Såklart borås host 2013

Samhälle Kraft- Kultur Trasigt samling för en liv läker med förstklassig skola Ullas konst

Fritid Utmana dig själv i hinderbanan

Öster Sommar med lust att läsa

såklartborås höst 2013

»

De lär sig läsa och skriva på två språk Deega Negeeye och Roda Mohamud arbetar med både svenska och somali

såklartborås Ansvarig redaktör Charlotte Ohlsson 033-35 70 68 eller charlotte.olsson@boras.se

Grafisk form Charlotte Ohlsson Layout Studio Desktop Ansvarig utgivare Marie Ingvarsson Omslagsbild Anna Sigge Tryckeri Responstryck Webb boras.se/saklart

Lyssna på såklartborås: boras.se/saklart

Bild: Charlotte Ohlsson

Borås Stad arbetar mot våld i nära relationer. Kommunen har stöd och behandling för våldsutsatta och våldsutövare. Dessutom finns hjälp till barn som sett våld, bland annat genom Utväg Södra Älvsborg och Kvinnojouren.

– Vi arbetar fokuserat med dessa frågor. Vi kan se brister men vi är på väg att åtgärda dem, säger ansvarigt kommunalråd Lena Palmén (S).

Borås Stad får ett gott betyg för det stöd kommunen ger till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) jämförelse. Kommunen till­ hör den övre tredjedelen av alla kommuner men arbetar vidare för att förbättra stödet ytterligare.

Vill du veta mer om Borås Stads arbete mot våld i nära relationer kontakta verksamhetsutvecklare Lina Lundborg, 033-33 38 93.

Behöver du stöd på grund av våld i en nära relation kontakta socialtjänsten genom kommunens växel 033-35 70 00. Mer akut hjälp kan du få genom Dagjour barn och familj i din stadsdel: Norr 033-35 51 82, Väster 033-35 51 86, Öster 033-35 51 78.

2

Klimatkommunerna är en förening för kommuner, landsting och regioner som jobbar med lokalt klimatarbete. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige och föreningen hjälper kommuner som vill arbeta med klimatfrågor. I dag har föreningen 34 medlemmar i Sverige.

Klimatkommunerna engagerar sig även internationellt och har kontakter med mot­ svarande nätverk i andra länder.

En nyhet som Borås Stad börjat arbeta med är klimatkompenserade resor.

Det är ett led i att försöka bli en fossilbränslefri organisation. Ett av kommunens miljömål är att minst 80 procent av tjänste­resorna ska vara fossilbränslefria eller ske med miljö­fordon. Klimatkom­ pensationen ska betalas av förvaltningar och bolag med en krona per kilo koldioxid för flygresor och resor med bil i tjänsten.

Pengarna som kommer in ska användas av förvaltningar och bolag för att minska verksamhetens miljöpåverkan, genom till exempel miljö­utbildning, inköp av utrust­ ning för resfria möten, inköp av tjänstecyklar, eller utbildning i sparsam körning.

• Vill du veta mer kontakta Susanne Arneborg, energisamordnare, Borås Stad, 033-35 30 11.

Borås arbetar mot våld i nära relationer

Det första spadtaget på lekplatsen i Stadsparken togs gemensamt den 28 maj av stadsträdgårdsmästare StenAnders Jöne, Tekniska nämndens ordförande Alexis Mouchopanis, Kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson och Elsa Franzén, klass 5A på Gula skolan – som vann teckningstävlingen som hölls i samband med lekplatsvalet (i bakgrunden syns hennes klasskamrater).

Klimatsmarta Borås

Borås Stad är Sveriges näst bästa kommun när det gäller tillgänglighet.

Det konstaterar 2013 års tillgänglighetsbarometer från Humana.

Häng med på Hälsoveckan Under vecka 42, det vill säga den 14–20 oktober, är det åter dags för Hälso­ veckan i Borås. Föreningar och kommunala verksamheter kommer att arrangera aktiviteter i hälsans tecken. Vad sägs om att till exempel prova på ridning med 4H, dansa på Mötesplats Kristineberg eller gå på hälso­ café på Trandaredsbiblioteket.

– Vi har en bred definition av hälsa och det handlar om mycket mer än träning och mat, säger Linda Broberg, folkhälsosamordnare på Stadsdels­ förvaltningen Öster.

Under veckan kommer det även anordnas en eftermiddag i trafiksäker­ hetens tecken då besökarna bland annat kan utmana sig själva i en cykel­ hinderbana och träffa räddningstjänst och polis.

• Läs mer om programmet på boras.se/halsoveckan.

Den 12 september invigdes den nya lekplatsen som barn och unga i Borås själva valt utifrån tre alternativ.

Nu är det fritt fram att leka för så väl barn som vuxna.

Såklart Borås är en tidning från Borås Stad

Ledare

Borås – ständigt på väg uppåt

Bild: Jörgen Jarnberger

Den 10 september fick alla barn och unga som deltog i skräpplockardagarna en aktivitetsdag på Borås Djurpark.

Borås har blivit lite renare För andra året i rad genomfördes i början av sommaren en mätning av hur skräpigt det är i Borås. Glädjande nog visade resultatet att det var lite mindre skräpigt än förra året. På varje kvadrat­ meter i stadskärnan fanns det 6,07 skräp jämfört med 7,23 skräp 2012. Sju av tio skräp är fimpar och det näst mest vanliga är snus. Målet är att minska nedskräp­ ningen med 50 procent från 2012 till 2020.

Mätningen görs av Borås rent och snyggt i samarbete med Håll Sverige Rent och Statistiska Centralbyrån.

Synpunkter på förskola eller skola?

Om det är något i förskolan eller skolan som inte motsvarar dina förväntningar eller om det är något som du inte är nöjd med, kan du alltid vända dig till perso­ nalen som arbetar på ditt barns förskola eller skola. I andra hand vänder du dig till berörd förskolechef eller rektor.

Om ditt missnöje fortfarande kvarstår, kan du framföra ett skriftligt klagomål.

Blanketter för detta finns på förskolans och skolans webbsida på boras.se.

PS. Om du är nöjd och glad över något så älskar vi att få veta det också.

Ofrivilligt ensam? Hjälp finns!

Borås Besöksverksamhet är ett samarbete mellan Borås Stad, Röda Korset, Svenska kyrkan i Borås, pensionärsföreningarna PRO och SPF. Tanken är att hjälpa till att bryta isoler­ ingen för människor i alla åldrar som är ofrivilligt ensamma. Borås Besöksverk­

samhet förmedlar kontakt mellan den som vill ha besök och en frivillig/ideell besökare.

Vill du ha besök eller kan du tänka dig att ge ett par timmar i veckan på att bli besökare kontakta föreningens ord­ förande Mona Hallberg, 0706-329702.

V

ilken sommar! Onekligen en fras som jag och många med mig upprepade gånger både sagt och hört under årets semesterperiod. Det är nog inga överord att säga att vi fått precis den sommar vi så ofta ser framför oss när vi talar om ledighet och semester.

Men nu går vi vidare, och positiva som vi boråsare är ser vi fram emot en färgrik och vacker höst med fulla svampkorgar och dignande fruktträd.

En fantastisk början på ”höstterminen” var onekligen när Kommunkompassen, ett verktyg som analyserar kommu­ nens arbetssätt, redovisar ett resultat där Borås fortsätter att förbättra sig. Så även om det fortfarande finns förbättrings­ möjligheter visar det att vi är på rätt väg och det sporrar inför framtiden. Även i år erbjöds ungdomar som gått ut nian eller har som­ marlov från gymnasiestudier feriearbete i Borås Stad, alterna­ tivt att bli sommarlovsentreprenör. Alla som ansökt fick jobb och det känns fantastiskt bra att veta att Borås erbjuder sina ungdomar möjlighet till, kanske en första, kontakt med arbets­ livet och möjligheten att tjäna egna pengar under sommaren.

Hinderbanan vid Kransmossen, som det skrivs om på annan plats i Såklart Borås, vill jag varmt rekommendera. En fantas­ tisk plats att bara ha kul på, utmana en god vän eller varför inte den egna förmågan. Här sätter bara fantasin gränsen.

Detsamma gäller för den av Borås fyra- till tolvåringar framröstade Stadsparkslekplatsen, eller skall vi kalla den lekoch mötesplats. Nu har den öppnat sina portar, och jag tror den blev just så inbjudande och spännande som inte minst de unga förstagångsväljarna trott och hoppats.

Vi kan konstatera att i Borås klarar fler elever skolan, jäm­ fört med riket i stort, och vi har en uppåtgående utvecklings­ trend. Men vi är inte nöjda, därför tar vi krafttag för att alla elever ska vara behöriga till gymnasiet.

Ett uppmuntrande bevis var när SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) tilldelade Borås, som en av åtta kommuner, Skolkommunpriset för att, som motiveringen löd, ”eleverna i grundskolan år efter år når bättre resultat”. Visst värmer det.

