Saxen nr 2-2013

till medarbetare i borĂĽs stads fĂśrvaltningar och bolag

mĂĽ bra

1

2013 nr 2

Att odla sin trädgård Ansvarig redaktör: Charlotte Ohlsson Kontakta mig gärna på 033-35 70 68 eller charlotte.olsson@boras.se.

Om du hellre vill skicka brev: Saxen, Borås Stad, 501 80 Borås • Utgivning: Mars, juni, oktober, december.

Omslagsbild: Anna Sigge Ansvarig utgivare: Marie Ingvarsson • ISSN 1102-0156

Utan samarbete kommer vi ingen vart

2

Det finns en liten, liten stuga med en stor, stor trädgård. Det mesta i trädgården är vilt och frodigt. När den lilla, lilla gumman och den lilla, lilla gubben ska försöka samordna sina viljor i den delen av trädgården som faktiskt varken täcks av ljung, kantareller eller tall och björk blir det problem. Två helt olika sätt att se på trädgård finns i samma rabatt.

För att tala kommunalprosa så saknas samsyn och gemensamma strategier, så en handlingsplan är förstås omöjlig att upprätta i det läget.

– Du ska alltid tänja på ramarna, säger den ena till den andra.

– Naturen kan inte formas efter dina fyrkanter, svarar den andra.

I trädgårdstermer har den ena engelskt och den andre franskt trädgårdsideal, två nationer med problematiskt förhållande till varandra.

Men så, eftersom den goda viljan ändå finns, börjar gubben och gumman att dra upp de översiktliga planerna för trädgården.

De hitta begrepp att enas runt som köksträdgård, jordgubbsodling och gräsmatta.

Plötsligt kan den lilla, lilla gumman se att några av de där stramt franskt formklippta buskarna kan växa över ett hav av påskliljor och den lilla, lilla gubben tänker att det ändå är väldigt vackert när körsbärsträdets blommande grenar sträcker sig över uteplatsen. De börjar ivrigt jobba vidare tillsammans. Samarbete är viktigt för att bygga en trädgård långsiktigt.

Att vi måste bygga tillsammans är något som Kristina Nyberg Smahel och Dzenan Ganec poängterar i sitt möte. Vi måste komma överens om begreppen och vi måste jobba ihop – över förvaltnings- och bolagsgränser – för att kunna lösa våra uppgifter långsiktigt.

Oavsett om det rör folkhälsa, jämställdhet eller integration.

Charlotte Ohlsson redaktör

sid 6–7

Alltid i Saxen: • Svantes ledare sid 5 • Korsord sid 19 Med 169 år på AB Bostäder.

sid 16–17 + 19

Läs om AB Bostäders 90-årsfirande.

Med kampsport som medel för att nå mål och förståelse i skolan. sid 6–7

Orangeriet nästa för Anastazia. sid 20

t e ln

t

i

e

Kristina Nyberg Smahel pratar välmående i Möt t med Dzenan Ganic. sid 8–10

miljö­ arbetare Ann Wernersson Arbetsplats: Borås Energi och Miljö med 19 år i yrket.

MerKrafts nye ordförande på språng. sid 12–13 Storsatsning på resultat i skolan. sid 3 Gemensam sak för att Hela bilen. sid 11 Nu får alla chans att jobba heltid.

sid 18 Hittade träningen för kropp och själ. sid 14–15

”

Jag jobbar på återvinningscentralerna Lusharpan, Boda, Viskafors, Fristad och Dalsjöfors. Här hjälper jag boråsare och företagare och ser till att de lägger sitt avfall i rätt container. Det är viktigt att det blir rätt sorterat från början, för vi strävar efter så rena fraktioner som möjligt. Vi vill till exempel inte att det kommer ner porslin bland glaset eftersom det förstör glasåtervinningen. En del tror att allt hamnar i en och samma container till slut men så är det inte.

Det bästa med mitt jobb är att få vara ute i det fria och ha mycket kontakt med folk. Det är en härlig känsla att hjälpa andra och samtidigt bidra till en bättre miljö. Jag började jobba här 1994 och sedan tio år tillbaka arbetar även min syster Lena på återvinningscentralerna. Totalt är vi tolv personer och vi har rullande schema allihop, det är sällan vi är två dagar i rad på samma återvinningscentral. Vi jobbar varannan helg och det är tufft men det har vi gjort i flera år nu. I mitt yrke gäller det att alltid vara på tå, särskilt under regniga dagar för då springer folk ur bilarna och vill slänga grejerna i närmsta container. Det värsta med jobbet är företagskunder som inte vill betala för det de lämnar, en del blir så arga. Men de flesta som kommer till oss är jättetrevliga och vill veta hur de ska göra för att sakerna ska hamna på rätt plats. Då är det jätteroligt att jobba med återvinning”. berättat för rebecca möller

3

k oncern

Ta steget!

Tillsammans för elevernas bästa Nu gör vi en jättesatsning på grundskolan. Målet är satt högt: Alla elever ska gå ut nian med så bra betyg att de kan gå vidare till gymnasieskolan.

– För att nå dit kommer vi alla att få bidra med vår kompetens, säger kommunchef Svante Stomberg, initiativtagare till skolprojektet.

I sin roll som stadsdelschef på Stadsdelsförvaltningen Norr har Bo Drysén också det övergripande ansvaret för grundskolorna i Borås. Under våren har han och Svante Stomberg varit ute och

träffat lärare, rektorer, chefer för elevhälsan, elever och andra med koppling till skolan. Utifrån den samlade kunskapen har det jobbats fram en handlingsplan med fokus på tre områden: » rektorns uppdrag » läraryrkets status » resultat Bo Drysén kommer under året att vara tjänstledig för att ägna sig åt projektet på heltid.

Mer att läsa finns på Borås Stads intranät under ”Lust att lära – möjlighet att lyckas.”

Aleforsstiftelsen ger rådgivning om alkohol och andra droger. Oavsett om du är anhörig eller känner oro för egen del så är det gratis att ringa och du kan vara anonym.

Nu är det avgjort. Vinnarna till årets Ta steget har korats.

