Såklart borås sommar 2013

Arbete Alla unga Samhälle Gott som sökt har om idéer för fått feriearbete ungas vardag

Kultur Plats för Omsorg Lär skratt på nya ut! sprids över Textilmuseet hela landet

såklartborås SOMMAR 2013

»

Kunskap, kultur och kreativitet på Ekarängskolan

Priya Thakkar, 12 år, som har målat ”Psykedelia” är en av utställarna på skolans vårsalong

såklartborås Ansvarig redaktör Charlotte Ohlsson 033-35 70 68 eller charlotte.olsson@boras.se

Grafisk form Charlotte Ohlsson Layout Studio Desktop Ansvarig utgivare Marie Ingvarsson Omslagsbild Anna Sigge Tryckeri Responstryck Webb boras.se/saklart

Bättre och bättre i Borås skolor Grundskolorna i Borås har klättrat ordentligt i rankingen över Sveriges bästa grundskolor och befinner sig nu på 73:e plats bland 290 kommuner.* SKL, Sveriges kommuner och landsting, delade i år ut det nyinstiftade skolkommunpriset för första gången. Borås Stad vann eftersom vi de senaste fem åren ständigt förbättrat grundskoleelevernas resultat.

– Det är fantastiskt roligt att se resultat av vårt medvetna arbete. Men vi är ännu mitt i resan – målet är topp tio, säger Lena Palmén (S), kommunalråd med ansvar för skolfrågor.

För att nå till tio-i-topp-listan pågår nu en satsning där samtliga kommunala förvaltningar och bolag är engagerade.

Alla har fått i uppdrag av kommunchef Svante Stomberg att komma med idéer på hur de kan stötta grundskolan. Målet är att eleverna ska få bättre betyg så att fler blir behöriga till gymnasieskolan.

För många betyder uppdraget att de får vidga sitt arbetssätt

Lyssna på såklartborås: boras.se/saklart

* Rankningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting

Skjuts till badet i Sjömarken

Nyttiga fakta om vår stadsmiljö Borås Stad har tagit fram Handbok för stadsmiljön, som är en praktisk tillämpning av våra riktlinjer för stadsmiljön.

Handboken är till för dig som är intresserad av hur stadsmiljön kan och får se ut.

För den som till exempel har en butik eller restaurang och vill ha skyltar eller uteservering är den extra bra. Ringbindning och plastad framsida gör att handboken tål stadens tuffa tag.

Tre förvaltningar har samarbetat för att få fram den: Samhällsbyggnad, Tekniska och Kultur.

Vill du ha Handbok för stadsmiljön finns boken att hämta på Samhällsbyggnadsförvaltningens expedition, Kungsgatan 55.

2

och fundera över frågor som normalt inte faller på deras bord. Tekniska förvaltningen, Djurparken, Borås Energi och Miljö är bland dem som jobbar för en bättre grundskola.

– Inledningsvis fanns en viss tvekan till hur man skulle kunna koppla skolan till sin egen verksamhet. Men nu ser jag ett stort engagemang från alla håll, och man börjar förstå hur mycket det faktiskt finns att göra för skolan, säger Svante Stomberg.

I juni kommer en handlingsplan att finnas klar som ska leda till en rad konkreta aktiviteter.

– I vår vision för 2025 säger vi att vi ska ta gemensamt ansvar för barn och unga. Nu rivstartar vi med fokus på skolan, säger Svante Stomberg.

Är du mellan sju och tretton år och gillar sol, bad och att testa olika aktiviteter, är du välkommen att hänga med badbussarna till Sjömarken. Från den 10 juni till och med den 9 augusti avgår bussar från Södra torget varje vardag klockan 9.00. Hem från Sjömarken kan du ta bussen som går klockan 15.00.

• Mer information finns på boras.se/badresor och på facebook.com/BadresorBoras

Samarbete och friluftsliv vid havet Även i år blir det kollo för barn mellan nio och tolv år. Kolonin ligger alldeles vid havet i Espevik, 15 kilometer norr om Varberg och där får barnen tre veckor med mycket bad och många aktiviteter. Sommarkollo är mer än att bara få andas frisk lantluft. Barnen lär sig bland annat att ta hänsyn och planera sina dagar. Årets ansökningstid har gått ut och nästa års ansökningar ska vara inne i mars–april.

• Vill du veta mer så gå till boras.se/kollo

Såklart Borås är en tidning från Borås Stad

Ledare

Bild: Claes Persson

Vi har goda skäl att vara stolta

Hasselsnoken – misstänkt lik en huggorm.

Snoka efter ormen Det finns tre ormarter i Borås: huggorm, snok och hasselsnok.

Huggormen är den vanligaste, snoken den största och hasselsnoken skygg och väldigt sällan sedd.

Nu vill kommunbiolog Jenny Pleym ha oss kommuninvånare till hjälp för att kartlägga ormarnas utbredning i Borås. Det har kommit in rapporter från privatpersoner som sett hasselsnok men sällan med bild.

– Jag har fått muntliga uppgifter om hasselsnok i Borås men det har inte funnits bilder eller varit någon expert

som sett hasselsnoken, säger Jenny Pleym.

Men Claes Persson, Hultafors, har fångat en hasselsnok på bild precis utanför Boråsgränsen i Bollebygd. Visst kan den lätt misstas för en huggorm?!

– I dag har ju nästan alla med sig en kamera i mobiltelefonen. Ser du en orm, foto­grafera den gärna och skicka bilden till oss, säger Jenny Pleym.

På boras.se/miljo hittar du en länk till ett rapportformulär där du kan anmäla vilka ormar du sett.

Prisad vare naturvårdaren Vem tycker du ska få Borås Stads miljö- och konsumentnämnds naturvårdspris?

Priset är på 10 000 kronor och delas årligen ut till den eller de som gjort betydande insatser för naturvården i kommunen.

Både enskilda personer, grupper, föreningar och företag kan nomineras så länge de arbetar aktivt med naturvård och kan visa vägen för andra.

Nomineringarna ska vara inne senast den 30 juni 2013. Du kan antingen använda det elektroniska formulär som finns på boras.se/miljo eller skicka din nominering med posten: Miljö- och konsumentnämnden Borås Stad 501 80 Borås

Märk gärna ditt inskickade bidrag med ”Naturvårdspris”.

D

et finns ett uttryck som säger att man inte skall förhäva sig. Kanske är det så, men lite ödmjuk stolthet kan man väl ändå ta sig rätten att känna. Jag tänker på alla de priser och utmärkelser Borås fått de senaste åren – vad sägs om årets stadskärna, Sverigebäst på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, Sveriges föreningsvänligaste kommun, årets ungdomskommun. Visst får vi vara stolta och glädjas åt den extra krydda belöningen med alla utmärkelser innebär.

Men vi får inte glömma att det är alla duktiga medarbetare som med sitt engagerade arbete gjort detta möjligt. Er insats är avgör­ ande för kommunens hela verksamhet.

Det här numret av Såklart Borås har i viss mån ett ungdoms­ fokus. Två saker jag valt att speciellt beröra är därför feriearbete och lekplatsvalet. Men det kunde lika gärna ha varit den centrala plats barn- och ungdomskulturen har i Borås, satsningarna på näridrottsplatser eller det nyligen öppnade Brygghuset – ett ungdomens hus. Även i år kommer ungdomar som gått ut nian eller har sommarlov från gymnasiestudierna att erbjudas feriearbete i Borås Stad, eller plats som sommarlovsentreprenör. En möjlighet med enbart positiva inslag, precis som lekplatsvalet där våra yngsta medborgare gavs möjlighet att avgöra utformandet av Stadsparkens lekplats. Redan i sommar kan barnen kunna njuta frukten av sitt demokratiska deltagande genom att leka och rumstera runt på ”sin egen” lekplats.

Boråsarnas inflytande och delaktighet är också det centrala i den process som kallas medborgardialog med mål att öka förutsättningarna att påverka beslut som rör den egna vardagen och ökat deltagande i de demokratiska processerna.

