypten och införa franskt styre. ■ Stoppa brittiska varutransporter från Indien till Europa över landremsan mellan Röda havet och Medelhavet.

avet

abuKir

alexandria

Hetta och törst kostade Napoleon många män under färden genom Egyptens öken. h Medel

Napoleon blev den förste europé sedan korstågen som intog det Heliga landet. Hans försök att vandra hem stoppades dock vid Akko.

aKKo

Del 2 av planen

Pressa britterna i Indien ■ Modernisera Egypten till ett land varifrån fransk civilisation och makt kan spridas i Mellanöstern. ■ Bygga franska skepp som kan segla söderut från Suez och angripa britterna i Indiska Oceanen. ■ Förbereda en militär expedition på land för att erövra Indien.