En nyhet i år var priset till en förvaltning alternativt bolag. I år gick äran och ett bidrag på 5 000 kronor. Pengarna ska skänka till något bra inom kommunens verksamhet. Vinnande förvaltning blev Revisionskontoret, ovan är det Lars Magnusson som får priset av kommunalrådet Lena Palmér. Revisionskontoret valde att skänka sin vinst till Brygghusets ungdomsverksamhet där unga hjälper unga. Tre förvaltningar nådde målet med mer än 50 procent deltagande över minimimålet: Revisionskontoret, BoråsBorås och Staskansliet. Lotten föll på Revisionskontoret.

Svanfötterna, Anita Carlén, Marie Lindberg och Marita Kelloniemi, Stadsdelsförvaltningen Väster, vann den gemensamma relaxupplevelsen på Stadsparkbadet med efterföljande restaurangbesök.

Cyklarna gick till Merja Hurtig (avbildad här ovan), Inger Svensson och Helene Ericson.

020-22 12 00 • www.aleforsstiftelsen.se

Miljöhjältar sökes!

Bättre täckning med Borås Elnät I höstas fick SplitVision Borås Stadsnät en beställning av operatören Hi3G på fiberanslutning av tretton nya mobilmaster i Borås. Arbetet avslutas under juni och då får Borås förhoppningsvis ännu bättre förutsättningar för såväl mobiltelefoni som mobil datakommunikation. Anslutningen är ett gott exempel på vad Borås Stadsnäts fibernät kan användas till, utöver att förse såväl kommunala enheter som privata företag med snabb och säker kommunikation med omvärlden. SplitVision Borås Stadsnät är ett affärsområde inom Borås Elnät AB.

4

På http://boras2025.blogspot.se/ kan du följa arbetet med visionen Borås 2025.

Nu är det hög tid att nominera Borås miljöhjältar 2013.

Känner du någon som gör något utöver det vanliga för miljön? Nominera då personen till Borås re:ward! Vinnaren utses under Miljögalan den 11 september på Folkets hus. Nytt för i år är Kretsloppskampen – en utmaning för alla miljömedvetna femteklassare i Borås. Priset: en heldag på Borås djurpark där den vinnande klassen får hjälpa till att sköta om

djuren. Om du inte anmält din klass ännu så gör det. Gå in på borasem.se/miljohjaltar före 20 juni och berätta varför just din klass ska vinna.

Kretsloppsveckan som pågår mellan den 9 och den 15 september bjuder i år på bland annat FN-möte om hållbarhet med deltagare från hela världen, löpartävling, kretsloppis, öppet hus på kraftvärmeverket och föreläsningar.

Med pirrande förväntan I år är det nästan så att jag känner litet examenspirr komma krypande i magen. Inte för någon studentexamen, den har jag långt bakom mig. Men för att det äntligen närmar sig den första av premiärerna i nya Textile Fashion Center i Simonsland.

Länge har den gamla industrifastigheten legat där som en tom kloss, ett ingenting man passerat på vägen till Knalleland. Lika länge har det funnits planer på vad man kan trolla fram i byggnaden. Det har nästan känts som en dröm – men nu börjar det bli verklighet. Och jag är säker på att det vi får i Simonsland också kommer ge stimulans för många av de verksamheter vi driver i Borås Stad.

Redan det att Simonsland kommer att ha en turboeffekt på Borås som studentstad. Med Textilhögskolans flytt får vi ett utvidgat campus, ännu mer centralt än förut. Och det spektakulära nya studentboendet som sträcker sig över Viskan kommer att kittla många.

Simonsland kommer på ett nytt sätt att göra verksamheter synliga, sådant som redan gjort stora insatser, men bakom ridån för många. Jag tänker på sådant som Marketplace Borås och vår företagsinkubator. När Simonsland inte längre är en byggarbetsplats utan ett välkomnande och sjudande aktivitetshus kommer de att hamna som i ett skyltfönster, tillsammans med vårt Textilmuseum.

Vi får kanske också en ny konferensanläggning i huset bredvid. Ett kongresscenter som granne är naturligtvis ett stor plus för både Högskolan och andra verksamheter i Textile Fashion Center.

Borås Stad har också markerat värdet genom att satsa på det nya bolaget BSTF, Borås Stad Textile Fashion. Bolaget ska inte bara sköta gemensamma funktioner i Simonsland, utan även samordna och marknadsföra alla aktiviteter och resurser som samlas i huset.

Simonsland kommer att ha turboeffekt på Borås!

Vi får inte glömma Navet Science Center, visserligen i huset bredvid men ändå en del av Simonsland och framför allt en anläggning som har mycket att ge.

De samlade resurserna i Textile Fashion Center är något som många av våra verksamheter kommer att kunna samspela med. För att återknyta till pirret i magen ser jag på möjligheterna i Simonsland ungefär på samma sätt som jag i mellanstadiet såg på den årliga skolresan …

Jag önskar er alla en trevlig semester innan vi återvänder till den spännande framtid som Simonsland och Textile Fashion Center - och alla våra andra verksamheter - kan erbjuda.

Svante Stomberg kommunchef

5

» Ibland är det ovänt­ ade bästa angreppssättet – i jobbet så väl som i privatlivet.

e hälsobärar

Den årliga skolenkäten visade att endast en av fyra elever på ett av våra högstadier tyckte det var rent och fint på skolan. Då beslutade sig Robert Martinsson för att prata med alla klasser om – kampsport!

vägen till målet frisknärvaro genom kampsport – Jag har utövat kampsport som personlig utveckling i över 30 år och det är på denna bana jag kom in på

”Jag städar efter mig i respekt för dig som kommer efter mig!” är en filosofi som passar väl in på både kampsportsutövning och lokalvård. lokalvård, säger Robert Martinsson, enhetschef för ett lokalvårdsdistrikt i Stadsdelsförvaltningen Norr. I seriösa kampsporter får utövaren lära sig att hålla rent och snyggt omkring sig, som en del i att utveckla sin karaktär när det gäller respekt och ödmjukhet för andra och för sig själv, förklarar Robert.

6

Robert är van att överraska med sin kunskap om kampsport och vet att det oväntade kan vara det bästa sättet för

förändring. Efter ett möte med skolans ledning besökte han eleverna under deras värdegrundslektioner för att prata om värdegrund ur en lokalvårdares perspektiv. Robert Martinsson inledde lektionen med en uppvisning i kampkonst och lät eleverna gissa vad han jobbade med.

– Inte många gissade rätt, säger han och skrattar.

