2/08 Bygg & teknik by Bygg & teknik

Sveriges Äldsta Byggtidning

Bygg & teknik på Nordbygg 2008

Effektivare energianvändning Nr 2 • 2008 Mars 100:e årgången

Lättare

Smidigare

Den nya generationen tätskiktssystem Varsågod! Här kommer Mataki UnoTechPlus – ett lättare, smidigare, starkare och säkrare tätskikt för tak. Tack vare utvalda och förädlade råvaror tillsammans med senaste teknik, kan vi idag erbjuda ett bitumentätskikt som är minst lika starkt som andra, tjockare material. Mataki UnoTechPlus sammanfogas säkert med eldriven varmluftsautomat – utan brandfarlig gasol. Dessutom: Suveräna livslängdsegenskaper, branschens bästa trygghetspaket och P-märkt så klart.

Starkare

Slå oss en signal angående nya Mataki UnoTechPlus, 042-33 40 00, och fråga efter informationen du behöver om den nya generationen tätskikt! Gå in på www.mataki.com och sök bland våra utbildade och certifierade takentreprenörer som finns i hela landet. ®

Mataki UnoTech Plus

Trelleborg Building Systems AB Box 22, 263 21 Höganäs Tel 042-33 40 00 Fax 042-33 40 70 Internet: www.mataki.com E-post: mataki@trelleborg.com

Säkrare

Prova

0:s Grati

sverigebygger.se Vi hjälper dig att göra lysande affärer Hos oss hittar du byggprojekten, byggherrarna, konsulterna, entreprenörerna och anbuden. Vi hjälper ditt företag att nå rätt person på rätt byggprojekt vid rätt tidpunkt i syfte att påverka och sälja till beslutsfattare som årligen tar beslut om att rita- och köpa in varor och tjänster för långt över 100 miljarder till sina byggprojekt.

Prova gratis i två veckor

Kontakta oss för ett prov på våra tjänster, helt gratis och utan förpliktelser.

Besök oss på Nordbygg 1-4 april Monter A12:02 Sverige Bygger AB sales@sverigebygger.se Tel 0650-151 50 Fax 0650-945 10

Bygg & teknik 2/08

HÖJDHOPP 2,42 m

STAVHOPP 5,87 m

PUMPNING AV BETONG 191 m

Patrik Sjöberg, juni 1987

Oscar Janson, juni 2003

Turning Torso, med hjälp av Sika, oktober 2004

SVENSKA HÖJDREKORD Vi gillar att få vara med och slå rekord. Problemlösning tillsammans med våra kunder är lika roligt som höghöjdsträning. Slå en signal om du har något rekord du vill sätta, så hjälps vi åt.

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, info@se.sika.com, www.sika.se

I detta nummer

• • • • • • • • • • • • •

Byggnytt Produktnytt Energianvändning i moderna flerbostadshus – resultat från mätningar i 200 lägenheter Hans Bagge Energideklaration – en stor energieffektiviseringskampanj Veronica Aede och Nikolaj Tolstoy Energianvändning i byggnader – normer och realiteter Edward Milaszewski Miljöklassning av byggnader – nu nära tillämpning Johnny Andersson Fuktberäkning Mathias Lindskog Fuktsäkra träbjälklag för våtrum Joakim Norén Bygga hus som klarar vattenskador och mögel Tosse af Klintberg Högsta tillåtna fukttillstånd – kritisk relativ fuktighet Anders Kumlin Vad möglar i 95 procent och 93 procent RF efter tre månaders exponering? Pernilla Johansson och Annika Ekstrand-Tobin Frost och kondens i mineralull Tomas Vrana och Folke Björk Mögel och astma Åslög Dahl Renovering av krypgrundläggning för småhus Bertil Persson Byggfrågan Krysset Ny handbok i byggakustik från Boverket Klas Hagberg och Christian Simmons Det vältempererade klassrummet Norbert Fichter Det finns mer mögel i mögelskadade hus Björn Mälarstig Kina, det väldiga och outrundliga, del III Carl Michael Johannesson

8 10 12 19 22 25

42 47 52 57

69 71

78 82 84

OMSLAGSFOTO: STIG DAHLIN KVARTERET SNÖFLINGAN PÅ KUNGSHOLMEN I STOCKHOLM. Chefredaktör och ansvarig utgivare: STIG DAHLIN Annonschef: ROLAND DAHLIN Prenumerationer: MARCUS DAHLIN Copyright©: Förlags AB Bygg & teknik Redaktion och annonsavdelning: Box 190 99, 104 32 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 116, Stockholm Telefon: 08-612 17 50, Telefax: 08-612 54 81 Hemsida: www.byggteknikforlaget.se E-post: förnamn@byggteknikforlaget.se

Tryckeri: Graﬁska Punkten AB, Växjö

ISSN 0281-658X Bygg & teknik 2/08

Bilaga medföljer

”

ledare

Investera i utbildning

Bristen på ingenjörer fortsätter öka. Arbetslösheten minskade kraftigt under 2007 och är nu nere i 0,8 procent, den lägsta noteringen sedan sommaren 2001. Det visar nya siffror från Sveriges Ingenjörer. Hösten 2007 var det dessutom 30 procent färre studenter som började på högskolornas ingenjörsprogram jämfört med 2001. Antalet sökande till civilingenjörsutbildning minskade från 12 000 till 9 000, visar statistik från Högskoleverket. Det har också visat sig att bara hälften av dem som börjar en ingenjörsutbildning tar ut examen. Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer menar att detta inte bara är ett hot mot tillväxten, det är också ett svek mot våra unga. En bidragande orsak till att allt färre sökt sig till högskolornas ingenjörsprogram är att de unga inte först fått tillräckliga kunskaper i matematik och naturvetenskap. Peter Larsson menar att allt färre därför känner sig rustade att börja en ingenjörsutbildning.

”Politikerna måste nu inse att utbildning inte är en kostnad, utan en investering” För att vända denna mycket tråkiga utveckling menar Sveriges Ingenjörer att vi måste ha rätt utbildade lärare och Stig Dahlin ﬂer ingenjörer som undervisar i skolan. I ett utbildningspolichefredaktör tiskt program föreslår man dessutom att teknikproﬁlklasser i grundskolan införs samt att en satsning på bättre utbildade lärare i matematik och naturvetenskap genomförs. Många menar – och med all rätt – att kvaliteten på skolundervisningen i matematik och naturvetenskap har kommit på undantag under mycket lång tid i den svenska skolan. Undervisningen på såväl grundskolan som gymnasiet måste naturligtvis kunna ge eleverna de kunskaper som krävs för en ingenjörsutbildning. Vad som fordras är att beslutsfattande politiker nu inser att en satsning på utbildning inte är en kostnad, utan en nödvändig investering för Sveriges framtid.

––––––––––––––––––––––––––– Nr 1 v 4 Nr 5 v 32 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 2 v 10 Nr 6 v 37 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 3 v 15 Nr 7 v 42 ––––––––––––––––––––––––––– Nr 4 v 21 Nr 8 v 47 –––––––––––––––––––––––––––

Eftertryck och kopiering av text och bild ej tillåtet utan redaktionens medgivande.

Nummer 2 • 2 008 Mars Årg ång 100 TS-kontrollerad fackpressupplaga 2006: 6 700 ex Medlem av

Helårsprenumeration, 2008: 368 kr + moms Bankgiro 734-5531 Lösnummerpris 55 kronor

Förprojekterar ostkustens största hamn

Planerna för utbyggnaden av hamnen i Nynäshamn på Norvikudden går nu i in ett nytt skede. Sweco har fått uppdraget att förprojektera hamnen åt Stockholms Hamnar. Den nya hamnen kommer att uppta ett område på 60 hektar. Med sina nio kajer, 1 800 meter kajlängd och möjligheter att ta emot bland annat 500 000 containrar och 300 000 långtradare per år så är projektet det mest omfattande i Hamnsverige på många decennier. – Det här är ett spännande och utmanande projekt. Den bredd som Sweco kan erbjuda med alltifrån specialiserade anläggningskonsulter och byggkonsulter till landskapsarkitekter gör att vi kan ta ett helhetsgrepp på stora satsningar som den i Norvik, säger Eva Nygren v d för Sweco Sverige. Hamnen kommer att byggas ut etappvis. 2020 beräknas den vara helt färdig, men redan 2011 hoppas man på invigning. I uppdraget ingår anläggningsprojektering, byggnadsprojektering samt landskapsarkitektur och utformning av byggnader. Uppdraget är enligt uppgift värt drygt fyra miljoner kronor. Konsultföretaget har tidigare gjort en teknisk förstudie, arbetat fram ett första layoutförslag för hamnen samt ansvarat för den miljökonsekvensbeskrivning som ligger till grund för Miljödomstolens bedömning av hamnen.

Telefonplan är ett område i omformning. Tack vare Konstfacks inflyttning har området blivit ett naturligt nav för Stockholms konstoch designinriktningar. Nu startar således uppförandet av Brf Tvålflingan. Det nya bygget invigdes av stadsdelsdirektören i Hägersten-Liljeholmen Maria Mannerholm och HSB Stockholms v d Charlotte Axelsson. – Hägersten-Liljeholmen är den snabbast växande stadsdelen i Stockholm. Det mest spännande är att man kombinerar nyskapande inom arkitektur och design med ett kreativt tillvaratagande av områdets industri- och företagshistoriska karaktär, säger Maria Mannerholm. Den nyskapande fasaden utgörs av ett grafiskt motiv signerat konstnären Mikael Göransson. Längs hela huset slingrar ett vitt lövverk mot en svart bakgrund. Metoden att överföra fotografiska bilder till betong har funnits i drygt 20 år och användes första gången i Frankrike. I Sverige är tekniken relativt ny. Det första offentliga verket finns vid biljetthallen på Stadshagens tunnelbanestation. Nu används tekniken för att skapa en imponerande fasad som kommer att bli ett landmärke i området. Brf Tvålflingan består av tre huskroppar varav en är ett höghus på sexton våningar. Totalt kommer det att byggas 160 lägenheter. Lägenheterna finns i storlekar från ett till fem rum och kök om 36 till 120,5 kvadratmeter. Preliminär inflyttning sker mellan december 2008 och december 2009. Arkitekt är Kontur arkitektkontor AB, Harald Gamrell och Tomas Fälth. Garage finns under hela gården med 105 platser. I skrivande stund är enligt uppgift 63 lägenheter sålda och 12 preliminärt bokade.

Svart blomsterfasad Bro över järnvägen vid Telefonplan I mitten av februari togs det första spadtaget i Kalmar för Brf Tvålﬂingan. Ett imponerande sextonvåningshus med nyskapande graﬁsk fasad som tornar upp över Konstfack vid Telefonplan i Hägersten i Södra Stockholm.

NCC bygger en bro över järnvägen i Kalmar, vilket gör det lättare för bilister och andra traﬁkanter att nå stadens centrala delar. Uppdrags-

I mitten av februari togs det första spadtaget i Brf Tvålflingan vid Liljehomen i södra Stockholm.

givare är Kalmar kommun, och ordern är enligt uppgift värd 33 miljoner kronor. Bilister som kommer från Södra vägen och kör in mot centrala Kalmar måste i dag passera järnvägen. Den nya bron knyter ihop Lorensbergsleden och Södra vägen och gör det lättare att nå de centrala delarna av staden. – Bron blir 130 meter lång med en fri brobredd på mellan 11,5 och 12,5 meter och ett körfält i vardera riktningen. På bron kommer även att ﬁnnas gång och cykelväg. Byggarbetet har precis startat, och strax innan jul ska allt vara klart, säger NCC:s affärschef Per Karlsson. Som mest kommer ett 30-tal personer att vara sysselsatta med projektet.

Barnkultursatsning mitt i bostadsområde

I Stockholms nya stadsdel Järvastaden växer en satsning för barn fram. En utomhuslekpark baserad på barnboksfiguren Mulle Meck och hans kamrater i Djupforsen. En äventyrlig lekpark baserad på en populär barnboksfigur, öppen för allmänheten och dessutom helt gratis att besöka för både vuxna och barn. Lekparken planeras att öppna för allmänheten i början av sommaren 2008. När Järvastaden, som är ett av Stockholms största byggprojekt är färdigbyggd runt år 2018 kommer cirka 12 000 personer bo här i nära 5 000 bostäder. De olika kvarteren byggs etappvis för att familjerna som flyttar in inte ska behöva bo mitt i en byggarbetsplats. Den första etappen sålde enligt uppgift slut på rekordtid under 2007 och de första familjerna har redan flyttat in. Satsningen på Mulle Mecks lekpark är ett samarbete mellan Mulle Mecks upphovsmän George Johansson och Jens Ahlbom och Järvastaden AB, som ägs av Skanska och Vasakronan. Lekparken skapas under ledning av scenografen Tor Svae som bland annat har byggt det mesta på sagomuseet Junibacken i Stockholm. – Så vitt vi vet är Mulle Mecks lekpark i Järvastaden helt unik, ingen annanstans finns en temapark baserad på en känd barnboksfigur som kommer att vara helt gratis för allmänheBygg & teknik 2/08

byggnytt ten att besöka, säger Alf Carlsson v d för Järvastaden. Satsningen är ett led i vårt arbete med att skapa relationer med de som i framtiden kommer att bo här, oavsett om de ﬂyttar hit inom något år eller om 30 år, och göra Järvastaden känt som Stockholms bästa stadsdel för barnfamiljer.

Investerar för ökad produktion av marksten

Peab Industri har enligt uppgift beslutat att investera 50 miljoner kronor i en ny produktionslinje för marksten vid S:t Eriks anläggning i Uppsala. Investeringen beräknas vara genomförd under fjärde kvartalet 2008. S:t Eriks är en ledande producent av marksten i Sverige. Investeringen uppges genomföras för att öka kapaciteten och ytterligare förbättra produktiviteten så att företaget kan möta den ökande efterfrågan. – Investeringen ger oss förutsättningar att växa ytterligare med lönsamhet från driftsstart och är ett led i vårt arbete att ständigt förbättra och utveckla vår verksamhet, säger v d Mats O Paulsson i en kommentar.

BAE Systems industrispår in på Botniabanan. Återigen kan BAE Systems nyttja järnvägen från fabrik till slutdestination. I detta fall hade dessutom kunden – den holländska staten – ställt som krav att transporten skulle ske per järnväg av miljöskäl – något som BAE Systems gärna tillgodoser. Liknande transporter har gjorts till Schweiz. Botniabanan AB:s formella överlämnande till Banverket av denna bandel kommer att ske oktober 2008 när hela etapp 1 mellan Örnsköldsvik C och Husum öppnas för kommersiellt bruk för godstraﬁk. Tills dess kör BAE Systems och dess godsoperatör Green Cargo på så kallat byggspår. Hela Botniabanan, från Umeå till Nyland, Ångermanälven, där den ansluter till Ådalsbanan, kommer att tas i drift augusti 2010.

Renoverar i Täby

Peabs dotterbolag Kungsﬁskaren har fått uppdraget att utföra badrumsrenovering med stambyte i 244 lägenheter i Täby. Beställare är Brf Hytten och kontraktssumman uppgår enligt uppgift till 38,2 miljoner kronor. Uppdraget är en totalentreprenad och ett konsortie med moderbolaget Peab. Projektet har byggstart nu i mars 2008 och färdigställande är beräknat till oktober 2010.

Första godståget på Nybyggda hus blir ännu mer energiBotniabanan Nu har godstraﬁken på Botniabanan startat! Den första godstransporten från fabrik har effektiva

lämnat BAE Systems Hägglunds AB i Örnsköldsvik för att via en kortare sträcka av Botniabanan frakta godset till slutkund i Holland. – Det är mycket glädjande att vi nu har inlett den kommersiella traﬁken på banan även om det ännu är i blygsam omfattning, kommenterar Botniabanans v d Lennart Westberg. Premiärfärden gjordes den 13 februari klockan 06:20 på morgonen. Innan solen gått upp körde bangårdsoperatör Peiry Hanzon lok och vagn lastad med två stridsfordon från

Trä- och Möbelindustriförbundet (TMF) välkomnar regeringens beslut om att skärpa energihushållningskraven gällande nybyggda hus. Nyproducerade hus kommer nu att bli ännu mer energisnåla. Redan med dagens byggregler konsumerar nybyggda hus bara hälften av den uppvärmningsenergi som hus byggda i början av 1970-talet. – Det är viktigt för TMF att våra medlemmar får långsiktighet i de politiska beslut som fattas. Därför är det bra att det beslut som re-

Den 13 februari gick det första godståget på Botniabanan. Bygg & teknik 2/08

geringen har fattat idag börjar gälla från och med den 1 januari 2010, säger Leif G Gustafsson, v d TMF. – Våra medlemmar bygger väldigt energieffektivt idag och antar utmaningen att göra vårt bostadsbestånd ännu mer energisnålt. Detta uppnår vi genom att bygga ﬂer nya hus, eftersom nya hus är mer energieffektiva än gamla, menar Leif G Gustafsson. Regeringen har fattat beslut om att skärpa energikraven gällande användning av elenergi för uppvärmning, kylning och ventilation i förordning 1994:1215 om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, med mera. I EU diskuteras för närvarande att införa så kallade passivhus som standard vid nyproduktion från 2015. TMF har medlemmar som varit med och utvecklat passivhus och lågenergihus. – Svenska hustillverkare ligger väldigt långt framme vad gäller energieffektivt boende och passivhusteknik. Därmed står den svenska byggnäringen sig väl i konkurrensen med övriga Europa på detta område, säger Daniel Wennick, näringspolitisk sakkunnig TMF.

Utvecklar träbyggandet

Tyréns AB, Kärnhem AB och Träspecialisten i Sävsjö AB ska tillsammans vidareutveckla den industriella byggprocessen för byggande av bostadsområden. Samarbetet har tilldelats utvecklingsstöd av Vinnova för genomförande av utvecklingsprojektet som ska löpa över två och ett halvt år. Utvecklingsprojektet omfattar 8 miljoner kronor inklusive aktörernas motﬁnansiering. – Projektet innebär en unik möjlighet att utveckla och implementera ledande kunskap om industriellt byggande och därför knyts några av landets främsta experter på industriellt byggande och modernt träbyggande till projektet, säger Jerker Lessing avdelningschef och projektledare Tyréns AB.

Till minne

Vi har den smärtsamma plikten att meddela att Bygg & tekniks mångårige medarbetare Seth Dahlin avled den 7 januari 2008. Seth insomnade stilla omgiven av sina närmaste. Seth Dahlin Seth anställdes 1918 – 2008 redan 1959 som annonschef på tidningen – som då hette Tidning för Byggnadskonst. Han skulle senare bli dess ägare och under många år även vara dess ansvarige utgivare. Han var under senare år knuten till redaktionen och verksam in i det sista. Seth lämnar ett stort tomrum efter sig. Stig, Roland och Marcus

Komplett sortiment handspik

Essve lanserar ett brett sortiment av traditionell handspik och kompletterar sitt redan etablerade utbud av infästningar. Företaget har därmed enligt uppgift Nordens bredaste lagerförda sortiment av fästelement. Essve har jämfört producenter för att försäkra sig om att den nya handspikens prestanda motsvarar de krav som det nordiska klimatet kräver. Handspiken är tillverkad i Sverige och håller enligt uppgift en genomgående hög kvalitet avseende såväl stål och produktion som förpackning. Sortimentet innehåller likaså den bredd som uppges krävas för att till fullo tillfredsställa den nordiska marknaden.

novering och efterbehandling, samt takläggningsproffs. Kamerorna har en funktion för att registrera och spara röstkommentarer tillsammans med tagna bilder (endast TiR1), en meny med tre knappar som konstruerats för intuitiv drift och navigering med en tumtryckning, samt korrigering av emissivitet på skärmen (endast TiR1). De robusta värmekamerorna har testats och enligt uppgift befunnits tåla ett fall på två meter, och testats enligt klassiﬁceringen IP54 avseende motståndskraft mot vatten och damm. Värmekamerorna har en stor LCD-fullfärgsskärm, optimerad värmekänslighet och ett temperaturmätningsintervall på -20 °C till +100 °C. Användaren uppges kunna manövrera dem på säkert avstånd och ändå se små temperaturskillnader.

Skurmaskin med Optimerade för utbytbara byggnadsdiagnostik skurhuvuden

Fluke Europe B.V. – Fluke Corporations europeiska försäljnings- och servicebolag, presenterar nu Fluke TiR1- och TiR-värmekameror. De har utvecklats som en prisvärd och komplett lösning som optimerats för tillämpningar inom byggnadsdiagnostik. Båda modellerna har IR Fusion, en patentsökt teknik som integrerar infraröda och visuella bilder (synligt ljus) som helskärmsvyer eller bild-i-bild-vyer för förbättrad problemidentifiering och analys. Tekniken hjälper enligt uppgift användaren att upptäcka bilddetaljer och identifiera problemområden på ett bättre sätt genom att snabbt bläddra mellan de olika visningslägena. Företagets värmekameraprodukter som enligt uppgift är de enda tillgängliga värmekamerorna idag i det här formatet och den här prisklassen där funktionen finns både i kameran och programvaran, kan vara en prisvärd och enkel lösning som hjälper användare att snabbt identifiera tänkbara problemområden och påbörja analys på fältet. Värmekamerorna har utvecklats för att göra användningen av värmekameror prisvärd och effektiv i det dagliga arbetet genom att utgöra ett stöd för diagnostikproffs, specialister på re-

Den perfekta kombiskurmaskinen hade enkelt justerats efter olika grader av nedsmutsning, underlag och individuella användarbehov. Kärchers nya kombiskurmaskin B 90 R uppges komma väldigt nära detta ideal främst genom möjligheten att välja mellan olika nyutvecklade skurhuvuden. På så sätt kan maskinen anpassas efter olika förutsättningar. Med det nya konceptet med utbytbara skurhuvuden kan maskinen anpassas efter olika förhållanden. Användaren kan välja att använda borstvals eller borstrondell i olika arbetsbredder, och för olika rengöringsuppgifter (grund- eller underhållsrengöring, polering). Maskinen ﬁnns i tre olika versioner. Classic-modellen fokuserar på enkel användning. Den används med fasta inställningar, vilket gör det så gott som omöjligt att använda maskinen felaktigt. Advanced-modellen kan an-

passas till olika förutsättningar. Borstvalsens hastighet anpassas automatiskt till den aktuella arbetsuppgiften. Dessutom kan skurtrycket och sugfunktionen justeras. Advanced Dosemodellen har ett system för rengöringsmedelsdosering. Med hjälp av systemet får man exakt dosering av rengöringsmedlet för olika slags underlag och olika grader av nedsmutsning. Skurhuvudena kommer som standard som borstvals eller borstrondell, i arbetsbredderna 550, 650 och 750 mm. Borstarna byts enligt uppgift snabbt och enkelt utan verktyg. Även skurhuvudet ska kunna skiftas enkelt på bara några minuter.

Måla fönstren med vatten

Alcro presenterar ett helt nytt system för fönstermålning. Både grundoljan, grundfärgen och täckfärgen är vattenburen, vilket är bra både för dig som målar och för miljön. Dessutom uppges torktiden vara mycket kort. Fönstren behöver inte stå öppna och torka länge och du kan jobba mer effektivt. Redan efter 30 minuter kan grundoljan målas över med systemets grundfärg. Den kan bestrykas med täckfärgen efter 14 till 16 timmar, som i sin tur är övermålningsbar efter 4 till 6 timmar. – Det känns mycket bra att kunna erbjuda den professionella marknaden en produkt som spar tid och förbättrar arbetsmiljön samtidigt som påverkan på den yttre miljön minskar, säger Ingar Ridström, produktchef Alcro Färg. Alcro Fönster uppges vara lättstruket och rinningssäkert. Det täcker enligt uppgift lika bra som lösningsmedelsburna färger och ger en väderbeständig yta med god kulörhållning. Fönstersystemet passar därför även för utemöbler, fönsterluckor, dörrar, staket, vindskivor och andra snickerier. Alcro Fönster ﬁnns att köpa hos företagets återförsäljare och yrkesbutiker.

Specialepoxi för beläggning av fuktig betong

Svårbehandlade fuktiga betonggolv kan nu beläggas med EP 1 specialepoxi, en ny produkt Bygg & teknik 2/08

produktnytt som utvecklats av den ﬁnländska Solmasterkoncernen. Produkten är en primer som bildar ett vatten- och fuktisolerande skikt på betongytan, vilket både förhindrar avdunstning uppåt och minskar risken för sprickbildning. Nyheten säljs i Sverige via dotterbolaget Solmaster AB i Stockholm. Specialepoxi är en ny tvåkomponents primer som kan användas för den första beläggningen av fuktiga betonggolv. Bland de tekniska egenskaperna kan nämnas låg viskositet, vilket enligt uppgift gör att det är enkelt att breda ut produkten på golvet, snabb härdning – nästa behandling kan göras inom 12 till 24 timmar – samt inblandning av pigment (ljusgrå basfärg). Produkten innehåller enlig uppgift inga lättﬂyktiga organiska lösningsmedel. Drygheten är tre till fyra kvadratmeter per liter. Innan utbredning ska betongen ha nått minst 80 procent av slutlig hållfasthet. Beläggning med epoxiprodukter som EP 10 eller uretanmassan UR 300 kan ske utan ytterligare grundbehandling medan akrylmassor som AC 50 kräver ytterligare ett skikt primer. Genom användning av specialepoxin uppges betongen få ett gott skydd mot vittring. – Jag kan ytterligare nämna att denna epoxi ger ett 0,5 mm tjockt skikt efter första strykningen att jämföra med 0,2 mm efter två strykningar med vanlig epoximassa, påpekar Pasi Korkkinen, Solmaster-koncernens marknadschef.

Miljövänlig fogsand som förhindrar ogräs

En ny snygg stenbelagd uppfart eller uteplats förhöjer helhetsintrycket på huset. Men efter något år när det börjat komma upp ogräs och mossa i fogarna på stenbeläggningen så är det annan sak. Ogräset förstör inte bara utseendet på stenbeläggningen, det är dessutom svårt att få bort. Ofta får man inte loss rötterna, det dröjer inte lång tid innan nytt ogräs är på väg upp. Nu lanserar Maxit en miljövänlig fogsand som enligt uppgift förhindrar ogräs att växa. Den patentsökta Danfogsanden uppges ha en starkt hämmande effekt på ogräs i fogar på betong- eller naturstensbeläggning. Fogsanden skapar ett ökenliknande förhållande i fogen, vilket hindrar ogräs från att både växa och sprida sig – i de ﬂesta fall förhindras tillväxten fullständigt. Fogsanden ska Bygg & teknik 2/08

inte användas i kombination med porösa stenar som tegel eller klinker. Fogsanden uppges ha en mycket lång livstid och sköljs inte bort av regn, den är testad på tio års påverkan av regn. Sanden används i första hand i kombination med nya stenbeläggningar, men kan enligt uppgift även användas till äldre beläggningar redan utsatta för ogräs. Vid renovering av en gammal beläggning är det viktigt att mycket noggrant rensa bort allt gammalt ogräs och gammalt fogmaterial.

Heterogena plastgolv för offentlig miljö

Nu lanserar Tarkett tre nya kollektioner i Acczent-serien och breddar utbudet av kvaliteter, färg och mönster. Med de nya kollektionerna Acczent Wood, Acczent Akustik/Acczent Unik samt Acczent Design finns nu en komplett möjlighet att tillfredsställa alla behov och krav man kan tänkas ställa på ett heterogent plastgolv i offentlig miljö. Acczent är företagets serie med heterogena plastgolv för offentlig miljö som nu utökas och uppges erbjuda golv för alla tänkbara behov av mönster och funktion. Ett heterogent plastgolv betyder att golvet är tillverkat i flera olika skikt som ger ett mycket slittåligt och smidigt golv. Ytskiktet är PUR-förstärkt med Topclean XP som enligt uppgift garanterar tålighet men även gör golvet lättskött samt minskar åtgången av rengöringsmedel och vatten med upp till 30 procent, vilket innebär en vinst för både plånbok och miljö. Acczent Wood uppges göra trägolv möjligt där det känns omöjligt. Kollektionen är inspirerad av vackra trägolv för miljöer där man vill behålla eller skapa känslan av ett trägolv, men förutsättningarna inte är dem rätta, till exempel i tungt trafikerade butiker. Acczent Wood består av 13 trämönster, från ljust björkgolv till skeppsdäck i teak. Acczent Akustik är framtagen för att sänka ljudvolymen i bullriga lokaler som till exempel ett dagis, men kan även användas effektivt på och under bord, som möbeltassar eller på väggen för att drastiskt reducera buller. Acczent Unik behöver bara rullas ut, utan att limmas med fördel i miljöer där golvet behövs läggas ut snabbt och effektivt som till exempel på ett ålderdomshem. Golvet är även effektivt på

platser där man vill skydda ett beﬁntligt golv eller har problem med fukt. Acczent Design uppges ge många valmöjligheter med mönster som varierar från modern fransk design med klara, starka färger till realistiska betong- och stålimitationer, något som passar de ﬂesta situationer och miljöer.

Flexibila, lätta och starka sågar

Låg vikt, ﬂexibilitet och stor styrka är ledord för Bosch nya cirkelsåg GKS 36 V-LI och tigersågen GSA 36 V-LI. Hemligheten uppges vara den nya litiumjonbatteritekniken, vilken ska ge lättare och starkare verktyg för professionella hantverkare. Den revolutionerade nyheten kallas litiumjonteknik och är en integrerad del i de två sågarna. Tack vare högre energiidentitet väger enligt uppgift ett litiumjonbatteri 40 procent mindre än ett traditionellt batteri samtidigt som styrkan bibehålls i maskinen. Utöver den låga vikten, som är genomgående i hela 36 V-serien, utökas ﬂexibiliteten med två olika batterityper. Beroende på uppdragens karaktär kan man således välja mellan ett standardbatteri som håller 50 procent längre och ett kompakt batteri som väger 500 gram mindre. Dessutom har batterierna fördelen att livstiden enligt uppgift är upp till fyra gånger längre än batterier från andra leverantörer, tack vare Electronic Cell Protection (ECP). ECP förhindrar även överbelastning, total urladdning och överhettning. Batterierna kan även användas till samtliga verktyg i serien. Funktionaliteten hos de båda sågarna uppges vara mycket bra, till exempel klarar cirkelsågen att skära igenom ett djup på 54 millimeter och såga igenom 95 spånplattor (900 x 19 mm) på en enda uppladdning. Det ska göra cirkelsågen till det idealiska verktyget för timmermän, snickare och andra hantverkare som arbetar i trä. Den nya tigersågen uppges klara att såga upp till 195 stycken träbjälkar (100 x 100 mm) på en uppladdning. Utöver att vara ett verktyg för hantverkare som arbetar med trä passar tigersågen enligt uppgift även VVS-installatörer, värme- och luftkonditioneringsmontörer.

Energianvändning i moderna flerbostadshus – resultat från mätningar i 200 lägenheter

I det kvalitetsprogram som togs fram för bomässan Bo01 stod att all energi som används på området också ska produceras på området. Över året ska det råda en balans mellan den energi som produceras och den energi som används. Värme produceras av en värmepump som tar värme från en akvifer och från havet. Solfångare ﬁnns på ﬂera av byggnaderna och bidrar med värme. El genereras av ett vindkraftverk och i mindre omfattning av solceller på byggnaderna. Värme- och elproduktionssystemen på området är anslutna till Malmös stadsnät genom vilket fastigheterna får sin energi. Därigenom är det möjligt att använda el och värme från stadsnätet när produktionen understiger användningen och på motsvarande sätt leverera el och värme till stadsnätet när produktionen är större än användningen. För att uppnå balansen mellan producerad och använd energi på området ställdes krav på att byggnaderna på fastighe-

Artikelförfattare är Hans Bagge, Byggnadsfysik, Lunds tekniska högskola (LTH).

terna skulle projekteras för att inte använda mer energi än 105 kWh/m2, vilket inkluderar uppvärmning av hus och tappvarmvatten, fastighetsel och hushållsel. Notera att detta krav är betydligt strängare än kraven i byggreglerna som kräver energianvändning lägre än 110 kWh/m2 exklusive hushållsel. Byggherrarna använde olika teknik för att klara kravet på 105 kWh/m2 och innan bygglov beviljades skulle beräkningar presenteras som visade att fastigheterna skulle klara Bo01:s krav. Bo01:s kvalitetsprogram krävde dessutom att energianvändningen skulle mätas när byggnaderna var i drift för att veriﬁera hur de uppfyllde kraven.

De studerade fastigheterna

Tabell 1 och tabell 2 beskriver översiktligt data för byggnaderna. Sju av fastigheterna har både höghus och radhus och två av fastigheterna har endast höghus. Fastighet 1, fastighet 5 och fastighet 8 har verksamheter i bottenplan: Fastighet 1 har två klädbutiker, fastighet 5 ett café och fastighet 8 två restauranger och en klädbutik. I fastighet 2 och fastighet 6 har varje lägenhet egna lägenhetsaggregat med ﬂäktar för till- och frånluft och en frånluftvärmepump. Frånluftvärmepumpen prioriterar uppvärmning av tappvarm-

vatten och värmer i andra hand tilluften i ventilationen.

Den totala energianvändningen

Figur 1 redovisar den totala energianvändningen i de olika fastigheterna under 2005. Energianvändningen är fördelad på följande poster: ● Uppvärmning av hus ● Uppvärmning av tappvarmvatten ● Fastighetselanvändning ● Hushållselanvändning. I ﬁgur 1 redovisas solvärmetillskottet genom fönster in i bostaden som negativa staplar för att möjliggöra redovisning i samma diagram. För fastighet 7 och fastighet 8 var det inte möjligt att mäta/beräkna energianvändning för uppvärmning av tappvarmvatten. Därför presenteras den totala värmeanvändningen för dessa fastigheter utan uppdelning på uppvärmning av hus och uppvärmning av tappvarmvatten. För fastighet 1 och fastighet 3 mäts fastighetsel och hushållsel inte separat, därför redovisas total elanvändning. Alla byggherrar projekterade sina byggnader för att klara ett gemensamt mål vad gäller energi. Det är anmärkningsvärt att uppmätt energianvändning varierade med en faktor tre mellan högsta och lägsta användning och att medelvärdet på den

Aktuell forskning vid LTH visar att de flesta fastigheterna som utgjorde bomässan Bo01 klara kraven i byggreglerna vad avser energianvändning.

FOTO: HANS BAGGE

De flesta fastigheter som utgjorde bomässan Bo01 klarar med råge kraven i byggreglerna visar resultat från ett forskningsprojekt på Byggnadsfysik Lunds tekniska högskola. Målet med projektet har bland annat varit att presentera nyckelvärden relaterade till energianvändning. Nyckelvärden som kan användas när krav ska ställas på energianvändning, nyckelvärden som kan användas när energiberäkningar görs för att projektera för att uppfylla krav samt nyckelvärden för att kritiskt granska resultat från beräkningar. För djupare beskrivning av analysmetoder och resultat hänvisas till licentiatavhandlingen ”Energy Use in Multi-family Dwellings – Measurements and Methods of Analysis” som finns tillgänglig från Byggnadsfysik LTH.

Bygg & teknik 2/08

Tabell 1: Antal lägenheter i höghus och radhus och olika areor av intresse. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Antal Antal Total Uppvärmd Lägenhetsarea golvarea area lägenheter lägenheter i höghus i radhus exkl garage /m2 /m2 /m2 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 37 4 7 550 5 463 4 001 Fastighet 1 Fastighet 2 9 2 1 570 1 445 1 242 16 7 4 749 3 546 2 002 Fastighet 3 Fastighet 4 15 5 4 075 2 623 1 657 Fastighet 5 23 6 251 3 115 2 656 Fastighet 6 8 3 1 750 1 739 1 309 Fastighet 7 27 4 322 3 467 2 667 Fastighet 8 21 1 3 772 2 437 2 686 Fastighet 9 13 5 3 366 2 390 1 621

Frånluftvärmepump, tappvarmvatten

Frånluftvärmepump, uppvärmning av hus

Mekanisk till- och frånluft

Mekanisk frånluft

Elektrisk värme i badrum

Vattenburen golvvärme

Vattenburna radiatorer

Tabell 2: Värmedistributionssystem, ventilationssystem och ventilationsvärmeåtervinning. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– VärmedistributionsVentilationsVärmesystem system återvinning

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fastighet 1 x x x x Fastighet 2 x x x x x Fastighet 3 x x x x Fastighet 4 x x x Fastighet 5 x x x x Fastighet 6 x x x x x Fastighet 7 x x x Fastighet 8 x x Fastighet 9 x x x

uppmätta användningen på inget sätt överensstämmer med medelvärdet på

predikteringarna. Endast en av fastigheterna uppfyller kravet i kvalitetspro-

Energianvändning / kWh/m2

Figur 1: Energianvändning för de olika fastigheterna under 2005. Solvärmetillskott, som inte är en köpt energi, presenteras som negativa staplar för att passa i diagrammet. Bygg & teknik 2/08

grammet om total energianvändning lägre än 105 kWh/m2. Tre fastigheter använde mer än 190 kWh/m2, fem fastigheter använde mellan 110 kWh/m2 och 140 kWh/m2 och en fastighet använde 100 kWh/m2. Total energianvändning var i medeltal för alla fastigheter 157 kWh/m2. Om fastigheter som använder golvvärme som huvudsakligt värmedistributionssystem exkluderas var den totala energianvändningen i medeltal 119 kWh/m2.

Uppmätt fjärrvärmeanvändning

Den genomsnittliga fjärrvärmeanvändningen var 104 kWh/m2 under 2005 med en spridning mellan 58 kWh/m2 och 234 kWh/m2. Den genomsnittliga beräknade fjärrvärmeanvändningen var 60 kWh/m2. Den uppmätta och normalårskorrigerade fjärrvärmeanvändningen var med andra ord i medeltal 73 procent högre än den beräknade. Sedan 2002 har fjärrvärmeanvändningen sjunkit i sju av nio fastigheter. För de ﬂesta fastigheter minskar fjärrvärmeanvändningen från år till år. I en fastighet har fjärrvärmeanvändningen minskat med 30 procent mellan 2002 och 2005, medan fjärrvärmeanvändningen ökat 10 procent under samma period i en annan av fastigheterna. Resultatet visar på en stor spridning mellan fastigheternas fjärrvärmeanvändning, en faktor fyra mellan den högsta och den lägsta användningen. De fastigheter som har låg fjärrvärmeanvändning har någon form av ventilationsvärmeåtervinning. Men det ﬁnns undantag där en fastighet utan värmeåtervinning har den näst lägsta fjärrvärmeanvändningen och en fastighet med frånluftsvärmepump har hög fjärrvärmeanvändning. Fjärrvärmeanvändningen för de fastigheter som använder vattenburen golvvärme var 173 kWh/m2. Användningen i de fastigheter som använder vattenburna radiatorer var 70 kWh/m2, notera att i två av dessa användes inte fjärrvärme för att värma tappvarmvatten.

En säkerhetsfaktor på två för att räkna rätt på värme

De svenska byggreglerna ställer krav på att predikterad energianvändning ska konﬁrmeras genom mätningar i den färdiga byggnaden. För att säkra att den faktiska energianvändningen överenstämmer med den predikterade rekommenderas i byggreglerna att säkerhetsfaktorer ska används i beräkningar. Det ges inga riktlinjer om vilka säkerhetsfaktorer som ska användas. Prediktionerna av energianvändning för Bo01 fastigheterna utfördes av konsulter som arbetar med energifrågor. Trots det är den faktiska värmeanvändningen mer än 70 procent högre än predikterad. Om detta är representativt vad gäller skillnad mellan uppmätt och pre13

dikterad användning skulle en säkerhetsfaktor på två vara aktuell för att med god sannolikhet få predikterad värmeanvändning att överensstämma med uppmätt användning. Men, en sådan hög säkerhetsfaktor vore orealistisk och skulle förklara de inblandade parterna och beräkningsprogram för inkompetenta. Det är av yttersta vikt att energiberäkningar görs med omsorg och med lämpliga indata och inte minst att resultat från beräkningar granskas kritiskt. Vidare måste även det som byggs och installeras utföras på ett sådant sätt och vara av sådan kvalitet att det matchar projekteringsdata.

Uppmätt uppvärmning av tappvarmvatten

Uppvärmning av tappvarmvatten har beräknats utifrån uppmätt fjärrvärmeanvändning under sommaren och en antagen variation under året. Medelanvändningen för uppvärmning av tappvarmvatten var 23 kWh/m2 och varierade mellan 19 och 25 kWh/m2 i de olika fastigheterna. I fastigheter som inte inkluderade verksamheter var användningen per lägenhet 3 310 kWh. Byggherrarna predikterade att uppvärmningen av tappvarmvatten i medeltal skulle vara 33 kWh/m2 eller 4 320 kWh per lägenhet. Alltså, den predikterade användningen var i storleksordningen drygt 30 procent högre än den uppmätta. När byggreglerna kräver att predikterad energianvändning ska veriﬁeras med mätningar är det angeläget att det installeras mätare så att uppvärmning av tappvarmvatten kan mätas separat. För att mätningarna ska kunna möjliggöra analyser som kan förklara eventuella skillnader mellan predikterad och uppmätt användning krävs att energianvändningen kan fördelas på lämpliga energiposter. Om hög värmeanvändning ska skyllas på brukarbeteende så måste detta kunna styrkas med adekvat data.