I slutet av april i år hade Sveriges ekokommuner årsmöte på Navet i Borås. Det var Borås första miljödiplomerade evenemang och skall ses som en del av Borås Stads ambitioner att vara en mötesstad och en ledande miljökommun. Med ett helhetsgrepp om miljöaspekterna har man tittat på bland annat resor till och från mötet, boende, mat och avfall. Exempelvis minskas miljöpåverkan genom att ekologiskt och vegetariskt serveras under hela mötet.

Borås vill vara med och främja utvecklingen för ett hållbart samhälle utifrån en ekologisk grundsyn, med koppling till det ekonomiska och sociala perspektivet.

Till sist, nu hoppas vi på en fin sommar, att semestern blir vad var och en önskar och att torsdagarna blir samma folkfest som vanligt.

Ulf Olsson (S) Kommun­ styrelsens ordförande i Borås Stad

3

arbete

I år ska Rasmus Johansson vara ledare på Elfsborgs fotbollsskola för barn upp till 13 år. Deltagarna kommer från hela Sverige.

Han tycker att det är jättebra att Borås Stad erbjuder sommarjobb till ungdomar. ”Det är ett enkelt och smidigt sätt att få jobb på. Jag kommer säkert att söka nästa år också.”

Redan rutinerade på Den ena kommer att arbeta med äldre människor och den andra med barn.

Harjeen Akram och Rasmus Johansson är två av de drygt 1 400 ungdomar som ska feriejobba inom Borås Stad i sommar.

Båda har de viss rutin.

– Förra året tipsade kompisar mig om att man kan sommarjobba inom kommunen, säger Harjeen Akram. Jag tyckte att det lät kul att få komma ut i arbetslivet och se hur det fungerar på en arbetsplats.

Rasmus Johansson tränar basket och har inte tid med något extrajobb under skolterminerna. Därför lät feriearbete perfekt.

– 2012 var vi ett gäng kompisar som skickade in ansökningar och hoppades få jobba med Brämhults fotbollsskola.

Det blev inte riktigt som han hade tänkt sig.

– Nej, de flesta av mina kompisar fick jobb i fotbollsskolan, men själv jag blev erbjuden en plats på ett daghem. Först var jag besviken, men så tänkte jag att ett jobb ändå är ett jobb. Jag har god hand med barn och det var aldrig aktuellt att tacka nej.

Förra året feriearbetade Harjeen Akram på äldreboendet Våglängdsgatan på Hässleholmen.

– Det var kul att vara med de äldre och se hur de lever. Jag firade

4

midsommar med dem, fikade och tog med dem på promenader.

Det allra roligaste var nog att sitta med de gamla, fråga dem om deras liv och få lyssna när de berättade hur det var när de var unga.

Rasmus Johansson var under samma period i fjol på en förskola på Hässleholmen.

– Jag fick göra allt, leka och pyssla med barnen, se på film, baka och göra utflykter. Barnen verkade tycka att det var kul att jag var där, jag var den enda killen i personalen.

Han tyckte att jobbet var ganska fritt och uppskattade det.

– Jag gillar att röra på mig och på ett dagis sitter man inte stilla på en stol och håller på med papper. Jag fick vara aktiv, vara mycket utomhus och springa omkring med barnen.

Bara ibland blev det lite väl intensivt.

– Jag tycker att jag har rätt bra ork, säger han och skrattar, fast ibland ville barnen leka precis hela tiden. Men personalen var väldigt mån om mig och sa att jag skulle gå till personalrummet och ta en fika och vila lite mellan varven.

För Harjeen var det enda tråkiga med jobbet när det ibland var för lite att göra för henne. Hon tog egna initiativ, tittade efter om diskmaskinen behövde tömmas eller om golvet i köket behövde sopas.

– På ett sommarjobb får man försöka ta eget ansvar och tänka själv.

De är helt klara över sina tips till den som ska feriearbeta för första gången.

– Se till att ha mobilen avstängd när du jobbar. Var inte rädd att fråga personalen om du är osäker på något. Första gången jag såg

Bild: anna sigge

Harjeen Akram trivdes jättebra med förra årets feriearbete. För lönen köpte hon kläder och gjorde roliga saker med kompisarna, som att åka till Liseberg. ”Det var skönt att slippa be mamma och pappa om pengar.”

sommarjobbet två barn som bråkade visste jag inte hur jag skulle göra, till exempel, säger Rasmus Johansson.

Både han och Harjeen Akram framhåller att det är viktigt att ha en positiv inställning.

– En annan sak är att passa tiderna, säger Harjeen. Det är precis som på ett vanligt jobb, det är inte okej att komma för sent.

På hennes arbetsplats fanns också några andra regler.

– Ja, på ett äldreboende gäller tystnadsplikt så att man inte ska föra vidare det man hör från de boende. En annan regel var att jag inte fick ha smycken på mig under arbetstid.

Inför sommaren 2013 var det naturligt för både Harjeen och Rasmus att söka feriejobb igen. En nyhet för i år var att de sökande kunde lämna önskemål både om geografiskt område och om arbetsområde. Exempel på arbetsområden är, förutom barnomsorg och äldreboende: administration, kost, kultur, lokalvård, renhållning, föreningsliv och sommarlovsentreprenörer. Många ungdomar kryssar i flera alternativ för att vara säkra på att få ett jobb. En dator matchar ansökningarna med utbudet och det finns ingen garanti att få det man allra helst vill ha.

I år kryssade Rasmus Johansson för föreningsliv och den här gången ska han feriejobba på en fotbollsskola. Han kommer att hålla i träningspass som mer rutinerade fotbollstränare planerat.

– Jag ser fram emot att få arbeta med barn igen och få röra på mig. Jag tycker om att leda grupper och på min gymnasieutbildning fritids- och hälsoprogrammet på Sven Eriksonsgymnasiet lär vi oss bland annat pedagogiskt ledarskap.

Harjeen Akram ska vara på ett äldreboende på Norrby till sommaren. Det innebär att hon får längre resor, men hon hoppas att det ska lösa sig.

– Jag sökte bara till äldreomsorgen, det är det jag tycker om och är intresserad av. I framtiden skulle jag mycket väl kunna tänka mig att arbeta på ett äldreboende.

ANNA VÖRÖS LINDÉN

• Vill du veta mer kontakta Kristina Nilsson, 033-35 85 70 eller Iosifidis Babis 033-35 85 37

Feriejobb • Feriejobben 2013 är för ungdomar födda 1995– 97, folkbokförda i Borås.

• Runt 1 450 ungdomar har sökt feriejobb och alla kommer att få ett erbjudande.

• Arbetet omfattar cirka 120 timmar fördelade på tre eller fyra veckor.

• Lönen är 61 kronor per timme, eller 67 kronor per timme för den som fyllt 18 år.

• Ungdomarna utför ett riktigt arbete, men ska inte ersätta ordinarie personal.

5

sam hälle Demokratidagen samlade deltagare som ville diskutera hur unga boråsare kan få en bättre vardag.

ETT BÄTTRE LIV

Ungas livsvillkor tema under Demokratidagen Ett stormöte om hur ungas vardag i Borås kan förbättras – det var ett av de konkreta förslag som blev resultatet av de öppna och kreativa samtal som fördes under Demokrati­ dagen den 29 april i Brygghuset.

Under stormötet kommer ungdomar, politiker och tjänstemän att mötas igen.

Ingen tycks höra regnsmattret mot fönstren eller bullret från bussarna nere på Bryggaregatan. De som har kommit till Demokratidagen är fullt upptagna med att lyssna på varandra. Möteslokalen är synnerligen lämpad för demokratisamtal eftersom Brygghusets verksamhet fokuserar på ungas drivkraft, samverkan och integration mellan olika kulturer.

Inför eftermiddagens gruppsamtal får den som vill presentera en idé till samtalsämne inför resten av publiken. Modiga personer stegar fram en och en: – Jag tycker att det är viktigt att få olika verksamheter inom kommunen att riva sina murar och börja samarbeta, säger en man.

– Jag vill motverka rasism bland ungdomar, fortsätter en kvinna.

– Den som vill vara med och skapa revolution i skolan ska välja min grupp, säger en man.

6

– Hur kan vi hjälpa unga att gå från psykisk ohälsa till hälsa? Det vill jag gärna diskutera, säger en yngre kvinna.