Eleverna hade en dialog kring bemöt­ ande av lokalvårdare och elever – och om det egna ansvaret. De fick svara på frågor om hur de upplever städningen av skolan, hur de själva tycker de städar efter sig samt hur de upplever att lokalvårdare bemöter dem och hur de bemöter lokalvårdarna. Robert betonar att lokalvårdarna jobbar för att eleverna ska nå sina mål, precis som övrig skolpersonal.

– Vi är skolans största hälsobärare

och bidrar till frisknärvaro genom att hålla rent och snyggt. Närvaro är ju faktiskt en grundförutsättning för att kunna nå skolans mål.

Utvärderingen visade att lektionen var mycket uppskattad och eleverna bidrog med många förslag på vad de själva kan göra för att få en fräsch skolmiljö. Bland annat konstaterade de flesta eleverna att de behöver bli bättre på att hålla ordning efter sig själva, att se till att skräpet hamnar i papperskorgen och att inte kladda på bänkar.

Efter ett avstämningsmöte med elevrådet och skolans ledning beslöts det att lokalvårdarna före städning av klassrum ska ge ett omdöme till hur väl klassen lever upp till lokalvårdarnas värdegrundstanke. Detta för att behålla arbetet och målbilden levande.

Sofia cullberg

Genom sitt intresse för kampsport kunde Robert Martinsson få eleverna att inse sin egen roll i hur städningen i skolan fungerar – och att lokalvårdare är viktiga för deras måluppfyllelse.

7

ina Kris t bild anna sigge

8

Under vinjetten mötet träffas två personer från skilda håll i koncernen för att prata runt ett ämne. Samtalet får fritt spelrum och de som möts gör det inte i sin yrkesroll även om de självklart tar med sin egen erfarenhet, privat så väl som professionell.

Temat är hållbarhet med utgångspunkt i social hållbarhet.

Vad gör du i Borås Stad Dzenan Ganic?

– Jag jobbar som verksamhetsutvecklare på Arbetslivsförvaltningen. Mitt ansvarsområde är integrationsfrågor i ett Boråsperspektiv men det är väldigt viktigt att poängtera att Arbetslivsförvaltningen bara ska vara motorn i det integrationsarbetet.

Och du, Kristina Nyberg Smahel?

– Utvecklingsledare på Fritid- och folkhälsoförvaltningen. Tidigare var jag metodutvecklare för välfärdsbokslut och det är fortfarande min huvuduppgift. Sen jobbar jag en hel del med fysisk aktivitet och att skapa spontan aktivitet i närområdet där man bor.

Vår enhet ska precis som du, Dzenan, säger vara en motor i folkhälsoarbetet.

Hur ska man arbeta med sociala aspekter i hållbar utveckling som du ser det?

– Det viktigt att ta reda på hur saker och ting ser ut, och det är mitt uppdrag. Att lägga fram fakta om vilka skillnader som finns.

Sedan är själva analysdelen viktig. Att se vad det är man gör i ett visst område som ger bättre siffror eller vad är man inte gör, men kanske borde göra. Och så sedan att samla informationen på ett ställe. Det finns mycket statistik och det är viktigt att bestämma några saker som många förvaltningar kan arbeta kring. För att få hållbarhet så behövs alla tre dimensionerna. Nu tittar man exempelvis ofta på hälsoekonomiska vinster. Att se kostnaderna för att inte göra något. Så här mycket kostar det att vi har x antal elever som inte är behöriga till gymnasieskolan. Att jämföra med vad det kostar att skjuta in pengar tidigare för att försöka få dem behöriga.

Vad tänker du när du hör vad Kristina säger?

– Jag tycker att det går hand i hand med hur jag arbetar med integration. När jag fick

tjänsten som verksamhetsutvecklare var jag ute och frågade ”vad är integration i Borås Stad?”. Frågade jag tio personer så fick jag sju, åtta olika svar. Det som styr mitt och Borås Stads arbete är Program för ett integreerat samhälle. I mitt dagliga arbete jobbar jag med fem områden; boende, utbildning, arbete, demokrati och trygghet. Vår målgrupp är personer som är födda utomlands och de som är födda i Sverige men med båda föräldrarna födda utomlands. I Borås är det cirka 26 000 personer, ungefär 25 procent av befolkningen. Cirka 50 procent av de inskrivna på Arbetsförmedlingen kommer från just den här gruppen. På försörjningsenheten så var 75 procent i gruppen aktuella och då ser man en obalans i systemet. Något måste göras. Så det är precis som du säger att man måste ha fakta och se vad det kostar att inte jobba med de här frågorna.

– Och sedan se vad som händer när man gör en insats. Det här med att man hela tiden följer upp och ser trender. Sedan kan det ta lång tid att påverka, som arbete, det är väldigt svårt för kommunen att jobba för att skapa fler jobb. Men skolan till exempel, den är ju vårt uppdrag. Att se till att alla elever

Kristina Nyberg Smahel Tjänst: Utvecklingsledare på Fritid- och folkhälsoförvaltningen. Ålder: 34 år och har haft tjänsten i någon form i sex år.

På förvaltningen: 12 år.

Bor: Borås.

Bästa med jobbet: Träffar alltid nya människor och är väldigt kreativt.

e

Möt t Dze

klarar sig. Där behöver vi lägga mycket fokus.

För har man en utbildning så är det mycket lättare sedan att gå vidare till arbete.

– I programmet om ett integrerat samhälle så nämns att Borås Stad som arbetsgivare ska försöka återspegla hur samhället ser ut. Då borde ungefär 25 procent av anställda i Borås Stad komma från min målgrupp. I dag är det 21,8 procent från gruppen som är anställda i Borås Stad. Det är inga dåliga siffror! Men det som sticker ut är när man tittar på yrken.

40 procent av alla anställda som lokalvårdare kommer från den här gruppen. När det gäller yrkesgruppen chefer så är siffran 5,5 procent.

Jag inte är ute efter att kvotera in folk. Absolut inte. Men det skiljer sig också väldigt mycket mellan förvaltningarna. Jag är väldigt glad över att sifforna finns med i den personalekonomiska redovisningen i år. Förhoppningsvis kommer alla förvaltningscheferna att se det och kanske ta tag i det.

