Såklart Borås

Nu med Kultur

sidor från stadsdelarna

Politik Satsning på feriejobb i budget för 2012

Arbete Kraften Samhälle Ett i att att gå från ungt perspektiv stöd till arbete på Vision 2025

såklart borås VINTER 2011

Det handlar om identitet och hur den kan vara svävande som i rymden.

Hrafnhildur Arnardóttir

såklartborås Ansvarig redaktör Charlotte Ohlsson telefon 033-35 70 68 eller charlotte.olsson@boras.se Ansvarig utgivare Annica Berg Omslagsbild Anna Sigge Tryckeri Responstryck

Hej framtiden!

Borås är på väg

Läs om arbetet med en vision för Borås på sidan 6–7

Fagersros aroniasaft 2 liter aroniabär 5 dl vatten 5 dl socker per avrunnen liter saft 1 krm natriumbensoat Koka bären på låg värme i ca 15 minuter. När bären har saftat ur sig och ser skrumpna ut är det klart. Sila saften genom en silduk. Tillsätt socker efter hur mycket saft det blivit. Häll saft och socker i en gryta och koka upp. Ta grytan från värmen och skumma av saften. Rör i bensoaten. Häll upp på flaskor.

På Fagersro finns en saftmaja så där tillsätter de inte något vatten. Men var försiktig. Pia Andersson säger att saften är jättegod men att utspilld saft färgar av sig. Läs mer på sid 13.

2

Bild: CHARLOTTE OHLSSON

Borås Konst­ museums tidigare chef Hasse Persson tackar för sig och blir ordentligt avtackad.

Tre nya inriktningar på Barn- och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet på pedagogskolan, Almås­ gymnasiet är förändrat.

Numera finns det tre nya inriktningar att välja på som heter pedagogiskt ledarskap, fritid och hälsa samt socialt engagemang. Pedagogiskt ledarskap ger en ingång i yrken som barnskötare och elevassistent, fritid och hälsa till idrottsplats- och badpersonal och socialt engagemang till exempel personlig assistent.

Två ledord finns för utbildningen barn- och fritidsprogrammet och det är kommunikation och ledarskap. Att det är just de två orden som

Det här är en tidning från Borås Stad

är centrala i utbildningen beror förstås på att den leder till arbete där eleverna sedan ska leda barn, unga och vuxna i olika sammanhang som i en simhall, på en förskola eller ett gruppboende. Ämnen som alla elever läser är till exempel kommunikation, pedagogiskt ledarskap, och hälsopedagogik. Under första året har alla elever arbetsplatsförlagd lärande, APL, en vecka på 1) förskole- och fritidsverksamhet, 2) fritidsoch hälsoverksamhet och 3) social verksamhet. Det är totalt 15 veckor APL under utbildningen.

Ledare

Ansvar och framtidshopp

V

God

Illustration: IDA BROGREN

jul önskar

Lär ut-projektet hedrat under Apoteksdagen Borås Stad fick ett hedersomnämnande för Lär ut-projektet när det andra Guldpillret delades ut vid Apoteksdagen i Stockholm.

– Det är otroligt roligt att Lär utprojektet har fått detta nationella hedersomnämnande, säger projektledaren Marie Elm på Borås Stad.

Lär ut förbättrar kunskapen om

läkemedel till äldre hos både sjuksköterskor och omvårdnadspersonal.

Sjuksköterskorna har fått tydliga verktyg att använda vid handledning av omvårdnadsperson­alen och fram till i dag har 200 sjuksköterskehandledare utbildat nära 1 700 av de 1 800 medarbetare som finns i äldreomsorgen i kommunen.

Konstnären Tina Haldorsson ställer ut på Dalsjöfors bibliotek. Läs mer på sidan 15.

Miljötips i adventsmyset Johan Linderstad är mil­ jöinformatör i Borås Stad.

Här delar han med sig av sina bästa miljösparar-tips i jultid.

Julen nalkas. Med den kommer julmys, mat och salubrin. Och massor med prylar som ska inhandlas. Här kommer några tips om en mer miljövänlig jul.

• Undvik att ha lampor tända dygnet runt. Installera LED-lampor i adventsljusstakar och i julgranen.

• Du kan ge bort upplevelser istället för prylar. Eller en hel dag med ditt

arbete. Eller skänk pengar till välgörande ändamål.

• Planera julmatsinköpen så att du inte behöver slänga mat.

• Ska du hälsa på släkt och vänner så åk gärna tåg. Tåg släpper ut en bråkdel koldioxid per körd kilometer jämfört med bil och flyg.

Vill du få fler tips på hur du kan bli miljöbättre och samtidigt utmana dina miljökunskaper, titta då gärna in på Miljöjulkalendern på Borås Stads webbplats.

i har varit tydliga med att Borås skall vara en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stad, har jag skrivit en gång tidigare i Såklart Borås. Det är en kurs som legat fast under höstens budgetarbete. Genom ett ansvarsfullt agerande kan vi tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande års och generationers möjlighet att tillgodo se sina behov.

Inte minst i ekonomiskt oroliga tider är ett samhälle beroende av människors tro på framtiden. För att göra det måste vi uppleva att trygghet finns i vardagen så som den gör när resurser på ett ansvarsfullt sätt prioriteras till de mest angelägna områdena.

Då står vi också väl rustade att utveckla välfärdsbygget vidare när kurvorna åter vänder upp.

Världsstaden är visionsnamnet på en ny stadsdel för 3 500 boende på Nedre Norrby. En attraktiv utveckling av ett område som länge legat i träda. Världsstadsvisionen ligger tillräckligt nära för att vara påtaglig och lockande men också tillräckligt långt bort för att vara genomförbar. Resultatet skulle bli att Norrby och Borås centrum sammanlänkades.

Där har ni utgångspunkten i en idéskiss där långsiktigt tänk­ ande och social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet styrt arbetet.

Visst är det höga ambitioner i strategi och vision för en hållbar stadsutveckling där integration och mångfald utgör en stor, central och viktig utmaning. Genom att ta tillvara Norrbys nuvarande förutsättningar kombinerat med att låta arkitekter från alla världsdelar rita olika delar av området, öppnar Borås för en stadsdel med fantastiska och unika möjligheter.

Feriejobb under sommaren ger viktiga erfarenheter och är ofta den första kontakten mellan ungdomar och arbetslivet. Men det har år från år blivit svårare för gymnasieungdomar att få sommarjobb när arbetsmarknaden blivit mer specialiserad samtidigt som det finns färre jobb att söka. Konkurrensen om jobben har hårdnat bland annat för att universitetsstuderande studerar längre och därmed söker sommarjobb högre upp i åldrarna.

För att ändå kunna ge alla gymnasieungdomar möjlighet att uppleva tillfredställelsen av att tjäna egna pengar under sommaren och på så sätt ta ett första steg in i arbetsoch vuxenlivet satsar Borås ytterligare 3,5 miljoner kronor.

Avslutningsvis vill jag också passa på att önska alla boråsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År – låt nu skinka, gröt, grönkål och allt annat som hör julen till väl smaka – det är vi väl värda.

Ulf Olsson (S) Kommun­ styrelsens ordförande i Borås Stad

3

arbete

Borås Stads omorganisation blev start­ skottet för en än större satsning för att få personer att gå från bidrag till arbete.

I den nya modellen Växla bidrag jobbar Arbetslivsförvaltningen för att alla boråsare ska ha en meningsfull sysselsättning. Ofta går vägen till den vanliga arbetsmarknaden över olika skyddade anställningar och bidragsan­ ställningar innan målet kan nås.

VI jobbar för arbete Att gå från bidrag till arbete får människor att växa Solregn. Det är så det känns. Härligt, ovanligt och samtidigt lite sorgligt.

– Jag är … så … jätteglad, säger Esma Maric.

Hon skrattar när hon torkar tårarna ur ögonen. Hon berättade just hur det kändes när hennes arbetscoach kom med nyheten att hon fått ett nystartsjobb på restaurang Guldkanten Esma Maric där hon praktiserat.

– När hon sa ”du har blivit anställd” började jag gråta, säger Esma Maric och hennes ögon fylls än en gång med tårar. Det är tårar av glädje. Och kanske lättnad.

Esma Maric kom till Sverige från Bosnien 2000. Året därefter fick hon en kort kurs i svenska för invandrare, SFI, medan hon väntade på uppehållstillstånd. När hon väl fick uppehållstillstånd 2003 blev det ytterligare SFI och otaliga praktikplatser och några kurser.

– Det har hela tiden varit kortare perioder och aldrig något riktigt jobb, säger Esma Maric.

En nytändning för henne var när hon kom

4

med i Kedjan. Hon mötte andra och lärde sig nya saker.

– Kedjan var ett tre år långt projekt med målet att få personer med offentlig försörjning till någon sorts egenförsörjning, säger Carina Seger, arbetskonsulent och coach på Arbetslivsförvaltningen.