Bland deltagarna finns heltids- och fritidspolitiker, tjänstemän, ungdomssamordnare och medlemmar i Borås Stads ungdomsråd.

Här finns representanter för förenings- och näringsliv, kommunala bolag, studentkåren och för yrkesgrupper som dagligen möter unga, som lärare och personal på ungdomsmottagningen. Till grund för deras samtal ligger några av resultaten från den enkätundersökning, Lupp, som gjordes bland ungdomar i Borås i höstas. I undersökningen kom det bland annat fram att de allra flesta unga i Borås är ganska eller mycket nöjda med både hälsa, relationer och livet som helhet.

– Trots det uppger omkring 60 procent av ungdomarna att de besvärats av stress det senaste halvåret och ungefär hälften att de haft sömnproblem, säger Sakiba Ekic, ungdomsstrateg på Stadskansliet och den som planerat Demokratidagen.

Under första halvan av dagen har deltagarna därför diskuterat hur problemen märks och vilka orsakerna kan vara. Nu är det dags att ta nästa steg. Genom tillåtande och intensiva gruppsamtal i det som kallas öppet forum ska de vaska fram förslag som kan förbättra var-

Bild: anna sigge

Vad var det viktigaste förslaget som din grupp kom fram till?

Anna Carin Lilja, barnmorska på ungdomsmottagningen: – Vi vill starta samtalsgrupper här på Brygghuset om självkänsla och självförtroende. I skolan vill vi få in ämnet livskunskap. Unga behöver lära sig att livet består av mycket grå vardag och att det är helt okej. Att unga hela tiden jämför sig med andra och jagar efter lycka skapar mycket stress.

Ungdomsstrategen Sakiba Ekic ska sammanställa deltagarnas idéer från Demokratidagen till en grund för Borås nya ungdomspolitiska program.

Det var många som intygade att idéerna från Demokrati­ dagen skulle tas tillvara den här gången.

dagen för Borås unga. Bland kaffemuggar, kanelbullar, vattenflaskor, frukt och godisskålar bollas ord och konkretiseras tankar.

Efter knappt en och en halv timme är det dags att presentera idéer. En grupp föreslår att Borås Stad till hösten ska arrangera en mötesdag där unga kan träffa politiker och tjänstemän ansikte mot ansikte. Förslaget välkomnas direkt av kommunfullmäktiges ord­ förande Per-Olof Höög (s) i hans slutord.

– Jag vill gärna medverka till att unga i Borås får träffa oss politiker, säger han. Det är ju ni unga som är framtiden.

Applåder, stolskrap, fotsteg och avskedshälsningar. In i det tomma caféet på entréplanet släntrar två nöjda men trötta deltagare.

– Resultatet av den här dagen får inte bara bli fina ord i pärmar.

Orden behöver förvandlas till handling och det hänger på viljan.

Det säger Sina Afsahi, som snart börjar sända ett eget radioprogram på närradion Radio Konkret. Till Demokratidagen hade han bjudits in av Brygghusets enhetschef Anders Holmberg.

Sina Afsahi får medhåll av Louise Årebäck, vice ordförande i Borås Stads ungdomsråd: – Ansvaret för vad som händer nu ligger på alla som berörs av det vi har diskuterat.

– Kanske är politikernas ansvar lite större, funderar Sina, för i sista hand är det ju de som bestämmer.

– Det har kommit fram otroligt mycket positivt i dag, säger Louise. Ett stormöte mellan ungdomar och politiker nu till hösten är en bra och konkret start, tycker jag.

Ungdomsstrategen Sakiba Ekic är också nöjd med dagen. Nu ska hon sammanställa allting som har kommit fram – men inte för att det ska hamna i pärmar.

– Nej, absolut inte. Det ska bli underlag till ett nytt ungdomspolitiskt program för Borås. Dessutom hoppas jag att många som var här i dag har hittat varandra och börjar arbeta vidare redan nu.

ANNA VÖRÖS LINDÉN

• Vill du veta mer kontakta Sakiba Ekic, 033-35 82 02 eller sakiba.ekic@boras.se

Tommy Josefsson, ledamot i Samhällsbyggnadsnämnden (V) – Vi vill hjälpa ungdomarna som driver caféet här på Brygghuset att komma igång med odling ute på takterrassen. Genom odling förenar man teori och praktik och producerar både krav- och närodlat. Läget här är perfekt och helt fritt från rådjur och mördarsniglar.

Susanne Carlsson, enhetschef på folkhälsoenheten på Fritidsoch folkhälsoförvaltningen – Vi ska visa att vi tror att alla elever kan lyckas. Kulturupplevelser och it-teknik ska fördelas jämlikt mellan skolor. Genom ett värdegrundsarbete som pågår hela tiden lär sig unga att behandla andra på ett bra sätt så att inga barn kränks, vare sig i verkliga livet eller på nätet.

Jenny Cuceu, assistent på kvalitets- och utvecklingsenheten på Stadskansliet – Vi vill att nyanlända först ska få information om Sverige och svensk samhällskunskap på sitt eget språk. Svenskar ska få lära sig mer om invandrare och deras kulturer, till exempel genom seriösa film- och tv-dokumentärer.

Mikael Andersson, ungdomssamordnare Stadsdelsförvaltningen Öster – Det behövs både verkliga mötesplatser och nätforum för att skapa bättre dialog mellan unga och politiker. Förutom startskottet med en mötesdag tror vi på att politiker och tjänstemän oftare ska åka till ställen där unga redan finns, som skolor och fritidsgårdar.

Lupp-enkäten 2012 • Enkät bland elever i år 8 samt gymnasiets år 2.

• Står för ”lokal uppföljning av ungdomspolitiken”. Är ett verktyg från den statliga myndigheten Ungdomsstyrelsen.

• 80 enkätfrågor tar upp bland annat skola, fritid, inflytande, hälsa och tankar kring arbete och framtid.

• Att delta är frivilligt. I Borås var svarsfrekvensen 73 procent (år 8) respektive 55 procent (år 2). Totalt svarade 1 570 elever.

• 2012 deltog 44 kommuner. Borås var med även 2008.

7

kultur

PLATS FÖR KÄNSLOR Nya Textilmuseet vill både bevara och spräcka traditioner Inte så fin i kanten.

Ruffig som en rockklubb. En personlig röst som ibland tar ställning. En plats att mötas och leva på med utrymme för besökarens egen kreativitet.

Möjlighet att känna och tycka och med plats för skratt.

När Textilmuseet laddar om är målet högt satt. Det ska bli ett museum av nordiskt intresse.

När Textilmuseet öppnar igen är det ett museum med helt ny attityd som möter besökaren.

Du kommer att stöta på en rå yta med punkig känsla. En tillåtande atmosfär och möjlighet att bara mötas. Den andäktighet som du ofta får med dig bara genom att gå genom dörren på ett museum ska du inte drabbas av här.

Barnvagnar, jobbmöten, boråsare, inter­

Torsten Hild har ansvar för inredningen av Textilmuseet, och även för utställningarnas utformning.

8

nationella gäster och skolklasser ska alla kunna samsas på den yta i Textile Fashion Center som är Textilmuseets.

Torsten Hild är projektledare för inredning och utställningar på nya Textilmuseet. Han är inredningsarkitekt till yrket, boråsare och har arbetat med Simonsland på ett mer övergrip­ande plan under många år. Nu är det han som ska se till att det blir de där låga trösklarna in till det nya museet. Både på ett rent bokstavligt sätt, han har ansvar för inredningen, men också på det sätt som utställningarna väljs och utformas.

– Vi vill att Textilmuseet ska bli en nationell angelägenhet. För att komma dit ska vi använda ett mer direkt tilltal, säger han.

Det direkta tilltalet gör att besökaren möter ett museum som är öppet och tydligt men gömmer på mycket kunskap för den som vill veta mer.

– Det blir mindre av lärobok och mer av illustrerad vetenskap. Vi kommer inte att vara rädda för att polarisera och göra kunskapen mer lättillgänglig för många fler. Här ska inte någon vara rädd att ta med sig barnvagnen och släppa sin treåring på upptäcktsfärd. Många museer har särskilda rum för barn. Vi vill att alla utställningar och publika ytor ska vara barnvänliga, säger Torsten Hild.