Hur kan man göra för att inte människor inte ska slösas bort, oavsett vad det är som gör att de har svårt att komma till, språk, jobb, hälsa.

– På Högskolan i Borås finns ett program, ett projekt, för utländska akademiker. Det är

Dzenan Ganic Tjänst: Verksamhetsutvecklare på Arbetslivsförvaltningen, ansvarsområde intregration. Ålder: 36 år och har haft tjänsten ett år.

Erfarenhet i yrket: 11 år.

Bor: Borås.

Bästa med jobbet: Att jobba med frågor jag brinner för: arbetsliv och integration.

na

n

20 som går det. De är aktuella på arbetsförmedlingen och har inte bott i Sverige längre än tre år. Nu är det väldigt många ingenjörer och arkitekter. Varför kan vi i inte använda dem? Ge dem en chans att praktisera mellan tre och sex månader, det kostar oss ingenting.

Vi kan hitta guldkorn.

– Jag tror att det är viktigt att tänka på våra ungdomar. Det finns en framtidstro bland unga men att den sjunker något. De oroar sig för att få ett arbete, till exempel. Vi kanske kunde erbjuda studiebesök på våra förvaltningar. Ta emot en klass och berätta om vilket uppdrag vi har.

– Vi är oroliga för att det ska bli brist i framtiden men samtidigt säger vi att det tar tid från arbetet att ge praktikplatser eller hålla i studiebesök. Men det måste få ta den tiden! Jag vill gärna lyfta upp en sak när det gäller utbildning. Ungefär 25-30 procent av de nyanlända i Borås de senaste tre år är inte läs- och skrivkunniga. Det är individer i första hand från Somalia och Afghanistan. De länderna har inte fungerat på 20-30 år och därför har de inte kommit längre i sin utbildning.

Samtidigt får vi inte glömma att de är väldigt drivna personer, starka, duktiga föräldrar, som har haft arbete i sina hemländer. De har tagit sig hit. Många av oss tycker synd om dem men det är en fälla. Vi jobbar med en satsning med de ej läs- och skrivkunniga i SFI, Svenska för invandrare. Men det är viktigt att inte behandla gruppen nyanlända som en homogen grupp. Nu när tar emot folk från Syrien så vet vi att de första som flyr ett krig är de som har pengar eller är akademiker. De som kommer nu är väldigt välutbildade.

– Ni tar fram väldigt mycket bra siffror på Fritids- och folkhälsoförvaltningen. Jag hade

9

Kristina kallar sig statistiknörd och älskar analysarbetet

e

Möt t

bild anna sigge

När Dzenan kom till Sverige undrade han var folk tog vägen efter klockan sex.

10

varit intresserad av siffor på trångboddhet. Det är ett jättestort problem i många områden.

– Vi tar ju fram statistik efter områden och det kan också bli missvisande. I vissa områden byts i stort sett hela befolkningen ut vart femte år, som på Hässleholmen. Det går inte att se effekter av insatser när de som fått insatsen flyttat. Det är något man måste tänka på när man analyserar.

– Samma problematik finns i Norrby. Så fort de har fått jobb så flyttar de därifrån. De har inte sin boendekarriär i området. Våra goda exempel flyttar. De som stannar är de utan jobb och de utan jobb flyttar in.

Varför ska alla nyanlända bo där? 90 procent av de nyanlända flyttar till Norrby eller Hässleholmen, Är det bara där det finns lediga lägenheter?

– Ja, det är verkligen något vi kan fundera över. Om vi tar Norrby till exempel så vet vi ju att där bor jätte­familjer i små lägenheter. Det kan bo flera, flera personer med barn i en liten lägenhet. Det är inte hållbart. Från min förvaltning kan man inte göra något åt denna fråga men vi gör andra satsningar på fritid, som aktivitetsplatser och bidrag till föreningslivet. Det är till exempel många invandrarföreningar som får föreningsbidrag och är otroligt aktiva.

Men samtidigt sjunker föreningsmedlemskapen, främst bland ungdomar.

Då får vi fundera över hur vi kan skapa möjligheter för människor att vara fysiskt aktiva och att mötas i bostadsområdet.

– När jag kom till Sverige för 20 år sedan så var det tomt på stan efter klockan sex. Det tog ett tag innan jag förstod det här med föreningar. Att man möttes efter intresse och det inte fanns den cafékulturen som jag var van vid. Men det har förändrats nu!

– Ja, det har det. Men vi har arbetat med att hitta mötesplatser där folk bor.

Du berättade om några satsningar?

– Vi gör en trygghetsmätning tillsammans med polisen vart tredje år. Vi kunde se att Hulta var en plats där man var rädd att gå ut ensam på kvällen, orolig för överfall, tyckte att det var stökigt i området med mycket skadegörelse. Det var ungdomarna som reagerade först, de skrev ett brev till politikerna och ville ha en aktivitetsplats. När vi sedan fick en pott pengar till det så byggde vi den.

Den är framtagen med barn som går på förskola, skola och fritidsgård i området, både pojkar och flickor. Vi ser att den besöks väldigt mycket och det har också skapat lugn i området.

– Många invandrarföreningar fungerar som isolerade öar. De har väldigt lite kontakt med svenskar och de var få svenskar som besökte dem.

Invandrarföreningar sinsemellan har också väldigt dålig kontakt även om

de kan dela hus. Vi har tänkt att man kan slå ihop invandrarföreningar som ligger nära varandra, och se till att bjuda in politiker inför valet i höst.

Det är ändå en stor väljargrupp. Det är en viktig demokratifråga.

– Absolut. Valdeltagandet är en otroligt viktigt fråga och det skiljer otroligt mycket mellan valdistrikten.

En busshållplats och det kan skilja 30 procentenheter i valdeltagande. Det är en fråga som är viktig även mellan valen. Men på tal om föreningslivet så blev Borås Sveriges föreningsvänligaste kommun 2012. Och det bland annat på grund av att vi arbetat med integration genom de sociala föreningarna men också socialt riktade bidragen, där föreningar kan söka extra stöd för olika typer av riktade insatser i särskilt utsatta områden.

Kan du nämna några sådana frågor?

