Forskning visar: Så kan den ultimata FAUNAPASSAGEN BYGGAS

Med stora och vältrafikerade vägar bildas barriärer i landskapet vilket oundvikligen får en stor påverkan på djur- och naturlivet i närområdet. För att minimera barriäreffekterna och risken för viltolyckor när djuren försöker korsa vägen byggs så kallade faunapassager. Här ska djuren kunna passera på ett säkert sätt och hos Trafikverket och SLU pågår ett mångårigt program där flera olika passager bevakas och utvärderas. Detta för att fastställa hur landets passager kan byggas för att uppnå bästa effekt.

Sedan 2009 har Trafikverket och Sveriges lantbruksuniversitet SLU arbetat med projektet TRIEKOL och nu pågår projektets tredje programperiod.

– Bakgrunden till TRIEKOL är att förhöja kunskapsläget om transportinfrastrukturens inverkan på biologisk mångfald och landskapsekologi. Vi har byggt en hel del viltpassager och vill gärna ha forskning som berättar mer om vad det är som fungerar och vad det är som ger effekt, berättar Annette Ekman på Trafikverket.

Jan Olof Helldin, forskare vid SLU Centrum för biologisk mångfald, tillägger:

– I den tredje programperioden har vi dels utforskat hur man kan viltanpassa redan existerande broar, dels studerat hur man får ut det mesta av planskilda passager för större viltarter. Vi har också kikat på ”viltövergångsställen” och aktiva viltvarningssystem där djuren ska kunna passera på samma plan som trafiken.

I delprojektet som handlar om planskilda passager, det vill säga över- eller underpassager, har aktörerna kikat på flera broar utspridda över hela landet. Det har gjort att flera olika djurarter och miljöer involverats i projekt. Samtidigt har det kikats på både mindre och större faunapassager för att utvärdera vilka typer av broar som passar bäst vid vilken plats.

Forts Ttningn Stasida

– Om man tittar rent praktiskt involverar forskningen många olika delar och en del har varit att sätta upp kameror för att se hur djuren rör sig över eller under broarna. Likaså har vi haft kameror direkt utanför passagerna för att avgöra hur många djur som kommer fram till passagen men väljer att undvika den. Utifrån detta kan vi sedan lära oss mer om hur olika typer av passager faktiskt fungerar, säger Annette Ekman.

Stora passager vs. små

Även fast projektet fortfarande pågår har projektgruppen kommit fram till flera slutsatser, bland annat att både mindre och större broar fungerar men att de fungerar olika bra på olika platser.

– Tittar man på effektiviteten ser man att en stor passage där man får med sig naturen över fungerar bäst. Men vi ser också att smalare passager fungerar och beroende på djurens rörelsemönster kan flera mindre passager passa bättre än en stor. Samtidigt ser vi att mindre passager kombinerade med andra intressen fungerar, exempelvis kan ett motionsspår eller en bro för skogsbruket även användas som viltpassage, säger Annette Ekman.

Bullerskydd och viltstängsel

Något annat som kan avgöra om djuren väljer att använda passagen eller ej är om det finns bullerskydd, och enligt Annette Ekman kan det vara viktigt att undvika att passagerna bildar en hög kulle eller en djup grop som djuren måste passera om dessa inte ansluter väl till omgivande terräng. Likaså berättar Jan Olof Helldin om viltstängslen som i forskningen visat sig vara den största anledningen till att djuren väljer faunapassagen.

– I forskningen ser vi tydligt att viltstängsel i kombination med faunapassager är det som ger bäst effekt. Viltstängslen ser till att djuren leds fram till faunapassagen och när djuren får ett säkert alternativ att ta sig över vägen väljer många också att använda det. Andra faktorer, så som gräs eller grus på övergångarna, tror jag ger mindre effekt och just natur uppe på en bro kan vara ganska tekniskt svårt att anlägga. Det här är inget vi forskat färdigt på men jag tror att vi i många fall gör det krångligare för oss än vad det behöver vara, säger Jan Olof Helldin.

Ett samhälle i förändring

Enligt Trafikverket och SLU är en annan viktig faktor framtidstänket eftersom omgivningen kanske inte alltid kommer se ut som den gör när en ny bro byggs. Kanske planeras ett nytt industriområde, bostadsområde eller nya stängsel vilket kan få faunapassagen att bli mindre attraktiv. Därför menar både Annette och Jan Olof att det är viktigt att tänka ur ett långsiktigt perspektiv, vilket exempelvis skulle kunna innebära att flera mindre utspridda broar kan vara att föredra om ett område ses som intressant för nybebyggelse.

Annette Ekman avslutar:

– Sammanfattningsvis skulle jag säga att det optimala är att bygga en landskapsbro över en dalgång där man har kvar naturen och djurlivet under biltrafiken. Men det absolut viktigaste är att avgöra vad som passar bäst för varje specifik sträcka då det kan skilja stort från fall till fall.

Faunapassage med DC Bantrumma, ger oslagbara fördelar

Faunapassage med DC Bantrumma, ger oslagbara fördelar

Faunapassage med DC Bantrumma, ger oslagbara fördelar

Faunapassage med DC Bantrumma, ger oslagbara fördelar www.dahlgrenscement.se 0910-770280/

Faunapassage med DC Bantrumma, ger oslagbara fördelar

Faunapassage med DC Bantrumma, ger oslagbara fördelar

Ekologisk bygg- och processledning

Projektledning, byggledning, rådgivning och utbildningar

Hle Konsult AB www.dahlgrenscement.se 0910-770280/ hans.levander@hlekonsult.se www.dahlgrenscement.se 0910-770280/

Faunapassage med DC Bantrumma ger oslagbara fördelar

Faunapassage med DC Bantrumma ger oslagbara fördelar

Ekologisk bygg- och processledning

Ekologisk bygg- och processledning

Projektledning, byggledning, rådgivning, besiktningar, kontrollant och utbildningar www.dahlgrenscement.se 0910-770280/ www.dahlgrenscement.se 0910-770280/

Ekologisk bygg- och processledning

Ekologisk bygg- och processledning

Hle Konsult AB hans.levander@hlekonsult.se

Projektledning, byggledning, rådgivning, besiktningar, kontrollant och utbildningar Hle Konsult AB

Projektledning, byggledning, rådgivning, besiktningar, kontrollant och utbildningar hans.levander@hlekonsult.se

Projektledning, byggledning, rådgivning, besiktningar, kontrollant och utbildningar

Hle Konsult AB www.dahlgrenscement.se 0910-770280/ www.dahlgrenscement.se 0910-770280/

Ekologisk bygg- och processledning www.dahlgrenscement.se 0910-770280/ hans.levander@hlekonsult.se

Hle Konsult AB hans.levander@hlekonsult.se

Ekologisk bygg- och processledning

Projektledning, byggledning,

Projektledning, byggledning, rådgivning, besiktningar, kontrollant och utbildningar