Besökaren möts av rubriker. Det ger en orientering och lockar med ett enkelt men

tydligt budskap. Sedan följer ingressen med sin förklaring och fördjupning. För den som är mer intresserad ska det gå att enkelt söka mer kunskap på plats, men det är rubrikerna och ingresserna som möter dig när du kommer till utställningen.

– Det blir inte så tillkrånglat. Sättet att berätta ska vara rätt på utan omskrivningar. Och det innebär också att museet får en mer personlig röst. Ibland med ett tydligt perspektiv. Vi tar ställning för till exempel hållbarhet i en utställning och tar debatten. Då bryter vi en tradition men samtidigt blir vi mer angelägna och intressanta.

Eftersom Textilmuseet kommer att samarbeta än mer med Textilhögskolan så finns mycket goda förutsättningar att den med kunskapstörst får möjlighet att lära sig ännu mer än tidigare, och får chansen att ta del av de senaste forskningsrönen inom det stora området textil. I varje utställning är det tänkt att det ska finnas ytor där forskning presenteras.

– Det finns massor av intressanta saker att

Textilmuseet blir en ingång till hela den textila världen – från nyttotextilier som ersätter blodkärl till det vi bär på kroppen.

Museet ska bli en arena för debatt och ska öka sin genusmedvetenhet.

berätta. Textilhögskolan är framstående på en internationell nivå och det ska tas till vara, säger Torsten Hild.

Något nästan revolutionerande i museivärlden är att Textilmuseet planerat att införa humor i samtalet med besökarna.

– Ärligt talat så är museivärlden i total avsaknad av humor. Vi inför någon form av lättsinne. Det ska vara mer än tillåtet att skratta här och där i museet. Vissa saker kan berättas humoristiskt även i den här miljön. Det tror vi kan upplevas väldigt positivt.

Det kommer att finnas en stor yta för inter­ aktivitet, det vill säga en plats där det kan hållas workshops, möten och annat som kan kombinera det museet vill och besökarna önskar – ett torg för kreativitet centralt placerat i museet.

I och med att Textilmuseet vill vara en nationell angelägenhet så kommer perspektivet i utställningarna inte att vara så Sjuhärads­ fokuserat som de varit tidigare. Med nya tankar kommer ett globalt synsätt, där utgångspunkten är att vad vi gör här och nu påverkar människor i hela världen.

Att industrialiseringen – där textilindustrin gick i främsta ledet – varit motorn i samhälls­ utvecklingen får inte göra att vi inte vågar se på det dåliga som också följt i dess spår: rovdrift på människor, miljöförstöring och ekonomiskt ohållbara synsätt. I Textilmuseet

ska inte textilindustrin skönmålas. Även om utställningarna lyfter blicken från det lokala så kommer fortfarande berättelserna från vår region att berättas.

Det är här som textilindustrins viktiga historier finns då, nu och i framtiden.

Charlotte Ohlsson

• Vill du veta mer kontakta museichef Ulrika Kullenberg 033-35 89 52 Textilmuseet öppnar igen under 2014.

9

Bild: Simon Rydén

kultur

Ur Maline Nordins verk.

Konsten före filmen

10

Borås Konstmuseum är mitt uppe i produktionen av Cineart.

Projektet är ett samarbete mellan museet och ett tiotal av regionens kvalitetsbiografer om att visa film- och videokonst före ordinarie filmprogram, både före de filmer som riktas till vuxna och de som är riktade till barn och unga.

Hon som med uppdraget för Cineart gör sin första film tycker att rörliga bilder är det mest fulländade sättet att gestalta och berätta historien som hon målat upp, då man får med allt; bild, stämning, ljud, manipulationen och det overkliga.

Många av regionens biografer har numera digi­ tal teknik vilket gör det betydligt enklare att samarbeta gränsöverskridande. Idén till Cine­ art föddes ur viljan att nå ut med film- och videokonst till en bredare publik, inte minst åldersmässigt, men också att nå utanför museets väggar med verksamheten.

Borås Konstmuseum har ett regionalt uppdrag att arbeta med rörliga bilder – ett fält inom konsten som under de senaste två decennierna verkligen exploderat i omfång och fått stor relevans på konstscenen.

Verken som kommer att visas som förfilmer kommer att vara ganska korta och de kontrasterar kanske mot det man vanligtvis får uppleva på bio. Konstens rörliga bilder finns där för att utmana, gäcka och förvåna.

– För mig är det konstens främsta uppgift; att

– Det blir ett experiment, så får vi se vem som uppskattar materialet! Jag tror idéerna i det här projektet och även dockorna i sig kan till­tala många, stora som små, säger Maline Nordin.

– Filmen kommer utspela sig på olika hemliga, magiska platser runtom i Bergslagen och där kommer jag att bygga på plats, det är ett slags sökande efter och byggandet av hem åt mina karaktärer, berättar hon. Jag tar med mig filmfotograf och ett litet team, ett släp fullt med dockor och scenografier och sen åker vi och skapar och bor i skogen.

Cineart kommer att sjösättas när höstens bioprogram kör igång i september. Förhoppningen är att en del ska bli klart innan dess och premiärvisas som några smakprov redan till Göteborgs Kultur­kalas i augusti.

vara en plats där kreatörer får tänja de gränser som finns i alla system, oavsett om de handlar om hur man berättar eller om vad man berättar, säger intendent Karolina Pahlén, Borås Konstmuseum.

Att hitta konstverk som kan fungera för en yngre publik visade sig vara väldigt svårt. Efter mycket letande bestämde museet att ge konstnären och designern Maline Nordin uppdraget att producera två nya verk med en yngre målgrupp i åtanke.

Maline Nordins pågående arbete handlar om att bygga stora bärbara dockor med egna karaktärer, egna historier och ett eget liv.

– Det är ett utforskande i mänsklig existens eller om hur omänskliga vi egentligen är, det mänskliga i omänskligt, säger Maline Nordin.

Bild: Stephan Berglund/bildarkivet.se

omsorg

Människan i centrum dygnet runt Nu är Kulturhusets tredje utomhusutställning invigd på P A Halls terrass. Den här gången: Människan i centrum.

Här presenteras några människor som direkt blivit hjälpta av svenskt bistånd.

Arsenio i Sudan får äntligen sin lön i tid tack vare minskad korruption, butiksägaren Veronica i Tanzania har genom ett lån ökat omsättningen i sin verkstad, och många fler. Bilderna är tagna av fotografer från Uganda, Tanzania, Liberia, Guatemala och Sverige.

Utställningen kan besökas 24 timmar om dygnet och är producerad av SIDA. För många människor är världen en bättre plats att leva på i dag, jämfört med för 20 år sedan. Fattigdomen är på god väg att halveras från 1990 års nivå.

Medellivslängden ökar och fler barn än någonsin överlever sitt första levnadsår.

Den starkaste drivkraften är människors egen vilja att skapa ett bättre liv.

Det svenska biståndet gör skillnad genom att skapa förutsättningar för människor att förändra sin situation. Det kan handla om en ny lag som ger människor rätt till marken de bor på, möjlighet att ta ett lån eller att kunna skicka sina barn till skolan.

• Se utställningen på P A Halls terrass fram till den 23 juni.

En av de bilder som ingår i Kulturhusets utomhusutställning – Arsenio Beda Ladu, lärare i Juba, huvudstad i Sydsudan. Bilden är tagen av Abu Baker Muwonge.

Lär ut! är ett projekt som syftar till en bättre och säkrare läkemedelshantering för äldre.

Modellen ska nu spridas i resten av Sverige.

Boråsmodell sprids över Sverige Sedan 2006 har Borås Stad arbetat med Lär ut! – ett arbete för bättre läkemedelshantering för äldre.

Nu vill Socialstyrelsen uppmärksamma arbetssättet och sprida det i hela Sverige.

Läkemedelsanvändandet har ökat de senaste 20 åren och upp till 30 procent av de fall då äldre läggs in akut på sjukhus är kopplade till läkemedel.