Förutom dåvarande kommundelsförvaltning Brämhult så ingick Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och försörjningsenheten hos Borås Stad i Kedjan.

Arbetslivsförvaltningen är en ny förvaltning sedan kommunens omorganisation vid årsskiftet. Här under samsas nu medarbetare som kommer från flera olika förvaltningar – till exempel arbetar de som hjälper människor till arbete och de som betalar ut försörjningsstöd i samma förvaltning nu.

Gemensamt för dem Arbetslivsförvaltningen arbetar med, är att de står långt från den vanliga arbetsmarknaden.

Anledningen kan vara psykiska och fysiska funktionshinder, språksvårigheter, tidigare missbruk eller avtjänat fängelsestraff.

– Vår uppgift är att titta på olika hinder för att arbeta och försöker se till att invånarna får

en meningsfull vardag, säger Hans Johansson, stabschef på Arbetslivsförvaltningen.

– Olika bidragsanställningar kan vara vägen in till den vanliga arbetsmarknaden för dem vi arbetar med, säger Carina Seger.

Hans Johansson och Carina Seger arbetar med en ny modell för att få gruppen att gå från försörjningsstöd till någon typ av arbete.

Projektet Växla bidrag till lön är en del av Kedjan. Arbetet drivs av Arbetslivsförvaltningen, Borås Stad, och finansieras av Borås Stad, Europeiska Socialfonden, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Det är en guidning av personer som kanske aldrig har haft ett arbete i sitt liv. För att öka förutsättningarna att lyckas har man börjat ge en kurs, Mast, till en början. Deltagarna bygger på sitt självförtroende och lär sig grundläggande saker som att skriva en ansökan. Arbetssättet kommer från några andra sjuhäradskommuner och har anpassats efter Borås Stads behov.

– Grundtanken är att ingen ska få försörjningsstöd år efter år. Oavsett om bristen på anställning beror på funktionshinder, tidigare missbruk eller vad det kan vara, så ska alla

Bild: ANNA SIGGE

Esma Maric har självklart lagat mat i sitt liv men hon har inte arbetat med det som hon gör på Restaurang Guldkanten. På restaurangen kommer hennes administrativa erfarenhet från Bosnien väl till pass.

och kan spara pengar få den värdighet det innebär att jobba, säger Hans Johansson, och fortsätter: De som lever på försörjningsstöd kan uppleva att de ifrågasätts in på bara skinnet. Så är det inte för den som får en bidragsanställning.

– Alla vinner på det, individen såväl som samhället. Det finns jättemycket vinster i det, säger Carina Seger.

– Eftersom vi arbetar med kommunal verksamhet måste vi se till ekonomin i det hela.

Det kostar pengar så klart. Vi måste undersöka om vi har råd att göra det här arbetet.

Men vi måste också veta om vi har råd att inte göra det, säger Hans Johansson.

När Esma Maric börjat praktisera i köket på Restaurang Guldkanten blev det uppenbart att hon även kunde hjälpa till med administrativa uppgifter. I Bosnien hade hon arbetat som ekonomiassistent på stadshuset och hade skött bokföring, löneutbetalningar och visst budgetarbete.

– Genom Kedjan fick jag gå en Visma-kurs för att lära mig hur man gör med löneredovisning, karensdagar och semesterersättning och sådant i Sverige, säger hon.

Nu arbetar hon på kontoret ett par dagar i

veckan när arbetet i köket lugnat ner sig efter lunch.

– Kedjan har varit väldigt bra för mig, för alla egentligen. Det har varit en väg till jobb genom att vi först fick lära oss mer och verkligen tänka på hur kunde ta oss in på arbetsmarknaden. Det blev en kedja mellan oss men också till ett arbete, säger Esma Maric.

Arbetet på Guldkanten har även utökat Esma Marics ordförråd. Hon säger att hon lär sig nya ord i köket varje dag. Dels svenska och dels andra språks kökstermer eftersom många av dem som arbetar på restaurangen är invandrade boråsare. Deras gemensamma språk är svenska men det hindrar dem inte från att lära av varandra.

Hans Johansson säger att kommunen inte kan lägga mer pengar på att få människor i arbete än det kostar att ge dem bidrag men att insatsen kan vara lika stor om det behövs.

– Det lyfter hela familjer när någon som varit utanför arbetsmarknaden börjar gå till jobbet. Vi kan inte räkna in alla samhällsvinsten som görs i kommunens budget men förutom att det är bra för människor att ha en meningsfull sysselsättning så minskar

vårdkonsumtionen väldigt mycket, säger han.

Bidragsanställningarna får inte göra att vanliga jobb försvinner utan ska vara en annan sorts arbete som kanske inte blivit utfört annars. Arbetsförmedlingen är den partner kommunen arbetar allra närmast i det här arbetet.

– Det är ett samarbete som fungerar väldigt bra, säger Hans Johansson.

För Esma Maric har nystartsjobbet verkligen förändrat livet.

– Jag är över 50 år och har fått jobb! Jag kan nästan inte tro det, säger hon.

Nu har du fått din första lön. Hur kändes det?

– Det känns fantastiskt! Det är så annorlunda mot bidrag. Jag har inte haft några problem med att få socialbidrag efter som jag haft en jättebra handläggare men det är så stor, stor, stor skillnad. Nu kan jag organisera mitt liv efter jobbet. Lönen gör att jag känner att jag är med i den här världen, säger Esma Maric. charlotte ohlsson • Vill du veta mer kontakta stabschef Hans Johansson, Arbetslivsförvaltningen, 033- 35 85 73, eller ditt kommunalråd.

5

samhälle

Vision 2025

Just nu arbetar Borås Stad med en vision för hur Borås ska vara år 2025. För att så många röster som möjligt ska kunna göra sig hörda drivs arbetet öppet med många vägar in.

Grunden i arbetet görs av visionsgruppen som utgörs av boråspoli­ tiker och Borås Stads Ungdomsråd. Idéer och förslag kommer också in från näringslivet, allmänheten och olika intresseorganisationer.

På väg tillsammans Ungdomsrådet ger sitt perspektiv på framtiden Borås Stads Ungdomsråd spelar en viktig roll i arbetet med en vision för 2025. Det är en framtid som i hög grad gäller dem som kommer att vara vuxna då. I vanliga fall är Ungdomsrådet remissinstans i frågor som rör unga men den här gången är de med i arbetet från början.

Hanna Bernholdsson är Borås Stads Ungdomsråds nya ordförande.

– Visionen kommer att påverka oss som är unga nu. Arbetet med visionen för Borås har lett till många tankar om hur vi vill leva då, säger hon.

Själv är hon 31 år när visionen förhoppningsvis har blivit verklighet och då hoppas Hanna Bernholdsson att hon lever ett vuxenliv med jobb och fritid i Borås.

Hanna Bernholdsson, ordförande i Borås Stads Ungdomsråd

6

I Ungdomsrådet har det diskuterats mycket för att komma fram till vad det egentligen önskar av framtiden och hur kommunen ska planera för den. Under en workshop i Mora har några frågor fallit ut som extra viktiga.

– För oss är en viktig del att vi tänker på miljön på många plan, till exempel i stadsmiljön.

Tänk om alla hus i Borås är passivhus eller plusenergihus 2025!

Att hushållen inte skulle ta någon energi i anspråk är förstås svårt att uppfylla på knappt 15 år.

– Jag tycker att det måste få finnas mycket ”tänk om” i visionsarbetet och det är faktiskt något som till en början skilde oss unga från politikerna. När vi berättade om våra visioner tänkte en del av dem i första hand på vad det kostar, säger Hanna Bernholdsson.

Förutom miljöaspekten vill de unga att alla grönområden tas till vara och att de utökas – varför inte planteringar på hustaken? Integration är också något Ungdomsrådet ser som en central fråga nu och i framtiden.

– Borås är en väldigt segregerad stad i dag och det måste vi förändra. Personligen tycker jag att det var väldigt coolt med planen för

Nya Norrby, säger Hanna Bernholdsson.

Nya Norrby är den skiss på en ny stadsdel som bygger ihop Norrby med centrum genom att kombinera byggnader från fyra världsdelar.

Kollektivtrafik är naturligtvis något som intresserar dem som ännu inte har körkort men Hanna Bernholdsson tror och hoppas att fler kommer att åka kollektivt i framtiden.

– I den bästa av världar skulle ingen behöva åka bil men då måste det gå betydligt fler turer även på landsbygden. Unga i dag är den enskilt största grupp som åker kollektivt. Fler borde åka så och det borde vara billigt, bekvämt och miljövänligt.

Ta in miljöaspekten i allt arbete, få bort segregation, utnyttja det naturen ger och förbättra kollektivtrafik är alltså vad dagens unga vill prioritera men Hanna Bernholdsson säger att det inte alls är säkert att de som är unga 2025 håller med. Men hon är ändå nöjd med arbetet.

– Det är stort att få vara med från början till slut och att politikerna verkligen lyssna på oss.