Som alltid har det hänt så mycket mellan utgiv­ ningarna av Såklart Borås att bara några få saker kan omnämnas. Det ligger inte någon värdering i valet utan visar bara hur mångskiftande en kommun är. Ständig i rörelse och ständig strävande efter att bli ändå bättre.

Ulf Olsson (S) Kommun­ styrelsens ordförande i Borås Stad

3

arbete

Vägen till jobb går via modersmålet I Borås får nyanlända flyktingar som är analfabeter lära sig läsa och skriva på sitt eget språk som ett sätt att lättare lära sig svenska. Borås Stad satsar för att hjälpa elever att snabbare komma in i svenska språket – en förutsättning för att få jobb och försörja sig själv.

– Jag drömmer om att få arbeta som busschaufför, säger Deega Negeeye från Somalia, som nyligen inte kunde skriva sitt eget namn.

– Just det, bra!

Läraren Sharif Mohamud lyser upp när han ser sin elev Batulo Mahdis framgångar med att skriva bokstaven ”a”. Målmedvetet fyller hon linjerna i sitt skrivhäfte. Språket somali använ­ der precis som svenska det latinska alfabetet, så det som eleverna lär sig om bokstäver här på somalilektionerna har de nytta av när de börjar ta till sig svenskan.

Batulo Mahdi kom till Borås från Somalia i våras samtidigt som Borås Stad inledde en sär­ skild satsning för nyanlända vuxna som aldrig fått gå i skolan. Batulo Mahdi har fyra barn som hon tar hand om ensam sedan maken dödades i hemlandet.

– För mig är det första gången i hela mitt liv som jag går i skolan och nu kan jag skriva mitt namn, säger hon på somali och läraren Sharif Mohamud översätter.

Nära en tredjedel av de vuxna flyktingar som kom till Borås i fjol och under första halvåret i år är inte läs- och skrivkunniga. De flesta av dem är från Somalia och Afghanistan. Över 90 procent av dem som helt saknar utbildning är kvinnor, vilket är vanligt i krigs­drabbade om­ råden och utvecklingsländer. Så i det pågående läs- och skrivprojektet finns en viktig jämställd­ hetsaspekt.

Tidigare erfarenheter visar att elever som är analfabeter brukar bli kvar i SFI-undervisning under väldigt lång tid.

– Tanken är att när eleverna får knäcka läs­ koden på sitt eget språk ska det underlätta för dem att lära sig svenska och att, i nästa steg, ta sig in på arbetsmarknaden, säger Dzenan Ga­ nic, verksamhetsutvecklare på Arbetslivsförvalt­ ningen i Borås Stad.

I projektet, som drivs på försök under ett halvår, samarbetar flera parter (se faktaruta).

Egentligen räckte pengarna som Arbetslivs­ förvaltningen avsatte för projektet till löner till två lärare på halvtid.

4

– Men det visade sig att två kandidater som vi var intresserade av hade rätt till anställningsstöd från Arbetsförmedlingen. Det gjorde att vi hade råd att anställa tre lärare.

Batulo Mahdi är fyrabarnsmor och har just lärt sig skriva.

90 procent av eleverna i somali- och dari-klasserna är kvinnor.

Den stora gruppen av somalier kunde därmed delas upp i två mind­re klasser. Första omgången av försöksverksamheten verkar redan ha gett goda resultat, visar en utvärdering som Dzenan Ganic gjort och där 24 av eleverna deltog. De allra flesta är väldigt nöjda både med utbild­ ning, lärare och lokaler.

Ryktet om det nya sättet att lära sig läsa och skriva har dessutom spridit sig.

– Jag vet många både på Hässleholmen och på Norrby som vill gå här. De har hört av oss att man lär sig svenska snabbare om man först kan läsa och skriva somali, säger Ardo Ilmi och gesti­kulerar snabbt med händerna som har henna­färgade fingertoppar.

Hon vill en dag kunna arbeta antingen som städerska, barnskötare eller förskollärare. Klass­ kamraten Amina Mohamed vill stå i affär, Batulo Mahdi drömmer om att bli sjuksköterska och Deega Negeeye vill alltså bli busschaufför.

De håller med om att de är starka och modiga som tar sig an ett sådant här stort projekt som det är att samtidigt börja läsa och skriva på två språk.

– Men vi är ju från Somalia, konstaterar Ardo Ilmi.

– Vi gör allt vi kan. Vi ska inte ge upp, utan vi kommer att kämpa, säger Deega Negeeye.

”Om man inte klarar sitt eget språk är det väldigt svårt att lära sig svenska”, säger läraren Sharif Mohamud som peppar, uppmuntrar och stöttar sina elever att ta nästa steg mot friheten i att vara läs- och skrivkunnig.

Rektorn på SFI, Mia Sundström, ser också ljust på elevernas möjligheter.

– Målet är att de ska komma in i svenskan på runt två år, i stället för efter sex till åtta år som brukar vara vanligt för den som inte är läs- och skrivkunnig. Det betyder att de här eleverna skulle kunna närma sig starten på en yrkes­ utbildning under våren 2015. Det vore väldigt bra, ja, fantastiskt.

ANNA VÖRÖS LINDÉN

Bild: anna sigge

I dari-klassen går kvinnor från Afghanistan. Khadija Mozafari (närmast) har varit i Sverige i tio månader och drömmen är att en dag få arbeta som tolk eller farmaceut. Klasskamraten Robube Horbany har varit här i sju månader.

särskild satsning på språkutbildning

• Projektet är ett samarbete mellan:

• 69 av de nyanlända vuxna som kom till Borås under 2012 och första halvåret 2013 var ej läs- och skrivkunniga. De utgjorde nära 30 procent av de nyanlända vuxna.

Arbetslivsförvaltningen, som står för ekonomin.

CFL, Centrum för flerspråkigt lärande, Borås Stad, som står för personal.

SFI, Svenska för invandrare, med verksamhet och lokaler.

Arbetsförmedlingen, som har godkänt utbildningen som en lämplig aktivitet och därför berättigar deltagarna till etableringsersättning.

• Tillsammans med tidigare anlända fanns det i december 2012 cirka 500 vuxna som helt saknade grundskoleutbildning från hemlandet.

• Borås Stads särskilda satsning på ej läs- och skrivkunniga nyanlända vuxna är en försöksverksamhet under ett halvår 2013 (2 maj–31 oktober). 33 elever är med i projektet.

• Satsningen kostar Borås Stad 250 000 kronor i lön för tre halvtidsanställda lärare (två i somali och en i dari) under sex månader.

• Eleverna har lektioner i det egna språket halva dagen och i svenska på SFI andra halvan.

5

sam hälle

Bo Drysén

Svante Stomberg

Lena Palmér

Annette Carlson

Bo Drysén arbetar direkt under kommunstyrelsen under ledning av kommunchefen Svante Stomberg.

Det finns en politisk styrgrupp med de båda kommunalråd som ansvarar för skolan i sina respektive politiska block: Lena Palmér (S) och Annette Carlson (M).

Nu gör Borås Stad en kraftsamling för en bättre skola som ska ge återverkan många år framöver. Kommunen spänner sina samarbetsmuskler och utmanar invanda arbetsmetoder för att spurta mot en skola som ger kunskap, trygghet och studiero.

För att nå dit tar vi gemensamt ansvar för barn och unga.

alla tillsammans Borås Stad arbetar alltid för att förbättra sina arbetssätt för boråsar­ nas bästa, det är inget nytt. Skillnaden den här gången, med skolan, är att alla förvaltningar och kommunala bolag är med i ett gemen­ samt arbete. Och att kommunchefen kavlat upp ärmarna och gått ner på golvet och är en del i det praktiska arbetet.

Borås Stads skolutvecklingsarbete är en process som nu har fått ny kraft. Handlingsplanen för skolan heter Lust att lära, möjlighet att lyckas. Och möjlighet att lyckas är precis vad den ska ge.

– Jag har under en tid inte känt igen mig i hur skolan beskrivs.

Det hela kulminerade när jag läste en ledare i Borås Tidning vid jul.

Och jag bara kände att ”Nej, nu räcker det!”. Boråsarna och vi som arbetar i den offentliga verksamheten är värda bättre. Vi kan mer, säger kommunchef Svante Stomberg.

Under julhelgen började Svante Stomberg fundera på hur han kunde utnyttja sina resurser på bästa sätt för att få igång arbetet.

’’

– Skolan är så viktig för den förbereder barn och unga på samhället vi lever i, här hemma i Sverige men också övriga världen. Att ha möjlighet att gå gymnasiet är också viktigt för att klara sin egen försörjning och att på så sätt påverka sitt eget liv och av egen kraft kunna komma vidare ut i arbetslivet.

– Att vi har en handlingsplan för skolan visar tydligt hur viktigt vi tycker att det är.