Solvärme genom fönster

Assimilering av solvärmetillskott har beräknats utifrån mätningar av fjärrvärme, utetemperatur och global solstrålning. Alla fastigheter använde mindre värme under soliga dagar jämfört med molniga dagar. Soliga dagar deﬁnieras här som de med en ackumulerad global solstrålning över 3 000 Wh/m2 och molniga dagar som de med en ackumulerad global solstrålning mindre än 500 Wh/m2. I medeltal minskade värmeeffekten med 5 W/m2 under en solig dag jämfört med en molnig. Minskningen varierade mellan 1,8 W/m2 och 7,8 W/m2 i de olika fastigheterna. De soliga dagarna förekommer typiskt under sommaren när det inte ﬁnns något uppvärmningsbehov och det är vanligare med dagar med mindre solstrålning under uppvärmningssäsongen. Det gör att det är relativt få dagar som värmeeffekten minskar med 5 W/m2 på grund av solstrålning. 14

Med uteklimat som under 2005 sparades i medeltal 14 kWh/m2 på grund av assimilerad solstrålning, vilket motsvarar 17 procent av uppvärmningsenergin. Detta varierade mellan 3 kWh/m2 och 22 kWh/m2 i de olika fastigheterna. Fönsterarea i relation till uppvärmd area varierar mellan 21 procent och 37 procent för de olika fastigheterna. De fem som har fönsterarea mindre än 30 procent av uppvärmd area hade en besparing på i genomsnitt 20 procent av uppvärmningsenergin meden de fyra med mer än 30 procent fönster hade en besparing på i genomsnitt 14 procent av uppvärmningsenergin. Detta indikerar att när fönsterarean ökar, ökar transmissionsförlusterna mer än vad solvärmetillskottet ökar. På vintern när det är få timmar med dagsljus kommer stora fönster att fungera som en dåligt isolerad transparent vägg. Troligtvis kan mer energi sparas om transmissionsförlusterna begränsas med en mindre fönsterarea jämfört med ett större solvärmetillskott genom stora fönster.

Uppmätt fastighetselanvändning

Fastighetsel definieras här som den elanvändning som fastighetsägaren betalar för. Det inkluderar elanvändning för att driva byggnadens tekniska system såsom fläktar och pumpar, utebelysning och belysning i gemensamma utrymmen, hissar och ventilationsvärmeåtervinnning. Byggreglerna ställer krav på total användning av uppvärmning och fastighetsel. Det innebär att fastighetsel måste mätas i alla nya byggnader för att verifiera att byggreglerna efterlevs. Under 2005 var medelanvändningen av fastighetsel i Bo01 fastigheterna 19,5 kWh/m2, och varierade mellan 6 kWh/m2 och 52 kWh/m2 i de olika fastigheterna. Skillnaden mellan de olika fastigheterna var mycket stor, en faktor nio. Skillnaderna kan delvis förklaras med vilka tekniska system som fastighetselen betjänar. Fastigheter som använder mekanisk frånluft utan någon form av värmeåtervinning använde i medeltal 18 kWh/ m2. Fastigheter som har lägenhetsaggregat, för ventilation och tappvarmvatten, som försörjs med hushållsel hade en låg fastighetselanvändning på i medeltal 6,5 kWh/m2. För att avgöra huruvida användningen av fastighetsel är hög eller låg krävs en kvalitativ bedömning. Att jämföra användning av fastighetsel utan att samtidigt studera värmeanvändning och hushållselanvändning kan ge missvisande resultat. En högre fastighetselanvändning kan i många fall ackompanjeras av en lägre värmeanvändning medan en lägre fastighetselanvändning i vissa fall kan förklaras med en högre hushållselanvändning. Om fastighetselen är hög på grund av att den driver någon form av värmeåtervinning borde det resultera i lägre värme-

användning och hög fastighetselanvändning på grund av gemensamma tvättstugor borde leda till lägre hushållselanvändning. Detta exempliﬁerar att det är viktigt att studera byggnaden och dess system som en helhet och att endast studera enskilda parametrar sannolikt leder till felaktiga slutsatser. Om ﬂäktar och andra tekniska system såsom återvinningsaggregat försörjs med hushållsel måste denna elanvändning mätas separat för att möjliggöra mätning av den energi som byggreglerna ställer krav på.

Uppmätt hushållselanvändning

Hushållselanvändningen fördelad på uppvärmd area var under 2005 i medeltal 35 kWh/m2 och varierade mellan 22 kWh/m2 och 47 kWh/m2 i de olika fastigheterna. Per lägenhet var användningen i medeltal 4 700 kWh och varierade mellan 2 500 kWh och 6 800 kWh för de olika fastigheterna. Om hushållselanvändningen fördelas på lägenhetsarea, det vill saga den area där den faktisk används, var medelanvändningen 47 kWh/m2 och varierade mellan 28 kWh/m2 och 68 kWh/m2. Skillnaden i användning mellan de olika fastigheterna kan delvis förklaras med att hushållselen används till sådant som inte direkt räknas som hushållsel samt att det är olika lägenhetsstorlekar. Där hushållsel endast används till sådant som traditionellt räknas till hushållsel var användningen i medeltal 2 800 kWh per lägenhet. I de fall elektrisk värme används i badrum, till exempel handdukstorkar och golvvärme, och försörjs med hushållsel, ökade användningen till 4 900 kWh per lägenhet. Om det dessutom finns lägenhetsaggregat för ventilation och värmeåtervinning via värmepump, som värmer tappvarmvatten och försörjs med hushållsel, ökade användningen ytterligare till 6 200 kWh per lägenhet. Om hushållselen inkluderar uppvärmning såsom elvärme i badrum och försörjning av tekniska system såsom fläktar och värmeåtervinning måste dessa numera mätas separat för att möjliggöra verifiering av kraven i byggreglerna. Det innebär att ett antal mätare måste installeras i byggnader där detta är aktuellt. I många fall är lägenhetsinnehavarna inte medvetna om att elektrisk golvvärme och elektriska handdukstorkar belastar den egna hushållselen. Detta visar än en gång på hur viktigt det är att studera byggnaden och dess system som en helhet och att det är den totala energianvändningen fördelad på ett antal energiposter som måste studeras för att ge rättvisande bedömningar.

Solvärmetillskott och fönster

De tre fastigheter som hade högst total energianvändning har tre saker gemenBygg & teknik 2/08

Brandskjutport i Daloc Trädörrsfabrik, Töreboda.

Foto: Stefan Nilsson.

Ståldörrar

Trädörr i Rica Talk Hotel, Stockholm.

Trädörrar

Från en leverantör. Bekvämt, eller hur? www.daloc.se

0506 -190 00

samt. De är de tre fastigheter som har störst fönsterarea i förhållande till uppvärmd area, de tre som har vattenburen golvvärme som huvudsakligt värmedistributionssystem och de är de tre fastigheter som har högst värmeanvändning. Mätdata visar att under soliga dagar minskar värmeanvändningen betydligt på dessa fastigheter men trots det blir värmeanvändningen mycket hög. Fastighet 4 hade mycket lägre energianvändning trots stor fönsterarea, 30 procent i förhållande till uppvärmd area. Trots de stora fönsterareorna och en majoritet av fönstren orienterade mot öster och väster visar mätdata att det assimilerade solvärmetillskottet är mycket litet i denna fastighet. Det kan bero på att de fönster som vetter mot väster är skymda av de hus som ligger mot havet. Trots det låga solvärmeutnyttjandet är fjärrvärmeanvändningen för uppvärmning av huset mycket låg och i nivå med hus som använder ventilationsvärmeåtervinning. En orsak kan vara att fastighet 4 har de bäst isolerade väggarna och tak. Detta pekar på att det är med enkla medel som isolering som det är enkelt att uppnå låg energianvändning. Fastighet 4 använder radiatorer för värmedistribution medan de tre övriga husen med fönsterarea strax över 30 procent använder golvvärme. Det kan vara så att det är golvvärmen och inte stora fönster som har lett till den höga energianvändningen, eller kan det vara så att det är stora fönster i kombination med golvvärme som lett till den mycket höga energianvändningen för uppvärmning.

från viktiga delar i en byggnads energibalans, som till exempel hushållselen, som kan innefatta delar av uppvärmningsenergin, direkt eller indirekt.

Olika användning vid olika tider

När uteklimatet varierar under året kommer även behovet av uppvärmning att variera eftersom det till största del beror på uteklimatet och särskilt utetemperaturen. Med svenskt klimat innebär det att behovet av uppvärmning kommer att vara störst under vintermånaderna december, januari och februari, och lägst under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Även typiskt brukarrelaterade energiposter som hushållsel och uppvärmning av tappvarmvatten varierar mycket under året. Användningen av hushållsel och tappvarmvatten är båda störst under vintern och lägst under sommaren. När energiberäkningar utförs antas i de ﬂesta fall användning av både hushållsel och tappvarmvatten vara konstanta under året. Genom att anta en konstant användning av hushållsel under året beräknas uppvärmningen felaktigt då spillvärme från hushållselen kan stå för en stor del av uppvärmningen. Uppvärmningsbehovet kommer då att överskattas under vintern och kylbehovet kommer att överskattas under sommaren. På samma sätt så kommer tappvarmvattenanvändningen att underskattas

under vintern och överskattas under sommaren, vilket resulterar i att beräknat behov av total värme kommer att underskattas under vintern och överskattas under sommaren. Detta är särskilt viktigt att ta hänsyn till om uppmätt energianvändning under kortare perioder jämförs med beräknad användning. Användningen av hushållsel och uppvärmning av tappvarmvatten varierar inte bara under året utan även under dagen. Variationerna under dagen har liknande egenskaper för både hushållsel och tappvarmvatten, vilket exempliﬁeras i figur 2 och figur 3. Det är ”peakar” vid samma tider under morgon och kväll. Tappvarmvattnet har den största ”peaken” under morgonen medan hushållselen har den största ”peaken” under kvällen. Även dessa variationer under dygnet bör tas hänsyn till när energianvändning simuleras för att ge bättre prediktioner.

Samma funktion olika system

En tillsynes låg värmeanvändning kan bero på att del av värmen ligger dold i andra energiposter. Exempelvis kan tappvarmvatten vara eluppvärmt. Detta är fallet på två fastigheter där tappvarmvattnet värms med ett lägenhetsaggregat som inkluderar en frånluftsvärmepump försörjd med hushållsel. Dessa byggnader har mycket låg användning av fastighetsel,

Värmeåtervinning i ventilationen och isolering i klimatskärmen

Byggnaderna på fastighet 4 och fastighet 5 är de enda byggnaderna som uppfyller kravet på värmeisolering som fanns i byggreglerna som var gällande vid tiden 2000 till 2001. U-värdena är på inget sätt speciellt låga med dagens mått mätt. Den totala energianvändningen i fastighet 4 var näst lägst på området och lägre än ﬂera hus som använde frånluftvärmepumpar. Detta visar än en gång på hur viktigt ett välisolerat klimatskal är för att möjliggöra låg energianvändning. De två fastigheter som hade högst värmeanvändning har ingen form av ventilationsvärmeåtervinning. Samtidigt har de som tidigare nämnts, vattenburen golvvärme och mycket stora fönster. Kombinationen av dessa tre karakteristika synes vara synnerligen olyckligt ur energisynpunkt. Värmeanvändningen för fastigheter som använde någon form av ventilationsvärmeåtervinning var i de ﬂesta fall lägre än för fastigheter som inte använde någon återvinning. Men det är inte nödvändigtvis så att den totala energianvändningen är lägre. Då är det viktigt att studera den totala energianvändningen och inte bortse 16

Figur 2: Exempel på hushållselens variation under dygnet i fastighet 9.

Figur 3: Exempel på variation i uppvärmning av tappvarmvatten under dygnet i fastighet 9. Bygg & teknik 2/08

vilket beror pĂĽ att lĂ¤genhetsventilationsaggregaten drivs med hushĂĽllsel. Om endast fjĂ¤rrvĂ¤rmeanvĂ¤ndning och fastighetsel anvĂ¤nds som mĂĽtt pĂĽ energianvĂ¤ndning kommer det att ge missvisande vĂ¤rden fĂśr byggnader med dessa system. I tvĂĽ fastigheter Ă¤r handukstorkar i badrum vattenburna och vĂ¤rms med fjĂ¤rrvĂ¤rme. I Ăśvriga hus vĂ¤rms handdukstorkar med hushĂĽllsel. Handukstorkarna kan ses som dold vĂ¤rme och ofta vet inte lĂ¤genhetsinnehavarna att elektrisk vĂ¤rme i badrum belastar deras hushĂĽllsel. PĂĽ fastigheter med handdukstorkar som gĂĽr pĂĽ hushĂĽllsel kommer dĂ¤rfĂśr en del av uppvĂ¤rmningen vara i form av direktverkande el. Dessutom anvĂ¤nds komfortvĂ¤rme i badrum, golvvĂ¤rme och handdukstorkar, Ă¤ven utanfĂśr uppvĂ¤rmningssĂ¤songen nĂ¤r det inte ďŹ nns nĂĽgot egentligt behov av vĂ¤rmen annat Ă¤n fĂśr att i fallet med golvvĂ¤rme; kompensera fĂśr golvmaterial med lĂĽg kontakttemperatur. Det Ă¤r omĂśjligt att bedĂśma en byggnad utan att ha tillgĂĽng till den totala energianvĂ¤ndningen fĂśrdelat pĂĽ att antal underposter samt kunskap om den byggteknik och de tekniska system som Ă¤r aktuella.

Nuvarande byggregler Ă¤r lĂ¤ttare att klara

Efter ett par ĂĽrs drift uppfyller sex av nio fastigheter de nuvarande byggreglernas krav pĂĽ speciďŹ k energianvĂ¤ndning lĂ¤gre

Ă¤n 110 kWh/m2. Flera hus Ă¤r nĂ¤stan dubbelt sĂĽ bra som kraven i byggreglerna. Sex fastigheter uppfyller nuvarande byggregler medan endast tvĂĽ fastigheter uppfyller dĂĽvarande byggreglers krav pĂĽ hĂśgsta genomsnittligt U-vĂ¤rde pĂĽ klimatskĂ¤rmen. AlltsĂĽ, om man bortser frĂĽn det undantag som dĂĽvarande byggregler tillĂ¤t i form av jĂ¤mfĂśrelse med en referensbyggnad, sĂĽ Ă¤r det lĂ¤ttare att uppfylla nuvarande byggregler jĂ¤mfĂśrt med tidigare ĂĽrs. En stor nyhet och en till synes nĂśdvĂ¤ndighet fĂśr att energiberĂ¤kningar ska utfĂśras korrekt Ă¤r kravet pĂĽ mĂ¤tningar fĂśr att veriďŹ era berĂ¤knad energianvĂ¤ndning. Detta kommer att leda till, ĂĽtminstone pĂĽ sikt, att berĂ¤kningar utfĂśrs fĂśr att projektera byggnader som med sĂ¤kerhetsmarginal uppfyller krav pĂĽ lĂĽg energianvĂ¤ndning och inte berĂ¤kningar som med optimistiska och orealistiska indata visar att en byggnad pĂĽ grĂ¤nsen klarar ett krav som aldrig kommer att veriďŹ eras.

Slutsatser

MĂ¤tningarna visar att det Ă¤r energi fĂśr uppvĂ¤rmning som varierar mest och som avviker mest frĂĽn berĂ¤knad anvĂ¤ndning och inte de energiposter, hushĂĽllsel och tappvarmvatten, som mer direkt pĂĽverkas av brukaren. Detta talar mot att det Ă¤r den brukarrelaterade energianvĂ¤ndningen som gĂśr att energiberĂ¤kningar slĂĽr fel.

FĂśr att mĂśjliggĂśra en detaljerad analys av en byggnads energianvĂ¤ndning och mĂśjlighet att hitta orsaker till eventuella avvikelser mellan uppmĂ¤tt och berĂ¤knad anvĂ¤ndning krĂ¤vs att den totala energianvĂ¤ndningen studeras med tillrĂ¤ckligt tidsupplĂśst data fĂśrdelad ett antal energiposter. FĂśr att bedĂśma en byggnads energianvĂ¤ndning mĂĽste den totala energianvĂ¤ndningen studeras och det gĂĽr inte att bortse frĂĽn viktiga delar i en byggnads energibalans, som till exempel hushĂĽllselen, som kan innefatta stora delar av uppvĂ¤rmningsenergin, direkt eller indirekt. I fallet med Bo01 resulterade ett gemensamt energimĂĽl fĂśr fastigheterna i en spridning med en faktor tre mellan hĂśgsta och lĂ¤gsta energianvĂ¤ndning och endast en fastighet som uppfyllde mĂĽlet. Resultatet betonar vikten av hĂśgre kvalitet pĂĽ prediktioner av energianvĂ¤ndning fĂśr att mĂśjliggĂśra projektering av byggnader som uppfyller mĂĽl om lĂĽg energianvĂ¤ndning. â&#x2013;

Endast 368 kronor plus moms kostar en helĂĽrsprenumeration pĂĽ Bygg & teknik fĂśr 2008!

gg ĂĽ Nordby MĂśt oss p A27:48 Monter

JOMA GF KOMBIPLĂ&#x2026;T ett glidskikt kombinerat med fuktspĂ¤rr

'RANAB GOLVREGELSYSTEM

&Ă&#x161;R MILJĂ&#x161;VĂ&#x160;NLIGA OCH BEHAGLIGA GOLV MED GODA LJUDEGENSKAPER I BOSTĂ&#x160;DER SKOLOR KONTOR OCH OFFENTLIGA LOKALER

s 'RANAB UNDERGOLVSYSTEM Ă&#x160;R TESTAT OCH CERTIl ERAT AV 3VERIGES 0ROVNING OCH &ORSKNINGSINSTITUT s 'RANAB SYSTEMET GER EN EFFEKTIV STEG OCH LUFTLJUDSISOLERING s 'RANAB SYSTEMET Ă&#x160;R HELT FORMSTABILT AV OORGANISKT MATERIAL OCH PĂ&#x152;VERKAS EJ AV FUKT OCH TEMPERATURVĂ&#x160;XLINGAR

"ESTĂ&#x160;LL 'RANAB BROSCHYREN "YGG OCH -ILJĂ&#x161;TEKNIK '2!.!" !" 0 / "OX 3 6Ă&#x152;RGĂ&#x152;RDA 3WEDEN 4EL &AX EPOST GRANAB SE WWW GRANAB SE Bygg & teknik 2/08

glidskikt, vattenutledare och fuktspĂ¤rr i samverkan â&#x20AC;˘ fungerar som glidskikt â&#x20AC;˘ fungerar som vattenutledare och fuktspĂ¤rr â&#x20AC;˘ ger mĂśjlighet till att fĂśrlĂ¤nga avstĂĽnd mellan vertikala rĂśrelsefogar â&#x20AC;˘ fĂśrhindrar uppkomst av rĂśrelsehindrade tvĂĽngsrelaterade dragsprickor

FĂśr mer information kontakta:

MĂĽlskog â&#x20AC;˘ 335 91 GnosjĂś tel. 0370 - 32 52 50 â&#x20AC;˘ fax. 0370 - 32 51 25 mail: info@joma.se hemsida: www.joma.se 17

Med sikte på framtiden

Nytt solskyddsglas

Se mer. med värmekamerorna testo 880

Bästa bildkvaliteten i segmentet. Tack vare en rad innovativa och smarta tekniska lösningar uppnås en mycket hög och stabil bildkvalitet. Perfekt för byggnadstermografering genom bl.a tempererad sensor och möjlighet att byta objektiv.

Pilkington Suncool™ Brilliant 40/22 Senaste tillskottet bland våra solskyddsglas är Pilkington Suncool Brilliant 40/22. Det släpper bara in ca 20% av solvärmen, är neutralt i transmission och har en svag blåton i reflektion. Ett perfekt solskydd för kommersiella byggnader där det ställs stora krav på solvärmedämpning. Om du söker ett högkvalitativt glas som ger effektiv avskärmning och har ett attraktivt utseende är Pilkington Suncool Brilliant 40/22 ett bra val, framför allt till fasader, glastak, atriumgårdar och glasgångar. Alla solskyddande glas i serien Pilkington Suncool är dessutom lågemissionsglas, d.v.s. har bra U-värde som ger god isolering. Tack vare denna dubbelfunktion sparar de energi och förbättrar komforten året runt.

Se testo 880 på

Monter C17:70 För mer information: ring 035-15 30 00 eller besök www.pilkington.se.

Tel. 031-704 10 70 www.nordtec.se 18

Bygg & teknik 2/08

Varför ska vi göra energideklarationer? I Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda fastställdes krav om energicertifiering som en del av de åtgärder som ska vidtas i arbetet med att minska Europas beroende av import av energi och att begränsa koldioxidutsläpp från bostads- och tjänstesektorn som idag använder cirka 40 procent av Europas slutliga energianvändning. Sveriges riksdag antog i juni 2006, miljömålet att med utgångspunkt i 1995 års användning minska energianvändningen med 20 procent till 2020 och 50 procent till 2050. Att genomföra åtgärder som föreslagits i energideklarationerna är ett steg att uppfylla dessa mål. Det övergripande syftet med energideklarationerna är att effektivisera energianvändningen och att främja hållbar utveckling genom att minska mängden utsläpp som skadar klimatet och vår livsmiljö. Med tanke på att energipriserna har stigit kraftigt är det även bra för byggnadsägaren att få vetskap om hur energikostnaderna kan minska.

Vad är en energideklaration?

Energideklarationen beskriver hur effektivt ett hus är ur energisynpunkt och vad som kan göras för att förbättra byggnadens energiprestanda genom att minska energianvändning och driftskostnader samtidigt som ett bra inomhusklimat säkerställs. Energideklarationen innehåller; ● en uppgift om byggnadens energiprestanda, ● om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden, ● om radonmätning har utförts i byggnaden,

Artikelförfattare är Veronica Eade, och Nikolaj Tolstoy, Boverket, Karlskrona. Bygg & teknik 2/08

● om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, ● referensvärden som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra med en genomsnittsbyggnad (SFS 2006:985). Dessutom tillkommer övriga uppgifter som framgår i förordningen (2006:1592) om energideklarationer samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2007:14 BED2) om energideklaration för byggnader. Energideklaration kan vara; 1) den rapport som energiexperten överlämnar till byggnadsägaren 2) det som matas in i Boverkets register 3) sammanfattningen som sätts upp i trapphuset. Det är viktigt att se helheten i arbetet med energideklarationen. Det byggnadsägaren får är en analys av byggnadens energiprestanda, förslag på kostnadseffektiva åtgärder som förbättrar byggnadens energiprestanda och en sammanfattning som ska ﬁnnas tillgänglig för allmänheten. Energideklarationen är alltså inte bara ett papper hos Boverket (eller i trapphuset), utan ett effektivt verktyg som skapar möjligheter att spara energi, miljö och pengar.

Vad innebär genomförandet för Sverige?

För att man ska kunna införa den delen av EG-direktivet om byggnaders energiprestanda som kräver energicertifiering av byggnader, har fyra författningar beslutats: ● Lag (2006:985) om energideklaration av byggnader ● Förordning (2006:1592) om energideklaration av byggnader ● Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration av byggnader (BFS 2007:14 BED2) ● Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av energiexpert (BFS 2007:5 CEX1). Lag som beslutas av riksdagen, förordning som beslutas av regeringen och föreskrifter som myndigheter beslutar är bindande regler, medan allmänna råd är exempel på hur regler kan följas. I genomförandets första fas är det cirka 220 000 stycken flerbostadshus och lokalbyggnader samt 380 000 småhuslägenheter som är hyreshus eller bostadsrätter-

FOTO: MARIANNE NILSSON/BOVERKET

Energideklaration – en stor energieffektiviseringskampanj

byggnader som ska deklareras. Ute i landet är arbetet i full gång med att certiﬁera energiexperter, ackreditera kontrollorgan och upprätta energideklarationer.

Vilka byggnader och när?

Lag, förordning och föreskrifter talar om vilka byggnader som ska energideklareras. Till årsskiftet 2008/2009 ska hyres- och bostadsrättshus (flerbostadshus och småhus), lokaler som hyrs ut och specialbyggnader större än 1000 kvadratmeter ha en energideklaration och en deklaration ska upprättas för varje byggnad. Vad som definieras som en specialbyggnad står i Fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Det är skolor, vårdbyggnader, allmänna byggnader etcetera. För nya byggnader gäller krav på energideklaration från och med den 1/1 2009, men exakta tidpunkter för deklaration återfinns i lagen och för nya byggnader finns det också tidsangivelser i föreskriften om energideklaration (BFS 2007:14 BED2). Luftkonditioneringssystem som huvudsakligen drivs med elektricitet och som har en nominell effekt större än 12 kW ska också energideklareras, oavsett om de finns i en deklarationspliktig byggnad eller inte. Om byggnaden är deklarationspliktig förs uppgifterna om luftkonditioneringssystemet in i energideklarationen som ska upprättas inom tidsramen för aktuell byggnad (BFS 2006:985 10§). Om luftkonditioneringssystemet finns i en icke-deklarationspliktig byggnad, krävs det en första besiktning av systemet efter den 31/12 19

2008 och man upprättar ett besiktningsprotokoll med de uppgifter som krävs för systemet (BFS 2006:985 11§).

Hur går det till? Vem gör vad?

Det är byggnadsägarens ansvar att se till att deklarationen blir upprättad. Enligt lag och förordning är det ackrediterade kontrollorgan som ska upprätta deklarationerna och för att bli ackrediterad som kontrollorgan krävs att företaget har minst en certiﬁerad energiexpert i arbetsledande befattning. En energiexpert går igenom allt material och kända fakta som byggnadsägaren tillhandahållit om aktuell byggnad, som framkommer vid en besiktning, och använder de uppgifterna som grund i sin bedömning av vilka energieffektiviseringsåtgärder som kan vara lämpliga för just den byggnaden. Åtgärderna presenteras som förslag som ska innehålla en uppskattad investeringskostnad och energibesparing i kilowattimmar per år. Kostnad i kronor per minskad kilowattimme ska redovisas. Eventuellt kan byggnaden behöva besiktigas av en expert. Behovet av en besiktning styrs av om den kan leda till rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder eller om uppgifterna lämnade av byggnadsägaren inte är tillräckliga för att bedöma byggnadens energiprestanda. Kostnaden för besiktningen ska även vägas in i bedömningen av behovet; ju högre energianvändning per kvadratmeter och år, desto större behov av en besiktning. För att avgöra besparingspotentialen för en byggnad används två referensvärden, där det ena beräknas av Boverket enligt en formel i en bilaga till föreskriften om energideklarationer (BFS 2007:14 BED2) och är ett genomsnittsvärde för en liknande byggnad som den deklarerade. Det andra referensvärdet är det som gäller för nya byggnader enligt Boverkets byggregler (BFS 1993:57, BBR12). På Boverkets webbplats ﬁnns ett verktyg för referenvärdesberäkningar tillgängligt. Ett annat hjälpmedel för byggnadsägare och energiexperter är kalkylverkty-

get Edkalkyl (www.edkalkyl.se), som beskriver vad en kostnadseffektiv åtgärd är och hur man räknar fram lönsamheten i åtgärdsförslag för energideklarationen. När förarbetet är klart matar energiexperten in de uppgifter som krävs i Boverkets databas och godkänner energideklarationen som sparas i det elektroniska registret. Till byggnadsägaren överlämnar energiexperten energideklarationen tillsammans med åtgärdsförslagen, inklusive beskrivning hur åtgärdsförslagen tagits fram, och den sammanfattning av resultatet som ska ﬁnnas väl synlig i byggnaden. Kommunen är ansvarig tillsynsmyndighet när det gäller energideklarationerna och de har rätt att meddela byggnadsägaren de förelägganden som behövs samt har rätt att utfärda vite i form av böter om kraven inte efterlevs. Kommunen har även rätt att kontrollera att besiktning av luftkonditioneringssystem har genomförts i de fall detta krävs.

Energiexperten, certifiering och ackreditering av kontrollorgan

Den oberoende experten motsvaras av ett ackrediterat kontrollorgan och är ett företag som ackrediterat sig hos Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) och därför är godkända att upprätta energideklarationer. För att få en ackreditering av Swedac krävs bland annat att företaget har minst en certifierad energiexpert i arbetsledande befattning och att företaget är organiserat på ett sätt som gör att det kan utföra energideklarationer enligt Boverkets föreskrifter. I ackrediteringen styrks också det oberoende som krävs i lag, förordning och föreskrifter. Det är det ackrediterade kontrollorganet (företaget) som byggnadsägaren anlitar för att utfärda en energideklaration. Om företaget har flera kontor som arbetar med energideklarationer, krävs en certifierad energiexpert i arbetsledande befattning per arbetsställe för att uppfylla kraven på kompetens och oberoende enligt lag, förordning och föreskrifter. Certifierad energiexpert kan man bli genom att vända sig till av Swedac ackre-

diterade certifieringsorgan och de utbildningsföretag som ger kurser i dessa ämnen. Energiexperten kan certifieras för tre olika behörighetsnivåer beroende på vilken typ av byggnader eller system experten har kunskaper om och kompetens att bedöma utifrån energiprestanda och åtgärdsmöjligheter; ● normal för deklaration av enklare byggnader, ● kvalificerad för komplexa byggnader, ● luftkonditionering för luftkonditioneringssystem. För att få behörighet normal, kvalificerad eller luftkonditionering ska man som sökande ha vad man kallar för allmän teknisk kunskap från genomförd relevant utbildning och det kan vara både högskoleutbildning, yrkesteknisk utbildning eller annan utbildning som anses vara relevant för uppgiften. Typiska områden experten är utbildad och/eller har erfarenhet inom är byggnaders energisystem, installationsteknik eller byggnadsteknik. Det krävs också att den blivande experten har en viss praktisk erfarenhet av ämnesområdet och grundkravet är att man har fem års dokumenterad erfarenhet av praktiskt arbete inom bygg- eller fastighetsförvaltningsbranschen, varav minst två år ska vara arbete med nära anknytning till energianvändning och inomhusmiljö för den byggnadskategori man söker behörighet. Detaljerad beskrivning om vilken kompetens och kunskap som krävs av den certifierade energiexperten finns i Boverkets föreskrift BFS 2007:5 CEX 1. Förutom den certifierade personen kan det ackrediterade kontrollorganet ha andra anställda energiexperter som kan utföra delar av eller hela energideklarationer. Dessa behöver inte vara certifierade, men ska ha tillräckligt med kunskap och kompetens för att kunna upprätta en energideklaration med god kvalitet. Swedac är den statliga myndighet som verkar som nationellt ackrediteringsorgan och ansvarar för kontrollfrågor enligt lagen om teknisk kontroll. Det innebär att de

Välkommen till vår monter C19:21 på Nordbygg

Bygg & teknik 2/08

kompetensprövar verksamheter som utför analys, provning, kalibrering, certifiering, kontroll och besiktning. Det är Swedac som ackrediterar företag som vill upprätta energideklarationer och de certifieringsorgan som certifierar energiexperter. Swedac arbetar enligt kraven i den internationella standarden ISO/IEC 17020.

Energideklarationsregistret

Formuläret som ska användas ska överföras elektroniskt till Boverket. Formuläret fylls i av energiexperten efter inloggning i registret och det är den tekniskt ansvarige på det ackrediterade kontrollorganet som ger behöriga energiexperter rätt att logga in i systemet. I dag har bara de ackrediterade kontrollorganen tillgång till energideklarationsregistret, men vi arbetar på att skapa miljöer för byggnadsägare och kommuner. Byggnadsägaren ska kunna använda registret för att titta på deklarationerna för egna byggnader, medan kommunens tillsynsansvariga får tillgång till alla energideklarerade byggnader i kommunen som hjälpmedel i tillsynsarbetet.

Möjligheter och risker med olika åtgärder

Minskade värme- och ventilationsförluster, bättre verkningsgrader, bättre kontroll på drift- och skötselrutiner och bättre inomhusmiljö är exempel på möjligheter som kan presenteras i samband med olika åtgärdsförslag, men det är viktigt att komma ihåg att det även behöver göras en bedömning av eventuella risker som kan förknippas med samma åtgärder. Fuktproblem som kan uppstå vid exempelvis tilläggsisolering och som kan resultera i mögeltillväxt eller andra försämringar i inomhusklimat, förändringar i ljusinsläpp, ändringar i husets utseende som inte är tillfredsställande eller kanske inte ens förenliga med lokala bestämmelser, legionellaproblematik eller risk för förorening av grundvatten är några exempel på risker man kan behöva ta hänsyn till. För att hjälpa byggnadsägaren och göra branschen uppmärksam på behovet

Bygg & teknik 2/08

En energideklarerad fastighet.

av att göra en konsekvensanalys på åtgärdsförslagen, skapar Boverket en serie faktablad om energieffektiva åtgärder som publiceras på Boverkets webbplats . Syftet med faktabladsserien är främst att ge byggnadsägaren information om möjligheter och risker med olika åtgärder som kan minska energikostnaderna och informationen är tillgänglig för alla.

Boverkets roll

Boverket har utfärdat föreskrifter i anslutning till lag och förordning om energideklaration av byggnader. Dessa föreskrifter behandlar vad energideklarationen ska innehålla samt vilken kompetens den certiﬁerade energiexperten ska ha. Boverket har också till uppgift att föra ett register över de energideklarationer och besiktningsprotokoll som lämnats till verket. Dessutom har Boverket till uppgift att sprida information.

Hur ligger vi till?

Energiexpertens uppgift är att föreslå kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda och kostnadseffektiviteten bör vara ett starkt inci-

tament för genomförande av åtgärdsförslagen. En viss risk föreligger dock att den förväntade besparingen från förslagen i energideklarationerna uteblir eftersom det inte finns något krav i regelverket att genomföra åtgärdsförslagen. För att uppfylla målen både lokalt och globalt, krävs ett visst engagemang i många led. Klimatförändringarna påverkar oss alla och alla kan bidra med något för att minska miljöpåverkan. Energideklarationerna är ett led i miljöarbetet som kan ha stora ekonomiska konsekvenser och med tanke på den enskilda byggnadsägarens plånbok bör de kostnadseffektiva åtgärdsförslag som tas fram bli genomförda. Den 12/2 2008 såg energideklarationsläget ut så här: ● 1 000 godkända energideklarationer, ● 83 ackrediterade kontrollorgan för energideklarationer, ● 260 registrerade certifierade energiexperter. Med den takt vi idag får in energideklarationer är det nödvändigt att vidta åtgärder för att hinna få alla byggnader deklarerade innan årskiftet 2008/2009. Energideklarationerna är ett viktigt verktyg i arbetet med ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle och Boverket har därför i dagarna sänt ett brev till miljödepartementet där man vill uppmärksamma regeringen på att alla 220 000 flerbostadshus och lokalbyggnader samt de 380 000 småhuslägenheter som upplåts med nyttjanderätt inte hinner deklarera i tid. Kommunerna ger troligen inga färelägganden om byggnadsägaren beställt utförandet av energideklaration före 2009. ■

Referenser

Publikationer: Energideklaration för byggnader – en regelsammanställning (Boverket februari 2007). Webbadresser: www.boverket.se www.edkalkyl.se www.swedac.se

Energianvändning i byggnader – normer och realiteter Vid revidering av kap. 9 i Boverkets byggregler (BBR), har kraven på byggnaders energianvändning utformats på ett helt nytt sätt. Tidigare har krav ställt på byggnaders värmegenomgångskoefficienter, U-värden för att begränsa tranmissionsförluster, och på byggnaders täthet för att begränsa den ofrivilliga ventilationen. I revideringen har man nu i stället ställt krav direkt på byggnadens specifika energianvändning: Bostäder skall vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning högst uppgår till 110 kWh per m2 golvarea (Atemp) och år i klimatzon söder och 130 kWh per m2 golvarea (Atemp) och år i klimatzon norr. Denna utformning kan kännas tilltalande, då det är precis denna energianvändning man som ”konsument” är intresserad av, men principen är väl värd att diskutera. Tanken i BBR är att konstruktören ska göra en teoretisk beräkning vid projekteringen och att kravet sedan ska veriﬁeras genom uppmätning i färdig byggnad. BBR kap 9.2, rådstext: Kraven i avsnitt 9:2 bör verifieras dels genom beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning och genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten vid projekteringen, dels genom mätning av specifika energianvändningen i den färdiga byggnaden. Vid ett snabbt betraktande kan förändringen inte uppfattas som särskilt stor. Utgående från beräknade U-värden har det alltid varit möjligt att beräkna en byggnads energianvändning, men revideringen innebär en väldigt stor principiell skillnad. I ”nya” BBR ger Boverket väldigt lite information om hur energianvändningen ska beräknas: Vid beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning bör lämpliga säkerhetsmarArtikelförfattare är Edward Milaszewski, Göteborg, konsulterande ingenjör och forskare inom området framtida byggteknik.

ginaler tillämpas så att kravet på byggnadens specifika energianvändning uppfylls när byggnaden tagits i bruk. Man låter alltså konstruktören välja vilka korrektioner som ska göras för arbetsutförande, solinstrålning, värmelagring i mark och så vidare, faktorer som Boverket tidigare rekommenderat i normalutförandet. Detta kan förefalla välbetänkt, då det är helt i linje med funktionskravstänkandet, och avsikten är att mäta resultatet – energianvändningen – på den färdiga byggnaden. Den stora skillnaden mot tidigare är att man här överlåter väldigt mycket på den enskilde konstruktören och att man därför rimligen kommer att få stora variationer i beräkningar. Fördelen med tidigare system, där Boverket styrde upp de värmetekniska beräkningarna relativt hårt, var att olika personer kom till samma resultat vid beräkning av likartade konstruktioner. Om detta resultat var exakt rätt är väldigt tveksamt, och egentligen ganska ointressant, men det var konkurrensneutralt. Dessutom fanns systemet fram till BBR 2002 en metod att med ∆U-påslag premiera bra konstruktioner. Med nuvarande utformning av BBR kan två olika typhustillverkare ange olika energianvändning för identiska hus. En låg energianvändning kommer rimligtvis att vara ett kraftigt försäljningargument i framtiden. En sådan utveckling är väldigt olycklig.

”Trubbigt” verktyg

Kommer dessa svårigheter då inte att elimineras genom uppmätning av verklig energianvändning? Mycket tveksamt! Uppmätning av energianvändning i en bebodd byggnad är ett mycket ”trubbigt” verktyg för att bedöma byggnadens energistatus. En låg säkerhetsmarginal, som inte är kopplad till verkligt arbetsutförande, kommer lätt att kunna döljas i korrektionen för brukarberoende. Man kan identiﬁera två övergripande frågeställningar som kommer att uppstå med den nya utformningen av BBR: ● Veriﬁering av krav genom uppmätt energianvändning; ❍ normalårskorrigering inklusive solinstrålning ❍ korrigering för brukarberoende ● Lämpliga säkerhetsmarginaler för beräknad energianvändning; ❍ inverkan av arbetsutförande ❍ inverkan av värmetröghet ❍ inverkan av solinstrålning. Om man, till äventyrs, i något fall mäter upp så hög energianvändning, att den

inte kan bortförklaras med olika korrigeringar, uppstår givetvis frågan: Vem bär ansvaret? ● Konstruktören som har räknat med för små ”lämpliga säkerhetsmarginaler”? ● Entreprenören, som utfört arbetet på ett sådant sätt att ”lämpliga säkerhetsmarginaler” inte var lämpliga i detta projekt?