Vi är jättenöjda, säger Hanna Bernholdsson. charlotte ohlsson • Passa på att säga vad du tycker. Din röst är viktig.

Foto: HASHEM HASHEMI-POUR och ANNIKA KLEMMING • Grafik: CHARLOTTE OHLSSON

boråsröster ”Förtäta stadskärnan med snygga, till­ talande och en smula uppseendeväckande byggnationer.” ”… ett Borås som tar hand om sina med­ borgare, ett Borås där ingen behöver vara bostadslös, ett Borås där man aktivt arbetar mot segregation.” ”Mer aktiviteter i vår vackra stadspark, typ isbana på vintern, och mer allsång på som­ maren.” ”Världsklass på kultur, idrott, universitet, kommunala skolor och äldreomsorg!” ”Ett levande vattenflöde med gång/löpar­ stig längs med samt flera serveringar längs stigen, några båtar som går mellan Öresjön och Viska-sjöarna vid Viskafors samt möjlighet hyra roddbåtar eller kanoter.” ”Borås Stad bör ta med hållbar utveckling i kommande vision.” ”Mitt Borås är känt för sitt rika kulturliv med konst, teater och musik.” ”… min förhoppning är en åldringsvård som fungerar på ett bra sätt och att jag ska slippa matlådor. Sen hoppas jag att man skall fortsätta arbetet med att förbättra den kommunala skolan och att ungdomsarbets­ lösheten ska bort.”

Visionsgruppens arbete Varje gång visionsgruppen träffas blir önskebilden av framtidens Borås allt tydligare. Så här kan den sammanfattas just nu: • Stadskärnan är bilfri. Kungsleden är nergrävd.

• Borås är världsledande inom miljöteknik.

• Vi har ett universitet med utbildningar i världsklass.

• Kollektivtrafiken är kraftigt utbyggd och gratis. Den är fossilbränslefri och det finns både bussar, spårvagnar och luftburen trafik.

• Borås stadskärna har 5 000 invånare (1 500 år 2011) med en blandad bebyggelse av gammalt och nytt och med en mångfald av mötesplatser.

• Höghastighetsjärnvägen mellan Borås och Göteborg är verklighet.

• Viskan är en livsnerv. I och kring Viskan finns ett rikt utbud av uppleve•lser och vattennära boenden.

• Borås är en ren och trygg stad.

• Borås har 130 000 invånare (104 000 år 2011).

• Borås är en internationell stad där mångkultur ses som en tillgång och möten mellan människor och verksamheter skapar mervärde. Alla människor har lika värde.

• Borås är Nordens Milano med världens främsta textila innovativa centrum.

• Grundskolan är den bästa i hela Sverige. Alla elever klarar grundskolan.

• Våra bostäder är energieffektiva och försörjs med enbart hållbar energi. Det finns möjlighet till kollektivt boende såväl för ungdomar som äldre.

• Vi har en stark lokal ekonomi med ett stort antal hållbara företag. Dessa har ofta en mycket lokal förankring och bidrar till att alla orter i kommunen lever.

• Turisterna lockas av vår orörda natur och kommer hit för att uppleva ekoturism.

• Borås satsar på skulpturer och annan kultur. Vi har många stora musik- och sportevenemang. Vi samarbetar med Göteborg om stora event.

• Alla har arbete. Invandrarnas kompetens och nätverk tas tillvara.

Berätta vad du tycker Visionen kommer att bli mer och mer tydlig fram till beslutet 1 april 2012. Vad du tycker är viktigt spelar roll, så passa på att göra din röst hörd. »

”Det ska gå att åka kollektivt ÄVEN om man bor utanför stan, med täta turer så man slipper förlita sig på egen bil. Om alla kunde åka gratis vore det helt fantastiskt. Vi kanske kunde bli först i Sverige med det?” ”Mitt Borås är känt för sitt innovativa näringsliv - inte bara inom textil.” ”Enklare att ta sig in till centrum och par­ kera bilen (bättre genomfartsleder givetvis, men jag måste ju kunna stanna också). Likaså vid djurparken - bygg parkeringshus!” ”... en yta på jorden där den gemensamma demokratin genomsyrar människors var­ dag och där alla är glada, engagerade och trygga. Alla känner sig välkomna överallt och trivs i alla miljöer.” ”Mitt Borås 2025 är koldioxidneutralt och hållbart, levande och kulturellt etablerad med fortsatta ambitioner att utvecklas; för människors välmående och delaktighet.”

hör av dig: boras.se/2025 • twitter

#borås2025 • facebook.com/borasstad • 2025@boras.se • röstbrevlåda 033-35 51 00

7

politik

Grundskolan i Borås låt stå

till och med 2013

Osäker omvärld ger försiktig budget Varken ostadigt ekonomiskt läge i omvärlden eller ostadigt väder på hemmaplan ska göra att vi ska ligga sömnlösa och oroa oss för den kommunala ekonomin. Det är budskapet den politiska ledningen kom med när de presenterade budgeten för nästa år.

Trots oron för världsekonomin så finns det utrymme för att bygga nya förskolor, satsa på skolan och att långsiktigt arbeta för att fasa ut fossila bränslen i den kommunala verksamheten.

Om vi tar det enklaste först. De senaste snöiga vintrarna har varit kostsamma. Det är ett exempel på en utgift i den kommunala budgeten som det är svårt att ta höjd för i förväg men som det måste finnas utrymme för. Den politiska ledningen vill att det ska föras en ansvarsfull ekonomisk politik även i bistra tider – och det innebär i det här fallet att det ska finnas en reserv – resultat som det kallas i ekonomiska termer – i den kommunala budgeten.

Det ostadiga ekonomiska läget i världsekonomin påverkar Borås Stads budget de kommande åren. Det som kan märkas tydligast på hemmaplan är ett eventuellt minskat skatteunderlag – det vill säga att människor tjänar mindre och därför betalar en lägre summa i skatt.

Det gör att kommunen har mindre pengar att röra sig med, att ge tillbaka till boråsarna.

För att fortsätta att hantera den kommunala ekonomin på ett ansvarsfullt sätt ska resultatet när alla inkomster och utgifter summerats vara 100 miljoner kronor. Det låter som en tokigt hög summa för oss som jämför med vår egen hushållsekonomi men Borås Stads budget 2012 balanserar på sex miljarder kronor brutto.

– Ett något högre resultatkrav än de senaste åren men är nödvändigt med tanke på osäkerheten i den ekonomiska utvecklingen i om-

8

världen, säger Kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S). Han fortsätter med att säga att ansvar är ledordet i budgeten och att en kommunal budget är i sina bästa stunder solidaritet i praktisk handling.

För att vara beredd på kärvare ekonomiska tider – och att mätta munnen efter matsäcken – finns det ett effektiviseringskrav på en procent på alla verksamheter förutom grundskolan.

Det betyder att det ska sparas in en procent på alla förvaltningar.

I den budgetram som finns för nämnderna finns ett visst utrymme för verksamheterna att växa. Ramen har ruckats så att det finns ungefär tre procent mer för verksamheten att röra sig med. Det är ett reellt tillskott även om man räknar med inflationen och sparbetinget på en procent.

– Vi byter en effektivisering mot nya pengar som kan läggas ut på prioriterade områden, säger Ulf Olsson.

Tyngdpunkten i nästa års budget ligger på grundskolan så att den ska kunna fortsätta att utvecklas. Målet är att alla elever ska ha godkänd i betyget efter nian. Andra tydliga mål i budgeten är att motverka hemlöshet för framför allt barn. Kommunen ska arbeta för att barn aldrig kan bli vräkta. Dessutom ska kommunen se till att det finns så få hinder som möjligt för personer med funktionsnedsättning. Borås Stad ska ta ansvar för människor som tidigare omfattats av sjuk- eller arbetslös-

hetsförsäkring. Att motverka ensamhet bland äldre är också ett prioriterat område.

– I skolan satsar vi bland annat på sommarlovskola och läxhjälp, säger kommunalrådet Lena Palmén (S), som också lovar feriejobb åt alla gymnasieelever (läs om det på sidan 20).

– Vi ska också utreda om vi kan starta verksamhet för barn med neuropsykiatriska funktionshinder, som idag måste resa till andra kommuner, tillägger Kerstin Koivisto (Väg).

Inom miljöområdet finns uppdrag att arbeta med en klimatkompensationsfond och att minska privattrafiken i Borås.

– Vid mandatperiodens slut ska fossila bränslen vara helt utfasade ur den kommunala verksamheten, säger kommunalrådet Tom Anders­son (MP).

Investeringsbudgeten på 396 miljoner kronor ska bidra till att skapa jobb i kommunen.

Många investeringar ska också vara kostnadseffektiva på sikt genom till exempel energibesparingar.

– Vi tidigarelägger tre förskolor i en satsning på både kvalitet och kvantitet. Samtidigt är det en ansvarsfull ekonomisk politik att bygga nytt just i tider som dessa, säger Ida Legnemark (V).