6

Annette Carlson, kommunalråd (M)

– Skolutveckling är ett uppdrag vi tjänstemän gör på direkt upp­ drag av politikerna. I mitt uppdrag, både som kommunchef och i andra befattningar, har jag skaffat mig ett enormt nätverk som jag nu satsar allt på, för att få en bättre skola.

Sedan tidigare fanns ett chefsmöte inbokat i slutet av januari där alla förvaltnings- och kommunala bolagschefer skulle delta.

– Min fråga till dem var ”Hur skapar vi en skola i världsklass?”

Det är en utmanande fråga men gör syftet klart. Vi är beredda att göra skillnad. Det är allas vårt ansvar att delta i utvecklingen av en skola för alla. Där varje elev har behörighet till gymnasieskolan när hon eller han går ut grundskolan.

Svante Stomberg ser en grundskola som ger eleverna möjlighet att söka till gymnasieskolan som en hörnsten i det goda samhället. Om eleverna har möjlighet att lyckas i skolan kan de komma hur långt som helst.

Bo Drysén är utsedd att leda arbetet. I sin tjänst som stadsdelschef för Stadsdelsförvaltningen Norr har han kommungemensamt ansvar för utvecklingen av skola och förskola och han har också bakgrund i skolans värld.

– Det är bra att vi kan utnyttja de kompetenser våra stadsdels­ chefer har. Nu är han frikopplad från sin vanliga tjänst för att under ett år arbeta på heltid med skolutveckling, säger Svante Stomberg.

Under våren har Bo Drysén jobbat med att ta fram underlag för en handlingsplan. Under 50 möten med olika arbetsgrupper bestå­ ende av lärare, rektorer, chefer för elevhälsa, områdeschefer, fackliga företrädare och sex elevråd utkristalliserades tre målområden: • rektors uppdrag • läraryrkets status • resultaten Det presenterades under en presskonferens i juni.

’’

– Gymnasieutbildning är otroligt viktigt för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden och samhället i stort. Så länge det finns elever som inte har betyg så att de kan komma in på gymnasiet så har vi inte fullgjort vårt uppdrag.

– Vi tycker att alla elever i Borås ska klara gymnasieskolan och tror att alla elever kan klara att få behörighet till gymnasiet. Alla i vår organisation måste tro på att alla elever har möjligheten att lyckas.

Lena Palmén, kommunalråd (S)

handlingsplanen

Från ord till handling

Handlingsplanen Lust att lära, möjlighet att lyckas har tre målområden:

Bo Drysén är tjänstledig från sitt arbete som stads­delschef för Stadsdelsförvaltningen Norr – stads­delen som har ansvar för den kommun­ gemensamma utvecklingen av skolan. Han arbetar på heltid med att leda och införa handlingsplanen för skolutveckling Lust att lära, möjlighet att utvecklas under ett års tid, från 1 augusti 2013 till 31 juli 2014.

• Rektors uppdrag • Läraryrkets status • Resultaten Det är elevens lärande, ökad likvärdighet mellan kommunens skolor och ökad måluppfyllelse för varje elev som står i centrum.

för en bra skola – Det har funnits en stor samsyn i arbetsgrupperna vilket under­ lättat vårt arbete. Vi vill väldigt gärna verka för en ökad likvärdighet i kommunens skolor. Alla ska ha samma förutsättningar att använda till exempel modern teknik, samma förutsättningar för rektor att utföra sitt uppdrag och samma möjlighet till goda läromedel, säger Bo Drysén.

Nu har hans arbete gått in i en ny fas. Han ska genomföra de för­ ändringar som är nödvändiga.

– Vi arbetar med hela organisationen under 2013 och 2014 men det betyder förstås inte att det kommer att vara en helt förändrad verksamhet när vi börjar höstterminen 2014. Men grundstenarna för att förbättra ska vara på plats, säger han.

Själva satsningen bygger på visionen Borås 2025 med formuler­ ingen om ett gemensamt ansvar för barn och unga.

Rektorn ska ta större ansvar för varje elevs kunskapsutveckling, trygghet och studiero.

Som arbetsledare ska rektorn stärka sitt pedagogiska ledarskap.

Sedan ska det finnas en gemensam struktur i kommunen för hur en grundskoleenhet ska se ut.

– Det ska vara tydligt hur många elever en rektor ska ha ansvar för. Vi ska inte lägga ner skolor men det kan bli så att det till ex­ empel finns flera rektorer i en och samma skolbyggnad, säger Bo Drysén.

Alla rektorer ska ha samma möjlighet att ge varje enskild elev den hjälp han eller hon behöver genom elevhälsan, utvecklingsenheten, SPKC (Specialpedagogiskt kompetenscentrum) och särskilda un­ dervisningsgrupper.

– Det blir en genomsyn av hela organisationen för att sätta fokus på mötet mellan lärare och elev.

Det är viktigt att alla lärare i Borås Stad har tillgång till modern

teknik. Här ser det väldigt olika ut i dag. I en stadsdel har till ex­ empel alla lärare tillgång till bärbara datorer medan andra inte är så lyckligt lottade.

Just nu byggs de trådlösa närverken ut så att de ska fungera på alla skolor.

Det jobbas på att minska det administrativa arbetet som lärarna ut­ för så att arbetstiden fokuseras på elevens kunskapsutveckling.

Syftet är att ge mer tid till eleverna och att se till att uppfölj­ ning och analys får mer utrymme.

I takt med att resultaten i skolan höjs ska lärarnas och rektorernas lönenivå höjas så att de står sig i jämförelse med konkurrerande kommuner.

– Vi ser väldigt positivt på framtiden.

Det finns mycket samlad kraft med alla förvaltnings- och bolagschefer bakom ar­ betet. Det finns också ett stort intresse från näringslivet att stötta och hjälpa skolan.

Det finns en vilja att bidra till bättre upp­ växtvillkor för barn och unga. Det är vi väldigt glada för, säger Bo Drysén.

– I det arbetet vi bedriver nu får inget komma upp som vi inte kan genomföra. Nu måste vi gå till botten med hur vi kan utveckla varje individ. Det är vi som är här nu som kan bidra till utvecklingen. Nu ska vi visa att vi kan, vi – tillsammans. Kom­ munens förvaltningar och bolag, alla borås­are, föräldrar, barn och alla i skolan, säger Svante Stomberg.

Lust att lär a, möjlig het att lyc kas

Charlotte Ohlsson

• Vill du veta mer kontakta Bo Drysén, bo.drysen@boras.se.

7

kultur Ulla Zimmerman är konstnären som förutom att uttrycka sig själv också vill göra gott för andra. Redan på Konstakademin följde hennes konstnärskap de båda trådarna.

I höst kan du se hennes verk på Borås Konstmuseum.

Zimmerman vill göra gott Att köra hem till Ulla Zimmerman är något av ett äventyr. Grus­ vägarna blir smalare och smalare och husen längs vägen dyker allt mer sällan upp.

Så ligger det där, det trivsamma huset i skogen, hund på gården och den glade maken som välkomnar.

Ulla Zimmerman har en lång historia med huset på Björnåsen.

Hennes pappa köpte det under en handelsresa till Göteborg när Ulla Zimmerman inte var mer än något år. Så det var här hon tillbringade sina somrar som barn men hon är stockholmare i grunden.

– Jag är en sådan där riktigt läskig överklass från Djursholm, säger Ulla Zimmerman först lite urskuldande och sedan skrattar hon.

Men läskig är knappast Ulla Zimmerman. Hon är varm, kvick med en vaken och intelligent blick. Och efter ett par minuter märks att det bor mycket envishet i hennes lilla kropp.

Det var i andra ring det slog henne med kraft: ”Jag vill bli konstnär eller sjuksköterska”. Mitt i ett föredrag av abbé Pierre visste Ulla Zim­ merman vad hon ville bli. Hon kom hem från skolan och ville börja sin bana med en gång men hennes kloka mamma föreslog att först skaffa ett avgångsbetyg. Det fick hon men studentexamen blev det inte.

Ulla Zimmerman kom in på Konstakademin som 17-åring. Redan under åren på akademin började den andra tråden i hennes yrkesliv att löpa.

– Jag började arbeta med killar som satt frihetsberövade i väntan på rättspsykiatrisk undersökning. Det fanns ingen verksamhet för dem så någon kom med idén med att de skulle måla.

Det var väl egentligen inga roliga pojkar det där, säger Ulla Zimmer­ man.

Hon ryser när hon pra­ tar om sitt arbete med interner på Lång­holmen. Hon tycker inte att det var mycket till vård de fick men att möta sitt eget skapande, det såg hon till att de fick. Hon rullade ut papper på golvet eftersom det inte fanns bord.

Ulla Zimmerman kallar det Släpp fångarna loss det är vår-tiden och tycker att det var ett viktigt arbete. Alla hon mötte i de här samman­ hangen – oavsett om det var på fängelse eller ungdomsgårdar – hade haft med barnavårdsnämnden att göra under sin uppväxt. Det var inte män från trygga uppväxtmiljöer.