Lär ut! har som mål att förbättra hur äldre använder läkemedel genom utbildning, symptomskattning och tydliga rutiner.

Socialstyrelsen har uppmärksammat Boråsmodellen eftersom den tar ett samlat grepp med olika åtgärder för att nå målet.

– Lär ut! är helt i linje med Socialstyrelsens nya föreskrift om läkemedelsgenomgångar för äldre. Föreskriften började gälla den första september och innebär bland annat att läkare ska erbjuda sina patienter läkemedelskontroller, säger Marie Elm som är projektledare för Lär ut! Äldre som använder många läkemedel är en riskgrupp eftersom de kan vara extra utsatta för biverkningar. Det är viktigt att personalen närmast den äldre har kunskap och att det finns rutiner för att upptäcka problem eller besvär som kan höra ihop med läkemedlet. Det handlar också om samarbete mellan läkare, sjuksköterska och omvårdnads­personal som tillsammans kan få fram ett bra underlag för att bedöma vilka läkemedel och vilken omvårdnad som behövs.

Symptomskattning är en samlad rapport där personalen går igenom vad de äldre har för åkommor. Där de får svara på olika frågor

som till exempel: Hur fungerar magen?

Lider du av muntorrhet? Hur är det med aptiten? Hosta? Sömnproblem? Detta utförs för att lättare se om symptom och problem är läkemedelsrelaterade.

Läkaren tittar på hur de olika läkemedlen fungerar tillsammans för patienten. I läkemedelsgenomgången uppdateras diagnoser och vårdplaner.

Lär ut! startade i januari 2006 och var ett samarbetsprojekt mellan Borås Stad, Primärvården Södra Älvsborg och FoU Sjuhärad Välfärd (där Sjuhäradskommunerna, Västra Götalandsregionen och Högskolan i Borås ingår). Under ett par år har Borås Stad fått bidrag från Social­styrelsen för arbetet med att utveckla vård och omsorg om äldre.

Genom projektet har Borås Stads sjuk­ sköterskor fått utbildning, och utbildar och handleder nu omvårdnadspersonal i kommunen. I dag har 299 sjuksköterskor gått utbildningen och cirka 1 700 omvårdnadspersonal har utbildats.

– Det är viktigt att äldre får de läkemedel som de behöver och att behandlingen omprövas regelbundet. Med Lär ut! siktar vi på ett långsiktigt förbättringsarbete för äldre, säger Marie Elm. Madelene Fensby

• Vill du veta mer kontakta Marie Elm 033-35 84 12 eller marie.elm@boras.se

11

väster

Föräldrarna ser vad barnen lärt sig i bild och genom utdrag från läroplanen.

Max Norin fångar barnens lärande på bild.

Lek och lärande fångas på bild Att barn lär genom lek är nog känt för de flesta. Men hur jobbar pedagoger i förskolan för att låta barn vara barn, samtidigt som de förbereds för skolans värld?

Max Norin har arbetat på Ängsjö­ gårdens förskola i Rydboholm sedan januari i år, men det är lätt att tro att V Ö han jobbat längre. Hans foton på barnen pryder många av förskolans väggar.

– En av våra viktigaste uppgifter som förskollärare är att synliggöra barnet och barnets lärande. Det är bland annat därför vi har ett ansvar att dokumentera vad vi gör och då passar det så bra med foto­dokumentation, säger Max Norin.

Dokumentation i förskolan ska beskriva den pedagogiska processen och varje barns utveckling och lärande. På Ängsjögården dokument­ erar man genom att fotografera. På så vis kan

N

Stadsdelsförvaltningen väster redaktör: Sofia Cullberg e-post: sofia.cullberg@boras.se facebook.com/stadsdelvaster

12

pedagogerna fånga barnen i en viss situation, utan att störa eller avbryta deras inlärningsprocess. I stället kan man prata om situationen på bilden vid ett annat tillfälle och barnen har möjlighet att fundera kring händelsen. Dessutom uppskattar de flesta barn bilder och tycker det är roligt att se sig själva. Personalen lär sig också mycket av att se vad barnen gör när de är helt ostörda.

– Vi kan titta igenom bilderna tillsammans och får en bra inblick i vad som intresserar barnen. Vi kanske upptäcker att samma lekdjur återkommer på flera bilder och kan då prata med barnen om varför de tycker att det är roligt att leka med dem. Kanske gör vi då ett besök på en bondgård, så att barnen kan lära sig ännu mer om djuren, säger Ängsjögårdens förskolechef Jessica Kjellén.

Hon har också märkt att bilder är ett bra sätt att kommunicera med föräldrarna, som uppskattar att se bilder på sitt eget barn och har lättare att ta till sig fotodokumentationen än information på ett papper.

– Nya verktyg, som surfplattor, har förenklat

På Ängsjögårdens förskola används surfplattor för att dokumentera barrnens vardag.

dokumentationen inom förskolan och gör det lätt att visa filmer, sagor och bilder. Och barnen är nyfikna på den nya tekniken.

– Men det är viktigt att inte använda de tekniska prylarna som barnpassning, utan som verktyg för lärande, säger Max Norin.

Några av bilderna på väggarna visar skapande, något som barnen på Ängsjögården gillar. Allt från att rita och måla till att konstruera med papper, bygga med lego och klä ut sig med alla fina kläder i utklädningshörnan. Tillsammans med bilderna finns utskrivna delar ur läroplanen som berör det bilderna visar. Då kan både pedagoger, barn och föräldrar tydligt se att det finns en tanke och en möjlighet att lära något viktigt i alla situationer.

Genom leken lär barnet sig bland annat sociala regler, språk och naturvetenskap, men också att de har möjlighet att påverka. Just inflytande lyfts fram i läroplanen som en viktig del i barns lärande. Därför är tanken att barnen ska få möjlighet att själva fotografera vad de gör.

Förutom fotodokumentationen jobbar Ängsjögården med inlärning ”här och nu”. Frukt-

Bild: anna sigge

Samtliga bibliotek öppna i sommar Efter önskemål från besökare på stads­ delens bibliotek, har man beslutat att alla sex bibliotek kommer att hålla öppet hela sommaren.

– Det är roligt att kunna erbjuda våra besökare den servicen, särskilt eftersom de själva önskat detta, säger Marie-Louise Bengtsson, områdeschef för kultur och fritid i stadsdel väster.

Biblioteken kommer även att ordna aktiviteter under öppettiderna, som sommarbok-läsning, korsordskaféer och stavgång.

Ansiktslyft för äldre på Fagersro Fagersro vård- och omsorgsboende har byggts om för att förbättra tillgängligheten och centrera administrationen. Dagverksamheten och personalens kontor har inrymts i huvudbyggnaden och de gamla kontoren har gjorts om till åtta nya lägenheter för trygghetsboende.

Dagverksamheten har gjorts om till en träffpunkt, öppen för alla. Dessutom ska boendet få ett tillagningskök. Genom att samla de olika verksamheterna under ett tak, kan man samarbeta på ett effektivare sätt och höja kvaliteten för brukarna.

stunden är ett utmärkt tillfälle att lära. När barnen äter äpple får de välja om de vill ha ett helt äpple, en halva eller två fjärdedelar.

– Barnen lär sig snabbt vad som är en fjärde­del och att det blir två fjärdedelar på ett halvt äpple, säger Max Norin.

att bli godkänd. I stället jobbar man med strävansmål, som ska göra förskolan fri från krav och stress.

Sofia cullberg

• Vill du veta mer kontakta områdeschef förskola, Marie Gerdin, 0768-88 54 20 eller marie.gerdin@boras.se

Jessica Kjellén säger att här-och-nu-lärandet möter barnen i deras värld. I stället för att pedagogerna bestämmer att barnen ska gå ut i skogen och titta på kottar, hör de efter vad barnen gillar med skogen.

– De kanske är mer intresserade av troll!

Då pratar vi om skogen utifrån det. Bor trollet under ett träd? Kanske en ek? Hur ser ekens blad ut? Så man kan även lära genom troll!

Vad styr förskolan?