– Framför allt idrottsföreningar som har sökt för att jobba på Hässleholmen eller Norrby. Där det kanske är svårt att få ungdomar att till exempel spela fotboll. Även om det inte är en dyr sport så är det inte alla föräldrar som har möjlighet att ställa upp och skjutsa till exempel. Men det kan också vara att ta sin förening och flytta den till ett område där den normalt sett inte ligger. Som Borås brottarklubb som har flyttat in i Hässlehus gamla lokaler och bedriver brottningsträning. charlotte ohlsson

projektet: hela bilen höjer säkerhet och sänker kostnader En svart låda, droppstopp och egenrapportering – projektet Hela bilen har lett till många goda idéer och enkla förbättringar för att minska skador och kostnader på kommunens tjänstebilar.

Vägen dit går bland annat via speciella fordonsansvariga och att det ska vara enkelt att göra en skadeanmälan. Först ut att testa de nya rutinerna är de anställda inom äldreomsorgen.

– Tidigare kunde vi ibland missa att lämna in en bil på service. Samtidigt som alla hade ansvar för bilarna var det ingen som hade hela ansvaret, säger Monica Siesing, rehabassistent på Rehab Sjöbo, Stadsdelsförvaltningen Norr.

Hon är en av 21 anställda inom äldreomsorgen som under projektet Hela bilen fått tre halvdagars utbildning och blivit fordonsansvarig på sin enhet.

Under 2000-talet har antalet leasingbilar i Borås Stad ökat samtidigt som antalet skador blivit fler. Oanmälda skador som upptäcks först när bilens leasingavtal löper ut innebär stora kostnader för enheten som haft bilen.

– Vår förhoppning är att en smartare fordonshantering på sikt kan ge miljonbesparingar, säger Gunnar Isackson, teknisk chef på Tekniska förvaltningen och ordförande i projektets styrgrupp.

Hela bilen blev ett samarbetsprojekt mellan Tekniska förvaltningen, Servicekontoret och äldreomsorgen – som har fler fordon än övriga verksamheter och också högre skadefrekvens.

– Mätningar visade att de anställdas privata bilar inte alls skadades i samma utsträckning, säger projektledaren Johan Olovson.

Kollegan Andréa Andersson fortsätter:

– En orsak till att det blev så många skador på tjänstebilarna var att anställda ibland chansade när de skulle backa eller befann sig i en trång passage. En annan orsak var stress.

Att så många skador förblev oanmälda berodde bland annat på att en del anställda – felaktigt – trodde att de själva måste stå för en del av självrisks- eller reparationskostnaderna. Andra skämdes.

– Jag kan tänka mig att en del inte vågade berätta. Men vi har sagt att enheten hellre tar självrisken direkt än en stor utgift när bilen ska bytas in, säger Agneta Eng, fordonsansvarig inom hemtjänsten i Fristad.

Tidigare tog det i genomsnitt 17,5 timme att hantera ett skadeärende.

– I dag kan den anställde själv fotografera bilens skador och mejla in bilderna till Servicekontoret tillsammans med skadeanmälan. Det sparar både tid och pengar, säger Andréa Andersson.

Projektledarna imponeras av engagemanget hos många anställda.

– Sedan jag blev fordonsansvarig har det här blivit som mitt lilla skötebarn, säger Monica Siesing med ett skratt.

Medvetenheten har blivit större.

– Här i Fristad har vi ofta rundor med en vårdtagare som bor långt bort och då måste man ta bilen hela rundan. Men vi har börjat fundera på om vi kan cykla eller gå oftare. Att bidra till besparingar skulle kännas riktigt bra, säger Agneta Eng. anna vörös lindén

bild charlotte ohlsson

I och med Hela bilen fick de fordonsansvariga – som Monica Siesing, rehabassistent på Rehab Sjöbo, Stadsdelsförvaltningen Norr – utbildning i att använda materialet i lådan som bilarna är utrustade med och som bland annat innehåller startkablar och snöstrumpa för att komma loss ur snö och en pärm med viktiga telefonnummer som till bärgare eller alkolåshjälp.

11

» MerKraft är personalklubben

för anställda i Borås Stads förvaltningar och bolag med upplevelser på agendan.

Redan på lågstadiet började han träna simning och sög i sig ledarnas budskap om vikten av balans mellan aktiviteter och återhämtning.

Balans är fortfarande A och O för Bo Drysén, chef för Stadsdelsförvaltningen Norr, som sällan jobbar över. Nu blir han ordförande för personalklubben MerKraft.

balansakt merkraft förenar kultur och idrott Han tror att han var mottaglig som 11-åring.

– Våra simledare pratade om träning, kost, sömn och återhämtning, hur allting hänger ihop för att man ska må bra och utvecklas. Det har jag burit med mig sedan dess.

För Bo Drysén får det praktiska följder i vardagslivet, som att han arbetar 40 timmar i veckan. Så var det när han tidigare var kommundelschef på Göta.

Så är det nu när han är stadsdelschef för Stadsdelsförvaltningen Norr.

När Bo Drysén pratar om sina intressen är det lätt att tänka: Den här mannen och tiden, de två verkar vara sams.

12

Motion vill han helst ha varje dag.

– Jag strävar efter att träna 30-40 minuter om dagen. För mig fungerar det perfekt att sticka bort till simarenan på lunchen ett par, tre gånger i veckan.

Han trivs fortfarande i vatten. Dessutom löptränar han året om, cyklar under de snöfria årstiderna och spelar tennis en gång i veckan. Han har just varit i

Orsa Grönklitt och åkt längdskidor i en vecka. Men för Bo Drysén betyder balans i livet också att han viker tid för familj och vänner, för friluftsliv och för kultur. Han sjunger i kör, ser gärna film på Röda Kvarn och lånar mycket böcker på biblioteket. Oftast går han till nyhetshyllan. Det blir både skönlitteratur, biografier och fakta.

I höstas stod Bo Drysén på Folkans scen och sjöng och dansade i en roll i musikalen My Fair Lady.

– Dansen var en väldigt stor utmaning, säger han med ett skratt. Men lyckligtvis hade vi en bra regissör i Yvonne Schönborg Strömer.

Han tror att det var kombinationen av hans intressen som gjorde att han blev tillfrågad om att bli ordförande i MerKraft. Han räknar med att bli inspirerad av de andra i personalklubbens styrelse och att hjälpa till att lyfta fram deras idéer.

– Jag tror på att ge andra utrymme och möjligheter. Dessutom vill jag gärna utmana dem att tänka nytt, att se

vad vi gör bra som vi skulle kunna göra ännu bättre.