Men även hennes egen bakgrund hade en avigsida. Något hon kunde uttrycka i sin konst.

– Min allra första utställning handlade om min uppväxt. Det kvalmi­ ga, instängda livet, säger Ulla Zimmerman och fortsätter, min mamma var en fantastisk människa men kanske inte en så bra mamma.

’’

Att få möta kulturen nära och personligt gör de dementa så gott

8

Det är den vakna blicken som är Ulla Zimmermans mest utmärkande drag.

Den har lett henne genom konsten och hennes vilja att hjälpa andra.

Under sitt yrkesliv har hon hela tiden varvat egen konst med att försöka hjälpa andra genom konsten. Förutom kriminella också ungdomar med trasig bakgrund, funktionshindrade, demens­ drabbade, strokepatienter och människor som rehabiliterar sig efter strålbehandling.

De grupper som möter Ulla Zimmerman nu gör det ofta genom vården. Under många år har hon arbetat med dementa och låtit dem uttrycka sig genom måleri.

– Att få möta kulturen nära och personligt gör de dementa så gott.

Någonstans handlar det om att bli sedd och att vara någon. Ofta kommer deltagarna till måleriet med krökta ryggar men går därifrån med sträckt rygg, säger hon.

Under 16 år höll hon kulturverkstad för funktionshindrade på Katrinehill men också på Hedagården. De resulterade bland annat i utställningen (och filmen) ”Samtal utan ord”.

– Jag målar förstås med normalbegåvade också. En hel del av dem

Bild: anna sigge

När huset i Björnåsen blev permanentboende så byggdes det ut, eller snarare upp, för att få en ateljé med det rätta ljusinsläppet.

– Det är en balansgång att vara respektfull utan att bli jamsig och tramsig. Det ska vara bra måleri helt enkelt, säger Ulla Zimmerman.

Det senaste året har hon arbetat mycket med SÄS, Södra Älvs­ borgs sjukhus.

I våras blev hon klar med målningar i taket på förberedelse­ rummen till kirurgin.

Efter att själv ha legat och tittat upp i sjukhustaket fick hon idén att göra konst av det rutmönster som bildas av ventilationen.

Nu arbetar hon med upplevelsebilder till innertaket på gynekologi.

– Tänka att man kan få ha så roligt, utbrister hon.

Det startar med intervjun. Hon frågar vad patienterna vill titta på när de ligger och väntar oavsett om det är en operation eller en gyne­kologisk undersökning. Någon önskade sig till exempel en bild på George Clooney.

– Inte behövde han ha mycket kläder på sig heller och Clooney kunde tydligen gärna bada med delfiner. Ja, jag har gjort en bild med delfiner i varje fall, säger Ulla Zim­ merman med ett skratt.

Att arbeta med konst för gynekologin ställer andra krav på måleriet än det i väntan på opera­ tion.

– Det är intressant för att det är så svårt. Det får varken vara sött eller gulligt men inte heller för otäckt. Och det får inte heller vara något som man kan associera med något som man blir förtvivlad av.

’’

Jag har förstått att jag inte ska göra skisser i förväg

som jag har haft kommer till exempel att finnas med på höstsalongen.

Ulla Zimmerman har haft både proffs och amatörelever och säger att skillnaden är att den som är konstnär till yrket kan se när något händer och det blir bra.

Under Borås Konstmuseums stora retrospektiva utställning i höst kommer det att finnas 50–60 verk av henne från olika tider i hen­ nes liv. Snarare än perioder har hon en metod i sitt måleri och så använder hon den teknik som passar det hon vill uttrycka bäst.

– Jag har förstått att jag inte ska göra skisser i förväg. För mig är det intervjuer som gäller.

Det blev tydligt när hon gjorde skisser inför en stor målning till plenisalen i LO-borgen.

– Jag tycker faktiskt att skisserna blev bättre än målningen.

Under 20 år har hon arbetat med cancerpatienter. Det har varit mycket uppskattat, någon uttryckte det till och med så att hon fick livslusten tillbaka.

Att hon lämnade Stockholm och blev boråsare är en lång historia.

Och den tar vägen över havet.

Efter det intensiva jobbet med ungdomar med problem gick Ulla Zimmerman till sjöss. Hon var 30 år när hon gick sjöbefälsutbild­ ningen för att bli radioofficer och började arbeta som telegrafist.

– Det var så jag träffade min man Curt. Han var maskinist, säger Ulla Zimmerman.

Paret hade olika önskemål om var de skulle slå sig ner när de gått i land. Curt ville bo norr om Dalälven och absolut inte i stan.

Eftersom Ulla Zimmermans föräldrar dött blev sommarhuset en kompromiss. De flyttade till Björnåsen 1976 och har bott där i de absoluta utkanterna av Borås sedan dess. Nu bor deras dotter och hennes familj bara ett stenkast bort.

Utställningen startar den 19 oktober. Förhoppningsvis kommer vi att få se bataljmålningen från ett operationsbord med detaljer som Ulla Zimmerman beskriver som ”härligt slafs”.

Charlotte Ohlsson

Snart dags för årets höstsalong – se www.boras.se/saklart.

9

Måndag med Persson och Schibbye Uppväxt, utveckling och att våga sin övertygelse är några av Måndagarnas ämnen i höst!

Det är inget nytt att jakten på rikedom får människor att begå fruktansvärda handlingar.

Senast i Kongo. Sex miljoner döda, två miljoner våldtagna och flera generationer som dömts till fattigdom och tvingats på flykt, skändats, slaktats.

Kriget handlar om pengar, makt och kontrol­ len över Kongos naturresurser. I Etiopien är det oljan. Även där leder kamp om marken till avskyvärda övergrepp och dödande. Tänk om ingen berättar om grymheterna?

Johan Persson och Martin Schibbye.

Journalisten Martin Schibbye och fotografen Johan Persson ville rapportera på plats om flyktingars vittnesmål och om kopplingar till oljeföretaget Lundin Petroleums verksamhet i regionen, Ogaden. Ute på uppdraget greps de och dömdes till elva års fängelse. 14 månader senare släpptes de och i höst kommer boken 438 dagar, som berättar historien. ”Det fria ordet kan inte undvika farliga om­ råden” var en av motiveringarna då Schibbye och Persson fick publicistpriset i år. Möt dem den 21 oktober på Måndagar på Kulturhuset i ett samtal med Borås Tidnings kulturchef Lena Kvist.

Felicia Feldt och Mian Lodalen är två andra gäster i höst. Båda har skrivit om sin uppväxt, och berättar om föräldrar som utifrån deras ut­ gångspunkt långt ifrån levt upp till de förhopp­ ningar och krav som kan ställas på någon som ansvarar för ett barn. Får man verkligen lämna ut sina föräldrar i en bok? Och är försoning absolut nödvändig?

Alla höstens gäster finns på boras.se/måndagar • Fram till och med 25 november är det på måndagar det skapas en scen för det bränn­ heta, det traditionella, det nyskapande och det tillbaka­lutat vilsamma. Kanske till och med nå­ got du definitivt inte väntat dig. Varje måndag bjuder på en ny kulturupplevelse inom Kul­ turhusets väggar, ingen måndag är den andra lik. Biljettsläpp är det klockan 11, tisdag före aktuell måndag, via Ticnet eller i Kulturhusets reception.

Utmanande Europapremiär och existentiell satir Borås Stadsteater tar stora frågor på högsta allvar i höst – men med en ordentlig dos humor.

Den 7 september har teatern premiär med den danske dramatikern Christian Lollikes Det normala livet på lilla scenen. En radikal och smärtsam pjäs om hur våra uppfattningar om hur livet ska levas kommer på skam. Det blir en lek med vardagens alla utmaningar, det virrvarr av mathets, förföljelsemani och kroppshysteri som huvudpersonerna tampas med.

Regissör är Nora Nilsson, som gjorde succé på Göteborgs Stadsteater med den kritikerrosade föreställningen Det intelligenta homots guide till kapitalism och socialism med en nyckel till skriften i våras.

Den 5 oktober får stora scenen en exklusiv Europapremiär med Brothers in Blood, i regi av Stadsteaterns chef Monica Wilderoth. Detta

10

Bild: anna sigge

kultur

rykande färska samtidsdrama, skrivet av den sydafrikanske dramatikern Mike van Graan, biter tag i världsreligionerna och utmanar våra fördomar om vad vi väljer att se när vi möter varandra. Var först i Europa med att uppleva denna pjäs!

Det normala livet spelas från 7 september fram till 4 oktober.

Regi: Nora Nilsson Scenografi: Jenny Nordberg Skådespelare: Eva Claar, Lennart Eriksson, Mårten Svedberg Brothers in Blood spelas från 5 oktober fram till 1 november.