Mitt i all dokumentation, lärande och krav som ändå finns i förskolans arbete, är det viktigt att också låta barn få vara just barn, säger Max. Förskolan ska göra barnen så förberedda som möjligt för skolans värld, men skiljer sig också från just skolan genom att det inte finns mål som måste uppnås för

• Läroplanen lyfter fram synliggörande, inflytande och lust att lära som viktiga delar i förskolan.

• Förskolan regleras av skollagen.

• All förskoleverksamhet är skyldig att följa en läroplan fastställd av Sveriges Riksdag.

Populära profiler på Daltorpskolan Tack vare skolans satsning på profilklasser har Daltorpskolan blivit ett självklart val för för många högstadieelever. I höst startar en extraklass så att alla ska få plats.

Skolans fotbollsprofil samarbetar med IF Elfsborg och show/dansklasserna med Kulturskolan. Socialpedagog Anette Eriksson tycker att sam­arbetena fungerar bra.

– Det ger nöjda elever och hög måluppfyllelse som gör att skolans rykte stärks. Även elevrådsarbetet, engagerade föräldrar och kompetenta och engagerade lärare bidrar till skolans popularitet, säger Anette.

13

öst er

Konst – en väg till kunskap På Ekarängskolan låter man konsten vara vägen till bildning. Genom att olika konstuttryck är den röda tråden i undervisningen får eleverna kunskap och ökar sin kreativitet.

– Henrik, kan du hjälpa mig ta ner bollen som åkt upp på taket? Förlåt om jag är oartig. Men den är precis V Ö här och jag når den om du hjälper mig, ropar en ivrig pojke som står på ett fönsterbräde utanför skolbiblioteket.

Rektor Henrik muttrar något, och lyfter upp pojken, som med sina fingertoppar puttar ner den smutsiga fotbollen av plast. Pojken hoppar ner med glädje och springer efter bollen, och i farten ropar han ”Tack Henrik”.

– Ja, den eleven går i årskurs 5 och är en våra utställare faktiskt. Han har målat verket ”Den lilla havsfrun”, säger Henrik Almér när vi träder in i vårsalongen.

N

Ekarängskolan har haft sin årliga vårsalong under sex års tid, och varje år får alla elever från förskoleklass till årskurs 6 anmäla sitt intresse för att bidra med ett verk till den årligen återkommande vernissage som firar vårens ankomst. Efter vernissagen får konstverken hänga i salongen våren ut. I vårsalongen har man tänkt på att ge ett seriöst intryck, och använder därför samma begrepp som i konstvärlden.

Konstnärerna namnger sina konstverk, verken ramas sedan in i passepartout och numreras, och under vernissagen får konstnärerna ta ordet för att själva berätta om processen kring skapandet. Henrik Almér anser att dessa traditioner lyfter värdet av skapandet, även hos barnen.

– Vi försöker värna om skapandet på så vis.

På skolor där personal och rektorer ofta byts ut blir det många gånger svårt att arbeta med det

Stadsdelsförvaltningen öster redaktör: Emma Svensson e-post: emma.svensson@boras.se boras.se/stadsdeloster

14

långsiktiga. Men här har vi skapat en grund och en idé som man kan utveckla. Detta inger även en lust att lära, och håller den lusten levande.

Alla är imponerade så eleverna känner sig uppskattade, förklarar Henrik Almér.

I december 2012 antog Borås Stad strategin ”Bildningsstaden Borås” som stämmer med de humanistiska tankarna som Ekarängskolan arbetar efter. I strategin nämns exempelvis att alla barn oavsett bakgrund ska ges möjligheter att lyckas. Bildningen sägs vara ett sätt att nå dit: ”I ett mångkulturellt samhälle är bildningen bryggan till en kulturöverskridande förståelse. I en demokrati är bildning det bästa skyddet mot främlingsfientlighet och intolerans.”

– Kultur är förknippat med glädje och att göra något tillsammans. Det spelar ingen roll vilken bakgrund du har, du bidrar till gemenskapen och en helhet som blir något så här bra och vackert, säger Henrik Almér.

Vårsalongen är ett exempel på hur man på Ekarängskolan strävar efter att förena kunskaps­ utveckling med kreativitet. Den röda tråden är de tre k:en: kunskap, kreativitet och kultur.

Varje årskurs fördjupar sig i ett område.

Ett annat exempel är det samarbete skolan har haft med Navet kring konst och matematik med barnen i år 1. Barnen har inspirerats av olika former som de sedan använt i matematikundervisningen. Övriga årskurser arbetar med poesi i år 2, drama och teater i år 3, skrivarlya i år 4, film i år 5 och kommunikation i år 6.

Tidigt under vårterminen tog Liz Pettersson, som är lärare i årskurs 5, med sig sina elever till konstmuseet för att studera konstnären Helene Billgren. Då arbetade barnen med att analysera, och tillsammans med lärare fick de studera målningarna och försöka få inblick i konstnärens tankar. Det besöket ledde senare till att flera av barnen fann inspiration till sina målningar. En av dessa elever är elvaåriga Linde Bailu, som drömmer om att bli konstnär.

– Helene Billgren målade ofta inte ansikten,

för hon ville inte visa känslor på de personer hon målade. Så ville jag också måla. Men jag tycker mest om färgerna i min målning, säger Linde Bailu med ett blygsamt leende.

– När vi jobbar med konst på detta vis märker man den stora koncentrationen hos barnen.

I dag tillbringar barn mycket tid framför

Bild: anna sigge

Rum för konst i Dalsjöfors Missa inte Dalsjöforsbiblioteket fullspäckade program för sommaren som började med Dalsjöforssalongen som pågår till 26 juli. Utställningens konstnärer är boende eller har anknytning till Dalsjöfors. Och det är första gången Dalsjöforssalongen är öppen för fler än professionella konstnärer.

Under perioden 9 till 31 augusti är det Lotta Hjärtqvists konst som fyller Dalsjöforsbibliotekets konstrum.

– Jag är 39 år, gift och bor i Äspered. Jag har en intellektuell funktionsnedsättning.

Viljan att skapa har följt mig genom livet.

Att få vara kreativ är nödvändigt för mig – det är livskvalitet, säger Lotta Hjärtqvist.

Sommaröppna fritidsgårdar

Några av vårsalongens utställare: Hakar Salah, 12 år, har målat ”Den lilla havsfrun”, Linde Baliu, 11 år, har skapat ”Flickan och bergen”, Engla Jarl. 9 år, står bakom ”Sockersött” och Amanda Qorbani, 6 år, har målat ”Triangelformer”.

Bild: Bildarkivet.se

Fritidsgårdarna i Stadsdelsförvaltningen Öster har öppet stora delar av sommaren och erbjuder aktiviteter, läger och resor.

För mer information om öppettider och aktiviteter kan du kontakta fritidsgårdarna: • Brämhults fritidsgård 033-35 39 29 • Dalsjöfors fritidsgård 033-35 87 57 • Hulta fritidsgård 033-35 73 94 • Hässlehus 033-35 73 95 • Mariedals fritidsgård 033-15 83 33 Du kan även hitta sommarens alla öppettider för fritidsgårdarna på www.boras.se/ stadsdeloster.

Massor att göra för unga i sommar

datorn, de är vana vid bilder i snabbt tempo.

Därför är det viktigt med motvikten. När vi studerar konst kan jag se att de hittar ett lugn. De lär sig att se detaljer och därmed att koncentrera sig, samtidigt som de får utnyttja sin egen kreativitet. De kan släppa loss och skapa något eget. De känner att de

är bra och det är något alla barn bör känna, säger Liz Pettersson.

Zara Salahi

• Vill du veta mer kontakta Henrik Almér, rektor på Ekarängskolan, 033-35 81 01 eller henrik.almer@boras.se

I sommar har alla unga möjlighet att delta i spännande aktiviteter både under soliga och regniga dagar. Du kan välja mellan aktiviteter som cirkusskola, sommarkollo, fotboll- och tennisskola i Dalsjöfors, fotboll med Borås AIK, badresor, fritidsklubb med Borås Brottarklubb, discon på Brygghuset och mycket mer.

Du kan hitta aktiviteterna under ”Sommar­ aktiviteter 2013” på www.boras.se/stadsdeloster eller ”Sommarlov Borås” på Facebook.