Verifiering av krav genom uppmätning

I tidigare utgåvor av SBN och BBR har alltid en byggnads ”energistatus” fastställt genom en teoretisk beräkning av värmegenomgångskoefﬁcienter. Om dessa beräkningar gav ”sanna” värden på värmetransmissionen är tveksamt, men alla utförde beräkningarna på samma sätt och jämförde resultaten med angivna kravvärden. I nuvarande BBR ska förutom beräkningen även genomföras en mätning. Byggnadens energianvändning bör mätas under en sammanhängande 12månadersperiod, avslutad senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Normalårskorrigering och eventuell korrigering för onormal tappvarmvattenanvändning och vädring bör redovisas i en särskild utredning. Normalårskorrigering av energianvändningen med avseende på avvikelse i temperatur torde vara relativt enkel att genomföra och resultatet bör också kunna fås med en acceptabel noggrannhet. Normalårskorrigering med avseende på solinstrålning kommer förmodligen att bli svårare, särskilt om hänsyn ska tas till fönsterareor i olika väderstreck och aktuell solavskärmning för den enskilda byggnaden. De verkliga svårigheterna kommer emellertid att uppträda vid korrigering för brukarberoende. Angivna krav på energianvändning innefattar energi för varmvattenberedning, men inte hushållsel. Att korrigera för onormal varmvattenanvändning, som anges i BBR, är relativt enkelt så länge man ser till ökad energianvändning för varmvattenberedningen, men hur stor del av denna tillgodogör sig byggnaden i form av minskat uppvärmningsbehov. Än större blir svårigheterna när man betraktar hushållsel. Är det rimligt att en onormalt hög andel hushållsel ska kunna kompensera en dålig byggnad? Eller kanske än värre att en bra byggnad blir underkänd genom att de boende är energimedvetna och använder ovanligt lite hushållsel och därmed genererar onormalt lite ”gratisvärme”. Beräkningar av tillgoBygg & teknik 2/08

Modern Betong

HĂĽrdbetonggolv 3RO\XUHWDQJROY

NĂ¤r du behĂśver hjĂ¤lp med dina industrigolv

Epoxigolv

6M|Ă \JYlJHQ 7lE\

MembranhĂ¤rdare

7HO )D[ FĂśrsĂ¤ljningsansvarig &DUO )UHGULN 6|GHUEHUJ

Reparationsbruk RengĂśringsmedel

www.modernbetong.se

8QGHUJMXWQLQJV bruk

MĂ¤ssa

DSULO VHU GX RVV Sn 1RUGE\JJ %HV|N RVV L PRQWHU $ dogĂśrande av â&#x20AC;?gratisenergiâ&#x20AC;? Ă¤r inget nytt, utan har anvĂ¤nts tidigare vid exempelvis sĂĽ kallad omfĂśrdelningsberĂ¤kningar. Principer och fĂśrslag till ingĂĽngsparametrar presenteras exempelvis i Boverkets handbok Termiska berĂ¤kningar. Det torde emellertid vara fullt klart att denna typ av berĂ¤kningar innehĂĽller vĂ¤ldigt stora osĂ¤kerheter. OsĂ¤kerheterna Ă¤r totalt sett av den storleksordning att vĂ¤ldigt stora variationer i uppmĂ¤tt energianvĂ¤ndning kan fĂśrklaras med brukarberoende faktorer.

FĂśrslag

Ă&#x2026;tergĂĽ till att bedĂśma byggnaders energitekniska status genom teoretisk be-

â&#x2014;?

Bygg & teknik 2/08

rĂ¤kning av vĂ¤rmegenomgĂĽngskoefďŹ cienter. Ange detaljerat hur berĂ¤kningen ska genomfĂśras, sĂĽ att inte berĂ¤kningsmetoderna blir ett konkurrensmedel. Ange maximalt tillĂĽten genomsnittlig vĂ¤rmegenomgĂĽngskoefďŹ cient fĂśr byggnaden. â&#x2014;? StĂ¤ll krav pĂĽ byggnaders tĂ¤thet och stĂ¤ll krav pĂĽ veriďŹ ering av kravet. â&#x2014;? StĂ¤ll krav pĂĽ fĂśretagens kvalitetssystem fĂśr att sĂ¤kerstĂ¤lla ett gott arbetsutfĂśrande. â&#x2014;? AnvĂ¤nd systemet fĂśr energideklarationer fĂśr att bedĂśma byggnaders energistatus. HĂ¤r kan man mĂśjligen fĂĽ ett sĂĽ stort urval att man kan gĂśra sig oberoende av brukarberoende. â&#x2013;

Litteratur

Boverket 2006. Boverkets byggregler, BBR, BFS 1993:57 med Ă¤ndringar till och med 2006:12. Boverket 2003. Termiska berĂ¤kningar â&#x20AC;&#x201C; Rumsklimat, vĂ¤rmeisolering, transmissionsfĂśrluster och omfĂśrdelningsberĂ¤kning.

Endast 368 kronor plus moms kostar en helĂĽrsprenumeration pĂĽ Bygg & teknik fĂśr 2008! 23

Miljöklassning av byggnader – nu nära tillämpning Inom ByggaBo-dialogen pågår ett större antal aktiviteter, bland annat en stor utbildningssatsning där olika yrkeskategorier utbildas i hur man ska planera, bygga och förvalta byggnader för att få dem uthålliga. Boverket svarar för ett ByggaBokansli som bland annat har tagit fram ett utbildningspaket som ska sprida kunskap om hur miljöriktiga byggnader ska utformas. Tanken är att de deltagande företagen ska låta utbilda medarbetare som sedan i sin tur ska kunna genomföra interna kurser i företagen med hjälp av det utbildningsmaterial som tagits fram. Arbetet utgår från den vision som skapades när arbetet med ByggaBo-dialogen startades – svensk bygg- och fastighetsbransch ska på frivillig väg bli hållbar främst inom tre prioriterade områden: inomhusmiljö, energianvändning och användning av naturresurser. Dialogen hade siktet inställt på en hållbar bygg- och fastighetssektor 25 år fram i tiden, det vill säga 2025. Metoden som användes kallas på engelska för ”backcasting”. Man började med att definiera en önskad framtidsbild – en vision – och diskuterade sedan vilka strategier och åtgärder som kan leda fram till det önskade målet. Man konstaterade också att om vi ska nå en hållbar samhällsutveckling krävs stora insatser från såväl statens sida som från näringslivet. För att visionen ska kunna uppnås 2025, en generation framåt i tiden, krävs uppfyllande av ett antal angelägna delmål. Ett av dessa delmål är att alla nya och trettio procent av alla befintliga byggnader som innehåller bostäder och lokaler ska vara klassade med avseende på de tre prioriterade områdena 2009. ByggaBo-dialogens mål ska uppnås på frivillig väg. Den första överenskommelsen undertecknades 2003 av trettioen

Artikelförfattare är Johnny Andersson, teknisk direktör, Ramböll Sverige AB, Stockholm. Bygg & teknik 2/08

företag, fyra kommuner och regeringen som åtog sig att genomföra ett antal konkreta åtgärder i sina egna verksamheter. 2004 beslutade regeringen om att ett sekretariat skulle inrättas vid Boverket med uppgift att stödja ByggaBo-dialogen. 2007 undertecknades en ny överenskommelse med både de redan deltagande aktörerna och ett antal nytillkomna. Aktörerna har kommit överens om ett trettiotal åtaganden som sammanfattas i sju huvudrubriker: ● Planera för ett hållbart samhällsbyggande! ● Se till helheten och byggnadsverkets hela livscykel! ● Skapa en effektiv och kvalitetsstyrd bygg- och förvaltningsprocess! ● Förvalta byggnadsverk med energioch miljöhänsyn! ● Klassificera byggnader! ● Forska, utveckla och utbilda för en hållbar bygg- och fastighetssektor! ● Följ upp och utvärdera! De överenskommelser och åtaganden som aktörerna gjort och hur arbetet fortskrider redovisas på hemsidan (www. byggabodialogen.se).

Miljöklassning av byggnader

Tre forskargrupper har under de senaste tre åren samarbetat med att ta fram ett förslag till ett frivilligt system för klassificering av byggnadens miljökvaliteter. Projektledare för de tre projekten har varit: (A): Tor-Göran Malmström, KTH, med P-O Carlson, ACC Glasrådgivare, som implementeringsledare (B): Torbjörn Lindholm, Chalmers med

Johnny Andersson, Ramböll, som implementeringsledare samt Martin Erlandsson, IVL (C): Göran Finnveden, KTH, med Mauritz Glaumann, HiG, som biträdande projektledare och Helene Wintzell, KTH/HWzAB, som implementeringsledare samt bland andra Tove Malmqvist och Åsa Svenfelt, KTH. Projekten har finansierats av FormasBIC, Energimyndigheten och deltagande företag. Forskargrupperna har nu presenterat ett preliminärt slutförslag, version 1 2008, till miljöklassning av byggnader med avseende på de tre områdena energianvändning, kemiska ämnen och innemiljö vardera uppdelat på aspekter, indikatorer och kriterier för de tre områdena, figur 1. Klassningsmetoden innehåller tre områden att klassa; energi, innemiljö och kemiska ämnen. Ett fjärde område, särskilda miljökrav, är tillämpbart i vissa speciella fall för byggnader med eget va-system. Varje område i metoden belyser ett antal aspekter (miljöaspekter). För varje aspekt identifieras de problem som systemet ska bedöma. De problem som varje aspekt avser att belysa, mäts med hjälp av en eller flera indikatorer. För varje indikator finns klassningskriterier som är de gränsvärden som används för att hänföra egenskaper hos en byggnad till en viss miljöklass. Klassningskriterierna i detta system är A, B, C och D, där A är bäst, D sämst och C avser att spegla grundkrav, se figur 2 på nästa sida. Resultatbedömningen av klassningen, i klasserna A till D, sker stegvis genom aggregering i tre steg:

Figur 1: Klassningssystemet är uppbyggt i fyra nivåer: områden, aspekter, indikatorer och klassningskriterier. 25

byggnad, inte hur man tänkt att den ska fungera. Klassningssystemet är avsett att användas när man vill få en uppfattning om hur bra byggnaden är från miljösynpunkt, som underlag för förbättringsåtgärder. Ett system för miljöklassning av byggnader kan få en mängd olika användningsområden och det finns olika drivkrafter för olika intressenter att använda ett sådant system. Det klassningssystem som presenteras i rapporten har utvecklats för en bred tillämpning och har inte anpassats för någon specifik målgrupp av vare sig användare eller incitamentsgivare. Rapporten innehåller detaljerad information om indikatorer och klassningskriterier samt instruktioner om hur man ska Figur 2: Aggregeringen av klassningsresultaten kan ske ända till byggnadsnivå. kunna klassa sin byggnad. De flesta av in● Från indikatorer till aspekter som utförde arbetet, om omfattningen och dikatorerna är testade, men några har till● Från aspekter till områden antalet indikatorer var lämplig och hur kommit efter testfasen och flera har ● Från områden till övergripande klass klassningsresultatet ska redovisas. förändrats. Därför behöver systemet pröför byggnaden. Detta är ett frivilligt steg. Erfarenheterna från den tidigare vas igen. Baserat på de resultaten kan det För att stimulera till god anslutning till genomförda testfasen och det fortsatta ar- sedan finnas behov av modifieringar av den frivilliga miljöklassningen ingår även betet med utveckling av klassningssyste- systemet. En verifiering av systemet inatt byggnader med kvalitet högre än sam- met har nu således resulterat i en prelimi- leds i januari-februari 2008 och först därhällets grundkrav ska kunna få del av tre när slutrapport för projektarbetet som efter kan systemet tas i bruk i full skala. olika ekonomiska incitament: presenterar en metod för att miljöklassa Checklistor och beräkningshjälpmedel ● Skatter (regeringen) byggnader med avseende på energi, inne- kommer att tas fram för att underlätta in● Försäkringar (försäkringsbolag) miljö och kemiska ämnen. Rapporten pre- samling och sammanställning av data. ● Fastighetskrediter (banker och kreditin- senterar också några särskilda miljökrav Dessa syftar också till att systemet anstitut). för byggnader med eget va-system. Rap- vänds på ett enhetligt sätt. Sådana hjälpUtöver dessa kan också räknas att fas- porten kommer att tryckas av Boverket medel kommer att tas fram i ett planerat tighetsägaren av klassningsresultatet dels under februari 2008 och finnas tillgänglig projekt under våren 2008. lär känna sitt hus med dess fördelar och på ByggaBo-dialogens hemsida. I ett samarbetsprojekt mellan Länsförsvagheter, men också att ett hus med bra En av de viktigaste utgångspunkterna säkringar och Ramböll, båda ByggaBoklassningsresultat kan förväntas bli mer för arbetet med att ta fram ett miljöklass- aktörer, kommer den frivilliga miljöklassattraktivt på marknaden, figur 3. ningssystem har varit ByggaBo-dialogens ningen av ett större kontorshus att Arbetet har aktivt följts av en projekt- mål att alla nya hus och 30 procent av det genomföras parallellt med den obligatogrupp bestående av tjugosju deltagande befintliga byggnadsbeståndet ska vara riska energideklarationen bland annat för företag från olika områden inom bygg- miljöklassade senast år 2009. Denna am- att fastställa vilka samordningsvinster och fastighetsbranschen: Anticimex, AB bition har medfört att enkelhet har varit som kan göras när dessa arbeten utförs Electrolux, AB Svenska Bostäder, Aka- ett viktigt mål för miljöklassningsarbetet. samtidigt. I projektet kommer också risdemiska Hus AB, AP Fastigheter, Bengt Balansen mellan trovärdighet och enkel- ken för framtida vattenskador, även det Dahlgren AB, Hofors Kommun, HSB, het har varit viktigt för arbetet. av gemensamt intresse för de två företaLandstingsfastigheter i Jönköping, JM Miljöklassningssystemet är utvecklat gen, att studeras med hjälp av en riskanaAB, LB-Hus, Locum, Länsförsäkringar för befintliga byggnader som är tagna i lys som utvecklats i ett nordiskt samarAB, Malmö Stadsfastigheter, Norra Älv- bruk sedan minst ett år, det vill säga de betsprojekt. stranden Utveckling AB, NCC Construc- tekniska systemen antas vara intrimmade Miljöklassningssystemet behöver ocktion Sverige AB, Platzer Fastigheter AB, och en brukarenkät kan genomföras. Det- så presenteras på ett mer lättillgängligt Ramböll Sverige AB, Roxull AB, SBC ta är naturligt eftersom det är byggnadens sätt för att få en större spridning och anMark AB, Skanska Sverige AB, Sweco faktiska funktion som är intressant hos en vändbarhet. ByggaBo-dialogens sekretaFFNS Arkitekter, Tyréns AB, Variat har inlett arbetet med att forsakronan AB, Vasallen AB, WSP mulera en strategi och en handsamt White Arkitekter AB. lingsplan för att systemet ska få Projektgruppen har varje halvår genomslag och komma att använkallats till möten där forskargrupdas av många. Bland övriga frågor pen avrapporterat det pågående och som behöver hanteras finns också planerade arbetet. aspekter av mer administrativ kaEn del av företagen har deltagit i raktär som hur länge en klassning en tidigare testfas (redovisad P-O ska gälla, om det behövs en tredjeCarlson och H Wintzell i Bygg & parts certifiering etcetera. teknik 8/07) där 46 byggnader med På sikt är det också viktigt att bostäder och lokaler ingick i en test miljöklassningssystemet kan fortav förslag till indikatorer och kritesätta att utvecklas och kompletteras rier. I testfasen ingick bland annat och med en viss regelbundenhet att bedöma tidsåtgång för testet, uppdateras. Även detta arbete bör om de dokument och instruktioner ske i en samverkan mellan företag, Figur 3: Bättre klassningsresultat ska ge som användes var lämpliga, vilken myndigheter, organisationer och högre incitament. kompetens som krävdes av den forskare. ■ 26

Bygg & teknik 2/08

Annons 91x270 Nordbygg:Annons Nordbygg

08-01-15

08.24

Sida 1

Träd in.

Bygg ännu snabbare med BeWi-byggsystem

BeWi-byggsystem är framtidens byggmetod. Miljövänligt, energibesparande, kostnadseffektivt och otroligt flexibelt. Med BeWi-byggsystem gör du snabbt och enkelt fundament, murar och väggar för alla typer av byggnader.

wood

För ett bostadshus på 100 m2 innebär detta att två till tre man sätter upp en hel våningsstomme på bara två dagar! Byggtiden sänks med upp till 40%.

Välkommen att prata BeWi-byggsystem med oss på Nordbygg. Vi finns i monter A25:39. Välkommen att forma en hållbar framtid – med hjälp av trä. Som det enda förnybara

ife l or Möt oss på mässan! Nordbygg 1-4 april Älvsjö monter A14:30

byggmaterialet är trä mer självklart än någonsin för både inredning och hela hus. Det är dessutom vackert, variationsrikt och tekniskt fulländat av naturen. Träd in i Setras värld av hållbar livskvalitet. Genevad Cellplast AB är en del av BeWi Group, en av Nordens ledande koncerner inom EPS-cellplastprodukter för bygg- och förpackningsindustri. Genevad Cellplast AB har huvudkontor och fabrik i halländska Genevad. Bewi Group - Genevad Cellplast AB Box 2116, 312 02 GENEVAD. Telefon 0430-737 50

Bygg & teknik 2/08

www.setragroup.se

S P L I T Z

Sväng första höger Kunskap om metoder och material är en förutsättning för ett effektivt byggande. I informationsbanken ”Bygga med prefab” har vi samlat värdefullt vetande om prefabricerad betong. Arbetar du som arkitekt, byggherre eller konstruktör, eller studerar inom byggbranschen, så hittar du en gedigen kunskapskälla på vår webbplats. För bestående samhällsbyggande – Tänk betong!

www.betongvaruindustrin.se Utveckling av Bygga med prefab i samarbete med:

Fuktberäkning

Fukt

Innan vi börjar räkna med fukt, bör vi klargöra vad som menas med fukt. Fukt är ett samlingsnamn för fast, ﬂytande och gasformigt vatten. De former vi här kommer att behandla är dels gasformigt vatten, det vill säga ånga och de transportmekanismer som denna kan underkastas samt gasformigt vatten som attraherats och bundits till olika fasta så kallade hygroskopiska material. Det råder en allmän förvirring om vad som menas med begreppet fuktigt och torrt. Många menar till exempel att vinArtikelförfattare är Mathias Lindskog, AK-konsult Indoor Air AB, Ramlösa.

Bygg & teknik 2/08

luft inte förmår ta emot lika mycket vattenånga som varm luft. Detta till synes enkla faktum är grunden till många av de fenomen som vi kan iaktta i naturen och inte minst vid fuktberäkningar. I diagram 2 kan vi se att luft med en temperatur på 8 °C förmår lagra cirka 8 g vattenånga per kubikmeter och luft med en temperatur på 30 °C förmår lagra cirka 30 g/m3. Den maximalt möjliga ånghalten vid varje given temperatur brukar betecknas mättnadsånghalt. Trots att ånghalten är olika, kan vi likväl påstå att luften är lika mättad i båda fallen. Mättnadsgraden brukar vi ange som luftens relativa fuktighet, RF. Uttryckt i procent, är luftens relativa fuktighet 100 procent i båda fallen. I diagram 2 kan vi se att en ånghalt på 4 g/m3 vid 8 °C, motsvarar en relativ fuktighet på 50 procent. Samma ånghalt, det vill säga 4 g/m3 vid 30 °C motsvarar en relativ fuktighet på cirka 13 procent. Detta faktum innebär att vi kan sänka luftens relativa fuktighet genom att öka tempera-

v (g/m3)

Kunskapen att utföra fuktberäkningar, är en viktig förutsättning för att exempelvis vid nybyggnation kunna bedöma uttorkningstider, vid skadeutredning bedöma fukttransportriktning och skadeorsak, samt vid fuktsäkerhetsprojektering för att bedöma vilken fuktbelastning en byggnad eller konstruktion utsetts för under själva uppförandet eller under drift. Beräkningarna resulterar i en mer eller mindre tydlig bild av vilka fukttillstånd som kan förväntas, när dessa inträffar och hur länge de varar. Med kunskap om olika materials tålighet mot mögel/röta, korrosion, formförändringar och annan fuktrelaterad påverkan, kan beräkningsresultaten ge konsulten ett viktigt underlag för att kunna utföra en riskbedömning. Överskrids de kritiska fukttillstånden för någon del av byggnaden/konstruktionen, kan förutsättningarna modiﬁeras och beräkningarna göras om, tills ett betryggande resultat uppnåtts. Konsulten kan därefter ge förslag på de förändringar i materialval, konstruktionstyp eller klimat, som krävs för att uppnå fastställda krav, antingen det gäller att förhindra skada, minimera energiförbrukning eller torka ut en konstruktion inom fastställd tid.

terluften är torrare än sommarluften, medan andra påstår det omvända. Eftersom båda kan ha rätt, beroende på vad man mäter, bör vi först klargöra hur vi anger mängden fukt i luft och hur vi mäter den. Mängden fukt i luft eller kanske ännu bättre uttryckt, koncentrationen av vattenånga, anges ofta som så kallad ånghalt. Ånghalten brukar anges som mängden gasformigt vatten per volymenhet luft (kg/m3) eller (g/m3). I diagram 1 kan vi se att månadsmedelvärdet för ånghalten utomhus i Stockholm varierar mellan 3,4 till 9,9 g/m3, i Kiruna mellan 1,6 till 7,4 g/m3 och i Malmö (Sturup) mellan 4,1 till 10,4 g/m3. Det tycks som att ånghalten är högre i söder än i norr. Dessutom kan vi se att ånghalten generellt är högre på sommaren än på vintern. Orsaken till denna variation över året och från norr till söder, beror inte på skillnader i nederbörd eller tillgången till smält vatten utan på det faktum att kall

Diagram 1: Månadsmedelvärden över året för ånghalten i utomhusluften i Sturup, Bromma och Kiruna. Källa: Fukthandboken.

vs (g/m3)

Följande artikel är ett försök att i förenklad form förklara när, var och hur fuktberäkningar kan utföras. Ofta behöver man även utföra värmeberäkningar för att till fullo dra nytta av resultaten. Vissa partier blir med nödvändighet teoretiska och exempel på beräkningsmetoder ges dels i generell form och dels i exempelform, så att läsaren själv kan pröva på att utföra enklare beräkningar.

Diagram 2: Mättnadsånghalten vs som en funktion av luftens temperatur. 29

turen, under förutsättning av vi inte tillför eller tar bort fukt. På motsvarande sätt kan vi öka den relativa fuktigheten genom att sänka temperaturen. Ofta är syftet med fuktberäkningar att bedöma risker för fuktrelaterade förändringar såsom tidigare nämnts, korrosion, formförändringar och mikrobiella skador. Överraskande nog styrs inte dessa risker av ånghalten, utan av den rådande relativa fuktigheten. Som vi ska se senare, styrs däremot fukttransport genom diffusion av skillnader i ånghalt. Kritisk relativ fuktighet för trä avseende mikrobiella skador, anges för närvarande. som 75 procent RF. Detta innebär att det vid 8 °C krävs en ånghalt på cirka 6 g/m3 för att nå kritisk relativ fuktighet, medan det vid 30 °C krävs cirka 23 g/m3.

Fukt bundet till fasta material

Fasta material som trä och betong har ytor som gärna drar till sig vattenmolekyler från luften. Fenomenet kallas adhesion. Ju större yta, desto mer vatten kan bindas. Eftersom trä och betong är porösa material, det vill säga även har inre ytor såsom porväggar som är förbundna med luften utanför, kan de attrahera betydligt mer vatten än icke-porösa material såsom glas och metall. Fasta materials förmåga att binda vatten till sina ytor, beror alltså dels på den totala ytan, inklusive tillgängliga inre ytor och dels den rent fysikaliska attraktionskraften mellan materialet och vattenmolekylen. Ett material med en förmåga att genom adhesion binda vattenmolekyler från luften, sägs vara hygroskopiskt. Ett materials förmåga att hygroskopiskt binda vatten, varierar starkt med den relativa fuktigheten. Ju högre relativ fuktighet desto mer vatten kan bindas. Vad som kan vara förvånande är att vi tidigare konstaterade att en kubikmeter luft vid 20 grader Celsius maximalt kan innehålla cirka 20 g vattenånga, det vill säga vid 100 procent RF, medan en kubikmeter av ett poröst material som trä, vilket utsätts för samma klimat, kan dra till sig cirka 200 kg vatten från omkringliggande luft per kubikmeter trä. Fasta materials fuktinnehåll brukar anges som fukthalt uttryckt i (kg/m3). Diagram 3 visar en så kallad sorptionsisoterm. Kurvan beskriver hur många kilogram vatten en kubikmeter av ett material hygroskopiskt binder vid olika relativ fuktighet i omkringliggande luft. Ur diagrammet kan vi på den blå kurvan utläsa att en kubikmeter absolut torrt furuvirke i luft med 50 procent RF, kommer att adsorbera (binda) cirka 53 kg vatten vid jämvikt. Den blå kurvan gäller furuvirke under uppfuktning, (adsorption) och den röda kurvan gäller furuvirke under uttorkning, (desorption). Med ”under uppfuktning” menar vi att den har varit torrare och funnit jämvikt vid 50 procent RF. På 30

[Kg/m3]

Kritiska fukttillstånd

Diagram 3: Hygroskopisk sorptionsisoterm för furuvirke, Källa: Fukthandboken. samma sätt kan vi se att furuvirke som befunnit sig i fuktigare miljö en längre tid och därför haft högre fukthalt, kommer att ha en fukthalt på 63 kg/m3 vid 50 procent RF. Fenomenet kallas för hysterés och kan förenklat förklaras med att ett fast material har lättare att binda fukt än att släppa ifrån sig. Kunskapen om ett materials historia är således viktig för att kunna bedöma vilken av kurvorna i sorptionsisotermen som gäller.

Fukttransportmekanismer

De vanligaste transportmekanismerna för fukt är konvektion, diffusion och transport i vätskefas. Vi kommer här endast ta upp diffusion. Fukttransport på grund av konvektion, uppkommer när fukt följer med luft i rörelse, exempelvis när varm inomhusluft läcker upp till ett vindsutrymme. Fukttransport i vätskefas förekommer i två former. Dels transport av vatten från områden med högre tryck till områden med lägre tryck, exempelvis högt grundvatten som tränger in i en källarvägg, dels transport av vatten med hjälp av kapillära krafter, exempelvis vatten som sugs upp i en betongplatta placerad på blöt mark utan mellanliggande kapillärbrytande skikt. Fukttransport genom diffusion beror på skillnader i ånghalt, det vill säga transporten sker från områden med hög ånghalt till områden med lägre ånghalt.

Fuktdiffusion

Vi kommer nu att gå in på de beräkningsmetoder som är praktiskt genomförbara med kalkylator och med hjälp av datorprogram. Det ska sägas att även om vi här räknar med ren diffusion, är verkligheten ofta mer komplex. Metoderna ger trots sin förenklade form en tillräckligt god bild av förloppen, att resultaten kan användas för bedömning av förväntade

fukttillstånd och om dessa riskerar nå kritiska nivåer.

Stationär diffusion

Vid stationär diffusion, den enklaste metoden att beräkna fukttillstånd i en konstruktion, utgår man ifrån ett konstant klimat och fuktﬂöde. De ingående materialens fuktlagrande förmåga försummas och resultatet blir som en ögonblicksbild. Genom att utföra en serie stationära beräkningar med olika ingångsvärden, exempelvis månadsmedelvärden för uteklimat och inneklimat, kan fukttillstånden inuti konstruktionen bedömas för olika tider på året eller under utvalda intressanta kanske extrema förhållanden. Den stationära metoden lämpar sig naturligtvis bäst på relativt tunna, lätta och fuktgenomsläppliga konstruktioner eftersom dessa relativt snabbt anpassar sig till omgivande klimat och når ett konstant fukttillstånd. Vid särskilt tunna och lätta ﬂerskiktskonstruktioner kan i vissa fall femdygnsmedelvärden användas eftersom fukttillstånden i konstruktionen hinner anpassa sig under denna period. Innan vi börjar räkna, kan vi betrakta konstruktionen i figur 3. Konstruktionen är en yttervägg bestående av en träregelstomme med utvändig kryssfanerskiva och invändig gipsskiva utan plastfolie. Vi har antagit en ånghalt utomhus, (vänster sida) på 8 g/m3. Inomhusluften kommer ursprungligen utifrån, varför också den har en ånghalt på 8 g/m3 plus ett fukttillskott på grund av fuktproduktion inomhus, (dusch, tvätt, matlagning etcetera). Låt oss anta ett inte allt för ovanligt men högt fukttillskott på 4 g/m3. Den totala ånghalten inomhus blir då 12 g/m3. Under förutsättning att konstruktionen består av lika fuktgenomsläppliga material, kan vi anta att ånghalten i konstruktionen i det närmaste följer en rät linje från Bygg & teknik 2/08

Nu är vi trötta på alla skriverier om fukt och mögel. Bygg rätt så blir det inga problem.

Vi har sagt det tidigare och vi säger det igen. Bygg på rätt sätt och med rätt material så blir det inga fukt- och mögelproblem i badrummen. Bygg med Knauf Danogips Aquapanel Indoor. Den är en cementbaserad väggskiva, nätarmerad på båda sidor med glasfiberväv. Den är extremt robust, vatten- och fuktbeständig för tuffa miljöer. Den ruttnar inte, den bryts inte ner, den är obrännbar. Dessutom lätt att arbeta med. Ett perfekt alternativ till tunga – och ofta dyra – konstruktioner. Gå in på www.knaufdanogips.se och klicka dig fram till Aquapanel för komplett information. Något att lita på i vått och torrt.

www.knaufdanogips.se

Mycket mer än gips.

Figur 1: Tvärsnitt av en yttervägg, ånghalten ute och inne, vu vi angiven i (g/m3), temperaturen Tu och Ti angiven i °C. Den relativa fuktigheten har beräknats ur diagram 2 och en approximativ relativ fuktighet i konstruktionen representeras av en rät linje.

Beräkning av ånghalt och temperatur i en flerskiktskonstruktion

För att i verkliga konstruktioner möjliggöra en noggrannare bedömning avseende

KÄLLA. FUKTHANDBOKEN

en ånghalt på 12 till 8 g/m3. Eftersom diagrammet i ﬁgur 3 har projicerats på ett tvärsnitt av konstruktionen, kan vi därför graﬁskt göra en första förenklad bedömning av hur ånghalten kan tänkas variera inuti ytterväggen. Även värmetransport kan beräknas på liknande sätt. Om vi förutsätter att konstruktionen har ett likformigt värmemotstånd och med en lufttemperatur utomhus på 9 °C och inomhus på 20 °C, kommer även temperaturen att följa en nästan rät linje genom konstruktionen. Betraktar vi nu både temperatur och ånghalt i konstruktionen, kan vi för varje punkt med känd temperatur, gå in i kurvan i diagram 2 och avläsa mättnadsånghalten vid den givna temperaturen. Kvoten mellan ånghalten och mättnadsånghalten i varje punkt, ger oss den eftersökta relativa fuktigheten (procent RF). Detta överslagsmässiga betraktelsesätt är endast till för att förklara principen för stationär diffusion. För att kunna göra fukttekniska riskbedömningar, måste vi börja räkna.

Figur 2: Beräkning av ånghalten i en flerskiktskonstruktion.

Bygg & teknik 2/08

KĂ&#x201E;LLA. FUKTHANDBOKEN

materialtillverkaren eller ur fukttekniska tabeller. NĂ¤r vi har berĂ¤knat ĂĽnghalten i varje grĂ¤nsskikt, gĂĽr vi vidare och berĂ¤knar pĂĽ liknande sĂ¤tt, temperaturen i samma punkter enligt ďŹ gur 3. I ďŹ gur 3 visas en liknande metod att berĂ¤kna temperaturen i varje grĂ¤nsskikt och parametrarna Ă¤r hĂ¤r temperaturen T, vĂ¤rmemotstĂĽndet R samt vĂ¤rmeledningsfĂśrmĂĽgan Îť. BerĂ¤kningen utfĂśrs Ă¤ven hĂ¤r frĂĽn vĂ¤nster till hĂśger. VĂ¤rmemotstĂĽndet R fĂśr varje skikt erhĂĽlls ur kvoten mellan skiktets tjocklek L och vĂ¤rmeledningsfĂśrmĂĽgan Îť fĂśr dess material. Uppgifter om Îť kan hĂ¤mtas frĂĽn materialtillverkaren eller ur vĂ¤rmetekniska tabeller.

Exempel, invĂ¤ndigt tillĂ¤ggsisolerad lĂ¤ttbetongvĂ¤gg

Figur 3: BerĂ¤kning av temperaturfĂśrdelningen i en flerskiktskonstruktion. risken fĂśr kondens och fuktskador, det vill sĂ¤ga sĂĽdant som beror pĂĽ den relativa fuktigheten, behĂśver vi genomfĂśra en berĂ¤kning av bĂĽde ĂĽnghalt och temperatur i de olika konstruktionsdelarna. NĂ¤r dessa rĂ¤knats fram, kan vi ĂĽter via kurvan fĂśr mĂ¤ttnadsĂĽnghalt, berĂ¤kna den relativa fuktigheten i varje punkt i konstruktionen. En ofta anvĂ¤nd berĂ¤kningsmetod Ă¤r den som beskrivs i figur 2 och 3. Metoden Ă¤r hĂ¤mtad ur Fukthandboken. Figur 2 ger en beskrivning av berĂ¤kningsfĂśrfarandet i generaliserad form med ĂĽnghalten v och ĂĽngmotstĂĽndet Z. Numrering av konstruktionens olika skikt sker med ett godtyckligt antal mellanliggande skikt betecknade j-1, j, j+1 och sĂĽ vidare samt ett yttre skikt 1 och inre skikt N. BerĂ¤kningen utfĂśrs frĂĽn vĂ¤nster till hĂśger. Ă&#x2026;ngmotstĂĽndet Z fĂśr varje skikt er-

hĂĽlls ur kvoten mellan skiktets tjocklek L och ĂĽnggenomslĂ¤ppligheten Î´ fĂśr dess material. Uppgifter om Î´ kan hĂ¤mtas frĂĽn

Formelruta:

Zu 300 â&#x20AC;˘ (vi - vu) = 7,6 + â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C; â&#x20AC;˘ (11,6 - 7,6) = 7,62 g/m3 vplywood = vu + â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C; ZT 63 350

(1)

Ru 0,04 Tplywood = Tu + â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C; â&#x20AC;˘ (Ti - Tu) = 8,5 + â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C; â&#x20AC;˘ (20 - 8,5) = 8,67 Â°C RT 2,73

(3)

Zplywood 3 750 vlĂ¤ttbetong = vplywood + â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C; â&#x20AC;˘ (vi - vu) = 7,62 + â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C; â&#x20AC;˘ (11,6 - 7,6) = 7,86 g/m3 (2) ZT 63 350

Rplywood 0,115 TlĂ¤ttbetong = Tplywood + â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C; â&#x20AC;˘ (Ti - Tu) = 8,67 + â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C; â&#x20AC;˘ (20 - 8,5) = 9,15 Â°C RT 2,73

Modern Betong NĂ¤r du behĂśver hjĂ¤lp med dina industrigolv 6M|Ă \JYlJHQ 7lE\ 7HO )D[ FĂśrsĂ¤ljningsansvarig &DUO )UHGULN 6|GHUEHUJ www.modernbetong.se

MĂ¤ssa

DSULO VHU GX RVV Sn 1RUGE\JJ %HV|N RVV L PRQWHU $ Bygg & teknik 2/08

I fĂśljande exempel ska vi anvĂ¤nda oss av metoden beskriven i ďŹ gur 2 och 3, fĂśr att berĂ¤kna den relativa fuktigheten i konstruktionen fĂśr en invĂ¤ndigt tillĂ¤ggsisolerad lĂ¤ttbetongvĂ¤gg utan ĂĽngspĂ¤rr. BerĂ¤kningen tar inte hĂ¤nsyn till vatteninlĂ¤ckage eller annan vĂ¤tsketransport. Som uteklimat sĂ¤tts mĂĽnadsmedelvĂ¤rdet fĂśr Sturup i oktober, vu = 7,6 g/m3 och Tu = 8,5 Â°C. Fukttillskottet inomhus sĂ¤tts till 4 g/m3 vilket ger en vi = 7,6 + 4 = 11,6 g/m3 och Ti sĂ¤tts till 20 Â°C. VĂ¤ggen bestĂĽr utifrĂĽn rĂ¤knat av 15 mm plywood, 150 mm lĂ¤ttbetong, 50 mm mine-

(4)

HĂĽrdbetonggolv 3RO\XUHWDQJROY Epoxigolv MembranhĂ¤rdare Reparationsbruk RengĂśringsmedel 8QGHUJMXWQLQJV bruk 33

ralull och 13 mm gipsskiva. Ur tabeller för materialdata erhålls följande δ-värden: 4•10-6, 3•10-6, 20•10-6 respektive 2•10-6 m2/s. Z-värdet för respektive materialskikt beräknas enligt figur 2 och förs in i tabell 1. Zu och Zi sätts till 300. Summan av ångmotstånden ZT blir 63 350 s/m. Enligt figur 2, beräknas ånghalten i respektive skikt enligt ekvationerna (1) och (2) i formelrutan på föregående sida. De ur beräkningarna erhållna ånghalterna förs in i tabell 1. Vi markerar även dessa i figur 4 och sammanbinder punktera. Ur tabeller erhålls följande λ-värden: 0,13, 0,15, 0,038 och 0,1 W/(m•K). Värmemotstånden R, beräknas enligt figur 3 och förs in i tabell 1. Ru och Ri sätts till 0,04 respektive 0,13. Summan av värmemotstånden RT blir 2,73 (m2•K)/W. Enligt figur 3, beräknas temperaturen i respektive skikt enligt ekvationerna (3) och (4) i formelrutan på föregående sida. De erhållna temperaturerna förs in i tabell 1. Vi markerar även dessa i figur 4 nedan och sammanbinder dem.

Vi har nu all information som krävs för att beräkna den relativa fuktigheten i varje punkt. Vi använder oss av diagram 2 eller ännu bättre en tabell för mättnadsånghalt och erhåller då mättnadsånghalten vid de beräknade temperaturerna. Den relativa fuktigheten beräknas ur kvoten mellan v/vs och blir 7,62/8,64 = 88,2 procent 7,86/8,91 = 88,2 procent och så vidare. Beräknad relativ fuktighet förs in i tabell 1 och markeras i figur 4. När dessa har förts in i figur 4, får vi en god bild över hur ånghalt, temperatur och relativ fuktighet varierar i konstruktionen. Eventuella risker kan bedömas och modifieringar utföras. I detta fall ser vi att den relativa fuktigheten på insida lättbetong är särskilt högt, varför man kan överväga att exempelvis införa en ångspärr med ett Z-värde på exempelvis 2•106 s/m, och eller kanske tilläggsisolera på utsidan av lättbetongen. Utfallet av ändringar kan bedömas efter beräkning med de nya ingångsvärdena. En intressant iakttagelse ur figur 4, är att den relativa fuktigheten är 94,8 pro-

cent på insidan lättbetong och att man därför skulle kunna tro att konstruktionen torkar ut inåt, det vill säga att ånga ﬂödar åt höger i ﬁguren. Ånghaltskurvan däremot lutar utåt, vilket antyder att insidan av lättbetongen snarare tillförs fukt inifrån.

Icke stationär diffusion

Föregående beräkning var ett exempel på stationär diffusion, vilket innebär antagandet att konstruktionen nått omedelbart jämvikt med rådande klimat, det vill säga utan att någon tid har förﬂutit och att materialen saknar fukt- och värmelagrande förmåga. Denna förenkling fungerar som tidigare nämnts, väl med tunna och eller lätta konstruktioner. Vill man däremot studera mer realistiska och tidsberoende förlopp för att se effekten av exempelvis fuktlagring, uttorkning eller variationen av fukttillstånden under en viss tid eller till och med ﬂera årscykler, använder man sig av den icke stationära metoden. Är konstruktionen ifråga utsatt för utomhus-

Figur 4: Beräkning av ånghalt, temperatur och relativ fuktighet i en invändigt isolerad lättbetongvägg. Tabell 1: Materialdata för konstruktion enligt figur 4, samt beräknade fukttillstånd och temperaturer. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Erhålls ur tabeller Erhålls genom beräkning Skikt L λ δ R Z T v vs RF material m W/(m·K) m2/s m2K/W s/m °C g/m3 g/m3 % ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 8,5 7,6 8,55 88,9 Uteluft 0,04 300 8,67 7,62 8,64 88,2 Plywood 0,015 0,13 4•10-6 0,115 3 750 9,15 7,86 8,91 88,2 -6 Lättbetong 0,150 0,15 3•10 1,0 50 000 13,36 11,01 11,61 94,8 1,316 2 500 Minull 0,050 0,038 20•10-6 18,91 11,17 16,22 68,9 Gipsskiva 0,013 0,10 2•10-6 0,13 6 500 19,45 11,58 16,74 69,2 Inneluft 0,13 300 20,0 11,6 17,29 67,1 34

klimat, kan verkliga meteorologiska data väljas, det vill säga ständigt föränderlig temperatur och ånghalt. Inneklimatet kan då definieras som en funktion av uteklimatet med ett variabelt eller konstant fukttillskott. Även icke stationär diffusion drivs av skillnader i ånghalt. I princip utgår metoden från att beräkna fuktflödet från områden med hög ånghalt till områden med lägre. Ofta delas konstruktionen in ett stort antal celler som var och en, har ett definierat fukttillstånd. Beräkningar utförs därefter med relativt små tidssteg och fuktflödet till och från varje cell, ger upphov till nya fukttillstånd. De nya fukttillstånden ger i sin tur upphov till nya fuktflöden och beräkningarna görs om. Detta betyder att även relativt enkla konstruktioner, i många fall kräver tusentals eller ännu fler uträkningar. Av denna anledning har ett antal datorprogram utvecklats för att underlätta arbetet. Bygg & teknik 2/08

Gör jobbet snabbare. Nu är det här – Beckers nya, vattenburna fönsterfärgsystem! En spännande nyhet som gör målningen roligare, enklare och framför allt snabbare. Grundolja, grundfärg och täckfärg ger tillsammans ett riktigt kvalitetsresultat. Och det är bättre för miljön, både på jobbet och i övrigt. Testa själv i vår monter på Nordbyggmässan! Beckers nya fönsterfärgsystem. Vattenburet. Och just därför så bra.