Han vill främja mångfald, jämställdhet och delaktighet. Delaktighet kan vara att anställda som kan sjunga och spela ger en konsert för kollegerna under lunchen.

– Det lyfter en arbetsplats när många är inblandade och det är ett sätt att skapa arbetsglädje med små medel.

Han vill att MerKraft ska verka för jämställdhet genom att anställda får prova på aktiviteter som traditionellt förknippas mer med det andra könet.

– Ett exempel är att uppmuntra yngre män att följa med på en operaföreställning.

Vad skulle vara nytt för dig?

– Yoga har jag aldrig provat, det skulle nog bli en utmaning.

Nytt är också att han som ordförande kommer att behöva ändra lite här och där i sin agenda för att kunna delta i MerKrafts aktiviteter. Men han och tiden verkar ju, som sagt, vara sams. anna vörös lindén

Bo Drysén Gör: Stadsdelschef för Stadsdelsförvaltningen Norr. Ålder: 49 senare i år Familj: Gift med Marit, tre egna barn och tre bonusbarn som alla är utflugna.

Bor: Villa i Fristad.

Aktuell: Ny ordförande för Borås Stads personalklubb MerKraft.

BILD: ANNA SIGGE

Bo Dryséns fem bästa må bra-tips:

» » » » »

Jobba inte för mycket, sträva efter balans mellan arbete och fritid.

Satsa på att bygga goda relationer till andra människor, både på arbetet och privat.

Prioritera att ta dig tid att göra saker som du själv mår bra av.

Var nyfiken och våga prova nya saker.

Ge dig själv tid för återhämtning och sömn.

13

Irmelis fem bästa hälsotips

» Sov mycket! » Ta flera pauser under dagen och andas långa, djupa andetag.

Det syresätter kroppen och sänker stressnivån.

Rör på dig i vardagen: använd » höj- och sänkbart skrivbord, skriv ut papper på en skrivare en bit bort, gå i trappor, ställ bilen.

» Ät mycket frukt och grönt.

Var snäll mot andra människor » och lyssna på vad de har att säga utan att gå in deras känslor.

Genom att lyssna lär man sig mycket.

Vardagsträning • Ashtangayoga 3-4 gånger i

veckan utöver de två pass hon leder. Medicinsk yoga flera morgnar samt yinyoga framför tv:n några kvällar i veckan.

• I jobbet som sjuksköter-

ska i vårdplaneringsteamet i Stadsdelsförvaltningen Norr promenerar hon mellan kontoret på Olovsholmsgatan och SÄS flera gånger varje dag, året runt.

– Det är ingen tidsvinst att ta bilen och blåsa i alkolås, köra och sedan hitta parkering, säger hon.

BILD: ANNA SIGGE

14

» Yoga är fantastisk fysisk

och mental träning men det kan ta lite tid att hitta rätt i träningsformen. Ge den minst tre träningstillfällen.

Hon har hittat träningsformen som både gör henne starkare fysiskt och lugnare mentalt.

För Irmeli Bergin går det sällan en dag utan att hon utövar yoga. Ashtangayoga är favoriten.

så mycket bättre yogan ger styrka, tålamod och lugn Avslappnad och stilla står Irmeli Bergin längst fram på den lila yogamattan.

Lugnt för hon händerna upp mot taket i det ljusa, vita rummet och därefter långsamt ner mot golvet så att kroppen liknar en fällkniv. Med handflatorna mot mattan hoppar hon nästan ljudlöst bakåt med fötterna till den yogaposition som liknar magövningen ”plankan”. Hela tiden ackompanjeras rörelser och positioner av den speciella, djupa yogaandningen som för tankarna till vågor som mjukt rullar in mot en strand och sedan förs ut igen.

– Det handlar mycket om andetag och flöde i ashtangayoga, säger hon under en paus lite senare. En övning förbereder dig för nästa och det är alltid samma ordning på övningarna, vilket ger en trygghet.

Irmeli Bergin hittade till ashtangayogan för tio år sedan när hon hade fött sitt andra barn.

– Plötsligt ville jag inte träna pass med hög ljudnivå längre. Dessutom hade många års löpträning slitit rätt mycket på kroppen.

När hon väl hade testat

ashtangayoga var hon snart fast.

– Jag gillade att det fanns så mycket att lära och upptäcka. Jag tycker om de olika sidorna av ashtangan, att man bygger styrka, uthållighet och smidighet samtidigt som man övar upp sitt tålamod och tränar sinnet på att vara mer närvarande.

Det enda man behöver för yogaträning är mjuka kläder och en yogamatta. Om man inte vill köpa en egen matta kan man ofta låna en. Irmeli säger att det går att börja med yoga hur sent som helst i livet.

– Absolut. Kanske dröjer det innan man kan göra avancerade övningar, men man utvecklas ändå, både fysiskt och mentalt.

Sedan i

höstas leder hon själv ett par ashtangayoga-pass varje vecka. I januari började hon en instruktörsutbildning i medicinsk yoga, en lugnare yogaform.

– En dröm vore att få lära ut den till patienter på arbetstid. Medicinsk yoga kan vara ett verktyg för självläkning för den som till exempel har smärta i ryggen, är utbränd eller har en depression.

När Irmeli Bergin tittar på gamla foton kan hon se med blotta ögat hur ashtangayogan har förändrat henne.

– Förr kutade jag alltid lite framåt, säger hon och visar genom att runda överkroppen. Yogan har gett mig en helt annan kroppshållning.

Hon blir entusiastisk när hon berättar om alla hälsoeffekter hon upplever av träningen.

– Fast jag är 48 år känner jag mig i dag enormt stark och mer vältränad än någonsin. Yogan gör att jag har fått mer tålamod och tar saker bättre. Den har gjort mig lugnare och mer tillfreds med livet.

ANNA VÖRÖS LINDÉN

15

»

AB Bostäder i Borås fyller 90 år.

I år fyller AB Bostäder 90 år. Riktigt så länge har inte Christina Håkansson, Jerry Nordmark, Leif Jarback och Margareta Stensson arbetat i bolaget. Men tillsammans når de upp till imponerande 169 år.

169 år på jobbet trogen kvartett på ab bostäder

16

Vi backar bandet till skiftet mellan 1960- och 70-tal. Sverige var ett helt annat land då.