15

norr

Enhetschef för öppna mötesplatser Izabela Wigebom bekantar sig med besökarna på invigningen.

Mötesplats öppen för På Huldregatan 8 i Sjöbo växer en ny mötesplats med oändliga möjligheter fram.

De äldre som går här kommer att forma verksamheten, och till sin hjälp har de varandra och generösa boråsare som vill dela med sig av sin kunskap och sina intressen.

N V

Lokalen i före detta träffpunkt Blombacka är fylld till sista plats. Vi är slutet av april Ö och Lions Club Ullsaxen har tillsammans med Borås Stad bjudit till fest.

Textraderna från Ted Gärdestads ”För kärlekens skull” sjungs mjukt och innerligt av Marie Arturén som tillsammans med Jan Hjalmarsson och Henry Augustsson står för underhållning denna eftermiddag. Anledningen

Stadsdelsförvaltningen norr redaktör: Elisabeth Eliason e-post: elisabet.eliasson@boras.se facebook.com/stadsdelnorr

16

till festen är solig och vacker, precis som eftermiddagsljuset som lyser in genom fönstren. En ny sorts mötesplats ska invigas, och det med pompa och ståt. Det blir underhållning, allsång, nybakad tårta och rykande kaffe.

Vän av ordning kanske undrar vad det är som är nytt med mötesplatsen på Huldregatan 8 på Sjöbo? PRO med flera har ju drivit verksamhet där ganska länge.

– Vi vill utveckla verksamheten, säger Izabela Wigebom som är enhetschef för öppna mötesplatser i Stadsdelsförvaltningen Norr. Vi vill samarbeta med ännu fler och vi är öppna för förslag och idéer från vem som helst.

Och så berättar Izabela Wigebom med glitter i ögonen om sin vision. Hon lyssnade på en före­ läsning om öppna mötesplatser som inspirerat henne mycket. Föreläsaren menade att det enda

som sätter begränsningar för vad en mötesplats kan bli, är den egna fantasin.

– Jag utgår från mig själv, säger hon. Jag tänker att när jag blir äldre, så kommer jag förmodligen att vilja göra samma saker som jag är intresserad av nu. I dag är det fyrtiotalisterna som är pension­ärer. De är en gäng aktiva männi­skor, som är intresserade av till exempel ny teknik, resor och att hålla igång kropp och knopp på andra sätt än vad man kanske tyckte om förr.

Därför är tanken att besökarna ska fylla mötes­ platsen med innehåll. Izabela Wigebom och hennes personal, Marita Björk och Nadia Wallenberg, vill ha massor med förslag och idéer. Önskar någon starta en grupp i hur man gör en webbplats eller ordna en resecirkel på lördagar, så är det fritt fram. Vid den här tidningens pressläggningen var det heller inte klart med vilket namn den nya mötesplatsen ska ha. Namnförslag är välkomna.

Några nya aktiviteter är redan igång. Två av dem är stavgång och teknikcafé. Ett teknikcafé innebär att man träffas och fikar, men att där också finns datorer och läsplattor och någon som kan hjälpa dig förstå dem.

En del har kanske barn, släkt och vänner som bor långt ifrån. Med dagens teknik går det att både enkelt och billigt hålla kontakt med hjälp

Vi söker volontärer!

Bild: Emil Dahlquist

Vi söker dig – ung eller gammal – som vill dela med dig av dina kunskaper och intressen. Kanske är du skicklig på ett område eller har jobbat med något och har kunskaper som du vill dela med dig av.

Kom till mötesplatsen och starta en cirkel, håll en föreläsning eller bilda en grupp. För frågor och mer information, kontakta Izabela Wigebom, 033-35 30 71.

Marie Arturén får igång allsång med gästerna på öppna mötesplatsen på Sjöbo.

nya idéer av dator eller en läsplatta. Och eftersom mötesplatsen har generösa öppettider, så finns det möjlighet att komma och använda en dator eller läsplatta även på andra tider än just vid teknikcaféerna.

Mötesplatserna i stadsdel Norr håller öppet under sommaren och det kostar inget att delta i verksamheterna, förutom själv­ kostnadspriser på sådant som fika, resor eller specifika evenemang.

– Glädje hos oss kostar inget, säger Izabela Wigebom leende, och fortsätter: Jag hoppas

att vår mötesplats blir en levande plats med mycket kärlek.

Ted Gärdestad sjunger om solen som går upp och att den lyser på oss för kärlekens skull. När personalen pratar om sin nya mötesplats, då är det som att Gärdestads textrad blir till verklighet.

Elisabeth eliasson

• Vill du veta mer kontakta Izabela Wigebom, enhetschef för öppna mötesplatser, 033-35 30 71 eller izabela.wigebom@boras.se

fyra öppna mötesplatser I Norr hittar du de öppna mötesplatserna spridda i stadsdelen: • Duvan och Sparrehus (centrum) • Skogslid (Fristad) • mötesplatsen på Huldregatan 8 (Sjöbo) vars namn kommer att avgöras i en tävling.

Alla är välkomna till en öppen mötesplats, oavsett var man bor. Borås Stad har även dagverksamhet, en slags avgränsade mötesplatser i första hand för personer med demens. För att få delta behövs ett biståndsbeslut. För frågor om slutna mötesplatser kan du kontakta en biståndshandläggare i den stadsdel du bor i.

Det flaggas grönt på Lugnet I maj hissades flaggan på Lugnets förskola, som är ett bevis på att de klarat sin Grön flagg-certifiering. Grön flagg är en utmärkelse för skolor och förskolor som vill arbeta med hållbar utveckling.

I februari blev de certifierade med temat livsstil och hälsa. Lugnets förskola valde tre områden som de satsade på: kost, avslappning och rörelse.

Bland annat så har barnen gjort en egen kokbok, röstat fram en vecko­meny, utfört och mottagit fotmassage och sått egna grönsaker.

En sommar fylld med skoj På sommaren händer en massa saker som kan vara bra att ha koll på – fritidsgård­arnas grejer, läger, idrott och annat kul. Broschyren ”Aktiviteter sommaren 2013” finnas att ladda ned på boras.se/stadsdelnorr. Skriv ut och häng på kylskåpet, så du inte missar något!

Tempus ger bättre tidskoll Förskolorna i Stadsdelsförvaltningen Norr är testpiloter av ett nytt system för barnens scheman. 45 av 78 förskoleavdelningar har under våren fått systemet som kallas Tempus. Barnen stämplar in och ut på en skärm, vilket gör att personalen kan se barnens faktiska närvaro på förskolan.

Fördelen med detta är att personalens scheman kan anpassas ännu bättre efter behoven.

Dessutom kan föräldrar både få och lämna information via en app i mobilen, i datorn eller via läsplatta. Om barnet blir sjukt under natten eller om de vill informera personalen om att det är mormor som hämtar, kan de enkelt göra detta via appen.

Detta frigör tid för personalen eftersom antalet telefonsamtal minskar.

15 17

lättläst Här hittar du lättlästa, korta sammanfattningar av några artiklar i såklart borås. Fler lättlästa notiser finns på boras.se/lattlast –> nyheter. Äldre får mediciner enligt modellen från Borås Äldre människor tar ibland många mediciner och kan lätt råka ut för biverkningar.

Borås Stad har ända sedan 2006 arbetat med att hitta bättre rutiner för mediciner till äldre.

Nu tycker Socialstyrelsen att metoden i Borås är bra och vill att hela Sverige ska arbeta på samma sätt med mediciner till äldre.

Sidan 11

De äldre bestämmer själva på mötesplatsen på Sjöbo Dagens pensionärer är aktiva människor och vill göra många olika saker.

Därför får de äldre själva bestämma över de olika aktiviteterna på mötesplatsen på Huldregatan på Sjöbo.

Stavgång och teknik-café har redan startat men det finns plats för fler idéer.

Mötesplatsen är öppen för alla äldre, oavsett var i kommunen man bor.

Det finns också sådana mötesplatser på Duvan och Sparrehus, och på Skogslid i Fristad.

Sidan 16 Gratis buss till badet för ungdomar i sommar Barn mellan 7 och 13 år får gratis buss till badet i Sjömarken i sommar.