Beckers sponsrar Yrkes-SM. Din närmaste återförsäljare hittar du på www.beckers.se/beskrivare

RF [%]

Figur 5: Icke stationär beräkning av den relativa fuktigheten under en årscykel i en invändigt isolerad lättbetongvägg. fuktigheten just i detta område under ett antal årscykler. Konstruktionen och förutsättningarna kan ändras och beräkningarna göras om allt efter behov. I figur 6 visas den relativa fuktigheten på insida lättbetong under ett antal årscykler. Flera olika scenarier har prövats under inﬂytande av realistiska meteorologiska förhållanden: 1. Vägg utsatt för nederbörd på fasaden utan inverkan av strålningsutbyte med omgivningen. 2. Som 1, men med 10 mm luftspalt bakom plywood. 3. Som 2, men med vitmålad plywood och strålningsutbyte med omgivningen. 4. Som 3, men med brunmålad plywood och strålningsutbyte med omgivningen. 5. Som 1, men med en 0,20 mm ångspärr mellan gipsskiva och mineralull. Beträffande nederbörd, har vår vägg ett yttre skikt av plywood med en så god vattenavvisande förmåga att fukttillstån-

RF [%]

Figur 5 visar resultatet från en icke stationär beräkning av tidigare konstruktion utförd med programvaran WUFI (Wärme und Feuchte instationär) som utvecklats av Fraunhofer Institut für Bauphysik (IBP), i Tyskland. Konstruktionen har tillåtits hamna i jämvikt genom att genomgå ett antal årscykler, varefter den relativa fuktigheten i varje punkt i konstruktionen för årets samtliga timmar, plottats ut, (ljusgrön bakgrund). Dessutom har värdena vid varje månadsskifte givits en egen kurva. Som jämförelse kan vi se att vår tidigare stationära beräkning med oktober månadsmedelvärde, väl sammanfaller med medelvärdet mellan kurvorna för den första oktober och den första november. Om vi betraktar lättbetongens insida (höger sida), kan vi se att den relativa fuktigheten varierar under året mellan cirka 83 till 93 procent RF. Om området anses särskilt intressant, kan det undersökas närmare genom att övervaka den relativa

Figur 6: Icke stationär beräkning av relativ fuktighet på insida lättbetong vid fem olika scenarier under tre årscykler. 36

det i väggens inre skikt ej märkbart påverkas. Vi ser att en luftspalt bakom fasadskivan har betydligt mindre inverkan än färgvalet på fasaden. Exemplen med strålningsutbyte innebär att värmebidraget från sol, himmel och omgivning liksom en värmeförlust till de samma medräknas. Väggarna har här riktats mot söder. Vid kontroll mot norr ökar generellt den relativa fuktigheten med tre procentenheter, (visas ej i ﬁgur). Föga förvånande, medför en ångspärr mellan gipsskiva och mineralull en markant förändring av fukttillståndet under hela året, vilket även skulle framgå av en stationär beräkning. Slutligen bör det tilläggas att allt teoretiskt fuktberäkningsarbete grundar sig på en mängd antaganden och förenklingar. Detta medför att även en korrekt utförd beräkning, kan avvika från verkliga förhållanden. Felkällorna är många, både i modeller, materialdata och mätningar. Resultaten ska, hur övertygande de än tycks vara, alltid betraktas med urskillning och snarare ses som vägledande.

Konklusion

De senaste åren har allmänheten framförallt via massmedia, blivit allt mer uppmärksammat på konsekvensen av fuktskador i våra byggnader. Detta har medfört att behovet av fuktsäkerhetsprojektering har ökat, det vill säga att på ett tidigt stadium granska en byggnad och dess konstruktioner och visa att kritiska fukttillstånd inte överskrids. I fuktsäkerhetsarbetet är fuktmekaniska beräkningar en viktig förutsättning för att kunna bedöma fukttillstånd och skapa underlag för en riskbedömning. Som hjälpmedel kan fuktsäkerhetsprojektören använda sig av stationära beräkningsmetoder för att snabbt sätta upp en beräkningsmodell och utvärdera effekten av konstruktionsförändringar och eller klimat. Vägledd av resultaten kan han med hjälp av icke stationära beräkningsprogram, utsätta de önskade konstruktionerna för verkliga klimatdata och i detalj studera dess inverkan på konstruktionens olika delar. Grunden för en god fuktsäkerhet är därmed lagd. ■

Läste Du det i Bygg & teknik? Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister från 1997 och framåt numera finns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 2/08

Fuktsäkra träbjälklag för våtrum De vanligaste skadeorsakerna på våtrumsgolv med keramiska material är läckage genom tätskikt på grund av sprickor och otätheter samt otätheter vid anslutning till golvbrunn. Orsaken till skadorna kan vara flera bland annat otillräcklig styvhet hos underlaget, rörelser i konstruktionen eller brister i utförandet. Vad som initierat skadan på tätskiktet i de olika skadefallen är dock oftast oklart. Ungefär två tredjedelar av alla skador på golv med keramik avser golv utförda på träbjälklag.

Fuktrelaterade rörelser i träbjälklag

SP Trätek har under ﬂera år genomfört omfattande mätningar av fuktrelaterade rörelser i träbjälklag. Mätningarna har genomförts i nyproducerade hus och på laboratorium med bjälklag i full skala. Resultaten visar bland annat att bjälklaget krymper mest under den initiala uttorkningen av huset som sker under det första året. Mätningar visar att en bjälke med höjden 220 mm och fuktkvoten 18 procent initialt kan krympa upp till 8 mm i höjdled, se figur 2. Den årstidsberoende förändringen är mindre och uppgår till cirka 2 mm. Spridningen är dock stor och vissa bjälkar krymper betydligt mindre. Detta beror på variationer i träets egenskaper främst sågningsmönster, det vill säga hur virket är sågat ur stocken. Bjälkar tagna från yttre centrumutbyte med liggande årsringar krymper mer än bjälkar från inre centrumbitar med stående årsringar. En skillnad i krympningsegenskaper hos två intilliggande bjälkar kan medföra att det uppstår en vinkeländring i övergolvet över bjälkarna i samband med uttorkning. I våtrumsbjälklag kan dessa rörelser leda till sprickor i fogar och i värsta fall spruckna tätskikt. I nybyggda hus sker vanligtvis hälften av den initiala krympningen i bjälkarna innan våtrumsbjälklaget beläggs Artikelförfattare är Joakim Norén, SP Trätek i Stockholm. Bygg & teknik 2/08

Figur 1: Våtrum med keramiska material.

med avjämningsmassa. Detta är gynnsamt och minskar den totala rörelsen som avjämningsmassa och tätskikt ska klara. Fuktrelaterade deformationer kan även medföra en nedböjning av hela bjälklaget. Denna nedböjning beror till stor del på krympningsegenskaperna hos skivmaterialet ovanpå bjälkarna. Laboratorieförsök visar att ett fritt upplagt bjälklag med spånskiva utan avjämningsmassa på bjälkar av konstruktionsvirke 45 gånger 220 mm och längden 4,2 m böjer maximalt ned cirka 10 till 12 mm under vinterperioden då inomhusklimatet är som torrast. Mätningar i träbjälklag visar att golvvärme har liten inverkan på bjälkarnas

Våtrumsbjälklag i trähus

Träbjälklag som ska beläggas med keramiska material måste ha tillräcklig styvhet både i bjälkarnas bärande riktning och lokalt i golvet tvärs bjälkarna. I tabell 1 ges exempel på olika konstruktionslösningar som syftar till att förbättra bjälklagets styvhet. Dessa konstruktioner har olika för- och nackdelar både avseende konstruktion och produktion. Även om konstruktionen har tillräcklig styvhet med avseende på statisk last kan dess förmåga att klara fuktrelaterade rörelser hos bjälkar och träskivor vara otillräcklig.

Krympning/svällning (mm)

Tidigare då ytskikten bestod av plastmattor var rörelser i träbjälklag inget större problem på grund av plastmattans ﬂexibilitet. I dag då våtrumsbjälklag nästan uteslutande utförs med keramiska material krävs olika åtgärder för att förbättra underlagets styvhet och minska inverkan av fuktrelaterade rörelser i konstruktionen, se figur 1.

krympning under en årscykel. Golvvärmen medför ett något torrare klimat inne i bjälklaget som vintertid resulterar i cirka en procent lägre fuktkvot i bjälkarna jämfört med träbjälklag utan golvvärme. Skillnaden i fuktkvot motsvarar en ökad krympning på cirka 0,5 mm hos en golvbjälke med höjden 220 mm. Golvvärme medför dock att bjälklaget torkar betydligt snabbare. Golvvärme bedöms däremot ha en större inverkan på spånskivan som krymper betydligt enbart på grund av golvvärmen. En enkel åtgärd för att minska problemet med fuktrelaterade rörelser är att använda torrare konstruktionsvirke. Mätningar i nyproducerade hus visar att den initiala krympningen halveras genom att använda bjälklagsvirke med 12 procent fuktkvot istället för 18 procent fuktkvot. I dag används också alternativa produkter med betydligt mindre fuktrelaterade rörelser som ersätter konstruktionsvirke i bjälklag till exempel LVL (Kerto), lättbalkar (Swelite) och limträ. Dessa produkter används ofta där det ställs särskilt höga krav på golvets planhet.

Figur 2: Krympning och svällning av golvbjälkarnas höjder i hus byggt av virke med 18 procent startfuktkvot. Golvbjälkarnas nominella höjd var 220 mm. 37

Figur 3: Bjälklagselement efter gjutning med lättballastbetong.

På traditionella träbjälklag med spånskiva ovanpå massiva träbjälkar, se konstruktion 1 i tabellen, används oftast en ﬁberförstärkt avjämningsmassa för att förbättra golvets styvhet och förhindra att fuktrörelser överförs till det keramiska ytskiktet. Enligt rekommendationer i Byggkeramikrådets branschregler för våtrum BBV, 07:1 ska avjämningsmassan alltid användas på skivmaterial vid läggning av keramiska material. Avjämningsmassan kan appliceras direkt på spånskivan och ska då vara armerad med ett stålnät. Detta utförande är idag allt vanligare och anses fungera väl förutsatt att avjämningsmassan är avsedd för underlag av trä och har tillräcklig tjocklek. Vidhäftningen är här särskilt viktig för att uppnå samverkan

och god styvhet. Vanligtvis används en primer på spånskivan för att förbättra vidhäftningen. Enligt BBV ska tjockleken vid golvbrunn vara minst 12 mm. I övriga delar av golvet brukar tillverkarna av avjämningsmassa ange en minsta tjocklek på 20 mm som ett riktvärde. Normalt blir dock golvet något tjockare för att uppfylla kravet på fall mot golvbrunn. Andra alternativa lösningar där cementbundna skivor limmas mot spånskivan för att förbättra styvheten kan användas om de kombineras med en avjämningsmassa. En tidigare vanlig lösning var att gjuta armerad betong ovanpå träbjälklaget, se konstruktion 2 i tabell 1. Denna lösning ger ett mycket styvt och bra underlag för keramiska skikt, men bygger alltför

Figur 4: Lägesgivare för mätning av krympning och svällning hos bjälke.

mycket på höjden vilket kan medföra oönskade nivåskillnader mellan golv i intilliggande rum. Övergjutningen medför även en avsevärd viktökning.

Utveckling av nya våtrumsbjälklag

I ett pågående projekt vid SP Trätek studeras en ny lösning med lättballastbetong mellan bjälkarna, se konstruktion 3 i tabellen. Lättballastbetongen är av typ EPSCement som består av expanderade polystyrenkulor och cement. Densiteten är cirka 450 kg/m3. Gjutningen görs mot en förstärkt blindbotten av plywood. Blindbotten och bjälkarnas sidor skyddas mot fukt med en plastfolie före gjutning, se figur 3. Plastfolien gör att konstruktionen kan betraktas som ﬂytande och bjäl-

Tabell 1: Våtrumsbjälklag i trähus. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Konstruktion Material Fördelar Nackdelar ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Avjämningsmassa Tillverkning Rörelser 1 Träbaserad skiva Produktionskostnad Styvhet Träbjälkar c300–600 Prefabriceringsgrad Anslutning golvbrunn Torrt byggande Fuktkänslig Risk för byggfel –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Avjämningsmassa Styvhet Bygger på höjden 2 Betong med armering Rörelser Våt byggprocess Glidskikt Anslutning golvbrunn Vikt Trä/träbaserad skiva Prefabriceringsgrad Träreglar c600 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Avjämningsmassa Rörelser Tillverkning 3 Lättballast betong Styvhet Produktionskostnad Plastfolie Fuktsäker Prefabriceringsgrad Blindbotten (plywood) Anslutning golvbrunn Våt byggprocess Träreglar c600 Låg bygghöjd –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Avjämningsmassa Rörelser Anslutning golvbrunn 4 Cementbunden skiva Fuktsäker Produktionskostnad Träreglar c600 Tillverkning Prefabriceringsgrad Torr byggprocess

Bygg & teknik 2/08

Relativ luftfuktighet (%)

Figur 5: Relativ luftfuktighet inne i och utanför bjälklaget med lättballastbetong. Vinterperioden inleds den 22 oktober när golvvärmen sätts på.

Relativ luftfuktighet (%)

karna kan krympa fritt inne i lättballast betongen. Ovanpå bjälklaget läggs ett armeringsnät och 20 mm avjämningsmassa. Projektet består av två delar. Den första delen omfattar laboratorieförsök med två träbjälklag i full skala, ett med lättballastbetong och ett konventionellt med spånskiva och avjämningsmassa som referensbjälklag. Båda bjälklagen har elektrisk golvvärme i avjämningsmassan med effekten 75 W/m2. Under försöket varieras det omgivande klimatet för att efterlikna sommar och vinterperioder. Temperatur, relativ luftfuktighet inne i bjälklagen samt bjälkarnas krympning/svällning i höjdled mäts kontinuerligt, se figur 4 på föregående sida. Den andra delen är en fallstudie där konstruktionen används och utvärderas under två år i nyproducerade trähus. Syftet är att prova konstruktionen i brukskedet med avseende på fuktrörelser och fuktnivåer inne i konstruktionens olika skikt samt att även utvärdera produktionsfasen. Resultat från projektets första del visar att bjälklagets styvhet förbättras jämfört med det konventionella bjälklaget. Framförallt förbättras den lokala styvheten mellan bjälkarna och golvet blir mer okänsligt för punktlaster, vilket bland annat förbättrar förutsättningen för en fuktsäker anslutning vid golvbrunn. Den relativa luftfuktigheten har mätts inne i bjälklagen samt i provningshallen, se figur 5 och 6. Av mätningarna framgår att den relativa fuktigheten intill bjälkarna varierar mindre i bjälklaget med lättballastbetong än i det konventionella. Den sjunker även långsammare när ”vinterperioden” påbörjas och golvvärmen startas. Orsaken är att plastfolien som skyddar tre sidor av bjälkarna vid gjutning skapar ett ”mikroklimat” som beror av bjälkarnas fuktkvot. Uttorkning eller uppfuktning sker då enbart via bjälkarnas oskyddade undersidor. I figur 7 och 8 redovisas krympningen hos de tre mellersta

Figur 6: Relativ luftfuktighet inne i och utanför det konventionella bjälklaget

Bygg & tekniks nästa temanummer handlar om -

Akustik & Ljudisolering utgivning vecka 15. Missa inte detta tillfälle att nå beslutsfattarna inom ämnesområdet. För annonsering: Ring 08-612 17 50 Tala med Roland Dahlin roland@byggteknikforlaget.se 40

Krympning/svällning (mm)

Nästa nummer:

Figur 7: Uppmätt krympning i de tre mellersta bjälkarna i bjälklaget med lättballastbetong under perioden maj till januari. Bjälkarnas nominella höjd var 220 mm. Bygg & teknik 2/08

Slutsats

Krympning (mm)

Minskade rĂśrelser i trĂ¤bjĂ¤lklaget minskar risken fĂśr skador pĂĽ tĂ¤tskiktet. RĂśrelserna kan minskas genom att materialen anpassas bĂ¤ttre efter rĂĽdande klimat eller att alternativa material med mindre fuktrelaterade rĂśrelser anvĂ¤nds. â&#x2013;

Referenser

Figur 8: UppmĂ¤tt krympning i de tre mellersta bjĂ¤lkarna i det konventionella trĂ¤bjĂ¤lklaget. BjĂ¤lkarnas nominella hĂśjd var 220 mm.

bjĂ¤lkarna i bĂĽda bjĂ¤lklagen. Av ďŹ gurerna framgĂĽr att bjĂ¤lkarna i bjĂ¤lklaget med lĂ¤ttballastbetong under perioden krymper mindre Ă¤n det konventionella bjĂ¤lklaget. BjĂ¤lkarna strĂ¤var hela tiden mot att anpassa sig till det omgivande klimatet. Om anpassningen gĂĽr lĂĽngsamt Ă¤r det dock mĂśjligt att uttorkning och uppfuktning inte kommer att ske fullt ut under den ĂĽrliga variationen i relativ luftfuktighet, vilket i sĂĽ fall leder till att den ĂĽrstidsbero-

ende fĂśrĂ¤ndringen i krympning minskar. Den naturliga krympningen under ĂĽret kommer bland annat att utvĂ¤rderas i projektets andra del. Inom projektet kommer Ă¤ven mĂśjligheten att anvĂ¤nda andra skivmaterial med smĂĽ fuktrelaterade rĂśrelser att utvĂ¤rderas, se konstruktion 4 i tabellen. Exempel pĂĽ skivor kan vara cementbundna skivor eller trĂ¤baserade skivor med fĂśrbĂ¤ttrade krympningsegenskaper.

Carstenius, C.: BjĂ¤lklagskonstruktioner fĂśr fuktsĂ¤kra vĂĽtrum. Examensarbete vid KTH. SP Rapport 2007:28. Moberg, K. (2006): Moisture-related distortions in wood-based floor structures with encased heating system. Masterâ&#x20AC;&#x2122;s Thesis, Publ 2006:34, Chalmers University of Technology, Department of Applied Mechanics, GĂśteborg, Sweden. Ormarsson, S. Rosenkilde, A. NorĂŠn, J. & Johansson, C. J.: Moisture-related distortions in wood-based floor structures â&#x20AC;&#x201C; Numerical simulation and experimental validation. In WCTE 2006: 9th World Conference on Timber Engineering, Portland, OR, USA, August 6-10 2006. Rosenkilde, A., S. Ormarsson, J. NorĂŠn, H. Ă&#x2013;deen, M. Fogelberg & C-J. Johansson (2006): Fuktrelaterade deformationer i trĂ¤bjĂ¤lklag. SP Rapport 2006:61. Olson, M. & Wall, P. (2004): Fuktrelaterade deformationer i mellanbjĂ¤lklag. Examensarbete KTH Byggvetenskap Trita-Byma 2004:5E.

-!34%2"/!2$Â&#x161; &Âž2ÂŹ6Âą425-ÂŹ/#(ÂŹ"2!.$3+9$$ .Ă&#x160;RĂĽDUĂĽANVĂ&#x160;NDERĂĽ-ASTERBOARDÂ&#x161;ĂĽKANĂĽDUĂĽKĂ&#x160;NNAĂĽDIGĂĽSĂ&#x160;KERĂĽOCHĂĽTRYGG ĂĽ 3KIVANĂĽUPPFYLLERĂĽBLAĂĽKRAVETĂĽPĂ&#x152;ĂĽETTĂĽFUKTTĂ&#x152;LIGTĂĽUNDERLAGĂĽIĂĽVĂ&#x152;TRUM ĂĽĂĽ $ENĂĽĂ&#x160;RĂĽTILLVERKADĂĽAVĂĽKALCIUMSILIKAT ĂĽSOMĂĽINTEĂĽBARAĂĽĂ&#x160;RĂĽFUKTBESTĂ&#x160;NDIGTĂĽ UTANĂĽĂ&#x160;VENĂĽOBRĂ&#x160;NNBART ĂĽLJUDISOLERANDEĂĽSAMTĂĽEMISSIONSFRITTĂĽFĂ&#x2122;RĂĽ ALLERGIKĂ&#x160;NSLIGAĂĽMILJĂ&#x2122;ER ĂĽ !NVĂ&#x160;NDSĂĽFĂ&#x2122;RUTOMĂĽSOMĂĽUNDERLAGĂĽFĂ&#x2122;RĂĽKAKELĂĽIĂĽVĂ&#x152;TRUMĂĽĂ&#x160;VENĂĽIĂĽBRANDAV SKILJANDEĂĽVĂ&#x160;GGARĂĽUPPĂĽTILLĂĽKLASSĂĽ%)ĂĽ ĂĽ LĂ&#x160;MPLIGĂĽFĂ&#x2122;RĂĽLĂ&#x160;GENHETSSKILJANDEĂĽ VĂ&#x152;TRUMSVĂ&#x160;GGARĂĽELLERĂĽBRANDKLASSADEĂĽVĂ&#x160;GGARĂĽIĂĽGARAGE ĂĽSOPRUMĂĽETC ĂĽ ELLERĂĽSOMĂĽSKYDDSSKIVAĂĽBAKOMĂĽBASTUAGGREGATĂĽELLERĂĽBRASKAMIN

$RAĂĽNYTTAĂĽAVĂĽEXPERTENĂĽPĂ&#x152;ĂĽFĂ&#x2122;REBYGGANDEĂĽBRANDSKYDD 0ROMATĂĽĂ&#x160;RĂĽSPECIALISTERĂĽPĂ&#x152;ĂĽFĂ&#x2122;REBYGGANDEĂĽPASSIVTĂĽBRANDSKYDDĂĽMEDĂĽKUNSKAPĂĽOMĂĽLOKALAĂĽBESTĂ&#x160;MMELSERĂĽOCHĂĽ BYGGNADSTRADITIONER ĂĽ$ETTAĂĽGERĂĽDENĂĽDENĂĽMESTĂĽKOSTNADSEFFEKTIVAĂĽOCHĂĽKONKURRENSKRAFTIGAĂĽLĂ&#x2122;SNINGENĂĽPĂ&#x152;ĂĽJUSTĂĽĂĽ DITTĂĽPROBLEM ĂĽ&Ă&#x2122;RĂĽMERĂĽINFORMATION ĂĽSEĂĽWWW PROMAT NORDIC COMĂĽTELĂĽ ĂĽELLERĂĽKONTAKTAĂĽVĂ&#x152;RĂĽĂĽ REPRESENTANTĂĽIĂĽ3VERIGEĂĽ+ARLĂĽ,JUNGBERGĂĽ ĂĽ#OĂĽ!"ĂĽWWW LJUNGBERG SE

Bygg & teknik 2/08

Spaltmetoden:

Bygga hus som klarar vattenskador och mögel Fuktskador kostar Sverige fem miljarder kronor per år och fuktskador har en koppling till astma och allergi. Sick Building Syndrom (SBS) har länge varit ett fruktat begrepp i världen och då speciellt i USA.

Klinten är ett jugendträhus som min morfar lät bygga 1911 på Södertörn söder om Stockholm, se figur 1. Huset ägs av mina optimistiska kusiner. År 1975 skulle Klintens tak bytas, takteglet togs ner och den gamla tjärpappen revs bort. Det var ett stabilt högtrycksväder och därför lades det inte på presenningar. Den natten kom det in ett åskväder från Östersjön och hela huset blev totaldränkt. Mina kusiner lade på tjärpapp och tegelpannor, huset blev inte skadat utan torkade ut. Inget synligt mögel visade sig och ingen dålig lukt märktes. Klinten var byggt på 1910-talet och var tämligen dragigt, vilket antagligen räddade huset. Huset var byggt på trästomme med hopsjunket sågspån som isolering, spåntat virke och spännpapp invändigt. En sådan konstruktion blir bra ventilerad, vilket innebär att den relativa luftfuktigheten inuti konstruktionen hålls låg. Eftersom mögel kräver näst på mättad luftfuktighet så var dess växtförutsättningar dåliga. Om man tänker sig att en modern villa hade blivit utsatt för samma behandling så är det svårt att tänka sig att mögelangrepp hade kunna undvikas. Överallt där vattnet hade fastnat, som i takets isolering ovanför ångspärren eller i mellanbjälklag ovanför innertak av gips borde absolut mögel utvecklas. Denna typ av hus hade behövt en omfattande renovering, som hade blivit mycket dyr.

detta byte av material utan konsekvensanalys med avseende på mögel. Skivorna gav högre komfort, mindre dragiga hus, och var billigare både i material, arbete och uppvärmingskostnad. Att konstruktionen blev känsligare för vattenskador och att gipsskivor är ett utmärkt substrat för mögelsvampar var det ingen som tänkte på. Sedan kom den första oljekrisen på 1970-talet, vilket innebar ytterligare tätning och isolering av husen som blev ännu mindre dragiga. Från 1970 började också fuktskadefenomenet att öka och kosta stora summor pengar.

Spaltmetoden

År 2004 startades detta fuktskadeprojekt och det sattes upp sju kriterier för en teknisk lösning på fuktskadeproblemet. Denna tekniska lösning som gick under namnet Spaltmetoden skulle; 1. vara aktivt ventilerad, 2. dränerad, allt vatten som hamnat inuti konstruktionen skulle ha en väg ut, 3. utgå från gängse byggmetoder, 4. vara kostnadseffektiv, 5. skvallra på ett tidigt stadium i det fall en läcka uppstod, 6. vara överskådlig och pedagogisk, 7. lämna bostadens yttre skal opåverkad, vilket gör att uppvärmningskostnaden inte höjs.

Samma år söktes svenskt patent med hjälp av Almi och metoden diskuterades med minst 50 fuktskadekunniga personer inom byggsektorn, forskning och försäkringsbolag. Spaltmetoden går ut på att med en värmekabels hjälp skapa ett luftdrag inuti byggkonstruktionen. Grundkonstruktionen är densamma som vid ett gängse lättbygge. Ett sådant bygge har naturliga spalter i bjälklaget under och över bjälklagsisoleringen. Spalter etableras så inuti väggarna då toppsyllen, bottensyllen och den mellanliggande isoleringen byggs med ett nummer mindre dimension. Spalterna i bjälklagen förbinds med spalterna i väggarna, springor där luft släpps in och ut öppnas och en värmekabel installeras vid bottensyllen, se sprängskissen, figur 2. År 2005 byggdes så sex stycken utsnitt av golv och väggar, dels enligt gängse metod, dels enligt Spaltmetoden. Bengt G Johansson från Länsförsäkringar, Hans Magnusson från Trygg/Hansa och jag hällde vatten in i dessa utsnitt och plomberade dem. Efter 20 dagar så var Hans Magnusson med när utsnitten öppnades igen och fuktkvoterna mättes inuti dessa utsnitt. Fuktkvoterna befanns vara cirka 40 procent lägre inuti Spaltmetodens utsnitt, jämfört med den vanliga byggmetodens.

Material

Nuförtiden är det dålig ekonomi att bygga med spåntat virke och spännpapp. Det går mycket snabbare att bygga med skivmaterial som OSB och gips. De första skivorna som kom i större omfattning var masoniten, följd av gips och spånskivor, dessa material började användas genomgående på 1960- och 70-talen. Man gjorde

Artikelförfattare är Tosse af Klintberg, Avdelningen för Byggnadsteknik, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm.

Figur 1: Klinten, ett jugendträhus byggt 1911 på Södertörn söder om Stockholm. Bygg & teknik 2/08

Den relativa fuktigheten inuti väggen följdes efter olyckan och efter en månad så var alla värden nere på normala nivåer igen.

Forskningen

I november 2005 blev jag kopplad till avdelningen för Byggnadsteknik på Kungliga Tekniska högskolan (KTH/Byte). Forskningen har fått stöd ifrån Byggindustriernas utvecklingsfond (SBUF) och från statliga Formas/Bic. Från Formas/ Bic finns även uppdraget att föra Spaltmetoden till marknaden. Det första som genomfördes på KTH/ Byte var simuleringar på data. Resultatet av dessa simuleringar, se figur 3 visade att det finns en teoretisk grund för antagandet att värmekabeln skapar en termik inuti spaltsystemet. Vidare har det skett fullskaleförsök på metoden, (beskrivna nedan), på en försöksanläggning på Vretabergs gård i Botkyrka under åren 2006 och framåt. Större försöksomgångar har genomförts på mellanbjälklag, bottenbjälklag och mätning av lufthastighet i spalter. Försök med torkning av betongbjälklag, sådana som återfinns i miljonprogrammet har precis påbörjats. Vidare har genomförts pilotförsök när det gäller fukt som går igenom fuktspärr i badrumsyttervägg och fastnar på ytterväggens ångspärr. Figur 2. Exempel på på hur småhus skulle kunna byggas med en konstruktion Försök 1, Översvämmade mellansom är robustare mot fuktskador. bjälklag. Ett 34 kvadratmeter stort bjälklag byggt enligt Spaltmetoden utsattes för en 120 liter överReferenshuset svämning av gråvatten vid fyra Det byggdes ett referenshus med metoefterföljande försök. Detta den, 2005 till 2006. Spaltmetoden var bjälklag torkade ut på 8 dagar tämligen enkelt att installera och beräkom två värmekablar var igång, nades ha en merkostnad understigande 12 till 13 dagar med en värme20 000 kronor för att skydda större dekabel och 21 dagar med ingen len av huset mot framtida stora fuktskakabel på. När värmekabel var dor. Huset byggdes även enligt Vaskapåkopplad växte inget mögel, konceptet, vilket innebar att alla vattenmen väl när värmekabeln var rör gjordes med rör i rör system och att av, se figur 4 på nästa sida. det finns en golvbrunn även i köket. Försök 2, Bottenbjälklag Eftersom huset byggdes under hösmed oisolerad betongplatta med ten så hade jag förhoppningar om att överliggande isolering. Detta metoden skulle ”rädda” huset från fuktsätt att bygga var vanligt under skador. En regnig höst kan ge fuktigt 1970- och 80-talen, men anses byggmaterial som i sin tur ger mögelidag vara en riskkonstruktion. angrepp när det byggs in. Hösten 2005 Markfukt kan dels tränga in i var dock extremt varm och torr, det konstruktionen underifrån, som kom bara en liten skur innan taket var också kan drabbas av en ”vanpå plats och all materiel kunde lagras lig” fuktskada ovanifrån. I detta torrt. Denna torra höst var naturligtvis försök jämfördes fyra badrumsen glädje för husbyggaren men en bestora rum, ett byggt enligt gängsvikelse för projektet. se metod och tre enligt SpaltmeDock råkade huset ut för en stor toden, ett rum enligt Nivellfuktskada vårvintern 2006. Det inkomgolv-metoden, ett med stenullsmande vattnet i köket felkopplades och isolering och ett med cellplaststod och sprutade i mer än en timma. isolering. Alla betongplattor låg i Det mesta av vattnet dränerades genom plastfolie och var försedda med golvbrunnen i köket, men en köksvägg detektorer för relativ fuktighet som var byggd enligt Spaltmetoden, inuti betongplattorna. Resultatet, Figur 3: Simulering enligt Comsol. Tvärsnitt av blev totalt indränkt. Det rann vatten se figur 5, visar att betongplatta vertikal spalt. Värmekambeln är markerad med rakt igenom väggen, detta vatten frös med Nivell-golvet och ”stenullsden röda ovalen i spaltemn snederkant. på utsidan där det blev tjocka isvallar. golvet” med Spaltmetoden klaBygg & teknik 2/08

Figur 4. Uttorkning av mellanbjälklag med två repektive en värmekabel påkopplad samt utan värmekabel.

rade av att torka från 100 procent till 85 procent relativ fuktighet på knappt två månader. Försök 3, Betongbjälklag i flerbostadsshus. Miljonprogrammet står inför renovering. Ett stort antal av dess bostäder antas vara fuktskadade, vilket medför fördyringar i själva renoveringsprocessen. En fuktskada innebär att renoveringen måste avbrytas för att konstruktionen ska torkas ut med torkaggregat. Detta innebär följande fördyringar och besvär: 1. Torkkostnad. Länsförsäkringar uppskattar torkkostnaden till cirka 3 000 kronor per lägenhet, elkostnad undantagen. 2. Torktid. En vattenskadad lägenhet medför att hyresgästen kompenseras med lägre hyra och/eller badhusbidrag. Om bostaden är svårt vattenskadad måste den utrymmas och ersättningsbostad skaffas. Fastighetsbolaget går då miste om intäkter för den aktuella perioden, som kan uppgå till cirka två månader. 3. Splittrad entreprenad. Renoveringsentreprenaden sker ofta stamvis i dessa ﬂerbostadshus. Om en eller ﬂera lägenheter visar sig vara fuktskadade så innebär detta en separat torktid för dessa bostäder. Detta gör att renoveringsföretaget måste komma ”tillbaka” till dessa för att fullfölja, vilket innebär extra besvär och kostnader. 4. Hyresgästen. Hon/han drabbas av att vara i en sämre fungerande bostad i kanske två extra månader. I de värsta fallen är det evakuering som gäller. Spaltmetodens försök avseende betongbjälklag, innebär att en ventilationsmatta läggs mellan det vattenmättade betongbjälklaget och ett laminatgolv. Försöket syftar till att undersöka huruvida det går att torka ut betongbjälklaget på rimlig tid utan att mögel börjar växa. Om detta går bra så skulle lägenheten kunna färdigställas och torka ut medan den renoveras och bebos. Även detta försök utförs som ett fullskaleförsök där gängse byggmetod jämförs med Spaltmetoden. Efter de inledande studierna på Vretaberg så initieras försök även ute i verklig44

Figur 5: Uttorkningshastigheten för betongbjälklag byggda enligt Spaltmetoden.

heten. De stora bostadsföretagen har visat stort intresse för denna forskning. Försök 4, Lufthastighet i spalter. Spaltmetoden bygger på att värmekabeln värmer upp luften inuti spalten. Varm luft är lättare än kall och detta faktum skapar ett uppåtriktat drag inuti spalten. Försök visar att luftflödet uppgår till cirka sex deciliter luft per löpmeter vägg och sekund, vilket gör i sin tur gör ett luftflöde på cirka 50 kubikmeter luft per löpmeter vägg och dygn. Fenomenet går att beskriva matematiskt med skorstensekvationen som är ett vedertaget begrepp när det gäller luftrörelser. Det som har varit slående i dessa försök är att värmekabeln behövs för att skapa termiken. Försök 5, Fukt genom fuktspärr. Bakom kaklet vid en duschplats är kakelbruket alltid vått. Detta vatten går tämligen lätt igenom den rollade fuktspärr som finns under bruket, men fastnar i ångspärren som tillhör ytterväggskonstruktionen. Luften inuti denna konstruktion blir mättad och ger en perfekt grogrund för mögel. Möglet har då tillräcklig fuktighet och substrat i form av organiskt material, (gipsskivans kartong och lim) att leva på. Detta försök som genomförts som ett enklare pilotförsök gick ut på att injektera vatten igenom fuktspärren på en gängse konstruktion jämfört med en ”Spalt”-konstruktion. Resultaten har visat att denna konstruktion klarar av att föra bort all fukt som injekteras medan den gängse konstruktionen ger förhöjda värden på den relativa fuktigheten. Detta försök har hittills inte följts upp med mögelstudier. All denna forskning kommer att resultera i att jag tar en licentiatexamen nu i april, förhoppningsvis så får jag möjlighet att även doktorera. Det finns mycket kvar att reda ut och det är spännande att få bidra med en offensiv lösning på fuktskadeproblemen.

Mänskliga faktorn

Fuktskador varit mycket i fokus under 2000-talet och byggbranschen går mot att bygga ännu tätare med bättre fuktspärrar,

att undvika gipsskivor i badrum, säkrare rörinstallationer med mera. Att bygga ännu tätare är dock ett tveeggat svärd då fukt som väl har hamnat i konstruktionen har ännu svårare att ta sig ut. Det ﬁnns många sätt som fukt läcker in på och hus borde byggas på ett robustare sätt som även parerar för alla slarv som den mänskliga faktorn ger. Vattenskador som beror på den mänskliga faktorn är återﬁnns ju både under byggprocessen och genereras i det dagliga livet. Trots alla vällovliga intentioner, blir byggmaterial blöta under byggprocessen, rör monteras galet och kondens är i många fall svår att undvika. I hemmet händer det så att barn ordnar översvämning i badrum och installationer av maskiner görs på ett icke fackmannamässigt sätt, därför att husägaren gör det själv. Dessutom kan sprickor i tätskikt uppkomma genom att material torkar och krymper eller att husen sätter sig över tid. Den som drabbas i förlängningen både ekonomiskt och hälsomässigt är framför allt fastighetsägaren och de boende i det skadade huset

Ansvaret

Ansvaret för fuktskador är i många fall oklart. Byggbolagen har ibland en tioårsgaranti för dolda fel, vilket kan tyckas vara mycket, men det kan ibland diskuteras om ett fel är dolt eller inte. Försäkringsbolagen är mycket pressade av alla fuktskador. Dessa skador kostar mer än brand och inbrott tillsammans och bolagen har svarat med höjda självrisker och att frånsäga sig vissa fuktskador totalt. Bland annat så betalar inte försäkringsbolagen för skador orsakade genom kondens eller genom takläckage. Den som aldrig kommer ifrån ansvaret och följderna av fuktskadan är fastighetsägaren och den som vistas i det fuktskadade huset. Hon/han står för de tunga ekonomiska konsekvenserna och den som vistas i huset drabbas av hälsobesvär orsakat av fuktskador. ■ Besök www.byggteknikforlaget.se

Bygg & teknik 2/08

g n i n p m ä d s d u j l g e t S

Mapeis stegljudsdämpande system för keramiska plattor och natursten ULTRAFLEX S2 MONO Alla typer av områden: • • • • •

Dämpande fästmassa C2TE / S2 9 dB stegljudsreducering Lättarbetat Även i våtutrymmen

MAPEFONIC SYSTEM® Bostads-, kontors- och övriga utrymmen med lätt gångtrafik: • 10 - 12 mm bygghöjd • 19 dB stegljudsreducering • Kort installationstid

MAPEFONIC® NORDIC Korridorer och rum i skolmiljö o liknande: • • • •

40 mm bygghöjd 21 dB stegljudsreducering Pumpleverans av spackel Även för linoleum och trägolv

För mer information besök oss www.resconmapei.se

Rescon Mapei AB Tel. 08-52 50 90 80 Fax 08-52 50 90 86 info@resconmapei.se www.resconmapei.se

Certifieringen som bekräftar kompetensen – nu även för dig som är energiexpert! SITAC förser dig och dina medarbetare i byggbranschen med behörighetsbevis som bekräftar att ni har kvalificerad dokumenterad kunskap. Personcertifikaten är förtroendeskapande intyg vid kontakt med beställare, myndigheter och andra aktörer. SITAC certifierar även energiexperter. För mer information, ring 010-516 63 00 eller gå in på www.sitac.se

SITAC, Swedish Institute for Technical Approval in Construction, certifierar produkter och personal inom byggbranschen för en svensk och europeisk marknad.

Högsta tillåtna fukttillstånd – kritisk relativ fuktighet

Kritiskt fukttillstånd med hänsyn till relativ fuktighet

Utomhus i Sverige varierar månadsmedelvärdet avseende relativ fuktighet mellan cirka 65 och 90 procent över året. Månadsmedelvärden gällande relativ fuktighet utomhus redovisas i diagram 1. Av diagram 1 framgår att den relativa fuktigheten utomhus är högre än 75 procent samtliga månader med undantag av maj i Malmö. I Stockholm är den relativa fuktigheten utomhus lägre än 75 procent under perioden april till och med augusti. Baserat på månadsmedelvärden och att RFkrit för träbaserade material enligt tabell 1 är 75 procent så kommer träbaserade material att bli fuktigare än högsta tillåtna fukttillstånd under elva av tolv månader i Malmö och i sju av tolv månader i Stockholm. Detta under förutsättning att byggnadsmaterialet har samma temperatur som utomhus och befinner sig i fuktmässig jämvikt med utomhusluften.

Mikrobiell tillväxt – temperaturens inverkan

Risken för mikrobiell växt påverkas förutom av materialets fuktnivå även av tem-

Artikelförfattare är Anders Kumlin, AK-konsult Indoor Air AB, Stockholm. Bygg & teknik 2/08

RF, %

Högsta tillåtna fukttillstånd (RFkrit) uttrycks som relativ fuktighet (RF) i olika typer av byggnadsmaterial enligt tabell 1. De i tabell 1 redovisade kritiska fukttillstånden avser ”mikrobiell tillväxt med några procents risk”. I tabell 1 finns inga data vad avser temperatur eller fuktbelastningens varaktighet. Enligt Byggvägledning 9 får värdena anses gälla vid långvarig fuktbelastning och rumstemperatur.

Tabell 1: Källa Byggvägledning 9 (2007). ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Materialgrupp Kritisk fukttillstånd, procent RF ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Smutsade material 75 – 80 Trä och träbaserade material ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Gips med papp 80 – 85 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Mineralullsisolering 90 – 95 Cellplastisolering (EPS) Betong

Diagram 1. Baserat på data från Fukthandboken.

RF, %

I Boverkets byggregler (BBR-06) anges att fukttillståndet i en byggnadsdel alltid ska vara lägre än det högsta tillåtna fukttillståndet. Tillgängliga data vad avser högsta tillgängliga fukttillstånd redovisas av Lars-Olof Nilsson i Byggvägledning 9, 2007.