Utbyggnaden inom förskolan gör också att de stora barngrupperna motverkas.

Bruttokostnaderna i 2012 års budget är 6 miljarder kronor, nettokostnaderna efter intäkter 4 943 miljoner. Årets resultat är budgeterat till 100 miljoner kronor för en långsiktig ekonomisk stabilitet. charlotte ohlsson

• Vill du veta mer kontakta ekonomichef Christer Johansson, 033-35 70 41 eller ditt kommunalråd.

kultur

Möt världen på Röda Kvarn

Ryan Gosling i Nicholas Winding Refns film Drive.

Den 15 januari är det dags igen! Då slår Borås Bio Röda Kvarn upp portarna med första filmen för vårsäsongen. Just nu arbetar Kulturförvaltningens filmgrupp, bestående av Ami Lööf, Christian Haglund och Mats T Olsson, med att färdigställa programmet. Alla titlar och visningsdatum är alltså inte helt spikade än, men publiken kan räkna med en bred mix av genrer, regissörer och teman. Utgångspunkten är, som alltid, att visa internationell kvalitetsfilm.

Bland filmerna märks den hyllade regissören Ruben Östlunds nya kontroversiella film Play, som bygger på autentiska rättsfall i Göteborg där unga förövare från förorten rånade andra unga killar på sina mobiler med det så kallade ”brorsantricket”. En omskakande, nästan dokumentär upplevelse om grupptryck, fördomar och psykologiska mekanismer.

Bland de lite smalare favoriterna finns det hyllade iranska dramat Nader och Simin – en

separation. En stark skilsmässoskildring som samtidigt berör politik, religion och censur i det iranska samhället.

För genrefantasterna kommer Nicholas Winding Refns Drive, en lågintensiv thriller om en stuntförare som extraknäcker som flyktbilsförare.

Och du som tror att 3D-tekniken bara är för datoranimerade barnfilmer kan omvändas av Wim Wenders Pina. En dansfilm som är inspelad i 3D, vilket gör den till en av de första renodlade kvalitetsfilmerna som utnyttjar den nya tekniken. Och inte minst en fantastiskt vacker bildupplevelse när dansarna utför sina personliga rörelser i slående miljöer där 3D-effekten ger ett oöverträffat djup i bilden.

En ny säsong med fantastiska filmer på Röda Kvarn alltså.

• Säsongen på Röda Kvarn är inte slut ännu. 4–6 december visas den prisbelönade Dogtooth och 11-13 december är det Woody Allens Midnatt i Paris som visas.

Frihet, freedom, liberté, vapaus, frihed, sloboda, vryheid, liri, vrijheid, vabadus, kalayaan, libertà I januari drar Tisdagar på Kultur­ huset igång för åttonde året och våren kommer bland annat att handla om frihet.

Vad innebär frihet egentligen? Är vi fria människor bara för att vi lever i en del av världen där vi kan tycka och säga vad vi vill? Är det så enkelt att om man är oberoende så är man automatisk fri? Gör våra obegränsade valmöjligheter oss fria eller blir det svårare för

oss att välja? Kanske låter vi rent av andra välja åt oss? Kort sagt, hur fria är vi egentligen i våra egna liv?

En gäst, som vi äntligen lyckats få hit efter flera års enträgna försök, är psykologen och författaren Anna Kåver. Hon är bland annat aktuell med boken Himmel, helvete och allt däremellan. Den handlar om att lära sig att reglera sina känslor. För visst blir den inre friheten större när vi vet vad vi känner och varför.

En annan gäst som Tisdagarna på Kulturhuset har nöjet att presentera är journalisten

Tisdagar på Kultur­huset

Bernt Hermele. Han har skrivit den utomord­entliga boken Guldsot, som handlar om mannen, myten, fifflaren Johan von Donner. Mannen Bernt Hermele som tog sig friheten att svindla till sig åtta miljoner kronor från Röda korset. marie-louise weise • Hela programmet finns på www.boras.se/kultur i mitten av december. Marie-Louise Weise är producent för Tisdagar på Kulturhuset.

GALET JULIGT I RÖDA RUMMET Oväntade julmöten när musik, teater och lunch samsas i decembermörkret Nu när julen närmar sig presenterar Borås Stadsteater ett lustfullt lunchalternativ med föreställningen Julstök, med underrubriken Innan ni tröttnar på´t.

I gamla Röda Rummet-lokalen i Kulturhuset blir det en musikalisk show med julanknytning. Skådespelare och musiker från Stadsteatern framför julsångerna vi inte visste om att vi

ville höra igen under ledning av kapellmästare Roffe Hedberg. Vem kommer till exempel ihåg God Julvisa från Hawaii (med Yngve Stoor) eller Nat King Coles The Christas song?

Med andra ord vankas det nygamla klassiker, nostalgi och helt nya wow-upplevelser.

Men det ingår även rent fysisk spis till föreställningen, en jullandgång, tillagad i köket i

det nyöppnade kaféet på P A Halls terrass.

Premiär är det nu på fredag den 2 december och lunchunderhållning blir det tisdag, onsdag och torsdag till och med den 21 december, självfallet klockan 12.

• Förköp och bokning i receptionen i Kultur­­husets entré, 033-35 35 35.

9

kultur

HÅR

Bild: ANNA SIGGE

I gråzonen. Det är där Hrafnhildur Arnardóttir trivs bäst. Allra skönast tycker hon området mellan konst och spetsigt hantverk är, mellan identitet och kosmos och mellan det som äcklar och behagar. Att hitta balansen är skön konst.

Hrafnhildur Arnardóttir är textilkonstnären som fick The Nordic Award in Textiles 2011, Nordiska textilpriset, och nu ställer ut på Textilmuseet. Det är en utställning med intressanta kopplingar mellan fåfänga, mode, identitet och det som illa berör.

Hrafnhildur Arnardóttir är isländskan som började arbeta med hår bland annat genom ett samarbete med musikern Björk. Hon gjorde hårutsmyckningen av Björk på hennes a capella-album Medúlla, där artisten annars är avklädd. Även om Hrafnhildur Arnardóttir använder andra medel i sin konst har håret blivit ett signaturmaterial för henne oavsett om det är konstnärliga projekt eller sådant som snarare är mode eller utsmyckning.

– Att hår blivit mitt uttrycksmedel kan jag så här i efterhand se flera tecken på under min uppväxt. Min farmor hade till exempel en fläta av sitt avklippta hår liggande hemma hos sig. Jag visste alltid

10

var den låg och var väl hemligt fascinerad av den. Jag tittade till den.

Mycket av vår identitet sitter i håret vilket den som inte blivit nöjd med en klippning eller den som förlorat sitt hår lätt kan konstatera. Så är det också för Hrafnhildur Arnardóttir.

– Jag var tolvårsåldern när jag klippte av mig mitt långa hår. Det kändes aldrig som jag efter det. Jag tyckte verkligen att jag hade förlorat min identitet – att jag hade blivit någon ny. Jag var väldigt upprörd efteråt. Flätan ville jag behålla och jag lade den i en avlång ask. (skratt) Ja, det var väl en kista för håret, faktiskt, säger hon.

Några år senare hittade hon ett hårsmycke i en antikbutik och blev fascinerad av det avancerade hantverket som gjorts som ett minne, av en död människas hår.

På ett mer ytligt plan var det också hon som fixade vännernas frisyrer innan de gick ut på kvällen. Hår var hennes grej

redan innan det blivit hennes uttrycksmedel i konsten.

– Man måste vara kreativ när det gäller sitt eget hår. Att inte göra något åt det är ju också ett beslut.

Många konstnärer skyr kopplingar till det som inte anses vara ”riktig” konst.

Så är det inte för Hrafnhildur Arnardóttir. Hon omfamnar det så länge det kan korsbefrukta hennes konstnärskap.

– Fåfänga är en stor inspirationskälla för mig. Fåfänga är en oftast en positiv kraft och något som definierar oss människor, gör oss mänskliga.

Denna vackra kraft har Hrafnhildur Arnardóttir arbetat med genom att göra verk direkt för catwalken – antingen som hattar, håruppsättningar eller annan utsmyckning. Att blanda mode med konst ser hon som något som befruktat hennes olika uttryckssätt.

– Det är så motsägelsefullt med hår eftersom vi dras och beundrar det vackra håret fastän vi vet att det i stort sett är

&

resande skönt dött. Så länge det sitter kvar på huvudet kan vi smeka någon över håret och tycka om det. Så fort det lämnat kroppen blir det något helt annat, säger Hrafnhildur Arnardóttir.

Att stöta på andras tappade hårstrån, nästan oavsett var de finns, upplevs inte alls som någon skönhetsupplevelse utan väcker äckel.

Efter att ha arbetat med mänskligt hår, konstgjorda hårfibrer i naturliga färger och löshår i neon säger hon att hon vant sig vid att hantera hår, i varje fall ganska bra.