Regi: Monica Wilderoth Scenografi: Richard Andersson Skådespelare: Hedda Gullander, David Rang­ borg, Simon Rodriguez Strömberg, Gunilla Rydholm-Eriksson, Lars G Svensson

En hind En rolig grej, ett sätt att testa sina gränser eller bara extra rolig motion.

Borås Stads hinderbana är en mötesplats där alla ska kunna mötas oavsett ambitionsnivå och förutsättningar.

Borås egen hinderbana ligger på Kransmossens friluftsområde. Den invigdes i juni och består till 80 procent av återvunnet material. Banan är öppen för alla dygnet runt och du behöver – och kan – inte boka den i förväg. Dessutom är den gratis att använda. Hinderbanan är en del av Fritids- och folkhälsoförvaltningens

fritid Christer Ek och Louise Lundin tar sig uppför repväggen, L-G Nilsson står på tur.

Bröderna E mrik och M elker Almström , 8 och 5 å r, kör för fu llt.

derbana för alla satsning på spontanidrott och aktivitetsplatser för alla.

Idén uppstod för några år sedan då den mili­ tära hinderbanan bredvid ridhuset i Borås revs.

Den var ett populärt utflyktsmål för många som ville testa såväl sin fysiska som mentala styrka.

Borås Stads hinderbana är väldigt lik en mi­ litär hinderbana men är anpassad för att öka tillgängligheten och för att vara mer säker och inte minst, en smula mer fantasifull. Banan avslutas med en linbana à la tv-programmet Gladiatorerna.

Totalt finns 21 hinder och den som testat en militär hinderbana känner igen sig. Bland an­ nat finns hindret repväggen som är en lutande vägg att springa upp för med hjälp av rep.

Repväggen, liksom andra hinder, har anpassats för minskad skaderisk. När du hoppar ned på

andra sidan är avståndet till marken lägre än på en militär bana.

– Vi vill att alla, unga som gamla, vältränade så väl som ”icke-motionärer”, ska känna att det är roligt att komma och testa och få en utmaning, säger Ola Svensson, enhetschef på Service­kontoret.

Ola Svensson är mannen som tillsammans med Fritids- och folkhälsoförvaltningen planerat för hinderbanan. Hinderbanan blir ju vad man gör den till, antingen kan man utmana sina polare och ta tid eller så går man bara dit och testar de hinder som verkar överkomliga.

Framöver kommer informationsskyltar att komma upp som tipsar om alternativa sätt att ta sig runt. Den som till exempel inte vill eller kan göra hindret ”armgång” får information om att i stället springa två varv runt hindret, vilket ungefärligen motsvarar hindret i tid.

Axel-Ivar Claesson, 74 år, tar sig an ett av hindren på Kransmossen.

Hinderbanan övervakas sju dagar i veckan av vaktmästare som arbetar på Kransmossen. De ser till att inget hinder är trasigt.

Det är dessutom fler saker på gång på Krans­ mossen.

En av grusplanerna ska bli konstgräsplan och i stället för att frakta bort allt grus som blir över ska det användas till att fylla upp den sanka marken bredvid hinderbanan. Där ska sedan fasta träningsredskap byggas i form av rejäla handtag för armhävningar, rep för balansgång och klättring och mycket annat.

Här vill Borås Stad gärna ha in tips från all­ mänheten på vilka redskap som önskas.

Elisabeth Eliason

• Har du tips eller frågor kring hinderbanan, kontakta: Ola Svensson, 033-35 77 04 e-post: ola2.svensson@boras.se.

11

väster

Möten med mänsklig Mötesplats Norrby firar tre år i höst och är en självklar träffpunkt för de boende på Norrby.

Besökarna Pardis, Shabnam och Suad berättar om Norrbys ”gemensamma vardagsrum”.

N

V

Entrén på Mötesplats Norrby är ljus och fräsch och besökare i olika åldrar är redan på plats trots att man just öppnat för dagen. Två unga killar i röda Boråströjor slår sig ner vid ett av de vita borden för en kopp kaffe. Mötesplatsen slog upp portarna 2010 och skulle vara ”en väg in” för de som bor och verkar på området där 57 procent är utrikesfödda.

– Som ny i ett land är det så mycket praktiskt att tänka på. Hur ska man till exempel ta till sig all information som dimper ner i brevlådan, om man inte kan språket? Att komma hit och få

Ö

Stadsdelsförvaltningen väster redaktör: Sofia Cullberg e-post: sofia.cullberg@boras.se facebook.com/stadsdelvaster

12

hjälp att läsa sin post kan verka som ett litet pro­ blem, men är oerhört värdefullt, säger enhets­ chef Emma Ragnarsson som varit med sedan starten och sett verksamheten växa för varje dag.

Mötesplatsen är ett samarbete mellan Stadsdels­ förvaltningen Väster och AB Bostäder. Varje dag kommer över 100 besökare för att fika, låna böcker och delta i olika aktiviteter. Biblioteket har ökat sin utlåning med drygt 100 procent varje år! Besökarna styr nästan helt över utbudet och i den komönstrade önskeboken kan besö­ kare skriva i vad just de vill göra eller önskar ska köpas in. En del aktiviteter, som kvinnofesten den 8 mars och utflyktsresor för hela familjen, återkommer varje år.

Förra året delades Norrbypriset ut för första gången, för att uppmärksamma de goda krafter som finns på Norrby. Under festliga former delades miljöpris, fredspris, kulturpris och entreprenörs­pris ut.

– Vinnarna fick diplom och 5 000 kronor att

lägga på något fint för Norrby. Områdets egna lilla Nobelfest blev succé och är något vi kom­ mer göra till en årlig tradition, säger Emma Ragnarsson.

Eftersom verksamheten främst riktar sig till daglediga vuxna fanns det från början inte så mycket verksamhet för barn. Men snart förstod personalen att för att föräldrarna skulle kunna göra något, var de tvungna att se till att även barnen var sysselsatta.

– Det finns inte så många ställen att gå till om man har många barn. Barnhörnan i vårt biblio­ tek är en naturlig samlingspunkt för barnen och vi ordnar aktiviteter som passar hela familjen, säger Emma Ragnarsson.

I den trivsamma lokalen på Värmlandsgatan verkar också många ideella krafter, läxläsning är ett exempel.

– Det roligaste är att besökarna själva bidrar med så mycket! De hjälper varandra över kul­ turgränser, åldersgränser och språkliga gränser.

Precis så vi ville att det skulle vara, säger hon med ett leende.

Pardis Khoshbin från Afghanistan sökte sig till mötesplatsen ganska snart efter att han bosatt sig på Norrby. Han var mån om att snabbt kunna få jobb.

Bild: Anna Sigge

Vuxna förebilder mentorer till unga

Bild: Ingrid Frisell

Goda och många vuxenrelationer är en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa. Tack vare ett nytt samarbete med Mentor Sverige får Boråsungdomar i åldern 13–17 år möjlig­ het att under ett år få en vuxen kompis i form av en egen mentor.

Mentorprogrammet vänder sig till ung­ domar som upplever att de vill ha fler vuxna relationer, och till vuxna volontärer (mentorer) som känner att de vill ställa upp och vara en trygg och bra förebild för en tonåring. Mentorskapet sträcker sig över tolv månader där en ungdom och en vuxen träffas regelbundet, till exempel för att fika, plugga och besöka mentorns arbetsplats.

Shabnam Zendehzaban, Pardis Khoshbin och Suad Jam i hobbyrummet, där Shabnam arbetar med vägg­ målningar.

värme – På mötesplatsen gick jag en kurs i CVskrivande och genom en annan besökare fick jag tips om jobb via Lernia, berättar Pardis Khoshbin. Han fick tjänsten, som är place­ rad på Volvo, och där jobbar han än i dag.

Han besöker mötesplatsen regelbundet.

Ibland får han agera tolk och eftersom han är en fena på att sy hjälpte han även till när mötesplatsen ordnade modevisning i höstas.

När Shabnam Zendehzaban bosatte sig i Borås för två år sedan var hon ivrig att lära sig svenska.

– Här kände jag mig trygg direkt och med hjälp av medspråkarna (som är deltagare i ett arbetsmarknadsprojekt och som fungerar som samtalspartner för den som vill prata svenska, reds anm), lärde jag mig språket och träffade andra nyinflyttade, säger Shab­ nam Zendehzaban.

Som konstnär ser hon hur bilder och skapande kan förena människor med olika språk, bakgrund och traditioner. I sina vägg­ målningar i mötesplatsens hobbyrum ritar hon saker som är viktiga för barnen, som miljö, djur och vänskap, så kan de prata kring detta och på så sätt lära av varandra. En och annan Spiderman får också plats på väggen.

– Spiderman är kanske inte en pedagogisk

Katten vad bra! figur i sig, men det är viktigt att barnen får vara med och bestämma, det får de känna genom att rita sin spindelman, säger hon.