Det mesta sköttes manuellt och på kontoret användes telefonen flitigt. Christina Håkansson, 18 år, får jobb på huvudkontoret, som då låg på Billdalsgatan på Norrby. Att sortera fakturor, koka kaffe och springa ärenden tillhörde de första uppgifterna.

Ungefär samtidigt springer 15-årige Jerry Nordmark omkring i kvarteren och gör en hel del bus. Han väntar på att börja yrkesskola och på sikt att komma ut i arbetslivet. Men det sker tidigare än så.

– Vi hade en vaktmästare som brukade dra mig i öronen när han kom på mig med något busstreck.

Plötsligt frågade han mig om jag

ville börja sommarjobba hos AB Bostäder.

Nu blev rabatterna Jerrys ansvar och när de andra gick på semester fick Jerry förtroendet att dela ut tvättlappar till områdets hyresgäster. För så var det: en gång i månaden var det tvättid, varken mer eller mindre, och tiden fick man tilldelad.

– Jag skötte flaggningen också.

Det var väldigt viktigt. Vi flaggade när det var högtidsdagar och vi flaggade på halv stång när någon hyresgäst hade dött.

– Och tänk när gamle kungen skulle passera förbi Borås, då såg vi till att flagga på Sjöbo, säger Leif Jarback, som är fastighetssköt­ are sedan 1972.

Margareta Stensson jobbar med

administration sedan 1973.

– Jag vikarierade för min syster som jobbade här då. Det var enklare uppgifter i början, bland annat såg jag till alla tomma lägen­ heter vi hade på den tiden. Jag städade och spolade i toaletterna.

Det blev så dålig lukt annars.

Sedan blev det hyresavisering och debitering som låg på Margareta Stenssons bord.

– Jag skar och vek alla avier – det höll jag på med i flera år.

– Och vi delade ut dem i området vi ansvarade för, säger Leif Jarback.

Det blev mycket spring i trapporna.

Det var manuellt arbete som gällde då. Fler steg att gå, och inte minst tyngre för dem som jobbade ute.

– Maskinellt är det bra mycket

BILD: ANNA SIGGE

bättre nu. Vi gick med handjagare på de stora gräsytorna, säger Jerry Nordmark.

– Och inget skulle köpas eller slängas. Tänk när vi åkte på en maskinvisning, men hade order om att inte köpa något, säger Leif Jarback.

– Sopborsten skulle vara nersliten så att två centimeter återstod innan vi fick en ny, säger Jerry Nordmark.

För personalen på kontoren har också förändringarna varit stora, på gott och ont. Datoriseringen har gjort arbetet roligare, menar Margareta Stensson, men också stressigare.

– Samtidigt har det tillkommit saker som är stimulerande, våra stud­ enter, till exempel. Vi har fått gå kurser i engelska, så det är sånt som gör att man har utvecklats i jobbet.

För de fyra har det varit självklart att stanna i bolaget. Det har gett mycket att följa AB Bostäders utveckling genom åren, menar Leif Jarback.

– Det var ju inte fel att hitta kärleken på jobbet heller, som jag gjorde, säger Jerry Nordmark. monica carlsson Läs mer om AB Bostäders 90-års­ firande på sidan 19.

17

Nu får alla anställda i Borås Stads förvaltningsorganisation rätt till heltid.

Senast 1 augusti nästa år ska alla anställningar i kommunen vara på heltid.

9 6

heltid för alla men du kan fortsätta jobba deltid Heltiderna införs successivt genom att alla nya anställningar från årsskiftet gäller heltid. De som idag jobbar deltid får efter hand nya anställningskontrakt som har heltid som grund.

Heltidstjänsten är i första hand en rättighet. De som vill arbeta deltid får möjlighet att begära tjänstledighet på deltid.

– Avsikten är inte att tvinga någon som inte vill jobba heltid, säger Borås Stads personalchef Per Olsson.

18

Rätten till heltid är en jämställdhetsfråga. Deltidsarbete ger lägre lön, som leder till lägre sjukersättning och lägre pension.

Och idag dominerar kvinnorna stort bland deltidarna i Borås Stad – 24 procent av kvinnorna men bara 7 procent av männen arbetar deltid.

Att allt fler arbetar heltid vän-

tas även ge höjd status på yrken inom den kommunala verksamheten där det idag finns många deltidare. Och det kan samtidigt ge bättre kontinuitet för brukarna i våra verksamheter. De möter i högre utsträckning samma personal om de har chans att arbeta heltid.

I förlängningen kan möjligheten för alla att arbeta heltid också minska rekryteringsbehovet vid de kommande stora pensionsavgångarna eftersom flera som arbetar heltider innebär att lika mycket arbete utförs av färre medarbetare.

– Utvecklingen går mot att fler arbetar heltid, det är en fråga om att vara en attraktiv arbetsgivare, menar Per Olsson.

När fler börjar att arbeta heltid kommer många arbetsplatser få modernisera sina arbetstidsmodeller. Varje förvaltning ska göra

en plan för hur man ska införa reformen.

För visst finns det ett mått av pyssel när alla ska få chansen att arbeta heltid. Det kan till exempel innebära att den som går upp till heltid inte kan utöka tiden på sin vanliga arbetsplats eller precis med samma arbetsuppgifter. Omvänt ska den som inte vill börja arbeta heltid – med en heltidstjänst i botten – få sin deltids-tjänstledighet beviljad så långt det är möjligt.

Borås Stad har anställt Elisabeth Palmér som projektledare för att leda arbetet att införa heltider.

Hon kommer att göra anvisningar och regler för införandet Och senast 1 augusti 2014 har alla anställda i Borås Stad ett anställningskontrakt som ger rätt till heltidsarbete. stig wallerman

fira 90 år med ab bostäder AB Bostäder är vårt största kommunala bostadsföretag och dessutom ett av landets äldsta. Företaget grundades en vinterdag 1923 med uppgift att ge den växande staden Borås bostäder till de trångbodda boråsarna. Mycket har hänt sedan dess men uppdraget är det samma idag. Att förse staden med bostäder som passar alla livssituationer och plånböcker. I år är ett speciellt år.

Vi firar 90 år.