Diagram 2. Källa: Sedelbauer K (2001). 47

RF, %

RF, % RF, %

Diagram 3.

Diagram 5.

Diagram 4. Källa Viitanen (1996). peraturen. Exempel på data när det gäller risken för mikrobiell tillväxt, i förhållande till relativ fuktighet och temperatur, redovisas i diagram 2. I diagrammet ser man att temperaturen har en inverkan när det gäller risken för mikrobiell växt. Om materialets klimat ligger över kurvan Lim BI eller Lim BII föreligger risk för mikrobiell växt. Om data från diagram 1 och 2 läggs in i samma diagram erhålls diagram 3. Baserat på diagram 3 så kan risken för mikrobiell växt i utomhusklimat bedömas. I detta fall, baserat på data i diagram 3, föreligger risk för mikrobiell växt i Malmö 4 under fyra månader. I Stockholm ligger samtliga månadsmedelvärden under kritiska nivåer varför risken för mikrobiell växt, baserat på data enligt diagram 3, bedöms vara liten.

Mikrobiell tillväxt – fuktbelastningens varaktighet

RF, % / Temp, °C

Även fuktbelastningens varaktighet påverkar risken för mikrobiell växt. Exempel på data när det gäller risken för mikrobiell växt, i förhållande till relativ fuktighet, temperatur och fuktbelastningens varaktighet, redovisas i diagram 4. Kombineras data från diagram 1 och 4 erhålls diagram 5. Baserat på diagram 5 kan risken för mikrobiell tillväxt i utomhusklimat bedömas. Baserat på diagram 5 så föreligger risk för mikrobiell växt i utomhusklimat i Malmö under perioden september t.o.m. november i och med att tidsperioden är längre än tolv veckor. I Stockholm bedöms, baserat på diagram 5, risken för mikrobiell växt i utomhusklimat vara liten.

Bedömningar baserat på detaljerade klimatdata

Diagram 6. 48

Under förutsättning att detaljerade klimatdata är tillgängliga så kan bättre bedömningar vad avser risken för mikrobiell Bygg & teknik 2/08

essoell

Konstruera energiklokt. Höj kvaliteten – sänk energiförbrukningen. Och gör en insats för miljön på samma gång. Det är vad energiklokt byggande går ut på. Krångligt och dyrt? Nej, särskilt inte sett till byggnadens hela livslängd. Vad som krävs är genomtänkta konstruktioner och ett noggrant utförande för att skapa en tät och välisolerad klimatskärm. I vår nya broschyr, Energikloka konstruktioner, hittar du lösningar för grund, vägg, tak och detaljer. Dessutom finns en hel del annan information om energiklokt byggande. Varför inte ta en närmare titt? Beställ eller ladda ned på www.paroc.se

Energi Högre kloka kvalite konstr t, lägr uktione e ener r giförb ruknin g

Byggbo

ken

Flik 4 Rekv.nr November 344 2007

www.jps-mainos.fi

Ett element att lita pĂĽ!

ThermiSol Panels levererar till Byggherrar & EntreprenĂśrer i Sverige, Norge & Danmark med stor framgĂĽng. THERMISOL-vĂ¤gg- och takelement fĂśr nybyggnation och renoveringar inom livsmedelsindustrin, kyl- och frysrum, industrihallar, affĂ¤rsfastigheter, renrum,djurstallar, sporthallar och lagerhallar.

THERMISOL-takelementen Ă¤r uppbyggda pĂĽ sĂĽ vis att man pĂĽ bĂĽda sidor om en kĂ¤rna av EPS limmat ett styvt ytskikt. PĂĽ detta sĂ¤tt fĂĽs ett fĂ¤rdigt yttertak vĂ¤ldigt snabbt. THERMISOL-takelement med plĂĽtbeklĂ¤dnad har ett ytterskikt av

maskinfalsad stĂĽlplĂĽt. THERMISOL-takelementen Ă¤r mycket starka, men Ă¤ndĂĽ lĂ¤tta, och kan anvĂ¤ndas tillsammans med alla typer av stomkonstruktioner. Ă&#x201E;ven dĂĽ nĂ¤r stomkonstruktionen inte hĂĽller fĂśr andra tyngre taktĂ¤ckningar.

Genialisk konstruktion - fungerande teknik

FĂśrsĂ¤ljningskontor i Sverige: ThermiSol Oy FlĂśjebergsgatan 16 A, 431 37 MĂślndal

Tel: 031-47 24 40 Fax: 031-31 31 783 panels@thermisol.se

Mer information hittar ni pĂĽ vĂĽr hemsida www.thermisol.fi

-FWFS EV GVLUTjLFSU

Z E P P E L I N

WjSNFJTPMFSBOEF PDI ESjOFSBOEF TLJWPS Â° J EJO LjMMBSHSVOE .lOHB MjHHFS OFS FO GzSNzHFOIFU Ql BUU SVTUB TJOB IVT NPU WjESFUT NBLUFS NFO CFLZNSBS TJH NJOESF GzS WBE TPN IjOEFS VOEFS NBSLOJWlO (Y WSQ ZMPP Ko KVYRH PMKX XMPPZmKE WXSTTEV JYOX SGL Q}KIPWOEHSV QIH 103%3`/ SVMKMRE PIX )XX YXQmVOX ZmVQI MWSPIVMRKWQEXIVMEP J}V HMR LYWKVYRH J}VYXSQ EXX 103%3`/ LEV Q]G OIX KSHE ZmVQIMWSPI VERHI IKIRWOETIV HVm RIVEV HIR FSVX QEVO

ZEXXIR SGL OSRHIRW WEQX XIORMWOE YTTKMJ JYOX ÂŚ YXER EXX EFWSV XIV 7EQXPMKE VMXRMRKEV FIVE RoKSR JYOX 4o PEHHEV HY IROIPX LIQ ZoV LIQWMHE XXX QPS OSWXREHWJVMXX ESBO TF OER HY Ro HMR 'zS NFS JOGPSNBUJPO PSOEPE oXIVJ}VWmPNEVI SJOH FMMFS TLSJW UJMM WEQX mZIR XE HIP EZ ZoVE HIXEPNIVEHI QSRXIVMRKW 1IOERMOIVZmKIR 8YPPMRKI 8IP Alfred Nobels AllĂŠ 105, 146 48 Tullinge ERZMWRMRKEV Tel. 08-607 *E\ 32 60 Fax. 08-607 32 61

Vibrationer stĂśr. -Vi vet. Problem skall du lĂśsa dĂ¤r de uppstĂĽr. Investeringen mĂĽste hĂĽlla mĂĽnga ĂĽr, -AnvĂ¤nd etablerade lĂśsningar!

CHRISTIAN BERNER AB Ă¤r ett av Nordens ledande teknikhandelsfĂśretag. FĂśretaget grundades 1897. Vi hjĂ¤lper vĂĽra kunder att finna bĂ¤sta mĂśjliga lĂśsning i varje given situation. Vi Ă¤r ca 200 medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark.

CHRISTIAN BERNER AB â&#x20AC;˘ Box 88, 435 22 MĂślnlycke â&#x20AC;˘ Tel 031 33 66 900 Fax 031 33 66 999 â&#x20AC;˘ infose@christianberner.com â&#x20AC;˘ www.christianberner.com Bygg & teknik 2/08

RF, %

växt göras. I diagram 6 redovisas detaljerade klimatdata för Kolbrzeg i Polen. Baserat på månadsmedelvärden liknar utomhusklimatet i Kolbrzeg klimatet i Malmö. I diagram 7 redovisas utomhusklimatet i Kolbrzeg i förhållande till risknivåer för mikrobiell växt. Ur diagrammet kan man få en uppfattning om risken för mikrobiell växt. Desto fler av punkterna som ligger över kritisk nivå för mikrobiell växt desto större risk för skada.

Beräkningar av byggnadskonstruktioner

RF, %

Diagram 7.

Under förutsättning att det finns tillgång till detaljerade klimatdata vad avser både fukt och temperatur samt nederbörd och slagregnsbelastning kan fuktnivån i till exempel en yttervägg beräknas. Exempel på resultat från denna typ av beräkningar redovisas i diagram 8 och 9. Beräkningarna avser en oventilerad och odränerad putsvägg belägen i Oslo. Beräkningarna förutsätter att det inte finns några defekter i putsskiktet, det vill säga regnvatten kan inte komma in i väggen. Resultaten i diagram 8 visar att risk för mikrobiell tillväxt föreligger under det första året för den beräknade konstruktionen. Under år två då byggfukten har torkat visar resultaten i diagram 9 att risken för mikrobiell tillväxt i princip upphört.

Sammanfattning

Diagram 8.

De nya bestämmelserna i BBR-06 kap 6:5 är ett stort steg mot torrare, och därmed friskare byggnader. För att kunna göra korrekta bedömningar avseende risken för mikrobiell växt bör dock olika materials kritiska fuktnivå undersökas närmare. Detta gäller speciellt inverkan av temperaturen och fuktbelastningens varaktighet. Slutligen krävs det för att kunna utföra tillförlitliga fuktberäkningar också mer detaljerade klimatdata för ett antal representativa orter i Sverige. ■

RF, %

Endast 368 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2008!

Z Z Z F R Q O D E V H

&RQODE lU HWW GDWRUSURJUDP VRP DQYlQGV I|U DWW XWYHFNOD RFK RSWLPHUD EHWRQJUHFHSW &RQODE DQYlQGV DY OHGDQGH WLOOYHUNDUH DY EHWRQJHOHPHQW RFK VWRPV\VWHP Diagram 9. Bygg & teknik 2/08

$WW WD IUDP EHWRQJUHFHSW KDU DOGULJ YDULW OlWWDUH 51

Rapport från forskningsprojekt:

Vad möglar i 95 procent och 93 procent RF efter tre månaders exponering? Boverkets byggregler (BBR) föreskriver att kritiska fukttillstånd för material och materialytor, där mögel och bakterier kan växa, ska vara väl undersökta och dokumenterade. Vid bestämning av ett materials kritiska fukttillstånd, definierat som den lägsta fuktnivå där det angrips av mögel, ska hänsyn tas till eventuell nedsmutsning av materialet. Då fukttillståndet och temperaturen i en byggnads olika delar varierar med både årstiden, byggnadens verksamhet och konstruktion, bör material väljas som har ett högre kritiskt fukttillstånd än det som förväntas vara rådande i de delar av konstruktionen de ska användas. Om det kritiska fukttillståndet för ett material inte är väl undersökt och dokumenterat, ska en relativ fuktighet på 75 procent användas som kritiskt fukttillstånd, enligt BBR. Det finns idag ingen standardiserad metod att bestämma ett materials kritiska fukttillstånd avseende mögelpåväxt. Det finns däremot många standardiserade metoder för mögelresistens, specifikt utformade att prova en särskild materialtyp vid hög relativ fuktighet och temperatur. En metod att bedöma materials kritiska fukttillstånd bör ha god repeterbarhet, vara verklighetsanknuten och tillämpbar på alla typer av byggnadsmaterial. Mer om kritiskt fukttillstånd och mikroorganismers växt på byggnadsmaterial står att läsa i en artikel i Bygg & teknik 1/06 av Pernilla Johansson. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har som syfte att utveckla en metod för bestämning av kritiskt fukttillstånd

Artikelförfattare är Pernilla Johansson och Annika EkstrandTobin, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.

Bild 1: Sporlösningen sprutas på de olika byggmaterialen.

inom ramen för ett pågående forskningsprojekt kallat Cram, ﬁnansierat av Formas. En mängd provningar på tio olika sorters byggmaterial ska utföras i klimatskåp, vid ﬂera konstanta klimat. Parallellt sker långtidsexponering i uteluftsventilerade krypgrunder och vindar för samma byggnadsmaterial så att jämförelse kan göras mellan miljöer och resultat. Projektet ska pågå till och med 2009. Vid laboratorieförsöken används en sporblandning med sporer från sex väl utvalda arter av mögelsvampar. Sporerna blandas i lika delar i en vattenlösning och sprutas på prover av byggnadsmaterialen. För varje material används sex provbitar från tre olika exempel/skivor av materia-

let. De besprutade proverna placeras i klimatkammare med konstant klimat. En gång per vecka analyseras proverna i stereomikroskop under sterila förhållanden. Alla prover exponeras i varje klimat under tre månader. I tabell 1 visas den klassningsskala som varje materialprov bedöms efter vid dessa analyser. Eftersom den analysmetod som används, bedömning av angreppsgrad på ytan under stereomikroskop, är oförstörande ger detta en möjlighet att följa utvecklingen av mögel på respektive prov.

Material och klimat

I projektet provas tio vanligt förekommande byggnadsmaterial valda enligt råd

Tabell 1: Klassning av mögelpåväxt. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Klass Förklaring ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 0 Ingen påväxt på materialet 1 Liten, eller mycket spridd, påväxt 2 Svagt, utspritt påväxt. Enstaka konidieforer (fruktkroppar) 3 Fläckvis kraftigt påväxt. Synliga konideforer 4 Hela materialet har kraftig påväxt 5 Hela materialet har mycket kraftig påväxt, ofta sammanvuxen och synlig för blotta ögat

Bygg & teknik 2/08

Tabell 2: Kategorier av byggnadsmaterial i projektet. ––––––––––––––––––––––––––––––– Kod Byggnadsmaterial ––––––––––––––––––––––––––––––– Cellplast A Tunn träﬁberskiva B Fibercementskiva C Glasﬁberboard D Kryssfanér E Spånskiva F Trä G Utegips H Våtrumsgips I Asfaltpapp J

från inköpare på byggföretag. Materialen är dessutom valda så att dess egenskaper vad gäller mögelresistens förväntas ha stor spridning. Två provningar har genomförts av de totalt tio planerade långtidsprovningarna. De nu avslutade provningar utfördes vid klimaten 22 °C med 95 procent RF samt 22 °C och 93 procent RF. Nästa steg är att prova vid samma relativa fuktighetsnivåer, men vid en lägre temperatur, 7 °C. Därefter följer provningar vid allt lägre relativ fuktighet ner till 77 procent för både 22 °C och 7 °C. I ett uppdrag från Länsförsäkringar, som ﬁnns beskrivet i Bygg & teknik 6/06, konstaterades att tre av fyra provade gipsskivor inte angreps av mögelsvampar vid 95 procent RF. Prover som fått absorbera vatten innan försöksstart angreps dock i stor omfattning. Med anledning av dessa resultat ﬁnns även prover som först vattendoppats i 30 minuter med i försöket. I verkligheten kan detta motsvaras exempelvis av ett regn på byggarbetsplatsen eller i samband med lagring, eller ett vattenläckage i den färdigställda konstruktionen.

Sporlösning

Varje art av mögelsvamp har specifika krav på fukt, temperatur och näring. Detta påverkar hur fort en påväxt kan starta och hur omfattande angreppet blir. I den sporlösning som ska användas finns således mögelsporer som växer i både torrare och fuktigare klimat. De svampar som ingår i projektets provningar har valts med utgångspunkt från vilka arter som förekommer mest frekvent och på flera olika byggnadsmaterial i fuktskadade byggnader, enligt vetenskapliga sammanställningar i internationella forskningsrapporter. I valet av arter finns även mögelsorter som förekommer både i mycket fuktiga miljöer och i mindre fuktiga miljöer.

Fältprovningar

Laboratorieprovningens resultat ska jämföras med resultaten från fältprovningen. Prover från samma material som i laboraBygg & teknik 2/08

Bild 2: Byggnadsmaterial monterade i en uteluftsventilerad krypgrund. Datalogger till höger i bild.

torieprovningarna har placerats i tre uteluftsventilerade krypgrunder och kallvindar. De exponeras därigenom för uteluftens naturliga variation vad gäller klimat och sporhalt. Fältprovningen följs upp kontinuerligt genom att relativ fuktighetsoch temperaturdata lagras på en logger varje timme under de tre år försöket pågår. Var sjätte månad analyseras proverna med avseende på angrepp på samma sätt som proverna i laboratoriet.

Resultat från laboratorieförsök i klimaten 95 procent RF och 93 procent i 22 °C

Fram till och med vintern 2007/2008 har laboratoriemätningar pågått under tre månader för två klimat. Med start våren 2008 kommer tester på samma material att genomföras vid ytterligare minst åtta klimat. Projektet kommer att fortsätta till slutet av 2009. Tillväxten av mögel på de tio byggnadsmaterialen under denna period syns för de båda klimaten i bild 3 nedan. Det ﬁnns skillnader i hur snabbt tillväxten startar och hur stora angreppen blir på olika typer av material och i de båda klimaten. De träbaserade skivmateri-

alen, liksom rent trä angrips fortast och uppnår kraftiga angrepp (klass 3 till 5) på ytan på kort tid i båda fallen. Utegips hade vid 95 procent relativ fuktighet måttliga till kraftiga angrepp av svamp, medan angreppen vid 93 procent var mycket svaga. I det senare fallet kom även tillväxten igång ganska sent i försöket. Våtrumsgips och asfaltpapp möglade inte alls vid 93 procent RF. Vid 95 procent RF angreps de i slutet av försöket, även om angreppen var måttliga (2). Cellplast, glasﬁberboard och ﬁbercementskiva angreps inte under den tid som försöket pågick. Resultaten bekräftar att nivån på den relativa fuktigheten spelar roll dels för hur snabbt ett angrepp uppkommer och dels för hur omfattande angreppen blir och vilka material som påverkas. En uppfuktning av materialen innan de placerades i fuktkammare hade marginell betydelse för några av materialen. Betydelsen av denna behandling kan utvärderas vidare efter ytterligare provningar.

Resultat från fältprovningen

Under våren och sommaren 2007 har samtliga tio byggnadsmaterial som vi testat i laboratoriemiljö även exponerats ute i

Bild 3: Jämförelse av mögeltillväxt för medelvärde av sex prover hos tio olika byggnadsmaterial vid två olika klimat (95 procent RF samt 93 procent RF, båda vid 22 °C ). Analys gjordes en gång i veckan under tre månader.

Kontaktpersoner:

Pernilla Johansson, pernilla.johanssn@sp.se. 010 516 51 50. Annika Ekstrand-Tobin, annika.etobin@sp.se. 010 516 51 45. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Energiteknik - Byggnadsfysik och innemiljö, Box 857, 501 15 Borås. sam (fuktrelaterad) med kontorsbyggnader där personalen upplever sin innemiljö som god. Härigenom förväntas data kring vad som är ”normal” förekomst av mögel i så kallade friska byggnader att erhållas.

Fortsättning på projektet Bild 4: Relativ fuktighet, procent, under tre månader i tre olika uteluftsventilerade krypgrunder. fält. Dessa prover var helt obehandlade innan montaget i fält. Exponering av såväl sporer som klimat är helt naturlig. Försöket fortsätter och proverna kommer att plockas ner och analyseras varje vår och varje höst fram till projektet avslutas 2009. Bild 4 visar variationerna i klimat under tre av de sex månaderna, för de tre krypgrunder där försöken pågår. En av de tre krypgrunderna har hög relativ fuktighet under längre perioder. Det är även i denna krypgrund som de monterade materialen vid första analysen konstaterades ha angripits av mögel. Resultaten från fältmätningarna visade att i den krypgrund som hade fuktigast klimat fanns det på fyra av de monterade (obehandlade) materialen en naturligt uppkommen mögelpåväxt efter sex månader. Se bedömningsklass i tabell 1. Nästa analys av proverna planeras i marsapril 2008. Se resultat, tabell 3, från analysen i krypgrunden med fuktigast klimat.

Begränsningar

Naturligtvis ﬁnns ﬂera begränsningar i denna typ av försök. Till exempel är de accelererade laboratorieförsöken i fuktskåpens konstanta klimat inte helt jämför-

bara med verklighetens varierande klimat, där torrare perioder avlöses av fuktigare. Tiden är också en faktor som påverkar. I resultaten från laboratorieförsöken ser vi ﬂera material som börjar angripas i slutet av provningsperioden. Det är möjligt att omfattningen av dessa angrepp skulle bli större om provningen hade fortsatt ytterligare några månader.

Samordning med annan forskning

I tre andra pågående projekt som helt eller delvis utförs av SP kommer liknande frågor att behandlas. Resultaten från dessa kommer förhoppningsvis att kunna komplettera de resultat vi får här. Till exempel kommer försök att göras med träprover som fuktas upp och torkas ut, samt även med växlande klimat. Vidare ska resultaten från laboratorieförsöken jämföras med verkliga förhållanden. Till exempel kommer resultat från fuktmätningar i fält att användas vid laboratorieprovningar. Mögelutvecklingen på naturligt exponerade prover kommer att jämföras med sporbemängda prover. I ett annat SP-projekt, kommer mögelförekomsten i byggnadskonstruktionen att jämföras i kontorsbyggnader där personalen upplever sin innemiljö som ohälso-

Taball 3: Resultat av analys. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Kod Material Medelvärde av klass enligt tabell 1 i stereomikroskop ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– A Cellplast 0 B Tunn träﬁberskiva 3,3 C Fibercementskiva 0 D Glasﬁberboard 0 E Kryssfanér 3,8 F Spånskiva 4,8 G Trä 0,2 H Utegips 3 I Våtrumsgips 0 J Asfaltpapp 0

Arbetet med att utveckla en metod för att kunna bestämma ett materials kritiska fukttillstånd fortsätter. Under våren 2008 ska nya prover på nytt exponeras för 95 procent RF och 93 procent RF, men istället vid 7 °C. Vi förväntar oss att resultaten kommer att vara i linje med dem som redovisas ovan då det gäller skillnader mellan materialen. Omfattningen av angreppen kommer förmodligen att vara mindre och tiden innan tillväxten kommer igång att vara längre. ■

Endast 368 kronor plus moms kostar en helårsprenumeration på Bygg & teknik för 2008!

Nordens viktigaste byggmöten!

1–4 april 2008 Stockholmsmässan Bygg & teknik 2/08

6W|UVW Sn JROY WDN

6\VWHP PHG O|QVDPKHW I|U NXQGHQ

0HG VWlQGLJ XWYHFNOLQJ RFK IRUVNQLQJ lU +DJPDQV .HPL GHQ ElVWD SDUWQHUQ I|U DYDQFHUDG \WEHKDQGOLQJ

DYDQFHUDG \WEHKDQGOLQJ IRUGRQ JROY WDN +DJPDQV .HPL $% Â&#x2021; )ULWVOD Â&#x2021; 7HO Â&#x2021; LQIR#KDJPDQV VH Â&#x2021; ZZZ KDJPDQV FRP

! "! ! "! " #$

% ! & ''

Forskningsarbete vid Byggvetenskap på KTH:

Frost och kondens i mineralull Frost och kondens bildas i mineralull när luften är fuktig och temperaturen är tillräckligt låg på någon sida av isolermaterialet. Vid avdelningen för Byggnadsteknik på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) har en utrustning för studium av detta byggts upp. De första resultaten visar att mineralull då når fuktnivåer som är högre än vad som kan förväntas utifrån en sorptionskurva. I en vägg- eller takkonstruktion med stor tjocklek av värmeisolering kan fukt i dessa fall stängas in, vilket kan få negativa konsekvenser. I ett uthålligt modernt samhälle fokuseras kraftfullt på välisolerade byggnadskonstruktioner. Eftersom byggnadssektorn står för cirka 40 procent av Sveriges energianvändning så är en effektivare värmeisolering i detta sammanhang mycket betydelsefull, både för de svenska klimatmålen och för de boendes ekonomi. Kraven på värmeisolering i nya byggnader kommer att öka generellt. Det är troligt att ekonomiska drivkrafter här kommer att väga lika tungt som normkrav. Ett spännande exempel är de passivhus som byggts under senare år och som har upp emot 40 cm tjock mineralullsisolering i väggarna. Detta sätt att bygga innebär att byggmaterialen används på ett något annorlunda sätt än vad som tidigare varit fallet. Tack vare att värmeisoleringarna är så tjocka så blir fuktkapaciteten i vägg eller tak ganska stor. Att bygga energisnålt är givetvis bra men samtidigt måste de speciella risker beaktas som detta medför för konstruktionens fortlevnad. Värmeisoleringsmaterialen ﬁnns alltid i lägen där temperaturen varierar över materialets tjocklek. Förutsättningarna för uppfuktning och uttorkning av byggmaterial påverkas mycket av temperaturförhållandena kring materialen. Fukt kan på ﬂera sätt komma in väggar. Exempelvis vid läckage i detaljer vid takfot och fönster eller i händelse av slagregn. Fukt kan även tillföras inifrån vid läckage av fuktig luft genom otäta ångspärrar. I takkonstruktioner förekommer i allmänhet stora tjocklekar av värmeisolering. Risken för att denna blir fuktig är Artikelförfattare är Tomas Vrana och Folke Björk, Institutionen för Byggvetenskap, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm.

Bygg & teknik 2/08

stor både i fall av regn eller snö under byggtiden och om taket läcker. Byggnaderna blir knappast tätare mot fukt med tiden, men tätheten och fuktskyddet kan försämras. Resultatet av detta kan bli att klimatskalet fuktas upp. Beroende på de aktuella temperaturförhållandena så kan både kondens och frost bildas i materialen. Det blir även en påtaglig risk för att fukten blir instängd i konstruktionen. Även om det inte ﬁnns några larmrapporter för ögonblicket om speciella problem av detta slag så är det viktigt att utveckla förståelsen kring hur värmeisolering fungerar i dessa sammanhang. Arbetet som beskrivs här är ett led i att bygga upp förståelsen kring processer av fukt i mineralull.

Arbete på KTH

På Institutionen för byggvetenskap på KTH har vi byggt upp en testutrustning för att undersöka kondensbildning och frost-

bildning i värmeisoleringsmaterial. Det arbete som presenteras här ﬁnns utförligt beskrivet i Tomas Vranas licentiatavhandling som lades fram i september 2007. Utrustningen består av en box av plast där en av väggarna är öppen och ersatt med ett värmeisoleringsmaterial, i detta fall mineralull, figur 1. I försöken som hittills gjorts har boxens ovansida varit av mineralull. Den har varit 100 mm tjock och med en yta av 400 gånger 400 mm. Det är viktigt att boxen är tät så att ingen fukt går förlorad åt något annat håll än genom mineralullen. Boxens övriga väggar är på utsidan värmeisolerade med styrencellplast som är skyddad med aluminiumfolie. Inne i boxen ﬁnns en skål med vatten placerad på en våg. Boxen värms med hjälp av en glödlampa kopplad till en spänningsregulator. Glödlampan är avskärmad för att stålningsvärmen inte värma isoleringen med sin strålning. En radi-

Figur 1: Testutrustningen. 1. Materialprov (100 mm tjockt). 2. XPS-isolering utanpå boxens väggar (40 mm tjock). 3. Utvändig beklädnad av aluminiumfolie. 4. Box av plast (3 mm väggtjocklek). 5. Glödlampa som värmer lådan. 6. Avskärmning för att undvika strålningsuppvärmnig av provet. 7. Radialfläkt. 8. Fuktgivare. 9. Temperaturgivare. 10. Rullar av Wettexduk som ökar vattenavgången. 11. Vattenreservoar cirka 400 ml. 12. Våg som registrerar vattenreservoarens viktändring. 13. Våg som registrerar hela systemets viktändring. 57

Figur 2: Fukt- och temperaturgivare placerade inne i provet av mineralull.

mängd av fukt som avgår från vattenytan och den mängd fukt som transporteras genom den av boxens sidor som är av mineralull. I detta experiment eftersträvade vi fuktförhållanden nära mättnad i boxen. För att uppnå detta monterades rullar av Wettexduk i boxen. Dessa hänger ned i skålen för att fungera som vekar som suger upp vatten och därmed förstorar den yta där förångning av vattnet sker. Det bildas en temperaturgradient i värmeiso-

Figur 3: Hur provet av mineralull skars upp i 18 delar, nio prov vardera på två nivåer.

Boxen utgör ett system som fukten lämnar efter hand. Hur mycket fukt som lämnar detta system registreras med vågen som boxen är placerad på. Vågen inne i boxen registrerar mängden fukt som avgår ut till boxen. Den fukt som förångas inne i boxen kan gå genom mineralullisoleringen och ut i omgivningen. Den kan också åter kondensera på väggarna i boxen eller i skålen med vatten. Det som också händer är att fukt kondenseras i mineralullsisoleringen. Är omgivningens temperatur tillräckligt låg kan också frost bildas i värmeisoleringen. Boxen är placerad i en klimatkammare med reglerbar temperatur. I de försök som utförts hittills har denna klimatkammare styrts till så låga temperaturer som -20 ºC. Luften i klimatkammaren får då en låg ånghalt. Tre kvalitéer av mineralull med olika densitet ingick i testet: (Material A: 145 kg/m3, Material B: 112 kg/m3, material C: 44 kg/m3). Under dessa betingelser accumulerades fukt i värmeisoleringsmaterialet både i form av kondens och som frost. Det är viktigt att notera att det under dessa förutsättningar även var en hel del fukt som passerade värmeisoleringsmaterialet och gick direkt ut ur boxen.

Resultat

Figur 4: Material A. Frostbildning i den övre delen av provet och kondens i provets nedre del.

alﬂäkt skapar cirkulation av luften i boxen. Hela boxen är i sin tur placerad på en våg. Klimatet i boxen mäts av en fuktsensor och en termometer och registreras. I boxen uppstår en balans mellan den

leringen. För att få kontroll på förhållandena monterades fukt- och temperaturgivare på värmeisoleringens ovansida och undersida, samt även mitt i värmeisoleringen, se figur 2.

Figur 5: Fuktkvot i kg/m3 för material C. 58

Testerna fortgick under perioder av 100 timmar. Mineralullsisoleringen skars efter testningen upp i 18 delar (nio prover på vardera två nivåer). Fuktkvoten i dessa materialstycken mättes genom vägning före och efter torkning. Dessutom fotograferades ett tvärsnitt av materialet och det noterades var i materialet som fronten mellan frost och kondens fanns. Vi noterade att frost bildades i värmeisoleringsmaterialet i den zon där temperaturen går under 0 ºC. I figur 5 visas fuktinnehållet i produkt C. Den vänstra ﬁguren visar fuktinnehållet hos den frusna övre delen av provet och den högra ﬁguren fuktinnehållet i den varmare undre delen av provet. En sorptionskurva för ett motsvarande material visas i figur 6. I den varma sidan av mineralullen samlades kondens. Nivån av fukt här var betydligt högre än vad som förväntas vid avläsning av en sorptionskurva. Under de aktuella förutsättningarna kom det sig att den övre delen av isoleringen i allmänhet var frostig medan den nedre var fylld av kondens. En stor del av kondensfukten är ansamlad i provets understa del. Gränsen mellan frost och kondens syntes tydligt för material A, figur 4. Balansen mellan fukt i olika delar av uppställningen visas i tabell 1. Kolumnerna 2 till 5 i tabellen är mätvärden. Det var mycket svårt att hantera den fukt och frost som samlades i tätningslisten mellan provet och boxen. Därför är kolumnen längst till höger är uträknad som skillnaden mellan den förångade fuktmängden och den mängd fukt som kunde registreras Bygg & teknik 2/08

Tabell 1: Fuktbalans vid testerna. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Material Förångad Hela systemets Kondens Frost och Fukt uppsamlad vattenmängd viktändring i boxen kondens i i tätningslisten materialrunt provet provet (g) (g) (g) (g) (g) ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 166 28 30 86 22 A B 164 35 23 72 34 C 166 30 35 55 46

som avgången fukt, fukt som kondenserat i boxen och fukt som ackumulerats i värmeisoleringen.

Vi noterade att även om mängden ackumulerad fukt i isoleringmaterialet ökade med tiden så var transporten av fukt genom isoleringsmaterialet konstant genom hela försöket. Detta bör betyda att den ansamlade fukten hade en genomsläpplig struktur.

Slutord

Figur 6: Sorptionsisoterm för mineralull 40 kg/m3.

Bygg & teknik 2/08

Detta projekt har nu nått dithän att det ﬁnns en fungerande metod för studium av fuktprocesserna av frost och kondens. Kondensen och frosten bildades inte i gränser mellan materialskikt utan mitt i själva värmeisoleringen. Utrustningen var ganska svår att bygga upp vilket gör att det inte är välkänt att dessa fenomen ﬁnns. Vi kan konstatera att vid höga fuktnivåer och låga temperaturer får värmeisoleringsmaterial annorlunda fuktegen-

skaper än vad som förväntas utifrån sorptionskurvan. Fukt i värmeisolering kan ha olika konsekvenser: När värmeisoleringsmaterial är fuktiga så försämras deras värmeisoleringsförmåga. Bindemedlen i mineralull är härdplaster av typen fenolformaldehydharts eller melaminformaldehydharts som är känsliga för fukt. En fråga är om värmeisoleringen skadas av att vara fuktig? En annan fråga är om fukten i en tjock värmeisolerad vägg vandrar ut efter hand eller om den blir kvar? I detta sammanhang kan också frågan ställas om fukten kan orsaka skador på konstruktionen medan den ﬁnns i väggen. En fortsättning av projektet kommer att behandla dessa frågor samt belysa processen när mineralullsmaterialet tar upp fukt? Hur stor är sannolikheten att en vattenmolekyl fångas upp på en materialyta och bildar frost eller kondens när den kolliderar med en materialyta?. Sker motsvarande process av förångning eller sublimation i någon större utsträckning? ■

Referenser

Tomas Vrana: Impact of moisture on long term performance of insulating products based on stone wool, Licentiatavhandling i byggnadsteknik, KTH Stockholm 2007.

WE LEAD. WE LEARN.

WISA®-Roof P30 granplywood för underlagstak – bättre än Karlsson på taket.

Standard: 2700/2400 x 600/1200 mm Special: 3000/3600 x 600/1200 mm Tjocklek: 16, 18 och 20 mm

Skivorna är snabba att montera: Materialåtgången är enkel att beräkna, färre fästpunkter sparar inte bara tid utan också spik och skruv, dessutom behöver genomföringar inga förstärkningar. Låg volymvikt underlättär lyft och sparar även ryggen. Vill du arbeta i dåligt väder? Skivorna är antimögelbehandlade på båda sidorna och kan utsättas för regn under begränsad tid. WISA-Roof P30 bildar ett jämnt och formstabilt underlag för ytmaterialet utan problem med krympning och svällning. Hela konstruktionen blir vridstyv och underlaget klarar temporärt höga laster såsom ymnigt snöfall. Materialet ger en ypperlig draghållfasthet åt skruv och spik. Takets livslängd blir lång och framtida underhåll samt ombyggnationer underlättas. Nu blev du paff Karlsson!

PEFC/02-34-05

Besöksadress Gjörwellsgatan 30-32

Postadress Box 34113 100 26 Stockholm

Tel +46(0)8 447 44 00 Fax +46(0)8 180963

www.wisa.se www.upm-kymmene.com

Mögel och astma Att fukt i byggnader, som ju vanligen också innebär förekomst av mögel, är en riskfaktor för utvecklingen av luftvägsbesvär såsom astma, har konstaterats från ett stort antal studier från många olika geografiska områden, se (Douwes & Pearce, 2003). På grund av en rad olika metodologiska svårigheter har man inte lyckats fastställa om det är fukt och/eller mögel som är själva orsaken till besvären, eller om förekomsten endast förstärker besvären. En biolog, som tar del av alla de studier som gjorts, kan ibland tycka att begreppet ”mögel” behandlas väl svepande. Det rör sig om många olika organismer, som har olika egenskaper och som dessutom varierar med den miljö de växer i. Ofta jämförs resultaten från studier som behandlar olika släkten och arter, eller som grupperar dem på helt olika sätt. Det är vanligt att förekomst av ”synligt mögel” används som kriterium, medan mögelhärdar inomhus i Sverige vanligen är dolda i slutna utrymmen såsom trossbottnar, väggar och ventilationssystem. Tillväxande mögel är långt ifrån alltid synligt för blotta ögat, ens när det frilagts. Den som i sin yrkesutövning har att hantera frågor om mögeltillväxt i inomhusmiljö måste gå en knepig balansgång. Det är inte motiverat, och ännu mindre etiskt försvarbart, att exploatera rädslan hos personer med låg ångesttröskel genom att, som media ibland gör, framställa mögel som något i klass med radioaktiv strålning. Samtidigt kan man inte bortse från att många mögelsvampar kan ha effekt på hälsan, eller kan samverka negativt med andra faktorer i omgivningen. Kanske kan den ökade förståelsen för svampars biologi och för vad kan hända i kontakten mellan människans immunförsvar och svampar, så småningom bidra till att göra bilden klarare. Begreppet ”mögel” omfattar ytligt växande organismer, som livnär sig på Artikelförfattare är Åslög Dahl, filosofie doktor, Botaniska Analysgruppen i Göteborg AB, Göteborg. Bygg & teknik 2/08

lätt nedbrytbara kolhydrater, och som fungerar som viktiga nedbrytare i naturen. De ﬂesta mögelorganismer är svampar, som breder ut sina hyfer över den yta där de växer, och som knoppar av stora mängder sporer. Ibland inkluderas även vissa bakterier, främst inom gruppen actinomyceter eller ”strålsvampar” i begreppet.

människor elimineras de flesta av det ”medfödda” immunförsvaret, det vill säga den äldsta delen av vårt försvarssystem. Till skillnad från det ”förvärvade” immunförsvaret kan detta inte präglas till att känna igen specifika främmande partiklar (antigen) men det utgör den första försvarslinjen, när sådana tränger ner i luftvägarna. I det förvärvade immunförsvaret reaAlla är omgivna av mögel gerar kroppen med att bilda antikroppar Alla människor är omgivna av mögelspo- mot antigen från de främmande organisrer. Under hela den snö- och frostfria peri- merna. När man har exponerats för ett oden av året finns det gott om sporer i luf- visst främmande ämne kan immunförsvaret ”komma ihåg det”. Vid nästa kontakt kan det på nytt bilda antikroppar som kan binda till just detta ämne. En del personer reagerar med att bilda ett ”överskott” av antikroppar mot ämnen som normalt förekommer i omgivningen. Ämnena kan finnas i pollen, djurepitel eller svamp, och tolereras av de flesta andra människor. Personer med denna form av överkänslighet kallas atopiker, och de ämnen de reagerar mot kallas allergen. Med uttrycket allergi avser numera främst atopikers överkänslighetsreaktioner, där så kallade Små svampsporer kan utgöra ett problem IgE-antikroppar, som är för astmatiker. verksamma i kroppens slemFOTO: ELISABETH GILERT hinneförsvar, är inblandade. ten, men allra mest under sommaren och De kan binda till ett allergen, som vanlitidig höst. Det rör sig framför allt om spo- gen är ett glykoprotein, samtidigt som de rer av svampar som i naturen fungerar binder till så kallade mastceller som finns som nedbrytare av dött växtmaterial, men i slemhinnans basala delar. Därvid utsönockså om sådana arter som orsakar sjuk- drar mastcellerna histaminer och andra domar på växter. Sporer av Cladospo- ämnen, som framkallar den allergiska rerium, ett av de allra vanligaste släktena i aktionen, vilken bland annat kan ta sig ututomhusluften, kan förekomma i halter av tryck i sveda i ögonen, rinnande näsa och 4 000 sporer per kubikmeter luft, och ett astma. av ett annat, Alternaria, i halter 1 000 sporer per kubikmeter luft. Halterna varie- Svampsporer ger upphov till rar med väderleken. Det finns också allergier många andra släkten, som är regelbundet Flera av de vanligt förekommande förekommande. I inomhusluften före- svampsporerna i inandningsluften kan ge kommer sporer av samma svampsläkten upphov till allergier. Det är inte så konoch arter i lika proportioner som utom- stigt att de mest välkända allergiframkalhus, men i mycket lägre koncentration. lande mögelsvamparna är Cladosporium Undantaget är om det finns en fuktskada i herbarum och Alternaria. Dessa är ofta huset eller om luftfuktigheten generellt är dominerande – men inte ensamma - i utmycket hög. Det kan också finnas en omhusluften. Många undersökningar av onormal mögeltillväxt i ventilationssys- mögelallergier har fokuserat på dessa tem, avlopp eller på andra ställen där det båda släkten. Det beror också på att de är kan samlas mycket smuts. I sådana fall lätta att mäta med de flesta typer av sporkan halterna av en eller några få svampar- fällor och med andra aerobiologiska tekniter bli högre än vad den samtidigt är ut- ker. Normalt finns det ett samband mellan omhus. De mänskliga luftvägarna expo- exponeringsgraden och förekomsten av neras alltså hela tiden för olika svampar, en viss sorts allergi. Det finns dock en del såväl inomhus som utomhus. Hos friska studier som pekar på att ”sensibiliserings61

förmågan” hos de olika svampsläktena inte är densamma. Denna förmåga kan mätas som kvoten mellan resultatet av hud tester och sporkoncentrationen i luften. Det finns indikationer på att Cladosporium-sporer har lägre sensibliseringsgrad än Penicillium- och Botrytis-sporer. Det innebär att det behövs högre halter sporer av Cladosporium för att ge upphov till allergi. Av de de undersökta arterna, har Alternaria och Aspergillus högst sensibiliseringsförmåga, mätt på detta sätt (Heibling & Reimers, 2003). Olika svampallergen varierar också med avseende på hur svåra reaktioner de framkallar. Reaktionen mot Alternaria-allergen är oftast starkare än mot Cladosporium (Cosentino et al. 1995). En och samma svamp kan bilda många olika proteiner med förmåga att binda till IgE-antikroppar. Ett protein består av en kedja av aminosyror, och för minst 70 olika svampallergen känner man hela aminosyresekvensen Dessa tillhör åtta olika funktionella grupper. Det är också ofta väl känt vilken biologisk funktion dessa protein har hos svampen. Hos en av det i detta avseende bäst undersökta mögelsvamparna, Aspergillus fumigatus, har över 80 olika allergen dokumenterats. De har visat sig spela olika roller i svampens egen fysiologi. Cladosporium herbarum bildar minst 36 olika allergen. Allergener frigörs inte utan vidare från svampsporer, eftersom sporväggen är ganska kraftig. Det är ofta först när sporen gror med en hyf, eller i samband med celldöd, som allergen läcker ut (Kauffman & van der Heide, 2003). Vår inandningsluft innehåller både sporer, små hyffragment och mer eller mindre nedbrutet material från döda svampar. Med utgångspunkt i resultaten från epidemiologiska studier, anses frekvensen av allergier mot mögelsvampar låg. I de ekonomiskt gynnade delarna av världen, verkar den vara två till fyra procent i befolkningen som helhet (Heibling & Reimers, 2003). Då ska man komma ihåg, att man framför allt har undersökt graden av sensibilisering mot Cladosporium och Alternaria. Men man måste också vara medveten om, att det finns svårigheter att göra en sådan mätning. Även om allt fler allergen identifierats med avseende på sin molekylstruktur, är många fortfarande okända. Länge har det endast funnits standardiserade pricktest för mycket begränsat antal allergen Tidigare har framställningen av allergenextrakt krävt tillgång till en stor mängd sporer. Extraktens kvalitet varierar också på grund av stor variation hos svampen själv. Inom en och samma art finns ofta många olika ”linjer” eller ”kloner”, med olika egenskaper. Precis som fallet är med mykotoxiner, de giftiga ämnen som många mögelsvampar producerar, varierar allergenproduktionen också med det substrat som svampen växer på. Även 62

vid odling under standardiserade förhållanden, kan olika ”batcher” av extrakt variera både med avseende på proteinsammansättning och allergenicitet. Alternaria-extrakt har visat sig hålla sig relativt konstanta över åren, medan Aspergillus fumigatus varierar mycket. Numera finns det möjligheter till en förbättrad kvalitetskontroll med hjälp av immunologiska tester, och att framställa mer homogena så kallade rekombinant-allergen, med hjälp av kloning av genmodifierade bakterier. (Helbling & Reimers, 2003) Det är ganska sällsynt med allergi mot en enda svampart. Den atopiker som har sensibiliserats mot en svamp reagerar ofta även mot andra arter som bildar allergen ur samma funktionella allergen-grupp. Den som är sensibiliserad mot Alternaria kan således också reagera mot mot till exempel Stemphylium, Ulocladium och Curvularia. Däremot tycks inte personer som är känslig för Aspergillus fumigatus reagera på Alternaria-allergen (Karr et al, 1981). Det finns således en hög korsreaktivitet mellan olika svampallergener. Många proteinfamiljer är evolutionärt sett mycket gamla. De kan därför vara gemensamma för växter, svampar och djur. Hos vissa personer med mögelallergi sker korsreaktioner med allergen från gräsoch björkpollen Flera av de allergen som identifierats hos Aspergillus fumigatus, med motsvarigheter hos andra svampar, har också en hög grad av homologi med protein som finns hos människor. En mögelallergi skulle alltså kunna leda till en autoimmun reaktion (Denning et al, 2006).

