olika metoder – Trafikverket om vattenreningen vid Västlänken och Olskroken

Vid tunneldrivning följer en stor mängd överskottsvatten och för att vattnet ska kunna släppas ut utan att förorena recipienten behöver vattnet både kontrolleras och renas. Hos Trafikverket är ett sådant projekt Västlänken och här utförs vattenreningen på två olika sätt. I en intervju med Trafikverkets miljöspecialist Andreas Johansson guidas vi genom vattenreningen vid Västlänken, och vi får även veta mer om tredje reningsteknik som används vid järnvägsprojektet Olskroken planskildhet.

Vid byggen uppstår så kallat överskottsvatten, ett vatten som kan ha förorenats av bland annat kväve, oljespill, tungmetaller eller partiklar från lera. Likaså kan pH-värdet på vattnet bli för högt, något som är vanligt när man gjuter betong.

– När vi bygger projekt som Västlänken som involverar stora schakter i stadsmiljöer uppstår stora mängder överskottsvatten. Dessa vatten kan orsaka stora skador på närliggande miljö, vattendrag och tekniska system vilket gör det otroligt viktigt att vattnet renas på ett bra sätt, säger Andreas Johansson. FORTSÄTTNINGNÄSTASIDA

FORTSÄTTNINGFRÅNFÖREGÅENDESIDA

Just Västlänken har Trafikverket delat in i två kategorier – bergtunnlar och öppna schakter, och för dessa används olika metoder för reningen. Vid bergtunnlarna renas vattnet för att släppas till det kommunala spillvattennätet, och därifrån går vattnet vidare till ett avloppsreningsverk tillsammans med övrigt hushållsvatten.

– Den här metoden använder vi oss av eftersom det förekommer mycket sprängämnen när man driver bergtunnlar. I dessa finns kväve vilket kan orsaka övergödning och därför vill Länsstyrelsen att vattnet ska gå genom ett avloppsreningsverk, förklarar Andreas Johansson.

För den andra kategorin med öppna schakter renas vattnet för att sedan släppas ut direkt till recipienterna. Här sker detta ofta via det kommunala dagvattennätet och för att veta att utsläppsvattnet håller god kvalitet läggs stort fokus på att kontrollera vattnet. Det sker via både laboratoriekontroller och automatisk övervakning.

– Om man ser till totalen så har vi väldigt många reningsverk i Västlänken och vid månadsskiftet november/december hade vi totalt 18 aktiva reningsverk. Av dessa är några större, mer eller mindre stationära reningsverk som vi byggt upp medan vissa är mindre och kan transporteras runt via lastbil.

Rening via markbäddar

I ett annat av Trafikverkets större projekt –järnvägsprojektet Olskroken planskildhet, används en tredje metod för reningen.

– Olskroken skiljer sig ganska stort från Västlänken och här bygger vi mest ovan mark. Det gör att det blir mycket mindre överskottsvatten men här är utmaningen att vi arbetar precis intill ett Natura 2000-område. Det gör att vi inte kan släppa ut vatten i de närliggande vattendragen. Att hitta en fungerande lösning var en stor utmaning, men till slut kom vi fram till att vi skulle anlägga markbäddar där vi först renar vattnet för att sedan släppa det på en anlagd konstruktion. Därifrån rinner vattnet ut i grundvattnet och idag kan vi konstatera att lösningen fungerar väldigt bra.

”När vi bygger projekt

som Västlänken som involverar stora schakter i stadsmiljöer uppstår stora mängder överskottsvatten. Dessa vatten kan orsaka stora skador på närliggande miljö, vattendrag och tekniska system vilket gör det otroligt viktigt att vattnet renas på ett bra sätt.

Jernbro Water Technologies

Forts Ttningfr Nf Reg Endesida

Ett vatten som ändrar sig

Andreas Johansson berättar vidare att själva reningen är en del av något större där Trafikverket redan tidigt i projektet utvärderar vilka risker som finns, samt om föroreningar går att undvika. Samtidigt kikas det på om vattenmängderna går att minska. Han berättar också om ytterligare en utmaning:

– Överskottsvatten är ett vatten som ändrar sig hela tiden vilket gör att det kan vara svårt att förutsäga hur vattnet kommer ändras. Det gör att det krävs väldigt mycket av de som planerar arbetena. Samtidigt är en bygg- arbetsplats en hård miljö där reningsverken ska klara väderomslag, och eftersom reningsverken ofta driftas av personer vars huvudsakliga uppgift är något annat kan för tekniskt avancerade lösningar vara svåra att hantera. Med det som bakgrund krävs smidiga reningsverk som både ska vara lätta att skala upp och ner, och vid både Västlänken och Olskroken använder vi driftsäkra reningsverk med enkla tekniker, säger Andreas och avslutar:

– Det har varit den största fördelen som gjort att vi klarat våra krav så bra som vi gjort.