– Men jag får erkänna att jag tycker att det där håret som samlas i brunnen i duschen är superäckligt att hantera, säger hon.

Hon skrattar och säger att det är nog är just den universella känslan som hon har valt att fokusera på.

Att arbeta med hår har blivit att rucka på våra förutfattade meningar om vad som är skönt och vackert.

Att vara tvungen att bestämma sig för om vi gillar det mer än vi äcklas.

– Det är en vild päls som växer på din kropp. Fastän den lever sitt

eget liv så försöker vi tämja den.I Textilmuseet finns något som kan symbolisera ett blodomlopp eller ett rörsystem täckt av de snoddar som varit ombunda det hår som Hrafnhildur Arnardóttir fått.

Rörsystemet finns i den ljusa delen av utställningen liksom hennes Imaginary friends – små skulptuer som hon bygger på en väldigt enkel och liten hattstock. De har alla personlighet och namn. En röd (till vänster om texten) heter till exempel Bomba. Hon är kvinna och något av en dramaqueen, gillar det spektakulära och har ett hetsigt temperament.

Den nyare rosa mannen (uppe till höger) har grunden i en finstrumpa som Arnardóttir köpt för att ha till fest. Nu finns det bara en kvar. Den lille försynte rosa kamraten är lite skallig och väldigt snäll.

– I någon mening är det väl mig själv jag återskapar, olika sidor av min personlighet, säger hon.

Låtsasvännerna är också ett sätt att ta tag i en del av ett karaktärsdrag, Arnardóttir är en samlare.

– Jag sparar på ändlöst mycket grejer. Min man är inte glad, det kan jag lova, men det är livsnödvändigt för mig. Plast, tyger, band och smågrejer och mycket av det har varit grunden till mina Imaginary friends.

Det mörka rummet i Textilmuseets utställning är ett planetarium. Här svävar kometerna i en oändlig rymd. Planeter och kometer och något som hon arbetat med i två, tre år. Den rymd som uppstår gör att det kan vara den yttre rymden eller ett mikrokosmos – ett universum av okänd storlek.

– Jag vill att man ska kliva in och flyta iväg här inne, säger Hrafnhildur Arnardóttir.

Hrafnhildur Arnardóttir har artistnamnet Shoplifter efter att någon uttalat hennes förnamn så.

En känsla hon vill förmedla är den som genomsyrade New York, hennes hemstad sedan 1994, efter 11 september.

– Staden var amputerad, huvudlös, och jag var som en blodkropp i dess blodomlopp. New York var skadat och i chock. charlotte ohlsson

• Utställningen finns på Textilmuseet fram till den 26 februari 2012.

11

väster Hamid Samadi och Filippa Säll går nu i samma klass i Byttorpskolan.

Integration i skolan ger nya vänner Klockan är kvart i tio och på skolgården är det liv och rörelse. Det är en solig höstdag, löven har börjat falla från träden och de som är kvar skiftar i de mest fantastiska färger. Luften är kall.

Det mesta är precis som vanligt på Byttorpskolan. Men det finns en skillnad.

Den här terminen har skolan tagit emot 40 elever från Norrbyskolan.

N V

Hamid Samadi är ett av barnen som kommit till Byttorpskolan Ö från Norrbyskolan. Och han tycker att den nya skolan är bra.

– Jag trivs och har fått nya vänner, säger han.

Klasskamraten Filippa Säll har gått på Byttorp hela sin skolgång. Hon tycker att det är kul med nya klasskompisar, även om hon kände en av tjejerna sedan tidigare.

– Hennes storasyster går i femman så vi kände varandra redan, berättar Filippa Säll.

Barnens lärare Eva Jönsson och Mikael Öberg blev kollegor när terminen startade.

De sitter i ett grupprum bakom klassrummet, på väggarna hänger skolarbeten som eleverna gjort. Eva Jönsson har jobbat på Byttorpskolan sedan 2000 medan Mikael Öberg kommer från Norrbyskolan och började i augusti. Tillsammans med sex kol-

Stadsdelsförvaltningen väster redaktör: Emma Svensson e-post: emma.svensson@boras.se facebook.com/stadsdelvaster

12

legor och runt 40 barn kom han till Byttorpskolan när Norrbyskolan stängdes i juni.

Ett tungt vägande skäl till stängningen av skolan och den medfölMikael Öberg jande flytten av elever är att förbättra integrationen. Nästan alla elever på Norrbyskolan hade invandrarbakgrund eller föräldrar med invandrarbakgrund, medan majoriteten av eleverna på andra skolor har en helsvensk bakgrund. Eva Jönsson tycker att politikerna tänkt rätt.

– Men jag anser att det skulle ha skett en integrering för flera år sedan. Att blanda elever med olika bakgrund ger en klar vinst i det långa loppet, det är viktigt även för barn med svensk bakgrund, säger Eva Jönsson och får medhåll av Mikael Öberg: – Flytten av elever och lärare är mycket positiv och jag kan redan se hur en del elever som jag hade i tvåan och som nu går i trean kommit in bra på den nya skolan. Omgivningen färgar barnen, det finns fler sätt att vara på här vilket är positivt. Barn vill ofta vara som andra barn, säger Mikael Öberg.

Efter ett tag knackar det på dörren till grupprummet och en elev frågar efter ett nytt suddgummi.

– Du får låna av en kompis, säger Eva Jönsson och säger med ett leende att hon förundras lite över hur snabbt suddgummin kan försvinna.

Mikael Öberg berättar att många föräldrar redan innan stängningen av Norrbyskolan valde att låta sina barn gå i en annan skola för att barnen lättare skulle lära sig svenska.

– Man ska komma ihåg att den svenskundervisning som vi har inte räcker för att utveckla ett bra språk. Omgivningen är det viktigaste. Att man umgås och pratar svenska med sina kompisar, säger Mikael Öberg.

Han berättar om elever som är nyanlända till Sverige och som snabbt lärt sig det svenska språket.

– Jag skulle kunna vara i Somalia flera år och ändå aldrig lära mig somaliska lika bra som eleverna lär sig svenska här. Barn har en fantastisk förmåga att lära sig snabbt, säger han.

Mikael Öberg påpekar också vikten av att behärska sitt modersmål för att kunna lära sig ett nytt språk.

– De barn som är födda här men pratar ett annat språk än svenska hemma men inte

Gör din unga röst hörd i Väster Under hösten har ett ungdomsråd bildats i Stadsdelsförvaltningen Väster. Syftet är att ge ungdomar chansen att påverka vad som händer i den egna stadsdelen. I dagsläget är cirka 15 ungdomar aktiva.

– Det är ungdomarna själva som bestämmer hur rådet ska se ut och än är det inte helt bestämt hur formerna ska vara. Alla som vill kan komma och vara med, säger Moa Forsberg som är samordnare för ungdomsrådet i Väster.

Om du är intresserad når du Moa Forsberg på telefon 0766-23 06 82 eller mail moa.forsberg@boras.se.

Bild: ANNA SIGGE

Lättare att hinna låna favoritboken

har någon riktig kunskap i sitt modersmål har absolut svårast att lära sig svenska.

Mikael Öberg och Eva Jönsson är överens om att det är de Eva Jönsson vuxna som gör det hela till en stor grej att eleverna har olika bakgrunder.

– Barnen tänker inte ”Norrby–barn” och ”Byttorp−barn”, för dem är alla bara barn och de leker med varandra utan att det är något märkvärdigt eller laddat, säger Eva Jönsson.

Samtidigt betonar Mikael Öberg att det inte är frågan om något experiment

med eleverna som försökspersoner.

– Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och att barn med olika bakgrund blandas är en spegling av hur samhället ser ut i stort.

Ju tidigare barn med olika bakgrunder möts desto bättre. Dessutom ser eleverna bara fördelar med flytten, för de får ju nya kompisar, säger Mikael Öberg.

För tillfället är det mattelektion som står på schemat, men Filippa Säll och Hamid Samadi har båda gympa som favoritämne.

Men så är det förstås roligt med rast också.

– Här finns det mer leksaker och en större skolgård än på Norrbyskolan. Jag gillar nog fågelgungan bäst, säger Hamid Samadi. emma svensson • Vill du veta mer kontakta rektor, Byttorpskolan, Lena Larsson 033-35 59 27.

Nedläggningen av Norrbyskolan 2008 startades ett integrationsprojekt i Norrbys kommundel. Elever i år 4–6 på Norrbyskolan fick byta skola till Hestra Midgårdskolan, Särlaskolan eller Byttorpskolan. Detta för att få mer blandade klasser. I april 2011 tog Stadsdelsnämnden Väster beslutet att stänga Norrbyskolan och flytta alla skolans elever till de tre andra skolorna i stadsdelen. Detta för att öka integrationen och minska kostnaderna för lokaler som istället kan gå till undervisning.