Somaliska Suad Jam har bott på Norrby i tio år och är numera ledare i föräldra­ utbildningen COPE, som hon själv gick när hon kom hit. I dag är hon timanställd på mötesplatsen där hon tar hand om kaféverk­ samheten.

– Jag gillar verkligen att jobba här, de fina lokalerna bidrar också men främst är det människorna, både personal och besökare, som gör det så roligt, säger Suad.

– Ibland agerar du tolk också, flikar Emma Ragnarsson in. Och så har du ju lagat mat åt bostadsministern!

Alla fyra skrattar gott åt minnet. Suad Jam lagade så mycket somalisk mat när mötes­ platsen fick ministerbesök att de räckte till alla besökare den dagen. När vi pratar om framtiden på mötesplatsen bubblar de tre besökarna av idéer. Det verkar bli ännu ett händelserikt år på mötesplatsen.

Sofia Cullberg

• Vill du veta mer om Mötesplats Norrby, ring 033-35 32 41 eller besök boras.se/motesplatsnorrby.

Bosse och Lennart heter de två huskatterna som förgyller vardagen för de boende på Solsidans demensboende.

Lätt att hitta rätt om du mår dåligt Nu finns ny information på Borås Stads webbplats för att underlätta för barn och unga som far illa att hitta rätt.

Ett regeringsbeslut om riktade insatser för psykisk ohälsa gör att Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har en överenskommelse kring detta, för att upp­ muntra, stärka och intensifiera utvecklings­ arbete för personer med psykisk ohälsa.

Målet är en förbättrad och tillgänglig vård och omsorg, men också en bättre livssitua­ tion för dessa personer. Ett grundkrav i överenskommelsen är att landstingen och kommunerna ska tillhandahålla webb­ baserad information, som beskriver vart i landstinget och kommunerna barn och unga med psykisk ohälsa och deras famil­ jer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp.

13

öst er

Barnens boksommar Det är en regnig dag på sommarlovet. De kommer ju titt som tätt de där dagarna då det inte är läge att ligga på stranden, dyka från bryggan eller dricka saft i solen. Det är sådana dagar som räddningen stavas bibliotek.

På Trandaredsbiblioteket har närmare 50 barn samlats för bokklubbsträff.

V

– Är det någon som vill berätta om en riktigt bra bok som ni hunnit läsa, undrar Johan Elfving som under N terminerna är skolbibliotek­arie på Ekarängskolan. Ö Barnen sitter på golvet i ett litet rum, några har fått plats i en soffa, en del av de äldre barnen står i dörr­ öppningen och har knappt hunnit ta av sig cykelhjälmarna. Som svar på Johans fråga flyger händerna upp i luften och det viftas ivrigt för att få berätta om de senaste bokupplevelserna, böcker om Lasse-Majas detektivbyrå är popu­ lära, Alfons Åberg och Pelles ficklampa är andra böcker som kommer upp.

– Pelles ficklampa är bra, säger Johan Elving, den har jag också läst och det är fina bilder i den.

Stadsdelsförvaltningen öster redaktör: Emma Svensson e-post: emma.svensson@boras.se boras.se/stadsdeloster

14

Dagens träff på Trandaredsbiblioteket är en del av sommarbokklubben som anordnas på biblioteken i Stadsdelsförvaltningen Öster.

Totalt anmälde sig 531 ungdomar i år. Kristina Löcsey är enhetschef på biblioteken i Tranda­ red och Dalsjöfors och är mycket nöjd över det stora intresset. Hon var med och startade sommar­bokklubben 2006.

– Skolan efterfrågade ett sätt att hålla igång läsningen även på sommaren och då kom vi på detta koncept, berättar Kristina Löcsey. Elev­ erna ska läsa åtta böcker för att få vara med på en fest i början av höstterminen.

Sommarbokklubben är bara en av alla läsfräm­ jande aktiviteter som Stadsdelsförvaltningen Östers bibliotek arbetar med.

På Trandaredsbiblioteket och skolbiblioteket på Ekaräng följer man barnen från förskoleklass tills de slutar årskurs 6.

– Vi har en tydlig plan som vi arbetar utifrån med olika aktiviteter för olika årskurser, det gör så att ingen går miste om något, berättar Kris­ tina Löcsey. Hon berättar att de även arbetar med andra kulturformer, till exempel visar de teater för alla treåringar och i årskurs fyra.

– Det är sällan vi bara läser en bok utan att vi har någon aktivitet kopplad till boken. Vi

diskuterar innehållet, eleverna får lära sig be­ rätta egna sagor och ofta avslutar vi med något pyssel där barnen skapar själva, fortsätter Kristina Löcsey.

Från att barnen börjar förskoleklass så är det skolbibliotekarierna som står för kontakten med eleverna. Skolbiblio­ teken har ett tydligare fokus på lärande än det traditionella folkbiblioteket.

– Barnen ska lära sig att hitta i biblioteket och förstå hur det är uppbyggt. I de tidiga åldrarna så kommer eleverna tillsammans i hel- eller halvklass men när de är äldre kan de komma hit själva och låna eller lämna tillbaka en bok, säger Kristina Löcsey.

– Att vi arbetar kontinuerligt med barnen gör att vi lär känna dem och då blir det lättare att anpassa aktiviteterna efter barnens intresse och behov, fyller Johan Elfving i.

Han berättar att i dag behöver inte alla elever läsa samma bok, det finns bättre kunskap om vikten av att hitta rätt bok till rätt person vilket han ser som en utmanande men rolig del i arbe­

Kristina Löcsey

Bild: anna sigge

Sommarbokklubben ger barn på sommarlov ett forum att diskutera sin läsning.

Familjecentral öppnar på Boda I höst öppnar Familjecentral Boda, en mötesplats och ett kunskapscentrum för gravida och familjer med småbarn.

Det kommer att finnas öppen förskola, barna­vårdscentral, småbarnsbibliotek och socialrådgivning. En gång i veckan kom­ mer det också att finnas en barnmorska på plats.

Just nu pågår arbetet med att färdig­ställa lokalerna som ligger på botten­våningen i samma hus som Boda vårdcentral.

Familjecentralen ska att drivas av Borås Stad och Västra Götalandsregionen. Håll utkik på boras.se för mer information.

tet som bibliotekarie.

Engagemanget och entusiasmen hos Kristina Löcsey och Johan Elfving går inte att ta miste på, de vet att det jobb de gör är av stor vikt.

– Forskning har vi­ sat att ökad läsförstå­ Johan Elfving else ger en elev större chans att lyckas även i övriga skolämnen.

Det är A och O att vi skapar känslan kring läsning som något positivt och att sam­ arbetet mellan bibliotek och skola funge­rar, säger Kristina Löcsey.

De träffar barnen i de tidiga skolåldrarna ofta för att skapa en bra grund för framti­ den. Att jobba med eleverna i förskoleklass och låg­stadiet är väldigt tacksamt, tycker Johan Elfving.

– I den åldern är de flesta intresserade av allt vilket är kul även om de kan ha lite svårt att sitta still ibland, säger han.

Kristina Löcsey tillägger att de inte heller begär att barnen ska sitta still utan att det är en del i läroprocessen. Genom att sitta

ner och lyssna på en berättelse utvecklas den förmågan.

I dag behöver inte barnen på sommarbok­ klubben sitta still, det har nämligen blivit dags för tipspromenad. Barnen rör sig snabbt mellan frågorna som sitter uppe i biblioteket. De går i små grupper och när de stannar vid en fråga läser ett av barnen frå­ gan högt och de andra lyssnar ivrigt.

Ofta ropar någon ut svaret. Och de fyl­ ler noggrant i sina tipskuponger. När det är dags att gå hem blir det en liten kö till lånedisken.

– Får jag låna åtta böcker? frågar en flicka.

– Ja det är klart att du måste ha böcker under hela sommarlovet, svarar Kristina Löcsey.

Flickan ser mycket nöjd ut och konstaterar att det visst var nio böcker. Och det är ju bra för det passar faktiskt alldeles utmärkt att läsa även soliga dagar.

Emma Svensson

• Vill du veta mer om hur biblioteken i Trandared och Dalsjöfors arbetar med läsfrämjande kontakta enhetschef Kristina Löcsey, 033-35 52 28 eller kristina.locsey@boras.se.

Under en vecka i sommar tränade barn och ungdomar ny­ cirkus och parkour med hjälp av cirkus­ gruppen Cirkus Cirkör i Dalsjö­ forsparken. Det hela avslutades med uppvisning för publik och det var många som kom för att imponeras av ung­ domarnas konster.

Bild: Mikael Andersson

Uppvisning i cirkuskonster

Gymmet kom till Sörmarksgatan Om de äldre har svårt för att ta sig till gymmet så får gymmet komma till dem.