Den 12 maj startade AB Bostäder sitt 90-årsfirande genom att bjuda alla kunder på en familjedag i Borås Djurpark vilket 3 300 personer utnyttjade.

– Vi känner oss jättenöjda med dagen, säger Petra Agnroth, som ser fram emot att få jubilera tillsammans med bolagets kunder vid fler tillfällen under året.

Under Sommartorsdagarna i Borås presenterar AB Bostäder en ny programpunkt för alla barn. Varje

torsdag klockan 18 bjuds den yngre publiken på djungeläventyr, barngympa med Scooby-Doo, godisregn och mycket mer.

I samband med AB Bostäders föd­ elsedag den 13 december kommer det att bli tårtkalas på de tre stadsdelstorgen Hulta, Hässleholmen och Sjöbo samt på ett par andra platser som inte är bestämda ännu.

Läs om fyra nöjda långtidsanställda på AB Bostäders på sidan 16-17.

stadsrevisionen revisited Den här gången tar korsordsmakaren Ulf Thorén med oss till Stadsrevsionen – vinnarna av Ta steget.

Den lilla förvaltningen vann med hjälp av skicklighet och lottning. Skicka in din lösning till Stadskansliet Borås Stad, 501 80 Borås, eller med internpost. Lösningn måste vara inne senast den 15 augusti.

EN FUNDIN PÅ MC

VAJRAR

GLADLYNTA

VÄL

LIGGER NOG PÅ MATBORDET

FRAMÅTANDA HÅRD SNÖYTA

SLUTORD

METALLTYNGD

LOJT TEMPO

BLIR EN OCH ANNAN FISK FÖRE STEKNING

ÖVERHÄNGANDE

ANDLIG LEDDES FÖRR AV LEDARE KOFI ANNAN AVSNIT- BLADRIK DRYCK TET I SMÅ PÅSAR

KAN GE TALPROBLEM

SKRIVELSEN LAGT IN EN PRILLA

STYGGA DEN ÄR GULDGUL

MEDELHAVSÖ LIVSMEDEL

ÖDE OCH KARG PRIVATA

KONSUMERA

KILLINGEN

FORDON VÄNLIGT BEGÄRA

BERGART

BÖJDE PÅ KNÄNA Ö UTANFÖR MARSEILLE

SLÄT OCH MJUK

---------

RÅMAT ESPADRILL

RÄKNEORD

DRYGT TRE

TIDSPERIODEN FRAMTIDSBILDEN

MANGAN

© 2013

Ulf Thorén

VÄCKA BEUNDRAN KORT

FOTOGRAFERA

HONDJUR AV SVIN

MYCKET HÄFRIK TIGA OVÄDER PERSON

AVGER STARK SIGNAL

FISK SOM GILLAS AV GAIS-ARE

FLYGBOLAG

UNDERLAG I BANDY

SÅNGRÖST

BRIE OCH GREVÉ

BINDS ÅT EGEN RYGG

ELAKARTAD

------

KAN VARA EN STICKLING

ROBUST PARASIT I HÅRET

OXDJUR HONDJUR

19

341

769

Anastazia Kronberg Ålder: 34 år.

Titel: Projektledare för Orangeriet.

Bor: Öjesjö med två barn och man.

Det visste du inte om mig: Jag sitter i styrelsen för Faritrade Sverige.

ny på jobbet leder prestigeprojekt

bild charlotte ohlsson

Just nu är hon något av en drottning utan kungarike. Men Anastazia Kronberg arbetar redan med idén om Orangeriet – Borås Stads blivande rådrum i Stadsparken där hållbarhet ska stå i centrum. Till hösten lägger hon all tid på att utveckla projektet.

I dag är platsen inte så imponerande.

Men just där glasskiosken ligger i Stadsparken ska Orangeriet byggas. Det ska bli en ny samlingsplats för boråsarna där hållbar utveckling på alla plan är en av grunderna.

Anastazia Kronberg är projektledare för Orangeriet och anställd på Miljökommunikation, Miljöförvaltningen.

Hon har smugit igång sin tjänst med att vara föräldrarledig tre dagar i veckan men går upp i fulltid efter semestern.

Hon kommer från en tjänst på Coop Medlem Väst, före detta Konsumentföreningen Väst, där hon arbetat i nio år.

Det är känslan av att vara med och skapa något unikt som lockade Öjersjöbon till Borås.

– Det är en så fantastisk idé! En mötesplats där kommunen kommunicerar hållbar utveckling och stadsplanering och som samtidigt är en social mötesplats där det finns kafé och en lekplats,

till och med dansbana utanför. Det var hela konceptet som lockade mig, säger Anastazia Kronberg.

På Coop Medlem Väst arbetade hon med medlemsinflytande innan hennes tjänst gick över till att fokusera på hållbarhetsfrågor. Hon arbetade med evenemang och inspirationskvällar och är van att hitta samarbeten med näringsliv och myndigheter. Men det är mer i hennes bakgrund som kan ge henne fördelar i projektet.

– Eftersom jag är statsvetare i grunden lockade det verkligen att få arbeta med stadsutvecklingsfrågor. Det är också väldigt spännande att få arbeta i en offentlig förvaltning. Det har jag inte gjort tidigare, säger Anastazia Kronberg.

Orangeriet kommer förhoppningsvis att lyfta Borås Stad där det kommer att ligga mellan lekplatsen barnen själva valt och folklivet på Sandwalls plats.

– Stadsparken blir en ännu mer attraktiv plats. Förhoppningsvis kommer

Orangeriet att bli en inspirerande plats att titta in. Även om basen är konsument- och energirådgivning så är det en plats för alla Borås Stads verksamheter.

Själva byggnaden kommer att ge ett transparant intryck med sina fönster.

Som en sex meter hög ljuslykta på vintern och med öppna skjutdörrar på sommaren. Tanken är att den transparensen även ska prägla verksamheten.

Den 19 juni hålls en workshop om Orangeriets kommande verksamhet dit anställda från koncernen, näringslivet, politiker och vanliga boråsare har bjudits in.

– Jag ser det som ett startskott för utvecklingen av verksamhet och innehåll i Orangeriet, säger Anastazia Kronberg.

Och, jo, det är efter siste tsarens dotter hon är döpt. Ingrid Bergman – Anastasia i filmen från 1956 – trollband många, bland andra Anaztazia Kronbergs mamma. charlotte ohlsson