Bussen går från Södra torget klockan 9 och tillbaka från Sjömarken klockan 15.

Bussarna börjar köra den 10 juni och fortsätter till den 9 augusti.

Sidan 2

18

Borås först i Sverige med bi-förmedling Ett bi kan vara irriterande, men bina är viktiga för naturen.

Ett bi som flyger från blomma till blomma hjälper växter och fruktträd att befruktas.

Men bina har blivit färre de senaste åren.

Det är ett problem i naturen.

Nu ska Borås Stad hjälpa till genom att förmedla bin.

Bi-odlare som vill hitta platser för bi-kupor ska få hjälp att hitta markägare som vill ha bin på sina marker.

Dessutom ska det bli bi-kupor på Rya åsar och till och med på taket på Grand hotel.

Sidan 20 Borås erbjuder sommarjobb till alla som söker Borås Stad vill att alla ungdomar ska få ett sommarjobb.

I år har nästan femtonhundra ungdomar sökt sommarjobb hos Borås Stad och alla ska få erbjudande om ett jobb.

Rasmus Johansson jobbade på en förskola förra sommaren.

I år ska han vara tränare i en fotbollsskola.

Harjeen Akram var på ett äldreboende och ska ha ett likadant jobb i år.

Sommarjobben är för ungdomar som är födda åren 1995 till 1997.

De får jobba tre till fyra veckor i sommar.

Sidan 4

Konsten ger kunskap på Ekarängskolan På Ekarängskolan är konsten en väg till kunskap.

Varje vår har skolan en utställning där alla elever som vill får ställa ut ett konstverk.

– Att eleverna får skapa konstverk ger dem också lust att lära, menar Henrik Almér, som är rektor på Ekarängskolan.

Sidan 14 Bilder på barnen i förskolan gör att de lär sig mer Barnen på förskolorna lär genom att leka.

På Ängsjögården i Rydboholm tar Max Norin bilder av barnen i olika situationer.

Sedan kan personalen och barnen prata om bilderna och om vad barnen tycker är roligt.

Bilderna är också ett bra sätt för föräldrarna att förstå vad deras barn gör i förskolan.

Sidan 12 Filmer som är konstverk blir förspel på bio Konst är inte bara tavlor och skulpturer.

Borås Konstmuseum har många konstverk som är rörliga bilder.

Nu ska en del av de konstverken visas som förspel på biografer.

Dessa för-filmer kommer att vara helt annorlunda än det man annars ser på bio.

– Konsten ska tänja på gränserna, tycker Karolina Pahlén, som arbetar på konstmuseet.

Sidan 10

korsord Vad tyckte du mest om att läsa i Såklart Borås?

Skicka in din lösning och svar på frågan till Såklart Borås 501 80 Borås senast 1 juli så har du chans att vinna ett litet pris.

UTTRYCKT MISSNÖJE

GYLLENHAMMAR

SNABB PARDANS

MATVAROR

FÖRST I ALFABETET

SPÄNNE FÖR KLÄDER

SALT SOM KAN STILLA BLODFLÖDE

-------

Namn Gatuadress Postadress

HUNDDJUR

YTTRADE PRECIS TILLRÄCKLIGT

KRIMSKRAMS

IVÄG KASTAS IBLAND I SJÖN

-------

MEDELHAVSÖ FRÖSKAL

KID

ÖVERST PÅ VETET PYTTESMÅ DELAR

I GRUNDSKOLANS SISTA KLASS

KAN DEN STRAND VARA SOM ÄR SVÅR ATT GÅ PÅ FRAMPARTIER GAS FÖR LYSRÖR FLOD I ITALIEN

DET HAR HOCKEY- SNÖPTA TJEJEN TJURAR GJORT

KAN FÅ FÖL

MED HÖGT PRIS

ALMANACKOR

BILMÄRKE TAXIBIL

I LONDON 2012 SALAMANDER PRÅNG SOM SAMLAR DAMM

VITSIPPA

BRÄND PÅ YTAN TAS I BRÄNNBOLL POJKE

RODDBÅT SKÅP FÖR KLÄDER

GYMNASTIKREDSKAP VINDPUST KARPFISK

KÄNNS I LUFTEN VARA KÄR I

SORGSEN DIKT KRAMAS

JUSTERAR

FÖRST I MÅL LAG I MADRID NÖTBOSKAP

SNIKEN DAM MED SPÖ

SKOGSKATTER

SÄGS ZLATAN HA I DOJAN

HJÄRTLÖST GRYM

RÖSTLÄGE

INNEBÄR EN VISS MÄNGD

DRAGDJUR

BÖJDE KNÄNA MED MED GENAST OÄNDLIGA

VÄRDERA ELLER SKÖVLA

BAKVÄNDA

MAZURKA

ÄNDALYKT

två vinnare från vårnumret: Rolf Granath, Borås, och Berith Franzon, Brämhult.

Ulf Thorén

ERROL I FILMER KAN DU VARA I DITT

DEL AV PÅSTÅR TEATER- GRÄSSTYCKE SLÄTT

SKRALTIGT

© 2013

TRÄLEN

-------

TRENDIG VÄRMEKÄLLOR

BUSKSNÅR

PLUGGA

19

såbraborås

En ny bi-syssla Borås Stad startar biförmedling

Hellre listig som en räv än arg som ett bi?

Kanske är du i stället nyttig som ett helt bisamhälle?

Bin kan verka irriterande men sanningen är att de är viktiga för vårt ekosystem. Det är mer än honungen som lockar. De hjälper blommor och fruktträd att befruktas. Hela 40 procent av våra odlingar är beroende av pollinering – det betyder att var tredje tugga vi tar är surrad av en insekt.

Leaderprojektet Slåttergubbens marker ger bin nya möjligheter i Borås.

Att bin blir allt färre riskerar att drabba oss människor i förlängningen. Nu arbetar Borås Stad på flera sätt för att öka antalet pollinerare i naturen, bland annat genom en biförmedling. En förmedling av uppställningsplatser och bisamhällen kan markägare, odlare och biodlare lika väl som alla boråsare vinna på.

Men vi börjar från början. I Borås Stad finns en betesförmedling där betesdjur och mark som behöver betas sammanförs. Det vill säga att den som har mer djur än betesmark och

den som inte har tillräckligt med djur för sin mark kan hitta varandra och samarbeta för djuren och naturens bästa. På det här sättet kan vi behålla öppna landskap i Borås. Förmedlingen ingår i Leaderprojektet Slåttergubbens marker.

En biodlare föreslog att Borås Stad även borde ha en biförmedling. Idén väckte gehör.

Biförmedlingen är tänkt för markägare som vill ha bin i sina marker och biodlare som söker fler uppställningsplatser för bikupor.

Varför bina blivit färre vet inte forskarna, men det kan bero på bekämpningsmedel i jordbruket, kvalster och kalla vintrar.

Det är väldigt viktigt att bin och andra pollinerare ökar i antal igen eftersom våra odlingar, vilda växter och fruktträd inte kan föröka sig annars.

Vem som helst som har mark att erbjuda kan alltså anmäla intresse för att få bin på sina

marker och på så sätt göra oss och bina en tjänst.

Projektet är i full gång, på Rya åsar ska det nu sättas upp bikupor och diskussioner om att ställa bikupor på Vänga mosse pågår. Även Grand Hotel kommer att sätta upp bikupor på hotelltaket. Troligtvis är Borås Stad först i Sverige med att starta en kommunal biförmedling.

Till sommaren görs en inventering av vilda bin. Det kan hjälpa till att eventuellt hitta sällsynta humle- och bi­arter.

Tillsammans med Navet och Naturskydds­ föreningen i Borås kommer holkar för vilda bin, vildbihotell, att kunna snickras vid några tillfällen under året. Vill du hellre prova att snickra ett bihotell hemma är det väldigt enkelt.

Fler bin, blomsterflugor och humlor gör alltså vårt samhälle bättre och vackrare. Så bin kanske inte är så dumt trots allt.

Madelene Fensby

• Vill du veta mer kontakta Emma Nevander, 033-35 30 24 eller emma.nevander@boras.se