Åtta procent av befolkningen lider av astma

Astma tar sig uttryck i hosta, slembildning, pip eller väs i bröstet och i episoder av andnöd, och som cirka åtta procent av Sveriges befolkning lider av. Astma kan vara en mycket allvarlig sjukdom. De ﬂesta astmapatienter har dock lindriga symptom, som idag kan kontrolleras väl med anti-inﬂammatoriska och bronkutvidgande läkemedel. För några är det mycket besvärligare, då de har alla ovan nämnda symptom. Svår astma kan innebära återkommande sjukhusbesök, förtidspension och kan i olyckliga fall till och med leda till död. Astma har olika orsaker, och kan vara allergisk eller icke-allergisk. Det är ungefär tre gånger så vanligt, att allergiker utvecklar astma, som att andra människor gör det. Bland barn och ungdomar är allergi den helt dominerande anledningen. Hos vuxna, däremot, är icke-allergisk astma vanligast. Frekvensen av episoder med försvårad astma varierar under året, med den högsta toppen under sensommar och tidig höst och sammanfaller med tidpunkten för när skolorna startar. Skolstarten varierar ju lite grand mellan olika län-

der, men astmatoppen kommer ändå samtidigt, när den än infaller. Det förklaras med att skolbarnen smittar varandra med olika förkylningsvirus, som kan leda till astma, och att barnen sedan smitta sina familjemedlemmar (Sing & Buse, 2006). Hos vuxna med icke-allergisk astma är luftvägsinfektioner den vanligaste orsaken till akuta besvär, som kräver läkarkontakt. Men svåra astmaanfall är alltså också vanligast under den tid på året, då halterna av svampsporer är högst i utomhusluften. Ett antal studier indikerar att det kan finnas ett samband. Sensibilisering mot svamp är 20 till 30 procent bland vissa patientgrupper med astma jämfört med de ”normala” två till fyra procenten i befolkningen som helhet. Allergi mot en eller flera svamparter har visat sig signifikant öka risken för svåra astmaanfall (Denning et al, 2006). Under senare år har också episoder av åskvädersrelaterad astma beskrivits. Det har förekommit att ett stort antal astmaanfall som krävt behandling på sjukhus har inträffat alldeles efter svåra åskväder. Fuktig väderlek i samband med oväder kan bidra till att sporproduktionen ökar. Sporerna lyfts sedan högt, varefter ett kraftigt ras av kalluft samlar dem i höga koncentrationer i marknivå. Sammantaget har alla dessa indikationer lett till en fokusering på svampars betydelse för uppkomsten av astma. Det medfödda immunförsvaret brukar, som ovan nämnts, eliminera de främmande partiklar och mikroorganismer som vi ständigt får i oss genom inandningsluften, bland annat genom flimmerhårens rörelser. Mikroorganismerna attackeras också av en typ av vita blodkroppar som kallas makrofager. På sin yta har makrofagerna receptorer, med vilka de kan känna igen främmande ämnen. Makrofager slukar intränglingarna genom att omsluta och bryta ner dem. De kan också kalla fler vita blodkroppar till det infekterade området genom att utsöndra cytokiner, en sorts kemiska budbärare (Kauffman, 2006).

Vissa svampsporer är mycket små

En anledning till att just svampar har en benägenhet att ställa till med problem, är att vissa sporer och hyffragment är så små (mindre än 5 my), att de kan tränga ända ned i de nedre luftvägarna. Det är också svårt för ﬂimmerhåren att ta hand om dem. Hos friska personer tar det ungefär fyra timmar att göra sig av med främmande partiklar. Men Aspergillus och Penicillium har sporer i storleksordningen 1 till 2 my. De tränger långt ner i lungorna, och det tar 12 till 24 timmar att bli av med dem. Under den tiden kan de till och med börja gro och utsöndra såväl enzymer av icke-allergen och allergen natur, som mykotoxiner, som kan ställa till med skada. I damm kan det också ﬁnnas ”fria allergen” som tidigare utsöndrats från svamphyfer, Bygg & teknik 2/08

och som behållit sin allergenicitet. En del atopiker är extra sårbara. De har inte bara en tendens att utveckla allergier, utan också luftvägar som överreagerar på stimuli utifrån genom att dra ihop sig. Ett antal svamp-allergen är så kallade proteaser, det vill säga enzymer med förmåga att spjälka proteiner. Proteaserna aktiverar speciella receptorer, som finns rikligt i bland annat blodkärl och luftvägar. Receptorerna påverkar blodets koaguleringsförmåga och undersöktes först för sin roll i sårläkningsprocessen. Men på senare tid har man intresserat sig för deras betydelse i det medfödda immunförsvaret. Vid en invasion av luftvägarna reagerar såväl kroppens proteaser som svampproteaser, med receptorerna. Det leder till aktivering av en sorts vita blodkroppar, eosinofiler. Dessa släpper ut proteiner som kan skada de främmande mikroorganismerna, men också den egna vävnaden, och de uppträder ofta i samband med inflammation. Därmed tränger allergenerna lättare in, och antalet IgEantikroppar i vävnaden ökar. Resultatet av inflammationen och av den allergiska reaktionen kan vara ett astmaanfall (Reed & Kita, 2004). Ett antal mögelsvampar, till exempel Aspergillus fumigatus, Penicillium spp. och Rhizopus, har förmågan att producera eicosanoider, en ämnesgrupp som omfattar prostaglandiner och leukotriener. För

svampen själv spelar de möjligen en roll i konkurrensen med andra svamparter. Dessa ämnen bildas också av människokroppen, och kan bidra till olika former av atopiska reaktioner. Leukotriener hör till de ämnen som utsöndras av mastceller, då dessa bundit ett antal antikropp-allergenkomplex. Både leukotriener och prostaglandiner kan få bronkerna att dra sig samman, hämmar ﬂimmerhårens arbete, bidrar till att vätska samlas i vävnaderna och attraherar vita blodkroppar. Det är sedan länge väl dokumenterat att de kan spela en roll i utvecklingen av astma (Noverr et al, 2002).

Mycket återstår att förklara

Mycket återstår ännu att göra innan vi kan förklara varför fukt och/eller mögel och astma i inomhusmiljö ofta förekommer samtidigt. Än så länge bör vi uttrycka oss med stor försiktighet. Men det torde ﬁnnas gott om hypoteser att ta tag i! ■

Referenser

Atkinson, R.W., Strachan, D.P., Anderson, H. R., Hajat, S. & Emberlin, J. (2006): Temporal association between daily counts of fungal spores and asthma exacerbations. Occup. Environ. med. 630: 580–590. Cosentino, S., Fadda, M.E., & Palmas, F. (1995): Pollen and mould allergy in

Southern Sardinia (Italy). Comparisons of skin-test frequencies and air sampling data. Grana, 34: 338–344. Denning, D.W., O’Driscoll BR, Hogaboam, C., Bowyer, P. & Niven, R.M. (2006): The link between fungi and svere asthma: a summary of the evidence. Eur Respir J. 27:615-26. Douwes, J. & Pearce, N. (2003): Is indoor mold exposure a risk factor for asthma? Am. J. Epidemiol, 158: 203–206. Johnston, N.W. & Sears, M.R. (2006): Asthma exacerbations 1. Epidemiology. Thorax 61:722-728. Karr K.M., Wilson M.R. & Anicetti VR, (1981): An approach to fungal antigen relationships by radioallergosorbent test inhibition. J Allergy Clin Immunol 67:194-8 Kauffmann, H.F., van der Heide & S. (2003): Exposure, sensitization, and mechanisms of fungus-induced asthma. Curr. Allergy Asthma Rep, 3: 430–347. . Noverr, M. C., Toews, G. B. & Huffnagle, G.B. (2002): Production of prostaglandins and leucotrienes by pathogenic fungi. Reed, C.E., Kita, H. (2004): The role of protease activation of inflammation in allergic respiratory diseases. J Allergy Clin Immunol 114:997–1008. Singh, A.M. & Busse, W.W. (2006): Asthma exacerbations 2. Aetiology. Thorax 61:809–816.

Sto-konceptet:

Ventilerat putssystem som uppfyller dagens krav på vädertätning: StoVentec StoVentec är ett ventilerat putssystem som erbjuder optimala lösningar både vid nybyggnation och renovering.

• håller bakomliggande väggkonstruktion torr • ger optimalt väderskydd • ger många möjligheter till design och utformning

Information om våra produkter och service inom Fasad, Interiör, Betong och Golv finns på www.sto.se Sto Scandinavia AB, tel 020-37 71 00.

Bygg & teknik 2/08

Besök oss på Nordbygg monter A23:30!

Att ur teknik skapa en funktion

Renovering av krypgrundläggning för småhus Föreliggande uppföljning av ett långtidsförsök i Tingsryd 1991– 2005 beträffande markisolerade krypgrunder, utfördes efter ytterligare ett års försökstid med datainsamling från hösten 2005 till hösten 2006. I Sverige bedöms cirka 250 000 småhus ha mögelpåväxt i krypgrunden. Problemen ökar med växthuseffekten och dess ökande ånghalt i atmosfären. Mögelpåväxt i krypgrunden är inget problem så länge luften i krypgrunden ej står i förbindelse med inneluften i huset. Tyvärr är så fallet för det mesta eftersom träbjälklag ej kan utföras impermeabla. Lufttransport från en möglig krypgrund till inneluften leder till mögeldoft, vilket boende ofta vänjer sig vid men besökare omedelbart märker av. Hälsoeffekten av att bo i ett mögelhus diskuteras dessutom ivrigt men någon klar slutsats finns ej. Mögelpåväxt i krypgrunden får dock betraktas som ett dolt fel vid husförsäljning. Totalt studerades i detta långtidsprojekt krypgrunder till sju likadana hus belägna i samma kvarter i Tingsryd. Husen var seriebyggda i exakta samma utförande. Ett sedan byggandet av området med 30 till 35 cm lättklinker markisolerat hus nr 4 ingick i försöksserien. Detta hus hade ingen plastfolie på marken. Samtliga re-

noverade hus hade före åtgärd plastfolie på marken. Plastfolien togs bort i samband med renoveringen. Hus nr 2 bibehölls som referenshus i förutvarande skick med traditionell krypgrund, det vill säga utan markisolering men med plastfolie på marken. Inga av husen hade några påtagliga problem före renoveringen – mer än med påväxt av mögel på underkanten av bjälklagen.

Material och metoder

Material och metoder i detalj ges i [1]. Påväxten av mögel på underkanten av bjälklagen före renoveringen kartlades noga och redovisas i denna rapport. Renoveringen av krypgrunderna 2004 innebar att markisolering av lättklinker utfördes efter det att befintlig mögelpåväxt på trä på underkanten av bjälklaget i krypgrunden hade eliminerats genom behandling med borsyra. Befintliga ventilationsöppningar i grundmuren runt krypgrunden behölls i oförändrat skick och antal. Underkanten av bjälklaget i krypgrunden bestod efter åtgärd av hård träfiberskiva (masonite). Markisoleringen bestod av 35 cm lättklinker utan plastfolie mot underliggande mark. Följande principer användes: 1. Urtagning av illaluktande plastfolie på krypgrundens botten 2. Utläggning av fiberduk direkt på marken 3. Eliminering av på underkanten av bjälklaget befintligt mögel 4. Inblåsning av 0,3 till 0,4 m lättklinker 5. Montage av träprover, ny hård träfiberskiva, cementbunden träullsskiva och fibercementskiva på bjälklagets underkant

Krypgrundsbotten utan plastfolie.

Artikelförfattare är Bertil Persson, docent, Bara.

samt fuktgivare på samma plats och utomhus. Mätningar av temperatur och relativ fuktighet (RF) fortsatte kontinuerligt under hösten 2005 med datainsamling och batteribyte på instrument dessförinnan samt under juni 2006. Under försöksåret, 2004 till 2005, stabiliserades förhållandena i krypgrunden efter renovering i fråga om byggfukt från lättklinkern. Byggfukten från lättklinkern ledde till att börja med till en något förhöjd ånghalt i krypgrunderna till de nyligen markisolerade husen jämfört med ånghalten i krypgrunden till det sedan länge markisolerade huset nr 4 i försöksserien. Med anledning av eventuell risk för skador till följd av denna byggfukt avfuktades de nyligen markisolerade krypgrunderna direkt efter läggning av lättklinkern 2004. I slutet av uttorkningsperioden blev därför temperaturen något högre och relativ fuktighet något lägre i de uttorkade krypgrunderna jämfört med motsvarande förhållanden i krypgrunden till det sedan länge markisolerade huset nr 4 i försöksserien. Uttorkningen av byggfukt avslutades i mars 2005 varefter temperaturoch RF-förhållanden i de nyligen markisolerade krypgrunderna torde ha stabili-

Trossbotten av hård träfiberskiva behandlad med mögelhämmande medel. Bygg & teknik 2/08

Krypgrundsbotten med fiberduk.

Resultat

Resultatpresentation från uppföljningen sker av i form av temperatur och relativ fuktighet samt risk för mögelpåväxt på trä, R, beräknad enligt ekvation (1) här intill [1]. Resultaten visar temperatur, relativ fuktighet och risk för mögelpåväxt på obehandlat trä (gran) 2004 till 2006 samt skillnad i temperatur, relativ fuktighet och risk för mögelpåväxt på obehandlat trä (gran) mellan 2005 och 2004 samt mellan 2006 och 2004, dels för två veckor, dels för tre dygn. Tidsperioderna valdes med hänsyn till de perioder då högst risk för mögelpåväxt beräknades, det vill säga mest ogynnsam kombination av temperatur och relativ fuktighet. Risk för mögelpåväxt på trä beräknades enligt ekvation (1) [1] och korreleras med observerad mögelpåväxt på trä [3 till 8]. Samma tidsperioder valdes för samtliga hus. Resultatﬁgurerna visar temperatur, relativ fuktighet och risk för mögelpåväxt på obehandlat trä (gran) 2005 till 2006. Resultat från mikrobiologisk analys presenteras [3]. Ånghalten presenteras därefter. Därefter görs en jämförelse av förhållandena före renovering och ett till två år efter renovering beträffande temperatur och relativ fuktighet samt risk för mögelpåväxt på trä i krypgrunderna.

R = (-0,0000390847 • RF5 + 0,0148757714 • RF4 - 2,2324717695 • RF3 + 164,9814176024 • RF2 - 5994,2720391383 • RF + 85447,7767622303) (-0,0000390847 · RF5 + 0,0148757714·RF4-2,2324717695·RF3 + 164,9814176024 • RF2 - 5994,2720391383 • RF + 85447,7767622303 - (0,01105 • RF3 - 2,62434 • RF2 + 207,1472 • RF - 5435,25564)) • (20 - T) / 16 {70 < RF < 100 %; 0 < temperatur T < 20 °C} (1)

Tabell 1: Sammanställning av temperaturutvecklingen i krypgrunderna (°C). ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hus 1 Hus 2 Hus 3 Hus 4 Hus 5 Hus 6 Hus 7 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2004, 2 veckor 14,8 15,3 15,1 18,3 14,9 15,1 14,8 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2004, 3 dygn 14,6 15,4 14,8 17,9 14,9 14,9 14,6 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2005, 2 veckor – 14,3 14,3 16,4 15,7 16,2 – ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2005, 3 dygn – 14,1 14,0 17,1 15,5 16,1 – ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2006, 2 veckor 16,3 – 16,1 – 16,3 – 16,3 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2006, 3 dygn 16,1 – 16,0 – 16,3 – 16,3 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skillnad 2005–2004, 2 veckor – -1,0 -0,8 -1,9 0,8 1,1 – ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skillnad 2005–2004, 3 dygn – -1,3 -0,8 -0,8 0,6 1,2 – ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skillnad 2006–2004, 2 veckor 1,5 – 1,0 – 1,4 – 1,5 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skillnad 2006–2004, 3 dygn 1,5 – 1,2 – 1,4 – 1,7

(grad Celsius). I figur 1 ges en sammanställning av temperaturutveckling i krypgrunderna beroende av typ av krypgrund (grad Celsius). I figur 2 på nästa sida ges

en sammanställning av temperaturskillnader i krypgrunderna beroende av typ av krypgrund (grad Celsius). Efter renovering ökade således temperaturen i kryp-

Temperatur (°C)

serats fram till starten av uppföljningen under hösten 2005. Temperatur-/RF-mätarna av typ Hobo placerades mot underkanten på taket i krypgrunden [2]. Noggrannheten i Hobo-givarna får efter kalibrering ha ansetts vara plus minus 0,2 °C samt plus minus 3 procent RF. Under hösten 2005 monterades nya serier av provbitar av obehandlat hyvlat trä (gran), hård träﬁberskiva, ﬁbercementskiva och cementbunden träullsplatta i samtliga försökshus nr 1 till 7. Provbitarna demonterades under oktober 2006 för analys [3].

Inblåsning av lättklinker på fiberduken via instegshål.

Temperatur

Tabell 1 visar en sammanställning av temperaturutveckling i krypgrunderna Bygg & teknik 2/08

Figur 1: Sammanställning av temperaturutveckling beroende av typ av krypgrund.

Temperaturskillnad (°C)

Figur 2: Sammanställning av skillnader i temperatur beroende av typ av krypgrund.

RF (%)

Tabell 2: Sammanställning av RF-utvecklingen i krypgrunderna (%). ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hus 1 Hus 2 Hus 3 Hus 4 Hus 5 Hus 6 Hus 7 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2004, 2 veckor 97,9 99,2 96,1 80,9 97,2 95,0 97,9 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2004, 3 dygn 99,6 97,9 98,1 89,4 96,7 97,2 99,6 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2005, 2 veckor – 95,6 90,8 83,4 86,8 82,1 – ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2005, 3 dygn – 96,2 90,0 87,4 89,5 88,1 – ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2006, 2 veckor 85,9 – 87,2 – 87,6 – 87,9 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2006, 3 dygn 86,8 – 87,1 – 87,6 – 87,6 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skillnad 2005–2004, 2 veckor – -3,6 -5,3 2,5 -10,4 -12,9 – ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skillnad 2005–2004, 3 dygn – -1,7 -8,1 -2,0 -7,2 -9,1 – ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skillnad 2006–2004, 2 veckor -12,0 – –8,9 – -9,6 – -10,0 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skillnad 2006–2004, 3 dygn -12,8 – -11,0 – -9,1 – -12,0

Skillnad i RF (%)

Figur 3: Sammanställning av RF-utveckling beroende av typ av krypgrund (procent).

Figur 4: Sammanställning av skillnader i den relativa fuktigheten beroende av typ av krypgrund (procent).

grunderna med cirka 2 °C (klimatberoende minskning i referenskrypgrunden och tidigare isolerade krypgrund med cirka 1,1 °C plus ökning i den renoverade krypgrinden med 0,9 °C).

Relativ fuktighet

Tabell 2 visar en sammanställning av relativ fuktighet i krypgrunderna (procent). I figur 3 ges en sammanställning av RF-utveckling i krypgrunderna beroende av typ av krypgrund (procent). I figur 4 ges en sammanställning av RF-skillnader i krypgrunderna beroende av typ av krypgrund (procent). Efter renovering minskade således den relativa fuktigheten i krypgrunderna med cirka 9 procent (klimatberoende minskning i referenskrypgrunden och tidigare isolerade krypgrund med cirka 1,1 procent minus minskning i den renoverade krypgrunden med 9,8 procent).

Risk för mögelpåväxt på trä

Tabell 3 på sidan 69 visar en sammanställning av risk för mögelpåväxt på trä i krypgrunderna, ekvation (1) (procent), [1]. I figur 5 ges en sammanställning av risk för mögelpåväxt på trä i krypgrunderna, ekvation (1) (procent) [1]. I figur 6 ges en sammanställning av skillnader i risk för mögelpåväxt på trä i krypgrunderna, ekvation (1) (procent) [1]. Efter renovering minskade risken för mögelpåväxt på trä i krypgrunderna, ekvation (1) (procent) [1] med cirka 49 procent (klimatberoende minskning i referenskrypgrunden och tidigare isolerade krypgrund med cirka 11,8 procent minus minskning i den renoverade krypgrunden med 60,8 procent) .

Ånghalt

Tabell 4 på sidan 70 visar en sammanställning av ånghalt i krypgrunderna (gram per kubikmeter). I figur 7 ges en sammanställning av ånghalt i krypgrunderna (gram per kubikmeter). I figur 8 ges en sammanställning av skillnader i ånghalt i krypgrunderna (gram per kubikmeter). Efter renovering ökade ånghalt i krypgrunderna med cirka 0,6 g/m3 (klimatberoende minskning i referenskrypgrunden och tidigare isolerade krypgrund med cirka 1,2 g/m3 minus minskning i den renoverade krypgrunden med 0,6 g/m3).

Samband mellan observerad och beräknad risk för mögelpåväxt på trä

För analys av observerad mögelpåväxt på trä och beräknad risk för mögelpåväxt på trä enligt ekvation (1) [1] användes klassindelning enligt tabell 5 på sidan 70. Totalt användes 23 analyser av påväxt av mögelsvamphyfer på trä [3 till 8]. Figur 9 visar samband mellan frekvens för mögelpåväxt på trä och risk för mögelpåväxt på trä enligt ekvation (1) [1]. Ur ﬁgur 9 erhölls följande samband: Fm.sv.h = 0,23 • R3d0,57 {R2 = 0,56}

(2)

Bygg & teknik 2/08

Flukeprestanda! Väntan på en kompakt, robust och högpresterande värmekamera är över.

IR-Fusion i kamera och mjukvara. Från 37700:Kom till monter C22:11 på Nordbygg och testa den!

Telefon: 018-56 53 50 - E-post: info@comfort-control.se www.comfort-control.se

Mögel i all ära – men inte i hus! 30 års erfarenhet av rötsvamp och mögel i hus! Kontakta oss.

www.botaniskanalys.se

Box 461, 405 30 Göteborg Carl Skottsbergs gata 22 B, 413 19 Göteborg Telefon 031-786 26 57, 031-786 26 67

Bygg & teknik 2/08

Radonsäkrad Vattentät grund i nya byggnader

Grace Construction Products Nu lanserar Grace för svenska markanden - Preprufe Unikt självhäftande membran som inte klibbar • Hindrar Radon att tränga in genom grunden • Ger ett vattentätt skydd under och från sidan • Lätt att handera • Enkelt att montera • Kostnadseffektivt • Klibbfritt vid montage • Klister aktiveras av färsk betong • Använt under många år

www.graceconstruction.com

042-167800

Professionella lösningar för stål- & betongdimensionering Årets version av FEM-Design är anpassad till Eurocode. Nödvändig armering i balkar och pelare beräknas och redovisas i tydliga grafiska tabeller och bilder. Armeringsmängder i väggar och plattor kan dessutom definieras av användaren i en s.k kontrollberäkning. 3D-modulens stål-dimensionering med hänsyn till imperfektioner och andra ordningens teori har blivit en stor succé.

Välkommen till vår monter B02:54

Nya FEM-Design 8! Vi har laddat upp med mängder av nyheter i årets release version av FEM-Design. Fokus är kundnytta – enkla men mycket effektiva verktyg som underlättar modellering och framförallt resultatpresentationen. Skicka ett email till info@strusoft.com och beställ en demonstration eller ytterligare information.

www.strusoft.com

www.fem-design.com

Bygg & teknik 2/08

Risk för mögelpåväxt (%)

Tabell 3: Översikt över risk för mögelpåväxt på trä i krypgrunder, ekvation (1) (%) [1]. ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hus 1 Hus 2 Hus 3 Hus 4 Hus 5 Hus 6 Hus 7 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2004, 2 veckor 82,1 87,8 73,7 10,3 81,0 87,1 82,1 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2004, 3 dygn 90,8 91,6 90,7 39,2 85,8 87,4 90,8 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2005, 2 veckor – 67,0 33,0 11,6 17,2 10,2 – ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– – 77,9 33,6 26,2 35,3 26,8 – Medel 2005, 3 dygn ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2006, 2 veckor 14,3 – 19,8 – 24,9 – 24,1 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2006, 3 dygn 17,7 – 20,2 – 25,6 – 23,0 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skillnad 2005–2004, 2 veckor – -20,8 -40,7 1,3 -63,8 -76,9 – ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skillnad 2005–2004, 3 dygn – -13,7 -57,1 -13,0 -50,5 -60,6 – ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skillnad 2006–2004, 2 veckor -67,8 – -53,9 – -56,1 – -58,0 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skillnad 2006–2004, 3 dygn -73,1 – -70,5 – -60,2 – -67,8

Medelskillnad

2006 – 2004, 3 dygn

2006 – 2004, 2 veckor

2005 – 2004, 3 dygn

2005 – 2004, 2 veckor

Skillnad i risk för mögelpåväxt (%)

Figur 5: Översikt över risk för mögelpåväxt på trä i krypgrunderna, ekvation (1) (procent) [1].

Figur 6: Översikt över skillnader i risk för mögelpåväxt på trä i krypgrunderna, ekvation (1) (procent) [1].

Fm.sv.h betecknar frekvens av mögelsvamphyfer på trä R3d betecknar under tre dygn beräknad risk för mögelpåväxt på trä enligt ekvation (1) [1]. Ekvation (2) har mycket låg korrelationskoefﬁcient, vilket visar att ett samband mellan under tre dygn beräknad risk för mögelpåväxt på trä enligt ekvation (1) [1] och observerad mögelpåväxt på trä är svagt. En jämförande analys för en treveckors exponering visade ingen korrelation alls. I ekvation (1) ingår temperatur och relativ fuktighet som parametrar, men Bygg & teknik 2/08

uppenbart påverkar även andra faktorer än dessa mögelpåväxt på trä i krypgrunder.

Slutsatser

Efter mätningar av temperatur, relativ fuktighet, risk för mögelpåväxt på trä, förekomst av mögelsvamphyfer och sporer på fyra typer av nymonterade material, exponerade under ett år samt analys av mikroorganismer på materialen, utfört på fem i efterhand markisolerade krypgrunder, en referenskrypgrund utan markisolering och en sedan länge mark-

byggfrågan

Lektor Öman frågar… Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Institutionen för Samhällsteknik, Mälardalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Den här gången tar Robert upp ett antal relevanta byggtermer. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 77.

Fråga (10 p) Ange korrekt namn på följande: a) Den lufttemperatur som motsvarar att den relativa luftfuktigheten är 100 procent. b) Det ﬂöde som anges i kg/s. c) Luft som strömmar från ett rum till ett annat rum. d) En byggnads termiska tröghet angiven med ett siffervärde. e) Tryckenergi skriven som ett tryck. f) Ytan i ett diagram som i princip avgränsas av utetemperatur, gränstemperatur och uppvärmningssäsongens längd. g) Sambandet mellan en pumps tryckuppsättning och vattenﬂöde. h) OVK. i) Kvoten mellan medelkoncentrationen av föroreningar i frånluften vid jämvikt och medelkoncentrationen av föroreningar i rummet vid jämvikt. j) Medelvärdet mellan lufttemperaturen och den plana strålningstemperaturen i en viss riktning.

isolerad krypgrund, drogs följande slutsatser [9]: 1. Efter renovering ökade temperaturen i krypgrunderna med cirka 2 °C jämfört med temperaturen i referenshusets krypgrund. 2. Efter renovering minskade relativa fuktigheten i krypgrunderna med cirka nio procent jämfört med relativa fuktigheten i den oisolerade krypgrunden. 3. Efter renovering minskade risken för mögelpåväxt på trä i krypgrunderna med 49 procent. 4. Efter renovering ökade ånghalt i krypgrunderna med cirka 0,6 g/m3 jämfört med ånghalten i den oisolerade krypgrunden. 5. Ingen förekomst av mögelsvamphyfer kunde konstateras på ﬁbercementskiva eller på cementbunden träullsskiva (utom sparsam förekomst på träullsskiva i en krypgrund, före och efter renoveringen). 69

Ånghalt (g/m3)

Tabell 4: Sammanställning av ånghalt i krypgrunderna (g/m3). ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hus 1 Hus 2 Hus 3 Hus 4 Hus 5 Hus 6 Hus 7 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2004, 2 veckor 12,4 13,0 12,5 12,8 12,4 12,3 12,4 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2004, 3 dygn 12,5 12,9 12,5 13,8 12,4 12,4 12,5 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2005, 2 veckor - 11,8 11,2 11,7 11,7 11,4 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– - 11,7 10,9 12,9 11,9 12,2 Medel 2005, 3 dygn ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2006, 2 veckor 12,0 - 12,0 - 12,2 - 12,3 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Medel 2006, 3 dygn 12,0 - 11,9 - 12,2 - 12,2 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skillnad 2005-2004, 2 veckor -1,2 -1,3 -1,1 -0,8 -0,9 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skillnad 2005-2004, 3 dygn -1,2 -1,6 -1,0 -0,5 -0,3 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skillnad 2006-2004, 2 veckor -0,4 -0,4 -0,2 -0,2 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skillnad 2006-2004, 3 dygn -0,5 -0,5 -0,1 -0,3

Du vet väl att Bygg & tekniks innehållsregister från 1997 och framåt numera fi fin nns på vår hemsida: www.byggteknikforlaget.se

sparsam förekomst på trä i tre av krypgrunderna och måttlig förekomst på trä i en krypgrund medan mögelsvamphyfer fortfarande förekom rikligt på trä i två av de renoverade krypgrunderna. Renoveringsmetoden är alltså ej effektiv då trä exponeras. ■

Referenser

Skillnad i ånghalt (g/m3)

Figur 7: Sammanställning av ånghalt i krypgrunderna (gram per kubikmeter).

6. Måttlig till riklig förekomst av mögelsvamphyfer på hård träﬁberskiva minskade väsentligt på ny, under 1 år exponerad hård träﬁberskiva i och med renoveringen (sparsam förekomst i tre krypgrunder samt måttlig i en krypgrund efter renovering). 7. Riklig förekomst av mögelsvamphyfer på trä i alla krypgrunder före renovering minskade efter renoveringen till Tabell 5: Klassindelning för förekomst av mögelsvamphyfer på trä [1]. ––––––––––––––––––––––––––––––– Klass

––––––––––––––––––––––––––––––– Angrepp Inga Sparsam Måttlig

Riklig

[1]. Bertil Persson, Renovering av krypgrundläggning för småhus, TVBM-3128, ISBN 91-631-7906-7, LTH Byggnadsmaterial, Lund, 2005, 83 sid. [2]. Stefan Backe, Dataﬁler från HOBO instrument nR 13, 22, 23, 25, 27, 35, 40 och 41, LTH Byggnadsmaterial, Lund, 2006. [3]. Elisabeth Gilert, Botaniska analysgruppen, Rapport M06 548, Göteborg, 2006. [4]. Elisabeth Gilert, Mikrobiologisk analys M02 425, ibid, 2002. [5]. Elisabeth Gilert, Mikrobiologisk analys M02 996, ibid, 2002. [6]. Elisabeth Gilert, Mikrobiologisk analys M03 936, ibid, 2003. [7]. Elisabeth Gilert, Mikrobiologisk analys M04 1072, ibid, 2004. [8]. Elisabeth Gilert, Mikrobiologisk analys M05 698, ibid, 2005. [9]. Bertil Persson, Renovering av krypgrundläggning för småhus – långtidsuppföljning 2005–2006, TVBM-7193, LTH Byggnadsmaterial, Lund, 2007, 29 sid.

frekvens av mögelsvamphyfer på trä

Figur 8: Sammanställning av skillnader i ånghalt i krypgrunderna (gram per kubikmeter).

Läste Du det i Bygg & teknik?

Figur 9: Frekvens för mögelpåväxt på trä och risk för mögelpåväxt på trä, ekv (1) [1]. Bygg & teknik 2/08

krysset

Kryssa rätt och vinn biobiljetter!

Fem rätta lösningar belönas med två biobiljetter var! Senast den 29 april 2008 vill vi ha ditt svar. Lycka till!

Namn ..........................................................................................................

Välkommen till vår monter A15:02 på Norbygg Dit är du välkommen att diskutera det senaste inom modern byggteknik samt ta del av ett litet mässerbjudande.

Gatuadress ................................................................................................

Postnummer .......................... Ort ............................................................

Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

När Du löst korsordet, fyll i namn och adress på talongen och skicka sedan in hela sidan i ett kuvert till: Bygg & teknik, Box 190 99, 104 32 Stockholm. Bygg & teknik 2/08

Väl mött på Stockholmsmässan 1-4 april 2008 71

Fästteknik för industriell Lättbyggnad och Fasader. Utnyttja spetsteknologin för säkrare och rationellare montering av bl a: Stålfasader Plåttak Fasadskivor Sandwichpaneler till olika typer av underlag. Ett exempel är SXC, borrande rostfri skruv för sandwichpaneler. Arbetet uförs med hälp av monteringsmaskinen CF55.

Kontakta oss – Vi engagerar oss gärna för dig.

SFS intec AB FasteningSystems Olivehällsvägen 10 SE-645 42 Strängnäs

T +46 152 71 50 00 F +46 152 71 50 99 se.strangnas@sfsintec.biz www.sfsintec.biz/se

Turn ideas into reality.

Bygg & teknik 2/08

Ny handbok i byggakustik från Boverket Boverket arbetar nu med en handbok om tillämpningar av de standarder för ljudklassning av bostäder (SS 25267) och lokaler (SS 25268), som Boverkets byggregler (BBR) hänvisar till. Många uppfattar ljudfrågorna som svårhanterliga och det finns mycket att vinna på att hantera dem effektivare i byggprocessen. Handboken vänder sig till alla parter i byggprocessen, och visar hur man kan bryta ned de övergripande ljudkraven i standarderna till hanterbara delmål under byggprocessen, dels för olika parter och dels för olika byggprodukter. Rumsakustikkraven i SS 25268 har förändrats. Handboken ger räkneexempel och förslag på typrum som tillverkare av ljudabsorbenter kan använda för att redovisa lämpliga mängder av respektive produkt mot ett givet krav. Handboken har skrivits med utgångspunkt i följande behov: ● att beskriva hur byggherren kan precisera ansvar för olika delmål som underlättar en effektiv handläggning av ljudfrågor i olika skeden ● att ge exempel på hur man kan tillämpa ljudklassningsstandarderna, på basis av ett stort antal frågor och konkreta exempel från branschen ● komplettera Boverkets handbok ”Boken om lov, tillsyn och kontroll” och allmänna råd om ”Planering för traﬁkbuller” när det gäller lokala myndigheters handläggning av ljudfrågor i husbyggnadsprojekt. Texten är indelad i sju avsnitt: ● avsnitt 1 till 3 vänder sig till alla aktörer inom byggbranschen som berörs av ljudfrågor, exempelvis byggherrar, myndigheter, projektörer, tillverkare, entreprenörer, sakkunniga, kvalitetsansvariga PBL med ﬂera. Avsnitt 1 till 2 beskriver bakgrund, roller och ansvarsfördelning mellan olika parter i byggprocessen medan avsnitt 3 beskriver hur en sakkunnig (ljud) kan bygga upp en ljudskyddsdokumentation, som följer hela projektet ● avsnitt 4 vänder sig i första hand till sakkunniga om ljud, med råd om detaljer i tillämpningar av ljudklassningsstandarderna Bygg & teknik 2/08

avsnitt 5 ger tillverkare råd om hur tekniska egenskaper för deras produkter ska redovisas, och vilka anvisningar som behövs för att produkten ska fungera som avsett på plats i byggnad ● avsnitt 6 ger entreprenörer generella råd om vad som är viktigt att tänka på för att undvika kostsamma fel och brister i produktionsskedet ● avsnitt 7 förtydligar vad som är viktigt när det gäller veriﬁering av ljudkrav i byggnad. Handboken täcker inte in alla typer av ljudfrågor och ger inte heller någon generell genomgång av akustikteori med mera. För den som vill ha stöd för konstruktion och produktutveckling hänvisas därför till välkända böcker, rapporter, artiklar och informationsblad om byggakustik. ●

Handbokens inledande avsnitt om byggprocessen

Begreppsﬂoran för olika entreprenadformer och projektskeden är tämligen komplex. I ett försök att förenkla bilden betonas därför funktionen hos olika aktörer oavsett vilken part som ansvarar för respektive arbetsuppgift vid en speciﬁk tidpunkt under ett projekt. I handboken beskrivs vad som bör åläggas byggherren, den sakkunnige, projektörerna, tillverkarna, entreprenörerna och myndigheterna.

Ljudskyddsdokumentation

Byggherren bör utse en sakkunnig ljud, antingen inom sin egen organisation eller en extern resurs. Den sakkunnige bör upprätta en ljudskyddsdokumentation, vars tänkbara struktur beskrivs i ett eget avsnitt (3). Översiktligt kan den bestå av tre delar: ● del 1 preciserar de ljudkrav som byggherren ställer, samt vilka förutsättningar som ska gälla för dimensionering. Här anges vilka ljudnivåer utomhus som ska tillämpas för dimensionering av fasadens isolering mot ljud utifrån. Här kan också eventuella avsteg skrivas in samt tillägg som kan vara aktuella i projektet. I lokaler kan ljudkraven behöva anpassas efter verksamhetens behov. I bostäder kan det förekomma speciella utformningar och krav, till exempel trapphus som endast används vid utrymning ● del 2 innehåller anvisningar för projektering av bygghandlingar, som gör att föreskriven ljudklass kan uppfyllas. I detta avsnitt bör även risker med valda konstruktioner identiﬁeras

Artikelförfattare är Klas Hagberg, (t v) tekn lic, WSP Akustik, Göteborg, och Christian Simmons, tekn lic, Simmons akustik & utveckling ab, Mölndal. ● del 3 beskriver hur granskning och veriﬁering ska gå till i olika skeden.