Så tänkte man på Sörmarksgatans vårdoch omsorgsboende och bjöd in en instruktör från Friskis och Svettis, som körde ett pass i mjuk träning med de boende.

– Vi är det första boendet att testa detta koncept och det var väldigt uppskattat, berättar Marita Paaso som är enhetschef på Sörmarksgatan 201.

Träningen fortsätter nu regelbundet med hjälp av en DVD.

15

norr Vad har kampsport och lokalvård gemensamt?

Kanske inte så mycket, tänker nog många.

Men så tänker inte Robert Martinsson, enhetschef för ett lokalvårdsdistrikt i Stadsdelsförvaltningen Norr. Han har sett kampsport som personlig utveckling i mer än 30 år och det ledde till att han började arbeta med lokalvård.

Kampsporten gör rent hus V

– I seriösa kampsporter får utövaren lära sig att hålla rent och snyggt om­ N kring sig som en del i att utveckla sin karaktär, säger Robert Martins­ Ö son.

I samband med att Borås Stad omorganiserades 2011 ändrades lokal­vårdsorganisationen. Tidigare ingick lokalvårdarna i arbetslagen på respektive arbets­ plats, till exempel en skola eller ett vård- och omsorgsboende. Så är det inte i dag.

Nu finns en helt ny struktur uppbyggd runt lokalvård där kunskap och utveckling är i fokus. Målen är högt ställda. För två år sedan hade få lokalvårdare inom Stadsdelsförvalt­ ningen Norr egentlig utbildning för sitt yrke.

I dag har många kommit en lång bit på väg och till sommaren 2014 ska samtliga lokalvårdare ha fått en yrkesutbildning genom ett pågående EU-projekt.

– Det handlar bland annat om att utveckla ar­ betsmiljön och stoltheten inom yrket, nya städ­ metoder och -system, säger Robert Martinsson.

Att vi städar med rätta metoder i varje sam­ manhang. Till exempel genom att vi använder så torra metoder som möjligt för att förhindra bakteriespridning, att sköta om golv på rätt sätt så att de håller längre, att använda medel som är miljövänliga och mycket annat.

Det är ingen tvekan om att Robert Martins­

Stadsdelsförvaltningen norr redaktör: Elisabeth Eliason e-post: elisabet.eliasson@boras.se facebook.com/stadsdelnorr

16

son är rätt man på rätt plats. Med hela kroppen berättar han om vikten av ett helhetsperspektiv och att tänka långsiktigt, att vårda oss själva och de sammanhang och lokaler vi vistas i. Vi slipar till vår karaktär genom att lära oss att vårda vår omgivning och våra lokaler. Och det är så som Robert Martinssons erfarenheter från kamp­ sport kom in i ett projekt på Fristadskolan som drevs under förra läsåret.

Det började med att den årliga skolenkäten visade att få elever tyckte att det var rent och fint på skolan, trots att det städas flitigt. Robert Martinsson hade ett möte med skolans led­ ning och det bestämdes att han skulle besöka varje klass under deras värdegrundslektioner och prata om ”värdegrund ur lokalvårdarens perspektiv”. Han inledde varje lektion med en uppvisning i kampsport och lät sedan eleverna gissa hans yrke.

– Inte många gissade rätt, säger han och skrat­ tar.

Med eleverna hade han en dialog kring bemö­ tande mellan lokalvårdare och elever men också om elevernas eget ansvar. Om hur man beter sig – att det inte bara är lokalvårdarens ansvar att städa utan allas. Ofta handlar det om små­saker som inte kostar på så mycket, men som ger ett gott resultat. Cirka 90 procent av skräp och smuts i våra hus kommer från skorna. Om vi får in i ryggmärgen att alltid skrapa av skorna, är mycket vunnet.

Här reser sig Robert Martinsson för att de­ monstrera hur han själv gör när han kommer in i en lokal. Först stampar han av skorna, sedan tar han ett så kallat Aikidosteg, det vill säga, han vänder sig om samtidigt som han går bak­ länges och skrapar av resterande smuts under skorna.

En utvärdering visade att lektionen var myck­

et uppskattad och eleverna bidrog med många förslag på vad de själva kan göra för att hålla rent. Bland annat konstaterade de flesta elev­ erna att de behöver bli bättre på att hålla ord­ ning efter sig själva, se till att skräpet hamnar i papperskorgen och inte kladda på bänkar.

– Vi som jobbar inom lokalvården sysslar med livskunskap, säger Robert Martinsson. Det här som ungdomarna lär sig om ordning och reda, det handlar om att på ett ödmjukt och respektfullt sätt kunna samverka med andra medmänniskor. Vi som jobbar inom lokalvår­ den är vuxna yrkesutövare mitt i verksamheten, värdegrundsbärare i ordning och reda.

Arbetet på Fristadskolan fortsätter. Ledningen ser gärna att de nya sjuorna som precis har börjat får en lektion i ordning och reda. Det har blivit bättre i klassrummen men det finns fortfarande arbete att göra för att det ska hål­

Bild: anna sigge

Sompong Ekblom, Robert Martinsson och Inger Forsberg ser sitt arbete för en ren skola som ett viktigt hälsoarbete.

Familjecentral har öppnat på Sjöbo Nu har en ny familjecentral på Sjöbo öppnat. Du som för­ älder eller blivande förälder är välkommen till familjecen­ tralen med alla frågor som rör barn i åldern 0–6 år. På Familje­centralen Sjöbo be­ drivs öppen förskola och där finns pedagoger och social­rådgivare. Under hösten finns Familje­ centralen Sjöbo i tillfäl­ liga lokaler på Sjöbo torg. Öppettider under hösten: Öppen förskola mån–tis 9–12 Babycafé ons 9–12 Öppen förskola tor–fre 9–12 Kontakt: Samordnare Anna Eklund 033-35 39 06, anna.eklund@boras.se.

Skolmaten – så kan du påverka På Fristad-, Asklanda- och Gula skolan är kökspersonalen intresserade av att få feed­ back från elever och föräldrar vad gäller skolmaten.

Du kan gå in på boras.se/stadsdelnorr och klicka dig fram till någon av skolorna och välja ”Matsedel”. Där kan du fylla i ett en­ kelt formulär på webbsidan. Du kan också ringa eller skicka e-post. Ansvarig kock heter David Reinholdsson, 033- 35 87 77, david.reinholdsson@boras.se.

Lokalvårdarna på Fristadskolan gör en bedömning av hur städat eller ostädat ett klassrum är innan de börjar rengöra. Ju bättre ordning, desto lättare blir det för dem.

Ett initiativ som uppskattas av både elever, lärare och lokalvårdare.

las rent och snyggt även i korridorer och andra utrymmen.

Det är tydligt att Robert Martinsson och hans lokalvårdsteam har många planer för framti­ den. Det finns flera genomtänkta idéer om hur lokal­vården kan utvecklas i Borås Stad.

– Jag har arbetat med Borås Stad som ar­ betsgivare i 25 år, säger Robert Martinsson.

Sedan vi fick vision Borås 2025 känner jag mig ännu mer hemma. Vision Borås 2025 talar om ett Borås som jag verkligen vill verka för. Vi inom lokalvården är med och bidrar till den.

Vi är verksamhetens största hälsobärare som bidrar till frisknärvaro genom att hålla rent och snyggt. Elevers och medarbetares närvaro är ju faktiskt en grundförutsättning för att vi ska nå våra mål i den kommunala verksamheten.

Elisabeth Eliason

• Vill du veta mer kontakta Robert Martinsson, 033-35 71 19 eller robert.martinsson@boras.se.

Trygg hjälp vid demenssjukdom I stadsdel Norr finns så kallade trygghets­ platser på Klintesväng 4–10 (tidigare Sjö­ boklint). Trygghetsplatser är ett tillfälligt boende för dem som har en demenssjuk­ dom eller tidiga symptom på sjukdomen.

Syftet är att avlasta för närstående och höja livskvaliteten och öka tryggheten för den demenssjuke.

Målet är att plats ska kunna fås inom ett dygn och den demenssjuke kan vistas på boendet i upp till tio dagar. Det behövs ingen biståndsbedömning och det kostar 174 kronor per dygn.

För mer information, ring 033-35 32 46 eller besök boras.se och skriv ”trygghets­ platser” i sökrutan.

15 17

lättläst Här hittar du lättlästa, korta sammanfattningar av några artiklar i såklart borås. Fler lättlästa notiser finns på boras.se/lattlast –> nyheter.

Lektioner i somali blir en väg till svenskan De invandrare som kommer till Borås måste lära sig svenska för att kunna få jobb här.

Men en del av dem som kommer hit kan inte läsa och skriva på sitt eget språk.

Nu har Borås Stad startat utbildningar i att läsa och skriva språken somali och dari.

Eleverna har sedan lättare att lära sig svenska när de kan läsa och skriva sitt eget språk.

Halva dagen har eleverna lektioner i det egna språket och halva dagen i svenska.