Sandareds bibliotek har utökat sina öppettider med fyra timmar i veckan och stänger nu en timma senare, klockan 18 måndag till torsdag.

– Det låter kanske inte så mycket men vi tror det spelar stor roll för våra besökare.

Många slutar inte jobbet förrän fem och då är den extra timmen viktig, säger Therese Gustafsson, enhetschef på Sandareds bibliotek.

I framtiden hoppas hon att biblioteket ska kunna ha öppet även på lördagar.

Naturresurs på flaska i Fagersro Buskarna med ett av de nyttigaste bären som finns växer i kommunala planteringar, i trädgårdar och som häckar.

Runt Fagersro seniorboende växer de tätt.

Aroniabären är svarta och växer i klasar.

På Fagersros dagverksamhet plockas bären för att sedan kokas till saft.

– De växer i lagom höjd, perfekt att sitta på en rollator och plocka, säger Pia Andersson, ansvarig för dagverksamheten på Fagersro. Hon försäkrar att det blir mycket gott och att de nu har saft att dricka hela vintern. (Recept finns på sidan 2.)

13

öster

FÖRSTA HJÄLPEN FC Ibra förändrar Hässleholmen Det börjar med fotboll och slutar med en för­ ändrad stadsdel. Och nu är man på god väg.

FC Ibra är killarna som jobbar med att för­ ändra ungdomars attityder på Hässleholmen.

Och att ge hopp.

Stadsdelsförvaltningen öster redaktör: Sharon Raoufi e-post: sharon.raoufi@boras.se boras.se/stadsdeloster

14

Bild: ANNA SIGGE

N

När Masse Jadama tillfrågades att jobba med ungV Ö domarom på Hässleholmen var han först tveksam, trots mångårig erfarenhet från Göteborg.

– Allt handlar om att bygga relationer och här hade jag ingen ingång. Jag kände ingen på det viset jag kände många unga vuxna runt om i Göteborg.

Han ville ändå ge projektet en chans. Och blev överraskad.

– Här fanns en mognad och en beredskap att göra något för sin stadsdel. Det kändes som att de redan visste vad de ville och vi såg resultat snabbt. Vi har nog haft den lugnaste sommaren på många år.

Muhammed Jamal och Naser Aminzada hängde ofta på Vi-kontoret på Hässle torg. De hade väntat på en sån här chans. Med en trasslig bakgrund och små chanser att komma ut på arbetsmarknaden var de redo för att jobba för att förändra sin stadsdel. Och sig själva.

För som en effekt av arbetet med områdets ungdomar har självbilden förändrats.

– Man bryr ju sig om människorna här. Och det är bara roligt att plötsligt bli en bra förebild för de andra. Det känns bra, säger Naser.

Masse Jadama menar att ett område bara kan förändras till det bättre om människorna som bor där engagerar sig. Att då använda sig av just de ungdomar som tidigare varit negativa förebilder och få med dem i utvecklingen är nyckeln.

– De yngre ser upp till de här killarna. Det gör de oavsett om de är bra eller dåliga. Då är det smartare att göra dem till goda förebilder.

Med en struktur för deltagarna, ett uppdrag om man så vill, kom engagemanget naturligt.

– Tidigare brydde jag mig inte om ungdomar slog sönder saker. Nu är det helt annorlunda, säger Muhammed Jamal.

– Jag skulle kunna fortsätta med det här i resten av mitt liv. Det är meningsfullt, instämmer Naser Aminzada.

Projektet drog igång i somras. Masse Jadama och kollegan Dilo Batifi ägnade de första veckorna åt att lära känna ungdomarna som rörde sig i stadsdelen.

I samma veva gav Stadsdelsförvaltningen Öster sju ungdomar sommarjobb och det blev en kontinuitet i kontakterna. Det ordnades fotbollsturneringar, badresor, resor till Göteborg

Naser Aminzada, Masse Jadama, Muhammed Jamal och Dilo Batifi är bekanta ansikten på Hässle­ holmen. FC Ibra jobbar med att förändra attityder hos de unga. Resultatet har inte låtit vänta på sig.

för att titta på Gothia Cup. Banden stärktes.

– Det handlar om att lära känna varandra, veta mer om varandras bakgrund. Och det vi har gemensamt med många är att vi också har en strulig historia. Men vi kan visa att det finns en framtid, visa att det går att få revansch, säger Masse Jadama.

Men hur får man revansch när alla i omgivningen har så negativa förväntningar? Svaret är att motbevisa dem, menar Masse Jadama.

Under resans gång ingår utbildning och gruppen har redan varit en vända på Fryshuset i Stockholm. Tanken är att utbildningstillfällena ska bli fler.

– Vi behöver träna på konfliktlösning, lära mer om lag, etik och moral och så vidare.

Efter några månader möter killarna i FC Ibra idag mest positiva reaktioner. Det var skillnad i början, berättar de.

– Många var skeptiska till hela idén och lite rädda för oss, säger Dilo Batifi.

Nu hoppas de att få fortsätta efter årsskiftet.

– Vi vill jobba mer mot skolan. Vi har en idé om att kunna ha överlämningar efter skolan med personalen. Att vi kan fånga upp om någon mår dåligt. För det är till oss de kommer när skoldagen är slut, säger Masse Jadama.

Masse Jadama ser fram emot den dag de äldre ungdomarna och unga vuxna på Hässleholmen kan driva FC Ibra vidare på egen hand.

– Tanken är ju att vi ska finnas här som ett verktyg fram tills den dagen kommer. Och det behöver inte dröja så länge. Det finns många här som verkligen bryr sig om Hässleholmen. monica carlsson • Vill du veta mer kontakta Lena Westin, sam­ ordnare på Vi-Hässleholmen, 0768-88 82 16.

FC Ibra FC Ibra startade 2008 i Bergsjön, Göteborg. Det började som en fotbollsförening inriktad på futsal, inomhusfotboll. Namnet kommer från och har godkänts av Zlatan Ibrahimovic. Idag har föreningen ett bredare syfte. Tanken är att inspirera, motivera och utveckla ungdomar i Sverige. Idrotten bidrar till en ökad social gemenskap och engagemang. Regler, koder och moral kommer på köpet.

Julstämning med fina fyndchanser Lördag den 10 december fylls Hässle torg av människor och stämningsfylld musik, då är det dags för den traditionella julloppisen.

Alla som vill kan hyra ett bord och sälja sina överblivna prylar och kläder.

– Loppisen brukar vara mycket uppskattad av besökarna och ger tillfälle att fylla julklappssäcken, säger Lena Westin som är enhetschef för Vi-Hässleholmen.

Förutom att Borås Lucia kommer till marknaden för att sprida ljus och värme går det också att höja temperaturen med fika och hamburgare.

Den som vill boka bord gör det lättast genom att ringa 033-35 82 16.

Husman är receptet på Svärdfästet Nu kan alla äta lunch på Restaurang Svärdfästet på Söderkullagatan. De senaste tio år har Svärdfästet endast serverat mat till de boende på Söderkullagatan 64-66 men sedan i oktober har restaurangen åter öppnat för allmänheten.

Varje dag serveras lunch med fokus på svensk husmanskost.

En känslostorm på biblioteket Just nu pågår en konstutställning i Dalsjöfors bibliotek där konstnären Tina Haldorsson ställer ut sina oljemålningar, blandteknik på papper och grafik. Hon har tidigare ställt ut både separat och tillsammans med andra och Tina Haldorsson har verk representerade i flera kommuner.

– Att måla och teckna är för mig inåtvända känsloupplevelser. Känslor och tankar gestaltas i färger och former, blir till uttryck för mitt inre. En värld där allt kan hända.

Betraktaren inbjudes att fritt uppleva egna känslor och tankar kring mina målningar och teckningar, inga regler bestämmer vare sig skapandet eller betraktandet, berättar Tina Haldorsson.

Utställningen pågår till 14 januari.

15

norr

Lek och lär när förskolan flyttar ut Sedan augusti befinner sig en av avdelningarna från Skattkis­ tans förskola uppe i skogen vid Björbostugan på dagarna. Till­ sammans med Navet drivs ett projekt där barnen lär sig mer om naturvetenskap och teknik ute i naturen.

Personalen ser många fördelar med utomhusvistelsen och dessutom blir barnen experter på ramsor.

N V

När jag åker bil från Skattkistans förskola i Sjöbo till Björbostugan uppe på Rya åsar, visar trippmätaren på runt 3,5 kilometer. Skulle man få för sig att gå istället, kan man visserligen gena och ta en gångbro över Viskan men det blir ändå en promenad på dryga två kilometer, varav den sista biten i kraftig uppförsbacke. Den sträckan går fyraåringarna på avdelningen Opalen tre gånger i veckan. Tur och retur dessutom. Klockan åtta på morgonen traskar de iväg tillsammans med förskolepedagog­ erna Anna Samuelsson, Carina Jonsson och Andreas Stensson och när dagen är slut går de samma väg tillbaka igen. Nedför långa backen, över Viskan och är tillbaka på Skattkistan lagom så att barnen som går hem vid tvåtiden kan bli hämtade i tid.