Den sakkunnige

Den sakkunnige bör gå igenom projektet i tidigt skede. De då aktuella förslags- eller huvudhandlingarna anger sällan alla detaljer som är nödvändiga för att säkerställa rätt ljudklass. Redan i detta skede kan det vara fördelaktigt att låta den sakkunnige utforma anvisningar och principiella lösningar för övriga projektörer, som sedan kan användas för att ta fram bygghandlingarna. I detta skede ska förslagen på lösningar och produkter inte vara bindande, utan lämna fritt för parterna att föreslå alternativ. För att underlätta är det emellertid ofta praktiskt att ge några exempel på lösningar som uppfyller kraven. Till sin hjälp kan då den sakkunnige ta hjälp av handbokens avsnitt 4 ”Projekteringsvägledning – Kommentarer till SS 25267 och SS 25268”.

Handbokens övriga avsnitt

Avsnitt 4 har ungefär samma indelning som de båda standarderna SS 25267 och SS 25268. Kommentarerna i detta avsnitt (4) är inte avsedda att ändra innebörden av krav i standarderna, utan de ger bakgrund och exempel för att öka förståelsen och underlätta tillämpningen. Kommentarerna baseras på frågor och synpunkter från ett antal aktörer i byggbranschen. Författarna tar gärna emot ﬂer synpunkter om det är något som saknas i texten. Ljudkraven i de olika klasserna är sinsemellan samordnade när det gäller de akustiska parametrarna; ❍ luftljudsisolering ❍ stegljudsisolering ❍ ljudtrycksnivå inomhus från tekniska installationer ❍ isolering mot traﬁk och andra yttre ljudkällor 73

❍ ljudtrycksnivå utanför bostad och på uteplats (från traﬁk, industrier med mera) ❍ efterklangstid och rumsakustisk utformning. Det är väsentligt att man inte ”kryssar” mellan ljudklasserna, eftersom detta ofta ger en subjektiv värdering som bestäms av den egenskap som har den lägsta ljudklassen. Exempelvis kan ljud från vattenspolning framträda tydligare och störa mera i en byggnad som i övrigt är tyst, än i en byggnad med högre och jämnare bakgrundsljud. De bättre ljudegenskaperna kan då inte kompensera för de sämre.

Verifiering

I handboken redogörs för hur olika metoder bör användas vid verifiering. I allmänhet gäller svenska och internationella standarder för dimensionering och verifiering av olika ljudkrav. Därmed säkerställs enhetliga dimensioneringsprinciper med rimliga säkerhetsmarginaler och mätmetoder som ger likvärdiga resultat oavsett vem som utför mätningarna. I handboken beskrivs också vilka säkerhetsmarginaler som kan vara lämpliga att beakta vid dimensionering för att klara ljudkraven med tillräcklig sannolikhet. Detta baseras på studier där beräkningar har jämförts med mätresultat, bland annat Nordtestrapport NT-tec 603 [1] och rapport från Byggkostnadsforum [2]. Förutsättningar för tolkning av beräkningar ges i avsnittet 7 Verifiering. För de flesta av mätmetoderna finns också angivet vilken mätosäkerhet (skillnader mellan olika mätresultat i samma utrymmen) som kan förväntas. Det har länge saknats metod för verifiering av stomljud från WC-stolar. Det finns ett krav i SS 25267 på stegljudsnivå från badrum, som även är avsett att skydda mot stomburet ljud från till exempel WC, dusch och tvättmaskin. Om man väljer att frångå stegljudskravet måste man visa att man har lösningar som begränsar stomljud. För WC gäller ett 5 dB hårdare krav – avsikten är att man inte ska kunna höra skvalljud när någon använder toaletten i en angränsande lägenhet. I princip

Figur 1: Kontrollmätningar av stomljud från WC stol i laboratorium under arbetet med handboken.

Isolering mot trafikbuller uppfattar många som ett besvärligt område, och handboken ger därför ett antal exempel som är avsedda att underlätta tolkningar av krav och visa hur man kan räkna.

innebär detta att det senare kravet är överordnat stegljudskravet från badrum. Detta måste kunna kontrolleras och därför har en ny provmetod utarbetats. Denna ﬁnns beskriven i avsnitt 7.4 som dessutom innehåller anvisningar för hur tvättmaskiner kan mätas i angränsande rum.

Termer och definitioner

Standardernas avsnitt om termer och deﬁnitioner kan vara svårtillgängliga och handboken ger därför en översiktlig beskrivning av dessa. Här förklaras exempelvis A- och C-vägning av ljudtrycksnivåer, effekter av de, så kallade begränsningsreglerna för skiljearea och mottagarrumsvolym, anpassningstermer för olika typer av ljudspektrum med mera. Isolering mot traﬁkbuller uppfattar många som ett besvärligt område, och handboken ger därför ett antal exempel som är avsedda att underlätta tolkningar av krav och visa hur man kan räkna. I SS

25267 och SS 25268 ställs krav på fasadens ljudisolering. Ljudisoleringen i ytterväggar, tak, fönster, fönsterdörrar, luftintag med mera ska dimensioneras mot ljud från trafik och andra yttre ljudkällor så att man beräkningsmässigt når de dimensionerande ljudtrycksnivåer inomhus som anges i standarderna, med godtagbar marginal. Med andra yttre ljudkällor avses exempelvis närbelägna industrier, utvändiga kylanordningar och fläktar eller andra ljudkällor som kan ge störande ljud inomhus. Standarderna preciserar inte något referenstillstånd i rum för trafikbuller, men handboken förordar att man utgår från samma förhållanden som anges för installationsljud, det vill säga 0,5 s efterklangstid, vilket normalt motsvarar förhållandena i ett möblerat rum. Därmed skiljer sig de nya standarderna mot de tidigare utgåvorna, där kravet istället uttrycktes som en högsta tillåten ljudnivå från trafik. Med nuvarande formulering

Stomljud från installationer är en vanlig orsak till klagomål. I handboken ges råd och anvisningar kring åtgärder mot stomljud som ibland kan vara mycket enkla. Bygg & teknik 2/08

Ny handbok om

Ljudisolering i trähus Översättning av finsk handbok Kontaktperson Birgit Östman 010-516 62 24 Beställning: eva.lindqvist@sp.se

Stockholm · Borås · Växjö · Skellefteå www.sp.se/tratek

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

w w w. h f o n s t re t . s e

H-Fönstret AB | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Bygg & teknik 2/08

minskar osäkerheten vad avser dimensionering mot krav, därtill blir det lättare att kontrollmäta. Kommentarer kring mätningar ﬁnns i handbokens avsnitt 7.

Stomljud från installationer

Stomljud från installationer är en vanlig orsak till klagomål. I handboken ges råd och anvisningar kring åtgärder mot stomljud som ibland kan vara mycket enkla, till exempel ett tunt elastiskt skikt mellan betong och ett flytande övergolv som bryter ljudöverföringen effektivt. Ibland är åtgärderna mer komplicerade att genomföra, till exempel då man påverkar säkerhetsfrågor (hissar) eller har ont om utrymme. Man bör alltid rådgöra med såväl en akustiker som med tillverkaren av den aktuella installationen. En byggnadskonstruktör bör granska åtgärderna om de påverkar byggnadsstommens bärighet, till exempel då man för in tunga fundament, pågjutningar med mera. I ett pågående forskningsprojekt för SBUF (2007–2009) utvecklas vibrationsisolerande lösningar som hindrar stomljud att sprida sig från installationer till byggnadsstommen, se internetsida www.sbuf. se (sök på stomljud). Exempel på stomljudsalstrande installationer som bör studeras i varje projekt är hissar, fläktar, värmepumpar, värmepannor, kylmaskiner, cirkulationspumpar, tvätt- och torkmaskiner, diskmaskin och torkskåp. Stomljud alstras även från WC (se ovan under verifiering), postfack, köksinredning, tappvatten, avloppsrör, elcentral, garageport, motordriven portöppnare samt entrédörrar till trapphus och tvättstuga. Tvättmaskiner, torktumlare och andra roterande maskiner bör dessutom förses med en effektiv vibrationsisolering från tillverkaren.

Rumsakustik

Krav på rumsakustik i lokaler för undervisning och kontorsarbete anges i SS

25268 med en efterklangstid som ska användas för att räkna fram vilken mängd ljudabsorbenter som erfordras. Ett antal riktlinjer för god rumsutformning lämnas också. Men standarden är kortfattad, och i handboken exempliﬁeras därför hur sådana rumsakustikberäkningar kan göras. Här ﬁnns några typrum beskrivna, som tillverkare av ljudabsorbenter kan använda för att redovisa lämpliga mängder av respektive produkt mot ett givet krav. Ljudmiljön i öppna landskap för kontorsarbete och undervisning diskuteras utifrån erfarenhet och nya forskningsrön.

Dokumentation av produktegenskaper – tillverkarnas ansvar

I avsnitt 1:4 och 2:3 i BBR ﬁnns ﬂera skrivningar som syftar till att förbättra kvalitetsstyrningen av projekteringsarbetet. Tillverkarna har ansvaret för att tillhandahålla relevant produktdokumentation så att projektörer kan utgå från produkter med kända ljudegenskaper. Såväl projektörer som byggare ska känna till riskmomenten och kunna hantera dessa praktiskt i produktionen. Med väl konstruerade och dokumenterade produkter minskar risken för brister i byggnadens bullerskydd. Kostnader för felmarginaler och överdimensionering kan minimeras om produktens egenskaper görs kända och kalkylerbara. Kontakter med byggnadsnämnderna och beställarna underlättas. De produktkategorier som är aktuella att redovisa ljudegenskaper för är; ● bjälklag och innerväggar, i betong eller lätta byggmaterial (stål, trä, gips) ● golvbeläggningar (stegljud, luftljud), både torra och spackelbaserade golvsystem ● ytterväggar, prefabricerade eller platsbyggda ● dörrar, fönster och glaspartier ● uteluftsintag och överluftsdon

… och svarar

a) Daggpunkt. Den lufttemperatur som motsvarar att den relativa luftfuktigheten är 100 procent. b) Massflöde. Det ﬂöde som anges i kg/s. c) Överluft. Luft som strömmar från ett rum till ett annat rum. d) Tidskonstant. En byggnads termiska tröghet angiven med ett siffervärde. e) Statiskt tryck (eller bara tryck). Tryckenergi skriven som ett tryck. f) Gradtimmar (graddagar, graddygn). Ytan i ett diagram som i princip avgränsas av utetemperatur, gränstemperatur och uppvärmningssäsongens längd. g) Pumpkurva eller pumpkarakteristika. Sambandet mellan en pumps tryckuppsättning och vattenﬂöde. h) Obligatorisk ventilationskontroll. OVK. i) Ventilationseffektivitet. Kvoten mellan medelkoncentrationen av föroreningar i frånluften vid jämvikt och medelkoncentrationen av föroreningar i rummet vid jämvikt. j) Riktad operativ temperatur. Medelvärdet mellan lufttemperaturen och den plana strålningstemperaturen i en viss riktning. ■ Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se undertak och väggisoleringar installationssystem, genomföringar. Handboken anger vilka egenskaper som bör redovisas för respektive produkt.

● ●

Egenkontroll

I avsnitt 6 beskrivs ett antal risker och vanliga problem, som berör entreprenörer i första hand. Avsikten är att de ska få stöd av handboken när det gäller att planera arbetet och utforma sina egenkontrollprogram. I avsnitt 7 ges ett antal praktiska råd om hur veriﬁering kan genomföras i olika skeden. När det gäller mätningar i byggnad diskuteras hur ett antal vanliga problem kan undvikas. ■

Referenser

Krav på rumsakustik i lokaler för undervisning och kontorsarbete anges i SS 25268 med en efterklangstid som ska användas för att räkna fram vilken mängd ljudabsorbenter som erfordras. Bygg & teknik 2/08

[1]. NT Tech 603 Reproducibility of measurements with ISO 140 and calculations with EN 12354. Simmons C. ISSN: 0283-7234. Nordic Innovation Centre, Oslo 2005. Nordtests rapporter kan hämtas fritt från www.nordicinnovation. net/nordtest.cfm. [2]. Bostäder och nya ljudkrav. Boverket 2007. ISBN-nummer: 978-91-8575143-3. www.boverket.se, publikationsservice@boverket.se. 77

Det vältempererade klassrummet Som akustiker med intressen för samhällskunskap, vill jag belysa en angelägen frågeställning: Hur kan vi med dagens teknologiska kunskap skapa en väl fungerande skolmiljö där både elever och personal kan utveckla skaparglädje? Ett faktum är att dagens skolor ofta byggdes för flera decennier sedan, och kan vara 30 till 60 år gamla, men förväntas ändå fungera för en modern undervisning. För att uppfylla dagens kravnivåer (enligt till exempel Boverkets byggregler (BBR), gör vi alltför ofta enbart punktinsatser. Vi ser över ventilationssystemet, kopplar nya system på gamla, befintliga, reparerar här och var, i den mån som budgeten tillåter. Ofta är det en mycket stram budget, som styr oss till halvbra lösningar, där slutanvändaren kan komma i kläm. Ofta kolliderar också idéerna med varandra. Arkitekter, tekniska konsulter, beställare och slutanvändare talar många gånger olika språk och har faktiskt svårt att förstå varandra. Detta skapar alltid problem, problem som är svåra men lösbara, och andra som inte går att lösa förutom genom en rent ekonomisk förlikning [1]. De senaste tolv åren har jag alltmer befattat mig med orsakssamband mellan det mänskliga välbefinnandet och de psykosociala, fysiologiska och teknologiska betingelserna. En mängd orsakssamband påverkar oss, och vi kan alltså inte enbart definieras på grundval av våra gener. Mycken påverkan sker genom omgivning, familj, vänner, kollegor och skolkamrater, i vår närmiljö och våra nätverk. Skolmiljön är känslig genom sin komplicerade struktur. Den är en arbetsplats där både elever och lärare vistas under lång tid. Barn har i allmänhet få valmöjligheter vad gäller sysselsättning och bostad. De finns i den miljön och arbetsklimat vi har skapat för dem. De exponeras för ett arbetsklimat som vi vuxna ofta helst slipper att få utsättas för.

en mycket komplex och dynamisk informationsbearbetning. Kommunikation är ett betydelsefullt sätt att utveckla sin personlighet. Kommunikation är även ett medel med vars hjälp vi kan förstå den komplexa social struktur i den värld vi lever. Vad är det jag ser och hör, sammanfaller det med den tolkning jag gör och är min tolkning av situationen korrekt? Utifrån detta är det inte alltför förmätet att säga att språkutveckling och kommunikativa förmåga hos barn är beroende av den perceptionen och alltså kan störas av inre och yttre hinder. Mänskliga höregenskaper. Genom att ljudet har de egenskaper som det har, skuggas och böjs det kring och av vårt huvud, så att man får en frekvensrelaterad försvagning och fördröjning av ljudet. På det sättet kan vi avgöra varifrån ljudet kommer. Detta är mycket komplicerade processer som vår hjärna gör med de signaler den uppfattar. Vi uppfattar riktning, klangfärg, tidsdifferenser och kan även oftast ganska tydligt lokalisera ljudkällan [2]. Språkinlärning. Den ständigt ökande exponeringen för information och intryck av olika slag, samt avsaknaden av rekreationsoaser stressar individen i allt högre utsträckning och kan leda till olika, temporära, eller i värsta fall bestående somatiska besvär. Informationsstress påverkar därmed utvecklingen hos våra förskoleoch skolbarn. Dessutom påverkar den personal och elever i så hög grad, att prestationspotentialen blir nedsatt. Utöver hörselns normalfunktion ﬁnns även funktionssystem som påverkar barnets språkinlärning. Även om språkut-

vecklingen tros avslutad för barn i fyratill sexårsåldern, behövs funktionssystem som familj, nära omgivning, relationer. Dessa funktionssystem är av betydelse när det gäller att kunna bearbeta de mycket komplexa ljudsignaler som språket innebär. Man har konstaterat att en bra akustisk miljö är en förutsättning för att vi ostörd ska kan arbeta och lära. Genom att återspegla kontakten med referenspersonen kan barnet genom imitation av ” referenspersonen” få optimal språkinlärning. Detta dock under förutsättning att omgivningen ger trygghet [3]. Kommunikationsstörningar. Kommunikativa störningar kan uppstå genom att språkljud mycket påtagligt ”maskeras” av andra störande ljud. Bearbetningsprocessen av det informativa ljudet vid undervisning, berättelser, samtal med mera kan störas därför att andra, inte relevanta ljud tar överhand och man har helt enkelt svårt att ”diskriminera” oönskad ljud. Därför kommer det ofta till tolkningssvårigheter. Vuxna människor kan förstå och tyda mycket fragmentariska texter. Vi har förmågan att ”rekonstruera” fragmenten och omvandla texterna till någonting som får mening och innehåll. Barn i grundskoleåldern har ännu inte denna förmåga. Hos dem utvecklas fortfarande språkets ordförråd och uppfattning, och de behöver fortfarande tydliga signaler för att kunna förstå och tolka [4] [5]. Riktlinjer. När vi betraktar våra riktlinjer och krav, går vi oftast byrokratiskt tillväga. Krav ska vara krav och riktlinjer ska vara riktlinjer. Dessa har kommit till stånd för att skydda människan ifrån för mycket otyg i form av buller och emissio-

Kommunikation

Mellanmänsklig kommunikation via hörseln, språket och syn, mimik med mera är

Artikelförfattare är Norbert Fichter, Ramböll Sverige AB, Stockholm.

Typexempel på dagens klassrum. Akustiken och lufttillförseln av luft är inte optimala. Bygg & teknik 2/08

ner. Uppfyllandet av kravnivån är lika med att man accepterar ljudmiljön, även om människor blir drabbade och lider av ljud med mycket lägre intensitet än riktlinjerna tillåter [6].

Sinnesintryck

Vissa menar att färgsättningen kan påverka vår rumsuppfattning i olika riktningar. Den kan också påverka våra sinnen för hur vi uppfattar temperaturer, vikter och ljud. Betraktar man figur 1, där sex olika färgkombinationer togs fram, kan man själv testa på vilket sätt färgen påverkar sinnena. Färgen kan påverka eller förstärka hörselintrycken, att ett ljud uppfattas som svagt eller starkt, lätt eller tungt, kyligt eller varmt [7]. I figur 2 ses den tredimensionella motsvarigheten. Här kan färgsättningen påverka våra sinnen att se djupet bredden eller höjden för ett rum enbart genom kombinera olika färgskalor. Jag överlåter här medvetet åt betraktaren att tolka bilderna, men de ska förtydliga behovet av en integrerad visuell och akustisk planering är av yttersta vikt för rum som är till för musik och språk [8]. Arkitekturen har därför en avgörande effekt på slutresultatet. Akustik. Normalt beskriver man ljud med fysikaliska storheter som ljudtryck, ljudintensitet, ljudeffekt etcetera. Det mänskliga örat reagerar dock inte enbart på ljudenergin den uppfattar utan även på klangfärgen, skarpheten, tyngden på ljudet. Psykoakustik är inte enbart ett delområde inom fysiken utan en domän som hjälper att förstå. sambanden mellan stimuliuppfattning, bearbetning och tolk-

ning. Utan tvivel är det primära målet inom rumsakustiken att kunna tillfredställa slutanvändaren. Akustiska parametrar. Eftersom ett rum oftast har sex begränsningsytor (golv, tak, väggar), påverkas ljudet av dessa betingelser. Begränsningsytorna både reflekterar och absorberar ljud vilket ger varje rum sin speciella karakteristik. Därför definierar och dimensionerar man speciella egenskaper för varje rum som det ska kunna uppfylla. En konsertsal betraktas akustiskt på ett annat sätt än en sportarena och ett kontor definieras annorlunda än en aula eller föreläsningssal. Efterklangstid. Efterklangen i ett rum är en av de tydligaste parametrarna inom rumsakustiken. Efterklangstid T (Reverberation Time RT) definieras som den tid det tar för ett rådande ljudtryck att sänkas till en tusendel av sitt ursprungsvärde, det vill säga med 60 dB. Om ljudtrycket är 100 dB beräknas alltså den tid det tar tills ljudet har sjunkit till 40 dB. Detta kallas för RT. Impulssvar. Fördelningen av det reflekterade ljudet vid lyssnarplatsen kan visas med hjälp av rummets impulssvar på en akustisk stimulans. Man sänder enkelt uttryckt ut en impuls och väntar och mäter sedan svaret från rummets reflekterande (och absorberande) ytor på denna impuls. Med hjälp av impulssvaren kan man bedöma störande ekoeffekter eller fladdereko. Optimering. Om man överskrider till exempel optimerade efterklangstider har det till följd att talöverföring försämras på grund av att ord eller meningar som talas maskeras av att föregående ords ljudnivå

Figur 1: Färger påverkar även männskliga sinnen och ger oss intryck om någonting är lätt eller tungt, kallt eller varmt eller om någonting låter starkt eller svagt.

fortfarande inte har klingat av. Detta innebär en sämre ordförståelse. Musikevenemang av olika slag kräver däremot större bärighet av ljudet vilket även kräver längre efterklangstider. För rum där tal ska dominera krävs alltså kortare efterklangstider medan för rum som mest används för musikframföranden krävs längre efterklangstider [9]. För såväl tal som även för musik gäller att man kan använda sig av några relativt objektiva mått i och med att man beräknar energifördelningen i rummet. I rum som används för språk eller talöverföring är god akustik likvärdigt med att ”man hör vad talaren säger utan att bli distraherad av andra ljud”. Förstår man cirka 50 procent av ordflödet talar man om en relativt god akustik. Förstår man 70 procent och därutöver, talar man om en excellent rumsakustik [10]. Eftersom varje rum reflekterar en stor del av ljudenergin, måste man mäta i de delar av rummet där energifördelningen är som bäst, det vill säga där man har en jämn akustisk energifördelning. Detta är i och för sig mycket komplicerat då rummet inte bara reflekterar utan även absorberar ljudenergi. Här kommer ett begrepp in som betecknas som ljudreflektionsfaktor. Denna reflektionsfaktor är relationen mellan det direkta ljudet och det reflekterade ljudet. Den absorberade ljudenergin betecknas då som relationen mellan den icke reflekterande- och den direktstrålande ljudintensiteten och skrivs som ljudabsorptionskoefficienten α. Efterklang och rumsbetingat buller är de väsentliga faktorerna vid överföring av tal information. Talförståelsen kan in-

Figur 2: Färger visar mycket. De förmedlar till exempel de tredimensionella proportioner som vi uppfattar.

Källa: Frieling, H., Farbe im Raum, Callewey Verlag, München, 1974.

Bygg & teknik 2/08

skränkas enormt genom för långa efterklangstider och för höga bullernivåer.

Postulat

Skolor är extremt svåra att planera och bygga. Arkitektonisk, både det inre och det yttre skalet, tekniska lösningar som VVS, el och belysning och den akustiska optimeringen gällande klassrum, aulor, laboratorierum, kommunikationsutrymmen med mera är av yttersta komplexitet. Här behövs både eftertanke och forskning, utveckling och nytänkande, resurser och satsning, kreativitet och hängivenhet. Det vi i grunden behöver är en skola av modellkaraktär. Lärare och annan personal ska kunna vara motiverade att utföra sina arbeten på ett engagerat sätt. Det finns frågeställningar som vi alla måste arbeta med. Jag syftar här exempelvis på skolpersonal, förvaltare, beslutsfattare och planerare. En skola är ett komplext sammanhang av många olika komponenter. För en skola är det nödvändigt att kunna hjälpa eleverna att trivas och att nå goda studieresultat, också ur konkurrenssynvinkel. Personalen behöver goda förutsättningar för att prestera väl. Som fackmän(kvinnor) kan vi träda in och erbjuda goda ergonomiska, akustiska, termiska samt arkitektoniska lösningar. Här krävs emellertid ett större samarbete mellan teknikgrenarna. Varje rum i skolan har en individuell karaktär. Olika element bestämmer rummets karaktärer. Den arkitektoniska karaktären (form, storlek, färger, belysning, gestaltning, alla optiska detaljer) bestämmer rummets visuella karaktär. Dessutom spelar akustiken i samtliga rum en väsentlig roll. Akustiken ska utformas olika beroende på till vilka ändamål man använder rummen. Klassrum, hörsalar, teatrar, aulor, konsertsalar…,[11]. Kriterier för bra inomhusmiljö beträffande luft, akustik, belysning finns mer än väl beskriven i våra krav och riktlinjer. Men interaktionen mellan projektering de emotionella och objektiva intrycken av användaren finns inte. För att kunna be-

svara frågor som: vilket är det sammanvägda intrycket av vår projekterade skola? måste det ﬁnnas en interaktion mellan arkitektur, inredningsarkitektur, optik, VVS och akustik [12]. Sådana frågor kan idag långgående betraktas med hjälp av avancerad datakraft. Vi har idag hjälpmedel till förfogande som inte fanns för bara tio år sedan. Dessutom utvecklas fortlöpande dataverktyg som kan underlätta vårt dagliga arbete och som hjälper oss att kunna prediktera (förutbestämma) morgondagens projekt, men resultaten bör avstämmas med verkligheten. Våra skolor av idag ska vara ﬂexibla arbetsplatser (ingen katederundervisning, mer grupparbete informations inhämtning via media)

Binda ihop trådarna

Vad har alla lösryckta trådar från ovan, om akustik, termik, luft, föroreningar, känslor och stress med en ”vältempererad skola” att göra? Titeln kom till genom en fuga som skrevs av Bach: ”Det vältempererade klaveret!” Jag tror att det finns en vältempererad människa, men för att denna människa ska kunna utvecklas behövs det en ”vältempererad miljö”. Jag syftar här på våra förskolor och skolor, arbetsplatsen för många. Det finns många frågetecken kring alla beskrivna samband och hur de står i samklang med varandra. En huvudfråga som uppstår ur dessa beskrivningar är vad vi kan göra för att minimera risken för ohälsa. Dagens samhälle har ett informationsflöde som är nästan oändligt stort. Vi och våra barn utsätts dagligen för ett flöde av information som vi har svårt att värja oss emot. Detta flöde liknar en ”hyperinflation” enligt fysikern Stephen Hawking och vi har faktiskt svårt att selektera mellan relevant och irrelevant information. ”Vad händer med den som alltid tvingas vara effektiv? Varför pratar så många om sin längtan efter långsamhet…” frågar Owe Wikström i sin bok ”Långsamhetens lov”. Längtan efter och

Min kollega Stefan försöker fånga ”röststyrkan” hos en kvinna.

behovet att vara för sig själv är enormt. Jag tror att vi har svårt att hitta lugna oaser i vår tillvaro. Vi har svårt att kunna dra oss tillbaka till ställen där vi kan reﬂektera över det som översvämmar oss. Arbetsplatserna behöver därför utformas så att vi får möjlighet och förmåga att kunna reﬂektera. Skolan är en arbetsplats för många, både vuxna och barn. Som sagt, det är mycket som ännu är okänt om sambanden mellan kropp, själ och miljö, men vi vet att vi behöver en omgivning, en miljö där vi som individer trivs, där vi kan hitta glädje och sinnesro. Jag tror inte att vi kan tillfredställa hundra procent av alla förekommande önskemål om hur en fullgod miljö ska se ut, men jag vet att vi har verktygen att kunna skapa miljöer som är hälsosamma för kropp och själ. Våra barn är också vår framtid. De har rätt att utvecklas i en positiv och stimulerande miljö, utan onödiga och skadliga påfrestningar. Låt oss därför samverka för att skapa framtidens skola med allra största omsorg. Denna artikel är sprungen ur min övertygelse om att vi är många som bryr oss om och vill arbeta för en optimal miljö i våra skolor. ■

Referenser

[1]. R1, Klassindelade inneklimatsystem. Riktlinjer och speciﬁkationer, VVStekniska föreningen. [2]. Blauer,J.: Räumliches Hören. Hirzel-Verlag Stuttgart, 1974. [3]. Schönwälder, H.-G., Berndt, J., Ströver F. & Tiesler,G.: Lärm in Bildungsstätten, Fb 1030 Arbeitsschutz/Forschung 2005/Huber, Kahlert, Klette (Hg) Die akustisch gestaltete Schule. Vandenhoeck & Ruprecht, 2002. [4]. Jourdain, R.: Music, the Brain and Ecstasy, 2001. [5]. Terhard,E. Akustische Kommunikation. Springer, 1997. [6]. Svensk Standard SS025268. ISOEN 12354 del 1–6. [7]. Frieling, H.: Farbe im Raum, Callwey Verlag München, 1974. [8]. Esam Ragab Esmail Abou-Elleal; Raumakustik – Interaktion visueller und auditiver Wahrnehmung, Dissertation 2003 Aachen. [9]. Klatte, M., Wegner, M. & Hellbrück, J.: Feldstudie zur Akustik in Schulen… Teil 2. Daga 2006. [10]. Kuttruff, H.: Room acoustics. Fourths Edition, London 2000. [11]. Yoichi Ando: Architectural acoustics. Blending Sound Sources, Sound Fields and Listeners, 1996. [12]. Röderer Juan, G. Physikalische und psychoakustische, Grundlagen der Musik, Springer 2000.

Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se Bygg & teknik 2/08

Det finns mer mögel i mögelskadade hus Finns det mer mögel i mögelskadade hus än i friska? Ja, så borde det självfallet vara. Det märkliga är dock att de mätmetoder som hittills varit i bruk inte har kunnat visa det. De första försöken att mäta innemiljön i fuktskadade hus gjordes med det man kallar för nedfallsplattor. Det är en metod hämtad från sjukvården och renrumsmiljöer. Där vill man kontrollera om det förekommer organismer som kan angripa människor så kallade patogener. Nedfallsplattor är helt enkelt en laboratorieskål med ett lämpligt substrat där mikroorganismer kan landa och bilda en koloni. Dessa kolonier kan räknas och även artbestämmas. Metoden har utvecklats och olika sofistikerade samplers har sett dagens ljus. Ofta drivs de med en fläkt som bestämmer luftflödet så att antalet odlingsbara organismer kan bestämmas per kubikmeter luft. De här apparaterna används för att mäta mängden mögel i mögelskadade hus. Det har inte gått så bra. Inte ens om man jämför utomhusprov och inomhusprov uppdelat på olika arter mögel har resultatet varit entydigt. Mängder med undersökningar har gjorts. De flesta hittar inget samband mellan fuktskadade och friska hus [1]. Men det finns även forskare som säger sig ha hittat signifikanta samband. Man har också prövat en annan metod. I den så kallade Farmers-Lung-undersökningen utvecklar Palmgren & Ström en metod kallad Camnea [2]. Metoden använder sig av ett fint polykarbonatfilter som man pumpar luft över. Organismerna räknads efter infärgning i epifluoriscensmikroskop samt odlas på vanlig petriskål med samma typ av substrat som används i nedfallsplattor. Metoden fungerade bra när det gällde att visa att bönder som hanterar skadat hö andas en luft som kan vara så kraftigt bemängd med mögel att man faktiskt blir sjuk av den.

Artikelförfattare är Björn Mälarstig, anoZona AB, Uppsala.

Men, när metoden överfördes till fuktskadade byggnader kunde man inte bevisa någonting alls. En intressant iakttagelse gjordes dock. Det totala antalet mögel var ungefär mellan 25 och 100 gånger ﬂer än de som kunde bilda kolonier vid odling. Detta förklarar i ett slag varför inte nedfallsplattor och samplers hade någon framgång när det gäller att diagnostisera mögliga hus. De ligger inte ens i närheten av det riktiga antalet organismer. Men ändå borde det vara mer mögel totalt i de hus som vi faktiskt kan se är fulla av mögel i olika byggnadsdelar. Problemet kan vara att man mäter det som ﬁnns i luften.

Skador i väggen ger förhöjda mängder DNA i rummet.

Mögelsporer svävar inte så länge som man tror fritt i luften. En 10 µm stor partikel håller sig svävande i högst en timme. Därefter lägger de sig på plana ytor som hyllor och stolar. Om någon slänger en

Exempel på dold skada som ger förhöjda halter mögel-DNA i rummet.

bok på hyllan eller sätter sig i fåtöljen virvlar partiklarna upp igen för en ny ﬂygtur. Det är få mätningar som genomförs med människor hoppande i fåtöljer. När man sätter in en bullrig pump i en lokal – ja, då går människorna ut. Vi har ändrat på två saker. Dels mäter vi de organismer som lagt sig till ro på plana ytor, dels använder vi en kvantitativ DNA-teknik som kallas realtids-PCR (se faktaruta). Forskningsmässigt bäst är att ställa ut insamlingsskålar under någon månad och sedan att analysera det damm som samlats i dessa. Det är dock en metod som inte är fältmässig när det gäller skadeutredningar. Istället samlar vi in damm från motsvarande yta (mellan 16 och 25 cm2). Insamlingen sker med hjälp av tops.

Faktaruta:

Analyser av DNA har under de senaste åren gett oss nya redskap inom de mest skiftande områden. Vi har lärt oss att DNA är unikt för en individ och kan skilja en skurk från en annan. Vi vet också att det finns delar av DNA-molekylen som skiljer sig mellan apor och människor till exempel. På samma sätt finns det unika DNAsnuttar som är typiska för varje art av mikroorganismer. QPCR (Quantitative Polymerase Chain Reaction) räknar hur många av dessa snuttar som finns i provet. Då det finns en DNA-molekyl i varje cell kan man beräkna mängden av varje sökt organism. Det spelar ingen roll om cellen är levande eller ens hel, QPCR identifierar och räknar ändå. Det görs hundratusentals QPCR-analyser på forskningslaboratorier världen över. Metoden är mycket väl etablerad men befinner sig också i stark utveckling. Metoden att karaktärisera damm i byggnader med avseende på mikroorganismer med hjälp av QPCR är utvecklad av EPA (Naturvårdsverket i USA) som licensierar metoden till 16 laboratorier världen över [4]. Mögeltoxiner är några av de starkaste gifter som man känner till. Det måste framhållas att mängden gift i proverna är mycket små. Det krävs flera reningssteg och en mycket avancerad mätteknik för att kunna påvisa de små mängder som finns i rumsdamm från skadade hus. Bygg & teknik 2/08

Dammet bör vara mellan ett och tre månader gammalt och ligga på ett torrt ställe. Man ska också tänka på luftrörelserna i rummet, alldeles under ett tilluftsdon är exempelvis olämpligt. Vi rekommenderar hyllor, ovansida på skåp och dörrposter minst en och en halv meter ovan golv. Analysen görs genom att i provet kvantifiera DNA som är typiskt för allt mögel. Vi kvantifierar även DNA från Stacybotrys chartarum, Aspergillus versicolor, Streptomyces spp samt en DNA-sekvens som är gemensam för Aspergillusoch Penicillium-familjerna. I flera undersökningar bland annat av Erica Bloom et al [3] vid universitetet i Lund har man hittat mykotoxiner, svampgifter, i dammet i mögelskadade hus från dessa specifika mögel. Det har också framförts starka teorier om att dessa mykotoxiner påverkar människors välbefinnande. Finns det då mer mögel i mögelskadade hus? Ja med den här metoden så kan

DNA analyseras i renrum. Bygg & teknik 2/08

Streptomyces spp.

A. versicolor

Stachybotrys

Det mest skadade rummet hade över 75 000 mögel-DNA per cm2 damm. Observera den logaritmiska skalan.

man visa att det är så. I en byggnad i Malmö har Pär Håkansson på OBM-syd tagit prover i dammet och kunnat se tydliga samband mellan skador i olika rum och mängd och slag av mögel.

Praktikfall

Asp/pen

Totalantal mögel

Streptomyces spp.

A. versicolor

Stachybotrys

Asp/pen

Totalantal mögel

Det minst skadade rummet hade bara 199 mögel-DNA per cm2 damm. Observera den logaritmiska skalan.

I en större byggnad i södra Sverige innehållande vårdboende för äldre, daghem och förvaltningslokaler hade personalen klagat över innemiljöproblem. Ett ﬂertal konsulter hade varit inkopplade och visserligen misstänkt sjuttiotalskonstruktionen med betongstomme och utfackningsväggar beklädda med fasadtegel, men inte kunnat mäta upp något konkret. Problemen blev dock akuta med stora bekymmer för anställdas och boendes hälsa. Man kallade in Pär Håkansson som har lång erfarenhet av fuktskadade hus. Han kom ganska omgående fram till att skadorna på byggnaden var omfattande. Han planerade och genomförde den vidare undersökningen i nära samarbete med personal och fastighetsägare. Äldre vårdboende är sköra och kan bli ytterligare förvirrade av en ﬂytt. För att minimera störningen i verksamheten beslöt sig fastighetsägaren att ta prov i varje bostadsrum för att personal och boende skulle veta vilka rum som var mest skadade och borde evakueras. Totalt ett 70-tal prover. Rummen åtgärdades, kontrollerades med nya prov och togs i bruk för att ge utrymme för att renovera även de andra rummen. Det visade sig att i de rum där man fann de högsta halterna totalt mögel-DNA också innehöll DNA från Aspergillus- och Penicilliem-familjerna och från Stachybotrys chartarum samt i några rum

Aspergillus versicolor. Skadorna fanns främst i den förhärskande vindriktningen och förvärrades ju högre upp i byggnaden man mätte. När väggarna öppnades fann man bryggor av bruk i luftspalten mellan fasad och vägg samt läckage i infästningar av fönster och även läckage i tegelfasaden. Detta hade fuktat upp utfackningsväggarna som på sina håll var svarta av mögel på reglar och syll. Skadornas omfattning stämde väl med de prov som tagits i dammet i de osunda rummen. En intressant iakttagelse var att skadornas påverkan var relativt lokala. Mögeldammet spreds inte så långt bortom det skadade rummet. En påverkan kunde avläsas i de närmaste rummen och i korridoren utanför. I oskadade delar var halterna normala eller bara något förhöjda medan de skadade rummen kunde ha 75 gånger mer mögel-DNA än normalt. ■

Referenser

[1]. Nevalainen, A., Pasanen, A.-L., Niininen, M., Reponen, T., Jantunen, M. J., & Kalliokoski, P. (1991): The indoor air quality in Finnish homes with mold problems. Environment International 17:299-1302. [2]. Palmgren U, Ström G, Blomquist G, & Malmberg P. Collection of airborne micro-organisms on Nuclepore filters, estimation and analysis – Camnea method. J Appl Bacteriol. 1986 Nov;61(5):401-6. [3]. Erica Bloom, Karol Bal, Eva Nyman, Aime Must & Lennart Larsson. Mass Spectrometry-Based Strategy for Direct Detec-tion and Quantification of Some Mycotoxins Produced by Stachybotrys and Aspergillus spp. in Indoor Environments Applied and Environmental Microbiology, July 2007. [4]. Haugland, R. A., N. E. Brinkman, & S. J. Vesper. (2002): Evaluation of rapid DNA extraction methods for the quantitative detection of fungal cells using real time PCR analysis. Journal of 83

Kina, det väldiga och outgrundliga Del III, Chongqing via Shanghai till Hangzhou Carl Michael Johannesson fortsätter och avslutar här sin spännande skildring av sin senaste Kinaresa, från Bygg & teknik 2/2007 och 7/2007. Den här gången följer vi Yangtsefloden från Chongqing via Shanghai till provinshuvudstaden Hangzhou. Chongqing tillmäter sig äran av att vara världens största stad. Trettiotvå miljoner människor bor inom den sektor av provinsen Sichuan som numera utgör en autonom tillväxtregion. I själva staden Chongqing bor ett tiotal miljoner. Topografin, med höga berg och djupa dalar, raviner och klyftor gör det svårt att föreställa sig det stora antalet människor samlade där. På min resa genom Kina i oktober 2006 följde jag de två största floderna, Gula floden i norr och Yang-tse-kiang i mellersta Kina. Gula floden rinner genom det på naturförekomster rika men ändå fattiga och av torka härjade norra Kina. Yang-tse-kiang, på pinyin benämnd Yangtsefloden och på kinesiska Chang Jiang – den Stora floden, skär dramatiskt genom det nederbördsrika landskapet, från källorna i Tibet genom Yunnan och Sichuan och vidare ut till havet vid Shanghai.

mer än hundra gånger större än Sveriges. Ibland har antalet offer uppgått till ofattbara miljonen. Senaste katastrofen, i människoliv räknat, inträffade i Yangtsefloden 1998, då tiotusen fick sätta livet till vid en enda översvämning. Gula floden, den farligt nyckfulla, slumrar ännu. Sedan 1949, året för kommunisternas makttillträde, har inga större översvämningar ägt rum där. I dag lever mellan en och två miljoner människor i det gränsland till floden som ligger bakom vallarna och under flodens nivå. Yangtsefloden har bytt skepnad, från kaskader och forsar mellan höga raviner till glittrande vattenspeglar i ett stilla fjordlandskap. Städer har flyttats, kultur-

Landskapet har förändrats och där faror tidigare hotade bakom flodkröken, men också tusenåriga byar och städer, där breder nu nya flodarmar ut sig, tillgängliga för en ökande skara turister.