Sidan 4 Prova hinderbanan vid Kransmossen!

Nu finns det en hinderbana vid Kransmossens friluftsgård.

Hinderbanan ska vara ett annorlunda sätt att motionera och att pröva sin styrka.

Banan har 21 olika hinder och man väljer förstås själv hur många man vill ta sig över.

Sidan 10 Maja Boger har fått pris som årets bästa kemi-lärare Maja Boger är lärare på Bäckängs-gymnasiet Hon har fått pris för att hon är Sveriges bästa kemi-lärare.

Hennes elever skrev ett brev till Svenska Kemist-samfundet och föreslog att hon skulle få priset.

Sista sidan

18

Intressanta samtal med gäster varje måndag på Kulturhuset Journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson skulle göra reportage i Etiopien men greps och sattes i fängelse där de fick stanna 14 månader.

Den 21 oktober kommer de till Kulturhuset och berättar om sina upplevelser.

Det kommer också många andra gäster varje måndag på Kulturhuset.

Hela listan på gäster finns på boras.se/måndagar.

Sidan 10 Mer än 100 besökare varje dag kommer till Mötesplats Norrby Mötesplats Norrby har funnits i tre år.

Den har blivit ett populärt ställe att träffas på för dem som bor i stadsdelen.

Varje dag kommer över 100 besökare.

På mötesplatsen kan de fika, låna böcker och vara med i olika aktiviteter.

Man kan gå olika kurser och barn kan få hjälp med läxorna.

Mötesplatsen ligger på Värmlandsgatan 22 och är öppen varje vardag.

Sidan 12 500 barn i Öster har haft en bok-sommar I sommar har mer än 500 barn varit med i en bokklubb på biblioteken i stadsdel Öster.

I bokklubben pratar man om böckerna som eleverna har läst och de lär sig berätta egna sagor.

Bokklubben avslutas med en fest i början av höstterminen.

Klubben är till för att barnen ska tycka det är roligt att läsa och lära sig hitta i biblioteket.

Sidan 14

Nya familjecentraler på Boda och Sjöbo I höst öppnar en ny familjecentral i samma hus som Boda vårdcentral.

Centralen är till för dem med småbarn eller som snart ska få barn.

Där finns en barnavårdscentral, en öppen förskola, ett bibliotek för små barn, och där kan man få social rådgivning.

Det har också öppnat en ny familjecentral vid Sjöbo torg.

Där finns både öppen förskola och social rådgivning.

Sidorna 15 och 17 Städningen är viktig för att vi ska må bra Städningen i till exempel en skola är viktig för att eleverna och lärarna ska må bra och hålla sig friska.

Därför är det viktigt att de som städar – de kallas för lokalvårdare – använder rätt metoder för att städa.

I stadsdel Norr har man därför gjort så att alla lokalvårdare ska få utbildning.

Robert Martinsson är en av städ-cheferna för lokalerna i stadsdel Norr.

Han är ofta ute i skolorna och pratar med eleverna om att alla kan hjälpa till så att lokalerna är rena och hälsosamma.

Sidan 16

korsord Vad tyckte du mest om att läsa i Såklart Borås?

Skicka in din lösning och svar på frågan till Såklart Borås 501 80 Borås senast 30 oktober så har du chans att vinna ett litet pris.

Namn Gatuadress Postadress

FUL FISK CHILEGRANNE

HUGGORM

ÄLDRE LÄNGDMÅTT

VISKAN GEMENSKAP I EUROPA

BOXEN HÖG TOPP ÄR VERKLIGA TING

INLEDS EFTER NYÅR

ANORDNING

FALLER I HÖST GÖR ELD IBLAND

SKICKAS PER POST KAN HACKA KOCK I SPEL BRUKA

BOENDET

TA NER SEGEL EN SMULA SALTBASSÄNGER JA FÖR SPANJOR LÖVTRÄD SNORVALP

STILTJEN

KAN ÄLDRE PRYLAR VARA

KONDITOR BO FÖRVIRRAD

MODERN TEKNIK

INNEHA

LUSÄGG

DEL AV GJORDE NYCKEL BANTARE HJÄLPER OSS HÅLLA KONTAKT DELAR AV MÅNGA HJUL

TRAPPA

OCKSÅ ETT OCK

SÄTTER PÅ OBESTÅND

REKLAM VANLIGT LÖVTRÄD

HOPP STRÄNGINSTRUMENT

GNUGGISAR SKIVTYP

LAGGKÄRL GRÖNSAK DJURVÄRLDEN

SES VÄXTER OM VÅREN DINKA

TREVLIG

GÖR MÅNGA RABATTER

Ulf Thorén

TOG EN REJÄL NATTMACKA

UPPREPNING KÖKSVERKTYG POJKNAMN

© 2013

ÄNGLAGESTALT

INTE BARA ÄKTA MAKAR

SNASK

MANDRILL EXPANDERAR

SAMLINGSSALEN

ÖPPNAS HOS TANDLÄKARE

DROG FÖRR IGÅNG FORDON

SKAKA

KAN GODISGUBBE VARA

REGENT SOM BLEV GAMMAL

VÄLGÖRARE ÄR DET SÄKERT

LÄRARES ADEPT

UTFÖR OPERATIONER

VANLIG MATFISK

BRUKAS VID STOPPNING

STOJ

NACKSTYV

tre vinnare från sommarnumret: Lena Löfgren, Borås, Bosse Nelson, Borås och Marie-Louise Lerjesten, Borås.

SÖKER VI DÅ SOLEN HETTAR

19

såbraborås

En riktig toppenlärare

Bild: anna sigge

utvärdera ditt arbetssätt och lära av andra. Med erfarenhet vet du vad som fungerar men får inte vara rädd för att prova nytt, säger hon.

Hon arbetade sina första lärarår på mellan- och högstadiet och uppskattade att undervisa mel­ lanstadiebarn som hade naturkunskap som elevens val. De som såg naturens samband för första gången.

– Det är inte lika lätt att få ungdomars ögon att lysa när de blivit äldre. Men på gymnasiet har man en del gratis eftersom eleverna sökt sig till ämnet.

Ett tillåtande klimat i klassrummet är viktigt, menar Maja Boger. Hon tycker också att dagens öppenhet mellan lärarna förbättrar undervis­ ningen.

– Det bästa är arbetet i klassrummet. Det är så roligt att möta eleverna. Att se när det tycker att det är svårt och sedan få vara med om när det lossnar.

Hon tycker att det är viktigt att eleverna lär

Eleverna ska veta i god tid vad som gäller så att de kan planera sin tid.

– Jag skulle aldrig ta fram en elev till tavlan som inte kan eller klarar att vara där. Man lär sig inget av att misslyckas. Jag tror på positiv träning, att få lyckas.

Eleverna vill hon behandla som de individer de är. Då får de chans att utvecklas efter egen förmåga.

– Det är härligt att se hur otroligt mycket eleverna har utvecklats under de tre år de går gymnasiet. Att ha varit en liten del i den kun­ skapsinhämtningen är så roligt.

Charlotte Ohlsson

nr 341.234.

Det är Maja Bogers elever som nominerade henne till Svenska Kemistsamfundets peda­ gogiska pris. Eleverna lämnade en motivering med namninsamling för att ge tyngd åt sitt val och det är tydligt att Maja Boger är be­ rörd av elevernas initiativ. Ur hen­ nes milda framtoning bryter Maja Boger en stark glädje igenom. Det Ålder: 59 år är lätt att förstå att hon Yrke: Lärare sedan 1993, kan entusiasmera.

12 år på Bäckängsgymnasiet Hon är civilingen­ jören i kemiteknik som Bor: Dalsjöfors bestämde sig för att byta Familj: Man och två barn yrkesbana. Hon började Priset: 10 000 kronor, ära och som vikarie, gick lärar­ diplom. Pengarna har gått utbildningen och började till en 24-växlad cykel. sin resa i pedagogiken.

– Jag har lärt mig mycket under åren. Jag tyckte att det var ett lätt arbete när jag vikarierade men efter lärarhögskolan förstod jag att det inte räckte att göra samma sak hela tiden. Som lärare får du testa olika pedagogiska modeller,

sig balansera kraven på sig själva. Och hon har mer än en gång sagt till en elev att det inte finns något MVG+, även om det där pluset är något många jobbar för.

– Varje elev ska sätta upp sina mål och sedan får vi vuxna puffa dem lagom. De ska må bra när de går i skolan. Jag förstod nog inte riktigt hur tufft det kan vara för eleverna förrän mina egna barn gick gymnasiet.

13.09

”Ni som inte vill svara på frågan kan räcka upp handen.”

Det kan verka som en bakvänd uppmaning i ett klassrum, men årets kemilärare, Maja Boger på Bäckängsgymnasiet, vet vad hon gör. Enkelt får hon veta om alla har förstått och hon kan gå vidare.