Ö

Stadsdelsförvaltningen norr redaktör: Elisabeth Eliason e-post: elisabet.eliason@boras.se facebook.com/stadsdelnorr

16

En solig höstdag åker jag upp för att träffa dem. Monika Brundin, Skattkistans för­ skolechef möter upp och visar vägen. En bit upp på berget, precis vid Ramshulan, finns en stor öppen glänta och på vägen möter vi Sixten och Vilja. De är på väg för att tvätta händerna eftersom det är dags för lunch.

Jag är så nyfiken att jag kan spricka, vad tycker barnen om det här? Orkar de gå så långt varje tisdag, onsdag och torsdag? Blir de inte trötta i benen?

– Ne-ej, svarar Sixten och Vilja i kör. De kisar och håller upp sina små, jordiga händer mot solen.

Carina Jonsson berättar att de använder ramsor för att det ska bli lättare att gå.

Någon ropar före: – Vad är gult och svart? och de andra svarar: – Elfsborg!

Opalen är en av fem avdelningar på Skattkistans förskola och på avdelningen har man valt att fokusera på naturen och utomhus­ aktiviteter. Idén kommer från personalen och utgångspunkten är den reviderade läro­ planen. Carina Jonsson har gått grundut-

bildning i Ur och skur som är en pedagogik med utgångspunkt i ett upplevelsebaserat lärande som grund för att uppnå läro­ planens mål. Hon och hennes kollega Anna Samuels­son har även läst äventyrspedagogik och tillsammans med Andreas Stensson kom de fram till att de ville satsa på en Ur och skur-inspirerad förskoleavdelning. Men de nöjde sig inte med det utan kontaktade även Navet, pedagogiskt centrum för teknik och naturvetenskap i Sjuhäradsbygden. Var fjortonde dag kommer någon från Navet till förskolan i skogen och har med sig en uppgift till barnen. Denna vecka ligger det ”lökblommor” i en säck och barnen börjar gräva ett alldeles eget land där de ska plantera lökarna.

Till våren ska blommor spira.

– Detta samarbete Lunchdags utomhus. är bra för

Äta, leka, lära – allt gör barnen på Skattkistans förskolan i skogen vid Björbostugan. I ur och skur går barnen från förskolan de knappa fyra kilometrarna till sin egen uteplats.

Bo med savannen som granne Nu byggs det för fullt på Margaretagatan.

Ett nytt vård- och omsorgsboende ska det bli, med inflyttning planerad till september 2012. Det nya boendet har 60 platser och kommer att ersätta de boenden som idag inte uppnår full standard. Från de övre våningarna blir utsikten härlig eftersom den blickar över djurparkens savann.

Filmfrossa nu även för Fristads vuxna

Bild: ANNA SIGGE

Nu kan du även låna dvd-filmer för vuxna i Fristad bibliotek. I vårens nöjd-kund-index (NKI) såg personalen vid Fristad bibliotek att kunderna ville ha fler filmer att välja bland, inte bara barnfilmer, och därför har biblioteket ökat sitt utbud.

NKI är en brukarundersökning som Borås Stad gör i flera av kommunens verksamheter, exempelvis inom bibliotek, skolor, hemtjänst, förskolor och fritidsgårdar. Utifrån svaren från brukarna kan verksamheten sedan förbättras och utvecklas.

oss också, säger Erik Wikstrand från Navet.

Barnen får på ett förhoppningsvis lekfullt och roligt sätt lära sig om naturen och teknik. Och vi lär oss hur vi kan utveckla nya sätt att lära ut naturkunskap till mindre barn.

Maten lagar de över öppen eld, antingen i en gryta eller på en muurikka, en sorts stekpanna som man ställer över brasan.

När jag kommer på besök serveras nyfräst fiskwok gjord på riven potatis, massor med goda grönsaker och torsk. Barnen sitter runt elden klädda i rejäla kläder och reflexvästar.

Alla äter med god aptit. Efter lunchen hoppar barnen iväg. Någon ska hitta pinnar till kojan och en annan ska hjälpa Andreas Stensson med komposten. Det ska byggas en sarg av långa kvistar som håller jorden och matresterna på plats.

Apropå matrester, hur gör ni med toalettbesök? Och allvarligt talat, om det regnar småspik, vad gör ni då?

– Det finns mulltoa och vattentoalett i närheten. Och är det bråttom finns det ju en hel skog, säger Andreas Stensson. Dessutom har Navet en rejäl timrad stuga som vi

har tillgång till om det är busväder.

Personalen ser många fördelar med att bedriva förskoleverksamhet utomhus. Det uppstår sällan konflikter, barnen har få sjukdagar, ljudnivån utomhus är behaglig, ofta bildas nya kompiskonstellationer och nyfikenheten på och kunskapen om naturen ökar varje dag. Förskolechefen Monika Brundin är också positiv och säger: – Det är ett väldigt roligt initiativ. Jag ser också tydlig koppling till läroplanen – vi kan jobba med demokratifrågor, utveckling och lärande, barns inflytande och samverkansfrågor på nya sätt.

Verksamheten har pågått sedan i augusti och vid Lucia ska den utvärderas. Förhoppningen är att den fortsätter även till våren.

Jag åker tillbaka till kontoret fylld av beundran. Tänker att jag ska åka tillbaka på besök framåt sommaren. Jag vill ju se Angelinas och alla hennes kamraters ”lökblommor” i full prakt. elisabeth eliason • Vill du veta mer kontakta förskolechef Monika Brundin, 033-35 86 43.

Nytt språkotek invigt i Sjöbo Ett språkotek är som ett bibliotek, fast du kan låna en specialpedagog istället.

Syftet är att stötta språkutvecklingen för barn med särskilda behov. Det kan vara barn med funktionshinder eller barn som har ett annat modersmål än svenska.

Stödet riktar sig till barn i förskolan och grundskolan upp till årskurs tre och barn i särskolan.

Den 13 oktober i år invigdes Språkoteket på Erikslundskolan och där finns en uppsjö av språkstimulerande material – spel, övningar, språkpåsar, ljudträning, teckenövningar och mycket annat. Det är lärare och pedagoger inom förskolan och skolan i Sjöbo som har första tjing på att låna specialpedagogerna. Även i Fristad finns ett språkotek, som funnits sedan 2007.

15 17

lättläst Här hittar du lättlästa, korta sammanfattningar av några artiklar i såklart borås.

Trygghet viktig för att tro på framtiden För att tro på framtiden även i ekonomiskt svåra tider måste man känna sig trygg i vardagen.

När kommunen använder sina pengar till de saker som är viktigast kan man känna sådan trygghet.

Då kan vi också bygga vidare på välfärden när det blir bättre tider ekonomiskt.

Det skriver Ulf Olsson som är ordförande i Kommunstyrelsen.

Sidan 3 Ungdomarna ger sin syn på Borås i framtiden Hur ska Borås se ut år 2025?

Det funderar politikerna i Borås på.

De vill att alla som bor och arbetar i Borås ska säga vad de tycker.

Idéerna om hur framtiden ska bli ska leda till en vision för Borås.

En vision är som en bild av hur man vill det ska bli.

Ungdomarna är en viktig grupp att lyssna på i arbetet med visionen.

De kommer att vara vuxna år 2025.

För ungdomarna är miljön viktig, och att få bättre kollektivtrafik.

De vill också få bort segregationen, skillnaden mellan olika grupper av människor.

Sidan 6–7 Konstnär från Island ställer ut på Textilmuseet Hrafnhildur Arnadóttir är en konstnär från Island.

Hon har vunnit Nordiska textilpriset i år.

Nu ställer hon ut sina konstverk på Textilmuseet.

Utställningen har ett ljust och ett mörkt rum.

I det ljusa finns hennes ”låtsasvänner”.

I det mörka finns kometer och planeter.

Sidan 10–11

18

Eleverna från Norrbyskolan har fått nya kamrater När Norrbyskolan lades ner i somras fick 40 elever flytta till Byttorpskolan.

Deras lärare tycker det har gått bra.

Många av barnen från Norrbyskolan kommer från invandrarfamiljer.

De barnen har fått lättare att lära sig svenska när de fått fler kamrater med svensk bakgrund.

Barnen tycker också det är roligt att ha fått nya kamrater.

Norrbyskolan lades ner för att politikerna ville blanda barn med olika bakgrund och för att spara pengar när kommunen hade för många skolor.

Sidan 12–13 Masse arbetar för Hässleholmens bästa Människor måste intressera sig för hur det är där de bor om ett bostadsområde ska bli bra.

Det säger Masse Jadama.

Han jobbar på Hässleholmen tillsammans med tre andra unga män för att göra Hässleholmen bättre.

Masse vill vara en förebild för ungdomar och visa att det finns en bra framtid för dem.