Mittpunkt i dagens Kina

Chongqing är en industristad och en mittpunkt i dagens Kina. Europeiska företag har här öppnat fabriker. Luften är ibland så tjock, att man får ”skära den med kniv”, som någon uttryckte det. Beroende på väderlek så får man med sig ett dystert och uppgivet eller ett positivt intryck av staden. Under några år under andra världskriget var Chongqing Kinas huvudstad. Staden skonades från japanska bombräder

Kinas sorg

Båda floderna skulle kunna bära epitetet Kinas sorg på grund av de människoliv de skördar varje år, fler förr än under senare tid. Någon har räknat på antalet och bedömt att flera tusen människoliv årligen gått till spillo i vardera floden. Antalet varierar med källorna. Siffrorna är ofattbart stora, även i ett land med en befolkning Artikelförfattare är Carl Michael Johannesson, som till vardags är lärare vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, i Stockholm, docent i konstruktionslära vid Arkitekturskolan och universitetslektor i Industriell design vid Maskinfakulteten, överstelöjtnant i Väg- och vattenbyggnadskåren, VVK och verksam som arkitekt och – som i detta reportage – fotograf. e-post: cmj@kth.se 84

I Yangtseflodens avvattningsområde lever uppskattningsvis fem hundra miljoner människor. Här finns sjuttiofem städer med mer än en miljon invånare. Ju närmare kusten, desto fler. Den nya reservoaren, som utgör en sjö med sextio mils längd, har sin västra gräns vid Chongqing i Sichuanprovinsen och sin östra vid Yiching i Hubeiprovinsen. Chongqing är i dag ett av de intensivaste industriområdena i Kina. Tillsammans med Pärlflodsområdet kring Kanton och Shenzhen, Shanghai och Peking utgör Chongqing ett nationellt tillväxtområde. Efter dammens färdigställande kan fartyg på upp till 60 000 dwt slussas från låglandet i mellersta Yangtsefloden till reservoaren.

skatter har gått till spillo, floden har tämjts och människoliv och tekniska framsteg har ställts mot historia och hembygd. Världens i särklass största vattenkraftverk har uppförts i Sandaoping, sexhundra kilometer öster om Chongqing. Den sjö som bildats har en vattennivå som ligger mellan sjuttio och nittio meter över den tidigare medelvattennivån.

genom att den var svår att upptäcka genom de täta moln som täckte den. Det torde vara svårt att rangordna Kinas industristäder utifrån mängden stoft och sot och de sjukdomar i andningsvägarna som luften bidrar till. Uppemot en och en halv miljon människor dör i Kina varje år till följd av luftföroreningarna. Det är lätt att glömma att motsvarande Bygg & teknik 2/08

mängd människor fick sätta livet till i smutsiga industriområden i västliga länder som England och USA för bara fyrtiotalet år sedan. Området ligger utanför riskzonen för jordbävningar. Husen är höga och tävlar med omgivande skogklädda höjder och berg om att nå ljuset. Det nya centret med gågator och shoppingmalls är fyllt av kineser. Även västerlänningar syns i mängden. Här och var står kineser, oftast män, med en trästav med vidhängande rep. Redskapet får snart sin förklaring. Männen är bärare och kan lejas till att transportera paket eller kartonger, alltifrån bärkassar till teveapparater och hushållsmaskiner. Ljusreklamen är bedövande. Ljuset pulserar och bländar. Ljudet är öronbedövande. Befinner man sig i utvecklingslandet Kina eller i New York? Upplevelsen är osannolik. Bilderna som skiftar varannan sekund ackompanjeras av ett västerländskt diskodunk. De flervåningshöga ljusskyltarna visar reklam för elektronik och skönhetsartiklar. På gatorna intill ringlar trafiken i serpentinvägar uppför sluttningarna. På centrumgatorna flödar ljuset. På sidogatorna råder mörker. Endast det svaga skenet från butiksfönstren och gatustånden lyser upp. Nere vid floden ligger båtarna på flera led. Närmast och mest lättillgängligt ligger de fashionabla turistbåtarna, de flytande hotellen. Medströms tar färden till hamnen i Mao Ping, vid det stora kraftverket, tre dygn. Uppströms tar det ytterligare ett. När jag stiger ombord på fartyget

Yangtseflodens huvudfåra skär djupt i landskapet. Grönklädda berg mer än tusen meter höga reser sig intill floden utmed Three Gorges. Högre upp längs floden, i Yunnan, är topparna fyra och fem tusen meter höga. De nya flodarmarna, som leder in i landskapet från den konstgjorda sjön, har höjt strandlinjen sjuttio, åttio meter. Byar och samhällen som tidigare balanserade på bergssluttningar, de ligger nu i vattenbrynet. I diset öppnar sig vyer, kulissartat som på en målning.

som ska föra mig längs strömmarna och genom klyftorna nedströms till platsen för kraftverket i Sandaoping, känner jag intuitivt igen fartyget. Var har jag sett båten förut? Under middagen kan jag se båten på bild. Det är samma båt, eller ett

systerfartyg, som pryder omslaget till den danska reseskildringen ”Dostojevskijs sista resa”. Titeln syftar på båtens namn. Båten som nämns i boken gick i flodfärd på Volga. Den båt jag färdas med är ett av tre systerfartyg. I broschyrerna sägs att de är nybyggda och speciellt ägnade färderna på Yangtsefloden. Inredningen är klassiskt sovjetisk ”lyx”. Prislistan på förkomna eller förstörda föremål, karaff, glas och koppar avslöjar ett högt antikvitetsvärde. Samtal med besättningen ger vid handen att dessa farkoster är att likna vid passagerarflottans pansarfartyg. De är isbrytande, har dubbla uppsättningar motorer och de har kraftigare skrov än några andra som färdas på floden. De byggdes mycket riktigt på sjuttiotalet i dåvarande Sovjetunionen och renoverades på nittiotalet. Om bara ett tiotal år tillhör det historien att ha färdats med dessa längs den kinesiska floden.

Storslagna naturscenerier

Yangtsefloden och Three Gorges utgör ett av Kinas främsta turistmål. Antingen besökarna färdas på egen hand med turbåtar eller med kryssningsfartyg, så är resan en flera dagar lång upplevelse. Innan dammen stod slutligt klar 2008 så utgjorde strömmar och undervattensrev ett ständigt orosmoment för skepparna. Redan under folkrepublikens första år, från 1949, så påbörjades arbetena med att öka farbarheten på flodens övre delar. I dag färdas turistbåtar och lastfartyg på ett fjordliknande sjösystem. Där tidigare brusande forsar anslöt till huvudfåran, där slingrar sig nu flodarmar djupt in i landskapet. Bygg & teknik 2/08

Naturscenerierna är storslagna. Bilderna ackompanjeras av dieselmotorernas muller. Den röda kinesiska flaggan i aktern är en välgörande färgklick i det i övrigt grå och gråbruna. Molnen sänker sig till bergens toppar. Området kring Chongqing är höglänt men med vyer. I den inre delen av floden, nedströms, passerar fartygen tre passager benämnda Tre Klyftor eller Three Gorges. Dessa naturfenomen har fått ge namn till hela det väldiga kraftverks- och dammprojektet. Ett grönt fjordlandskap med allt högre berg reser sig bakom varje ny flodkrök, som kulisser på en scen. Genom högtalarna ropar 85

guiden ut vilka sevärdheter rades och förflyttades över milsom väntar. Människorna fyljonen människor. kas på däck. Några skålar inför Den konstgjorda sjön, underverken, andra ser dem sextio mil lång genom kamerornas bildskärmar. Bilden av de trånga passaByggandet av dammen i Sandgerna, fartygen som håller ut aoping planerades redan på för undervattensrev, strömmar 1920-talet, under republikens och forsar, är svår att framkalla. tidiga år. Under 1980-talet Vi rör oss på en sjö där vattenåterupptogs planerna som ett ytan är lugn och stilla. Vi pasled i att bidra till den kinesiska sagerare frågar hur djup sjön är industrins eltillförsel, men ockoch får veta att man nu ligger så till att underlätta transporter på nivån plus femtiosex. Om av varor till och från inlandsett år har man nått plus sjuttioprovinserna. Yangtsefloden är fem, den normala. Dammen farbar med stora fartyg, från ska klara hundraårsöversvämmynningen i havet uppströms ningarna, kanske till och med till Wuhan, en sträcka på omtusenårs-, om man kan sia om kring etthundrafemtio mil. I I djupet ligger lämningarna av städer och samhällen, att framtiden blir som histori- tusenåriga. Yttringar av mänsklig kultur täcks av flodens slam. Wuhan skedde en omlastning en. Ny bebyggelse reser sig längs stränderna istället för den som till mindre fartyg. I dag kan Konstgjorda städer och samfartyg på 60 000 dödviktston för alltid förstörts och försvunnit. I Badou reser sig hällen kantar stränderna. Under bebyggelsen med vita bostadshus. Där bor säsongsarbetarna (dwt) slussas förbi dammarna i ytan vilar de dränkta och deSandaoping. Att minska risken som transporterar turister uppför Shannonströmmen. Hyran molerade städerna. På bergsför framtida förödande överför ett rum ligger på 150 RMB i månaden. Med tanke på att sluttningarna balanserar de månadslönen för dessa ungdomar uppgår till blygsamma fyra svämningar var ytterligare ett nya, vita och spöklika. Några eller femhundra så är det dock en hög utgift. När säsongen är skäl att dämma vid Sandaosamhällen är återuppförda i över flyttar de unga säsongsarbetarna hem till sina byar. Där ping. gammal stil. Andra har blivit Ingen annan dammanlägginväntar de en ny säsong. Många av de som bor och arbetar välbesökta turistmål. Tidigare ning har tillnärmelsevis de dihär anser sig stamma från Bafolket, ett av de femtiosex låg de högt och otillgängligt. I minoritetsfolken i Kina. I dag är dessa ättlingar kända under mensioner som den i Sandaodag nås de med båt och lätta benämningen Tuija. Med sina halva miljon invånare är det ett ping. I kalkylerna distanserar promenader eller linbana. Arden den näst största, den i av de minsta minoritetsfolken i Kina. madan av turistbåtar lägger till Grand Coulee i staten Wasutmed kajer av sten och grus eller vid utHur mycket myndigheterna än verkat hington, USA, med mellan femtio och lagda pontoner med träspänger. Stentrap- för att dokumentera och bevara, så utgör hundra procent, beroende på om man räkpor leder uppåt, mot ljuset, eller nedåt, det ändå en mycket liten del av allt det nar maximal kalkylerad uttagen effekt elmot djupet. Det är inte utan att allt som som gått till spillo. Samhällen, med stä- ler effekt vid normalt uttag. Kritiker har ligger fördolt i djupet, efter ett antal besök der, byar och kulturlandskap där ett par uttalat att kraftverket aldrig kommer att bland turistmålen, tilldrar sig ett större in- miljoner levde, det kan inte återskapas. nå den kalkylerade toppeffekten. Ambitresse än de synliga, i ljuset. Inför dammens färdigställande evakue- tionerna har fördunklats av problem allt sedan färdigställandet. Ständiga ras och erosion längs dammens stränder har bidragit till att mängden sediment i floden ökat efter dammens tillkomst. Yangtsefloden är fylld av slam, men inte i sådan mängd som Gula floden, där varje kubikmeter kan rymma trettio kilo eller mer. Över en miljon människor förflyttades under uppbyggnaden av dammen. Vissa siffror anger trettonhundra, andra femtonhundra tusen. En enda större översvämning i området, den år 1898, skördade miljonen människoliv. Årligen skördas nya offer. Det finns en förhoppning om att framtida katastrofer ska förhindras. Men, det finns de som anser att man skapat nya problem och att vidden av olyckorna förblir desamma. Passagerarbåtarna som färdas utmed floden utgörs av farkoster med låga fribord och tre eller fyra passagerarplan. De bättre båtarna, som transporterar turister, är vita och rena. De enkla och allmänna är andra klassens farkoster. Dessa är smutsiYangtseflodens stränder är ännu inte helt anpassade till strömmen av turister. Kajer ga och missfärgade. Intrycket domineras byggs, som tar hänsyn till variationen i vattennivå. Jämfört med den nivå som visas på av rost och sot. Förutom mängden passabild, kommer medelvattennivån att ligga tjugo meter högre. Som på en byggplats leds gerarfartyg som långa tider ligger vid kaj, människorna via spänger över vattnet. Fengdu, en halvdags färd från Chongqing. så fylls floden dagtid av lastfartyg och 86

Bygg & teknik 2/08

® Dramix Hou het veilig.

Första stålfiber med CE märke i klass 1

Kompletta avloppsanläggningar.

Bygg vidare på vår kvalitetskontroll Bekaert Svenska AB Building Products

Els Guns Kvalitetsansvarig vid Betongrörsfabrik

Första Långgatan 28 B 413 27 Göteborg Sweden T 031 704 16 40 F 031 24 24 92 infobuilding@bekaert.com

www.bekaert.com/building

“Bekaerts produkter har alltid samma goda kvalitet och prestanda”

Ad CE-Label SWE.indd 1

9/11/2007 10:07:42

ABUS Kransystem – Ger bra totalekonomi och ett säkert handhavande Lyftkapaciteter med hög kvalitet upp till 100 ton. ABUPowerline • Strömförsörjning av travers och telfer via energikedja • Skyddar kabel / inga nedhängningar, minskar slitage & olycksrisk • Manöverdon med lättgående manövervagn & exakt positionering Hög kvalitet – bekräftas med 4 års grundgaranti Korta leveranstider med hög leveranssäkerhet

e system.s n a r k s u www.ab

ABUS Kransystem AB · Strågatan 5 · 653 43 Karlstad · Telefon: 054 - 55 56 50 · Fax: 054 - 55 56 57 · E-mail: info@abus-kransystem.se

Täckskiktsmätare Micro Covermeter 8020

Vibrationer stör. -Vi vet. Vi hjälper dig att bygga in lösningen. Investeringen måste hålla många år, -Använd etablerade lösningar!

Mätare för bestämning av armeringsjärnets djup och riktning. Nu kan du växla mellan mätdjup 0-120 mm och 0-200 mm med samma mätsond

BETONG - BALLAST - CEMENT - GEOTEKNIK

www.kontrollmetod.se Bygg & teknik 2/08

S. Långebergsgatan 18 421 32 V. Frölunda Tel 031-748 52 50 Fax 031-748 52 60

CHRISTIAN BERNER AB är ett av Nordens ledande teknikhandelsföretag. Företaget grundades 1897. Vi hjälper våra kunder att finna bästa möjliga lösning i varje given situation. Vi är ca 200 medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark.

CHRISTIAN BERNER AB • Box 88, 435 22 Mölnlycke • Tel 031 33 66 900 Fax 031 33 66 999 • infose@christianberner.com • www.christianberner.com

mindre båtar. Trafiken har underlättats genom den nya dammen och det har i sin tur lett till att området exploaterats och utvecklats, i modern, västerländsk tappning.

De dränkta städerna

Fengdu, spökstaden, har fått utgöra en symbol för de dränkta städer och byar som nu givits nytt innehåll. Tiggare saknas längs turistbåtarnas tilläggsplatser, men försäljare av allt, från vykort till prydnadsföremål är desto fler. Man anar hur människorna förlorat sin utkomst från det jorden ger. Nu har de övergått till att sälja krimskrams till de horder av turister som vandrar upp och ned för trappor och i gränder. Nya städer har byggts istället för de gamla. Monotona, vita klotsar i en kinesisk dramatisk natur kan tyckas. Den nyuppförda bebyggelsen är välplanerad och välordnad. Framstegen ligger i tiden. I dag lämnar allt fler kineser den fattiga landsbygden för att söka sin utkomst i städernas servicenäringar och industrier. Ibland är dock förhållandena så usla att de återvänder till sin fattiga men kanske värdigare hembygd. Fyrtio procent av Kinas urbana befolkning bor i

Yangtseflodens upptagningsområde. Fem hundra miljoner lever här. På södra sidan rusar bergssidorna brant ned i floden. Muromgärdade upplag för kol ligger vid floden. Intill finns trappor som leder i det oändliga och där bärarna sedan sekler burit varor som floden fört fram. Industrier klamrar sig fast på de höga och branta sluttningarna. Vägar byggs längs branterna. Grävskopor arbetar oroväckande nära stupen. Stenar faller ner och sätter block stora som bilar i rullning. De drar med sig mindre skred som slår upp kaskader när de når vattenytan.

Kraftverket i Sandaoping

Mycket har redan skrivits om världens största kraftverk och den anläggning där det ingår. Mer om de konsekvenser som det medför att flytta mellan en och två miljoner människor och de kulturella värden som är tillspillogivna, antingen de är förstörda eller begravda. Mindre har nämnts om den säkerhet inför framtida översvämningar detta innebär, om hur transporterna till och från de inre delarna av Kina underlättas och om hur tiotusentals nya arbeten inom bland annat turismen skapas. Inget skrivs heller om hur landskapet uppskattas och förnyas, om

Många industrier etableras utmed Yangtsefloden och Three Gorges. Några har bytt läge, andra har byggts och utvecklat näringsgrenar som inte tidigare förekom, i alla fall inte i industriell skala. Väl medvetna om omvärldens syn på Kinas bidrag till jordens luftföroreningar, utvecklas gröna näringar såsom jordbruk och boskapsskötsel. Planerna visar på förväntade skördar av kontinentala mått, fem miljon ton apelsiner, även planerna för boskapsskötsel i området ter sig häpnadsväckande ur ett europeiskt perspektiv, med en miljon nötkreatur, fyra miljoner får, tre miljoner kaniner och fem miljoner gäss.

Telefonanvändningen i Kina har ökat markant under de senaste åren. Nu finns alternativ till de publika telefonerna. I dag finns fem hundra miljoner mobiltelefonanvändare i landet och fler än två hundra miljoner internetanvändare. Sjuttio procent av dessa är trettio år och yngre.

hur man nu står inför möjligheterna att förnya för att möta kinesers och utlänningars behov och önskan att se de natursköna och nu lättillgängliga inre delarna av Mittens rike. I Kina finns många exempel på hur man återskapat och byggt upp miljöer utifrån förelägg och förebilder. Kinesiska staten har prioriterat. Långsiktigt har man sett till regionens utveckling och till hela landets energitillförsel. Riktigt långsiktigt, i en fjärran framtidsvy, planerar man för att kunna avleda vatten från det nederbördsrika södern till de torra och törstande norra delarna. Det är ett projekt av historiska mått som överträffar byggandet av Muren. Uppdelad i tre delar bestående av först öppna kanaler i östra delen, i låglandet, sedan på akvedukter och kanaler i den bergiga mellersta delen och slutligen genom tunnlar från bergen i väster, från Tibet och Yunnan. Muren tog mer än tusen år att färdigställa. Med dagens ingenjörskunnande och landets kapacitet så är de tekniska lösningarna ändå inte osannolika. Dammen i Sandaoping har en förbifart i ett femstegs slussystem som tillåter fartyg på 60 000 dwt att passera, fyrtio i var riktning varje dygn. Lyfthöjden är nittio meter. För de snabbare transporterna finns en hiss som kan ta fartyg med ett tonnage på 13 000 dwt och en maximal längd på 60 meter. Tiden det tar för lyftet är trettio minuter. Störst i världen, det med. Invigningen är framflyttad till år 2013. Bygg & teknik 2/08

Under ett knappt år har fartygstrafiken förbi dammarna varit stängd. Under den tiden färdigställs slussarna. Stoltheten över anläggningarna är märkbar. Utmed hela färdsträckan, från Chongqing till Sandaoping, säljs böcker och rapporter som presenterar byggnadsprojektet, inte bara i bild utan även detaljerat med siffror för effekt, byggnadsvolym och vattenföring. Hooverdammen är byggd på randen till ett torrt, ökenliknande landskap, Grand Coulee i ett höglänt torrt landskap. Sandaoping, eller som dammen kallas, Three Gorges Dam, i ett av dimma och regn stundtals präglat landskap. Kraftverksdammen, som har en höjd av 180 meter och längd på två kilometer, ligger på en granittröskel vid randen av ravinerna och vid den djupa fåra som givit dammanläggningen sitt namn. I de amerikanska exemplen utgör de stora reservoarena bassänger och vattenreservoarer som också tjänar som rekreationsområden. I Yangtseflodens jättelika reservoar så är floden och den 660 kilometer långa konstgjorda sjön en transportled och livsnerv i ett tätbefolkat område. Turistnäringen expanderar. Lönen för de unga kvinnor som guidar längs floden med att berätta för turisterna om historien och förhållandena uppgår till omkring trettio RMB per dag (Valutan heter renminbi, som betyder folkpengar, och i Kina förkortas den RMB), ungefär lika mycket i svenska kronor. När dammen färdigställdes och kraftverket invigdes år 2008 så innebar inte

det att kritiken tystnade. Den har endast tagit nya former. Inför förflyttningen av en stor mängd människor, förstörelsen av månghundraåriga kulturvärden och topografiska förändringar restes protester såväl i Kina som i utlandet. Nu pekar man på de nya faror som dammen för med sig, jordskred och förändringar längs de nya vattenlederna. Den årliga variationen av vattennivån i dammen är trettio meter. Under 2008, när anläggningen står klar, kommer den normala vattenytan på reservoaren att ligga 175 meter över havsnivån. Bara inom den del av reservoaren som ligger inom distriktet Chongqing så har det inträffat fler än nittio skred. Stränderna har kollapsat. Om inte detta vore nog, så pekar man på det förhållandet att ytterligare fyra miljoner människor behöver förflyttas från området för att inte uppehålla sig i riskzonen. Politiska bedömare följer ledarnas förhållande till dammen och dess konsekvenser. Den började uppföras 1993 under Deng Xiaopings styre. De nya ledarna har fått ta över såväl för- som nackdelar. De tidigare ledarna besökte byggplatsen och lät sig avbildas intill det väldiga projektet. Arvtagaren och den nye ledaren sedan 2003, Hu Jintao, har aldrig officiellt besökt dammen.

Flodarmen

Ett av biflödena till Yangtsefloden är Shannonströmmen. Vid mynningen i Yangtsefloden har nya städer och nya landkommunikationer växt fram. Broar förbinder de olika sidorna av strömmen

och invånarna är inte längre tvingade att förlita sig till färjor eller roddare för att korsa den. Ett grönt fjordlandskap breder ut sig i ådalar som löper djupt in i landskapet. I motljuset bildar den ena landtungan efter den andra verkningsfulla silhuetter, där de ligger parallellt med betraktarens färdriktning. Luftfuktigheten, soldiset och motljuset från den lågt stående solen bidrar till det sagoliknande intrycket. I detta landskap ligger husen på krönen av höga kullar och berg. På ett ställe finns en vajer uppspänd över floden. När båten med turisterna nalkas rullar ett ekipage ut längs vajern, femtio, kanske sjuttio meter ovanför vattenytan. En man cyklar. På sidorna har han två personer och på axlarna ytterligare en. De svänger med armarna och sveper långa färgade band i cirklar. Passagerarna applåderar. Efter en minut är föreställningen över. Över aktern ser vi hur lindansarna återgår till utgångsläget. När nästa fartyg närmar sig upprepas skådespelet. Ju högre upp i flodarmen vi kommer, desto grundare. När vattnet bara är meterdjupt, eller två, stiger passagerarna över i grundgående långsmala båtar som framförs av roddare med en rorsman i aktern. Enligt en tradition framfördes farkoster som denna en gång av samhällets fattigaste. Ryktet säger att dessa båtdragare ej ens ägde så mycket som kläder. Tidigare drog de varor, nu ror och drar de turister. Längs stränderna ligger enstaka husgrunder och mindre byggnader. Trappor leder även här ned i djupet. Broar över det som en gång var raviner kan skönjas i vattenbrynet. Till slut övergår flodfåran i en å som snart blir en bäck, endast halvmeterdjup. Här stiger roddarna ur och drar båtarna med den brokiga skaran turister, från jordens alla hörn, till en punkt där strandgruset stryker båtarnas botten. Båtarna vänds och ändrar riktning. På strandbrinken sitter byns unga och gamla och beskådar långnäsorna, som västerlänningarna kallas. Somliga dristar sig till att kalla besökarna barbarer. Uttrycket är sedan sekler nedärvt. Människorna på stranden vinkar och ler, särskilt de yngre. Snart kommer även den strandremsa, där de nu sitter, att ligga ett tiotal meter under vattenytan. Nya byar längre upp längs flodarmen blir tillgängliga och fler människor kan finna sin utkomst i den växande turismen.

Provinshuvudstaden Hangzhou

Vid hamnanläggningarna finns trappor som leder upp till städerna och byarna. Vid de större hamnarna, med många passagerare finns linbana med passagerarkabiner av ett annat slag än vi är vana vid att se. Kabinerna utgörs av en horisontell kabin som rör sig parallellt med markplanet i början och slutet av banan. Bygg & teknik 2/08

Från Sandaoping går färden via Yichang, Wuhan och Shanghai till Hangzhou, huvudstad i provinsen Zheijiang. Staden har fyra miljoner invånare och hyser ett av de mest välrenommerade tekniska universiteten. Det är en rekreationsort för kineser som vill uppleva landet i en välordnad, närmast västerländsk form. Allt är bedövande vackert, antingen det är läget vid Västra sjön, eller det är fråga om 89

nybyggda tempelanläggningar i välskötta parkområden. Staden är en av de mest exklusiva, i modern bemärkelse, i Kina. Längs strandavenyerna reser sig hotell som riktar sig lika mycket till utländska besökare som till förmögna kineser. Här finns folktomma butiker med de dyraste schweiziska herrklockorna, exklusiva accessoarer för fåtalet och moderiktiga äkta märkeskläder. Skyltfönstren mot gatan, de riktigt stora, visar prestigebilar som Bentley och Porsche. Staden ingår i ett stadslandskap, med Shanghai i ena änden av en symbolisk triangel, med trädgårdsstaden Sezhou i den andra och det paradisiska Hangzhou i den tredje. Sammanlagt bor i området fyrtio miljoner människor, lika många som i Chongqingprovinsen längre in i landet. Stadskärnan är av sent datum. Under Taipingupproret under artonhundratalet förstördes stora delar av staden och vid kommunisternas makttillträde 1949 så påbörjades en omfattande modernisering och industrialisering. Man har dock värnat om området kring Västra sjön. Med sinne för turisters önskemål har här byggts tempelanläggningar och téhus, restauranger och strandpromenader. Från vattenbrynet ser betraktaren inget annat än gröna berg. Här och där bryts grönskan av silhuetten av ett tak till ett tempel eller lusthus. Närmare en idyll är svårt att komma.

Kina. Ett år har passerat sedan den resa avslutades som i tre avsnitt beskrivits. Mycket har förändrats i Mittens rike på bara ett år. Under det olympiska året 2008 kommer världens blickar att riktas mot Kina som aldrig förr. Den årliga tillväxten, i BNP räknat, har stigit till över elva procent, högre än någonsin tidigare. Exporten närmar sig Tysklands, världens största. Olyckskorparna, som är många, pekar på ekonomins kollaps och på ledarnas oförmåga att hantera problemen i tillväxtens spår. Den lilla människans tillkortakommanden belyses från tid till annan. Många förväntar sig en övergång till demokratiska styresformer. Ändå är det få som väntar sig några framsteg på det området inom de närmaste generationerna. De tekniska landvinningarna inom snart sagt alla områden är häpnadsväckande. Kinesiska ungdomar tillgodogör sig kunskap i utlandet. Inom område efter område upphör de traditionella kontakterna med västerländska lärosäten. ”Vi har inget nytt att lära oss hos er längre”, Hangzhou ligger en dryg timme med tåg från berättar inte en utan flera professorer Shanghai. Tillsammans med mångmiljonstaden i Väst att de fått till svar. Souzhou utgör staden ett av de populäraste För en betraktare av Kina framturistmålen för kineser. Västra sjön, parker och till står vissa områden, bildlikt och boksynes orörd natur utgör några av attraktionerna. stavligt, som intressantare än andra. Tékultur, Buddhatempel och historiska Turistströmmarna må dra till Shangminnesmärken har också bidragit till att göra Hangzhou vida känt, även utanför landets gränser. hai, Kanton, Hongkong och Peking. Där finns nog för en mansålder att Vid sidan av trädgårdsstaden intill Västra sjöns södra och östra sida, breder det moderna Hangzhou studera och ta del av. I tankarna har jag själv många gånger drömt mig ut sig. Under andra världskriget förstördes stora tillbaka till de torra områdena i norr, delar av stadskärnan. Den nya staden är inte olik till de ogästvänliga men just därför andra kinesiska storstäder. Här finns folktomma Epilog gallerior med västerländska varor. Galleriorna är exotiska. De där det inte ännu byggts några glasfasader och där ljuMan kan inte stiga ned i samma flod inrymda i höga byggnader med glasfasader. Ju två gånger, heter det. Samma uttryck längre från centrum och de nybyggda galleriorna, set inte skimrar från fasadernas färgskiftande facetter. skulle kunna travesteras på besöken i desto fler basarer med traditionell mångfald. I norr, i provinserna Shaanxi och Shanxi, eller i Gansu, där återstår ännu mycket av förändring. Hit tar sig få turister. Här kan besökaren komma i kontakt med människor, höja kameran och fråga om det går an att ta en bild – utan att frågan åtföljs av en utsträckt öppen hand. Om tiotalet år är även dessa trakter förvandlade, säkert till glädje för de som bor där. Kolröken, diset och föroreningarna i luften har då förhoppningsvis försvunnit. På endast tjogtalet år genomför Kina den industriella resa som tog Väst hundra år eller Västra sjön i Hangzhou är ett av de främsta turistmålen i det tätbefolkade Shanghaiområdet. I fonden mer. Erfarenheten säger att reser sig gröna berg. I sjön finns ett antal öar som nås antingen med turistbåtar som tar ett femtiotal det är aldrig för sent att bepassagerare eller mindre båtar som tar sällskap på fem, tio personer. I en paradisliknande miljö söka det väldiga landet. färdas besökarna mellan tempel och paviljonger, gör strandhugg och vandrar i trädgårdar och längs Nästa gång man kommer dit stigar över broar och bryggor. Befriade från larm och jippon kan besökaren vandra längs sjön och när är det ändå ett nytt land skymningen sänker sig inta en av de otaliga exklusiva tévarianter som de små téhusen erbjuder. man beskådar. ■ 90

Bygg & teknik 2/08

Ett specialfĂśretag i grundlĂ¤ggningsbranschen B Y G G - D IN FRA MTID I JĂ&#x2013;NKĂ&#x2013;PING! VĂ¤lkommen till Sveriges stĂśrsta byggingenjĂśrsutbildare! Som student hos oss pĂĽ Tekniska HĂśgskolan i JĂśnkĂśping fĂĽr du fadderfĂśretag som ger dig inblick i nĂ¤ringslivet samt mĂśjlighet till utlandsstudier i t.ex. USA eller Australien. Efter grundutbildningen kan du lĂ¤sa vidare pĂĽ magisterprogrammet â&#x20AC;?Byggnadsutformning och Arkitekturâ&#x20AC;?. BYGGNADSUTFORMNING MED ARKITEKTUR, 180 HP

Du studerar samhĂ¤llsplanering, byggteknik och byggproduktion. Du fĂśrdjupar dig i byggnaders utformning och arkitektur, hur de presenteras och ĂĽskĂĽdliggĂśrs. Ă&#x2013;ppet fĂśr alla som lĂ¤st minst Ma C . HUSBYGGNADSTEKNIK / VĂ&#x201E;G- OCH VATTENBYGGNADSTEKNIK, 180 HP

De tvĂĽ programmen har gemensam bas i byggnadsteknik. Du specialiserar dig i konstruktion, projektering och produktion av byggnader eller motsvarande inom vĂ¤g- och anlĂ¤ggningsbyggande.

â&#x20AC;˘ PĂĽlningsarbeten â&#x20AC;˘ Kompletta spontgropar â&#x20AC;˘ GrundlĂ¤ggning fĂśr hamnbyggnad â&#x20AC;˘ Spontningsarbeten â&#x20AC;˘ Tillverkning av pĂĽlar och betongprodukter i egen fabrik

Kran och PĂĽlnings AB â&#x20AC;&#x201C; En sĂ¤ker grund att bygga vidare pĂĽ FĂśr mer information, se www.jth.hj.se eller ring 036-10 10 00.

Modern Betong NĂ¤r du behĂśver hjĂ¤lp med dina industrigolv 6M|Ă \JYlJHQ 7lE\ 7HO )D[ FĂśrsĂ¤ljningsansvarig &DUO )UHGULN 6|GHUEHUJ www.modernbetong.se

MĂ¤ssa

DSULO VHU GX RVV Sn 1RUGE\JJ %HV|N RVV L PRQWHU $ Bygg & teknik 2/08

www.kranopalning.se | info@kranopalning.se Tel: 031-51 57 90 | Fax: 031-51 44 29

HĂĽrdbetonggolv 3RO\XUHWDQJROY Epoxigolv MembranhĂ¤rdare Reparationsbruk RengĂśringsmedel 8QGHUJMXWQLQJV bruk 91

Avfallshantering:

AVFALLSHANTERING UNDER JORD

Envac Scandinavia AB GĂśteborg 031-65 83 50, MalmĂś 040-26 63 25, Stockholm 08-775 32 00 info@envac.se - www.envac.se -

FogtĂ¤tningsmassor:

Betong/MembranhĂ¤rdare:

6Â&#x2C6;Ă&#x160;Ă&#x192;iĂ&#x20AC;Ă&#x203A;>Ă&#x20AC;Ă&#x160;vÂ&#x;Â&#x2DC;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC;Â?Â&#x153;LL>Ă&#x20AC;it 6iÂ&#x2DC;Ă&#x152;Â&#x2C6;Â?iĂ&#x20AC; /BĂ&#x152;Â?Â&#x2C6;Ă&#x192;Ă&#x152;iĂ&#x20AC; iĂ&#x192;Â?>} BĂ&#x20AC;}

Betongelement:

Brandskydd:

Betonginstrument:

Â&#x153;}Â&#x201C;>Ă&#x192;Ă&#x192;>]Ă&#x160;Â&#x17D;Â&#x2C6;Ă&#x152;Ă&#x152; Â&#x153;}L>Â&#x2DC;` 6iĂ&#x20AC;Â&#x17D;Ă&#x152;Ă&#x17E;}]Ă&#x160;Â&#x201C;>Ă&#x192;Â&#x17D;Â&#x2C6;Â&#x2DC;iĂ&#x20AC; Â&#x201C;Â°Â&#x201C;Â°

1 - &\Ă&#x160;Ă&#x160;Ă¤Ă&#x17D;Â&#x2122;Ă&#x201C;Â&#x2021;Ă&#x17D;Ă&#x2C6;Ă¤Ă&#x160;ÂŁĂ¤Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;Ă&#x160;-/" " \Ă&#x160;Ă&#x160;Ă¤nÂ&#x2021;Ă&#x201C;Ă&#x2C6;Ă&#x160;xĂ&#x201C;Ă&#x160;ÂŁĂ¤ Ă&#x153;Ă&#x153;Ă&#x153;Â°Â?iÂ&#x2C6;v>Ă&#x20AC;Ă&#x203A;Â&#x2C6;`Ă&#x192;Ă&#x192;Â&#x153;Â&#x2DC;Â°Ă&#x192;i

[ PP

Fuktskydd:

â&#x20AC;&#x201C; skivan

FuktsĂ¤krar husgrunder! â&#x20AC;˘ Snabb uttorkning â&#x20AC;˘ Torr grund â&#x20AC;˘ Varm grund â&#x20AC;˘ God vĂ¤rmeekonomi â&#x20AC;˘ LĂĽg totalkostnad

Cellplastisolering:

SvarvarvĂ¤gen 8 A â&#x20AC;˘ 142 50 SkogĂĽs Telefon 08-609 00 20 â&#x20AC;˘ Fax 08-771 82 49

FĂśnsterrenovering:

www.isodran.com

Ett lĂ¤tt val med tunga argument FĂśnster . Inglasningar . Balkonger . Vasab-produkter Teknova Byggsystem AB â&#x20AC;˘ Box 75 â&#x20AC;˘ 592 22 Vadstena Tel: 0143-292 20 â&#x20AC;˘ Fax: 0143-131 50 â&#x20AC;˘ info@teknova.se www.teknova.se

www.sundolitt.se â&#x20AC;˘ 0322-62 60 00

Bygg & teknik 2/08

Geodetisk fĂ¤ltutrustning:

GolvbelĂ¤ggningar:

branschregister Ingjutningsgods:

MĂ¤tutrustning och tillbehĂśr

Hagalund Tel 019-46 72 90 705 97 Glanshammar Fax 019-46 72 13 www.geofix.se

Markering â&#x20AC;˘ Reflektorer och stĂ¤nger AvvĂ¤gning â&#x20AC;˘ MĂĽttband Komm radio â&#x20AC;˘ LasertillbehĂśr Handburna GPS â&#x20AC;˘ SkyddsklĂ¤der SprayfĂ¤rg m m

Geosynteter:

! " ###$% &$'

& & ( )& ( *) & & + ( ( ,- ( . )/ ) ) ) &)

01, 23 *4- ,-0 5 3* 6, 3 ,703780, 87, -

Box 20179, 161 02 BROMMA Tel 08-764 68 80, Fax 08-98 05 19 www.meba.se Mobiltel 0708-55 77 89 0708-73 61 67

Allt pekar pĂĽ att en bra epoxibelĂ¤ggning skall hĂĽlla minst 40 ĂĽr

Konsulterande ingenjĂśrer:

NĂśj dig inte med mindre!

NM Golv 100 UP har bl.a. god slitstyrka, Ă¤r tryckfĂśrdelande, slagtĂĽlig, stĂśtdĂ¤mpande, kemikalieresistent och lĂ¤ttstĂ¤dad. FĂśr vĂĽrt kompletta golvsortiment, se vĂĽr hemsida.

Nils Malmgren AB

| Box 2093 | 442 02 Ytterby Tel: 0303-936 10 | www.nilsmalmgren.se | info@nilsmalmgren.se

Grund- och golvvĂ¤rmesystem:

Ett komplett program av

Ljud â&#x20AC;˘ Vibrationer Akustik â&#x20AC;˘ Buller

geosynteter

Projektering â&#x20AC;˘ BerĂ¤kningar â&#x20AC;˘ MĂ¤tningar

... Ă¤ven utbildning & kurser !

Geoteknik:

info@terratec.se

â&#x20AC;˘ Byggnadsakustik â&#x20AC;&#x201C; program, ljudisolering, ventilation â&#x20AC;˘ Rumsakustik â&#x20AC;&#x201C; strĂĽlgĂĽngsberĂ¤kningar, ĂĽtgĂ¤rder â&#x20AC;˘ Byggplatsbuller â&#x20AC;&#x201C; bullerkartor, ĂĽtgĂ¤rdsprogram â&#x20AC;˘ Trafikbuller â&#x20AC;&#x201C; bullerkartor, skĂ¤rmar, fasadisolering

Tel: 054-52 20 30

GrundlĂ¤ggning: INFRASTRUKTUR OCH GRUNDLĂ&#x201E;GGNINGAR BROAR BULLERSKYDD OCH STĂ&#x2026;LRĂ&#x2013;RSPĂ&#x2026;LAR

Tel 08-7324800 www.acoustic.se TumstocksvĂ¤gen 1, 187 66 TĂ¤by Fax 08-732 48 01

De snabbaste analyserna av inomhusmiljĂś med kvantitativ DNA-teknik! Kemiska analyser av mark och vatten och luft.

Ruukki klarar hela projektet fĂśr grund, stomme, tak och vĂ¤gg

Bygg & teknik 2/08

Tel +46 243 887 44 - Fax +46 243 842 10

Vi analyserar byggd miljĂś

www.ruukki.com/se

Box 15120 750 15 UPPSALA 018 480 58 00 www.anoZona.com

branschregister

Konsulterande ingenjörer, forts:

Prefabricerade badrumsmoduler:

Programvaror:

Hogia Byggsystem För lönsamma projekt. Rörgenomföringar:

Kunnande i en klass för sig. • Akustik • Buller • Vibrationer ÅF-Ingemansson AB Tel. 031- 743 10 00 www.ingemansson.se

Kraft – ljus – klimat:

Tak/Tätskikt:

• Byggnadsakustik • Buller • Vibrationer • Kalibrering 1002

– Ljudisoleringslab – Halvekofritt lab – Efterklangsrum

Tel: 010-516 50 00 • www.sp.se/akustik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Ackrediterad kalibrering www.sp.se

1002

Mätinstrument:

Vi kalibrerar:

• Lufthastighet • Luftflöde • Luftfuktighet

Kontaktpersoner Lufthastighet, Luftflöde Harriet Standar, 010-516 51 87

Luftfuktighet Per Jacobsson, 010-516 56 63

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Bygg & teknik 2/08

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

POSTTIDNING B

Avsändare: Förlags AB Bygg & teknik Box 19099, 104 32 Stockholm

Vill du skapa framtidens betong? Kontakta oss! SJÄLVNIVELLERANDE BETONG

Nytt innovativt koncept ! Skapar en självkompakterande betong som är: Enklare - Billigare - Säkrare Inget extra finmaterial behövs!