Sidan 14–15 Barnen från Skattkistan är ofta på Rya åsar Barnen på förskolan Skattkistan får vara ute i naturen mycket.

Flera gånger i veckan är barnen på Rya åsar hela dagen och lär sig om naturen.

Sin mat lagar de över öppen eld.

Personalen ser många fördelar med att vara ute mycket.

Barnen blir sällan osams, och de är inte sjuka så ofta.

Sidan 16–17

Borås Stad vill ge jobb med lön istället för bidrag Borås Stad vill att personer utan jobb och som lever på bidrag istället ska få ett arbete med riktig lön.

Kommunen samarbetar med arbetsförmedlingen för att hjälpa människor till jobb.

Esma Maric har fått jobb på en restaurang som drivs av personer som varit arbetslösa.

Esma Maric tycker det är stor skillnad att få lön istället för bidrag.

Det har förändrat livet, tycker hon.

Sidan 4–5 Sommarjobb till alla elever i gymnasiet Nästa år blir det fler sommarjobb för ungdomarna i Borås.

Kommunen lovar sommarjobb till alla som går i gymnasiet.

De flesta sommarjobben är i äldreomsorgen.

Det gör att de gamla får mer service samtidigt som ungdomarna får erfarenhet av att sköta ett arbete.

Sidan 20 Borås Stad är försiktig med pengarna 2012 Det är kärva tider ekonomiskt.

Därför måste också Borås Stad vara försiktig i sin budget för 2012.

Budgeten är en plan för hur kommunen ska använda sina pengar nästa år.

Trots allt får kommunens verksamheter kosta litet mer pengar nästa år än de fick i år.

Särskilt vill kommunen satsa på skolan.

Målet är att alla elever ska ha godkända betyg när de går ur grundskolan.

Sidan 8

korsord Vad tyckte du bäst om att läsa i det här num­ ret av Såklart Borås?

Skicka in din lösning och svar på frågan till Såklart Borås 501 80 Borås senast 2 januari så har du chans att vinna ett litet men trevligt pris.

Namn Gatuadress Postadress

HALLOUMI FARLIG DROG

DEN GER SIG KAN GE HASTIGT STORIVÄG VINST

ÄKTA HÄLFT

Ö MED BACKAFALL

ÄR BESÖKARE VID SJÖN

------

VÅGBRYTAREN HUNDDJUREN

DE LIGGER PÅ RAD I KNALLELAND KRETS

INNAN RIDÅN GÅR NER

I HJUL

PÅ GRANNBIL VI MÖTER

VÅGSPEL TALLVÄXTER

NARVABO

FULLT UTVECKLADE

DET TAR SÄKERT HAREN

REPSTUMP SNABBT

ELEFANTHANE

ÄR JORDENS ÖKNAR MESTADELS RODDBÅT HAR PYROMAN ELDEN

HAR MUSKLER EFTER TRÄNING

FÖRVARINGSKÄRL

VISKAN SLÅS I HOV EXTREMITETER DAM PÅ TOPPEN

ÅR 2014 I SOTJI FLÅS

KOMODOVARAN

KAN GE PILLERÅTSKIL- BUTIK LIGA KADAVER MILLIMETER

FIENTLIGA

TOG TILL ORDA LAND I EUROPA

OBESTÄMT

BRÖDSÄD

DET HÅLLER KREATUR PÅ PLATS IHÄRDIGT STIRRA

GRIPSHOLM HEJDLÖST

VANLIG BRÖDKRYDDA

BORT FINITO

© 2011

ÖVERLÄMNA

UNGA RÖDA

Ulf Thorén

GER SKYDD FÖR VINDEN

AMIRAL OCH MANDELA

LIVLIGT DANSHAK VILL VI NOG FÖRSÖKA NÄR DET KÄNNS DYRT

DEN RÖDA PLANETEN RUND SPELPRYL

EN ANNORLUNDA TYP

FLÖRTEN SMILAR

FÄRG OCH FRAMÅTANDA

TURISTSÄND BILD KÄRLET FÖR GERBERAN

DE SES LÄGGA TILL

------

JAKANDE SVAR FRÅN LENIN

KASSE

LÅNGT FRAMSKRIDEN

FRAGMENT REMTYG

GARN

OMKOPPLARE

tre vinnare från höstnumret: Ulrika Rosvall, Ewa Hemer, Marita Jörkander. Tack för alla svar och åsikter!

EN SÅDAN ÄR VRICKBAR

FLICKNAMN

TVIVELAKTIG

19

såbraborås N TTO : MA Bild

Feriearbete är Borås Stads gåva till stans ungdomar. Men det är en gåva med tre mottagare: brukarna som får bättre service, de unga som får avlönad erfarenhet och kommunen som kan visa upp sin bästa arbetsgivarsida.

Nästa sommar utökas feriejobbsplatserna. En bra investering, tycker den politiska ledningen.

Det lilla extra

Unga ger den kommunala servicen guldkant under sommaren

Antalet feriearbeten för gymnasieungdomar i Borås Stad har ökat från år till år. I år fick 800 gymnasieungdomar chansen att jobba under sommarlovet och under 2012 väntas siffran bli 1 100.

Lena Palmén (S) är det kommunalråd som har utbildning inom sitt ansvarsområde. I 2012 års budget satsar politikerna 3,5 miljoner extra på gymnasieungdomar och tanken är att alla som är intresserade ska få ett feriearbete. Hon konst­ aterar att feriearbete ofta är den första gången ungdom­arna kommer i kontakt med arbetslivet.

– För många är de kommunala sommarjobben den enda möjligheten till ett arbete. En anställning på cv:t är bra den dagen man ska söka jobb på allvar. Därför har vi lagt en budget som ger alla gymnasieungdomar chansen till ett sommarjobb, säger Lena Palmén (S).

Det finns flera orsaker till att Borås Stad tycker att det är så viktigt med feriearbeten för gymnasie­ungdomar. Under fyra veckor får ungdomarna chans att prova på arbetslivet och märker hur det fungerar på en arbetsplats. De kan skapa ett kontaktnät och för vissa ungdomar har feriearbetet lett till att de fått en annan typ av anställning senare under sommaren eller till nästa sommar – i Borås Stad eller i något av de kommunala bolagen.

– Feriearbetet är viktigt för ungdomarna. För

många är det första mötet med en arbetsgivare.

Vi vill också visa dem att Borås Stad är en möjlig framtida arbetsgivare, säger Kristina Nilsson, Arbetslivsförvaltningen, en av två som genomförde feriearbetsprojektet under 2011.

mer platser generellt och framför allt i verksamheter som vi tror ungdomar uppskattar mer, till exempel i förskola och vaktmästarjobb. Men problemet är ju att det är sommar och verksamheterna går på halvfart, säger Kristina Nilsson.

Som feriearbetare i Borås Stad kan man få jobb i kommunal verksamhet, hos föreningar eller i ett kommunalt bolag. Det är inte helt lätt att få fram 800 platser runt om i kommunen. Och särskilt inte när verksamheterna och förvaltningarna är nya efter den kommunala omorgan­ isationen som trädde i kraft vid årsskiftet.

Eftersom det är första gången i arbetslivet för många ungdomar är det viktigt att arbetet blir meningsfullt och att de har tillräckligt att göra för en arbetsdag på sex timmar. Därför krävs det bra planering av personalen som ska ta emot ungdomarna.

– Vi är mycket nöjda med samarbetet med förvaltningarna. Det vi är mest nöjda med är att vi i år lyckades placera 800 ungdomar i feriearbeten i en organisation som bara var ett halvår gammal, säger Kristina Nilsson.

Feriearbetena är till för dem som är inskrivna på gymnasiet och jobben söks via boras.se där det kommer ut information under februari månad varje år. I år var det 1 571 personer som sökte feriearbete, men alla fick inte arbete på grund av att de inte uppfyllde de krav som finns för att få feriearbeta i Borås Stad. Den sökande måste vara inskriven och gå på en gymnasieskola och vara folkbokförd i Borås.

Feriearbete ska inte förväxlas med ordinarie semester­vikariat. Feriearbetena ska inte konkurrera med dem, utan ska i stället komplettera och öka kvaliteten på verksamheten.

– Ungdomarna ger verksamheten det lilla extra som är svårare för ordinarie personal att hinna med i vanliga fall, till exempel läsa tidningen, baka, promenera och spela gitarr med boende på ett äldreboende. På så vis ger ungdomarna något till verksamheten, brukarna och Borås Stad, säger Kristina Nilsson. cecilia svensson

Eftersom Borås Stad vill ge ungdomarna meningsfulla arbetsuppgifter önskar Kristina Nilsson att de skulle få tag på platser inom mer kreativa yrken.

– Vi saknar alltid platser. Vi skulle vilja få in

• Vill du veta mer kontakta kommunalråd Lena Palmén (S) 033-35 70 23 eller samordnare Kristina Nilsson, Arbetslivsförvaltningen 033-35 85 70.